<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289939</hangar_id>
 <dok_id>GI0375</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>75</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:75</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>75</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0375/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0375</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0375</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:75&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska unionen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0375/prop_199495__75-1.png" style="width:40pt;height:33pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0375/prop_199495__75-2.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Winberg&lt;br&gt;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas forslag i vissa lagstiftningsfrågor för att vid ett EU-&lt;br&gt;medlemskap möjliggöra tillämpningen av de regelverk som gäller bl.a. för&lt;br&gt;den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s kompletterande miljöåtgärder till reformen av den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken (CAP) skall i Sverige tillämpas som ett miljöprogram. Inom ra-&lt;br&gt;men för programmet skall ersättning kunna utgå för bevarandet av vissa från&lt;br&gt;miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Stöd&lt;br&gt;skall kunna utgå for att bevara och återställa miljön i miljökänsliga områden&lt;br&gt;samt för ekologisk odling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag lämnas om höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel och be-&lt;br&gt;kämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige skall vid ett&lt;br&gt;EU-medlemskap utformas så att kostnadstäckningsgraden i stort sett behålls&lt;br&gt;oförändrad i förhållande till 1990 års situation. Villkoren för det svenska om-&lt;br&gt;ställningsprogrammet ändras för att EG:s program för att ta jordbruksmark ur&lt;br&gt;produktion skall kunna tillämpas vid ett EU-medlemskap. De företag som vill&lt;br&gt;ansluta sig till EG:s program skall återbetala del av erhållet omställningsbi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksprodukter ............................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö- och strukturstöd.......................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den gemensamma fiskeripolitiken................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avgift på gödselmedel ........................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avgift på bekämpningsmedel.................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kontroll av husdjur m.m....................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Ett svenskt miljöprogram inom ramen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s förordning 2078/92 ............................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i&amp;nbsp;norra Sverige..... &amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Omställningsprogrammets utformning vid ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-medlemskap .................................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Administrativa effekter av ett EU-medlemskap&amp;nbsp;&amp;nbsp;.............. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Lagstiftningsfrågor................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom den gemensamma jordbrukspolitiken............. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom den gemensamma fiskeripolitiken ............... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Ändringar i lagarna om bekämpningsmedel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöavgift på handelsgödsel ...................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m............ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar.............................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksprodukter ............................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om EG:s förordningar om miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och strukturstöd............................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 .................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 november 1994 .................................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ....................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.&lt;br&gt;godkänner det som regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;stödet till jordbruket i norra Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin&lt;br&gt;i norra Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. omställningsprogrammet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. administrationen vid ett EU-medlemskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. till Intervention m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudti-&lt;br&gt;teln anvisar ett förslagsanslag på 525 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. till Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på&lt;br&gt;20 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om EG:s förordningar om&lt;br&gt;jordbruksprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser som behövs för att den pris- och mark-&lt;br&gt;nadsreglering som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna&lt;br&gt;genomföras i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG:s förordningar om jordbruksprodukter avses i denna lag EG.s&lt;br&gt;förordningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. marknadsreglering av jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produkter som omfattas av Romfördragets bilaga II men som inte om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattas av någon marknadsreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. produkter som har framställts av jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska förhållanden i jordbruket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nationella föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga&lt;br&gt;om EG:s förordningar om jordbruksprodukter meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kompletterande föreskrifter till förordningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskrifter om verkställigheten av förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att en näringsidkare som tar befattning med produkter som omfattas av&lt;br&gt;EG:s förordningar om jordbruksprodukter skall lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion, inköp, försäljning, import och export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra förhållanden av betydelse för tillämpningen av förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG:s förord-&lt;br&gt;ningar om jordbruksprodukter och av föreskrifter meddelade med stöd av den-&lt;br&gt;na lag utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förordningarna finns förtecknade i kapitel 03 i registret över gällande EGT-&lt;br&gt;rättsakter Directory of Community legislation in force and other acts of the&lt;br&gt;Community institutions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;annan myndighet att utöva viss tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsyn överlåts, skall vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen gälla&lt;br&gt;även den myndighet till vilken tillsyn har överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att reglerna i EG:s förordningar om jordbruksprodukter och före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som an-&lt;br&gt;vänds i samband med hantering av jordbruksprodukter. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att&lt;br&gt;ersättning lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för tillsynen. Den som är föremål för tilllsyn skall tillhanda-&lt;br&gt;hålla den hjälp som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;att det tas ut avgift för tillsynen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 6 § första och andra styckena gäller också för EG:s&lt;br&gt;institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-&lt;br&gt;va att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tar emot stöd eller betalar avgifter enligt EG:s förordningar om&lt;br&gt;jordbruksprodukter skall föra anteckningar om mottaget stöd och betalda av-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anteckningar som avses under 1 och andra handlingar av betydelse för&lt;br&gt;kontroll av mottaget stöd och betalda avgifter skall bevaras under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att ränta skall betalas på belopp enligt EG:s förordningar om jordbruks-&lt;br&gt;produkter, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beloppet betalas efter förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straff&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av grov oaktsamhet bryter mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskrifter meddelade med stöd av 2 § 1 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. EG:s förordningar om jordbruksprodukter eller föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag i fråga om kvalitetsnormer och andra bestämmelser for&lt;br&gt;handeln med jordbruksprodukter eller villkor i beslut som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av förordningarna eller föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter när en&lt;br&gt;uppgift skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att läggas till grund för beslut enligt EG:s förordningar om jord-&lt;br&gt;bruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt föreskrifter meddelade med stöd av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud döms&lt;br&gt;inte till ansvar enligt denna lag for den gärning som omfattas av föreläggandet&lt;br&gt;eller förbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna lag skall inte heller dömas om gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff enligt brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § En myndighets beslut i ett särskilt fall enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter m.m. och lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om av-&lt;br&gt;gifter på vissa jordbruksprodukter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som har väckts och&lt;br&gt;i fråga om avgiftsskyldighet som har uppkommit under lagarnas giltighetstid.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning&lt;br&gt;av avgift som hänför sig till den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om EG:s förordningar om miljö- och Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;strukturstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§ I denna lag ges bestämmelser som behövs för att de miljö- och struktur-&lt;br&gt;stöd som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna genomföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd avses i denna lag EG:s&lt;br&gt;förordningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; om stöd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. miljövänliga brukningsmetoder inom lantbruket och bevarande av od-&lt;br&gt;lingslandskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skogliga åtgärder inom jordbruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förtidspensionering av jordbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förbättring av strukturen inom jordbruket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. landsbygdsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG:s förord-&lt;br&gt;ningar om miljö- och strukturstöd utövas av den eller de myndigheter som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan myndighet att utöva viss tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsyn överlåts, skall vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även den myndighet till vilken tillsyn har överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som an-&lt;br&gt;vänds i samband med hantering av jordbruksprodukter. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;får göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att&lt;br&gt;ersättning lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela föreläggande som&lt;br&gt;kan förenas med vite för att få tillgång till handlingarna. Den som är föremål&lt;br&gt;för tillsyn skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att tillsynen skall kun-&lt;br&gt;na bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;att det tas ut en avgift för tillsynen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förordningarna finns förtecknade i kapitel 03 i registret över gällande EGT-&lt;br&gt;rättsakter Directory of Community legislation in force and other acts of the&lt;br&gt;Community institutions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 3 § första stycket och andra stycket första meningen Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;gäller också for EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-&lt;br&gt;va att ränta skall betalas på belopp enligt EG:s förordningar om miljö- och&lt;br&gt;strukturstöd om mottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall åter-&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En myndighets beslut i ett särskilt fall enligt denna lag får överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om EG:s förordningar om den&lt;br&gt;gemensamma fiskeripolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser som behövs för att EG:s gemensamma fis-&lt;br&gt;keripolitik skall kunna genomföras i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken avses i den-&lt;br&gt;na lag EG:s förordningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskresursema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. strukturåtgärder för fiskerinäringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknadsreglering av fisk och fiskprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nationella föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i fråga om&lt;br&gt;EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken meddela föreskrifter&lt;br&gt;som får finnas som komplettering till förordningarna eller som behövs för&lt;br&gt;verkställigheten av förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-&lt;br&gt;va att en näringsidkare som fiskar eller på annat sätt tar befattning med fisk&lt;br&gt;eller fiskprodukter som omfattas av EG:s förordningar om den gemensamma&lt;br&gt;fiskeripolitiken skall lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskefartyg, fiskeredskap, fiskemetod, fångst, tid och plats för fångs-&lt;br&gt;ten, omlastning, landning, inköp, försäljning, import och export, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra förhållanden av betydelse för tillämpningen av förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av reglema i EG:s förord-&lt;br&gt;ningar om den gemensamma fiskeripolitiken och av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag utövas av den eller de myndigheter regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon&lt;br&gt;annan myndighet att utöva viss tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsyn överlåts, skall vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen gälla&lt;br&gt;även den myndighet till vilken tillsynen har överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förordningarna finns förtecknade i kapitel 04 i registret över gällande EGT-&lt;br&gt;rättsakter Directory of Community legislation in force and other acts of the&lt;br&gt;Community institutions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;behövs för att reglerna i EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripoli-&lt;br&gt;tiken och föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till&lt;br&gt;fartyg, fordon, områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrym-&lt;br&gt;men där fisk och fiskprodukter hanteras. Tillsynsmyndigheten får göra de un-&lt;br&gt;dersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att ersättning läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för tillsynen. Den som är föremål för tillsyn skall tillhanda-&lt;br&gt;hålla den hjälp som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att&lt;br&gt;det tas ut avgifter för tillsynen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 6 § första och andra styckena gäller också för EG:s&lt;br&gt;institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-&lt;br&gt;va att den som mottar stöd eller betalar avgifter enligt EG:s förordningar om&lt;br&gt;den gemensamma fiskeripolitiken skall föra anteckningar om mottaget stöd&lt;br&gt;och betalda avgifter och att dessa anteckningar skall bevaras under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur tillsynen och kontrollen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att ränta skall betalas på belopp enligt EG:s förordningar om den ge-&lt;br&gt;mensamma fiskeripolitiken, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beloppet betalas efter förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straff&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av grov oaktsamhet bryter mot EG:s förordningar om den gemensamma&lt;br&gt;fiskeripolitiken eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgiftsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kvalitetsnormer och andra bestämmelser för handeln med fisk och&lt;br&gt;fiskprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler av grov oaktsamhet bryter mot EG:s förordningar om den gemensamma&lt;br&gt;fiskeripolitiken genom otillåtet fiske eller genom att behålla, omlasta, föra i&lt;br&gt;land, föra in i landet eller saluhålla fångst i strid mot förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begår brott enligt andra stycket genom att bedriva ett otillåtet trål-&lt;br&gt;fiske döms till böter, lägst ettusen kronor och högst ett krontal som motsvarar&lt;br&gt;etthundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det fiskefartyg som&lt;br&gt;använts för bogsering av trålen, eller till fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott enligt andra stycket tillämpas bestämmelserna i fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787) om särskilda rättsverkningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud döms&lt;br&gt;inte till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet&lt;br&gt;eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna lag skall inte heller dömas om gärningen är ringa&lt;br&gt;eller belagd med straff enligt brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § En myndighets beslut i ett särskilt fall enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upp-&lt;br&gt;hävs lagen (1993:649) om marknadsreglering på fiskets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som har väckts och&lt;br&gt;i fråga om avgiftsskyldighet som har uppkommit under lagens giltighetstid.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning&lt;br&gt;av avgift som hänför sig till den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:75&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;avgift på gödselmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:409) om avgift pä gödselmedel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 g&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas med 60 öre&lt;br&gt;för vaije helt kilogram kväve i göd-&lt;br&gt;selmedlet, om andelen kväve i med-&lt;br&gt;let är minst tvä procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas med 30 kro-&lt;br&gt;nor för vaije helt gram kadmium i&lt;br&gt;gödselmedlet, till den del kadmium-&lt;br&gt;innehållet överstiger 50 gram per ton&lt;br&gt;fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas med en krona&lt;br&gt;80 öre for vaije helt kilogram kväve&lt;br&gt;i gödselmedlet, om andelen kväve i&lt;br&gt;medlet är minst tvä procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas med 30 kro-&lt;br&gt;nor för varje helt gram kadmium i&lt;br&gt;gödselmedlet, till den del kadmium-&lt;br&gt;innehället överstiger fem gram per&lt;br&gt;ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 2 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1320.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om&lt;br&gt;avgift på bekämpningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:410) om avgift pä bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall erläggas med dtta kro-&lt;br&gt;nor för varje helt kilogram verksam&lt;br&gt;beståndsdel i bekämpningsmedlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall erläggas med 20 kro-&lt;br&gt;nor för varje helt kilogram verksam&lt;br&gt;beståndsdel i bekämpningsmedlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 2 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:638.