<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242150</hangar_id>
 <dok_id>GI0377</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>77</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:77</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>77</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0377/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0377</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0377</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:77&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa frågor om personlig assistans och om&lt;br&gt;kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0377/prop_199495__77-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i främst lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389)&lt;br&gt;om assistansersättning (LASS). Förslagen innebär att ekonomiskt stöd&lt;br&gt;enligt LSS eller assistansersättning enligt LASS avseende assistans som&lt;br&gt;ges av en person som den funktionshindrade lever i hushållsgemenskap&lt;br&gt;med endast lämnas om den funktionshindrade låter assistansen ordnas&lt;br&gt;genom kommunens, ett kooperativs eller annat fristående organs försorg.&lt;br&gt;Vidare skall, när den enskilde själv är arbetsgivare eller uppdragsgivare,&lt;br&gt;ekonomiskt stöd/assistansersättning inte lämnas för arbetstid som för en&lt;br&gt;viss assistent överstiger vad som är tillåtet enligt lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete. I anslutning härtill föreslås en komplette-&lt;br&gt;ring i den senare lagen, vilken därmed kommer att gälla också för per-&lt;br&gt;sonliga assistenter som tillhör arbetsgivarens familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att möjlighet öppnas för ett landsting, att för en en-&lt;br&gt;skild person som tidigare varit bosatt inom landstingsområdet, i vissa&lt;br&gt;fall kunna träffa avtal med det landsting inom vars område personen i&lt;br&gt;fråga numera är bosatt om kostnadsansvar för boende i sådan bostad&lt;br&gt;eller sådant vårdhem eller specialsjukhus som avses i lagen om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade och dess införandelag. Förutsätt-&lt;br&gt;ningen är att boendet har inletts före den 1 januari 1996. Motsvarande&lt;br&gt;möjlighet föreslås även beträffande en kommun som av landstinget över-&lt;br&gt;tagit ansvaret för gruppbostäder eller vårdhem. Förändringen föranleder&lt;br&gt;ett tillägg i lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och service till vissa funktionshindrade ..............3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning.............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:388) om&lt;br&gt;införande av lagen (1993:387) om stöd och service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vissa funktionshindrade.......................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:943) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.....................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personlig assistans ............................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Bakgrund.................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Vissa frågor som har samband med att den funktions-&lt;br&gt;hindrade personen själv har anställt sin personliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistent................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Vissa frågor om kostnadsansvaret för insatser enligt LSS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och införandelagen till LSS......................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund.................................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Kostnadsansvaret för boende i bostad med särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service, vårdhem eller specialsjukhus............... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Författningskommentar............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och service till vissa funktionshindrade .............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:388) om&lt;br&gt;införande av lagen (1993:387) om stöd och service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vissa funktionshindrade......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:943) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete....................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag ...................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande..........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994 32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:389)&lt;br&gt;om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:388)&lt;br&gt;om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:943)&lt;br&gt;om arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för särskilt stöd och särskild service är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild&lt;br&gt;kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och&lt;br&gt;varaktiga funktionshinder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kost-&lt;br&gt;nader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte&lt;br&gt;täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersätt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledsagarservice,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträde av kontaktperson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avlösarservice i hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i&lt;br&gt;anslutning till skoldagen samt under lov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och&lt;br&gt;ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad&lt;br&gt;bostad för vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar&lt;br&gt;förvärvsarbete och inte utbildar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser enligt första stycket 2 avser inte tid efter det att den insatsbe-&lt;br&gt;rättigade har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad för personlig assi-&lt;br&gt;stans enligt första stycket 2 anses&lt;br&gt;inte i något fall ersättning som&lt;br&gt;den enskilde själv lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till någon som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till en personlig assistent för&lt;br&gt;arbete som utförts på arbetstid&lt;br&gt;som överstiger den tid som anges&lt;br&gt;i 2 - 4 §§ lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I insatserna enligt första stycket 5-8 och 10 samt i insatsen bostad&lt;br&gt;med särskild service för vuxna ingår också omvårdnad. I insatserna bo-&lt;br&gt;stad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med sär-&lt;br&gt;skild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella ak-&lt;br&gt;tiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning utbetalas månadsvis med belopp som motsvarar&lt;br&gt;kostnaden for assistansen under det antal beviljade assistanstimmar som&lt;br&gt;assistans lämnats. Assistansersättning utges dock högst med det belopp&lt;br&gt;per timme som regeringen fastställer för varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad för personlig assi-&lt;br&gt;stans anses inte i något fall ersätt-&lt;br&gt;ning som den enskilde själv&lt;br&gt;lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till någon som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till en personlig assistent för&lt;br&gt;arbete som utförts på arbetstid&lt;br&gt;som överstiger den tid som anges&lt;br&gt;i 2 — 4 §§ lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett&lt;br&gt;beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större&lt;br&gt;avvikelser skall då ske senast andra månaden efter den då den prelimi-&lt;br&gt;nära utbetalningen skett. Slutavräkning skall ske senast två månader efter&lt;br&gt;utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1342.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1993:388) om införande&lt;br&gt;av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting och en kommun inom landstinget får träffa avtal om att&lt;br&gt;en eller flera uppgifter enligt 3 § flyttas över från landstinget till kom-&lt;br&gt;munen vid en tidigare tidpunkt än den 1 januari 1996. I så fall gäller&lt;br&gt;vad som sägs i 17 § tredje stycket nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får i fråga om en&lt;br&gt;enskild som tidigare varit bosatt&lt;br&gt;inom landstinget men som före&lt;br&gt;den 1 januari 1996 flyttat till ett&lt;br&gt;annat landsting träffa avtal med&lt;br&gt;det andra landstinget om kost-&lt;br&gt;nadsansvar för boende i bostad&lt;br&gt;med särskild service för barn och&lt;br&gt;ungdomar, bostad med särskild&lt;br&gt;service för vuxna och annan sär-&lt;br&gt;skilt anpassad bostad för vuxna. I&lt;br&gt;sådant fall får överenskommelsen&lt;br&gt;även omfatta andra insatser enligt&lt;br&gt;9 § nya lagen som ges den en-&lt;br&gt;skilde. Avtalet upphör att gälla om&lt;br&gt;den enskilde flyttar till ett tredje&lt;br&gt;landsting eller tillbaka till det&lt;br&gt;första.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om&lt;br&gt;landsting gäller också kommun&lt;br&gt;som övertagit ansvaret för sådant&lt;br&gt;boende som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting och en kommun som ingår i landstinget får träffa avtal&lt;br&gt;om att kommunen i stället tillhandahåller omsorger vid vårdhem. I så&lt;br&gt;fall gäller vad som sägs i 17 § tredje stycket nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får i fråga om en&lt;br&gt;enskild som tidigare varit bosatt&lt;br&gt;inom landstinget men som före&lt;br&gt;den 1 januari 1996 flyttat till ett&lt;br&gt;annat landsting träffa avtal med&lt;br&gt;det andra landstinget om kost-&lt;br&gt;nadsansvar för boende på vård-&lt;br&gt;hem eller specialsjukhus. I sådant&lt;br&gt;fall får överenskommelsen även&lt;br&gt;omfatta insatser enligt 9 § nya&lt;br&gt;lagen som ges den enskilde. Av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet upphör att gälla om den en-&lt;br&gt;skilde flyttar till ett tredje lands-&lt;br&gt;ting eller tillbaka till det första.