<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287448</hangar_id>
 <dok_id>GI0368</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>68</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:68</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>68</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar (EEIG)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0368/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0368</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0368</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:68&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar&lt;br&gt;(EEIG)&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0368/prop_199495__68-1.png" style="width:38pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska unionen (EU) gäller en förordning om europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Om Sverige blir medlem i EU&lt;br&gt;kommer forordningen att gälla som svensk lag utan något särskilt&lt;br&gt;införlivande. Förordningen omfattas också av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En europeisk ekonomisk intressegruppering (gruppering) har stora&lt;br&gt;likheter med ett svenskt handelsbolag. En stor skillnad är dock att&lt;br&gt;medlemmarna måste komma från minst två stater inom EES. En&lt;br&gt;gruppering får bara vara av understödjande karaktär i förhållande till&lt;br&gt;medlemmarnas ekonomiska verksamhet. Ändamålet med en grupperings&lt;br&gt;verksamhet skall vara att underlätta och utveckla medlemmarnas&lt;br&gt;ekonomiska verksamhet, och inte att skapa vinst för grupperingen som&lt;br&gt;sådan. Medlemmarna ansvarar obegränsat solidariskt for grupperingens&lt;br&gt;skulder. En gruppering leds av en eller flera företagsledare, som också&lt;br&gt;företräder grupperingen mot tredje man. Det är endast medlemmarna&lt;br&gt;som beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet. Förordningen&lt;br&gt;innehåller också bestämmelser om bildande av en gruppering,&lt;br&gt;registrering, beslutsfattande, grunder för upplösning, offentliggörande&lt;br&gt;m.m. Om Sverige blir medlem i EU blir det möjligt att bilda&lt;br&gt;grupperingar med säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag, lagen om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar, som innehåller bestämmelser som kompletterar&lt;br&gt;förordningen om grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås bl.a. att den som är i konkurs eller som har ålagts&lt;br&gt;näringsförbud inte skall få vara medlem i en gruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige. Företagsledaren för en sådan gruppering skall vara bosatt inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES. Om det inte finns någon företagsledare som är bosatt i Sverige, Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på&lt;br&gt;grupperingens vägnar ta emot delgivning. Företagsledaren får inte vara&lt;br&gt;underårig eller i konkurs, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken eller ha ålagts näringsförbud. Reglerna om likvidation av&lt;br&gt;handelsbolag skall tillämpas även för likvidation av en gruppering som&lt;br&gt;har sitt säte i Sverige. Om en sådan gruppering inte har en till registret&lt;br&gt;anmäld behörig företagsledare, skall grupperingen kunna försättas i&lt;br&gt;likvidation av domstol. Detsamma skall gälla om grupperingen saknar&lt;br&gt;något annat organ som skall finnas enligt avtalet om att bilda&lt;br&gt;grupperingen. Om en medlem går i konkurs eller åläggs näringsförbud,&lt;br&gt;skall denne omedelbart utträda ur grupperingen. Om så inte sker skall&lt;br&gt;en domstol kunna besluta om likvidation. Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;(PRV) skall föra ett register över grupperingar (EEIG-registret). PRV&lt;br&gt;skall kunna förelägga företagsledaren vid vite att lämna in vissa&lt;br&gt;handlingar m.m. och döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att lagen (1992:160) om utländska filialer inte&lt;br&gt;skall omfatta grupperingar. En gruppering med säte i Sverige skall vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig här, även om den inte driver näringsverksamhet.&lt;br&gt;Andra grupperingar är redan i dag bokföringsskyldiga för&lt;br&gt;näringsverksamhet i Sverige och skall enligt förslaget hålla bokföringen&lt;br&gt;skild från grupperingens övriga bokföring. De regler om&lt;br&gt;årsredovisning, redovisning i koncerner och revision som gäller för&lt;br&gt;handelsbolag skall gälla även för grupperingar. En grupperings firma&lt;br&gt;skall inte få vara förväxlingsbar med en annan i EEIG-registret införd&lt;br&gt;firma. Reglerna om skadeståndsskyldighet för bolagsmän i ett&lt;br&gt;handelsbolag mot bolaget föreslås gälla även för medlemmar och&lt;br&gt;företagsledare i en gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en ändring av bosättningskravet för likvidatorer&lt;br&gt;enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag så att minst&lt;br&gt;halva antalet av sådana likvidatorer i ett vanligt handelsbolag som inte&lt;br&gt;är bolagsmän skall vara bosatta inom EES i stället för som nu i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressegrupperingar..................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud ......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hgen (1992:160) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska filialer m.m..................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i lagen (1994:1226) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i bokföringslagen (1976:125).......... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i lagen (1980:1102) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag och enkla bolag ............... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad är en europeisk ekonomisk intressegruppering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(EEIG)?................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändamålet med en gruppering .............20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En grupperings verksamhet.................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;En grupperings medlemmar ................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bildandet av en gruppering................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av en gruppering ............... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingens säte och tillämplig hg .......... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En grupperings rättskapacitet................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den interna organisationen.................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;Finansiering..........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;Skyddet for tredje man ...................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 &amp;nbsp;Förändringar i medlemskretsen .............. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 &amp;nbsp;Upphörande av en gruppering............... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 &amp;nbsp;Obestånd och betalningsinställelse............. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.15 &amp;nbsp;Skattefrågor ..........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fråga om införlivande av förordningen om grupperingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med svensk rätt............................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges beslutanderätt i vissa frågor............... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt............................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Är en gruppering en juridisk person eller inte? .... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall antalet medlemmar i en gruppering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsas?........................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall alla rättssubjekt få vara medlemmar i en&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppering? .......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem skall kunna vara företagsledare? ..........41 &amp;nbsp;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Byte av säte ..........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Likvidation...........................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler om obestånd och betalningsinställelse m.m. . . 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall en gruppering kunna upplösas av hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna intressen?......................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10 &amp;nbsp;Förbud att utöva verksamhet som åsidosätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna intressen? &amp;nbsp;.....................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.11 &amp;nbsp;Register över grupperingar m.m..............54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.12 &amp;nbsp;Påföljder vid brister i&amp;nbsp;offentliggörande m.m ......58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.13 &amp;nbsp;Förhållandet mellan grupperingar och lagen om ut-&lt;br&gt;ländska filialer......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.14 &amp;nbsp;Frågor om bokföringsskyldighet,&amp;nbsp;&amp;nbsp;årsredovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revision m.m..........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.15 &amp;nbsp;Firma.............................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.16 &amp;nbsp;Skadestånd...........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättningskrav för likvidatorer i handelsbolag.........70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadseffekter............................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ......................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressegrupperingar.....................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1986:436)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud ......................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1992:160)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska filialer ....................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i bokföringslagen (1976:125) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1102)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om handelsbolag och enkla bolag............. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intresse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupperingar ..........................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians sammanfattning av förslaget.......97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag ..................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Förteckning över artiklar i EEG-förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föranlett särskilda lagstiftningsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och/eller kommentarer i propositionen......... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Förteckning över namn och förkortningar på&lt;br&gt;grupperingar på de olika språken inom EES..... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 november 1994 ........................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är i konkurs får inte vara medlem i en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. Att detsamma gäller den som är underkastad&lt;br&gt;näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som är medlem i en intressegruppering med säte i Sverige och&lt;br&gt;som försätts i konkurs eller som åläggs näringsförbud skall omedelbart&lt;br&gt;utträda ur intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är företagsledare för en intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer i vaije särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig eller&lt;br&gt;i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får&lt;br&gt;inte vara företagsledare. Att detsamma gäller den som är underkastad&lt;br&gt;näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupperingen inte har någon här i landet bosatt företagsledare, Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på gruppe-&lt;br&gt;ringens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte&lt;br&gt;lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring, årsredovisning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En intressegruppering är bokföringsskyldig enligt vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 1 § bokföringslagen (1976:125). En bokföringsskyldig intres-&lt;br&gt;segruppering som inte har sitt säte i Sverige skall för näringsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs här ha en egen bokföring som är skild från grupperingens&lt;br&gt;bokföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag följer&lt;br&gt;att en intressegruppering kan vara skyldig att upprätta årsredovisning&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna om likvidation av handelsbolag i 2 kap. 31 - 45 §§&lt;br&gt;lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall, såvitt gäller&lt;br&gt;2 kap. 35 § andra stycket med beaktande av bestämmelsen i 14 § om&lt;br&gt;verkan av offentliggörande, tillämpas i fråga om en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. En medlem i en intressegruppering skall&lt;br&gt;därvid anses som bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om bestämmelsen i 3 § inte följs skall tingsrätten, efter ansökan av&lt;br&gt;den registreringsmyndighet som anges i 11 §, besluta att intressegruppe-&lt;br&gt;ringen skall träda i likvidation. Detsamma gäller om en intresse-&lt;br&gt;gruppering inte till det EEIG-register som avses i 11 § har anmält en&lt;br&gt;behörig företagsledare eller något annat organ som skall finnas enligt&lt;br&gt;avtalet om att bilda intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registreringsmyndigheten ansöker om likvidation skall den ge&lt;br&gt;intressegrupperingen tillfälle att inom en bestämd tid vidta åtgärder för&lt;br&gt;att undvika likvidation. Tiden får förlängas om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En intressegrupperings firma skall innehålla orden &amp;quot;europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkortningen &amp;quot;EEIG&amp;quot;. Firman&lt;br&gt;skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda&lt;br&gt;i det EEIG-register som avses i 11 §. I övrigt finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegrupperings firma får registreras på två eller flera språk, Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;endast om varje lydelse anges i avtalet om att bilda intressegruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om forbud mot an-&lt;br&gt;vändning av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Medlemmar och företagsledare i en intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige är skadeståndsskyldiga mot grupperingen enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs om bolagsmäns skadeståndsskyldighet mot bolaget i 2 kap. 14&lt;br&gt;och 15 §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över intressegrupperingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Registreringsmyndighet for intressegrupperingar är Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall föra ett register (EEIG-registret) över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvud- eller avdelningskontor i Sverige för sådana intressegruppe-&lt;br&gt;ringar som inte har sitt säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar offentliggöra vad som införs i EEIG-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registrerings-&lt;br&gt;myndigheten får bestämma hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-&lt;br&gt;förordningen skall offentliggöras samt meddela föreskrifter om avgifter&lt;br&gt;i registreringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avförande av firman ur registret sedan en dom om&lt;br&gt;hävande av firmaregistrering har vunnit laga kraft finns i firmalagen&lt;br&gt;(1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har följt vad som&lt;br&gt;är föreskrivet om ansökan eller om det finns något annat hinder for&lt;br&gt;bifall till ansökan, skall registreringsmyndigheten förelägga sökanden att&lt;br&gt;inom en viss tid yttra sig eller göra rättelse. Om föreläggandet inte&lt;br&gt;följs, skall ansökan avskrivas. En upplysning om denna påföljd skall tas&lt;br&gt;in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det även efter det att yttrande har avgetts hinder för bifall till&lt;br&gt;ansökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall&lt;br&gt;registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om någon anmälan rörande en intressegruppering som registrerats&lt;br&gt;i Sverige inte har kommit in till registreringsmyndigheten under de tio&lt;br&gt;senaste åren, skall myndigheten på lämpligt sätt undersöka om gruppe-&lt;br&gt;ringen har upphört med sin verksamhet inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna adressen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;eller annan lämplig officiell tidning enligt artikel 39.1 i EEG-&lt;br&gt;förord ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anmälan rörande ett sådant huvud- eller avdelningskontor&lt;br&gt;som registrerats i Sverige inte har kommit in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten under de tio senaste åren, skall myndigheten&lt;br&gt;på lämpligt sätt undersöka om det fortfarande bedrivs någon verksamhet&lt;br&gt;vid kontoret. Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret&lt;br&gt;angivna adressen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det två månader efter kungörandet inte har klarlagts att&lt;br&gt;intressegrupperingens eller huvud- eller avdelningskontorets verksamhet&lt;br&gt;fortfarande utövas eller att den skall återupptas, skall&lt;br&gt;registreringsmyndigheten avföra grupperingen eller kontoret ur EEIG-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av offentliggörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beträffande verkan av offentliggörande enligt denna lag tillämpas&lt;br&gt;de bestämmelser om verkan av offentliggörande vilka med stöd av det&lt;br&gt;direktiv som anges i artikel 9.1 i EEG-förordningen har meddelats i&lt;br&gt;18 kap. 3 § första och andra styckena aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga företagsledaren&lt;br&gt;eller en ledamot av något annat ledningsorgan som skall finnas enligt&lt;br&gt;avtalet om att bilda intressegrupperingen att fullgöra skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till myndigheten sända in handlingar eller uppgifter som anges i&lt;br&gt;artikel 7 eller 10 i EEG-fÖrordningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande handlingar&lt;br&gt;lämna de uppgifter som anges i artikel 25 i EEG-förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten får döma ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Registreringsmyndighetens beslut att avskriva en anmälan eller att&lt;br&gt;vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslut enligt 13 §&lt;br&gt;tredje stycket och 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6 och 19 §§ lagen (1986:436) om nä-&lt;br&gt;ringsförbud skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits&lt;br&gt;av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3&lt;br&gt;§§, näringsförbud meddelas, i&lt;br&gt;fråga om kommanditbolag: kom-&lt;br&gt;plementär, annat handelsbolag:&lt;br&gt;bolagsman, aktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag: ledamot och suppleant&lt;br&gt;i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;direktör och vice verkställande&lt;br&gt;direktör, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;och ekonomisk förening: ledamot&lt;br&gt;och suppleant i styrelsen,&lt;br&gt;om denne begått brottet i närings-&lt;br&gt;verksamheten eller innehade sin&lt;br&gt;ställning när betalningen av skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift underläts eller den&lt;br&gt;juridiska personen försattes i kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av&lt;br&gt;framträtt som ansvarig för en enski&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits&lt;br&gt;av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3&lt;br&gt;§§, näringsförbud meddelas, i&lt;br&gt;fråga om kommanditbolag: kom-&lt;br&gt;plementär, annat handelsbolag:&lt;br&gt;bolagsman, aktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag: ledamot och suppleant&lt;br&gt;i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;direktör och vice verkställande&lt;br&gt;direktör, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;och ekonomisk förening: ledamot&lt;br&gt;och suppleant i styrelsen, eurv-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppe-&lt;br&gt;ring med säte i Sverige: företags-&lt;br&gt;ledare, om denne begått brottet i&lt;br&gt;näringsverksamheten eller inneha-&lt;br&gt;de sin ställning när betalningen av&lt;br&gt;skatt, tull eller avgift underläts&lt;br&gt;eller den juridiska personen för-&lt;br&gt;sattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;;n näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;Id näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat han-&lt;br&gt;delsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommandit-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat han-&lt;br&gt;delsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommandit-&lt;br&gt;bolag eller medlem i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med&lt;br&gt;säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1987:628&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1992:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;en sädan ideell förening eller stif-&lt;br&gt;telse som driver näringsverksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;br&gt;vice verkställande direktör i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag,&lt;br&gt;en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;en sådan ideell förening eller&lt;br&gt;stiftelse som driver näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;br&gt;vice verkställande direktör i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag eller företagsledare i en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegrup-&lt;br&gt;pering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person&lt;br&gt;som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver nä-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget överstiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och före-&lt;br&gt;ståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om&lt;br&gt;näringsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regerings-&lt;br&gt;formen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap.&lt;br&gt;1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, in-&lt;br&gt;neha anställning eller uppdrag,&lt;br&gt;vara delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller äga vissa aktier. Rätten får&lt;br&gt;föreskriva vad den som medges&lt;br&gt;dispens har att iaktta då denna&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad närings-&lt;br&gt;förbud eller tillfälligt näringsför-&lt;br&gt;bud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, in-&lt;br&gt;neha anställning eller uppdrag,&lt;br&gt;vara delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller medlem i en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige eller äga vissa aktier. Rät-&lt;br&gt;ten får föreskriva vad den som&lt;br&gt;medges dispens har att iaktta då&lt;br&gt;denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:68&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utländska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller formerna för näringsverksamhet som bedrivs i Sveri-&lt;br&gt;ge av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet som omfattas av lagen gäller även andra föreskrifter&lt;br&gt;om näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte europeiska eko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1226) om&lt;br&gt;ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125)* samt ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelsen i paragrafens och ikraftträdandebestämmelsens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1994:1226) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma&lt;br&gt;gäller aktiebolag, handelsbolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt så-&lt;br&gt;dana europeiska ekonomiska in-&lt;br&gt;tressegrupperingar som har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige, även om bolaget&lt;br&gt;eller föreningen eller intresse-&lt;br&gt;grupperingen inte utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet. Förutsättningarna för&lt;br&gt;att en stiftelse skall vara bok-&lt;br&gt;föringsskyldig framgår av stiftel-&lt;br&gt;selagen (1994:1220) och lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räken-&lt;br&gt;skaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell-&lt;br&gt;eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landstingskom-&lt;br&gt;mun, kommunalförbund, försam-&lt;br&gt;ling och kyrklig samfällighet är ej&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman&lt;br&gt;normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den&lt;br&gt;sista månaden av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller aktiebolag, handelsbolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar även&lt;br&gt;om bolaget eller föreningen ej&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för att en stiftelse&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldig fram-&lt;br&gt;går av stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;och lagen (1967:531) om tryggan-&lt;br&gt;de av pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landsting,&lt;br&gt;kommunalförbund, församling och&lt;br&gt;kyrklig samfällighet är ej bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§ behöver ej tillämpas av enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft i fråga om&lt;br&gt;januari 1996. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de nya bestämmelserna om stiftel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser den 1 januari 1996 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om p&lt;sub&gt;TO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:68&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 § lagen (1980:1102) om handels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får dom-&lt;br&gt;stol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verk-&lt;br&gt;ställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist.&lt;br&gt;Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och&lt;br&gt;adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges&lt;br&gt;denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsman får utses till likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs eller ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken. Minst halva antalet&lt;br&gt;likvidatorer som inte är bolagsmän&lt;br&gt;skall vara bosatta i Sverige, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer for&lt;br&gt;ett särskilt fall tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut enligt fjärde&lt;br&gt;stycket andra meningen överklagas&lt;br&gt;hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs eller ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken. Minst halva antalet&lt;br&gt;likvidatorer som inte är bolagsmän&lt;br&gt;skall vara bosatta inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer för ett särskilt fall tillåter&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget inte har någon här i&lt;br&gt;landet bosatt likvidator, skall likvi-&lt;br&gt;datorema bemyndiga en i Sverige&lt;br&gt;bosatt person att pä bolagets väg-&lt;br&gt;nar ta emot delgivning. Ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande får inte lämnas till&lt;br&gt;någon som är underårig eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut enligt fjärde&lt;br&gt;stycket andra meningen överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1299.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ansökt om medlemskap i EU. Frågan om medlemskap&lt;br&gt;kommer att avgöras efter en folkomröstning. Enligt anslutningsfördraget&lt;br&gt;skall Sverige bli medlem i EU från och med den 1 januari 1995. Sveri-&lt;br&gt;ge har också tillsammans med övriga medlemsstater i EFTA, utom&lt;br&gt;Schweiz, träffat avtal med EU och dess medlemsstater om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES). EES-avtalet trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU brukar man skilja mellan den primära och den sekundära&lt;br&gt;rätten. Den primära rätten utgörs av de grundläggande fördragen,&lt;br&gt;varav det viktigaste är Romfördraget. Den sekundära rätten är de rätt-&lt;br&gt;sakter som har antagits av institutionerna. Sekundärrätten består av fem&lt;br&gt;typer av rättsakter, varav förordningar, direktiv och beslut är av bindan-&lt;br&gt;de natur medan yttranden och rekommendationer inte är bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemskap i EU innebär bl.a. att all sekundärrätt som antagits av&lt;br&gt;EG fore Sveriges anslutning till EU blir gällande i Sverige med den&lt;br&gt;verkan som följer av anslutningsfördraget och de grundläggande för-&lt;br&gt;dragen (2 § förslaget till lag med anledning av Sveriges anslutning till&lt;br&gt;Europeiska unionen). I denna proposition behandlas rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen om grupperingar omfattas även av EES-avtalet. Avtalet&lt;br&gt;innebär nämligen på bolagsrättens område ett åtagande att anpassa den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen till såväl den primära som den sekundära rätt som&lt;br&gt;omfattas av avtalet. Den primära EG-rätten har i relevanta delar över-&lt;br&gt;förts till EES-avtalets huvudbestämmelser, medan den sekundära EG-&lt;br&gt;rätten på bolagsrättens område har upptagits i en bilaga som fogats till&lt;br&gt;avtalet (bilaga XXII). Den nämnda förordningen om grupperingar finns&lt;br&gt;med i bilagan. Enligt EES-avtalet skall de EG-rättsakter som avtalet&lt;br&gt;hänvisar till eller som ingår i bilagorna till avtalet vara bindande för de&lt;br&gt;avtalsslutande parterna samt utgöra en del av eller införlivas med deras&lt;br&gt;interna rättsordning (artikel 7 i EES-avtalet). En rättsakt som motsvarar&lt;br&gt;en EG-förordning skall som sådan införlivas med de avtalsslutande&lt;br&gt;partemas interna rättsordning medan en rättsakt som motsvarar ett EG-&lt;br&gt;direktiv ger staterna rätt att välja form och metod for genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen om intressegrupperingar kommer alltså att bli en del av&lt;br&gt;den svenska rättsordningen om Sverige blir medlem i EU. Om Sverige&lt;br&gt;inte blir medlem i EU följer det av EES-avtalet att förordningen skall&lt;br&gt;införlivas med den svenska rättsordningen. I sådant fall måste förord-&lt;br&gt;ningen införlivas med svensk rätt och förslaget kompletteras med be-&lt;br&gt;stämmelser om att förordningen skall gälla som svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen innehåller dock inte alla nödvändiga regler för en euro-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppering. De avtalsslutande staterna (staterna&lt;br&gt;inom EES) måste därför i vissa fall, och har i andra fall rätt att, besluta&lt;br&gt;i vissa frågor som rör grupperingar (se avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige blir medlem i EU innebär det att en gruppering redan&lt;br&gt;från den dag Sverige blir medlem kan bildas med säte i Sverige under&lt;br&gt;förutsättning att grupperingen registreras här. EES-avtalet innebär att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige blir medlem i EU kommer de rättsakter som utfärdats av&lt;br&gt;EG att gälla här i landet. En av dessa rättsakter är rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar (EEIG), bilaga 1. En sådan intressegruppering har&lt;br&gt;stora likheter med ett svenskt handelsbolag, dock med den skillnaden att&lt;br&gt;intressegrupperingen måste ha medlemmar från minst två olika stater&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sverige har&lt;br&gt;också genom EES-avtalet åtagit sig en skyldighet att införliva förord-&lt;br&gt;ningen med svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inom Justitiedepartementet upprättade promemorian Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), (Ds 1994:88) har föreslagits&lt;br&gt;en lag om intressegrupperingar och vissa ändringar i bolags- och nä-&lt;br&gt;ringsrättslig lagstiftning. Promemorian har remissbehandlats. Under&lt;br&gt;ärendets beredning har överläggningar hållits mellan företrädare för&lt;br&gt;Justitiedepartementet och företrädare för Naerings- og Energideparte-&lt;br&gt;mentet i Norge, Justitieministeriet i Finland och Industri- og Samord-&lt;br&gt;ningsministeriet i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2. De lag-&lt;br&gt;förslag som läggs fram i promemorian finns i bilaga 3. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena har gjorts inom Justitiedepartementet och finns tillgänglig i&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (Dnr Ju94/2449).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att behandla Lagrådets synpunkter i anslutning till&lt;br&gt;de olika bestämmelserna. Det kan dock redan här sägas att regeringen&lt;br&gt;har följt Lagrådets förslag. Lagrådet har också uttalat sig om det tids-&lt;br&gt;mässiga sambandet mellan den föreslagna lagstiftningen och de änd-&lt;br&gt;ringar i skattereglerna som kan behövas. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;denna fråga i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändring-&lt;br&gt;ar av lagtexten, huvudsakligen av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns en förteckning över artiklar i förordningen om gruppe-&lt;br&gt;ringar som har föranlett lagstiftning och/eller kommentarer i proposi-&lt;br&gt;tionen, bilaga 7, och en förteckning över namn och förkortning av&lt;br&gt;grupperingar på de olika språken inom EES, bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk fysisk eller juridisk person redan i dag kan bli medlem i en Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;gruppering som har bildats och registrerats i ett EU-land eller i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFTA-land som redan har införlivat förordningen om grupperingar med&lt;br&gt;sin lagstiftning. Om en gruppering kan bildas och registreras i Sverige,&lt;br&gt;innebär det att svensk rätt blir tillämplig både på avtalet om att bilda&lt;br&gt;grupperingen och på grupperingens interna organisation men även på&lt;br&gt;vilka regler som skall gälla vid likvidation av grupperingen, vilka rätts-&lt;br&gt;subjekt som skall få vara medlemmar i en gruppering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige blir medlem i EU från den 1 januari 1995, kommer för-&lt;br&gt;ordningen att bli en del av den svenska rättsordningen redan från den&lt;br&gt;dagen. Enligt EES-avtalet har Sverige två år på sig från det att avtalet&lt;br&gt;trädde i kraft att införliva förordningen med den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;(se EES-avtalets bilaga XXII), dvs. senast den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vad är en europeisk ekonomisk intressegruppe-&lt;br&gt;ring (EEIG)?&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En europeisk ekonomisk intressegruppering (förkortat EEIG och i fort-&lt;br&gt;sättningen benämnd gruppering) kan närmast liknas vid ett handelsbolag&lt;br&gt;som verkar över nationsgränserna. En gruppering kännetecknas näm-&lt;br&gt;ligen av att den inte behöver ha något eget kapital och av att medlem-&lt;br&gt;marna är obegränsat solidariskt ansvariga för grupperingens skulder.&lt;br&gt;Dessa egenskaper har en gruppering gemensamt med ett svenskt han-&lt;br&gt;delsbolag. Medlemmarna skall vara minst två fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer som själva i olika medlemsländer bedriver ekonomisk verk-&lt;br&gt;samhet. Det är inte associationens utan medlemmarnas ekonomiska&lt;br&gt;verksamhet som skall underlättas och främjas. Detta krav har en grup-&lt;br&gt;pering gemensamt med en svensk ekonomisk förening. I litteraturen har&lt;br&gt;grupperingen därför beskrivits som ett &amp;quot;kooperativt handelsbolag&amp;quot; (Carl&lt;br&gt;Hemström, Bolagens rättsliga ställning, s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att införa associationsformen EEIG är att förverkliga den&lt;br&gt;inre marknaden genom att underlätta för fysiska personer, bolag och&lt;br&gt;andra rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över gränserna&lt;br&gt;(ingressens första stycke). En gruppering är framför allt ett samarbets-&lt;br&gt;organ eftersom den varken direkt eller indirekt får utöva någon styr-&lt;br&gt;ning av medlemmarna eller andra företag (artikel 3.2 a och b). En grup-&lt;br&gt;pering kan framför allt underlätta samarbete mellan mindre företag från&lt;br&gt;olika medlemsstater. Närmaste förebild är en fransk associationstyp,&lt;br&gt;Groupement d’ Intérét economique (G.I.E.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit möjligt att bilda grupperingar inom gemenskapen sedan&lt;br&gt;den 1 juli 1989. Vid utgången av år 1991 hade drygt 200 grupperingar&lt;br&gt;registrerats, i juli 1992 var antalet registrerade grupperingar drygt 300&lt;br&gt;och i maj 1994 var antalet enligt uppgift ca 600. I Danmark har till och&lt;br&gt;med maj 1994 endast tre grupperingar registrerats med säte där samt en&lt;br&gt;gruppering med huvud- eller avdelningskontor i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer det att lämnas en redogörelse för hur en grup- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;pering är tänkt att fungera enligt förordningen. Förordningen innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om &amp;quot;gemenskapen&amp;quot;. EES-avtalet (protokoll 1 till huvud-&lt;br&gt;avtalet, de s.k. generella anpassningarna) innebär att detta begrepp skall&lt;br&gt;förstås som de avtalsslutande parternas territorier, dvs. det europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (punkt 8). Förordningen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om &amp;quot;medlemsstaterna&amp;quot;. Detta begrepp skall enligt samma&lt;br&gt;protokoll (punkt 7) förstås som de avtalsslutande parterna, dvs. EG:s&lt;br&gt;medlemsstater och EFTA-statema Finland, Island, Norge, Sverige,&lt;br&gt;Österrike och, med vissa justeringar, Liechtenstein. Om Sverige blir&lt;br&gt;medlem i EU kommer EES-avtalet att bli en del av gemenskapsrätten&lt;br&gt;och alltså automatiskt bli tillämpligt. För att underlätta framställningen&lt;br&gt;används i fortsättningen de uttryck förordningen använder, dvs. gemen-&lt;br&gt;skapen och medlemsstaterna, men med den innebörd som gemenskaps-&lt;br&gt;rätten, inklusive EES-avtalet, ger dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering som har verksamhet i Sverige kommer naturligtvis att&lt;br&gt;omfattas av den lagstiftning och de andra regler som omgärdar det&lt;br&gt;svenska näringslivet i stort. Det kan t.ex. nämnas att en gruppering&lt;br&gt;kommer att omfattas av konkurrenslagen (1993:20), som är utformad&lt;br&gt;efter förebild från konkurrensreglerna inom EU och EES (se ingressens&lt;br&gt;femtonde stycke, i vilket anges att medlemsstaternas rättsregler och ge-&lt;br&gt;menskapsrätten skall tillämpas t.ex. när det gäller konkurrensrätten).&lt;br&gt;Konkurrenslagen innehåller två principiella förbud. Ett förbud avser&lt;br&gt;avtal mellan företag som har till syfte att hindra, begränsa eller snedvri-&lt;br&gt;da konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller&lt;br&gt;som ger ett sådant resultat. Med avtal likställs beslut av en samman-&lt;br&gt;slutning av företag och samordnade förfaranden av företag. Det andra&lt;br&gt;förbudet avser missbruk från ett eller flera företags sida av en domine-&lt;br&gt;rande ställning på den svenska marknaden. Avtal som är förbjudna är&lt;br&gt;ogiltiga. Om medlemmarna i en gruppering avtalar om en viss verksam-&lt;br&gt;het, kan avtalet alltså vara ogiltigt för att det står i strid med konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen. Kraftfulla sanktioner kan också drabba företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ändamålet med en gruppering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En gruppering skall underlätta och utveckla medlemmarnas ekonomiska&lt;br&gt;verksamhet. En gruppering har alltså inte som ett bolag till syfte att&lt;br&gt;skapa vinst för egen del. Verksamheten skall knyta an till medlemmar-&lt;br&gt;nas ekonomiska verksamhet och får endast vara av understödjande&lt;br&gt;karaktär i förhållande till medlemmarnas egen verksamhet (artikel 3.1).&lt;br&gt;Två egenskaper skiljer alltså en gruppering från många andra associatio-&lt;br&gt;ner, nämligen kravet på samband med medlemmarnas ekonomiska verk-&lt;br&gt;samhet och förbudet att syfta till egen vinst. Dessa krav har förtydligats&lt;br&gt;med speciella förbud (artikel 3.2). En gruppering får för det första&lt;br&gt;varken direkt eller indirekt utöva någon styrning eller kontroll över&lt;br&gt;medlemmarnas egen verksamhet eller över något annat företags verk-&lt;br&gt;samhet, särskilt inte i personal-, finansierings- eller investeringsfrågor.&lt;br&gt;För det andra får en gruppering inte äga aktier eller andelar i ett med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemsföretag. Innehav av aktier eller andelar i andra foretag tillåts bara Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;om det är nödvändigt for att syftet med grupperingen skall uppnås och&lt;br&gt;om det sker for medlemmarnas räkning. Det betyder alltså att en grup-&lt;br&gt;pering inte kan fungera som ett holdingbolag. För det tredje får en&lt;br&gt;gruppering inte ha fler än 500 anställda. Begränsningen torde ha sin&lt;br&gt;förklaring i att det i Tyskland krävs arbetstagarrepresentanter i många&lt;br&gt;företagstyper om det nämnda talet överskrids och en rädsla för att dessa&lt;br&gt;regler kunde kringgås om inte begränsningen infördes (se Gunnar&lt;br&gt;Mattsson, Europeiska ekonomiska firmagrupper, Institutet för immateri-&lt;br&gt;alrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet, s. 22). Några be-&lt;br&gt;gränsningar beträffande hur många anställda medlemmarna får ha finns&lt;br&gt;däremot inte. För det fjärde får en gruppering inte utnyttjas av ett bolag&lt;br&gt;för att överföra egendom eller låna ut pengar till bolagets ledning eller&lt;br&gt;till någon person som står ledningen nära, allt i den mån medlemslän-&lt;br&gt;dernas bolagsrätt förbjuder eller begränsar rätten till sådana förfaran-&lt;br&gt;den. Slutligen får en gruppering som sådan inte vara medlem i en annan&lt;br&gt;gruppering. Däremot kan den som är medlem i en gruppering också&lt;br&gt;vara medlem i en annan gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;En grupperings verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En gruppering kan syssla med all slags verksamhet med ett undantag.&lt;br&gt;Enligt ingressen (femte stycket) får en gruppering inte ersätta med-&lt;br&gt;lemmarnas ekonomiska verksamhet i sådan utsträckning att gruppering-&lt;br&gt;en, t.ex. i förhållande till tredje man, utövar en självständig yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet. Begreppet ekonomisk verksamhet skall därvid ges&lt;br&gt;en vid tolkning. Förordningen hindrar inte att det på det nationella&lt;br&gt;planet tillämpas rättsregler eller etiska regler som gäller utövningen av&lt;br&gt;en verksamhet eller ett yrke (ingressens sjätte stycket). De s.k. fria&lt;br&gt;yrkena är ofta kringgärdade med stränga etiska regler som kan vara&lt;br&gt;svåra att förena med det starka internationella inslaget i en gruppering&lt;br&gt;eftersom sådana etiska regler ofta skiljer sig från varandra mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna. En gruppering som sådan får inte, i vart fall inte i&lt;br&gt;förhållande till tredje man, utöva ett yrke, t.ex. läkaryrket. Däremot&lt;br&gt;kan fysiska personer som är medlemmar utöva ett fritt yrke (artikel 4.1&lt;br&gt;b). Exempel på verksamhet som kan bedrivas av en gruppering är som&lt;br&gt;inköps- eller försäljningsorganisation eller som anbudsorganisation. En&lt;br&gt;gruppering kan tillverka varor eller tjänster eller bedriva forskning. Ett&lt;br&gt;konkret exempel är att tjänsteföretag, t.ex. advokatbyråer, går ihop i en&lt;br&gt;gruppering för att kunna erbjuda sina klienter full service.