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;kontroll av husdjur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 a § lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hälsokontroll an-&lt;br&gt;ordnad för kronhjort och dovhjort,&lt;br&gt;får regeringen meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall gälla för att kron-&lt;br&gt;hjortar och dovhjortar som inte om-&lt;br&gt;fattas av kontrollen skall få flyttas&lt;br&gt;från ett hägn. Föreskrifterna får avse&lt;br&gt;också andra djurslag som hålls i sam-&lt;br&gt;bete med kronhjort eller dovhjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns hälsokontroll an-&lt;br&gt;ordnad för kronhjort och dovhjort,&lt;br&gt;får regeringen meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall gälla för att kron-&lt;br&gt;hjortar och dovhjortar som inte om-&lt;br&gt;fattas av kontrollen skall få flyttas till&lt;br&gt;eller från ett hägn. Föreskrifterna får&lt;br&gt;avse också andra djurslag som hålls&lt;br&gt;i sambete med kronhjort eller dov-&lt;br&gt;hjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1481.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid ett medlemskap i den Europeiska unionen förutsätts Sverige delta i den ge-&lt;br&gt;mensamma jordbrukspolitiken från medlemskapets första dag. Under förut-&lt;br&gt;sättning att folkomröstningen i november resulterar i att svenska folket säger&lt;br&gt;ja till medlemskap beräknas detta ske från den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de praktiska förutsättningarna för ett deltagande i den gemensamma&lt;br&gt;jordbrukspolitiken skall föreligga krävs att riksdagen hinner fatta vissa beslut&lt;br&gt;före årsskiftet Dessa beslut gäller främst vissa lagar och anslagstekniska frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som det socialdemokratiska partiet anfört i sin motion till riksdagen med&lt;br&gt;anledning av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen&lt;br&gt;bör inriktningen av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken på&lt;br&gt;flera punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i propositionen.&lt;br&gt;Flera av de i motionen framförda förslagen kommer att behandlas i samband&lt;br&gt;med att riksdagen tar ställning till nämnda proposition. I några fall har emeller-&lt;br&gt;tid förutsatts att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag som&lt;br&gt;konkretiserar vår ambitionsnivå. Detta sker i samband med 1995 års budget-&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till dess kommer också regeringen att fullfölja det arbete med notifie-&lt;br&gt;ringar som krävs. Detta arbete består av såväl rent tekniska frågor som upp-&lt;br&gt;följning av avtalet vad gäller tillämpningen av olika program, t.ex. EG:s mil-&lt;br&gt;jöprogram. Här återstår flera öppna punkter som skall lösas. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer till de anslagsfrågor som blir aktuella när detta arbete slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som vi nu tar upp avser främst vissa lagstiftningsfrågor för att&lt;br&gt;vid ett EU-medlemskap möjliggöra en tillämpning av de regelverk som gäller&lt;br&gt;bl.a. för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeri-&lt;br&gt;politiken. För att bedöma behovet av en sådan kompletterande lagstiftning&lt;br&gt;och studera olika lagtekniska lösningar har underlag i form av författningstex-&lt;br&gt;ter, förarbeten och annat skriftligt material men också muntlig redovisning in-&lt;br&gt;hämtats från Danmark och Storbritannien. Vidare har motsvarande finska lag-&lt;br&gt;förslag studerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1994/95 krävs att anslag anvisas för att marknadsordningar-&lt;br&gt;na på jordbrukets område skall kunna tillämpas. För nu anvisade anslag som&lt;br&gt;inte kan tillämpas från en medlemskapstidpunkt kommer regeringen att ändra&lt;br&gt;gällande regleringsbrev så att anslagen inte kan disponeras efter nämnda tid-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anges vidare inriktningen på tillämpningen av EG:s kom-&lt;br&gt;pletterande miljöprogram i enlighet med vad som redovisats i bl.a. nyssnämn-&lt;br&gt;da motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag lämnas till höjda miljöavgifter för handelsgödsel och bekämpnings-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En precisering av de olika komponenter som bör ingå i ett förstärkt stöd till&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige lämnas och ett bemyndigande att utnyttja nuvaran-&lt;br&gt;de anslag för utbetalningar av ett nationellt stöd begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport till regeringen den 30 mars 1994 redovisade Statens jordbruks-&lt;br&gt;verk de ekonomiska och administrativa konsekvenserna som uppkommer för&lt;br&gt;verket vid ett medlemskap i EU. Jordbruksverket lämnade i rapporten också&lt;br&gt;förslag till åtgärder på området samt hur efterlevnaden av EG:s förordningar&lt;br&gt;skall övervakas. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna och remissvaren finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet. Re-&lt;br&gt;geringen tar i det följande upp åtgärder på områdena som anses nödvändiga&lt;br&gt;att nu vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet har vid sin behandling av prop. 1993/94:236 Vissa jord-&lt;br&gt;brukspolitiska frågor redovisat sin syn på propositionens bedömning av hur&lt;br&gt;en infasning av nuvarande omställningsprogram bör ske (bet. 1993/94:JoU&lt;br&gt;26). I det följande lämnas förslag till beslut i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås följande lagar och lagändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya lagarna är i huvudsak bemyndigandelagar. Endast vissa&lt;br&gt;av bestämmelserna i lagarna hör till Lagrådets granskningsområde. Dit hör be-&lt;br&gt;stämmelserna om en tillsynsmyndighets rätt att meddela förelägganden och&lt;br&gt;förbud förenade med vite och att bereda sig tillträde till lokaler och områden&lt;br&gt;för tillsyn. Dit hör också bestämmelserna om straff och överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de tillsyns-, straff- och överklaganderegler som redan&lt;br&gt;finns i de marknadsregleringslagar som vid ett medlemskap kommer att ersät-&lt;br&gt;tas av EG:s förordningar är det inte fråga om någon principiellt ny lagstift-&lt;br&gt;ning. I beaktande av de kontroll- och sanktionskrav som följer av EG-rätten&lt;br&gt;kan behovet av bestämmelserna inte ifrågasättas. Bestämmelserna har också i&lt;br&gt;allt väsentligt utformats i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;annan offentligrättslig lagstiftning. Med hänsyn till vad nu sagts skulle Lagrå-&lt;br&gt;dets hörande över bestämmelserna sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de föreslagna lagändringarna hör avgiftshöjningarna i lagarna om miljö-&lt;br&gt;avgifter till Lagrådets granskningsområde. Ändringarna får anses vara av en-&lt;br&gt;kel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör regeringen den bedömningen att lagförslagen är&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:75&lt;br&gt;förordning 2078/92&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid ett svenskt EU-medlemskap skall Sverige&lt;br&gt;införa ett miljöprogram bestående av tre delprogram inom ramen för för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 2078/92. Det svenska programmet skall vara i linje&lt;br&gt;med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Ett delprogram skall vara att&lt;br&gt;stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt&lt;br&gt;värdefulla odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd lämnas&lt;br&gt;för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje&lt;br&gt;delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition med förslag&lt;br&gt;till anslagsram för miljöprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljö- och landskapsvårdsfrågoma&lt;br&gt;har fått stor tyngd i den rådande livsmedelspolitiken. Övergripande politiska&lt;br&gt;miljömål med avseende på odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden&lt;br&gt;framgår av riksdagsbeslutet om en ny livsmedelspolidk (prop. 1989/90:146,&lt;br&gt;bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Där framgåratt ett av syftena med&lt;br&gt;reformen är att få en bättre miljö, ett mer varierat odlingslandskap, en ökad&lt;br&gt;biologisk mångfald och ett bevarande av landskapets kulturvärden. I riksda-&lt;br&gt;gens miljöpolitiska beslut från juni 1991 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:&lt;br&gt;JoU30, rskr. 1990/91:338) samt i riksdagens beslut om en strategi för be-&lt;br&gt;varande av biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr.&lt;br&gt;1993/94:87) anges de svenska naturmiljömålen. Prop. 1993/94:30 Strategi&lt;br&gt;för biologisk mångfald presenterar som övergripande miljömål att biologisk&lt;br&gt;mångfald skall säkerställas inom ramen för ett hållbart utnyttjande av de biolo-&lt;br&gt;giska resurserna. Detta skall genomföras genom att bl.a. naturvårdsanpassa&lt;br&gt;jordbruket. I propositionen anges att ”jordbruket skall bedrivas så att det bi-&lt;br&gt;drar till att bevara värdefulla delar av flora och fauna i odlingslandskapet”.&lt;br&gt;Detta skall ske genom att bl.a. långsiktigt bibehålla de naturtyper som har en&lt;br&gt;rik och varierad flora och fauna med bevarat artinnehåll i livskraftiga bestånd.&lt;br&gt;Sverige har genom anslutning till Konventionen om biologisk mångfald dess-&lt;br&gt;utom förbundit sig att bevara den biologiska mångfald som finns represente-&lt;br&gt;rad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitiken är viktig för samhällets miljöpolitiska åtaganden. De gällan-&lt;br&gt;de målen för kulturmiljövården har fasdagts i riksdagens beslut om den statli-&lt;br&gt;ga kulturpolitiken år 1975. Riksdagen ansåg att ”bevarandet av den historiska&lt;br&gt;kontinuiteten i den fysiska kulturmiljön därför måste tillmätas grundläggande&lt;br&gt;betydelse för den enskildes känsla av trygghet och förankring i tillvaron.”&lt;br&gt;Dessa mål vidareutvecklades i riksdagsbeslutet (prop. 1987/88:104, bet.&lt;br&gt;1987/88:KrU21, rskr. 1987/88:390) om kulturmiljövård. Där slås fast att in-&lt;br&gt;satser skall göras för att kraftigare fästa uppmärksamheten på odlingslandska-&lt;br&gt;pets kulturvärden, eftersom kulturlandskapet förmedlar insikter om hela vårt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturella arv och om tidigare generationers villkor för liv och arbete. I budget- Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;propositionen har de senaste åren även betonats att åtgärder för att ta till vara&lt;br&gt;kulturlandskapets traditionsvärden är ett prioriterat verksamhetsområde för&lt;br&gt;kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen tillsatte en särskild utredning med uppgift att utreda&lt;br&gt;frågan om ett svenskt program för stöd enligt förordning (EEG) nr 2078/92&lt;br&gt;om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarande av landskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade sitt betänkande i juni 1994. Betänkandet låg till&lt;br&gt;grund för förra regeringens prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Euro-&lt;br&gt;peiska unionen och de förslag som redovisas där. Utredningens förslag kriti-&lt;br&gt;serades på flera punkter av remissinstanserna. Vi anser till skillnad från den&lt;br&gt;förra regeringen att de föreslagna programmen är tekniskt ogenomförbara och&lt;br&gt;inte heller ger de miljöeffekter som krävs vid ersättningar enligt reglema i&lt;br&gt;(EEG) nr 2078/92. EG-kommissionen har under hand uttryckt en negativ&lt;br&gt;ståndpunkt angående det s.k. bärkraftsprogrammet. Det skulle således vara&lt;br&gt;omöjligt att utnyttja miljöprogrammen i den omfattning som den förra rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den socialdemokratiska motionen med anledning av propositionen om&lt;br&gt;EU-medlemskap ifrågasätts den föreslagna tillämpningen av EG:s miljöpro-&lt;br&gt;gram. Förslagen innebär ett avsteg mot den princip som fastslogs i 1990 års&lt;br&gt;livsmedelspolitiska beslut att den som förorenar skall betala (Polluter Pays&lt;br&gt;Principle). Dessutom används miljöhänsyn i propositionen som täckmantel&lt;br&gt;för att maximalt utnyttja EU-bidrag i syfte att öka intäkterna till jordbruket.&lt;br&gt;Programmen för ekonomisk bärkraft och resurshushållande konventionellt&lt;br&gt;jordbruk bör därmed utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den tillämpning av det generella arealbidraget som föreslagits i&lt;br&gt;nämnda motion kommer arealbidraget i stor utsträckning att kunna ersätta bär-&lt;br&gt;kraftsprogrammet för att stödja de svagare bygderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utformning som föreslagits i prop. 1994/95:19 för stödet till eko-&lt;br&gt;logisk odling kan en jordbrukare få stöd även om bara en del av brukningsen-&lt;br&gt;heten ställs om. Det finns därmed en risk att marginella marker ställs om me-&lt;br&gt;dan intensiteten på övrig mark bibehålls eller t.o.m. ökas. Detta skulle stå i&lt;br&gt;strid med de miljömål som vi gett uttryck för i regeringsförklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att man i stället bör satsa på bevarande av hotade natur-&lt;br&gt;och kulturvärden i särskilt utsatta bygder och områden och föreslår därför åt-&lt;br&gt;gärder för bevarande av natur- och kulturmiljöer och biologisk mångfald samt&lt;br&gt;ett utökat stöd för ekologisk odling. För dessa åtgärder bör inrättas ett miljö-&lt;br&gt;program inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 för kompletterande&lt;br&gt;miljöersättning där brukaren kan betalas för produktion av kollektiva nyttig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöprogrammet bör bestå av tre delprogram för de nämnda åtgärderna.&lt;br&gt;Det första delprogrammet skall bygga på det landskapsvårdsprogram som in-&lt;br&gt;fördes i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut vars syfte är att&lt;br&gt;stödja bevarandet av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värde-&lt;br&gt;fulla odlingslandskap och naturområden. Ett andra delprogram för miljökäns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga områden skall bygga vidare på nuvarande NOLA-program och skall bestå&lt;br&gt;i att återskapa och vårda biotoper och vissa kulturmiljöer i miljökänsliga områ-&lt;br&gt;den. Programmet skall stå i överensstämmelse med inriktningen på det särskil-&lt;br&gt;da program för känsliga områden som tidigare fanns inom EU och som nu in-&lt;br&gt;fogats i rådsförordning 2078/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje delprogram skall avse stöd till ekologisk odling. Riksdagen fast-&lt;br&gt;slog vid sin behandling av prop. 1993/94:157 Stöd till ekologisk odling och&lt;br&gt;trädgårdsnäringen, m.m. att regeringen skall utarbeta ett program med målet&lt;br&gt;att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 (bet. 1993/94:&lt;br&gt;JoU22, rskr. 1993/94:272). Med de förslag till stöd för denna odling som&lt;br&gt;lämnas finns förutsättningar att nå nämnda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delprogram för landskapsvårdande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut om 1990 års nya livsmedelspolitik tillkom som en perma-&lt;br&gt;nent åtgärd en möjlighet att lämna ersättning för landskapsvårdande åtgärder i&lt;br&gt;odlingslandskapet. Ersättningen lämnas till jordbrukare och skall användas&lt;br&gt;för att bevara odlingslandskap med fastlagda natur- och kulturvärden av natio-&lt;br&gt;nellt intresse. Helhetsbilden av landskapet som kulturbärare är viktig vid val&lt;br&gt;av områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för ett miljöprogram enligt förordning (EEG) nr 2078/92 bör&lt;br&gt;det nuvarande programmet för att stödja bevarandet av vissa från miljö- och&lt;br&gt;kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden in-&lt;br&gt;ordnas och vidareutvecklas som ett delprogram. Det omfattande analys- och&lt;br&gt;inventeringsarbete som tagits fram för detta program, och som har utvecklats&lt;br&gt;vidare i utredningen om förstärkta miljöinsatser i jordbruket, bör utgöra grun-&lt;br&gt;den för utformningen av ett regelverk i överensstämmelse med nämnda förord-&lt;br&gt;ning under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att närmare utreda utformningen av programmet för tiden&lt;br&gt;efter år 1995. Utvärderingen av de program som infördes inom ramen för&lt;br&gt;1990 års livsmedelspolitiska beslut bör beaktas under arbetet med detta pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delprogram för miljökänsliga områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) infördes budget-&lt;br&gt;året 1986/87 för att betala ersättning till brukare för fortsatt bete och slåtter på&lt;br&gt;marker med dokumenterat höga naturvårdsvärden. Medlen fördelas i dag av&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk till länsstyrelserna som träffar civilrättsligt bindande&lt;br&gt;avtal med lantbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i känsliga områden bör&lt;br&gt;ett särskilt delprogram nu utformas. Det skall innehålla det nuvarande NOLA-&lt;br&gt;programmet och kan dessutom t.ex. gälla återställandet av våtmarker, gärdes-&lt;br&gt;gårdar och dikesrenar. Som förebild för de åtgärder som bör komma i fråga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör användas det särskilda program för miljökänsliga områden (Environmen- Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;tally Sensitive Areas, ESA) som tidigare fanns inom EU och som numera reg-&lt;br&gt;leras i rådsförordningen (EEG) nr 2078/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för detta delprogram bör också stöd för bevarande av utrot-&lt;br&gt;ningshotade husdjursraser införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delprogram för stöd till ekologisk odling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild ersättning bör lämnas för ekologisk odling. Ersättning lämnas till&lt;br&gt;de som helt ställerom till sådan odling. Detta innebär en förändring i förhål-&lt;br&gt;lande till den nuvarande ersättningen till ekologisk odling som lämnas även&lt;br&gt;till delvis omlagda foretag. Förslaget förutsätter således att dessa företag ock-&lt;br&gt;så ställerom resten av odlingen. Förslaget i prop. 1994/95:19 som innebär att&lt;br&gt;stöd skall kunna lämnas till endast delvis omställda företag är enligt vår me-&lt;br&gt;ning inte acceptabelt. Det föreligger en stor risk att ett sådant stöd kommer att&lt;br&gt;användas till att ställa om mer marginella marker till ekologisk odling. Samti-&lt;br&gt;digt kan jordbrukaren bibehålla eller t.o.m. öka intensiteten i odlingen på de&lt;br&gt;bättre markerna där miljöproblemen i dag är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör vi i Sverige utnyttja våra naturgivna för-&lt;br&gt;utsättningar och fördelar i jordbruksproduktionen. Till dessa hör en satsning&lt;br&gt;på ekologisk odling av kvalitetsprodukter i kontrast till den nuvarande bulk-&lt;br&gt;produktionen. Härigenom förbättras möjligheterna att utnyttja den marknad&lt;br&gt;som vi skulle få tillgång till vid ett EU-medlemskap. Vi har för avsikt att ta&lt;br&gt;initiativ till att tillsammans med näringen utarbeta en strategi för en marknads-&lt;br&gt;föring av svenska kvalitetsprodukter. Detta kommer bl.a. att kräva en för-&lt;br&gt;stärkt professionell marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för ersättningen för ekologisk odling bör ansluta till de regler för&lt;br&gt;godkännande som gäller för ekologisk produktion inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s förordning medgeratt det förutom kompensation för inkomstbortfall&lt;br&gt;lämnas ett incitament. Incitamentsdelen är en extra stimulans som bedömts&lt;br&gt;nödvändig för att få jordbrukaren att vidta den önskvärda miljöåtgärden. Ju&lt;br&gt;större risk som är förknippad med en åtgärd desto större bör incitamentet&lt;br&gt;vara. Omläggning till ekologiskt jordbruk innebär en rad osäkerhetsfaktorer.