<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224436</hangar_id>
 <dok_id>GI0389</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>89</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:89</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>89</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:11</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till alkohollag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0389/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0389</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0389</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:89&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till alkohollag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0389/prop_199495__89-1.png" style="width:39pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1994-10-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,&lt;br&gt;m.m. och lagen (1977:293) om handel med drycker skall ersättas med en&lt;br&gt;ny alkohollag. Därmed avskaffas de nuvarande import-, export-, tillverk-&lt;br&gt;nings- och partihandelsmonopolen när det gäller spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl. Dessa ersätts av ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssystem.&lt;br&gt;En ny myndighet för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag innebär också att kommunerna skall överta läns-&lt;br&gt;styrelsernas hantering av serveringstillstånd till restauranger samt att&lt;br&gt;vissa andra ändringar görs i nuvarande lagstiftning på alkoholområdet i&lt;br&gt;syfte att minska krångel och detaljreglering och skapa tydligare regler&lt;br&gt;och skärpta krav där det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till alkohollag ........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagen (1980:100)..................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:763) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker ............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1958:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1965:94) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polisregister m.m...........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .......................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund....................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Alkoholpolitiska kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och LHD/LVM- utredningen...................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;EES-avtalet...............................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Import och partihandel med starköl ..............34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;EU:s kompetens på alkoholområdet..............35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Medlemskapsförhandlingama mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och EU............................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning .............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Grunddragen i den svenska alkoholpolitiken........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Monopolen inom alkoholpolitiken...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Servering av alkoholdrycker...................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Marknadsföring av alkoholdrycker...............43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Kvalitetskontroll av alkoholdrycker..............43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Beskattning av alkoholdrycker .................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat ..........45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av ändringar inom nuvarande system............46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Alkoholmonopolen .........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Serveringsbestämmelser......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt system for tillstånd, kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tillsyn inom alkoholområdet....................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Alkoholinspektionen - en ny central myndighet......51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Tillstånd för tillverkning av, partihandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med och inköp av spritdrycker, vin och starköl..... &amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Kriterier för tillståndsgivning ................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Serveringsbestämmelser..........................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Allmänna överväganden......................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Ansvaret för att utreda och besluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serveringstillstånd ..........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Kriterier för tillståndsgivning ..................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Serveringstillståndets omfattning................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Matutbud ................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;Självservering.............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;Serveringstider ............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;Serveringsansvarig personal ...................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öl klass II ...................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn .....................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Register.....................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Överklagande mm .............................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter.....................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader....................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande.................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringar i annan lagstiftning ..................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar ..........................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 Förslaget till Alkohollag......................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 Förslaget till lag om ändring i sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100) .......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:763) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker ........................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning av teknisk sprit m.m................ 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m........124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:94) om&lt;br&gt;polisregister m.m.......................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Socialdepartementets departe-&lt;br&gt;mentspromemoria samt remissammanställning...... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians förslag till lagtext ..... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Alkoholpolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionens delbetänkande samt remiss-&lt;br&gt;sammanställning .......................... 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Sammanfattning av LHD/LVM-utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande samt remissammanställning .......... 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag .................. 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande.........................221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Yttrande från Datainspektionen................228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 27 oktober 1994 ............................... 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..................................... 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;alkohollag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Alkohollag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller tillverkning av alkoholdrycker och handel med&lt;br&gt;sådana varor. Lagen gäller också tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit finns i lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om marknadsföring av alkoholdrycker finns, förutom i&lt;br&gt;denna lag, även i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om mark-&lt;br&gt;nadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med sprit förstås en vätska som innehåller alkohol i en koncentra-&lt;br&gt;tion av mer än 2,25 volymprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje&lt;br&gt;förfarande, varigenom alkohol i sådan koncentration framställs eller&lt;br&gt;utvinns. Vin, starköl och öl anses dock inte som sprit. Inte heller utgör&lt;br&gt;framställning av sådan dryck tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mäsk förstås en jäsande vätska som blir sprit om den får fortsätta&lt;br&gt;att jäsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkohol avses i denna lag etylalkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med alkoholdryck förstås en dryck som innehåller mer än 2,25&lt;br&gt;volymprocent alkohol. Alkoholdrycker delas i denna lag in i sprit-&lt;br&gt;drycker, vin, starköl och öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med spritdryck förstås en alkoholdryck som innehåller sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med vin förstås en alkoholdryck som är framställd genom jäsning av&lt;br&gt;druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar samt andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent alkohol och som Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;inte är spritdryck, starköl eller öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med starköl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med&lt;br&gt;torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och som&lt;br&gt;innehåller mer än 3,5 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med öl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat&lt;br&gt;eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och vars alko-&lt;br&gt;holhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med lättdryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller&lt;br&gt;innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillverkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäljning förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning till konsument benämns detaljhandel eller, om den sker för&lt;br&gt;förtäring på stället, servering. Annan försäljning benämns partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Tillverkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Sprit och spritdrycker får inte tillverkas utan tillstånd (tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker med högre alkoholhalt än 60 volymprocent får inte till-&lt;br&gt;verkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vin, starköl eller öl får inte tillverkas utan tillstånd om det inte&lt;br&gt;gäller tillverkning i hemmet för eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Närmare bestämmelser om tillverkning av alkoholdrycker och sprit&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillverkare av alkoholdrycker får förfoga över av honom tillverkad&lt;br&gt;dryck för försäljning endast enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillverkare av sprit får förfoga över av honom tillverkad sprit endast&lt;br&gt;för export och, efter medgivande av Alkoholinspektionen, för använd-&lt;br&gt;ning i egen rörelse samt för försäljning enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser för försäljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Spritdrycker, vin eller starköl får inte säljas om det inte föreligger&lt;br&gt;rätt till det enligt denna lag. Särskilda bestämmelser gäller för detaljhan-&lt;br&gt;del med och servering av öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker med högre alkoholhalt än 60 volymprocent får inte säljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utan hinder av denna lag får spritdrycker, vin och starköl serveras&lt;br&gt;till passagerare på järnvägståg i internationell trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad som föreskrivs i denna lag inskränks inte den rätt till för-&lt;br&gt;säljning som följer av gällande bestämmelser om tullager som har in-&lt;br&gt;rättats för förvaring av proviant m.m. eller rätten till försäljning av obe-&lt;br&gt;skattade varor i exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om rätt att förfoga över spritdrycker, vin och starköl som Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;medförs som proviant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall se till&lt;br&gt;att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form&lt;br&gt;av varuprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än&lt;br&gt;alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas som gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall lätt-&lt;br&gt;drycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;foräldrabalken får inte bedriva försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får varor inte&lt;br&gt;säljas eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år. Motsvaran-&lt;br&gt;de gäller vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga&lt;br&gt;om den som inte har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker lår inte lämnas ut till den som är märkbart påverkad&lt;br&gt;av alkohol eller annat berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild anledning anta&lt;br&gt;att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar ut alkoholdrycker skall förvissa sig om att mottagaren&lt;br&gt;har uppnått den ålder som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt an-&lt;br&gt;skaffa alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan&lt;br&gt;vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning&lt;br&gt;tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån&lt;br&gt;till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller&lt;br&gt;lån till den som inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon&lt;br&gt;bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger förbjuda eller inskränka försäljning av alkohol-&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen lår för visst tillfälle, om det anses påkallat for ordningens&lt;br&gt;upprätthållande, förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Partihandel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast av&lt;br&gt;den som har meddelats tillstånd (partihandelstillstånd). Den som har&lt;br&gt;tillverkningstillstånd som avser spritdrycker, vin eller starköl skall anses&lt;br&gt;ha partihandelstillstånd i fråga om motsvarande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Spritdrycker, vin och starköl får föras in till landet endast av den Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;som har tillverknings- eller partihandelstillstånd avseende sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;föras in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:000) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av resande som har fyllt 20 år eller person, som utför arbete på&lt;br&gt;transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller famil-&lt;br&gt;jens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs&lt;br&gt;personliga bruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i internationell trafik, får föras in i den utsträckning som krävs för ser-&lt;br&gt;vering av passagerare under tågets fård inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Endast den som har tillverknings- eller partihandelstillstånd får för-&lt;br&gt;foga över spritdrycker, vin eller starköl på sätt som avses i 7 § första&lt;br&gt;stycket tullagen (1994:000). Sådana varor får av annan än den som har&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd för varorna inte förvaras på annat&lt;br&gt;tullager än sådant som har inrättats för förvaring av proviant m.m. I&lt;br&gt;övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av&lt;br&gt;införselreglerade varor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd får ges till inköp av spritdrycker, vin eller starköl som&lt;br&gt;används i teknisk, industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande&lt;br&gt;verksamhet. Inköpstillstånd medför rätt att köpa in varorna hos den som&lt;br&gt;är berättigad att bedriva partihandel med sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är berättigad att bedriva partihandel får sälja varorna till&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget, till den som har tillverknings- eller partihandelstill-&lt;br&gt;stånd för motsvarande varor och till den som har meddelats serverings-&lt;br&gt;tillstånd för sådana varor. Tillståndshavaren får också exportera varorna&lt;br&gt;eller sälja dem till den som fått sådant särskilt tillstånd till inköp av&lt;br&gt;varorna som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad att bedriva partihandel får omförpacka&lt;br&gt;eller buteljera varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Överlåts rörelse vari ingår verksamhet som är tillståndspliktig enligt&lt;br&gt;denna lag, får överlåtaren sälja sitt lager av spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;till sin efterträdare, om denne har beviljats tillstånd som gäller för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;sälja spritdrycker, vin eller starköl till den som har tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd för sådana drycker eller till detaljhandelsbolaget.&lt;br&gt;Motsvarande gäller då en tillståndspliktig verksamhet måste avvecklas&lt;br&gt;till följd av att tillståndet återkallats eller att andra tvingande skäl före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även i fråga om öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig&lt;br&gt;att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in&lt;br&gt;varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje partihandelsställe skall, om innehavaren inte är enskild per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;son som själv förestår verksamheten, finnas en för uppgiften lämplig Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;person som har tillsyn över försäljningen (föreståndare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som är berättigad att bedriva partihandel med spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl ansvarar for att distributionen av varorna sker under be-&lt;br&gt;tryggande former. Detta gäller också om någon utomstående anlitas for&lt;br&gt;distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare som avses i första stycket och som låter importera&lt;br&gt;varor som anges där har från och med att varorna kommit in i landet&lt;br&gt;motsvarande ansvar för distributionen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om distribution av spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Detaljhandel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett&lt;br&gt;särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten&lt;br&gt;äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte importera, exportera eller tillverka dryck-&lt;br&gt;er som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får, om det har partihandelstillstånd, bedriva för-&lt;br&gt;säljning till dem som har serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om&lt;br&gt;särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas&lt;br&gt;mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas förläggning en-&lt;br&gt;ligt riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller&lt;br&gt;genom försändning på rekvisition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får varor inte&lt;br&gt;lämnas ut till köpare förrän de har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Spritdrycker, vin eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran&lt;br&gt;anskaffas, om inte detaljhandelsbolaget finner att det finns hinder mot&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med öl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som&lt;br&gt;är godkänd som livsmedelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats&lt;br&gt;med stöd av 22 § tredje stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att&lt;br&gt;försäljning av matvaror bedrivs i lokalen. Utan hinder av vad nu sagts&lt;br&gt;får detaljhandel med öl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt av tillver-&lt;br&gt;kare av öl eller lättdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Servering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om tillstånd&lt;br&gt;har meddelats (serveringstillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag,&lt;br&gt;tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd&lt;br&gt;som livsmedelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats med stöd av&lt;br&gt;22 § tredje stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att servering av mat&lt;br&gt;samtidigt bedrivs i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i andra stycket får öl serveras av&lt;br&gt;den som enligt 23 § nämnda lag har meddelats särskilt tillstånd att&lt;br&gt;yrkesmässigt hantera livsmedel samt av den som har meddelats serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Servering av alkoholdrycker skall ske med återhållsamhet och får&lt;br&gt;inte föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På serveringsställe där serveringstillstånd gäller skall tillstånds-&lt;br&gt;havaren eller av honom utsedd serveringsansvarig person utöva tillsyn&lt;br&gt;över serveringen och vara närvarande under hela serveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn till sina egenskaper&lt;br&gt;och övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla den eller de&lt;br&gt;personer som har utsetts att ansvara for alkoholserveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast anlitas per-&lt;br&gt;sonal som är anställd av tillståndshavaren. Restaurangskolor med serve-&lt;br&gt;ringstillstånd får dock i utbildningssyfte anlita restaurangskolans elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat får servering av öl&lt;br&gt;påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker&lt;br&gt;tidigast klockan 11.00. Om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat&lt;br&gt;skall servering av alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller inte for hotellrum med minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serverings-&lt;br&gt;tidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som har serveringstillstånd får köpa spritdrycker, vin och stark-&lt;br&gt;öl som behövs for rörelsen endast av någon som har partihandelstillstånd&lt;br&gt;för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priser på alkoholdrycker får vid servering inte sättas lägre än inköps-&lt;br&gt;priset for varan jämte skäligt tillägg. Priserna skall avvägas så att försälj-&lt;br&gt;ning av drycker med högre alkoholhalt inte främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § På ett serveringsställe får åtgärder inte vidtas i syfte att förmå någon&lt;br&gt;gäst till inköp av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Från ett serveringsställe där serveringstillstånd gäller får inte någon&lt;br&gt;medföra eller tillåtas medföra spritdrycker, vin eller starköl som har&lt;br&gt;serverats där. Detta gäller inte hotellrum med minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § På serveringsställe där serveringstillstånd gäller får inte någon dricka&lt;br&gt;eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än sådana som har serverats i&lt;br&gt;enlighet med tillståndet. Detta gäller dock inte på hotellrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på ett&lt;br&gt;serveringsställe där alkoholdrycker inte får serveras eller i en lokal, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesmässigt upplåts för anordnande av sådana sammankomster i slutna&lt;br&gt;sällskap vid vilka mat eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller&lt;br&gt;genom dennes försorg och där servering av alkoholdrycker inte är&lt;br&gt;tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i denna&lt;br&gt;paragraf får inte heller förvaras i sådan lokal eller tillhörande utrymmen&lt;br&gt;i annat fall än när det är uppenbart att drycken inte är avsedd att drickas&lt;br&gt;på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden enligt denna paragraf gäller inte i fråga om öl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillstånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningtillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd får&lt;br&gt;meddelas endast den som visar att han med hänsyn till sina personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;att utöva verksamheten. Sökanden skall också visa att han har tillfreds-&lt;br&gt;ställande lagringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa tillstån-&lt;br&gt;dets giltighet till viss tid. Myndigheten får också meddela de villkor som&lt;br&gt;behövs, i samband med beslutet om tillstånd eller senare under till-&lt;br&gt;ståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillverkningstillstånd kan gälla sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl&lt;br&gt;eller avse en eller flera av dessa varor. Partihandelstillstånd och inköps-&lt;br&gt;tillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller avse en eller två av&lt;br&gt;dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillverknings-, partihandels- och inköpstillstånd meddelas av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen. Ansökan om tillstånd skall göras skriftligen. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilken utredning som sökanden skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som hos Alkoholinspektionen ansöker om tillstånd skall betala&lt;br&gt;ansökningsavgift. Den som beviljas tillstånd skall även betala en årlig&lt;br&gt;tillsynsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar om avgifternas storlek. Ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;avgifterna meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller&lt;br&gt;i förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillstånd kan avse serve-&lt;br&gt;ring året runt, årligen under en viss tidsperiod, under en enstaka tids-&lt;br&gt;period eller vid ett enstaka tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd, som avser servering året runt eller årligen under en viss&lt;br&gt;tidsperiod gäller tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut om serveringstillstånd eller senare får tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller avse Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Serveringstillstånd får meddelas endast den som visar att han med&lt;br&gt;hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Sökanden skall också&lt;br&gt;visa att serveringsstället uppfyller kraven i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillstånd för servering till allmänheten året runt eller årligen under&lt;br&gt;viss tidsperiod får meddelas endast om serveringsstället har ett kök för&lt;br&gt;allsidig matlagning och tillhandahåller lagad mat. Serveringsstället skall&lt;br&gt;ha ett med hänsyn till omständigheterna tillräckligt antal sittplatser för&lt;br&gt;gäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för servering till allmänheten under en enstaka tidsperiod eller&lt;br&gt;vid ett enstaka tillfälle får meddelas om serveringsstället tillhandahåller&lt;br&gt;lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för servering i slutet&lt;br&gt;sällskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre väsentlig del av&lt;br&gt;serveringsstället, inrättad i nära anslutning till matsal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första och andra styckena får tillstånd meddelas för&lt;br&gt;servering av vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Serve-&lt;br&gt;ring får dock endast ske under pauser i föreställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av alkoholdrycker från minibar på hotellrum får ske på hotell&lt;br&gt;med serveringstillstånd. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, Alkoholinspektionen får meddela närmare bestämmelser om serve-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om serveringen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk&lt;br&gt;synpunkt, får serveringstillstånd vägras även om kraven i 7 och 8 §§ är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Serveringstillstånd skall avse viss lokal eller annat avgränsat ut-&lt;br&gt;rymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av&lt;br&gt;serverings lokalerna kräver särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl meddelas av&lt;br&gt;den kommun där serveringsstället är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd, som avser servering i inrikes trafik på fartyg, luft-&lt;br&gt;fartyg eller järnvägståg (trafikservering), meddelas dock av den kommun&lt;br&gt;där det företag som vill bedriva serveringen har sitt säte eller där den&lt;br&gt;person som vill bedriva serveringen har sitt hemvist. Har företaget inte&lt;br&gt;säte inom landet eller personen inte hemvist inom landet, meddelas till-&lt;br&gt;stånd av Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas&lt;br&gt;av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 8 kap. av den som&lt;br&gt;fått tillstånd av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En ansökan om serveringstillstånd, som avser servering året runt Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;eller årligen under viss tidsperiod, får inte bifallas utan att polismyndig-&lt;br&gt;hetens yttrande inhämtas. Polismyndigheten skall i yttrandet redovisa de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omständigheter som ligger till grund för myndighetens bedömning och&lt;br&gt;därvid särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet for verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan om serveringstillstånd avser servering inom eller invid&lt;br&gt;militärt område, skall yttrande dessutom inhämtas från vederbörande&lt;br&gt;militära chef innan ansökan får bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kommunen får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter&lt;br&gt;som kommunen har enligt denna lag skall ombesörjas helt eller delvis av&lt;br&gt;den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenhet att&lt;br&gt;avgöra ärenden enligt detta kapitel eller enligt 3 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av tillstånd i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har den som fått tillstånd enligt denna lag avlidit eller fått förval-&lt;br&gt;tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörel-&lt;br&gt;sen och vill dödsboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan&lt;br&gt;göras till tillståndsmyndigheten. Anmälan skall ha kommit in senast två&lt;br&gt;månader efter dödsfallet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan inte&lt;br&gt;kommit in inom denna tid, upphör tillståndet att gälla efter tidens ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som fått tillstånd försatts i konkurs, upphör tillståndet att gälla&lt;br&gt;omedelbart. Vill konkursboet fortsätta rörelsen skall ansökan göras hos&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten. Myndigheten skall behandla en sådan ansökan&lt;br&gt;med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åter kallelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Alkoholinspektionen skall återkalla tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;eller inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de för tillståndet gällande bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag eller föreskrifter eller villkor meddelade med stöd av&lt;br&gt;denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte endast tillfälligt uppkommer sådana olägenheter som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de för servering eller serveringstillstånd&lt;br&gt;gällande bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter eller villkor med-&lt;br&gt;delade med stöd av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§ inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I stället för återkallelse enligt 18 eller 19 § kan tillståndshavaren&lt;br&gt;meddelas varning, om varning av särskilda skäl kan anses vara en till-&lt;br&gt;räcklig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i&lt;br&gt;fråga om ordning och nykterhet eller följs inte bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag, får kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åt-&lt;br&gt;gärd, meddela honom varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla för vissa&lt;br&gt;närmare angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter.&lt;br&gt;Förbud gäller i sex månader, räknat från det att den som bedriver för-&lt;br&gt;säljningen fått del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande&lt;br&gt;enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kom-&lt;br&gt;mun som avses i 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholinspektionen utövar central tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och kan meddela allmänna råd till vägledning för tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. Länsstyrelsen skall också bi-&lt;br&gt;träda kommunerna med råd i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om&lt;br&gt;servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen och av&lt;br&gt;polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar också tillsyn&lt;br&gt;över servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På begäran av någon annan tillsynsmyndighet skall kommunen läm-&lt;br&gt;na de uppgifter som myndigheten behöver för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om för-&lt;br&gt;hållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga&lt;br&gt;skatter eller socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen skall sådan&lt;br&gt;underrättelse ges till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av tillståndsmyndighet eller länsstyrelse skall skattemyn-&lt;br&gt;digheter och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller&lt;br&gt;avgifter lämna uppgifter som tillståndsmyndigheten eller länsstyrelsen&lt;br&gt;behöver för sin tillståndsprövning eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som beviljats tillstånd skall hos tillståndsmyndigheten anmäla&lt;br&gt;när han avser att påbörja verksamheten. Anmälan skall även göras om&lt;br&gt;verksamheten läggs ned eller om avbrott görs i den. Anmälan skall ock-&lt;br&gt;så göras i fall verksamhetens omfattning förändras eller om det i övrigt&lt;br&gt;sker någon förändring i verksamheten som är av betydelse för tillsynen.&lt;br&gt;Även betydande förändringar av ägarförhållanden skall anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan i denna paragraf skall göras i förväg. Om det förhållande&lt;br&gt;som föranlett anmälningsskyldighet inte har kunnat förutses skall an-&lt;br&gt;mälan i stället göras utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna&lt;br&gt;tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla hand-&lt;br&gt;lingar som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid till-&lt;br&gt;synen, lämna varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verk-&lt;br&gt;samhetens omfattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bokföring i rörelse som är tillståndspliktig skall vara så utformad att&lt;br&gt;kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver rörelsen är skyldig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att på anfordran av en tillsynsmyndighet förete bokforingshandlingama. Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;Han är dessutom skyldig att lämna statistiska uppgifter i enlighet med de&lt;br&gt;föreskrifter regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En tillsynsmyndighet har rätt att av den som bedriver servering av&lt;br&gt;eller detaljhandel med öl på anfordran få upplysningar och handlingar&lt;br&gt;som behövs for tillsynen. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få till-&lt;br&gt;träde till rörelsens lokaler for att kunna utöva sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Polismyndigheten skall på begäran lämna annan tillsynsmyndighet&lt;br&gt;det biträde som behövs vid tillämpning av 4 - 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet får inte ändras utan&lt;br&gt;att den beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forslar, döljer eller förvarar sprit eller spritdrycker, som uppenbar-&lt;br&gt;ligen är olovligt tillverkade, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för&lt;br&gt;olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller, om tillstånd inte behövs,&lt;br&gt;utan rätt enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt än som sägs i 6 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms for olovlig försäljning av alkoholdrycker till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Är brott som anges i 1 eller 2 § grovt, döms till fängelse i högst&lt;br&gt;fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt&lt;br&gt;eller i större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som innehar spritdrycker, vin eller starköl i uppenbart syfte att&lt;br&gt;olovligen sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt&lt;br&gt;annan i strid med 3 kap. 9 § döms för olovligt anskaffande av alkohol-&lt;br&gt;drycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt,&lt;br&gt;till fängelse i högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alko-&lt;br&gt;holdrycker i strid med 3 kap. 8 § till någon som inte har uppnått före-&lt;br&gt;skriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat be-&lt;br&gt;rusningsmedel, eller vid partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs&lt;br&gt;i 4 kap. 7 § första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återför-&lt;br&gt;sälja eller inköpa varan, döms för olovlig dryckeshantering till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig dryckeshantering döms också den som försäljer öl i strid&lt;br&gt;med förbud som meddelats enligt 7 kap. 21 § eller tillåter alkoholför-&lt;br&gt;täring i strid med 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Är gärning som avses i 1, 2 och 4 - 7 §§ att anse som ringa, skall&lt;br&gt;inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För försök eller förberedelse till brott som avses i 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken sprit, mäsk eller alkoholdrycker har anskaffats för per-&lt;br&gt;sonligt bruk skall vara fri från ansvar för medverkan till brott som avses&lt;br&gt;i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker finns i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Sprit, alkoholdrycker och mäsk som har varit föremål för brott enligt&lt;br&gt;denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras&lt;br&gt;förverkade. Förverkande av alkoholdrycker kan ske även hos den som är&lt;br&gt;fri från ansvar för brottet enligt 10 kap. 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har sprit eller alkoholdrycker olovligen tillverkats skall även destil-&lt;br&gt;lationsapparater, apparatdelar och redskap som har använts vid tillverk-&lt;br&gt;ningen, råämnen som uppenbarligen varit avsedda för tillverkningen och&lt;br&gt;beredningen samt kärl och emballage som varorna har förvarats i, för-&lt;br&gt;klaras förverkade. Likaså skall förråd av renings- och filtreringsmedel&lt;br&gt;vilka uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av olovligen till-&lt;br&gt;verkad sprit förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förordnande om förverkande skall inte meddelas, om det skulle vara&lt;br&gt;uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om sprit, alkoholdrycker eller mäsk som kan antas bli för-&lt;br&gt;verkade gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker m.m. i tillämpliga delar. Alkoholdryck som har lagts upp på&lt;br&gt;sådant tillfälligt lager som nämns i 24 § tullförordningen (1994:000)&lt;br&gt;skall anses som förverkad om den inte har tagits ut från lagret inom 30&lt;br&gt;dagar från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om&lt;br&gt;sådan dryck som för tillfällig förvaring har omhändertagits av tullmyn-&lt;br&gt;dighet utan att läggas upp på tillfälligt lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Chefen for utrikesdepartementet får medge undantag från 6 kap. 5 Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;och 9 §§ på begäran av främmande stat och internationell organisation&lt;br&gt;som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Register&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholinspektionen skall för de ändamål som anges i 2 § föra ett&lt;br&gt;register med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Registret får användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handläggning av ärenden om tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillsyn över tillståndshavares verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppföljning och utvärdering av lagens tillämpning samt framställ-&lt;br&gt;ning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Registret får innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har haft tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den vars ansökan om tillstånd är föremål för prövning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som tidigare har ansökt om tillstånd men vars ansökan har av-&lt;br&gt;slagits, avvisats eller avskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om registrering av uppgifter i fråga&lt;br&gt;om olika företrädare för en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I registret får beträffande de som avses i 3 § första stycket 1 eller 3&lt;br&gt;registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om namn eller firma, person-, registrerings- eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer, adress och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om dom i brottmål, såvitt avser domstol, domsnummer,&lt;br&gt;utgången i målet och tillämpade bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om förekomst av ärende hos polis- eller åklagarmyndighet,&lt;br&gt;såvitt avser diarienummer eller motsvarande beteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om registrering av mervärdeskatteskyldighet, punktskattes-&lt;br&gt;kyldighet och upplagshavare enligt skattelagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om konkurser samt restförda skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om den verksamhet som tillståndet avser och om villkor som&lt;br&gt;har meddelats för denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift om överträdelser av föreskrifter och meddelade villkor samt&lt;br&gt;om utförda inspektioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, annan uppgift&lt;br&gt;som har särskild betydelse för handläggningen av ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag och inte utgör personuppgift av känslig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första stycket 2 och 3 får endast registreras i&lt;br&gt;den mån de har betydelse för rätt till tillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret får beträffande den som avses i 3 § första stycket 2 eller 4&lt;br&gt;registreras uppgift som anges i första stycket 1 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I registret får vidare anges tillståndsmyndighetens och domstols&lt;br&gt;beslut i ärenden enligt lagen och de bestämmelser som har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får också innehålla uppgift om tidpunkt för förhållanden som&lt;br&gt;har registrerats och tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifter-&lt;br&gt;na behövs för att tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Registeruppgift som inte behövs for handläggning av ett ärende eller&lt;br&gt;for tillsyn enligt lagen skall gallras under femte kalenderåret efter det att&lt;br&gt;uppgiften registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd återkallas eller om sökt tillstånd vägras skall så snart&lt;br&gt;beslutet vunnit laga kraft alla uppgifter utom sådana som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 6 samt 5 § gallras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från gallring for att bevara ett urval av&lt;br&gt;material for forskningens behov. Sådant material skall lämnas över till&lt;br&gt;en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen får föreskriva att uppgifter till registret får hämtas från&lt;br&gt;register som förs av statlig eller kommunal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter i registret får lämnas ut på medium for automatisk databe-&lt;br&gt;handling för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till&lt;br&gt;följande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;br&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet&lt;br&gt;och tullmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;misstanke om&lt;br&gt;brott enligt&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och&lt;br&gt;lagforing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;br&gt;eller påförande&lt;br&gt;av tull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Alkoholinspektionen är skyldig att på begäran lämna ut uppgifter ur&lt;br&gt;registret till kommun och länsstyrelse i den utsträckning uppgifterna är&lt;br&gt;av betydelse för tillståndsprövning eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillståndshavare och de som söker tillstånd skall på lämpligt sätt&lt;br&gt;ges information om registret. Informationen skall innehålla en beskriv-&lt;br&gt;ning av de uppgifter som registret innehåller samt upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätten att få registerutdrag och att få till stånd rättelse enligt data-&lt;br&gt;lagen (1973:289) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling och om bevarande av uppgifter som gäller for&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 9 kap. 2 § tredje stycket den&lt;br&gt;1 januari 1998 och i övrigt den 1 januari 1995, då lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m. och lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som allmän förvaltningsdomstol har meddelat före&lt;br&gt;den 1 januari 1998 skall 9 kap. 2 § tredje stycket inte tillämpas vid&lt;br&gt;överklagande av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillstånd som har meddelats före ikraftträdandet skall i motsvarande&lt;br&gt;omfattning gälla som tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om andra tillstånd än serveringstillstånd som inte har&lt;br&gt;prövats slutligt vid ikraftträdandet skall överlämnas för handläggning hos&lt;br&gt;Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har länsstyrelsen i fråga om ingripande mot serveringstillstånd med-&lt;br&gt;delat beslut före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser beträffan-&lt;br&gt;de överklagande av beslutet och prövningen i överinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Partihandelsbolagets och detaljhandelsbolagets rättigheter enligt&lt;br&gt;lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. och lagen (1977:293)&lt;br&gt;om handel med drycker skall, i de mån de avser verksamheter som en-&lt;br&gt;ligt den nya lagen kräver tillstånd, gälla som sådana tillstånd till dess&lt;br&gt;tillstånd har meddelats partihandelsbolaget eller detaljhandelsbolaget,&lt;br&gt;dock längst till utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som har serveringstillstånd får köpa spritdrycker, vin och ut-&lt;br&gt;ländskt starköl som behövs för rörelsen endast av detaljhandelsbolaget&lt;br&gt;eller av den som har fått tillverknings- eller partihandelstillstånd enligt&lt;br&gt;den nya lagen genom beslut av Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Under år 1995 skall länsstyrelsen fullgöra de uppgifter som åligger&lt;br&gt;kommunen enligt den nya lagen utom de som anges i 8 kap. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen får dock inte bifalla en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket innan kommunen yttrat sig, utom i de fall ansökan avser en&lt;br&gt;enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om tillstånd till servering som inte har prövats slutligt&lt;br&gt;före utgången av år 1995 skall överlämnas for handläggning hos veder-&lt;br&gt;börande kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Under år 1996 och 1997 skall kommunen underrätta länsstyrelsen&lt;br&gt;om alla ansökningar om tillstånd enligt 7 kap. 5 § första stycket. Ansök-&lt;br&gt;ningarna får under nämnda tid inte bifallas innan länsstyrelsen yttrat sig.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller inte ansökningar som avser en enstaka tidsperiod&lt;br&gt;eller ett enstaka tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Under år 1996 och 1997 skall kommunen, när fråga uppkommer om&lt;br&gt;återkallelse av serveringstillstånd eller om förbud som nämns i 7 kap.&lt;br&gt;21 §, underrätta länsstyrelsen. Ingripande får under nämnda tid inte be-&lt;br&gt;slutas innan länsstyrelsen yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)' skall införas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny paragraf, 9 kap. 24 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos tillstånds-&lt;br&gt;eller tillsynsmyndighet enligt alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:000) för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga eller eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs. Sek-&lt;br&gt;retessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärende om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;femtio år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:763) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om marknadsföring av alkoholdrycker att 1 och 4 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring som avser alko-&lt;br&gt;holdrycker och som vänder sig till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholdrycker förstås sprit-&lt;br&gt;drycker, vin, starköl och öl i den&lt;br&gt;betydelse dessa beteckningar har i&lt;br&gt;lagen (1977:292) om tillverkning&lt;br&gt;av drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholdrycker förstås sprit-&lt;br&gt;drycker, vin, starköl och öl i den&lt;br&gt;betydelse dessa beteckningar har i&lt;br&gt;alkohollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot vissa marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder finns bestämmelser&lt;br&gt;i lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot vissa marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder finns bestämmelser&lt;br&gt;i alkohollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 1 §, 4 §, 5 § 2 mom, 8 §, 8 a §, 9 § och 10 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0389/prop_199495__89-2.png" style="width:16pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Med teknisk sprit förstås sprit&lt;br&gt;som är avsedd att användas för&lt;br&gt;tekniskt, industriellt, medicinskt,&lt;br&gt;vetenskapligt eller annat likartat&lt;br&gt;ändamål och som är hänförlig till&lt;br&gt;tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1&lt;br&gt;eller B. 2 tulltaxelagen (1987:1068).&lt;br&gt;Vad som sägs i denna lag om tek-&lt;br&gt;nisk sprit skall också gälla sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl, avsedda&lt;br&gt;för ändamål som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med teknisk sprit förstås sprit&lt;br&gt;som är avsedd att användas för&lt;br&gt;tekniskt, industriellt, medicinskt,&lt;br&gt;vetenskapligt eller annat likartat&lt;br&gt;ändamål och som är hänförlig till&lt;br&gt;tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1&lt;br&gt;eller B. 2 tulltaxelagen (1987:1068).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholhaltigt preparat förstås vara som innehåller mer än 1,8&lt;br&gt;viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till tulltaxenr&lt;br&gt;22.03 - 22.07 eller 22.08 B.l eller B. 2. tulltaxelagen och inte heller är&lt;br&gt;sådant läkemedel, som omfattas av läkemedelslagen (1992:859).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholhaltigt läkemedel förstås ett läkemedel som omfattas av&lt;br&gt;läkemedelslagen (1992:859) och som innehåller mer än 1,8 viktprocent&lt;br&gt;etylalkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckning i denna lag har sam-&lt;br&gt;ma betydelse som i lagen&lt;br&gt;(1977:293) om handel med dryck-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckning i denna lag har sam-&lt;br&gt;ma betydelse som i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillverkning av&lt;br&gt;sprit och om handel med alkohol-&lt;br&gt;drycker finns i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit må utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd införas till riket av&lt;br&gt;partihandelsbolaget. Tillstånd er-&lt;br&gt;fordras ej heller i fall då&lt;br&gt;denaturerad teknisk sprit eller&lt;br&gt;alkoholhaltiga preparat av resan-&lt;br&gt;de införes annorledes än i han-&lt;br&gt;delssyfte eller för yrkesmässig för-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit och alkoholhaltiga&lt;br&gt;preparat får föras in till landet&lt;br&gt;endast av den som har meddelats&lt;br&gt;särskilt tillstånd av Läkemedels-&lt;br&gt;verket. Tillstånd erfordras dock&lt;br&gt;inte i de fall då denaturerad tek-&lt;br&gt;nisk sprit eller alkoholhaltiga pre-&lt;br&gt;parat förs in av resande annat än&lt;br&gt;i handelssyfte eller för yrkesmäs-&lt;br&gt;sig förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagens rubrik ändrad genom 1994:956.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:956.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan införsel av teknisk&lt;br&gt;sprit och alkoholhaltiga preparat&lt;br&gt;än som avses i första stycket&lt;br&gt;kräves särskilt tillstånd av läke-&lt;br&gt;medelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hantering av oförtullad teknisk sprit och oförtullade alko-&lt;br&gt;holhaltiga preparat gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och&lt;br&gt;förstöring av införselreglerade varor, m.m. Läkemedelsverket äger&lt;br&gt;föreskriva begränsning av rätten att hantera oförtullad vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit må, förutom av&lt;br&gt;partihandelsbolaget och detaljhan-&lt;br&gt;delsbolaget, utan särskilt tillstånd&lt;br&gt;säljas av den som tillverkat varan.&lt;br&gt;För annan försäljning, som äger&lt;br&gt;rum annorledes än från apotek,&lt;br&gt;erfordras Läkemedelsverkets till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit må, förutom av&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget, utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd säljas av den som tillver-&lt;br&gt;kat varan. För annan försäljning,&lt;br&gt;som äger rum annorledes än från&lt;br&gt;apotek, erfordras Läkemedels-&lt;br&gt;verkets tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttages icke bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav med-&lt;br&gt;delade föreskrifter må läkemedelsverket meddela vederbörande varning.&lt;br&gt;Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses vara tillfyllest, må verket&lt;br&gt;förbjuda försäljning eller, där tillstånd till försäljning, införsel eller inköp&lt;br&gt;meddelats, återkalla sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd återkallats eller har&lt;br&gt;tillståndshavaren avlidit, åligger&lt;br&gt;det tillståndshavaren eller dödsbo&lt;br&gt;et att, i den mån läkemedelsverket&lt;br&gt;därom förordnar, sälja sitt lager av&lt;br&gt;teknisk sprit till partihandels-&lt;br&gt;bolaget, vilket är skyldigt att till&lt;br&gt;skäligt pris inköpa varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka statens kostnader&lt;br&gt;för kontrollen enligt denna lag&lt;br&gt;skall den som har fått tillstånd till&lt;br&gt;införsel av teknisk sprit eller alko-&lt;br&gt;holhaltiga preparat betala särskilda&lt;br&gt;avgifter i den omfattning som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, läke-&lt;br&gt;medelsverket. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla partihandelsbolaget och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd återkallats eller har&lt;br&gt;tillståndshavaren avlidit, åligger&lt;br&gt;det tillståndshavaren eller döds-&lt;br&gt;boet att, i den mån Läkemedels-&lt;br&gt;verket därom förordnar, sälja sitt&lt;br&gt;lager av teknisk sprit till någon&lt;br&gt;som har tillstånd till försäljning&lt;br&gt;av sådan sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka statens kostnader&lt;br&gt;för kontrollen enligt denna lag&lt;br&gt;skall den som har fått tillstånd till&lt;br&gt;införsel av teknisk sprit eller alko-&lt;br&gt;holhaltiga preparat eller tillstånd&lt;br&gt;till inköp eller försäljning av tek-&lt;br&gt;nisk sprit betala särskilda avgifter&lt;br&gt;i den omfattning som bestäms av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Läkemedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:956.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:408.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har fått tillstånd att tillverka&lt;br&gt;sprit enligt lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säljer teknisk sprit utan&lt;br&gt;att äga rätt därtill enligt denna lag&lt;br&gt;eller överskrider dylik rätt eller&lt;br&gt;bryter mot bestämmelserna i 7 §&lt;br&gt;dömes för olovlig försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit till påföljd som an-&lt;br&gt;gives i 72 § lagen (1977:293) om&lt;br&gt;handel med drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen borttager&lt;br&gt;eller försvagar denatureringsmedel&lt;br&gt;i teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat dömes för olovligt för-&lt;br&gt;farande med teknisk sprit till på-&lt;br&gt;följd som angives i 27 § lagen&lt;br&gt;(1977:292) om tillverkning av&lt;br&gt;drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller till-&lt;br&gt;handagår med anskaffande av tek-&lt;br&gt;nisk sprit eller alkoholhaltigt pre-&lt;br&gt;parat varmed vidtagits åtgärd en-&lt;br&gt;ligt första stycket äger 72 § lagen&lt;br&gt;(1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Detsamma gäller för den som for-&lt;br&gt;slar, döljer eller förvarar sådan&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säljer teknisk sprit utan&lt;br&gt;att äga rätt därtill enligt denna lag&lt;br&gt;eller överskrider dylik rätt eller&lt;br&gt;bryter mot bestämmelserna i 7 §&lt;br&gt;dömes för olovlig försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit till påföljd som an-&lt;br&gt;gives i 10 kap. 2 eller 3 § alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen borttager&lt;br&gt;eller försvagar denatureringsmedel&lt;br&gt;i teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat dömes för olovligt för-&lt;br&gt;farande med teknisk sprit till på-&lt;br&gt;följd som angives i 10 kap. 1 eller&lt;br&gt;3 § alkohollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller till-&lt;br&gt;handagår med anskaffande av tek-&lt;br&gt;nisk sprit eller alkoholhaltigt pre-&lt;br&gt;parat varmed vidtagits åtgärd en-&lt;br&gt;ligt första stycket äger 10 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ alkohollagen motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning. Detsamma&lt;br&gt;gäller för den som forslar, döljer&lt;br&gt;eller förvarar sådan vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillstånd till införsel, inköp eller försäljning av spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl som har meddelats före ikraftträdandet skall gälla som till-&lt;br&gt;stånd enligt alkohollagen (1994:000). Tillståndet gäller dock endast för&lt;br&gt;den tid som Läkemedelsverket föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en ansökan som avses i 2. inte har prövats slutligt vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall ansökningen överlämnas för handläggning hos Alko-&lt;br&gt;holinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom&lt;br&gt;som avses i 1 § skall vad i all-&lt;br&gt;mänhet är stadgat om beslag i&lt;br&gt;brottmål äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beslagtagen egendom må be-&lt;br&gt;visligen förstöras om dess värde&lt;br&gt;är ringa eller egendomens förstö-&lt;br&gt;rande eljest måste anses försvar-&lt;br&gt;ligt. I annat fall må egendomen&lt;br&gt;försäljas, spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till det i lagen (1977:293)&lt;br&gt;om handel med drycker omnämn-&lt;br&gt;da partihandelsbolaget, öl till till-&lt;br&gt;verkare av sådan vara och annan&lt;br&gt;egendom på sätt som med hänsyn&lt;br&gt;till egendomens beskaffenhet fin-&lt;br&gt;nes lämpligt. Belopp, som erhållits&lt;br&gt;vid försäljning av beslagtagen&lt;br&gt;egendom, tillfaller kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom&lt;br&gt;som avses i 1 § skall vad i all-&lt;br&gt;mänhet är stadgat om beslag i&lt;br&gt;brottmål äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beslagtagen egendom må be-&lt;br&gt;visligen förstöras om dess värde&lt;br&gt;är ringa eller egendomens för-&lt;br&gt;störande eljest måste anses för-&lt;br&gt;svarligt. 1 annat fall må egendo-&lt;br&gt;men försäljas, spritdrycker, vin,&lt;br&gt;starköl och öl till den som är be-&lt;br&gt;rättigad att tillverka eller att be-&lt;br&gt;driva partihandel med sådana va-&lt;br&gt;ror enligt alkohollagen (1994:000)&lt;br&gt;och annan egendom på sätt som&lt;br&gt;med hänsyn till egendomens be-&lt;br&gt;skaffenhet finnes lämpligt. Belopp,&lt;br&gt;som erhållits vid försäljning av&lt;br&gt;beslagtagen egendom, tillfaller&lt;br&gt;kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förstörande eller försäljning meddelas av undersöknings-&lt;br&gt;ledaren eller åklagaren. I fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket&lt;br&gt;första punkten rättegångsbalken får sådant beslut meddelas även av&lt;br&gt;polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går beslag åter och är egendomen jämlikt denna paragraf förstörd eller&lt;br&gt;såld, skall ersättning av allmänna medel utgå med belopp, som mot-&lt;br&gt;svarar egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller eljest finnes&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ersättning meddelas av åklagaren. Är den som drabbats av&lt;br&gt;beslaget missnöjd med beslut om ersättning, äge han inom en månad&lt;br&gt;från det han erhöll del av beslutet påkalla rättens prövning därav. An-&lt;br&gt;sökan härom göres vid den domstol, som ägt upptaga fråga om beslagets&lt;br&gt;bestånd. Ersättning utbetalas av länsstyrelsen efter framställning av&lt;br&gt;åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om polisman verkställer beslag och förelägger förverkande av den&lt;br&gt;beslagtagna egendomen i föreläggande av ordningsbot, skall anmälan om&lt;br&gt;beslaget göras hos polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om spritdrycker, vin eller starköl, som i strid mot gällande&lt;br&gt;bestämmelser medföres vid offentlig tillställning, har den som tjänstgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ordningsvakt vid tillställningen samma rätt att taga egendomen i&lt;br&gt;beslag som enligt rättegångsbalken tillkommer polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningsvakt som verkställt beslag skall skyndsamt till polismyndig-&lt;br&gt;heten göra anmälan härom och överlämna den beslagtagna egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1965:94) om polisregister m.m.&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister skall meddelas,&lt;br&gt;när framställning därom görs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. justitiekanslem, riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;den centrala utlännningsmyndig-&lt;br&gt;heten, länsstyrelse, länsrätt, polis-&lt;br&gt;myndighet eller allmän åklagare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. justitiekanslem, riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;den centrala utlännningsmyndig-&lt;br&gt;heten, länsstyrelse, länsrätt, polis-&lt;br&gt;myndighet, allmän åklagare eller&lt;br&gt;Alkoholinspektionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan myndighet, om och i den mån regeringen för visst slag av&lt;br&gt;ärenden eller för särskilt fall ger tillstånd därtill;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskild, om han behöver utdraget för att ta till vara sin rätt i främ-&lt;br&gt;mande stat, för att få tillstånd att inresa, vistas, bosätta sig eller arbeta i&lt;br&gt;främmande stat eller för att pröva fråga om anställning eller uppdrag i&lt;br&gt;verksamhet, som avser vård eller som är av betydelse för rikets säkerhet&lt;br&gt;eller för förebyggandet eller beivrandet av brott, och regeringen i för-&lt;br&gt;ordning medgivit att utdrag eller upplysning lämnas för sådant ändamål&lt;br&gt;eller, i annat fall, om den enskilde styrker att hans rätt är beroende av&lt;br&gt;upplysning ur registret och regeringen medger att upplysningen med-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att en myndighet som avses i första stycket&lt;br&gt;får ha terminalåtkomst till polisregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet),&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1994, innebär att Sverige har åtagit sig&lt;br&gt;att tillämpa Europeiska gemenskapernas (EG:s) regelverk om monopol.&lt;br&gt;Till avtalet fogade Sverige, Norge, Finland och Island en gemensam&lt;br&gt;deklaration, i vilken det uttalades att alkoholmonopolen i dessa länder&lt;br&gt;grundas på viktiga hälso- och socialpolitiska hänsynstaganden. Någon&lt;br&gt;motsatt ståndpunkt framfördes inte av EG-sidan. Deklarationen grundade&lt;br&gt;sig på uppfattningen att monopolen var förenliga med EES-avtalets reg-&lt;br&gt;ler, eftersom ingen diskriminering sker mellan medborgare i Europeiska&lt;br&gt;unionens (EU) medlemsstater och medborgare i länderna i Europeiska&lt;br&gt;ffihandelsområdet (EFTA), samt på den möjlighet till undantag från&lt;br&gt;varors fria rörlighet som EES-avtalet medger för att t.ex. skydda män-&lt;br&gt;niskors hälsa och liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de nordiska ländernas uppfattning, i varje fall numera inte delas av&lt;br&gt;EG-kommissionen har framkommit under anslutningsförhandlingarna&lt;br&gt;med EU, bland annat i kommissionens utlåtande över den svenska med-&lt;br&gt;lemskapsansökan. Därför inleddes utredande samtal mellan företrädare&lt;br&gt;för regeringen och EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for medlemskapsförhandlingama har sedan en skriftväx-&lt;br&gt;ling ägt rum mellan kommissionen och den svenska regeringen. Kom-&lt;br&gt;missionen har i skriftväxlingen erinrat om import-, export-, partihandels-&lt;br&gt;och tillverkningsmonopolens oförenlighet med EG:s regelverk. Vad&lt;br&gt;gäller detaljhandelsmonopolet anser kommissionen att om alla effekter&lt;br&gt;som är diskriminerande mellan nationella varor och varor importerade&lt;br&gt;från övriga medlemsländer avlägsnas finner den inte anledning att på&lt;br&gt;eget initiativ vidta åtgärder mot detta monopol. EFTA:s övervaknings-&lt;br&gt;myndighet ESA har gjort samma bedömning som EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftväxlingen har följts av expertsamtal mellan företrädare for den&lt;br&gt;svenska regeringen och berörda tjänstegrenar inom kommissionen i syfte&lt;br&gt;att precisera förutsättningar för att säkerställa att detaljhandelsmonopolet&lt;br&gt;fungerar icke-diskriminerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1991/92:170, bil.IV (bet. 1992/93:EU1) om&lt;br&gt;EES konstaterades att i vissa hänseenden kan ändringar i alkohollagstift-&lt;br&gt;ningen behöva genomföras som en anpassning till EG:s regelsystem,&lt;br&gt;bl.a. vad gäller restaurangernas inköp av svenskt respektive utländskt&lt;br&gt;starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund överlämnade regeringen den 3 juni 1993 till riks-&lt;br&gt;dagen proposition 1992/93:253 om import av och partihandel med stark-&lt;br&gt;öl. I propositionen lämnades förslag till vissa ändringar av gällande&lt;br&gt;regler med innebörd att utländska tillverkare av starköl skulle ges till-&lt;br&gt;träde till den svenska marknaden på samma villkor som de svenska&lt;br&gt;tillverkarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade (bet.l993/94:SoU9, rskr. 1993/94:59) den 8 december&lt;br&gt;1993 att avslå regeringens proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens avslag och skriftväxlingen mellan den&lt;br&gt;svenska regeringen och EG-kommissionen överlämnade regeringen den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 januari 1994 till riksdagen proposition 1993/94:136 om riktlinjer för&lt;br&gt;ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel&lt;br&gt;med alkoholdrycker. I propositionen föreslogs riktlinjer för ett nytt till-&lt;br&gt;ståndssystem som skall ersätta de nuvarande import-, export-, tillverk-&lt;br&gt;nings- och partihandelsmonopolen inom alkoholhanteringen liksom rikt-&lt;br&gt;linjer för inrättande av en ny central myndighet inom alkoholområdet.&lt;br&gt;Samtidigt anmäldes att regeringen senare skulle återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med en proposition med de lagförslag som behövs för införandet av det&lt;br&gt;nya tillståndssystemet och inrättandet av den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 20 april 1994 godkände riksdagen de i propositionen föreslagna&lt;br&gt;riktlinjerna (bet.l993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementet har utarbetats en departementspromemoria,&lt;br&gt;En ny alkoholpolitisk tillsyns- och tillståndsmyndighet samt förslag till&lt;br&gt;ny alkohollag (Ds 1994:92), med bl.a. förslag till lagstiftning som föran-&lt;br&gt;leds av det nya tillståndssystemet för import, export, tillverkning och&lt;br&gt;partihandel med alkoholdrycker. Promemorian har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanfattning av promemorian och av remissammanställningen finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Promemorians lagförslag redovisas i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående integrationen med övriga Europa var också ett av skälen&lt;br&gt;till att regeringen den 19 december 1991 bemyndigade chefen för Social-&lt;br&gt;departementet att tillkalla en alkoholpolitisk kommission (dir. 1991:124),&lt;br&gt;med uppgift att se över de alkoholpolitiska reglerna. Av direktiven fram-&lt;br&gt;går att kommissionen särskilt bör uppmärksamma reglerna om tillstånd&lt;br&gt;till servering av alkoholdrycker enligt lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker (LHD), liksom bestämmelserna om serveringens bedrivande och&lt;br&gt;andra frågor som gäller alkoholserveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Serveringsbestämmelser (SOU 1993:50) har kommissio-&lt;br&gt;nen lämnat förslag om att kommunerna skall överta huvuddelen av läns-&lt;br&gt;styrelsernas hantering av serveringstillstånd till restauranger samt att&lt;br&gt;vissa andra ändringar görs i LHD i syfte att minska krångel och detalj-&lt;br&gt;reglering och skapa tydligare regler och skärpta krav där det behövs.&lt;br&gt;Länsstyrelserna föreslås dock ha kvar vissa tillsynsuppgifter samt även&lt;br&gt;fortsättningsvis vara beslutsmyndighet för administrativa ingripanden.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av betänkandet&lt;br&gt;och av remissammanställningen finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1994 överlämnade kommissionen sitt slutbetänkande Svensk&lt;br&gt;alkoholpolitik - en strategi för framtiden (SOU 1994:24) som för närva-&lt;br&gt;rande är föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 27 maj 1992 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag att bl.a. göra en analys av förutsättningarna för och konse-&lt;br&gt;kvenserna av att tillståndsgivningen enligt LHD överförs till kommuner-&lt;br&gt;na. Utredningen antog namnet LHD/LVM-utredningen. I betänkandet&lt;br&gt;Kommunernas roll på alkoholområdet och inom missbrukarvården (SOU&lt;br&gt;1993:31) föreslår utredaren att länsstyrelsernas hela LHD-hantering dvs.&lt;br&gt;såväl tillståndsgivning som tillsyn och sanktionsmöjligheter förs över till&lt;br&gt;kommunerna. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet och en sammanfattning av remissytrandena finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i denna proposition fram förslag till lagstiftning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett nytt tillståndssystem for import, export, tillverkning och partihandel Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;med alkoholdrycker. I propositionen föreslås också att kommunerna&lt;br&gt;övertar länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till restauranger&lt;br&gt;samt att vissa andra ändringar görs i nuvarande lagstiftning på alkohol-&lt;br&gt;området i enlighet med ovan nämnda utredningsförslag. I samband här-&lt;br&gt;med görs också en redaktionell genomgång, varvid den nuvarande lagen&lt;br&gt;(1977:293) om handel med drycker (LHD) och lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m. (LTD) ersätts av en ny alkohollag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har utarbetats ett förslag till lagrsådsremiss&lt;br&gt;angående ny alkohollag. Datainspektionen har den 15 september 1994&lt;br&gt;yttrat sig över förslaget. Yttrandet finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 september 1994 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Regeringen återkommer till Lagrådets yttrande i författningskommenta-&lt;br&gt;ren till de lagrum vilkas utformning Lagrådet lämnat synpunkter på. Se&lt;br&gt;författningskommentaren till 6 kap. 9 §, 7 kap. 5 och 21 §§, 10 kap. 6&lt;br&gt;och 9 §§, 11 kap. 3 §, 12 kap. 4 och 9 §§ alkohollagen samt första,&lt;br&gt;andra och tredje punkten i övergångsbestämmelserna till den lagen. Vis-&lt;br&gt;sa språkliga och redaktionella ändringar har också gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till 12 kap. 4 och 6 §§ alkohollagen framgår att någ-&lt;br&gt;ra mindre tillägg gjorts i förhållande till bestämmelsernas lydelse i lag-&lt;br&gt;rådsremissen. De föreslagna tilläggen faller under Lagrådets granskning-&lt;br&gt;sområde. Deras beskaffenhet är dock av sådan art att Lagrådets yttrande&lt;br&gt;inte behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Alkoholpolitiska kommissionen och&lt;br&gt;LHD/LVM-utredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. den integrationsprocess som pågår med övriga&lt;br&gt;Europa beslutade regeringen den 19 december 1991 att tillkalla en alko-&lt;br&gt;holpolitisk kommission (S 1991:17) med uppdrag att utvärdera den hit-&lt;br&gt;tillsvarande alkoholpolitiken och lägga fram förslag till en strategi för&lt;br&gt;framtiden - bl.a. i ett EG-perspektiv. Kommissionen skulle enligt direk-&lt;br&gt;tiven utreda hur de alkoholpolitiska målen kan uppfyllas, även inom ra-&lt;br&gt;men för ett medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skulle också analysera hur alkohollagstiftningen tilläm-&lt;br&gt;pas i praktiken och föreslå lagändringar i de fall kommissionen fann &amp;quot;att&lt;br&gt;vissa bestämmelser kan förenklas eller helt utmönstras för att de inte&lt;br&gt;längre fyller någon alkoholpolitisk funktion. I andra fall kan reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva förtydligas eller skärpas för att bättre fylla ett alkoholpolitiskt Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;syfte&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven ingick det även i kommissionens uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av vården av alkoholmissbrukare och därvid särskilt uppmärk-&lt;br&gt;samma de kvinnliga missbrukarnas vårdbehov. I uppdraget ingick också&lt;br&gt;att genomföra en analys av alkoholmissbrukets familjesociala konsekven-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1994 överlämnade kommissionen sitt huvudbetänkande Svensk&lt;br&gt;alkoholpolitik - en strategi för framtiden (SOU 1994:24). Samtidigt&lt;br&gt;överlämnades delbetänkandena Svensk alkoholpolitik - bakgrund och&lt;br&gt;nuläge (SOU 1994:25), Att förebygga alkoholproblem (SOU 1994:26),&lt;br&gt;Vård av alkoholmissbrukare (SOU 1994:27), Kvinnor och alkohol (SOU&lt;br&gt;1994:28) och Barn - Föräldrar - Alkohol (SOU 1994:29). Alla dessa&lt;br&gt;betänkanden är f.n. föremål för remissbehandling. Tidigare har som&lt;br&gt;nämnts ovan kommissionen överlämnat delbetänkandet Serveringsbe-&lt;br&gt;stämmelser (SOU 1993:50) med förslag till ändringar i lagen (1977:293)&lt;br&gt;om handel med drycker (LHD). Utredningens förslag i detta delbe-&lt;br&gt;tänkande sammanfattas i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 27 maj 1992 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;göra en analys av förutsättningarna för och konsekvenserna av att till-&lt;br&gt;ståndsgivningen enligt LHD förs över från länsstyrelserna till kommu-&lt;br&gt;nerna. Utredningen har haft att redovisa de förslag till lagändringar som&lt;br&gt;en kommunalisering av tillståndsgivningen skulle erfordra, samt även&lt;br&gt;överväga vilken besvärsordning och överklagningsrätt som bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i betänkandet (SOU 1993:31) Kommunernas roll på&lt;br&gt;alkoholområdet och inom missbrukarvården föreslagit att tillståndsgiv-&lt;br&gt;ningen enligt LHD förs över från länsstyrelserna till kommunerna. I&lt;br&gt;samband därmed föreslås att det s.k. kommunala vetot vid beviljande av&lt;br&gt;serveringstillstånd avskaffas eftersom detta inte kan anses förenligt med&lt;br&gt;föreskrifterna i europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i och&lt;br&gt;med att ett kommunalt veto inte kan överprövas i sak av en domstol.&lt;br&gt;Utredningen föreslår också att kommunerna ges huvudansvaret för den&lt;br&gt;direkta tillsynen av restaurangerna och rätten att fatta beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av redan givna tillstånd. Utredningens förslag sammanfattas i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 EES-avtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1991/92:170, bil. IV) om europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES) konstaterades att EES-avtalet inte inne-&lt;br&gt;bär några förändringar av den svenska alkoholpolitikens mål. I vissa&lt;br&gt;avseenden kan emellertid ändringar i alkohollagstiftningen behöva ge-&lt;br&gt;nomföras som en anpassning till EG:s regelsystem. EES-utskottet delade&lt;br&gt;denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i Romfördraget och EES-avtalet grundläggande principen om var-&lt;br&gt;ors fria rörlighet över gränserna omfattar i princip även alkoholdrycker,&lt;br&gt;teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Vid sidan om de grundläggan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de bestämmelserna är bl.a. följande artiklar i EES-avtalet av relevans för Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;det svenska alkoholpolitiska regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16 om statliga handelsmonopol innebär att de avtalsslutande&lt;br&gt;parterna förbinder sig att säkerställa att statliga handelsmonopol anpassas&lt;br&gt;på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffhings-&lt;br&gt;och avsättningsvillkor föreligger mellan medborgare i EU:s medlems-&lt;br&gt;stater och medborgare i EFTA-statema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvantitativa import- och exportrestriktioner eller åtgärder med motsva-&lt;br&gt;rande verkan är förbjudna enligt artiklarna 11 - 12 i EES-avtalet. Un-&lt;br&gt;dantag från artiklarna 11 och 12 medges i artikel 13 om det är nödvän-&lt;br&gt;digt för att bl.a. skydda människors hälsa och liv. Artikel 14 innehåller&lt;br&gt;bl.a. förbud mot diskriminerande skatter eller avgifter och artikel 23&lt;br&gt;innehåller bl.a. vissa regler vad avser tekniska handelshinder i handeln&lt;br&gt;med vin. Artikel 59 förbinder de avtalsslutande parterna att tillse att bl.a.&lt;br&gt;offentliga företag eller företag med särskilda eller exklusiva rättigheter&lt;br&gt;inte bryter mot EES-avtalets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har en marknadsdominerande ställning inom EES eller&lt;br&gt;inom en väsentlig del av samarbetsområdet är det enligt EES-avtalets&lt;br&gt;artikel 54 förbjudet att missbruka denna ställning. Enbart det faktum att&lt;br&gt;ett företag är marknadsdominerande innebär emellertid inte någon över-&lt;br&gt;trädelse av EES-bestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Import och partihandel med starköl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i anpassningen förelädes riksdagen den 3 juni 1993 proposi-&lt;br&gt;tion 1992/93:253 om import av och partihandel med starköl med förslag&lt;br&gt;till ändringar av gällande regler så att utländska tillverkare av starköl&lt;br&gt;skulle ges tillträde till den svenska marknaden på samma villkor som&lt;br&gt;svenska tillverkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föregicks av en departementspromemoria S93/1067/IFO,&lt;br&gt;Starkölsförsäljning till restauranger. I promemorian redovisades två alter-&lt;br&gt;nativa modeller för att uppnå likställighet mellan svenska och utländska&lt;br&gt;tillverkare av starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först redovisades (alternativ A) ett förslag om att det i LHD skulle in-&lt;br&gt;föras ett ytterligare generellt undantag från import- och partihandelsmo-&lt;br&gt;nopolet så att utländska tillverkare av starköl skulle få föra in starköl i&lt;br&gt;landet och även ges rätt att sälja det direkt till restaurangerna. Den som&lt;br&gt;enligt LHD har tillstånd att servera starköl föreslogs även få rätt att im-&lt;br&gt;portera starköl till den egna serveringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisades (alternativ B) ett förslag om att införa ett särskilt&lt;br&gt;tillståndssystem för partihandel med starköl. Ett sådant tillståndssystem&lt;br&gt;skulle stå vid sidan av tillverkningsrätten och omfatta i princip alla in-&lt;br&gt;tressenter som bedömdes vara lämpade att bedriva sådan partihandel, in-&lt;br&gt;klusive svenska och utländska tillverkare av starköl. Med partihandel-&lt;br&gt;stillståndet skulle följa rätt att föra in starköl i landet. Länsstyrelserna&lt;br&gt;föreslogs svara för tillståndsprövningen och tillsynen över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av promemorian framkom en splittrad syn på&lt;br&gt;de redovisade förslagen. Av de 29 remissinstanser som inkom med syn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkter tillstyrkte 17 något av förslagen i promemorian. Alternativ A&lt;br&gt;förordades av åtta remissinstanser, fem tillstyrkte båda förslagen och&lt;br&gt;alternativ B förordades av fyra instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen valde att föreslå riksdagen alternativ A, som innebar ett&lt;br&gt;generellt undantag från import- och partihandelsmonopolet omfattande&lt;br&gt;alla tillverkare av starköl, dvs. även utländska sådana. Dessa skulle få&lt;br&gt;rätt att föra in eget tillverkat starköl till landet och bedriva partihandel&lt;br&gt;med varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet föreslog i bet. 1993/94:SoU9 Import och partihandel&lt;br&gt;med starköl att riksdagen skulle anta regeringens förslag. Riksdagen&lt;br&gt;beslutade att avslå utskottets yrkande och biföll en reservation om avslag&lt;br&gt;på propositionen (rskr. 1993/94:59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationen anfördes bl.a. att regeringen borde återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag om regler för import- och partihandel med starköl&lt;br&gt;sedan Alkoholpolitiska kommissionen slutfört sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionen har den 16 december 1993 i skrivelse&lt;br&gt;till regeringen (S93/10214/IFO) ansett det angeläget att, med hänsyn till&lt;br&gt;att EES-avtalets regler fr.o.m. den 1 januari 1994 blir giltiga i Sverige,&lt;br&gt;riksdagen ånyo föreläggs förslag till nya regler rörande import av och&lt;br&gt;partihandel med starköl. Den tidigare propositionen kan utgöra en grund&lt;br&gt;för ett sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser att villkoren för import av och partihandel med&lt;br&gt;starköl snarast bör förändras så att det inte kan hävdas att utländska&lt;br&gt;bryggerier är diskriminerade i förhållande till svenska. Härigenom kan&lt;br&gt;lagregler och lagtillämpning få en utformning som är förenlig såväl med&lt;br&gt;EES-avtalet som med den svenska alkoholpolitiska grundsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 EU:s kompetens på alkoholområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitik är inte en fråga på gemenskapsnivå inom EU. Alla EU-&lt;br&gt;länder har dock anslutit sig till Världshälsoorganisationens (WHO) häl-&lt;br&gt;soprojekt &amp;quot;Hälsa för alla år 2 000&amp;quot; där också alkoholfrågan berörs. Mi-&lt;br&gt;nisterrådet har i en rekommendation uppmanat kommissionen att vid&lt;br&gt;utformning av regler för handel med alkoholdrycker beakta det arbete&lt;br&gt;som sker i WHO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de 37 mål för förbättrad hälsa som WHO:s europaregion har&lt;br&gt;ställt upp finns målet att sänka alkoholkonsumtionen med minst 25 %&lt;br&gt;fram till år 2 000 från 1980 års nivå. För detta ändamål bör varje land&lt;br&gt;utveckla en mångsidig alkoholpolitik, där en höjning av skatten på alko-&lt;br&gt;hol och en ökad kontroll av tillgängligheten nämns som verksamma&lt;br&gt;medel. Till hjälp för att förverkliga dessa mål har europaregionen utarbe-&lt;br&gt;tat en handlingsplan, European Alcohol Action Plan. Även denna hand-&lt;br&gt;lingsplan har antagits enhälligt av alla europaregionens stater. I arbetet&lt;br&gt;med att förverkliga denna plan har WHO tagit upp diskussioner med&lt;br&gt;EU-kommissionen. I Maastrichtavtalet, artikel 129, sägs att gemenskapen&lt;br&gt;skall bidra till att en hög hälsoskyddsnivå uppnås genom att främja sam-&lt;br&gt;arbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser.&lt;br&gt;Gemenskapens insatser skall inriktas på att förebygga sjukdomar genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att främja forskning om deras orsaker och överföring samt genom häl-&lt;br&gt;soupplysning och hälsoundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett förslag till handlingsprogram inom området folkhälsa, som nyligen&lt;br&gt;framlagts av Europeiska Kommissionen, prioriteras informations- och&lt;br&gt;förebyggande insatser för att motverka alkoholens hälsorisker. Även i&lt;br&gt;förslaget till program rörande narkotikaberoende uttalas att programmet&lt;br&gt;avser att också omfatta insatser mot missbruk av alkohol och läkemedel.