<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228214</hangar_id>
 <dok_id>GI0388</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>88</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:88</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>88</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:11</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0388/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0388</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0388</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:88&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0388/prop_199495__88-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Ersättning från sjukförsäkringen för vissa&lt;br&gt;vårdförmåner till landsting och kommuner i&lt;br&gt;internationella förhållanden m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0388/prop_199495__88-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 trädde EES-avtalet i kraft. Genom föreskrifterna i&lt;br&gt;lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när&lt;br&gt;personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;har reglerna i bl.a. förordning (EEG) nr 1408/71 gällt sedan dess.&lt;br&gt;Bestämmelserna i förordningen har således tillämpats av berörda myn-&lt;br&gt;digheter. Frågor rörande tillämpningen har fått lösas praktiskt eller anstå&lt;br&gt;i avvaktan på klargörande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ersättning skall lämnas från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till landsting och de kommuner som inte ingår i landsting avseen-&lt;br&gt;de kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård och resor i samband med&lt;br&gt;vård som fr.o.m. den 1 januari 1994 lämnats till personer som inte är&lt;br&gt;bosatta i Sverige men som till följd av EES-avtalets ikraftträdande har&lt;br&gt;rätt till vårdförmåner här enligt vad som följer av förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71. Ersättning från sjukförsäkringen föreslås tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om kostnader för vård av personer som genom överenskommelse mellan&lt;br&gt;Sverige och länder utanför EES har rätt till vårdförmåner här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare regleringen i fråga om beräkning och utbetalning av er-&lt;br&gt;sättning från sjukförsäkringen framgår av en överenskommelse som&lt;br&gt;träffats mellan företrädare för staten och landstingen. Överenskommelsen&lt;br&gt;- som finns intagen som bilaga till propositionen - innebär att sjukför-&lt;br&gt;säkringen genom försäkringskassorna lämnar ersättning till landstingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de kostnader som uppkommer för öppen vård, sjukhusvård, för resor&lt;br&gt;som företagits i samband med vården samt för tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av EES-avtalet följer också att Sverige från de andra EES-ländema&lt;br&gt;har rätt att erhålla återbetalning av vårdförmåner i de fall annat land är&lt;br&gt;behörig stat. Nettoresultatet av de internationella betalningsströmmarna&lt;br&gt;för svenskt vidkommande är svårt att bedöma, men några större kost-&lt;br&gt;nadskonsekvenser för sjukförsäkringen beräknas inte uppkomma. Det är&lt;br&gt;dock angeläget att det inom framför allt försäkringskassorna och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket som skall administrera dessa ersättningar byggs&lt;br&gt;upp både administration och kompetens för dessa nya uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av prestationsersättningar till landstingen för vårdförmåner&lt;br&gt;enligt ovan fr.o.m. år 1994 innebär att ersättningen från stat och sjukför-&lt;br&gt;säkring till landstingen för hälso- och sjukvård för år 1994 lämnas med&lt;br&gt;ett för högt belopp. Återreglering skall därför ske i efterhand under år&lt;br&gt;1995 på ett sätt som parterna senare kommer överens om. Utgångspunk-&lt;br&gt;ten för denna skall vara att landstingens ekonomiska situationen inte&lt;br&gt;skall påverkas av det föreslagna ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av en sjukförsäkringsfinansiering av nämnda vård-&lt;br&gt;förmåner vid sjukdom och moderskap förutsätter lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de konsekvenser som kan uppkomma vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av nämnda förordning i Sverige läggs i denna proposition också&lt;br&gt;fram - främst i klargörande syfte - förslag om kompletteringar och i före-&lt;br&gt;kommande fall andra ändringar i vissa delar av lagstiftningen inom social-&lt;br&gt;försäkrings- och hälso- och sjukvårdsområdet som avser vårdförmåner vid&lt;br&gt;sjukdom och moderskap. Det gäller hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;br&gt;lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, lagen (1993:1652) om ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukgymnastik, tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1136) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård, lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader samt lagen (1988:380) om handlägg-&lt;br&gt;ning av bilstöd till handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1995, men&lt;br&gt;vara tillämpliga på vård fr.o.m. den 1 januari 1994 då EES-avtalet trädde&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver föreslås i propositionen att egenkostnadstaket i de försäkra-&lt;br&gt;des skydd mot höga sjukvårds- och läkemedelskostnader, det s.k. hög-&lt;br&gt;kostnadsskyddet, höjs från 1 600 till 1 700 kronor fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring ...........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m...........7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdslagen (1982:763) .....................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade . 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1136) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård ...... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkarvårdsersättning......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för sjukgymnastik................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens överväganden och&amp;nbsp;förslag................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Ersättning från den den allmänna sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vissa vårdförmåner till landstingen............ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Hälso- och sjukvård.........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster .......23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Försöksverksamhet med kommunal primärvård......24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Tandvård ................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Läkemedelsförmåner ........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Bilstöd till handikappade .....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelse mellan staten&amp;nbsp;och&amp;nbsp;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fördelning av kostnadsansvaret mellan sjukförsäkringen&lt;br&gt;och landstingen för vissa vårdförmåner i internationella&lt;br&gt;förhållanden..................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Administrativa konsekvenser...................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser ....................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och läkemedel .... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer .........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Överenskommelse om ersättning från sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vissa vårdförmåner i internationella förhållanden . . 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens förslag till förordning om vissa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningar i internationella förhållanden till landsting&lt;br&gt;och kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedels-&lt;br&gt;kostnader, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden&lt;br&gt;om bilstöd till handikappade, sjukresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgym-&lt;br&gt;nastik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 2 §, av följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För öppen hälso- och sjukvård&lt;br&gt;som anordnas eller finansieras av&lt;br&gt;staten, ett landsting eller en&lt;br&gt;kommun som inte tillhör ett&lt;br&gt;landsting lämnas ersättning enligt&lt;br&gt;grunder som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 8 § 1989:219.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt detta kapitel prövas i andra fall än som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den för-&lt;br&gt;säkrade är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt&lt;br&gt;åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna försäkringskassa får dock uppdra åt&lt;br&gt;en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt 3&lt;br&gt;och 6 §§ samt ersättning enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ som inte hänför sig till&lt;br&gt;visst vårdtillfälle prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vårdgivaren eller&lt;br&gt;annan som får ersättning bedriver&lt;br&gt;sin verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;ersättning i övrigt enligt 3 § i de&lt;br&gt;fall där den försäkrade inte är och&lt;br&gt;inte heller under den förutsättning&lt;br&gt;som sagts i första stycket skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven hos allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt 2, 3&lt;br&gt;och 6 §§ samt ersättning enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ som inte hänför sig till&lt;br&gt;visst vårdtillfälle prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vårdgivaren eller&lt;br&gt;annan som får ersättning bedriver&lt;br&gt;sin verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;ersättning i övrigt i de fall där den&lt;br&gt;försäkrade eller vårdtagaren inte&lt;br&gt;är och inte heller under den förut-&lt;br&gt;sättning som sagts i första stycket&lt;br&gt;skulle ha varit inskriven hos all-&lt;br&gt;män försäkringskassa. Frågor om&lt;br&gt;ersättning enligt 5 § får efter&lt;br&gt;bemyndigande av regeringen även&lt;br&gt;prövas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om avgift enligt 12 och 12 a §§ prövas av den försäkringskassa&lt;br&gt;hos vilken den försäkrade är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas dock även i fråga om vård som givits under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:746.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1981:49) om begränsning&lt;br&gt;av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfattning som anges i andra stycket har&lt;br&gt;köpt prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt&lt;br&gt;patientavgift för öppen hälso- och sjukvård som ombesörjs av staten, ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun som inte tillhör ett landsting eller för vård&lt;br&gt;eller behandling enligt lagen (1993:588) om husläkare, lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukgymnastik är han befriad från att därefter betala för&lt;br&gt;utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som återstår av ett&lt;br&gt;år, räknat från det första vårdtillfället, behandlingstillfället eller läke-&lt;br&gt;medelsinköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket fordras att prisned-&lt;br&gt;satta läkemedel har inköpts för&lt;br&gt;eller patientavgifter erlagts med&lt;br&gt;sammanlagt minst 1 600 kronor.&lt;br&gt;Om ett landsting eller en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting har&lt;br&gt;beslutat att för sin del tillämpa ett&lt;br&gt;lägsta belopp som understiger&lt;br&gt;1 600 kronor, skall i stället det&lt;br&gt;beloppet gälla för kostnadsbefri-&lt;br&gt;else enligt första stycket for den&lt;br&gt;som är bosatt inom landstinget&lt;br&gt;respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket fordras att prisned-&lt;br&gt;satta läkemedel har inköpts för&lt;br&gt;eller patientavgifter erlagts med&lt;br&gt;sammanlagt minst 1 700 kronor.