&lt;br&gt;Dels måste jordbrukaren använda sig av nya brukningsmetoder, dels måste&lt;br&gt;jordbrukaren lära sig en ny marknad. En annan faktor som innebär ett ökat&lt;br&gt;risktagande är att jordbrukaren förbinder sig att under en femårsperiod odla&lt;br&gt;ekologiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny permanent ersättning för ekologiskt jordbruk förväntas leda till att&lt;br&gt;omläggningen till ekologiskt jordbruk ökar väsentligt. Anslutningen torde en-&lt;br&gt;ligt regeringens bedömning bli störst i Norrland och i Götalands skogs- och&lt;br&gt;mellanbygder, eftersom djurproduktion är vanlig i dessa bygder. Tidigare er-&lt;br&gt;farenhet visar att omläggning till ekologiskt jordbruk är lättare för jordbrukare&lt;br&gt;med djurhållning än för renodlade växtodlingsföretag, eftersom en sådan pro-&lt;br&gt;duktionsinriktning möjliggör en bättre totalekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000&lt;br&gt;förutsätter att den ekologiskt odlade arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000&lt;br&gt;ha/år fram till år 2000. En uppföljning och utvärdering i vilken utsträckning&lt;br&gt;stödet är tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda målen bör ske två år&lt;br&gt;efter det att programmet infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin&lt;br&gt;i norra Sverige utformas så att kostnadstäckningsgraden i stort sett be-&lt;br&gt;hålls oförändrad i förhållande till 1990 års situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige&lt;br&gt;förbudgetåret 1994/95 skall få disponeras för utbetalningar av det sär-&lt;br&gt;skilda nationella stöd som förutsätts utgå vid ett medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avtalet mellan Sverige och EU inne-&lt;br&gt;bär att Sverige har möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå. Denna&lt;br&gt;form av långsiktiga stöd skall vara avsedd att säkerställa att jordbruksverksam-&lt;br&gt;het kan behållas i särskilda regioner. Stöden får även differentieras mellan re-&lt;br&gt;gioner. De regioner som omfattas av bestämmelserna är stödområdena 1-3.&lt;br&gt;Stödet får vara knutet till fysiska produktionsförhållanden eller till historiska&lt;br&gt;produktionsmönster för varje gård men inte till framtida produktion eller leda&lt;br&gt;till ökad produktion. För att behålla traditionell primärproduktion och bearbet-&lt;br&gt;ning i regionen föreslår regeringen att nationellt stöd till ett belopp av högst&lt;br&gt;600 miljoner kronor används för att komplettera de av EU medfinansierade&lt;br&gt;stödformerna. Det nationella stödet bör i huvudsak utformas som ett produk-&lt;br&gt;tionsanknutet stöd. Detta innebär effektivare styrning till stödberättigade före-&lt;br&gt;tag och en kraftig begränsning av negativa omfördelningseffekter, jämfört&lt;br&gt;med de förslag som lades fram i prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade områden.&lt;br&gt;Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag. För att utnyttja dessa stöd&lt;br&gt;krävs medfinansiering från medlemslandet. De i propositionen föreslagna åt-&lt;br&gt;gärderna inom ramen för miljöprogrammet kommer att i betydande utsträck-&lt;br&gt;ning gå till jordbruket i norra Sverige. För att betona produktuvecklingens av-&lt;br&gt;görande betydelse föreslår vi att de möjligheter som öppnas inom ramen för&lt;br&gt;EU:s bestämmelser om stöd till förädling och marknadsföring av jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter utnyttjas. Startstöd skall också kunna utgå för att gynna strukturutveck-&lt;br&gt;lingen i regionen. Vår syn på stödets uppläggning och tekniska konstruktion&lt;br&gt;skiljer sig från förslagen i prop. 1994/95:19 i första hand genom vår uppräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av det nationella stödet Utöver de här redovisade stödformerna tillkom-&lt;br&gt;mer dessutom stöd till landsbygdsutveckling i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett EU-medlemskap kommer även EU:s bestämmelser avseende areal-&lt;br&gt;bidrag att tillämpas. Vårt förslag till indelning i produktionsområden för nivå-&lt;br&gt;er på arealbidraget innebär en mindre spännvidd mellan olika produktionsom-&lt;br&gt;råden och minskar därmed eventuella svårigheter i stödområde 4. Jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige kommer genom denna åtgärd att tillföras ca 315 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Den sammantagna nettoeffekten av den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;br&gt;(CAP), i förhållande till nuvarande stöd, för jordbruket i norra Sverige beräk-&lt;br&gt;nas bli ca 230 miljoner kronor. Den gemensamma jordbrukspolitiken finansie-&lt;br&gt;ras av EU:s jordbruksbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslåratt stödet till jordbruket i norra Sverige utformas så att kostnads-&lt;br&gt;täckningsgraden i stort sett kan behållas oförändrad över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå oförändrad kostnadstäckningsgrad för budgetåret 1995/96, i&lt;br&gt;jämförelse med situationen år 1990, krävs ett totalt bidrag om ca 1,4 miljarder&lt;br&gt;kronor. Genom att utnyttja de olika stöd som nämnts ovan kan denna nivå&lt;br&gt;upprätthållas och en väsentlig del finansieras av EU:s jordbruksfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disposition av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för bidrag till jordbruket i norra Sverige kommer att&lt;br&gt;upphöra vid medlemskap i EU. Detta innebär att några pristillägg enligt nuva-&lt;br&gt;rande system för produktion efter tidpunkten för medlemskap inte kan utgå.&lt;br&gt;Vid utbetalningen av de särskilda direktbidrag som utgår inom ramen för stö-&lt;br&gt;det måste också hänsyn tas till tidpunkten från vilken ett nytt stödsystem skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anvisade anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige bör dock vid ett medlemskap få disponeras under budgetåret 1994/95&lt;br&gt;för utbetalningar av det särskilda nationella stöd som därvid förutsätts utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Omställningsprogrammets utformning vid ett EU-&lt;br&gt;medlemskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid ett EU-medlemskap skall EG:s program&lt;br&gt;för att ta jordbruksmark ur produktion tillämpas från den dag Sverige&lt;br&gt;ansluter sig till EU. Ett jordbruksföretag kan inte samtidigt delta i det&lt;br&gt;svenska omställningsprogrammet och EG:s program. Företag med om-&lt;br&gt;ställningsmark som önskar få arealbidrag m.m. enligt EG:s program in-&lt;br&gt;nan det svenska omställningsprogrammet avslutats skall återbetala del&lt;br&gt;av erhållet omställningsbidrag. Varaktighetskravet i det svenska omställ-&lt;br&gt;ningsprogrammet slopas vid ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Riksdagen gav i samband med&lt;br&gt;sin behandling av 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 10,&lt;br&gt;bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231) regeringen i uppdrag att pröva frå-&lt;br&gt;gan om en EG-anpassning av omställningsprogrammet dll EG:s program för&lt;br&gt;att ta jordbruksmark ur produktion (arealuttag). I jordbruksutskottets betänk-&lt;br&gt;ande anfördes att regeringen skulle verka för att omställningsprogrammet i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning anpassas till EG:s program. Utskottet sade sig&lt;br&gt;vara medveten om att en sådan anpassning förutsatte överväganden om både&lt;br&gt;tekniska frågor och mer övergripande ekonomisk-politiska frågor, såsom&lt;br&gt;t.ex. trädesvillkoren, varaktigheten och återbetalning av omställningsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med varaktig omställning avses i det frivilliga omställningsprogrammet att&lt;br&gt;den areal som anslutits till programmet skall ha ställts om till annan använd-&lt;br&gt;ning än traditionell livsmedelsproduktion före den 1 juli 1996 och att denna&lt;br&gt;areal under tiden fram dll detta datum inte används för odling av s.k. prisreg-&lt;br&gt;lerade grödor för livsmedelsproduktion. Från den 1 juli 1996 ställs inga krav&lt;br&gt;på omställningsarealens användning. EG:s program för arealuttag kan beskri-&lt;br&gt;vas som ett obligatoriskt program där kravet arealuttag fastställs vaije år beräk-&lt;br&gt;nat på årets odling. De till synes stora skillnaderna mellan omställningspro-&lt;br&gt;grammet och EG:s program är principiellt viktiga, men i praktiken är program-&lt;br&gt;men tämligen lika och effekten av dem blir i stort densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kraven på varaktighet, odlingsbegränsning, återbetalning och&lt;br&gt;trädesvillkor inom omställningsprogrammet bereddes med anledning av ut-&lt;br&gt;skottets betänkande inom regeringskansliet. Regeringens bedömning presente-&lt;br&gt;rades i mars 1994 i propositionen om vissa jordbrukspolitiska frågor (prop.&lt;br&gt;1993/94:236). Enligt jordbruksutskottets mening kunde något system som&lt;br&gt;objektivt sett gav absolut rättvisa knappast uppnås. Utskottet ansåg regering-&lt;br&gt;ens övervägande om återbetalningskravet vara väl avvägt. Riksdagen anslöt&lt;br&gt;sig till utskottets överväganden (bet. 1993/94:JoU26, rskr. 1993/94:326).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av förhandlingarna om medlemskap i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna mellan Sverige och EU angående villkoren för jordbrukssek-&lt;br&gt;torn för medlemskap i EU avslutades den 1 mars 1994. Överenskommelsen&lt;br&gt;innebär bl.a. att Sverige skall delta i den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;br&gt;från första dagen av ett medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär bl.a. att Sverige vid ett EU-medlemskap skall tillämpa EG:s&lt;br&gt;regelverk vad gäller krav på arealuttag och övriga villkor för arealbidrag. Den&lt;br&gt;i Sverige omställda marken kommer att räknas in i den basareal på ca 1,8 mil-&lt;br&gt;joner ha som Sverige får vid ett medlemskap. Produktion av spannmål, pro-&lt;br&gt;teingrödor (ärtor, åkerbönor och sötlupin) och oljeväxter blir berättigade till&lt;br&gt;arealbidrag under förutsättning att arealuttagsvillkoren uppfylls. Det innebär&lt;br&gt;att det för jordbrukare som ansöker om EG:s bidrag för arealbidragsberättigad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;odling infors ett individuellt krav på att ta jordbruksmark ur produktion som&lt;br&gt;står i relation till odlingen av bidragsberättigade grödor. Arealuttagskravet för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 är 15 % för roterande träda och 20 % för fast träda. Vid&lt;br&gt;ett medlemskap den 1 januari 1995 blir de svenska jordbrukarna berättigade&lt;br&gt;till dessa bidrag fr.o.m. år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukare med en bidragsberättigad odling som är mindre än ca 23 ha un-&lt;br&gt;dantas från kravet på arealuttag. Den exakta arealen för att få fullt arealbidrag&lt;br&gt;utan att behöva ta mark ur produktion beräknas utifrån regionens genomsnitt-&lt;br&gt;liga spannmålsavkastning, vilket innebär att ju lägre avkastningen är i ett om-&lt;br&gt;råde desto större areal undantas från krav på arealuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för förhandlingarna har Sverige fått ett nationellt undantag&lt;br&gt;som anger att mark inom omställningsprogrammet som används för extensivt&lt;br&gt;bete kan bli berättigad till ett årligt bidrag inom ramen för EG:s arealuttagspro-&lt;br&gt;gram. Detta gäller under en övergångsperiod av två år, dvs. den period som&lt;br&gt;var fastlagd för omställningen. Efter år 1996 kommer extensivt bete inte att&lt;br&gt;vara bidragsberättigat enligt EG:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för vegetabiliesektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett svenskt EU-medlemskap kommer Sverige att införa ett arealuttagspro-&lt;br&gt;gram i enlighet med EG:s regelverk. Detta innebär att jordbrukare som önskar&lt;br&gt;få arealbidrag enligt EG:s regler också måste uppfylla de arealuttagsvillkor&lt;br&gt;som gäller. De jordbrukare som önskar kvarstå i det svenska omställningspro-&lt;br&gt;grammet skall få göra detta. Denna mark kan emellertid inte tillgodoräknas&lt;br&gt;som arealuttag. Någon möjlighet att samtidigt ha mark i det svenska program-&lt;br&gt;met och i EG:s program skall emellertid inte medges. Jordbrukare som nu del-&lt;br&gt;tar i det svenska omställningsprogrammet kan utnyttja omställd mark som&lt;br&gt;arealuttag enligt EG:s program under förutsättning att användningen står i&lt;br&gt;överensstämmelse med EG:s regler. Ett undantag har medgetts för mark som&lt;br&gt;utnyttjas för extensivt bete inom ramen för det svenska programmet. Under&lt;br&gt;en tvåårsperiod kan sådan mark klassas som jordbruksmark tagen ur produk-&lt;br&gt;tion enligt EG:s program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på varaktig omställning slopas. I det fall jordbrukare önskar lämna&lt;br&gt;det svenska omställningsprogrammet för att få EG:s areal- och arealuttagsbi-&lt;br&gt;drag skall emellertid återbetalning ske med en viss del av lämnat omställningsbi-&lt;br&gt;drag. För de jordbrukare som inte lämnar det svenska omställningsprogram-&lt;br&gt;met gäller fortfarande varaktighetskravet. Dessa jordbrukare kan emellertid&lt;br&gt;välja att efter den svenska omställningsperiodens slut ansluta sin mark till&lt;br&gt;EG:s program. För mark som varaktigt ställs om till skogs- och våtmarker&lt;br&gt;inom omställningsprogrammet och som inte kan få arealbidrag enligt EG:s&lt;br&gt;regler, bör inget krav på återbetalning ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag utgör drygt 360 000 ha av svensk åkermark omställd mark. Arealut-&lt;br&gt;tagskravet för Sverige inom ramen för EG:s jordbrukspolitiska reform torde&lt;br&gt;bli ca 250 000 ha. De jordbrukare som anslöt mark till omställningsprogram-&lt;br&gt;met år 1991 fick i genomsnitt ca 9 000 kr per ha. Ett villkor för omställnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd är att jordbrukaren inte producerar produkter som konkurrerar med be-&lt;br&gt;fintlig livsmedelsproduktion under budgetåren 1991/92-1995/96. De som&lt;br&gt;överför omställd mark till EG:s program bör därmed bli återbetalningsskyl-&lt;br&gt;diga med ett belopp som motsvarar den tid som återstår av omställningsperio-&lt;br&gt;den. Om en jordbrukare väljer att gå in i EG:s program år 1995 innebär det att&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten uppgår till 3 600 kr per ha i genomsnitt om mar-&lt;br&gt;ken anmäldes till omställningsprogrammet år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på när mark anslöts till omställningen bör således följande återbe-&lt;br&gt;talningskrav gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År för in-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av utbetalt omställningsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;träde i om-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur omställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ställningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En jordbrukare måste anmäla utträdet ur den svenska omställningen före&lt;br&gt;ett visst datum. Återbetalningen bör ske i samband med att jordbrukaren erhål-&lt;br&gt;ler arealersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har beslutat om två väsentliga förändringar för sitt arealuttagsprogram&lt;br&gt;sedan det infördes sommaren 1992. Dels har man beslutat höja ersättningen&lt;br&gt;för arealer i programmet, dels har man beslutat om en väsentligt större flexibi-&lt;br&gt;litet vad gäller maximal uttagsareal. Det är nu tillåtet att ansluta en större andel&lt;br&gt;än 15 %. Det innebär att samtliga jordbrukare får fullt bidrag för uttagen mark&lt;br&gt;som inte omfattar större areal än jordbrukarens odling av övriga arealbidrags-&lt;br&gt;berättigade grödor, dvs. spannmål, proteingrödor och oljeväxter. I de fall ett&lt;br&gt;extra uttagskrav införts som sanktion efter överskridande av basarealen räk-&lt;br&gt;nas även denna uttagsareal in i arealen arealbidragsberättigade grödor. De jord-&lt;br&gt;brukare som har haft större areal ansluten till omställningsprogrammet och&lt;br&gt;som övergår till EG:s program kan få arealuttagsbidrag för hela den tidigare&lt;br&gt;omställningsarealen. Den uttagsareal som överstiger odlingen av spannmål&lt;br&gt;m.m. får emellertid en reducerad ersättning som motsvarar ca 70 % av nor-&lt;br&gt;malt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att påpeka att det även fortsättningsvis är möjligt för jordbru-&lt;br&gt;kare att fullfölja omställningsprogrammet till den 1 juli 1996. Detta är av bety-&lt;br&gt;delse för de jordbrukare som inte har en produktion på omställningsmarken&lt;br&gt;som är bidragsberättigad inom ramen för EG:s jordbrukspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Administrativa effekter av ett EU-medlemskap ^P- 1994/95:75&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelserna får det administrativa ansva-&lt;br&gt;ret för flertalet EU-stöd inom Jordbruksdepartementets område. Statens&lt;br&gt;jordbruksverk och Fiskeriverket skall svara för samtliga utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlem-&lt;br&gt;skap i Europeiska unionen m.m. redovisat en rad principiella ställningstagan-&lt;br&gt;den som rör ansvarsfördelning, anslagskonstruktioner och betalningsström-&lt;br&gt;mar. Viktiga utgångspunkter är att de administrativa och tekniska lösningar&lt;br&gt;som utformas vid ett medlemskap skall utgå från den traditionella svenska an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan departement och ämbetsverk samt att det s.k. återflö-&lt;br&gt;det från EU är att betrakta som statliga medel. Detta innebär bl.a. att ansvaret&lt;br&gt;för att administrera stöd och bidrag från EG:s budget, som på nationell nivå&lt;br&gt;tillkommer staten, bör föras ut på berörda förvaltningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Jordbruksdepartementets område berörs främst Statens jordbruks-&lt;br&gt;verk och Fiskeriverket av övergången till den gemensamma jordbrukspoliti-&lt;br&gt;ken. Vidare berörs länsstyrelserna samt Riksantikvarieämbetet och Statens na-&lt;br&gt;turvårdsverk. De förslag till ansvarsfördelning som lämnas nedan avser i förs-&lt;br&gt;ta hand förhållandena under år 1995. Det kan därefter bli nödvändigt, efter&lt;br&gt;det att erfarenheter vunnits av att tillämpa den gemensamma jordbrukspoliti-&lt;br&gt;ken, justera ansvarsfördelningen i syfte att uppnå bästa möjliga effektivitet ur&lt;br&gt;administrativ synpunkt. De förslag vi lägger i det följande utgår därför från en&lt;br&gt;kombination av mer långsiktigt syftande principer för arbetsfördelning mellan&lt;br&gt;departement, myndigheter och länsförvaltning och en kortsiktig strävan att en-&lt;br&gt;dast i begränsad utsträckning förändra den existerande myndighetsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att handläggning-&lt;br&gt;en av olika bidrag läggs så nära de berörda som möjligt. Den fysiska kontrol-&lt;br&gt;len bör också skötas på regional nivå. Detta innebär en förskjutning av ansva-&lt;br&gt;ret till länsnivå. Samtidigt bör de tekniska systemlösningarna vara enhetliga&lt;br&gt;och antalet utbetalningsställen nedbringas. Möjligheterna för ansvariga myn-&lt;br&gt;digheter att rapportera till riksredovisningen skall tillgodoses. Dessa krav har&lt;br&gt;tillgodosetts i den modell för ansvarsfördelning som beskrivs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk och Fiskeriverket får ett primäransvar som utbetal-&lt;br&gt;ningsmyndigheter. I Jordbruksverkets fall innebär detta att samtliga utbetal-&lt;br&gt;ningar till jordbrukare sker genom ett centralt ADB-system som verket ansva-&lt;br&gt;rar för. Vidare ansvarar verket för handläggning av ärenden som berör inter-&lt;br&gt;vention och exportbidrag. Övriga ärenden handläggs av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen överför medlen som skall ställas till den svenska statens&lt;br&gt;förfogande till ett centralt konto i Riksbanken. Medlen skall därefter överföras&lt;br&gt;till de utbetalningsansvariga myndigheterna. Regeringen kommer senare att&lt;br&gt;bestämma de närmare formerna för detta förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket ges i uppdrag att stärka myndighetens intemrevision vil-&lt;br&gt;ken skall bedriva intem revision av EU-stöd inom alla berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna ansvarar primärt för den fysiska kontrollen i samband med Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;samtliga EU-stöd. Riksrevisionsverket ansvarar för den externa revisionen i&lt;br&gt;vilken ingår att granska kvaliteten på berörda myndigheters interna kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. vad gäller intem revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbetalande myndigheterna skall svara för att den återrapportering dll&lt;br&gt;kommissionen som ankommer på dessa enligt EG:s regelverk utförs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Lagstiftningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar&lt;br&gt;inom den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett medlemskap i EU innebär att EG:s förord-&lt;br&gt;ningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken blir direkt tillämpliga&lt;br&gt;i Sverige. För att EG:s politik på området skall kunna verkställas införs&lt;br&gt;två särskilda bemyndigandelagar som kompletterar förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1994/95:19 Sveriges med-&lt;br&gt;lemskap i Europeiska unionen Del 1 beskrivs i avsnitt 22 konsekvenserna på&lt;br&gt;jordbruksområdet av ett medlemskap i EU. I samma proposition Del 2, bil. 9,&lt;br&gt;lämnas en utförlig beskrivning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, dvs.