&lt;br&gt;Även i EU:s cancerprogram (Europé Against Cancer) tas alkoholen upp&lt;br&gt;som den andra stora riskfaktorn för cancer efter tobaksrökningen. Ett råd&lt;br&gt;till EU-medborgama för att minska risken for cancer är att minska på&lt;br&gt;alkoholkonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU beslutar varje enskilt land om vilken alkoholpolitik respekti-&lt;br&gt;ve land skall driva. Alkoholpolitiken berörs dock indirekt vid ett med-&lt;br&gt;lemskap genom att vissa av de alkoholpolitiska medel som Sverige an-&lt;br&gt;vänder sig av i syfte att minska alkoholkonsumtionen faller under EG:s&lt;br&gt;handelspolitiska regelsystem. Detta gäller framför allt de svenska alko-&lt;br&gt;holmonopolen, marknadsforingsreglema for alkoholdrycker, alkoholskat-&lt;br&gt;terna och begränsningen av den privata införseln av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom måste EG:s konkurrensregler tillämpas även for alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i Romfördraget grundläggande principen om varors fria rörlighet&lt;br&gt;över gränserna omfattar i princip även alkoholdrycker, teknisk sprit och&lt;br&gt;alkoholhaltiga preparat. Vin och vinbaserat brännvin betraktas dessutom&lt;br&gt;som jordbruksprodukter och faller även under EG:s jordbruksregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har medlemsländerna genom Romfördraget åtagit sig att av-&lt;br&gt;skaffa tullar, kvantitativa restriktioner och andra handelshinder i handeln&lt;br&gt;med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget, artikel 37, behandlar handelsmonopol. De skall vara så&lt;br&gt;utformade att de inte diskriminerar produkter från andra medlemsländer.&lt;br&gt;Fördragets artikel 36 innehåller undantagsregler for restriktioner i han-&lt;br&gt;deln som är till skydd för bl.a. människors hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till Romfördraget är det främst de handelsbegränsande&lt;br&gt;inslagen i den svenska alkoholpolitiken som berörs, d.v.s. import-, ex-&lt;br&gt;port-, tillverknings-, partihandels- och detaljhandelsmonopolen for sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl. Dessa frågor har som nämnts ovan varit före-&lt;br&gt;mål för förhandling med EG-sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På EU:s inre marknad kommer begränsningar i resandes införsel av&lt;br&gt;varor för personligt bruk i princip att vara avskaffade. För konsumenter&lt;br&gt;kommer gränshandeln således i princip att vara fri. Danmark och Irland&lt;br&gt;får dock övergångsvis tillämpa vissa restriktioner for införsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett av de grundläggande rådsdirektiven (92/12/EEC av den&lt;br&gt;25 februari 1992) skall punktskatter tas ut på alkohol, tobak och minera-&lt;br&gt;lolja. Bestämmelser om de skattebelagda områdenas omfattning och om&lt;br&gt;skattesatser ges i särskilda direktiv. På den indirekta beskattningens om-&lt;br&gt;råde har utarbetats nya system inom EU for att hantera beskattningen av&lt;br&gt;varor som fors mellan olika EU-länder med i huvudsak bibehållande av&lt;br&gt;principen om att beskattningen skall tillfalla det land där varan konsume-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras och med bibehållande av en kontroll av att olika varor inte orättmä- Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;tigt undgår beskattning. Vad gäller import för eget bruk gäller dock det&lt;br&gt;motsatta, dvs. att varorna beskattas i inköpslandet. För att möjliggöra en&lt;br&gt;åtskillnad mellan kommersiell och privat import har genom EG:s direk-&lt;br&gt;tiv 92/12/EEC införts vissa lägsta indikativa kvantiteter - 110 liter öl, 90&lt;br&gt;liter vin och 10 liter sprit. Ett överskridande av dessa nivåer innebär&lt;br&gt;dock inte i sig något otillåtet. Om kvantiteterna överskrids är det den&lt;br&gt;resandes sak att bevisa att varorna inte är avsedda för kommersiellt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från direktiv 92/12/EEC har Danmark medgivits ett undantag, som är&lt;br&gt;tidsbegränsat att gälla t.o.m. utgången av år 1996. Undantaget gör det&lt;br&gt;möjligt för Danmark att vid privatinförsel tills vidare behålla nuvarande&lt;br&gt;skatter på sprit och tobak även om varorna redan är beskattade i ett&lt;br&gt;annat EU-land. Övergångsregeln accepterades av övriga EG-länder under&lt;br&gt;förutsättning av att de danska reglerna ändrades så att fri införsel av vin&lt;br&gt;och öl omedelbart blev möjligt. En konsekvens av detta blev kraftigt&lt;br&gt;sänkta priser i Danmark på vin och starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget innebär också en rätt för Danmark att mängdmässigt be-&lt;br&gt;gränsa den skattefria införseln av sprit och tobak. I dansk tullagstiftning&lt;br&gt;har dessa kvantiteter angivits, varvid skillnad görs mellan inresande från&lt;br&gt;annat EU-land, som vistats mer än, eller mindre än 36 timmar utanför&lt;br&gt;Danmark. Restriktionerna är betydligt strängare i det sistnämnda fallet&lt;br&gt;(ingen sprit, små mängder tobak).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det danska kontrollsystemet bygger på att den som reser in i Danmark&lt;br&gt;från ett annat EU-land skall deklarera införsel som överstiger de tillåtna&lt;br&gt;kvantiteterna. För ändamålet har tryckts särskilda kort varav ett exemplar&lt;br&gt;skall lämnas i särskilt angiven ordning till tull- och skattemyndigheterna&lt;br&gt;och det andra behållas för att uppvisas vid eventuell efterkontroll. Av-&lt;br&gt;giften debiteras enligt inbetalningskrav från myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell form av gränshandel är den s.k. tax-free försäljningen. Den&lt;br&gt;tillåts inom EU fram till och med den 30 juni 1999. Undantag från be-&lt;br&gt;skattning gäller dock endast kvantiteter motsvarande dem som gäller vid&lt;br&gt;införsel från tredje land. Kontrollen skall ske vid försäljningsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beskattningen av varor som transporteras över de inre gränserna&lt;br&gt;gäller inom EU två olika system för mervärdesskatt och för punktskatter.&lt;br&gt;Systemen är reglerade i ett antal direktiv. Samtliga medlemsländer måste&lt;br&gt;använda sig av dessa system. Något utrymme för att konstruera ett helt&lt;br&gt;eget nationellt system finns således inte. Se vidare avsnitt 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Medlemskapsförhandlingarna mellan Sverige och EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för medlemskapsförhandlingarna mellan Sverige och EU&lt;br&gt;om svenskt medlemskap i EU har en skriftväxling ägt rum mellan EG-&lt;br&gt;kommissionen och den svenska regeringen angående de svenska alkohol-&lt;br&gt;monopolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen förutsätter att Sverige avvecklar de exklusiva import-,&lt;br&gt;export-, partihandels- och tillverkningsrättighetema för sina respektive&lt;br&gt;alkoholmonopol, inklusive partihandelsfunktionen för serveringsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan avveckling är enligt kommissionens åsikt helt nödvändig för&lt;br&gt;att göra den svenska lagstiftningen förenlig med EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det svenska detaljhandelsmonopolet, anser kommissionen att&lt;br&gt;alla effekter som är diskriminerande mellan nationella varor och varor&lt;br&gt;importerade från övriga medlemsstater måste avlägsnas. Med reservation&lt;br&gt;för EG-domstolens framtida rättstillämpning och kommissionens roll&lt;br&gt;som väktare av fördraget om europeiska unionen, finner kommissionen&lt;br&gt;med utgångspunkt från existerande tolkning av regelverket inte någon&lt;br&gt;anledning att på eget initiativ vidta åtgärder, varken nu eller efter en&lt;br&gt;svensk anslutning till unionen, mot bibehållande av detaljhandelsmono-&lt;br&gt;polet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skriftväxlingen påminnes om att Sverige redan genom EES-avtalets&lt;br&gt;bestämmelser har åtagit sig att tillämpa EG:s regelverk om monopol.&lt;br&gt;Kommissionen anser därför de nämnda förhållanden vara tillämpliga från&lt;br&gt;och med EES-avtalets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen sägs att det - för att säkerställa att detaljhandelsmonopolets&lt;br&gt;verksamhet är förenligt med EG:s regelverk - är av yttersta vikt att EG-&lt;br&gt;kommissionen blir delaktig i en nära och regelbunden övervakning. Den&lt;br&gt;svenska regeringen har i brev till kommissionen för sin del ställt sig&lt;br&gt;bakom de principer som redovisats i kommissionens brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det slutliga avtalet har en notering gjorts angående den skriftväxling&lt;br&gt;som förevarit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom expertsamtal mellan företrädare för regeringen och berörda&lt;br&gt;tjänstegrenar inom kommissionen har principer identifierats och precise-&lt;br&gt;rats för att detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de protokollförda samtalen har fastslagits att så länge medborgare&lt;br&gt;och varor inom samarbetsområdet behandlas lika samt objektiva och&lt;br&gt;transparenta kriterier ligger till grund för de alkoholpolitiska regler som&lt;br&gt;tillämpas i Sverige står dessa enligt kommissionen inte i strid med EG:s&lt;br&gt;regler. Detta gäller även för detaljhandelsmonopolets verksamhet. Alla&lt;br&gt;produkter måste behandlas lika både när det gäller detaljhandelsmonopo-&lt;br&gt;lets val av sortiment och dess varuinformation till kunder. Nya varor&lt;br&gt;måste ges bättre möjlighet att göra sig kända för detaljhandelsmonopo-&lt;br&gt;lets kunder. De kriterier som ligger till grund för en varas tillträde till&lt;br&gt;detaljhandelsmonopolets butiker måste uppfylla EG:s krav på objektivi-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan mycket viktig förutsättning är att medborgare inom samar-&lt;br&gt;betsområdet ges samma möjlighet som svenska medborgare att verka&lt;br&gt;inom alkoholområdet. De skall ha samma möjlighet att arbeta och etab-&lt;br&gt;lera företag. Deras produkter skall behandlas på samma sätt som svenska&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtalen resulterade vidare i att Konkurrensverket, förutom sin sed-&lt;br&gt;vanliga tillsyn på konkurrensområdet som verket utövar inom ramen för&lt;br&gt;sin instruktion, kommer att få i uppdrag att särskilt övervaka att detalj-&lt;br&gt;handelsmonopolet inte missbrukar sin dominerande ställning. Konkurren-&lt;br&gt;sverket skall rapportera direkt till EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom Danmark, Norge och Finland har Sverige också medgivits un-&lt;br&gt;dantag från rådsdirektivet 92/12/EEC fram till utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gör det möjligt for Sverige att vid införsel for privat bruk&lt;br&gt;beskatta sprit, vin och starköl över en viss mängd även om de vid inför-&lt;br&gt;sel redan är beskattade i annat EU-land. Undantaget medger också en&lt;br&gt;rätt for Sverige att mängdmässigt begränsa den skattefria införseln av&lt;br&gt;dessa drycker. Mängdmässigt får resanden till Sverige från annat EU-&lt;br&gt;land för privat bruk maximalt införa en liter starksprit eller tre liter&lt;br&gt;starkvin, fem liter vin och 15 liter öl. I dessa kvoter ingår de resandes&lt;br&gt;införda skattefria varor (s.k. taxfree).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av år 1996 skall reglerna omförhandlas. Översynen&lt;br&gt;skall då ske på samma sätt som den s.k. övergångsordningen för mervär-&lt;br&gt;desskatt inom EU. Denna förlängs automatiskt om inte ministerrådet&lt;br&gt;enhälligt beslutar att den skall upphöra. Eftersom beslutet i rådet måste&lt;br&gt;vara enhälligt kommer Sverige således även efter 1996 - såvida inte&lt;br&gt;nuvarande beslutsregler ändras - att ha ett avgörande inflytande över när&lt;br&gt;övergångsreglerna beträffande införsel skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har också överenskommit med EU om ett undantag från den&lt;br&gt;skatteregel som stadgar att beskattningsnivån måste vara proportionell&lt;br&gt;till alkoholstyrkan. När det gäller det svenska folkölet har överenskom-&lt;br&gt;mits att skatteskillnaden mellan detta öl och starkölet får bestå i ytterli-&lt;br&gt;gare tre år, dvs till och med 1997, trots att skillnaden strider mot EG:s&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till frågan om resandebestämmelsema anknyter också EG:s regler om&lt;br&gt;avveckling av gränskontrollen mellan medlemsländerna. Sverige har inte&lt;br&gt;i förhandlingarna med EU begärt någon övergångsreglering i denna&lt;br&gt;fråga. Hur kontrollen av att införselbegränsningama efterlevs skall vara&lt;br&gt;utformad mellan Sverige och ett annat EU-land har utretts. Jämför be-&lt;br&gt;tänkandet Skyddet vid den inre gränsen (SOU 1994:131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Grunddragen i den svenska alkoholpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för gällande alkoholpolitik fastställdes genom beslut av 1977&lt;br&gt;års riksdag (prop. 1976/77:108, SkU40, rskr. 231). Enligt detta beslut&lt;br&gt;skall målet vara att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att min-&lt;br&gt;ska den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen. Denna strategi bygger&lt;br&gt;på kunskaper och beprövade erfarenheter av tillgänglighetens betydelse&lt;br&gt;för utvecklingen av totalkonsumtionen och alkoholskadorna. En ökad&lt;br&gt;tillgänglighet av alkohol medför en ökad konsumtion. Ju mer alkohol det&lt;br&gt;dricks i ett samhälle, desto fler människor går också över från måttlig-&lt;br&gt;hetsdrickande till missbruk. Omvänt gäller att ju svårare det är att få tag&lt;br&gt;i alkohol, desto mindre dricks det totalt sett och desto färre människor&lt;br&gt;skadas på grund av alkoholen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta synsätt har också anammats av Världshälsoorganisationen&lt;br&gt;(WHO) och ligger till grund för europaregionens handlingsplan (Euro-&lt;br&gt;pean Alcohol Action Plan) för att minska alkoholskadorna i Europa.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen har antagits enhälligt av alla europaregionens stater, inklusive&lt;br&gt;samtliga EU-stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges viktigaste medel för att begränsa tillgängligheten är alkohol-&lt;br&gt;monopolen och prispolitiken. Den svenska alkoholpolitiken kompletterar&lt;br&gt;dessa åtgärder med bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begränsning av den privata införseln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- restriktiva regler för serveringstillstånd till restauranger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åldersgränser vid försäljning av alkoholdrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmän hälsoupplysning, information om alkoholens skadeverkningar&lt;br&gt;och förebyggande verksamhet inom socialtjänst, hälso- och sjukvård&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker är liksom många andra varor mycket priskänsliga. När&lt;br&gt;priset går upp minskar försäljningen. Sverige bedriver därför sedan länge&lt;br&gt;en prispolitik med höga alkoholskatter. Skatten på alkoholdrycker be-&lt;br&gt;stäms sedan den 1 juli 1992 helt utifrån dryckens alkoholstyrka och&lt;br&gt;principen är att alkoholprisema skall följa prisutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga alkoholbeskattningen är ett i jämförelse med andra åtgärder&lt;br&gt;mycket verksamt medel för att minska konsumtionen och förebygga ska-&lt;br&gt;dor. Enligt de undersökningar som gjorts i Sverige över prisets betydelse&lt;br&gt;för alkoholkonsumtionen ligger den s.k. priselasticiteten ganska nära&lt;br&gt;-1,0 dvs. en prissänkning på t.ex. fem procent ökar försäljningen med&lt;br&gt;ca fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholmonopolen skall utgöra en garant för att marknadsföring och&lt;br&gt;försäljning av alkoholdrycker till allmänheten sker återhållsamt och att&lt;br&gt;lagar och bestämmelser på alkoholområdet efterlevs. Desintresserings-&lt;br&gt;principen, dvs. begränsningen av det privata vinstintresset i syfte att&lt;br&gt;hålla nere alkoholkonsumtionen, är alkoholmonopolens huvudsakliga&lt;br&gt;motivering. Ingen skall genom en aktiv marknadsföring tillåtas tjäna&lt;br&gt;pengar på andras beroende. Sociala hänsyn skall vara vägledande i&lt;br&gt;marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker - inte minst som ett&lt;br&gt;skydd för ungdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom den svenska alko-&lt;br&gt;hollagstiftningen. Förbud mot att överlåta alkoholdrycker till ungdomar,&lt;br&gt;åldersgränserna för inköp av alkoholdrycker liksom för servering av&lt;br&gt;alkoholdrycker på restauranger är exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska alkoholpolitiken syftar också till att åstadkomma en över-&lt;br&gt;gång från starkare till svagare alkoholdrycker. Denna politik har till stor&lt;br&gt;del varit framgångsrik. Spritdryckernas andel av den totala alkoholför-&lt;br&gt;säljningen har sedan 1970-talet minskat med över 20 procentenheter me-&lt;br&gt;dan vin- och ölförsäljningens andel ökat med ca 10 procentenheter var-&lt;br&gt;dera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala registrerade alkoholkonsumtionen har varit ganska stabil un-&lt;br&gt;der de senaste åren. Restaurangernas andel av den alkohol som säljs har&lt;br&gt;dock ökat från 8,5 till 13,5 % mellan åren 1985 och 1992. Det som&lt;br&gt;bidragit mest till den ökningen är starkölet. Ungefär 40 % av starköls-&lt;br&gt;konsumtionen sker i dag på restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Monopolen inom alkoholpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En bärande princip i svensk alkohollagstiftning är att handel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl skall vara förbehållen sådana företag i vilka det&lt;br&gt;allmänna äger bestämmande inflytande och där enskilt vinstintresse sak-&lt;br&gt;nas. Genom att begränsa det privata vinstintresset i alkoholhanteringen&lt;br&gt;har man sökt uppnå en återhållsam försäljning och skapa garantier för att&lt;br&gt;de sociala hänsyn som är nödvändiga vid försäljningen iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av det privata vinstintresset är en gammal princip som&lt;br&gt;i dag tar sitt främsta uttryck i att stora delar av alkoholhandeln sker i två&lt;br&gt;statliga monopolbolag, V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit AB (V&amp;amp;S) och Systembolaget&lt;br&gt;AB. V&amp;amp;S har ensamrätt till import av spritdrycker, vin och starköl samt&lt;br&gt;tillverkning och export av spritdrycker. Vin-, starköls-, och öltillverk-&lt;br&gt;ningen är däremot inte monopoliserad men underkastad tillståndstvång.&lt;br&gt;Framställning i hemmet av vin och öl för eget bruk är dock tillåten.&lt;br&gt;Detta regleras i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.&lt;br&gt;(LTD). Systembolaget AB sköter detaljhandeln samt partihandeln till&lt;br&gt;restauranger. Ett undantag från partihandelsmonopolet är att de svenska&lt;br&gt;bryggerierna har rätt att sälja starköl direkt till restauranger. Genom de&lt;br&gt;statliga monopolbolagen har väsentliga delar av alkoholhandeln således&lt;br&gt;kunnat ske utan inverkan av privatekonomiskt vinstintresse eller försälj-&lt;br&gt;ningsuppdrivande konkurrens mellan olika aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All import av spritdrycker, vin och starköl är i princip förbehållen&lt;br&gt;V&amp;amp;S. Detta regleras i LHD. Det viktigaste undantaget är den s.k. resan-&lt;br&gt;deinförseln. Enligt gällande tullbestämmelser får en vuxen person över&lt;br&gt;20 år, som kommer med båt och har varit utomlands i mer än 24 tim-&lt;br&gt;mar, skattefritt föra med sig en liter sprit, en liter vin eller om sprit-&lt;br&gt;drycker inte medförs, två liter vin samt två liter starköl. Samma kvanti-&lt;br&gt;teter men ingen tidsgräns gäller för den som kommer med flyg. Dess-&lt;br&gt;utom får, om det förtullas, ytterligare sammanlagt fem liter spritdrycker&lt;br&gt;och vin samt fem liter starköl föras in per person. Även andra former av&lt;br&gt;införsel för privatpersoner är reglerade, t.ex. införsel av drycker i gåvo-&lt;br&gt;försändelser, drycker som ingår i flyttgods och sådana som erhållits i&lt;br&gt;arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl sköts av Systembola-&lt;br&gt;get AB, som i dag har ca 370 butiker spridda i hela landet. Till detta&lt;br&gt;kommer ca 550 utlämningsställen, dvs. butiker på landsbygden där män-&lt;br&gt;niskor utan extra kostnad kan beställa vilka varor som helst ur System-&lt;br&gt;bolagets sortiment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för ärenden enligt&lt;br&gt;LTD. I uppgiften att utöva tillsyn över lagens tillämpning ingår inspek-&lt;br&gt;tionsbesök hos tillståndshavare och granskning av försäljningsrapporter.&lt;br&gt;Om skäl finns kan Socialstyrelsen återkalla tillstånd eller meddela till-&lt;br&gt;ståndshavare varning. Socialstyrelsens beslut i tillståndsärenden enligt&lt;br&gt;LTD kan överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän uppföljning av utvecklingen på området sker genom att Social-&lt;br&gt;styrelsen gör sammanställningar av olika statistiska material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Servering av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiken på restaurangområdet regleras i LHD. En målsättning&lt;br&gt;är att eftersträva ordning, nykterhet och trevnad på serveringsställen och&lt;br&gt;undvika olägenheter i nykterhetshänseende. I princip skall servering av&lt;br&gt;alkoholdrycker endast förekomma på restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All servering av alkoholdrycker kräver i princip tillstånd. I samband&lt;br&gt;med tillståndsgivningen skall särskilt beaktas behovet av serveringen,&lt;br&gt;sökandens lämplighet och serveringsställets ändamålsenlighet samt att&lt;br&gt;lagad mat skall utgöra en betydande del av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd kan ges för servering till allmänheten eller till slutna&lt;br&gt;sällskap. Det kan också ges tills vidare eller vid enstaka tillfälle eller&lt;br&gt;tidsperiod. Serveringstillståndet kan omfatta spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl klass II eller begränsas till en av kategorierna eller en kombination av&lt;br&gt;dem. Vid trafikservering (båt, tåg och flyg i inrikestrafik) får inte sprit-&lt;br&gt;drycker serveras om inte särskilda skäl föreligger. Tillstånd till servering&lt;br&gt;av alkoholdrycker på nöjes- och idrottsplatser får meddelas endast om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av öl klass II får påbörjas tidigast kl. 07.00 och servering av&lt;br&gt;andra alkoholdrycker tidigast kl. 12.00. Alkoholservering skall avslutas&lt;br&gt;senast kl. 01.00. Tillståndsmyndigheten får dock förordna om andra tider&lt;br&gt;för serveringens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid all alkoholservering skall finnas en föreståndare som övervakar att&lt;br&gt;serveringen bedrivs i enlighet med lagens bestämmelser. För förestånda-&lt;br&gt;re skall finnas erforderligt antal ersättare. Föreståndare och ersättare&lt;br&gt;genomgår i princip samma lämplighetsprövning som tillståndshavare och&lt;br&gt;skall vara godkända av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får i serveringstillståndet meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs. Ombyggnad av serveringsställe och inrättande av drinkbar&lt;br&gt;kräver särskilt tillstånd. Självservering av spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;får bedrivas endast efter särskilt medgivande. Restauranggäst får inte&lt;br&gt;uppmanas till inköp av alkoholdryck. Alkoholdryck får inte heller med-&lt;br&gt;föras till eller från restaurang med serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till servering prövas av den länsstyrelse där serveringsstället&lt;br&gt;är beläget. När det är fråga om nya permanenta serveringstillstånd eller&lt;br&gt;utökade sådana rättigheter, skall länsstyrelsen inhämta yttrande från&lt;br&gt;kommunfullmäktige och polismyndigheten på den ort där serveringsstäl-&lt;br&gt;let är beläget. Det är kommunen som gör den s.k. behovsprövningen,&lt;br&gt;vars syfte i första hand är att förhindra överetablering. Kommunen kan&lt;br&gt;helt eller delvis avstyrka ansökan. Ett sådant avstyrkande blir bindande&lt;br&gt;för länsstyrelsen (kommunalt veto).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över tillämpningen av&lt;br&gt;LHD. Länsstyrelsen har huvudansvaret för den regionala och lokala&lt;br&gt;tillsynen tillsammans med polismyndigheten och socialnämnden. Det är&lt;br&gt;också länsstyrelsen som tillståndsmyndighet som har huvudansvaret och&lt;br&gt;befogenhet att besluta om återkallelser av tillstånd och andra admini-&lt;br&gt;strativa ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt LHD kan överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer alkoholdrycker utan&lt;br&gt;tillstånd döms för olovlig försäljning av alkoholdrycker till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i högst fyra&lt;br&gt;år. Innehav av alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem&lt;br&gt;leder till böter eller fängelse i högst ett år. Vid försäljning eller servering&lt;br&gt;av alkoholdrycker till någon som kan antas inte ha uppnått föreskriven&lt;br&gt;ålder eller är märkbart påverkad av berusningsmedel döms för olovlig&lt;br&gt;dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom försäljningsregler finns i LHD vissa regler som rör marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker. De huvudsakliga bestämmelserna om reklam&lt;br&gt;och andra marknadsföringsåtgärder finns emellertid i lagen (1978:763)&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker (alkoholreklamlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alkoholreklamlagen begränsas näringsidkares marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker till konsumenter. Med hänsyn till alkoholens hälsorisker skall&lt;br&gt;särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföringen. Uppsökande eller på-&lt;br&gt;trängande marknadsföringsåtgärder får inte vidtas. Inte heller sådana som&lt;br&gt;uppmanar till bruk av alkohol. Kommersiella annonser i radio eller TV&lt;br&gt;är förbjudna liksom i princip tidningsannonser för spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har utfärdat riktlinjer för tillämpningen av alkoholre-&lt;br&gt;klamlagen. Riktlinjerna tar upp frågor om bl.a. reklammedel och mark-&lt;br&gt;nadsföringens innehåll och utformning. Brott mot bestämmelserna be-&lt;br&gt;traktas som otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418). Vid övertramp kan Konsumentverket ingripa. Om frivillig&lt;br&gt;rättelse inte uppnås kan Konsumentombudsmannen utfärda ett förbuds-&lt;br&gt;föreläggande eller föra talan mot företaget i Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Kvalitetskontroll av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 till EES-avtalets protokoll 47 förbinder sig Sverige att delta i&lt;br&gt;ett samarbete mellan de myndigheter som svarar för vinkontrollen i de&lt;br&gt;skilda EES-ländema. Inom EU-ländema sköts kvalitetskontrollen av&lt;br&gt;alkoholdrycker genom offentliga laboratorier som är anslutna till Euro-&lt;br&gt;pean Office for Wine, Alcohol and Spirit Drinks. Ursprungslandet ga-&lt;br&gt;ranterar genom denna kontroll varans kvalitet och redlighet, vilket bl.a.&lt;br&gt;innebär att man garanterar att det inte förekommer falsk ursprungsbe-&lt;br&gt;teckning, att varan inte är utspädd, att det inte finns skadliga tillsatser,&lt;br&gt;osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras frågor om kvalitetskontroll av alkoholdrycker i livs-&lt;br&gt;medelslagen (1971:511). Statens livsmedelsverk utövar den centrala till-&lt;br&gt;synen över efterlevnaden av lagen och har rätt att utfärda föreskrifter.&lt;br&gt;Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet medan den lokala tillsynen&lt;br&gt;inom varje kommun utövas av kommunens miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket har bl.a. ansvar för kvalitetskontroll och tillsyn av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sprittillverkningen vid landets enda lantbruksbränneri för konsumtions-&lt;br&gt;sprit och den hantering av alkoholdrycker som V&amp;amp;S bedriver (t.ex. tapp-&lt;br&gt;ning och annan bearbetning av vin) vid fyra anläggningar i landet. Drift-&lt;br&gt;kontrollen sker dock i huvudsak av bolaget självt inom ramen för de&lt;br&gt;egenkontrollprogram och krav på kvalitetssäkring som Livsmedelsverket&lt;br&gt;fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskontroll av vintillverkningen i Sverige ligger i första hand på&lt;br&gt;den kommun där tillverkning sker. För närvarande finns vintillverkning&lt;br&gt;vid tre tillverkningsställen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillverkning av öl och starköl handhas också kontrollen av kommu-&lt;br&gt;nerna, med undantag av vissa större bryggerier där Livsmedelsverket har&lt;br&gt;övertagit tillsynsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Beskattningen av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt (LDS) i fråga om&lt;br&gt;spritdrycker och vin är V&amp;amp;S. 1 fråga om starköl och öl är den skattskyl-&lt;br&gt;dig som inom landet yrkesmässigt tillverkar dryckerna. V&amp;amp;S är dock&lt;br&gt;skattskyldigt för importerat starköl. Skattskyldiga skall vara registrerade&lt;br&gt;hos Riksskatteverket (RSV). Om verksamheten är av större omfattning&lt;br&gt;eller om det finns särskilda skäl kan även importörer, som yrkesmässigt&lt;br&gt;för in skattepliktiga maltdrycker till landet för försäljning till återförsäl-&lt;br&gt;jare, registreras hos RSV som skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LDS inträder skattskyldigheten för spritdrycker och vin när&lt;br&gt;V&amp;amp;S levererar dryckerna till Systembolaget AB. Skattskyldigheten för&lt;br&gt;starköl och öl inträder när dryckerna levereras till butik, restaurang eller&lt;br&gt;tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid avregistrering,&lt;br&gt;finns i lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införsel till landet av skattepliktig dryck av annan än registrerad&lt;br&gt;skattskyldig skall dryckesskatt betalas till tullmyndigheten och då tilläm-&lt;br&gt;pas bl.a. tullagen (1987:1065). Dock kan Generaltullstyrelsen utfärda s.k.&lt;br&gt;hemtagningsbevis som ger rätt att ta hem varorna och i efterhand betala&lt;br&gt;skatt och andra eventuella tullavgifter. Innan ett hemtagningsbevis ut-&lt;br&gt;färdas sker en prövning. EES-avtalets ikraftträdande medför inga för-&lt;br&gt;ändringar i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s uppbörd av dryckesskatt för kalenderåret 1992 uppgick för&lt;br&gt;spritdrycker till 5 985 miljoner kronor, för vin till 2 987 miljoner kronor&lt;br&gt;samt för starköl och öl till 2 627 miljoner kronor. Tullens skatteuppbörd&lt;br&gt;på öl uppgick till 278 miljoner kronor. Sammanlagt innebär det skattein-&lt;br&gt;komster på 12 miljarder kronor. Endast en skattskyldig fanns för vin-&lt;br&gt;och spritdrycker (V&amp;amp;S) medan antalet skattskyldiga för maltdrycker upp-&lt;br&gt;gick till 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett medlemskap i EU skall som en följd av den fria marknaden i&lt;br&gt;princip alla gränsformaliteter upphöra avseende transporter av varor över&lt;br&gt;de inre gränserna. På den indirekta beskattningens område har utarbetats&lt;br&gt;nya system för att hantera beskattningen av varor som förs mellan olika&lt;br&gt;EU-länder med i huvudsak bibehållande av principen om att beskattning-&lt;br&gt;en skall tillfalla det land där varan konsumeras och med bibehållande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kontroll av att olika varor inte orättmättigt undgår beskattning. Vad&lt;br&gt;gäller import för eget bruk gäller dock det motsatta, dvs. att varorna&lt;br&gt;beskattas i inköpslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beskattningen av varor som transporteras över de inre gränserna&lt;br&gt;gäller inom EU två olika system för mervärdeskatt och for punktskatter.&lt;br&gt;Systemen är reglerade i ett antal direktiv. Samtliga medlemsländer måste&lt;br&gt;använda sig av dessa system. Något utrymme for att konstruera ett helt&lt;br&gt;eget nationellt system finns således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På mervärdesskattesidan gäller nu ett system som kan betecknas som&lt;br&gt;en övergångsordning. Ordningen skall gälla fram till den 31 december&lt;br&gt;1996. Denna ordning är i princip densamma som gäller i Sverige i dag&lt;br&gt;med undantag för att beskattningen inom EU inte är kopplad till själva&lt;br&gt;gränsöverskridandet. För kontrollen av förfarandet har inrättats ett krav&lt;br&gt;på att köparen för säljaren skall ange sitt registreringsnummer som mer-&lt;br&gt;värdesskatteskyldig och att detta nummer skall kunna kontrolleras av&lt;br&gt;säljaren via den nationella skattemyndigheten genom ett särskilt datasys-&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På punktskatteområdet finns inte någon övergångsordning. De regler&lt;br&gt;som nu tillämpas inom EU är avsedda att vara den slutliga ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundstommen i systemet är att punktskatter skall utgå bl.a. på alkohol&lt;br&gt;i enlighet med särskilda direktiv. Sådana varor på vilka punktskatter&lt;br&gt;skall utgå skall kunna framställas och lagras i obeskattat skick i särskil-&lt;br&gt;da auktoriserade skatteupplag. Varorna skall kunna transporteras i obe-&lt;br&gt;skattat skick mellan sådana lager, även när lagren finns i olika med-&lt;br&gt;lemsländer. Viss dokumentation skall då medfölja varorna. Beskattning&lt;br&gt;skall ske när varorna frigörs för konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur det svenska systemet för beskattning av EU-intem gränsöverskri-&lt;br&gt;dande handel skall utformas är för närvarande föremål för beredning.&lt;br&gt;Utredningen (Fi 1991:09) om teknisk EG-anpassning av de indirekta&lt;br&gt;skatterna har nyligen presenterat delbetänkandet Punktskatterna och EG&lt;br&gt;(SOU 1994:74). Dess förslag vad avser hanteringen av punktskatter på&lt;br&gt;alkohol redovisas i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regler om alkoholhanteringen inom industrin, hälso- och sjukvården,&lt;br&gt;undervisnings- och forskningsverksamheten finns i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m. Med teknisk sprit förstås sprit som är&lt;br&gt;avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt&lt;br&gt;eller annat likartat ändamål. Vad som sägs i lagen om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit gäller också spritdrycker, vin och starköl avsedda för nämn-&lt;br&gt;da ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Import, försäljning och inköp inom landet av teknisk sprit kräver till-&lt;br&gt;stånd, medan tillståndskravet beträffande alkoholhaltiga preparat innebär&lt;br&gt;att dessa inte får importeras utan tillstånd eller säljas inom landet utan&lt;br&gt;att först ha blivit godkända. Beträffande både teknisk sprit och alkoholp-&lt;br&gt;reparat, som inte är avsedda för förtäring, gäller att de i princip måste&lt;br&gt;vara denaturerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med teknisk sprit kännetecknas av att antalet forsäljare (parti-&lt;br&gt;handlare) är förhållandevis litet (sex stycken) och att all försäljning, vare&lt;br&gt;sig den sker till storförbrukare inom industrin eller till mindre förbrukare&lt;br&gt;såsom laboratorier och dylikt, noga kontrolleras genom framför allt den&lt;br&gt;rapportering som verkställs av försäljarna. Som huvudprincip gäller att&lt;br&gt;tillstånd till införsel och försäljning endast meddelas företag som yrkes-&lt;br&gt;mässigt sysslar med grossistförsäljning av tekniska alkoholprodukter och&lt;br&gt;liknande. Företag som i sin rörelse har behov av teknisk sprit för t.ex.&lt;br&gt;framställning av någon annan produkt tillåts inte att själva importera&lt;br&gt;spriten utan är hänvisade att köpa via grossisterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att missbruksrisken skall begränsas ytterligare gäller att samtliga&lt;br&gt;köpare av teknisk sprit måste ha tillstånd generellt eller i varje särskilt&lt;br&gt;fall. Tillstånden grundas på en behovsbedömning. Vid själva inköpet&lt;br&gt;måste tillståndet företes hos försäljaren, som gör en anteckning om in-&lt;br&gt;köpet och senare inrapporterar försäljningen till tillsynsmyndigheten som&lt;br&gt;därigenom i efterhand får en kontroll av att tillståndet inte överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsgivning, tillsynsverksamhet och annan prövning enligt lagen&lt;br&gt;om försäljning av teknisk sprit m.m. sköts av Läkemedelsverket. Verkets&lt;br&gt;tillsynsverksamhet bygger huvudsakligen på kontroll av den rapportering&lt;br&gt;om försäljningen av teknisk sprit som görs av försäljarna. Dessutom görs&lt;br&gt;stickprovsvisa inspektioner av såväl säljare som köpare av teknisk sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behov av ändringar inom nuvarande system&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Alkoholmonopolen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överkonsumtion av alkohol för med sig omfattande sociala, medicinska&lt;br&gt;och samhällsekonomiska problem. Detta är anledningen till att Sverige&lt;br&gt;sedan lång tid tillbaka för en restriktiv alkoholpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt sker omfattande omvärldsförändringar som påverkar den&lt;br&gt;hittills förda alkoholpolitiken. Enligt den alkoholpolitiska kommissionen&lt;br&gt;behövs framöver - med tanke på den integrationsprocess som pågår i&lt;br&gt;Europa och det intensifierade sociala och kulturella utbyte som kan för-&lt;br&gt;väntas - en kraftfull mobilisering på alkoholområdet för att begränsa&lt;br&gt;konsumtionen, tränga tillbaka missbruket och motverka alkoholskadorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande svenska alkoholpolitik bygger på en balans mellan höga&lt;br&gt;skatter, restriktioner, information/opinionsbildning och behandlingsinsat-&lt;br&gt;ser. Förutsättningarna för att använda prisinstrumentet som alkoholpo-&lt;br&gt;litiskt medel kommer att ändras. En tyngdpunktsförskjutning måste där-&lt;br&gt;för ske, där information, opinionsbildning och andra alkoholförebyggan-&lt;br&gt;de insatser får en ökad betydelse i syfte att försöka få till stånd andra&lt;br&gt;dryckesvanor i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har mot denna bakgrund den 10 juni 1994 beslutat&lt;br&gt;(prop. 1993/94:150 bil.5, bet. 1993/94:FiU20, rskr 1993/94:454) att 75 miljo-&lt;br&gt;ner kronor ytterligare anvisas för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder&lt;br&gt;under budgetåret 1994/95. Regeringen har sedan den 30 juni 1994 upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragit åt Folkhälsoinstitutet att ansvara för och leda det alkohol- och&lt;br&gt;drogförebyggande arbete som riksdagen beslutat om. Folkhälsoinstitutet&lt;br&gt;skall snarast sammankalla en nationell ledningsgrupp. Ledningsgruppen&lt;br&gt;får till uppgift att utarbeta en nationell handlingsplan för att förebygga&lt;br&gt;alkohol- och drogskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de svenska alkoholmonopolens förenlighet med EG-rätten&lt;br&gt;aktualiseras redan genom EES-avtalet. I avtalet sägs bl.a. att &amp;quot;de avtals-&lt;br&gt;slutande parterna skall säkerställa att statliga handelsmonopol anpassas&lt;br&gt;på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings-&lt;br&gt;och marknadsföringsvillkor föreligger mellan medborgare i EG-med-&lt;br&gt;lemsstatema och medborgare i EFTA-statema&amp;quot;. Också ett antal andra&lt;br&gt;artiklar i avtalet, främst de som rör varors fria rörelse, har betydelse för&lt;br&gt;alkoholmonopolen. Hänsyn till människors liv och hälsa kan motivera&lt;br&gt;undantag från dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska alkoholpolitiska målsättningen att minska den totala kon-&lt;br&gt;sumtionen för att motverka medicinska och sociala alkoholskador sätts&lt;br&gt;inte i fråga av EG-rätten. Det är diskriminerande effekter av åtgärder för&lt;br&gt;att nå målen som inte tillåts. EG-domstolens rättspraxis indikerar att&lt;br&gt;importmonopol är förbjudna i sig, oberoende av om de utövas diskrimi-&lt;br&gt;nerande eller inte. EG-kommissionen anser att också export- och dis-&lt;br&gt;tributionsmonopol i sig är förbjudna. Däremot anses detaljhandelsmono-&lt;br&gt;pol vara förbjudna endast om de har diskriminerande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de nuvarande import-, export, tillverknings- och parti-&lt;br&gt;handelsmonopolen för spritdrycker, vin och starköl har riksdagen därför&lt;br&gt;den 20 april 1994 beslutat i enlighet med regeringens prop. 1993/94:136&lt;br&gt;om riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning&lt;br&gt;och partihandel med alkoholdrycker. Därmed har riksdagen godkänt att&lt;br&gt;Vin &amp;amp; Sprit AB:s nuvarande monopol skall avskaffas och från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1995 ersättas av ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssys-&lt;br&gt;tem. En ny myndighet för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn vad gäller&lt;br&gt;hanteringen av alkoholdrycker skall inrättas från och med den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår - efter den skriftväxling som förevarit med EG-kom-&lt;br&gt;missionen och den notering som gjorts i avtalet - ifrån att Systembola-&lt;br&gt;gets detaljhandelsmonopol kan bibehållas. Mot bakgrund av att detalj-&lt;br&gt;handelsmonolpolet är det mest betydelsefulla ur alkoholpolitiskt perspek-&lt;br&gt;tiv, utgår regeringen från att Systembolaget anpassar verksamheten på ett&lt;br&gt;sådant sätt att ingen tvekan uppstår om dess ickediskriminerande be-&lt;br&gt;handling av varor från övriga EES-länder. Föreskrifter för att garantera&lt;br&gt;en sådan behandling och kontroll från statens sida kommer att tas in i&lt;br&gt;avtal som upprättas mellan staten och bolaget. En särskild oberoende&lt;br&gt;nämnd kommer att inrättas dit avvisade producenter och partihandlare&lt;br&gt;kan vända sig för att få sin sak prövad. Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;nämndens verksamhet avses regleras i förordning och i avtalet mellan&lt;br&gt;staten och Systembolaget AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser får försäljning av öl inte omfatta ett&lt;br&gt;alkoholstarkare öl än 5,6 volymprocent. Däremot får ett sådant öl till-&lt;br&gt;verkas av svenska bryggerier för export. Denna reglering anses strida&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot det ingångna EES-avtalet. En utländsk bryggare kan nämligen hävda&lt;br&gt;att hans produkt, med ett alkoholinnehåll överstigande den svenska max-&lt;br&gt;imigränsen, utsätts för en otillåten begränsning av varors fria flöde över&lt;br&gt;gränserna. Den nuvarande övre starkölsgränsen kan därför inte bibehållas&lt;br&gt;i ett EES-perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för svensk alkoholpolitik under hela 1900-talet har varit&lt;br&gt;en strävan att begränsa utrymmet för marknadskrafterna, dvs. konkurrens&lt;br&gt;och privat vinstintresse. Motivet har varit övertygelsen att konkurrens&lt;br&gt;och privat vinstintresse leder till aktiv marknadsföring och aktiv försälj-&lt;br&gt;ning och därmed ökad konsumtion. Ju fler privata företag som får ett&lt;br&gt;intresse av att alkoholförsäljningen ökar, desto bättre kommer alkohol-&lt;br&gt;dryckerna att hävda sig i konkurrensen om människomas pengar. När&lt;br&gt;det gäller en sektor som samhället inte vill skall växa, är marknadsmeka-&lt;br&gt;nismer som konkurrens och vinstintresse inte särskilt lämpliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att begränsa privata vinstintressen i alkoholhanteringen har&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning fortsatt giltighet och är en betydelsfull&lt;br&gt;grundsats när staten skall utforma regler för marknadsföring av och&lt;br&gt;riktlinjer för detaljhandeln med alkoholdrycker. Inom de områden där&lt;br&gt;alkoholmonopolen skall avvecklas, dvs tillverkning, import och partihan-&lt;br&gt;del, får principen en ny innebörd. Tidigare var grunden för det statliga&lt;br&gt;agerandet att hålla privata vinstintressen borta från alkoholhanteringen.&lt;br&gt;Nu blir grundsatsen att marknadskrafterna skall kontrolleras via ett sys-&lt;br&gt;tem med tillstånd, tillsyn och sanktioner, som skall hanteras av en ny&lt;br&gt;alkoholmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av gällande EES-avtal och de principer som framgår av&lt;br&gt;skriftväxlingen mellan regeringen och EG-kommissionen krävs således&lt;br&gt;snarast möjligt förändringar i den svenska lagstiftningen på de punkter&lt;br&gt;som berörs av skriftväxlingen. I det följande (kap.7) lämnas förslag till&lt;br&gt;ett nytt tillstånds- och tillsynssystem när det gäller import, export, till-&lt;br&gt;verkning av och partihandel med alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Serveringsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LHD/LVM-utredningen föreslår i sitt betänkande (se bilaga 4) att till-&lt;br&gt;ståndsprövningen när det gäller serveringstillstånd förs över från länssty-&lt;br&gt;relsen till kommunerna. Motiven härför har lagts fram av ett flertal ut-&lt;br&gt;redningar. Framför allt hänvisas till att kommunerna har den bästa lokal-&lt;br&gt;kännedomen och att en överflyttning av tillståndsprövningen ligger i&lt;br&gt;linje med de allmänna decentraliseringssträvandena, dvs. att en fråga i&lt;br&gt;princip inte bör handläggas på en högre nivå än saken kräver. Vidare&lt;br&gt;anförs att en kommunalisering frigör resurser hos länsstyrelserna för den&lt;br&gt;viktiga tillsynsverksamheten. Kommunerna har dessutom som obligato-&lt;br&gt;risk remissinstans vana vid att hantera denna typ av tillståndsprövning.&lt;br&gt;Ett inte obetydligt dubbelarbete hos länsstyrelser och kommuner kan&lt;br&gt;därmed försvinna. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att&lt;br&gt;föreslå att nuvarande tillståndsprövning när det gäller serveringsärenden&lt;br&gt;förs över från länsstyrelserna till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunalisering av tillståndsgivningen medför också att det kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munala vetot försvinner. Som beslutsmyndighet får kommunen inflytan-&lt;br&gt;de över tillståndsgivningen. Detta inflytande avser samtliga villkor för&lt;br&gt;tillstånd, till skillnad från nuvarande vetorätt som begränsas till behovet&lt;br&gt;av ett nytt serveringsställe. Vetot kan också ifrågasättas ur ett folkrätt-&lt;br&gt;sligt perspektiv. Det är knappast förenligt med europakonventionen för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna, som Sverige har anslutit sig till. Konvention-&lt;br&gt;sartikel 6 behandlar den enskildes rätt att få sina civila rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter prövade inför en inhemsk domstol. Såväl tillståndsbeslut&lt;br&gt;som ingripanden av olika slag måste kunna sakprövas av domstol. Kon-&lt;br&gt;ventionen medför folkrättsliga förpliktelser för Sveriges del och kommer&lt;br&gt;dessutom att inkorporeras och gälla som svensk lag från och med 1&lt;br&gt;januari 1995. I EG-domstolens praxis har vidare tydligt uttalats att Euro-&lt;br&gt;pakonventionen skall ses som en integrerad del av EG:s rättsordning.&lt;br&gt;Även detta innebär att konventionens regler kan åberopas av enskilda&lt;br&gt;inför domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det kommunala vetot inte&lt;br&gt;kan behållas i svensk lag. Beslut i tillståndsärende måste, liksom åter-&lt;br&gt;kallelse av serveringstillstånd, kunna omprövas fullt ut av en domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att de restriktioner som finns&lt;br&gt;på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfat-&lt;br&gt;tar som meningsfulla för att inte förtroendet för alkoholpolitiken skall&lt;br&gt;minska. Detta gäller inte minst servering på restaurang. Onödiga detalj-&lt;br&gt;bestämmelser bör utmönstras. Reglerna bör vara tydliga och ge avsedd&lt;br&gt;effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i de utgångspunkter och ledande principer som&lt;br&gt;Alkoholpolitiska kommissionen (se bilaga 3) har redovisat i sitt delbe-&lt;br&gt;tänkade Serveringsbestämmelser (SOU 1993:50), dvs. att slå vakt om de&lt;br&gt;delar av regelverket som har alkoholpolitisk betydelse, att förenkla eller&lt;br&gt;utmönstra bestämmelser som inte längre fyller någon alkoholpolitisk&lt;br&gt;funktion, samt att förtydliga eller skärpa vissa regler for att de bättre&lt;br&gt;skall fylla ett alkoholpolitskt syfte. Sådana förändringar är enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning angelägna att genomföra när det gäller nuvarande&lt;br&gt;serveringsbestämmelser. I det följande (kap.8) lämnas därför förslag till&lt;br&gt;förändringar av gällande lagstiftning utifrån dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ett nytt system för tillstånd, kontroll och tillsyn Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;inom alkoholområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nytt system för tillstånd, kontroll och till-&lt;br&gt;syn inom alkoholområdet införs. Det nya systemet innebär att im-&lt;br&gt;port-, export-, tillverknings-, och partihandelsmonopolen avskaffas&lt;br&gt;och ersätts med ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssystem. En ny&lt;br&gt;myndighet för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn inrättas. Dess&lt;br&gt;beslut skall kunna överklagas till domstol. Det nya regelverket träder&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1995. Avvecklingen av nämnda monopol är en&lt;br&gt;följd av EES-avtalet och måste genomföras oberoende av ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser som tagit upp frå-&lt;br&gt;gan har tillstyrkt promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EES-avtalet innebär att det inte får&lt;br&gt;finnas statliga handelsmonopol som är disk- riminerande. 1 första hand&lt;br&gt;berör detta monopol som hindrar varors fria rörlighet mellan länder i det&lt;br&gt;europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1993/94:136 Riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för im-&lt;br&gt;port, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker avlämnades&lt;br&gt;till riksdagen i början av året. Socialutskottet har i betänkandet&lt;br&gt;1993/94:SoU22 med samma namn hemställt att riksdagen godkänner de&lt;br&gt;i propositionen föreslagna riktlinjerna. Riksdagen beslöt den 20 april i år&lt;br&gt;i enlighet med utskottets hemställan (Rskr. 1993/94:249).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EES-avtalet, svenska regeringens skriftväxling med EG-&lt;br&gt;kommissionen och den pågående marknadsintegrationen bör enligt ovan&lt;br&gt;nämnda riksdagsbeslut import-, export-, tillverknings- och partihandels-&lt;br&gt;monopolen avvecklas. Enligt riksdagsbeslutet skall monopolen ersättas&lt;br&gt;med ett nytt alkoholpolitiskt motiverat system för tillstånd, kontroll och&lt;br&gt;tillsyn inom alkoholområdet. En ny central myndighet för tillståndsgiv-&lt;br&gt;ning, kontroll och tillsyn inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att privata vinstintressen inte skall ges fritt spelrum måste sam-&lt;br&gt;hället även fortsättningsvis ha en omfattande kontroll som effektivt be-&lt;br&gt;gränsar alkoholens skadeverkningar. Sociala hänsyn måste fortfarande&lt;br&gt;vara vägledande vid marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker.&lt;br&gt;Det är också viktigt att handläggningen i tillstånds- och tillsynssystemen&lt;br&gt;blir enhetlig över hela landet. Antalet ärenden förväntas heller inte bli så&lt;br&gt;många att det blir rimligt att förlägga tillståndsgivningen lokalt eller&lt;br&gt;regionalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya, från alkoholhanteringen fristående tillstånds- och kontroll-&lt;br&gt;myndigheten skall tillse att ingen godtycklig behandling sker av olika&lt;br&gt;ekonomiska aktörer. Tillståndsgivningen skall bygga på objektiva i lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna grunder. Myndighetens beslut skall kunna överklagas till dom- Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;stol. Därigenom garanteras de olika aktörernas rättssäkerhet och likabe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling i enlighet med EES-avtalets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Alkoholinspektionen - en ny central myndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten - Alkoholinspektionen - skall vara tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet och tillsammans med länsstyrelser och kommuner stå för en in-&lt;br&gt;tensifierad, samlad och effektiv tillsyn och kontroll av alkoholhantering-&lt;br&gt;en. Myndigheten bör också stå för en löpande uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering inom sitt verksamhetsområde. Socialstyrelsens nuvarande tillsyns-&lt;br&gt;och kontrolluppgifter inom detta område övertas därmed av den nya&lt;br&gt;myndigheten. Frågan om även prövning av tillstånd för handel med&lt;br&gt;teknisk sprit och godkännande av alkoholhaltiga preparat skall handhas&lt;br&gt;av den nya myndigheten tas inte upp nu men bör övervägas och beredas&lt;br&gt;ytterligare i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utöva en aktiv tillsyn på nationell nivå för att garantera att all för-&lt;br&gt;säljning av alkohol sker ansvarsfullt och att lagar och bestämmelser på&lt;br&gt;alkoholområdet efterlevs avses bli den nya myndighetens primära upp-&lt;br&gt;gift. Den framtida kontrollen och tillsynen måste vara effektiv och an-&lt;br&gt;passad till de nya förutsättningarna inom alkoholområdet för att förhin-&lt;br&gt;dra att försäljning av alkohol sker utan tillstånd. För att den nya myn-&lt;br&gt;digheten skall kunna uppfylla sina åtaganden krävs att personalen be-&lt;br&gt;sitter en såväl bred som hög kompetens samt att branschkunnande finns&lt;br&gt;företrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera företag kommer att uppträda som importörer och partihand-&lt;br&gt;lare för alkoholdrycker förändras förutsättningarna på den svenska mark-&lt;br&gt;naden. Det finns därför skäl att även överväga eventuella förändringar av&lt;br&gt;marknadsföringsreglema för alkoholdrycker utifrån den nya myndighe-&lt;br&gt;tens uppgifter. Detta tas dock inte upp i denna proposition utan bör be-&lt;br&gt;redas ytterligare inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetens uppgift blir att tillse att lagar och bestämmelser&lt;br&gt;avseende hantering av alkohol efterlevs. Verksamheten bör kunna delas&lt;br&gt;in i dels en central tillsyns- och uppföljningsuppgift, dels en central&lt;br&gt;tillståndsuppgift. De två uppgifterna bör genomföras i nära samarbete&lt;br&gt;med andra berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppgiften att fungera som central tillsyns- och uppföljningsmyndighet&lt;br&gt;ligger att direkt under regeringen som självständig myndighet utöva&lt;br&gt;tillsyn över de aktörer som ansvarar för försäljning av alkoholdrycker&lt;br&gt;och följa upp det alkoholpolitiska regelsystemet. Alkoholinspektionen&lt;br&gt;skall löpande kontrollera att alla tillverkare och partihandlare följer de&lt;br&gt;regler och föreskrifter som gäller enligt alkohollagen. Detta sker genom&lt;br&gt;att löpande göra inspektionsbesök, inhämta rapporter om försäljning och&lt;br&gt;andra förhållanden och genom samarbete med andra myndigheter främst&lt;br&gt;länsstyrelser, kommuner, skattemyndigheter, polis- och kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheter. Alkoholinspektionen skall så långt som möjligt i samarbete&lt;br&gt;med andra utveckla kontrollsystem baserat på modem teknik i syfte att&lt;br&gt;förenkla kontrollen inom myndigheten och hos tillståndshavaren. Ett sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan vara att utveckla program och system för tillståndshavamas egen-&lt;br&gt;kontroll. Ett löpande erfarenhetsutbyte bör ske med t.ex. tullmyndighe-&lt;br&gt;ten, skattemyndigheterna, Livsmedelsverket och Läkemedelsverket när&lt;br&gt;det gäller att utveckla en effektiv och icke-byråkratisk tillsyn och kon-&lt;br&gt;trollmekanism. Myndighetens uppgift skall vara att utöva en sådan till-&lt;br&gt;syn att de olika instrumenten och aktörerna fungerar alkoholpolitiskt&lt;br&gt;effektivt, var för sig och tagna tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdandet av serveringstillstånd skall enligt regeringens förslag hand-&lt;br&gt;has av kommunerna (se kap. 8) på ett sådant sätt att alla näringsidkare&lt;br&gt;behandlas enligt objektiva, icke diskriminerande och offentliga alkohol-&lt;br&gt;politiska regler. Länsstyrelserna utövar den regionala tillsynen. Alko-&lt;br&gt;holinspektionen skall utöva den centrala tillsynen och utvärdera lagens&lt;br&gt;tillämpning och funktion samt för statsmakterna anmäla behov av lag-&lt;br&gt;ändringar eller andra åtgärder. Inspektionen får således en central uppgift&lt;br&gt;när det t.ex. gäller uppföljningen av att kommunernas tillståndsgivning&lt;br&gt;utvecklas i överensstämmelse med lagens intentioner. I detta arbete be-&lt;br&gt;hövs dock bistånd från länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndighetens uppgifter ingår också att verka för att aktörerna på&lt;br&gt;marknaden och berörda myndigheter har nödvändig kunskap och infor-&lt;br&gt;mation om frågor som rör alkoholpolitik och det alkoholpolitiska regel-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall systematiskt följa och utvärdera den samlade&lt;br&gt;effekten av tillsyns- och tillståndsverksamheten. I detta ligger att följa&lt;br&gt;alkoholflödena i samhället och värdera hur dessa påverkar behovet av&lt;br&gt;alkoholpolitiska åtgärder. Det ingår i inspektionens uppgifter att ta in-&lt;br&gt;itiativ till nödvändiga förändringar av verksamheten och av alkohollagen.&lt;br&gt;Särskilt bör följderna av ett eventuellt EU-medlemskap uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central uppgift för den nya Alkoholinspektionen blir att ta fram in-&lt;br&gt;formationsmaterial, utforma föreskrifter och allmänna råd till alkoholla-&lt;br&gt;gen i syfte att tillämpningen av lagen skall bli så riktig och enhetlig som&lt;br&gt;möjligt. Det är viktigt att t.ex. kommunerna i sin kommande hantering&lt;br&gt;av serveringstillstånden får vägledning i form av allmänna råd, verkstäl-&lt;br&gt;lighetsföreskrifter m.m. Den vägledande informationen bör kunna bidra&lt;br&gt;till en likformig bedömning av likartade fall och en likartad ärendehante-&lt;br&gt;ring. Denna uppgift blir än viktigare i framtiden med tanke på den kom-&lt;br&gt;munalisering av tillståndsprövningen av serveringstillstånden som före-&lt;br&gt;slås i propositionen. Denna förändring innebär att antalet tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheter ökar från nuvarande 24 till bortemot 300, beroende på vilka&lt;br&gt;kommunala nämnder eller kommundelsnämnder som skall bedöma an-&lt;br&gt;sökningar och utöva tillsyn på det kommunala planet. Även för till-&lt;br&gt;ståndshavama är det viktigt att få information om lagen och hur den&lt;br&gt;skall tillämpas i syfte att underlätta förståelsen av reglerna och deras&lt;br&gt;ändamål. Det åligger också Alkoholinspektionen att följa domstolarnas&lt;br&gt;rättspraxis och sprida kännedom om rättsutvecklingen. 1 praktiken in-&lt;br&gt;nebär detta att inspektionen svarar för erfarenhetsutbyte, spridning av&lt;br&gt;information om utvecklingen på alkoholområdet samt information av&lt;br&gt;särskild betydelse för de förvaltningsuppgifter som andra myndigheter&lt;br&gt;inom det aktuella området har att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall också förstärka informations- och utbild-&lt;br&gt;ningsinsatserna om hur det alkoholpolitiska regelsystemet skall tillämpas.&lt;br&gt;Insatserna skall främst rikta sig till olika yrkeskategorier verksamma&lt;br&gt;inom alkoholområdet, t.ex. partihandlare och personal vid tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheterna men inspektionen bör också medverka i arbetet med att byg-&lt;br&gt;ga upp utbildningsprogram och ta fram utbildningsmaterial för såväl&lt;br&gt;innehavare av serveringstillstånd som serveringspersonal. Ett handlings-&lt;br&gt;program för information och utbildning bör därför utarbetas efter sam-&lt;br&gt;råd med Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att den löpande alkoholstatistiken ger en god bild av&lt;br&gt;alkoholhanteringens omfattning och förändringar av denna. Det gäller&lt;br&gt;såväl tillverkning och partihandel som detaljhandels- och restaurang-&lt;br&gt;försäljningen av alkoholdrycker. Alkoholstatistiken utgör en viktig del av&lt;br&gt;den kunskapsmässiga basen för alkoholpolitiken. Alkohol- inspektionen&lt;br&gt;har därför en viktig uppgift när det gäller att utforma och insamla den&lt;br&gt;statistik som behövs för att kontrollera, följa upp och utvärdera effekter-&lt;br&gt;na av den förda politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken skall ge en bild av alkoholförsäljningens omfattning och ut-&lt;br&gt;veckling. Inspektionen skall enligt alkohollagen ha rätt att direkt eller&lt;br&gt;via annan myndighet begära in uppgifter från dem som har tillstånd att&lt;br&gt;sälja alkohol. Uppgifter om försäljning till konsumenter skall komplette-&lt;br&gt;ras med uppgifter om tillverkning (bryggerier och alkoholtillverkare) och&lt;br&gt;handel med alkoholdrycker (import, export och partihandel). Genom att&lt;br&gt;import, tillverkning och export statistikförs samtidigt som all försäljning&lt;br&gt;registreras kan en heltäckande kartläggning av alkoholflödena i samhället&lt;br&gt;erhållas. Denna statistik utgör en av utgångspunkterna för inspektionens&lt;br&gt;kontroll av tillståndssystemets funktion och av att inga illegala &amp;quot;läckage&amp;quot;&lt;br&gt;uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik som beskriver de olika alkoholpolitiska aktörernas arbete och&lt;br&gt;som behövs för den övergripande tillsynen skall löpande inhämtas av&lt;br&gt;myndigheten. Inspektionen har rätt att från kommunerna begära sådana&lt;br&gt;uppgifter som behövs för tillsynsverksamheten. Alkoholinspektionen&lt;br&gt;skall vidare, om det behövs för tillsynen, samarbeta med polisen i syfte&lt;br&gt;att stävja illegal alkoholhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen bör utforma ett statistiksystem som möjliggör att&lt;br&gt;data från regional och lokal nivå kan utgöra grund för den nationella&lt;br&gt;tillsynen. Statistiken behövs dels för att ge riksdag och regering en sam-&lt;br&gt;lad bild av utvecklingen på området, dels som ett centralt underlag i&lt;br&gt;arbetet med att utöva tillsyn över dem som hanterar alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken bör också ses som ett inslag i inspektionens löpande kon-&lt;br&gt;takter med berörda myndigheter. Flertalet av de uppgifter som Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen behöver finns i andra statistikkällor varvid det i många fall&lt;br&gt;blir fråga om ett samarbete mellan myndigheter. Den nya myndighetens&lt;br&gt;uppgifter motiverar också att den får föra personregister beträffande bl.a.&lt;br&gt;marknadens aktörer på området. Registret bör med hänsyn till de käns-&lt;br&gt;liga uppgifter som skall kunna registreras vara reglerat i lag (se vidare&lt;br&gt;kap. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet har idag i uppdrag att följa utvecklingen inom alko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hol- och drogområdet. Regeringen har också den 30 juni 1994 givit Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet i uppdrag att leda arbetet med att se över statistikbe-&lt;br&gt;hovet inom området. Institutet bör enligt regeringsbeslutet skapa ett&lt;br&gt;samrådsforum med uppgift att se över det samlade behovet av statistik&lt;br&gt;på alkoholområdet. I detta forum bör bl.a. Alkoholinspektionen ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en viktig uppgift för Alkoholinspektionen bör vara att inom&lt;br&gt;sitt ansvarsområde aktivt följa och ställa erfarenheter till förfogande för&lt;br&gt;den internationella alkoholpolitiken inom t.ex. EU, WHO och andra&lt;br&gt;överstatliga eller mellanstatliga organ. Inspektionens uppgift bör bl.a. bli&lt;br&gt;att genom en aktiv kunskapsutveckling och ett aktivt erfarenhetsutbyte&lt;br&gt;bidra till att utveckla medel och förvaltningslösningar inom EES-avtalets&lt;br&gt;ram och inom EU om vi blir medlemmar där.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Tillstånd för tillverkning av, partihandel med och inköp&lt;br&gt;av spritdrycker, vin och starköl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall finnas två nya typer av tillstånd - till-&lt;br&gt;verkningstillstånd och partihandelstillstånd. Dessutom skall särskilt&lt;br&gt;inköpstillstånd kunna ges i vissa fall. Ett tillverkningstillstånd inklu-&lt;br&gt;derar förutom tillverkningsrätten också en rätt att importera, exporte-&lt;br&gt;ra och partihandla med sådana alkoholdrycker som omfattas av till-&lt;br&gt;verkningstillståndet. Ett partihandelstillstånd inkluderar förutom parti-&lt;br&gt;handelsrätten också en rätt att importera och exportera motsvarande&lt;br&gt;alkoholdrycker. Inköpstillståndet avser inköp direkt från partihandlare&lt;br&gt;eller tillverkare av spritdrycker, vin och starköl for industriella m.fl.&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag bortsett från överflyttningen av regleringen av inköpstill-&lt;br&gt;stånd från lagen om försäljning av teknisk sprit m.m.(LFT) till alkohol-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet har tillstyrkt förslaget. Förslaget om&lt;br&gt;överflyttningen av inköpstillstånd för spritdrycker, vin och starköl för&lt;br&gt;industriella m.fl. ändamål från LFT till alkohollagen är grundat på en&lt;br&gt;remissynpunkt från Läkemedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För all yrkesmässig import, export,&lt;br&gt;partihandel och tillverkning av spritdrycker, vin och starköl skall krävas&lt;br&gt;tillstånd från Alkoholinspektionen. Sådana tillstånd skall kunna fås av de&lt;br&gt;aktörer som uppfyller de i lagen uppställda kriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör enligt regeringens uppfattning finnas två huvudtyper av till-&lt;br&gt;stånd - tillverkningstillstånd och partihandelstillstånd (här bortses från&lt;br&gt;det speciella inköpstillståndet som flyttats från LFT). Den som har fått&lt;br&gt;tillverkningstillstånd får också importera, exportera och partihandla med&lt;br&gt;motsvarande alkoholdrycker och den som har fått ett partihandelstillstånd&lt;br&gt;får också importera och exportera sådana drycker som täcks av tillstån-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget kan dock ej få något tillstånd som innefattar rätt att im-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;portera, exportera eller tillverka alkoholdrycker. För att garantera detalj-&lt;br&gt;handelsmonopolets opartiskhet får inga länkar finnas mellan detaljhan-&lt;br&gt;delsmonopolet och egen tillverkning, import och export. Systembolagets&lt;br&gt;verksamhet skall även framdeles koncentreras till den alkoholpolitiskt&lt;br&gt;betingade kärnverksamheten, dvs. försäljning över disk. Bolaget bör&lt;br&gt;dock inte förhindras att söka tillstånd att bedriva partihandel genom att&lt;br&gt;sälja varor vidare till restauranger. En sammanblandning av en monopo-&lt;br&gt;liserad detaljhandel och en konkurrensutsatt partihandel bör dock undvi-&lt;br&gt;kas. Det är därför ett krav att den konkurrensutsatta partihandeln i Sys-&lt;br&gt;tembolaget får bära sina kostnader så att inte bolaget otillbörligt utnyttjar&lt;br&gt;den monopoliserade detaljhandeln i priskonkurrens med annan partihan-&lt;br&gt;del. Det bör därför ankomma på Konkurrensverket att inom ramen för&lt;br&gt;sina konkurrensvårdande uppgifter uppmärksamma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tillstånd i framtiden kommer att ges på basis av objektiva&lt;br&gt;kriterier är inte någon begränsning av antalet tillstånd lämplig. Mot den-&lt;br&gt;na bakgrund är det svårt att i nuläget bedöma antalet ansökningar och&lt;br&gt;den geografiska spridningen av framtida tillverkare och partihandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillverknings- eller partihandelstillstånd skall vara skrift-&lt;br&gt;lig och den sökande måste innan ansökan behandlas betala en ansök-&lt;br&gt;ningsavgift vars storlek beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Kriterier för tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som har kommit till uttryck i regeringens skriftväx-&lt;br&gt;ling med EG-kommissionen skall tillståndsprövningen inom alkoholom-&lt;br&gt;rådet baseras på objektiva, tydliga och i lag, förordning eller myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter fastställda kriterier. Om dessa krav uppfylls står det Sve-&lt;br&gt;rige fritt att utforma och införa de kriterier som krävs för att uppnå de&lt;br&gt;alkoholpolitiska målen. Inom dessa ramar kan med andra ord kriterier&lt;br&gt;utformas så att den svenska restriktiva alkoholpolitiken inte äventyras.&lt;br&gt;Det nya tillståndssystemet skall både tillgodose våra alkoholpolitiska&lt;br&gt;krav och vara förenligt med EES-avtalets krav på icke-diskriminering&lt;br&gt;och objektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall vid tillståndsprövningen bedöma om den&lt;br&gt;person som ansöker om tillstånd har visat sig lämplig att utöva en sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses med ansökningen. Inspektionen skall göra en&lt;br&gt;objektiv och icke-diskriminerande bedömning med hänsyn tagen till&lt;br&gt;personliga och ekonomiska förhållanden, lagringsmöjligheter och om-&lt;br&gt;ständigheter i övrigt. Stor vikt skall tillmätas laglydnad och benägenhet&lt;br&gt;att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder bl.a. att den person som vill tillverka eller partihandla&lt;br&gt;med alkoholdrycker skall ha en ordnad ekonomi och inte tidigare ha&lt;br&gt;varit straffad för brott som kan ha betydelse för förmågan att yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt kunna hantera handel med eller tillverkning av alkohol. Den person&lt;br&gt;som söker och får tillstånd skall också vara väl förtrogen med de regler&lt;br&gt;som gäller på alkoholområdet. Den som får tillstånd skall ha lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaringsmöjligheter och interna kontroll- och redovisningssystem som&lt;br&gt;gör sannolikt att de regler som gäller på alkoholområdet kommer att&lt;br&gt;följas. Systemen skall möjliggöra insyn och i förekommande fall kunna&lt;br&gt;ligga till grund för egenkontroll baserade på t.ex. internationella standar-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens uppgift blir att utreda, bedöma och utfärda till-&lt;br&gt;stånd. Inspektionen förutsätts utfärda närmare anvisningar för ansök-&lt;br&gt;ningsförfarandet. Alkoholinspektionen skall i samverkan med bl.a. skat-&lt;br&gt;te- och kronofogdemyndigheterna, Livsmedelsverket, kommunala hälso-&lt;br&gt;och miljövårdsmyndigheter m.fl. bereda ansökan, besiktiga lokaler och&lt;br&gt;förvaringsmöjligheter på plats där så bedöms nödvändigt, granska den&lt;br&gt;interna kontrollen och redovisningssystemet, m.m. Det kan vara önskvärt&lt;br&gt;att i möjligaste mån samordna de förberedande inspektioner som görs av&lt;br&gt;skatte-, livsmedels- och alkoholpolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan om tillstånd måste den nya myndigheten i samverkan med&lt;br&gt;andra myndigheter - t.ex. Livsmedelsverket - också beakta om de övri-&lt;br&gt;ga regler som gäller för hantering av alkoholhaltiga livsmedel följs. En&lt;br&gt;partihandlare eller tillverkare måste förutom att söka tillstånd hos Alko-&lt;br&gt;holinspektionen också få lokalerna godkända av hälso- och miljöförvalt-&lt;br&gt;ningen. Naturligtvis måste näringsidkaren vara skatteregistrerad och i&lt;br&gt;övrigt uppfylla t.ex. lokala förskrifter inom brandskydd, miljöskydd, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett EU-medlemskap kommer den som handlar med alkoholdrycker&lt;br&gt;att behöva ställa en garanti för den innehållna punktskatten. Villkoren&lt;br&gt;för punktskatter m.m. har behandlats av utredningen om teknisk EG-&lt;br&gt;anpassning av de indirekta skatterna och utredningens förslag redovisas&lt;br&gt;i delbetänkandet Punktskatterna och EG (SOU 1994:74). Förslaget in-&lt;br&gt;nebär, vid ett medlemskap i EU, att punktskattesystemet kommer att&lt;br&gt;komplettera tillstånds- och tillsynsmyndigheternas kontroll av aktörerna&lt;br&gt;på marknaden med alkoholdrycker enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag är endast V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit AB skattskyldig i fråga om vin och&lt;br&gt;sprit. I ett EU-system gäller samma skattskyldighetsregler som för andra&lt;br&gt;EG-reglerade punktskatter. De skattskyldiga är därvid bl.a. registrerade&lt;br&gt;upplagshavare, registrerade varumottagare och oregistrerade varumotta-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall betala skatt i det land och vid den tidpunkt när varan frigörs&lt;br&gt;för konsumtion, oavsett om det sker genom försäljning eller t.ex. stöld.&lt;br&gt;Detta innebär att skattskyldig blir den som är berättigad att bedriva parti-&lt;br&gt;handel, dvs. den som har tillverknings- eller partihandelstillstånd. Innan&lt;br&gt;en verksamhet registreras för handel med punktskattebelagda varor, dvs.&lt;br&gt;innan någon blir registrerad som upplagshavare, skall säkerhet ställas för&lt;br&gt;skatten. Importör från tredje land skall också kunna bli registrerad upp-&lt;br&gt;lagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel mellan EU-länder sker oftast mellan upplagshavare eller regi-&lt;br&gt;strerade varumottagare. Dessa näringsidkare skall godkännas av sitt&lt;br&gt;lands beskattningsmyndigheter. De skall registreras i ett särskilt register.&lt;br&gt;Säkerhet för skatten skall ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en oregistrerad varumottagare vill införa punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;från ett annat EU-land, skall personen anmäla detta till beskattningsmyn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten i sitt hemland och ställa säkerhet for skatten där. Detta skall Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;ske innan varan sänds från leverantören i ursprungslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en privatperson köper punktskattepliktiga varor i en annan medlem-&lt;br&gt;stat än hemstaten och då varan transporteras av säljaren (postorderhandel&lt;br&gt;etc.) skall punktskatten erläggas i mottagarlandet. Ansvaret för att skat-&lt;br&gt;ten betalas åvilar säljaren som skall ställa säkerhet för skatten i motta-&lt;br&gt;garlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskattepliktiga varor som omsätts under suspension (uppskjuten&lt;br&gt;beskattning) mellan olika medlemstater skall ledsagas av ett dokument&lt;br&gt;upprättat av avsändaren. När ett exemplar återsänds till säljaren veder-&lt;br&gt;börligen påtecknat utgör det också en kvittens på att köparen övertagit&lt;br&gt;betalningsansvaret för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Serveringsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Allmänna överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att de restriktioner som finns på&lt;br&gt;alkoholområdet och då framför allt när det gäller serveringsbestämmel-&lt;br&gt;sema, måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som me-&lt;br&gt;ningsfulla för att inte förtroendet för alkoholpolitiken skall minska. De&lt;br&gt;förändringar av lagstiftningen som regeringen här föreslår har inriktats&lt;br&gt;på att slå vakt om de delar av regelverket som har alkoholpolitisk be-&lt;br&gt;tydelse, att förenkla eller utmönstra bestämmelser som inte längre fyller&lt;br&gt;någon alkoholpolitisk funktion, samt att förtydliga eller skärpa vissa&lt;br&gt;regler för att de bättre skall fylla ett alkoholpolitiskt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begränsa konsumtionen och motverka alkoholskador är ett över-&lt;br&gt;gripande mål för samhällets alkoholpolitik och därmed även för serve-&lt;br&gt;ringspolitiken. Vid besök på restaurang uppstår ett grupptryck till större&lt;br&gt;konsumtion, säger en teori. En annan hävdar att riskerna för överkon-&lt;br&gt;sumtion och skador är mindre i restaurangmiljöer än i privata eftersom&lt;br&gt;drickandet i restaurang sker under insyn och social kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna grundsatser för serveringspolitiken har sedan länge varit att&lt;br&gt;ordning, nykterhet och trevnad skall råda vid servering. De har också&lt;br&gt;kommit till uttryck i den gällande lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker (LHD). En annan grundläggande princip har länge varit att det&lt;br&gt;är samhället och inte marknaden som skall avgöra behovet av en alko-&lt;br&gt;holservering. Starka alkoholpolitiska motiv har anförts mot en överetab-&lt;br&gt;lering av restauranger. Behovet har i första hand prövats av kommunerna&lt;br&gt;som har vetorätt mot beviljandet av serveringstillstånd. Denna grundsats&lt;br&gt;har emellertid visat sig svår att tillämpa rättvist. Gränserna har också&lt;br&gt;vidgats för vad som anses vara en etablering av rimlig omfattning. På&lt;br&gt;många orter har senare års förskjutningar i främst kommunernas men&lt;br&gt;också länsstyrelsernas och domstolarnas praxis öppnat för en avsevärd&lt;br&gt;nyetablering av restauranger med tillstånd att servera alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitikens formuleringar har huvudsakligen utgått ifrån ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsintresse. Ett sådant skyddsintresse är fortfarande viktigt och måste&lt;br&gt;ha starkt genomslag i lagstiftningen. Alkoholpolitiska olägenheter av&lt;br&gt;restaurangers alkoholservering måste motverkas. Det vore emellertid&lt;br&gt;önskvärt om synen på restaurangnäringen också präglades av de positiva&lt;br&gt;värden som restaurangen erbjuder. Alkoholpolitiken bör ha som utgångs-&lt;br&gt;punkt att det är värdefullt att det finns restauranger där människor kan&lt;br&gt;samlas och äta, dricka och umgås både i vardag och fest, och att alko-&lt;br&gt;holpolitiken inte skall utgöra ett hinder for detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hålla god ordning vid alkoholservering framstår som lika viktigt nu&lt;br&gt;som förr. Bland restaurangernas gäster finns storkonsumenter av alkohol.&lt;br&gt;Våld och alkohol hör ofta samman. Forskning har visat att särskilt gatu-&lt;br&gt;våld och våld mot okända brottsoffer ofta förekommer i direkt anslut-&lt;br&gt;ning till eller i närheten av restauranger och nöjesställen. God ordning&lt;br&gt;förutsätter också att gäster eller grannar och närboende inte störs på ett&lt;br&gt;sätt som är oacceptabelt. Grundsatsen har därför fortsatt giltighet. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om tillstånd och tillsyn bör dock göras tydligare för att&lt;br&gt;underlätta tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor majoritet betraktar alkoholdrycker som ett inslag i livet som de&lt;br&gt;inte vill avvara. De flesta använder alkohol på ett sådant sätt att det inte&lt;br&gt;vållar problem, varken för dem själva eller samhället. Samhällsorganen&lt;br&gt;behöver inte ingripa. Lagregleringen om serveringens bedrivande syftar&lt;br&gt;till att motverka ett bruk av alkohol som leder till skador. Alkoholpo-&lt;br&gt;litiken skall också inriktas på att minska bruket av alkohol för att därige-&lt;br&gt;nom motverka eller begränsa skadeverkningarna. Det är viktigt att bilda&lt;br&gt;opinion för mer alkoholfria umgängesseder, särskilt bland ungdomar.&lt;br&gt;Lagregler och opinionsbildning påverkar varandra i ett ständigt väx-&lt;br&gt;elspel. Det är därför angeläget att lagstiftningsåtgärder och information/-&lt;br&gt;påverkan från det allmännas sida stödjer varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsställen skall i princip kunna etableras och konkurrera på&lt;br&gt;rättvisa villkor. Uppfylls vissa på förhand klart angivna, delvis stränga,&lt;br&gt;krav skall tillstånd ges att servera alkohol. I de fall en servering bedöms&lt;br&gt;fora med sig alkoholpolitiska olägenheter måste dock inskränkningar&lt;br&gt;kunna göras. Sådana inskränkningar förutsätter en prövning i det enskil-&lt;br&gt;da fallet mot bakgrund av en alkoholpolitisk helhetsbedömning. I intres-&lt;br&gt;se- och normkollisionen mellan å ena sidan näringsfriheten och å den&lt;br&gt;andra skyddet för människors hälsa, bör skyddsaspekterna ta över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är några av regeringens utgångspunkter och allmänna övervägan-&lt;br&gt;den infor de förändringar som föreslås i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Ansvaret för att utreda och besluta om&lt;br&gt;serveringstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande tillståndsgivning fors över från&lt;br&gt;länsstyrelserna till kommunerna. Kommunerna ges också huvudan-&lt;br&gt;svaret för den direkta tillsynen av restaurangerna och rätten att fatta&lt;br&gt;beslut om återkallelse av redan givna tillstånd samt övriga admini-&lt;br&gt;strativa ingripanden. Under 1995 skall dock länsstyrelsen fullgöra&lt;br&gt;kommunens uppgifter. Därefter skall under en övergångstid på två år&lt;br&gt;en särskild ordning gälla som innebär att länsstyrelsen alltid skall&lt;br&gt;höras innan kommunen fattar beslut i vissa tillstånds- eller sanktion-&lt;br&gt;särenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LHD/LVM-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Kommissionen tillstyrker en&lt;br&gt;kommunalisering av tillståndsgivningen men föreslår att besluten om&lt;br&gt;administrativa ingripanden även i fortsättningen bör vara en uppgift för&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;en kommunalisering av tillståndsgivningen när det gäller serveringstill-&lt;br&gt;stånd. Av de instanser som yttrat sig när det gäller vem som skall be-&lt;br&gt;sluta i sanktionsfrågor är det ungefär lika många som tillstyrker att läns-&lt;br&gt;styrelserna skall handha de administrativa ingripandena som avstyrker&lt;br&gt;detsamma. Den vanligaste motiveringen vid ett avstyrkande av kommis-&lt;br&gt;sionens förslag är att ansvaret for sanktioner, tillståndsgivning och tillsyn&lt;br&gt;bör vara sammanhållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om att lägga över tillstånds-&lt;br&gt;givningen enligt lagen om handel med drycker (LHD) från länsstyrelser-&lt;br&gt;na till kommunerna har i första hand aktualiserats genom de olika över-&lt;br&gt;syner som gjorts av länsstyrelsernas arbetssituation. Dessa har visat att&lt;br&gt;länsstyrelserna till följd av alltför stor anhopning av löpande ärenden&lt;br&gt;inte haft utrymme for att fullgöra sin roll som regional tillsyns- och&lt;br&gt;expertmyndighet på det sociala området. Inte heller har länsstyrelserna&lt;br&gt;haft tillräckliga resurser för att utöva en effektiv direkttillsyn över olika&lt;br&gt;tillståndshavare. Det har därför bedömts önskvärt att avlasta länsstyrel-&lt;br&gt;serna vissa grupper av ärenden, bl.a. LHD-ärendena. Detta skulle dess-&lt;br&gt;utom möjliggöra vissa rationaliseringar, eftersom kommunerna redan har&lt;br&gt;visst ansvar för dessa ärenden och man därigenom kan undanröja visst&lt;br&gt;dubbelarbete. En överflyttning av LHD-ärendena från länsstyrelse till&lt;br&gt;kommun ligger också i linje med de allmänna decentraliseringssträvan-&lt;br&gt;dena som innebär att en fråga i princip inte bör handläggas på högre&lt;br&gt;nivå än saken kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att flytta över ansvaret för alkoholärenden till en ny myndighet kan&lt;br&gt;emellertid inte bara diskuteras utifrån praktiska och ekonomiska syn-&lt;br&gt;punkter. Det är t.ex. viktigt att överväga hur kraven på tillräcklig kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;petens skall kunna tillgodoses. Ett grundläggande krav är vidare att re-&lt;br&gt;gelsystemet och beslutsordningen utformas på ett sätt som möjliggör en&lt;br&gt;effektiv alkoholpolitik i enlighet med lagstiftningens syfte. De alkohol-&lt;br&gt;politiska målsättningarna och begränsningarna bör därvid komma till&lt;br&gt;klart uttryck i de materiella lagbestämmelser som skall tillämpas av&lt;br&gt;beslutsmyndigheter och domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning finns det dock goda förutsättningar att&lt;br&gt;lägga över ärenden om serveringstillstånd på kommunerna. Härigenom&lt;br&gt;kan man undvika en hel del dubbelarbete men också mera direkt utnyttja&lt;br&gt;kommunens bättre kunskap om de faktiska lokala förhållandena och&lt;br&gt;bättre förutsättningar att bedöma sannolika konsekvenser av att en serve-&lt;br&gt;ringsrörelse startas eller utökas i ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen enligt LHD delas idag mellan Socialstyrelsen, som har den&lt;br&gt;centrala tillsynen, samt länsstyrelser, socialnämnder och polismyndig-&lt;br&gt;heter. Huvudansvaret åvilar länsstyrelsen. I praktiken sker ofta en sa-&lt;br&gt;mordning mellan länsstyrelsen och kommunen i syfte att undvika onö-&lt;br&gt;digt dubbelarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndsgivningen enligt LHD flyttas över till kommunerna måste&lt;br&gt;även ansvaret för tillsyns- och återkallelsefunktionema övervägas. Det&lt;br&gt;finns ett naturligt samband mellan dessa tre funktioner, vilka vilar på&lt;br&gt;samma förutsättningar och ger varandra inbördes stöd. Tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten vet vad som uppgivits i samband med ett tillståndsbeslut och vad&lt;br&gt;som särskilt behöver uppmärksammas vid tillsynen. Vad som framkom-&lt;br&gt;mer vid tillsynen är viktig information både för bedömningen av nya&lt;br&gt;tillståndsansökningar och för att bedöma om förutsättningarna för ett&lt;br&gt;tidigare lämnat tillstånd brister eller har ändrats. Det är också angeläget&lt;br&gt;att det sker en konsekvent bedömning i samtliga dessa avseenden så att&lt;br&gt;inte tillståndshavare, som följer av tillståndsmyndigheten angivna villkor,&lt;br&gt;riskerar att råka ut för ingripanden från en annan myndighet med en&lt;br&gt;annan uppfattning i samma frågor. Ett extremt exempel på möjliga kon-&lt;br&gt;sekvenser av en uppdelning av funktionerna är att kommunen först be-&lt;br&gt;viljar ett tillstånd som länsstyrelsen sedan omedelbart återkallar på grund&lt;br&gt;av en annan bedömning av vad lagen kräver. En sådan uppgiftsfördel-&lt;br&gt;ning blir inte tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt och leder&lt;br&gt;dessutom till dubbelarbete hos de berörda myndigheterna. Om en kom-&lt;br&gt;mun, som lämnat tillstånd, skulle vara tvungen att aktualisera ett nytt&lt;br&gt;ärende hos länsstyrelsen för att få samma tillstånd återkallat, krävs så-&lt;br&gt;lunda nya utredningsinsatser hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna måste dock ges skälig tid för att kunna förbereda sig&lt;br&gt;inför uppgiften att ta över tillståndsgivningen och sanktionsmöjligheter-&lt;br&gt;na. Därför föreslår regeringen att länsstyrelsen under 1995 skall fullgöra&lt;br&gt;kommunens uppgifter enligt den nya lagen. Under 1995 får dock inte&lt;br&gt;länsstyrelsen bifalla en ansökan om permanent serveringstillstånd innan&lt;br&gt;kommunen yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1996 och 1997 skall kommunerna också som en över-&lt;br&gt;gångsordning alltid inhämta länsstyrelsernas yttranden innan beslut fattas&lt;br&gt;när det gäller ansökningar om permanent serveringstillstånd eller åter-&lt;br&gt;kallelser av tillstånd. Detta anser regeringen är motiverat för att det sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilt i mindre kommuner kan krävas ytterligare någon anpassningstid för Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;att hinna bygga upp erforderlig kompetens for handläggning av mer&lt;br&gt;komplicerade ärenden och också fä en någorlunda likartad bedömning&lt;br&gt;och hantering av ärenden enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Kriterier för tillståndsgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det kommunala vetot och den s.k. behovspröv-&lt;br&gt;ningen ersätts med en alkoholpolitisk bedömning, där prövningen&lt;br&gt;syftar till att förhindra uppkomsten av alkoholpolitiska olägenheter.