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 &amp;nbsp;En grupperings medlemmar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bolag, andra rättsliga enheter och fysiska personer kan vara medlemmar&lt;br&gt;i en gruppering (artikel 4). Minsta antal medlemmar är två. Något&lt;br&gt;högsta antal har inte föreskrivits men däremot kan medlemsländerna&lt;br&gt;föreskriva att det får vara högst tjugo medlemmar (se nedan avsnitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3). Varje medlemsland kan också förbjuda eller begränsa rätten för Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;vissa kategorier att delta i en gruppering (se nedan avsnitt 7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag eller en annan rättslig enhet av offentligrättsligt eller privat-&lt;br&gt;rättsligt slag, som har bildats enligt en medlemsstats lagstiftning och&lt;br&gt;som har sitt säte och sitt huvudkontor inom gemenskapen, kan vara&lt;br&gt;medlem i en gruppering. Vad som avses med &amp;quot;annan rättslig enhet&amp;quot; kan&lt;br&gt;tyckas något oklart men syftet torde framför allt vara att inte utesluta&lt;br&gt;forskningsinstitutioner (Gunnar Mattsson, ovan a.a., s. 25). Ordalydel-&lt;br&gt;sen tyder på att man kan ha avsett en något vidare innebörd än det&lt;br&gt;svenska begreppet juridisk person. Ett grundläggande krav på en med-&lt;br&gt;lem torde dock vara att medlemmen i vart fall har rättshandlingsförmå-&lt;br&gt;ga att ingå det avtal som bildar grupperingen. Om ett bolag eller en&lt;br&gt;annan rättslig enhet inte behöver ha ett registrerat eller i lag bestämt&lt;br&gt;säte, är det tillräckligt att huvudkontoret finns inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer som utövar industri-, handels-, hantverks- eller jord-&lt;br&gt;bruksverksamhet eller som har ett fritt yrke eller som bedriver någon&lt;br&gt;annan verksamhet inom gemenskapen kan också vara medlem (artikel&lt;br&gt;4.1 b). Även av denna artikel framgår det alltså att en medlem måste&lt;br&gt;bedriva en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enbart bolag eller andra rättsliga enheter ingår i en gruppering,&lt;br&gt;måste två av dem ha sina huvudkontor i olika medlemsstater och om&lt;br&gt;endast fysiska personer ingår, måste två av dessa ha sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet i olika medlemsstater. En kombination av bolag eller andra&lt;br&gt;rättsliga enheter samt fysiska personer är också möjlig men då måste&lt;br&gt;minst två av medlemmarna ha sitt huvudkontor respektive sin huvud-&lt;br&gt;sakliga verksamhet i olika medlemsstater. Det finns alltså ett krav på&lt;br&gt;gränsöverskridande som innebär att det inte går att bilda nationella&lt;br&gt;grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en gruppering kan sägas ha en plikt att vara lojal mot&lt;br&gt;grupperingen. Av artikel 27.2 framgår nämligen att en medlem kan&lt;br&gt;uteslutas bl.a. om han väsentligt åsidosätter sina skyldigheter eller vållar&lt;br&gt;eller hotar att vålla allvarliga störningar i grupperingens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya medlemmar måste antas enhälligt av medlemmarna (artikel 26.1).&lt;br&gt;Angående förändringar i medlemskretsen, se avsnitt 5.12.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Bildandet av en gruppering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En gruppering bildas genom att medlemmarna ingår avtal om att bilda&lt;br&gt;grupperingen och låter registrera grupperingen (artikel 1.1). Det krävs&lt;br&gt;inte att något kapital tillskjuts, vilket naturligtvis inte hindrar att så kan&lt;br&gt;ske. Avtalet om bildandet (i fortsättningen benämnt grupperingsavtalet)&lt;br&gt;skall ges in till registreringsmyndigheten och innehålla vissa uppgifter&lt;br&gt;(artikel 5), t.ex. grupperingens namn, föregånget eller följt av antingen&lt;br&gt;&amp;quot;europeisk ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkortningen EEIG,&lt;br&gt;om inte dessa ord eller denna förkortning redan ingår i namnet. Orden&lt;br&gt;eller förkortningen skall vara på den stats språk där grupperingens säte&lt;br&gt;skall finnas (se Janet Dine, EC Company Law, Chancery Law&lt;br&gt;Publishing, London, 1991, avsnitt 2.38). Grupperingens säte skall anges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom föremålet för grupperingens verksamhet och uppgift för vaije Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;medlem om namn, firma, rättslig organisationsform, bostadsadress eller&lt;br&gt;adress för sätet och i förekommande fåll registreringsnummer och&lt;br&gt;registreringsort. Vidare skall tiden for grupperingens bestånd anges, om&lt;br&gt;inte denna tid är obestämd. I bilaga 8 finns, som tidigare nämnts, en&lt;br&gt;förteckning över namn och förkortningar på grupperingar på de olika&lt;br&gt;språken inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna har en avsevärd handlingsfrihet att reglera gruppering-&lt;br&gt;ens avtalsmässiga förbindelser och den interna organisationen. Detta&lt;br&gt;framgår redan av ingressens fjärde stycke där det framhålls att en grup-&lt;br&gt;perings förmåga att anpassa sig till de ekonomiska villkoren bör garan-&lt;br&gt;teras genom en avsevärd handlingsfrihet för grupperingens medlemmar&lt;br&gt;att reglera sina avtalsmässiga förbindelser och grupperingens interna&lt;br&gt;organisation. Bolagsformen är med andra ord mycket flexibel med de&lt;br&gt;undantag som framgår nedan om bl.a. röstetalet och de obligatoriska&lt;br&gt;bolagsorgan som skall finnas. Det kan finnas anledning att redan i&lt;br&gt;grupperingsavtalet reglera inte bara sådana frågor som över huvud taget&lt;br&gt;inte behandlas i förordningen utan även sådana frågor som behandlas&lt;br&gt;men där medlemmarna vill ha en annan ordning än den som förord-&lt;br&gt;ningen innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Registrering av en gruppering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Registrering skall ske i den stat där grupperingen enligt avtalet har sitt&lt;br&gt;säte (artikel 6). Sätet måste finnas inom gemenskapen (artikel 12) och&lt;br&gt;vara beläget antingen där grupperingen har sitt huvudkontor eller där&lt;br&gt;grupperingen är verksam och någon av medlemmarna har sitt huvud-&lt;br&gt;kontor eller, om en medlem är en fysisk person, har sin huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet. Genom bestämmelserna om var sätet skall vara beläget&lt;br&gt;förhindras att sätet väljs med hjälp av s.k. brevlådeföretag. Vaije&lt;br&gt;medlemsstat måste alltså inrätta ett register samt meddela regler om&lt;br&gt;registreringen, offentliggörande och eventuella avgifter för registre-&lt;br&gt;ringsverksamheten. Staterna måste också bestämma lämpliga påföljder&lt;br&gt;för underlåtenhet att iaktta föreskrifterna om offentliggörande m.m. (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 7.11 och 7.12 nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till registret skall, förutom grupperingsavtalet, ges in uppgifter och&lt;br&gt;handlingar bl.a. om ändringar i grupperingsavtalet inklusive ändringar i&lt;br&gt;medlemskretsen, inrättande eller nedläggning av huvudkontor eller&lt;br&gt;avdelningskontor, vem eller vilka som är företagsledare samt om före-&lt;br&gt;tagsledarna kan handla var för sig eller endast gemensamt, upplösning&lt;br&gt;eller ogiltigförklaring av grupperingen, vem eller vilka som utsetts till&lt;br&gt;likvidatorer, avslutade likvidationer, förslag till byte av säte och avtals-&lt;br&gt;villkor som befriar en ny medlem från ansvar för förbindelser som har&lt;br&gt;uppkommit innan han antogs som medlem (artikel 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har ingåtts avtal eller andra rättshandlingar i en grupperings&lt;br&gt;namn innan grupperingen har registrerats och grupperingen inte åtar sig&lt;br&gt;att svara för rättshandlingarna, blir de fysiska personer, bolag och andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga enheter som har företagit handlingarna obegränsat solidariskt Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ansvariga för dem (artikel 9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering kan ha sitt säte i en medlemsstat och sitt huvudkontor&lt;br&gt;eller avdelningskontor i en annan medlemsstat. Ett sådant kontor skall&lt;br&gt;registreras i den stat där kontoret är beläget och vissa handlingar ges in&lt;br&gt;till registret i den staten (artikel 10).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Grupperingens säte och tillämplig lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Var grupperingen har sitt säte är viktigt eftersom lagstiftningen i den&lt;br&gt;stat där grupperingen har sitt säte, och där den alltså skall registreras,&lt;br&gt;kommer att tillämpas på avtalet och på grupperingens interna organisa-&lt;br&gt;tion. Undantag från denna regel gäller for frågor om fysiska personers&lt;br&gt;rättsliga handlingsförmåga och rättskapacitet samt juridiska personers&lt;br&gt;rättskapacitet. Regeln gäller heller inte om annat föreskrivs i förord-&lt;br&gt;ningen (artikel 2.1) . Om en stat omfattar flera territoriella enheter som&lt;br&gt;var och en har sina egna rättsregler för avtalet och den interna organisa-&lt;br&gt;tionen, skall vaije territoriell enhet anses som en stat när det gäller att&lt;br&gt;avgöra vilken lagstiftning som skall tillämpas (artikel 2.2). Vidare avgör&lt;br&gt;den stat där grupperingen är registrerad vissa frågor som lämnats oreg-&lt;br&gt;lerade i förordningen, se avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering kan byta säte inom gemenskapen utan att likvidation&lt;br&gt;eller annat förfarande måste vidtas. Om bytet inte innebär att den för&lt;br&gt;avtalet m.m. tillämpliga rätten (den subsidiärt gällande rätten) ändras,&lt;br&gt;krävs det endast ett beslut av medlemmarna enligt vad som är bestämt i&lt;br&gt;grupperingsavtalet (artikel 13). Om bytet innebär att en annan medlems-&lt;br&gt;stats lagstiftning skall tillämpas, måste ett relativt komplicerat förfäran-&lt;br&gt;de iakttas (artikel 14). Förslaget till byte av säte måste kungöras för att&lt;br&gt;utomstående skall skyddas och en viss tid måste gå från kungörandet till&lt;br&gt;dess att medlemmarna enhälligt beslutar om att byta säte. Grupperingen&lt;br&gt;skall efter kungörandet tas in i det nya registret och först därefter får&lt;br&gt;grupperingen avföras från det tidigare registret. Sedan den nya registre-&lt;br&gt;ringen har offentliggjorts kan den åberopas mot tredje man enligt artikel&lt;br&gt;9.1. För betydelsen av sådan publicering se avsnitt 5.11. Innan gruppe-&lt;br&gt;ringen har avförts från det tidigare registret kan dock tredje man åbero-&lt;br&gt;pa det tidigare sätet, om grupperingen inte visar att tredje man kände&lt;br&gt;till det nya (artikel 14.3). Även om tredje man inte kan förhindra ett&lt;br&gt;byte, kan vaije medlemsstat enligt artikel 14.4 utse en myndighet som&lt;br&gt;kan motsätta sig ett byte (se avsnitt 7.6 nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normhierarkin för en gruppering ser alltså ut på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningens tvingande bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad som med stöd av förordningen är avtalat mellan medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningens icke-tvingande (dispositiva) regler och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 En grupperings rättskapacitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En gruppering har rättskapacitet, dvs. den har förmåga att ha rättigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förpliktelser. Från dagen för registreringen får grupperingen i eget Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;namn förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter av alla slag, ingå&lt;br&gt;avtal eller vidta andra rättshandlingar samt föra talan inför domstolar&lt;br&gt;och andra myndigheter (artikel 1.2). Huruvida en gruppering också for-&lt;br&gt;mellt skall ha status som juridisk person får vaije medlemsstat bestäm-&lt;br&gt;ma själv (artikel 1.3, se avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Den interna organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna i en gruppering utgör ett av grupperingens obligatoriska&lt;br&gt;organ (artikel 16). Medlemmarna kan i egenskap av organ för gruppe-&lt;br&gt;ringen fatta alla beslut som syftar till att förverkliga ändamålet med&lt;br&gt;grupperingen. Medlemmarna utgör grupperingens högsta organ som kan&lt;br&gt;ge direktiv till andra organ och befattningshavare. Det andra obligato-&lt;br&gt;riska organet enligt förordningen är företagsledaren (en eller flera).&lt;br&gt;Grupperingsavtalet kan också innehålla bestämmelser om andra organ.&lt;br&gt;Om sådana andra organ finns, skall grupperingsavtalet ange vilka&lt;br&gt;befogenheter de har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har en röst (artikel 17). I grupperingsavtalet kan dock&lt;br&gt;bestämmas att vissa medlemmar har flera röster. Ingen medlem skall&lt;br&gt;dock ensam kunna få röstmajoritet. Vissa beslut kräver enhällighet.&lt;br&gt;Enhällighet krävs för att ändra föremålet for grupperingens verksamhet,&lt;br&gt;för att ändra det antal röster som vaije medlem har tilldelats eller for att&lt;br&gt;ändra förutsättningarna för att fatta beslut. Vidare krävs enhällighet för&lt;br&gt;att förlänga grupperingens varaktighet utöver den tid som angetts i&lt;br&gt;grupperingsavtalet eller för att ändra det belopp som medlemmarna skall&lt;br&gt;bidra med till grupperingens finansiering. Slutligen krävs enhällighet för&lt;br&gt;att ändra någon annan förpliktelse som åligger en medlem eller för att&lt;br&gt;vidta andra ändringar i grupperingsavtalet, allt under förutsättning att&lt;br&gt;inte annat är bestämt i grupperingsavtalet. I alla de fall där förordningen&lt;br&gt;inte kräver enhällighet kan medlemmarna i grupperingsavtalet bestämma&lt;br&gt;hur många medlemmar som skall vara närvarande och den röstmajoritet&lt;br&gt;som krävs för ett giltigt beslut. Om sådana bestämmelser inte finns&lt;br&gt;krävs det enhällighet (artikel 17.3). Det är företagsledaren som skall&lt;br&gt;sammankalla medlemmarna så att de kan fetta beslut (artikel 17.4).&lt;br&gt;Vaije medlem har rätt att få upplysningar av företagsledaren om grup-&lt;br&gt;peringens verksamhet och att granska dess böcker och affärshandlingar&lt;br&gt;(artikel 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra organet är företagsledaren eller företagsledarna (artikel 16.1).&lt;br&gt;Till företagsledare kan utses en eller flera fysiska personer (artikel 19).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller dessa utses antingen i grupperingsavtalet eller genom beslut Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;av medlemmarna. Vissa personer kan inte utses till företagsledare. Det&lt;br&gt;kan finnas begränsningar antingen i den lagstiftning som gäller för&lt;br&gt;honom eller i den interna lagstiftningen i den stat där grupperingen har&lt;br&gt;sitt säte eller enligt avgörande av domstol eller annan myndighet som&lt;br&gt;har beslutats eller erkänts inom en medlemsstat. Begränsningarna kan&lt;br&gt;bestå i att inte få tillhöra styrelsen eller direktionen i ett bolag eller i att&lt;br&gt;inte få leda ett företag eller att inte få vara företagsledare i en gruppe-&lt;br&gt;ring. Företagsledarnas befogenheter att binda grupperingen gentemot&lt;br&gt;tredje man behandlas i avsnitt 5.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat kan också bestämma att en juridisk person skall kunna&lt;br&gt;vara företagsledare under förutsättning att denne utser en eller flera&lt;br&gt;representanter som skall vara fysiska personer (se vidare avsnitt 7.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att utse och entlediga företagsledarna skall be-&lt;br&gt;stämmas i grupperingsavtalet eller genom enhälligt beslut av medlem-&lt;br&gt;marna (artikel 19.3). Företagsledarnas befogenheter skall bestämmas på&lt;br&gt;samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En gruppering behöver inte ha något kapital. Någon säkerhet för borge-&lt;br&gt;närerna i form av bundet kapital eller annat finns alltså inte. I stället är,&lt;br&gt;som kommer att nämnas i avsnitt 5.11, vaije medlem obegränsat och&lt;br&gt;solidariskt ansvarig för grupperingens skulder. En gruppering kan emel-&lt;br&gt;lertid, även om det inte är något krav, ha egna tillgångar. Medlemmar-&lt;br&gt;na kan skjuta till kapital eller apportegendom, men hur det skall ske är&lt;br&gt;inte reglerat i förordningen. Däremot får en gruppering inte rikta pla-&lt;br&gt;ceringserbjudanden till allmänheten (artikel 23) och på den vägen få in&lt;br&gt;kapital till verksamheten. Vanliga banklån eller lån av fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer som en gruppering har affärsförbindelser med är&lt;br&gt;dock fullt tillåtliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i förordningen endast en bestämmelse som tar sikte på fi-&lt;br&gt;nansieringen av grupperingens verksamhet. Om intäkterna understiger&lt;br&gt;kostnaderna skall vaije medlem bidra till täckande av förlusten enligt&lt;br&gt;vad som bestämts i grupperingsavtalet eller, om det inte finns några&lt;br&gt;sådana bestämmelser där, med lika delar (artikel 21.2). Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns om det uppstår en vinst. Vinsten skall anses som&lt;br&gt;medlemmarnas vinst och delas mellan dem enligt vad som bestämts i&lt;br&gt;grupperingsavtalet eller, om det inte finns sådana bestämmelser där, i&lt;br&gt;lika delar (artikel 21.1).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Skyddet för tredje man&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förordningen innehåller flera regler om skydd för tredje man. Det&lt;br&gt;viktigaste skyddet är att alla medlemmar har ett obegränsat och solida-&lt;br&gt;riskt ansvar för grupperingens skulder. Vidare finns det regler om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsledaren binder grupperingen gentemot tredje man och olika Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;publicitetsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obegränsade solidariska ansvarigheten för grupperingens förbindel-&lt;br&gt;ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlem i grupperingen ansvarar obegränsat och solidariskt för&lt;br&gt;grupperingens skulder och andra förbindelser (artikel 24). Ansvaret&lt;br&gt;omfattar även skatter och sociala avgifter (ingressens tionde stycke).&lt;br&gt;Betalning måste dock först begäras hos grupperingen. Grupperingen&lt;br&gt;skall alltså i första hand krävas på betalning. Först om grupperingen&lt;br&gt;inte betalat inom &amp;quot;skälig tid&amp;quot; får en medlem i grupperingen (eller flera)&lt;br&gt;krävas på betalning (artikel 24.2). Vad som utgör &amp;quot;skälig tid&amp;quot; får av-&lt;br&gt;göras i rättstillämpningen och ytterst av EG- respektive EFTA-domsto-&lt;br&gt;len. Reglerna om ansvaret för grupperingens förbindelser kan inte&lt;br&gt;ändras genom grupperingsavtalet eller på annat sätt. Ansvaret gentemot&lt;br&gt;tredje man är alltså tvingande. Däremot går det att obligationsrättsligt,&lt;br&gt;genom separata avtal mellan grupperingen och tredje man, begränsa&lt;br&gt;eller undanta viss medlems eller vissa medlemmars ansvar för viss&lt;br&gt;skuld eller någon annan förbindelse (ingressens tionde stycke).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det solidariska ansvarets rättsföljder bestäms av den nationella lag-&lt;br&gt;stiftningen (artikel 24.1). Den nationella rätten bestämmer alltså om och&lt;br&gt;i så fall i vilken omfattning en mediem som har betalat en grupperings&lt;br&gt;skuld har regressrätt mot övriga medlemmar. Det är inte klart utsagt i&lt;br&gt;förordningen vilken nationell lagstiftning som skall gälla. Det kan tän-&lt;br&gt;kas vara lagstiftningen i den stat där grupperingen är registrerad eller&lt;br&gt;lagstiftningen i den stat där den medlem som har betalat har hemvist&lt;br&gt;eller säte eller sin huvudsakliga verksamhet eller någon annan nationell&lt;br&gt;lagstiftning. I vissa fall kan alltså svenska regler om regressrätt bli&lt;br&gt;tillämpliga men i vilka fall kan inte med säkerhet sägas. I sista hand är&lt;br&gt;det EFTA- eller EG-domstolen som avgör frågan om vilken nationell&lt;br&gt;lag som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny medlem ansvarar obegränsat och solidariskt för grupperingens&lt;br&gt;skulder även om dessa har uppkommit före den nya medlemmens in-&lt;br&gt;träde (artikel 26.2). Undantag från denna regel kan dock finnas. En&lt;br&gt;medlem kan nämligen genom en bestämmelse i grupperingsavtalet eller&lt;br&gt;i inträdeshandlingen befrias från sitt ansvar för förbindelser som upp-&lt;br&gt;kommit före inträdet. En sådan inskränkning i ansvaret gäller mot tredje&lt;br&gt;man enligt artikel 9.1, om den har offentliggjorts i en lämplig officiell&lt;br&gt;tidning inom den medlemsstat där grupperingen har sitt säte (se längre&lt;br&gt;fram i detta avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledarens rätt att företräda grupperingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast företagsledaren eller, om de är flera, var och en av dem&lt;br&gt;som företräder grupperingen mot tredje man (artikel 20). En företagsle-&lt;br&gt;dare binder grupperingen när han handlar på dennas vägnar även om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlandet fäller utanför föremålet för grupperingens verksamhet. Om Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;grupperingen visar att tredje man kände till eller med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna inte kunde vara obekant med att handlingen föll utanför&lt;br&gt;föremålet for grupperingens verksamhet, är dock grupperingen inte&lt;br&gt;bunden av handlingen. Det räcker dock inte att ändamålet för gruppe-&lt;br&gt;ringens verksamhet har offentliggjorts. Alla inskränkningar i företagsle-&lt;br&gt;darens rätt att företräda grupperingen som har gjorts i grupperingsav-&lt;br&gt;talet eller beslutats av medlemmarna saknar verkan mot tredje man även&lt;br&gt;om begränsningen har offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock en möjlighet för grupperingen att inskränka företagsle-&lt;br&gt;darens behörighet att företräda grupperingen. I grupperingsavtalet kan&lt;br&gt;det nämligen bestämmas att endast två eller flera företagsledare i före-&lt;br&gt;ning kan binda grupperingen (artikel 20.2). En uppgift om en sådan be-&lt;br&gt;stämmelse skall lämnas in till registret (artikel 7 d) och måste dessutom&lt;br&gt;offentliggöras på nationell nivå (se längre fram i detta avsnitt) för att&lt;br&gt;den skall kunna göras gällande mot tredje man. Dessutom skall en&lt;br&gt;sådan inskränkning tydligt anges på brev, beställningssedlar och lik-&lt;br&gt;nande handlingar (artikel 25 d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publiceringsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att vissa uppgifter måste kungöras syftar också till att&lt;br&gt;skydda tredje man. Av artikel 8, som i sin tur hänvisar till artikel 39.1,&lt;br&gt;framgår att vissa uppgifter skall publiceras på nationell nivå, dvs. i en&lt;br&gt;lämplig officiell tidning inom den medlemsstat där grupperingen har sitt&lt;br&gt;säte eller med andra ord där grupperingen skall registreras. Exempel på&lt;br&gt;uppgifter som skall publiceras på nationell nivå är de obligatoriska&lt;br&gt;uppgifter som skall finnas i avtalet om att bilda grupperingen (se vidare&lt;br&gt;artikel 8). Vidare skall enligt artikel 11 uppgift om bildande av en&lt;br&gt;gruppering och avslutande av en grupperings likvidation publiceras i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning (Official Journal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av ett offentliggörande som skall ske enligt förordningen&lt;br&gt;framgår av artikel 9.1. Denna artikel hänvisar till artikel 3.5 och 3.7 i&lt;br&gt;det första bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG), oftast benämnt publi-&lt;br&gt;citetsdirektivet. Ett offentliggörande som skett enligt tillämplig nationell&lt;br&gt;lagstiftning (troligen avses lagstiftningen i den stat där grupperingen har&lt;br&gt;sitt säte) med stöd av dessa artiklar i publicitetsdirektivet är tillräckligt&lt;br&gt;för att grupperingen skall kunna åberopa det gentemot tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3.5 i publicitetsdirektivet framgår att offentliggörande av&lt;br&gt;vissa uppgifter medför såväl negativ som positiv publicitetsverkan.&lt;br&gt;Negativ publicitetsverkan innebär att handlingar eller uppgifter inte kan&lt;br&gt;åberopas mot tredje man innan de har kungjorts. Undantag görs för fall&lt;br&gt;då bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. Det&lt;br&gt;räcker alltså inte att tredje man borde känt till handlingen eller upp-&lt;br&gt;giften. Den positiva publicitetsverkan innebär att bolaget kan åberopa&lt;br&gt;handlingar och uppgifter som offentliggjorts på föreskrivet sätt även om&lt;br&gt;tredje man inte känner till dem. Denna presumtion kan emellertid brytas&lt;br&gt;om tredje man visar att det var omöjligt för honom att känna till hand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen eller uppgiften. Presumtionen kan brytas bara for åtgärder vid- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;tagna före den sextonde dagen efter offentliggörandet. Från och med&lt;br&gt;den sextonde dagen efter offentliggörandet kan presumtionen inte brytas&lt;br&gt;och tredje man kan inte i något fall åberopa att han inte kände till den&lt;br&gt;publicerade handlingen. Artikel 3.5 hänvisar till artikel 3.4 där det&lt;br&gt;framgår att offentliggörande av handlingen eller uppgiften skall ske i en&lt;br&gt;av medlemsstaten utsedd nationell tidning. Artikel 3.7 innebär att tredje&lt;br&gt;man alltid kan åberopa sådana handlingar och uppgifter som ännu inte&lt;br&gt;har registrerats och kungjorts med undantag för sådana som får rätts-&lt;br&gt;verkan först genom att de offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del omfattar publicitetsdirektivet endast aktiebolagen.&lt;br&gt;De regler som utfärdas med stöd av artikel 3.5 i publicitetsdirektivet&lt;br&gt;återfinns i den nya lydelsen av 18 kap. 3 § första och andra stycke-&lt;br&gt;na aktiebolagslagen (prop. 1993/94:196; bet. 1993/94:LU32, rskr.&lt;br&gt;1993/94:422) som träder i kraft den 1 januari 1995. Enligt nu gällande&lt;br&gt;svensk rätt likställer man i godtroshänseende att en person inser och att&lt;br&gt;han borde inse en brist i medkontrahentens rätt. Den nya lydelsen av&lt;br&gt;18 kap. 3 § aktiebolagslagen innebär att det som införts i aktiebolags-&lt;br&gt;registret och kungjorts skall anses ha kommit till tredje mans känne-&lt;br&gt;dom. Presumtionen kan dock brytas för rättshandlingar och andra åt-&lt;br&gt;gärder som vidtagits före den sextonde dagen efter kungörandet, om&lt;br&gt;tredje man visar att det var omöjligt for honom att känna till, dvs. äga&lt;br&gt;vetskap om, det som kungjorts. Vidare har det uttryckligen lagfästs att&lt;br&gt;bolaget inte innan kungörande skett kan åberopa det förhållande som&lt;br&gt;blivit eller bort bli infort i aktiebolagsregistret mot annan än den som&lt;br&gt;bolaget visar ha känt till förhållandet. Det krävs alltså att bolaget visar&lt;br&gt;att tredje man hade vetskap om förhållandet för att bolaget skall kunna&lt;br&gt;åberopa förhållandet mot tredje man innan det kungjorts. Bestämmelsen&lt;br&gt;i artikel 3.7 har inte föranlett någon lagändring. Slutligen bör artikel&lt;br&gt;3.4 i publicitetsdirektivet nämnas. I Sverige har Post- och Inrikes Tid-&lt;br&gt;ningar utsetts att publicera vad som införs i aktiebolagsregistret. Inte&lt;br&gt;heller denna regel har föranlett någon lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av artikel 9.1 i förordningen är alltså att de ovan redovisa-&lt;br&gt;de nya reglerna i aktiebolagslagen kommer att kunna få verkan även av&lt;br&gt;en gruppering gentemot tredje man, t.ex. när det gäller tredje mans&lt;br&gt;vetskap om vem som utsetts till företagsledare. De uppgifter som införts&lt;br&gt;i det svenska EEIG-registret (se avsnitt 7.11) och kungjorts kommer att&lt;br&gt;ha samma verkan som uppgifter som har införts i aktiebolagsregistret&lt;br&gt;och kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns publiceringsregler i förordningen om grupperingar som&lt;br&gt;anger att vissa uppgifter tydligt skall anges på brev, beställningssedlar&lt;br&gt;och liknande handlingar (artikel 25), t.ex. grupperingens namn, den ort&lt;br&gt;där grupperingen är registrerad, adress till grupperingens säte samt&lt;br&gt;uppgift om att företagsledarna endast får handla i förening. Motsvaran-&lt;br&gt;de uppgifter skall lämnas av vaije registrerat huvudkontor och avdel-&lt;br&gt;ningskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Förändringar i medlemskretsen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:68&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att anta en ny medlem måste fattas enhälligt (artikel 26.1).&lt;br&gt;Reglerna om att en ny medlem ansvarar för grupperingens skulder även&lt;br&gt;om de uppkommit före inträdet och de undantag som finns från denna&lt;br&gt;regel har behandlats i avsnitt 5.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem kan också utträda ur grupperingen, om han har rätt till det&lt;br&gt;enligt grupperingsavtalet eller om de övriga medlemmarna samtycker&lt;br&gt;till det (artikel 27.1). Vidare kan en medlem utträda, om det finns&lt;br&gt;&amp;quot;någon viktig grund&amp;quot; för det. Vad som är en viktig grund beskrivs inte&lt;br&gt;i förordningen. Vid oenighet om vad som är en viktig grund får domstol&lt;br&gt;avgöra tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem kan också uteslutas. Uteslutningsgrundema kan framgå av&lt;br&gt;grupperingsavtalet. Även om det inte framgår av grupperingsavtalet kan&lt;br&gt;en medlem uteslutas, om han väsentligt åsidosätter sina skyldigheter&lt;br&gt;eller vållar eller hotar att vålla allvarliga störningar i grupperingens&lt;br&gt;verksamhet (artikel 27.2). Det krävs dock att en domstol beslutar om en&lt;br&gt;sådan uteslutning efter gemensam ansökan av en majoritet av de övriga&lt;br&gt;medlemmarna, om inte något annat har bestämts i grupperingsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i en gruppering upphör, om medlemmen inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven i artikel 4.1 (artikel 28.1). Det viktigaste kravet som&lt;br&gt;framgår av artikel 4.1 är att bolag och andra rättsliga enheter måste ha&lt;br&gt;både säte och huvudkontor inom gemenskapen och att fysiska personer&lt;br&gt;måste bedriva verksamhet inom gemenskapen. Om medlemmen upphör&lt;br&gt;med sådan verksamhet, uppfyller han alltså inte längre kravet i arti-&lt;br&gt;kel 4.1. Vid vilken tidpunkt medlemskapet skall upphöra kan bestäm-&lt;br&gt;mas av vaije medlemsstats nationella rätt om upplösning, likvidation,&lt;br&gt;obestånd och betalningsinställelse. Vidare upphör medlemskapet, om&lt;br&gt;medlemmen avlider (artikel 28.1). En ny medlem kan inträda i den&lt;br&gt;avlidnes ställe på de villkor som är fastställda i grupperingsavtalet eller&lt;br&gt;om alla övriga medlemmar samtycker (artikel 28.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan en medlem överlåta sin andel i grupperingen (eller en&lt;br&gt;del av andelen) antingen till någon annan medlem eller till en utom-&lt;br&gt;stående. Det krävs dock att övriga medlemmar godkänner överlåtelsen&lt;br&gt;(artikel 22.1). En medlem kan också använda sin andel som säkerhet&lt;br&gt;under förutsättning att de övriga medlemmarna enhälligt godkänner det,&lt;br&gt;om inte något annat är bestämt i grupperingsavtalet (artikel 22.2). In-&lt;br&gt;nehavaren av en sådan säkerhet blir dock inte medlem på grund av&lt;br&gt;säkerheten och får t.ex. inte rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon upphör att vara medlem, och medlemmen inte har överlåtit&lt;br&gt;sitt medlemskap, skall värdet av den avgående medlemmens rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter bestämmas med hänsyn till grupperingens förmögen-&lt;br&gt;hetsförhållanden vid den tidpunkt när medlemskapet upphörde (artikel&lt;br&gt;33). Värdet kan inte bestämmas i förväg. Vidare finns det speciella&lt;br&gt;preskriptionsregler för en avgående medlems ansvar för förbindelser.&lt;br&gt;Preskriptionstiden är, även om nationell rätt innehåller längre preskrip-&lt;br&gt;tionstid, fem år från det att medlemmens avgång har offentliggjorts på&lt;br&gt;nationell nivå för åtgärder mot den avgående medlemmen med anled-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av förbindelser som har uppkommit genom grupperingens verk- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;samhet före avgången (artikel 37.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupperingen består även om ett medlemskap har upphört. I grup-&lt;br&gt;peringavtalet kan det dock bestämmas att grupperingen skall upphöra i&lt;br&gt;sådant fall (artikel 30). Om någon upphört att vara medlem, skall före-&lt;br&gt;tagsledarna underrätta de övriga medlemmarna samt registret och of-&lt;br&gt;fentliggöra uppgiften på nationell nivå (artikel 29).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 Upphörande av en gruppering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En gruppering kan upphöra av flera olika skäl. Men det kan också vara&lt;br&gt;så att själva bildandet av grupperingen aldrig varit giltigt. I artikel 2&lt;br&gt;slås fast att den nationella lagstiftningen i den stat där grupperingen&lt;br&gt;enligt grupperingsavtalet har sitt säte är tillämplig på grupperingsavta-&lt;br&gt;let. Det kan då inträffa att grupperingen är ogiltig enligt den statens&lt;br&gt;lagstiftning. Sådan ogiltighet måste dock fastställas av domstol (artikel&lt;br&gt;15). Om förhållandena är sådana att de kan bringas i överensstämmelse&lt;br&gt;med gällande rätt, skall domstolen i stället bestämma en frist inom&lt;br&gt;vilken rättelse får ske. Om grupperingen är ogiltig, skall den upplösas&lt;br&gt;genom likvidation. Domstolens avgörande om ogiltighet skall offent-&lt;br&gt;liggöras (artikel 8) och får verkan mot tredje man enligt artikel 9.1 (se&lt;br&gt;avsnitt 5.11). Om en gruppering förklaras ogiltig, innebär inte det&lt;br&gt;automatiskt att de förbindelser som grupperingen ingått blir ogiltiga.&lt;br&gt;Om förbindelserna har uppkommit innan avgörandet om ogiltighet kan&lt;br&gt;göras gällande mot tredje man, inverkar avgörandet inte på förbin-&lt;br&gt;delsernas giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering får alltid upplösas genom beslut av medlemmarna. Be-&lt;br&gt;slutet skall vara enhälligt, om inte något annat har bestämts i gruppe-&lt;br&gt;ringsavtalet (artikel 31.1). Vidare måste grupperingen upplösas, om&lt;br&gt;tiden för dess bestånd enligt grupperingsavtalet har löpt ut eller om&lt;br&gt;någon annan i avtalet angiven grund för upplösning har inträffat eller&lt;br&gt;om ändamålet med grupperingen har uppnåtts eller inte längre kan&lt;br&gt;uppnås (artikel 31.2). Beslutet fattas av medlemmarna. Vaije medlem&lt;br&gt;kan också ansöka hos domstol, om någon av dessa angivna omständig-&lt;br&gt;heter har inträffat och medlemmarna ännu tre månader efter det att&lt;br&gt;omständigheten inträffade inte har fattat beslut om upplösning. Om be-&lt;br&gt;stämmelserna i artikel 4.2 (minsta antal medlemmar och kravet på&lt;br&gt;gränsöverskridande) inte längre är uppfyllda, skall medlemmarna eller&lt;br&gt;den kvarvarande medlemmen också besluta om upplösning (artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.3) . Om medlemmarna fattat beslut om upplösning, skall företagsle-&lt;br&gt;darna sända uppgifter till registret och offentliggöra dem på nationell&lt;br&gt;nivå, något som även får göras av var och en som saken angår (artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.4) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol kan också bestämma att en gruppering skall upplösas (arti-&lt;br&gt;kel 32). Så kan ske om förordningens bestämmelser om en grupperings&lt;br&gt;syfte och verksamhet (artikel 3), om minsta antal medlemmar och kra-&lt;br&gt;vet på gränsöverskridande (artikel 4.2) och om var grupperingens säte&lt;br&gt;skall vara beläget (artikel 12) inte är uppfyllda. Ansökan kan göras av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som saken angår eller av en behörig myndighet. En medlem kan Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;också ansöka hos domstol om att grupperingen skall upplösas, om det&lt;br&gt;föreligger en viktig grund for det (artikel 32.2). Slutligen kan en myn-&lt;br&gt;dighet i en medlemsstat förbjuda en gruppering att utöva verksamhet&lt;br&gt;som strider mot allmänna intressen i den staten (se avsnitt 7.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgången medlem svarar för de förbindelser som har uppkommit&lt;br&gt;genom grupperingens verksamhet före avgången (artikel 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av en gruppering skall alltid ske genom likvidation (artikel&lt;br&gt;35.1). Likvidationen och avslutningen av denna skall ske enligt nationell&lt;br&gt;rätt (artikel 35.2). Vaije medlemsstat skall alltså bestämma enligt vilka&lt;br&gt;regler likvidationen skall ske (se avsnitt 7.7). Vissa bestämmelser om&lt;br&gt;likvidation finns dock i förordningen. Grupperingen behåller sin rättska-&lt;br&gt;pacitet till dess likvidationen är avslutad (artikel 35.3) och det är likvi-&lt;br&gt;datorema som skall ge in uppgifter till registret och offentliggöra dessa&lt;br&gt;(artikel 35.4). Några regler om vem som skall vara likvidator finns inte&lt;br&gt;i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda preskriptionstider gäller när en gruppering avslutats genom&lt;br&gt;likvidation. Även om en medlemsstat föreskriver längre preskription-&lt;br&gt;stid, är denna tid fem år för åtgärder mot en medlem med anledning av&lt;br&gt;förbindelser som har uppkommit genom grupperingens verksamhet&lt;br&gt;(artikel 37. 2). Medlemsstaterna får bestämma kortare preskriptionstider&lt;br&gt;(se Janet Dine, a.a., avsnitt 2.73 och Erik Werlauff, EC Company&lt;br&gt;Law, Jurist- og Okonomforbundets Forlag, Danmark, 1993, s.72).&lt;br&gt;Tiden räknas från det att avslutandet av grupperingens likvidation har&lt;br&gt;offentliggjorts på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering kan också upphöra på annat sätt än dem som nämns i&lt;br&gt;förordningen. Av ingressens tretttonde stycke framgår nämligen att det&lt;br&gt;kan finnas ytterligare grunder for upplösning på grund av att nationell&lt;br&gt;rätt gäller för obestånd och betalningsinställelse (se avsnitt 5.14).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.14 Obestånd och betalningsinställelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En grupperings obestånd och betalningsinställelse bestäms av den&lt;br&gt;nationella lagstiftningen. Troligen avses lagstiftningen i det land där&lt;br&gt;grupperingen har sitt säte. En inskränkning i denna princip finns dock i&lt;br&gt;och med bestämmelsen att ett rättsligt förfarande mot en gruppering på&lt;br&gt;grund av obestånd eller betalningsinställelse inte automatiskt innebär att&lt;br&gt;rättsliga åtgärder vidtas mot medlemmarna (artikel 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nationell rätt gäller vid obestånd och betalningsinställelse betyder&lt;br&gt;att det i den lagstiftningen kan finnas ytterligare grunder för att en&lt;br&gt;gruppering skall upphöra. De svenska associationsrättsliga reglerna&lt;br&gt;innebär t.ex. att ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening vars konkurs avslutats utan överskott är upplöst, se 13 kap.&lt;br&gt;19 § aktiebolagslagen (ABL), 2 kap. 44 § lagen (1980:1102) om han-&lt;br&gt;delsbolag och enkla bolag (HBL) och 11 kap. 19 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (FL). Finns det ett överskott skall bolaget eller&lt;br&gt;föreningen träda i likvidation. Likvidationen innebär i fråga om aktiebo-&lt;br&gt;lag och ekonomiska föreningar att bolaget eller föreningen upphör när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutredovisning lämnats och i fråga om handelsbolag att bolaget upphör Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;när skifte ägt rum eller slutredovisning har delgetts var och en av bo-&lt;br&gt;lagsmännen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.15 Skattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett besvärligt problem vid skapandet av övemationella associationer är&lt;br&gt;var och hur associationen skall beskattas. Problemet har för gruppering-&lt;br&gt;arna lösts så att gruppens vinst skall beskattas hos medlemmarna. Av&lt;br&gt;artikel 40 framgår att det endast är grupperingens medlemmar som skall&lt;br&gt;beskattas for grupperingens resultat. Om en förlust uppstår är det på&lt;br&gt;samma sätt grupperingens medlemmar som har rätt att göra avdrag for&lt;br&gt;den under förutsättning att medlemmens nationella rätt medger sådant&lt;br&gt;avdrag. En vinst kan uppkomma även om vinst för grupperingen inte är&lt;br&gt;syftet med grupperingens verksamhet. Det betyder dock inte att en&lt;br&gt;gruppering som sådan inte kan drabbas av nationella skatteregler. Av&lt;br&gt;ingressens fjortonde stycke framgår att, trots att det endast är medlem-&lt;br&gt;marna som skall beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet,&lt;br&gt;nationella skatteregler skall tillämpas bl.a. när det gäller fördelningen&lt;br&gt;av vinst, taxeringsförfarandet och alla förpliktelser som medlemsstater-&lt;br&gt;nas skattelagstiftning innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså medlemmarna som är skattesubjekt. Eftersom medlem-&lt;br&gt;mar måste antingen ha säte och huvudkontor inom gemenskapen eller&lt;br&gt;bedriva verksamhet inom gemenskapen, kommer de med största sanno-&lt;br&gt;likhet att beskattas i något land inom gemenskapen. Eftersom medlem-&lt;br&gt;marna måste härröra från minst två medlemsländer kan dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningsproblem uppstå, om t.ex. sätet finns i ett land och huvudkontoret i&lt;br&gt;ett annat land. Sådana problem har emellertid i stor utsträckning undan-&lt;br&gt;röjts genom s.k dubbelbeskattningsavtal som fördelar beskattningsrätten&lt;br&gt;mellan hemviststaten och källstaten (dvs. där rörelsen bedrivs). Förord-&lt;br&gt;ningen reglerar inte hur vinsten för vaije medlem skall fastställas, var-&lt;br&gt;för nationell rätt gäller. Även här kan det uppkomma dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningse ffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 40 reglerar resultatet av grupperingens verksamhet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen torde omfatta endast inkomstbeskattningen. Andra skatter regle-&lt;br&gt;ras inte i förordningen utan där blir nationell rätt tillämplig. Den na-&lt;br&gt;tionella rätten kan vara formulerad så att grupperingen som sådan blir&lt;br&gt;skattskyldig, t.ex. för mervärdesskatt, socialförsäkringsavgifter, förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, fastighetsskatt etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar förslag till skatteregler för grupperingar i prop.&lt;br&gt;(1994/95:91) Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegruppe-&lt;br&gt;ringar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Fråga om införlivande av förordningen om&lt;br&gt;grupperingar med svensk rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en ny lag, lagen om europeiska ekono-&lt;br&gt;miska intressegrupperingar (EEIG-lagen), meddelas vissa bestäm-&lt;br&gt;melser som kompletterar förordningen om grupperingar. Något&lt;br&gt;särskilt införlivande av förordningen sker inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att förordningen om&lt;br&gt;grupperingar skall införlivas med svensk rätt genom att det i en ny lag&lt;br&gt;bestäms att förordningen skall gälla som svensk lag (se promemorian&lt;br&gt;s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot förslaget. Advokatsamfundet har kritiserat vissa enskildheter&lt;br&gt;i den svenska språkversionen av EEG-förordningen. Några remissin-&lt;br&gt;stanser har ansett att lagförslaget bör kompletteras med regler om kapi-&lt;br&gt;taltillskott m.m. och verkan av offentliggörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Promemorian innehåller ett förslag&lt;br&gt;om ett särskilt införlivande av förordningen för att den skall gälla som&lt;br&gt;svensk lag. Ett sådant införlivande krävs enligt EES-avtalet och enligt&lt;br&gt;det svenska konstitutionella systemet för att bestämmelserna skall bli&lt;br&gt;tillämpliga i Sverige. Efter det att promemorian skrevs har emellertid&lt;br&gt;Sverige undertecknat ett avtal om att ansluta sig till EU (anslutningsför-&lt;br&gt;draget). Frågan om Sverige skall bli medlem i EU kommer att avgöras&lt;br&gt;efter en folkomröstning. Om Sverige blir medlem i EU kommer förord-&lt;br&gt;ningen om grupperingar att gälla som svensk lag utan något särskilt&lt;br&gt;införlivande (se 2 § förslaget till lag med anledning av Sveriges anslut-&lt;br&gt;ning till Europeiska unionen, prop. 1994/95:19). EG-domstolen har&lt;br&gt;slagit fest att förordningar inte får införlivas i nationell rätt eftersom&lt;br&gt;detta skulle kunna skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt.&lt;br&gt;Något särskilt införlivande bör därför inte ske. Enligt den tidigare&lt;br&gt;nämnda propositionen (Del 1, s. 556) kommer den sekundärrätt som&lt;br&gt;redan antagits av EU att publiceras i en särskild utgåva av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning, ETG, och någon nationell officiell&lt;br&gt;publicering skall inte ske. Förordningen bör därför inte, såsom före-&lt;br&gt;slagits i promemorian, fogas som bilaga till lagen om grupperingar.&lt;br&gt;Däremot bör det i den nya lagen om europeiska ekonomiska intresseg-&lt;br&gt;rupperingar (EEIG-lagen) uttryckligen anges att den innehåller kom-&lt;br&gt;pletterande bestämmelser till förordningen (se avsnitt 7). Om Sverige&lt;br&gt;inte blir medlem i EU måste förslaget kompletteras med bestämmelser&lt;br&gt;om att förordningen skall gälla som svensk rätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundet har kritiserat den svenska språkversionen av EEG-&lt;br&gt;förordningen och har gjort gällande att vissa ord och uttryck inte har&lt;br&gt;använts på ett riktigt sätt. Anslutningsfördraget (artikel 170) och gemen-&lt;br&gt;skapsrätten innebär att texterna är lika giltiga på de officiella EU-språ-&lt;br&gt;ken. EEG-förordningen har autentifierats, dvs. den har blivit förklarad&lt;br&gt;autentisk. Den är med andra ord lika giltig och bindande som de andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språkversionerna. Redan av detta skäl kan det inte komma i fråga att nu Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;göra ändringar i den svenska versionen av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen innehåller dock inte alla nödvändiga regler för en euro-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppering. De avtalsslutande staterna (staterna&lt;br&gt;inom EES) måste därför i vissa fåll, och har i andra fall rätt att, besluta&lt;br&gt;i vissa frågor som rör grupperingar (se avsnitt 7). Sådana kompletteran-&lt;br&gt;de svenska regler bör i vissa fäll ges i lagform medan andra kan ges i&lt;br&gt;lagstiftning av lägre valör (förordningar eller myndighetsföreskrifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har ansett att bestämmelser&lt;br&gt;om hur kapitaltillskott och tillskott av apportegendom skall ske bör tas&lt;br&gt;in i den svenska lagstiftningen, t.ex. genom hänvisning till existerande&lt;br&gt;civilrättslig lagstiftning. Regeringen anser det emellertid tveksamt om&lt;br&gt;förordningen om grupperingar ger de enskilda medlemsländerna någon&lt;br&gt;kompetens att införa sådana regler. Det finns inte några sådana regler&lt;br&gt;för svenska handelsbolag. Mot den bakgrunden kan det inte heller anses&lt;br&gt;föreligga något behov av sådana regler for grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland har ansett att det bör övervägas om&lt;br&gt;inte innebörden av reglerna om verkan av ett offentliggörande som skall&lt;br&gt;ske enligt förordningen (artikel 9.1) lämpligen bör framgå direkt av&lt;br&gt;lagtexten (se avsnitt 5.11). Regeringen anser att förordningen om grup-&lt;br&gt;peringar inte ger medlemsstaterna kompetens att lagstifta i denna fråga&lt;br&gt;eftersom det redan i förordningen föreskrivs att dessa regler gäller för&lt;br&gt;en gruppering. Däremot är det lämpligt att det i den nya lagen ges en&lt;br&gt;upplysning om vilka svenska regler som har utfärdats med stöd av de&lt;br&gt;direktiv som nämns i artikel 9.1, se författningskommentaren till 14 §&lt;br&gt;EEIG-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Sveriges beslutanderätt i vissa frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förordningen ger medlemsländerna en rätt att själva besluta i vissa&lt;br&gt;frågor som rör grupperingar. Förordningen måste alltså i vissa avseen-&lt;br&gt;den kompletteras med svenska regler. I följande avseenden kan, och i&lt;br&gt;vissa fall skall, Sverige bestämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om en registrerad gruppering skall vara en juridisk person (arti-&lt;br&gt;kel 1.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om antalet medlemmar i en gruppering skall begränsas (artikel 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om vissa kategorier av fysiska personer, bolag eller andra rättsliga en-&lt;br&gt;heter skall förbjudas att delta i en gruppering eller om rätten att delta&lt;br&gt;skall begränsas (artikel 4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om särskilda krav skall ställas på en företagsledare samt om en juri-&lt;br&gt;disk person skall kunna vara företagsledare (artikel 19.1 och 19.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om byte av säte i vissa fall inte skall få ske (artikel 14.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enligt vilka regler en likvidation av en gruppering skall ske&lt;br&gt;(artikel 35.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om obestånd och betalningsinställelse m.m (artikel 36),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om en gruppering skall vara skyldig att, efter beslut av domstol, upp- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;lösas på den grunden att allmänna intressen åsidosätts (artikel 32.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om en myndighet skall utses som kan förbjuda en gruppering att utöva&lt;br&gt;verksamhet varigenom grupperingen åsidosätter allmänna intressen i&lt;br&gt;Sverige (artikel 38),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om det register som skall inrättas samt vilka regler som skall gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för registrering, offentliggörande och avgifter (artikel 39.1), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om lämpliga påföljder för underlåtenhet att iaktta föreskrifterna om&lt;br&gt;offentliggörande m.m. (artikel 39.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas förhållandet mellan intressegrupperingar och lagen&lt;br&gt;om utländska filialer, bokföringsskyldighet, revision m.m., firma för&lt;br&gt;grupperingar, skadestånd samt bosättningskravet för likvidatorer i han-&lt;br&gt;delsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ta upp de olika frågorna i de följande av-&lt;br&gt;snitten (7.2 - 8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Är en gruppering en juridisk person eller inte?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En gruppering är en juridisk person.&lt;br&gt;Någon uttrycklig bestämmelse om det behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning (se promemorian s. 36 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon erinran&lt;br&gt;mot promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I svensk rätt brukar med begreppet juridisk person avses&lt;br&gt;sådana rättsbildningar som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyl-&lt;br&gt;digheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter, dvs.&lt;br&gt;har rättskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering skall enligt ingressens nionde stycke ha rättskapacitet,&lt;br&gt;dvs. kunna ha rättigheter och skyldigheter. Enligt artikel 1.2 kan grup-&lt;br&gt;peringen från dagen för registreringen förvärva rättigheter och ikläda&lt;br&gt;sig skyldigheter av alla slag, ingå avtal eller vidta andra rättshandlingar&lt;br&gt;samt föra talan inför domstolar eller andra myndigheter. En registrerad&lt;br&gt;gruppering har alltså precis de egenskaper som utmärker en juridisk&lt;br&gt;person enligt svensk rätt. Förordningen (artikel 1.3) ger medlemsstater-&lt;br&gt;na rätt att avgöra om en gruppering som är registrerad i den staten skall&lt;br&gt;vara en juridisk person, &amp;quot;legal personality&amp;quot;. Att medlemsstaterna enligt&lt;br&gt;förordningen kan avgöra om en gruppering är en juridisk person torde&lt;br&gt;bl.a. ha sin förklaring i att alla juridiska personer enligt tysk skattelag&lt;br&gt;är skattesubjekt. Enligt artikel 40 är det endast medlemmarna som skall&lt;br&gt;beskattas för grupperingens resultat. Om det skulle framgå av förord-&lt;br&gt;ningen att en gruppering är en juridisk person, skulle bestämmelsen i&lt;br&gt;den tyska skattelagstiftningen direkt strida mot artikel 40. Medlemssta-&lt;br&gt;terna kan mot denna bakgrund avgöra om grupperingarna formellt är&lt;br&gt;juridiska personer eller inte, trots att de reellt är det, åtminstone med&lt;br&gt;det synsätt som anläggs i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har det varken i lag eller annan författning uttryckligen Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;konstaterats att en gruppering är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt svensk rätt är en gruppe-&lt;br&gt;ring en juridisk person eftersom den enligt förordningen kan förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och&lt;br&gt;andra myndigheter. Något konstaterande i lag eller annan författning att&lt;br&gt;en gruppering är en juridisk person behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Skall antalet medlemmar i en gruppering begränsas?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Antalet medlemmar i en gruppering&lt;br&gt;skall inte begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med promemorians förslag&lt;br&gt;(se promemorian s. 37 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för regeringens bedömning: En gruppering&lt;br&gt;måste ha minst två medlemmar (artikel 4.2). Förordningen säger inget&lt;br&gt;om hur många medlemmar en gruppering maximalt kan ha. Däremot&lt;br&gt;kan ett land begränsa antalet medlemmar till tjugo (artikel 4.3). Regeln&lt;br&gt;har införts för att de brittiska reglerna om &amp;quot;partnership” skall kunna&lt;br&gt;göras subsidiärt tillämpliga men lär i övrigt inte tillämpas (se Mattsson,&lt;br&gt;a.a. s. 26). I Storbritannien har någon begränsning av antalet medlem-&lt;br&gt;mar dock inte införts. Om en sådan begränsning införs, får medlemssta-&lt;br&gt;ten även bestämma om vaije medlem i en rättslig enhet som har bildats&lt;br&gt;enligt dess lagstiftning och som inte är ett registrerat bolag skall be-&lt;br&gt;handlas som en särskild medlem när det gäller medlemskap i en gruppe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt kan ett handelsbolag ha ett obegränsat antal bolags-&lt;br&gt;män (två eller flera, se 1 kap. 1 § HBL). Inte heller beträffande aktie-&lt;br&gt;bolag eller ekonomiska föreningar finns det några begränsningar i lag&lt;br&gt;om hur många stiftarna eller aktieägarna får vara. Däremot kan bolags-&lt;br&gt;avtalet, bolagsordningen resp, föreningsstadgama begränsa det högsta&lt;br&gt;antalet bolagsmän respektive medlemmar. Några bärande skäl för att i&lt;br&gt;lag begränsa antalet medlemmar i en gruppering finns inte. Däremot&lt;br&gt;kan medlemmarna i en gruppering själva bestämma att grupperingen&lt;br&gt;skall ha ett begränsat antal medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Skall alla rättssubjekt få vara medlemmar i en gruppe-&lt;br&gt;ring?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är i konkurs eller som har ålagts&lt;br&gt;näringsförbud skall inte kunna vara medlem i en gruppering som&lt;br&gt;har sitt säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;promemorian s. 38 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran. Svenska Revisorssamfundet SRS har emellertid&lt;br&gt;ansett att omyndiga skall ha ett särskilt tillstånd för att få ingå i en&lt;br&gt;gruppering samt att sådana medlemmar som inte får ingå i en gruppe-&lt;br&gt;ring med säte i Sverige inte heller bör få ingå i en gruppering med säte&lt;br&gt;utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt artikel 4.4 i förordningen kan vaije medlemsland&lt;br&gt;med hänsyn till sina allmänna intressen förbjuda eller begränsa rätten&lt;br&gt;för vissa kategorier av fysiska personer, bolag eller andra rättsliga&lt;br&gt;enheter att delta i grupperingen. I ingressens åttonde stycke anges också&lt;br&gt;att enbart förordningen inte ger rätt att delta i en gruppering, även om&lt;br&gt;de villkor som föreskrivs i förordningen är uppfyllda. Undantaget är&lt;br&gt;närmast avsett för banker och försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har undantag gjorts för den som är omyndig, har ställt in&lt;br&gt;betalningarna eller är i konkurs. Förebild for dessa undantag är den&lt;br&gt;danska aktiebolagslagens bestämmelser om vilka som inte får vara&lt;br&gt;stiftare av ett sådant bolag. Stiftarna svarar nämligen solidariskt för&lt;br&gt;vissa förpliktelser som ingås före bolagets registrering. Vidare kan Erhvervs-&lt;br&gt;och Selskabsstyrelsen med hänsyn till offentliga intressen bestämma att&lt;br&gt;deltagande i en gruppering är uteslutet eller begränsat för vissa katego-&lt;br&gt;rier av fysiska eller juridiska personer. Denna möjlighet att utesluta&lt;br&gt;vissa kategorier har ännu inte utnyttjats av Ehrvervs- och Selskabssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underärig kan som regel inte bestämma över sin egendom&lt;br&gt;eller åta sig förpliktelser (9 kap. 1 § föräldrabalken). Han eller hon&lt;br&gt;måste vara minst sexton år och ha samtycke av förmyndaren och i vissa&lt;br&gt;fall av överförmyndaren (9 kap. 5 § och 15 kap. 13 § föräldrabalken)&lt;br&gt;för att driva näring. Motsvarande krav på samtycke gäller for den som&lt;br&gt;har fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken i fråga om sådant&lt;br&gt;som faller inom ramen för förvaltaruppdraget (11 kap. 9 § och 15 kap.&lt;br&gt;20 § föräldrabalken). I prop. 1993/94:251 föreslås omfattande ändringar&lt;br&gt;i förmynderskapslagstiftningen. De nu redovisade reglerna har dock&lt;br&gt;förts över i stort sett utan ändringar i sak (se 13 kap. 13 § och 14 kap.&lt;br&gt;14 § föräldrabalken i propositionens lagförslag). Reglerna torde innebä-&lt;br&gt;ra att den som är underårig eller har förvaltare inte får bilda eller in-&lt;br&gt;träda i ett handelsbolag eller i en förening utan att förmyndaren eller&lt;br&gt;förvaltaren och överförmyndaren har gett sitt tillstånd. För aktiebolag&lt;br&gt;gäller att den som är underårig eller har förvaltare inte kan vara stiftare&lt;br&gt;(2 kap. 1 § ABL). En aktie däremot skall i princip kunna överlåtas fritt&lt;br&gt;(3 kap. 2 § ABL). Det finns därför inte något generellt förbud för den&lt;br&gt;som är underårig eller har förvaltare att äga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är i konkurs får inte enligt 6 kap. 1 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) under konkursen driva näringsverksamhet som medför bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976:125). Förbudet är straff-&lt;br&gt;sanktionerat (17 kap. 4 § konkurslagen). Om en bolagsman försätts i&lt;br&gt;konkurs skall bolaget genast träda i likvidation enligt 2 kap. 27 § HBL. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsmannen-konkursgäldenären upphör att fungera som bolagsman&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och antingen inträder konkursboet i hans ställe eller också kan han bli Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;utlöst enligt 2 kap. 29 eller 30 §§ HBL. Den som är i konkurs kan&lt;br&gt;alltså inte träffa avtal om handelsbolag som skall komma till stånd före&lt;br&gt;konkursens slut (Nial, Om handelsbolag och enkla bolag, andra uppl.&lt;br&gt;1983, s 83). Den som är i konkurs kan inte heller vara stiftare av ett&lt;br&gt;aktiebolag (2 kap 1 § ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som ingått ackord med sina borgenärer enligt ackordsla-&lt;br&gt;gen (1970:847) förlorar inte rådigheten över sin egendom. Däremot kan&lt;br&gt;han få tåla viss kontroll över att han fullgör ackordet. En gäldenär som&lt;br&gt;beviljas skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (prop. 1993/94:123,&lt;br&gt;bet. 1993/94:LU26, rskr. 1993/94:303, SFS 1994:334) förlorar inte&lt;br&gt;heller rådigheten över sin egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ålagts näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsför-&lt;br&gt;bud får inte heller driva näringsverksamhet eller vara komplementär i&lt;br&gt;ett kommanditbolag eller vara bolagsman i ett vanligt handelsbolag (6 §&lt;br&gt;nämnda lag). Han får bl.a. inte heller vara stiftare av ett aktiebolag och&lt;br&gt;inte vara ledamot i styrelsen för ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en&lt;br&gt;sådan juridisk person. Han får inte heller faktiskt utöva ledningen av en&lt;br&gt;näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokforings-&lt;br&gt;pliktig även om den inte driver näring. Slutligen får han inte äga så&lt;br&gt;många aktier att hans röstetal överstiger femtio procent. Även detta&lt;br&gt;förbud är straffsanktionerat (25 § samma lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En medlem i en gruppering kan inte&lt;br&gt;i den egenskapen företa rättshandlingar som binder någon annan. För att&lt;br&gt;någon skall bli medlem krävs alla övriga medlemmars samtycke. Här-&lt;br&gt;vidlag råder avgörande skillnader mot en stiftare i ett aktiebolag. En&lt;br&gt;stiftare har en rad betydelsefulla uppgifter i samband med att ett aktie-&lt;br&gt;bolag bildas. Att en stiftare inte får vara underårig eller ha förvaltare&lt;br&gt;ligger därför i många andra personers intresse. När det gäller medlem-&lt;br&gt;skap i en gruppering skulle ett motsvarande förbud ställas upp endast&lt;br&gt;till skydd för den underårige eller den som står under förvaltare. Sådana&lt;br&gt;skyddsregler hör inte hemma i den associationsrättsliga lagstiftningen.&lt;br&gt;Som framgår av den tidigare redogörelsen finns bestämmelser om detta&lt;br&gt;i föräldrabalken. Regeringen föreslår därför inte något förbud i EEIG-&lt;br&gt;lagen för den som är underårig eller har förvaltare att vara medlem i en&lt;br&gt;gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är i konkurs får inte råda över egendom som hör till kon-&lt;br&gt;kursboet eller åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen&lt;br&gt;(3 kap. 1 § konkurslagen). Den som är i konkurs kan enligt svensk rätt&lt;br&gt;inte heller bilda ett handelsbolag eftersom likvidationsskyldighet in-&lt;br&gt;träder genast när en bolagsman försätts i konkurs, om inte bolagsman-&lt;br&gt;nen utesluts eller utträder ur bolaget (2 kap. 27, 29 och 30 §§ HBL).&lt;br&gt;När ett handelsbolag registreras måste därför bolagsmännen visa att de&lt;br&gt;inte är i konkurs (6 § handelsregisterförordningen). Den som är i kon-&lt;br&gt;kurs kan inte heller vara stiftare av ett aktiebolag. Han kan inte heller&lt;br&gt;teckna aktier som skall betalas före konkursens slut (Nial, Svensk asso-&lt;br&gt;ciationsrätt i huvuddrag, femte uppl., 1991, s. 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu angiva hänseendet bör det i fråga om grupperingar inforas en Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ordning som motsvarar vad som gäller för andra associationsformer. Ett&lt;br&gt;förbud bör alltså ställas upp att den som är i konkurs inte får vara med-&lt;br&gt;lem i en gruppering. Däremot finns det inga skäl att ställa upp förbud&lt;br&gt;för en gäldenär som ingått en uppgörelse om ackord eller som omfattas&lt;br&gt;av skuldsanering att få vara medlem i en gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsinställelse innebär att gäldenären betraktas som insolvent&lt;br&gt;och därmed konkursmässig. För att bli försatt i konkurs måste emeller-&lt;br&gt;tid gäldenären uttryckligen ha förklarat att han ställer in betalningarna&lt;br&gt;(2 kap. 8 § konkurslagen). En betalningsinställelse kan därför sägas&lt;br&gt;vara ett förstadium till konkurs även om det inte alltid leder till kon-&lt;br&gt;kurs. Det kan synas vara lämpligt att inte heller den som ställt in betal-&lt;br&gt;ningarna skall kunna vara medlem i en gruppering. Ett problem är dock&lt;br&gt;att en betalningsinställelse inte registreras i något officiellt register. Det&lt;br&gt;är alltså svårt för en blivande medlem i en gruppering att visa att han&lt;br&gt;inte ställt in betalningarna. Det bör därför inte uppställas något förbud&lt;br&gt;för den som ställt in betalningarna att vara medlem i en gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ålagts näringsförbud får inte driva näring och inte heller&lt;br&gt;vara bolagsman i ett handelsbolag, stiftare av ett aktiebolag eller styrel-&lt;br&gt;seledamot eller ställföreträdare för ett handelsbolag, ett aktiebolag eller&lt;br&gt;en ekonomisk förening (se redogörelsen under bakgrund). Ett uttyckligt&lt;br&gt;förbud om att den som ålagts näringsförbud inte får vara medlem i en&lt;br&gt;gruppering bör därför införas i lagen om näringsförbud. En upplysning&lt;br&gt;om att det finns ett sådant förbud bör också lämnas i den nya lagen om&lt;br&gt;grupperingar. NäringsfÖrbudsregistret förs av Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket (prop. 1993/94:171, bet. 1993/94:LU36, rskr. 1993/94:351).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undantag som nu föreslagits bör gälla för den som vill bli medlem&lt;br&gt;i en gruppering som har sitt säte i Sverige och som alltså skall registre-&lt;br&gt;ras här. Visst stöd för ett vidare undantag finns i artikel 4.4 som ger&lt;br&gt;medlemsstaterna rätt att förbjuda eller begränsa rätten for vissa katego-&lt;br&gt;rier av fysiska personer, bolag eller andra rättsliga enheter att delta i&lt;br&gt;grupperingar. Den danska lagstiftningen om grupperingar torde, även&lt;br&gt;om det inte framgår uttryckligen av lagen, innebära att danska fysiska&lt;br&gt;och juridiska personers möjlighet att delta i grupperingar begränsas inte&lt;br&gt;bara till sådana grupperingar som har sitt säte i Danmark och som&lt;br&gt;registrerats där utan även till deltagande i grupperingar generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förutsättas att de andra staterna inom EES ställer liknande&lt;br&gt;krav som Sverige föreslås göra for deltagande i en gruppering som har&lt;br&gt;sitt säte i dessa stater. Sverige ställer t.ex. inga krav på vilka svenska&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personer som får delta i utländska rättssubjekt,&lt;br&gt;trots att sådana rättssubjekt får driva näringsverksamhet i Sverige om&lt;br&gt;kraven i lagen om utländska filialer uppfylls. Det skulle vidare vara&lt;br&gt;svårt att kontrollera att bestämmelserna följs när det gäller grupperingar&lt;br&gt;med säte utanför Sverige. Det föreslås därför inte att kraven på vilka&lt;br&gt;som får vara medlemmar i en gruppering utvidgas till att avse även&lt;br&gt;grupperingar som har sitt säte utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Vem skall kunna vara företagsledare?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En företagsledare för en gruppering med&lt;br&gt;säte i Sverige skall vara bosatt inom EES. Den som är underårig&lt;br&gt;eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken eller som ålagts näringsförbud skall inte kunna&lt;br&gt;vara företagsledare. En juridisk person skall inte heller kunna&lt;br&gt;vara företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 44 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En gruppering leds av en eller flera fysiska personer&lt;br&gt;(företagsledare) som utses antingen i avtalet om att bilda grupperingen&lt;br&gt;eller genom beslut av medlemmarna (se artikel 19). Det är endast före-&lt;br&gt;tagsledaren, eller om de är flera, var och en av dem som företräder&lt;br&gt;grupperingen mot tredje man (artikel 20). Till företagsledare kan inte&lt;br&gt;utses den som inte får tillhöra styrelsen eller direktionen i ett bolag eller&lt;br&gt;inte får leda ett företag eller inte får vara företagsledare i en gruppe-&lt;br&gt;ring. Sådana förbud kan finnas antingen i den lagstiftning som gäller för&lt;br&gt;företagsledaren eller den interna lagstiftningen i den stat där gruppering-&lt;br&gt;en har sitt säte. Ett förbud kan också ha tillkommit genom ett avgöran-&lt;br&gt;de av domstol eller annan myndighet som har beslutats eller erkänts&lt;br&gt;inom en medlemsstat (artikel 19.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat kan vidare, för sådana grupperingar som finns regi-&lt;br&gt;strerade i den statens register, bestämma att en juridisk person får vara&lt;br&gt;företagsledare (artikel 19.2). En förutsättning för det är dock att den&lt;br&gt;juridiska person som är företagsledare utser en eller flera fysiska perso-&lt;br&gt;ner som dess representanter. Uppgift om representanterna skall tas in i&lt;br&gt;det register som skall upprättas. Där skall anges om representanterna&lt;br&gt;kan handla var for sig eller om de måste handla i förening samt om&lt;br&gt;uppdraget för en representant har upphört. Om en medlemsstat tillåter&lt;br&gt;att en juridisk person kan vara företagsledare, måste medlemsstaten&lt;br&gt;föreskriva att representanterna skall ha samma ansvar som företagsle-&lt;br&gt;darna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har några särskilda krav på företagsledaren inte ställts upp.&lt;br&gt;Möjligheten att tillåta en juridisk person som företagsledare har inte&lt;br&gt;utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk rätt finns inga bestämmelser om företagsledare eller motsva-&lt;br&gt;rande för handelsbolag. Däremot finns det vissa krav på en verkställan-&lt;br&gt;de direktör i ett aktiebolag. Denne skall vara bosatt inom EES och får&lt;br&gt;inte vara underårig, i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken (8 kap. 4 § ABL). Om det inte finns någon i Sverige&lt;br&gt;bosatt behörig ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga en här i landet&lt;br&gt;bosatt person att på bolagets vägnar ta emot delgivning. Ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande får dock inte lämnas till den som är underårig eller som&lt;br&gt;har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (8 kap. 11 § ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma krav gäller för en verkställande direktör i en ekonomisk före- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ning (6 kap. 4 och 11 §§ FL). Verkställande direktören i ett aktiebolag&lt;br&gt;får inte heller vara underkastad näringsförbud (6 § 5 lagen om närings-&lt;br&gt;förbud). De krav som gäller för verkställande direktören gäller även för&lt;br&gt;en vice verkställande direktör (8 kap. 3 § ABL, 6 kap. 3 § FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk rätt är det möjligt för ett handelsbolag att ha en juridisk&lt;br&gt;person som bolagsman, t.ex ett annat handelsbolag eller ett aktiebolag.&lt;br&gt;En sådan bolagsman företräder ensam bolaget på samma sätt som andra&lt;br&gt;bolagsmän. Undantag finns från denna regel om något annat har avtalats&lt;br&gt;eller om bolaget är i likvidation (2 kap. 17 § HBL). En juridisk person&lt;br&gt;kan alltså vara företrädare för ett handelsbolag. Om ett aktiebolag är&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag och företräder det, är det alltså i princip&lt;br&gt;aktiebolagets styrelse som företräder handelsbolaget. Styrelsen kan där-&lt;br&gt;efter utse en eller flera firmatecknare. Aktiebolagslagen och lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar förutsätter att styrelseledamöter och verkstäl-&lt;br&gt;lande direktören skall vara fysiska personer, även om det inte sägs&lt;br&gt;uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Företagsledaren företräder ensam&lt;br&gt;grupperingen gentemot tredje man även om han går utanför gruppering-&lt;br&gt;ens ändamål. Den enda inskränkning som kan göras i dennes företrädes-&lt;br&gt;rätt är att bestämma att företagsledaren får företräda grupperingen&lt;br&gt;endast i förening med en annan företagsledare. Det förefaller lämpligt&lt;br&gt;att företagsledaren för en gruppering med säte i Sverige åläggs samma&lt;br&gt;krav på bosättning m.m. som gäller för en verkställande direktör i ett&lt;br&gt;aktiebolag och en ekonomisk förening. Företagsledaren bör inte heller,&lt;br&gt;i likhet med vad som gäller verkställande direktören i ett aktiebolag, få&lt;br&gt;vara underkastad näringsförbud. Om det finns flera företagsledare bör&lt;br&gt;de krav som nu föreslås för företagsledaren gälla var och en av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av den i avsnitt 7.4 föreslagna ändringen i lagen om nä-&lt;br&gt;ringsförbud får det anses följdriktigt att näringsförbud även kan med-&lt;br&gt;delas den som är företagsledare för en gruppering med säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en juridisk person kan vara bolagsman i ett svenskt handels-&lt;br&gt;bolag och alltså företräda handelsbolaget kan det inte jämföras med den&lt;br&gt;starka ställning företagsledaren har i en gruppering. Det finns inte några&lt;br&gt;starkt vägande skäl för att tillåta att en företagsledare i en gruppering&lt;br&gt;skall kunna vara en juridisk person. Om det skulle tillåtas måste fysis-&lt;br&gt;ka personer utses som representanter. Ett annat skäl mot att tillåta att en&lt;br&gt;juridisk person är företagsledare är att det kan vara svårt att få ut ett&lt;br&gt;eventuellt skadestånd av den juridiska personen i fall då det inte finns&lt;br&gt;någon som ansvarar personligen för den juridiska personens skulder.&lt;br&gt;För att sådana konsekvenser inte skall uppkomma skulle det bli nödvän-&lt;br&gt;digt att endast tillåta sådana juridiska personer där det finns ett per-&lt;br&gt;sonligt ansvar for skulderna. Detta skulle kräva en ordentlig genomgång&lt;br&gt;av svenska och framför allt utländska juridiska personer som skulle&lt;br&gt;kunna tillåtas vara företagsledare. Med anledning av det nu anförda&lt;br&gt;lämnas det inte något förslag att en juridisk person skall kunna vara&lt;br&gt;företagsledare i en gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Byte av säte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det skall inte utses någon myndighet&lt;br&gt;som av hänsyn till allmänna intressen skall kunna motsätta sig att&lt;br&gt;en gruppering byter säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 47 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En gruppering skall ha ett säte (artikel 5.) Grupperingen&lt;br&gt;registreras i den stat där den har sitt säte (artikel 6). Det är den na-&lt;br&gt;tionella lagstiftningen i den stat där grupperingen enligt avtalet att bilda&lt;br&gt;denna har sitt säte som skall tillämpas på avtalet (med vissa undantag)&lt;br&gt;och på grupperingens interna organisation (artikel 2). Sätet skall finnas&lt;br&gt;inom EES och vara beläget antingen i den ort där grupperingen har sitt&lt;br&gt;huvudkontor eller i den ort där någon av grupperingens medlemmar har&lt;br&gt;sitt huvudkontor eller, när det är fråga om en fysisk person, utövar sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet, förutsatt att grupperingen är verksam där&lt;br&gt;(artikel 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering får byta säte inom gemenskapen (artikel 13). Om bytet&lt;br&gt;innebär att någon annan lagstiftning blir tillämplig skall ett relativt kom-&lt;br&gt;plicerat förfarande vidtas (artikel 14). Ett förslag till byte av sätet skall&lt;br&gt;upprättas och ges in till registret över grupperingar samt offentliggöras&lt;br&gt;i en lämplig officiell tidning inom den stat där grupperingen har sitt&lt;br&gt;säte. Beslut om byte av säte får fettas först två månader efter offent-&lt;br&gt;liggörandet. Beslutet skall fettas enhälligt av medlemmarna och får&lt;br&gt;verkan den dag då grupperingen tas in i det nya registret. Sedan det nya&lt;br&gt;sätet har registrerats kan det åberopas mot tredje man enligt artikel 9.1&lt;br&gt;(se avsnitt 5.11). En medlemsstat kan emellertid utse en myndighet som&lt;br&gt;kan motsätta sig ett byte av säte som skulle medföra att någon annan&lt;br&gt;lagstiftning blev tillämplig. En sådan utsedd myndighet skall kunna&lt;br&gt;motsätta sig ett byte endast av hänsyn till allmänna intressen och be-&lt;br&gt;slutet måste kunna prövas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten for en myndighet att motsätta sig byte av säte har inte&lt;br&gt;utnyttjats i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktiebolag finns det regler om att bolagsordningen skall ange en&lt;br&gt;ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte (2 kap. 4 § ABL). Byte av&lt;br&gt;säte kan ske genom ändring av bolagsordningen men orten för sätet&lt;br&gt;måste finnas i Sverige. Om så inte skulle vara fellet, är det ett hinder&lt;br&gt;för att registrera bolagsordningen (18 kap 4 § ABL). Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns för ekonomiska föreningar (2 kap. 2 § och 15 kap.&lt;br&gt;4 § FL). Styrelsens säte är avgörande för vilken domstol bolaget resp,&lt;br&gt;föreningen lyder under (10 kap. 1 § rättegångsbalken). När det gäller&lt;br&gt;handelsbolag finns det inga bestämmelser om säte. Däremot skall det i&lt;br&gt;handelsregistret intas uppgift om den ort där huvudkontoret finns (4 §&lt;br&gt;handelsregisterlagen). Det finns inte något krav på att orten för ett han-&lt;br&gt;delsbolags huvudkontor skall vara belägen i Sverige. Det finns heller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte någon möjlighet för en myndighet eller domstol att motsätta sig att Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ett bolag eller en ekonomisk förening byter ort inom Sverige för styrel-&lt;br&gt;sens säte eller att ett handelsbolag byter ort för sitt huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns inte några allmänna&lt;br&gt;intressen som kan motivera att en myndighet skall kunna motsätta sig&lt;br&gt;att en gruppering byter säte. Möjligheten att ställa upp regler om detta&lt;br&gt;bör därför inte utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Likvidation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglema om likvidation av handelsbolag&lt;br&gt;skall tillämpas även för grupperingar som har sitt säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians Förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 49 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En gruppering skall alltid avvecklas genom likvidation&lt;br&gt;(artikel 35.1). Likvidationen och avslutningen av denna skall ske enligt&lt;br&gt;nationell rätt (artikel 35.2). Förordningen innehåller dock några materi-&lt;br&gt;ella regler avseende likvidationen. Fram till det att likvidationen är&lt;br&gt;avslutad behåller grupperingen sin rättskapacitet (artikel 35.3). Likvida-&lt;br&gt;torema skall se till att vissa uppgifter om likvidationen meddelas till det&lt;br&gt;register som skall föras över grupperingar och offentliggörs i en lämplig&lt;br&gt;officiell tidning inom den medlemsstat där sätet finns (artikel 35.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark hänvisar lagstiftningen om grupperingar till aktiebolagsla-&lt;br&gt;gens regler om likvidation. Likvidation av handelsbolag (intressentska-&lt;br&gt;ber) saknas det regler om i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En association kan enligt svensk rätt bli upplöst och avvecklad på&lt;br&gt;olika sätt, t.ex. genom konkurs och fusion. En avveckling kan också&lt;br&gt;ske genom likvidation. En likvidation innebär att associationens till-&lt;br&gt;gångar omvandlas i pengar, skulderna betalas och det eventuella över-&lt;br&gt;skottet delas. Sedan likvidationen genomförts skall en registrerad associ-&lt;br&gt;ation avföras ur vederbörande register. En association behåller alltså sin&lt;br&gt;rättskapacitet under likvidationen. Reglema om likvidation av handels-&lt;br&gt;bolag i finns i 2 kap. 24-45 §§ HBL, av aktiebolag i 13 kap. ABL och&lt;br&gt;av ekonomiska föreningar i 11 kap. FL. Reglema är väsentligt olika för&lt;br&gt;å ena sidan handelsbolag, som präglas av den mera personliga av-&lt;br&gt;talsrättsliga karaktären av förhållandet mellan medlemmarna i en sådan&lt;br&gt;association, och å andra sidan aktiebolag och ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;där det bundna kapitalet i aktiebolag påverkat likvidationsgrundema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidationsgrundema för handelsbolag återfinns i 2 kap. 24-30 §§&lt;br&gt;HBL. De liknar i stort reglema om när en gruppering kan eller skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplösas, dock med den skillnaden att det inte är domstol som beslutar Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;om likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om hur ett handelsbolags likvidation ska gå till finns i 2 kap.&lt;br&gt;31-45 §§ HBL. Bolagsmännen kan själva verkställa likvidationen. I&lt;br&gt;sådana fall handlar alla bolagsmännen i förening och företräder bolaget,&lt;br&gt;om inte något annat har avtalats. Men bolagsmännen kan i stället utse&lt;br&gt;en eller flera likvidatorer om de är ense om det. Likvidatom genomför&lt;br&gt;likvidationen i bolagsmännens ställe och företräder bolaget under likvi-&lt;br&gt;dationen. Vaije bolagsman har också rätt att begära att domstolen utser&lt;br&gt;en eller flera likvidatorer. Sådan likvidator skall utses om det är sanno-&lt;br&gt;likt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs på ett sådant&lt;br&gt;sätt att den äventyrar en bolagsmans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likvidator som utses av domstol kan vara bolagsman. Likvidatom&lt;br&gt;får emellertid inte vara underårig eller i konkurs eller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Minst halva antalet likvidatorer skall&lt;br&gt;vara bosatta i Sverige om inte dispens ges (se vidare om bosättnings-&lt;br&gt;kravet för likvidatorer i avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera likvidatorer blivit utsedda skall de utföra uppdraget gemen-&lt;br&gt;samt, om inte rätten bestämmer att uppdraget skall fördelas på visst sätt&lt;br&gt;mellan dem. Likvidatom kan när som helst entledigas av domstolen,&lt;br&gt;vilket skall ske om han själv begär det eller om det annars finns an-&lt;br&gt;ledning, t.ex. om han missköter uppdraget. Domstolen skall också&lt;br&gt;entlediga likvidatom, om bolagsmännen är överens om att återta likvi-&lt;br&gt;dationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman har rätt att låta sig företrädas av ett ombud under likvi-&lt;br&gt;dationen, om inte något annat har avtalats. Dödsboet efter en bolagsman&lt;br&gt;får företrädas bara av en ställföreträdare eller ett ombud, om inte något&lt;br&gt;annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bolagsmännens rättigheter och skyldigheter gäller&lt;br&gt;på samma sätt som före likvidationen, om inte något annat har avtalats.&lt;br&gt;Före bolagsskiftet kan en bolagsman emellertid inte lyfta ränta, arvode,&lt;br&gt;vinst m.m., om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bolag har trätt i likvidation skall bolagets egendom i princip&lt;br&gt;förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt. Om det behövs for en ändamålsenlig avveckling&lt;br&gt;eller för att de anställda skall få skälig tid att skaffa ny anställning, får&lt;br&gt;bolagets rörelse fortsätta. För handelsbolag där antalet bolagsmän har&lt;br&gt;gått ned till en finns särskilda regler, se vidare i det följande. Alla&lt;br&gt;kända skulder skall betalas eller avsättas för betalning innan tillgångarna&lt;br&gt;skiftas, om inte annat har avtalats, men bolagsmännen kan avtala om att&lt;br&gt;de får skifta tillgångarna innan skulderna har betalats. Det beror på att&lt;br&gt;borgenärernas säkerhet ligger i att bolagsmännen har ett solidariskt&lt;br&gt;ansvar för bolagets skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga särskilda bestämmelser i HBL om redovisning under&lt;br&gt;likvidationen. Alla handelsbolag är emellertid bokföringspliktiga enligt&lt;br&gt;bokföringslagen och bokforingsplikten består även under likvidationen.&lt;br&gt;För vaije räkenskapsår som likvidationen fortgår skall därför årsbokslut&lt;br&gt;upprättas. Vissa större handelsbolag är också skyldiga att upprätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behållningen fördelas sedan genom ett skifte. Det är bolagsmännen&lt;br&gt;som förrättar skiftet, men om en likvidator har tillsatts är det denne som&lt;br&gt;gör det. Vid skiftet fördelas behållningen mellan bolagsmännen. För-&lt;br&gt;delningen mellan bolagsmännen beror i första hand på bolagsavtalet.&lt;br&gt;Om det inte finns några sådana bestämmelser, skall varje bolagsman&lt;br&gt;först få ut sin insats. Om det blir vinst eller förlust, delas den mellan&lt;br&gt;bolagsmännen efter huvudtalet, om inte något annat har bestämts. Skif-&lt;br&gt;tet skall vara skriftligt, annars är det ogiltigt. Den faktiska utbetal-&lt;br&gt;ningen, som kan dröja av olika skäl, kallas utskiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likvidator som inte är bolagsman får inte handlägga frågor om&lt;br&gt;avtal och andra rättshandlingar mellan honom och bolaget. Han får inte&lt;br&gt;heller handlägga frågor om avtal mellan bolaget och tredje man, om han&lt;br&gt;har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller rättegång och annan talan. Likvidatom har rätt till skäligt&lt;br&gt;arvode och ersättning för kostnader. Han ska avge en slutredovisning&lt;br&gt;inklusive en redogörelse för bolagsskiftet och till denna bifoga redovis-&lt;br&gt;ningshandlingarna för hela likvidationstiden. Slutredovisningen skall&lt;br&gt;delges bolagsmännen. En likvidator som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;skadar bolaget när han fullgör sitt uppdrag blir skadeståndsskyldig.&lt;br&gt;Samma preskriptionstider som gäller för bolagsmän gäller också för&lt;br&gt;likvidatorer, med den skillnaden att preskriptionstiden börjar löpa vid&lt;br&gt;slutredovisningen i stället för vid årsredovisningen. Vaije bolagsman&lt;br&gt;har rätt att klandra ett skifte som förrättats av en likvidator. Det sker&lt;br&gt;genom att talan väcks mot var och en av de andra bolagsmännen inom&lt;br&gt;tre månader från delgivningen av slutredovisningen. När skiftet har ägt&lt;br&gt;rum är bolaget upplöst. Om en likvidator har haft hand om likvida-&lt;br&gt;tionen, är bolaget dock upplöst först när slutredovisningen delgetts&lt;br&gt;samtliga bolagsmän. Om ett bolag är försatt i konkurs som avslutas utan&lt;br&gt;överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Om det finns ett&lt;br&gt;överskott, skall bolaget träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pågående likvidation kan avbrytas genom enhälligt beslut av bo-&lt;br&gt;lagsmännen. Detta torde inte vara fallet, om likvidationen beror på att&lt;br&gt;en bolagsman gått i konkurs. En lösning kan då vara att konkursboet&lt;br&gt;utträder eller blir utesluten ur handelsbolaget, varefter de kvarvarande&lt;br&gt;beslutar att avbryta likvidationen och återupptar verksamheten (Nial,&lt;br&gt;Svensk associationsrätt i huvuddrag, femte uppl., s. 298).