&lt;br&gt;Om ett landsting eller en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting har&lt;br&gt;beslutat att för sin del tillämpa ett&lt;br&gt;lägsta belopp som understiger&lt;br&gt;1 700 kronor, skall i stället det&lt;br&gt;beloppet gälla för kostnadsbefri-&lt;br&gt;else enligt första stycket för den&lt;br&gt;som är bosatt inom landstinget&lt;br&gt;respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin&lt;br&gt;vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för vård-&lt;br&gt;tillfällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen samman-&lt;br&gt;lagt uppgår till vad som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även&lt;br&gt;for barn som under denna tid fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den&lt;br&gt;med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har&lt;br&gt;varit gift eller har eller har haft barn med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:745.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till förmåner enligt denna&lt;br&gt;lag har den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. Rätt till förmåner enligt 1&lt;br&gt;och 3-5 §§ har även den som,&lt;br&gt;utan att vara bosatt i Sverige, har&lt;br&gt;anställning i allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till förmåner enligt denna&lt;br&gt;lag har den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring och är bosatt i Sverige&lt;br&gt;samt den som, utan att vara bosatt&lt;br&gt;här, enligt vad som följer av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för so-&lt;br&gt;cial trygghet när anställda, egen-&lt;br&gt;företagare eller deras familjemed-&lt;br&gt;lemmar flyttar inom gemenskapen,&lt;br&gt;har rätt till vårdförmåner i Sve-&lt;br&gt;rige vid sjukdom och moderskap.&lt;br&gt;Rätt till förmåner enligt 1 och 3-&lt;br&gt;5 §§ har även den som z annat&lt;br&gt;fall, utan att vara bosatt i Sverige,&lt;br&gt;har anställning i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för den som får sjukhusvård, som avses i 5 § hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763) eller i 2 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som är bosatt&lt;br&gt;utom Sverige gäller förmånerna&lt;br&gt;enbart när han vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kostnadsbefrielse enligt 7 § som gäller vid utgången av år 1994&lt;br&gt;skall bestå enligt äldre föreskrifter även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:745.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 26 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 b §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter får vårdavgifter tas&lt;br&gt;ut enligt grunder som landstinget&lt;br&gt;eller kommunen bestämmer, i den&lt;br&gt;mån inte annat är särskilt föreskri-&lt;br&gt;vet. Patienter som är bosatta inom&lt;br&gt;landstinget respektive kommunen&lt;br&gt;skall därvid behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall även erbjuda&lt;br&gt;en god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som, utan att vara bosatta i&lt;br&gt;Sverige, har rätt till vårdförmåner&lt;br&gt;i Sverige vid sjukdom och moder-&lt;br&gt;skap enligt vad som följer av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familje-&lt;br&gt;medlemmar flyttar inom gemen-&lt;br&gt;skapen. Vården skall i dessa fall&lt;br&gt;erbjudas av det landsting inom&lt;br&gt;vars område personen är för-&lt;br&gt;värvsverksam eller, när det gäller&lt;br&gt;en person som är arbetslös, det&lt;br&gt;landsting inom vars område denne&lt;br&gt;är registrerad som arbetssökande.&lt;br&gt;I den utsträckning familjemedlem-&lt;br&gt;mar till dessa personer har rätt&lt;br&gt;till vårdförmåner i Sverige vid&lt;br&gt;sjukdom och moderskap enligt vad&lt;br&gt;som följer av den nämnda förord-&lt;br&gt;ningen, skall familjemedlemmarna&lt;br&gt;erbjudas vård av samma lands-&lt;br&gt;ting. Om familjemedlemmarna är&lt;br&gt;bosatta i Sverige, gäller dock 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter får vårdavgifter tas&lt;br&gt;ut enligt grunder som landstinget&lt;br&gt;eller kommunen bestämmer, i den&lt;br&gt;mån inte annat är särskilt föreskri-&lt;br&gt;vet. Patienter som är bosatta inom&lt;br&gt;landstinget respektive kommunen,&lt;br&gt;liksom patienter som avses i&lt;br&gt;3 b §, skall därvid behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har&lt;br&gt;betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnadsin-&lt;br&gt;riktning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig betal-&lt;br&gt;ningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 § eller för sådan långtidssjukvård som en&lt;br&gt;kommun har betalningsansvar för enligt 2 eller 9 § lagen (1990: 1404)&lt;br&gt;om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård får inte,&lt;br&gt;tillsammans med avgifter som avses i 35 § tredje stycket socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbe-&lt;br&gt;hålls tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i tandvårdslagen (1985:125) skall införas&lt;br&gt;en ny paragraf, 5 a §, med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall även erbjuda&lt;br&gt;en god tandvård åt dem som, utan&lt;br&gt;att vara bosatta i Sverige, har rätt&lt;br&gt;till vårdförmåner i Sverige vid&lt;br&gt;sjukdom enligt vad som följer av&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för so-&lt;br&gt;cial trygghet när anställda, egen-&lt;br&gt;företagare eller deras familjemed-&lt;br&gt;lemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;br&gt;Tandvården skall i dessa fall&lt;br&gt;erbjudas av det landsting inom&lt;br&gt;vars område personen är för-&lt;br&gt;värvsverksam eller, när det gäller&lt;br&gt;en person som är arbetslös, det&lt;br&gt;landsting inom vars område denne&lt;br&gt;är registrerad som arbetssökande.&lt;br&gt;1 den utsträckning familjemedlem-&lt;br&gt;mar till dessa personer har rätt&lt;br&gt;till vårdförmåner i Sverige vid&lt;br&gt;sjukdom, enligt vad som följer av&lt;br&gt;den nämnda förordningen, skall&lt;br&gt;familjemedlemmarna erbjudas&lt;br&gt;tandvård av samma landsting. Om&lt;br&gt;familjemedlemmarna är bosatta i&lt;br&gt;Sverige, gäller dock 5 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bidrag som avses i 1 §&lt;br&gt;har den som är försäkrad enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och är bosatt i Sverige. Bidrag&lt;br&gt;lämnas också till den som, utan&lt;br&gt;att vara bosatt i Sverige, , har rätt&lt;br&gt;till vårdförmåner i Sverige vid&lt;br&gt;sjukdom enligt vad som följer av&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familje-&lt;br&gt;medlemmar flyttar inom gemen-&lt;br&gt;skapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bidrag prövas av den Frågor om bidrag prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa, hos vilken den försäkringskassa, hos vilken den&lt;br&gt;sökande är inskriven. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sökande är inskriven eller, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökande inte är inskriven hos för-&lt;br&gt;säkringskassa, av den kassa inom&lt;br&gt;vars område den sökande eller&lt;br&gt;dennes familjemedlem är förvärvs-&lt;br&gt;verksam eller registrerad som&lt;br&gt;arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan avgörs frågor om rätt till bidrag av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas även på en ansökan som gjorts under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:1136) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal primärvård skall införas en ny paragraf, 3 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall också erbjuda&lt;br&gt;en god primärvård åt personer&lt;br&gt;som är förvärvsverksamma eller&lt;br&gt;registrerade som arbetssökande&lt;br&gt;inom det område som omfattas av&lt;br&gt;försöksverksamhet, om de, utan att&lt;br&gt;vara bosatta i Sverige, har rätt till&lt;br&gt;vårdförmåner i Sverige vid sjuk-&lt;br&gt;dom och moderskap enligt vad&lt;br&gt;som följer av förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 om tillämpningen av sys-&lt;br&gt;temen för social trygghet när&lt;br&gt;anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar flyttar in-&lt;br&gt;om gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om distriktstandvård ingår i&lt;br&gt;försöksverksamheten, skall kom-&lt;br&gt;munen erbjuda en god distrikts-&lt;br&gt;tandvård åt de personer som&lt;br&gt;nämns i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning familjemed-&lt;br&gt;lemmar till personer som nämns i&lt;br&gt;första stycket, har rätt till vård-&lt;br&gt;förmåner i Sverige vid sjukdom&lt;br&gt;och moderskap enligt vad som&lt;br&gt;följer av den där nämnda förord-&lt;br&gt;ningen, skall kommunen erbjuda&lt;br&gt;en god primärvård och en god&lt;br&gt;distriktstandvård även åt familje-&lt;br&gt;medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ lagen (1993:1651) om läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■ Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller vid vård av den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag gäl-&lt;br&gt;ler även vid vård av den som,&lt;br&gt;utan att vara bosatt i Sverige,&lt;br&gt;har rätt till vårdförmåner z&lt;br&gt;Sverige vid sjukdom och moder-&lt;br&gt;skap enligt vad som följer av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familje-&lt;br&gt;medlemmar flyttar inom gemen-&lt;br&gt;skapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall svara for den&lt;br&gt;läkarvårdsersättning som inte täcks&lt;br&gt;av patientavgiften. Om vården har&lt;br&gt;avsett en patient som inte är bo-&lt;br&gt;satt inom landstingets område,&lt;br&gt;skall det landsting inom vars om-&lt;br&gt;råde patienten är bosatt svara for&lt;br&gt;den utbetalda läkarvårdsersättning-&lt;br&gt;en, om inte landstingen kommer&lt;br&gt;överens om något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa skall for&lt;br&gt;betalning av läkarvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall svara för den&lt;br&gt;läkarvårdsersättning som inte täcks&lt;br&gt;av patientavgiften. Om vården har&lt;br&gt;avsett en patient som inte är bo-&lt;br&gt;satt inom landstingets område,&lt;br&gt;skall det landsting inom vars om-&lt;br&gt;råde patienten är bosatt svara för&lt;br&gt;den utbetalda läkarvårdsersättning-&lt;br&gt;en, om inte landstingen kommer&lt;br&gt;överens om något annat. Om pati-&lt;br&gt;enten inte är bosatt inom något&lt;br&gt;landstings område, skall det&lt;br&gt;landsting inom vars område pati-&lt;br&gt;enten eller familjemedlemmen är&lt;br&gt;förvärvsverksam eller, när det gäl-&lt;br&gt;ler en person som är arbetslös,&lt;br&gt;det landsting inom vars område&lt;br&gt;personen är registrerad som&lt;br&gt;arbetssökande, svara för den utbe-&lt;br&gt;talda läkarvårdsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingets räkning administrera ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 6 § tillämpas även for vård under år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av personer som omfattas av lagen (1992:1776) om samordning av Prop. 1994/95:88&lt;br&gt;systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1994/95. 1 samL Nr88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ lagen (1993:1652) om ersättning&lt;br&gt;för sjukgymnastik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller vid sjukgymnastisk behandling av&lt;br&gt;den som är bosatt i Sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag gäl-&lt;br&gt;ler även vid sjukgymnastisk&lt;br&gt;behandling av den som, utan att&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige, har rätt till&lt;br&gt;vårdförmåner i Sverige vid sjuk-&lt;br&gt;dom och moderskap enligt vad&lt;br&gt;som följer av förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 om tillämp-&lt;br&gt;ningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlem-&lt;br&gt;mar flyttar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall svara för den&lt;br&gt;sjukgymnastikersättning som inte&lt;br&gt;täcks av patientavgiften. Om sjuk-&lt;br&gt;gymnastiken har avsett en patient&lt;br&gt;som inte är bosatt inom landsting-&lt;br&gt;ets område, skall det landsting in-&lt;br&gt;om vars område patienten är&lt;br&gt;bosatt svara för den utbetalda&lt;br&gt;sjukgymnastikersättningen, om&lt;br&gt;inte landstingen kommer överens&lt;br&gt;om något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall svara for den&lt;br&gt;sjukgymnastikersättning som inte&lt;br&gt;täcks av patientavgiften. Om sjuk-&lt;br&gt;gymnastiken har avsett en patient&lt;br&gt;som inte är bosatt inom landsting-&lt;br&gt;ets område, skall det landsting in-&lt;br&gt;om vars område patienten är&lt;br&gt;bosatt svara for den utbetalda&lt;br&gt;sjukgymnastikersättningen, om&lt;br&gt;inte landstingen kommer överens&lt;br&gt;om något annat. Om patienten inte&lt;br&gt;är bosatt inom något landstings&lt;br&gt;område, skall det landsting inom&lt;br&gt;vars område patienten eller famil-&lt;br&gt;jemedlemmen är förvärvsverksam&lt;br&gt;eller, när det gäller en person&lt;br&gt;som är arbetslös, det landsting in-&lt;br&gt;om vars område personen är regi-&lt;br&gt;strerad som arbetssökande, svara&lt;br&gt;för den utbetalda sjukgymnastiker-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa skall for landstingets räkning administrera&lt;br&gt;utbetalning av sjukgymnastikersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 6 § tillämpas även for vård under år 1994&lt;br&gt;av personer som omfattas av lagen (1992:1776) om samordning av sys-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekono- Prop. 1994/95:88&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 trädde EES-avtalet i kraft. Genom vad som före-&lt;br&gt;skrivs i lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har&lt;br&gt;reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 gällt sedan ikraftträdandet.