<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360757</hangar_id>
 <dok_id>GI0380</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>80</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:80</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>80</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ändringar i kyrkolagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0380/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0380</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0380</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:80&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa ändringar i kyrkolagen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0380/prop_199495__80-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en del ändringar i kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir präst-&lt;br&gt;gården enligt förslaget församlingskyrkas fastighet. Den behåller där-&lt;br&gt;med karaktären av kyrklig jord och förvaltningen ligger kvar hos pasto-&lt;br&gt;ratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;enligt förslaget företräda pastoraten och stiftssamfällighetema vid&lt;br&gt;kollektivavtalsförhandlingar m.m. när det gäller prästernas avlöningsför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har avlagt en examen motsvarande organist- eller kantors-&lt;br&gt;examen i något annat land inom EES skall vara behörig att anställas på&lt;br&gt;en tjänst som organist respektive kantor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1323) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kyrkolagen (1992:300) ............. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:300)........................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prästgårdarna ............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivarföreträdare i fråga&amp;nbsp;om&amp;nbsp;prästtjänster......... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörighet för kyrkomusiker och&amp;nbsp;EES-avtalet......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............. 14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1993:1323) om ändring i kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1323) om&lt;br&gt;ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1323) om ändring i&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas två nya&lt;br&gt;punkter, 4 och 5, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 41 kap. 1, 13 och 24 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig jord är sådan fest egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller kommi-&lt;br&gt;nister i visst eller vissa pastorat (prästlönefastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;(prästgård),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (försam-&lt;br&gt;lingskyrkas fastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas&lt;br&gt;fastighet), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prästgård pä vilken en&lt;br&gt;tjänstebostad inte längre är&lt;br&gt;anvisad blir församlingskyrkas&lt;br&gt;fastighet. Om det finns flera&lt;br&gt;församlingskyrkor eller kyrkor&lt;br&gt;som tidigare har varit försam-&lt;br&gt;lingskyrka i pastoratet, skall&lt;br&gt;pastoratet bestämma vilken av&lt;br&gt;dessa kyrkor som fastigheten&lt;br&gt;skall tillhöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om prästgård i&lt;br&gt;12 § skall också gälla vid för-&lt;br&gt;valtningen av en prästlönefastig-&lt;br&gt;het som tidigare har varit präst-&lt;br&gt;gård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas&lt;br&gt;enligt 21 § och som kommer&lt;br&gt;från en församlingskyrkas eller&lt;br&gt;en domkyrkas fastighet skall&lt;br&gt;utgöra fastighetsfond för för-&lt;br&gt;samlingskyrkan respektive dom-&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om prästgård i&lt;br&gt;12 § skall också gälla vid för-&lt;br&gt;valtningen av en sådan präst-&lt;br&gt;lönefåstighet eller sådan för-&lt;br&gt;samlingskyrkas fastighet som&lt;br&gt;tidigare har varit prästgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas&lt;br&gt;enligt 21 § och som kommer&lt;br&gt;från en församlingskyrkas fas-&lt;br&gt;tighet eller en prästgård skall&lt;br&gt;utgöra fastighetsfond för för-&lt;br&gt;samlingskyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas&lt;br&gt;enligt 21 § och som kommer&lt;br&gt;från