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om&lt;br&gt;landsting gäller också kommun&lt;br&gt;som övertagit ansvaret för vård-&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i&lt;br&gt;husligt arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i&lt;br&gt;husligt arbete skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på arbete&lt;br&gt;som arbetstagare utför i arbetsgi-&lt;br&gt;varens hushåll. Lagen gäller dock&lt;br&gt;ej om arbetstagaren är medlem av&lt;br&gt;arbetsgivarens familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan arbets-&lt;br&gt;givare och arbetstagare som strider&lt;br&gt;mot denna lag är icke bindande&lt;br&gt;för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på arbete&lt;br&gt;som arbetstagare utför i arbetsgi-&lt;br&gt;varens hushåll. Lagen gäller dock&lt;br&gt;inte om arbetstagaren är medlem&lt;br&gt;av arbetsgivarens familj, utom i&lt;br&gt;det fall arbetstagaren är personlig&lt;br&gt;assistent enligt lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan arbets-&lt;br&gt;givare och arbetstagare som strider&lt;br&gt;mot denna lag är inte bindande för&lt;br&gt;arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslagen i propositionen om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) beslutade riksdagen i maj&lt;br&gt;1993 om förbättrade service- och stödinsatser till personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder (bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321). Riksdagens beslut&lt;br&gt;innebär bl.a. att en särskild rättighetslag för personer med funktionshin-&lt;br&gt;der har införts; lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade (LSS). Genom LSS har bl.a. personer med utvecklings-&lt;br&gt;störning och personer med andra stora och varaktiga funktionshinder fått&lt;br&gt;en lagstadgad rätt till stöd- och serviceinsatser av olika slag, bl.a. per-&lt;br&gt;sonlig assistans. Med undantag för insatsen rådgivning och annat person-&lt;br&gt;ligt stöd är kommunerna ansvariga för insatser enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att LSS trädde i kraft upphörde lagen (1985:568) om&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) att gälla.&lt;br&gt;Verksamheten med omsorger om utvecklingsstörda m.fl. enligt om-&lt;br&gt;sorgslagen skall, med undantag för den nyss nämnda insatsen rådgivning&lt;br&gt;och annat personligt stöd, successivt föras över från landstingen till&lt;br&gt;kommunerna. Överföringen av huvudmannaskapet skall vara slutförd&lt;br&gt;senast den 31 december 1995. Frågor om överförandet av huvudmanna-&lt;br&gt;skapet regleras i lagen (1993:388) om införande av lagen om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade. I införandelagen finns vidare be-&lt;br&gt;stämmelser om vårdhem och specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut infördes vidare en ny statlig ersättningsform,&lt;br&gt;assistansersättning, för svårt funktionhindrade personer. Den statliga&lt;br&gt;assistansersättningen avser att täcka kostnaderna som en funktions-&lt;br&gt;hindrad person har för personlig assistans. Ersättningen kan lämnas till&lt;br&gt;den som inte har fyllt 65 år och som har behov av personlig assistans&lt;br&gt;för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per&lt;br&gt;vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättningen administreras av Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;br&gt;och de allmänna försäkringskassorna. Rätten till den statliga assi-&lt;br&gt;stansersättningen regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;(LASS) och i förordning (1993:1091) om assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i sin rapport om införandet av assistansersätt-&lt;br&gt;ning (RFV anser 1994:4) gjort regeringen uppmärksam på en del&lt;br&gt;problem som uppstått i den praktiska tillämpningen av LSS och LASS&lt;br&gt;angående personlig assistans. Socialstyrelsen har också tagit upp dessa&lt;br&gt;problem i sin årsrapport 1994 om handikappreformen (Socialstyrelsen&lt;br&gt;följer upp och utvärderar 1994:11). Vidare har några kommuner m.fl.&lt;br&gt;tillskrivit regeringen om önskvärda utökade möjligheter att avtala om&lt;br&gt;kostnadsansvaret för boende i bostad med särskild service, vårdhem eller&lt;br&gt;specialsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och berörda centrala&lt;br&gt;statliga myndigheterna har under hand getts tillfälle att lämna synpunkter&lt;br&gt;på de nu framlagda förslagen om ändringar i LSS, LASS och lagen&lt;br&gt;(1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 september 1994 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Efter Lagrådsgranskningen&lt;br&gt;har vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till det remitterade&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i lagen (1993:388) om införande i lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Därutöver&lt;br&gt;har i nämnda lag det datum som flyttningen senast skall ha skett för att&lt;br&gt;omfattas av den nya regleringen ändrats till den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Personlig assistans&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Två mycket viktiga begrepp inom handikappolitiken är valfrihet och&lt;br&gt;integritet. Dessa begrepp är sammanlänkade genom att valfriheten stär-&lt;br&gt;ker den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många människor lever med sådana funktionshinder som leder till&lt;br&gt;stora beroendeförhållanden av omgivningen. Deras möjligheter till in-&lt;br&gt;flytande har delvis varit begränsade, liksom deras möjligheter att skapa&lt;br&gt;sig ett självständigt liv. Mot denna bakgrund har vidtagits åtgärder för&lt;br&gt;att möjliggöra att personer som dagligen är mycket beroende av olika&lt;br&gt;stödåtgärder får ett reellt inflytande över sin egen livssituation. Personer&lt;br&gt;som behöver mycket omfattande hjälp eller hjälp av mycket privat ka-&lt;br&gt;raktär har genom assistansreformen getts ett avgörande inflytande på&lt;br&gt;vem som skall ge hjälpen. Enligt LSS har en funktionshindrad person&lt;br&gt;med behov av sådan hjälp rätt till biträde av personlig assistent eller&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts kan assistansersättning lämnas enligt LASS till den som&lt;br&gt;har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i&lt;br&gt;genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Med daglig livsföring menas&lt;br&gt;enligt specialmotiveringen till LASS förutsebara, kontinuerliga eller ofta&lt;br&gt;återkommande aktiviteter eller situationer av vardagligt slag. Avsikten&lt;br&gt;är, som framgår av 6 § LASS, att denna grupp skall få statlig assi-&lt;br&gt;stansersättning från första timmen och att kommunens ansvar enligt LSS&lt;br&gt;för kostnader för personlig assistans normalt inte skall behöva aktualise-&lt;br&gt;ras gentemot dem som har ett vårdbehov överstigande 20 timmar i&lt;br&gt;veckan. Däremot är kommunen skyldig att mot avgifter, som högst får&lt;br&gt;uppgå till motsvarande vad den enskilde kan få i assistansersättning,&lt;br&gt;faktiskt tillhandahålla biträde av en eller flera personliga assistenter om&lt;br&gt;den enskilde så önskar. Kommunen är också skyldig att svara för even-&lt;br&gt;tuella kompletterande insatser, exempelvis vid tillfälliga ökningar av&lt;br&gt;behovet av personlig assistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det ekonomiska stödet enligt LSS och den statliga assi-&lt;br&gt;stansersättningen är att stärka den enskildes valfrihet. Den funktions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hindrade kan anlita kommunen eller annat fristående organ eller välja att&lt;br&gt;själv vara arbetsgivare/uppdragsgivare för sin eller sina personliga assi-&lt;br&gt;stenter. Den funktionshindrade kan, om han eller hon t.ex. själv anställer&lt;br&gt;en assistent i stället för att anlita kommunen eller annan som arbetsgiva-&lt;br&gt;re, få ekonomiskt stöd/assistansersättning för sina lönekostnader. Även&lt;br&gt;om det inte uttryckligen sägs i propositionen om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) att detta även gäller om den&lt;br&gt;funktionshindrade själv vill anställa en familjemedlem eller annan som&lt;br&gt;han eller hon lever i hushållsgemenskap med, så gör lagtexten inte något&lt;br&gt;undantag för sådana anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller vårdnadshavare till barn med funktionshinder så påpekades&lt;br&gt;i propositionen om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop.&lt;br&gt;1992/93:159 s. 65) att dessa, liksom andra vårdnadshavare, har ansvar&lt;br&gt;enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och skall se till&lt;br&gt;att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren skall svara för att&lt;br&gt;barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveck-&lt;br&gt;ling och övriga omständigheter. För rätt till personlig assistans gäller att&lt;br&gt;barnet har omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del&lt;br&gt;av dygnet. Allmänt kan sägas att föräldrar till barn med funktionshinder&lt;br&gt;gör betydligt större insatser för sina barn än föräldrar till barn utan funk-&lt;br&gt;tionshinder. I propositionen om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade (s. 66) anfördes i detta sammanhang att personlig assistans som&lt;br&gt;ges till ett barn i hög grad ingriper i hela familjens livssituation. Det är&lt;br&gt;därför väsentligt att assistansen anpassas till varje familjs individuella&lt;br&gt;behov och att barnets vårdnadshavare ges ett reellt inflytande över hur&lt;br&gt;stödet till barnet utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väsentligt syfte med assistansen inom barnfamiljerna är att tillgodo-&lt;br&gt;se föräldrarnas behov av avlösning i omvårdnaden eller att ge familjen&lt;br&gt;möjlighet att genomföra sådana aktiviteter som barnet inte deltar i. I&lt;br&gt;propositionen (s. 66) anfördes dock att trots detta bör även en vård-&lt;br&gt;nadshavare till barnet kunna vara personlig assistent, om assistansen kan&lt;br&gt;anses gå utöver vad föräldraansvaret omfattar och det är fråga om situa-&lt;br&gt;tioner där förutsättningar för personlig assistans föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska stödet/assistansersättningen är avsedd att motsvara de&lt;br&gt;verkliga kostnaderna som den enskilde har för sin assistans. Det ekono-&lt;br&gt;miska stödet enligt LSS skall lämnas till &amp;quot;skäliga&amp;quot; kostnader för person-&lt;br&gt;lig assistans. Assistansersättning lämnas med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;hela kostnaden för assistansen inom ramen för beviljade assistanstimmar,&lt;br&gt;dock med ett högsta belopp per timme. Detta har för år 1994 bestämts&lt;br&gt;till 176 kronor. Detta belopp är tänkt att kunna täcka lönekostnader för&lt;br&gt;assistenten - där utgångspunkten är vårdbiträdeslön - liksom admini-&lt;br&gt;strationskostnader, utbildningskostnader och liknande, eller de avgifter,&lt;br&gt;motsvarande i princip samma kostnader, som kommunen eller någon&lt;br&gt;annan som svarar för insatsen debiterar. Med lönekostnader har vi främst&lt;br&gt;avsett bruttolön till assistenten samt sociala avgifter och semesterersätt-&lt;br&gt;ning. Vid bestämmandet av det högsta möjliga ersättningsbeloppet per&lt;br&gt;timme - som skall fastställas varje år - tas alltså hänsyn till att ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet är skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den funktionshindrade personen ordnar assistansen på annat sätt än&lt;br&gt;genom kommunen är det han eller hon själv, eller annan, t.ex en ideell&lt;br&gt;eller ekonomisk förening (kooperativ) som anlitat (i normalfallet anställt)&lt;br&gt;assistenten, och som då blir arbetsgivare/uppdragsgivare. I proposi-&lt;br&gt;tionen om stöd och service till vissa funktionshindrade framhölls att det&lt;br&gt;med arbetsgivarrollen följer en hel del skyldigheter i olika avseenden.&lt;br&gt;Skyldighet finns t.ex. att göra avdrag för preliminärskatt och att betala in&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter liksom att följa tillämpliga bestämmelser om arbets-&lt;br&gt;tid, skydd mot ohälsa eller olycksfall i arbetet, semester och ledigheter&lt;br&gt;(t.ex. för vård av barn) etc. Enskilda personer som själva anställer sin&lt;br&gt;assistent kan ha svårigheter att klara alla uppgifter som ingår i en arbets-&lt;br&gt;givarroll. I propositionen framhölls att det är angeläget att kommunen på&lt;br&gt;den enskildes begäran är behjälplig och ger råd och stöd i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Vissa frågor som har samband med att den&lt;br&gt;funktionshindrade själv har anställt sin personliga assistent&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för per-&lt;br&gt;sonlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt LASS skall&lt;br&gt;inte ges om den funktionshindrade personen själv som arbetsgiva-&lt;br&gt;re/uppdragsgivare anlitar någon som han eller hon lever i hushållsge-&lt;br&gt;menskap med som personlig assistent. Om en funktionshindrad per-&lt;br&gt;son som är berättigad till ekonomiskt stöd/assistansersättning önskar&lt;br&gt;ha någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med (familje-&lt;br&gt;medlem eller annan samboende) som personlig assistent, får han eller&lt;br&gt;hon i stället begära att assistansen ordnas genom kommunens eller ett&lt;br&gt;fristående organs försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt stöd/assistansersättning skall, när den ersättningsberätti-&lt;br&gt;gade själv är arbetsgivare/uppdragsgivare till en personlig assistent,&lt;br&gt;inte heller ges för arbetstid som för den assistenten överstiger vad&lt;br&gt;som kan accepteras enligt lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i hus-&lt;br&gt;ligt arbete. Därutöver görs den senare lagen tillämplig på personliga&lt;br&gt;assistenter även i de fall de är familjemedlem till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Assistansreformen är ett komplext&lt;br&gt;system med flera ansvariga myndigheter. Många områden berörs utöver&lt;br&gt;det socialpolitiska området. Det gäller t.ex. frågor som rör arbetsmiljö,&lt;br&gt;avtalen på arbetsmarknaden, arbetstidsregleringen, skatter och socialav-&lt;br&gt;gifter. I den praktiska tillämpningen av assistansersättningen har vissa&lt;br&gt;problem inom dessa områden uppkommit i de fall anhöriga eller andra&lt;br&gt;samboende anställs av en funktionshindrad person som personlig assi-&lt;br&gt;stent åt denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) har i en första rapport den 21 juni 1994&lt;br&gt;om assistansersättningen (RFV anser 1994:4) visat att funktionshindrade&lt;br&gt;personer som är berättigade till assistansersättning och som själva vill ta&lt;br&gt;på sig arbetsgivarrollen, i inte oväsentlig utsträckning önskar anhörig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan som de lever i hushållsgemenskap med som personlig assi-&lt;br&gt;stent. RFV redovisar i en statistikavläsning den 19 september 1994 att&lt;br&gt;det den 16 september 1994 hos försäkringskassorna fanns 6 663 ansök-&lt;br&gt;ningar om assistansersättning, varav beslut och utbetalning skett i 2 149&lt;br&gt;ärenden. Av dessa 2 149 fall anges de funktionshindrade vara egen ar-&lt;br&gt;betsgivare i 317 fall. Detta gäller både inom barnfamiljer och vuxen-&lt;br&gt;familjer. En inte oväsentlig andel av dessa är sådana som anställt någon&lt;br&gt;som de lever i hushållsgemenskap med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har i sin rapport pekat på ett antal problem som uppstått i dessa&lt;br&gt;situationer i den praktiska tillämpningen av assistansersättningen. Även&lt;br&gt;Socialstyrelsen har tagit upp dessa problem i sin årsrapport 1994 om&lt;br&gt;handikappreformen (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar (1994:11).&lt;br&gt;I de närmast följande två delavsnitten kommer vi att redogöra för dessa,&lt;br&gt;i huvudsak arbetsrätts liga och skatterättsliga, problem och för relevant&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrättsliga frågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera förhållanden vid en anställning blir oreglerade i det fall den funk-&lt;br&gt;tionshindrade personen själv anställer en familjemedlem som personlig&lt;br&gt;assistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstidslagen (1982:673) gäller bl.a. inte för arbete som utförs i en&lt;br&gt;arbetsgivares hushåll eller i arbetstagarens hem. För arbete som utförs&lt;br&gt;inom arbetsgivarens hushåll finns en särlagstiftning, lagen (1970:943)&lt;br&gt;om arbetstid m.m. i husligt arbete, som reglerar vissa frågor, bl.a. ar-&lt;br&gt;betstid, för arbetstagare som utför arbete i arbetsgivarens hushåll, t.ex.&lt;br&gt;passar barn. Lagen gäller emellertid inte om arbetstagaren är medlem i&lt;br&gt;arbetsgivarens familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om arbetstid är i hög grad en fråga om assistansens kvalitet.&lt;br&gt;Kvaliteten på assistansen kan påverkas negativt när antalet arbetstimmar,&lt;br&gt;eventuellt tillsammans med annat arbete som den anhörige har, långt&lt;br&gt;överstiger normal arbetstid. Av förordningen om assistansersättning&lt;br&gt;framgår att all tid som avser uppgifter som assistenten utför som ett led&lt;br&gt;i det personliga stödet i den dagliga livsföringen till den ersättningsbe-&lt;br&gt;rättigade skall beaktas vid beräkningen av antalet assistanstimmar. Det&lt;br&gt;är, enligt RFV, inte ovanligt att en svårt funktionshindrad person beviljas&lt;br&gt;100 assistanstimmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för arbetsmiljön ligger enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) på&lt;br&gt;arbetsgivaren. Lagen gäller emellertid inte arbete som utförs i en arbets-&lt;br&gt;givares hushåll. För arbete som arbetstagare utför i dennes hushåll gäller&lt;br&gt;lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete. Som vi tidigare nämnt är dock&lt;br&gt;arbetstagare som är medlem av arbetsgivarens familj undantagna från&lt;br&gt;den senare lagens tillämpningsområde och därmed lagens regler om&lt;br&gt;skydd mot ohälsa m.m. Samma förhållande gäller frågor om anställnings&lt;br&gt;ingående och upphörande, tillsyn, ansvar och skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra problem som kan uppstå vid anställningar inom familjen är den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen av semesterbestämmelser, sjuklönebestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m., dvs. sådana skyldigheter resp, rättigheter som normalt följer av ett&lt;br&gt;arbetsgivar-/arbetstagarförhållande på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har också pekat på att det i rättstillämpningen råder osäkerhet i&lt;br&gt;fråga om hur långt en god mans åtagande sträcker sig när barn anställer&lt;br&gt;en förälder. För slutande av anställningsavtal mellan en förälder som är&lt;br&gt;förmyndare och ett minderårigt barn krävs att en god man tillsätts.