&lt;br&gt;Berörda myndigheter och andra har således redan från den tidpunkten&lt;br&gt;haft att tillämpa reglerna i förordning 1408/71. De eventuella problem&lt;br&gt;som uppstått till följd av att den nu föreslagna lagstiftningen inte blir&lt;br&gt;tillämplig förrän fr.o.m. den 1 januari 1995 har hittills måst lösas i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen. I vissa avseenden har det inte heller varit&lt;br&gt;nödvändigt att omedelbart ta ställning till hur uppkomna problem skall&lt;br&gt;lösas eftersom klargörande lagstiftning och andra åtgärder aviserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att framhålla att de lagförslag som regeringen nu&lt;br&gt;lägger fram i denna proposition klarlägger ansvarsförhållandena enbart i&lt;br&gt;Sverige samt att de behöver genomföras vare sig Sverige blir medlem i&lt;br&gt;EU eller även fortsättningsvis har anknytning till Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen genom EES-avtalet. För den händelse Sverige inte skall fullfölja&lt;br&gt;sin ansökan om medlemsskap i EU måste dock de nya reglerna ges&lt;br&gt;lagtekniskt annorlunda utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att utreda behovet av lagstiftning angående folkpension m.m. vid&lt;br&gt;ett utvidgat europeiskt samarbete, bemyndigade regeringen i början av år&lt;br&gt;1991 chefen för Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare.&lt;br&gt;Utredningen antog namnet Utredningen om socialförsäkringen och EG&lt;br&gt;(S 1991:03). Utredningen avlämnade i början av år 1992 delbetänkandet&lt;br&gt;Rätten till folkpension (SOU 1992:26). I december 1993 avlämnades&lt;br&gt;slutbetänkandet Social trygghet och EES (SOU 1993:115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetänkandet redovisas överväganden och förslag föranledda av de&lt;br&gt;konsekvenser som EES-avtalet för med sig i fråga om andra social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner än pensioner samt beträffande sjukvårdsförmåner&lt;br&gt;och olika former av bidrag till barnfamiljer. Utredningen lämnade också&lt;br&gt;förslag om hur regleringen av kostnader och intäkter mellan&lt;br&gt;staten/sjukförsäkringen och landstingen beträffande sjukvårdsförmånerna&lt;br&gt;i internationella förhållanden bör lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna samt en sammanställning över remissvaren finns tillgängliga&lt;br&gt;i ärendet hos Socialdepartementet (Dnr S94/1283/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i EES-avtalet förbundit sig att vidta de åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att uppfylla förpliktelserna som följer av avtalet. En av&lt;br&gt;dessa är att i svensk rätt införliva ett stort antal - till EES tekniskt&lt;br&gt;anpassade - EG-rättsakter i form av bl.a. förordningar och direktiv. Flera&lt;br&gt;av dessa finns på den sociala trygghetens område. En sådan anpassning&lt;br&gt;har också skett genom svensk lagstiftning i olika sammanhang. Dessa&lt;br&gt;svenska författningar trädde i kraft samtidigt med EES-avtalets ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende behandlas konsekvenserna med avseende på&lt;br&gt;sjukvårdförmånema vid sjukdom och moderskap av att Sverige införlivat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. förordning (EEG) nr 1408/71 med svensk lagstiftning. Detta medför&lt;br&gt;en ny ordning i två skilda hänseenden. Det gäller dels förhållandena i&lt;br&gt;Sverige, dels förhållandena utanför vårt land. Detta föranleder de förslag&lt;br&gt;som lämnas i denna proposition vad avser reglering av de kostnader och&lt;br&gt;intäkter mellan å ena sidan staten/sjukförsäkringen och å andra sidan&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen som följer av den nya ordningen för dessa&lt;br&gt;förmåner för svenskt vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i utredningens förslag till reglering har en överens-&lt;br&gt;kommelse nyligen träffats mellan företrädare för staten och Landstings-&lt;br&gt;förbundet om ersättning från sjukförsäkringen till landsting för vissa&lt;br&gt;vårdförmåner vid sjukdom och moderskap i internationella förhållanden.&lt;br&gt;I propositionen lämnas en närmare redovisning av innehållet i denna.&lt;br&gt;Överenskommelsen framgår av bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Regeringens överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för vissa&lt;br&gt;vårdförmåner till landstingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den allmänna sjukförsäkringen skall bära kost-&lt;br&gt;nader för öppen vård, sjukhusvård, tandvård samt för resor i samband&lt;br&gt;med vården för personer som är bosatta i ett annat EES-land än&lt;br&gt;Sverige men som till följd av reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;har rätt till hälso- och sjukvård här. Detsamma skall gälla för perso-&lt;br&gt;ner från andra länder med vilka Sverige har ingått en överenskom-&lt;br&gt;melse. Sjukförsäkringen skall också bära kostnaderna vid vård i&lt;br&gt;annat land i de fall kostnaderna enligt nämnda förordning skall bäras&lt;br&gt;av Sverige. Förslaget förutsätter att en ny bestämmelse tas in i 2 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att ersättning från sjukförsäkringen skall lämnas även&lt;br&gt;för vårdförmåner som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;föranleder dessutom två konsekvensändringar i 2 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationen av utbetalning av vårdkostnader till landsting och&lt;br&gt;behöriga institutioner i EES-ländema föreslås bli en uppgift för försäk-&lt;br&gt;ringskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV). Med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 2 och 4 §§ AFL föreslås att regeringen utfärdar&lt;br&gt;en förordning som reglerar dessa ersättningsfrågor. Utredningen lämnar&lt;br&gt;också förslag om hur en sådan förordning kan utformas med&lt;br&gt;utgångspunkt i en sjukförsäkringsfmansierad ersättningsmodell {Bilaga&lt;br&gt;2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan är positiva till utredningens förslag om att sjukförsäkringen skall&lt;br&gt;bära kostnaderna för vårdförmånema i internationella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser dock att det finns en viss risk för att&lt;br&gt;berörda svenska institutioner i praktiken inte kommer att uppmärksamma&lt;br&gt;att annat land än Sverige skall svara för vårdkostnader till anställda och&lt;br&gt;egenföretagare som är bosatta i Sverige men arbetar i annat EES-land&lt;br&gt;samt för deras familjemedlemmar. RRV pekar därför på vikten av att&lt;br&gt;kunskaper om EES-avtalets innebörd förs ut till berörda institutioner för&lt;br&gt;att undvika onödiga kostnader för sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet, fakultetsstyrelsen, anser att förslaget att låta sjukför-&lt;br&gt;säkringen och inte landstingen bära det tillkommande kostnadsansvaret&lt;br&gt;för vårdförmånema enligt förordning (EEG) nr 1408/71 kan sägas vara&lt;br&gt;en avvikelse från principen att landstingen finansierar sjukvård i Sverige,&lt;br&gt;i vart fall i fråga om planerad vård enligt tillstånd. 1 sådana fall anser&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen att förslaget om försäkringskassorna som behöriga&lt;br&gt;institutioner som tveksamt trots argumentationen för förslaget.&lt;br&gt;Tillämpningen av regeln bör i stället ligga på landstingen och dessa bör&lt;br&gt;få en egen beslutsordning samt ordning för överprövning av besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet övriga remissinstanser tillstyrker förslaget om att vård skall&lt;br&gt;kunna ges och bekostas i annat EES-land av sjukförsäkringen efter sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd av behörig försäkringskassa. Några landsting framför viss&lt;br&gt;tveksamhet angående regelns tillämpning och förutsätter att frågan noga&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga sjukvårdshuvudmän och allmänna försäkringskassor som&lt;br&gt;yttrat sig är i princip positiva till den föreslagna s.k. sjukförsäkrings-&lt;br&gt;lösningen med uppgift för försäkringskassorna att administrera utbetal-&lt;br&gt;ningarna. RFV och flera försäkringskassor pekar dock på administrativa&lt;br&gt;konsekvenser som kräver personella resurser och utbildning m.m. och&lt;br&gt;anser det önskvärt att Sverige i största möjliga utsträckning genom&lt;br&gt;bilaterala överenskommelser med andra EES-länder avtalar om att avstå&lt;br&gt;från återbetalning av vårdkostnader länderna emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har redovisat två möjliga&lt;br&gt;alternativ med för- och nackdelar när det gäller att fördela kostnader och&lt;br&gt;intäkter mellan landsting och sjukförsäkring för vård i de fall Sverige&lt;br&gt;som stat skall svara för kostnaden eller när Sverige får ersättning av&lt;br&gt;annat land för vård som lämnats här. I det ena alternativet görs&lt;br&gt;landstingen kostnadsansvariga. Det andra alternativet innebär att&lt;br&gt;kostnadsansvaret läggs på sjukförsäkringen. Utredningen har förordat det&lt;br&gt;sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att fördelarna med en&lt;br&gt;s.k. sjukförsäkringslösning i förhållande till en landstingslösning över-&lt;br&gt;väger. Vi grundar detta på främst följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV och försäkringskassorna förutsätts få administrera de övriga&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner som skall utges på grundval av reglerna i&lt;br&gt;förordning 1408/71. Kassorna kommer således att hantera betalnings-&lt;br&gt;strömmar över gränserna. Mot denna bakgrund är det naturligt och ratio-&lt;br&gt;nellt att försäkringskassorna genom sjukförsäkringen även svarar för&lt;br&gt;utbetalningarna av vårdförmåner på hälso- och sjukvårdsområdet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen föreslagit. Detta skall då gälla även i de fall då vården ges&lt;br&gt;någon med stöd av en överenskommelse som Sverige ingått med länder&lt;br&gt;utanför EES. En lösning av detta slag förutsätter dock att det inom ver-&lt;br&gt;ket och kassorna byggs upp både administration och kompetens på&lt;br&gt;området. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig konsekvens som följer av införandet av en sjukförsäk-&lt;br&gt;ringslösning är att landstingens kostnadsansvar, genom att dessa liksom&lt;br&gt;hittills får ansvara för vård av personer bosatta i landstingsområdet,&lt;br&gt;kommer att motsvaras av skatteintäkter. Detta talar också för den före-&lt;br&gt;slagna sjukförsäkringslösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare skäl som talar för en sjukfÖrsäkringslösning hänger sam-&lt;br&gt;man med betalningen av vårdkostnaderna för de personer som bor i ett&lt;br&gt;annat EU-land eller i en EES-stat, men som skall ha sjukvård på&lt;br&gt;Sveriges bekostnad på grund av att de eller deras anhöriga uppbär&lt;br&gt;svensk pension. Någon naturlig landstingsanknytning finns inte för dessa&lt;br&gt;personer. Detta talar för att kostnaderna skall täckas av sjukförsäkringen.