&lt;br&gt;Den särskilda regleringen for alkoholservering på nöjes- och idrott-&lt;br&gt;splatser slopas och får istället ingå i den allmänna alkoholpolitiska&lt;br&gt;bedömningen. Lämplighetsprövningen föreslås kvarstå i stort sett&lt;br&gt;oförändrad och i lokalprövningen tas kravet om särskilt medgivande&lt;br&gt;for drinkbarer bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tycker att det är&lt;br&gt;bra att det kommunala vetot och behovsprövningen försvinner. Påpekan-&lt;br&gt;den görs dock om att det finns behov av att ytterligare förtydliga vad&lt;br&gt;som menas med alkoholpolitiska olägenheter för att detta begrepp skall&lt;br&gt;kunna fungera som grund for avslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett grunddrag i svensk alkohollag-&lt;br&gt;stiftning sedan länge är att motverka risken för att servering av alko-&lt;br&gt;holdrycker medför alkoholpolitiska olägenheter. Olika modeller for att&lt;br&gt;förhindra s.k. överetablering av serveringsställen har prövats genom&lt;br&gt;åren. Erfarenheter visar att man i restauranger som befinner sig i ett hårt&lt;br&gt;konkurrensläge kan bli mindre noggrann med att följa gällande regler.&lt;br&gt;Problem med nykterhet och ordning, servering till underåriga och ekono-&lt;br&gt;misk misskötsamhet kan följa i spåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kommunalisering av tillståndsprövningen ställs ökade krav på&lt;br&gt;att göra tydligt vad som egentligen skall ingå i behovsprövningen. Av-&lt;br&gt;slag på ansökningar måste motiveras, vilket är ett allmänt krav i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen. Alla beslut kan då få en sakprövning om de överklagas till&lt;br&gt;domstol. Behovsprövning är ett svårtolkat begrepp och det finns idag ett&lt;br&gt;utrymme för visst godtycke i bedömningen av behovet av restauranger.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör därför en precisering göras så att till-&lt;br&gt;ståndsprövningen, förutom bedömning av sökandens och lokalens lämp-&lt;br&gt;lighet, också innebär en bedömning av riskerna för alkoholpolitiska olä-&lt;br&gt;genheter. Tvingas tillståndsmyndigheten dessutom att noggrant motivera&lt;br&gt;skälen för ett eventuellt avslag på tillståndsansökan förbättras förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att utveckla en tydligare praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skickar länsstyrelsen idag ansökan på remiss&lt;br&gt;till bl.a. den lokala polismyndigheten for yttrande inom polisens kompe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tensområde. Regeringen finner ingen anledning att föreslå någon föränd-&lt;br&gt;ring härvidlag om kommunen övertar tillståndsprövningen. Det är emel-&lt;br&gt;lertid enligt regeringens mening angeläget att ge större tyngd i till-&lt;br&gt;ståndsprövningen åt polisens yttrande om ordningsläget i området for&lt;br&gt;den tilltänkta etableringen och kommunens bedömning av risken for att&lt;br&gt;närboende störs. Denna bedömning görs vanligen av miljöförvaltningar-&lt;br&gt;na. Liksom idag bör det vara möjligt för en kommun att förhindra alko-&lt;br&gt;holservering i särskilt känsliga områden, exempelvis i närheten av ung-&lt;br&gt;domsgårdar, trafikleder, idrottsplatser eller i områden med känd miss-&lt;br&gt;bruksproblematik. Om antalet restauranger i ett område har ökat eller&lt;br&gt;riskerar att öka till en sådan omfattning att alkoholpolitiska olägenheter&lt;br&gt;bedöms vara för handen bör kommunen som tillståndsmyndighet kunna&lt;br&gt;vägra nya serveringstillstånd i detta område för att förhindra en över-&lt;br&gt;etablering. En individuell prövning måste dock ske av varje ansökan om&lt;br&gt;serveringstillstånd mot bakgrund av en alkoholpolitisk helhetsbedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bör i alkoholpolitiska program ange vilka kriterier kommu-&lt;br&gt;nen avser att tillämpa vid bedömningen av om en servering kan orsaka&lt;br&gt;alkoholpolitiska olägenheter till ledning för personer som avser att söka&lt;br&gt;serveringstillstånd. Ett avslag på en ansökan om tillstånd måste dock i&lt;br&gt;första hand motiveras utifrån de kriterier för serveringstillstånd som&lt;br&gt;gäller enligt lagen, dvs. antingen med hänvisning till sökanden eller&lt;br&gt;serveringsstället eller med hänsyn till att alkoholpolitiska olägenheter&lt;br&gt;kan befaras uppstå genom den tilltänkta serveringen. Skälen för bedöm-&lt;br&gt;ningen måste preciseras i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland ingår svåra avväganden vid tillståndsprövningen där olika intres-&lt;br&gt;sen ställs mot varandra. Alkohollagstiftningen har dock tillkommit för att&lt;br&gt;begränsa alkoholens skadeverkningar och är i första hand en skyddslag-&lt;br&gt;stiftning. I de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska&lt;br&gt;eller näringspolitiska bör de alkoholpolitiska hänsynen ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nöjes- och idrottsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LHD finns en särskild bestämmelse om restriktivitet med serveringstill-&lt;br&gt;stånd på nöjes- och idrottsplatser. Denna speciella reglering har funnits i&lt;br&gt;alkohollagstiftningen sedan år 1954. Motivet har varit att &amp;quot;rusdrycksför-&lt;br&gt;täring inte bör tolereras vid idrottstävlingar&amp;quot; och att &amp;quot;rusdrycksförtäring&lt;br&gt;i möjligaste mån borde hållas borta från offentliga nöjestillställningar&lt;br&gt;inte minst med hänsyn till ungdomen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dess har praxis utvecklats dithän att tillstånd numera regelmäs-&lt;br&gt;sigt meddelas exempelvis restauranger vid trav- och golfbanor. Många&lt;br&gt;s.k. idrottsanläggningar används dessutom till mycket annat än idrotts-&lt;br&gt;tävlingar och det har blivit vanligt att restauranger på sådana ställen har&lt;br&gt;fått serveringstillstånd. Som exempel kan nämnas Globen i Stockholm,&lt;br&gt;Fotbollsstadion i Solna, Scandinavium och Ullevi i Göteborg. Vid kon-&lt;br&gt;takter med alkoholhandläggare på länsstyrelser och kommuner har det&lt;br&gt;framkommit att man inte haft mer problem med nykterhet och ordning&lt;br&gt;på dessa restauranger än i andra serveringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem med spritförtäring på idrottsplatser, läktarvåld m.m. emanerar&lt;br&gt;inte från sådana restauranger. Ordnings- och nykterhetsproblem vid fot-&lt;br&gt;bollsmatcher m.m. har helt andra orsaker, t.ex. att publiken konsumerar&lt;br&gt;medhavd alkohol. När det sedan gäller nöjesplatser får restaurangverk-&lt;br&gt;samhet numera anses allmänt accepterad som en del av nöjesutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom Alkoholpolitiska kommissionen finner regeringen att den sär-&lt;br&gt;skilda restriktiviteten beträffande tillståndsgivning till serveringsställen&lt;br&gt;på nöjes- och idrottsplatser har ett mycket begränsat alkoholpolitiskt&lt;br&gt;värde. Undantagsbestämmelsen i 39 § LHD bör därför upphävas. Det&lt;br&gt;bör dock tydliggöras att det självfallet inte kan komma ifråga att tillåta&lt;br&gt;alkoholservering till idrottspublik på läktare, utan att det skall vara fråga&lt;br&gt;om restaurang i avgränsad del av idrottsanläggningen. Samma krav på&lt;br&gt;restaurangkök, matutbud, lokalens beskaffenhet, sökandens lämplighet,&lt;br&gt;m.m., skall gälla för restauranger i idrotts- och nöjesanläggningar som&lt;br&gt;för övriga restauranger. Tillståndsmyndigheten får vid tillståndsprövning-&lt;br&gt;en ta i beaktande de särskilda omständigheter som föreligger i det en-&lt;br&gt;skilda fallet och vid behov förena tillståndet med föreskrifter om hur&lt;br&gt;serveringen skall bedrivas. Förslagsvis kan kommunen ange riktlinjer för&lt;br&gt;tillståndsgivning i idrotts- och nöjesanläggningar i sitt alkoholpolitiska&lt;br&gt;program. Vid tillståndsprövningen och i tillsynsverksamheten bör kom-&lt;br&gt;munen särskilt uppmärksamma alkoholserveringen på idrottsplatser, så&lt;br&gt;att denna inte inkräktar på en av samhällets grundläggande alkoholpo-&lt;br&gt;litiska värderingar, nämligen att idrott och alkohol inte hör ihop. Rege-&lt;br&gt;ringen vill också betona att serveringen även i dessa fall måste ske un-&lt;br&gt;der restaurangmässiga former och att tillstånd till alkoholservering på&lt;br&gt;nöjes- och idrottsplatser kan förenas med lämpliga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1985/86:126 om lag om näringsförbud m.m.&lt;br&gt;föreslogs en skärpning av lämplighetsprövningen i 40 § LHD. Syftet&lt;br&gt;med lagändringen var att skärpa lämplighetsprövningen inom restaurang-&lt;br&gt;näringen i samband med tillståndsgivningen. Den skärpta lämplighets-&lt;br&gt;prövningen innebar i korthet att sådan brottslighet och misskötsamhet&lt;br&gt;som över huvud taget kunde tänkas påverka lämpligheten att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet skulle beaktas vid tillståndsgivningen. Lagändringen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskraven för att få ett serveringstillstånd innebär att sökanden&lt;br&gt;skall vara lämplig för den socialt ansvarsfulla uppgiften att servera sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl. I förarbetena sägs att sökanden skall ha känne-&lt;br&gt;dom om alkohollagstiftningen och att han skall ha ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar att sköta verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Lämplig-&lt;br&gt;hetsprövningen omfattar således två delar, dels kunskaper i alkohollag-&lt;br&gt;stiftningen, dels den personliga vandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kunskaper i alkohollagstiftningen kräver Socialstyrelsen&lt;br&gt;i sina allmänna råd att kunskaperna är dokumenterade t.ex. genom att&lt;br&gt;sökanden har gått igenom restaurangskola och/eller har ett par års erfa-&lt;br&gt;renhet i branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av den personliga vandeln omfattar också i princip två&lt;br&gt;delar. Den ena avser ekonomisk skötsamhet och den andra eventuell&lt;br&gt;tidigare brottslig belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgifter om tidigare ekonomisk skötsamhet är kravet&lt;br&gt;att sökanden skall ha fullgjort sina skyldigheter mot det allmänna. Kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten och skattemyndigheten är skyldiga att lämna ut de&lt;br&gt;uppgifter som tillståndsmyndigheten behöver for sin prövning. Vidare&lt;br&gt;bör enligt Socialstyrelsens mening en finansieringsplan krävas då det är&lt;br&gt;fråga om ett nytt företag eller ny företagare for att kunna bedöma om&lt;br&gt;sökandens ekonomiska förhållanden är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidigare brottslighet skall tillståndsmyndigheten begära in&lt;br&gt;yttrande från polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inga skäl for att prövningen av&lt;br&gt;sökandens lämplighet skall bli mindre noggrann än hittills for att till-&lt;br&gt;ståndsprövningen flyttas över från länsstyrelserna till kommunerna. Till-&lt;br&gt;ståndsmyndighetens prövning av sökandens personliga lämplighet bör&lt;br&gt;dock förenklas på så sätt att sökanden åläggs att i möjligaste mån själv&lt;br&gt;införskaffa erforderligt underlag för bedömning av ansökningen.&lt;br&gt;Sökanden kan exempelvis åläggas att uppvisa utdrag från kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten, intyg från skattemyndigheten om momsregistrering m.m.,&lt;br&gt;konkursfrihetsintyg från tingsrätten, intyg om utbildning och anställning-&lt;br&gt;ar, hyreskontrakt, köpeavtal och finansieringsplan. Det bör framgå av&lt;br&gt;ansökningsformuläret vilka handlingar som skall följa med en ansökan&lt;br&gt;om serveringstillstånd. Det återstår sedan for tillståndsmyndigheten att&lt;br&gt;begära yttrande från polismyndigheten. Det mesta av detta är redan ge-&lt;br&gt;nomfört hos länsstyrelserna och kommunerna kan här ytterligare förenkla&lt;br&gt;remissarbetet med lämplighetsprövningen utan att underlaget förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande prövningen av lokalernas tjänlighet ingår kontroll av att&lt;br&gt;lokalerna har godkänts av hälsoskydds-, arbetarskydds- och brandskydds-&lt;br&gt;myndigheter. Vidare undersöks lokalernas belägenhet, överblickbarhet&lt;br&gt;och allmänna standard samt att de har ett lämpligt avpassat kök och&lt;br&gt;övriga ekonomilokaler. Lokalbedömningen sker oftast på platsen men&lt;br&gt;vid nyetableringar får länsstyrelsen ofta göra sin bedömning med hjälp&lt;br&gt;av inlämnade byggnadslovsritningar. Vanligtvis utfärdas dock inget till-&lt;br&gt;ståndsbevis förrän länsstyrelsen har kontrollerat att restaurangen har&lt;br&gt;iordningställts i enlighet med de inlämnade ritningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lokalprövning ingår även att utfärda ett särskilt medgivan-&lt;br&gt;de om drinkbar. Drinkbar skall vara en mindre väsentlig del av restau-&lt;br&gt;rangen. Planerad ombyggnad av serveringsställe eller ändring av serve-&lt;br&gt;ringsverksamhetens inriktning skall anmälas till länsstyrelsen. Särskilt&lt;br&gt;medgivande krävs innan ombyggnad får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör lokaler med serveringstillstånd även&lt;br&gt;fortsättningsvis uppfylla vissa grundkrav. Lokalen skall vara godkänd av&lt;br&gt;brandskydds-, arbetarskydds- och hälsoskyddsmyndigheter. Dessa krav&lt;br&gt;gäller dessutom allmänt för offentliga lokaler. Vidare skall godkänt res-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taurangkök for allsidig matlagning vara ett villkor för att erhålla serve-&lt;br&gt;ringstillstånd till allmänheten. Eftersom matservering även fortsättnings-&lt;br&gt;vis skall kunna ske fordras också att lokalen har en sådan utformning att&lt;br&gt;utrymme finns för ett tillfredsställande antal sittande matgäster. Det är&lt;br&gt;inte meningen att serveringstillstånd skall kunna ges för gatukök och&lt;br&gt;liknande miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare i likhet med Alkoholpolitiska kommissionen&lt;br&gt;att nuvarande bestämmelse om särskilt drinkbarstillstånd är ett exempel&lt;br&gt;på onödig detaljreglering. Det bör räcka med bestämmelsen om att&lt;br&gt;drinkbar skall vara en mindre väsentlig del av restaurangen och att den&lt;br&gt;skall vara inrättad i nära anslutning till matsal. Skulle problem med att&lt;br&gt;upprätthålla nykterhet och ordning, åldersgränser m.m. emanera från&lt;br&gt;alkoholservering vid drinkbar får detta angripas i tillsynsverksamheten&lt;br&gt;t.ex. genom föreskrift om bordsservering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Serveringstillståndets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen föreslår att de tillståndskategorier&lt;br&gt;som används idag i huvudsak skall gälla även i fortsättningen med&lt;br&gt;två undantag. Det ena är tillstånd till trafikservering och det andra&lt;br&gt;gäller serveringstillstånd för öl klass II. Trafikserveringen föreslås&lt;br&gt;omfattas av samma regler som gäller för övrig alkoholservering me-&lt;br&gt;dan regeringens förslag angående öl klass II presenteras i kap. 9.&lt;br&gt;Regeringen föreslår även att tillfälliga tillstånd uppdelas i tillstånd till&lt;br&gt;allmänheten och till slutna sällskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av dem som kommenterar förslagen&lt;br&gt;tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Servering av alkoholdrycker får i&lt;br&gt;princip endast ske om tillstånd har meddelats. Serveringstillstånd kan&lt;br&gt;meddelas tills vidare (permanent tillstånd), årligen under viss tidsperiod&lt;br&gt;(säsongsrättighet), vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod&lt;br&gt;(tillfälligt tillstånd). Tillstånd i samtliga dessa fall kan gälla servering till&lt;br&gt;allmänheten och/eller till slutet sällskap. Serveringstillståndet kan avse&lt;br&gt;alla slags alkoholdrycker eller begränsas till någon eller några av dessa&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning förutsätter att tillstånd till servering är knutet till&lt;br&gt;ett visst serveringsställe. Med serveringsställe avses alla lokaler som&lt;br&gt;används för rörelsen, medan begreppen serveringslokal eller serverings-&lt;br&gt;utrymme avser den del av serveringsstället där alkoholservering är till-&lt;br&gt;åten. Serveringslokaler/utrymmen skall anges i tillståndsbeviset. I serve-&lt;br&gt;ringstillståndet anges var alkoholdrycker får serveras och inom vilka&lt;br&gt;serveringstider. Andra föreskrifter kan också förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner ingen anledning att föreslå några förändringar av&lt;br&gt;dessa preciseringar av tillståndsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 34 § LHD finns dock stadgat om ett särskilt undantag från tillstånd-&lt;br&gt;stvånget som gäller mässar ombord på örlogsfartyg. Regeringen anser i&lt;br&gt;likhet med kommissionen att de rent praktiska skäl som kan antas ligga&lt;br&gt;bakom bestämmelsen om servering på mässar ombord på örlogsfartyg&lt;br&gt;inte kan anses tillräckliga for att motivera en särreglering. Prövning av&lt;br&gt;ansökningar om sådan servering får göras på samma grunder som övrig&lt;br&gt;servering. Särbestämmelsen bör därför utgå ur lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest betydelsefulla och omfattande tillståndskategorien avser alko-&lt;br&gt;holservering till allmänheten. De kriterier for tillståndsgivningen som&lt;br&gt;behandlas under avsnitt 8.3 är i första hand avsedda för servering till&lt;br&gt;allmänheten. De höga kraven på lokalen, allsidigt matutbud och&lt;br&gt;sökandens utbildning och branschvana avser i första hand tillstånd for&lt;br&gt;vanlig restaurang. Det sägs inte klart i lagstiftningen att tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten skall ställa lägre krav för andra typer av tillstånd. Emellertid&lt;br&gt;har det utvecklats en praxis som innebär lägre krav på matutbud, loka-&lt;br&gt;lens beskaffenhet och sökandens utbildning for att få serveringstillstånd&lt;br&gt;till slutna sällskap och for tillfälligt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår lagstöd for denna praxis men betonar samtidigt att&lt;br&gt;kraven på att sökanden skall ha godkänd vandel kvarstår. Där skall sam-&lt;br&gt;ma krav gälla for att få tillstånd till slutna sällskap och tillfälliga till-&lt;br&gt;stånd som för tillstånd till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av alkoholdrycker kan också ske på fartyg, tåg och flyg i&lt;br&gt;inrikes trafik som har erhållit serveringstillstånd (trafikservering). För&lt;br&gt;tillstånd ställs i princip samma krav som for serveringstillstånd till all-&lt;br&gt;mänheten. Tillstånd till att servera spritdrycker får dock endast meddelas&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger. Några serveringstider finns ej angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera håll har enligt kommissionen ifrågasatts varför just trafikser-&lt;br&gt;veringen får erbjuda spritdrycker endast om särskilda skäl föreligger och&lt;br&gt;varför inga serveringstider skall tillämpas. Att alkoholservering tidigt på&lt;br&gt;morgonen eller sent på natten är tillåten i trafikservering men samtidigt&lt;br&gt;förbjuden på restaurang har många svårt att förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att nuvarande särreglering beträffande alkohol-&lt;br&gt;drycker och serveringstider for trafikservering avskaffas och att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten anpassar de restaurangmässiga kraven till de olika&lt;br&gt;förhållanden som råder på flyg, tåg och båtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Matutbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett villkor för att få ett serveringstillstånd skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara att lagad mat kan serveras. Matserveringen&lt;br&gt;behöver dock inte uppgå till en viss andel av den totala omsättningen&lt;br&gt;men lagad mat skall kunna tillhandahållas och lokalen skall ha ett&lt;br&gt;godkänt restaurangkök. Undantag från matkravet infors vid alkohol-&lt;br&gt;servering i teatrar och konsertlokaler. Under vissa förutsättningar&lt;br&gt;tillåts också s.k. minibarer i hotellrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av en majoritet av remissin-&lt;br&gt;stanserna. De flesta håller med om att kravet på att matserveringen skall&lt;br&gt;utgöra en betydande del av rörelsen bör utgå men menar att mat ändå&lt;br&gt;måste kunna serveras i samband med servering av alkoholdrycker. Några&lt;br&gt;instanser påpekar dock att kravet på godkänt restaurangkök och att lagad&lt;br&gt;mat tillhandahålls kan innebära en skärpning av nuvarande regler. Res-&lt;br&gt;tauranger som t.ex. utnyttjar mikrovågsugn eller cateringföretag skulle&lt;br&gt;inte få serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: År 1885 infördes en bestämmelse om&lt;br&gt;att utskänkning av starkare alkoholdrycker endast får ske i samband med&lt;br&gt;servering av mat. Inslag av måltids- eller mattvång fanns även tidigare.&lt;br&gt;Under årens lopp har denna regel haft olika utformning och än idag&lt;br&gt;gäller att lagad mat måste utgöra en betydande del av rörelsen och alltid&lt;br&gt;skall finnas att tillgå vid alkoholservering. Ett av skälen till måltidstvån&lt;br&gt;get var att berusningseffekten av alkoholförtäringen blev mindre om&lt;br&gt;drycken förtärs tillsammans med lagad mat. Emellertid var det långt&lt;br&gt;ifrån alltid som restauranggästema ville ha lagad mat till brännvinet även&lt;br&gt;om lagen så föreskrev. Det hände därför att samma matbit bars ut och in&lt;br&gt;mellan köket och olika gäster. Det förekom även falska, någorlunda&lt;br&gt;verklighetstrogna, maträtter för att vilseleda eventuella restauranginspek-&lt;br&gt;törer. Detta blev så småningom allmänt känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måltidstvånget hade därför nästan helt spelat ut sin roll i mitten av&lt;br&gt;1970-talet och det var nödvändigt att sätta in en annan regel i stället. För&lt;br&gt;att behålla sambandet mellan mat- och alkoholservering infördes en&lt;br&gt;lagregel om att alkoholservering endast skulle få ske på sådana serve-&lt;br&gt;ringsställen där matserveringen utgjorde en väsentlig del av rörelsen.&lt;br&gt;Genom denna regel skulle tillkomsten av renodlade cocktailbarer och&lt;br&gt;liknande helt dryckesinriktade serveringsställen förhindras. I propo-itio-&lt;br&gt;nen framhölls att servering av alkoholdrycker enbart skall få förekomma&lt;br&gt;på egentliga restauranger, vars primära uppgift är att tillhandahålla lagad&lt;br&gt;mat. I Socialstyrelsens allmänna råd anges det att om matandelen under-&lt;br&gt;stiger 20 - 25 % av den totala omsättningen skall detta betraktas som en&lt;br&gt;varningssignal om att förhållandena på serveringsstället kan vara otill-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om matandelens storlek har dock vållat avsevärda pro-&lt;br&gt;blem i tillämpningen av lagen. Bl.a. måste länsstyrelserna genom restau-&lt;br&gt;rangernas halvårsrapporter följa hur relationen mellan mat- och alkohol-&lt;br&gt;servering ser ut på varje serveringsställe, ibland även i skilda verksam-&lt;br&gt;heter var för sig om det exempelvis rör sig om en lunchrestaurang som&lt;br&gt;ordnar dans vissa kvällar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restaurangbranschen är i ständig utveckling med bland annat speciali-&lt;br&gt;sering i olika riktningar. Det finns renodlade matställen, inriktade ex-&lt;br&gt;empelvis på kinesisk, fransk, klassisk svensk matlagning, pizzerior, pu-&lt;br&gt;bar och kvarterskrogar med eller utan underhållning, dans- och varitéres-&lt;br&gt;tauranger. Detta innebär stora variationer i matserveringens andel av den&lt;br&gt;totala omsättningen. Restauranger av nöjeskaraktär har ofta svårt att&lt;br&gt;uppfylla den rekommenderade matandelen, vilket kan tyckas ligga i&lt;br&gt;sakens natur. Dans- och nöjesrestauranger besöks inte i första hand för&lt;br&gt;matens skull. Detta behöver inte innebära att det därmed uppstår pro-&lt;br&gt;blem med nykterhet och ordning. Mycket sällan återkallas serveringstill-&lt;br&gt;stånd enbart för att matandelen har varit för låg. Restaurangerna får&lt;br&gt;behålla sina utskänkningsrättigheter, trots att de inte fyller lagens krav&lt;br&gt;för tillstånd, eftersom länstyrelsema inte har funnit att den bristande&lt;br&gt;matförsäljningen vållat några alkoholpolitiska olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder enligt regeringens uppfattning uppenbarligen stor skillnad&lt;br&gt;mellan lagen och dess tillämpning när det gäller bedömningen av matan-&lt;br&gt;delens betydelse ur alkoholpolitsk synpunkt. Uppgiftslämnandet och&lt;br&gt;kontrollen av försåld mat tar redan hårt ansträngda resurser i anspråk&lt;br&gt;och syftet med en sådan detaljkontroll kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig dock till kommissionens principiella syn på att&lt;br&gt;matservering även fortsättningsvis skall vara ett krav för att servering-&lt;br&gt;stillstånd skall kunna beviljas. Detta bör dock utformas på ett annat sätt&lt;br&gt;än de nuvarande matandelskraven i LHD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna behålla sambandet mellan matförtäring och alkoholserve-&lt;br&gt;ring utan varken måltidstvång eller matandelskrav måste enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning restaurangen ha ett lämpligt avpassat kök och lagad mat&lt;br&gt;skall kunna tillhandahållas under hela serveringstiden. Det skall även&lt;br&gt;framöver krävas att gästerna erbjuds ett varierat och komplett utbud av&lt;br&gt;såväl maträtter som drycker. Höga krav skall därför fortfarande ställas&lt;br&gt;på restaurangernas kapacitet för matlagning. Köksutrustningen skall vara&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att lagad mat i tillräcklig omfattning kan tillredas&lt;br&gt;av råvaror. Vanliga lägenhetsspisar och mikrovågsugnar för uppvärm-&lt;br&gt;ning av prefabricerade maträtter kan exempelvis inte anses tillräckliga.&lt;br&gt;Sammantaget gäller att lokalen skall vara godkänd för allsidig matlag-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall alltid miljöförvaltningens bedömning av&lt;br&gt;lokalens livsmedelshygieniska förutsättningar inhämtas. Det är därvid&lt;br&gt;viktigt att det av miljöförvaltningens yttrande framgår om lokalen med&lt;br&gt;beaktande av köksutrustning, beredningsytor och övriga förutsättningar&lt;br&gt;har kapacitet för en allsidig matlagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatrar och konsertlokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig företeelse i andra länder är att publiken på teatrar och kon-&lt;br&gt;serthus har möjlighet att beställa en alkoholdryck i pausen. Detta har&lt;br&gt;inte varit tillåtet i Sverige, därför att servering av spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl inte får ske utan att lagad mat samtidigt tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom kommissionen att förbudet mot pausservering&lt;br&gt;utan mattvång på teatrar och i konsertlokaler inte kan anses tillräckligt&lt;br&gt;alkoholpolitiskt motiverat och föreslår därför att förbudet tas bort. Sådan&lt;br&gt;servering skall dock självklart vara tillståndspliktig. Tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten skall i vanlig ordning pröva en sådan ansökan utifrån övriga till-&lt;br&gt;ståndskriterier med undantag för kravet på matservering. Exempelvis&lt;br&gt;gäller kraven på lokalens beskaffenhet (toaletter, brandsäkerhet m.m.)&lt;br&gt;och sökandens lämplighet. Regeringen anser också att serveringstillstån-&lt;br&gt;det endast får omfatta vin och starköl. Tillståndsmyndigheten kan förena&lt;br&gt;tillståndet för exempelvis en konsertlokal med föreskrift om att alkohol-&lt;br&gt;servering inte får ske i samband med evenemang som vänder sig till en&lt;br&gt;ungdomlig publik. Tillståndet skall naturligtvis kunna återkallas om det&lt;br&gt;missköts. Genom tillsynsverksamheten får exempelvis kontrolleras att öl&lt;br&gt;och vinserveringen endast sker i paus under pågående föreställning.&lt;br&gt;Självfallet gäller även för denna tillståndskategori krav på att tillhanda-&lt;br&gt;hålla alkoholfria drycker i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minibarer på hotell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med minibar avses vanligen ett kylskåp som är uppställt i ett hotellrum&lt;br&gt;för gästernas egen service och som innehåller olika slags drycker. Utom-&lt;br&gt;lands är det mycket vanligt att dessa kylskåp även innehåller alko-&lt;br&gt;holdrycker. Länsstyrelserna har ända till år 1992 avslagit alla ansökning-&lt;br&gt;ar om tillstånd för hotell att sälja alkoholdrycker från minibarer. Anled-&lt;br&gt;ningen är att länsstyrelserna funnit att detta inte går att förena med flera&lt;br&gt;av bestämmelserna i nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en dom den 21 november 1991 biföll kammarrätten i Stockholm ett&lt;br&gt;överklagande och medgav att ett hotells serveringstillstånd utvidgades till&lt;br&gt;att också gälla samtliga hotellrum. Därefter har länsstyrelserna bifallit&lt;br&gt;ansökningar om inrättande av minibarer även i andra hotell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har således redan medgivits att alkoholdrycker säljs genom mi-&lt;br&gt;nibarer på hotell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom kommissionen att alkoholservering från mini-&lt;br&gt;bar bör kunna tillåtas i fortsättningen men bör då klart regleras i lagstift-&lt;br&gt;ningen. Alkoholservering från minibarer skall endast få bedrivas av ho-&lt;br&gt;tell som har serveringstillstånd. Därmed finns ett visst samband mellan&lt;br&gt;alkoholservering och mathållning. Sökandens lämplighet har också prö-&lt;br&gt;vats. Det bör sedan ankomma på Alkoholinspektionen att i tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter närmare ange villkoren för servering från minibarer på hotell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att tillåta minibarer förutsätter att det ingår som en naturlig&lt;br&gt;del i hotellbokningen, att gästen redan vid ankomsten får beställa mini-&lt;br&gt;bar och därmed erhåller en nyckel till minibaren. Det skall enligt rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringens mening krävas ett aktivt val av hotellgästen vid incheckningen Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;för att få tillgång till minibar med alkoholdrycker på hotellrummet. Ho-&lt;br&gt;tellet måste också vid incheckningen kunna kontrollera att minibar t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ställs till förfogande till personer som kan antas vara underåriga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Självservering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Självservering av spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;får enligt gällande lag bedrivas endast efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten. Regeringen föreslår att denna bestämmelse&lt;br&gt;upphävs. Detta innebär att självservering blir tillåten på samma vill-&lt;br&gt;kor som annan servering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 52 § LHD finns en bestämmelse om&lt;br&gt;att självservering eller självbetjäning av alkoholdrycker i princip är för-&lt;br&gt;bjuden, om inte särskilt tillstånd till denna har utfärdats. Denna bestäm-&lt;br&gt;melse har tillkommit för att ge möjlighet för gästen att i samband med&lt;br&gt;brickservering av mat även kunna ta med sig ett glas vin eller öl till&lt;br&gt;bordet. Föreligger inget sådant tillstånd råder självserveringsförbud.&lt;br&gt;Självservering kan emellertid även betyda att gästen &amp;quot;går omkring&amp;quot; i&lt;br&gt;lokalen med alkoholdryck i handen. Detta är förbjudet om det inte sker&lt;br&gt;i en drinkbarsavdelning eller om självserveringstillstånd har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse brukar ofta användas som exempel på krånglig&lt;br&gt;detaljreglering när man vill förlöjliga de nuvarande serveringsbestämmel-&lt;br&gt;sema. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om särskilt med-&lt;br&gt;givande för självservering upphävs. Om eventuella problem med ordning&lt;br&gt;och nykterhet uppstår i samband med självservering så kan detta bli&lt;br&gt;föremål för åtgärder i samma ordning som beträffande annan servering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Serveringstider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Idag gäller att servering av spritdrycker, vin&lt;br&gt;och starköl får påbörjas klockan 12.00 och skall avslutas kl. 01.00.&lt;br&gt;Tillståndsmyndigheten får dock förordna om andra tider för serve-&lt;br&gt;ringens bedrivande. Regeringen föreslår en tidigareläggning av serve-&lt;br&gt;ringstidens början till klockan 11.00 för att samordna denna med&lt;br&gt;normal lunchtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Förutom att tidigarelägga&lt;br&gt;serveringstidens början till klockan 11.00 föreslår kommissionen att som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senaste sluttid skall införas klockan 03.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga instanser har tillstyrkt ett tidi-&lt;br&gt;gareläggande av serveringstiden till klockan 11.00. När det gäller senaste&lt;br&gt;sluttid är dock remissutfallet mycket blandat. En del tillstyrker här kom-&lt;br&gt;missionens forslag medan andra inte vill ha någon reglering alls i lag-&lt;br&gt;stiftningen utan vill överlämna detta till tillståndsmyndigheten att själv&lt;br&gt;besluta om. Ytterligare andra anser att nuvarande reglering av sluttiden&lt;br&gt;fungerar bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att bestämmelser&lt;br&gt;om serveringstider fyller en viktig funktion genom att motverka nykter-&lt;br&gt;hets- och ordningsproblem. Detta gäller inte minst omgivningarna runt&lt;br&gt;restaurangerna. De tidsgränser som i allmänhet bör gälla bör därför an-&lt;br&gt;ges i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolvtiden för alkoholserveringens början är dock en bestämmelse som&lt;br&gt;många har svårt att förstå det alkoholpolitiska syftet med. Det dricks inte&lt;br&gt;mycket alkohol under lunchtid, men de som så skulle önska måste med&lt;br&gt;nuvarande regel invänta tolvslaget. Lagstiftarens ursprungliga tanke med&lt;br&gt;att tillåta servering av alkohol från klockan 12.00 var just att möjliggöra&lt;br&gt;alkoholförtäring under lunchen. Restaurangernas normala lunchtid börjar&lt;br&gt;i regel klockan 11.00 och om servering av alkohol skall vara tillåten&lt;br&gt;under lunchen bör även serveringstiden flyttas till klockan 11.00. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att en tidigareläggning av serveringstidens början till&lt;br&gt;klockan 11.00 är väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sluttid anser regeringen att det inte finns någon anled-&lt;br&gt;ning att ändra nuvarande reglering där serveringen skall vara avslutad&lt;br&gt;senast klockan 01.00. Tillståndsmyndigheten får dock förordna om andra&lt;br&gt;tider for serveringens bedrivande om detta är påkallat, dvs. det finns&lt;br&gt;möjlighet att for det enskilda fallet besluta om såväl utvidgade som mera&lt;br&gt;inskränkta serveringstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Serveringsansvarig personal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid servering av alkoholdrycker skall antingen&lt;br&gt;tillståndshavaren eller annan särskild utsedd person övervaka att ser-&lt;br&gt;veringen sker i enlighet med lagens bestämmelser och vara närvaran-&lt;br&gt;de under hela serveringstiden. Sådan serveringsansvarig personal&lt;br&gt;skall med hänsyn till sina egenskaper och övriga omständigheter vara&lt;br&gt;lämplig for uppgiften. Regeringen föreslår dock att den särskilda&lt;br&gt;prövningen av föreståndare och ersättare slopas och ersätts med ett&lt;br&gt;anmälningsförfarande till tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remisstanserna: En klar majoritet har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det huvudsakliga argumentet för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla nuvarande system med föreståndare och ersättare är att det vid&lt;br&gt;inspektionstillfällen alltid bör finnas en person som är ansvarig för alko-&lt;br&gt;holserveringen och som skall kunna underrättas om eventuella missför-&lt;br&gt;hållanden i lokalen. Detta kan dock uppnås genom att tillstånds- havaren&lt;br&gt;själv åläggs att utse serveringsansvarig personal för de fall då han själv&lt;br&gt;inte är närvarande. Om tillståndshavaren bedömts lämplig att anförtros&lt;br&gt;serveringstillstånd bör han även kunna anses lämplig att själv utse an-&lt;br&gt;svarig serveringspersonal. Det ligger i tillståndshavarens eget intresse att&lt;br&gt;utse personer med sådana kvalifikationer att de kan tillse att alkoholser-&lt;br&gt;veringen sker i överensstämmelse med lagens bestämmelser. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det särskilda godkännandet av föreståndare och ersättare&lt;br&gt;bör slopas och ersättas med att tillståndshavaren åläggs att själv utse&lt;br&gt;serveringsansvarig personal. Dessa personer skall anmälas skriftligt till&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten och skyldighet skall också föreligga att anmäla&lt;br&gt;förändringar vid byte av personal. Alkoholservering får inte förekomma&lt;br&gt;om tillståndshavaren eller utsedd och rapporterad serveringsansvarig&lt;br&gt;personal inte är närvarande på serveringsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Öl klass II&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser får detaljhandel&lt;br&gt;med och servering av öl, dvs. s.k. folköl, i princip endast bedrivas av&lt;br&gt;den som har meddelats särskilt tillstånd till detta och som samtidigt&lt;br&gt;säljer eller serverar mat. Regeringen föreslår att sambandet mellan&lt;br&gt;ölförsäljning och försäljning av matvaror respektive servering av mat&lt;br&gt;behålls, men att den särskilda tillståndsplikten för såväl detaljhandel,&lt;br&gt;servering som partihandel med öl slopas. Åldersgränser och övriga&lt;br&gt;restriktioner för ölhanteringen behålls samtidigt som en möjlighet att&lt;br&gt;förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering av öl införs i lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag. Kommissionen föreslog dock att partihandel&lt;br&gt;med öl även fortsättningsvis skulle kräva tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet tillstyrker förslaget. Nykterhetsrörel-&lt;br&gt;sen och Socialstyrelsen anser dock att öl klass II är en ungdomsdryck&lt;br&gt;och inkörsport till missbruk och att tillståndskravet därför bör vara kvar&lt;br&gt;oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Detaljhandel med och servering av öl&lt;br&gt;får idag endast bedrivas om tillstånd har utfärdats. Tillstånd för detalj-&lt;br&gt;handel får endast meddelas den som till övervägande del säljer egentliga&lt;br&gt;matvaror samt tillverkare av öl, lättöl eller läskedrycker. 1991 uppgick&lt;br&gt;det totala antalet tillstånd för detaljhandel med öl till 12 985 stycken för&lt;br&gt;hela riket. Tillståndsprövningen sker enbart hos länsstyrelsen. De vikti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gaste förutsättningarna for att få tillstånd är att lokalen är godkänd för&lt;br&gt;livsmedelshantering och att försäljningen till mer än 50 % omfattar livs-&lt;br&gt;medel av ett någorlunda brett sortiment. Någon remiss till kommunen&lt;br&gt;krävs ej för dessa ärenden. Någon uppföljning av försäljningens omfatt-&lt;br&gt;ning på olika varuslag sker praktiskt taget aldrig. Tillsyn sker idag en-&lt;br&gt;dast på förekommen anledning, dvs. när klagomål angående olägenheter&lt;br&gt;har inlämnats till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med öl är idag också tillståndspliktig. Även denna till-&lt;br&gt;ståndsprövning sker enbart hos länsstyrelsen utan remiss till kommunen.&lt;br&gt;Är 1991 uppgick antalet partihandelstillstånd med öl till 315 stycken för&lt;br&gt;hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av ansökningar om tillstånd för servering av öl följer i stort&lt;br&gt;sett samma regler som gäller for starkare drycker, fast med lägre krav på&lt;br&gt;branschvana, lokalens utformning och matutbud. Det totala antalet serve-&lt;br&gt;ringstillstånd for öl klass II uppgick 1991 till 5.498 stycken för hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas handläggningen av ansökningar om öl klass II&lt;br&gt;uppgå till 10 % av länsstyrelsernas arbete med LHD. Därtill kommer&lt;br&gt;den arbetstid som behövs till kommunernas handläggning av ansökningar&lt;br&gt;om servering av öl. Det är mycket ovanligt att ansökningar om öltill-&lt;br&gt;stånd avslås om lokalen är godkänd för försäljning eller servering av&lt;br&gt;mat. De begränsade tillsynsresursema hos länsstyrelser, kommuner och&lt;br&gt;polismyndigheter används nästan uteslutande för kontroll av serveringar&lt;br&gt;som har tillstånd for starkare drycker. Ansökningar om tillstånd för öl&lt;br&gt;klass II prövas ofta summariskt och tillsyn av hur tillståndet sköts före-&lt;br&gt;kommer nästan aldrig. Mot denna bakgrund kan meningen med att be-&lt;br&gt;hålla tillståndsplikten för handel med och servering av öl enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det förklarligt av alkoholpolitiska skäl att kommu-&lt;br&gt;nernas och länsstyrelsernas tillsynsverksamhet idag huvudsakligen in-&lt;br&gt;riktas mot servering av spritdrycker, vin och starköl, eftersom risken for&lt;br&gt;alkoholpolitiska olägenheter här är betydligt större än när det gäller de-&lt;br&gt;taljhandel med och servering av öl klass II. Regeringen kan lika litet&lt;br&gt;som kommissionen finna några belägg for att ett slopande av nuvarande&lt;br&gt;tillståndsplikt for öl i sig skulle medföra ordnings- eller nykter-&lt;br&gt;hetsproblem. Det finns däremot stora fördelar att vinna genom en min-&lt;br&gt;skad byråkrati hos tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste kravet i dagens lagstiftning för att erhålla ett öltillstånd&lt;br&gt;är att sökanden kan uppvisa att han är matvaruhandlare. Som sådan&lt;br&gt;måste han ha en av miljöförvaltningen godkänd livsmedelslokal. Införs&lt;br&gt;en bestämmelse om att detaljhandel med öl och ölservering endast får&lt;br&gt;bedrivas av den som har en lokal som är godkänd av miljöförvaltningen&lt;br&gt;for livsmedelshantering blir det i sak endast marginell skillnad mot idag.&lt;br&gt;Ansökan om särskilt öltillstånd behöver då inte inlämnas till länsstyrel-&lt;br&gt;sen/kommunen. Administrativt skulle det innebära en inte obetydlig&lt;br&gt;tidsbesparing hos tillståndsprövande myndigheter. Det blir då i praktiken&lt;br&gt;de kommunala miljöförvaltningarna, som ger tillstånd till detaljhandels-&lt;br&gt;forsäljning eller servering av öl, dvs. samma myndighet som ju ändå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall godkänna lokalerna från livsmedelshygienisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att den som har en godkänd livsmedelslokal&lt;br&gt;enligt bestämmelser som meddelats med stöd av 22 § tredje stycket&lt;br&gt;livsmedelslagen även får rätt att bedriva detaljhandel med eller servering&lt;br&gt;av öl klass II. I alkohollagen införs dessutom en bestämmelse om att&lt;br&gt;detaljhandel med eller servering av öl endast får bedrivas om försäljning&lt;br&gt;eller servering av matvaror också sker i lokalen. Nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser om att servering eller försäljning av öl inte får ske till personer som&lt;br&gt;kan antas inte ha fyllt 18 år eller är märkbart påverkade av alkohol eller&lt;br&gt;annat berusningsmedel behålls. Om sålunda tillståndskravet vid försälj-&lt;br&gt;ning eller servering direkt till konsumenter upphör saknas det enligt&lt;br&gt;regeringens mening skäl att behålla ett krav på särskilt tillstånd för parti-&lt;br&gt;handel med öl klass II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär troligen att öl kommer att kunna&lt;br&gt;säljas och serveras i en del andra sammanhang än vad som är tillåtet för&lt;br&gt;närvarande. Emellertid är ölförsäljningen redan idag utspridd, t.ex. finns&lt;br&gt;öl på många bensinstationer och kvällsöppna närlivsbutiker. Den som&lt;br&gt;vill köpa öl har knappast några större svårigheter att hitta inköpsställen.&lt;br&gt;Även med en marginell ökning av antalet försäljningsställen för öl torde&lt;br&gt;en utbyggd tillsynsverksamhet i och med kommunaliseringen och de&lt;br&gt;särskilda sanktionsbestämmelsema som införs ge förutsättningar för en&lt;br&gt;totalt sett bättre kontroll av ölhanteringen än vad som är fallet idag. Om&lt;br&gt;t.ex. öl säljs till underåriga blir det möjligt att genom en administrativ&lt;br&gt;sanktion förbjuda verksamheten under en viss tid. Dessutom kan den&lt;br&gt;föreslagna straffbestämmelsen i 10 kap. 7 § alkohollagen bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De ovan föreslagna förenklingarna och lätt-&lt;br&gt;naderna i tillståndsgivningen måste kombineras med en utökad kon-&lt;br&gt;troll av restaurangerna för att samhället skall kunna ingripa mot&lt;br&gt;eventuella missförhållanden vid alkoholserveringen. Den direkta res-&lt;br&gt;taurangtillsynen skall skötas av kommunerna. Länsstyrelsen sköter&lt;br&gt;den regionala tillsynen som innefattar tillsyn över kommunernas&lt;br&gt;verksamhet och ansvaret för den regionala uppföljningen. Alkoholin-&lt;br&gt;spektionen övertar Socialstyrelsens nuvarande roll och skall utöva&lt;br&gt;den centrala tillsynen över lagens tillämpning. Regeringen betonar&lt;br&gt;värdet av en väl fungerande tillsyn och att särskilda resurser behöver&lt;br&gt;avsättas för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag bortsett från, som tidigare har nämnts under 8.2,&lt;br&gt;att kommissionen föreslår att länsstyrelserna skall ha hand om de ad-&lt;br&gt;ministrativa ingripandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera instanser kommenterar här främst rollfördel- Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;ningen mellan kommunerna och länsstyrelsen och det är svårare att hitta&lt;br&gt;egentliga tillstyrkanden eller avstyrkanden. En viss oklarhet över vilken&lt;br&gt;roll som kommissionen tillskriver länsstyrelsen avspeglas generellt i&lt;br&gt;instansernas svar. Det görs flera påpekanden om att länsstyrelserna bör&lt;br&gt;ha ett övergripande ansvar. Några instanser förespråkar även att kommu-&lt;br&gt;nerna endast bör ansvara för den yttre tillsynen. Förutsättningen att det&lt;br&gt;finns resurser for tillsyn är också något som flera instanser understryker&lt;br&gt;som viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts skall Alkoholin-&lt;br&gt;spektionen bli central tillsynsmyndighet när det gäller alkohollagen och&lt;br&gt;får således det nationella ansvaret for tillsynen över det nya regelverkets&lt;br&gt;tillämpning. Socialstyrelsens nuvarande uppgifter på området övertas&lt;br&gt;således av Alkoholinspektionen. Regional tillsyn skall utövas av länssty-&lt;br&gt;relserna och den lokala tillsynen av kommunerna. Alkoholinspektionens&lt;br&gt;uppgifter som central tillsynsmyndighet beskrivs i avsnitt 7.1 och tas&lt;br&gt;därför inte upp här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för den regionala och lokala tillsynen ligger sedan lång&lt;br&gt;tid tillbaka hos länsstyrelserna, som dessutom varit de enda som dispo-&lt;br&gt;nerat över administrativa sanktioner. Deras arbete har dock alltmer kom-&lt;br&gt;mit att inriktas på tillståndsprövning och att avslöja ekonomiska oegent-&lt;br&gt;ligheter. Fältverksamheten i syfte att motverka alkoholpolitiska missför-&lt;br&gt;hållanden har fått en allt mindre framträdande roll. Antalet serverings-&lt;br&gt;ställen har nämligen ökat så kraftigt att det i praktiken har blivit omöj-&lt;br&gt;ligt for länsstyrelserna att upprätthålla en regelbunden inspektionsverk-&lt;br&gt;samhet av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är närmast en självklarhet att länsstyrelserna med 35 alkohol-&lt;br&gt;handläggare inte gärna med godtagbart resultat kan klara av att inspekte-&lt;br&gt;ra landets ca 8 000 serveringsställen. Därutöver har de tillsynsskyldighet&lt;br&gt;över ca 200 trafikserveringstillstånd, ca 6 000 serveringstillstånd för öl&lt;br&gt;klass II samt ca 13 000 detaljhandelstillstånd för öl klass II. Lagstiftar-&lt;br&gt;nas intentioner genom åren att förstärka tillsynen har således hindrats av&lt;br&gt;att arbetet med tillståndsansökningar ökat och tagit en allt större del av&lt;br&gt;länsstyrelsernas resurser i anspråk. Följden har blivit att det skett en&lt;br&gt;gradvis förskjutning mot mer tillståndsprövning och mindre tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning av nykterhet och ordning är normalt i första hand en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet, vilket bl.a. framgår av 11 § socialtjänstlagen. I&lt;br&gt;kommunerna finns också vid sidan av polisens insatser personella resur-&lt;br&gt;ser for detta ändamål och dessutom en betydande lokalkännedom. Ges&lt;br&gt;kommunerna huvudansvaret for den direkta restaurangkontrollen kan&lt;br&gt;denna uppgift naturligt knyta an till socialtjänstens uppsökande verksam-&lt;br&gt;het. Kommunens motivation för tillsyn av restaurangerna bör öka vid en&lt;br&gt;kommunalisering av tillståndsgivningen. Möjlighet finns också att ge&lt;br&gt;kommunerna rätt att ta ut tillsynsavgifter för de kostsamma restaurangin-&lt;br&gt;spektionema som ofta måste utföras på obekväm arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att en kraftfull och väl fungerande tillsyn&lt;br&gt;av tillräcklig omfattning är en förutsättning för flera av de förslag till&lt;br&gt;ändringar och förenklingar av lagstiftningen som läggs fram i proposi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen. Enligt regeringens uppfattning bör kommunerna som tillstånds-&lt;br&gt;myndighet ha huvudansvaret för den omedelbara tillsynen av restaurang-&lt;br&gt;verksamheten medan länsstyrelsens uppgift mer bör bli att övervaka och&lt;br&gt;stödja kommunernas verksamhet. Detta bör ske både i form av råd och&lt;br&gt;annan vägledning och i form av kontroll av hur en kommun handlägger&lt;br&gt;enskilda ärenden, inbegripet möjligheten att vid anledning inspektera&lt;br&gt;serveringsställen som kommunen lämnat tillstånd till. Detta hindrar hel-&lt;br&gt;ler inte att länsstyrelsen i rollen som regional samordnare av olika stat-&lt;br&gt;liga och kommunala tillsynsmyndigheter gentemot restaurangbranschen&lt;br&gt;också bedriver direkttillsyn av restaurangverksamheten. Några särskilda&lt;br&gt;tvångsbefogenheter för länsstyrelsen gentemot kommunerna är dock&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning inte mera motiverade på detta område än&lt;br&gt;på t.ex. socialtjänstområdet. Länsstyrelserna skall inom såväl socialtjän-&lt;br&gt;stområdet som när det gäller serveringstillstånd följa den kommunala&lt;br&gt;tillämpningen, ge råd och stöd åt kommunerna samt se till att de fullgör&lt;br&gt;sin uppgift på ett ändamålsenligt sätt. Länsstyrelserna skall, som statens&lt;br&gt;företrädare i länet, föra ut statsmakternas politik och följa upp att den får&lt;br&gt;genomslag i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om länsstyrelsen saknar direkta maktmedel förutsätter regeringen&lt;br&gt;att länsstyrelsen i kraft av sin fackkompetens och bredare kunskap om&lt;br&gt;lagstiftningens syfte och tillämpning har goda möjligheter att som till-&lt;br&gt;synsmyndighet påverka en kommunal praxis som inte ligger i linje med&lt;br&gt;lagstiftningens intentioner. Den rollfördelning mellan länsstyrelse och&lt;br&gt;kommun som regeringen här föreslår överensstämmer också med vad&lt;br&gt;som i allmänhet gäller på andra rättsområden och med intentionerna i&lt;br&gt;länsstyrelsereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens roll på serveringsområdet blir således att dels övervaka&lt;br&gt;och stödja kommunernas verksamhet, dels att på det regionala planet&lt;br&gt;följa upp alkoholhanteringen och den verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av alkohollagen. Det finns ett klart samband mellan den regionala till-&lt;br&gt;synen och uppföljningen. Tillsynen lokalt ger ofta information som ger&lt;br&gt;anledning till en mer systematisk uppföljning regionalt. Den systematis-&lt;br&gt;ka uppföljningen kan i sin tur ge anledning till inspektion av enskilda&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har som en följd av olika uppgifter om&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet, svart arbetskraft, olaga diskriminering och annan&lt;br&gt;kriminell verksamhet inom restaurangbranschen tillsammans med polisen&lt;br&gt;i länet tagit initiativ till vad man kallar Operation Krogsanering. Grund-&lt;br&gt;idén är att inom ramen för befintliga resurser samordna flera såväl stat-&lt;br&gt;liga som kommunala myndigheters tillsynsarbete gentemot restaurang-&lt;br&gt;branschen, som t.ex. länsstyrelsen, polisen, skattemyndigheten, kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten, yrkesinspektionen, brandförsvaret, miljöförvaltningen,&lt;br&gt;socialförvaltningen, tullen, länsarbetsnämnden etc. Denna typ av samord-&lt;br&gt;nad tillsynsverksamhet har visat sig vara mycket effektiv. Regeringen&lt;br&gt;har därför uppdragit åt samtliga länsstyrelser att på det regionala planet&lt;br&gt;samordna sådana insatser. Länsstyrelserna bör enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning även fortsättningsvis prioritera denna typ av samordnand regio-&lt;br&gt;nal tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut om olika administrativa ingripanden så blir det Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;kommunen som i fortsättningen blir den myndighet som skall svara för&lt;br&gt;sådana. Det kan ibland uppstå sådana missförhållanden i en restaurang-&lt;br&gt;verksamhet att det är angeläget att snabbt ingripa med en kraftigt ver-&lt;br&gt;kande sanktion. Ett omedelbart återkallande av ett tillstånd kan vara&lt;br&gt;befogat både när en serveringsrörelse har vållat allvarliga alkoholpolitis-&lt;br&gt;ka olägenheter och när omfattande ekonomiska oegentligheter har kon-&lt;br&gt;staterats. Regeringen vill här uppmärksamma kommunerna på vikten av&lt;br&gt;att när man ser över sina delegationsbestämmelser vad gäller beslut i&lt;br&gt;serveringsärenden enligt den nya alkohollagen också möjliggör beslut&lt;br&gt;enligt 6 kap 36 § i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att det är viktigt att ta till vara den erfarenhet&lt;br&gt;och kompetens som under lång tid har byggts upp hos länsstyrelserna.&lt;br&gt;Därför föreslås att särskilda regler skall gälla under en övergångstid&lt;br&gt;innan kommunerna ges det fulla ansvaret för tillståndsgivningen. Under&lt;br&gt;1995 föreslås att länsstyrelserna efter hörande av kommunen fullgör&lt;br&gt;kommunernas uppgifter. Under 1996 och 1997 skall länsstyrelserna yttra&lt;br&gt;sig i alla ärenden om permanenta serveringstillstånd och i ärenden om&lt;br&gt;återkallelse m.m. av tillstånd. Länsstyrelserna bör under denna tid även&lt;br&gt;utöva en intensifierad tillsyn så att kommunerna ges erforderligt stöd&lt;br&gt;fram till dess de byggt upp tillräcklig erfarenhet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på EES-avtalet och ett eventuellt framtida medlemskap i&lt;br&gt;EU och de förändringar av alkoholpolitiken som detta föranleder är det&lt;br&gt;också viktigt att förändringarna på serveringsområdet noga följs och&lt;br&gt;utvärderas. Länsstyrelserna får här en viktig uppgift under de närmaste&lt;br&gt;åren. Länsstyrelsernas uppföljning bör inriktas på den nya alkohollagens&lt;br&gt;funktion och effekter inom länet med avseende på dels själva alkoholför-&lt;br&gt;säljningen och frågor som hänger samman därmed, dels antalet serve-&lt;br&gt;rings- och andra försäljningsställen liksom karaktären på dessa. Länssty-&lt;br&gt;relsen bör systematisera, sammanställa och analysera information från&lt;br&gt;den regionala tillsynen som i sin tur kan utgöra grund för den nya Alko-&lt;br&gt;holinspektionens nationella uppföljning och utvärdering av alkohollagens&lt;br&gt;funktion och tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Register&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I samband med dels avvecklandet av&lt;br&gt;tillverknings- och partihandelsmonopolen dels kommunaliseringen av&lt;br&gt;serveringstillstånden ställs krav på att den nya centrala alkoholmyn-&lt;br&gt;digheten kan utöva en effektiv tillsyn inom alla led i alkoholhante-&lt;br&gt;ringen. Myndigheten måste också redan i samband med prövningen&lt;br&gt;av ansökningar om tillstånd enligt lagen ges möjlighet att kontrollera&lt;br&gt;den sökandes vandel. Mot bakgrund härav skall hos Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen inrättas ett centralt register, där uppgifter skall registreras om&lt;br&gt;bl.a. dem som söker tillstånd enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte berört förslaget i&lt;br&gt;departementspromemorian att inrätta ett centralt tillståndsregister. Da-&lt;br&gt;tainspektionen har dock framhållit bl.a. att särskild försiktighet är på-&lt;br&gt;kallad vid bl.a. registrering av brottsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av tidigare avsnitt har framgått att ett&lt;br&gt;av de mest verkningsfulla medlen i den svenska alkoholpolitiken har&lt;br&gt;varit alkoholmonopolen däribland tillverknings- och partihandelsmonopo-&lt;br&gt;let. Avvecklingen av dessa monopol och införandet av en ordning där&lt;br&gt;flera tillverkare, importörer och partihandlare skall ges möjlighet att&lt;br&gt;konkurrera på lika villkor ställer krav på dels att tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;ges möjlighet att rätt bedöma en sökandes förutsättningar att handha den&lt;br&gt;socialt ansvarsfulla uppgiften att hantera alkoholdrycker, dels en effektiv&lt;br&gt;och verkningsfull tillsyn. Vid tillståndsprövningen måste Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen ha tillgång till uppgifter om den sökandes personliga och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden i vid mening för att kunna göra en korrekt lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning. Likaså måste inspektionen fortlöpande kunna kontrollera&lt;br&gt;att tillståndshavama följer de för tillstånden gällande bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen och att deras agerande i näringsverksamheten inte är sådant att&lt;br&gt;grund för omprövning av lämnat tillstånd föreligger. Vidare skall inspek-&lt;br&gt;tionen ta över Socialstyrelsens samlade tillsynsansvar på alkoholområdet&lt;br&gt;vilket kräver en bred informationsbas i den uppföljande, rådgivande och&lt;br&gt;vägledande verksamheten. Alkoholinspektionens informationssystem&lt;br&gt;skall omfatta samtliga tillståndshavare enligt alkohollagen, dvs. oavsett&lt;br&gt;om tillståndet har meddelats av Alkoholinspektionen eller av en kom-&lt;br&gt;mun. I den s.k. riktlinjepropositionen (prop. 1993/94:136 s.20) framhölls&lt;br&gt;också att alla ekonomiska aktörer inom alkoholområdet skulle åläggas&lt;br&gt;att lämna uppgifter om tillverkning och försäljning till den nya myndig-&lt;br&gt;heten, som skulle få i uppgift att följa utvecklingen inom alla led i alko-&lt;br&gt;holhanteringen. Genom ett heltäckande informationssystem skulle den&lt;br&gt;nya myndigheten ha möjlighet till effektiv tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillståndsregister bör därför föras hos den nya centrala tillstånds-&lt;br&gt;och tillsynsmyndigheten. Med hänsyn till att registret för sin funktion&lt;br&gt;måste innehålla även vissa känsliga personuppgifter bör den grundläg-&lt;br&gt;gande regleringen tas in i själva alkohollagen. Registret skall få använ-&lt;br&gt;das för handläggning av ärenden om tillstånd hos myndigheten samt för&lt;br&gt;tillsyn över de näringsidkare som fått tillstånd av myndigheten. Registret&lt;br&gt;skall vidare få användas för tillsynsmyndigheternas allmänna tillsyn&lt;br&gt;enligt lagen, för uppföljning och utvärdering av det nya regelsystemet&lt;br&gt;samt för framställning av statistik beträffande ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall innehålla uppgifter om den som har tillstånd enligt la-&lt;br&gt;gen, den som har haft tillstånd enligt lagen, den som ansöker om till-&lt;br&gt;stånd enligt lagen samt den som har ansökt om tillstånd enligt lagen.&lt;br&gt;Beträffande dem som inte har någon tillståndsansökan under prövning&lt;br&gt;eller något löpande tillstånd kan uppgifterna begränsas kraftigt. I andra&lt;br&gt;fall bör registret kunna innehålla bl.a. personuppgifter, vissa uppgifter&lt;br&gt;om brott, restförda skatter och avgifter samt närmare uppgifter om till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndet, lämnade villkor och om tillsynsförrättningar som ägt rum enligt&lt;br&gt;lagen. Uppgifter till registret skall kunna hämtas från bl.a. polis- och&lt;br&gt;kronofogdemyndighet. Utlämnande av uppgifter skall också kunna ske i&lt;br&gt;viss utsträckning i särskilt angivna fall till polis- och skattemyndighet.&lt;br&gt;Uppgifter skall också kunna lämnas ut till kommun eller länsstyrelse i&lt;br&gt;den mån uppgifterna är av betydelse för dessa organs tillståndsprövning&lt;br&gt;eller tillsyn. I reglerna om registret bör vidare tas in bestämmelser om&lt;br&gt;gallring av registerinformation efter viss tid efter det att uppgiften regi-&lt;br&gt;strerats och om undantag härifrån. Vidare bör föreskrivas att tillståndsha-&lt;br&gt;vare och sökande skall lämnas information om registret och om registre-&lt;br&gt;rade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Överklagande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I och med att tillståndsgivningen kommuna-&lt;br&gt;liseras skall första överklagningsinstans bli länsrätten i stället för som&lt;br&gt;nu kammarrätten. Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten. Bestämmelsen om prövningstillstånd skall dock träda&lt;br&gt;i kraft först efter det att den nya lagen tillämpats under tre års tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionens förslag: Förutom att länsrätten före-&lt;br&gt;slås bli första instans föreslår kommissionen också att närboende skall&lt;br&gt;ha rätt att överklaga ett beslut om serveringstillstånd. Länsstyrelsen ges&lt;br&gt;också rätt att överklaga kommunens tillståndsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av dem som yttrat sig i frågan har flera instanser&lt;br&gt;olika åsikter om länsstyrelserna och de boendes besvärsrätt. Ett antal&lt;br&gt;remissinstanser avstyrker länsstyrelsernas besvärsrätt. Den huvudsakliga&lt;br&gt;motiveringen är att en besvärsrätt för länsstyrelserna är överflödig då&lt;br&gt;länsstyrelserna kan utöva tillsyn. Däremot är de flesta instanser, som&lt;br&gt;kommenterat förslaget, positiva till att de boende får besvärsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler kan samtliga&lt;br&gt;beslut av länsstyrelsen överklagas till kammarrätten. I det fall ett beslut&lt;br&gt;om avslag grundar sig på ett s.k. kommunalt veto föreligger dock lagligt&lt;br&gt;hinder för bifall. Detta binder då både länsstyrelsen och den domstol dit&lt;br&gt;ett sådant beslut överklagas. Domstolsprövningen innebär därför i sådant&lt;br&gt;fall inte en reell sakprövning. Detta är otillfredsställande från rättsäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt. Enskilda skall ha laglig möjlighet att överklaga beslut för&lt;br&gt;att få felaktiga eller ogrundade beslut ändrade. Regeringen har därför&lt;br&gt;föreslagit (se avsnitt 8.3) att det kommunala vetot avskaffas och ersätts&lt;br&gt;med regler om överklagande av kommunens beslut i vanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av denna regeländring blir att det kommer att ställas betydligt&lt;br&gt;större krav på kommunerna att skaffa tillräckligt underlag för att kunna&lt;br&gt;motivera sina beslut i varje enskilt ärende. Det gäller inte bara eventuel-&lt;br&gt;la anmärkningar mot sökanden som person utan också kommunens all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa synpunkter på den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att länsrätten blir första överklagningsinstans. Alla&lt;br&gt;ärenden enligt alkohollagen bör således följa den för förvaltningsärenden&lt;br&gt;normala instansordningen. Regler om prövningstillstånd bör införas vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten i enlighet med den ordning som numera&lt;br&gt;eftersträvas, jämför prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr. 1993/94:319&lt;br&gt;och prop. 1994/95:27. Rätten att överklaga länsrättens beslut till kammarrätt&lt;br&gt;bör dock vara oinskränkt till dess en vägledande rättspraxis har utveck-&lt;br&gt;lats på området. Detta är angeläget inte minst mot bakgrund av bl.a. att&lt;br&gt;det tidigare kommunala vetot hindrat en fullständig förvaltningsrättslig&lt;br&gt;överprövning av ett avslagsbeslut på en ansökan om serveringstillstånd&lt;br&gt;och att Alkoholinspektionens prövning inte har någon motsvarighet i&lt;br&gt;gällande rätt. Bestämmelsen om prövningstillstånd skall därför träda i&lt;br&gt;kraft först den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock inte att länsstyrelsen skall ges rätt att överklaga&lt;br&gt;beslut enligt alkohollagen. Det ter sig varken logiskt eller lämpligt att&lt;br&gt;överflytta beslutsfunktionen, och därmed ansvaret för att ta tillvara all-&lt;br&gt;männa intressen, till kommunerna samtidigt som staten genom länssty-&lt;br&gt;relsen förbehåller sig rätt att uppträda som kommunens motpart för att&lt;br&gt;bevaka samma allmänna intresse. Inom ramen för den generella tillsynen&lt;br&gt;ankommer det på länsstyrelsen att rapportera om utvecklingen på om-&lt;br&gt;rådet och påtala brister till såväl den centrala som den lokala nivån,&lt;br&gt;vilket borde vara tillräckligt för att garantera att lagstiftningens intentio-&lt;br&gt;ner följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande närboendes rätt att överklaga anser regeringen inte heller&lt;br&gt;att det är lämpligt att införa en sådan särreglering i alkohollagen. Av&lt;br&gt;allmänna regler om överklagande av förvaltningsbeslut följer att den som&lt;br&gt;direkt berörs av ett beslut har rätt att överklaga detta. Det är därför inte&lt;br&gt;uteslutet att t.ex. grannar till en restaurang skulle anses ha rätt att över-&lt;br&gt;klaga ett beslut om tillstånd till alkoholservering redan enligt gällande&lt;br&gt;rätt. Det får bli en fråga för rättspraxis att klargöra när så kan vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alkoholinspektionens verksamhet skall&lt;br&gt;finansieras genom att myndigheten tar betalt för de tjänster den till-&lt;br&gt;handahåller. Avgiften skall tas ut dels som en ansökningsavgift, dels&lt;br&gt;som en löpande tillsynsavgift. Tillsammans skall dessa två avgifter&lt;br&gt;täcka självkostnaden för tillstånds- och tillsynsverksamheten. Även&lt;br&gt;kommunerna ges rätt att ta ut avgifter för kostnaderna för sin till-&lt;br&gt;ståndsprövning och tillsyn när det gäller serveringstillstånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som tagit upp frågan har alla tillstyrkt prin- Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;cipen om att Alkoholinspektionen och kommunerna får ta ut avgifter&lt;br&gt;som täcker kostnaderna for verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Redan i riktlinjepropositionen före-&lt;br&gt;slogs att verksamheten vid den nya myndigheten skall finansieras genom&lt;br&gt;ett avgiftssystem som utgår från principen om full kostnadstäckning. Av-&lt;br&gt;gifterna skall täcka myndighetens kostnader for de arbetsinsatser som&lt;br&gt;krävs för att utreda och bedöma de verksamheter för vilka tillstånd söks&lt;br&gt;samt efterföljande tillsyn och kontroll av verksamheten. Riksdagen har&lt;br&gt;godkänt denna princip för den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I principen om full kostnadstäckning ligger också att en avgift inte får&lt;br&gt;överstiga myndighetens kostnader för verksamheten i fråga. Avgiften&lt;br&gt;skall därför tas ut dels i form av en ansökningsavgift, dels som en till-&lt;br&gt;synsavgift. Betalning av ansökningsavgift utgör en förutsättning för att&lt;br&gt;en ansökan skall få behandlas. Ansökningsavgiften bör utformas så att&lt;br&gt;den täcker de självkostnader som verket har i samband med beredningen&lt;br&gt;av ett normalt tillståndsärende. Avgiften återbetalas inte vid avslag. En&lt;br&gt;ansökan som avslås drar som regel lika stor handläggningskostnad som&lt;br&gt;ett bifallsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsavgiften kompletteras sedan med en årlig tillsynsavgift som&lt;br&gt;skall täcka kostnaderna för den tillsyn som utövas. Här bör även inrä-&lt;br&gt;knas den kostnad som länsstyrelserna kan ha när det gäller att bistå&lt;br&gt;inspektionen i tillsynen. Avgiften för tillsynen föreslås bli kopplad dels&lt;br&gt;till den mängd alkohol som tillståndshavaren hanterar, dels till antalet&lt;br&gt;tillverknings- och/eller försäljningsställen som tillståndshavaren dispone-&lt;br&gt;rar. Ju mer alkohol en tillståndshavare hanterar och ju fler lager- och&lt;br&gt;försäljningsställen som han disponerar desto mer omfattande kontroll&lt;br&gt;krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall fastställa avgifternas storlek. Förslag till konstruktion&lt;br&gt;av avgiftssystem och avgiftsberäkning skall tas fram av den organisa-&lt;br&gt;tionskommitté som tillsatts av regeringen för att förbereda inrättandet av&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kommunernas hantering av serverings- tillstånden bör&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning också kommunerna beredas möjlighet att&lt;br&gt;ta ut avgifter dels för arbetet med en ansökan om serveringstillstånd dels&lt;br&gt;för tillsynsarbetet. Kommunernas möjligheter att ta ut ansöknings- och&lt;br&gt;tillsynsavgifter måste naturligtvis också grunda sig på en självkostnad-&lt;br&gt;sprincip. Grunderna för avgiftsuttaget bör bestämmas av kommunfull-&lt;br&gt;mäktige. De avgifter som tas ut bör beräknas efter någon form av&lt;br&gt;schablon och uppdelning på olika avgiftsklasser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan skall verksamheten vid Alkoholinspektionen finans-&lt;br&gt;ieras genom avgifter. Avgifterna skall bestämmas genom en schablon-&lt;br&gt;mässig beräkning av kostnaderna för handläggningen av de olika till-&lt;br&gt;ståndsärenden som kan komma ifråga samt efterföljande tillsyn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av verksamheten. Det här är dock intäkter som kommer att Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;finnas tillgängliga först sedan myndigheten etablerats och verksamheten&lt;br&gt;ordentligt är igång. Initialt under det första verksamhetsåret har riksda-&lt;br&gt;gen därför beslutat (prop. 1993/94:150 bil. 5, bet. 1993/94:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1993/94:454) att anvisa särskilda medel för etablerandet av myndigheten&lt;br&gt;till dess verksamheten är i full gång. Under anslaget E 4 Alkohol- och&lt;br&gt;drogpolitiska åtgärder finns därför reserverat medel för den nya myndig-&lt;br&gt;hetens initiala behov under budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma anslag finns också reserverat medel för vissa utbild-&lt;br&gt;nings- och informationsinsatser med anledning den föreslagna kommuna-&lt;br&gt;liseringen av hanteringen av serveringstillstånden. 1 samråd med Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet bör en sådan utbildnings- och informationsinsats&lt;br&gt;utformas och genomföras under 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5.2 är Socialstyrelsen idag tillstånds- och till-&lt;br&gt;synsmyndighet för ärenden enligt LTD. Inom ramen för tillsynsverksam-&lt;br&gt;heten ingår bl.a. inspektionsbesök hos dem som har tillstånd att tillverka&lt;br&gt;alkoholdrycker samt granskning av försäljningsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna råd och annat informationsmaterial samt konferenser och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser riktade till kommunernas och länsstyrelsernas alko-&lt;br&gt;holhandlägare är också en viktig del i dagens tillsyns- och uppföljnings-&lt;br&gt;arbete. En annan viktig uppgift för Socialstyrelsen i det sammanhanget&lt;br&gt;är att samla in och gör sammanställningar av olika statistiska material&lt;br&gt;som ger en bild över alkoholförsäljningens omfattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att Alkoholinspektionen inrättas förs dessa uppgifter&lt;br&gt;över från Socialstyrelsen till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av medel som riksdagen beslutat om för Socialstyrelsens verksamhet för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100 bil 6, bet. 1993/94:SoU20, rskr.&lt;br&gt;1993/94:248) står enligt regleringsbrev för budgetåret 1994/95 1 000 000 kr&lt;br&gt;till regeringens disposition i avvaktan på riksdagens beslut om de närmare&lt;br&gt;arbetsuppgifterna för och finansieringen av den nya alkoholmyndigheten.&lt;br&gt;Medlen avser kostnader för personal, statistikfrågorna samt kurser och&lt;br&gt;konferenser. Dessa medel bör föras över till Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda medel skall också beräknas för länsstyrelsens arbete med&lt;br&gt;tillsynen. Beloppet skall tillgodoföras ramanslaget för länsstyrelserna.&lt;br&gt;Utfallet får närmare följas upp i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya alkohollagen träder ikraft den 1 januari 1995 då den nuvarande&lt;br&gt;lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. (LTD) och lagen&lt;br&gt;(1977:293) om handel med drycker (LHD) upphör att gälla. Tillstånd&lt;br&gt;som har meddelats före ikraftträdandet skall gälla som tillstånd enligt&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att nu gällande serveringstillstånd efter den 1 januari&lt;br&gt;1995 skall ses som tillstånd enligt den nya lagen. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;tillverkningstillstånd som meddelats med stöd av LTD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget AB:s och V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit AB:s rätt enligt LTD och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LHD skall också gälla som tillstånd enligt den nya lagen intill dess nytt&lt;br&gt;tillstånd erhållits. Den rätt för Systembolaget som avses är bolagets&lt;br&gt;möjlighet att sälja till restauranger innan ansökan om partihandelstill-&lt;br&gt;stånd för denna verksamhet har hunnit behandlas av Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen. Den rätt för V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit som avses är bolagets import-, ex-&lt;br&gt;port och tillverkningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen upphör&lt;br&gt;formellt vid årsskiftet. Det kommer dock att dröja en tid innan Alko-&lt;br&gt;holinspektionen, som kan börja sin verksamhet tidigast vid årsskiftet,&lt;br&gt;hinner behandla och bevilja nya tillstånd. Under en övergångstid förut-&lt;br&gt;sätts därför att V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit AB fortsätter att importera och till&lt;br&gt;Systembolaget tillhandahålla efterfrågat sortiment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konkurrensfördelar som kan uppstå för nämnda bolag är svåra att&lt;br&gt;undvika i det inledande skedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V&amp;amp;S Vin &amp;amp; Sprit AB och de svenska vintillverkama har dock inte&lt;br&gt;idag någon rätt enligt LHD att sälja sina varor direkt till restauranger&lt;br&gt;eller andra serveringsställen. För att något begränsa konkurrensfördelarna&lt;br&gt;för dessa vid ikraftträdandet av den nya lagen föreskrivs att den som har&lt;br&gt;serveringstillstånd är skyldig att köpa alla spritdrycker, allt vin och allt&lt;br&gt;utländskt starköl antingen av Systembolaget eller av den som meddelats&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd av Alkoholinspektionen. V&amp;amp;S&lt;br&gt;Vin &amp;amp; Sprit AB och de svenska vintillverkama kan således inte med&lt;br&gt;stöd av de gamla rättigheterna eller tillstånden idka försäljning till in-&lt;br&gt;nehavare av serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna måste också ges skäligt rådrum att förbereda sig inför&lt;br&gt;uppgiften som ansvarig myndighet för ärenden gällande serveringstill-&lt;br&gt;stånd. Under år 1995 skall därför länsstyrelsen fullgöra kommunens&lt;br&gt;uppgifter enligt den nya lagen bortsett från kommunernas tillsynsfunktio-&lt;br&gt;ner. Det kommunala vetot upphör dock från och med ikraftträdandet av&lt;br&gt;den nya lagen. Under 1995 får därför inte länsstyrelsen bifalla en an-&lt;br&gt;sökan om permanent serveringstillstånd innan kommunen har yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 och 1997 skall kommunerna inhämta länsstyrelsernas ytt-&lt;br&gt;rande innan beslut fattas när det gäller ansökningar om permanenta ser-&lt;br&gt;veringstillstånd eller återkallelser av sådana tillstånd. Denna övergångs-&lt;br&gt;procedur är motiverad av att det särskilt i mindre kommuner kan krävas&lt;br&gt;ytterligare någon anpassningstid för att hinna bygga upp erforderlig&lt;br&gt;kompetens för handläggning av mer komplicerade ärenden enligt lagen.&lt;br&gt;Det är också angeläget att den erfarenhet som under lång tid byggts upp&lt;br&gt;hos länsstyrelserna tas till vara i utvecklingsprocessen hos kommunerna.&lt;br&gt;Länsstyrelserna bör därför också under övergångstiden genom en intensi-&lt;br&gt;fierad tillsyn ge kommunerna det stöd som erfordras till dess kommuner-&lt;br&gt;na byggt upp sin egen kompetens. Länsstyrelserna bör också under den&lt;br&gt;här perioden noga följa utvecklingen, utvärdera kommunernas verksam-&lt;br&gt;het och till Alkoholinspektionen rapportera om utvecklingen och eventu-&lt;br&gt;ella behov av lagändringar eller andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Följdändringar i annan lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningar till det i LTD och LHD omnämnda partihandelsbolaget&lt;br&gt;förekommer i olika lagar, t.ex. i lagen (1961:1819) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m. (LFT) och i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m. Konsekvensändringar måste göras i dessa&lt;br&gt;lagar till följd av att begreppet partihandelsbolaget nu utmönstras ur&lt;br&gt;alkohollagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter som tidigare tillkommit partihandelsbolaget i ovan&lt;br&gt;nämnda lagar tillkommer nu i stället dem som har tillstånd till hantering&lt;br&gt;av alkoholdrycker efter beslut av Alkoholinspektionen eller i förekom-&lt;br&gt;mande fall Läkemedelsverket. Angående den närmare regleringen hän-&lt;br&gt;visas till författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.7 har redogjorts för nuvarande ordning vad gäller handel&lt;br&gt;med teknisk sprit m.m., dvs. sådan sprit som är avsedd att användas för&lt;br&gt;tekniska, industriella m.fl. ändamål. Till teknisk sprit räknas också enligt&lt;br&gt;den tillämpliga lagen (LFT) spritdrycker, vin och starköl som är avsedda&lt;br&gt;att användas för sådana ändamål. Det kan vara fråga om användning av&lt;br&gt;t.ex. spritdrycker vid livsmedelsframställning eller vid tillverkning av&lt;br&gt;tobak. Läkemedelsverket är tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt LFT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bestämmelserna i LFT inte har medfört några större problem&lt;br&gt;i den praktiska tillämpningen, så har vid flera tillfällen framförts önske-&lt;br&gt;mål om en modernisering och omarbetning av lagtexten som i stora&lt;br&gt;delar är föråldrad och osystematiserad. En omarbetning av lagen är&lt;br&gt;emellertid inte påkallad på grund av EES-avtalet. Detta har sin grund i&lt;br&gt;att partihandelsbolaget inte har givits någon monopolställning i LFT. Det&lt;br&gt;är emellertid av rent praktiska skäl nödvändigt att utmönstra begreppet&lt;br&gt;även ur LFT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att en mer omfattande översyn av LFT kan ske inom&lt;br&gt;en snar framtid, inte minst för att uppnå en modernisering av språket i&lt;br&gt;lagen. Denna översyn är emellertid en stor uppgift som inte har kunnat&lt;br&gt;rymmas inom den tid som har stått till buds för att anpassa den svenska&lt;br&gt;alkohollagstiftningen till EES-avtalet. Förutom de rena följdändringar&lt;br&gt;som har gjorts i lagen i samband med den allmänna utmönstringen av&lt;br&gt;begreppet partihandelsbolaget, har innehållet i lagen därför endast&lt;br&gt;justerats i sak dels vad gäller spritdrycker, vin och starköl avsedda för&lt;br&gt;tekniska ändamål, dels vad gäller Läkemedelsverkets rätt enligt lagen att&lt;br&gt;ta ut kontrollavgifter. Övervägande skäl talar för att den nya alkohol-&lt;br&gt;myndigheten har tillstånds- och tillsynsfunktionerna över all partihandel&lt;br&gt;med spritdrycker, vin och starköl, således även i de fall sådana drycker&lt;br&gt;är avsedda att användas för tekniska m.fl. ändamål. Läkemedelsverket&lt;br&gt;skall således inte längre ge tillstånd till införsel, inköp och försäljning av&lt;br&gt;alkoholdrycker i dessa sammanhang. För att undvika att en och samma&lt;br&gt;tillståndshavare får betala tillsyns- eller kontrollavgift dels till den nya&lt;br&gt;alkoholmyndigheten, dels till Läkemedelsverket har vidare den ändringen&lt;br&gt;gjorts att verket inte längre får ta ut kontrollavgift av den som har&lt;br&gt;meddelats tillstånd till tillverkning av sprit. I samband härmed har&lt;br&gt;emellertid införts möjlighet för verket att ta ut kontrollavgift, förutom av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem som lämnats tillstånd till införsel av bl.a. teknisk sprit, även av dem Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;som lämnats tillstånd till inköp eller försäljning av sådan vara. Angående&lt;br&gt;den närmare lagtekniska utformningen av förändringarna hänvisas till&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;17.1 Förslaget till Alkohollag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens första stycke anges lagens tillämpningsområde. Lagen&lt;br&gt;reglerar tillverkning av och handel med alkoholdrycker. Lagen reglerar&lt;br&gt;vidare tillverkning av sprit. Begreppen sprit och alkoholdrycker definie-&lt;br&gt;ras i 2 § respektive 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohollagen utgör redaktionellt och innehållsmässigt i stora delar en&lt;br&gt;sammanslagning av lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. -&lt;br&gt;LTD och lagen (1977:293) om handel med drycker - LHD. En skillnad&lt;br&gt;gentemot sist nämnda lagar är dock att den nya lagen inte reglerar till-&lt;br&gt;verkning av och handel med alkoholfria drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprit används, förutom för tillverkning av främst spritdrycker, även för&lt;br&gt;en rad mycket skiftande ändamål inom industrin, hälsovården samt un-&lt;br&gt;dervisnings- och forskningsverksamheten etc. Regler om användning av&lt;br&gt;sprit i dessa sammanhang finns i lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m. - LFT. I andra stycket har därför tagits in en hän-&lt;br&gt;visning till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket erinras om att det finns ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker i lagen (1978:763) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om marknadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhalten uttrycks genomgående i alkohollagen i volymprocent i&lt;br&gt;stället för som i LTD och LHD omväxlande i vikt- och volymprocent.&lt;br&gt;2,25 volymprocent motsvarar i alkoholstyrka 1,8 viktprocent. I sak änd-&lt;br&gt;ras inte den nedre alkoholgränsen för sprit. Definitionen av sprit över-&lt;br&gt;ensstämmer också i sak med den som finns i 1 § LTD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en definition av begreppet mäsk, vilket be-&lt;br&gt;grepp används i 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att med alkohol avses etylalkohol (etanol).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitionen av begreppet alkoholdrycker. För att&lt;br&gt;en dryck skall falla under lagen skall den innehålla mer än 2,25 volym-&lt;br&gt;procent alkohol. Drycker vars alkoholhalt överstiger 2,25 volymprocent&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas av praktiska och alkoholpolitiska skäl in i de väl kända begreppen&lt;br&gt;spritdrycker, vin, starköl och öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alkohollagen är spritdryck en alkoholdryck som innehåller sprit.&lt;br&gt;Det bör uppmärksammas att definitionen inte överensstämmer med den&lt;br&gt;som används i EG:s livsmedelslagstiftning, jämför Livsmedelsverkets&lt;br&gt;kungörelse (SLV FS 1993:39) med föreskrifter och allmänna råd om&lt;br&gt;spritdrycker. Begreppet spritdryck i alkohollagens mening är betydligt&lt;br&gt;vidare än motsvarande begrepp i EG-rätten. Definitionen i alkohollagen&lt;br&gt;är dock motiverad av alkoholpolitiska och inte jordbrukspolitiska skäl.&lt;br&gt;Den kan inte uppfattas som innehållande något tekniskt handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vin är i den nya lagen ett samlingsbegrepp för alla drycker vars alkohol-&lt;br&gt;halt överstiger 2,25 men inte 22 volymprocent, och som inte heller är&lt;br&gt;spritdrycker, starköl eller öl enligt 4 eller 6 §§. Till vin hänförs främst&lt;br&gt;drycker som är framställda genom jäsning av druvor eller druvmust&lt;br&gt;(druvvin). Vidare hänförs hit vin från bär, frukt och rabarber m.m.&lt;br&gt;(fruktvin) men även cider, madeira, portvin, sherry och vermut. Upp-&lt;br&gt;räkningen är inte avsedd att vara uttömmande. Förskuret vin, dvs. vin&lt;br&gt;som tillsatts sprit, är såvida alkoholhalten överstiger 22 volymprocent att&lt;br&gt;anse som spritdryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § tredje stycket LTD görs åtskillnad mellan lättvin och starkvin.