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter det att ett bolag är upplöst efter likvidation kan likvida-&lt;br&gt;tionen återupptas. Så är fallet om det visar sig att bolaget har kvar&lt;br&gt;tillgångar eller om talan väcks mot bolaget eller om det på annat sätt&lt;br&gt;uppkommer behov av en likvidationsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller aktiebolag är reglema om skyldighet för ett aktiebolag att&lt;br&gt;träda i likvidation utformade för att skydda det bundna kapitalet. Även&lt;br&gt;förfarandereglema är i hög grad utformade som ett skydd för kapitalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(13 kap. ABL). Reglema om likvidation av ekonomiska föreningar har Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;utformats med aktiebolagslagen som förebild (11 kap. FL). Styrelsen får&lt;br&gt;t.ex. inte handha likvidationen av ett aktiebolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening utan den sköts alltid av en eller flera likvidatorer som utses av&lt;br&gt;domstol eller av Patent- och registreringsverket. För likvidatoremas&lt;br&gt;kvalifikationer gäller samma regler som för styrelseledamöter (13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § ABL och 11 kap. 7 § FL). Minst halva antalet likvidatorer skall&lt;br&gt;alltså vara bosatta inom EES. Samma övriga inskränkningar som for&lt;br&gt;handelsbolagen gäller, dvs. likvidatom får inte vara underårig, i kon-&lt;br&gt;kurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (8 kap. 4 §&lt;br&gt;ABL och 6 kap. 4 § FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas uppdrag upphör inte på grund av likvidationen (13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § ABL och 11 kap. 7 § FL). När likvidation inträtt skall styrelsen&lt;br&gt;(och verkställande direktören) avge redovisning för förvaltningen under&lt;br&gt;den tid for vilken redovisningshandlingar inte tidigare framlagts på&lt;br&gt;stämma (13 kap. 9 § ABL och 11 kap. 9 § FL). Likvidatorema skall&lt;br&gt;för vaije räkenskapsår avge en årsredovisning för stämman. Principiellt&lt;br&gt;sker denna redovisning enligt samma regler som före likvidationen med&lt;br&gt;vissa avvikelser. Bl.a. skall andra värderingsregler tillämpas for till-&lt;br&gt;gångarna, nämligen högst marknadsvärdet minus försäljningskostnader&lt;br&gt;(13 kap. 12 § ABL, 11 kap. 12 § FL). Revisorerna skall uttala sig om&lt;br&gt;likvidationen enligt deras mening fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatoremas uppgift är att förvandla egendomen till pengar och&lt;br&gt;betala skulderna. Rörelsen får fortsättas av samma skäl som ett handels-&lt;br&gt;bolag i likvidation får fortsätta sin rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiftet får inte, som reglema om handelsbolag medger, ske före skuld-&lt;br&gt;betalningen. Likvidatorema skall därför genast söka kallelse på de&lt;br&gt;okända borgenärerna. Utskiftningen får göras först när den i kallelsen&lt;br&gt;bestämda anmälningstiden gått ut och alla kända skulder blivit betalda&lt;br&gt;eller medel avsatts till betalning (13 kap. 10 och 13 § ABL, 11 kap. 10&lt;br&gt;och 13 §§ FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman har i princip kvar sina befogenheter under likvidationen men&lt;br&gt;ändamålet med likvidationen, nämligen att verksamheten skall avveck-&lt;br&gt;las, begränsar stämmans kompetens (13 kap. 8 § ABL, 11 kap. 8 §&lt;br&gt;FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorema fullgjort sitt uppdrag skall slutredovisning lämnas&lt;br&gt;till revisorerna, inklusive en redogörelse för skiftet samt redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna för hela likvidationstiden. Stämman skall därefter granska&lt;br&gt;slutredovisningen. Om likvidatorema finner att bolaget resp, föreningen&lt;br&gt;är på obestånd, skall de ge in en konkursansökan. När redovisningen&lt;br&gt;framlagts på stämman är bolaget resp, föreningen upplöst. Även om&lt;br&gt;slutredovisning har lagts fram kan ägare till en tiondel av samtliga&lt;br&gt;aktier resp, en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar begära att&lt;br&gt;en stämma inkallas för att avgöra om skadeståndstalan skall väckas. Om&lt;br&gt;talan väcks, eller om det visar sig att det finns andra tillgångar eller det&lt;br&gt;finns behov av andra likvidationsåtgärder, är bolaget resp, föreningen&lt;br&gt;inte upplöst utan likvidationen fortsätter (13 kap. 16 § ABL, 11 kap. 16&lt;br&gt;§ FL). Det finns även möjlighet för stämman att besluta att likvida- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen skall upphöra och verksamheten fortsätta. Det krävs dock att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är stämman som beslutat om likvidationen, med ett undantag for aktie- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;bolagen, och att revisorerna yttrat sig. Ett sådant beslut får inte heller&lt;br&gt;fattas, om lividationsanledning finns enligt lag eller bolagsordningen&lt;br&gt;resp, föreningsstadgama eller om utskiftning har ägt rum. Aktiebolag&lt;br&gt;får inte heller fatta ett sådant beslut, om det egna kapitalet inte uppgår&lt;br&gt;till det registrerade (13 kap. 17 § ABL, 11 kap. 17 § FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under likvidationen skall en associations firma tecknas med tillägg att&lt;br&gt;firman är i likvidation (26 § firmalagen [1974:156]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av redogörelsen för de&lt;br&gt;svenska reglema om likvidation skiljer sig reglema avseende handels-&lt;br&gt;bolag på ett påtagligt sätt från de som gäller för aktiebolag och ekono-&lt;br&gt;miska föreningar. För de senare är syftet framför allt att skydda kapita-&lt;br&gt;let, vilket hör ihop med att aktieägarna resp, föreningsmedlemmarna&lt;br&gt;inte ansvarar personligen för bolagets resp, föreningens förpliktelser.&lt;br&gt;Likvidationen måste bl.a. av denna anledning skötas av särskilda likvi-&lt;br&gt;datorer som utses av domstol eller Patent- och registreringsverket även&lt;br&gt;i fäll då det är stämman som har beslutat om likvidation. I handelsbo-&lt;br&gt;lag, där vaije bolagsman ansvarar solidariskt för handelsbolagets skul-&lt;br&gt;der, kan likvidationen genomföras av bolagsmännen gemensamt eller av&lt;br&gt;en av bolagsmännen eller domstol utsedd likvidator, t.ex. en av bolags-&lt;br&gt;männen. Handelsbolagslagens regler kan också i stor utsträckning av-&lt;br&gt;talas bort av bolagsmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som mest naturligt och ändamålsenligt att, för en så&lt;br&gt;flexibel bolagstyp som en gruppering är, låta reglema om likvidation av&lt;br&gt;handelsbolag tillämpas även i fråga om grupperingar som har sitt säte i&lt;br&gt;Sverige. Det innebär också att medlemmarna i en gruppering i stor&lt;br&gt;utsträckning kan avtala om att likvidationen skall genomföras på ett&lt;br&gt;annat sätt än vad HBL anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså att HBL:s regler om likvidationen skall&lt;br&gt;gälla även för grupperingar som har sitt säte i Sverige och som har&lt;br&gt;registrerats här. En sådan lösning innebär också att en gruppering som&lt;br&gt;har gått i konkurs, och där konkursen avslutas utan överskott, är upp-&lt;br&gt;löst när konkursen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att 2 kap. 35 § andra stycket HBL inte skulle&lt;br&gt;tillämpas på grupperingar. Regeringen gör en annan bedömning i denna&lt;br&gt;fråga, se författningskommentaren till 6 § EEIG-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningskravet för likvidatorer i handelsbolag behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Regler om obestånd och betalningsinställelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inga särskilda regler om en&lt;br&gt;grupperings obestånd och betalningsinställelse eller om den tid-&lt;br&gt;punkt då ett medlemskap skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be&lt;br&gt;dömning (se promemorian s. 59 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Föreningen Aukto-&lt;br&gt;riserade Revisorer FAR har dock ansett att det bör tydliggöras i vilken&lt;br&gt;utsträckning konkurslagen och annan lagstiftning kan anses vara till-&lt;br&gt;lämpbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En gruppering omfattas av nationell lagstiftning om obe-&lt;br&gt;stånd och betalningsinställelse (artikel 36). Om ett rättsligt förfarande&lt;br&gt;inleds mot en gruppering på grund av betalningsinställelse, får det dock&lt;br&gt;inte ensamt medföra att ett sådant förfarande inleds mot medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat kan också, med hänsyn till sin nationella lagstiftning&lt;br&gt;om upplösning, likvidation, obestånd och betalningsinställelse, bestäm-&lt;br&gt;ma att ett medlemskap skall upphöra vid tidpunkter som anges i den&lt;br&gt;nämnda lagstiftningen (art 28.1, andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska reglema om obestånd finns huvudsakligen i konkurslagen&lt;br&gt;(KL). Föremålet för konkurs är en gäldenär, dvs. den som har skulder&lt;br&gt;(1 kap. 1 § KL). Alla som kan ikläda sig rättigheter och skyldigheter,&lt;br&gt;t.ex. en gruppering, kan alltså försättas i konkurs. Behörig domstol i&lt;br&gt;konkursärenden är den domstol där gäldenären bör svara i tvistemål&lt;br&gt;som rör betalningsskyldighet i allmänhet (2 kap. 1 § KL). För bolag,&lt;br&gt;förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning är&lt;br&gt;det den domstol där styrelsen har sitt säte eller, om sätet for styrelsen&lt;br&gt;inte är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen föres (10 kap.&lt;br&gt;1 § rättegångsbalken). Den som inte har känt hemvist i riket får även&lt;br&gt;sökas där egendom som han äger finns (10 kap. 3 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsinställelse regleras också i KL och är en grund för konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra regelsystem vid obestånd. Ekonomiska uppgörel-&lt;br&gt;ser (ackord utan konkurs) kan träffas mellan gäldenären och hans borge-&lt;br&gt;närer enligt ackordslagen. Ackordsförfarandet genomförs under med-&lt;br&gt;verkan av en god man och ackordet kommer till stånd genom överens-&lt;br&gt;kommelse eller genom beslut efter förhandling i särskild ordning (of-&lt;br&gt;fentligt ackord). Till Lagrådet har nyligen överlämnats en lagrådsremiss&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion. Där föreslås ett nytt förfarande för att rädda&lt;br&gt;företag i ekonomisk kris. Ackord är ett inslag i det föreslagna förfaran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering enligt skuldsaneringslagen kan endast beviljas en fysisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några särskilda regler i svensk rätt om vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt ett medlemskap eller liknande skall upphöra i samband med&lt;br&gt;likvidation, obestånd o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen För regeringens bedömning: Det behövs inga särskilda regler&lt;br&gt;om obestånd och betalningsinställelse för en gruppering. Konkurslagen&lt;br&gt;kan tillämpas även beträffande en gruppering och det finns regler om&lt;br&gt;var en gruppering skall begäras i konkurs. Om grupperingen har säte i&lt;br&gt;Sverige, och alltså skall registreras här, är den domstol där sätet finns&lt;br&gt;behörig konkursdomstol. Även ackordslagen kan tillämpas utan att&lt;br&gt;någon lagändring behöver ske. Något ytterligare klargörande torde inte&lt;br&gt;behövas. Det finns inte heller skäl att införa särskilda regler om när&lt;br&gt;medlemskapet skall upphöra. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 Skall en gruppering kunna upplösas av hänsyn till all- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;männa intressen?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En gruppering som har sitt säte i Sverige&lt;br&gt;och som inte har en till registret anmäld företagsledare skall&lt;br&gt;kunna försättas i likvidation av allmän domstol. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla om grupperingen saknar annat organ som skall finnas enligt&lt;br&gt;avtalet om att bilda grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem i en gruppering går i konkurs eller åläggs nä-&lt;br&gt;ringsförbud, skall denne omedelbart utträda ur grupperingen. Om&lt;br&gt;så inte sker, skall en domstol kunna besluta att grupperingen skall&lt;br&gt;träda i likvidation. Före likvidationsbeslutet skall grupperingen ha&lt;br&gt;förelagts att inom viss tid vidta den åtgärd som behövs för att&lt;br&gt;undgå likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 61 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser har tillstyrkt pro-&lt;br&gt;memorians förslag eller lämnat det utan erinran. En remissinstans&lt;br&gt;(Kammarrätten i Göteborg) har ansett att den domstol som skall besluta&lt;br&gt;om likvidation bör vara länsrätt (allmän förvaltningsdomstol) och inte&lt;br&gt;tingsrätt (allmän domstol). Patent- och registeringsverket har ansett att&lt;br&gt;verket och inte domstol skall kunna besluta om likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Varje medlemsstat kan enligt förordningen bestämma att&lt;br&gt;en myndighet inom staten kan ansöka hos domstol om att en gruppering&lt;br&gt;med säte inom staten skall upplösas om grupperingen åsidosätter all-&lt;br&gt;männa intressen. Det krävs emellertid att det enligt statens lagstiftning&lt;br&gt;är möjligt att på sådan grund upplösa registrerade bolag eller andra&lt;br&gt;rättsliga enheter (artikel 32.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har en myndighet (Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen, dvs.&lt;br&gt;motsvarigheten till Patent- och registreringsverket) fått en möjlighet att&lt;br&gt;först fastställa en frist inom vilken grupperingen skall åtgärda att den&lt;br&gt;inte har den ledning (ledelse) som framgår av förordningen eller grup-&lt;br&gt;peringsavtalet. Om så inte sker får myndigheten ansöka hos domstol&lt;br&gt;(skifteretten) att upplösa grupperingen. Samma myndighet kan också an-&lt;br&gt;söka hos domstolen att en gruppering skall upplösas, om en medlem&lt;br&gt;inte utträder trots att medlemmen inte har rätt att vara medlem i en&lt;br&gt;gruppering, nämligen om medlemmen är omyndig, har ställt in betal-&lt;br&gt;ningarna eller är i konkurs. Vidare gäller bestämmelserna om likvida-&lt;br&gt;tion i 14 kap. aktieselskabsloven (den danska aktiebolagslagen) också&lt;br&gt;för grupperingar. De likvidationsgrunder som följer av dessa bestäm-&lt;br&gt;melser är dock inte tillämpliga för grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien kan en domstol upplösa en gruppering med säte där&lt;br&gt;som åsidosätter allmänna intressen, om domstolen finner att det är&lt;br&gt;rättvist och skäligt (just and equitable) att upplösa grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet för en svensk domstol att upplösa ett handelsbolag&lt;br&gt;finns inte, förutom att en domstol kan försätta bolaget i konkurs på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begäran av bolaget självt eller en borgenär. Likvidationsgrundema för Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ett handelsbolag innebär att bolaget själv beslutar om likvidation eller&lt;br&gt;att det automatiskt går i likvidation. En domstol kan alltså inte försätta&lt;br&gt;bolaget i likvidation. Däremot kan en domstol tillsätta en eller flera&lt;br&gt;likvidatorer (se avsnitt 7.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktiebolag och ekonomiska föreningar kan upplösning ske genom&lt;br&gt;att domstol eller Patent- och registreringsverket (PRV) beslutar om&lt;br&gt;likvidation, om inte stämman lättar ett sådant beslut (tvångslikvidation).&lt;br&gt;Domstolen eller PRV kan alltså besluta om likvidation, om likvidations-&lt;br&gt;anledning föreligger enligt bolagsordningen resp, stadgarna, om konkurs&lt;br&gt;avslutas med överskott eller om det saknas en behörig till registret&lt;br&gt;anmäld företagsledning, dvs. styrelse eller föreskriven verkställande&lt;br&gt;direktör (13 kap. 4 § ABL, 11 kap. 4 § FL). Viktiga likvidations-&lt;br&gt;grunder för aktiebolag är vidare att mer än hälften av aktiekapitalet har&lt;br&gt;gått förlorat och att årsredovisning inte för något av de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren insänts till PRV (13 kap. 2 § och 4 § 4 ABL). Ett aktie-&lt;br&gt;bolag kan vidare sättas i likvidation, om aktieägare uppsåtligen har&lt;br&gt;genom missbruk av sitt inflytande i bolaget medverkat till överträdelse&lt;br&gt;av ABL eller bolagsordningen (13 kap. 3 § ABL). En ekonomisk före-&lt;br&gt;ning kan också försättas i likvidation, om verksamheten drivs på ett&lt;br&gt;sådant sätt som uppenbarligen inte motsvarar de förutsättningar under&lt;br&gt;vilka registrering har skett (11 kap. 4 § 4 FL) eller om antalet med-&lt;br&gt;lemmar gått ned under det minsta antal som krävs, dvs. under tre&lt;br&gt;(11 kap. 3 § FL). Både aktiebolag och ekonomiska föreningar kan upp-&lt;br&gt;höra genom fusion (14 kap. ABL och 12 kap. FL). Slutligen upphör,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, ett bolag eller en förening vars konkurs avslutas&lt;br&gt;utan överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt svensk rätt har en domstol en-&lt;br&gt;dast rätt att upplösa en association enligt de ovan redovisade reglema.&lt;br&gt;Någon mer allmän regel som innebär att en association måste följa lagar&lt;br&gt;och förordningar etc. finns inte som grund för upplösning. Förutsätt-&lt;br&gt;ningen enligt förordningen för att det skall vara möjligt att införa en&lt;br&gt;sådan mer allmän regel är alltså inte uppfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (artikel 28.1) innebär att den som inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven i artikel 4.1 (dvs. krav på säte eller huvudkontor för juridiska&lt;br&gt;personer och verksamhet för fysiska personer inom gemenskapen) upp-&lt;br&gt;hör att vara medlem i grupperingen. Grupperingen fortsätter dock att&lt;br&gt;bestå med de kvarvarande medlemmarna (artikel 30). Grupperingen&lt;br&gt;skall enligt förordningen upplösas om villkoren i vissa artiklar inte är&lt;br&gt;uppfyllda, t.ex. om grupperingen inte längre är av understödjande ka-&lt;br&gt;raktär i förhållande till medlemmarnas verksamhet, om antalet anställda&lt;br&gt;överstiger 500, om antalet medlemmar understiger två eller om med-&lt;br&gt;lemmarnas huvudkontor resp, verksamhet inte längre finns i olika med-&lt;br&gt;lemsländer (se artikel 31.3). Beslutar inte medlemmarna om upplösning,&lt;br&gt;kan domstol enligt förordningen bestämma att grupperingen skall upplö-&lt;br&gt;sas, om inte rättelse vidtas innan domstolen har avgjort ärendet (artikel&lt;br&gt;32.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas skäl att införa en möjlighet för domstol att upplösa en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppering, om en eller flera medlemmar antingen aldrig har uppfyllt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller inte längre uppfyller de speciella krav som enligt de enskilda Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;medlemsländerna kan ställas på en medlem i en gruppering. Särskilda&lt;br&gt;krav kan nämligen ställas på medlemmarna i en gruppering enligt arti-&lt;br&gt;kel 4.4. Såsom redovisats i avsnitt 7.4 föreslås det där, med stöd av den&lt;br&gt;nämnda artikeln, att den som är i konkurs eller som ålagts näringsför-&lt;br&gt;bud inte skall kunna vara medlem i en gruppering. Om en medlem går&lt;br&gt;i konkurs eller åläggs näringsförbud, bör medlemmen åläggas en skyl-&lt;br&gt;dighet att utträda ur grupperingen. Om medlemmen inte utträder, kan&lt;br&gt;det synas lämpligt att en domstol skall kunna besluta att grupperingen&lt;br&gt;skall träda i likvidation. Stöd för en sådan ordning finns i artikel 28.1,&lt;br&gt;andra stycket, som hänvisar till medlemsstaternas egen lagstiftning. Om&lt;br&gt;en bolagsman i ett svenskt handelsbolag försätts i konkurs, skall bolaget&lt;br&gt;träda i likvidation, om det inte i stället har bestämts att bolagsmannen&lt;br&gt;skall utträda ur bolaget eller uteslutas (2 kap. 27 § samt 29-30 §§&lt;br&gt;HBL). Om en bolagsman har ålagts näringsförbud, finns det visserligen&lt;br&gt;ingen uttrycklig bestämmelse om likvidation, men det torde kunna&lt;br&gt;åberopas mot honom att det finns en viktig grund för bolagets upplös-&lt;br&gt;ning (2 kap. 25 § HBL). Det finns också stöd for en sådan bestämmelse&lt;br&gt;i ingressens sjuttonde stycke, som ger medlemsstaterna rätt att anta&lt;br&gt;lagar eller förordningar eller vidta administrativa åtgärder som inte&lt;br&gt;strider mot tillämpningsområdet för eller syftet med förordningen om&lt;br&gt;grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering skall utse en företagsledare eller de andra organ som&lt;br&gt;skall finnas enligt grupperingsavtalet. Om så inte sker, bör en domstol&lt;br&gt;kunna besluta om likvidation beträffande en gruppering som har säte&lt;br&gt;inom Sverige. Så kan nämligen ske enligt svensk rätt, om ett aktiebolag&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening saknar styrelse eller verkställande direktör&lt;br&gt;i de fall sådan skall utses (13 kap. 4 § 3 ABL och 11 kap. 4 § 3 FL).&lt;br&gt;Eftersom det endast är företagsledaren som kan binda grupperingen&lt;br&gt;gentemot tredje man kan det även fälla in under förordningens artikel&lt;br&gt;32.2, nämligen att det finns en viktig grund for domstolen att bestämma&lt;br&gt;att grupperingen skall upplösas. För tydlighetens skull bör dock en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse härom införas. Som nyss nämndes har de enskil-&lt;br&gt;da staterna rätt att anta lagar och förordningar m.m. som inte strider&lt;br&gt;mot tillämpningsområdet för eller syftet med denna förordning (ingres-&lt;br&gt;sens sjuttonde stycke). En bestämmelse av den angivna innebörden kan&lt;br&gt;inte anses strida mot tillämpningsområdet för eller syftet med förord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller lämpligt att den myndighet som skall kunna ansöka om&lt;br&gt;likvidation av grupperingen är samma myndighet som skall handha&lt;br&gt;registret över grupperingar (se avsnitt 7.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg har påpekat att det i promemorian inte&lt;br&gt;anges om det är allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol som&lt;br&gt;skall pröva frågor om likvidation av en gruppering (8 § i promemorians&lt;br&gt;förslag till EEIG-lag). Kammarrätten anser dock att frågan bör prövas&lt;br&gt;av länsrätt (allmän förvaltningsdomstol) i stället för av tingsrätt (allmän&lt;br&gt;domstol) medan PRV anser att verket självt och inte domstol skall&lt;br&gt;kunna besluta om likvidation. Frågor om likvidation av ett aktiebolag på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av att bolaget är i konkurs som avslutas med överskott, inte har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmält behörig styrelse eller verkställande direktör eller inte har sänt in Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;årsedovisning för något av de två senast räkenskapsåren prövas numera&lt;br&gt;av PRV i stället för av tingsrätt (prop. 1993/94:43, bet. 1993/94:LU7,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:54, SFS 1993:1495), medan likvidation av en ekonomisk&lt;br&gt;förening på liknande grunder fortfarande prövas av tingsrätt. Övriga&lt;br&gt;likvidationsgrunder för aktiebolag och ekonomiska föreningar prövas av&lt;br&gt;tingsrätt. EEG-fÖrordningen kräver att upplösning skall beslutas av&lt;br&gt;domstol, varför det inte kan överlämnas till PRV att fatta beslut i dessa&lt;br&gt;frågor. Regeringen anser det lämpligt att tingsrätterna, som redan prö-&lt;br&gt;var vissa frågor om likvidation av aktiebolag och ekonomiska förening-&lt;br&gt;ar och i vissa fall utser likvidatorer i handelsbolag, också prövar frågor&lt;br&gt;om likvidation av en gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV har också föreslagit att verket skall kunna avföra en medlem ur&lt;br&gt;EEIG-registret (se avsnitt 7.11) om medlemmen går i konkurs eller&lt;br&gt;åläggs näringsförbud, i stället för att domstol skall försätta grupperingen&lt;br&gt;i likvidation. PRV har hänvisat till att en person som försatts i konkurs&lt;br&gt;eller som har ålagts näringsförbud avförs från de uppdrag denne finns&lt;br&gt;registrerad for i aktiebolagsregistret enligt 18 kap. 4 a § ABL. Emeller-&lt;br&gt;tid avser den angivna regeln i ABL att en ställföreträdare har försatts i&lt;br&gt;konkurs eller ålagts näringsförbud, medan de här föreslagna reglema&lt;br&gt;avser att avföra en medlem ur registret, vilket är en betydligt mer&lt;br&gt;ingripande åtgärd. Regeringen föreslår därför inte någon sådan regel&lt;br&gt;som PRV föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att tingsrätten skall kunna besluta att grupperingen&lt;br&gt;skall upphöra bör dock vara att en myndighet har förelagt grupperingen&lt;br&gt;en frist inom vilken grupperingen skall rätta till förhållandena. Med-&lt;br&gt;lemmarna kan då fatta de nödvändiga besluten för att undgå upplösning.&lt;br&gt;En gruppering kan t.ex. i grupperingsavtalet (artikel 27.2) föreskriva att&lt;br&gt;en medlem som inte uppfyller de krav som ställs i nationell lag för&lt;br&gt;medlemskap skall uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.10 Förbud att utöva verksamhet som åsidosätter allmänna&lt;br&gt;intressen?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det skall inte utses någon myndighet&lt;br&gt;som kan förbjuda en gruppering att utöva verksamhet som strider&lt;br&gt;mot allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 65 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En behörig myndighet i en medlemsstat kan enligt förord-&lt;br&gt;ningen förbjuda en gruppering att utöva verksamhet som strider mot all-&lt;br&gt;männa intressen i den staten (artikel 38). Det är inte helt klart vilken&lt;br&gt;valfrihet för medlemsstaterna som den nu angivna artikeln innebär. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle nämligen kunna förstås på det sättet att det i en medlemsstat skall Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;finnas en behörig myndighet som får förbjuda viss verksamhet. Över-&lt;br&gt;vägande skäl talar emellertid for att bestämmelsen innebär en frihet för&lt;br&gt;medlemsstaterna att själva bestämma om det skall finnas en behörig&lt;br&gt;myndighet som kan förbjuda viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln innebär att förbudet skall kunna prövas av domstol. Vad som&lt;br&gt;menas med allmänna intressen inom staten framgår inte av förord-&lt;br&gt;ningen. Det krävs inte att grupperingen har sitt säte i den stat där verk-&lt;br&gt;samheten förbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har någon myndighet som kan förbjuda viss verksamhet&lt;br&gt;inte utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns det inte någon generell möjlighet för en myndighet att&lt;br&gt;förbjuda en juridisk person eller annan association att bedriva verksam-&lt;br&gt;het. Lagen (1986:436) om näringsförbud innebär att endast fysiska&lt;br&gt;personer, inte juridiska personer, kan åläggas näringsförbud. Närings-&lt;br&gt;förbud innebär att den som ålagts förbudet inte får bedriva näringsverk-&lt;br&gt;samhet eller vara bolagsman, stiftare, styrelseledamot, verkställande&lt;br&gt;direktör, annan ställföreträdare, faktiskt utöva ledningen av en närings-&lt;br&gt;verksamhet eller äga så många aktier i ett aktiebolag att röstetalet över-&lt;br&gt;stiger femtio procent. Något förbud av själva verksamheten som sådan&lt;br&gt;kan däremot inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns inte några allmänna&lt;br&gt;intressen som talar för att en myndighet skall utses som skall kunna för-&lt;br&gt;bjuda en gruppering att utöva verksamhet i Sverige. Någon regel av&lt;br&gt;denna innebörd bör därför inte införas. Däremot kan det finnas andra&lt;br&gt;regler som innebär att en myndighet i speciella fall kan förbjuda ett&lt;br&gt;företag att utöva en viss verksamhet, t.ex. av miljöskäl. Sådana bestäm-&lt;br&gt;melser gäller naturligtvis även för en gruppering. Det kan erinras om&lt;br&gt;att den som ålagts näringsförbud inte skall kunna vara medlem i en&lt;br&gt;gruppering (se avsnitt 7.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.11 Register över grupperingar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett register över grupperingar skall föras av&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Uppgifter som införs i registret&lt;br&gt;skall publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. Vissa beslut i regi-&lt;br&gt;streringsfrågor skall kunna överklagas till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 67 f.) med undantag för att den inte innehåller några&lt;br&gt;särskilda regler om överklagande i registreringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt att Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket (PRV) skall föra registret över grupperingar. En&lt;br&gt;remissinstans (Kammarrätten i Göteborg) anser att överklagande av ett&lt;br&gt;beslut av PRV i en registreringsfråga skall prövas av länsrätt och inte&lt;br&gt;av regeringen. PRV har förslagit att publicering skall ske i en av PRV&lt;br&gt;utgiven tidning i stället för i Post-och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt artikel 6 skall en gruppering tas in i ett register i Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;den stat där den har sitt säte. I samband med registreringen skall, för-&lt;br&gt;utom grupperingsavtalet, ett antal handlingar och uppgifter ges in, se&lt;br&gt;artikel 7. Enligt artikel 10 skall även en grupperings huvudkontor eller&lt;br&gt;avdelningskontor som finns i en annan medlemsstat än den där gruppe-&lt;br&gt;ringen har sitt säte registreras i den stat där kontoret är beläget, förutom&lt;br&gt;i den stat där sätet finns. Kopior och ev. översättningar av de hand-&lt;br&gt;lingar som skall inges till &amp;quot;sätesregistret&amp;quot; skall också ges in till &amp;quot;kon-&lt;br&gt;torsregistret&amp;quot;. Enligt artikel 39.1 skall medlemsstaterna inrätta det eller&lt;br&gt;de register som skall svara for registrering enligt artikel 6 och 10.&lt;br&gt;Medlemsstaterna skall också bestämma hur de handlingar som avses i&lt;br&gt;artikel 7 och 10 skall ges in och se till att de handlingar som skall ges&lt;br&gt;in till &amp;quot;sätesregistret&amp;quot; kungörs i en lämplig officiell tidning inom den&lt;br&gt;stat där grupperingen har sitt säte. Vidare skall medlemsstaten bestäm-&lt;br&gt;ma hur handlingar och uppgifter enligt artikel 8 c (handlingar och upp-&lt;br&gt;gifter om bl.a. inrättande eller nedläggning av huvud- eller avdelnings-&lt;br&gt;kontor, vem som utsetts till företagsledare m.m) skall offentliggöras.&lt;br&gt;Sådana handlingar och uppgifter behöver nämligen inte offentliggöras i&lt;br&gt;sin helhet. Offentliggörandet av sådana uppgifter kan i stället ske i form&lt;br&gt;av utdrag eller ett meddelande om att de har givits in till registret (arti-&lt;br&gt;kel 8, sista stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall medlemsstaterna se till att var och en kan ta del av hand-&lt;br&gt;lingarna i registren och få kopior av dessa handlingar. Medlemsstaterna&lt;br&gt;får bestämma att avgifter får tas ut för registrering, kungörande samt&lt;br&gt;för rätten att ta del av handlingar och att få kopior av dem. Avgifterna&lt;br&gt;får dock inte överstiga de administrativa kostnaderna för verksamheten&lt;br&gt;(artikel 39.1, andra och tredje styckena). Slutligen skall medlemsstater-&lt;br&gt;na se till att upplysningar om de uppgifter som skall kungöras i Europe-&lt;br&gt;iska gemenskapernas officiella tidning (Official Journal) enligt artikel&lt;br&gt;11, dvs. uppgifter om bildandet av en gruppering och avslutandet av en&lt;br&gt;grupperings likvidation, lämnas till kontoret för de Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapernas offentliga publikationer inom en månad efter offentliggöran-&lt;br&gt;det i den nationella tidningen (artikel 39.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen fått i uppgift att sköta&lt;br&gt;registreringen dels av de grupperingar som har säte i Danmark och dels&lt;br&gt;av de huvud- eller avdelningskontor som finns i Danmark för gruppe-&lt;br&gt;ringar som inte har säte där. Styrelsen har också fått i uppgift att fast-&lt;br&gt;ställa de regler som är nödvändiga för tillämpningen av förordningen&lt;br&gt;och att bestämma avgifter för anmälan, offentliggörande och utskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har en skyldighet att inrätta&lt;br&gt;ett register där sådana grupperingar som har sitt säte i Sverige skall&lt;br&gt;registreras. Vidare skall ett huvudkontor eller avdelningskontor i Sveri-&lt;br&gt;ge for sådana grupperingar som inte har sitt säte i Sverige registreras&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns en central registreringsmyndighet för flera typer av&lt;br&gt;associationer, nämligen Patent- och registreringsverket (PRV). Aktiebo-&lt;br&gt;lagen registreras sedan lång tid av PRV. Ansvaret för föreningsregistret&lt;br&gt;och handelsregistret håller för närvarande på att överföras från länssty- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsema till PRV. Det förefaller därför naturligt att PRV får föra även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det register som skall omfatta grupperingarna, inklusive uppgifter om Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;huvud- eller avdelningskontor för sådana grupperingar som inte har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige. Registret skall omfatta hela riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen skall medlemsstaterna vidare besluta om hur&lt;br&gt;registreringshandlingarna skall ges in. Sådana regler torde omfattas av&lt;br&gt;regeringens rätt att utfärda s.k. verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 §&lt;br&gt;regeringsformen). Reglema bör alltså kunna meddelas i förord-&lt;br&gt;ningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur innehållet i registret skall kungöras bör däremot&lt;br&gt;meddelas i lagform, jämför t.ex. 18 kap. 2 § ABL och 15 kap. 2 § FL,&lt;br&gt;där det bestäms att vad som införts i registret skall kungöras i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och Inrikes Tidningar har till uppgift att upplysa om införingar&lt;br&gt;och ändringar i många officiella register som finns i Sverige, bl.a.&lt;br&gt;aktiebolagsregistret, föreningsregistret och handelsregistret. Det före-&lt;br&gt;faller därför lämpligt att denna publikation används för offentliggörande&lt;br&gt;även av förhållanden som rör grupperingar. PRV har föreslagit att&lt;br&gt;uppgifterna skall publiceras i en av verket utgiven tidning för att minska&lt;br&gt;kostnaderna för publiceringen. Den frågan bör emellertid avgöras i&lt;br&gt;annat sammanhang när frågor om publicering kan tas upp mera gene-&lt;br&gt;rellt. Ett sådant sammanhang kan vara det lagstiftningsarbete om års-&lt;br&gt;och koncernredovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) som pågår&lt;br&gt;inom regeringskansliet. Regeringen är därför inte nu beredd att föreslå&lt;br&gt;att uppgifter skall kunna publiceras i en av PRV utgiven tidning i stället&lt;br&gt;för i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser skall också införas om hur de uppgifter som framgår av&lt;br&gt;artikel 8 c skall kungöras. Sådana uppgifter behöver inte kungöras i sin&lt;br&gt;helhet. Kungörandet kan nämligen i stället ske i form av ett utdrag eller&lt;br&gt;ett meddelande om att de har givits in till registret. Det synes lämpligt&lt;br&gt;att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får avgöra&lt;br&gt;hur kungörandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall också se till att var och en har möjlighet att vid&lt;br&gt;&amp;quot;sätesregistret&amp;quot; resp, &amp;quot;kontorsregistret&amp;quot; ta del av de handlingar som&lt;br&gt;skall ges in enligt artikel 7 och att var och en skall kunna få kopior av&lt;br&gt;dessa handlingar, även per post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns en grundlagsskyddad rätt för alla svenska medborgare&lt;br&gt;att ta del av allmänna handlingar, se 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;(TF). Alla handlingar som förvaras hos en myndighet och som anses&lt;br&gt;som inkomna till eller upprättade hos en myndighet är allmänna hand-&lt;br&gt;lingar (2 kap. 3 § TF). Rätten att ta del av allmänna handlingar får&lt;br&gt;begränsas endast om handlingen i det särskilda fallet omfattas av en&lt;br&gt;sekretessbestämmelse. Den innebär också en rätt att mot avgift få av-&lt;br&gt;skrift eller kopia av handlingen. Rätten att få del av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar är visserligen formellt begränsad till svenska medborgare men en&lt;br&gt;sådan rätt tillkommer även utländska medborgare. Inskränkningar i&lt;br&gt;utlänningars rätt att ta del av allmänna handlingar kan göras, förutom i&lt;br&gt;TF, även i vanlig lag men några sådana lagregler finns för närvarande&lt;br&gt;inte. Myndigheten får inte efterforska vem som begär att få ut hand-&lt;br&gt;lingen eller vilket syfte denne har annat än för att kunna pröva om det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns några hinder att lämna ut handlingen (2 kap. 14 § TF). Det svens- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ka regelsystemet garanterar alltså alla att ta del av och få kopior av de&lt;br&gt;handlingar beträffande grupperingar som kommer att registreras i Sveri-&lt;br&gt;ge. Skyldighet att sända begärda handlingar per post framgår av 7 §&lt;br&gt;förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet,&lt;br&gt;m.m. Även i detta avseende är alltså de svenska reglema tillräckliga för&lt;br&gt;att uppfylla kraven i förordningen och några ytterligare regler behövs&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får också bestämma att avgifter skall erläggas för&lt;br&gt;registrering, kungörande och rätten att ta del av handlingar och att få&lt;br&gt;kopior av dem. Avgifterna får dock inte överstiga de administrativa&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten. Enligt de riktlinjer riksdagen (jfr. prop.&lt;br&gt;1989/90:138, bet. 1989/9O:FiU38, regeringens forordningsmotiv&lt;br&gt;1992:3) har bestämt för avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191)&lt;br&gt;skall principen om full kostnadstäckning gälla. De avgifter som fast-&lt;br&gt;ställts för t.ex. ärenden rörande registrering av uppgifter om aktiebolag&lt;br&gt;i aktiebolagsförordningen och motsvarande ärenden rörande ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och handelsbolag bygger på samma princip och omfattar&lt;br&gt;även kostnad för kungörande. Principen om full kostnadstäckning in-&lt;br&gt;nebär att myndigheten skall täcka sina kostnader men också att en avgift&lt;br&gt;inte får överstiga statens kostnader för handläggningen av ärendet.&lt;br&gt;Avgifter för ärenden rörande registrering av grupperingar och kungör-&lt;br&gt;ande samt utdrag ur registret bör följa samma principer och meddelas i&lt;br&gt;förordningsform eller i särskilt regeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga avgifter får tas ut av den som utnyttjar rätten att ta del av all-&lt;br&gt;männa handlingar (2 kap. 12 § TF). Däremot får avgift tas ut for kopior&lt;br&gt;av handlingar liksom utdrag ur registren. Expeditioner av kopior av&lt;br&gt;handlingar där antalet understiger tio är normalt gratis (16 § avgiftsför-&lt;br&gt;ordningen). För tio sidor är avgiften bestämd till 40 kr och för vaije&lt;br&gt;sida därutöver till två kr. Även här tas avgiften ut endast för att täcka&lt;br&gt;de administrativa kostnaderna. PRV har rätt att ta ut avgift for alla&lt;br&gt;kopior och utskrifter från automatisk databehandling även om beställ-&lt;br&gt;ningen understiger tio sidor (16 § förordningen [1988:403] med instruk-&lt;br&gt;tion för Patent- och registreringsverket). Några ytterligare regler om&lt;br&gt;avgift för kopior m.m. behövs inte. Det svenska regelsystemet om&lt;br&gt;avgiftsuttag överensstämmer sammanfattningsvis med förordningens&lt;br&gt;krav på att avgiften inte får överstiga de administrativa kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes lämpligt att PRV även får i uppgift att se till att de hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter som skall offentliggöras enligt artikel 8 tas in i&lt;br&gt;Post- och Inrikes Tidningar (se artikel 39.1). Vidare bör PRV se till att&lt;br&gt;de upplysningar som skall kungöras i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning (EGT) enligt artikel 11, dvs. uppgifter om bildandet av&lt;br&gt;en gruppering och avslutandet av en grupperings likvidation, lämnas till&lt;br&gt;kontoret för de Europeiska gemenskapernas offentliga publikationer&lt;br&gt;inom en månad efter offentliggörandet i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;br&gt;Detta kan också ske i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller rätten att överklaga PRV:s beslut i en registreringsfråga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har Kammarrätten i Göteborg ansett att en sådan talan bör prövas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätt. Kammarrätten har härvid hänvisat till 18 kap. 7 § tredje styck-&lt;br&gt;et ABL (som innebär att PRV:s beslut att avskriva en anmälan för&lt;br&gt;registrering eller att vägra registrering av ett aktiebolag enligt 18 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket kan överklagas till kammarrätten genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag), men ansett att talan bör prövas av läns-&lt;br&gt;rätten. Regeringen delar synpunkten att det är lämpligt att vissa beslut i&lt;br&gt;registreringsfrågor skall prövas av domstol. Efter mönster från ABL&lt;br&gt;föreslås därför att PRV:s beslut att avskriva ansökan om registrering&lt;br&gt;eller att vägra registrering skall överklagas till domstol. Dom-&lt;br&gt;stolsprövningen skall numera ske i länsrätt som första instans och det&lt;br&gt;skall krävas prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten (se&lt;br&gt;prop. 1992/93:100 bil. 3, s. 24 f. och s. 93, bet. 1992/93:JuU24, rskr.&lt;br&gt;1992/93:289, prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.&lt;br&gt;1993/94:319 samt prop. 1994/95:27). Det föreslås därför att överkla-&lt;br&gt;gande skall ske till länsrätt (allmän förvaltningsdomstol) och att det&lt;br&gt;skall krävas prövningstillstånd i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.12 Påföljder vid brister i offentliggörande m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en gruppering underlåter att lämna&lt;br&gt;handlingar och uppgifter till det register som skall föras av PRV,&lt;br&gt;skall företagsledaren av PRV kunna föreläggas vid vite att full-&lt;br&gt;göra dessa uppgifter. PRV skall också kunna döma ut vitet. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om grupperingen underlåter att ange de uppgif-&lt;br&gt;ter som skall finnas på grupperingens brev, beställningssedlar och&lt;br&gt;liknande handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med promemorians förslag&lt;br&gt;(se promemorian s 72 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemori-&lt;br&gt;ans förslag eller lämnat det utan erinran. En remissinstans har ansett att&lt;br&gt;PRV inte själv skall kunna döma ut förelagda viten utan att det skall&lt;br&gt;prövas av länsrätt efter ansökan av PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Medlemsstaterna skall enligt artikel 39.3 bestämma lämp-&lt;br&gt;liga påföljder för underlåtenhet att iaktta föreskrifterna om offentliggör-&lt;br&gt;ande i artikel 7 (skyldigheten att ge in handlingar och uppgifter till&lt;br&gt;registret över grupperingar), artikel 8 (skyldigheten att offentliggöra&lt;br&gt;vissa uppgifter i en lämplig nationell tidning) och artikel 10 (skyldig-&lt;br&gt;heten att ge in kopior av handlingar och ev. översättning om huvud-&lt;br&gt;och avdelningskontor). Vidare skall lämplig påföljd bestämmas for&lt;br&gt;underlåtenhet att iaktta föreskrifterna i artikel 25 (dvs. skyldigheten att&lt;br&gt;på brev o.dyl. ange grupperingens namn, registreringsnummer, adress,&lt;br&gt;inskränkningar i företagsledarens eller företagsledarnas rätt att ensam&lt;br&gt;företräda grupperingen och i förekommande fäll uppgift om att gruppe-&lt;br&gt;ringen har trätt i likvidation).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har bötesstraff införts som påföljd för den som överträder&lt;br&gt;bestämmelserna i de ovan redovisade artiklarna. Det kan också i före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifter som utfärdats med stöd av förordningen bestämmas bötesstraff Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;för överträdelser av bestämmelser i föreskrifterna. Om överträdelse&lt;br&gt;begås av ett bolag eller annan association (aktieselskaber, anpartsselska-&lt;br&gt;ber, andelselskaber eller liknande) kan associationen som sådan ådömas&lt;br&gt;bötesstraff. Slutligen kan en företagsledare, en likvidator eller en med-&lt;br&gt;lem i en gruppering som underlåter att i rätt tid följa de skyldigheter&lt;br&gt;som framgår av förordningen om grupperingar, av den danska lagen om&lt;br&gt;grupperingar eller av de regler som Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen har&lt;br&gt;bestämt med stöd av lagen påföras dagliga eller veckoliga böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid bedömning av vilken eller vilka&lt;br&gt;påföljder som bör komma i fråga för underlåtenhet att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i förordningen bör man hålla i minnet att de som i första hand&lt;br&gt;kommer att drabbas av påföljderna är näringsidkare. Den lämpligaste&lt;br&gt;påföljden för att reglema skall efterlevas torde därför vara att påföljden&lt;br&gt;drabbar denne ekonomiskt. Exempel på ekonomiska sanktioner är böter&lt;br&gt;eller vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bötesstraff kan enligt gällande svensk rätt endast ådömas en fysisk&lt;br&gt;person och inte en juridisk person. Däremot kan ett vitesföreläggande&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1985:206) om viten riktas mot fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person. Den typ av sanktion som används mot liknande typer av för-&lt;br&gt;seelser inom associationsrätten är böter eller vite, se t.ex. 19 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ ABL och 16 kap. 1 och 2 §§ FL. Vite används t.ex. vid under-&lt;br&gt;låtenhet att hos registreringsmyndigheten göra behörig anmälan för&lt;br&gt;registrering. Vitesföreläggande kan enligt ABL och FL riktas endast&lt;br&gt;mot fysiska personer (verkställande direktören eller styrelseledamot) i&lt;br&gt;aktiebolaget och den ekonomiska föreningen. I de nyligen antagna änd-&lt;br&gt;ringarna i ABL (prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, rskr.