&lt;br&gt;På motsvarande sätt behåller sjukförsäkringen de ersättningar andra&lt;br&gt;länder skall betala till Sverige för motsvarande personkategorier som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige vid vård utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 kan medlemsstater bilateralt&lt;br&gt;komma överens om att avstå från återbetalning av kostnader for utgivna&lt;br&gt;vårdförmåner. Sverige har träffat ett sådant avtal med övriga nordiska&lt;br&gt;länder. Att på detta sätt kvitta kostnader innebär en viss risk för&lt;br&gt;uppkomst av en nettokostnad, i synnerhet om det skulle ske på det&lt;br&gt;enskilda landstingets nivå vilket skulle bli följden av en&lt;br&gt;landstingsfinansiering. Detta är ett starkt skäl för att risken skall bäras av&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Det är vidare staten som träffar sådana kvittningsöver-&lt;br&gt;enskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang kraftigt understryka att en sjukforsäkrings-&lt;br&gt;finansiering inte får leda till en minskad benägenhet för landstingen att&lt;br&gt;ta fram underlag till försäkringskassorna för debitering av annat betal-&lt;br&gt;ningsansvarigt EES-land för vård utförd i Sverige. Eftersom den van-&lt;br&gt;ligaste situationen när kassorna måste tillställas faktureringsunderlag för&lt;br&gt;debitering av annan EES-stat torde handla om ersättning för s.k. turist-&lt;br&gt;sjukvård som kommer landstingen tillgodo, förutsätter vi att generella&lt;br&gt;rutiner skapas för framtagande av sådana underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller vilken institution som skall vara behörig&lt;br&gt;institution för beviljande av särskilt tillstånd enligt art. 22. 1 c i förord-&lt;br&gt;ning (EEG) nr 1408/71 för personer som är bosatta i Sverige att bege&lt;br&gt;sig till en annan EES-stat för att erhålla vård. Utredningen har av olika&lt;br&gt;skäl föreslagit att kostnaderna för sådan vård skall bäras av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen. Ett vägande skäl har varit att beslut av kassorna kan överprövas&lt;br&gt;förvaltningsrättsligt till skillnad mot de beslut som fattas av landstinget.&lt;br&gt;Vi anser att utredningens förslag bör införas på försök under en tid inte&lt;br&gt;minst for att det kan förväntas att antalet sådana fall blir ytterst få. För-&lt;br&gt;säkringskassan behöver för sina tillståndsbeslut inhämta olika uppgifter&lt;br&gt;från berört landsting inkl, ett yttrande från landstinget om tillståndet&lt;br&gt;skall beviljas eller inte. Kostnader för vård som kan lämnas inom den tid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är normal för den slags vård det är fråga om, men som ett landsting Prop. 1994/95:88&lt;br&gt;ändå väljer att låta ske utomlands svarar landstinget för.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Hälso- och sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL)&lt;br&gt;införs en kompletterande bestämmelse, 3b §, med innebörd att&lt;br&gt;landstingen skall erbjuda en god hälso- och sjukvård även åt dem&lt;br&gt;som utan att vara bosatta i Sverige har rätt till vårdförmåner enligt&lt;br&gt;svensk lagstiftning vid sjukdom och moderskap. Vården skall&lt;br&gt;erbjudas av det landsting inom vars område en person är&lt;br&gt;förvärvsverksam eller av det landsting inom vars område en arbetslös&lt;br&gt;person är registrerad som arbetssökande. Detta gäller även familje-&lt;br&gt;medlemmar till en sådan person i de fall dessa är bosatta i annat EG-&lt;br&gt;eller EES-land än Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna komplettering föranleder ett tillägg i lagens 26 § om att&lt;br&gt;personer enligt ovan vid uttag av vårdavgifter skall behandlas som&lt;br&gt;om de vore bosatta inom landstingets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer med regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De få remissinstanser som kommenterat förslaget&lt;br&gt;- i huvudsak Kammarrätten i Jönköping, Tjänstemännens Centralorgani-&lt;br&gt;sation och Pensionärernas Riksorganisation - tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;följer att personer som inte är bosatta i Sverige har rätt till akut och i&lt;br&gt;vissa fall planerad vård vid vistelse här. Frågan om vem som ansvarar&lt;br&gt;för att vård kan ges i Sverige måste dock få en lösning. Regeringen&lt;br&gt;delar utredningens uppfattning att rätten till vård vid sjukdom och&lt;br&gt;moderskap för dessa personer bör knytas till det landsting där de är&lt;br&gt;anställda eller verksamma som företagare samt att detta även skall gälla&lt;br&gt;för deras familjemedlemmar under förutsättning att dessa inte är bosatta&lt;br&gt;här även om de har rätt till vårdförmåner i Sverige. Är familje-&lt;br&gt;medlemmarna bosatta i Sverige gäller dock vanliga regler. För arbetslösa&lt;br&gt;som söker arbete här och för deras familjemedlemmar bör gälla att de&lt;br&gt;har rätt till vård inom det landstingsområde där de är registrerade som&lt;br&gt;arbetssökande. Förslagen enligt ovan bör tas in i en ny bestämmelse, 3&lt;br&gt;b §, i HSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 § HSL anges att landsting och kommuner får ta ut vårdavgifter av&lt;br&gt;patienterna samt att patienter inom landstinget resp, kommunen därvid&lt;br&gt;skall behandlas lika. Av de allmänna principerna i förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 följer att personer som har rätt till hälso- och sjukvård i&lt;br&gt;Sverige utan att vara bosatta här skall behandlas lika med dem som bor&lt;br&gt;i landstinget samt att vården skall meddelas på lika villkor. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund bör ett tillägg införas i sistnämnda bestämmelse som anger att&lt;br&gt;skyldigheten att likabehandla vid uttagande av vårdavgifter skall gälla&lt;br&gt;även personer som avses i 3 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också uppmärksammat frågan om debitering av&lt;br&gt;avgifter för sjukhusvård i Sverige. Eftersom s.k. konventionspatienter&lt;br&gt;inte erhåller ersättning från svensk socialförsäkring i form av t.ex. sjuk-&lt;br&gt;penning eller pension, tar landsting eller försäkringskassa heller inte ut&lt;br&gt;någon avgift för sjukhusvård. Bestämmelserna i 26 § HSL innebär att&lt;br&gt;landstingen har rätt att ut avgifter för sjukhusvård på samma villkor av&lt;br&gt;alla patienter som ges sådan vård oavsett om dessa uppbär ersättning&lt;br&gt;från socialförsäkringen eller inte. Det ankommer således på landstingen&lt;br&gt;att debitera och uppbära avgifter för sjukhusvård med beaktande av&lt;br&gt;principen om likabehandling även i fråga om avgiftsuttag för patienter&lt;br&gt;med utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Privatpraktiserande specialistläkare och sjukgymnaster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning&lt;br&gt;och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik kompletteras&lt;br&gt;med likalydande föreskrifter vilka motsvarar vad som ovan föreslås&lt;br&gt;bli infört i HSL om rätt till vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har med hänvisning till tydliga&lt;br&gt;och tillräckliga uttalanden i förarbetena inte föreslagit någon sådan&lt;br&gt;komplettering i själva lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Malmöhus allmänna försäkringskassa pekar på&lt;br&gt;behovet av ett förtydligande i lagen om läkarvårdsersättning samt i lagen&lt;br&gt;om ersättning för sjukgymnastik angående rätten till ersättning för perso-&lt;br&gt;ner som omfattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller att&lt;br&gt;landstingen svarar för finansieringen av vård och behandling som lämnas&lt;br&gt;av de privatpraktiserande specialistläkare och sjukgymnaster vilka enligt&lt;br&gt;lag uppfyller vissa krav härför. Dessa verksamheter utgör således del av&lt;br&gt;den samlade hälso- och sjukvården och lagstiftningen ger patienterna&lt;br&gt;möjlighet att erhålla vård och behandling till subventionerat pris. Enligt&lt;br&gt;vår bedömning är det därför fråga om vårdförmåner som skall följa av&lt;br&gt;bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71. På grund härav bör&lt;br&gt;likalydande tillägg göras i båda dessa lagar så att det framgår att dessa&lt;br&gt;gäller även vid vård och behandling i Sverige av personer som inte är&lt;br&gt;bosatta i landet. Vilka personer som omfattas av detta framgår av det&lt;br&gt;föreslagna tillägget 3 b § HSL. Det måste även anges i lagarna vilket&lt;br&gt;landsting som skall svara för utbetalning av läkarvårds- och&lt;br&gt;sjukgymnastikersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård kompletteras på samma sätt i fråga om primär-&lt;br&gt;vård och distriktstandvård som föreslagits i fråga om HSL enligt&lt;br&gt;avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslaget&lt;br&gt;tillstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Se avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Tandvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tandvårdslagen kompletteras med en bestäm-&lt;br&gt;melse, som motsvarar den som föreslås bli införd i HSL med&lt;br&gt;avseende på skyldigheten att erbjuda tandvård. Denna skyldighet&lt;br&gt;skall gälla all tandvård som meddelas av landstingen, dvs. även bam-&lt;br&gt;och ungdomstandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag:Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Sveriges Tandläkarförbund anser att den&lt;br&gt;föreslagna lagregleringen påverkar det fria tandläkarvalet och anser där-&lt;br&gt;för att tandvårdslagen bör kompletteras så att det uttryckligen framgår att&lt;br&gt;tandvården för formånsberättigade personer kan meddelas av såväl&lt;br&gt;offentliga som privata vårdgivare eller att lagbestämmelsen överförs till&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: På samma sätt som vi föreslår i fråga&lt;br&gt;om HSL behöver i tandvårdslagen intas en ny bestämmelse (5 a §) med&lt;br&gt;avseende på landstingens skyldighet att erbjuda god tandvård åt dem&lt;br&gt;som utan att vara bosatta i Sverige enligt vad som följer av förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 har rätt till vårdförmån här i landet med anledning av&lt;br&gt;sjukdom eller moderskap. Skyldigheten gäller all tandvård som omfattas&lt;br&gt;av landstingen, dvs. även barn- och ungdomstandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Svenska Tandläkarförbundets synpunkter vill vi fram-&lt;br&gt;hålla att den föreslagna kompletteringen av tandvårdslagen inte påverkar&lt;br&gt;rätten till ersättning for tandvård av försäkringsansluten privatpraktise-&lt;br&gt;rande tandläkare. Förutom hälso- och sjukvård i både offentlig och pri-&lt;br&gt;vat regi omfattas bl.a. tandvård av såväl offentliga som privata vård-&lt;br&gt;givare samt läkemedelsförmåner av begreppet vårdförmåner vid sjukdom&lt;br&gt;och moderskap. Ersättning härför lämnas av sjukförsäkringen i särskild&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Läkemedelsförmånen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen (1981:49) om begränsning av läkeme-&lt;br&gt;delskostnader m.m. införs en bestämmelse om krav på bosättning i&lt;br&gt;Sverige för rätt till de läkemedelsförmåner som följer av lagen. Det&lt;br&gt;innebär att den särskilda rätt till läkemedelsförmåner som utlands-&lt;br&gt;svenskar nu har avskaffas. Dessutom införs en bestämmelse som&lt;br&gt;klargör att även personer som utan att vara bosatta här enligt reglerna&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 1408/71 har rätt till läkemedelsförmåner här i&lt;br&gt;samma utsträckning som personer som är försäkrade enligt AFL och&lt;br&gt;bosatta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast PRO har kommenterat förslaget vad gäller&lt;br&gt;slopande av utlandssvenskars rätt till läkemedelsförmåner och tillstyrker&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler i lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader har svenska medbor-&lt;br&gt;gare som är bosatta utomlands rätt till läkemedelsförmåner vid vistelse&lt;br&gt;här i landet. Av förordning (EEG) nr 1408/71 följer emellertid att&lt;br&gt;utlandssvenskar som är försäkrade i annat EU- eller EES-land än&lt;br&gt;Sverige har rätt till läkemedelsförmåner vid akut behov som uppkommer&lt;br&gt;under vistelse i Sverige samt att kostnaderna härför skall debiteras den&lt;br&gt;behöriga staten. Förutom detta finns det inte något sakligt skäl för att&lt;br&gt;svenska medborgare bosatta utomlands skall ha rätt till&lt;br&gt;läkemedelsförmåner när de inte har rätt till andra sjukvårdsförmåner i&lt;br&gt;Sverige. Ett bibehållande av denna bestämmelse bedöms dessutom strida&lt;br&gt;mot den allmänna principen om likabehandling, då även personer som är&lt;br&gt;medborgare i andra EU- och EES-länder kommer att kunna kräva&lt;br&gt;samma förmåner. Ett bibehållande av nuvarande regler skulle således&lt;br&gt;kunna medföra ökade läkemedelskostnader för sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den andra föreslagna ändringen behövs