&lt;br&gt;Begreppen har inte längre någon betydelse i legala sammanhang efter-&lt;br&gt;som dryckesskatten numera är kopplad enbart till alkoholhalten. Inte&lt;br&gt;heller från alkoholpolitisk synpunkt föreligger något reellt behov av att&lt;br&gt;skilja på lättvin och starkvin. Begreppen har därför fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den tydliga uppdelning av begreppet vin som görs i paragrafen,&lt;br&gt;bör begreppet kunna användas i denna vida och i Sverige vedertagna&lt;br&gt;mening utan att komma i konflikt med EG:s definition av vin (artikel 1&lt;br&gt;i rådets förordning 822/87/EEG), enligt vilken definition vin skall vara&lt;br&gt;framställt av druvor eller druvmust. Liksom framhållits under 4 § är&lt;br&gt;syftena bakom alkohollagen av rent alkoholpolitisk karaktär i det att&lt;br&gt;samhället genom styrning av alkoholkonsumtionen söker förebygga de&lt;br&gt;samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholmiss-&lt;br&gt;bruk. Detaljföreskrifter om bl.a. varors sammansättning eller innehåll av&lt;br&gt;den karaktär som återfinns inom gemenskapsrätten, vilka har som hu-&lt;br&gt;vudsakligt ändamål att garantera varornas egenskaper och kvalitet, läm-&lt;br&gt;par sig mindre väl för användning i alkoholpolitiska sammanhang. Alko-&lt;br&gt;hollagsförslaget bygger sålunda så långt som möjligt på i Sverige veder-&lt;br&gt;tagna och väl kända begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till LTD och LHD har begreppet maltdryck utmönstrats.&lt;br&gt;Med öl avses precis som idag s.k. folköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare förbudet (14 § LHD) att i landet försälja starköl med en&lt;br&gt;alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent (5,6 volymprocent) upphävs.&lt;br&gt;Ett upprätthållande av denna övre starkölsgräns skulle strida mot Sveri-&lt;br&gt;ges åtaganden enligt EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket alkoholfri dryck har bytts ut mot det lämpligare uttrycket lätt-&lt;br&gt;dryck. Lagen gäller inte dessa drycker, men innehåller ändå bestämmel-&lt;br&gt;ser om att sådana drycker skall tillhandahållas vid sidan av alkohol-&lt;br&gt;drycker vid bl.a. servering (3 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av olika begrepp som används i lagen.&lt;br&gt;Enda ändringen i sak i förhållande till begreppen i LTD och LHD är att&lt;br&gt;hänvisningen i 6 § LTD till partihandelsbolaget tagits bort. För den när-&lt;br&gt;mare innebörden av begreppet partihandel hänvisas till kommentaren&lt;br&gt;under 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Tillverkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen förbjuds uttryckligen all tillverkning av sprit och spritdryck-&lt;br&gt;er utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är en följd av att EES-avtalet innehåller en bestämmelse&lt;br&gt;om att starkare spritdrycker än 60 volymprocent alkohol inte får säljas i&lt;br&gt;Sverige. Med hänsyn till regler i EES-avtalet och i EG-rätten om kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet bör sådan spritdryck inte heller få tillverkas ens för&lt;br&gt;export. Jämför vidare 3 kap. 1 § om försäljning av sådan dryck inom&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 9 § LTD. Precis som idag får hemtillverkning&lt;br&gt;av vin, starköl och öl äga rum utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om tillverkning av sprit och alkoholdrycker med-&lt;br&gt;delas av regeringen. De detaljerade bestämmelserna i 10 och 11 §§ LTD&lt;br&gt;om tillverkning av vin, starköl och öl ersätts också med ett bemyndigan-&lt;br&gt;de för regeringen att meddela sådana regler i förordning. Regeringen får&lt;br&gt;delegera till Alkoholinspektionen att meddela hithörande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens och Alkoholinspektionens föreskrifter bör innehålla regler&lt;br&gt;för tillverkningen i syfte att undvika alkoholpolitiska olägenheter. Vidare&lt;br&gt;bör i föreskrifterna behandlas hemtillverkning av vin och öl. Det måste&lt;br&gt;dock understrykas att föreskrifterna skall ha ett strikt alkoholpolitiskt&lt;br&gt;syfte. Föreskrifter som syftar till att skydda konsumenter mot ur hälso-&lt;br&gt;synpunkt olämpliga livsmedel ligger i första hand inom Livsmedelsver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kets ansvarsområde. I sak bör de föreskrifter som medddelas med stöd&lt;br&gt;av alkohollagen innehålla bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vin bör få tillverkas i hemmet för eget behov av även andra växtdelar&lt;br&gt;än de som idag räknas upp i 3 § LTD. En möjlighet bör således öpp-&lt;br&gt;nas för hemtillverkning av exempelvis maskrosvin. Tillverkningen&lt;br&gt;skall dock ske uteslutande genom jäsning så att ingredienserna eller&lt;br&gt;vid jäsningen uppkomna smak- och aromämnen tydligt framträder i&lt;br&gt;drycken. Den färdiga drycken måste ha tydlig karaktär av de ingående&lt;br&gt;råvarorna eller av smak- och aromämnen som uppkommer vid jäs-&lt;br&gt;ningen. Det står därmed klart att en blandning av socker, jäst och&lt;br&gt;vatten inte kan betraktas som vin. Så länge en sådan vätska i jäsning&lt;br&gt;håller under 2,25 volymprocent är den mäsk. Över denna gräns är den&lt;br&gt;sprit, se 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För tillverkning av starköl och öl inom landet bör endast få användas&lt;br&gt;torkat eller rostat malt, omältad spannmål, socker, honung samt hum-&lt;br&gt;le, jäst och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid tillverkning av starköl och öl bör inte mera socker eller honung&lt;br&gt;få tillsättas än som i vikt motsvarar en tredjedel av vikten av använt&lt;br&gt;malt. Extrakt eller koncentrat av malt får inte användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen bör dock kunna få medge undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna om tillverkning av starköl och öl såvitt avser annan tillverkning&lt;br&gt;än hemtillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximigränsen vid hemtillverkning av starköl är svårtillämpad och i&lt;br&gt;praktiken så gott som omöjlig att upprätthålla. Den föreslås därför utgå.&lt;br&gt;Detta ligger också i linje med att förbudet att i landet försälja starköl&lt;br&gt;med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent (5,6 volymprocent)&lt;br&gt;har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband härmed förtjänar att framhållas att de detaljerade reglerna&lt;br&gt;om bl.a. märkning i 14 § LTD har fått utgå. Detta mot bakgrund av att&lt;br&gt;märkning av livsmedel är ett s.k. totalharmoniserat område inom den&lt;br&gt;europeiska unionen. Sverige omfattas genom EES-avtalet av de gemen-&lt;br&gt;skapsrättsliga reglerna om märkning av livsmedel vilka för svenskt vidkom-&lt;br&gt;mande finns publicerade i Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1993:19)&lt;br&gt;med föreskrifter och allmänna råd om märkning och presentation av livsme-&lt;br&gt;del. Ytterligare bestämmelser i ämnet i alkohollagen skulle kunna upp-&lt;br&gt;fattas som ett tekniskt handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller den grundläggande regeln för förfoganderätten&lt;br&gt;över tillverkade alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 1 § framgår att tillverkare skall anses ha partihandelstill-&lt;br&gt;stånd för &amp;quot;motsvarande varor&amp;quot;, d.v.s. dessa kan säljas till andra som är&lt;br&gt;berättigade att bedriva partihandel, till företag eller personer med serve-&lt;br&gt;ringstillstånd eller inköpstillstånd samt till detaljhandelsbolaget. Varorna&lt;br&gt;får också exporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § LTD och innehåller regler för förfoganderät-&lt;br&gt;ten över tillverkad sprit. Sista ledet i paragrafen skall jämföras med 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. LFT vari sägs att teknisk sprit får utan särskilt tillstånd säljas av&lt;br&gt;den som tillverkat varan. Ett tillstånd av Alkoholinspektionen att tillver-&lt;br&gt;ka sprit utgör också ett försäljningstillstånd för varan. Särskilt tillstånd&lt;br&gt;för försäljning av sprit som är ämnad att användas för tekniska m.fl.&lt;br&gt;ändamål behöver således inte sökas hos Läkemedelsverket. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär således ett undantag från reglerna i LFT om att försäljning&lt;br&gt;av teknisk sprit kräver tillstånd av Läkemedelsverket. En annan sak är&lt;br&gt;att köpare av teknisk sprit, enligt 6 § LFT i princip alltid måste ha Läke-&lt;br&gt;medelsverkets tillstånd för inköp av varan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser för försäljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att alkohollagen exklusivt reglerar rätten till&lt;br&gt;försäljning av spritdrycker, vin och starköl. Detaljhandel med och serve-&lt;br&gt;ring av öl är inte tillståndspliktig verksamhet. I andra meningen erinras&lt;br&gt;dock om att det finns särskilda bestämmelser för sådan verksamhet,&lt;br&gt;jämför 5 kap. 6 § och 6 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åndra stycket är en följd av att EES-avtalet innehåller en bestämmelse&lt;br&gt;om att starkare spritdrycker än 60 volymprocent alkohol inte far säljas i&lt;br&gt;Sverige. Bestämmelsen skall jämföras med 2 kap. 1 § andra stycket,&lt;br&gt;som slår fast att sådana spritdrycker inte heller får tillverkas här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 4 § LHD. Den särskilda reglering-&lt;br&gt;en av alkoholservering på flyg, tåg och båtar i inrikes trafik bör dock&lt;br&gt;avskaffas, jämför 7 kap. 5 §. Förslaget innebär att servering av sprit-&lt;br&gt;drycker på dessa trafikmedel skall kunna tillåtas enligt samma regler&lt;br&gt;som gäller för all annan alkoholservering. Mot bakgrund härav bör ser-&lt;br&gt;vering av spritdrycker kunna ske även på tåg i internationell trafik. Till&lt;br&gt;följd av att tillståndstvånget för servering av öl föreslås avskaffat saknas&lt;br&gt;anledning att låta ifrågavarande undantagsbestämmelse innefatta sådan&lt;br&gt;servering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln i 4 § LHD om att regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om för-&lt;br&gt;säljning av vin för kyrkligt behov är obehövlig och har därför inte förts&lt;br&gt;in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 4 § andra stycket LHD. Bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket kommer vid ett medlemskap i EU att på sikt gälla endast&lt;br&gt;i förhållande till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 5 § LHD. Den ändring i lydelse&lt;br&gt;som har gjorts är en följd av förslaget om att slopa det nuvarande till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndskravet för servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 7 § LHD. Begreppet trevnad som&lt;br&gt;återfinns i 7 § andra stycket LHD är emellertid subjektivt och inbjuder&lt;br&gt;till godtycke. Begreppet har därför inte förts in i alkohollagen. Begrep-&lt;br&gt;pen ordning och nykterhet täcker dessutom väl in vad som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § LHD men har delvis formulerats om och syftar&lt;br&gt;bl.a. till att hindra att man skänker bort eller bjuder på alkoholdrycker&lt;br&gt;som säljargument för andra varor. Det följer av bestämmelsen att man&lt;br&gt;inte får ge bort eller bjuda på alkoholdrycker för reklamändamål, för att&lt;br&gt;skapa goodwill eller för att på annat sätt främja försäljningen. Varupro-&lt;br&gt;ver i form av alkoholdrycker får endast lämnas till tillståndshavare enligt&lt;br&gt;alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen får dock inte ges en så vidsträckt innebörd att en allmänt&lt;br&gt;godtagen representation i affärslivet förhindras. Inte heller skall bestäm-&lt;br&gt;melsen förstås så att det skulle vara förbjudet för arrangörer av mässor&lt;br&gt;och liknande att vid en invigning bjuda på en alkoholdryck. Bestämmel-&lt;br&gt;sen är inte straffrättsligt sanktionerad men den tillståndshavare som bry-&lt;br&gt;ter mot paragrafen kan drabbas av administrativt ingripande i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § LHD och syftar bl.a. till att garantera att en&lt;br&gt;kund eller en gäst som önskar ett alkoholfritt alternativ, lättdryck i alko-&lt;br&gt;hollagens mening, också skall kunna få detta i stället för en alkohol-&lt;br&gt;dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § LHD och gäller tillståndshavare men inte försälj-&lt;br&gt;ningspersonal. Om tillståndshavare har fått förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, tillämpas 7 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 11 § LHD. Fjärde stycket har&lt;br&gt;formulerats om något för att klarare markera den kontrollskyldighet som&lt;br&gt;åvilar den som utlämnar alkoholdrycker. Om det föreligger tveksamhet&lt;br&gt;beträffande en kunds ålder skall legitimation begäras. Om legitimation&lt;br&gt;inte lämnas skall försäljning vägras. Det är angeläget att bestämmelsen&lt;br&gt;tillämpas fullt ut även vid detaljhandel med och servering av öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § LHD och tar sikte på s.k. langning. Andra&lt;br&gt;stycket innebär ett förbud mot att som gåva eller lån överlämna de an-&lt;br&gt;givna dryckerna till den som inte har fyllt 20 respektive 18 år. Stadgan-&lt;br&gt;det innefattar inte ett förbud att bjuda på alkohol dvs. låta den unge&lt;br&gt;förtära alkohol. Det är i stället de gåvo- och lånetransaktioner som från-&lt;br&gt;sett avsaknaden av vederlag ligger försäljningen nära, som åsyftas med&lt;br&gt;förbudet. Ett överlämnande av en alkoholdryck för senare förtäring är&lt;br&gt;därför i princip otillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utgör inte hinder för en förälder att vid något tillfälle&lt;br&gt;bjuda sitt underåriga barn av en alkoholdryck. Även i andra situationer&lt;br&gt;bör det vara tillåtet att bjuda unga av en alkoholdryck. Det är dock före-&lt;br&gt;nat med svårigheter att i lagtexten exakt avgränsa området för en straff-&lt;br&gt;sanktionerad regel som förbjuder tillhandahållande genom gåva eller lån&lt;br&gt;men som gör det tillåtet att bjuda av drycken, jämför 10 kap. 6 §.&lt;br&gt;Gränsdragningssvårigheter torde dock i praktiken kunna undvikas genom&lt;br&gt;att ringa fall av brott mot regeln gjorts straffria, jämför 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 66 § LHD, tar sikte på extraordinära förhål-&lt;br&gt;landen. Den avser dels krig och krigsfara et.c., dels större lokala arran-&lt;br&gt;gemang, såsom marknader, motortävlingar och midsommarfiranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kommunen föreslås bli ansvarig myndighet vad gäller&lt;br&gt;ärenden om serveringstillstånd bör kommunen i stället för länsstyrelsen&lt;br&gt;få besluta om förbud eller inskränkning av servering med stöd av andra&lt;br&gt;stycket. Paragrafen är en undantagsbestämmelse och bör därför tillämpas&lt;br&gt;med stor återhållsamhet. En kommuns beslut med stöd av bestämmelsen&lt;br&gt;kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, jämför 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Partihandel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen utgör en av de mest centrala bestämmelserna i den nya alko-&lt;br&gt;hollagstiftningen. Partihandel med spritdrycker, vin och starköl, dvs.&lt;br&gt;försäljning av sådana drycker till annan tillståndshavare i och för hans&lt;br&gt;rörelse eller till detaljhandelsbolaget, får endast bedrivas av den som har&lt;br&gt;meddelats partihandelstillstånd av Alkoholinspektionen. Ett av inspektio-&lt;br&gt;nen meddelat tillverkningstillstånd för sådana drycker gäller också som&lt;br&gt;partihandelstillstånd. Den nya ordningen medför att alla nuvarande aktö-&lt;br&gt;rer på marknaden, inklusive det i LTD och LHD omnämnda partihan-&lt;br&gt;delsbolaget, måste ansöka om partihandelstillstånd eller tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att partihandel med öl inte är tillståndspliktig verk-&lt;br&gt;samhet enligt den nya lagen. Detta ligger i linje med förslaget om ett&lt;br&gt;avskaffande av tillståndskravet för detaljhandel med och servering av öl.&lt;br&gt;Partihandeln med öl som sådan kan knappast medföra alkoholpolitiska&lt;br&gt;olägenheter. För det fall en partihandlare skulle bedriva försäljning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsument av öl utan iakttagande av de särskilda bestämmelserna i t.ex.&lt;br&gt;5 kap. 6 § eller om försäljningen skulle medföra olägenheter i fråga om&lt;br&gt;ordning och nykterhet, kan han förbjudas att fortsätta denna verksamhet&lt;br&gt;med stöd av 7 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att den som har meddelats tillverknings- eller par-&lt;br&gt;tihandelstillstånd får importera spritdrycker, vin och starköl. Det har inte&lt;br&gt;ansetts nödvändigt att i paragrafen uttryckligen ange att fråga endast är&lt;br&gt;om yrkesmässig import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något särskilt tillståndskrav för import ställs inte upp. Inte heller upp-&lt;br&gt;ställs några kvantitativa begränsningar. Motsvarande gäller för export,&lt;br&gt;jämför 4 kap. 5 §. Importrätten knyts i stället till att importören i annat&lt;br&gt;sammanhang ansetts lämplig att hantera alkoholdrycker. Regleringen&lt;br&gt;medför att en utländsk tillverkare eller partihandlare måste ansöka om&lt;br&gt;svenskt partihandelstillstånd om han vill etablera verksamhet här och&lt;br&gt;själv importera alkoholdrycker. Motsvarande gäller den som har med-&lt;br&gt;delats serveringstillstånd. Begränsningen av importrätten till endast den&lt;br&gt;som har uppfyllt kriterierna för att ges tillverknings- eller partihandel-&lt;br&gt;stillstånd motiveras av såväl alkoholpolitiska som kontrollmässiga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ett tillverkningstillstånd ger partihandelsrättigheter&lt;br&gt;framgår redan av 1 §. Att en tillverkare skall kunna agera på samma sätt&lt;br&gt;och ha samma rättigheter som en licensierad partihandlare motiveras av&lt;br&gt;bl.a. affärsmässiga skäl. Med tanke på de krav som uppställs for att&lt;br&gt;någon skall kunna ges tillverkningstillstånd kan inte en sådan ordning&lt;br&gt;anses diskriminerande gentemot utländska tillverkare som i stället får&lt;br&gt;söka särskilt partihandelstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 18 § LHD och tar sikte på annan än yrkes-&lt;br&gt;mässig import. Punkt 2 i nämnda lagrum, vilken medgav att en handels-&lt;br&gt;resande som medförde en alkoholdryck som prov, i och for sin rörelse,&lt;br&gt;fick föra in varan i landet, har emellertid fått utgå. Skälet härtill är att&lt;br&gt;importen av varuprover av vinagenter och motsvarande i dessas rörelser&lt;br&gt;fortsättningsvis kan ske efter det att partihandelstillstånd har meddelats.&lt;br&gt;Något behov av undantagsregeln i 18 § 2. LHD föreligger därför inte nu&lt;br&gt;längre. Bestämmelserna om bl.a. privat införsel har också anpassats till&lt;br&gt;ett EU-medlemskap. Till följd härav har också angivits att endast den&lt;br&gt;som har fyllt 20 år är berättigad till privat införsel (jfr. 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om frihet från skatt vid import, m.m.). Åldersgränsen gäller&lt;br&gt;oberoende av om den resande anländer från ett annat EU-land eller från&lt;br&gt;tredje land. Socialt motiverade åldersgränser för inköp eller införsel av&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl är inte reglerade inom EG-rätten utan ses&lt;br&gt;som nationella frågor. Av alkoholpolitiska skäl skall i Sverige även i&lt;br&gt;fortsättningen gälla en 20-årsgräns for såväl inköp hos detaljhandelsbola-&lt;br&gt;get som vid införsel till landet av spritdrycker, vin och starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar efter viss bearbetning 17 § andra stycket LHD och&lt;br&gt;har också anpassats till vad som krävs vid ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant tillstånd som anges i paragrafen har tidigare meddelats av Läke-&lt;br&gt;medelsverket. Mot bakgrund av att verkets uppgifter bör renodlas till&lt;br&gt;den egentliga tekniska spriten bör hädanefter Alkoholinspektionen med-&lt;br&gt;dela tillstånd till inköp av spritdrycker, vin och starköl for användning i&lt;br&gt;bl.a. industriell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 1 § är berättigad att bedriva partihandel, dvs. innehavare&lt;br&gt;av partihandels- eller tillverkningstillstånd, får enligt första stycket sälja&lt;br&gt;varor för vilka han har tillstånd till detaljhandelsbolaget, till den/annan&lt;br&gt;som har tillverknings- eller partihandelstillstånd för motsvarande varor,&lt;br&gt;till den som har meddelats serveringstillstånd for motsvarande varor och&lt;br&gt;till den som har meddelats särskilt inköpstillstånd for användning av&lt;br&gt;varorna i viss angiven huvudsakligen industriell verksamhet. Tillstånds-&lt;br&gt;havaren får också exportera varorna. Bestämmelsen ger indirekt uttryck&lt;br&gt;for ställningstagandet att något särskilt tillstånd for export inte bör foras&lt;br&gt;in i lagstiftningen, jämför vad som sägs under 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att endast den som är berättigad att bedriva parti-&lt;br&gt;handel får omforpacka eller buteljera varorna. Bestämmelsen tar sikte på&lt;br&gt;att göra s.k. bulkimport möjlig för tillverkare och partihandlare. Något&lt;br&gt;annat skulle kunna utgöra ett diskriminerande handelshinder. Av bestäm-&lt;br&gt;melsen följer vidare att innehavare av serveringstillstånd inte får omför-&lt;br&gt;packa eller buteljera varorna. Begreppet omförpackning får dock inte ges&lt;br&gt;en sådan vidsträckt innebörd att det t.ex. inte skulle vara möjligt för en&lt;br&gt;restauratör att hälla upp en flaska vin på karaff for att servera drycken&lt;br&gt;som husets vin. Bestämmelsen är inte straffrättsligt sanktionerad men&lt;br&gt;den tillståndshavare som bryter mot densamma kan drabbas av admini-&lt;br&gt;strativt ingripande i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. Rätten för en&lt;br&gt;partihandlare att omforpacka eller buteljera (omtappa) varorna innefattar&lt;br&gt;inte någon rätt till vidareförädling av varorna. Verksamhet som innebär&lt;br&gt;vidarebehandling av alkoholdrycker, t.ex. filtrering, sötning eller bland-&lt;br&gt;ning av olika produkter, för att förbättra produkternas kvalitet eller för-&lt;br&gt;ändra deras karaktär kräver tillverkningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts en rörelse med verksamhet som är tillståndspliktig enligt alko-&lt;br&gt;hollagen, kan överlåtaren sälja sitt lager av spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;till efterträdaren endast om denne har meddelats tillstånd for verksam-&lt;br&gt;heten. Någon förenklat förfarande motsvarande det som hittills gällt&lt;br&gt;enligt 23 § tredje stycket LHD for överföring av tillstånd till servering&lt;br&gt;av alkoholdrycker finns inte i den nya lagen. Försäljning av lager med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholdrycker i samband med överlåtelse av rörelse kan således lagli-&lt;br&gt;gen ske forst sedan köparen av rörelsen har meddelats tillstånd att be-&lt;br&gt;driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket skall jämföras med bl.a. 7 kap. 17 §, där det stadgas att&lt;br&gt;ett tillstånd upphör att gälla vid konkurs. Sista ledet i andra stycket tar&lt;br&gt;sikte på att en tillståndspliktig rörelse med ett lager av alkoholdrycker&lt;br&gt;måste avvecklas. Situationen kan uppkomma t.ex. till följd av beslut om&lt;br&gt;återkallelse av tillståndet. Ett annat tvingande skäl kan vara att någon&lt;br&gt;nyckelperson lämnar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att bestämmelserna i första och andra styckena i&lt;br&gt;tillämpliga delar även gäller i fråga om öl. I praktiken innebär detta att&lt;br&gt;bestämmelserna endast skall användas för tillverkare av öl eftersom&lt;br&gt;övrig hantering av sådan dryck faller utanför det tillståndspliktiga om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke slår fast tillverkares och partihandlares skyldig-&lt;br&gt;het att kontrollera att köparen har rätt att återförsälja varan eller, i före-&lt;br&gt;kommande fall, tillstånd att inköpa varan. Sist nämnda situation upp-&lt;br&gt;kommer vid inköp av spritdrycker, vin eller starköl för tekniska, indu-&lt;br&gt;striella m.fl. ändamål, dvs. sådan hantering av nämnda alkoholdrycker&lt;br&gt;som tidigare kontrollerats av Läkemedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i paragrafen innefattar ett krav på att det vid varje parti-&lt;br&gt;handelsställe, d.v.s. även hos tillverkare, skall finnas någon som förestår&lt;br&gt;verksamheten, en s.k. föreståndare. I lämplighetskravet ligger bl.a. att&lt;br&gt;varje föreståndare måste ha tillfredsställande kunskaper på alkohollag-&lt;br&gt;stiftningens område. Någon myndighetsprövning i förväg av förestånda-&lt;br&gt;ren föreskrivs inte, lika litet som i dag. Däremot kan sanktioner vidtas i&lt;br&gt;efterhand om försäljningen eller verksamheten i övrigt föranleder pro-&lt;br&gt;blem med nykterhet och ordning eller sker i strid med lagens bestäm-&lt;br&gt;melser. Utlänning som vill etablera partihandel i Sverige är till följd av&lt;br&gt;bestämmelsen skyldig att här utse en föreståndare för verksamheten. I&lt;br&gt;praktiken torde det oftast bli nuvarande agenter eller ansvariga for dot-&lt;br&gt;terbolag eller försäljningskontor här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 24 § tredje stycket LHD om att det vid partihandel med&lt;br&gt;alkoholdrycker endast får anlitas anställd personal bör utgå. Detta mot&lt;br&gt;bakgrund av bl.a. att regeln skulle bli problematisk i förhållande till&lt;br&gt;utländska partihandlare som vill etablera verksamhet i Sverige. Dessa&lt;br&gt;skulle på goda grunder kunna angripa regeln som ett diskriminerande&lt;br&gt;handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har i stället införts en ny regel om att den som är be-&lt;br&gt;rättigad att bedriva partihandel med spritdrycker, vin och starköl, dvs.&lt;br&gt;innehavare av tillverknings- eller partihandelstillstånd för sådana drycker,&lt;br&gt;ansvarar för att distributionen av varorna sker under betryggande former.&lt;br&gt;Detta gäller också om någon utomstående anlitas för distributionen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för distributionen av ifrågavarande varor är med andra ord&lt;br&gt;strikt. En tillståndshavare kan inte urskulda sig med att ha saknat kon-&lt;br&gt;troll över att ett anlitat fristående transportföretag haft en mindre nöj-&lt;br&gt;aktig hantering av varorna. Begreppet distribution skall uppfattas i dess&lt;br&gt;vidaste mening och omfattar såväl transporter som lagerhållning. Genom&lt;br&gt;att tillståndshavaren har ett strikt ansvar för distributionen behöver inte&lt;br&gt;någon föregående samhällelig prövning ske av fristående distributörer.&lt;br&gt;Det ligger i stället i tillståndshavarens eget intresse att anlita sådana&lt;br&gt;företag för distributionen att hanteringen av varorna inte föranleder Al-&lt;br&gt;koholinspektionen att ifrågasätta tillverknings- eller partihandelstillstån-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt allmänna civilrättsliga regler övergår inte ansvaret för en vara&lt;br&gt;förrän den är levererad. Motsvarande gäller enligt EG:s bestämmelser&lt;br&gt;om punktskatter. Andra stycket i paragrafen tar sikte på den situationen&lt;br&gt;att en tillståndshavare gör en beställning av en tillståndspliktig vara&lt;br&gt;utomlands och låter det utländska företaget ombesörja hela transporten&lt;br&gt;fram till mottagaren i Sverige. Det strikta distributionsansvaret för den&lt;br&gt;svenske beställaren inträder likväl alltid från och med det att varan fak-&lt;br&gt;tiskt har kommit in i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om distribution av spritdrycker, vin och starköl.&lt;br&gt;Genom subdelegation kan regeringen överlåta åt Alkoholinspektionen att&lt;br&gt;meddela sådana föreskrifter. Regeringens och inspektionens föreskrifter&lt;br&gt;bör främst ta sikte på olika säkerhetsaspekter i samband med transport&lt;br&gt;och lagerhållning av tillståndspliktiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Detaljhandel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 15 och 16 §§ LHD. Bestämmelserna om partihan-&lt;br&gt;delsbolaget har dock tagits bort helt. Därutöver har i andra stycket före-&lt;br&gt;skrivits att detaljhandelsbolaget inte får importera, exportera eller till-&lt;br&gt;verka spritdrycker, vin eller starköl. Om bolaget har partihandelstillstånd&lt;br&gt;far det endast utnyttja det till att sälja i parti till den som har servering-&lt;br&gt;stillstånd. Bakgrunden till nämnda reglering framgår av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i 16 § LHD om att bl.a. detaljhandelsbolaget är skyldigt&lt;br&gt;att verka för att reklam och andra marknadsföringsåtgärder för&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl inte bedrivs på sätt som uppenbarligen står&lt;br&gt;i strid med de grundläggande alkoholpolitiska målen föreslås utgå såsom&lt;br&gt;överflödigt. I lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsfö-&lt;br&gt;ring av alkoholdrycker finns bestämmelser bl.a. om att särskild måttfull-&lt;br&gt;het skall iakttas vid marknadsföring av sådana drycker och att reklam&lt;br&gt;o.d. inte får vara påträngande eller uppmana till bruk av alkohol. Detta&lt;br&gt;gäller självfallet även detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 25 och 26 §§ LHD. En nyhet är dock&lt;br&gt;att inte längre regeringen skall meddela grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;förläggningen av detaljhandelsbolagets försäljningsställen. Av andra&lt;br&gt;stycket följer i stället att sådana bestämmelser eller riktlinjer skall foras&lt;br&gt;in i avtalet mellan staten och detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar i huvudsak 27-29 §§ LHD. Av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 6.1, framgår att Sverige förbundit sig att tillse att&lt;br&gt;en överprövning kommer till stånd av detaljhandelsbolagets beslut i de&lt;br&gt;fall bolaget vägrat att ta in en vara for försäljning. De närmare formerna&lt;br&gt;för överprövningen skall tas in i avtalet mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet mellan staten och bolaget skall också foras in bl.a. att för-&lt;br&gt;sändning på rekvisition skall ske på begäran till köpare i ort där försälj-&lt;br&gt;ningsställe saknas och att sådan försändning skall vara kostnadsfri for&lt;br&gt;beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikten for detaljhandel med öl, jämför 30 § LHD, har ersatts&lt;br&gt;med att vissa grundförutsättningar måste vara uppfyllda for att sådan&lt;br&gt;detaljhandel skall vara tillåten. Försäljningen skall ske i en livsmedelslo-&lt;br&gt;kal som godkänts enligt bestämmelser vilka meddelats med stöd av 22 §&lt;br&gt;tredje stycket livsmedelslagen (1971:511). Det skall också bedrivas för-&lt;br&gt;säljning av matvaror i lokalen. Regeringen kan förordna att visst slag av&lt;br&gt;lokal eller utrymme inte skall anses som livsmedelslokal. I livsmedels-&lt;br&gt;forordningen (1971:807) finns närmare bestämmelser om vad som skall&lt;br&gt;anses som livsmedelslokal. Enligt 37 § nämnda förordning får en livs-&lt;br&gt;medelslokal inte tas i bruk förrän lokalen med dess inredning blivit fär-&lt;br&gt;digställd och godkänd av, vanligtvis, kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen tar sikte på detaljhandelsbolagets möjlighet att sälja öl&lt;br&gt;samt s.k. kringföringsförsäljning och innebär inga förändringar i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som gäller idag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Servering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För servering av spritdrycker, vin och starköl fordras enligt första stycket&lt;br&gt;särskilt tillstånd. Sådant tillstånd kallas serveringstillstånd, oavsett vilka&lt;br&gt;rättigheter som har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndskravet för servering av öl har slopats. I andra stycket preci-&lt;br&gt;seras de allmänna villkoren för servering av öl. Angående livsmedelslo-&lt;br&gt;kal hänvisas till kommentaren under 5 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till tredje stycke får den som har meddelats servering-&lt;br&gt;stillstånd härutöver servera öl i enlighet med tillståndet. Det innebär att&lt;br&gt;sådan servering är tillåten även om förutsättningarna enligt andra stycket&lt;br&gt;inte är uppfyllda, t.ex. på teatrar och hotellrum med minibar eller vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;servering i slutna sällskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före tillkomsten av LHD gällde särskilda regler för servering på mili-&lt;br&gt;tära mässar. Dessa upphörde att gälla 1977 med ett undantag; mässar&lt;br&gt;ombord på örlogsfartyg. Någon särskild motivering varför dessa skulle&lt;br&gt;undantas har inte lämnats. Undantagsregeln i LHD har därför inte tagits&lt;br&gt;med i förslaget. De rent praktiska skäl som kan antas ligga bakom be-&lt;br&gt;stämmelsen om servering ombord på örlogsfartyg kan inte heller anses&lt;br&gt;tillräckliga för att motivera en särreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om serveringens bedrivande sedan tillstånd meddelats&lt;br&gt;och hör därför närmast hemma bland de allmänna bestämmelserna om&lt;br&gt;servering i detta kapitel. Bestämmelsen gäller emellertid även servering&lt;br&gt;av öl. Om tillståndshavaren inte iakttar denna bestämmelse kan tillstån-&lt;br&gt;det komma att återkallas enligt 7 kap. 19 §. För den som serverar öl kan&lt;br&gt;förbud meddelas enligt 7 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 44 § och 45 § LHD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första och tredje styckena framgår att den särskilda myndig-&lt;br&gt;hetsprövningen av föreståndare och ersättare ersatts med att tillståndsha-&lt;br&gt;varen själv skall utse serveringsansvarig person. Dessa personer skall&lt;br&gt;anmälas till tillståndsmyndigheten och skyldighet föreligger också för&lt;br&gt;tillståndshavaren att anmäla förändringar vid personalbyte. Alkoholserve-&lt;br&gt;ring får inte förekomma om inte tillståndshavaren eller utsedd, och rap-&lt;br&gt;porterad, serveringsansvarig person är närvarande vid serveringsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall serveringsansvarig person med hänsyn till&lt;br&gt;sina egenskaper och övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jjärde stycket får vid bedrivande av serveringsrörelse för sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl endast anlitas personal som är anställd av till-&lt;br&gt;ståndshavaren. Detta gäller redan i dag. En nyhet är dock det undantag&lt;br&gt;som föreslås för restaurangskolor som även bedriver restaurangrörelse&lt;br&gt;med serveringstillstånd. På dessa restaurangskolor ingår alkoholservering&lt;br&gt;som ett led i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 46 och 47 §§ LHD. En viss tidigareläggning har skett&lt;br&gt;av serveringstiden. Servering av andra alkoholdrycker än öl får påbörjas&lt;br&gt;klockan 11.00 mot tidigare klockan 12.00. Vidare har till följd av de nya&lt;br&gt;reglerna om serveringstillstånd för hotellrum med minibar tillagts att&lt;br&gt;bestämmelsen om serveringstid inte skall gälla för sådan servering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av serveringstider syftar främst till att motverka olägen-&lt;br&gt;heter som onykterhet och oordning. I samband med tillkomsten av LHD&lt;br&gt;uttalades att det allmänt sett var angeläget med enhetliga serveringstider&lt;br&gt;för likvärdiga restauranger inom kommunen, eventuellt inom större om-&lt;br&gt;råden eller inom hela länet. Detta främst för att undvika trafik av gäster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som när ett ställe stänger, söker sig till ett annat som fortfarande är&lt;br&gt;öppet. Departementschefen uttalade också att med hänsyn till att tid-&lt;br&gt;punkten för serveringens avslutande generellt bestämts till klockan 01.00&lt;br&gt;för spritdrycker, vin och starköl hade det framtida behovet av utsträckt&lt;br&gt;serveringstid för dessa drycker begränsats (prop. 1976/77:108 s 83).&lt;br&gt;Utvecklingen i framför allt storstäderna har emellertid gått mot alltmer&lt;br&gt;utsträckta serveringstider. Företrädesvis har klockan 03.00 angetts som&lt;br&gt;sluttid men exempel finns på än mer utsträckta serveringstider. Inte säl-&lt;br&gt;lan har de riktigt sena sluttidema lämnats under en prövotid efter god-&lt;br&gt;kännande av såväl kommunen som polismyndigheten. Utvecklingen visar&lt;br&gt;således att det finns ett visst behov av lokal variation vad gäller serve-&lt;br&gt;ringstidens förläggning. Mot bakgrund bl.a. härav saknas det för närva-&lt;br&gt;rande tillräckliga skäl att lagligen begränsa serveringstiderna till ett visst&lt;br&gt;klockslag. Det måste dock kraftfullt understrykas att reglerna om serve-&lt;br&gt;ringstider utgör en inte oväsentlig del av den svenska alkoholpolitiken&lt;br&gt;och att sociala hänsyn därför skall ha klart företräde framför affärsmässi-&lt;br&gt;ga eller konkurrensmässiga sådana. Enbart den omständigheten att en&lt;br&gt;konkurrerande restaurang redan erhållit utsträckt serveringstid kan inte&lt;br&gt;motivera bifall till en ansökning av ifrågavarande slag. Kommunen mås-&lt;br&gt;te som tillståndsmyndighet i varje enskilt fall bedöma riskerna för olä-&lt;br&gt;genheter i samband med en utsträckning av serveringstiden. Polismyn-&lt;br&gt;dighets och miljöförvaltnings yttranden och inställning skall alltid till-&lt;br&gt;mätas stor betydelse vid bestämmande av serveringstider. Detta gäller&lt;br&gt;inte minst vid prövning av ansökningar om tillstånd till servering efter&lt;br&gt;klockan 01.00. Föreskrifter om serveringstider kan överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol enligt 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 49 § LHD. Den ändrade lydelsen är föranledd av&lt;br&gt;förslaget att partihandel skall kunna drivas av den som har partihandel-&lt;br&gt;stillstånd eller tillverkningstillstånd för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 50 § LHD. Relateringen till detaljhan-&lt;br&gt;delspriset för varan jämte skäligt tillägg för serveringskostnadema har&lt;br&gt;dock ersatts med inköpspriset för varan jämte skäligt tillägg. I skäligt&lt;br&gt;tillägg inkluderas skatt samt kostnader för hantering och servering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har i målen C267 och 268/Keck och Mithousard, som&lt;br&gt;gällde ett förbud i fransk lagstiftning att återsälja varor till ett pris som&lt;br&gt;understeg inköpspriset, uttalat att tillämpningen på varor från andra med-&lt;br&gt;lemsländer av nationella regler, som förbjuder eller hindrar vissa meto-&lt;br&gt;der för avsättning av varor, inte utgör direkta eller indirekta, faktiska&lt;br&gt;eller potentiella handelshinder. Förutsättningen är dock att de nationella&lt;br&gt;reglerna tillämpas lika i förhållande till alla operatörer inom det nationel-&lt;br&gt;la territoriet och att reglerna rättsligt och faktiskt har samma effekt på&lt;br&gt;marknadsföringen av inhemska och importerade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköpspriset är lämpligare att ha som utgångspunkt än detaljhandelspri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set eftersom det inte är säkert att alla de drycker som serveras på restau- Prop. 1994/95:89&lt;br&gt;ranger kommer att finnas inom detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 53 § LHD. Det s.k. animeringsforbudet avser åt-&lt;br&gt;gärder som innebär en aktiv påverkan. Enbart en forfrågan från serve-&lt;br&gt;ringspersonalens sida om ytterligare alkoholdrycker önskas innan kassan&lt;br&gt;stängs strider inte mot förbudet. Se i övrigt kommentaren under 5 kap.&lt;br&gt;1 § och hänvisningen där till lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 54 § LHD. Bestämmelsen syftar bl.a. till att förhindra&lt;br&gt;att detaljhandelsmonopolet skall kunna kringgås. Tillståndsplikten for&lt;br&gt;försäljning av öl föreslås upphävd, se 5 kap. 6 §. Till följd härav bör det&lt;br&gt;vara möjligt for en restaurang att sälja öl på annat sätt än genom serve-&lt;br&gt;ring. En sådan försäljning kan bli aktuell for pizzarestauranger och lik-&lt;br&gt;nande som säljer mat för avhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den servering som sker på hotellrum med minibar har uttryckligen&lt;br&gt;undantagits från paragrafens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare möjligheten, jämför 77 § LHD, att utdöma penningböter&lt;br&gt;for gäst som från serveringsställe medför spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;har inte ersatts med någon motsvarande bestämmelse i den nya lagen.&lt;br&gt;Det är tillståndshavaren som svarar for att lagens bestämmelser följs vid&lt;br&gt;serveringsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 56 § LHD. Enligt paragrafens första&lt;br&gt;stycke är det i princip förbjudet att på ställen med serveringstillstånd&lt;br&gt;dricka eller tillåta någon att dricka andra alkoholdrycker än sådana som&lt;br&gt;har serverats i enlighet med tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller ett förbud mot att i vissa andra lokaler dricka&lt;br&gt;eller tillåta någon att dricka alkoholdrycker överhuvudtaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger som huvudregel att alkoholdrycker som inte får&lt;br&gt;serveras i en lokal som avses i paragrafen inte heller får förvaras i en&lt;br&gt;sådan lokal eller tillhörande utrymmen. Undantaget i tredje stycket tar&lt;br&gt;sikte på bl.a. det fallet att en gäst lämnar in en medhavd alkoholdryck&lt;br&gt;för förvaring hos garderobiären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten i 77 § LHD att utdöma penningböter for gäst som på&lt;br&gt;serveringsställe dricker andra drycker än vad som är tillåtet bör inte&lt;br&gt;ersättas med någon motsvarande bestämmelse i den nya lagen. Åtgärder&lt;br&gt;for att komma till rätta med bl.a. illegala klubbar bör ges en annan ut-&lt;br&gt;formning än en möjlighet att bötfälla besökaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att de förvarings- och förtäringsförbud som&lt;br&gt;föreskrivs i paragrafen inte omfattar öl. Fjärde stycket har lagts till para-&lt;br&gt;grafen efter påpekande av Lagrådet att sagda begränsning inte framgick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillstånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 20 § LTD, som föreskriver vilka kriterier som gäller&lt;br&gt;för tillverkningsstillstånd, men har utvidgats till att också gälla partihan-&lt;br&gt;delstillstånd och inköpstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har utöver de kriterier som gäller för tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd i dag lagts personliga förhållanden och lagringsmöjligheter. Om-&lt;br&gt;ständigheter i övrigt kan t.ex. vara kunskap om reglerna för alkoholhan-&lt;br&gt;tering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den valda formuleringen framgår tydligt att det är sökanden&lt;br&gt;som har bevisbördan och som skall visa att kriterierna för att erhålla&lt;br&gt;tillstånd är uppfyllda (jfr kommentaren till 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena har inte någon motsvarighet i 20 § LTD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om laglydnad och benägenhet att full-&lt;br&gt;göra sina skyldigheter mot det allmänna, är detsamma som gäller för&lt;br&gt;serveringstillstånd, se 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket får tillståndets giltighet begränsas till viss tid om&lt;br&gt;det föreligger särskilda skäl. Tillståndet får också förenas med villkor.&lt;br&gt;Detsamma gäller för serveringstillstånd, se 5 § tredje stycket. Även efter&lt;br&gt;det att tillstånd meddelats får tillståndsmyndigheten ge de nya villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående den närmare innebörden av begreppet personliga och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden hänvisas till kommentaren under 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen föreskrivs att tillstånden kan gälla en eller flera av de till-&lt;br&gt;ståndspliktiga varorna. Motsvarande reglering såvitt gäller serveringstill-&lt;br&gt;stånd finns i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om partihandel och annan försäljning av teknisk sprit och alko-&lt;br&gt;holhaltiga preparat gäller LFT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse, som till sitt innehåll ersätter 23 § LTD, skall&lt;br&gt;en ny myndighet, Alkoholinspektionen, besluta om tillverkningstillstånd,&lt;br&gt;partihandelstillstånd och inköpstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd skall göras skriftligen. Alkoholinspektionen bör&lt;br&gt;ges möjlighet att meddela föreskrifter om vilken utredning som skall&lt;br&gt;bifogas ansökan. Genom en ändring i lagen (1965:94) om polisregister&lt;br&gt;m.m. ges inspektionen möjlighet att erhålla utdrag av eller upplysning&lt;br&gt;om innehållet i polisregister, jfr avsnitt 17.6. Det skall inte vara möjligt&lt;br&gt;för en person som är dömd för grov eller upprepad brottslighet att er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla tillstånd enligt alkohollagen. Inspektionen kan inte begära att den&lt;br&gt;enskilde sökanden företer utdrag av polisregister eftersom sekretessen för&lt;br&gt;innehållet i ett sådant register även gäller gentemot den enskilde själv,&lt;br&gt;jfr 7 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger Alkoholinspektionen möjlighet att ta ut avgifter av&lt;br&gt;den som ansöker om tillstånd och av tillståndshavare. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att myndigheten förutom ansökningsavgift även kan ta ut avgift&lt;br&gt;för den löpande tillsynen över verksamhet som bedrivs med tillstånd.&lt;br&gt;Avgifterna är avsedda att täcka myndighetens kostnader för granskning&lt;br&gt;av ansökningar och for tillsyn över tillståndshavare. Samma principer&lt;br&gt;bör gälla for dessa avgifter som för de avgifter som kommunerna har&lt;br&gt;rätt att ta ut i fråga om serveringstillstånden, se kommentaren under&lt;br&gt;13 §. Regeringen beslutar dock om avgifternas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavare inte betalar avgifter som förfallit till betalning kan&lt;br&gt;vid upprepad eller avsevärd sådan underlåtenhet återkallelse av tillstån-&lt;br&gt;det enligt 18 § komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka olika typer av serveringstillstånd som kan&lt;br&gt;ges. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 37 och 43 §§ LHD. Ändringar&lt;br&gt;i lydelse i förhållande till LHD är huvudsakligen av redaktionell art. Bl.a&lt;br&gt;har ordet klubb bytts ut mot företag, eftersom klubb och förening an-&lt;br&gt;vänds synonymt. Ett företag kan också vara ett slutet sällskap. Någon&lt;br&gt;ändring i sak är inte avsedd. Den slutliga utformningen av paragrafen&lt;br&gt;överensstämmer med den lydelse som har föreslagits av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs liksom nu att tillståndsmyndigheten, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får begränsa serveringstillståndets giltighet till viss&lt;br&gt;tid. Sådana särskilda skäl kan vara att sökandens situation inte kan över-&lt;br&gt;blickas annat än for en begränsad tid eller att förändringar i verksam-&lt;br&gt;heten, vilka motiverar en förnyad prövning, kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket har tillståndsmyndigheten vidare möjlighet att&lt;br&gt;förena serveringstillståndet med särskilda villkor för serveringen. Det&lt;br&gt;kan gälla, förutom serveringstider (jfr 6 kap. 4 §), t.ex. serveringsloka-&lt;br&gt;lemas beskaffenhet, särskilda villkor för utomhusservering och särskilda&lt;br&gt;krav på övervakande personal eller ordningsvakter. Villkoren bör även&lt;br&gt;kunna innebära t.ex. att servering av starkare drycker bara får ske vid&lt;br&gt;tider då bordservering förekommer. Även efter det att tillstånd meddelats&lt;br&gt;kan tillståndsmyndigheten ge de nya villkor som behövs. Nya villkor&lt;br&gt;kan t.ex. vara påkallade när serveringen medfört alkoholpolitiska olägen-&lt;br&gt;heter som likväl inte är så allvarliga att grund for återkallelse av tillstån-&lt;br&gt;det föreligger. Villkoren kan emellertid också vara påkallade av yttre&lt;br&gt;omständigheter. En sådan situation kan t.ex. föreligga för serveringar&lt;br&gt;nära stora idrottsanläggningar eller motsvarande, där i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större evenemang ordningsstömingar är att vänta. Beslut om tidsbegräns-&lt;br&gt;ning av tillstånd eller om villkor kan överklagas enligt 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 38 § första stycket LHD med den följdändring&lt;br&gt;som krävs med anledning av att tillstånd inte längre ställs upp för serve-&lt;br&gt;ring av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till andra stycket i 38 § LHD finns inte med i&lt;br&gt;paragrafen, eftersom all särreglering av alkoholservering på flyg, tåg och&lt;br&gt;båtar i inrikes trafik tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas möjlighet till veto enligt 61 § LHD har tagits bort. Detta&lt;br&gt;medför att en ordning införs där kommunen noggrant måste motivera sitt&lt;br&gt;avslag på en ansökan om serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ställer högre krav på sökanden än dagens regler i och&lt;br&gt;med att sökanden skall visa att han är lämplig att bedriva alkoholserve-&lt;br&gt;ring och att serveringsstället uppfyller kraven i 8 §. Bevisbördan läggs&lt;br&gt;alltså på sökanden. Detta medför att tillstånd inte kan beviljas t.ex. om&lt;br&gt;ingenting är känt om sökandens tidigare verksamhet. Att inga anmärk-&lt;br&gt;ningar framkommit är således inte tillräckligt. För tillstånd bör krävas en&lt;br&gt;utredning som gör sannolikt att sökanden kommer att bedriva servering-&lt;br&gt;en i enlighet med lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av alkoholdrycker är en socialt ansvarsfull uppgift. För att få&lt;br&gt;tillstånd till sådan servering måste därför sökanden uppfylla högt ställda&lt;br&gt;krav på lämplighet. När det gäller en juridisk person måste lämplig-&lt;br&gt;hetskraven även riktas mot den eller de fysiska personer som har ett&lt;br&gt;betydande inflytande i rörelsen i egenskap av t.ex. verkställande direktör,&lt;br&gt;styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktiein-&lt;br&gt;nehav. Även annan ekonomisk intressent bakom en rörelse kan komma&lt;br&gt;att innefattas i prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på skötsamhet och personlig lämplighet kvarstår även efter det&lt;br&gt;att tillstånd meddelats. Om brister konstateras föreligger inte längre de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller for meddelande av tillstånd, vilket i princip&lt;br&gt;innebär att åtgärd skall vidtas enligt 19 §. Detsamma gäller om bristen&lt;br&gt;fanns redan vid tillståndsgivningen men uppdagas först senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder kan vidtas mot en tillståndshavare som visar bristande lämp-&lt;br&gt;lighet även om han skött serveringen av alkoholdrycker i enlighet med&lt;br&gt;lagen. Administrativa ingripanden kan nämligen ske då en tillståndshava-&lt;br&gt;re inte längre anses lämplig att bedriva försäljning av alkoholdrycker.&lt;br&gt;Sådan olämplighet hos en tillståndshavare som bör medföra att tillstån-&lt;br&gt;det återkallas är t.ex. brott som har anknytning till rörelsen, narkotikab-&lt;br&gt;rott, trafiknykterhetsbrott och våldsbrott. Vidare är ekonomisk missköt-&lt;br&gt;samhet, även sådan som inte är brottslig, exempel på sådan personlig&lt;br&gt;olämplighet som skall föranleda omprövning av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av lämpligheten skall mot bakgrund av det ovan anförda&lt;br&gt;avse sökandens personliga och ekonomiska förhållanden i vid mening.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk skötsamhet i allmänhet är en god indikation på att sökanden&lt;br&gt;kan förväntas leva upp till lagens krav på tillståndshavare. Förutsättning-&lt;br&gt;ar hos sökanden att kunna hålla en ordnad bokföring måste ges samma&lt;br&gt;tyngd i prövningen som bl.a. hans branschkunnande. När en sökande har&lt;br&gt;dömts för brott måste det förflyta en ganska lång tid innan tillstånd kan&lt;br&gt;komma i fråga. Motsvarande gäller tillstånd för en sökande som varit&lt;br&gt;inblandad i konkurs. Det är i detta sammanhang av mindre betydelse om&lt;br&gt;konkursen inträffat i serveringsrörelse eller i annan näringsverksamhet.&lt;br&gt;Misstanke om ekonomiska oegentligheter eller brottslig verksamhet bör&lt;br&gt;också kunna leda till att tillstånd vägras. Det ankommer på sökanden att&lt;br&gt;förete den utredning som behövs for att ändra en sådan bedömning. Det&lt;br&gt;är därför av särskild vikt att avslag på ansökningar, helt eller delvis,&lt;br&gt;motiveras noga. Om sökanden är en juridisk person skall, som nämnts,&lt;br&gt;också de fysiska personerna som har det bestämmande inflytandet upp-&lt;br&gt;fylla lämplighetskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket föreskriver liksom i dag att tillståndsmyndigheten skall&lt;br&gt;ta särskild hänsyn till att sökanden visar sig lämplig med avseende på&lt;br&gt;laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot det allmän-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för en tillståndshavare är som framgått ovan inte ovillkorlig.&lt;br&gt;För att ett tillstånd skall fa meddelas eller behållas krävs ekonomisk&lt;br&gt;skötsamhet. Ekonomiskt misskötsamma tillståndshavare kan på ett otill-&lt;br&gt;börligt sätt skaffa sig konkurrensfördelar och göra det svårt for seriösa&lt;br&gt;tillståndshavare att hävda sig, vilket leder till en for branschen osund ut-&lt;br&gt;veckling. Detta kan också medföra risker att bl.a. servering av alko-&lt;br&gt;holdrycker missköts. Den som drar sig undan från beskattning eller som&lt;br&gt;i övrigt på ett betydande sätt missköter sina ekonomiska åligganden&lt;br&gt;gentemot det allmänna är därför inte lämplig att inneha tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen. Som exempel kan nämnas misskötta skatte- och avgiftsinbetal-&lt;br&gt;ningar och allvarligt åsidosättande av bokförings- och uppgiftsskyldighet.&lt;br&gt;Av en tillståndshavare krävs således att han självmant fullgör sina ålig-&lt;br&gt;ganden när det gäller bl.a. skatter och avgifter och att han reglerar upp-&lt;br&gt;komna skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk misskötsamhet kan visa sig på många olika sätt. Den all-&lt;br&gt;varligaste formen av ekonomisk misskötsamhet är ekonomisk brottslig-&lt;br&gt;het. Som exempel kan nämnas brott enligt skattebrottslagen, uppbördsla-&lt;br&gt;gen samt bokforingsbrott. I det alkoholpolitiska sammanhanget får sådan&lt;br&gt;brottslighet som har anknytning till rörelsen betraktas som särskilt allvar-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även annan ekonomisk misskötsamhet kan medföra att tillstånd vägras&lt;br&gt;eller att förutsättningar föreligger for återkallelse av redan meddelat&lt;br&gt;tillstånd. Här avses både vårdslöshet i ekonomiska sammanhang och ett&lt;br&gt;beteende som, utan att vara straffbelagt, innebär ett systematiskt åsido-&lt;br&gt;sättande av skyldigheter som medborgare eller näringsidkare. För att&lt;br&gt;vägra ett tillstånd eller att initiera ett ingripande enligt lagen krävs såle-&lt;br&gt;des inte att misskötsamheten är uppsåtlig. Ett åsidosättande av ekono-&lt;br&gt;miska förpliktelser mot samhället genom vårdslöshet kan alltså utgöra&lt;br&gt;grund for att vägra ett tillstånd eller grund för att ingripa mot ett till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart en eller ett fåtal restförda skatte- eller avgiftsskulder m.m. bör,&lt;br&gt;såvida det inte rör sig om betydande belopp, normalt inte diskvalificera&lt;br&gt;tillståndshavaren eller hindra en person från att få ett sökt tillstånd. Även&lt;br&gt;en seriös företagare kan, t.ex. under en kortare tidsperiod, råka i ekono-&lt;br&gt;miska svårigheter. Öppna kontakter med kronofogdemyndigheten och en&lt;br&gt;välskött avbetalningsplan får normalt anses tyda på att tillståndshavaren&lt;br&gt;eller personen ändå är seriös. Det är också väsentligt att bedöma hur&lt;br&gt;skulden uppkommit, om det t.ex. rör sig om upprepade försummelser.&lt;br&gt;Visad vilja från sökanden eller tillståndshavaren att betala bör också&lt;br&gt;kunna beaktas. Betydande ekonomisk misskötsamhet som inte är brott-&lt;br&gt;slig kan vara av många olika slag. Som exempel kan nämnas upprepade&lt;br&gt;restföringar, brutna avbetalningsplaner, ökande skuld trots avbetalning,&lt;br&gt;stora slutliga räkningar på grund av uteblivna preliminära debiteringar,&lt;br&gt;skattebetalning först vid konkursansökan eller fortsatt drift av en rörelse&lt;br&gt;i likvidationspliktigt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av en rörelses skötsel är bokföringen. Den ligger till&lt;br&gt;grund för bl.a. inkomsttaxering, redovisning av mervärdeskatt och löner,&lt;br&gt;källskatt, arbetsgivaravgifter och kontrolluppgifter för anställda. En riktig&lt;br&gt;bokföring är således ett krav för att en rörelse skall kunna skötas på ett&lt;br&gt;seriöst sätt. En bristfällig bokföring eller avsaknad av bokföring kan&lt;br&gt;föranleda att en tillståndshavare bedöms som olämplig att fortsatta den&lt;br&gt;tillståndspliktiga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis bör framhållas att det är tillståndshavarens eller den&lt;br&gt;sökandens beteende innan en omprövning inletts eller en ansökan ingi-&lt;br&gt;vits som främst har betydelse vid bedömningen av lämpligheten. Detta&lt;br&gt;medför bl.a. att om en skuld betalas först efter det att tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten inlett sin omprövning, bör detta inte annat än i undantagsfall på-&lt;br&gt;verka lämplighetsbedömningen. Ett sådant fall kan vara att tillståndsha-&lt;br&gt;varen eller sökanden övertygande visar att han har vilja eller förmåga att&lt;br&gt;seriöst sköta den tillståndspliktiga rörelsen i fortsättningen. Vad som här&lt;br&gt;sagts gäller i motsvarande mån också den som ansöker om eller har&lt;br&gt;beviljats tillverknings-, partihandels- eller inköpstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som till sitt innehåll motsvarar 41 och 48 §§ LHD, finns&lt;br&gt;bestämmelser om att lagad mat skall kunna tillhandahållas vid servering&lt;br&gt;av spritdrycker, vin och starköl. Tillsammans med 7 § regleras härmed&lt;br&gt;de grundläggande förutsättningarna för att kunna få ett serveringstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelse om att matserveringen skall utgöra en bety-&lt;br&gt;dande del av rörelsen ersätts i första stycket med ett krav som, när det är&lt;br&gt;fråga om servering till allmänheten, innebär att det skall finnas ett väl-&lt;br&gt;utrustat restaurangkök som också skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsstället skall vara godkänt för allsidig matlagning. Detta in-&lt;br&gt;nebär att lokalen åtminstone måste vara godkänd av den lokala miljöför-&lt;br&gt;valtningen enligt bestämmelser som meddelats med stöd av 22 § tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket livsmedelslagen. Ett tillstånd att servera spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl till allmänheten förutsätter att serveringsstället kan erbjuda sina&lt;br&gt;gäster ett varierat utbud av maträtter. Lokalerna skall ha en sådan ut-&lt;br&gt;formning och vara utrustade på så sätt att matservering kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsstället skall vidare ha ett med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;tillräckligt antal sittplatser för gäster. Det är inte meningen att servering-&lt;br&gt;stillstånd skall ges för gatukök och liknande miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagad mat skall i princip finnas att tillgå under hela den tid som serve-&lt;br&gt;ring av spritdrycker, vin och starköl pågår. I drinkbarer och på sen&lt;br&gt;kvällstid behöver dock inte matutbudet vara lika varierat och komplett&lt;br&gt;som i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För servering i slutna sällskap eller vid enstaka tidsperioder eller ensta-&lt;br&gt;ka tillfällen till allmänheten uppställs enligt andra stycket inte fullt sam-&lt;br&gt;ma krav. Även för dessa tillståndskategorier gäller dock att lagad mat&lt;br&gt;måste tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att drinkbar endast får utgöra en mindre väsent-&lt;br&gt;lig del av serveringsstället och att baren skall vara inrättad i nära anslut-&lt;br&gt;ning till matsal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket kan tillståndsmyndigheten medge servering av vin&lt;br&gt;och starköl under paus i teater och konsertlokaler. Där behövs således&lt;br&gt;inte något kök eller någon matservering. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;särskild restriktivitet skall iakttas vad gäller ansökningar om pausserve-&lt;br&gt;ring i samband med utpräglade ungdomsevenemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det femte stycket föreskrivs att hotell med serveringstillstånd får in-&lt;br&gt;rätta s.k. minibarer. Det ankommer på Alkoholinspektionen att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om serveringens bedrivande i dessa sammanhang.&lt;br&gt;Föreskrifterna bör ta sikte på att undvika att underåriga får åtkomst till&lt;br&gt;minibarer i samband med övernattningar och att garantera att den enskil-&lt;br&gt;des önskemål om att slippa en minibar vid hotellvistelse respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 4 § och 7 kap. 5 § följer att tillståndsmyndigheten kan be-&lt;br&gt;gränsa serveringstiden för tillståndspliktiga drycker till exempelvis tider&lt;br&gt;då lagad mat erbjuds. Motsvarande gäller då serveringsstället annars&lt;br&gt;ändrar karaktär under öppethållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att tillstånd får vägras om serveringen kan be-&lt;br&gt;faras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt, även om&lt;br&gt;sökanden uppfyller kraven i 7 och 8 §§. Det finns alltså ingen generell&lt;br&gt;&amp;quot;rätt&amp;quot; att få serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall i stället för den tidigare s.k. behovsprövningen be-&lt;br&gt;döma riskerna för eventuella alkoholpolitiska olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighetens yttrande om ordningsläget i området för den till-&lt;br&gt;tänkta etableringen och miljöförvaltningens bedömning av risken för att&lt;br&gt;störningar uppkommer för närboende skall tillmätas stor vikt i till-&lt;br&gt;ståndsprövningen. Liksom i dag skall det för en kommun vara möjligt&lt;br&gt;att förhindra restaurangetablering med servering av alkoholdrycker i&lt;br&gt;särskilt känsliga områden, såsom i närhet av skolor, ungdomsgårdar eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där många ungdomar annars brukar samlas, eller i områden med känd&lt;br&gt;missbruksproblematik. Om antalet restauranger i ett område har ökat&lt;br&gt;eller riskerar att öka till en sådan omfattning att påvisbara alkoholpo-&lt;br&gt;litiska olägenheter är för handen bör kommunen som tillståndsmyndighet&lt;br&gt;kunna vägra nya serveringstillstånd i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan i t.ex. alkoholpolitiska program precisera vilka allmän-&lt;br&gt;na kriterier kommunen avser att tillämpa vid bedömningen av om en&lt;br&gt;servering kan orsaka alkoholpolitiska olägenheter. En individuell pröv-&lt;br&gt;ning måste dock alltid ske med hänsyn till omständigheterna i det en-&lt;br&gt;skilda fallet. Ett avslag på en ansökan om tillstånd måste också motive-&lt;br&gt;ras, antingen med hänvisning till sökanden eller serveringsstället eller&lt;br&gt;med hänsyn till att alkoholpolitiska olägenheter kan befaras uppstå ge-&lt;br&gt;nom den tilltänkta serveringen. Skälen för bedömningen måste preciseras&lt;br&gt;i beslutet. Ett avslag på en ansökan om serveringstillstånd kan således&lt;br&gt;inte grundas enbart på att det kommunala alkoholpolitiska programmet&lt;br&gt;förbjuder etablering på ett visst angivet sätt eller en viss angiven plats.&lt;br&gt;Programmet kan inte bli föremål för prövning i samband med de för-&lt;br&gt;valtningsbesvär som kan anföras över kommunens avslagsbeslut hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol enligt 9 kap. 2 §. För anförande av besvär&lt;br&gt;över de alkoholpolitiska programmen gäller i stället den i 10 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) föreskrivna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland ingår svåra avvägningar vid tillståndsprövningen där olika in-&lt;br&gt;tressen ställs mot varandra. Alkohollagstiftningen har dock tillkommit&lt;br&gt;för att begränsa alkoholens skadeverkningar och är i första hand en soci-&lt;br&gt;al skyddslagstiftning. Härav följer att i de fall alkoholpolitiska hänsyn&lt;br&gt;ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska skall de alkoholpo-&lt;br&gt;litiska hänsynen ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 36 § första stycket LHD och understryker att tillstånd&lt;br&gt;till servering hänför sig till ett visst serveringsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 42 § LHD med undantag av att den särskilda re-&lt;br&gt;geln om drinkbarstillstånd har slopats, jämför 8 § tredje stycket. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innehåller därmed endast ett krav på särskilt medgivande för&lt;br&gt;ombyggnad av serveringsställe. Medgivande krävs dock endast vid vä-&lt;br&gt;sentlig ändring av serveringslokalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i förhållande till den nuvarande regeln om tillståndsmyndig-&lt;br&gt;het i 58 § LHD innebär att det blir kommunen i stället för länsstyrelsen&lt;br&gt;som får ansvaret för att lämna såväl tillfälliga som permanenta serve-&lt;br&gt;ringstillstånd. Den slutliga utformningen av paragrafen överensstämmer&lt;br&gt;med den lydelse som har föreslagits av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De permanenta serveringstillstånden till restauranger, klubbar m.fl. är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de mest svårutredda och krävande tillståndsärendena enligt LHD. Det är&lt;br&gt;inte uteslutet att vissa kommuner kan behöva förstärka sin kompetens&lt;br&gt;för att kunna handlägga dessa på ett tillfredställande sätt. Ärendena krä-&lt;br&gt;ver inte endast kunskaper inom t.ex. det sociala området samt miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdet utan också kunskaper om t.ex. bokföring, skattereg-&lt;br&gt;ler, arbetsrätts liga förhållanden samt sedvänja inom näringslivet. Mycket&lt;br&gt;av denna kompetens kan dock finnas på olika håll inom kommunens&lt;br&gt;organisation. Det är självfallet viktigt att samordna och ta till vara hela&lt;br&gt;denna kunskap vid handläggningen av frågor om serveringstillstånd.&lt;br&gt;Mycket talar för att dessa ärenden bör handläggas centralt inom kommu-&lt;br&gt;nen. Det är också viktigt att den politiska ledningen i kommunen far en&lt;br&gt;samlad bild av kommunens praxis. De närmare riktlinjerna för handlägg-&lt;br&gt;ning och beslutsfunktioner bör med beaktande av vad som nu anförts&lt;br&gt;utformas av kommunen själv, se 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att anlita annan kommun för fullgörande av utredningar&lt;br&gt;m.m. i tillståndsärenden behandlas under 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter första stycket i 59 § LHD. &amp;quot;Tillståndsmyndighe-&lt;br&gt;ten&amp;quot; har dock ersatts med &amp;quot;kommunen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena innebär en nyhet i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller enligt 59 § LHD. Kommunen ges därmed rätt att ta ut avgift för&lt;br&gt;prövningen av ansökningar om serveringstillstånd. Grunderna för avgifts-&lt;br&gt;uttaget bör bestämmas av kommunfullmäktige och självfallet följa de&lt;br&gt;allmänna krav som finns beträffade kommunala taxor (jfr RÅ 1986&lt;br&gt;ref.3O). Rätten att ta ut avgift omfattar enligt förslaget såväl själva&lt;br&gt;tillståndsprövningen som kostnaden för löpande tillsyn över tillståndsha-&lt;br&gt;vama. Avsikten är att avgiftsmöjligheten skall täcka också den utökade&lt;br&gt;omedelbara tillsyn som kommer att falla på kommunen i och med att&lt;br&gt;länsstyrelsens tillsyn får en delvis annan inriktning. Den avgift som tas&lt;br&gt;ut för tillsyn förutsätts beräknas efter schablon och inte efter antal&lt;br&gt;tillsynstillfällen som kommunen finner erforderligt i varje särskilt fall.&lt;br&gt;Detta hindrar inte en uppdelning på olika avgiftsklasser med hänsyn till&lt;br&gt;det varierande behov av tillsyn som kan föreligga för olika typer av&lt;br&gt;serveringsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 60 § LHD. Ändringen i första&lt;br&gt;stycket är i första hand en anpassning till att kommunen själv föreslås&lt;br&gt;besluta om tillstånd. Polismyndighetens yttrande, som hittills varit&lt;br&gt;obligatoriskt i alla ärenden om permanenta serveringstillstånd, bör&lt;br&gt;emellertid kunna underlåtas om en ansökan uppenbart ändå måste avslås&lt;br&gt;av andra skäl. Detta har uttryckts så att en ansökan inte får bifallas utan&lt;br&gt;att polismyndighetens yttrande inhämtats. En motsvarande ändring har&lt;br&gt;gjorts i andra stycket beträffande yttrande från militär chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De yttranden eller andra uppgifter som inhämtas i ett tillståndsärende&lt;br&gt;måste självfallet kommuniceras med den sökande i enlighet med regler-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na i 17 § förvaltningslagen (1986:223), jfr RÅ 1992 ref. 20. I det&lt;br&gt;sammanhanget bör observeras att det inte föreslås någon rätt för kom-&lt;br&gt;munen att inhämta utdrag av kriminalregistret eller av polisregister i&lt;br&gt;tillståndsärendena. Det får förutsättas att polismyndigheten i sitt yttrande&lt;br&gt;redovisar sådana uppgifter i den mån de anses vara av beskaffenhet att&lt;br&gt;de bör inverka på bedömningen av frågan om serveringstillstånd. Polis-&lt;br&gt;myndigheten skall med andra ord ange de omständigheter som ligger till&lt;br&gt;grund för myndighetens ställningstagande till den aktuella ansökningen.&lt;br&gt;Yttrandet skall i förekommande fall innehålla upplysning om att den&lt;br&gt;sökande har dömts för brott eller att sökanden är misstänkt för brott.&lt;br&gt;Enligt 8 § lagen (1965:94) om polisregister får polismyndighet utfärda&lt;br&gt;intyg om bl.a. någons lämplighet för viss verksamhet till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Motsvarande skall naturligtvis gälla i förhållande till de kommunala&lt;br&gt;nämnder som i fortsättningen skall handlägga ansökningar om servering-&lt;br&gt;stillstånd. I andra meningen i första stycket föreskrivs därför att polis-&lt;br&gt;myndigheten i sitt yttrande skall avge ett utlåtande om den sökandes&lt;br&gt;lämplighet för den sökta verksamheten, jämför 8 § 2. lagen om polis-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall kommunens uppgifter enligt lagen fullgöras av&lt;br&gt;den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får en kommun träffa avtal med en annan kommun om&lt;br&gt;att den senare skall fullgöra vissa kommunala uppgifter enligt lagen.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte själva beslutfattandet i ärenden om tillstånd eller&lt;br&gt;ingripanden mot enskilda tillståndshavare. Avsikten är att ge främst&lt;br&gt;mindre kommuner med ett begränsat antal ärenden enligt lagen möjlig-&lt;br&gt;het att anlita en annan kommun främst för tillsynsuppgifter och mera&lt;br&gt;komplicerade tillståndsutredningar. Tillsynen kan härigenom inordnas i&lt;br&gt;ett större organiserat schema och genomföras mera planmässigt och&lt;br&gt;effektivt. I fråga om utredningar o.d. märks framför allt utredningar om&lt;br&gt;vissa misstänkta ekonomiska oegentligheter, vilka kan kräva särskild&lt;br&gt;sakkunskap. Det har emellertid inte bedömts lämpligt att låta en kom-&lt;br&gt;mun kunna avhända sig även själva beslutsfunktionen i de enskilda ären-&lt;br&gt;dena och därmed ansvaret för att bevaka de allmänna alkoholpolitiska&lt;br&gt;intressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att det inte föreligger något hinder för en kommun att&lt;br&gt;anlita fristående expertis eller konsulter i tillståndsärenden så länge inte&lt;br&gt;dessa anförtros uppgifter som innefattar någon form av myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning. Detta följer av allmänna regler och påkallar inte någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse. Kommunen måste emellertid beakta de sekretessfrågor&lt;br&gt;som därvid kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av tillstånd i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 63 § LHD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är föranledda av förslaget att slopa pröv-&lt;br&gt;ningen av föreståndares lämplighet. Bestämmelsen har också gjorts&lt;br&gt;generellt gällande för alla tillstånd enligt lagen. Vad som händer vid&lt;br&gt;konkurs regleras i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra stycket gäller för alla tillstånd enligt lagen. Om innehavare&lt;br&gt;av tillstånd försätts i konkurs upphör med omedelbar verkan tillståndet&lt;br&gt;att gälla. Ett konkursbo skall dock kunna ansöka om att driva rörelsen&lt;br&gt;vidare med möjlighet att bibehålla eller återfå tillståndet. En sådan an-&lt;br&gt;sökan skall behandlas av tillståndsmyndigheten med förtur. En rimlig&lt;br&gt;handläggningstid för denna typ av ärenden är längst en vecka. Det har&lt;br&gt;inte förskrivits någon särskild tid inom vilken boet skall ansöka om att&lt;br&gt;få fortsätta verksamheten. För de fall förutsättningar föreligger för att&lt;br&gt;fortsätta verksamheten kan antas att sådan ansökan ändå kommer att&lt;br&gt;inges tämligen omgående efter konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall Alkoholinspektionen under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar återkalla av myndigheten meddelat tillstånd till tillverkning, parti-&lt;br&gt;handel eller inköp. I förhållande till de återkallelsegrunder som gäller i&lt;br&gt;dag för tillverkningstillstånd har som grund lagts till att de förutsättning-&lt;br&gt;ar som gäller för meddelande av tillstånd inte längre föreligger. Det bör&lt;br&gt;vara fråga om mera påtagliga förändringar, så att tillstånd inte skulle ha&lt;br&gt;meddelats i motsvarande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmärkning är av mindre allvarligt slag och kan antas komma&lt;br&gt;att rättas till, kan i stället varning komma i fråga. Höga krav måste dock&lt;br&gt;ställas på dem som har tillstånd, bl.a. med hänsyn till deras rätt till om-&lt;br&gt;förpackning av varor, ansvar för skatteuppbörd m.m. Även mindre an-&lt;br&gt;märkningar bör därför kunna utgöra skäl för återkallelse, särskilt om de&lt;br&gt;upprepas. 1 övrigt hänvisas till kommentaren under 7 §. Vad som där&lt;br&gt;anförs angående den närmare innebörden av begreppet personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden är avsett att kunna tillämpas för samtliga till-&lt;br&gt;ståndshavare enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall olägenheter har uppstått vid servering av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl föreslås detta utgöra grund för återkallelse om det inte endast är&lt;br&gt;en tillfällig händelse. Grund för återkallelse föreslås vidare föreligga om&lt;br&gt;de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd inte längre&lt;br&gt;föreligger. I övrigt hänvisas till kommentaren under 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse ger Alkoholinspektionen respektive kommunen&lt;br&gt;möjlighet att, om särskilda skäl föreligger, meddela varning i stället för&lt;br&gt;att återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslaget är alltså att återkallelse skall ske i de fall&lt;br&gt;som anges i 18 och 19 §§. Om tillståndshavaren vidtar erforderliga åt-&lt;br&gt;gärder för att rätta till förhållandena så att det kan antas att verksam-&lt;br&gt;heten i fortsättningen kommer att bedrivas i enlighet med gällande före-&lt;br&gt;skrifter och meddelade villkor kan dock ingripandet begränsas till var-&lt;br&gt;ning. Även andra fall kan tänkas, t.ex. då en överträdelse av en före-&lt;br&gt;skrift varit tillfällig eller berott på ett missförstånd, eller dylikt. I sam-&lt;br&gt;manhanget kan också erinras om tillståndsmyndighets möjlighet att&lt;br&gt;meddela villkor enligt 7 kap. 1 § och 7 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varning kan överklagas enligt 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 65 § LHD. Vid beslut om förbud mot i paragrafen&lt;br&gt;angiven verksamhet gäller samma beslutsordning som vid återkallelse&lt;br&gt;av serveringstillstånd. Ett förbud behöver inte vara totalt utan kan ex-&lt;br&gt;empelvis vara begränsat till vissa tider under dygnet eller till att gälla&lt;br&gt;endast under vissa omständigheter, exempelvis större konsert- eller&lt;br&gt;idrottsevenemang. Beslutet som sådant gäller dock alltid i sex månader,&lt;br&gt;räknat från delfåendet av beslutet. Därefter krävs i förekommande fall en&lt;br&gt;ny prövning och ett nytt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullt samma krav kan inte ställas på en näringsidkare enligt denna&lt;br&gt;paragraf som på den som fått tillstånd till servering av starkare drycker.&lt;br&gt;Om ett förbud vid en samlad bedömning får anses vara en alltför in-&lt;br&gt;gripande åtgärd kan ingripandet begränsas till varning. Angivna förut-&lt;br&gt;sättning för att begränsa ett ingripande enligt paragrafen till varning har&lt;br&gt;förordats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt 7 kap. 21 § är straffsanktionerat enligt 10 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud eller varning kan överklagas enligt 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar huvuddragen i tillsynen enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att Alkoholinspektionen utövar den centrala till-&lt;br&gt;synen över efterlevnaden av lagen. Inspektionens omedelbara tillsyn&lt;br&gt;avser främst tillsyn över innehavare av tillverknings-, partihandels- eller&lt;br&gt;inköpstillstånd (jfr 7 kap 3 §). Alkoholinspektionen skall också utfärda&lt;br&gt;föreskrifter i den utsträckning regeringen bemyndigar inspektionen därtill&lt;br&gt;samt allmänna råd till vägledning för tillämpningen av lagen i dess hel-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalt utövar länsstyrelsen tillsyn och bistår på så sätt Alkoholin-&lt;br&gt;spektionen. I detta ligger också tillsyn över kommunernas tillämpning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens bestämmelser om servering och deras tillståndsgivning till sådan&lt;br&gt;verksamhet. Länsstyrelsen skall även bistå kommunerna med råd i deras&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att den omedelbara tillsynen på det lokala pla-&lt;br&gt;net över efterlevnaden av bestämmelserna i lagen om servering av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl utövas av kommunen och av polismyndigheten.&lt;br&gt;Regleringen innebär inte någon inskränkning av Alkoholinspektionens&lt;br&gt;eller länsstyrelsens möjlighet att utföra sin tillsyn på dessa områden.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan alltså t.ex. göra punktinsatser på serveringsställen för&lt;br&gt;att följa upp kommunernas tillståndsgivning och tillsyn. Det är dock inte&lt;br&gt;meningen att Alkoholinspektionen och länsstyrelserna skall bedriva en&lt;br&gt;med kommunernas tillsyn parallell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje styckets andra mening anges att kommunen och polismyndig-&lt;br&gt;heten även skall bedriva tillsyn över servering av och detaljhandel med&lt;br&gt;öl, dvs. icke tillståndspliktiga områden. Bestämmelsen hänger samman&lt;br&gt;med förslaget att trots att tillståndsplikten tas bort för sådan detaljhandel&lt;br&gt;och servering så skall sanktioner kunna tillgripas om dessa typer av&lt;br&gt;alkoholhantering medför olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande tillsynen enligt tredje stycket ankommer i första hand på&lt;br&gt;kommunen. Polismyndigheternas tillsyn får liksom idag i huvudsak be-&lt;br&gt;gränsas till de observationer myndigheterna gör i samband med ingripan-&lt;br&gt;den och kontroller i och kring serveringsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av annan tillsynsmyndighet, dvs. av Alkoholinspektionen,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller polismyndigheten, har kommunen enligt första stycket&lt;br&gt;en skyldighet att lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin&lt;br&gt;respektive tillsyn över efterlevnaden av lagen. Det säger sig självt att det&lt;br&gt;är fråga om uppgifter som kommunen har tillgängliga på grund av sin&lt;br&gt;egen tillstånds- eller tillsynsverksamhet och som inte behöver efterfor-&lt;br&gt;skas särskilt. I lagen behöver inte särskilt anges att länsstyrelsen fortlö-&lt;br&gt;pande skall rapportera till Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall enligt andra stycket underrätta annan tillsyns-&lt;br&gt;myndighet - Alkoholinspektionen, länsstyrelsen, kommunen, annan po-&lt;br&gt;lismyndighet - om förhållanden som är av betydelse för de senare myn-&lt;br&gt;digheternas tillsyn. I praktiken torde polismyndighetens rapporter, precis&lt;br&gt;som idag, hänföra sig till olägenheter i samband med tillståndspliktig&lt;br&gt;servering. Någon begränsning av rapporteringsskyldigheten till endast&lt;br&gt;detta område finns emellertid inte och är inte heller önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger att kronofogdemyndigheten skall underrätta veder-&lt;br&gt;börande tillståndsmyndighet samt, efter begäran av länsstyrelsen, länssty-&lt;br&gt;relsen om den som har tillstånd brister i sina skyldigheter mot det all-&lt;br&gt;männa på i paragrafen angivna sätt. I fjärde stycket föreskrivs att skatte-&lt;br&gt;myndigheterna på begäran av tillståndsmyndighet eller länsstyrelse skall&lt;br&gt;lämna uppgifter som behövs för såväl tillståndsprövningen som tillsynen.&lt;br&gt;Behöriga att motta eller begära uppgifter som avses i tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena är således Alkoholinspektionen och kommunen samt länsstyrel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen. Polismyndigheten kan inte med stöd av fjärde stycket begära upp-&lt;br&gt;gifter av skattemyndigheterna. Inte heller föreligger för kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten någon skyldighet enligt tredje stycket att underrätta polismyn-&lt;br&gt;dighet. Ifrågavarande uppgifter - som på serveringssidan visat sig vara&lt;br&gt;oerhört värdefulla for tillsynen - bör i första hand lämnas till de organ&lt;br&gt;som har att initiera frågan om sanktioner eller som har ett löpande till-&lt;br&gt;synsansvar enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheterna i paragrafen gäller all tillståndspliktig verksamhet. An-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger for det fall den tillståndspliktiga verksam-&lt;br&gt;hetens omfattning förändras eller om det i övrigt sker någon förändring&lt;br&gt;i verksamheten som är av betydelse för tillsynen. Sist nämnda anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet tar sikte på bl.a. det fallet att exempelvis en partihand-&lt;br&gt;lare skaffar sig lagerlokaler på en ny ort. Tillverknings- eller partihan-&lt;br&gt;delstillståndet är inte knutet till ett visst &amp;quot;ställe&amp;quot;. Det är därför av utom-&lt;br&gt;ordentlig betydelse att tillståndsmyndigheten hålls underrättad om var&lt;br&gt;den tillståndspliktiga verksamheten faktiskt bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionen har föreslagit en ändring i 36 § LHD&lt;br&gt;av innebörd att den som förvärvat andel av rörelse med serveringstill-&lt;br&gt;stånd uppgående till minst 50 % av aktie- eller bolagskapitalet skall vara&lt;br&gt;skyldig att anmäla detta till tillståndsmyndigheten. Här föreslås i stället&lt;br&gt;att anmälningsskyldighet föreligger vid alla betydande förändringar av&lt;br&gt;ägarförhållanden i tillståndspliktig verksamhet. Alkoholinspektionen kan&lt;br&gt;genom verkställighetsföreskrifter och allmänna råd ge vägledning för&lt;br&gt;vilka ägarförändringar som skall anmälas till respektive tillståndsmyndig-&lt;br&gt;het. Den som underlåter att iaktta i paragrafen föreskriven anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet kan drabbas av administrativt ingripande enligt 7 kap. 18 §&lt;br&gt;eller 7 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall enligt andra stycket göras i förväg. För det fall den&lt;br&gt;händelse som föranlett anmälningsskyldigheten inte har kunnat förutses,&lt;br&gt;t.ex. om en partihandlares lager har förstörts genom eldsvåda, skall an-&lt;br&gt;mälan i stället göras utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheterna gäller all tillståndspliktig verksamhet och gäller i förhål-&lt;br&gt;lande till samtliga tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheterna i paragrafen gäller liksom de i 4 § all tillståndspliktig&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen. Skyldigheterna gäller också i förhållande till&lt;br&gt;samtliga tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet kan med stöd av bestämmelsen begära upplysningar och&lt;br&gt;handlingar och göra inspektioner även hos den som bedriver detaljhandel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med öl eller hos den som serverar sådan alkoholdryck, jämför 1 § tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall polismyndigheten lämna det biträde som behövs&lt;br&gt;för tillsynen enligt 4-6 §§, t.ex. att bereda tillträde till låsta lokaler eller&lt;br&gt;utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 § LTD kan viteshot riktas mot den tillverkare som vägrar att&lt;br&gt;exempelvis lämna tillträde för olika kontroller. Mot bakgrund av bl.a. att&lt;br&gt;polismyndigheten på annan tillsynsmyndighets begäran skall biträda vid&lt;br&gt;tillsynen har det bedömts som obehövligt att i den nya lagen införa mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser om vite. Vidare riskerar den näringsidkare som&lt;br&gt;inte vill medverka vid tillsynen att förlora sitt tillstånd, jämför 7 kap.&lt;br&gt;18-19 §§, eller att förbjudas att fortsätta sin verksamhet, jämför 7 kap.