<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228551</hangar_id>
 <dok_id>GI037</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-06-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:30</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om civilt försvar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI037/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI037</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI037</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:7&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Lag om civilt försvar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI037/prop_199495__7-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI037/prop_199495__7-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om civilt forsvar. Den nya lagen reglerar&lt;br&gt;kommunernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas ansvar inom&lt;br&gt;det civila försvaret. Lagen innehåller också bestämmelser om hem-&lt;br&gt;skydd, verkskydd och befolkningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvaret upphör att existera som statlig organisation. I stället blir&lt;br&gt;befolkningsskydd och räddningstjänst en kommunal uppgift även under&lt;br&gt;höjd beredskap. Benämningen skyddsrumsorter tas bort och i stället&lt;br&gt;skall skyddsrum och skyddade utrymmen byggas i områden som i krig&lt;br&gt;kan antas bli särskilt utsatta for verkningar av stridsmedel. Skyddade&lt;br&gt;utrymmen skall även byggas i andra utsatta områden. Kommunen skall&lt;br&gt;bestämma dessa områden i samråd med länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen ersätter civilforsvarslagen (1960:74), lagen (1964:63)&lt;br&gt;om kommunal beredskap, lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,&lt;br&gt;m.fl. lagar. Följdändringar föreslås i ett flertal andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om civilt forsvar.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i brottsbalken........21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:1102).......................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1953:771) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteck-&lt;br&gt;ningar och för civilförsvarets internationella känne-&lt;br&gt;tecken .............................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förfogandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:262)........................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om&lt;br&gt;skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorgani-&lt;br&gt;sationer m.fl. att delta i totalforsvarsplaneringen .... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1923:116) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hundskatt............................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1942:335) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar&lt;br&gt;m.m............................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva&lt;br&gt;vissa mål............................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlastavgift.......................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i vapenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1176).......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i trafikskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1410).......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)............................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i polislagen (1984:387) . . 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hgen (1990:217) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för samhäll sviktiga anläggningar m.m.......41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i hgen (1994:137) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagande av asylsökande m.fl..............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning .........................45 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ändringar.........................46 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagteknisk lösning .......................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grundläggande begrepp....................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser och verksamheten under höjd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilplikt ............................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemskydd ............................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkskydd ............................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum och skyddade utrymmen ............... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skyldigheter för ägare och andra innehavare av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom m.m.............................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymning och inkvartering m.m.................. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet i kommuner och landsting........... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar........................ 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om civilt försvar............. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken...... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:1102)......................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1953:771) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd for vissa internationella sjukvårdsbeteck-&lt;br&gt;ningar och för civilförsvarets internationella känne-&lt;br&gt;tecken ............................. 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i förfogandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:262).......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1004)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skyldighet för näringsidkare, arbetsmark-&lt;br&gt;nadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarspla-&lt;br&gt;neringen ........................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:217) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för samhäll sviktiga anläggningar m.m...... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagande av asylsökande m.fl............. 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.10 Övriga förslag till lagändringar ............ 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet SOU 1989:42&lt;br&gt;Det civila försvaret..................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets förslag till lagtext............. 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Det civila försvaret............. 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ............... 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 1994 . 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om civilt försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1953:771) om skydd för vissa&lt;br&gt;internationella sjukvårdsbeteckningar och för civilförsvarets&lt;br&gt;internationella kännetecken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i forfogandelagen (1978:262),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för närings-&lt;br&gt;idkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalför-&lt;br&gt;svarsplaneringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1923:116) om hundskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftan-&lt;br&gt;läggningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet for allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i polislagen (1984:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd for samhällsviktiga&lt;br&gt;anläggningar m.m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökan-&lt;br&gt;de m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.1 Förslag till lag om civilt försvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om kommunernas, landstingens och&lt;br&gt;de kyrkliga kommunernas ansvar inom det civila försvaret. Lagen&lt;br&gt;innehåller också bestämmelser om hemskydd, verkskydd och befolk-&lt;br&gt;ningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med befolkningsskydd avses åtgärder för att skydda befolkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och civil egendom från krigets verkningar. Sådana åtgärder är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;utrymning och inkvartering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddade utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tillhandahållande av andningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;mörkläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;information om självskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall kunna bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 5 - 8 kap. gäller inte militär verksamhet eller&lt;br&gt;anläggningar som är avsedda for sådan verksamhet eller för ledning av&lt;br&gt;rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som föreskrivs i denna lag gäller inte om annat sägs i lagen&lt;br&gt;(1942:335) om särskilda skyddsåtgärder for vissa kraftanläggningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som föreskrivs i denna lag om landsting gäller också kommu-&lt;br&gt;ner som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Beredskapsförberedelser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för beredskapsförberedelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta&lt;br&gt;de beredskapsförberedelser som behövs för deras respektive verksamhet&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen ansvarar inom kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive landstinget för att beredskapsförberedelsema får en enhetlig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning och genomfors på ett ändamålsenligt sätt. Inom den kyrkliga Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;kommunen ligger detta ansvar på kyrkorådet eller motsvarande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelsema skall genomföras i samverkan med berörda&lt;br&gt;statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;br&gt;Den kyrkliga kommunen skall också samverka med övriga trossamfund&lt;br&gt;inom den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen skall verka för att beredskapsförberedelsema för den&lt;br&gt;civila verksamhet som bedrivs i kommunen av statliga myndigheter,&lt;br&gt;landstinget, kyrkliga kommuner samt organisationer och företag får en&lt;br&gt;enhetlig inriktning och för att samverkan kommer till stånd mellan dem.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast i fråga om sådan verksamhet som är inriktad&lt;br&gt;på kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftsstyrelsen skall inom stiftssamfalligheten verka för att de kyrk-&lt;br&gt;liga kommunernas beredskapsförberedelser genomförs på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt och med en enhetlig inriktning. Stiftsstyrelsen skall samråda&lt;br&gt;med domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall medverka i&lt;br&gt;sådan utbildning som utgör ett led i beredskapsförberedelsema och som&lt;br&gt;genomförs av något annat sådant organ eller av en statlig myndighet och&lt;br&gt;som berör kommunen, landstinget eller den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommunen skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;underrättad om de beredskapsförberedelser som vidtagits och om de&lt;br&gt;övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten skall betala ersättning till kommunerna för kostnaderna för&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema enligt detta kapitel. Ersättningen skall be-&lt;br&gt;stämmas med utgångspunkt i vaije kommuns utsatthet och risker i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall betala ersättning till landstingen för kostnaderna för sådan&lt;br&gt;utbildning som utgör ett led i beredskapsförberedelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Verksamhet under höjd beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av&lt;br&gt;den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap också verka för att&lt;br&gt;sådan verksamhet som sägs i 2 kap. 2 § får en enhetlig inriktning och&lt;br&gt;för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen for ledningen av Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet for det&lt;br&gt;civila försvaret som landstinget skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Under höjd beredskap ansvarar kyrkorådet eller motsvarande organ&lt;br&gt;for ledningen av den del av det civila försvaret som den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munen skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall under höjd beredskap eller när ransoneringslagen&lt;br&gt;(1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen&lt;br&gt;bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vidta de åtgärder som behövs för försöijningen med nödvändiga&lt;br&gt;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga&lt;br&gt;för landets försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kommun eller ett landsting har en för totalförsvaret viktig&lt;br&gt;uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller&lt;br&gt;andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara,&lt;br&gt;är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av hjälpen bestäms av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kommunen skall under höjd beredskap hålla den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer underrättad om beredskapsläget och de övriga&lt;br&gt;förhållanden som har betydelse for det civila försvaret i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Hemskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I vaije kommun skall det finnas ett hemskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hemskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd bered-&lt;br&gt;skap har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmedla information mellan kommunen och befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att skydda, rädda och i övrigt hjälpa befolkningen i sam-&lt;br&gt;band med stridshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att trygga sådan försörjning som är nödvändig för&lt;br&gt;befolkningens överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hemskyddet består av totalförsvarspliktiga som skrivits in för civil-&lt;br&gt;plikt och av frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Verkskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Verkskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd bered-&lt;br&gt;skap har till uppgift att, vid den anläggning där det organiserats, med-&lt;br&gt;verka vid skydd av verksamheten och personalen samt i räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;besluta att det vid en anläggning skall finnas verkskydd, om det vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningen bedrivs verksamhet som har stor betydelse för totalför-&lt;br&gt;svaret, och om anläggningen med hänsyn till sin belägenhet eller verk-&lt;br&gt;samhetens art kan antas bli särskilt utsatt vid stridshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall innehålla ett föreläggande för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten vid anläggningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. organisera verkskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. planlägga dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla det med materiel och förnödenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. se till att personalen får den utbildning som avses i 3 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. även i övrigt vidta de åtgärder som behövs för verkskyddets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får också riktas mot ägaren till den anläggning där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utbildning av verkskyddets personal skall genomföras av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får efter överenskommelse med en kommun&lt;br&gt;besluta att denna skall genomföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket skall genomföra utbildning får efter&lt;br&gt;överenskommelse med den som skall organisera verkskyddet besluta att&lt;br&gt;denne i stället skall genomföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En räddningsledare enligt 31 § räddningstjänstlagen (1986:1102) får&lt;br&gt;under höjd beredskap ta i anspråk verkskydd inom kommunen för rädd-&lt;br&gt;ningstjänstuppgifter som rör annat än den anläggning där verkskyddet&lt;br&gt;organiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den myndighet som regeringen bestämmer eller kommunen får&lt;br&gt;förelägga den som bedriver verksamhet vid eller äger en anläggning&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket att lämna de upplysningar och tillhanda-&lt;br&gt;hålla de handlingar om anläggningen och verksamheten som behövs för&lt;br&gt;myndighetens eller kommunens befattning med verkskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som enligt 2 § är skyldig att organisera verkskydd skall betala&lt;br&gt;kostnader för sådan utbildning av verkskyddets personal som genomförs&lt;br&gt;av en myndighet eller av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett verkskydd har tagits i anspråk enligt 4 §, har den som sva-&lt;br&gt;rar för verkskyddet rätt till skälig ersättning av staten dels för kostna-&lt;br&gt;derna för verkskyddets personal, dels för skador som inte är ringa på&lt;br&gt;materiel och annan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning prövas på det sätt som föreskrivs i förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att under krig skydda befolkningen skall det i de områden som&lt;br&gt;kan antas bli särskilt utsatta for verkningar av stridsmedel finnas&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen. Skyddade utrymmen skall också&lt;br&gt;finnas i andra utsatta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skyddsrum avses ett utrymme som redan under fred utformas&lt;br&gt;och utrustas så att det ger skydd mot de stridsmedel som kan antas&lt;br&gt;komma till användning i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skyddat utrymme avses ett utrymme som utformas och utrustas&lt;br&gt;så att det ger ett skäligt skydd mot radioaktiv strålning och splitter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 särskilt utsatta områden mot byggnadsras. Skyddade utrymmen anord-&lt;br&gt;nas forst under höjd beredskap. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får dock besluta att ett skyddat utrymme skall an-&lt;br&gt;ordnas redan dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen skall i samråd med länsstyrelsen besluta inom vilka&lt;br&gt;områden det skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen. Om&lt;br&gt;enighet inte kan nås, skall kommunen överlämna frågan till regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen skall besluta om byggande av skyddsrum samt, i den&lt;br&gt;omfattning staten ställer medel till förfogande, kontrollera att inrättade&lt;br&gt;skyddsrum har en tillfredsställande skyddsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall också besluta om byggande av skyddade utrym-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall föra register över samtliga skyddsrum i kommunen&lt;br&gt;och över de skyddade utrymmen som planlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering och utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skyddsrummen skall placeras och utformas med hänsyn till befolk-&lt;br&gt;ningens möjligheter att efter varning hinna fram till dem i tid och att&lt;br&gt;uppehålla sig där under den tid som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skyddsrummen skall utformas så att de under fredstid kan användas&lt;br&gt;för andra ändamål. De skall dock skyndsamt kunna ställas i ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter eller i särskilda fall besluta om hur&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen skall utformas och utrustas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet för byggnadsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som inom ett område där skyddsrum skall byggas avser att&lt;br&gt;utföra sådana byggnadsåtgärder som anges i 9 kap. 2 § 1 och 3 plan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bygglagen (1987:10) och som kräver bygganmälan skall underrätta Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;kommunen om sin avsikt. Kommunen skall till den som lämnat sådan&lt;br&gt;underrättelse lämna besked om skyddsrum skall byggas i byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen och, om så är fallet, lämna uppgift om det antal&lt;br&gt;personer som skall kunna få plats i skyddsrummet. Kommunen skall&lt;br&gt;förelägga den som lämnat underrättelsen att vidta åtgärder i enlighet&lt;br&gt;med beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked som kommunen lämnat enligt första stycket gäller i två år&lt;br&gt;eller, om bygganmälan enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen har gjorts,&lt;br&gt;under två år från dagen for bygganmälan. Kommunen får ändra beske-&lt;br&gt;det endast om den som lämnat underrättelsen godtar ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommunen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från underrättelseskyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;skall en genomgång göras av de åtgärder for besiktning, tillsyn och&lt;br&gt;övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum skall kunna&lt;br&gt;antas komma att uppfylla de krav som ställs i 6 § och med stöd av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 9 och 10 §§ plan- och bygglagen om kontroll&lt;br&gt;m.m. och om slutbevis skall tillämpas på arbetet med att inrätta skydds-&lt;br&gt;rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Staten och landstinget skall, även i de fåll då skyldighet att göra&lt;br&gt;bygganmälan inte föreligger enligt 9 kap. 3 § 4 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), anmäla sådana byggnadsåtgärder som avses i 9 kap. 2 § 3&lt;br&gt;plan- och bygglagen till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att bygga, utrusta och underhålla skyddsrum och skydda-&lt;br&gt;de utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En byggherre som utför sådana byggnadsåtgärder som anges i 8 §&lt;br&gt;skall bygga och utrusta sådant skyddsrum som enligt föreläggande av&lt;br&gt;kommunen skall finnas i byggnaden eller anläggningen. Han skall där-&lt;br&gt;vid se till att skyddsrummet stämmer överens med föreläggandet enligt&lt;br&gt;8 § samt med vad som sägs i 6 § och vad som bestämts med stöd av 7&lt;br&gt;§...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agaren till en byggnad eller annan anläggning är skyldig att bygga&lt;br&gt;och utrusta ett skyddat utrymme där sådant utrymme enligt föreläggande&lt;br&gt;av kommunen skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Agaren till en byggnad eller annan anläggning där skyddsrum eller&lt;br&gt;skyddat utrymme har byggts är skyldig att underhålla skyddsrummet&lt;br&gt;eller det skyddade utrymmet och dess utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon åsidosätter sina skyldigheter enligt första stycket, skall&lt;br&gt;kommunen förelägga honom att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om kommunen beslutar att skyddsrum skall finnas i befintliga Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;byggnader eller andra anläggningar, skall kommunen bygga, utrusta och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhålla skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte om frågan uppkommer i samband med&lt;br&gt;sådana byggnadsåtgärder som avses i 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även bygga, utrusta och underhålla skyddsrum som&lt;br&gt;är belägna på mark som är avsedd för gata, torg, park eller annan&lt;br&gt;allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen förelägga ägaren&lt;br&gt;eller nyttjanderättshavaren till mark, byggnader eller andra anläggningar&lt;br&gt;att i stället för kommunen vidta de åtgärder som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns&lt;br&gt;skyddsrum är skyldig att, efter föreläggande av kommunen, vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att skyddsrummet skall ha en bra skyddsför-&lt;br&gt;måga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som innehar en byggnad eller annan anläggning med nyttjan-&lt;br&gt;derätt får inte hindra ägaren att inrätta skyddsrum eller företa andra&lt;br&gt;åtgärder enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att bereda plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning där det finns ett skyddsrum eller skyddat utrymme är under&lt;br&gt;höjd beredskap skyldig att bereda plats i skyddsrummet eller det skyd-&lt;br&gt;dade utrymmet åt dem som behöver skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett&lt;br&gt;skyddsrum skall genom skyltning på byggnaden eller anläggningen ge&lt;br&gt;anvisning om var skyddsrummet finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att skyldigheten fullgörs. Om ägaren inte&lt;br&gt;fullgör sin skyldighet, skall kommunen förelägga honom att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta att ett utrymme inte längre skall vara skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för att bygga och underhålla skyddsrum och skyddade ut- Prop.&lt;br&gt;rymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som skall bygga och utrusta ett skyddsrum enligt 11 § första&lt;br&gt;stycket har rätt till ersättning av staten för de merkostnader som upp-&lt;br&gt;kommer för att bygga och utrusta skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen beslutas av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om den som är berättigad till ersättning enligt 20 § inte är redo-&lt;br&gt;visningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), skall ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet räknas upp med den skattesats som enligt 7 kap. 1 § den&lt;br&gt;lagen gällde vid tidpunkten för slutbesiktning av skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som skall bygga och utrusta ett skyddat utrymme enligt 11 §&lt;br&gt;andra stycket, underhålla ett skyddsrum eller ett skyddat utrymme enligt&lt;br&gt;12 § eller vidta åtgärder enligt 14 § har rätt till ersättning av staten för&lt;br&gt;sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vidtagit åtgärder som anges i 15 § har rätt till ersättning av&lt;br&gt;staten för de kostnader som åtgärden föranlett. Ersättning lämnas dock&lt;br&gt;inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt underhållet av&lt;br&gt;skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit&lt;br&gt;försumlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen beslutas av regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kommunen för vissa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kommunen har rätt till ersättning av staten för kostnader som&lt;br&gt;uppkommer för kommunen på grund av åtgärder enligt 13 §. När ersätt-&lt;br&gt;ningen bestäms, skall skälig hänsyn tas till det värde som de vidtagna&lt;br&gt;åtgärderna kan ha för byggnadens eller anläggningens användning i&lt;br&gt;fred. Kommunen har rätt till förskott på ersättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning och förskott beslutas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Särskilda skyldigheter för ägare och andra innehavare av&lt;br&gt;egendom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;\bming och mörkläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att ägare av byggnader eller andra anläggningar skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hålla med utrustning och vidta de övriga förberedelser som behövs&lt;br&gt;för att varna dem som vistas i eller vid byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tåla att utrustning för att varna befolkningen installeras på byggna-&lt;br&gt;den eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla med utrustning och vidta de övriga förberedelser som behövs Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;för mörkläggning av byggnaden eller anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskilda fall får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer förelägga ägaren av en byggnad eller annan anläggning att&lt;br&gt;vidta eller tåla de åtgärder som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som disponerar en byggnad eller anläggning helt eller delvis är&lt;br&gt;skyldig att ha hand om utrustning för mörkläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om varning och mörkläggning under höjd bered-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan an-&lt;br&gt;läggning är skyldig att låta länsstyrelsen eller kommunen besiktiga eller&lt;br&gt;regelbundet kontrollera byggnaden eller anläggningen för ändamål som&lt;br&gt;har samband med tillämpningen av denna lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får den&lt;br&gt;kommun eller länsstyrelse som har att genomföra besiktningen eller&lt;br&gt;kontrollen förelägga honom att hålla byggnaden eller anläggningen&lt;br&gt;tillgänglig. Om föreläggandet inte följs, får kommunen eller länsstyrel-&lt;br&gt;sen hos polismyndigheten begära den handräckning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter för nyttjanderätt shavare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § De skyldigheter som ägaren av en viss egendom har enligt denna&lt;br&gt;lag skall också gälla för den som innehar egendomen med fri förfogan-&lt;br&gt;derätt, fideikommissrätt eller annan därmed jämförlig rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En nyttjanderättshavare är skyldig att på begäran av ägaren till en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning betala ett skäligt bidrag till kostnader&lt;br&gt;som ägaren får på grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren inte kände till att åtgärderna skulle vidtas då nyttjande-&lt;br&gt;rättsavtalet träffades eller senast kunde sägas upp och minst två år&lt;br&gt;återstod av nyttjanderätten då skyldigheten att vidta åtgärderna blev&lt;br&gt;kända för ägaren, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan anses uppenbart oskäligt att ägaren skall svara för hela&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en byggnad tillhör en bostadsrättsförening, skall bostadsrätts-&lt;br&gt;havama ersätta föreningen för kostnader som denna skall svara för på&lt;br&gt;grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta gäller oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i bostadsrättsföreningens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot att använda samlingslokaler och skolor m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Länsstyrelsen eller kommunen får förbjuda att samlingslokaler,&lt;br&gt;skolor, förskolor eller andra lokaler för motsvarande ändamål används&lt;br&gt;under höjd beredskap, om inte skyddsrum finns för de personer som&lt;br&gt;kan komma att vistas i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att förmedla meddelanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Agaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan an-&lt;br&gt;läggning eller den som i fråga om förvaltning och skötsel företräder&lt;br&gt;honom är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmedla myndigheternas beslut och meddelanden i frågor som rör&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag till dem som bor eller bedriver verksamhet&lt;br&gt;i byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverka vid åtgärder som föranleds av ransonering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldighet gäller också för arbetsgivare i fråga om de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Var och en är skyldig att på fråga av en statlig eller kommunal&lt;br&gt;myndighet ange om han har egendom som kan behöva tas i anspråk för&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Utrymning och inkvartering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utrymning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under höjd beredskap besluta att de som uppehåller sig inom ett område&lt;br&gt;skall utrymma området om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. området blivit eller kan antas bli utsatt för stridshandlingar och&lt;br&gt;utrymningen är nödvändig för att skydda befolkningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det i området behöver vidtas militära åtgärder av väsentlig&lt;br&gt;betydelse och åtgärderna allvarligt försvåras om inte utrymning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta, att de som omfattas av ett utrymningsbeslut skall vistas på en&lt;br&gt;viss plats, och meddela föreskrifter för vistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får inte utformas så att det inskränker den enskildes frihet&lt;br&gt;mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med utrymningen&lt;br&gt;och förhållandena på vistelseplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under höjd beredskap meddela förbud för dem som uppehåller sig inom&lt;br&gt;ett visst område att lämna detta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en utflyttning allvarligt skulle försvåra åtgärder av väsentlig be- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;tydelse för totalförsvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utflyttning skulle vara förenad med uppenbar livsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under höjd beredskap meddela förbud för dem som inte är bosatta inom&lt;br&gt;ett visst område att annat än tillfälligt uppehålla sig inom området, om&lt;br&gt;en inflyttning allvarligt skulle försvåra åtgärder av väsentlig betydelse&lt;br&gt;för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kommun får förelägga innehavaren av en byggnad eller bostads-&lt;br&gt;lägenhet (inkvarteringsvärd) att under höjd beredskap upplåta bostad&lt;br&gt;och utrustning åt den som behöver en bostad (inkvarteringsbostad) på&lt;br&gt;grund av beslut om utrymning eller på grund av att denne till följd av&lt;br&gt;krigshändelser tvingats lämna sin ordinarie bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande får meddelas endast om behovet av bostad&lt;br&gt;inte kan tillgodoses på annat lämpligt sätt. Beslutet får inte medföra&lt;br&gt;större olägenhet för inkvarteringsvärden än vad som är nödvändigt och&lt;br&gt;får inte avse utrymmen som behövs for inkvarteringsvärden och hans&lt;br&gt;familj eller någon dem närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om inkvarteringsvärden inte följer föreläggandet enligt 5 §, får&lt;br&gt;kommunen hos polismyndigheten begära den handräckning som behövs&lt;br&gt;för att den som skall inkvarteras skall få tillträde till inkvarteringsbosta-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Inkvarteringsvärden har rätt till skälig ersättning av kommunen för&lt;br&gt;inkvarteringsbostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om bostaden eller dess utrustning skadas när bostaden används som&lt;br&gt;inkvarteringsbostad, är den skadelidande berättigad till ersättning av&lt;br&gt;kommunen. Ar skadan ringa, betalas dock ingen ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ersättningen enligt 7 och 8 §§ prövas på det sätt som anges i för-&lt;br&gt;fogandelagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om taxa enligt 33 § förfogandelagen har fastställts, bestämmer kom-&lt;br&gt;munen ersättningen. I annat fall bestäms ersättningen av den lokala&lt;br&gt;värderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som disponerat en inkvarteringsbostad enligt 5 § skall till Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;kommunen betala tillbaka vad kommunen betalat till inkvarteringsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till den inkvarterades ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;eller annars är oskäligt, skall kommunen helt eller delvis befria den&lt;br&gt;inkvarterade från återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ta hand om utrymmande och utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kommuners och landstings skyldighet att ta hand om utrymmande&lt;br&gt;och utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1994:137)&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap är varje kyrklig kommun skyldig att bedriva&lt;br&gt;verksamhet för invånare från andra kyrkliga kommuner och for utlän-&lt;br&gt;ningar som söker skydd i Sverige, på samma sätt som gäller for dem&lt;br&gt;som bor inom den egna kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att hjälpa andra kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kommuner och landsting som befolkningen lämnar på grund av&lt;br&gt;utrymning är under höjd beredskap skyldiga att i skälig omfattning&lt;br&gt;lämna hjälp till de kommuner och landsting som i större omfattning får&lt;br&gt;ta emot befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Säkerhetsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaije kommun, landsting och kyrklig kommun skall se till att det&lt;br&gt;inom dess verksamhetsområde finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd&lt;br&gt;för uppgifter och förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets&lt;br&gt;säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot att obehöriga får kännedom om uppgifter som är av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt och som enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) omfattas av sekretess (sekretesskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd mot att obehöriga får tillträde till anläggningar, områden och&lt;br&gt;andra ställen där de kan få kännedom om uppgifter som avses i punkt 1&lt;br&gt;eller där verksamhet som har betydelse för totalförsvaret eller rikets&lt;br&gt;säkerhet i övrigt bedrivs (tillträdesskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot att någon som inte är pålitlig från säkerhetssynpunkt får&lt;br&gt;sådan tjänst eller sådant vikariat eller uppdrag som är av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt (infiltrationsskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. information till berörda arbets- och uppdragstagare om sekretess-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillträdes- och infiltrationsskyddet i kommunen, landstinget respektive &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kyrkliga kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kontroll av sekretess-, tillträdes- och infiltrationsskyddet i kommu- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;nen, landstinget respektive den kyrkliga kommunen och av information&lt;br&gt;om detta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En befattning hos en kommun eller ett landsting vars innehavare i&lt;br&gt;inte obetydlig omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) får innehas endast av den&lt;br&gt;som är svensk medborgare och pålitlig från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som på grund av någon bestämmelse i denna lag har fått kän-&lt;br&gt;nedom om en enskild persons ekonomiska förhållanden, om ett företags&lt;br&gt;affärs- eller driftförhållanden eller om förhållanden av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt får inte obehörigen röja eller&lt;br&gt;utnyttja vad han fått kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet gäller sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Påföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;förhållanden som han enligt 5 kap. 5 § är skyldig att lämna uppgift om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 7 kap. 8 eller 9 §, eller vid fullgörandet lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte följer ett åläggande eller förbud som meddelats enligt 8 kap.,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa vanvårdar egen-&lt;br&gt;dom som han har tagit emot av en myndighet för totalförsvarsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har ett brott enligt 1 § begåtts under höjd beredskap döms, om&lt;br&gt;brottet medfört avsevärt men for totalförsvaret eller annars är att anse&lt;br&gt;som grovt, till fängelse lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;någon bestämmelse som meddelats med stöd av 6 kap. 7 § eller inte&lt;br&gt;iakttar förbud enligt 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett föreläggande enligt 5 kap. 2 § andra eller tredje stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §, 6 kap. 11, 12, 14, 15 eller 18 § eller 7 kap. 1 § andra stycket får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett föreläggande enligt denna lag inte följs, får åtgärden vidtas&lt;br&gt;av den som meddelat föreläggandet. En sådan åtgärd vidtas på den&lt;br&gt;försumliges bekostnad, om han inte på grund av bestämmelse i denna&lt;br&gt;lag är berättigad till ersättning for åtgärden om den vidtas frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Överklagande av beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut av en kommun som har meddelats enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos länsstyrelsen, om inte annat föreskrivs i 3, 4 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut av en länsstyrelse som har meddelats enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos den myndighet som regeringen bestämmer, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i 3 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av en kommun eller en myndighet i frågor enligt 5 kap. 2&lt;br&gt;och 5 §§, 6 kap. 3, 11, 12, 14, 15, 18, 20 och 22 §§, 7 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket och 3 §, 8 kap. 5 § andra stycket och 10 § samt 10 kap. 4 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut av en kommun enligt 8 kap. 9 § andra stycket får överklagas&lt;br&gt;hos den lokala värderingsnämnden. Värderingsnämndens beslut i ett&lt;br&gt;sådant ärende får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala värderingsnämndens beslut i andra fall enligt 8 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket får överklagas hos Riksvärderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksvärderingsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av en central myndighet i ett dit överklagat ärende får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av en central myndighet får överklagas hos regeringen,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En central myndighet får till regeringen överlämna prövningen av&lt;br&gt;ett överklagat ärende, om myndigheten bedömer att ärendet är av sär-&lt;br&gt;skild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett beslut som en kommun, en statlig myndighet eller en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol under höjd beredskap meddelar enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrift som utfärdats med stöd av lagen skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart, om inte annat bestäms i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut som meddelats i frågor enligt 3 kap. 4 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, 7 kap. 7 § samt 8 kap. 1 - 4 §§ får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1964:47) om krigshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1964:63) om kommunal beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1976:276) med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till&lt;br&gt;kommuner för vissa civilförsvarskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För det arbete med planläggning och andra beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och enskilda har full-&lt;br&gt;gjort före lagens ikraftträdande gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som fått ett besked om att skyddsrum skall byggas enligt 32 §&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74) skall anses ha fått sådant besked enligt 6&lt;br&gt;kap. 8 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller i fråga om överklagande av beslut som&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om det i lag eller annan författning hänvisas till någon av de upp-&lt;br&gt;hävda lagarna eller till en föreskrift i dessa som har ersatts med en&lt;br&gt;föreskrift i den nya lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya&lt;br&gt;lagen eller den nya föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 kap. 6 § brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal&lt;br&gt;med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats, som&lt;br&gt;rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter, skall&lt;br&gt;dömas för folkrätt sbrott till fängelse i högst fyra år. Sådana svåra över-&lt;br&gt;trädelser är bland andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att missbruka kännetecknet 2. att missbruka Förenta Nation-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röda korset, Förenta Nationernas&lt;br&gt;kännetecken, civilförsvarets inter-&lt;br&gt;nationella kännetecken, parlamen-&lt;br&gt;tära flaggor eller andra internatio-&lt;br&gt;nellt erkända kännetecken eller att&lt;br&gt;med hjälp av förrädiskt förfärande&lt;br&gt;av något annat slag döda eller&lt;br&gt;skada en motståndare,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emas kännetecken, kännetecken&lt;br&gt;som avses i lagen (1953:771) om&lt;br&gt;skydd för vissa internationella&lt;br&gt;sjukvårdsbeteckningar m.m.,&lt;br&gt;parlamentära flaggor eller andra&lt;br&gt;internationellt erkända känne-&lt;br&gt;tecken eller att med hjälp av&lt;br&gt;förrädiskt förfärande av något&lt;br&gt;annat slag döda eller skada en&lt;br&gt;motståndare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att anfälla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att inleda ett urskillningslöst anfäll med vetskap om att anfället&lt;br&gt;kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civil-&lt;br&gt;personer eller civil egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att inleda anfäll mot anläggningar eller installationer som åtnjuter&lt;br&gt;särskilt folkrättsligt skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lid-&lt;br&gt;ande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras&lt;br&gt;motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civil-&lt;br&gt;personer friheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att, i andra fäll än som anges i 1 - 6, godtyckligt och i stor omfätt-&lt;br&gt;ning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folk-&lt;br&gt;rättsligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livs-&lt;br&gt;tid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många&lt;br&gt;människor dödats eller skadats eller omfättande egendomsforlust upp-&lt;br&gt;kommit på grund av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, skall också Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;hans förman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet&lt;br&gt;men inte gjort vad som ankommit på honom for att förhindra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1986:1102)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om räddningstjänstlagen (1986:1102)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 63 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 64 § skall betecknas 66 § och nuvarande 65 - 68 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betecknas 69 - 72 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 21 § och den nya 66 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 63 - 65, 67 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 63 och 65 §§ skall sättas&lt;br&gt;närmast för de nya 64 respektive 69 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije kommun skall det finnas en räddningstjänstplan. Planen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. räddningskårens organisation i stora drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vattenreservoarer, brandposter, vamingssystem och andra anord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar för räddningstjänsten och hur de skall underhållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatstider till kommunens olika delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det lägsta antal befäl och övrig personal som ständigt skall finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för första utryckning i styrkorna inom räddningskåren och tiden från&lt;br&gt;alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan&lt;br&gt;utgå (anspänningstid),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den kompetens som krävs för att vara befäl i räddningskåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det minsta antal övningar som skall hållas med personalen i&lt;br&gt;räddningskåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. hur allmänheten skall varnas och informeras vid allvarliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de kompletterande åtgärder&lt;br&gt;som behövs för räddningstjänsten&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förekommande fall skall planen också innehålla upppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anläggningar som avses i 43 § samt vattentäkter och andra om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råden där en olyckshändelse kan medföra allvarliga skador i miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hamnar och deras gränser i vattnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal om samverkan inom kommunalförbund och räddningsregion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:948.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;63 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta om att enskilda, företag,&lt;br&gt;organisationer eller andra sam-&lt;br&gt;manslutningar skall medverka vid&lt;br&gt;övningar av betydelse för befolk-&lt;br&gt;ningsskyddet eller den räddnings-&lt;br&gt;tjänst som skall bedrivas under&lt;br&gt;höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;64 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När den totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;personal som är inskriven för&lt;br&gt;civilplikt vid räddningskåren in-&lt;br&gt;kallats för tjänstgöring enligt 4&lt;br&gt;kap. 7 § lagen (1994:000) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt ingår även denna&lt;br&gt;personal i räddningskåren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;65 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skydda och rädda&lt;br&gt;befolkningen och civil egendom&lt;br&gt;från krigets verkningar skall rädd-&lt;br&gt;ningskåren under höjd beredskap,&lt;br&gt;utöver vad som i övrigt framgår av&lt;br&gt;denna lag, ansvara för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upptäckande, utmärkning och&lt;br&gt;röjning av farliga områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;indikering, sanering och&lt;br&gt;andra åtgärder för skydd mot&lt;br&gt;kärnvapen och kemiska stridsme-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kompletterande åtgärder som&lt;br&gt;är nödvändiga för att verksamhet&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall kunna&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningskåren skall under&lt;br&gt;samma tid vidare delta i åtgärder&lt;br&gt;för första hjälp åt och transport av&lt;br&gt;skadade samt för befolknings-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xtid som gäller vid kommunal&lt;br&gt;räddningstjänst skall gälla även&lt;br&gt;när räddningskären utför upp-&lt;br&gt;gifter enligt första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara vari riket&lt;br&gt;har befunnit sig, får regeringen&lt;br&gt;meddela sådana från denna lag&lt;br&gt;avvikande föreskrifter som är av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;som behövs för att nödvändig&lt;br&gt;räddningstjänst i övrigt eller san-&lt;br&gt;ering efter utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder det sådana utomordent-&lt;br&gt;liga förhållanden som är föran-&lt;br&gt;ledda av att det är krig utanför&lt;br&gt;Sveriges gränser eller av att Sveri-&lt;br&gt;ge har varit i krig eller krigsfara,&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;dela sådana från denna lag av-&lt;br&gt;vikande föreskrifter som är av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;som behövs för att nödvändig&lt;br&gt;räddningstjänst i övrigt eller sane-&lt;br&gt;ring efter utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap får rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;räddningskåren får tas i anspråk&lt;br&gt;för uppgifter som inte rör den&lt;br&gt;egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räddningskåren tagits i&lt;br&gt;anspråk enligt första stycket, har&lt;br&gt;kommunen rätt till ersättning av&lt;br&gt;staten för skäliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 67 § första stycket får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De kompletteringar av kommunernas räddningstjänstplaner som följer&lt;br&gt;av 21 § i dess nya lydelse skall ha genomförts senast den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1953:771) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och för&lt;br&gt;civilförsvarets internationella kännetecken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1953:771) om skydd för&lt;br&gt;vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och för civilförsvarets&lt;br&gt;internationella kännetecken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt 4 § lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skydd för vissa inter-&lt;br&gt;nationella sjukvårdsbeteckningar&lt;br&gt;och för civilförsvarets internatio-&lt;br&gt;nella kännetecken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarets internationella&lt;br&gt;kännetecken, bestående av en&lt;br&gt;liksidig blå triangel mot orange-&lt;br&gt;färgad bakgrund, må icke offent-&lt;br&gt;ligen brukas utan medgivande av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skydd for vissa internatio-&lt;br&gt;nella sjukvårdsbeteckningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella kännetecknet&lt;br&gt;för civilförsvar, bestående av en&lt;br&gt;liksidig blå triangel mot orange-&lt;br&gt;färgad bakgrund, får inte använ-&lt;br&gt;das offentligt utan medgivande av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:744.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:744.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen&lt;br&gt;(1978:262)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande beslutar rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Förfogande&lt;br&gt;över egendom skall riktas mot&lt;br&gt;bestämd ägare eller innehavare av&lt;br&gt;egendom. I fall som avses i 1 §&lt;br&gt;eller 2 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;får dock regeringen föreskriva om&lt;br&gt;förfogande som avser alla eller&lt;br&gt;viss krets av ägare och innehavare&lt;br&gt;av egendom av det slag som för-&lt;br&gt;fogandet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande beslutar rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, kommuner, lands-&lt;br&gt;ting eller statliga myndigheter.&lt;br&gt;Förfogande över egendom skall&lt;br&gt;riktas mot en bestämd ägare eller&lt;br&gt;innehavare av egendomen. I fall&lt;br&gt;som avses i 1 § eller 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 får dock rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva om förfogande&lt;br&gt;som avser alla eller en viss krets&lt;br&gt;av ägare och innehavare av egen-&lt;br&gt;dom av det slag som förfogandet&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsförbud och förlängning av tiden för sådant förbud beslutas&lt;br&gt;av den myndighet som har rätt att besluta om förfogandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande göres för annans räkning än statens, gäller vad som i&lt;br&gt;denna lag sägs om staten i tillämpliga delar den för vars räkning för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogandet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:7&lt;br&gt;skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1982:1004) om skyldighet&lt;br&gt;for näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i total-&lt;br&gt;försvarsplaneringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar, andra när-&lt;br&gt;ingsidkare, myndigheter samt&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer och&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer som&lt;br&gt;avses i 6 § lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet, är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen för-&lt;br&gt;ordnar (totalförsvarsmyndighet),&lt;br&gt;delta i totalförsvarsplaneringen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statliga mynd-&lt;br&gt;igheter och inte heller den som i&lt;br&gt;stället omfattas av särskilda före-&lt;br&gt;skrifter för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar, andra när-&lt;br&gt;ingsidkare samt sådana arbets-&lt;br&gt;givarorganisationer och arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer som avses i&lt;br&gt;6 § lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet, är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer (totalförsvarsmyndighet),&lt;br&gt;delta i totalförsvarsplaneringen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statliga myn-&lt;br&gt;digheter, kommunala myndigheter&lt;br&gt;eller landstingsmyndigheter och&lt;br&gt;inte heller den som i stället omfat-&lt;br&gt;tas av särskilda föreskrifter for&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar och andra&lt;br&gt;näringsidkare samt myndigheter&lt;br&gt;skall lämna de upplysningar om&lt;br&gt;personal, lokaler, maskiner och&lt;br&gt;annan utrustning, produktion,&lt;br&gt;förbrukning av energi, råvaror och&lt;br&gt;andra förnödenheter, lagerhåll-&lt;br&gt;ning, inköp, leveranser och annat&lt;br&gt;dylikt som totalförsvarsmyndig-&lt;br&gt;hetema behöver för sitt plane-&lt;br&gt;ringsarbete samt, om det behövs, i&lt;br&gt;övrigt medverka vid planeringen&lt;br&gt;av de egna uppgifterna inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar och andra&lt;br&gt;näringsidkare skall lämna de&lt;br&gt;upplysningar om personal, lokaler,&lt;br&gt;maskiner och annan utrustning,&lt;br&gt;produktion, förbrukning av energi,&lt;br&gt;råvaror och andra förnödenheter,&lt;br&gt;lagerhållning, inköp, leveranser&lt;br&gt;och annat dylikt som totalförsvars-&lt;br&gt;myndighetema behöver för sitt&lt;br&gt;planeringsarbete samt, om det&lt;br&gt;behövs, i övrigt medverka vid&lt;br&gt;planeringen av de egna uppgifter-&lt;br&gt;na inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av bestämmelserna i första stycket har fått utföra&lt;br&gt;arbete som har medfört betydande kostnader, kan få ersättning för detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av allmänna medel. Kan överenskommelse om ersättningen inte träffas Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;med den myndighet som har begärt arbetet, skall frågan hänskjutas till&lt;br&gt;avgörande av skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Skilje-&lt;br&gt;männen avgör om ersättning skall utgå och bestämmer i så fåll ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1923:116) om&lt;br&gt;hundskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom. lagen (1923:116) om hundskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; För varje hund skall hundskatt årligen erläggas till kommu-&lt;br&gt;nen. Skatteplikt föreligger dock inte för en hund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som inte uppnått en ålder av tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som av samema används för renskötseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som tillhör staten och används&lt;br&gt;inom försvarsmakten, civilförsva-&lt;br&gt;ret, polisväsendet eller tullverket&lt;br&gt;eller som tillhör en enskild person&lt;br&gt;så länge hunden, efter godkänd&lt;br&gt;tjänstedressyr, på grund av sär-&lt;br&gt;skild förbindelse skall hållas till&lt;br&gt;försvarsmaktens, civilförsvarets,&lt;br&gt;polisväsendets eller tullverkets&lt;br&gt;förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) som enligt 12&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1944:219) om djurskydd används&lt;br&gt;för vetenskapligt eller därmed&lt;br&gt;jämförligt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) som är en utbildad ledarhund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som tillhör staten och anvands&lt;br&gt;inom Försvarsmakten, räddnings-&lt;br&gt;tjänsten, polisväsendet eller tull-&lt;br&gt;verket eller som tillhör en enskild&lt;br&gt;person så länge hunden, efter&lt;br&gt;godkänd tjänstedressyr, på grund&lt;br&gt;av särskild förbindelse skall hållas&lt;br&gt;till Försvarsmaktens, räddnings-&lt;br&gt;tjänstens, polisväsendets eller&lt;br&gt;tullverkets förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) som enligt 19 § djurskyddsla-&lt;br&gt;gen (1988:534) används för veten-&lt;br&gt;skapligt eller därmed jämförligt&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/sedd att betjäna den som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synskadad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) som tillhör tjänsteman vid främmande makts härvarande&lt;br&gt;beskickning eller lönade konsulat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt och senaste lydelse av lagens rubrik 1980:516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:254.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1942:335) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4, 15 och 16 §§ lagen (1942:335) om&lt;br&gt;särskilda skyddsåtgärder for vissa kraftanläggningar m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”civil-&lt;br&gt;försvaret” skall bytas ut mot ”befolkningsskyddet och räddningstjäns-&lt;br&gt;ten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1978:163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1982:488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1982:488.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa&lt;br&gt;mål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:309) om behörighet för&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 §’&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om besvär mot beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller annan&lt;br&gt;författning som utfärdats före den 1 januari 1972, enligt vad hittills gällt&lt;br&gt;skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån ej annat före-&lt;br&gt;skrives i 2 §, i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om val till befattning eller uppdrag, mål om val för&lt;br&gt;upprättande av förslag till befattning eller uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel,&lt;br&gt;såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att&lt;br&gt;vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriations-&lt;br&gt;domstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller&lt;br&gt;annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller&lt;br&gt;hittelön enligt lagen (1942:350) om fornminnen eller om ersättning&lt;br&gt;enligt naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utförsel av&lt;br&gt;vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller ned-&lt;br&gt;sättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av regeringens bemyndigande, mål om tillstånd att hålla&lt;br&gt;provianteringsfrilager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål om beslut rörande statens, kommunens eller annan komunal&lt;br&gt;förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller&lt;br&gt;annan avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och&lt;br&gt;meddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller fråga är om&lt;br&gt;oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut&lt;br&gt;av allmän domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om beslut rörande återbetalning av utskylder, böter eller andra&lt;br&gt;allmänna medel, såvida ej beslutet meddelats med stöd av regeringens&lt;br&gt;bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning förut-&lt;br&gt;sätter beslut av allmän domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anmärknings- och avkortningsmål, mål om tillsyn över stiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den&lt;br&gt;allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur-&lt;br&gt;eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt&lt;br&gt;fall meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller&lt;br&gt;godkännande eller angående omhändertagande, smittrening, oskadlig-&lt;br&gt;görande eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om skyldighet, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltnings-&lt;br&gt;enhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller med stöd&lt;br&gt;därav meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan (1956:617),&lt;br&gt;lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller strålskyddslagen&lt;br&gt;(1958:110) eller i ärende som avses i skogsförläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;(1963:246),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål om föreläggande vid&lt;br&gt;vite, såvida ej fråga är om skyl-&lt;br&gt;dighet, som enligt författning&lt;br&gt;åvilar kommun eller annan kom-&lt;br&gt;munal förvaltningsenhet, eller om&lt;br&gt;föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1919:240) om fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse och fondbörsversamhet,&lt;br&gt;lagen (1940:358) med vissa be-&lt;br&gt;stämmelser till skydd för försvaret&lt;br&gt;m.m., lagen (1942:335) om sär-&lt;br&gt;skilda skyddsåtgärder for vissa&lt;br&gt;kraftanläggningar, lagen&lt;br&gt;(1948:433) om försäkringsrörelse,&lt;br&gt;lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländsk försäkringsanstalt att&lt;br&gt;driva försäkringsrörelse här i&lt;br&gt;riket, lagen (1950:596) om rätt till&lt;br&gt;fiske, lagen (1955:183) om bank-&lt;br&gt;rörelse, lagen (1955:416) om&lt;br&gt;sparbanker, lagen (1956:216) om&lt;br&gt;jordbrukskasserörelsen, lagen&lt;br&gt;(1959:73) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om inländsk försäkringsrörelse vid&lt;br&gt;krig m.m., lagen (1959:118) om&lt;br&gt;krigsansvarighet för liv- och in-&lt;br&gt;validitetsförsäkring, civilförsvars-&lt;br&gt;lagen (1960:74), lagen (1963:76)&lt;br&gt;om kreditaktiebolag, jordförvärvs-&lt;br&gt;lagen (1965:290), förordningen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;om stadshypoteksföreningar,&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;jordhävdslagen (1969:698), lagen&lt;br&gt;(1970:65) om Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank och om landshypo-&lt;br&gt;teksforeningar, lagen (1970:596)&lt;br&gt;om förenklad aktiehantering eller&lt;br&gt;lagen (1971:827) om registrering&lt;br&gt;av aktieinnehav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål om föreläggande vid&lt;br&gt;vite, såvida ej fråga är om skyl-&lt;br&gt;dighet, som enligt författning&lt;br&gt;åvilar kommun eller annan kom-&lt;br&gt;munal förvaltningsenhet, eller om&lt;br&gt;föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1919:240) om fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse och fondbörsversamhet,&lt;br&gt;lagen (1942:335) om särskilda&lt;br&gt;skyddsåtgärder för vissa kraftan-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1948:433) om&lt;br&gt;försäkringsrörelse, lagen&lt;br&gt;(1950:272) om rätt för utländsk&lt;br&gt;försäkringsanstalt att driva för-&lt;br&gt;säkringsrörelse här i riket, lagen&lt;br&gt;(1950:596) om rätt till fiske, lagen&lt;br&gt;(1955:183) om bankrörelse, lagen&lt;br&gt;(1955:416) om sparbanker, lagen&lt;br&gt;(1956:216) om jordbrukskasse-&lt;br&gt;rörelsen, lagen (1959:73) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om inländsk&lt;br&gt;försäkringsrörelse vid krig m.m.,&lt;br&gt;lagen (1959:118) om krigsansva-&lt;br&gt;righet för liv- och invaliditets-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag, jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1965:290), förordningen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;om stadshypoteksföreningar,&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;jordhävdslagen (1969:698), lagen&lt;br&gt;(1970:65) om Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank och om landshypo-&lt;br&gt;teksföreningar, lagen&lt;br&gt;(1970:596) om förenklad&lt;br&gt;aktiehantering eller lagen&lt;br&gt;(1971:827) om registrering av&lt;br&gt;aktieinnehav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlingen av häktad eller den som anhållits eller gripits for brott Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;eller som eljest hålles i forvar tillfälligt eller angående verkställighet av&lt;br&gt;straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. mål om handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;överlastavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första men-&lt;br&gt;ingen, 9 §, 10 § andra stycket, 45 § första stycket, 56, 61 - 63, 66 och&lt;br&gt;85 §§ fordonsskattelagen (1988:327) äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;överlastavgift. Vad där sägs om beskattningsmyndighet gäller då läns-&lt;br&gt;styrelsen. Allmänt ombud for överlastavgift är den som förordnats som&lt;br&gt;ombud med stöd av 3 § fjärde stycket fordonsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej i fråga om&lt;br&gt;fordon som är registrerat i militära&lt;br&gt;fordonsregistret, brukas av För-&lt;br&gt;svarsmakten enligt skriftligt avtal&lt;br&gt;med denna eller är taget i anspråk&lt;br&gt;med nyttjanderätt enligt förfogan-&lt;br&gt;delagen (1978:262) eller civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej i fråga om&lt;br&gt;fordon som är registrerat i militära&lt;br&gt;fordonsregistret, brukas av För-&lt;br&gt;svarsmakten enligt skriftligt avtal&lt;br&gt;med denna eller är taget i anspråk&lt;br&gt;med nyttjanderätt enligt förfogan-&lt;br&gt;delagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 45 § vapenlagen (1973:1176)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § gäller inte innehav av skjutvapen som över-&lt;br&gt;lämnats från staten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statlig tjänsteman eller person&lt;br&gt;som tillhör det militära försvaret,&lt;br&gt;räddningstjänsten eller polisväsen-&lt;br&gt;det om denne är skyldig att inneha&lt;br&gt;vapnet for tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statlig tjänsteman eller person&lt;br&gt;som tillhör försvars-, civilförsvars-&lt;br&gt;eller polisväsendet om denne är&lt;br&gt;skyldig att inneha vapnet för&lt;br&gt;tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att föreskriva om undantag från 5 § även for&lt;br&gt;innehav av skjutvapen som överlämnats från staten till sammanslut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken vapen överlämnats med stöd av första eller andra&lt;br&gt;stycket är även berättigad att utan tillstånd inneha behövlig ammuntion&lt;br&gt;till vapnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1181.