det på samma&lt;br&gt;sätt som angetts i fråga om hälso- och sjukvård ett klargörande om att&lt;br&gt;även personer som utan att vara bosatta i Sverige enligt reglerna i för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 har rätt till vårdförmåner i Sverige i samma&lt;br&gt;utsträckning som personer som är bosatta här. Det innebär att&lt;br&gt;förmånsrätten inte bara gäller i fråga om kostnadsfria och prisnedsatta&lt;br&gt;läkemedel utan även i fråga om kostnadsfria förbrukningsartiklar,&lt;br&gt;prisnedsatta livsmedel samt högkostnadskyddet för prisnedsatta&lt;br&gt;läkemedel och öppen sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Bilstödet till handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen (1988:380) om handläggning av bilstöd&lt;br&gt;till handikappade infors en bestämmelse om att berättigade till bilstöd&lt;br&gt;är endast sådana handikappade personer som är bosatta i Sverige&lt;br&gt;eller som utan att vara bosatta här har rätt till vårdförmåner vid sjuk-&lt;br&gt;dom här i landet enligt förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Överensstämmer i princip med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket delar utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att bilstödet till handikappade skall anses vara en förmån för social&lt;br&gt;trygghet och därmed vara omfattad av förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;samt att det inte skall finnas någon rätt till dennna förmån vid bosättning&lt;br&gt;utanför Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: 1 den nuvarande lagregleringen av&lt;br&gt;bilstödet till handikappade finns inte något uttryckligt krav på bosättning&lt;br&gt;här i landet även om det har ansetts vara underförstått att endast handi-&lt;br&gt;kappade personer som är inskrivna hos försäkringskassa och således&lt;br&gt;bosatta här i landet har en sådan rätt. Regeringen anser att en föreskrift&lt;br&gt;med denna innebörd är motiverad med anledning av att förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 även är tillämplig på förmånen om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade. Vi föreslår således att detta skall framgå av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna föreskrift i lagen innebär att medborgare från annat EU- eller&lt;br&gt;EES-land som kommer hit för en kortare tids arbete eller för att söka&lt;br&gt;arbete samt för medföljande familjemedlemmar har rätt till bilstöd under&lt;br&gt;samma förutsättningar som här bosatta personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nu gällande regler för bilstöd följer att grund- och anskaffnings-&lt;br&gt;bidrag skall betalas tillbaka i vissa situationer, bl.a. om bidragsmottaga-&lt;br&gt;ren säljer eller på annat sätt gör sig av med fordonet innan sju år har&lt;br&gt;gått sedan bidraget beviljades eller om han avlider inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den ovan föreslagna ändringen anser regeringen att&lt;br&gt;det är rimligt att återkrav av bidrag bör kunna ske även på grund av&lt;br&gt;flyttning utomlands. Införande av en sådan regel kan knappast anses&lt;br&gt;strida mot likabehandlingsprincipen eftersom den skall gälla även&lt;br&gt;personer som är bosatta i Sverige oavsett bosättningstidens längd.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att en person som en gång beviljats stöd skall&lt;br&gt;kunna åläggas att betala tillbaka grund- och anskaffhingsbidrag om han&lt;br&gt;inte längre uppfyller bosättningsvillkoret och inte heller i övrigt på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 längre är berättigad&lt;br&gt;till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom. Det återbetalningspliktiga&lt;br&gt;beloppet bör stegvis minskas i förhållande till hur lång tid som förflutit&lt;br&gt;mellan bidragets beviljande och utflyttningen. Liksom nu är fallet i&lt;br&gt;andra situationer bör dock undantag från återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;kunna medges om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytningen till Sverige - genom bosättning eller att rätt till Prop. 1994/95:88&lt;br&gt;vårdförmåner här föreligger - endast kommer att avbrytas för en&lt;br&gt;begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilstödsutredningen avlämnade i slutet av mars 1994 sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande Rätten till ratten (SOU 1994:55). I detta föreslås en ändring av&lt;br&gt;bestämmelserna om återkrav som överenstämmer med vad vi nu före-&lt;br&gt;slagit. Denna ändring kräver dock inte riksdagsbehandling utan kan&lt;br&gt;beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Överenskommelse mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet om fördelning av&lt;br&gt;kostnadsansvaret mellan sjukförsäkringen&lt;br&gt;och landstingen för vissa vårdförmåner i&lt;br&gt;internationella förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten och Landstingsförbundet träffade den 20 oktober 1994 en överen-&lt;br&gt;skommelse för reglering av kostnadsfördelningen mellan staten/sjukför-&lt;br&gt;säkringen och sjukvårdshuvudmännen för de vårdförmåner som personer&lt;br&gt;som inte är bosatta i Sverige är berättigade till vid vistelse här i landet&lt;br&gt;på grundval av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 eller till&lt;br&gt;följd av konventioner som Sverige har ingått med länder utanför EES-&lt;br&gt;området. Överenskommelsen skall gälla för åren 1994 och 1995.&lt;br&gt;Regleringen avser de vårdförmåner som landstingen är skyldiga att vid&lt;br&gt;behov tillhandahålla personer bosatta i ett annat EU- eller EES-land i&lt;br&gt;enlighet med vad Sverige åtagit sig enligt EES-avtalet. Det gäller öppen&lt;br&gt;sjukvård, sjukhusvård, tandvård och resor i samband med vården. Det&lt;br&gt;avser vårdinsatser till följd av akut uppkomna vårdbehov vid tillfällig&lt;br&gt;vistelse här (turistvård) och vårdinsatser avseende personer som är&lt;br&gt;förvärvsverksamma här i landet jämte deras familjemedlemmar. De&lt;br&gt;senare omfattas dock bara under förutsättning att de inte är bosatta i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en sjukförsäkringsfmansiering följer också att om en person bosatt&lt;br&gt;i annat EES-land av sin behöriga institution beviljats tillstånd att få vård&lt;br&gt;i Sverige skall landstinget uppbära ersättning för vården av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen som i sin tur får debitera den behöriga institutionen i EES-landet.&lt;br&gt;Om en person bosatt i Sverige får särskilt tillstånd av behörig svensk&lt;br&gt;försäkringskassa att erhålla vård i annat EES-land, har parterna funnit att&lt;br&gt;det finns skäl för att sjukförsäkringen även då skall svara för vårdkost-&lt;br&gt;naderna. Det har dock förutsatts att det endast undantagsvis skall kunna&lt;br&gt;uppstå situationer när ett landsting inte kan erbjuda en person erforderlig&lt;br&gt;vård inom landet. Härav följer att landsting som vill ge ett sådant till-&lt;br&gt;stånd trots att behövlig vård kan erbjudas i Sverige, måste svara för&lt;br&gt;vårdkostnaden. Med hänsyn till svårigheten att bedöma både omfattning&lt;br&gt;och tillämpning härav är parterna överens om noga följa utvecklingen&lt;br&gt;för att vid behov kunna ändra reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utomlands bosatta pensionärer med svensk pension och&lt;br&gt;deras familjemedlemmar följer av förordning (EEG) nr 1408/71 att de&lt;br&gt;också har rätt till vård vid besök här i landet. Behovet härav skall dock&lt;br&gt;ha uppkommit under vistelsen här. För utomlands bosatta pensionärer&lt;br&gt;med svensk pension och deras familjemedlemmar skall Sverige enligt&lt;br&gt;nämnda förordning fr.o.m. år 1994 till bosättningslandet betala ett årligt&lt;br&gt;schablonbelopp som utgörs av den genomsnittliga vårdkostnaden för&lt;br&gt;dessa kategorier medborgare i det landet. Kostnaden för den vård dessa&lt;br&gt;personer vid vistelse i Sverige kan behöva skall därför erläggas av&lt;br&gt;bosättningslandet. Det kan nämnas att dessa årliga schablonbelopp&lt;br&gt;utbetalas till berörda EES-länder genom sjukförsäkringen och att Sverige&lt;br&gt;på motsvarande sätt kommer att kunna erhålla schabloniserande&lt;br&gt;ersättningar från andra länder som då uppbärs av sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen reglerar även hur landstingens kostnader för vård&lt;br&gt;som lämnas av husläkare och privatpraktiserande specialistläkare och&lt;br&gt;sjukgymnaster skall ersättas. Dessa vårdgivares verksamhet finansieras&lt;br&gt;av landstingen även om försäkringskassorna administrerar utbetalning av&lt;br&gt;ersättningarna till de två sistnämnda vårdgivarkategoriema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beräkning av kostnader för öppen och sluten sjukvård som&lt;br&gt;lämnas i landstingsregi är parterna ense om att riksavtalet för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skall tillämpas. Det innebär att de avgiftsregler som gäller för&lt;br&gt;s.k. utomlänspatienter också skall tillämpas för patienter från annat EES-&lt;br&gt;land och för s.k. konventionspatienter. För öppenvård innebär det i regel&lt;br&gt;f.n. 1 060 kronor per läkarbesök. För sluten akutvård är ersättnings-&lt;br&gt;beloppet f.n. 2 840 kronor per vårddag enligt riksavtalet, men om en&lt;br&gt;vårdenhet omfattas av ett regionavtal beräknas ersättningen enligt detta.&lt;br&gt;För vård eller behandling hos privatpraktiserande läkare eller sjukgym-&lt;br&gt;nast beräknas dock ersättningen från sjukförsäkringen på de av staten&lt;br&gt;fastställda taxorna för dessa vårdgivare med tillägg for när specialist-&lt;br&gt;läkare utnyttjat landstingens medicinska service i form av röntgen- och&lt;br&gt;laboratorieundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande beräkning av kostnader för tandvård gäller att landstingen&lt;br&gt;helt finansierar barn- och ungdomstandvården som alltså också omfattas&lt;br&gt;av den ekonomiska regleringen. Parterna har dock till skillnad från vad&lt;br&gt;utredningen föreslagit funnit att ersättningen för all tandvård skall läm-&lt;br&gt;nas enligt tandvårdstaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1992 svarar landstingen enligt lag för administrationen av&lt;br&gt;sjukreseersättning. Från sjukförsäkringen erhåller landstingen för detta&lt;br&gt;ändamål en årlig och fast ersättning med särskild fördelning på lands-&lt;br&gt;tingen. Till följd härav är det rimligt att landstingen erhåller ersättning&lt;br&gt;från sjukförsäkringen for de tillkommande kostnader for sjukresor som&lt;br&gt;kan uppkomma genom tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;fr.o.m. år 1994. Parterna anser därvid i likhet med utredningen att&lt;br&gt;kostnaderna skall beräknas efter de faktiska resekostnaderna i varje&lt;br&gt;enskilt fall på grundval av resp, landstings beräkningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsen fastslås att ersättning från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudman alltid skall beräknas och lämnas efter avdrag för den&lt;br&gt;avgift som patienten skall betala. Det innebär att vårdgivare inom lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ting, husläkare, privatpraktiserande specialistläkare och sjukgymnaster&lt;br&gt;förväntas ta ut avgifter av de utomlands bosatta patienterna efter samma&lt;br&gt;regler som gäller för personer bosatta i landstingsområdet i enlighet med&lt;br&gt;principen om likabehandling. Om patienten är avgiftsbeffiad skall inget&lt;br&gt;avdrag göras, men om denne skall betala avgift står landstinget risken&lt;br&gt;för om detta ändå inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den administrativa hanteringen av dessa betalningsström-&lt;br&gt;mar anges i överenskommelsen att landstingen skall tillställa försäkrings-&lt;br&gt;kassorna specificerade underlag i varje ersättningsärende för att göra det&lt;br&gt;möjligt för kassorna att kunna erhålla återreglering av utbetalt ersätt-&lt;br&gt;ningsbelopp från behörigt EES-land. Härmed avses i första hand de s.k.