&lt;br&gt;21 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt 25 § LTD och 67 §&lt;br&gt;LHD, med undantag för att det är andra beslutsmyndigheter. Alkoholin-&lt;br&gt;spektionen respektive kommunen bör i varje enskilt ärende enligt lagen&lt;br&gt;överväga om verkställigheten av beslutet kan eller bör skjutas upp till&lt;br&gt;dess det vunnit laga kraft. Mot bakgrund av lagstiftningens karaktär av&lt;br&gt;social skyddslagstiftning föreskrivs dock som huvudregel att samtliga&lt;br&gt;beslut enligt lagen skall gälla omedelbart, oberoende av om beslutet har&lt;br&gt;vunnit laga kraft. I samband med överklagande till länsrätten kan i före-&lt;br&gt;kommande fall inhibition yrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att kommunens beslut får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, dvs. hos länsrätten. Även Alkoholinspektionens&lt;br&gt;beslut bör överklagas hos länsrätten, i enlighet med den nya ordning för&lt;br&gt;överklagande som numera eftersträvas. Detta medför att alla beslut enligt&lt;br&gt;lagen som överklagas prövas av länsrätten som första instans. Av 22 §&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) följer att Alkoholinspektionens och kom-&lt;br&gt;munens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått&lt;br&gt;honom emot, jämför avsnitt 12. I andra meningen klargörs att länsrätten&lt;br&gt;inte får ändra ett beslut av Alkoholinspektionen eller av kommunen&lt;br&gt;innan dessa har lämnats tillfälle att yttra sig över allt som tillförts målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slås fast att domstolens beslut får överklagas av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen respektive kommunen. Vem som i övrigt får överklaga&lt;br&gt;domstolens beslut får avgöras med ledning av 33 § andra stycket för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291). Lydelsen i andra stycket har föresla-&lt;br&gt;gits av Lagrådet. Det bör observeras att Alkoholinspektionen respektive&lt;br&gt;kommunen kommer att inta ställning som part i processen i högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av länsrättens beslut bör krävas prövningstillstånd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kammarrätten, jämför 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) som&lt;br&gt;har trätt i kraft den 1 oktober 1994. Med beaktande av dels att kommu-&lt;br&gt;nen i stället för länsstyrelsen skall besluta om meddelande och återkal-&lt;br&gt;lelse av serveringstillstånd, dels den nya ordningen med framför allt&lt;br&gt;tillverknings- och partihandelstillstånd bör det emellertid avvaktas med&lt;br&gt;att införa prövningstillstånd i kammarrätt för mål enligt alkohollagen till&lt;br&gt;dess det utvecklats en stabil vägledande rättspraxis. I ikraftträdandebes-&lt;br&gt;tämmelsema har därför föreskrivits att tredje stycket i förevarande lag-&lt;br&gt;rum skall träda i kraft först den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens beslut skall överklagas hos länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län. Detta behöver inte anges särskilt i lagen utan följer direkt av&lt;br&gt;14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagrummets lydelse från och med den 1 oktober 1994. För en sådan&lt;br&gt;ordning talar behovet av en enhetlig nationell praxis vid tillståndsgivning&lt;br&gt;och ingripanden avseende tillverkning och partihandel med alkohol-&lt;br&gt;drycker. Antalet mål enligt ifrågavarande bestämmelser i lagen torde inte&lt;br&gt;heller bli så stort att en uppdelning på landets samtliga länsrätter är&lt;br&gt;motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande frågeställning uppkommer inte vid överklagande av kom-&lt;br&gt;muns beslut, jämför 7 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 27 § första stycket LTD, med den skillnaden att&lt;br&gt;bestämmelsen gäller förutom tillverkning av sprit även tillverkning av&lt;br&gt;spritdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande möjligheten att utdöma straffskatt i 37 § LTD bör en-&lt;br&gt;ligt betänkande (SOU 1994:74) av utredningen om en teknisk anpassning&lt;br&gt;av mervärdeskatten och punktskatterna till EG tas bort eller ersättas med&lt;br&gt;någon annan sanktionsform. Bestämmelsen om straffskatt har strukits&lt;br&gt;med anledning därav och då det kan bedömas tillräckligt med det sank-&lt;br&gt;tionssystem som finns i övrigt. Förutom att den som olagligt tillverkar&lt;br&gt;sprit kan få ett kännbart straff enligt denna bestämmelse så kan vinning&lt;br&gt;av brottet förverkas enligt 11 kap. 1 §. Vid ett medlemskap i EU kom-&lt;br&gt;mer också den ordningen att gälla att all tillverkning av sprit och sprit-&lt;br&gt;drycker blir punktskattepliktig. För en närmare redogörelse av EGs reg-&lt;br&gt;ler om punktskatter hänvisas till ovan nämnda betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 72 § första stycket LHD. Bestämmelsen ger möj-&lt;br&gt;lighet att straffrättsligt ingripa mot bl.a. servering av &amp;quot;smuggelsprit&amp;quot; eller&lt;br&gt;spritdrycker som härrör från hembränning eller renaturering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 27 § andra stycket LTD och 72 § andra&lt;br&gt;stycket LHD, handlar om grovt sådant brott som anges i 1 eller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 28 § LTD och avser yrkesmässig tillverkning utan&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 74 och 75 §§ LHD. I 6 § stadgas således ansvar&lt;br&gt;för den som anskaffar alkoholdrycker åt någon som inte har rätt att få&lt;br&gt;sådan vara utlämnad till sig. Förfarandet jämställs i fråga om påföljd&lt;br&gt;med olovlig försäljning av alkoholdrycker, jämför 2 och 3 §§. Lagrådet&lt;br&gt;har påpekat att lydelsen av 6 § i lagrådsremissen medför att det inte&lt;br&gt;längre skulle vara möjligt att bedöma förfarande enligt paragrafen som&lt;br&gt;grovt brott. Någon sådan inskränkning har inte varit avsedd varför&lt;br&gt;bestämmelsen omarbetats i enlighet med den lydelse som har föreslagits&lt;br&gt;av Lagrådet. Vid bedömande av om brott enligt 6 § skall anses som&lt;br&gt;grovt brott skall, i linje med vad som gäller enligt 3 §, särskilt beaktas&lt;br&gt;om gärningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt&lt;br&gt;eller i större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 76 § LHD. Begreppet alkoholdrycker i första stycket&lt;br&gt;inbegriper även öl. Bestämmelsen har också omarbetats i linje med vad&lt;br&gt;som gäller för 3 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har i förhållande till vad som gäller idag alkoholfria&lt;br&gt;drycker ersatts med öl som en följd av den föreslagna lydelsen av 7 kap.&lt;br&gt;21 §. 1 nämnda bestämmelse har nämligen den nuvarande möjligheten&lt;br&gt;till förbud i vissa fall mot försäljning av alkoholfria drycker ersatts med&lt;br&gt;möjlighet till förbud i vissa fall mot försäljning av öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, med endast redaktionella ändringar, 29 § LTD och&lt;br&gt;78 § första stycket LHD. Ringa brott kan det exempelvis vara om till-&lt;br&gt;åten alkoholhalt överskridits endast i ringa mån. Brottet kan dock vara&lt;br&gt;att betrakta som ringa även av andra orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter bl.a. 78 § andra stycket LHD. Förutom försök till&lt;br&gt;sådana brott föreslås att också förberedelse skall vara straffbar. Därmed&lt;br&gt;kan de nuvarande bestämmelserna om destillationsapparater och delar till&lt;br&gt;sådana apparater liksom om aktiverat kol i 18, 30 och 31 §§ LTD tas&lt;br&gt;bort. Förberedelse till olaglig tillverkning av sprit täcker t.ex. innehav av&lt;br&gt;destillationsapparat, eller del av sådan apparat, som uppenbarligen är&lt;br&gt;avsedd att användas för olaglig tillverkning av sprit. Detsamma gäller&lt;br&gt;t.ex. innehav av aktiverat kol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit att bestämmelsen i första stycket utvidgar det&lt;br&gt;straffbara området. I LHD straffbeläggs nämligen försök till olovlig&lt;br&gt;försäljning och olovligt anskaffande av alkoholdrycker medan förbere-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delse till sådana gärningar är straffritt. LTD innehåller överhuvudtaget&lt;br&gt;inga bestämmelser om försök och förberedelse till brott. Lagrådet på-&lt;br&gt;pekar vidare att sist nämnda lag innehåller straffbestämmelser avseende&lt;br&gt;vissa åtgärder med destillationsapparater och aktiverat kol. Som fram-&lt;br&gt;hållits ovan har dessa bestämmelser inte förts över till alkohollagen.&lt;br&gt;Sådana åtgärder kan dock i viss utsträckning omfattas av straffbestäm-&lt;br&gt;melsen i förevarande paragrafs första stycke, som dock enligt Lagrådet&lt;br&gt;har en vidare tillämpning. Regeringen vill för sin del framhålla att ett&lt;br&gt;avskaffande av bl.a. det uttryckliga förbudet i LTD mot att utan tillstånd&lt;br&gt;inneha destillationsapparat, kräver en utvidgning av det straffbara&lt;br&gt;området i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Den som&lt;br&gt;innehar destillationsapparat men saknar tillverkningstillstånd för sprit&lt;br&gt;eller spritdrycker bör enligt regeringens mening kunna ställas till ansvar.&lt;br&gt;Detta blir möjligt genom den föreslagna straffbestämmelsen om&lt;br&gt;förberedelse till brott som avses i 10 kap. 1 § alkohollagen. Förberedelse&lt;br&gt;till olovlig försäljning av alkoholdrycker eller olovligt anskaffande av&lt;br&gt;alkoholdrycker, 10 kap. 2 och 6 §§, föreligger exempelvis då någon med&lt;br&gt;uppsåt att främja sådant brott lämnar eller mottar pengar som vederlag&lt;br&gt;för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar i sak 34 § LTD och 78 § tredje stycket LHD.&lt;br&gt;Den slutliga utformningen av andra stycket överenstämmer med den&lt;br&gt;lydelse som föreslagits av Lagrådet. Genom lagändring som trätt i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1994 (SFS 1994:458) har den allmänna medverkansreglering-&lt;br&gt;en i 23 kap. brottsbalken utvidgtas till att gälla även gärningar utanför&lt;br&gt;balken när fängelse är föreskrivet. Straffskalan för samtliga i alkoholla-&lt;br&gt;gen straffbelagda gärningar innehåller fängelse. Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;i alkohollagen om medverkan till brott fyller därför inte någon självstän-&lt;br&gt;dig funktion och har därför på Lagrådets inrådan inte tagits med i det&lt;br&gt;slutliga lagförslaget. Andra stycket i förevarande lagrum måste således&lt;br&gt;läsas tillsammans med 23 kap. 4 § brottsbalken. Medverkansansvar skall&lt;br&gt;dock, som framgår av förevarande lagrum, inte träffa den till vilken&lt;br&gt;sprit, mäsk eller alkoholdrycker har anskaffats för personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 73 § LHD.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar i huvudsak tillsammans med 3 §, efter vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar, 35 § LTD och 79 § LHD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 35 § fjärde stycket LTD och bestämmelsen i 79 §&lt;br&gt;LHD om när ett förverkande är uppenbart obilligt. Den slutliga utform-&lt;br&gt;ningen av bestämmelsen överensstämmer med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 36 § LTD och 80 § LHD. Ändringen i&lt;br&gt;ordalydelse är föranledd av att det i LTD och LHD omnämnda partihan-&lt;br&gt;delsbolagets särställning har avskaffats. Reglerna har också anpassats till&lt;br&gt;vad som krävs vid ett medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 81 § LHD. Bestämmelsen har ursprungligen till-&lt;br&gt;kommit främst för att möjliggöra servering av skattefria varor vid främ-&lt;br&gt;mande stats representation utanför beskickningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Register&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet ges bestämmelser om det register som skall föras hos den&lt;br&gt;centrala tillsynsmyndigheten. Bestämmelserna är helt nya. Några&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser har således inte funnits för Socialstyrelsens&lt;br&gt;handläggning av tillståndsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att Alkoholinspektionen skall föra ett register för de&lt;br&gt;ändamål som räknas upp i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya alkoholpolitiskt motiverade regelverket för tillståndsgivning,&lt;br&gt;kontroll och tillsyn skapar behov av ett heltäckande informationssystem.&lt;br&gt;I paragrafen anges detta systems ändamål. Registret får användas dels&lt;br&gt;för handläggning av ärenden om tillstånd, dels för tillsyn över samtliga&lt;br&gt;tillståndshavare och dels för uppföljning och utvärdering av lagens&lt;br&gt;tillämpning samt framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges vilka fysiska eller juridiska personer som får regi-&lt;br&gt;streras i registret. Punkten 4 är bl.a. föranledd av det samhälleliga&lt;br&gt;intresset av att kunna förebygga bulvanförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 7 § andra stycket finns bestämmelser om föreståndare vid&lt;br&gt;partihandelsställe, d.v.s. hos tillverkare eller partihandlare. Regeringen&lt;br&gt;får med stöd av andra stycket i nu förevarande paragraf meddela före-&lt;br&gt;skrifter om registrering av uppgifter angående sådana föreståndare. Re-&lt;br&gt;geringen får emellertid också meddela föreskrifter om registrering av&lt;br&gt;uppgifter om andra företrädare för en verksamhet, exempelvis styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller fullmaktshavare. Denna föreskriftsrätt för regeringen kan&lt;br&gt;inte delegeras till Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en uppräkning av de uppgifter som&lt;br&gt;får registreras beträffande tillståndshavare och dem som har ansökningar&lt;br&gt;om tillstånd under prövning. Uppgift som avses i 2. får endast innefatta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om utgången i målet och uppgift om det lagrum som har tilläm-&lt;br&gt;pats samt uppgift om domsnummer och domstol. Uppgift som avses i 3.&lt;br&gt;skall endast innefatta en identifikationsbeteckning, exempelvis ett diarie-&lt;br&gt;nummer, som kan ligga till grund for vidare utredning utan ytterligare&lt;br&gt;hjälp av registret. På Lagrådets inrådan har angivna begränsningar tagits&lt;br&gt;in i lagtexten. I forhållande till forslaget i lagrådsremissen har nu också&lt;br&gt;uttryckligen angivits i 2. att uppgift avseende dom i brottmål även får&lt;br&gt;innefatta utgången i målet, dvs. om den tilltalade fällts eller friats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att uppgifter som avses i första stycket 2 och&lt;br&gt;3 endast får registreras i den mån de har betydelse for rätt till tillstånd&lt;br&gt;enligt alkohollagen. Det innebär att uppgifterna kan behövas dels vid&lt;br&gt;prövning av ansökningar om tillstånd, dels i den löpande tillsynsverk-&lt;br&gt;samheten. Uppgifterna måste således, för att få registreras, vara av be-&lt;br&gt;tydelse för frågan om tillstånd eller for tillsyn enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger vilka uppgifter som får finnas registrerade beträf-&lt;br&gt;fande dels dem som har haft tillstånd enligt lagen, dels dem som har&lt;br&gt;ansökt om tillstånd enligt lagen men som t.ex. har fått avslag på ansök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att känsliga uppgifter måste gallras sedan ett tillståndsärende avslutats&lt;br&gt;genom ett avslag eller en återkallelse framgår av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet till regeringen i punkt 8 begränsas till att avse uppgif-&lt;br&gt;ter som har särskild betydelse for handläggningen av ärenden enligt&lt;br&gt;lagen och får inte omfatta känsliga personuppgifter. På Lagrådets inrå-&lt;br&gt;dan har angivna begränsningar tagits in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser tredje stycket har Lagrådet föreslagit att hänvisningen i&lt;br&gt;stycket i lagrådsremissen till 5 § bör utgå av redaktionella skäl. Rege-&lt;br&gt;ringen delar Lagrådets bedömning. I förhållande till förslaget i lagråds-&lt;br&gt;remissen har emellertid tillagts att registrering även får ske av uppgift&lt;br&gt;som anges i första stycket 6. Denna utvidgning, vilken inte innefattar&lt;br&gt;någon känslig personuppgift, fordrar inte någon ny behandling hos Lag-&lt;br&gt;rådet, jämför 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att myndighetens eller förvaltningsdomstols&lt;br&gt;slutliga beslut i ärenden enligt lagen alltid får registreras jämte&lt;br&gt;hänvisning till tillämpligt lagrum. Med beslut avses domslutet eller&lt;br&gt;motsvarande, inte t.ex. bakgrundsbeskrivning och domskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter av&lt;br&gt;mer administrativ karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller allmänna regler om gallring av uppgifter ur&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall integritetskänsliga uppgifter gallras så snart&lt;br&gt;ett beslut om återkallelse av tillstånd eller ett beslut om avslag på an-&lt;br&gt;sökan om tillstånd vunnit laga kraft. Regleringen utgör en avvägning&lt;br&gt;mellan hänsynen till den enkildes integritet och ändamålet med registret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har tillagts att uppgift som&lt;br&gt;avses i 4 § första stycket 6. inte behöver gallras, jämför 4 § tredje styck-&lt;br&gt;et. Bevarande av uppgifter om vilken typ av verksamhet som förekom-&lt;br&gt;mit eller vilken typ av verksamhet som tillstånd sökts för är av stor&lt;br&gt;betydelse vid prövning av en ny ansökan från en person som tidigare har&lt;br&gt;förekommit i något ärende enligt lagen. Det bör observeras att uppgifter&lt;br&gt;om den som har haft tillstånd enligt lagen endast får avse uppgifter som&lt;br&gt;sägs i 4 § första stycket 1. och 6. samt 5 §. Andra uppgifter om denne&lt;br&gt;kan tillföras registret först efter det att en ny ansökan om tillstånd givits&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan enligt&lt;br&gt;tredje stycket meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;gallra uppgifter ur tillståndsregistret. Undantaget tar dock endast sikte på&lt;br&gt;sådant material som skall användas vid forskning. Material som undantas&lt;br&gt;från gallring skall lämnas över till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att regeringen i förordning får föreskriva att upp-&lt;br&gt;gifter till registret får hämtas från förvaltningsmyndigheters register. Det&lt;br&gt;har inte ansetts nödvändigt att särskilt ange att bemyndigandet inte får&lt;br&gt;utnyttjas till att avse andra uppgifter än sådana som har betydelse för&lt;br&gt;handläggningen av ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående vilka uppgifter som får inhämtas hänvisas till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter ur tillståndsregistret får för de ändamål som anges i paragrafen&lt;br&gt;utlämnas till polismyndighet och skatte- eller tullmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att Alkoholinspektionen är skyldig att på begäran av&lt;br&gt;länsstyrelse eller kommun lämna ut uppgifter ur registret i den mån&lt;br&gt;uppgifterna är av betydelse för tillståndsprövning eller tillsyn. Bestäm-&lt;br&gt;melsen skall ses mot bakgrund av förslaget i propositionen om en ny&lt;br&gt;bestämmelse i sekretesslagen om skydd för uppgifter om enskilds för-&lt;br&gt;hållanden i förevarande sammanhang av såväl personlig som ekonomisk&lt;br&gt;natur, 9 kap. 24 § sekretesslagen. Paragrafen skall läsas tillsammans&lt;br&gt;med 14 kap. 1 § nämnda lag och utgör en s.k. sekretessbrytande&lt;br&gt;bestämmelse. Den slutliga utformningen av paragrafen överensstämmer&lt;br&gt;med den lydelse som har föreslagits av Lagrådet. Utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter enligt denna paragraf kan inte ske på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om information angående registret till den&lt;br&gt;som har eller den som söker tillstånd enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1995. Vid ikraftträdandet upphör LTD&lt;br&gt;och LHD att gälla. Bestämmelsen om prövningstillstånd i kammarrätten&lt;br&gt;träder dock inte i kraft förrän den 1 januari 1998, jämför kommentaren&lt;br&gt;under 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit att det i övergångsbestämmelserna i lagråds-&lt;br&gt;remissen saknas en bestämmelse med anledning av regleringen om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i kammarrätten. Lagrådet har förordat att en sådan bestäm-&lt;br&gt;melse införs i en ny 3. och att bestämmelsen ges följande utformning. &amp;quot;I&lt;br&gt;fråga om beslut som allmän förvaltningsdomstol har meddelat före den 1&lt;br&gt;januari 1998 tillämpas, i stället för 9 kap. 2 § tredje stycket i nya lagen,&lt;br&gt;äldre bestämmelser om överklagande&amp;quot;. Regeringen delar Lagrådets be-&lt;br&gt;dömning att en sådan bestämmelse måste föras in lagtexten. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att övergångsbestämmelsen kan föras in som ett andra stycke&lt;br&gt;i 1. och att bestämmelsen kan ges den utformning som framgår av pro-&lt;br&gt;positionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats med stöd av LTD och LHD skall gälla&lt;br&gt;som tillstånd enligt den nya lagen. Detta innebär bl.a. att nu gällande&lt;br&gt;serveringstillstånd efter den 1 januari 1995 skall ses som tillstånd enligt&lt;br&gt;den nya lagen. Motsvarande gäller för tillverkningstillstånd som med-&lt;br&gt;delats med stöd av LTD. Tillstånden gäller endast &amp;quot;i motsvarande&lt;br&gt;omfattning&amp;quot;. Tillståndshavama ges med andra ord inte några rättigheter&lt;br&gt;utöver dem som följer av de tillstånd som meddelats med stöd av LTD&lt;br&gt;eller LHD. Tillsynsavgift tas ut från och med den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Eventuella sanktioner mot nu ifrågavarande tillstånd prövas enligt den&lt;br&gt;nya lagen från och med ikraftträdandet. Motsvarande gäller också för de&lt;br&gt;tillstånd till inköp av spridrycker, vin och starköl som har meddelats av&lt;br&gt;Läkemedelsverket och som nu förs över till Alkoholinspektionens&lt;br&gt;tilsynsområde, jämför övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i&lt;br&gt;lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om tillstånd som är anhängiga hos Socialstyrelsen vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande skall överlämnas till Alkoholinspektionen för vid-&lt;br&gt;are handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall länsstyrelsen har meddelat beslut före ikraftträdandet som&lt;br&gt;avser ingripande mot ett serveringstillstånd skall äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas beträffande överklagande av beslutet och prövningen i överin-&lt;br&gt;stans. Detta innebär att bestämmelserna i LHD skall tillämpas och att&lt;br&gt;kammarrätten är besvärsinstans. Ansökningar om serveringstillstånd som&lt;br&gt;är anhängiga antingen hos länsstyrelsen eller, efter överklagande, hos&lt;br&gt;kammarrätten vid ikraftträdandet prövas enligt den nya lagen. Den slut-&lt;br&gt;liga utformningen av tredje stycket i förevarande övergångsbestämmelse&lt;br&gt;överensstämmer med den lydelse som har föreslagits av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandelsbolagets och detaljhandelsbolagets rätt enligt LTD och LHD&lt;br&gt;skall gälla som tillstånd enligt den nya lagen intill dess tillstånd erhållits.&lt;br&gt;Den rätt för detaljhandelsbolaget som avses är bolagets möjlighet att&lt;br&gt;sälja till restauranger innan ansökan om partihandelstillstånd för denna&lt;br&gt;verksamhet har hunnit behandlas av Alkoholinspektionen, jämför 5 kap.&lt;br&gt;1 §. Bland de rättigheter som avses för V&amp;amp;S Vin och Sprit AB&lt;br&gt;(partihandelsbolaget) återfinns bolagets tillverkningsrätt. De eventuella&lt;br&gt;konkurrensfördelar som kan uppstå för nämnda bolag är svåra att undvi-&lt;br&gt;ka i det inledande skedet av den nya ordningen för tillverkning av och&lt;br&gt;partihandel med alkoholdrycker. Ifrågavarande rättigheter gäller dock&lt;br&gt;längst t.o.m. den 31 december 1995. Sanktioner avseende dessa tillstånd&lt;br&gt;prövas enligt den nya lagen redan från och med ikraftträdandet. Likaså&lt;br&gt;skall tillsynsavgift tas ut redan från och med den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit att bestämmelsens utformning i lagrådsremissen&lt;br&gt;inte tillräckligt tydligt anger att partihandelsbolagets respektive detalj-&lt;br&gt;handelsbolagets rättigheter inte avser andra än sådana som bortfaller i&lt;br&gt;den nya lagen och där ersätts med krav på tillstånd. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;har övergångsbestämmelsen nu givits den utformning som förordats av&lt;br&gt;Lagrådet. Bestämmelsen ger bolagen övergångsvis de rättigheter som de&lt;br&gt;har haft enligt LTD och LHD, varken mer eller mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandelsbolaget och de svenska vintillverkama har inte rätt enligt&lt;br&gt;LHD att sälja sina varor direkt till restauranger eller andra serverings-&lt;br&gt;ställen (23 och 49 §§ LHD). Det har däremot de svenska stark-&lt;br&gt;ölstillverkama (23 § LHD). För att något begränsa konkurrensfördelarna&lt;br&gt;för det förutvarande partihandelsbolaget och för de svenska vin-&lt;br&gt;tillverkama vid ikraftträdandet av den nya lagen föreskrivs att den som&lt;br&gt;har serveringstillstånd är skyldig att köpa alla spritdrycker, allt vin och&lt;br&gt;allt utländskt starköl antingen av detaljhandelsbolaget eller av den som&lt;br&gt;av Alkoholinspektionen meddelats tillverknings- eller partihandels-&lt;br&gt;tillstånd för varorna. Partihandelsbolaget eller de svenska vintillverkama&lt;br&gt;kan således inte enbart med stöd av den nya lagen i sig idka försäljning&lt;br&gt;i förhållande till innehavare av serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrågavarande övergångsbestämmelse utgör ett förtydligande av vad&lt;br&gt;som sägs i 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna måste ges skäligt rådrum att förbereda sig inför uppgiften&lt;br&gt;som ansvarig myndighet för ärenden gällande serveringstillstånd. Under&lt;br&gt;år 1995 skall därför länsstyrelsen fullgöra kommunens uppgifter enligt&lt;br&gt;den nya lagen bortsett från kommunernas tillsynsfunktioner enligt 8 kap.&lt;br&gt;Sist nämnda uppgifter har kommunerna redan idag enligt LHD. Det&lt;br&gt;kommunala vetot upphör i och med ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;br&gt;Under år 1995 får dock inte länsstyrelsen bifalla en ansökning om per-&lt;br&gt;manent serveringstillstånd innan kommunen yttrat sig. Det är angeläget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommunen avger sådant yttrande utan dröjsmål. Inte annat än i un-&lt;br&gt;dantagsfall bör kommunen ges längre tid för yttrande än en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan överklaga länsstyrelsens beslut att meddela ett serve-&lt;br&gt;ringstillstånd, jämför regeringsrättens årsbok 1992 ref. 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i 5. reglerar vad som skall gälla for ansökningar om&lt;br&gt;serveringstillstånd som är anhängiga hos länsstyrelsen vid utgången av år&lt;br&gt;1995. Har de då inte prövats slutligt skall de överlämnas för handlägg-&lt;br&gt;ning hos vederbörande kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna innebär en modifierad procedur i ärenden om&lt;br&gt;permanenta serveringstillstånd och om bl.a. återkallelse av serveringstill-&lt;br&gt;stånd under år 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall i nämnda fall inhämta länsstyrelsens yttrande innan&lt;br&gt;beslut fattas. Övergångsproceduren är motiverad av att det särskilt i&lt;br&gt;mindre kommuner kan krävas ytterligare någon anpassningstid för att&lt;br&gt;bygga upp erforderlig kompetens för handläggning av mer komplicerade&lt;br&gt;ärenden enligt lagen. Det är vidare angeläget att den erfarenhet som&lt;br&gt;under lång tid har byggts upp hos länsstyrelserna tas till vara i utveck&lt;br&gt;lingsprocessen hos kommunerna. Länsstyrelserna bör därför också under&lt;br&gt;övergångstiden genom en intensifierad tillsyn ge det stöd som erfordras&lt;br&gt;till dess kommunerna byggt upp sin egen kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens obligatoriska yttrande enligt 6. och 7. bör avges utan&lt;br&gt;dröjsmål, jämför vad som sägs under 5. Endast i undantagsfall bör läns-&lt;br&gt;styrelsen ges längre remisstid än en månad. I fall som avser ingripande&lt;br&gt;enligt lagen bör dock länsstyrelsen normalt avge yttrande inom några&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden som framkommer i&lt;br&gt;ärenden om tillstånd enligt LHD gäller för närvarande sekretess enligt 8 kap.&lt;br&gt;6 § sekretesslagen. Detta lagrum tar dock endast sikte på statliga myndig-&lt;br&gt;heters verksamhet. Vid en överföring av tillståndsprövningen till kom-&lt;br&gt;munerna krävs därför en kompletterande sekretessbestämmelse. Vidare&lt;br&gt;måste beaktas att tillstånds- och tillsynsmyndigheterna enligt alkoholla-&lt;br&gt;gen kommer att handha en del känsliga personuppgifter, jämför 12 kap.&lt;br&gt;4 § alkohollagen. Nämnda förhållanden talar sammantaget för ett inför-&lt;br&gt;ande av en ny bestämmelse i 9 kap. sekretesslagen som handlar om&lt;br&gt;skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen gäller såväl statlig som kommunal myndighet.&lt;br&gt;Skaderekvisitet är utformat som ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att&lt;br&gt;presumtionen är för offentlighet. Uppgifter om vem som är tillståndsha-&lt;br&gt;vare, vad tillståndet avser och vilka eventuella villkor som föreskrivits&lt;br&gt;för tillståndet är exempel på uppgifter som normalt torde kunna lämnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut. Konkreta uppgifter om en sökandes ekonomi eller en tillståndshava-&lt;br&gt;res personliga vandel är exempel på sådana uppgifter som bör omfattas&lt;br&gt;av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att bl.a. sådana frågor som kommunens praxis vid till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt alkohollagen kan bli föremål för allmän debatt.&lt;br&gt;Sekretessen omfattar därför inte själva besluten i ärenden rörande till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesstiden har bestämts till femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:763) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna hänvisas till alkohollagen i stället för som tidigare till&lt;br&gt;LTD respektive LHD.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl som är avsedda att användas för industriella&lt;br&gt;m.fl. ändamål skall inte längre följa bestämmelserna för handel med tek-&lt;br&gt;nisk sprit i LFT. Alkoholinspektionen skall i stället för Läkemedelsver-&lt;br&gt;ket meddela inköpstillstånd vad gäller användning av ifrågavarande varor&lt;br&gt;även för tekniska ändamål, exempelvis inom livsmedelsindustrin, jämför&lt;br&gt;4 kap. 4 § och 7 kap. 3 § alkohollagen. Till följd härav har sista me-&lt;br&gt;ningen i första stycket fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har hänvisningen till LHD ändrats till alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte har ett nytt femte stycke tillförts paragrafen. Ge-&lt;br&gt;nom tillägget framgår tydligare att all tillverkning av sprit liksom all&lt;br&gt;handel med alkoholdrycker regleras i alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i LTD och LHD omnämnda partihandelsbolagets särställning har&lt;br&gt;tagits bort även i LFT. Även om bolaget inte har haft en monopolställ-&lt;br&gt;ning i sist nämnda lag är det lämpligt att likställa de konkurrerande&lt;br&gt;företagen även på marknaden för handel med teknisk sprit. Till följd&lt;br&gt;härav utgör första stycket numera en omarbetning av nuvarande första&lt;br&gt;och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att partihandelsbolagets särställning har avskaf-&lt;br&gt;fats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att partihandelsbolagets särställning har avskaffats har tredje&lt;br&gt;stycket fått omarbetas. Har tillstånd enligt LFT återkallats eller har till-&lt;br&gt;ståndshavare avlidit, åligger det numera tillståndshavaren respektive&lt;br&gt;dödsboet att sälja sitt lager av teknisk sprit till någon som har tillstånd&lt;br&gt;till försäljning av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till partihandelsbolaget har tagits bort. Vidare saknas i&lt;br&gt;fortsättningen möjlighet för Läkemedelsverket att ta ut tillsynsavgift av&lt;br&gt;den som meddelats tillstånd till tillverkning av sprit. Sådan tillsynsavgift&lt;br&gt;skall i stället tas ut av Alkoholinspektionen, jämför 7 kap. 4 § alkoholla-&lt;br&gt;gen. Läkemedelsverkets möjlighet att ta ut avgifter for sin tillsyn har&lt;br&gt;emellertid utvidgats till att omfatta även dem som av verket har beviljats&lt;br&gt;tillstånd till försäljning eller inköp av teknisk sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i paragraferna till LTD och LHD har ändrats till att gälla&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om&lt;br&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att begreppet partihandelsbolaget har utmönstrats föreskrivs&lt;br&gt;i stället i förevarande lag att beslagtagna alkoholdrycker får säljas till&lt;br&gt;den som har tillverkningstillstånd eller partihandelstillstånd för varorna.&lt;br&gt;Konstruktionen i alkohollagen medför dock att beslagtaget öl endast kan&lt;br&gt;säljas till tillverkare av sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:94) om&lt;br&gt;polisregister m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen tillförs den krets av myndigheter som alltid har rätt att&lt;br&gt;erhålla utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister, jfr 8 § 1 i&lt;br&gt;polisregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina uppgifter som central alkoholpolitisk till-&lt;br&gt;stånds- och tillsynsmyndighet är det nödvändigt att inspektionen såväl&lt;br&gt;vid sin egen tillståndsprövning som vid den allmänna tillsynen enligt&lt;br&gt;alkohollagen ges möjlighet att kontrollera vandeln hos de personer som&lt;br&gt;ansöker om att få bedriva eller redan bedriver verksamhet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;promemorian (Ds 1994:92) En ny alkoholpolitisk&lt;br&gt;tillsyns- och tillståndsmyndighet samt förslag till ny&lt;br&gt;alkohollag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorian remissbehandlades under perioden 24 juni-8 augusti 1994.&lt;br&gt;Följande instanser har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rappor-&lt;br&gt;ten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konsumentverket,&lt;br&gt;Livsmedelsverket, Konkurrensverket, Generaltullstyrelsen, Läkemedels-&lt;br&gt;verket, Juridiska fakulteten, Stockholms Universitet, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Barnombudsmannen, Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrät-&lt;br&gt;ten i Göteborgs- och Bohus län, Länsrätten i Malmöhus län, Länsrätten&lt;br&gt;i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Göteborgs- och BohuslänLänsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Örebro län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarna,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Hallands län, Polismyndigheten i Stockholm, Polismyn-&lt;br&gt;digheten i Göteborg, Polismyndigheten i Malmö, Polismyndigheten i&lt;br&gt;Umeå, Polismyndigheten i Norrköping, Skattemyndigheten i Stockholms&lt;br&gt;län, Skattemyndigheten i Malmöhus län, Skattemyndigheten i Koppar-&lt;br&gt;bergs län, Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Örebro kommun, Umeå kommun, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centra-&lt;br&gt;lorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Svenska Bryggareför-&lt;br&gt;eningen,Svenska Restauratörsförbundet, Föreningen Länsstyrelsens Alko-&lt;br&gt;holhandläggare, Systembolaget AB, V&amp;amp;S Vin och Sprit AB, Centralför-&lt;br&gt;bundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Nykterhetsrörelsens&lt;br&gt;landsförbund, IOGT-NTO, De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse,&lt;br&gt;Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Internationella institutet för alko-&lt;br&gt;holpolitik, Munskänkarna, DAGAB, Grossistförbundet, Kooperativa för-&lt;br&gt;bundet, ICA-handlarna, Provinum distribution AB, Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har yttranden inkommit från Utländska Vin och Spritprodu-&lt;br&gt;centers Ombud i Sverige (UVOS) och Mörbylånga kommun. Fyra in-&lt;br&gt;stanser svarar att de inte har några synpunkter eller avstår från att kom-&lt;br&gt;mentera promemorian då innehåll och förslag i allt väsentligt behandlar&lt;br&gt;frågor som ligger utanför instansens område: Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Kommerskollegium och&lt;br&gt;Barnombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Malmöhus län hänvisar till Riksskatteverkets ytt-&lt;br&gt;rande. Svenska Kommunförbundet hänvisar till tidigare remissyttranden.&lt;br&gt;Vin &amp;amp; Sprit och Provinum Distribution AB lämnar ett gemensamt yttran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 remissinstanser har inte inkommit med svar: Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm, Skattemyndigheten i Kopparbergs län, Göte-&lt;br&gt;borgs kommun, Örebro kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;De Kristna samfundens Nykterhetsrörelse, Munskänkarna, DAG AB och&lt;br&gt;ICA -handlarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning och sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens beslut (rskr 1993/94:249) samt prop&lt;br&gt;1993/94:136 om Riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export&lt;br&gt;tillverkning och partihandel med alkoholdrycker har promemorian, Ds&lt;br&gt;1994:92 En ny alkoholpolitisk tillsyns- och tillståndsmyndighet samt förslag&lt;br&gt;till ny alkohollag, utarbetats under februari till maj 1994. Den nya myndig-&lt;br&gt;heten föreslås utöva tillsyn över alkoholhanteringen och svara för den&lt;br&gt;centrala tillståndsgivningen enligt den nya alkohollagen som planeras&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1995. Arbetsgruppen har valt att avvakta med&lt;br&gt;att behandla frågor rörande teknisk sprit. I förslaget till ny alkohollag&lt;br&gt;har för helhetssynens skull, i görligaste mån, tagits med sådana delar av&lt;br&gt;tidigare utredningsförslag som bör ingå i en ny lag inom alkoholområdet&lt;br&gt;som ska ersätta lagen (1977:239) om handel med drycker (LHD) och&lt;br&gt;lagen (1977:297) om tillverkning av drycker, m.m. (LTD). Utredningens&lt;br&gt;förslag kan dock behöva övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommande sammanställningen har huvudsakligen koncentrerats på&lt;br&gt;remissinstansernas invändningar eller förslag till justeringar av arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag. Det är endast när instansen i klartext uttalar att man&lt;br&gt;tillstyrker arbetsgruppens förslag som detta har noterats. De flesta re-&lt;br&gt;missinstanser har begränsat yttrandet till instansens verksamhetsområde.&lt;br&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till arbetsgruppens förslag och&lt;br&gt;har inget att erinra mot den nya myndighetens arbetsuppgifter och orga-&lt;br&gt;nisation samt förslaget till ny alkohollag. Flera av remissinstanserna&lt;br&gt;pekar dock på vikten av att ansvarsfördelningen mellan de inom området&lt;br&gt;berörda myndigheterna ytterligare tydliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts berör delar av lagstiftningen tidigare utredningsför-&lt;br&gt;slag vilket föranleder några remissinstanser att hänvisa till tidigare re-&lt;br&gt;missyttranden över LHD/LVM-utredningens betänkande Kommunernas&lt;br&gt;roll på alkoholområdet (SOU 1993:31) och alkoholpolitiska kommissio-&lt;br&gt;nens delbetänkande Serveringsbestämmelser (SOU 1993:50). Hänvis-&lt;br&gt;ningar görs även till kommande remissyttrande över alkoholpolitiska&lt;br&gt;kommissionens huvudbetänkande Svensk alkoholpolitik (SOU 1994:24).&lt;br&gt;Det område som föranleder flest kommentarer berör just de tidigare&lt;br&gt;remissbehandlade frågorna angående ansvaret för tillstånd, tillsyn och&lt;br&gt;återkallelse av serveringstillstånden. Här är det framförallt när det gäller&lt;br&gt;återkallelse remissinstanserna anmäler avvikande åsikter. Nio remissin-&lt;br&gt;stanserna avstyrker förslaget att länsrätten ska besluta om återkallelse av&lt;br&gt;serveringstillstånden. Flera remissinstanser anmärker även att en kom-&lt;br&gt;munaliseringen av serveringstillstånden den 1 januari 1995 ger kommu-&lt;br&gt;nerna för kort tid på sig för förberedelser. Man föreslår istället att kom-&lt;br&gt;munaliseringen av serveringstillstånden skjuts upp ett halvt till ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Den nya myndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Länsstyrelsen i Stockholm, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Hallands län, Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Polismyndigheten i Malmöhus län, Polismyn-&lt;br&gt;digheten i Norrköping, Skattemyndigheten i Stockholms län, Malmö&lt;br&gt;kommun, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska&lt;br&gt;Bryggareföreningen, Föreningen Sveriges Alkoholhandläggare, System-&lt;br&gt;bolaget, Vin &amp;amp; Sprit, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet och Stockholms kommun tillstyrker i allt väsentligt arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag och har inget att erinra mot den nya myndighetens arbets-&lt;br&gt;uppgifter och organisation. Flera av remissinstanserna påpekar dock&lt;br&gt;vikten av att ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna ytter-&lt;br&gt;ligare tydliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen instämmer i den del av utredningens förslag som rör&lt;br&gt;inrättandet av en ny myndighet och anser även att ansvaret for handel&lt;br&gt;med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat bör tillfalla den nya myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet anser att betänkandet i det väsentliga kan läggas till&lt;br&gt;grund for den nya myndigheten. I den kommande propositionen bör&lt;br&gt;dock oklarheter i ansvarsfördelningen mellan den nya myndigheten och&lt;br&gt;andra myndigheter undanröjas. Folkhälsoinstitutet har svårt att se några&lt;br&gt;skäl för att skapa ytterligare en samordningsfunktion förutom den led-&lt;br&gt;ningsgrupp som Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag (30 juni&lt;br&gt;1994) ska bilda. Folkhälsoinstitutet anmärker med anledning av den&lt;br&gt;uppdelning av områden; vård, förebyggande och marknad, som görs i&lt;br&gt;kapitel 2 att förebyggande arbete är överordnat och i sig innefattar vård&lt;br&gt;och marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har liknande&lt;br&gt;synpunkter. Folkhälsoinstitutet anser att det internationella samarbete&lt;br&gt;som den nya myndigheten ska engagera sig i bör avgränsas till området&lt;br&gt;&amp;quot;marknaden&amp;quot;samt den lagtillämpning och kontroll som är aktuell for om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadskontoret har i huvudsak inget att erinra mot arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag men vill reservera sig for eventuell omprövning av vissa frågor i&lt;br&gt;samband med att alkoholpolitiska kommissionens förslag remissbehand-&lt;br&gt;las. Stadskontoret anser dock att ansvarsfördelningen mellan den nya&lt;br&gt;myndigheten och andra myndigheter inte tillfredsställande har utretts i&lt;br&gt;föreliggande betänkande. Den nya myndighetens ansvarsområde är en-&lt;br&gt;ligt Stadskontorets mening främst frågor som rör hanteringen av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker samt alkohollagens efterlevnad. Även det samordningsan-&lt;br&gt;svar som åligger den nya myndigheten bör främst avgränsas till verkets&lt;br&gt;primära verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Konsumentverket (KO) varnar for det dubbelarbete som kan bli&lt;br&gt;följden av att marknadsföringsfrågoma enligt arbetsgruppens förslag ska&lt;br&gt;utredas först under 1995 när den nya myndigheten redan är verksam. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad risk för att detta sker är enligt Konsumentverket att det är oklart&lt;br&gt;vad som menas med att &amp;quot;följa marknadsföringen&amp;quot;. Konsumentverket&lt;br&gt;föreslår att det övervägs om det är mest ändamålsenligt attmarknadsfö-&lt;br&gt;ringsreglema är knutna till marknadsföringslagen och om Konsumentver-&lt;br&gt;ket/KO även i framtiden ska ha ansvaret för tillsynen. Konsumentverket&lt;br&gt;menar att detta inte behöver vara självklart då alkoholreklamreglema&lt;br&gt;bärs upp av folkhälsointresset snarare än av ett renodlat konsumentin-&lt;br&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket anser att det bör klargöras att den nya myndighetens&lt;br&gt;tillsynsuppgift avser de alkoholpolitiska aspekterna av hanteringen för&lt;br&gt;alkohol. Tillsynen över de livsmedelshygieniska aspekterna och renlig-&lt;br&gt;hetsaspektema tillfaller de myndigheter som har tillsyn enligt livsme-&lt;br&gt;delslagen (Ds 1994:92 s.47) I promemorian redogörs för att det nya&lt;br&gt;verket kan komma att utforma bl.a. föreskrifter som framställning av&lt;br&gt;vin, tillverkning av starköl och märkning av starköl (s.48). Livsmedels-&lt;br&gt;verket vill i detta sammanhang betona att det är Livsmedelsverket som&lt;br&gt;har &amp;quot;föreskriftsrätten&amp;quot; inom dessa områden när det gäller regler som&lt;br&gt;syftar till att skydda konsumenterna mot ur hälsosynpunkt olämpliga&lt;br&gt;livsmedel eller att främja redlighet i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket tillstyrker att en ny myndighet med i huvudsak de&lt;br&gt;uppgifter utredningen föreslår inrättas. Läkemedelsverket föreslår att&lt;br&gt;tillverkningen av sprit flyttas till lagen om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m. samt att all handel med alkoholhaltiga drycker överförs till alko-&lt;br&gt;hollagen för att åstadkomma en tydligare ansvarsfördelning mellan den&lt;br&gt;nya myndigheten och Läkemedelsverket samt ett mer trovärdigt avgifts-&lt;br&gt;system. Läkemedelsverket efterlyser även en mer utförlig beskrivning av&lt;br&gt;effekterna av EG:s punktskatter (kap. 2.2.). Man påpekar även att för-&lt;br&gt;farandet med skatt på etylalkohol (SOU 1994:74) kan innebära ett för-&lt;br&gt;ändrat behov av tillsynsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Svenska Bryggareföreningen påpekar att punktskatterna inte&lt;br&gt;behandlats tillfredsställande. Man anser att om Sverige går in i EU och&lt;br&gt;inte, i takt med att gränsskyddet avvecklas, anpassar punktskatterna på&lt;br&gt;alkoholdrycker till den i Danmark (och Tyskland) gällande nivån omöj-&lt;br&gt;liggörs verkets tillsynsuppgift och tillståndsuppgiften kommer att sakna&lt;br&gt;praktisk betydelse. Svenska Bryggareföreningen påpekar att den tänkta&lt;br&gt;budget på 25 milj kr/år som beskrivs i betänkandet skulle kunna innebä-&lt;br&gt;ra en prisökning på ca. 20 milj kr i konsumentledet. Man föreslår därför&lt;br&gt;att tillståndshavaren kan göra avdrag för avgiften till den nya myndig-&lt;br&gt;heten vid deklarationen av dryckesskatt alternativt att dryckesskatten&lt;br&gt;sänks med ett belopp motsvarande avgiften till verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm är mycket kritisk mot uppläggningen av arbetet&lt;br&gt;på en översyn av den svenska alkoholpolitiken och alkohollagstiftningen.&lt;br&gt;Man tillstyrker alltjämt förslagen om att den nya myndigheten beslutar&lt;br&gt;om tillstånd för tillverkning och partihandel och återkallelse av sådana&lt;br&gt;tillstånd med överklagningsrätt till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Umeå anmärker att alkoholpolitikens förverkligande&lt;br&gt;fodrar att det finns en myndighet med detta utpekade ansvar. Ansvars-&lt;br&gt;fördelningen mellan den nya myndigheten och Folkhälsoinstitutet bör på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna punkt tydliggöras. Enligt polismyndigheten bör såväl huvudansvar&lt;br&gt;som samordning av det förebyggande arbetet läggas på den nya myndig-&lt;br&gt;heten och inte på Folkhälsoinstitutet, vilket antyds i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Systembolaget anser att den nya myndighetens viktigaste uppgift&lt;br&gt;är av förebyggande karaktär. Systembolaget anmärker att den uppdelning&lt;br&gt;av aktörer och ansvarsområden som görs i promemorian (s.16-17) före-&lt;br&gt;faller konstlad. Man anför att det grundläggande för den nordiska alko-&lt;br&gt;holpolitiken är att de mest väsentliga förebyggande åtgärderna har for-&lt;br&gt;men av ingrepp i marknaden som t.ex. prisinstrumentet, monopollagstift-&lt;br&gt;ningen och andra regleringar Systembolaget anser att den nya myndig-&lt;br&gt;heten i utgångsläget har sin uppgift inom den befolkningsinriktade strate-&lt;br&gt;gin, d.v.s. inom den restriktiva alkoholpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget föreslår även att det skapas en särskild nämnd som kan&lt;br&gt;behandla överklaganden av Systembolagets sortimentsbeslut och att en&lt;br&gt;sådan nämnd tillsätts och admininstreras av den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vin &amp;amp; Sprit konstaterar med tillfredsställelse den nya myndighetens&lt;br&gt;kraftfullt samordnande funktion. Vin &amp;amp; Sprit förordar en uppbyggnad av&lt;br&gt;en branschspecifik kompetens inom den nya myndigheten och ett tydligt&lt;br&gt;regelverk för bransch och myndigheter att följa. Icke branschspecifika&lt;br&gt;frågor hanteras däremot bäst av de expertmyndigheter (Konkurrensverket&lt;br&gt;och Konsumentverket) som finns etablerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO anser att den nya myndighetens verksamhet bör ta sin&lt;br&gt;utgångspunkt i att även måttlig alkoholkonsumtion ger upphov till ska-&lt;br&gt;dor och problem. Den nya myndigheten bör vidare kraftfullt motverka&lt;br&gt;marknadsföringen av alkoholdrycker och ta initiativ till kampanjer mot&lt;br&gt;illegal alkohol. Den nya myndigheten bör även ansvara för kontrollen&lt;br&gt;och tillståndsgivningen för öl klass II. Det bör vidare finnas en speciell&lt;br&gt;utbildning att genomgå innan man kan söka om tillstånd med avläggan-&lt;br&gt;de av prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomens Nykterhetsförbund har liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund anmärker att även om utredningen&lt;br&gt;har en restriktiv anda ur alkoholpolitisk synpunkt återfinns få alkoholpo-&lt;br&gt;litiska instrument. T.ex. föreslås inte möjligheter att begränsa tillgänglig-&lt;br&gt;heten genom att begränsa serveringstillstånden och försäljningen av öl&lt;br&gt;klass II, vilket särskilt motiveras av ungdoms- och trafikpolitiska skäl.&lt;br&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund anser även att Systembolaget skall&lt;br&gt;vara ensam distributör av sprit, vin och starköl till de som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund anser att den nya myndigheten bör&lt;br&gt;handlägga frågor om marknadsföring. Man förespråkar även kraftfullt att&lt;br&gt;den nya myndigheten skall ha en styrelse i enlighet med andra verk&lt;br&gt;inom sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Internationella institutet för alkoholpolitik förespråkar att den&lt;br&gt;nya myndigheten ska ha en stark styrelse som vid behov kan backa upp&lt;br&gt;den verkställande ledningen. Institutet anser också att det vore naturligt&lt;br&gt;att samordningsansvaret ifråga om alkoholpolitiken och kontakterna med&lt;br&gt;EU i dessa frågor tillfaller den nya myndigheten. Även frågor som idag&lt;br&gt;handhas av Konkurrens- och Konsumentverket borde kunna överföras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel avstyrker forslaget att granskning av&lt;br&gt;marknadsföringen skall läggas på den nya myndigheten vars uppgift bör&lt;br&gt;koncentreras till den centrala funktionen att bevilja tillstånd och utöva&lt;br&gt;tillsyn över aktörerna på området. För mer detaljerade synpunkter på&lt;br&gt;promemorian hänvisar Grossistförbundet till det yttrande som avlämnats&lt;br&gt;av UVOS-Vinagenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun yrkar avslag på arbetsgruppens redovisade förslag in-&lt;br&gt;klusive inrättandet av ny alkoholpolitisk tillsyns- och tillståndsmyndig-&lt;br&gt;het. I övrigt åberopas kommunens tidigare remissyttranden över SOU&lt;br&gt;1993:31 och SOU 1993:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vill ifrågasätta behovet av att en ny myndighet in-&lt;br&gt;rättas. De delar av promemorian som verket inte yttrar sig över är inte&lt;br&gt;automatiskt tillstyrkta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Alkohollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universi-&lt;br&gt;tet, Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Hallands län, Malmö&lt;br&gt;kommun, SACO, Svenska Bryggareföreningen, Systembolaget och Koo-&lt;br&gt;perativa förbundet tillstyrker i huvudsak förslaget till ny alkohollag.&lt;br&gt;Polismyndigheten i Umeå hänvisar till tidigare remissyttranden över&lt;br&gt;SOU 1993:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen tillstyrker förslaget om en ny alkohollag. Styrelsen&lt;br&gt;vill dock understryka de ökade krav på polisiära insatser som den för-&lt;br&gt;ändrade alkoholpolitiska lagstiftningen i sin helhet kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget vill framhålla att det tillståndssystem och förslag till ny&lt;br&gt;alkohollag som framläggs i promemorian utgör ett väl sammanhållet&lt;br&gt;förslag, som representerar ett mycket gott arbete, i synnerhet i beaktande&lt;br&gt;av den korta tid som stått till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun anser att uppdelningen av lagstiftningen i olika&lt;br&gt;kapitel gör lagen mer överskådlig än t.ex. LHD vilket underlättar sär-&lt;br&gt;tryck för olika ändamål och framtida tillägg eller slopande av lagpara-&lt;br&gt;grafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enlig Länsrätten i Stockholm behöver lagförslaget omarbetas ur syste-&lt;br&gt;matisk synpunkt. Det gäller i synnerhet 7 kap. 4-15 § som bör inledas&lt;br&gt;med en bestämmelse om att serveringstillstånd meddelas av kommunen.&lt;br&gt;Därefter bör förutsättningarna för tillstånd anges i en eller flera paragra-&lt;br&gt;fer. Länsrätten i Stockholm kommenterar i sitt remissvar mycket utför-&lt;br&gt;ligt frågor som berör länsrättens verksamhet samt i en bilaga olika en-&lt;br&gt;skildheter i förslaget till ny alkohollag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län påpekar att problematiken med &amp;quot;motpart&amp;quot; i&lt;br&gt;tillståndsärenden m.m., samt frågan om omprövning av myndighets be-&lt;br&gt;slut inte tas upp i alkohollagen. Länsrätten efterlyser bestämmelser och&lt;br&gt;regler rörande dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att den nya alkohollag-&lt;br&gt;stiftningen inte infriat länsstyrelsens förhoppningar om klara regler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvärdiga bedömningar. Länsstyrelsen anser att det är ett allvarligt miss-&lt;br&gt;lyckande mot bakgrund av att tillståndsgivning och tillsyn ska flyttas&lt;br&gt;från länsstyrelserna till närmare 300 kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk handel anmärker att förslaget till ny alkohol-&lt;br&gt;lag utmärks av samma restriktioner och onödiga förbud som Grossistför-&lt;br&gt;bundet redan i andra yttranden avstyrkt t.ex. inskränkningar av alkohol-&lt;br&gt;servering vid teatrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO påpekar att det lagstiftningsförslag som föreligger baserar&lt;br&gt;sig på ännu ej remissbehandlade utredningar. Därför bör alkohollagen&lt;br&gt;justeras endast på de punkter som krävs för att genomföra monopolför-&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Inledande bestämmelser kap. 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslagen i 1 kap. alkohollagen förespråkar Riksskatte-&lt;br&gt;verket en harmonisering av de svenska reglerna på alkoholområdet till&lt;br&gt;EG:s regler då de gränsvärden (t.ex.lägsta volymprocent på öl och vin)&lt;br&gt;som används i EG för beskattning skiljer sig från de svenska. Även om&lt;br&gt;Sverige inte går med i EU har en anpassning av de svenska definitioner-&lt;br&gt;na betydelse vid kontakter med EU-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Generaltullstyrelsen ifrågasätter om inte definitionerna avseende&lt;br&gt;vin och öl i den nya alkohollagen bör anpassas till EG:s definitioner i&lt;br&gt;punktskattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket gör liknande anmärkningar och påminner om att&lt;br&gt;definitionerna av &amp;quot;spritdryck&amp;quot; i lagförslaget 1 kap. 3 §, 7 § och definitio-&lt;br&gt;nen av &amp;quot;vin&amp;quot; i 1 kap 4 § skiljer sig från definitionerna i EG:s förordning&lt;br&gt;1576/89/EEG och 822/87/EEG. I och med EES- avtalet har förordningen&lt;br&gt;satts i kraft genom Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1993:39)&lt;br&gt;med föreskrifter och allmänna råd om spritdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket gör samma påpekanden som Livsmedelsverket och&lt;br&gt;anför att EG:s regler även kan tolkas så att etanolhaltiga livsmedel, t.ex.&lt;br&gt;frukt i lag med hög alkoholhalt omfattas av lagstiftningen. Läkemedels-&lt;br&gt;verket anser även att det är viktigt att närmare klargöra vad som menas&lt;br&gt;med begreppet &amp;quot;tillverkning&amp;quot;(l kap. 7 §) då denna definition redan i dag&lt;br&gt;leder till tolkningssvårigheter. Läkemedelsverket nämner en rad exempel&lt;br&gt;där etanol kan sägas ha framställts eller utvunnits utan tillstånd t.ex&lt;br&gt;återanvändning inom färgindustri o.dyl. eller i forskningssammanhang.&lt;br&gt;Alternativt skulle tillståndsmyndigheten kunna föreskriva om att viss&lt;br&gt;tillverkning inte kräver tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän påpekar att det av definitionen av vin i 1 kap.&lt;br&gt;4 § framgår att t.ex. maskrosor inte kan vara utgångsråvara för vintill-&lt;br&gt;verkning. Man anför att detta inte synes vara avsett med hänsyn till vad&lt;br&gt;som sägs i kommentaren till 2 kap. 3 §. Riksdagens ombudsmän ifråga-&lt;br&gt;sätter vidare om de föreskrifter som ska kunna meddelas, enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § om bl.a. vintillverkning, kan meddelas då dessa knappast kan anses&lt;br&gt;stå i överensstämmelse med definitionen av vin i 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Tillverkning kap. 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket anser att det är olyckligt att två myndigheter ska be-&lt;br&gt;handla ärenden som rör teknisk sprit (2 kap. 5 §). Man anför att det&lt;br&gt;finns risk för olika bedömningar. Eftersom Läkemedelsverket utövar&lt;br&gt;kontroll över försäljningen av teknisk sprit (2§ LFTA) måste den nya&lt;br&gt;myndigheten dessutom lämna utförlig information om vilka som fått&lt;br&gt;medgivanden och vilka bedömningar som gjorts. Läkemedelsverket läm-&lt;br&gt;nar även förslag till ytterligare förändringar i lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit med m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen utfor i sina laboratorier analyser åt polismyndig-&lt;br&gt;heter i samband med misstanke om olovligt tillverkad sprit och har där-&lt;br&gt;för några synpunkter som rör den tillverkning som tillåts i hemmet (för-&lt;br&gt;fattningskommentar 2 kap. 3 §). Generaltullstyrelsen befarar att det kan&lt;br&gt;bli svårt att bedöma om den färdiga drycken har &amp;quot;tydlig karaktär av de&lt;br&gt;ingående råvarorna eller av smak- och aromämnen som uppkommer vid&lt;br&gt;jäsningen&amp;quot;. Då även den s.k. sockerregeln slopas kan det bli omöjligt att&lt;br&gt;med säkerhet fastställa om en vätska utgör hemtillverkat vin eller sprit/-&lt;br&gt;mäsk. Generaltullstyrelsen föreslår att utredningsförslaget i denna del&lt;br&gt;övervägs ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Allmänna bestämmelser för försäljning kap. 3&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen efterlyser en bearbetning av regleringen av &amp;quot;varuprover&amp;quot;&lt;br&gt;3 kap. 6 § då det finns anledning att befara att den ökade konkurrensen&lt;br&gt;på marknaden kan innebära försök att kringgå lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län anser att bestämmelsen i 3 kap. 6 § bör få&lt;br&gt;straffrättslig sanktion då länsstyrelsen i sitt tillsynsarbete erfarit att för-&lt;br&gt;säljning av presentartiklar t.ex. i butik, på marknader, till företag m.m.&lt;br&gt;kan innehålla spritflaskor av mindre storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Partihandel, import och export 4 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1OGT-NTO anser det inte vara självklart att man har rätt att importera&lt;br&gt;och exportera alkohol när man fått tillverknings- eller partihandelstill-&lt;br&gt;stånd. För att kunna upprätthålla en god kontroll av alkoholmarknaden&lt;br&gt;bör det krävas speciella tillstånd även for en sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska Vin och Spritproducenters Ombud i Sverige (UVOS) anmär-&lt;br&gt;ker att for flertalet av UVOS medlemmar torde endast import- och parti-&lt;br&gt;handelsfunktionema vara intressanta efter en avmonompolisering. Om&lt;br&gt;ansöknings- och tillsynsavgifter anpassas till ett sådant mer begränsat&lt;br&gt;tillstånd anser UVOS att det vore att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen påpekar att det i 4 kap 2 § inte regleras vilka som&lt;br&gt;får ta hem sprit, vin och öl, lägga upp dem på tullager m.m. Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen föreslår att en reglering sker på motsvarande sätt som i 17 §&lt;br&gt;andra stycket LHD. I remissvaret redovisas förslag på kompletteringar&lt;br&gt;till 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket anser att de i alkohollagen ( 2 kap. 6 § och 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §) föreslagna märkningsbestämmelsema inte bör införas då reglerna&lt;br&gt;avviker från EG:s direktiv och märkning är ett s.k. totalharmoniserat&lt;br&gt;område. Reglerna om märkning återfinns i Livsmedelsverkets kungörelse&lt;br&gt;(SLV FS 1993:19) med föreskrifter och råd om märkning och presenta-&lt;br&gt;tion av livsmedel. Ytterligare bestämmelser på området skulle kunna&lt;br&gt;uppfattas som tekniskt handelshinder, enligt Livsmedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekningen län påpekar att bestämmelsen i 4 kap. 4 §&lt;br&gt;kan innebära att allmänheten gör inköp från bryggerierna när tillfälligt&lt;br&gt;serveringstillstånd lämnats till slutet sällskap. Länsstyrelsen föreslår ett&lt;br&gt;tillägg till 4 § som avser att förhindra sådan försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO och Ungdomens Nykterhetsförbund anser att regleringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 § även bör gälla för partihandel med öl klass II.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Detaljhandel kap. 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att Systembolagets partiförsäljning till restauranger&lt;br&gt;behöver regleras ytterligare. I 5 kap. 1 § alkohollagen bör skillnaden&lt;br&gt;mellan bolagets detalj- och partihandel tydliggöras. Systembolaget kan&lt;br&gt;även bli upplagshavare (lagerhållare) med rätt att köpa obeskattade varor&lt;br&gt;från EU-ländema samt importera och lagra varor skattefritt från tredje&lt;br&gt;land. Systembolaget kan således få samma rätt som Vin &amp;amp; Sprit att&lt;br&gt;skattefritt hålla lager. Riksskatteverket föreslår att Systembolagets parti-&lt;br&gt;försäljning sker genom ett dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att Systembolagets partihandelsverksamhet&lt;br&gt;skall begränsas så mycket som möjligt då det finns en uppenbar risk för&lt;br&gt;att konkurrensen med andra aktörer inte kommer att ske på lika villkor.&lt;br&gt;Behovet av ett särskilt tillstånd för Systembolaget bör enlig Konkurren-&lt;br&gt;sverket övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;br&gt;anser att tillståndskravet för detaljhandel med öl ska finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Servering 6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län avstyrker förslaget (i 6 kap.3 §)&lt;br&gt;att tillståndshavaren ska anmäla till tillståndsmyndigheten vilka personer&lt;br&gt;som har utsetts till ansvariga för alkoholserveringen. Länsstyrelsen anför&lt;br&gt;att förslaget inte innebär någon förenkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget föreslår med anledning av 6 kap. 5 § att den som har&lt;br&gt;tillfälliga serveringstillstånd eller tillstånd till servering till slutna säll-&lt;br&gt;skap (enligt 7 kap. 4 § 2 punkten) endast bör få köpa vin, sprit och&lt;br&gt;starköl genom detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län anser att innebörden i 6 kap. 7 § att &amp;quot;åt-&lt;br&gt;gärder inte får vidtas i syfte att förmå gäst till inköp av alkoholdrycker&amp;quot;&lt;br&gt;är svårtolkad och bör utgå. Bestämmelsen i 6 kap. 2 § bör vara tillräck-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget anser att den av kommissionen föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen om måttfullhet i resturangemas marknadsföring av alkoholdrycker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör antas och ingå i alkohollagens avsnitt om serveringstillstånd. Det&lt;br&gt;kommer då med tydlighet framgå att en otillbörlig marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker kan äventyra serveringstillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län påpekar att skrivningen i 6 kap. 8 § inte&lt;br&gt;inkluderar öl klass II vilket innebär att det blir möjligt att handla med&lt;br&gt;sig öl klass II från krogen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.7 Tillverknings- och partihandelstillstånd 7 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser som alkoholpolitiska kommissionen att tillstånd-&lt;br&gt;stvång for partihandel med öl klass II bör behållas. Partihandlaren bör&lt;br&gt;dessutom vara skyldig att kontrollera att återförsäljaren uppfyller lagens&lt;br&gt;krav på &amp;quot;godkänd livsmedelslokal&amp;quot;. Socialstyrelsen anser i motsats till&lt;br&gt;utredningen att nya partihandels- och tillverkningsställen endast ska få&lt;br&gt;inrättas efter medgivande av tillståndsmyndigheten så att säkerhet och&lt;br&gt;lagermöjlighet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO och Ungdomens Nykterhetsförbund påpekar att det inte&lt;br&gt;finns några beslut i riksdagen om att tillståndskravet for öl klass II ska&lt;br&gt;tas bort. Man anser att den nya myndigheten bör ansvara for kontrollen&lt;br&gt;och tillståndsgivningen for öl klass II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att de kriterier for att få tillverknings- och&lt;br&gt;partihandelstillstånd som anges i 7 kap 1 § inte är tillräckligt väl definie-&lt;br&gt;rade. I synnerhet gäller det &amp;quot;personliga egenskaper&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att lagrummen i 7 kap. 1 § och 7 kap.&lt;br&gt;6 § bör utformas annorlunda. Kammarrätten anför att sökandens &amp;quot;lämp-&lt;br&gt;lighet&amp;quot; är en bedömningsfråga, medan bevisbördan endast torde kunna&lt;br&gt;avse bestämda rättsfakta. Rent generellt gäller i ansökningsärenden att&lt;br&gt;sökanden får avslag om utredningen inte &amp;quot;visar&amp;quot; att kriterierna för bifall&lt;br&gt;är uppfyllda. Kammarrätten föreslår, enligt körkortslagens modell, att&lt;br&gt;tillstånd får meddelas den som &amp;quot;kan anses lämplig&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har liknande synpunkter och vill ifrågasätta&lt;br&gt;de allmänt hållna krav som ställs på sökanden när det gäller att &amp;quot;bevisa&amp;quot;&lt;br&gt;sina &amp;quot;personliga egenskaper&amp;quot;, vilket kan leda till svårigheter i tillämp-&lt;br&gt;ningen. Även den &amp;quot;laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter mot det allmänna&amp;quot;, som beskrivs i 1 § och 6 §, bör preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän hänvisar till tidigare remissyttranden och vid-&lt;br&gt;håller att det framstår som oegentligt att på sätt som föreslås ålägga&lt;br&gt;sökanden att &amp;quot;visa att han är lämplig&amp;quot; att bedriva servering med alko-&lt;br&gt;holdrycker. Med anledning av de avgifter som tillverkaren enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § skall betala påpekar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket att de företag som tillverkar sprit också måste betala&lt;br&gt;avgifter till Läkemedelsverket. Även de som importerar drycker som ska&lt;br&gt;användas för tekniskt bruk måste betala dubbla avgifter då de omfattas&lt;br&gt;av begreppet teknisk sprit i lagen om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO och Ungdomens Nykterhetsförbund påpekar att frågan hu-&lt;br&gt;ruvida teatrar och konsertlokaler ska få servera alkohol i pausen eller&lt;br&gt;inte ännu inte har behandlats av riksdagen och avvisar bestämt förslaget&lt;br&gt;i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län vill ifrågasätta om bestämmel-&lt;br&gt;sen i 7 kap. 8 § är utformad på ett sätt som går att förena med EU-kom-&lt;br&gt;missionens krav på objektiva regler. Länsrätten föreslår att uttrycket &amp;quot;ur&lt;br&gt;alkoholpolitisk synpunkt&amp;quot; ersätts med en beskrivning av de situationer&lt;br&gt;när serveringstillstånd kan vägras enlig 7 kap. 8 § alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget anser att det borde ingå en rätt för tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;att vägra tillverknings- och partihandelstillstånd med hänvisning till alko-&lt;br&gt;holpolitiska olägenheter, motsvarande den bestämmelse som finns när&lt;br&gt;det gäller serveringstillstånd (7 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohollagen bör enligt Socialstyrelsen överarbetas så att det på ett mer&lt;br&gt;tydligt sätt framgår att lagad mat skall tillhandahållas i samband med&lt;br&gt;servering av alkohol (7 kap. 7 §). Länsstyrelsen i Örebro län, Svenska&lt;br&gt;Restauratörsförbundet, Föreningen Sveriges Alkoholhandläggare (FLA)&lt;br&gt;och Nykterhetsrörelsens Landsförbund anser att länsstyrelserna bör vara&lt;br&gt;den instans som skall göra den alkoholpolitiska bedömningen av antalet&lt;br&gt;serveringstillstånd. Förslaget i 7 kap. 11 § avstyrks. FLA anser att det är&lt;br&gt;högst beklagligt att intryck inte tagits av de instanser som ställt sig av-&lt;br&gt;visande till förslaget. Länsstyrelsen i Dalarna är tveksam till förslaget i&lt;br&gt;7 kap. 12 § att ansökan om serveringstillstånd ska göras hos kommunen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anför att det kan finnas en risk att det alkoholpolitiska&lt;br&gt;intresset får stå tillbaka för det näringspolitiska i kommunens bedöm-&lt;br&gt;ning. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län gör liknande anmärkning-&lt;br&gt;ar. Stockholms kommun föreslår att tillsynsavgiften (7 kap. 12 §) måste&lt;br&gt;betalas for att serveringstillstånden skall gälla. Kommunen anför att man&lt;br&gt;annars kan få inleda utredning om eventuell sanktion hos länsrätten för&lt;br&gt;varje restaurang som inte betalar tillsynsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) avstyrker förslaget&lt;br&gt;att avgift skall utgå för tillsynen. Tillsynen bör enligt SHR finansieras av&lt;br&gt;skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän efterlyser att de sekretessfrågor, som kan upp-&lt;br&gt;komma vid avtal då kommunen överlåter uppgifter på annan kommun,&lt;br&gt;fristående expertis eller konsulter, belyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av rörelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket efterlyser ett förtydligande av 7 kap. 16 § så att det&lt;br&gt;framgår om överlåtelse sker från näringsidkaren eller den fysiska person&lt;br&gt;som tillståndet knutits till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket avstyrker förslaget i 7 kap. 19 § alkohollagen att läns-&lt;br&gt;rätten beslutar om återkallelse av serveringstillstånd efter ansökan av&lt;br&gt;kommun eller länsstyrelse. Enligt Domstolsverket talar såväl rättssäker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hets- som kostnadsskäl för att besluten bör ligga kvar hos länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;som rör återkallelse av serveringstillstånd. Länsstyrelsen instämmer med&lt;br&gt;alkoholpolitiska kommissionens förslag att besluten om administrativa&lt;br&gt;ingripanden även i fortsättningen bör handhas av Länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Blekingen län och Länssty-&lt;br&gt;relsen i Blekinge län är av samma åsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län, Svenska Restauratörsförbun-&lt;br&gt;det (SRF)och Föreningen Sveriges Alkoholhandläggare efterlyser ett&lt;br&gt;sammanhållet ansvar för tillstånd, tillsyn och återkallelse av tillstånd.&lt;br&gt;Länsstyrelserna anses av SRF vara mest lämpade att handha återkallelse-&lt;br&gt;ärenden och möjligen även länsrätterna. SRF tillstyrker således inte hel-&lt;br&gt;ler förslaget att ge kommunerna möjlighet att interimistiskt återkalla&lt;br&gt;tillstånd. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län föreslår att den kom-&lt;br&gt;munala nämndens beslut överklagas till länsstyrelsen. Länsrätten i Gö-&lt;br&gt;teborg och Bohuslän anser att kommunen själv bör kunna besluta om&lt;br&gt;återkallelse av serveringstillstånd och om förbud mot detaljhandel och&lt;br&gt;servering av öl. Länsrätten avstyrker alltså förslaget att länsrätten skall&lt;br&gt;pröva återkallelse av serveringstillstånd. Om förslaget ändå genomförs&lt;br&gt;bör länsstyrelsen inte ges möjlighet att istället for kommunen ansöka om&lt;br&gt;återkallelse av serveringstillstånd. Länsrätten anser inte att länsstyrelsen&lt;br&gt;överhuvudtaget ska ges talerätt i mål enligt alkohollagen då länsstyrel-&lt;br&gt;sens roll som tillsynsmyndighet bör renodlas. Även Malmö kommun och&lt;br&gt;Stockholms kommun anser att beslut om återkallelse av serveringstill-&lt;br&gt;stånd bör fattas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förlaget att serveringstillstånd&lt;br&gt;skall återkallas av länsrätten. Däremot vill kammarrätten ifrågasätta om&lt;br&gt;&amp;quot;de särskilda föreskrifter&amp;quot; som ska kunna meddelas i stället för återkal-&lt;br&gt;lelse 7 kap. 20 § (författningskommentar) är möjliga att foga till ett&lt;br&gt;tidigare lämnat tillstånd som är ett gynnande beslut. Lagen bör enligt&lt;br&gt;kammarrätten i stället innehålla uttryckliga regler som gör det möjligt att&lt;br&gt;motverka missförhållanden med nya föreskrifter. Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg tillstyrker förslaget i 7 kap. 21 § men kan inte förstå det uttalande&lt;br&gt;som görs i anslutning till förslaget om att interimistisk återkallelse i&lt;br&gt;avvaktan på slutligt beslut är möjlig med stöd av förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen. Kammarrätten anför att interimistiska beslut enlig 28 § forvaltnings-&lt;br&gt;processlagen endast kan komma i fråga i besvärsmål som är anhängiga&lt;br&gt;hos förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län ifrågasätter om det inte är bättre med ett&lt;br&gt;förfarande med underställning i analogi med 7 § lagen (1990:52) om&lt;br&gt;vård av unga, när det gäller omedelbar återkallelse av serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har liknande synpunkter och föreslår att kommu-&lt;br&gt;nen får besluta direkt om omedelbar återkallelse och att beslutet sedan&lt;br&gt;kan överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm motsätter sig, i en inledande praxis- och erfa-&lt;br&gt;renhetsskapande period, inte den förslagna ordningen med återkallelse.&lt;br&gt;Länsrätten anmärker dock att man skulle kunna tänka sig att kommu-&lt;br&gt;nerna fattar de grundläggande återkallelsebesluten med rätt att vid behov&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forordna om omedelbar verkställighet. Korrektionsbehovet borde kunna&lt;br&gt;tillgodoses genom ansökan av länsstyrelsen till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Hallands län, Svenska Restauratörsförbundet och Sveri-&lt;br&gt;ges Alkoholhandläggare anser att den stipulerade tiden på fyra veckor,&lt;br&gt;när det gäller omedelbar återkallelse av serveringstillstånd 7 kap. 21 §,&lt;br&gt;är för lång. Den av instanserna föreslagna tiden varierar mellan en vecka&lt;br&gt;till 14 dagar. Länsstyrelsen i Dalarna anser att kommunerna bör åläg-&lt;br&gt;gas att ge aktuell och fortlöpande information till länsstyrelsen för att&lt;br&gt;länsstyrelsen ska kunna ta ställning till ansökan om återkallelse, förbud&lt;br&gt;eller överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8 Tillsyn m.m. 8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Hallands län och Stockholms&lt;br&gt;kommun understryker vikten av att länsstyrelsens tillsynsansvar klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att de olika formulering-&lt;br&gt;arna i den allmänna kommentaren (s.48) och i 8 kap. 1 §, när det gäller&lt;br&gt;beskrivningarna av den nya myndighetens och länsstyrelsernas arbets-&lt;br&gt;uppgifter, avspeglar osäkerhet om rollfördelningen mellan myndigheter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Göteborgs och Bohus län påpekar att det bör fram-&lt;br&gt;gå av lagtexten eller författningskommentaren att den rutinmässiga kon-&lt;br&gt;trollen på fältet utövas av kommunen. Polismyndigheten bör endast ut-&lt;br&gt;föra kontroll på förekommen anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Alkoholhandläggare påpekar att statens kostnader&lt;br&gt;för tillsyn kommer att öka avsevärt då den nuvarande finansieringen via&lt;br&gt;avgifter faller bort vid en kommunalisering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.9 Överklagande 9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och Riksdagens ombudsmän avstyrker att länsstyrelsen&lt;br&gt;ges rätt att överklaga kommunens beslut om beviljande av serveringstill-&lt;br&gt;stånd 9 kap. 2 § alkohollagen. Domstolsverket hänvisar till de skäl mot&lt;br&gt;detta som anförts i LHD/LVM-utredningen samt att den enskilde riskerar&lt;br&gt;att hamna i en process mellan två myndigheter. Vidare påpekar Dom-&lt;br&gt;stolsverket att förslagen om utvidgad domstolsprövning innebär att dom-&lt;br&gt;stolarnas resurser behöver förstärkas, i synnerhet om länsrätterna ska&lt;br&gt;besluta om återkallelse av serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm har synpunkter på frågan om partsställning&lt;br&gt;och överklagningsrätt. Länsrätten anför bl.a. att 9 kap. 2 § förefaller ge&lt;br&gt;överklagningsrätt över såväl beslut enligt 8 kap. som vägrat &amp;quot;medgivan-&lt;br&gt;de&amp;quot; enligt 2 kap. 5 §. Man anser att länsrätten inom processramen borde&lt;br&gt;kunna besluta om delvis bifall, t.ex. genom att besluta om föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor. Länsrätten i Stockholm anser även att prövningstillstånd&lt;br&gt;borde krävas vid överklagande av varning och i mål som fullföljs efter&lt;br&gt;överklagande till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsrätten i Göteborg och Bohus län anser att det bör krävas&lt;br&gt;prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Enligt länsrätten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har arbetsgruppen inte anfört några egentliga skäl för att prövningstill-&lt;br&gt;stånd inte ska krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO och Ungdomsrörelsens Nykterhetsförbund anser att det av&lt;br&gt;den nya alkohollagen klart bör framgå att kommunmedborgare och ideel-&lt;br&gt;la organisationer ska ha rätt att överklaga beslut angående serveringstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.10 Ansvar m.m. kap 10&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO och Ungdomens Nykterhetsförbund föreslår att uppenbarhets-&lt;br&gt;rekvisitet stryks i 10 kap. 2 §. Vidare föreslås att om man säljer alkohol&lt;br&gt;till de som ännu inte uppnått lagstadgad ålder ska brottet betraktas som&lt;br&gt;grovt (10 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.11 Registrering m.m. kap. 12&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän anser att det, av integritetsskyddsskäl, bör fram-&lt;br&gt;går av bestämmelserna i 12 kap. för vilka ändamål registret får föras och&lt;br&gt;vilka tillståndshavare som får registreras där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) anför att samarbetet med den nya myndigheten&lt;br&gt;fodrar vissa ändringar i 1 § utsökningsregisterlagen (1986:617). Den nya&lt;br&gt;myndigheten bör få tillgång till kronofogdemyndigheternas utsöknings-&lt;br&gt;register för att kunna bedöma sökandens lämplighet. Riksskatteverket&lt;br&gt;förordar ett centralt utlämnande av uppgifter från RSV som har riksåt-&lt;br&gt;komst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen påpekar att den reglering som finns i 12 kap. 6 § an-&lt;br&gt;gående från vilka register som uppgift får hämtas inte innebär någon&lt;br&gt;upggiftsskyldighet för registerinnehavama. Den innebär inte heller att&lt;br&gt;sambearbetning får ske. Om utlämnande på ADB-medium är avsett&lt;br&gt;krävs ändringar i berörda registerförfattningar och ev. föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet. Får sedan uppgifterna enligt 12 kap. registreras får de&lt;br&gt;också tillföras tillsynsregistret. Datainspektionen anser även att det i&lt;br&gt;författningsarbetet finns anledning att överväga vilka samkömingar mel-&lt;br&gt;lan tillsynsregistret och andra register som ska vara tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket efterlyser även en koppling i alkohollagen till 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:89) om indrivning av statliga fordringar m.m. Alkohollagen&lt;br&gt;12 kap. 7 § bör kompletteras så att även kronofogdemyndigheterna får&lt;br&gt;uppgifter från tillståndsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket kommenterar samma paragraf i alkohollagen (12 kap.&lt;br&gt;7 §) och anför att det vore av stort värde för Livsmedelsverkets tillsyns-&lt;br&gt;arbete om verket kunde få uppgift om tillstånd som beviljas för tillverk-&lt;br&gt;ning och partihandel. Livsmedelsverket föreslår därför att man inklude-&lt;br&gt;ras bland de myndigheter som har rätt att få uppgifter på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen anför att det mot bakgrund av de i rapporten ut-&lt;br&gt;tryckta önskan om samverkan är förvånande att tullverket inte nämns&lt;br&gt;vare sig i 8 kap. 2 §, med bestämmelser om uppgiftslämnande, eller i&lt;br&gt;12 kap. 6 §. Man påpekar dock att förslagen innebär undantag från sek-&lt;br&gt;retesslagens bestämmelser och bör tolkas restriktivt. I 12 kap. General-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullstyrelsen påpekar även att det i 4 § finns dessutom en olämplig be-&lt;br&gt;gränsning av uppgifter som får registreras i tillståndsregistret vilken rör&lt;br&gt;&amp;quot;uppgift om brott...som är föremål för polisutredning&amp;quot;. Här bör ett tillägg&lt;br&gt;göras så att även brott som utreds av tullmyndigheten ingår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen menar att det finns anledning att vänta med kommunali-&lt;br&gt;seringen av serveringstillstånden. Kommunerna får, vid ett ikraftträdande&lt;br&gt;av lagen 1 januari -95 och den nya Alkohollagen på senhösten 1994, en&lt;br&gt;mycket kort tid på sig för förberedelser. Styrelsen föreslår därför att&lt;br&gt;kommunaliseringen flyttas fram till 1 januari 1996, vilket även skulle&lt;br&gt;möjliggöra informations- och utbildningsinsatser från den nya myndig-&lt;br&gt;heten och Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadskontoret, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Örebro&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän&lt;br&gt;gör liknande påpekanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet kan omöjligt acceptera att den nya alkohol-&lt;br&gt;lagen redan träder i kraft den 1 januari 1995. Kommunförbundet anser&lt;br&gt;att kommunaliseringen av tillståndsprövningen bör skjutas upp till den&lt;br&gt;1 juli 1995, bl.a. av rättsäkerhetsskäl måste kommunerna få längre tid på&lt;br&gt;sig att genomföra den nya ordningen. Även Stockholms kommun under-&lt;br&gt;stryker att kommunaliseringen av serveringstillstånden bör skjutas upp&lt;br&gt;till 1995-07-01.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen efterlyser att övergångsbestämmelserna i LHD harmoni-&lt;br&gt;seras med utredningsförslaget så att det framgår vilka LHD-regler som&lt;br&gt;ska gälla. En effekt av nuvarande skrivning i punkt 2 övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna skulle innebära att en stor del av marknaden skulle vara hän-&lt;br&gt;visade till att fortsätta att handla från Systembolaget (49 § LHD).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadskontoret har liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare begär att serveringstillstånd&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av LHD från och med 1995 skall anses var&lt;br&gt;utfärdat enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Alkoholhandläggare (FLA) kan inte inse varför nuvarande&lt;br&gt;tillstånd som gäller tills vidare skall begränsas till att gälla längst t.o.m.&lt;br&gt;1996. Om skälet är att få ompröva samtliga tillstånd så rekommenderar&lt;br&gt;FLA i stället en fortsatt aktiv samordnad tillsyn som t.ex. &amp;quot;operation&lt;br&gt;krogsansering&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen och Stadskontoret understryker att Vin &amp;amp; Sprits över-&lt;br&gt;gångsrätt att driva partihandel (innan tillstånd meddelats) inte får över-&lt;br&gt;skrida bolagets nuvarande partihandel. Vin &amp;amp; Sprit kan annars under&lt;br&gt;övergångsperioden skaffa sig konkurrensfördelar genom att utöka sin&lt;br&gt;försäljning till restaurangerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13 Övriga synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm anser att lagens innehåll inte motiverar rubriken&lt;br&gt;utan att &amp;quot;tillverkning och handel med alkoholdrycker&amp;quot; är mer adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare efterlyser man en samlad bild av behovet av delegation och&lt;br&gt;framhåller att det i frågor som ligger inom det primära lagområdet krävs&lt;br&gt;uttrycklig delegation och subdelegationsrätt från riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket påpekar att den skattemässiga registreringen och den&lt;br&gt;alkoholpolitiska tillståndsgivningen handläggs under olika förutsättningar&lt;br&gt;vilket försvårar ett samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen kan t.ex. endast ta hänsyn till objektiva kriterier&lt;br&gt;och inte de subjektiva förutsättningar ( personlig lämplighet) som före-&lt;br&gt;slås i alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund föreslår att Vin &amp;amp; Sprit AB ska ha&lt;br&gt;staten som majoritetsägare, vilket bör regleras i förslaget till ny alkohol-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anmärker att de uppgifter som hanteras hos den nya&lt;br&gt;myndigheten är av en sådan natur att sekretess måste gälla i ärendena.&lt;br&gt;En sekretessbestämmelse finns i 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;som skyddar ekonomiska förhållanden. Datainspektionen anser att ett&lt;br&gt;skydd för personliga förhållanden även bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen förespråkar att ansvaret for tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;drycker bör flyttas från Konsumentverket till den nya myndigheten, så&lt;br&gt;att en förbättrad effektivitet och samordning blir möjlig. Socialstyrelsen&lt;br&gt;anser i motsats till utredningen att det i Alkohollagen bör finnas en ut-&lt;br&gt;trycklig förbudsbestämmelse mot innehav av destillationsapparater och&lt;br&gt;aktivt kol. Styrelsen hänvisar bl.a. till förslaget i alkoholpolitiska kom-&lt;br&gt;missionens betänkande 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorian (Ds 1994:92) förslag till Prop. 1994/95:89&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Alkohollag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller tillverkning av alkoholdrycker och handel med&lt;br&gt;sådana varor. Lagen gäller också tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit finns i lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.