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen&lt;br&gt;(1975:1410)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § trafikskadelagen (1975:1410)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten är ej skyldig att hålla trafikförsäkring. Sådan skyldighet åvilar&lt;br&gt;ej heller annan beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. motordrivet fordon under tid 1. motordrivet fordon under tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då fordonet är taget i anspråk med&lt;br&gt;nyttjanderätt enligt förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262) eller civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74) eller då&lt;br&gt;fordonet brukas för att avlämnas&lt;br&gt;enligt någon av dessa lagar eller&lt;br&gt;hemföras efter rekvisition eller&lt;br&gt;förfogande eller då det brukas i&lt;br&gt;samband med besiktning for ut-&lt;br&gt;tagning för totalförsvarets behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. motordrivet fordon under tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då fordonet är taget i anspråk med&lt;br&gt;nyttjanderätt enligt förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262) eller då fordonet&lt;br&gt;brukas för att avlämnas enligt den&lt;br&gt;lagen eller hemföras efter för-&lt;br&gt;fogande eller då det brukas i&lt;br&gt;samband med besiktning för ut-&lt;br&gt;tagning för totalförsvarets behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonet innehas av Försvarsmak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten enligt skriftligt avtal som har träffats av myndigheten eller då fordo-&lt;br&gt;net brukas för att avlämnas eller hemföras enligt sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § första stycket 7 lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633. Senaste lydelse av 2 kap. 4 § 1994:744.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 9 kap. 12 § plan- och bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:10)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön&lt;br&gt;utformas med hänsyn till behovet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafik-&lt;br&gt;olyckor och andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;skyddsåtgärder för civilför-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. åtgärder för att skydda befolk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningen mot och begränsa verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna av stridshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och&lt;br&gt;hygieniska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsförmåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förändringar och kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyg-&lt;br&gt;gelse skall det finnas lämpliga platser for lek, motion och annan utevis-&lt;br&gt;telse samt möjlighet att anordna en rimlig samhällsservice och kommer-&lt;br&gt;siell service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som&lt;br&gt;avses i lagen (1993:320) om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring, får byggnadsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbörjas förrän bevis&lt;br&gt;om försäkringen företetts för&lt;br&gt;byggnadsnämnden. Detsamma&lt;br&gt;gäller om ett besked om skydds-&lt;br&gt;rum krävs enligt 32 § civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som&lt;br&gt;avses i lagen (1993:320) om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring, får byggnadsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbörjas förrän bevis om&lt;br&gt;försäkringen företetts for bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden. Detsamma gäller&lt;br&gt;om ett besked om skyddsrum&lt;br&gt;krävs enligt 6 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387) p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att femte punkten i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till polislagen (1984:387) skall upphöra att gälla den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;skydd för samhälIsviktiga anläggningar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:217) om skydd för sam-&lt;br&gt;hällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skyddsobjekt får förklaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statliga förvaltningsbyggnader samt statschefens residens och&lt;br&gt;statsministerns bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anläggningar och områden till vilka staten har äganderätt eller&lt;br&gt;nyttjanderätt och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materi-&lt;br&gt;elverk eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggningar eller områden&lt;br&gt;som används eller är avsedda för&lt;br&gt;ledning av befolkningsskyddet och&lt;br&gt;räddningstjänsten eller det civila&lt;br&gt;försvaret i övrigt, för energiför-&lt;br&gt;sörjning, vattenförsörjning, rund-&lt;br&gt;radioförsörjning, radio- och tele-&lt;br&gt;kommunikationer, transporter eller&lt;br&gt;försvarsindustriella ändamål,&lt;br&gt;Försvarets materielverk eller&lt;br&gt;idriver övningar, prov eller försök,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggningar eller områden&lt;br&gt;som används eller är avsedda för&lt;br&gt;ledning av civilförsvarsverksamhet,&lt;br&gt;för energiförsöijning, vattenför-&lt;br&gt;sörjning, rundradioförsörjning,&lt;br&gt;radio- och telekommunikationer,&lt;br&gt;transporter eller försvarsindustriel-&lt;br&gt;la ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. områden där Försvarsmakten,&lt;br&gt;Försvarets radioanstalt tillfälligt b&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. områden där Försvarsmakten har satts in för att möta ett väpnat&lt;br&gt;angrepp mot Sverige eller för att hindra en kränkning av Sveriges terri-&lt;br&gt;torium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. skall införas en ny paragraf, 25 §, samt närmast före&lt;br&gt;25 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krig och krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;denna lag, om Sverige är i krig&lt;br&gt;eller krigsfara eller det råder&lt;br&gt;sådana utomordentliga förhåll-&lt;br&gt;anden som är föranledda av att&lt;br&gt;det är krig utanför Sveriges gräns-&lt;br&gt;er eller av att Sverige har varit i&lt;br&gt;krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 17 januari 1985 beslutade regeringen om direktiv (dir. 1985:1)&lt;br&gt;till en särskild utredare med uppdrag att se över civilförsvarslagstift-&lt;br&gt;ningen. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för&lt;br&gt;Försvarsdepartementet hovrättspresidenten Carl-Ivar Skarstedt som&lt;br&gt;särskild utredare. Utredningen, som antog namnet CFL-utredningen,&lt;br&gt;fick i uppdrag att överväga om kommunernas verksamhet i totalförsva-&lt;br&gt;ret skulle samlas i en författning samt skapa ett regelsystem som bättre&lt;br&gt;än det nuvarande hängde ihop systematiskt och begreppsmässigt. Vidare&lt;br&gt;skulle utredningen klarlägga frågan om krav på svenskt medborgarskap&lt;br&gt;för vissa tjänstemän i kommuner och landsting samt sträva efter att&lt;br&gt;förenkla regelsystemet. Den 20 augusti 1987 beslutade regeringen om&lt;br&gt;tilläggsdirektiv (dir. 1987:38) där utredningen fick i uppdrag att över-&lt;br&gt;väga en ny terminologi inom vad som i dag benämns civilförsvar, se&lt;br&gt;över lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och övriga författningar&lt;br&gt;som berördes av den samt överväga behovet av ytterligare lednings- och&lt;br&gt;samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del. Utredningen&lt;br&gt;lämnade sitt betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret i juni 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De lagförslag som&lt;br&gt;läggs fram i betänkandet och som behandlas i denna proposition finns i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remiss-&lt;br&gt;instanser som har avgett yttrande finns i bilaga 3. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr. 1338/89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnas skall även att Utredningen om lednings- och myndighets-&lt;br&gt;organisationen för försvaret (LEMO) i delbetänkande (SOU 1993:95)&lt;br&gt;Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret har utrett och&lt;br&gt;behandlat vissa frågor rörande det civila försvaret. Även detta betänkan-&lt;br&gt;de har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i ärendet&lt;br&gt;Dnr. Fo93/2420/CIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandlingen av CFL-utredningens betänkande valde&lt;br&gt;regeringen, eftersom vissa frågor beträffande förslaget till en ny lagstift-&lt;br&gt;ningen om det civila försvaret återstod att lösa, att bryta ut den del av&lt;br&gt;betänkandet som gällde förslag till ny lagstiftning om beredskapshöj-&lt;br&gt;ningar (prop. 1992/93:76). I propositionen föreslogs en lag om höjd&lt;br&gt;beredskap. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.&lt;br&gt;1992/93:FöU2, rskr. 1992/93:83, SFS 1992:1403). Lagen (1992:1403)&lt;br&gt;om höjd beredskap reglerar bl.a. under vilka förutsättningar beredska-&lt;br&gt;pen i Sverige kan höjas till skärpt beredskap eller högsta beredskap för&lt;br&gt;att stärka landets totalförsvar. Lagen reglerar även vad som i stort&lt;br&gt;åligger kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vid höjd bered-&lt;br&gt;skap. I denna proposition avser regeringen att ta upp de frågor som&lt;br&gt;återstår i utredningens betänkande. Utredningens förslag rörande plikt-&lt;br&gt;tjänstgöring tas dock inte upp här utan det görs i den proposition om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt som regeringen också beslutar i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 april 1994 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5. Lagrådets synpunkter är av i huvudsak författningsteknisk&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen huvudsakligen följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Beträffande Lagrådets synpunkter angående utformningen av bestäm-&lt;br&gt;melsen om ersättningsskyldighet för staten till kommunerna för bered-&lt;br&gt;skapsförberedelsema har regeringen dock valt att inte följa förslaget.&lt;br&gt;Med anledning av vad som förekommit vid lagrådsforedragningen har&lt;br&gt;vidare vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer&lt;br&gt;till Lagrådets synpunkter vid respektive paragraf i författningskommen-&lt;br&gt;taren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett modernt krig är totalt och drabbar hela samhället. Civila och&lt;br&gt;militära resurser måste därför samverka för att stå emot och lindra&lt;br&gt;krigets verkningar. Detta är tanken bakom begreppet totalförsvar.&lt;br&gt;Fredssamhället, dvs. det samhälle som skall värnas genom en försvars-&lt;br&gt;ansträngning, utgör samtidigt basen för alla försvarsresurser. Vår&lt;br&gt;beredskap grundas med andra ord på samhällets inneboende förmåga att&lt;br&gt;möta kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha en&lt;br&gt;sådan styrka, sammansättning och beredskap att en angripares förluster&lt;br&gt;och andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt land inte&lt;br&gt;ter sig rimliga i förhållande till fördelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krig omfattar totalförsvaret vårt samhälles totala ansträngningar. Det&lt;br&gt;svenska totalförsvaret har tidigare beskrivits som ett maskineri med&lt;br&gt;olika kugghjul, där kugghjulen har symboliserat det militära försvaret,&lt;br&gt;civilförsvaret, det ekonomiska försvaret, det psykologiska försvaret och&lt;br&gt;övrigt totalförsvar, där bl.a. hälso- och sjukvården samt post-, tele- och&lt;br&gt;polisväsendet har ingått. Denna definition har i allt väsentligt byggt på&lt;br&gt;ett organisationstänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan slutet av 1970-talet har emellertid detta organisationstänkande&lt;br&gt;kommit att omvärderas. Man talar nu istället om att vårt totalförsvar&lt;br&gt;omfattar militära och civila verksamheter som måste upprätthållas för&lt;br&gt;samhällets överlevnad. Detta innebär att en mängd verksamheter måste&lt;br&gt;kunna fungera såväl under kriser som i krig. För att beredskapen att&lt;br&gt;möta hot av skilda slag skall vara god krävs olika typer av förberedelser&lt;br&gt;på såväl civil som militär sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser berör såväl statliga myndigheter som kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kyrkliga kommuner. Förberedelserna betyder&lt;br&gt;också mycket för enskilda personer och för sådana företag som behövs&lt;br&gt;för att trygga befolkningens överlevnad, upprätthålla viktiga samhälls-&lt;br&gt;funktioner och stödja försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den definition av begreppet totalförsvar som finns i beredskaps- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;förordningen (1993:242) avses med totalförsvaret den verksamhet som&lt;br&gt;är nödvändig for att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa&lt;br&gt;om samhället till krigsförhållanden. Vidare sägs i förordningen att under&lt;br&gt;krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet&lt;br&gt;som då skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarstanken innebär således att beredskapsfrågorna är en&lt;br&gt;angelägenhet för hela samhället, vilket i sin tur innebär att såväl statliga&lt;br&gt;myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner som organ-&lt;br&gt;isationer, företag och enskilda skall samverka mot en gemensam hotbild&lt;br&gt;både i fredstid och under krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den civila delen av totalförsvaret skall värna civilbefolkningen mot&lt;br&gt;verkningarna av krigshandlingar samt under kriser och i krig trygga en&lt;br&gt;livsnödvändig försörjning. Vidare skall totalförsvarets civila del stödja&lt;br&gt;försvarsmakten under kriser och i krig samt upprätthålla de viktigaste&lt;br&gt;samhällsfunktionerna (Jfr. prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling&lt;br&gt;till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93, s.&lt;br&gt;92 f och bet. 1991/92FöU:12 s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet genomgick det civila försvarets ledningsstruktur&lt;br&gt;betydande förändringar. Dessa innebar bl.a. att kommunerna fick en&lt;br&gt;mer framträdande roll på lokal nivå, att det civila försvaret indelades i&lt;br&gt;funktioner och att den centrala organisationen ombildades. Föränd-&lt;br&gt;ringarna har medfört att den nuvarande regleringen av den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret dåligt speglar den verksamhet som rent faktiskt be-&lt;br&gt;drivs. Regleringen har även i många andra stycken blivit otidsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild kommitté har tillsatts för att utreda påfrestningar och&lt;br&gt;risker i det fredstida samhället samt vissa frågor inom totalförsvarets&lt;br&gt;civila del, Hot- och riskutredningen (dir. 1993:4). Utredningen behand-&lt;br&gt;lar ett flertal scenarion som kan tänkas uppkomma. Vidare skall utred-&lt;br&gt;ningen göra en översiktlig bedömning av om samhällsutvecklingen kan&lt;br&gt;medföra väsentliga problem på områden som har central betydelse för&lt;br&gt;förmågan hos totalförsvarets civila del under säkerhetspolitiska kriser&lt;br&gt;och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilforsvarslagstiftningen har sina rötter i 1930-talets luftskyddslag-&lt;br&gt;stiftning och i lagar om utrymning m.m. som antogs under andra&lt;br&gt;världskriget. År 1944 antogs en civilförsvarslag (1944:536) och be-&lt;br&gt;stämmelserna samlades då i huvudsak i denna. År 1960 antogs den nu&lt;br&gt;gällande civilförsvarslagen (1960:74). Regleringen av civilförsvarets&lt;br&gt;verksamhet bygger på att detta är en särskild organisation. Civilför-&lt;br&gt;svaret leds under regeringen på central nivå av Statens räddningsverk&lt;br&gt;och på regional nivå av civilbefalhavaren och länsstyrelsen. På lokal&lt;br&gt;nivå leds verksamheten vid beredskap och i krig av kommunen. Staten&lt;br&gt;ställer en civilförsvarschef med stab till kommunernas förfogande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ställer också personal och materiel till civilförsvarets förfogande. Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;Kommunens räddningskår ingår i krig i civilförsvarsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal&lt;br&gt;nivå (prop. 1984/85:160, bet. 1984/85: FöUll, rskr. 1984/85:388).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I civilförsvarslagen finns bl.a. bestämmelser om civilförsvarsplikt,&lt;br&gt;anordnande av skyddsrum, utrymning och inkvartering, bortflyttnings&lt;br&gt;och inflyttningsförbud, kommunernas skyldigheter, fastighetsägarnas&lt;br&gt;skyldigheter samt förfoganderätt for civilförsvarets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kommunernas, landstingens och de kyrkliga kom-&lt;br&gt;munernas beredskapsförberedelser finns, förutom i civilförsvarslagen,&lt;br&gt;också i lagen (1964:63) om kommunal beredskap och lagen (1981:1216)&lt;br&gt;om kyrklig beredskap. Dessa bestämmelser innehåller bl.a. regler för&lt;br&gt;planläggning, anskaffning av reservanordningar och reparationsbered-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla svenska medborgare som bor i landet är civilförsvarspliktiga från&lt;br&gt;och med sexton till och med sextiofem års ålder och är skyldiga att&lt;br&gt;tjänstgöra inom civilförsvarsorganisationen. Enligt lagen (1984:272) om&lt;br&gt;skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret&lt;br&gt;kan civilförsvarspliktiga även tas i anspråk för verksamheter som inte&lt;br&gt;ingår i civilförsvaret. Särskilda regler om tjänsteplikt för personal inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården finns i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Behovet av ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagstiftningen om civilförsvaret härrör således från&lt;br&gt;andra världskriget och de närmaste tio till femton åren därefter. Regel-&lt;br&gt;verket har under årens lopp kommit att bli tämligen heterogent och&lt;br&gt;svåröverskådligt. Det framstår som angeläget att skapa en modem&lt;br&gt;reglering där de många olika lagar som finns på området sammanförs i&lt;br&gt;så stor utsträckning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av beskrivningen av totalförsvarstanken har synen på&lt;br&gt;samhällets beredskapsåtgärder genomgått en stor förändring under det&lt;br&gt;senaste årtiondet. Bl.a. har principen att den som har ansvaret för en&lt;br&gt;verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig (ansvarsprin-&lt;br&gt;cipen) accepterats och kommunerna har tilldelats en viktig roll när det&lt;br&gt;gäller det civila försvaret på lokal nivå. Förändringarna har också i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden genomförts i praktiken. I den nuvarande regle-&lt;br&gt;ringen återspeglas emellertid dessa förändringar endast provisoriskt eller&lt;br&gt;inte alls. Det måste därför vara en viktig uppgift att bringa lagstift-&lt;br&gt;ningen i överensstämmelse med de faktiska förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Lagteknisk lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en ny lag samlas en stor del av de be-&lt;br&gt;stämmelser om den civila delen av totalförsvaret som riksdagen&lt;br&gt;bör besluta om. Detta gäller bl.a. kommunernas övergripande&lt;br&gt;ansvar, hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd. För vissa&lt;br&gt;verksamhetsområden såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och&lt;br&gt;räddningstjänst regleras dock verksamheten under höjd beredskap&lt;br&gt;i stället i respektive speciallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det i en ny&lt;br&gt;lagom civilt försvar tas in bestämmelser om räddningstjänsten under&lt;br&gt;höjd beredskap. Utredningen har också föreslagit att det i lagen tas in&lt;br&gt;föreskrifter om Överstyrelsen för civil beredskaps, civilbefalhavamas&lt;br&gt;och länsstyrelsemas beredskapsförberedelser och verksamhet under höjd&lt;br&gt;beredskap. Utredningen har vidare föreslagit att detaljerade föreskrifter&lt;br&gt;om planläggning m.m. tas in i lagen. I övrigt överensstämmer utred-&lt;br&gt;ningens förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt utredningens&lt;br&gt;förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Man bör sträva efter att samla de&lt;br&gt;grundläggande reglerna för den civila delen av totalförsvaret i en lag,&lt;br&gt;eftersom en splittring på flera lagar försvårar en rationell hantering av&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema i kommuner och landsting. Om vad som&lt;br&gt;gäller den civila delen av totalförsvaret i så stor utsträckning som möj-&lt;br&gt;ligt regleras i en lag, skapas en bättre överblick över de beredskapsför-&lt;br&gt;beredelser som krävs för att samhället skall kunna fungera under kriser&lt;br&gt;och i krig, samt över de speciella åtgärder som måste vidtas under&lt;br&gt;sådana förhållanden för framför allt befolkningens skydd och överlev-&lt;br&gt;nad, upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner och stödet till det&lt;br&gt;militära försvaret. Regeringen delar därför utredningens uppfattning att&lt;br&gt;det skulle vara en stor fördel om den civila delen av totalförsvaret&lt;br&gt;kunde regleras i en enda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den verksamhet som bedrivs inom den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret finns emellertid redan reglerad i specialförfåttningar. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. hälso- och sjukvården, räddningstjänsten och socialtjänsten.&lt;br&gt;Även på försörjningsområdet finns ett stort antal lagar gällande verk-&lt;br&gt;samhet inom det civila försvaret, t.ex. ransoneringslagen (1978:268),&lt;br&gt;förfogandelagen (1978:262) och lagen (1982:1004) om skyldighet för&lt;br&gt;näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalför-&lt;br&gt;söijningsplaneringen. Dessa stora verksamhetsområden kan inte på ett&lt;br&gt;praktiskt och meningsfullt sätt inordnas i en lag som reglerar den civila&lt;br&gt;delen av totalförsvaret. För dessa områden gäller i huvudsak samma&lt;br&gt;regler i fred och krig. I den relativt begränsade omfattning som det för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa verksamheter behövs särskilda regler för kris- och krigssituationer Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;är det systematiskt bättre att föra in dessa regler i den författning som&lt;br&gt;reglerar respektive fredstida verksamhet än att låta dem ingå i en lag&lt;br&gt;om den civila delen av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ledning och samordning samt om skyldigheten att vidta&lt;br&gt;beredskapsförberedelser bör emellertid regleras i den nya lagen även för&lt;br&gt;de verksamhetsområden som i övrigt regleras separat. Skälet till detta är&lt;br&gt;att just samordningen i dessa delar mellan olika verksamhetsområden är&lt;br&gt;av avgörande betydelse för att undvika dubbelarbete och dubbelinveste-&lt;br&gt;ringar i fred och för att erhålla största möjliga försvarseffekt i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har valt att i sitt förslag till reglering av den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret även ta in föreskrifter om den beredskapsplanläggning&lt;br&gt;som skall ske hos olika statliga myndigheter såsom civilbefalhavama,&lt;br&gt;länsstyrelserna m.fl. Denna lösning har fördelen att den ger en samlad&lt;br&gt;bild av beredskapsplanläggningen inom den civila delen av totalförsva-&lt;br&gt;ret. Enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen, den s.k. rest-&lt;br&gt;kompetensen, har regeringen behörighet att meddela föreskrifter i alla&lt;br&gt;sådana hänseenden där det inte i grundlag finns någon regel som gör&lt;br&gt;riksdagens medverkan nödvändig. Inom detta område kan regeringen&lt;br&gt;alltså meddela föreskrifter för myndigheter som lyder under regeringen.&lt;br&gt;Regeringen ser i detta fall inget som hindrar att regeringen utnyttjar&lt;br&gt;denna möjlighet. Regeringen har också i beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242) i olika hänseenden reglerat vad som skall gälla för statliga&lt;br&gt;myndigheter i fred, under skärpt beredskap och under högsta beredskap.&lt;br&gt;Vi föreslår därför att bestämmelser som riktar sig till myndigheter&lt;br&gt;under regeringen utmönstras ur lagförslaget och att dessa frågor i stället&lt;br&gt;även fortsättningsvis regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innehåller således inte någon uttömmande regle-&lt;br&gt;ring av den civila delen av totalförsvaret utan inriktar sig på kommuner-&lt;br&gt;nas, landstingens och de kyrkliga kommunernas samt enskilda perso-&lt;br&gt;ners, företags och organisationers roll i vissa centrala delar av totalför-&lt;br&gt;svaret. Vid sidan av den lag vi nu föreslår finns det regler som berör&lt;br&gt;den civila delen av totalförsvaret i ett stort antal lagar och förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare i flera hänseenden, bl.a. i fråga om bered-&lt;br&gt;skapsplanläggningen, föreslagit en tämligen detaljerad reglering i lagen.&lt;br&gt;Det är vår uppfattning att statsmakternas styrning av myndigheter och&lt;br&gt;kommuner skall göras i form av övergripande mål och inriktningsbeslut&lt;br&gt;och inte genom detaljbestämmelser. Sådana bestämmelser tenderar att&lt;br&gt;kräva ofta återkommande ändringar till följd av den snabba samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen. Det är därför vår uppfattning att det i lagen endast bör tas&lt;br&gt;in regler av övergripande och principiell natur och att det bör lämnas åt&lt;br&gt;regeringen att meddela föreskrifter på detaljplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Vissa grundläggande begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I den nya lagen används begreppet civilt&lt;br&gt;försvar för att beteckna den del av totalförsvaret som inte är&lt;br&gt;militärt försvar. I lagen definieras begreppet befolkningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den s.k. an-&lt;br&gt;svarsprincipen skrivs in i lagen och att begreppet befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst definieras i den nya lagen. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;utredningens förslag i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnat det utan erinran. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har dock anmält tvekan beträffande uttrycket befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begreppet totalförsvar är, som vi&lt;br&gt;tidigare utvecklat (avsnitt 4) en av grundvalarna för vår beredskapsplan-&lt;br&gt;läggning. Begreppet finns i dag definierat i beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242) som ”den verksamhet som är nödvändig for att förbereda&lt;br&gt;landet infor yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållan-&lt;br&gt;den. Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhälls-&lt;br&gt;verksamhet som då skall bedrivas. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsbegreppet är av grundläggande betydelse och används&lt;br&gt;utan att definieras på många ställen i lagstiftningen. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att begreppet förekommer i tryckfrihetsförordningen, riksdags-&lt;br&gt;ordningen, brottsbalken och sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO har i sitt delbetänkande (SOU 1993:95) Ansvar och uppgifts-&lt;br&gt;fördelning inom det civila försvaret också behandlat begreppet totalför-&lt;br&gt;svaret såsom ett led vid definition och avgränsning av begreppet det&lt;br&gt;civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat i riktlinjerna för förberedelserna för nästa&lt;br&gt;totalförsvarsbeslut att Militärhögskolan och Försvarets forskningsanstalt&lt;br&gt;skall analysera hur innebörden av totalforsvarskonceptet har förändrats&lt;br&gt;över tiden. Detta kan leda till en ny definition av begreppet totalförsvar.&lt;br&gt;Trots att begreppet totalförsvar är så centralt och av sådan vikt anser&lt;br&gt;regeringen att resultatet av pågående arbete bör avvaktas innan en defi-&lt;br&gt;nition av begreppet tas in i lag. Regeringen föreslår därför inte nu att&lt;br&gt;någon definition av begreppet totalförsvar tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret består av två delar; militärt försvar och civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns oklarheter och missuppfattningar när det gäller begreppen&lt;br&gt;civilförsvar, civilt försvar och den civila delen av totalförsvaret. Rege-&lt;br&gt;ringen har därför funnit det angeläget att överväga den fortsatta använd-&lt;br&gt;ningen av dessa begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till den nuvarande civilförsvarslagstiftningen uttalades att Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;civilförsvaret skulle utöva sådan verksamhet för rikets försvar som inte&lt;br&gt;åvilade försvarsmakten och som avsåg att skydda och rädda liv och&lt;br&gt;egendom vid anfall mot riket samt annan likartad verksamhet. Det var&lt;br&gt;således fråga om en civil försvarsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarslagen byggde på tanken att civilförsvaret utgjorde en sär-&lt;br&gt;skild organisation som administrerades centralt av den då ansvariga&lt;br&gt;myndigheten Civilförsvarsstyrelsen. Det var länsstyrelserna som svarade&lt;br&gt;för planläggningen och som, liksom fortfarande är fallet, rekryterade&lt;br&gt;personal i olika befattningar med stöd av civilförsvarsplikten. På lokal&lt;br&gt;nivå leddes civilforsvarsverksamheten av en civilförsvarschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundtankarna i 1982 års försvarsbeslut var att ansvaret för led-&lt;br&gt;ningen av civilforsvarsverksamheten under civilforsvarsberedskap skulle&lt;br&gt;läggas på kommunerna. Civilforsvarsberedskap var den förstärkta be-&lt;br&gt;redskap för civilförsvarsorganisationen som regeringen enligt 2 § civil-&lt;br&gt;försvarslagen kunde besluta om när landet befinner sig i krig eller&lt;br&gt;krigsfara eller när det råder sådana utomordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av krig eller av krigsfara som landet befunnit sig i. Begrep-&lt;br&gt;pet civilforsvarsberedskap finns inte längre kvar. 2 § civilförsvarslagen&lt;br&gt;upphävdes i samband med att lagen om höjd beredskap trädde i kraft.&lt;br&gt;Regeringen ges i den sistnämnda lagen under samma omständigheter&lt;br&gt;möjlighet att besluta om skärpt eller högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nämnda försvarsbeslutet angavs bl.a. att begreppet civilförsvar&lt;br&gt;borde beteckna en verksamhet och inte en organisation. Till följd av&lt;br&gt;beslutet genomfördes vissa ändringar i civilförsvarslagen från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1985 (prop. 1984/85:49, bet. 1984/85:FöU5, rskr.&lt;br&gt;1984/85:93). Genom ändringarna fick begreppet civilförsvar en defini-&lt;br&gt;tion som närmare knöt an till definitionerna i tilläggsprotokoll I den 10&lt;br&gt;juni 1977 till Genévekonventionema den 10 augusti 1949 rörande skydd&lt;br&gt;för offren i internationella väpnade konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att man inte bör utvidga&lt;br&gt;civilforsvarsbegreppet till att omfatta alla icke-militära verksamheter&lt;br&gt;inom totalförsvaret, eftersom ett på det sättet utvidgat begrepp med&lt;br&gt;säkerhet skulle leda till sammanblandningar med det som i 1977 års&lt;br&gt;tilläggsprotokoll I till 1949 års Genévekonventioner betecknas som&lt;br&gt;”civil defence” och som till svenska översatts med ”civilförsvar”. Så-&lt;br&gt;dana sammanblandningar skulle leda till missuppfattningar i fråga om&lt;br&gt;omfattningen av det folkrättsliga skydd som ges i artiklarna 62 och 63 i&lt;br&gt;tilläggsprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret omfattar såväl militära som civila verksamheter. De&lt;br&gt;civila verksamheterna inom totalförsvaret bör enligt vår mening samm-&lt;br&gt;anfattas med uttrycket civilt försvar eller i bestämd form, det civila för-&lt;br&gt;svaret. Det har sin motsvarighet i uttrycket militärt försvar på den&lt;br&gt;militära sidan. Det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet&lt;br&gt;som ingår i totalförsvaret, dvs. alla de beredskapsförberedelser som&lt;br&gt;statliga civila myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den civila&lt;br&gt;verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Det civila för- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;svaret är alltså inte någon myndighet eller organisation. Inte heller är&lt;br&gt;det militära försvaret benämningen på en organisation utan avser den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten och andra organ. S y n o -&lt;br&gt;nymt med civilt och militärt försvar förekommer ofta uttrycket totalför-&lt;br&gt;svarets civila och militära del. Vi har valt att i detta sammanhang und-&lt;br&gt;vika dessa uttryck för att inte skapa oklarhet. På senare tid har rege-&lt;br&gt;ringen också i en del propositioner och författningar valt att använda&lt;br&gt;begreppet civilt försvar. Så har skett i bl.a. budgetpropositionen&lt;br&gt;1993/94:100 Bilaga 5, förordning (1990:1510) med länsstyrelseinstruk-&lt;br&gt;tion och förordning (1988:1121) med instruktion för civilbefålhavama.&lt;br&gt;Till den fortsatta användningen av begreppet civilförsvar återkommer&lt;br&gt;vi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. ansvarsprincipen innebär att den som har ansvaret för en&lt;br&gt;viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig, om verk-&lt;br&gt;samheten skall upprätthållas då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en krigssituation skall vår produktion av varor och tjänster dels&lt;br&gt;säkerställa befolkningens överlevnad, dels understödja det militära&lt;br&gt;försvaret så att största möjliga försvarseffekt kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För snart sagt varje verksamhet i vårt samhälle innebär en krigssitua-&lt;br&gt;tion stora förändringar och stora svårigheter. Grundvalen för verksam-&lt;br&gt;heten är emellertid oftast densamma som i fred. Det måste därför vara&lt;br&gt;lättare för den som är insatt i fredsverksamheten att bemästra de svårig-&lt;br&gt;heter som uppkommer i krigssituationen. Det ligger således uppenbara&lt;br&gt;fördelar i att låta den som ansvarar för en verksamhet i fred ansvara för&lt;br&gt;den även i krig, jämfört med att skapa särskilda beredskapsorganisatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsprincipen syftar inte på en viss person utan på den myndighet,&lt;br&gt;nämnd etc. som ansvarar för en viss verksamhet. För att fördelarna med&lt;br&gt;denna ordning skall visa sig fullt ut är det givetvis önskvärt att persona-&lt;br&gt;len åtminstone i stort förblir densamma i krig som i fred. Även om&lt;br&gt;personalen i något fall skulle komma att bytas helt finns det emellertid&lt;br&gt;enligt vår mening fördelar med ansvarsprincipen, eftersom man und-&lt;br&gt;viker den förvirring som kan uppkomma i en redan ansträngd situation&lt;br&gt;om verksamheter flyttas till speciella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, mot bakgrund av vad som här har redovisats, att&lt;br&gt;ansvarsprincipen bör genomsyra beredskapsplaneringen inom det civila&lt;br&gt;försvaret. CFL-utredningen har föreslagit att principen skrivs in i den&lt;br&gt;nya lagen. Vi anser för vår del emellertid att en allmän princip av detta&lt;br&gt;slag inte lämpar sig för att uttryckas i lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi nyss sade omfattar civilförsvaret endast de verksamheter som&lt;br&gt;regleras genom nuvarande civilförsvarslag medan begreppet civilt för-&lt;br&gt;svar är betydligt mera vidsträckt. Att använda två så likalydande uttryck&lt;br&gt;med olika innebörd torde ofrånkomligen leda till oklarheter och missför-&lt;br&gt;stånd. Språkligt sett kan civilt försvar och civilförsvar ses som varianter&lt;br&gt;av ett och samma uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet civilförsvar bör därför inte längre användas. Utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har föreslagit att uttrycket befolkningsskydd och räddningstjänst skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas i dess ställe. I vårt förslag definieras befolkningsskydd i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya lagen medan räddningstjänsten - liksom i dag - definieras i rädd- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;ningstjänstlagen (1986:1102). Befolkningsskydd avser de åtgärder som&lt;br&gt;vidtas for att skydda befolkningen och civil egendom från krigets verk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § räddningstjänstlagen ges en allmän definition av begreppet rädd-&lt;br&gt;ningstjänst, som lyder: ”Med räddningstjänst avses i lagen de rädd-&lt;br&gt;ningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara for vid olycks-&lt;br&gt;händelse och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och&lt;br&gt;begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön”. I proposi-&lt;br&gt;tionen till räddningstjänstlagen (prop. 1985/86:170) anges att som o-&lt;br&gt;lyckshändelser också räknas händelser som beror på människors hand-&lt;br&gt;lande eller underlåtenhet att handla, oberoende av om detta skett uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller ej. Även om det inte särskilt nämns i propositionen menar vi&lt;br&gt;att det måste stå klart att även händelser som uppstår till följd av krigs-&lt;br&gt;handlingar är att betrakta som olyckshändelser i räddningstjänstlagens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär - i förhållande till CFL-utredningens förslag - att&lt;br&gt;begreppet befolkningsskydd och räddningstjänst löses upp i två begrepp&lt;br&gt;som allt efter behov kan användas separat eller tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som bedrivs inom såväl befolkningsskydd som rädd-&lt;br&gt;ningstjänst är sådan att det folkrättsliga skydd som avses i artiklarna 62&lt;br&gt;och 63 i 1977 års tilläggsprotokoll I till 1949 års Genévekonventioner&lt;br&gt;gäller for personalen inom dessa verksamheter (ytterligare om detta&lt;br&gt;under avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Beredskapsförberedelser och verksamheten&lt;br&gt;under höjd beredskap&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas ansvar&lt;br&gt;för de egna beredskapsförberedelsema läggs fast samtidigt som&lt;br&gt;kommunstyrelsens, landstingsstyrelsens och kyrkorådets ansvar&lt;br&gt;för beredskapsförberedelsema inom respektive organisation lag-&lt;br&gt;fästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunen skall verka för att statliga myndigheters, kommu-&lt;br&gt;nens, landstingets och den kyrkliga kommunens beredskapsför-&lt;br&gt;beredelser på lokal nivå samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den kyrkliga kommunen skall vid beredskapsplanläggningen&lt;br&gt;samverka även med andra trossamfund än Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stiftsstyrelsen skall verka för ändamålsenlighet i de kyrkliga&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunen, landstinget och den kyrkliga kommunen skall med-&lt;br&gt;verka i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrksamheten vid höjd beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunens ansvar för det civila försvaret inom kommunens&lt;br&gt;område under höjd beredskap lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunstyrelsen, landstingsstyrelsen och kyrkorådet eller mot-&lt;br&gt;svarande organ skall inom kommunen, landstinget respektive den&lt;br&gt;kyrkliga kommunen ha ansvaret för ledningen av verksamheten&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Befolkningsskydd och räddningstjänst under höjd beredskap,&lt;br&gt;dvs. det nuvarande civilförsvaret, blir en kommunal angelägenhet.&lt;br&gt;Den statliga civilförsvarsorganisationen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En kommun eller ett landstings möjlighet att få hjälp av andra&lt;br&gt;kommuner eller landsting vid stora påfrestningar vid exceptionella&lt;br&gt;förhållanden vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunerna skall få ersättning för sina beredskapsförberedel-&lt;br&gt;ser. Ersättningen skall beräknas med utgångspunkt i bl.a. hur&lt;br&gt;utsatt respektive kommun bedöms vara i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landstingen skall få ersättning för sina kostnader för utbildning&lt;br&gt;som utgör ett led i beredskapsförberedelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit bestämmelser om&lt;br&gt;övergången till krigsorganisation, om ledningen av det civila försvaret&lt;br&gt;under höjd beredskap samt om mobiliseringen av räddningskåren och&lt;br&gt;hemskyddsorganisationen. Utredningen har också föreslagit en skyldig-&lt;br&gt;het for kommunerna att utreda konsekvenserna av bedömda hot och&lt;br&gt;risker som underlag for sin planläggning. I sitt lagförslag har utred-&lt;br&gt;ningen också reglerat beredskapsförberedelsema hos vissa statliga myn-&lt;br&gt;digheter under regeringen samt tagit in detaljerade bestämmelser, om&lt;br&gt;planläggning samt om övning och annan utbildning. Utredningen har&lt;br&gt;även föreslagit att kommunernas skyldighet att hålla med reservanord-&lt;br&gt;ningar och reparationsberedskap skärps. I fråga om skärpning av repa-&lt;br&gt;rationsberedskapen har utredningen föreslagit motsvarande för lands-&lt;br&gt;tingen. Utredningen har även föreslagit en skyldighet för förtroendeval-&lt;br&gt;da att genomgå utbildning. Utredningen har vidare föreslagit att ersätt-&lt;br&gt;ning till kommuner och landsting för beredskapsförberedelser i form av&lt;br&gt;planläggning och utbildning samt byggande av ledningsplatser m.m.&lt;br&gt;skall utgå med hälften av kostnaden. I övrigt överenstämmer utred-&lt;br&gt;ningens förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statskontoret, Svenska Kommunförbundet m.fl. har&lt;br&gt;ifrågasatt om inte kommunernas ansvar för det civila försvaret på lokal&lt;br&gt;nivå bör förenas med foreskriftsrätt i någon form. Beträffande utred-&lt;br&gt;ningens förslag till regler om reparationsberedskapen anför kommunför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet att lagerhållning av reservdelar är mycket resurskrävande och att Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;kommunerna måste kompenseras ekonomiskt, om det anses nödvändigt&lt;br&gt;att infora en lagerhållningsskyldighet. Landstingsförbundet avstyrker&lt;br&gt;förslaget om skyldighet för landstingen att trygga den egna verksam-&lt;br&gt;hetens försöijning med elektricitet, gas, värme, vatten och avlopp under&lt;br&gt;höjd beredskap. Flertalet remissinstanser avstyrker utredningens förslag&lt;br&gt;till hälftendelning av kostnaderna för vissa beredskapsförberedelser. I&lt;br&gt;övrigt har remissinstanserna i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för beredskapsförberedelsema och verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som regeringen tidigare anfört (avsnitt 7) anser vi att frågan&lt;br&gt;om beredskapsförberedelser vad beträffar statliga myndigheter under&lt;br&gt;regeringen inte skall regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kommunernas och landstingens beredskapsförbered-&lt;br&gt;elser finns i dag i civilförsvarslagen och i lagen om kommunal bered-&lt;br&gt;skap. Vi föreslår att sådana bestämmelser nu i stället tas in i lagen om&lt;br&gt;civilt försvar. Landstingen skall på motsvarande sätt som kommunerna&lt;br&gt;genomföra de beredskapsförberedelser som behövs för att under all-&lt;br&gt;varliga kriser och i krig kunna upprätthålla den civila hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården och den övriga verksamhet som landstinget skall bedriva enligt&lt;br&gt;annan lagstiftning. Exempel på sådan övrig verksamhet är omsorgsverk-&lt;br&gt;samheten, som i likhet med hälso- och sjukvården har en nära koppling&lt;br&gt;till kommunernas ansvar för socialtjänsten. Bl.a. mot den bakgrunden&lt;br&gt;skall landstingens beredskapsförberedelser genomföras i samverkan med&lt;br&gt;berörda statliga myndigheter och berörda kommuner. Motsvarande&lt;br&gt;gäller för kommuner som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För domkapitlens och de kyrkliga kommunernas beredskapsförbered-&lt;br&gt;elser finns i dag bestämmelser i lagen (1981:1216) om kyrklig bered-&lt;br&gt;skap. Även vissa av dessa bestämmelser bör ingå i en lag om civilt&lt;br&gt;försvar. De uppgifter som i dag åvilar kyrkliga myndigheter har en nära&lt;br&gt;koppling till såväl kommunal verksamhet som landstingsverksamhet.&lt;br&gt;Exempel på detta är den själavårdande verksamheten och begravnings-&lt;br&gt;verksamheten som båda får ökad betydelse i en krigssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör ansvaret för beredskapsförberedelsema läggas&lt;br&gt;på det främsta verkställande organet inom kommunen, landstinget och&lt;br&gt;den kyrkliga kommunen, dvs. på kommunstyrelsen, landstingsstyrelsen&lt;br&gt;respektive kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit förhållandevis detaljerade bestämmelser om&lt;br&gt;planläggning, utbildning och skyldighet att anordna ledningsplatser&lt;br&gt;m.m. Detta överensstämmer mindre väl med den strävan att ge kom-&lt;br&gt;munerna större frihet att själva bestämma formerna för sin verksamhet&lt;br&gt;som numera råder. Det måste vara självklart att det krävs en aktuell&lt;br&gt;planläggning samt en väl avpassad utbildning av personal för att säker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa att kommunens, landstingets respektive den kyrkliga kommunens Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;verksamhet kan fortgå under krig. Likaså är det självklart att kommu-&lt;br&gt;nen, for att kunna fullgöra sina skyldigheter när det gäller att leda det&lt;br&gt;civila försvaret, kan vara tvungen att ha ledningsplatser, skyddade&lt;br&gt;uppehållsplatser eller andra anläggningar som behövs för det civila&lt;br&gt;försvaret. Det är enligt vår uppfattning inte nödvändigt att i lagtexten&lt;br&gt;särskilt ange dessa beredskapsförberedelser. De inryms i stället i den&lt;br&gt;allmänna skyldigheten att vidta de beredskapsförberedelser som behövs&lt;br&gt;för den kommunala verksamheten under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis mycket viktigt att beredskapsförberedelsema på kom-&lt;br&gt;munal nivå samordnas med övriga beredskapsförberedelser inom det&lt;br&gt;civila försvaret. Detta åstadkoms bäst genom samverkan med övriga&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på regeringen att - på motsvarande sätt som skett&lt;br&gt;med anledning av lagen om höjd beredskap (jfr prop. 1992/93:76 s. 94&lt;br&gt;f.) - meddela verkställighetsföreskrifter till lagregleringen av kommu-&lt;br&gt;nernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas ansvar för bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de riktlinjer som beslutades av riksdagen i juni 1985&lt;br&gt;(prop. 1984/85:160, bet. 1984/85:FöUl 1, rskr. 1984/85:388) föreslår&lt;br&gt;vi att det i den nya lagen om civilt försvar tas in en bestämmelse om att&lt;br&gt;kommunstyrelsen på den lokala nivån skall verka för att samverkan&lt;br&gt;kommer till stånd mellan statliga myndigheter, kommunen, landstinget&lt;br&gt;och den kyrkliga kommunen samt med berörda organisationer och&lt;br&gt;företag. Några remissinstanser har föreslagit att kommunen, för att den&lt;br&gt;skall kunna fullgöra denna uppgift, bör utrustas med en direktivrätt. I&lt;br&gt;den proposition som föregick riksdagens nyss nämnda beslut betonade&lt;br&gt;den dåvarande försvarsministern särskilt att kommunerna inte borde ges&lt;br&gt;några befogenheter gentemot statliga eller landstingskommunala organ.&lt;br&gt;Enligt vår mening kan det inte vara lämpligt att ge ett lokalt organ som&lt;br&gt;kommunstyrelsen rätt att ge direktiv till organ som har att beakta na-&lt;br&gt;tionella och regionala intressen. Vi föreslår därför inte någon direk-&lt;br&gt;tivrätt för kommunstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen får i stället sträva efter att få till stånd samråd&lt;br&gt;mellan kommunen och berörda organ och mellan organen sinsemellan&lt;br&gt;och på så sätt verka för en samordnad inriktning av beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema i fred och verksamheten under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den numera upphävda förordningen (1986:294) om ledning och&lt;br&gt;samordning inom totalförsvarets civila del (ledningsförordningen) låg&lt;br&gt;ansvaret för funktionen Kyrklig beredskap på Överstyrelsen for civil&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsförordningen har ersatts av beredskapsförordningen. Av 15 §&lt;br&gt;tredje stycket i den förordningen framgår att Svenska kyrkans central-&lt;br&gt;styrelse leder och samordnar den kyrkliga beredskapen i enlighet med&lt;br&gt;vad centralstyrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossam-&lt;br&gt;fund. Föreskriften hänvisar även till att det i lagen om kyrklig bered-&lt;br&gt;skap finns bestämmelser om domkapitlets ansvar för den kyrkliga be-&lt;br&gt;redskapen inom stiftet. Beredskapsförordningens föreskrifter innebär &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte att centralstyrelsen har ålagts något funktionsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga beredskapsplanläggningen måste beakta att det numera&lt;br&gt;finns stora grupper i vårt samhälle som bekänner sig till icke kristna&lt;br&gt;religioner. Vi föreslår därför att den skyldighet som den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munen nu har att samråda med andra kristna trossamfund vidgas till att&lt;br&gt;avse även icke kristna trossamfund som verkar inom den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande lagstiftning ålägger domkapitlet att övervaka de kyrkliga&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema. Med hänsyn till den uppgiftsfördelning som&lt;br&gt;numera råder mellan domkapitel och stiftsstyrelse bör det i stället vara&lt;br&gt;stiftsstyrelsen som har att verka for att de kyrkliga beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema genomförs på ett ändamålsenligt sätt och med en enhetlig&lt;br&gt;inriktning. Stiftsstyrelsen bör därvid samråda med domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdefull form av utbildning är de övningar där flera kommuner,&lt;br&gt;landsting, statliga myndigheter etc. deltar och som ger tillfälle till sam-&lt;br&gt;verkan såväl horisontellt som vertikalt. Vi föreslår att det i lagen införs&lt;br&gt;en bestämmelse om att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner är&lt;br&gt;skyldiga att medverka i utbildning som anordnas av något annat sådant&lt;br&gt;organ eller av någon statlig myndighet, om utbildningen berör den egna&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår däremot inte någon skyldighet för förtroendevalda som&lt;br&gt;skall ingå i krigsorganisationen i kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner att delta i utbildning för detta ändamål. Det är enligt vår&lt;br&gt;mening självklart att den som är förtroendevald och som ingår i en&lt;br&gt;kommuns eller ett landstings krigsorganisation frivilligt ställer sig till&lt;br&gt;förfogande för erforderlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver man införa en skyldighet att genomgå utbildning&lt;br&gt;för dem som ingår i krigsorganisationen och samtidigt är anställda hos&lt;br&gt;kommunen, landstinget eller den kyrkliga kommunen. Deras skyldighet&lt;br&gt;i detta hänseende bör följa av deras anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya rollfördelningen innebär att staten skall ge kommunerna&lt;br&gt;underlag för beredskapsåtgärdema på lokal nivå i form av övergripande&lt;br&gt;mål och andra planeringsförutsättningar. Staten skall också följa upp&lt;br&gt;resultatet av vidtagna åtgärder och beredskapsläget i kommunerna.&lt;br&gt;Uppföljningen skall avse resultatet av verksamheten och inte medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten behöver också information tillbaka från kommunerna om de&lt;br&gt;olika stödverksamheter som den skall svara för som t.ex. utbildning,&lt;br&gt;metodutveckling och materielutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är länsstyrelserna som skall upprätthålla en fortlöpande dialog&lt;br&gt;med kommunerna om beredskapsfrågorna och andra förhållanden som&lt;br&gt;har betydelse för det civila försvaret. Dialogen skall också möjliggöra&lt;br&gt;samlade redovisningar och bedömningar av beredskapsläget på regional&lt;br&gt;och central nivå. De statliga myndigheterna på den centrala nivån skall&lt;br&gt;ge länsstyrelserna det underlag som de behöver för att kunna genomföra&lt;br&gt;dialogen med kommunerna. Vi föreslår att det tas in en bestämmelse i&lt;br&gt;lagen som lägger fast kommunens skyldigheter att ge de statliga myn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheterna underlag för deras uppföljning och utvärdering av verksam-&lt;br&gt;heten på den lokala nivån. Kommunens skyldighet bör regleras på så&lt;br&gt;sätt att underrättelser sker till den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Eftersom uppföljningen och utvärderingen bör göras på regional&lt;br&gt;nivå, avser regeringen att föreskriva att dessa uppgifter skall åligga&lt;br&gt;länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanordningar och reparationsberedskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984 års försvarskommitté uppmärksammade särskilt frågorna om den&lt;br&gt;kommunaltekniska försörjningens sårbarhet. I försvarsbeslutspropositio-&lt;br&gt;nen (1986/87:95, bil. 1 s. 102) betonades vikten av att kommunerna&lt;br&gt;analyserar konsekvenserna av störningar såväl i fred som under kriser&lt;br&gt;och i krig. Vidare underströks att erfarenheterna visade att tillgången på&lt;br&gt;reservkraftsaggregat för fredstida behov är av stor betydelse för såväl&lt;br&gt;kommuner och landsting som näringsidkare. I 1989 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (1988/89:100 bil. 6, s. 21) framhölls att det är väsentligt att man&lt;br&gt;åstadkommer en tillräcklig säkerhet mot fredstida störningar och att det&lt;br&gt;är kommunerna som måste vidta åtgärder för att åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om kommunal beredskap skall kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen efter länsstyrelsens förordnande vidta reservanordningar för gas-,&lt;br&gt;vatten- och elektricitetsförsöijningen. Statsbidrag för kostnader som&lt;br&gt;kommunerna och landstingen har för sådana åtgärder utgår med 90&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen föreskrivs vidare att kommun eller landsting som ombesöijer&lt;br&gt;distribution av gas, värme, vatten eller elektricitet eller ombesöijer&lt;br&gt;renhållning eller ansvarar för samfardsleder, kommunikationer eller&lt;br&gt;avlopp eller som utövar annan därmed jämförlig verksamhet skall vidta&lt;br&gt;förberedelser för att verksamheten i erforderlig omfattning skall kunna&lt;br&gt;återupptas efter krigsskador. För denna reparationsberedskap lämnas&lt;br&gt;ingen ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt CFL-utredningen borde en tillämpning av ansvarsprincipen&lt;br&gt;innebära att det är en skyldighet för kommuner och landsting att se till&lt;br&gt;att det finns reservanordningar. Skyldigheten borde också omfatta an-&lt;br&gt;ordningar för värmeförsöijning och avloppshantering. Om försöijning&lt;br&gt;med de nyttigheter för vilka lagen kräver reservanordningar ombesöijs&lt;br&gt;av någon annan än kommunen eller av ett kommunägt företag, ansåg&lt;br&gt;CFL-utredningen att det borde åligga kommunen att dels teckna avtal&lt;br&gt;om sådana reservanordningar med de företag som ombesöijer försöij-&lt;br&gt;ningen, dels själv som abonnent anskaffa reservanordningar så att den&lt;br&gt;egna verksamheten kan upprätthållas vid skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFL-utredningen föreslog också att landstingen skall ha skyldighet att&lt;br&gt;trygga sin egen försöijning med el, värme m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om reservanordningar i lagen om kommunal bered-&lt;br&gt;skap tillämpas i praktiken inte längre. Sedan ett antal år har i stället en&lt;br&gt;försöksverksamhet med ett särskilt stimulansbidrag för åtgärder som&lt;br&gt;säkerställer den kommunaltekniska försöijningen funnits. Kommuner&lt;br&gt;som gjort en integrerad riskanalys för freds-, kris- och krigsförhåll-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anden har kunnat få statsbidrag med upp till 50 procent av kostnaden Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;for att skaffa reservanordningar. Landstingen har haft samma möjlighet&lt;br&gt;att få statsbidrag for reservanordningar till bl.a. sjukhusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uthålligheten i de tekniska försörjningssystemen är föremål&lt;br&gt;för utredning i olika sammanhang. Hot- och riskutredningen skall enligt&lt;br&gt;sina direktiv bl.a. utreda hur samhällets ökade sårbarhet i fred kan&lt;br&gt;minskas och hur åtgärder för större uthållighet och robusthet i olika&lt;br&gt;samhällsfunktioner skall kunna vidtas i ett sammanhang för fredsför-&lt;br&gt;hållandena och för säkerhetspolitiska kriser och i krig. Kommittén skall&lt;br&gt;överväga och föreslå metoder for förbättrad beredskapshänsyn i plane-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen har i tilläggsdirektiv (dir. 1993:93) fått i&lt;br&gt;uppdrag att redovisa riktlinjer for beredskapsverksamheten på elom-&lt;br&gt;rådet. Den särskilde utredaren skall lämna förslag om gränsdragningen&lt;br&gt;mellan myndigheternas och andras anvar för att säkerställa elförsöij-&lt;br&gt;ningen vid kriser och i krig. Utredaren skall också analysera möjlig-&lt;br&gt;heten att i lagstiftningen formulera ett generellt krav på att elsystemet&lt;br&gt;skall utformas så att en rimlig försöijning kan upprätthållas såväl vid&lt;br&gt;fredstida störningar som i krig. I direktiven förutsätts att branschen i&lt;br&gt;allt väsentligt skall bära kostnaderna även för sådana åtgärder som&lt;br&gt;motiveras enbart av beredskapsnyttan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan också nämnas att Överstyrelsen för civil beredskap haft&lt;br&gt;regeringens uppdrag att belysa konsekvenserna för totalförsvarets civila&lt;br&gt;del av den pågånde bolagiseringen och privatiseringen av statliga, lands-&lt;br&gt;tingskommunala och kommunala verksamheter. Överstyrelsen föreslår i&lt;br&gt;sin rapport Bolagisering, privatisering och civil beredskap att företag&lt;br&gt;vars verksamhet är viktig för totalförsvaret skall åläggas att vidta be-&lt;br&gt;hövliga beredskapsåtgärder förutsatt att verksamheten är av sådan art att&lt;br&gt;den tidigare normalt har utförts av staten, kommun eller landsting. Med&lt;br&gt;lagen om kommunal beredskap som mönster bör det enligt Överstyrel-&lt;br&gt;sen för civil beredskap således övervägas att ålägga företag inom vissa&lt;br&gt;områden - vatten och avlopp, el, fjärrvärme m.fl. - att vidta de förbe-&lt;br&gt;redelser som behövs för att företagen skall kunna upprätthålla eller&lt;br&gt;utöva för totalförsvaret viktig verksamhet under höjd beredskap. Före-&lt;br&gt;tagen skall också vidta förberedelser för att verksamheten i erforderlig&lt;br&gt;omfattning skall kunna återupptas efter krigsskador. Överstyrelsens&lt;br&gt;rapport bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi gör följande bedömning av vad som nu bör göras för att förbättra&lt;br&gt;beredskapen i den tekniska forsöijningen. Statsmakterna har i olika&lt;br&gt;sammanhang betonat behovet av en bättre säkerhet på detta område och&lt;br&gt;det ömsesidiga beroendet mellan olika delar i dessa system. Särskilt&lt;br&gt;elförsöijningens betydelse för olika verksamheter och stödfunktioner&lt;br&gt;inom totalförsvaret har uppmärksammats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering av kommunernas och landstingens skyldigheter inom&lt;br&gt;det civila försvaret som vi nu föreslår innebär att kommunerna och&lt;br&gt;landstingen skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för den&lt;br&gt;kommunala verksamheten under höjd beredskap. Bestämmelsen innebär&lt;br&gt;därmed ett ansvar att också vidta åtgärder på elområdet och inom den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunaltekniska försörjningen i den omfattning som kommunen gen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om lag eller frivilligt åtagande själv svarar för sådan verksamhet. Efter- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;som det i många fall är andra huvudmän än kommunen själv som svarar&lt;br&gt;for dessa uppgifter, så kommer emellertid en betydande del av verksam-&lt;br&gt;heten inte att träffas av en sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har erfarit att resultatet av den hittills genomförda försöksverk-&lt;br&gt;samheten med särskild ersättning till reservanordningar i kommunerna&lt;br&gt;är gott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår inte nu någon skyldighet i lag för kommunerna att svara&lt;br&gt;för beredskapsåtgärder inom den kommunaltekniska försöij ningen på&lt;br&gt;det sätt som CFL-utredningen gjorde. Vi avser att ta ställning till frågan&lt;br&gt;om vem som skall ansvara för att dessa beredskapsåtgärder kommer till&lt;br&gt;stånd och till finansieringen av åtgärderna i samband med att resultatet&lt;br&gt;av de ovan nämnda utredningarna bereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens ansvar för reservanordningar avser säkerheten i ett&lt;br&gt;andra led, nämligen försöijningen av en abonnent med en högt prior-&lt;br&gt;iterad verkamhet. Landstingsförbundet har anfört att det inte är rimligt&lt;br&gt;att ålägga landstingen ett sådant ansvar, eftersom det skulle medföra&lt;br&gt;mycket höga kostnader för dem. Landstinget saknar enligt Landstings-&lt;br&gt;förbundet i väsentlig grad möjlighet att uppfylla kraven. Enligt vad vi&lt;br&gt;erfarit fungerar den nuvarande lösningen med frivillighet och särskild&lt;br&gt;ersättning väl också på detta område. Vi anser därför att landstingen&lt;br&gt;tills vidare inte skall åläggas en skyldighet i lag att anskaffa reservan-&lt;br&gt;ordningar. Den nuvarande verksamheten med frivillighet och särskild&lt;br&gt;ersättning bör därför fortsätta i oförändrad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskyddet och räddningstjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände i 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102,&lt;br&gt;bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) regeringens förslag om över-&lt;br&gt;föring av uppgifter från staten till kommunerna, varigenom dessa skulle&lt;br&gt;få ett samlat ansvar for befolkningsskyddet och räddningstjänsten på den&lt;br&gt;lokala nivån. Enligt regeringen borde ansvaret för materielhantering och&lt;br&gt;personalförsöijning ligga på kommunerna. All mobilisering och den&lt;br&gt;planläggning som sammanhänger med den borde göras av kommunerna&lt;br&gt;själva. En integrering av beredskapsåtgärdema inom befolkningsskyddet&lt;br&gt;och räddningstjänsten med kommunernas förebyggande och skadeav-&lt;br&gt;hjälpande verksamhet i fred skulle genomföras inom den närmaste&lt;br&gt;femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att kommunernas ansvar på detta område förtyd-&lt;br&gt;ligas. Detta bör ske på så sätt att räddningstjänstlagen reglerar hela&lt;br&gt;räddningstjänstens verksamhet, under såväl krig som fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i&lt;br&gt;sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten&lt;br&gt;eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp svarar länsstyrelsen&lt;br&gt;för räddningstjänsten. Länsstyrelsen svarar också för saneringen efter&lt;br&gt;sådana utsläpp. Ansvaret gäller både i fred och i krig. LEMO ansåg att&lt;br&gt;detta ansvarsförhållande för räddningstjänst och sanering också bör gälla&lt;br&gt;vid insats av kärnvapen (radioaktiva stridsmedel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning bör samtliga uppgifter som i dag utförs av Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;civilförsvarsorganisationen på lokal nivå tas över av kommunerna. En&lt;br&gt;utvidgad uppgift för länsstyrelserna i enlighet med LEMO:s förslag&lt;br&gt;anser vi skulle leda till oklarhet om ansvar och ledningsforhållanden på&lt;br&gt;den lokala nivån. Det bör i stället vara länsstyrelsernas uppgift att när&lt;br&gt;en insats av kärnvapen gjorts ge kommunerna stöd och ställa experter&lt;br&gt;och andra resurser till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå största möjliga försvarseffekt i händelse av ett bered-&lt;br&gt;skapsläge är det, som vi tidigare har sagt, nödvändigt att samverkan&lt;br&gt;sker mellan olika delar och på alla nivåer i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänstlagen ålägger kommuner och de statliga myndigheter&lt;br&gt;som svarar för räddningstjänst att samarbeta med varandra och med den&lt;br&gt;som berörs av verksamheten. För den kommunala räddningstjänsten&lt;br&gt;gäller att kommunerna skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja var-&lt;br&gt;andras resurser för räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter visar att en samverkan mellan två eller flera kommuner,&lt;br&gt;mellan skilda landsting eller mellan en kommun och ett landsting kan&lt;br&gt;medföra rationella och från samhällsekonomisk synpunkt fördelaktigare&lt;br&gt;lösningar än om varje kommun och landsting själv skall svara för att&lt;br&gt;verksamheten genomförs. Detta är också tanken bakom 1985 års kom-&lt;br&gt;munalförbundslag (1985:894). Uppenbart är emellertid att frågor om&lt;br&gt;ledning och samordning kan bereda särskilda problem i fråga om kom-&lt;br&gt;munalförbund som skall verka även under höjd beredskap. I fråga om&lt;br&gt;räddningstjänsten innebär nuvarande 63 § räddningstjänstlagen att kom-&lt;br&gt;munstyrelsen skall överta den eller de kommunala nämnders som har&lt;br&gt;hand om räddningstjänsten uppgifter under höjd beredskap samt att&lt;br&gt;räddningskårens uppgifter skall övertas av civilförsvarsorganisationen i&lt;br&gt;kommunen. Om räddningstjänstens uppgifter har överlåtits på kommu-&lt;br&gt;nalförbund uppstår svårigheter for kommunstyrelsen att vid höjd be-&lt;br&gt;redskap överta denna eller dessa nämnders uppgifter, eftersom nämnden&lt;br&gt;då ofta är identisk med kommunalförbundets styrelse. Om den nämnd&lt;br&gt;som har hand om räddningstjänsten och räddningskåren är gemensam&lt;br&gt;för flera kommuner, är föreskriften i 63 § räddningstjänstlagen praktiskt&lt;br&gt;omöjlig att uppfylla for kommunen. Det är inte heller möjligt att vid&lt;br&gt;höjd beredskap dela upp en räddningskår som är gemensam för flera&lt;br&gt;kommuner i syfte att fördela uppgifterna och resurserna på dessa kom-&lt;br&gt;muner. Problemet har varit föremål for överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1991 uppdrog regeringen åt Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;att i samverkan med Statens räddningsverk utreda hur de kommunalför-&lt;br&gt;bund som bildats för räddningstjänst i fredstid skall kunna ansvara för&lt;br&gt;räddningstjänsten också under beredskap och krig - höjd beredskap.