<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286932</hangar_id>
 <dok_id>GI036</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>6</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:6</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-06-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:20</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Totalförsvarsplikt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI036/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI036</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI036</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:6&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Totalförsvarspl i kt&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI036/prop_199495__6-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag för tjänstgöringsskyldigheten med&lt;br&gt;plikt i Sveriges totalförsvar. Den nya lagen om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;ersätter bl.a. vämpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri&lt;br&gt;tjänst, lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. och lagen (1984:272) om skyldighet för&lt;br&gt;civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Vidare ersätter&lt;br&gt;den bestämmelserna om civilförsvarsplikt i civilförsvarslagen (1960:74).&lt;br&gt;I propositionen föreslås också nya lagar om möjlighet för kvinnor att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, om&lt;br&gt;disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m., om skydd för anställning vid&lt;br&gt;viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. och om arbetsfor-&lt;br&gt;medlingstvång vid höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att möjlighet skapas för en flexiblare användning av&lt;br&gt;totalförsvarets personalresurser. Hur många människor som skall skri-&lt;br&gt;vas in med plikt och hur lång utbildning de skall genomgå skall styras&lt;br&gt;av behovet av pliktpersonal under höjd beredskap. Med andra ord skall&lt;br&gt;behovet av personal för att lösa det militära och civila försvarets upp-&lt;br&gt;gifter i krig styra inskrivning och utbildningstid. Tjänstgöringsskyldig-&lt;br&gt;heten - som således enligt förslaget blir gemensam för hela totalförsva-&lt;br&gt;ret - föreslås få benämningen totalförsvarsplikt. Tjänstgöringsskyldig-&lt;br&gt;heten skall fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.&lt;br&gt;Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsut-&lt;br&gt;bildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den allmänna&lt;br&gt;tjänsteplikten innebär endast tjänstgöringsskyldighet under höjd bered-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär förslagen bl.a. följande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam övre åldersgräns införs för skyldigheten att tjänstgöra i Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;det civila försvaret. Denna gräns föreslås gå vid utgången av det kalen-&lt;br&gt;derår när den som är totalförsvarspliktig fyller 70 år. Endast svenska&lt;br&gt;män skall vara skyldiga att mönstra och fullgöra värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt med lång grundutbildning. Svenska män skall vid mönstringen&lt;br&gt;kunna direktrekryteras för tjänstgöring i det civila försvaret. Den som&lt;br&gt;efter mönstring inte behöver fullgöra grundutbildning skall placeras i en&lt;br&gt;utbildningsreserv för att senare eventuellt tas i anspråk - sedan rege-&lt;br&gt;ringen beslutat om det - när det behövs med hänsyn till Sveriges för-&lt;br&gt;svarsberedskap. Den som placerats i utbildningsreserven skall då kunna&lt;br&gt;grundutbildas i det militära eller civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte behövs med hänsyn till försvarsberedskapen skall&lt;br&gt;den som placerats i utbildningsreserven kunna tas i anspråk för en&lt;br&gt;kortare grundutbildning i det civila försvaret. Den vapenfria tjänsten&lt;br&gt;föreslås inte längre regleras som ett undantag från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;utan som ett av flera tjänstgöringsaltemativ inom ramen för totalför-&lt;br&gt;svarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kvinnor skall frivilligt kunna genomgå en antagningsprövning&lt;br&gt;för inskrivning för värnplikt eller civilplikt med lång grundutbildning.&lt;br&gt;En kvinna som skrivits in för värnplikt eller civilplikt med lång grund-&lt;br&gt;utbildning blir vid straffansvar skyldig att fullgöra värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt med lång grundutbildning enligt samma bestämmelser som kom-&lt;br&gt;mer att gälla för männen. Detta innebär att en kvinna, förutom att hon&lt;br&gt;blir skyldig att fullgöra grundutbildning, också blir skyldig att fullgöra&lt;br&gt;repetitionsutbildning och att tjänstgöra under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om allmän tjänsteplikt innebär bl.a. att sär-&lt;br&gt;regleringen för vissa yrkeskategorier avskaffas och att de som slutit&lt;br&gt;”frivilligavtal” inom det militära eller det civila försvaret skall omfattas&lt;br&gt;av den allmänna tjänsteplikten med skyldighet att tjänstgöra under höjd&lt;br&gt;beredskap. Förslaget innebär också att ett gemensamt disciplinsystem&lt;br&gt;införs inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. I propo-&lt;br&gt;sitionen föreslås emellertid också en ändring i lagen om vapenfri tjänst&lt;br&gt;som föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Denna ändring innebär att&lt;br&gt;det inte längre anges något lägsta antal dagar som vapenfria tjänsteplik-&lt;br&gt;tiga skall fullgöra tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förshg till hg om totalfÖrsvarsplikt ........... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om möjlighet för kvinnor att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om disciplinansvar inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvaret, m.m......................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om skydd för anställning vid viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöring inom totalförsvaret m.m............ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om arbetsförmedlingstvång ....... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)........................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten till arbetstagares uppfinningar ...........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272)........................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1957:668) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlämning for brott...................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring....................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:207)........................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:613) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggningen av vissa regeringsärenden .......52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslems tillsyn ................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt personskadeskydd.................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i hgen (1977:266) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig ersättning vid ideell skada m.m..........57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;hg om ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i semesterhgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:480)........................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;hg&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;arbetsmiljöhgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160).......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;hg&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;förfogandehgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:262)........................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i passlagen (1978:302)&amp;nbsp;&amp;nbsp;..&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;hg om ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i hgen (1982:80) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd....................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i hgen (1986:765)&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instruktion for Riksdagens ombudsmän .........66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig bered-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapslag (1987:1262) .................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare .................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481)........................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vapenfri tjänst.........................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349) &amp;nbsp;.......................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning för fredsbevarande verksamhet........ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;Förslag till hg om ändring i lagen (1973:370) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring....................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontant arbetsmarknadsstöd.................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;Förshg till hg om ändring i lagen (1974:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegången i arbetstvister.................. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig an-&lt;br&gt;ställning ............................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa begrepp m.m...................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänstgöringsplikten i ett historiskt perspektiv .....85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kort om regeringsformens bestämmelser om norm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givningsmakten........................ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning ......................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om personalförsörjningen inom totalförsva-&lt;br&gt;ret ................................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värnplikt ........................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vapenfri tjänst........................ 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Militär grundutbildning för kvinnor .......... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän tjänsteplikt m.m.................. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;CivilfÖrsvarsplikt m.m................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteplikt vid räddningsinsatser i fred och krig . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veterinärpersonal m.m................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteplikt för polispersonal och beredskapspolis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;män.............................. 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av pliktpersonal...................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalförsörjning med plikt .................. 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En totalfÖrsvarsplikt .................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;TotalfÖrsvarspliktens innebörd .............. 114 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredning om de totalförsvarspliktigas forhållanden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;................................. &amp;nbsp;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inskrivning.......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vapenfria........................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsplacering........................ 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvinnor som vill fullgöra militär eller längre civil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundutbildning....................... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fullgörande av värnplikt och civilplikt......... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa skyldigheter under fullgörandet av värnplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och civilplikt samt andra allmänna skyldigheter for&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga..................... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10 Vissa gemensamma bestämmelser om värnplikt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilplikt ........................... 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.11 &amp;nbsp;Vissa övriga bestämmelser om totalfÖrsvarsplikt ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.12 &amp;nbsp;Förmåner och skydd for anställning .......... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.13 &amp;nbsp;Totalförsvarets pliktverk.................. 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.14 &amp;nbsp;Rationaliseringsvinster m.m................ 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffbestämmelser m.m...................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett gemensamt disciplinsystem.................. 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m......................... 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ..................... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Lagen om totalfÖrsvarsplikt ............... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Lagen om möjlighet for kvinnor att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt med längre grundutbildning . . . 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.............................. 205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgö-&lt;br&gt;ring inom totalförsvaret m.m............... 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;Lagen om arbetsförmedlingstvång............ 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringarna .......................... 211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ...... 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Pliktutredningens förslag . 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning................... 223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;UFT:s lagförslag.................. 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag........... 302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande................. 370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 1994 . 376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377 Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om totalfÖrsvarsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;med längre grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalför-&lt;br&gt;svaret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om arbetsförmedlingstvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:613) om handläggningen av vissa&lt;br&gt;regeringsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell&lt;br&gt;skada m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbeva-&lt;br&gt;rande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1973:370)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1973:371)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1974:371)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;rättegången i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1994:260)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om totalfÖrsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Totalförsvarsplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Totalförsvarets personalförsörjning skall tryggas genom en totalfÖr-&lt;br&gt;svarsplikt som gäller for varje svensk medborgare från böljan av det&lt;br&gt;kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår&lt;br&gt;när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också&lt;br&gt;under motsvarande tid för var och en som utan att vara svensk medbor-&lt;br&gt;gare är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medverka vid föreskriven utredning om sina personliga förhållan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller&lt;br&gt;hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tjänstgöring enligt 3 § 2 fullgörs som värnplikt, civilplikt eller&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsut-&lt;br&gt;bildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är totalförsvarspliktig&lt;br&gt;under höjd beredskap skall tjänstgöra enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Värnplikten skall fullgöras hos Försvarsmakten och skall alltid&lt;br&gt;inledas med grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är svens-&lt;br&gt;ka medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalfor-&lt;br&gt;svarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han fyller&lt;br&gt;fyrtiosju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § lagen (1994:000) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt med längre grundutbildning följer dock att en kvin-&lt;br&gt;na som efter antagningsprövning enligt den lagen skrivits in för värn-&lt;br&gt;plikt därefter är skyldig att fullgöra värnplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Civilplikten skall fullgöras i de verksamheter inom totalförsvaret&lt;br&gt;som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med&lt;br&gt;egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skrivits in enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Utredning om personliga förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För att en totalforsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt skall kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig&lt;br&gt;att, på begäran av Totalförsvarets pliktverk, en annan statlig myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun, skriftligen eller muntligen eller, om det behövs, vid en per-&lt;br&gt;sonlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbild-&lt;br&gt;ning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vaije svensk man som är totalförsvarspliktig är för utredning som&lt;br&gt;avses i 1 § skyldig att vid Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart att han saknar förmåga att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;och civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap&lt;br&gt;senare, från och med den dag när han blir svensk medborgare. Om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter&lt;br&gt;det kalenderår när han fyller tjugofyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Mönstringen skall ske i den totalforsvarspliktige s personliga närva-&lt;br&gt;ro. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar samt&lt;br&gt;annan utredning av hans personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall till Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk lämna de uppgifter om en totalforsvarspliktigs&lt;br&gt;hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att&lt;br&gt;bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan ut-&lt;br&gt;redning som avses i 1 § skall utfärdas i god tid. Om den som kallats är&lt;br&gt;förhindrad att inställa sig enligt kallelsen, skall han eller hon snarast&lt;br&gt;anmäla det till den myndighet som har utfärdat kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Inskrivning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter mönstring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige har&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk placera honom i en eller flera befattningsgrupper samt skriva&lt;br&gt;in honom för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Be-&lt;br&gt;fattningsgrupper skall finnas for chefer, för specialister och för övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret&lt;br&gt;eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Ur varje befattnings-&lt;br&gt;gnipp skall de som är bäst lämpade skrivas in for tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt, skall Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter annan utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som efter en annan utredning än mönstring bedöms lämplig för&lt;br&gt;civilplikt får av Totalförsvarets pliktverk skrivas in för sådan tjänstgö-&lt;br&gt;ring, dock inte for civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser om inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För den som skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt som&lt;br&gt;omfattar grundutbildning, skall följande bestämmas vid inskrivningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den befattning eller typ av befattning som han eller hon skall ut-&lt;br&gt;bildas till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där&lt;br&gt;grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. grundutbildningens längd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om grundutbildningen skall pågå mer än 60 dagar, året och må-&lt;br&gt;naden när grundutbildningen är planerad att börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid inskrivning för civilplikt som inte omfattar grundutbildning&lt;br&gt;skall det bestämmas vilken befattning som den som skrivs in skall upp-&lt;br&gt;rätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I den utsträckning det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till&lt;br&gt;önskemål från den som skrivs in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Av ett beslut om inskrivning skall det framgå vad som har bestämts&lt;br&gt;enligt 5 eller 6 §. Ett beslut om inskrivning i utbildningsreserven skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den totalforsvarspliktiges befattningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår mönstring skall vid mönstringen underrättas om&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket eller i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt 1, 3 eller 4 § får ändras av Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk. Om den som har skrivits in har påbörjat en grundutbildning, får&lt;br&gt;beslutet också ändras av den myndighet som verket bestämmer. Om det&lt;br&gt;behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarspliktig skyldig att&lt;br&gt;genomgå förnyad mönstring eller annan utredning enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ändring av ett beslut om inskrivning innebär att tiden för Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att&lt;br&gt;den som beslutet avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av&lt;br&gt;10 §, skall detsamma gälla i fråga om ändring av ett beslut om inskriv-&lt;br&gt;ning i utbildningsreserven till inskrivning för värnplikt eller för sådan&lt;br&gt;civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att totalforsvarspliktiga som har skrivits in i ut-&lt;br&gt;bildningsreserven i stället skall skrivas in för värnplikt eller för sådan&lt;br&gt;civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Inskrivningen i utbildningsreserven upphör vid utgången av det&lt;br&gt;kalenderår när den totalforsvarspliktige fyller trettio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsplacering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har&lt;br&gt;förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgifit skall&lt;br&gt;krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller&lt;br&gt;hon är lämplig för. Den som har genomgått en längre grundutbildning&lt;br&gt;än 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen&lt;br&gt;fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre&lt;br&gt;att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt enligt 6 §&lt;br&gt;skall krigsplaceras i den befattning som han eller hon skall upprätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får&lt;br&gt;skrivas in for civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbild-&lt;br&gt;ning som inte är längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk efter&lt;br&gt;framställningar från statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkli-&lt;br&gt;ga kommuner, bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda.&lt;br&gt;Om ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöring utan vapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en totalförsvarspliktig kan antas ha en så allvarlig personlig&lt;br&gt;övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oför-&lt;br&gt;enlig med en tjänstgöring som är förenad med bruk av vapen, skall han&lt;br&gt;eller hon efter ansökan få rätt att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En ansökan om rätt att vara vapenfri skall vara skriftlig och in-&lt;br&gt;nehålla en försäkran av sökanden att han eller hon har en sådan inställ- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En ansökan som görs innan sökanden har skrivits in eller inom sex Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;månader från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om inskriv-&lt;br&gt;ning skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en ansökan görs senare än vad som sägs i 18 §, skall den även&lt;br&gt;innehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden vill åberopa&lt;br&gt;till stöd för sitt påstående att han eller hon har en sådan inställning till&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att&lt;br&gt;muntligt lämna uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En totalförsvarspliktig som har fått rätt att vara vapenfri får inte&lt;br&gt;skrivas in för utbildning till en befattning som är förenad med bruk av&lt;br&gt;vapen eller mot sin vilja skrivas in for tjänstgöring i Försvarsmakten.&lt;br&gt;Om en sådan inskrivning har skett, skall beslutet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för&lt;br&gt;värnplikt är lägst 220 och högst 615 dagar och för en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig som har skrivits in för civilplikt högst 320 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon total-&lt;br&gt;försvarspliktig överstiga 615 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den som skrivits in för värnplikt eller för sådan civilplikt som&lt;br&gt;omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar inte har kallats in till&lt;br&gt;grundutbildningen före utgången av det kalenderår när han fyller tju-&lt;br&gt;gofyra år eller, i fåll som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det&lt;br&gt;kalenderår när han fyller trettio år, är han skyldig att fullgöra grundut-&lt;br&gt;bildningen endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En svensk man som är medborgare även i en annan stat än Sverige&lt;br&gt;är inte skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om&lt;br&gt;han antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten&lt;br&gt;eller, innan han har fyllt nitton år, väljer att göra detta och det står klart&lt;br&gt;att tjänstgöringen kommer att fullgöras i den andra staten och att den ut-&lt;br&gt;bildningen till längd och effektivitet är minst likvärdig med den som&lt;br&gt;krävs av honom i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Repetitionsutbildningen får för varje totalförsvarspliktig omfatta&lt;br&gt;sammanlagt högst 240 dagar fördelade på flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig är under samma kalenderår skyldig att full-&lt;br&gt;göra repetitionsutbildning vid högst två tillfällen och med sammanlagt&lt;br&gt;högst 34 dagar, om det inte finns särskilda skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längsta tillåtna utbildningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den sammanlagda tiden för grundutbildning och repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning får inte för någon totalförsvarspliktig överstiga 700 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges försvars-&lt;br&gt;beredskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har&lt;br&gt;krigsplacerats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapstjänstgöring får för varje totalförsvarspliktig omfatta högst&lt;br&gt;180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen skall for varje tillfälle besluta hur många totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring eller beredskapstjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar när beredskapstjänstgöringen och krigstjänstgö-&lt;br&gt;ringen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och&lt;br&gt;civilplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter under tjänstgöringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att i den mån&lt;br&gt;verksamheten kräver det tåla inskränkningar såväl i sin frihet att för-&lt;br&gt;flytta sig inom landet och att lämna detta som i sin personliga frihet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är, efter beslut av Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk eller efter verkets bestämmande av en annan statlig&lt;br&gt;myndighet, också skyldig att genomgå den medicinska och psykologiska&lt;br&gt;undersökning som krävs för att utreda och bedöma hans eller hennes&lt;br&gt;förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall lyda en förmans eller Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;annan chefs order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjäns-&lt;br&gt;ten. Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall även i övrigt rätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig efter de tjänstgöringsforeskrifter som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigs-&lt;br&gt;uppgiften kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla skickligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för krigsuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter&lt;br&gt;som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Grundutbildningens längd skall bestämmas särskilt för vaije be-&lt;br&gt;fattning eller typ av befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen skall genomföras i en följd, om det inte för vissa&lt;br&gt;befattningar finns särskilda skäl att genomfora den i omgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Repetitionsutbildningens omfattning för vaije totalförsvarspliktig&lt;br&gt;skall bestämmas av krigsuppgiften och behovet att öva det förband eller&lt;br&gt;den verksamhet där han eller hon är krigsplacerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Inkallelser till tjänstgöring skall göras av Totalförsvarets pliktverk,&lt;br&gt;om inte regeringen föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelser till grundutbildning eller repetitionsutbildning skall sändas&lt;br&gt;ut i god tid, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Detsamma&lt;br&gt;gäller for en återkallelse av inkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En totalförsvarspliktig skall inställa sig till tjänstgöring enligt in-&lt;br&gt;kallelsen. Hinder att inställa sig skall snarast anmälas till Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En totalförsvarspliktig får efter en ansökan beviljas uppskov med&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon har kallats&lt;br&gt;in till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på&lt;br&gt;sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv eller&lt;br&gt;någon nära anhörig till honom eller henne, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är tillfälligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så nedsatt att det kan antas att tjänstgöringen inte kan fullgöras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov får beslutas för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det inte finns särskilda skäl för något annat, skall en totalfor-&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarspliktig som har ansökt om rätt att vara vapenfri beviljas uppskov&lt;br&gt;med grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon kal-&lt;br&gt;lats in till, om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen. Uppskov&lt;br&gt;skall beviljas till dess att ansökan har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppskov vägras, får den som fullgör tjänstgöringen inte åläggas&lt;br&gt;att bruka vapen eller att bära vapen eller ammunition innan ansökningen&lt;br&gt;har prövats slutligt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ärenden om uppskov prövas av Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har uppdrag som riksdagsledamot, som ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamot eller som statsråd har utan särskilt beslut uppskov med&lt;br&gt;värnplikt och civilplikt så länge uppdraget varar. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har uppdrag i en internationell organisation och på grund av en&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har slutit med en främmande stat inte&lt;br&gt;skall eller bör tjänstgöra i totalförsvaret under den tid uppdraget varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall avbrytas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som fullgör tjänstgöringen har varit frånvarande från tjäns-&lt;br&gt;ten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som fullgör tjänstgöringen på grund av tillfälligt nedsatt fy-&lt;br&gt;sisk eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma att vara frånvar-&lt;br&gt;ande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Värnplikt eller civilplikt skall avbrytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen och den som&lt;br&gt;fullgör tjänstgöringen ansöker om rätt att vara vapenfri och det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta i avvaktan på att&lt;br&gt;ansökan har prövats slutligt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att full-&lt;br&gt;göra sina skyldigheter under tjänstgöringen och det kan antas att han&lt;br&gt;eller hon inte heller i fortsättningen kommer att fullgöra dessa skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstgöringen fortsätter for en totalförsvarspliktig som avses i&lt;br&gt;första stycket 1, gäller bestämmelsen i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Efter ansökan från den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning avbrytas om det föreligger&lt;br&gt;sådana omständigheter som sägs i 8 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ärenden om avbrott skall prövas av Totalförsvarets pliktverk eller&lt;br&gt;efter verkets bestämmande av en annan statlig myndighet, en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun. Ärenden som avses i 14 § skall&lt;br&gt;dock alltid prövas av Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Regeringen får besluta att grundutbildningen skall avbrytas, om ut- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;bildningsorganisationens resurser måste tas i anspråk för att höja Sveri-&lt;br&gt;ges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av tjänstgöringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yl § Om en grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar har&lt;br&gt;fullgjorts, får den som fullgjort tjänstgöringen tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;före avbrottet, utom tjänstgöringsdagar under vilka han eller hon har&lt;br&gt;varit frånvarande från tjänsten. Om det enda skälet till avbrottet är&lt;br&gt;frånvaro på grund av sjukdom eller skada, behöver grundutbildningen&lt;br&gt;inte fullföljas. Om den som fullgjort tjänstgöringen begär det, skall han&lt;br&gt;eller hon dock på nytt inkallas till grundutbildning. I sådant fall skall&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk bestämma i vilken utsträckning utbildnings-&lt;br&gt;tiden före avbrottet skall tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbryts utbildningen i annat fall än som avses i första stycket, får&lt;br&gt;ingen tjänstgöringstid tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En totalförsvarspliktig får inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som&lt;br&gt;avses i 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket som fullgjord tjänstgö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;överlämna till bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda att&lt;br&gt;besluta om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör&lt;br&gt;civilplikt hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Den allmänna tjänsteplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § När det råder höjd beredskap får regeringen föreskriva om allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt, om det behövs for att verksamhet som är av särskild vikt&lt;br&gt;för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en&lt;br&gt;viss del av landet eller en viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete enligt första stycket 3 får inte, utan att den som tjänstgör&lt;br&gt;samtycker till det, vara förenat med bruk av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;skall fullgöras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som omfettas av ett beslut enligt 3 § skall få&lt;br&gt;del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare är&lt;br&gt;skyldiga att till regeringen eller den myndighet som avses i 3 § lämna&lt;br&gt;upplysningar om förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;medge undantag från den allmänna tjänsteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att han eller hon inom rimlig tid kan nås av postförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från Totalförsvarets pliktverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter uppmaning bekräfta mottagandet av kallelser till utredning,&lt;br&gt;inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering och ta del av&lt;br&gt;innehållet i sådana handlingar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och&lt;br&gt;utrustning som rör tjänstgöring inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig har vid inställelse för mönstring eller annan&lt;br&gt;utredning enligt 2 kap. 1 § och när han eller hon fullgör värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. reseförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fri förplägnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fri inkvartering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fri hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fri grupplivförsäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. begravningshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 2 § första stycket 2 har även rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fri utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagersättning eller dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utryckningsbidrag efter viss grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. familjebidrag, samt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, fälttraktamente Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;och särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om&lt;br&gt;statlig ersättning vid ideell skada m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 har rätt till samma förmåner och arbetsvillkor i övrigt som på&lt;br&gt;grund av avtal eller annars gäller for liknande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om villkoren inte kan bestämmas med stöd av första stycket, skall de&lt;br&gt;fastställas till vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och omfatt-&lt;br&gt;ning samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som inte har erhållit lön eller annan förmån&lt;br&gt;på grund av fullgjord allmän tjänsteplikt har rätt att, efter ansökan och&lt;br&gt;mot överlåtelse av sin fordran till staten, av allmänna medel få ersätt-&lt;br&gt;ning som motsvarar det obetalda beloppet. Om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl, får sådan ersättning inte lämnas for en fordran som har förfallit till&lt;br&gt;betalning mer än tre månader innan ansökan om ersättning gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig som enligt 6 kap. 2 § första stycket 3 är&lt;br&gt;skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt på annan ort än den där han eller&lt;br&gt;hon är bosatt, har rätt till reseförmåner och ersättning för flyttning eller&lt;br&gt;ökade levnadskostnader till följd av dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Skydd för anställning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han&lt;br&gt;eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fullgör sina skyldigheter enligt denna lag därigenom&lt;br&gt;hindras att utföra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får detta&lt;br&gt;inte åberopas mot honom eller henne som grund för skadestånd eller&lt;br&gt;liknande anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om anställning för viss tid inför värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt finns i 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare som är anställd for viss tid enligt 5 § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd och som vill återinträda i arbete efter&lt;br&gt;att ha fullgjort värnplikt eller civilplikt, är skyldig att på förfrågan&lt;br&gt;underrätta arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En arbetstagare som har kallats in till värnplikt eller civilplikt, bör&lt;br&gt;genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för tjänstgöring-&lt;br&gt;ens böijan och om hur länge den beräknas vara. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;för en arbetstagare som har underrättats om att han eller hon skall&lt;br&gt;fullgöra allmän tjänsteplikt hos någon annan än arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare bör i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om den Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;dag, när han eller hon kan återinträda i arbetet. Om tjänstgöringen&lt;br&gt;enligt denna lag har pågått i mer än tre månader, är arbetsgivaren inte&lt;br&gt;skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än två veckor&lt;br&gt;från den dag när arbetsgivaren tog emot ett sådant meddelande eller&lt;br&gt;arbetstagaren utan föregående meddelande inställer sig hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetstagares förmåner i anställningen får inte i vidare mån än&lt;br&gt;som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av att han&lt;br&gt;eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstaga-&lt;br&gt;ren. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande&lt;br&gt;skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;inte bara betala lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren&lt;br&gt;kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. Därvid&lt;br&gt;skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Mål om tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel handläggs&lt;br&gt;enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i första stycket gäller 43 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt detta kapitel&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen eller av oaktsamhet uteblir&lt;br&gt;från en mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § till vilken han&lt;br&gt;eller hon har kallats att personligen inställa sig döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen avviker eller uteblir från&lt;br&gt;värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, vägrar eller underlåter att&lt;br&gt;lyda en förmans eller annan chefs order eller på annat sätt åsidosätter&lt;br&gt;vad som åligger honom eller henne under tjänstgöringen, döms, om gär-&lt;br&gt;ningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten&lt;br&gt;i övrigt, for brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte om straff for gärningen är Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;föreskrivet i 21 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Begås ett brott enligt 2 § första stycket under höjd beredskap döms,&lt;br&gt;om brottet medför avsevärt men för totalförsvaret eller annars är att&lt;br&gt;anse som grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som av oaktsamhet uteblir från värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han&lt;br&gt;eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 §&lt;br&gt;döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är&lt;br&gt;föreskrivet i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hämtning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring eller personlig&lt;br&gt;inställelse vid annan utredning enligt 2 kap., inkallats till värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt eller ålagts att fullgöra allmän tjänsteplikt men utan giltigt skäl&lt;br&gt;uteblir, får Totalförsvarets pliktverk eller den myndighet som verket be-&lt;br&gt;stämmer besluta att han eller hon på egen bekostnad skall hämtas ge-&lt;br&gt;nom polismyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig skall anses ha haft giltigt skäl att utebli, om det&lt;br&gt;är sannolikt att han eller hon har hindrats att inställa sig på grund av&lt;br&gt;avbrott i den allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet&lt;br&gt;som han eller hon inte bort förutse eller av en omständighet i övrigt&lt;br&gt;som den beslutande myndigheten finner utgör giltig ursäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Totalförsvarets pliktverk får vid vite förelägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en totalförsvarspliktig att till Totalförsvarets pliktverk eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen eller verket bestämmer skriftligen lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses i 2 kap. 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare&lt;br&gt;att till en myndighet som avses i 6 kap. 3 § lämna upplysningar som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Totalförsvarets pliktverk får i särskilda fall besluta att en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;henne eller avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt som inskrivningen avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund för-&lt;br&gt;klarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förnyad prövning och överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förnyad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid Totalförsvarets pliktverk skall det finnas en eller flera inskriv-&lt;br&gt;ningsnämnder for att genomföra förnyad prövning av vissa beslut av&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsnämnden består av en ordförande som utses av verket,&lt;br&gt;och valda ledamöter till det antal som regeringen föreskriver. För vaije&lt;br&gt;landsting, eller kommun som inte ingår i ett landsting, inom inskriv-&lt;br&gt;ningsnämndens verksamhetsområde skall minst en ledamot väljas. De&lt;br&gt;valda ledamöterna utses för tre år av de landsting och kommuner som&lt;br&gt;skall vara företrädda i nämnden. För ordföranden och de valda ledamö-&lt;br&gt;terna skall det finnas ersättare. Dessa utses på samma sätt som de ordi-&lt;br&gt;narie ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Totalförsvarets pliktverks beslut enligt 3 kap. 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;prövas på nytt av en inskrivningsnämnd, om det begärs av den som&lt;br&gt;beslutet avser och önskemålet om ändring inte tillgodoses genom beslut&lt;br&gt;av en tjänsteman vid verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt första stycket är inskrivningsnämnden&lt;br&gt;beslutfor, när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En begäran om förnyad prövning skall vara skriftlig och ha kommit&lt;br&gt;in till Totalförsvarets pliktverk inom tre veckor från den dag då den&lt;br&gt;som beslutet avser fick del av detta. I begäran skall anges den ändring&lt;br&gt;som önskas och skälen för ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Endast följande beslut enligt denna lag får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inskrivningsnämndens beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut i andra ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut än som&lt;br&gt;avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i ärenden om rätt att vara vapenfri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut i ärenden om uppskov, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut i ärenden om avbrott i utbildningen enligt 5 kap. 12 - 14 §§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om tillgodoräknande av tjänstgöringstid enligt 5 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall göras hos den myndighet som regeringen bestäm- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inskrivningsnämndens beslut får inte omprövas enligt förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut som fettats av den myndighet som avses i 4 § andra stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av&lt;br&gt;arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vämpliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna tjänstepliktslagen (1959:83),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1981:292) om tjänsteplikt for hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:272) om skyldighet for civilforsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övergångsbestämmelser till 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den som före lagens ikraftträdande har genomgått en inskrivnings-&lt;br&gt;prövning enligt vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha genomgått&lt;br&gt;mönstring enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut för vämpliktsut-&lt;br&gt;bildning enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha&lt;br&gt;skrivits in för värnplikt enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut till en utbildnings-&lt;br&gt;reserv enligt 4 a § vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha skrivits in&lt;br&gt;i utbildningsreserven enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Den som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst att göra vapenfri tjänst i stället för värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt med rätt att&lt;br&gt;vara vapenfri enligt den nya lagen. Den som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;genom inskrivning enligt 17 § civilförsvarslagen (1960:74) har tagits ut&lt;br&gt;till att fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall anses ha skrivits in för ci-&lt;br&gt;vilplikt enligt den nya lagen. Detsamma skall gälla för den som tagits ut&lt;br&gt;enligt lagen (1984:272) om skyldighet for civilforsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret och den som registrerats enligt 2 § förord-&lt;br&gt;ningen (1981:642) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;br&gt;veterinärpersonal m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Totalförsvarets pliktverk får i utbildningsreserven skriva in den Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd till vapenfri tjänst men då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte påbörjat grundutbildning. Inskrivningen skall förenas med en an-&lt;br&gt;teckning om rätt för den totalforsvarspliktige att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Krigsplacering av pliktpersonal som har beslutats före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som en&lt;br&gt;krigsplacering enligt 3 kap. 12 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Tjänstgöring som en totalförsvarspliktig har fullgjort enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), hgen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74), hgen (1981:292) om tjänsteplikt for hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. eller hgen (1984:272)&lt;br&gt;om skyldighet för civilforsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsva-&lt;br&gt;ret skall tillgodoräknas honom eller henne som fullgjord värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt med samma antal dagar enligt den nya lagen. Därvid skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) grundutbildning enligt 27 § 1 mom. A vämpliktslagen, grundutbild-&lt;br&gt;ning enligt 5 § första stycket första meningen lagen om vapenfri tjänst&lt;br&gt;samt utbildning enligt 12 § 2 mom. andra stycket civilförsvarshgen och&lt;br&gt;6 § lagen om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veteri-&lt;br&gt;närpersonal m.m. anses motsvara grundutbildning enligt 4 kap. 1 § den&lt;br&gt;nya lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) övningar enligt 27 § 1 mom. B och C vämpliktslagen, 12 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket civilförsvarshgen och 6 § hgen om tjänsteplikt för&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. anses mot-&lt;br&gt;svara repetitionsutbildning enligt 4 kap. 4 § den nya hgen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) beredskapsövning som avses i 27 § 2 mom. vämpliktslagen, 5 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen hgen om vapenfri tjänst samt 12 § 1&lt;br&gt;mom. andra stycket civilförsvarshgen motsvara beredskapstjänstgöring&lt;br&gt;enligt 4 kap. 8 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Äldre bestämmelser om tjänstgöringen gäller för dem som vid la-&lt;br&gt;gens ikraftträdande har påbörjat utbildning enligt vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarshgen&lt;br&gt;(1960:74), hgen (1981:292) om hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;br&gt;veterinärpersonal m.m. samt hgen (1984:272) om skyldighet för civil-&lt;br&gt;försvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk får dock avkorta tjänstgöringstiden for den som påbörjat&lt;br&gt;tjänstgöringen före den 1 juli 1995, om den tjänstgöringsskyldige med-&lt;br&gt;ger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. För tjänstgöring som påbörjas efter lagens ikraftträdande på grund&lt;br&gt;av inkallelse som utfärdats före ikraftträdandet skall den nya hgen&lt;br&gt;gälla. Därvid skall vad som föreskrivs i punkt 7 a - c tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Beslut som regeringen, Vämpliktsverket eller Vapenfristyrelsen&lt;br&gt;före ikraftträdandet har meddelat om att tills vidare eller för en viss tid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte inkalla en värnpliktig eller en vapenfri tjänstepliktig till värnplikts- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;tjänstgöring, skall anses som beslut enligt 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Äldre bestämmelser skall tillämpas vid överklagande av beslut&lt;br&gt;som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till&lt;br&gt;en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, skall&lt;br&gt;hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Om det i en lag eller annan forfattning förekommer hänvisning till&lt;br&gt;Vämpliktsverket eller Vapenfristyrelsen, skall hänvisningen i stället&lt;br&gt;avse Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om möjlighet för kvinnor att fullgöra Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kvinnor som vill få anställning som yrkes- eller reservofficerare&lt;br&gt;skall genomgå grundutbildning hos Försvarsmakten enligt denna lag.&lt;br&gt;Regeringen bestämmer vilka villkor i övrigt som skall gälla för att få&lt;br&gt;anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kvinnor som, utan att vilja få anställning som yrkes- eller re-&lt;br&gt;servofficerare, under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana befattningar&lt;br&gt;inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar skall&lt;br&gt;genomgå grundutbildning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Grundutbildningen skall fullgöras hos Försvarsmakten eller i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 kap. 6 § första stycket lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;fÖrsvarsplikt. Den skall till längd och innehåll motsvara den grundut-&lt;br&gt;bildning som en jämförbar kategori totalförsvarspliktiga fullgör enligt&lt;br&gt;lagen om totalfÖrsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Antagning till grundutbildning sker efter ansökan och en särskild&lt;br&gt;antagningsprövning som skall motsvara mönstring enligt 2 kap. 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ lagen (1994:000) om totalfÖrsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna skall antas till grundutbildning, om hon är lika lämpad att&lt;br&gt;genomgå denna som de män vilka enligt 3 kap. lagen om totalfÖrsvars-&lt;br&gt;plikt skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt där grundutbild-&lt;br&gt;ningen överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en kvinna skall antas till grundutbildning, skall bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 3 kap. 5 §, 7 § och 8 § första stycket första meningen lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt tillämpas beräffande henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnan skall underrättas om vad inskrivningen avses innehålla enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 § lagen om totalfÖrsvarsplikt, om att ändringar enligt 3 kap. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ samma lag kan komma att göras i beslutet och om vad inskrivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt kommer att medföra för henne. Hon skall därefter tillfrågas om&lt;br&gt;hon samtycker till inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om kvinnan samtycker till inskrivning, skall hon skrivas in för&lt;br&gt;värnplikt eller för sådan civilplikt där grundutbildningen överstiger 60&lt;br&gt;dagar. Därefter omfattas hon av samma bestämmelser som en man som&lt;br&gt;med stöd av lagen (1994:000) om totalförvarsplikt har skrivits in för&lt;br&gt;motsvarande grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1980:1021) om&lt;br&gt;militär grundutbildning för kvinnor skall upphöra att gälla. För den som&lt;br&gt;antagits till grundutbildning före ikraftträdandet gäller den äldre lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om disciplinansvar inom totalförsvaret, Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. totalförsvarspliktiga under den tid då de är skyldiga att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt enligt lagen (1994:000) om totalfÖrsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dem som genomgår utbildning för att få militär anställning i För-&lt;br&gt;svarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. dem som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att&lt;br&gt;tjänstgöra frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation,&lt;br&gt;under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anställda i utlandsstyrkan i Försvarsmakten, när de tjänstgör utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ar Sverige i krig, gäller lagen även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alla som, utöver vad som sägs i 1 §, är tjänstgöringsskyldiga i&lt;br&gt;Försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga i Försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldiga att delta i Sveriges försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsvakter och skyddsområdesvakter som förordnats med stöd av&lt;br&gt;lagen (1990:217) om skydd for samhäll sviktiga anläggningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. alla som annars vistas vid avdelningar av Försvarsmakten, när av-&lt;br&gt;delningarna är i falt eller verkar under liknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges grän-&lt;br&gt;ser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att 2 § skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det inte längre föreligger sådana förhållanden som avses i 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§, skall regeringen föreskriva att 2 § inte längre skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen skall också gälla för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsfångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket Sverige är&lt;br&gt;neutralt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigs-&lt;br&gt;deltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som lagen inte längre gäller for får med tillämpning av lagen&lt;br&gt;åläggas disciplinpåföljd och ersättningsskyldighet för förfarande under&lt;br&gt;den tid då lagen gällde for honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som lagen gäller for benämns disciplinansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Disciplinförseelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En disciplinansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;vad han eller hon på grund av instruktioner, formäns eller andra chefers&lt;br&gt;order eller i övrigt skall iaktta i tjänsten skall åläggas disciplinpåföljd&lt;br&gt;för disciplinförseelse. I ringa fall skall någon påföljd dock inte åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte inom&lt;br&gt;två år efter förseelsen har underrättats enligt 26 § om vad som anförs&lt;br&gt;mot honom eller henne eller fått en anmaning enligt 21 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän eller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i fråga om Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst, löneavdrag och ute-&lt;br&gt;gångsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Viming innebär att den felande erinras om att han eller hon för&lt;br&gt;framtiden skall iaktta sina skyldigheter i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Extratjänst innebär att den felande vid högst fem tillfallen utöver&lt;br&gt;den vantiga tjänsten skall utföra handräckning eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild uppgift. Vid vaije tillfälle får högst fyra timmar tas i anspråk för&lt;br&gt;uppgiften. Om extratjänsten inte avser annat än jour- eller beredskaps-&lt;br&gt;tjänstgöring, får dock tiden fram till den vanliga tjänstens böijan nästa&lt;br&gt;dag tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extratjänsten får inte vara sådan att den inverkar skadligt på den dis-&lt;br&gt;ciptinansvariges hälsa eller tjänstbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Löneavdrag får bestämmas för högst trettio dagar och innebär&lt;br&gt;avdrag på dagersättning eller motsvarande ersättning. Om något sådant&lt;br&gt;avdrag inte kan göras, skall den felande betala ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som erhåller dagersättning skall löneavdraget motsvara dager-&lt;br&gt;sättningen utan tillägg. För övriga skall löneavdraget bestämmas till en&lt;br&gt;viss andel av utgående ersättning. Andelen skall utgöra högst en fjärde-&lt;br&gt;del av ersättningen per dag. Avdraget får dock inte understiga ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar dagersättning utan tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Utegångsförbud innebär förbud för den som är förlagd inom ett&lt;br&gt;kasemområde, läger eller motsvarande område att under en bestämd tid,&lt;br&gt;minst en och högst femton dagar, på fritid vistas utanför det område&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är upplåtet åt en viss avdelning eller utanför en del av ett sådant Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är förlagd ombord på ett fartyg skall utegångsförbudet&lt;br&gt;avse förbud att lämna fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Löneavdrag får åläggas tillsammans med utegångsforbud, om det&lt;br&gt;krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinför-&lt;br&gt;seelsen har begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse&lt;br&gt;och han eller hon genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas även ha&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott, skall han eller hon anmälas till åtal för brot-&lt;br&gt;tet, om inte annat följer av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Åtalsanmälan behöver inte göras i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilka svårare straff än böter inte föreskrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. följande brott i brottsbalken, nämligen ofredande (4 kap. 7 §),&lt;br&gt;snatteri (8 kap. 2 §), egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 §), bedrägligt&lt;br&gt;beteende (9 kap. 2 §), undandräkt (10 kap. 2 §), olovligt förfogande (10&lt;br&gt;kap. 4 §), olovligt brukande (10 kap. 7 §), svikande av försvarsplikt (18&lt;br&gt;kap. 6 §), lydnadsbrott (21 kap. 5 §) och rymning (21 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan skall dock alltid göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brottet riktar sig mot någon utanför den organisation där den miss-&lt;br&gt;tänkte tjänstgör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. målsäganden har förklarat att han eller hon avser att föra talan om&lt;br&gt;enskilt anspråk, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skäl att anta att påföljden inte kommer att stanna vid&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När en åtgärd har vidtagits for att åtal skall väckas mot en dis-&lt;br&gt;ciplinansvarig, får ett disciplinärende inte inledas eller fortsättas i fråga&lt;br&gt;om det förfarande som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan prövas av den myn-&lt;br&gt;dighet, den kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun där den&lt;br&gt;disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort eller av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos ett&lt;br&gt;bolag, en förening, en samfallighet, en stiftelse eller en annan enskild,&lt;br&gt;prövas frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I Försvarsmakten skall ärenden som avses i 19 § prövas av chefen Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;för det förband eller den enhet av annat slag där den disciplinansvarige&lt;br&gt;tjänstgör eller senast har tjänstgjort, såvida chefen har lägst överstes&lt;br&gt;eller kommendörs tjänstegrad. Försvarsmakten får dock besluta, att&lt;br&gt;någon annan chef vid förbandet eller enheten som har lägst överstelöjt-&lt;br&gt;nants eller kommendörkaptens tjänstegrad får pröva ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En chef som avses i 20 § får överlämna åt andra chefer som tjänst-&lt;br&gt;gör under honom eller henne, dock lägst en kompanichef eller motsva-&lt;br&gt;rande chef, att pröva frågor om disciplinansvar för personal som står&lt;br&gt;under deras befäl, under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förseelsen har erkänts och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning, extratjänst,&lt;br&gt;eller utegångsforbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ärenden som skall prövas av andra myndigheter än Försvars-&lt;br&gt;makten, av kommuner, av landsting eller av kyrkliga kommuner där&lt;br&gt;den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort prövas av chefen för&lt;br&gt;den organisatoriska enhet där den disciplinansvarige tjänstgör eller har&lt;br&gt;tjänstgjort eller av någon annan högre chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § För att biträda de myndigheter, kommuner, landsting eller kyrkliga&lt;br&gt;kommuner som har att handlägga disciplinärenden skall det finnas audi-&lt;br&gt;törer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditörema skall vara jurister. De förordnas av regeringen eller av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga&lt;br&gt;om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett&lt;br&gt;sådant yttrande behövs dock inte när ärendet prövas enligt 21 § eller,&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 21 §, av någon annan myndighet&lt;br&gt;än Försvarsmakten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditören är medansvarig for de beslut som myndigheten, kommu-&lt;br&gt;nen, landstinget eller den kyrkliga kommunen fattar på hans eller hen-&lt;br&gt;nes tillstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen av disciplinärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Disciplinärenden skall handläggas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Muntligt förhör skall hållas med den disciplinansvarige. Denne&lt;br&gt;skall därvid underrättas om vad som anförs mot honom eller henne.