&lt;br&gt;Frågan är om den gode mannens ansvar begränsas till anställningsavtalet&lt;br&gt;eller om det omfattar arbetsgivarsituationen i sin helhet. Enligt RFV&lt;br&gt;tillämpas olika principer av olika tingsrätter och överförmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter och sociala avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare nämnt att assistansersättningens högsta timbelopp be-&lt;br&gt;stäms av vissa kriterier, bl.a. av procentsatsen för sociala avgifter och&lt;br&gt;semesterersättning. Vid bestämmandet av beloppet tas också hänsyn till&lt;br&gt;att ersättningsbeloppet är skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) och 1 § lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt utgår kommunal resp, statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 § KL anges vilka ersättningar m.m. som inte skall räknas som&lt;br&gt;skattepliktig inkomst. 1 samband med införandet av den statliga assi-&lt;br&gt;stansersättningen gjordes ett tillägg i lagen. Ekonomiskt stöd enligt LSS&lt;br&gt;och assistansersättning enligt LASS är genom tillägget en sådan kost-&lt;br&gt;nadsersättning som inte är skattepliktig inkomst för den ersättningsbe-&lt;br&gt;rättigade, dvs. den funktionshindrade. Enligt specialmotiveringen till&lt;br&gt;ändringen omfattar undantaget från skatteplikt emellertid inte den ersätt-&lt;br&gt;ning som assistenten i sin tur lär av den funktionshindrade för utfört&lt;br&gt;assistansarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något undantag från skatteplikt för ersättning för arbete som en famil-&lt;br&gt;jemedlem eller annan anhörig utför finns inte i kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § KL räknas till tjänst i skatterättslig mening anställning,&lt;br&gt;uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig&lt;br&gt;natur, om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller till inkomst&lt;br&gt;av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 § KL föreskrivs att till intäkt av tjänst hänförs bl.a. avlöning, ar-&lt;br&gt;vode och kostnadsersättning samt annan förmån i pengar, bostad eller&lt;br&gt;annat som utgått för tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunen/försäkringskassan som beslutar om det antal assi-&lt;br&gt;stanstimmar som man har rätt till ekonomiskt stöd/assistansersättning&lt;br&gt;för, dvs. i princip om att ett visst arbete behöver utföras för den funk-&lt;br&gt;tionshindrade. Det är i detta fall fråga om arbete som inte anses kunna&lt;br&gt;utföras som ett led inom den vanliga hushållsgemenskapen eller för-&lt;br&gt;äldraansvaret av en familjemedlem/förälder. Vem som skall utföra arbetet&lt;br&gt;har den funktionshindrade möjlighet att själv bestämma. För att&lt;br&gt;kommunen/försäkringskassan skall betala ut ekonomiskt stöd/assi-&lt;br&gt;stansersättning krävs dock att den ersättningsberättigade skall kunna&lt;br&gt;uppvisa att han har haft motsvarande kostnad och att assistansen håller&lt;br&gt;sig inom beviljade antal assistanstimmar. Om den ersättningsberättigade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte anlitar kommunen eller annan som står för arbetsgivaransvaret krä-&lt;br&gt;ver försäkringskassorna att han kan uppvisa egna lönekostnader samt ett&lt;br&gt;anställningsavtal eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsattes vid LSS-reformens tillkomst att inkomstskatt skall tas&lt;br&gt;ut på den ersättning som assistenten får, oavsett om denne är en familje-&lt;br&gt;medlem till den funktionshindrade eller inte. Det framgår indirekt av att&lt;br&gt;maximibeloppet för timersättning är detsamma oavsett om ersättningen&lt;br&gt;utges till en familjemedlem eller till någon annan (jfr. 5 § förordningen&lt;br&gt;[1993:1091] om assistansersättning). Av propositionen framgår vidare att&lt;br&gt;detta belopp fastställts med utgångspunkt i lönen för ett vårdbiträde, dvs.&lt;br&gt;en beskattningsbar arbetsinkomst (se prop. 1992/93:159 s. 71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter skall enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i princip&lt;br&gt;tas ut på ersättning för arbete. I lagen finns inte något annat undantag&lt;br&gt;för arbete som utförs inom familjen än när fråga är om en arbetsgivare&lt;br&gt;som utgett ersättning till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen. En annan fråga är huruvida den som mottar ersättningen skall&lt;br&gt;betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare, dvs. vem som skall&lt;br&gt;betala socialavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i den praktiska tillämpningen av assistansreformen uppkommit&lt;br&gt;tvekan om den ersättning som den personliga assistenten, dvs. familje-&lt;br&gt;medlemmen eller den samboende, uppbär för sin arbetsinsats utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen. Osäkerhet i tillämp-&lt;br&gt;ningen råder också i fråga om det skall utgå sociala avgifter på ersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkningen av gällande bestämmelser på skatteområdet har på denna&lt;br&gt;punkt nämligen visat sig vara olika inom olika skattemyndigheter.&lt;br&gt;Skattemyndigheterna i vissa län tillämpar reglerna för beskattning av&lt;br&gt;inkomst så, att den ersättning som en anhörig eller en samboende uppbär&lt;br&gt;av den funktionshindrade, som han lever i hushållsgemenskap med, för&lt;br&gt;sitt arbete som personlig assistent inte anses utgöra beskattningsbar in-&lt;br&gt;komst. Det innebär att den närstående i praktiken uppbär skattefri er-&lt;br&gt;sättning. Det anses också att den funktionshindrade inte skall betala&lt;br&gt;sociala avgifter för vad han betalar till sin assistent i dessa situationer.&lt;br&gt;Det är viktigt att notera att ersättningen därmed inte heller skulle kunna&lt;br&gt;grunda rätt till sjukpenning eller allmänna pensionsförmåner. Som grund&lt;br&gt;för denna skatterättsliga tillämpning anges att sådan ersättning för upp-&lt;br&gt;gifter som utförs som ett led i en hushållsgemenskap eller i ett föräldra-&lt;br&gt;ansvar, enligt skatterättsliga principer inte är beskattningsbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna i några andra län har emellertid en annan tillämp-&lt;br&gt;ning av skattereglerna. De har genom förhandsbesked meddelat att det är&lt;br&gt;arbetstagarens skattsedel som helt avgör om en arbetsgivare skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag och betala in sociala avgifter. Om en person har A-skatt-&lt;br&gt;sedel skall en utbetalare av ersättning för arbete göra skatteavdrag och&lt;br&gt;betala sociala avgifter, såvida inte den årliga ersättningen är mycket låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de ovan nämnda problemen finns det enligt RFV an-&lt;br&gt;ledning att överväga en generell lösning, som innebär att låta anställ-&lt;br&gt;ningen gå via en kommun eller ett brukarkooperativ eller annat fristå-&lt;br&gt;ende organ när den funktionshindrade önskar ha någon som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med som personlig assistent. Också Socialstyrelsen&lt;br&gt;förespråkar en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i situationer av mycket privat karaktär är an-&lt;br&gt;geläget att behovet av hjälp kan tillgodoses av en person som den&lt;br&gt;funktionshindrade har förtroende för. Med assistansreformen har syftet&lt;br&gt;bl.a. varit att den enskilde själv skall kunna välja mellan att få insatsen&lt;br&gt;genom kommunens försorg eller att få det ekonomiska bidraget för att&lt;br&gt;själv kunna anställa assistenten eller för att anlita något annat organ som&lt;br&gt;arbetsgivare för assistenten. Det ekonomiska stödet/assistansersättningen&lt;br&gt;kan då användas till assistentens lönekostnader eller till de avgifter kom-&lt;br&gt;munen eller någon annan som svarar för insatsen debiterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är dock de av RFV påtalade olägenheterna&lt;br&gt;av arbetsrättslig art, när den funktionshindrade själv anställer/ger upp-&lt;br&gt;drag till en personlig assistent, i vissa fall så stora att de inte kan negli-&lt;br&gt;geras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skattefrågan så är det enligt regeringens mening inte accep-&lt;br&gt;tabelt att den osäkerhet som råder om hur skattereglerna skall tolkas&lt;br&gt;leder till att vissa enskilda, till dess prejudicerande domstolsavgöranden&lt;br&gt;föreligger, kan få ut ersättningsbelopp som vida överstiger normal&lt;br&gt;löneutbetalning. Lika oacceptabelt är att dessa enskilda får leva i oviss-&lt;br&gt;het kanske under lång tid framöver i fråga om de är skattskyldiga eller&lt;br&gt;inte, och eventuellt i efterhand blir tvungna att göra stora skatteinbetal-&lt;br&gt;ningar. Det gäller också de funktionshindrade som varit arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det medför så stora olägenheter om enskilda funktions-&lt;br&gt;hindrade själva är arbetsgivare för personliga assistenter som de lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med, att en inskränkning i bestämmelserna om er-&lt;br&gt;sättning för personlig assistans i dessa situationer är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del, som är i överensstämmelse med RFVs och&lt;br&gt;Socialstyrelsens bedömning, innebär att om den enskilde önskar ha&lt;br&gt;någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med som personlig&lt;br&gt;assistent måste han eller hon begära att assistansen ordnas genom kom-&lt;br&gt;munens eller ett fristående organs försorg (t.ex. ett kooperativ). Möjlig-&lt;br&gt;heten att få ekonomiskt stöd enligt LSS eller assistansersättning enligt&lt;br&gt;LASS i de fall den enskilde själv är arbetsgivare för en assistent som&lt;br&gt;han eller hon också lever i hushållsgemenskap med bör således tas bort.