&lt;br&gt;Utredningen undersökte tre alternativ; 1. Kommunalförbund för rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten upplöses under höjd beredskap, 2. Hela det civila försva-&lt;br&gt;ret integreras i kommunalförbundets uppgifter och 3. Kommunalför-&lt;br&gt;bunden för räddningstjänsten behålls även under höjd beredskap. Över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen förordar det tredje alternativet. Utredningens synpunkter och Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;slutsatser är redovisade i till Försvarsdepartementet inkommet ärende i&lt;br&gt;december 1991, Dnr Fo91/2557/8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts är en samordning av kommunernas räddningstjänst&lt;br&gt;oftast mycket fördelaktig från såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt.&lt;br&gt;Även kostnaderna minskar. Om en kommun blir tvungen att utöver&lt;br&gt;kostnaden för räddningstjänst i fredstid även svara för en beredskaps-&lt;br&gt;organisation på samma område, förtas en stor fördel med kommunal-&lt;br&gt;förbund. Att lägga över hela ansvaret för det civila försvaret på kom-&lt;br&gt;munalförbund medför en otymplig organisation samt innebär ett avsteg&lt;br&gt;från principen om att varje kommun skall ha det övergripande ansvaret&lt;br&gt;för det civila försvaret inom sitt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelen med det tredje alternativet är att kommunstyrelsens möjlig-&lt;br&gt;heter att direkt påverka ledningen av räddningstjänsten begränsas starkt.&lt;br&gt;Å andra sidan svarar räddningschefen enligt lag för den direkta led-&lt;br&gt;ningen av räddningstjänsten och det blir i praktiken aldrig aktuellt för&lt;br&gt;den politiska ledningen att utöva denna direkta ledning. Kommunernas&lt;br&gt;politiska ledning har dock alltjämt det övergripande ansvaret för hela&lt;br&gt;det civila försvaret och räddningschefen måste beakta de övergripande&lt;br&gt;prioriteringar den politiska ledningen gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis medför det enligt regeringens bedömning stora&lt;br&gt;fördelar att en i fredstid fungerande räddningstjänst utgör grunden för&lt;br&gt;verksamheten också under höjd beredskap. Det bör därför finnas en&lt;br&gt;möjlighet för kommunerna att även under höjd beredskap samordna&lt;br&gt;räddningstjänsten i kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFL-utredningen föreslog att staten och kommunerna respektive&lt;br&gt;landstingen skulle dela kostnaderna lika för de beredskapsåtgärder som&lt;br&gt;kommunerna och landstingen genomför. Förslaget avsåg bl.a. kostna-&lt;br&gt;derna för planläggning, övning och annan utbildning samt investeringar&lt;br&gt;i ledningsplatser och reservanordningar. Ett stort antal remissinstanser&lt;br&gt;avstyrkte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års försvarsbeslut togs frågan om ersättningen upp på nytt. En&lt;br&gt;överföring av uppgifter och ansvar borde enligt regeringen föregås av&lt;br&gt;överläggningar med kommunerna om den statliga ersättningen för kom-&lt;br&gt;munernas nya uppgifter och om tidpunkten för överföringen. Utgångs-&lt;br&gt;punkten borde vara att kommunerna gavs full kostnadstäckning för de&lt;br&gt;nya uppgifterna. Riksdagen godkände förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Försvarsdepartementet tillsatte i september 1992 en arbets-&lt;br&gt;grupp om kommunal beredskap. Arbetsgruppen, AG Kommun, skulle&lt;br&gt;med utgångspunkt i 1992 års totalförsvarsbeslut följa arbetet med över-&lt;br&gt;föring av uppgifter inom det civila försvaret från staten till kommuner-&lt;br&gt;na. AG Kommun har utarbetat en modell för hur detta skall ske som&lt;br&gt;inkluderar ett förslag till ersättningssystem och former för statens stöd,&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av det civila försvaret på den lokala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har därefter en särskild förhandlare, f.d. Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;generaldirektören Gunnar Nordbeck, tagit upp överläggningar med&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet i frågan. Nordbeck och Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet har kommit överens om ett förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i överenskommelsen innebär att en årlig ersättning skall&lt;br&gt;utgå med 100 000 kronor per kommun (total kostnad cirka 28,6 miljon-&lt;br&gt;er kronor) vartill kommer ett tilläggsbelopp om lägst 8 kronor och högst&lt;br&gt;28 kronor per invånare med hänsyn till kommunernas bedömda utsatthet&lt;br&gt;vid krig enligt en indelning i fem riskklasser (total kostnad cirka 132,6&lt;br&gt;miljoner kronor). Ersättningen, som är beräknad i prisläge augusti&lt;br&gt;1995, skall enligt förslaget räknas upp halvårsvis enligt konsumentpris-&lt;br&gt;index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning skall utgå for engångsinsatser som anordnande av&lt;br&gt;ledningsplatser och reservanordningar samt för byggande och besiktning&lt;br&gt;av skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till överenskommelse bör tillämpningen av ersätt-&lt;br&gt;ningssystemet utvärderas av regeringen och Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;i samarbete under år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett nytt system för statens ersättning till kom-&lt;br&gt;munerna för det civila försvaret skall utformas i enlighet med förslaget&lt;br&gt;i överenskommelsen mellan den särskilde förhandlaren och Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet. Det innebär att ett särskilt ersättningssystem för det&lt;br&gt;civila försvaret i kommunerna skapas. Kommunens ersättning kommer&lt;br&gt;att bestå av ett grundbelopp, som är lika stort för alla kommuner, och&lt;br&gt;ett tilläggsbelopp. Det senare bestäms av respektive kommuns utsatthet&lt;br&gt;och risker i krig. Ersättningen skall vara värdebeständig. De nuvarande&lt;br&gt;statsbidragen for planläggning och utbildning i kommunerna upphör när&lt;br&gt;det nya ersättningssystemet träder i kraft eller den 1 juli 1995. Nuva-&lt;br&gt;rande ordning för bidrag till investeringar i ledningsplatser, reservan-&lt;br&gt;ordningar, skyddsrum m.m. bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör be-&lt;br&gt;myndigas att utforma och administrera det nya ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i den här delen haft synpunkter beträffande utform-&lt;br&gt;ningen av lagtexten. Vi återkommer till detta i författningskommenta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för bl.a. öv-&lt;br&gt;ning och annan utbildning förändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal kristidsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala kristidsverksamheten är en viktig kommunal beredskaps-&lt;br&gt;uppgift. Bestämmelserna i den nuvarande lagen (1973:861) om lokal&lt;br&gt;kristidsförvaltning har på flera punkter en nära knytning till lagstift-&lt;br&gt;ningen om det civila försvaret. Vi föreslår därför att sakinnehållet i&lt;br&gt;flertalet av dessa bestämmelser förs över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande kristidslagen skall tillämpas när landet kommer i&lt;br&gt;krig. Dessutom får regeringen föreskriva att kommunerna, i den omfatt-&lt;br&gt;ning som regeringen bestämmer, skall fullgöra uppgifter för att fylla be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkningens eller produktionens behov av viktiga förnödenheter eller för Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;att tillgodose annat ändamål av betydelse för folkförsörjningen, om&lt;br&gt;landet befinner sig i krigsfara eller det råder sådana förhållanden som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 2 ransoneringslagen (1978:268). Ransoner-&lt;br&gt;ingslagen kan enligt denna bestämmelse sättas i tillämpning, om det till&lt;br&gt;följd av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig eller av annan&lt;br&gt;utomordentlig händelse föreligger knapphet eller betydande risk för&lt;br&gt;knapphet inom riket på förnödenheter av vikt för totalförsvaret eller&lt;br&gt;folkförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller för fullmaktslagstiftningen i övrigt anser vi&lt;br&gt;att bestämmelserna för den lokala kristidsförvaltningen bör gälla under&lt;br&gt;höjd beredskap. Dessutom bör den lokala kristidsförvaltningen kunna&lt;br&gt;sättas i funktion i den omfattning som regeringen bestämmer, om ranso-&lt;br&gt;neringslagen har satts i tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter i fråga om kristidsförvaltningen bör i lagtexten&lt;br&gt;anges endast i stora drag, eftersom det inte är nödvändigt att mera i&lt;br&gt;detalj ange de olika uppgifter som kan bli aktuella för kommunen. I sak&lt;br&gt;föreslås inga ändringar i förhållande till vad som nu anges i 2 § lagen&lt;br&gt;om lokal kristidsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om lokal kristidsförvaltning innehåller i övrigt bestämmelser&lt;br&gt;om planläggning, tillsyn och hur beslut överklagas. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;behöver inte föras över till den nya lagen, eftersom de kommer att&lt;br&gt;täckas av innehållet i andra kapitel i den lagen och av kommande till-&lt;br&gt;lämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälp mellan kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner och landsting kan komma att utsättas för exceptio-&lt;br&gt;nellt stora påfrestningar till följd av krigsskador eller utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara. Det kan vara en verk-&lt;br&gt;samhet inom totalförsvaret som av olika anledningar blir alltför betung-&lt;br&gt;ande för en kommun eller ett landsting. Enligt 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om kommunal beredskap är kommuner eller landsting därför skyldiga&lt;br&gt;att i ett sådant fåll ge tillfällig hjälp till de drabbade kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. Beslut om sådan hjälp fattas av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;den kommun eller det landsting som skall lämna hjälpen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motivtexten till lagrummet i lagen om kommunal beredskap fram-&lt;br&gt;går att den nu nämnda formen av hjälp är avsedd att lämnas mellan&lt;br&gt;närbelägna kommuner och landsting. Det finns enligt vår mening inte&lt;br&gt;anledning att begränsa skyldigheten på det sättet. Tvärtom kan man nå&lt;br&gt;större uthållighet och bättre utnyttja resurserna, om biståndsskyldigheten&lt;br&gt;gäller gentemot alla kommuner och landsting. Rätten att bestämma&lt;br&gt;omfattningen av hjälpen föreslår vi skall ligga på regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Civilplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det civila försvarets behov av personal&lt;br&gt;under höjd beredskap skall kunna tillgodoses genom plikttjänst-&lt;br&gt;göring. Skyldigheten att med plikt tjänstgöra i det civila försvaret&lt;br&gt;regleras i en ny lag om total fö rsvarsplikt. Regeringen beslutar i&lt;br&gt;dag en proposition med förslag till sådan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att civilförsvarsplik-&lt;br&gt;ten ersätts med en civilplikt som också skall kunna omfatta annan verk-&lt;br&gt;samhet än den som i dag är civilforsvarsverksamhet, främst hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Den särskilda tjänsteplikten för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal kan därför avskaffas. Vidare har utredningen i&lt;br&gt;huvudsak föreslagit att civilplikten skall omfatta även utländska med-&lt;br&gt;borgare som bor i Sverige, att civilplikten skall förlängas med fem år&lt;br&gt;till och med det år man fyller sjuttio år, att civilplikten inte skall vara&lt;br&gt;förenad med bruk av vapen samt att civilförsvarsorganisationen avskaf-&lt;br&gt;fas som begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, har ifrågasatt termen ”civilplikt” och föreslår, i något fäll, i&lt;br&gt;stället termen ”civil försvarsplikt”. Andra remissinstanser, såsom bl.a.&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap och Arbetsmarknadsstyrelsen, tillstyr-&lt;br&gt;ker termen. Överbefälhavaren har betonat vikten av att det av utred-&lt;br&gt;ningen föreslagna förbudet mot tjänstgöring som medför bruk av vapen&lt;br&gt;inte får hindra att icke värnpliktig hälso- och sjukvårdspersonal tas i&lt;br&gt;anspråk inom det militära försvaret. Några remissinstanser har ifrågasatt&lt;br&gt;lämpligheten av att tiden for civilplikten förlängs till och med det år&lt;br&gt;man fyller sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Kommunernas och även lands-&lt;br&gt;tingens allt större ansvar och roll i totalförsvaret ställer krav på att&lt;br&gt;verksamheten skall vara så väl förberedd att den kan upprätthållas i&lt;br&gt;händelse av krig. En viktig del av dessa förberedelser är att se till att&lt;br&gt;tillräckligt med personal, och utbildad sådan, finns tillgänglig för upp-&lt;br&gt;giften. Det är inte möjligt att täcka hela personalbehovet for kommuner&lt;br&gt;och landsting enbart med hjälp av anställd personal eller på frivillig&lt;br&gt;väg. Personalförsörjningen inom det civila försvaret måste därför säker-&lt;br&gt;ställas även genom regler om plikttjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen (SOU 1992:139) och Utredningen om författnings-&lt;br&gt;reglering av totalforsvarsplikten (SOU 1993:36 och 101) har lämnat ett&lt;br&gt;heltäckande förslag till reglering av plikttjänstgöring inom totalförsva-&lt;br&gt;ret. Detta lagförslag omfattar alltså även skyldighet att med civilplikt&lt;br&gt;tjänstgöra i det civila försvaret. Regeringen beslutar i dag också en&lt;br&gt;proposition med förslag till lag om totalförsvarsplikt i huvudsak i enlig-&lt;br&gt;het med Pliktutredningens och Författningsutredningens förslag. Lagen&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt föreslås träda i kraft samma dag som lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar. Några regler om civilplikt finns därför inte i regeringens Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;förslag till lag om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hemskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen om civilt försvar infors bestämmel-&lt;br&gt;ser om hemskydd. De nya bestämmelserna innebär att hittills&lt;br&gt;tillämpade grunder för hemskyddet blir lagreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att en skyldighet&lt;br&gt;införs för myndigheter och organisationer som medverkar i rekryter-&lt;br&gt;ingen av frivilliga till hemskyddet att lämna underlag till kommunen för&lt;br&gt;dess mobilisering av hemskyddet. I övrigt överensstämmer utredningens&lt;br&gt;förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har - med reservation för&lt;br&gt;frågan om hemskyddspersonalens folkrättsliga status - i huvudsak&lt;br&gt;tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I sitt betänkande (Ds Fö 1981:14)&lt;br&gt;föreslog 1978 års forsvarskommitté att en hemskyddsorganisation skulle&lt;br&gt;skapas med uppgift att bl.a. vid beredskap och krig tjänstgöra som&lt;br&gt;förbindelselänk mellan myndigheterna och befolkningen. Genom 1982&lt;br&gt;års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil.2, bet. 198l/82:FöUl8, rskr.&lt;br&gt;1981/82:374) fastställdes att en hemskyddsorganisation skulle inrättas.&lt;br&gt;Av en annan proposition (prop. 1984/85:49 om ändringar i civilför-&lt;br&gt;svarslagen m.m.) framgår att en av organisationens viktigaste uppgifter&lt;br&gt;är att under beredskap och krig fungera som en länk mellan invånarna&lt;br&gt;och kommunens ledning främst beträffande civilforsvarsverksamheten&lt;br&gt;men även vad gäller annan kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom försvarsbeslut har hemskyddets organisation byggts upp i dag.&lt;br&gt;Hemskyddet skall byggas upp i hela landet och utgå från indelningen av&lt;br&gt;landet i kommuner. Varje kommun indelas i hemskyddsområden som&lt;br&gt;omfattar 500 - 2 000 invånare. Varje hemskyddsområde indelas i del-&lt;br&gt;områden som omfattar ett kvarter eller motsvarande 50 - 200 invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje hemskyddsområde leds hemskyddet av en hemskyddsgrupp&lt;br&gt;om tre personer. Dessa rekryteras bland civilförsvarspliktiga och skrivs&lt;br&gt;in, utbildas och övas i fredstid. För verksamheten inom ett delområde&lt;br&gt;svarar ett hemskyddsombud. Hemskyddsombuden, som lyder under&lt;br&gt;hemskyddsgruppen, skall i fredstid rekryteras på frivillig väg och ges&lt;br&gt;nödvändig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemskyddet i en kommun är en resurs för hela kommunen. Fullt&lt;br&gt;utbyggt omfattar hemskyddet i hela landet cirka 8 000 hemskyddsgrup-&lt;br&gt;per och 80 000 - 100 000 hemskyddsombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemskyddet har som framgått en lokal prägel. Detta innebär också att&lt;br&gt;de närmare uppgifterna för organisationen kan variera efter de lokala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandena som råder i fråga om bl.a. risker for befolkningen och Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;tillgång på skydd. Som tidigare nämnts är huvudinriktningen att hem-&lt;br&gt;skyddet skall tjänstgöra som en länk mellan myndigheterna och befolk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hemskyddsombudet och hemskyddsgruppen skall allmänheten&lt;br&gt;kunna vända sig för att få information i de mångskiftande frågor som&lt;br&gt;uppkommer i en krigssituation. Det kan gälla var skyddsrum finns, var&lt;br&gt;ransoneringskort delas ut eller hur försöijningen med vatten genomförs,&lt;br&gt;hur socialtjänsten eller hälso- och sjukvården fungerar eller vart be-&lt;br&gt;folkningen skall utrymma och var inkvartering kommer att äga rum. En&lt;br&gt;viktig uppgift för hemskyddspersonalen är att hålla kommunens ledning&lt;br&gt;underrättad om sådana förhållanden i de olika delarna av kommunen&lt;br&gt;som kan föranleda åtgärder från kommunledningens sida. Hemskydds-&lt;br&gt;personalen skall också kunna medverka i räddningstjänsten med infor-&lt;br&gt;mation om skadelägen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemskyddet anses i dag ingå som en del i kommunens krigsorganisa-&lt;br&gt;tion. Som tidigare framgått (avsnitt 8) kommer man inte längre att&lt;br&gt;kunna tala om en civilförsvarsorganisation. Detta skapar ett behov av att&lt;br&gt;i lag närmare definiera hemskyddets verksamhet och uppgifter, i syn-&lt;br&gt;nerhet som hemskyddspersonalen delvis kommer att tas i anspråk med&lt;br&gt;totalförsvarsplikt i samband med höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt lagförslag använt uttrycket hemskyddsorganisa-&lt;br&gt;tionen. Regeringen finner dock detta uttryck otympligt och har därför&lt;br&gt;valt att föreslå att uttrycket ”hemskyddet” används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör föreskrivas att det i varje kommun skall finnas ett hem-&lt;br&gt;skydd. Vidare bör det av lagen framgå vilka uppgifter hemskyddet har&lt;br&gt;och när det skall vara verksamt. Hemskyddets personal skall bestå av&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga som skrivits in för civilplikt samt av frivilliga.&lt;br&gt;Även detta bör regleras i lag. Däremot föreslår regeringen inte någon&lt;br&gt;reglering av hemskyddets omfattning och uppbyggnad. Utifrån lokala&lt;br&gt;förutsättningar och med ledning av försvarsbeslut får varje kommun -&lt;br&gt;liksom hittills - själv avgöra hur hemskyddet bör vara uppbyggt och&lt;br&gt;vilka ledningsförhållanden som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit en regel om skyldighet för myndigheter&lt;br&gt;och organisationer som medverkar i rekryteringen av frivilliga till hem-&lt;br&gt;skyddet att förse kommunen med erforderligt underlag för dess plan-&lt;br&gt;ering m.m. av hemskyddet. Syftet med det rekryteringsarbete som&lt;br&gt;bedrivs är just att förse hemskyddet med hemskyddsombud. Detta arbe-&lt;br&gt;te skulle ju vara helt meningslöst, om man inte till den som ansvarar för&lt;br&gt;hemskyddet överlämnar uppgifter om dem man rekryterat. Det framstår&lt;br&gt;därför som så självklart att underlaget överlämnas att vi inte anser att&lt;br&gt;det kan vara nödvändigt att föra in en sådan skyldighet i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att hemskyddspersonalen inte skall ha det&lt;br&gt;särskilda skydd som enligt artiklarna 62 och 63 i 1977 års tilläggspro-&lt;br&gt;tokoll I till 1949 års Genévekonventioner tillkommer civilförsvarsperso-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser pekar på vikten av att hemskyddspersonal&lt;br&gt;har folkrättslig status som civilförsvarspersonal. Överbefälhavaren, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap och Sveriges Civilförsvarsförbund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att man kan tolka konventionstexten så att hemskyddets uppgifter&lt;br&gt;ryms däri. Statens räddningsverk menar att hemskyddets uppgifter gör&lt;br&gt;att dess personal inte kan få folkrättsligt skydd. Verket anser därför att&lt;br&gt;man bör anpassa hemskyddets uppgifter till konventionen på ett sådant&lt;br&gt;sätt att dess personal erhåller skydd som civilförsvarspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är ju att hemskyddet skall verka i hela totalförsvarets intres-&lt;br&gt;se. Det har i samband med den pågående uppbyggnaden av hemskyddet&lt;br&gt;också ofta betonats att hemskyddet har viktiga uppgifter som berör&lt;br&gt;många olika kommunala förvaltningar, t.ex. socialtjänsten, miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddet samt skolan. Det gäller i första hand att förmedla informa-&lt;br&gt;tion mellan berörda myndigheter och allmänheten. Hemskyddet skall&lt;br&gt;således vara en resurs för den kommunala verksamheten i dess helhet&lt;br&gt;och kommunerna skall själva ha ett stort inflytande över vilka närmare&lt;br&gt;uppgifter som skall läggas på organisationen. Att föra in alla de uppgif-&lt;br&gt;ter som hemskyddet avses fullgöra under den definitionen av civilför-&lt;br&gt;svarsuppgifter som finns i artikel 61 i 1977 års tillläggsprotokoll I till&lt;br&gt;1949 års Genévekonventioner vore enligt vår mening att tänja konven-&lt;br&gt;tionstexten alltför långt. Hemskyddet är i den föreslagna formen en&lt;br&gt;viktig och användbar organisation. Det vore olyckligt att begränsa dess&lt;br&gt;uppgifter for att få dem anpassade till tilläggsprotokollets definition av&lt;br&gt;civil forsvarsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd civilförsvarspersonal i folkrättsligt hänseende åtnjuter&lt;br&gt;skiljer sig ifrån det skydd som civila i allmänhet har främst på så sätt&lt;br&gt;att civilförsvarspersonalen inte får hindras i sitt arbete annat än i fåll av&lt;br&gt;tvingande militär nödvändighet och att den inte heller får berövas sin ut-&lt;br&gt;rustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemskyddets uppgifter har, trots att de utan tvivel är utomordentligt&lt;br&gt;betydelsefulla, inte de inslag av akut räddande av liv och egendom som&lt;br&gt;t.ex. räddningstjänstens uppgifter har. Den olägenhet som blir följden&lt;br&gt;om hemskyddspersonalens arbete hindras blir, vid en jämförelse med&lt;br&gt;räddningstjänsten, mindre kännbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avvägning mellan vikten av att hemskyddet kan arbeta ostört&lt;br&gt;och vikten av att Sveriges trovärdighet i detta sammanhang inte sätts i&lt;br&gt;fara genom en alltför vid tolkning av konventionstexten, stannar vi för&lt;br&gt;att hemskyddspersonalen bör åtnjuta samma folkrättsliga status som&lt;br&gt;huvuddelen av personalen i kommunen och som civilbefolkningen i öv-&lt;br&gt;rigt, dvs. som civila i allmänhet och inte som civilförsvarspersonal. I&lt;br&gt;detta sammanhang erinrar regeringen om att det i 4 § lagen (1953:771)&lt;br&gt;om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och civilför-&lt;br&gt;svarets internationella kännetecken framgår att det krävs särskilt med-&lt;br&gt;givande från regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;för att offentligt använda det internationella kännetecknet för civilför-&lt;br&gt;svar. Missbruk av kännetecknet är straffsanktionerat. Den som miss-&lt;br&gt;brukar kännetecknet kan med stöd av 22 kap. 6 § brottsbalken dömas&lt;br&gt;för folkrättsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Verkskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Verkskydd skall organiseras vid anlägg-&lt;br&gt;ningar som har stor betydelse för totalförsvaret, om anläggningar-&lt;br&gt;na med hänsyn till sin belägenhet eller verksamhetens art kan&lt;br&gt;antas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar. Verkskyddet skall&lt;br&gt;normalt organiseras av den som bedriver verksamhet vid anlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verkskyddet har till uppgift att i krig&lt;br&gt;skydda och rädda personalen samt verksamheten vid en viss anlägg-&lt;br&gt;ning. Personalen i verkskyddet rekryteras bland personalen vid anlägg-&lt;br&gt;ningen. Verkskyddet organiseras vid anläggningar som har stor betyd-&lt;br&gt;else för totalförsvaret, om anläggningen kan antas bli särskilt utsatt vid&lt;br&gt;stridshandlingar. Syftet med verkskyddet är att skapa bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att kunna hålla viktiga anläggningar i gång genom att man&lt;br&gt;skapar en särskild räddningsorganisation som snabbt kan sättas in och&lt;br&gt;som har god kännedom om förhållandena vid anläggningen. Genom att&lt;br&gt;utsatta anläggningar på detta sätt får en egen räddningsstyrka avlastas&lt;br&gt;den kommunala räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkskyddet är för närvarande en del av civilförsvarsorganisationen&lt;br&gt;och dess uppgifter betecknas i civilförsvarslagen som civilforsvarsupp-&lt;br&gt;gifter. Med den terminologi som vi nu föreslår bör verkskyddets uppgift&lt;br&gt;under höjd beredskap i stället anges som medverkan vid skyddet av&lt;br&gt;personalen och verksamheten samt i räddningstjänsten vid den egna&lt;br&gt;anläggningen. Härmed avses inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att de resurser i form av räddningsstyrkor&lt;br&gt;och materiel som redan i fredstid finns vid ett antal företag och anlägg-&lt;br&gt;ningar skall ingå i verkskyddet vid anläggningen, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;hindrar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vi anser det eftersträvansvärt att fredstida räddningsresurser i&lt;br&gt;större utsträckning än för närvarande utgör grunden när man bygger&lt;br&gt;upp ett verkskydd. Den fredstida beredskapen för att möta skilda slag&lt;br&gt;av olyckor torde nämligen i flertalet fall innefatta både en lämplig orga-&lt;br&gt;nisation och sådana kunskaper om de lokala förhållandena som behövs&lt;br&gt;för ett väl fungerande verkskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beslutar om att verkskydd skall finnas vid en anläggning bör&lt;br&gt;även bestämma verkskyddets utformning. Frågan om integrering av en&lt;br&gt;fredstida räddningsorganisation i verkskyddet kan då lösas efter vad&lt;br&gt;som är lämpligt i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 47 § civilförsvarslagen sägs i dag att det är ägaren av en anläggning&lt;br&gt;eller byggnad som skall vidta de åtgärder som följer av ett beslut om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkskydd skall organiseras vid ett foretag eller en anläggning. Såsom Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;utredningen föreslagit är det lämpligt att ansvaret i stället vilar på den&lt;br&gt;som bedriver verksamheten, eftersom det primärt är denna verksamhet&lt;br&gt;och inte byggnaden där den bedrivs som är intressant från verkskydds-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det övervägande antalet fall torde det vara så att byggnader och&lt;br&gt;verksamhet är i samma ägares hand. Det är således redan i dag normalt&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten som har ansvaret för att vidta de åt-&lt;br&gt;gärder som behövs för verkskyddets organisering och verksamhet.&lt;br&gt;Några omfattande förändringar i praktiken bör den föreslagna ändringen&lt;br&gt;därför inte medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller i princip att om en byggnad eller en anläggning&lt;br&gt;i sin helhet är upplåten med nyttjanderätt, skall nyttjanderättshavaren&lt;br&gt;överta de skyldigheter som ägaren av byggnaden eller anläggningen har&lt;br&gt;i fråga om verkskyddet, om inte länsstyrelsen i det särskilda fallet&lt;br&gt;bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens förslag att ansvaret for att organisera verkskyddet&lt;br&gt;skall vila på den som bedriver verksamheten behövs givetvis inte längre&lt;br&gt;någon möjlighet att ålägga en nyttjanderättshavare att organisera verk-&lt;br&gt;skydd. Däremot kan det i vissa fall även fortsättningsvis finnas behov&lt;br&gt;av att kunna förelägga ägaren av en anläggning att ansvara för verk-&lt;br&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande för den som bedriver en verksamhet att t.ex. anordna&lt;br&gt;och underhålla en ledningsplats eller någon annan uppehållsplats för&lt;br&gt;verkskyddet i en byggnad eller på mark som han inte äger skulle kunna&lt;br&gt;föranleda en rad civilrättsliga komplikationer, eftersom åtgärden kan&lt;br&gt;kräva mer eller mindre omfattande ingrepp i den egendom där uppe-&lt;br&gt;hållsplatsen skall anordnas. För att komma till rätta med detta problem&lt;br&gt;har utredningen föreslagit att anordnande av ledningsplats eller någon&lt;br&gt;annan uppehållsplats skall åvila ägaren av den berörda egendomen, om&lt;br&gt;anordnandet kräver ingrepp som inte är endast ringa. Utredningen har&lt;br&gt;vidare föreslagit att länsstyrelsen skall ha möjlighet att godkänna en&lt;br&gt;överenskommelse mellan egendomens ägare och den som enligt huvud-&lt;br&gt;regeln skall organisera verkskyddet om att den senare skall anordna&lt;br&gt;uppehållsplatsen, om detta skulle visa sig vara en bättre lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar i stället en enklare lösning, innebärande att den&lt;br&gt;som beslutar att det skall finnas verkskydd vid en anläggning skall&lt;br&gt;kunna direkt rikta föreläggandet - helt eller delvis - mot egendomens&lt;br&gt;ägare i stället för mot den som bedriver verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt för räddningsledaren att under höjd beredskap&lt;br&gt;disponera alla tillgängliga räddningsresurser. Verkskyddet bör således&lt;br&gt;också - i den mån det inte behövs för insatser inom den egna anlägg-&lt;br&gt;ningen - under höjd beredskap stå till räddningsledarens förfogande för&lt;br&gt;insatser utanför denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts rekryteras personalen i verkskydd bland den an-&lt;br&gt;ställda personalen vid de anläggningar där verkskydd skall finnas. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att - till skillnad mot vad som gäller i dag - personalens&lt;br&gt;tjänstgöringsskyldighet skall regleras genom respektive anställds an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningsavtal. Personalen blir däremot under höjd beredskap tjänst- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;göringsskyldig genom den allmänna tjänsteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som tillhör verkskyddet, och som inte är sjukvårdsperso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nal, har folkrättslig ställning som civilförsvarspersonal enligt artikel 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1977 års tilläggsprotokoll I till 1949 års Genövekonventioner när de&lt;br&gt;medverkar i befolkningsskydd eller räddningstjänst utanför den egna&lt;br&gt;anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- Benämningen skyddsrumsorter tas bort. I stället skall skyddsrum&lt;br&gt;och skyddade utrymmen byggas i områden som i krig kan antas&lt;br&gt;bli särskilt utsatta för verkningarna av stridsmedel. Skyddade&lt;br&gt;utrymmen skall också finnas i andra utsatta områden. Kommunen&lt;br&gt;skall i samråd med länsstyrelsen bestämma i vilka områden det&lt;br&gt;skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunen skall alltjämt svara för att bygga skydd i befintliga&lt;br&gt;anläggningar m.m. Länsstyrelsen skall dock ha möjlighet att&lt;br&gt;ålägga ägaren av anläggningen att i stället för kommunen vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skyldigheten att underhålla skyddsrum skall kvarstå även om&lt;br&gt;det i det område där skyddsrummet finns inte längre skall byggas&lt;br&gt;skyddsrum. Det öppnas dock en möjlighet för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att besluta att ett utrymme&lt;br&gt;inte längre skall vara skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och landstingen skall vara skyldiga att anmäla till kom-&lt;br&gt;munen när de avser att vidta byggnadsåtgärder, även om de enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10) är befriade från att göra bygg-&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I lagen läggs också fest en skyldighet för fastighetsägaren att&lt;br&gt;genom skyltning ge anvisning om var det finns skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med regeringens. Utredningen har dock föreslagit att man skall&lt;br&gt;behålla den nuvarande möjligheten att besluta att lämpliga utrymmen&lt;br&gt;skall förberedas så att de vid höjd beredskap kan ställas i ordning till&lt;br&gt;skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att de lång-&lt;br&gt;siktiga konsekvenserna av att begreppet skyddsrumsort tas bort bör&lt;br&gt;övervägas ytterligare. Länsstyrelsen beferar att det kan få olyckliga&lt;br&gt;konsekvenser från bl.a. trovärdighetssynpunkt, om inte befolknings-&lt;br&gt;skyddet får en enhetlig utformning inom orter med sammanhängande&lt;br&gt;bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket har i fråga om underhåll av skyddsrum förordat att&lt;br&gt;fastighetsägaren skall vara ansvarig för underhållet av skyddsrum som&lt;br&gt;finns i en byggnad även i de fall kommunen svarat för skyddsrummets&lt;br&gt;byggande. Som skäl för sin uppfettning har verket anfört att det i prak-&lt;br&gt;tiken är svårt för kommunen att sköta underhållet av skyddsrum som är&lt;br&gt;belägna i en byggnad som tillhör någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det skulle vara av stort värde,&lt;br&gt;om det skapades möjlighet att i festighetsboken anteckna den belastning&lt;br&gt;på en fastighet som skyddsrum utgör. Detta skulle enligt länsstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få till resultat att t.ex. vitesförelägganden som rör skyddsrummet skulle Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;uppmärksammas i samband med försäljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har remissinstanserna tillstyrkt utredningens förslag eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande lagreglerna för skyddsrumsbyggande, som återfinns i&lt;br&gt;civilförsvarslagen, infördes i huvudsak år 1975 (SOU 1972:50, prop.&lt;br&gt;1975:21, bet. 1975:FöU17, rskr. 1975:174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för byggande av skyddsrum innebär i korthet&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrummen skall byggas i orter som bedöms kunna bli särskilt&lt;br&gt;utsatta vid stridshandlingar. Dessa orter (skyddsrumsorter) utses av&lt;br&gt;regeringen. I andra områden skall enklare åtgärder kunna vidtas när det&lt;br&gt;behövs vid höjd beredskap. Skyddsrummen skall anpassas till och plan-&lt;br&gt;eras for de verkliga behoven. För detta ändamål skall en särskild&lt;br&gt;skyddsrumsplanering ske i de kommuner där skyddsrum skall byggas.&lt;br&gt;Skyddsrumsplanema skall ingå i kommunens skyddsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av skyddsbehoven skall hänsyn bl.a. tas till befolk-&lt;br&gt;ningens fördelning under dagen och under natten. Också personer som&lt;br&gt;bor i småhusområden och mindre byggnader skall räknas in i skydds-&lt;br&gt;behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrummen skall byggas i samband med att nya byggnader och&lt;br&gt;andra anläggningar uppförs. Skyddsrum skall byggas i sådana bygg-&lt;br&gt;nader och andra anläggningar, där det är särskilt lämpligt med hänsyn&lt;br&gt;till skyddstaktiska och ekonomiska synpunkter. I första hand skall&lt;br&gt;skyddsrummen byggas i utrymmen som ändå skall finnas i byggnaden.&lt;br&gt;Skyddsrummet skall ha en meningsfull användning också i fredstid. Av&lt;br&gt;planeringen skall framgå vilka planerade byggnadsobjekt som är lämp-&lt;br&gt;liga för att inrymma skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen beslutar med ledning av planen var skyddsrum skall&lt;br&gt;byggas. Kommunen har också en skyldighet att i vissa fall bygga&lt;br&gt;skyddsrum i byggnader och andra anläggningar som redan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren får ersättning av statsmedel för byggandet av skydds-&lt;br&gt;rummet. Ersättningen inkluderar kompensation för det fortlöpande&lt;br&gt;underhållet av skyddsrummet. Kommunen får ersättning av statsmedel&lt;br&gt;för sådana skyddsrum som kommunen byggt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de s.k. skyddade utrymmena finns en skyldighet för fastig-&lt;br&gt;hetsägaren att förbereda och under höjd beredskap förse anläggningen&lt;br&gt;eller byggnaden med anordningar som kan bereda dem som vistas där&lt;br&gt;skäligt skydd mot radioaktiv strålning och splitter. I områden som kan&lt;br&gt;antas bli särskilt utsatta för stridshandlingar skall skäligt skydd även be-&lt;br&gt;redas mot byggnadsras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1988 tillkallades en kommitté (1988 års befolkningsskyddskom-&lt;br&gt;mitté) med uppdrag att lämna dels förslag till grundsyn för de regionala&lt;br&gt;mål- och riskanalyser som bör styra planeringen inom totalförsvaret&lt;br&gt;m.m., dels förslag till en samlad syn på befolkningens behov av skydd&lt;br&gt;i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad kommittén framfört i sitt betänkande (SOU 1989:17) Risker och&lt;br&gt;skydd för befolkningen har i stor utsträckning legat till grund för CFL-&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar CFL-utredningens uppfattning att det ökar över-&lt;br&gt;skådligheten, om reglerna om skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;br&gt;samlas och tas in i den nya lagen. Reglerna bör i detta sammanhang ses&lt;br&gt;över från redaktionella och språkliga utgångspunkter. Vi avser emeller-&lt;br&gt;tid även att föreslå vissa sakliga nyheter. Dessa kommenteras i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med skulle det vara värdefullt om det i lag definieras&lt;br&gt;vad som avses med uttrycken skyddsrum och skyddat utrymme, varför&lt;br&gt;det föreslås att sådana definitioner tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 års försvarsbeslut innebar (prop. 1986/87:95, bil 1, bet.&lt;br&gt;1986/87: FöUll, rskr. 1986/87:310) att skyddsrumsbyggandet i högre&lt;br&gt;grad än tidigare skulle inriktas på sådana områden inom en ort där mer&lt;br&gt;betydande risker finns för civilbefolkningen. Nu gällande principer for&lt;br&gt;skyddet av befolkningen i krig fastställdes i 1992 års försvarsbeslut. I&lt;br&gt;detta preciserades ytterligare i vilka områden skyddsrum och andra&lt;br&gt;former av skydd skall byggas. Med hänsyn till detta föreslår regeringen,&lt;br&gt;liksom utredningen har gjort, att skyddsrumsortsbegreppet tas bort och&lt;br&gt;att det i lagen i stället tas in bestämmelser om att kommunen skall&lt;br&gt;bestämma inom vilka områden i kommunen som det skall finnas&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen. Genom att man inte längre knyter&lt;br&gt;skyddsrumsbyggandet till en hel ort skapar man ett mer flexibelt system&lt;br&gt;för byggande av skyddsrum. Kommunens beslut om i vilka områden&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen skall byggas bör fattas i samråd&lt;br&gt;med länsstyrelsen, eftersom denna kommer att ha bättre möjlighet att&lt;br&gt;överblicka skyddsrumsbyggandet i regionen och kommer att ha ett&lt;br&gt;fullständigare planeringsunderlag. Kommunen och länsstyrelsen bör&lt;br&gt;vara överens i frågan. Om inte enighet kan nås, bör frågan hänskjutas&lt;br&gt;till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Med an-&lt;br&gt;ledning av farhågor som framförts under remissbehandlingen vill rege-&lt;br&gt;ringen understryka vikten av att befolkningsskyddet utformas mot bak-&lt;br&gt;grund av alla människors lika värde och att man när man fastställer i&lt;br&gt;vilka områden skyddsrum skall byggas ser till att gränsdragningen sker&lt;br&gt;på ett sådant sätt att den för kommunens invånare framstår som moti-&lt;br&gt;verad och rättvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyddade utrymmen visar erfarenheterna att ambitionen&lt;br&gt;att dessa skall ge skäligt skydd mot kemiska stridsmedel inte är rea-&lt;br&gt;listisk. Det är angeläget att lagtexten inte ger intryck av att de skyddade&lt;br&gt;utrymmena står emot mer än vad som i verkligheten blir fallet. Kemiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stridsmedel bör därför tas bort ur beskrivningen av det skydd som ett Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;sådant utrymme skall ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFL-utredningen har föreslagit, på samma sätt som gäller for när-&lt;br&gt;varande, att de som har för avsikt att vidta byggnadsåtgärder som kräv-&lt;br&gt;er bygglov skall anmäla detta till kommunen. Kommunen skall ange om&lt;br&gt;skyddsrum skall byggas eller inte och, om skyddsrum skall byggas, hur&lt;br&gt;stort det skall vara. I fråga om hur länge beskedet skall gälla har ut-&lt;br&gt;redningen föreslagit en förändring som är anpassad till plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10), i dess nuvarande lydelse, innebärande att beskedet bör&lt;br&gt;gälla i två år eller, om bygglov eller tillstånd enligt 8 kap. 34 § plan-&lt;br&gt;och bygglagen (förhandsbesked) meddelats, under samma tid som bygg-&lt;br&gt;lovet eller tillståndet gäller. Regeringen har dock i proposition&lt;br&gt;1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m. föreslagit ett nytt&lt;br&gt;system för tillsynen och kontrollen avseende byggnadsverksamheten.&lt;br&gt;Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med propositionen (bet.&lt;br&gt;1993/94:BoU18, rskr. 1993/94:372, SFS 1994:852). Lagändringen&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1995. Ändringen i nu aktuellt avseende&lt;br&gt;innebär att byggherren skall göra en bygganmälan till byggnadsnämnden&lt;br&gt;innan vissa större byggnadsåtgärder får vidtas, vilka i princip överens-&lt;br&gt;stämmer med de åtgärder som kräver bygglov i dagens läge. Med hän-&lt;br&gt;syn till den beslutade lagändringen föreslår regeringen att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten i lagen om civilt försvar knyts till fåll som kräver byggan-&lt;br&gt;mälan enligt plan- och bygglagen. I enlighet med detta bör även den tid&lt;br&gt;som skyddsrumsbesked skall gälla knytas till bygganmälan. Kommunen&lt;br&gt;bör, liksom för närvarande, få ändra beskedet, om den som har lämnat&lt;br&gt;underrättelsen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande får bygglov inte meddelas, om inte besked i skydds-&lt;br&gt;rumsfrågan föreligger. I det nyss nämnda riksdagsbeslutet har bestämts&lt;br&gt;att det i plan- och bygglagen tas in en bestämmelse om att byggnadsar-&lt;br&gt;beten inte får påbörjas innan skyddsrumsbesked har företetts för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden. Härvid har den nu gällande regeln i civilförsvarslagen&lt;br&gt;om att bygglov inte får meddelas innan besked i skyddsrumsfrågan&lt;br&gt;föreligger blivit överflödig och kommer att upphöra när lagändringarna&lt;br&gt;till följd av nämnda riksdagsbeslut träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ytterligare en förändring i fråga om skyddsrums-&lt;br&gt;besked. Enligt plan- och bygglagens lydelse enligt det nämnda riksdag-&lt;br&gt;beslutet krävs inte bygganmälan för staten eller landstinget för vissa&lt;br&gt;byggnadsåtgärder, bl.a. ändringar av byggnader som berör konstruktio-&lt;br&gt;nen av de bärande delarna eller som avsevärt påverkar byggnadernas&lt;br&gt;planlösning. I sådana fall kan det vara av stort värde för kommunen att&lt;br&gt;ändå få vetskap om de planerade byggnadsarbetena för att kunna ta upp&lt;br&gt;en diskussion om skyddsrum med företrädare för staten eller lands-&lt;br&gt;tinget. Det föreslås därför att staten och landstinget skall, även i de fall&lt;br&gt;då skyldighet att göra bygganmälan inte finns, anmäla dessa byggnads-&lt;br&gt;åtgärder till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyddsrum i befintliga byggnader m.m. bör som nu kom-&lt;br&gt;munen vara huvudansvarig för byggandet. För närvarande åligger det&lt;br&gt;även kommunen att underhålla de skyddsrum som byggts i befintliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnader. Som Statens räddningsverk anfört medför det svårigheter för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen att ansvara för underhållet av skyddsrum som är belägna i Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;byggnader som tillhör någon annan. I praktiken har detta lösts genom&lt;br&gt;avtal mellan kommunen och fastighetsägaren. Regeringen menar att det&lt;br&gt;är en lämpligare ordning att ansvaret för underhållet även i dessa fall&lt;br&gt;läggs på fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande lagstiftning finns en skyldighet för fastighetsägaren att tåla&lt;br&gt;ett intrång i byggnaden för skyddsrumsbyggande (68 § civilförsvars-&lt;br&gt;lagen). Regeringen föreslår emellertid att denna bestämmelse tas bort&lt;br&gt;och att man i stället tillämpar reglerna om expropriation. Man bör dock&lt;br&gt;gå ytterligare ett steg och i lagen ta in en skyldighet för ägaren eller&lt;br&gt;nyttjanderättshavaren att i kommunens ställe bygga skyddsrum i befint-&lt;br&gt;liga byggnader m.m. Beslut i dessa frågor bör fattas av länsstyrelsen,&lt;br&gt;dock endast om det finns särskilda skäl. Fastighetsägaren skall givetvis&lt;br&gt;ha full ersättning av staten för åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att ägaren till en byggnad&lt;br&gt;som inrymmer skyddsrum skall vara skyldig att genom skyltning visa&lt;br&gt;var skyddsrummet finns. På de skyltar som utmärker skyddsrum bör det&lt;br&gt;internationella kännetecknet för civilförsvar som omnämns i lagen&lt;br&gt;(1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och&lt;br&gt;for civilförsvarets internationella kännetecken användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns en möjlighet for regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att föreskriva om att skyddsrum skall under-&lt;br&gt;hållas trots att orten där skyddsrummet finns inte längre skall vara&lt;br&gt;skyddsrumsort. Denna regel bör ändras på så sätt att skyldigheten att&lt;br&gt;underhålla skyddsrummen alltid skall gälla, även om det enligt ett sen-&lt;br&gt;are beslut inte skall finnas skyddsrum i området. Detsamma bör gälla&lt;br&gt;andra skyldigheter som är förknippade med skyddsrummet, exempelvis&lt;br&gt;den nyss nämnda skyldigheten att märka ut skyddsrummet. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen bör dock, om särskilda skäl finns, kunna få besluta om att ett ut-&lt;br&gt;rymme inte längre skall vara skyddsrum och att skyldigheterna kring&lt;br&gt;detta kan upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § tredje stycket civilförsvarslagen finns en bestämmelse om att&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att förberedelser skall vidtas så att lämpliga utrymmen skall&lt;br&gt;kunna ställas i ordning till skyddsrum under höjd beredskap. Utred-&lt;br&gt;ningen har föreslagit att bestämmelsen skall överföras till den nya lagen&lt;br&gt;med endast språkliga och redaktionella ändringar. Det är enligt vår&lt;br&gt;mening inte realistiskt att räkna med att det i en situation där höjd&lt;br&gt;beredskap beslutas skall finnas resurser tillgängliga för så krävande&lt;br&gt;arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det föreslagna skyddsrumssystemet kan synas täcka alla&lt;br&gt;situationer för produktion av skyddsrum, kan det finnas tillfällen då&lt;br&gt;man behöver frångå huvudprinciperna för skyddsrumsproduktionen. Det&lt;br&gt;kan nämligen förekomma att man i samband med ett stort byggnads-&lt;br&gt;projekt får möjlighet att lösa en svår bristsituation. Vid sådana tillfallen&lt;br&gt;passar stundom inte de generella reglerna om skyddsrummens utform-&lt;br&gt;ning och utrustning och inte heller reglerna för ersättning. En möjlighet&lt;br&gt;att göra avsteg från huvudprinciperna bör enligt vår mening därför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagfastas. I sådana fåll bör högre ersättning än normalt kunna betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättningen annars skulle bli oskäligt låg. På detta sätt kan udda&lt;br&gt;skyddsrumsprojekt få sin lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad har begärt en ändring av statsbidragsbestämmelsema&lt;br&gt;avseende samordnat skyddsrums- och garagebyggande Dnr 241/89.&lt;br&gt;Statens räddningsverk har i yttrande i ärendet avstyrkt stadens begäran&lt;br&gt;och anfört att nuvarande bestämmelse att ersättningen skall motsvara&lt;br&gt;merkostnaden för skyddsrummet inte bör ändras. Vi delar Räddnings-&lt;br&gt;verkets uppfattning och vidtar ingen åtgärd med anledning av framställ-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har föreslagit att möjlighet skapas att i fastighets-&lt;br&gt;boken anteckna den belastning på en fastighet som ett skyddsrum inne-&lt;br&gt;bär. I fåstighetsboken antecknas i dag belastningar av civilrättsligt slag.&lt;br&gt;Förelägganden och andra påbud av offentligrättslig karaktär antecknas&lt;br&gt;däremot i allmänhet inte. Vi har stannat för att en sådan möjlighet inte&lt;br&gt;bör öppnas avseende skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Särskilda skyldigheter för ägare och&lt;br&gt;andra innehavare av egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- De nuvarande reglerna i civilförsvarslagen om skyldigheter for&lt;br&gt;fastighetsägare m.fl. tas in i den nya hgen efter en språklig och&lt;br&gt;redaktionell översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den nuvarande skyldigheten för ägaren av en byggnad eller&lt;br&gt;anläggning att maskera byggnaden avskaffas emellertid, liksom&lt;br&gt;skyldigheten att ställa i ordning en skadad bostadsbyggnad. Även&lt;br&gt;bestämmelserna om möjlighet att låta ägare eller nyttjare av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning anordna ledningscentral eller&lt;br&gt;annan skyddad uppehållsplats for civilförsvarsorganisationen tas&lt;br&gt;bort. Också skyldigheten för ägaren eller innehavaren av en bygg-&lt;br&gt;nad eller anläggning att lämna civilförsvarsmyndigheten upplys-&lt;br&gt;ningar om dem som bor eller är verksamma inom byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen avskaffas. Slutligen avskaffas också skyldigheten för&lt;br&gt;ägare av egendom att tåla varje åtgärd som är oundgänglig för att&lt;br&gt;tillgodose ändamål som civilförsvaret har att ombesörja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förlag: Utredningen har föreslagit att bestämmelsen om&lt;br&gt;skyldighet för ägaren eller innehavaren av en byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning att lämna upplysningar om dem som bor eller är verksamma&lt;br&gt;där, liksom bestämmelsen om skyldighet för ägare av egendom att tåla&lt;br&gt;varje åtgärd som är oundgänglig för att tillgodose ändamål som civilför-&lt;br&gt;svaret har att ombesörja, skall tas in i den nya lagen. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer utredningens förslag i allt väsentligt med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak lämnat för-&lt;br&gt;slagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 57 § första stycket a-c civilför-&lt;br&gt;svarslagen finns bestämmelser om skyldighet för ägare av anläggningar&lt;br&gt;eller byggnader att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidta erforderliga anordningar för alarmering av dem som vistas i&lt;br&gt;eller vid anläggningen eller byggnaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidta erforderliga anordningar för mörkläggning av anläggningen&lt;br&gt;eller byggnaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vissa fall tåla eller vidta åtgärder for maskering av byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 58 § civilförsvarslagen finns bestämmelser om skyldighet att vidta&lt;br&gt;åtgärder for att ställa i ordning bostadsbyggnader som skadats genom&lt;br&gt;fientlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 61 § civilförsvarslagen finns bestämmelser om skyldighet att vidta&lt;br&gt;andra åtgärder beträffande egendom än vad som tidigare sagts i samma&lt;br&gt;kapitel i lagen, om åtgärden är oundgänglig för att tillgodose ändamål&lt;br&gt;som civilförsvarsorganisationen skall klara av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser - liksom utredningen - att de nuvarande skyldig- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;hetema att vidta åtgärder för alarmering och mörkläggning bör föras&lt;br&gt;över till den nya lagen efter vissa språkliga ändringar. Bl.a. bör termen&lt;br&gt;alarmering i detta sammanhang bytas ut mot varning, eftersom alarme-&lt;br&gt;ring numera oftast, t.ex. i räddningstjänstlagen, används när det är&lt;br&gt;fråga om att underrätta exempelvis räddningstjänsten om att något in-&lt;br&gt;träffat som kräver ingripande, medan termen varning används just när&lt;br&gt;det är fråga om att varna befolkningen för en fara av något slag. Dess-&lt;br&gt;utom bör en ägare uttryckligen åläggas skyldighet att tåla att utrustning&lt;br&gt;för varning av befolkningen installeras på byggnader eller andra an-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mörkläggning, kan det, mot bakgrund av bl.a. den&lt;br&gt;militärtekniska utvecklingen och de praktiska svårigheter som kan vara&lt;br&gt;förknippade med ett effektivt genomförande av mörkläggning, ifrågasät-&lt;br&gt;tas om denna skyddsmetod kommer att ha någon väsentlig betydelse i&lt;br&gt;framtiden. Emellertid bör man tills vidare behålla möjligheten att be-&lt;br&gt;sluta om mörkläggning. Däremot finns det enligt vår mening inte an-&lt;br&gt;ledning att till den nya lagen överföra bestämmelserna om maskering&lt;br&gt;eller om att ställa i ordning skadade bostadsbyggnader. Maskering av&lt;br&gt;byggnader är en åtgärd som i framtiden knappast kommer att aktualise-&lt;br&gt;ras utanför det militära försvaret. Eftersom det med säkerhet i många&lt;br&gt;fall kommer att saknas resurser för att iordningställa skadade byggna-&lt;br&gt;der, är det olämpligt att behålla en skyldighet att vidta sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller bör någon motsvarighet till den nuvarande möjligheten att&lt;br&gt;ålägga ägaren eller innehavaren av en viss egendom att tåla eller vidta&lt;br&gt;vaije åtgärd som är oundgänglig för att tillgodose ändamål som civilför-&lt;br&gt;svarsorganisationen skall klara av föras in i den nya lagen. För de&lt;br&gt;åtgärder som skulle kunna framtvingas med hjälp av denna bestämmelse&lt;br&gt;kan man i stället använda förfogandelagen (1978:262), lagen&lt;br&gt;(1992:1402) om undanförsel och förstöring samt räddningstjänstlagen.&lt;br&gt;Det finns således ingen anledning att behålla en bestämmelse av detta&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 63 § civilförsvarslagen finns bestämmelser om nyttjanderättshavares&lt;br&gt;skyldighet att i vissa fall bidra till betalningen av kostnader för åtgärder&lt;br&gt;som ägaren till en byggnad eller annan anläggning måste vidta. Skyldig-&lt;br&gt;heten gäller under förutsättning att minst två år återstår av nyttjande-&lt;br&gt;rätten då åtgärden fullbordats och att det är uppenbart oskäligt att äga-&lt;br&gt;ren skall stå för hela kostnaden. Denna skyldighet bör gälla även fort-&lt;br&gt;sättningsvis. Emellertid bör det som en ytterligare förutsättning för att&lt;br&gt;skyldigheten skall inträda föreskrivas att ägaren inte kände till att åt-&lt;br&gt;gärden skulle vidtas då nyttjanderättsavtalet träffades eller senast kunde&lt;br&gt;sägas upp, eftersom ägaren i sådant fall får anses redan ha haft möjlig-&lt;br&gt;het att kompensera sig for kostnaden genom att utkräva högre ersättning&lt;br&gt;från nyttjanderättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 39 § civilförvarslagen får länsstyrelsen föreskriva att det under&lt;br&gt;högsta beredskap skall gälla förbud mot att använda samlingslokal eller&lt;br&gt;barnstuga, om det inte finns skyddsrum for dem som kan komma att&lt;br&gt;vistas i lokalen. Bestämmelsen bör överföras till den nya lagen sam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigt som den utvidgas något. Således bör även kommunen, som ju&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med regeringens förslag har ett ansvar för befolkningsskydd och rädd- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;ningstjänst under höjd beredskap, få rätt att meddela ett sådant förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet bör även kunna avse dels skolor, dels andra lokaler som är&lt;br&gt;avsedda for ändamål som motsvarar ändamålet med de uppräknade&lt;br&gt;lokalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § civilförsvarslagen innehåller bl.a. en skyldighet för ägare eller&lt;br&gt;innehavare av en byggnad eller annan anläggning eller dennes företräda-&lt;br&gt;re, liksom även för arbetsgivare, att lämna civilförsvarsmyndigheten&lt;br&gt;upplysningar om dem som bor eller är verksamma i byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen. Utredningen har föreslagit att skyldigheten skall foras&lt;br&gt;över till den nya lagen och gälla gentemot statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter. En motsvarande bestämmelse fenns redan i 1938 års&lt;br&gt;luftskyddsforfogandelag. Syftet med bestämmelsen var då att myndig-&lt;br&gt;heterna skulle kunna skaffa uppgifter om personer som var lämpliga att&lt;br&gt;tas i anspråk i olika tidiga motsvarigheter till civilförsvaret. Denna&lt;br&gt;metod att rekrytera personal torde väsentligen ha mist sin betydelse&lt;br&gt;samtidigt som en bestämmelse med detta innehåll inger starka betänklig-&lt;br&gt;heter i en tid när vikten av att skydda den personliga integriteten så ofta&lt;br&gt;understryks. Bestämmelsen kan enligt regeringens mening undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt nuvarande 66 § första stycket civilförsvarslagen bör var&lt;br&gt;och en vara skyldig att på förfrågan upplysa om huruvida han har egen-&lt;br&gt;dom som kan behöva tas i anspråk för den verksamhet som lagen&lt;br&gt;reglerar. Skyldigheten bör dock fortsättningsvis gälla även i förhållande&lt;br&gt;till kommunen. Enligt 54 § första stycket civilförsvarslagen får länssty-&lt;br&gt;relsen medge att någon annan än kommunen anordnar en ledningsplats&lt;br&gt;eller annan skyddad uppehållsplats för civilförsvarsorganisationen utom&lt;br&gt;verkskyddet. Såvitt regeringen kunnat finna har denna möjlighet aldrig&lt;br&gt;utnyttjats. Vi anser att det inte heller i fortsättningen kommer att finnas&lt;br&gt;något behov av en sådan bestämmelse, varför någon motsvarighet till&lt;br&gt;den inte bör tas med i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Utrymning och inkvartering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- De nu gällande reglerna om utrymning och inkvartering samt&lt;br&gt;om inflyttningsförbud och bortflyttningsförbud tas in i den nya&lt;br&gt;lagen efter en språklig och redaktionell översyn. Termen omflytt-&lt;br&gt;ning skall inte längre användas och termen bortflyttningsförbud&lt;br&gt;ersättas av utflyttningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beslut om inkvarteringsbostad skall meddelas av kommunen och&lt;br&gt;inkvarteringsvärden har rätt till skälig ersättning av kommunen för&lt;br&gt;upplåtelsen. Om bostaden eller dess utrustning skadas i samband&lt;br&gt;med inkvarteringen, skall kommunen betala skälig ersättning.&lt;br&gt;Kommunen skall dock ha rätt att av den inkvarterade kräva åter-&lt;br&gt;betalning av vad som utbetalats till inkvarteringsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De kyrkliga kommunerna skall vara skyldiga att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet även för dem som kommer till kommunen på grund av&lt;br&gt;beslut om utrymning eller till följd av andra utomordentliga för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunernas, landstingens och Statens Invandrarverks skyldig-&lt;br&gt;het att hjälpa utrymmande och utlänningar som söker skydd i&lt;br&gt;Sverige skall i fortsättningen helt grundas på socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl, varför de nu&lt;br&gt;gällande särreglerna kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har som kriterium för när inflytt-&lt;br&gt;ningsförbud får beslutas även tagit upp att inflyttningen är förenad med&lt;br&gt;uppenbar livsfara. Utredningen har också föreslagit att det i den nya&lt;br&gt;lagen tas in särskilda regler om kommunernas och landstingens skyldig-&lt;br&gt;het att ta hand om utrymmande och utlänningar som söker skydd i&lt;br&gt;Sverige. I övrigt överensstämmer utredningens förslag i allt väsentligt&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrker att&lt;br&gt;begreppet ”omflyttning” avskaffas medan Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;br&gt;menar att begreppet bör behållas, eftersom det betecknar en åtgärd med&lt;br&gt;annat syfte än utrymning. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter den&lt;br&gt;föreslagna rätten för kommunen att besluta om utrymning inom kom-&lt;br&gt;munen, eftersom kommunen torde ha mycket begränsad möjlighet att&lt;br&gt;bedöma när en sådan åtgärd bör påbörjas. Riksförsäkringsverket har&lt;br&gt;anfört att trögheten i utbetalningsformema för ersättningar enligt social-&lt;br&gt;försäkrings- och bidragssystemet kan göra det svårt att tillgodose snabba&lt;br&gt;och omedelbara medelsbehov hos en krigsdrabbad befolkning och menar&lt;br&gt;att krigshjälpen fyller en viktig funktion som det sista och yttersta&lt;br&gt;trygghetssystemet i krigstid. Kommunförbundet har anfört att mottagar-&lt;br&gt;kommuner kommer att drabbas mycket hårt, eftersom socialtjänstlagen&lt;br&gt;inte innehåller några bestämmelser om att kommuner skall ersätta var-&lt;br&gt;andra for utgivna socialbidrag. I övrigt har remissinstanserna tillstyrkt&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utrymning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utrymning infördes i lagstiftningen i böljan av&lt;br&gt;1940-talet som en viktig del av skyddet för civilbefolkningen. Numera&lt;br&gt;råder en något annorlunda syn på utrymning som instrument för att&lt;br&gt;skydda befolkningen. Bestämmelserna om utrymning tillkom mot bak-&lt;br&gt;grund av erfarenheterna från det då pågående andra världskriget. Käm-&lt;br&gt;vapenhotet förstärkte sedan behovet av omfattande utrymningar. Till-&lt;br&gt;gången på skyddsrum var begränsad och utrymning ansågs vara ett bra&lt;br&gt;alternativ. Samhällsstrukturen var då ännu sådan att utrymningar i stor&lt;br&gt;skala ansågs möjliga att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag bedöms det konventionella kriget som det största hotet. Korta&lt;br&gt;förvamingstider, snabba stridsförlopp, risken för att uppmarschvägar&lt;br&gt;blockeras och att allmän förvirring och oreda uppstår är faktorer som&lt;br&gt;begränsar möjligheten att genomföra en utrymning. Landsbygdens&lt;br&gt;avfolkning och därmed bristande förmåga att klara inkvarteringen,&lt;br&gt;socialtjänsten och livsmedelsförsöijningen för den utrymda befolkningen&lt;br&gt;har också i hög grad ändrat förutsättningarna för att använda utrymning&lt;br&gt;över längre avstånd enligt tidigare intentioner. Med den koncentration&lt;br&gt;av befolkning till tätorter som finns i dag klarar inte heller transport-&lt;br&gt;systemet omfattande utrymningar på kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det moderna samhällets komplexa infrastruktur ställs det&lt;br&gt;nu helt andra krav än tidigare på att de viktigaste samhällsfunktionerna&lt;br&gt;kan hållas i gång även i krigstid. Härtill kommer de ökade kraven på att&lt;br&gt;det civila försvaret skall understödja det militära försvaret, när det&lt;br&gt;gäller t.ex. sjukvård, transporter, samband och försöijning. Med detta&lt;br&gt;följer önskemålet att en så stor del av befolkningen som möjligt stannar&lt;br&gt;kvar på hemorten för att upprätthålla totalförsvarsfunktionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de senaste försvarsbesluten har man betonat att befolkningen i första&lt;br&gt;hand skall ges ett bra skydd där den bor och arbetar och att behovet av&lt;br&gt;utrymning minskar och att utrymning mer bör ses som ett komplement&lt;br&gt;till skydd genom skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid fortfarande, och kommer under lång tid att finn-&lt;br&gt;as, brister i fråga om tillgången på skyddsrum. Med hänsyn till att&lt;br&gt;riskerna för angrepp med kort militär förvarning och markstrider över&lt;br&gt;stora områden anses vara större i dag än förr, försvåras möjligheterna&lt;br&gt;att täcka dessa brister. Möjligheten att utrymma befolkningen bör därför&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anpassning till lagen om höjd beredskap föreslås att regeringen&lt;br&gt;eller den statliga myndighet som regeringen bestämmer får besluta om&lt;br&gt;utrymning under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utrymning menas att invånare inom ett område skall lämna om-&lt;br&gt;rådet och uppehålla sig utanför detta. Beslut om utrymning bör få fattas&lt;br&gt;om området blivit eller kan antas bli utsatt för stridshandlingar och&lt;br&gt;åtgärden är nödvändig för att skydda befolkningen eller om det i om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet behöver vidtas militära åtgärder av väsentlig betydelse för landets Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;försvar som skulle allvarligt försvåras om befolkningen finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att även kommunerna, i samråd med läns-&lt;br&gt;styrelsen, skall kunna få fatta beslut om utrymning inom sitt eget om-&lt;br&gt;råde. Uttrycket ”i samråd” innebär att kommunen och länsstyrelsen&lt;br&gt;skall vara överens innan beslutet kan fattas. Utrymning är en för den&lt;br&gt;berörda befolkningen mycket ingripande åtgärd. Kommunerna kommer&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning oftast att sakna det underlag som måste&lt;br&gt;krävas innan ett sådant beslut fattas. Eftersom utredningens förslag ändå&lt;br&gt;innebär att det blir nödvändigt med en kontakt med en statlig myndighet&lt;br&gt;innan beslut om utrymning kan fattas av kommunen, innebär det ingen&lt;br&gt;större nackdel om rätten att besluta om utrymning i stället läggs på&lt;br&gt;regeringen eller på den myndighet som regeringen bestämmer. Vi före-&lt;br&gt;slår därför inte någon rätt för kommunen att besluta om utrymning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I civilförsvarslagen används termen omflyttning för en befolknings-&lt;br&gt;skyddsåtgärd som avser förhållanden när beslut om utrymning har&lt;br&gt;meddelats. Då kan beslutas att den som är bosatt inom en viss del av ett&lt;br&gt;utrymningsområde skall omflyttas till en annan del av området. Denna&lt;br&gt;möjlighet kan utnyttjas för att flytta befolkningen från ett område där&lt;br&gt;det saknas skyddsrumsplatser till ett område där det finns överskott på&lt;br&gt;skyddsrumsplatser. Regeringen anser att det är onödigt att använda&lt;br&gt;olika termer för befolkningsomflyttningar beroende på om de skall ske&lt;br&gt;inom en kommun eller över kommungränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttnings- och inflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagligt tal används termen utflyttning som motsats till inflyttning.