&lt;br&gt;Föreskrifter om marknadsföring av alkoholdrycker finns, förutom i den-&lt;br&gt;na lag, även i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsfö-&lt;br&gt;ring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med alkoholdrycker förstås spritdrycker, vin, starköl och öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med vin förstås dryck som är framställd genom jäsning av saft från&lt;br&gt;druvor, bär, frukt eller rabarber och som innehåller mer än 2,25 volym-&lt;br&gt;procent men högst 22 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med starköl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med&lt;br&gt;torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och som&lt;br&gt;innehåller mer än 3,5 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med öl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat&lt;br&gt;eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och vars alko-&lt;br&gt;holhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med lättdryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller&lt;br&gt;innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med sprit förstås en vara, som innehåller alkohol i en koncentration&lt;br&gt;av mer än 2,25 volymprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje&lt;br&gt;förfarande, varigenom alkohol i sådan koncentration framställes eller&lt;br&gt;utvinnes. Vin, starköl eller öl anses dock inte som sprit. Inte heller utgör&lt;br&gt;framställning av sådan dryck tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mäsk förstås en jäsande vätska som blir sprit om den får fortsätta&lt;br&gt;att jäsa så att alkoholhalten överstiger 2,25 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkohol avses i denna lag etylalkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillverkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäljning förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning till konsument benämnes detaljhandel eller, om den sker&lt;br&gt;för förtäring på stället, servering. Annan försäljning benämnes partihan-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Tillverkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Sprit och spritdrycker får inte tillverkas utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker med högre alkoholhalt än 60 volymprocent får inte tillver-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vin, starköl eller öl får inte tillverkas utan tillstånd om det inte gäl-&lt;br&gt;ler tillverkning i hemmet for eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Närmare bestämmelser om tillverkning av alkoholdrycker och sprit&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Alkohol-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillverkare av alkoholdrycker får förfoga över av honom tillverkad&lt;br&gt;dryck for försäljning endast enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillverkare av sprit får förfoga över av honom tillverkad sprit endast&lt;br&gt;for export och, efter medgivande av Alkoholverket, for användning i&lt;br&gt;egen rörelse samt för försäljning enligt lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kärl eller behållare som innehåller starköl eller öl skall vara försed-&lt;br&gt;da med uppgift om dryckestillverkarens namn och om varuslag (starköl&lt;br&gt;eller öl). Närmare bestämmelser om märkning av starköl och öl med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Alkoholverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser för försäljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholdrycker får inte säljas om det inte föreligger rätt till det&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker med högre alkoholhalt än 60 volymprocent får inte säljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om försäljning av spritdrycker, vin och starköl for tekniskt, indu-&lt;br&gt;striellt, medicinskt, vetenskapligt eller likartat ändamål gäller lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utan hinder av denna lag får spritdrycker, vin och starköl serveras&lt;br&gt;till passagerare på järnvägståg i internationell trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad som föreskrivs i denna lag görs inte inskränkningar i den&lt;br&gt;rätt till försäljning som följer av gällande bestämmelser om tullager som&lt;br&gt;har inrättats for förvaring av proviant m.m. samt till försäljning av obe-&lt;br&gt;skattade varor i exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om rätt att förfoga över spritdrycker, vin och starköl som medförs&lt;br&gt;som proviant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik gäller särskil-&lt;br&gt;da bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall tillse&lt;br&gt;att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form&lt;br&gt;av varuprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning av annan vara än alkoholdryck får sådan dryck inte&lt;br&gt;lämnas som gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall lätt-&lt;br&gt;drycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § for-&lt;br&gt;äldrabalken får inte bedriva försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara inte säl-&lt;br&gt;jas eller utlämnas till den som inte har fyllt 20 år. Motsvarande gäller&lt;br&gt;vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om den&lt;br&gt;som inte har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker får inte säljas eller utlämnas till den som är märkbart&lt;br&gt;påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämning av alkoholdrycker skall vägras om det finns särskild anled-&lt;br&gt;ning att antaga att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utlämnar alkoholdrycker skall förvissa sig om att mottagaren&lt;br&gt;har uppnått den ålder som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 9 § inte har rätt att få sådan&lt;br&gt;vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning&lt;br&gt;tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin eller starköl får inte som gåva eller lån överlämnas&lt;br&gt;till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte som gåva eller lån överläm-&lt;br&gt;nas till den som inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon&lt;br&gt;bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får om syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger förbjuda eller inskränka försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får for visst tillfälle, om det anses påkallat för ordningens&lt;br&gt;upprätthållande, förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Partihandel, import och export&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas av den&lt;br&gt;som har meddelats partihandelstillstånd. Den som har tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd for spritdrycker, vin eller starköl skall anses ha partihandelstill-&lt;br&gt;stånd för motsvarande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet av den som har&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd for sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;införas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av handelsagent om varan utgör prov i och för dennes rörelse,&lt;br&gt;enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. av resande eller av person, som utfor arbete på transportmedel, för&lt;br&gt;eget bruk eller som gåva till närstående for dennes eller dennes familjs&lt;br&gt;personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i form av enstaka gåvoförsändelse tiil enskild person för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas&lt;br&gt;av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av enskild person, som flyttar in till landet eller återvänder hit efter&lt;br&gt;längre tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för eget eller&lt;br&gt;familjens personliga bruk, enligt bestämmelser som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. av enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genom&lt;br&gt;testamente, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personliga&lt;br&gt;bruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg&lt;br&gt;i internationell trafik, får införas i den utsträckning som krävs för serve-&lt;br&gt;ring av passagerare under tågets färd inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Starköl och öl som införs till landet skall vara försett med uppgift&lt;br&gt;om tillverkarens namn samt om varuslag på sätt som anges i 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oförtullat starköl eller öl som inte är försett med uppgift enligt&lt;br&gt;första stycket gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och för-&lt;br&gt;störing av införselreglerade varor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen får för visst fall medgiva undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som enligt 1 § är berättigad att bedriva partihandel får sälja&lt;br&gt;varorna till detaljhandelsbolaget, till den som har tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd för motsvarande varor och till den som har med-&lt;br&gt;delats serveringstillstånd för sådana varor. Varorna får också exporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad att bedriva partihandel får omforpacka&lt;br&gt;eller buteljera varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Överförs tillverknings-, partihandels- eller serveringstillstånd enligt&lt;br&gt;7 kap. 16 § på någon annan, får överlåtaren sälja sitt lager av spritdryck-&lt;br&gt;er, vin eller starköl till sin efterträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag spritdrycker, vin eller starköl säljas till den som har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd för sådana drycker eller till detaljhandelsbola-&lt;br&gt;get. Motsvarande gäller även då en tillståndspliktig verksamhet måste&lt;br&gt;avvecklas till följd av att tillståndet återkallats eller andra tvingande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra stycket gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även i fråga om öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig&lt;br&gt;att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje partihandelsställe skall, om innehavaren inte är enskild per-&lt;br&gt;son som själv förestår verksamheten, finnas en för uppgiften lämplig&lt;br&gt;person som har tillsyn över försäljningen (föreståndare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som är berättigad att bedriva partihandel med spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl ansvarar för att distributionen av varorna sker under betryg-&lt;br&gt;gande former. Detta gäller också om någon utomstående anlitas för dis-&lt;br&gt;tributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare som nämns i första stycket och som låter importera&lt;br&gt;sådan vara har från och med att varan kommit in i landet motsvarande&lt;br&gt;ansvar för distributionen av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om distribution av spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Alkohol-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Detaljhandel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall finnas ett&lt;br&gt;särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten&lt;br&gt;äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte importera, exportera elier tillverka dryck-&lt;br&gt;er som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får, med partihandelstillstånd, bedriva försäljning&lt;br&gt;till den som har serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om&lt;br&gt;särskild kontroll från statens sida skall intas i avtal som upprättas mellan&lt;br&gt;staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas förläggning&lt;br&gt;enligt riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller&lt;br&gt;genom försändning på rekvisition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försändnng på rekvisition skall på begäran ske till köpare i ort där för-&lt;br&gt;säljningsställe saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försändningen får detaljhandelsbolaget inrätta särskilt utlämnings-&lt;br&gt;ställe. Saknas också utlämningsställe, skall varan sändas med post eller&lt;br&gt;allmänt kommunikationsmedel till lämplig hållplats eller station.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara inte ut-&lt;br&gt;lämnas till köpare förrän den har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Spritdryck, vin eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran&lt;br&gt;anskaffas om inte detaljhandelbolaget finner att hinder härför föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med öl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, tillåten under villkor att lokalen, där verksamheten bedrivs, är&lt;br&gt;godkänd som livsmedelslokal enligt 22 § livsmedelslagen (1971:511) samt&lt;br&gt;att försäljning av matvaror bedrivs i lokalen. Detaljhandel med öl får&lt;br&gt;även bedrivas av detaljhandelsbolaget samt tillverkare av öl eller lätt-&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Servering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om serve-&lt;br&gt;ringstillstånd har meddelats enligt bestämmelserna i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag,&lt;br&gt;tillåten under villkor att lokalen, där verksamheten bedrivs, är godkänd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som livsmedelslokal enligt 22 § livsmedelslagen (1971:511) samt att serve-&lt;br&gt;ring av mat samtidigt bedrivs i lokalen. Motsvarande gäller för den som&lt;br&gt;enligt 23 § nämnda lag har meddelats särskilt tillstånd att yrkesmässigt&lt;br&gt;hantera livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har meddelats serveringstillstånd får härutöver servera öl i&lt;br&gt;enlighet med tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Servering som äger rum med tillstånd enligt denna lag skall ske med&lt;br&gt;återhållsamhet och får inte föranleda olägenheter i fråga om ordning och&lt;br&gt;nykterhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På ställe med serveringstillstånd enligt denna lag, skall tillståndsha-&lt;br&gt;varen eller av honom utsedd serveringsansvarig personal utöva tillsyn&lt;br&gt;över serveringen och vara närvarande under hela serveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsansvarig personal skall med hänsyn till sina egenskaper och&lt;br&gt;övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla vilka personer&lt;br&gt;som har utsetts till ansvariga för alkoholserveringena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast anlitas per-&lt;br&gt;sonal som är anställd av tillståndshavaren. Restaurangskolor med serve-&lt;br&gt;ringstillstånd får dock i utbildningssyfte även anlita restaurangskolans&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Servering av öl får påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av&lt;br&gt;andra alkoholdrycker tidigast klockan 12.00. Servering av alkoholdrycker&lt;br&gt;skall avslutas senast klockan 01.00. Tillståndsmyndigheten får dock&lt;br&gt;förordna om andra tider för serveringens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serveringsti-&lt;br&gt;dens utgång (stängningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för trafikservering och hotellrum med mini-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som har serveringstillstånd är skyldig att köpa alla spritdrycker,&lt;br&gt;allt vin och allt starköl som behövs för rörelsen av någon som har parti-&lt;br&gt;handelstillstånd för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priser på alkoholdrycker får vid servering inte sättas lägre än inköps-&lt;br&gt;priset för varan jämte skäligt tillägg. Priserna skall avvägas så att försälj-&lt;br&gt;ning av drycker med högre alkoholhalt inte främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § På serveringsställe får åtgärder inte vidtas i syfte att förmå gäst till&lt;br&gt;inköp av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Från serveringsställe får inte någon medföra eller tillåtas medföra&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl. Detta gäller inte hotellrum med minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § På ställe med serveringstillstånd får inte någon dricka eller tillåtas&lt;br&gt;dricka andra alkoholdrycker än vad som har serverats i enlighet med&lt;br&gt;tillståndet. Detta gäller dock inte på hotellrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på ser-&lt;br&gt;veringsställe där alkoholdrycker inte får serveras eller i lokal, som yrkes-&lt;br&gt;mässigt upplåts för anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid&lt;br&gt;vilka mat eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller genom dennes&lt;br&gt;försorg och där servering av alkoholdrycker inte är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker som inte får serveras i lokal som avses i denna para-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;graf får inte heller förvaras i sådan lokal eller därtill hörande utrymme&lt;br&gt;annat än om det är uppenbart att drycken inte är avsedd att drickas på&lt;br&gt;stället.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillstånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd och partihandelstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillverkningstillstånd och partihandelstillstånd får endast meddelas&lt;br&gt;den som visar sig lämplig att utöva verksamheten med hänsyn till eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden,lagermöjligheter, personliga egenskaper och om-&lt;br&gt;ständigheter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ta särskild hänsyn till om sökanden visar&lt;br&gt;sig lämplig med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa tillstån-&lt;br&gt;dets giltighet till viss tid, samt meddela de föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl&lt;br&gt;eller begränsas till en eller flera av dessa varor. Partihandelstillstånd kan&lt;br&gt;gälla spritdrycker, vin och starköl eller begränsas till en eller två av&lt;br&gt;dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillverkningstillstånd och partihandelstillstånd meddelas av Alkohol-&lt;br&gt;verket. Ansökan om tillstånd skall göras skriftligen. Regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bestämmande, Alkoholverket meddelar närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilken utredning som skall bifogas ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som hos Alkoholverket ansöker om tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;skall betala ansökningsavgift. Den som beviljas tillstånd skall även beta-&lt;br&gt;la en årlig tillsynsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar om avgifternas storlek och får meddela ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om sådana avgifter. Efter bemyndigande av regeringen får&lt;br&gt;Alkoholverket meddela sådana ytterligare föreskrifter om avgifter som&lt;br&gt;inte gäller avgifternas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Serveringstillstånd kan avse servering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till allmänheten året runt, årligen under viss tidsperiod, vid ett en-&lt;br&gt;staka tillfälle eller under en enstaka tidsperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till förening, företag eller annat slutet sällskap året runt, årligen&lt;br&gt;under en viss tidsperiod, vid ett enstaka tillfälle eller under en enstaka&lt;br&gt;tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd kan avse servering på luftfartyg, fartyg eller järn-&lt;br&gt;vägståg i inrikes trafik (trafikservering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TilLtåndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa serve-&lt;br&gt;ringstillståndets giltighet till viss tid, samt meddela de föreskrifter som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller be-&lt;br&gt;gränsas till en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som söker serveringstillstånd skall visa att han är lämplig att&lt;br&gt;bedriva servering av alkoholdrycker och att serveringsstället uppfyller&lt;br&gt;kraven i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ta särskild hänsyn till om sökanden visar&lt;br&gt;sig lämplig med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillstånd för servering till allmänheten får endast meddelas om ser-&lt;br&gt;veringsstället har ett kök för allsidig matlagning och kan tillhandahålla&lt;br&gt;lagad mat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsstället skall ha ett tillfredställande antal sittplatser för gäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för tillfällig servering eller till slutet sällskap får meddelas om&lt;br&gt;serveringsstället tillhandahåller lagad mat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första eller andra stycket får serveringstillstånd med-&lt;br&gt;delas för vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Alkoholser-&lt;br&gt;veringen får dock endast ske i pauser under pågående föreställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av alkoholdrycker från minibarer på hotellrum får ske på&lt;br&gt;hotell med serveringstillstånd. Regeringen, eller efter regeringens be-&lt;br&gt;stämmande, Alkoholverket får meddela närmare bestämmelser om serve-&lt;br&gt;ringens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om serveringen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk&lt;br&gt;synpunkt får serveringstillstånd vägras även om sökanden uppfyller kra-&lt;br&gt;ven i 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Serveringstillstånd hänför sig till viss lokal eller annat avgränsat&lt;br&gt;utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av&lt;br&gt;serveringslokalema kräver särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten.&lt;br&gt;Drinkbar skall vara en mindre väsentlig del av restaurangen, inrättad i&lt;br&gt;nära anslutning till matsal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillstånd till annan servering av spritdrycker, vin och starköl än&lt;br&gt;trafikservering meddelas av den kommun där serveringsstället är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till trafikservering meddelas av den kommun, där det företag&lt;br&gt;som vill bedriva serveringen har sitt säte. Har företaget inte säte inom&lt;br&gt;landet, meddelas tillstånd av Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas&lt;br&gt;av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dem som av kommunen erhållit tillstånd enligt denna lag får kom-&lt;br&gt;munen även ta ut avgift för tillsyn enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En ansökan om serveringstillstånd enligt 4 § första stycket, som&lt;br&gt;inte avser ett enstaka tillfälle eller enstaka tidsperiod får inte bifallas&lt;br&gt;utan att polismyndighetens yttrande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om serveringstillstånd avser servering inom eller invid&lt;br&gt;militärt område får den dessutom inte bifallas utan att yttrande inhämtats&lt;br&gt;från vederbörande militära chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller även i fråga om överföring av ser-&lt;br&gt;veringstillstånd enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kommunen får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter&lt;br&gt;som enligt denna lag åvilar kommun, skall helt eller delvis ombesörjas&lt;br&gt;av den andra kommunen. Kommunen får dock inte med stöd av denna&lt;br&gt;bestämmelse överlåta befogenhet att avgöra ärenden enligt 7 kap. 11-17,&lt;br&gt;19, 21 och 22 §§ samt 3 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av rörelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Överlåter tillståndshavare rörelsen, kan tillståndsmyndigheten över-&lt;br&gt;föra tillståndet på förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har den som fått tillstånd enligt denna lag avlidit eller fått förvalta-&lt;br&gt;re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen&lt;br&gt;och vill dödsboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras&lt;br&gt;till tillståndsmyndigheten. Anmälan skall ha inkommit senast två må-&lt;br&gt;nader efter dödsfallet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan inte&lt;br&gt;kommit in inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag&lt;br&gt;anmälningstiden utgick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som fått tillstånd försatts i konkurs, upphör tillståndet att gäl-&lt;br&gt;la. Vill konkursboet eller konkursförvaltaren fortsätta rörelsen skall an-&lt;br&gt;sökan därom göras till tillståndsmyndigheten. Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall behandla en sådan ansökan med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§ Alkoholverket skall återkalla tillverknings- och partihandelstillstånd&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätten enligt tillståndet inte längre utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de för sådant tillstånd gällande bestämmelserna i denna lag, eller i&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av denna lag, inte följs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd inte läng-&lt;br&gt;re föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Länsrätten skall på ansökan av kommunen återkalla serveringstill-&lt;br&gt;stånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte endast tillfälligt uppkommer sådan olägenhet som avses i&lt;br&gt;6 kap. 2 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de för serveringstillstånd gällande bestämmelserna i denna lag, eller&lt;br&gt;i föreskrifter meddelade med stöd av denna lag, inte följs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§ inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen ansökt om återkallelse av serveringstillstånd får&lt;br&gt;länsstyrelsen göra ansökan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I stället för återkallelse enligt 18 eller 19 § kan tillståndshavaren,&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger, meddelas varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kommunen får besluta att omedelbart återkalla ett serveringstill-&lt;br&gt;stånd, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är sannolikt att tillståndet kommer att återkallas vid slutlig pröv-&lt;br&gt;ning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rättens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till risken för fortsatta&lt;br&gt;olägenheter i samband med serveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om omedelbar återkallelse upphör att gälla om inte ansökan om&lt;br&gt;återkallelse kommit in till länsrätten inom fyra veckor efter det att beslu-&lt;br&gt;tet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i&lt;br&gt;fråga om ordning och nykterhet, eller följs inte bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag, får länsrätten på ansökan av kommunen förbjuda den som bedriver&lt;br&gt;försäljningen att fortsätta verksamheten eller, om mildrande omständig-&lt;br&gt;heter föreligger, meddela honom varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan görs av den kommun där försäljningsstället är beläget. Saknas&lt;br&gt;fast försäljningsställe äger 11 § andra stycket motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen ansökt om förbud att fortsätta verksamhet får läns-&lt;br&gt;styrelsen göra ansökan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholverket utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och kan utfärda allmänna råd till vägledning for tillämpningen&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i la-&lt;br&gt;gen om servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen&lt;br&gt;och av polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar ock-&lt;br&gt;så tillsyn över servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På begäran av annan tillsynsmyndighet skall kommunen lämna de&lt;br&gt;uppgifter som myndigheten behöver for tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall underrätta annan tillsynsmyndighet om förhål-&lt;br&gt;landen som är av betydelse for dessa myndigheters tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet samt länsstyrelsen om den som har tillstånd enligt denna lag bris-&lt;br&gt;ter i sina åligganden att erlägga skatter eller socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av tillståndsmyndighet eller länsstyrelse skall skattemyndig-&lt;br&gt;heter och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller&lt;br&gt;avgifter lämna uppgifter som tillståndsmyndigheten eller länsstyrelsen&lt;br&gt;behöver för tillståndsprövning eller tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som erhållit tillstånd enligt denna lag skall hos tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten i förväg anmäla när han tänker påbörja verksamheten. Sådan&lt;br&gt;anmälan skall även göras om verksamheten läggs ned eller om avbrott&lt;br&gt;görs i den. Anmälan skall också göras i de fall verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning förändras eller om det i övrigt sker någon förändring i verksam-&lt;br&gt;heten som är av betydelse for tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger även vid betydande förändringar av&lt;br&gt;ägarförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om tillsynsmyndighet begär det skall tillståndshavare medge tillträde&lt;br&gt;till driftsställe med tillhörande lokaler, tillhandahålla handelsböcker och&lt;br&gt;övriga handlingar som rör verksamheten, utan ersättning biträda med&lt;br&gt;handräckning vid tillsynen, lämna varuprover som behövs samt redovisa&lt;br&gt;uppgifter om verksamhetens omfattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bokföring i rörelse som är tillståndspliktig enligt denna lag skall&lt;br&gt;vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver&lt;br&gt;rörelsen är skyldig att på anfordran av tillsynsmyndighet förete bok-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foringen i rörelsen. Han är dessutom skyldig att lämna statistiska uppgif-&lt;br&gt;ter i enlighet med de föreskrifter regeringen, eller efter regeringens be-&lt;br&gt;stämmande, Alkoholverket meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran fä upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsyn enligt denna lag. För fullgörande av&lt;br&gt;åliggandena enligt 1 § är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till&lt;br&gt;rörelsens lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna det bistånd som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Alkoholverkets och kommunens beslut enligt denna lag får överkla-&lt;br&gt;gas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får överklaga kommunens beslut om beviljande av ser-&lt;br&gt;veringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forslar, döljer eller förvarar sprit eller spritdrycker, som uppenbarli-&lt;br&gt;gen är olovligt tillverkade, eller mäsk, som uppenbarligen är avseddda&lt;br&gt;för olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker, döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller, om tillstånd inte behövs,&lt;br&gt;utan rätt enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat&lt;br&gt;sätt än som sägs i 6 kap. 5 § , döms för olovlig försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Är brott som anges i 1 eller 2 § grovt, döms till fängelse i högst&lt;br&gt;fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;br&gt;det har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i&lt;br&gt;större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som innehar spritdrycker, vin eller starköl i uppenbart syfte att&lt;br&gt;olovligen sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt&lt;br&gt;annan i strid med 3 kap. 10 § döms för olovligt anskaffande av alko-&lt;br&gt;holdrycker till påföljd som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alko-&lt;br&gt;holdrycker i strid med 3 kap. 9 § till någon som inte har uppnått före-&lt;br&gt;skriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat be-&lt;br&gt;rusningsmedel, eller vid partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs&lt;br&gt;i 4 kap. 6 § första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återför-&lt;br&gt;sälja varan, döms för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig dryckeshantering dömes också den som försäljer öl i strid&lt;br&gt;med förbud som meddelats enligt 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § eller tillåter alkoholförtäring i strid med 6 kap. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Är gärning som avses i 1, 2 och 4-7 §§ att anse som ringa skall inte&lt;br&gt;dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För försök eller förberedelse till brott som avses i 1, 2 och 6 §§ dö-&lt;br&gt;mes till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning som avses i 1-7 §§ eller vid försök&lt;br&gt;eller förberedelse till brott enligt första stycket, äger 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken sprit, mäsk eller&lt;br&gt;alkoholdrycker har överlåtits för personligt bruk skall dock vara fri från&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ansvar för olovlig införsel och utförsel av alkoholdrycker finns&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förverkande och beslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Sprit, alkoholdrycker och mäsk som har varit föremål för brott enligt&lt;br&gt;denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras&lt;br&gt;förverkade. Förverkande av alkoholdrycker kan ske även hos den som är&lt;br&gt;fri från ansvar från brottet enligt 10 kap. 9 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har sprit eller alkoholdrycker olovligen tillverkats enligt denna lag&lt;br&gt;skall även destillationsapparater, apparatdelar och redskap som har an-&lt;br&gt;vänts vid tillverkningen, råämnen som uppenbarligen varit avsedda för&lt;br&gt;tillverkningen och beredningen samt kärl och emballage i vilket varorna&lt;br&gt;har förvarats, förklaras förverkade. Likaså skall förråd av renings- och&lt;br&gt;filtreringsmedel vilka uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av&lt;br&gt;olovligen tillverkad sprit förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett förordnande om förverkande skulle vara obilligt, får förver-&lt;br&gt;kandet helt eller delvis efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om sprit, alkoholdryck eller mäsk som kan antas bli förver-&lt;br&gt;kad enligt denna lag gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker m.m. i tillämpliga delar. Alkoholdryck som har lagts upp&lt;br&gt;på tullager skall anses som förverkad om den inte har tagits ut från upp-&lt;br&gt;laget inom 30 dagar från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller&lt;br&gt;även i fråga om sådan dryck som för tillfällig förvaring har omhänderta-&lt;br&gt;gits av tullmyndighet utan att läggas upp på tullupplag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Chefen för utrikesdepartementet får med undantag från 6 kap. 5 och&lt;br&gt;9 §§ på begäran av främmande stat och internationell organisation som&lt;br&gt;avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Registrering m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholverket skall för de ändamål som anges i 2 § föra ett till-&lt;br&gt;ståndsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillståndsregistret får användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handläggning av ärenden om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillsyn över tillståndshavare samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik be-&lt;br&gt;träffande ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillståndsregistret får innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har haft tillstånd enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som ansöker om tillstånd enligt lagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har ansökt om tillstånd enligt lagen. Regeringen får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om registrering av uppgifter även i fråga om olika före-&lt;br&gt;trädare för en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I registret får beträffande den som avses i 3 § registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om namn, person- eller registreringsnummer, adress och&lt;br&gt;telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om brott för vilket den registrerade dömts eller brott för&lt;br&gt;vilket åtal väckts eller som är föremål för polisutredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om registrering av mervärdeskatteskyldighet, punktskatte-&lt;br&gt;skyldighet och upplagshavare enligt skattelagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om restförda skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om den verksamhet som tillstånd avser eller söks för och&lt;br&gt;om särskilda föreskrifter som kan ha meddelats för denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om brott mot föreskrifter, företagna inspektioner och andra&lt;br&gt;omständigheter av betydelse för tillsyn av verksamheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, annan uppgift&lt;br&gt;som har betydelse för handläggningen av ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I tillståndsregistret får anges myndighetens beslut i ärenden enligt&lt;br&gt;lagen, liksom domstols beslut, och de bestämmelser som har tilämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får också innehålla uppgifter om tidpunkt för registrerade för-&lt;br&gt;hållanden samt tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna&lt;br&gt;behövs för att tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter till tillståndsregistret får hämtas från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. polisregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. register hos kronofogdemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. register hos kommun som rör serveringstillstånd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. olika skatteregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att uppgifter till registret får hämtas även&lt;br&gt;från andra register som förs av statlig eller kommunal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Utlämnande av uppgifter i tillståndsregistret på medium för auto-&lt;br&gt;matisk databehandling får ske för de ändamål och i den utsträckning&lt;br&gt;som anges nedan till följande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;misstanke om&lt;br&gt;brott enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;verksamhet som&lt;br&gt;Omfattas av&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och&lt;br&gt;lagforing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter ur registret får lämnas ut till kommun och länsstyrelse i&lt;br&gt;den mån uppgifterna är av betydelse for tillståndsprövning eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Gallring av registerinformation som inte behövs för handläggning av&lt;br&gt;ett ärende enligt denna lag skall göras under femte kalenderåret efter det&lt;br&gt;att uppgiften registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från gallring for att bevara ett urval av&lt;br&gt;material för forskningens behov. Sådant material skall lämnas över till&lt;br&gt;en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillståndshavare och de som söker tillstånd skall på lämpligt sätt&lt;br&gt;ges information om registret. Informationen skall innehålla en beskriv-&lt;br&gt;ning av de uppgifter som registret innehåller samt upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd&lt;br&gt;enligt datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling och bevarande av uppgifter som gäller för&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 då lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m. och lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker skall upphöra att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Serveringstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet fortsätter&lt;br&gt;att gälla under 1995 och 1996 om inte illstånd enligt den nya lagen med-&lt;br&gt;delats dessförinnan. I fråga om sådant äldre tillstånd gäller fortfarande&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1977:293; om handel med drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Andra tillståd som har meddelats före ikraftträdandet, liksom parti-&lt;br&gt;handelsbolagets och detaljhandelsbolagets rätt enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;skall gälla som tillstånd enligtden nya lagen till dess nytt tillstånd er-&lt;br&gt;hållits, dock längst t.o.m. den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;alkoholpolitiska kommissionens delbetänkande&lt;br&gt;Serveringsbestämmelser - Förslag till ändringar i&lt;br&gt;lagen (1977:293) om handel mea drycker (LHD)&lt;br&gt;SOU 1993:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Delbetänkande remissbehandlades under perioden Juni-Oktober 1993.&lt;br&gt;Följande instanser har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rappor-&lt;br&gt;ten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Rikspolisstyrelsen, Överbefälhava-&lt;br&gt;ren, Domstolsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Skolverket,&lt;br&gt;Livsmedelsverket, Konsumentverket, Konkurrensverket, Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän (JO), Kommerskollegium, Näringsfrihetsombudsmannen,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Länsrätten i Göteborgs- och Bohus län, Länsrätten i Örebro&lt;br&gt;län, Länsrätten i Hallands län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jämtlands län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Malmöhus&lt;br&gt;län, Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i Göteborg,&lt;br&gt;Polismyndigheten i Umeå, Polismyndigheten i Norrköping, änsstyrelsen&lt;br&gt;i Östergötlands län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Stockholms kommun, Haninge kommun, Uppsala&lt;br&gt;kommun, Linköpings kommun, Kalmar kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Borlänge kommun, Sundsvalls kommun, Kalix kommun, Halmstads&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Norrköpings kommun, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Hotell- och Restaurangan-&lt;br&gt;ställdas förbund, Handelstjänstemannaförbundet, Sveriges Hotell- och&lt;br&gt;Restaurangförbund (SHR), Svenska Bryggareföreningen, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges socialchefer (FSS), Föreningen Länsstyrelsens Alkoholhand-&lt;br&gt;läggare, Alkoholproblematikernas riksorganisation (ALRO), Centralför-&lt;br&gt;bundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Scandinavien&lt;br&gt;Airlines System, Statens Järnvägar, Systembolaget AB, Trafikresturanger&lt;br&gt;AB, Nykterhetsrörelsens landsförbund, IOGT-NTO, De Kristna Sam-&lt;br&gt;fundens Nykterhetsrörelse, Sveriges Blåbandsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har spontana yttrande inkommit från: MHF-Ungdom, Stats-&lt;br&gt;tjänstemannaförbundet, Kristna Socialdemokraterna, Länsstyrelsernas&lt;br&gt;Socialtjänstförening (LSF), Umeå kommun, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel, Helsingborgs stad, Lärarnas missionsförening, Riksförbundet&lt;br&gt;Kristen fostrans lokalavdelning i Stockholm, Vita Bandet Stockholmsdis-&lt;br&gt;triktet, Kristdemokratiska samhällspartiets kvinnoförbunds lokalförening&lt;br&gt;i Stockholms stad och län samt Teatrarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtta stycken remissinstanser svarar att de inte har några synpunkter&lt;br&gt;eller avstår från att lämna synpunkter på Alkoholpolitiska kommissio-&lt;br&gt;nens forslag: Överbefälhavaren, Statskontoret, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, Kommerskollegium, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Uppsala kommun och Statens Järnvägar. Ytterligare två in-&lt;br&gt;stanser har avstått från att yttra sig men gör ändå några anmärkningar,&lt;br&gt;det är Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och&lt;br&gt;Svenska Bryggarföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sex instanser har inte svarat: Haninge kommun, Halmstads kommun,&lt;br&gt;Handelstjänstemannaförbundet, Alkoholproblematikernas riksorganisa-&lt;br&gt;tion (ALRO) Skandinavien Airlines System.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska kommissionen tillsattes 1991 med uppdrag att utvärdera&lt;br&gt;den hittillsvarande alkoholpolitiken och lägga fram ett forslag till en&lt;br&gt;strategi for framtiden. 1 uppdraget ingick även att se över de regler som&lt;br&gt;nu finns for tillståndsgivning till restauranger, liksom bestämmelserna&lt;br&gt;om hur serveringen skall bedrivas. Lagstiftningen tillämpning skulle&lt;br&gt;även analyseras. Kommissionens utredning av serveringspolitiken lades&lt;br&gt;fram i det här aktuella delbetänkandet, Serveringsbestämmelser - För-&lt;br&gt;slag till ändringar i lagen om handel med drycker (SOU 1993:50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommande sammanställningen har huvudsakligen koncentrerats på&lt;br&gt;remissinstansernas invändningar eller förslag till justeringar av kommis-&lt;br&gt;sionens forslag. Det är endast när instansen i klartext uttalar att man&lt;br&gt;tillstyrker kommissionens forslag som detta har noterats. Ett stort antal&lt;br&gt;instanser har endast kommenterat några få förslag och säger sig i övrigt&lt;br&gt;inte ha några invändningar eller kommentarer. Det är alltså fler instanser&lt;br&gt;som tillstyrker kommissionens förslag än vad som här redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till kommissionens förslag.&lt;br&gt;Många instanser anser i synnerhet att det är positivt att det görs en över-&lt;br&gt;syn av LHD och att onödiga detaljregleringar avskaffas samtidigt som&lt;br&gt;det sker en skärpning av lagen på vissa områden. De anmärkningar som&lt;br&gt;görs är mer inriktade på form än sakinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsen har flera invändningar till kommissionens förslag&lt;br&gt;utom i de delar som innebär en skärpning av nuvarande regler. IOGT-&lt;br&gt;NTO anser sig även ha svårt att bedöma förslagen då det av delbetän-&lt;br&gt;kandet inte framgår hur kommissionen tänkt sig att den alkoholpolitiska&lt;br&gt;strategin i stort bör utformas. Nykterhetsrörelsens största invändning är&lt;br&gt;annars att man tolkar det som att alkoholens tillgänglighet, och därmed&lt;br&gt;även den totala alkoholkonsumtionen, kommer att öka med kommissio-&lt;br&gt;nens förslag. Generellt så gör dock inte länsstyrelserna och kommunerna&lt;br&gt;denna tolkning av kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser gör inte några kommentarer angående de eventuella&lt;br&gt;alkoholpolitiska konsekvenserna av kommissionens förslag utan begrän-&lt;br&gt;sar sina synpunkter till de förslag som rör instansens verksamhetsområ-&lt;br&gt;de. De områden som särskilt föranlett kommentarer och även invänd-&lt;br&gt;ningar från flera instanser är Matens andel av försäljningen, Till-&lt;br&gt;ståndsprövning, Besvärsrätt, Tillsyn och Sanktionssystem. I anslutning&lt;br&gt;till dessa avsnitt i görs i denna sammanställning korta sammanfattningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de synpunkter som instanserna framfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande görs inramade referat av kommissionens olika förslag så&lt;br&gt;som de presenteras i delbetänkandet ( SOU 1993:50 s. 10-17). För kom-&lt;br&gt;missionens förslag till lagparagrafer, samt utförligare resonemang kring&lt;br&gt;förslagen, hänvisas till betänkandet. Remissinstansernas synpunkter har&lt;br&gt;organiserats enligt principen att tillstyrkanden refereras först och avstyr-&lt;br&gt;kanden sist. I mittpartiet har instanser som endast gör vissa påpekanden,&lt;br&gt;samt de som har vissa förbehåll samlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Mindre krångel och detaljreglering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Matens andel av försäljningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Idag gäller att servering av mat måste uppgå till en &amp;quot;betydande del&lt;br&gt;av rörelsen&amp;quot; för att man skall få servera starkare drycker än öl klass&lt;br&gt;II. Detta leder till en resurskrävande detaljkontroll, med begränsat&lt;br&gt;alkoholpolitiskt värde. Kommissionen anser att &amp;quot;den svenska model-&lt;br&gt;len&amp;quot; med ett samband mellan mat och alkoholservering skall finnas&lt;br&gt;kvar, men enklare utformad. För tillstånd bör det räcka med ett god-&lt;br&gt;känt restaurangkök och att lagad mat tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till kommissionens förslag.&lt;br&gt;Flera instanser påpekar dock att förslaget att kräva ett godkant restau-&lt;br&gt;rangkök och att lagad mat tillhandahålls kan innebära en skärpning av&lt;br&gt;nuvarande regler på ett sätt som kanske inte varit kommissionens avsikt.&lt;br&gt;Restauranger som t.ex. utnyttjar mikrovågsugn eller cateringföretag skul-&lt;br&gt;le inte få serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom, Statstjänstemannaförbundet och Umeå kommun instäm-&lt;br&gt;mer i behovet av förenkling av serveringsbestämmelsema och tillstyrker&lt;br&gt;kommissionens förslag i denna del. Det ses även som viktigt att kopp-&lt;br&gt;lingen mellan mat- och alkoholservering finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsstyrelsen i Jämtlands län är positiv till kommissionens för-&lt;br&gt;slag. Länsstyrelsen tillägger att man förordar en helhetssyn på rörelsen&lt;br&gt;vid tillståndsgivning och att det bör krävas av ett serveringsställe att man&lt;br&gt;i sin annonsering och framtoning betonar att mat serveras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppenbar risk föreligger annars att en förskjutning i konsumtions-&lt;br&gt;mönstret mot ökad dryckeskonsumtion kommer att ske i redan befintliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restauranger. Det är mycket viktigt att en restaurang även i fortsättning-&lt;br&gt;en måste kunna tillhandahålla mat under hela den tid som servering av&lt;br&gt;alkoholdrycker pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län påpekar däremot att &amp;quot;förslaget beträf-&lt;br&gt;fande matens andel av försäljningen inte ger utrymme för renodlade&lt;br&gt;pubar. Eftersom sådana serveringsställen idag finns och även i framtiden&lt;br&gt;kommer att vara efterfrågade bör det i lagen öppnas en möjlighet att ge&lt;br&gt;tillstånd för sådana.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Livsmedelsverk har synpunkter på vad som avses med &amp;quot;kök&lt;br&gt;som är godkänt&amp;quot; och lämnar följande kommentar angående 41 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 41 § i förslaget anges att tillstånd för servering till allmänheten för&lt;br&gt;endast meddelas den som har ett serveringsställe med kök som är god-&lt;br&gt;känt för allsidig matlagning och som tillhandahåller lagad mat. Med&lt;br&gt;&amp;quot;kök som är godkänt&amp;quot; torde avses en livsmedelslokal som är godkänd&lt;br&gt;för storhushållsverksamhet. Kravet på att lagad mat skall tillhandahållas&lt;br&gt;kan uppfyllas av ett mottagningskök. 1 ett sådant kök sker ingen eller&lt;br&gt;mycket begränsad beredning av mat. Färdig mat kan tas från annat kök,&lt;br&gt;exempelvis cateringkök, i mottagningsköket sker endast uppläggning av&lt;br&gt;maten och dylikt. Det kan gälla ganska omfattande servering som smör-&lt;br&gt;gåsbord eller julbord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket ser positivt på kommissionens förslag men har in-&lt;br&gt;vändningar mot det föreslagna kravet på utbud av lagad mat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket kan inte finna att kommissionen övertygande har&lt;br&gt;motiverat de till synes skärpta kraven vad gäller krav på allsidig mat-&lt;br&gt;lagning och restaurangkökets utformning. Denna detaljreglering riskerar&lt;br&gt;att försvåra försök till effektivisering genom t.ex. förenklad, effektiv och&lt;br&gt;nyskapande mathållning/../.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kan även innebära att verksamhet som utnyttjar cateringföre-&lt;br&gt;tag som leverantörer inte får tillstånd att servera alkohol. Konkurrensver-&lt;br&gt;ket anser &amp;quot;att utöver en strikt alkoholpolitisk bedömning samt lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning av sökanden och dennes lokal bör ingen ytterligare detalj-&lt;br&gt;styrning av verksamheten ske&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall har liknande invändningar vad gäller kravet&lt;br&gt;på restaurangköket och påpekar att modem matlagning innebär olika&lt;br&gt;krav på köksutrustning och att det därför förefaller onödigt att specifice-&lt;br&gt;ra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för rätten till tillstånd bör i stället vara att sökanden avser&lt;br&gt;att tillhandahålla vad som enligt normalt språkbruk är att anse som lagad&lt;br&gt;mat och möjligen därutöver att köksutrustningen är sådan att den medger&lt;br&gt;att sådan mat kan serveras under betryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (SHR) har invändningar&lt;br&gt;mot delar av förslaget och avstyrker att restaurangerna måste ha ett eget&lt;br&gt;kök. Däremot tillstyrks att lagad mat skall serveras för att få ett serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restaurangen måste fritt få bestämma hur och var maten produceras.&lt;br&gt;Det viktigaste är att gästerna får tillgång till matservice och inte att res-&lt;br&gt;taurangen har ett eget kök. Kommissionens resonemang på denna del&lt;br&gt;menar man binder restaurangnäringen på ett olyckligt och för framtiden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hämmande sätt./.../ Matutbudet bör dock vara en varaktig del i rörelsen&lt;br&gt;så att det är en permanent, inte tillfällig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län anser som ovanstående instanser att&lt;br&gt;förslaget innebär en skärpning av nuvarande regler på ett sätt som inte&lt;br&gt;kan ha varit kommissionens avsikt. Förslaget att lagad mat ska kunna&lt;br&gt;tillredas av råvaror skulle innebära att flera Restauranger som i dag har&lt;br&gt;tillstånd inte skulle ha tillräckligt kvalificerade kök. Förutom att problem&lt;br&gt;kan skapas vid förslagets genomförande så kan det finnas risk för att&lt;br&gt;&amp;quot;det uppstår rörelser med 'utställningskök' tillkomna endast för att visas&lt;br&gt;upp vid myndigheternas inspektionsbesök&amp;quot;. Kravet att tillhandahålla mat&lt;br&gt;under hela serveringstiden uppfylls inte heller av de många kvällsöppna&lt;br&gt;Restauranger, som stänger köket vid 23-tiden. Länsstyrelsen i Östergöt-&lt;br&gt;lands län efterlyser vidare en samordning mellan LHD och livsmedelsla-&lt;br&gt;gen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kunde möjligen ske så att miljöförvaltningarnas godkännande&lt;br&gt;skulle resultera i en &amp;quot;klassificering&amp;quot; av restauranger i grupper. I lagen&lt;br&gt;om handel med drycker och i kommunens riktlinjer fick sedan anges&lt;br&gt;vilka alkoholdrycker de olika grupperingarna skulle vara kvalificerade&lt;br&gt;for. En bedömning med samtliga tillståndskriterier skulle därefter få&lt;br&gt;göras från denna utgångspunkt. En sådan ordning skulle också göra det&lt;br&gt;möjligt for handläggande tjänstemän på de olika myndighetema/forvalt-&lt;br&gt;ningama att visa upp ett &amp;quot;gemensamt ansikte&amp;quot; mot sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare (FLA) anför i stort&lt;br&gt;sett samma motiv och argument for en harmonisering mellan LHD och&lt;br&gt;livsmedelslagen. Även FLA förordar någon sorts indelning av restau-&lt;br&gt;rangerna i klasser enligt typ av alkoholtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anmärker att &amp;quot;41 § bör omformuleras så att det tydliga-&lt;br&gt;re framgår att lagad mat måste tillhandahållas under hela tiden som&lt;br&gt;servering av spritdrycker, vin eller starköl pågår.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kammarätten anser att 40 § bör bearbetas lagtekniskt då det sista&lt;br&gt;stycket i förslaget framstår som obegripligt mot bakgrund av innehållet&lt;br&gt;i det första stycket. Språket i det första stycket bör även ses över.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Självservering och drinkbarer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. självservering av spritdrycker, vin och starköl är förbjuden utan&lt;br&gt;särskilt tillstånd. Självservering kan betyda att gäst i samband med&lt;br&gt;brickservering av mat även får ta med sig ett glas vin eller öl till&lt;br&gt;bordet. Detta kan också betyda att gäster &amp;quot;går omkring i lokalen med&lt;br&gt;glas i handen&amp;quot;, vilket i princip inte är tillåtet. För att få inrätta en&lt;br&gt;drinkbar krävs också särskilt tillstånd. Kommissionen föreslår att&lt;br&gt;dessa förbud tas bort. Drinkbarer får emellertid inte bli alltför domi-&lt;br&gt;nerande. Därför behålles en regel om att de skall utgöra en mindre&lt;br&gt;del av restaurangrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland och Statstjänstemannaförbundet och Umeå&lt;br&gt;kommun tillstyrker kommissionens förslag. Länsstyrelsen i Värmland&lt;br&gt;tillstyrker förslaget och betonar att det viktiga är att &amp;quot;restaurangkaraktä-&lt;br&gt;ren bibehålies under hela tiden som serveringsverksamheten pågår&amp;quot;.&lt;br&gt;Umeå kommun tillstyrker förslaget men anser att &amp;quot;relationen mellan&lt;br&gt;drinkbar och matserveringsutrymme borde dock ha klargjorts bättre&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrker förslaget om slopat drink-&lt;br&gt;barstillstånd och tillägger att bestämmelsen om att drinkbar skall vara&lt;br&gt;en mindre väsentlig del av restaurangen, inrättad i nära anslutning till&lt;br&gt;matsal också bör utgå för att regeln ska bli praktiskt tillämpbar. Länssty-&lt;br&gt;relsen påpekar även att &amp;quot;bardisk&amp;quot; är ett i dag mer korrekt språkbruk än&lt;br&gt;&amp;quot;drinkbar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO-rörelsen anser att det är viktigt att alkoholserveringen&lt;br&gt;kopplas till mat. Därför bör drinkbarer ej tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Föreståndare och ersättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All servering av alkoholdrycker skall övervakas av en föreståndare&lt;br&gt;eller, vid dennes frånvaro, en ersättare. Deras lämplighet prövas på i&lt;br&gt;princip samma sätt som tillståndshavarens. Personalomsättningen&lt;br&gt;inom restaurangbranschen är mycket stor, vilket för med sig många&lt;br&gt;nya ansökningar. Att godkänna föreståndare och ersättare tar därför&lt;br&gt;mycket tid i anspråk hos tillståndsmyndigheten. Det är inte menings-&lt;br&gt;fullt att använda myndighetsresurser till denna hantering. Om alk-&lt;br&gt;holserveringen inte sköts på ett tillfredsställande sätt är det ändå&lt;br&gt;alltid tillståndshavaren som har ansvaret, även om han inte är per-&lt;br&gt;sonligen närvarande. Det ligger därför i tillståndshavarens eget intres-&lt;br&gt;se att alltid ha ansvarig personal på plats. Kommissionen föreslår att&lt;br&gt;tillståndhavaren själv får utse serveringsansvarig personal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund och Statstjäns-&lt;br&gt;temannaförbundet tillstyrker kommissionens förslag. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län tillstyrker förslaget men påpekar att &amp;quot;prövningen av till-&lt;br&gt;ståndshavarens lämplighet blir genom dennes ökade ansvar ännu viktiga-&lt;br&gt;re och måste uppmärksammas särskilt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommuns socialnämnd tillstyrker förslaget men vill betona att&lt;br&gt;det är viktigt att det alltid finns en serveringsansvarig personal som är&lt;br&gt;rapporterad till tillståndsgivaren. &amp;quot;Detta för att man t.ex. vid tillsyn kan&lt;br&gt;vända sig till denna person med synpunkter och förfrågningar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund samt De Kristna Samfundens Nyk-&lt;br&gt;terhetsrörelse (DKSN) anför att det bör vara obligatoriskt för den person&lt;br&gt;som ansvarar för alkoholserveringen att ha den utbildning som kommis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionen föreslår i betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nyanställd inte har denna kompetens bör dispens for t.ex. tre&lt;br&gt;veckor kunna utfärdas. Den kostnad som resturangägaren därvid åsamkas&lt;br&gt;skall ses som en avgift for att hantera alkoholhaltiga drycker. I andra&lt;br&gt;sammanhang finns ju utomordentligt stränga regler för att t.ex. undvika&lt;br&gt;matförgiftning. Det finns skäl att vidmakthålla regler för att undvika&lt;br&gt;&amp;quot;dryckesförgiftning&amp;quot;, d.v.s. fylleri, olaglig servering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även MHF-Ungdom förespråkar krav på utbildning av personalen som&lt;br&gt;en ersättning för det nuvarande systemet. I utbildningen bör ingå &amp;quot;vilka&lt;br&gt;bestämmelser LHD innehåller, hur de är tänkta att tillämpas samt, inte&lt;br&gt;minst viktigt, vilka syften som ligger bakom dem. Utbildningen bör&lt;br&gt;också innehålla information om alkohol och dess skadeverkningar.&amp;quot; Det&lt;br&gt;bör enligt MHF-ungdom räcka med en kurs på ett par dagar. Om inte&lt;br&gt;detta krav kan tillgodoses bör det gamla systemet behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm avstyrker förslaget med motiveringen att&lt;br&gt;det är en större fördel att det vid inspektion alltid finns en &amp;quot;godkänd&lt;br&gt;serveringsansvarig&amp;quot;, än de &amp;quot;rationaliseringsvinster&amp;quot; som åstakoms med&lt;br&gt;förslaget. Den nuvarande ordningen anses även ha en &amp;quot;preventiv verkan&amp;quot;&lt;br&gt;när serveringsansvariga utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsförbund avstyrker kommissionens förslag och kräver&lt;br&gt;utbildning for samtlig personal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Alkoholservering på teater&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är f.n. inte tillåtet att servera vin eller starköl i pausen på teatrar&lt;br&gt;utan att samtidigt servera lagad mat. Detta innebär i praktiken ett&lt;br&gt;förbud. Kommissionen föreslår att tillstånd for pausservering av vin,&lt;br&gt;starköl och öl utan krav på lagad mat skall kunna ges till teatrar och&lt;br&gt;konsertlokaler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Socialchefer, Statstjänstemannaförbundet och&lt;br&gt;Sundsvalls kommun tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall vill framhålla att &amp;quot;avsaknaden av en traditio-&lt;br&gt;nell foajé inte bör utesluta att serveringstillstånd meddelas for vin och&lt;br&gt;starköl i teater eller konsertlokal. Servering bör också kunna ske före&lt;br&gt;och efter en föreställning under förutsättning att lämpliga utrymmen för&lt;br&gt;detta finns.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland tillstyrker förslaget med motiveringen att den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen är svår att alkoholpolitiskt försvara &amp;quot;då besö-&lt;br&gt;karna besöker lokalen i annat syfte än att inta alkoholdryck&amp;quot;. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen anser även att det enligt samma motiv kan anses onödigt att begrän-&lt;br&gt;sa tillståndet till vin och starköl. Däremot anses en begränsning naturlig&lt;br&gt;när det gäller servering under barn- och ungdomsföreställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län instämmer i kommissionens förslag&lt;br&gt;men &amp;quot;ifrågasätter det rimliga i att t.ex. ställa samma krav på sökandens&lt;br&gt;branscherfarenhet som vid ett 'vanligt' restaurangtillstånd. Länsstyrelsen&lt;br&gt;anser det inte heller vara alkoholpolitiskt motiverat att serveringstillstån-&lt;br&gt;det endast får omfatta starköl och vin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund anser att förslaget skulle kun-&lt;br&gt;na utsträckas till servering av alkohol omedelbart före och efter föreställ-&lt;br&gt;ningen. SHR förespråkar också servering av spritdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatrarnas Riksförbund (TR) som tillstyrker förslaget har samma syn-&lt;br&gt;punkter som SHR. Det är särskilt begränsningen till pausservering som&lt;br&gt;man anser gör förslaget till en &amp;quot;halvmeseyr&amp;quot;. I stället bör begreppet vara&lt;br&gt;&amp;quot;servering i anslutning till teaterföreställning, konsert eller liknande&amp;quot;. TR&lt;br&gt;anser det vara en internationellt spridd företeelse att &amp;quot;tidigt anlända be-&lt;br&gt;sökare i samband med att t.ex. biljetter hämtas ut i god tid kan få till-&lt;br&gt;gång till service i väntan på föreställningens eller konsertens början utan&lt;br&gt;att behöva uppsöka restaurang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm påpekar att &amp;quot;alkoholförsäljning i sam-&lt;br&gt;band med vissa rockkonserter kan vara mindre lämpligt ur ordningssyn-&lt;br&gt;punkt. Att förena dessa tillstånd med villkor som säger att servering inte&lt;br&gt;får ske när evenemangen riktar sig till en ungdomlig publik kan medföra&lt;br&gt;praktiska tillämpningsproblem.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund (NLF)samt DKSN avstyrker försla-&lt;br&gt;get och hänvisar bl.a till alkoholens sövande inverkan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också en logisk kullerbytta att hävda att flygtidema på inrikes&lt;br&gt;flyg är korta, varför inte behov föreligger, medan man i pausen på en&lt;br&gt;pjäs som varar 1!6 timma skulle under 15 minuter förtära en dryck som&lt;br&gt;i grunden rent biologiskt verkar sövande, när det oftast i slutet av pjäser&lt;br&gt;krävs intellektuell skärpa för att få ut behållning och budskap från förfat-&lt;br&gt;taren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lOGT-NTO-rörelsen, Sveriges Blåbandsförbund, Lärarnas missions-&lt;br&gt;förening, Vita Bandet och Riksförbundet Kristen Fostrans lokalavdelning&lt;br&gt;i Stockholm avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom anser att förslaget är mycket dåligt och vill understryka&lt;br&gt;att &amp;quot;alkohol och kultur inte hör ihop&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Trafikservering samt servering vid nöjes- och&lt;br&gt;idrottsplatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alkoholservering på flyg, tåg och båtar i inrikes trafik gäller sär-&lt;br&gt;skilda regler. Tillståndet får inte omfatta spritdrycker, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger. Några serveringstider gäller inte. Tillstånd till&lt;br&gt;restauranger på nöjes- och idrottsplatser får också endast ges om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I praktiken har dock så många undantag från&lt;br&gt;denna regel gjorts att det inte är meningsfullt att behålla den. Kom-&lt;br&gt;missionen föreslår att särregleringen slopas och att ansökningar om&lt;br&gt;trafikservering och om servering i restauranger på nöjes-och idrott-&lt;br&gt;splatser skall prövas på samma grunder som övriga serveringsställen.&lt;br&gt;Kommunerna kan ange närmare riktlinjer för tillstånd till restaurang-&lt;br&gt;er vid idrottsplatser i sina alkoholpolitiska program och även förena&lt;br&gt;ett eventuellt tillstånd med föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SJ via AB Trafikrestauranger, Statstjänstemannaförbundet och Konkur-&lt;br&gt;rensverket tillstyrker kommissionens förslag. Länsstyrelsen i Värmland&lt;br&gt;instämmer i förslaget men vill betona vikten av att kraven for att få&lt;br&gt;tillstånd bör vara detsamma som for vanliga restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen &amp;quot;finner det olyckligt att kommissionen föreslår slo-&lt;br&gt;pande av den restriktiva särbestämmelsen om serveringstillstånd vid nöjes-&lt;br&gt;och idrottsplatser&amp;quot;. Anledningen till detta är att man anser att bestäm-&lt;br&gt;melsen har haft en &amp;quot;god nykterhetspedagogisk effekt&amp;quot; i synnerhet på&lt;br&gt;ungdomar. Vidare anser Rikspolisstyrelsen att &amp;quot;kommissionen i sitt del-&lt;br&gt;betänkande gör en skönbeskrivning av verkligheten genom att jämföra&lt;br&gt;förhållanden vid stora nöjes- och idrottsanläggningar med förhållanden&lt;br&gt;vid vissa högklassiga krogar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm avstyrker förslaget med motiveringen att&lt;br&gt;&amp;quot;det är viktigt att markera att idrott och alkohol inte hör ihop&amp;quot;. Ett ytter-&lt;br&gt;ligare argument är &amp;quot;den alkoholkultur som en del unga fotbollssupporters&lt;br&gt;har idag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund samt DKSN avstyrker förslaget. I&lt;br&gt;motiveringen nämns att vid korta flygresor bör man inte fresta de som&lt;br&gt;ska fortsätta resan med bil att dricka alkohol. Man anser det även an-&lt;br&gt;märkningsvärt att kommissionen lättar på bestämmelserna kring serve-&lt;br&gt;ring av alkohol på nöjes- och idrottsplatser. Dels då alkohol av idrotten&lt;br&gt;klassas som ett dopingmedel och dels då &amp;quot;EG nu skärper tonen kring hur&lt;br&gt;alkohol skall få främjas i form av reklam kring ungdoms- och idrottsan-&lt;br&gt;läggningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom anser att det är viktigt att betona att alkohol och idrott&lt;br&gt;inte hör ihop samt att idrottsplatser inte får bli ekonomiskt beroende av&lt;br&gt;alkoholservering. Vidare anser MHF-ungdom att &amp;quot;det är ett steg i fel&lt;br&gt;riktning&amp;quot; att öka tillgängligheten på alkohol istället for att minska den.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här tas även argumentet om fortsatt färd med bil upp som ett argument&lt;br&gt;mot försäljning av alkohol på tåg och flyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen i Umeå, Umeå kommun, lOGT-NTO-rörelsen, Lärarnas mis-&lt;br&gt;sionsförening och Sveriges Blåbandsförbund avstyrker förslaget om&lt;br&gt;slopandet av särbestämmelser för idrotts- och nöjesplatser med liknande&lt;br&gt;argument som redan refererats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Minibarer på hotell&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlands är det vanligt att hotellrummen har s.k. minibarer med&lt;br&gt;alkoholdrycker. Det har sedan länge varit förbjudet i Sverige. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm biföll dock i slutet av 1991 ett överklagande&lt;br&gt;från ett hotell i Stockholm. Även andra hotell har nu fått tillstånd till&lt;br&gt;minibarer, trots att det egentligen strider mot LHD:s bestämmelser.&lt;br&gt;Det råder oklarhet om lagtillämpningen i dessa ärenden. Kommissio-&lt;br&gt;nen förslår att minibarer på vissa villkor tillåts på hotell med serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Socialchefer och Sundsvalls kommun tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (SHR) tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget som man anser är &amp;quot;en självklar anpassning till internationella&lt;br&gt;förhållanden&amp;quot;. SHR anser även att gästerna själva bör få avgöra om de&lt;br&gt;vill ha tillgång till minibar eller inte. Vidare anser SHR att förslagen&lt;br&gt;angående &amp;quot;förfarandet vid bokning&amp;quot; och &amp;quot;särskilda föreskrifter&amp;quot; är onödi-&lt;br&gt;ga. Grossistförbundet Svensk Handel anser att minibarer bör få finnas&lt;br&gt;även på hotell utan restaurang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall förordar att grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;serveringens bedrivande tas in i lagtexten istället för det vidsträckta&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen eller Socialstyrelsen att meddela närmare&lt;br&gt;bestämmelser efter det att serveringstillstånd meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län påpekar att det är viktigt att gästen vid&lt;br&gt;incheckningen kan välja om han vill ha tillgång till minibar eller inte.&lt;br&gt;Vidare bör &amp;quot;bestämmelserna kring minibar utformas så att de inte strider&lt;br&gt;mot andra paragrafer i LHD&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland anser att en förutsättning för att minibarer&lt;br&gt;ska tillåtas är vissa ändringar i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan de som har minibarer med alkoholdryck komma att&lt;br&gt;bryta mot förbuden om förvarings- och förtäringsförbud samt tidsfrister&lt;br&gt;för servering. Det är vidare obekant för Länsstyrelsen om de gäster som&lt;br&gt;har med egen alkoholdryck på ett hotellrum &amp;quot;insynat&amp;quot; för minibar upp-&lt;br&gt;lyses om att de kan komma att göra sig skyldiga till brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare (FLA) har synpunk-&lt;br&gt;ter på förslagets konstruktion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till försäljning av alkoholdrycker hänför sig till viss lokal&lt;br&gt;eller annat avgränsat utrymme - som disponeras av tillståndshavaren. På&lt;br&gt;ett hotellrum kan svårligen någon form av serveringstillstånd medges&lt;br&gt;utan att detta kommer i konflikt med nuvarande bestämmelser i 46, 47,&lt;br&gt;54, 56 och 71 §§ LHD. Som kommissionens förslag utformats är det&lt;br&gt;oklart om försäljning från minibar är att betrakta som servering eller&lt;br&gt;detaljhandel eftersom på hotellrum inköpt alkoholdryck skulle få medfö-&lt;br&gt;ras från lokalen utan hinder av nu gällande förbud mot ett sådant för-&lt;br&gt;farande. När det gäller den sistnämnda försäljningsformen erinras också&lt;br&gt;om att systembolaget har monopol på detaljhandel med starköl, vin och&lt;br&gt;spritdrycker. Inte heller kan bestämmelserna i 11 § LHD om vilka som&lt;br&gt;får serveras alkohol annat än med svårighet efterlevas, än mindre kan&lt;br&gt;efterlevnaden av dessa regler kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FLA tillstyrker förslaget men för att kommissionens målsättning att&lt;br&gt;förenkla lagstiftningen ska uppnås bör förslaget omformuleras enligt&lt;br&gt;följande i 41 § 4 st och 71 § 2 st:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På hotell med serveringstillstånd får i hotellrum, utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 25 och 30 §§ försäljning av sådana alkoholdrycker som&lt;br&gt;serveringstillståndet omfattar ske från s.k. minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändring i 71 § 2 st:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller inte uthyrt hotellrum med s.k. minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO-rörelsen avstyrker med motiveringen att det är viktigt att&lt;br&gt;alkoholserveringen kopplas till mat samt att alkohol i form av drinkbarer&lt;br&gt;på hotellrum skulle innebära en stor frestelse för människor med alko-&lt;br&gt;holproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens landsförbund samt De Kristna Samfundens Nykter-&lt;br&gt;hetsrörelse (DKSN) avvisar förslaget om minibarer med skärpa och pe-&lt;br&gt;kar på en rad alkoholpolitiska konsekvenser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Åldersgränsen 18 år upphör i princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sociala risker (t.ex. för rehabiliterade alkoholister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Risk för ökat rattfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ökad risk för störning av andra hotellgäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förslaget verkar kostnadsdrivande för rumshyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En grundläggande regel i alkoholpolitiken är non-profit. (För fullstän-&lt;br&gt;diga motiveringar under varje punkt hänvisas till remissvaret.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom avstyrker förslaget. Om förslaget ändå går igenom anser&lt;br&gt;MHF-ungdom att det är ett absolut krav att &amp;quot;man skriver in i LHD att&lt;br&gt;det krävs ett aktivt val av hotellgästen för att han ska få alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker i sin minibar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsförbund, Lärarnas missionsförening,Riksförbundet&lt;br&gt;Kristen Fostrans lokal avdelning i Sthlm och Vita bandet avstyrker&lt;br&gt;kommissionen förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Öl klass II&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering och detaljhandel med öl klass II får enligt LHD endast&lt;br&gt;bedrivas av den som har meddelats särskilt tillstånd. Tillstånd får&lt;br&gt;bara ges till den som säljer eller serverar mat. Sambandet mellan&lt;br&gt;ölförsäljning och försäljning av matvaror respektive servering av mat&lt;br&gt;bör behållas, men kommissionen föreslår att den särskilda tillstånd-&lt;br&gt;splikten slopas med undantag för partihandel med öl. Åldersgränsen&lt;br&gt;behålls och även övriga restriktioner i huvudsak. En möjlighet att&lt;br&gt;förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering av öl införs i lag-&lt;br&gt;stiftningen. Brister i nykterhet och ordning eller försäljning till under-&lt;br&gt;åriga kan vara svåra att förutse vid tillståndsgivningen, som av re-&lt;br&gt;sursskäl ofta är mycket summarisk. Missförhållanden skall i stället&lt;br&gt;mötas med en effektiv tillsynsverksamhet, administrativa sanktioner&lt;br&gt;och straffrättsliga påföljder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statstjänstemannaförbundet och Sveriges Hotell- och Restaurangförbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Umeå kommun tillstyrker förslaget med förbehåll att&lt;br&gt;inköpsåldem även i fortsättningen är 18 år. Länsstyrelsen i Jämtland&lt;br&gt;tillstyrker förslaget med samma förbehåll och tillägger att endast restau-&lt;br&gt;ranger och butiker som miljöförvaltningen godkänt bör får tillstånd.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten bör även vid behov kunna ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län understryker det ökade behovet av till-&lt;br&gt;syn om tillståndsplikten försvinner. &amp;quot;Kommunerna bör i sina alkoholpo-&lt;br&gt;litiska program särskilt uppmärksamma ungdomar och ungdomarnas&lt;br&gt;fritidsaktiviteter i alkoholfria miljöer för att motverka underårigas inköp&lt;br&gt;av öl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland som tillstyrker förslaget har liknande syn-&lt;br&gt;punkter. T.ex. bör &amp;quot;det finns ett verkningsfullt sanktionssystem mot de&lt;br&gt;handlare som exempelvis överträder bestämmelserna och säljer till min-&lt;br&gt;deråriga&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen förordar en ändring med lydelsen: &amp;quot;Partihandlare bör&lt;br&gt;vid handel med öl klass II ha skyldighet att kontrollera att det finns en&lt;br&gt;godkänd livsmedelslokal enligt 22 § livsmedelslagen eller 16 eller 37 §&lt;br&gt;livsmedelsförordningen.&amp;quot; Det är enligt Socialstyrelsens mening olämpligt&lt;br&gt;att helt slopa partihandlares kontrollplikt vad gäller öl klass II, då det&lt;br&gt;finns stor risk att t.ex. vanliga kiosker börjar handla med öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bryggareföreningen anser att kravet på att försäljning av öl&lt;br&gt;klass II endast får ske i godkända livsmedelslokaler bör slopas. Ett ex-&lt;br&gt;empel man anför är att redan idag kan öl klass II köpas på många ben-&lt;br&gt;sinstationer och kvällsöppna närlivsbutiker. Ett annat skäl är att &amp;quot;förbu-&lt;br&gt;det innebär att detaljhandel specialiserad på enbart försäljning av öl,&lt;br&gt;vatten och läskedrycker omöjliggörs. Sådan detaljhandel utgör i EG en&lt;br&gt;väsentlig och kostnadseffektiv del av konkurrensen på dryckesmarkna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Förslaget torde strida mot konkurrenslagar i EG och i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget uttrycker en viss tveksamhet inför förslaget som man&lt;br&gt;menar kan leda till en &amp;quot;okontrollerade försäljning&amp;quot;. Systembolaget anför&lt;br&gt;att Försäljning av öl klass II står för 20 % av den totala alkoholförsälj-&lt;br&gt;ningen och det kan missbrukas av barn och unga. IOGT-NTO-rörelsen&lt;br&gt;avstyrker bestämt förslaget med samma motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund samt DKSN avstyrker förslaget då&lt;br&gt;svårigheten att göra ålderskontroll vid inköp ökar om antalet försälj-&lt;br&gt;ningsställen blir fler. MHF-Ungdom anser att förslaget är ett av kommis-&lt;br&gt;sionens sämsta. Man anför i huvudsak samma argumentation som nyk-&lt;br&gt;terhetsrörelserna och avstyrker med skärpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsförbund och Riksförbundet Kristen Fostrans lokalav-&lt;br&gt;delning i Stockholm, Lärarnas missionsförbund och Vita Bandet samt&lt;br&gt;Kristdemokratiska Samhällspartiets kvinnoförbund (lokal-förening i&lt;br&gt;Sthlm stad) avstyrker kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Tydligare regler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Tillståndsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning skall det kommunala vetot användas för att&lt;br&gt;förhindra överetablering av restauranger. Vetot kan ej överklagas.&lt;br&gt;Emellertid bör tillståndsprövningen flyttas från länsstyrelserna till&lt;br&gt;kommunerna. Kommunerna kan då ha inflytande över serverings-&lt;br&gt;verksamheten utan veto. Vetot kan också ifrågasättas ur ett folkrätts-&lt;br&gt;ligt perspektiv. Det är inte förenligt med Europakonventionen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna, som Sverige har anslutit sig till. Såväl till-&lt;br&gt;ståndsbeslut som ingripanden av olika slag måste kunna prövas av&lt;br&gt;domstol. Vetot bör därför avskaffas. &amp;quot;Behovet&amp;quot; av en restaurang är&lt;br&gt;ett svårtolkat begrepp. Utan koppling till vetot blir behovsprövningen&lt;br&gt;otydlig. Kommissionen föreslår därför att veto och behovsprövning&lt;br&gt;ersätts med att tillståndsmyndigheten vid prövningen av ansökningar&lt;br&gt;om serveringstillstånd skall inrikta prövningen i denna del på att&lt;br&gt;undvika att en etablering medför alkoholpolitiska olägenheter. Kom-&lt;br&gt;munerna bör i alkoholpolitiska program närmare utveckla hur lagens&lt;br&gt;kriterier skall tillämpas. Varje ansökan skall med omsorg och ansvar&lt;br&gt;bedömas från dessa utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till kommissionens förslag.&lt;br&gt;Flera instanser yttrar sig främst om förslaget att överföra tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen till kommunerna. Ett antal instanser uttrycker tveksamhet inför en&lt;br&gt;kommunalisering av tillståndsprövningen eller avstyrker helt detta. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görs även påpekanden om att det finns behov av att förtydliga vad som&lt;br&gt;menas med alkoholpolitiska olägenheter för att detta skall kunna fungera&lt;br&gt;som grund för avslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Hallands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Värmland, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Sundsvalls&lt;br&gt;kommun, Umeå kommun, Systembolaget och Folkhälsoinstitutet tillstyr-&lt;br&gt;ker kommissionens förslag. Stockholms kommun tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;anser det vara en stor nackdel att det kommunala vetot avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Socialchefer tillstyrker att tillståndsprövningen&lt;br&gt;överförs till kommunerna men förordar att reformens finansiering klar-&lt;br&gt;göras innan den genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket tillstyrker förslaget. Verket understryker att en viktig&lt;br&gt;förutsättning för att tillståndsprövningen överflyttas till kommunerna är&lt;br&gt;att behovsprövningen avskaffas. Det kan annars uppstå &amp;quot;en konfliktsitua-&lt;br&gt;tion mellan kommunens roll som tillståndsgivare och kommunens even-&lt;br&gt;tuella ekonomiska intressen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig till kommissionens förslag&lt;br&gt;men vill understryka att det &amp;quot;vid en kommunalisering av tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen ställs ökade krav på att göra tydligt vad som ingår i prövningen.&lt;br&gt;Avslag på ansökan måste motiveras, eftersom alla beslut i fortsättningen&lt;br&gt;kan få en sakprövning om de överklagas till domstol.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrker förslaget att föra över&lt;br&gt;tillståndsprövningen till kommunerna men påpekar att det kommer att&lt;br&gt;innebära att polisens utredningsansvar ökar. Länsstyrelsen bedömer även&lt;br&gt;att det kan bli svårt för tillståndsmyndigheten att hävda trolig &amp;quot;alkohol-&lt;br&gt;politisk olägenhet&amp;quot; som grund för avslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland ansluter sig till kommissionens förslag med&lt;br&gt;ett undantag. Länsstyrelsen ifrågasätter om förslaget att ersätta behovs-&lt;br&gt;prövningen med en bedömning av om serveringen riskerar att &amp;quot;medföra&lt;br&gt;alkoholpolitiska olägenheter&amp;quot; verkligen innebär ett förtydligande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att dessutom på föreslaget sätt överlåta åt kommunerna att i alkohol-&lt;br&gt;politiska program (som kan variera från en kommun till en annan) när-&lt;br&gt;mare utveckla hur lagens kriterier skall tillämpas är inte bra. Förslaget&lt;br&gt;till ändring av 40 § LHD bör omarbetas och kriteriet &amp;quot;medföra alkohol-&lt;br&gt;politiska olägenheter&amp;quot; bör utgå. - Kan det befaras (på grund av vad som&lt;br&gt;framkommit under utredningen) att en restaurangetablering kommer att&lt;br&gt;medföra ordnings- eller nykterhetsproblem eller förorsaka störningar för&lt;br&gt;närboende skall tillstånd kunna vägras. Behövs lagstöd för ett sådant&lt;br&gt;ställningstagande kan det lämpligen ske genom att ett stadgande härom&lt;br&gt;får ersätta sista stycket i § 40 LHD i dess föreslagna nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen i Umeå anser att om det kommunala vetot slopas så kommer&lt;br&gt;det bli svårt att &amp;quot;upprätthålla en sträng etableringskontroll&amp;quot;. Detta menar&lt;br&gt;man kan leda till en stor ökning av antalet krogar och alkoholrelaterad&lt;br&gt;brottslighet. Vad gäller de alkoholpolitiska programmen så måste det i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagtexten framgå vilken &amp;quot;rättslig verkan och tyngd&amp;quot; de har. I så fall skul-&lt;br&gt;le dessa kunna fylla en veto funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lOGT-NTO-rörelsen föreslår att varje kommun ska fastställa ett maxi-&lt;br&gt;merat antal serveringsställen och om behov föreligger ett kösystem. Man&lt;br&gt;föreslår även omprövning av serveringstillstånd vart femte år. lOGT-&lt;br&gt;NTO-rörelsen påpekar också vikten av att det finns god kompetens och&lt;br&gt;kunskap på den kommunala nivån så att inte andra intressen väger tyng-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statstjänstemannaförbundet har liknande synpunkter och anser att en&lt;br&gt;kommunalisering enligt kommissionens förslag inte tillvaratar länsstyrel-&lt;br&gt;sernas kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrker förslaget med förbehåll att&lt;br&gt;länsstyrelserna fortsätter att handha frågor om administrativa ingripan-&lt;br&gt;den. Borlänge kommun däremot tillstyrker förslaget men anser att kom-&lt;br&gt;munen också bör få ansvaret att sköta administrativa ingripanden. För-&lt;br&gt;eningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare är principiellt emot att&lt;br&gt;flytta tillståndsfrågorna från länsstyrelserna. Men om detta är oundvikligt&lt;br&gt;så kan FLA tänka sig den konstruktion av ansvarsfördelningen som&lt;br&gt;kommissionen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen är mycket tveksam till förslaget i sin helhet och&lt;br&gt;tillstyrker endast med förbehåll att polismyndigheten får större &amp;quot;påver-&lt;br&gt;kansmöjligheter&amp;quot;. &amp;quot;Särskilt förslagen i §§ 40, 64 och 65 bör kompletteras&lt;br&gt;på sådant sätt att polismyndigheten får möjlighet att spela en aktiv roll i&lt;br&gt;dessa sammanhang.