&lt;br&gt;1993/94:422) för att anpassa regelsystemet till EG:s bolagsdirektiv,&lt;br&gt;bl.a. det s.k. publicitetsdirektivet, har föreskrivits att vitesföreläggandet&lt;br&gt;skall riktas mot verkställande direktören eller styrelseledamot när ett&lt;br&gt;aktiebolag försummar att lämna vissa särskilda uppgifter på bolagets&lt;br&gt;brev, fakturor och orderblanketter (artikel 4 och 6 i publicitetsdirekti-&lt;br&gt;vet, 16 kap. 4 § och 19 kap. 2 § ABL). Syftet med påföljdsbestäm-&lt;br&gt;melsema är att de skall leda till att registrering m.m. sker och att det&lt;br&gt;sker i rätt tid och på ett riktigt sätt. Att i efterhand straffa den som inte&lt;br&gt;fullgör detta förefaller inte särskilt meningsfullt, särskilt som det straff&lt;br&gt;som kan tänkas bli utdömt torde bli förhållandevis lågt och risken för&lt;br&gt;åtal kan bedömas som liten. Ett vitesföreläggande torde i stället vara ett&lt;br&gt;smidigt sätt att komma till rätta med grupperingar som inte följer be-&lt;br&gt;stämmelserna om att ge in handlingar m.m. enligt artikel 7 och 10 eller&lt;br&gt;om att lämna de uppgifter som skall finnas på grupperingens brev,&lt;br&gt;beställningssedlar m.m. enligt artikel 25. Däremot torde det inte finnas&lt;br&gt;behov av några sanktioner vid underlåtenhet att följa artikel 8 (skyldig-&lt;br&gt;het att offentliggöra vissa uppgifter och handlingar) eftersom det före-&lt;br&gt;slås att det är PRV som skall se till att dessa uppgifter offentliggörs.&lt;br&gt;För att PRV skall kunna fullgöra denna skyldighet krävs det att hand-&lt;br&gt;lingarna och uppgifterna ges in till PRV. Denna skyldighet har redan&lt;br&gt;föreslagits bli sanktionerad. Det torde också vara mest effektivt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vitesföreläggandet riktas mot företagsledaren personligen (eller var och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av företagsledarna om det finns flera) och inte mot grupperingen som&lt;br&gt;sådan. Eftersom en gruppering kan ha andra ledningsorgan än de som&lt;br&gt;krävs enligt förordningen bör ett vitesföreläggande även kunna riktas&lt;br&gt;mot en ledamot av ett sådant ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller också effektivt att det är registreringsmyndigheten, dvs.&lt;br&gt;PRV, som både förelägger och dömer ut vitet. En remissinstans (Kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg) har ansett att PRV inte själv bör döma ut förelag-&lt;br&gt;da viten utan att den frågan bör prövas av länsrätt på ansökan av PRV.&lt;br&gt;Som också Lagrådet har varit inne på kan det anföras skäl från rätts-&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt mot en sådan lösning. PRV har dock redan i dag&lt;br&gt;sådana uppgifter när det gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och såvitt är känt har det inte lett till några missförhållanden. Som&lt;br&gt;emellertid Lagrådet också har anfört kan en mer generell översyn av&lt;br&gt;regelsystemet på denna punkt inte ske inom ramen för detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.13 Förhållandet mellan grupperingar och lagen om utländ-&lt;br&gt;ska filialer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Intressegrupperingar skall inte omfettas av&lt;br&gt;lagen (1992:160) om utländska filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 75 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Utländska företag samt svenska och utländska medborgare&lt;br&gt;som är bosatta utomlands omfettas av lagen (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m. (filiallagen). Med ett utländskt företag avses någon som -&lt;br&gt;utan att vara fysisk person eller svenskt företag - bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige (se mer om begreppet utländskt företag nedan). Enligt&lt;br&gt;lagen får sådana rättsubjekt driva näring i Sverige efter det att de an-&lt;br&gt;mält näringsverksamheten till PRV resp, länsstyrelsen och utsett en&lt;br&gt;verkställande direktör resp, föreståndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag skall enligt 2 § bedriva sin verksamhet genom ett&lt;br&gt;avdelningskontor med självständig förvaltning (filial). Det finns bestäm-&lt;br&gt;melser om filialens firma (5-7 §§). Filialen skall stå under ledning av&lt;br&gt;en verkställande direktör (8 §). Denne skall vara bosatt inom EES och&lt;br&gt;får inte vara underårig, i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (9 §). Verkställande direk-&lt;br&gt;tören är ansvarig för filialens verksamhet och skall ha fullmakt att i alla&lt;br&gt;frågor som rör verksamheten i Sverige handla på det utländska före-&lt;br&gt;tagets vägnar, motta stämning för det utländska företaget och själv eller&lt;br&gt;genom annan företräda bolaget (10 §). Om verkställande direktören inte&lt;br&gt;är bosatt i Sverige, skall det utländska bolaget utse en i Sverige bosatt&lt;br&gt;person att på bolagets vägnar ta emot delgivning. Filialen skall ha en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egen bokföring, som är skild från det utländska företagets bokföring i Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;övrigt (11 §). Räkenskaperna och verkställande direktörens förvaltning&lt;br&gt;skall granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor (12 §). Filialens&lt;br&gt;redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall vaije år sändas in&lt;br&gt;till PRV tillsammans med motsvarande handlingar för företaget i dess&lt;br&gt;helhet, om de offentliggjorts i företagets hemland. Filialregistret förs av&lt;br&gt;PRV. Det finns också regler om avregistrering av en filial (18 - 21 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlands bosatta svenska och utländska medborgare får bedriva nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet här i Sverige, om en föreståndare utses (2 §). Denne&lt;br&gt;skall vara bosatt i Sverige och ansvara för den här bedrivna verksam-&lt;br&gt;heten. En föreståndare får inte vara underårig, i konkurs, underkastad&lt;br&gt;näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken&lt;br&gt;(24 §). Föreståndaren skall ha fullmakt att företräda näringsidkaren på&lt;br&gt;samma sätt som en verkställande direktör. Anmälan om vem som är&lt;br&gt;föreståndare skall ges in till länstyrelsen i det län där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs (25 §). Bokföringen för näringsverksamheten i Sverige skall&lt;br&gt;vara skild från verksamheten i övrigt (26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver näring utan att utse verkställande direktör eller före-&lt;br&gt;ståndare, när det skall ske, döms till böter (29 §). Verkställande direk-&lt;br&gt;tören kan också föreläggas vid vite att göra anmälan och sända in hand-&lt;br&gt;lingar (30 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Filiallagen gäller för utländska före-&lt;br&gt;tag. Med ett utländskt företag avses någon som - utan att vara fysisk&lt;br&gt;person eller svenskt företag - bedriver näringsverksamhet i Sverige (se&lt;br&gt;prop. 1991/92:88, s. 27, bet. 1991/92:NU27, rskr. 1991/92:185). Ett&lt;br&gt;svenskt företag är ett företag som är bildat enligt svenska bestämmelser.&lt;br&gt;Ett svenskt aktiebolag är bildat enligt den svenska aktiebolagslagen, ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag enligt den svenska lagen om handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag osv. Frågan är då enligt vilken rättsordning en gruppering&lt;br&gt;skall anses bildad. Den skulle kunna anses bildad enligt svensk rätt eller&lt;br&gt;enligt utländsk rätt eller enligt en rättsordning som är av sitt eget slag&lt;br&gt;(sui generis), dvs. gemenskapsrätten. Förordningen om grupperingar&lt;br&gt;kommer att gälla som svensk lag. En gruppering skulle därför kunna&lt;br&gt;anses vara bildad enligt svensk rätt. I vart fåll förefaller det naturligt att&lt;br&gt;en gruppering med säte i Sverige anses som en svensk juridisk person.&lt;br&gt;Mer osäkert är det med en gruppering som inte har sitt säte i Sverige.&lt;br&gt;Den grupperingen lyder delvis under den stats lagar där sätet finns,&lt;br&gt;eftersom medlemsstaterna i vissa fall skall eller får meddela regler som&lt;br&gt;kompletterar förordningen. Med hänsyn till det anförda kan det i vaije&lt;br&gt;fall inte anses vara klart att en sådan gruppering kan betraktas som en&lt;br&gt;svensk juridisk person. Filiallagen skulle alltså sannolikt bli tillämplig&lt;br&gt;på dessa grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att ställa frågan om det är nödvändigt eller önsk-&lt;br&gt;värt att låta filiallagen omfatta grupperingar oavsett om dessa har säte i&lt;br&gt;eller utanför Sverige. Förordningen ger i och för sig medlemsstaterna&lt;br&gt;rätt att anta lagar eller förordningar eller vidta administrativa åtgärder i&lt;br&gt;fråga om grupperingar. En förutsättning för detta är dock att lagarna&lt;br&gt;etc. inte strider mot tillämpningsområdet för eller syftet med förord- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen (ingressens sjuttonde stycke).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filiallagen innehåller regler om att näringsverksamheten skall regi- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;streras, att verkställande direktör eller föreståndare skall utses, att en&lt;br&gt;filial skall avregistreras i vissa fall, hur kungörande av uppgifter skall&lt;br&gt;ske samt vilka sanktioner som kan bli aktuella om vissa bestämmelser i&lt;br&gt;filiallagen inte följs. Liknande regler finns redan i förordningen om&lt;br&gt;grupperingar. En gruppering skall registreras där den har sitt säte. Ett&lt;br&gt;huvud- eller avdelningskontor som finns i en annan stat än den där sätet&lt;br&gt;är beläget skall också registreras. Det finns regler om att uppgifter ur&lt;br&gt;registren skall kunna erhållas på ett enkelt sätt till en kostnad som inte&lt;br&gt;får överstiga de administrativa kostnaderna för verksamheten. Vidare&lt;br&gt;innehåller förordningen krav på att grupperingen skall ha en företagsle-&lt;br&gt;dare som skall företräda grupperingen. I avsnitt 7.5 har föreslagits att&lt;br&gt;företagsledaren skall vara bosatt inom EES och inte får vara omyndig,&lt;br&gt;i konkurs, ha ålagts näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken. I förordningen finns regler om när en gruppering skall&lt;br&gt;upphöra och hur publicering av uppgifter ur registret skall ske. Vidare&lt;br&gt;skall vaije stat bestämma lämpliga sanktioner, om reglema i syfte att&lt;br&gt;offentliggöra vissa uppgifter inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att reglema i filiallagen har stora lik-&lt;br&gt;heter med reglema i förordningen om grupperingar. Syftet med reglema&lt;br&gt;torde också vara detsamma. Det kan därför varken anses nödvändigt&lt;br&gt;eller lämpligt att ålägga en gruppering ytterligare ett &amp;quot;lager&amp;quot; av liknande&lt;br&gt;regler som måste följas. Att låta filiallagen gälla även för grupperingar&lt;br&gt;skulle för övrigt kunna tänkas strida mot det nyss nämnda sjuttonde&lt;br&gt;stycket i ingressen. En sådan lösning skulle nämligen kunna motverka&lt;br&gt;syftet med förordningen, som ju är att erbjuda ett effektivt och smidigt&lt;br&gt;hjälpmedel för företag och fysiska personer att samverka över gränser-&lt;br&gt;na. De nu anförda skälen gäller oavsett om grupperingen har säte i eller&lt;br&gt;utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida en gruppering kan anses som ett svenskt företag får, som&lt;br&gt;anförts ovan, anses oklart. Det bör därför i filiallagen föras in en ut-&lt;br&gt;trycklig bestämmelse om att en gruppering, oavsett var den har sitt säte,&lt;br&gt;inte omfattas av filiallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda utesluter inte att det kan vara lämpligt att i svensk rätt&lt;br&gt;beträffande grupperingar ha regler om bokföring, årsredovisning, revi-&lt;br&gt;sion och firma. Dessa frågor skall behandlas i det följande (avsnitt 7.14&lt;br&gt;och 7.15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.14 Frågor om bokföringsskyldighet, årsredovisning, revi- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:68&lt;br&gt;sion m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En gruppering som har säte i Sverige skall&lt;br&gt;vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen, även om den inte&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet i Sverige. Andra grupperingar är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga i Sverige för sin verksamhet här och skall hålla&lt;br&gt;bokföringen skild från grupperingens bokföring i övrigt. De regler&lt;br&gt;om årsredovisning, redovisning i koncerner och revision som&lt;br&gt;gäller för handelsbolag skall gälla även för grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för-&lt;br&gt;slag (se promemorian s. 79 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet har ifrågasatt om förordningen ger utrymme för na-&lt;br&gt;tionella regler om att grupperingar som inte har sitt säte i Sverige&lt;br&gt;åläggs bokföringsskyldighet här. Bokföringsnämnden har haft synpunk-&lt;br&gt;ter på den lagtekniska konstruktionen beträffande bokföringsskyldighet&lt;br&gt;för grupperingar som inte har sitt säte i Sverige och av bestämmelsen&lt;br&gt;om att de regler som gäller för handelsbolag om bokföring och revision&lt;br&gt;också skall gälla för grupperingar. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;FAR har ifrågasatt behovet av den sistnämnda regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Förordningen innehåller inga regler om bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het för en gruppering, om skyldighet att upprätta årsredovisning eller&lt;br&gt;om revision. De enskilda staterna kan bestämma i dessa frågor under&lt;br&gt;förutsättning att det inte motverkar syftet med förordningen (ingressens&lt;br&gt;sjuttonde stycke).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare är bokföringsskyldig i Sverige enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket första meningen bokföringslagen (1976:125). Ett aktiebolag, en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller ett handelsbolag är bokföringsskyldigt även&lt;br&gt;om det inte utövar näringsverksamhet (1 § första stycket andra mening-&lt;br&gt;en bokföringslagen). Bokföringslagen (BFL) innnehåller regler om&lt;br&gt;löpande bokföring, årsbokslut och arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bokföringsskyldig skall upprätta årsbokslut (resultat- och&lt;br&gt;balansräkning). Enskilda näringsidkare vars bruttoomsättningssumma&lt;br&gt;understiger 20 gånger basbeloppet är dock inte skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut (1 § sista stycket BFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och ekonomiska föreningar skall upprätta årsredovisning&lt;br&gt;(resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse) se 11 kap. 1 §&lt;br&gt;ABL och 9 kap. 1 § FL. Alla aktiebolag skall sända in årsredovisningen&lt;br&gt;till PRV (11 kap. 3 § ABL) medan ekonomiska föreningar endast be-&lt;br&gt;höver sända in årsredovisningen efter föreläggande av PRV (9 kap. 3 §&lt;br&gt;FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan bokföringsskyldig, bl.a. större handelsbolag, skall under vissa&lt;br&gt;förutsättningar upprätta årsredovisning enligt lagen (1980:1103) om års-&lt;br&gt;redovisning m.m. i vissa företag (ÅRL), se 2 kap. 1 § ÄRL. De förut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningar som skall vara uppfyllda är att antalet anställda under räken- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;skapsåret i medeltal har varit minst tio, att företaget är moderföretag i&lt;br&gt;en koncern och antalet anställda i koncernen under räkenskapsåret i&lt;br&gt;medeltal har varit minst tio eller att tillgångarnas nettovärde enligt&lt;br&gt;balansräkningen för de två senaste räkenskapsåren överstiger 1000&lt;br&gt;gånger basbeloppet (2 kap. 1 § ÅRL). Vissa större sådana företag skall&lt;br&gt;sända in årsredovisningen till PRV (2 kap. 3 § ÅRL). Andra redovis-&lt;br&gt;ningsskyldiga skall sända in årsredovisning efter föreläggande från&lt;br&gt;länsstyrelsen/registreringsmyndigheten. Sådant föreläggande skall ut-&lt;br&gt;färdas när någon begär det (2 kap. 4 § ÅRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall granska ett aktiebolags årsredovisning tillsammans&lt;br&gt;med räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens för-&lt;br&gt;valtning (10 kap. 7 § ABL). Motsvarande bestämmelse finns för ekono-&lt;br&gt;miska föreningar (8 kap. 10 § FL). För aktiebolag skall minst en av&lt;br&gt;bolagsstämman utsedd revisor vara auktoriserad eller godkänd (10 kap.&lt;br&gt;3 § ABL). För större ekonomiska föreningar skall minst en av reviso-&lt;br&gt;rerna vara auktoriserad (8 kap. 5 § FL). De företag som omfattas av&lt;br&gt;ÅRL och som uppfyller något av storlekskriteriema i 2 kap. 1 § ÅRL&lt;br&gt;skall utse en eller flera revisorer, som skall granska företagets årsredo-&lt;br&gt;visning jämte räkenskaperna samt företagsledningens förvaltning (4 kap.&lt;br&gt;1 och 7 §§ ÅRL). För vissa större företag som omfattas av ÅRL skall&lt;br&gt;minst en revisor vara auktoriserad (4 kap. 3 § och 2 kap. 3 § ÅRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar nämnas att förslag till ändringar av vissa av de nu nämn-&lt;br&gt;da lagrummen har lämnats i betänkandet Års- och koncernredovisning&lt;br&gt;enligt EG-direktiv, del I (SOU 1994:17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt bokföringslagen. Näringsidkare är den som yrkesmässigt&lt;br&gt;driver verksamhet av ekonomisk art. Begreppet näringsidkare är alltså&lt;br&gt;ett vitt begrepp. Vidare är vissa typer av juridiska personer alltid bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga, nämligen aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, även om de inte driver näringsverksamhet. Ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som driver verksamhet utanför Sverige är alltså bokförings-&lt;br&gt;skyldigt här för den utländska verksamheten. Det har ansetts att svenska&lt;br&gt;företags utländska filialer omfattas av bokföringslagen med vissa undan-&lt;br&gt;tag, t.ex. för arkivering (se Bokföringsnämndens rekommendation nr. 3,&lt;br&gt;punkten 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen finns ingen uttrycklig bestämmelse om hur långt den&lt;br&gt;allmänna bokföringsskyldigheten för näringsidkare sträcker sig, om nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet bedrivs utanför Sverige. Det har dock ansetts följa av&lt;br&gt;bestämmelserna att bokföringsskyldigheten omfattar svenska juridiska&lt;br&gt;personer (dvs. även andra juridiska personer än aktiebolag, handels-&lt;br&gt;bolag eller ekonomiska föreningar, vilka alltid omfattas av bokförings-&lt;br&gt;skyldighet) och svenska fysiska personer som driver näringsverksamhet&lt;br&gt;i Sverige och att den även omfattar verksamheten i utlandet. Beträffande&lt;br&gt;fysiska personer torde detta förutsätta att verksamheten anses som en&lt;br&gt;och samma rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företags och utomlands bosatta svenska och utländska med-&lt;br&gt;borgares bokföringsskyldighet för verksamhet i Sverige följer av lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utländska filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är som anförts i föregående avsnitt oklart om en gruppering kan Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;anses vara bildad enligt svensk rätt och därmed vara en svensk juridisk&lt;br&gt;person. Det bör därför klargöras i vilken utsträckning en gruppering är&lt;br&gt;bokföringsskyldig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första bör en gruppering med säte i Sverige, på samma sätt&lt;br&gt;som t.ex. ett handelsbolag, vara bokföringsskyldig i Sverige även om&lt;br&gt;grupperingen inte driver näringsverksamhet. Anknytningen till Sverige&lt;br&gt;får anses utgöra tillräckligt skäl för en sådan bestämmelse. Det innebär&lt;br&gt;i sin tur att, om en sådan gruppering bedriver verksamhet utanför Sveri-&lt;br&gt;ge, den utländska verksamheten kommer att omfattas av bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gruppering inte har säte i Sverige men bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet här bör den också vara bokföringsskyldig här. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs en uttrycklig bestämmelse härom i 9 § EEIG-lagen. Bok-&lt;br&gt;föringsnämnden har invänt att en gruppering som inte har sitt säte i&lt;br&gt;Sverige är bokföringsskyldig enligt 1 § bokföringslagen om den bedri-&lt;br&gt;ver näringsverksamhet här, och att bestämmelsen i promemorian om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för sådana grupperingar är överflödig. Även Riks-&lt;br&gt;åklagaren har kritiserat promemorians förslag att en &amp;quot;utländsk&amp;quot; gruppe-&lt;br&gt;ring skall vara bokföringsskyldig enligt EEIG-lagen och inte enligt&lt;br&gt;bokföringslagen, eftersom det kan skapa tveksamhet om brister i bok-&lt;br&gt;föringen kan leda till bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken.&lt;br&gt;Bokföringsbrott förutsätter nämligen bokföringsskyldighet &amp;quot;enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen&amp;quot;. Regeringen delar bedömningen att en uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse i EEIG-lagen är överflödig när det gäller grupperingar som inte&lt;br&gt;har säte i Sverige men som bedriver näringsverksamhet här. Sådana&lt;br&gt;grupperingar är alltså bokföringsskyldiga redan enligt den gällande bok-&lt;br&gt;föringslagen. Det bör tilläggas att den svenska lagstiftaren otvivelaktigt&lt;br&gt;har kompetens att föreskriva bokföringsskyldighet för grupperingar som&lt;br&gt;inte har sitt säte i Sverige. Enligt artikel 2 i förordningen sägs visserli-&lt;br&gt;gen att den nationella lagstiftningen i den stat där grupperingen har sitt&lt;br&gt;säte skall tillämpas på grupperingens interna organisation. Bokförings-&lt;br&gt;och årsredovisningsregler avser emellertid inte enbart grupperingens&lt;br&gt;interna organisation, eftersom de bl.a. har till syfte att ge utomstående&lt;br&gt;viss insyn i grupperingens verksamhet. Nationella regler gäller dess-&lt;br&gt;utom för utövande av verksamheten och kontroll av denna (se ingres-&lt;br&gt;sens sextonde stycke). Vidare får medlemsstaterna fritt tillämpa eller&lt;br&gt;anta lagar eller förordningar eller vidta administrativa åtgärder som inte&lt;br&gt;strider mot tillämpningsområdet för eller syftet med denna förordning.&lt;br&gt;Det får därmed anses falla under den nationella lagstiftningskompeten-&lt;br&gt;sen att föreskriva bokföringsskyldighet även för grupperingar som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet i Sverige men som inte har sitt säte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om det är angeläget att en sådan &amp;quot;utländsk&amp;quot; grup-&lt;br&gt;pering med verksamhet här i landet skall vara bokföringsskyldig här&lt;br&gt;även för den verksamhet som bedrivs utomlands. I lagen om utländska&lt;br&gt;filialer sägs att en filial skall ha egen bokföring som skall vara skild&lt;br&gt;från det utländska företagets egen bokföring i övrigt. Det torde kunna&lt;br&gt;förutsättas att de andra staterna inom EES har regler om bokföringskyl- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten för verksamhet som bedrivs där. Bokföringsskyldigheten för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppering som har sitt säte utanför Sverige men som driver verksamhet Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;här bör därför inte omfatta den utländska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om en sådan &amp;quot;utländsk&amp;quot; grupperings bokföring skall&lt;br&gt;hållas skild från grupperingens bokföring i övrigt. Filiallagen innehåller&lt;br&gt;en sådan regel. Om en gruppering med verksamhet i olika stater åläggs&lt;br&gt;att hålla bokföringen i vaije stat skild från verksamheten i övrigt kan&lt;br&gt;det visserligen tyckas vara ett hinder för grupperingens verksamhet och&lt;br&gt;ändamålet med grupperingen (ingressens sjuttonde stycke). Ä andra&lt;br&gt;sidan är det troligt att varje stat ålägger en gruppering som är verksam&lt;br&gt;där en bokföringsskyldighet som med nödvändighet måste följa den&lt;br&gt;statens nationella bokföringsregler. Det kan därför till och med vara&lt;br&gt;önskvärt att bokföringen för verksamhet i en stat hålls skild från bokför-&lt;br&gt;ingen for verksamhet i en annan stat. Även problemet med transaktioner&lt;br&gt;i olika valutor i de olika staterna torde förenklas om bokföringen hålls&lt;br&gt;skild. Regeringen föreslår därför att en gruppering, som inte har säte i&lt;br&gt;Sverige men som driver verksamhet här, skall hålla bokföringen for&lt;br&gt;verksamheten i Sverige skild från grupperingens övriga bokföring. Riks-&lt;br&gt;åklagaren har anfört att den lagtekniska lösning som valts i promemo-&lt;br&gt;rian när det gäller skyldigheten att hålla bokföringen skild från gruppe-&lt;br&gt;ringens övriga bokföring innebär att åsidosättande av den skyldigheten&lt;br&gt;inte kan leda till ansvar för bokföringsbrott. Samma lagtekniska kon-&lt;br&gt;struktion finns emellertid sedan tidigare i filiallagen och har, såvitt är&lt;br&gt;känt, inte vållat några problem. Vidare har 1993 års skattebrottsutred-&lt;br&gt;ning (Fi 1993:08) i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att göra en allmän&lt;br&gt;översyn av bl.a. bokföringsbrottet (dir. 1994:94), varför frågan torde&lt;br&gt;kunna utredas i det lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall frågor om revision m.m. behandlas. För utländska&lt;br&gt;företags filialer gäller, utöver filiallagens regler om revision och skyl-&lt;br&gt;dighet att insända uppgifter till registreringsmyndigheten m.m. (se&lt;br&gt;12-13 §§), de bestämmelser om bokföring och revision som gäller för&lt;br&gt;ett svenskt företag av motsvarande slag (14 §). Detta innebär att t.ex.&lt;br&gt;ABL:s redovisningsregler och ÅRL gäller för vissa filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som är bokföringsskyldiga omfattas av ÅRL utan att någon&lt;br&gt;lagändring behöver vidtas, om de kriterier som uppställs där är upp-&lt;br&gt;fyllda (2 kap. 1 § ÅRL). En gruppering har stora likheter med ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag. Det förefaller lämpligt att bestämmelserna i ÅRL&lt;br&gt;om revision m.m. får gälla även grupperingar som är bokföringsskyldi-&lt;br&gt;ga här (se 2 kap. 1 § ÅRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorssamfundet SRS har ansett att ÅRL inte skall tilläm-&lt;br&gt;pas beträffande grupperingar utan att den nya årsredovisningslag som&lt;br&gt;föreslås för aktiebolag och vissa handels- och kommanditbolag enligt&lt;br&gt;EG:s redovisningsdirektiv (SOU 1994:17) i stället skall gälla. Förslaget&lt;br&gt;om årsredovisningslag har remissbehandlats och ärendet bereds för&lt;br&gt;närvarande inom Justitiedepartementet. Det kommer inte att kunna&lt;br&gt;presenteras för riksdagen i så god tid att lagstiftningen kan träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1995, då förslaget till lag om intressegrupperingar föreslås&lt;br&gt;träda i kraft. Frågan om den föreslagna årsredovisningslagen skall gälla&lt;br&gt;även för sådana företag som inte omfattas av EG:s redovisningsdirektiv, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. grupperingar, kommer Redovisningskommittén (Ju 1991:07) att ta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning till i sitt slutbetänkande. SRS har också ansett att de storlek- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;skriterier som gäller enligt ÅRL for skyldighet att upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning, koncernredovisning och anlita kvalificerad revisor inte skall till-&lt;br&gt;lämpas för grupperingar, vilket bl.a. skulle medföra att en gruppering&lt;br&gt;alltid måste anlita kvalificerad revisor. Regeringen anser det emellertid&lt;br&gt;inte lämpligt att avvika från de regler som i dessa avseenden gäller för&lt;br&gt;bl.a. handelsbolag och är alltså inte beredd att tillmötesgå SRS i dessa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.15 Firma&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En grupperings firma skall innehålla orden&lt;br&gt;&amp;quot;europeisk ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkortning-&lt;br&gt;en &amp;quot;EEIG&amp;quot;. Firman får inte vara förväxlingsbar med en annan i&lt;br&gt;EEIG-registret införd firma. I övrigt skall reglema i firmalagen&lt;br&gt;(1974:156) gälla även för en grupperings firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 84 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemori-&lt;br&gt;ans förslag eller lämnat det utan erinran. PRV har föreslagit att, i det&lt;br&gt;fäll en gruppering som inte har sitt säte i Sverige men som har ett&lt;br&gt;avdelningskontor här inte kan registrera sin firma här på grund av att&lt;br&gt;den är förväxlingsbar med en registrerad firma, en annan firma skall&lt;br&gt;registeras med tillägg inom parentes av den firma som den har i det&lt;br&gt;land där sätet finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt förordningen skall grupperingsavtalet innehålla upp-&lt;br&gt;gift om grupperingens namn, föregånget av eller följt av antingen orden&lt;br&gt;&amp;quot;europeisk ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkortningen &amp;quot;EEIG&amp;quot;,&lt;br&gt;om inte dessa ord eller denna förkortning redan ingår i namnet (artikel&lt;br&gt;5 a). Vidare skall namnet tydligt anges på grupperingens brev, beställ-&lt;br&gt;ningssedlar och liknande handlingar (artikel 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt firmalagen (1974:156) är firma den beteckning under vilken nä-&lt;br&gt;ringsidkare driver sin verksamhet (1 §). Firma är alltså inte detsamma&lt;br&gt;som näringsidkarens namn. En näringsidkare förvärvar ensamrätt till&lt;br&gt;firman genom registrering eller inarbetning (2 §). Ensamrätt till en&lt;br&gt;registrerad firma innebär att annan än innehavaren inte får använda ett&lt;br&gt;med firman förväxlingsbart näringskännetecken inom det område för&lt;br&gt;vilket firman registrerats, om det inte visas att innehavaren inte kan lida&lt;br&gt;skada av det (3 §). Ett kännetecken anses förväxlingsbart endast om det&lt;br&gt;avser verksamhet av samma eller liknande slag, dock med vissa undan-&lt;br&gt;tag (6 §). Firman får registreras endast om den är ägnad att särskilja&lt;br&gt;innehavarens verksamhet från andras (9 §). I vissa fall registreras inte&lt;br&gt;firman, t.ex. om den är förväxlingsbar med närings- eller varukänne-&lt;br&gt;tecken (10 § 6 och 7). Firma får registreras på två eller flera språk,&lt;br&gt;under förutsättning att lydelserna överensstämmer till sitt innehåll. Vad&lt;br&gt;som i firmalagen sägs om firma tillämpas på envar av lydelserna (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare regler om överlåtelse av firma (13-14 §§), om förbud Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;mot användning av näringskännetecken (15 §), om hävande av registre-&lt;br&gt;ring (16-17 §§) och om ansvar och ersättningsskyldighet (18-25 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns det bestämmelser om hur firmateckning skall ske (26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolags firma registreras i handelsregistret, se 4 § handelsregis-&lt;br&gt;terlagen (974:157) for det län där verksamheten skall drivas (3 §). Ett&lt;br&gt;aktiebolags firma registreras i aktiebolagsregistret (44 § aktiebolags-&lt;br&gt;förordningen), en ekonomisk förenings firma i föreningsregistret (18 §&lt;br&gt;förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar) och en utländsk&lt;br&gt;filials firma i filialregistret (4 och 14 §§ förordningen (1992:380) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m.). Registreringen av firman gäller i hela landet&lt;br&gt;för aktiebolag, filialer och ekonomiska föreningar. Samtliga nu nämnda&lt;br&gt;register förs av PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ABL, FL och filiallagen finns det ytterligare bestämmelser om fir-&lt;br&gt;ma. Ett aktiebolags firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktie-&lt;br&gt;bolagsregistret eller filialregistret införd, ännu bestående firma (16 kap.&lt;br&gt;1 § ABL). En filials firma skall på samma sätt skilja sig från firmor&lt;br&gt;som införts i aktiebolagsregistret eller filialregistret (5 § filiallagen). En&lt;br&gt;ekonomisk förenings firma skall skilja sig från andra firmor i förenings-&lt;br&gt;registret (14 kap. 1 § FL). Om ett aktiebolags eller en ekonomisk före-&lt;br&gt;nings firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse&lt;br&gt;anges i bolagsordningen resp, föreningsstadgama. ABL, FL och filialla-&lt;br&gt;gen hänvisar till firmalagens bestämmelser om registrering, förbud mot&lt;br&gt;användning av firma och hävande av firmaregistrering. För handels-&lt;br&gt;bolag finns inga särskilda regler om firma i HBL, varför de allmänna&lt;br&gt;reglema i firmalagen och handelsregisterlagen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En gruppering skall registreras i ett&lt;br&gt;särskilt register för grupperingar. Registret skall avse hela riket (se&lt;br&gt;avsnitt 7.11). Av grupperingsavtalet skall grupperingens namn framgå&lt;br&gt;(artikel 5). Det förefaller lämpligt att även grupperingens firma, som ju&lt;br&gt;kan skilja sig åt från namnet, skall registreras och att firman tydligt&lt;br&gt;skall skilja sig från andra firmor som införts i det registret. PRV skall&lt;br&gt;granska firman mot de register som PRV för innan firman registreras&lt;br&gt;(se prop. 1974:4 s. 182 f.) Vidare förefaller det lämpligt att, i fall då&lt;br&gt;firman skall registreras på två eller flera språk, varje lydelse också skall&lt;br&gt;anges i grupperingsavtalet. I övrigt bör firmalagens bestämmelser&lt;br&gt;gälla. Vad som nu föreslagits kan inte anses strida mot tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet för eller syftet med förordningen om grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV har föreslagit att, i det fall en gruppering som inte har sitt säte i&lt;br&gt;Sverige men som har ett avdelningskontor här inte kan registrera sin&lt;br&gt;firma här på grund av att den är förväxlingsbar med en registrerad&lt;br&gt;firma, en annan firma skall registeras med tillägg inom parantes av den&lt;br&gt;firma som den har i det land där sätet finns. Det finns inte någon lik-&lt;br&gt;nande regel för utländska filialer. En sådan regel skulle kunna innebära&lt;br&gt;ett intrång i den rätt som innehavaren av den redan registrerade firman&lt;br&gt;har. Det är svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan regel.&lt;br&gt;Regeringen är därför inte beredd att föreslå en regel med den av PRV&lt;br&gt;föreslagna innebörden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.16 Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medlemmarna och företagsledaren i en&lt;br&gt;intressegruppering med säte i Sverige skall vara skadeståndsskyl-&lt;br&gt;diga mot grupperingen enligt handelsbolagslagens regler om bo-&lt;br&gt;lagsmäns skadeständsskyldighet mot bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inte några regler om&lt;br&gt;skadeständsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Förordningen om grupperingar innehåller inga bestämmel-&lt;br&gt;ser om skadeständsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeständsskyldighet för bolagsmän i ett handelsbolag mot bolaget&lt;br&gt;regleras i 2 kap. 14 och 15 §§ HBL. En bolagsman som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet skadar bolaget när han fullgör sina uppgifter skall&lt;br&gt;ersätta skadan. Bestämmelsen förutsätter att bolagsmannen i sin förvalt-&lt;br&gt;ning eller eljest såsom bolagsman har orsakat skadan. Även en från&lt;br&gt;förvaltningen utesluten bolagsman torde principiellt svara enligt den&lt;br&gt;angivna regeln for skada som han av vårdslöshet förorskar bolaget,&lt;br&gt;t.ex. genom att obehörigen konkurrera med bolaget eller avslöja bola-&lt;br&gt;gets affärshemligheter för en utomstående. Skadeståndskyldigheten&lt;br&gt;förutsätter att bolagsmannen uppträder som bolagsman. Om bolagsman-&lt;br&gt;nen uppträder som tredje man mot bolaget, t.ex. ingår ett vanligt köpe-&lt;br&gt;avtal med bolaget, blir han inte skadeståndsskyldig enligt dessa bestäm-&lt;br&gt;melser. Skadeståndet kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn&lt;br&gt;till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt. Jämkningsmöjligheten går längre än jämkningsmöjligheten enligt&lt;br&gt;6 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207), som för jämkning förutsätter&lt;br&gt;att det skulle vara oskäligt betungande för den skadeståndsskyldiges&lt;br&gt;ekonomi. Vidare finns bestämmelser om solidariskt skadeståndsansvar&lt;br&gt;och om regressrätt. Om flera bolagsmän skall ersätta samma skada&lt;br&gt;svarar de solidariskt. Den vars ersättningsskyldighet har jämkats är&lt;br&gt;ersättningsskyldig endast med det jämkade beloppet. De ersättnings-&lt;br&gt;skyldiga skall sinsemellan ta del i betalningen efter vad som är skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna. Det finns särskilda regler om pre-&lt;br&gt;skription av talerätt, dvs. att rätten till talan går förlorad om den inte&lt;br&gt;väcks i rätt tid. Talan för bolagets räkning mot en bolagsman om ska-&lt;br&gt;destånd på grund av beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår skall&lt;br&gt;väckas inom ett år från det årsbokslutet blev tillgängligt. Förs talan i en&lt;br&gt;bolagsmans namn böijar preskriptionstiden löpa från det att årsbokslutet&lt;br&gt;blev tillgängligt för honom. Förs talan i bolagets namn böijar preskrip-&lt;br&gt;tionstiden löpa från det att årsbokslutet blev tillgängligt för samtliga bo-&lt;br&gt;lagsmän. Om det inte i årsbokslutet eller på annat sätt har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut&lt;br&gt;eller den åtgärd som ligger till grund för talan utsträcks tiden för talan&lt;br&gt;till tre år från utgången av det räkenskapsår då beslutet fattades eller&lt;br&gt;åtgärden vidtogs. Preskription gäller dock inte anspråk på ersättning för&lt;br&gt;skada som uppkommit genom brottsligt förfarande. Skadeståndsskyldig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten för en revisor i ett handelsbolag regleras i 4 kap. 14 § lagen Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsansvaret för stiftare, styrelseledamot och verkställande&lt;br&gt;direktören i ett aktiebolag som skadar bolaget är utformat på samma sätt&lt;br&gt;som för bolagsmän i ett handelsbolag (15 kap. 1 och 4 §§ ABL). Även&lt;br&gt;skadeståndsansvaret för styrelseledamot och verkställande direktören i&lt;br&gt;en ekonomisk förening är utformat på samma sätt (13 kap. 1 och 4 §§&lt;br&gt;FL). ABL och FL innehåller emellertid också bestämmelser om ansvar&lt;br&gt;när aktieägare, föreningsmedlem eller annan drabbas av skada genom&lt;br&gt;överträdelse av ABL eller bolagsordningen respektive FL eller före-&lt;br&gt;ningsstadgama (15 kap. 1 § ABL och 13 kap. 1 § FL) som inte har&lt;br&gt;någon motsvarighet för handelsbolag. Vidare finns det regler om ansvar&lt;br&gt;för revisor (15 kap. 2 § ABL och 13 kap. 2 §) och för aktieägare re-&lt;br&gt;spektive föreningsmedlem (15 kap. 3 § ABL och 13 kap. 3 § FL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En medlem i en gruppering har en&lt;br&gt;plikt att vara lojal mot grupperingen (se avsnitt 5.4). Han kan, trots att&lt;br&gt;han inte kan företräda grupperingen mot tredje man, skada gruppering-&lt;br&gt;en genom att t.ex. avslöja grupperingens affärshemligheter. En före-&lt;br&gt;tagsledare företräder grupperingen mot tredje man och kan i samband&lt;br&gt;därmed vålla grupperingen skada. Det förefaller lämpligt att samma&lt;br&gt;skadeståndsregler, inklusive de särskilda jämknings- och preskriptions-&lt;br&gt;reglerna, som gäller för bolagsmän i handelsbolag skall gälla för med-&lt;br&gt;lemmar och företagsledare i en gruppering. En sådan ordning kan inte&lt;br&gt;anses strida mot tillämpningsområdet för eller syftet med förordningen&lt;br&gt;om grupperingar. I fall då en gruppering skall ha en revisor (se avsnitt&lt;br&gt;7.14) regleras dennes skadeständsskyldighet i 4 kap. 14 § lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, utan att någon&lt;br&gt;lagändring behöver vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Bosättningskrav för likvidatorer i handelsbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bosättningskravet för likvidatorer i handels-&lt;br&gt;bolag skall ändras så att minst halva antalet av sådana likvidatorer&lt;br&gt;som inte är bolagsmän skall vara bosatta inom EES i stället för&lt;br&gt;som nu i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 86 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Av 2 kap. 37 § fjärde stycket HBL framgår att minst&lt;br&gt;halva antalet likvidatorer som inte är bolagsmän skall vara bosatta i&lt;br&gt;Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer för ett särskilt fall tillåter något annat. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast likvidatorer som utses av domstol efter ansökan av en eller flera&lt;br&gt;bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for förslaget: Bosättningskravet för likvidatorer torde strida&lt;br&gt;mot EG-rättens princip om icke-diskriminering (artikel 52 och 58 i&lt;br&gt;Romfördraget). Riksdagen har redan beslutat att de krav på bosättning i&lt;br&gt;Sverige som tidigare fanns för styrelseledamöter, verkställande direk-&lt;br&gt;törer och likvidatorer i bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar i&lt;br&gt;stället skall omfatta krav på bosättning inom EES (se prop. 1992/93:68,&lt;br&gt;bet. 1992/93:LU14, rskr. 1992/93:62, SFS 1992:1238 och 1993:1646).