&lt;br&gt;dels pris- och marknadsregleringen, dels strukturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ett EU-medlemskap lämnas inte några förslag till lag-&lt;br&gt;stiftning på jordbruksområdet. I stället uttalas i propositionen regeringens av-&lt;br&gt;sikt att i det avseendet återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har givits en exklusiv behörighet att förverkliga målen för jordbrukspoli-&lt;br&gt;tiken. Medlemsstaterna kan inte driva en nationell jordbrukspolitik eller utfär-&lt;br&gt;da nationella föreskrifter på områden som har reglerats av gemenskapen. EG:s&lt;br&gt;jordbrukspolitik regleras i huvudsak genom förordningar. Dessa kommer vid&lt;br&gt;ett svenskt medlemskap i EU att bilda kärnan i den jordbrukslagstiftning som&lt;br&gt;skall gälla i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelsystem som är uppbyggt på grundval av Romfördragets jord-&lt;br&gt;bruksbestämmelser, dvs. artiklarna 38-43, är mycket omfattande och svår-&lt;br&gt;överskådligt. Det finns 19 grundläggande förordningar om marknadsregle-&lt;br&gt;ring i fråga om olika jordbruksprodukter. För miljö- och strukturstöden finns&lt;br&gt;ett tiotal grundläggande förordningar. Dessa grundförordningar är i regel änd-&lt;br&gt;rade ett stort antal gånger. Grundförordningarna kompletteras av omkring&lt;br&gt;1 000 mer eller mindre viktiga tillämpningsförordningar. Av dessa är om-&lt;br&gt;kring 400 rådsförordningar och återstoden kommissionsförordningar. Till det-&lt;br&gt;ta kommer att det vaije år utfärdas mellan 3 000 och 4 000 kommissionsför-&lt;br&gt;ordningar i vilka det fastställs bl.a. importavgifter och exportbidrag. EG-rät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten utgörs emellertid inte bara av olika typer av rättsakter utan också av avgö-&lt;br&gt;randen från EG-domstolen. På jordbruksområdet finns omkring 900 dom-&lt;br&gt;stolsutslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad nyss sagts utgörs huvuddelen av EG:s reglering på jordbruks-&lt;br&gt;området av förordningar. Av artikel 189 i Romfördraget följer att en förord-&lt;br&gt;ning skall ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt&lt;br&gt;tillämplig i vaije medlemsstat. Av detta följer att förordningarna i deras gemen-&lt;br&gt;skapsrättsliga form omedelbart och ord för ord skall tillämpas av medlemssta-&lt;br&gt;ternas förvaltningsmyndigheter utan någon särskild inkorporerings- eller&lt;br&gt;transformationsåtgärd. Utgångspunkten är t.o.m. att de inte får transformeras&lt;br&gt;till eller inkorporeras i den nationella rätten. EG-domstolen har nämligen sla-&lt;br&gt;git fast att förordningar inte får införlivas i nationell rätt eftersom detta skulle&lt;br&gt;kunna skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte desto mindre kan förordningar föranleda att svenska föreskrifter på oli-&lt;br&gt;ka konstitutionella nivåer måste meddelas. En förordning kan t.ex. innehålla&lt;br&gt;förpliktelser för Sverige att besluta om utfyllande bestämmelser. Förordning-&lt;br&gt;ar kan också förutsätta att svenska myndigheter meddelar sådana föreskrifter.&lt;br&gt;Svenska föreskrifter kan följaktligen behöva utfärdas för att fylla ut luckor i&lt;br&gt;en EG-förordning eller reglera administrativa åtgärder som är nödvändiga för&lt;br&gt;att förordningen skall kunna få verkningar på det nationella planet. Ett annat&lt;br&gt;viktigt exempel på att en förordning kan kräva svensk lagstiftning är att den&lt;br&gt;förutsätter straffsanktioner. Endast undantagsvis innehåller EG:s förordning-&lt;br&gt;ar på jordbruksområdet några sanktionsbestämmelser. Att en förordning skall&lt;br&gt;kompletteras med nationella regler om straff kan antingen framgå av själva för-&lt;br&gt;ordningstexten eller vara en följd av samarbetsförpliktelsen i artikel 5 i Rom-&lt;br&gt;fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa områden t.ex. när det gäller direktbidragen till jordbrukare finns&lt;br&gt;dock s.k. administrativa sanktioner som följer direkt av EG:s förordningar.&lt;br&gt;En sådan sanktion kan innebära att om en jordbrukare lämnar felaktiga uppgif-&lt;br&gt;ter, vårdslöst eller medvetet, om arealstorlek eller antalet stödberättigade djur,&lt;br&gt;gör den utbetalande myndigheten ett avdrag från det bidragsbelopp som jord-&lt;br&gt;brukaren annars skulle få. Avdraget beräknas efter hur mycket den felaktiga&lt;br&gt;uppgiften procentuellt avviker från den korrekta. Vid stora avvikelser eller&lt;br&gt;uppsåtligt felaktiga uppgifter kan en bidragstagare uteslutas från ett stödpro-&lt;br&gt;gram under en viss period. Ett annat exempel på administrativ sanktion är för-&lt;br&gt;verkande av säkerhet som ställts i samband med exportbidrag. De administra-&lt;br&gt;tiva sanktionerna påverkar inte nationella regler om straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningar skall enligt artikel 191 i Romfördraget offentliggöras i Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas officiella tidning (EGT). Detta sker på alla officiella&lt;br&gt;EG-språk. Vid ett svenskt medlemskap blir således EGT en författningssam-&lt;br&gt;ling som kommer att publiceras också på det svenska språket. En förordning&lt;br&gt;träder i kraft tjugo dagar efter publiceringen om den inte innehåller särskilda&lt;br&gt;ikraftträdandebestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras priserna på jordbruksprodukter av lagen (1990:615) om&lt;br&gt;avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. och lagen (1990:616) om införan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av lagen på vissa jordbruksprodukter m.m. med tillhörande förordningar.&lt;br&gt;De båda lagarna är en del av 1990 års livsmedelspolitiska beslut som i huvud-&lt;br&gt;sak innebar slopande av de intema marknadsregleringarna. Den förstnämnda&lt;br&gt;lagen innehåller bemyndiganden for att ta ut införselavgifter, fettvaruavgifter&lt;br&gt;och avgifter för att utjämna industrins kostnader för råvaror. I lagen finns ock-&lt;br&gt;så bestämmelser om skyldighet för slakterier m.fl. företag att betala ut pris-&lt;br&gt;stöd. I den nämnda införandelagen finns bestämmelser om avveckling av den&lt;br&gt;intema prisregleringen under ett antal år vad gäller vissa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. kompletteras av&lt;br&gt;lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden.&lt;br&gt;I den lagen fmns bestämmelser om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet Med stöd av lagen får uppgifter samlas in bl.a. för att be-&lt;br&gt;lysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avreglering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende föreslår regeringen en lag om EG:s förordningar&lt;br&gt;om jordbruksprodukter och en lagom EG:s förordningar om miljö- och struk-&lt;br&gt;turstöd. Som nämnts inledningsvis kommer vid ett EU-medlemskap den in-&lt;br&gt;hemska regleringen på jordbruksområdet att ersättas av EG:s förordningar.&lt;br&gt;Förordningarna blir direkt tillämpliga i Sverige. Som redan nämnts finns det&lt;br&gt;emellertid ett behov av att komplettera dessa förordningar i vissa avseenden.&lt;br&gt;De föreslagna lagarna skall ge stöd för en sådan reglering. Regleringen be-&lt;br&gt;hövs för att EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna verkställas i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kompletteringsbehov som finns när det gäller EG:s förordningar om&lt;br&gt;jordbruksprodukter är främst bestämmelser som har karaktär av verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter. I begränsad omfattning behövs emellertid också kompletteran-&lt;br&gt;de regler av annat slag. I vissa fall anges det i en förordning att det skall eller&lt;br&gt;får finnas nationella bestämmelser som i materiellt avseende fyller ut förord-&lt;br&gt;ningen. Utrymmet för sådana nationella bestämmelser är väl avgränsat i för-&lt;br&gt;ordningarna. För sådana föreskrifter behöver regeringen riksdagens bemyndi-&lt;br&gt;gande. För att ge en samlad bild av vilka föreskrifter som behövs som kom-&lt;br&gt;plettering till förordningarna bör det i lagen om EG:s förordningar om jord-&lt;br&gt;bruksprodukter tas in också ett bemyndigande för regeringen att meddela verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter, något som i och för sig inte kräver särskilt lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver börden föreslagna lagen om EG:s förordningarom jordbruks-&lt;br&gt;produkter innehålla bestämmelser om uppgiftsskyldighet för näringsidkare,&lt;br&gt;om tillsyn och kontroll, om avgifter för tillsyn, om ränta och om straff och&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den föreslagna lagen om EG:s förordningar om jord-&lt;br&gt;bruksprodukter införs bör lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruks-&lt;br&gt;produkter m.m. och lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om&lt;br&gt;avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. upphävas. Lagen (1992:888) om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden kommer delvis att er-&lt;br&gt;sättas av bestämmelser i den föreslagna lagen. Regeringen avser att senare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i uppgiftsskyldighetsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd är behovet av&lt;br&gt;kompletterande nationella föreskrifter mera begränsat. I den föreslagna lagen&lt;br&gt;om dessa förordningar bör det finnas bestämmelser om tillsyn och kontroll,&lt;br&gt;om ränta och om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde för lagarna på jordbruksområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagarnas tillämpningsområden avgränsas till&lt;br&gt;att gälla komplettering av EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pris- och marknadsreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. miljö- och strukturstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet förden föreslagna lagen anges genom en uppräkning av&lt;br&gt;de grupper EG-förordningar som skall kompletteras med stöd av eller genom&lt;br&gt;lagen. De aktuella författningarna ges i lagen den sammanfattande beteckning-&lt;br&gt;en ”EG:s förordningar om jordbruksprodukter”. Till skillnad från vad som är&lt;br&gt;fallet med Romfördraget omfattar lagens begrepp ”jordbruksprodukter” inte&lt;br&gt;fiskprodukter. De fem grupperna förordningar som faller inom lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde är EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- marknadsreglering av jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produkter som omfattas av Romfördragets bilaga II men som inte omfattas&lt;br&gt;av någon marknadsreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produkter som har framställts av jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekonomiska&lt;br&gt;förhållanden i jordbruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningarna om marknadsreglering, dvs. den första gruppen förord-&lt;br&gt;ningar, utgör kärnan i EG:s jordbrukspolitiska system. Praktiskt taget alla&lt;br&gt;jordbruksprodukter är föremål för marknadsreglering. De för svensk del vikti-&lt;br&gt;gaste marknadsregleringarna har beskrivits i prop. 1994/95:19 Sveriges med-&lt;br&gt;lemskap i Europeiska unionen Del 2, bil. 9. Därutöver finns sådana reglering-&lt;br&gt;ar i fråga om bl.a. vin, tobak och humle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen förordningar avser produkter som omfattas av bilaga II&lt;br&gt;i Romfördraget men som inte omfattas av någon marknadsreglering. Enligt ar-&lt;br&gt;tikel 38 i Romfördraget avses med jordbruksprodukter jordens, boskapssköt-&lt;br&gt;selns och fiskets produkter samt produkter i första bearbetningsledet som har&lt;br&gt;direkt samband med de nyssnämnda produkterna. En lista över produkterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i bilaga II i fördraget. Som exempel på förordningar som hör till grup-&lt;br&gt;pen kan nämnas förordningar om potatis, ärtor och bönor. Förordningarna&lt;br&gt;kan bl.a. innehålla kvalitets- och handelsbestämmelser. Gruppen omfattar en-&lt;br&gt;dast ett fåtal förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gruppen förordningar om produkter som har framställts av jordbruks-&lt;br&gt;produkter hör EG:s förordningar om råvarukostnadsutjämning. Det är fråga&lt;br&gt;om bearbetade produkter som inte omfattas av bilaga II till Romfördraget.&lt;br&gt;Hur det svenska systemet för råvarukostnadsutjämning förhåller sig till EG:s&lt;br&gt;motsvarande system har beskrivits i prop. 1991/92:170 Europeiska ekonomis-&lt;br&gt;ka samarbetsområdet, bil. 8, och i prop. 1994/95:19, bil. 9. De viktigaste för-&lt;br&gt;ordningarna på området är rådets förordning (EG) nr 3448/93 om systemet&lt;br&gt;för handeln med vissa varor som framställs genom förädling av jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter, rådets förordning (EG) nr 1222/94 om gemensamma tillämpningsfö-&lt;br&gt;reskrifter för ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga II ull för-&lt;br&gt;draget samt om kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen och rådets för-&lt;br&gt;ordning (EG) nr 1294/94 om tillämpningsföreskrifter för systemet för han-&lt;br&gt;deln med vissa varor som framställs genom förädling av jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen förordningar om uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhål-&lt;br&gt;landen och driftsekonomiska förhållanden i jordbruket utgörs i huvudsak av&lt;br&gt;rättsakter om statistikinsamling. Antalet grundförordningar på området är ca&lt;br&gt;20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista gruppen förordningar behandlar det agromonetära systemet. Alla&lt;br&gt;priser på jordbruksprodukter och stödbelopp inom den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken som direkt eller indirekt grundar sig på artikel 43 i Romfördra-&lt;br&gt;get anges i den europeiska valutaenheten ECU. Med hänsyn till att den gemen-&lt;br&gt;samma jordbrukspolitiken i väsentliga delar genomförs av nationella myndig-&lt;br&gt;heter i de olika medlemsländernas valutor måste belopp som anges i ECU räk-&lt;br&gt;nas om till dessa valutor. Det agromonetära systemet, som är EG:s växelkurs-&lt;br&gt;system för bl.a. jordbrukssektorn, är avsett att fördröja effekterna av valuta-&lt;br&gt;kursförändringar. Utan detta system skulle beloppen i nationell valuta föränd-&lt;br&gt;ras omedelbart. Systemet regleras av rådets förordning (EEG) nr 3813/92 om&lt;br&gt;den räkneenhet och de omräkningskurser som skall tillämpas inom den ge-&lt;br&gt;mensammajordbrukspolitiken och av kommissionens förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1068/93 om föreskrifter för fastställelse och tillämpning av jordbruksomräk-&lt;br&gt;ningskursema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen om EG :s förordningar om miljö- och strukturstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grupper av förordningar som faller inom lagens tillämpningsområde är&lt;br&gt;EG:s förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till miljövänliga brukningsmetoder inom lantbruket och bevarande av&lt;br&gt;odlingslandskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till förtidspensionering av jordbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till bearbetning av och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättring av strukturen inom jordbruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till landsbygdsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste inslagen i EG:s strukturpolitik och de olika stöden har beskri-&lt;br&gt;vits i prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Del 2,&lt;br&gt;bil. 9. Det har inte förutsatts att samtliga stöd som är tillåtna inom EU skall&lt;br&gt;tillämpas i Sverige. Vissa av stöden brukar kallas obligatoriska stöd. Det inne-&lt;br&gt;bär att medlemsländerna enligt EG-förordningen i fråga är skyldiga att intro-&lt;br&gt;ducera stödet. Miljöstödet är exempel på ett obligatoriskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om pris- och marknadsregleringarna traditionellt varit och alltjämt är&lt;br&gt;det viktigaste inslaget i den gemensamma jordbrukspolitiken har strukturpro-&lt;br&gt;grammen ökat i betydelse under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller miljö- och strukturstöden fastställs genom EG-förordningar-&lt;br&gt;na främst riktlinjer och ramar, t.ex. syftet med stödet, grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningar för att stödet skall kunna lämnas och högsta tillåtna stödbelopp. Det&lt;br&gt;ankommer vanligen på medlemslandet att utifrån EG:s ramregler och nationel-&lt;br&gt;la jordbrukspolitiska ambitioner besluta om hur stödformerna skall tillämpas i&lt;br&gt;det egna landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningarna om stöden kräver vanligtvis att en plan eller ett program&lt;br&gt;upprättas som beskriver hur stödet skall användas. Programmet skall under-&lt;br&gt;ställas EG-kommissionen för godkännande. Samtidigt skall de nationella före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för att införa stödet tillställas kommissionen för gransk-&lt;br&gt;ning. Syftet med granskningen är att kontrollera att stöden införs på ett sätt&lt;br&gt;som inte strider mot EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande beskrivs de olika grupperna stödförordningar som skall om-&lt;br&gt;fattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De grundläggande förordningarna om stöd till miljövänliga brukningsmeto-&lt;br&gt;der inom lantbruket och bevarande av odlingslandskapet, s.k. miljöstöd,&lt;br&gt;är rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktions-&lt;br&gt;metoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och natur-&lt;br&gt;vårdskraven och kommissionens förordning (EEG) nr 2062/93 av den 27&lt;br&gt;juli 1993 om närmare bestämmelser för finansiell övervakning av program&lt;br&gt;som godkänts enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om produktions-&lt;br&gt;metoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och natur-&lt;br&gt;vårdskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket regleras i huvudsak av rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsord-&lt;br&gt;ning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket och kommissionens&lt;br&gt;förordning (EG) nr 1054/94 av den 5 maj 1994 om närmare bestämmelser&lt;br&gt;för finansiell övervakning av program godkända genom förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 2080/92 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder&lt;br&gt;inom jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Rådets förordning (EEG) nr 2079/92 av den 30 juni 1992 om införande av&lt;br&gt;en stödordning i gemenskapen för förtidspensionering från jordbruk inne-&lt;br&gt;håller regler om stöd till förtidspensionering. Tillämpningsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i kommissionens förordning (EEG) nr 2061/93 av den 27 juli 1993 Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;om tillämpningsföreskrifter for finansiell tillsyn av program som godkänts&lt;br&gt;enligt rådets förordning (EEG) nr 2079/92 om införande av en gemenskaps-&lt;br&gt;ordning för stöd till förtidspensionering från jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter ut-&lt;br&gt;går enligt rådets förordningar (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om&lt;br&gt;förbättring av villkoren för förädling och saluföring av jordbruksprodukter&lt;br&gt;och nr 867/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbet-&lt;br&gt;ning och saluföring av skogsbruksprodukter. Urvalskriterier för investe-&lt;br&gt;ringar inom sektorerna finns i kommissionens beslut av den 22 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stöd till förbättring av strukturen inom jordbruket regleras i huvudsak av&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättring av&lt;br&gt;jordbruksstrukturemas effektivitet. Förordningen omfattar ett flertal olika&lt;br&gt;stöd, t.ex. investeringsstöd, startstöd till yngre jordbrukare, stöd till fort-&lt;br&gt;bildning av jordbrukare, startstöd till nya konsulent- eller konsultföretag el-&lt;br&gt;ler avbytarorganisationer och stöd till övergång till bokföringsmässig redo-&lt;br&gt;visning. I samma förordning regleras också utformningen av stödet till&lt;br&gt;mindre gynnade områden. Det är i huvudsak fråga om kompensationsstöd&lt;br&gt;i form av areal- och djurbidrag eller förmånligare villkor för investeringsbi-&lt;br&gt;drag. Avgränsningen av vad som är att anse som mindre gynnade områden&lt;br&gt;görs däremot i rådets direktiv 75/268/EEG av den 28 april 1975 om jord-&lt;br&gt;bruk i bergsområden och i vissa mindre gynnade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Stöd till landsbygdsutveckling, s.k. 5b-stöd, regleras i huvudsak genom&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den 20 juli 1993 om ändring av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet&lt;br&gt;samt om samordning av deras verksamheter dels inbördes, dels med