&amp;quot; Vidare är man mycket tveksam till att flytta till-&lt;br&gt;ståndsgivningen från länsstyrelserna till kommunerna då antalet restau-&lt;br&gt;ranger kan öka och således även alkoholrelaterad brottslighet. Man är&lt;br&gt;också tveksam till de alkoholpolitiska program som kommunerna enligt&lt;br&gt;förslaget bör utforma, då kommunerna kan låta sig påverkas av de &amp;quot;fria&lt;br&gt;marknadskrafterna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Landsorganisationen i Sverige (LO) anser det vara orimligt att&lt;br&gt;kommunerna själva ska överta tillståndsgivningen samtidigt som många&lt;br&gt;kommuner har egenintresse i restaurangbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm avstyrker en kommunalisering av till-&lt;br&gt;ståndsprövningen. Man menar att de skäl som kommissionen redovisat&lt;br&gt;för att länsstyrelsen fortsättningsvis ska vara beslutsmyndighet för de&lt;br&gt;administrativa ingripandena enligt LHD - att handläggningen kräver stor&lt;br&gt;noggrannhet, opartiskhet och juridiskt kunnande - talar mot en kommu-&lt;br&gt;nalisering. Kammarrätten delar däremot kommissionens uppfattning att&lt;br&gt;samhällets resurser för tillämpningen av LHD måste föras över från&lt;br&gt;tillståndsprövning till inspektionsverksamhet och kontroll. Kammarrätten&lt;br&gt;delar även kommissionens uppfattning att det kommunala vetot bör av-&lt;br&gt;skaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund avstyrker kommissionens&lt;br&gt;förslag om kommunalisering av tillståndsgivningen. Kommissionens&lt;br&gt;förslag att det kommunala vetot ej bör bibehållas tillstyrks däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm, Nykterhetsrörelsens Landsförbund an-&lt;br&gt;ser, De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) samt Sveriges&lt;br&gt;Blåbandsförbund anser att länsstyrelsen även i fortsättningen skall vara&lt;br&gt;tillstånds- och tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Lämplighets- och lokalprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall vara lämplig, bl.a. ekonomiskt skötsam, for den soci-&lt;br&gt;alt ansvarsfulla uppgiften att servera spritdrycker, vin eller starköl.&lt;br&gt;Kommissionen föreslår ingen ändring därvidlag. De krav som gäller&lt;br&gt;för den personliga lämpligheten skall dock klart anges på förhand&lt;br&gt;och sökanden bör åläggas att själv förete nödvändiga ansöknings-&lt;br&gt;handlingar. Även lokalprövningen skall följa strikta regler. Vissa&lt;br&gt;grundförutsättningar måste vara uppfyllda. Lokalernas inredning skif-&lt;br&gt;tar dock ofta i takt med trenderna i restaurangbranschen och variatio-&lt;br&gt;ner i lokalernas utformning bör därför kunna tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund och lOGT-NTO-rörelsen och Sveriges&lt;br&gt;Blåbandsförbund stödjer kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket tillstyrker kommissionen förslag med motivationen&lt;br&gt;att risken minskar att &amp;quot;andra hänsyn än alkoholpolitiska kommer att&lt;br&gt;ligga till grund för besluten och ökar förutsättningarna för ett varierat&lt;br&gt;marknadsutbud&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland tillstyrker förslagen och tillägger att det&lt;br&gt;skärpta kravet på utbildning &amp;quot;är en nödvändighet med hänsyn till den&lt;br&gt;stora omsättningen av restauranger såväl nyetableringar som byten av&lt;br&gt;innehavare&amp;quot;. Länsstyrelsen förespråkar vidare någon form av &amp;quot;körkort&amp;quot;&lt;br&gt;för dem som skall driva alkoholservering liknande de krav som länder i&lt;br&gt;Europa redan infört för den personal som ska servera alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även MHF-Ungdom tillstyrker kommissionens förslag och tillägger att&lt;br&gt;&amp;quot;utbildning om alkoholens skadeeffekter och svensk alkoholpolitik borde&lt;br&gt;vara ett krav för att få tillstånd&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun tillstyrker förslagen men efterlyser också en starkare&lt;br&gt;koppling mellan utbildning och serveringstillstånd. Utredningen borde ha&lt;br&gt;lagt ett &amp;quot;konkretare&amp;quot; förslag. &amp;quot;Så har exempelvis Stockholms kommun&lt;br&gt;tidigare presenterat ett förslag till 'körkort' för krögare där uppfyllandet&lt;br&gt;av vissa utbildningskrav är en förutsättning för erhållande av servering-&lt;br&gt;stillstånd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) har invändningar mot att sökanden enligt&lt;br&gt;40 § andra stycke ska visa att han är lämplig. JO menar att det slutligen&lt;br&gt;bör vara en uppgift för tillståndsmyndigheten att bedöma lämpligheten&lt;br&gt;och för den sökande att till sin ansökan bifoga handlingar som förbätt-&lt;br&gt;rar hans chans att få tillstånd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens andra stycke bör därför ges en annorlunda utformning&lt;br&gt;än i förslaget. Vilka intyg och övriga handlingar som en sökande skall&lt;br&gt;åläggas att förete torde kunna regleras i förordning eller myndighetsföre-&lt;br&gt;skrifter. På de grunder som här anförts angående utformningen av be-&lt;br&gt;stämmelsens andra stycke bör även dess tredje stycke omformuleras och&lt;br&gt;i sak utformas i överensstämmelse med bestämmelsens nu gällande and-&lt;br&gt;ra stycke. I ett fjärde stycke föreslås att tillstånd under viss förutsättning&lt;br&gt;skall få vägras även om sökanden uppfyller kraven i första stycket. Hän-&lt;br&gt;visningen i första stycket är svårförståelig, eftersom där inte uppställs&lt;br&gt;några uttryckliga krav. Möjligen avses här i stället de krav som uppställs&lt;br&gt;i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland anser att även kronofogdemyndigheten bör&lt;br&gt;yttra sig vid en lämplighetsprövning och att det bör tas in ett stadgande&lt;br&gt;om detta i 60 § LDH. Länsstyrelsen anför att &amp;quot;enbart av sökande ingivna&lt;br&gt;utdrag från kronofogdemyndigheten kan inte anses tillräckligt för att få&lt;br&gt;en bild av sökandens förmåga att sköta sin ekonomi och fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser gentemot det allmänna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Serveringstider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller att servering av spritdrycker, vin och starköl får påbörjas&lt;br&gt;klockan 12.00 och skall normalt avslutas 01.00, även om undantag&lt;br&gt;förekommer. Någon rekommenderad sluttid finns inte, förutom att&lt;br&gt;serveringen &amp;quot;normalt&amp;quot; skall avslutas klockan 01.00. Dessa bestäm-&lt;br&gt;melser har lett till osäkerhet om vad som egentligen gäller. Kommis-&lt;br&gt;sionen föreslår att tillståndsmyndigheten fritt får bestämma tider för&lt;br&gt;alkoholserveringen, dock att servering skall få påbörjas tidigast&lt;br&gt;klockan 11.00 och avslutas senast klockan 03.00. Vid prövningen av&lt;br&gt;serveringens sluttid skall särskild hänsyn tas till risken för att närbo-&lt;br&gt;ende störs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland, Sundsvalls kommun och MHF-Ungdom till-&lt;br&gt;styrker kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket betonar &amp;quot;vikten av att särskilda hänsyn tas till krav&lt;br&gt;på konkurrensneutralitet mellan och likabehandling av restaurangföre-&lt;br&gt;tag&amp;quot;. Olika öppethållandetider i erhållna serveringstillstånd är ofta av-&lt;br&gt;görande for konkurrensförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätter om det finns anledning att&lt;br&gt;reglera serveringstiderna i samband med tillståndsgivningen då det föran-&lt;br&gt;leder en mängd ärenden som endast handlar om förlängt öppethållande.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anser att det bör räcka med en lagreglering om servering-&lt;br&gt;stid till senast 03.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt anser Polismyndigheten i Göteborg att serveringstiderna&lt;br&gt;inte bör lagstadgas utan kan avgöras lokalt. Polismyndigheten delar re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;servanten Sten Svenssons uppfattning att paragraf 46 bör tas bort i sin&lt;br&gt;helhet. Detsamma anser Sveriges Hotell- och Restaurangförbund som&lt;br&gt;annars förslår serveringstid mellan 08.00-05.00. Även Stockholm stad&lt;br&gt;anser att serveringstiderna bör kunna avgöras lokalt av kommunen med&lt;br&gt;hänsyn till miljö, närboende e.t.c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs stad påpekar att närheten till kontinenten och Danmarks-&lt;br&gt;färjoma gör staden speciell - det finns möjlighet att köpa sprit hela nat-&lt;br&gt;ten. Ett förlängt öppethållande får enligt Helsingborg stad först effekt&lt;br&gt;om det gäller &amp;quot;riktiga&amp;quot; restauranger som drar en vuxen publik. Polismyn-&lt;br&gt;dighetens erfarenhet är att efter stängningstiden 03.00. så strömmar män-&lt;br&gt;niskor till både färjor och illegala klubbar. För att minska denna tendens&lt;br&gt;föreslår Helsingborg att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/.../man i den nya lagstiftningen ger möjlighet att meddela dispens efter&lt;br&gt;klockan 03.00. För att inte risken att sluttiden förskjuts genom en mängd&lt;br&gt;dispenser bör dispensmöjligheten begränsas mycket snävt, möjligen ge-&lt;br&gt;nom en procentuell fördelning inom staden. Det är för övrigt bara Hel-&lt;br&gt;singborg och de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö som&lt;br&gt;skulle behöva använda sig av dispensmöjligheten. För Helsingborgs del&lt;br&gt;skulle en dispensmöjlighet ge större möjlighet till kontroll av alkoholser-&lt;br&gt;veringen eftersom den då sker på restauranger med tillstånd och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen tillstyrker förslaget med förbehållet att polisen får&lt;br&gt;större möjligheter att påverka alkoholserveringen. Då skulle man även&lt;br&gt;kunna tänka sig att skötsamma restauranger skulle kunna ha ett ännu&lt;br&gt;senare öppethållande i syfte att motverka &amp;quot;svartklubbama&amp;quot;. Annars är&lt;br&gt;man tveksam &amp;quot;till att generellt tillåta kl. 03.00 som sluttid eftersom erfa-&lt;br&gt;renheten säger att en sådan tidsangivelse kommer att förskjuta kroglivet&lt;br&gt;till eftematten - med ökad risk för störningar och därmed ökade kost-&lt;br&gt;nader för tillsyn och ordningshållning&amp;quot;. Även Polisen i Umeå och Umeå&lt;br&gt;kommun är tveksam till en senareläggning av serveringstiden utifrån&lt;br&gt;samma argument. Kommunen avstyrker denna del av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm instämmer i kommissionens resonemang&lt;br&gt;kring prövningen av serveringstid men är också tveksam till förslaget att&lt;br&gt;införa en senaste sluttid men av en annan orsak. Anledningen är att man&lt;br&gt;avvakta utvärderingen av en försöksverksamhet i Stockholm med öppet-&lt;br&gt;tid till 05.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm kan för närvarande inte tillstyrka för-&lt;br&gt;slaget. Man hänvisar till ovan nämnda försöksverksamhet vilken i ett par&lt;br&gt;fall givit ett negativt utfall. En slutlig utvärdering har dock ännu inte&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland instämmer i kommissionens argumentation&lt;br&gt;men betonar att servering efter 03.00 inte bör tillåtas. Länsstyrelsen&lt;br&gt;anser det inte heller vara något hållbart argument att man via sent öppet-&lt;br&gt;hållande kan motarbeta &amp;quot;svartklubbar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötland påpekar att förslaget kan leda till att den&lt;br&gt;förskjutning av serveringstiderna som redan har skett ökar ytterligare.&lt;br&gt;Även Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare (FLA) befarar&lt;br&gt;att serveringstiden kommer att förskjutas och undrar om det är &amp;quot;önsk-&lt;br&gt;värt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser att frågan om möjlighet att kunna medge&lt;br&gt;undantag för servering till senare än klockan 03.00 bör utredas ytterliga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund, De Kristna Samfundens Nykterhets-&lt;br&gt;rörelse (DKSN), Kristna Socialdemokraterna, Broderskapsrörelsen,&lt;br&gt;Kristdemokratiska Samhällspartiets kvinnoförbund (lokalavdelning i&lt;br&gt;Stockholm) och IOGT-NTO-rörelsen tillstyrker att servering får påbörjas&lt;br&gt;11.00 men anser att sluttiden bör vara 01.00. Sveriges Blåbandsförbund&lt;br&gt;avvisar kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Tillståndsbevis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig regel i andra länder är att de meddelade rättigheterna skall&lt;br&gt;anslås i lokalen. Detta är en upplysning för både restauranggäster och&lt;br&gt;myndigheter. Kommissionen menar att det finns skäl för att införa&lt;br&gt;motsvarande ordning även i Sverige, dvs. att tillståndsbeviset skall&lt;br&gt;anslås på väl synlig plats i serveringslokalen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland anser att förslaget är positivt om tillståndsbe-&lt;br&gt;viset anslås på väl synlig plats i serveringslokalen. Länsstyrelsen i Öster-&lt;br&gt;götlands län anser att däremot att det är tillräckligt om tillståndet på&lt;br&gt;begäran kan uppvisas. Länsstyrelsen i Malmöhus län berättar att man&lt;br&gt;redan har denna ordning och att det underlättar vid tillsynsmyndigheter-&lt;br&gt;nas besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun tillstyrker förslaget och tillägger att anslaget även&lt;br&gt;kan innehålla såväl &amp;quot;väsentliga faktauppgifter, som information till gäster&lt;br&gt;och tillsynsmyndigheter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund, Sveriges Hotell- och Restaurangför-&lt;br&gt;bund samt MHF-Ungdom tillstyrker kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Prövotider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett tidsbegränsat tillstånd (även kallat tillstånd med prövotid) an-&lt;br&gt;vänds ofta då tveksamheter föreligger. Enligt nuvarande regler skall&lt;br&gt;dock denna möjlighet användas restriktivt och förnyade prövotider&lt;br&gt;får i princip inte förekomma. Kommissionen föreslår att tillstånds-&lt;br&gt;myndighetens möjligheter att använda prövotider utvidgas. De är t.ex.&lt;br&gt;användbara för restauranger med tydlig inriktning på ungdomar, och&lt;br&gt;där tillståndsmyndigheten behöver en längre tid på sig innan slutlig&lt;br&gt;ställning kan tas till ansökan om alkoholservering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Nykterhetsrörelsens Landsför-&lt;br&gt;bund och Sundsvalls kommun tillstyrker kommissionens förslag. MHF-&lt;br&gt;Ungdom anser att alla permanenta tillstånd borde föregås av en prövotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Hallands län anser att möjligheten att tidsbegränsa ett&lt;br&gt;tillstånd till en prövotid (37 § LHD) bör tas bort:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person som får tillstånd att servera alkoholdrycker behöver&lt;br&gt;ofta göra stora och kostsamma investeringar i lokaler och andra anord-&lt;br&gt;ningar för att serveringen skall kunna ske under trevliga och betryggande&lt;br&gt;former. Övervägande rättssäkerhetsskäl talar för att han bör kunna utgå&lt;br&gt;från att han får behålla tillståndet om han inte missköter sig innan såda-&lt;br&gt;na investeringar görs. Eventuella tveksamheter om lämpligheten att i ett&lt;br&gt;visst fall ge tillstånd bör kunna undanröjas i en utvidgad utredning och&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Festivaler och tillfälliga arrangemang&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningarna om tillfälliga serveringstillstånd har ökat kraftigt på&lt;br&gt;senare år. Servering till allmänheten vid &amp;quot;festivaler&amp;quot; av olika slag står&lt;br&gt;för en betydande del av denna ökning. Hur reglerna skall tillämpas&lt;br&gt;råder det delade meningar om. Kommissionen föreslår att kommuner-&lt;br&gt;na bör utforma särskilda riktlinjer om festivaler och andra större&lt;br&gt;evenemang som vänder sig till allmänheten. Dessa riktlinjer kan ingå&lt;br&gt;i kommunens alkoholpolitiska program. För servering till allmänheten&lt;br&gt;bör samma krav på bransch-vana och matutbud gälla för tillfälliga&lt;br&gt;tillstånd som för tillsvidaretillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län påpekar att ansökningarna om tillfälliga&lt;br&gt;tillstånd tar mycket tid då kriterier för tillståndsgivning saknas. Länssty-&lt;br&gt;relsen anser dock att det i lagen ska anges vilka förutsättningar som ska&lt;br&gt;finnas för tillståndsgivning då dessa ansökningar har ökat i antal och&lt;br&gt;gäller både stora och små arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län kritiserar kommissionens förslag främst då&lt;br&gt;de särskilda riktlinjer som kommunerna föreslås utforma inte har något&lt;br&gt;större värde i en förvaltningsrättslig process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun kan inte med rättslig verkan i en förvaltningsbesvärspro-&lt;br&gt;cess ställa upp andra krav eller ytterligare krav utöver de som ställs upp&lt;br&gt;i lag. Program och riktlinjer kan vidare leda till problem när det gäller&lt;br&gt;att identifiera besvär som kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten föreslår i stället att uppstramningen av ansökningsförfaran-&lt;br&gt;det åstadkoms genom att Socialstyrelsen ges i uppdrag att utfärda all-&lt;br&gt;männa råd i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland anser att kommissionen förslag får konsek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vensen att tillfälliga tillstånd endast kan ges till dem som har ett serve-&lt;br&gt;ringsställe som tillhandahåller lagad mat (enligt 41 § andra stycket&lt;br&gt;LHD). Länsstyrelsen ifrågasätter om denna begränsning varit kommissio-&lt;br&gt;nens avsikt då det i dag är vanligt med sökande som endast &amp;quot;tillfälligt&lt;br&gt;hyr en lokal för en tillställning&amp;quot;. Länsstyrelsen i Jämtland gör annars&lt;br&gt;samma påpekanden som länsstyrelsen i Norbottens län med undantag för&lt;br&gt;att man inte har något förslag hur problemet ska lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom anser att det är positivt med ökningen av festivaler och&lt;br&gt;folkfester men anser det &amp;quot;olyckligt att dessa så starkt kommit att för-&lt;br&gt;knippas med en friare tillgång till alkohol&amp;quot;. MHF-Ungdom efterlyser en&lt;br&gt;attitydförändring så att inte &amp;quot;alla folknöjen kräver 'öl-tält' för att bli så&lt;br&gt;festliga som de borde vara&amp;quot;. Följden kan bli ökat gatuvåld, rattfylleri&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Utbildning för restaurangpersonal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser det mycket angeläget att personer som driver&lt;br&gt;alkoholservering är kompetenta för sin uppgift. Ett rimligt krav för&lt;br&gt;att få serveringstillstånd är att tillståndshavaren har gått igenom nå-&lt;br&gt;gon form av branschutbildning. Idag finns restaurangskola, dvs. en-&lt;br&gt;dast en längre utbildning. Kommissionen föreslår att Socialstyrelsen&lt;br&gt;får i uppdrag att utarbeta en lämplig kortare utbildning för restau-&lt;br&gt;rangpersonal. Utbildningen bör ge ökat företagskunnande och även&lt;br&gt;innehålla avsnitt om alkoholens skadeverkningar samt om hur en&lt;br&gt;ansvarsfull och återhållsam alkoholservering kan bedrivas. Genom-&lt;br&gt;gången utbildning skall sedan gälla som ett krav för att kunna få&lt;br&gt;tillstånd för servering till allmänheten. Kostnaderna för genomförande&lt;br&gt;av utbildningen skall täckas med kursavgifter från deltagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att förslaget är bra och fyller ett&lt;br&gt;viktigt behov inte minst vad det gäller de alkoholpolitiska frågorna.&lt;br&gt;Länsrätten i Jämtland, Kalmar kommuns socialnämnd, IOGT-NTO-rörel-&lt;br&gt;sen, Sveriges Blåbandsförbund och MHF-Ungdom tillstyrker också för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun och Statstjänstemannaförbundet anser att det är&lt;br&gt;angeläget att en kortare utbildning införes som komplement till restau-&lt;br&gt;rangskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsorganisation samt DKSN tillstyrker förslaget&lt;br&gt;och föreslår att det förläggs som uppdragsutbildning på studieförbund&lt;br&gt;och folkhögskolor. Systembolaget tillstyrker kommissionens förslag och&lt;br&gt;vill gärna &amp;quot;ge synpunkter på uppläggningen och eventuellt medverka i&lt;br&gt;utbildningen&amp;quot;. Umeå kommun vill understryka kommissionen förslag&lt;br&gt;angående utbildning som krav för att erhålla serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm anser att förslaget är onödigt och &amp;quot;främst med-&lt;br&gt;för ökad byråkrati, varför någon sådan utbildning inte bör införas&amp;quot;. Läns-&lt;br&gt;rätten anser att den kunskap som efterlyses redan är ett krav för att få&lt;br&gt;serveringstillstånd och i annat fall kan behovet tillgodoses genom infor-&lt;br&gt;mationsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (SHR) informerar om att ett&lt;br&gt;utbildningsprogram som SHR nu lanserar uppfyller kommissionens krav.&lt;br&gt;SHR föreslår därför att det räcker om Socialstyrelsen &amp;quot;övervakar&amp;quot; att&lt;br&gt;utbildningen fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Handläggningstider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om serveringstillstånd är ofta förenad med stora ekono-&lt;br&gt;miska investeringar. Det är rimligt att en sökande bör kunna få svar&lt;br&gt;på en ansökan inom viss angiven tid. Det är också rimligt att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten får skälig tid för tillståndsprövningen. Kommis-&lt;br&gt;sionen föreslår att Socialstyrelsen i allmänna råd anger skäliga an-&lt;br&gt;sökning- och handläggningstider med ledning av vad kommissionen&lt;br&gt;har anfört i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland, MHF-Ungdom tillstyrker kommissionens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att den handläggningstid vid&lt;br&gt;överföring av serveringstillstånd (1-2 månader)vid ägarbyten som före-&lt;br&gt;slås av kommissionen är för lång. &amp;quot;Om handläggningen tar mer än 3-4&lt;br&gt;veckor är risken stor att sökanden 'tar saken i egna händer'. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen bedömer att ett överföringsärende, om ansökan är komplett, idag tar&lt;br&gt;ca. två veckor. Korta handläggningstider i enlighet med ovan torde i&lt;br&gt;kommunen kräva delegation till tjänstemannanivå.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget efterlyser ett &amp;quot;snabbare administrativt förfarande&amp;quot; då&lt;br&gt;butikerna ofta får vänta länge på besked från länsstyrelserna om föränd-&lt;br&gt;ringar i tillståndsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning av nykterhet och ordning är normalt i första hand en&lt;br&gt;kommunal och polisiär angelägenhet. I kommunerna finns också&lt;br&gt;personella resurser för tillsynsändamål och dessutom en betydande&lt;br&gt;lokalkännedom. Kommunerna bör ges rätt att ta ut tillsynsavgifter för&lt;br&gt;de kostsamma restauranginspektionema som ofta måste utföras på&lt;br&gt;obekväm arbetstid. Kommissionen anser att kommunerna skall sköta&lt;br&gt;den direkta tillsynen av restaurangerna och att den naturligt kan kny-&lt;br&gt;ta an till socialtjänstens uppsökande verksamhet. Kommissionen be-&lt;br&gt;tonar att särskilda resurser bör avsättas för tillsynen, bl.a. för att kon-&lt;br&gt;trollera ordning och nykterhet samt tillståndshavamas ekonomiska&lt;br&gt;skötsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till kommissionens förslag.&lt;br&gt;Flera instanser kommenterar främst rollfördelningen mellan kommunerna&lt;br&gt;och länsstyrelsen och det är svårare att hitta egentliga tillstyrkanden eller&lt;br&gt;avstyrkanden. En viss oklarhet över vilken roll som kommissionen till-&lt;br&gt;skriver länsstyrelsen avspeglas generellt i instansernas svar. Det görs&lt;br&gt;flera påpekanden om att länsstyrelserna bör ha ett övergripande ansvar.&lt;br&gt;Några instanser förespråkar även att kommunerna endast bör ansvara för&lt;br&gt;den yttre tillsynen. Förutsättningen att det finns resurser för tillsyn är&lt;br&gt;även något som flera instanser understryker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Ålvsborg, Linköpings kommun tillstyrker kommissionens&lt;br&gt;förslag. Socialstyrelsen anför att en nödvändig förutsättning för förslaget&lt;br&gt;är att det finns kompetens och resurser hos länsstyrelserna för att klara&lt;br&gt;av tillsyn och uppföljning. Det är även viktigt då de regionala uppfölj-&lt;br&gt;ningarna bildar underlag för Socialstyrelsens nationella uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anser att länsstyrelsen bör få en &amp;quot;for-&lt;br&gt;mell samordningsroll&amp;quot; för att garantera att tillsynen sköts på ett &amp;quot;enhet-&lt;br&gt;ligt och rättssäkert sätt&amp;quot;. Man vill i detta sammanhang även påminna om&lt;br&gt;Länsstyrelsens nya uppgifter inom konkurrensområdet (4 § konkurrens-&lt;br&gt;förordningen 1993:173) som också kräver samordningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland betonar vikten av en fungerande tillsyn och&lt;br&gt;påpekar att de tre myndigheter/organ som idag har ansvaret för tillsynen&lt;br&gt;&amp;quot;samarbetar i mycket varierande grad&amp;quot;. Tillsynsverksamheten har i prak-&lt;br&gt;tiken ofta utförts av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland sympatiserar med kommissionens intentioner&lt;br&gt;att skapa tydliga och enkla regler men kan inte ansluta sig till kommis-&lt;br&gt;sionen strategi att föra över resurser från tillståndprövning till inspek-&lt;br&gt;tionsverksamhet och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att prövningstillstånden av ansökningar om serve-&lt;br&gt;ringstillstånd även i fortsättningen sker med noggrannhet och med iaktta-&lt;br&gt;gande av de rättsregler och den praxis som finns på området. Det krävs&lt;br&gt;som regel starkare skäl for att återkalla ett tillstånd än for att avslå en&lt;br&gt;ansökan om tillstånd. Det är rimligen ett betydligt men for den enskilde&lt;br&gt;att tvingas avbryta en redan etablerad verksamhet än att inte få tillstånd&lt;br&gt;att sätta igång en ännu inte påbörjad verksamhet. Olämpliga serverings-&lt;br&gt;ställen/restauratörer bör rensas bort redan vid tillståndsprövningen. En&lt;br&gt;nedrustning av verksamheten med tillståndsgivningen vore olycklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annars anser man att kommunen bör ha huvudansvaret för tillsynen på&lt;br&gt;lokal nivå och länsstyrelsen på regional nivå, med uppgifter av mer&lt;br&gt;övergripande och samordnande art. Länsstyrelsen förordar att &amp;quot;särskilda&lt;br&gt;resurser avsätts för tillsynen, bl.a. för kontroll av ordning och nykterhet&lt;br&gt;samt tillståndshavarens ekonomiska skötsamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att &amp;quot;Alkoholpolitiska kommissionen&lt;br&gt;kan kritiseras for att den inte tillräckligt ventlierat rollfördelningen mel-&lt;br&gt;lan de brottsbekämpande myndigheterna och den myndighet som har att&lt;br&gt;hantera LDH&amp;quot;. Kommunförbundet utgår vidare från att ekonomisk brott-&lt;br&gt;slighet är en uppgift för polis-, skatte- och kronofogdemyndigheter och&lt;br&gt;att detta tydligt kommer framgå av propositionstext (§ 64 LDH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Statstjänste-&lt;br&gt;mannaförbundet och Föreningen Sveriges socialchefer förespråkar att&lt;br&gt;ansvaret för tillsynen delas mellan kommunerna och länsstyrelserna. I&lt;br&gt;huvudsak bör kommunerna ansvara för den yttre tillsynen och länsstyrel-&lt;br&gt;serna för den inre. Flera av instanserna understryker vikten av att kom-&lt;br&gt;muner och länsstyrelser utvecklar former för samarbete. Vidare föreslår&lt;br&gt;Stadskontoret att en närmare ansvarsfördelning kan prövas i samband&lt;br&gt;med att Socialtjänstkommitténs förslag behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att länsstyrelsen ska vara tillsyns-&lt;br&gt;myndighet med motiveringen att där finns fackkompetens och bred erfa-&lt;br&gt;renhet bl.a. av ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen i Umeå anser att Kommissionens tilltro till kommuner och&lt;br&gt;statliga myndigheters förmåga att kunna åstadkomma en effektiv tillsyn&lt;br&gt;är &amp;quot;blåögd&amp;quot;. Man anför att de sektorer som förväntas utöva tillsyn är&lt;br&gt;föremål för kraftiga nedskärningar och minskning av resurserna och det&lt;br&gt;förefaller därför paradoxalt att tro att tillsynen ska kunna öka under&lt;br&gt;sådana omständigheter. Polisen i Umeå menar därför att &amp;quot;ökad tillsyn&amp;quot;&lt;br&gt;inte kan motverka &amp;quot;de olägenheter som kan följa av den liberalisering av&lt;br&gt;tillståndsgivningen som föreslås&amp;quot;. Vidare påpekar polisen att en ökad&lt;br&gt;tillsyn som endast innebär att en &amp;quot;överförfriskad restaurangkund som&lt;br&gt;körs ut på gatan utgör en större riskfaktor för ordningen och säkerheten&lt;br&gt;än om han fått sitta kvar och nyktra till på restaurangen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen föreslår att polisen bör kunna ta ut ersättning för&lt;br&gt;tillsynen med hänvisning till kommande besparingar. Vidare bör länspo-&lt;br&gt;lismästaren få en mer framträdande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun anser att en förutsättning för att kommunen ska över-&lt;br&gt;ta fler uppgifter är att avgifter kan tas ut för ansökningar och tillsyn.&lt;br&gt;Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare anser att såväl central&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrning och måluppföljning som särskilda anslag är en absolut förut-&lt;br&gt;sättning för att länsstyrelsen ska bli en effektiv tillsynsmyndighet efter&lt;br&gt;en kommunalisering av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsstyrelsen i Östergötland påtalar att resursbrist utgör ett hin-&lt;br&gt;der för tillsyn. Här gäller det dock Socialstyrelsen som man anser kan få&lt;br&gt;svårigheter att klara sina uppgifter med nuvarande resurstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund föreslår att kommissionen i&lt;br&gt;sitt fortsatta arbete bör överväga om inte aktiebolag ska vara en obliga-&lt;br&gt;torisk form för företag med serveringstillstånd. Det argument man anför&lt;br&gt;är att tillsyn, kontroll och insyn är mycket bättre i aktiebolag än i andra&lt;br&gt;företagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom instämmer i Owe Larssons reservation (att tillstånd och&lt;br&gt;tillsyn ej ska handhas av kommunen). Annars gör man även här samma&lt;br&gt;påpekande som flera instanser att det är en absolut förutsättning att det&lt;br&gt;vid en kommunalisering av tillsynen anvisas särskilda medel för denna&lt;br&gt;och att Socialstyrelsen bör se till att kommunerna utför sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsförbund avvisar kommissionens förslag. IOGT-NTO-&lt;br&gt;rörelsen, Nykterhetsrörelsens Landsförbund samt DKSN avstyrker för-&lt;br&gt;slaget med motiveringen att små och medelstora kommuner kan få svårt&lt;br&gt;både med finansiering och med att utöva effektiv tillsyn. Man påpekar&lt;br&gt;också att det kan bli svårigheter då kommuner kan ha olika alkoholpo-&lt;br&gt;litik och regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Besvärsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen för en tilltänkt restaurangetablering skall&lt;br&gt;stor uppmärksamhet ägnas åt polisens yttrande om ordningsläget i&lt;br&gt;området samt miljöförvaltningens bedömning av risken för att när-&lt;br&gt;boende störs. Detta gäller vid prövningen av nyetablering men även&lt;br&gt;vid ansökningar om tillstånd för sena serveringstider. Kommissionen&lt;br&gt;föreslår dessutom att skyddet för de närboende skall innefatta rätten&lt;br&gt;att överklaga ett beslut om serveringstillstånd. Detta skrivs in i lagen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen ges också rätt att överklaga kommunens tillståndsbeslut&lt;br&gt;om länsstyrelsen i sin tillsyn finner att beslutet inte överensstämmer&lt;br&gt;med lagstiftningens intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till kommissionens förslag.&lt;br&gt;Flera instanser har olika åsikter om länsstyrelsernas och de boendes&lt;br&gt;besvärsrätt. Ett antal remissinstanser (ca. tio stycken) avstyrker länssty-&lt;br&gt;relsernas besvärsrätt. Den huvudsakliga motiveringen är att en besvärs-&lt;br&gt;rätt för länsstyrelserna är överflödig då länsstyrelserna kan utöva tillsyn.&lt;br&gt;Däremot är de flesta instanser som kommenterat förslaget positiva till att&lt;br&gt;de boende får besvärsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen instämmer i kommissionens förslag angående besvärs-&lt;br&gt;rätten men påpekar att det är mycket viktigt att det finns en bestämmelse&lt;br&gt;om att beslut om serveringstillstånd kungörs i ortstidningen. Motivering-&lt;br&gt;en till det är att de berörda annars kan förbli omedvetna om beslutet och&lt;br&gt;sin rätt att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet anser att förslaget är bra då länsstyrelsens besvärs-&lt;br&gt;rätt kan fungera som en garanti för att man vid tillståndsprövning verkli-&lt;br&gt;gen ser till de alkoholpolitska konsekvensema.&amp;quot;Det finns skäl att under-&lt;br&gt;stryka betydelsen av denna besvärsrätt, eftersom LHD/LVM-utredningen&lt;br&gt;samtidigt har avvisat tanken på att länsstyrelsen ska ges en sådan rätt.&amp;quot;&lt;br&gt;MHF-Ungdom tillstyrker kommissionens förslag med liknande motive-&lt;br&gt;ring. Sveriges Blåbandsförbund tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtland tillstyrker förslaget angående boendes&lt;br&gt;besvärsrätt. Man anser även att länsstyrelserna bör få besvärsrätt om&lt;br&gt;kommunerna blir tillståndsmyndighet. Göteborgs kommun och Statstjäns-&lt;br&gt;temannaförbundet anmärker att det är mycket viktigt att de boendes&lt;br&gt;besvärsrätt regleras i lagen. lOGT-NTO-rörelsen anser att utöver kom-&lt;br&gt;missionens förslag angående närboendes besvärsrätt &amp;quot;ska slås fast den&lt;br&gt;vidsträckta besvärsrätt som gällde fram till 1990&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm tillstyrker länsstyrelsernas besvärsrätt men inte&lt;br&gt;de boendes. De störningar som boende kan utsättas för kan åtgärdas via&lt;br&gt;&amp;quot;bestämmelserna om sanitär olägenhet och polisens verksamhet för att&lt;br&gt;upprätthålla den allmänna ordningen&amp;quot;. Länsrätten förespråkar i stället att&lt;br&gt;man skapar &amp;quot; utrymme för länsstyrelseaktiviteter för återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd&amp;quot;. I detta får man medhåll av Länsrätten i Örebro län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län avstyrker, med liknande argument som&lt;br&gt;länsrätten i Stockholm, de boendes besvärsrsrätt. Man påpekar dessutom&lt;br&gt;att eventuella störningar för de boende redan i dag skall vägas in vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen. Länsstyrelsen anser att överklagningsrätt i beslut&lt;br&gt;om serveringsärende enbart bör gälla den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Göteborgs- och Bohus län samt länsrätten i Hallands län&lt;br&gt;avstyrker däremot länsstyrelsernas besvärsrätt men tillstyrker de boendes.&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs- och Bohuslän förordar även att kungörelseförfa-&lt;br&gt;randet behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommuns socialnämnd ifrågasätter länsstyrelsernas besvärsrätt&lt;br&gt;med hänvisning till att länsstyrelsernas tillsynsmöjligheter ändå ökar då&lt;br&gt;de avlastas ärenden. Kommunen efterlyser däremot ytterligare klarläg-&lt;br&gt;ganden av de boendes besvärsrätt och vill inte ta ställning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret avstyrker länsstyrelsernas besvärsrätt med motiveringen&lt;br&gt;att det är onödigt när närboende har besvärsrätt och länsstyrelsen ansva-&lt;br&gt;rar för intern tillsyn och för administrativa ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm har liknande synpunkter och anför att&lt;br&gt;&amp;quot;om kommunerna blir tillstånsmyndighet bör länsstyrelsen av hänsyn till&lt;br&gt;de sökande utöva sitt tillsynsansvar på annat sätt än genom överklagan-&lt;br&gt;deinstitutet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket avstyrker förslaget om länsstyrelsernas besvärsrätt med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisning till LHD/LVM-utredningen (SOU 1993: 31, s. 100). Vidare&lt;br&gt;har man kritik mot utformningen av 68 §. Det framgår inte vad som&lt;br&gt;anses med närboende och det är även oklart vilka tillståndsbeslut som&lt;br&gt;länsstyrelsen får överklaga. Även Sundsvalls och Umeås kommuner av-&lt;br&gt;styrker länsstyrelsernas besvärsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas socialtjänstförening (LSF) avstyrker förslaget om&lt;br&gt;länsstyrelsernas besvärsrätt med motiveringen att ändringen principiellt&lt;br&gt;avviker från länsstyrelsernas &amp;quot;förhållningssätt mot kommunala beslut&amp;quot;.&lt;br&gt;En sådan besvärsrätt för länsstyrelserna existerar dessutom inte i någon&lt;br&gt;annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall avstyrker besvärsrätten både för de närboen-&lt;br&gt;de och länsstyrelserna. Kammarrätten anser att kommissionen inte har&lt;br&gt;framfört några skäl som motiverar &amp;quot;att införa från den normala förvalt-&lt;br&gt;ningsprocessen avvikande regler om överklagande av beslut enligt&lt;br&gt;LHD&amp;quot;. Man anser även att länsstyrelserna bör kunna &amp;quot;fullgöra sin till-&lt;br&gt;synsfunktion utan en sådan överklagningsrätt&amp;quot;. Även Riksdagens om-&lt;br&gt;budsmän (JO) avstyrker förslaget i dessa bägge delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland har ett förslag för att undvika ett &amp;quot;alltför&lt;br&gt;tillkrånglat beslutssystem&amp;quot;. Förslaget förutsätter att kommunerna får&lt;br&gt;tillståndsprövningen och primär tillsyn:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunalt beslut överprövas av länsstyrelse. Om kommun finner&lt;br&gt;felaktigheter m.m. hos tillståndshavaren meddelas detta till länsstyrelse&lt;br&gt;som självständigt har att pröva om fog finns för sanktion eller ingripan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelse utövar regional tillsyn med samma befogenheter som&lt;br&gt;kommun. Länsstyrelse behöver då inte ha möjlighet att överklaga kom-&lt;br&gt;muns beslut. Prövar överklagade kommunala beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelses beslut oavsett vilken åtgärd det är överklagas till&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län anser inte att länsstyrelsernas&lt;br&gt;besvärsrätt ska skrivas in i lagstiftningen. Länsstyrelsen anser dock att&lt;br&gt;polismyndigheten bör ha besvärsrätt då ett tillstånd &amp;quot;befaras allvarligt&lt;br&gt;komma att störa den allmänna ordningen och säkerheten&amp;quot;. Vidare anför&lt;br&gt;man att &amp;quot;enligt 22 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas av den&lt;br&gt;som beslutet angår&amp;quot;. Närboende bör alltså enligt &amp;quot;förvaltningsrättslig&lt;br&gt;praxis&amp;quot; kunna överklaga tillstånd och därför behöver detta inte heller&lt;br&gt;anges i lagtext. Ett ytterligare argument är att oklarhet kan uppstå om&lt;br&gt;&amp;quot;andra som beslutet kan angå har sådan rätt&amp;quot;. Detta bör dock kunna&lt;br&gt;klarläggas genom &amp;quot;motivuttalanden&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Skärpta krav där det behövs&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Restaurangklubbar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillåter att serveringstillstånd kan ges till slutna sällskap. All-&lt;br&gt;mänt gäller då lägre krav på både branschvana, lokaler och matutbud.&lt;br&gt;De slutna sällskap som här avses är t.ex. ideella föreningar och före-&lt;br&gt;tag. Genom att konstruera ett slutet sällskap som endast har till syfte&lt;br&gt;att bedriva restaurangverksamhet kan reglerna för tillståndsgivningen&lt;br&gt;kringgås. Givetvis är dessa sammanslutningar inte att betrakta som&lt;br&gt;slutna sällskap i lagstiftarens mening. En företeelse som har blivit&lt;br&gt;allt vanligare är de s.k. restaurangklubbama. Dessa klubbar är som&lt;br&gt;regel inriktade på diskoteksverksamhet med medlemskort, som be-&lt;br&gt;rättigar till inträde. Restaurangklubbama använder ofta lokaler som&lt;br&gt;endast har tillstånd för servering till slutna sällskap. Klubbverksam-&lt;br&gt;heten drivs till övervägande del av personer utan tillräcklig brans-&lt;br&gt;chvana. Vid sidan av de helt illegala spritklubbama konkurrerar de&lt;br&gt;med de etablerade restaurangerna om delar av restaurangpubliken.&lt;br&gt;Eftersom de åsidosätter de regler som gäller för vanliga restauranger&lt;br&gt;bedriver de en osund konkurrens. Kommissionen föreslår att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten alltid vid ansökningar från slutna sällskap skall ta&lt;br&gt;de av föreningsstadgar, styrelse- eller årsmöteprotokoll, verksamhets-&lt;br&gt;berättelse, m.m., för att pröva om det rör sig om en verklig förening&lt;br&gt;eller en konstruerad sammanslutning i syfte att servera alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län instämmer i kommissionen resonemang&lt;br&gt;och framhåller att det finns ett behov av skärpta krav vid tillståndspröv-&lt;br&gt;ning för slutna sällskap samt att dessa bör anges i föreskrifter eller all-&lt;br&gt;männa råd till lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker förslaget och tillägger att man&lt;br&gt;inte har några större problem med dessa ärenden. Länsstyrelsen tilläm-&lt;br&gt;par redan i dag kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget tillstyrker kommissionens förslag och understryker &amp;quot;de&lt;br&gt;svårigheter som systembutikerna har för att avgöra om ett stort inköp är&lt;br&gt;avsett för privat bruk eller för en illegal verksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm anser att kommissionens förslag inte är ända-&lt;br&gt;målsenligt då även s.k. &amp;quot;verkliga&amp;quot; föreningar som har stadgar, styrelsep-&lt;br&gt;rotokoll m.m. kan bedriva resturangklubbar. Det föreslagna systemet har&lt;br&gt;redan tillämpats i olika län till synes utan större framgång. Enligt läns-&lt;br&gt;rättens mening borde restaurangklubbama med enklare medel kunna&lt;br&gt;förhindras genom ett förtydligande av vad som avses med slutna säll-&lt;br&gt;skap i lagens om handel med drycker mening.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund har i en bilaga (bilaga 3,&lt;br&gt;skrivelse 1993-01-19) föreslagit en ändring av tillståndstypema som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man anser vara &amp;quot;enklare och tydligare&amp;quot; än kommissionens förslag. 1&lt;br&gt;denna bilaga klargörs även gränsdragningen mellan privata och kommer-&lt;br&gt;siella tillställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsförbund föreslår att möjligheten att erhålla servering-&lt;br&gt;stillstånd for slutna sällskap avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Inköp från bryggeri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När möjligheten att sälja starköl direkt till restauranger infördes 1977&lt;br&gt;var det enligt kommissionens bedömning inte lagstiftarens avsikt att&lt;br&gt;detta skulle innebära att bryggerierna även kunde sälja direkt till&lt;br&gt;konsumenterna. Det är emellertid vad som sker genom att flera har&lt;br&gt;upptäckt att det finns ett &amp;quot;kryphål&amp;quot; i lagstiftningen, nämligen att kon-&lt;br&gt;struera ett tillfälligt slutet sällskap som därefter ansöker om serve-&lt;br&gt;ringstillstånd. Inköp från bryggerierna kan medföra väsentliga rabat-&lt;br&gt;ter samt möjlighet att få disponera en s.k. ölpump. Kommissionen&lt;br&gt;föreslår att lagstiftningen i denna del skärps. Endast innehavare av&lt;br&gt;tillstånd for stadigvarande servering bör få köpa starköl direkt från&lt;br&gt;bryggeri. Detta innebär att de som tillfälligt får servera alkoholdryck-&lt;br&gt;er hänvisas till Systembolaget även när det gäller inköp av starköl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland och Länsstyrelsen i Jämtland, MHF-Ungdom&lt;br&gt;och Umeå kommun tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;br&gt;instämmer i kommissionens förslag men påpekar att tillstånd för stadig-&lt;br&gt;varande servering bör inkludera restauranger som meddelats tillstånd&lt;br&gt;under en prövoperiod. Denna synpunkt delar även Länsstyrelsen i Öster-&lt;br&gt;götlands län som också tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen vill däremot&lt;br&gt;ifrågasätta termen stadigvarande serveringstillstånd då den både i be-&lt;br&gt;tänkandet och i andra sammanhang vanligaste benämningen är perma-&lt;br&gt;nent tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO-rörelsen och Sveriges Blåbandsförbund stödjer reservatio-&lt;br&gt;nen av ledamoten Owe Larsson och vill återinföra förbudet for svenska&lt;br&gt;och utländska bryggerier att ha partihandel med starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Anmälningsskyldighet vid ägarbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen finner det otillfredsställande att personer med bris-&lt;br&gt;tande lämplighet, som exempelvis gjort sig skyldiga till ekonomiska&lt;br&gt;brott eller serverat underåriga, kan förvärva restauranger med serve-&lt;br&gt;ringstillstånd utan att detta skall anmälas till tillståndsmyndigheten.&lt;br&gt;Kommissionen föreslår att en anmälningsskyldighet av förvärv införs&lt;br&gt;för de fall då det dominerande ägarinflytandet väsentligt har för-&lt;br&gt;ändrats. Denna skyldighet bör inträffa när en ny ägares andel eller&lt;br&gt;ägarinflytande uppgår till minst 50 % av restaurangrörelsen. Brister&lt;br&gt;den nye tillståndshavarens lämplighet kan tillståndet dras in.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i Umeå, IOGT-NTO-rörelsen och&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmö tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen påpekar dock&lt;br&gt;att den föreslagna regeln kan &amp;quot;kringgås t.ex. på så sätt att två personer&lt;br&gt;vardera förvärvar en andel strax under 50%, och därigenom tillsammans&lt;br&gt;får ett dominerande ägarinflytande utan att tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;vetskap om förhållandet. Kostnaderna for tillsyn kommer att öka p.g.a&lt;br&gt;utökade kontakter med PRV som tar ut avgifter för förfrågningar från&lt;br&gt;länsstyrelsen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun och MHF-Ungdom. anser att det bör övervägas att&lt;br&gt;införa anmälningsskyldighet vid mindre ägarbyte än andel kring 50 %,&lt;br&gt;eftersom ett stort antal restaurangrörelser har flera delägare. Föreningen&lt;br&gt;Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare och Umeå kommun förespråkar&lt;br&gt;obligatorisk omprövning vid förändrade ägarförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Polismyndigheten i Stockholm anser att kommissionens förslag är&lt;br&gt;otillräckligt. Myndigheten anför att då en aktie kan ha 10 gånger större&lt;br&gt;röstvärde än en annan så kan &amp;quot;en person utan att äga 50 % av aktiekapi-&lt;br&gt;talet ha majoritet av rösterna. En aktieägare som på så vis förfogar över&lt;br&gt;ett serveringstillstånd borde ha en skyldighet att anmäla sig till tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) förespråkar att samma regler som&lt;br&gt;vid konkurser ska gälla då administration och tillförlitlighet förbättras&lt;br&gt;om reglerna är enhetliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Legitimationsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem som ofta uppmärksammas vid inspektioner är att perso-&lt;br&gt;ner som inte har uppnått lagstadgad serveringsålder inte heller har&lt;br&gt;legitimation med sig. Det kan därför vara svårt att konstatera om&lt;br&gt;personen i fråga är underårig eller inte. Ord står mot ord. En naturlig&lt;br&gt;åtgärd är att serveringspersonalen begär att personer som kan antas&lt;br&gt;inte ha fyllt 18 år styrker sin ålder med legitimationshandling. Det&lt;br&gt;sker också vanligen, men långt ifrån alltid. Vid inköp av alkohol-&lt;br&gt;drycker på Systembolaget är det fullt accepterat att personalen begär&lt;br&gt;legitimation i tveksamma fall. Krav på att uppvisa legitimation före-&lt;br&gt;kommer också som ett naturligt inslag i många andra sammanhang. 1&lt;br&gt;11 § LHD stadgas att innan alkoholdrycker lämnas ut skall mottaga-&lt;br&gt;ren på begäran styrka sin ålder. (Denna bestämmelse omfattar även&lt;br&gt;servering.) Det borde därför inte uppfattas som ett alltför stort intrång&lt;br&gt;i den personliga integriteten om denna regel används vid restaurang-&lt;br&gt;besök i samma utsträckning som på Systembolaget. Kommissionen&lt;br&gt;återkommer till frågor om ungdom och alkohol i slutbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmland, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sundsvalls&lt;br&gt;kommun tillstyrker förslaget och föreslår att legitimationsplikten kom-&lt;br&gt;bineras med rätten för länsstyrelsen och kommunens inspektörer att&lt;br&gt;begära legitimation. Umeå kommun anser att legitimationsplikt är ett&lt;br&gt;minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget menar att en metod liknande deras egen, där personalen&lt;br&gt;är instruerad att begära legitimation av de kunder som ser ut att vara&lt;br&gt;under 25 år, borde kunna tillämpas inom restaurangbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MHF-Ungdom, Sveriges Blåbandsförbund, Lärarnas missionsförening,&lt;br&gt;Vita Bandet och Kristdemokratiska Samhällspartiets Kvinnoförbund&lt;br&gt;(lokal-förening i Stockholm stad), IOGT-NTO-rörelsen samt DKSN anser&lt;br&gt;att åldersgränserna för inköp och servering av alkohol bör samordnas till&lt;br&gt;20 eller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Konkurser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kan en restaurang fortsätta att servera alkoholdrycker efter att&lt;br&gt;rörelsen gjort konkurs. Erfarenheten har visat att mindre seriösa till-&lt;br&gt;ståndshavare efter en konkurs inte är lika noga med att följa gällande&lt;br&gt;bestämmelser. Osunda restaurangföretag kan också på fördelaktiga&lt;br&gt;villkor fortsätta att konkurrera med seriösa tillståndshavare en lång&lt;br&gt;tid efter en konkurs, bland annat med hjälp av lönegarantin. Kommis-&lt;br&gt;sionen föreslår att serveringstillståndet automatiskt skall upphöra vid&lt;br&gt;konkurs. Serveringen kan fortsätta först efter att en ny ansökan bevil-&lt;br&gt;jats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Landsorganisationen i Sverige (LO) samt Länsstyrel-&lt;br&gt;serna i Värmland, Jämtland, Norrbottens och Malmöhus län tillstyrker&lt;br&gt;kommissionens förslag. Malmöhus län tillägger att &amp;quot;Tingsrätt eller kon-&lt;br&gt;kursförvaltare bör åläggas att meddela tillståndsmyndigheten när ett&lt;br&gt;restaurangföretag har försatts i konkurs, eljest kan vid en fortsatt försälj-&lt;br&gt;ning konkurrensfördelar komma att uppstå&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun tillstyrker att serveringstillståndet automatiskt skall&lt;br&gt;upphöra vid konkurs men är &amp;quot;tveksam till att en ansökan från en kon-&lt;br&gt;kursförvaltare om att återfå serveringstillståndet skall behandlas med&lt;br&gt;förtur&amp;quot;. IOGT-NTO-rörelsen, DKSN samt Sveriges Blåbandsförbund&lt;br&gt;tillstyrker kommissionens förslag. Umeå kommun hälsar förslaget att&lt;br&gt;serveringstillstånden skall upphöra vid konkurser med tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund tillstyrker förslaget om att ett&lt;br&gt;serveringstillstånd automatiskt skall upphöra vid konkurs men anser att&lt;br&gt;förslaget om förtur bör övervägas ytterligare så att tiden innan nytt ser-&lt;br&gt;veringstillstånd erhålles blir densamma som för en ny rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) avstyrker förslaget med motiveringen att&lt;br&gt;de problem som ofta uppstår vid konkurser inte är något unikt för denna&lt;br&gt;bransch. JO anser att missbruk av konkursinstitutet bör &amp;quot;bekämpas ge-&lt;br&gt;nom allmängiltiga regler och andra åtgärder, vilka täcker hela fältet av&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet och inte genom punktvisa&lt;br&gt;branschinsatser&amp;quot;. Man anser även att de flesta konkurser har naturliga&lt;br&gt;anledningar som t.ex. konkurrens, konjunkturnedgång och inte kan&lt;br&gt;&amp;quot;misstänkas vara planerade som ett led i något brottsligt förfarande&amp;quot;. JO&lt;br&gt;anför vidare att det inte föreligger några hinder i 63 § första stycket att&lt;br&gt;förkorta den tidsram inom vilken anmälan om konkurs ska göras om den&lt;br&gt;bedöms vara för lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Sanktionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande principerna i regelsystemet är att om för-&lt;br&gt;säljning av alkoholdrycker leder till brister i nykterhet och ordning&lt;br&gt;eller om bestämmelserna i lagen inte efterföljs skall lagstiftningen&lt;br&gt;innehålla möjligheter till administrativa ingripanden. Kommissionen&lt;br&gt;föreslår att sanktionssystemet görs effektivare genom att medge möj-&lt;br&gt;ligheter att under en begränsad tid dra in tillståndet (suspension) och&lt;br&gt;att omedelbart återkalla serveringstillståndet vid allvarliga överträdel-&lt;br&gt;ser. Länsstyrelserna bör även i fortsättningen vara beslutsmyndighet&lt;br&gt;för administrativa ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är remissinstanserna positiva till kommissionens förslag. Av&lt;br&gt;de instanser som yttrat sig är det ungefär lika många som tillstyrker att&lt;br&gt;länsstyrelserna ska handha de administrativa ingripandena, som avstyrker&lt;br&gt;detsamma. Den vanligaste motiveringen vid ett avstyrkande är att an-&lt;br&gt;svaret för sanktioner, tillståndsgivning och tillsyn bör vara sammanhål-&lt;br&gt;let. Några instanser har även synpunkter på den lagtekniska utformning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Värm-&lt;br&gt;land, Länsstyrelsen i Jämtland, Polismyndigheten i Umeå, Systembola-&lt;br&gt;get, Länsrätten i Örebro, Landstingsförbundet, LO, Statskontoret, lOGT-&lt;br&gt;NTO-rörelsen och Sveriges Blåbandsförbund tillstyrker kommissionens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun tillstyrker kommissionens förslag och anför att&lt;br&gt;&amp;quot;länsstyrelsen har en organisation för att smidigt, opartiskt och juridiskt&lt;br&gt;korrekt besluta om sanktioner&amp;quot; och kommunerna &amp;quot;slipper inrätta resursk-&lt;br&gt;rävande organisationer för detta&amp;quot;. Sundsvalls kommun menar att den&lt;br&gt;kommunala beslutsprocessen är dåligt anpassad till denna typ av ären-&lt;br&gt;den. Föreningen Sveriges Socialchefer och Föreningen Länsstyrelsernas&lt;br&gt;Alkoholhandläggare anför liknande argument och tillstyrker kommissio-&lt;br&gt;nens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statstjänstemannaförbundet anser att tungt vägande argument för att&lt;br&gt;sanktionsbesluten ska ligga på länsstyrelserna är att beslutsvägen annars&lt;br&gt;kan bli längre vilket kan blir ett hinder när det finns behov av snabba&lt;br&gt;ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen tillstyrker förslaget men anser att det bör skärpas&lt;br&gt;ytterligare. I uppräkningen av orsaker som ligger till grund för återkallel-&lt;br&gt;se saknas &amp;quot;vanlig grov brottslighet ex.vis grova stölder, hälerier, narkoti-&lt;br&gt;kabrott, våldsbrott m.m. Rikspolisstyrelsen anser att även dessa upprä-&lt;br&gt;knade brottstyper bör utgöra återkallelsegrunder.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket skriver att den föreslagna lydelsen av 64 § första&lt;br&gt;stycket, andra meningen bör utformas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer sådan olägenhet eller iakttas att inte bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter skall länsstyrelsen&lt;br&gt;besluta om sanktion enligt denna paragraf. Kraftigare sanktion får inte&lt;br&gt;användas än vad som krävs för att åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm tillstyrker i huvudsak den föreslagna utform-&lt;br&gt;ningen av sanktionssystemet, men avstyrker att &amp;quot;varning införs som en&lt;br&gt;särskild sanktionsform med överklagningsrätt till domstol&amp;quot;. Länsrätten&lt;br&gt;anser att &amp;quot;först när det blivit fråga om begränsningar i eller återkallelser&lt;br&gt;av tillstånd bör saken kunna bli föremål för domstolsprövning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsrätten i Hallands län instämmer i kommissionens förslag&lt;br&gt;men har synpunkter på den lagtekniska utformningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten föreslår att begreppet interimistisk återkallelse inte införs&lt;br&gt;som en särskild sanktion. I stället bör införas en regel som möjliggör&lt;br&gt;återkallelse tills vidare av ett tillstånd. Denna åtgärd kan om man så vill&lt;br&gt;kallas interimistisk återkallelse. Förutsättningarna för att tillämpa regeln&lt;br&gt;bör utformas så att det skall vara sannolikt att ett tillstånd kommer att&lt;br&gt;återkallas och att kommunens (länsstyrelsens) beslut om återkallelse inte&lt;br&gt;kan avvaktas med hänsyn till ärendets brådskande natur. Av rättsäker-&lt;br&gt;hetsskäl bör ett beslut om återkallelse tills vidare vara begränsat i tiden&lt;br&gt;eller förenat med villkor om att omprövning av beslutet skall ske inom&lt;br&gt;viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) anmärker att &amp;quot;tankegången bakom an-&lt;br&gt;givandet av 'särskild föreskrift' som en sanktion är svårförståelig&amp;quot;. JO&lt;br&gt;anför att tillståndsmyndigheten bör kunna skärpa föreskrifterna via sin&lt;br&gt;tillsyn när det bedöms som nödvändigt. JO framhåller även att det bör&lt;br&gt;framgå av lagtexten att sanktionen &amp;quot;suspension&amp;quot; inte gäller längre tid än&lt;br&gt;en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser inte att det är rationellt att återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd ligger på en statlig myndighet vilket bl.a. kan försena handlägg-&lt;br&gt;ningen. Kommunen anser även att socialstyrelsen bör utfärda allmänna&lt;br&gt;råd och föreskrifter för när sanktioner skall tillgripas. &amp;quot;Utvecklingen kan&lt;br&gt;annars leda till att varje åtgärdande myndighet tvingas utfärda egna in-&lt;br&gt;terna riktlinjer med delvis olika innehåll.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen i Norrbottens län och&lt;br&gt;Linköpings kommun anser att kommunerna ska ha befogenheten att be-&lt;br&gt;sluta om administrativa ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Göteborg, SACO, Stockholms stad, Norrköpings&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Umeå kommun, Kalix kommun och Borlänge&lt;br&gt;kommun anser att såväl sanktioner som tillsyn och tillståndsgivning&lt;br&gt;m.m. bör handläggas av samma myndighet - kommunen. Den huvud-&lt;br&gt;sakliga motiveringen är att dessa funktioner bör vara samlade. Stock-&lt;br&gt;holms stad understryker att finansieringen av kommunernas merkostna-&lt;br&gt;der för de nya uppgifterna och övriga förberedelser måste vara klara&lt;br&gt;innan bestämmelsen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommuns socialnämnd anför att om man har för avsikt att&lt;br&gt;förändra nuvarande förhållanden och ej urholka lagstiftningen, så bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten att fatta beslut om tillstånd höra samman med rätten att ingripa&lt;br&gt;med sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsstyrelsernas socialtjänstförening (LSF) anser att ovan nämn-&lt;br&gt;da funktioner bör vara samlade och att länsstyrelsens roll ska vara att&lt;br&gt;&amp;quot;genom tillsyn och uppföljning stödja kommunen så att lagstiftningen&lt;br&gt;tillämpas enligt lagstiftarens intentioner&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun instämmer med ovanstående instanser och anför&lt;br&gt;som motiv att: &amp;quot;Sanktionsmöjligheten är en viktig del i alkoholpolitiken&lt;br&gt;och bör därför finnas hos tillståndsgivaren. Eftersom mycket talar för att&lt;br&gt;ansvaret för den inre och yttre granskningen av tillstånden bör delas&lt;br&gt;mellan kommunen och länsstyrelsen är det angeläget att finna smidiga&lt;br&gt;samarbetsformer som gör det möjligt för kommunen att snabbt agera.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Illegala spritklubbar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klubbar med illegal verksamhet, bland annat alkoholservering utan&lt;br&gt;tillstånd, har funnits länge. De illegala spritklubbama betalar ingen&lt;br&gt;skatt, inga sociala avgifter och har dåligt utrustade lokaler. På dessa&lt;br&gt;grunder kan de hålla lägre priser än restauranger med serveringstill-&lt;br&gt;stånd och klubbarna konkurrerar därmed illojalt med de seriösa till-&lt;br&gt;ståndshavama. Återkommande gör polismyndigheten tillslag mot&lt;br&gt;dessa klubbar för att stoppa den olagliga verksamheten. Trots beslag&lt;br&gt;av både alkoholdrycker och kontanter är det inte ovanligt att lokalen&lt;br&gt;kort tid efter polisens tillslag på nytt används till samma verksamhet&lt;br&gt;som tidigare. Lokalen finns ju kvar och andra personer tar över drif-&lt;br&gt;ten. Kommissionen föreslår att fastighetsägare/hyresvärdar som med-&lt;br&gt;vetet upplåter lokal till olaglig alkoholservering genom en ny lagre-&lt;br&gt;gel görs straffansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangförbund Sveriges Blåbandsförbund, Nyk-&lt;br&gt;terhetsrörelsens Landsförbund samt DKSN tillstyrker kommissionens&lt;br&gt;förslag. Enligt NLFs och DKSNs uppfattning borde man i ett tillägg&lt;br&gt;utforma en paragraf som innebär att lokalen kan förslutas av polismyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm påpekar att en rättslig process i dessa&lt;br&gt;fall kan ta lång tid och att den illegala verksamheten då ofta fortgår.&lt;br&gt;&amp;quot;Det är angeläget att rättsläget skärskådas med sikte på att i författning&lt;br&gt;ge polisen ett uttryckligt stöd att hindra vidare alkoholservering i loka-&lt;br&gt;len. Polismyndigheten föreslår därför att denna fråga utreds noggrant&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen anser att kommissionens förslag i huvudsak är bra&lt;br&gt;men menar att den föreslagna ansvarsregeln måste kompletteras för att&lt;br&gt;bli effektiv. Man föreslår att ett sekundäransvar ska finnas&amp;quot; för den som&lt;br&gt;faktiskt handhar fastighetsskötseln, eftersom ägar- och hyresförhållanden&lt;br&gt;i olika bolagsformer erfarenhetsmässigt är mycket svåra att fastställa&amp;quot;.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen skulle annars kunna bli att &amp;quot;ägare&amp;quot; till spritklubbar &amp;quot;av&lt;br&gt;rent formella skäl kan driva gäck med polismyndigheter och övriga myn-&lt;br&gt;digheter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att kommissionens förslag&lt;br&gt;går i rätt riktning men är otillräckligt. Länsstyrelsen anför att en då en&lt;br&gt;förutsättning är att &amp;quot;upplåtaren skall ha vetskap om att olaga servering&lt;br&gt;av alkoholdrycker förekommer&amp;quot; kommer problem uppstå med bevisning.&lt;br&gt;En komplettering bör därför göras i form av någon slags &amp;quot;underrättesles-&lt;br&gt;kyldighet gentemot fastighetsägaren&amp;quot; när t.ex. polisen har funnit att ola-&lt;br&gt;ga servering förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) har synpunkter på de straffbestämmelsen&lt;br&gt;som kommissionen föreslår i 72 § tredje stycket. I remissvaret finns ett&lt;br&gt;mycket utförligt resonemang kring paragrafer i LHD och Brottsbalken.&lt;br&gt;JO föreslår en annan utformning av 72 § tredje stycket där hyresvärdens&lt;br&gt;ansvar tydligare regleras och där det finns en bättre överensstämmelse&lt;br&gt;med de regleringar som finns for den som hyrt ut en lägenhet där&lt;br&gt;dobbleri har förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får den som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet vetskap om att&lt;br&gt;lägenheten används for sådan servering som avses i första stycket och&lt;br&gt;underlåter han att göra vad som skäligen kan begäras for att få upplåtel-&lt;br&gt;sen att upphöra, skall han, om verksamheten fortsätter eller återupptas i&lt;br&gt;lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivits om medverkan i 78 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kommunernas roll inom alkoholområdet/LHD&lt;br&gt;(SOU 1993:31)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I. Förteckning över instanser som yttrat sig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som anmodats eller erbjudits att inkomma med&lt;br&gt;synpunkter på rubricerat betänkande har följande inkommit med syn-&lt;br&gt;punkter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsföre-&lt;br&gt;byggande rådet, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska central-&lt;br&gt;byrån, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Konkurrensverket, Statens&lt;br&gt;institutionsstyrelse, Kommerskollegium, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholm, Länsrätten i&lt;br&gt;Göteborgs- och Bohuslän, Länsrätten i Örebro län, Länsrätten i Hallands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän, Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg, Polismyndigheten i Umeå, Polismyndigheten i Norrköping,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Stockholms läns&lt;br&gt;landsting, Göteborgs- och Bohus läns landsting, Malmöhus läns&lt;br&gt;landsting, Skaraborgs läns landsting, Stockholms kommun, Haninge&lt;br&gt;kommun, Uppsala kommun, Linköpings kommun, Kalmar kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Borlänge kommun, Sundsvalls kommun, Halmstad&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund&lt;br&gt;(SKTF), Statstjänstemannförbundet, Sveriges psykologförbund, Sveriges&lt;br&gt;socionomers, personal- &amp;amp; förvaltningstjänstemäns riksförbund (SSR),&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Föreningen Sveriges socialchefer,&lt;br&gt;Alkoholproblematikers riksorganisation (ALRO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har tillkommit yttrande från Riksförbundet för&lt;br&gt;behandlingshem (RFB), Länsstyrelsernas Socialtjänstförening (LSF),&lt;br&gt;Sällskapet Länkarnas Riksförbund, Svenska Restauratörförbundets&lt;br&gt;arbetsgivarförening (SRA), Länkens Kamratförbund, IOGT-NTO,&lt;br&gt;Sveriges Hotell- och restaurangförbund (SHR), Sveriges läkarförbund,&lt;br&gt;Umeå kommun och Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt inkomna remissvar: 58 stycken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker utredarens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstyrker utredarens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstår: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnar remissvaret med&lt;br&gt;Serveringsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;II. Sammanfattning av betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lagen om handel med drycker (LHD)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall kommunen ta över ansvaret för prövning av frågor&lt;br&gt;om tillstånd till detalj- och partihandel med öl klass II samt alla typer av&lt;br&gt;tillstånd till servering av alkoholdrycker. Det framhålls att flertalet av&lt;br&gt;dessa ärenden inte är komplicerade från juridisk synpunkt. Svårigheter&lt;br&gt;kan främst uppstå i ärenden om s.k. permanenta serveringstillstånd. De&lt;br&gt;bedöms dock möjliga att bemästra genom samordning av den&lt;br&gt;specialkompetens som finns på olika håll i en kommunal förvaltning.&lt;br&gt;Kommunen förutsätts själv avgöra lämplig organisation för att tillgodose&lt;br&gt;kraven på tillräcklig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen framhålls det nära sambandet mellan tillståndsgivning,&lt;br&gt;löpande tillsyn över tillståndshavare samt olika former av ingripanden&lt;br&gt;mot tillståndsinnehavare som inte följer givna föreskrifter. De tre&lt;br&gt;funktionerna ger varandra inbördes stöd och information och måste följa&lt;br&gt;samma principiella kriterier. Enligt utredningen talar såväl&lt;br&gt;rättssäkerhetsskäl som praktiska och ekonomiska skäl för att dessa&lt;br&gt;funktioner skall hållas samman hos en och samma myndighet.&lt;br&gt;Kommunen föreslås därför få ett utökat ansvar for tillsyn enligt LHD&lt;br&gt;samt ansvaret for återkallelse m.m. av meddelade tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas tillsyn får därmed ett delvis ändrat innehåll och kan&lt;br&gt;mera inriktas på stöd till kommunerna och övervakning av deras&lt;br&gt;ärendehandläggning, inbegripet möjligheter till kontroll av enskilda&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare en ändring av gällande regler för&lt;br&gt;besvärsprövning såtillvida att det s.k. kommunala vetot försvinner. Det&lt;br&gt;bedöms inte möjligt att behålla en sådan ordning om kommunen får&lt;br&gt;beslutanderätten i fråga om tillståndsgivningen. Det framhålls att detta&lt;br&gt;aktualiserar frågan om klarare lagregler ifråga om förutsättningarna för&lt;br&gt;tillstånd, främst beträffande den s.k. behovsprövningen. Det finns i annat&lt;br&gt;fall en risk for att överklaganden av avslagsbeslut så småningom kan&lt;br&gt;leda till en alltför liberal praxis som inte i tillräcklig grad beaktar lagens&lt;br&gt;alkoholpolitiska syften. I utredningen framhålls också nödvändigheten av&lt;br&gt;att kommunernas beslut är sakligt väl underbyggda och motiverade i&lt;br&gt;varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föreslås inga ändringar i reglerna for överklagande, som&lt;br&gt;sålunda förutsätts följa allmän förvaltningsrättslig praxis. Besvär föreslås&lt;br&gt;dock anföras hos länsrätten som första instans. Förslaget innebär också&lt;br&gt;att utredningen inte vill ge länsstyrelsen en särskild rätt att överklaga&lt;br&gt;kommunens beslut i enskilda ärenden. Skälen härför är såväl principiella&lt;br&gt;som praktiska och ekonomiska. Länsstyrelsens inflytande över&lt;br&gt;tillståndsgivningen bör enligt utredningen utövas genom dess&lt;br&gt;tillsynsfunktion och inte genom ingripanden i enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa möjligheter till en successiv kompetensuppbyggnad hos&lt;br&gt;kommunerna och därvid ta tillvara den erfarenhet och expertis som finns&lt;br&gt;hos länsstyrelserna föreslås vissa övergångsregler gälla under en tid av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre år. Under den tiden skall länsstyrelsen höras innan kommunen fattar&lt;br&gt;beslut i ärenden och meddelande av permanent serveringstillstånd och i&lt;br&gt;ärenden och återkallelse eller begränsning av tillstånd. Vidare förutsätts&lt;br&gt;länsstyrelsen under övergångstiden utöva en intensifierad tillsyn till stöd&lt;br&gt;för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas merarbete till följd av de nya uppgifterna enligt LHD&lt;br&gt;bedöms till följd av rationaliseringsvinster kunna bli mindre än den&lt;br&gt;avlastning som sker på länsstyrelserna. Kommunerna föreslås få rätt att&lt;br&gt;ta ut avgift for prövning av ansökningar om tillstånd och även for den&lt;br&gt;löpande tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följdändring föreslås i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;III. Synpunkter på betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tillstyrker förslaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av de inkomna remissvaren tillstyrker 33 remissinstanser utredarens&lt;br&gt;förslag att kommunen skall ta över ansvaret for prövning av frågor om&lt;br&gt;tillstånd till detalj- och partihandel med öl klass II samt alla typer av&lt;br&gt;tillstånd till servering av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva utredarens&lt;br&gt;förslag eller har inte något att erinra mot förslaget och Alkoholpolitiska&lt;br&gt;kommissionen som ger sin syn i delbetänkandet (SOU 1993:50)&lt;br&gt;instämmer i LHD/LVM-utredningens betänkande då det gäller&lt;br&gt;tillståndsprövningen. Däremot har Alkoholpolitika kommissionen samt&lt;br&gt;flera remissinstanser annan inställning till vilken myndighet som skall&lt;br&gt;sköta tillsynen och utfärda sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet påtalar att kommunen bör vara&lt;br&gt;beslutsmyndighet vid tillståndsprövningen mot bakgrund bl.a. av att&lt;br&gt;kommunen har den bästa kännedomen om de lokala förhållandena.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet ansluter sig vidare till det resonemang som&lt;br&gt;förs i LHD/LVM-utredningen vad gäller frågan om återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd/sanktioner. Det finns ett naturligt samband mellan tillsyn- och&lt;br&gt;återkallelsefunktionema. Tillståndsmyndigheten vet vad som uppgivits i&lt;br&gt;samband med tillståndsbeslutet och vad som behöver uppmärksammas&lt;br&gt;vid tillsynen. Denna information är nödvändig för att bedöma om en&lt;br&gt;återkallelse är rätt åtgärd, exempelvis krävs det snabba beslut och&lt;br&gt;ingripanden vid otillåten servering till ungdom. Dessutom säger man att&lt;br&gt;ur den enskildes perspektiv är det angeläget att det sker en konsekvent&lt;br&gt;bedömning så att vederbörande inte råkar ut for ingripanden från &amp;quot;en&lt;br&gt;annan myndighet med en annan uppfattning i samma frågor&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm stad ansluter sig till utredarens förslag och menar att det är&lt;br&gt;klokt att låta kommunerna ta över tillståndsprövningen då den är en&lt;br&gt;viktig del for kommunernas möjlighet att bedriva en aktiv alkoholpolitik.&lt;br&gt;Kommunens ansvar för tillståndsprövningen gör det naturligt att&lt;br&gt;kommunerna även skall handha rätten att återkalla tillstånd.&lt;br&gt;Sanktionsmöjligheten är en viktig del i alkoholpolitiken och bör därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas hos tillståndsgivaren. Samtidigt sägs i remisssvaret att mycket&lt;br&gt;talar för att ansvaret för den inre och yttre granskningen av tillstånden&lt;br&gt;bör delas mellan kommunen och länsstyrelsen och att det därför är&lt;br&gt;angeläget att finna smidiga samarbetsformer, så att kommunen får&lt;br&gt;möjlighet att agera snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs läns landsting ansluter sig till utredningens förslag om att&lt;br&gt;hålla samman de tre funktionerna, tillståndsgivning, löpande tillsyn och&lt;br&gt;återkallelse. Man menar att det blir ett enkelt och tydligt system, inte&lt;br&gt;minst för ansökaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen instämmer i utredningens förslag att&lt;br&gt;kommunerna får det fulla ansvaret för tillståndsgivning, tillsyn av och&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd för alkoholutskänkning. Länsstyrelsernas&lt;br&gt;frigjorda resurser kan i första hand användas för vägledning och stöd&lt;br&gt;samt viss begränsad tillsyn i enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) tillstyrker med viss tvekan utredarens&lt;br&gt;förslag, och säger vidare att en rättslig reglering av den typ som LHD&lt;br&gt;utgör förutsätter en strikt myndighetsutövning såväl genom&lt;br&gt;tillståndsgivning som genom en fortlöpande kontroll, vilket skulle kunna&lt;br&gt;medföra förbättringar i dessa avseenden om utredarens förslag&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall förordar att tillståndsärenden och&lt;br&gt;administrativa ingripanden enligt LHD prövas av kommunen, under&lt;br&gt;förutsättning att den materiella lagstiftningen utformas på ett sätt som&lt;br&gt;inte ger utrymme för godtyckliga bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm anser att strävandena bör inriktas mot en&lt;br&gt;långtgående förenkling av regelverket och länsrätten delar utredarens&lt;br&gt;uppfattning om att det är viktigt att hålla samman de tre funktionerna&lt;br&gt;tillståndsgivning, tillsyn och återkallelse av tillstånd hos en och samma&lt;br&gt;ansvariga myndighet, främst ur den enskilde tillståndshavarens synpunkt.&lt;br&gt;Man säger vidare att kommunerna bättre än de flesta andra&lt;br&gt;samhällsorgan kan känna till vem som är pålitlig respektive opålitlig&lt;br&gt;alkoholutskänkare. Länsrätten i Göteborgs- och Bohus län instämmer i&lt;br&gt;detta. Länsrätten i Hallands län tillstyrker utredningen i dess helhet&lt;br&gt;under förutsättning att övergångsbestämmelserna införs, varigenom&lt;br&gt;länsstyrelserna under en övergångstid får spela en aktivt vägledande roll&lt;br&gt;och kommunerna ges tillfälle att bygga upp den kompetens som&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Norrköping instämmer i utredarens bedömningar&lt;br&gt;och tillstyrker förslaget. Polismyndigheten vill särskilt markera vikten av&lt;br&gt;att funktionerna hålls samman hos en och samma myndighet. Den&lt;br&gt;rollfördelning mellan kommun och länsstyrelse som föreslås och de&lt;br&gt;befogenheter länsstyrelsen erkänns i sin övervakande verksamhet&lt;br&gt;bedömer polismyndigheten som väl avvägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser förordar att kommunen och länsstyrelsen delar tillsynen&lt;br&gt;och att de administrativa ingripandena ligger kvar hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser liksom utredaren att ansvaret för handläggning av&lt;br&gt;tillståndsärenden bör föras över till kommunerna, man vill dock förorda&lt;br&gt;att länsstyrelserna även fortsättningsvis har ansvaret för att sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot tillståndshavare vidtas vid olika missförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret tillstyrker att kommunen övertar ansvaret för&lt;br&gt;tillståndsgivningen enligt LHD. Av detta följer automatiskt att&lt;br&gt;kommunens vetorätt mot serveringstillstånd upphör. Att funktionsmässigt&lt;br&gt;dela tillsynsansvaret mellan kommun och länsstyrelse så att kommunen&lt;br&gt;står för falttillsynen enligt LHD-lagen medan länsstyrelsen i huvudsak&lt;br&gt;står för tillsynen över tillståndshavarens ekonomiska skötsamhet är att&lt;br&gt;föredra, anser Statskontoret och avvisar utredningens förslag att&lt;br&gt;kommunen även skall ta över ansvaret för de administrativa&lt;br&gt;ingripandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Örebro anser att om kommunerna får överta&lt;br&gt;beslutanderätten när det gäller serveringstillstånd bör nuvarande ordning&lt;br&gt;bibehållas vad gäller huvudansvaret för tillsynen och de administrativa&lt;br&gt;ingripandena. Sanktionsärenden innebär myndighetsutövning av mycket&lt;br&gt;känslig och ingripande art med högt ställda rättssäkerhetskrav. Denna&lt;br&gt;kompetens menar länsrätten innehas av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län och Landstingsförbundet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget vad gäller tillståndsgivningen. Däremot avstyrker man förslaget&lt;br&gt;i den del som avser att administrativa ingripanden skall beslutas av&lt;br&gt;kommun. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att länsstyrelsen även&lt;br&gt;ges ett formellt ansvar för samordning av tillsynen. Detta alldeles&lt;br&gt;särskilt om utredningens förslag om överflyttande av administrativa&lt;br&gt;ingripanden till kommunen genomförs. Länsstyrelsen avstyrker att&lt;br&gt;administrativa ingripanden skall beslutas av kommunen och hänvisar här&lt;br&gt;till alkoholpolitiska kommissionens förslag att länstyrelsen bör vara den&lt;br&gt;myndighet som handhar administrativa ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet tillstyrker att kommunerna tar över ansvaret för&lt;br&gt;prövning och tillståndsgivning för detalj- och partihandel och servering&lt;br&gt;av alkoholdrycker, samt löpande tillsyn, däremot är man tveksam när det&lt;br&gt;gäller sanktionsmöjlighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun tillstyrker förslaget att tillståndsprövningen&lt;br&gt;övertlyttas från länsstyrelsen till kommnnen. Däremot vill man se ett&lt;br&gt;delat ansvar mellan kommun och länsstyrelse vad gäller tillsynen, där&lt;br&gt;den yttre tillsynen kan utföras av kommunen och den inre tillsynen av&lt;br&gt;länsstyrelsen vilken samarbetar med kronofogde- och skattemyndigheter&lt;br&gt;för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avstyrker förslaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av de 58 inkomna remissvaren avstyrker 8 remissinstanser utredarens&lt;br&gt;förslag. Följande remissinstanser avstyrker förslaget; Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Länsstyrelsen i Värmlands län, Polismyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holm, Polismyndigheten i Umeå, Landsorganisationen (LO), Alkoholp-&lt;br&gt;roblematikers riksorganisation (ALRO), Svenska Restauratörförbundets&lt;br&gt;arbetsgivareförening (SRA), Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (S&lt;br&gt;H R).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten avstyrker utredningens förslag att kommunerna skall ta&lt;br&gt;över ansvaret för prövning av frågor om dels tillstånd till detalj- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partihandel med öl klass II, dels tillstånd till servering av alkoholdryck-&lt;br&gt;er. Domstolen är också kritisk till utredningens förslag att kommunerna&lt;br&gt;skall ges ansvaret för återkallelse m.m. av meddelade tillstånd. Kammar-&lt;br&gt;rätten anser att särskilt följande förhållanden talar mot en kommunalise-&lt;br&gt;ring av tillståndsgivningen. Det ställs stora krav vid tillståndsprövningen&lt;br&gt;på att de prövande organen besitter kunskaper i såväl sociala som eko-&lt;br&gt;nomiska frågor. Vidare krävs ett väl utvecklat samarbete med polis-,&lt;br&gt;kronofogde-, och skattemyndigheter. Det är vanligt förekommande att&lt;br&gt;kommunerna har egna intressen i hotell- och restaurangnäringen vilket&lt;br&gt;medför en inte obetydlig risk för intressekonflikter vid prövning av till-&lt;br&gt;ståndsfrågor. Kammarrätten ifrågasätter om de grundläggande intentio-&lt;br&gt;nerna bakom alkohollagstiftningen kan upprätthållas vid den omfattande&lt;br&gt;uppdelning på tillståndsmyndigheter som blir följden av en kommunali-&lt;br&gt;sering. Risken för en oenhetlig tillämpning är uppenbar. Kammarrätten&lt;br&gt;anser att den nu rådande och väl fungerande ordningen med länsstyrel-&lt;br&gt;sen som tillståndsmyndighet bör bibehållas. Kammarrätten delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att oavsett om tillståndsbesluten kommunaliseras så&lt;br&gt;bör reglerna om det kommunala vetot ses över. För det fall en kommu-&lt;br&gt;nalisering skulle ske av tillståndsgivningen anser kammarrätten likväl att&lt;br&gt;rättssäkerhetskäl påkallar att länsstyrelsen även i fortsättningen skall vara&lt;br&gt;beslutsmyndighet för administrativa ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län avstyrker utredningens förslag om över-&lt;br&gt;förandet av besluts- och tillsynsfunktioner till kommunerna men tillstyr-&lt;br&gt;ker de förslag till förenklingar som föreslås. Enligt länsstyrelsens mening&lt;br&gt;bör en reformerad lagstiftning innebära att kommunernas roll tydliggörs&lt;br&gt;genom att de sociala aspekterna i serveringsfrågoma lyfts fram genom&lt;br&gt;en aktiv tillsyn och förebyggande verksamhet. En annan myndighet,&lt;br&gt;lämpligen länsstyrelsen, bör pröva ansökningar och ha en övergripande&lt;br&gt;tillsyn i dessa frågor. Oavsett om beslutanderätten överförs till kommu-&lt;br&gt;nerna eller ej är det länsstyrelsens uppfattning att det kommunala vetot&lt;br&gt;bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm tillstyrker inte förslaget att på alko-&lt;br&gt;holområdet föra över tillståndsgivning och tillsynsansvar m.m. från läns-&lt;br&gt;styrelse till kommunerna, eftersom antalet beslutsmyndigheter då blir fler&lt;br&gt;och polismyndigheten anser att länsstyrelsen spelar en viktig roll för att&lt;br&gt;skapa och vidmakthålla en enhetlig tillämpning. Att länsstyrelsen bör ha&lt;br&gt;tillsynsansvaret motiveras bl.a av krav på ökad samordning av kontrollen&lt;br&gt;över den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt att&lt;br&gt;länsstyrelsen besitter den juridiska kompetensen som krävs. Polismyn-&lt;br&gt;digheten i Stockholm avslutar med att påpeka att om förslaget om ny&lt;br&gt;tillståndsmyndighet genomförs så bör tillståndsgivning och tillsynsansvar&lt;br&gt;ankomma på en och samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen i Umeå menar att en tydlig, enhetlig och rättssäker tillstånd-&lt;br&gt;spraxis vad avser LHD förutsätter att länsstyrelsen även fortsättningsvis&lt;br&gt;är tillståndsmyndighet i dessa ärenden. Polisen i Umeå skriver vidare att&lt;br&gt;en kommunalisering av tillståndsprövningen kommer att ställa krav på&lt;br&gt;personella resurser, samtidigt som det faktum att kommunerna har re-&lt;br&gt;sursbrist gör att man antar att tillståndsprövningen kommer att ta mer-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parten av kommunernas resurser inom detta område och att tillsynen&lt;br&gt;därför kan förväntas bli eftersatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och Hotell- och Restauranganställdas förbund delar inte utredarens&lt;br&gt;uppfattning att kommunen skall få ett utökat ansvar för tillsyn samt&lt;br&gt;ansvaret för återkallelse m.m. utan vill istället hänvisa till alkoholpolitis-&lt;br&gt;ka kommissionens betänkande där tillsyn och sanktioner föreslås ligga&lt;br&gt;kvar hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALRO menar att det är av central betydelse att den av riksdagen fast-&lt;br&gt;lagda alkoholpolitiken tillämpas på ett enhetligt sätt, så att rättssäker-&lt;br&gt;heten inte äventyras. ALRO menar att en likformig tillståndsprövning&lt;br&gt;försvåras då antalet beslutsmyndigheter utökas vid en kommunalisering.