&lt;br&gt;Främst av den anledningen bör den nuvarande termen bortflyttningsför-&lt;br&gt;bud ersättas med termen utflyttningsförbud, när reglerna förs in i den&lt;br&gt;nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ut- och inflyttningsförbud behövs med hänsyn till&lt;br&gt;bl.a. behovet av att undvika stora skador på civilbefolkningen i sam-&lt;br&gt;band med militära transporter och förbandsrörelser, t.ex. vid markstri-&lt;br&gt;der med snabba förlopp. De behövs också för att undvika att befolk-&lt;br&gt;ningen spontant utrymmer och flyttar till områden där markstrider kan&lt;br&gt;komma att äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for att meddela beslut om utflyttnings- och inflytt-&lt;br&gt;ningsförbud bör ändras något. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer bör under höjd beredskap få besluta om utflytt-&lt;br&gt;ningsförbud, om en utflyttning allvarligt skulle försvåra viktiga totalför-&lt;br&gt;svarsåtgärder eller om utflyttningen är förenad med uppenbar livsfara.&lt;br&gt;På motsvarande sätt bör ges möjlighet att meddela beslut om inflytt-&lt;br&gt;ningsförbud, om en inflyttning allvarligt skulle försvåra viktiga totalför-&lt;br&gt;svarsåtgärder. Regeringen har emellertid, till skillnad från utredningen,&lt;br&gt;valt att inte som kriterium för när inflyttningsförbud får meddelas ta&lt;br&gt;med att en inflyttning är förenad med uppenbar livsfara. Skälet härtill är&lt;br&gt;att ett inflyttningsförbud inte avses träffa tillfällig vistelse på den plats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där förbudet gäller. Det är svårt att motivera att det på grund av uppen- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;bar livsfara skall vara förbjudet att flytta in i ett område medan det&lt;br&gt;samtidigt och med samma risk är tillåtet att bege sig in i området för en&lt;br&gt;tillfällig vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkvartering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelserna i lagen (1964:64) om skyldig-&lt;br&gt;het att upplåta inkvarteringsbostad i krig m.m. förs över till den nya&lt;br&gt;lagen. Det är dock angeläget att även den - svensk eller utlänning -&lt;br&gt;som av krigshändelserna tvingats fly kan beredas bostad även om han&lt;br&gt;inte omfattas av ett utrymningsbeslut eller har fått den ordinarie bosta-&lt;br&gt;den skadad. Skyldigheten att upplåta inkvarteringsbostad vidgas därför&lt;br&gt;Ull att gälla även i förhållande till dem som tvingats lämna sin ordinarie&lt;br&gt;bostad på grund av andra krigshändelser än beslut om utrymning eller&lt;br&gt;krigsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning till inkvarteringsvärden bör en förändring göras.&lt;br&gt;Enligt nuvarande bestämmelser skall den inkvarterade betala ersättning&lt;br&gt;för bostaden till inkvarteringsvärden. För att garantera inkvarterings-&lt;br&gt;värden att han, under de redan så besvärliga förhållanden som råder då&lt;br&gt;inkvarteringsbestämmelsema är aktuella, skall få den ersättning som&lt;br&gt;tillkommer honom oberoende av den inkvarterades betalningsförmåga&lt;br&gt;föreslår regeringen att den kommun, som tar emot personer från andra&lt;br&gt;kommuner, i fortsättningen skall betala ut inkvarteringsersättningen.&lt;br&gt;Kommunen bör emellertid ges rätt att av den inkvarterade återkräva vad&lt;br&gt;som betalats ut, om inte ett sådant krav i det enskilda fallet framstår&lt;br&gt;som oskäligt. Ett system med återkrav från kommunens sida mot de&lt;br&gt;inkvarterade kräver givetvis en ganska omfattande administration. Det&lt;br&gt;ter sig därför naturligt att en sådan process inte sätts i gång förrän efter&lt;br&gt;ett krig eller en krisperiod. Reglerna om inkvarteringsersättningens&lt;br&gt;storlek och sättet för dess bestämmande överförs oförändrade till den&lt;br&gt;nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ta hand om utrymmande och utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen om kommunal beredskap är kommuner och landsting&lt;br&gt;under höjd beredskap skyldiga att ta hand om befolkning från andra&lt;br&gt;kommuner och landsting som lämnat sina hemorter till följd av krigs-&lt;br&gt;skada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande&lt;br&gt;utomordentliga förhållanden. Kommunerna och landstingen har skyldig-&lt;br&gt;het att ta hand om denna befolkning på samma sätt som gäller för de&lt;br&gt;egna invånarna. Utredningen har föreslagit att en motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag regleras bistånd till dem som behöver det på grund av ”krigs-&lt;br&gt;skada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande&lt;br&gt;utomordentliga förhållanden” dels i 1 och 2 §§ lagen om kommunal&lt;br&gt;beredskap, dels i 3 § lagen (1964:47) om krigshjälp. Den sistnämnda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen behandlar krigshjälp i form av kontant bidrag ellematura- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;hjälp till dem som saknar tillgängliga medel för sitt livsuppehälle eller&lt;br&gt;till nödvändig vård. I bestämmelsen anges också att kommunen inte är&lt;br&gt;skyldig att utge ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen till den som&lt;br&gt;saknar medel till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig&lt;br&gt;eller krigsfara sammanhängande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tider av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden&lt;br&gt;kommer befolkningsrörelsema att öka. Förflyttningar kan bero på myn-&lt;br&gt;digheternas beslut om utrymning eller på att invånarna själva beslutar&lt;br&gt;att flytta från ett område. Verkningarna av flyttningarna blir i många&lt;br&gt;fall desamma oavsett om utrymningen sker efter myndighetsbeslut eller&lt;br&gt;på enskilt initiativ. I tider av oro i vår nära omvärld måste man utgå&lt;br&gt;från att flyende i större omfattning än annars kommer till vårt land.&lt;br&gt;Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna måste naturligt-&lt;br&gt;vis ta hand om såväl utrymmande som utlänningar som söker skydd i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang avses med utrymmande alla som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige och som tvingats lämna sin hemkommun, vare sig det skett&lt;br&gt;efter beslut om utrymning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § socialtjänstlagen fastslås att kommunen har det yttersta ansvaret&lt;br&gt;för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de&lt;br&gt;behöver. Något undantag för utrymmande eller utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige finns inte annat än - fr.o.m. den 1 juli 1994 - beträf-&lt;br&gt;fande utlänningar som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. Enligt den sistnämnda lagen, som reglerar syssel-&lt;br&gt;sättning och bistånd till vissa i lagen särskilt angivna grupper av utlänn-&lt;br&gt;ingar, har Statens invandrarverk huvudansvaret för mottagandet av&lt;br&gt;asylsökande och skyddssökande utlänningar som beviljats tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd. De riktlinjer for socialtjänsten och Statens invandrar-&lt;br&gt;verk som finns i fred gäller också i krig och under andra utomordent-&lt;br&gt;liga förhållanden. Regeringen kan dock med stöd av 78 § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen meddela särskilda föreskrifter för socialtjänsten, om landet kom-&lt;br&gt;mer i krig eller krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden&lt;br&gt;som hänger samman härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § hälso- och sjukvårdslagen åläggs landstinget att erbjuda akut-&lt;br&gt;sjukvård åt var och en som vistas inom landstinget. I 29 § samma lag&lt;br&gt;ges regeringen bemyndigande att meddela särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför&lt;br&gt;Sveriges gränser eller att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser ger redan nu möjlighet att garantera utrymmande och&lt;br&gt;utlänningar som söker skydd i Sverige erforderlig sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att man vid bestämmande av ansvaret for människor&lt;br&gt;som kommer till en kommun eller ett landsting under höjd beredskap&lt;br&gt;bör utgå från regleringen av ansvaret i socialtjänstlagen, hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen och lagen om mottagande av asylsökande m.fl.. Någon&lt;br&gt;ytterligare lagreglering krävs inte for att tillförsäkra de nu aktuella&lt;br&gt;kategorierna erforderlig hjälp. Någon motsvarighet till bestämmelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1 och 2 §§ lagen om kommunal beredskap behövs således inte i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya lagen. Enligt regeringens mening finns det inte heller längre behov Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;av särskilda bestämmelser om krigshjälp. Lagen om krigshjälp bör&lt;br&gt;därför kunna upphävas. Några regler om statlig ersättning till kommu-&lt;br&gt;nerna för åtgärder som motsvarar den nuvarande krigshjälpen behövs&lt;br&gt;inte heller för närvarande. Vi hänvisar här till dels den regel om skyl-&lt;br&gt;dighet for utrymningskommunen att hjälpa mottagarkommunen som vi&lt;br&gt;föreslår fors över i sak oförändrad från lagen om kommunal beredskap,&lt;br&gt;dels till vad som anförts under avsnitt 9 om en allmän skyldighet för&lt;br&gt;kommuner och landsting att hjälpa andra kommuner och landsting som&lt;br&gt;drabbats särskilt hårt. De särskilda regler om bistånd åt asylsökande&lt;br&gt;som finns i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. gäller givetvis&lt;br&gt;även under höjd beredskap för dem som där avses. Regeringen bör&lt;br&gt;dock ha möjlighet att meddela särskilda föreskrifter - i likhet med vad&lt;br&gt;som följer av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen - som&lt;br&gt;avviker från lagens bestämmelser om landet kommer i krig eller krigs-&lt;br&gt;fara eller om det råder utomordentliga förhållanden som hänger samman&lt;br&gt;härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem Riksförsäkringsverket befarar på grund av tröghet i ut-&lt;br&gt;betalningen i socialförsäkrings- och bidragssystemet kan enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening mötas genom tillfälliga insatser inom ramen för social-&lt;br&gt;tjänsten och Statens invandrarverks verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de kyrkliga kommunerna finns inte någon reglering av&lt;br&gt;deras skyldigheter gentemot dem som inte tillhör den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munen. Det torde därför vara nödvändigt att i lagen ta in en skyldighet&lt;br&gt;för de kyrkliga kommunerna att utöva verksamhet för invånare från&lt;br&gt;andra kyrkliga kommuner och för utlänningar som söker skydd i Sveri-&lt;br&gt;ge på samma sätt som för dem som bor inom den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omhändertagande av utlänningar som söker skydd i Sveri-&lt;br&gt;ge förhåller det sig så att den beredskap Statens invandrarverk har för&lt;br&gt;att även i en krissituation kunna ordna flyktingmottagning efter i huvud-&lt;br&gt;sak samma principer som i fred skall utnyttjas så långt det är möjligt.&lt;br&gt;Den möjlighet för regeringen att utfärda särskilda bestämmelser som&lt;br&gt;nyss talades om är avsedd att träda in i situationer när den normala&lt;br&gt;organisationen inte förmår möta exceptionellt stora strömmar av fly-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse i lagen om kommunal beredskap som föreskriver&lt;br&gt;skyldighet för kommuner och landsting, varifrån utrymning sker, att&lt;br&gt;hjälpa mottagande kommuner och landsting bör föras över till den nya&lt;br&gt;lagen. Föreskriften att hjälpen särskilt skall avse personal och utrustning&lt;br&gt;bör emellertid inte gälla i fortsättningen. Behoven kommer med säker-&lt;br&gt;het att variera från fall till fall, varför det bör överlämnas åt de inblan-&lt;br&gt;dade parterna eller, om de inte kan komma överens, åt länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län varifrån de utrymmande kommer, att avgöra vilken form hjälpen&lt;br&gt;skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Säkerhetsskyddet i kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunernas, landstingens och de kyrkliga&lt;br&gt;kommunernas ansvar for att det hos dem finns ett tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhetsskydd i frågor av betydelse for totalförsvaret eller rikets&lt;br&gt;säkerhet i övrigt lagfästs. Tjänstemän och uppdragstagare i kom-&lt;br&gt;muner och landsting som i inte obetydlig omfattning får del av&lt;br&gt;sekretessbelagda uppgifter av betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;rikets säkerhet i övrigt skall vara svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det i kommunal-&lt;br&gt;lagen införs bestämmelser om att endast förtroendevalda som är svenska&lt;br&gt;medborgare får delta i handläggningen av ärenden som i inte ringa&lt;br&gt;omfattning innehåller sekressbelagda uppgifter av betydelse för totalför-&lt;br&gt;svaret eller rikets säkerhet i övrigt. Utredningen har också föreslagit att&lt;br&gt;reglerna om svenskt medborgarskap för vissa tjänstemän skall omfatta&lt;br&gt;även de kyrkliga kommunerna. Utredningens förslag överensstämmer i&lt;br&gt;övrigt i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker utredningens för-&lt;br&gt;slag eller lämnar det utan erinran. Ett undantag utgör Sveriges frikyrko-&lt;br&gt;råd som anför att den föreslagna inskränkningen av rätten for förtroen-&lt;br&gt;devalda som inte är svenska medborgare att delta i handläggningen av&lt;br&gt;ärenden som innehåller sekretessbelagda uppgifter, skulle innebära en&lt;br&gt;allvarlig och orimlig begränsning av utländska medborgares rättigheter&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ökade ansvar för det civila försvaret på lokal nivå&lt;br&gt;medför med nödvändighet att den mängd sekretesskänsliga uppgifter&lt;br&gt;som man i kommunerna kommer att hantera ökar markant. Kommuner-&lt;br&gt;na kommer själva att upprätta planer som innehåller uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av sekretess. Kommunerna måste också få del av centralt och&lt;br&gt;regionalt upprättade planer och analyser med högt sekretessvärde och&lt;br&gt;kommunal personal kommer att delta i utbildning som ger inblick i&lt;br&gt;verksamheter och system som skyddas av sekretess. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;i de flesta stycken i lika hög grad för landstingen och i viss utsträckning&lt;br&gt;för de kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet omfattar skydd mot att obehöriga får kännedom om&lt;br&gt;uppgifter som är av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;övrigt och som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (sekretess-&lt;br&gt;skydd), skydd mot att obehöriga får tillträde till anläggningar, områden&lt;br&gt;m.m. där de kan få kännedom om sådana uppgifter eller där det bedrivs&lt;br&gt;verksamhet som har betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt (tillträdesskydd), skydd mot att någon som inte är pålitlig från Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt får tjänst, uppdrag e.dyl. som är av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt (infiltrationsskydd), samt&lt;br&gt;kontroll av sekretess-, tillträdes-, och infiltrationsskyddet och av in-&lt;br&gt;formationen om skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting finns i dag inga andra bestämmelser som&lt;br&gt;rör säkerhetsskyddet än dem som finns i sekretesslagen och i lagen&lt;br&gt;(1990:217) om skydd for samhällsviktiga anläggningar m.m. För stat-&lt;br&gt;liga myndigheter finns dessutom bestämmelser i lagen (1983:953) om&lt;br&gt;säkerhetsskydd vid riksdagen, förordningen (1981:421) om säkerhets-&lt;br&gt;skyddet vid statliga myndigheter, förordningen (1975:608) om krav på&lt;br&gt;svenskt medborgarskap för tillträde till vissa statliga tjänster och perso-&lt;br&gt;nalkontrollkungörelsen (1969:446). Ingen av dessa författningar gäller&lt;br&gt;för kommuner och landsting. När nu uppgifter som omfattas av sekre-&lt;br&gt;tess i ökande utsträckning kommer att hanteras i kommuner och lands-&lt;br&gt;ting måste det tillskapas ett system för säkerhetsskydd som svarar mot&lt;br&gt;denna ökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått finns det ett uppenbart behov av att säkerhetsskyddet&lt;br&gt;regleras också beträffande kommuner, landsting och kyrkliga kommu-&lt;br&gt;ner. De bör således åläggas att se till att de har ett bra säkerhetsskydd.&lt;br&gt;Det bör överlåtas åt regeringen att ge närmare detaljföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsutredningen (Ju 1993:09) ser för närvarande över dels&lt;br&gt;personalkontrollförfarandet (dir. 1993:81), dels frågan om en lagregle-&lt;br&gt;ring av säkerhetsskyddet hos myndigheter m.m. (dir. 1993:123). Ut-&lt;br&gt;redningen har att göra en översyn av den tidigare nämnda förordningen&lt;br&gt;om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter. Med hänsyn till kom-&lt;br&gt;muners och landstings ökade betydelse inom totalförsvaret samt den&lt;br&gt;ökade bolagiseringen av statlig och kommunal verksamhet skall utred-&lt;br&gt;ningen även undersöka i vilken utsträckning kommuner och enskilda&lt;br&gt;skall omfattas av en ny reglering om säkerhetsskydd. Utredningen bör&lt;br&gt;enligt direktiven redovisa sitt uppdrag i denna del före utgången av&lt;br&gt;oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligast är att alla regler rörande säkerhetsskyddet i kommuner,&lt;br&gt;landsting och hos enskilda organ samlas i en lag. Lagen om civilt för-&lt;br&gt;svar föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Det är osäkert om en ny&lt;br&gt;generell lagstiftning om säkerhetsskyddet på grundval av Säkerhets-&lt;br&gt;skyddsutredningens arbete kan träda i kraft vid samma tidpunkt. Rege-&lt;br&gt;ringen anser dock att en reglering på detta område såvitt avser kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kyrkliga kommuner är av sådan vikt att den bör&lt;br&gt;göras redan i lagen om civilt försvar. Om en ny lag om säkerhetsskydd&lt;br&gt;kommer att föreslås med ikraftträdande den 1 juli 1995 eller därefter,&lt;br&gt;avser regeringen att föreslå att reglerna om säkerhetsskydd i lagen om&lt;br&gt;civilt försvar skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år kan inriktningen beträffande utländska medborgares&lt;br&gt;rättsliga ställning här i landet sägas ha inneburit en strävan att de i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större utsträckning skall ha möjlighet att aktivt delta i samhällsutveck- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;lingen. På så sätt kan i Sverige bosatta utländska medborgare i större&lt;br&gt;utsträckning känna samhörighet med det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kris- eller krigssituation kan det emellertid hända att en utländsk&lt;br&gt;medborgare många gånger har sin lojalitet hos det land där han är&lt;br&gt;medborgare. I tider av ökande internationella spänningar kan utländska&lt;br&gt;medborgare komma att utsättas för olika former av påtryckningar, och&lt;br&gt;risken för lojalitetskonflikter är betydligt större än för den som är&lt;br&gt;svensk medborgare. När det gäller svenska medborgare, finns också&lt;br&gt;betydligt bättre möjligheter att göra en personbedömning med hjälp av&lt;br&gt;personalkontroll än vad som är fallet med en utländsk medborgare,&lt;br&gt;eftersom denne oftast tillbringat en stor del av sitt liv i ett annat land -&lt;br&gt;något som gör det svårt för svenska myndigheter att erhålla tillförlitliga&lt;br&gt;uppgifter om hans förflutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är nödvändigt att uppställa vissa krav för att&lt;br&gt;en tjänsteman eller uppdragstagare skall anses vara behörig att hantera&lt;br&gt;sekretessbelagd information av betydelse för totalförsvaret eller rikets&lt;br&gt;säkerhet i övrigt. Så är redan nu fallet vid statliga myndigheter som&lt;br&gt;hanterar frågor som rör försvarssekretessen. Sådan anställning får end-&lt;br&gt;ast innehas av svensk medborgare, jfr. förordningen om krav på svenskt&lt;br&gt;medborgarskap för tillträde till vissa statliga tjänster. Med hänsyn till&lt;br&gt;kommunernas och landstingens stora betydelse för beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema och det ökade ansvar som med detta förslag kommer att&lt;br&gt;åläggas dem, anser vi att goda skäl talar för att samma utgångspunkter&lt;br&gt;måste gälla för kommunernas och landstingens tjänstemän som för&lt;br&gt;tjänstemän vid statliga myndigheter, dvs. att endast den som är svensk&lt;br&gt;medborgare får ta del av sekretessbelagda uppgifter av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, medverka i beredskapsplan-&lt;br&gt;läggningen eller delta i ledningsövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i och för sig otvivelaktigt viktiga beredskapsplanering som den&lt;br&gt;kyrkliga kommunen bedriver är enligt regeringens uppfattning dock inte&lt;br&gt;sådan att det finns anledning att uppställa krav på svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap för den kyrkliga kommunens tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) finns en bestämmelse som&lt;br&gt;ger regeringen rätt att meddela föreskrifter att gälla vid krig, vid krigs-&lt;br&gt;fara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda&lt;br&gt;av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i, rörande bl.a.&lt;br&gt;utlänningars rätt att ha anställning eller offentligt förtroendeuppdrag.&lt;br&gt;Någon föreskrift med stöd av detta bemyndigande har inte utfärdats.&lt;br&gt;Bestämmelsen i utlänningslagen är emellertid inte tillräcklig för att&lt;br&gt;tillgodose de nyss nämnda intressena, eftersom den inte kan tillämpas&lt;br&gt;beträffande den planering och övningsverksamhet m.m. som sker i&lt;br&gt;fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför i den nya lagen uppställas ett krav på svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap för innehav av vissa befattningar hos kommuner och lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis endast en begränsad grupp tjänstemän som kan komma&lt;br&gt;att beröras av ett sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att krav på svenskt medborgarskap skall Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;införas även beträffande förtroendevalda för att de skall få delta i hand-&lt;br&gt;läggningen av ärenden som i inte ringa omfattning innehåller sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter av betydelse for totalförsvaret eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige, vissa styrelser&lt;br&gt;och nämnder får del av sekretessbelagda uppgifter av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Givetvis kan de argument&lt;br&gt;som nyss anförts för krav på svenskt medborgarskap för vissa tjänste-&lt;br&gt;män användas för motsvarande krav för de förtroendevalda. När det&lt;br&gt;gäller förtroendevalda blir emellertid konflikten mellan å ena sidan&lt;br&gt;önskemålet att låta utländska medborgare i ökad utsträckning få ta aktiv&lt;br&gt;del i samhällsutvecklingen och å andra sidan intresset av att endast&lt;br&gt;svenska medborgare skall få hantera vissa sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;mer framträdande. När de regler varigenom utländska medborgare gavs&lt;br&gt;rösträtt och valbarhet i kommunal- och landstingsval infördes år 1976,&lt;br&gt;utgick man från att denna rösträtt inte skulle ge inflytande i frågor som&lt;br&gt;rör bl.a. landets försvar. Genom den förskjutning av ansvaret för det&lt;br&gt;civila försvaret som skett mot kommunen, har denna förutsättning i&lt;br&gt;någon mån ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse i 12 kap. 4 § utlänningslagen som nyss nämnts&lt;br&gt;gäller även förtroendevalda men inte heller beträffande dem är den&lt;br&gt;tillämplig på planering m.m. som sker i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anfört finns det alltså skäl som talar för en begräns-&lt;br&gt;ning av utländska medborgares rätt att delta i handläggningen av ären-&lt;br&gt;den som innehåller sekretessbelagd information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en begränsning talar emellertid redan det faktum att vi i Sverige&lt;br&gt;valt att låta utländska medborgare få rösträtt och vara valbara vid kom-&lt;br&gt;munal- och landstingsval. En begränsning i behörigheten for utländska&lt;br&gt;medborgare som fått förtroendeuppdrag skulle på ett olyckligt sätt&lt;br&gt;kunna skapa bilden av att det finns förtroendevalda i fullmäktige, styr-&lt;br&gt;elser och nämnder som inte är fullvärdiga ledamöter. Mot talar också&lt;br&gt;avsikten att engagera även utländska medborgare i det civila försvaret&lt;br&gt;genom att totalförsvarsplikten skall gälla även utländska medborgare&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige (jfr. förslag till lag om totalförsvarsplikt).&lt;br&gt;Härtill kommer att även en utländsk medborgare som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;givetvis har intresse av att civil försvarsverksamhet som exempelvis&lt;br&gt;befolkningsskydd och räddningstjänst samt sjukvård fungerar väl i en&lt;br&gt;krigssituation. Vid en jämförelse med de anställda i kommunens och&lt;br&gt;landstingets tjänst, för vilka krav på svenskt medborgarskap bör upp-&lt;br&gt;ställas, kan man också konstatera att en förtroendevald ledamot av&lt;br&gt;fullmäktige, styrelse eller nämnd knappast kommer att få samma detalj-&lt;br&gt;kunskap om beredskapsplanering m.m. som den tjänsteman som t.ex.&lt;br&gt;handlägger beredskapsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avvägning mellan de intressen som nu redovisats stannar&lt;br&gt;regeringen för att skälen emot en begränsning väger tyngst. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför inte någon begränsning av rätten for förtroendevalda&lt;br&gt;utländska medborgare att delta i handläggningen av ärenden som inne- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håller sekretessbelagd information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom CFL-utredningen anser regeringen det angeläget att möjlighet&lt;br&gt;skapas for kommuner och landsting att genomföra personalkontroll&lt;br&gt;beträffande vissa känsliga befattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts utreds för närvarande personalkontrollförfarandet av&lt;br&gt;Säkerhetsskyddsutredningen. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör&lt;br&gt;inte regeringen nu lägga fram förslag till regler om personalkontroll av&lt;br&gt;tjänstemän i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffet för grova brott enligt den nya lagen&lt;br&gt;skärps, medan straffet for vissa brott som begås i fredstid mildras.&lt;br&gt;I några fall införs straff även för oaktsamma handlingar. Vid&lt;br&gt;vägran att tillåta besiktning av byggnad eller anläggning skall&lt;br&gt;fortsättningsvis vite användas i stället för straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att civilpliktigs&lt;br&gt;straffansvar regleras i lagen om civilt försvar samt att begreppet laga&lt;br&gt;förfall ersätts av giltigt skäl. Utredningens förslag i övrigt överensstäm-&lt;br&gt;mer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak lämnat för-&lt;br&gt;slaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det civila försvaret får en ökad&lt;br&gt;betydelse och kommer att i hög grad påverka hela totalförsvarets effek-&lt;br&gt;tivitet och funktion. Därmed kan också brott mot bestämmelserna som&lt;br&gt;gäller det civila försvaret i viss mån sägas förtjäna att betraktas som&lt;br&gt;allvarligare än tidigare. I vart fall gäller detta brott mot mera centrala&lt;br&gt;bestämmelser som begås under höjd beredskap. Det är då naturligt att&lt;br&gt;detta i någon mån återspeglas i straffskalan for de grova brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för grova brott mot den nya lagen bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening sättas till lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot måste de brott som nu anges i 81 § första stycket 9 civilför-&lt;br&gt;svarslagen och som kan ge straff i form av böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år anses ha ett något lägre straffvärde än vad straffskalan anger. För&lt;br&gt;dessa lindrigare fäll av brott mot bestämmelserna i lagen anser rege-&lt;br&gt;ringen att enbart böter bör komma i fråga. Med hänsyn till att denna&lt;br&gt;typ av brott närmast har ordningskaraktär finns det inte anledning att,&lt;br&gt;som nu är fallet, kunna döma för grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är flera av de skyldigheter som sanktioneras genom straff-&lt;br&gt;bestämmelserna så viktiga att även ett åsidosättande av oaktsamhet bör&lt;br&gt;vara straffbart. Regeringen föreslår därför att det i några fäll införs en&lt;br&gt;möjlighet att döma den som av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 81 § första stycket 6 civilförsvarslagen kan den som utan skälig Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet eller kommun besiktiga&lt;br&gt;en anläggning eller en byggnad straffas med böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år. Enligt regeringens uppfattning bör, i stället för straff, vitesföre-&lt;br&gt;läggande och eventuellt handräckning användas för att komma till rätta&lt;br&gt;med en sådan vägran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vägrar upplåta inkvarteringsbostad kan i dag föreläggas att&lt;br&gt;vid vite upplåta bostaden. Det finns också möjlighet att genom hand-&lt;br&gt;räckning bereda den inkvarterade tillträde till bostaden. Man kan utgå&lt;br&gt;ifrån att situationen i samhället, när det blir aktuellt att upplåta inkvarte-&lt;br&gt;ringsbostad, är ansträngd. Stora mängder människor skall beredas bo-&lt;br&gt;stad. I en sådan situation bör det krävas att utpekade inkvarteringsvär-&lt;br&gt;dar rättar sig efter fattade beslut utan att tredskas. Den kommunala&lt;br&gt;myndigheten kommer inte att ha resurser att med hjälp av vitesföre-&lt;br&gt;lägganden tvinga fram rättelse. Regeringen föreslår därför att det i&lt;br&gt;stället skall vara straffbart att vägra rätta sig efter ett beslut om att man&lt;br&gt;skall upplåta inkvarteringsbostad. Möjligheten att med hjälp av hand-&lt;br&gt;räckning bereda den inkvarterade tillträde bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kommunal beredskap och i lagen om lokal kristidsförvalt-&lt;br&gt;ning finns bestämmelser som möjliggör for länsstyrelsen att förelägga&lt;br&gt;en kommun vite, om kommunen inte fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;lagen. Det finns också möjlighet för länsstyrelsen att på kommunens&lt;br&gt;bekostnad vidta en åtgärd som åligger kommunen. I den förstnämnda&lt;br&gt;lagen finns samma möjligheter beträffande landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att det med dagens syn på kommunernas&lt;br&gt;och landstingens verksamhet är mindre tilltalande att behålla dylika&lt;br&gt;regler. Det måste förutsättas att kommuner och landsting lojalt fullgör&lt;br&gt;vad som enligt lag åläggs dem. Reglerna om vitesföreläggande bör&lt;br&gt;därför inte tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med regeringens tidigare ställningstagande i frågan om&lt;br&gt;att civilplikten bör regleras i lagen om totalförsvarsplikt lämnar rege-&lt;br&gt;ringen inte i lagen om civilt försvar något förslag om straffbestämmel-&lt;br&gt;ser vid brott mot civilplikten (jfr. avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarslagens bestämmelse om förverkande saknar i dagens läge&lt;br&gt;funktion eftersom situationer där förverkande kan bli aktuella redan&lt;br&gt;täcks av allmänna regler. Regeringen föreslår därför inte att någon&lt;br&gt;förverkanderegel tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Överklagande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- Regler om överklagande tas in i den nya lagen. Reglerna om&lt;br&gt;överklagande görs mer överskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beslut av en kommun skall kunna överklagas till länsstyrelsen&lt;br&gt;och länsstyrelsens beslut skall kunna överklagas till den centrala&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beslut rörande bl.a. frågor om byggande av skyddsrum och&lt;br&gt;skyddade utrymmen samt föreläggande av vite skall kunna över-&lt;br&gt;klagas till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Möjligheten att överklaga inskränks något i förhållande till vad&lt;br&gt;som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall endast pröva överklaganden av beslut där rege-&lt;br&gt;ringens prövning kan sägas vara av särskild vikt, såsom när ett&lt;br&gt;politiskt ställningstagande från regeringen framstår som nödvän-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att vissa beslut&lt;br&gt;skall kunna överklagas till kammarrätten. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;utredningens förslag i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om överklagande i&lt;br&gt;den nuvarande civilförsvarslagen är svåröverskådliga. För att göra&lt;br&gt;regleringen överskådligare föreslås att bestämmelserna delas upp på&lt;br&gt;flera paragrafer och att en enhetligare instansordning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa beslut är till sin karaktär sådana att de lämpligen bör överklagas&lt;br&gt;till domstol. Detta gäller beträffande beslut där en enskild person berörs&lt;br&gt;av beslutet och frågan av rättssäkerhetsskäl därför bör prövas av dom-&lt;br&gt;stol. Så är fallet exempelvis beträffande beslut om förelagda viten och&lt;br&gt;frågor rörande byggande av skyddsrum och skyddade utrymmen. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att bl.a. beslut av kommuner och myndigheter i&lt;br&gt;fråga om skyddsrum och skyddade utrymmen samt beslut gällande&lt;br&gt;förelagda viten skall kunna överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att överklagandet till&lt;br&gt;domstol skall ske till länsrätt och inte till kammarrätt. Detta med an-&lt;br&gt;ledning av riksdagens principbeslut, efter förslag framlagt av regeringen&lt;br&gt;i 1993 års budgetproposition, om att den första domstolsprövningen&lt;br&gt;skall ligga i länsrätt (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 24f och 93, bet.&lt;br&gt;1992/93 :JuU24, rskr. 1992/93:289). Principbeslutet bygger på betän-&lt;br&gt;kandet Domstolarna infor 2000-talet Arbetsuppgifter och förfarande-&lt;br&gt;regler (SOU 1991:106). Med anledning härav har riksdagen nyligen&lt;br&gt;beslutat om ändring angående instansordningen m.m. i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna (prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.&lt;br&gt;1993/94:319). Beslutet innebär bl.a. att länsrätt ges en allmän behörig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att vara första domstolsinstans vid överklagande av förvaltningsbe- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;slut och att prövningstillstånd kan krävas i kammarrätten. Av den sist&lt;br&gt;nämnda propositionen framgår att det beträffande varje målgrupp får&lt;br&gt;avgöras särskilt om prövningstillstånd skall krävas eller inte för att få&lt;br&gt;ett mål prövat av kammarrätten. Av propositionen framgår vidare att&lt;br&gt;prövningstillstånd till kammarrätten främst bör användas i de fall målet&lt;br&gt;har prövats av en förvaltningsmyndighet innan det prövas av länsrätt&lt;br&gt;(prop. 1993/94:133 s. 34). De beslut som kan överklagas enligt lagen&lt;br&gt;om civilt försvar har i allmänhet först prövats av en kommun och, eller&lt;br&gt;av en länsstyrelse innan de kommer till länsrätt. För att instanskedjan&lt;br&gt;inte skall bli onödigt lång synes denna målgrupp vara väl lämpad för att&lt;br&gt;kräva prövningstillstånd till kammarrätten. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att första domstolsinstans skall vara länsrätt samt att det skall krävas&lt;br&gt;prövningstillstånd för att ett överklagande skall tas upp av kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till viss del kommer beslut av kommuner och myndigheter med stöd&lt;br&gt;av den nya lagen om civilt försvar att vara beslut grundade på mer eller&lt;br&gt;mindre renodlade lämplighetsbedömningar utifrån det civila försvarets&lt;br&gt;verksamhet. Beslut av den karaktären kräver mycket god kännedom,&lt;br&gt;bred erfarenhet och överblick på området av beslutsfattarna. Dessa&lt;br&gt;beslut bör därför överprövas av myndigheter som är insatta i sakfrågor-&lt;br&gt;na. Regeringen anser att sådana beslut av en kommun skall kunna över-&lt;br&gt;klagas till länsstyrelsen. Även en länsstyrelses beslut bör kunna över-&lt;br&gt;klagas, både i fall då länsstyrelsen är första instans och i fall då den&lt;br&gt;överprövar en kommuns beslut. Enligt nuvarande regler kan flera beslut&lt;br&gt;av länsstyrelsen överklagas till regeringen. Utvecklingen de senaste åren&lt;br&gt;har dock gått mot att regeringen inte skall överpröva förvaltningsären-&lt;br&gt;den utan att överprövningama i stället görs av olika centrala myndig-&lt;br&gt;heter. Skäl att inte gå till väga på samma sätt beträffande beslut enligt&lt;br&gt;lagen om civilt försvar finns inte enligt regeringens mening. Sista in-&lt;br&gt;stans for frågor av detta slag bör bli den centrala myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock finnas beslut som bör komma under regeringens pröv-&lt;br&gt;ning. Möjlighet bör därför finnas för en central myndighet att över-&lt;br&gt;lämna överprövningen till regeringen när det är fråga om beslut av&lt;br&gt;särskild vikt. Beslut av sådan särskild vikt kan exempelvis vara beslut&lt;br&gt;där politisk styrning behövs eller där det kan bli fråga om att ändra en&lt;br&gt;tidigare framvuxen praxis. Regeringen delar alltså utredningens förslag&lt;br&gt;att den centrala myndigheten skall ha möjlighet att överlämna pröv-&lt;br&gt;ningen av ett överklagande till regeringen i de fall då frågan kan be-&lt;br&gt;dömas ha särskild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som över huvud taget inte bör kunna överklagas är beslut om&lt;br&gt;att verkskydd tas i anspråk för räddningstjänsten, beslut om i vilka&lt;br&gt;områden skyddsrum och skyddade utrymmen skall byggas, beslut om att&lt;br&gt;kommun eller landsting skall erhålla hjälp från annan kommun eller&lt;br&gt;landsting i vissa fall, beslut om att samlingslokaler, skolor m.m. under&lt;br&gt;höjd beredskap inte får användas när de saknar skyddsrum samt beslut&lt;br&gt;angående utrymning samt in- och utflyttningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa beslut som lättas med stöd av den nya lagen är till sin natur&lt;br&gt;sådana att de då höjd beredskap råder bör böija gälla omedelbart utan&lt;br&gt;att det skall behöva avvaktas att beslutet vinner laga kraft. Redan i&lt;br&gt;dagsläget gäller att beslut träder i kraft omedelbart då högsta beredskap&lt;br&gt;råder eller ”eljest när särskilda skäl äro därtill” och myndigheten för-&lt;br&gt;ordnar därom (83 § femte stycket civilförsvarslagen). Regeringen anser&lt;br&gt;dock att som huvudregel skall gälla att beslut som en kommun eller en&lt;br&gt;statlig myndighet meddelar under höjd beredskap enligt den nya lagen&lt;br&gt;om civilt försvar skall gälla omedelbart. Kommunen eller myndigheten&lt;br&gt;i fråga bör dock kunna särskilt besluta om att ett beslut inte skall träda&lt;br&gt;i kraft omedelbart. Förslaget innebär alltså en omkastning av den nu&lt;br&gt;gällande regeln. Vidare innebär förslaget att inte bara beslut som med-&lt;br&gt;delats under högsta beredskap utan även beslut som meddelats under&lt;br&gt;skärpt beredskap blir direkt verkställbara. Huvudregeln om direkt verk-&lt;br&gt;ställbara beslut skall, så som Lagrådet påpekat, även gälla beslut av en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 9 skall staten betala kommunerna en årlig er-&lt;br&gt;sättning för deras beredskapsförberedelser inom det civila försvaret. Ett&lt;br&gt;särskilt ersättningssystem tillskapas. Ersättningen beräknas uppgå till&lt;br&gt;sammanlagt cirka 161,2 miljoner kronor det första året. Kostnaden&lt;br&gt;finansieras genom omfördelning av medel från befintliga anslag som nu&lt;br&gt;disponeras av främst Överstyrelsen för civil beredskap och Statens&lt;br&gt;räddningsverk under fjärde huvudtiteln och länsstyrelserna under&lt;br&gt;trettonde huvudtiteln. Dessa medel har hittills använts för olika upp-&lt;br&gt;gifter som materielhantering, övning, personalförsörjning och planlägg-&lt;br&gt;ning, vilka övertas av kommunerna när lagen om civilt försvar träder&lt;br&gt;ikraft. Vissa kostnader därutöver för bl.a. engångsåtgärder i samband&lt;br&gt;med överföringen av uppgifter till kommunerna finansieras genom&lt;br&gt;omdisponering inom den civila planeringsramen under fjärde huvud-&lt;br&gt;titeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av instansordningen kommer att innebära en&lt;br&gt;viss minskning av arbetsbördan för regeringen. Någon prognos över hur&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda kommer att påverkas&lt;br&gt;till följd av att vissa nya ärenden kan komma att prövas av dessa finns&lt;br&gt;inte. Regeringen anser dock inte, med hänsyn till typen av ärenden som&lt;br&gt;blir aktuella, att förändringen kommer att innebära någon nämnvärd&lt;br&gt;ökning av arbetsbelastningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;br&gt;Det kan även påpekas att en del ärenden som i dag kan överklagas till&lt;br&gt;kammarrätt inte längre kommer att belasta de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna över huvud taget. Genom nedflyttning av ärenden från&lt;br&gt;kammarrätt till länsrätt och införande av prövningstillstånd kommer&lt;br&gt;arbetsbördan att minska för kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om civilt försvar och samtliga följdändringar med an-&lt;br&gt;ledning av den nya lagen föreslås träda ikraft den 1 juli 1995. Av vikt&lt;br&gt;är att lagen om civilt försvar träder i kraft samma dag som den före-&lt;br&gt;slagna lagen om totalförsvarsplikt (jfr. avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Författningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21.1 Förslaget till lag om civilt försvar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad som regleras i lagen om civilt försvar. Med kyrk-&lt;br&gt;liga kommuner avses forsamlingar och kyrkliga samfalligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges en beskrivning av begreppet befolkningsskydd. Be-&lt;br&gt;stämmelsen motsvarar delvis 1 § civilförsvarslagen. Som framgår av&lt;br&gt;lagtexten är bestämmelsen inriktad på åtgärder for skydd av befolk-&lt;br&gt;ningen i krig. Samtliga de verksamheter som är uppräknade i paragra-&lt;br&gt;fen fäller in under vad som i tilläggsprotokoll I till Genévekonventioner-&lt;br&gt;na benämns ”civil defence”. Den personal som är verksam inom befolk-&lt;br&gt;ningsskyddet åtnjuter således folkrättsligt skydd. I 65 § räddningstjänst-&lt;br&gt;lagen i dess lydelse enligt detta förslag tas de ytterligare uppgifter som&lt;br&gt;räddningskåren har att utföra under höjd beredskap upp. Med utrym-&lt;br&gt;ning avses i denna paragraf sådan utrymning som behandlas i lagens&lt;br&gt;åttonde kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen syftar till att klargöra att bestämmelserna om verkskydd,&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen, skyldigheter for ägare och andra&lt;br&gt;innehavare av egendom m.m. samt om utrymning och inkvartering inte&lt;br&gt;gäller militär verksamhet eller anläggningar som är avsedda för militär&lt;br&gt;verksamhet. Det samma gäller anläggningar avsedda för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlägg-&lt;br&gt;ningar m.m. finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas vid&lt;br&gt;större kraftanläggningar till skydd mot skada genom luftanfall, annan&lt;br&gt;krigshandling eller sabotage. Paragrafen klargör att dessa bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas framför bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner tillhör inte något landsting.&lt;br&gt;Landstingets uppgifter fullgörs där av kommunen. I paragrafen klargörs&lt;br&gt;att vad som i denna lag sägs om landsting gäller även dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Beredskapsförberedelser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. behandlas även i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för beredskapsförberedelsema m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket festslås kommunernas, landstingens och de kyrkliga&lt;br&gt;kommunernas ansvar för att den egna verksamheten under kris och krig&lt;br&gt;redan i fred har förberetts i den omfattning som behövs. Behovet av&lt;br&gt;förberedelser kan naturligtvis variera kraftigt mellan olika kommuner&lt;br&gt;etc. beroende på storlek, geografiskt läge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de beredskapsförberedelser som åsyftas kan nämnas planlägg-&lt;br&gt;ning av verksamheten under höjd beredskap. Ansvaret för att nödvändi-&lt;br&gt;ga planer upprättas åligger numera kommunen. Länsstyrelsen har inte&lt;br&gt;längre några planeringsuppgifter för kommunernas räkning. Utbildning&lt;br&gt;är en annan av de beredskapsförberedelser som åsyftas. En annan typ&lt;br&gt;av förberedelser är anskaffning av ledningsplatser, skyddade uppehålls-&lt;br&gt;platser och andra särskilda anläggningar som behövs för det civila&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär även att kommunen är skyldig att vidta bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser i form av reservanordningar och reparationsbered-&lt;br&gt;skap på områden såsom försöijning med elektricitet, gas, värme, vatten&lt;br&gt;och avlopp i fell när kommunen genom lag är skyldig eller frivilligt har&lt;br&gt;åtagit sig att svara för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen syftar på alla de olika typer av förberedelser som är&lt;br&gt;nödvändiga för att en kommuns verksamhet skall fungera under de&lt;br&gt;svåra förhållanden som kan råda under krig. Den uppräkning av olika&lt;br&gt;förberedelser som gjorts ovan avses inte att vara uttömmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § finns regler om vilken ersättning staten skall lämna kommunerna&lt;br&gt;och landstingen för olika beredskapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna kommer&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema naturligen ofta att skötas av olika underor-&lt;br&gt;gan, beroende på vilken del av verksamheten det gäller. I andra stycket&lt;br&gt;åläggs emellertid det högsta verkställande organet inom respektive&lt;br&gt;organisation ansvaret för att beredskapsförberedelsema kommer till&lt;br&gt;stånd och samordnas. Med motsvarande organ till kyrkorådet avses&lt;br&gt;sådana organ som enligt 18 kap. 4 § 5 kyrkolagen (1992:300) får ges&lt;br&gt;annan benämning än kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket åläggs kommunerna, landstingen och de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna att även samordna beredskapsförberedelser med motsva-&lt;br&gt;rande förberedelser hos de myndigheter, kommuner, landsting etc. som&lt;br&gt;på något sätt kommer i beröring med den egna organisationen. Syftet&lt;br&gt;med denna samverkan är att beredskapsförberedelsema skall få bästa&lt;br&gt;möjliga effekt samtidigt som dubbelarbete och onödiga kostnader und-&lt;br&gt;viks. Vidare åläggs den kyrkliga kommunen att vid sina beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser samverka med de övriga trossamfund - såväl kristna som&lt;br&gt;icke kristna - som verkar inom den kyrkliga kommunens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen läggs på kommunen ett ansvar att verka för att de bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser som statliga myndigheter, landstinget, kyrkliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner samt olika organisationer och företag vidtar för verksamhet Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;inom kommunen samordnas inte bara med kommunens egen verksamhet&lt;br&gt;utan även sinsemellan. Kommunen får en sammanhållande roll. Det är&lt;br&gt;således kommunen som har att ta initiativet till de samråd som krävs för&lt;br&gt;att få denna samverkan till stånd. När det är frågan om statliga myndig-&lt;br&gt;heter och landsting är det endast den verksamhet som bedrivs med&lt;br&gt;inriktning på kommunens verksamhet som avses. Kommunen har givet-&lt;br&gt;vis inget ansvar for samverkan av rikstäckande eller regional verksam-&lt;br&gt;het som en statlig myndighet bedriver. Som behandlas i avsnitt 9 inne-&lt;br&gt;bär bestämmelsen inte att kommunen får någon rätt att ge direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu gällande lagen om kyrklig beredskap åligger det domka-&lt;br&gt;pitlet att följa tillämpningen av lagen. Lagförslaget innebär att domka-&lt;br&gt;pitlets ansvar i denna del tas bort och stiftsstyrelsen i stället åläggs ett&lt;br&gt;samordningsansvar inom stiftet. Någon rätt att ge de övriga kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna direktiv följer dock inte av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun&lt;br&gt;bedriver under höjd beredskap tangerar på en mängd olika sätt motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet hos andra kommuner, landsting och kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner samt hos statliga myndigheter. För att en övning som genomförs&lt;br&gt;av något sådant organ skall kunna genomföras på ett realistiskt och&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt krävs ofta medverkan från andra berörda organ.&lt;br&gt;Paragrafen ålägger kommuner etc. att i olika avseenden medverka vid&lt;br&gt;sådana övningar och annan utbildning. För de kyrkliga kommunernas&lt;br&gt;del kommer denna skyldighet i praktiken att åvila pastorat eller kyrkliga&lt;br&gt;samfalligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen införs for att staten skall ha möjlighet att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera beredskapen på den kommunala nivån. Den myndighet som&lt;br&gt;regeringen här avser är - såsom också framgår av avsnitt 9 - länsstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras kommunernas och landstingens rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning från staten för beredskapsförberedelsema enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande statsbidragsbestämmelsema innebär att staten ersätter&lt;br&gt;kommunerna för kostnaderna för vissa angivna åtgärder. Det innebär att&lt;br&gt;staten bestämmer vilka medel kommunerna skall använda för att genom-&lt;br&gt;föra sina uppgifter inom det civila försvaret. Den föreslagna bestämm-&lt;br&gt;elsen bygger på att staten skall ge vaije kommun en samlad ersättning&lt;br&gt;för kommunens löpande beredskapsförberedelser. Ersättningens storlek&lt;br&gt;skall enligt första stycket bestämmas av kommunens utsatthet och risker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i krig. Det ankommer på den enskilda kommunen att själv avgöra hur Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;ersättningen bäst skall användas för olika åtgärder inom det civila för-&lt;br&gt;svaret i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten betalar i dag ersättning till landstingen för deras kostnader för&lt;br&gt;övning och annan utbildning. Statens skyldighet är inte reglerad i lag. I&lt;br&gt;den nya lagens andra stycke tas in en bestämmelse om statens skyldig-&lt;br&gt;het att utge ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke bemyndigas regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att utforma ersättningssystemen och svara&lt;br&gt;för den fortlöpande administrationen av systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Lagrådets yttrande framgår att Lagrådet är kritiskt mot utform-&lt;br&gt;ningen av lagtexten i förevarande paragraf. Lagrådet anser att de redo-&lt;br&gt;visade grunddragen i det avsedda bidragssystemet inte kan utläsas av&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen i första stycket och förordar därför att&lt;br&gt;detta omarbetas. I avsnitt 9 redovisas närmare det arbete som ligger till&lt;br&gt;grund för utformningen av regeln om ersättningsskyldighet för staten.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning är det mindre lämpligt att i själva lagtex-&lt;br&gt;ten beskriva den överenskommelse som träffats mellan staten och Sven-&lt;br&gt;ska Kommunförbundet om ersättningssystemet. Det avtalade systemet&lt;br&gt;med ett fäst grundbelopp per kommun och ett rörligt tilläggsbelopp skall&lt;br&gt;fortlöpande utvärderas av parterna med en särskild kontrollstation under&lt;br&gt;år 1999. Härtill kommer att den av Lagrådet föreslagna utformningen&lt;br&gt;av lagtexten inte i någon avgörande grad preciserar bestämmelsens inne-&lt;br&gt;håll. Regeringen anser därför att det är mest ändamålsenligt att det i&lt;br&gt;lagen fastställs att ersättningen skall bestämmas med utgångspunkt i&lt;br&gt;vaije kommuns utsatthet och risker i krig samt att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att närmare utforma&lt;br&gt;ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Verksamhet under höjd beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att ansvaret för ledningen av det civila försvaret&lt;br&gt;inom kommunen under höjd beredskap åvilar kommunstyrelsen. Här&lt;br&gt;åsyftas det övergripande ansvaret för ledningen av det civila försvaret.&lt;br&gt;Det är däremot inte meningen att kommunstyrelsen skall ägna sig åt att&lt;br&gt;leda operativ verksamhet, såsom t.ex. räddningsinsatser. I förhållande&lt;br&gt;till lagrådsremissens lagtext har regeringen valt att använda begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;som kommunen skall bedriva&amp;quot; i stället för &amp;quot;som ankommer på kom-&lt;br&gt;munen&amp;quot;. Detta innebär dock ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2 § åläggs kommunen ett ansvar för att beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema för olika verksamheter inom kommunens område samordnas.&lt;br&gt;I denna paragrafs andra stycke ges motsvarande bestämmelse för verk-&lt;br&gt;samheten sedan höjd beredskap inträtt. Det slås här fest att det under&lt;br&gt;höjd beredskap är kommunstyrelsen som har ansvaret. Inte heller i&lt;br&gt;denna situation har kommunen rätt att ge direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slår låst att ansvaret för ledningen av landstingets verksam-&lt;br&gt;het under höjd beredskap åvilar landstingsstyrelsen. Lagtexten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. På motsvarande sätt&lt;br&gt;som i 1 § används begreppet &amp;quot;som landstinget skall bedriva&amp;quot;. Lands-&lt;br&gt;tingsstyrelsens ledningsansvar omfattar således den verksamhet som&lt;br&gt;landstinget har skyldighet att bedriva för det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slår fäst att ansvaret för ledningen av den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munens verksamhet under höjd beredskap åvilar kyrkorådet eller mot-&lt;br&gt;svarande organ. Med motsvarande organ avses sådana organ som enligt&lt;br&gt;18 kap. 4 § 5 kyrkolagen (1992:300) får ges annan benämning än&lt;br&gt;kyrkoråd. Lagtexten har - med viss språklig justering - utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag. Således omfattar kyrkorådets lednings-&lt;br&gt;ansvar endast den verksamhet som åvilar den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som med endast redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar överförts från lagen om lokal kristidsförvaltning. Som redovisats&lt;br&gt;i avsnitt 9 har övriga regler i lagen om lokal kristidsförvaltning utgått&lt;br&gt;eftersom de täcks av andra bestämmelser i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § andra stycket lagen om kommunal beredskap.&lt;br&gt;Av motivtexten till det nämnda lagrummet (prop. 1964:4 s. 64) framgår&lt;br&gt;att hjälpen är avsedd att lämnas mellan närbelägna kommuner. Som&lt;br&gt;anförts i avsnitt 9 är inte avsikten att på detta sätt begränsa den skyldig-&lt;br&gt;het som i denna paragraf ålagts kommunerna och landstingen. I detta&lt;br&gt;sammanhang erinras också om den hjälp som en kommun och ett lands-&lt;br&gt;ting är skyldig att lämna till följd av bestämmelsen i 8 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen införs för att staten skall ha möjlighet att följa upp bered-&lt;br&gt;skapsläget inom kommunerna även under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Hemskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av hemskyddet saknar motsvarighet i nu gällande lagstift-&lt;br&gt;ning. I första paragrafen föreskrivs skyldighet för kommunerna att&lt;br&gt;organisera ett hemskydd. Det är kommunen som svarar för att hem-&lt;br&gt;skyddet intar krigsorganisation vid höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen klargörs att hemskyddet är en beredskapsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härav följer att hemskyddet endast är verksamt under höjd beredskap.&lt;br&gt;Vidare anges hemskyddets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första har hemskyddet till uppgift att fungera som en länk&lt;br&gt;mellan de kommunala myndigheterna och befolkningen i kommunen när&lt;br&gt;det gäller att förmedla information i båda riktningarna. I ett krigsläge&lt;br&gt;kommer det att finnas ett ökat behov av information samtidigt som de&lt;br&gt;normala informationsvägarna kan komma att fungera sämre eller i&lt;br&gt;värsta fäll helt upphöra att fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har hemskyddet till uppgift att verka för att skydda,&lt;br&gt;rädda och i övrigt hjälpa befolkningen i samband med stridshandlingar.&lt;br&gt;Här i ligger främst en förebyggande verksamhet där befolkningen in-&lt;br&gt;formeras om lämpliga skyddsåtgärder och ges stöd och hjälp när åt-&lt;br&gt;gärderna vidtas. Det kan vara fråga om mörkläggning, tillprovning av&lt;br&gt;skyddsmasker, förberedelser för vistelse i skyddsrum m.m. Hemskyd-&lt;br&gt;dets möjligheter till direkta räddningsinsatser i samband med strids-&lt;br&gt;handlingar är begränsade. Sådana räddningsinsatser skall utföras av den&lt;br&gt;krigsorganiserade räddningstjänsten men givetvis kan hem skydd sperso-&lt;br&gt;nalens lokalkännedom vara till god hjälp vid räddningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje har hemskyddet till uppgift att verka för att trygga&lt;br&gt;sådan försöijning som är nödvändig för befolkningens överlevnad. Det&lt;br&gt;kan här vara fråga om att i skadade bostadsområden medverka till att&lt;br&gt;trygga försörjningen med vatten eller att anordna utspisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att för uppgifterna inom hemskyddet kan an-&lt;br&gt;vändas dels personal som skrivits in för civilplikt med stöd av bestämm-&lt;br&gt;elserna om totalförsvarsplikt, dels frivilliga. Som anförts i avsnitt 11 är&lt;br&gt;avsikten att personalen i hemskyddsgruppema skall skrivas in med&lt;br&gt;civilplikt medan hemskyddsombuden skall rekryteras på frivillig väg.&lt;br&gt;Man får dock räkna med att under höjd beredskap kommer ytterligare&lt;br&gt;hemskyddsombud att behöva rekryteras med civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Verkskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att verkskyddet är en beredskapsorganisation&lt;br&gt;som skall träda i funktion först vid höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkskyddet har - vid den anläggning där det organiserats - till upp-&lt;br&gt;gift att medverka dels vid anordnandet av skydd för verksamheten och&lt;br&gt;personalen, dels i räddningstjänst om anläggningen utsätts för strids-&lt;br&gt;handlingar. Förekomsten av ett verkskydd vid en anläggning innebär&lt;br&gt;inte att räddningskåren i kommunen befrias från sitt ansvar när det&lt;br&gt;gäller personalen vid anläggningen men när räddningskårens verksamhet&lt;br&gt;planeras skall hänsyn tas till att det finns ett verkskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande bestämmelsen i 7 § civilförsvarslagen skall verk-&lt;br&gt;skydd organiseras vid anläggningar och företag som har stor betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for totalförsvaret och kan antas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till denna regel har forts över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har det lagts på regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att besluta om vid vilka anläggningar&lt;br&gt;det skall finnas verkskydd. Att det inte längre anges att verkskydd skall&lt;br&gt;finnas vid företag innebär inte någon forändring i sak. Begreppet an-&lt;br&gt;läggning får nämligen anses omfatta även företag. I förtydligande syfte&lt;br&gt;har också angivits att det är anläggningens belägenhet och verksam-&lt;br&gt;hetens art som är avgörande vid bedömningen av om det skall organis-&lt;br&gt;eras ett verkskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall den som bedriver verksamhet vid anlägg-&lt;br&gt;ningen, och inte som enligt nuvarande lagstiftning anläggningens eller&lt;br&gt;byggnadens ägare, föreläggas att vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;verkskyddets verksamhet. Här hänvisas till vad som anförts i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att det av andra stycket 4 skulle framgå att&lt;br&gt;föreläggandet även kunde avse ”att personalen regelbundet övas”. Lag-&lt;br&gt;rådet påpekade att det då blev oklart om detta avsåg någon annan typ av&lt;br&gt;övning än sådan som kan förekomma i anslutning till utbildning enligt 3&lt;br&gt;§. För att undanröja denna otydlighet har tillägget ”att personalen regel-&lt;br&gt;bundet övas” utgått ur propositionens lagtext. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning ingår övning av verkskyddet som ett naturligt moment i utbild-&lt;br&gt;ningen. Självfallet kan övning och annan utbildning av verkskyddet äga&lt;br&gt;rum vid flera tillfallen. I övrigt har andra stycket utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket öppnas en möjlighet att rikta ett föreläggande enligt&lt;br&gt;andra stycket mot ägaren av anläggningen. Det möter inget hinder att&lt;br&gt;föreläggandet delas på så sätt att ägaren av anläggningen föreläggs att&lt;br&gt;vidta vissa åtgärder - företrädesvis sådana som kräver ingrepp i dennes&lt;br&gt;egendom - medan den som bedriver verksamheten föreläggs att vidta&lt;br&gt;övriga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att utbildning av verkskyddets&lt;br&gt;personal skall genomföras av den myndighet som regeringen bestämm-&lt;br&gt;er. Motsvarande bestämmelse finns i dag i 47 § andra stycket civilför-&lt;br&gt;svarslagen, som dock anger att utbildningen skall genomföras av en&lt;br&gt;civilförsvarsmyndighet. Den nya bestämmelsen innehåller också ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att efter överenskommelse överlåta utbildningen till den kom-&lt;br&gt;mun där anläggningen är belägen. Avgörande för om ansvaret for ut-&lt;br&gt;bildningen kan överlåtas till kommunen bör vara de resurser och den&lt;br&gt;kompetens som finns tillgänglig inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges den myndighet som utpekats enligt första stycket&lt;br&gt;möjlighet att anförtro utbildningen till den som har att organisera verk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddet. Även denna bestämmelse har sin motsvarighet i 47 § andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket civilförsvarslagen. Det bör då åligga myndigheten att försäkra Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;sig om att utbildningen kommer att genomföras på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har utformats i enlighet Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som närmast motsvaras av 8 § civilförsvarslagen, ger rädd-&lt;br&gt;ningsledaren möjlighet att under höjd beredskap disponera verkskydd&lt;br&gt;för räddningstjänstuppgifter utanför den anläggning där verkskyddet&lt;br&gt;organiserats. Vid konflikt mellan olika räddningsbehov ankommer det&lt;br&gt;på räddningsledaren att göra nödvändiga prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har överförts från 47 § e) civilförsvarslagen. Med hänsyn&lt;br&gt;till de ändrade ledningsforhållanden som den nya lagen innebär, har den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer samt kommunen getts befogenhet&lt;br&gt;att fordra in upplysningar. I övrigt har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har, med endast språkliga och redaktionella ändringar&lt;br&gt;förts över från 47 § d) civilförsvarslagen till den del den avser kost-&lt;br&gt;nader för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar ersättningsfrågan när verkskydd använts för&lt;br&gt;uppgifter utanför den egna anläggningen, har med endast redaktionella&lt;br&gt;ändringar förts över från 51 § civilförsvarslagen. Första stycket har&lt;br&gt;formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke ger uttryck för den nya inriktningen vad avser&lt;br&gt;byggandet av skyddsrum och skyddade utrymmen. Denna har närmare&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges en definition av begreppet skyddsrum. I definition-&lt;br&gt;en klargörs att skyddsrum byggs och utrustas redan i fred och att de&lt;br&gt;skall skydda mot de stridsmedel som kan antas komma till användning i&lt;br&gt;krig. Innebörden av detta är att skyddsrummen inte skall konstrueras för&lt;br&gt;att motstå de kraftigaste tänkbara vapen utan för att motstå de vapen en&lt;br&gt;motståndare kan antas förfoga över och komma att använda. Detta&lt;br&gt;innefattar också skydd mot indirekta verkningar av stridsmedel såsom&lt;br&gt;att den byggnad där skyddsrummet är beläget rasar samman ovanpå&lt;br&gt;skyddsrummet. Bestämmelsen har närmast sin motsvarighet i 30 §&lt;br&gt;civilförsvarslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges en definition av begreppet skyddat utrymme. Av&lt;br&gt;definitionen framgår att ett skyddat utrymme skall ge skäligt skydd mot&lt;br&gt;radioaktiv strålning och splitter samt inom särskilt utsatta områden&lt;br&gt;också mot byggnadsras. Med skäligt skydd avses en skyddsnivå som är&lt;br&gt;lägre än den som gäller för skyddsrum. Det skyddade utrymmet be-&lt;br&gt;höver vidare inte skydda mot andra effekter av stridsmedel än de upp-&lt;br&gt;räknade. Av bestämmelsen framgår också att skyddade utrymmen ställs&lt;br&gt;i ordning först under höjd beredskap, om inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer i visst fall beslutar annorlunda. Be-&lt;br&gt;stämmelsen motsvarar 57 § d) civilförsvarslagen. I lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslogs att det i lagtexten skulle föreskrivas att ett skyddat utrymme&lt;br&gt;skulle ske ge ett ”bra” skydd. Efter påpekande från Lagrådet har det i&lt;br&gt;propositionens text i stället uttryckts så att det skyddade utrymmet skall&lt;br&gt;ge ett ”skäligt” skydd. Härigenom beskrivs den avsedda skyddsnivån på&lt;br&gt;ett bättre sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att det är kommunen som bestämmer i&lt;br&gt;vilka delar av kommunen skyddsrum och skyddade utrymmen skall&lt;br&gt;finnas. Kommunen skall dock fatta beslutet i samråd med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Härmed avses att det skall råda enighet mellan kommunen och läns-&lt;br&gt;styrelsen. Om enighet inte kan nås, skall kommunen hänskjuta frågan&lt;br&gt;till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Beslut&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse grundas på de riskanalyser m.m. som gäller&lt;br&gt;för området. I dag gäller enligt 1 § skyddsrumsförordningen (1979:90)&lt;br&gt;att det är länsstyrelsen som efter hörande av kommunen beslutar inom&lt;br&gt;vilka områden som skyddsrum skall byggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen klargör att det är kommunen som beslutar om i vilka bygg-&lt;br&gt;nader etc., inom de enligt 2 § beslutade områdena, som skyddsrum och&lt;br&gt;skyddade utrymmen skall byggas samt att det åligger kommunen att&lt;br&gt;kontrollera att befintliga skyddsrum har tillfredsställande skyddsförmå-&lt;br&gt;ga. Närmare regler om vem som bär ansvaret för att skyddsrummen&lt;br&gt;byggs och underhålls finns i 11 - 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser i sitt yttrande att det av texten i förevarande paragraf&lt;br&gt;skall framgå att kommunen i sitt beslut bl.a. närmare skall ange var&lt;br&gt;skyddsrummen skall vara lokaliserade. Enligt regeringens uppfattning är&lt;br&gt;det obehövligt att även i 3 § ta in en bestämmelse härom. Frågan om&lt;br&gt;byggande av skyddsrum aktualiseras nämligen alltid i ett konkret bygg-&lt;br&gt;nadsärende. Den närmare lokaliseringen av skyddsrummen framgår då&lt;br&gt;av kommunens besked enligt 8 § och beslut enligt 13 §. Av avsnitt 13&lt;br&gt;framgår att bestämmelsen i 8 § utformats mot bakgrund av den nyligen&lt;br&gt;beslutade ändringen av plan- och bygglagen (1987:10), prop.