&lt;br&gt;EES-blankettema som personer från medlemsländerna förutsätts ha med&lt;br&gt;sig vid besök i Sverige. Det får dock ankomma på RFV att - efter sam-&lt;br&gt;råd med Landstingsförbundet - utfärda de närmare föreskrifter om vad&lt;br&gt;som skall anses som tillräckligt underlag. I överenskommelsen framhålls&lt;br&gt;det angelägna i att kassorna från landstingen erhåller tillräckliga fakture-&lt;br&gt;ringsunderlag även i sådana fall då ett landsting för utförd vård inte har&lt;br&gt;rätt till någon ersättning från sjukförsäkringen. Härigenom understryks&lt;br&gt;också behovet av att väl fungerande rutiner utvecklas för detta ändamål&lt;br&gt;samt att landsting och kassor registrerar intäkter och kostnader med&lt;br&gt;avseende på förmånens art och land. Detta krävs för att Sverige skall&lt;br&gt;kunna föra diskussioner med andra EES-länder om att avstå från åter-&lt;br&gt;betalningar, s.k. kvittning, av vårdkostnader. Inte bara parterna utan även&lt;br&gt;remissinstanserna anser att det är angeläget att i möjligaste mån nå över-&lt;br&gt;enskommelser om kvittning av vårdkostnader med andra EES-länder.&lt;br&gt;Överenskommelse härom finns med de nordiska länderna och i viss&lt;br&gt;utsträckning med Österrike. Diskussioner om detta förs nu med Tysk-&lt;br&gt;land, Holland och Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsen har parterna också enats om att det krävs vissa&lt;br&gt;justeringar i ersättningarna från staten/sjukförsäkringen till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen till följd av den överenskomna lösningen. Den allmänna&lt;br&gt;sjukvårdsersättningen/bidraget till hälso- och sjukvård för år 1994&lt;br&gt;innehåller schabloniserad ersättning för öppen sjukvård enligt avtal som&lt;br&gt;Sverige träffat med ett antal länder i och utanför Europa, s.k. konven-&lt;br&gt;tionsvård. Fr.o.m. år 1994 kommer enligt överenskommelsen ersättning&lt;br&gt;att i stället lämnas per utförd vårdprestation eller företagen sjukresa. Av&lt;br&gt;detta följer att den allmänna sjukvårdsersättningen/bidraget för år 1994&lt;br&gt;utges med ett för högt belopp. Detta kan dock korrigeras först när de&lt;br&gt;faktiska vårdkostnaderna för år 1994 är kända, vilket kommer att dröja&lt;br&gt;ett stycke in på år 1995. Hur återregleringen i detalj skall ske under år&lt;br&gt;1995 måste parterna senare kommer överens om. Utgångspunkten för&lt;br&gt;återregleringen är dock att landstingens ekonomiska situation varken&lt;br&gt;skall förbättras eller försämras av det föreslagna ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Genomförandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.1 Administrativa konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Socialförsäkringsadministrationen bör med&lt;br&gt;hänsyn till administrationen av vårdersättningar till och från landsting&lt;br&gt;samt andra EU- eller EES-länder i viss utsträckning tillföras ökade&lt;br&gt;personella resurser. Vi avser att komma med förslag härom i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De förslag till lagändringar som nu läggs fram&lt;br&gt;medför i sig inga större administrativa konsekvenser. Det kommer däre-&lt;br&gt;mot de med EES-avtalet följande reglerna som följer av tillämpningen&lt;br&gt;av förordning 1408/71 att göra i form av ökad administration främst för&lt;br&gt;försäkringskassorna och RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV delar utredningens uppfattning att tillämp-&lt;br&gt;ningen av EES-avtalet i sig kräver en utbyggd administration inom såväl&lt;br&gt;försäkringskassorna som RFV. Administrativa rutiner för kontakter mel-&lt;br&gt;lan olika institutioner i Sverige och utomlands behöver utformas och&lt;br&gt;detta gäller i synnerhet i förhållande till landstingen. Det kommer också&lt;br&gt;att krävas betydande utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser att det är av stor vikt att kassorna&lt;br&gt;resursmässigt och tekniskt får det stöd som är nödvändigt för att de skall&lt;br&gt;kunna ge en kompetent service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges domareförbund och Kammarrätten i Jönköping framhåller det&lt;br&gt;angelägna i att tillgodose utbildningsbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Tillämpningen av EES-avtalet&lt;br&gt;när det gäller reglering av kostnader för vårdförmåner vid sjukdom och&lt;br&gt;handikapp innebär - med undantag för att schablonersättningar skall&lt;br&gt;utges för pensionärer bosatta utomlands - att ersättningen skall beräknas&lt;br&gt;i varje enskilt fall efter faktiskt utförd prestation. Den nu föreslagna&lt;br&gt;finansieringen av vårdförmånema genom sjukförsäkringen innebär att&lt;br&gt;försäkringskassorna och RFV får en helt ny och kvalificerad uppgift som&lt;br&gt;kräver en visst resurstillskott. På sikt kan emellertid administrationen bli&lt;br&gt;något mindre omfattande under förutsättning att Sverige träffar bilaterala&lt;br&gt;avtal med andra EU eller EES-länder om att avstå från återbetalningar&lt;br&gt;länderna emellan. Med hänsyn till att en betydande eftersläpning&lt;br&gt;föreligger i fråga om faktureringen både från landsting och andra EES-&lt;br&gt;länder av vårdkostnaderna är det inte möjligt att nu ha en klar&lt;br&gt;uppfattning om det tillkommande resursbehovet. Vi avser därför att&lt;br&gt;inhämta ett bättre underlag och återkomma till ärendet i budget&lt;br&gt;propositionen för 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några större kostnadskonsekvenser&lt;br&gt;bedöms inte uppkomma för sjukförsäkringen genom att den får bära&lt;br&gt;kostnadsansvaret för vissa vårdförmåner i enlighet med avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Samma som regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV delar utredningens uppfattning och fram-&lt;br&gt;håller att frågan om kostnaderna för vårdersättningar blir positiva eller&lt;br&gt;negativa beror dels på migrationens omfattning, dels på vilka avtal om&lt;br&gt;kvittning av vårdkostnader som kommer att träffas med andra länder.&lt;br&gt;RRV anser att utredningen inte tillräckligt belyst kostnadsaspekterna och&lt;br&gt;anser att RFV bör följa upp detta för socialförsäkringsområdet. Social-&lt;br&gt;styrelsen anser också att kostnadsanalysen borde varit utförligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vi anser i likhet med utred-&lt;br&gt;ningen att kostnadseffekterna inte är lätta att överblicka och att en min-&lt;br&gt;dre kostnadsökning för sjukförsäkringen inte helt kan uteslutas. I avsnitt&lt;br&gt;5 har vi redovisat hur återreglering av ersättning från landstingen till&lt;br&gt;staten/sjukförsäkringen skall ske för åren 1994 och 1995 samt att&lt;br&gt;utgångspunkten för denna återreglering skall vara att landstingens ekono-&lt;br&gt;miska situation varken skall förbättras eller försämras av det föreslagna&lt;br&gt;ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med RFV anser vi att migrationens omfattning är av stor&lt;br&gt;betydelse, men även storleken på i första hand turistströmmama från&lt;br&gt;Sverige till EU- eller EES-ländema blir avgörande för sjukförsäkringens&lt;br&gt;ev. kostnader. Vi instämmer i det angelägna i att i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning träffa avtal om kvittning under förutsättning att en sådan&lt;br&gt;inte bedöms vara uppenbart ofördelaktig från kostnadssynpunkt för&lt;br&gt;svenskt vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och&lt;br&gt;läkemedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De försäkrades egenkostnadstak för det&lt;br&gt;beloppsbaserade högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och läkeme-&lt;br&gt;del höjs den 1 januari 1995 från lägst 1 600 till lägst 1 700 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 1994 års budgetproposition&lt;br&gt;(bilaga 6) aviserade den dåvarande regeringen sin avsikt att under år&lt;br&gt;1994 företa en översyn och reformering av högkostnadsskyddet vilken&lt;br&gt;skulle vara genomförd till den 1 januari 1995. Det framfördes därvid att&lt;br&gt;en proposition härom borde kunna föreläggas riksdagen under våren&lt;br&gt;1994. Denna åtgärd skulle tillsammans med andra av regeringen samti-&lt;br&gt;digt föreslagna åtgärder på läkemedelsområdet minska sjukförsäkringens&lt;br&gt;utgifter med sammanlagt 785 miljoner kronor per år och med 520 miljo-&lt;br&gt;ner för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aviserade översynen av högkostnadsskyddet kom dock av olika&lt;br&gt;skäl inte till stånd och något reformeringsforslag har således inte före-&lt;br&gt;lagts riksdagen. Övriga utgiftsminskande åtgärder inom läkemedels-&lt;br&gt;området är däremot beslutade eller har redan trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av budgetpropositionen, vad avser anslaget B 2.&lt;br&gt;Bidrag till sjukvårdsförmåner m.m., utgick riksdagen från att regeringen&lt;br&gt;senare skulle inkomma med det aviserade förslaget om högkostnads-&lt;br&gt;skyddet och fastställde därför nämnda anslag i enlighet med vad som&lt;br&gt;anförts i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har regeringen gjort den bedömningen att det är&lt;br&gt;angeläget att åtgärder vidtas så riksdagsbeslutet avseende anslaget B 2.&lt;br&gt;blir det ursprungligen avsedda. Det innebär att en regelförändring som&lt;br&gt;medför ytterligare utgiftsminskning på ca 200 miljoner kronor per helår&lt;br&gt;måste företas. Vi anser att det är lämpligt att detta sker inom ramen för&lt;br&gt;förmånen med högkostnadsskyddet på så sätt att egenkostnadstaket höjs&lt;br&gt;med 100 kronor till 1 700 kronor fr.o.m. den 1 januari 1995. Detta förut-&lt;br&gt;sätter att sjukvårdshuvudmännen samtidigt inte företar några höjningar i&lt;br&gt;patientavgifterna för den öppna sjukvården. En annan förutsättning är att&lt;br&gt;samtliga sjukvårdshuvudmän fastställer egenkostnadstaket till 1 700&lt;br&gt;kronor. Regeringen utgår från att Landstingsförbundet utfärdar en rekom-&lt;br&gt;mendation med den innebörden på samma sätt som skedde vid den förra&lt;br&gt;höjningen till 1 600 kronor som trädde i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den olösta frågan om en översyn och reformering av&lt;br&gt;högkostnadsskyddet har vi for avsikt att återkomma till denna i ett&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 -&lt;br&gt;genom vad som föreskrivs i samordningslagen - har gällt i Sverige&lt;br&gt;sedan den 1 januari 1994 när EES-avtalet trädde i kraft. Berörda myn-&lt;br&gt;digheter och andra har således redan från den tidpunkten haft att tilläm-&lt;br&gt;pa reglerna i förordning 1408/71. De problem som eventuellt har upp-&lt;br&gt;stått till följd av att den föreslagna lagstiftningen inte kunnat börja gälla&lt;br&gt;förrän vid en senare tidpunkt har hittills fått lösas i den praktiska till-&lt;br&gt;lämpningen. De nya reglerna klarlägger ansvarsförhållandena i Sverige.&lt;br&gt;De förändrar inte Sveriges åtaganden gentemot andra länder eller med-&lt;br&gt;borgare i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 4.1 framgår att regeringen föreslår att kostnader för vårdför-&lt;br&gt;måner i Sverige åt personer som inte är bosatta här i landet men som&lt;br&gt;har rätt till sådana förmåner genom bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 skall bäras av den allmänna sjukförsäkringen. Genom&lt;br&gt;den nya paragrafen ges lagstöd för en sådan finansiering så vitt gäller&lt;br&gt;den öppna vården. 1 likhet med vad som gäller för ersättning för andra&lt;br&gt;ändamål föreslås regeringen få fastställa grunderna för ersättningen. -&lt;br&gt;Avsikten är att utformningen av ersättningsreglerna i detta hänseende&lt;br&gt;skall grundas på den i avsnitt 5 redovisade överenskommelsen mellan&lt;br&gt;staten och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som föreslås upphävd, utges ersättning enligt 2 kap.