&lt;br&gt;Man påpekar dessutom att de alkoholpolitiska aspekterna kan få stå&lt;br&gt;tillbaka för näringspolitiska aspekter, där risken för otillbörliga hänsyns-&lt;br&gt;taganden är särskilt stor om kommunen har ett ekonomiskt intresse i&lt;br&gt;någon serveringsrörelse på orten. ALROs uppfattning är att det är myck-&lt;br&gt;et tveksamt om ens möjligt för kommunerna att bygga upp en organisa-&lt;br&gt;tion med motsvarande kompetens som länsstyrelserna idag besitter. AL-&lt;br&gt;RO ser det som ett oförsvarligt slöseri med resurser att slå sönder en väl&lt;br&gt;fungerande organisation som länsstyrelsen till förmån för något som&lt;br&gt;enligt vår uppfattning inte har någon möjlighet att fås att fungera i den&lt;br&gt;nu rådande kommunala samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Restauratörförbundets Arbetsgivareförening (SRA) anser att en&lt;br&gt;kommunalisering av tillståndsgivning och tillsyn avseende handel med&lt;br&gt;drycker innebär starka betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt. Dess-&lt;br&gt;utom anser man att bekämpningen av oseriositet inom branschen för-&lt;br&gt;svåras bl.a. avseende ekonomisk brottslighet och tillhörande illojal kon-&lt;br&gt;kurrens. SRA tycker att länsstyrelserna har en effektiv hantering av ären-&lt;br&gt;den enligt LHD och ett omfattande samarbete med andra myndigheter.&lt;br&gt;Förenklingar i LHD skulle emellertid kunna leda till ännu bättre resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och restaurangförbund begär att tillståndsgivning och&lt;br&gt;kontroller ligger kvar hos länsstyrelserna med hänvisning till ovan förda&lt;br&gt;resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 remissinstanser svarar att de inte har några synpunkter eller avstår&lt;br&gt;från att lämna synpunkter på utredarens förslag. De remissinstanser vilka&lt;br&gt;avstått från att svara är;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Kom-&lt;br&gt;merskollegium, Stockholms läns landsting, Malmöhus läns landsting,&lt;br&gt;Uppsala kommun, Sveriges socionomers, personal- och förvaltningstjäns-&lt;br&gt;temäns riksförbund, Riksförbundet för behandlingshem (RFB), Sällskapet&lt;br&gt;Länkarna, Länkens Kamratförbund och Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnar remissvaret med remissen Serveringsbestämmelser SOU&lt;br&gt;1993:50;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet, Riksrevisionsverket, Riksdagens ombudsmän, Kal-&lt;br&gt;mar kommun och IOGT-NTO har aviserat samordnade remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Alkohollag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller tillverkning av alkoholdrycker och handel med&lt;br&gt;sådana varor. Lagen gäller också tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit finns i lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om marknadsföring av alkoholdrycker finns, förutom i&lt;br&gt;denna lag, även i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om mark-&lt;br&gt;nadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med sprit förstås en vara som innehåller alkohol i en koncentration&lt;br&gt;av mer än 2,25 volymprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje&lt;br&gt;förfarande, varigenom alkohol i sådan koncentration framställs eller&lt;br&gt;utvinns. Vin, starköl eller öl anses dock inte som sprit. Inte heller utgör&lt;br&gt;framställning av sådan dryck tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mäsk förstås en jäsande vätska som blir sprit om den får fortsätta&lt;br&gt;att jäsa så att alkoholhalten överstiger 2,25 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkohol avses i denna lag etylalkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med alkoholdrycker förstås drycker som innehåller mer än 2,25&lt;br&gt;volymprocent alkohol. Alkoholdrycker delas in i spritdrycker, vin,&lt;br&gt;starköl och öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med spritdryck förstås i denna lag en alkoholdryck som innehåller&lt;br&gt;sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med vin förstås i denna lag alkoholdrycker som är framställda&lt;br&gt;genom jäsning av druvor eller druvmust, drycker som är framställda av&lt;br&gt;bär, frukt, rabarber eller liknande samt andra alkoholdrycker som in-&lt;br&gt;nehåller högst 22 volymprocent alkohol och som inte är spritdrycker&lt;br&gt;enligt 4 § eller starköl eller öl enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med starköl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med&lt;br&gt;torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och som&lt;br&gt;innehåller mer än 3,5 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med öl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat&lt;br&gt;eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och vars alko-&lt;br&gt;holhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med lättdryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller&lt;br&gt;innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillverkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäljning förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning till konsument benämns detaljhandel eller, om den sker för&lt;br&gt;förtäring på stället, servering. Annan försäljning benämns partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Tillverkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Sprit och spritdrycker får inte tillverkas utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker med högre alkoholhalt än 60 volymprocent får inte&lt;br&gt;tillverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vin, starköl eller öl får inte tillverkas utan tillstånd om det inte&lt;br&gt;gäller tillverkning i hemmet för eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Närmare bestämmelser om tillverkning av alkoholdrycker och sprit&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Alko-&lt;br&gt;holinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillverkare av alkoholdrycker får förfoga över av honom tillverkad&lt;br&gt;dryck för försäljning endast enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillverkare av sprit får förfoga över av honom tillverkad sprit endast&lt;br&gt;for export och, efter medgivande av Alkoholinspektionen, för använd-&lt;br&gt;ning i egen rörelse samt för försäljning enligt lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser för försäljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Spritdrycker, vin eller starköl får inte säljas om det inte föreligger&lt;br&gt;rätt till det enligt denna lag. Särskilda bestämmelser gäller för detalj-&lt;br&gt;handel med och servering av öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker med högre alkoholhalt än 60 volymprocent får inte säljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utan hinder av denna lag får spritdrycker, vin och starköl serveras&lt;br&gt;till passagerare på järnvägståg i internationell trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad som föreskrivs i denna lag görs inte inskränkningar i den&lt;br&gt;rätt till försäljning som följer av gällande bestämmelser om tullager som&lt;br&gt;har inrättats för förvaring av proviant m.m. samt till försäljning av&lt;br&gt;obeskattade varor i exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 fråga om rätt att förfoga över spritdrycker, vin och starköl som&lt;br&gt;medförs som proviant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall se till&lt;br&gt;att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkohol-&lt;br&gt;drycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av&lt;br&gt;varuprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än&lt;br&gt;alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas som gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall lätt-&lt;br&gt;drycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken får inte bedriva försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får varor inte&lt;br&gt;säljas eller lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år. Motsvarande&lt;br&gt;gäller vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga&lt;br&gt;om den som inte har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker får inte säljas eller lämnas ut till den som är märkbart&lt;br&gt;påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild anledning att&lt;br&gt;anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar ut alkoholdrycker skall förvissa sig om att mottagaren&lt;br&gt;har uppnått den ålder som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan&lt;br&gt;vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning&lt;br&gt;tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån&lt;br&gt;till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller&lt;br&gt;lån till den som inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon&lt;br&gt;bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger förbjuda eller inskränka försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för visst tillfälle, om det anses påkallat för ordningens&lt;br&gt;upprätthållande, förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Partihandel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas av den&lt;br&gt;som har meddelats partihandelstillstånd. Den som har tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd för spritdrycker, vin eller starköl skall anses ha partihandelstill-&lt;br&gt;stånd för motsvarande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Spritdrycker, vin och starköl får föras in till landet av den som har&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd för sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;föras in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:000) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, som&lt;br&gt;har fyllt 20 år, för eget bruk eller familjens bruk eller som gåva till&lt;br&gt;närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i internationell trafik, får föras in i den utsträckning som krävs för&lt;br&gt;servering av passagerare under tågets fard inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Spritdrycker, vin eller starköl får inte tas om hand på sätt som avses&lt;br&gt;i 7 § första stycket tullagen (1994:000) av annan än den som har till-&lt;br&gt;verknings- eller partihandelstillstånd för varorna. Sådana varor får av&lt;br&gt;annan än den som har tillverknings- eller partihandelstillstånd för var-&lt;br&gt;orna inte förvaras på annat tullager än sådant som har inrättats för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaring av proviant m.m. I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport,&lt;br&gt;förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Inköpstillstånd får ges i fråga om spritdrycker, vin eller starköl som&lt;br&gt;används i teknisk, industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande&lt;br&gt;verksamhet. Inköpstillstånd medför rätt att köpa in varorna hos den som&lt;br&gt;är berättigad att bedriva partihandel med sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som enligt 1 § är berättigad att bedriva partihandel får dels&lt;br&gt;sälja varorna till detaljhandelsbolaget, till den som har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd för motsvarande varor och till den som har&lt;br&gt;meddelats serveringstillstånd för sådana varor, dels exportera varorna.&lt;br&gt;Varorna får också säljas till den som fått sådant särskilt tillstånd till&lt;br&gt;inköp av varorna som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad att bedriva partihandel får omforpacka&lt;br&gt;eller buteljera varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Överlåts rörelse med verksamhet som är tillståndspliktig enligt&lt;br&gt;denna lag, får överlåtaren sälja sitt lager av spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;till sin efterträdare om efterträdaren har beviljats tillstånd för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag spritdrycker, vin eller starköl säljas till den som har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd för sådana drycker eller till detaljhandels-&lt;br&gt;bolaget. Motsvarande gäller även då en tillståndspliktig verksamhet&lt;br&gt;måste avvecklas till följd av att tillståndet återkallats eller andra tvingan-&lt;br&gt;de skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra stycket gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även i fråga om öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig&lt;br&gt;att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in&lt;br&gt;varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje partihandelsställe skall, om innehavaren inte är enskild&lt;br&gt;person som själv förestår verksamheten, finnas en för uppgiften lämplig&lt;br&gt;person som har tillsyn över försäljningen (föreståndare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som är berättigad att bedriva partihandel med spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl ansvarar för att distributionen av varorna sker under be-&lt;br&gt;tryggande former. Detta gäller också om någon utomstående anlitas för&lt;br&gt;distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare som nämns i första stycket och som låter importera&lt;br&gt;sådana varor har från och med att varorna kommit in i landet motsvaran-&lt;br&gt;de ansvar för distributionen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om distribution av spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Alko-&lt;br&gt;holinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Detaljhandel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett&lt;br&gt;särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten&lt;br&gt;äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte importera, exportera eller tillverka dryck-&lt;br&gt;er som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får, med partihandelstillstånd, bedriva försäljning&lt;br&gt;till den som har serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om&lt;br&gt;särskild kontroll från statens sida skall tas in i det avtal som upprättas&lt;br&gt;mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas förläggning&lt;br&gt;enligt riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller&lt;br&gt;genom försändning på rekvisition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara inte&lt;br&gt;lämnas ut till köpare förrän den har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Spritdrycker, vin eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran&lt;br&gt;anskaffas om inte detaljhandelsbolaget finner att det finns hinder mot&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel med öl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, tillåten under villkor att lokalen, där verksamheten bedrivs, är&lt;br&gt;godkänd som livsmedelslokal enligt bestämmelser som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 22 § tredje stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att försälj-&lt;br&gt;ning av matvaror bedrivs i lokalen. Detaljhandel med öl får även be-&lt;br&gt;drivas av detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av öl eller lättdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Servering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om serve-&lt;br&gt;ringstillstånd har meddelats enligt bestämmelserna i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag,&lt;br&gt;tillåten under villkor att lokalen, där verksamheten bedrivs, är godkänd&lt;br&gt;som livsmedelslokal enligt bestämmelser som meddelats med stöd av&lt;br&gt;22 § tredje stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att servering av mat&lt;br&gt;samtidigt bedrivs i lokalen. Motsvarande gäller för den som enligt 23 §&lt;br&gt;samma lag har meddelats särskilt tillstånd att yrkesmässigt hantera&lt;br&gt;livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har meddelats serveringstillstånd får dessutom servera öl i&lt;br&gt;enlighet med tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Servering av alkoholdrycker skall ske med återhållsamhet och får&lt;br&gt;inte föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På ställe med serveringstillstånd enligt denna lag skall tillståndsha-&lt;br&gt;varen eller av honom utsedd serveringsansvarig personal utöva tillsyn&lt;br&gt;över serveringen och vara närvarande under hela serveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsansvarig personal skall med hänsyn till sina egenskaper och&lt;br&gt;övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla vilka personer&lt;br&gt;som har utsetts till ansvariga för alkoholserveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast anlitas perso-&lt;br&gt;nal som är anställd av tillståndshavaren. Restaurangskolor med serve-&lt;br&gt;ringstillstånd får dock i utbildningssyffe även anlita restaurangskolans&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat får servering av öl&lt;br&gt;påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker&lt;br&gt;tidigast klockan 11.00. Om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat&lt;br&gt;skall servering av alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serveringsti-&lt;br&gt;dens utgång (stängningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för hotellrum med minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som har serveringstillstånd är skyldig att köpa alla spritdrycker,&lt;br&gt;allt vin och allt starköl som behövs för rörelsen av någon som har&lt;br&gt;partihandelstillstånd för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priser på alkoholdrycker får vid servering inte sättas lägre än inköps-&lt;br&gt;priset för varan jämte skäligt tillägg. Priserna skall avvägas så att försälj-&lt;br&gt;ning av drycker med högre alkoholhalt inte främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § På ett serveringsställe får åtgärder inte vidtas i syfte att förmå någon&lt;br&gt;gäst till inköp av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Från ett serveringsställe får inte någon medföra eller tillåtas medföra&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl. Detta gäller inte hotellrum med minibar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § På ställe med serveringstillstånd får inte någon dricka eller tillåtas&lt;br&gt;dricka andra alkoholdrycker än vad som har serverats i enlighet med&lt;br&gt;tillståndet. Detta gäller dock inte på hotellrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på ett&lt;br&gt;serveringsställe där alkoholdrycker inte får serveras eller i en lokal, som&lt;br&gt;yrkesmässigt upplåts för anordnande av sammankomster i slutna sällskap&lt;br&gt;vid vilka mat eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller genom&lt;br&gt;dennes försorg och där servering av alkoholdrycker inte är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i denna&lt;br&gt;paragraf får inte heller förvaras i sådan lokal eller tillhörande utrymme&lt;br&gt;annat än om det är uppenbart att drycken inte är avsedd att drickas på&lt;br&gt;stället.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillstånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningtillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd får&lt;br&gt;endast meddelas den som visar sig lämplig att utöva verksamheten med&lt;br&gt;hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden, lagringsmöjlig-&lt;br&gt;heter och omständigheter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ta särskild hänsyn till om sökanden visar&lt;br&gt;sig lämplig med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter mot det allmänna. Tillståndsmyndigheten får om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet till viss tid, samt meddela de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor som behövs. Villkor får ges i samband med beslut om tillstånd&lt;br&gt;eller senare under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillverkningstillstånd kan gälla sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl&lt;br&gt;eller begränsas till en eller flera av dessa varor. Partihandelstillstånd och&lt;br&gt;inköpstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller begränsas till&lt;br&gt;en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillverknings-, partihandels- och inköpstillstånd meddelas av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen. Ansökan om tillstånd skall göras skriftligen. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilken utredning som skall bifogas ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som hos Alkoholinspektionen ansöker om tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag skall betala ansökningsavgift. Den som beviljas tillstånd skall även&lt;br&gt;betala en årlig tillsynsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar om avgifternas storlek och får meddela ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om sådana avgifter. Efter bemyndigande av regeringen får&lt;br&gt;Alkoholinspektionen meddela sådana ytterligare föreskrifter om avgifter&lt;br&gt;som inte gäller avgifternas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Serveringstillstånd kan avse servering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till allmänheten året runt, årligen under viss tidsperiod, vid ett&lt;br&gt;enstaka tillfälle eller under en enstaka tidsperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till förening, företag eller annat slutet sällskap året runt, årligen&lt;br&gt;under en viss tidsperiod, vid ett enstaka tillfälle eller under en enstaka&lt;br&gt;tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd kan avse servering på luftfartyg, fartyg eller järn-&lt;br&gt;vägståg i inrikes trafik (trafikservering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa serve-&lt;br&gt;ringstillståndets giltighet till viss tid, samt meddela de villkor som&lt;br&gt;behövs. Villkor får ges i samband med beslut om tillstånd eller senare&lt;br&gt;under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller&lt;br&gt;begränsas till en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar sig lämplig att&lt;br&gt;utöva verksamheten med hänsyn till sina personliga och ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Sökanden skall också visa att serveringsstället uppfyller&lt;br&gt;kraven i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall ta särskild hänsyn till om sökanden visar&lt;br&gt;sig lämplig med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillstånd for servering till allmänheten får endast meddelas om&lt;br&gt;serveringsstället har ett kök för allsidig matlagning och kan tillhandahål-&lt;br&gt;la lagad mat. Serveringsstället skall ha ett tillfredsställande antal sitt-&lt;br&gt;platser for gäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd for tillfällig servering eller till slutet sällskap får meddelas om&lt;br&gt;serveringsstället tillhandahåller lagad mat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre väsentlig del av&lt;br&gt;serveringsstället, inrättad i nära anslutning till matsal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första eller andra stycket får serveringstillstånd med-&lt;br&gt;delas för vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Alkoholser-&lt;br&gt;veringen får dock endast ske i pauser under pågående föreställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av alkoholdrycker från minibarer på hotellrum får ske på&lt;br&gt;hotell med serveringstillstånd. Regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Alkoholinspektionen far meddela närmare bestämmelser&lt;br&gt;om serveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om serveringen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk&lt;br&gt;synpunkt, får serveringstillstånd vägras även om sökanden uppfyller&lt;br&gt;kraven i 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Serveringstillstånd gäller viss lokal eller annat avgränsat utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av&lt;br&gt;serveringslokalema kräver särskilt medgivande av tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillstånd till annan servering av spritdrycker, vin och starköl än&lt;br&gt;trafikservering meddelas av den kommun där serveringsstället är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till trafikservering meddelas av den kommun där det företag&lt;br&gt;som vill bedriva serveringen har sitt säte eller där den person som vill&lt;br&gt;bedriva serveringen har sitt hemvist. Har företaget inte säte inom landet&lt;br&gt;eller personen inte hemvist inom landet, meddelas tillstånd av Stock-&lt;br&gt;holms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas&lt;br&gt;av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 8 kap. av den som&lt;br&gt;fått tillstånd av kommunen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En ansökan om serveringstillstånd enligt 5 § första stycket, som&lt;br&gt;inte avser ett enstaka tillfälle eller enstaka tidsperiod, får inte bifallas&lt;br&gt;utan att polismyndighetens yttrande inhämtas. Polismyndigheten skall i&lt;br&gt;yttrandet redovisa de omständigheter som ligger till grund för myndig-&lt;br&gt;hetens bedömning samt avge utlåtande om sökandens allmänna lämplig-&lt;br&gt;het för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om serveringstillstånd avser servering inom eller invid&lt;br&gt;militärt område skall yttrande dessutom inhämtas från vederbörande&lt;br&gt;militära chef innan ansökan får bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kommunen får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter&lt;br&gt;som kommunen har enligt denna lag skall ombesörjas helt eller delvis av&lt;br&gt;den andra kommunen. Kommunen får dock inte med stöd av denna bes-&lt;br&gt;tämmelse överlåta befogenhet att avgöra ärenden enligt 7 kap. eller 3 kap.&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av tillstånd i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har den som fått tillstånd enligt denna lag avlidit eller fått förvalta-&lt;br&gt;re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen&lt;br&gt;och vill dödsboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tillståndsmyndigheten. Anmälan skall ha kommit in senast två må-&lt;br&gt;nader efter dödsfallet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan inte&lt;br&gt;kommit in inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag&lt;br&gt;anmälningstiden gick ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som fått tillstånd försatts i konkurs, upphör tillståndet att gäl-&lt;br&gt;la. Vill konkursboet eller konkursförvaltaren fortsätta rörelsen skall an-&lt;br&gt;sökan göras till tillståndsmyndigheten. Tillståndsmyndigheten skall be-&lt;br&gt;handla en sådan ansökan med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Alkoholinspektionen skall återkalla tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;eller inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätten enligt tillståndet inte längre utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de for tillståndet gällande bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag eller föreskrifter eller villkor meddelade med stöd av&lt;br&gt;denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller for meddelande av tillstånd inte längre&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte endast tillfälligt uppkommer sådan olägenhet som avses i 6&lt;br&gt;kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de for servering eller serveringstillstånd&lt;br&gt;gällande bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter eller villkor med-&lt;br&gt;delade med stöd av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 7&lt;br&gt;och 8 §§ inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I stället för återkallelse enligt 18 eller 19 § kan tillståndshavaren&lt;br&gt;meddelas varning, om varning av särskilda skäl kan anses vara en till-&lt;br&gt;räcklig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i&lt;br&gt;fråga om ordning och nykterhet, eller följs inte bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag, får kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten eller, om mildrande omständigheter föreligger, meddela&lt;br&gt;honom varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla for vissa&lt;br&gt;närmare angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter.&lt;br&gt;Förbud gäller i sex månader, räknat från det att den som bedriver för-&lt;br&gt;säljningen fått del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande&lt;br&gt;enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe skall 12 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholinspektionen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna lag och kan utfärda allmänna råd till vägledning for tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet. Länsstyrelsen skall också&lt;br&gt;följa kommunernas tillämpning av denna lag samt biträda kommunerna&lt;br&gt;med råd i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i la-&lt;br&gt;gen om servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen&lt;br&gt;och av polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar ock-&lt;br&gt;så tillsyn över servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På begäran av någon annan tillsynsmyndighet skall kommunen läm-&lt;br&gt;na de uppgifter som myndigheten behöver for tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om för-&lt;br&gt;hållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet om den som har tillstånd enligt denna lag brister i sina skyldig-&lt;br&gt;heter att erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran från länsstyrelsen&lt;br&gt;skall samma underrättelse ges till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av tillståndsmyndighet eller länsstyrelse skall skattemyndig-&lt;br&gt;heter och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller&lt;br&gt;avgifter lämna uppgifter som tillståndsmyndigheten eller länsstyrelsen&lt;br&gt;behöver för tillståndsprövning eller tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som beviljats tillstånd enligt denna lag skall hos tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten i förväg anmäla när han tänker påbörja verksamheten. Sådan&lt;br&gt;anmälan skall även göras om verksamheten läggs ned eller om avbrott&lt;br&gt;görs i den. Anmälan skall också göras i de fall verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning förändras eller om det i övrigt sker någon förändring i verksam-&lt;br&gt;heten som är av betydelse för tillsynen. Även betydande förändringar av&lt;br&gt;ägarförhållanden skall anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna&lt;br&gt;tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler, tillhandahålla handels-&lt;br&gt;böcker och övriga handlingar som rör verksamheten, utan ersättning&lt;br&gt;hjälpa till vid tillsynen, lämna varuprover som behövs samt redovisa&lt;br&gt;uppgifter om verksamhetens omfattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bokföring i rörelse som är tillståndspliktig enligt denna lag skall&lt;br&gt;vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver&lt;br&gt;rörelsen är skyldig att på anfordran av en tillsynsmyndighet förete bok-&lt;br&gt;föringen i rörelsen. Han är dessutom skyldig att lämna statistiska uppgif-&lt;br&gt;ter i enlighet med de föreskrifter regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Alkoholinspektionen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsyn enligt denna lag. Tillsynsmyndighet&lt;br&gt;har också rätt att få tillträde till rörelsens lokaler för att kunna utöva sin&lt;br&gt;tillsyn enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Polismyndigheten skall på begäran lämna det biträde som behövs för&lt;br&gt;sådan tillsyn som nämns i 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Alkoholinspektionens och kommunens beslut enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ändras utan att Alkoholinspektionen respektive kommunen har läm-&lt;br&gt;nats tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens beslut får överklagas av Alkoholinspektionen respektive&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forslar, döljer eller förvarar sprit eller spritdrycker, som uppenbarli-&lt;br&gt;gen är olovligt tillverkade, eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för&lt;br&gt;olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker, döms till böter eller fäng-&lt;br&gt;else i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller, om tillstånd inte behövs,&lt;br&gt;utan rätt enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat&lt;br&gt;sätt än som sägs i 6 kap. 5 §, döms för olovlig försäljning av alkohol-&lt;br&gt;drycker till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Är brott som anges i 1 eller 2 § grovt, döms till fängelse i högst&lt;br&gt;fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;br&gt;det har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i&lt;br&gt;större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som innehar spritdrycker, vin eller starköl i uppenbart syfte att&lt;br&gt;olovligen sälja dem, döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt&lt;br&gt;annan i strid med 3 kap. 9 § döms for olovligt anskaffande av alkohol-&lt;br&gt;drycker till påföljd som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alko-&lt;br&gt;holdrycker i strid med 3 kap. 8 § till någon som inte har uppnått före-&lt;br&gt;skriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat be-&lt;br&gt;rusningsmedel, eller vid partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs&lt;br&gt;i 4 kap. 7 § första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återför-&lt;br&gt;sälja eller inköpa varan, döms for olovlig dryckeshantering till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig dryckeshantering döms också den som försäljer öl i strid&lt;br&gt;med förbud som meddelats enligt 7 kap. 21 § eller tillåter alkoholfortä-&lt;br&gt;ring i strid med 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Är gärning som avses i 1, 2 och 4-7 §§ att anse som ringa, skall inte&lt;br&gt;dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För försök eller förberedelse till brott som avses i 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning som avses i 1-7 §§ eller vid försök&lt;br&gt;eller förberedelse till brott enligt första stycket, skall 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken tillämpas. Den till vilken sprit, mäsk eller alkoholdrycker&lt;br&gt;har överlåtits för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker finns i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förverkande och beslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Sprit, alkoholdrycker och mäsk som har varit föremål för brott enligt&lt;br&gt;denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras&lt;br&gt;förverkade. Förverkande av alkoholdrycker kan ske även hos den som är&lt;br&gt;fri från ansvar från brottet enligt 10 kap. 9 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har sprit eller alkoholdrycker olovligen tillverkats enligt denna lag&lt;br&gt;skall även destillationsapparater, apparatdelar och redskap som har an-&lt;br&gt;vänts vid tillverkningen, råämnen som uppenbarligen varit avsedda för&lt;br&gt;tillverkningen och beredningen samt kärl och emballage som varorna har&lt;br&gt;förvarats i, förklaras förverkade. Likaså skall förråd av renings- och&lt;br&gt;filtreringsmedel vilka uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av&lt;br&gt;olovligen tillverkad sprit förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett förordnande om förverkande skulle vara obilligt, får förver-&lt;br&gt;kandet helt eller delvis efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om sprit, alkoholdryck eller mäsk som kan antas bli förver-&lt;br&gt;kad enligt denna lag gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker m.m. i tillämpliga delar. Alkoholdryck som har lagts upp&lt;br&gt;på sådant tillfälligt lager som nämns i 24 § tullförordningen (1994:000)&lt;br&gt;skall anses som förverkad om den inte har tagits ut från lagret inom 30&lt;br&gt;dagar från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om&lt;br&gt;sådan dryck som för tillfällig förvaring har omhändertagits av tullmyn-&lt;br&gt;dighet utan att läggas upp på tillfälligt lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Chefen för utrikesdepartementet får medge undantag från 6 kap. 5&lt;br&gt;och 9 §§ på begäran av främmande stat och internationell organisation&lt;br&gt;som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Register&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Alkoholinspektionen skall för de ändamål som anges i 2 § föra ett&lt;br&gt;tillståndsregister på medium för automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillståndsregistret får användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handläggning av ärenden om tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillsyn över tillståndshavare samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppföljning, utvärdering och framställning av statistik beträffande&lt;br&gt;ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillståndsregistret får innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har haft tillstånd enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som ansöker om tillstånd enligt lagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har ansökt om tillstånd enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om registrering av uppgifter även&lt;br&gt;i fråga om olika företrädare for en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I registret får beträffande den som avses i 3 § första stycket 1 och 3&lt;br&gt;registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om namn eller firma, person-, registrerings- eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer, adress och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om dom i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om förekomst av ärende hos polis- eller åklagarmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om registrering av mervärdeskatteskyldighet, punktskatte-&lt;br&gt;skyldighet och upplagshavare enligt skattelagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om konkurser, restforda skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om den verksamhet som tillstånd avser eller söks for och om&lt;br&gt;särskilda villkor som kan ha meddelats for denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift om brott mot föreskrifter och meddelade villkor och om ut-&lt;br&gt;förda inspektioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, annan uppgift&lt;br&gt;som har betydelse för handläggningen av ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första stycket 2 och 3 får endast registreras i&lt;br&gt;den mån de har betydelse for rätt till tillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret får beträffande den som avses i 3 § första stycket 2 och 4&lt;br&gt;registreras uppgift som sägs i första stycket 1 samt uppgift som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I tillståndsregistret får anges myndighetens beslut i ärenden enligt&lt;br&gt;lagen, liksom domstols beslut, och de bestämmelser som har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får också innehålla uppgifter om tidpunkt for registrerade&lt;br&gt;förhållanden samt tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna&lt;br&gt;behövs for att tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Registerinformation som inte behövs för handläggning av ett ärende&lt;br&gt;eller for tillsyn enligt lagen skall gallras under femte kalenderåret efter&lt;br&gt;det att uppgiften registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd återkallas eller om sökt tillstånd vägras skall så snart&lt;br&gt;beslutet vunnit laga kraft, alla uppgifter utom sådana som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 6 samt 5 § gallras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från gallring för att bevara ett urval av&lt;br&gt;material for forskningens behov. Sådant material skall lämnas över till&lt;br&gt;en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen får föreskriva att uppgifter till registret får hämtas från&lt;br&gt;register som förs av statlig eller kommunal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter i tillståndsregistret får lämnas ut på medium för automa-&lt;br&gt;tisk databehandling for de ändamål och i den utsträckning som anges&lt;br&gt;nedan till följande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet&lt;br&gt;och tullmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;misstanke om&lt;br&gt;brott enligt&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och&lt;br&gt;lagföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;br&gt;eller påförande&lt;br&gt;av tull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Uppgifter ur registret får lämnas ut till kommun och länsstyrelse i&lt;br&gt;den utsträckning uppgifterna är av betydelse for tillståndsprövning eller&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillståndshavare och de som söker tillstånd skall på lämpligt sätt&lt;br&gt;ges information om registret. Informationen skall innehålla en beskriv-&lt;br&gt;ning av de uppgifter som registret innehåller samt upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling och bevarande av uppgifter som gäller för&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 2 § tredje stycket den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1998 och i övrigt den 1 januari 1995 då lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m. och lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillstånd som har meddelats före ikraftträdandet skall gälla som till-&lt;br&gt;stånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om andra tillstånd än serveringstillstånd som inte har prö-&lt;br&gt;vats slutligt vid ikraftträdandet skall överlämnas for handläggning hos&lt;br&gt;Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som väckts i kammarrätten av enskild fore ikraftträdandet och&lt;br&gt;som avser ingripande mot ett serveringstillstånd prövas enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Detaljhandelsbolagets och det i lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker omnämnda partihandelsbolagets rätt enligt äldre bestämmelser,&lt;br&gt;skall gälla som tillstånd enligt den nya lagen till dess nytt tillstånd erhål-&lt;br&gt;lits, dock längst t.o.m. den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som har serveringstillstånd är skyldig att köpa alla spritdrycker,&lt;br&gt;allt vin och allt utländskt starköl som behövs för rörelsen hos detaljhan-&lt;br&gt;delsbolaget eller hos den som har fått tillverknings- eller partihandelstill-&lt;br&gt;stånd enligt den nya lagen genom beslut av Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Under år 1995 skall länsstyrelsen fullgöra de uppgifter som åligger&lt;br&gt;kommunen enligt den nya lagen utom de som anges i 8 kap. Under denna&lt;br&gt;tid får länsstyrelsen inte bifalla en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket innan kommunen yttrat sig, utom i de fall ansökan avser ett&lt;br&gt;enstaka tillfälle eller en enstaka tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om tillstånd till servering som inte har prövats slutligt den&lt;br&gt;1 januari 1996 skall överlämnas för handläggning hos vederbörande&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Under år 1996 och 1997 skall kommunen underrätta länsstyrelsen&lt;br&gt;om alla ansökningar om tillstånd enligt 7 kap. 5 § första stycket utom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana som avser ett enstaka tillfälle eller en enstaka tidsperiod. En&lt;br&gt;sådan ansökan får under nämnda tid inte bifallas innan länsstyrelsen&lt;br&gt;yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Under år 1996 och 1997 skall kommunen, när fråga uppkommer om&lt;br&gt;återkallelse av serveringstillstånd eller förbud som nämns i 7 kap. 21 §,&lt;br&gt;underrätta länsstyrelsen. Sådan åtgärd får under nämnda inte beslutas&lt;br&gt;innan länsstyrelsen yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)’ skall inforas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny paragraf, 9 kap. 24 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos tillstånds-&lt;br&gt;eller tillsynsmyndighet enligt al-&lt;br&gt;kohollagen (1994:000) för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;skada eller men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;femtio år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:763) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om marknadsföring av alkoholdrycker att 1 och 4 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring som avser alkohol-&lt;br&gt;drycker och som vänder sig till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholdrycker förstås&lt;br&gt;spritdrycker, vin, starköl och öl i&lt;br&gt;den betydelse dessa beteckningar&lt;br&gt;har i lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot vissa marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder finns bestämmelser&lt;br&gt;i lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholdrycker förstås&lt;br&gt;spritdrycker, vin, starköl och öl i&lt;br&gt;den betydelse dessa beteckningar&lt;br&gt;har i alkohollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot vissa marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder finns bestämmelser&lt;br&gt;i alkohollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:1819 om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 1 §, 4 §, 5 § 2 mom, 8 §, 8 a §, 9 § och 10 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med teknisk sprit förstås sprit&lt;br&gt;som är avsedd att användas för&lt;br&gt;tekniskt, industriellt, medicinskt,&lt;br&gt;vetenskapligt eller annat likartat&lt;br&gt;ändamål och som är hänförlig till&lt;br&gt;tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1&lt;br&gt;eller B. 2 tulltaxelagen (1987:1068).&lt;br&gt;Vad som sägs i denna lag om tek-&lt;br&gt;nisk sprit skall också gälla sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl, avsedda&lt;br&gt;för ändamål som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med teknisk sprit förstås sprit&lt;br&gt;som är avsedd att användas för&lt;br&gt;tekniskt, industriellt, medicinskt,&lt;br&gt;vetenskapligt eller annat likartat&lt;br&gt;ändamål och som är hänförlig till&lt;br&gt;tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1&lt;br&gt;eller B. 2 tulltaxelagen (1987:1068)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholhaltigt preparat förstås vara som innehåller mer än 1,8&lt;br&gt;viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till tulltaxenr 22.03-&lt;br&gt;22.07 eller 22.08 B.l eller B. 2. tulltaxelagen och inte heller är sådant&lt;br&gt;läkemedel, som omfattas av läkemedelslagen (1992:859).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholhaltigt läkemedel förstås ett läkemedel som omfattas av&lt;br&gt;läkemedelslagen (1992:859) och som innehåller mer än 1,8 viktprocent&lt;br&gt;etylalkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckning i denna lag har sam-&lt;br&gt;ma betydelse som i lagen&lt;br&gt;(1977:293) om handel med dryck-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckning i denna lag har sam-&lt;br&gt;ma betydelse som i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillverkning av&lt;br&gt;sprit och om handel med alkohol-&lt;br&gt;drycker finns z alkohollagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagens rubrik ändrad genom 1994:956&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:956&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit må utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd införas till riket av parti-&lt;br&gt;handelsbolaget. Tillstånd erfor-&lt;br&gt;dras ej heller i fall då denature-&lt;br&gt;rad teknisk sprit eller alkoholhal-&lt;br&gt;tiga preparat av resande införes&lt;br&gt;annorledes än i handelssyfte eller&lt;br&gt;för yrkesmässig förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan införsel av teknisk&lt;br&gt;sprit och alkoholhaltiga preparat&lt;br&gt;än som avses i första stycket krä-&lt;br&gt;ves särskilt tillstånd av läkeme-&lt;br&gt;delsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit och alkoholhaltiga&lt;br&gt;preparat får föras in till landet&lt;br&gt;endast av den som har meddelats&lt;br&gt;särskilt tillstånd av Läkemedels-&lt;br&gt;verket. Tillstånd erfordras dock&lt;br&gt;inte i de fall då denaturerad tek-&lt;br&gt;nisk sprit eller alkoholhaltiga&lt;br&gt;preparat förs in av resande annat&lt;br&gt;än i handelssyfte eller för yrkes-&lt;br&gt;mässig förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hantering av oförtullad teknisk sprit och oförtullade alko-&lt;br&gt;holhaltiga preparat gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och&lt;br&gt;förstöring av införselreglerade varor, m.m. Läkemedelsverket äger före-&lt;br&gt;skriva begränsning av rätten att hantera oförtullad vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 S 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit må, förutom av&lt;br&gt;partihandelsbolaget och detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget, utan särskilt till-&lt;br&gt;stånd säljas av den som tillverkat&lt;br&gt;varan. För annan försäljning, som&lt;br&gt;äger rum annorledes än från apo-&lt;br&gt;tek, erfordras Läkemedelsverkets&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit må, förutom av&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget, utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd säljas av den som tillver-&lt;br&gt;kat varan. För annan försäljning,&lt;br&gt;som äger rum annorledes än från&lt;br&gt;apotek, erfordras Läkemedelsver-&lt;br&gt;kets tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttages icke bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav med-&lt;br&gt;delade föreskrifter må läkemedelsverket meddela vederbörande varning.&lt;br&gt;Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses vara tillfyllest, må verket&lt;br&gt;förbjuda försäljning eller, där tillstånd till försäljning, införsel eller inköp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats, återkalla sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd återkallats eller har&lt;br&gt;tillståndshavaren avlidit, åligger&lt;br&gt;det tillståndshavaren eller dödsbo-&lt;br&gt;et att, i den mån läkemedelsverket&lt;br&gt;därom förordnar, sälja sitt lager av&lt;br&gt;teknisk sprit till partihandelsbo-&lt;br&gt;laget, vilket är skyldigt att till&lt;br&gt;skäligt pris inköpa varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillstånd återkallats eller har&lt;br&gt;tillståndshavaren avlidit, åligger&lt;br&gt;det tillståndshavaren eller dödsbo-&lt;br&gt;et att, i den mån Läkemedelsver-&lt;br&gt;ket därom förordnar, sälja sitt la-&lt;br&gt;ger av teknisk sprit till någon som&lt;br&gt;har tillstånd till försäljning av&lt;br&gt;spriten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:956&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka statens kostnader&lt;br&gt;för kontrollen enligt denna lag&lt;br&gt;skall den som har fått tillstånd till&lt;br&gt;införsel av teknisk sprit eller al-&lt;br&gt;koholhaltiga preparat betala sär-&lt;br&gt;skilda avgifter i den omfattning&lt;br&gt;som bestäms av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;läkemedelsverket. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla partihandelsbolaget och den&lt;br&gt;som har fått tillstånd att tillverka&lt;br&gt;sprit enligt lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säljer teknisk sprit utan&lt;br&gt;att äga rätt därtill enligt denna lag&lt;br&gt;eller överskrider dylik rätt eller&lt;br&gt;bryter mot bestämmelserna i 7 §&lt;br&gt;dömes för olovlig försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit till påföljd som an-&lt;br&gt;gives i 72 § lagen (1977:293) om&lt;br&gt;handel med drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen borttager&lt;br&gt;eller försvagar denatureringsmedel&lt;br&gt;i teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat dömes för för olovligt&lt;br&gt;förfarande med teknisk sprit till&lt;br&gt;påföljd som angives i 27 § lagen&lt;br&gt;(1977:292) om tillverkning av&lt;br&gt;drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller&lt;br&gt;tillhandagår med anskaffande av&lt;br&gt;teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat varmed vidtagits åtgärd&lt;br&gt;enligt första stycket äger 72 §&lt;br&gt;lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Detsamma gäller för den som for-&lt;br&gt;slar, döljer eller förvarar sådan&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka statens kostnader&lt;br&gt;för kontrollen enligt denna lag&lt;br&gt;skall den som har fått tillstånd till&lt;br&gt;införsel av teknisk sprit eller al-&lt;br&gt;koholhaltiga preparat eller till-&lt;br&gt;stånd till inköp eller försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit betala särskilda av-&lt;br&gt;gifter i den omfattning som&lt;br&gt;bestäms av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Läke-&lt;br&gt;medelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säljer teknisk sprit utan&lt;br&gt;att äga rätt därtill enligt denna lag&lt;br&gt;eller överskrider dylik rätt eller&lt;br&gt;bryter mot bestämmelserna i 7 §&lt;br&gt;dömes för olovlig försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit till påföljd som an-&lt;br&gt;gives i 10 kap. 2 § eller 10 kap.&lt;br&gt;3 § alkohollagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen borttager&lt;br&gt;eller försvagar denatureringsmedel&lt;br&gt;i teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat dömes för för olovligt&lt;br&gt;förfarande med teknisk sprit till&lt;br&gt;påföljd som angives i 10 kap. 1 §&lt;br&gt;eller 10 kap. 3 § alkohollagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller tillhan-&lt;br&gt;dagår med anskaffande av teknisk&lt;br&gt;sprit eller alkoholhaltigt preparat&lt;br&gt;varmed vidtagits åtgärd enligt för-&lt;br&gt;sta stycket äger 10 kap. 2 § och&lt;br&gt;10 kap. 3 § alkohollagen motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler för den som forslar, döljer eller&lt;br&gt;förvarar sådan vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1977:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1977:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillstånd till införsel, inköp eller försäljning av spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl som har meddelats före ikraftträdandet skall gälla som till-&lt;br&gt;stånd enligt alkohollagen (1994:000). Tillståndet gäller dock endast för&lt;br&gt;den tid som Läkemedelsverket föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en ansökan som avses i 2. inte har prövats slutligt vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall ansökningen överlämnas för handläggning hos Alko-&lt;br&gt;holinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § första stycket 1. lagen (1958:205) om&lt;br&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom&lt;br&gt;som avses i 1 § skall vad i all-&lt;br&gt;mänhet är stadgat om beslag i&lt;br&gt;brottmål äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beslagtagen egendom må be-&lt;br&gt;visligen förstöras om dess värde&lt;br&gt;är ringa eller egendomens förstö-&lt;br&gt;rande eljest måste anses försvar-&lt;br&gt;ligt. I annat fall må egendomen&lt;br&gt;försäljas, spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till det i lagen (1977:293)&lt;br&gt;om handel med drycker omnämn-&lt;br&gt;da partihandelsbolaget, öl till till-&lt;br&gt;verkare av sådan vara och annan&lt;br&gt;egendom på sätt som med hänsyn&lt;br&gt;till egendomens beskaffenhet fin-&lt;br&gt;nes lämpligt. Belopp, som erhållits&lt;br&gt;vid försäljning av beslagtagen&lt;br&gt;egendom, tillfaller kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom&lt;br&gt;som avses i 1 § skall vad i all-&lt;br&gt;mänhet är stadgat om beslag i&lt;br&gt;brottmål äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beslagtagen egendom må be-&lt;br&gt;visligen förstöras om dess värde&lt;br&gt;är ringa eller egendomens förstö-&lt;br&gt;rande eljest måste anses försvar-&lt;br&gt;ligt. 1 annat fall må egendomen&lt;br&gt;försäljas, spritdrycker, vin, starköl&lt;br&gt;och öl till den som är berättigad&lt;br&gt;att tillverka eller att bedriva parti-&lt;br&gt;handel med sådana varor enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:000) och an-&lt;br&gt;nan egendom på sätt som med&lt;br&gt;hänsyn till egendomens beskaffen-&lt;br&gt;het finnes lämpligt. Belopp, som&lt;br&gt;erhållits vid försäljning av beslag-&lt;br&gt;tagen egendom, tillfaller kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förstörande eller försäljning meddelas av undersöknings-&lt;br&gt;ledaren eller åklagaren. I fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket&lt;br&gt;första punkten rättegångsbalken får sådant beslut meddelas även av po-&lt;br&gt;lismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går beslag åter och är egendomen jämlikt denna paragraf förstörd eller&lt;br&gt;såld, skall ersättning av allmänna medel utgå med belopp, som motsva-&lt;br&gt;rar egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller eljest finnes&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ersättning meddelas av åklagaren. Är den som drabbats av&lt;br&gt;beslaget missnöjd med beslut om ersättning, äge han inom en månad&lt;br&gt;från det han erhöll del av beslutet påkalla rättens prövning därav. An-&lt;br&gt;sökan härom göres vid den domstol, som ägt upptaga fråga om beslagets&lt;br&gt;bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utbetalas av länsstyrelsen efter framställning av åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1980:582&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1965:94) om polisregister m.m.&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister skall medde-&lt;br&gt;las, när framställning därom görs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. justitiekanslem, riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;den centrala utlännningsmyndig-&lt;br&gt;heten, länsstyrelse, länsrätt, polis-&lt;br&gt;myndighet eller allmän åklagare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. justitiekanslem, riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;den centrala utlännningsmyndig-&lt;br&gt;heten, länsstyrelse, länsrätt, polis-&lt;br&gt;myndighet, allmän åklagare eller&lt;br&gt;Alkoholinspektionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan myndighet, om och i den mån regeringen för visst slag av&lt;br&gt;ärenden eller för särskilt fall ger tillstånd därtill;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskild, om han behöver utdraget för att ta till vara sin rätt i främ-&lt;br&gt;mande stat, för att få tillstånd att inresa, vistas, bosätta sig eller arbeta i&lt;br&gt;främmande stat eller för att pröva fråga om anställning eller uppdrag i&lt;br&gt;verksamhet, som avser vård eller som är av betydelse för rikets säkerhet&lt;br&gt;eller för förebyggandet eller beivrandet av brott, och regeringen i för-&lt;br&gt;ordning medgivit att utdrag eller upplysning lämnas för sådant ändamål&lt;br&gt;eller, i annat fall, om den enskilde styrker att hans rätt är beroende av&lt;br&gt;upplysning ur registret och regeringen medger att upplysningen med-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att en myndighet som avses i första stycket&lt;br&gt;får ha terminalåtkomst till polisregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 15 september 1994 (Socialdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alkohollag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Christian Groth.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till alkohollag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke är det i princip förbjudet att på ställen&lt;br&gt;med serveringstillstånd dricka eller tillåta någon att dricka andra alko-&lt;br&gt;holdrycker än sådana som serverats i enlighet med tillståndet. Andra&lt;br&gt;stycket innehåller ett förbud mot att i vissa andra lokaler dricka eller&lt;br&gt;tillåta någon att dricka alkoholdrycker överhuvudtaget. Enligt en bestäm-&lt;br&gt;melse i paragrafens tredje stycke förbjuds vidare viss förvaring av alko-&lt;br&gt;holdrycker. Enligt den bestämmelsen gäller som huvudregel att alko-&lt;br&gt;holdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i paragrafen inte&lt;br&gt;heller får förvaras i en sådan lokal eller tillhörande utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att de olika förbuden&lt;br&gt;inte är avsedda att gälla i fråga om öl. Denna begränsning framgår inte&lt;br&gt;av lagtexten. Lagrådet förordar därför den ändringen i paragrafen att det&lt;br&gt;i ett nytt fjärde stycke slås fast att förbuden inte gäller i fråga om öl.&lt;br&gt;I övrigt förordar Lagrådet vissa redaktionella jämkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda kan paragrafen ges förslagsvis följande lydel-&lt;br&gt;se:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;På serveringsställe där serveringstillstånd gäller får inte någon dricka&lt;br&gt;eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än sådana som har serverats i&lt;br&gt;enlighet med tillståndet. Detta gäller dock inte på hotellrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på ett&lt;br&gt;serveringsställe där alkoholdrycker inte får serveras eller i en lokal, som&lt;br&gt;yrkesmässigt upplåts för anordnande av sådana sammankomster i slutna&lt;br&gt;sällskap vid vilka mat eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller&lt;br&gt;genom dennes försorg och där servering av alkoholdrycker inte är till-&lt;br&gt;åten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i denna&lt;br&gt;paragraf får inte heller förvaras i sådan lokal eller tillhörande utrymmen&lt;br&gt;i annat fall än när det är uppenbart att drycken inte är avsedd att drickas&lt;br&gt;på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden enligt denna paragraf gäller inte i fråga om öl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka olika slag av serveringstillstånd som kan ges.&lt;br&gt;Enligt första stycket, som är uppdelat på två punkter, kan tillstånd med-&lt;br&gt;delas för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat&lt;br&gt;slutet sällskap. Tillstånden kan avse servering året runt, årligen under&lt;br&gt;viss tidsperiod, vid ett enstaka tillfälle eller under en enstaka tidsperiod.&lt;br&gt;Av andra stycket framgår att serveringstillstånd kan avse s.k. trafikserve-&lt;br&gt;ring, varmed avses servering på vissa transportmedel. I tredje stycket&lt;br&gt;anges att tillståndsmyndigheten kan om det finns särskilda skäl begränsa&lt;br&gt;tillståndets giltighet till viss tid samt meddela de villkor som behövs.&lt;br&gt;Villkoren får meddelas i samband med tillståndsbeslutet eller senare&lt;br&gt;under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om trafikservering fyller ingen självstän-&lt;br&gt;dig funktion i förevarande paragraf. Den bör därför utgå och i stället&lt;br&gt;fogas in i 12 § andra stycket, som anger vilken myndighet som meddelar&lt;br&gt;tillstånd till trafikservering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket om begränsning av ett tillstånds giltighet&lt;br&gt;har sin bakgrund i att tillstånd till servering året runt eller årligen under&lt;br&gt;en viss tidsperiod gäller tills vidare. För att förståelsen av bestämmelsen&lt;br&gt;skall underlättas bör detta förhållande framgå direkt av lagtexten. Styck-&lt;br&gt;et bör därför kompletteras med en bestämmelse av innebörd att nämnda&lt;br&gt;tillstånd gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör därutöver göras vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges följan-&lt;br&gt;de lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i&lt;br&gt;förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillstånd kan avse servering&lt;br&gt;året runt, årligen under en viss tidsperiod, under en enstaka tidsperiod&lt;br&gt;eller vid ett enstaka tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd, som avser servering året runt eller årligen under en viss&lt;br&gt;tidsperiod gäller tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl begränsa tillståndets gilighet till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut om serveringstillstånd eller senare får tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten meddela de villkor som behövs.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts under 5 § bör vad som anges i den paragrafens andra&lt;br&gt;stycke om trafikservering fogas in i andra stycket i förevarande paragraf.&lt;br&gt;Vissa redaktionella ändringar bör vidare göras i paragrafens första styck-&lt;br&gt;e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl meddelas av&lt;br&gt;den kommun där serveringsstället är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd, som avser servering i inrikes trafik på fartyg, luft-&lt;br&gt;fartyg eller järnvägståg (trafikservering), meddelas dock av den kommun&lt;br&gt;där det företag som vill bedriva serveringen har sitt säte eller där den&lt;br&gt;person som vill bedriva serveringen har sitt hemvist. Har företaget inte&lt;br&gt;säte inom landet eller personen inte hemvist inom landet, meddelas till-&lt;br&gt;stånd av Stockholms kommun.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande från kommunens sida&lt;br&gt;mot försäljning av öl, när denna inte äger rum på tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;I första stycket anges sålunda att, om detaljhandel med eller servering av&lt;br&gt;öl föranleder olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller bestäm-&lt;br&gt;melserna i den föreslagna lagen inte följs, kommunen får förbjuda den&lt;br&gt;som bedriver försäljningen att fortsätta verksamheten eller, om mildran-&lt;br&gt;de omständigheter föreligger, meddela honom varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges som förutsättning för att varning skall komma i fråga -&lt;br&gt;att mildrande omständigheter föreligger - ger närmast intryck av att&lt;br&gt;ingripande enligt paragrafen har straffrättslig karaktär. I författningskom-&lt;br&gt;mentaren uttalas att mildrande omständigheter kan vara att olägenheterna&lt;br&gt;inte beror på näringsidkaren själv eller är svåra för honom att påverka&lt;br&gt;eller förhindra, t.ex. tillfälliga besök av störande ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ingripande enligt paragrafen får en straffliknande effekt, är&lt;br&gt;syftet därmed uppenbarligen ett annat nämligen att förhindra att försälj-&lt;br&gt;ning av öl sker under olämpliga former. Med hänsyn härtill passar ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;om mildrande omständigheter föreligger&amp;quot; mindre väl. Med an-&lt;br&gt;ledning av vad som anförts i författningskommentaren kan för övrigt&lt;br&gt;framhållas att meddelande av varning framstår som en tämligen me-&lt;br&gt;ningslös åtgärd i fall då olägenheterna inte beror på näringsidkaren själv&lt;br&gt;och denne har svårt att påverka eller förhindra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda föreslår Lagrådet att bestämmelsen i det&lt;br&gt;berörda hänseendet utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;---------eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela honom varning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaf-&lt;br&gt;far alkoholdrycker åt annan i strid med 3 kap. 9 § för olovligt anskaffan-&lt;br&gt;de av alkoholdrycker till &amp;quot;påföljd som anges i 2 §&amp;quot;. Vid föredragningen&lt;br&gt;inför Lagrådet har upplysts att det är avsett att även straffskalan i 3 § för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grovt brott skall vara tillämplig vid brott enligt förevarande paragraf.&lt;br&gt;Den avsedda innebörden framgår dock inte av lagtexten. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund förordar Lagrådet att förevarande paragraf ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt&lt;br&gt;annan i strid med 3 kap. 9 § döms för olovligt anskaffande av alkohol-&lt;br&gt;drycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt,&lt;br&gt;till fängelse i högst fyra år.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att för försök eller förberedelse till brott som avses&lt;br&gt;i 1, 2 och 6 §§ (olovlig tillverkning av sprit m.m., olovlig försäljning av&lt;br&gt;alkoholdrycker och olovligt anskaffande av alkoholdrycker) döms till&lt;br&gt;ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Andra stycket innehåller i första me-&lt;br&gt;ningen en föreskrift om att 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken skall tilläm-&lt;br&gt;pas om flera medverkat till en straffbelagd gärning. Enligt andra me-&lt;br&gt;ningen skall den till vilken sprit, mäsk eller alkoholdrycker har överlåtits&lt;br&gt;för personligt bruk dock vara fri från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att genom bestämmelsen i första stycket utvidgas&lt;br&gt;det straffbara området. I lagen om handel med drycker straffbeläggs&lt;br&gt;sålunda försök till olovlig försäljning och olovligt anskaffande av alko-&lt;br&gt;holdrycker medan förberedelse till sådana gärningar är straffritt. Lagen&lt;br&gt;om tillverkning av drycker m.m. innehåller inga bestämmelser om försök&lt;br&gt;och förberedelse till brott. I lagen finns emellertid straffbestämmelser&lt;br&gt;avseende vissa åtgärder med destillationsapparater och aktiverat kol vilka&lt;br&gt;bestämmelser inte förs över till alkohollagen. Dessa gärningar kan i viss&lt;br&gt;utsträckning omfattas av straffbestämmelsen i första stycket av förevar-&lt;br&gt;ande paragraf som dock har en vidare tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentaren innehåller endast mycket kortfattade motiv&lt;br&gt;till paragrafen. Några skäl för en ökad kriminalisering av förfaranden&lt;br&gt;med alkoholdrycker anges inte. Enligt Lagrådets mening bör en vidgad&lt;br&gt;kriminalisering komma till stånd först efter att behovet härav närmare&lt;br&gt;analyserats. Lagrådet förutsätter att så sker under det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande därefter paragrafens andra stycke har genom en lagändring&lt;br&gt;som trätt i kraft den 1 juli 1994 (SFS 1994:458, prop. 1993/94:130) den&lt;br&gt;allmänna medverkansregleringen i 23 kap. brottsbalken utvidgats till att&lt;br&gt;gälla även gärningar utanför balken när fängelse är föreskrivet. Straff-&lt;br&gt;skalan för samtliga i alkohollagen straffbelagda gärningar innehåller&lt;br&gt;fängelse. Bestämmelserna i första meningen om medverkan fyller därför&lt;br&gt;inte någon självständig funktion och bör utgå. I andra meningen bör&lt;br&gt;vidare göras vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att paragrafens andra&lt;br&gt;stycke ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den till vilken sprit, mäsk eller alkoholdrycker har anskaffats för&lt;br&gt;personligt bruk skall vara fri från ansvar för medverkan till brott som&lt;br&gt;avses i detta kapitel.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bestämmelserna om förverkande av alkoholdrycker&lt;br&gt;m.m. i 1 och 2 §§ i föreslås i förevarande 3 § att, om ett förordnande&lt;br&gt;om förverkande skulle vara obilligt, förverkandet får helt eller delvis&lt;br&gt;efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som gäller i flertalet andra liknande fall bör undan-&lt;br&gt;taget vara tillämpligt endast då förverkande skulle vara uppenbart obil-&lt;br&gt;ligt. Även i övrigt torde saknas anledning att utforma bestämmelsen an-&lt;br&gt;norlunda än vad som i allmänhet är fallet med motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser av samma innebörd på andra områden. Lagrådet föreslår därför att&lt;br&gt;bestämmelsen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Förordnande om förverkande skall inte meddelas, om det skulle vara&lt;br&gt;uppenbart oskäligt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en uppräkning i åtta punkter av uppgifter som&lt;br&gt;får registreras beträffande dem som har tillstånd eller som ansöker om&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering får enligt punkt 2 ske av uppgift om dom i brottmål och&lt;br&gt;enligt punkt 3 av uppgift om förekomst av ärende hos polis- eller åkla-&lt;br&gt;garmyndighet. Enligt författningskommentaren får uppgift som avses i&lt;br&gt;punkt 2 endast innefatta det lagrum som har tillämpats samt domsnum-&lt;br&gt;mer och domstol. Beträffande punkt 3 anges att uppgift om ärendet en-&lt;br&gt;dast skall innehålla en identifikationsbeteckning, exempelvis ett diarie-&lt;br&gt;nummer. Med hänsyn till att det här är fråga om mycket integritets-&lt;br&gt;känsliga uppgifter bör de i författningskommentaren angivna begräns-&lt;br&gt;ningarna föras in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 8 har tagits in ett bemyndigande för regeringen att ge närmare&lt;br&gt;föreskrifter om registrering av annan uppgift som har betydelse för hand-&lt;br&gt;läggningen av ärenden enligt lagen. I motsats till övriga punkter öppnar&lt;br&gt;punkt 8 möjlighet för registrering av en vid krets av uppgifter. Enligt&lt;br&gt;författningskommentaren skall emellertid bemyndigandet inte få använ-&lt;br&gt;das för registrering av känsliga personuppgifter. Även denna begränsning&lt;br&gt;bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket får beträffande dem som har haft tillstånd eller&lt;br&gt;som har sökt men vägrats tillstånd registreras uppgift som sägs i första&lt;br&gt;punkten 1 och uppgift som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts vid föredragningen gäller de uppgifter som&lt;br&gt;avses i 5 § såväl dem som anges i första stycket som dem som anges i&lt;br&gt;tredje stycket av 4 §. Hänvisningen till 5 § i tredje stycket bör därför&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att första stycket punk-&lt;br&gt;terna 2, 3 och 8 ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. uppgift om dom i brottmål, såvitt avser domstol, domsnummer och&lt;br&gt;tillämpade bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om förekomst av ärende hos polis- eller åklagarmyndighet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser diarienummer eller motsvarande beteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, annan uppgift&lt;br&gt;som har särskild betydelse för handläggningen av ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag och inte utgör personuppgift av känslig natur.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår Lagrådet att tredje stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I registret får beträffande den som avses i 3 § första stycket 2 och 4&lt;br&gt;registreras uppgift som anges i första stycket 1.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf får uppgifter ur registret lämnas ut till kommun&lt;br&gt;och länsstyrelse i den utsträckning uppgifterna är av betydelse för till-&lt;br&gt;ståndsprövning eller tillsyn. Den föreslagna bestämmelsen skall ses mot&lt;br&gt;bakgrund av förslaget i remissen till ny sekretessregel i 9 kap. 24 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Syftet med bestämmelsen torde vara att be-&lt;br&gt;gränsa den nya sekretessregelns räckvidd så att den inte hindrar att kom-&lt;br&gt;muner och länsstyrelser får den tillgång till uppgifter ur registret som de&lt;br&gt;behöver. För att denna innebörd skall framgå otvetydigt av lagtexten&lt;br&gt;förordar Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse (jfr 14 kap. 1 §&lt;br&gt;andra meningen sekretesslagen):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Alkoholinspektionen är skyldig att på begäran lämna ut uppgifter ur&lt;br&gt;registret till kommun och länsstyrelse i den utsträckning uppgifterna är&lt;br&gt;av betydelse för tillståndsprövning eller tillsyn.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 2 har i tredje stycket tagits upp en bestämmelse avseende&lt;br&gt;prövningen i kammarrätt av fråga om ingripande mot serveringstillstånd.&lt;br&gt;Där anges att mål som väckts i kammarrätten av enskild före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet och som avser ingripande mot ett serveringstillstånd prövas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Härmed åsyftas bestämmelserna i lagen om handel&lt;br&gt;med drycker, vilka torde vara något mindre stränga än motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets ståndpunkt är att de nya bestämmelserna om prövning i sak&lt;br&gt;i princip skall tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. ärende om ingripande mot tillståndshavare, vilket börjat handläggas&lt;br&gt;hos länsstyrelsen före ikraftträdandet. Med hänsyn härtill och med be-&lt;br&gt;aktande av syftet med ingripande kan ifrågasättas om det finns tillräckli-&lt;br&gt;ga skäl att just i det fall som avses i den nu berörda övergångsregeln&lt;br&gt;tillämpa äldre bestämmelser Lagrådet vill dock inte motsätta sig att så&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid inte anledning att begränsa en undantagsregel till&lt;br&gt;mål som har anhängiggjorts i kammarrätten före ikraftträdandet. Utifrån&lt;br&gt;det synsätt som måste ligga bakom remissförslaget bör äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser tillämpas i kammarrätten så snart länsstyrelsens beslut i saken har&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet, dvs även om överklagande sker först&lt;br&gt;därefter. I sistnämnda situation bör äldre bestämmelser tillämpas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande själva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda föreslår Lagrådet att tredje stycket i punkt&lt;br&gt;2 ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har länsstyrelsen i fråga om ingripande mot serveringstillstånd med-&lt;br&gt;delat beslut före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser beträffan-&lt;br&gt;de överklagande av beslutet och prövningen i överinstans.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen skall, enligt vad som föreslås i punkt 1, träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1998 såvitt avser bestämmelsen i 9 kap. 2 § 3 st. om att&lt;br&gt;det krävs prövningstillstånd vid överklagande av allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols, dvs länsrättens, beslut till kammarrätten. Någon särskild över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse i anledning härav har inte föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna processrättsliga principer far anses följa att en ny bestäm-&lt;br&gt;melse som kräver prövningstillstånd för att överklagande skall tas upp&lt;br&gt;till prövning inte bör tilllämpas i fråga om beslut som har meddelats&lt;br&gt;före ikraftträdandet, även om överklagande sker först därefter (se t.ex.&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen 1993:514 om ändring i rättegångs-&lt;br&gt;balken och lagen 1993:516 om ändring i utsökningsbalken). Detta bör&lt;br&gt;komma till uttryck i övergångsbestämmelserna. Föreskriften kan läm-&lt;br&gt;pligen tas upp som en ny punkt 3, vilket medför förskjutning av num-&lt;br&gt;reringen av de följande bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen kan få förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I fråga om beslut som allmän förvaltningsdomstol har meddelat före&lt;br&gt;den 1 januari 1998 tillämpas, i stället för 9 kap 2 § tredje stycket i nya&lt;br&gt;lagen, äldre bestämmelser om överklagande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 återfinns en bestämmelse om verkan efter ikraftträdandet av&lt;br&gt;detaljhandelsbolagets och partihandelsbolagets monopolställning enligt&lt;br&gt;nuvarande reglering. 1 punkten föreskrivs sålunda att detaljhandelsbola-&lt;br&gt;gets och det i lagen om handel med drycker omnämnda partihandelsbolagets&lt;br&gt;rätt enligt äldre bestämmelser skall gälla som tillstånd enligt den nya lagen&lt;br&gt;till dess nytt tillstånd erhållits, dock längst t.o.m. den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots paragrafens generella lydelse kan det inte vara avsett att den&lt;br&gt;skall avse andra monopolrättigheter än de som bortfaller i den nya lagen&lt;br&gt;och där ersätts av krav på tillstånd. Detta bör i klarhetens intresse fram-&lt;br&gt;gå av lydelsen. Denna bör även i övrigt jämkas. Lagrådet föreslår följan-&lt;br&gt;de lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Partihandelsbolagets och detaljhandelsbolagets rättigheter enligt lagen&lt;br&gt;(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. och lagen (1977:293) om&lt;br&gt;handel med drycker skall, i den mån de avser verksamheter som enligt&lt;br&gt;den nya lagen kräver tillstånd, gälla som sådana tillstånd till dess till-&lt;br&gt;stånd har meddelats partihandelsbolaget eller detaljhandelsbolaget, dock&lt;br&gt;längst till utgången av år 1995.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över&lt;br&gt;förslag till lagrådsremiss med förslag till ny&lt;br&gt;alkohollag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Departementet har anmodat Datainspektionen att yttra sig över ett&lt;br&gt;förslag till lagrådsremiss med förslag till ny alkohollag. Ett exemplar av&lt;br&gt;förslaget kom inspektionen till handa den 12 september 1994 och&lt;br&gt;begäran om yttrande den 14 september 1994 med svar nästa dag. Den&lt;br&gt;tid Datainspektionen fått till förfogande att granska förslaget har alltså&lt;br&gt;varit kort, särskilt med hänsyn till att lagrådsremissen innehåller be-&lt;br&gt;tydande förändringar i förhållande till den tidigare remitterade promemo-&lt;br&gt;rian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall alla som har, har haft, ansöker om eller har&lt;br&gt;ansökt om tillstånd enligt alkohollagen registreras i tillståndsregistret.&lt;br&gt;Det gäller inte endast de som förekommer i ärenden hos Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen utan även den stora mängd enskilda som omfattas av kommuner-&lt;br&gt;nas myndighetsutövning enligt alkohollagen. Datainspektionen avstyrker&lt;br&gt;en så omfattande registrering. Alkoholinspektionen skall pröva ansök-&lt;br&gt;ningar om tillverknings-, partihandels- och inköpstillstånd samt utöva&lt;br&gt;tillsyn över tillståndshavama. Över dessa tillståndshavare bör inspektio-&lt;br&gt;nen få föra ett personregister. Alkoholinspektionen utövar vidare den&lt;br&gt;centrala tillsynen på alkoholområdet, alltså även när det gäller servering&lt;br&gt;där kommunerna är tillståndsmyndigheter och tillsammans med polis-&lt;br&gt;myndigheterna har det omedelbara tillsynsansvaret. Ett övergripande&lt;br&gt;tillsynsansvar omfattar normalt inte hantering av enskilda tillståndsären-&lt;br&gt;den utan information, föreskrifter, statistik m.m. Alkoholinspektionens&lt;br&gt;uppgifter i denna del skiljer sig således från den verksamhet där inspek-&lt;br&gt;tionen själv meddelar tillstånd för tillverkning och handel samt inspekte-&lt;br&gt;rar. De uppgifter som avser serveringstillstånd och som Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen i särskilda fall kan behöva bör enligt Datainspektionens mening&lt;br&gt;inte permanent ingå i registret utan kan inhämtas på annat sätt. Det&lt;br&gt;statistikregister som Alkoholinspektionen möjligen kan behöva for sin&lt;br&gt;tillsyn över kommunernas verksamhet bör med hänsyn härtill regleras&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också påpekas att det av förslaget inte framgår hur uppgifterna&lt;br&gt;i det föreslagna mycket omfattande registret skall hållas aktuella och&lt;br&gt;riktiga, vilket från integritetssynpunkt är mycket viktigt. Finns t.ex.&lt;br&gt;någon uppgiftsskyldighet för kommunerna annat än enligt 8 kap. 2 §,&lt;br&gt;som synes avse uppgifter i konkreta fall och inte ett kontinuerligt tillfö-&lt;br&gt;rande av uppgifter och avser 12 kap. 7 § en sådan uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;som bryter sekretess och ålägger kommunerna att kontinuerligt prestera&lt;br&gt;underrrättelser om förändringar? Kommunernas registerföring omfattas&lt;br&gt;inte av förslaget och någon möjlighet till enkel och snabb kommunika-&lt;br&gt;tion med hjälp av automatisk databehandling synes inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registerinnehållet vidhåller Datainspektionen i enlighet med&lt;br&gt;vad som framfördes i remissyttrandet över Ds 1994:92, att särskild&lt;br&gt;försiktighet är påkallad vid registrering av brottsuppgifter. Datainspek-&lt;br&gt;tionen anser fortfarande att registreringen av brottsuppgifter bör be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsas till uppgift om domstol och domsnummer och att registrering av&lt;br&gt;brottsmisstankar i övrigt inte bör fä förekomma (jfr 12 kap. 4 § p 2&lt;br&gt;och 3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 6 § finns bestämmelse om gallring. Enligt Datainspektionen&lt;br&gt;är det bra att den snabba gallring som följer av första stycket görs.&lt;br&gt;Däremot är innebörden av andra stycket oklar. Skall ytterligare gallring&lt;br&gt;enligt andra stycket ske i de fall tillstånd återkallats eller vägrats och&lt;br&gt;skall gallring enligt andra stycket ske även när ett löpande tillstånd&lt;br&gt;finns? Om endast fall av återkallelse eller vägrat tillstånd avses bör en&lt;br&gt;gallringsbestämmelse finnas även for löpande tillstånd så att inte gamla&lt;br&gt;uppgifter bevaras i onödan. Om andra stycket avser även löpande&lt;br&gt;tillstånd bör vissa uppgifter kunna fä finnas kvar även om inte ärende-&lt;br&gt;handläggning pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen framförde i sitt remissyttrande synpunkter på sekre-&lt;br&gt;tesskyddet for enskilds personliga förhållanden. Datainspektionen vid-&lt;br&gt;håller sina synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Anitha Bondestam i&lt;br&gt;närvaro av datarådet Margareta Åberg, fördragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1994-10-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:89 Förslag till alkohollag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohollag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3, 4, 8, 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4, 6, 7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk&lt;br&gt;sprit m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4, 8a §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1965:94) om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;polisregister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:32:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0389</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:32:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0389</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__89.pdf</filnamn>
<filstorlek>10715568</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till alkohollag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B6F85589-5889-4200-9CFE-51C5766902AA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SoU9</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SoU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  och Elver Jonsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  och Elver Jonsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berndt Ekholm  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berndt Ekholm  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Magnusson  m.fl. (S, C, MP, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson  m.fl. (S, C, MP, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  och Fanny Rizell  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  och Fanny Rizell  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Lekberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:89&lt;br/&gt;
Förslag till alkohollag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Lekberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>