en domkyrkas fastighet skall&lt;br&gt;utgöra fastighetsfond för dom-&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas och som kommer från biskopsgården i&lt;br&gt;Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe och&lt;br&gt;som den 1 januari 1989 utgjorde prästgård skall från och med den 1&lt;br&gt;januari 1995 utgöra församlingskyrkas fastighet. Därvid skall 41 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket andra meningen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om överkla-&lt;br&gt;gande av beslut enligt 41 kap. som har meddelats före den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 kap. 11 § samt 37 kap. 9 och 10 §§&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlöningsförmåner för dem&lt;br&gt;som innehar biskopstjänster eller&lt;br&gt;prästtjänster i pastorat och&lt;br&gt;stiftssamfälligheter fastställs&lt;br&gt;under medverkan av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avlöningsförmåner&lt;br&gt;för dem som innehar prästtjäns-&lt;br&gt;ter i pastorat och stift ssamföllig-&lt;br&gt;heter, skall regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företräda arbetsgivaren när&lt;br&gt;det gäller att ingå eller säga&lt;br&gt;upp kollektivavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgöra frågor om lockout&lt;br&gt;eller andra stridsåtgärder vid&lt;br&gt;konflikt om sådana kollektivav-&lt;br&gt;tal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företräda arbetsgivaren i&lt;br&gt;tvister om sådana kollektivavtal&lt;br&gt;eller om påföljder vid konflikt&lt;br&gt;om sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 1 får tillämpas&lt;br&gt;också på sådana innehavare av&lt;br&gt;prästtjänster som inte är med-&lt;br&gt;lemmar i den avtalsslutande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagarorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att anställas på en&lt;br&gt;tjänst som organist är den som&lt;br&gt;har avlagt organistexamen eller&lt;br&gt;motsvarande examen i något&lt;br&gt;annat land som tillhör den Euro-&lt;br&gt;peiska frihandelssammanslut-&lt;br&gt;ningen eller de Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att anställas på en&lt;br&gt;tjänst som organist är den som&lt;br&gt;har avlagt organistexamen eller&lt;br&gt;motsvarande examen i något&lt;br&gt;annat land inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har avlagt kantorsexamen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är behörig att anställas som organist.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med examen som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 jämställs mot-&lt;br&gt;svarande examen i Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island eller Norge.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med examen som avses i Prop. 1994/95:80&lt;br&gt;första stycket 1 jämställs mot-&lt;br&gt;svarande examen i något annat&lt;br&gt;land inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till 1994 års kyrkomöte (Reg Skr 1994:1) har regeringen&lt;br&gt;föreslagit ändringar i kyrkolagen (1992:300) som innebär att reglerna&lt;br&gt;om kyrkliga kommuner anpassas till reglerna i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). I skrivelsen behandlades också en fråga som rör präst-&lt;br&gt;gårdarnas karaktär av kyrklig jord. Kyrkomötet har i väsentliga delar&lt;br&gt;godtagit lagförslagen (1KL 1994:2, kskr. 1994:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de förslag som sålunda förelädes årets kyrkomöte behandlar&lt;br&gt;regeringen i det följande bara frågan om prästgårdarna. I den delen&lt;br&gt;behöver nämligen lagändringen träda i kraft redan den 1 januari 1995.&lt;br&gt;När det däremot gäller frågan om en kommunallagsanpassning av reg-&lt;br&gt;lerna om kyrkliga kommuner behöver några ytterligare överväganden&lt;br&gt;göras. Regeringen avser att inom kort återkomma till riksdagen i den&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i en annan fråga behövs, som årets kyrkomöte också har före-&lt;br&gt;slagit, en lagändring med ikraftträdande den 1 januari 1995. Detta med&lt;br&gt;anledning av att lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid&lt;br&gt;vissa avtalsförhandlingar m.m. upphör att gälla (2KL 1994:6, kskr.