&lt;br&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslås att bosättningskravet för likvida-&lt;br&gt;torer i HBL ändras så att minst hälften av dem skall vara bosatta inom&lt;br&gt;EES i stället för i Sverige. Dispensmöjligheten för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer föreslås vara kvar. På samma sätt som&lt;br&gt;för aktiebolag och ekonomiska föreningar skall en i Sverige bosatt&lt;br&gt;person bemyndigas att på bolagets vägnar ta emot delgivning i fall då&lt;br&gt;det inte finns någon likvidator som är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen om grupperingar skall träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstaner har inte haft någon syn-&lt;br&gt;punkt på förslaget. Några remissinstanser har påpekat att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att skattereglerna är klara när lagstiftningen om grupperingar träder&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens beslut: Om Sverige blir medlem i EU kom-&lt;br&gt;mer förordningen att vara en del av den svenska rättsordningen redan&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Enligt EES-avtalet skall förordningen om gruppe-&lt;br&gt;ringar ha införlivats med svensk rätt senast den 1 januari 1996. Lagrå-&lt;br&gt;det har utgått från att förslag till de ändringar i skattereglerna som kan&lt;br&gt;behövas för att reglema skall stå i överensstämmelse med EEG-för-&lt;br&gt;ordningen läggs fram i sådan tid att dessa lagändringar kan träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med den lagstiftning som föreslås i denna proposition. Rege-&lt;br&gt;ringen lämnar i prop. 1994/95:91 Beskattningen av europeiska ekono-&lt;br&gt;miska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor,&lt;br&gt;förslag till skatteregler for grupperingar. Avsikten är att skattereglerna&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kostnadseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av förordningen om grupperingar kan inte antas få några&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer betydande kostnadseffekter för det allmänna. Vissa kostnader Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;kommer initialt att uppstå hos PRV för att inrätta ett register över&lt;br&gt;grupperingar. Dessa kostnader bör finansieras genom registreringsav-&lt;br&gt;gifter enligt principen om full kostnadstäckning. Svenska Revisorsför-&lt;br&gt;bundet SRS har förutsatt att utvecklingskostnaderna for registrerings-&lt;br&gt;rutiner m.m. inte fullt ut skall täckas av registreringsavgiftema för att&lt;br&gt;dessa inte skall bli så höga att de medför att grupperingar inte registre-&lt;br&gt;ras i Sverige. Regeringen är emellertid inte beredd att avstå från prin-&lt;br&gt;cipen om full kostnadstäckning. En annan sak är att avgifterna inte&lt;br&gt;nödvändigtvis behöver bestämmas så att de omedelbart skall täcka&lt;br&gt;utvecklingskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska texten av EEG-förordningen är autentifierad och kommer&lt;br&gt;att publiceras i den särskilda utgåva av Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning (ETG) som innehåller de fram till anslutningen be-&lt;br&gt;slutade rättsakterna (se prop. 1994/95:19, Del 1, s. 556 f.). Texterna på&lt;br&gt;de nuvarande officiella EG-språken finns redan publicerade i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning (Official Journal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen används ofta uttrycken &amp;quot;gemenskapen&amp;quot; och &amp;quot;medlems-&lt;br&gt;staterna” eftersom förordningen använder dessa begrepp. De används&lt;br&gt;dock i den betydelse de har enligt EES-avtalet, som är en del av ge-&lt;br&gt;menskapsrätten. Protokoll 1 till EES-avtalet innebär att förordningens&lt;br&gt;bestämmelser om &amp;quot;gemenskapens&amp;quot; eller &amp;quot;den gemensamma markna-&lt;br&gt;dens&amp;quot; territorium skall förstås som &amp;quot;de avtalsslutande parternas territori-&lt;br&gt;er&amp;quot; (punkt 8). Detta sistnämnda territorium motsvarar det europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, förkortat EES. Termen &amp;quot;medlemsstater-&lt;br&gt;na&amp;quot; skall förstås som &amp;quot;de avtalsslutande parterna&amp;quot; (punkt 7), dvs. EG:s&lt;br&gt;medlemsstater och EFTA-statema Finland, Norge, Sverige, Österrike&lt;br&gt;och, med vissa justeringar, Liechtenstein. Med de avtalsslutande parter-&lt;br&gt;na förstås också, i förekommande fåll, deras behöriga myndigheter,&lt;br&gt;offentliga organ, företag och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet är uppbyggt så att det kan finnas särskilda anpassningar&lt;br&gt;till de enskilda rättsakterna i den bilaga där den berörda rättsakten är&lt;br&gt;upptagen (se ingressen till EES-avtalets protokoll 1 om övergripande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassning). Förordningen om grupperingar tas upp i bilaga 22 till Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;EES-avtalet. Det finns emellertid inga särskilda anpassningar till förord-&lt;br&gt;ningen om grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är i konkurs får inte vara medlem i en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. Att detsamma gäller den som är underkastad&lt;br&gt;näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har sin grund i artikel 4.4 i förordningen om grupperingar&lt;br&gt;som ger medlemsstaterna rätt att förbjuda eller begränsa rätten för vissa&lt;br&gt;kategorier av fysiska personer, bolag eller andra rättsliga enheter att&lt;br&gt;delta i en gruppering. Förslaget innebär att den som är i konkurs inte&lt;br&gt;kan vara medlem i en gruppering med säte i Sverige. Den som har&lt;br&gt;ålagts näringsförbud kan inte heller vara medlem i en sådan &amp;quot;svensk&amp;quot;&lt;br&gt;gruppering. Det senare följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsför-&lt;br&gt;bud. I förevarande paragraf har det tagits in en upplysning härom. Den&lt;br&gt;som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken kan däremot vara medlem. Som regel kräver det dock tillstånd av&lt;br&gt;förmyndaren, förvaltaren och överförmyndaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en intressegruppering med säte i Sverige och&lt;br&gt;som försätts i konkurs eller som åläggs näringsförbud skall omedelbart&lt;br&gt;utträda ur intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är i konkurs eller som har ålagts näringsförbud kan inte vara&lt;br&gt;medlem i en gruppering. Om en medlem försätts i konkurs eller åläggs&lt;br&gt;näringsförbud efter det att grupperingen har bildats och registrerats,&lt;br&gt;stadgar förevarande paragraf att medlemmen skall utträda ur gruppe-&lt;br&gt;ringen. Stöd för bestämmelsen i förevarande paragraf finns i artikel&lt;br&gt;28.1 samt i ingressens sjuttonde stycke som ger medlemsstaterna rätt att&lt;br&gt;anta lagar m.m. som inte strider mot tillämpningsområdet för eller&lt;br&gt;syftet med förordningen om grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § framgår att en gruppering kan försättas i likvidation, om inte&lt;br&gt;bestämmelserna i förevarande paragraf följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är företagsledare för en intressegruppering med säte i Sveri-&lt;br&gt;ge skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i varje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara före-&lt;br&gt;tagsledare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud&lt;br&gt;följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupperingen inte har någon här i landet bosatt företagsledare,&lt;br&gt;skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att pä gruppe-&lt;br&gt;ringens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte&lt;br&gt;lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att en företagsledare for en gruppering med säte&lt;br&gt;i Sverige måste uppfylla samma krav på bosättning inom EES som&lt;br&gt;verkställande direktören i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.&lt;br&gt;Aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar (se 8 kap. 4 och&lt;br&gt;11 §§ ABL och 6 kap. 4 och 11 §§ FL) innehåller vidare krav på att&lt;br&gt;verkställande direktören inte får vara underårig eller i konkurs eller ha&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En verkställande direktör i&lt;br&gt;ett aktiebolag får inte heller vara underkastad näringsförbud. Förevar-&lt;br&gt;ande paragraf innebär att det ställs samma krav på en företagsledare för&lt;br&gt;en gruppering som på en verkställande direktör i ett aktiebolag. Om det&lt;br&gt;finns flera företagsledare for en gruppering, måste var och en av dem&lt;br&gt;uppfylla de krav som ställs på en företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte någon företagsledare som är bosatt i Sverige, skall grup-&lt;br&gt;peringen bemyndiga en i Sverige bosatt person att ta emot delgivning&lt;br&gt;på grupperingens vägnar. Detta krav överensstämmer med vad som&lt;br&gt;gäller för en verkställande direktör i ett aktiebolag eller för en ekono-&lt;br&gt;misk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolföring, årsredovisning, revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegruppering är bokföringsskyldig enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;1 § bokföringslagen (1976:125). En bokföringsskyldig intressegruppering&lt;br&gt;som inte har sitt säte i Sverige skall för näringsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;här ha en egen bolföring som är skild från grupperingens bolföring i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag följer att&lt;br&gt;en intressegruppering kan vara skyldig att upprätta årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en gruppering med säte i Sverige är bokföringsskyldig även om den&lt;br&gt;inte driver näringsverksamhet framgår av den nya lydelsen av 1 § bok-&lt;br&gt;föringslagen som föreslås i propositionen. I förevarande paragrafs första&lt;br&gt;stycket har intagits en upplysning härom och en hänvisning till detta&lt;br&gt;lagrum. En sådan gruppering likställs därmed med ett svenskt handels-&lt;br&gt;bolag såvitt gäller bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering som inte har sitt säte i Sverige men som driver närings-&lt;br&gt;verksamhet här är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (se 1 §&lt;br&gt;första stycket första meningen) utan att någon lagändring behöver ske.&lt;br&gt;Efter mönster av lagen om utländska filialer föreskrivs att grupperingen&lt;br&gt;skall hålla denna bokföring skild från grupperingens bokföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande bestämmelse innehåller en upplysning om att bok-&lt;br&gt;foringsskyldiga grupperingar enligt de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag kommer att&lt;br&gt;omfattas av den lagen. Lagen innehåller regler om skyldighet att i vissa&lt;br&gt;fall upprätta årsredovisning, att sända in årsredovisningen till PRV, att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning, att revidera årsredovisningen, att använda&lt;br&gt;kvalificerad revisor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om likvidation av handelsbolag i 2 kap. 31 - 45 §§&lt;br&gt;lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall, såvitt gäller&lt;br&gt;2 kap. 35 § andra stycket med beaktande av bestämmelsen i 14 § om&lt;br&gt;verkan av offentliggörande, tillämpas i fråga om en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. En medlem i en intressegruppering skall&lt;br&gt;därvid anses som bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf innebär att bestämmelserna om likvidation av&lt;br&gt;handelsbolag skall tillämpas när en gruppering som har sitt säte i Sveri-&lt;br&gt;ge skall likvideras. Medlemmarna anses vid tillämpningen av handels-&lt;br&gt;bolagslagens likvidationsregler som bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till samtliga de bestämmelser i handelsbolagsla-&lt;br&gt;gen som gäller likvidationsförfarandet. Detta avviker från vad som före-&lt;br&gt;slogs i promemorian så tillvida att även regeln i 2 kap. 35 § andra&lt;br&gt;stycket skall vara tillämplig på grupperingar. I motsats till vad som&lt;br&gt;angavs i promemorian innefattar denna godtrosregel nämligen ingen&lt;br&gt;kollision med bestämmelserna om verkan av publicering i artikel 9.1. i&lt;br&gt;EEG-förordningen. Regeringen har alltså på denna punkt en annan&lt;br&gt;uppfattning än Lagrådet, som har uttalat att 2 kap. 35 § andra stycket&lt;br&gt;strider mot den reglering som enligt artikel 9.1 gäller för grupperingar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda bestämmelsen blir emellertid enligt regeringens mening Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;av betydelse vid tillämpningen av 2 kap. 35 § andra stycket på en grup-&lt;br&gt;pering. När man tar ställning till frågan om en tredje mans goda tro&lt;br&gt;skall alltså verkan av en publicering bedömas enligt artikel 9.1 (dvs. i&lt;br&gt;praktiken 18 kap. 3 § första och andra styckena aktiebolagslagen, se 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ förevarande lag). Som Lagrådet påpekat bör det dock framgå av&lt;br&gt;lagtexten att artikel 9.1 i EEG-förordningen skall tillämpas. Lagtexten&lt;br&gt;har därför utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att likvidationsreglema för handelsbolag föreslås gälla även för grup-&lt;br&gt;peringar innebär t.ex. också att en gruppering som går i konkurs som&lt;br&gt;avslutas utan överskott är upplöst när konkursen avslutas (2 kap. 44 §&lt;br&gt;andra stycket HBL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;75&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i 3 § inte följs skall tingsrätten, efter ansökan av&lt;br&gt;den registreringsmyndighet som anges i 11 §, besluta att intressegruppe-&lt;br&gt;ringen skall träda i likvidation. Detsamma gäller om en intressegruppe-&lt;br&gt;ring inte till det EEIG-register som avses i 11 § har anmält en behörig&lt;br&gt;företagsledare eller något annat organ som skall finnas enligt avtalet om&lt;br&gt;att bilda intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registreringsmyndigheten ansöker om likvidation skall den ge&lt;br&gt;intressegrupperingen tillfälle att inom en bestämd tid vidta åtgärder för&lt;br&gt;att undvika likvidation. Tiden får förlängas om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § föreskrivs att en medlem som försätts i konkurs eller åläggs nä-&lt;br&gt;ringsförbud skall utträda ur grupperingen. Om medlemmen inte utträder&lt;br&gt;innebär förevarande paragraf att grupperingen, om den har sitt säte i&lt;br&gt;Sverige, kan försättas i likvidation av en domstol. Ansökan kan göras&lt;br&gt;endast av PRV, som kan ta upp frågan ex officio. Även i fall då en&lt;br&gt;sådan gruppering saknar en till EEIG-registret anmäld behörig före-&lt;br&gt;tagsledare kan en domstol försätta grupperingen i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV har enligt förevarande stycke en skyldighet att före ansökan före-&lt;br&gt;lägga grupperingen att inom en viss tid vidta de åtgärder som krävs för&lt;br&gt;att undgå likvidation. Om tidsfristen går ut utan att tillräckliga åtgärder&lt;br&gt;vidtagits, får ansökan om likvidation ges in till domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegrupperings firma skall innehålla orden &amp;quot;europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering’ eller förkortningen &amp;quot;EEIG&amp;quot;. Firman skall&lt;br&gt;tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det&lt;br&gt;EEIG-register som avses i 11 §. I övrigt finns bestämmelser om registre-&lt;br&gt;ring i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegrupperings firma får registreras på två eller flera språk,&lt;br&gt;endast om vaije lydelse anges i avtalet om att bilda intressegruppering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om en grupperings namn finns i artikel 5 i förordningen&lt;br&gt;om grupperingar. Namnet skall vara föregånget eller följt av antingen&lt;br&gt;orden &amp;quot;europeisk ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkortningen&lt;br&gt;&amp;quot;EEIG&amp;quot;. I förevarande stycke ges dels en regel om att även firman,&lt;br&gt;dvs. den beteckning under vilken näringsverksamhet bedrivs, skall in-&lt;br&gt;nehålla samma ord eller förkortning, dels en kompletterande regel om&lt;br&gt;att den firma som registreras i EEIG-registret inte får vara förväxlings-&lt;br&gt;bar med andra, ännu bestående firmor som är införda i registret. I&lt;br&gt;övrigt gäller för registreringen av firman bestämmelserna i firmalagen.&lt;br&gt;Registrering kan alltså vägras om firman inte är ägnad att särskilja&lt;br&gt;innehavarens verksamhet från andras (9 § firmalagen). Registrering kan&lt;br&gt;t.ex. inte heller ske om firman strider mot goda seder eller allmän&lt;br&gt;ordning, om den är ägnad att vilseleda allmänheten m.m. eller om den&lt;br&gt;är förväxlingsbar med närings- eller varukännetecken (10 § firmalagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt firmalagen kan firman registreras på två eller flera språk, om&lt;br&gt;lydelserna överensstämmer till sitt innehåll (11 § firmalagen). Ytter-&lt;br&gt;ligare en förutsättning enligt förevarande paragraf är dock att varje&lt;br&gt;lydelse anges i avtalet om att bilda grupperingen. Bestämmelsen är&lt;br&gt;utformad med 16 kap. 1 § andra stycket ABL och 14 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket FL som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning&lt;br&gt;av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att firmalagens regler om förbud mot att an-&lt;br&gt;vända firma och om hävande av firmaregistrering gäller även för firmor&lt;br&gt;som är registrerade för grupperingar. Motsvarande regler finns för&lt;br&gt;aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag. Reglema i firma-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om rätt till firma, överlåtelse av firma, ansvar och ersättnings- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;skyldighet vid firmaintrång, överträdelse av vitesförbud och firmateck-&lt;br&gt;ning gäller utan någon uttrycklig hänvisning till dessa bestämmelser. En&lt;br&gt;remissinstans (Malmö tingsrätt) har invänt att det sistnämnda bör fram-&lt;br&gt;gå direkt av lagtexten. Mot detta kan anföras att samma lagstiftnings-&lt;br&gt;teknik har använts som i aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar och handelsregisterlagen. Firmalagens övriga bestämmelser&lt;br&gt;gäller alltså utan någon uttrycklig hänvisning till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar och företagsledare i en intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige är skadeståndsskyldiga mot grupperingen enligt vad som före-&lt;br&gt;skrivs om bolagsmäns skadeständsskyldighet mot bolaget i 2 kap. 14 och&lt;br&gt;15 §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att handelsbolagslagens bestämmelser om bolags-&lt;br&gt;männens skadeständsskyldighet mot bolaget, jämkning av skadestånd&lt;br&gt;och preskription av talan gäller även för medlemmar och företagsledare&lt;br&gt;i en gruppering. Det är endast skadeståndsskyldigheten mot gruppering-&lt;br&gt;en som regleras i paragrafen och de bestämmelser den hänvisar till. I&lt;br&gt;bestämmelsen regleras alltså inte skadeständsskyldighet för handlande&lt;br&gt;på grupperingens vägnar gentemot tredje man för skada som tillfogats&lt;br&gt;denne. Om en medlem eller företagsledare inte uppträder som en med-&lt;br&gt;lem respektive företagsledare utan som tredje man mot grupperingen,&lt;br&gt;t.ex. i ett vanligt köpeavtal med grupperingen, blir han i detta rättsför-&lt;br&gt;hållande inte ansvarig enligt förevarande paragraf. Ansvarigheten kom-&lt;br&gt;mer i stället att bedömas enligt de regler som gäller för ifrågavarande&lt;br&gt;rättsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över intressegrupperingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för intressegrupperingar är Patent- och regi-&lt;br&gt;streringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall föra ett register (EEIG-registret) över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvud- eller avdelningskontor i Sverige för sådana intressegruppe-&lt;br&gt;ringar som inte har sitt säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tid-&lt;br&gt;ningar offentliggöra vad som införs i EEIG-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten får bestämma hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-förord-&lt;br&gt;ningen skall offentliggöras samt meddela föreskrifter om avgifter i regi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;streringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avförande av firman ur registret sedan en dom om Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;hävande av firmaregistrering har vunnit laga kraft finns i firmalagen&lt;br&gt;(1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 i förordningen om grupperingar skall en gruppering tas&lt;br&gt;in i ett register i den stat där den har sitt säte. Vidare skall ett huvud-&lt;br&gt;ener avdelningskontor registreras i den stat där kontoret är beläget&lt;br&gt;enligt artikel 10, även om det inte har sitt säte i den staten. Enligt&lt;br&gt;artikel 39.1 skall staterna inrätta det eller de register som skall svara för&lt;br&gt;registreringarna enligt artikel 6 och 10. I enlighet med detta anges i&lt;br&gt;förevarande paragraf att PRV skall föra EEIG-registret och att det skall&lt;br&gt;innehålla dels de grupperingar som har säte i Sverige och dels huvud-&lt;br&gt;eller avdelningskontor for de grupperingar som, utan att ha sitt säte i&lt;br&gt;Sverige, har ett sådant kontor här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får anses framgå av EEG-förordningens artikel 5, 6, 7, 8 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39.1 vilka uppgifter som skall införas i registret. Vissa uppgifter och&lt;br&gt;handlingar om en gruppering skall ges in eller anmälas till EEIG-regi-&lt;br&gt;stret. Det gäller t.ex. avtalet om att bilda grupperingen (artikel 5 och&lt;br&gt;7), vaije ändring i en grupperings sammansättning, inrättande eller ned-&lt;br&gt;läggning av ett huvud- eller avdelningskontor, överlåtelse av andel i en&lt;br&gt;gruppering, beslut om upplösning av en gruppering, tillsättande av&lt;br&gt;likvidator och avslutande av en likvidation (artikel 7 a, b och e - h i&lt;br&gt;förordningen om grupperingar). Företagsledaren (artikel 31.4) eller&lt;br&gt;likvidatom (artikel 35.4) är skyldig att lämna uppgifterna och de kom-&lt;br&gt;mer därmed att föras in i EEIG-registret. Om en registrerad juridisk&lt;br&gt;person försätts i konkurs i Sverige, skall den domstol som fattat beslutet&lt;br&gt;sända en kopia av avgörandet till registreringsmyndigheten (12 § 4&lt;br&gt;konkursförordningen [1987:916]). Om en gruppering försätts i konkurs&lt;br&gt;i Sverige, kommer därmed den uppgiften in till PRV och kan registreras&lt;br&gt;i EEIG-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och Inrikes Tidningar skall enligt förevarande stycke vara den na-&lt;br&gt;tionella tidning som enligt artikel 39.1 skall offentliggöra de uppgifter&lt;br&gt;som avses i artikel 8. Dessa uppgifter är dels de obligatoriska uppgifter&lt;br&gt;som skall finnas i grupperingsavtalet enligt artikel 5 och ändringar i&lt;br&gt;dessa uppgifter, dels grupperingens registreringsnummer, datum och ort&lt;br&gt;för registreringen samt uppgift i fall då registreringen har upphört.&lt;br&gt;Vidare skall offentliggöras ett stort antal andra uppgifter, t.ex. om&lt;br&gt;grupperingens huvud- och avdelningskontor, vem eller vilka som utsetts&lt;br&gt;till företagsledare och om dessa får handla för sig eller gemensamt&lt;br&gt;m.m., se artikel 8 c och 7 b - j i förordningen om grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som skall ges in till registret enligt artikel 7 b - j i förord-&lt;br&gt;ningen om grupperingar behöver enligt artikel 8 c inte offentliggöras i&lt;br&gt;sin helhet. De kan i stället offentliggöras i form av ett utdrag eller ett&lt;br&gt;meddelande om att de har getts in till EEIG-registret. I förevarande&lt;br&gt;bestämmelse har det överlåtits till regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, registreringsmyndigheten (dvs. PRV) att avgöra hur of-&lt;br&gt;fentliggörandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgifter får också beslutas av regeringen eller PRV,&lt;br&gt;om regeringen fattar beslut om att överlämna beslutanderätten till ver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller ytterligare en hänvisning till firmalagen, för-&lt;br&gt;utom den som finns i 9 § förevarande lag. I 17 § firmalagen finns det&lt;br&gt;nämligen bestämmelser om att, i fall då registreringen av firman hävs,&lt;br&gt;firman skall avföras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sökande vid anmälan för registrering inte har följt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet om ansökan eller om det finns något annat hinder för bifall&lt;br&gt;till ansökan, skall registreringsmyndigheten förelägga sökanden att inom&lt;br&gt;viss tid yttra sig eller göra rättelse. Om föreläggandet inte följs, skall&lt;br&gt;ansökan avskrivas. En upplysning om denna påföljd skall tas in i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det även efter det att yttrande har avgetts hinder för bifall till&lt;br&gt;ansökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall&lt;br&gt;registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar om hur en ansökan skall vara utformad skall följas av&lt;br&gt;sökanden, men PRV är enligt förevarande bestämmelse skyldigt att&lt;br&gt;förelägga sökanden att avhjälpa brister och att ange att ansökan kan&lt;br&gt;avskrivas om föreläggandet inte följs. Registrering skall vägras, om en&lt;br&gt;brist kvarstår trots att sökanden har yttrat sig eller fått tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över föreläggandet och det inte finns anledning att ge sökanden ett&lt;br&gt;nytt föreläggande att avhjälpa bristen. Bestämmelsen är utformad med&lt;br&gt;11 § handelsregisterlagen, 18 kap. 4 § ABL, 16 kap. 4 § FL och 16 §&lt;br&gt;filiallagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anmälan rörande en intressegruppering som registrerats i&lt;br&gt;Sverige inte har kommit in till registreringsmyndigheten under de tio&lt;br&gt;senaste åren, skall myndigheten pä lämpligt sätt undersöka om gruppe-&lt;br&gt;ringen har upphört med sin verksamhet inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret&lt;br&gt;angivna adressen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan lämplig officiell tidning enligt artikel 39.1 i EEG-fÖrord- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anmälan rörande ett sådant huvud- eller avdelningskontor&lt;br&gt;som registrerats i Sverige inte har kommit in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten under de tio senaste åren, skall myndigheten på lämpligt sätt&lt;br&gt;undersöka om det fortfarande bedrivs någon verksamhet vid kontoret.&lt;br&gt;Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret angivna adressen&lt;br&gt;samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det två månader efter kungörandet inte har klarlagts att intresse-&lt;br&gt;grupperingens eller huvud- eller avdelningskontorets verksamhet fort-&lt;br&gt;farande utövas eller att den skall återupptas, skall registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten avföra grupperingen eller kontoret ur EEIG-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats med 17 § handelsregisterlagen, 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § ABL, 11 kap. 18 § FL och 20 § filiallagen som förebilder. Efter-&lt;br&gt;som en gruppering kan ha verksamhet inom EES skall undersökningen&lt;br&gt;avse hela området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar sikte på fall då ett huvud- eller avdelningskontor for&lt;br&gt;en gruppering som inte har sitt säte i Sverige har registrerats här (se&lt;br&gt;artikel 10 i EEG-förordningen). Undersökningen behöver i detta fall&lt;br&gt;endast avse Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det av undersökningen framgår att grupperingen inte har någon&lt;br&gt;verksamhet eller inte kommer att återuppta verksamhet, skall gruppe-&lt;br&gt;ringen avföras från registret. Detsamma gäller ett huvud- eller avdel-&lt;br&gt;ningskontor. Angående överklagande av ett sådant beslut, se 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ferkan av offentliggörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beträffande verkan av offentliggörande enligt denna lag tillämpas&lt;br&gt;de bestämmelser om verkan av offentliggörande vilka med stöd av det&lt;br&gt;direktiv som anges i artikel 9.1 i EEG-förordningen har meddelats i&lt;br&gt;18 kap. 3 § första och andra styckena aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en upplysning i anslutning till artikel 9.1 i EEG-&lt;br&gt;förordningen om att de svenska regler som utfärdats med stöd av det&lt;br&gt;direktiv som anges där finns i 18 kap. 3 § första och andra styckena&lt;br&gt;aktiebolagslagen (ABL). Artikel 9 hänvisar till de bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdats med stöd av artikel 3.5 och 3.7. De angivna bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABL har utfärdats med stöd av artikel 3.5. Artikel 3.7 har inte föranlett Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;någon lagstiftningsåtgärd i Sverige. Bestämmelserna i ABL behandlar&lt;br&gt;vilken verkan som följer av publicering och registrering. Det som regi-&lt;br&gt;strerats i EEIG-registret och kungjorts får samma verkan mot tredje&lt;br&gt;man som det som registrerats i aktiebolagsregistret och kungjorts. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Såsom&lt;br&gt;Lagrådet påpekat kan det inte finnas något hinder enligt EG-rätten mot&lt;br&gt;ett sådant förtydligande. Innebörden av bestämmelserna i ABL har kom-&lt;br&gt;menterats i avsnitt 5.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 3 § tredje stycket ABL har inte mdedelats&lt;br&gt;med stöd av de ovan nämnda artiklarna utan av artikel 3.6 i samma&lt;br&gt;direktiv. Bestämmelsen i 18 kap. 3 § tredje stycket ABL blir därför inte&lt;br&gt;tillämplig på grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga företagsledaren eller&lt;br&gt;en ledamot av något annat ledningsorgan som skall finnas enligt avtalet&lt;br&gt;om att bilda intressegrupperingen att föllgöra skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till myndigheten sända in handlingar eller uppgifter som anges i arti-&lt;br&gt;kel 7 eller 10 i EEG-förordningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande handlingar&lt;br&gt;lämna de uppgifter som anges i artikel 25 i EEG-förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten får döma ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 39.3 ålägger staterna att bestämma lämpliga påföljder för under-&lt;br&gt;låtenhet att följa bestämmelserna om offentliggörande i vissa artiklar i&lt;br&gt;förordningen. De bestämmelser som skall sanktioneras handlar om att&lt;br&gt;handlingar och uppgifter skall ges in till EEIG-registret (artikel 7), att&lt;br&gt;vissa uppgifter skall offentliggöras i en nationell tidning (artikel 8) och&lt;br&gt;att handlingar skall ges in till det register där grupperingen har ett huvud-&lt;br&gt;eller avdelningskontor (artikel 10 ). Vidare skall underlåtelse att ange&lt;br&gt;vissa uppgifter på en grupperings brev, beställningssedlar och liknande&lt;br&gt;handlingar (artikel 25) sanktioneras. Det har ansetts lämpligt att an-&lt;br&gt;vända vite som sanktion. Det är företagsledaren som skall kunna före-&lt;br&gt;läggas att ge in handlingarna eller vidta åtgärden. Om det finns flera&lt;br&gt;företagsledare, kan föreläggandet riktas mot samtliga företagsledare.&lt;br&gt;Om det finns andra ledningsorgan i grupperingsavtalet, kan även med-&lt;br&gt;lemmarna i det organet föreläggas att ge in handlingar eller att vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för att uppfylla bestämmelserna i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV får enligt bestämmelsen i förevarande stycke även döma ut ett vite&lt;br&gt;som myndigheten har förelagt någon. Bestämmelsen har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående överklagande, se 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighetens beslut att avskriva en anmälan eller att&lt;br&gt;vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom&lt;br&gt;två månader frän beslutets dag. Detsamma gäller beslut enligt 13 §&lt;br&gt;tredje stycket och 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har delvis behandlats i avsnitt 7.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att vissa beslut av PRV skall överklagas till länsrätt&lt;br&gt;(allmän förvaltningsdomstol). Detta gäller beslut att avskriva en anmä-&lt;br&gt;lan för registrering (se 12 § första stycket), beslut att vägra registrering&lt;br&gt;(se 12 § andra stycket), beslut att avföra en gruppering ur EEIG-regi-&lt;br&gt;stret enligt 13 § tredje stycket och beslut att förelägga företagsledaren&lt;br&gt;eller annan ledamot av ett ledningsorgan att fullgöra vissa skyldigheter&lt;br&gt;vid vite eller beslut att döma ut ett sådant vite enligt 15 §. Vid över-&lt;br&gt;klagande av länsrättens beslut till kammarrätten krävs prövningstill-&lt;br&gt;stånd, se andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslut av PRV överklagas till regeringen, se 4 § förordningen&lt;br&gt;(1988:403) med instruktion for Patent- och registreringsverket och 30 §&lt;br&gt;verksförordningen (1987:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslås att lagen om grupperingar träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Någon övergångsbestämmelse har inte ansetts nödvändig. Om Sverige&lt;br&gt;blir medlem i EU den 1 januari 1995 kommer förordningen om gruppe-&lt;br&gt;ringar att gälla som svensk lag från detta datum. Den allmänna regeln&lt;br&gt;är att civilrättslig lagstiftning endast gäller rättshandlingar som företas&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. Det innebär att det inte är möjligt att bilda en&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om nä- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:68&lt;br&gt;ringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;45&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om&lt;br&gt;kommanditbolag: komplementär, annat handelsbolag: bolagsman, aktie-&lt;br&gt;bolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen samt&lt;br&gt;verkställande direktör och vice verkställande direktör, bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank och ekonomisk förening: ledamot och suppleant i styrelsen,&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige: företagsle-&lt;br&gt;dare, om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin&lt;br&gt;ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den&lt;br&gt;juridiska personen försattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;framträtt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.4 och 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att även en företagsledare för en gruppering med&lt;br&gt;säte i Sverige skall kunna åläggas näringsförbud, om näringsverksam-&lt;br&gt;heten har bedrivits av en sådan gruppering och företagsledaren begick&lt;br&gt;brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning när betal-&lt;br&gt;ningen av skatt, tull eller avgift underläts eller grupperingen försattes i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;65&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller&lt;br&gt;ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett bankak-&lt;br&gt;tiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, ett handelsbolag, en europe-&lt;br&gt;isk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, eller en ekono-&lt;br&gt;misk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett försäkringsbolag eller företagsledare i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person&lt;br&gt;som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver nä-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett for- Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;säkringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget överstiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m. m. och före-&lt;br&gt;ståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om&lt;br&gt;näringsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regerings-&lt;br&gt;formen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap.&lt;br&gt;1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.4 och 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ändringen innebär att den som är underkastad&lt;br&gt;näringsförbud inte får vara medlem i en gruppering med säte i Sverige&lt;br&gt;(p. 2). Han eller hon får inte heller vara ledamot i styrelsen om det&lt;br&gt;finns en sådan (p. 4) eller vara företagsledare (p. 5) för en sådan grup-&lt;br&gt;pering. Av paragrafens nuvarande lydelse följer vidare, om de nu före-&lt;br&gt;slagna ändringarna i p. 2, 4 och 5 genomförs, att den som ålagts nä-&lt;br&gt;ringsförbud inte heller får vara ställföreträdare för en gruppering (p. 6)&lt;br&gt;eller faktiskt utöva ledningen av en bokföringspliktig gruppering (p. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;får medges dispens för att driva en näringsverksamhet, inneha anställ-&lt;br&gt;ning eller uppdrag, vara delägare i ett handelsbolag eller medlem i en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller äga&lt;br&gt;vissa aktier. Rätten får föreskriva vad den som medges dispens har att&lt;br&gt;iaktta då denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ålagts näringsförbud kan få tillstånd att vara bolagsman i ett&lt;br&gt;handelsbolag. Samma möjlighet att efter dispens få vara medlem i en&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige föreslås i förevarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om ut-&lt;br&gt;ländska filialer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller formerna för näringsverksamhet som bedrivs i Sveri-&lt;br&gt;ge av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet som omfattas av lagen gäller även andra föreskrifter&lt;br&gt;om näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte europeiska ekonomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande bestämmelse har tagits in en uttrycklig bestämmelse om Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;att filiallagen inte skall gälla for grupperingar, oavsett om de har sitt&lt;br&gt;säte i eller utanför Sverige. I stället har motsvarigheten till vissa be-&lt;br&gt;stämmelser i filiallagen tagits in i EEIG-lagen, se 5 och 8 - 9 §§ den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1226) om&lt;br&gt;ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar samt sådana europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, även om&lt;br&gt;bolaget eller föreningen eller intressegrupperingen inte utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet. Förutsättningarna for att en stiftelse skall vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig framgår av stiftelselagen (1994:1220) och lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räken-&lt;br&gt;skaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig for inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell-&lt;br&gt;eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landsting, kommunalförbund, församling och kyrklig&lt;br&gt;samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas av enskild nä-&lt;br&gt;ringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman nor-&lt;br&gt;malt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista&lt;br&gt;månaden av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 7.14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf innehåller en bestämmelse om att en gruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige alltid skall vara bokföringsskyldig här, även&lt;br&gt;om den inte driver någon näringsverksamhet. På det sättet likställs en&lt;br&gt;sådan gruppering med ett svenskt handelsbolag. En gruppering som inte&lt;br&gt;har sitt säte här kan vara bokföringsskyldig enligt första stycket, första&lt;br&gt;meningen i förevarande lag, dvs. om grupperingen bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet här. Ändringen i andra stycket är föranledd av att beteck-&lt;br&gt;ningen &amp;quot;landstingskommun&amp;quot; enligt den nya kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;har ersatts av &amp;quot;landsting&amp;quot;. En anpassning till det nya språkbruket har&lt;br&gt;gjorts i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1102) om p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1994/95:68&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får dom-&lt;br&gt;stol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verk-&lt;br&gt;ställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist.&lt;br&gt;Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och&lt;br&gt;adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges&lt;br&gt;denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsman får utses till likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara underårig eller i konkurs eller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Minst halva antalet likvidatorer som&lt;br&gt;inte är bolagsmän skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer för ett särskilt fall tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget inte har någon här i landet bosatt likvidator, skall likvida-&lt;br&gt;torema bemyndiga en i Sverige bosatt person att på bolagets vägnar ta&lt;br&gt;emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon&lt;br&gt;som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut enligt fjärde stycket andra meningen överklagas hos&lt;br&gt;regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att bosättningskravet för minst halva antalet likvida-&lt;br&gt;torer ändras från krav på bosättning i Sverige till krav på bosättning&lt;br&gt;inom EES. Kravet gäller dock endast för sådana likvidatorer som inte är&lt;br&gt;bolagsmän. Kravet på bosättning inom EES stämmer överens med vad&lt;br&gt;som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Om det inte finns&lt;br&gt;någon likvidator som är bosatt i Sverige skall likvidatorema utse en i&lt;br&gt;Sverige bosatt person som kan ta emot delgivning på bolagets vägnar.&lt;br&gt;Det ställs samma krav på en sådan person som i aktiebolagslagen och i&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar. Denne får alltså inte vara underårig&lt;br&gt;eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2137/85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■t den 25 juli 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DENNA FÖRORDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En harmonisk utveckling av den ekonomiska verksamheten&lt;br&gt;samt en varaktig och balanserad tillväxt inom gemenskapen&lt;br&gt;som helhet är beroende av att det upprättas en gemensam&lt;br&gt;marknad som fungerar tillfredsställande och erbjuder villkor&lt;br&gt;som motsvarar dem som råder på den nationella marknaden.&lt;br&gt;För att få till stånd denna gemensamma marknad och stärka&lt;br&gt;dess enhet bör rättsliga grundvalar skapas som underlättar för&lt;br&gt;fysiska personer, bolag och andra rättsliga enheter att anpassa&lt;br&gt;sin verksamhet till gemenskapens ekonomiska villkor. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att dessa fysiska personer, bolag och andra&lt;br&gt;rättsliga enheter kan samarbeta effektivt över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant samarbete kan möta svårigheter av rättslig, skatte-&lt;br&gt;mässig eller psykologisk natur. Ett ändamålsenligt rättsligt&lt;br&gt;instrument på gemenskapsnivå i form av en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering skulle bidra till att ovannämnda mål&lt;br&gt;uppnås och behövs därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 14, 15.2.1974, s. 30 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrC 103, 28.4.1978, s. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGTnrC 163, 11.7.1977, s. 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGTnrC 108, 15.5.1975, s. 46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördraget innehåller inte tillräckliga bestämmelser för ett&lt;br&gt;sådant rättsligt instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupperings förmåga att anpassa sig till de ekonomiska&lt;br&gt;villkoren bör garanteras genom en avsevärd handlingsfrihet för&lt;br&gt;grupperingens medlemmar att reglera sina avtalsmässiga&lt;br&gt;förbindelser och grupperingens interna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering skiljer sig från ett bolag främst i fråga om&lt;br&gt;ändamålet vilket endast är att underlätta eller utveckla&lt;br&gt;medlemmarnas ekonomiska verksamhet för att göra det möjligt&lt;br&gt;för dessa att förbättra sina egna resultat På grund av denna&lt;br&gt;stödjande karaktär måste grupperingens verksamhet ha&lt;br&gt;samband med medlemmarnas ekonomiska verksamhet och får&lt;br&gt;inte ersätta denna i sådan utsträckning att grupperingen tex.i&lt;br&gt;förhållande till tredje man utövar en självständig yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet varvid begreppet ekonomisk verksamhet skall ges&lt;br&gt;en vidsträckt tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer, bolag och andra rättsliga enheter bör enligt&lt;br&gt;förordningens syfte i största möjliga utsträckning ha tillträde&lt;br&gt;till denna företagsform. Förordningen hindrar dock inte att det&lt;br&gt;på det nationella planet tillämpas rättsregler och/eller etiska&lt;br&gt;regler som gäller utövningen av en verksamhet eller ett yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart denna förordning ger inte rätt att delta i en gruppering,&lt;br&gt;även om villkoren som föreskrivs i förordningen är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningens bestämmelser om möjlighet att av hänsyn til!&lt;br&gt;allmänna intressen förbjuda eller begränsa rätten att delta i en&lt;br&gt;gruppering inverkar inte på de rättsregler i medlemsstaterna&lt;br&gt;som behandlar utövande av verksamhet och som kan föreskriva&lt;br&gt;ytterligare förbud eller begränsningar eller annan kontroll eller&lt;br&gt;tillsyn i fråga om rätten för fysiska personer, bolag eller andra&lt;br&gt;rättsliga enheter eller kategorier därav att delta i en gruppering.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en gruppering skall kunna fylla sitt ändamål skall den&lt;br&gt;ha rättskapacitet. Ett organ som är rättsligt skilt från gruppe-&lt;br&gt;ringens medlemmar skall representera grupperingen mot tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för tredje man kräver en hög grad av offentlighet&lt;br&gt;Medlemmarna ansvarar obegränsat solidariskt för gruppering-&lt;br&gt;ens skulder och andra förbindelser, inklusive skulder avseende&lt;br&gt;skatter och sociala avgifter, dock utan att denna princip&lt;br&gt;inverkar på rätten att genom ett särskilt avtal mellan gruppe-&lt;br&gt;ringen och en tredje man bestämma att ansvaret skall uteslutas&lt;br&gt;eller begränsas i fråga om en eller flera medlemmar när det&lt;br&gt;gäller en viss skuld eller någon annan förbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om fysiska personers rättsliga handlingsförmåga och&lt;br&gt;rättskapacitet samt om juridiska personers rättskapacitet&lt;br&gt;regleras av nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler bör ges om särskilda grunder för upplösning av&lt;br&gt;grupperingen, dock bör hänvisning ske till nationella rättsregler&lt;br&gt;om likvidation och avslutning av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering omfattas av bestämmelserna i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning om obestånd och betalningsinställelse. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser kan ange ytterligare grunder för upplösning av gruppering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning föreskriver att det endast är grupperingens&lt;br&gt;medlemmar som skall beskattas för resultatet av grupperingens&lt;br&gt;verksamhet. Därutöver tillämpas nationella skatteregler, bl.a.&lt;br&gt;när det gäller fördelningen av vinst, taxeringsförfarandet och&lt;br&gt;alla förpliktelser som medlemsstaternas skattelagstiftning&lt;br&gt;innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor som inte omfattas av denna förordning tillämpas&lt;br&gt;medlemsstaternas rättsregler och gemenskapsrätten, Lex. när&lt;br&gt;det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;social- och arbetsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;konkurrensrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;immaterialrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering är underkastad medlemsstaternas rättsregler om&lt;br&gt;utövande av verksamheten och kontroll av denna. Om en&lt;br&gt;gruppering eller dess medlemmar missbrukar eller kringgår en&lt;br&gt;medlemsstats lagstiftning får medlemsstaten tillgripa lämpliga&lt;br&gt;sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står medlemsstaterna fritt att tillämpa eller anta lagar eller&lt;br&gt;förordningar eller vidta administrativa åtgärder som inte strider&lt;br&gt;mot tillämpningsområdet för eller syftet med denna förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning skall i sin helhet omedelbart träda i kraft.&lt;br&gt;Tillämpningen av vissa bestämmelser skall dock senareläggas&lt;br&gt;för att ge medlemsstaterna möjlighet att inrätta den admini-&lt;br&gt;stration inom sina respektive områden som behövs för registre-&lt;br&gt;ring av grupperingarna och för att säkerställa att handlingar&lt;br&gt;angående dessa blir offentliga. Från den dag förordningen&lt;br&gt;tillämpas skall de grupperingar som bildas kunna verka utan&lt;br&gt;territoriella inskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska ekonomiska intressegrupperingar bildas på de&lt;br&gt;villkor, på det sätt och med de rättsverkningar som föreskrivs&lt;br&gt;i denna förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som avser att bilda en gruppering skall ingå ett avtal och&lt;br&gt;låta registrera grupperingen enligt artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En på det sättet bildad gruppering kan från dagen för&lt;br&gt;registreringen i eget namn förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter av alla slag, ingå avtal eller vidta andra rättshand-&lt;br&gt;lingar samt föra talan inför domstolar eller andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får avgöra om de grupperingar som är&lt;br&gt;registrerade enligt artikel 6 skall utgöra juridiska personer&lt;br&gt;(&amp;quot;legal personality&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall den&lt;br&gt;nationella lagstiftningen i den stat där grupperingen enligt&lt;br&gt;avtalet om att bilda denna har sitt säte tillämpas dels på&lt;br&gt;avtalet, med undantag för frågor om fysiska personers rättsliga&lt;br&gt;handlingsförmåga och rättskapacitet samt juridiska personers&lt;br&gt;rättskapacitet, och dels på grupperingens interna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en stat omfattar flera territoriella enheter som var&lt;br&gt;och en har sina egna rättsregler om de i punkt 1 nämnda för-&lt;br&gt;hållandena, skall vaije territoriell enhet anses som en stat när&lt;br&gt;det gäller att avgöra vilken lagstiftning som skall tillämpas&lt;br&gt;enligt denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Syftet med en grupperings verksamhet är att underlätta&lt;br&gt;eller utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet och att&lt;br&gt;förbättra resultatet av denna verksamhet; en gruppering har inte&lt;br&gt;till syfte att skapa vinst för egen del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupperings verksamhet skall knyta an till medlemmarnas&lt;br&gt;ekonomiska verksamhet och får endast vara av understödjande&lt;br&gt;karaktär i förhållande till den senare verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En gruppering får därför inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;direkt eller indirekt utöva någon form av styrning eller&lt;br&gt;kontroll över medlemmarnas egen verksamhet eller över&lt;br&gt;något annat företags verksamhet, särskilt inte i personal-,&lt;br&gt;finansierings- eller investeringsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;under några omständigheter, varken direkt eller indirekt,&lt;br&gt;inneha andelar eller aktier av något slag i ett företag&lt;br&gt;som är medlem i grupperingen; innehav av andelar eller&lt;br&gt;aktier i andra företag tillåts endast i den mån det är&lt;br&gt;nödvändigt för att syftet med grupperingen skall uppnås&lt;br&gt;och om det sker for medlemmarnas räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ha fler än 500 anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utnyttjas av ett bolag för att lämna lån till ledningen i ett&lt;br&gt;bolag eller till någon ledningen närstående person, om&lt;br&gt;rätten att bevilja sådana lån är begränsad eller under-&lt;br&gt;kastad kontroll enligt medlemsstaternas bolagsrätt; en&lt;br&gt;gruppering får inte heller utnyttjas för att föra över&lt;br&gt;egendom mellan ett bolag och dess ledning eller någon&lt;br&gt;ledningen närstående person utöver vad som är tillåtet&lt;br&gt;enligt medlemsstaternas bolagsrätt; i denna bestämmelse&lt;br&gt;avses med att lämna lån även att medverka i trans-&lt;br&gt;aktioner med motsvarande verkan, och med egendom&lt;br&gt;avses lös och fast egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;vara medlem av någon annan europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Endast följande kan vara medlemmar i en gruppering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bolag som avses i artikel 58 andra stycket i fördraget&lt;br&gt;och andra rättsliga enheter av offentligrättsligt eller&lt;br&gt;privaträttsligt slag, som har bildats enligt en medlems-&lt;br&gt;stats lagstiftning och som har sitt registrerade eller i lag&lt;br&gt;bestämda säte samt sitt huvudkontor inom gemenskapen;&lt;br&gt;om ett bolag eller en annan rättslig enhet enligt en med-&lt;br&gt;lemsstats lagstiftning inte behöver ha ett registrerat eller&lt;br&gt;i lag bestämt säte, räcker det att bolaget eller den&lt;br&gt;rättsliga enheten har sitt huvudkontor inom gemenska-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysiska personer som utövar industri-, handels-, hant-&lt;br&gt;verks- eller jordbruksverksamhet eller ett fritt yrke eller&lt;br&gt;annan verksamhet inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gruppering skall omfatta minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) två bolag eller andra rättsliga enheter som avses i punkt&lt;br&gt;1 och som har sina huvudkontor i olika medlemsstater,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;två fysiska personer som avses i punkt 1 och som&lt;br&gt;bedriver sin huvudsakliga verksamhet i olika med-&lt;br&gt;lemsstater, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett bolag eller någon annan rättslig enhet som avses i&lt;br&gt;punkt 1 och en fysisk person, av vilka den förstnämnda&lt;br&gt;har sitt huvudkontor i en medlemsstat och den senare&lt;br&gt;utövar sin huvudsakliga verksamhet i någon annan med-&lt;br&gt;lemsstat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlemsstat kan bestämma att grupperingar som&lt;br&gt;enligt artikel 6 är intagna i den statens register inte får ha mer&lt;br&gt;än 20 medlemmar. Med hänsyn därtill får en sådan med-&lt;br&gt;lemsstat även bestämma au enligt dess lagstiftning vaxje&lt;br&gt;medlem i en rättslig enhet, som har bildats enligt den lagstift-&lt;br&gt;ningen och som inte är ett registrerat bolag, skall behandlas&lt;br&gt;som en särskild medlem när det gäller medlemskap i en&lt;br&gt;gruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vaije medlemsstat kan med hänsyn till sina allmänna&lt;br&gt;intressen förbjuda eller begränsa rätten för vissa kategorier av&lt;br&gt;fysiska personer, bolag eller andra rättsliga enheter att delta i&lt;br&gt;grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om att bilda en gruppering skall innehålla minst&lt;br&gt;följande uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingens namn, föregånget eller följt av antingen&lt;br&gt;orden &amp;quot;europeisk ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller&lt;br&gt;förkortningen &amp;quot;EEIG&amp;quot;, om inte dessa ord eller denna&lt;br&gt;förkortning redan ingår i namnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingens säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föremålet för grupperingens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För vaije medlem namn, firma, rättslig organisations-&lt;br&gt;form, bostadsadress eller adress för säte samt i före-&lt;br&gt;kommande fall registreringsnummer och registreringsort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tiden för grupperingens bestånd, om inte denna tid är&lt;br&gt;obestämd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den stat där en gruppering har sitt säte skall den tas in i ett&lt;br&gt;register enligt artikel 39.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om aU bilda en gruppering skall ges in till det register&lt;br&gt;som anges i artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar och uppgifter skall också ges in till&lt;br&gt;registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vaije ändring i avtalet om att bilda grupperingen, där-&lt;br&gt;ibland vaije ändring i grupperingens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgift om inrättande eller nedläggning av ett huvud-&lt;br&gt;kontor eller avdelningskontor för grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett rättsligt avgörande som enligt artikel 15 fastställer&lt;br&gt;eller tillkännager att grupperingen är ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgift om vem eller vilka som har utsetts till före-&lt;br&gt;tagsledare för grupperingen, vederbörandes namn och&lt;br&gt;övriga personuppgifter som krävs enligt lagstiftningen i&lt;br&gt;den medlemsstat där registret fors, uppgift huruvida&lt;br&gt;företagsledarna kan handla var för sig eller om de måste&lt;br&gt;handla i förening samt uppgift om när uppdraget för en&lt;br&gt;företagsledare har upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgift om när en medlem enligt artikel 22.1 har&lt;br&gt;överlåtit sin andel eller en del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett beslut av medlemmarna varigenom grupperingen&lt;br&gt;förklaras upplöst enligt artikel 31 eller ett rättsligt av-&lt;br&gt;görande om upplösning enligt artikel 31 eller 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgift om att enligt artikel 35 en eller flera likvidatorer&lt;br&gt;har tillsatts för en gruppering, vederbörandes namn och&lt;br&gt;övriga personuppgifter som krävs enligt lagstiftningen i&lt;br&gt;den medlemsstat där registret förs samt uppgift om när&lt;br&gt;uppdraget för en likvidator har upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgift om att likvidationen av en gruppering har av-&lt;br&gt;slutats enligt artikel 35.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till byte av säte enligt artikel 14.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalsvillkor enligt artikel 26.2 som befriar en ny&lt;br&gt;medlem från ansvar för skulder och andra förpliktelser&lt;br&gt;som har uppkommit innan han antogs som medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande skall offentliggöras enligt artikel 39 i den tidning som&lt;br&gt;där anges i punkt 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De obligatoriska uppgifter som enligt artikel 5 skall&lt;br&gt;anges i avtalet om att bilda en gruppering och ändring&lt;br&gt;i dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registreringsnummer, datum och ort för registreringen&lt;br&gt;samt uppgift om att denna har upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 7 b—j avsedda handlingar och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i a och b angivna uppgifterna skall offentliggöras i sin&lt;br&gt;helhet I c angivna handlingar och uppgifter skall offent-&lt;br&gt;liggöras antingen i sin helhet eller i form av ett utdrag eller ett&lt;br&gt;meddelande om att de har givits in till registret enligt till-&lt;br&gt;lämplig nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De handlingar och uppgifter som skall offentliggöras på&lt;br&gt;grund av denna förordning kan åberopas av en gruppering mot&lt;br&gt;tredje man enligt vad som har bestämts i tillämplig nationell&lt;br&gt;lagstiftning med stöd av artikel 3.5 och 3.7 i rådets direktiv&lt;br&gt;68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de&lt;br&gt;skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58&lt;br&gt;andra stycket i Romfördraget avsedda bolagen i bolagsmännens&lt;br&gt;och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna&lt;br&gt;likvärdiga inom gemenskapen’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har handlingar företagits i en grupperings namn innan&lt;br&gt;grupperingen registrerats enligt artikel 6 och åtar sig inte&lt;br&gt;grupperingen efter registreringen att svara för de förbindelser&lt;br&gt;som följer med dessa handlingar, svarar de fysiska personer,&lt;br&gt;bolag eller andra rättsliga enheter som har företagit hand-&lt;br&gt;lingarna obegränsat solidariskt för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudkontor eller avdelningskontor i någon annan med-&lt;br&gt;lemsstat än den där grupperingen har sitt säte skall registreras&lt;br&gt;i den stat där kontoret är beläget För detta ändamål skall&lt;br&gt;grupperingen till den sistnämnda statens register ge in kopior&lt;br&gt;av de handlingar som måste ges in till registret i den med-&lt;br&gt;lemstat där grupperingen har sitt säte och, om det behövs, en&lt;br&gt;översättning som uppfyller kraven vid det register där kontoret&lt;br&gt;skall registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter offentliggörandet i den i artikel 39.1 avsedda tidningen&lt;br&gt;skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning föras in&lt;br&gt;uppgifter om bildandet av en gruppering och om avslutandet&lt;br&gt;av en grupperings likvidation med uppgift om grupperingens&lt;br&gt;registreringsnummer, datum och plats för registreringen, datum&lt;br&gt;och plats för offentliggörandet samt den förstnämnda tid-&lt;br&gt;ningens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säte som anges i avtalet om att bilda en gruppering skall&lt;br&gt;finnas inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätet skall vara beläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i den ort där grupperingen har sitt huvudkontor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;i den ort där någon av grupperingens medlemmar har sitt&lt;br&gt;huvudkontor eller, när det är fråga om en fysisk person,&lt;br&gt;utövar sin huvudsakliga verksamhet, förutsatt att gruppe-&lt;br&gt;ringen är verksam där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering får byta säte inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bytet skall fattas enligt vad som är bestämt i avtalet&lt;br&gt;om att bilda grupperingen, om inte bytet medför att enligt&lt;br&gt;artikel 2 någon annan lagstiftning blir tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om byte av säte medför att enligt artikel 2 någon annan&lt;br&gt;lagstiftning blir tillämplig, skall förslag till bytet upprättas samt&lt;br&gt;ges in och offentliggöras enligt föreskrifterna i artiklarna 7 och&lt;br&gt;8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bytet får fattas först två månader efter det att&lt;br&gt;förslaget har offentliggjorts. Beslutet fattas enhälligt av&lt;br&gt;medlemmarna. Det får verkan från den dag då grupperingen&lt;br&gt;enligt artikel 6 tas in i det nya registret Innan registreringen&lt;br&gt;äger rum måste det visas att förslaget till byte har offent-&lt;br&gt;liggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gruppering får avföras ur det tidigare registret först&lt;br&gt;sedan det visats att grupperingen har tagits in i det nya&lt;br&gt;registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sedan den nya registreringen har offentliggjorts kan det&lt;br&gt;nya sätet åberopas mot tredje man enligt artikel 9.1; innan&lt;br&gt;grupperingens avförande ur det tidigare registret har offent-&lt;br&gt;liggjorts får dock tredje man fortfarande åberopa det tidigare&lt;br&gt;sätet om grupperingen inte visar att tredje man kände till det&lt;br&gt;nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlemsstat kan i fråga om grupperingar som enligt&lt;br&gt;artikel 6 är registrerade i den staten föreskriva i sin lagstiftning&lt;br&gt;att ett byte av säte, som skulle medföra att annan lagstiftning&lt;br&gt;blev tillämplig, inte skall få verkan om en behörig myndighet&lt;br&gt;i den nämnda staten motsätter sig bytet inom den i punkt 1&lt;br&gt;angivna tvåmånadersfhsten. En sådan invändning får endast&lt;br&gt;grunda sig på allmänna intressen. Den skall kunna prövas av&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en gruppering är ogiltig på grund av den lagstiftning&lt;br&gt;som enligt artikel 2 är tillämplig, skall ogiltigheten fastställas&lt;br&gt;eller tillkännages genom avgörande av en domstol. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstol som handlägger saken skall dock bestämma en frist&lt;br&gt;inom vilken rättelse får ske, om grupperingens förhållanden&lt;br&gt;kan bringas i överensstämmelse med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En grupperings ogiltighet medför likvidation av gruppe-&lt;br&gt;ringen enligt artikel 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett avgörande varigenom ogiltigheten av en gruppering&lt;br&gt;fastställs eller tillkännages kan göras gällande mot tredje man&lt;br&gt;enligt artikel 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avgörande enbart inverkar inte på giltigheten av de&lt;br&gt;förpliktelser som grupperingen har ådragit sig eller som gäller&lt;br&gt;till förmån för denna, om förpliktelserna har uppkommit innan&lt;br&gt;avgörandet enligt föregående stycke kan göras gällande mot&lt;br&gt;tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemmarna gemensamt och en eller flera företagsle-&lt;br&gt;dare utgör grupperingens organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om att bilda grupperingen kan innehålla bestämmelser&lt;br&gt;om andra organ; i så fall skall avtalet ange dessas befogen-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingens medlemmar kan i egenskap av organ för&lt;br&gt;denna fatta alla beslut som syftar till att förverkliga ändamålet&lt;br&gt;med grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vaije medlem har en röst. Avtalet om att bilda gruppe-&lt;br&gt;ringen kan dock tilldela vissa medlemmar flera röster förutsatt&lt;br&gt;att ingen medlem får röstmajoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemmarna kan endast enhälligt besluta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändra föremålet för grupperingens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändra det antal röster som vaije medlem har tilldelats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändra förutsättningarna för att fatta beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;förlänga grupperingens varaktighet utöver den tid som&lt;br&gt;har bestämts i avtalet om att bilda grupperingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändra det belopp med vilket vaije medlem eller vissa&lt;br&gt;medlemmar skall bidra till grupperingens finansiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändra någon annan förpliktelse som åligger en medlem,&lt;br&gt;om inte annat är bestämt i avtalet om att bilda gruppe-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidta andra ändringar i avtalet om att bilda grupperingen&lt;br&gt;än som anges i denna punkt, om inte annat är bestämt&lt;br&gt;i avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utom när denna förordning föreskriver att besluten skall&lt;br&gt;fattas enhälligt, får i avtalet om att bilda grupperingen be-&lt;br&gt;stämmas det antal närvarande medlemmar och den röstmajori-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet som krävs för att besluten eller vissa av dessa skall kunna&lt;br&gt;fattas. Om inte annat är bestämt i avtalet, skall besluten fattas&lt;br&gt;enhälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. På initiativ av en företagsledare eller på begäran av en&lt;br&gt;medlem skall företagsledarna sammankalla medlemmarna så&lt;br&gt;att dessa kan fatta beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlem har rätt att få upplysningar av företagsledarna&lt;br&gt;om grupperingens verksamhet samt att granska grupperingens&lt;br&gt;böcker och affärshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gruppering leds av en eller flera fysiska personer som&lt;br&gt;utses i avtalet om att bilda grupperingen eller genom beslut av&lt;br&gt;medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till företagsledare i en gruppering kan inte utses någon som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt den lagstiftning som gäller för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt den interna lagstiftningen i den stat där gruppe-&lt;br&gt;ringen har sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt ett avgörande av domstol eller annan myndighet&lt;br&gt;som har beslutats eller erkänts inom en medlemsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte får tillhöra styrelsen eller direktionen i ett bolag, inte får&lt;br&gt;leda ett företag eller inte får vara företagsledare i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlemsstat kan för grupperingar som enligt artikel&lt;br&gt;6 är intagna i den statens register föreskriva att en juridisk&lt;br&gt;person får vara företagsledare, under förutsättning att denne till&lt;br&gt;sina representanter utser en eller flera fysiska personer för&lt;br&gt;vilka bestämmelserna i artikel 7 d skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat som begagnar sig av den nu angivna möjlig-&lt;br&gt;heten skall föreskriva att representanterna skall ha samma&lt;br&gt;ansvar som företagsledarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden enligt punkt 1 gäller också för representanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Endast företagsledaren eller, om de är flera, var och en&lt;br&gt;av dem företräder grupperingen mot tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en företagsledare handlar på grupperingens vägnar&lt;br&gt;förpliktar han denna mot tredje man även om hans handlingar&lt;br&gt;faller utanför föremålet för grupperingens verksamhet, såvida&lt;br&gt;inte grupperingen visar att tredje man kände till eller med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna inte kunde vara obekant med att&lt;br&gt;handlingen föll utanför föremålet för grupperingens verksam-&lt;br&gt;het; enbart offentliggörandet av den i artikel 5 c angivna&lt;br&gt;uppgiften skall därvid inte anses tillräckligt som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning i företagsledarnas rätt att företräda gruppe-&lt;br&gt;ringen i avtalet om att bilda denna eller genom beslut av&lt;br&gt;medlemmarna får inte åberopas mot tredje man, även om&lt;br&gt;begränsningen har offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I avtalet om att bilda grupperingen kan bestämmas att&lt;br&gt;endast två eller flera företagsledare i förening får företräda&lt;br&gt;denna. En sådan bestämmelse kan göras gällande mot tredje&lt;br&gt;man enligt artikel 9.1 endast om den har offentliggjorts enligt&lt;br&gt;artikel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vinsten av en grupperings verksamhet skall anses som&lt;br&gt;medlemmarnas egen vinst och delas mellan dem enligt vad&lt;br&gt;som är bestämt i avtalet om att bilda grupperingen eller, om&lt;br&gt;sådana bestämmelser saknas, i lika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingens medlemmar skall bidra till att betala&lt;br&gt;belopp varmed utgifterna överstiger inkomsterna enligt vad&lt;br&gt;som är bestämt i avtalet om att bilda grupperingen eller, om&lt;br&gt;sådana bestämmelser saknas, med lika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlem i en gruppering kan överlåta sin andel i&lt;br&gt;denna eller en del av andelen till någon annan medlem eller&lt;br&gt;till tredje man; överlåtelsen får verkan endast om gruppering-&lt;br&gt;ens övriga medlemmar enhälligt har tillåtit denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlem kan endast med de övriga medlemmarnas&lt;br&gt;enhälliga medgivande använda sin andel i grupperingen som&lt;br&gt;säkerhet, om inte något annat är bestämt i avtalet om att bilda&lt;br&gt;grupperingen. Innehavaren av en sådan säkerhet kan inte bli&lt;br&gt;medlem på grund av säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förutsättningarna för att utse och entlediga företagsle-&lt;br&gt;darna samt dessas befogenheter skall bestämmas i avtalet om&lt;br&gt;att bilda grupperingen eller genom enhälligt beslut av med-&lt;br&gt;lemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering får inte rikta placeringserbjudanden till allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemmarna svarar obegränsat solidariskt för alla&lt;br&gt;grupperingens förbindelser. Följderna av detta ansvar bestäms&lt;br&gt;av den nationella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan likvidationen av en gruppering är avslutad får&lt;br&gt;grupperingens borgenärer inte väcka talan mot en medlem för&lt;br&gt;att få betalt enligt punkt 1, om de inte först har anmodat&lt;br&gt;grupperingen att betala och betalning inte har erlagts inom&lt;br&gt;skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På brev, beställningssedlar och liknande handlingar skall&lt;br&gt;följande tydligt anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingens namn föregånget eller följt av orden&lt;br&gt;&amp;quot;europeisk ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkort-&lt;br&gt;ningen &amp;quot;EEIG&amp;quot;, om inte orden eller förkortningen redan&lt;br&gt;ingår i namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Orten för det register enligt artikel 6 i vilket gruppe-&lt;br&gt;ringen är införd och grupperingens registreringsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Adressen för grupperingens säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I förekommande fall att företagsledarna endast får&lt;br&gt;handla i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I förekommande fall att grupperingen har trätt i likvid-&lt;br&gt;ation enligt artikel 15, 31, 32 eller 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije enligt artikel 10 registrerat kontor skall på de nu nämnda&lt;br&gt;handlingarna som härrör från kontoret lämna de angivna&lt;br&gt;uppgifterna och motsvarande uppgifter som gäller kontorets&lt;br&gt;egen registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett beslut att anta en ny medlem skall fattas enhälligt av&lt;br&gt;medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje ny medlem svarar enligt artikel 24 för gruppering-&lt;br&gt;ens förbindelser, inräknat sådana som har uppkommit i&lt;br&gt;verksamheten före medlemmens inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem kan dock genom en bestämmelse i avtalet om att&lt;br&gt;bilda grupperingen eller i inträdeshandlingen fritas från ansvar&lt;br&gt;för förbindelser som har uppkommit före inträdet. En sådan&lt;br&gt;bestämmelse kan göras gällande enligt artikel 9.1 mot tredje&lt;br&gt;man, om den har offentliggjorts enligt artikel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medlem får utträda ur en gruppering på de grunder&lt;br&gt;som har bestämts i avtalet om att bilda denna eller efter&lt;br&gt;samtycke av alla övriga medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem får vidare utträda om någon viktig grund föreligger&lt;br&gt;för deL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlem kan uteslutas på de grunder som anges i&lt;br&gt;avtalet om att bilda grupperingen och under alla förhållanden,&lt;br&gt;om medlemmen väsentligt åsidosätter sina skyldigheter eller&lt;br&gt;vållar eller hotar att vålla allvarliga störningar i grupperingens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan uteslutning får ske endast genom ett domstolsav-&lt;br&gt;görande efter gemensam ansökan av en majoritet av de övriga&lt;br&gt;medlemmarna, om inte något annat är bestämt i avtalet om att&lt;br&gt;bilda grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett medlemsskap upphör när medlemmen avlider eller&lt;br&gt;inte längre uppfyller de i artikel 4.1 angivna villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kan en medlemsstat med hänsyn till sin lagstiftning&lt;br&gt;om upplösning, likvidation, obestånd och betalningsinställelse&lt;br&gt;bestämma att ett medlemskap skall upphöra vid tidpunkter som&lt;br&gt;anges i den nämnda lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en medlem avlider, kan någon annan inträda i&lt;br&gt;grupperingen i den avlidnes ställe endast på de villkor som är&lt;br&gt;bestämda i avtalet om att bilda grupperingen eller efter&lt;br&gt;samtycke av alla övriga medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart någon upphör att vara medlem skall företagsledarna&lt;br&gt;underrätta de övriga medlemmarna om det; företagsledarna&lt;br&gt;skall dessutom vidta de åtgärder som krävs enligt artiklarna 7&lt;br&gt;och 8. De sistnämnda åtgärderna får även vidtas av var och en&lt;br&gt;som saken angår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom då avtalet att bilda grupperingen föreskriver något annat&lt;br&gt;och med förbehåll för den rätt som någon kan ha förvärvat&lt;br&gt;enligt artiklarna 22.1 och 28.2, skall grupperingen efter det att&lt;br&gt;ett medlemskap har upphört fortsätta att bestå med de kvarva-&lt;br&gt;rande medlemmarna och på de villkor som är bestämda i&lt;br&gt;avtalet om att bilda grupperingen eller som de sistnämnda&lt;br&gt;medlemmarna enhälligt beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En gruppering får upplösas genom ett beslut av med-&lt;br&gt;lemmarna om detta. Ett sådant beslut skall fattas enhälligt om&lt;br&gt;inte något annat är bestämt i avtalet om att bilda grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gruppering skall upplösas genom ett beslut av med-&lt;br&gt;lemmarna, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tiden för grupperingens bestånd enligt avtalet om att&lt;br&gt;bilda denna har löpt ut eller någon annan i avtalet&lt;br&gt;angiven grund för upplösning föreligger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ändamålet med grupperingen har uppnåtts eller inte&lt;br&gt;längre kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlem får ansöka om att rätten skall bestämma att&lt;br&gt;upplösning skall ske, om medlemmarna ännu tre månader efter&lt;br&gt;det att en i a eller b angiven omständighet har inträffat inte har&lt;br&gt;beslutat om upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gruppering skall även upplösas genom ett beslut av&lt;br&gt;medlemmarna eller den kvarvarande medlemmen om de i&lt;br&gt;artikel 4.2 angivna villkoren inte längre är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efter upplösning av en gruppering genom beslut av&lt;br&gt;medlemmarna skall företagsledarna vidta de åtgärder som&lt;br&gt;krävs enligt artiklarna 7 och 8. Dessa åtgärder får även vidtas&lt;br&gt;av var och en som saken angår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På ansökan av den som saken angår eller en behörig&lt;br&gt;myndighet skall rätten förordna att en gruppering skall&lt;br&gt;upplösas om bestämmelserna i artikel 3, 12 eller 31.3 har&lt;br&gt;åsidosatts, såvida inte rättelse vidtas innan rätten har avgjort&lt;br&gt;ärendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På ansökan av en medlem får rätten förordna att en&lt;br&gt;gruppering skall upplösas, om det föreligger en viktig grund&lt;br&gt;för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlemsstat kan bestämma att rätten på ansökan av&lt;br&gt;en behörig myndighet inom den staten får förordna att en&lt;br&gt;gruppering med säte inom staten skall upplösas om gruppe-&lt;br&gt;ringen åsidosätter allmänna intressen inom staten, allt under&lt;br&gt;förutsättning att det enligt statens lagstiftning är möjligt att på&lt;br&gt;sådan grund upplösa registrerade bolag eller andra rättsliga&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon upphör att vara medlem i en gruppering på annan&lt;br&gt;grund än överlåtelse av rättigheter enligt artikel 22.1, skall&lt;br&gt;värdet av den avgående medlemmens rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter bestämmas med hänsyn till grupperingens förmögenhets-&lt;br&gt;förhållanden vid tidpunkten för medlemskapets upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en avgående medlems rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;får inte bestämmas i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den begränsning som anges i artikel 37.1 svarar en&lt;br&gt;avgången medlem enligt artikel 24 för de förbindelser som har&lt;br&gt;uppkommit genom grupperingens verksamhet före avgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvecklingen av en gruppering skall ske genom likvida-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Likvidationen och avslutningen av denna skall ske enligt&lt;br&gt;nationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupperingen behåller sin rättskapacitet enligt artikel 1.2&lt;br&gt;till dess likvidationen är avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Likvidatorema skall vidta de åtgärder som avses i&lt;br&gt;artiklarna 7 och 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppering omfattas av nationell lagstiftning om obestånd&lt;br&gt;och betalningsinställelse. Enbart det förhållandet att ett rättsligt&lt;br&gt;förfarande inleds mot en gruppering på grund av dennas&lt;br&gt;obestånd eller betalningsinställelse får inte medföra att ett&lt;br&gt;sådant förfarande inleds mot medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En preskriptionstid på fem år räknat från offentliggöran-&lt;br&gt;det enligt artikel 8 av en medlems avgång gäller i stället för&lt;br&gt;längre preskriptionstider i nationell lagstiftning i fråga om&lt;br&gt;åtgärder mot den avgångne medlemmen med anledning av&lt;br&gt;förbindelser som har uppkommit genom grupperingens&lt;br&gt;verksamhet före avgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En preskriptionstid på fem år räknat från offentliggöran-&lt;br&gt;det enligt artikel 8 av avslutandet av en grupperings likvidation&lt;br&gt;gäller i stället för längre preskriptionstider i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning i fråga om åtgärder mot en medlem med anledning av&lt;br&gt;förbindelser som har uppkommit genom grupperingens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En behörig myndighet i en medlemsstat får förbjuda en&lt;br&gt;gruppering att utöva verksamhet varigenom grupperingen&lt;br&gt;åsidosätter allmänna intressen i den staten. Förbudet skall&lt;br&gt;kunna prövas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall inrätta det eller de register som&lt;br&gt;skall svara för registrering enligt artiklarna 6 och 10, samt&lt;br&gt;meddela regler om registreringen. De skall bestämma hur&lt;br&gt;handlingarna som avses i artiklarna 7 och 10 skall ges in. De&lt;br&gt;skall se till att de handlingar och uppgifter som avses i artikel&lt;br&gt;8 offentliggörs i en lämplig officiell tidning inom den med-&lt;br&gt;lemsstat där grupperingen har sitt säte, samt får bestämma hur&lt;br&gt;de handlingar och uppgifter som avses i artikel 8 c skall&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidare se till att var och en har möjlig-&lt;br&gt;het att vid det register som avses i artikel 6 respektive 10 ta&lt;br&gt;del av de i artikel 7 angivna handlingarna och att, även med&lt;br&gt;post, få fullständiga eller partiella kopior av dessa handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får bestämma att avgifter skall erläggas för&lt;br&gt;den verksamhet som avses i de två föregående styckena;&lt;br&gt;avgifterna får dock inte överstiga de administrativa kostnaderna&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall se till att de upplysningar som&lt;br&gt;enligt artikel 11 skall offentliggöras i Europeiska gemenska-&lt;br&gt;pernas officiella tidning sänds till kontoret för de Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella publikationer inom en månad efter&lt;br&gt;offentliggörandet i den officiella tidning som avses i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall bestämma lämpliga påföljder för&lt;br&gt;underlåtenhet att iaktta föreskrifterna om offentliggörande i&lt;br&gt;artiklarna 7, 8 och 10 och föreskrifterna i artikel 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast medlemmarna skall beskattas för resultatet av en&lt;br&gt;grupperings verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall före den 1 juli 1989 vidta de&lt;br&gt;åtgärder som krävs av dem enligt artikel 39. De skall under-&lt;br&gt;rätta kommissionen så snart åtgärderna har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För kännedom skall en medlemsstat underrätta kommis-&lt;br&gt;sionen om vilka kategorier av fysiska personer, bolag och&lt;br&gt;andra rättsliga enheter som medlemsstaten enligt artikel 4.4 har&lt;br&gt;förbjudit att delta i en gruppering. Kommissionen skall&lt;br&gt;underrätta de övriga medlemsstaterna om förbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När denna förordning har antagits skall en kontakt-&lt;br&gt;kommitté tillsättas under kommissionens överinseende.&lt;br&gt;Kontaktkommitténs uppgift skall vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med förbehåll för artiklarna 169 och 170 i Romfördraget&lt;br&gt;underlätta tillämpningen av förordningen genom regel-&lt;br&gt;bundet samråd, särskilt om praktiska problem i samband&lt;br&gt;med tillämpningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller&lt;br&gt;ändringar i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontaktkommittén skall bestå av representanter för&lt;br&gt;medlemsstaterna och kommissionen. En representant för&lt;br&gt;kommissionen skall vara ordförande. Kommissionen skall&lt;br&gt;tillhandahålla ett sekretariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordföranden skall sammankalla kommittén, antingen på&lt;br&gt;eget initiativ eller på begäran av en medlem i kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att&lt;br&gt;den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skall tillämpas från den 1 juli 1989 med undantag av&lt;br&gt;artiklarna 39, 41 och 42 som skall tillämpas från förordningens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdad i Bryssel den 25 juli 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. POOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 1994:88)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska gemenskapen (EG) gäller en förordning om europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Förordningen omfattas av&lt;br&gt;EES-avtalet. I promemorian föreslås att förordningen skall gälla som&lt;br&gt;svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En europeisk ekonomisk intressegruppering (gruppering) har stora lik-&lt;br&gt;heter med ett svenskt handelsbolag. En stor skillnad är dock att&lt;br&gt;medlemmarna måste komma från minst två stater inom EES. En grup-&lt;br&gt;pering får bara vara av understödjande karaktär i förhållande till med-&lt;br&gt;lemmarnas ekonomiska verksamhet. Ändamålet med en grupperings&lt;br&gt;verksamhet skall vara att underlätta och utveckla medlemmarnas ekono-&lt;br&gt;miska verksamhet, och inte att skapa vinst för grupperingen som sådan.&lt;br&gt;Medlemmarna ansvarar obegränsat solidariskt för grupperingens skul-&lt;br&gt;der. En gruppering leds av en eller flera företagsledare, som också&lt;br&gt;företräder grupperingen mot tredje man. Det är endast medlemmarna&lt;br&gt;som beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet. Förordningen&lt;br&gt;innehåller också bestämmelser om bildande av en gruppering, registre-&lt;br&gt;ring, beslutsfattande, grunder för upplösning, offentliggörande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse att förordningen om grupperingar skall gälla som&lt;br&gt;svensk lag tas in i en ny lag, lagen om europeiska ekonomiska intres-&lt;br&gt;segrupperingar. Det blir då möjligt att bilda grupperingar med säte i&lt;br&gt;Sverige. Lagen innehåller också vissa kompletterande bestämmelser till&lt;br&gt;förordningen om grupperingar som Sverige skall eller kan besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås bl.a. att den som är i konkurs eller som har ålagts nä-&lt;br&gt;ringsförbud inte skall kunna vara medlem i en gruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige. Företagsledaren för en sådan gruppering skall vara bosatt inom&lt;br&gt;EES. Om det inte finns någon företagsledare som är bosatt i Sverige,&lt;br&gt;skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på gruppe-&lt;br&gt;ringens vägnar ta emot delgivning. Företagsledaren får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller&lt;br&gt;ha ålagts näringsförbud. Reglema om likvidation av handelsbolag skall&lt;br&gt;i princip tillämpas även för likvidation av en gruppering som har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige. Om en sådan gruppering inte har en till registret anmäld&lt;br&gt;behörig företagsledare, skall grupperingen kunna försättas i likvidation&lt;br&gt;av domstol. Det samma skall gälla om grupperingen saknar något annat&lt;br&gt;organ som skall finnas enligt avtalet om att bilda grupperingen. Om en&lt;br&gt;medlem går i konkurs eller åläggs näringsförbud, skall denne omedel-&lt;br&gt;bart utträda ur grupperingen. Om så inte sker skall en domstol kunna&lt;br&gt;besluta om likvidation. PRV skall föra ett register över grupperingar&lt;br&gt;(EEIG-registret). PRV skall kunna förelägga företagsledaren att vid vite&lt;br&gt;lämna in vissa handlingar m.m. och döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att lagen (1992:160) om utländska filialer inte&lt;br&gt;skall omfatta grupperingar. En gruppering med säte i Sverige skall vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig här, även om den inte driver näringsverksamhet.&lt;br&gt;Andra grupperingar skall vara bokföringsskyldiga för näringsverksamhet&lt;br&gt;i Sverige och hålla bokföringen skild från grupperingens övriga bok-&lt;br&gt;föring. De regler om årsredovisning, redovisning i koncerner och revi-&lt;br&gt;sion som gäller för handelsbolag skall gälla även för grupperingar. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupperings firma får inte vara förväxlingsbar med en annan i EEIG-&lt;br&gt;registret införd firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att minst halva antalet av sådana likvidatorer i ett&lt;br&gt;vanligt handelsbolag som inte är bolagsmän skall vara bosatta inom EES&lt;br&gt;i stället för i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som enligt EES-avtalet skall gälla som svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande rättsakt inom Europeiska gemenskaperna (EG), som det&lt;br&gt;hänvisas till i bilaga XXII till avtalet om Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska texten till förordningen finns som bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska, italien-&lt;br&gt;ska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska och tyska&lt;br&gt;texterna skall ha samma giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-anpassning av bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När bestämmelserna i bilagan till denna lag innehåller begrepp eller&lt;br&gt;hänvisar till förfaranden som är utmärkande för EG:s rättsordning skall&lt;br&gt;bestämmelserna i följande protokoll tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-statema om upprättande av en&lt;br&gt;övervakningmyndighet och en domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-statema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på sådana begrepp och förfaranden är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ingresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- adressaterna för EG:s rättsakter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisning till territorier eller språk inom EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisning till inbördes rättigheter och skyldigheter för EG-&lt;br&gt;medlemsstatema, deras offentliga organ, företag och enskilda personer&lt;br&gt;i dessa stater,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisningar till informations- och anmälningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollen finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som kompletterar EEG-förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är i konkurs får inte vara medlem i en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. Att detsamma gäller den som är underkastad&lt;br&gt;näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En medlem som omfattas av begränsningarna i 4 § i denna lag eller&lt;br&gt;som har ålagts näringsförbud enligt 6 § lagen (1986:436) om näringsför-&lt;br&gt;bud skall omedelbart utträda ur intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna om likvidation av handelsbolag i 2 kap. 31 - 35 §&lt;br&gt;första stycket och 36 - 45 §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag skall tillämpas i fråga om en intressegruppering som har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige. En medlem i en intressegruppering skall därvid anses&lt;br&gt;som bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Företagsledaren för en intressegruppering med säte i Sverige skall&lt;br&gt;vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i vaije&lt;br&gt;särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara före-&lt;br&gt;tagsledare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud&lt;br&gt;följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera företagsledare skall samtliga uppfylla kraven i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupperingen inte har någon här i landet bosatt företagsledare&lt;br&gt;skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på gruppe-&lt;br&gt;ringens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte&lt;br&gt;lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om bestämmelsen i 5 § inte följs kan domstol, efter ansökan av den&lt;br&gt;registreringsmyndighet som anges i 13 §, besluta att intressegruppering-&lt;br&gt;en skall träda i likvidation. Detsamma skall gälla om en intressegruppe-&lt;br&gt;ring inte har en till EEIG-registret enligt 13 § anmäld behörig före-&lt;br&gt;tagsledare eller annat organ som skall finnas enligt avtalet om att bilda&lt;br&gt;intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registreringsmyndigheten ansöker om likvidation skall den&lt;br&gt;bereda intressegrupperingen tillfälle att inom en bestämd tidsfrist vidta&lt;br&gt;åtgärder för att undvika likvidation. Tidsfristen får förlängas om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En intressegruppering som inte har säte i Sverige är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig för näringsverksamhet som bedrivs här. Bokföringen&lt;br&gt;skall hållas skild från grupperingens bokföring i övrigt. Att en gruppe-&lt;br&gt;ring med säte i Sverige är bokföringsskyldig följer av 1 § bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För intressegrupperingens bokföring och revision gäller, utöver&lt;br&gt;vad som föreskrivits i 9 §, i tillämpliga delar detsamma som för ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En intressegrupperings firma skall innehålla orden &amp;quot;europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering&amp;quot; eller förkortningen &amp;quot;EEIG&amp;quot;. Firman&lt;br&gt;skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i EEIG-registret enligt 13 §. I övrigt finns bestämmelser om registre-&lt;br&gt;ringen i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om intressegrupperingens firma skall registreras på två eller flera&lt;br&gt;språk skall vaije lydelse anges i avtalet om att bilda intressegruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot an-&lt;br&gt;vändning av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över intressegrupperingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Registreringsmyndighet för intressegrupperingar är Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall fora ett register (EEIG-registret) över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana intressegrupperingar som inte har sitt säte i Sverige men som&lt;br&gt;har ett huvud- eller avdelningskontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tid-&lt;br&gt;ningar offentliggöra vad som infors i EEIG-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får bestämma&lt;br&gt;hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-förordningen skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga företagsledaren&lt;br&gt;eller ledamot av annat ledningsorgan som skall finnas enligt avtalet om&lt;br&gt;att bilda intressegrupperingen att fullgöra skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till myndigheten sända in handlingar eller uppgifter enligt artikel 7&lt;br&gt;eller 10 i EEG-fÖrordningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande handlingar&lt;br&gt;ange de uppgifter som framgår av artikel 25 i EEG-förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten prövas av registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6 och 19 §§ lagen (1986:436) om nä-&lt;br&gt;ringsförbud skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits&lt;br&gt;av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3&lt;br&gt;§§, näringsförbud meddelas, i&lt;br&gt;fråga om kommanditbolag: kom-&lt;br&gt;plementär, nnat handelsbolag:&lt;br&gt;bolagsman,aktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag: ledamot och suppleant&lt;br&gt;i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;direktör och vice verkställande&lt;br&gt;direktör, ankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;och ekonomisk förening: ledamot&lt;br&gt;och suppleant i styrelsen, om&lt;br&gt;denne begått brottet i näringsverk-&lt;br&gt;samheten eller innehade sin ställ-&lt;br&gt;ning när betalningen av skatt, tull&lt;br&gt;eller avgift underläts eller den&lt;br&gt;juridiska personen försattes i kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av&lt;br&gt;framträtt som ansvarig for en enski&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits&lt;br&gt;av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3&lt;br&gt;§§, näringsförbud meddelas, i&lt;br&gt;fråga omkommanditbolag: kom-&lt;br&gt;plementär, annat handelsbolag:&lt;br&gt;bolagsman, aktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag: ledamot och suppleant&lt;br&gt;i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;direktör och vice verkställande&lt;br&gt;direktör, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;och ekonomisk förening: ledamot&lt;br&gt;och suppleant i styrelsen, euro-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppe-&lt;br&gt;ring med säte i Sverige: företags-&lt;br&gt;ledare, om denne begått brottet i&lt;br&gt;näringsverksamheten eller inneha-&lt;br&gt;de sin ställning när betalningen av&lt;br&gt;skatt, tull eller avgift underläts&lt;br&gt;eller den juridiska personen för-&lt;br&gt;sattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;:n näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;d näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vara bolagsman i ett annat&lt;br&gt;handelsbolag än kommanditbolag&lt;br&gt;eller komplementär i ett komman-&lt;br&gt;ditbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:165.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat&lt;br&gt;handelsbolag än kommanditbolag&lt;br&gt;eller komplementär i ett komman-&lt;br&gt;ditbolag eller medlem i en europe-&lt;br&gt;isk ekonomisk intressegruppering&lt;br&gt;med säte i Sverige,&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett-&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;en sådan ideell förening ellerstif-&lt;br&gt;telse som driver näringsverksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett-&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag,&lt;br&gt;en europeisk ekonomisk intresseg-&lt;br&gt;ruppering med säte i Sverige,&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;en sådan ideell förening eller&lt;br&gt;stiftelse som driver näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vice verkställande direktör i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vice verkställande direktör i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag eller företagsledare i en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegrup-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person&lt;br&gt;som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver nä-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag att hans andel av röstetalet for samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget överstiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m. m. och före-&lt;br&gt;ståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om&lt;br&gt;näringsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regerings-&lt;br&gt;formen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap.&lt;br&gt;1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, in-&lt;br&gt;neha anställning eller uppdrag,&lt;br&gt;vara delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller äga vissa aktier. Rätten får&lt;br&gt;föreskriva vad den som medges&lt;br&gt;dispens har att iaktta då denna&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad närings-&lt;br&gt;förbud eller tillfälligt näringsför-&lt;br&gt;bud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, in-&lt;br&gt;neha anställning eller uppdrag,&lt;br&gt;vara delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller medlem i en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige eller äga vissa aktier.&lt;br&gt;Rätten får föreskriva vad den som&lt;br&gt;medges dispens har att iaktta då&lt;br&gt;denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller formerna för näringsverksamhet som bedrivs i Sveri-&lt;br&gt;ge av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet som omfettas av lagen gäller även andra föreskrifter&lt;br&gt;om näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125) samt ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelsen i paragrafens och ikraftträdandebestämmelsens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Det samma&lt;br&gt;gäller aktiebolag, handelsbolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar även&lt;br&gt;om bolaget eller föreningen ej&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för att en stiftelse&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldig fram-&lt;br&gt;går av stiftelselagen (1994:000)&lt;br&gt;och lagen (1967:531) om tryggan-&lt;br&gt;de av pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Det samma&lt;br&gt;gäller aktiebolag, handelsbolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska intressegruppe-&lt;br&gt;ringar som har sitt säte i Sverige,&lt;br&gt;även om bolaget eller föreningen&lt;br&gt;eller intressegrupperingen ej ut-&lt;br&gt;övar näringsverksamhet. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att en intressegruppe-&lt;br&gt;ring som inte har sitt säte här&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldig fram-&lt;br&gt;går av lagen (1994:000) om euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska intressegruppe-&lt;br&gt;ringar. Förutsättningarna för att&lt;br&gt;en stiftelse skall vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig framgår av stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:000) och lagen (1967:531)&lt;br&gt;om tryggande av pensionsutfästel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räken-&lt;br&gt;skaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell-&lt;br&gt;ener pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling&lt;br&gt;och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas av enskild&lt;br&gt;näringsidkare i vars verksamhet de årliga bruttoomsättningssumman&lt;br&gt;normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller&lt;br&gt;under den sista månaden av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt gäller de nya bestämmelserna om gruppe-&lt;br&gt;ringar den 1 januari 1995 och såvitt gäller de nya bestämmelserna om&lt;br&gt;stiftelser den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och&lt;br&gt;enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 § lagen (1980:1102) om handels-&lt;br&gt;bolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får dom-&lt;br&gt;stol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verk-&lt;br&gt;ställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist.&lt;br&gt;Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och&lt;br&gt;adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges&lt;br&gt;denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tivstemål. De skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsman får utses till likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs eller ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken. Minst halva antalet&lt;br&gt;likvidatorer som inte är bolagsmän&lt;br&gt;skall vara bosatta i Sverige, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer for&lt;br&gt;ett särskilt fall tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut enligt fjärde&lt;br&gt;hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs eller ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § for-&lt;br&gt;äldrabalken. Minst halva antalet&lt;br&gt;likvidatorer som inte är bolagsmän&lt;br&gt;skall vara bosatta inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer för ett särskilt fall tillåter&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget inte har någon här i&lt;br&gt;landet bosatt likvidator skall likvi-&lt;br&gt;datorema utse en i Sverige bosatt&lt;br&gt;person att på bolagets vägnar ta&lt;br&gt;emot delgivning. Ett sådant be-&lt;br&gt;myndigande får inte lämnas till&lt;br&gt;någon som är underårig eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket andra meningen överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1299.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelskammarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Ackordscentral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig eller inte avhörts i&lt;br&gt;ärendet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är i konkurs får inte vara medlem i en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. Att detsamma gäller den som är underkastad&lt;br&gt;näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som är medlem i en intressegruppering med säte i Sverige och&lt;br&gt;som försätts i konkurs eller som åläggs näringsförbud skall omedelbart&lt;br&gt;utträda ur intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Företagsledaren för en intressegruppering med säte i Sverige skall&lt;br&gt;vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i vaije&lt;br&gt;särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara före-&lt;br&gt;tagsledare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud&lt;br&gt;följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera företagsledare, skall samtliga uppfylla kraven i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupperingen inte har någon här i landet bosatt företagsledare,&lt;br&gt;skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på gruppe-&lt;br&gt;ringens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte&lt;br&gt;lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring, årsredovisning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En intressegruppering är bokföringsskyldig enligt vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 1 § bokföringslagen (1976:125). En bokföringsskyldig intres-&lt;br&gt;segruppering som inte har sitt säte i Sverige skall för näringsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs här ha en egen bokföring som är skild från grupperingens&lt;br&gt;bokföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag följer&lt;br&gt;att en intressegruppering kan vara skyldig att upprätta årsredovisning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna om likvidation av handelsbolag i 2 kap. 31 - 45 §§&lt;br&gt;lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om en intressegruppering som har sitt säte i Sverige. En medlem&lt;br&gt;i en intressegruppering skall därvid anses som bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om bestämmelsen i 3 § inte följs skall tingsrätten, efter ansökan av&lt;br&gt;den registreringsmyndighet som anges i 11 §, besluta att intressegruppe-&lt;br&gt;ringen skall träda i likvidation. Detsamma gäller om en intresse-&lt;br&gt;gruppering inte till det EEIG-register som avses i 11 § har anmält en&lt;br&gt;behörig företagsledare eller något annat organ som skall finnas enligt&lt;br&gt;avtalet om att bilda intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registreringsmyndigheten ansöker om likvidation skall den ge&lt;br&gt;intressegrupperingen tillfälle att inom en bestämd tid vidta åtgärder för&lt;br&gt;att undvika likvidation. Tiden får förlängas om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En intressegrupperings firma skall innehålla orden &amp;quot;europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering” eller förkortningen &amp;quot;EEIG”. Firman&lt;br&gt;skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda&lt;br&gt;i det EEIG-register som avses i 11 §. I övrigt finns bestämmelser om&lt;br&gt;registreringen i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegrupperings firma får registreras på två eller flera språk,&lt;br&gt;endast om vaije lydelse anges i avtalet om att bilda intressegruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot an-&lt;br&gt;vändning av firma och om hävande av firmaregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Medlemmar och företagsledare i en intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige är skadeståndsskyldiga mot grupperingen enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs om bolagsmäns skadeständsskyldighet mot bolaget i 2 kap. 14&lt;br&gt;och 15 §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över intressegrupperingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Registreringsmyndighet för intressegrupperingar är Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall föra ett register (EEIG-registret) över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvud- eller avdelningskontor i Sverige för sådana intressegruppe-&lt;br&gt;ringar som inte har sitt säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar offentliggöra vad som införs i EEIG-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registrerings-&lt;br&gt;myndigheten får bestämma hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-&lt;br&gt;förordningen skall offentliggöras samt meddela föreskrifter om avgifter&lt;br&gt;i registreringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avförande av firman ur registret sedan en dom om&lt;br&gt;hävande av firmaregistrering har vunnit laga kraft finns i firmalagen&lt;br&gt;(1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har följt vad som&lt;br&gt;är föreskrivet om ansökan eller om det finns något annat hinder för&lt;br&gt;bifall till ansökan, skall registreringsmyndigheten förelägga sökanden att&lt;br&gt;inom en viss tid yttra sig eller göra en rättelse. Om föreläggandet inte&lt;br&gt;följs, skall ansökan avskrivas. En upplysning om denna påföljd skall tas&lt;br&gt;in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det även efter det att yttrande har avgetts hinder för bifall till&lt;br&gt;ansökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall&lt;br&gt;registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om någon anmälan rörande en intressegruppering som registrerats&lt;br&gt;i Sverige inte har kommit in till registreringsmyndigheten under de tio&lt;br&gt;senaste åren, skall myndigheten på lämpligt sätt undersöka om gruppe-&lt;br&gt;ringen har upphört med sin verksamhet inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret&lt;br&gt;angivna adressen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar&lt;br&gt;eller annan lämplig officiell tidning enligt artikel 39.1 i EEG-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anmälan rörande ett sådant huvud- eller avdelningskontor&lt;br&gt;som registrerats i Sverige inte har kommit in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten under de tio senaste åren, skall myndigheten&lt;br&gt;på lämpligt sätt undersöka om det fortfarande bedrivs någon verksamhet&lt;br&gt;vid kontoret. Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret&lt;br&gt;angivna adressen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det två månader efter kungörandet inte har klarlagts att&lt;br&gt;intressegrupperingens eller huvud- eller avdelningskontorets verksamhet&lt;br&gt;fortfarande utövas eller att den skall återupptas, skall&lt;br&gt;registreringsmyndigheten avföra grupperingen eller kontoret ur EEIG-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrkan av offentliggörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I 18 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) finns bestämmelser&lt;br&gt;som utfärdats med stöd av de direktiv som anges i artikel 9.1 i EEG-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga företagsledaren&lt;br&gt;eller en ledamot av något annat ledningsorgan som skall finnas enligt&lt;br&gt;avtalet om att bilda intressegrupperingen att fullgöra skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till myndigheten sända in handlingar eller uppgifter som anges i&lt;br&gt;artikel 7 eller 10 i EEG-förordningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande handlingar&lt;br&gt;lämna de uppgifter som anges i artikel 25 i EEG-förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om att döma ut viten prövas av registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Registreringsmyndighetens beslut att avskriva en anmälan eller att&lt;br&gt;vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslut enligt 13 §&lt;br&gt;tredje stycket och 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6 och 19 §§ lagen (1986:436) om nä-&lt;br&gt;ringsförbud skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits&lt;br&gt;av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3&lt;br&gt;§§, näringsförbud meddelas, i&lt;br&gt;fråga om kommanditbolag: kom-&lt;br&gt;plementär, annat handelsbolag:&lt;br&gt;bolagsman, aktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag: ledamot och suppleant&lt;br&gt;i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;direktör och vice verkställande&lt;br&gt;direktör, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;och ekonomisk förening: ledamot&lt;br&gt;och suppleant i styrelsen,&lt;br&gt;om denne begått brottet i närings-&lt;br&gt;verksamheten eller innehade sin&lt;br&gt;ställning när betalningen av skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift underläts eller den&lt;br&gt;juridiska personen försattes i kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av&lt;br&gt;framträtt som ansvarig för en enski&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits&lt;br&gt;av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3&lt;br&gt;§§, näringsförbud meddelas, i&lt;br&gt;fråga om kommanditbolag: kom-&lt;br&gt;plementär, annat handelsbolag:&lt;br&gt;bolagsman, aktiebolag och försäk-&lt;br&gt;ringsbolag: ledamot och suppleant&lt;br&gt;i styrelsen samt verkställande&lt;br&gt;direktör och vice verkställande&lt;br&gt;direktör, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;och ekonomisk förening: ledamot&lt;br&gt;och suppleant i styrelsen, euro-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppe-&lt;br&gt;ring med säte i Sverige: företags-&lt;br&gt;ledare, om denne begått brottet i&lt;br&gt;näringsverksamheten eller inneha-&lt;br&gt;de sin ställning när betalningen av&lt;br&gt;skatt, tull eller avgift underläts&lt;br&gt;eller den juridiska personen för-&lt;br&gt;sattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;:n näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;d näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat han-&lt;br&gt;delsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommandit-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat han-&lt;br&gt;delsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommandit-&lt;br&gt;bolag eller medlem i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med&lt;br&gt;säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1987:628&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;en sådan ideell förening eller stif-&lt;br&gt;telse som driver näringsverksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;br&gt;vice verkställande direktör i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag,&lt;br&gt;en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige,&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening eller&lt;br&gt;en sådan ideell förening eller&lt;br&gt;stiftelse som driver näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;br&gt;vice verkställande direktör i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag eller företagsledare i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk ekonomisk intressegrup-&lt;br&gt;pering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver nä-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget överstiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och före-&lt;br&gt;ståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om&lt;br&gt;näringsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regerings-&lt;br&gt;formen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap.&lt;br&gt;1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, in-&lt;br&gt;neha anställning eller uppdrag,&lt;br&gt;vara delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller äga vissa aktier. Rätten får&lt;br&gt;föreskriva vad den som medges&lt;br&gt;dispens har att iaktta då denna&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad närings-&lt;br&gt;förbud eller tillfälligt näringsför-&lt;br&gt;bud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, in-&lt;br&gt;neha anställning eller uppdrag,&lt;br&gt;vara delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller medlem i en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige eller äga vissa aktier. Rät-&lt;br&gt;ten får föreskriva vad den som&lt;br&gt;medges dispens har att iaktta då&lt;br&gt;denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländ-&lt;br&gt;ska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller formerna för näringsverksamhet som bedrivs i Sveri-&lt;br&gt;ge av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet som omfattas av lagen gäller även andra föreskrifter&lt;br&gt;om näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1226) om änd-&lt;br&gt;ring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125)' samt ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelsen i paragrafens och ikraftträdandebestämmelsens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1994:1226) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller aktiebolag, handelsbolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar även&lt;br&gt;om bolaget eller föreningen ej&lt;br&gt;utövar näringsverksamhet. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för att en stiftelse&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldig fram-&lt;br&gt;går av stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;och lagen (1967:531) om tryggan-&lt;br&gt;de av pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt denna lag. Detsamma&lt;br&gt;gäller aktiebolag, handelsbolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt så-&lt;br&gt;dana europeiska ekonomiska in-&lt;br&gt;tressegrupperingar som har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige, även om bolaget&lt;br&gt;eller föreningen eller intresse-&lt;br&gt;grupperingen inte utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet. Förutsättningarna för&lt;br&gt;att en stiftelse skall vara bok-&lt;br&gt;föringsskyldig framgår av stiftel-&lt;br&gt;selagen (1994:1220) och lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra räken-&lt;br&gt;skaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo eller&lt;br&gt;ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokförings-&lt;br&gt;plikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell-&lt;br&gt;ener pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regel-&lt;br&gt;mässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling&lt;br&gt;och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ behöver ej tillämpas av enskild nä-&lt;br&gt;ringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman nor-&lt;br&gt;malt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista&lt;br&gt;månaden av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft i fråga om&lt;br&gt;januari 1996. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de nya bestämmelserna om stiftel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser den 1 januari 1996 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om han-&lt;br&gt;delsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 § lagen (1980:1102) om handels-&lt;br&gt;bolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får dom-&lt;br&gt;stol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verk-&lt;br&gt;ställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist.&lt;br&gt;Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och&lt;br&gt;adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges&lt;br&gt;denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsman får utses till likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs eller ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken. Minst halva antalet&lt;br&gt;likvidatorer som inte är bolagsmän&lt;br&gt;skall vara bosatta i Sverige, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer för&lt;br&gt;ett särskilt fell tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut enligt fjärde&lt;br&gt;stycket andra meningen överklagas&lt;br&gt;hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidator får inte vara under-&lt;br&gt;årig eller i konkurs eller ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken. Minst halva antalet&lt;br&gt;likvidatorer som inte är bolagsmän&lt;br&gt;skall vara bosatta inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer för ett särskilt fåll tillåter&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget inte har någon här i&lt;br&gt;landet bosatt likvidator, skall likvi-&lt;br&gt;datorema bemyndiga en i Sverige&lt;br&gt;bosatt person att på bolagets väg-&lt;br&gt;nar ta emot delgivning. Ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande får inte lämnas till&lt;br&gt;någon som är underårig eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut enligt fjärde&lt;br&gt;stycket andra meningen överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1299.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Edvard Nils-&lt;br&gt;son, regeringsrådet Hans Ragnemalm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cecilia&lt;br&gt;Bergman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagrådsremissen framhålls att, om Sverige blir medlem i EU, EEG-&lt;br&gt;förordningen kommer att gälla som svensk lag utan något särskilt inför-&lt;br&gt;livande. Lagrådet förutsätter att, om Sverige inte blir medlem i EU,&lt;br&gt;förordningen kommer att införlivas med svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet utgår vidare från att förslag till de ändringar i skattereglerna&lt;br&gt;som kan behövas för att reglema skall stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;EEG-förordningen läggs fram i sådan tid att dessa lagändringar kan&lt;br&gt;träda i kraft samtidigt med de lagar som föreslås i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 1.2 i EEG-förordningen kan en intressegruppering från&lt;br&gt;dagen för registreringen i eget namn förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter av alla slag, ingå avtal eller vidta andra rättshandlingar&lt;br&gt;samt föra talan inför domstolar eller andra myndigheter. Enligt artikel&lt;br&gt;35.1 skall avvecklingen av en gruppering ske genom likvidation. Likvi-&lt;br&gt;dationen och dess avveckling skall enligt artikel 35.2 ske enligt nationell&lt;br&gt;rätt. I artikel 35.3 föreskrivs att grupperingen behåller sin rättskapacitet&lt;br&gt;enligt artikel 1.2 till dess likvidationen är avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förevarande paragraf skall bestämmelserna om likvidation i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 31-45 §§ lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om en intressegruppering som har sitt säte i Sverige. För det&lt;br&gt;fall att antalet medlemmar i en sådan gruppering har gått ned till en och&lt;br&gt;grupperingen har trätt i likvidation följer av hänvisningen till 2 kap.&lt;br&gt;35 § första stycket att en rättshandling får vidtas för grupperingens&lt;br&gt;räkning endast i den mån det behövs för en ändamålsenlig avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller för att de anställda skall få skälig tid för att skaffa ny anställning.&lt;br&gt;Denna begränsning i rätten att vidta rättshandlingar för grupperingens&lt;br&gt;räkning kan synas stå i strid med artiklarna 1.2 och 35.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln vid likvidation av en gruppering och vid likvidationens&lt;br&gt;avslutning är att nationell rätt skall tillämpas. Medlemsstaterna får dock&lt;br&gt;inte tillämpa eller anta lagar eller förordningar som strider mot bl.a.&lt;br&gt;syftet med EEG-förordningen (sjuttonde stycket i förordningens in-&lt;br&gt;gress). Syftet med att bilda en intressegruppering är, såsom det framgår&lt;br&gt;av förordningsingressens första och femte stycken, att medlemmarna&lt;br&gt;skall kunna samarbeta effektivt över gränserna och att de skall beredas&lt;br&gt;möjlighet att förbättra sina egna resultat. Dessa grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningar för en grupperings verksamhet föreligger inte längre, när&lt;br&gt;grupperingen har trätt i likvidation. Verksamheten måste då inriktas på&lt;br&gt;en snar och ändamålsenlig avveckling med iakttagande av de anställdas&lt;br&gt;intressen. Givetvis måste grupperingen under likvidationen kunna vidta&lt;br&gt;alla de åtgärder som främjar en sådan avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan mot denna bakgrund inte finna att en sådan begränsning&lt;br&gt;av en intressegrupperings möjligheter att vidta rättshandlingar och andra&lt;br&gt;åtgärder, som enligt 2 kap. 35 § första stycket HBL gäller för handels-&lt;br&gt;bolag, skulle strida mot förordningens syfte. Bestämmelserna i artiklar-&lt;br&gt;na 1.2 och 35.3 i förordningen bör kunna ges den innebörden att grup-&lt;br&gt;peringens rättigheter och skyldigheter under likvidationen avser sådana&lt;br&gt;åtgärder som främjar likvidationens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen till 2 kap. 35 § andra stycket HBL följer att en&lt;br&gt;rättshandling, som är otillåten enligt paragrafens första stycke, får&lt;br&gt;åberopas mot grupperingen av den mot vilken rättshandlingen företogs&lt;br&gt;endast om denne varken kände till eller borde ha känt till de omständig-&lt;br&gt;heter som medförde att rättshandlingen var otillåten. Såvitt gäller med-&lt;br&gt;kontrahentens goda tro i fråga om likvidationen strider denna bestäm-&lt;br&gt;melse mot den reglering som enligt artikel 9.1 gäller för grupperingar&lt;br&gt;och som i svensk rätt - enligt vad Lagrådet utvecklar i kommentaren till&lt;br&gt;14 § - följer av 18 kap. 3 § första och andra styckena aktiebolagslagen.&lt;br&gt;När det däremot gäller medkontrahentens goda tro i fråga om övriga&lt;br&gt;omständigheter som medförde att rättshandlingen är otillåten, dvs. att&lt;br&gt;den inte behövs för en ändamålsenlig avveckling eller for att de an-&lt;br&gt;ställda skall få skälig tid för att skaffa ny anställning, synes någon&lt;br&gt;kollision inte uppkomma mellan bestämmelsen och EEG-förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 6 § ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelserna om likvidation av handelsbolag i 2 kap. 31-45 §§&lt;br&gt;lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall, såvitt gäller&lt;br&gt;2 kap. 35 § andra stycket med beaktande av bestämmelsen i 14 § om&lt;br&gt;verkan av offentliggörande, tillämpas i fråga om en intressegruppering&lt;br&gt;som har sitt säte i Sverige. En medlem i en intressegruppering skall&lt;br&gt;därvid anses som bolagsman.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förevarande paragraf, sammanställd med rubriken till den, framgår&lt;br&gt;att bestämmelser om verkan av offentliggörande finns i 18 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och andra styckena aktiebolagslagen. Avsikten är uppenbarligen&lt;br&gt;att dessa bestämmelser skall tillämpas inte bara - enligt deras lydelse -&lt;br&gt;på uppgifter i aktiebolagsregistret utan även på uppgifter i det EEIG-&lt;br&gt;register som föreskrivs i 11 § i det remitterade lagförslaget. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör detta framgå av lagtexten. Något hinder mot ett&lt;br&gt;sådant förtydligande kan inte anses följa av EG-rätten. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;därför att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beträffande verkan av offentliggörande enligt denna lag tillämpas de&lt;br&gt;bestämmelser om verkan av offentliggörande vilka med stöd av det&lt;br&gt;direktiv som anges i artikel 9.1 i EEG-förordningen har meddelats i&lt;br&gt;18 kap. 3 § första och andra styckena aktiebolagslagen (1975:1385).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att registreringsmyndigheten, dvs. PRV, skall&lt;br&gt;kunna vid vite förelägga företagsledaren etc. att fullgöra skyldighet att&lt;br&gt;dels till det vid myndigheten förda EEIG-registret sända in handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt vad som föreskrivs i artiklarna 7 och 10 i EEG-&lt;br&gt;förordningen, dels förse grupperingens brev m.m. med vissa uppgifter&lt;br&gt;enligt vad som anges i artikel 25 i samma förordning. PRV skall enligt&lt;br&gt;förslaget också tilläggas befogenheten att själv döma ut försuttna viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inga invändningar mot att vitesinstitutet väljs som sank-&lt;br&gt;tionsform i detta sammanhang. Att PRV är den myndighet som skall&lt;br&gt;besluta om vitesföreläggande är då närmast självklart, och inte heller&lt;br&gt;finns anledning att anmärka mot att företagsledaren i första hand anges&lt;br&gt;som föreläggandets adressat. Vad som däremot kan ifrågasättas är dels&lt;br&gt;lämpligheten av att myndigheten själv skall kunna döma ut försuttna&lt;br&gt;viten, dels - om denna ordning ändå godtas - utformningen av den&lt;br&gt;bestämmelse (15 § andra stycket) där detta avses komma till uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt skäl för att PRV skall kunna både förelägga och döma ut&lt;br&gt;vite anges i remissen (s. 59) att en sådan ordning förefaller effektiv. De&lt;br&gt;motstående rättssäkerhetsskäl som också gör sig gällande berörs inte&lt;br&gt;alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill i sammanhanget erinra om den diskussion som förekom&lt;br&gt;i samband med antagandet av lagen (1985:206) om viten. Genom vi-&lt;br&gt;teslagen övergavs det äldre system enligt vilket den myndighet som&lt;br&gt;meddelat vitesföreläggandet hade att vända sig till allmän åklagare med&lt;br&gt;begäran om att denne skulle väcka talan vid allmän domstol om ut-&lt;br&gt;dömande av försuttet vite. Lagrådet hade vid behandlingen av det ären-&lt;br&gt;det allvarliga betänkligheter - grundade på de nära beröringspunkterna&lt;br&gt;mellan ådömande av straff och utdömande av vite - mot att den före-&lt;br&gt;läggande myndigheten själv skulle väcka talan om vitets utdömande och&lt;br&gt;mot att talan skulle prövas av länsrätt i stället för av allmän domstol (se&lt;br&gt;prop. 1984/85:96 s. 87 f.). Vid utskottsbehandlingen framfördes mot-&lt;br&gt;svarande invändningar och förslaget tillstyrktes med minsta möjliga&lt;br&gt;majoritet (se JuU 1984/85:22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till viteslagens system för utdömande av vite, som såle-&lt;br&gt;des mött på rättsäkerhetsskäl baserat motstånd, markerar den i det nu&lt;br&gt;remitterade förslaget anvisade ordningen en ytterligare lägre ambitions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivå. Sakliga skäl talar för att försuttet vite bör utdömas av länsrätt på&lt;br&gt;ansökan av PRV enligt det förfarande som anvisas i viteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot att nu välja en sådan lösning kan emellertid invändas att PRV,&lt;br&gt;som påpekas i lagrådsremissen, enligt aktiebolags- och foreningslagstift-&lt;br&gt;ningen har rätt att själv döma ut av verket förelagda viten av liknande&lt;br&gt;slag. Det synes lämpligt att härvidlag välja en enhetlig metod. Då en&lt;br&gt;mera generell översyn av regelsystemet på denna punkt inte kan ske&lt;br&gt;inom ramen för detta lagstiftningsärende kan Lagrådet därför acceptera&lt;br&gt;förslaget som en temporär lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagbestämmelse varigenom PRV:s dubbla roll skall komma till&lt;br&gt;uttryck - 15 § andra stycket - bör emellertid enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;utformas på ett klarare och mera konkret sätt. Det centrala är inte att&lt;br&gt;PRV har att ta ställning till &amp;quot;frågor om att döma ut viten&amp;quot; utan att myn-&lt;br&gt;digheten tilläggs befogenheten att själv döma ut försuttna viten, som&lt;br&gt;förelagts med stöd av första stycket. Efter tidigare använd modell (jfr&lt;br&gt;t.ex. 21 § andra stycket lagen, 1986:765, med instruktion för riksda-&lt;br&gt;gens ombudsmän) - men med uteslutande av ordet &amp;quot;försuttet&amp;quot;, som ger&lt;br&gt;uttryck för en grundläggande men närmast självklar förutsättning för att&lt;br&gt;vite skall få utdömas - föreslår Lagrådet följande enkla lösning: &amp;quot;Re-&lt;br&gt;gistreringsmyndigheten får döma ut vite&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över artiklar i EEG-förordningen som föranlett&lt;br&gt;särskilda lagstiftningsåtgärder och/eller kommentarer i pro-&lt;br&gt;positionen.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen tar inte upp den allmänna beskrivningen av artiklarna i&lt;br&gt;avsnitt 5 i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EEIG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EEIG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentarer i&lt;br&gt;propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forordn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0368/prop_199495__68-2.png" style="width:17pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över namn och förkortningar på grupperingar på Prop. 1994/95:68&lt;br&gt;de olika språken inom EES. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Danska: europaeisk ekonomisk firmagruppe - E0FG,&lt;br&gt;Holländska: Europees economisch samenwerkingsverband - EESV,&lt;br&gt;Franska: groupement européen d’intérét économique - GEIE,&lt;br&gt;Tyska: Europäische wirtschaftliche Interessenvereinigung - EWIV,&lt;br&gt;Grekiska: eÖQwxaiKo'a o'gi\oa oikovohucoO' &amp;lt;jkotto6' - EOOS,&lt;br&gt;Italienska: gruppo europeo di interesse economico - GEDE,&lt;br&gt;Portugisiska: agrupamento europeu de interesse econömico - AEIE,&lt;br&gt;Spanska: agrupaciön europea de interés econömico - AEIE,&lt;br&gt;Engelska: European Economic Interest Grouping - EEIG,&lt;br&gt;Norska: europeiske ekonomiske foretaksgrupper - E0FG,&lt;br&gt;Finska: eurooppalaisesta taloudellisesta etuyhtymästä - ETEY,&lt;br&gt;Isländska: evröpsk fjärhagsleg hagsmunafélög - EFH,&lt;br&gt;Svenska: europeiska ekonomiska intressegrupperingar - EEIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Persson,Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:68 Europeiska Ekonomiska&lt;br&gt;Intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intresseg-&lt;br&gt;rupperingar (1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385R2137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47182, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:LU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:25:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0368</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:25:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0368</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__68.pdf</filnamn>
<filstorlek>5319224</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar (EEIG)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A2EAE1A3-9DEE-47A0-BD9C-B67C1B2D5E8A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:LU13</uppgift>
<ref_dok_id>GI01LU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Europeiska ekonomiska intressegrupperingar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>