Euro-&lt;br&gt;peiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behovet av nationella föreskrifter på jordbruksområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer bemyndigas att i fråga om EG:s förordningar om jord-&lt;br&gt;bruksprodukter, i den utsträckning förordningarna tillåter det, meddela&lt;br&gt;kompletterande föreskrifter och verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EG:s förordningar om jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter kommer i alla sina enskildheter att gälla som svensk rätt fr.o.m. dagen&lt;br&gt;för Sveriges medlemskap i EU. För att vissa förordningar skall kunna tilläm-&lt;br&gt;pas förutsätts emellertid kompletterande nationella föreskrifter. Komplettering-&lt;br&gt;arna kan vara av i huvudsak två olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första kategori utfyllande regler blir aktuella om det av förordningen&lt;br&gt;framgår att medlemsstaten skall eller får meddela nationella föreskrifter för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i något avseende reglera de frågor som omfattas av förordningen. Ett exempel&lt;br&gt;på sådan förutsatt utfyllnad är när det i förordningen (EEG) nr 3950/92 av&lt;br&gt;den 29 december 1992 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för&lt;br&gt;mjölk och mjölkprodukter hänvisas till att överlåtelse av kvoter skall regleras i&lt;br&gt;nationella bestämmelser. Ett annat exempel är förordningen (EEG) nr 3886/&lt;br&gt;92 som gäller bidragssystemen för nötkött i vilken det förutsätts att medlems-&lt;br&gt;staterna meddelar föreskrifter bl.a. om det nationella administrativa dokument&lt;br&gt;som skall åtfölja vaije bidragsberättigat djur. Ytterligare exempel på utfyllan-&lt;br&gt;de regler är föreskrifter om märkning av paketerade frukter och grönsaker lik-&lt;br&gt;som föreskrifter om kvalitetskontroll av frukt och grönt. Föreskrifter om god-&lt;br&gt;kännande av producentorganisationer och föreskrifter om villkor för interven-&lt;br&gt;tion, prisstöd och privat lagring hör också hit. Ett annat slag av utfyllnadsreg-&lt;br&gt;ler är föreskrifter om undantag från en förordning. Exempel på detta är att&lt;br&gt;medlemsländerna enligt förordningen (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972&lt;br&gt;om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker&lt;br&gt;får göra undantag från kravet att uppfylla EG:s kvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen kompletteringsbestämmelser utgörs av verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter till förordningarna. Marknadsregleringarna innebär en rad admi-&lt;br&gt;nistrativa åtgärder som kan kräva nationella föreskrifter. Det kan gälla före-&lt;br&gt;skrifter om hur ansökningar skall utformas och inom vilken tid ansökan skall&lt;br&gt;lämnas. Ett annat exempel är föreskrifter om i vilken form säkerhet skall stäl-&lt;br&gt;las, t.ex. vid ansökan om exportbidrag. Exempel på förordningsbestämmel-&lt;br&gt;ser som kan behöva förses med verkställighetsföreskrifter är bestämmelser&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- importavgifter och andra avgifter som skall betalas när jordbruksprodukter&lt;br&gt;fors in i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- importlicenser och exportlicenser för jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säkerhet som skall ställas för att garantera att beviljade licenser utnyttjas på&lt;br&gt;det sätt som förutsatts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbetalning av exportbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvotering av export och import och av produktionen av jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intervention av jordbruksprodukter och utförsäljning av interventionslager.&lt;br&gt;När det gäller EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd finns ett stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av nationella föreskrifter. För att detta behov skall kunna tillgodoses be-&lt;br&gt;hövs emellertid inte något lagstöd med hänsyn ull att det är fråga om gynnan-&lt;br&gt;de föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet för näringsidkare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer bemyndigas i lagen om EG:s förordningar om jordbruks-&lt;br&gt;produkter att meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare som&lt;br&gt;tar befattning med sådana produkter att lämna uppgifter om produktion,&lt;br&gt;inköp, försäljning, import och export och andra förhållanden av betydel-&lt;br&gt;se för tillämpningen av förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att EG:s jordbrukspolitik i fråga&lt;br&gt;om marknadsregleringarna skall kunna administreras är medlemsstaterna skyl-&lt;br&gt;diga att förse EG-kommissionen och andra EG-organ med uppgifter om mark-&lt;br&gt;nadsförhållandena ide enskilda medlemsländerna. Uppgiftsskyldigheten, som&lt;br&gt;är omfattande, gäller bl.a. uppgifter om priser på jordbruksprodukter och pro-&lt;br&gt;duktionsmedel samt uppgifter om import och export av sådana produkter. I&lt;br&gt;medlemsstaterna måste därför uppgifter samlas in från näringsidkare som pro-&lt;br&gt;ducerar eller handlar med jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motsvarande uppgiftsbehov finns för att vår nuvarande jordbrukspris-&lt;br&gt;reglering skall kunna administreras. Detta behov tillgodoses genom den upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet som är föreskriven i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;på jordbrukets och fiskets områden och den till lagen hörande förordningen.&lt;br&gt;Enligt den lagstiftningen är näringsidkare som tar befattning med jordbruks-&lt;br&gt;varor skyldiga att lämna uppgifter om bl.a. import, export, inköp och försälj-&lt;br&gt;ning av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EU-medlemskap innebär följaktligen inte behov av någon principiellt&lt;br&gt;ny uppgiftsinsamling. Det lagstöd som behövs för att kräva in i uppgifterna&lt;br&gt;måste emellertid anpassas till det ändrade ändamålet med uppgiftsinhämtan-&lt;br&gt;det. Av den nyssnämnda lagen framgår att uppgifter tas in närmast för att be-&lt;br&gt;lysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avregleringen&lt;br&gt;på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som behövs vid ett medlemskap bör liksom den nu-&lt;br&gt;varande skyldigheten gälla näringsidkare som tar befattning med jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter. Liksom hittills bör de uppgifter som skall samlas in gälla produktion,&lt;br&gt;inköp, försäljning, import och export av jordbruksprodukter. I stället för att&lt;br&gt;därutöver gälla sådana uppgifter som behövs för att bl.a. belysa förhållanden&lt;br&gt;på livsmedelsområdet bör emellertid insamlingsbehovet avgränsas till att gälla&lt;br&gt;uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av EG:s förordningar om jord-&lt;br&gt;bruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en samlad reglering av den komplettering som behövs&lt;br&gt;till EG:s förordningar på jordbruksområdet bör ett bemyndigande för före-&lt;br&gt;skrifter om uppgiftsinsamling tas in i den nya lagen. Om en sådan reglering in-&lt;br&gt;nebär att vissa bestämmelser i lagen om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och&lt;br&gt;fiskets områden bör hävas bör bli föremål för ytterligare överväganden. Re-&lt;br&gt;geringen avser att i den frågan återkomma till riksdagen vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn och kontroll på jordbruksområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De myndigheter som utövar tillsyn över ef-&lt;br&gt;terlevnaden av EG:s förordningar om jordbruksprodukter och EG:s&lt;br&gt;förordningar om miljö- och strukturstöd och de nationella föreskrifter&lt;br&gt;som ansluter till förordningarna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reg-&lt;br&gt;lerna i förordningarna och föreskrifterna skall efterlevas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha rätt till tillträde till områden och utrymmen som används i sam-&lt;br&gt;band med hantering av jordbruksprodukter och där göra under-&lt;br&gt;sökningar och ta prov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ha rätt att få de handlingar och upplysningar som behövs för till-&lt;br&gt;synen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kunna ta ut avgift för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s inspektörer skall ha rätt att medverka vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar emot stöd eller betalar avgifter enligt EG:s förordningar&lt;br&gt;om jordbruksprodukter skall kunna åläggas att föra anteckningar om&lt;br&gt;mottaget stöd och betalda avgifter, liksom att under viss tid bevara an-&lt;br&gt;teckningarna och andra handlingar av betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter skall kunna meddelas om hur tillsynen och kontrollen&lt;br&gt;skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En anslutning till EG:s jordbrukspo-&lt;br&gt;litik innebär en mer omfattande och mer komplicerad reglering, med avseende&lt;br&gt;både på marknadsreglering och stödgivning. EG:s förordningar förutsätter&lt;br&gt;också en långtgående kontroll av att bestämmelserna i förordningarna följs.&lt;br&gt;Det ställs krav på både en fysisk kontroll av t.ex. varor eller de arealer och det&lt;br&gt;antal djur som uppgivits och en kontroll av räkenskaper och andra handling-&lt;br&gt;ar. En stor del av kontrollen kommer att ske genom besök hos jordbrukarna&lt;br&gt;eller ute i livsmedelsindustrien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-förordningama finns vanligen bestämmelser om såväl kontrollfre-&lt;br&gt;kvens som de kontrollåtgärder som skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kontrollfrekvens kan gälla allt i från att undersökning skall ske i&lt;br&gt;en omfattning som säkrar efterlevnaden av gällande regler till att undersök-&lt;br&gt;ning skall göras varannan vecka. Vad beträffar kontroll av handlingar anges&lt;br&gt;frekvensen i många fall på det sättet att en viss procent av antalet handlingar&lt;br&gt;skall kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kontrollåtgärder föreskrivs bl.a. registerkontroll, kontroll av&lt;br&gt;bokföring och annan redovisning. Kontrollen kan vidare omfatta produktions-&lt;br&gt;förhållanden och produktionskapacitet, kvantitets- och kvalitetskontroll, kon-&lt;br&gt;troll av produkters ursprung, emballage, transportsätt och destination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller den kontroll som i allmänhet krävs när det gäller mark-&lt;br&gt;nadsregleringarna och i viss mån även stödförordningama. Vid reformering-&lt;br&gt;en av jordbrukspolitiken år 1992 infördes ett särskilt system (IAKS) för kon-&lt;br&gt;troll av olika direktbidrag. IAKS-kontrollen omfattar stöd till odling av vissa&lt;br&gt;grödor, träda och olika direktstöd på djurområdet. Grunden för kontrollsyste-&lt;br&gt;met är rådets förordning (EEG) nr 3508/92 om upprättandet av ett integrerat&lt;br&gt;system for förvaltning och kontroll av vissa EG-stödprogram och kommissio-&lt;br&gt;nens förordning (EEG) nr 3887/92 om fastställande av tillämpningsföreskrif-&lt;br&gt;ter för det integrerade systemet för förvaltning och kontroll av vissa EG-stöd-&lt;br&gt;program. Enligt anslutningsfördraget har Sverige en övergångstid på två år&lt;br&gt;för att bygga upp detta administrations- och kontrollsystem. Uppbyggnaden&lt;br&gt;kommer att delfinansieras av EU med 50 % under tre år från den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrollsystemet ingår att medlemsstaterna skall utföra kontroll av att för-&lt;br&gt;utsättningarna för stöd är uppfyllda. Minst 5 % av samtliga arealstödsansök-&lt;br&gt;ningar och minst 10 % av alla djurbidragsansökningar skall kontrolleras. Kon-&lt;br&gt;trollen skall ske genom stickprov och genomföras oanmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av arealbaserade stöd omfattar mätning av skiftenas storlek och&lt;br&gt;undersökning av vilka grödor som odlas på skiftena. Kontroll av ansökningar&lt;br&gt;om sådana stöd kan helt eller delvis genomföras som satellit- eller flygkon-&lt;br&gt;troll. Kontrollen av skogliga åtgärder på jordbruksmark följer i stort sett sam-&lt;br&gt;ma mönster som kontrollen av arealbaserade stöd. Vid kontroll av djurbidrag-&lt;br&gt;en undersöks om jordbrukaren har eller har haft de djur som anges i ansökan&lt;br&gt;om bidrag. Kontrollen omfattar också en genomgång av bokföring och andra&lt;br&gt;handlingar. Inte bara djuruppfödare utan också slakterier och kreaturshandla-&lt;br&gt;re kontrolleras. Kontrollen av kompensationsstöden inom mindre gynnade&lt;br&gt;områden kan till stora delar utföras på samma sätt som kontrollen av direktbi-&lt;br&gt;dragen. För miljöstödet krävs dessutom en kontroll av att lantbrukaren uppfyl-&lt;br&gt;ler de miljökrav som är uppställda. Kontrollen av olika former av investerings-&lt;br&gt;bidrag är dessutom oftast inriktad på att kontrollera att den byggnation som er-&lt;br&gt;hållit bidrag har skett på korrekt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en form av kontroll är exportkontrollen. Medlemsstaterna skall&lt;br&gt;utföra kontroll av jordbruksvaror för vilka det ansöks om exportbidrag. Kon-&lt;br&gt;trollen skall ske vid exporttillfället och omfatta både en fysisk kontroll av va-&lt;br&gt;rorna och en kontroll av ansökningshandlingarna. Undersökningen görs för&lt;br&gt;att få bekräftat att det råder överensstämmelse mellan de varor som skall ex-&lt;br&gt;porteras och de uppgifter som lämnas i ansökningshandlingarna och att slut-&lt;br&gt;destinationen verkligen är ett tredje land. Kontrollen skall utföras genom stick-&lt;br&gt;prov med en viss frekvens och vara oanmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillsynen skall också ingå en efterföljande räkenskapskontroll. Kontrollen&lt;br&gt;grundar sig på rådets förordning (EEG) nr 4045/89 av den 21 december 1989&lt;br&gt;om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av sy-&lt;br&gt;stemet för finansiering genom garanti sektionen inom Europeiska utvecklings-&lt;br&gt;och garantifonden för jordbruket och om upphävande av direktiv 77/435/EEG&lt;br&gt;och rådets förordning (EEG) nr 307/91 av den 4 februari 1991 om ökad kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;troll av vissa utgifter som debiteras garantisektionen inom Europeiska utveck-&lt;br&gt;lings- och garantifonden för jordbruket. Enligt anslutningsavtalet kommer&lt;br&gt;uppbyggnaden av den svenska efterföljande räkenskapskontrollen att delfi-&lt;br&gt;nansieras av EU med 50 % under tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall upprätta en särskild oberoende enhet som skall ut-&lt;br&gt;föra den efterföljande räkenskapskontrollen. Kontrollen skall utföras på före-&lt;br&gt;tag som fått stöd från eller betalat avgifter dll EG:s garantifond för jordbruket.&lt;br&gt;Ett visst minsta antal foretag skall kontrolleras under vaije kontrollperiod. Fö-&lt;br&gt;retag som fått stora bidrag eller betalat stora avgifter skall kontrolleras minst&lt;br&gt;vartannat år. De foretag som kommer att bli föremål för efterföljande räken-&lt;br&gt;skapskontroll kommer i huvudsak att vara foretag som fått exportbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna tilllgodose de krav på kontroll som förutsätts i EG:s förord-&lt;br&gt;ningar behövs de instrument för tillsyn som normalt förekommer i närings-&lt;br&gt;rättslig lagstiftning. Tillsynsmyndigheterna bör därför ges möjlighet att med-&lt;br&gt;dela förelägganden och förbud som kan förenas med vite. De bör också ha&lt;br&gt;rätt till tillträde till områden och utrymmen som används i samband med hante-&lt;br&gt;ring av jordbruksprodukter. I befogenheterna bör ingå rätt att ta prover, göra&lt;br&gt;undersökningar och ta del av handlingar. Det bör finnas möjlighet att avgiftsft-&lt;br&gt;nansiera tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera EG-forordningar förutsätts att nationella föreskrifter utfärdas om rätt&lt;br&gt;för EG:s institutioner och inspektörer att delta vid tillsyn i medlemsstaterna.&lt;br&gt;Denna befogenhet skall också innefatta rätt att få del av handlingar. Bestäm-&lt;br&gt;melser härom bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontroll som krävs enligt vissa förordningar förutsätter att den som tar&lt;br&gt;emot stöd eller betalar avgifter skall föra anteckningar om stödet eller avgifter-&lt;br&gt;na. Sådana anteckningar och andra handlingar av betydelse för kontrollen&lt;br&gt;skall bevaras en viss tid. Föreskrifter om detta bör kunna meddelas med stöd&lt;br&gt;av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar&lt;br&gt;inom den gemensamma fiskeripolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett medlemskap i EU innebär att EG:s för-&lt;br&gt;ordningar om den gemensamma fiskeripolitiken blir direkt tillämpliga i&lt;br&gt;Sverige. För att EG:s politik på området skall kunna verkställas före-&lt;br&gt;slås en särskild bemyndigandelag som kompletterar förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EG:s gemensamma fiskeripolitik be-&lt;br&gt;skrivs i prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Del 2,&lt;br&gt;bil. 9. Politiken regleras i huvudsak genom förordningar. Dessa kommer vid&lt;br&gt;ett medlemskap i EU att bilda kärnan i den lagstiftning som skall gälla i Sveri-&lt;br&gt;ge för fiskerinäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet är uppbyggt på Romfördragets bestämmelser om jordbru-&lt;br&gt;ket. Systemet är relativt omfattande och domineras av ett antal grundförord-&lt;br&gt;ningar som kompletteras av åtskilliga tillämpningsförordningar. Av artikel&lt;br&gt;189 i Romfördraget följer att en förordning skall ha allmän giltighet. Den&lt;br&gt;skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i vaije medlemsstat. Av&lt;br&gt;detta följer att förordningarna i deras gemenskapsrättsliga form omedelbart&lt;br&gt;skall tillämpas i medlemsstaterna utan någon särskild inkorporerings- eller&lt;br&gt;transformationsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta till trots kan förordningarna föranleda att svenska föreskrifter måste&lt;br&gt;meddelas. En förordning kan innehålla förpliktelser för Sverige att besluta om&lt;br&gt;utfyllande bestämmelser. Svenska föreskrifter kan också behövas för att regle-&lt;br&gt;ra administrativa åtgärder som är nödvändiga för att förordningen skall kunna&lt;br&gt;få verkningar på det nationella planet EG:s förordningar på fiskeområdet krä-&lt;br&gt;ver också i stor utsträckning nationella straffsanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras fiskerinäringen i huvudsak i fiskelagen (1993:787) och i&lt;br&gt;lagen (1993:649) om marknadsreglering på fiskets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskelagen finns bl.a. bestämmelser om fiskerätten och om förhållandet&lt;br&gt;mellan fiskande inbördes samt en rad bemyndiganden som ger stöd för före-&lt;br&gt;skrifter om fisket. Lagen om marknadreglering på fiskets område innebär en&lt;br&gt;anpassning till EG:s marknadsreglering. Bl.a. regleras villkoren för försälj-&lt;br&gt;ning av fisk, producentorganisationernas verksamhet samt orienterings- och&lt;br&gt;återtagspriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende föreslår regeringen en lag om EG:s förordningar&lt;br&gt;om den gemensamma fiskeripolitiken. Den inhemska regleringen av fiskerinä-&lt;br&gt;ringen kommer som nämnts att i stor utsträckning ersättas av EG:s förordning-&lt;br&gt;ar om den gemensamma fiskeripolitiken. Det finns emellertid behov av att&lt;br&gt;komplettera dessa förordningar i olika avseenden. Den föreslagna lagen skall&lt;br&gt;ge stöd för en sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lagstiftningsbehov som den föreslagna lagen skall fylla skulle i och för&lt;br&gt;sig delvis kunna tillgodoses genom ändringar i fiskelagen. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att återkomma i denna fråga. Till dess bör nödvändig lagstiftning om&lt;br&gt;det fiske som omfattas av EG:s förordningar finnas i den nu föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att fylla ut EG:s förordningar avser, förutom verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter, också kompletterande bestämmelser av annat slag. I vissa fall&lt;br&gt;framgår det av förordningarna i vilken utsträckning det skall eller får finnas&lt;br&gt;nationella bestämmelser som i materiellt hänseende fyller ut förordningarna.&lt;br&gt;För sådana föreskrifter behöver regeringen riksdagens bemyndigande. För att&lt;br&gt;ge en heltäckande bild bör i lagen även tas in ett bemyndigande att meddela&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter, något som i och för sig inte kräver särskilt lag-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver innehåller den föreslagna lagen bestämmelser om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;ighet för näringsidkare, om tillsyn och kontroll, om straff och om överklagan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den föreslagna lagen införs bör lagen (1993:649) om&lt;br&gt;marknadsreglering på fiskets område m.m. upphävas. Lagen (1992:888) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiftsskyldighet pä jordbrukets och fiskets områden kommer i fråga om&lt;br&gt;fiskenäringen delvis att ersättas av bestämmelser i den föreslagna lagen. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i&lt;br&gt;uppgiftsskyldighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde för lagen på fiskeområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagens tillämpningsområde avgränsas ull att&lt;br&gt;gälla komplettering av EG:s förordningar om den gemensamma fiske-&lt;br&gt;ripolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tillämpningsområdet för den före-&lt;br&gt;slagna lagen anges genom en uppräkning av de grupper EG-förordningar&lt;br&gt;som skall kompletteras med stöd av eller genom lagen. EG:s fiskeripolitik be-&lt;br&gt;står av tre delar, en resurspolitik, en reglering av marknaden för fisk och fisk-&lt;br&gt;produkter samt en strukturpolitik för fiskerinäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s resurspolitik reglerar fördelningen av resurserna mellan medlemslän-&lt;br&gt;derna och omfattar även överenskommelser med tredje land om fiskekvoter.&lt;br&gt;Regleringen sker genom fastställande av högsta tillåtna fångstmängder för oli-&lt;br&gt;ka arter, fördelning av kvoter, reglering av hur fisket får bedrivas, fiskerikon-&lt;br&gt;troll, internationella fiskekonventioner och andra fiskeavtal. Fördelningen av&lt;br&gt;resurserna mellan länderna bygger på den s.k. relativa stabiliteten vilket inne-&lt;br&gt;bär att landets andel av fiskeresursen i ett visst vatten långsiktigt läggs fast för&lt;br&gt;vaije reglerad art Det enskilda landet är ansvarigt för att fastställda kvoter inte&lt;br&gt;överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s marknadspolitik omfattar huvudsakligen normer för marknadsföring&lt;br&gt;och prissättning, riktlinjer för producentorganisationer, bestämmelserom eko-&lt;br&gt;nomiska bidrag och om handeln med tredje land. Vidare finns det marknadsnor-&lt;br&gt;mer för färsk eller kyld fisk med bestämmelser om kvalitet, storlek och vikt,&lt;br&gt;förpackning, presentation och märkning. Bestämmelserna innebär att fisk som&lt;br&gt;inte uppfyller normerna inte får säljas. Marknadsregleringen har utförligt be-&lt;br&gt;handlats i prop. 1992/93:199 om lag om marknadsreglering på fiskets område&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strukturpolitiska åtgärderna inom EU omfattar bl.a. förnyelse av fiske-&lt;br&gt;flottan, temporär uppläggning och skrotning av fiskefartyg, försöksfiske och&lt;br&gt;vattenbruk. Åtgärderna skall bl.a. bidra till att uppfylla målen för strukturpoli-&lt;br&gt;tiken, nämligen att uppnå en varaktig balans mellan tillgängliga resurser och&lt;br&gt;deras utnyttjande, att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag&lt;br&gt;inom sektorn och att förbättra utbudet av fiskprodukter och förädlingsvärdet&lt;br&gt;för fiskets och vattenbrukets produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s rättsakter på de ovan nämnda områdena ges i lagen den sammanfattan-&lt;br&gt;de beteckningen ”EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre grupperna förordningar som faller inom lagens tillämpningsområde är Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;således förordningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskresursema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;strukturåtgärder för fiskerinäringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;marknadsreglering av fisk- och fiskprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nationella föreskrifter på fiskets område&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer bemyndigas att i fråga om EG:s förordningar om den ge-&lt;br&gt;mensamma fiskeripolitiken, i den utsträckning förordningarna tillåter&lt;br&gt;det, meddela kompletterande föreskrifter och verkställighetsföreskrif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av vad som sagts inledningsvis&lt;br&gt;framgår att det förutsätts kompletterande nationella föreskrifter för att vissa av&lt;br&gt;EG:s förordningar skall kunna tillämpas. Kompletteringarna kan vara av två&lt;br&gt;slag. Det är dels fråga om föreskrifter som får finnas som komplettering till&lt;br&gt;förordningarnas bestämmelser, dels verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första kategori utgör utfyllande regler och blir aktuell om det av förord-&lt;br&gt;ningen framgår att medlemsstaten skall eller får meddela nationella föreskrif-&lt;br&gt;ter för att i något avseende reglera de frågor som omfattas av förordningen.&lt;br&gt;Till den kategorien hör nationella bestämmelser om producentorganisationer-&lt;br&gt;na på fiskets område. Det enskilda landet får reglera i vad mån också andra än&lt;br&gt;medlemmarna i en sådan producentorganisation skall omfattas av organisatio-&lt;br&gt;nens marknadsingripanden och också betala avgifter för organisationens admi-&lt;br&gt;nistration. Andra exempel på områden där det kan finnas utrymme för utfyl-&lt;br&gt;lande regler är frågor om ersättning för stillaliggande, om isbrytarhjälp, om&lt;br&gt;kreditgarantier och om stormskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grupp kompletteringsbestämmelser utgörs av verkställighetsföre-&lt;br&gt;skrifter till förordningarna. Regleringen av fiskenäringen innebär en rad admi-&lt;br&gt;nistrativa åtgärder som kan kräva nationella föreskrifter. Det kan gälla före-&lt;br&gt;skrifter om hur ansökningar skall utformas och inom vilken tid ansökan skall&lt;br&gt;lämnas. Exempel på förordningsbestämmelser som kan behöva förses med&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter är bestämmelser om godkännande av producentor-&lt;br&gt;ganisationer. Andra exempel på bestämmelser som behöver kompletteras med&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter är bestämmelserna om medlemsstaternas ansvar för&lt;br&gt;att tilldelade fiskekvoter inte överskrids och reglerna om registrering av och in-&lt;br&gt;formation om den fisk som landas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer bemyndigas i lagen om EG:s förordningar om den ge-&lt;br&gt;mensamma fiskeripolitiken att meddela föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;näringsidkare som fiskar eller på annat sätt tar befattning med fisk eller&lt;br&gt;fiskprodukter att lämna uppgifter om fiskefartyg, fiskeredskap, fiskeme-&lt;br&gt;toder, fångst, tid och plats för fångsten, omlastning, landning, inköp,&lt;br&gt;försäljning, import och export och andra förhållanden av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av förordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att EG:s fiskeripolitik skall kun-&lt;br&gt;na administreras behöver kommissionen och andra EG-organ uppgifter om re-&lt;br&gt;surs- och marknadsförhållandena i de enskilda medlemsländerna. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. uppgifter om fiskefartyg, besättning, redskap, fiskeinriktning och fångs-&lt;br&gt;ter. Det fordras också rapportering om landad fisk och information om priser&lt;br&gt;och sålda eller återtagna kvantiteter. Medlemsländerna är t.ex. skyldiga att var-&lt;br&gt;je månad underrätta kommissionen om vilka mängder ur olika bestånd som&lt;br&gt;landats under föregående månad. Även medlemsstaterna utbyter information&lt;br&gt;om landad fisk. I medlemsstaterna måste därför uppgifter samlas in från fiske-&lt;br&gt;rinäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta informationsbehov kommer till uttryck i bl.a. rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2847/93 om ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripoliti-&lt;br&gt;ken (kontrollförordningen). Förordningen syftar till att säkerställa efterlevna-&lt;br&gt;den av den gemensamma fiskeripolitiken genom bestämmelser om övervak-&lt;br&gt;ning och sanktioner. Systemet omfattar all fiskeverksamhet och därmed för-&lt;br&gt;bunden verksamhet på medlemsstaternas territorium och inom de vatten som&lt;br&gt;lyder under medlemsstaternas jurisdiktion. Vidare omfattas även de gemen-&lt;br&gt;skapsfartyg som fiskar i tredje lands vatten eller på det öppna havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen finns bestämmelser om skyldighet att föra loggbok i vilken&lt;br&gt;det skall anges de fångstmängder som finns ombord av varje art, datum och&lt;br&gt;plats för fångsterna samt vilken typ av redskap som använts. Om en fångst&lt;br&gt;skall landas i en annan medlemsstat skall detta anmälas i förväg till behöriga&lt;br&gt;myndigheter i landningsstaten. Efter vaije resa skall det lämnas in en deklara-&lt;br&gt;tion till behörig myndighet i landningsstaten. Deklarationen skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om de landade mängderna och om fångstområdet. Loggboks- och&lt;br&gt;deklarationsplikten gäller även för fisket i tredje lands vatten, liksom för far-&lt;br&gt;tyg från tredje land som fiskar på gemenskapens vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvariga för den första saluföringen av fiskprodukter som landas skall i&lt;br&gt;enlighet med landets lagstiftning vid första försäljningtillfället lämna in en av-&lt;br&gt;räkningsnota till behörig myndighet. Om första saluföring inte sker på detta&lt;br&gt;sätt får fiskproduktema inte föras bort innan avräkningsnota lämnats. Avräk-&lt;br&gt;ningsnotor skall innehålla uppgifter om det fartyg som har landat fisken, reda-&lt;br&gt;ren eller befälhavaren samt hamn och datum för landning, storlek eller vikt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vaije art, kvalitet, produktform och färskhet, pris och mängd av vaije art,&lt;br&gt;destination för de eventuella produkter som dragits tillbaka från marknaden,&lt;br&gt;säljares och köpares namn och dag för försäljningen. Även vid omlastning av&lt;br&gt;fångster ur reglerade bestånd till ett annat fartyg eller landning av sådana&lt;br&gt;fångster utanför gemenskapens territorium gäller en omfattande rapporterings-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheten till den uppgiftsskyldighet som kommer att gälla vid ett&lt;br&gt;medlemskap finns till stora delar redan i dag inom ramen för den svenska&lt;br&gt;fiskeripolitiken. Uppgiftskravet tillgodoses genom den loggboksplikt som är&lt;br&gt;föreskriven i fiskelagen (1993:787) och genom den uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;följer av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets&lt;br&gt;områden och till dessa lagar hörande förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EU-medlemskap innebär följaktligen inte någon principiellt ny uppgifts-&lt;br&gt;insamling. Den blir emellertid mer omfattande såtillvida att den kommer att&lt;br&gt;omfatta fler led i kedjan. Det lagstöd som behövs för att kräva in uppgifter&lt;br&gt;måste anpassas till det ändrade ändamålet med uppgiftsinhämtandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som behövs vid ett medlemskap bör liksom den nu-&lt;br&gt;varande skyldigheten gälla licensierade fiskare liksom andra näringsidkare&lt;br&gt;som tar befattning med fisk och fiskprodukter. De uppgifter som skall samlas&lt;br&gt;in kommer att gälla i huvudsak samma förhållanden som i dag. Vad som till-&lt;br&gt;kommer är bl.a. vissa uppgifter om omlastningar av fångster. För att åstad-&lt;br&gt;komma en samlad reglering av uppgiftsskyldigheten enligt EG:s förordningar&lt;br&gt;på fiskeområdet bör ett heltäckande bemyndigande för föreskrifter om upp-&lt;br&gt;giftsinsamling på området tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kontrollen på fiskeområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De myndigheter som utövar tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken&lt;br&gt;och de nationella föreskrifter som ansluter till förordningarna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reg-&lt;br&gt;lerna i förordningarna och föreskrifterna skall efterlevas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha rätt till tillträde till områden och utrymmen som används i sam-&lt;br&gt;band med hantering av fisk och fiskprodukter och där göra under-&lt;br&gt;sökningar och ta prov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ha rätt att få de handlingar och upplysningar som behövs för till-&lt;br&gt;synen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kunna ta ut avgift för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s inspektörer skall ha rätt att medverka vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar emot stöd eller betalar avgifter enligt EG:s förordningar&lt;br&gt;om den gemensamma fiskeripolitiken skall kunna åläggas att föra an-&lt;br&gt;teckningar om mottaget stöd och betalda avgifter, liksom att under viss&lt;br&gt;tid bevara anteckningarna och andra handlingar av betydelse för kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter skall kunna meddelas om hur tillsynen och kontrollen&lt;br&gt;skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EG:s förordningar på fiskeområdet&lt;br&gt;förutsätter liksom när det gäller jordbrukssektorn att det finns en effektiv till-&lt;br&gt;syn och kontroll. Det åligger det enskilda medlemslandet att kontrollera och&lt;br&gt;sanktionera överträdelser av EG:s gemensamma fiskeripolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s kontrollförordning skall vaije medlemsland inom sitt territori-&lt;br&gt;um och på sina vatten övervaka fisket och den därmed förbundna verksamhe-&lt;br&gt;ten. I detta ingår att inspektion skall ske av fiskefartyg och undersökning gö-&lt;br&gt;ras av landning, försäljning, transport och lagring av fisk. Landning och för-&lt;br&gt;säljning skall registreras. De egna fiskefartygens verksamhet utanför gemen-&lt;br&gt;skapens vatten skall också kontrolleras. Fiskefartyg som kommer från tredje&lt;br&gt;land skall följas. Dessa inspektioner skall medlemsstaten genomföra med&lt;br&gt;hjälp av inspektionssystem som staten själv bestämmer. Ansvariga för fartyg,&lt;br&gt;lokaler eller transportmedel skall medverka till att inspektionen underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaten skall genom stickprov kontrollera fartyg som är undantag-&lt;br&gt;na från loggboksplikten eller skyldigheten att lämna landningsdeklaration.&lt;br&gt;Medlemsstaterna skall även kontrollera riktigheten av uppgifter om omlast-&lt;br&gt;ning dll andra fartyg och om landning utanför gemenskapens territorium. Det&lt;br&gt;ankommer vidare på medlemsstaten att göra stickprovskontroller av fiskpro-&lt;br&gt;dukter som landas eller transporteras genom landet. För att säkerställa förplik-&lt;br&gt;telserna om kontroll av fiskefartygens verksamhet i gemenskapens vatten och&lt;br&gt;andra vatten samt av loggböcker, landningsdeklarationer, avräkningnotor och&lt;br&gt;registrering skall vaije medlemsstat införa ett nationellt kontrollsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollförordningen innehåller bestämmelser om inspektion och kontroll&lt;br&gt;av åtgärder för att förbättra och anpassa strukturerna inom fiskesektom, inkl,&lt;br&gt;vattenbruket. Kontrollen skall bl.a. avse förnyelse och modernisering av&lt;br&gt;fiskeflottan, anpassning av fiskekapaciteten genom temporära eller definitiva&lt;br&gt;stopp, begränsning av vissa fiskefartygs verksamhet och begränsning av&lt;br&gt;fiskeredskapens utformning. Staterna skall även ha ett system för korsvis kon-&lt;br&gt;troll av fiskeflottans kapacitet och verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidare organisera regelbundna kontroller av den ge-&lt;br&gt;mensamma marknadsorganisationen för fisk och vattenbruksprodukter. Kon-&lt;br&gt;trollerna skall gälla handelsstandarder, prisreglering samt lagring eller bearbet-&lt;br&gt;ning av produkter som återtagits från marknaden. Kontrollen skall utövas i&lt;br&gt;vaije handelsled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska övervakningen på fiskets område regleras i dag i huvudsak i&lt;br&gt;fiskelagen (1993:787) och i lagen (1993:649) om marknadsreglering av fisket&lt;br&gt;med följdförfattningar. Den sistnämnda lagen innebär en anpassning till EG:s&lt;br&gt;regler på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har sektorsansvaret för fiskenäringen. Verket övervakar kvo-&lt;br&gt;ter genom sammanställningar av fiskeloggboksstatistiken och stickprovskon-&lt;br&gt;troll av landningar m.m. Huvuddelen av den svenska fisketillsynen sker dock&lt;br&gt;till sjöss. Det är Kustbevakningen som till största delen sköter övervakningen&lt;br&gt;till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren. Denna tillsyn omfattar&lt;br&gt;såväl svenska som utländska fartyg och innefattar även kontroll av svenska&lt;br&gt;fartyg som bedriver fiske på utländska vatten. Tillsynen innefattar kontroll av&lt;br&gt;att fisket sker på tillåten tid och plats, att fångsterna ryms inom gällande be-&lt;br&gt;stämmelser och sker med tillåtna redskap. Kontrollerna går vidare ut på att&lt;br&gt;jämföra fångsten ombord med loggboksuppgifter. Vidare kontrolleras utländ-&lt;br&gt;ska fartygs rätt att fiska i svenska vatten och att de fiskar på tillåten tid och&lt;br&gt;plats. I hamn sker landningskontroll som kan innefatta kontroll av logg-&lt;br&gt;böcker, minimimått och fiskeredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom Kustbevakningen deltar också polisen och särskilt förordnade&lt;br&gt;fisketillsynsmän i övervakningen av fisket. Polisen övervakar fisket vid kus-&lt;br&gt;terna och i flera av de stora insjöarna. Fisketillsynsmännen, som förordnas av&lt;br&gt;länsstyrelserna, övervakar fisket utefter kusterna och i insjöar. Tillsynen inrik-&lt;br&gt;tas framför allt på fångst- och redskapskontroll samt kontroll av rätten att be-&lt;br&gt;driva fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med lagstiftningen om marknadsreglering av fisket gäller sedan&lt;br&gt;den 1 juli 1994 att fisk som landas skall vara sorterad efter storlek och färsk-&lt;br&gt;het och dessutom vara märkt. Tjänstemän anställda av Fiskeriverket utför kva-&lt;br&gt;litetskontroller genom stickprov i fråga om organisationernas märkning av&lt;br&gt;fisken. Om fisken landas från fartyg som tillhör annat land sker en tullkon-&lt;br&gt;troll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos beredningsindustri, grossist eller fiskauktion kontrolleras den livsme-&lt;br&gt;delshygieniska hanteringen och vidare görs en bedömning av om fisken är&lt;br&gt;tjänlig som människoföda. Denna kontroll regleras i livsmedelslagstiftningen.