&lt;br&gt;Muntligt förhör får dock underlåtas om sådant inte anses behövligt.&lt;br&gt;Underrättelsen skall då göras skriftligen, varvid den disciplinansvarige&lt;br&gt;skall uppmanas att yttra sig i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, skall även anmälare och andra som kan lämna uppgif-&lt;br&gt;ter i saken höras muntligen eller skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över förhören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Vid muntligt förhör med den disciplinansvarige skall ett förhörs-&lt;br&gt;vittne om möjligt vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om ett vittne eller en sakkunnig bör höras vid domstol eller om&lt;br&gt;nägon bör föreläggas att förete en skriftlig handling eller ett föremål&lt;br&gt;som bevis, skall en ansökan om detta göras hos den tingsrätt inom vars&lt;br&gt;område den person som skall höras eller som på annat sätt berörs av&lt;br&gt;åtgärden vistas. I fråga om sådana åtgärder skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;vad som föreskrivs i rättegångsbalken om bevisupptagning utom huvud-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Den disciplinansvarige skall innan ärendet avgörs få del av vad&lt;br&gt;som har kommit fram under utredningen och ges tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över det, om det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Ett beslut om disciplinförseelse och åtalsanmälan skall grundas på&lt;br&gt;vad som har kommit fram under utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den disciplinansvarige skall underrättas om beslutet och auditörens&lt;br&gt;yttrande samt om hur man begär ändring av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som meddelar beslutet bestämmer om underrättelsen skall ske&lt;br&gt;muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat&lt;br&gt;sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om den disciplinan-&lt;br&gt;svarige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om det av särskilda skäl inte krävs någon disciplinpåföljd, får&lt;br&gt;ärendet avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitie-&lt;br&gt;kanslem att göra anmälan i disciplinärenden och om handläggning av&lt;br&gt;sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765) med instruktion för Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkställighet av disciplinpåföljd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Beslut om disciplinpåföljd skall verkställas snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där dis-&lt;br&gt;ciplinförseelsen har begåtts eller av någon annan särskild anledning, får&lt;br&gt;det i beslut om extratjänst eller utegångsförbud bestämmas att beslutet&lt;br&gt;skall verkställas trots att det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Extratjänst får inte verkställas på tjänstefria dagar. Detsamma Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;gäller utegångsförbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud får skjutas upp&lt;br&gt;eller avbrytas, om det finns särskilda skäl. Den dag då avbrott sker&lt;br&gt;skall i sin helhet räknas som verkställighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om flera beslut om utegångsförbud är helt eller delvis verkställ-&lt;br&gt;bara samtidigt, skall påföljderna läggas samman med varandra. Den&lt;br&gt;sammanlagda verkställighetstiden får dock inte överstiga tjugofem da-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den sammanlagda verkställighetstiden skall den tid avräknas&lt;br&gt;under vilken verkställighet redan har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Om den som har ålagts utegångsförbud efter överklagande slut-&lt;br&gt;ligen blir ålagd löneavdrag, skall avräkning ske för den tid under vilken&lt;br&gt;förbudet har verkställts. En dags utegångsförbud skall anses motsvara&lt;br&gt;två dagars löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Extratjänst bortfaller i den del den inte har verkställts innan den&lt;br&gt;disciplinansvariges pågående tjänstgöringsskyldighet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Utegångsförbud får inte verkställas efter det att den disciplinansva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riges pågående tjänstgöringsskyldighet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utegångsförbud inte kan verkställas, skall den som har meddelat&lt;br&gt;beslutet omvandla det till löneavdrag med tillämpning av 38 § andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om löneavdrag inte kan göras och motsvarande belopp inte betalas,&lt;br&gt;gäller om verkställighet vad som är föreskrivet om uppbörd och indriv-&lt;br&gt;ning av böter. Obetalda belopp får dock inte förvandlas till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneavdrag bortfaller i den mån det inte har verkställts inom tre år&lt;br&gt;från det beslutet om disciplinpåföljd vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Den som enligt särskilda föreskrifter är förman i Försvarsmakten&lt;br&gt;får omhänderta en disciplinansvarig som tjänstgör i Försvarsmakten, om&lt;br&gt;denne inom ett område eller utrymme som används av Försvarsmakten&lt;br&gt;eller klädd i militär uniform på allmän plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anträffas så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv&lt;br&gt;eller annars utgör en fara för sig själv eller någon annan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppträder så att han eller hon stör den allmänna ordningen eller&lt;br&gt;ordningen inom Försvarsmakten eller utgör en fara för disciplinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande får inte ske, om det räcker med mindre ingripande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Den som med stöd av 41 § har omhändertagit någon skall skynd- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;samt anmäla detta till den chef som avses i 20 §. Har omhändertagandet&lt;br&gt;inte redan upphört, skall denne omedelbart pröva om det skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Har omhändertagandet skett på grund av berusning, skall den&lt;br&gt;omhändertagne så snart det kan ske undersökas av läkare, om det be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till den omhändertagnes tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Den omhändertagne skall så snart som möjligt forhöras och under-&lt;br&gt;rättas om anledningen till omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Den omhändertagne skall friges så snart det kan ske utan men för&lt;br&gt;honom eller henne själv och då det inte längre finns anledning att ha&lt;br&gt;honom eller henne omhändertagen. Frigivandet skall alltid äga rum&lt;br&gt;senast åtta timmar efter omhändertagandet, om det inte uppenbarligen&lt;br&gt;ligger i den omhändertagnes eget intresse att få stanna kvar kortare tid&lt;br&gt;därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel som påträffas hos den&lt;br&gt;som har omhändertagits på grund av berusning, skall tas ifrån honom&lt;br&gt;eller henne. Sådan egendom skall förstöras, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;för att egendomen återställs efter frigivandet. Frågan om detta prövas&lt;br&gt;av den chef som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket får tillämpas även i fråga om sådana injektionssprutor&lt;br&gt;och kanyler som kan användas för insprutning i människokroppen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra föremål som är särskilt ägnade att användas för&lt;br&gt;missbruk av eller annan befattning med narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Om det finns anledning att anta att en disciplinansvarig som tjänst-&lt;br&gt;gör i Försvarsmakten olovligen bär på sig föremål som tillhör Försvars-&lt;br&gt;makten eller som den disciplinansvarige annars inte får inneha, kan han&lt;br&gt;eller hon enligt förmans beslut underkastas kroppsvisitation för eftersö-&lt;br&gt;kande av föremålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av sådana föremål får enligt förmans beslut skåp,&lt;br&gt;väskor och annan egendom som tillhör eller disponeras av den disciplin-&lt;br&gt;ansvarige undersökas, om det finns anledning att anta att föremålen&lt;br&gt;finns där. En sådan undersökning får också göras stickprovsvis eller i&lt;br&gt;anslutning till en större undersökning som företas av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder enligt första och andra styckena får vidtas endast inom ett&lt;br&gt;militärt område eller något annat område som disponeras av Försvars-&lt;br&gt;makten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av beslut om disciplinpåföljd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § En disciplinansvarig som har ålagts disciplinpåföljd av en chef som&lt;br&gt;avses i 21 § får begära omprövning av beslutet hos den chef som avses&lt;br&gt;i 20 §. En sådan begäran skall göras hos den sistnämnde skriftligen&lt;br&gt;inom fem dagar från den dag då den disciplinansvarige fick del av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutet. Mot ett sådant beslut får talan inte föras i annan ordning. En Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;begäran som har kommit in for sent skall inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ett ärende omprövas enligt första stycket, skall bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 - 32 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § I ärenden om omprövning av beslut om extratjänst eller utegångs-&lt;br&gt;förbud får den som omprövar beslutet, om beslutet är verkställbart,&lt;br&gt;besluta att det tills vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Ett beslut av en sådan chef vid Försvarsmakten som avses i 20 §,&lt;br&gt;av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun att ålägga någon disciplinpåföljd får&lt;br&gt;av den disciplinansvarige överklagas hos den tingsrätt inom vars dom-&lt;br&gt;krets det verksamhetsställe där den disciplinansvarige tjänstgör är loka-&lt;br&gt;liserat. Om verksamhetsstället inte är lokaliserat i Sverige eller om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får beslutet överklagas hos den tingsrätt som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Beslutet överklagas genom att överklagandet skickas till den myn-&lt;br&gt;dighet, den kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun som har&lt;br&gt;meddelat beslutet. I överklagandet skall klaganden ange det beslut som&lt;br&gt;överklagas och den ändring i beslutet som begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit in till den myndighet, som har med-&lt;br&gt;delat beslutet, inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten skall, sedan handlingarna i ärendet överlämnats dit, pröva&lt;br&gt;om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kom-&lt;br&gt;mit in för sent skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § I fråga om överklagande tillämpas lagen (1946:807) om handlägg-&lt;br&gt;ning av domstolsärenden om inte annat föreskrivs i denna lag. Därvid&lt;br&gt;gäller beträffande överklagandet vad som föreskrivs om ansökan i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Tingsrätten skall vid avgörande av ärendet bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare och tre nämndemän. Vid handläggning i övrigt av ärendet är&lt;br&gt;tingsrätten domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Tingsrätten får, om det överklagade beslutet är verkställbart,&lt;br&gt;förordna att det tills vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Tingsrättens beslut får av den disciplinansvarige eller det allmänna&lt;br&gt;överklagas till hovrätten. Om tingsrätten har meddelat ett beslut som&lt;br&gt;avses i 34 § andra stycket eller avslagit ett yrkande om att verkställighet&lt;br&gt;tills vidare inte skall få ske, får talan mot beslutet föras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § I tingsrätten och hovrätten förs det allmännas talan av den myndig- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;het, den kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun som har&lt;br&gt;meddelat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Bestämmelser om rätt for Riksdagens ombudsmän och för Justitie-&lt;br&gt;kanslem att söka ändring i beslut om disciplinförseelse finns i 7 § lagen&lt;br&gt;(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen&lt;br&gt;(1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn. Talan skall väckas inom tre&lt;br&gt;veckor från det att beslutet har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen av ersättningsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;58 § Om materiel som har utlämnats för personligt bruk till en disci-&lt;br&gt;plinansvarig går förlorad eller skadas, får en myndighet, en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun besluta om ersättningsskyldighet&lt;br&gt;enligt skadeståndslagen (1972:207) för honom eller henne. Om någon&lt;br&gt;åtgärd har vidtagits för att åtal skall väckas mot den disciplinansvarige,&lt;br&gt;får ersättningsärende inte inledas eller fortsättas i fråga om det förfaran-&lt;br&gt;de som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Inleds ett disciplinärende mot en disciplinansvarig och kan det för-&lt;br&gt;farande som ärendet avser föranleda ersättningsskyldighet for honom&lt;br&gt;eller henne, skall frågan om ersättningsskyldighet prövas i disciplinären-&lt;br&gt;det om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Bestämmelserna i 19, 20, 22 och 24 - 30 §§ skall tillämpas vid&lt;br&gt;handläggningen av ersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förlusten eller skadan inte sammanlagt överstiger ett visst mindre&lt;br&gt;belopp, som regeringen bestämmer, får en chef som avses i 21 § också&lt;br&gt;besluta om ersättningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av beslut om ersättningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;61 § En disciplinansvarig som har ålagts ersättningsskyldighet av en&lt;br&gt;chef som avses i 21 § får begära omprövning av beslutet hos den chef&lt;br&gt;som avses i 20 §. Bestämmelserna i 48 § skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Ett beslut om ersättningsskyldighet som fettats av en sådan chef i&lt;br&gt;Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvars-&lt;br&gt;makten, eller av en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun får&lt;br&gt;överklagas av den disciplinansvarige hos tingsrätten. Bestämmelserna i&lt;br&gt;50-53 §§, 55 § första stycket första meningen och andra stycket samt&lt;br&gt;56 § gäller vid sådant överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet hos tingsrätten avser endast frågan om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet, skall dock vad som är föreskrivet om rättegången i tvistemål&lt;br&gt;tillämpas. Avser talan ett beslut om både disciplinpåföljd och ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet, skall tingsrätten, om den disciplinansvarige begär det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller det annars finns skäl för det, handlägga firågan om ersättnings- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skyldighet som särskilt mål i den for tvistemål föreskrivna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Beslut om ersättningsskyldighet som meddelats enligt 58 § får&lt;br&gt;verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m. skall upphöra att gälla. Den&lt;br&gt;upphävda lagen skall dock tilllämpas beträffande förseelser som begåtts&lt;br&gt;eller förhållanden som inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om skydd för anställning vid viss tjänst- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;göring inom totalförsvaret m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. lagen (1994:000) om totalfÖrsvarsplikt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla även med avseende pä tjänstgöring som någon fullgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åt det allmänna på grund av skyldighet i annan lag än lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som reservofficer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal for&lt;br&gt;beredskapsändamål eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i utlandsstyrkan i Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;36&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om arbetsförmedlingstvång&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för lagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för&lt;br&gt;totalförsvaret skall kunna upprätthållas, får regeringen när det råder&lt;br&gt;höjd beredskap föreskriva att 2 - 4 §§ skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;den omfattning som det behövs föreskriva om förbud mot annan arbets-&lt;br&gt;förmedling än den offentliga samt om inskränkning i rätten att utöva&lt;br&gt;sådan annan arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss verksamhet&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva om förbud för arbetsgivare att anställa arbetstagare som inte&lt;br&gt;anvisats av en offentlig arbetsförmedling eller med dess medgivande&lt;br&gt;(arbetsförmedlingstvång). I föreskrifterna skall anges det behov av&lt;br&gt;arbetskraft, åt vilket företräde skall lämnas (företrädesbestämmelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge det företrädesberättigade behovet inte är fyllt, får den som&lt;br&gt;förmedlar arbete inte lämna en arbetssökande anvisning eller medgivan-&lt;br&gt;de att ta annat arbete inom den verksamhet för vilken arbetsförmed-&lt;br&gt;lingstvång gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har ett avtal om anställning träffats i strid med vad som föreskrivits&lt;br&gt;om arbetsförmedlingstvång och kan anställningen inte godkännas med&lt;br&gt;hänsyn till en företrädesbestämmelse, får regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer vid vite förelägga arbetstagaren att från-&lt;br&gt;träda anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreskrifterna i 3 och 4 §§ gäller inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) anställningen endast är tillfällig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) arbetstagaren är under sexton eller över sjuttio år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) parterna i ett anställningsförhållande är makar eller sambor eller&lt;br&gt;om ena parten eller hans make eller sambo är den andra partens avkom-&lt;br&gt;ling eller styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller syskon, halv-&lt;br&gt;syskon eller fostersyskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud enligt 2 § eller 3 §&lt;br&gt;första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 32 § &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Värnpliktig tillkommande&lt;br&gt;naturaförmåner, dagersättning och&lt;br&gt;tillägg till sådan ersättning, be-&lt;br&gt;fattningspenning, avgångsveder-&lt;br&gt;lag, utbildningspremie, utryck-&lt;br&gt;ningsbidrag samt fälttraktamente&lt;br&gt;skola icke upptagas såsom skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Utgående dagpen-&lt;br&gt;ning utgör däremot skattepliktig&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag, vilket annorledes&lt;br&gt;än såsom näringsbidrag utgår till&lt;br&gt;värnpliktig, räknas icke till skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Näringsbidrag utgör&lt;br&gt;däremot skattepliktig intäkt och&lt;br&gt;hänföres till den förvärvskälla&lt;br&gt;bidraget avser. Familjebidrag&lt;br&gt;anses tillkomma den värnpliktige,&lt;br&gt;även om bidraget utbetalas till&lt;br&gt;annan person. Det förhållande att&lt;br&gt;bidraget använts för bestridande&lt;br&gt;av en vid inkomsttaxeringen i och&lt;br&gt;för sig avdragsgill utgift, t.ex.&lt;br&gt;ränta eller periodiskt understöd,&lt;br&gt;skall icke föranleda, att avdrag&lt;br&gt;vägras för utgiften i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan i första och andra&lt;br&gt;styckena sägs skall äga motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning i fråga om an-&lt;br&gt;nan personal vid försvarsmakten&lt;br&gt;som avlönas enligt de för värn-&lt;br&gt;pliktiga gällande grunder, vapenfri&lt;br&gt;tjänstepliktig, hemvämspersonal&lt;br&gt;och annan personal som frivilligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Totalförsvarspliktiga tillkom-&lt;br&gt;mande naturaförmåner, dagersätt-&lt;br&gt;ning och tillägg till sådan ersätt-&lt;br&gt;ning, befattningspenning, avgångs-&lt;br&gt;vederlag, utbildningspremie, ut-&lt;br&gt;ryckningsbidrag samt fälttrakta-&lt;br&gt;mente skall inte upptas såsom&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Utgående&lt;br&gt;dagpenning utgör däremot skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag, vilket annorledes&lt;br&gt;än såsom näringsbidrag utgår till&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig, räknas icke&lt;br&gt;till skattepliktig intäkt. Närings-&lt;br&gt;bidrag utgör däremot skattepliktig&lt;br&gt;intäkt och hänföres till den för-&lt;br&gt;värvskälla bidraget avser. Familje-&lt;br&gt;bidrag anses tillkomma den total-&lt;br&gt;försvarspliktige även om bidraget&lt;br&gt;utbetalas till annan person. Det&lt;br&gt;förhållande att bidraget använts&lt;br&gt;för bestridande av en vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen i och för sig avdrags-&lt;br&gt;gill utgift, t.ex. ränta eller perio-&lt;br&gt;diskt understöd, skall icke föran-&lt;br&gt;leda, att avdrag vägras för utgiften&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan i första och andra&lt;br&gt;styckena sägs skall också tillämpas&lt;br&gt;i fråga om annan personal som&lt;br&gt;avlönas enligt de för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga gällande grunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgör utbildning för att nå eller&lt;br&gt;bibehålla kompetens för placering&lt;br&gt;inom totalförsvaret, civilförsvars-&lt;br&gt;pliktig som inkallats till tjänstgö-&lt;br&gt;ring enligt 12 § civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) och annan som avlönas&lt;br&gt;enligt för värnpliktiga eller civil-&lt;br&gt;försvarspliktiga gällande grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri kost eller förmån av fri hemresa som tillkommer sådan&lt;br&gt;personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet&lt;br&gt;utomlands skall inte tas upp som skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;rätten till arbetstagares uppfinningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1949:345) om rätten till arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagares uppfinningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna hg avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i allmän eller enskild tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid universitet, högskolor&lt;br&gt;eller andra inrättningar som till-&lt;br&gt;höra undervisningsväsendet skola&lt;br&gt;icke i denna egenskap anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna hg, dock&lt;br&gt;att hgen äger tillämpning å såda-&lt;br&gt;na lärare vid försvarsmaktens&lt;br&gt;skolor och undervisningsanstalter&lt;br&gt;som äro officerare eller under-&lt;br&gt;officerare på aktiv stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EJ heller skola anställnings- eller&lt;br&gt;beställningshavare i försvarsmak-&lt;br&gt;tens reserver eller på övergångs-,&lt;br&gt;disponibilitets- eller reservstat vid&lt;br&gt;försvarsmakten eller värnpliktiga i&lt;br&gt;denna egenskap anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna hg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid universitet, högskolor&lt;br&gt;eller andra inrättningar som tillhör&lt;br&gt;undervisningväsendet skall inte i&lt;br&gt;denna egenskap anses såsom ar-&lt;br&gt;betstagare enligt denna hg, dock&lt;br&gt;att hgen skall tillämpas på sådana&lt;br&gt;lärare vid Försvarsmaktens skolor&lt;br&gt;som är yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller officerare på reserv-&lt;br&gt;stat, reservpersonal, reservoffice-&lt;br&gt;rare eller de som fullgör värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt&lt;br&gt;skall i denna egenskap anses som&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna hg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna hg träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:171.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § 2 mom., 50 § och anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Värnpliktig, som har&lt;br&gt;ryckt in till militärtjänst göring och&lt;br&gt;vars skattebetalningsförmäga till&lt;br&gt;följd härav har blivit nedsatt, får&lt;br&gt;av skattemyndighet beviljas an-&lt;br&gt;stånd med betalning av preliminär&lt;br&gt;F-skatt, särskild A-skatt, kvarstå-&lt;br&gt;ende skatt eller tillkommande&lt;br&gt;skatt, som skall betalas under&lt;br&gt;uppbördsmånad, vilken helt eller&lt;br&gt;delvis infaller under tiden för&lt;br&gt;militärtjänst göringen eller under&lt;br&gt;tiden därefter, dock senast under&lt;br&gt;tredje kalendermånaden efter den&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör. An-&lt;br&gt;ståndet får avse hela skatten eller&lt;br&gt;en del av den. Anståndstiden får&lt;br&gt;bestämmas till längst ett år. An-&lt;br&gt;stånd får dock därutöver beviljas&lt;br&gt;för tiden intill dess den värnplikti-&lt;br&gt;ge efter beviljad ledighet för åter-&lt;br&gt;gång till civil verksamhet (hemper-&lt;br&gt;mittering) eller hemförlovning har&lt;br&gt;varit fri från tjänstgöring tre&lt;br&gt;kalendermånader i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. En totalförsvarspliktig&lt;br&gt;som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt&lt;br&gt;under minst 60 dagar och vars&lt;br&gt;skattebetalningsförmäga till följd&lt;br&gt;härav har blivit nedsatt, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med betalning av preliminär F-&lt;br&gt;skatt, särskild A-skatt, kvarståen-&lt;br&gt;de skatt eller tillkommande skatt,&lt;br&gt;som skall betalas under upp-&lt;br&gt;bördsmånad, vilken helt eller&lt;br&gt;delvis infaller under tiden för&lt;br&gt;tjänstgöringen eller under tiden&lt;br&gt;därefter, dock senast under tredje&lt;br&gt;kalendermånaden efter den månad&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör. An-&lt;br&gt;ståndet får avse hela skatten eller&lt;br&gt;en del av den. Anståndstiden får&lt;br&gt;bestämmas till längst ett år. An-&lt;br&gt;stånd får dock därutöver beviljas&lt;br&gt;för tre kalendermånader efter den&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ges in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ansökan bör av den värn-&lt;br&gt;pliktige göras snarast möjligt och&lt;br&gt;senast inom en månad efter ut-&lt;br&gt;gången av först infallande upp-&lt;br&gt;bördsmånad, som anståndet skall&lt;br&gt;avse. Har ansökan inte inkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ansökan bör göras snarast Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;möjligt och senast inom en månad&lt;br&gt;efter utgången av först infallande&lt;br&gt;uppbördsmånad, som anståndet&lt;br&gt;skall avse. Har ansökningen inte&lt;br&gt;inkommit inom tre månader efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom tre månader efter&lt;br&gt;tjänstgöringens slut, får&lt;br&gt;ningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;militär- tjänstgöringens slut, får ansök-&lt;br&gt;ansök- ningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyndsamt meddelas den skatteskyldige utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i&lt;br&gt;46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värnpliktig avses i 48 § 2&lt;br&gt;mom. värnpliktig, som icke är fast&lt;br&gt;anställd vid krigsmakten, dock att&lt;br&gt;bestämmelserna i nämnda moment&lt;br&gt;icke äga tillämpning å värnpliktig,&lt;br&gt;som är elev vid krigsskolan eller&lt;br&gt;undergår utbildning för vinnande&lt;br&gt;av fast anställning på aktiv stat&lt;br&gt;vid marinen eller flygvapnet, ej&lt;br&gt;heller å värnpliktig som jämlikt&lt;br&gt;27 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 mom. vämpliktslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jullgör tjänstgöring med en var-&lt;br&gt;aktighet av högst sextio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad om värnpliktig i 48 § 2&lt;br&gt;mom. stadgas skall äga motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning i fråga om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) civilmilitär personal på aktiv&lt;br&gt;stat eller över stat, vars tjänstgö-&lt;br&gt;ringsskyldighet i fredstid är be-&lt;br&gt;gränsad till viss del av året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 48 § 2 mom. om&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig skall även&lt;br&gt;tillämpas vid tjänstgöring av&lt;br&gt;följande personal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. officerare på reservstat, re-&lt;br&gt;servpersonal samt reservofficerare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) personal, som lönlös kvarstår&lt;br&gt;i regemente (kår), i flottan, i&lt;br&gt;kustartilleriet eller i flygvapnet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) personal, som frivilligt över-&lt;br&gt;förts till övergångsstat, så ock&lt;br&gt;personal på reservstat eller i&lt;br&gt;reserven med undantag av reser-&lt;br&gt;ven tillhörande, från aktiv stat&lt;br&gt;pensionsavgången personal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) &amp;nbsp;väg- och vattenbygg-&lt;br&gt;nadskårens personal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsfrivillig personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämspersonal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medlemmar i frivilliga för-&lt;br&gt;svarsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) icke värnpliktig personal vid&lt;br&gt;sjövämskåren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) &amp;nbsp;vapenfri tjänsteplikti g som&lt;br&gt;inställt sig till tjänstgöring enligt 5&lt;br&gt;§ första stycket lagen den 3 juni&lt;br&gt;1966 (nr 413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;om tjänstgöringen skall pågå mer&lt;br&gt;än sextio dagar, eller som inställt&lt;br&gt;sig till tjänstgöring enligt 5 §&lt;br&gt;andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:668) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utlämning för brott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gärningar som nämns i de&lt;br&gt;föreskrifter i 16 kap. brottsbalken&lt;br&gt;som avser brott av krigsman eller&lt;br&gt;i 21 kap. brottsbalken eller i&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967) får&lt;br&gt;utlämning inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts utgör ej hinder att,&lt;br&gt;för vilket utlämning eljest må ske, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gärningar som nämns i de&lt;br&gt;föreskrifter i 16 kap. brottsbalken&lt;br&gt;som avser brott av krigsman eller&lt;br&gt;i 21 kap. brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt&lt;br&gt;får utlämning inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n gärningen innefattar jämväl brott&lt;br&gt;ämna personen för det brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 15 §§ samt 11 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1&lt;br&gt;§ andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts&lt;br&gt;hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för&lt;br&gt;rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkra-&lt;br&gt;des arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Om anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period&lt;br&gt;med sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och beta-&lt;br&gt;las ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med&lt;br&gt;första dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med&lt;br&gt;en tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen&lt;br&gt;inträffade. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycket a&lt;br&gt;gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller&lt;br&gt;d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:46.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om forsäkrings- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;kassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitutet eller genomgår arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt&lt;br&gt;1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och&lt;br&gt;barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som&lt;br&gt;ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera&lt;br&gt;det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i&lt;br&gt;sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;eller vapenfri tjänst eller genom-&lt;br&gt;går militär grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör annan tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt än grundutbildning&lt;br&gt;som är kortare än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på&lt;br&gt;en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få&lt;br&gt;under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas&lt;br&gt;på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan&lt;br&gt;antas ha ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk-&lt;br&gt;dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart&lt;br&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under&lt;br&gt;denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första&lt;br&gt;-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för&lt;br&gt;försäkrad som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 6 när den försäkrade ge-&lt;br&gt;nomgår grundutbildning eller&lt;br&gt;därtill omedelbart anslutande&lt;br&gt;repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för&lt;br&gt;försäkrad som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 6 när den försäkrade ge-&lt;br&gt;nomgår grundutbildning som är&lt;br&gt;längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;eller vapenfri tjänst, om tjänstgö-&lt;br&gt;ringen inte avser grundutbildning&lt;br&gt;eller därtill omedelbart anslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör o/inun tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt än grundutbildning&lt;br&gt;som är längre än 60 dagar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repetitionsutbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller&lt;br&gt;i fall som avses i 7 b § reser till utlandet med försäkringskassans med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård&lt;br&gt;eller boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som&lt;br&gt;ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall&lt;br&gt;sjukpenningen på begäran av den som svarar for vårdkostnaden minskas&lt;br&gt;med 80 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp.&lt;br&gt;Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste&lt;br&gt;lägre hela krontal. Det belopp som sjukpenningen minskas med skall&lt;br&gt;betalas ut till den på vars begäran minskningen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som&lt;br&gt;avses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas&lt;br&gt;utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:746.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte&lt;br&gt;från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått&lt;br&gt;till 1000 kr. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I&lt;br&gt;fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsätt-&lt;br&gt;ningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället for&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning&lt;br&gt;för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;dagpenning till värnpliktiga&lt;br&gt;och vapenfria tjänsteplikti ga under&lt;br&gt;repetitionsutbildning, frivilliga&lt;br&gt;som genomgår utbildning under&lt;br&gt;krigsförbandsövning eller särskild&lt;br&gt;övning inom vämpliktsutbild-&lt;br&gt;ningen, läkare underförsvarsmedi-&lt;br&gt;cinsk tjänstgöring samt civilför-&lt;br&gt;svarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag for doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i&lt;br&gt;den mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt&lt;br&gt;och andra som erhåller dagpen-&lt;br&gt;ning enligt de för totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrotts-&lt;br&gt;utövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som&lt;br&gt;är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då&lt;br&gt;den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman&lt;br&gt;ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla&lt;br&gt;beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där&lt;br&gt;lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person,&lt;br&gt;som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska per-&lt;br&gt;sonen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att&lt;br&gt;svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främman-&lt;br&gt;de makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbets-&lt;br&gt;givare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte&lt;br&gt;är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborga-&lt;br&gt;re är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag likställes med arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänstgö-&lt;br&gt;ring juznr kvinna som genomgår&lt;br&gt;utbildning för att få anställning&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt&lt;br&gt;och annan som fullgör i lag före-&lt;br&gt;skriven tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officer vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som under utbildning vid skola eller vård i anstalt utför arbete&lt;br&gt;till sin art liknar sådant som vanligen utföres av arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som för annans räkning eljest utför arbete under omständig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:1023.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:613) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;handläggningen av vissa regeringsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:613) om handläggningen av&lt;br&gt;vissa regeringsärenden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;andra meningen regeringsformen, om ärendet angår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskrifter rörande Försvarsmaktens mobilisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommendering och placering av militär personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tjänstledighet för militär personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värnpliktigas och reservperso-&lt;br&gt;nals inkallelse och tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;tillträde till militära skydds-&lt;br&gt;föremål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. svenska örlogsbesök i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. totalförsvarsplikiigas, reserv-&lt;br&gt;officerares och reservpersonals&lt;br&gt;inkallelse och tjänstgöring i För-&lt;br&gt;svarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillträde till militära skyddsob-&lt;br&gt;Jekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt svenska militära transport- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övningsflygningar till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tillträde till svenskt territorium av annan stats örlogsfartyg, militära&lt;br&gt;svävare eller militära luftfartyg samt av fartyg, svävare eller luftfartyg&lt;br&gt;som äges eller brukas av annan stat och nyttjas för annat än enbart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Försvarsmaktens deltagande vid officiella cermonier och i allmän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyttig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:279.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;Justitiekanslems tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för offentliga tjänstemän i&lt;br&gt;lag eller annan författning om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om avskedan-&lt;br&gt;de eller avstängning från tjänsten&lt;br&gt;på grund av brottslig gärning eller&lt;br&gt;tjänsteförseelse, får Justitie-&lt;br&gt;kanslem föra talan vid domstol&lt;br&gt;om ändring i beslutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om disciplinansvar&lt;br&gt;mot den som tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen eller är vete-&lt;br&gt;rinär eller krigsman samt i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;sådan behörighetsfråga som avses&lt;br&gt;i 6 § första stycket. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om sådan talan&lt;br&gt;meddelas i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser for offentliga tjänstemän i&lt;br&gt;lag eller annan författning om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om avskedan-&lt;br&gt;de eller avstängning från tjänsten&lt;br&gt;på grund av brottslig gärning eller&lt;br&gt;tjänsteförseelse, får Justitie-&lt;br&gt;kanslem föra talan vid domstol&lt;br&gt;om ändring i beslutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om disciplinansvar&lt;br&gt;mot den som tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen eller är vete-&lt;br&gt;rinär, krigsman eller disciplinan-&lt;br&gt;svarig enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;disciplinansvar inom totalförsva-&lt;br&gt;ret, m.m. samt i fråga om myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hets beslut i ärende om sådan&lt;br&gt;behörighetsfråga som avses i 6 §&lt;br&gt;första stycket. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om sådan talan meddelas i&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har befattningshavare enligt vad därom är föreskrivet sökt ändring&lt;br&gt;vid domstol i beslut som avses i första stycket och har beslutet tillkom-&lt;br&gt;mit efter anmälan av Justitiekanslem, företräder Justitiekanslem det&lt;br&gt;allmänna som befattningshavarens motpart i tvisten. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om Justitiekanslem har sökt ändring i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om arbetsgivare skall&lt;br&gt;i fråga om tvister som avses i denna paragraf äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning på Justitiekanslem. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;53&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall dock Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ej tillämpas i fråga om tvist i vilken Justitiekanslem för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;statligt personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:265) om statligt personska-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deskydd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid personskada och tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalfÖrsvarsplikt&lt;br&gt;eller inställer sig till mönstring,&lt;br&gt;eller annan uttagning enligt den&lt;br&gt;lagen eller till antagningsprövning&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om möjlig-&lt;br&gt;het för kvinnor att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt med längre&lt;br&gt;grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ersättning av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som fullgör tjänstgöring&lt;br&gt;eller genomgår utbildning eller&lt;br&gt;inskrivningsprövning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74), 6 §&lt;br&gt;lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. eller&lt;br&gt;lagen (1984:272) om skyldighet&lt;br&gt;för civiljörsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med räddnings-&lt;br&gt;kår enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller i räddningstjänst enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är intagen för vård i kriminal vårdsanstalt, i ett hem som&lt;br&gt;avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polis-&lt;br&gt;arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas även på den&lt;br&gt;som frivilligt deltager i verksam-&lt;br&gt;het inom totalförsvaret eller i&lt;br&gt;annat fall än som avses i första&lt;br&gt;stycket deltager i verksamhet för&lt;br&gt;att avvälja eller begränsa skada på&lt;br&gt;människor eller egendom eller i&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas även på den&lt;br&gt;som i annat fall än som avses i&lt;br&gt;första stycket frivilligt deltar i&lt;br&gt;verksamhet inom totalförsvaret&lt;br&gt;eller i verksamhet för att avvärja&lt;br&gt;eller begränsa skada på människor&lt;br&gt;eller egendom eller i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:266) om&lt;br&gt;statlig ersättning vid ideell skada m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:266) om statlig ersättning&lt;br&gt;vid ideell skada m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ådrar sig skada som omfettas av lagen (1977:265) om stat-&lt;br&gt;ligt personskadeskydd har rätt till ersättning av staten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan har ådragits under&lt;br&gt;ledighet eller annan fritid vid&lt;br&gt;vistelse utanför förläggningsplats&lt;br&gt;eller annan plats där verksamheten&lt;br&gt;i fråga bedrivs, och skadan inte&lt;br&gt;har orsakats av olycksfall vid färd&lt;br&gt;till eller från nämnda plats då&lt;br&gt;färden föranleddes av och stod i&lt;br&gt;nära samband med verksamheten,&lt;br&gt;utges ersättning endast till den&lt;br&gt;som fullgör tjänstgöring enligt&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967) eller&lt;br&gt;lagen (1966:413) om vapenfri&lt;br&gt;tjänst eller utbildning enligt lagen&lt;br&gt;(1980:1021) om militär grundut-&lt;br&gt;bildning för kvinnor och som har&lt;br&gt;skadats under grundutbildning&lt;br&gt;eller därtill omedelbart anslutande&lt;br&gt;repetitionsutbildnin g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan har ådragits under&lt;br&gt;ledighet eller annan fritid vid&lt;br&gt;vistelse utanför förläggningsplats&lt;br&gt;eller annan plats där verksamheten&lt;br&gt;i fråga bedrivs, och skadan inte&lt;br&gt;har orsakats av olycksfall vid färd&lt;br&gt;till eller från nämnda plats då&lt;br&gt;färden föranleddes av och stod i&lt;br&gt;nära samband med verksamheten,&lt;br&gt;utges ersättning endast till den&lt;br&gt;som fullgör längre grundutbild-&lt;br&gt;ning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och som har skadats under tjänst-&lt;br&gt;göringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 17 §§ semesterlagen (1977:480) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infaller under semesterledigheten&lt;br&gt;dag då arbetstagaren är oförmögen&lt;br&gt;till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller dag som är semesterlöne-&lt;br&gt;grundande enligt 17 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2-8 skall, om arbetstagaren&lt;br&gt;utan dröjsmål begär det, sådan&lt;br&gt;dag ej räknas som semesterdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterdagar som återstår på g&lt;br&gt;pats skall utgå i ett sammanhang, o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infaller under semesterledigheten&lt;br&gt;dag då arbetstagaren är oförmögen&lt;br&gt;till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller dag som är semesterlöne-&lt;br&gt;grundande enligt 17 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2-7 skall, om arbetstaga-&lt;br&gt;ren utan dröjsmål begär det, sådan&lt;br&gt;dag ej räknas som semesterdag,&lt;br&gt;nd av att första stycket har tilläm-&lt;br&gt;arbetstagaren ej medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbets-&lt;br&gt;skada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid for&lt;br&gt;vilken föräldrapenning utges i anledning av bams födelse eller adoption&lt;br&gt;enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för vaije&lt;br&gt;barn, eller vid flerbamsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar&lt;br&gt;eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 och 11 a §§&lt;br&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersätt-&lt;br&gt;ning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebi-&lt;br&gt;drag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:102.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av grundut-&lt;br&gt;bildning om högst 60 dagar eller&lt;br&gt;repetitionsutbildning enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;om frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;inte överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till&lt;br&gt;grundutbildning, eller ledighet på&lt;br&gt;grund av motsvarande vapenfri&lt;br&gt;tjänst, i den mån frånvaron under&lt;br&gt;intjänandeåret icke överstiger 60&lt;br&gt;dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;ledighet på grund av att&lt;br&gt;arbetstagaren efter det kalenderår&lt;br&gt;då han fyllt tjugotvå år fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring i civilförsvaret på&lt;br&gt;annan tid än då civilförsvarsbe-&lt;br&gt;redskap råder eller beredskapsöv-&lt;br&gt;ning får anordnas vid försvars-&lt;br&gt;makten, i den mån frånvaron&lt;br&gt;under intjänandeåret icke över-&lt;br&gt;stiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har&lt;br&gt;arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;peioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. . ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 skall frånvaro under de första 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen (1977:1160)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänstgö-&lt;br&gt;ring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning for verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och annan som fullgör i lag före-&lt;br&gt;skriven tjänstgöring eller som&lt;br&gt;deltar i frivillig utbildning för&lt;br&gt;verksamhet inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall lik-&lt;br&gt;ställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I&lt;br&gt;fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet ut-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:579.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen&lt;br&gt;(1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att 4-6 §§ helt eller delvis skall tillämpas&lt;br&gt;från tidpunkt som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om riket är i krigsfara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det råder sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av krig eller av krigs-&lt;br&gt;fara vari riket har befunnit sig och&lt;br&gt;om det till följd av dessa förhål-&lt;br&gt;landen föreligger knapphet eller&lt;br&gt;betydande fera för knapphet inom&lt;br&gt;riket på egendom av vikt för&lt;br&gt;totalförsvaret eller&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkförsörj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt&lt;br&gt;försvarsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om Sverige är i krigsfara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det råder sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av att det är krig utan-&lt;br&gt;för Sveriges gränser eller av att&lt;br&gt;Sverige har varit i krig eller krigs-&lt;br&gt;fara och om det till följd av dessa&lt;br&gt;förhållanden föreligger knapphet&lt;br&gt;eller betydande fera för knapphet&lt;br&gt;inom riket på egendom av vikt för&lt;br&gt;totalförsvaret eller folkförsöij-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det är nödvändigt att med&lt;br&gt;hänsyn till försvarsberedskapen&lt;br&gt;inkalla totalförsvarspliktiga till&lt;br&gt;tjänstgöring med stöd av 4 kap. 7&lt;br&gt;eller 8 § lagen (1994:000) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det befinnes&lt;br&gt;att med hänsyn till&lt;br&gt;redskapen inkalla värnpliktiga till&lt;br&gt;tjänstgöring med stöd av 27 § 2&lt;br&gt;mom. eller 28 § 1 mom. väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt första stycket skall underställas riksdagens prövning&lt;br&gt;inom en månad från det den utfärdades eller, om riksmöte ej pågår,&lt;br&gt;från böijan av närmast följande riksmöte. Sker ej underställning eller&lt;br&gt;godkänner riksdagen ej föreskriften inom två månader från det under-&lt;br&gt;ställning skedde, upphör föreskriften att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § passlagen (1978:302) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;forhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara vari riket&lt;br&gt;har befunnit sig, får regeringen&lt;br&gt;genom förordning meddela före-&lt;br&gt;skrifter om pass, som begränsar&lt;br&gt;rätten till pass för värnpliktiga och&lt;br&gt;civilförsvarspliktiga eller som&lt;br&gt;annars fordras av hänsyn till rikets&lt;br&gt;försvar eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, får&lt;br&gt;regeringen genom förordning&lt;br&gt;meddela föreskrifter om pass, som&lt;br&gt;begränsar rätten till pass för total-&lt;br&gt;försvarspliktiga eller som annars&lt;br&gt;fordras av hänsyn till rikets för-&lt;br&gt;svar eller rikets säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;inskrivning av värnpliktig för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Motvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring pä grund av nedsättning av&lt;br&gt;prestationsförmågan, särskild risk&lt;br&gt;för detta eller pä grund av ekono-&lt;br&gt;miska eller sociala skäl, anstånd&lt;br&gt;med värnpliktstjänstgöring eller&lt;br&gt;vapenfri tjänst. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte beslut i ärende som&lt;br&gt;avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom Försvars-&lt;br&gt;. maktens personalvård med av-&lt;br&gt;seende på värnpliktiga för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till psykologisk&lt;br&gt;undersökning och för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;hos konsulent eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare som särskilt har till&lt;br&gt;uppgift att bistå med råd och hjälp&lt;br&gt;i personliga angelägenheter, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:595.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;inskrivning av totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;och i ärende om antagning av&lt;br&gt;kvinnor till befattningar inom&lt;br&gt;totalförsvaret som kräver längre&lt;br&gt;grundutbildning än 60 dagar för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten,&lt;br&gt;skyldighet att tjänstgöra med&lt;br&gt;totalförsvarsplikt samt uppskov&lt;br&gt;med och avbrott i sådan tjänstgö-&lt;br&gt;ring. Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom personal-&lt;br&gt;vård med avseende på den som&lt;br&gt;tjänstgör med totalförsvarsplikt för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psyko-&lt;br&gt;logisk undersökning och för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden hos konsulent eller&lt;br&gt;annan befattningshavare som&lt;br&gt;särskilt har till uppgift att bistå&lt;br&gt;med råd och hjälp i personliga&lt;br&gt;angelägenheter, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana ärenden som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) i dess lydelse före den 1&lt;br&gt;juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:6&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tolv månader under två&lt;br&gt;år, om det föranleds av arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall bölja&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig tjänstgöring,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall börja&lt;br&gt;sådan tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om&lt;br&gt;arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med&lt;br&gt;instruktion för Riksdagens ombudsmän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1986:765) med instruktion för&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser for tjänstemän i lag eller&lt;br&gt;annan författning om disciplinan-&lt;br&gt;svar eller om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning från tjänsten på grund&lt;br&gt;av brottslig gärning eller tjänste-&lt;br&gt;förseelse, får ombudsman föra&lt;br&gt;talan vid domstol om ändring i&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar mot den som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen eller är veterinär eller krigs-&lt;br&gt;man samt i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om sådan behörig-&lt;br&gt;hetsfråga som avses i 6 § tredje&lt;br&gt;stycket. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om sådan talan meddelas i lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för tjänstemän i lag eller&lt;br&gt;annan författning om disciplinan-&lt;br&gt;svar eller om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning från tjänsten på grund&lt;br&gt;av brottslig gärning eller tjänste-&lt;br&gt;förseelse, får ombudsman föra&lt;br&gt;talan vid domstol om ändring i&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar mot den som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen eller är veterinär, krigsman&lt;br&gt;eller disciplinansvarig enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om disciplinansvar&lt;br&gt;inom totalförsvaret, m.m. samt i&lt;br&gt;fråga om myndighets beslut i&lt;br&gt;ärende om sådan behörighetsfråga&lt;br&gt;som avses i 6 § tredje stycket.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talan meddelas i lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har befattningshavare enligt vad därom är föreskrivet sökt ändring&lt;br&gt;vid domstol i beslut som avses i första stycket och har beslutet tillkom-&lt;br&gt;mit efter anmälan av ombudsman, företräder ombudsman det allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som befattningshavarens motpart i tvisten. Detsamma gäller, om om-&lt;br&gt;budsmannen har sökt ändring i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om arbetsgivare skall&lt;br&gt;i fråga om tvister som avses i denna paragraf äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning på ombudsman. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister skall dock ej till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om tvist i vilken ombudsman för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;67&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig bered-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;skapslag (1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsrättslig beredskapslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:1262)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 3 i bilagan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tolv månader under två&lt;br&gt;år, om det föranleds av arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall börja&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig tjänstgöring,&lt;br&gt;■ som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall böija&lt;br&gt;sådan tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om&lt;br&gt;arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 10 § 1994:269.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:225) om ersättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smittbärare att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning tillämpas även följande föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när förtidspension utges m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 a § om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)-d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänst-&lt;br&gt;göring juli görs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)-d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning vid tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som uppbär smittbärarpennning tillämpas även före-&lt;br&gt;skrifterna om åtgärder för rehabilitering i 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1643.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § folkbokföringslagen (1991:481) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte leda till bosättning om den föranleds enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppdrag som statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befattning&lt;br&gt;som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt&lt;br&gt;sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullgörande av värnplikt eller 4. tjänstgöring enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vapenfri tjänsteplikt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård&lt;br&gt;eller vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;vapenfri tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfria tjänstepliktiga är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra grundutbild-&lt;br&gt;ning och repetitionsutbildning.&lt;br&gt;Grundutbildningen skall vara&lt;br&gt;högst 320 dagar. Repetitionsut-&lt;br&gt;bildningen skall omfatta högst fem&lt;br&gt;övningar om vardera högst 30&lt;br&gt;dagar eller, i fråga om särskilda&lt;br&gt;befattningar enligt regeringens&lt;br&gt;bestämmande, högst 40 dagar.&lt;br&gt;Den sammanlagda utbildningstiden&lt;br&gt;skall vara högst 380 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfria tjänstepliktiga är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra grundutbild-&lt;br&gt;ning och repetitionsutbildning.&lt;br&gt;Grundutbildningen skall vara minst&lt;br&gt;220 och högst 320 dagar. Repeti-&lt;br&gt;tionsutbildningen skall omfatta&lt;br&gt;högst fem övningar om vardera&lt;br&gt;högst 30 dagar eller, i fråga om&lt;br&gt;särskilda befattningar enligt rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, högst 40&lt;br&gt;dagar. Den sammanlagda utbild-&lt;br&gt;ningstiden skall vara minst 355&lt;br&gt;och högst 380 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom.&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967), får även vapenfri tjänstepliktig kallas till&lt;br&gt;tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar,&lt;br&gt;om tjänstgöringen föranleds av inkallelse av värnpliktiga med stöd av&lt;br&gt;27 § 2 mom. vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid beräkning&lt;br&gt;av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri qänst&lt;br&gt;vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om grundutbild-&lt;br&gt;ning som påbörjats före i kraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;br&gt;Vapenfristyrelsen får dock avkorta tjänstgöringstiden för den som på-&lt;br&gt;böljat grundutbildning enligt de äldre bestämmelserna, om den vapen-&lt;br&gt;frie tjänstepliktige medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:525.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 §, 8 kap. 1 a och 6 §§ studiestöds-&lt;br&gt;lagen (1973:349)* samt punkten 2 e i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får inte beviljas för tid för vilken studiehjälp enligt 3&lt;br&gt;kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas studerande studiehjälp eller särskilt vuxenstudiestöd för sådan&lt;br&gt;tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den&lt;br&gt;studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras for tid for vilken&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag för doktorander utgår, om ej&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår inte for tid för&lt;br&gt;vilken den studerande fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring enligt vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967), lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst, civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) eller lagen (1980:1021)&lt;br&gt;om militär grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av bestämmelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår inte för tid för&lt;br&gt;vilken den studerande tjänstgör&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller fullgör utbild-&lt;br&gt;ning till reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;ränta inte skall utgå på studielån&lt;br&gt;under den tid då låntagaren fullgör&lt;br&gt;grundutbildning enligt vämplikts-&lt;br&gt;lagen (1941:967) eller lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att ränta&lt;br&gt;inte skall utgå på studielån under&lt;br&gt;den tid då låntagaren fullgör en&lt;br&gt;längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:150, FiU:20, rskr. 456.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Årsbeloppet får sättas ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;uppbär studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd, särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, utbildnings-&lt;br&gt;bidrag för doktorander eller full-&lt;br&gt;gör grundutbildning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;fullgör utbildning till reservoffi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;uppbär studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd, särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd for arbetslösa,&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, utbildnings-&lt;br&gt;bidrag för doktorander eller full-&lt;br&gt;gör en längre grundutbildning dn&lt;br&gt;60 dagar enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt eller fullgör&lt;br&gt;utbildning till reservofficer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan&lt;br&gt;beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har&lt;br&gt;beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på&lt;br&gt;den taxeringen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det i något annat fåll finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan antas att den&lt;br&gt;omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre&lt;br&gt;än ett år, får nedsättning ske tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 e&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;fråga om den som återbetalar&lt;br&gt;studiestöd enligt äldre föreskrifter&lt;br&gt;föreskriva att preliminär och&lt;br&gt;slutlig avgift inte skall utgå eller&lt;br&gt;skall sättas ned för avgiftsår under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;fråga om den som återbetalar&lt;br&gt;studiestöd enligt äldre föreskrifter&lt;br&gt;föreskriva att preliminär och&lt;br&gt;slutlig avgift inte skall utgå eller&lt;br&gt;skall sättas ned för avgiftsår under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Till 1988:877. Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;studerar och uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd, särskilt vuxenstudiestöd for&lt;br&gt;arbetslösa, utbildningsbidrag under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag for doktorander&lt;br&gt;eller fullgör grundutbildning enligt&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;fullgör utbildning till reservoffi-&lt;br&gt;cer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;studerar och uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd, särskilt vuxenstudiestöd for&lt;br&gt;arbetslösa, utbildningsbidrag under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander&lt;br&gt;eller fullgör en längre grundut-&lt;br&gt;bildning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller fullgör utbildning till reserv-&lt;br&gt;officer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om ut- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;bildning för fredsbevarande verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en värnpliktig under sin&lt;br&gt;grundutbildning enligt 27 § 1&lt;br&gt;mom. vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;deltar i utbildning för fredsbeva-&lt;br&gt;rande verksamhet, skall han även&lt;br&gt;under denna utbildning anses&lt;br&gt;fullgöra grundutbildningen. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för en kvinna&lt;br&gt;som deltar i utbildning för freds-&lt;br&gt;bevarande verksamhet under den&lt;br&gt;tid då hon fullgör grundutbildning&lt;br&gt;enligt lagen (1980:1021) om mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värnpliktig som i andra fall&lt;br&gt;än som sägs i första stycket deltar&lt;br&gt;i utbildning för fredsbevarande&lt;br&gt;verksamhet skall anses fullgöra&lt;br&gt;repetitionsutbildning enligt 27 § 1&lt;br&gt;mom. vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tjänstepliktig enligt&lt;br&gt;lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. skall&lt;br&gt;när han eller hon deltar i utbild-&lt;br&gt;ning för fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;het anses fullgöra sådan utbildning&lt;br&gt;som sägs i 6 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;fullgör grundutbildning enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt under sin grundutbildning&lt;br&gt;deltar i utbildning för fredsbeva-&lt;br&gt;rande verksamhet, skall han eller&lt;br&gt;hon även under denna utbildning&lt;br&gt;anses fullgöra grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som i&lt;br&gt;andra fall än som sägs i första&lt;br&gt;stycket deltar i utbildning för&lt;br&gt;fredsbevarande verksamhet skall&lt;br&gt;anses fullgöra repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 och 10 a §§ lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna arbetsvillkoret innebär att en försäkrad under en ramtid av&lt;br&gt;12 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha utfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antingen förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i minst 5 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då förvärvs-&lt;br&gt;arbete har utförts i minst 75 timmar eller, om den försäkrade inte upp-&lt;br&gt;fyller detta villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i minst 10 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då för-&lt;br&gt;värvsarbete har utförts i minst 65 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid då förvärvsarbete har utförts likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppsägningstid, även om arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgi-&lt;br&gt;varens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. semester, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan tid då den arbetslöse av&lt;br&gt;något annat skäl än sjukdom,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller bams&lt;br&gt;födelse har varit ledig med hel&lt;br&gt;eller delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan tid då den arbetslöse av&lt;br&gt;något annat skäl än sjukdom,&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller bams födelse har varit ledig&lt;br&gt;med hel eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Med förvärvsarbete avses inte beredskapsarbete enligt förordningen&lt;br&gt;(1987:411) om beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda arbetsvillkoret innebär att för den som inte uppfyller&lt;br&gt;kraven på förvärvsarbete enligt det allmänna arbetsvillkoret skall med&lt;br&gt;tid då förvärvsarbete skall ha utförts jämställas tid då den försäkrade&lt;br&gt;under en ramtid av 12 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har utfört beredskapsarbete enligt förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:930.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:930.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i enskilt hem har vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträck- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ning att hon eller han har varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt sådan&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken&lt;br&gt;staligt utbildningsbidrag lämnats eller deltagit i verksamhet för arbets-&lt;br&gt;livsutveckling enligt länsarbetsnämndens anvisning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;har fullgjort värnplikt eller&lt;br&gt;fått föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;säkring, i båda fellen dock&lt;br&gt;sammans högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har fullgjort tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;i båda fallen dock tillsammans&lt;br&gt;högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för-&lt;br&gt;tiU-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10, 10 a och 27 b §§ lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna arbetsvillkoret innebär att den sökande under en ramtid av&lt;br&gt;12 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha utfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antingen förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i minst 5 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då förvärvs-&lt;br&gt;arbete har utförts i minst 75 timmar eller, om sökanden inte uppfyller&lt;br&gt;detta villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i minst 10 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då för-&lt;br&gt;värvsarbete har utförts i minst 65 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid då förvärvsarbete har utförts likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppsägningstid, även om arbetstagaren inte behöver stå till arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givarens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. semester, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan tid då den arbetslöse av&lt;br&gt;något annat skäl än sjukdom,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller bams&lt;br&gt;födelse har varit ledig med hel&lt;br&gt;eller delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan tid då den arbetslöse av&lt;br&gt;något annat skäl än sjukdom,&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller bams födelse har varit ledig&lt;br&gt;med hel eller delvis bibehållen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsarbete avses inte beredskapsarbete enligt förordningen&lt;br&gt;(1987:411) om beredskapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda arbetsvillkoret innebär att för den som inte uppfyller&lt;br&gt;kraven på förvärvsarbete enligt det allmänna arbetsvillkoret skall med&lt;br&gt;tid då förvärvsarbete har utförts jämställas tid då sökanden under en&lt;br&gt;ramtid av 12 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har utfört beredskapsarbete enligt förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i enskilt hem har vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträck-&lt;br&gt;ning att hon eller han har varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt sådan&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:929.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:929.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staligt utbildningsbidrag har lämnats eller deltagit i verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling enligt länsarbetsnämndens anvisning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har fullgjort värnplikt eller&lt;br&gt;fått föräldrapenning förmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i båda fallen dock till-&lt;br&gt;sammans högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har fullgjort tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;i båda fellen dock tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i minst 90 kalenderda-&lt;br&gt;gar under en ramtid av tio må-&lt;br&gt;nader i anslutning till att hon eller&lt;br&gt;han har avslutat utbildning på&lt;br&gt;heltid som omfettar minst ett läsår&lt;br&gt;och som berättigar till studie-&lt;br&gt;socialt stöd har stått till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande som ar-&lt;br&gt;betssökande genom den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen eller förvärvs-&lt;br&gt;arbetat är berättigad till grundbe-&lt;br&gt;lopp utan att ha uppfyllt ett arbets-&lt;br&gt;villkor. Vid bestämmande av&lt;br&gt;ramtid räknas inte in tid då&lt;br&gt;sökanden har varit hindrad att stå&lt;br&gt;till arbetsmarknadens förfogande&lt;br&gt;på grund av sjukdom, värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring, havandeskap eller&lt;br&gt;vård av eget barn eller adoptiv-&lt;br&gt;barn som inte har fyllt två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i minst 90 kalenderda-&lt;br&gt;gar under en ramtid av tio må-&lt;br&gt;nader i anslutning till att hon eller&lt;br&gt;han har avslutat utbildning på&lt;br&gt;heltid som omfettar minst ett läsår&lt;br&gt;och som berättigar till studie-&lt;br&gt;socialt stöd har stått till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande som ar-&lt;br&gt;betssökande genom den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen eller förvärvs-&lt;br&gt;arbetat är berättigad till grundbe-&lt;br&gt;lopp utan att ha uppfyllt ett arbets-&lt;br&gt;villkor. Vid bestämmande av&lt;br&gt;ramtid räknas inte in tid då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökanden har varit hindrad att stå&lt;br&gt;till arbetsmarknadens förfogande&lt;br&gt;på grund av sjukdom, tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt, havandeskap eller&lt;br&gt;vård av eget barn eller adoptiv-&lt;br&gt;barn som inte har fyllt två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande för vilken en ersättningsperiod enligt 14 § denna lag eller&lt;br&gt;14 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring har gått till ända&lt;br&gt;sedan hon eller han har fyllt 60 år utan att ett nytt arbetsvillkor enligt&lt;br&gt;27 a § första stycket 1 har uppfyllts, skall vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket anses ha fullgjort ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:929.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas ej på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som enligt lag får upptas endast av viss tingsrätt eller som skall&lt;br&gt;handläggas av tingsrätt i annan sammansättning än som anges i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som skall handläggas av tingsrätt med tilllämpning av konkurs-&lt;br&gt;lagen (1987:672) eller ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om skadestånd i anledning av brott, om talan föres i samband&lt;br&gt;med åtal för brottet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om ersättning för yrkesskada, när tvisten ej rör kollektivavtals&lt;br&gt;rätta innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte tilllämpas på mål som rör arbetstagare som avses i 1&lt;br&gt;§ lagen (1994:260) om offentlig anställning, när tvisten gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga som rör anställning av arbetstagare utan att enbart avse tvist&lt;br&gt;om kollektivavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänstgöringsskyldighet för&lt;br&gt;ordinarie domare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:261) om fullmaktsanställ-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tjänstgöringsskyldighet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § arbetsrättsliga beredskapsla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgöringsskyldighet för&lt;br&gt;ordinarie domare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:261) om fullmaktsanställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1987:1262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte heller tillämpas på andra mål som rör arbetstagare&lt;br&gt;hos arbetsgivare med offentlig ställning, när tvisten gäller en fråga som&lt;br&gt;är reglerad i lag eller annan författning och det i samma författning&lt;br&gt;föreskrivs att beslut i frågan får överklagas hos regeringen, en förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:268.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32 Lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig an- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1994:260) om offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 14-19 §§ gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dem som kan meddelas dis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dem som kan meddelas dis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciplinpåföljd enligt lagen&lt;br&gt;(1986:644) om disciplinförseelse&lt;br&gt;av krigsmän, m.m., för förseelser&lt;br&gt;som omfattas av den lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciplinpåföljd enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om disciplinansvar&lt;br&gt;inom totalförsvaret, m.m., för&lt;br&gt;förseelser som omfettas av den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hälso- och sjukvårdspersonal, som i sin yrkesutövning står under&lt;br&gt;Socialstyrelsens tillsyn, för sådana förseelser i denna yrkesutövning som&lt;br&gt;skall prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. veterinärer för sådana förseelser i yrkesutövningen som skall prö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vas av Veterinära ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Försvars-&lt;br&gt;departementet den 6 maj 1991 (dir. 1991:40) en kommitté för att se&lt;br&gt;över grunderna för totalförsvarets personalförsöijning genom pliktsys-&lt;br&gt;tem. Kommittén, (ledamöter: Roland Brännström, ordförande, Tomas&lt;br&gt;Eneroth, Paul Cizuk, Jan Jennehag, Henrik Landerholm, Hans&lt;br&gt;Lindblad, Sven-Olof Peterson, Karin Wegestäl. Paul Cizuk entledigades&lt;br&gt;den 10 oktober 1991 och Robert Jousma och Tuve Skånberg förordna-&lt;br&gt;des den 28 oktober 1991) antog namnet Pliktutredningen. Den 27 maj&lt;br&gt;1992 bemyndigade regeringen (dir. 1992:71) chefen för Försvarsdepar-&lt;br&gt;tementet att tillkalla en utredare med uppdrag att lämna förslag till&lt;br&gt;författningsreglering med anledning av Pliktutredningens förslag till nytt&lt;br&gt;pliktsystem för totalförsvarets personalförsöijning. Till särskild utredare&lt;br&gt;förordnades generaldirektören vid Statens haverikommission Olof Forss-&lt;br&gt;berg. Utredningen antog namnet Utredningen om författningsreglering&lt;br&gt;av totalförsvarsplikten (UFT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen har avgett betänkandet Totalförsvarsplikt (SOU&lt;br&gt;1992:139) och UFT har avgett betänkandena Lag om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;(SOU 1993:36) och Lag om totalförsvarsplikt Följdändringarna (SOU&lt;br&gt;1993:101). De förstnämnda båda betänkandena har remissbehandlats&lt;br&gt;gemensamt. UFT':s sista betänkande har också remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningar av Pliktutredningens och UFT:s förslag finns i&lt;br&gt;bilaga 2 respektive i bilaga 3. De lagförslag som läggs fram i UFT:s&lt;br&gt;betänkanden finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Försvarsdepartementet, dnr 93/183/MIL, dnr 93/1029/RS och dnr&lt;br&gt;93/2669/RS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar denna dag till riksdagen även en proposition med&lt;br&gt;förslag till en ny lag om civilt försvar som skall ersätta civilförsvarsla-&lt;br&gt;gen (1960:74), lagen (1964:63) om kommunal beredskap, lagen&lt;br&gt;(1981:1216) om kyrklig beredskap, m.fl. lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i prop. 1993/94:112 begärt riksdagens god-&lt;br&gt;kännande av att Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen avvecklas den&lt;br&gt;30 juni 1995 och att den 1 juli 1995 en ny central myndighet för hante-&lt;br&gt;ring av pliktpersonal inrättas. Riksdagen har den 16 mars 1994 beslutat&lt;br&gt;i enlighet med propositionen (bet. 1993/94FöU:8, rskr. 1993/94:175).&lt;br&gt;Efter riksdagens beslut har regeringen den 24 mars 1994 bemyndigat&lt;br&gt;chefen för Försvarsdepartementet att tillsätta en organisationskommitté&lt;br&gt;(dir. 1994:24) med uppgift att förbereda inrättandet av den nya myndig-&lt;br&gt;heten, som skall benämnas Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 april 1994 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finnns i bilaga 6. Lagrådet föreslår vissa fortyd-&lt;br&gt;liganden i lagtexten. Lagrådet har i sitt yttrande också anfört att for-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattningskommentaren till lagen om arbetsförmedlingstvång borde ut- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;vecklas. Med anledning härav har författningskommentaren utvecklats i&lt;br&gt;de delar där förslaget innehåller sakliga förändringar i förhållande till&lt;br&gt;gällande rätt. Lagrådet har också anfört, i fråga om ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen om möjlighet för kvinnor att full-&lt;br&gt;göra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, att den äldre&lt;br&gt;lagens bestämmelser borde gälla även för den som antagits till grundut-&lt;br&gt;bildning före den nya lagens ikraftträdande, oavsett om grundutbild-&lt;br&gt;ningen hunnit påböijas eller inte. Regeringen delar Lagrådets uppfatt-&lt;br&gt;ning. I propositionens lagförslag i denna del har därför ikraftträdande-&lt;br&gt;och övergångsbestämmelsen formulerats på sätt som Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har även påpekat att lagrådsremissens lagförslag, såvitt avser&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om disciplinan-&lt;br&gt;svar inom totalförsvaret, m.m. kunde göras mindre långtgående. Rege-&lt;br&gt;ringen har följt Lagrådets påpekande i detta avseende. Vi återkommer&lt;br&gt;till detta under avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen även i övrigt följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer i författningskommentaren till de synpunkter Lagrådet&lt;br&gt;framfört som inte enbart är av språklig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten med&lt;br&gt;anledning av vad som förekommit vid lagrådsföredragningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de lagförslag som fanns med i lagrådsremissen innehåller pro-&lt;br&gt;positionen förslag till följdändringar i lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring, lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister och lagen (1994:260) om&lt;br&gt;offentlig anställning. Dessutom föreslås en ändring i ytterligare en&lt;br&gt;bestämmelse i studiestödslagen (1973:349). Eftersom det endast rör sig&lt;br&gt;om rena följdändringar av teknisk karaktär har regeringen bedömt att&lt;br&gt;Lagrådets hörande i dessa delar skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Vissa begrepp m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar - militärt försvar och civilt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet totalförsvaret finns definierat i beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242) och avser den verksamhet som är nödvändig for att förbe-&lt;br&gt;reda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsför-&lt;br&gt;hållanden. Totalförsvaret omfattar således både de förberedelser som&lt;br&gt;måste ske i samhället för att vi skall kunna bemästra påfrestningarna&lt;br&gt;under höjd beredskap och hela den verksamhet som skall bedrivas då.&lt;br&gt;Totalförsvarets förmåga grundas främst på det fredstida samhällets&lt;br&gt;resurser och dess förmåga till omställning. Enligt den s.k. ansvars-&lt;br&gt;principen medför ansvaret for en verksamhet i fred ett ansvar också i&lt;br&gt;krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret.&lt;br&gt;Den viktigaste uppgiften för det militära försvaret är att möta väpnade&lt;br&gt;angrepp mot Sverige. Huvuduppgiften for det civila försvaret är att&lt;br&gt;värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar och trygga&lt;br&gt;en livsnödvändig försörjning, att stödja det militära försvaret samt att&lt;br&gt;för fullföljandet av dessa uppgifter upprätthålla de viktigaste samhälls-&lt;br&gt;funktionerna. Det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet&lt;br&gt;som ingår i totalförsvaret och betecknar således inte en organisation.&lt;br&gt;Inte heller det militära försvaret är benämningen på en organisation utan&lt;br&gt;avser den verksamhet som bedrivs framförallt av försvarsmakten men&lt;br&gt;också av andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av propositionen med förslag till ny hg om civilt för-&lt;br&gt;svar omfattar det civila försvaret de beredskapsforberedelser som stat-&lt;br&gt;liga myndigheter, kommuner, landsting, företag, organisationer och en-&lt;br&gt;skilda vidtar i fred och den civila verksamhet som behövs i krig. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör framhållas att begreppet det civila försvaret är vidare&lt;br&gt;än termen civilförsvaret eller civilförsvarsverksamheten. Verksamheten&lt;br&gt;inom det civila försvaret är uppdelad i ett tjugotal funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije funktion representeras av en funktionsansvarig myndighet som,&lt;br&gt;under regeringen, ansvarar for samordningen av beredskapsförberedel-&lt;br&gt;sema i fred och verksamheten under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut om en ny organisation av försvarsmaktens&lt;br&gt;ledning. Denna förändring i ledningsorganisationen inom det militära&lt;br&gt;försvaret innebär bl.a. att det den 1 juli 1994 inrättas en ny myndighet,&lt;br&gt;Försvarsmakten. Myndigheten kommer huvudsakligen att bestå av de&lt;br&gt;myndigheter som i dag enligt förordningen (1983:276) om verksam-&lt;br&gt;heten inom försvarsmakten ingår i huvudprogrammen Armé förband,&lt;br&gt;Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. (huvud-&lt;br&gt;program 1-4.) Vissa gemensamma myndigheter som enligt nyssnämnda&lt;br&gt;förordning ingår i huvudprogrammet Gemensamma myndigheter (hu-&lt;br&gt;vudprogram 5) skall i fortsättningen ligga utanför Försvarsmakten och&lt;br&gt;lyda direkt under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjd beredskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 6 § regeringsformen (RF) anges förutsättningarna för riks-&lt;br&gt;dagen att bemyndiga regeringen att under krig och andra säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska kriser meddela föreskrifter i ämnen som annars fordrar lagform.&lt;br&gt;Ett sådant bemyndigande får riksdagen ge för situationer när landet&lt;br&gt;befinner sig i krig eller krigsfara eller när det råder utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden antingen på grund av att det är krig utanför landets gränser&lt;br&gt;eller på grund av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hgen (1992:1403) om höjd beredskap har regeringen bemyn-&lt;br&gt;digats att besluta om höjd beredskap i en utsträckning som fullt ut ut-&lt;br&gt;nyttjar de möjligheter som 13 kap. 6 § RF ger. Regeringen skall således&lt;br&gt;kunna besluta om höjd beredskap om Sverige är i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller om det råder utomordentliga förhållanden på grund av att det är&lt;br&gt;krig utanför landets gränser eller på grund av att Sverige befunnit sig i&lt;br&gt;krig eller krigsfara. Höjd beredskap indelas i hgen i beredskapsgra-&lt;br&gt;dema skärpt beredskap och högsta beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RF:s möjlighet till bemyndigande har även utnyttjats i ett stort antal&lt;br&gt;s.k. fullmaktshgar. Dessa är normalt konstruerade så att de automatiskt&lt;br&gt;träder i tillämpning om Sverige är i krig. Vidare brukar de innehålla en&lt;br&gt;bestämmelse om att regeringen får besluta att hgen skall tillämpas om&lt;br&gt;landet är i krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden på&lt;br&gt;grund av att det är krig utanför landets gränser eller av att Sverige varit&lt;br&gt;i krig eller i krigsfara. Normalt skall riksdagen inom viss tid godkänna&lt;br&gt;ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När höjd beredskap råder kommer personal inom totalförsvaret helt&lt;br&gt;eller delvis att tas i anspråk med plikt för uppgifter inom totalförsvaret.&lt;br&gt;Sådan tjänstgöring kan emellertid bli aktuell även innan en säkerhetspo-&lt;br&gt;litisk kris gått så långt. Pliktpersonal kan nämligen enligt särskilda&lt;br&gt;betämmelser vara skyldiga att tjänstgöra även i andra fall, om rege-&lt;br&gt;' ringen finner att det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tjänstgöringsplikten i ett historiskt perspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att tjänstgöra i det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet att tjänstgöra för att försvara landet har funnits länge i&lt;br&gt;Sverige. De svenska landskapslagarna talade om ”man ur huse” när&lt;br&gt;fienden kom. Då kallades landvämet samman genom budkavle eller&lt;br&gt;vårdkasar. Landvämet bestod av fotfolk utan någon egentlig organisa-&lt;br&gt;tion. Byn eller släkten höll samman soldaterna i grupper och vaije man&lt;br&gt;fick ordna med sitt eget underhåll. Var och en tog också med sina egna&lt;br&gt;vapen. Ingen hade någon egentlig utbildning för sina krigaruppgifter.&lt;br&gt;Alla män - fria och trälar - var skyldiga att delta, men storleken på&lt;br&gt;uttagningen berodde på hur många som behövdes vid vaije tillfälle.&lt;br&gt;Magnus Eriksson bestämde genom sin allmänna landslag i mitten av&lt;br&gt;1300-talet att landvämet inte fick skickas utanför landets gränser. Be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fälet förde kungen eller några av hans främsta män inom de olika lands- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;kapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigt hade kungarna också böijat omge sig med egna följen, den s.k.&lt;br&gt;hirden. Genom Alsnö stadga i slutet av 1200-talet fick adeln möjligheter&lt;br&gt;att byta skatter mot hameskklädda ryttare. Arboga möte år 1536 be-&lt;br&gt;stämde att även andra s.k. sventjänare skulle få ersättning om de höll&lt;br&gt;ryttare. Det världsliga frälsets rusthåll och de värvade, ofta utländska&lt;br&gt;yrkessoldater, trängde så småningom undan landvämets bondehärar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häraderna efter kusten och vid en del vatten inne i landet bildade&lt;br&gt;skeppslag, som skulle utrusta de skepp och ta ut det sjöfolk som be-&lt;br&gt;hövdes. Andra områden skulle bidra med krigsfolk och förnödenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare gjorde Gustav Vasa försök att skapa en plan för landets för-&lt;br&gt;svar och en krigsmakt. Västerås riksdag år 1544 bestämde att fotfolket&lt;br&gt;i fortsättningen skulle skrivas ut efter mantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullt ut ersattes landvämet genom indelningsverket under slutet av&lt;br&gt;1600-talet. Landförsvaret hade då redan fått en organisation med rege-&lt;br&gt;menten. Riksdagen i Linköping år 1600 beslutade att vaije landsända&lt;br&gt;skulle sätta upp ett antal soldater som kronan skulle ordna underhåll&lt;br&gt;för. Knektar som inte hade egna gårdar skulle få kronohemman. Det&lt;br&gt;här s.k. äldre indelningsverket fulländades under Gustav II Adolfs&lt;br&gt;regering. Adelns rusttjänst och skyldigheten för alla att delta i allmänt&lt;br&gt;uppbåd fanns dock kvar och värvade trupper förekom under fälttågen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yngre indelningsverket avlöste så småningom det äldre. Karl XI&lt;br&gt;föreslog 1682 års riksdag att det skulle införas ett s.k. ständigt knekte-&lt;br&gt;håll. Kungen gjorde upp med vaije landskap, som förband sig att hålla&lt;br&gt;ett regemente på 1200 man. De gårdar som skulle svara för knektehållet&lt;br&gt;indelades inom vaije landskap i 1200 rotar. Två hela hemman bildade i&lt;br&gt;allmänhet en rote. Det största hemmanet i vaije rote - där soldatens&lt;br&gt;bostad i allmänhet låg - kallades stamroten, de andra strörotar. Roten&lt;br&gt;var skyldig att både i krig och i fred hålla en soldat eller båtsman. Från&lt;br&gt;skyldigheten befriades bl.a. säterier, präst- och klockargårdar, en del av&lt;br&gt;civilstatens boställen, post- och lotshemman och många gästgivargårdar.&lt;br&gt;Nybyggen i Jämtland, Lappmarken och Häijedalen slapp också - mot&lt;br&gt;en penningsumma - bidra med folk till armén och flottan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller det yngre indelningsverket gav emellertid tillräckligt med&lt;br&gt;manskap. Genom kungens och riksdagens beslut år 1812 om den all-&lt;br&gt;männa beväringen skulle krigsmakten åter böija utnyttja skyldigheten&lt;br&gt;för alla män att delta i rikets försvar. Med anledning av ständernas&lt;br&gt;beslut utfärdades en kunglig kungörelse (27/10 1812) om utskrivnings-&lt;br&gt;sättet och inrättningen av allmänna beväringsmanskapet. Enligt kungör-&lt;br&gt;elsen var i princip vaije man mellan 20 och 25 år skyldig att till rikets&lt;br&gt;försvar ingå i allmänna beväringen, men han kunde också leja någon&lt;br&gt;annan tjänstbar karl. Kungörelsen innehöll ingen bestämmelse om öv-&lt;br&gt;ningstidens längd; denna kom att bestämmas i kommandoväg och blev&lt;br&gt;beroende av de av ständerna beviljade anslagen till beväringsmansska-&lt;br&gt;pets vapenövningar. Övningstiden blev först 12 dagar men ökade senare&lt;br&gt;till 14. 1812 års beväringskungörelse kom att gälla till år 1860 då den&lt;br&gt;ersattes av en ny beväringskungörelse som i sin tur kom att gälla till år&lt;br&gt;1885. Denna kungörelse ersattes med vämpliktslagen 5/6 1885 (nr. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1885 års riksdag ökade beväringstiden från fem till tolv år. Flera tidiga- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;re försök i den riktningen hade stoppats i riksdagen. Sex av de tolv åren&lt;br&gt;skulle beväringen tjänstgöra i den samtidigt inrättade landstormen.&lt;br&gt;Genom 1885 års bestämmelser utsträcktes också övningstiden till 42&lt;br&gt;dagar och denna kom för första gången att festslås lagstiftningsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1892 utsträcktes beväringstiden till 20 år, varav åtta i landstormen.&lt;br&gt;Övningstiden skulle vara 90 dagar. Den som vid prövning visade att han&lt;br&gt;kunde skjuta och också ”hade tillräckliga färdigheter i vapenföring,&lt;br&gt;marsch och manöver” slapp redan enligt 1885 års lag att göra en del av&lt;br&gt;den inledande tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den politiska debatten under slutet av 1800-talet var försvarsfrågan&lt;br&gt;viktig. Skarpskytterörelsen övade sina medlemmar i att försvara landet,&lt;br&gt;men drev också frågan om allmän värnplikt. Ett antal politiker och&lt;br&gt;officerare som ville förändra systemet i riktning mot en utsträckt värn-&lt;br&gt;plikt bildade föreningen Värnpliktens vänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dröjde emellertid in på 1900-talet innan indelningsverket och&lt;br&gt;beväringen till slut försvann. Utifrån delvis skilda politiska utgångs-&lt;br&gt;punkter nåddes förutsättningar for en reformering av försvarets man-&lt;br&gt;skapsrekrytering. Vid 1901 års riksdag framlades en proposition, som&lt;br&gt;syftade till indelningsverkets och grundskatternas avskrivande samt en&lt;br&gt;ökning av övningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga till tolv må-&lt;br&gt;nader. Riksdagen biföll förslaget, men med den ändringen att utbild-&lt;br&gt;ningstiden fastställdes till åtta månader. Första året skulle soldaterna ut-&lt;br&gt;bildas i 150 dagar och sedan göra tre repetitionsövningar på vardera 30&lt;br&gt;dagar. Under första världskriget utökades utbildningstiden. Debatten i&lt;br&gt;Sverige efter krigets slut kom att utgöra grunden för 1925 års försvars-&lt;br&gt;beslut, som innebar en kraftig minskning av framför allt armén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med 1925 års försvarsbeslut var enligt statsmakterna att sänka&lt;br&gt;de alltför höga kostnaderna för försvarsmakten. Under själva kriget gick&lt;br&gt;hälften av statens medel till försvaret. Andelen minskade under första&lt;br&gt;fredsåren men inte mer än till ca en tredjedel. Det framhölls också som&lt;br&gt;angeläget att förbättra utbildningen av de värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värnpliktiga och krigsdugliga delades genom den s.k. kategori-&lt;br&gt;klyvningen i försvarsbeslutet 1925 in i två kategorier: Två tredjedelar&lt;br&gt;skulle göra linjetjänst, dvs. genomgå en sådan utbildning i fred att de&lt;br&gt;vid en mobilisering med en gång skulle kunna ingå i krigsdugliga&lt;br&gt;förband. Den återstående tredjedelen skulle bilda en ersättningsreserv.&lt;br&gt;Dessa värnpliktiga skulle få en kort grundläggande utbildning i fred och&lt;br&gt;kunna kallas in för att vid en mobilisering tjänstgöra i depåer. Där&lt;br&gt;skulle de komplettera sina färdigheter för att kunna ersätta dem som&lt;br&gt;lämnat fältarmén eller bilda nya förband. Statsmakterna minskade vid-&lt;br&gt;are utbildningstiden till nivån som gällde när det nya vämpliktssystemet&lt;br&gt;infördes år 1901.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1936 års härordning innebar en viss utbyggnad av organisationen.&lt;br&gt;Men fortfarande blev en stor del av de värnpliktiga uttagna till ersätt-&lt;br&gt;ningsreserven. Med andra världskrigets utbrott år 1939 ökade uttag-&lt;br&gt;ningen. År 1941 höjde statsmakterna vämpliktsåldems övre gräns från&lt;br&gt;46 till 47 år och tog bort kategoriklyvningen. Samma år antogs värn- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktslagen (1941:967) som alltjämt gäller. De flesta värnpliktiga skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter omkring 18 år i fältförbanden gå över till de nya lokalförsvarsfor- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;banden. Hemvärnet ersatte landstormen. Rekryteringen av andra frivilli-&lt;br&gt;ga fordrade en starkare organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningstiden har efter andra världskriget för flertalet värnpliktiga&lt;br&gt;minskat från 12 till i dag 7,5 månader. Antalet tjänstgöringsskyldiga har&lt;br&gt;också sjunkit trots att vi hela tiden har haft en allmän värnplikt. Fram-&lt;br&gt;för allt under senare år har antalet värnpliktiga som av olika skäl blivit&lt;br&gt;befriade från tjänstgöringsskyldigheten ökat kraftigt. Genom riksdagens&lt;br&gt;beslut, prop. 1991/92:101, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337,&lt;br&gt;skall endast de värnpliktiga som behövs för Försvarsmaktens krigsorga-&lt;br&gt;nisation och den fredstida beredskapen genomgå vämpliktsutbildning.&lt;br&gt;De övriga skall ingå i en utbildningsreserv. De värnpliktiga i utbild-&lt;br&gt;ningsreserven får bara tas ut till utbildning efter regeringens beslut i&lt;br&gt;syfte att höja försvarsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vapenfria tjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första lagstiftningen om vapenfri tjänst kom till stånd år 1920&lt;br&gt;genom lagen (1920:303) om värnpliktiga vilka hysa samvetsbetänklighe-&lt;br&gt;ter mot värnpliktstjänstgöring. Innan dess hade de militära förbanden&lt;br&gt;sedan år 1902 använt värnpliktiga som av samvetsskäl vägrade göra&lt;br&gt;vapentjänst för framför allt handräcknings- och expeditionstjänst. De&lt;br&gt;första bestämmelserna var provisoriska. Genom en ny lag fem år senare&lt;br&gt;blev bestämmelserna permanenta. Om den värnpliktiges samvetsbetänk-&lt;br&gt;ligheter avsåg tjänstgöring med vapen, skulle han göra sin värnplikt vid&lt;br&gt;krigsmakten men utan att övas i vapenbruk. Han fick expeditions-, yrkes-&lt;br&gt;eller handräckningstjänst. Om samvetsbetänkligheterna däremot avsåg&lt;br&gt;varje form av militär tjänstgöring, skulle den värnpliktige utföra civilt&lt;br&gt;arbete för staten hos Vattenfallsstyrelsen eller Domänstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' De vapenfrias tjänstgöringsområden utökades genom en ny lag under&lt;br&gt;andra världskriget. Tjänstgöring skulle kunna ske även inom det allmän-&lt;br&gt;na luftskyddet - från år 1944 - civilförsvaret. Utbildningen omfattade&lt;br&gt;brand-, röjnings-, räddnings-, reparations- och sjukvårdstjänst. Tjänst-&lt;br&gt;göringen skulle också kunna omfatta militär sjukvård och civilt arbete&lt;br&gt;hos kommunerna. Tjänstgöringstiden var som regel längre än för de&lt;br&gt;värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna är från år 1966. Enligt lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst skall en värnpliktig som fått tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst benämnas vapenfri tjänstepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att tjänstgöra inom det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de krigförande länderna införde under första världskriget 1914&lt;br&gt;-18 en ”civil värnplikt”, dvs. en skyldighet för alla invånare, som regel&lt;br&gt;mellan 15 och 60 år, att utföra det arbete i det allmännas tjänst som&lt;br&gt;myndigheterna bestämde. Förebilden fanns i Tyskland. Syftet var att få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckligt med arbetskraft till de verksamheter som det var nödvändigt Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;att upprätthålla även i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den svenska regeringen försökte vid den tiden att få till stånd en&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt - framför allt för att trygga bränsleproduktionen och&lt;br&gt;framställningen av livsmedel. Avsikten var att undantag skulle finnas&lt;br&gt;för bl.a. statens, landstingens och kommunernas tjänstemän och för de&lt;br&gt;anställda inom försvaret. Förslaget klarade sig emellertid inte igenom&lt;br&gt;riksdagen. Lagutskottet kunde inte tillstyrka en tjänsteplikt annat än för&lt;br&gt;bränsleförsörjningen. Både första och andra kammaren avslog förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När andra världskriget bröt ut hade synen delvis ändrats. Statsmakter-&lt;br&gt;na antog år 1939 både en lag om tjänsteplikt för medicinalpersonal och&lt;br&gt;en lag om tjänsteplikt. Den förra var provisorisk och upphörde redan år&lt;br&gt;1940. Den övriga tjänsteplikten förlängdes ett år i taget till år 1947.&lt;br&gt;Frågan utreddes i olika omgångar och först år 1959 antog statsmaktema&lt;br&gt;den allmänna tjänstepliktslag som fortfarande gäller. Redan år 1953&lt;br&gt;hade statsmakterna infört en permanent tjänstepliktslag för medicinal-&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den civilförsvarsplikt som gäller i dag har sina rötter i det civila&lt;br&gt;luftskydd som började diskuteras redan under 1920-talet. En offentlig&lt;br&gt;utredning lade år 1931 fram ett förslag till bestämmelser om bl.a. en-&lt;br&gt;skilda personers medverkan i luftskyddet. Även här dröjde det emeller-&lt;br&gt;tid innan ord blev handling. En ny utredning i mitten av 1930-talet&lt;br&gt;överarbetade förslaget. Under intryck av erfarenheterna från spanska&lt;br&gt;inbördeskriget fick Sverige år 1937 en luftskyddslag som föreskrev att&lt;br&gt;det skulle finnas ett civilt luftskydd. Luftskyddet skulle i huvudsak bestå&lt;br&gt;av personal som frivilligt ville ingå i organisationen. Under s.k. lufts-&lt;br&gt;kyddsdllstånd skulle det emellertid finnas möjligheter att med tvång ta&lt;br&gt;ut människor till tjänstgöring. Det skedde med stöd av bestämmelser i&lt;br&gt;en lag om förfoganderätt för luftskyddets behov. Kommunerna kunde&lt;br&gt;bli skyldiga att ställa personal i kommunala kårer och andra anställda&lt;br&gt;till förfogande. Vidare fick länsstyrelsen ta ut män mellan 18 och 60 år&lt;br&gt;till luftskyddet. Lagen reglerade också en allmän skyldighet att delta i&lt;br&gt;brandsläckning och utrymning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftskyddslagen ersattes år 1944 av en civilförsvarslag. Genom de&lt;br&gt;nya bestämmelserna lade statsmakterna grunden till de principer för&lt;br&gt;rekryteringen av personal till civilförsvarsorganisationen som fortfaran-&lt;br&gt;de gäller. Civilförsvarsplikten skulle göra det möjligt att i krig mobilise-&lt;br&gt;ra enskilda med uppgift att rädda nödlidande, ge första hjälpen och bistå&lt;br&gt;människor i områden som hade drabbats av stridshandlingar. Bestäm-&lt;br&gt;melserna om civilförsvarsplikten ändrades inte mycket när statsmaktema&lt;br&gt;år 1960 antog de författningar som fortfarande gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftskyddet blev i praktiken i stor utsträckning en uppgift för kommu-&lt;br&gt;nerna. Civilförsvaret enligt modell 1944 och 1960 kom i stället att vara&lt;br&gt;en statlig angelägenhet, men kommunerna skulle medverka. De för-&lt;br&gt;ändringar i uppgifter och organisation som har beslutats under 1980-&lt;br&gt;talet innebär att Sverige är på väg tillbaka till att låta kommunerna&lt;br&gt;svara för verksamheten. En av grundtankarna i 1982 års försvarsbeslut&lt;br&gt;var att ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten under höjd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap skulle läggas på kommunerna. I samband med kommunernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade ansvar har brandmän och befäl som i fred är anställda inom Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;räddningstjänsten i kommunerna kommit att bli kärnan i civilförsvarsor-&lt;br&gt;ganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Kort om regeringsformens bestämmelser om normgiv-&lt;br&gt;ningsmakten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vissa andra länders grundlagar innehåller 1974 års rege-&lt;br&gt;ringsform inte någon bestämmelse som lägger fest principen om allmän&lt;br&gt;värnplikt. Detsamma gällde för 1809 års regeringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1809 års regeringsform var inte heller klart reglerat under vilka&lt;br&gt;former frågor om värnplikt skulle beslutas. Vid tiden för tillkomsten av&lt;br&gt;1974 års regeringsform stod det emellertid sedan länge klart att värn-&lt;br&gt;plikten skulle regleras genom lag som stiftades samfällt av Konung och&lt;br&gt;riksdag. Bestämmelserna i 1974 års regeringsform (RF) om normgiv-&lt;br&gt;ningsmaktens fördelning innebär såvitt här är av intresse följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RF anges ett antal ämnen för normgivning där behörigheten att&lt;br&gt;meddela föreskrifter skall ligga hos riksdagen och utövas genom lag-&lt;br&gt;stiftning. När det gäller den offentliga rätten finns den grundläggande&lt;br&gt;av de bestämmelser som beskriver detta s.k. primära lagområde i 8 kap.&lt;br&gt;3 § RF. Enligt denna bestämmelse skall föreskrifter om förhållandet&lt;br&gt;mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda&lt;br&gt;eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga och ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden, meddelas genom lag. Till det primära lagområdet hör också&lt;br&gt;sådana föreskrifter som innebär en begränsning av de grundläggande&lt;br&gt;fri- och rättigheterna enligt 2 kap. RF. Sådana föreskrifter skall således&lt;br&gt;beslutas av riksdagen och meddelas genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vissa av dessa fri- och rättigheter, de s.k. absoluta fri-&lt;br&gt;och rättigheterna, får, frånsett några speciella undantag, begränsningar&lt;br&gt;över huvud taget inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga grundläggande fri- och rättigheter får begräns-&lt;br&gt;ningar göras under vissa i RF närmare angivna förutsättningar. I vissa&lt;br&gt;undantagsfall, såsom när det gäller förbud att röja sådant som någon har&lt;br&gt;erferit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt, får begräns-&lt;br&gt;ningen efter bemyndigande i lag ske genom annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av de nyss nämnda grundläggande fri- och rättigheterna&lt;br&gt;får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett de-&lt;br&gt;mokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå utöver vad som är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte&lt;br&gt;heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbild-&lt;br&gt;ningen. En begränsning får inte göras enbart på grund av politisk,&lt;br&gt;religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. För begränsningar i yt-&lt;br&gt;trandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfrihe-&lt;br&gt;ten och föreningsfriheten gäller därutöver särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. RF finns dessutom stadgat två särskilda diskrimineringsför-&lt;br&gt;bud. Enligt 15 § får en lag eller annan föreskrift inte innebära att någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;etniskt ursprung tillhör en minoritet. Enligt 16 § får inte heller en lag&lt;br&gt;eller en annan föreskrift innebära att någon medborgare missgynnas på&lt;br&gt;grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att&lt;br&gt;åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt&lt;br&gt;eller motsvarande tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RF tillåter att normgivningsmakten när det gäller andra föreskrifter än&lt;br&gt;dem som avser de grundläggande fri- och rättigheterna i viss utsträck-&lt;br&gt;ning delegeras från riksdagen till regeringen och förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter. Ämnena för de föreskrifter som riksdagen på detta sätt får över-&lt;br&gt;låta åt regeringen att besluta är närmare angivna i 8 kap. 7 § RF (det&lt;br&gt;delegeringsbara området).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i övriga ämnen inom det primära lagområdet får inte&lt;br&gt;meddelas på annat sätt än genom lag (det obligatoriska lagområdet).&lt;br&gt;Inom detta område liksom inom andra lagstiftningsområden får rege-&lt;br&gt;ringen emellertid genom förordning meddela föreskrifter om verkstäl-&lt;br&gt;lighet av lag (8 kap. 13 § första stycket 1 RF). Med sådana föreskrifter&lt;br&gt;förstås till en böijan tillämpningsföreskrifter av enbart administrativ&lt;br&gt;karaktär. I viss utsträckning anses emellertid även föreskrifter som&lt;br&gt;fyller ut en lag vara verkställighetsföreskrifter. Det krävs i så fäll att&lt;br&gt;den lagbestämmelse som skall kompletteras är så detaljerad att regle-&lt;br&gt;ringen inte tillförs något väsentligt nytt genom verkställighetsföreskrif-&lt;br&gt;tema. En verkställighetsföreskrift får således inte föreskriva något som&lt;br&gt;for den enskilde innefattar ett helt nytt åliggande eller ingrepp. Genom&lt;br&gt;verkställighetsföreskriftema får inte heller på annat sätt avsteg göras&lt;br&gt;från innehållet i den bakomliggande lagen (jfr prop. 1973:90 s. 211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ämnen som ligger utanför det primära lagområdet får regeringen&lt;br&gt;meddela föreskrifter utan bemyndigande av riksdagen (8 kap. 13 §&lt;br&gt;första stycket 2. RF). Till denna s.k. restkompetens hör den enbart&lt;br&gt;administrativa normgivningen och föreskrifter som enbart ger den en-&lt;br&gt;skilde förmåner (s.k. berättigande föreskrifter) eller som inte påverkar&lt;br&gt;den enskilde i vare sig positiv eller negativ riktning (s.k. neutrala före-&lt;br&gt;skrifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare genom förordning överlåta åt underordnad&lt;br&gt;myndighet att meddela bestämmelser i ett ämne där regeringen får&lt;br&gt;meddela verkställighetsföreskrifter eller har restkompetens. Sådana&lt;br&gt;bestämmelser behöver inte vara detaljbetonade utan kan avse alla sådana&lt;br&gt;normer inom ämnet som regeringen får meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under avsnitt 4.1 redogjort för de förutsättningar 13&lt;br&gt;kap. 6 § RF anger för att riksdagen skall kunna bemyndiga regeringen&lt;br&gt;att under krig och andra säkerhetspolitiska kriser meddela föreskrifter i&lt;br&gt;ämnen som annars fordrar lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om normgivningsmakten och tjänstgöringsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om tjänstgöringsplikt innebär tveklöst sådana åligganden&lt;br&gt;för enskilda som avses i 8 kap. 3 § RF. De grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;serna skall följaktligen meddelas genom lag. Dit hör t.ex. reglerna om&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöringen med därtill hörande skyldigheter att inställa sig&lt;br&gt;till inskrivningsprövning, underrätta myndigheten om sin uppehållsort,&lt;br&gt;ta del av försändelser samt lämna upplysningar i frågor som rör väm-&lt;br&gt;pliktsförhållandena. Även de grundläggande föreskrifterna om förmåner&lt;br&gt;under plikttjänstgöring skall meddelas i lagform. Lagkravet har emeller-&lt;br&gt;tid inte ansetts sträcka sig till att avse även bestämmelser om ersättning-&lt;br&gt;arnas storlek. Här ankommer det på regeringen att - inom de anslags-&lt;br&gt;ramar som riksdagen årligen anvisar - genom verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;bestämma ersättningarnas storlek. Denna ordning har också tillämpats&lt;br&gt;sedan 1974 års regeringsform trädde i kraft - se t.ex. prop. 1975:37,&lt;br&gt;bet. 1975:FöU18, rskr 1975:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om värnpliktstjänstgöringen innebär bland annat att den&lt;br&gt;enskildes grundlagsskyddade rörelsefrihet begränsas. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål&lt;br&gt;som har föranlett dem eller sträcka sig så långt att de utgör ett hot mot&lt;br&gt;den fria åsiktsbildningen. Om den enskilde tjänstepliktige genom före-&lt;br&gt;skrifterna endast åläggs sådana begränsningar i sina grundläggande fri-&lt;br&gt;och rättigheter som föranleds av de krav som tjänstgöringen ställer på&lt;br&gt;honom uppfylls emellertid RF:s bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den typiskt viktigaste begränsningen av en tjänstgöringspliktigs fri-&lt;br&gt;och rättigheter är skyldigheten att inställa sig till tjänstgöring och att&lt;br&gt;lyda order. De krav som tjänstgöringen ställer på den värnpliktige går&lt;br&gt;emellertid längre än till skyldigheten att inställa sig och lyda order.&lt;br&gt;Sådana krav finns också generellt utformade och fastlagda i olika tjänst-&lt;br&gt;göringsföreskrifter. De centrala bestämmelserna i detta avseende för&lt;br&gt;'t.ex. värnpliktiga är intagna i förordningen (FFS 1983:31) med tjän-&lt;br&gt;steföreskrifter för försvarsmaktens personal och Överbefälhavarens&lt;br&gt;kungörelse (FFS 1983:32) med tjänsteföreskrifter för försvarsmaktens&lt;br&gt;personal (TjR F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som under tiden för värnpliktstjänstgöringen ställs på den&lt;br&gt;värnpliktige kan vara långtgående. Utöver de nämnda skyldigheterna är&lt;br&gt;den värnpliktige skyldig att t.ex. bära uniform och att iaktta ett visst&lt;br&gt;uppträdande exempelvis vid tilltal och hälsning. Även ett förbud för en&lt;br&gt;värnpliktig, som bär uniform, att delta i en politisk demonstration ryms&lt;br&gt;inom de krav som kan följa av tjänstgöringen. De krav som under&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöringen kan ställas på en värnpliktig kan komma att&lt;br&gt;göras gällande mot honom såväl under tjänstetid som på fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktstjänstgöringen regleras for närvarande av vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967). Enligt 32 § vämpliktslagen skall en värnpliktig lyda en&lt;br&gt;förmans order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänsten.&lt;br&gt;Enligt andra stycket i samma paragraf är han skyldig att även i övrigt&lt;br&gt;rätta sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller för honom. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om lydnadsplikt fick sin nuvarande utformning år 1987 i&lt;br&gt;samband med att det nya förvaltningsrättsliga disciplinsystemet infördes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de värnpliktiga. Dessförinnan, då ansvarssystemet var enbart straff- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;rättsligt, framgick lydnadsplikten av stadgandet i brottsbalken om ansvar&lt;br&gt;for lydnadsbrott enligt 21 kap. 1 § brottsbalken. Vämpliktslagen in-&lt;br&gt;nehöll i detta avseende enbart att den värnpliktige skulle ställa sig till&lt;br&gt;efterrättelse de tjänstgöringsföreskrifter som meddelades honom. Före&lt;br&gt;redaktionella ändringar år 1969 uttrycktes saken så att den värnpliktige&lt;br&gt;var skyldig att verkställa den tjänsteförrättning som anvisades honom av&lt;br&gt;vederbörande befälhavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur långt lydnadsplikten sträcker sig är inte helt lätt att be-&lt;br&gt;svara. Klart är att den värnpliktige är skyldig att bruka vapen mot en&lt;br&gt;fiende med avsikt att döda denne. Han måste dock anses ha rätt att&lt;br&gt;vägra att delta i sådana handlingar som folkrättens regler förbjuder.