&lt;br&gt;1993/94:178, bet. 1993/94:BoU18, rskr. 1993/94:372, SFS 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommunens skyldigheter enligt 2 och 3 §§ följer också en skyl-&lt;br&gt;dighet att planera skyddsrumsbyggandet inom kommunen så att bästa&lt;br&gt;möjliga effekt uppnås från såväl skyddssynpunkt som ekonomisk syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om skyldighet for kommunen att föra register över skyddsrum-&lt;br&gt;men finns för närvarande i skyddsrumsförordningen. Bestämmelsen har&lt;br&gt;nu tagits in i lagen. Samtidigt utvidgas den till att gälla även de skydda-&lt;br&gt;de utrymmen som planlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering och utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter för skyddsrummens placering och&lt;br&gt;utformning. Bestämmelsen har med endast språkliga ändringar förts&lt;br&gt;över från 28 § civilförsvarslagen. Lagtexten har utformats med beaktan-&lt;br&gt;de av Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i huvudsak samma innehåll som 29 § civilförsvars-&lt;br&gt;lagen. Syftet med bestämmelsen är att hålla kostnaderna för skydds-&lt;br&gt;rummen nere genom att de i fred används för andra ändamål. Anpass-&lt;br&gt;ningen till fredsanvändningen får dock inte drivas längre än att utrym-&lt;br&gt;met skyndsamt kan ställas i ordning för användning som skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att närmare föreskriva hur skyddsrum&lt;br&gt;och skyddade utrymmen skall utformas och utrustas. Möjlighet öppnas&lt;br&gt;också för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att&lt;br&gt;besluta hur ett visst skyddsrum eller skyddat utrymme skall utformas&lt;br&gt;och utrustas. Syftet med detta är, som närmare behandlats i avsnitt 13,&lt;br&gt;att ge möjlighet att skapa särskilda lösningar för vissa udda skyddsrums-&lt;br&gt;projekt. Bestämmelsen har, till den del den avser meddelande av före-&lt;br&gt;skrifter, i dag sin motsvarighet i 30 § sista meningen civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet för byggnadsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har för närvarande sin motsvarighet i 32 § civilförsvars-&lt;br&gt;lagen, som föreskriver skyldighet att anmäla om man planerar att bygga&lt;br&gt;eller bygga om en byggnad eller anläggning. Vidare skall ett besked&lt;br&gt;från kommunen huruvida skyddsrum skall byggas gälla under två år.&lt;br&gt;Om bygganmälan har gjorts skall beskedet gälla två år från dagen för&lt;br&gt;bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har förts över från 33 § civilförsvarslagen i dess lydelse&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:178, bet. 1993/94:BoU18,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:372, SFS 1994:848). Första stycket i det lagrummet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock, i enlighet med Lagrådets påpekande, utgått ur förevarande para- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ålägger staten och landstinget att till kommunen anmäla&lt;br&gt;sådana byggnadsåtgärder som inte kräver bygganmälan. Bestämmelsen&lt;br&gt;kan beträffande landstinget sägas delvis motsvara nuvarande 33 § andra&lt;br&gt;stycket civilförsvarslagen men saknar i övrigt motsvarighet i nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att bygga, utrusta och underhålla skyddsrum och skydd-&lt;br&gt;ade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke slår fast att det är den som vidtar åtgärder som&lt;br&gt;kräver bygganmälan enligt 8 § som ansvarar för att ett skyddsrum&lt;br&gt;byggs och utrustas på det sätt kommunen beslutat samt i enlighet med&lt;br&gt;vad som sägs i 6 § och föreskrivits med stöd av 7 §. Bestämmelsens&lt;br&gt;motsvarighet finns i dag i 53 § 1 mom. första stycket civilförsvarslagen.&lt;br&gt;Lagtexten har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs motsvarande skyldighet för ägaren till en&lt;br&gt;byggnad eller anläggning där kommunen beslutat att ett skyddat utrym-&lt;br&gt;me skall finnas. Motsvarande bestämmelse finns i dag i 57 § d) civilför-&lt;br&gt;svarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket har med endast språkliga och redaktionel-&lt;br&gt;la ändringar förts över från 53 § 1 mom. tredje stycket civilförsvarsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en bestämmelse om att kommunen, som&lt;br&gt;enligt 3 § har att kontrollera skyddsrummens skyddsförmåga, skall&lt;br&gt;förelägga den som eftersatt underhållet av ett skyddsrum att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter. Av 10 kap. 4 § följer att ett sådant föreläggande kan&lt;br&gt;förenas med vite och att kommunen, om rättelse inte nås, kan låta&lt;br&gt;ombesöija underhållet även om ägaren motsätter sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har överförts från 40 § 1 mom. c) och d) civilförsvarsla-&lt;br&gt;gen med endast språkliga och redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skapar möjlighet för länsstyrelsen att förelägga ägaren&lt;br&gt;eller nyttjanderättshavaren till mark, byggnader eller andra anläggningar&lt;br&gt;att fullgöra vad som enligt 13 § åligger kommunen. För ett sådant&lt;br&gt;föreläggande fordras särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att ägaren&lt;br&gt;avser att vidta byggnadsåtgärder som i och för sig inte är sådana att&lt;br&gt;ansvaret för byggande av skyddsrummet enligt 13 § andra stycket åvilar&lt;br&gt;honom, men där man kan uppnå samordningsvinster genom att han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger skyddsrummet. Av 22 § följer att den som enligt denna paragraf Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;föreläggs att vidta åtgärder har rätt till ersättning av staten. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i denna paragraf saknar motsvarighet i den nuvarande regleringen.&lt;br&gt;I 54 § andra stycket civilförsvarslagen finns emellertid en bestämmelse&lt;br&gt;som ger länsstyrelsen rätt att medge ägaren att vidta åtgärderna i stället&lt;br&gt;för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;br&gt;Bestämmelsen har överförts från 53 § 2 mom. civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;br&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 53 § 1 mom. andra stycket civil-&lt;br&gt;försvarslagen där dock endast inrättande av skyddsrum nämns. Den nya&lt;br&gt;bestämmelsen omfattar också andra åtgärder enligt 6 kap., exempelvis&lt;br&gt;byggande av skyddat utrymme eller underhåll av befintligt skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att bereda plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har förts över från 57 § första stycket e) civilförsvars-&lt;br&gt;lagen med språkliga och redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket, som saknar motsvarighet i nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning, har behandlats i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följder att kommunen skall utöva tillsyn över att&lt;br&gt;ägaren fullgör sina skyldigheter. Om ägaren inte gör detta, skall kom-&lt;br&gt;munen förelägga honom att vidta åtgärden. Ett sådant föreläggande kan&lt;br&gt;förenas med vite enligt 10 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;br&gt;Utgångspunkten for denna bestämmelse, som är ny, är att ett skyddsrum&lt;br&gt;normalt skall fortsätta att vara skyddsrum även om det inte ligger inom&lt;br&gt;ett sådant område där skyddsrum skall finnas. I paragrafen öppnas en&lt;br&gt;möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att besluta att ett visst utrymme inte längre skall vara skyddsrum. Skäl&lt;br&gt;för ett sådant beslut kan exempelvis vara att stora förändringar i det&lt;br&gt;aktuella området medfört att det framstår som onödigt att underhålla&lt;br&gt;skyddsrummet eller att byggnadens eller anläggningens ägare har stort&lt;br&gt;behov av att kunna disponera utrymmet på annat sätt. Ett sådant beslut&lt;br&gt;innebär att alla skyldigheter kopplade till skyddsrummet upphör och att&lt;br&gt;det skall tas bort ur det register som kommunen för enligt 4 §. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsägare som berörs av ett beslut enligt denna bestämmelse skall Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;givetvis underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för att bygga och underhålla skyddsrum och skyddade ut-&lt;br&gt;rymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket har med endast språkliga och redaktionel-&lt;br&gt;la ändringar forts över från 53 § 1 mom. fjärde stycket civilförsvarsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns i 55 § första - femte styckena civilförsvarslagen&lt;br&gt;detaljerade bestämmelser om hur ersättningen till den som byggt ett&lt;br&gt;skyddsrum skall beräknas. Dessa regler förs inte över till den nya lagen&lt;br&gt;eftersom regeringen kan reglera detta genom verkställighetsfÖreskrifter.&lt;br&gt;I andra stycket förskrivs att regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer beslutar om ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har med endast redaktionella ändringar förts över från&lt;br&gt;55 § sjätte stycket civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs rätt till ersättning av staten för den som skall&lt;br&gt;bygga ett skyddat utrymme, underhålla ett skyddsrum eller skyddat&lt;br&gt;utrymme eller vidta åtgärder enligt 14 §. Såvitt gäller byggande av&lt;br&gt;skyddat utrymme och underhåll av skyddsrum finns motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i dag i 57 § tredje stycket respektive 55 § första stycket&lt;br&gt;civilförsvarslagen. I övrigt saknar bestämmelsen motsvarighet i nuva-&lt;br&gt;rande lagstiftning. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;påpekande om att avsikten är att full kostnadsersättning skall utbetalas.&lt;br&gt;Kostnaden måste dock, som i alla ersättningsfall, vara skälig för att rätt&lt;br&gt;till full ersättning skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har överförts från 55 a § första stycket&lt;br&gt;civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer beslutar om ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kommunen för vissa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket har med endast språkliga och redaktionel-&lt;br&gt;la ändringar först över från 42 § första stycket civilförsvarslagen. Det&lt;br&gt;nämnda lagrummet innehåller även bestämmelser om ersättning för&lt;br&gt;andra åtgärder, vilka dock inte är aktuella här samt den i 42 § fjärde&lt;br&gt;stycket civilförsvarslagen föreskrivna rätten för en kommun att erhålla&lt;br&gt;förskott. Förskott skall dock endast utgå om särskilda skäl föreligger.&lt;br&gt;Med särskilda skäl avses bl.a. att en kommun har likviditetsproblem.&lt;br&gt;Lagtexten har formulerats i enlighet med Lagrådets påpekande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen eller den myndighet som Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;regeringen bestämmer beslutar om ersättning och förskott till kommu-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Särskilda skyldigheter för ägare och andra innehavare av&lt;br&gt;egendom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om särskilda skyldigheter for ägare och andra inneha-&lt;br&gt;vare av egendom m.m. behandlas även i avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miming och mörkläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens första stycke ges regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer rätt att föreskriva vissa skyldigheter for ägare till&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar. Föreskrifterna kan rikta sig mot&lt;br&gt;ägare till alla typer av byggnader och anläggningar, från mindre bostad-&lt;br&gt;hus till stora industrianläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan ägaren åläggas att anskaffa utrustning och vidta&lt;br&gt;andra förberedelser för att varna dem som vistas i eller vid byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen. Varning av befolkningen sker normalt genom de all-&lt;br&gt;männa vamingssystem som finns i tätorterna. Ålägganden enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse blir därför i normalfallet aktuella endast vid industrian-&lt;br&gt;läggningar och liknande. Bestämmelsen har i dag sin motsvarighet i 57&lt;br&gt;§ första stycket a) civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kan ägaren åläggas att tåla att utrustning för varning av&lt;br&gt;befolkningen installeras på byggnaden eller anläggningen. Det är kom-&lt;br&gt;munen som svarar för sådana installationer. Bestämmelsen saknar mot-&lt;br&gt;svarighet i nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje kan ägaren åläggas att anskaffa utrustning och i övrigt&lt;br&gt;vidta förberedelser för mörkläggning. Bestämmelsen motsvaras av 57 §&lt;br&gt;första stycket b) civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer befogenhet att i ett konkret fåll förelägga en ägare till en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning att vidta eller tåla de åtgärder som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs en skyldighet for den som disponerar en&lt;br&gt;byggnad eller anläggning helt eller delvis att ta hand om mörkläggnings-&lt;br&gt;materiel som överlämnas till honom av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger-&lt;br&gt;ingen bestämmer att meddela föreskrifter om varning och mörkläggning&lt;br&gt;under höjd beredskap. Med stöd av denna bestämmelse har regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer bl.a. möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva att den som helt eller delvis disponerar en byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning skall verkställa mörkläggning och hur detta skall gå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jq&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till. I förhållande till lagrådsremissens förslag har lagtexten - efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekande från Lagrådet - ändrats så att det nu framgår att bemyndi- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;gandet även avser möjlighet att se till att mörkläggning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs en skyldighet för ägare eller inne-&lt;br&gt;havare av en byggnad eller anläggning att bereda länsstyrelsen eller&lt;br&gt;kommunen tillträde för att besiktiga eller kontollera byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen. Besiktningen eller kontrollen skall ha samband med nå-&lt;br&gt;gon av bestämmelserna i lagen. Syftet kan således vara att undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna för att bygga skyddsrum, för att installera anordningar&lt;br&gt;för varning, för att ta utrymmme i anspråk för inkvartering m.m. Be-&lt;br&gt;stämmelsen motsvaras av 65 § civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges möjlighet att förelägga en tredskande ägare eller&lt;br&gt;innehavare att hålla byggnaden eller anläggningen tillgänglig. Med&lt;br&gt;anledning av Lagrådets påpekande vid 10 kap. 4 § föreskrivs i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf att kommunen eller länsstyrelsen även har möjlighet att&lt;br&gt;begära handräckning för att få tillträde till byggnaden eller anlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter för nyttjanderätt shavare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som överförts från 67 § civilförsvarslagen med endast&lt;br&gt;redaktionella ändringar, klargörs att de skyldigheter som enligt lagen&lt;br&gt;läggs på ägaren till en viss egendom också skall gälla den som innehar&lt;br&gt;egendomen med vissa särskilt starka former av nyttjanderätt, såsom fri&lt;br&gt;förfoganderätt och fideikommissrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar i vad mån nyttjanderättshavare är skyldiga att bidra&lt;br&gt;till kostnader som ägaren av en byggnad eller annan anläggning åsam-&lt;br&gt;kats på grund av skyldigheter som åvilar honom enligt denna lag. I&lt;br&gt;likhet med vad som i dag gäller enligt 63 § civilförsvarslagen föreligger&lt;br&gt;en sådan skyldighet endast om minst två år återstår av nyttjanderätten&lt;br&gt;och om det kan anses uppenbart oskäligt att ägaren skall svara för hela&lt;br&gt;kostnaden. Som närmare kommenterats i avsnitt 14 har som ett nytt&lt;br&gt;kriterium tillagts att ägaren, när nyttjanderättsavtalet träffades eller&lt;br&gt;senast kunde sagts upp, inte skall ha känt till att de åtgärder som or-&lt;br&gt;sakat kostnaderna skulle vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med endast redaktionella och språkliga ändringar förts&lt;br&gt;över från 64 § civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot att använda samlingslokaler och skolor m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen syftar till att förhindra att många människor samlas i lokaler&lt;br&gt;där det inte finns tillräcklig skyddsrumskapacitet. Bestämmelsen har&lt;br&gt;med vissa ändringar överförts från 39 § tredje stycket civilförsvarsla-&lt;br&gt;gen. Ändringarna innebär att även kommunen får rätt att meddela för-&lt;br&gt;bud, att kretsen av lokaler görs något vidare samt att bestämmelsen&lt;br&gt;även är tillämplig under skärpt beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att förmedla meddelanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke föreskriver skyldighet för ägare eller nyttjan-&lt;br&gt;derättshavare till en byggnad eller annan anläggning eller den som&lt;br&gt;företräder honom att förmedla myndigheternas - varmed avses såväl&lt;br&gt;statliga som kommunala myndigheter - beslut och meddelanden och att&lt;br&gt;medverka vid åtgärder som föranleds av ransonering. Bestämmelsen har&lt;br&gt;med språkliga och redaktionella ändringar förts över från 52 § civilför-&lt;br&gt;svarslagen. Den nuvarande skyldigheten att tillhandagå civilförsvars-&lt;br&gt;myndighet med upplysningar om dem som bor eller är verksamma inom&lt;br&gt;byggnaden eller anläggningen har emellertid, som närmare kommente-&lt;br&gt;rats i avsnitt 14 utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att samma skyldighet som enligt första&lt;br&gt;stycket åligger bl.a. en fastighetsägare föreligger även för en arbets-&lt;br&gt;givare gentemot de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har med endast språkliga ändringar förts över från 66 §&lt;br&gt;första stycket civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Utrymning och inkvartering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om utrymning och inkvartering m.m. behandlas även&lt;br&gt;i avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har sin motsvarighet i 34 § civilförsvarslagen, ger&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att be-&lt;br&gt;sluta om utrymning när höjd beredskap råder. Som ytterligare förut-&lt;br&gt;sättning för ett sådant beslut gäller att utrymningen skall vara nödvändig&lt;br&gt;för att skydda befolkningen från stridshandlingar eller att det behöver&lt;br&gt;vidtas militära åtgärder av väsentlig betydelse och befolkningens när-&lt;br&gt;varo allvarligt skulle försvåra dessa. Utrymning är en för den enskilde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket ingripande åtgärd som inte bör tillgripas annat än när det är Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;absolut nödvändigt. Detta har, när det gäller utrymning för att under-&lt;br&gt;lätta militära åtgärder, kommit till uttryck genom kravet att åtgärden&lt;br&gt;skall vara av väsentlig betydelse och att den allvarligt skulle försvåras&lt;br&gt;om civilbefolkningen fanns kvar i området. Ett beslut om utrymning kan&lt;br&gt;omfatta alla civilpersoner inom ett område eller bara vissa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan huvuddelen av befolkningen inom ett område utrymts kan nya&lt;br&gt;utrymningsbeslut fattas av innebörd att den kvarvarande befolkningen&lt;br&gt;flyttas mellan olika delar av det i övrigt utrymda området. Syftet med&lt;br&gt;en sådan åtgärd kan vara att samla kvarvarande personer till områden&lt;br&gt;där tillgången på skyddsrum är god. Denna form av utrymning mot-&lt;br&gt;svarar omflyttning som i dag regleras i 34 § andra stycket civilförsvars-&lt;br&gt;lagen. Ett beslut om utrymning innebär inte bara en skyldighet for dem&lt;br&gt;som omfattas av beslutet att lämna området utan även ett förbud för&lt;br&gt;dem att återvända dit så länge beslutet om utrymning gäller. Finns det&lt;br&gt;behov av att förhindra att människor som inte omfattas av utrymnings-&lt;br&gt;beslutet flyttar in i ett område måste inflyttningsförbud enligt 4 § till-&lt;br&gt;gripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om utrymning enligt 1 § innebär ett åläggande for de berörda&lt;br&gt;att lämna det angivna området. De utrymmande måste emellertid ofta&lt;br&gt;styras till vissa platser för att man skall kunna fördela befolkningen så&lt;br&gt;att belastningen på mottagningsområdena blir jämn och för att undvika&lt;br&gt;att befolkningen samlas till platser där man kan förutse kommande&lt;br&gt;militära operationer e.d. När många människor på detta sätt koncentre-&lt;br&gt;ras till ett område kan det också bli nödvändigt att meddela föreskrifter&lt;br&gt;för deras vistelse där. I paragrafens första stycke ges regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer behörighet att ålägga den&lt;br&gt;som omfattas av ett utrymningsbeslut att vistas på viss plats och att&lt;br&gt;meddela föreskrifter för vistelsen där. I 59 § första stycket civilförsvars-&lt;br&gt;lagen finns för närvarande en bestämmelse som ålägger den som om-&lt;br&gt;fattas av ett beslut om utrymning eller omflyttning att följa de särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdats med anledning av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slås fäst att ett beslut som fättas med stöd av första&lt;br&gt;stycket inte får utformas så att det inskränker den enskildes frihet mer&lt;br&gt;än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med utrymningen och&lt;br&gt;till de förhållanden som råder på den plats där den utrymde ålagts att&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om utflyttningsförbud gör det möjligt att hindra att&lt;br&gt;befolkningen spontant lämnar ett område och därigenom skapar problem&lt;br&gt;för totalförsvaret eller utsätter sig för fara. Paragrafen innehåller ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att förbjuda den som uppehåller sig inom ett visst område att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna detta. Förutsättningarna for ett sådant beslut är dels att det råder Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;höjd beredskap, dels att en utflyttning skulle allvarligt försvåra åtgärder&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för totalförsvaret eller att en utflyttning är för-&lt;br&gt;enad med uppenbar livsfara. I förhållande till vad som gäller i dag (37&lt;br&gt;§ första stycket och 38 § första stycket civilförsvarslagen) innebär be-&lt;br&gt;stämmelsen - som närmare behandlats i avsnitt 15 - dels att begreppet&lt;br&gt;bortflyttning ersätts av utflyttning, dels att utflyttningsförbud kan till-&lt;br&gt;gripas något tidigare än enligt nuvarande bestämmelser eftersom höjd&lt;br&gt;beredskap anges som förutsättning i stället för krig och krigsfara. Av&lt;br&gt;kravet att vissa förutsättningar skall vara uppfyllda för att beslut om&lt;br&gt;utflyttningsförbud skall få meddelas följer att ett sådant beslut skall&lt;br&gt;upphävas så snart förutsättningarna inte längre är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om inflyttningsförbud gör det möjligt att hindra att be-&lt;br&gt;folkningen spontant flyttar till ett visst område och därigenom skapar&lt;br&gt;problem för totalförsvaret. Det kan t.ex. vara frågan om att en kon-&lt;br&gt;centration av människor skulle försvåra militära operationer i området&lt;br&gt;eller att försöijningsläget i ett visst område inte tillåter att större mäng-&lt;br&gt;der människor samlas där. Paragrafen - som motsvarar 37 § tredje&lt;br&gt;stycket och 38 § andra stycket civilförsvarslagen - ger regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer rätt att förbjuda den som inte&lt;br&gt;är bosatt inom ett område att annat än tillfälligt uppehålla sig där. Som&lt;br&gt;förutsättningar for ett sådant beslut gäller att det skall råda höjd bered-&lt;br&gt;skap och att en inflyttning till området skulle allvarligt försvåra åtgärder&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för totalförsvaret. I förhållande till den nuvarande&lt;br&gt;regleringen innebär bestämmelsen att inflyttningsförbud kan tillgripas i&lt;br&gt;något tidigare skede än vad som nu är fallet, eftersom höjd beredskap&lt;br&gt;anges som förutsättning i stället för krig och krigsfara. Vidare har den&lt;br&gt;nu gällande förutsättningen att inflyttningen skall vara förenad med upp-&lt;br&gt;enbar livsfara inte förts över till den nya bestämmelsen. Detta har kom-&lt;br&gt;menterats närmare i avsnitt 15. Ett inflyttningsförbud gäller inte till-&lt;br&gt;fällig vistelse inom området. Vad som skall förstås med tillfällig vistelse&lt;br&gt;kan inte anges med något bestämt tidsmått. Vistelsen bör under de&lt;br&gt;förhållanden som förutsätts råda emellertid inte få vara längre än några&lt;br&gt;dagar. Av kravet att vissa förutsättningar skall vara uppfyllda för att&lt;br&gt;beslut om inflyttningsförbud skall få meddelas följer att ett sådant beslut&lt;br&gt;skall upphävas så snart förutsättningarna inte längre är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke ålägger innehavaren av en byggnad eller en&lt;br&gt;bostadslägenhet (inkvarteringsvärd) att, efter föreläggande av kommu-&lt;br&gt;nen, upplåta bostad (inkvarteringsbostad) åt den som behöver en bostad&lt;br&gt;på grund av att han tvingats lämna sin ordinarie bostad till följd av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om utrymning eller på grund av krigshändelser. Bestämmelser Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;om inkvartering finns i dag i lagen om skyldighet att upplåta inkvarte-&lt;br&gt;ringsbostad i krig m.m. Den nya bestämmelsen innebär att skyldigheten&lt;br&gt;att upplåta inkvarteringsbostad vidgas något. För närvarande gäller att&lt;br&gt;behovet av bostad skall ha uppkommit på grund av utrymning eller&lt;br&gt;krigsskada. I första stycket anges förutsättningen på så sätt att den som&lt;br&gt;behöver en bostad skall ha tvingats lämna sin ordinarie bostad på grund&lt;br&gt;av beslut om utrymning eller på grund av krigshändelser. Det fordras&lt;br&gt;således - i de fall då beslut om utrymning inte föreligger - inte längre&lt;br&gt;att den ordinarie bostaden skall ha skadats. Det är exempelvis tillräck-&lt;br&gt;ligt att den inte kan användas på grund av att strider pågår i dess närhet&lt;br&gt;eller på grund av att krigshändelserna medfört att försöijningsläget där&lt;br&gt;den ordinarie bostaden är belägen gör det omöjligt att stanna kvar.&lt;br&gt;Skyldigheten att upplåta inkvarteringsbostad gäller gentemot såväl dem&lt;br&gt;som flyttar inom landet, som den som flytt från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fått en inkvarteringsbostad anvisad måste kunna sköta mat-&lt;br&gt;lagning, hygien och dylikt. I skyldigheten att upplåta inkvarteringsbo-&lt;br&gt;stad ingår därför också en skyldighet för inkvarteringsvärden att låta de&lt;br&gt;inkvarterade använda utrustning för matlagning, hygien och dylikt.&lt;br&gt;Detta har uttryckligen föreskrivits i lagtexten efter påpekande från&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges ytterligare förutsättningar för att kommunen skall&lt;br&gt;få förelägga någon att upplåta inkvarteringsbostad. För det första får&lt;br&gt;föreläggande meddelas endast om behovet av en bostad inte kan till-&lt;br&gt;godoses på annat sätt, t.ex. genom utnyttjande av hotell, kursgårdar etc.&lt;br&gt;För det andra får föreläggandet inte avse utrymmen som är nödvändiga&lt;br&gt;för inkvarteringsvärden och hans närstående. Detta innebär inte annat&lt;br&gt;än att inkvarteringsvärden och hans närstående måste finna sig i att få&lt;br&gt;sin bekvämlighet inskränkt men de skall förbehållas utrymmen som är&lt;br&gt;nödvändiga för ett drägligt boende. Inkvarteringsvärden får inte heller i&lt;br&gt;andra avseenden utsättas för större olägenhet än vad som är nödvändigt.&lt;br&gt;Med närstående får i detta sammanhang förstås, förutom make eller&lt;br&gt;sambo och barn, släktingar till inkvarteringsvärden eller dennes make&lt;br&gt;eller sambo, om de bor tillsammans med inkvarteringsvärden. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det kan förekomma att släktingar som annars bor på&lt;br&gt;skilda håll väljer att tillfälligt bo tillsammans i orostider bör det inte&lt;br&gt;uppställas något krav på att de personer som bor tillsammans med&lt;br&gt;inkvarteringsvärden skall ha bott där under någon viss tid för att beaktas&lt;br&gt;i detta sammanhang. Dessa bestämmelser har utan någon ändring i sak&lt;br&gt;förts över från lagen om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i&lt;br&gt;krig m.m. Kommunens rätt att förelägga innehavaren av en byggnad&lt;br&gt;eller en bostadslägenhet att upplåta inkvarteringsbostad innebär också en&lt;br&gt;rätt och skyldighet för kommunen att på eget initiativ upphäva före-&lt;br&gt;läggandet om förutsättningarna inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;br&gt;Paragrafen ålägger polismyndigheten att, i det fall inkvarteringsvärden&lt;br&gt;vägrar att upplåta inkvarteringsbostad, lämna kommunen den handräck-&lt;br&gt;ning som behövs för att bereda den inkvarterade tillträde. I 10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 finns bestämmelser om straff för den som vägrar upplåta inkvarte- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;ringsbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7-9 §§ finns bestämmelser om inkvarteringsvärdens rätt till ersättning&lt;br&gt;för upplåtelsen. I dag gäller - enligt 4-6 §§ lagen om skyldighet att&lt;br&gt;upplåta inkvarteringsbostad i krig m.m. - att ersättning för upplåtelsen&lt;br&gt;skall betalas av den inkvarterade medan ersättning för eventuella skador&lt;br&gt;på bostaden eller dess utrustning skall betalas av statsmedel. Enligt de&lt;br&gt;nya bestämmelserna skall ersättning av båda slagen betalas av kom-&lt;br&gt;munen. Ersättningen bestäms, liksom nu är fallet, på det sätt som före-&lt;br&gt;skrivs i förfogandelagen. Lagtexten i 7 § har formulerats med beaktande&lt;br&gt;av påpekande från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om rätt för kommu-&lt;br&gt;nen att av den inkvarterade återkräva vad som utbetalats för inkvart-&lt;br&gt;ering och som ersättning för skador på inkvarteringsbostaden eller dess&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle vara oskäligt att ålägga den inkvarterade återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet, skall han enligt andra stycket befrias från skyldigheten. Som&lt;br&gt;exempel på en situtation när ett krav på återbetalning kan vara oskäligt&lt;br&gt;kan nämnas att den inkvarterade har kostnader för en fungerande ordi-&lt;br&gt;narie bostad som han på grund av beslut om utrymning inte får bo i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande reglering är det den inkvarterade som skall betala ersätt-&lt;br&gt;ning till inkvarteringsvärden. Det finns därför i dag ingen motsvarighet&lt;br&gt;till bestämmelserna i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ta hand om utrymmande och utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att den kyrkliga kommunen åläggs att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet för alla som vistas inom dess område, oberoende av om de&lt;br&gt;normalt bor där eller inte. Att motsvarande skyldighet gäller för kom-&lt;br&gt;muner och landsting följer - som närmare berörts i avsnitt 15 - av&lt;br&gt;andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att hjälpa andra kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med i huvudsak endast språkliga och redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar förts över från 5 § första stycket lagen om kommunal beredskap.&lt;br&gt;Som närmare kommenterats i avsnitt 15 har emellertid i den nya para-&lt;br&gt;grafen inte intagits någon bestämmelse om vad hjälpen skall bestå av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att de resurser, t.ex. materiel och personal, som Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;finns i en kommun eller ett landsting skall följa med befolkningen när&lt;br&gt;den, på grund av utrymningsbeslut eller andra exceptionella förhållan-&lt;br&gt;den, flyttas till en ny kommun eller ett nytt landsting. Det är således en&lt;br&gt;skyldighet for den kommun och det landsting som befolkningen kom-&lt;br&gt;mer i från att se till att kommunens och landstingets resurser, i den mån&lt;br&gt;de frigörs, följer med till den eller de nya kommuner och landsting som&lt;br&gt;i större omfattning får ta emot befolkningen. Om den kommun och det&lt;br&gt;landsting varifrån befolkningen kommer, har fullgjort sin skyldighet och&lt;br&gt;den mottagande kommunen och landstinget alltjämt är i behov av hjälp&lt;br&gt;har de sistnämnda rätt till hjälp från andra kommuner och landsting&lt;br&gt;enligt bestämmelsen i 3 kap. 5 §. Vid utformningen av texten i para-&lt;br&gt;grafen har regeringen beaktat Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Säkerhetsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bestämmelserna i denna paragraf, som ålägger kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kommuner att se till att det finns ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande säkerhetsskydd inom respektive verksamhetsområde, hänvisas till&lt;br&gt;vad som anförts i avsnitt 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav pä svenskt medborgarskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa befattningar hos kom-&lt;br&gt;muner och landsting endast får innehas av svenska medborgare. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har inte någon motsvarighet i nuvarande lagstiftning. Frå-&lt;br&gt;gan om svenskt medborgarskap som krav för tillträde till vissa befatt-&lt;br&gt;ningar har kommenterats ytterligare i avsnitt 16. Lagtexten har utfor-&lt;br&gt;mats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har med endast språkliga ändringar förts över från 82 §&lt;br&gt;civilförsvarslagen. Den som bryter mot tystnadsplikten kan straffas&lt;br&gt;enligt 20 kap. 3 § brottsbalken eller enligt bestämmelserna om brott mot&lt;br&gt;rikets säkerhet i 19 kap. samma balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Påföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs straff for ett antal olika brott mot bestämmelser&lt;br&gt;i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten kan den som bedriver verksamhet vid eller äger&lt;br&gt;en anläggning där det kan bli aktuellt att organisera verkskydd straffas&lt;br&gt;om han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter&lt;br&gt;när han fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 5 kap. 5 §. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns i 79 § 4 mom. 1 civilförsvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten föreskrivs att den som uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het inte bereder plats i skyddsrum eller skyddat utrymme under höjd&lt;br&gt;beredskap åt dem som behöver skydd kan straffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje punkten kan den straffas som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet som inte är ringa underlåter att fullgöra vad som åligger honom&lt;br&gt;enligt 7 kap. 8 eller 9 §. Bestämmelsen har sin motsvarighet i dels 79 §&lt;br&gt;4 mom. 2, dels 81 § första stycket 7 civilförsvarslagen. I klarläggande&lt;br&gt;syfte har i punkten, i enlighet med Lagrådets förslag, även straffbelagts&lt;br&gt;avlämnande av oriktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten föreskriver straff för den som inte lyder ett åläggande&lt;br&gt;eller ett förbud som meddelats enligt 8 kap. Det kan här t.ex. vara&lt;br&gt;fråga om brott mot beslut om utrymning, mot ut- eller inflyttningsför-&lt;br&gt;bud eller vägran att upplåta inkvarteringsbostad. I fråga om ut- och&lt;br&gt;inflyttningsförbud finns i dag motsvarande bestämmelse i 81 § första&lt;br&gt;stycket 4 civilförsvarslagen. Brott mot beslut om utrymning och före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats i samband därmed straffas enligt det allmänna&lt;br&gt;straffstadgandet i 81 § första stycket 9 civilförsvarslagen. Vägran att&lt;br&gt;upplåta inkvarteringsbostad är i dag inte straffbelagd. Skälen för en&lt;br&gt;ändring härvidlag har utvecklats i avsnitt 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten har med språkliga och redaktionella ändringar över-&lt;br&gt;förts från 81 § första stycket 5 civilförsvarslagen. I enlighet med på-&lt;br&gt;pekande från Lagrådet har dock från det straffbara området undantagits&lt;br&gt;oaktsamhet som är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver strängare straff för brott enligt 1 § än vad som&lt;br&gt;annars gäller, om brottet begåtts under höjd beredskap och det har&lt;br&gt;medfört särskilt men för totalförsvaret eller annars är att anse som&lt;br&gt;grovt. En förutsättning för att en gärning skall bedömas som grovt brott&lt;br&gt;är alltså att den har begåtts under höjd beredskap. Motsvarande regel&lt;br&gt;finns i dag i 81 § första stycket civilförsvarslagen. Som närmare har&lt;br&gt;utvecklats i avsnitt 17 innebär den nya bestämmelsen att minimistraffet&lt;br&gt;höjs från fängelse till fängelse lägst sex månader och att maximistraffet&lt;br&gt;höjs från fängelse två år till fängelse fyra år. Som exempel på när ett&lt;br&gt;brott kan bedömas som grovt kan nämnas att en person genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter bryter mot skyldigheten enligt 7 kap. 9 § att på för-&lt;br&gt;frågan ange om han har egendom som kan behöva tas i anspråk och den&lt;br&gt;aktuella egendomen är av stor betydelse för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om straff för den som inte följer&lt;br&gt;bestämmelser eller beslut som meddelats med stöd av 6 kap. 7 § om hur&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen skall se ut och vara utrustade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller även en bestämmelse om att den som bryter mot&lt;br&gt;förbud att använda samlinglokaler och skolor m.m. enligt 7 kap. 7 §&lt;br&gt;kan straffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har sin motsvarighet i 78 § civilförsvarslagen har till&lt;br&gt;syfte att skapa möjlighet att tvinga fram fullgörande av vissa skyldig-&lt;br&gt;heter enligt denna lag. Det föreskrivs att förelägganden enligt de upp-&lt;br&gt;räknade lagrummen får förenas med vite. Det är den myndighet som&lt;br&gt;har att utfärda föreläggandet som också har rätt att sätta ut vite. På&lt;br&gt;viten som föreläggs med stöd av denna paragraf är reglerna i viteslagen&lt;br&gt;(1985:206) tillämpliga. Till skillnad mot vad som gällde enligt lagtexten&lt;br&gt;i lagrådsremissen kan, i enlighet med Lagrådets förslag, förelägganden&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 § inte förenas med vite. Här har i stället öppnats en&lt;br&gt;möjlighet att begära handräckning (se vidare 7 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika den oklarhet som Lagrådet påpekar beträffande vilka&lt;br&gt;förelägganden som avsågs i lagrådsremissens förslag till ett andra stycke&lt;br&gt;i paragrafen, har bestämmelsen i detta stycke omarbetats och förts över&lt;br&gt;till en ny 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen öppnar möjlighet för den som förelagt någon något enligt&lt;br&gt;denna lag att, om mottagaren av föreläggandet tredskas, låta vidta åt-&lt;br&gt;gärden på hans bekostnad. Lagtexten har utformats med beaktande av&lt;br&gt;påpekande från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Överklagande av beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 kap. behandlas även i avsnitt 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fest att beslut som en kommun har fettat med stöd av&lt;br&gt;lagen om civilt försvar eller föreskrift som utfärdats med stöd av denna&lt;br&gt;lag kan överklagas till länsstyrelsen. Av bestämmelsen framgår även att&lt;br&gt;undantag från denna regel finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf stadgas att beslut som länsstyrelsen fettat med stöd av&lt;br&gt;lagen om civilt försvar eller föreskrift som utfärdats med stöd av denna&lt;br&gt;lag som regel kan överklagas till den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Detta gäller oavsett om länsstyrelsen har prövat ärendet såsom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första eller andra instans. Av bestämmelsen framgår även att det finns Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;undantag från denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke tar upp vissa särskilda beslut som lättas av en&lt;br&gt;kommun eller en myndighet och som skall överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Det är bl.a. fråga om beslut rörande skyddsrum och&lt;br&gt;skyddade utrymmen och beslut om föreläggande av vite. I enlighet med&lt;br&gt;den nu gällande huvudregeln på de allmänna förvaltningsdomstolarnas&lt;br&gt;sida, skall första domstolsinstansen vara länsrätt. Denna ordning är i&lt;br&gt;enlighet med den nyligen beslutade ändringen av 14 § lagen (1971:289)&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar (prop. 1993/94:133, bet.&lt;br&gt;1993/94:JuU24, rskr. 1993/94:319). Uppräkningen av beslut som får&lt;br&gt;överklagas till länsrätt är uttömmande. I enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;har i uppräkningen även tagits med 6 kap. 20 och 22 §§. Första stycket&lt;br&gt;har också i övrigt formulerats med beaktande av vad som påpekats av&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att det krävs prövningstillstånd for att få ett&lt;br&gt;beslut av länsrätten prövat av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har överförts från 9 § lagen om skyldighet att upplåta in-&lt;br&gt;kvarteringsbostad i krig m.m. i den del den rör överklagande av ersätt-&lt;br&gt;ningsbelsut. Enligt första stycket kan den som inte är nöjd med en&lt;br&gt;kommuns beslut om ersättning för inkvartering överklaga beslutet till&lt;br&gt;den lokala värderingsnämnden. En inskränkning i förhållande till den nu&lt;br&gt;gällande bestämmelsen är att beslut som den lokala värderingsnämnden&lt;br&gt;fattat i ett överklagat ärende inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall där den lokala värderingsnämnden är första instans vid bestäm-&lt;br&gt;mandet av ersättning för inkvartering, får beslutet enligt andra stycket&lt;br&gt;överklagas till Riksvärderingsnämnden. Riksvärderingsnämndens beslut&lt;br&gt;får enligt tredje stycket inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket föreskriver förbud mot att överklaga beslut som fattats av&lt;br&gt;en central myndighet i ett överklagat ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att beslut fattade av en central myndighet&lt;br&gt;såsom första instans får överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att en central myndighet får överlämna sin&lt;br&gt;prövning i ett överklagat ärende till regeringen i vissa fall. Det skall då&lt;br&gt;vara fråga om ärende som myndigheten bedömer vara av särskild vikt,&lt;br&gt;t.ex. beslut där politisk styrning behövs eller där det kan bli fråga om&lt;br&gt;att ändra en tidigare framvuxen praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att beslut som en kommun eller en statlig myn-&lt;br&gt;dighet fattar med stöd av lagen om civilt försvar under skärpt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högsta beredskap är direkt verkställbart om inte annat särskilt anges i&lt;br&gt;beslutet. Så som Lagrådet påpekar skall detta även gälla beslut av all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en uttömmande uppräkning av beslut, fattade av&lt;br&gt;en kommun eller en myndighet, som över huvud taget inte får över-&lt;br&gt;klagas. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av den nya lagen fordrar ett omfattande förberedelse-&lt;br&gt;arbete, varför den inte bör träda i kraft förrän den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen till lagen om skydd för vissa internationella sjuk-&lt;br&gt;vårdsbeteckningar m.m. uppnås att begreppet civilförsvar tas bort ur&lt;br&gt;lagtexten. Skälet till detta har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21.3 Förslaget till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget till paragrafen har gjorts för att förtydliga att räddningstjänst-&lt;br&gt;lagen är en heltäckande lag för räddningstjänstens verksamhet under&lt;br&gt;såväl fred som krig. Av lagens övergångsbestämmelse framgår att&lt;br&gt;kommunerna har två år på sig att komplettera sin räddningstjänstplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer rätt att besluta att enskilda, företag, organisationer eller andra&lt;br&gt;sammanslutningar skall medverka vid övningar som har betydelse för&lt;br&gt;befolkningsskyddet eller den räddningstjänst som skall bedrivas under&lt;br&gt;höjd beredskap. Det handlar här om insatser av tillfällig karaktär. Det&lt;br&gt;kan exempelvis vara fråga om att man inom en stadsdel eller ett kvarter&lt;br&gt;avser att bedriva en övning som kräver medverkan av dem som bor där.&lt;br&gt;Bestämmelsen har i dag sin motsvarighet i 39 § andra stycket civilför-&lt;br&gt;svarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 och 14 §§ anges vilka som ingår i den i fred verksamma rädd-&lt;br&gt;ningskåren. I denna paragraf klargörs att även den totalforsvarspliktiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personal som inskrivits för civilplikt och som inkallats till krigstjänst- Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;göring ingår i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § anges vad den kommunala räddningstjänsten omfattar. I denna&lt;br&gt;paragrafs första stycke anges de uppgifter som räddningskåren därutöver&lt;br&gt;skall ansvara för under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges räddningskåren vidare uppgift att delta i åtgärder&lt;br&gt;för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskyddet.&lt;br&gt;I dessa fall vilar huvudansvaret på andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att vad som gäller vid kommunal räddnings-&lt;br&gt;tjänst skall gälla även när räddningstjänsten utför uppgifter enligt första&lt;br&gt;och andra styckena i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den nuvarande 64 §. Förutom vissa språkliga&lt;br&gt;ändringar har i bestämmelsen, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen,&lt;br&gt;införts en möjlighet for regeringen att delegera sin rätt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter som avviker från lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer möjlighet att under höjd beredskap i det särskilda fallet&lt;br&gt;besluta om omfördelning av räddningsresursema genom att en rädd-&lt;br&gt;ningskår tas i anspråk för uppgifter utanför den egna kommunen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen innehåller också regler om ersättning när en räddningskår&lt;br&gt;tagits i anspråk enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att beslut som fattats med stöd av 67 § första stycket&lt;br&gt;inte får överklagas. Lagtexten har formulerats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1953:771) om&lt;br&gt;skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och för&lt;br&gt;civilförsvarets internationella kännetecken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 4 § föranleds av strävan att ta bort begreppet civilförsva-&lt;br&gt;ret ur lagstiftningen. Skälen för detta har närmare redovisats i avsnitt 8.&lt;br&gt;I den nya lydelsen används ordet civilförsvar som en översättning av&lt;br&gt;begreppet civil defence i konventionstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;21.5 Förslaget till lag om ändring i förfogande lagen&lt;br&gt;(1978:262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär - förutom vissa språkliga justeringar - att rege-&lt;br&gt;ringen får möjlighet att delegera sin beslutanderätt även till kommuner&lt;br&gt;och landsting. Enligt den nuvarande lydelsen kan delegering ske endast&lt;br&gt;till en statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1004) om&lt;br&gt;skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer&lt;br&gt;m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär - förutom viss språkliga justeringar - att undantaget&lt;br&gt;i andra stycket vidgas till att gälla även kommuner och landsting. Änd-&lt;br&gt;ringen föranleds av att kommunernas och landstingens skyldighet att&lt;br&gt;delta i totalförsvarsplanering i fortsättningen framgår av den nya lagen&lt;br&gt;om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ordet myndighet i första stycket tas bort. Myn-&lt;br&gt;digheternas åliggande bör inte regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde punkten upphävs med hänsyn till att personalen vid en an-&lt;br&gt;läggning där verkskydd skall finnas inte kommer att vara tjänstgörings-&lt;br&gt;skyldig till följd av civilplikt. Personalens tjänstgöringsskyldighet under&lt;br&gt;höjd beredskap följer i stället av den allmänna tjänsteplikten, för vilken&lt;br&gt;dagpenning inte utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:217) om&lt;br&gt;skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en utvidgning av anläggningar och områden som får&lt;br&gt;förklaras som skyddsobjekt. Utvidgningen har kommit till med hänsyn&lt;br&gt;till att kommunernas ansvar for att leda det civila försvaret inom kom-&lt;br&gt;munens verksamhetsområde under höjd beredskap har lagfästs, jfr 3&lt;br&gt;kap. 1 § lagen om civilt försvar. Ledningen för det civila försvaret bör&lt;br&gt;således ha samma skydd som ledningen för det militära försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;br&gt;Paragrafen ger regeringen möjlighet att i vissa fall meddela avvikande&lt;br&gt;bestämmelser från lagen. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga förslag till lagändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringsfÖrlag är av två slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första görs ändringar som innebär att ordet civilförsvar i olika&lt;br&gt;sammansättningar och böjningsformer tas bort och ersätts med orden&lt;br&gt;befolkningsskydd och/eller räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra ändras hänvisningar till de lagar som upphävs genom de&lt;br&gt;nu aktuella lagförslagen. Hänvisningarna ersätts i flertalet fall av hän-&lt;br&gt;visningar till någon av de nu föreslagna lagarna. I några fåll har hän-&lt;br&gt;visningarna blivit inaktuella och tas därför bort utan att ersättas av&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de nu uppräknade ändringarna görs också ändringar av&lt;br&gt;språklig och redaktionell art. Efter påpekande från Lagrådet föreslås att&lt;br&gt;hänvisningen i 1 § 1 mom. d) lagen (1923:116) om hundskatt till den&lt;br&gt;upphävda lagen (1944:219) om djurskydd i stället skall avse djurskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:534). I propositionen beaktas också Lagrådets förslag be-&lt;br&gt;träffande utformningen av ändringarna i lagen (1971:309) om behörig-&lt;br&gt;het för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål och i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet SOU 1989:42&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Det civila försvaret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det avsnitt som berör förslaget till lag om beredskapshöjningar m.m.&lt;br&gt;och avsnittet om tjänstepliktens omfattning i förslaget till lag om civilt&lt;br&gt;försvar har här uteslutits.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vårt uppdrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 januari 1985 om direktiv till en särskild&lt;br&gt;utredare att se över civilförsvarslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsbeslutet under våren 1982 innebar att kommunerna skulle&lt;br&gt;överta ledningen av civilforsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och&lt;br&gt;ha ansvaret för planläggningen i fred. Mot den bakgrunden genomför-&lt;br&gt;des omfattande ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) och i lagen&lt;br&gt;(1964:63) om kommunal beredskap i december 1984 (prop. 1984/85:49,&lt;br&gt;FöU5, rskr. 93). I propositionen anfördes bl.a. att det var nödvändigt&lt;br&gt;med en genomgripande översyn av de författningar som berördes av&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skulle, enligt direktiven, överväga om kommunernas verksamhet i&lt;br&gt;totalförsvaret skall samlas i en författning eller i flera författningar samt&lt;br&gt;skapa ett regelsystem som bättre än det nuvarande hänger ihop syste-&lt;br&gt;matiskt och begreppmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skulle vi också klarlägga frågan om krav på svenskt&lt;br&gt;medborgarskap för vissa tjänstemän i kommuner och landsting samt&lt;br&gt;sträva efter att förenkla regelsystemen, exempelvis i fråga om kom-&lt;br&gt;munernas ersättning av statsmedel för deras medverkan i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. organisationsförändringar på central myndig-&lt;br&gt;hetsnivå från den 1 juli 1986, tillkomsten av förordningen (1986:294)&lt;br&gt;om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del, som trädde&lt;br&gt;i kraft vid samma tidpunkt, och vad som sades om beredskapslagstift-&lt;br&gt;ningen i 1987 års försvarsbeslut fick vi tilläggsdirektiv den 20 augusti&lt;br&gt;1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiven skulle vi överväga en ny terminologi inom&lt;br&gt;vad som idag benämns civilförsvar, se över lagen (1960:513) om bered-&lt;br&gt;skapstillstånd och de andra författningar som berörs därav samt över-&lt;br&gt;väga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbestämmelser för&lt;br&gt;totalförsvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandets uppläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet består av två delar. I del I redovisar vi våra övervägan-&lt;br&gt;den. I del II lämnar vi förslag till författningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som reslutat av vårt arbete föreslår vi flera nya författningar. Motiven&lt;br&gt;i del I behandlar framför allt lagen om beredskapshöjningar, ändringar&lt;br&gt;i 13 kap. regeringsformen och lagen om civilt försvar. Vi lägger också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram förslag till en förordning om civilt försvar och en förordning om&lt;br&gt;beredskapshöjningar, som också behandlas i motiven (avsnitt 3.8).&lt;br&gt;Dessutom föreslår vi följdändringar i vissa centrala lagar såsom kom-&lt;br&gt;munallagen och plan- och bygglagen samt följdändringar i vissa bered-&lt;br&gt;skapsförfettningar för att åskådliggöra hur våra lagförslag får genomslag&lt;br&gt;i sådana författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Totalförsvarstanken - dess innebörd och konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett krig drabbar hela samhället. Kriget är totalt och civila och militära&lt;br&gt;resurser måste därför samverka för att stå emot och lindra krigets verk-&lt;br&gt;ningar. Härifrån kommer principen om totalförsvaret. Fredssamhället,&lt;br&gt;dvs. det som skall värnas, utgör samtidigt basen för alla försvarsresur-&lt;br&gt;ser. Vår beredskap grundas med andra ord på samhällets inneboende&lt;br&gt;förmåga att möta kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt totalförsvar skall också värna civilbefolkningen mot verkningarna&lt;br&gt;av krigshandlingar genom att bereda skydd, ombesörja vård och trygga&lt;br&gt;en livsnödvändig försöijning. Dessutom skall icke-militära påfrestningar&lt;br&gt;och hot om sådana kunna mötas exempelvis i samband med en eko-&lt;br&gt;nomisk handelspolitisk kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De civila beredskapsförberedelsema omfattar alla de åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att förbereda landet mot yttre hot och för att klara sam-&lt;br&gt;hällets omställning till kris- eller krigsförhållanden. Dessa beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser berör såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting&lt;br&gt;och kyrkokommunala myndigheter. Förberedelserna betyder också&lt;br&gt;mycket för enskilda personer och for sådana företag som behövs för att&lt;br&gt;trygga befolkningens överlevnad, upprätthålla viktiga samhällsfunktioner&lt;br&gt;och stödja försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarstanken innebär således att beredskapsfrågorna är en&lt;br&gt;angelägenhet for hela samhället. I vårt förslag till lag om civilt försvar&lt;br&gt;kommer detta till uttryck genom att där sägs att såväl statliga myndig-&lt;br&gt;heter, kommuner och landsting som organisationer, företag och enskilda&lt;br&gt;skall samverka mot en gemensam hotbild både i fredstid och under&lt;br&gt;krigsförhållanden. Bl.a. lägger vi fäst en ledningsstruktur för det civila&lt;br&gt;försvaret och en skyldighet att genomgå totalförsvarsutbildning och att&lt;br&gt;medverka i olika slag av övningsverksamhet samt att vidta andra bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser som att bygga skyddsrum och att planlägga verksam-&lt;br&gt;heten för krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarstanken kommer också till uttryck genom vårt förslag till&lt;br&gt;lag om beredskapshöjningar, där regeringen får en möjlighet att, flexi-&lt;br&gt;belt och utan at det råder krigsfara i Sverige, höja beredskapen såväl&lt;br&gt;för statliga myndigheter som för kommuner, landsting och enskilda.&lt;br&gt;Fördelen med detta är att vi får mera tid på oss att genomföra de komp-&lt;br&gt;letterande åtgärder som behövs för att ställa om samhället för krigsför-&lt;br&gt;hållanden än vad vi har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vårt förslag till ny lag om civilt försvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om civilt försvar innehåller bestämmelser från civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74), omtryckt 1984:1026), lagen (1964:63, omtryckt&lt;br&gt;1984:1027) om kommunal beredskap, lagen (1964:64) om skyldighet att&lt;br&gt;upplåta inkvarteringsbostad i kirg m.m., lagen (1973:861) om lokal&lt;br&gt;kristidsförvaltning samt lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap. Lagen&lt;br&gt;innehåller också helt nya bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om&lt;br&gt;ledning av det civila försvaret och om säkerhetsskydd i kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har valt att kalla lagen for lag om civilt försvar därför att den har&lt;br&gt;ett vidare innehåll än civilförsvarslagen. Den återspeglar de föränd-&lt;br&gt;ringar som skett under senare år i fråga om ledningsstrukturen för det&lt;br&gt;civila försvaret och kommunernas ökade ansvar. Den återspeglar också&lt;br&gt;den syn som vuxit fram om totalförsvaret som en hela folkets angelä-&lt;br&gt;genhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om vi kallar den nya lagen för lag om civilt försvar, anser vi&lt;br&gt;det inte meningsfullt och inte heller möjligt att integrera olika special-&lt;br&gt;förfättningar som reglerar verksamheter som också ingår i det civila&lt;br&gt;försvaret i vårt lagförslag. Exempel på sådana författningar är rädd-&lt;br&gt;ningstjänstlagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Detta&lt;br&gt;ingår inte heller i vårt uppdrag. Sådana stora verksamhetsområden som&lt;br&gt;hälso- coh sjukvården och socialtjänsten ligger därför utanför vårt för-&lt;br&gt;slag till lag om civilt försvar, utom när det gäller frågor om ledning och&lt;br&gt;samordning samt skyldighet att vidta beredskapsförberedelser. Den nya&lt;br&gt;lagen innehåller i stället den verksamhet som nu regleras i de lagar som&lt;br&gt;vi nämnde inledningsvis men omfattar också sådant som inte har reg-&lt;br&gt;lerats tidigare. I stora drag har lagen fått följande innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det civila försvarets lednings- och organisation, dvs. de lednings-&lt;br&gt;uppgifter som bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap, civilbefalhavama,&lt;br&gt;länsstyrelserna och kommunstyrelserna skall ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilka beredskapsförberedelser som kommunerna, landstingen och de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna skall vidta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- civilpliktens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder som skall vidtas inom funktionen befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst, t.ex. åtgärder som gäller skyddsrum, varning, utrym-&lt;br&gt;ning och verkskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skyldigheten för enskilda att upplåta inkvarteringsbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skyldigheten för kommunerna att svara för den lokala kristidsför-&lt;br&gt;valtningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämmelser om att det skall finnas ett tillfredsställande säkerhets-&lt;br&gt;skydd i kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- påföljder vid brott mot vissa bestämmelser i lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheten att överklaga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De viktigaste nyheterna i lagen om civilt försvar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Definitioner m.m. (1 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens första kapitel har vi placerat den s.k ansvarsprincipen. An-&lt;br&gt;svarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet i&lt;br&gt;fred också skall behålla detta ansvar i krig, om verksamheten skall&lt;br&gt;upprätthållas då. Det avgörande är om verksamheten är av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret, dvs. om den behövs för att säkerställa civilbefolkningens&lt;br&gt;överlevnad, upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och främja försvars-&lt;br&gt;ansträngningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första kapitlet definierar vi också några grundläggande begrepp&lt;br&gt;som är viktiga för förståelsen av vårt lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant begrepp är totalförsvar, som vi definierar som ”all den&lt;br&gt;verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet inför yttre hot&lt;br&gt;och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. Under krigsför-&lt;br&gt;hållanden omfattar totalförsvaret hela det omställda samhällets verksam-&lt;br&gt;het.” Vi har i kapitel 2 utvecklat våra motiv för definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat begrepp som vi definierar är befolkningsskydd och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst. Med befolkningsskydd och räddningstjänst avser vi verk-&lt;br&gt;samheter som behövs för att under krigsförhållanden skydda och rädda&lt;br&gt;civilbefolkningen samt enskild egendom och civil allmän egendom.&lt;br&gt;Uttrycket är således ämnat att ersätta det nuvarande uttrycket civilför-&lt;br&gt;svarsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet civilförsvar utmönstras ur lagstiftningen. Därmed försvin-&lt;br&gt;ner samtidigt benämningar som civilförsvarsorganisation och civilför-&lt;br&gt;svarschef. Eftersom kommunens räddningschef redan i dag i de allra&lt;br&gt;flesta fall också har befattningen som civilförsvarschef, kan det vara en&lt;br&gt;naturlig förändring att tala om räddningschef såväl i fred som i krig, låt&lt;br&gt;vara att räddningschefen i krig leder en större organisation, som också&lt;br&gt;har mer omfettande uppgifter än den fredstida räddningskåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då man inte längre kan tala om lokal civilförsvarsorganisation, anser&lt;br&gt;vi att det är lämpligt att tala om räddningskåren även under krig. Rädd-&lt;br&gt;ningskårens resurser och uppgifter under krig kommer således att mot-&lt;br&gt;svara dem som nu gäller för den lokala civilförsvarsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna får i fortsättningen ett större ansvar för och inflytande&lt;br&gt;på uppbyggnaden av de resurser som krävs för verksamheten i krig. I&lt;br&gt;de flesta fell bör kommunernas fredstida räddningstjänstorganisation&lt;br&gt;kunna ligga till grund for den organisation som man behöver ha för&lt;br&gt;verksamheten i krig. Räddningskåren måste dock i flertalet kommuner&lt;br&gt;byggas ut personellt och materiellt for att kunna lösa sina krigstida&lt;br&gt;uppgifter. Kommunerna har själva goda förutsättningar for att inom de&lt;br&gt;av staten givna ramarna bygga upp denna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen bör räddningskårens krigsorganisation därför byggas&lt;br&gt;upp så att staten ställer personal - som tas ut med plikt - och materiel&lt;br&gt;till kommunernas förfogande som kompletterar och förstärker den freds-&lt;br&gt;tida räddningskåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den personal som är anställd vid kommunernas rädd-&lt;br&gt;ningskårer anser vi således att den skall ingå i kommunernas krigsorga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisation i stället för att som i dag skrivas in med civilförsvarsplikt i&lt;br&gt;civil försvarsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anlägger vi det synsättet att det är den fredstida&lt;br&gt;räddningskåren som i krig skall utökas med sådan personal som tas ut&lt;br&gt;med plikt och med egendom som staten ställer till kommunernas för-&lt;br&gt;fogande för att uppgifterna inom befolkningsskyddet och räddnings-&lt;br&gt;tjänsten skall kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisation och ledning m.m. (2 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens andra kapitel lägger vi fast det ansvar som Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap (ÖCB) har i frågor om ledning och samordning av de&lt;br&gt;civila beredskapsförberedelsema. Dessutom preciserar vi det ansvar&lt;br&gt;som civilbefalhavaren och länsstyrelsen samt kommunen, landstinget&lt;br&gt;och den kyrkliga kommunen har för att nödvändiga beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelser genomförs. För kommunen blir nu kommunstyrelsens samlade&lt;br&gt;ansvar i dess frågor författningsreglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet finns också vissa bestämmelser om övergången till krigs-&lt;br&gt;organisation och om ledningen av det civila försvaret då beslut om&lt;br&gt;beredskapshöjning har meddelats samt bestämmelser om mobilisering av&lt;br&gt;räddningskåren och hemskyddsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns i kapitlet vissa bemyndiganden som under skärpt och&lt;br&gt;högsta beredskap ger civilbefalhavaren och länsstyrelsen rätt att med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter som behövs for ledningen och samordningen av det&lt;br&gt;civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Planläggning, utbildning och andra beredskapsförberedelser (3&lt;br&gt;kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens tredje kapitel har vi samlat bestämmelser om skyldigheterna&lt;br&gt;att vidta beredskapsförberedelser. Bestämmelserna innebär i huvudsak&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- civilbefalhavarens och länsstyrelsens planläggningsansvar regleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- länsstyrelsens organisationsplan för civilforsvarsverksamheten er-&lt;br&gt;sätts av att länsstyrelsen fördelar och förtecknar de statliga resurser som&lt;br&gt;ställs till kommunernas förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunerna åläggs att utreda konsekvenser av bedömda hot och&lt;br&gt;risker som underlag för planläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- st vissa kommunala planer lagregleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansvaret för den mobiliseringsplan som länsstyrelsen för närvarande&lt;br&gt;skall upprätta för vaije kommun överförs till kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildnings- och övningsverksamheten lagregleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunernas skyldighet att hålla med reservanordningar skärps,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skyldigheten att hålla med reservanordningar skall, utöver anord-&lt;br&gt;ningar för elektricitet, gas och vatten, avse även anordningar för värme&lt;br&gt;och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunernas och landstingens skyldighet att hålla en reparations-&lt;br&gt;beredskap skärps,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skyldigheten att hålla med reservanordningar for landstingens del i&lt;br&gt;första hand skall gälla skyldigheten att trygga försörjningen med elek-&lt;br&gt;tricitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemskydd (5 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens femte kapitel för vi in nya bestämmelser om hemskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna innebär att hittills tillämpade grunder för&lt;br&gt;hemskyddet blir lagreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verkskydd (6 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till lagens sjätte kapitel för vi efter en språklig och forfåttningstek-&lt;br&gt;nisk översyn över civilförsvarslagens regler om verkskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några sakfrågor gör vi följande preciseringar och anpassningar till&lt;br&gt;rådande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Verkskydd skall organiseras vid företag och anläggningar som har&lt;br&gt;stor betydelse for totalförsvaret, om företagen eller anläggningarna med&lt;br&gt;hänsyn till sin belägenhet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens art kan antas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I normalfallet är det den som bedriver en viss verksamhet som skall&lt;br&gt;organisera ett verkskydd, inte som i dag ägaren av en viss byggnad&lt;br&gt;eller anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Resurser för räddningsinsatser finns i fred vid många företag. Dessa&lt;br&gt;resurser skall som regel också ingå i verkskydden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår vi att utbildning och övning av verkskyddspersona-&lt;br&gt;len förutom av statlig myndighet också skall kunna genomföras av&lt;br&gt;kommunen eller av den som skall organisera verkskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddsrum och skyddade utrymmen (7 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att alla bestämmelser om skyddsrum och skyddade ut-&lt;br&gt;rymmen samlas i det sjunde kapitlet. I stort motsvarar bestämmelserna&lt;br&gt;dem som gäller i dag. Förslaget innehåller dock en del nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att benämningen skyddsrumsorter tas bort. I stället skall&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen byggas i områden som i krig kan&lt;br&gt;antas bli säskilt utsatta av verkningarna av stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall bestämma dessa områden i samråd med länsstyr-&lt;br&gt;elsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall alltjämt bygga skydd i befintliga anläggningar m.m.