&lt;br&gt;1994:16). Det gäller frågan om vilket organ som på pastoratens och&lt;br&gt;stiftssamfällighetens vägnar skall träffa kollektivavtal, besluta om strids-&lt;br&gt;åtgärder och fora talan i tvister beträffande dem som innehar prästtjäns-&lt;br&gt;ter i pastoraten och stiftssamfällighetema. Detta behandlas också i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlas reglerna om behörighet till tjänster som organist&lt;br&gt;och kantor, vilka berörs av ett EG-direktiv som ingår i EES-avtalet&lt;br&gt;från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prästgårdarna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En prästgård på vilken en tjänstebostad&lt;br&gt;inte längre är anvisad blir församlingskyrkas fastighet. Även&lt;br&gt;sådan kyrklig jord som den 1 januari 1989 utgjorde prästgård&lt;br&gt;och som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe skall från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1995 utgöra församlingskyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera församlingskyrkor eller kyrkor som tidiga-&lt;br&gt;re har varit församlingskyrka i ett pastorat, skall pastoratet be-&lt;br&gt;stämma vilken kyrka som fastigheten skall tillhöra. Vad som&lt;br&gt;sägs i kyrkolagen om föreskrifter for vården och användningen&lt;br&gt;av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer skall också gälla&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet som tidigare har varit prästgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 41 kap. 1, 13 och 24 §§&lt;br&gt;kyrkolagen samt nya övergångsbestämmelser till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till 1994 års kyrkomöte stämmer överens med Prop. 1994/95:80&lt;br&gt;propositionens forslag. Dock fanns det inte någon övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse om hanteringen av äldre prästgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har tillstyrkt regeringens förslag. Dessutom har&lt;br&gt;kyrkomötet begärt sådana ändringar i kyrkolagen som innebär att tidiga-&lt;br&gt;re prästgårdar som upphört att vara tjänstebostad efter den 1 januari&lt;br&gt;1932 och som vid utgången av år 1994 är kyrklig jord blir församlings-&lt;br&gt;kyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En stor del av den egendom som&lt;br&gt;disponeras av Svenska kyrkan och dess församlingar har sedan länge&lt;br&gt;varit föremål för en särskild reglering. Merparten av de regler som rör&lt;br&gt;förfogandet över den kyrkliga egendomen finns numera i kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Med kyrklig jord avses i kyrkolagen (41 kap. 1 §) lönebo-&lt;br&gt;ställe, prästgård, församlingskyrkas fastighet, prästlönefondsfastighet,&lt;br&gt;kyrkofondsfåstighet, domkyrkas fastighet och biskopsgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 träder en reform i kraft i fråga om förvaltningen&lt;br&gt;av kyrklig jord (prop. 1993/94:73, bet. 1993/94.KU14, rskr.&lt;br&gt;1993/94:47, SFS 1993:1323). Ändringarna innebär i huvudsak att det&lt;br&gt;blir en mer samlad förvaltning på stiftsplanet genom egendomsnämn-&lt;br&gt;derna. En nyhet är att det för nuvarande löneboställen och prästlöne-&lt;br&gt;fondsfastigheter införs den gemensamma beteckningen prästlönefåstig-&lt;br&gt;heter. I fråga om församlingskyrkornas fastigheter kommer att gälla att&lt;br&gt;dessa skall förvaltas av pastoraten. Lagtekniskt har ändringarna utförts&lt;br&gt;på så sätt att nuvarande 41 kap. kyrkolagen upphävs och ersätts av ett&lt;br&gt;nytt kapitel med samma beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformen har det övervägts vad som bör ske med&lt;br&gt;prästgårdarna. Det har därvid diskuterats om prästgårdarna bör övergå&lt;br&gt;från att vara kyrklig jord till att bli kyrkokommunal egendom. Enligt 41&lt;br&gt;kap. 1 § kyrkolagen definieras en prästgård som sådan egendom där&lt;br&gt;tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister. Om&lt;br&gt;tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna lönebo-&lt;br&gt;ställe. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den lydelse av 41&lt;br&gt;kap. 1 § kyrkolagen som enligt riksdagens beslut skall gälla från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1995 (SFS 1993:1323).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:73 Förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmö-&lt;br&gt;genhet framhöll regeringen att det då inte var aktuellt att lägga fram&lt;br&gt;något förslag som ändrar prästgårdarnas karaktär av kyrklig jord (prop.