&lt;br&gt;Livsmedelsverket och de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvaret för denna kontroll. Tullverket ansvarar för kontrollen av importerade&lt;br&gt;fiskprodukter vid gränserna. Kontrollen omfattar licenskrav för vissa produk-&lt;br&gt;ter, kvalitetskontroll, införselförbud, avgiftskontroll och smittskyddskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsyn som erfordras enligt EG:s bestämmelser förekommer följaktli-&lt;br&gt;gen i stor utsträckning redan i dag. Vad som behövs är en samlad reglering av&lt;br&gt;de skyldigheter som Sverige ikläder sig på detta område i förhållande till ge-&lt;br&gt;menskapen. Denna reglering av tillsynen och annan kontroll bör utformas på i&lt;br&gt;huvudsak följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör bemyndigas att bestämma vilka myndigheter som skall ha&lt;br&gt;tillsynsansvaret Det bör härvid vara möjligt för regeringen att i syfte att föra&lt;br&gt;ned tillsynen på lämplig nivå föreskriva att en myndighet får överlåta åt annan&lt;br&gt;myndighet att utöva viss tillsyn. En myndighet som på detta sätt får uppgifter&lt;br&gt;överförda på sig bör ges samma befogenheter som den överlåtande myndighe-&lt;br&gt;ten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fiskelagen och lagen om marknadsreglering på fiskets område får en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet meddela vitesförelägganden och vitesförbud. Det är natur-&lt;br&gt;ligt att i fortsättningen ge tillsynsmyndigheterna dessa möjligheter även i fråga&lt;br&gt;om EG:s reglering av fiskerinäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollen av efterlevnaden av EG:s fiskeripolitik skall bli effektiv&lt;br&gt;måste myndigheterna ha rätt att få tillträde till lokaler och få upplysningar från&lt;br&gt;företrädare för näringens alla led från fiskare till detaljister. I den föreslagna la-&lt;br&gt;gen bör det därför finnas bestämmelser som ger myndigheterna motsvarande&lt;br&gt;befogenheter som redan i dag finns i fiskelagen och lagen om marknadsregle-&lt;br&gt;ring vad beträffar rätten till tillträde och information. För att leva upp till kra-&lt;br&gt;ven på dokumentation när det gäller stöd och skyldighet att betala avgifter bör&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för den som mottar stöd eller skall betala avgift att föra och bevara&lt;br&gt;anteckningar om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen kontrollerar att medlemsstaterna fullgör tillsynsuppgifter-&lt;br&gt;na i enlighet med EG-rätten. När helst det är nödvändigt kan inspektörer när-&lt;br&gt;vara vid nationella myndigheters kontroller och inspektioner. I EG:s bestäm-&lt;br&gt;melser förutsätts följaktligen att företrädare för EG:s institutioner skall ha möj-&lt;br&gt;lighet att delta i inspektion och kontroll och då få del av information. I den fö-&lt;br&gt;reslagna lagen bör det införas bestämmelser om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sanktioner m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överträdelser av EG:s förordningar eller av&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas med stöd av den föreslagna lagen skall vara&lt;br&gt;straffsanktionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En medlemsstat skall se till att lämp-&lt;br&gt;liga åtgärder vidtas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer när det står&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klart att den gemensamma fiskeripolitiken inte följts. De överträdelser som&lt;br&gt;kan medföra sanktioner är exempelvis överfiske, användning av felaktiga red-&lt;br&gt;skap, underlåtenhet att lämna uppgifter eller anmäla landningar, liksom brott&lt;br&gt;mot gemenskapens bestämmelser om marknadsregleringen i alla led av distri-&lt;br&gt;butionskedjan. De rättsliga åtgärderna skall vara av sådan art att de i enlighet&lt;br&gt;med tillämpliga bestämmelser i den nationella lagstiftningen effektivt berövar&lt;br&gt;de ansvariga det ekonomiska utbytet av överträdelsen eller avskräcker från yt-&lt;br&gt;terligare överträdelser av samma slag. Det kan röra sig om straff eller andra&lt;br&gt;sanktioner i form av förverkanden av fångster och redskap eller indragning av&lt;br&gt;licenser och andra tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Ändringar i lagarna om bekämpningsmedel och miljö-&lt;br&gt;avgift på handelsgödsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöavgiften på kväve i handelsgödsel skall&lt;br&gt;höjas från 60 öre till 1 krona 80 öre per kg kväve i gödselmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgift på kadmium i handelsgödsel skall betalas med 30 kr per&lt;br&gt;gram kadmium i gödselmedlet till den del kadmiuminnehållet överstiger&lt;br&gt;5 gram per ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgift på bekämpningsmedel ändras från 8 kr till 20 kr per kilo&lt;br&gt;aktiv substans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya avgifterna skall gälla redan från den 2 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Jordbruket ger upphov till både&lt;br&gt;positiva och negativa effekter på miljön. Till de negativa hör bl.a. växtnärings-&lt;br&gt;läckage orsakat av handelsgödsel och stallgödsel. Detta läckage bidrar till en&lt;br&gt;övergödning av våra hav, kustvatten och inlandsvatten. Även ammoniakemis-&lt;br&gt;sionema från jordbruket bidrar till denna övergödning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium är ett grundämne och bryts inte ned i naturen. Tillförseln av kad-&lt;br&gt;mium till åkermark har minskat kraftigt de senaste årtiondena men ligger fort-&lt;br&gt;farande väsentligt över vad som anses vara långsiktigt hållbart. Kadmium&lt;br&gt;sprids till åkermarken främst med fosforgödselmedel som innehåller kad-&lt;br&gt;mium och genom nedfall från luften. Jordbruket står för hälften av tillförseln&lt;br&gt;av kadmium till åkermark. Detta grundämne kan orsaka allvarliga hälsopro-&lt;br&gt;blem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av bekämpningsmedel kan medföra hälso- och miljörisker.&lt;br&gt;En rad åtgärder och program har framgångsrikt medverkat till att den negativa&lt;br&gt;miljöpåverkan från jordbruket har dämpats. Användningen av handelsgödsel-&lt;br&gt;kväve är i dag ca 200 000 ton per år, fosforanvändningen ca 20 000 ton per&lt;br&gt;år och bekämpningsmedelsanvändningen motsvarar ca 2,2 miljoner doser el-&lt;br&gt;ler ca 1 500 ton aktiv substans per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket redovisade i slutet av år 1992 ett uppdrag att utvärdera mil-&lt;br&gt;jöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel (Miljöavgifter 1992:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen anges att de åtgärder som genomförs för att minska växt-&lt;br&gt;näringsforlustema, liksom omställningen inom jordbruket, leder till att miljö-&lt;br&gt;målen vad avser växtnäringsläckage kommer att nås. Den direkta styreffekten&lt;br&gt;av miljöavgiften har dock enligt Jordbruksverket varit svag. Av dessa skäl för-&lt;br&gt;ordas att miljöavgifterna på kväve och fosfor avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bekämpningsmedel anför Jordbruksverket att ett införande av&lt;br&gt;ett riskdifferentierat avgiftssystem bör avvakta. Däremot bör en miljöavgift i&lt;br&gt;form av en enhetlig dosavgift införas. Jordbruksverket föreslår en avgift på&lt;br&gt;20 kr per dos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser själva uppbördssystemet för miljöavgifterna anger Jordbruksver-&lt;br&gt;ket att en EG-anslutning synes medföra att avgiftsuttaget måste grundas på&lt;br&gt;deklaration från användaren och att Riksskatteverket bör vara uppbördsmyn-&lt;br&gt;dighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats. Flera remissinstanser anger att de inte&lt;br&gt;har något att erinra mot att miljöavgiften på kväve tas bort eftersom miljömå-&lt;br&gt;len ändå anses kunna uppnås. Denna uppfattning delas emellertid inte av Na-&lt;br&gt;turvårdsverket som anser att avgiften bör vara 1 kr per kilo kväve.&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen anser att kväveavgiften måste höjas kraftigt.&lt;br&gt;Remissinstanserna är i princip överens om ett uppskjutande av införandet av&lt;br&gt;riskdifferentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel. I avvaktan därpå&lt;br&gt;anser flertalet remissinstanser att en dosavgift bör införas. Naturvårdsverket&lt;br&gt;har inte något an erinra mot föreslagen dosavgift på 20 kr. Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet anser att avgiften bör vara 50 kr per dos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig tveksamma till möjligheten att behålla&lt;br&gt;miljöavgifterna vid ett EU-medlemskap, bl.a. på grund av risken för konkur-&lt;br&gt;renssnedvridning och svårigheterna att kontrollera s.k. privatimport. Riksskat-&lt;br&gt;teverket anför i sitt yttrande över utredningen att Jordbruksverket bör vara av-&lt;br&gt;giftsmyndighet vid ett eventuellt EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att i samband med avskaffan-&lt;br&gt;det av prisregleringsavgiftema på handelsgödsel och bekämpningsmedel skul-&lt;br&gt;le dessa omvandlas till miljöavgifter. Avskaffandet av prisregleringsavgifter-&lt;br&gt;na var ett led i den livsmedelspolitiska reformen. Prisregleringsavgiftema av-&lt;br&gt;skaffades i december 1992 men miljöavgifterna förblev oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kväve&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera åtgärder har vidtagits för att minska kväveläckaget från jordbruket. Må-&lt;br&gt;let att halvera läckaget mellan åren 1985 och 1995 kommer inte att uppnås&lt;br&gt;utan ytterligare åtgärder. Effekterna av vidtagna åtgärder kommer dessutom&lt;br&gt;att visa sig först om några år. Vidare kommer målet om att minska använd-&lt;br&gt;ningen av handelsgödselkväve med 20 % till år 2000 inte an uppnås om inte&lt;br&gt;ytterligare åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgiften på fosfor i handelsgödsel avskaffades i samband med infö-&lt;br&gt;randet av en avgift på kadmium i handelsgödsel. Att avskaffa miljöavgiften på&lt;br&gt;kväve såsom Jordbruksverket har föreslagit anser regeringen dock vara en fel-&lt;br&gt;aktig signal till jordbruket. Styreffekten av denna avgift har ifrågasatts men&lt;br&gt;den har ändå ansetts fungera som ett medel för att uppmärksamma och där-&lt;br&gt;med begränsa de problem som kan uppstå vid handelsgödselanvändning. Det&lt;br&gt;finns enligt vår mening inte något skäl att i detta fall frångå principen att för-&lt;br&gt;orenaren betalar. Följaktligen bör det även i fortsättningen tas ut en miljöav-&lt;br&gt;gift på kväve i handelsgödsel. Handelsgödselanvändningen har ökat sedan&lt;br&gt;prisregleringsavgiften på kväve avskaffades. Detta bör ses som ett tecken på&lt;br&gt;den styrande effekt prisregleringsavgiften tillsammans med miljöavgiften har&lt;br&gt;haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det finns skäl att höja miljöavgiften på kväve.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att miljöavgiften på kväve höjs från 60 öre till 1 krona 80&lt;br&gt;öre per kilo kväve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kadmium är ett grundämne som kan förorsaka negativa hälsoeffekter. Ämnet&lt;br&gt;kan ansamlas i njurarna och kan även ge genetiska skador. Det finns studier&lt;br&gt;som visar att negativa hälsoeffekter förmodligen kan uppstå på lägre nivåer än&lt;br&gt;vad man tidigare har befarat. På grund av de negativa hälsoeffekter kadmium&lt;br&gt;kan ha åtminstone på lång sikt är det viktigt att minimera tillförseln av kadmi-&lt;br&gt;um till våra åkermarker. Handelsgödsel står för ungefär hälften av tillförseln&lt;br&gt;av kadmium till åkermarker. I Naturvårdsverkets rapport Miljö -93 anges att&lt;br&gt;den genomsnittliga kadmiumhalten i fosforgödselmedel som såldes via jord-&lt;br&gt;brukskooperationen under år 1992 uppgick till ca 40 gram per ton fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att en särskild utredare skulle&lt;br&gt;tillkallas för att utreda ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel. Avgif-&lt;br&gt;ten skulle sättas så att den styrde mot en kadmiumhalt som var mindre än 5&lt;br&gt;gram kadmium per ton fosfor. Det har därefter beslutats om ett gränsvärde för&lt;br&gt;hur mycket kadmium som får finnas i handelsgödsel. Gränsvärdet har be-&lt;br&gt;stämts till 100 gram kadmium per ton fosfor och gäller sedan den 1 januari&lt;br&gt;1993. Detta gränsvärde fungerar framför allt som ett medel för att eliminera&lt;br&gt;riskerna för att Sverige blir ett dumpingland för gödselmedel med höga kad-&lt;br&gt;miumhalter. Den 1 januari 1994 infördes en miljöavgift på kadmium i han-&lt;br&gt;delsgödsel. Denna avgift uppgår till 30 kr per gram kadmium till den del kad-&lt;br&gt;miuminnehållet överstiger 50 gram per ton fosfor. Syftet med avgiften var att&lt;br&gt;ge incitament till rening av fosforgödselmedel från kadmium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket lämnade i oktober 1994 en första redovisning avseende er-&lt;br&gt;farenheterna av miljöavgiften på kadmium. Verket anger att inga miljöavgifter&lt;br&gt;på kadmium har influtit under det första halvåret som avgiften funnits. Eventu-&lt;br&gt;ellt kan det ha influtit miljöavgifter hos Tullverket. Det finns emellertid inte&lt;br&gt;möjlighet att utläsa av Tullverkets uppgifter vilka miljöavgifter som hänför sig&lt;br&gt;till kadmium eftersom kadmium- och kväveavgifter har bokförts tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvärdverket har yttrat sig över redovisningen och därvid angett att nuva-&lt;br&gt;rande avgiftssystem tills vidare bör behållas. Om avgiftssystemet skall ändras&lt;br&gt;för att ge starkare incitament till att rena fosforgödselmedel anser Naturvårds-&lt;br&gt;verket att detta bör ske genom att gränsen för när avgift tas ut flyttas nerät el-&lt;br&gt;ler ännu hellre tas bort. En avgiftshöjning med bibehållen gräns anser Natur-&lt;br&gt;vårdsverket vara meningslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är mycket viktigt att tillämpa principen om att för-&lt;br&gt;orenaren skall betala. I fråga om kadmium i handelsgödsel finns ett direkt&lt;br&gt;samband mellan mängden kadmium i handelsgödsel och den ackumulering&lt;br&gt;som sker i åkermarken. Regeringen föreslår därför att gränsen för uttag av&lt;br&gt;miljöavgift på kadmium i handelsgödsel sätts så att avgiften betalas från 5&lt;br&gt;gram kadmium per ton fosfor. Avgiftens storlek föreslås oförändrad med 30&lt;br&gt;kr per gram kadmium i gödselmedlet. Anledningen till att avgiften inte bör tas&lt;br&gt;ut från en ännu lägre kadmiumhalt är mättekniska problem. Med denna av-&lt;br&gt;giftsändring blir incitamenten till rening och till en utveckling av tekniker för&lt;br&gt;att rena fosforgödselmedel starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekämpningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste 10 åren har ett stort arbete genomförts för att minska användning-&lt;br&gt;en av och riskerna med bekämpningsmedel i Sverige. Substitutionsprincipen&lt;br&gt;har fungerat väl inom bekämpningsmedelsområdet. Det är nu angeläget att an-&lt;br&gt;vändningen av och riskerna med bekämpningsmedel ytterligare minskas och&lt;br&gt;att principen om att förorenaren betalar befästs ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i ett flertal sammanhang framförts att miljöavgiften på bekämpnings-&lt;br&gt;medel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv substans till att tas ut per dos.&lt;br&gt;Dosens storlek fastställs med hänsyn till hur mycket av preparatet som nor-&lt;br&gt;malt användes per hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter&lt;br&gt;1992:41 har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna ändring. Re-&lt;br&gt;geringen delar Jordbruksverkets och remissinstansernas synpunkter. En änd-&lt;br&gt;ring är emellertid från lagteknisk synpunkt inte helt okomplicerad. Ett förslag&lt;br&gt;till hur övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift bör utformas&lt;br&gt;lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Avgiften skall när dessa lagtek-&lt;br&gt;niska frågor är lösta motsvara 50 kr per dos. I avvaktan på detta förslag bör&lt;br&gt;nuvarande avgift höjas till 20 kr per kilo aktiv substans. Samtidigt bör en änd-&lt;br&gt;ring göras så att avgiften erläggs på alla kvantiteter. Den nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;sen som begränsar redovisningsskyldigheten för avgiftsskyldiga vars tillverk-&lt;br&gt;ning eller import är av mindre omfattning bör därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att införa riskdifferentierade dosavgifter måste ytterligare&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna avgiftshöjningarna kommer att påverka trädgårdsnäringen i&lt;br&gt;större utsträckning än jordbruksnäringen. Detta på grund av att jordbruket tidi-&lt;br&gt;gare har betalat prisregleringsavgifter på kväve, fosfor och kalium i handels-&lt;br&gt;gödsel samt på bekämpningsmedel. Dessa avgifter har även betalats av träd-&lt;br&gt;gårdsnäringen men har kollektivt återförts till denna näring. Därför bör det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare utredas hur en höjning av miljöavgiften på bekämpningsmedel som&lt;br&gt;används inom trädgårdsnäringen påverkar denna näring. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett medlemskap i EU måste nuvarande uppbördssystem för miljöavgifter-&lt;br&gt;na på handelsgödsel och bekämpningsmedel förändras. Systemet får inte base-&lt;br&gt;ras på gränskontroller och detta innebär att avgiftsuttaget förmodligen måste&lt;br&gt;baseras på deklarationer från tillverkare och importörer. Det förhållandet att&lt;br&gt;enskilda eller grupper av lantbrukare importerar handelsgödsel eller bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel utan att deklarera importen är ett tilltagande problem. Problemet&lt;br&gt;kan befaras öka ytterligare vid ett eventuellt EU-medlemskap som innebär att&lt;br&gt;nuvarande gränskontroller inte kan behållas. Det är viktigt att skapa ett avgifts-&lt;br&gt;system med registreringsplikt som omfattar alla tillverkare och importörer och&lt;br&gt;som har tillräckliga sanktionsmöjligheter. Ett system med stickprovskontrol-&lt;br&gt;ler bör utformas. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en särskild utreda-&lt;br&gt;re för att skyndsamt utarbeta ett förslag till nytt uppbördssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att de föreslagna avgiftshöjningarna skall gälla&lt;br&gt;redan frän den 2 november 1994. Anledningen till det omedelbara ikraftträdan-&lt;br&gt;det är att förhindra s.k. spekulationsuppköp i försäljningsledet av handelsgöd-&lt;br&gt;sel och bekämpningsmedel. De ytterligare inkomster som avgifterna innebär&lt;br&gt;skall till fullo tillfalla statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tuberkulos hos hjortdjur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen, eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer, skall kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för&lt;br&gt;att djur skall få flyttas till ett hägn där kron- och dov hjortar hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om krav på djurhälsa&lt;br&gt;vid handel med djur inom EU och vid import av djur finns bl.a. i direktiv&lt;br&gt;92/65/EEG om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till&lt;br&gt;gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte omfattas av&lt;br&gt;de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I&lt;br&gt;till direktiv 90/425/EEG. I direktivets artikel 7 anges bl.a. att handel med&lt;br&gt;idisslande djur, dvs. bl.a. hjortdjur, endast får ske om djuren antingen kom-&lt;br&gt;mer från en officiellt tuberkulosfriförklarad besättning eller, om detta krav&lt;br&gt;inte är uppfyllt, från en besättning i vilken inget fall av tuberkulos har regist-&lt;br&gt;rerats inom 42 dagar före det att djuren lastas. Djuren skall dessutom inom 30&lt;br&gt;dagar före avsändandet har genomgått ett tuberkulintest med negativt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ända till i maj 1991 då nötkreaturstuberkulos påvisades bland hjortar i ett&lt;br&gt;hägn i Stockholms län betraktades denna infektionssjukdom som utrotad i&lt;br&gt;Sverige. I dagsläget har ytterligare nio tuberkulosinfekterade hjorthägn påvi-&lt;br&gt;sats. Den mest sannolika smittkällan är dovhjortar som importerades år 1987&lt;br&gt;från England. Dessa djur, samt djur som har haft direkt eller indirekt kontakt&lt;br&gt;med de importerade djuren och därför kan vara smittade, bedöms vara sprid-&lt;br&gt;da på olika hägn i landet. I Sverige finns i dag omkring 750 hjorthägn. Anta-&lt;br&gt;let hjortar i hägnen är okänt men kan uppskattas till ungefär 50 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta tuberkulosutbrott beslutade riksdagen i december&lt;br&gt;1993 efter förslag från regeringen om en ändring i lagen (1985:342) om&lt;br&gt;kontroll av husdjur m.m. (prop. 1993/94:68, bet. 1993/94:JoUl 1, rskr.&lt;br&gt;1993/94:88). En ny paragraf, 5 a §, infördes därvid i lagen. I denna paragraf&lt;br&gt;anges att om det finns hälsokontroll anordnad för kronhjort och dovhjort, får&lt;br&gt;regeringen meddela föreskrifter om vad som skall gälla for att kronhjortar och&lt;br&gt;dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Före-&lt;br&gt;skrifterna får avse också andra djurslag som hålls i sambete med kronhjort&lt;br&gt;och dovhjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebar således bl.a. att en frivillig hälsokontroll för att bekäm-&lt;br&gt;pa tuberkulos hos hjortdjur skulle anordnas. Regeringen anförde i propositio-&lt;br&gt;nen bl.a. följande. Det viktigaste inslaget i ett kontrollprogram bör vara ett åta-&lt;br&gt;gande från deltagarna i programmet att inte fora levande djur från ett hägn om&lt;br&gt;inte samtliga djur i detta tuberkulintestats vid minst tre tillfällen under minst&lt;br&gt;ett år med negativt resultat och hägnet därvid har förklarats fritt från tuberku-&lt;br&gt;los. Det är emellertid inte tillräckligt med enbart en frivillig hälsokontroll. Det-&lt;br&gt;ta med hänsyn till de allvarliga konsekvenser som en spridning av tuberkulos&lt;br&gt;kan få, inte bara för den enskilde djurägaren, jordbruksnäringen och staten&lt;br&gt;utan också for djur och människor i allmänhet. Från ungefär 200 av de svens-&lt;br&gt;ka hjorthägnen säljs livdjur. Det innebär att ett antal levande djur flyttas inom&lt;br&gt;landet och kanske också exporteras. Det är stor risk för smittspridning när&lt;br&gt;djur flyttas. För att bekämpningen skall bli heltäckande och effektiv måste det&lt;br&gt;därför finnas möjligheter att med stöd av lag förbjuda ägare till sådana besätt-&lt;br&gt;ningar som står utanför kontrollen att flytta levande djur från ett hägn, om inte&lt;br&gt;detta har förklarats fritt från tuberkulos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett frivilligt kontrollprogram för bekämpande av tuberkulos hos hjortdjur&lt;br&gt;har nu utarbetats och böljade tillämpas under sommaren 1994. Jordbruksver-&lt;br&gt;ket har utsett Djurhälsovården som huvudman för kontrollen. Hjortägama&lt;br&gt;kan i kontrollprogrammet välja mellan två alternativa anslutningsformer. An-&lt;br&gt;tingen ansluter de sig för att snabbt få sina hägn friförklarade från tuberkulos&lt;br&gt;eller också ansluter de sig passivt. Den första anslutningsformen, friförkla-&lt;br&gt;ringen, kan ske antingen genom tuberkulintestning eller utslaktning av befint-&lt;br&gt;liga djur och inköp av nya. Det andra alternativet, den passiva formen, inne-&lt;br&gt;bär att djurägaren förbinder sig att köttbesiktiga all slakt och obducera alla&lt;br&gt;djur som självdör. De erhållna resultaten måste djurägaren rapportera till&lt;br&gt;Djurhälsovården. För samtliga hägn som är anslutna till kontrollprogrammet&lt;br&gt;gäller att djur inte får foras till hägnet om de inte redan har blivit friförklarade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att djur heller inte får föras från hägnet innan detta blivit friförklarat. Nöt- Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;kreatur kan dock få föras ut från ett hägn som varit anslutet i minst ett år, om&lt;br&gt;djuret testas två gånger med negativt resultat avseende tuberkulos. Enligt vad&lt;br&gt;regeringen erfar har ett 100-tal anmälningar skett dll kontrollprogrammet, var-&lt;br&gt;av ett 40-tal avser tuberkulintestning och ett 20-tal utslaktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska kontrollprogrammet är som nyss nämnts utformat så att det&lt;br&gt;skapas garantier för att inte några smittade djur vare sig förs in i ett hjorthägn&lt;br&gt;eller förs ut från hägnet. När det gäller hjortar som inte omfattas av kontrollen&lt;br&gt;kan föreskrifter meddelas till skydd mot att smittade djur förs ut från ett hägn.