&lt;br&gt;En nyhet som vi föreslår här är att länsstyrelsen, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, får ålägga ägaren av anläggningen att i stället för kommunen vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga nyheter kan nämnas att det alltid skall föreligga skyldig-&lt;br&gt;het att vårda och underhålla skyddsrum, även om det i området där&lt;br&gt;skyddsrummet finns inte längre skall byggas skyddsrum. Länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock en möjlighet att besluta om att en sådan skyldighet inte längre&lt;br&gt;skall gälla. Detta får avse skyddsrum som finns i områden där det skall&lt;br&gt;byggas skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen läggs också last en skyldighet för fastighetsägaren att genom&lt;br&gt;skyltning ge anvisning om var skyddsrum finns.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda skyldigheter för ägare och andra innehavare av egendom&lt;br&gt;m.m (8 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens åttonde kapitel samlas vissa bestämmelser om skyldigheter&lt;br&gt;för ägare och andra innehavare av egendom, utöver vad som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna om verkskydd, skyddsrum och skyddade utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande bestämmelserna om dessa skyldigheter har förts över&lt;br&gt;från civilförsvarslagen, även en översyn från förfåttningstekniska och&lt;br&gt;språkliga utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om möjlighet att låta ägare eller nyttjare av&lt;br&gt;en byggnad eller annnan anläggning anordna ledningscentral eller annan&lt;br&gt;skyddad uppehållsplats för civilförsvarsorganisationen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utrymning samt ut- och inflyttningsförbud (9 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens nionde kapitel har vi placerat viss bemyndiganden för rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att under skärpt&lt;br&gt;och högsta beredskap besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om utrymning och uppehållsplats for dem som omfattas av utrym-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om utflyttnings- och inflyttningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att kommunerna får rätt att i samråd med länsstyrelsen&lt;br&gt;besluta om utrymning inom den egna kommunen och att i det samman-&lt;br&gt;hanget meddela bestämmelser för vistelsen på uppehållsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att termen omflyttning inte längre används och att&lt;br&gt;termen bortflyttningsförbud ersätts av utflyttningsförbud. Dessutom&lt;br&gt;kvarstår bestämmelserna om förbud mot inflyttning till ett område under&lt;br&gt;vissa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyldigheter för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner i&lt;br&gt;samband med utrymnig och flyktingmottagning m.m. (10 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens tionde kapitel behandlas kommunernas, landstingens och de&lt;br&gt;kyrkliga kommunernas skyldighet att under skärpt och högsta beredskap&lt;br&gt;ta hand om utrymmande och flyktingar liksom också skyldigheter för&lt;br&gt;kommunerna och landstingen att hjälpa varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vara&lt;br&gt;skyldiga att ta hand om dem som kommer till kommunerna på grund av&lt;br&gt;beslut om utrymning eller till följd av andra mycket allvarliga förhåll-&lt;br&gt;anden. Förslaget har anpassats till bestämmelserna i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Detta innebär bl.a. att kommunernas och landstingens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar för den befolkning som kommer till respektive kommun vidgas i&lt;br&gt;förhållanden till vad som nu gäller och att det inte längre finns behov av&lt;br&gt;de bestämmelser om särskilt bistånd som nu finns i 2 § lagen om kom-&lt;br&gt;munal beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om kommunal beredskap reglerar inte kom-&lt;br&gt;munernas skyldighet i fråga om flyktingar som kommer till kommunen.&lt;br&gt;Vi föreslår att nya bestämmmelser införs om kommunernas ansvar för&lt;br&gt;ankommande flyktingar. Detta gäller också landstingen och de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i lagen om kommunal beredskap om&lt;br&gt;möjlighet för en kommun eller ett landsting att få hjälp av andra kom-&lt;br&gt;muner eller landsting vid större flyktingströmmar och andra excep-&lt;br&gt;tionella förhållande bör i sak finnas kvar. Vi föreslår dock att bistånds-&lt;br&gt;skyldigheten vidgas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att de bestämmelser om skyldighet för en kommun&lt;br&gt;att fullgöra uppgifter för folkförsörjningen i bl.a. krig och krigsfara som&lt;br&gt;nu finns i lagen om lokal kristidsförvaltning förs samman med bestäm-&lt;br&gt;mmelsema för kommunens medverkan i totalförsvaret i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyldighet för enskilda att upplåta inkvarteringsbostad&lt;br&gt;(11 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det elfte kapitlet regleras skyldigheten för ägare eller innehavare av&lt;br&gt;en byggnad eller bostadslägenhet att upplåta bostad och nödvändig&lt;br&gt;utrustning för den som på grund av utrymning, krigsskada eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig händelse behöver en bostad (inkvarteringsbostad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunen som anvisar inkvarteringsbostad och inkvarterings-&lt;br&gt;värden har rätt till skälig ersättning för upplåtelsen. Om bostaden eller&lt;br&gt;dess utrustning skadas i samband med inkvarteringen, betalar kommu-&lt;br&gt;nen skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet finns också bestämmelser om vägran att upplåta inkvarte-&lt;br&gt;ringsbostad och upphävande av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Säkerhetsskyddet i kommuner och landsting (12 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens tolfte kapitel finns helt nya bestämmelser om säkerhetsskydd&lt;br&gt;i kommuner och landsting. Bestämmelserna har i stort följande innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I kommuner och landsting skall det finnas ett tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhetsskydd i frågor av betydelse för totalförsvaret eller Sveriges&lt;br&gt;säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tjänstemän och uppdragstagare i kommuner och landsting som i&lt;br&gt;inte ringa omfattning får del av sekretessbelagda uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt skall vara svenska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Personalkontroll bör få företas i fråga om vissa befattningshavare i&lt;br&gt;kommuner och landsting på samma sätt som gäller för statliga myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förtroendevalda i kommuner och landsting som delar i handlägg-&lt;br&gt;ningen av ärenden, som i inte ringa omfattning innehåller sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter av betydelse för totalförsvaret eller Sveriges säkerhet&lt;br&gt;i övrigt, skall vara svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förfoganderätt och andra särskilda bestämmelser (13 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att de förfogandebestämmelser som nu finns i civilför-&lt;br&gt;svarslagen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället bör bestämmelserna i förfogandelagen (1978:262) kunna&lt;br&gt;tillämpas på kommunerna och landstingen genom en ändring i för-&lt;br&gt;fogandelagen som ger regeringen möjlighet att bemyndiga kommuner&lt;br&gt;och landsting att besluta om förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den förfoganderätt som kan behövas under fredstid föreslår vi att&lt;br&gt;expropriationslagens nuvarande bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. tar vi därför in en hänvisning till förfogande lagen och ex-&lt;br&gt;propriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet har vi också samlat vissa andra särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Bl.a. görs vissa hänvisningar till andra lagar som har betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret, såsom lagen om undanförsel och förstöring&lt;br&gt;samt näringsidkares och andras medverkan i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att bestämmelserna om veterinärverksamheten som&lt;br&gt;nu finns i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal samt veterinärpersonal m.m. förs över till detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bemyndigande att utfärda föreskrifter om varning och&lt;br&gt;mörkläggning som nu finns i civilförsvarslagen har också förts hit,&lt;br&gt;liksom vissa undantagsfÖreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Påföljder m.m. (14 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens fjortonde kapitel har vi samlat bestämmelser om påföljder,&lt;br&gt;vite, förverkande och hämtning. Nyheterna är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagens straffbestämmelser blir mera lättöverskådliga än de nuvaran-&lt;br&gt;de ansvarsbestämmelserna i civilförsvarslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- straffskalan for grova brott enligt denna lag anpassas närmare till de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller for grova brott som begås av krigsmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- påföljderna för vissa brott som begås mot denna lag i fredstid mild-&lt;br&gt;ras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högsta beloppet för penningböter höjs till ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överklagande av beslut (15 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagens femtonde kapitel finns bestämmelser om hur beslut får över-&lt;br&gt;klagas. Vårt förslag innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överklagandebestämmelsema blir mer enhetliga än de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i civilförsvarslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheten att kunna överklaga begränsas i förhållande till vad som&lt;br&gt;för närvarande är fallet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- huvudregeln är att ett kommunalt beslut skall kunna överklagas till&lt;br&gt;länsstyrelsen och att länsstyrelsens beslut skall kunna överklagas till den&lt;br&gt;centrala myndighet som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut av en kommun eller en länsstyrelse som rör frågor om&lt;br&gt;skyddsrum och förelägganden av vite skall kunna överklagas till kam-&lt;br&gt;marrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regeringen inte längre skall pröva överklaganden av beslut utom i&lt;br&gt;vissa undagtagsfall, där regeringens prövning kan sägas vara av särskild&lt;br&gt;vikt eller där ett politiskt ställningstagande från regeringen framstår som&lt;br&gt;nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomisk ersättning till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om civilt försvar har vi placerat ersättningsbestäm-&lt;br&gt;melserna i de kapitel där sakfrågan behandlas. I stället for att kommen-&lt;br&gt;tera principerna för ersättningen i motiven till vart och ett av dessa&lt;br&gt;kapitel har vi valt att i betänkandets femte kapitel ge en samlad bild av&lt;br&gt;bakgrunden och skälen till våra ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att staten och kommunerna respektive landstingen delar på&lt;br&gt;kostnaderna för kommunernas respektive landstingens medverkan i&lt;br&gt;totalförsvaret. Kommunerna och landstingen får således en ersättning&lt;br&gt;med hälften av sina kostnader för sin medverkan i totalförsvaret enligt&lt;br&gt;beslut av statliga myndigheter. Detta skall gälla såväl planläggning som&lt;br&gt;utbildnings- och övningsverksamheten, bl.a. de lokala övningarna av&lt;br&gt;räddningskåren i kommunerna. Denna ersättningsprincip skall också&lt;br&gt;tillämpas på investeringar för reservanordningar och ledningsplatser. En&lt;br&gt;förutsättning är dock att den aktuella kommunen gjort en riskanalys och&lt;br&gt;att reservanordningen behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som kommunerna och landstingen vidtar har i regel&lt;br&gt;betydelse både for verksamheten i kris och krig. I de fall då kostnaden&lt;br&gt;for en beredskapsinvestering till största delen avser antingen frestida&lt;br&gt;störningar eller kriser och krig utgår ersättning enligt andra grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för vårt förslag är att åstadkomma en förenkling av&lt;br&gt;det ersättningssystem som fömärvarande tillämpas. Fördelningen av&lt;br&gt;kostnader mellan staten samt landstingen och kommunerna bör få en&lt;br&gt;långsiktig och varaktig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag kan inte ses som en slutgiltig lösning av de problem som&lt;br&gt;finns inom detta område. Det gäller t.ex. frågan om hur man på bästa&lt;br&gt;och enklaste sätt begränsar och beräknar de kostnader som sedan skall&lt;br&gt;fördelas. Vi anser att denna fråga närmare bör övervägas i ett annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som berör förslaget till lag om beredskapshöjningar&lt;br&gt;m.m. och lag om civilt försvar i fråga om civilplikt samt därtill hörande&lt;br&gt;föreslagna följdändringar har här uteslutits.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om civilt försvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns vissa bestämmelser om det civila försvaret. De&lt;br&gt;behandlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. definitioner m.m. (1 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. organisation och ledning m.m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. planläggning, utbildning och övning samt andra&lt;br&gt;beredskapsförberedelser (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. civilplikt, förmåner m.m. (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hemskydd (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. verkskydd (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsrum och skyddade utrymmen (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. särskilda skyldigheter för ägare och andra innehavare av egendom&lt;br&gt;m.m. (8 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. utrymning samt ut- och inflyttningsförbud (9 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. skyldigheter för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner i&lt;br&gt;samband med utrymning och flyktingmottagning m.m. (10 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyldighet för enskilda att upplåta inkvarteringsbostad (11 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. säkerhetsskydd i kommuner och landsting (12 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. förfoganderätt och andra särskilda bestämmelser (13 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. påföljder m.m. (14 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. överklagande av beslut (15 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med totalförsvar avses i denna lag all den verksamhet som är nöd-&lt;br&gt;vändig för att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om&lt;br&gt;samhället till krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar total-&lt;br&gt;försvaret hela det omställda samhällets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret omfattar militärt försvar och civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med befolkningsskydd och räddningstjänst avses i denna lag verk-&lt;br&gt;samheter för att under krigsförhållanden skydda och rädda civilbefolk-&lt;br&gt;ningen samt enskild egendom och civil allmänegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa verksamheter är kommunal räddningstjänst enligt räddnings-&lt;br&gt;tjänstlagen (1986:1102) samt, i den utsträckning verksamheten inte är&lt;br&gt;hänförlig till räddningstjänst, även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utrymning och inkvartering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum och skydd-&lt;br&gt;ade utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;mörkläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;indikering, sanering, tillhandahållande av andningsskydd och&lt;br&gt;andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;information om åtgärder for självskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;första hjälp åt skadade och transporter av skadade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser om vad som avses med skärpt och högsta beredskap&lt;br&gt;finns i lagen (1992:000) om beredskapshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med kyrklig kommun avses i denna lag detsamma som anges i 1&lt;br&gt;kap. 1 § församlingslagen (1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som i denna lag föreskrivs om landsting skall också tillämpas&lt;br&gt;på kommuner som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningskåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Under skärpt och högsta beredskap skall kommunens fredstida&lt;br&gt;räddningskår utökas med personal som kallats in till tjänstgöring med&lt;br&gt;civilplikt enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med räddningskår avses i denna lag den enligt första stycket utökade&lt;br&gt;räddningskåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningskåren skall fullgöra uppgifter inom befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Under skärpt och högsta beredskap får regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer besluta att räddningskåren får tas i an-&lt;br&gt;språk for uppgifter som inte rör den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räddningskåren har tagits i anspråk för uppgifter som inte rör den&lt;br&gt;egna kommunen, har kommunen rätt till ersättning av staten for skäliga&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag frän räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Under skärpt och högsta beredskap får regeringen meddela undan-&lt;br&gt;tag från bestämmelserna i räddningstjänstlagen (1986:1102), om det är&lt;br&gt;av stor betydelse för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A ns varsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om inte annat särskilt har föreskrivits, skall den som har ansvar&lt;br&gt;för en viss verksamhet i fred behålla detta ansvar under skärpt och&lt;br&gt;högsta beredskap, om verksamheten skall upprätthållas då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra bestämmelser om det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under skärpt och högsta beredskap&lt;br&gt;finns bestämmelser om de offentliga organens verksamhet under sådan&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Organisation och ledning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel finns bestämmelser om krigsorganisationen i kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kyrkliga kommuner samt om ledningen av det&lt;br&gt;civila försvaret. Kapitlet innehåller också bestämmelser om ledningen&lt;br&gt;av beredskapsförberedelsema. Bestämmelser om beredskapsförberedel-&lt;br&gt;ser i form av planläggning, utbildning och övning m.m. finns i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Under skärpt och högsta beredskap skall kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner vara krigsorganiserade enligt 4 §, om inte regering-&lt;br&gt;en meddelat sådant beslut som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får besluta att kommuner, landsting och kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner under skärpt beredskap själva får bestämma tidpunkten för att gå&lt;br&gt;över till krigsorganisation eller återgå till fredsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sådan tidpunkt har bestämts skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunen omedelbart underrätta länsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. landstinget omedelbart underrätta civilbefalhavaren och länsstyrel-&lt;br&gt;sen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftssamfälligheten omedelbart underrätta berörda civilbefälhavare&lt;br&gt;och länsstyrelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de övriga kyrkliga kommunerna omedelbart underrätta stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen och berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I kommunens, landstingets och den kyrkliga kommunens krigsorga-&lt;br&gt;nisation skall förutom kommunstyrelsen, landstingsstyrelsen, stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen och kyrkorådet ingå de övriga nämnder och organ som behövs för&lt;br&gt;att sköta nöd vändiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;beslutat om inkallelse av civilpliktig personal för tjänstgöring i rädd-&lt;br&gt;ningskåren skall kommunen genomföra mobiliseringen av räddnings-&lt;br&gt;kåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller mobiliseringen av hemskyddsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsuppgifter under skärpt och högsta beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap och övriga centrala myndigheter skall ha&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefalhavaren och länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Civilbefalhavaren och länsstyrelsen skall under skärpt och högsta&lt;br&gt;beredskap leda och samordna det civila försvaret inom civilområdet&lt;br&gt;respektive länet i samverkan med försvarsmakten så att största möjliga&lt;br&gt;försvarseffekt uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kommunstyrelsen skall under skärpt och högsta beredskap leda det&lt;br&gt;civila försvaret inom kommunens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen skall även se till att den verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;kommunen av statliga myndigheter, landstinget, kyrkliga kommuner&lt;br&gt;samt organisationer och företag samordnas så att största möjliga för-&lt;br&gt;svarseffekt uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Landstingsstyrelsen skall under skärpt och högsta beredskap leda&lt;br&gt;den civila hälso- och sjukvården inom landstinget och den övriga verk-&lt;br&gt;samhet som landstinget skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kommunerna och landstingen skall ta tillvara möjligheten att sam-&lt;br&gt;ordna det civila försvaret mellan sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, civilbefälhava-&lt;br&gt;ren får meddela landstingen de föreskrifter som behövs för ledningen&lt;br&gt;och samordningen enligt 7 § i fråga om den civila hälso- och sjukvården&lt;br&gt;inom civilområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen&lt;br&gt;får meddela landstinget och kommunerna de föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;ledningen och samordningen enligt 7 § av det civila försvaret inom&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Efter övergång till krigsorganisation får kommunstyrelsen, lands-&lt;br&gt;tingsstyrelsen, stiftsstyrelsen och kyrkorådet meddela den egna krig-&lt;br&gt;sorganisationens nämnder och organ de föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;verksamhetens inriktning och bedrivande. Sådana föreskrifter får dock&lt;br&gt;inte avse kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, stiftsfullmäktige,&lt;br&gt;kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att omfördela personal och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Efter övergång till krigsorganisation får kommunstyrelsen, lands-&lt;br&gt;tingsstyrelsen, stiftsstyrelsen och kyrkorådet, var och en inom sitt verk-&lt;br&gt;samhetsområde, omfördela personal och utrustning mellan de nämnder&lt;br&gt;och organ som ingår i krigsorganisationen, om förhållandena kräver&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt vid sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Företrädare för kommunstyrelsen, landstingsstyrelsen, stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen och kyrkorådet har rätt att närvara vid sammanträde med en nämnd&lt;br&gt;eller ett organ som ingår i den egna krigsorganisationen. De får där&lt;br&gt;delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av beredskapsförberedelsema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Regeringen får meddela föreskrifter om centrala myndigheters&lt;br&gt;beredskapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap är under regeringen central myndig-&lt;br&gt;het i frågor om ledning och samordning av de civila beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefalhavaren och länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Civilbefalhavaren och länsstyrelsen skall inom civilområdet respek-&lt;br&gt;tive länet leda och samordna de civila beredskapsförberedelsema. Civil-&lt;br&gt;befälhavaren och länsstyrelsen skall se till att dessa förberedelser med&lt;br&gt;hänsyn till bedömda hot och risker får en enhetlig inriktning, genomförs&lt;br&gt;på ett ändamålsenligt sätt och samordnas med försvarsmaktens bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, civilbefalhavaren&lt;br&gt;och länsstyrelsen får meddela landstingen respektive kommunerna de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för uppgifterna enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kommunstyrelsen har ansvaret för att de kommunala beredskaps-&lt;br&gt;förberedelsema får en enhetlig inriktning och genomfors på ett ända-&lt;br&gt;målsenligt sätt. Förberedelserna skall genomföras i samverkan med&lt;br&gt;berörda statliga myndigheter och landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen skall se till att beredskapsförberedelsema för den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i kommunen av statliga myndigheter, lands-&lt;br&gt;tinget, kyrkliga kommuner samt organisationer och foretag får en enhet-&lt;br&gt;lig inriktning och att samverkan kommer till stånd dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Landstingsstyrelsen har ansvaret för att landstingets beredskapsför-&lt;br&gt;beredelser får en enhetlig inriktning och genomförs på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt. Förberedelserna skall genomföras i samverkan med berörda&lt;br&gt;statliga myndigheter och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Stiftsstyrelsen och kyrkorådet har ansvaret för att beredskapsför-&lt;br&gt;beredelsema i den kyrkliga kommunen genomförs på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt och med en enhetlig inriktning. Beredskapsförberelsema skall ge-&lt;br&gt;nomföras i samverkan med berörda länsstyrelser och kommuner, andra&lt;br&gt;berörda kyrkliga kommuner samt övriga trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Stiftsstyrelsen skall inom stiftet se till att de övriga kyrkliga kom-&lt;br&gt;munernas beredskapsförberedelser genomförs på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;och med en enhetlig inriktning. Stiftstyrelsen skall därvid samråda med&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Planläggning, utbildning och övning samt andra bered-&lt;br&gt;skapsförberedelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Planläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Civilbefalhavaren skall med utgångspunkt i bedömda hot och risker&lt;br&gt;inom civilområdet upprätta de civilområdesplaner som föreskrivs av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsen skall med utgångspunkt i centrala myndigheters och&lt;br&gt;civilbefalhavarens inriktning upprätta och anta de planer som med hän-&lt;br&gt;syn till bedömda hot och risker i länet behövs for att verksamheten&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap skall kunna upprätthållas inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall med utgångspunkt i tillgängliga resurser och kom-&lt;br&gt;munernas behov fördela och förteckna de statliga resurser i form av&lt;br&gt;personal och materiel som ställs till kommunernas förfogande för verk-&lt;br&gt;samheten under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen skall utreda hur bedömda hot och risker kan påverka&lt;br&gt;verksamheten i kommunen under skärpt och högsta beredskap. Utred-&lt;br&gt;ningen skall ge underlag för beslut om åtgärder för att skydda befolk-&lt;br&gt;ningen och för att upprätthålla nödvändig verksamhet. Utredningen skall&lt;br&gt;också utgöra underlag för kommunens planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall upprätta och anta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledningsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. informationsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mobiliseringsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyddsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. plan för kristidsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall dessutom upprätta och anta de planer som i övrigt&lt;br&gt;behövs för dess verksamhet under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att anta planerna i första stycket och väsentliga ändringar&lt;br&gt;av dem fattas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledningsplanen skall innehålla uppgifter om kommunens övergång&lt;br&gt;till krigsorganisation, personalförteckning, besluts- och delegationsreg-&lt;br&gt;ler, samverkansbehov, uppehållsplatser och samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Informationsplanen skall innehålla uppgifter om resurser och sam-&lt;br&gt;verkansformer för informationen till befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Mobiliseringsplanen skall innehålla uppgifter om tillförda statliga&lt;br&gt;resursers mobilisering och inordning i räddningskåren under skärpt och&lt;br&gt;högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen skall också innehålla uppgifter om hemskyddsorganisationens&lt;br&gt;mobilisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skyddsplanen skall innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelningen i hemskyddsområden och gränserna for de områden&lt;br&gt;där skyddsrum skall byggas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av och tillgången på skydd och deras belägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de åtgärder som behövs for att ställa i ordning skyddsrum enligt 7&lt;br&gt;kap. 7 §, byggande av skyddade utrymmen och branddammar samt för&lt;br&gt;utrymning, för inkvartering och utdelning av andningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Planen för kristidsförvaltningen skall innehålla uppgifter om behovet&lt;br&gt;av resurser for att fylla befolkningens eller produktionens behov av&lt;br&gt;viktiga förnödenheter eller för att tillgodose annat ändamål av betydelse&lt;br&gt;för försöijningen. Planen skall också innehålla uppgifter om resurser för&lt;br&gt;kommunens medverkan i allmän prisreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kommunen skall hålla upprättade planer aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Landstinget skall upprätta och anta ledningsplan, informationsplan&lt;br&gt;och plan för hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall dessutom upprätta och anta de planer som i övrigt&lt;br&gt;behövs for dess verksamhet under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att anta planerna i första stycket och väsentliga ändringar&lt;br&gt;av dem fattas av landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ledningsplanen skall innehålla uppgifter om landstingets övergång&lt;br&gt;till krigsorganisation, personalförteckning, besluts- och delegationsreg-&lt;br&gt;ler, samverkansbehov, uppehållsplatser och samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Landstinget skall hålla upprättade planer aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den kyrkliga kommunen skall upprätta och anta de planer som&lt;br&gt;behövs för dess verksamhet under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighet har bildats, skall samfälligheten upprätta och anta&lt;br&gt;planer som omfattar de kyrkliga kommuner som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Planerna skall hållas aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och övning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kommunen skall for verksamheten under skärpt och högsta bered-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genomfora utbildning och övning av kommunens förtroendevalda&lt;br&gt;och anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomföra övningar med räddningskåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genomföra andra övningar som behövs for kommunens beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medverka i ledningsövningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medverka i utbildning och övningar som genomfors av landstinget&lt;br&gt;eller statliga myndigheter och som berör kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Landstinget skall for verksamheten under skärpt och högsta bered-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genomfora sådana övningar som behövs for landstingets beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverka i ledningsövningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka i övningar som genomfors av statliga myndigheter eller&lt;br&gt;kommuner och som berör landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den kyrkliga kommunen skall medverka i övningar som genom-&lt;br&gt;förs av statliga myndigheter eller kommuner och som berör den kyrk-&lt;br&gt;liga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Förtroendevalda och anställda i kommunens krigsorganisation&lt;br&gt;utom räddningskåren samt i landstingets och den kyrkliga kommunens&lt;br&gt;krigsorganisation skall under högst tolv dagar inom en följd av lyra år&lt;br&gt;genomgå utbildning och övning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta om utbildning och&lt;br&gt;övning i ytterligare fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda i räddningskåren skall under högst tjugo dagar, eller i fråga&lt;br&gt;om befäl högst fyrtio dagar, inom en följd av fyra år genomgå utbild-&lt;br&gt;ning och övning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förberedelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att anordna ledningsplatser, branddammar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kommunen skall efter beslut av länsstyrelsen och i enlighet med&lt;br&gt;den planläggning som gäller for länet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anordna ledningsplatser och andra skyddade uppehållsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna branddammar för räddningskårens försöijning med vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra andra byggnadsanordningar som behövs för det civila för-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall svara för drift och underhåll av anordningarna enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservanordningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Varje kommun skall vidta åtgärder för att förebygga avbrott i&lt;br&gt;försörjningen med elektricitet, gas, värme, vatten och avlopp under&lt;br&gt;skärpt och högsta beredskap. Samverkan skall ske med leverantörer, de&lt;br&gt;abonnenter som i första hand kan komma i fråga för leveranser inom&lt;br&gt;kommunen och med länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall vidta åtgärder för att trygga sin egen försörjning&lt;br&gt;med elektricitet, gas, värme, vatten och avlopp under skärpt och högsta&lt;br&gt;beredskap. Samverkan skall ske med berörda leverantörer, kommuner&lt;br&gt;och statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reparationsberedskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kommuner och landsting som ansvarar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. distribution av elektricitet, värme, vatten och gas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avlopp och renhållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transporter och samfärdsleder, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan därmed jämförlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldiga att hålla med personal och utrustning för att under skärpt&lt;br&gt;och högsta beredskap kunna avhjälpa skador och avbrott så att nödvän-&lt;br&gt;digverksamhet kan återupptas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att tillhandahålla lokaler materiel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kommunen skall tillhandahålla statliga myndigheter lämpliga&lt;br&gt;lokaler för förvaring av materiel eller om det i övrigt behövs för myn-&lt;br&gt;dighetens medverkan i den kommunala verksamheten för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kommunen är skyldig att för utbildning och övning ställa kom-&lt;br&gt;munens materiel och andra resurser till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § För arbetet med översyn och ändringar av de planer som anges i&lt;br&gt;4, 11 och 14 §§ samt for utbildning och övning enligt 16 - 18 §§ skall&lt;br&gt;staten betala ersättning till kommunen, landstinget och den kyrkliga&lt;br&gt;kommunen med hälften av kostnaden i den mån kostnaden kan anses&lt;br&gt;skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader som uppkommer för åtgärder enligt 20 § andra stycket&lt;br&gt;samt 22 - 24 §§ lämnas ingen ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § För åtgärder enligt 20 § första stycket 1 och 3 skall staten betala&lt;br&gt;ersättning till kommunen med hälften av kostnaden i den mån kostnaden&lt;br&gt;kan anses skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åtgärder enligt 20 § första stycket 2 skall staten betala ersättning&lt;br&gt;till kommunen i den mån kostnaden kan anses skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § För åtgärder enligt 21 § skall staten betala ersättning till kommu-&lt;br&gt;ner och landsting i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid beräkning&lt;br&gt;av ersättningen skall skälig hänsyn tas till det värde som åtgärderna kan&lt;br&gt;ha för behoven i fred enligt grunder som bestäms av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta om högre er-&lt;br&gt;sättning än vad som anges i 25 och 26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Ersättningarna enligt 25 - 27 §§ bestäms och betalas ut av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Hemskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I vaije kommun skall det under skärpt och högsta beredskap finnas&lt;br&gt;en hemskyddsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemskyddsorganisationen skall bestå av personal som tagits ut med&lt;br&gt;civilplikt och av frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 9 § andra stycket framgår att civilpliktiga får kallas in till&lt;br&gt;tjänstgöring även då det inte råder skärpt eller högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hemskyddsorganisationen skall delta i verksamhet som syftar till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmedla information mellan kommunala myndigheter och civil-&lt;br&gt;befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydda och rädda civilbefolkningen i samband med stridshand-&lt;br&gt;lingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. trygga sådan försöijning som är nödvändig för civilbefolkningens&lt;br&gt;överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den myndighet eller organisation som medverkar i rekrytering av&lt;br&gt;frivilliga till hemskyddsorganisationen skall lämna kommunen underlag&lt;br&gt;for dess mobilisering av hemskyddsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Verkskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Xkrkskyddens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Verkskydden skall under skärpt och högsta beredskap medverka i&lt;br&gt;befolkningsskyddet och räddningstjänsten vid de foretag och anlägg-&lt;br&gt;ningar där de finns organiserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte regeringen föreskriver annat, får kommunen under skärpt och&lt;br&gt;högsta beredskap ta verkskydden i anspråk för räddningstjänstuppgifter&lt;br&gt;som inte rör det egna företaget eller den egna anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\br verkskydden skall organiseras m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Verkskydd skall, efter beslut av länsstyrelsen, organiseras vid före-&lt;br&gt;tag och anläggningar som har stor betydelse för totalförsvaret, om&lt;br&gt;företagen och anläggningarna med hänsyn till sin belägenhet eller verk-&lt;br&gt;samhetens art kan antas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för vaije särskilt fall besluta om verkskyddets&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen skall samråda med kommunen innan beslut fattas&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för räddningstjänsten i fred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det vid ett företag eller en anläggning finns särskilda resurser&lt;br&gt;för räddningsinsatser i fredstid, skall dessa ingå i verkskyddet i den&lt;br&gt;utsträckning som krävs, om inte särskilda skäl hindrar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att organisera verkskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ägaren av ett företag eller en anläggning där det skall finnas verk-&lt;br&gt;skydd, är skyldig att organisera verkskyddet. Han skall planlägga verk-&lt;br&gt;skyddets verksamhet samt hålla det med materiel, utrustning och andra&lt;br&gt;förnödenheter. Han är också skyldig att vidta de övriga åtgärder som&lt;br&gt;behövs for verkskyddets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggningen skall ägaren samråda med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att anordna ledningsplats m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det finns särskilda skäl, skall den som skall organisera ett verk-&lt;br&gt;skydd också anordna och underhålla en ledningsplats och andra uppe-&lt;br&gt;hållsplatser för verkskyddspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;sluta om skyldighet enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om skyldigheten enligt 6 § kräver ingrepp i egendom som inte ägs&lt;br&gt;av den som skall organisera verkskyddet, skall ägaren av den berörda&lt;br&gt;egendomen i stället fullgöra skyldigheten. Detta gäller emellertid inte&lt;br&gt;om ingreppet endast är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får i fall som avses i första stycket godkänna en över-&lt;br&gt;enskommelse mellan ägaren av egendomen och den som skall organise-&lt;br&gt;ra verkskyddet om vem som skall fullgöra skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna upplysningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § På begäran av länsstyrelsen skall ägaren av ett företag eller en&lt;br&gt;anläggning lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningen och verksamheten som behövs for länsstyrelsens befatt-&lt;br&gt;ning med verkskydden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten enligt första stycket skall också gälla i förhållande till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av verkskyddspersonalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Utbildning och övning av verkskyddspersonalen skall genomföras av&lt;br&gt;den statliga myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får överlåta åt kommunen att&lt;br&gt;genomföra utbildning och övningar i stället för den statliga myndig-&lt;br&gt;heten. Detta får ske endast efter överenskommelse med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den myndighet som skall genomföra en utbildning eller en övning&lt;br&gt;får medge att ägaren av företaget eller anläggningen själv genomför&lt;br&gt;utbildningen eller övningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för verkskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ägaren av företaget eller anläggningen skall betala de kostnader&lt;br&gt;för verkskyddet som uppkommer på grund av åtgärder enligt 5 och 6 §§&lt;br&gt;samt 9 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av företaget eller anläggningen skall också betala ersättning&lt;br&gt;för tjänstgöring i verkskyddet till dem som är anställda hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om beräkningen av de&lt;br&gt;kostnader som ägaren skall betala för sådan utbildning och övning som&lt;br&gt;genomförs av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett verkskydd har tagits i anspråk för uppgifter som inte rör&lt;br&gt;det egna företaget eller den egna anläggningen, har ägaren av företaget&lt;br&gt;eller anläggningen rätt till skälig ersättning av staten dels för de kost-&lt;br&gt;nader for verkskyddspersonalen som betalats ut, dels för skada på mate-&lt;br&gt;riel och annan egendom, om skadan inte är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning prövas på det sätt som föreskrivs i förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att skydda befolkningen mot verkningarna av stridsmedel i de&lt;br&gt;områden som kan antas bli särskilt utsatta i krig skall det finnas skydds-&lt;br&gt;rum och skyddade utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall i samråd med länsstyrelsen besluta inom vilka om-&lt;br&gt;råden i kommunen det skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan enighet inte nås, skall frågan hänskjutas till regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 8 § framgår att skyddsplanen skall innehålla uppgifter om&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen beslutar om att skyddsrum skall byggas med ledning av&lt;br&gt;skyddsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum skall byggas i den omfattning som kan ske med hänsyn till&lt;br&gt;tillgängliga medel och övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen skall föra register över samtliga skyddsrum i kommu-&lt;br&gt;nen. Registret skall innehålla uppgifter om skyddsrummens belägenhet,&lt;br&gt;typ, storlek och tillstånd. Är skyddsrummen avsedda för särskilda ända-&lt;br&gt;mål, skall även detta anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna förutsättningar for skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skyddsrummen skall placeras och utformas så att befolkningen efter&lt;br&gt;varning har möjlighet att hinna fram till skyddsrummen i tid och att&lt;br&gt;uppehålla sig där under den tid som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skyddsrummen skall företrädesvis byggas i utrymmen som under&lt;br&gt;fredstid är avsedda att användas för andra ändamål. Om detta inte kan&lt;br&gt;ske, skall skyddsrummen byggas så att de under fredstid kan användas&lt;br&gt;för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum som används för andra ändamal skall skyndsamt kunna&lt;br&gt;ställas i ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter eller i särskilda fåll besluta om skydds-&lt;br&gt;rummens utformning och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelser for ytterligare skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att förberedelser skall vidtas inom områden där skyddsrum&lt;br&gt;skall byggas, så att lämpliga utrymmen skyndsamt kan ställas i ordning&lt;br&gt;till skyddsrum under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet for byggnadsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som inom en kommun där skyddsrum skall byggas avser att&lt;br&gt;utföra sådana byggnadsåtgärder som kräver bygglov enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-4 plan- och bygglagen (1987:10) skall anmäla detta&lt;br&gt;till kommunen. Kommunen skall lämna besked om skyddsrum skall&lt;br&gt;byggas till den som gjort anmälan, och om så är fallet, lämna uppgift&lt;br&gt;om det antal personer som skall beredas plats i skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked som kommunen lämnat enligt första stycket gäller i två år&lt;br&gt;eller, om bygglov eller tillstånd enligt 8 kap. 34 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:]0) har meddelats, under samma tid som bygglovet eller tillstån-&lt;br&gt;det gäller. Kommunen får ändra beskedet endast om den som gjort&lt;br&gt;anmälan godtar ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommunen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bygglov eller tillstånd enligt 8 kap. 34 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) får inte lämnas förrän kommunen har lämnat besked enligt 8&lt;br&gt;§ första stycket. Detta gäller dock inte om regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, kommunen beviljat undantag fran anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Staten och landstinget skall, även i de fall då skyldighet att ansöka&lt;br&gt;om bygglov inte föreligger enligt 8 kap. 1 § andra stycket plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10), anmäla de avsedda byggnadsåtgärderna till kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid prövningen av ansökan om bygglov skall kommunen se till att&lt;br&gt;byggnadsåtgärderna stämmer överens med det besked som har lämnats&lt;br&gt;enligt 8 § första stycket och med bestämmelserna i 4 och 5 §§ samt&lt;br&gt;med föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att bygga, utrusta och underhålla skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som avser att utföra sådana byggnadsåtgärder som anges i 8 §&lt;br&gt;skall bygga och utrusta sådant skyddsrum som enligt kommunens beslut&lt;br&gt;skall finnas i byggnaden eller anläggningen, om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;14 och 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ägaren av en byggnad eller annan anläggning där skyddsrum har&lt;br&gt;byggts är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket gäller också sådana byggda skyddsrum&lt;br&gt;där bidrag betalats ut av staten enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om kommunen beslutar att skyddsrum skall finnas i befintliga&lt;br&gt;byggnader eller andra anläggningar, skall kommunen bygga, utrusta,&lt;br&gt;vårda och underhålla skyddsrummen om det inte är fråga om sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsåtgärder som anges i 8 § första stycket. Detsamma gäller för&lt;br&gt;skyddsrum som skall byggas på mark som är avsedd för gata, torg,&lt;br&gt;park eller annan allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall också, efter beslut av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer, under skärpt och högsta beredskap ställa&lt;br&gt;i ordning de utrymmen som förberetts för skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen besluta att ägaren&lt;br&gt;eller nyttjanderättshavaren till mark, byggnader eller andra anläggningar&lt;br&gt;i stället för kommunen skall vidta de åtgärder som anges i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där skyddsrum finns&lt;br&gt;är skyldig att efter anmodan av kommunen vidta de åtgärder som be-&lt;br&gt;hövs för att skyddsrummet skall få en tillfredsställande skyddsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som innehar en byggnad eller annan anläggning eller del&lt;br&gt;därav med nyttjanderätt får inte hindra ägaren att inrätta skyddsrum&lt;br&gt;eller företa andra åtgärder enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att bereda plats i skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ägaren eller innehavaren av en nyttjanderätt till en byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning där det finns skyddsrum är skyldig att under skärpt&lt;br&gt;och högsta beredskap bereda plats åt civilbefolkningen i skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ägaren av en byggnad eller annan anläggning där det finns&lt;br&gt;skyddsrum skall genom skyltning av byggnaden eller anläggningen ge&lt;br&gt;anvisning om var skyddsrummet finns. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om skylt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, länsstyrelsen i fråga om redan byggda skyddsrum be-&lt;br&gt;sluta att skyldigheten enligt 13, 18 och 19 §§ inte längre skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda fastighetsägare och kommunen skall underrättas om beslut&lt;br&gt;som avses i första stycket. Kommunen skall avföra skyddsrum som&lt;br&gt;berörs av beslutet från det register som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för att bygga, vårda och underhålla skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som skall bygga ett skyddsrum enligt 12 § får ersättning av&lt;br&gt;staten enligt 22 - 24 §§ för de merkostnader som uppkommer for att&lt;br&gt;bygga och utrusta samt vårda och underhålla skyddsrummet. Ersätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ersättningen från staten består av ett grundbelopp och ett tillägg&lt;br&gt;till grundbeloppet. Storleken av grundbeloppet och tilläggsbeloppet&lt;br&gt;fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om ersättningen enligt 21 § blir oskäligt låg, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer besluta om högre ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om den som är berättigad till ersättning enligt 21 - 23 §§ inte är&lt;br&gt;redovisningsskyldig enligt lagen (1968:439) om mervärdeskatt, skall&lt;br&gt;ersättningsbeloppet räknas upp med sex tiondelar av den skattesats som&lt;br&gt;enligt 13 § den lagen gällde vid tidpunkten for slutbesiktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som skall vidta åtgärder enligt 15 § har rätt till ersättning av&lt;br&gt;staten for skäliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter anmodan av kommunen vidtagit åtgärder som anges i&lt;br&gt;16 § är berättigad till ersättning av staten för de skäliga kostnader som&lt;br&gt;åtgärden föranlett. Ersättning lämnas dock inte for åtgärder som har&lt;br&gt;föranletts av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrum-&lt;br&gt;met, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om grunderna för ersättningen. Ersättningen&lt;br&gt;bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall kontrollera skyddsrummen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kommunen skall regelbundet kontrollera att skyddsrummen i&lt;br&gt;kommunen har en tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och&lt;br&gt;brister åtgärdas av ägaren till byggnaden eller anläggningen eller i fall&lt;br&gt;som avses i 14 § av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kommunen för vissa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Kommunen har rätt till ersättning för kostnader som uppkommer&lt;br&gt;för kommunen på grund av åtgärder enligt 14 § och 26 § i den mån&lt;br&gt;kostnaderna kan anses skäliga. Vid bestämmandet av ersättningen skall&lt;br&gt;skälig hänsyn tas till det värde som vidtagna åtgärder kan ha för bygg-&lt;br&gt;nadens eller anläggningens användning i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt till förskott på ersättningen enligt de föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag for frivilligt byggda skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Var och en som vill bygga ett skyddsrum utan att vara skyldig att&lt;br&gt;göra det kan få bidrag av staten, om kommunen i förväg godkänner att&lt;br&gt;skyddsrummet byggs och medel till bidrag finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna förutsättningar for skyddade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Skyddade utrymmen skall byggas under skärpt och högsta bered-&lt;br&gt;skap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;dock besluta att en byggnad eller anläggning redan dessförinnan skall&lt;br&gt;förses med ett skyddat utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den skyddsplan som anges i 3 kap. 8 § 3 framgår behovet av&lt;br&gt;skyddade utrymmen i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om skyddade utrymmens utformning&lt;br&gt;och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar för skyddade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Kommunen skall genom inventering, planläggning och andra åt-&lt;br&gt;gärder förbereda byggandet av skyddade utrymmen. Kommunen skall&lt;br&gt;också bistå ägaren till en byggnad eller annan anläggning med att förse&lt;br&gt;byggnaden eller anläggningen med skyddade utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall dessutom fora register över de byggnader där skyd-&lt;br&gt;dade utrymmen planlagts och vilka förberedelser som vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarens ansvar för skyddade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning är skyldig att bygga&lt;br&gt;ett skyddat utrymme där sådant utrymme skall finnas. Ägaren är också&lt;br&gt;skyldig att vårda och underhålla det skyddade utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av staten för skäliga kostnader för att bygga ett skyddat utrymme.&lt;br&gt;Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Kommunen har rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader&lt;br&gt;på grund av åtgärder enligt 31 §. Ersättningen bestäms och betalas ut av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att bereda plats m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Vad som anges i 19 § skall också tillämpas på skyddade utrym-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Särskilda skyldigheter För ägare och andra innehavare av&lt;br&gt;egendom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Xbrning och mörkläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;ålägga ägaren av en byggnad eller annan anläggning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hålla med utrustning och vidta de övriga förberedelser som behövs&lt;br&gt;för varning av dem som vistas i eller vid byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tåla att utrustning för varning av befolkningen installeras pa bygg-&lt;br&gt;naden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla med utrustning och vidta de övriga förberedelser som behövs&lt;br&gt;för mörkläggning av byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det meddelas beslut om mörkläggning, se till att mörklägg-&lt;br&gt;ningen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar byggnaden eller anläggningen helt eller delvis upplåten med nytt-&lt;br&gt;janderätt, åligger det nyttjanderättshavaren att ha hand om utrustningen&lt;br&gt;for mörkläggning och, om det meddelas beslut om mörkläggning, se till&lt;br&gt;att mörkläggningen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som äger eller på annat sätt innehar en byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning är skyldig att låta länsstyrelsen eller kommunen besikta eller&lt;br&gt;regelbundet kontrollera byggnaden eller anläggningen for ändamål som&lt;br&gt;har samband med tillämpningen av denna lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen&lt;br&gt;eller kommunen får under skärpt och högsta beredskap ålägga ägaren&lt;br&gt;eller innehavaren av viss egendom att tåla eller vidta annan åtgärd&lt;br&gt;beträffande egendomen än som förut sagts i denna lag, om åtgärden är&lt;br&gt;av mycket stor betydelse för det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter för nyttjanderätt shavare m.fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § De skyldigheter som ägaren av en viss egendom har enligt denna&lt;br&gt;lag skall också gälla för den som innehar egendomen med fri förfogan-&lt;br&gt;derätt, fideikommissrätt eller annan därmed jämförlig rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kostnader för ägaren av en byggnad på grund av åliggande enligt&lt;br&gt;denna lag skall betalas av bostadsrättshavama om byggnaden tillhör en&lt;br&gt;bostadsrättsförening. Detta galler oavsett vad som föreskrivs i bostads-&lt;br&gt;rättsföreningens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En nyttjanderättshavare är skyldig att på begäran av ägaren till en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning betala ett skäligt bidrag till kostnader&lt;br&gt;som ägaren får på grund av åliggande enligt denna lag. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren inte kände till att åtgärderna skulle vidtas då nyttjanderätts-&lt;br&gt;avtalet träffades eller senast kunde sägas upp och minst två år återstod&lt;br&gt;av nyttjanderätten då skyldigheten att vidta åtgardema blev kända för&lt;br&gt;ägaren, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan anses uppenbart oskäligt att ägaren skall svara for hela&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot att använda samlingslokaler och skolor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Länsstyrelsen och kommunen får meddela förbud mot att använda&lt;br&gt;samlingslokal, skola, förskola eller annan lokal för motsvarande ända-&lt;br&gt;mål under skärpt och högsta beredskap, om inte skyddsrum finns för de&lt;br&gt;personer som kan komma att vistas i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna upplysningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Innehavaren av en byggnad eller annan anläggning samt den som i&lt;br&gt;fråga om förvaltning och skötsel företräder honom är skyldig att i frå-&lt;br&gt;gor som rör verksamhet enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna upplysningar till statliga och kommunala myndigheter om&lt;br&gt;dem som bor eller bedriver verksamhet i byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmedla myndigheternas beslut och meddelanden till dem som&lt;br&gt;anges i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka vid åtgärder som föranleds av ransonering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldighet gäller också för arbetsgivare och deras företrädare&lt;br&gt;när det gäller de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Var och en är skyldig att på förfrågan av statlig eller kommunal&lt;br&gt;myndighet upplysa om huruvida och i vilken mängd han har egendom&lt;br&gt;som kan behöva tas i anspråk för verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som med stöd av 3 § ålagts att tåla eller vidta en viss åtgärd&lt;br&gt;har rätt till skälig ersättning av staten för den kostna eller skada som&lt;br&gt;han åsamkats. När ersättningen bestäms, skall hänsyn tas till den nytta&lt;br&gt;som åtgärden kan medföra för honom. Ar kostnaden eller skadan ringa,&lt;br&gt;betalas ingen ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning prövas på det sätt som föreskrivs i förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:263).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Utrymning samt ut- och inflyttningsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utrymning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap ålägga invånarna inom ett område att&lt;br&gt;utrymma området och under en bestämd tid uppehålla sig utanför detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om området blivit eller kan antas bli utsatt för stridshandlingar och&lt;br&gt;utrymningen är nödvändig för att skydda befolkningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det i området behöver vidtas militära åtgärder av synnerlig&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunen får, i samråd med länsstyrelsen, besluta om utrym-&lt;br&gt;ning, om denna skall ske inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om utrymning i samband med räddningsinsatser finns i 45&lt;br&gt;§ räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;anvisa uppehållsplats för dem som omfattas av utrymningsbeslutet och&lt;br&gt;meddela föreskrifter för vistelsen på uppehållsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen fattat beslut om utrymning, får kommunen anvisa&lt;br&gt;uppehållsplats och meddela föreskrifter för vistelsen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelser om rätt för dem som omfattas av ett utrymningsbeslut&lt;br&gt;att få bistånd, inkvarteringsbostad m.m. finns i 10 och 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap meddela förbud för dem som uppe-&lt;br&gt;håller sig inom ett visst område att lämna detta (utflyttningsförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har meddelats beslut om utrymning av ett visst område, får den&lt;br&gt;myndighet som meddelat beslutet också besluta om utflyttningsförbud&lt;br&gt;för dem som finns inom området men inte omfattas av utrymningsbe-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Utflyttningsförbud får meddelas endast om en utflyttning väsentligt&lt;br&gt;skulle försvåra åtgärder av synnerlig betydelse för totalförsvaret inom&lt;br&gt;området eller om den är förenad med uppenbar livsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap meddela förbud för dem som inte&lt;br&gt;bor inom ett visst område att annat än tillfälligt uppehålla sig inom&lt;br&gt;området (inflyttningsförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Inflyttningsförbud får meddelas endast om det föreligger sådana&lt;br&gt;förhållanden som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Skyldigheter för kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner i samband med utrymning och flyktingmottagning&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ta hand om utrymmande och flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Under skärpt och högsta beredskap är kommunen och landstinget&lt;br&gt;skyldiga att hjälpa, vårda och på annat sätt ta hand om invånare från&lt;br&gt;andra kommer och landsting samt flyktingar, på samma sätt som gäller&lt;br&gt;för de egna medlemmarna av kommunen och landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningar i skyldigheterna enligt första stycket kan gälla på&lt;br&gt;grund av att vistelsen i kommunen eller landstinget upphör när det inte&lt;br&gt;längre råder skärpt eller högsta beredskap eller på grund av särskilda&lt;br&gt;föreskrifter i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Under skärpt och högsta beredskap är den kyrkliga kommunen&lt;br&gt;skyldig att utöva verksamhet för invånare från andra kyrkliga kommu-&lt;br&gt;ner samt flyktingar på samma sätt som gäller for dem som bor inom&lt;br&gt;den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal kristidsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen skall under skärpt och högsta beredskap eller när ran-&lt;br&gt;soneringslagen (1978:268) i annat fall skall tillämpas, i den omfattning&lt;br&gt;som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vidta nödvändiga åtgärder för att befolkningen och produktionen&lt;br&gt;skall få de viktiga varor som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka vid genomförandet av åtgärder i övrigt som år viktiga&lt;br&gt;för folkforsöijningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att hjälpa andra kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommuner och landsting som i större omfattning får ta emot be-&lt;br&gt;folkning från andra kommuner och landsting på grund av beslut om&lt;br&gt;utrymning eller av mycket allvarliga förhållanden som orsakats av krig&lt;br&gt;eller krigsfara har rätt till hjälp i skälig omfattning från den ankom-&lt;br&gt;mande befolkningens hemortskommuner och landsting. Hjälpen skall&lt;br&gt;främst bestå av personal och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan kommunerna eller landstingen inte enas om hjälpen, får läns-&lt;br&gt;styrelsen i det län varifrån befolkningen kommer besluta om hjälpens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en för försvarsansträngningarna viktig uppgift, som det åligger&lt;br&gt;kommunen eller landstinget att utföra, blir oskäligt betungande till följd&lt;br&gt;av krigsskada eller andra mycket allvarliga förhållanden som orsakats&lt;br&gt;av krig eller krigsfara, är andra kommuner och landsting skyldiga att&lt;br&gt;lämna hjälp i den omfattning som bestäms av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Skyldighet för enskilda att upplåta inkvarteringsbostad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upplåta bostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Under skärpt och högsta beredskap är ägaren eller innehavaren av&lt;br&gt;en byggnad eller bostadslägenhet (inkvarteringsvärd) skyldig att efter&lt;br&gt;beslut av kommunen upplåta bostad för den som på grund av utrym-&lt;br&gt;ning, krigsskada eller annan därmed jämförlig händelse behöver en&lt;br&gt;bostad (inkvarteringsbostad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkvarteringsvärden är skyldig att låta de inkvarterade använda den&lt;br&gt;utrustning som finns i bostaden och som är nödvändig för att tillgodse&lt;br&gt;de inkvarterades dagliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen beslutar om inkvarteringsbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut enligt 1 § skall meddelas av den kommun där bostaden finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut får meddelas endast om behovet av bostad inte kan&lt;br&gt;tillgodoses på annat lämpligt sätt. Beslutet får inte medföra större o-&lt;br&gt;lägenhet för inkvarteringsvärden än som är nödvändigt och får inte avse&lt;br&gt;utrymmen som är absolut nödvändiga för inkvarteringsvärden och hans&lt;br&gt;familj eller någon närstående till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkvarteringsersättning och ersättning för skada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Inkvarteringsvärden har rätt till skälig ersättning av kommunen för&lt;br&gt;inkvarte ringsbostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om bostaden eller dess utrustning skadas i samband med att den&lt;br&gt;används som inkvarteringsbostad, är den skadelidande berättigad till&lt;br&gt;skälig ersättning av kommunen. Ar skadan ringa, betalas ingen ersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ersättningen fastställs enligt de grunder som anges i förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bestämmer ersättningen, om denna skall fastställas enligt&lt;br&gt;taxa. I annat fall bestäms ersättningen av den lokala värderingsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägran att upplåta inkvarteringsbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ägaren eller innehavaren av en byggnad eller bostadslägenhet&lt;br&gt;vägrar att upplåta inkvarteringsbostad, får kommunen förelägga ägaren&lt;br&gt;eller innehavaren att upplåta bostaden. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs inte föreläggandet, får kommunen begära handräckning hos&lt;br&gt;polismyndigheten för att få tillträde till inkvarteringshostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om inkvarteringsvärden begär det, skall kommunen upphäva ett&lt;br&gt;beslut om inkvarteringsbostad, om beslutet inte längre behövs eller om&lt;br&gt;det medför särskild olägenhet för inkvarteringsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap. Säkerhetsskydd i kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommunen skall se till att det inom dess verksamhetsområde finns&lt;br&gt;ett tillfredsställande säkerhetsskydd i frågor av betydelse för totalför-&lt;br&gt;svaret eller Sveriges säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om kommunen i 1 - 4 §§ gäller också landstinget&lt;br&gt;och den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En kommunal tjänst vars befattningshavare i inte ringa omfattning&lt;br&gt;får del av sekretessbelagda uppgifter av betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;Sveriges säkerhet i övrigt, får endast innehas av den som är svensk&lt;br&gt;medborgare och pålitlig från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänst avses också uppdrag hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om krav på svenskt medborgarskap för förtroendevaldas&lt;br&gt;deltagande i handläggningen av vissa ärenden finns i 2 kap. 13 a § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 a § kommunallagen (1977:179).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen får, enligt de bestämmelser som meddelas i personal-&lt;br&gt;kontrollagen (199x:xxx), inhämta de upplysningar som krävs för att&lt;br&gt;bedöma om en person är pålitlig från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall,&lt;br&gt;efter samråd med kommunen, meddela närmare föreskrifter om vilka&lt;br&gt;tjänster som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de ytterligare föreskrifter som behövs för säkerhetsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som på grund av någon bestämmelse i denna lag har fått kän-&lt;br&gt;nedom om en persons eller ett företags affärs- eller driftförhållanden&lt;br&gt;eller förhållanden av betydelse för folkförsöijningen eller för Sveriges&lt;br&gt;säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han fått kännedom&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet gäller sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 kap. Förfoganderätt och andra särskilda bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkares och andras medverkan i totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta om att allmänheten, företag, organisationer eller andra samman-&lt;br&gt;slutningar skall medverka vid övningar av betydelse for totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om näringsidkares och andras medverkan i totalförsvaret finns&lt;br&gt;närmare bestämmelser i lagen (1982:1004) om skyldighet för närings-&lt;br&gt;idkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplane-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om varning och om mörkläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om varning och om mörkläggning under skärpt och&lt;br&gt;högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\&amp;amp;erinärverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får meddela föreskrifter om den civila veterinärverk-&lt;br&gt;samhetens organisation under skärpt och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall vara huvudman för den omorganiserade civila veterinär-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med civil veterinärverksamhet avses den veterinärverksamhet som&lt;br&gt;står under lantbruksstyrelsens eller statens livsmedelsverks inseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfoganderätt i totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I förfogandelagen (1978:262) och expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;finns bestämmelser om rätt att genom förfogande ta i anspråk egendom&lt;br&gt;som skall användas i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undanförsel och förstöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;§ Bestämmelser om undanförsel och förstöring finns i lagen&lt;br&gt;(1961:655) om undanforsel och förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad som föreskrivs i denna lag skall inte tillämpas om motsvarande&lt;br&gt;förhållanden regleras i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder&lt;br&gt;för vissa kraftanläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållanden som avses i denna lag får regeringen meddela sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter i fråga om byggnader eller andra anläggningar som är&lt;br&gt;avsedda för försvarsmaktens behov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 kap. Påföljder m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Påföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Till böter högst ettusen kronor skall den dömas som är civilpliktig&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan giltigt skäl uteblir från uttagningsforrättning som han har&lt;br&gt;kallats till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med giltigt skäl uteblir från sådan förrättning men inte anmäler&lt;br&gt;detta enligt 4 kap. 17 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte lämnar sådana upplysningar som anges i 4 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är civilpliktig eller frivilligt uttagen till tjänstgöring och uppsåtligen&lt;br&gt;av oaktsamhet inte inställer sig till tjänstgöringen eller håller sig undan&lt;br&gt;från den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under civilpliktstjänstgöring inte lyder en förmans order,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;under civilpliktstjänstgöring är så påverkad av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker eller annat berusningsmedel, att hans förmåga att fullgöra tjäns-&lt;br&gt;ten måste anses vara nedsatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. under civilpliktstjänstgöringen på annat sätt inte fullgör sina skyl-&lt;br&gt;digheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa ej fullgör vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 8 kap. 3, 8 eller 9 § eller som vägrar att&lt;br&gt;upplåta inkvarteringsbostad enligt 11 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;förhållanden som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppsåtligen eller av oaktsamhet vanvårdar egendom som han har&lt;br&gt;tagit emot av en myndighet för totalförsvarets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett brott enligt 2 § är att anse som grovt, döms till fängelse&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;br&gt;brottet har begåtts under tid då det råder högsta beredskap eller annars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under sådana förhållanden att brottet medfört särskilt men för Sveriges&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i andra fåll&lt;br&gt;än som anges i detta kapitel inte fullgör sina skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hämtning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som utan giltigt skäl uteblir från civilpliktstjänstgöring som han&lt;br&gt;har kallats till eller som avviker från sådan tjänstgöring, får på begäran&lt;br&gt;av länsstyrelsen eller kommunen genom polismyndighetens försorg&lt;br&gt;hämtas på egen bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kommunen eller länsstyrelsen får i angelägenheter, som den skall&lt;br&gt;besluta om enligt denna lag, förelägga lämpligt vite när någon inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Egendom som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen&lt;br&gt;kan dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av ett sådant brott skall&lt;br&gt;förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 kap. Överklagande av beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut som kommunen har meddelat enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen, om inte annat föreskrivs i 3-5 eller 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut som länsstyrelsen har meddelat enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag får, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i 3, 4 eller 9 §, överklagas till den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut om uttagning till civilpliktstjänstgöring får överklagas hos&lt;br&gt;totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepliktsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut av kommunen om föreläggande av vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fraga om skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;br&gt;och om föreläggande av vite får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av kommunen enligt 11 kap. 5 § andra stycket får överklagas Prop. 1994/95:7&lt;br&gt;hos den lokala värderingsnämnden. Värderingsnämndens beslut i ett Bilaga 2&lt;br&gt;överklagat ärende får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala värderingsnämndens beslut i andra fall enligt 11 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket får överklagas hos riksvärderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksvärderingsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut som meddelats av en central myndighet i ett överklagat&lt;br&gt;ärende får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av central myndighet får överklagas hos regeringen, om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En central myndighet får till regeringen överlämna sin prövning av&lt;br&gt;ett överklagat ärende, om myndigheten bedömer att ärendet är av sär-&lt;br&gt;skild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Under skärpt och högsta beredskap skall ett beslut som en kommun&lt;br&gt;eller en statlig myndighet meddelat enligt denna lag gälla omedelbart,&lt;br&gt;om inte annat bestäms i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut som meddelats med stöd av följande bestämmelser får inte&lt;br&gt;överklagas, nämligen 1 kap. 8 §, 6 kap. 1 § andra stycket, 8 kap. 7 §,&lt;br&gt;9 kap. och 10 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den I januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagen (1964:47) om krigshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagen (1964:63) om kommunal beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagen (1981:292) om tjänsteplikt for hälso- och sjukvårdspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt veterinärpersonal m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra utanför civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som har fullgjort utbildning eller övning med civilförsvarsplikt&lt;br&gt;enligt civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen (1984:272) om skyldighet&lt;br&gt;för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret eller med&lt;br&gt;tjänsteplikt enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. får tillgodoräkna sig nämnda&lt;br&gt;tjänstgöring vid beräkningen av tid för tjänstgöring enligt de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För det arbete med planläggning och andra beredskapsförberedel-&lt;br&gt;ser som kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och enskilda har&lt;br&gt;fullgjort före lagens ikraftträdande gäller äldre ersättningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. På beslut som lämnats om byggande av skyddsrum enligt 32 §&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74) skall de nya bestämmelserna gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om någon har begått brott enligt någon av de upphävda lagarna,&lt;br&gt;skall straffet utdömas enligt äldre lag om inte straffet är lindrigare enligt&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Äldre bestämmelser gäller i fråga om överklagande av beslut som&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Om det i lag eller annan författning hänvisas till någon av de gamla&lt;br&gt;lagarna eller till en föreskrift i dessa som har ersatts med en föreskrift i&lt;br&gt;den nya lagen, tillämpas i stället den nya lagen eller den nya föreskrif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostema&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om förbindelserna under skärpt och högsta beredskap inte kan&lt;br&gt;upprätthållas mellan stiftsstyrelsen eller domkapitlet och pastoraten i ett&lt;br&gt;kontrakt inom stiftet, får kontraktsprosten från stiftsstyrelsen eller&lt;br&gt;domkapitlet överta uppgifterna att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändra eller upphäva tjänstgöringsföreskrifter som stiftsstyrelsen&lt;br&gt;eller domkapitlet har meddelat for prästerna i ett pastorat inom kon-&lt;br&gt;traktet eller för någon annan präst som tjänstgör inom kontraktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevilja en präst i kontraktet befrielse från skyldigheten att bo i en&lt;br&gt;anvisad tjänstebostad under de förutsättningar som anges i 49 § tredje&lt;br&gt;stycket prästanställningslagen (1988:184),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordna icke prästvigda tjänstebiträden åt präster inom kontraktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordna vikarie för präster inom kontraktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. entlediga präster inom kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbindelserna till stiftsstyrelsen och domkapitlet åter kan upp-&lt;br&gt;rättas skall kontraktsprosten omedelbart anmäla de beslut som har fattats&lt;br&gt;med stöd av första stycket till stiftsstyrelsen och domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid förhinder för kontraktsprosten skall vad som sägs om denne i 1&lt;br&gt;§ i stället gälla den till levnadsåldern äldste i tjänst varande kyrkoherden&lt;br&gt;inom kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Även om förbindelserna till stiftsstyrelsen respektive domkapitlet&lt;br&gt;under skärpt och högsta beredskap kan upprätthållas, får stiftsmyndig-&lt;br&gt;heten till en kontraktsprost helt eller delvis fora över de uppgifter som&lt;br&gt;anges i 1 §, om det föreligger risk att förbindelserna med pastoraten&lt;br&gt;kan komma att brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut som en kontraktsprost eller en kyrkoherde har meddelat&lt;br&gt;med stöd av 1 § första stycket 1-3 och 5 får överklagas på det sätt&lt;br&gt;som föreskrivs om överklagande av beslut av domkapitlet i frågan. Ett&lt;br&gt;beslut om förordnande av vikarie enligt 1 § 4 får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 kap. 1 §, 22 kap. 6 och 10 §§ brotts-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 kap.&lt;br&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel träder i tilllämp-&lt;br&gt;ning när riket kommer i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riket är i krigsfara eller om&lt;br&gt;det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara som riket&lt;br&gt;har befunnit sig i, får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att kapitlet skall till-&lt;br&gt;ämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel skall tillämpas&lt;br&gt;under högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för beslut&lt;br&gt;om skärpt beredskap föreligger,&lt;br&gt;får regeringen föreskriva att kap-&lt;br&gt;itlet skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör sig skyldig till en sv;&lt;br&gt;med främmande makt eller någon s&lt;br&gt;rör den internationella humanitära&lt;br&gt;dömas för folkrättsbrott till fängelse&lt;br&gt;trädelser är bland andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att använda stridsmedel som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att missbruka kännetecknet&lt;br&gt;röda korset, Förenta Nationernas&lt;br&gt;kännetecken, civilförsvarets inter-&lt;br&gt;nationella kännetecken, parlamen-&lt;br&gt;tära flaggor eller att med hjälp av&lt;br&gt;förrädiskt förfarande av något&lt;br&gt;annat slag döda eller skada en&lt;br&gt;motståndare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att anfalla civilpersoner eller d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k överträdelse av något sådant avtal&lt;br&gt;ådan allmänt erkänd grundsats, som&lt;br&gt;rätten i väpnade konflikter, skall&lt;br&gt;i högst fyra år. Sådana svåra över-&lt;br&gt;förbjudna enligt folkrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att missbruka Förenta Nation-&lt;br&gt;ernas kännetecken, kännetecken&lt;br&gt;som avses i lagen (1953:771) om&lt;br&gt;skydd för vissa internationella&lt;br&gt;kännetecken, parlamentära flaggor&lt;br&gt;eller andra internationellt erkända&lt;br&gt;kännetecken eller att med hjälp av&lt;br&gt;förrädiskt förfärande av något&lt;br&gt;annat slag döda eller skada en&lt;br&gt;motståndare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n som är försatt ur stridbart skick,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet&lt;br&gt;kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civil-&lt;br&gt;personer eller civil egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter&lt;br&gt;särskilt folkrättsligt skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lid-&lt;br&gt;ande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras&lt;br&gt;motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civil-&lt;br&gt;personer friheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att, i andra fall än som anges i 1 - 6, godtyckligt och i stor omfatt-&lt;br&gt;ning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folkrätt-&lt;br&gt;sligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livs-&lt;br&gt;tid. Vid bedömmande om brottet är grovt skall särskilt bektas, om det&lt;br&gt;har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många&lt;br&gt;människor dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust upp-&lt;br&gt;kommit på grund av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, skall också&lt;br&gt;hans forman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet&lt;br&gt;men inte gjort vad som ankommit på honom för att förhindra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riket är i krigsfara eller om&lt;br&gt;det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara som riket&lt;br&gt;har befunnnit sig i, får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att vad som sägs i 19&lt;br&gt;kap. och detta kapitel for den&lt;br&gt;händelse att riket är i krig skall&lt;br&gt;tillämpas. Föreskriften skall av&lt;br&gt;regeringen upphävas, när sådana&lt;br&gt;förhållanden inte längre förelig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under skärpt och högsta bered-&lt;br&gt;skap får regeringen föreskriva att&lt;br&gt;vad som sägs i 19 kap. och detta&lt;br&gt;kapitel för den händelse att riket&lt;br&gt;är i krig skall tillämpas. Före-&lt;br&gt;skriften skall av regeringen upp-&lt;br&gt;hävas, när sådana förhållanden&lt;br&gt;inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riket skulle komma att vara helt eller delvis ockuperat av främm-&lt;br&gt;ande makt utan att militärt motstånd förekommer, skall vad som i de&lt;br&gt;nämnda kapitlen samt i 21 kap. sägs om rikets försvar tillämpas på&lt;br&gt;motståndsverksamheten och vad som sägs om fienden tillämpas på&lt;br&gt;ockupationsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön&lt;br&gt;utformas med hänsyn till behovet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafik-&lt;br&gt;olyckor och andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyddsåtgärder för civilför- 2. åtgärder för att skydda be-&lt;br&gt;sväret, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;folkningen mot och begränsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkningarna av stridshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hyg-&lt;br&gt;ieniska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;formåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förändringar och kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyg-&lt;br&gt;gelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevis-&lt;br&gt;telse samt möjlighet att anordna en rimlig samhällsservice och kom-&lt;br&gt;mersiell service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;br&gt;dels att 64 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 63 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krig och när det annars&lt;br&gt;råder civilförsvar sberedskap skall&lt;br&gt;räddningsnämndens uppgifter&lt;br&gt;övertas av kommunstyrelsen och&lt;br&gt;räddningskårens uppgifter övertas&lt;br&gt;av civilförsvarsorganisationen i&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag under skärpt och högsta be-&lt;br&gt;redskap finns ytterligare bestämm-&lt;br&gt;elser i lagen (1992:00) om civilt&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet for&lt;br&gt;näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i&lt;br&gt;totalförsvarsplaneringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1982:1004) om skyldighet&lt;br&gt;for näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i total-&lt;br&gt;försvarsplaneringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar, andra nä-&lt;br&gt;ringsidkare, myndigheter samt&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer och&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer som&lt;br&gt;avses i lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet, är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen för-&lt;br&gt;ordnar (totalförsvarsmyndighet),&lt;br&gt;delta i totalförsvarsplaneringen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statliga myn-&lt;br&gt;digheter och inte heller den som i&lt;br&gt;stället omfattas av särskilda före-&lt;br&gt;skrifter för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striellla anläggningar och andra&lt;br&gt;näringsidkare samt myndigheter&lt;br&gt;skall lämna de upplysningar om&lt;br&gt;personal, lokaler, maskiner och&lt;br&gt;annan utrustning, produktion,&lt;br&gt;förbrukning av energi, råvaror&lt;br&gt;och andra förnödenheter, lager-&lt;br&gt;hållning, inköp, leveranser och&lt;br&gt;annat dylikt som total försvars-&lt;br&gt;myndigheterna behöver for sitt&lt;br&gt;planeringsarbete samt, om det&lt;br&gt;behövs, i övrigt medverka vid&lt;br&gt;planeringen av de egna uppgifter-&lt;br&gt;na inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ „&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar, andra nä-&lt;br&gt;ringsidkare samt sådana arbets-&lt;br&gt;givarorganisationer och arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer som avses i 6&lt;br&gt;§ lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet, är skyl-&lt;br&gt;diga att på begäran av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(totalförsvarsmyndighet), delta i&lt;br&gt;totalförsvarsplaneringen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statliga, kom-&lt;br&gt;munala och landstingskommunala&lt;br&gt;myndigheter och inte heller den&lt;br&gt;som i stället omfattas av särskilda&lt;br&gt;föreskrifter för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ _&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar och andra&lt;br&gt;näringsidkare skall lämna de&lt;br&gt;upplysningar om personal, lokaler,&lt;br&gt;maskiner och annan utrustning,&lt;br&gt;produktion, förbrukning av energi,&lt;br&gt;råvaror och andra förnödenheter,&lt;br&gt;lagerhållning, inköp, leveranser&lt;br&gt;och annat dylikt som totalförsvars-&lt;br&gt;myndighetema behöver for sitt&lt;br&gt;planeringsarbete samt, om det&lt;br&gt;behövs, i övrigt medverka vid&lt;br&gt;planeringen av de egna uppgif-&lt;br&gt;terna inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av bestämmelserna i första stycket har fått utföra&lt;br&gt;arbete som har medfört betydande kostnader, kan få ersättning för detta&lt;br&gt;av allmänna medel. Kan överenskommelse om ersättningen inte träffas&lt;br&gt;med den myndighet som har begärt arbetet, skall frågan hänskjutas till&lt;br&gt;avgörande av skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Skilje-&lt;br&gt;männen avgör om ersättning skall utgå och bestämmer i så fåll ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 7 §§ förfogandelagen (1978:262)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer riket i krig, träder 4 - Under högsta beredskap skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §§ i tillämpning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämmelserna i 4 — 6 §§ till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att 4 - 6 §§ helt eller delvis skall tillämpas&lt;br&gt;från den tidpunkt som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om riket är i krigsfara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det råder sådana förhål-&lt;br&gt;landen som är föranledda av krig&lt;br&gt;eller av krigsfara vari riket har&lt;br&gt;befunnit sig och om det tillföljd av&lt;br&gt;dessa förhållanden föreligger&lt;br&gt;knapphet eller betydande fara för&lt;br&gt;knapphet inom riket på egendom&lt;br&gt;av vikt för totalförsvaret eller&lt;br&gt;folkförsörjningen, om det befinnes&lt;br&gt;nödvändigt att med hänsyn till&lt;br&gt;försvarsberedskapen inkalla värn-&lt;br&gt;pliktiga till tjänstgöring med stöd&lt;br&gt;av 27 § 2 mom. eller 28 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om förutsättningarna för&lt;br&gt;beslut om skärpt beredskap före-&lt;br&gt;ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det är nödvändigt att med&lt;br&gt;hänsyn till försvarsberedskapen&lt;br&gt;inkalla värnpliktiga till tjänstgö-&lt;br&gt;ring med stöd av 27 § 2 mom.&lt;br&gt;eller 28 § 1 mom. vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. vämpliktslagen (1941:967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt första stycket skall underställas riksdagens prövning&lt;br&gt;inom en månad från det den utfärdades eller, om riksmöte ej pågår,&lt;br&gt;från början av närmast följande riksmöte. Sker ej underställning eller&lt;br&gt;godkänner riksdagen ej föreskriften inom två månader från det under-&lt;br&gt;ställning skedde, upphör föreskriften att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande beslutar rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Förfogande&lt;br&gt;över egendom skall riktas mot&lt;br&gt;bestämd ägare eller innehavare av&lt;br&gt;egendom. I fall som avses i 1 §&lt;br&gt;eller 2 § första stycket 1 eller 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande beslutar&lt;br&gt;regeringen eller efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, kommuner, lands-&lt;br&gt;ting eller statliga myndigheter.&lt;br&gt;Förfogande över egendom skall&lt;br&gt;riktas mot en bestämd ägare eller&lt;br&gt;innehavare av egendomen. I fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock regeringen föreskriva om&lt;br&gt;förfogande som avser alla eller&lt;br&gt;viss krets av ägare och innehavare&lt;br&gt;av egendom av det slag som för-&lt;br&gt;fogandet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 1 § eller 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 får dock rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva om förfogande&lt;br&gt;som avser alla eller en viss krets&lt;br&gt;av ägare och innehavare av egen-&lt;br&gt;dom av det slag som förfogandet&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsförbud och förlängning av tiden för sådant förbud beslutas&lt;br&gt;av den myndighet som har rätt att besluta om förfogandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande göres för annans räkning än statens, gäller vad som i&lt;br&gt;denna lag sägs om staten i tillämpliga delar den för vars räkning för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogandet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:265) om statligt person-&lt;br&gt;skadeskydd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som fullgör tjänstgöring&lt;br&gt;eller genomgår utbildning eller&lt;br&gt;inskrivningsprövning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74), 6 §&lt;br&gt;lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdpersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. eller&lt;br&gt;lagen (1984:272) om skyldighet&lt;br&gt;för civilförsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utarför civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som fullgör tjänstgöring&lt;br&gt;eller genomgår utbildning eller&lt;br&gt;inskrivningsprövning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1992:00) om civilt försvar&lt;br&gt;eller lagen (1992:00) om skyldig-&lt;br&gt;het att tjänstgöra med ordnings-&lt;br&gt;och bevakningsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med räddnings-&lt;br&gt;kår enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller i räddningstjänst enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är intagen for vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som&lt;br&gt;avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, i ett hem som avses i 11 § lagen (1981:1243) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall intagen eller tagen i forvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polis-&lt;br&gt;arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas även på den som&lt;br&gt;frivilligt deltager i verksamhet inom totalförsvaret eller i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket deltager i verksamhet för att avvärja eller&lt;br&gt;begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i kommunallagen (1977:179) skall&lt;br&gt;införas två nya paragrafer, 2 kap. 13 a § och 3 kap. 9 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a § Endast sådan ledamot i fullmäktige som är svensk medborgare&lt;br&gt;får delta i handläggningen av ärenden som i inte ringa omfattning&lt;br&gt;innehåller sekretessbelagda uppgifter av betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;Sveriges säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a § Endast sådan ledamot i styrelsen eller annan nämnd som är&lt;br&gt;svensk medborgare får delta i handläggningen av ärenden som i inte&lt;br&gt;ringa omfattning innehåller sekretessbelagda uppgifter av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1973:1176)*&lt;br&gt;dels att 46 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 45 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § gäller ej innehav av skjutvapen som överlämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från staten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statlig tjänsteman eller person&lt;br&gt;som tillhör försvars-, civilförsvars-&lt;br&gt;eller polisväsendet om denne är&lt;br&gt;skyldig att inneha vapen för tjänst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en statlig tjänsteman eller&lt;br&gt;person som tillhör försvars- eller&lt;br&gt;polisväsendet om denne är skyl-&lt;br&gt;dig att inneha vapen för tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sammanslutning, beträffande vilken regeringen förordnat därom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 5 och 6 §§ får&lt;br&gt;skjutvapen vidare överlämnas för&lt;br&gt;verkskyddsändamål till den som är&lt;br&gt;krigsplacerad i verkskyddets ord-&lt;br&gt;nings- och bevakningstjänst med&lt;br&gt;skyldighet enligt gällande special-&lt;br&gt;plan att vara utrustad med skjut-&lt;br&gt;vapen. Den till vilken vapen&lt;br&gt;överlämnats med stöd av första&lt;br&gt;eller andra stycket är även be-&lt;br&gt;rättigad att utan tillstånd från&lt;br&gt;staten förvärva behövlig ammuni-&lt;br&gt;tion till vapnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken vapen överläm-&lt;br&gt;nats med stöd av första stycket är&lt;br&gt;även berättigad att utan tillstånd&lt;br&gt;från staten förvärva behövlig&lt;br&gt;ammunition till vapnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1953:771) om skydd för vissa in-&lt;br&gt;ternationella sjukvårdsbeteckningar och för civilförsvarets&lt;br&gt;internationella kännetecken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1953:771) om skydd för&lt;br&gt;vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och för civilförsvarets&lt;br&gt;internationella kännetecken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt 4 § i lagen skall ha följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skydd för vissa inter-&lt;br&gt;nationella sjukvårdsbeteckningar&lt;br&gt;och för civilförsvarets internatio-&lt;br&gt;nella kännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarets internationella&lt;br&gt;kännetecken, bestående av en&lt;br&gt;liksidig blå triangel mot orange-&lt;br&gt;färgad bakgrund, må icke offent-&lt;br&gt;ligen brukas utan medgivande av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skydd för vissa inter-&lt;br&gt;nationella kännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella kännetecken&lt;br&gt;för civilförsvar som avses i artikel&lt;br&gt;66 i tilläggsprotokoll I till Gené-&lt;br&gt;vekonventionema den 12 augusti&lt;br&gt;1949 rörande skydd för offren i&lt;br&gt;internationella väpnade konflikter,&lt;br&gt;bestående av en liksidig blå tri-&lt;br&gt;angel mot oragefargad bakgrund,&lt;br&gt;får inte användas offentligt utan&lt;br&gt;medgivande av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåt-&lt;br&gt;gärder för vissa kraftanläggningar m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4, 15 och 16 §§ lagen (1942:335) om&lt;br&gt;särskilda skyddsåtgärder for vissa kraftanläggningar m.m. &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”civil-&lt;br&gt;försvaret” skall bytas ut mot ”befolkningsskyddet och räddningstjäns-&lt;br&gt;ten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1978:163.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1982:488.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1982:488.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänk-&lt;br&gt;andet Det civila försvaret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem, Hovrätten för nedre Norrland, Kammarrätten i Jön-&lt;br&gt;köping, Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets civilförvalt-&lt;br&gt;ning, Fortifikationsförvaltningen, Vämpliktsverket, Försvarets sjuk-&lt;br&gt;vårdsstyrelse, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk,&lt;br&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar, Försvarets forskningsanstalt, Civil-&lt;br&gt;befalhavaren i Södra civilområdet, Civilbefalhavaren i Östra civilom-&lt;br&gt;rådet, Civilbefalhavaren i övre Norrlands civilområde, Kustbevak-&lt;br&gt;ningen, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Televerket, Transportrå-&lt;br&gt;det, Statens järnvägar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Byggnadsstyrel-&lt;br&gt;sen, Statens pris- och konkurrensverk, Göteborgs universitet, Skol-&lt;br&gt;överstyrelsen, Lantbruksstyrelsen, Statens livsmedelsverk, Statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbetsnämnden i Kal-&lt;br&gt;mar län, Statens invandrarverk, Plan- och bostadsverket, Statens lant-&lt;br&gt;mäteriverk, Statens industriverk, Statskontoret, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholm län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Östergötlands län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Malmö-&lt;br&gt;huslän, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;norrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbott-&lt;br&gt;ens län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Statens energiverk, Statens&lt;br&gt;vattenfallsverk, Justitieombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen,&lt;br&gt;Uppsala läns landsting, Södermanlands läns landsting, Östergötlands&lt;br&gt;läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Malmöhus läns landsting,&lt;br&gt;Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns&lt;br&gt;landsting, Stockholms kommun, Sollentuna kommun, Täby kommun,&lt;br&gt;Södertälje kommun, Uppsala kommun, Nyköpings kommun, Norr-&lt;br&gt;köpings kommun, Jönköpings kommun, Växjö kommun, Oskarshamns&lt;br&gt;kommun, Gotlands kommun, Karlskrona kommun, Karlshamns kom-&lt;br&gt;mun, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun,&lt;br&gt;Halmstads kommun, Göteborgs kommun, Borås kommun, Mariestads&lt;br&gt;kommun, Filipstads kommun, Årjängs kommun, Örebro kommun,&lt;br&gt;Hallsbergs kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Gävle&lt;br&gt;kommun, Sundsvalls kommun, Timrå kommun, Häijedalens kommun,&lt;br&gt;Skellefteå kommun, Haparanda kommun, Kalix kommun, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund, Sveriges frikyrkoråd, Centralförbundet Folk och&lt;br&gt;Försvar, Frivilligorganisationemas samarbetskommitté, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige, Svenska Arbetsgivarföreningen, Svenska Brandför-&lt;br&gt;svarsföreningen, Sveriges Civilförsvarsförbund och Svenska röda kor-&lt;br&gt;set.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om civilt försvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om kommunernas, landstingens och&lt;br&gt;de kyrkliga kommunernas ansvar inom det civila försvaret. Lagen&lt;br&gt;innehåller också bestämmelser om hemskydd, verkskydd och befolk-&lt;br&gt;ningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med befolkningsskydd avses åtgärder för att skydda befolkningen&lt;br&gt;och civil egendom från krigets verkningar. Sådana åtgärder är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utrymning och inkvartering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddade utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållande av andningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mörkläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. information om självskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall kunna bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 5 - 8 kap. skall inte tillämpas på militär verk-&lt;br&gt;samhet eller på anläggningar som är avsedda för sådan verksamhet.&lt;br&gt;Detsamma gäller anläggningar som är avsedda för ledningen av rikets&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som föreskrivs i denna lag skall inte tillämpas om annat sägs i&lt;br&gt;lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlägg-&lt;br&gt;ningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som föreskrivs i denna lag om landsting skall också tillämpas&lt;br&gt;på kommuner som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Beredskapsförberedelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för beredskapsförberedelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta&lt;br&gt;de beredskapsförberedelser som behövs för den kommunala verksam-&lt;br&gt;heten under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen ansvarar inom kommunen&lt;br&gt;respektive landstinget för att beredskapsförberedelsema får en enhetlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning och genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Inom den kyrkliga&lt;br&gt;kommunen ligger detta ansvar på kyrkorådet eller motsvarande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelsema skall genomföras i samverkan med berörda&lt;br&gt;statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;br&gt;Den kyrkliga kommunen skall också samverka med övriga trossamfund&lt;br&gt;inom den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen skall verka för att beredskapsförberedelsema för den&lt;br&gt;civila verksamhet som bedrivs i kommunen av statliga myndigheter,&lt;br&gt;landstinget, kyrkliga kommuner samt organisationer och företag får en&lt;br&gt;enhetlig inriktning och för att samverkan kommer till stånd mellan dem.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast i fråga om sådan verksamhet som är av be-&lt;br&gt;tydelse för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftsstyrelsen skall inom stiftssamfälligheten verka för att de kyrk-&lt;br&gt;liga kommunernas beredskapsförberedelser genomförs på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt och med en enhetlig inriktning. Stiftsstyrelsen skall samråda&lt;br&gt;med domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vaije kommun, landsting och kyrklig kommun skall medverka i&lt;br&gt;sådan utbildning som utgör ett led i beredskapsförberedelsema och som&lt;br&gt;genomförs av något annat sådant organ eller av en statlig myndighet och&lt;br&gt;som berör kommunen, landstinget eller den kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommunen skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;underrättad om de beredskapsförberedelser som vidtagits och om de&lt;br&gt;övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten skall ersätta kommunerna för kostnaderna för beredskaps-&lt;br&gt;förberedelsema enligt detta kapitel. Ersättningen skall bestämmas med&lt;br&gt;utgångspunkt i vaije kommuns utsatthet och risker i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall ersätta landstingen för kostnaderna för sådan utbildning&lt;br&gt;som utgör ett led i beredskapsförberedelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Verksamhet under höjd beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av&lt;br&gt;den del av det civila försvaret som ankommer på kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap också verka för att&lt;br&gt;sådan verksamhet som sägs i 2 kap. 2 § får en enhetlig inriktning och&lt;br&gt;för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av&lt;br&gt;den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet som lands-&lt;br&gt;tinget skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Under höjd beredskap ansvarar kyrkorådet eller motsvarande organ&lt;br&gt;för ledningen av den kyrkliga kommunens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall under höjd beredskap eller när ransoneringslagen&lt;br&gt;(1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen&lt;br&gt;bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vidta de åtgärder som behövs för försöijningen med nödvändiga&lt;br&gt;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga&lt;br&gt;för landets försöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kommun eller ett landsting har en för totalförsvaret viktig&lt;br&gt;uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller&lt;br&gt;andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara,&lt;br&gt;är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av hjälpen bestäms av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kommunen skall under höjd beredskap hålla den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer underrättad om beredskapsläget och de övriga&lt;br&gt;förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Hemskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I vaije kommun skall det finnas ett hemskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hemskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd bered-&lt;br&gt;skap har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmedla information mellan kommunen och befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att skydda, rädda och i övrigt hjälpa befolkningen i sam-&lt;br&gt;band med stridshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att trygga sådan försöijning som är nödvändig för&lt;br&gt;befolkningens överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hemskyddet består av totalförsvarspliktiga som skrivits in for civil-&lt;br&gt;plikt och av frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Verkskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Verkskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd bered-&lt;br&gt;skap har till uppgift att, vid den anläggning där det organiserats, med-&lt;br&gt;verka vid skydd av verksamheten och personalen samt i räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta att det vid en anläggning skall finnas verkskydd, om det vid&lt;br&gt;anläggningen bedrivs verksamhet som har stor betydelse för totalför-&lt;br&gt;svaret, och om anläggningen med hänsyn till sin belägenhet eller verk-&lt;br&gt;samhetens art kan antas bli särskilt utsatt vid stridshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall innehålla ett föreläggande for den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet vid anläggningen att organisera verkskyddet, planlägga dess&lt;br&gt;verksamhet, hålla det med materiel och förnödenheter, se till att perso-&lt;br&gt;nalen får den utbildning som avses i 3 § och att personalen regelbundet&lt;br&gt;övas samt att även i övrigt vidta de åtgärder som behövs för verkskyd-&lt;br&gt;dets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får också riktas mot ägaren till den anläggning där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utbildning av verkskyddets personal skall genomföras av den mynd-&lt;br&gt;ighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får komma överens med en kommun att denna&lt;br&gt;skall genomföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket skall genomföra utbildning får komma&lt;br&gt;överens med den som skall organisera verkskyddet att denne i stället&lt;br&gt;genomför utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En räddningsledare får under höjd beredskap ta verkskydd inom&lt;br&gt;kommunen i anspråk för räddningstjänstuppgifter som rör annat än den&lt;br&gt;anläggning där verkskyddet organiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den myndighet som regeringen bestämmer eller kommunen får&lt;br&gt;förelägga den som bedriver verksamhet vid eller äger en anläggning&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket att lämna de upplysningar och tillhanda-&lt;br&gt;hålla de handlingar om anläggningen och verksamheten som behövs för&lt;br&gt;myndighetens eller kommunens befattning med verkskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som enligt 2 § är skyldig att organisera verkskydd skall betala&lt;br&gt;kostnader för sådan utbildning som genomförs av en myndighet eller av&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett verkskydd har tagits i anspråk för uppgifter som inte rör den&lt;br&gt;egna anläggningen, har den som organiserat verkskyddet rätt till skälig&lt;br&gt;ersättning av staten dels för kostnaderna för verkskyddets personal, dels&lt;br&gt;för skador som inte är obetydliga på materiel och annan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning prövas på det sätt som föreskrivs i förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att under krig skydda befolkningen skall det i de områden som&lt;br&gt;kan antas bli särskilt utsatta för verkningar av stridsmedel finnas&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen. Skyddade utrymmen skall också&lt;br&gt;finnas i andra utsatta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skyddsrum avses ett utrymme som redan under fred utformas&lt;br&gt;och utrustas så att det ger skydd mot de stridsmedel som kan antas&lt;br&gt;komma till användning i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skyddat utrymme avses ett utrymme som utformas och utrustas&lt;br&gt;så att det ger ett bra skydd mot radioaktiv strålning och splitter samt i&lt;br&gt;särskilt utsatta områden mot byggnadsras. Skyddade utrymmen anordnas&lt;br&gt;först under höjd beredskap. Regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får dock besluta att ett skyddat utrymme skall an-&lt;br&gt;ordnas redan dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen skall i samråd med länsstyrelsen besluta inom vilka&lt;br&gt;områden det skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen. Om&lt;br&gt;enighet inte kan nås, skall kommunen överlämna frågan till regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen skall besluta om att skyddsrum skall byggas samt, i den&lt;br&gt;omfattning staten ställer medel till förfogande, kontrollera att skydds-&lt;br&gt;rummen har en tillfredsställande skyddsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall också besluta om att skyddade utrymmen skall&lt;br&gt;byggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall föra register över samtliga skyddsrum i kommunen&lt;br&gt;och över de skyddade utrymmen som planlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering och utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skyddsrummen skall placeras och utformas så att befolkningen efter&lt;br&gt;varning har möjlighet att hinna fram till dem i tid och att uppehålla sig&lt;br&gt;där under den tid som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skyddsrummen skall utformas så att de under fredstid kan användas&lt;br&gt;för andra ändamål. De skall dock skyndsamt kunna ställas i ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter eller i särskilda fail besluta om hur&lt;br&gt;skyddsrum och skyddade utrymmen skall utformas och utrustas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet for byggnadsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som inom ett område där skyddsrum skall byggas avser att&lt;br&gt;utföra sådana byggnadsåtgärder som anges i 9 kap. 2 § 1 och 3 plan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bygglagen (1987:10) och som kräver bygganmälan skall underrätta&lt;br&gt;kommunen om sin avsikt. Kommunen skall till den som lämnat sådan&lt;br&gt;underrättelse lämna besked om skyddsrum skall byggas i byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen och, om så är fallet, lämna uppgift om det antal&lt;br&gt;personer som skall kunna få plats i skyddsrummet. Kommunen skall&lt;br&gt;förelägga den som lämnat underrättelsen att vidta åtgärder i enlighet&lt;br&gt;med beskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked som kommunen lämnat enligt första stycket gäller i två år&lt;br&gt;eller, om bygganmälan enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen har gjorts,&lt;br&gt;under två år från dagen för bygganmälan. Kommunen får ändra beske-&lt;br&gt;det endast om den som lämnat underrättelsen godtar ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommunen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från underrättelseskyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Byggherren skall se till att ett byggnadsföretag inom ett område där&lt;br&gt;skyddsrum skall byggas stämmer överens med besked enligt 8 § samt&lt;br&gt;med vad som sägs i 6 § och vad som bestämts med stöd av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (1987:10) skall&lt;br&gt;en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig&lt;br&gt;kontroll som är nödvändiga for att ett skyddsrum skall kunna antas&lt;br&gt;komma att uppfylla de krav som ställs i 6 § och med stöd av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 9 och 10 §§ plan- och bygglagen om kontroll&lt;br&gt;m.m. och om slutbevis skall tillämpas på arbetet med att utföra skydds-&lt;br&gt;rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Staten och landstinget skall, även i de fall då skyldighet att göra&lt;br&gt;bygganmälan inte föreligger enligt 9 kap. 3 § 4 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), anmäla sådana byggnadsåtgärder som avses i 9 kap. 2 § 3&lt;br&gt;plan- och bygglagen till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ans varet för att bygga, utrusta och underhålla skyddsrum och skydd-&lt;br&gt;ade utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som utför sådana byggnadsåtgärder som anges i 8 § skall&lt;br&gt;bygga och utrusta sådant skyddsrum som enligt föreläggande av kom-&lt;br&gt;munen skall finnas i byggnaden eller anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agaren till en byggnad eller annan anläggning är skyldig att bygga&lt;br&gt;och utrusta ett skyddat utrymme där sådant utrymme enligt föreläggande&lt;br&gt;av kommunen skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där skyddsrum eller&lt;br&gt;skyddat utrymme har byggts är skyldig att underhålla skyddsrummet&lt;br&gt;eller det skyddade utrymmet och dess utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon åsidosätter sina skyldigheter enligt första stycket, skall&lt;br&gt;kommunen förelägga honom att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om kommunen beslutar att skyddsrum skall finnas i befintliga&lt;br&gt;byggnader eller andra anläggningar, skall kommunen bygga, utrusta och&lt;br&gt;underhålla skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte om frågan uppkommer i samband med&lt;br&gt;sådana byggnadsåtgärder som avses i 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även bygga, utrusta och underhålla skyddsrum som&lt;br&gt;är belägna på mark som är avsedd för gata, torg, park eller annan&lt;br&gt;allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen förelägga ägaren&lt;br&gt;eller nyttjanderättshavaren till mark, byggnader eller andra anläggningar&lt;br&gt;att i stället för kommunen vidta de åtgärder som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Agaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns&lt;br&gt;skyddsrum är skyldig att, efter föreläggande av kommunen, vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att skyddsrummet skall ha en bra skyddsförmå-&lt;br&gt;ga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som innehar en byggnad eller annan anläggning med nyttjan-&lt;br&gt;derätt får inte hindra ägaren att inrätta skyddsrum eller företa andra&lt;br&gt;åtgärder enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att bereda plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning där det finns ett skyddsrum eller skyddat utrymme är skyldig&lt;br&gt;att under höjd beredskap bereda plats i skyddsrummet eller det skydda-&lt;br&gt;de utrymmet åt dem som behöver skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett&lt;br&gt;skyddsrum skall genom skyltning på byggnaden eller anläggningen ge&lt;br&gt;anvisning om var skyddsrummet finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall se till att skyldigheten fullgörs. Om ägaren inte&lt;br&gt;fullgör sin skyldighet, skall kommunen förelägga honom att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta att ett utrymme inte längre skall vara skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för att bygga och underhåll skyddsrum och skyddade utrym-&lt;br&gt;men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som skall bygga och utrusta ett skyddsrum enligt 11 § första&lt;br&gt;stycket har rätt till ersättning av staten för de merkostnader som upp-&lt;br&gt;kommer för att bygga och utrusta skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen beslutas av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om den som är berättigad till ersättning enligt 20 § inte är redo-&lt;br&gt;visningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), skall ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet räknas upp med den skattesats som enligt 7 kap. 1 § den&lt;br&gt;lagen gällde vid tidpunkten för slutbesiktning av skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som skall bygga och utrusta ett skyddat utrymme enligt 11 §&lt;br&gt;andra stycket, underhålla ett skyddsrum eller ett skyddat utrymme enligt&lt;br&gt;12 § eller vidta åtgärder enligt 14 § har rätt till skälig ersättning av&lt;br&gt;staten för sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vidtagit åtgärder som anges i 15 § har rätt till skälig ersätt-&lt;br&gt;ning av staten för de kostnader som åtgärden föranlett. Ersättning läm-&lt;br&gt;nas dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt&lt;br&gt;underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat&lt;br&gt;sätt varit försumlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen beslutas av regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till kommunen för vissa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kommunen har rätt till skälig ersättning av staten för kostnader&lt;br&gt;som uppkommer för kommunen på grund av åtgärder enligt 13 §. När&lt;br&gt;ersättningen bestäms, skall skälig hänsyn tas till det värde som de vid-&lt;br&gt;tagna åtgärderna kan ha för byggnadens eller anläggningens användning&lt;br&gt;i fred. Kommunen har rätt till förskott på ersättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning och förskott beslutas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Särskilda skyldigheter för ägare och andra innehavare av&lt;br&gt;egendom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miming och mörkläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att ägare av byggnader eller andra anläggningar skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hålla med utrustning och vidta de övriga förberedelser som behövs&lt;br&gt;for varning av dem som vistas i eller vid byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tåla att utrustning för varning av befolkningen installeras på&lt;br&gt;byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla med utrustning och vidta de övriga förberedelser som behövs&lt;br&gt;för mörkläggning av byggnaden eller anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskilda fall får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer förelägga ägaren av en byggnad eller annan anläggning att&lt;br&gt;vidta eller tåla de åtgärder som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som disponerar en byggnad eller anläggning helt eller delvis är&lt;br&gt;skyldig att ha hand om utrustning for mörkläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om hur varning och mörkläggning skall ske under&lt;br&gt;höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan an-&lt;br&gt;läggning är skyldig att låta länsstyrelsen eller kommunen besiktiga eller&lt;br&gt;regelbundet kontrollera byggnaden eller anläggningen för ändamål som&lt;br&gt;har samband med tillämpningen av denna lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får den&lt;br&gt;kommun eller länsstyrelse som har att genomföra besiktningen eller&lt;br&gt;kontrollen förelägga honom att hålla byggnaden eller anläggningen&lt;br&gt;tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter för nyttjanderätt shavare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § De skyldigheter som ägaren av en viss egendom har enligt denna&lt;br&gt;lag skall också gälla för den som innehar egendomen med fri förfogan-&lt;br&gt;derätt, fideikommissrätt eller annan därmed jämförlig rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En nyttjanderättshavare är skyldig att på begäran av ägaren till en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning betala ett skäligt bidrag till kostnader&lt;br&gt;som ägaren får på grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren inte kände till att åtgärderna skulle vidtas då nyttjande-&lt;br&gt;rättsavtalet träffades eller senast kunde sägas upp och minst två år&lt;br&gt;återstod av nyttjanderätten då skyldigheten att vidta åtgärderna blev&lt;br&gt;kända för ägaren, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan anses uppenbart oskäligt att ägaren skall svara för hela&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en byggnad tillhör en bostadsrättsförening, skall bostadsrätts-&lt;br&gt;havama ersätta föreningen för kostnader som denna haft på grund av&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag. Detta gäller oavsett vad som föreskrivs i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhud mot att använda samlingslokaler och skolor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Länsstyrelsen eller kommunen får förbjuda att samlingslokaler,&lt;br&gt;skolor, förskolor eller andra lokaler for motsvarande ändamål används&lt;br&gt;under höjd beredskap, om inte skyddsrum finns för de personer som&lt;br&gt;kan komma att vistas i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att förmedla meddelanden m.m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan an-&lt;br&gt;läggning eller den som i fråga om förvaltning och skötsel företräder&lt;br&gt;honom är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmedla myndigheternas beslut och meddelanden i frågor som rör&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag till dem som bor eller bedriver verksamhet&lt;br&gt;i byggnaden eller anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverka vid åtgärder som föranleds av ransonering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldighet gäller också för arbetsgivare när det gäller de&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Var och en är skyldig att på fråga av en statlig eller kommunal&lt;br&gt;myndighet ange om han har egendom som kan behöva tas i anspråk för&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Utrymning och inkvartering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utrymning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under höjd beredskap besluta att de som uppehåller sig inom ett område&lt;br&gt;skall utrymma området om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. området blivit eller kan antas bli utsatt för stridshandlingar och&lt;br&gt;utrymningen är nödvändig för att skydda befolkningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det i området behöver vidtas militära åtgärder av väsentlig&lt;br&gt;betydelse och åtgärderna allvarligt försvåras om inte utrymning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta att de som omfattas av ett utrymningsbeslut skall vistas på en&lt;br&gt;viss plats och meddela föreskrifter för vistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får inte utformas så att det inskränker den enskildes frihet&lt;br&gt;mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med utrymningen&lt;br&gt;och förhållandena på vistelseplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndigheten som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under höjd beredskap meddela förbud för dem som uppehåller sig inom&lt;br&gt;ett visst område att lämna detta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utflyttning allvarligt försvårar åtgärder av väsentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för totalförsvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utflyttning är förenad med uppenbar livsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflyttningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;under höjd beredskap meddela förbud för dem som inte är bosatta inom&lt;br&gt;ett visst område att annat än tillfälligt uppehålla sig inom området, om&lt;br&gt;en inflyttning allvarligt försvårar åtgärder av väsendig betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kommun får förelägga innehavaren av en byggnad eller bostads-&lt;br&gt;lägenhet (inkvarteringsvärd) att under höjd beredskap upplåta bostad åt&lt;br&gt;den som behöver en bostad (inkvarteringsbostad) på grund av beslut om&lt;br&gt;utrymning eller på grund av att denne till följd av krigshändelser tving-&lt;br&gt;ats lämna sin ordinarie bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande får meddelas endast om behovet av bostad&lt;br&gt;inte kan tillgodoses på annat lämpligt sätt. Beslutet får inte medföra&lt;br&gt;större olägenhet för inkvarteringsvärden än vad som är nödvändigt och&lt;br&gt;får inte avse utrymmen som behövs för inkvarteringsvärden och hans&lt;br&gt;familj eller någon dem närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om inkvarteringsvärden inte följer föreläggandet enligt 5 §, får&lt;br&gt;kommunen hos polismyndigheten begära den handräckning som behövs&lt;br&gt;för att den som skall inkvarteras skall få tillträde till inkvarteringsbosta-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Inkvarteringsvärden har rätt till ersättning av kommunen för inkvar-&lt;br&gt;teringsbostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om bostaden eller dess utrustning skadas när den används som&lt;br&gt;inkvarteringsbostad, är den skadelidande berättigad till ersättning av&lt;br&gt;kommunen. Är skadan obetydlig, betalas dock ingen ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ersättningen enligt 7 och 8 §§ prövas på det sätt som anges i för-&lt;br&gt;fogandelagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om taxa enligt 33 § förfogandelagen har fastställts, bestämmer kom-&lt;br&gt;munen ersättningen. I annat fäll bestäms ersättningen av den lokala&lt;br&gt;värderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som disponerat en inkvarteringsbostad enligt 5 § skall till&lt;br&gt;kommunen betala tillbaka vad kommunen betalat till inkvarteringsvär-&lt;br&gt;den enligt 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till den inkvarterades ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;eller annars är oskäligt, skall kommunen helt eller delvis befria den&lt;br&gt;inkvarterade från återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ta hand om utrymmande och utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kommuners och landstings skyldighet att ta hand om utrymmande&lt;br&gt;och utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1994:137)&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap är vaije kyrklig kommun skyldig att bedriva&lt;br&gt;verksamhet för invånare från andra kyrkliga kommuner och för utlän-&lt;br&gt;ningar som söker skydd i Sverige, på samma sätt som gäller för dem&lt;br&gt;som bor inom den egna kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att hjälpa andra kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kommuner och landsting, som befolkningen lämnar på grund av&lt;br&gt;beslut om utrymning eller på grund av utomordentliga förhållanden som&lt;br&gt;orsakats av krig eller krigsfara, är skyldiga att i skälig omfattning lämna&lt;br&gt;hjälp till de