&lt;br&gt;Vidare är han inte skyldig att delta i operationer som inte syftar till att&lt;br&gt;försvara landet. Det innebär bl.a. att det saknas laglig möjlighet att&lt;br&gt;kommendera värnpliktiga att delta i förband som på begäran eller in-&lt;br&gt;bjudan av FN eller annan internationell organisation skickas till ett&lt;br&gt;annat land för fredsbevarande uppgifter eller övning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande ordning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Allmänt om personalförsörjningen inom totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att tjänstgöra inom totalförsvaret regleras genom olika&lt;br&gt;lagar för skilda slag av verksamhet. Skyldigheten avser i samtliga fall&lt;br&gt;en plikt att delta i en verksamhet under höjd beredskap. Med några&lt;br&gt;undantag reglerar bestämmelserna också skyldigheten att i fred delta i&lt;br&gt;utbildning. Pliktpersonal kan vidare i en del fall vara skyldiga att i fred&lt;br&gt;medverka för att undanröja hot mot landets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plikttjänstgöring i det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det militära försvaret sker personalförsöijningen genom yrkes- och&lt;br&gt;reservofficerare, andra anställda, värnpliktiga, hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;tjänstepliktiga samt frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar som reglerar tjänstgöringsplikten i det militära försvaret är&lt;br&gt;dels lagen (1976:600) om offentlig anställning vars bestämmelse om&lt;br&gt;tjänstgöringsplikt från den 1 juli 1994 kommer att föras över till den&lt;br&gt;arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262), dels allmänna tjänsteplikts-&lt;br&gt;lagen (1959:83), dels lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. dels vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plikttjänstgöring i det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det civila försvaret sker personalförsörjningen genom anställda&lt;br&gt;och andra som omfattas av allmän tjänsteplikt, civilforsvarspliktiga,&lt;br&gt;förstärkningspersonal inom den kommunala räddningstjänsten, hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal och personal inom veterinärverksamheten,&lt;br&gt;m.m., polispersonal och beredskapspoliser, vapenfria tjänstepliktiga&lt;br&gt;samt frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar som reglerar tjänstgöringsplikten i det civila försvaret är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna tjänstepliktslagen (1959:83)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Civilförsvarslagen (1960:74)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt veterinärpersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1984:272) om skyldighet för civilforsvarspliktiga att&lt;br&gt;tjänstgöra utanför civilförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1943:881) om polisens ställning under krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1966:413) om vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret finns i kun-&lt;br&gt;görelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet. Kungörelsen&lt;br&gt;reglerar möjligheterna for myndigheterna att i samarbete med totalför-&lt;br&gt;svarets frivilligorganisationer ordna frivillig tjänstgöring för att utbilda&lt;br&gt;personer som skall tillgodose olika behov i krigsorganisationen. Kungö-&lt;br&gt;relsen innehåller också ett antal bestämmelser avseende de enskilda&lt;br&gt;organisationsmedlemmar som ingått avtal med en myndighet om viss&lt;br&gt;tjänstgöring i totalförsvaret. Dessa bestämmelser reglerar bl.a. veder-&lt;br&gt;börandes skyldighet att genomgå repetitionsutbildning och att i vissa&lt;br&gt;situationer fullgöra tjänstgöring. Förpliktelserna är i den delen desamma&lt;br&gt;som dem som i fråga om andra personalkategorier, t.ex. värnpliktiga,&lt;br&gt;regleras i lag, men är till skillnad från dessa inte straffsanktionerade i&lt;br&gt;fredstid. I fredstid är de som åtagit sig att tjänstgöra i befattningar i&lt;br&gt;försvarsmaktens krigsorganisation dock underkastade disciplinansvar&lt;br&gt;enligt lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. Den&lt;br&gt;som tecknat frivilligt avtal för tjänstgöring i försvarsmaktens krigsorga-&lt;br&gt;nisation är emellertid till följd av det avtalet tjänstgöringsskyldig i för-&lt;br&gt;svarsmakten och därmed under höjd beredskap såsom krigsman under-&lt;br&gt;kastad 21 kap. brottsbalkens bestämmelser. (Jfr också förordningen&lt;br&gt;(FFS 1983:50) om försvarsmaktens personal som reglerar vilken perso-&lt;br&gt;nal som är att anse som militär personal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utfärda en ny förordning som fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1994 skall ersätta kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om frivillig tjänstgöring inom det militära&lt;br&gt;försvaret finns också i förordningen (FFS 1987:8) om frivillig tjänstgö-&lt;br&gt;ring vid försvarsmakten. Genom förordningen (FFS 1987:12) om krigs-&lt;br&gt;frivilliga vid försvarsmakten har det militära försvarets myndigheter&lt;br&gt;möjligheter att för tjänstgöring anta den som inte är tjänstgöringsskyldig&lt;br&gt;och inte tillhör en frivilligorganisation men som önskar och är lämplig&lt;br&gt;att ingå i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemvärnet, som har till uppgift att skydda hembygd och arbetsplats,&lt;br&gt;rekryteras också på frivillighetens väg. Under höjd beredskap är viss&lt;br&gt;personal dock skyldig att tjänstgöra i hemvärnet. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om hemvärnet finns i hemvämskungörelsen (1970:304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna for kvinnor som vill bli yrkes- eller reservofficerare att&lt;br&gt;genomgå militär grundutbildning regleras i lagen (1980:1021) om mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Värnplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om värnplikten finns som tidigare&lt;br&gt;nämnts i vämpliktslagen. Denna är indelad i sex kapitel, som innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om tjänstgöringsskyldigheten, inskrivning och redovisning&lt;br&gt;av värnpliktiga, de värnpliktigas tjänstgöring, skyldighet att göra ad-&lt;br&gt;ressanmälan och lämna uppgifter, påföljder och laga förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste tillämpningsföreskrifterna finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovisning av värn- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;pliktiga;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.;&lt;br&gt;vämpliktsutbildningsförordningen (1980:1035) och&lt;br&gt;uppskovskungörelsen (1973:939).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid hämtning av värnpliktiga till tjänstgöring regleras i&lt;br&gt;hämtningskungörelsen ( 1942:840).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överlämnande av order eller andra meddelanden&lt;br&gt;från militära myndigheter genom polismyndighetens försorg finns i&lt;br&gt;kungörelsen (1942:841) med vissa föreskrifter angående efterspaning av&lt;br&gt;värnpliktiga m.fl. för överlämnande av order eller andra meddelanden&lt;br&gt;från militära myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olika förmåner till de värnpliktiga finns förutom i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § vämpliktslagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förordningen (1981:1145) om tandvård för värnpliktiga m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;familjebidragsförordningen (1991:1492)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förordningen (1988:246) om grupplivförsäkring för värnpliktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.fl. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förordningen (1991:1385) om ekonomisk hjälp till värnpliktiga&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije svensk man är värnpliktig fr.o.m. det kalenderår då han fyller&lt;br&gt;18 år t.o.m. det år när han fyller 47 år. Vid krig eller omedelbar krigs-&lt;br&gt;fara kan värnplikten kvarstå även efter denna tid. Den värnpliktige är&lt;br&gt;skyldig att göra värnpliktstjänstgöring. Han kan emellertid under vissa&lt;br&gt;förutsättningar bli befriad från skyldigheten. Det gäller framfor allt om&lt;br&gt;han på grund av sjukdom eller av någon annan orsak har en i sådan&lt;br&gt;grad nedsatt fysisk och psykisk prestationsförmåga att han inte kan&lt;br&gt;fullgöra tjänstgöringen. Förutsättningar för befrielse föreligger också&lt;br&gt;om han genom tjänstgöringen löper en särskild risk att få en sådan ned-&lt;br&gt;sättning av prestationsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vämpliktslagen har genom riksdagens beslut år 1992 (prop.&lt;br&gt;1991/92:101, bet 1991/92:FöU:12, rskr. 1991/92:337, SFS 1992:523)&lt;br&gt;ändrats så att endast de värnpliktiga som behövs för försvarsmaktens&lt;br&gt;krigsorganisation eller ffedstida beredskap tas ut till vämpliktsutbild-&lt;br&gt;ning. De värnpliktiga som inte skall genomgå utbildning placerar ut-&lt;br&gt;tagningsmyndigheten i en utbildningsreserv. Dessa värnpliktiga får tas&lt;br&gt;ut till vämpliktsutbildning endast om regeringen finner att det behövs&lt;br&gt;med hänsyn till landets forsvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring omfattar vämpliktsut-&lt;br&gt;bildning, beredskapsövningar och krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vämpliktsutbildningen består av grundutbildning och repetitionsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningens längd är reglerad i vämpliktslagen genom att det&lt;br&gt;lägsta respektive högsta antalet utbildningsdagar för de olika kategorier-&lt;br&gt;na värnpliktiga anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utbildningstider återfinns för närvarande i 27 § 1&lt;br&gt;mom. vämpliktslagen. I momentets inledning anges att vämpliktsut- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningen utgörs av grundutbildning och repetitionsutbildning samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;övningar, lackövningar, särskilda fåckövningar och mobiliseringsöv-&lt;br&gt;ningar. Återstoden av momentet är uppdelat i tre avdelningar, som&lt;br&gt;benämns A, B och C. Under A behandlas grundutbildningen, under B&lt;br&gt;krigsforbandsövningama och under C de övriga övningar som kan ingå&lt;br&gt;i repetitionsutbildningen. Därutöver finns i 2 mom. bestämmelser om&lt;br&gt;skyldigheten för värnpliktiga att, om det är nödvändigt for krigsbered-&lt;br&gt;skapen, fullgöra särskilda beredskapsövningar samt i 3 mom. bestäm-&lt;br&gt;melser om tjänstgöringsskyldigheten vid vissa utomordentliga förhållan-&lt;br&gt;den och om beräkning av tjänstgöringstiden i vissa fåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande relativt korta spännvidderna vid angivandet av grundut-&lt;br&gt;bildningens längd tillkom efter en ändring år 1976 for att möta kravet&lt;br&gt;enligt 8 kap. 3 § i RF att åligganden för enskilda skall meddelas genom&lt;br&gt;lag. I prop. 1975/76:199 s. 34-35 hänvisade försvarsministern till ett&lt;br&gt;uttalande av justitieministern i propositionen angående grundlagsrefor-&lt;br&gt;mens (prop. 1973:90 s. 211 ) betydelse för kompetensfördelningen mel-&lt;br&gt;lan riksdag och regering och de farhågor som framkommit under re-&lt;br&gt;missbehandlingen om att en alltför långtgående delegering av norm-&lt;br&gt;givningsmakten till regeringen kunde bli följden av den föreslagna nya&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta uttalande ansåg försvarsministern i proposi-&lt;br&gt;tionen till 1976 års ändring i vämpliktslagen att de i vämpliktslagen och&lt;br&gt;lagen om vapenfri tjänst angivna utbildningstiderna måste preciseras&lt;br&gt;mera än som var fallet. I vämpliktslagen i dess dåvarande lydelse an-&lt;br&gt;gavs nämligen grundutbildningstiden i spännvidder som varierade mel-&lt;br&gt;lan 145 och 34 dagar. Tiden för krigsforbandsövningama angavs i ett&lt;br&gt;högsta antal tjänstgöringsdagar för samtliga de fem övningar som kunde&lt;br&gt;åläggas värnpliktiga. Enligt försvarsministerns uppfattning borde det&lt;br&gt;vara tillräckligt att liksom dittills ange maximi- och minimitider men&lt;br&gt;göra spelrummen däremellan avsevärt mindre. Den exakta bestämningen&lt;br&gt;av utbildningens längd fick emellertid liksom tidigare ske genom verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter till lagen (prop 1975/76:199 s. 34-35). Genom&lt;br&gt;senare ändringar av vämpliktslagen har spännvidderna åter ökat och&lt;br&gt;uppgår numera som mest till 130 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen enligt 27 § 7 mom. A vämpliktslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 27 § 1 mom A vämpliktslagen som alltså behandlar&lt;br&gt;grundutbildningen, är nu uppdelad så att den i tur och ordning beskriver&lt;br&gt;grundutbildningens längd för värnpliktiga som har uttagits för utbildning&lt;br&gt;vid armén, flottan, kustartilleriet och flygvapnet, för vissa särskilda&lt;br&gt;befattningar samt för värnpliktiga som har uttagits till bevaknings- och&lt;br&gt;depåtjänst. I bestämmelsen preciseras grundutbildningens omfattning&lt;br&gt;inom vardera av dessa utbildningar genom att det minsta och högsta&lt;br&gt;antalet dagar som den värnpliktige är skyldig att tjänstgöra anges sär-&lt;br&gt;skilt för de olika kategorierna värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa vämpliktskategorier är för värnpliktiga inom armén, flottan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kustartilleriet och flygvapnet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;menig&amp;nbsp;G,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;menig&amp;nbsp;F,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;menig&amp;nbsp;E,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;menig&amp;nbsp;E i särskilt kvalificerad befattning (armén),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;menig E i befattning i kustjägarforband (kustartilleriet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gruppbefäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gruppbefäl i särskild befattning i underhålls- eller underrättelse-&lt;br&gt;tjänst (flygvapnet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;plutonsbefäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;plutonsbefäl i särskilt kvalificerad befattning (armén),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;plutonsbefäl som har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexa-&lt;br&gt;men (flottan) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;kompanibefäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda befattningar som avses i bestämmelsen är följande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. apotekare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. läkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tandläkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fältpräst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. personalvårdsassistent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tekniker vid armén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. systemtekniker vid flygvapnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. meteorolog samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tolk och förhörsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningens längd för värnpliktiga i bevaknings- eller depå-&lt;br&gt;tjänst anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna långt gående uppspaltning av grundutbildningen på&lt;br&gt;olika utbildningar och kategorier uppnås att den i lagen angivna spänn-&lt;br&gt;vidden mellan det lägsta och det högsta antalet dagar för de olika kate-&lt;br&gt;gorierna värnpliktiga kan göras förhållandevis snäv. Enligt vämpliktsla-&lt;br&gt;gen är spännvidden mellan kortaste och längsta utbildningstid 25 dagar&lt;br&gt;' för de flesta värnpliktiga. För några befälsutbildningar uppgår den till&lt;br&gt;35, 40 och 55 dagar. Vid flottan är den emellertid for vissa utbildningar&lt;br&gt;115 och, som längst, 130 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vämpliktsutbildningsförordningen har regeringen föreskrivit det&lt;br&gt;exakta antal dagar som värnpliktiga inom de olika kategorierna och&lt;br&gt;utbildningarna skall fullgöra grundutbildning. Det antalet får frångås av&lt;br&gt;myndigheterna endast under vissa i förordningen särskilt angivna förut-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de vapenfria tjänstepliktiga används en något annorlunda lagstift-&lt;br&gt;ningsteknik. Enligt 5 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall grund-&lt;br&gt;utbildning för alla vapenfria tjänstepliktiga vara minst 220 och högst&lt;br&gt;320 dagar, dvs. festställas inom en spännvidd om 100 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildningen enligt 27 §7 mom. B och C vämpliktslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildningen skall omfatta högst fem övningar om vardera&lt;br&gt;högst 30 dagar eller, i vissa befattningar, högst 40 dagar. Den samman-&lt;br&gt;lagda utbildningstiden skall vara minst 355 och högst 380 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildningens omfattning anges i 27 § 1 mom. B. Inled- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ningsvis föreskrivs att det högsta antalet krigsförbandsövningar är fem&lt;br&gt;vid armén och flygvapnet, två vid flottan och fyra vid kustartilleriet. I&lt;br&gt;bestämmelsen anges vidare hur många dagar krigsforbandsövningama&lt;br&gt;skall omfatta för värnpliktiga i olika befattningar vid armén, marinen&lt;br&gt;och flygvapnet. Befattningarna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. menig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilt kvalificerad befattning för menig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. befattning for menig kategori E i kustjägarforband,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gruppbefäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. plutons- eller kompanibefäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det högsta antalet dagar som en krigsförbandsövning får omfatta för&lt;br&gt;dessa olika kategorier varierar mellan 15 dagar för menig vid marinen&lt;br&gt;och flygvapnet och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl vid armén&lt;br&gt;och marinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 § 1 mom. B vämpliktslagen kan tiden för krigsförbandsöv-&lt;br&gt;ningen utsträckas till att omfatta ytterligare två dagar därutöver för en&lt;br&gt;värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare&lt;br&gt;eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogör-&lt;br&gt;are. Inom armén får krigsforbandsövningama delas upp på två delöv-&lt;br&gt;ningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och&lt;br&gt;högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl. Tiden för en krigsför-&lt;br&gt;bandsövning får vidare tas i anspråk för en fåckövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 § 1 mom. C vämpliktslagen regleras skyldigheten att fullgöra&lt;br&gt;repetitionsutbildning som särskilda övningar. Särskilda övningar får&lt;br&gt;åläggas värnpliktiga i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt&lt;br&gt;värnpliktiga i särskilt kvalificerade befattningar for meniga eller grupp-&lt;br&gt;befäl. En sådan övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och&lt;br&gt;marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet. Vaije värnpliktig får&lt;br&gt;åläggas högst fem särskilda övningar. Inom flygvapnet får med den&lt;br&gt;värnpliktiges medgivande en särskild övning uppdelas i två delövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobiliseringsövningar får åläggas dels värnpliktiga som vid förband&lt;br&gt;skall fullgöra en uppgift som är av särskild betydelse for genomförandet&lt;br&gt;av förbandets mobilisering och dels värnpliktiga som är krigsplacerade&lt;br&gt;vid förband vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på av-&lt;br&gt;sevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens&lt;br&gt;förband. En värnpliktig är skyldig att fullgöra högst fem mobiliserings-&lt;br&gt;övningar om sammanlagt högst åtta dagar. Särskild fåckövning får&lt;br&gt;åläggas värnpliktiga inom ramen för den tjänstgöringsskyldighet som är&lt;br&gt;avsatt för särskilda övningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra beredskapsövningar gäller för vaije värnpliktig&lt;br&gt;under sammanlagt 180 dagar utöver grundutbildning och repetitionsut-&lt;br&gt;bildning - om regeringen anser att det är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;försvarsberedskapen. Under höjd beredskap får regeringen kalla in&lt;br&gt;samtliga värnpliktiga eller en del av dem för krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns möjligheter att få anstånd med utbildning eller annan tjänst-&lt;br&gt;göring. Den som avbryter tjänstgöring kan under vissa förutsättningar få &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoräkna sig den tid under vilken han redan har tjänstgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktiga som har fullgjort sin grundutbildning kan genom uppskov Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;undantas från skyldigheten att tjänstgöra under höjd beredskap, om det&lt;br&gt;&amp;quot;oundgängligen behövs för att tillgodose behovet av personal inom&lt;br&gt;andra delar av totalförsvaret än försvarsmakten&amp;quot;. Ett sådant undantag&lt;br&gt;kan meddelas som uppskov eller som kollektiv yrkesledighet inom vissa&lt;br&gt;yrkesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den värnpliktige som inte blir befriad från skyldigheten att tjänstgöra&lt;br&gt;skall skrivas in. Det sker av en inskrivningsnämnd vid en inskrivnings-&lt;br&gt;forrättning. Nämnden skall vid förrättningen även besluta om uttagning&lt;br&gt;av den värnpliktige för utbildning och avgöra om han skall höra till ett&lt;br&gt;militärområde, flottan eller kustartilleriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om uttagning till utbildning skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den typ av krigsbefettning som den värnpliktige skall utbildas till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;de förband eller skolor där den värnpliktige huvudsakligen skall&lt;br&gt;fullgöra sin grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;grundutbildningens längd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;året och månaden for planerad inryckning till grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vämpliktsverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för inskriv-&lt;br&gt;ning och redovisning av personalen inom det militära försvaret. Inom&lt;br&gt;Vämpliktsverket finns också sex vämpliktskontor med geografiskt sett&lt;br&gt;olika verksamhetsområden. Varje område har en inskrivningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värnpliktig är skyldig att efter kallelse inställa sig vid ett väm-&lt;br&gt;pliktskontor för att närvara vid en inskrivningsförrättning. Han skall vid&lt;br&gt;förrättningen genomgå en inskrivningsprövning. Den omfettar medicin-&lt;br&gt;ska och psykologiska undersökningar, som skall ge underlag för en&lt;br&gt;bedömning av hans hälsotillstånd och fysiska och psykiska kvalifika-&lt;br&gt;tioner. Undersökningarna syftar vidare till att bedöma hans lämplighet&lt;br&gt;för olika befattningar eller grupper av befattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter undersökningarna - som i allmänhet pågår under två dagar -&lt;br&gt;träffar den värnpliktige en mönstringsförrättare. Denne jämför resulta-&lt;br&gt;ten från undersökningarna med uppgifterna om det utbildningsbehov&lt;br&gt;som skall tillgodoses. Den värnpliktige får därefter ett skriftligt besked&lt;br&gt;om en preliminär uttagning. Av beskedet framgår var han skall fullgöra&lt;br&gt;sin grundutbildning och tiden för inryckningen. Om han inte är nöjd&lt;br&gt;med uttagningen kan han inom en viss tid anmäla detta till inskrivnings-&lt;br&gt;nämnden, som mer ingående behandlar hans fell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Vapenfri tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För de värnpliktiga, som på grund av sin personliga övertygelse rörande&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan, inte kan fullgöra värnpliktstjänstgöring,&lt;br&gt;erbjuder lagen om vapenfri tjänst en möjlighet att fullgöra värnplikten&lt;br&gt;såsom vapenfri tjänstepliktig. Bestämmelserna har sin grund i samhällets&lt;br&gt;respekt för individens åsiktsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna skall den vapenfrie fullgöra tjänstgöring i&lt;br&gt;verksamhet som är betydelsefull för samhället under beredskap och&lt;br&gt;krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänst vid försvarsmakten skall i princip inte förekomma. Det kan Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;emellertid ske om den vapenfrie medger det. Enligt lagen får han i så&lt;br&gt;fall inte övas i bruk av vapen eller åläggas att bära vapen eller ammuni-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den värnpliktige kan tidigast vid inskrivningen söka vapenfri tjänst.&lt;br&gt;Därefter kan ansökan om vapenfri tjänst göras när som helst under&lt;br&gt;vämpliktstiden, från 18 till 47 års ålder. Den som har befriats från skyl-&lt;br&gt;digheten att göra värnplikt kan inte heller göra vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av om den värnpliktige skall få vapenfri tjänst förenklades&lt;br&gt;väsentligt den 1 juli 1991. Den prövning som numera sker lägger ett&lt;br&gt;större ansvar på den enskilde. Den som söker vapenfri tjänst inom sex&lt;br&gt;månader efter inskrivningen skall försäkra att han har en allvarlig per-&lt;br&gt;sonlig övertygelse mot att använda vapen mot annan. Ansökan skall&lt;br&gt;bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda skäl att&lt;br&gt;närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker senare än sex månader efter inskrivningen skall lämna&lt;br&gt;både en försäkran och en kortfattad skriftlig redogörelse där han be-&lt;br&gt;rättar om sin inställning till att använda vapen mot annan. Även detta&lt;br&gt;prövningsförferande är betydligt enklare än det som tidigare gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;muntliga uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vapenfria tjänstgöringen omfattar grundutbildning och repetitions-&lt;br&gt;utbildning. Den sammanlagda utbildningstiden skall vara minst 355 och&lt;br&gt;högst 380 dagar. Grundutbildningen skall omfatta minst 220 och som&lt;br&gt;mest 320 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen prövar ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst.&lt;br&gt;Myndigheten svarar också för uttagning, inkallelse, utbildning och&lt;br&gt;krigsplacering av de vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsens beslut&lt;br&gt;om tillstånd till vapenfri tjänst och om uttagning och tjänstgöring får&lt;br&gt;överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd vars beslut inte får&lt;br&gt;' överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vapenfria utbildningen äger rum hos statliga myndigheter, kom-&lt;br&gt;muner och landsting eller hos bolag, föreningar och stiftelser som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. För närvarande har Svenska Röda Korset, Sveriges&lt;br&gt;Civilförsvarsförbund och Sveriges Kristna Ungdomsråd tillstånd att&lt;br&gt;ordna vapenfriutbildning. Regeringen har också beslutat att vapenfri&lt;br&gt;tjänst får ske hos sådana aktiebolag med uppgifter inom totalförsvaret&lt;br&gt;där staten har aktiemajoriteten. Vapenfristyrelsen beslutar i samråd med&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen vilka myndigheter som skall få bedriva vapen-&lt;br&gt;friutbildning. Statliga myndigheter är skyldiga att inom sina verksam-&lt;br&gt;hetsområden anordna vapenfri tjänst enligt Vapenfristyrelsens bestäm-&lt;br&gt;mande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vapenfria tjänstepliktigas lydnadsplikt regleras i lagen om vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Genom en hänvisning i den lagen till vämpliktslagen omfettas&lt;br&gt;också de värnpliktiga av samma förmåner som övriga värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 &amp;nbsp;Militär grundutbildning för kvinnor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor som vill få anställning som yrkesofficerare måste genomgå&lt;br&gt;militär grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utbildningen får endast antas kvinnor som är svenska medborga-&lt;br&gt;re, under antagningsåret fyller lägst 18 och högst 24 år och som kan be-&lt;br&gt;dömas ha förutsättningar att tillgodogöra sig officersutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kvinna antas skall hon hos Vämpliktsverket genomgå en&lt;br&gt;särskild antagningsprövning, som motsvarar den som de värnpliktiga&lt;br&gt;genomgår. På grundval av resultatet från prövningen föreslår Väm-&lt;br&gt;pliktsverket vilka som bör antas till utbildningen. Beslut fettas av för-&lt;br&gt;svarsgrenschefen eller den myndighet som han utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall i längd och innehåll motsvara den grundutbildning&lt;br&gt;som en jämförbar kategori värnpliktiga fullgör enligt vämpliktslagen&lt;br&gt;och bör genomföras gemensamt med motsvarande utbildning for de&lt;br&gt;värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 &amp;nbsp;Allmän tjänsteplikt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten måste i allvarliga lägen fördela arbetskraften med hänsyn till&lt;br&gt;totalförsvarets krav. Allmän tjänsteplikt och arbetsförmedlingstvång&lt;br&gt;skall tillgodose behovet av en snabb och planerad inriktning av sam-&lt;br&gt;hällslivet i krig eller vid krigsfara. Genom den allmänna tjänstepliktsla-&lt;br&gt;gen, som är en fullmaktslag, ges staten denna möjlighet. Bestämmelser-&lt;br&gt;na gäller i krig. Vid höjd beredskap av annat skäl kan regeringen&lt;br&gt;besluta att de skall tillämpas. Regeringens beslut kan gälla alla eller en&lt;br&gt;del av bestämmelserna i lagen. Förordnande enligt lagen får ske för att&lt;br&gt;tillgodose det behov av arbetskraft som har synnerligen stor betydelse&lt;br&gt;för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av lagen får regeringen vid höjd beredskap i den omfettning&lt;br&gt;som behövs förordna om arbetsförmedlingstvång. Regeringen beslutar&lt;br&gt;för varje särskild arbetsplats om arbetsförmedlingstvånget. Det skall&lt;br&gt;framgå av beslutet hur många arbetstagare som arbetsgivaren behöver&lt;br&gt;anställa. Så länge behovet inte är fyllt får arbetsförmedlingen inte an-&lt;br&gt;visa lämpliga arbetssökande andra arbeten eller medge att de tar sådana&lt;br&gt;arbeten. Detta innebär att en arbetsgivare inte får anställa andra arbets-&lt;br&gt;tagare än dem som arbetsförmedlingen anvisar. Syftet är att ge före-&lt;br&gt;träde åt ett visst behov av arbetskraft. Arbetsförmedlingen blir skyldig&lt;br&gt;att hänvisa personer som söker arbete till dessa arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på arbetsförmedlingstvång tillämpas inte om det gäller en&lt;br&gt;tillfällig anställning eller om arbetstagaren är under 16 eller över 70 år.&lt;br&gt;Undantag gäller också om parterna är nära släktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen kan genom bestämmelsen om arbetsförmedling tvingas att ta ett&lt;br&gt;visst arbete. Den som söker har möjligheter att vägra. Det finns emel-&lt;br&gt;lertid också genom bestämmelsen om tjänsteplikt en skyldighet att ut-&lt;br&gt;föra ett arbete. En av bestämmelserna i allmänna tjänstepliktslagen&lt;br&gt;föreskriver nämligen att en arbetstagare som är mellan 16 och 70 år inte&lt;br&gt;utan särskilt medgivande får lämna sin anställning eller på annat sätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägga ned sitt arbete. Detta kallas i allmänna tjänstepliktslagen för Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;tjänste förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som är mellan 16 och 70 år kan vidare åläggas att anta&lt;br&gt;och utföra sådant arbete som hans kroppskrafter och hälsa tillåter.&lt;br&gt;Skyldigheten kallas i lagen för allmän tjänsteplikt. Plikten gäller inte&lt;br&gt;vapentjänst inom det militära försvaret men däremot uppgifter som de&lt;br&gt;civilanställda utför inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ArbetsfÖrmedlingstvånget och tjänsteplikten gäller alla som bor eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av värnplikt eller civilförsvarsplikt tjänstgör inom&lt;br&gt;det militära eller civila försvaret är undantagen från tjänsteplikt enligt&lt;br&gt;lagen. Detta gäller också vapenfria tjänstepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt anställda får åläggas tjänsteplikt i den omfattning som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. En föreskrift om att en arbetstagare hos staten under&lt;br&gt;krig inte utan tillstånd får lämna sin anställning finns i lagen om offent-&lt;br&gt;lig anställning. Regeringen får också besluta att bestämmelsen skall&lt;br&gt;gälla vid höjd beredskap av annat slag. Bestämmelsen kommer ff.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 1994 att föras över till den arbetsrättsliga beredskapslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Civilförsvarsplikt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om civilförsvarsplikten finns i de författningar som&lt;br&gt;reglerar civilförsvarsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tas ut med civilförsvarsplikt kan bli skyldiga att tjänstgöra på&lt;br&gt;befattningar även i annan verksamhet inom totalförsvaret. Det förut-&lt;br&gt;sätter att regeringen utfärdar tillämpningsföreskrifter till lagen om skyl-&lt;br&gt;dighet för civilforsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret av det&lt;br&gt;slag som har skett för beredskapspolisen och hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Dessa regler finns i förordningen (1989:457) om uttagning av civilför-&lt;br&gt;svarspliktiga till särskilda civila sjukvårdsenheter och i förordningen&lt;br&gt;(1986:616) om beredskapspolisen. Skyldighet att utföra egentliga strids-&lt;br&gt;uppgifter har emellertid bara de civilforsvarspliktiga som har tagits ut&lt;br&gt;till ordnings- eller bevakningsuppgifter. Om tjänstgöringen är förenad&lt;br&gt;med bruk av vapen, får den civilförsvarspliktige inte åläggas sådan&lt;br&gt;tjänstgöring, om det kan antas att bruk av vapen är så oförenligt med&lt;br&gt;hans personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra tjänstgö-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om utbildning och övning finns i förordningen&lt;br&gt;(1977:577) om grundutbildning och övning inom civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förmåner till de civilforsvarspliktiga finns i 12 § 5&lt;br&gt;mom. civilförsvarslagen och i förordningen (1976:1011) om förmåner&lt;br&gt;till civilforsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarspersonalens folkrättsliga ställning är reglerad i totalför-&lt;br&gt;svarets folkrättsförordning (1990:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska medborgare bosatta i Sverige är skyldiga att tjänstgöra inom&lt;br&gt;civilförsvarsorganisationen i den utsträckning som deras kroppskrafter&lt;br&gt;och hälsotillstånd tillåter. Plikten gäller från det år de fyller 16 t.o.m.&lt;br&gt;det år de blir 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utländska medborgare som bor i Sverige kan - i den utsträck- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ning som det är lämpligt - bli skyldiga att göra civilförsvarstjänst.&lt;br&gt;Regeringen har bestämt att utlänningar som är bosatta i Sverige får&lt;br&gt;åläggas att tjänstgöra vid verkskydd för anläggningar eller byggnader&lt;br&gt;där de har sin huvudsakliga sysselsättning och inom hemskyddsorganisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkskyddet finns reglerat både i civilförsvarslagen, civilförsvars-&lt;br&gt;kungörelsen och i kungörelserna (1969:361 och 362) om civilförsvar vid&lt;br&gt;verksanläggning respektive militäranläggning. Verkskyddet har till upp-&lt;br&gt;gift att i krig rädda personalen vid en viss anläggning. Personalen i&lt;br&gt;verkskyddet rekryteras bland personalen vid anläggningen. Verkskyddet&lt;br&gt;organiseras vid anläggningar som har stor betydelse för totalförsvaret,&lt;br&gt;om anläggningen kan antas bli särskilt utsatt vid stridshandlingar. Syftet&lt;br&gt;med verkskyddet är att skapa bättre förutsättningar för att kunna hålla&lt;br&gt;viktiga anläggningar i gång genom en särskild räddningsorganisation -&lt;br&gt;verkskyddet - som snabbt kan sättas in och som har god kännedom om&lt;br&gt;förhållandena vid anläggningen. Genom att utsatta anläggningar på detta&lt;br&gt;sätt får en egen räddningsstyrka avlastas den kommunala räddnings-&lt;br&gt;tjänsten. Verkskyddets uppgifter betecknas i civilförsvarslagen som&lt;br&gt;civilförsvarsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102, bil. 2) fastställdes&lt;br&gt;att en hemskyddsorganisation skulle inrättas. Organisationens viktigaste&lt;br&gt;uppgifter är att under höjd beredskap fungera som en länk mellan in-&lt;br&gt;vånarna och kommunens ledning främst beträffande civilförsvarsverk-&lt;br&gt;samheten men även vad gäller annan kommunal verksamhet. Hemskyd-&lt;br&gt;det skall byggas upp i hela landet och utgå från indelningen av landet i&lt;br&gt;kommuner. Varje kommun indelas i hemskyddsområden som omfettar&lt;br&gt;500-2000 invånare. Vaije hemskyddsområde indelas i delområden som&lt;br&gt;omfettar ett kvarter eller motsvarande 50-200 invånare. Vaije hem-&lt;br&gt;skyddsområde leds av en hemskyddsgrupp om tre personer. Dessa&lt;br&gt;rekryteras bland civilforsvarspliktiga och skrivs in, utbildas och övas i&lt;br&gt;fredstid. För verksamheten inom ett delområde svarar ett hemskydds-&lt;br&gt;ombud. Hemskyddsombuden, som lyder under hemskyddsgruppen, skall&lt;br&gt;i fredstid rekryteras på frivillig väg och ges erforderlig utbildning.&lt;br&gt;Hemskyddsorganisationen är inte förfettningsreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En man kan samtidigt vara både civilförsvarspliktig och värnpliktig.&lt;br&gt;Han kan också vara skyldig att fullgöra annan tjänstgöring inom det&lt;br&gt;militära försvaret. Ingen får emellertid åläggas att tjänstgöra inom civil-&lt;br&gt;försvarsorganisationen, om han därigenom hindras att göra värnplikt,&lt;br&gt;tjänstgöra som hemvämsman eller fullgöra annan tjänstgöringsskyldig-&lt;br&gt;het inom det militära försvaret. Den som är skyldig att göra vapenfri&lt;br&gt;tjänst får inte heller åläggas att tjänstgöra inom civilförsvarsorganisatio-&lt;br&gt;nen om han därigenom hindras att fullgöra den vapenfria tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De civilforsvarspliktiga är under höjd beredskap skyldiga att tjänstgö-&lt;br&gt;ra och delta i utbildning och övning i den omfettning som verksamheten&lt;br&gt;fordrar. När det inte råder höjd beredskap får regeringen besluta att&lt;br&gt;civilförsvarsplikt skall fullgöras, om det är nödvändigt for försvarsbe-&lt;br&gt;redskapen. Tjänstgöringstiden får i dessa fall uppgå till högst 180 dagar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för värnpliktiga som är inskrivna i civilförsvarsorganisationen och till Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;högst 30 dagar för andra civilforsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra förhållanden behöver de civilforsvarspliktiga inte tjänst-&lt;br&gt;göra annat än vid utbildning och övning. Grundutbildningstiden skall&lt;br&gt;vara högst trettio dagar för befattningar i civilförvarsorganisationen&lt;br&gt;eller, när det gäller högre befälsbefattningar eller andra specialbefått-&lt;br&gt;ningar, högst sextio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En civilförsvarspliktig är vidare skyldig att delta i övningar under&lt;br&gt;högst tio dagar per fyraårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personal som under höjd beredskap är skyldig att tjänstgöra i&lt;br&gt;civilförsvarsverksamheten skall i förväg tas ut till organisationen. Ut-&lt;br&gt;tagningen bör omfatta personer som på grund av sina uppgifter hos&lt;br&gt;kommunen eller av annan särskild orsak i första hand bör ingå i orga-&lt;br&gt;nisationen. Enligt bestämmelserna är det lämpligt att därutöver välja&lt;br&gt;personer som frivilligt har anmält sig till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagning till verkskydden skall ske bland anställda som har sin hu-&lt;br&gt;vudsakliga sysselsättning i den anläggning eller byggnad som verkskyd-&lt;br&gt;det har inrättats for. Om det finns särskilda skäl, kan även andra kom-&lt;br&gt;ma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer hur många civilforsvarspliktiga som får vara&lt;br&gt;krigsplacerade i civilförsvarsorganisationen när höjd beredskap inte&lt;br&gt;råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen upprättar en förteckning över dem som bör tas ut till&lt;br&gt;civilförsvarsorganisationen (utom verkskydden). Detta sker efter samråd&lt;br&gt;med länsarbetsnämnden, kommunerna och andra som har personkänne-&lt;br&gt;dom och kan ge upplysningar av betydelse för personurvalet. Länssty-&lt;br&gt;relsen tar därefter ut den personal som ska ingå i civilförsvarsorganisa-&lt;br&gt;tionen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas. Räddningsverket får ut-&lt;br&gt;färda tillämpningsföreskrifter för uttagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagningen av personal med civilförsvarsplikt sker i stor utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bland värnpliktiga som får uppskov från militär tjänstgöring, bland dem&lt;br&gt;som vid 47 års ålder lämnar det militära försvaret och bland dem som&lt;br&gt;före 47 års ålder inte längre behövs inom försvarsmaktens krigsorgani-&lt;br&gt;sation och som de militära myndigheterna därför överlämnar till Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen för placering inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Tjänsteplikt vid räddningsinsatser i fred och krig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att för räddningstjänst ta ut enskilda med tjänsteplikt&lt;br&gt;regleras i räddningstjänstlagen (1986:1102). Avsikten är bl.a. att rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten med räddningstjänstlagens bestämmelse om tjänsteplikt&lt;br&gt;skall kunna mobilisera personal inom civilförsvarsorganisationen som&lt;br&gt;förstärkning vid stora räddningsinsatser i fred. Räddningstjänstlagens&lt;br&gt;bestämmelser om tjänsteplikt tillämpas i både fred och krig. Räddnings-&lt;br&gt;tjänstlagen ger räddningsledaren befogenhet att för alla slag av insatser&lt;br&gt;inom statlig och kommunal räddningstjänst ta ut personer med tjänste-&lt;br&gt;plikt för att förstärka räddningstjänsten. Om personalen måste tas ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tvång, sker det med stöd av bestämmelsen om tjänsteplikt i rädd- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ningstjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänstlagen föreskriver att var och en som är mellan 18 och&lt;br&gt;65 år, om det behövs, är skyldig att medverka i räddningstjänst. Skyl-&lt;br&gt;digheten gäller den som har kunskaper, hälsa och kroppskrafter för att&lt;br&gt;kunna delta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Tjänsteplikt for hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;br&gt;veterinärpersonal m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Personal som i fred är eller har varit verksamma inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården eller veterinärverksamheten har tjänsteplikt när landet är i&lt;br&gt;krig. Detsamma gäller, om regeringen föreskriver det, när landet är i&lt;br&gt;krigsfara eller när det råder utomordentliga förhållanden som är föran-&lt;br&gt;ledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig i. Bestäm-&lt;br&gt;melserna avser vidare personal med tillsynsuppgifter inom miljö och&lt;br&gt;hälsoskyddet. Tjänsteplikten gäller alla mellan 16 och 70 år som är&lt;br&gt;bosatta eller stadigvarande vistas i landet. Undantagna är värnpliktiga&lt;br&gt;som tjänstgör inom det militära försvaret eller personer som har vapen-&lt;br&gt;fri tjänst. Den som omfattas av tjänsteplikten är skyldig att under högst&lt;br&gt;60 dagar medverka i utbildning och övning för tjänstgöringen under&lt;br&gt;höjd beredskap. En förutsättning for såväl tjänsteplikt som skyldigheten&lt;br&gt;att delta i utbildning är att kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter att&lt;br&gt;personen i fråga deltar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är ansvarig för funktionen hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;skall se till att verksamheten får den personal som behövs. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen har bl.a. till uppgift att registrera och inkalla den tjänstepliktiga&lt;br&gt;personalen samt att krigsplacera den personal som skall tjänstgöra inom&lt;br&gt;den civila hälso- och sjukvården och miljö- och hälsoskyddet. Socialsty-&lt;br&gt;relsen får överlåta vissa uppgifter på en annan statlig myndighet eller ett&lt;br&gt;landsting. Länsstyrelsen kan också efter beslut av Socialstyrelsen inkalla&lt;br&gt;personal som skall tjänstgöra inom miljö- och hälsoskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som tas ut med stöd av lagen om tjänsteplikt för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal m.m. för att tjänstgöra inom det militära för-&lt;br&gt;svaret krigsplaceras och inkallas enligt de bestämmelser som gäller for&lt;br&gt;försvarsmakten. Jordbruksverket och Livsmedelsverket leder under&lt;br&gt;regeringen den veterinärverksamhet som äger rum under höjd bered-&lt;br&gt;skap. På högre regional nivå har civilbefälhavaren till uppgift att sam-&lt;br&gt;ordna verksamheten. Han skall bl.a. se till att resurserna är lämpligt&lt;br&gt;fördelade mellan länen. Tyngdpunkten i ledningen av den civila veteri-&lt;br&gt;närverksamheten ligger emellertid hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Tjänsteplikt för polispersonal och beredskapspolismän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den i fred anställda polispersonalen är skyldig att i krig delta i rikets&lt;br&gt;försvar. Civilforsvarspliktiga kan, såsom tidigare nämnts, åläggas att&lt;br&gt;under höjd beredskap tjänstgöra inom bl.a. polisen. När riket är i krig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall även en civilförsvarspliktig polis enligt brottsbalken anses som Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;krigsman. En polis som på grund av sjukdom, svag hälsa eller annan&lt;br&gt;särskild omständighet inte kan eller bör delta i stridshandlingar kan&lt;br&gt;befrias från skyldigheten att tjänstgöra i krig. Samma sak gäller deltids-&lt;br&gt;anställda poliser och polispersonal &amp;quot;som inte är fullt sysselsatta i tjäns-&lt;br&gt;ten&amp;quot;. Kvinnor i polisverksamheten - och tjänstemän som varaktigt tjäns-&lt;br&gt;tgör i särskild polisverksamhet för hindrande och upptäckande av&lt;br&gt;spioneri m.m. - får tas i anspråk för rikets försvar bara om krigshand-&lt;br&gt;lingarna gör det &amp;quot;oundgängligen erforderligt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilforsvarspliktiga kan enligt förordningen om beredskapspolisen i&lt;br&gt;den utsträckning som behövs tas ut för att under höjd beredskap tjänst-&lt;br&gt;göra som beredskapspoliser inom polisverksamheten. Regeringen har&lt;br&gt;möjlighet att med avsteg från bestämmelserna i förordningen besluta att&lt;br&gt;civilforsvarspliktiga skall tjänstgöra som beredskapspoliser redan när&lt;br&gt;försvarsberedskap råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapspolisens uppgift är att delta i sådan polisverksamhet som&lt;br&gt;har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutar om undantag från tjänsteplikten för den polis-&lt;br&gt;personal som av olika skäl bör befrias. Länsstyrelsen tar vidare ut de&lt;br&gt;beredskapspolismän som skall kunna tjänstgöra vid polismyndigheterna&lt;br&gt;i länet. Uttagningen skall ske i den omfattning och med den organi-&lt;br&gt;sation som regeringen bestämmer. Polischefen i ett distrikt får besluta&lt;br&gt;om att tillfälligt förstärka ett närliggande distrikt med polispersonal från&lt;br&gt;det egna distriktet för att polispersonalen där skall kunna ingripa mot&lt;br&gt;fientliga trupper. Civilbefälhavaren skall ägna särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;åt polisverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behovet av pliktpersonal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen bedömer att behovet av&lt;br&gt;pliktpersonal inom Försvarsmakten innebär att ca 30 - 34 000&lt;br&gt;personer måste utbildas årligen. För det civila försvaret bedöms&lt;br&gt;behovet av längre utbildning av pliktpersonal vara minst av den&lt;br&gt;omfattning som den nuvarande utbildningen av vapenfria tjänste-&lt;br&gt;pliktiga. Utbildningen behöver dock inte bli lika lång som den&lt;br&gt;som nu gäller inom den vapenfria tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning såvitt avser behovet för det militära försvaret. I fråga om&lt;br&gt;behovet av pliktpersonal för det civila försvaret anser Pliktutredningen&lt;br&gt;detta vara betydligt större än vad regeringen bedömer det vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har anfört någon&lt;br&gt;avvikande mening från Plikturedningens bedömning av behovet för det&lt;br&gt;militära försvaret. I fråga om det civila försvaret har remissinstanserna&lt;br&gt;inte haft några invändningar av principiell natur mot Pliktutredningens&lt;br&gt;bedömning. Flera remissinstanser har dock anfört avvikande mening&lt;br&gt;mot det av Pliktutredningen angivna behovet av pliktpersonal i såväl&lt;br&gt;ökande som minskande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I fråga om personalbehovet&lt;br&gt;inom försvarsmakten angav Överbefälhavaren inför 1992 års totalför-&lt;br&gt;svarsbeslut i programplanen for perioden 1992 - 1997 och i ett kom-&lt;br&gt;pletterande underlag till denna att det kommande utbildningsbehovet&lt;br&gt;under försvarsbeslutsperioden för försvarsmaktens krigsorganisation&lt;br&gt;kommer att uppgå till 35 - 38 000 personer årligen. Enligt Överbefäl-&lt;br&gt;havarens bedömning skulle det kommande behovet understiga den årliga&lt;br&gt;krigsdugliga vämpliktskullen. Regeringen gjorde då samma bedömning&lt;br&gt;som Överbefälhavaren. Riksdagen beslutade genom en ändring i väm-&lt;br&gt;pliktslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1992, att endast de värnplikti-&lt;br&gt;ga som behövs för krigsorganisationen och den fredstida beredskapen&lt;br&gt;skulle utbildas. Övriga värnpliktiga skulle placeras i en utbildningsre-&lt;br&gt;serv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen har gjort vissa bedömningar om det framtida behovet&lt;br&gt;av pliktpersonal inom försvarsmakten. Regeringen har i allt väsentligt&lt;br&gt;samma uppfattning om behovet som Pliktutredningen. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;att, genom de senare årens stora förändringar i försvarsmaktens struktur&lt;br&gt;och storlek, utbildningen av värnpliktiga har minskat. Vid en bedöm-&lt;br&gt;ning av behovet av pliktpersonal måste man för övrigt också ta hänsyn&lt;br&gt;till i vilken takt förbanden i krigsorganisationen skall omsättas. Behovet&lt;br&gt;av pliktpersonal - vilket också gäller personal inom det civila försvaret&lt;br&gt;- måste också avvägas mot hur många som är anställda i befattningar&lt;br&gt;som har direkt betydelse för totalförsvaret och i vilken utsträckning&lt;br&gt;personalbehovet kan täckas med frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen festställer årligen på förslag av Vämpliktsverket efter Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;hörande av försvarsgrenschefema riktlinjer för fördelning av värnplikti-&lt;br&gt;ga för de tre närmaste inskrivningsåren. Enligt beslut i december 1993&lt;br&gt;har regeringen festställt riktlinjer för åren 1994 - 1996. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning är behovet årligen av pliktiga i Försvarsmakten 34&lt;br&gt;270, fördelade på 25 300 inom armén, 2 870 inom marinen och 4 100&lt;br&gt;inom flygvapnet. I dessa siffror har då lagts en inkallelsereserv om ca&lt;br&gt;10 procent. Det verkliga behovet utgörs således av ca 31 000 årligen.&lt;br&gt;Det innebär också att ca 6 - 8 000 värnpliktiga vaije år placeras i ut-&lt;br&gt;bildningsreserven. Regeringen avser for övrigt att ompröva behovet&lt;br&gt;årligen i samband med budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behovet av pliktpersonal inom det civila försvaret anser&lt;br&gt;regeringen det vara mera svårbedömt. Det civila försvaret är nämligen&lt;br&gt;inte någon organisation utan består i princip av all icke-militär verksam-&lt;br&gt;het i samhället. Som nämndes tidigare är behovet av pliktpersonal bero-&lt;br&gt;ende av hur långt personalförsöijningen kan säkerställas genom an-&lt;br&gt;ställda och frivilliga. Många anställda hos företag och myndigheter&lt;br&gt;kommer under beredskap och krig att lämna sina vanliga arbeten för att&lt;br&gt;tjänstgöra exempelvis med plikt inom försvarsmakten. Genom att flytta&lt;br&gt;anställda från krympande till växande områden, genom att nyanställa&lt;br&gt;personal och genom att utöka arbetstiden kan man emellertid enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning räkna med att myndigheterna och företagen&lt;br&gt;under höjd beredskap kan lösa sina uppgifter. Det är också så att många&lt;br&gt;av nyckelpersonerna hos myndigheterna och företagen inte tas i anspråk&lt;br&gt;för militärtjänstgöring eller annan pliktjänstgöring i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör dock inte vara främmande for att behovet av personal inom&lt;br&gt;vissa funktioner kommer att öka i sådan utsträckning att det kommer att&lt;br&gt;vara otillräckligt med de anställda i fred, nyanställningar, omfördel-&lt;br&gt;ningar och frivilliga. Inte heller genom att underlåta att ta anställda&lt;br&gt;inom dessa funktioner i anspråk for plikttjänstgöring inom andra om-&lt;br&gt;råden kan behovet täckas. Man kan heller inte räkna med att genom&lt;br&gt;användning av en allmän tjänsteplikt täcka detta personalbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen har pekat på vissa funktioner eller delfunktioner&lt;br&gt;inom vilka ett behov av pliktpersonal är särskilt stort, exempelvis be-&lt;br&gt;folkningsskydd och räddningstjänst samt hälso- och sjukvård. Men även&lt;br&gt;andra funktioner omnämns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Pliktutredningens uppfattning i princip att det inom&lt;br&gt;vissa funktioner måste tillföras pliktpersonal för att myndigheterna m.fl.&lt;br&gt;skall klara sina viktiga uppgifter under höjd beredskap. Det finns också,&lt;br&gt;som Pliktutredningen påpekat, ett starkt behov av att föryngra delar av&lt;br&gt;krigsorganisationen inom det civila försvaret. Däremot kan regeringen&lt;br&gt;inte nu ställa sig bakom det antal tjänstepliktiga som Pliktutredningen&lt;br&gt;angett. Pliktutredningen anser bl.a. att det totala behovet av pliktperso-&lt;br&gt;nal inom det civila försvaret uppgår till ca 250 000 personer, varav ca 8&lt;br&gt;500 behöver utbildas årligen i fred. När en behovs bedömning görs kan&lt;br&gt;man inte underlåta att också se till vilket ekonomiskt utrymme som&lt;br&gt;finns for att kunna ge pliktpersonalen en ändamålsenlig utbildning.&lt;br&gt;Regeringens bedömning är att Pliktutredningen ansett behovet av plikt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personal vara alltför stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör också i det här sammanhanget bedöma behovet av utbildning Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;och utbildningstidens längd. Behovet av pliktpersonal - exempelvis&lt;br&gt;inom det som nu benämns civilförsvaret och som endast kräver en&lt;br&gt;mycket kort utbildning eller ingen utbildning alls - kan alltjämt vara&lt;br&gt;ganska stort. Behovet av pliktpersonal som bör genomgå en längre&lt;br&gt;utbildning - två till åtta månader - har, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;Pliktutredningen bedömt vara alltför stort. Det finns dock inte anledning&lt;br&gt;att i detta sammanhang göra en bedömning av det exakta behovet av&lt;br&gt;pliktpersonal inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock särskilt peka på den personalförsöijning inom&lt;br&gt;det civila försvaret som i dag tillgodoses genom den vapenfria tjänsten&lt;br&gt;och där längre utbildning för krigsplacering inom den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret finns. I dag utbildas årligen ca 1 500 värnpliktiga, som&lt;br&gt;fått tillstånd till vapenfri tjänst, inom flera funktioner inom det civila&lt;br&gt;försvaret. Grundutbildningstiden varierar mellan 220 och 310 dagar. Ut-&lt;br&gt;bildningen syftar till krigsplacering som bl.a. räddningsman, flygplats-&lt;br&gt;b rand man, ambulanssjukvårdare och reparatör. Det kommer fortfarande&lt;br&gt;att finnas ett behov av längre utbildning inom det civila försvaret. Vi&lt;br&gt;bedömer att detta behov finns inom bl.a. funktionerna befolkningsskydd&lt;br&gt;och räddningstjänst, hälso- och sjukvård, transporter och energiförsörj-&lt;br&gt;ning. Bl.a. Statens räddningsverk, Luftfartsverket och vissa affärsverk&lt;br&gt;bör kunna användas som utbildningsanordnare. Omfattningen av verk-&lt;br&gt;samheten blir beroende av de behovsbedömningar som de bemannings-&lt;br&gt;ansvariga organisationerna fortlöpande gör. Vår bedömning nu är också&lt;br&gt;att verksamheten med lång utbildning av pliktpersonal kommer att ha&lt;br&gt;minst den omfattning som den nuvarande ubildningen av vapenfria&lt;br&gt;tjänstepliktiga. Även inom andra områden, där vapenfria nu tjänstgör,&lt;br&gt;kan behov av pliktpersonal finnas. Som Pliktutredningen har framhållit&lt;br&gt;bör dock utbildningarnas längd kunna variera i större utsträckning än&lt;br&gt;vad som för närvarande gäller för den vapenfria tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan det finnas skäl att pröva behovet av pliktpersonal inom&lt;br&gt;helt nya områden. Kulturinstitutioner är ett sådant område som har&lt;br&gt;nämnts av riksdagen (bet. 1991/92:Fiu30, rskr. 1991/92:350). De in-&lt;br&gt;stitutioner som har hand om landets konstskatter kan enligt lagen&lt;br&gt;(1992:1402) om undanförsel och förstöring bli tvungna att vid krig eller&lt;br&gt;krigsfara fora undan samlingarna för att på så sätt skydda dem. I den&lt;br&gt;mån man inte har personella och andra resurser för dessa uppgifter, är&lt;br&gt;regeringen inte främmande för tanken att i framtiden låta pliktpersonal&lt;br&gt;biträda med uppgifter på området. Hur omfattande dessa krigsuppgifter&lt;br&gt;är och vilken utbildning som krävs för dessa är det nu för tidigt att säga&lt;br&gt;något om. Det får närmast ankomma bl.a. på berörda konstmuseer att ta&lt;br&gt;initiativ till sakens fortsatta beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis vill regeringen anföra följande om behovet av&lt;br&gt;pliktpersonal i det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och uppgifter inom det civila försvaret är fördelat mellan&lt;br&gt;statliga myndigheter, kommuner, företag, organisationer m.fl. Den som&lt;br&gt;har en sådan uppgift skall förbereda sig i fred, bl.a. genom att bygga&lt;br&gt;upp och vidmakthålla en krigsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna vid beredskap och i krig skall vara styrande för dimensio- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;neringen av krigsorganisationen. Den som är ansvarig for en krigsorga-&lt;br&gt;nisation har att fortlöpande avväga behovet av personal mot den uppgift&lt;br&gt;som organisationen har, de mål som ställts upp och tillgängliga medel.&lt;br&gt;Man bedömer också i vilken utsträckning bemanningen skall göras med&lt;br&gt;anställd personal, frivilliga eller pliktpersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet pliktiga som kommer att tas ut till det civila försvaret blir&lt;br&gt;således beroende av dessa avvägningar. Uttagningen av personal skall i&lt;br&gt;första hand baseras på den enskildes utbildning och civila yrkeserfaren-&lt;br&gt;heter. För vissa befattningar kommer det att finnas ett behov av kom-&lt;br&gt;pletterande utbildningar för uppgiften vid beredskap och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Personalförsörjning med plikt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 En totalförsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Totalförsvarets behov av personal bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis till stor del tillgodoses genom i hg föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöringsskyldighet. En för totalförsvaret gemensam tjänstgö-&lt;br&gt;ringsskyldighet - som möjliggör en samlad användning av de&lt;br&gt;personalresurser som står till förfogande - skapas. Denna tjänst-&lt;br&gt;göringsskyldighet benämns totalförsvarsplikt. Bestämmelserna om&lt;br&gt;totalförsvarsplikten samlas i en enda lag, bl.a. för att öka över-&lt;br&gt;blickbarheten i regelsystemet och för att underlätta samordningen&lt;br&gt;av personalförsörjningen mellan det civila och det militära för-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;en totalförsvarsplikt och till att bestämmelserna härom samlas i en hg.&lt;br&gt;Försvarsmaktens organisationsmyndighet - den myndighet som bildats&lt;br&gt;med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas den&lt;br&gt;1 juli 1994 - har lämnat ett gemensamt yttrande för Överbefälhavaren,&lt;br&gt;Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen for flygvapnet och&lt;br&gt;Rikshemvämschefen. Försvarsmaktens organisationsmyndighet biträder&lt;br&gt;således principiellt införandet av en totalförsvarsplikt med gemensam&lt;br&gt;uttagning av pliktpersonal till det militära och civila försvaret. Statens&lt;br&gt;räddningsverk har tillstyrkt att en totalförsvarsplikt införs och anfört&lt;br&gt;att det ger möjlighet att skriva in personal till hela totalförsvaret vid ett&lt;br&gt;och samma tillfälle. Länsstyrelsen i Stockholms län har påpekat att&lt;br&gt;Pliktutredningen skapat ett förshg till rationell lösning av rekryterings-&lt;br&gt;frågorna inom totalförsvaret. En majoritet av remissinstanserna anser&lt;br&gt;också att det ligger ett stort värde i att samla bestämmelserna om total-&lt;br&gt;försvarsplikten i en hg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått har Sverige en lång&lt;br&gt;tradition av att bl.a. genom pliktbestämmelser tillgodose totalförsvarets&lt;br&gt;behov av personal. Grunden för all på plikt vilande försörjning av&lt;br&gt;personal till totalförsvaret har varit att var och en - inom vissa ålders-&lt;br&gt;gränser - efter sin förmåga skall delta i landets försvar. Pliktutred-&lt;br&gt;ningen har enligt sina direktiv haft att utgå från att en stor del av total-&lt;br&gt;försvarets personalförsörjningen även i fortsättningen skall tryggas&lt;br&gt;genom pliktbestämmelser. Remissopinionen har med något undantag&lt;br&gt;(Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) varit positiv till ett fortsatt&lt;br&gt;pliktsystem. Enligt de mål för det svenska totalförsvaret som statsmak-&lt;br&gt;terna har lagt fast (se t.ex. prop. 1986/87:95, bet. 1986/87:FöUl 1,&lt;br&gt;rskr. 1986/87:310) skall totalförsvaret vara så uppbyggt och organiserat&lt;br&gt;att det är en hela folkets angelägenhet. Regeringen anser att detta mål&lt;br&gt;uppnås bäst genom ett på plikt baserat personalförsörjningssystem. Ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant system måste emellertid vara uppbyggt så att det tillåter ett Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;rationellt utnyttjande av de personella resurserna för att därigenom&lt;br&gt;uppnå en bra totalförsvarse ffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av personal inom såväl det militära som det civila försvaret i&lt;br&gt;det krigsomställda samhället ställer krav på planering och förutseende.&lt;br&gt;Ett stort antal människor kommer att behöva kallas in dels för att tjänst-&lt;br&gt;göra i det krigsorganiserade militära försvaret, dels för att upprätthålla&lt;br&gt;funktioner inom det civila försvaret. Ett samlat användande av de perso-&lt;br&gt;nalresurser som står till buds for det militära och civila försvaret kan&lt;br&gt;medföra konkurrens om nyckelpersoner. Om uttagning och inskrivning&lt;br&gt;av personal kan ske redan i fredstid, med beaktande av motstående&lt;br&gt;intressen, skapas ett rationellare system för personalforsöij ningen.&lt;br&gt;Förutsättningarna for relevant utbildning och möjligheter för de berörda&lt;br&gt;att förbereda sig för sina uppgifter i krig ökar också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala bestämmelserna om plikttjänstgöring bör därför i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt integreras i ett system. Därigenom skapas en&lt;br&gt;större flexibilitet och en önskvärd samordning av personalforsöijningen&lt;br&gt;mellan olika verksamheter underlättas. Regeringen delar därför utred-&lt;br&gt;ningarnas uppfattning att en gemensam tjänstgöringsskyldighet för total-&lt;br&gt;försvaret - en totalförsvarsplikt - bör införas och att bestämmelserna&lt;br&gt;om denna plikt bör samlas i en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en totalförsvarsplikt har stor principiell betydelse.&lt;br&gt;Den innebär att totalförsvaret ses som en helhet, där olika behov vägs&lt;br&gt;mot varandra och där de tillgängliga personalresurserna fördelas på ett&lt;br&gt;rationellt sätt. Krig och beredskap innebär alltid mycket stora påfrest-&lt;br&gt;ningar. Genom att utnyttja hela befolkningens kunskap och kompetens&lt;br&gt;inom alla för totalförsvaret viktiga områden ges bästa möjliga förut-&lt;br&gt;sättningar att värna landet. En sammanhållen totalförsvarsplikt bör&lt;br&gt;således ses som ett instrument för att tillgodose totalförsvarets personal-&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Totalförsvarspliktens innebörd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Totalförsvarsplikten skall innebära en skyl-&lt;br&gt;dighet för vaije svensk medborgare och för den utländske med-&lt;br&gt;borgare som är bosatt i Sverige att tjänstgöra inom totalförsvaret&lt;br&gt;i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälso-&lt;br&gt;tillstånd tillåter. Denna skyldighet föreslås gälla från det år när&lt;br&gt;personen fyller 16 år till utgången av det år när personen fyller 70&lt;br&gt;år. Tjänstgöringen skall kunna fullgöras som värnplikt, civilplikt&lt;br&gt;eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten skall omfatta&lt;br&gt;grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och&lt;br&gt;krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten däremot skall en-&lt;br&gt;dast innebära en skyldighet för den som är totalförsvarspliktig att&lt;br&gt;tjänstgöra under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsplikten skall också innebära en skyldighet for den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige att medverka vid utredningar om sina person-&lt;br&gt;liga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnplikten skall fullgöras i det militära försvaret och skall&lt;br&gt;inledas med grundutbildning. Skyldigheten att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;föreslås liksom för närvarande endast omfatta män som är svenska&lt;br&gt;medborgare till och med det kalenderår då vederbörande fyller 47&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ändring av vad som gäller i dag skall dock skyldigheten att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt gälla först från böijan av det kalenderår när den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige fyller nitton år. Enligt nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser kan värnplikten för den som har inkallats till tjänstgöring&lt;br&gt;kvarstå efter 47 års ålder vid krig eller omedelbar krigsfara.&lt;br&gt;Denna generella skyldighet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor som vill tjänstgöra i stridande befattning inom totalför-&lt;br&gt;svaret under höjd beredskap skall få möjlighet att genomgå mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning oavsett om de vill få anställning som officer&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast svenska män skall vara skyldiga att fullgöra civilplikt&lt;br&gt;med längre grundutbildning än 60 dagar. Kvinnor skall dock ha&lt;br&gt;möjlighet att frivilligt ansöka om antagning till en sådan grund-&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilplikten skall fullgöras i såväl det civila som det militära&lt;br&gt;försvaret och skall inte få förenas med egentliga stridsuppgifter,&lt;br&gt;annat än om det är fråga om ordnings- och bevakningsuppgifter.&lt;br&gt;Möjligheten att fullgöra tjänstgöring som inte är förenad med bruk&lt;br&gt;av vapen skall finnas kvar inom ramen för civilplikten. En total-&lt;br&gt;försvarspliktig som skall fullgöra civilplikt skall inte behöva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomgå en grundutbildning, om han eller hon t.ex. på grund av&lt;br&gt;sin yrkesutbildning redan har de grundläggande färdigheter som&lt;br&gt;krävs för att upprätthålla en viss befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tjänsteplikten skall - liksom i dag - innefatta en&lt;br&gt;skyldighet att under höjd beredskap tjänstgöra i en ordinarie&lt;br&gt;anställning eller att efter anvisning av en myndighet utföra vissa&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Till skillnad från vad som gäller i dag skall även&lt;br&gt;alla de som frivilligt åtagit sig att tjänstgöra inom totalförsvaret&lt;br&gt;under höjd beredskap vara skyldiga att göra detta med allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens. Förslaget att de som frivilligt åtagit sig att tjänstgöra inom&lt;br&gt;totalförsvaret vid höjd beredskap skall vara skyldiga att göra detta med&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt återfinns endast i UFT:s betänkande. Pliktutred-&lt;br&gt;ningen och UFT skiljer sig också åt beträffande den nedre åldersgränsen&lt;br&gt;för tjänstgöringsskyldighet inom det militära försvaret. Pliktutredningen&lt;br&gt;har inte föreslagit någon förändring i förhållande till vad som gäller i&lt;br&gt;dag medan UFl föreslår en höjning till det kalenderår varunder den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige fyller 19 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har uttryckt tveksamhet&lt;br&gt;över förslaget att höja åldern för tjänstgöringsskyldighet från 65 år till&lt;br&gt;70 år. Civilbefölhavaren i Nedre Norrlands civilområde har t.ex. anfört&lt;br&gt;att en höjning av pliktåldem rent generellt och inom vissa funktioner&lt;br&gt;kan medföra problem, särskilt där de fysiska kraven på den tjänstgö-&lt;br&gt;ringsskyldige är höga. \bpenfristyrelsen har ifrågasatt höjningen och&lt;br&gt;anfört att utredningarna inte redovisat några behovsrelaterade motiv för&lt;br&gt;en höjd gemensam åldersgräns. Även Vämpliktsverket och överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap har avstyrkt en höjning av åldersgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att kvinnor skall kunna genomgå militär&lt;br&gt;grundutbildning är remissinstanserna positiva till att en sådan möjlighet&lt;br&gt;öppnas. Såväl Sveriges Centrala Vämpliktsråd som Sveriges Vtpenfria&lt;br&gt;Tjänsteplikti gas Medinftytandeorganisation liksom flertalet partiers&lt;br&gt;ungdomsorganisationer anser att en könsneutral totalförsvarsplikt skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Xbpenfria Tjänsteplikti gas Medinflytandeorganisation har&lt;br&gt;ansett att civilplikten på samma sätt som värnplikten alltid skall inledas&lt;br&gt;med en grundutbildning. Styrelsen för psykologiskt försvar har funnit det&lt;br&gt;svårt att ur lagförslaget utläsa vad civilplikten konkret skulle innebära.&lt;br&gt;Styrelsen liksom överstyrelsen för civil beredskap har också anfört att&lt;br&gt;det från folkrättslig synpunkt - med hänsyn till skillnaderna mellan&lt;br&gt;kombattanter och civila - skulle vara klarare om all verksamhet som&lt;br&gt;utövades under civilplikt var vapenfri och all civilpliktig personal en-&lt;br&gt;tydigt kunde betecknas som civil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framförallt landstingen har ansett att utredningarna lämnat något&lt;br&gt;otydliga förslag när det gäller skyldigheten för kvinnlig hälso- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdspersonal att tjänstgöra. De har efterlyst tydligare bestämmelser Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;när det gäller skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att tjänst-&lt;br&gt;göra med civilplikt eller med allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riks-&lt;br&gt;förbund och Svenska Blå Stjärnan har inte principiellt haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget att den som tecknat frivilligt avtal skall vara skyl-&lt;br&gt;dig att tjänstgöra med plikt under höjd beredskap. Tvärtom har de&lt;br&gt;ansett att en sådan bestämmelse i sig kan öka trovärdigheten för de fri-&lt;br&gt;villiga försvarsorganisationerna och deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller en övre gräns på 65 år för tjänstgöringsplikt inom&lt;br&gt;civilförsvaret och en övre gräns på 70 år för hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nal. Enligt Pliktutredningen kommer det även i framtiden att finnas ett&lt;br&gt;behov av personal över 65 år inom det civila försvaret. Det kan antas&lt;br&gt;att behovet framfor allt kommer att omfatta särskilda yrkeskategorier,&lt;br&gt;såsom sådana som i dag är tjänstepliktiga enligt någon av de lagar som&lt;br&gt;reglerar tjänstgöringsskyldigheten for vissa yrkesgrupper. Regeringen&lt;br&gt;anser inte att det är motiverat med en särskild undantagsregel avseende&lt;br&gt;en längre tjänstgöringsskyldighet för viss personal. Genom en höjning&lt;br&gt;av åldersgränsen till 70 år for alla personalkatergorier inom det civila&lt;br&gt;försvaret åstadkoms en enhetlig reglering och en möjlighet öppnas att&lt;br&gt;vid behov rekrytera nyckelpersoner inom andra yrkeskategorier och&lt;br&gt;högre upp i åldrarna än vad som nu är fallet. Med hänsyn till att ålders-&lt;br&gt;strukturen i vårt samhälle förändras i den riktningen att vi får allt fler&lt;br&gt;äldre ser regeringen det som naturligt att pensionärer som har en god&lt;br&gt;hälsa får möjlighet att verka inom det civila försvaret ytterligare några&lt;br&gt;år. Regeringen vill emellertid i detta sammanhang framhålla - med&lt;br&gt;anledning av de farhågor som uttryckts av vissa remissinstanser - att&lt;br&gt;den föreslagna plikten endast gäller om ifrågavarande persons hälsotill-&lt;br&gt;stånd och kroppskrafter tillåter tjänstgöringen. Det är därför väsentligt&lt;br&gt;att den som omfattas av totalförsvarsplikten åläggs att medverka vid&lt;br&gt;utredningar om sina personliga förhållanden. Därigenom kan det säker-&lt;br&gt;ställas att ingen åläggs en tjänstgöring som går utöver hans eller hennes&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den totalförsvarsplikt som enligt regeringens förslag&lt;br&gt;skall fullgöras som värnplikt anser regeringen att skyldigheten att full-&lt;br&gt;göra sådan tjänst bör begränsas i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;br&gt;En ändring av den nedre åldersgränsen från det kalenderår när 18-års-&lt;br&gt;dagen inträffar till det kalenderår när 19-årsdagen inträffar tillgodoser&lt;br&gt;önskemål om att avskaffa möjligheten att med plikt ta i anspråk under-&lt;br&gt;åriga för militärtjänst. Önskemålen har framförts av den kommitté som&lt;br&gt;övervakar efterlevnaden av 1989 års FN-konvention om barnens rättig-&lt;br&gt;heter. Regeringen delar utredningarnas bedömning att det saknas an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning att ändra den nuvarande 47-årsgränsen för skyldigheten att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöra inom det militära försvaret. Regeringen anser också att det Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;saknas ett generellt behov av en bestämmelse som möjliggör att i krigs-&lt;br&gt;tid förlänga tjänstgöringstiden bortom det kalenderår när den totalför-&lt;br&gt;svarspliktige fyller 47 år. De eventuella behov som kan uppstå i krigs-&lt;br&gt;organisationen av personal som är äldre än 47 år kan lösas på andra sätt&lt;br&gt;och regeringen finner det dessutom angeläget för den enskilde att ha en&lt;br&gt;klar åldersgräns för tjänstgöringspliktens upphörande inom det militära&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning till att låta kvinnor omfattas av en skyldighet att mönstra&lt;br&gt;skulle visserligen innebära att kvalitén inom Sveriges totalförsvar skulle&lt;br&gt;öka. Regeringen anser dock - i frågan om en könsneutral totalförsvars-&lt;br&gt;plikt - att det inte finns tillräckliga skäl att frångå utredningarnas för-&lt;br&gt;slag i denna del. I ett läge med krympande resurser och där inte alla&lt;br&gt;män i aktuella åldersklasser kommer att tas i anspråk med plikt saknas&lt;br&gt;det anledning att införa en utvidgad plikt. Således bör kvinnor inte&lt;br&gt;tvingas att delta i det militära försvaret. Kvinnor bör emellertid ha&lt;br&gt;samma möjligheter som männen att delta i Sveriges totalförsvar. De bör&lt;br&gt;därför beredas möjlighet att genomgå militär grundutbildning eller&lt;br&gt;längre grundutbildning än 60 dagar inom det civila försvaret. Vi åter-&lt;br&gt;kommer i avsnitt 7.7 med förslag om hur den möjligheten for kvinnor&lt;br&gt;att tjänstgöra i det militära försvaret och på kvalificerade befattningar i&lt;br&gt;det civila försvaret bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan civilplikt och allmän tjänsteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' När det gäller den tjänstgöring som föreslås benämnas civilplikt kan&lt;br&gt;följande påpekas med anledning av vissa remissinstansers synpunkter&lt;br&gt;på begreppet och på frågan om tjänstgöringsskyldighet med allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt eller civilplikt. Regeringens förslag innebär att tjänstgöring&lt;br&gt;med civilplikt skall fullgöras i de verksamheter inom totalförsvaret som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Avsikten är således att i en förordning närmare&lt;br&gt;reglera inom vilka verksamheter tjänstgöring med civilplikt kan äga&lt;br&gt;rum. Skillnaden mellan civilplikt och allmän tjänsteplikt bör enligt&lt;br&gt;regeringen vara den att tjänstgöring med allmän tjänsteplikt inte skall&lt;br&gt;äga rum annat än vid höjd beredskap. Regeringen anser att en förut-&lt;br&gt;sättning för skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt skall vara&lt;br&gt;att vederbörande skrivits in för sådan tjänstgöring. Regeringen ansluter&lt;br&gt;sig till UFT:s förslag att skyldighet att tjänstgöra med allmän tjänste-&lt;br&gt;plikt inte skall kräva inskrivning. En sådan tjänstgöringsskyldighet&lt;br&gt;kommer inte heller enligt regeringens förslag att vara förknippad med&lt;br&gt;något krav på grundutbildning eller repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att hålla i minnet att det som en följd av en&lt;br&gt;anställning åligger en arbetstagare att delta i av arbetsgivaren anordnade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övningar för att vissa funktioner skall kunna upprätthållas vid höjd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap. Denna skyldighet kommer således också att gälla för den Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal som är anställd inom t.ex. landstingen,&lt;br&gt;eftersom landstingens verksamhet skall upprätthållas under höjd bered-&lt;br&gt;skap. Enligt regeringen är det dock inte avsikten att bestämmelserna om&lt;br&gt;tjänstgöring med civilplikt i första hand skall reglera forhållandena för&lt;br&gt;den personal som redan är anställd i den aktuella verksamheten. Den&lt;br&gt;&amp;quot;krigsplacering&amp;quot; som sker av personal och som är en följd av en myn-&lt;br&gt;dighets eller en annan arbetsgivares ansvar för verksamheten i krig är&lt;br&gt;således inte tänkt att regleras av lagen. För en person som inte är krigs-&lt;br&gt;placerad i det militära eller det civila försvaret med stöd av den lag som&lt;br&gt;nu föreslås och som därför kan kvarbli i sin anställning får lagens be-&lt;br&gt;stämmelser således betydelse endast så till vida att personen till följd av&lt;br&gt;reglerna om allmän tjänsteplikt inte får lämna sin anställning under höjd&lt;br&gt;beredskap. Detta innebär att en stor del av den kritik som framför allt&lt;br&gt;landstingen riktat mot utredningarnas förslag när det gäller otydligheter&lt;br&gt;i frågan om skyldigheten att tjänstgöra med civilplikt eller allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt inte är berättigad. Tvärtom kommer, om regeringens förslag&lt;br&gt;antas, ett system som möjliggör en bättre hushållning med och planering&lt;br&gt;av personalresurserna att skapas. Genom inskrivning och krigsplacering&lt;br&gt;av dem som är totalförsvarspliktiga med skyldighet att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt åstadkoms klarare förhållanden i fråga om en viss per-&lt;br&gt;sons disponibilitet för en viss uppgift. De myndigheter eller andra ar-&lt;br&gt;betsgivare som har att planera för en verksamhet i krig kan därefter&lt;br&gt;utifrån dessa förhållanden ordna sin bemanning och vidta övriga åtgär-&lt;br&gt;der i form av övningar etc. Totalförsvarets pliktverk bör handha in-&lt;br&gt;skrivningen av pliktpersonal. Uppgifter skall således kunna erhållas från&lt;br&gt;verket om hur arbetsgivarens egen personal är ianspråktagen. Först om&lt;br&gt;det visar sig att den personal som finns tillgänglig for arbetsgivaren inte&lt;br&gt;räcker för att upprätthålla en verksamhet kan det komma i fråga att med&lt;br&gt;civilplikt skriva in personal för tjänstgöring. Till verket skall också&lt;br&gt;kunna anmälas att en viss arbetstagare innehar en sådan nyckelposition&lt;br&gt;att arbetstagaren i första hand bör tas i anspråk för den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan person skall då inte skrivas in med värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;för någon annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan också påpekas att - som redan nämnts -&lt;br&gt;regeringen ansluter sig till UFT:s förslag att tjänstgöring med civilplikt&lt;br&gt;som huvudregel inte skall vara förenad med egentliga stridsuppgifter.&lt;br&gt;Ett undantag utgör emellertid sådan tjänstgöring som innebär ordnings-&lt;br&gt;och bevakningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdspersonal m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens förslag upphör lagen om tjänsteplikt för hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. att gälla. Detta innebär&lt;br&gt;bl.a. att den skyldighet som gäller i dag för dessa personalkategorier att&lt;br&gt;delta i utbildning och övning för tjänstgöring under höjd beredskap inte&lt;br&gt;regleras i en särskild lag. Såsom anförts under föregående avsnitt kom- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer dock dessa personalkategorier - liksom andra arbetstagare - att till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med 70 års ålder omfattas av totalförsvarsplikten. Regeringens Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;förslag innebär således att dessa kommer att omfattas av en plikt att&lt;br&gt;tjänstgöra under höjd beredskap oavsett om de skrivits in med civilplikt&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla dem som inte skrivits in med civilplikt kommer utbildning&lt;br&gt;och övning, enligt vad som redogjorts för under avsnittet ovan om&lt;br&gt;förhållandet mellan civilplikt och allmän tjänsteplikt, att kunna ske inom&lt;br&gt;ramen för deras anställning. I den mån något anställningsförhållande&lt;br&gt;inte föreligger mellan det organ som har bemanningsansvaret och den&lt;br&gt;som detta organ önskar ta i anspråk for övning och annan utbildning&lt;br&gt;kan inskrivning för civilplikt komma i fråga. Detta kan också komma i&lt;br&gt;fråga i de fall där den tjänstgöring som skall äga rum inte omfattas av&lt;br&gt;anställningens innehåll enligt avtalet mellan arbetsgivaren och arbets-&lt;br&gt;tagaren. Genom inskrivningen för civilplikt blir den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;skyldig att fullgöra t.ex. repetitionsutbildning i form av övningar av&lt;br&gt;olika slag. Genom inskrivning för civilplikt kan också säkerställas att&lt;br&gt;nyckelpersonal såsom, anställda med i detta avseende otillräckliga an-&lt;br&gt;ställningsavtal, sådana som varit anställda eller andra, inte tas i anspråk&lt;br&gt;for andra ändamål, t.ex. med värnplikt inom det militära försvaret.&lt;br&gt;Regeringen kommer i det följande att redogöra för det centraliserade&lt;br&gt;inskrivningsförfarandet som skall säkerställa att ingen tas i anspråk för&lt;br&gt;mer än en uppgift under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrättslig status&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Styrelsens för psykologiskt försvar och Överstyrel-&lt;br&gt;sens för civil beredskap påpekande om att det ur folkrättslig synpunkt är&lt;br&gt;angeläget att ha klara bestämmelser för att undvika missförstånd om&lt;br&gt;vilka personalkategorier som åtnjuter folkrättsligt skydd som kombattan-&lt;br&gt;ter respektive som civila vill regeringen klargöra följande. Om det&lt;br&gt;förslag som nu lämnas angående totalförsvarspliktigas tjänstgöringsskyl-&lt;br&gt;dighet med civilplikt antas och en därefter följande förordning beslutas&lt;br&gt;av regeringen i vilken preciseras inom vilka verksamheter inom Sveri-&lt;br&gt;ges totalförsvar sådan tjänstgöring kan äga rum, kommer en individs&lt;br&gt;folkrättsliga status - liksom i dag - att avgöras av den tjänstgöring som&lt;br&gt;faktiskt utförs. Sverige är i detta avseende bundet av tolkningarna av&lt;br&gt;den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genéve-&lt;br&gt;konventionema den 12 augusti 1949 med 1977 års tilläggsprotokoll I&lt;br&gt;och II. Genom totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) har rege-&lt;br&gt;ringen lämnat föreskrifter till ledning och tolkning för svensk del av&lt;br&gt;dessa konventioner. Ett införande av en totalförsvarsplikt med skyldig-&lt;br&gt;het att fullgöra civilplikt kommer vid tolkningen av en persons folkrätts-&lt;br&gt;liga status inte att medföra några förändringar eller avsteg från vad som&lt;br&gt;gäller i dag. Alltjämt kommer således den faktiska tjänstgöringen att&lt;br&gt;vara avgörande för om en person i folkrättsligt hänseende skall bedömas&lt;br&gt;vara kombattant, civilförsvarspersonal, själavårdspersonal, civil åtföljan-&lt;br&gt;de stridskrafterna eller civil personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfria&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningarnas förslag att det, om en total-&lt;br&gt;försvarsplikt införs, inte finns anledning att särreglera vapenfri tjänstgö-&lt;br&gt;ring. Sådan bör, såsom utredningarna framfört, kunna äga rum inom&lt;br&gt;ramen för civilplikten. Såsom redan nämnts bör den tjänstgöring som&lt;br&gt;fullgörs som civilplikt som huvudregel inte vara förenad med egentliga&lt;br&gt;stridsuppgifter annat än om det är fråga om ordnings- eller bevaknings-&lt;br&gt;uppgifter. Regeringen kommer i det följande att redogöra för de be-&lt;br&gt;stämmelser som föreslås för att tillförsäkra den enskilde garantier för att&lt;br&gt;han inte mot sin övertygelse tvingas till sådan tjänstgöring som är före-&lt;br&gt;nad med bruk av vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilplikt utan grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas Medinflytandeorganisation har&lt;br&gt;framfört synpunkten att fullgörandet av tjänstgöring med civilplikt alltid&lt;br&gt;skulle inledas med grundutbildning. Regeringen ansluter sig dock till&lt;br&gt;utredningarnas förslag att den frågan får prövas mot bakgrund av den&lt;br&gt;aktuella personens kompetens och övriga utbildning. Regeringen anser&lt;br&gt;således - liksom utredningarna - att tjänstgöring med civilplikt inte&lt;br&gt;alltid skall inledas med en grundutbildning. Det saknas anledning att&lt;br&gt;med stöd av pliktbestämmelser grundutbilda en enskild i de fall ut-&lt;br&gt;bildningsbehov uppenbart saknas. Däremot kan det finnas anledning att&lt;br&gt;genom repetitionsutbildning säkerställa att vederbörandes kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter upprätthålls och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän tjänsteplikt för frivilliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om en person som frivilligt åtagit sig att tjänstgöra&lt;br&gt;inom totalförsvaret under höjd beredskap skall vara skyldig att göra&lt;br&gt;detta med allmän tjänsteplikt och följaktligen kunna straffas om avtalet&lt;br&gt;inte fullföljs, vill regeringen erinra om att det redan i dag följer en&lt;br&gt;sådan förpliktelse för den som förbundit sig att i krig tjänstgöra hos&lt;br&gt;Försvarsmakten - förutsatt att avtalet innebär att tjänstgöringen medför&lt;br&gt;status av krigsman. Många av frivilligorganisationemas medlemmar&lt;br&gt;kommer att vid höjd beredskap erhålla status av krigsmän och således&lt;br&gt;omfattas av straffbestämmelserna i 21 kap. brottsbalken och av disci-&lt;br&gt;plinbestämmelsema i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigs-&lt;br&gt;män, m.m. Regeringen anser emellertid, liksom LIFT, att det bör finnas&lt;br&gt;en möjlighet att genom hot om straff säkerställa att en person som åtagit&lt;br&gt;sig en viss tjänstgöring också inom det civila försvaret verkligen fullföl-&lt;br&gt;jer sitt åtagande i ett skärpt läge. Om regeringens förslag i denna del&lt;br&gt;antas, skapas också lika förhållanden för tjänstgöring inom det militära&lt;br&gt;och det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Utredning om de totalförsvarspliktigas förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten för alla som är totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga att lämna uppgifter och medverka vid utredningar angåen-&lt;br&gt;de personliga förhållanden läggs fest i lagen. Endast män som är&lt;br&gt;svenska medborgare skall vara skyldiga att mönstra. Skyldigheten&lt;br&gt;att genomgå mönstring skall dock, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl, upphöra vid utgången av det kalenderår när den totalför-&lt;br&gt;svarspliktige fyller 24 år. På grundval av en mindre omfettande&lt;br&gt;utredning än mönstring skall den totalforsvarspliktige kunna tas i&lt;br&gt;anspråk för tjänstgöring med civilplikt, dock endast med en&lt;br&gt;grundutbildningstid som inte överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att manliga totalförsvarspliktiga genomgår mön-&lt;br&gt;string skall ligga på Totalförsvarets pliktverk. Annan mindre&lt;br&gt;omfettande utredning skall kunna göras av det verket eller av&lt;br&gt;andra myndigheter och av kommuner, landsting eller kyrkliga&lt;br&gt;kommuner som har behov av pliktpersonal för att uppfylla det&lt;br&gt;planerings- och bemanningsansvar som åvilar dem i egenskap av&lt;br&gt;ansvariga för verksamheter inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen skall kallas att genomgå mönstring, om det är uppenbart&lt;br&gt;att personen i fråga saknar förmåga att fullgöra såväl värnplikt&lt;br&gt;som civilplikt. Vidare skall nuvarande möjligheter att efter mön-&lt;br&gt;string besluta om befrielse från tjänstgöring finnas kvar, om&lt;br&gt;resultatet från mönstringen visar att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;saknar förutsättningar att fullgöra både värnplikt och civilplikt.&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk skall då besluta att den totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tige inte är skyldig att fullgöra sådan tjänst. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om en totalförsvarspliktig saknar förutsättningar att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt skall i huvudsak samma kriterier som i dag är&lt;br&gt;styrande enligt vämpliktslagen tjäna som utgångspunkt, d.v.s om&lt;br&gt;någon på grund av sjukdom eller av någon annan orsak har sin&lt;br&gt;fysiska eller psykiska prestationsförmåga nedsatt i sådan grad att&lt;br&gt;tjänsten inte kan fullgöras eller annars genom tjänstgöringen löper&lt;br&gt;särskild risk att få en sådan nedsättning av prestationsförmågan.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att den som inte uppfyller förutsättningarna för&lt;br&gt;att fullgöra värnplikt och därmed inte kan skrivas in för sådan&lt;br&gt;tjänst ändå kan komma att tas i anspråk med civilplikt. Liksom i&lt;br&gt;dag skall således utredningen om den totalförsvarspliktiges förut-&lt;br&gt;sättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret säkerställa att ingen&lt;br&gt;enskild åläggs en tjänstgöring som går utöver hans eller hennes&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Som ovan anförts har några remissinstanser&lt;br&gt;ansett att även kvinnor skall åläggas en skyldighet att genomgå mön-&lt;br&gt;string. I övrigt har remissinstanserna inte haft något att erinra mot&lt;br&gt;förslagen i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förslaget överensstämmer i stort&lt;br&gt;med vad som redan gäller, förutom när det gäller åldersgränsen för&lt;br&gt;mönstring. En totalförsvarspliktig som inte har mönstrat före det kalen-&lt;br&gt;derår då han fyller 28 år blir i dag inte kallad till mönstring. Med&lt;br&gt;hänsyn till att totalförsvarets behov av personal, såsom Pliktutredningen&lt;br&gt;har anfört, kan tillgodoses redan vid en övre åldersgräns for mönstring&lt;br&gt;på 24 år anser regeringen att en totalförsvarspliktig i princip inte skall&lt;br&gt;vara skyldig att mönstra efter det kalenderår när han fyller 24 år. Rege-&lt;br&gt;ringen delar dock UFT:s bedömning att det bör finnas en möjlighet att&lt;br&gt;kalla den till mönstring som genom någon form av otillbörligt förfaran-&lt;br&gt;de låtit bli att åtlyda en kallelse till mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare redogjort för varför en kvinna inte bör&lt;br&gt;åläggas en skyldighet att mönstra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mindre omfettande utredningen - den som i dag handhas av&lt;br&gt;länsstyrelserna - bör såsom redan nämnts kunna handhas såväl av Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk som av vissa andra som är bemanningsansvariga för&lt;br&gt;en verksamhet. Beslut om inskrivning efter en sådan utredning bör&lt;br&gt;emellertid endast kunna fettas av Pliktverket vilket regeringen återkom-&lt;br&gt;mer till nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om den totalforsvarspliktige har bedömts&lt;br&gt;ha förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret skall han eller&lt;br&gt;hon skrivas in av den centrala myndighet som skall handha regi-&lt;br&gt;streringen av all pliktpersonal, Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningen skall vara en förutsättning för att en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt.&lt;br&gt;Mönstring skall vidare vara en förutsättning för inskrivning för&lt;br&gt;tjänstgöring med värnplikt eller med civilplikt med längre grund-&lt;br&gt;utbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsbesluten beträffande dem som mönstras skall fettas i&lt;br&gt;omedelbar anslutning till mönstringen och skall innebära att den&lt;br&gt;prövade på grundval av resultatet från mönstringen placeras i en&lt;br&gt;befettningsgrupp för chefer, for specialister eller för övriga. In-&lt;br&gt;skrivning skall ske för värnplikt, civilplikt eller i en utbildnings-&lt;br&gt;reserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värnplikt och civilplikt skall skrivas in så många totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga som behövs för Försvarsmaktens och det civila&lt;br&gt;försvarets behov i krig eller for Försvarsmaktens behov för den&lt;br&gt;fredstida beredskapen. I utbildningsreserven skall endast finnas&lt;br&gt;sådana totalförsvarspliktiga som i lagen åläggs en skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mönstra och fullgöra grundutbildning under mer än 60 dagar. Ut-&lt;br&gt;bildningsreserven kommer därför inte att innehålla kvinnor. Ut-&lt;br&gt;bildningsreserven skall vara gemensam för det militära och det&lt;br&gt;civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att ta i anspråk och skriva in för värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar de&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga som efter mönstring placerats i utbildnings-&lt;br&gt;reserven, om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsbered-&lt;br&gt;skap. Denna möjlighet skall finnas fram till det kalenderår då den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige fyller 30 år, forutsatt att han inte har tagits i&lt;br&gt;anspråk för andra uppgifter inom totalförsvaret utan kvarstår i&lt;br&gt;utbildningsreserven. En totalförsvarspliktig som placerats i utbild-&lt;br&gt;ningsreserven skall också kunna skrivas in för civilplikt med en&lt;br&gt;grundutbildning som inte överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet om inskrivning för värnplikt eller civilplikt innebär&lt;br&gt;att den totalforsvarspliktige skall fullgöra grundutbildning, skall&lt;br&gt;beslutet också innehålla besked om den befattning eller typ av be-&lt;br&gt;fattning som han eller hon skall utbildas till liksom var grundut-&lt;br&gt;bildningen huvudsakligen skall fullgöras och hur länge den skall&lt;br&gt;pågå. Om grundutbildningen skall pågå mer än 60 dagar, skall&lt;br&gt;dessutom anges året och månaden när grundutbildningen är plane-&lt;br&gt;rad att börja. Dessutom skall besked ges om grundutbildningens&lt;br&gt;längd. Inskrivning för civilplikt som inte omfattar grundutbildning&lt;br&gt;kan ske. I sådana fall skall bestämmas vilken befattning den som&lt;br&gt;skrivs in skall upprätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsnämnden skall finnas kvar men får formellt sett en&lt;br&gt;ny funktion. Nämnden skall utgöra en del av det centrala verkets&lt;br&gt;organisation. En totalförsvarspliktig som efter mönstring är miss-&lt;br&gt;nöjd med ett beslut om inskrivning får hos inskrivningsnämnden&lt;br&gt;begära en förnyad prövning. En inskrivningsnämnds beslut skall&lt;br&gt;kunna överklagas till den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag. Pliktutredningen och UFT har dock lämnat olika förslag när det&lt;br&gt;gäller ftågan om vilka som skall kunna skrivas in i utbildningsreserven.&lt;br&gt;Pliktutredningen har föreslagit att även kvinnor som frivilligt ansökt om&lt;br&gt;att få fullgöra militär grundutbildning eller lång civil sådan skall kunna&lt;br&gt;placeras i utbildningsreserven medan UFT däremot föreslagit att utbild-&lt;br&gt;ningsreserven enbart skall innehålla personer som är skyldiga att full-&lt;br&gt;göra lång grundutbildning. Pliktutredningen har vidare föreslagit att&lt;br&gt;inskrivningsbeslutet skall kunna fattas upp till tre månader efter möns-&lt;br&gt;tringstillfallet medan UFT ansett att den mönstrade skall underrättas&lt;br&gt;redan vid mönstringstillfallet om innehållet i inskrivningsbeslutet eller&lt;br&gt;om att han inte är skyldig att fullgöra någon tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att det centrala verket skall handha Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;beslut om inskrivning av de totalförsvarspliktiga tillstyrks av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser. Ett flertal landsting har emellertid tolkat utredningarnas&lt;br&gt;förslag som om verkets ansvarsområde skulle medföra ett omfattande&lt;br&gt;merarbete för landstingen vid fullgörandet av det bemannings- och&lt;br&gt;planeringsansvar som åligger dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till att endast det antal&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga som behövs i krig i Försvarsmakten och det civila&lt;br&gt;försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap skrivs in för&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt. Försvarsmaktens organisationsmyndighet har&lt;br&gt;dock anfört att alternativ till de principer för uttagning av värnpliktiga,&lt;br&gt;som fåstlades i 1992 års försvarsbeslut och som också utredningarna&lt;br&gt;utgått ifrån, bör övervägas infor nästa försvarsbeslut. Försvarsmaktens&lt;br&gt;organisationsmyndighet har bland annat framhållit att en modell med&lt;br&gt;utbildningsreserv på sikt riskerar att ändra de tjänstgöringsskyldigas&lt;br&gt;inställning till värnplikten i en för det militära försvaret ogynnsam&lt;br&gt;riktning. Även andra remissinstanser har ställt sig negativa eller tvek-&lt;br&gt;samma till ett system med en utbildningsreserv. Vämpliktsverket har&lt;br&gt;t.ex. föreslagit att de som inte tas ut vid mönstringen till en utbildning&lt;br&gt;i stället direkt placeras i ett s.k. disponibilitetsregister. Verket har sam-&lt;br&gt;tidigt anfört att åldersgränsen för hur länge de som placerats i ett sådant&lt;br&gt;register skall vara skyldiga att med hänsyn till forsvarsberedskapen&lt;br&gt;fullgöra lång grundutbildning bör gå vid 24 år och inte vid föreslagna&lt;br&gt;30 år. Samma lösning har förordats av Sveriges Centrala Vämpliktsräd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har anfört att den pliktpersonal som är hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal och som inte tas i anspråk för grundutbildning i samband&lt;br&gt;med mönstringen i stället skall ställas till sjukvårdshuvudmannens dis-&lt;br&gt;position för placering i dennes krigsorganisation. Arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen har dock biträtt förslaget om en utbildningsreserv och har särskilt&lt;br&gt;betonat vikten av att ur utbildningsreserven kunna hämta personal för&lt;br&gt;• placering inom det civila försvaret. Civilbefälhavaren i övre Norrlands&lt;br&gt;Civilområde har anfört att tillskapandet av utbildningsreserven medför&lt;br&gt;att rekryteringsbasen för bl.a. frivilligorganisationema ökar. Även flera&lt;br&gt;frivilligorganisationer har ställt sig positiva till de möjligheter förslaget&lt;br&gt;öppnar för dessa att ur utbildningsreserven rekrytera yngre män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har varit negativa till att den totalforsvarsplikti-&lt;br&gt;ge vid inskrivning efter mönstring skall placeras in i en befåttnings-&lt;br&gt;grupp. överstyrelsen för civil beredskap har ställt sig tveksam till att&lt;br&gt;den militära kategoriindelningen överförs till det civila försvaret. Väm-&lt;br&gt;pliktsverket har påpekat att inplaceringen i befåttningsgrupper är ett&lt;br&gt;alltför grovt instrument för att vara bindande för en mönstringsförrätta-&lt;br&gt;re. Verket har därvid uttryckt farhågor om att inplaceringen av en&lt;br&gt;mönstrad i en befåttningsgrupp för vilken han är bäst lämpad kan leda&lt;br&gt;till att brister i krigsorganisationen uppstår om placeringen förhindrar&lt;br&gt;att den mönstrade skrivs in för tjänstgöring i en befattning som tillhör&lt;br&gt;en annan befåttningsgrupp. Inte heller Vipenfristyrelsen har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget om placering i en befåttningsgrupp efter mönstringen. Sveriges&lt;br&gt;Centrala Vämpliktsräd och Sveriges Vtpenfria Tjänsteplikti gas Medin- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flytandeorganisation har också ställt sig negativa till en inplacering i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befåttningsgrupp. Också förslaget om vad ett beslut om inskrivning skall Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;innehålla har fått kritik. Det är framför allt Försvarsmaktens organisa-&lt;br&gt;tionsmyndighet och Vämpliktsverket som vänt sig mot förslaget att in-&lt;br&gt;skrivningsbeslutet skall innehålla uppgifter om befattning eller typ av&lt;br&gt;befattning, utbildningsplats, utbildningstidens längd samt året och må-&lt;br&gt;naden då utbildningen är planerad att bölja, oavsett vid vilken tidpunkt&lt;br&gt;i förhållande till mönstringstillfället som utbildningen skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk har också ansett att utredningarnas förslag om&lt;br&gt;vad ett inskrivningsbeslut skall innehålla för den som skall utbildas&lt;br&gt;inom det civila försvaret är alltför långtgående. Räddningsverket har i&lt;br&gt;den delen anslutit sig till det särskilda yttrande som experten Key Hed-&lt;br&gt;ström lämnat i UFT.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Centralisering av inskrivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av regeringens förslag om en gemensam plikt - en&lt;br&gt;totalförsvarsplikt - innebär att ett centralt verk bör handha frågorna om&lt;br&gt;att ta i anspråk personal med sådan plikt. Med en sådan organisation&lt;br&gt;blir det lättare än nu att prioritera mellan de olika personalbehoven&lt;br&gt;inom totalförsvaret och myndigheten kommer också att få den erforder-&lt;br&gt;liga överblicken över personaltillgången. Det är emellertid viktigt att&lt;br&gt;understryka att det centrala verket inte i något avseende kommer att ha&lt;br&gt;ansvaret för planeringen av verksamheterna inom det civila försvaret&lt;br&gt;eller inom Försvarsmakten. De farhågor som uttryckts av landstingen&lt;br&gt;om att en centralisering skulle medföra ett omfattande merarbete för&lt;br&gt;dessa, genom att all landstingspersonal som ingår i landstingens perso-&lt;br&gt;nalplan för krig skulle skrivas in av verket för civilplikt, bygger på en&lt;br&gt;missuppfattning. Regeringen har tidigare redogjort för att den &amp;quot;krigspla-&lt;br&gt;cering&amp;quot; som sker till följd av en arbetstagares anställningsförhållande&lt;br&gt;inte berörs av förslaget. Endast i den mån en bemanningsansvarig myn-&lt;br&gt;dighet vill försäkra sig om en viss persons medverkan i krig, och det&lt;br&gt;med denne inte föreligger något anställningsavtal eller annat avtal som&lt;br&gt;reglerar en sådan tjänstgöring eller om det rör sig om en nyckelperson,&lt;br&gt;kan det bli aktuellt att hos verket begära inskrivning för civilplikt.&lt;br&gt;Centraliseringen innebär också att den som har att planera för en verk-&lt;br&gt;samhet i krig och som vill försäkra sig om att en nyckelperson inte tas&lt;br&gt;i anspråk för någon annan uppgift inom totalförsvaret kan anmäla sitt&lt;br&gt;behov till verket. Regeringen återkommer närmare till detta under&lt;br&gt;redogörelsen för bestämmelserna om krigsplacering. Att ett centralt&lt;br&gt;verk handhar besluten om inskrivning borgar också enligt regeringen för&lt;br&gt;en enhetlig och rättssäker behandling av den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter mönstring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningarnas förslag om att inskrivning för&lt;br&gt;värnplikt, civilplikt eller i utbildningsreserven skall ske sedan det står&lt;br&gt;klart att den totalforsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra sådan&lt;br&gt;tjänst. Såsom LIFT föreslagit och Vämpliktsverket också förordat bör&lt;br&gt;beslutet fattas i omedelbar anslutning till mönstringstillfället. Regering-&lt;br&gt;en ansluter sig också till UFT:s bedömning att endast män som har&lt;br&gt;mönstrat skall kunna skrivas in i en utbildningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande ordning innebär regeringens förslag endast&lt;br&gt;den skillnaden att det efter mönstring öppnas en möjlighet att rekrytera&lt;br&gt;unga män till grundutbildning inom och för senare krigsplacering i det&lt;br&gt;civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om den totalforsvarspliktige bör skrivas in for värn-&lt;br&gt;plikt, civilplikt, i utbildningsreseven eller befrias från skyldigheten att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt bör göras på grundval av vad som&lt;br&gt;framkommit vid de medicinska och psykologiska undersökningarna och&lt;br&gt;vad som i övrigt inhämtats vid mönstringen om den undersöktes utbild-&lt;br&gt;ning, kunskaper och färdigheter. Regeringens förslag i den delen över-&lt;br&gt;ensstämmer med nuvarande ordning inom det militära försvaret. Detta&lt;br&gt;innebär att den som inte uppfyller de medicinska kraven för en militär&lt;br&gt;befattning - t.ex. på grund av en mindre hörselnedsättning eller allergi&lt;br&gt;- i stället bör kunna skrivas in för civilplikt. En förutsättning for in-&lt;br&gt;skrivning för värnplikt eller civilplikt bör dock vara att det finns behov&lt;br&gt;av och resurser för att utbilda de mönstrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således, såsom tidigare anförts, i likhet med utred-&lt;br&gt;ningarna och flertalet remissinstanser att det främst skall vara krigsor-&lt;br&gt;ganisationens behov som skall styra hur många som skall utbildas.&lt;br&gt;Därutöver bör också ett antal totalförsvarspliktiga utbildas för att upp-&lt;br&gt;rätthålla Försvarsmaktens beredskap i fred. Detta innebär, när det gäller&lt;br&gt;'Försvarsmakten, att så många totalförsvarspliktiga bör skrivas in för&lt;br&gt;värnplikt att såväl ordinarie som reservkrigsbefättningama bör kunna&lt;br&gt;besättas med utbildad personal samt att personal bör finnas att tillgå för&lt;br&gt;att ersätta dem som avgår i förtid och för att upprätthålla beredskapen i&lt;br&gt;fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt bör endast så många skrivas in för civilplikt efter&lt;br&gt;mönstring som det finns behov av inom det civila försvaret. Detta in-&lt;br&gt;nebär - enligt vad regeringen tidigare redogjort för under avsnitt 6 -&lt;br&gt;att den inskrivning för civilplikt som kan beräknas ske efter mönstring&lt;br&gt;till stor del kan komma att bestå av sådana mönstrade som begärt att få&lt;br&gt;vara vapenfria och som bör få genomgå en längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar. Regeringen vill dock framhålla - vilket också framgår av vad&lt;br&gt;som sägs i det följande - att det är den totalförsvarspliktiges lämplighet&lt;br&gt;som skall vara styrande för inskrivningsbeslutet. Inskrivning för civil-&lt;br&gt;plikt bör också undantagsvis kunna ske efter mönstring för kortare&lt;br&gt;grundutbildning än 60 dagar eller för ingen utbildning alls - beroende&lt;br&gt;på den totalförsvarspliktiges bakgrund, utbildning och var han kan&lt;br&gt;förväntas göra störst nytta för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av regeringens ställningstagande till att inte fler bör Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;utbildas inom det militära och civila försvaret än det finns behov och&lt;br&gt;resurser till, kan förväntas bli - i likhet med vad som redan gäller - att&lt;br&gt;inte alla män i en årskull kan skrivas in för utbildning inom totalförsva-&lt;br&gt;ret. De som efter mönstring inte skrivs in för värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;bör emellertid tas till vara som en resurs för Sveriges totalförsvar ge-&lt;br&gt;nom att, såsom utredningarna föreslagit, placeras i en utbildningsreserv.&lt;br&gt;Vämpliktsverkets m.fl. remissinstansers kritik mot att de totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som inte skrivs in för värnplikt eller civilplikt placeras i en&lt;br&gt;utbildningsreserv har av regeringen främst uppfattats som en kritik mot&lt;br&gt;benämningen av reserven. Regeringen anser emellertid att det - om&lt;br&gt;benämningen utbildningsreserv väljs - klarare åskådliggörs för den&lt;br&gt;enskilde som placerats där att han kan bli skyldig att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt med lång utbildning, om det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;Sveriges försvarsberedskap. Detta till skillnad mot andra totalförsvar-&lt;br&gt;spliktiga som endast kan skrivas in för civilplikt med eventuell grundut-&lt;br&gt;bildning under kortare tid än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningarnas förslag att det ur utbildningsreserven&lt;br&gt;skall vara möjligt att med civilplikt ta i anspråk totalförsvarspliktiga för&lt;br&gt;kortare utbildning inom det civila försvaret. Enligt nuvarande ordning&lt;br&gt;kan inte en värnpliktig som placerats i utbildningsreserven tas i anspråk&lt;br&gt;för t.ex. civilforsvarsutbildning. Utredningarnas förslag innebär därför&lt;br&gt;att en föryngring av bemanningen inom det civila försvaret kan uppnås.&lt;br&gt;Vidare skapas förutsättningar för delaktighet i landets totalförsvar för en&lt;br&gt;större andel av det svenska folket än vad som för närvarande är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också, såsom flera remissinstanser uppmärksammat,&lt;br&gt;att det är av stort värde att ffivilligorganisationema ges möjlighet att&lt;br&gt;avtalsvägen till sig knyta personer som är inskrivna i utbildningsreser-&lt;br&gt;ven. Regeringen återkommer närmare till detta i samband med redogö-&lt;br&gt;relsen för bestämmelserna om krigsplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totalforsvarspliktige som skrivs in i utbildningsreserven skall&lt;br&gt;under normala förhållanden inte behöva fullgöra någon längre utbild-&lt;br&gt;ning - däremot skall han som nyss nämnts kunna tas i anspråk och skri-&lt;br&gt;vas in för civilplikt med en grundutbildning som inte överstiger 60&lt;br&gt;dagar. Om han kvarstår i utbildningsreserven, kommer han dock att&lt;br&gt;vara skyldig att fullgöra tjänstgöring om det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;Sveriges försvarsberedskap. Självfallet bör ingen kunna tas i anspråk&lt;br&gt;utan att han först fått den utbildning som behövs. Regeringen bör därför&lt;br&gt;bemyndigas att, om det behövs med hänsyn till denna beredskap, före-&lt;br&gt;skriva att totalförsvarspliktiga skall genomgå längre utbildning. Rege-&lt;br&gt;ringen delar i detta avseende utredningarnas mening att skyldigheten att&lt;br&gt;fullgöra sådan längre grundutbildning för den som placerats i utbild-&lt;br&gt;ningsreserven, bör upphöra vid 30 års ålder. Värnpliktsverket har vis-&lt;br&gt;serligen anfört att 24-årsgränsen för skyldigheten att genomgå lång&lt;br&gt;grundutbildning borde gälla även for dem som i samband med mön-&lt;br&gt;string placeras i en reserv. Regeringens förslag innebär således att det&lt;br&gt;kommer att gälla olika åldersgränser för dem som i fred tas i anspråk&lt;br&gt;för grundutbildning jämfört med åldersgränsen för dem som tas i an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språk först vid ett behov med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det i det senare fallet, med anledning av ett skärpt Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;läge framstår som angeläget att kunna ta i anspråk en ökad andel av&lt;br&gt;landets resurser för att avvärja ett eventuellt hot, anser regeringen dock&lt;br&gt;denna skillnad vara motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen bör vara att utbilda den som är bäst lämpad för en&lt;br&gt;befattning. Av den anledningen bör alla män mönstras och alla frivilliga&lt;br&gt;kvinnor antagningsprövas. Om en totalförsvarspliktig har särskilda skäl&lt;br&gt;för att genomgå grundutbildning, bör detta tillmätas betydelse vid be-&lt;br&gt;dömningen av hans eller hennes lämplighet. Sådana särskilda skäl kan&lt;br&gt;vara att han eller hon vill utbilda sig till yrkes- eller reservofficer. Även&lt;br&gt;i övrigt bör det vid lämplighetsbedömningen tillmätas stor betydelse att&lt;br&gt;den totalforsvarspliktige är särskilt motiverad att genomgå grundutbild-&lt;br&gt;ning. En bestämmelse om att hänsyn skall tas till den enskildes önske-&lt;br&gt;mål bör därför tas in i lagen. När mönstringen ägt rum bör - i samband&lt;br&gt;med att beslutet om inskrivning lättas - en indelning eller klassning av&lt;br&gt;de mönstrade ske i olika befättningsgrupper. Det är regeringens mening&lt;br&gt;att en första indelning - innan slutlig ställning tas till vilken befattning&lt;br&gt;den mönstrade bör grundutbildas till - kan tjäna som underlag for det&lt;br&gt;slutliga beslutet om inskrivning for grundutbildning. Med utgångspunkt&lt;br&gt;från inplaceringen i en befåttningsgrupp bör sedan frågan om för vilken&lt;br&gt;tjänstgöring den mönstrade bör skrivas in avgöras. Visserligen har flera&lt;br&gt;remissinstanser avstyrkt förslaget om en indelning av de mönstrade i be-&lt;br&gt;fättningsgrupper. Detta kan bland annat antas ha sin grund i Pliktutred-&lt;br&gt;ningens förslag att det endast i vissa undantagssituationer skulle vara&lt;br&gt;möjligt att flytta en totalförsvarspliktig från en befättningsgrupp till en&lt;br&gt;annan. Regeringen anser dock inte att inplacering i en befättningsgrupp&lt;br&gt;skall vara så styrande för beslutet om inskrivning för grundutbildning&lt;br&gt;att det skall vara ett hinder för inskrivning i en befättning som hör till&lt;br&gt;en viss befättningsgrupp att den mönstrande först befunnits mest lämpad&lt;br&gt;för en placering i en annan befättningsgrupp. Inskrivningsbeslutet bör i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller i dag grundas på en helhetsbedömning av den&lt;br&gt;mönstrade och är denne lämplig även för placering i en annan befätt-&lt;br&gt;ningsgrupp bör inget hindra att han skrivs in för grundutbildning i en&lt;br&gt;befättning i den befättningsgruppen. Därmed torde inte någon risk&lt;br&gt;föreligga för att inte krigsorganisationens bemanningsbehov skall kunna&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller dem som, på grund av att det saknas behov av att&lt;br&gt;grundutbilda alla totalförsvarspliktiga inom en viss befättningsgrupp, i&lt;br&gt;stället kommer att placeras i utbildningsreserven, kan placeringen i en&lt;br&gt;sådan grupp ge värdefull information om mönstringsresultatet. Rege-&lt;br&gt;ringen anser också att det för den enskilde ligger ett värde i att få resul-&lt;br&gt;tatet från mönstringen dokumenterat på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Överstyrelsens för civil beredskap kritik av att&lt;br&gt;inom det civila försvaret införa en motsvarighet till den militära kate-&lt;br&gt;goriindelningen vill regeringen anföra följande. Regeringens förslag&lt;br&gt;innebär endast att inplacering i en befättningsgrupp skall ske av dem&lt;br&gt;som mönstrar. Det är således inte fråga om att placera in alla dem som&lt;br&gt;skrivs in for kortare utbildningar inom det civila försvaret i befättnings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med förslaget om placering i en befättningsgrupp Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;är främst att effektivisera hanteringen av utbildningsreserven. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag innebär inte att samma befättningsgruppindelning skall&lt;br&gt;gälla för det militära som för det civila försvaret. Syftet är tvärtom att&lt;br&gt;det av inskrivningsbeslutet skall framgå att den mönstrade befunnits&lt;br&gt;lämpad t.ex. endast för tjänstgöring inom det civila försvaret. Om&lt;br&gt;regeringens förslag antas, kommer en stor andel mönstrade som med&lt;br&gt;dagens system skulle ha erhållit ett beslut om befrielse på grund av&lt;br&gt;krigsoduglighet att skrivas in i utbildningsreserven, om de befinns ha&lt;br&gt;förutsättningar att tjänstgöra i det civila försvaret. Det bör därför fram-&lt;br&gt;gå av beslutet om inskrivning i utbildningsreserven inom vilken befatt-&lt;br&gt;ningsgrupp den mönstrade befunnits mest lämpad att tjänstgöra. Där-&lt;br&gt;igenom skapas också bättre förutsättningar för att, när det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, snabbt kunna skriva in en total-&lt;br&gt;försvarspliktig som står i utbildningsreserven för utbildning. Enligt&lt;br&gt;regeringen kan det inte heller uteslutas att ett på detta sätt dokumenterat&lt;br&gt;resultat av mönstringen kan tjäna till viss vägledning för den som vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle vill ta en sådan totalförsvarspliktig i anspråk för tjänstgö-&lt;br&gt;ring med civilplikt för olika uppgifter eller för den som vill rekrytera&lt;br&gt;honom till en frivillig organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Socialstyrelsens påpekande om att en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig som avses placeras i utbildningsreserven omedelbart borde ställas&lt;br&gt;till hälso- och sjukvårdens förfogande om han tidigare arbetat inom&lt;br&gt;detta verksamhetsområde, vill regeringen anföra följande. Inskrivning i&lt;br&gt;utbildningsreserven bör som framgått ske vid mönstring. Detta innebär&lt;br&gt;att det endast kommer att var unga män som placeras där. Sannolikhe-&lt;br&gt;ten för att dessa i den ålder det är fråga om skall ha hunnit skaffa sig&lt;br&gt;för totalförsvaret väsentlig yrkeserfarenhet måste bedömas som mycket&lt;br&gt;liten. Det kan därför antas att utbildningsreserven kommer att utnyttjas&lt;br&gt;av dem som är bemanningsansvariga för att söka efter lämpliga totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga att ta i anspråk med civilplikt inom åldersgruppen 27-30&lt;br&gt;år. Först då kan den totalforsvarspliktige förväntas ha den yrkesutbild-&lt;br&gt;ning och stadga i tillvaron att han är lämplig att ta i anspråk för att&lt;br&gt;upprätthålla någon befattning inom det civila försvaret som kräver&lt;br&gt;yrkeserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter annan utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inskrivning som i dag görs av civilforsvarspliktiga hos länsstyrel-&lt;br&gt;serna sker efter en anmaning till den civilförsvarspliktige att lämna&lt;br&gt;nödvändiga upplysningar om personliga förhållanden. Som anförts ovan&lt;br&gt;innebär regeringens ställningstagande i fråga om inskrivning att det cen-&lt;br&gt;trala verket skall vara den myndighet som ombesötjer all inskrivning av&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga för värnplikt, civilplikt eller i utbildningsreserven.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid, i likhet med utredningarna, att det bör&lt;br&gt;vara möjligt dels för verket dels för olika bemanningsansvariga att vidta&lt;br&gt;sådan mindre omfattande utredning än mönstring som kan leda till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivning för civilplikt med en kortare utbildning än 60 dagar. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör därför finnas en skyldighet för samtliga totalförsvarspliktiga - oav- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;sett om de tidigare genomgått mönstring eller inte - att efter en mindre&lt;br&gt;omfattande utredning än mönstring lämna uppgifter om sig själva. Den&lt;br&gt;mindre omfattande utredningen bör emellertid även kunna ske genom&lt;br&gt;kontroll av olika register eller på annat mer formlöst sätt. Huvudan-&lt;br&gt;svaret för att en mindre omfettande utredning görs innan någon skrivs&lt;br&gt;in för civilplikt skall självfallet ligga hos Totalförsvarets pliktverk som&lt;br&gt;skall fetta beslutet om inskrivning. Ingenting hindrar emellertid att&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk träffar överenskommelser med t.ex. kommuner&lt;br&gt;eller landsting om att utredningen får utföras där. Det ankommer vidare&lt;br&gt;på regeringen att närmare bestämma vilka andra myndigheter än Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk som skall kunna utföra denna typ av utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enstaka feil där det redan vid mönstringen framkommer att den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige på grund av sitt yrke eller sin utbildning bör tas i&lt;br&gt;anspråk för det civila försvaret kan med regeringens förslag tillgodoses&lt;br&gt;genom att han efter mönstringen skrivs in för civilplikt - antingen med&lt;br&gt;eller utan grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala verket skall således handha inskrivningen av all plikt-&lt;br&gt;personal oberoende av i vems regi utredningen av den totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tiges förutsättningar att tjänstgöra har gjorts. Verket skall således ta&lt;br&gt;över de uppgifter som i dag handhas av värpliktskontor, inskrivnings-&lt;br&gt;nämnder och länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsbeslutet och inskrivningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det för den enskilde är angeläget att i samband&lt;br&gt;med inskrivningen, oavsett om denna sker efter mönstring eller efter&lt;br&gt;annan utredning, få ett besked om till vilken befättning eller till vilken&lt;br&gt;typ av befattning han eller hon skrivits in. Det är dessutom angeläget&lt;br&gt;• för den enskilde att få besked om hur lång tid tjänstgöringen skall pågå&lt;br&gt;och var denna skall äga rum. Likaså är det för den som skall genomgå&lt;br&gt;en längre utbildning än 60 dagar angeläget att få besked om när grund-&lt;br&gt;utbildningen skall påböijas. Detta bör därför alltid framgå av inskriv-&lt;br&gt;ningsbeslutet. Regeringen har visserligen förståelse för de svårigheter&lt;br&gt;som kan föreligga när dagen för grundutbildningens böijan i förhållande&lt;br&gt;till dagen for inskrivning ligger långt fram i tiden. Att inskrivningsbe-&lt;br&gt;slutets detaljerade innehåll kan skapa förväntningar hos dem som skrivs&lt;br&gt;in, vilka därefter inte kan uppfyllas, måste emellertid förutsättas inträffa&lt;br&gt;endast undantagsvis. Enligt regeringens åsikt ligger det ett större värde&lt;br&gt;i att den som skrivs in får ett besked om vad som är att förvänta -&lt;br&gt;oavsett om detta kan komma att ändras. Vi anser därför att det bör&lt;br&gt;framgå av lagen att inskrivningsbeslutet skall innehålla de nyss nämnda&lt;br&gt;uppgifterna, dock att tidpunkten för grundutbildningens böijan endast&lt;br&gt;skall behöva anges för de längre utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte heller se att förslaget i denna del skulle kunna&lt;br&gt;medföra de olägenheter som förutskickats av Statens räddningsverk.