&lt;br&gt;Detsamma bör gälla i de fall den funktionshindrade är att betrakta som&lt;br&gt;uppdragsgivare i stället för arbetsgivare, eftersom många av de problem&lt;br&gt;som vi redogjort för i det föregående uppstår även då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den funktionshindrade personens önskemål om att ha en familjemed-&lt;br&gt;lem eller annan samboende som personlig assistent bör så långt som&lt;br&gt;möjligt tillgodoses av kommunen eller det fristående organet, som där-&lt;br&gt;med blir ansvarig för anställnings- eller uppdragsförhållandet. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer redan av befintliga regler i LSS (se 6 § och s. 171 och 174 i pro- Prop. 1994/95:77&lt;br&gt;positionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare markerat betydelsen av att den funktionshindrade perso-&lt;br&gt;nen ges frihet att själv välja den personlige assistent som skall ge det&lt;br&gt;stöd och den hjälp som behövs i olika situationer. Genom vårt förslag&lt;br&gt;anser vi att denna valfrihet inte rubbas i någon väsentlig mening. Val-&lt;br&gt;friheten hänger enligt vår mening inte i någon nämnvärd grad samman&lt;br&gt;med att den enskilde själv är arbetsgivare. Det skall dock framhållas att&lt;br&gt;i andra situationer än de nu nämnda är det den enskilde som själv väljer&lt;br&gt;om han eller hon skall vara arbetsgivare/uppdragsgivare för assistenten&lt;br&gt;och därmed också självständigt ansvara for förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt nyss nämnda förslag skall således ekonomiskt stöd/assi-&lt;br&gt;stansersättning inte alls lämnas om den funktionshindrade personen själv&lt;br&gt;anställer/ger uppdrag till en personlig assistent som han eller hon lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med. Därutöver finns ett behov av att i andra fall när&lt;br&gt;den funktionshindrade själv är arbetsgivare förhindra att en och samma&lt;br&gt;assistent utfor arbete under ett orimligt högt antal arbetstimmar.&lt;br&gt;Kommunen/försäkringskassan bör i sådana fall inte vara skyldig att beta-&lt;br&gt;la ut ekonomiskt stöd/assistansersättning för mer än vad som motsvarar&lt;br&gt;full arbetstid jämte eventuell övertid. En sådan bestämmelse bör därför&lt;br&gt;införas i LSS och LASS och anknyta till de arbetstidsregler som gäller&lt;br&gt;enligt lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. Om arbets-&lt;br&gt;tiden hos den funktionshindrade for en viss personlig assistent överstiger&lt;br&gt;vad som motsvarar vad som är tillåten arbetstid enligt reglerna i den&lt;br&gt;lagen bör ersättning för sådan otillåten övertid inte anses som kostnad&lt;br&gt;för personlig assistans. Samtidigt bör ett tillägg göras i lagen om arbets-&lt;br&gt;tid m.m. i husligt arbete med den innebörden att lagen blir tillämplig på&lt;br&gt;en personlig assistent även om han eller hon anses vara familjemedlem&lt;br&gt;till arbetsgivaren (utan att de lever i hushållsgemenskap). Om assistenten&lt;br&gt;lever i hushållsgemenskap med den funktionshindrade så lämnas, enligt&lt;br&gt;vad vi nyss föreslagit, överhuvudtaget inget ekonomiskt stöd/assistanser-&lt;br&gt;sättning. Att tillhöra någons familj och att leva i hushållsgemenskap med&lt;br&gt;någon sammanfaller begreppsmässigt inte helt. Exempelvis torde en&lt;br&gt;vuxen son räknas som medlem av föräldrarnas familj även sedan han&lt;br&gt;flyttat hemifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personliga assistenter anställda av kommuner, kooperativ&lt;br&gt;eller liknande, förutsätter regeringen att frågor om arbetstid för person-&lt;br&gt;liga assistenter uppmärksammas av arbetsmarknadens parter när de&lt;br&gt;träffar kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa frågor om kostnadsansvaret för insatser&lt;br&gt;enligt LSS och införandelagen till LSS&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda,&lt;br&gt;m.fl. (omsorgslagen) lade ansvaret for olika insatser enligt lagen på det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting där den funktionshindrade personen är bosatt. Detsamma gäller&lt;br&gt;elevhem enligt lagen (1965:136) om elevhem for vissa rörelsehindrade&lt;br&gt;barn m.fl. (elevhemslagen). Inom ramen för omsorgsverksamheten finns&lt;br&gt;bl.a. vårdhem och gruppbostäder som drivs antingen av ett landsting&lt;br&gt;eller i enskild regi. Oavsett vem som driver verksamheten finansieras&lt;br&gt;den i huvudsak med landstingsmedel. Landstingen har i sin verksamhet&lt;br&gt;valt att göra placeringar på vårdhem eller i gruppbostäder såväl inom det&lt;br&gt;egna landstinget som i annat landsting. Sålunda finns det i vissa lands-&lt;br&gt;ting vårdhem och andra institutioner dit personer flyttat även från andra&lt;br&gt;delar av landet. I vissa fall har detta lett till en koncentration av om-&lt;br&gt;sorgsverksamhet, företrädesvis i form av vårdhemsboende, till vissa&lt;br&gt;orter. Det placerande landstinget har dock, i enlighet med en rekommen-&lt;br&gt;dation från Landstingsförbundet, haft kostnadsansvaret för insatserna&lt;br&gt;oavsett var placeringen skett och detta kostnadsansvar har kvarstått även&lt;br&gt;i de fall den enskilde valt att folkbokföra sig i det nya vistelselands-&lt;br&gt;tinget. Detta innebär att landstingen idag i vissa fall betalar vårdkost-&lt;br&gt;naden för personer som varken vistas eller kan anses vara bosatta inom&lt;br&gt;det egna landstingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LSS, som ersatt omsorgslagen och elevhemslagen, skall ansvaret&lt;br&gt;för omsorger om personer med utvecklingsstörning m.fl., liksom ansva-&lt;br&gt;ret enligt elevhemslagen, successivt överföras från landstingen till kom-&lt;br&gt;munerna. Huvudmannaskapsförändringen genomförs för närvarande och&lt;br&gt;skall vara slutförd senast den 31 december 1995. Frågor om överföran-&lt;br&gt;det av huvudmannaskapet regleras i införandelagen till LSS. I in-&lt;br&gt;förandelagen finns också bestämmelser om vårdhem och specialsjukhus.&lt;br&gt;Enligt 6 § i införandelagen skall vårdhem och specialsjukhus avvecklas&lt;br&gt;och ersättas av den nya stödformen bostad med särskild service för vux-&lt;br&gt;na, som bl.a. innefattar gruppbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunaliseringen av omsorgerna har, i kombination med den på-&lt;br&gt;gående vårdhemsavvecklingen, aktualiserat frågan om kostnadsansvaret&lt;br&gt;enligt LSS och införandelagen till LSS i fråga om personer som bor på&lt;br&gt;vårdhem utanför den egna kommunen eller utanför det egna landstings-&lt;br&gt;området, samt för personer som tidigare bott på ett sådant vårdhem men&lt;br&gt;flyttat till en gruppbostad. Enligt kommunallagen (1991:900) får lands-&lt;br&gt;tingen och kommunerna endast ansvara för insatser som ges till det egna&lt;br&gt;landstingets eller den egna kommunens medborgare. Ett landsting/en&lt;br&gt;kommun får således inte betala för vård eller omsorg som ges åt någon&lt;br&gt;som är bosatt i ett annat landsting/en annan kommun. När omsorgsverk-&lt;br&gt;samheten kommunaliseras och vårdhemmen avvecklas kan detta i en del&lt;br&gt;fall komma att leda till avsevärda kostnadsökningar för de kommuner dit&lt;br&gt;omsorgsverksamheten av historiska skäl koncentrerats. Anledningen till&lt;br&gt;detta är att dessa kommuner får överta kostnadsansvaret för de personer&lt;br&gt;för vilka de placerande landstingen tidigare haft kostnadsansvaret. Denna&lt;br&gt;fråga utgör idag på en del håll i landet ett reellt problem i de pågående&lt;br&gt;förhandlingarna om kommunaliseringen av omsorgerna och vi föreslår&lt;br&gt;därför i det följande att tillägg görs till 4 och 10 §§ införandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Kostnadsansvaret för boende i bostad med särskild&lt;br&gt;service, vårdhem eller specialsjukhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom en ändring i införandelagen till LSS&lt;br&gt;öppnas möjlighet i vissa fall för ett landsting att, för en enskild per-&lt;br&gt;son som tidigare varit bosatt inom landstingsområdet, träffa avtal&lt;br&gt;med det landsting till vars område personen i fråga flyttat om kost-&lt;br&gt;nadsansvar för boende i bostad med särskild service för barn, ung-&lt;br&gt;domar och vuxna samt annan särskilt anpassad bostad enligt LSS,&lt;br&gt;eller för boende på vårdhem eller specialsjukhus enligt införandela-&lt;br&gt;gen till LSS. Som förutsättning gäller att flyttningen skett före den 1&lt;br&gt;januari 1996. Möjligheten skall även avse en kommun som av lands-&lt;br&gt;tinget övertagit ansvaret för gruppbostäder eller vårdhem. Avtal om&lt;br&gt;kostnadsansvar för boende får även omfatta andra insatser enligt LSS&lt;br&gt;som ges den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt omsorgslagen har landstingen&lt;br&gt;haft ansvaret för insatser för personer med utvecklingsstörning m.fl.&lt;br&gt;Landstingen har kunnat göra placeringar på vårdhem/specialsjukhus eller&lt;br&gt;i gruppbostäder såväl inom det egna landstinget som i andra landsting.&lt;br&gt;Resultatet av detta är, som nämnts i vår bakgrund, en koncentration av&lt;br&gt;omsorgsverksamheten för utvecklingsstörda personer till vissa landsting&lt;br&gt;och sålunda till vissa kommuner i landet. Det har sedan länge funnits&lt;br&gt;vårdhem och gruppbostäder i privat regi som ofta haft hela riket som&lt;br&gt;upptagningsområde. En del landsting har valt att placera personer med&lt;br&gt;behov av sådan omsorg på dessa vårdhem i stället för att inom det egna&lt;br&gt;landstingsområdet bygga upp motsvarande verksamhet till full behovs-&lt;br&gt;täckning. I vissa fall har två eller flera landsting samprojekterat ett stort&lt;br&gt;vårdhem i stället för att bygga flera mindre i varje landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som fått en plats på ett vårdhem utanför den egna hemkom-&lt;br&gt;munen har tidigare inte kunnat folkbokföra sig i den nya hemkommunen&lt;br&gt;så länge han eller hon bott kvar på vårdhemmet. Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;som förhindrade detta fanns i den tidigare folkbokföringslagen. Enligt&lt;br&gt;den nuvarande folkbokföringslagen (1991:481) skall en person över&lt;br&gt;18 år däremot anses vara bosatt i den kommun, och alltså inom det&lt;br&gt;landsting, där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila och&lt;br&gt;skall sålunda också folkbokföras i denna kommun. Detta gäller också&lt;br&gt;personer som bor på vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av kostnadsansvaret mellan olika landsting, i de fall då&lt;br&gt;ett landsting har gjort en placering i ett annat landsting än det egna,&lt;br&gt;behandlas i en rekommendation från Landstingsförbundet från år 1991.&lt;br&gt;Huvudregeln enligt rekommendationen är, när det gäller utvecklingsstör-&lt;br&gt;da personer som avslutat särskolan, att kostnadsansvaret för stöd- och&lt;br&gt;serviceinsatser åvilar vistelselandstinget. Undantag från huvudregeln bör&lt;br&gt;enligt rekommendationen göras i fråga om boende på vårdhem och spe-&lt;br&gt;cialsjukhus samt för gruppbostäder som drivs i enskild regi. 1 dessa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har, efter en överenskommelse mellan de berörda landstingen, en upp-&lt;br&gt;delning av ansvaret för insatserna i s.k. omsorgsansvar och kostnadsan-&lt;br&gt;svar skett. Enligt rekommendationen bör omsorgsansvaret i dessa fall&lt;br&gt;åvila vistelselandstinget, medan det placerande landstinget har kost-&lt;br&gt;nadsansvaret. Som redan nämnts har ansvarsfördelningen inte påverkats&lt;br&gt;av om den enskilde personen är folkbokförd i den nya kommunen eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationen sätter ingen gräns för under hur lång tid ursprungs-&lt;br&gt;landstinget skall betala för vårdhemsboendet i det nya landstinget. Det&lt;br&gt;landsting där den enskilde var folkbokförd då placeringen på vårdhem-&lt;br&gt;met gjordes, ursprungslandstinget, har enligt rekommendationen haft&lt;br&gt;kostnadsansvaret för dessa s.k. utomlänsplaceringar så länge vårdhems-&lt;br&gt;boendet har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av avvecklingen av vårdhemmen har Landstingsförbun-&lt;br&gt;det kompletterat sin rekommendation så att den också behandlar fördel-&lt;br&gt;ningen av kostnadsansvaret mellan ursprungs- och vistelselandstinget i&lt;br&gt;de fall då utflyttning från vårdhem till boende i bostad med särskild&lt;br&gt;service för vuxna sker. Rekommendationen är tänkt att gälla i ett över-&lt;br&gt;gångsskede och innebär att om den enskilde flyttar från ett vårdhem till&lt;br&gt;en landstingsdriven gruppbostad övergår kostnadsansvaret från det place-&lt;br&gt;rande landstinget till vistelselandstinget efter fem år. Flyttar den enskilde&lt;br&gt;däremot till en enskilt driven gruppbostad kvarstår kostnadsansvaret tills&lt;br&gt;vidare hos det placerande landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet av LSS innebär att ansvaret för verksamheten med om-&lt;br&gt;sorger om utvecklingsstörda m.fl. successivt skall föras över från lands-&lt;br&gt;tingen till kommunerna. Landstingens och kommunernas befogenheter&lt;br&gt;regleras i huvudsak i kommunallagen (1991:900). Enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;kommunallagen får landstingen och kommunerna endast ansvara för&lt;br&gt;sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till det&lt;br&gt;egna landstingets eller den egna kommunens område eller dess medlem-&lt;br&gt;mar. Kommunallagens bestämmelser skall gälla om undantag från regeln&lt;br&gt;inte görs i speciallagstiftning. Något sådant undantag fanns inte i om-&lt;br&gt;sorgslagen och finns inte heller i LSS. Av bestämmelserna i 16 § LSS&lt;br&gt;framgår att en kommuns/ett landstings ansvar enligt lagen gäller gent-&lt;br&gt;emot dem som är bosatta i kommunen/landstinget. 1 den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen till LSS sägs vidare att vid bedömningen av om en person skall&lt;br&gt;anses vara bosatt i kommunen/landstinget skall man se till bestämmel-&lt;br&gt;serna i folkbokföringslagen. Innebörden av bestämmelserna i LSS är&lt;br&gt;sålunda att den kommunala kompetensen enbart gäller gentemot dem&lt;br&gt;som är bosatta i kommunen/landstinget. En kommun/ett landsting får&lt;br&gt;därmed inte betala för vård eller omsorg åt någon som är bosatt i en&lt;br&gt;annan kommun/ett annat landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan en förutsättning för kommunalisering vara att kommu-&lt;br&gt;nerna inom ett landstingsområde kan utjämna kostnaderna för om-&lt;br&gt;sorgsverksamheten mellan sig. 4 § införandelagen och 17 § tredje&lt;br&gt;stycket LSS ger kommuner inom ett landstingsområde möjlighet att lösa&lt;br&gt;denna problematik genom att övergångsvis lämna bidrag till varandra om&lt;br&gt;det behövs för att jämna ut kostnaderna mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhemsavveckling och kommunalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet utvecklingsstörda personer som bor på vårdhem har minskat&lt;br&gt;successivt under en följd av år. Enligt en rapport från Socialstyrelsen till&lt;br&gt;Socialdepartementet i juli 1994 bor för närvarande ca 2 500 personer på&lt;br&gt;vårdhem i Sverige. Av dessa kommer ca 500 personer ursprungligen&lt;br&gt;från ett annat landsting än där de idag bor. Socialstyrelsen skriver också&lt;br&gt;i sin rapport att man gör bedömningen att uppskattningsvis drygt 400&lt;br&gt;personer idag bor i en gruppbostad utanför det landsting de ursprungli-&lt;br&gt;gen kommer ifrån. Efter samråd med Socialstyrelsen och Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet gör regeringen därför bedömningen att totalt knappt 1 000&lt;br&gt;personer för närvarande bor på vårdhem eller i gruppbostäder utanför&lt;br&gt;sina ursprungliga hemlandsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avvecklingen av vårdhemmen och utflyttningen från&lt;br&gt;dessa till bostäder med särskild service eller i andra särskilt anpassade&lt;br&gt;bostäder kommer i många fall omsorgstagama att välja att bo kvar i den&lt;br&gt;kommun där vårdhemmet var beläget. Detta är naturligt då den personli-&lt;br&gt;ga anknytningen till den nya hemkommunen i många fall är starkare än&lt;br&gt;anknytningen till den gamla hemkommunen, i vilken man kanske inte&lt;br&gt;bott på många år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar kostnadsansvaret för personer som bor på ett vårdhem i&lt;br&gt;ett annat landsting än ursprungslandstinget får kommunaliseringen av&lt;br&gt;omsorgsverksamheten och avvecklingen av vårdhemmen till följd att&lt;br&gt;kostnadsansvaret överförs från ursprungslandstinget, som ju tidigare&lt;br&gt;enligt Landstingsförbundets rekommendation haft kostnadsansvaret för&lt;br&gt;allt vårdhemsboende, till den nya hemkommunen. På samma sätt övergår&lt;br&gt;också kostnadsansvaret för personer som tidigare bott på vårdhem utan-&lt;br&gt;för sitt ursprungslandsting men som flyttat till t.ex. en gruppbostad i det&lt;br&gt;nya landstinget, till den nya hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts innebär bestämmelserna i kommunallagen att ett&lt;br&gt;ursprungslandsting/en ursprungskommun inte har någon laglig möjlighet&lt;br&gt;att ta på sig kostnadsansvaret för vård eller omsorg som ges åt någon&lt;br&gt;som är bosatt i ett annat landsting/en annan kommun. Detta kan i en del&lt;br&gt;fall komma att leda till avsevärda kostnadsökningar för de kommuner dit&lt;br&gt;omsorgsverksamheten av historiska skäl koncentrerats. Effekterna av&lt;br&gt;detta blir tydligast i en liten kommun i vilken ett större vårdhem är loka-&lt;br&gt;liserat. Då vårdhemmet avvecklas och kommunen efter en kommunalise-&lt;br&gt;ring får ansvaret för insatserna enligt LSS för de personer som bott på&lt;br&gt;vårdhemmet, kan detta resultera i stora ekonomiska påfrestningar för&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att omsorgsverksamheten kommunaliseras genomförs&lt;br&gt;en skatteväxling mellan landstinget och de kommuner som ingår i&lt;br&gt;landstingsområdet. Vid växlingen omräknas de kostnader landstinget haft&lt;br&gt;för omsorgerna till kronor och ören per skattekrona. Därefter minskar&lt;br&gt;landstinget sin skattesats med överenskommet belopp medan kommuner-&lt;br&gt;na kan höja sina skattesatser. På detta vis överförs resurser motsvarande&lt;br&gt;landstingets kostnader till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att vid kommande skatteväxlingar avses resurser&lt;br&gt;för de totala kostnaderna landstinget haft for omsorgsverksamheten ingå,&lt;br&gt;dvs. även kostnaderna for gjorda utomlänsplaceringar. Däremot ingår&lt;br&gt;inte kostnaderna för personer som bor i landstinget men for vilka andra&lt;br&gt;landsting haft kostnadsansvaret i enlighet med Landstingsförbundets&lt;br&gt;rekommendation i skatteväxlingsunderlaget. Resurser för dessa personer&lt;br&gt;tillfaller istället efter skatteväxling kommunerna i det landsting som gjort&lt;br&gt;placeringarna. Om dessa kommuner inte fortsätter att ge nuvarande hem-&lt;br&gt;kommuner ersättning for insatserna blir de i princip överkompenserade.