&lt;br&gt;s. 21). Detta ställningstagande gäller fortfarande. Däremot behöver man&lt;br&gt;lösa frågan hur man efter den 1 januari 1995 skall hantera sådana fåll&lt;br&gt;där en tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prästgård som har upphört att vara tjänstebostad kan vid nästa&lt;br&gt;byte på en prästtjänst åter behöva tas i anspråk som tjänstebostad. Detta&lt;br&gt;underlättas om förvaltningen av fastigheten ligger kvar hos pastoratet.&lt;br&gt;Historiskt sett har prästgårdarna en nära anknytning till församlingskyr-&lt;br&gt;korna. Församlingskyrkors fastigheter kommer även efter den 1 januari&lt;br&gt;1995 att förvaltas av pastoraten. Därför ligger det enligt regeringens&lt;br&gt;mening nära till hands att låta en prästgård som upphör att vara tjänste-&lt;br&gt;bostad åt en präst bli församlingskyrkas fastighet. 1994 års kyrkomöte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillstyrkt ett sådant förslag. Innebörden är att fastigheten fortfarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är kyrklig jord och att förvaltningen ligger kvar hos pastoratet. Ersätt- Prop. 1994/95:80&lt;br&gt;ning som enligt 41 kap. 21 § kyrkolagen skall fonderas och som kom-&lt;br&gt;mer från en församlingskyrkas fastighet kommer att utgöra fastighets-&lt;br&gt;fond för församlingskyrkan. Fonden förvaltas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslås att det i 41 kap. 1 § kyrkolagen i den&lt;br&gt;lydelse som gäller från och med den 1 januari 1995 tas in en regel om&lt;br&gt;att en prästgård på vilken en tjänstebostad inte längre är anvisad blir&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet. I flerförsamlingspastorat finns som regel&lt;br&gt;flera församlingskyrkor. I ett pastorat kan också bl.a. på grund av&lt;br&gt;indelningsändringar finnas kyrkor som tidigare varit församlingskyrkor.&lt;br&gt;I dessa fall bör det ankomma på pastoratet att bestämma vilken av dessa&lt;br&gt;kyrkor som fastigheten skall tillhöra. Detta bör också framgå av be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 41 kap. 12 § kyrkolagen får egendomsnämnderna meddela&lt;br&gt;föreskrifter för vården och användningen av prästgårdar som utgör&lt;br&gt;särpräglade miljöer. Detta bör gälla också i fråga om prästgårdar som&lt;br&gt;blir församlingskyrkas fastighet. På så sätt behåller en förutvarande&lt;br&gt;prästgård som utgör en särpräglad miljö samma kulturskydd som den&lt;br&gt;har i dag. En bestämmelse om detta bör lämpligen tas in i 41 kap. 13 §&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig följd av regeringens förslag om att prästgårdar som inte&lt;br&gt;längre är upplåtna som tjänstebostad blir församlingskyrkas fastighet är&lt;br&gt;att sådan ersättning som skall fonderas, t.ex. vid en försäljning av en&lt;br&gt;prästgård, skall utgöra fastighetsfond för församlingskyrkan. Vi föreslår&lt;br&gt;en bestämmelse om detta i 41 kap. 24 § kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har begärt en övergångsregel som skulle innebära&lt;br&gt;att en tidigare prästgård som upphört att vara tjänstebostad efter den 1&lt;br&gt;januari 1932 och som vid utgången av år 1994 är kyrklig jord blir&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet. Bakgrunden är att ett antal sådana fastig-&lt;br&gt;heter, som efter den 1 januari 1995 blir prästlönefastigheter som skall&lt;br&gt;förvaltas av egendomsnämnderna, har byggts om med kyrkokommunala&lt;br&gt;medel och används som församlingshem, sockenstugor och kansliloka-&lt;br&gt;ler. Det har därför ansetts viktigt att dessa fastigheter även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis får bli kvar under pastoratens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de fastigheter som det här är fråga om kan komma att&lt;br&gt;behöva användas på nytt som tjänstebostäder. Det kan därför vara moti-&lt;br&gt;verat med en övergångsregel av det slag som kyrkomötet har förordat.