&lt;br&gt;Inskrivning för civilplikt i en befättning som kräver en grundutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte överstiger 60 dagar bör enligt regeringen kunna ske oavsett om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt utbildningstillfälle vid tidpunkten för beslutet inte kan fäststäl- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;las. Om det är angeläget att någon skrivs in för att upprätthålla en viss&lt;br&gt;befättning, bör det centrala verket kunna, med ledning av vilken be-&lt;br&gt;fattning det rör sig om och utifrån den inskrivnes bostadsförhållanden,&lt;br&gt;fastställa var utbildningen kan komma att äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att i detta sammanhang betona skillnaderna&lt;br&gt;mellan de inskrivningsbeslut som verket skall fatta efter mönstring och&lt;br&gt;de som skall fettas efter annan utredning. Efter mönstring bör den mön-&lt;br&gt;strade omedelbart få ett inskrivningsbeslut eller ett beslut om att han&lt;br&gt;inte är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Om det gäller in-&lt;br&gt;skrivning för civilplikt med kort utbildning efter annan utredning än&lt;br&gt;mönstring, skall beslut däremot kunna fettas vid det tillfälle som verket&lt;br&gt;finner lämpligt. Detta innebär att verket bör kunna dröja med ett beslut&lt;br&gt;om inskrivning till dess ett lämpligt utbildningstillfälle föreligger. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag innebär således att det för verket inte skall föreligga&lt;br&gt;någon skyldighet att, efter annan utredning än mönstring, fetta beslut&lt;br&gt;om inskrivning eller om att skyldighet inte föreligger för den som ge-&lt;br&gt;nomgått utredningen att fullgöra civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig även till UFT:s förslag om att inskrivnings-&lt;br&gt;nämndens roll uteslutande skall vara av överprövande karaktär. En&lt;br&gt;totalförsvarspliktig som har genomgått mönstring och som är missnöjd&lt;br&gt;med ett inskrivningsbeslut bör således kunna få frågan prövad på nytt&lt;br&gt;av en inskrivningsnämnd. En sådan ordning överensstämmer med da-&lt;br&gt;gens ordning som den i praktiken fungerar - formellt fettas dock det&lt;br&gt;första beslutet om inskrivning eller befrielse av en värnpliktig av in-&lt;br&gt;skrivningsnämnden. Förfärandet där påminner emellertid i hög grad om&lt;br&gt;en överprövning av mönstringsförrättarens preliminära besked till den&lt;br&gt;värnpliktige vid inskrivningsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;■7.5 Vapenfria&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En totalförsvarspliktig som vill slippa&lt;br&gt;tjänstgöring i Försvarsmakten eller sådan tjänstgöring i det civila&lt;br&gt;försvaret som är förenad med bruk av vapen mot annan skall ha&lt;br&gt;en sådan rätt, om han eller hon har en allvarlig personlig över-&lt;br&gt;tygelse om att inte bruka vapen mot annan. Förutsättningarna for&lt;br&gt;att få rätt att vara vapenfri skall överensstämma med dem som&lt;br&gt;gäller i dag for att få tillstånd till vapenfri tjänst. Rätten att vara&lt;br&gt;vapenfri skall medföra konsekvenser för inskrivningen och beslut&lt;br&gt;därom skall fettas av Totalförsvarets pliktverk. En ansökan om&lt;br&gt;rätt att vara vapenfri skall kunna göras såväl innan sökanden har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivits in som efter ett inskrivningsbeslut. Om inskrivning inte&lt;br&gt;har skett, skall beslutet innebära ett hinder för inskrivning för&lt;br&gt;tjänstgöring i Försvarsmakten och för civilplikt som är förenad&lt;br&gt;med bruk av vapen. Om inskrivning har skett, skall inskrivningen&lt;br&gt;alltid ändras så att ingen konflikt uppstår med beslutet om rätten&lt;br&gt;att vara vapenfri. Till skillnad från vad som gäller i dag skall ett&lt;br&gt;beslut om inskrivning i utbildningsreserven vara kombinerat med&lt;br&gt;en anteckning om rätten att vara vapenfri för en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig som fått en sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Vapenfria Tjänsteplikti gas Medinflytan-&lt;br&gt;deorganisation, Vapenfristyrelsen och Svenska Freds- och Skiljedoms-&lt;br&gt;föreningen har anfört att prövningsförfarandet för vapenfri tjänst bör ut-&lt;br&gt;mönstras eftersom så gott som alla får sådan tjänst om de begär det.&lt;br&gt;Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas Medinflytandeorganisation har&lt;br&gt;dessutom framfört att en särskild förteckning över vapenfriutbildningar&lt;br&gt;borde upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det förslag som regeringen nu läm-&lt;br&gt;nar i fråga om rätten att vara vapenfri överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;vad som redan gäller. Några skillnader föreligger emellertid. Om total-&lt;br&gt;försvarsplikten införs, kommer tjänstgöringsskyldighet att föreligga&lt;br&gt;inom såväl det militära som det civila försvaret för dem som mönstrar.&lt;br&gt;Den vapenfria tjänsten kommer därför inte att vara något undantag från&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring. I praktiken kommer dock den största andelen&lt;br&gt;mönstrade att behöva tas i anspråk för tjänstgöring inom det militära&lt;br&gt;försvaret. Regeringen anser det angeläget att säkerställa att rätten att&lt;br&gt;vara vapenfri endast tillkommer sådana totalförsvarspliktiga som har en&lt;br&gt;allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan. Om&lt;br&gt;prövningsförfarandet skulle utmönstras kan risken for felaktigt utnyttjan-&lt;br&gt;de öka. Regeringen anser därför att prövningsförfarandet bör finnas&lt;br&gt;kvar. Liksom i dag bör dock tilltro sättas till sökandens uppgifter, om&lt;br&gt;det inte finns anledning att misstänka att uppgifterna inte är sannings-&lt;br&gt;enliga. Beslutet om rätten att vara vapenfri bör medföra hinder för&lt;br&gt;inskrivning i Försvarsmakten och för sådan civilplikt som är förenad&lt;br&gt;med bruk av vapen. Regeringen kan inte se att det finns skäl att i lag-&lt;br&gt;form ta ställning till vilka särskilda vapenfriutbildningar som bör finnas.&lt;br&gt;Lagen bör endast tillförsäkra den enskilde rätten att få slippa all tjänst-&lt;br&gt;göring i Försvarsmakten och all tjänstgöring som är förenad med vapen-&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Krigsplacering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:Totalförsvarets pliktverk skall handha beslut&lt;br&gt;om krigsplacering i befattningar som i krig behöver upprätthållas&lt;br&gt;av totalförsvarspliktiga i Försvarsmaktens krigsorganisation och i&lt;br&gt;det civila försvaret. Krigsplacering skall normalt ske i den be-&lt;br&gt;fattning som den totalforsvarspliktige grundutbildats till. Möjlighet&lt;br&gt;skall emellertid finnas att besluta om krigsplacering i en annan&lt;br&gt;befättning eller verksamhet än den som den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;grundutbildats till. En förutsättning för krigsplacering skall vara&lt;br&gt;att den som blir krigsplacerad har tillräckliga kunskaper och är&lt;br&gt;lämpad for de krigsuppgifter som skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om krigsplacering skall inte vara överklagbara däremot&lt;br&gt;skall de kunna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om uppskov och kollektiv yrkesledighet&lt;br&gt;avskaffas. Totalförsvarets pliktverk blir i stället ansvarigt för att&lt;br&gt;ingen krigsplaceras för mer än en uppgift under höjd beredskap.&lt;br&gt;Detta innebär att verket skall hålla dels ett register för krigsplace-&lt;br&gt;rad pliktpersonal, dels ett särskilt register för annan personal. I&lt;br&gt;det senare registret skall bl.a. anteckningar kunna göras om att en&lt;br&gt;viss person tillhör nyckelpersonalen hos en arbetsgivare och där-&lt;br&gt;för inte bör skrivas in med värnplikt eller civilplikt för någon&lt;br&gt;annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om krigsplacering av pliktpersonal skall alltid fettas av&lt;br&gt;Pliktverket. Ansvaret för att olika verksamheter inom totalförsva-&lt;br&gt;ret bemannas skall dock ligga på det organ som svarar för en&lt;br&gt;verksamhet i krig. Beslut om krigsplacering skall därför grundas&lt;br&gt;på framställningar från de bemanningsansvariga organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som inte krigsplaceras efter avslutad&lt;br&gt;grundutbildning skall kunna skrivas in på nytt för civilplikt utan&lt;br&gt;grundutbildning eller med en grundutbildning som inte är längre&lt;br&gt;än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag. Pliktutredningen har föreslagit att det inrättas en fristående&lt;br&gt;prövningsnämnd med uppgift att besluta om enskilda individers place-&lt;br&gt;ring i de fäll då bemanningsansvariga organ inte kan komma överens&lt;br&gt;om vem som skall få disponera en viss person. UFT har emellertid&lt;br&gt;ansett att de fäll där man inte kommer överens kan beräknas bli så få att&lt;br&gt;det framstår som onödigt att ha en särskild prövningsinstans för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att det&lt;br&gt;centrala verket föreslås handha beslut om krigsplacering av de totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga. Några, däribland Försvarsmaktens organisationsmyndig-&lt;br&gt;het, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Sveriges Kvinnliga Bilkårers&lt;br&gt;Riksförbund och Svenska Blå Stjärnan har dock uttryckt önskemål om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att även andra personalkategorier än de som skrivits in för värnplikt Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;eller civilplikt skall kunna krigsplaceras med stöd av lagen. Dessa&lt;br&gt;remissinstanser har således vänt sig mot att inte sådan personal som&lt;br&gt;under höjd beredskap skall vara tjänstgöringsskyldig enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna om allmän tjänsteplikt omfattas av förslagets krigsplaceringsbe-&lt;br&gt;stämmelser, eftersom de därmed inte heller skulle komma att omfattas&lt;br&gt;av en laglig skyldighet att fullgöra sådan tjänstgöring som behövs med&lt;br&gt;hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Några remissinstanser har fram-&lt;br&gt;hållit vikten av att den krigsplacering som verket beslutar om sker i&lt;br&gt;nära samråd med den som har bemanningsansvaret. Flertalet anser dock&lt;br&gt;att lagförslaget ger utrymme för smidiga lösningar i denna del genom&lt;br&gt;möjligheterna att krigsplacera totalförsvarspliktiga i andra befattningar&lt;br&gt;än i dem som de grundutbildats för, om det skulle vara bättre ur total-&lt;br&gt;försvarssynpunkt. Flera remissinstanser, däribland Försvarsmaktens&lt;br&gt;organisationsmyndighet och Vämpliktsverket, har avstyrkt Pliktutred-&lt;br&gt;ningens förslag att inrätta en särskild prövningsnämnd for att besluta om&lt;br&gt;enskilda individers placering då de bemanningsansvariga inte kan kom-&lt;br&gt;ma överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om att en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig som efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall krigsplaceras i en&lt;br&gt;befattning eller i en viss verksamhet överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;vad som gäller i dag. I dag är emellertid dessa frågor forordningsregle-&lt;br&gt;rade. Regeringen anser att bestämmelserna om krigsplacering avseende&lt;br&gt;dem som tas i anspråk med totalförsvarsplikt bör ha lagform. Genom&lt;br&gt;bestämmelsen garanteras också att ingen tas i anspråk for en tjänstgö-&lt;br&gt;ring som överstiger hans eller hennes kunskaper och färdigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig i denna del till UFT:s förslag om att bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen om krigsplacering endast bör omfatta dem som skrivits&lt;br&gt;in för värnplikt eller civilplikt. Såsom vissa remissinstanser uppmärk-&lt;br&gt;' sammat kommer därmed inte de som vid höjd beredskap föreslås om-&lt;br&gt;fattas av bestämmelserna om allmän tjänsteplikt att kunna bli föremål&lt;br&gt;för krigsplacering med stöd av den föreslagna lagens bestämmelser. In-&lt;br&gt;genting hindrar emellertid att den som har ett bemanningsansvar hos&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk begär att vissa personer registreras såsom&lt;br&gt;ianspråktagna för den myndighetens eller organisationens verksamhet&lt;br&gt;och följaktligen inte skall vara tillgängliga for sådan krigsplacering som&lt;br&gt;skall ske med stöd av lagens bestämmelser. Den närmare regleringen av&lt;br&gt;den frågan bör lämpligen lösas i annat sammanhang och företrädesvis&lt;br&gt;genom avtal mellan verket och andra berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle visserligen trots vad som nyss sagts kunna hävdas att även&lt;br&gt;andra personalkategorier än de som skrivits in för värnplikt och civil-&lt;br&gt;plikt - främst anställda i Försvarsmakten och avtalsbundna medlem-&lt;br&gt;mar i frivilligorganisationer - borde omfattas av lagens bestämmelser i&lt;br&gt;detta avseende. Dessa sistnämnda personers förhållanden regleras emel-&lt;br&gt;lertid av ett frivilligt avtal, ett åtagande att tjänstgöra. Därigenom skiljer&lt;br&gt;de sig väsentligt från alla dem som måste tas i anspråk med plikt.&lt;br&gt;Totalförsvarsplikten innebär främst ett åliggande för den enskilde att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöra - det ter sig därför främmande att låta nu nämnda kategorier Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;omfattas av denna plikt i andra situationer än under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig vidare till utredningarnas bedömningar att&lt;br&gt;bestämmelserna om uppskov och kollektiv yrkesledighet, i och med ett&lt;br&gt;införande av en totalförsvarsplikt som registermässigt hanteras centralt,&lt;br&gt;bör kunna avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningens förslag om att en särskild prövningsnämnd skall&lt;br&gt;inrättas for att avgöra de fall där överenskommelser inte kan nås om&lt;br&gt;vem som skall få disponera en viss person bör emellertid inte införas.&lt;br&gt;Regeringen utgår ifrån att det endast i undantagsfall kommer att uppstå&lt;br&gt;tvister om enskilda individers placering och att Totalförsvarets pliktverk&lt;br&gt;genom att infordra underlag från samtliga berörda skall kunna tillse att&lt;br&gt;den för totalförsvaret bästa placeringen uppnås. I de fall där enighet&lt;br&gt;ändå inte kan uppnås bör verket hänskjuta frågan till militärbefälhavaren&lt;br&gt;och civilbefälhavaren för det område där den som begärs krigsplacerad&lt;br&gt;är bosatt. Verket bör därefter besluta i enlighet med vad dessa över-&lt;br&gt;enskommer. För det fall ingen överenskommelse kan nås bör den total-&lt;br&gt;försvarspliktige behålla sin tidigare krigsuppgift eller frågan hänskjutas&lt;br&gt;till regeringen för bedömning. Enligt regeringen finns det således ingen&lt;br&gt;anledning att inrätta en särskild prövningsinstans för dessa frågor och&lt;br&gt;inte heller skäl att ge en totalförsvarspliktig rätt att överklaga ett beslut&lt;br&gt;om krigsplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningarnas förslag att en totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;inte krigsplaceras efter avslutad grundutbildning skall kunna skrivas in&lt;br&gt;på nytt. En sådan inskrivning skall dock bara kunna avse civilplikt utan&lt;br&gt;grundutbildning eller med en grundutbildning som inte är längre än 60&lt;br&gt;dagar. Genom en bestämmelse om det högsta antalet tjänstgöringsdagar&lt;br&gt;som en totalförsvarspliktig kan bli skyldig att tjänstgöra skall dock&lt;br&gt;säkerställas att ingen tas i anspråk för grundutbildning under längre tid&lt;br&gt;än detta högsta antal tjänstgöringsdagar. Regeringen kommer att i av-&lt;br&gt;snitt 7.8 redogöra för vissa gemensamma bestämmelser om totalför-&lt;br&gt;svarsplikten. I samband därmed kommer regeringen också att redovisa&lt;br&gt;sitt ställningstagande i fråga om tjänstgöringstider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Kvinnor som vill fullgöra militär eller längre civil&lt;br&gt;grundutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kvinnors möjlighet att ansöka om antagning&lt;br&gt;till dels militär grundutbildning, dels en sådan utbildning inom det&lt;br&gt;civila försvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar&lt;br&gt;skall regleras i en särskild lag. I den lagen skall också finnas&lt;br&gt;bestämmelser om den utredning som en kvinna skall genomgå för&lt;br&gt;att antas till en sådan grundutbildning. Denna utredning skall&lt;br&gt;benämnas antagningsprövning och skall till sitt innehåll överens-&lt;br&gt;stämma med den mönstring som svenska män skall genomgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kvinna lämnat sitt samtycke till att genomgå en sådan&lt;br&gt;grundutbildning till vilken hon befunnits lämpad skall hon skrivas&lt;br&gt;in för värnplikt eller civilplikt. När en kvinna skrivits in för&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt med en grundutbildning som överstiger&lt;br&gt;60 dagar skall hon omfattas av samma bestämmelser som en man&lt;br&gt;som med stöd av lagen om totalförsvarsplikt skrivits in för mot-&lt;br&gt;svarande grundutbildning. Hon blir således med lagstadgad plikt&lt;br&gt;skyldig att fullgöra dels grundutbildning, dels repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. När det gäller tidpunkten för när en kvinna skall bli bunden med&lt;br&gt;plikt att tjänstgöra inom det militära försvaret eller att fullgöra en lång&lt;br&gt;civil grundutbildning skiljer sig emellertid Pliktutredningens och UFT:s&lt;br&gt;förslag åt. Pliktutredningen föreslår att en kvinna som vid en antag-&lt;br&gt;ningsprövning frivilligt åtagit sig att fullgöra sådan grundutbildning&lt;br&gt;skall vara skyldig att fullgöra denna under straffansvar. UFT föreslår i&lt;br&gt;denna del att en kvinna som frivilligt åtagit sig att genomgå en militär&lt;br&gt;grundutbildning eller en lång civil grundutbildning skall ha rätt att utan&lt;br&gt;straffpåföljd avbryta utbildningen. Enligt UFT:s förslag skall en kvinna&lt;br&gt;först när hon har avslutat grundutbildningen skrivas in med plikt och&lt;br&gt;krigsplaceras. UFT har också föreslagit att kvinnor som frivilligt ge-&lt;br&gt;nomgått militär grundutbildning därefter med civilplikt skall fullgöra&lt;br&gt;samma tjänstgöring som värnplikt. Utredningen har med andra ord velat&lt;br&gt;reservera begreppet värnplikt for sådan tjänstgöring i det militära för-&lt;br&gt;svaret som fullgörs av män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som inte har ansett att även&lt;br&gt;kvinnor skall vara skyldiga att mönstra har i allmänhet inte yttrat sig&lt;br&gt;särskilt i frågan om kvinnors krigsplacering. Många, däribland För-&lt;br&gt;svarsmaktens organisationsmyndighet, anser emellertid att samma plikt-&lt;br&gt;bestämmelser bör gälla för kvinnor som för män. Organisationsmyndig-&lt;br&gt;heten har i detta sammanhang framhållit att lika villkor oavsett kön&lt;br&gt;förbättrar förutsättningarna för att enbart kvinnor som noggrant över-&lt;br&gt;vägt sitt val och som har en väl grundad motivation ansöker. Organisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsmyndigheten har dock delat utredningarnas uppfattning att det skall Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;vara frivilligt för kvinnor att ansöka om antagning till grundutbildning.&lt;br&gt;Organisationsmyndigheten har också uppfattningen att all pliktpersonal,&lt;br&gt;oavsett kön, som tas ut till Försvarsmakten skall omfattas av begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;värnplikt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begreppet mönstring bör såsom UFT&lt;br&gt;föreslagit reserveras för den prövning som skall göras av dem som är&lt;br&gt;skyldiga att tjänstgöra i det militära försvaret eller efter lång grundut-&lt;br&gt;bildning i det civila försvaret. Den prövning som skall ske av kvinnor&lt;br&gt;bör därför i stället benämnas antagningsprövning. Det faktiska genom-&lt;br&gt;förandet av mönstringen respektive antagningsprövningen skall dock ske&lt;br&gt;efter samma grunder. Utgångspunkten vid bedömningen av om en kvin-&lt;br&gt;na bör antas eller inte skall självfallet vara att kvinnor som är lika&lt;br&gt;lämpade som de män som skrivs infor värnplikt eller civilplikt skall&lt;br&gt;antas till grundutbildningen. Bestämmelserna om prövning av kvinnor&lt;br&gt;som önskar fullgöra militär grundutbildning eller lång civil grundutbild-&lt;br&gt;ning bör inte tas in i lagen om totalförsvarsplikt, eftersom prövningen&lt;br&gt;är frivillig. Dessa bestämmelser bör i stället finnas i en särskild lag.&lt;br&gt;Regeringen har i avsnitt 7.4 föreslagit att endast män skall kunna place-&lt;br&gt;ras i en utbildningsreserv. Detta bör framgå av den särskilda lagen som&lt;br&gt;skall reglera möjligheterna för kvinnor att fullgöra tjänstgöring inom&lt;br&gt;totalförsvaret genom att lagen endast görs tillämplig på inskrivning för&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt med en grundutbildning som överstiger 60&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller frågan om vilka skyldigheter en kvinna, som&lt;br&gt;frivilligt förklarat sig vilja genomgå militär grundutbildning, skall om-&lt;br&gt;fattas av, har regeringen samma uppfattning som Pliktutredningen.&lt;br&gt;Regeringen ansluter sig också till Försvarsmaktens organisationsmyndig-&lt;br&gt;hets synpunkt att det är angeläget att samma förutsättningar råder under&lt;br&gt;grundutbildningen för män och kvinnor. Inte minst kan det innebära att&lt;br&gt;en kvinna som önskar genomgå militär grundutbildning kommer att&lt;br&gt;mötas av större respekt och förståelse av sina manliga kolleger, om&lt;br&gt;samma förutsättningar råder för henne som for dem. Visserligen medför&lt;br&gt;detta att en kvinna frivilligt kommer att kunna underkasta sig ett system&lt;br&gt;där hon blir bunden vid straffansvar, om hon inte fullföljer sitt åtagan-&lt;br&gt;de. Såsom också UFT framhållit kan en sådan tjänstgöring så gott som&lt;br&gt;uteslutande sägas komma den myndighet eller den organisation där&lt;br&gt;kvinnan kommer att tjänstgöra till godo. Regeringen anser emellertid att&lt;br&gt;de fördelar som vinns med att låta även kvinnor vid straffansvar vara&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra en utbildning som de frivilligt underkastat sig, är&lt;br&gt;så stora att dessa väger över. En fördel har redan nämnts, en annan är&lt;br&gt;att en sådan ordning borgar för att endast kvinnor som är väl motivera-&lt;br&gt;de och som noga tänkt igenom sitt val ansöker om antagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också i detta sammanhang framhålla att konsekvensen&lt;br&gt;av att en kvinna ångrar sitt åtagande inte nödvändigtvis måste bli att&lt;br&gt;hon ådrar sig ansvar för brott mot pliktbestämmelsema. Lika väl som&lt;br&gt;en man som fullgör grundutbildning har möjlighet att antingen bli be-&lt;br&gt;friad på grund av att han inte längre befinns lämplig eller att erhålla en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrad befattning, kommer också en kvinna att ha denna möjlighet. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvinna som har antagits till militär grundutbildning har självfallet också Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;därefter samma rätt som en man att begära att få vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen därför, liksom Pliktutredningen, att en&lt;br&gt;kvinna bör omfattas av pliktbestämmelsema i samband med att hon vid&lt;br&gt;antagningen förklarar sig vilja genomgå den utbildning for vilken hon&lt;br&gt;befunnits lämplig. Regeringen vill dock framhålla det angelägna i att det&lt;br&gt;står fullständigt klart för kvinnan att hon efter att ha lämnat sitt sam-&lt;br&gt;tycke till inskrivning kommer att omfattas av samma skyldigheter som&lt;br&gt;männen med allt vad det innnebär i fråga om såväl straffansvar som&lt;br&gt;möjligheten av att inskrivningsbeslutet ändras i fråga om befattning&lt;br&gt;m.m. Det bör också framgå av lagen vad en kvinna skall underrättas&lt;br&gt;om innan hon får lämna sitt samtycke till inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att såsom UFT föreslagit beteckna den tjänstgöringsskyldighet som&lt;br&gt;åvilar en kvinna som skall fullgöra militär grundutbildning som civil-&lt;br&gt;plikt finner regeringen - i likhet med flera remissinstanser - vara in-&lt;br&gt;konsekvent. En kvinna som fullgör militär grundutbildning gör detta i&lt;br&gt;syfte att möjliggöra krigsplacering på en stridande befattning i det mili-&lt;br&gt;tära försvaret. Att beteckna hennes tjänstgöringsskyldighet som civil-&lt;br&gt;plikt förefaller därför mindre lämpligt med hänsyn till att detta begrepp&lt;br&gt;i huvudsak bör reserveras för sådan tjänstgöring som inte är förenad&lt;br&gt;med egentliga stridsuppgifter. Regeringen anser därför att skäl även i&lt;br&gt;detta avseende saknas för en särreglering mellan kvinnor och män. En&lt;br&gt;kvinna som antas till militär grundutbildning bör således därefter vara&lt;br&gt;tjänstgöringsskyldig enligt de regler som föreslås gälla för värnplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med utredningarna, också att en kvinna&lt;br&gt;skall kunna fullgöra en längre grundutbildning i annan verksamhet av&lt;br&gt;betydelse för totalförsvaret än inom det militära försvaret. Hon skall då&lt;br&gt;kunna skrivas in för civilplikt, efter att vid antagningsprövningen ha&lt;br&gt;befunnits lämpad för att upprätthålla en sådan befattning för vilken&lt;br&gt;krävs längre grundutbildning än 60 dagar. Även i detta fall bör kvinnan,&lt;br&gt;såsom Pliktutredningen föreslagit, omfattas av samma tjänstgöringsskyl-&lt;br&gt;dighet som en man som skrivits in för motsvarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär såsom ovan anförts att en kvinna som&lt;br&gt;samtyckt till grundutbildning skall vara skyldig att därefter fullgöra&lt;br&gt;samma tjänstgöring som en totalförsvarspliktig man. Regeringens för-&lt;br&gt;slag till bestämmelser i fråga om krigsplacering innebär att en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att sådan skall kunna ske är att den totalforsvarspliktige för-&lt;br&gt;värvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för krigsuppgiften. Konse-&lt;br&gt;kvensen av att en kvinna som antagits till militär grundutbildning eller&lt;br&gt;lång civil grundutbildning blir pliktbunden blir att en kvinna kommer att&lt;br&gt;kunna krigsplaceras oavsett om hon till fullo fullgjort grundutbildningen&lt;br&gt;eller inte. Huvudsaken skall '.ara att hon har förvärvat tillräckliga kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter för att krigsplaceras i en befättning eller verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär också att en kvinnlig officer eller officersaspirant&lt;br&gt;till skillnad från vad som gäller i dag - kommer att kunna krigsplace-&lt;br&gt;ras med stöd av pliktbestämmelsema även om hon skulle vilja lämna sin&lt;br&gt;anställning som officer eller sin yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Fullgörande av värnplikt och civilplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En totalförsvarspliktig som har skrivits in&lt;br&gt;for värnplikt eller civilplikt skall vara skyldig att fullgöra sådan&lt;br&gt;tjänst. De som skrivits in för utbildning till en befättning skall&lt;br&gt;vidare vara skyldiga att fullgöra grundutbildning och repetitionsut-&lt;br&gt;bildning. De totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats med stöd&lt;br&gt;av lagen skall även vara skyldiga att fullgöra beredskapstjänst-&lt;br&gt;göring och krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under normala förhållanden skall dock en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;som har skrivits in for värnplikt eller civilplikt som omfattar en&lt;br&gt;längre grundutbildning än 60 dagar och som inte har kallats in till&lt;br&gt;grundutbildning före utgången av det kalenderår när han fyller 24&lt;br&gt;år inte vara skyldig att fullgöra grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ny inskrivning skall det åligga en totalförsvarspliktig att&lt;br&gt;fullgöra civilplikt med grundutbildning om högst 60 dagar eller&lt;br&gt;civilplikt med enbart repetitionsutbildning, krigstjänstgöring och&lt;br&gt;beredskapstjänstgöring, även om han tidigare fullgjort grundut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall innehålla bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den längsta sammanlagda tiden för grundutbildning (615 da-&lt;br&gt;gar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den längsta grundutbildningstiden för värnplikt (615 dagar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den kortaste grundutbildningstiden för värnplikt (220 dagar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den längsta grundutbildningstiden för civilplikt (320 dagar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det högsta antalet repetitionsutbildningsdagar (240 dagar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den längsta sammanlagda utbildningstiden (700 dagar) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det högsta antalet beredskapstjänstgöringsdagar (180 dagar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tidsramar knyts inte till kategorier eller grupper av be-&lt;br&gt;fattningar. Avsikten är dock att det i verkställighetsföreskrifter,&lt;br&gt;utfärdade av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, for varje befättning eller typ av befättning särskilt&lt;br&gt;skall bestämmas hur lång grundutbildning som fordras för respek-&lt;br&gt;tive befättning eller typ av befättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörandet av repetitionsutbildning skall inte längre vara knutet&lt;br&gt;till bestämda övningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att besluta hur många totalförsvarsplikti-&lt;br&gt;ga som skall kallas in till krigstjänstgöring eller beredskapstjänst-&lt;br&gt;göring och att besluta när sådan tjänstgöring skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. UFT har dock föreslagit att den längsta grundutbildningstiden för&lt;br&gt;civilplikt skall vara 300 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vämpliktsverket har välkomnat förslaget att en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig som huvudregel under normala förhållanden inte&lt;br&gt;skall kallas in till grundutbildning efter det kalenderår då han fyller 24&lt;br&gt;år. Försvarsmaktens organisationsmyndighet har ansett att en lägsta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gräns for grundutbildningen för dem som skrivits in for värnplikt inte Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skall framgå av lagen. I övrigt har flera remissinstanser framhållit det&lt;br&gt;angelägna i att utbildningstidens längd styrs av behovet. Försvarsmak-&lt;br&gt;tens organisationsmyndighet har vidare ansett att det tydligt borde fram-&lt;br&gt;gå att regeringen genom ett särskilt regeringsbeslut kan förordna om&lt;br&gt;hemvämsberedskap innan ett beslut om höjd beredskap fattas och där-&lt;br&gt;med också om beredskapstjänstgöring för hemvämspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningarnas&lt;br&gt;uppfattning att grundutbildning som regel inte skall påböijas efter det år&lt;br&gt;då den totalforsvarspliktige fyller 24 år. Regeringen finner att denna&lt;br&gt;åldersgräns är väl avvägd med hänsyn till att de totalförsvarspliktiga i&lt;br&gt;regel efter 24 års ålder kan förväntas ha skaffat sig sådana levnadsom-&lt;br&gt;ständigheter att dessa skulle försvåra ett fullgörande av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Pliktutredningen som UFT har ansett att det borde vara till-&lt;br&gt;räckligt att i lagen endast ange ramarna för grundutbildningstidens&lt;br&gt;längd. Regeringen ställer sig bakom tolkningen att en långt gående&lt;br&gt;uppspaltning i lagen av tjänstgöringstider för olika vämpliktskategorier&lt;br&gt;och befattningar inte är nödvändig för att uppfylla kraven enligt 8 kap.&lt;br&gt;3 § RF att åligganden for enskilda skall meddelas genom lag. Genom&lt;br&gt;att i lagen inta bestämmelser om det högsta antalet tjänstgöringsdagar&lt;br&gt;som en totalförsvarspliktig får tas i anspråk tillgodoses regeringsfor-&lt;br&gt;mens krav och rättssäkerhetsgarantier skapas för den enskilde. Behovet&lt;br&gt;av utbildning för att upprätthålla olika befattningar kommer alltid att&lt;br&gt;variera. Detta leder till skillnader i utbildningstiderna, vilket också efter&lt;br&gt;senare års ändringar i vämpliktslagen har kommit till uttryck i denna&lt;br&gt;genom att spännvidderna för det lägsta respektive högsta antalet grund-&lt;br&gt;utbildningsdagar kommit att bli allt större. Att i lagform reglera antalet&lt;br&gt;utbildningsdagar för respektive befattning förefaller, med hänsyn till&lt;br&gt;detta och med hänsyn till att den totalforsvarspliktige ändå inte i förväg&lt;br&gt;kan veta vilken befättning han eller hon kommer att skrivas in för,&lt;br&gt;mindre ändamålsenligt. Regeringen anser emellertid att det för dem som&lt;br&gt;skrivs in för värnplikt bör finnas en minimiangivelse i lagen av antalet&lt;br&gt;tjänstgöringsdagar. Denna lägsta gräns bör sättas så att den motsvarar&lt;br&gt;den kortaste utbildningstid som enligt nuvarande krav uppställs för att&lt;br&gt;vara krigsplaceringsduglig i förbanden inom armén. Med hänsyn till att&lt;br&gt;den utbildningsverksamhet som bedrivs vid flygplatser inom brand- och&lt;br&gt;räddningstjänst har ett behov av utbildningstider som överstiger 300&lt;br&gt;dagar bör den längsta tiden för grundutbildning för dem som skrivits in&lt;br&gt;för civilplikt fästställas till 320 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att en totalförsvarspliktig kan bli skyldig&lt;br&gt;att fullgöra ytterligare en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar&lt;br&gt;efter en ny inskrivning. Detta innebär i och för sig inte några större&lt;br&gt;förändringar i förhållande till vad som gäller med dagens lagstiftning -&lt;br&gt;de som går ur vämpliktsåldem kan ju tas i anspråk för civilförsvarsupp-&lt;br&gt;gifter och åläggas att genomgå viss utbildning. Förslaget om att ingen&lt;br&gt;skall kunna åläggas att sammanlagt fullgöra mer än 615 dagars grundut-&lt;br&gt;bildning syftar till att för den totalforsvarspliktige säkerställa att inte bli&lt;br&gt;i anspråktagen under orimligt lång tid även om grundutbildningstill- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallena fördelar sig över tiden. Huvudregel skall annars vara - liksom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu - att grundutbildningen till en viss befattning skall ske i ett sam- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;manhang. Av samma skäl som nyss nämnts föreslås en högsta samman-&lt;br&gt;lagd tidsgräns för grundutbildning och repetitionsutbildning om 700 da-&lt;br&gt;gar. I detta sammanhang är det dock angeläget att framhålla att de&lt;br&gt;tidsgränser som föreslås är s.k. maximigränser. De allra flesta totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga kommer att tjänstgöra under betydligt kortare tid än den i&lt;br&gt;lagen högsta angivna. Den reglering som UFT föreslagit och som rege-&lt;br&gt;ringen ansluter sig till innebär emellertid att tidsramen måste vidgas&lt;br&gt;avsevärt i förhållande till vad som kommer att gälla för det stora flerta-&lt;br&gt;let, för att samtliga befattningskategorier skall rymmas inom ramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar också UFT:s uppfattning att de som har ansvar för&lt;br&gt;utbildningen av totalförsvarspliktiga inte längre skall vara bundna till ett&lt;br&gt;system med bestämda övningar för repetitionsutbildning. Därigenom&lt;br&gt;skapas ett flexiblare system för ianspråktagande av totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;för sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet for regeringen att besluta om krigstjänstgöring och&lt;br&gt;beredskapstjänstgöring för totalförsvarspliktiga överensstämmer i sak&lt;br&gt;med dagens ordning. Om regeringens förslag antas, kommer knytningen&lt;br&gt;till övningar att upphöra enligt vad som nyss redogjorts for. Det är&lt;br&gt;därför, såsom UFT också föreslagit, lämpligare att benämna den tjänst-&lt;br&gt;göring som skall äga rum om det behövs med hänsyn till Sveriges för-&lt;br&gt;svarsberedskap som beredskapstjänstgöring än som beredskapsövning.&lt;br&gt;Ett beslut om att beredskapstjänstgöring skall äga rum behöver emeller-&lt;br&gt;tid inte vara kopplat till att det säkerhetspolitiska läget i något avseende&lt;br&gt;har skärpts. Ett sådant beslut skall kunna fåttasi ett mindre allvarligt&lt;br&gt;läge än då det råder höjd beredskap eller om det t.ex. behövs för att&lt;br&gt;erforderlig fredstida beredskap skall kunna upprätthållas. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i författningskommentaren. Att regeringen&lt;br&gt;kan besluta om hemvämsberedskap följer av hemvämskungörelsen -&lt;br&gt;därvidlag innebär vad som nyss anförts ingen förändring. Ingenting&lt;br&gt;hindrar att regeringen samtidigt eller i anslutning till ett sådant beslut&lt;br&gt;även beslutar om beredskapstjänstgöring. Sådan tjänstgöring kommer&lt;br&gt;dock endast att kunna åläggas pliktpersonal. Den personal som ingår i&lt;br&gt;hemvärnet och som inte utgör pliktpersonal kommer således i ett sådant&lt;br&gt;läge endast att vara tjänstgöringsskyldig till följd av anställningsavtal&lt;br&gt;eller frivilligavtal. Regeringen hänvisar i dessa delar till vad som ovan&lt;br&gt;anförts om förslaget att bestämmelserna om krigsplacering endast skall&lt;br&gt;avse personalkategorier som skrivits in för värnplikt eller civilplikt och&lt;br&gt;följaktligen inte anställda och frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 Vissa skyldigheter under fullgörandet av värnplikt och p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1994/95:6&lt;br&gt;civilplikt samt andra allmänna skyldigheter för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En totalförsvarspliktig som fullgör värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt skall vara skyldig att tåla vissa inskränkningar i&lt;br&gt;sina personliga förhållanden. Han eller hon skall således vara&lt;br&gt;skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tåla inskränkningar i rätten att förflytta sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att genomgå medicinska och psykologiska undersökningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att lyda en formans order och i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att rätta sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig skall dessutom vara skyldig att inställa sig&lt;br&gt;efter kallelse till mönstring, annan utredning eller till utbildning.&lt;br&gt;Vaije hinder for inställelse enligt kallelsen skall anmälas. Straff-&lt;br&gt;sanktionen for underlåtenhet att anmäla frånvaro för vilken finns&lt;br&gt;giltigt skäl avskaffas dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig skall vidare kunna nås av postförsändelser&lt;br&gt;från Totalförsvarets pliktverk, vara skyldig att bekräfta mottagan-&lt;br&gt;det av vissa handlingar från myndigheter och ta del av dessa&lt;br&gt;handlingars innehåll samt vara skyldig att ta emot, väl förvara och&lt;br&gt;efter uppmaning återlämna handlingar och utrustning som rör&lt;br&gt;tjänsten. Även beträffande dessa skyldigheter avskaffas dock den&lt;br&gt;särskilda straffsanktioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göta hovrätt har efterlyst en ytterligare analys av&lt;br&gt;vari inskränkningarna av de totalförsvarspliktigas grundlagsskyddade&lt;br&gt;rättigheter skall kunna bestå. Såväl Sveriges Xiipenfria Tjänsteplikti gas&lt;br&gt;Medinflytandeorganisation som Sveriges Centrala Vämpliktsräd har&lt;br&gt;ansett att bestämmelsen om att en totalförsvarspliktig skall vara skyldig&lt;br&gt;att genomgå bl.a. de medicinska undersökningar som krävs for att&lt;br&gt;bedöma hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsva-&lt;br&gt;ret inte skall kunna innebära att en totalförsvarspliktig mot sin vilja&lt;br&gt;underkastas blodprovstagning. Statens räddningsverk har vidare ansett&lt;br&gt;att skyldigheten för en totalförsvarspliktig att ta del av postförsändelser&lt;br&gt;borde utvidgas till att avse även andra handlingar än kallelser till ut-&lt;br&gt;redning, inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering. Som&lt;br&gt;skäl härför har verket anfört att det kan finnas annan information som&lt;br&gt;de totalförsvarspliktiga måste delges utöver den nyss nämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 4.3 redo-&lt;br&gt;gjort för förutsättningarna för att inskränka den enskildes fri- och rättig-&lt;br&gt;heter. I författningskommentaren återkommer regeringen till en närmare&lt;br&gt;exemplifiering av vilka situationer som kan vara tänkbara. I detta sam-&lt;br&gt;manhang bör dock framhållas att avgörande för om en inskränkning&lt;br&gt;skall få göras är om den är motiverad av hänsyn till den verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bedrivs vid det förband eller det verksamhetsställe där tjänstgö- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ringen fullgörs. Denna skyldighet att tåla inskränkningar, som regerin-&lt;br&gt;gen nu föreslår skall lagfästas, har i praktiken dock tillämpats sedan&lt;br&gt;länge i Sverige. Det är således inte regeringens avsikt att nu föreslå&lt;br&gt;några längre gående inskränkningar än som i dag tillämpas med stöd av&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att en totalförsvarspliktig även under tjänstgöringen skall&lt;br&gt;vara skyldig att underkasta sig de medicinska undersökningar som krävs&lt;br&gt;för att utreda hans eller hennes förmåga att tjänstgöra i totalförsvaret&lt;br&gt;innebär självfallet inte att en totalförsvarspliktig skall vara skyldig att&lt;br&gt;tåla vaije kroppsligt ingrepp. Ingreppet bör alltid vara nödvändigt för&lt;br&gt;att bedöma förutsättningarna för den totalförsvarspliktiges förmåga att&lt;br&gt;tjänstgöra i just den befattning som han eller hon skall upprätthålla.&lt;br&gt;Vilka medicinska undersökningar som krävs bör således vara beroende&lt;br&gt;av vad som krävs för tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar UFT:s uppfattning att straffsanktioneringen av vissa&lt;br&gt;skyldigheter bör kunna avskaffas. I stället bör ett tillfredsställande&lt;br&gt;resultat i fråga om uppfyllandet av sådana skyldigheter som att lämna&lt;br&gt;uppgifter om sig själv och inställa sig till mönstring kunna säkerställas&lt;br&gt;genom vitesföreläggande respektive hämtning. Regeringen återkommer&lt;br&gt;till detta i författningskommentaren Däremot kan inte regeringen dela&lt;br&gt;Statens räddningsverks uppfattning att skyldigheten för en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig att ta del av ytterligare försändelser än de som nu föreslagits&lt;br&gt;skall lagregleras. Syftet med att reglera skyldigheten att ta del av vissa&lt;br&gt;försändelser är, förutom att klargöra för den enskilde att han har en&lt;br&gt;sådan skyldighet, också att det skall vara möjligt att tillgripa delgivning&lt;br&gt;enligt delgivningslagen (1970:428). Av det skälet bör inte skyldigheten&lt;br&gt;utsträckas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.10 Vissa gemensamma bestämmelser om värnplikt och&lt;br&gt;civilplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Flera bestämmelser angående tjänstgöringen&lt;br&gt;som i dag regleras antingen i lag eller i förordning samlas i lagen,&lt;br&gt;bl.a. bestämmelsen om befrielse från skyldigheten att fullgöra&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning på grund av tillfälligt&lt;br&gt;nedsatt prestationsförmåga och bestämmelsen om att den som har&lt;br&gt;giltigt skäl att utebli kan beviljas anstånd. Begreppet anstånd&lt;br&gt;ersätts med begreppet uppskov. Som huvudregel skall uppskov&lt;br&gt;beslutas endast for ett år i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i vämpliktslagen om befrielse för viss&lt;br&gt;tid och anstånd samt bestämmelserna om hemförlovning som är&lt;br&gt;förordningsreglerade, samlas i lagen och betecknas som avbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om uppskov skall tillämpas på en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig som ansöker om att vara vapenfri först sedan han eller hon&lt;br&gt;har kallats in till en grundutbildning eller repetitionsutbildning. En&lt;br&gt;förutsättning härför skall dock vara att det inte föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl att inte bevilja uppskovet. Om en totalförsvarspliktig ansöker&lt;br&gt;om att vara vapenfri sedan tjänstgöring som är förenad med bruk&lt;br&gt;av vapen har påbörjats, skall i stället tjänstgöringen avbrytas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om avbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tillgodoräknande av tjänstgöringstid efter&lt;br&gt;beslut om avbrott skall lagregleras. Möjligheten för den som&lt;br&gt;ådragit sig sjukdom eller skadat sig i tjänsten att kräva att få&lt;br&gt;fullgöra tjänsten avskaffas. En totalförsvarspliktig som avbrutit&lt;br&gt;tjänstgöringen till följd av sjukdom eller skada skall inte vara&lt;br&gt;skyldig att fullgöra ytterligare grundutbildning, om grundutbild-&lt;br&gt;ning fullgjorts under minst 40 dagar. Om den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;vill fullgöra ytterligare grundutbildning, skall han dock ha en rätt&lt;br&gt;att få bli inkallad på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särregleringen avseende vissa sjömän och renskötande samer&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmaktens organisationsmyndighet har&lt;br&gt;invänt mot UFT:s förslag att begreppet anstånd ersätts med uppskov.&lt;br&gt;Myndigheten har därvid anfört att det råder stor osäkerhet bland geme-&lt;br&gt;ne man om vad som avses med begreppen anstånd respektive uppskov&lt;br&gt;och att det därför är lämpligast att behålla termen anstånd i dess sedvan-&lt;br&gt;liga betydelse om det nuvarande uppskovsforfarandet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Vipenfria Tjänsteplikti gas Medinflytandeorganisation har&lt;br&gt;invänt mot att en totalförsvarpliktig, som begär att få vara vapenfri&lt;br&gt;sedan han eller hon kallats in till tjänstgöring eller under pågående&lt;br&gt;utbildning, endast skall få uppskov eller tillåtas avbryta utbildningen om&lt;br&gt;inte särskilda skäl föranleder något annat. Karolinska Institutet har&lt;br&gt;invänt mot att beslut om uppskov enbart skall kunna ges for ett år i&lt;br&gt;taget och menat att detta är en föga ändamålsenlig ordning for de stu-&lt;br&gt;denter som fullgör längre högskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket har inte haft något att erinra mot förslaget att de särbe-&lt;br&gt;stämmelser som i dag gäller sjömän och personal tillhörande lots- och&lt;br&gt;fyrstaten avskaffas. Svenska Samemas Riksförbund har ansett att frågan&lt;br&gt;om samemas ställning inom Sveriges totalförsvar måste bli föremål for&lt;br&gt;ytterligare överväganden innan lagstiftning kommer till stånd. Riksför-&lt;br&gt;bundet har därvid framhållit att samema är ett folk med ett bosättnings-&lt;br&gt;område fördelat mellan fyra olika stater. Enligt riksförbundet innnebär&lt;br&gt;detta att samer som är krigsplacerade i det svenska försvaret kan tvingas&lt;br&gt;strida mot sin egen folkgrupp och släkt om Sverige t.ex. skulle råka i&lt;br&gt;konflikt med någon av de övriga tre staterna. Dessutom har Svenska&lt;br&gt;Samemas Riksförbund velat framhålla att renskötseln är en speciell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näring som inte kan likställas med andra näringar. Av dessa skäl har Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;Svenska Samemas Riksförbund ansett att regler med hänsyn till samema&lt;br&gt;som en särskild folkgrupp alltjämt är nödvändiga. Här har framhållits&lt;br&gt;bland annat att möjlighet till befrielse från tjänstgöring eller en rätt attt&lt;br&gt;vara vapenfri ovillkorligen måste finnas när en inkallad same har be-&lt;br&gt;tänkligheter att bära vapen och att bestämmelserna om tjänstledighet för&lt;br&gt;längre och kortare perioder måste kunna ges vid viktiga skeden under&lt;br&gt;renskötselåret och under akuta skeden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skälet till att UFT föreslagit att&lt;br&gt;begreppet anstånd ersätts med begreppet uppskov är att uppskov är det&lt;br&gt;begrepp som förstås av det större flertalet. Undersökningar (se t.ex.&lt;br&gt;Nils Frick och Sten Malmströms rapport &amp;quot;Språkklyftan&amp;quot;, 1976) har&lt;br&gt;visat att ordet anstånd av många förväxlas med tillstånd/tillåtelse medan&lt;br&gt;uppskov däremot sällan missförstås. Av det skälet har regeringen valt&lt;br&gt;att ansluta sig till UFT:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att, såsom Karolinska Institutet förordat, regelmässigt bevilja dem&lt;br&gt;som fullgör längre akademiska studier uppskov under hela studietiden&lt;br&gt;kan inte komma i fråga. Det ligger i sakens natur att frågan om upp-&lt;br&gt;skov bör bedömas på nytt inom en inte alltför lång tid. Effekten skulle&lt;br&gt;annars bli att personer som fullgör längre akademiska studier aldrig&lt;br&gt;skulle kunna kallas in till grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas Medinflytandeorganisations syn-&lt;br&gt;punkt att uppskov skall beviljas den som ansökt om att vara vapenfri&lt;br&gt;oavsett om särskilda skäl skulle motivera en annan bedömning delas inte&lt;br&gt;av regeringen. Det är angeläget att lagen öppnar en möjlighet att under-&lt;br&gt;låta att meddela uppskov i vissa speciella situationer. Sådana särskilda&lt;br&gt;skäl kan t.ex. vara att en ansökan om att vara vapenfri gjorts endast i&lt;br&gt;syfte att få uppskov. I likhet med vad som gäller i dag bör dock, i de&lt;br&gt;fall då den som ansökt om att vara vapenfri inte beviljas uppskov,&lt;br&gt;genom en bestämmelse i lagen säkerställas att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;inte övas i bruk av vapen. Regeringen återkommer också till en exem-&lt;br&gt;plifiering i författningskommentaren av vad som kan utgöra sådana sär-&lt;br&gt;skilda skäl att det saknas anledning att bevilja uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt ställer sig regeringen bakom de överväganden som gjorts av&lt;br&gt;UFT beträffande förenklingen av reglerna kring uppskjutandet av tjänst-&lt;br&gt;göringen i olika avseenden. Regeringen anser inte att det som framförts&lt;br&gt;av Svenska Samemas Riksförbund motiverar en särreglering just för&lt;br&gt;denna grupp. De bestämmelser som regeringen nu föreslår kommer att&lt;br&gt;i lika stor utsträckning som dagens bestämmelser tillgodose samemas&lt;br&gt;önskemål om möjligheter att vara vapenfria eller att få uppskov med&lt;br&gt;tjänstgöringen i olika avseenden. Regeringen anser således att samemas&lt;br&gt;särskilda önskemål väl kan tillgodoses inom ramen for den nu föreslag-&lt;br&gt;na lagen om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994195. 1 sand. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.11 Vissa övriga bestämmelser om totalförsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Målen for utbildningen av de totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga skall framgå av lagen. Grundutbildningen skall syfta till&lt;br&gt;att ge de totalförsvarspliktiga en sådan grundläggande utbildning&lt;br&gt;att de kan fullgöra de uppgifter som det förband eller den organi-&lt;br&gt;sation där de tjänstgör kan komma att ställas inför i krig. Syftet&lt;br&gt;med repetitionsutbildningen skall vara att befästa och utveckla&lt;br&gt;skickligheten for krigsuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens möjlighet att ta i anspråk totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som genomgår utbildning för att upprätthålla den beredskap som&lt;br&gt;behövs i fredstid säkerställs genom att det i lagen läggs fest att&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga även under utbildning skall vara skyldiga att&lt;br&gt;fullgöra beredskapstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtaganden enligt vissa konventioner, i fråga om rätt för&lt;br&gt;personer med flerfeldiga medborgarskap att välja var militära&lt;br&gt;förpliktelser skall fullgöras, införlivas i lagen. Valrätten skall&lt;br&gt;emellertid även avse andra plikttjänstgöringar än militära, om de&lt;br&gt;är att jämställa med civilplikt med längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har varit positiva till att&lt;br&gt;utbildningsmålen anges i lagen. Utredningarnas förslag i övrigt har inte&lt;br&gt;föranlett några särskilda kommentarer annat än att Totalförsvarets tjäns-&lt;br&gt;tepliktsnämnd har anfört att det borde framgå av lagtexten att en förut-&lt;br&gt;sättning för att någon inte skall åläggas att fullgöra en längre grundut-&lt;br&gt;bildning i Sverige är, i de fall då någon som har dubbelt medborgarskap&lt;br&gt;anger att han vill fullgöra sådan tjänst i det andra landet, att det klar-&lt;br&gt;läggs att tjänstgöringen kommer att utkrävas av den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen finner det angeläget att&lt;br&gt;klargöra att statsmakterna är skyldiga att se till att vaije totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig får en sådan grundläggande utbildning att han eller hon kan&lt;br&gt;fullgöra de uppgifter som kommer att krävas av honom eller henne i&lt;br&gt;krig. Det kan vidare vara lämpligt att, såsom UFT också föreslagit,&lt;br&gt;klargöra att totalförsvarspliktiga även under utbildning är skyldiga att&lt;br&gt;fullgöra beredskapstjänst. Det bör därför framgå av lagen att såväl i&lt;br&gt;grundutbildningen som i repetitionsutbildningen bör ingå uppgifter som&lt;br&gt;syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtaganden enligt olika konventioner angående personer med&lt;br&gt;flerfeldiga medborgarskap bör såsom UF T föreslagit komma till uttryck&lt;br&gt;i en lagbestämmelse. Valrätten bör inte endast begränsas till de länder&lt;br&gt;som är bundna av konventioner i något hänseende i denna fråga. Rege-&lt;br&gt;ringen delar Totalförsvarets tjänstepliktsnämnds uppfattning att det av&lt;br&gt;lagtexten bör framgå vilka förutsättningar som krävs för att en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller längre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilplikt i Sverige. Detta rekvisit, att det klarläggs att tjänstgöringen Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;kommer att utkrävas av den andra staten, har därför inarbetats i rege-&lt;br&gt;ringens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.12 Förmåner och skydd för anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall framgå av lagen att en totalförs-&lt;br&gt;varspliktig har rätt till ersättning. Vidare skall de olika ersätt-&lt;br&gt;ningsslagen anges. Rätten till dagersättning för den som inställer&lt;br&gt;sig till mönstring eller antagningsprövning for kvinnor och dag-&lt;br&gt;penning för den som inställer sig till annan inskrivning avskaffas.&lt;br&gt;Den särskilda ersättningen for tjänstgöring i vissa befattningar&lt;br&gt;under annan tjänstgöring än beredskapstjänstgöring och krigs-&lt;br&gt;tjänstgöring avskaffas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln vid fullgörandet av allmän tjänsteplikt skall vara,&lt;br&gt;för den som fullgör sådan plikt i en anställning eller genom ett&lt;br&gt;uppdrag, att ersättningen regleras avtalsmässigt. Staten skall dock&lt;br&gt;gentemot en totalförsvarspliktig som fullgjort allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;svara för fordringar på lön och andra ersättningar. Den särskilda&lt;br&gt;lönenämnden för tjänsteplikt avskaffas. Den som fullgör allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt på grund av avtal om frivillig tjänstgöring skall ha rätt&lt;br&gt;till samma förmåner som den som fullgör värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning&lt;br&gt;eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring m.m. skall inarbetas som ett särskilt kapitel i lagen&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt. Bestämmelserna om skydd för dem som&lt;br&gt;fullgör annan tjänstgöring än värnplikt, civilplikt eller allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt, såsom tjänstgöring åt det allmänna enligt lag eller&lt;br&gt;avtal eller tjänstgöring i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förs&lt;br&gt;över till en ny lag, lagen om skydd för anställning vid viss tjänst-&lt;br&gt;göring inom totalförsvaret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: UFT:s förslag överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens. Pliktutredningen har i sitt betänkande diskuterat vissa motiva-&lt;br&gt;tionshöjande åtgärder. Diskussionen har bl.a. gällt plikttjänstgöringens&lt;br&gt;värde för studier och arbete varvid Pliktutredningen konstaterat att&lt;br&gt;några av de viktigare frågorna utgör frågor om platsgaranti vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor och om grundutbildningen skall få räknas som kvalifi-&lt;br&gt;kationstid för rätten till kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har framhållit vikten av att&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att höja motivationen för och minska de olägenheter&lt;br&gt;som kan bli följden av plikttjänstgöring. Några högskolor har dock&lt;br&gt;pekat på svårigheterna att lösa frågan om en platsgaranti för den som&lt;br&gt;antagits till en akademisk utbildning. Statens räddningsverk har invänt&lt;br&gt;mot att rätten till dagersättning vid mönstring och dagpenning vid annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning avskaffas. Verket har därvid anfört att det i glesbygden, Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;speciellt i övre Norrland, kan ta flera dagar i anspråk att fullgöra en&lt;br&gt;mönstring. Totalförsvarets tjänsteplikt snämnd har anmärkt att det i&lt;br&gt;lagförslaget saknas en motsvarighet till den ekonomiska hjälp till värn-&lt;br&gt;pliktiga som kan lämnas enligt förordningen (1991:1385) om ekonomisk&lt;br&gt;hjälp till värnpliktiga m.fl. Sveriges Vtpenjria Tjänsteplikti gas Medin-&lt;br&gt;jlytandeorganisation och Sveriges Centrala Vämpliktsräd har anfört att&lt;br&gt;bidragen bör indexregleras. Riksförbundet Sveriges Lottakårer och&lt;br&gt;Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund har anfört att UFT:s förslag är&lt;br&gt;oklart vad beträffar frågan om i vilken ordning förmåner skall utgå till&lt;br&gt;dem som efter att ha ingått s.k. firivilligavtal fullgör tjänstgöring och&lt;br&gt;utbildning i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innehåller inte&lt;br&gt;någon reglering av ersättningen till dem som tjänstgör frivilligt under&lt;br&gt;fredstid eftersom förslaget endast avser pliktpersonal. Av det skälet bör&lt;br&gt;inte heller de bestämmelser som inte avser pliktpersonal och som i dag&lt;br&gt;återfinns i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedan-&lt;br&gt;de av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. införli-&lt;br&gt;vas med den föreslagna lagen om totalförsvarsplikt. Regeringen delar&lt;br&gt;därför UFT:s uppfattning att dessa regler bör överföras till en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas Medinfly-&lt;br&gt;tandeorganisation och Sveriges Centrala Vämpliktsråds uppfattning att&lt;br&gt;ersättningen till dem som fullgör plikttjänstgöring bör indexregleras.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att ersättningarna så långt möjligt bör kunna&lt;br&gt;höjas i den takt som det ekonomiska utrymmet medger. Dessa frågor&lt;br&gt;bör emellertid hanteras inom ramen för den årliga budgetprocessen. I&lt;br&gt;fråga om vilka ersättningsslag som bör lagregleras anser regeringen att&lt;br&gt;de förmåner som den totalforsvarspliktige alltid skajl ha rätt till och&lt;br&gt;som är rimliga att utge till dem som med plikt fullgör tjänstgöring i&lt;br&gt;totalförsvaret bör framgå av lagen. Under tjänstgöringen kan emellertid&lt;br&gt;den totalforsvarspliktige tillfälligt behöva särskild ekonomisk hjälp. Det&lt;br&gt;kan vidare vara lämpligt - för att göra den totalförsvarspliktiges fritid&lt;br&gt;meningsfull - att utge särskilt bidrag till exempelvis fritidsstudier.