&lt;br&gt;Däremot kommer de nuvarande hemkommunerna inte att få över till-&lt;br&gt;räckliga resurser for att täcka de kostnader som redan tidigare gjorda&lt;br&gt;placeringar medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner med vårdhem inom sina områden har tillskrivit rege-&lt;br&gt;ringen och anfört att man inte kan träffa överenskommelser med sitt&lt;br&gt;landsting om övertagande av omsorgsverksamheten innan frågan om&lt;br&gt;kostnadsansvaret for personer som bor på vårdhem, eller har bott på&lt;br&gt;vårdhem men nu flyttat till en gruppbostad, utanför den ursprungliga&lt;br&gt;hemkommunen/hemlandstinget fått en tillfredsställande lösning. Även&lt;br&gt;från annat håll har påpekats att kommunaliseringen kan försvåras av&lt;br&gt;bristande möjligheter att reglera kostnadsansvaret for personer som&lt;br&gt;flyttat från en kommun till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad vi nu anfört anser vi att en möjlighet bör öppnas&lt;br&gt;for ett landsting att, for en enskild person som tidigare varit bosatt inom&lt;br&gt;landstingsområdet, träffa avtal med det landsting till vars område perso-&lt;br&gt;nen i fråga flyttat om kostnadsansvar for boende i bostad med särskild&lt;br&gt;service för barn, ungdomar och vuxna eller annan särskilt anpassad bo-&lt;br&gt;stad enligt LSS, samt for boende på vårdhem eller specialsjukhus enligt&lt;br&gt;införandelagen till LSS. Som förutsättning gäller att flyttningen skett&lt;br&gt;före den 1 januari 1996, dvs. innan kommunaliseringen av omsorgerna&lt;br&gt;skall vara helt genomförd. Möjligheten skall även avse en kommun som&lt;br&gt;av landstinget övertagit ansvaret for gruppbostäder eller vårdhem. Ett&lt;br&gt;sådant avtal bör även få omfatta kostnadsansvar för andra insatser enligt&lt;br&gt;9 § LSS som ges till den enskilde. Den nu föreslagna förändringen för-&lt;br&gt;utsätter tillägg i 4 och 10 §§ införandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att inrätta avtal av detta slag är en viktig förutsättning för&lt;br&gt;att kommuner som övertagit ansvaret för omsorgsverksamheten - och&lt;br&gt;inom vars områden det under flera år tillbaka byggts upp omfattande&lt;br&gt;omsorgsverksamhet - skall kunna fortsätta att driva verksamhet enligt&lt;br&gt;LSS. Regeringen förutsätter mot den bakgrunden att kommunema/lands-&lt;br&gt;tingen kommer att träffa avtal med den inriktning som här angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts anser regeringen att befogenheten att träffa avtal om&lt;br&gt;kostnadsansvar nu bör begränsas till att gälla personer som flyttat till&lt;br&gt;vårdhem, specialsjukhus, bostad med särskild service eller särskilt an-&lt;br&gt;passad bostad före den 1 januari 1996. Socialtjänstkommittén&lt;br&gt;(S 1991:07) har i sitt betänkande Rätten till bistånd inom socialtjänsten&lt;br&gt;(SOU 1993:30) föreslagit en ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med&lt;br&gt;innebörden att kommuner skall kunna träffa avtal om vård eller boende&lt;br&gt;för personer som inte längre är folkbokförda i kommunen. Betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har remissbehandlats och är för närvarande föremål för beredning i re- Prop. 1994/95:77&lt;br&gt;geringskansliet. Regeringen anser att frågan om en mer ingripande änd-&lt;br&gt;ring av LSS än den i föreliggande proposition föreslagna bör prövas&lt;br&gt;samtidigt med beredningen av Socialtjänstkommitténs betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt tredje stycke har gjorts vissa inskränkningar i vad som skall&lt;br&gt;kunna anses som kostnad för personlig assistans enligt första stycket 2.&lt;br&gt;Första punkten avser den situationen att den funktionshindrade själv,&lt;br&gt;såsom arbetsgivare eller uppdragsgivare, lämnar ersättning till någon&lt;br&gt;som han eller hon lever i hushållsgemenskap med (familjemedlem eller&lt;br&gt;annan samboende). Sådan ersättning anses enligt bestämmelsen inte i&lt;br&gt;något fall som kostnad för personlig assistans. Det innebär att om den&lt;br&gt;funktionshindrade önskar ha någon som han lever i hushållsgemenskap&lt;br&gt;med som personlig assistent, och inte själv vill stå för kostnaden, så&lt;br&gt;måste kommunen eller ett annat fristående organ (t.ex. ett kooperativ)&lt;br&gt;vara arbetsgivare/uppdragsgivare för assistenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten gäller att som kostnad för personlig assistans&lt;br&gt;skall inte heller räknas ersättning som den enskilde lämnat till en assi-&lt;br&gt;stent för arbete på arbetstid som överstiger tillåten arbetstid enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 - 4 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. Den lagen&lt;br&gt;föreslås samtidigt ändrad genom att den görs tillämplig på anställnings-&lt;br&gt;förhållanden mellan en funktionshindrad person och hans assistent oav-&lt;br&gt;sett om de tillhör samma familj eller inte, vilket vi återkommer till i&lt;br&gt;avsnitt 6.4. Den föreslagna bestämmelsen i LSS har dock ett något&lt;br&gt;vidare tillämpningsområde än lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete,&lt;br&gt;genom att den inte utesluter uppdragsförhållanden. Den arbetstid som&lt;br&gt;skall tas med i beräkningen är endast sådan som hänför sig till arbete&lt;br&gt;som utförs för den ersättningsberättigade. Således skall den arbetstiden&lt;br&gt;inte läggas samman med eventuell arbetstid för annat arbete, som utförs&lt;br&gt;för en annan arbetsgivare, som assistenten har. Bestämmelsen innebär&lt;br&gt;vidare att kommunen bara skall bortse från den otillåtna övertiden, inte&lt;br&gt;all arbetstid som assistenten haft hos den funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande tredje stycket blir därmed ett nytt fjärde stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke har ett tillägg gjorts som motsvarar vad som före-&lt;br&gt;slås gälla för ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § lagen (1993:378) om stöd och service till vissa funktionshindrade (se Prop. 1994/95:77&lt;br&gt;avnitt 6.1). För de situationer som beskrivs i första och andra punkten&lt;br&gt;lämnas således inte assistansersättning eftersom det som den enskilde i&lt;br&gt;dessa fall betalat ut inte skall anses som kostnader för personlig&lt;br&gt;assistans (jfr. avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande andra stycket blir därmed ett nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:388) om&lt;br&gt;införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 1 lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade (införandelagen) ansvarar&lt;br&gt;landstingen för vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och ser-&lt;br&gt;vice till vissa funktionshindrade (LSS) i förhållande till den personkrets&lt;br&gt;som även omfattades av de upphävda lagarna lagen (1985:568) om sär-&lt;br&gt;skilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och&lt;br&gt;lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn m.fl. (elev-&lt;br&gt;hemslagen). Det gäller bl.a. insatserna boende i bostad med särskild&lt;br&gt;service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna&lt;br&gt;och annan särskilt anpassad bostad. Senast den 31 december 1995 skall&lt;br&gt;dock verksamheterna överföras till kommunerna (se 3 och 4 §§ införan-&lt;br&gt;delagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § LSS gäller en kommuns och ett landstings ansvar enligt&lt;br&gt;lagen gentemot dem som är bosatta i kommunen respektive inom lands-&lt;br&gt;tingsområdet. I kommunallagen föreskrivs att kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen endast får ta hand om angelägenheter av allmänt intresse som har&lt;br&gt;anknytning till den egna kommunens eller landstingets område eller&lt;br&gt;deras medlemmar. Av avsnitt 5 framgår dock att det föreligger ett behov&lt;br&gt;av att landstingen/kommunema skall kunna fortsätta att betala för före&lt;br&gt;detta kommunmedlemmars boende enligt LSS (liksom för vård-&lt;br&gt;hemsboende enligt 10 § införandelagen, vilket vi återkommer till) även&lt;br&gt;efter det att de bosatt sig i en ny kommun. Två nya stycken har därför&lt;br&gt;lagts till i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket berör funktionshindrade personer som&lt;br&gt;före den 1 januari 1996, dvs. när kommunaliseringen av omsorgerna&lt;br&gt;senast skall vara genomförd, har flyttat från ett landstingsområde till ett&lt;br&gt;annat, och som inom det senare landstingsområdet bor i en bostad med&lt;br&gt;särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för&lt;br&gt;vuxna eller annan särskilt anpassad bostad. Är dessa förutsättningar&lt;br&gt;uppfyllda kan det förra landstinget genom avtal, trots att det inte längre&lt;br&gt;rör en medlem i något av landstingets kommuner, ta på sig kostnadsan-&lt;br&gt;svaret för den personens boende inom det senare landstingsområdet.&lt;br&gt;Angående motivet för detta se avsnitt 5. I de fall ett sådant avtal upp-&lt;br&gt;rättas kan det enligt bestämmelsen även omfatta andra insatser enligt 9 §&lt;br&gt;LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje meningen skall avtalet upphöra att gälla om den enskilde Prop. 1994/95:77&lt;br&gt;flyttar till ett tredje landsting, eller flyttar tillbaka till det första lands-&lt;br&gt;tinget. Bestämmelsen föreslås med tanke på den mycket begränsade öpp-&lt;br&gt;ning for avtalsfrihet mellan landstingen som första och andra meningarna&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket avses den situationen att en kommun från landstinget&lt;br&gt;har tagit över ansvaret for sådant boende som avses i andra stycket. Då&lt;br&gt;skall kommunen kunna vara part i avtalet i stället för landstinget. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har egentligen bara någon betydelse om flyttning skett&lt;br&gt;mellan kommuner inom olika landsting. I andra fall kan en ekonomisk&lt;br&gt;reglering ske i samband med kommunaliseringen med stöd av 17 §&lt;br&gt;tredje stycket LSS och 4 § införandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra och tredje styckena föreslås bestämmelser för den som fortfa-&lt;br&gt;rande bor på vårdhem som motsvarar vad som föreslås i 4 §. Även vård-&lt;br&gt;hem kan, enligt 10 § första stycket, övergå till kommunalt huvud-&lt;br&gt;mannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg föreslås i första stycket, vilket innebär att lagen kommer att&lt;br&gt;gälla när en funktionshindrad själv anställer sin personliga assistent även&lt;br&gt;om assistenten är en familjemedlem. För det fall familjemedlemmen&lt;br&gt;lever i hushållsgemenskap med den funktionshindrade utgår dock ingen&lt;br&gt;ersättning enligt LSS eller LASS. Att tillhöra någons familj och att leva&lt;br&gt;i hushållsgemenskap med någon sammanfaller begreppsmässigt inte helt.&lt;br&gt;Exempelvis torde ett vuxet barn räknas som medlem av föräldrarnas&lt;br&gt;familj även sedan han flyttat hemifrån, se proposition 1970:150 s. 44. I&lt;br&gt;praktiken kommer således ändringen att tillämpas på sådana familjemed-&lt;br&gt;lemmar som inte lever i hushållsgemenskap med den funktionshindrade&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har endast en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för särskilt stöd och särskild service är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild&lt;br&gt;kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och&lt;br&gt;varaktiga funktionshinder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga&lt;br&gt;kostnader for sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd&lt;br&gt;inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistanser-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledsagarservice,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträde av kontaktperson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avlösarservice i hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i&lt;br&gt;anslutning till skoldagen samt under lov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. boende i familjehem eller i bostad med särskild service for barn och&lt;br&gt;ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad&lt;br&gt;bostad for vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. daglig verksamhet for personer i yrkesverksam ålder som saknar&lt;br&gt;förvärvsarbete och inte utbildar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser enligt första stycket 2 avser inte tid efter det att den insatsbe-&lt;br&gt;rättigade har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad för personlig assi-&lt;br&gt;stans enligt första stycket 2 anses&lt;br&gt;inte i något fall ersättning som&lt;br&gt;den enskilde själv lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till någon som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till en personlig assistent för&lt;br&gt;arbete som utförts på arbetstid&lt;br&gt;som överstiger den tid som anges&lt;br&gt;i 2 - 4 §§ lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I insatserna enligt första stycket 5-8 och 10 samt i insatsen bostad&lt;br&gt;med särskild service for vuxna ingår också omvårdnad. I insatserna bo-&lt;br&gt;stad med särskild service for barn och ungdomar samt bostad med sär-&lt;br&gt;skild service for vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning utbetalas månadsvis med belopp som motsvarar kost-&lt;br&gt;naden för assistansen under det antal beviljade assistanstimmar som&lt;br&gt;assistans lämnats. Assistansersättning utges dock högst med det belopp&lt;br&gt;per timme som regeringen fastställer för varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad för personlig&lt;br&gt;assistans anses inte i något fall&lt;br&gt;ersättning som den enskilde själv&lt;br&gt;lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till någon som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till en personlig assistent för&lt;br&gt;arbete som utförts på arbetstid&lt;br&gt;som överstiger den tid som anges&lt;br&gt;i 2 - 4 §§ lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett&lt;br&gt;beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större&lt;br&gt;avvikelser skall då ske senast andra månaden efter den då den prelimi-&lt;br&gt;nära utbetalningen skett. Slutavräkning skall ske senast två månader efter&lt;br&gt;utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1342.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1993:388) om införande&lt;br&gt;av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting och en kommun inom landstinget får träffa avtal om att&lt;br&gt;en eller flera uppgifter enligt 3 § flyttas över från landstinget till kom-&lt;br&gt;munen vid en tidigare tidpunkt än den 1 januari 1996. I så fall gäller&lt;br&gt;vad som sägs i 17 § tredje stycket nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får i fråga om en&lt;br&gt;enskild som tidigare varit bosatt&lt;br&gt;inom landstingsområdet men som&lt;br&gt;före den 1 januari 1994 flyttat till&lt;br&gt;ett annat landsting träffa avtal&lt;br&gt;med det andra landstinget om&lt;br&gt;kostnadsansvar för boende i bo-&lt;br&gt;stad med särskild service för barn&lt;br&gt;och ungdomar, bostad med sär-&lt;br&gt;skild service för vuxna och annan&lt;br&gt;särskilt anpassad bostad. I sådant&lt;br&gt;fall får överenskommelsen även&lt;br&gt;omfatta andra insatser enligt 9 §&lt;br&gt;nya lagen som ges den enskilde.&lt;br&gt;Avtalet upphör att gälla om den&lt;br&gt;enskilde flyttar till annat lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om&lt;br&gt;landsting gäller också kommuner&lt;br&gt;som övertagit ansvaret för sådant&lt;br&gt;boende som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting och en kommun som ingår i landstinget får träffa avtal&lt;br&gt;om att kommunen i stället tillhandahåller omsorger vid vårdhem. I så&lt;br&gt;fåll gäller vad som sägs i 17 § tredje stycket nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får i fråga om en&lt;br&gt;enskild som tidigare varit bosatt&lt;br&gt;inom landstingsområdet men som&lt;br&gt;före den 1 januari 1994 flyttat till&lt;br&gt;ett annat landsting träffa avtal&lt;br&gt;med det andra landstinget om&lt;br&gt;kostnadsansvar för boende på&lt;br&gt;vårdhem eller specialsjukhus. I&lt;br&gt;sådant fall får överenskommelsen&lt;br&gt;även omfatta insatser enligt 9 §&lt;br&gt;nya lagen som ges den enskilde.&lt;br&gt;Avtalet upphör att gälla om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilde flyttar till annat lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om&lt;br&gt;landsting gäller också kommuner&lt;br&gt;som övertagit ansvaret för vård-&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i&lt;br&gt;husligt arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i&lt;br&gt;husligt arbete skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på arbete&lt;br&gt;som arbetstagare utför i arbetsgi-&lt;br&gt;varens hushåll. Lagen gäller dock&lt;br&gt;ej om arbetstagaren är medlem av&lt;br&gt;arbetsgivarens familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare som&lt;br&gt;strider mot denna lag är icke bin-&lt;br&gt;dande för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på arbete&lt;br&gt;som arbetstagare utför i arbetsgi-&lt;br&gt;varens hushåll. Lagen gäller dock&lt;br&gt;inte om arbetstagaren är medlem&lt;br&gt;av arbetsgivarens familj, utom i&lt;br&gt;det fall arbetstagaren är personlig&lt;br&gt;assistent enligt lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare som&lt;br&gt;strider mot denna lag är inte bin-&lt;br&gt;dande för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet&lt;br&gt;Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 september 1994 (Socialdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Eva&lt;br&gt;Hammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham,&lt;br&gt;Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:77 Vissa frågor om personlig&lt;br&gt;assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47125, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:35:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0377</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:35:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0377</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__77.pdf</filnamn>
<filstorlek>1239411</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/760EB0A1-5A22-4A3B-B587-EBD22B92477D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:77&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för  insatser enligt lagen om stöd och service till vissa  funktionshindrade</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:77&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för  insatser enligt lagen om stöd och service till vissa  funktionshindrade</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:77&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för  insatser enligt lagen om stöd och service till vissa  funktionshindrade</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:77&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för  insatser enligt lagen om stöd och service till vissa  funktionshindrade</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:77&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för  insatser enligt lagen om stöd och service till vissa  funktionshindrade</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Susanne Eberstein  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:77&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för  insatser enligt lagen om stöd och service till vissa  funktionshindrade</uppgift>
<ref_dok_id>GI02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Susanne Eberstein  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>