&lt;br&gt;AFL inte för annan försäkrad än den som är bosatt i Sverige. Försäkrade&lt;br&gt;enligt AFL är dels svenska medborgare, dels andra personer som är&lt;br&gt;bosatta i riket (1 kap. 3 §). Därutöver finns vissa särskilda regler vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och i fråga om sjömän. Som nyss framgått är avsikten att&lt;br&gt;ersättning från sjukförsäkringen även skall lämnas för vårdförmåner som&lt;br&gt;omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71. Därutöver får regeringen&lt;br&gt;enligt 20 kap. 15 § AFL träffa överenskommelse med främmande makt&lt;br&gt;angående bl.a. utsträckt tillämpning av denna lag. Paragrafen föreslås&lt;br&gt;mot denna bakgrund upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns bestämmelser om vilken försäkringskassa som skall&lt;br&gt;pröva frågor om ersättning enligt detta kapitel. Den nya bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § föranleder ett tillägg i paragrafen. Ersättning enligt 2 § kommer en-&lt;br&gt;dast att lämnas för enskilda fall. Frågorna skall prövas av den försäk-&lt;br&gt;ringskassa inom vars område vårdgivaren bedriver sin verksamhet. Sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma försäkringskassa skall vidare pröva frågor om ersättning i samtliga Prop. 1994/95:88&lt;br&gt;fall som hänför sig till ett visst vårdtillfälle där den som får vård, vårdta-&lt;br&gt;garen, inte är och inte heller skulle ha varit inskriven hos försäkringskas-&lt;br&gt;sa även om ålderskravet varit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har slutligen ett tillägg skett enligt vilket frågor om&lt;br&gt;ersättning enligt 5 §, efter bemyndigande av regeringen, även får prövas&lt;br&gt;av Riksförsäkringsverket. Enligt 5 § lämnas ersättning för särskilda reha-&lt;br&gt;biliteringar och behandlingar samt för utveckling och provning av hjälp-&lt;br&gt;medel åt personer med funktionshinder och liknande verksamhet enligt&lt;br&gt;grunder som regeringen bestämmer. Riksförsäkringsverket betalar för&lt;br&gt;närvarande ut särskild försäkringsersättning till Handikappinstitutets fond&lt;br&gt;enligt förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag och försäkrings-&lt;br&gt;ersättningar för sjukvård m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Som tidigare&lt;br&gt;framgått har dock bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;genom den s.k. samordningslagen gällt i Sverige sedan den 1 januari&lt;br&gt;1994. De nya bestämmelserna om ersättning från sjukförsäkringen bör&lt;br&gt;därför kunna tillämpas även i fråga om vårdförmåner som givits under år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär endast att gränsen för det s.k. högkostnadsskyddet&lt;br&gt;höjs med 100 kr till 1 700 kr (jfr avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har, av skäl som vi angett i avsnitt 4.7,&lt;br&gt;införts ett krav på bosättning i Sverige for rätt till kostnadsfria eller pris-&lt;br&gt;reducerade läkemedel. Det innebär att den rätt till läkemedelsförmåner i&lt;br&gt;Sverige som utlandssvenskar har vid vistelse här i landet enligt paragra-&lt;br&gt;fens hittillsvarande lydelse avskaffas. Till följd härav upphävs tredje&lt;br&gt;stycket i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i paragrafens första stycke tagits in en bestämmelse som&lt;br&gt;klargör att personer som, utan att vara bosatta i Sverige, således även&lt;br&gt;svenska medborgare, enligt reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 for&lt;br&gt;svenskt vidkommande har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom&lt;br&gt;och moderskap, har rätt till kostnadsfria eller kostnadsreducerade&lt;br&gt;läkemedel i samma utsträckning som personer som är försäkrade enligt&lt;br&gt;AFL och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) finns bestämmelser bl.a. om lands-&lt;br&gt;tingens ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Bestämmelser-&lt;br&gt;na gäller även för kommuner som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordning (EEG) nr 1408/71 följer att såväl personer som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige som personer bosatta i en annan stat inom EU eller&lt;br&gt;EES kan ha rätt till hälso- och sjukvård i Sverige. Rätten till vård för&lt;br&gt;personer som är bosatta i Sverige innebär ingen förändring gentemot vad&lt;br&gt;som redan gäller, eftersom landstingen till följd av 3 § är skyldiga att ge&lt;br&gt;vård åt dem som är bosatta inom landstinget. I den nu föreslagna&lt;br&gt;paragrafen föreskrivs att landstingen är skyldiga att erbjuda hälso- och&lt;br&gt;sjukvård även åt vissa personer som, utan att vara bosatta i Sverige, till&lt;br&gt;följd av reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 har rätt till sådan vård&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som omfattas av bestämmelsen är de som skall ha rätt till&lt;br&gt;både omedelbart nödvändig och planerad vård i Sverige. Det är fråga&lt;br&gt;dels om personer som är förvärvsverksamma i Sverige som anställda&lt;br&gt;eller egenföretagare, dels om arbetslösa personer med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning från en annan EU- eller EES-stat som utnyttjar&lt;br&gt;rätten att bege sig till Sverige för att söka arbete här. Dessutom omfattas&lt;br&gt;familjemedlemmar till dessa personer i den utsträckning de har rätt till&lt;br&gt;motsvarande vård i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär således att dessa personer skall sättas i samma&lt;br&gt;ställning som i Sverige bosatta. Frågan om vård i ett visst fall skall&lt;br&gt;meddelas eller inte liksom formerna för vården bedöms efter sedvanliga&lt;br&gt;medecinska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som har rätt till endast omedelbart nödvändig hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i Sverige när behov av sådan vård uppkommer under vistelse&lt;br&gt;här, omfattas inte av paragrafen. Skyldigheten för landstingen att ge vård&lt;br&gt;i sådana fall regleras uteslutande av 4 §, vilken paragraf föreslås kvarstå&lt;br&gt;oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vilket landsting som skall erbjuda vården i de&lt;br&gt;aktuella fallen. När det gäller personer som, utan att vara bosatta här, är&lt;br&gt;anställda eller verksamma som egenföretagare i Sverige föreskrivs att&lt;br&gt;vården skall erbjudas av det landsting inom vilket de är förvärvsverk-&lt;br&gt;samma. Med detta avses det landsting inom vilket de faktiskt är verk-&lt;br&gt;samma, dvs. där arbetsstället finns, och inte t.ex. det landsting där&lt;br&gt;arbetsgivaren bor eller har sitt säte eller det där den förvärvsarbetande&lt;br&gt;mera stadigvarande uppehåller sig. Begreppet arbetsställe bör ges samma&lt;br&gt;innebörd som i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m., dvs den&lt;br&gt;lokal där verksamheten stadigvarande bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa personer som är bosatta i en annan stat inom EU eller EES&lt;br&gt;och som beger sig till Sverige för att söka arbete skall registrera sig som&lt;br&gt;arbetssökande i Sverige vid svensk arbetsförmedling. För att få rätt till&lt;br&gt;bl.a. hälso- och sjukvård under den tid personen söker arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall den arbetslöse dessutom till försäkringskassan på den ort dit han&lt;br&gt;eller hon rest ge in ett intyg från den behöriga sjukforsäkringsinstitutio-&lt;br&gt;nen i det land där personen är försäkrad. Intyget skall bl.a. utvisa att&lt;br&gt;personen har rätt till arbetslöshetsförmåner och hur länge denna rätt&lt;br&gt;består (i regel tre månader). Om dessa förutsättningar är uppfyllda, skall&lt;br&gt;enligt paragrafen hälso- och sjukvård erbjudas av det landsting inom&lt;br&gt;vars område den arbetslöse är registrerad som arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjemedlemmar till förvärvsverksamma eller arbetslösa personer&lt;br&gt;som omfattas av paragrafen skall erbjudas vård av samma landsting som&lt;br&gt;skall erbjuda vård åt den förvärvsverksamme eller arbetslöse. Som famil-&lt;br&gt;jemedlem betraktas vid tillämpningen av bestämmelserna om vårdför-&lt;br&gt;måner i förordning (EEG) nr 1408/71 endast make eller barn under 18 år&lt;br&gt;som inte självständigt - t.ex. på grund av eget förvärvsarbete - omfattas&lt;br&gt;av förordningen. Om en familjemedlem är att anse som bosatt i lands-&lt;br&gt;tinget gäller dock bestämmelserna i 3 § om landstingets ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &lt;sup&gt;§&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke hänger samman med den skyldig-&lt;br&gt;het som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 for Sverige att&lt;br&gt;likabehandla alla som enligt bestämmelserna i förordningen skall omfat-&lt;br&gt;tas av svensk lagstiftning. Landstinget måste därför vid uttagande av&lt;br&gt;patientavgifter likabehandla såväl personer som är bosatta inom&lt;br&gt;landstinget som personer som, utan att vara bosatta där, enligt vad som&lt;br&gt;följer av den föreslagna 3 b §, skall erbjudas hälso- och sjukvård av&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga personer som omfattas av förordning 1408/71 har rätt till akut&lt;br&gt;vård i Sverige, om behov av sådan vård uppkommer under tillfällig&lt;br&gt;vistelse här. Dessa situationer omfattas av regleringen i 4 §. Personerna&lt;br&gt;i fråga skall därvid erhålla vården i enlighet med svensk lagstiftning,&lt;br&gt;som om de vore försäkrade här. Det innebär bl.a. att landstingen i&lt;br&gt;sådana fall inte får ta ut högre patientavgifter än de som tas ut av perso-&lt;br&gt;ner som är bosatta inom landstinget. Skyldigheten att likabehandla i&lt;br&gt;dessa fall kan införas som ett villkor för att ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till sjukvårdshuvudmännen skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens övriga stycken är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen motsvarar den som, med avseende på landstingens&lt;br&gt;skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård, föreslås i hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (3 b §), varför det hänvisas till författningskommentaren till&lt;br&gt;den paragrafen (avsnitt 8.3). Landstingens vårdskyldighet enligt den nya&lt;br&gt;paragrafen omfattar all tandvård som meddelas av landstingen, dvs. även&lt;br&gt;folktandvård till barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya paragrafen klargörs vilka personer som i princip skall ha&lt;br&gt;rätt till bilstöd. Innebörden är att det för sådan rätt skall krävas bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige. Dessutom kommer - till följd av förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 - rätt till bilstöd att föreligga i Sverige också för personer som,&lt;br&gt;utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner här vid sjuk-&lt;br&gt;dom. I den hittillsvarande regleringen av bilstödet har saknats ett ut-&lt;br&gt;trycklig krav på bosättning, även om det - som vi anfört i avsnitt 4.8 -&lt;br&gt;får anses ha varit underförstått att endast personer som är inskrivna hos&lt;br&gt;försäkringskassa och således bosatta i Sverige haft sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare villkoren för rätt till bilstöd och om bl.a. återbetalning&lt;br&gt;finns i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bilstöd handläggs av försäkringskassorna. I paragrafen regle-&lt;br&gt;ras vidare vilken kassa som skall pröva dessa frågor. Såvitt gäller perso-&lt;br&gt;ner som är att anse som försäkrade enligt AFL är regeln oförändrad. När&lt;br&gt;det gäller sökande som undantagsvis kan vara berättigade till bilstöd&lt;br&gt;men inte är inskrivna hos försäkringskassa, skall frågan prövas av den&lt;br&gt;kassa inom vars område den sökande eller dennes familjemedlem är&lt;br&gt;förvärvsverksam eller registrerad som arbetssökande (jfr kommentaren&lt;br&gt;till 3 b § HSL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1136) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som ingår i ett landsting får inom ramen för en försöks-&lt;br&gt;verksamhet erbjuda viss hälso- och sjukvård (primärvård), om lands-&lt;br&gt;tinget och kommunen har kommit överens om det och fått tillstånd. Om&lt;br&gt;distriksttandvård bedrivs som en integrerad del av primärvården får även&lt;br&gt;denna tandvård ingå i försöksverksamheten. Socialstyrelsen prövar frågor&lt;br&gt;om tillstånd till sådan försöksverksamhet och får fastställa villkor för&lt;br&gt;verksamheten. Reglerna är tidsbegränsade till utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen motsvarar den nya bestämmelsen i 3 b § HSL som Prop. 1994/95:88&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 8.3. Vårdskyldigheten omfattar inte bara hälso-&lt;br&gt;och sjukvård utan även distriktstandvård, i den mån sådan vård ingår i&lt;br&gt;försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det första stycket, som inte föreslås ändrat, gäller lagens bestäm-&lt;br&gt;melser vid vård av den som är bosatt i Sverige, om inte annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet. Med sådana särskilda föreskrifter avses enligt förarbetena&lt;br&gt;(prop. 1993/94:75 s 80) dels åtaganden på grund av konventioner om&lt;br&gt;social trygghet och dels den utvidgning av bosättningsbegreppet i detta&lt;br&gt;hänseende som följt av lagen (1992:1776) om samordning av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det nya andra stycket föreslås bestämmelser som hänvisar till lagens&lt;br&gt;utvidgade tillämpningsområde enligt förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;br&gt;Lagen gäller således även vid vård