&lt;br&gt;Att sätta gränsen vid den 1 januari 1932 kan dock inte anses försvarligt&lt;br&gt;med hänsyn till investeringarnas livslängd. Det är inte heller lämpligt av&lt;br&gt;praktiskt-administrativa skäl. I stället bör gränsen sättas vid den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1989 som föreslogs när de tidigare prästgårdarnas kommunalisering&lt;br&gt;var aktuell under föregånde års kyrkomöte och som då inte föranledde&lt;br&gt;några invändningar. En ny övergångsbestämmelse med denna innebörd&lt;br&gt;bör läggas till de lagändringar i fråga om den kyrkliga jorden som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 slopas bestämmelserna i 41 kap. kyrkolagen om&lt;br&gt;överklagande till Kammarkollegiet respektive regeringen i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till försäljning och byte av kyrklig jord. Det innebär att egen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domsnämndemas beslut när det gäller sådana ärenden får överklagas Prop. 1994/95:80&lt;br&gt;enligt reglerna om kommunalbesvär i 22 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan beslut enligt de nu gällande reglerna fattas så sent&lt;br&gt;under år 1994 att överklaganden inte hinner bli prövade före årsskiftet.&lt;br&gt;Det är rimligt att prövningen kan göras enligt den ordning som nu&lt;br&gt;gäller. En övergångsbestämmelse som medger en sådan ordning bör&lt;br&gt;därför fogas till lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Arbetsgivarföreträdare i fråga om prästtjänster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om avöningsförmåner för dem&lt;br&gt;som innehar prästtjänster i pastorat och stiftssamfälligheter skall&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå och säga upp&lt;br&gt;kollektivavtal och besluta om vissa stridsåtgärder. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla i tvister om sådana kollektivavtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 32 kap. 11 § kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har begärt sådana ändringar av kyrkolagen att&lt;br&gt;det även efter utgången av år 1994 blir möjligt för Arbetsgivarverket att&lt;br&gt;förhandla om avlöningsförmåner för prästerna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avlöningsförmånerna för dem som&lt;br&gt;innehar prästtjänster i pastorat och stiftssamfälligheter fastställs under&lt;br&gt;medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Bestämmelser om detta finns i 32 kap. 11 § kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarfunktionerna för dem som innehar prästtjänster i pastorat&lt;br&gt;och stiftssamfälligheter är delade mellan statliga och kyrkokommunala&lt;br&gt;organ. Domkapitlen, som är statliga förvaltningsmyndigheter, utövar&lt;br&gt;vissa arbetsgivarfunktioner gentemot prästerna. Det gäller dels präster-&lt;br&gt;nas tjänsteansvar, dels behörighetsprövning, anställning av vissa präster&lt;br&gt;m.m. De kyrkliga kommunernas arbetsgivarfunktioner gentemot präster-&lt;br&gt;na hänför sig framförallt till avlöning, tillhandahållandet av tjänstebostä-&lt;br&gt;der o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket förhandlar samt träffar och säger upp kollektivavtal&lt;br&gt;om avlöningsförmåner för prästerna på de kyrkliga kommunernas väg-&lt;br&gt;nar. Verket beslutar också på de kyrkliga kommunernas vägnar om&lt;br&gt;lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikt om sådana kollektivavtal.&lt;br&gt;Arbetsgivarverket företräder också de kyrkliga kommunerna vid vissa&lt;br&gt;arbetsrättsliga tvister. Denna rätt att företräda de kyrkliga kommunerna&lt;br&gt;i deras egenskap av arbetsgivare för dem som innehar prästtjänster i&lt;br&gt;pastorat och stiftssamfälligheter grundar sig på föreskrifterna i lagen&lt;br&gt;(1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandling-&lt;br&gt;ar m.m. (ställföreträdarlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har som en följd av ombildningen av arbetsgivarorga- Prop. 1994/95:80&lt;br&gt;nisationen för det statliga området under våren 1994 beslutat att ställ-&lt;br&gt;företrädarlagen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:77, bet. 1993/94:KU19, rskr. 1993/94:264, SFS 1994:297).&lt;br&gt;Något förslag om fortsatt ställföreträdarskap när det gäller prästtjänster&lt;br&gt;lades inte fram med hänvisning till att Kyrkoberedningen (C 1992:02)&lt;br&gt;hade till uppgift att bl.a. överväga frågan om prästernas framtida&lt;br&gt;tjänsteorganisation (prop. s. 16). Samtidigt framhölls att lagstiftning&lt;br&gt;skulle bli nödvändig, om de fortsatta övervägandena i fråga om anställ-&lt;br&gt;da på prästtjänster inte skulle leda till någon förändring i den nu rådan-&lt;br&gt;de ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden&lt;br&gt;(SOU 1994:42) inte lagt fram något förslag i den nu aktuella frågan.