&lt;br&gt;Däremot finns inte något stöd för att meddela föreskrifter för att förhindra att&lt;br&gt;djur som är smittade förs till ett hägn. Det är i dag möjligt att låta andra djur&lt;br&gt;sambeta med hjortdjur under förutsättning att djuren sedan går direkt till slakt.&lt;br&gt;Denna omständighet kan i sin tur leda till att tuberkulos diagnostiseras på&lt;br&gt;t.ex. nötkreatur vid slakt. Ett antal sådana diagnoser, som visserligen går att&lt;br&gt;förklara, kan få konsekvensen att Sverige i EU inte längre kan anses vara fritt&lt;br&gt;från tuberkulos på nötkreatur. Detta skulle bl.a. kunna innebära att Sverige&lt;br&gt;tvingas bevisa frihet från sjukdomen genom ett omfattande och kostsamt prov-&lt;br&gt;tagningsarbete. Även från den nu angivna synpunkten är det angeläget att före-&lt;br&gt;skrifter kan meddelas om villkoren för att djur tas in i ett hägn. En reglering&lt;br&gt;av införandet av djur till ett hägn där hjortdjur hålls skulle dessutom förhindra&lt;br&gt;att djur som inte är avsedda för slakt av misstag förs in i hägnet. En anpass-&lt;br&gt;ning till bestämmelserna om handel med hjortdjur i direktivet 92/65/EEG bör&lt;br&gt;därför följas av en ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m. som innebär&lt;br&gt;att föreskrifter meddelas också om vad som skall gälla för att få flytta sådana&lt;br&gt;djur till ett hägn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bemyndigande i 5 a § lagen om kontroll av husdjur m.m. att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av en&lt;br&gt;hälsokontrollen bör följaktligen vidgas. Föreskrifter bör kunna meddelas ock-&lt;br&gt;så om vad som skall gälla för att få flytta hjortar och sambetande djur till ett&lt;br&gt;hägn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslag till lag om EG:s förordningar om&lt;br&gt;jordbruksprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande dessa paragrafer hänvisas till den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att det skall ankomma på regeringen att bestämma vilka&lt;br&gt;myndigheter som skall utöva tillsyn enligt lagen. Det skall också vara möjligt&lt;br&gt;för regeringen att utse en tillsynsmyndighet som i sin tur kan överlåta vissa&lt;br&gt;tillsynsuppgifter på någon annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5—6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragraferna får en tillsynsmyndighet befogenhet att meddela föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud och rätt till tillträde till områden och lokaler. Bestämmelser-&lt;br&gt;na har utformats i enlighet med det mönster som vanligen tillämpas i annan of-&lt;br&gt;fentligrättslig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får föreskrivas att avgift får tas ut för tillsynen enligt lagen. Det&lt;br&gt;måste uppmärksammas att EG-rätten kan begränsa möjligheterna att ta ut till-&lt;br&gt;synsavgifter. EG-domstolen har i en rad avgöranden tagit ställning till om av-&lt;br&gt;gifter som tas ut av jordbrukare eller på jordbruksprodukter är förenliga med&lt;br&gt;EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger regeringen eller en myndighet under regeringen möjlighet att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om hur tillsynsuppgiftema skall fördelas mellan olika&lt;br&gt;myndigheter. Föreskrifterna kan också gälla preciseringar med avseende på&lt;br&gt;undersökningsfrekvens, undersökningsåtgärder och rapporteringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa EG-förordningar förutsätter nationella bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;betala ränta. Det är fråga om dels ränta på för sent betalda avgifter som skall&lt;br&gt;betalas enligt förordningen, dels ränta på belopp som har betalats ut felaktigt.&lt;br&gt;Ett exempel på det sistnämnda fallet är bestämmelserna i artikel 14 i kommis-&lt;br&gt;sionens förordning (EEG) nr 3887/92 om fastställande av tillämpningsföre-&lt;br&gt;skrifter för det integrerade systemet för förvaltning och kontroll av vissa EG-&lt;br&gt;stödprogram. Enligt bestämmelsen skall räntesatsen beräknas enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i nationell lagstiftning och den får inte vara lägre än den räntesats&lt;br&gt;som tillämpas nationellt i motsvarande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompetensfördelning som finns inom EU grundar sig på den legalitets-&lt;br&gt;princip som finns inskriven i Art. 3 b i Romfördraget. EU:s institutioner kan i&lt;br&gt;princip agera endast när de har en uttrycklig befogenhet enligt fördraget. Om&lt;br&gt;ett sådant positivt stöd saknas ligger beslutsbefogenheten kvar hos den enskil-&lt;br&gt;da medlemsstaten. Detta medför att vissa områden i huvudsak faller utanför&lt;br&gt;EU-samarbetet och att det där finns en exklusiv nationell kompetens. Ett&lt;br&gt;exem pel på ett sådant område är straffrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger medlemsstaterna att försäkra sig om att deras medborgare re-&lt;br&gt;spekterar EG-rätten. Medlemsstaten skall beivra överträdelser genom effekti-&lt;br&gt;va avskräckande sanktioner som står i rimlig proportion till överträdelsen.&lt;br&gt;Sanktionerna får inte vara mindre ingripande än sanktionerna mot överträdel-&lt;br&gt;ser av liknande inhemska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de bestämmelser som finns om allmänna brott som bedrägeri,&lt;br&gt;stöld, urkundsförfalskning, bokföringsbrott m.fl. brott, som regleras i brotts-&lt;br&gt;balken, bör det finnas särskilda regler om brott mot EG:s förordningar om&lt;br&gt;jord bruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § straffbeläggs överträdelser av föreskrifter som får finnas som kom-&lt;br&gt;plettering till förordningarna. Exempel på sådana föreskrifter har lämnats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen. Straffbestämmelserna i paragrafen avser också&lt;br&gt;underlåtenhet att föra anteckningar om stöd och avgifter och att under viss tid&lt;br&gt;bevara sådana anteckningar och andra handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare straffbeläggs i paragrafen överträdelser av EG-förordningama eller&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Gärningarna preciseras till att gälla&lt;br&gt;överträdelser av kvalitetsnormer och andra bestämmelser för handeln med&lt;br&gt;jordbruksprodukter eller villkor i beslut meddelade med stöd av förordningar-&lt;br&gt;na eller lagens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av EG:s förordningar om jordbruksprodukter bygger till stor&lt;br&gt;del på uppgifter lämnade av enskilda jordbrukare eller företag. Bland de reg-&lt;br&gt;ler som kommer att beröra en stor del av landets jordbrukare kan särskilt näm-&lt;br&gt;nas ansökningarom arealbidrag eller djurbidrag. Båda dessa stöd har karaktär&lt;br&gt;av generella bidrag som lämnas på grundval av de uppgifter om sina förhållan-&lt;br&gt;den som den enskilde lämnar i sin ansökan om bidrag. Felaktiga uppgifter,&lt;br&gt;lämnade vårdslöst eller medvetet, leder till att stödet reduceras. Det framgår&lt;br&gt;dock av EG-förordningama att bestämmelserna om sådana ekonomiska sank-&lt;br&gt;tioner inte är tillräckliga. Det förutsätts därutöver nationella regler om straff.&lt;br&gt;Exempel på felaktiga uppgifter är om i en bidragsansökan anges ett högre an-&lt;br&gt;tal djur än det verkliga antalet eller om vid ansökan om arealstöd en större&lt;br&gt;areal uppges än den verkliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sådana föreskrifter om uppgiftsskyldighet som meddelas med stöd&lt;br&gt;av lagen bör förenas med straffsanktion. Det kan exempelvis gälla uppgifter&lt;br&gt;om priser på jordbruks- och trädgårdsprodukter eller uppgifter om produk-&lt;br&gt;tionen i olika led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen undantas från lagens straffbestämmelser dels gärningar som om-&lt;br&gt;fattas av ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud, dels gärningar som föran-&lt;br&gt;leder straff enligt brottsbalken eller lagen om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i särskilda fall enligt lagen får överklagas till allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol, dvs. länsrätt. De beslut som åsyftas är främst olika beslut som en till-&lt;br&gt;synsmyndighet har anledning att fatta. Vid överklagande till kammarrätt krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslag till lag om EG:s förordningar om miljö- och&lt;br&gt;strukturstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande dessa paragrafer hänvisas i tillämpliga delar till specialmotivering-&lt;br&gt;en till 4-10 §§ lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande denna paragraf hänvisas till specialmotiveringen till 14 § lagen&lt;br&gt;om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslag till lag om EG:s förordningar om den&lt;br&gt;gemensamma fiskeripolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1-9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande dessa paragrafer hänvisas till den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;föreskriva att ränta skall betalas under vissa förutsättningar. Det gäller vid&lt;br&gt;återbetalning av belopp som skall betalas enligt EG:s förordningar om den&lt;br&gt;gemensamma fiskeripolitiken och belopp som utgått felaktigt och som därför&lt;br&gt;skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att den som uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripoliti-&lt;br&gt;ken eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen i fråga om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Vad som sanktio-&lt;br&gt;neras är alla former av brister vad gäller skyldigheten att på olika områden av&lt;br&gt;gemenskapens fiskeripolitik lämna uppgifter. Det gäller bl.a. loggbokföring,&lt;br&gt;upprättande av landningsnotor eller avräkningsnotor och transportdokumenta-&lt;br&gt;tion. Sådana brister i uppgiftslämnandet är redan i dag sanktionerade vad gäl-&lt;br&gt;ler vår nationella lagstiftning på fiskeområdet. Motsvarande sanktioner kom-&lt;br&gt;mer nu att gälla skyldigheter som härrör från EG:s reglering. I första stycket&lt;br&gt;sanktioneras också överträdelser vad gäller kvalitetsnormer och andra bestäm-&lt;br&gt;melser om handel med fisk och fiskprodukter. Det kan gälla överträdelser av&lt;br&gt;normerna för klassificering efter kvalitet, storlek och vikt eller bestämmelser-&lt;br&gt;na om förpackning, presentation och märkning. Vidare träffar sanktionerna&lt;br&gt;överträdelser av bestämmelserna om producentorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att med böter eller fängelse i högst sex månader&lt;br&gt;straffas också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot EG:s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken genom otillåtet fiske. Be-&lt;br&gt;greppet otillåtet fiske inrymmer otillåten användning av fiskefartyg, fiskered-&lt;br&gt;skap eller fiskemetod eller att det sätt på vilket fartyget, metoden eller redska-&lt;br&gt;pet används på är otillåtet. Som exempel kan nämnas att ett redskapet inte är&lt;br&gt;märkt eller utmärkt på rätt sätt. I begreppet inryms även att fisket skett på en&lt;br&gt;otillåten plats eller vid otillåten tidpunkt eller att det i övrigt innefattar otillåten&lt;br&gt;fångst av helt eller delvis fredade bestånd. I andra stycket straffsanktioneras&lt;br&gt;vidare att behålla, omlasta, föra i land, föra in i landet eller saluhålla fångst i&lt;br&gt;strid mot förordningarna. Stycket avser således sanktion mot förfaranden&lt;br&gt;som har att göra med fisket och hanteringen av fångster och överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med fiskelagens beskrivning av straffbara beteenden i dessa avseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en bestämmelse som har sin motsvarighet i 41 § fiske-&lt;br&gt;lagen och som innebär att om överträdelsen enligt andra stycket sker genom&lt;br&gt;ett otillåtet trålfiske så skall påföljden bestämmas till normerade böter eller&lt;br&gt;fängelse. Straffet skall vara böter lägst ettusen kronor och högst ett krontal&lt;br&gt;som motsvarar etthundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det&lt;br&gt;fiskefartyg som använts för bogsering av trålen, eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket skall fiskelagens bestämmelser om förverkande och&lt;br&gt;beslag liksom lagens forumregler tillämpas vid brott enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att den som överträtt ett vitesföreläggan-&lt;br&gt;de eller ett vitesförbud inte skall dömas till ansvar enligt denna lag för gärning-&lt;br&gt;ar som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns i dag i 44 § fiskelagen och i 12 § andra och tredje styckena lagen om&lt;br&gt;marknadsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att det inte heller skall dömas till ansvar om gärningen&lt;br&gt;är ringa eller är belagd med straff enligt brottsbalken eller lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff for varusmuggling. Bestämmelsen har i huvudsak sin motsvarighet&lt;br&gt;i 12 § tredje stycket lagen (1993:649) om marknadsreglering på fiskets om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att beslut av myndighet i ett särskilt fall skall överkla-&lt;br&gt;gas till allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt, och att det skall krävas pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Principer för budgetering på statsbudgeten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare överlämnade prop. 1994/95:40 redovisar regeringen utförligt&lt;br&gt;principerna för bl.a. budgetering och redovisning på statsbudgeten av medel&lt;br&gt;med anknytning till stöd från EG:s budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga stöd som helt eller till någon del finansieras med medel från EG:s&lt;br&gt;budget och fördelas av statliga myndigheter skall enligt dessa principer budge-&lt;br&gt;teras brutto på statsbudgeten. Detta innebär att bidrag och ersättningar från&lt;br&gt;EG:s fonder förs upp och redovisas på för ändamålet uppförda inkomsttitlar&lt;br&gt;på statsbudgetens inkomstsida samtidigt som medel motsvarande bidraget till&lt;br&gt;mottagaren budgeteras och redovisas på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utgifter och inkomster i form av kursdifferenser bör avräknas mot be-&lt;br&gt;rört stödanslag. I de fall stöd och bidrag från EG:s budget skall förskotteras&lt;br&gt;av medlemslandet bör medel för de räntekostnader som uppstår av förskotts-&lt;br&gt;givningen anvisas under ett särskilt anslag. Medel för förvaltningsmyndighe-&lt;br&gt;ternas kostnader för att administrera återflödet bör anvisas inom ramen för&lt;br&gt;ordinarie förvaltningskostnadsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att redovisa återflödet från EG brutto på statsbudgeten och med till-&lt;br&gt;lämpning av räntekontokredit i Riksgäldskontoret ges en tydlig bild av såväl&lt;br&gt;omfattningen av återflödet som de svenska statliga åtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;B. Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Bil. Intervention m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 525 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående redogjort för EG:s regler för intervention&lt;br&gt;och exportbidrag samt för den risk för kostnader för kursförändringar som&lt;br&gt;föreligger. Vid ett svenskt medlemskap i EU är det nödvändigt att Sverige&lt;br&gt;tillämpar dessa regler. Regeringen beräknar utgifterna för detta till&lt;br&gt;525 000 000 kr. Utgifterna skall särredovisas. EG:s garantisektion finansi-&lt;br&gt;erar utgiften i efterhand. För ändamålet bör ett nytt förslagsanslag, Interven-&lt;br&gt;tion m.m., föras upp på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 12. Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 20 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående redogjort för de betalningsströmmar som&lt;br&gt;uppkommer vid ett svenskt EU-medlemskap i samband med utbetalning av&lt;br&gt;stöd m.m. Regeringen beräknar utgifterna för detta till 20 000 000 kr. För än-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damålet bör ett nytt förslagsanslag, Räntekostnader för forskotterade bidrag Prop. 1994/95:75&lt;br&gt;m.m., föras upp på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der vid ett medlemskap i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivningsbemyn-&lt;br&gt;digande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om EG:s förord-&lt;br&gt;ningar om jordbruks-&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om EG:s förord-&lt;br&gt;ningar om miljö- och&lt;br&gt;strukturstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om EG:s förord-&lt;br&gt;ningar om den gemen-&lt;br&gt;samma fiskeripolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1985:342) om kont-&lt;br&gt;roll av husdjur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1- 4, 6, 8-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, 3, 5, 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2- 4, 6, 8-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392R1765 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392R2078 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392R3759 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47181, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om stödet till jordbruket i norra Sverige</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om stödet till jordbruket i norra Sverige</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om omställningsprogrammet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om omställningsprogrammet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om administrationen vid ett EU-medlemskap</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om administrationen vid ett EU-medlemskap</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Intervention m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 525 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Intervention m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 525 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:JoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:56:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0375</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:56:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0375</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__75.pdf</filnamn>
<filstorlek>2427976</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E2A34C68-10B1-4C3B-8C35-99A8DAD2AB26</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:JoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GI01JoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Eriksson  och Lennart Fremling  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Eriksson  och Lennart Fremling  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Lindvall  och Marianne Samuelsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Lindvall  och Marianne Samuelsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Virgin  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Virgin  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Daléus  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:75&lt;br/&gt;
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska  unionen</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Daléus  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>