kommuner och landsting som i större omfattning får ta&lt;br&gt;emot befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Säkerhetsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l § Vaije kommun, landsting och kyrklig kommun skall se till att det&lt;br&gt;inom dess verksamhetsområde finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd&lt;br&gt;för uppgifter och förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets&lt;br&gt;säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot att obehöriga får kännedom om uppgifter som är av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt och som enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) omfattas av sekretess (sekretesskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd mot att obehöriga får tillträde till anläggningar, områden och&lt;br&gt;andra ställen där de kan få kännedom om uppgifter som avses i punkt 1&lt;br&gt;eller där verksamhet som har betydelse for totalförsvaret eller rikets&lt;br&gt;säkerhet i övrigt bedrivs (tillträdesskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot att någon som inte är pålitlig från säkerhetssynpunkt får&lt;br&gt;sådan tjänst eller sådant vikariat eller uppdrag som är av betydelse for&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt (infiltrationsskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. information till berörda arbets- och uppdragstagare om sekretess-,&lt;br&gt;tillträdes- och infiltrationsskyddet i kommunen, landstinget respektive&lt;br&gt;den kyrkliga kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kontroll av sekretess-, tillträdes- och infiltrationsskyddet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen, landstinget respektive den kyrkliga kommunen och av&lt;br&gt;information om detta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En befattning hos en kommun eller ett landsting vars innehavare i&lt;br&gt;inte obetydlig omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess&lt;br&gt;av betydelse for totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, får innehas&lt;br&gt;endast av den som är svensk medborgare och pålitlig från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som på grund av någon bestämmelse i denna lag har fått kän-&lt;br&gt;nedom om en enskild persons ekonomiska förhållanden, ett företags&lt;br&gt;affärs- eller driftforhållanden eller förhållanden av betydelse för total-&lt;br&gt;försvaret eller rikets säkerhet i övrigt får inte obehörigen röja eller&lt;br&gt;utnyttja vad han fått kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet gäller sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Påföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;förhållanden som han enligt 5 kap. 5 § är skyldig att lämna uppgift om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet&lt;br&gt;enligt 6 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 7 kap. 8 eller 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte följer ett åläggande eller förbud som meddelats enligt 8 kap.,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppsåtligen eller av oaktsamhet vanvårdar egendom som han har&lt;br&gt;tagit emot av en myndighet för totalförsvarsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett brott enligt 1 § begås under höjd beredskap döms, om brot-&lt;br&gt;tet medför avsevärt men för totalförsvaret eller annars är att anse som&lt;br&gt;grovt, till fängelse lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;någon bestämmelse som meddelats med stöd av 6 kap. 7 § eller inte&lt;br&gt;iakttar förbud enligt 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett föreläggande som sägs i 5 kap. 2 § andra eller tredje stycket&lt;br&gt;eller 5 §, 6 kap. 11, 12, 14, 15 eller 18 § eller 7 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;eller 3 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande inte följs, får åtgärden vidtas av den som med-&lt;br&gt;delat föreläggandet. En sådan åtgärd vidtas på den försumliges bekost-&lt;br&gt;nad, om han inte på grund av bestämmelse i denna lag är berättigad till&lt;br&gt;ersättning för åtgärden om den vidtas frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Överklagande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut av en kommun som har meddelats enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag får överklagas&lt;br&gt;till länsstyrelsen, om inte annat föreskrivs i 3, 4 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut av en länsstyrelse som har meddelats enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag får överklagas&lt;br&gt;till den myndighet som regeringen bestämmer, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i 3 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av en kommun eller en myndighet i frågor som avses i&lt;br&gt;följande bestämmelser i denna lag får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 och 5 §§ om verkskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3, 11, 12, 14, 15 och 18 §§ om skyddsrum och skyddade&lt;br&gt;utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 § andra stycket och 3 § om varning, mörkläggning och&lt;br&gt;besiktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 § andra stycket och 10 § om inkvarteringsbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 § om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut av en kommun enligt 8 kap. 9 § andra stycket får överklagas&lt;br&gt;till den lokala värderingsnämnden. Värderingsnämndens beslut i ett&lt;br&gt;överklagat ärende får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala värderingsnämndens beslut i andra fell enligt 8 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket får överklagas till Riksvärderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksvärderingsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av en central myndighet i ett överklagat ärende får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av en central myndighet får överklagas till regeringen,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En central myndighet får till regeringen överlämna prövningen av&lt;br&gt;ett överklagat ärende, om myndigheten bedömer att ärendet är av sär-&lt;br&gt;skild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett beslut som en kommun eller en statlig myndighet under höjd&lt;br&gt;beredskap meddelar enligt denna lag eller enligt föreskrift som utfärdats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat bestäms i be-&lt;br&gt;slutet. Detsamma gäller beträffande beslut av en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol i fråga om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut som meddelats i frågor som avses i följande bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag får inte överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § om vissa åligganden för kommuner under höjd beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § om i anspråktagande av verkskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 § om i vilka områden skyddsrum och skyddade utrymmen&lt;br&gt;skall byggas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § om förbud att använda samlingslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 - 4 §§ om utrymning samt in- och utflyttningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1964:47) om krigshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1964:63) om kommunal beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1976:276) med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till&lt;br&gt;kommuner för vissa civilförsvarskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För det arbete med planläggning och andra beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och enskilda har full-&lt;br&gt;gjort före lagens ikraftträdande gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som fått ett besked om att skyddsrum skall byggas enligt 32 §&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74) skall anses ha fått sådant besked enligt 6&lt;br&gt;kap. 8 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller i fråga om överklagande av beslut som&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om det i lag eller annan författning hänvisas till någon av de gamla&lt;br&gt;lagarna eller till en föreskrift i dessa som har ersatts med en föreskrift i&lt;br&gt;den nya lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya lagen eller den&lt;br&gt;nya föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 kap. 6 § brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal&lt;br&gt;med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats, som&lt;br&gt;rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter, skall&lt;br&gt;dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst fyra år. Sådana svåra över-&lt;br&gt;trädelser är bland andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att använda stridsmedel som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att missbruka kännetecknet&lt;br&gt;röda korset, Förenta Nationernas&lt;br&gt;kännetecken, civilförsvarets inter-&lt;br&gt;nationella kännetecken, parlamen-&lt;br&gt;tära flaggor eller andra internatio-&lt;br&gt;nellt erkända kännetecken eller att&lt;br&gt;med hjälp av förrädiskt förfarande&lt;br&gt;av något annat slag döda eller&lt;br&gt;skada en motståndare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbjudna enligt folkrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att missbruka Förenta Nation-&lt;br&gt;ernas kännetecken, kännetecken&lt;br&gt;som avses i lagen (1953:771) om&lt;br&gt;skydd för vissa internationella&lt;br&gt;sjukvårdsbeteckningar m.m.,&lt;br&gt;parlamentära flaggor eller andra&lt;br&gt;internationellt erkända känne-&lt;br&gt;tecken eller att med hjälp av&lt;br&gt;förrädiskt förfärande av något slag&lt;br&gt;döda eller skada en motståndare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet&lt;br&gt;kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civil-&lt;br&gt;personer eller civil egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att inleda anfäll mot anläggningar eller installationer som åtnjuter&lt;br&gt;särskilt folkrättsligt skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lid-&lt;br&gt;ande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras&lt;br&gt;motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civil-&lt;br&gt;personer friheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att, i andra fäll än som anges i 1 - 6, godtyckligt och i stor omfätt-&lt;br&gt;ning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folk-&lt;br&gt;rättsligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livs-&lt;br&gt;tid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många&lt;br&gt;människor dödats eller skadats eller omfättande egendoms förlust upp-&lt;br&gt;kommit på grund av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, skall också&lt;br&gt;hans forman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet&lt;br&gt;men inte gjort vad som ankommit på honom for att förhindra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om räddningstjänstlagen (1986:1102)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 63 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 64 § skall betecknas 66 § och nuvarande 65 - 68 §§&lt;br&gt;skall betecknas 69 - 72 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 21 § och den nya 66 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 63 - 65, 67 och&lt;br&gt;68 §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 63 och 65 §§ skall sättas&lt;br&gt;närmast för de nya 64 respektive 69 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije kommun skall det finnas en räddningstjänstplan. Planen&lt;br&gt;skall innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. räddningskårens organisation i stora drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vattenreservoarer, brandposter, vamingssystem och andra anord-&lt;br&gt;ningar for räddningstjänsten och hur de skall underhållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 insatstider till kommunens olika delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det lägsta antal befäl och övrig personal som ständigt skall finnas&lt;br&gt;för första utryckning i styrkorna inom räddningskårens och tiden från&lt;br&gt;alamering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan&lt;br&gt;utgå (anspänningstid),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den kompetens som krävs för att vara befäl i räddningskåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det minsta antal övningar som skall hållas med personalen i&lt;br&gt;räddningskåren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. hur allmänheten skall varnas och informeras vid allvarliga&lt;br&gt;olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de kompletterande åtgärder&lt;br&gt;som behövs for räddningstjänsten&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förekommande fall skall planen också innehålla upppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anläggningar som avses i 43 § samt vattentäkter och andra om-&lt;br&gt;råden där en olyckshändelse kan medföra allvarliga skador i miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hamnar och deras gränser i vattnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal om samverkan inom kommunalförbund och räddningsregion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:948.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;besluta om att enskilda, företag,&lt;br&gt;organisationer eller andra sam-&lt;br&gt;manslutningar skall medverka vid&lt;br&gt;övningar av betydelse för befolk-&lt;br&gt;ningsskyddet eller den räddnings-&lt;br&gt;tjänst som skall bedrivas under&lt;br&gt;höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;personal som är inskriven för&lt;br&gt;civilplikt vid räddningskåren in-&lt;br&gt;kallats för tjänstgöring enligt 4&lt;br&gt;kap. 7 § lagen (1994:000) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt ingår även denna&lt;br&gt;personal i räddningskåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skydda och rädda&lt;br&gt;befolkningen och civil egendom&lt;br&gt;från krigets verkningar skall rädd-&lt;br&gt;ningskåren under höjd beredskap,&lt;br&gt;utöver vad som i övrigt framgår&lt;br&gt;av denna lag, ansvara för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upptäckande, utmärkning och&lt;br&gt;röjning av farliga områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;indikering, sanering och&lt;br&gt;andra åtgärder för skydd mot&lt;br&gt;kärnvapen och kemiska stridsme-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kompletterande åtgärder som&lt;br&gt;är nödvändiga för att verksamhet&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall kunna&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningskåren skall under&lt;br&gt;samma tid vidare delta i åtgärder&lt;br&gt;för första hjälp åt och transport av&lt;br&gt;skadade samt för befolknings-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mid som gäller vid kommunal&lt;br&gt;räddningstjänst skall gälla även&lt;br&gt;när räddningskåren utför upp-&lt;br&gt;gifter enligt första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara vari riket&lt;br&gt;har befunnit sig, får regeringen&lt;br&gt;meddela sådana från denna lag&lt;br&gt;avvikande föreskrifter som är av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;som behövs för att nödvändig&lt;br&gt;räddningstjänst i övrigt eller san-&lt;br&gt;ering efter utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder det sådana utomordent-&lt;br&gt;liga förhållanden som är föran-&lt;br&gt;ledda av att det är krig utanför&lt;br&gt;Sveriges gränser eller av att Sveri-&lt;br&gt;ge har varit i krig eller krigsfara,&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;dela sådana från denna lag av-&lt;br&gt;vikande föreskrifter som är av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret eller&lt;br&gt;som behövs för att nödvändig&lt;br&gt;räddningstjänst i övrigt eller sane-&lt;br&gt;ring efter utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap får rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta an&lt;br&gt;räddningskåren får tas i anspråk&lt;br&gt;för uppgifter som inte rör den&lt;br&gt;egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räddningskåren tagits i&lt;br&gt;anspråk enligt första stycket, har&lt;br&gt;kommunen rätt till ersättning av&lt;br&gt;staten för skäliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 67 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommunerna skall senast den 1 juli 1997 ha kompletterat sina&lt;br&gt;räddningstjänstplaner med uppgifter om de åtgärder som behövs for&lt;br&gt;räddningstjänsten under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1586.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1953:771) om skydd&lt;br&gt;för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och för civil-&lt;br&gt;försvarets internationella kännetecken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1953:771) om skydd för&lt;br&gt;vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och for civilförsvarets&lt;br&gt;internationella kännetecken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt 4 § lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skydd for vissa inter-&lt;br&gt;nationella sjukvårdsbeteckningar&lt;br&gt;och för civilförsvarets internatio-&lt;br&gt;nella kännetecken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarets internationella&lt;br&gt;kännetecken, bestående av en&lt;br&gt;liksidig blå triangel mot orange-&lt;br&gt;färgad bakgrund, må icke offent-&lt;br&gt;ligen brukas utan medgivande av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skydd för vissa interinter-&lt;br&gt;nationella sjukvårdsbeteckningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella kännetecknet&lt;br&gt;för civilförsvar, bestående av en&lt;br&gt;liksidig blå triangel mot orange-&lt;br&gt;färgad bakgrund, får inte använ-&lt;br&gt;das offentligt utan medgivande av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:744.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:744.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande beslutar rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Förfogande&lt;br&gt;över egendom skall riktas mot&lt;br&gt;bestämd ägare eller innehavare av&lt;br&gt;egendom. I fall som avses i 1 §&lt;br&gt;eller 2 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;får dock regeringen föreskriva om&lt;br&gt;förfogande som avser alla eller&lt;br&gt;viss krets av ägare och innehavare&lt;br&gt;av egendom av det slag som för-&lt;br&gt;fogandet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande beslutar rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, kommuner, lands-&lt;br&gt;ting eller statliga myndigheter.&lt;br&gt;Förfogande över egendom skall&lt;br&gt;riktas mot en bestämd ägare eller&lt;br&gt;innehavare av egendomen. I fall&lt;br&gt;som avses i 1 § eller 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 får dock rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva om förfogande&lt;br&gt;som avser alla eller en viss krets&lt;br&gt;av ägare och innehavare av egen-&lt;br&gt;dom av det slag som förfogandet&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsförbud och förlängning av tiden för sådant förbud beslutas&lt;br&gt;av den myndighet som har rätt att besluta om förfogandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfogande göres för annans räkning än statens, gäller vad som i&lt;br&gt;denna lag sägs om staten i tillämpliga delar den för vars räkning för-&lt;br&gt;fogande sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyl- Prop. 1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;dighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. Bilaga 4&lt;br&gt;att delta i totalförsvarsplaneringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1982:1004) om skyldighet&lt;br&gt;for näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i total-&lt;br&gt;försvarsplaneringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar, andra när-&lt;br&gt;ingsidkare, myndigheter samt&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer och&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer som&lt;br&gt;avses i 6 § lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet, är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen för-&lt;br&gt;ordnar (totalförsvarsmyndighet),&lt;br&gt;delta i totalförsvarsplaneringen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statliga mynd-&lt;br&gt;igheter och inte heller den som i&lt;br&gt;stället omfattas av särskilda före-&lt;br&gt;skrifter för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar och andra&lt;br&gt;näringsidkare samt myndigheter&lt;br&gt;skall lämna de upplysningar om&lt;br&gt;personal, lokaler, maskiner och&lt;br&gt;annan utrustning, produktion,&lt;br&gt;förbrukning av energi, råvaror och&lt;br&gt;andra förnödenheter, lagerhåll-&lt;br&gt;ning, inköp, leveranser och annat&lt;br&gt;dylikt som totalfÖrsvarsmyndig-&lt;br&gt;hetema behöver för sitt plane-&lt;br&gt;ringsarbete samt, om det behövs, i&lt;br&gt;övrigt medverka vid planeringen&lt;br&gt;av de egna uppgifterna inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar, andra när-&lt;br&gt;ingsidkare samt sådana arbets-&lt;br&gt;givarorganisationer och arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer som avses i&lt;br&gt;6 § lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet, är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer (totalförsvarsmyndighet),&lt;br&gt;delta i totalförsvarsplaneringen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statliga myn-&lt;br&gt;digheter, kommunala myndigheter&lt;br&gt;eller landstingsmyndigheter och&lt;br&gt;inte heller den som i stället omfat-&lt;br&gt;tas av särskilda föreskrifter för&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare eller innehavare av indu-&lt;br&gt;striella anläggningar och andra&lt;br&gt;näringsidkare skall lämna de&lt;br&gt;upplysningar om personal, lokaler,&lt;br&gt;maskiner och annan utrustning,&lt;br&gt;produktion, förbrukning av energi,&lt;br&gt;råvaror och andra förnödenheter,&lt;br&gt;lagerhållning, inköp, leveranser&lt;br&gt;och annat dylikt som totalförsvars-&lt;br&gt;myndighetema behöver för sitt&lt;br&gt;planeringsarbete samt, om det&lt;br&gt;behövs, i övrigt medverka vid&lt;br&gt;planeringen av de egna uppgifter-&lt;br&gt;na inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av bestämmelserna i första stycket har fått utföra&lt;br&gt;arbete som har medfört betydande kostnader, kan få ersättning för detta&lt;br&gt;av allmänna medel. Kan överenskommelse om ersättningen inte träffas&lt;br&gt;med den myndighet som har begärt arbetet, skall frågan hänskjutas till&lt;br&gt;avgörande av skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Skilje-&lt;br&gt;männen avgör om ersättning skall utgå och bestämmer i så fall ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1923:116) om hund-&lt;br&gt;skatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom. lagen (1923:116) om hundskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; För vaije hund skall hundskatt årligen erläggas till kommu-&lt;br&gt;nen. Skatteplikt föreligger dock inte för en hund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som inte uppnått en ålder av tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som av samema används för renskötseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som tillhör staten och används&lt;br&gt;inom försvarsmakten, civilförsva-&lt;br&gt;ret, polisväsendet eller tullverket&lt;br&gt;eller som tillhör en enskild person&lt;br&gt;så länge hunden, efter godkänd&lt;br&gt;tjänstedressyr, på grund av sär-&lt;br&gt;skild förbindelse skall hållas till&lt;br&gt;försvarsmaktens, civilförsvarets,&lt;br&gt;polisväsendets eller tullverkets&lt;br&gt;förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som tillhör staten och används&lt;br&gt;inom Försvarsmakten, räddnings-&lt;br&gt;tjänsten, polisväsendet eller tull-&lt;br&gt;verket eller som tillhör en enskild&lt;br&gt;person så länge hunden, efter&lt;br&gt;godkänd tjänstedressyr, på grund&lt;br&gt;av särskild förbindelse skall hållas&lt;br&gt;till Försvarsmaktens, räddnings-&lt;br&gt;tjänstens, polisväsendets eller&lt;br&gt;tullverkets förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) som enligt 12 § lagen (1944:219) om djurskydd används för&lt;br&gt;vetenskapligt eller därmed jämförligt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) som är en utbildad ledarhund, avsedd att betjäna den som är&lt;br&gt;synskadad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) som tillhör tjänsteman vid främmande makts härvarande&lt;br&gt;beskickning eller lönade konsulat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt och senaste lydelse av lagens rubrik 1980:516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:254.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1942:335) om särskil-&lt;br&gt;da skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4, 15 och 16 §§ lagen (1942:335) om&lt;br&gt;särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”civil-&lt;br&gt;försvaret” skall bytas ut mot ”befolkningsskyddet och räddningstjäns-&lt;br&gt;ten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om behör-&lt;br&gt;ighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:309) om behörighet för&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om besvär mot beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller annan&lt;br&gt;författning som utfärdats före den 1 januari 1972, enligt vad hittills gällt&lt;br&gt;skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån ej annat före-&lt;br&gt;skrives i 2 §, i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om val till befattning eller uppdrag, mål om val för&lt;br&gt;upprättande av förslag till befattning eller uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har upphävts genom lag (1987:440).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har upphävts genom lag (1987:440).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel,&lt;br&gt;såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att&lt;br&gt;vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriations-&lt;br&gt;domstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller&lt;br&gt;annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller&lt;br&gt;hittelön enligt lagen (1942:350) om fornminnen eller om ersättning&lt;br&gt;enligt naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utförsel av&lt;br&gt;vara med undantag dock för sådant belsut om befrielse från eller ned-&lt;br&gt;sättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av regeringens bemyndigande, mål om tillstånd att hålla&lt;br&gt;provianteringsfrilager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål om beslut rörande statens, kommunens eller annan komunal&lt;br&gt;förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller&lt;br&gt;annan avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och&lt;br&gt;meddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller fråga är om&lt;br&gt;oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut&lt;br&gt;av allmän domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om belsut rörande återbetalning av utskylder, böter eller andra&lt;br&gt;allmänna medel, såvida ej beslutet meddelats med stöd av regeringens&lt;br&gt;bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning förut-&lt;br&gt;sätter beslut av allmän domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anmärknings- och avkortningsmål, mål om tillsyn över stiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den&lt;br&gt;allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur-&lt;br&gt;eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt&lt;br&gt;fall meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller&lt;br&gt;godkännande eller angående omhändertagande, smittrening, oskadlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görande eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om skyldighet, som&lt;br&gt;enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltnings-&lt;br&gt;enhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller med stöd&lt;br&gt;därav meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan (1956:617),&lt;br&gt;lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller strålskyddslagen&lt;br&gt;(1958:110) eller i ärende som avses i skogsförläggningslagen&lt;br&gt;(1963:246),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. har upphävts genom lag (1987:440).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål om föreläggande vid&lt;br&gt;vite, såvida ej fråga är om skyl-&lt;br&gt;dighet, som enligt författning&lt;br&gt;åvilar kommun eller annan kom-&lt;br&gt;munal förvaltningsenhet, eller om&lt;br&gt;föreläggnade enligt lagen&lt;br&gt;(1919:240) om fond kommissions-&lt;br&gt;rörelse och fondbörsversamhet,&lt;br&gt;lagen (1940:358) med vissa be-&lt;br&gt;stämmelser till skydd för försvaret&lt;br&gt;m.m., lagen (1942:335) om sär-&lt;br&gt;skilda skyddsåtgärder for vissa&lt;br&gt;kraftanläggningarjagen (1948:433)&lt;br&gt;om försäkringsrörelse, lagen&lt;br&gt;(1950:272) om rätt för utländsk&lt;br&gt;försäkringsanstalt att driva försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse här i riket, lagen&lt;br&gt;(1950:596) om rätt till fiske, lagen&lt;br&gt;(1955:183) om bankrörelse, lagen&lt;br&gt;(1955:416) om sparbanker, lagen&lt;br&gt;(1956:216) om jordbrukskasse-&lt;br&gt;rörelsen, lagen (1959:73) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om inländsk&lt;br&gt;försäkringsrörelse vid krig m.m.,&lt;br&gt;lagen (1959:118) om krigsansva-&lt;br&gt;righet för liv- och invaliditets-&lt;br&gt;försäkring, civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74), lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag, jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1965:290), förordningen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypoteks kassa och&lt;br&gt;om stadshypoteksföreningar,&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;jordhävdslagen (1969:698), lagen&lt;br&gt;(1970:65) om Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank och om landshypo-&lt;br&gt;teksföreningar, lagen (1970:596)&lt;br&gt;om förenklad aktiehantering eller&lt;br&gt;lagen (1971:827) om registrering&lt;br&gt;av aktieinnehav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål om föreläggande vid&lt;br&gt;vite, såvida ej fråga är om skyl-&lt;br&gt;dighet, som enligt författning&lt;br&gt;åvilar kommun eller annan kom-&lt;br&gt;munal förvaltningsenhet, eller om&lt;br&gt;föreläggnade enligt lagen&lt;br&gt;(1919:240) om fond kommissions-&lt;br&gt;rörelse och fondbörsversamhet,&lt;br&gt;lagen (1942:335) om särskilda&lt;br&gt;skyddsåtgärder för vissa kraftan-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1948:433) om&lt;br&gt;försäkringsrörelse, lagen&lt;br&gt;(1950:272) om rätt för utländsk&lt;br&gt;försäkringsanstalt att driva för-&lt;br&gt;säkringsrörelse här i riket, lagen&lt;br&gt;(1950:596) om rätt till fiske, lagen&lt;br&gt;(1955:183) om bankrörelse, lagen&lt;br&gt;(1955:416) om sparbanker, lagen&lt;br&gt;(1956:216) om jordbrukskasse-&lt;br&gt;rörelsen, lagen (1959:73) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om inländsk&lt;br&gt;försäkringsrörelse vid krig m.m.,&lt;br&gt;lagen (1959:118) om krigsansva-&lt;br&gt;righet för liv- och invaliditets-&lt;br&gt;försäkring, lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag, jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1965:290), förordningen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypoteks kassa och&lt;br&gt;om stadshypoteksföreningar,&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;jordhävdslagen (1969:698), lagen&lt;br&gt;(1970:65) om Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank och om landshypo-&lt;br&gt;teksföreningar, lagen&lt;br&gt;(1970:596) om förenklad&lt;br&gt;aktie hantering eller lagen&lt;br&gt;(1971:827) om registrering av&lt;br&gt;aktieinnehav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående&lt;br&gt;behandlingen av häktad eller den som anhållits eller gripits for brott&lt;br&gt;eller som eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av&lt;br&gt;straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. mål om handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om över-&lt;br&gt;lastavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första men-&lt;br&gt;ingen, 9 §, 10 § andra stycket, 45 § första stycket, 56, 61 - 63, 66 och&lt;br&gt;85 §§ fordonsskattelagen (1988:327) äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;överlastavgift. Vad där sägs om beskattningsmyndighet gäller då läns-&lt;br&gt;styrelsen. Allmänt ombud för överlastavgift är den som förordnats som&lt;br&gt;ombud med stöd av 3 § fjärde stycket fordonsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej i fråga om&lt;br&gt;fordon som är registrerat i militära&lt;br&gt;fordonsregistret, brukas av För-&lt;br&gt;svarsmakten enligt skriftligt avtal&lt;br&gt;med denna eller är taget i anspråk&lt;br&gt;med nyttjanderätt enligt förfogan-&lt;br&gt;delagen (1978:262) eller civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej i fråga om&lt;br&gt;fordon som är registrerat i militära&lt;br&gt;fordonsregistret, brukas av För-&lt;br&gt;svarsmakten enligt skriftligt avtal&lt;br&gt;med denna eller är taget i anspråk&lt;br&gt;med nyttjanderätt enligt förfogan-&lt;br&gt;delagen (1978:262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1993:1604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 45 § vapenlagen (1973:1176)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § gäller inte innehav av skjutvapen som över-&lt;br&gt;lämnats från staten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statlig tjänsteman eller person&lt;br&gt;som Ullhör försvars-, civilförsvars-&lt;br&gt;eller polisväsendet om denne är&lt;br&gt;skyldig att inneha vapnet för&lt;br&gt;tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statlig tjänsteman eller person&lt;br&gt;som tillhör det militära försvaret,&lt;br&gt;räddningstjänsten eller polisväsen-&lt;br&gt;det om denne är skyldig att inneha&lt;br&gt;vapnet för tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att föreskriva om undantag från 5 § även för&lt;br&gt;innehav av skjutvapen som överlämnats från staten till sammanslut-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken vapen överlämnats med stöd av första eller andra&lt;br&gt;stycket är även berättigad att utan tillstånd inneha behövlig ammuntion&lt;br&gt;till vapnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen&lt;br&gt;(1975:1410)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § trafikskadelagen (1975:1410)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten är ej skyldig att hålla trafikförsäkring. Sådan skyldighet åvilar&lt;br&gt;ej heller annan beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. motordrivet fordon under tid&lt;br&gt;då fordonet är taget i anspråk med&lt;br&gt;nyttjanderätt enligt förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262) eller civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74) eller då&lt;br&gt;fordonet brukas för att avlämnas&lt;br&gt;enligt någon av dessa lagar eller&lt;br&gt;hemföras efter rekvisition eller&lt;br&gt;förfogande eller då det brukas i&lt;br&gt;samband med besiktning för ut-&lt;br&gt;tagning för totalförsvarets behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. motordrivet fordon under tid &amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. motordrivet fordon under tid&lt;br&gt;då fordonet är taget i anspråk med&lt;br&gt;nyttjanderätt enligt förfogande-&lt;br&gt;lagen (1978:262) eller då fordonet&lt;br&gt;brukas for att avlämnas enligt den&lt;br&gt;lagen eller hemföras efter för-&lt;br&gt;fogande eller då det brukas i&lt;br&gt;samband med besiktning för ut-&lt;br&gt;tagning for totalförsvarets behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonet innehas av Försvarsmak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten enligt skriftligt avtal som har träffats av myndigheten eller då fordo-&lt;br&gt;net brukas för att avlämnas eller hemföras enligt sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått Ull 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap.&lt;br&gt;12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som ut-&lt;br&gt;förts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får&lt;br&gt;göras vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i 7. har upphävts genom lag&lt;br&gt;verkskydd enligt 47 § tredje styck- (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;et civilförsvarslagen (1960:74), i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mån ersättningen utgör eller&lt;br&gt;motsvarar dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fåll där parterna i&lt;br&gt;skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1984:947)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § l mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksam-&lt;br&gt;het, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för&lt;br&gt;stiftelsens räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse från vilken enligt de&lt;br&gt;fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarig-&lt;br&gt;hetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fästställts i kollektiv-&lt;br&gt;avtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni&lt;br&gt;1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring&lt;br&gt;som anges i 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämpligt endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får fastställa schablon for beräkning av&lt;br&gt;arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse be-&lt;br&gt;stämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna&lt;br&gt;inom respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning&lt;br&gt;som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfallet och som för en&lt;br&gt;och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju&lt;br&gt;och en halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 9 kap. 12 § plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10)'&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön&lt;br&gt;utformas med hänsyn till behovet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafik-&lt;br&gt;olyckor och andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;skyddsåtgärder för civilför- 2. att skydda befolkningen mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och begränsa verkningarna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stridshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och&lt;br&gt;hygieniska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möjligheter for personer med nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsformåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förändringar och kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyg-&lt;br&gt;gelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevis-&lt;br&gt;telse samt möjlighet att anordna en rimlig samhällsservice och kommer-&lt;br&gt;siell service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som&lt;br&gt;avses i lagen (1993:320) om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring, får byggnadsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbötjas förrän bevis&lt;br&gt;om försäkringen företetts för&lt;br&gt;byggnadsnämnden. Detsamma&lt;br&gt;gäller om ett besked om skydds-&lt;br&gt;rum krävs enligt 32 § civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som&lt;br&gt;avses i lagen ( 1993:320) om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring, får byggnads-&lt;br&gt;arbetena inte påböijas förrän bevis&lt;br&gt;om försäkringen företetts for&lt;br&gt;byggnadsnämnden. Detsamma&lt;br&gt;gäller om besked om skyddsrum&lt;br&gt;krävs enligt 6 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:178.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att femte punkten i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till polislagen (1984:387) skall upphöra att gälla den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd&lt;br&gt;för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:217) om skydd för sam-&lt;br&gt;hällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skyddsobjekt får förklaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statliga förvaltningsbyggnader samt statschefens residens och&lt;br&gt;statsministerns bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anläggningar och områden till vilka staten har äganderätt eller&lt;br&gt;nyttjanderätt och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materi-&lt;br&gt;elverk eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggningar eller områden&lt;br&gt;som används eller är avsedda för&lt;br&gt;ledning av civilförsvarsverksamhet,&lt;br&gt;för energiförsöijning, vattenför-&lt;br&gt;sörjning, rundradioförsörjning,&lt;br&gt;radio- och telekommunikationer,&lt;br&gt;transporter eller försvarsindustriel-&lt;br&gt;la ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. områden där Försvarsmakten,&lt;br&gt;Försvarets radioanstalt tillfälligt b&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggningar eller områden&lt;br&gt;som används eller är avsedda för&lt;br&gt;ledning av befolkningsskyddet och&lt;br&gt;räddningstjänsten eller det civila&lt;br&gt;försvaret i övrigt, för energiför-&lt;br&gt;sörjning, vattenförsörjning, rund-&lt;br&gt;radioförsörjning, radio- och tele-&lt;br&gt;kommunikationer, transporter eller&lt;br&gt;forsvarsindustriella ändamål,&lt;br&gt;Försvarets materielverk eller&lt;br&gt;edriver övningar, prov eller försök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. områden där Försvarsmakten har satts in för att möta ett väpnat&lt;br&gt;angrepp mot Sverige eller för att hindra en kränkning av Sveriges terri-&lt;br&gt;torium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1611.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om motta-&lt;br&gt;gande av asylsökande m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. skall införas en ny paragraf, 25 §, samt närmast före&lt;br&gt;25 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krig och krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;denna lag, om Sverige är i krig&lt;br&gt;eller krigsfara eller det råder&lt;br&gt;sådana utomordentliga förhåll-&lt;br&gt;anden som är föranledda av att&lt;br&gt;det är krig utarför Sveriges gräns-&lt;br&gt;er eller av att Sverige har varit i&lt;br&gt;krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;215&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-06-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justititerådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 april 1994 (Försvarsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om civilt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1953:771) om skydd for vissa internatio-&lt;br&gt;nella sjukvårdsbeteckningar och för civilförsvarets internationella&lt;br&gt;kännetecken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsid-&lt;br&gt;kare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvars-&lt;br&gt;planeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1923:116) om hundskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlägg-&lt;br&gt;ningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol att pröva vissa mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i polislagen (1984:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga&lt;br&gt;anläggningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Maria&lt;br&gt;Hedegård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycket föreskrivs, att staten skall ersätta kommu-&lt;br&gt;nerna för kostnaderna för beredskapsförberedelsema enligt detta kapitel.&lt;br&gt;Vidare sägs att ersättningen skall bestämmas med utgångspunkt i vaije&lt;br&gt;kommuns utsatthet och risker i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall staten ersätta landstingen för kostnaderna&lt;br&gt;för sådan utbildning som utgör ett led i beredskapsförberedelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att ersättningen bestäms och betalas ut av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående det avsedda ersättningssystemet enligt första stycket sägs i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen bl.a. följande. Kommunernas ersättning&lt;br&gt;kommer att bestå av ett grundbelopp, som är lika stort för alla kommu-&lt;br&gt;ner, och ett tilläggsbelopp. Det senare bestäms av respektive kommuns&lt;br&gt;utsatthet och risker i krig. Nuvarande ordning för bidrag till investe-&lt;br&gt;ringar i ledningsplatser, reservanordningar, skyddsrum m.m. bibehålls.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör bemyndigas&lt;br&gt;att utforma och administrera det nya ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade grunddragen i det avsedda bidragssystemet kan inte&lt;br&gt;utläsas av den föreslagna bestämmelsen i första stycket. Lagrådet för-&lt;br&gt;ordar därför att bestämmelsen omarbetas. Med utgångspunkt i de åter-&lt;br&gt;givna motivuttalandena kan första stycket ges förslagsvis följande lydel-&lt;br&gt;se:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Staten skall betala ersättning till kommunerna som bidrag till deras&lt;br&gt;kostnader for beredskapsförberedelser enligt detta kapitel. Ersättningen&lt;br&gt;skall bestå av ett grundbelopp, som är lika stort för varje kommun,&lt;br&gt;samt av ett tilläggsbelopp, som bestäms med hänsyn till vaije kommuns&lt;br&gt;utsatthet och risker i krig. Vid sidan härav skall staten betala skälig&lt;br&gt;ersättning till kommunerna för deras kostnader för att anskaffa lednings-&lt;br&gt;platser och andra särskilda anläggningar som behövs för det civila&lt;br&gt;försvaret.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna slås fast att ansvaret under höjd beredskap för ledningen&lt;br&gt;av landstingets verksamhet (2 §) respektive den kyrkliga kommunens&lt;br&gt;verksamhet (3 §) åvilar landstingsstyrelsen respektive kyrkorådet eller&lt;br&gt;motsvarande organ. Som bestämmelserna utformats omfattar de all&lt;br&gt;verksamhet som under höjd beredskap bedrivs av landstinget och den&lt;br&gt;kyrkliga kommunen. Motsvarande bestämmelse i 1 § beträffande kom-&lt;br&gt;munstyrelsens ansvar är mer inskränkt och avser endast den del av det&lt;br&gt;civila försvaret som ankommer på kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagrådsföredragningen har upplysts att den begränsning som&lt;br&gt;gjorts i 1 § avsetts gälla även beträffande landstingets respektive den&lt;br&gt;kyrkliga kommunens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att 2 och 3 §§ ges&lt;br&gt;följande lydelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av den&lt;br&gt;civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet for det civila&lt;br&gt;försvaret som landstinget skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap ansvarar kyrkorådet eller motsvarande organ för&lt;br&gt;ledningen av den del av det civila försvaret som ankommer på den&lt;br&gt;kyrkliga kommunen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragrafs andra stycke ges bestämmelser om vad ett beslut om&lt;br&gt;verkskydd skall innehålla i form av förelägganden för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten vid den aktuella anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening skulle bestämmelserna bli betydligt mer&lt;br&gt;lättfattliga och överskådliga om ifrågavarande skyldigheter delas upp i&lt;br&gt;skilda punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket kan i så fall lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ett sådant beslut skall innehålla ett föreläggande för den som be-&lt;br&gt;driver verksamheten vid anläggningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. organisera verkskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. planlägga dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla det med material och förnödenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. se till att personalen får den utbildning som avses i 3 § och att perso-&lt;br&gt;nalen regelbundet övas, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. även i övrigt vidta de åtgärder som behövs för verskyddets verksam-&lt;br&gt;het.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förstnämnda paragraf finns bestämmelser om vem som skall genom-&lt;br&gt;föra utbildning av verkskyddets personal. Av 6 § följer sedan att den&lt;br&gt;som enligt 2 § är skyldig att organisera verkskyddet skall betala kost-&lt;br&gt;nader för sådan utbildning som genomfors av en myndighet eller av&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse med de skyldigheter som enligt Lagrådets förslag&lt;br&gt;under 2 § återfinns i andra stycket 4 kan tvekan uppkomma angående&lt;br&gt;vad som i förevarande sammanhang gäller beträffande övning av verk-&lt;br&gt;skyddets personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under föredragningen inför Lagrådet har upplysts att det i sådan&lt;br&gt;utbildning som avses i 3 § även kan ingå vissa övningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör under det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;klargöras huruvida vad som sägs i 2 § andra stycket 4 om ”att persona-&lt;br&gt;len regelbundet övas” avser något mer än den typ som kan förekomma&lt;br&gt;i anslutning till utbildning enligt 3 §. För den händelse sådana övningar&lt;br&gt;skall omfattas av det i 6 § angivna kostnadsansvaret bör detta komma&lt;br&gt;till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl.a. redaktionella skäl förordar Lagrådet i övrigt att 3 § ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Utbildning av verkskyddets personal skall genomföras av den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får efter överenskommelse med en kommun&lt;br&gt;besluta att denna skall genomföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket skall genomföra utbildning får efter&lt;br&gt;överenskommelse med den som skall organsiera verkskyddet besluta att&lt;br&gt;denne i stället skall genomföra utbildningen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening skulle tankegångarna bakom de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna i denna paragrafs första stycke komma till tydligare&lt;br&gt;uttryck om stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Om ett verkskydd har tagits i anspråk enligt 4 § har den som svarar&lt;br&gt;för verkskyddet rätt till skälig ersättning av staten dels för kostnaderna&lt;br&gt;för verkskyddets personal, dels för skador som inte är ringa på materiel&lt;br&gt;och annan egendom.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges vad som avses med skyddat utrymme.&lt;br&gt;Därmed avses ett utrymme som utformas och utrustas så att det ger ett&lt;br&gt;”bra” skydd mot radioaktiv strålning och splitter samt i särskilt utsatta&lt;br&gt;områden mot byggnadsras. I författningskommentaren utvecklas närma-&lt;br&gt;re vilken skyddsnivå som är avsedd. Där talas dock inte om ”bra”&lt;br&gt;skydd utan i stället om ”skäligt” skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren torde orden ”skäligt skydd” bättre&lt;br&gt;beskriva den avsedda skyddsnivån än vad ”bra skydd” gör. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att ordet ”bra” i tredje stycket byts ut mot ordet ”skä-&lt;br&gt;ligt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första styckets första led anges att ”kommunen skall besluta om att&lt;br&gt;skyddsrum skall byggas”. Andra stycket innehåller en motsvarande&lt;br&gt;föreskrift angående skyddade utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren sägs att paragrafen klargör att det är kom-&lt;br&gt;munen som beslutar om ”i vilka byggnader etc”, inom de enligt 2 §&lt;br&gt;beslutade områdena, som skyddsrum och skyddade utrymmen skall&lt;br&gt;byggas. Att ifrågavarande beslut således avses innebära ett ställnings-&lt;br&gt;tagande både till att visst skyddsrum respektive skyddat utrymme skall&lt;br&gt;byggas och dess närmare lokalisering på en angiven fastighet, eller i en&lt;br&gt;viss byggnad på den, framgår inte av den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund bl.a. av vad som nu anförts förordar Lagrådet att&lt;br&gt;paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kommunen skall besluta om skyddsrum skall byggas och var dessa&lt;br&gt;skall vara lokaliserade. I den omfattning staten ställer medel till för-&lt;br&gt;fogande skall kommunen även kontrollera att inrättade skyddsrum har&lt;br&gt;en tillfredsställande skyddsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall också besluta om skyddade utrymmen skall byggas&lt;br&gt;och var dessa skall vara lokaliserade.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att skyddsrummen skall placeras och utformas så att&lt;br&gt;befolkningen efter varning har möjlighet att hinna fram till dem i tid&lt;br&gt;och att uppehålla sig där under den tid som behövs. Bestämmelsen har&lt;br&gt;med språkliga justeringar förts över från 28 § civilförsvarslagen. I sin&lt;br&gt;nya avfattning kan bestämmelsen läsas så att hela befolkningen skall ha&lt;br&gt;möjlighet att uppsöka skyddsrum vilket uppenbarligen inte har varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsikten. Lagtexten bör därför utformas i närmare anslutning till nu&lt;br&gt;gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagsvis kan paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Skyddsrummen skall placeras och utformas med hänsyn till befolk-&lt;br&gt;ningens möjligheter att efter varning hinna fram till dem i tid och att&lt;br&gt;uppehålla sig där under den tid som behövs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § första stycket skall byggherren se till att ett byggnadsföretag&lt;br&gt;inom ett område där skyddsrum skall byggas stämmer överens med&lt;br&gt;besked enligt 8 § samt med vad som sägs i 6 § och vad som bestämts&lt;br&gt;med stöd av 7 §. En bestämmelse som delvis upprepar vad som sägs i 9&lt;br&gt;§ första stycket finns i 11 § första stycket. Där föreskrivs nämligen att&lt;br&gt;den som utför sådana byggnadsåtgärder som anges i 8 § skall bygga och&lt;br&gt;utrusta sådant skyddsrum som enligt föreläggande av kommunen skall&lt;br&gt;finnas i byggnaden eller anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör erforderliga bestämmelser av det slag&lt;br&gt;som avses i 9 § första stycket och 11 § första stycket tas in enbart i 11&lt;br&gt;§. Det föreslagna första stycket i 9 § bör alltså utgå. I fråga om det&lt;br&gt;föreslagna första stycket i 11 § har Lagrådet i och för sig ingen erinran.&lt;br&gt;Det bör emellertid kompletteras med en andra mening som motsvarar&lt;br&gt;en del av innehållet i 9 § första stycket enligt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna andra mening bör ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Han skall därvid se till att skyddsrummet stämmer överens med före-&lt;br&gt;läggandet enligt 8 § samt med vad som sägs i 6 § och vad som bestämts&lt;br&gt;med stöd av 7 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 och 23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid granskningen av lagförslaget noterat att det i bestäm-&lt;br&gt;melserna om rätt till ersättning ibland används uttrycket ”skälig ersätt-&lt;br&gt;ning” och ibland enbart ”ersättning”. Lagrådet förordrar att uttrycket&lt;br&gt;”ersättning” används endast när avsikten är att i princip föll ersättning&lt;br&gt;skall utgå. Ar syftet med ersättningsbestämmelsen att ersättning skall&lt;br&gt;utgå efter en skälighetsbedömning bör i lagtexten anges ”skälig ersätt-&lt;br&gt;ning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förevarande paragrafer framgår att staten är skyldig att utge skälig&lt;br&gt;ersättning för kostnader som föranletts av vissa angivna åtgärder. Enligt&lt;br&gt;vad som upplysts vid lagrådsföredragningen är syftet med bestämmel-&lt;br&gt;serna att den som drabbats av kostnaderna skall få föll ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att i 22 § första&lt;br&gt;stycket och andra styckena samt i 23 § första stycket ordet ”skälig” får&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om ”hur var-&lt;br&gt;ning och mörkläggning skall ske under höjd beredskap.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren anges att bestämmelsen ger regeringen&lt;br&gt;eller vederbörande myndighet möjlighet att bl.a. ålägga den som helt&lt;br&gt;eller delvis disponerar en byggnad eller annan anläggning ”att verkställa&lt;br&gt;mörkläggning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om ett sådant åläggande har stöd i lagtexten.&lt;br&gt;Bemyndigandet bör därför lämpligen, på sätt kommittén föreslog, även&lt;br&gt;omfatta att ”se till att mörkläggning genomförs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om möjlighet för kommun att under&lt;br&gt;höjd beredskap förelägga innehavaren av en byggnad eller bostadslägen-&lt;br&gt;het att upplåta inkvarteringsbostad åt någon som på grund av bl.a.&lt;br&gt;beslut om utrymning tvingats lämna sin ordinarie bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § finns vissa bestämmelser om rätt till ersättning i fall då bostaden&lt;br&gt;”eller dess utrustning” skadats när den använts som inkvarteringsbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter på grund av det anförda om inte det remitterade&lt;br&gt;förslaget lämpligen bör kompletteras med en motsvarighet till 11 kap. 1&lt;br&gt;§ andra stycket i CFL-utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att inkvarteringsvärden har rätt till ersättning av&lt;br&gt;kommunen för inkvarteringskostnaden. Enligt 1964 års lag om skyldig-&lt;br&gt;het att upplåta inkvarteringsbostad i krig m.m. är inkvarteringsvärden&lt;br&gt;berättigad till skälig ersättning för upplåtelsen. Av författningskommen-&lt;br&gt;taren framgår att någon ändring beträffande ersättningsgrunden inte&lt;br&gt;varit avsedd. Med hänvisning till vad Lagrådet anfört i anslutning till 6&lt;br&gt;kap. 22 och 23 §§ förordar Lagrådet att mellan orden ”till” och ”ersätt-&lt;br&gt;ning” skjuts in ordet ”skälig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting, som befolkningen lämnar på grund av beslut&lt;br&gt;om utrymning eller på grund av utomordentliga förhållanden som orsa-&lt;br&gt;kats av krig eller krigsfara, är enligt denna paragraf skyldiga att i skälig&lt;br&gt;omfattning lämna hjälp till de kommuner och landsting som i större&lt;br&gt;omfattning får ta emot befolkningen. Bestämmelsen motsvaras i gällan-&lt;br&gt;de lag av 5 § första stycket lagen om kommunal beredskap. Såvitt&lt;br&gt;framgår av författningskommentaren är det - med visst angivet undan-&lt;br&gt;tag - inte avsett att den nya bestämmelsen skall medföra någon saklig&lt;br&gt;ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några punkter innebär den föreslagna avfattningen vissa ändringar&lt;br&gt;i gällande ordning. Eftersom dessa ändringar inte synes avsedda för-&lt;br&gt;ordar Lagrådet att avfattningen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kommuner och landsting, som befolkningen lämnar på grund av&lt;br&gt;utrymning, är under höjd beredskap skyldiga att i skälig omfattning&lt;br&gt;lämna hjälp till de kommuner och landsting som i större omfattning får&lt;br&gt;ta emot befolkningen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen fastslås ett krav på svenskt medborgarskap när det gäller&lt;br&gt;befattningshavare som i inte obetydlig omfattning får del av sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter av betydelse for totalförsvaret eller rikets säkerhet.&lt;br&gt;Bestämmelsen har ingen motsvarighet i gällande lagstiftning. Vad som&lt;br&gt;avses med den angivna sekretessen är sådan sekretess som nämns i 2&lt;br&gt;kap. 2 § sekretesslagen. För undvikande av missförstånd bör i förevar-&lt;br&gt;ande paragraf därför i stället göra en direkt hänvisning till det nämnda&lt;br&gt;lagrummet. Lagrådet förordar att orden ”av betydelse för totalförsvaret&lt;br&gt;och rikets säkerhet i övrigt” får utgå och ersättas av orden ”enligt 2&lt;br&gt;kap. 2 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller vissa straffbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör punkt 3 kompletteras för fåll då någon&lt;br&gt;visserligen fullgör angivna skyldigheter men därvid lämnar oriktiga&lt;br&gt;uppgifter. En sådan ordning kan lämpligen åstadkommas genom att till&lt;br&gt;punkten fogas följande beskrivning: ”eller vid fullgörande därav lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar punkt 5 ifrågasätter Lagrådet om inte det straffbara&lt;br&gt;området enligt förslaget däremot blir onödigt omfattande. Tänkbara&lt;br&gt;alternativ för att åstadkomma en något mindre långtgående kriminalise-&lt;br&gt;ring kan vara att antingen, efter mönster från punkt 3, kräva en oakt-&lt;br&gt;samhet ”som inte är ringa” eller att generellt undanta ”ringa fall” från&lt;br&gt;det straffbara området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första styckets uppräkning av de lagrum angående förelägganden&lt;br&gt;som skall kunna förenas med vite ingår 7 kap. 3 §. Den paragrafen&lt;br&gt;avser ett föreläggande att hålla viss byggnad eller anläggning tillgänglig&lt;br&gt;för besiktning eller kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragrafs andra stycke anger att i fall då ett föreläggande&lt;br&gt;inte följs den aktuella åtgärden får vidtas på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är till en böijan inte helt klart vilka förelägganden som andra&lt;br&gt;stycket avser. Med tanke på bestämmelsens placering ligger det således&lt;br&gt;närmast till hands anta att reglerna bara avser förelägganden som enligt&lt;br&gt;första stycket har förenats med ett vite. Författningskommentaren ger&lt;br&gt;emellertid det beskedet att stycket gäller föreläggande ”enligt denna&lt;br&gt;lag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på respektive föreläggandes innehåll kan vidare ifrågasättas&lt;br&gt;om den föreslagna befogenheten, nämligen att vidta viss åtgärd på den&lt;br&gt;försumliges bekostnad, alltid är den adekvata. Lagrådet kan här hänvisa&lt;br&gt;till den tidigare nämnda föreskriften i 7 kap. 3 §, vilken snarast borde&lt;br&gt;kunna aktualisera någon handräckningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får beslut i frågor som avses i vissa&lt;br&gt;bestämmelser i lagen överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. De&lt;br&gt;aktuella bestämmelserna anges genom en uppräkning av paragrafer. I&lt;br&gt;anslutning till vaije paragraf eller grupp av paragrafer anges mycket&lt;br&gt;kortfattat vad bestämmelserna där avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid genomgången av uppräkningen konstaterat att be-&lt;br&gt;skrivningarna av paragrafernas ämnesområden i flera fall är oprecisa&lt;br&gt;eller otillräckliga. Som de är utformade kan de vålla tillämpningsvårig-&lt;br&gt;heter. Lagrådet förordar mot denna bakgrund att samtliga beskrivningar&lt;br&gt;i anslutning till uppräkningen får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de paragrafer som tas upp i uppräkningen finns inte 6 kap. 20&lt;br&gt;och 22 §§. Det synes emellertid vara avsett att beslut enligt dessa para-&lt;br&gt;grafer skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Uppräk-&lt;br&gt;ningen bör därför kompletteras med de båda nämnda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår ett beslut som en kommun eller myndighet&lt;br&gt;under höjd beredskap meddelar med stöd av lagen skall verkställas&lt;br&gt;omedelbart om inte annat bestämts i beslutet. Detsamma anges gälla&lt;br&gt;beträffande beslut av allmän förvaltningsdomstol i fråga om skyldighet&lt;br&gt;att upplåta inkvarteringsbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som paragrafen utformats omfattar den inte beslut som allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol under höjd beredskap fattar sedan kommuns eller&lt;br&gt;myndighets beslut överklagats. Samma behov av omedelbar verkställig-&lt;br&gt;het synes emellertid föreligga i dessa fall. Paragrafen bör därför kom-&lt;br&gt;pletteras så att omedelbar verkställighet kan ske i fråga om alla beslut&lt;br&gt;av allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ett beslut som en kommun, en statlig myndighet eller en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol under höjd beredskap meddelar enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrift som utfärdats med stöd av lagen skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart om inte annat bestäms i beslutet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf får beslut i frågor som avses i vissa uppräknande&lt;br&gt;bestämmelser inte överklagas. Liksom i 3 § anges i anslutning till de&lt;br&gt;uppräknade paragraferna vad bestämmelserna avser. Även här är be-&lt;br&gt;skrivningarna av paragrafernas ämnesområden sådana att tillämpning-&lt;br&gt;svårigheter kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar därför att beskrivningarna får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf anger att beslut som meddelats med stöd av föregående&lt;br&gt;paragraf inte får överklagas. 67 § är uppdelad på två stycken som berör&lt;br&gt;olika typer av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att det under föredragningen inför Lagrådet upp-&lt;br&gt;lysts att fullfoljdsforbudet inte avsetts gälla för sådan ersättningsbeslut&lt;br&gt;som andra stycket kan aktualisera, förordar Lagrådet att det i förvaran-&lt;br&gt;de paragraf anges att det är fråga om beslut enligt 67 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att punkt 2 ges följande avfättning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De kompletteringar av kommuners räddningstjänstplaner som behövs&lt;br&gt;enligt 21 § i dess nya lydelse skall ha genomförts senast den 1 juli&lt;br&gt;1997.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1923:116) om hundskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslaget till ändring i 1 mom. c) har Lagrådet ingen erin-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 mom. d) föreligger inte skatteplikt för en hund som enligt 12&lt;br&gt;§ lagen (1944:219) om djurskydd används för vetenskapligt eller där-&lt;br&gt;med jämförligt ändamål. I remissen föreslås ingen ändring i 1 mom. d).&lt;br&gt;Med hänsyn till att 1994 års lag numera ersatts av djurskyddslagen&lt;br&gt;(1988:534) föreslår emellertid Lagrådet att hänvisningen i 1 mom. d)&lt;br&gt;till 1944 års lag ersätts med en hänvisning till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ingen erinran i sak. Vid granskning av den remitte-&lt;br&gt;rade lagtexten har Lagrådet emellertid noterat att en tidigare lagändring&lt;br&gt;redovisats på ett sätt som avviker från det normala. Det gäller punkter-&lt;br&gt;na 2,3 och 10 i den berörda paragrafen. Där sägs efter respektive punkt&lt;br&gt;”har upphävts genom lag (1987:440).” Ifrågavarande punkter har emel-&lt;br&gt;lertid genom den angivna lagändringen inte getts nämnda lydelser.&lt;br&gt;Ändringen innebar i dessa delar endast att punkterna upphävdes, dvs.&lt;br&gt;uteslöts ut paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att nämnda punkter&lt;br&gt;får utgå ur den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i 2 kap. 4 § avses innebära att punkt 7 i&lt;br&gt;paragrafen skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad Lagrådet anfört i anslutning till förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol att pröva vissa mål förordar Lagrådet att förevarande&lt;br&gt;förslag ges den utformning som normalt används i liknade sammanhang,&lt;br&gt;dvs. ersätts med enkel föreskrift om att punkt 7 i paragrafen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:7 Lag om civilt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om civilt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-06-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:34:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI037</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:34:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI037</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__7.pdf</filnamn>
<filstorlek>8417069</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lag om civilt försvar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3CD9ED31-666C-450D-86BD-3796E26C2A7F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:FöU2</uppgift>
<ref_dok_id>GI01FöU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Nordgren  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Nordgren  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Nordgren  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Nordgren  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:7&lt;br/&gt;
Lag om civilt försvar</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>