&lt;br&gt;Enligt beredningen kräver frågan hur prästernas och biskoparnas an-&lt;br&gt;ställningsförhållanden skall vara ordnade efter en reform på stat-kyrka-&lt;br&gt;området ytterligare utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något underlag för att ta ställning till några förändringar när det&lt;br&gt;gäller ordningen för att fastställa prästernas avlöningsförmåner finns&lt;br&gt;således inte. Regler motsvarande dem som finns i ställföreträdarlagen&lt;br&gt;och som gör det möjligt att låta Arbetsgivarverket på kyrkokommuner-&lt;br&gt;nas vägnar förhandla och träffa kollektivavtal om avlöningsförmåner för&lt;br&gt;dem som innehar kyrkokommunala prästtjänster samt att besluta om&lt;br&gt;stridsåtgärder, liksom att företräda kyrkokommunerna vid vissa arbets-&lt;br&gt;rättsliga tvister bör därför föras över till kyrkolagen och ersätta de&lt;br&gt;nuvarande reglerna i 32 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparna fullgör självständigt vissa myndighetsfunktioner. Bestäm-&lt;br&gt;melser om detta finns i bl.a. i 2 kap. 5 § och 28 kap. kyrkolagen (jfr&lt;br&gt;prop. 1991/92:85 s. 105 och 130). I kraft av dessa sina ämbetsfunktio-&lt;br&gt;ner utgör biskopen en statlig förvaltningsmyndighet (jfr prop.&lt;br&gt;1987/88:31 s. 184), som enligt 11 kap. 6 § första stycket regerings-&lt;br&gt;formen lyder under regeringen. Biskoparna har statliga anställningar.&lt;br&gt;Några särskilda lagregler om vem som företräder arbetsgivaren när det&lt;br&gt;gäller att fastställa avlöningsförmåner för biskoparna behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1995,&lt;br&gt;alltså samtidigt som ställföreträdarlagen upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behörighet för kyrkomusiker och EES-avtalet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har avlagt en examen motsva-&lt;br&gt;rande organist- eller kantorsexamen i något annat land inom&lt;br&gt;EES skall vara behörig att anställas på en tjänst som organist&lt;br&gt;respektive kantor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 37 kap. kyrkolagen finns bestäm- Prop. 1994/95:80&lt;br&gt;melser om den kyrkomusikaliska verksamheten. Innan en kyrkomusiker-&lt;br&gt;tjänst tillsätts skall enligt 37 kap. 13 § domkapitlet pröva vilka sökande&lt;br&gt;som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.&lt;br&gt;För behörighet till tjänst som organist gäller enligt 37 kap. 9 § att sö-&lt;br&gt;kanden skall ha avlagt organistexamen eller motsvarande examen i&lt;br&gt;något land som tillhör EFTA eller EG. Enligt 37 kap. 10 § är den som&lt;br&gt;har avlagt kantorsexamen eller motsvarande examen i de andra nordiska&lt;br&gt;länderna behörig att anställas på en kantorstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande till en organist- eller kantorstjänst som saknar föreskriven&lt;br&gt;utbildning kan enligt 37 kap. 11 § av domkapitlet förklaras behörig till&lt;br&gt;tjänsten, om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är&lt;br&gt;att anse som jämställd med den som uppfyller behörighetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nu uppstått ett behov av att bringa de angivna reglerna om&lt;br&gt;kantorer i överensstämmelse med vad som gäller inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande avsikterna med EES-avtalet är att medborga-&lt;br&gt;re i EES-ländema skall kunna röra sig fritt och utöva sina yrken inom&lt;br&gt;hela samarbetsområdet. Inom flertalet EES-länder förekommer dock en&lt;br&gt;omfattande reglering av yrken. För att säkerställa en fri rörlighet för&lt;br&gt;verksamma inom dessa yrken har EG antagit ett direktiv om en generell&lt;br&gt;ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre&lt;br&gt;utbildningar som omfattar minst tre års studier, det s.k. första generella&lt;br&gt;direktivet (89/48/EEG). För att uppfylla direktivets bestämmelser inom&lt;br&gt;kyrkans område har en ändring gjorts i bl.a. 37 kap. 9 § kyrkolagen i&lt;br&gt;fråga om organister (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbUl4, rskr.