av personer som, utan att vara bosat-&lt;br&gt;ta i Sverige, har rätt till vissa vårdförmåner i Sverige enligt den nämnda&lt;br&gt;förordning 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen regleras vilket landsting eller landstingsffi kommun som&lt;br&gt;skall svara för utbetald läkarvårdsersättning. Om patienten inte är bosatt&lt;br&gt;inom något landstings område skall, enligt den föreslagna nya bestäm-&lt;br&gt;melsen, det landsting inom vars område patienten eller dennes&lt;br&gt;familjemedlem är förvärvsverksam respektive registrerad som arbets-&lt;br&gt;sökande, svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;br&gt;ersättning för sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvaras av ändringen i 2 § föregående lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna ändring har sin motsvarighet i förslaget till lag om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om läkarvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan staten och landstingsförbundet om&lt;br&gt;fördelningen av kostnadsansvaret mellan sjukförsäkringen&lt;br&gt;och landstingen för vissa vårdförmåner i internationella&lt;br&gt;förhållanden åren 1994 - 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Denna överenskommelse avser kostnadsansvaret mellan staten och&lt;br&gt;landstingen vid hälso- och sjukvård, tandvård och sjukresor under åren&lt;br&gt;1994 och 1995 i fall som omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förordningen (EEG) 1408/71 om tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem-&lt;br&gt;mar flyttar inom gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) en överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner&lt;br&gt;mellan Sverige och annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses i överenskommelsen också de tre kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Från staten lämnas genom den allmänna sjukförsäkringen (AFL)&lt;br&gt;ersättning till det vårdgivande landstinget för i Sverige uppkomna&lt;br&gt;vårdkostnader enligt p.l avseende personer som inte är bosatta i Sverige.&lt;br&gt;Detta gäller även i de fall Sverige träffat avtal med en annan stat om att&lt;br&gt;avstå från återbetalning av vårdkostnader. Ersättning beräknas enligt&lt;br&gt;p.4-7 för varje enskilt vård- eller resetillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Landstinget svarar i enlighet med sitt befolkningsansvar för kostnader&lt;br&gt;för vård och sjukresor i Sverige avseende personer bosatta i Sverige. För&lt;br&gt;kostnader för vårdförmåner i annat land som Sverige skall ersätta svarar&lt;br&gt;sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även kostnader för vårdförmåner i annat land för personer&lt;br&gt;bosatta i Sverige vilka efter tillstånd av behörig försäkringskassa får&lt;br&gt;vårdförmån i annat land inom samarbetsområdet. Försäkringskassan skall&lt;br&gt;samråda med landstinget inför beslutet. Om vården med beaktande av&lt;br&gt;det berörda landstingets prioriteringar kan tillhandahållas inom den tid&lt;br&gt;som är normal för vården i fråga, men landstinget ändå väljer att låta&lt;br&gt;vården ske utomlands svarar dock landstinget för vårdkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 För hälso- och sjukvård som givits av ett landsting skall ersättningen&lt;br&gt;beräknas enligt vid tidpunkten för vården gällande riksavtal för hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 För vård och behandling av privatpraktiserande läkare eller sjukgym-&lt;br&gt;nast som är anslutna till det av landstinget finansierade ersättnings-&lt;br&gt;systemet skall ersättningen beräknas enligt vid tidpunkten för vården&lt;br&gt;eller behandlingen gällande riksavtal för hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 För tandvård som givits av folktandvården skall ersättningen beräknas&lt;br&gt;enligt vid tidpunkten för vården gällande tandvårdstaxa. Detta gäller&lt;br&gt;även för tandvård åt barn eller ungdom under tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 För sjukresa skall ersättningen beräknas på grundval av den faktiska&lt;br&gt;resekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ersättning från sjukförsäkringen enligt p. 4-7 skall beräknas med&lt;br&gt;avdrag för de avgifter som patienten skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Landstinget skall i varje ersättningsärende tillställa försäkringskassan&lt;br&gt;en faktura på vårdkostnaden vilken specificerats enligt riksavtalet för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget åtar sig även i fall då vårdkostnader avser person som är&lt;br&gt;bosatt i Sverige, men behörig institution i annat land i gemenskapen&lt;br&gt;efter krav från försäkringskassan skall svara for dessa, tillställa försäk-&lt;br&gt;ringskassan ett underlag för dess debitering utomlands vilket specifice-&lt;br&gt;rats enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Landstingsförbundet skall rekommendera de berörda landstingen att&lt;br&gt;verka för att ersättningsfrågorna i enlighet med denna överenskommelse&lt;br&gt;regleras i avtalen mellan de kommuner som bedriver försöksverksamhet&lt;br&gt;med primärvård enligt lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård och berörda landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Parterna är överens om att ersättning som lämnas för vårdförmåner&lt;br&gt;enligt denna överenskommelse innebär att ersättningen från stat och&lt;br&gt;sjukförsäkring till landstingen för hälso- och sjukvård - i form av allmän&lt;br&gt;sjukvårdsersättning och fr.o.m. den 1 juli 1994 bidrag till hälso- och&lt;br&gt;sjukvård - under år 1994 utges med for högt belopp. Återreglering skall&lt;br&gt;därför ske i efterhand under år 1995 på sätt som parterna senare kommer&lt;br&gt;överens om. Utgångspunkten for återregleringen skall vara att lands-&lt;br&gt;tingens ekonomiska situation varken förbättras eller försämras genom det&lt;br&gt;här föreslagna ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Landstingsförbundet åtar sig att rekommendera landstingen att tilläm-&lt;br&gt;pa ovanstående bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den godkänns&lt;br&gt;av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. De nya författningar&lt;br&gt;och författningsändringar som behövs for genomförandet av överens-&lt;br&gt;kommelsen kommer att utarbetas av Socialdepartementet. Erforderliga&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter utarbetas av Riksförsäkringsverket efter samråd&lt;br&gt;med Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Rekke &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Monica Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om vissa ersättningar i internationella&lt;br&gt;förhållanden till landsting och kommuner från&lt;br&gt;sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Landsting och kommuner som inte ingår i landsting (sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen) erhåller ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hälso- och sjukvård som lämnas med stöd av 3 b § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hälso- och sjukvård som lämnas med stöd av 4 § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen till personer som inte är bosatta i Sverige men som omfattas&lt;br&gt;av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet&lt;br&gt;när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hälso- och sjukvård som lämnas till den som, utan att vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, enligt överenskommelse med annat land är tillförsäkrad sådan&lt;br&gt;förmån vid vistelse i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tandvård som lämnas med stöd av 7 § första stycket första punkten&lt;br&gt;tandvårdslagen (1985:125) till personer som inte är bosatta i Sverige&lt;br&gt;men som har rätt till förmåner vid sjukdom i Sverige med stöd av lagen&lt;br&gt;om samordning av systemen for social trygghet när personer flyttar inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmännen skall från sjukförsäkringen även erhålla ersätt-&lt;br&gt;ning för resekostnadsersättningar enligt lagen (1991 :419) om resekost-&lt;br&gt;nadsersättningar vid sjukresor som utgetts i samband med vård som&lt;br&gt;anges i första stycket. Ersättning skall vidare utgå för sådana resekost-&lt;br&gt;nadsersättningar som utgetts i samband med annan vård som meddelats&lt;br&gt;personer, som inte är bosatta i Sverige, med stöd av lagen om samord-&lt;br&gt;ning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller med stöd av överenskom-&lt;br&gt;melse med annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommuner som bedriver primärvård med stöd av lagen (1991:1136)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kommunal primärvård erhåller ersättning&lt;br&gt;från sjukförsäkringen för hälso- och sjukvård som lämnas med stöd av 3&lt;br&gt;a § och 4 § den lagen. Ersättning för vård enligt 4 § lämnas dock endast&lt;br&gt;för personer som inte är bosatta i Sverige och som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när perso-&lt;br&gt;ner flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller&lt;br&gt;som enligt överenskommelse med annat land är tillförsäkrade hälso- och&lt;br&gt;sjukvård vid vistelse i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ersättning enligt 1 § första stycket 1-3 lämnas med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avgiften för patienter som inte tillhör sjukvårdsområdet.&lt;br&gt;Ersättning enligt 1 § första stycket 4 och andra stycket lämnas med be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar sjukvårdshuvudmannens faktiska kostnad. Ersättning&lt;br&gt;enligt 2 § utgår med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ersättning enligt 1 och 2 §§ lämnas under förutsättning att sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannen respektive kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte tar ut avgifter av patienter som avses i 3 b § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763) på sätt som avviker från bestämmelserna i 26 §&lt;br&gt;samma lag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av patienter som får vård i Sverige med stöd av artikel 22.1 a och&lt;br&gt;artikel 31 i förordning (EEG) nr 1408/71 - i den lydelse förordningen&lt;br&gt;har enligt lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet (EES) - inte tar ut högre avgifter än den avgift som tas ut av&lt;br&gt;patienter som är bosatta inom sjukvårdshuvudmannens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning med-&lt;br&gt;delas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:88 Ersättning från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella&lt;br&gt;förhållanden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:88&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2, 8 och 10 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 47151, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:29:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0388</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:29:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0388</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__88.pdf</filnamn>
<filstorlek>1627088</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A385293C-D4BA-4021-8E0F-827015C0D1C2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SfU8</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SfU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ersättning för vissa vårdförmåner i internationella förhållanden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:88&lt;br/&gt;
Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting  och kommuner i internationella förhållanden m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:88 Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:88&lt;br/&gt;
Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting  och kommuner i internationella förhållanden m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:88 Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:88&lt;br/&gt;
Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting  och kommuner i internationella förhållanden m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:88 Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:88&lt;br/&gt;
Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting  och kommuner i internationella förhållanden m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:88 Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>