&lt;br&gt;1992/93:363, SFS 1993:793). I detta lagstiftningsärende föreslås en&lt;br&gt;ändring i 37 kap. 9 § kyrkolagen så att det framgår att det är utbild-&lt;br&gt;ningar m.m. inom EES som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till det första generella direktivet antog EG i&lt;br&gt;juni 1992 ett andra generellt direktiv, rådets direktiv 92/51/EEG av den&lt;br&gt;18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av&lt;br&gt;behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den&lt;br&gt;som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG. Direktivet omfattar dels efter-&lt;br&gt;gymnasiala utbildningar, som är minst ett år och för vilka tillträdes-&lt;br&gt;kravet är genomgången gymnasieutbildning och som inte omfattas av&lt;br&gt;det första generella direktivet, dels gymnasiala utbildningar och kortare&lt;br&gt;kurser. Kompetensen kan också ha erhållits genom förvärvsarbete. Det&lt;br&gt;andra generella direktivet är efter en ändring av EES-avtalet tillämpligt&lt;br&gt;i Sverige ff.o.m. den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av direktivet är att ett examens- eller utbildningsbevis, i&lt;br&gt;vissa fåll kombinerat med yrkeserfarenhet, eller kompetensbevis av&lt;br&gt;annat slag som i hemlandet ger tillträde till ett reglerat yrke, också skal!&lt;br&gt;ge behörighet att utöva yrket i andra EES-länder. Direktivet reglerar in-&lt;br&gt;gående de olika situationer som kan uppkomma, om en persons hem-&lt;br&gt;land och värdlandet (landet där yrket skall utövas) ställer olika krav på&lt;br&gt;utbildningsnivån. Det kan då i vissa fall krävas en viss tids yrkeserfa-&lt;br&gt;renhet. I andra fall kan en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov&lt;br&gt;krävas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de svenska reglerna skall uppfylla det andra generella direk-&lt;br&gt;tivets krav måste en ändring göras i kyrkolagen så att inte bara nordiska&lt;br&gt;kantorsexamina omfattas, utan också sådana som avlagts i något annat&lt;br&gt;EES-land. Regeringen föreslår därför att den som har avlagt en examen&lt;br&gt;motsvarande kantorsexamen i något annat land inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES) skall vara behörig att anställas på en&lt;br&gt;tjänst som kantor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som domkapitlet redan nu har att dispensera sökande&lt;br&gt;som saknar kantorsexamen (och även organistexamen) kan användas när&lt;br&gt;det gäller en medborgare i ett EES-land där organist- eller kantorsyrket&lt;br&gt;inte är reglerat eller där det inte finns någon utbildning eller examen&lt;br&gt;som motsvarar någon sådan svensk examen. Domkapitlet kan således, i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för svenska medborgare, dispensera en sö-&lt;br&gt;kande från kravet på organist- eller kantorsexamen eller motsvarande&lt;br&gt;europeisk examen, om denne med hänsyn till sin utbildning och yrkes-&lt;br&gt;erfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller behörig-&lt;br&gt;hetsvilkoren. Samma regler kommer därvid att gälla för alla sökande,&lt;br&gt;oavsett från vilket EES-land de kommer. Någon ytterligare reglering&lt;br&gt;för att uppfylla kraven i EG-direktiven torde därför inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:80&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:80 Vissa ändringar i kyrko-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47157, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:KU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:14:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0380</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:14:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0380</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__80.pdf</filnamn>
<filstorlek>466683</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ändringar i kyrkolagen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AD40B5DE-C3AF-4421-8560-A06C8304B0B3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU15</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kyrkliga frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:80&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i kyrkolagen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:80 Vissa ändringar i kyrkolagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:80&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i kyrkolagen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:80 Vissa ändringar i kyrkolagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>