&lt;br&gt;Sådana ersättningar bör inte lagfästas utan kan bestämmas i annan ord-&lt;br&gt;ning. Regeringen har tidigare, under avsnitt 4.3, redogjort för hur&lt;br&gt;långt lagkravet i fråga om regleringen av ersättningarna sträcker sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att regeringen föreslår att rätten till dagersättning och&lt;br&gt;dagpenning vid inställelse till mönstring respektive annan utredning&lt;br&gt;liksom rätten till särskild ersättning for tjänstgöring i viss befättning&lt;br&gt;avskaffas är att de belopp som utbetalas i dessa sammanhang är så&lt;br&gt;obetydliga att de inte står i någon rimlig proportion till de administrati-&lt;br&gt;va kostnaderna som är förbundna med hanteringen av ersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar självfallet Pliktutredningens uppfattning att det är&lt;br&gt;angeläget att skapa goda förutsättningar för dem som skrivs in för läng-&lt;br&gt;re grundutbildningar inom totalförsvaret. Inom Försvarsmaktens organi-&lt;br&gt;sationsmyndighet arbetar en arbetsgrupp bl.a. med frågor om hur värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöringen kan göras mer meriterande for t.ex. studier och&lt;br&gt;arbete efter tjänstgöringstidens slut. Dessutom har Svenska Akademiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorskonferensen nyligen beslutat anta riktlinjer om platsgaranti för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem som antagits till högskoleutbildning. En formell överenskommelse&lt;br&gt;mellan Försvarsmaktens organisationsmyndighet och Rektorskonferen-&lt;br&gt;sen kommer inom kort att slutas. Platsgarantin innebär att den som har&lt;br&gt;antagits till grundläggande högskoleutbildning på ett utbildningsprogram&lt;br&gt;men som inte kan påbörja denna utbildning eller måste avbryta den på&lt;br&gt;grund av att han har kallats in till plikttjänstgöring på begäran alltid&lt;br&gt;skall medges anstånd med att påbörja högskoleutbildningen respektive&lt;br&gt;rätt att fortsätta den efter det avbrott som föranleds av grundutbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i årets kompletteringsproposition en ändring i&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) som innebär att uppräkning av studielån&lt;br&gt;inte skall ske under den tid som grundutbildning fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till ersättning för dem som fullgör totalförsvars-&lt;br&gt;plikten med allmän tjänsteplikt genom att kvarbli i sin anställning eller&lt;br&gt;liknande saknas anledning att särskilt reglera denna fråga. Den allmänna&lt;br&gt;tjänsteplikten kommer att innebära att anställningen eller uppdraget&lt;br&gt;löper vidare med den skillnaden att den som utför arbetet vid straffan-&lt;br&gt;svar är förhindrad att lämna anställningen eller uppdraget. I den mån&lt;br&gt;tvist skulle uppstå om ersättningen för arbetet bör den frågan kunna&lt;br&gt;lösas av allmän domstol. Regeringen delar således utredningarnas för-&lt;br&gt;slag om att någon motsvarighet till den nuvarande allmänna tjänstepli-&lt;br&gt;ktslagens bestämmelse om en särskild lönenämnd inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.13 Totalförsvarets pliktverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Totalförsvarets pliktverk skall, i den mån&lt;br&gt;inte regeringen föreskriver annat, utfarda kallelser till tjänstgö-&lt;br&gt;ring. Verket skall dessutom bl.a. pröva ärenden om uppskov,&lt;br&gt;besluta om krigsplacering och besluta om tillgodoräknande av&lt;br&gt;tjänstgöringstid m.fl. frågor som rör den enskildes rätt enligt&lt;br&gt;plikt författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har varit positiva till att en&lt;br&gt;central myndighet för pliktpersonal inrättas. Flera kommuner har dock&lt;br&gt;framhållit vikten av att pliktlagstiftningen samordnas med en ny lagstift-&lt;br&gt;ning om det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningarnas&lt;br&gt;uppfattning att det centrala verket bör svara för handläggningen gent-&lt;br&gt;emot enskilda som skall tas i anspråk med plikt. Såsom utredningarna&lt;br&gt;framhållit innebär detta att verket bör få en verkställande roll gentemot&lt;br&gt;de myndigheter och andra organ som har ansvar för bemanning inom&lt;br&gt;totalförsvaret. Av det tidigare nämnda förslaget till ny lag om civilt&lt;br&gt;försvar framgår bl.a. vilket ansvar kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner har inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.14 Rationaliseringsvinster m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 6 har regeringen redogjort for sin bedömning av behovet&lt;br&gt;av pliktpersonal inom totalförsvaret. Där konstaterades att behovet av&lt;br&gt;pliktpersonal årligen omprövas i budgetprocessen. Regeringen vill&lt;br&gt;därför i detta sammanhang erinra om att den lagstiftning om en totalför-&lt;br&gt;svarsplikt som nu föreslås riksdagen möjliggör stor flexibilitet i för-&lt;br&gt;hållande till de resurser och ekonomiska ramar som riksdagen anvisar&lt;br&gt;för Sveriges totalförsvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare analys av kostnadsbesparingar i samband med inrättandet&lt;br&gt;av ett nytt centralt verk har gjorts av Utredningen om organisation av&lt;br&gt;en ny myndighet för pliktpersonal (dir. 1993:121) i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen den 4 mars 1994, Hantering av pliktpersonal, grunder for&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom införandet av en totalförsvarsplikt uppnås också en effektivare&lt;br&gt;personalhantering, vilket måste leda till samhällsekonomiska vinster i&lt;br&gt;stort. Även inrättandet av en central myndighet med ansvar för hante-&lt;br&gt;ringen av pliktpersonal bör - i likhet med vad nyss nämnda utredning&lt;br&gt;redovisat - enligt regeringen leda till kostnadsbesparingar och effektivi-&lt;br&gt;tetsvinster. Sammantaget anser således regeringen att den föreslagna&lt;br&gt;ordningen kommer att leda till minskade kostnader för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Straffbestämmelser m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Totalförsvarsplikten skall vara straffsanktio-&lt;br&gt;nerad och det uppsåtliga brottet skall benämnas brott mot totalför-&lt;br&gt;svarsplikten. Straffbestämmelsen skall vara tillämplig på värn-&lt;br&gt;plikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Straffmaximum för brott&lt;br&gt;som begås under allmän tjänsteplikt skärps därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen kan straffas enligt 21 kap. brottsbalken, dvs. om&lt;br&gt;den begåtts av en krigsman under krig eller under tid då regering-&lt;br&gt;en föreskrivit att kapitlet skall tillämpas, skall ansvar dock inte&lt;br&gt;inträda for brott mot totalförsvarsplikten. För dem som inte om-&lt;br&gt;fattas av brottsbalkens krigsmannabegrepp införs dock en ny&lt;br&gt;straffbestämmelse - grovt brott mot totalförsvarsplikten. Det&lt;br&gt;brottet skall endast kunna begås under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffsanktionen skall vara böter eller fängelse i högst ett år för&lt;br&gt;brott mot totalförsvarsplikten och för det grova brottet fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra år. När det gäller civilplikt&lt;br&gt;utvidgas det straffbara området till att avse även ringa oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa andra uppsåtliga eller oaktsamma förfaranden skall&lt;br&gt;liksom i dag vara straffbelagda, såsom utevaro från mönstring&lt;br&gt;eller annan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig skall kunna hämtas genom polismyndig-&lt;br&gt;hets försorg till mönstring eller annan utredning till vilken han&lt;br&gt;eller hon kallats att inställa sig personligen eller till värnplikt,&lt;br&gt;civilplikt eller allmän tjänsteplikt. En totalförsvarspliktig skall&lt;br&gt;också kunna föreläggas vite, om det är nödvändigt bl.a. för att&lt;br&gt;denne skall fullgöra vissa uppgiftsskyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse skall möjliggöra för Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk att inte fortsätta att kalla in en totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;enligt vad som är känt kan antas komma att vägra att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt och civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har&lt;br&gt;ansett, i konsekvens med avståndstagandet från ett pliktsystem, att de&lt;br&gt;som vägrar tjänstgöra i försvaret skall slippa bestraffning. Föreningen&lt;br&gt;har vidare invänt mot utredningarnas förslag att den nuvarande praxis&lt;br&gt;som råder vad beträffar inkallelse av den som totalvägrat bibehålls.&lt;br&gt;Föreningen har därvid framhållit att det är oacceptabelt att det i prakti-&lt;br&gt;ken krävs två månaders avtjänande av fängelsestraff för att slippa kallas&lt;br&gt;in på nytt. Enligt föreningen borde totalvägrare inte kallas in till tjänst-&lt;br&gt;göring oavsett vilken påföljd som utdömts. Därmed skulle också, enligt&lt;br&gt;Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, undvikas att totalvägrare&lt;br&gt;döms två gånger för samma brott. Sveriges Xbpenfria Tjänsteplikti gas&lt;br&gt;Medinflytandeorganisation och Sveriges Centrala Vämpliktsräd har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invänt mot att en totalförsvarspliktig skall kunna, med hänvisning till&lt;br&gt;sin anslutning till ett religiöst samfund, undantas från mönstring. De har&lt;br&gt;i stället ansett att undantaget enbart borde gälla tjänstgöringsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser det nödvändigt att&lt;br&gt;en straffpåföljd kan tillgripas när totalförsvarspliktiga inte fullgör sina&lt;br&gt;grundläggande skyldigheter enligt pliktbestämmelsema. Detta gäller&lt;br&gt;såväl de fall där den totalforsvarspliktige utan några principiella motiv&lt;br&gt;sätter sig över gällande bestämmelser som de fall där plikttjänstgöring i&lt;br&gt;vaije form vägras på grund av religiösa eller etiska övertygelser. Rege-&lt;br&gt;ringen anser emellertid att det är angeläget att försöka nedbringa antalet&lt;br&gt;vägransfäll och därigenom också begränsa fängelsestraffets användning.&lt;br&gt;Av det skälet bör den nuvarande ordningen beträffande Jehovas vittnen&lt;br&gt;bibehållas. Anledning saknas att kalla enskilda till mönstring som man&lt;br&gt;på förhand vet inte kommer att kallas in till tjänstgöring. Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk bör därför kunna besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare&lt;br&gt;inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;därför att det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra tjänst-&lt;br&gt;göringen - antingen på grund av att han eller hon vägrar eller under-&lt;br&gt;låter att fullgöra vad som åligger honom eller henne eller avviker eller&lt;br&gt;uteblir från tjänstgöringsstället eller på grund av sin anslutning till ett&lt;br&gt;religiöst samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med det förändrade prövningsförfarandet vad gäller rätten att&lt;br&gt;fullgöra vapenfri tjänst som riksdagen tidigare beslutat om (se prop.&lt;br&gt;1990/91:169, 1990/91:FöU9, rskr. 1990/91:347) och som regeringen nu&lt;br&gt;föreslår skall överföras oförändrat till den nya lagstiftningen har antalet&lt;br&gt;fall av vämpliktsbrott med fängelse som påföljd sjunkit i förhållande till&lt;br&gt;tidigare. Det finns dock några som vägrar all form av plikttjänstgöring&lt;br&gt;på grund av en principiell inställning. Regeringen anser emellertid att&lt;br&gt;frågan om någon ny sanktionsform, såsom t.ex. samhällstjänst, bör&lt;br&gt;användas för denna kategori måste avgöras i samband med en mer&lt;br&gt;övergripande översyn av det straffrättsliga påföljdssystemet. Bl.a. måste&lt;br&gt;övervägas ändrade förutsättningar för ådömande av påföljden samhälls-&lt;br&gt;tjänst. Frågor om det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och upp-&lt;br&gt;byggnad utreds för närvarande av Straffsystemkommittén (Ju 1992:07).&lt;br&gt;I uppdraget ingår även att utreda en vidgad användning av samhälls-&lt;br&gt;tjänst som påföljd och att ta ställning till frågan om lämpliga påföljder&lt;br&gt;vid brott mot tjänsteplikterna. Kommittén förväntas redovisa sina för-&lt;br&gt;slag under våren 1995. Regeringen anser därför inte att någon ändring&lt;br&gt;i fråga om påföljd för brott mot pliktbestämmelsema nu kan föreläggas&lt;br&gt;riksdagen. Vad regeringen uttalat i fråga om gränsdragningen mellan&lt;br&gt;brott mot pliktbestämmelsema och disciplinförseelser i prop. 1985/86:9&lt;br&gt;s. 138-139 och i fråga om påföljdsvalet i prop. 1977/78:159 s. 123-124&lt;br&gt;bör därför alltjämt kunna vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ett gemensamt disciplinsystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Systemet med ansvar för disciplinförseelser&lt;br&gt;bibehålls.Tillämpningsområdet för disciplinansvaret utsträcks dock&lt;br&gt;till att även omfatta sådana totalförsvarspliktiga som utan att vara&lt;br&gt;krigsmän fullgör civilplikt. Även de som fullgör civilplikt med&lt;br&gt;kortare grundutbildning än 60 dagar skall omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna om disciplinansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför utmönstras begreppet krigsman ur disciplinlagstiftningen&lt;br&gt;och ersätts med begreppet disciplinansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka som skall omfattas av bestämmelserna om disciplinansvar&lt;br&gt;skall framgå av en särskild lag om disciplinansvar inom totalför-&lt;br&gt;svaret, m.m., vilken skall ersätta lagen (1986:644) om disciplin-&lt;br&gt;förseelser av krigsmän, m.m. och bestämmelserna om tillrättavis-&lt;br&gt;ning i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinansvaret och disciplinpåföljderna skall vara enhetliga&lt;br&gt;oavsett om den disiciplinansvarige fullgör värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;med lång eller kort grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om disciplinförseelser eller åtalsanmälan skall i allmänhet&lt;br&gt;prövas av den myndighet, den kommun, det landsting eller den&lt;br&gt;kyrkliga kommun där den disciplinansvarige tjänstgör eller har&lt;br&gt;tjänstgjort. Av lagen skall också framgå vilka chefer inom dessa&lt;br&gt;organ som skall var behöriga att fetta beslut om disciplinförseel-&lt;br&gt;ser, åtalsanmälan eller om ersättningsskyldighet för förlorad eller&lt;br&gt;skadad materiel. Inom Försvarsmakten skall kompanichefens eller&lt;br&gt;motsvarande chefs beslut i dessa avseenden kunna omprövas av en&lt;br&gt;högre chef, om den disciplinansvarige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort hos ett&lt;br&gt;privaträttsligt subjekt, skall frågor om disciplinförseelse, åtalsan-&lt;br&gt;mälan eller ersättningsskyldighet prövas av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i överklagade frågor om disciplinpåföljd&lt;br&gt;eller ersättningsskyldighet skall föras av den myndighet, den&lt;br&gt;kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun som har med-&lt;br&gt;delat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter, kommuner, landsting eller kyrkliga kommuner&lt;br&gt;som skall besluta om disciplinförseelse eller åtalsanmälan skall&lt;br&gt;biträdas av auditörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen innebär i övrigt endast en teknisk anpassning av&lt;br&gt;de nuvarande disciplinansvarsreglema för krigsmän till bestäm-&lt;br&gt;melserna om en totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. UFT har dock i sitt lagförslag utgått från att frågor om disciplinan-&lt;br&gt;svar m.m. skall prövas av chefer och inte vid de olika organ där de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disciplinansvariga tjänstgör eller har tjänstgjort. Detta har bl.a medfört Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;att UFT:s forslag innehåller en bestämmelse om att det centrala verket&lt;br&gt;för pliktpersonal får överlämna till chefer vid privaträttsliga subjekt att&lt;br&gt;pröva frågor om disciplinansvar m.m. avseende de disciplinansvariga&lt;br&gt;som tjänstgör där. UFT:s förslag innebär också bl.a. till skillnad från&lt;br&gt;regeringens att det i de fall där en annan myndighet än Försvarsmakten&lt;br&gt;prövar frågor om disciplinansvar inte krävs någon medverkan av en&lt;br&gt;auditör. Experten Key Hedström har yttrat sig särskilt i frågan om&lt;br&gt;disciplinansvar även skall kunna åläggas dem som fullgör civilplikt med&lt;br&gt;en grundutbildning som är kortare än 60 dagar. Han har förordat att så&lt;br&gt;inte blir fallet i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Centrala Vämpliktsräd och Sveriges&lt;br&gt;Vapenfria Tjänsteplikti gas Medinflytandeorganisation har lämnat i hu-&lt;br&gt;vudsak likalydande synpunkter på UFT:s förslag till lag om disciplinan-&lt;br&gt;svar inom totalförsvaret. Sveriges Centrala Vämpliktsräd har vänt sig&lt;br&gt;mot att &amp;quot;den undersökande, anklagande samt dömande&amp;quot; rollen förenas&lt;br&gt;hos en part. Vämpliktsrådet har bl.a. föreslagit att en särskild disci-&lt;br&gt;plinnämnd inrättas för att undvika detta. Vidare har Vämpliktsrådet&lt;br&gt;ansett att disciplinpåföljderna löneavdrag och utegångsförbud bör av-&lt;br&gt;skaffas. Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas Medinflytandeorganisation&lt;br&gt;har endast velat avskaffa påföljden löneavdrag. Båda organisationerna&lt;br&gt;har ansett att brottet ofredande alltid borde anmälas till åtal. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har anslutit sig till experten Key Hedströms förslag att&lt;br&gt;disciplinansvar inte borde komma i fråga för dem som i fredstid skall&lt;br&gt;genomgå sådana utbildningar som inte överstiger 60 dagar. Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän har avstyrkt UFT:s förslag att det skall kunna överlämnas&lt;br&gt;åt enskilda att besluta om disciplinär bestraffning av pliktpersonal. I&lt;br&gt;remissyttrandet har framförts den synpunkten att frågan om disciplinan-&lt;br&gt;svar för pliktpersonal är - just till följd av att det handlar om pliktper-&lt;br&gt;sonal - en från rättssäkerhetssynpunkt mer känslig fråga för den enskil-&lt;br&gt;de än t.ex. frågor om sådant ansvar inom ramen för medlemskap i en&lt;br&gt;korporation. Vidare har påpekats att de sanktioner som disciplinsyste-&lt;br&gt;met enligt förslaget skulle omfatta är sådana som till sin karaktär har&lt;br&gt;närmare anknytning till frihetsberövande med anledning av brott än till&lt;br&gt;sedvanliga disciplinära sanktioner. Justitiekanslem har anfört att det&lt;br&gt;skulle vara väl motiverat att auditörer deltog i handläggningen av ären-&lt;br&gt;den även vid myndigheter utanför Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har till riksdagen den 13&lt;br&gt;januari 1994 överlämnat en proposition (prop. 1993/94:112) med förslag&lt;br&gt;till ändringar i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m. Riksdagen har fattat beslut med anledning av propositionen den 4&lt;br&gt;maj 1994. Ändringarna i lagen om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m. har föranletts av att den nya myndigheten Försvarsmakten bildas&lt;br&gt;den 1 juli 1994, vilket bl.a. gjort det nödvändigt att bestämma vilka&lt;br&gt;chefer inom myndigheten som skall vara berättigade att besluta i dis-&lt;br&gt;ciplinärenden. Den nyss nämnda propositionen innehöll också förslag&lt;br&gt;om att det åt kompanichef eller motsvarande chef skulle få överlämnas&lt;br&gt;att besluta även om disciplinpåföljden löneavdrag för högst tio dagar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har dock avslagit det i propositionen framlagda förslaget till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. såvitt Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;avser kompanichefs befogenhet att besluta om löneavdrag,&lt;br&gt;(rskr. 1993/94:299). Med anledning härav ger regeringens förslag till&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i denna proposition inte kompanichef eller&lt;br&gt;motsvarande chef någon befogenhet att besluta om löneavdrag. Den&lt;br&gt;nyss nämnda propositionen innhåller också förslag om att Försvarsmak-&lt;br&gt;ten eller någon annan myndighet som handlägger disciplinärenden skall&lt;br&gt;vara behörig att fora det allmännas talan i domstol i disciplin- och&lt;br&gt;ersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med vad som anförts till riksdagen i den&lt;br&gt;nyss nämnda propositionen och till skillnad mot UFT, att det av lagen&lt;br&gt;bör framgå att frågor om disciplinförseelser, åtalsanmälan eller ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet skall prövas av den myndighet där den disciplinansvari-&lt;br&gt;ge tjänstgör eller har tjänstgjort. Däremot bör lagen, i likhet med vad&lt;br&gt;som föreslagits i den nyss nämnda propositionen, innehålla bestämmel-&lt;br&gt;ser om vilka chefer inom myndigheten som är berättigade att besluta i&lt;br&gt;dessa frågor på myndighetens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att den föreslagna lagen om disciplinansvar&lt;br&gt;föreslås omfatta även dem som fullgör plikttjänstgöring hos andra myn-&lt;br&gt;digheter än Försvarsmakten, hos kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och även hos privata rättssubjekt såsom bolag, föreningar&lt;br&gt;m.fl. måste beslutsordningen i frågor om disciplinförseelse, åtalsan-&lt;br&gt;mälan eller ersättningsskyldighet för de disciplinansvariga som tjänstgör&lt;br&gt;vid sådana organ, bestämmas i lagen. Regeringen övervägde i&lt;br&gt;prop. 1993/94:31 frågan om enskilda utbildningsanordnare borde få&lt;br&gt;handlägga ärenden om tillrättavisning av vapenfria tjänstepliktiga. Då&lt;br&gt;ansåg sig regeringen emellertid vilja avvakta beredningen av Pliktutred-&lt;br&gt;ningens och UFT:s betänkanden. I sitt remissyttrande över Pliktutred-&lt;br&gt;ningens och UFT:s förslag har Riksdagens ombudsmän anfört att det&lt;br&gt;inte bör överlåtas till privaträttsliga subjekt som handhar utbildningen&lt;br&gt;av pliktpersonal att utöva sådan myndighet mot denna personal. Rege-&lt;br&gt;ringen delar denna uppfattning. I regeringens förslag till lag om dis-&lt;br&gt;ciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. har det därför inte intagits någon&lt;br&gt;bestämmelse som gör det möjligt att överlämna frågor om disciplinan-&lt;br&gt;svar till privaträttsliga subjekt. Regeringen har i stället föreslagit att det&lt;br&gt;i lagen intas en bestämmelse om att dessa frågor, avseende dem som&lt;br&gt;tjänstgör eller har tjänstgjort hos ett bolag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en annan enskild sammanslutning, alltid skall prövas av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen anser däremot&lt;br&gt;att det kan överlåtas åt kommuner, landsting och kyrkliga kommuner -&lt;br&gt;som ju är offentligrättsliga organ - att i allmänhet besluta i dessa frågor&lt;br&gt;beträffande disciplinansvariga som tjänstgör hos dem. Så bör vara fallet&lt;br&gt;främst med hänsyn till de effektivitetsförluster som blir följden av en&lt;br&gt;centralisering av beslutsfattandet men också av hänsyn till den enskilde,&lt;br&gt;som har ett intresse av att få sin sak bedömd genom en skyndsam hand-&lt;br&gt;läggning. Även i dessa fall bör det dock framgå av lagen vilka chefer&lt;br&gt;som skall vara berättigade att besluta om disciplinförseelse, åtalsan-&lt;br&gt;mälan eller ersättningsskyldighet. Regeringen vill i detta sammanhang &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinra om att denna ordning i huvudsak gäller redan i dag genom be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsen i 19 § lagen om vapenfri tjänst, som ger vissa chefer inom Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;kommuner m.fl. offentliga inrättningar befogenhet att meddela tillrätta-&lt;br&gt;visning i form av varning, extratjänst och utegångsförbud. Det bör dock&lt;br&gt;även finnas en möjlighet för regeringen att bestämma att beslut i dessa&lt;br&gt;frågor skall fettas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i övrigt UFT:s förslag att det bör skapas enhetliga&lt;br&gt;regler om disciplinansvar. De invändningar som framförts av flera&lt;br&gt;remissinstanser att det är olämpligt att införa bestämmelser om discipli-&lt;br&gt;nansvar för dem som skrivits in för civilplikt med kort grundutbildning&lt;br&gt;kan inte delas av regeringen. Behovet av disciplin kan knappast anses&lt;br&gt;vara kopplat till utbildningstidens längd. Regeringen ställer sig därför&lt;br&gt;bakom UFT:s förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att de ferhågor som uttryckts av Sveriges Va-&lt;br&gt;penfria Tjänstepliktigas Medinflytandeorganisation och Sveriges Cen-&lt;br&gt;trala Vämpliktsräd om att &amp;quot;den undersökande, anklagande samt döman-&lt;br&gt;de&amp;quot; rollen förenas hos en part har fog for sig. Genom de möjligheter&lt;br&gt;som lagförslaget ger att begära omprövning eller att överklaga frågor&lt;br&gt;om disciplinansvar till allmän domstol har tillräckliga rättssäkerhets-&lt;br&gt;garantier skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier för den enskilde skapas också ge-&lt;br&gt;nom kravet på medverkan av auditör i alla de fell där forferandet kan&lt;br&gt;antas utgöra brott, förseelsen inte har erkänts eller bör medföra svårare&lt;br&gt;påföljd än varning, extratjänst, löneavdrag eller utegångsförbud i mer&lt;br&gt;än fem dagar. Regeringen delar här Justitiekanslems åsikt att med-&lt;br&gt;verkan av auditör även inom andra myndigheter än Försvarsmakten är&lt;br&gt;väl motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen om totalförsvarsplikt skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1995. Genom övergångsbestämmelser skall&lt;br&gt;dock, bl.a. för dem som genomgått inskrivningsprövning, tagits ut&lt;br&gt;för vämpliktsutbildning, till en utbildningsreserv eller till att&lt;br&gt;fullgöra civilförsvarstjänstgöring eller som i övrigt fullgjort tjänst-&lt;br&gt;göring enligt upphävda pliktlagar, säkerställas att detta tillgodorä-&lt;br&gt;knas dem vid tillämpningen av den nya lagen. De som vid den&lt;br&gt;nya lagstiftningens ikraftträdande har påbörjat tjänstgöring enligt&lt;br&gt;en äldre pliktlag skall dock omfattas av den äldre lagens bestäm-&lt;br&gt;melser om tjänstgöringen. Totalförsvarets pliktverk skall med den&lt;br&gt;totalförsvarspliktiges samtycke kunnna avkorta tjänstgöringstiden&lt;br&gt;för den som påbörjat tjänstgöring före den nya lagens ikraftträdan-&lt;br&gt;de. Lagen om vapenfri tjänst skall dock anpassas från den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1995 till den nya lagstiftningen genom att det lägsta antal&lt;br&gt;dagar som en vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänstgöring inte&lt;br&gt;längre lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. UFT har dock inte föreslagit att anpassningen i lagen om vapenfri&lt;br&gt;tjänst görs från den 1 januari 1995 eller att möjlighet ges för Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk att med den totalförsvarspliktiges samtycke avkorta&lt;br&gt;tjänstgöringstiden för den som påbörjat tjänstgöring före den 1 juli&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har i allmänhet inte yttrat sig angående över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen finner att en anpassning&lt;br&gt;bör göras redan från den 1 januari 1995 i lagen om vapenfri tjänst.&lt;br&gt;Detta möjliggör att vapenfria kan tas ut till sådana befattningar inom det&lt;br&gt;civila försvaret med kortare utbildningstider än de 220 dagar som gäller&lt;br&gt;för närvarande. Övergången till den nya lagstiftningen kommer därige-&lt;br&gt;nom att kunna ske genom en successiv anpassning utan låsning till en&lt;br&gt;lägsta gräns avseende tjänstgöringstiden. Av samma skäl bör möjlighet&lt;br&gt;finnas att med den tjänstgöringsskyldiges samtycke avkorta tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden i de fall där tjänstgöringen påböijats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelserna till den nya lagstiftningen bör också&lt;br&gt;framgå, att de som påbörjat tjänstgöring enligt bestämmelserna i väm-&lt;br&gt;pliktslagen, lagen om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen, lagen om&lt;br&gt;tjänsteplikt for hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal&lt;br&gt;m.m. och lagen om skyldighet för civilforsvarspliktiga att tjänstgöra&lt;br&gt;utanför civilförsvaret, omfettas av de äldre bestämmelserna om tjänstgö-&lt;br&gt;ringen. Detta innebär att den som påbörjat en tjänstgöringsperiod före&lt;br&gt;ikraftträdandet inte skall anses fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt&lt;br&gt;den nya lagen så länge tjänstgöringsperioden varar. En konsekvens av&lt;br&gt;detta är att den nya lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte blir tillämplig for dessa personalkategorier. De vapenfria tjänste-&lt;br&gt;pliktiga som begår förseelser under en tjänstgöringsperiod som har&lt;br&gt;påbörjats före den nya lagstiftningens ikraftträdande skall således be-&lt;br&gt;dömas enligt vapenfrilagens bestämmelser om tillrättavisning. För dem&lt;br&gt;som påbörjat tjänstgöring med stöd av civilförsvarslagen, lagen om&lt;br&gt;tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal&lt;br&gt;m.m. eller med stöd av lagen om skyldighet för civilforsvarspliktiga att&lt;br&gt;tjänstgöra utanför civilförsvaret kommer ansvar for disciplinförseelser&lt;br&gt;inte att kunna åläggas under den pågående tjänstgöringen. De som&lt;br&gt;påbörjat tjänstgöring enligt vämpliktslagen och som begår disciplinför-&lt;br&gt;seelser under tjänstgöringsperioden skall däremot endast bedömas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser om förseelsen begåtts före ikraftträdandet. Detta bör&lt;br&gt;framgå av en övergångsbestämmelse till lagen om disciplinansvar inom&lt;br&gt;totalförsvaret, m.m. Detta sammanhänger med att den föreslagna lagens&lt;br&gt;bestämmelser i sak såvitt avser denna personalkategori helt överens-&lt;br&gt;stämmer med lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. Rege-&lt;br&gt;ringen delar i detta avseende Lagrådets uppfattning att den i lagråds-&lt;br&gt;remissen föreslagna övergångsbestämmelsen är onödigt långtgående.&lt;br&gt;Övergångsbestämmelsen i propositionens lagförslag angående disciplin-&lt;br&gt;ansvar har därför formulerats så att den upphävda lagen skall tillämpas&lt;br&gt;beträffande förseelser som begåtts eller förhållanden som inträffat före&lt;br&gt;ikraftträdandet, på sätt Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Lagen om totalförsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Totalförsvarsplikten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger att Sveriges totalförsvar skall vara så uppbyggt och&lt;br&gt;organiserat att det är en hela folkets angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets personalbehov tillgodoses i dag genom anställningsavtal,&lt;br&gt;särskilda avtal om tjänstgöringsskyldighet och lagstadgade tjänstgörings-&lt;br&gt;plikter. Av bestämmelsen framgår att lagen endast reglerar tjänstgö-&lt;br&gt;ringspliktema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen läggs fast att totalförsvarets personalförsöijning skall&lt;br&gt;tryggas genom en plikt - benämnd totalförsvarsplikt. I paragrafen&lt;br&gt;avgränsas den grupp av personer som är underkastad totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och den tid under vilken totalförsvarsplikten kan göras gällande mot var&lt;br&gt;och en av dessa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är totalförsvarspliktig oavsett var han eller&lt;br&gt;hon är bosatt. Totalförsvarsplikten gäller också för var och en som är&lt;br&gt;bosatt i Sverige oavsett medborgarskap. En person får anses vara bosatt&lt;br&gt;i Sverige om han eller hon stadigvarande vistas här. I allmänhet är en&lt;br&gt;person folkbokförd på bosättningsorten. Det är därför i de allra flesta&lt;br&gt;fall tillräckligt att undersöka om en person är folkbokförd på en ort i&lt;br&gt;Sverige för att konstatera om han eller hon omfettas av totalförsvars-&lt;br&gt;plikten eller inte. Det är emellertid den faktiska bosättningen som är&lt;br&gt;avgörande. Den som är bosatt i Sverige är därför totalförsvarspliktig&lt;br&gt;oavsett folkbokföringsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsplikten gäller från ingången av det kalenderår när en&lt;br&gt;person fyller 16 år till utgången av det kalenderår när han eller hon&lt;br&gt;fyller 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges kortfettat de skyldigheter för den enskilde som följer&lt;br&gt;av totalförsvarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsplikten innebär en skyldighet för den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;att medverka vid utredningar om sina personliga förhållanden. De när-&lt;br&gt;mare bestämmelserna om detta finns i 2 kap., 5 kap. 1 § och 6 kap. 5&lt;br&gt;§. Den som inte följer en kallelse att inställa sig personligen för utred-&lt;br&gt;ning enligt 2 kap. straffas enligt bestämmelserna i 10 kap. för detta.&lt;br&gt;Han eller hon kan också hämtas för att utredningen skall kunna genom-&lt;br&gt;föras. Den som underlåter att skriftligen lämna efterfrågade uppgifter&lt;br&gt;kan vid vite föreläggas att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöringsskyldigheten är det viktigaste åliggandet som följer av Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;totalförsvarsplikten. Av bestämmelsen framgår att vaije totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som&lt;br&gt;hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. I 2 och 3 kap.&lt;br&gt;finns bestämmelser om utredning och inskrivning, som syftar till att&lt;br&gt;undvika att någon enskild åläggs en tjänstgöring som går utöver hans&lt;br&gt;eller hennes förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga skyldigheter som avses i paragrafen är bl.a. de som be-&lt;br&gt;handlas i 7 kap. Dessa syftar bl.a. till att myndigheterna inom totalför-&lt;br&gt;svaret skall kunna nå totalförsvarspliktiga och kommunicera med dem&lt;br&gt;när tjänstgöring inte fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöring enligt lagen kan fullgöras som värnplikt, civilplikt eller&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfettar grundutbild-&lt;br&gt;ning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgö-&lt;br&gt;ring. I den allmänna tjänsteplikten ingår däremot inte någon utbildning.&lt;br&gt;Om en totalförsvarspliktig är anställd, är han eller hon i allmänhet på&lt;br&gt;grund av anställningsavtalet skyldig att genomgå den utbildning som&lt;br&gt;behövs för att arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras under höjd bered-&lt;br&gt;skap. Det är emellertid endast värnplikten som alltid skall fullgöras med&lt;br&gt;grundutbildning och repetitionsutbildning. För fullgörandet av civilplik-&lt;br&gt;ten kan det vara tillräckligt att en totalförsvarspliktig som, på grund av&lt;br&gt;exempelvis sin yrkesutbildning har de grundläggande kunskaperna och&lt;br&gt;färdigheterna för en befattning genomgår endast repetitionsutbildning el-&lt;br&gt;ler, i undantagsfall, ingen utbildning alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den militära delen av totalförsvaret motsvarar- beredskapstjänst-&lt;br&gt;göringen närmast tjänstgöring i form av beredskapsövningar enligt 27 §&lt;br&gt;2 mom. vämpliktslagen, medan krigsljänstgöringen motsvarar tjänstgö-&lt;br&gt;ring enligt 28 § 1 mom. vämpliktslagen. Motsvarande bestämmelser för&lt;br&gt;civilforsvarspliktiga finns i dag i 12 § 1 mom. civilförsvarslagen och för&lt;br&gt;dem som fullgör vapenfri tjänst i 5 § andra stycket lagen om vapenfri&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tjänsteplikten kan endast fullgöras under höjd beredskap&lt;br&gt;enligt lagen om höjd beredskap. Liksom enligt den nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ningen kan sådan tjänstgöring ske som en skyldighet att utföra arbets-&lt;br&gt;uppgifter i den ordinarie anställningen eller efter en särskild anvisning&lt;br&gt;av en myndighet. Därutöver innebär totalförsvarsplikten att den som&lt;br&gt;frivilligt åtagit sig att tjänstgöra inom totalförsvaret under höjd bered-&lt;br&gt;skap skall vara skyldig att göra det med allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall värnplikten fullgöras hos Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnplikten skall alltid inledas med en grundutbildning. Detta över-&lt;br&gt;ensstämmer med vad som gäller i dag. När det gäller civilplikten finns&lt;br&gt;inte motsvarande krav. Grundutbildning i Försvarsmakten skall antingen&lt;br&gt;fullgöras hos myndigheten Försvarsmakten eller efter en inledande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning hos denna myndighet i verksamheter utanför denna men med Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;Försvarsmakten som ansvarig för tjänstgöringen. Exempel härpå är&lt;br&gt;tjänstgöring på Sjöfartsverkets isbrytare och i Försvarsdepartementet.&lt;br&gt;När försvarsmaktens omfattning minskar den 1 juli 1994 kommer värn-&lt;br&gt;plikt även att, under samma förutsättningar som nyss sagts, kunna full-&lt;br&gt;göras i verksamheter som i dag ingår i försvarsmakten men som då&lt;br&gt;faller utanför myndigheten Försvarsmakten, t.ex. Försvarets radioan-&lt;br&gt;stalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket är endast svenska män skyldiga&lt;br&gt;att fullgöra värnplikt. Bestämmelsen begränsar också männens skyldig-&lt;br&gt;het att fullgöra värnplikt med hänsyn till levnadsåldern. Ingen är skyldig&lt;br&gt;att fullgöra värnplikt före det kalenderår när han fyller 19 år eller efter&lt;br&gt;det kalenderår när han fyller 47 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in en hänvisning till 5 § lagen om möjlighet&lt;br&gt;för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbild-&lt;br&gt;ning. Enligt den bestämmelsen är en kvinna som efter en antagnings-&lt;br&gt;prövning skrivits in för värnplikt därefter skyldig att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;och omfattas av samma bestämmelser som en man som skrivits in för&lt;br&gt;värnplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar de verksamhetsområden inom vilka civilplikt kan&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall regeringen genom förordning avgränsa de&lt;br&gt;verksamhetsområden inom totalförsvaret där civilplikt skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt den nuvarande regleringen kan civilplikten fullgöras&lt;br&gt;utanför verksamhet som motsvarar nuvarande civilfqrsvarsorganisation&lt;br&gt;och även i Försvarsmakten. I andra stycket anges den yttersta gränsen&lt;br&gt;för civilplikten så att denna överensstämmer med vad som i dag gäller&lt;br&gt;för civilförsvarspliktigas skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret.&lt;br&gt;Civilplikten får följaktligen inte vara förenad med egentliga stridsupp-&lt;br&gt;gifter annat än om det är fråga om ordnings- eller bevakningsuppgifter.&lt;br&gt;I begreppet egentliga stridsuppgifter innefattas inte vapenbruk i självför-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen läggs fäst den grundläggande principen att endast den som&lt;br&gt;har skrivits in för värnplikt eller civilplikt är skyldig att fullgöra sådan&lt;br&gt;tjänstgöring. Inskrivningen skall ske enligt bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;Skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt förutsätter inte inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Utredning om personliga förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf behandlas den utredning som totalförsvarets myndig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter får göra för att fastställa totalförsvarspliktigas förutsättningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöra i olika verksamheter inom totalförsvaret. En sådan utredning, Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;som kan vara mer eller mindre ingående, skall alltid göras innan en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig skrivs in. Inskrivningen är i sin tur en förutsättning&lt;br&gt;för att en totalförsvarspliktig skall vara skyldig att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utredningen skall klarläggas om den totalforsvarspliktige har&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra tjänstgöring inom totalförsvaret i form av&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt. En motsvarande bestämmelse för den allmänna&lt;br&gt;tjänsteplikten finns i 6 kap. 5 §. Utredningen skall avse bl.a. den fysis-&lt;br&gt;ka och psykiska prestationsförmågan hos den som undersöks och om det&lt;br&gt;finns någon särskild risk för att denna prestationsförmåga nedsätts ge-&lt;br&gt;nom tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller män som är svenska medborgare skall utredningen som&lt;br&gt;regel vara ingående och göras vid en mönstring. Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om mönstring finns i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid sådana utredningar som inte sker vid en mönstring krävs i&lt;br&gt;många fall att den som omfattas av utredningen inställer sig personligen&lt;br&gt;till ett inskrivningssamtal. I fråga om mindre krävande befattningar&lt;br&gt;inom det civila försvaret kan det däremot många gånger vara enkelt att&lt;br&gt;konstatera om en person uppfyller förutsättningarna för tjänstgöring&lt;br&gt;eller inte. Någon mer ingripande utredning behöver då inte göras utan&lt;br&gt;det räcker med att myndigheten skriftligen eller per telefon inhämtar de&lt;br&gt;nödvändiga upplysningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i paragrafen är vaije totalförsvarspliktig skyldig&lt;br&gt;att på begäran av den utredande myndigheten lämna uppgifter om sig&lt;br&gt;själv. Myndigheten har rätt att få de begärda uppgifterna skriftligen&lt;br&gt;eller muntligen. En begäran kan också gå ut på att en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig företer handlingar, t.ex. behörighetsbevis, som är av betydelse för&lt;br&gt;om han eller hon skall kunna tas i anspråk for en viss tjänstgöring. Den&lt;br&gt;som är totalförsvarspliktig är också skyldig att medverka till utredning-&lt;br&gt;en genom att personligen inställa sig till samtal. Endast om utredningen&lt;br&gt;sker vid en mönstring enligt 2 och 3 §§ föreligger emellertid en skyldig-&lt;br&gt;het att genomgå medicinska och psykologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönstringen skall utföras av Totalförsvarets pliktverk. I praktiken&lt;br&gt;kommer den att göras vid något av dess regionala kontor. När det gäller&lt;br&gt;mindre ingripande utredningar än mönstring bör utredningen kunna&lt;br&gt;göras även av andra myndigheter. Regeringen har därför getts möjlighet&lt;br&gt;att delegera rätten att utföra sådana utredningar till andra statliga myn-&lt;br&gt;digheter. Det kan också vara lämpligt att sådana utredningar utförs&lt;br&gt;exempelvis av den kommun där den som omfattas av utredningen senare&lt;br&gt;skall tjänstgöra. Bestämmelsen har därför utformats som en skyldighet&lt;br&gt;för var och en som är totalförsvarspliktig att även lämna uppgifter till&lt;br&gt;och medverka vid utredningar som utförs av kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner. Genom paragrafen öppnas således en möjlighet att&lt;br&gt;låta även kommuner, landsting och kyrkliga kommuner utföra sådana&lt;br&gt;utredningar av totalförsvarspliktiga som kan leda till inskrivning för&lt;br&gt;civilplikt och som inte skall utföras vid en mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en totalförsvarspliktig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är föremål för en utredning enligt denna paragraf innan ärendet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörs skall underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;nägon annan och också få tillfälle att yttra sig över sådana uppgifter.&lt;br&gt;Detta gäller även om utredningen inte leder fram till någon inskrivning&lt;br&gt;eller medför en inskrivning helt i enlighet med de egna önskemålen.&lt;br&gt;Skyldigheten för en myndighet att kommunicera uppgifter innebär också&lt;br&gt;att den som varit föremål for en utredning, även om det inte begärs,&lt;br&gt;skall få del av såväl resultaten av de undersökningar som gjorts som av&lt;br&gt;den utredning i övrigt som har inhämtats och som läggs till grund för&lt;br&gt;beslutet. Undersökningsresultaten kan meddelas muntligen eller skrift-&lt;br&gt;ligen. Vid utredning med personlig inställelse sker detta lämpligen i&lt;br&gt;samband med inställelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska män skall som regel genomgå mönstring. Skyldigheten för den&lt;br&gt;enskilde att genomgå mönstring läggs fest i första stycket. Mönstringen&lt;br&gt;är en särskild förrättning, som förutsätter personlig inställelse. Vid&lt;br&gt;mönstringen skall göras mer ingående utredningar av den totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiges förmåga att fullgöra värnplikt och civilplikt. Mönstringen skall&lt;br&gt;alltid utföras av Totalförsvarets pliktverk. Att mönstring är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för vissa inskrivningar framgår av bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redan genom de uppgifter som Totalförsvarets pliktverk före&lt;br&gt;kallelsen till mönstring har tillgängliga är uppenbart att den som är&lt;br&gt;skyldig att genomgå mönstring har så nedsatta kroppskrafter eller ett&lt;br&gt;sådant hälsotillstånd att han saknar förmåga att fullgöra såväl värnplikt&lt;br&gt;som civilplikt, är det både onödigt och olämpligt att kalla honom till&lt;br&gt;mönstring. Det gäller t.ex. gravt handikappade personer. Förutsättning-&lt;br&gt;arna att fullgöra tjänstgöring inom totalförsvaret bör'då bedömas efter&lt;br&gt;ett skriftligt förfarande och alltså utan någon personlig inställelse. För-&lt;br&gt;valtningslagens bestämmelser är tillämpliga på handläggningen även av&lt;br&gt;ett sådant ärende. Svenska män som bor utomlands bör som regel inte&lt;br&gt;kallas till mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras när skyldighet att genomgå mönstring före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring före det&lt;br&gt;kalenderår när han fyller 18 år. Som regel skall mönstringen genom-&lt;br&gt;föras senast under det kalenderår när den totalforsvarspliktige fyller 19&lt;br&gt;år. Skäl kan i vissa feli finnas att genomföra mönstringen vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt. Endast om särskilda skäl finns är en totalförsvarspliktig dock&lt;br&gt;skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller 24 år.&lt;br&gt;Ett sådant skäl kan vara att han hållit sig undan och därför inte har&lt;br&gt;kunnat nås med en kallelse tidigare. Bestämmelsen innebär att den som&lt;br&gt;har förvärvat sitt svenska medborgarskap efter utgången av det kalen-&lt;br&gt;derår när han fyller 24 år som regel inte skall kallas till mönstring.&lt;br&gt;Endast i mycket sällsynta undantagsfall, såsom att han har alldeles sär-&lt;br&gt;skilda kvalifikationer för att utbilda sig till en befättning som kräver&lt;br&gt;mönstring, skulle det kunna bli aktuellt att låta en sådan person genom-&lt;br&gt;gå mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 9 § föreligger en skyldighet att på nytt genomgå mön- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;string, om det behövs för att bedöma om inskrivningen efter en tidigare&lt;br&gt;mönstring skall ändras eller hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att manliga svenska totalförsvarspliktiga genomgår mön-&lt;br&gt;string ligger på Totalförsvarets pliktverk. Ingen är alltså skyldig att&lt;br&gt;självmant anmäla sig eller uppsöka någon myndighet för att genomgå&lt;br&gt;mönstring. Den totalförsvarspliktiges skyldigheter inskränker sig till att&lt;br&gt;efter kallelse inställa sig för mönstring. Inget hindrar emellertid att den&lt;br&gt;som av någon anledning inte har genomgått mönstring själv hos Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk tar initiativ till detta. Totalförsvarets pliktverk har&lt;br&gt;då att ta ställning till om en mönstring skall genomföras eller om be-&lt;br&gt;dömningen kan göras på den tillgängliga utredningen. Den total försvars-&lt;br&gt;pliktige har således ingen rätt att få genomgå mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att en mönstring skall ske i den totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiges personliga närvaro och att den skall omfatta medicinska och&lt;br&gt;psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans personliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningarna och den övriga utredningen skall naturligtvis inte&lt;br&gt;vara mer ingående eller omfattande än vad som krävs för att uppnå&lt;br&gt;syftet, dvs. att bedöma den totalförsvarspliktiges förutsättningar att&lt;br&gt;fullgöra den tjänstgöring som kan komma i fråga. De medicinska under-&lt;br&gt;sökningarna skall avse hans hälsotillstånd och fysiska förutsättningar i&lt;br&gt;övrigt. De psykologiska undersökningarna, som består av tester och&lt;br&gt;samtal, skall klarlägga de mentala förutsättningarna att klara av att&lt;br&gt;tjänstgöra i krig samt ge underlag för inskrivning till chefsbefattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall även mer allmänt avse de förutsättningar som en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig har att tjänstgöra i olika befattningar och verksam-&lt;br&gt;hetsområden inom totalförsvaret och att tjänstgöra på olika platser i&lt;br&gt;landet. Genom utredningen skall sålunda klarläggas om den totalför-&lt;br&gt;svarspliktige har särskilda färdigheter eller intressen som kan vara av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägran att aktivt medverka vid mönstringen är inte straffbelagd.&lt;br&gt;Bedömningen av förutsättningarna att fullgöra värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;får i ett sådant fall göras på den utredning som på annat sätt kan in-&lt;br&gt;hämtas om den totalforsvarspliktige. Däremot är personlig närvaro en&lt;br&gt;förutsättning för att en mönstring skall anses ha ägt rum. Den som inte&lt;br&gt;självmant inställer sig får hämtas och skall också straffas för sin utevaro&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har viss motsvarighet i 26 § vämpliktslagen, åläg-&lt;br&gt;ger kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar att till Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk lämna sådana uppgifter om totalförsvarspliktigas hälso-&lt;br&gt;tillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för mönst-&lt;br&gt;ringen. Den närmare omfattningen av informationsskyldigheten och hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skall utövas regleras genom verkställighetsföreskrifter. När det Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;gäller de statliga myndigheterna är det tillräckligt att skyldigheten att&lt;br&gt;lämna uppgifterna läggs fast genom förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse, som gäller vid säväl mönstring som annan&lt;br&gt;utredning enligt 1 §, skall en kallelse att inställa sig personligen utfärdas&lt;br&gt;i god tid. Tiden mellan utfärdandet och dagen för inställelsen bör som&lt;br&gt;regel inte vara kortare än en månad. Om någon accepterar en kallelse&lt;br&gt;med kortare varsel, finns det emellertid inget som hindrar att kallelsen&lt;br&gt;med samma verkan som annars sker enligt överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har mottagit en kallelse är för egen del skyldig att snarast&lt;br&gt;anmäla till den som har utfärdat kallelsen, om han eller hon inte kan in-&lt;br&gt;ställa sig enligt kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten har utvidgats till att avse vaije hinder som en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig anser sig ha för att inställa sig enligt kallelsen. Vid&lt;br&gt;den kontakt med myndigheten som uppkommer i samband med en sådan&lt;br&gt;anmälan får sedan klaras ut om myndigheten anser att hindret utgör ett&lt;br&gt;giltigt skäl för honom eller henne att utebli eller inte. Om en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig uteblir trots att han eller hon vid kontakten med myndig-&lt;br&gt;heten har fått besked att hindret inte betraktas som ett giltigt skäl, får&lt;br&gt;hämtning genomföras. En totalförsvarspliktig skall då också anmälas till&lt;br&gt;åtal för utevaron.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Inskrivning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter mönstring&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På grundval av resultatet från mönstringen skall en bedömning göras av&lt;br&gt;den undersöktes förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt.&lt;br&gt;Resultatet kan visa att han har förutsättningar att fullgöra sådan tjänst-&lt;br&gt;göring eller att förutsättningarna saknas. Om förutsättningarna saknas,&lt;br&gt;skall Totalförsvarets pliktverk enligt 3 § besluta att han inte är skyldig&lt;br&gt;att fullgöra värnplikt eller civilplikt. De totalförsvarspliktiga som har&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall placeras i be-&lt;br&gt;fättningsgrupper och därefter skrivas in. Bestämmelsen har, i förhållan-&lt;br&gt;de till lagrådsremissens förslag, förtydligats i samband med lagrådsföre-&lt;br&gt;dragningen. Det framgår nu uttryckligen att placering kan ske i en eller&lt;br&gt;flera befattningsgrupper innan inskrivning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningsgrupper skall finnas definierade för såväl Försvarsmakten&lt;br&gt;som det civila försvaret och bygga på kravprofiler. Med chefer förstås&lt;br&gt;i paragrafen befälsklassade även om de inte kommer att tjänstgöra som&lt;br&gt;chefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringen av de mönstrade i befattningsgrupper skall göras på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundval av vad som vid mönstringen har framkommit om vars och ens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar att tjänstgöra i de befattningar som ingår i de olika be- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;fattningsgruppema. Till grund for bedömningen skall ligga värdena från&lt;br&gt;de medicinska och psykologiska undersökningarna och vad som i övrigt&lt;br&gt;framkommit om den undersöktes utbildning, kunskaper och färdigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk skall skriva in totalförsvarspliktiga som en-&lt;br&gt;ligt vad resultatet från mönstringen visar har förutsättningar att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt. Av dessa skall emellertid endast så många&lt;br&gt;skrivas in för värnplikt och civilplikt som det finns behov av och resur-&lt;br&gt;ser för att utbilda. De övriga skall skrivas in i en utbildningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 4 kap. 1 § framgår att längden på grundutbild-&lt;br&gt;ningen for den som skrivs in för värnplikt kan variera mellan 220 och&lt;br&gt;615 dagar. En totalförsvarspliktig som efter mönstring skrivs in för ci-&lt;br&gt;vilplikt skall som regel också genomgå en grundutbildning som omfattar&lt;br&gt;mer än 60 dagar. Undantagsvis kan förekomma att den mönstrade&lt;br&gt;skrivs in för civilplikt med kortare grundutbildning eller ingen grundut-&lt;br&gt;bildning alls. En sådan inskrivning kan bli aktuell, om det vid mönst-&lt;br&gt;ringen visar sig att den totalforsvarspliktige på grund av sitt yrke eller&lt;br&gt;utbildning gör större nytta för totalförsvaret genom en sådan inskrivning&lt;br&gt;än genom en inskrivning för värnplikt eller civilplikt med en lång&lt;br&gt;grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning för värnplikt, för civilplikt med en längre grundutbildning&lt;br&gt;än 60 dagar eller i utbildningsreserven förutsätter alltid att den som&lt;br&gt;skrivs in har genomgått mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har genomgått mönstring är missnöjd med ett beslut i&lt;br&gt;fråga om inskrivningen, kan han få frågan prövad på nytt av en inskriv-&lt;br&gt;ningsnämnd. Bestämmelser om detta finns i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras hur valet skall göras mellan å ena sidan inskriv-&lt;br&gt;ning för värnplikt och civilplikt och å andra sidan inskrivning i utbild-&lt;br&gt;ningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i anslutning till 1 § skall vid mönstringen endast de total-&lt;br&gt;försvarspliktiga skrivas in för värnplikt eller civilplikt som det finns&lt;br&gt;behov av och resurser för att utbilda. Det innebär, när det gäller För-&lt;br&gt;svarsmakten, att så många totalförsvarspliktiga skall skrivas in för&lt;br&gt;värnplikt att krigsbefattningama (ordinarie och reserv) kan besättas med&lt;br&gt;utbildad personal samt att personal finns att tillgå för att ersätta dem&lt;br&gt;som avgår i förtid och för att upprätthålla beredskapen i fred. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt skall vid mönstringen inskrivning för civilplikt göras&lt;br&gt;endast i den utsträckning som det finns behov och resurser att grundut-&lt;br&gt;bilda totalförsvarspliktiga för sådan tjänstgöring. I paragrafens första&lt;br&gt;mening har därför intagits en bestämmelse enligt vilken endast det antal&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga skall skrivas in för värnplikt och civilplikt som i&lt;br&gt;krig behövs i Försvarsmakten och i det civila försvaret eller för För-&lt;br&gt;svarsmaktens fredstida beredskap. De totalförsvarspliktiga som det inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns behov av eller resurser för att grundutbilda skall i stället skrivas in Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;i utbildningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra mening regleras vilka totalförsvarspliktiga som&lt;br&gt;skall skrivas in för värnplikt och civilplikt respektive i utbildningsreser-&lt;br&gt;ven. Enligt den princip som har kommit till uttryck i bestämmelsen&lt;br&gt;skall de bäst lämpade ur vaije befåttningsgrupp fullgöra grundutbildning&lt;br&gt;och alltså skrivas in för värnplikt eller civilplikt. De övriga skall skrivas&lt;br&gt;in i utbildningsreserven. Inskrivningen i utbildningsreserven skall göras&lt;br&gt;så att alla befattningsgrupper blir representerade i reserven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om resultatet från mönstringen visar att den totalforsvarspliktige saknar&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra såväl värnplikt som civilplikt, skall Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänst-&lt;br&gt;göring. Skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt påverkas inte av ett&lt;br&gt;sådant beslutet. Beslutet motsvarar närmast ett beslut om befrielse enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjukdom eller av annan orsak har sin fysiska&lt;br&gt;eller psykiska prestationsförmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan&lt;br&gt;fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt eller om han löper särskild&lt;br&gt;risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av prestations-&lt;br&gt;förmågan, skall han inte skrivas in. För ett sådant beslut krävs således&lt;br&gt;att den totalforsvarspliktige saknar förutsättningar även att tjänstgöra i&lt;br&gt;någon av de befattningar som fullgörs med civilplikt. Det kan vara&lt;br&gt;fallet t.ex. om han har grava missbruksproblem eller ett mycket betung-&lt;br&gt;ande handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det inte torde finnas något utrymme for att&lt;br&gt;undanta någon från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt på&lt;br&gt;grund av andra synnerliga skäl för befrielse (jfr 4 § första stycket 6&lt;br&gt;vämpliktslagen). Sådana skäl bör beaktas vid inskrivningen och leda till&lt;br&gt;att den totalforsvarspliktige skrivs in i utbildningsreserven. (Jfr motive-&lt;br&gt;ringen till 7 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter annan utredning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar inskrivning av totalförsvarspliktiga efter en&lt;br&gt;annan utredning än mönstring. En sådan utredning kan endast leda till&lt;br&gt;inskrivning för civilplikt. Om inskrivningen sker för civilplikt med&lt;br&gt;grundutbildning, får denna inte vara längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte nödvändigt att en totalförsvarspliktig som skrivs in för&lt;br&gt;civilplikt enligt denna paragraf genomgår grundutbildning. En totalför-&lt;br&gt;svarspliktig kan på grund av sitt yrke och utbildning, t.ex. grundutbild- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i Försvarsmakten, ha tillräckliga färdigheter för att upprätthålla en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befattning i det civila försvaret. Han eller hon skall då inte vara tvungen Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;att genomgå en grundutbildning. Om civilplikten inte omfettar grundut-&lt;br&gt;bildning, skall den som skrivits in omedelbart krigsplaceras enligt 12 §&lt;br&gt;andra meningen. Skyldighet föreligger därefter att fullgöra repetitions-&lt;br&gt;utbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utredning enligt denna paragraf visar att den som har varit&lt;br&gt;föremål för utredningen inte är lämplig att fullgöra civilplikt, är något&lt;br&gt;ytterligare beslut från den utredande myndighetens sida inte nödvändigt.&lt;br&gt;I motsats till vad som gäller vid mönstring är det alltså inte nödvändigt&lt;br&gt;- eller möjligt - att besluta att skyldighet inte föreligger att fullgöra&lt;br&gt;plikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en utredning enligt paragrafen visar att en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig är lämplig för tjänstgöring inom totalförsvaret, är det inte nödvän-&lt;br&gt;digt att besluta om inskrivning. De genomförda utredningarna kan ju&lt;br&gt;visa att flera totalförsvarspliktiga än det finns behov av är lämpliga för&lt;br&gt;den avsedda tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inskrivning för civilplikt enligt denna paragraf skall beslutas av&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk. Anledningen till denna ordning är att all regi-&lt;br&gt;strering av dem som tas i anspråk med värnplikt eller civilplikt skall&lt;br&gt;vara samlad hos en enda myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inskrivning efter en utredning enligt denna paragraf kan av&lt;br&gt;den enskilde överklagas hos den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Avsikten är att överklagande skall ske hos Totalförsvarets tjänsteplikts-&lt;br&gt;nämnd. Myndigheten namnges emellertid inte i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser om inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad som skall beslutas, om en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;skrivs in för värnplikt eller för civilplikt som omfettar grundutbildning.&lt;br&gt;I 6 § anges vad som gäller i detta avseende, om inskrivningen sker för&lt;br&gt;civilplikt som inte omfettar grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten skall bestämmas till vilken befättning eller typ&lt;br&gt;av befättning som grundutbildningen syftar. För vaije befättning skall&lt;br&gt;den väljas som är bäst lämpad. Vid valet mellan olika befettningar skall&lt;br&gt;hänsyn tas till såväl den nytta som totalförsvaret kan komma att få av&lt;br&gt;att en viss person tjänstgör i befettningen som de personliga förutsätt-&lt;br&gt;ningar som han eller hon har för tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad mån en totalförsvarspliktig har förutsättningar att tjänstgöra i en&lt;br&gt;viss befättning skall avgöras efter en samlad bedömning av flera om-&lt;br&gt;ständigheter. Om en totalförsvarspliktig har mönstrat, är utgångspunkten&lt;br&gt;att han i och for sig är lämpad för de befettningar som ryms inom den&lt;br&gt;befättningsgrupp i vilken han har blivit placerad. De omständigheter&lt;br&gt;som tillkommer därutöver är främst var utbildningsorten är belägen i&lt;br&gt;förhållande till hemorten och personliga förhållanden i övrigt. Av be- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsen i 7 § framgår att särskild vikt också skall fastas vid de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskemål som den som genomgår utredningen har i fråga om att få Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;tjänstgöra. Före inskrivning, av någon som inte har genomgått mön-&lt;br&gt;string, till en chefsbefattning eller specialistbefattning måste en bedöm-&lt;br&gt;ning också göras av om han eller hon är lämplig for en sådan befatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten skall de forband, skolor, myndigheter och andra&lt;br&gt;organisationer där grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras be-&lt;br&gt;stämmas vid inskrivningen. Med andra ord skall inskrivningsbeslutet&lt;br&gt;innehålla uppgifter om var tjänstgöringen faktiskt skall äga rum. Skall&lt;br&gt;den äga rum t.ex. i ett större bolag, bör även den avdelning där tjänst-&lt;br&gt;göringen skall fullgöras anges. Om grundutbildning skall fullgöras vid&lt;br&gt;flera ställen, skall samtliga dessa framgå av beslutet. Om utbildningen&lt;br&gt;endast under en viss kortare tid - mindre än en månad - skall genom-&lt;br&gt;föras vid exempelvis en särskild skola eller ett särskilt förband, behöver&lt;br&gt;detta dock inte bestämmas i samband med inskrivningsbeslutet. I kravet&lt;br&gt;enligt denna punkt ligger att såväl forbandets, skolans, myndighetens&lt;br&gt;eller organisationens benämning som dess lokalisering vid tiden för be-&lt;br&gt;slutet omfattas av beslutet. Om utbildningen flyttas till en annan plats&lt;br&gt;efter inskrivningsbeslutet men innan grundutbildningen har slutförts, så&lt;br&gt;innebär detta dock inte att inskrivningsbeslutet skall anses ha fått ett&lt;br&gt;annat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje punkten skall grundutbildningens längd bestämmas vid&lt;br&gt;inskrivningen. Den skall anges i dagar. Om tiden på grund av förbi-&lt;br&gt;seende eller av liknande anledning har kommit att anges till ett annat&lt;br&gt;antal dagar än som följer av befattningen, kan förutsättningar föreligga&lt;br&gt;att med stöd av förvaltningslagens bestämmelser rätta beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jjärde punkten skall vid inskrivningen även bestämmas året och&lt;br&gt;månaden när grundutbildningen är planerad att böija, om denna skall&lt;br&gt;pågå mer än 60 dagar. Tidpunkten skall anges så precist som det är&lt;br&gt;möjligt. Även dagen eller veckan for inryckningen skall preciseras, om&lt;br&gt;den är känd vid tiden för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en totalförsvarspliktig skrivs in för civilplikt som inte omfettar&lt;br&gt;grundutbildning, skall vid inskrivningen bestämmas vilken befattning&lt;br&gt;som skall upprätthållas. Eftersom en totalförsvarspliktig i ett sådant fall&lt;br&gt;utan någon grundutbildning har de nödvändiga kunskaperna och fär-&lt;br&gt;digheterna för sin krigsuppgift, är det så gott som alltid självklart vilken&lt;br&gt;befättning som kommer i fråga. Sedan inskrivningsbeslutet har fettats&lt;br&gt;skall utan omgång krigsplacering ske i den aktuella befattningen. Skälet&lt;br&gt;till att befattningen skall bestämmas i inskrivningsbeslutet är att beslutet&lt;br&gt;i denna del skall kunna överklagas enligt bestämmelserna ill kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det kan ske skall vid inskrivningen genomgående hänsyn tas&lt;br&gt;till de önskemål som framförs av den som skall inskrivas. Den totalför- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarspliktiges önskemål skall också i möjligaste mån beaktas när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller att avgöra i vilken befättningsgrupp han skall placeras enligt 1 §. Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;Vid urvalet bör stor betydelse tillmätas graden av motivation. Befälsbe-&lt;br&gt;fattningama bör därför så långt som möjligt fyllas med dem som själva&lt;br&gt;vill bli befäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i den allmänna motiveringen bör de egna önskemålen&lt;br&gt;tillmätas betydelse för frågan om inskrivning skall ske för värnplikt, ci-&lt;br&gt;vilplikt eller i utbildningsreserven samt för sådana frågor som anges 5&lt;br&gt;och 6 §§. Det bör dock betonas att det är den totalförsvarspliktiges&lt;br&gt;lämplighet som är styrande för om han skall genomgå utbildning eller&lt;br&gt;föras till utbildningsreserven. Vid lämplighetsbedömningen skall dock&lt;br&gt;särskilt vägas in om den enskilde har en önskan om att få fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall bör en totalforsvarspliktigs personliga förhållanden ges en&lt;br&gt;särskild tyngd vid valet mellan olika alternativ. Det kan t.ex. vara så att&lt;br&gt;någon vid mönstringen är lämplig för en befattning med en lång grund-&lt;br&gt;utbildningstid men att en sådan utbildning skulle medföra särskilt svåra&lt;br&gt;olägenheter för antingen honom själv eller for någon nära anhörig som&lt;br&gt;är beroende av hans arbete eller omvårdnad. Ett praktiskt fall är att den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige driver ett jordbruk och endast under stora ekono-&lt;br&gt;miska uppoffringar kan lämna den verksamheten under så lång tid som&lt;br&gt;krävs för grundutbildning till en befälsbefattning som han i och för sig&lt;br&gt;passar för. Det kan också i andra fall finnas starka sociala skäl som&lt;br&gt;talar mot att en totalförsvarspliktig tvingas genomgå en längre utbild-&lt;br&gt;ning långt från hemorten. I sådana och liknande fall bör valet mellan&lt;br&gt;olika utbildningsalternativ utfalla så att den totalförsvarspliktiges önske-&lt;br&gt;mål om inskrivning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen skall ett beslut om inskrivning in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om vad som har bestämts enligt 5 eller 6 §. Av 20 §&lt;br&gt;förvaltningslagen följer vidare att den som omfattas av beslutet i vart&lt;br&gt;fall på begäran har rätt att få del av skälen till beslutet. Om en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig skrivs in i utbildningsreserven, skall enligt första stycket&lt;br&gt;andra meningen beslutet om inskrivning alltid innehålla uppgift om den&lt;br&gt;befåttningsgrupp i vilken han har placerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall en totalförsvarspliktig redan vid mönst-&lt;br&gt;ringen underrättas om det beslut som fattas på grundval av resultatet&lt;br&gt;från den utredning som har gjorts om honom. Beslutet bör meddelas&lt;br&gt;såväl muntligen som skriftligen vid en genomgång av mönstringsför-&lt;br&gt;rättaren. Av beslutet skall också framgå vad den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;skall iaktta för att få beslutet prövat på nytt enligt 11 kap. Detta följer&lt;br&gt;av 21 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första stycket läggs fest att ett beslut, varigenom någon har skrivits in&lt;br&gt;för värnplikt eller civilplikt i princip får ändras. En ändring kan avse&lt;br&gt;t.ex. den befattning som grundutbildningen syftar till eller det förband&lt;br&gt;där en totalförsvarspliktig skall genomgå sådan utbildning. Ändringen&lt;br&gt;kan också bestå i att inskrivningsbeslutet hävs eller att Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk förklarar att en totalförsvarspliktig inte längre är skyldig att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen är tillämplig även på&lt;br&gt;beslut om inskrivning för civilplikt med en grundutbildning som inte&lt;br&gt;överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandena har ändrats för den som har skrivits in för värnplikt&lt;br&gt;så att han inte längre kan fullgöra sådan tjänstgöring, skall hans inskriv-&lt;br&gt;ningsbeslut ändras. Ändringen kan innebära att han i stället skrivs in för&lt;br&gt;civilplikt. Denna kan omfetta en längre grundutbildning än 60 dagar. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är emellertid att han har genomgått mönstring och&lt;br&gt;- med hänsyn till bestämmelsen i 4 kap. 2 § - att han kan kallas in till&lt;br&gt;grundutbildning. Behöver han inte tas i anspråk för någon sådan tjänst-&lt;br&gt;göring, skall han skrivas in i utbildningsreserven eller för civilplikt med&lt;br&gt;en kortare grundutbildning eller ingen grundutbildning alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en totalförsvarspliktig har skrivits in i utbildningsreserven, be-&lt;br&gt;höver hans förhållanden inte ha ändrats för att han skall kunna skrivas&lt;br&gt;in för civilplikt med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar.&lt;br&gt;Ett syfte med utbildningsreserven är nämligen att totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som är inskrivna där efter endast en enklare utredning enligt 2 kap.&lt;br&gt;skall kunna tas i anspråk för civilplikt med en sådan kort grundutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativet till att ändra inskrivningsbeslutet kan tas av den som berörs&lt;br&gt;av beslutet men kan också komma från Totalförsvarets pliktverk eller&lt;br&gt;den utbildningsorganisation där han eller hon tjänstgör. Verket är alltid&lt;br&gt;behörigt att besluta om ändring av ett inskrivningsbeslut. Efter det att&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig har påbörjat en grundutbildning är det i vissa fell&lt;br&gt;lämpligare att beslutet fettas av den myndighet som svarar for hans eller&lt;br&gt;hennes utbildning. Verket får därför bestämma att även andra myndig-&lt;br&gt;heter får ändra ett inskrivningsbeslut. Någon annan myndighet än verket&lt;br&gt;bör dock inte få meddela beslut som innebär att en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;undantas från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt och inte&lt;br&gt;heller beslut varigenom inskrivningen ändras från civilplikt till värn-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen har inte angetts att några förutsättningar skall vara uppfyllda&lt;br&gt;för att ett inskrivningsbeslut skall få ändras. Naturligtvis måste det ha&lt;br&gt;framkommit något skäl till ändring av beslutet. Som redan nämnts kan&lt;br&gt;det emellertid för en ändring räcka att en totalförsvarspliktig som är&lt;br&gt;inskriven i utbildningsreserven behöver tas i anspråk för civilplikt med&lt;br&gt;en kortare grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring kan avse ett eller flera av de delbeslut som ett inskriv-&lt;br&gt;ningsbeslut enligt 5 och 6 §§ skall innehålla, exempelvis en totalför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarspliktigs befattning och tiden för hans eller hennes inryckning till Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om inskrivning kan ändras flera gånger, även i samma del.&lt;br&gt;Sådana upprepade ändringar av inskrivningsbeslut bör emellertid göras&lt;br&gt;endast om det finns starka skäl som talar för det. Bestämmelserna i&lt;br&gt;denna paragraf är tillämpliga också när ändringen avser ett tidigare än-&lt;br&gt;dringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett beslut som avses i denna paragraf i regel skall föregås av&lt;br&gt;kommunicering med den som beslutet gäller, vara motiverat och försett&lt;br&gt;med underrättelse om hur man överklagar framgår av förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av ett inskrivningsbeslut kan innebära att en ny utredning&lt;br&gt;måste företas beträffande den vars beslut skall ändras. Den som är total-&lt;br&gt;försvarspliktig är därför skyldig att på nytt genomgå mönstring eller en&lt;br&gt;mindre ingripande utredning enligt 2 kap., om det behövs för bedöm-&lt;br&gt;ningen av hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalför-&lt;br&gt;svaret. Att en totalförsvarspliktig som regel inte får genomgå mönstring&lt;br&gt;efter det kalenderår när han fyller 24 år framgår av bestämmelsen i 2&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges viktiga inskränkningar i möjligheterna att ändra&lt;br&gt;inskrivningsbeslut. Det krävs att den vars inskrivningsbeslut skall änd-&lt;br&gt;ras godkänner en ändring som medför att tiden för grundutbildningen&lt;br&gt;blir längre än enligt det tidigare beslutet. Därutöver krävs godkännande&lt;br&gt;för att en inskrivning i utbildningsreserven skall få ändras till inskriv-&lt;br&gt;ning för värnplikt eller för civilplikt med en grundutbildning som är&lt;br&gt;längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något hinder finns däremot inte att ändra ett inskrivningsbeslut så att&lt;br&gt;den som har skrivits in i utbildningsreserven i stället skrivs in for civil-&lt;br&gt;plikt med en grundutbildning som inte överstiger 60-dagar. En sådan&lt;br&gt;ändring av inskrivningsbeslutet bör dock föregås av en utredning enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 §. Eftersom den totalforsvarspliktige vid mönstringen redan&lt;br&gt;har genomgått en ingående utredning, kan en sådan utredning dock ofta&lt;br&gt;göras mycket summarisk och inriktas på sådana omständigheter som har&lt;br&gt;tillkommit efter mönstringen. Den som har skrivits in i utbildningsreser-&lt;br&gt;ven kan också skrivas in for civilplikt som inte kräver någon grundut-&lt;br&gt;bildning. Det kan då röra sig om en befättning som han har kvalifikatio-&lt;br&gt;ner för genom sin anställning eller genom en frivillig utbildning inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förutsättningarna för att i andra fäll än de som avses&lt;br&gt;i 9 § ändra ett beslut varigenom en totalförsvarspliktig har skrivits in i&lt;br&gt;utbildningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som har placerats i utbildningsreserven är&lt;br&gt;under normala förhållanden inte skyldig att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt med en grundutbildning som är längre än 60 dagar. Rege-&lt;br&gt;ringen kan dock med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap föreskriva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i utbildningsreserven skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgöra sådan plikt. Ett beslut enligt paragrafen kan bli aktuellt t.ex. Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;om tillgången på totalförsvarspliktiga som av hänsyn till försvarsbe-&lt;br&gt;redskapen bör grundutbildas i Försvarsmakten är för liten. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om Sveriges försvarsberedskap kräver att fler totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;fullgör civilplikt med den längre grundutbildningstiden. Möjligheten att&lt;br&gt;på detta sätt ta i anspråk en totalförsvarspliktig kvarstår så länge han är&lt;br&gt;inskriven i utbildningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som har skrivits in i utbildningsreserven kvarstår&lt;br&gt;i denna till utgången av det kalenderår när han fyller 30 år. Inskrivning-&lt;br&gt;en fyller därefter inte någon funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsplacering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Lagrådets påpekande har i förhållande till lagrådsremis-&lt;br&gt;sens lagförslag den ändringen gjorts att 12 § enbart reglerar vad som i&lt;br&gt;fråga om krigsplacering gäller för dem som genomgått grundutbildning.&lt;br&gt;Bestämmelsen om krigsplacering av dem som skrivs in för sådan civil-&lt;br&gt;plikt som inte omfattar grundutbildning har därför flyttats till 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som har fullgjort grundutbildning skall enligt&lt;br&gt;första meningen krigsplaceras, om han eller hon har förvärvat tillräckli-&lt;br&gt;ga kunskaper och färdigheter för sin krigsuppgift. En krigsplacering&lt;br&gt;innebär placering i en befattning som i krig behövs i Försvarsmaktens&lt;br&gt;krigsorganisation eller i det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig skall i allmänhet krigsplaceras i en befattning&lt;br&gt;som han eller hon har grundutbildats till. Av andra meningen framgår&lt;br&gt;emellertid att krigsplaceringen, om det är väsentligt bättre från totalför-&lt;br&gt;svarets synpunkt, i stället får ske i en annan befättning eller verksam-&lt;br&gt;het. Bestämmelsen gäller krigsplacering av totalförsvarspliktiga som har&lt;br&gt;genomgått längre grundutbildning än 60 dagar. Om en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig har genomgått en sådan grundutbildning, är det i allmänhet bäst&lt;br&gt;förenligt med totalförsvarets behov att han krigsplaceras i den verk-&lt;br&gt;samhet där grundutbildningen fullgjorts. Krigsplacering i en annan&lt;br&gt;verksamhet bör därför väljas endast om detta framstår som väsentligt&lt;br&gt;bättre från totalförsvarets synpunkt. Den som har fullgjort en grundut-&lt;br&gt;bildning i Försvarsmakten kan alltså bli krigsplacerad i en personaler-&lt;br&gt;sättningsreserv eller i en viss funktion i det civila försvaret. En krigs-&lt;br&gt;placering förutsätter emellertid alltid att den som blir krigsplacerad har&lt;br&gt;erforderliga kunskaper och färdigheter för den krigsuppgift som han&lt;br&gt;eller hon skall utföra och i övrigt är lämpad för denna. Att en totalför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarspliktig som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skrivas in på nytt till vissa grundutbildningar framgår av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 11 kap. 4 § följer att ett beslut om krigsplace-&lt;br&gt;ring inte är möjligt att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att om en totalförsvarspliktig har skri-&lt;br&gt;vits in för civilplikt enligt 6 §, han eller hon omedelbart skall krigspla-&lt;br&gt;ceras i den befattning som skall upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en totalförsvarspliktig inte krigsplaceras efter avslutad grundutbild-&lt;br&gt;ning, får han eller hon skrivas in på nytt vid ytterligare tillfallen. Sådan&lt;br&gt;inskrivning får endast ske för civilplikt utan grundutbildning eller med&lt;br&gt;en grundutbildning som inte är längre än 60 dagar. Bestämmelsen är&lt;br&gt;tillämplig även när den tidigare grundutbildningen var kortare än 60&lt;br&gt;dagar. Det saknar också betydelse om den avslutade grundutbildningen&lt;br&gt;avbröts i förtid eller fullgjordes i dess helhet. Av bestämmelsen i 4 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket framgår att ingen är skyldig att sammanlagt genomgå&lt;br&gt;grundutbildning under mer än 615 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är det Totalförsvarets pliktverk som fattar beslut om&lt;br&gt;krigsplacering och om ändring av ett sådant beslut. Syftet med denna&lt;br&gt;ordning är att all registrering av pliktpersonal skall vara samlad hos en&lt;br&gt;myndighet som därför också bör svara for registreringsbesluten. En to-&lt;br&gt;talforsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras flera gånger un-&lt;br&gt;der den tid han eller hon omfattas av totalförsvarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöring utan vapen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna om rätt till tjänstgöring utan vapen ges en total-&lt;br&gt;försvarspliktig som har en allvarlig personlig övertygelse att inte bruka&lt;br&gt;vapen mot annan en uttrycklig rätt att slippa tjänstgöra i Försvarsmakten&lt;br&gt;och att fullgöra sådan tjänstgöring i det civila försvaret som är förenad&lt;br&gt;med bruk av vapen. Bestämmelserna är tillämpliga på såväl värnplikt&lt;br&gt;som civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mönstring eller vid annan utredning enligt 2 kap. kan det fram-&lt;br&gt;komma att en totalförsvarspliktig har samvetsbetänkligheter mot bruk av&lt;br&gt;vapen mot annan. Detta är då en omständighet som bör beaktas inom&lt;br&gt;ramen för den bedömning som skall göras innan en totalförsvarspliktig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen i denna paragraf&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går emellertid längre och ger tillsammans med bestämmelsen i 21 § Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;vaije totalförsvarspliktig en uttrycklig rätt att få slippa tjänstgöring som&lt;br&gt;är förenad med vapenbruk och all tjänstgöring i Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna for att en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig skall få rätt att vara vapenfri. Dessa förutsättningar&lt;br&gt;överensstämmer med dem som i dag gäller för att få tillstånd till va-&lt;br&gt;penfri tjänst. Att vapenbruket skall vara riktat mot annan innebär att be-&lt;br&gt;stämmelsen inte kan tillämpas i fråga om bruk av vapen för andra syf-&lt;br&gt;ten, exempelvis räddningstjänstens bruk av vapen i samband med am-&lt;br&gt;munitionsröj ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet att en totalförsvarspliktig har fått rätt att vara vapenfri med-&lt;br&gt;för hinder att mot hans eller hennes vilja skriva in vederbörande för&lt;br&gt;tjänstgöring i Försvarsmakten och för vissa befettningar i det civila för-&lt;br&gt;svaret. Om en sådan inskrivning har skett, skall den ändras. Detta fram-&lt;br&gt;går av 21 §. Om inskrivningen sker eller har skett i utbildningsreserven&lt;br&gt;skall den kombineras med en anteckning om rätten att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att en totalförsvarspliktig måste göra en&lt;br&gt;skriftlig ansökan för att få rätt att vara vapenfri. Ansökningen skall&lt;br&gt;göras hos Totalförsvarets pliktverk eller en myndighet som verket be-&lt;br&gt;stämmer. Ärendet skall alltid avgöras av verket. Detta framgår av 22&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om rätt att vara vapenfri skall för att kunna beaktas alltid&lt;br&gt;innehålla en försäkran av sökanden att hans eller hennes inställning till&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan är sådan som anges i 16 §. Detta överens-&lt;br&gt;stämmer med vad som i dag gäller enligt 1 a § lagen om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt den nuvarande lagen om vapenfri tjänst skall som regel&lt;br&gt;en försäkran som avses 17 § medföra att sökanden skall anses ha en&lt;br&gt;sådan övertygelse som anges i 16 §. En förutsättning för detta är emel-&lt;br&gt;lertid att ansökan antingen görs före sökandens första inskrivningsbeslut&lt;br&gt;eller inom sex månader från den dag då han eller hon fick del av ett&lt;br&gt;beslut om inskrivning till en befättning som är förenad med bruk av&lt;br&gt;vapen. Ytterligare en förutsättning är - liksom enligt den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen - att det inte finns särskilda skäl att närmare pröva sökan-&lt;br&gt;dens inställning till bruk av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den situationen att ansökningen om rätt att vara&lt;br&gt;vapenfri görs senare än som anges i 18 §. Liksom enligt vad som gäller&lt;br&gt;i dag skall ansökan i så fäll även innehålla en redogörelse för de för-&lt;br&gt;hållanden som åberopas till stöd för den påstådda inställningen till bruk&lt;br&gt;av vapen mot annan. Prövningen av sökandens övertygelse skall i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant fall vara mer ingående än om ansökan görs i närmare anslutning Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;till inskrivningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § förvaltningslagen skall en sökande få tillfälle att lämna upp-&lt;br&gt;gifter muntligt i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild,&lt;br&gt;om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Bestämmelsen i&lt;br&gt;denna paragraf går längre och ger sökanden en ovillkorlig rätt att lämna&lt;br&gt;muntliga uppgifter i ett ärende om rätt att vara vapenfri, innan ansökan&lt;br&gt;får avslås.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har berörts i motiveringen till 16 §, reglerar vilka&lt;br&gt;konsekvenser ett beslut att en totalförsvarspliktig har rätt att vara vapen-&lt;br&gt;fri skall få for inskrivningen. Om inskrivning inte har skett, innebär&lt;br&gt;beslutet ett hinder för all inskrivning som är förenad med bruk av vapen&lt;br&gt;och för att mot den totalförsvarspliktiges vilja skriva in honom eller&lt;br&gt;henne för tjänstgöring i Försvarsmakten även om tjänstgöringen inte&lt;br&gt;skulle vara förenad med bruk av vapen. Om beslutet meddelas efter ett&lt;br&gt;sådant inskrivningsbeslut, skall inskrivningen ändras så att det inte&lt;br&gt;kommer i konflikt med beslutet om rätt att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas&lt;br&gt;av Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges längden av den grundutbildning som en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig är skyldig att fullgöra. Tiderna har uttryckts i antalet tjänstgö-&lt;br&gt;ringsdagar. I dessa inräknas även de dagar som i dag betecknas inryck-&lt;br&gt;ningsdag och utryckningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger endast det högsta och, när det gäller värnplikten,&lt;br&gt;även det lägsta antalet dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 5 kap. 3 § skall grundutbildningen ge de kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. Eftersom utbildnings-&lt;br&gt;tiderna generellt inte skall vara längre än vad som erfordras för att&lt;br&gt;uppnå utbildningsmålet, kan grundutbildningens längd därför komma att&lt;br&gt;variera mycket mellan olika befettningar. För de allra flesta totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga som genomgår grundutbildning kommer dennas längd att&lt;br&gt;vara betydligt kortare än det högsta tillåtna antalet dagar. Av bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsen i 5 kap. 4 § andra stycket framgår att grundutbildningen som Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;regel skall fullgöras i ett sammanhang men i undantagsfall får delas upp&lt;br&gt;på flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 3 kap. 14 § framgår att en totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;efter avslutad grundutbildning inte kan krigsplaceras kan bli skyldig att&lt;br&gt;genomgå ytterligare en grundutbildning, som dock inte får överstiga 60&lt;br&gt;dagar. För att uttaget av tjänstgöringsdagar av de totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som har genomgått de längsta grundutbildningarna inte skall bli orimligt&lt;br&gt;högt har for dessa fall i andra stycket intagits en begränsningsregel.&lt;br&gt;Enligt denna får den sammanlagda tiden som en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;genomgår grundutbildning inte överstiga 615 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa inskränkningar i skyldigheten att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt och civilplikt med en grundutbildning som är längre än 60&lt;br&gt;dagar. Den är alltså tillämplig endast på manliga svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under normala förhållanden upphör skyldigheten att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller den längre civilplikten, om den totalforsvarspliktige inte har kallats&lt;br&gt;in till grundutbildning före utgången av det kalenderår då han fyller 24&lt;br&gt;år. Bestämmelsen motsvaras närmast av 4 § punkterna 3 och 5 i den&lt;br&gt;nuvarande vämpliktslagen som reglerar befrielse av en värnpliktig som&lt;br&gt;efter naturalisation har förvärvat sitt svenska medborgarskap det år han&lt;br&gt;fyller 28 år eller senare och befrielse av en värnpliktig som har vistats&lt;br&gt;utomlands till dess. Den nu föreslagna bestämmelsen är däremot till-&lt;br&gt;ämplig på samtliga manliga totalförsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen bör således normalt gå vid utgången av det kalenderår då den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige fyller 24 år och bör knytas till tidpunkten när in-&lt;br&gt;kallelsen sänds ut och inte till tidpunkten då grundutbildningen skall&lt;br&gt;påbörjas. Avgörande är alltså att en order om inkallelse till grundut-&lt;br&gt;bildningen utfärdas före den angivna tiden. Den totalforsvarspliktige kan&lt;br&gt;alltså inte själv genom att exempelvis hålla sig undan eller söka uppskov&lt;br&gt;påverka sin skyldighet att tjänstgöra enligt denna punkt. Det är å andra&lt;br&gt;sidan inte tillräckligt att han genom inskrivningsbeslutet har fått känne-&lt;br&gt;dom om tiden för den planerade inryckningen till grundutbildning. Det&lt;br&gt;krävs därutöver - som nyss angavs - att en inkallelseorder har utfär-&lt;br&gt;dats. Härmed menas att ordern skrivits ut och postbefordrats. Det av-&lt;br&gt;görande datumet blir det datum när försändelsen har poststämplats. Det&lt;br&gt;är däremot inte nödvändigt att den totalforsvarspliktige har tagit emot&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen hindrar inte att en totalförsvarspliktig efter ny inskrivning&lt;br&gt;blir skyldig att fullgöra civilplikt med kortare grundutbildning eller&lt;br&gt;civilplikt med enbart repetitionsutbildning, krigstjänstgöring och bered-&lt;br&gt;skapstjänstgöring. Om den totalforsvarspliktige - trots att han har blivit&lt;br&gt;inkallad till grundutbildning före utgången av den i paragrafen angivna&lt;br&gt;tiden - inte hunnit påböija sin grundutbildning förrän en längre tid&lt;br&gt;därefter, kan skäl finnas att på grund av hans ålder ändra hans inskriv- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning till en annan tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan enligt 3 kap. 10 § besluta att totalförsvarspliktiga som Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;har placerats i utbildningsreserven skall grundutbildas. Ett sådant beslut&lt;br&gt;kan avse totalförsvarspliktiga som fyller högst 30 år under samma ka-&lt;br&gt;lenderår. En totalförsvarspliktig som omfattas av ett sådant beslut är&lt;br&gt;skyldig att fullgöra grundutbildning, även om kallelsen sänds ut senare&lt;br&gt;än vid utgången av det kalenderår då han fyller 24 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, bör den totalforsvarspliktige vara skyl-&lt;br&gt;dig att fullgöra grundutbildningen trots att han inte inkallats inom den&lt;br&gt;tid som anges i paragrafen. Ett sådant skäl kan vara att han har hållit&lt;br&gt;sig undan från mönstringen och därför inte har kunnat mönstras i till-&lt;br&gt;räckligt god tid för att kunna inkallas före utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då han fyller 24 år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den speciella situation som kan uppkomma om en&lt;br&gt;svensk man också har medborgarskap i en annan stat, där han är skyl-&lt;br&gt;dig att fullgöra militär tjänstgöring. Sverige är anslutet till en konven-&lt;br&gt;tion sluten i Strasbourg den 6 maj 1963 om begränsning av fall av&lt;br&gt;flerfeldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfel-&lt;br&gt;digt medborgarskap (SO 1969:24). Av en bestämmelse i konventionens&lt;br&gt;artikel 6 följer att en totalförsvarspliktig med flerfeldigt medborgarskap,&lt;br&gt;innan han uppnår 19 års ålder, har rätt att välja att fullgöra sina militära&lt;br&gt;förpliktelser i en annan stat som han också är medborgare i, om tjänst-&lt;br&gt;göringen där med avseende på längd och effektivitet är åtminstone lik-&lt;br&gt;värdig med den som han skulle ha fullgjort i Sverige. I ett sådant fall är&lt;br&gt;han inte skyldig att fullgöra värnplikt i Sverige. Sveriges åtagande enligt&lt;br&gt;konventionen kommer till uttryck genom denna bestämmelse. I bestäm-&lt;br&gt;melsen likställs totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt med en längre&lt;br&gt;grundutbildning än 60 dagar med dem som fullgör värnplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att den totalforsvarspliktige inte skall vara skyldig&lt;br&gt;att fullgöra värnplikt eller den längre civilplikten i Sverige är emellertid&lt;br&gt;också att det står klart att han kommer att fullgöra tjänstgöringen i den&lt;br&gt;andra staten. Utredningen om detta kan bestå i att han hos Totalförsva-&lt;br&gt;rets pliktverk skriftligen intygar sitt val och att det klarläggs att tjänst-&lt;br&gt;göringen kommer att utkrävas av honom i den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättviseskäl begränsas den totalförsvarspliktiges valrätt inte till de&lt;br&gt;västeuropeiska länder som är bundna av 1963 års konvention. Även om&lt;br&gt;den totalforsvarspliktige uppfyller samma krav i förhållande till en&lt;br&gt;annan stat och på motsvarande sätt väljer att fullgöra militärtjänstgöring&lt;br&gt;for den staten, är han alltså inte skyldig att fullgöra värnplikt eller den&lt;br&gt;längre civilplikten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att i Sverige fullgöra värnplikt eller civilplikt som omfettar&lt;br&gt;en längre grundutbildning än 60 dagar föreligger naturligtvis inte heller&lt;br&gt;om en totalförsvarspliktig med flerfeldigt medborgarskap har fullgjort&lt;br&gt;den militära tjänstgöringen i den andra staten innan han påböljar tjänst-&lt;br&gt;göringen i Sverige. Därigenom omfettas även de fell av rätt att slippa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgöra militärtjänstgöring som avses i den militärtjänstgöringsöverens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommelse som Sverige 1959 har träffat med Argentina och som innebär Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;att om någon med medborgarskap i de två staterna genom intyg styrker&lt;br&gt;att han har fullgjort militärtjänstgöring i Argentina i fredstid, skall han&lt;br&gt;vara befriad från sådan tjänstgöring i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges det högsta antal tjänstgöringsdagar som får tas ut av&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig i form av repetitionsutbildning under hela den tid&lt;br&gt;som han eller hon är underkastad totalförsvarsplikt. I detta antal ingår&lt;br&gt;de dagar som i dagens system betecknas inryckningsdag och utryck-&lt;br&gt;ningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller för värnplikt och för civilplikt oavsett längden av&lt;br&gt;grundutbildningen. Den täcker in behovet av att genomföra repetitions-&lt;br&gt;utbildningen i de mest kvalificerade befattningarna. För de allra flesta&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga, särskilt för dem inom det civila försvaret, kommer&lt;br&gt;repetitionsutbildningen i praktiken att bli betydligt kortare än det högsta&lt;br&gt;antal dagar som anges i paragrafen. Till skydd för den enskilde total-&lt;br&gt;försvarspliktige anges i 5 § ytterligare en begränsning i skyldigheten att&lt;br&gt;fullgöra repetitionsutbildning. I 6 § finns den begränsningen att ingen&lt;br&gt;totalförsvarspliktig skall vara skyldig att under sin livstid genomgå&lt;br&gt;grundutbildning och repetitionsutbildning under längre tid än samman-&lt;br&gt;lagt 700 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en begränsning i skyldigheten för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga att fullgöra repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller oavsett om repetitionsutbildningen fullgörs som&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt. Genom bestämmelsen begränsas antalet tjänst-&lt;br&gt;göringsdagar och utbildningstillfallen som får tas ut av en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig under ett och samma kalenderår. Innebörden är att totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga kan tas i anspråk for repetitionsutbildning på ett mer flexibelt&lt;br&gt;sätt än enligt den nuvarande vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i bestämmelsen är en totalförsvarspliktig inte&lt;br&gt;skyldig att under ett och samma kalenderår fullgöra repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning vid mer än två tillfallen och med mer än sammanlagt 34 dagar.&lt;br&gt;Undantag från denna begränsningsnegel får göras, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl att genomföra repetitionsutbildning i större omfattning. Det kan&lt;br&gt;gälla totalförsvarspliktiga som med hänsyn till den materiel som de skall&lt;br&gt;hantera måste övas oftare eller som måste öva mobilisering. Om denna&lt;br&gt;möjlighet till undantag från huvudregeln utnyttjas, är det emellertid sär-&lt;br&gt;skilt viktigt att hänsyn tas till den enskilde så att ian språktagande t inte&lt;br&gt;blir oskäligt betungande för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längsta tillåtna utbildningstid&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf framgår att ingen på grund av totalförsvarsplikten är&lt;br&gt;skyldig att genomgå utbildning under mer än 700 dagar. Detta högsta&lt;br&gt;antal tjänstgöringsdagar avser all utbildning - grundutbildning och&lt;br&gt;repetitionsutbildning - som sker som värnplikt eller civilplikt. Bestäm-&lt;br&gt;melsen syftar till att förhindra att någon först tas i anspråk för en lång&lt;br&gt;vämpliktsutbildning och därefter skrivs in för civilplikt med en omfet-&lt;br&gt;tande tjänstgöringsskyldighet. Syftet är också att förhindra att den sam-&lt;br&gt;manlagda tiden for grundutbildning och repetitionsutbildning inom väm-&lt;br&gt;pliktssystemet blir orimligt lång för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas krigstjänstgöringen. Inkallelse till krigstjänst-&lt;br&gt;göring får ske endast om höjd, dvs. skärpt eller högsta, beredskap enligt&lt;br&gt;lagen om höjd beredskap råder i den del av totalförsvaret där tjänstgö-&lt;br&gt;ringen skall fullgöras. Enligt lagen råder högsta beredskap om Sverige&lt;br&gt;är i krig. Ar Sverige i krigsfara eller råder det utomordentliga förhål-&lt;br&gt;landen på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller på&lt;br&gt;grund av att Sverige har varit i krig eller krigsfera får enligt lagen&lt;br&gt;regeringen besluta om höjd beredskap. Vad som utgör krig eller krigs-&lt;br&gt;fera finns inte definierat i författningstext utan feller i sista hand tillbaka&lt;br&gt;på en bedömning av regeringen (jfr Holmberg-Stjemquist, Grundlagar-&lt;br&gt;na (1980) s. 360-363 och 421 med hänvisningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigstjänstgöringen är inte tidsbegränsad på annat sätt än att den&lt;br&gt;upphör när regeringen enligt 9 § andra stycket beslutar att den skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som har krigsplacerats skall fullgöra beredskapstjänstgöring, om sådan&lt;br&gt;tjänstgöring behövs för Sveriges försvarsberedskap utan att det råder&lt;br&gt;höjd beredskap. Beredskapstjänstgöringen kan bli aktuell för att en&lt;br&gt;erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas också i fredstid, t.ex.&lt;br&gt;om grundutbildningskontingenten innehåller för få totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;med tillräcklig utbildning och den disponibla kontingenten och antalet&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga under repetitionsutbildning är otillräcklig. Med&lt;br&gt;beredskapstjänstgöring avses inte sådan tjänstgöring för insatsberedska-&lt;br&gt;pen som normalt fullgörs inom ramen för de totalförsvarspliktigas&lt;br&gt;grundutbildning och repetitionsutbildning. Regeringen kan besluta om&lt;br&gt;beredskapstjänstgöring i direkt anslutning till krigstjänstgöring, om&lt;br&gt;förutsättningarna för krigstjänstgöringen inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje totalförsvarspliktig är enligt andra stycket skyldig att fullgöra Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;beredskapstjänstgöring under sammanlagt högst 180 tjänstgöringsdagar&lt;br&gt;under den tid då han eller hon är skyldig att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt. Dessa tjänstgöringsdagar får tas i anspråk vid flera olika till-&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkallelse av totalförsvarspliktiga till beredskapstjänstgöring och krigs-&lt;br&gt;tjänstgöring kan inte beslutas av någon annan än regeringen. Regering-&lt;br&gt;ens beslut skall ange både att totalförsvarspliktiga skall kallas in till&lt;br&gt;sådan tjänstgöring och det antal totalförsvarspliktiga som omfattas av&lt;br&gt;beslutet. Regeringen skall även besluta när beredskapstjänstgöring och&lt;br&gt;krigstjänstgöring skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och civilplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter under tjänstgöringen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i denna paragraf preciseras de inskränkningar&lt;br&gt;som myndigheter och andra organ inom totalförsvaret får göra i en&lt;br&gt;enskild totalforsvarspliktigs personliga förhållanden under den tid då&lt;br&gt;han eller hon är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Eftersom&lt;br&gt;inskränkningarna innebär att en totalforsvarspliktigs rätt enligt 2 kap. 8&lt;br&gt;§ RF att fritt förflytta sig inom riket och att lämna detta begränsas,&lt;br&gt;skall bestämmelsen vara motiverad av ändamål som anges i 2 kap. 12 §&lt;br&gt;RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inskränkningar som avses i första stycket kan ta sig uttryck i order&lt;br&gt;från förmän eller arbetsledare till den som tjänstgör eller som mer&lt;br&gt;generellt utformade tjänstgöringsföreskrifter. Det som regleras genom&lt;br&gt;bestämmelsen är gränserna for vad sådana order och föreskrifter får in-&lt;br&gt;nehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för om en inskränkning får göras är alltså om det är moti-&lt;br&gt;verat av hänsyn till den verksamhet som bedrivs vid det förband eller&lt;br&gt;det verksamhetsställe där tjänstgöringen fullgörs. Skäl till inskränkning-&lt;br&gt;ar kan föreligga, om det behövs for utbildningen av totalförsvarsplikti-&lt;br&gt;ga. Men även åtgärder som mer allmänt syftar till att verksamheten&lt;br&gt;skall kunna bedrivas i säkra och ordnade former utgör sådant skäl.&lt;br&gt;Upprätthållandet av den allmänna ordningen och säkerheten är alltså&lt;br&gt;exempel på skäl som motiverar inskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningarna får innebära att en totalforsvarspliktigs rätt att fritt&lt;br&gt;förflytta sig inom Sverige och att resa utomlands begränsas. Aven andra&lt;br&gt;inskränkningar i de personliga förhållandena kan komma i fråga. Det&lt;br&gt;kan röra sig om skyldighet att bära uniform, vara förlagd på visst sätt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iaktta vissa ordningsregler vid en förläggning och uppföra sig enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa normer. Inskränkningarna kan avse skyldigheter under såväl tjäns- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;tetid som fritid. Det ligger emellertid i sakens natur att de krav som&lt;br&gt;verksamheten ställer på totalförsvarspliktiga under fritid i allmänhet är&lt;br&gt;mer uttunnade och kan vara beroende av om uniform bärs och om de&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga befinner sig på t.ex. ett militärt område eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att den som fullgör värnplikt eller civilplikt är&lt;br&gt;skyldig att genomgå sådana medicinska och psykologiska undersökning-&lt;br&gt;ar som krävs för att utreda hans eller hennes fysiska och psykiska pres-&lt;br&gt;tationsförmåga. Syftet med bestämmelsen är att de myndigheter där&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga tjänstgör under tjänstgöringstiden skall kunna hålla&lt;br&gt;sig informerade om en totalforsvarspliktigs förmåga att tjänstgöra inom&lt;br&gt;totalförsvaret. Med hänsyn till att de totalförsvarspliktiga kommer att&lt;br&gt;tjänstgöra hos olika myndigheter eller i vissa fall över huvud taget inte&lt;br&gt;hos någon myndighet har bestämmelsen utformats så att Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk har huvudansvaret för beslut i dessa frågor. Verket skall dock&lt;br&gt;kunna delegera beslutsrätten till andra statliga myndigheter. I sak in-&lt;br&gt;nebär den att en totalförsvarspliktig även under tjänstgöringen är skyldig&lt;br&gt;att underkasta sig samma undersökningar som vid en mönstring. Den&lt;br&gt;ger dock inte myndigheterna rätt att påtvinga honom eller henne andra&lt;br&gt;kroppsliga ingrepp som avses i 2 kap. 7 § RF än sådana som är motive-&lt;br&gt;rade av behovet av att utreda och bedöma förutsättningarna att tjänst-&lt;br&gt;göra inom totalförsvaret. Bestämmelsen ger myndigheterna rätt att i&lt;br&gt;sådant syfte ta blodprov av en totalförsvarspliktig men däremot inte att&lt;br&gt;mot hans eller hennes vilja genomföra vaccineringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har utan ändring i sak överförts från&lt;br&gt;32 § vämpliktslagen och innebär för de totalförsvarspliktiga som skall&lt;br&gt;fullgöra civilplikt en precisering. Bestämmelsen omfattar all den tid&lt;br&gt;under vilken en totalförsvarspliktig är tjänstgöringsskyldig, alltså även&lt;br&gt;fritid och annan tid då han eller hon inte är i tjänst. Frågan hur långt&lt;br&gt;lydnadsplikten sträcker sig är inte helt lätt att besvara. Klart är att en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig i vissa befattningar kan vara skyldig att bruka vapen&lt;br&gt;mot en fiende med avsikt att döda denne. Han eller hon har dock en&lt;br&gt;oinskränkt rätt att vägra delta i handlingar som förbjuds enligt folkrätt-&lt;br&gt;ens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges syftet med grundutbildningen och repetitionsutbild-&lt;br&gt;ningen. Grundutbildningen syftar till att ge de totalförsvarspliktiga en&lt;br&gt;sådan grundläggande utbildning att de kan fullgöra de uppgifter som det&lt;br&gt;förband eller den organisation där de tjänstgör kan komma att ställas&lt;br&gt;inför i krig. Utbildningens praktiska och teoretiska innehåll skall styras&lt;br&gt;av detta mål. I paragrafens första stycke har detta uttryckts så att grund-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;kräver. Om man bortser från bestämmelsen i paragrafens tredje stycke,&lt;br&gt;anger inte lagen något om utbildningens närmare innehåll eller dess&lt;br&gt;uppdelning i olika faser såsom t.ex. allmänmilitär utbildning, befatt-&lt;br&gt;ningsutbildning och förbandsutbildning. Regeringen och myndigheterna&lt;br&gt;har här ett stort utrymme att inom tillgängliga resursramar anpassa&lt;br&gt;omfattningen och inriktningen av grundutbildningen efter skiftande&lt;br&gt;behov och resurser. Av bestämmelsen följer emellertid att statsmakterna&lt;br&gt;är skyldiga att ge vaije totalförsvarspliktig en sådan grundläggande ut-&lt;br&gt;bildning att han eller hon kan fullgöra de uppgifter som kommer att&lt;br&gt;krävas av honom eller henne under tjänstgöring i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under repetitionsutbildningen övas totalförsvarspliktiga i sina krigsbe-&lt;br&gt;fettningar. Syftet med repetitionsutbildningen är att befästa och utveckla&lt;br&gt;skickligheten för krigsuppgiften. Andra stycket innehåller en bestäm-&lt;br&gt;melse med detta innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att oklarhet inte skall föreligga om att totalförsvarspliktiga är&lt;br&gt;skyldiga att även under utbildningen fullgöra beredskapstjänst har i&lt;br&gt;paragrafens tredje stycke angetts att i grundutbildningen och repetitions-&lt;br&gt;utbildningen även ingår uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveri-&lt;br&gt;ges försvarsberedskap. Bestämmelsen tar i första hand sikte på totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga som fullgör värnplikt. Sådana totalförsvarspliktiga som&lt;br&gt;fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning får alltså som ett led&lt;br&gt;i sin tillämpade utbildning beordras att utföra uppgifter som ankommer&lt;br&gt;på ett beredskapsfÖrband. Sådana uppgifter kan omfatta ingripanden&lt;br&gt;enligt förordningen (1982:756) om försvarsmaktens ingripanden vid&lt;br&gt;kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m.&lt;br&gt;Härigenom ges Försvarsmakten möjlighet att ta i anspråk totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga för att upprätthålla den beredskap som behövs,i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att det för vaije befättning eller typ av befättning&lt;br&gt;i såväl Försvarsmakten som det civila försvaret till vilken totalförsvar-&lt;br&gt;spliktiga grundutbildas skall fästställas en grundutbildningstid. Härige-&lt;br&gt;nom skapas en anknytning mellan befättningen som anges i inskriv-&lt;br&gt;ningsbeslutet och det antal dagar under vilka skyldighet föreligger att&lt;br&gt;genomgå grundutbildning. Genom denna ordning kommer rättssäker-&lt;br&gt;hetsgarantiema avseende längden av den tid som en enskild är tvungen&lt;br&gt;att tjänstgöra att väsentligen vara kopplade till inskrivningsforfärandet&lt;br&gt;och möjligheterna att få inskrivningsbeslutet och senare ändringar av&lt;br&gt;detta överprövade. Innehållet i grundutbildningen preciseras genom in-&lt;br&gt;skrivningsbeslutet och eventuellt senare beslutade ändringar av detta be-&lt;br&gt;slut. Att en ändring i ett inskrivningsbeslut som medför en längre grun-&lt;br&gt;dutbildningstid kräver den totalförsvarspliktiges medgivande framgår av&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 kap. 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall grundutbildningen som regel genomföras i&lt;br&gt;en följd, om det inte for vissa befettningar finns särskilda skäl att ge- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomföra den i omgångar. Det får ankomma på regeringen att i verkstäl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lighetsföreskrifter ange de befattningar for vilka en uppdelningen av Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;grundutbildningen får förekomma eller överlämna detta åt en myndig-&lt;br&gt;het. Möjligheten till en sådan uppdelning bör tillämpas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har allmänt angetts de kriterier som skall vara vägledande&lt;br&gt;för uttaget av repetitionsutbildningsdagar. Den sammanlagda repetitions-&lt;br&gt;utbildningen för vaije totalförsvarspliktig bör bestämmas av såväl krigs-&lt;br&gt;uppgiften som behovet att öva det förband eller den funktion där krigs-&lt;br&gt;uppgiften skall fullgöras, dvs. där de totalförsvarspliktiga är krigspla-&lt;br&gt;cerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att som regel endast Totalförsva-&lt;br&gt;rets pliktverk får aktualisera skyldigheten för en enskild att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt. Det sker genom att verket inkallar den som är&lt;br&gt;totalförsvarspliktig till tjänstgöring. Avsikten är inte att verket skall be-&lt;br&gt;stämma vilka totalförsvarspliktiga som skall kallas in eller när detta&lt;br&gt;skall ske. Sådana ställningstaganden skall i stället göras av Försvars-&lt;br&gt;makten och de myndigheter och andra organ inom det civila försvaret&lt;br&gt;som ansvarar för verksamheter inom vilka totalförsvarspliktiga tjänst-&lt;br&gt;gör. Verkets uppgift blir endast att verkställa myndigheternas beställ-&lt;br&gt;ningar genom att sända ut inkallelser och se till att dessa kommer de to-&lt;br&gt;talförsvarspliktiga till del. Inkallelse till krigstjänstgöring bör därutöver&lt;br&gt;kunna ske på sätt som regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelse till utbildning skall delges den som inkallas personligen&lt;br&gt;enligt delgivningslagen. Inkallelse till krigstjänstgöring och beredskaps-&lt;br&gt;tjänstgöring kan därutöver få delges på annat sätt, t.ex. genom bered-&lt;br&gt;skapslarm eller genom radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket stadgas till skydd for den enskilde att en inkallelse till&lt;br&gt;utbildning som regel skall utfärdas i god tid. Erfarenheten visar också&lt;br&gt;att inkallelser som sker med kort varsel ofta leder till sådana svårigheter&lt;br&gt;för den inkallade att han eller hon inte sällan beviljas uppskov med&lt;br&gt;tjänstgöringen. En strävan bör därför vara att inkallelserna utfärdas i så&lt;br&gt;god tid som möjligt före inställelsedagen. En inkallelse till utbildning&lt;br&gt;bör utfärdas cirka sex månader - och i vart fall inte senare än en månad&lt;br&gt;- före inställelsen. Om en sådan inkallelse måste återkallas, bör det inte&lt;br&gt;ske senare än tre månader för inställelsedagen. Undantag härifrån får&lt;br&gt;naturligtvis göras, om den som skall tjänstgöra samtycker till att inställa&lt;br&gt;sig med kortare varsel eller accepterar en återkallelse en kortare tid före&lt;br&gt;tjänstgöringens böijan. Men det kan också i vissa situationer föreligga&lt;br&gt;andra särskilda omständigheter som bör föranleda att en kortare tid&lt;br&gt;mellan inkallelsen och tjänstgöringens början kan godtas. En sådan om-&lt;br&gt;ständighet kan vara att det ingår som ett övningsmoment att inställelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker med kort varsel. Huvudregeln om att en inkallelse till utbildning Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skall utfärdas i god tid får därför frångås, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen är en totalförsvarspliktig skyldig att inställa sig till&lt;br&gt;tjänstgöring enligt inkallelsen och snarast anmäla eventuellt hinder att&lt;br&gt;inställa sig till Totalförsvarets pliktverk. I sak innebär regleringen i&lt;br&gt;denna del två förändringar i förhållande till vad som nu gäller för värn-&lt;br&gt;pliktiga. Ä ena sidan utvidgas anmälningsskyldigheten något och å&lt;br&gt;andra sidan slopas straffsanktionen för underlåtenheten att anmäla laga&lt;br&gt;förfall. Ändringarna motsvarar dem som har redogjorts för i anslutning&lt;br&gt;till 2 kap. 5 § för motsvarande situation vid mönstring och personlig in-&lt;br&gt;ställelse till annan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas frågor om uppskov med grundutbildningen och&lt;br&gt;repetitionsutbildningen. Det ligger i sakens natur att uppskov inte kan&lt;br&gt;beviljas med krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring. Behovet av&lt;br&gt;ledighet vid sådan tjänstgöring får tillgodoses genom tjänstledighet&lt;br&gt;enligt särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i sak 22 § kungörelsen (1969:380) om värn-&lt;br&gt;pliktigas tjänstgöring m.m. (tjänstgöringskungörelsen), om anstånd, som&lt;br&gt;enligt 15 § förordningen (1977:577) om grundutbildning och övning&lt;br&gt;inom civilförsvaret också gäller för den som är inskriven i civilförsvars-&lt;br&gt;organisationen. Ändringarna i bestämmelsen i första stycket första punk-&lt;br&gt;ten är i övrigt av enbart språklig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra punkten har tagits in en bestämmelse som när-&lt;br&gt;mast motsvarar bestämmelsen i 4 § andra stycket vämpliktslagen om&lt;br&gt;befrielse för viss tid på grund av tillfälligt nedsatt prestationsförmåga.&lt;br&gt;Uppskov enligt denna punkt liksom enligt första punkten förutsätter att&lt;br&gt;inkallelse har utfärdats. Om den tillfälliga nedsättningen av prestations-&lt;br&gt;förmågan visar sig redan vid mönstringen, bör detta leda till att inkal-&lt;br&gt;lelsen uppskjuts till en tidpunkt då hindret för tjänstgöring har fallit&lt;br&gt;bort. Det är vidare en förutsättning för uppskov att den totalförsvars-&lt;br&gt;pliktige ansöker om uppskov. Om någon ansökan inte görs, är den som&lt;br&gt;har kallats in skyldig att inställa sig enligt kallelsen, om detta är möj-&lt;br&gt;ligt. För en totalförsvarspliktig som har inställt sig till utbildning i&lt;br&gt;motsvarande situation avgör bestämmelsen i 12 § 2 frågan om utbild-&lt;br&gt;ningen skall fortsätta eller avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett uppskov har beslutats bör frågan om den fortsatta tjänst-&lt;br&gt;göringen bedömas på nytt inom en inte alltför lång tid. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen i andra stycket får ett uppskov därför inte beslutas för längre tid&lt;br&gt;än ett år i sänder räknat från inställelsedagen. När denna tid har gått ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ankommer det på Totalförsvarets pliktverk att på nytt ta ställning till Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;den framtida tjänstgöringsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en totalförsvarspliktig som regel skall inkallas till grundut-&lt;br&gt;bildning som är längre än 60 dagar före utgången av det kalenderår när&lt;br&gt;han fyller 24 år, skall uppskov med sådan utbildning normalt inte be-&lt;br&gt;viljas för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöring som inte är förenad med vapenbruk är i det nya systemet&lt;br&gt;ett normalt alternativ till annan tjänstgöring. Det innebär att en total-&lt;br&gt;försvarspliktig som redan vid mönstringen ger till känna att han har en&lt;br&gt;sådan allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan&lt;br&gt;som är oförenlig med en viss tjänstgöring som regel inte skall skrivas in&lt;br&gt;mot en befattning som förutsätter sådan tjänstgöring. Detta har kom-&lt;br&gt;menterats närmare i anslutning till bestämmelserna om rätten att vara&lt;br&gt;vapenfri i 3 kap. 16 - 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf reglerar vad som gäller för en total-&lt;br&gt;försvarspliktig som ansöker om att vara vapenfri sedan han eller hon&lt;br&gt;har kallats in till grundutbildning eller repetitionsutbildning. I 13 §&lt;br&gt;första stycket 1 och andra stycket finns motsvarande bestämmelse for&lt;br&gt;det fallet att ansökningen görs sedan tjänstgöringen har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall en totalförsvarspliktig som huvudregel&lt;br&gt;beviljas uppskov med utbildningen, om han eller hon efter inkallelsen&lt;br&gt;men innan utbildningen har påbörjats ansöker om att vara vapenfri. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är självfallet att den tjänstgöring som inkallelsen&lt;br&gt;avser är förenad med bruk av vapen. Uppskovet skall beviljas för tiden&lt;br&gt;till dess ansökningen om rätt att vara vapenfri har prövats slutligt. En&lt;br&gt;ansökan om rätt att vara vapenfri som görs under denna tid skall anses&lt;br&gt;innefatta en ansökan om uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov skall inte beviljas, om särskilda skäl talar mot detta. Sådana&lt;br&gt;skäl föreligger som regel vid inkallelse till krigstjänstgöring och bered-&lt;br&gt;skapstjänstgöring. Vid inkallelse for utbildning kan ett sådant skäl vara&lt;br&gt;att sökanden tidigare har gjort en ansökan om rätt att vara vapenfri. Ut-&lt;br&gt;bildningen skall då som regel påbörjas enligt kallelsen och genomföras&lt;br&gt;med den inskränkning som följer av andra stycket. Det gäller oavsett&lt;br&gt;om den tidigare ansökningen avslogs eller inte ledde fram till något be-&lt;br&gt;slut, t.ex. för att den återkallades. Även i vissa andra situationer kan&lt;br&gt;särskilda skäl föranleda att utbildningen skall påbörjas oaktat att en&lt;br&gt;ansökan gjorts om rätt att vara vapenfri. En sådan situation kan före-&lt;br&gt;ligga, om det är fråga om en ansökan som inte är allvarligt menad,&lt;br&gt;t.ex. därför att den är gjord enbart for att få uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse som tar sikte på det fallet att den&lt;br&gt;som ansöker om rätt att vara vapenfri skall påbörja sin tjänstgöring&lt;br&gt;eftersom uppskov enligt första stycket inte har beviljats. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen, som överensstämmer med vad som i dag gäller för värnpliktiga&lt;br&gt;i motsvarande situation, får den som har gjort ansökan inte övas i bruk&lt;br&gt;av vapen eller beordras att bära vapen eller ammunition. Att han eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hon inte får tillgodoräkna sig tid med sådan tjänstgöring som fullgjord Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;utbildning framgår av 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas frågan om vem som får besluta om uppskov.&lt;br&gt;Enligt 25 § tjänstgöringskungörelsen görs i dag en ansökan om anstånd&lt;br&gt;hos truppregistreringsmyndigheten. Uppskovsfrågoma skall avgöras av&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk utan möjlighet för verket att delegera beslutan-&lt;br&gt;derätten till någon annan myndighet. En begäran om uppskov enligt 8 §&lt;br&gt;skall liksom i dag göras skriftligt samt ange de skäl som åberopas och&lt;br&gt;vara åtföljd av de skriftliga intyg och andra handlingar som åberopas.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta kan dock regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf, som motsvarar bestämmelsen om anstånd i 20 §&lt;br&gt;tjänstgöringskungörelsen, skall en totalförsvarspliktig som fullgör vissa&lt;br&gt;uppdrag ha uppskov utan särskilt beslut. Uppskovet är begränsat till den&lt;br&gt;tid under vilken uppdraget fullgörs. Därefter är den som har innehaft ett&lt;br&gt;sådant uppdrag underkastad samma tjänstgöringsskyldighet som andra&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga. Avsikten är att Totalförsvarets pliktverk skall få&lt;br&gt;uppgift om vilka personer som fullgör sådana uppdrag och att dessa&lt;br&gt;personer inte kallas in till värnplikt och civilplikt så länge uppdraget&lt;br&gt;varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrott&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna i vämpliktslagen om be-&lt;br&gt;frielse för viss tid och anstånd och om hemförlovning i tjänstgö-&lt;br&gt;ringskungörelsen bör det vara möjligt att avbryta grundutbildningen och&lt;br&gt;repetitionsutbildningen under vissa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller för såväl värnplikt som civilplikt. Den är inte till-&lt;br&gt;ämplig på krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten behandlas avbrott på grund av frånvaro från tjänsten.&lt;br&gt;Utbildningen skall avbrytas, om en totalförsvarspliktig har varit frånvar-&lt;br&gt;ande från tjänsten under en så lång tid att utbildningsmålet inte kommer&lt;br&gt;att nås. Skälet till frånvaron kan vara sjukdom eller skada som åsamkats&lt;br&gt;i tjänsten eller under fritid. Bestämmelsen omfattar emellertid också&lt;br&gt;olovlig frånvaro av en totalförsvarspliktig som inte inställer sig till&lt;br&gt;tjänstgöring eller som avviker från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten skall utbildningen avbrytas, om en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktig insjuknar eller skadar sig under utbildningen och sjukdomen eller&lt;br&gt;skadan kan antas komma att leda till en så lång frånvaro att utbildnings-&lt;br&gt;målet inte kommer att nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som i dag gäller för värnpliktiga görs alltså inte Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;någon skillnad mellan sjukdom och skada som kan antas vara orsakad&lt;br&gt;av tjänsten och sjukdom och skada som inte har ett sådant samband.&lt;br&gt;Enligt de nuvarande bestämmelserna har en värnpliktig som ådrar sig en&lt;br&gt;sjukdom eller skada i tjänsten rätt att fullgöra återstoden av tjänstgö-&lt;br&gt;ringen och får alltså inte utan eget medgivande hemförlovas. Han kom-&lt;br&gt;mer därigenom så länge tjänstgöringen pågår i åtnjutande av de för-&lt;br&gt;måner som gäller under denna och får också tillgodoräkna sig tiden som&lt;br&gt;fullgjord tjänstgöring. Enligt denna bestämmelse skall dock utbildningen&lt;br&gt;avbrytas även om sjukdomen eller skadan kan antas ha orsakats i tjäns-&lt;br&gt;ten. Även rätten for en totalförsvarspliktig att tillgodoräkna sig tjänstgö-&lt;br&gt;ringstid och att vid ett senare tillfälle få fullgöra utbildningen regleras&lt;br&gt;lika oavsett om sjukdomen eller skadan kan antas vara orsakad av tjäns-&lt;br&gt;ten eller inte. Bestämmelser om tillgodoräknande av tjänstgöringstid&lt;br&gt;finns i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten har inte närmare preciserats längden av den tid som från-&lt;br&gt;varon skall ha varat eller antas komma att vara för att föranleda avbrott&lt;br&gt;i tjänstgöringen. Bestämmelser om detta kommer att regleras i förord-&lt;br&gt;ning såvitt gäller grundutbildning om mer än 60 dagar. I fråga om&lt;br&gt;kortare grundutbildningar och repetitionsutbildning kommer det inte att&lt;br&gt;gå att generellt sätta någon tidsgräns. Det får i det enskilda fallet av-&lt;br&gt;göras hur lång frånvaro som kan godtas utan att utbildningsmålet går&lt;br&gt;förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar avbrott i värnplikt och »civilplikt i andra fall än som&lt;br&gt;avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första punkten skall liksom i dag en totalförsvars-&lt;br&gt;pliktigs tjänstgöring som huvudregel avbrytas när han eller hon ansöker&lt;br&gt;om rätt att vara vapenfri, om utbildningen är förenad med bruk av&lt;br&gt;vapen. Om det finns särskilda skäl skall tjänstgöringen dock fortsätta&lt;br&gt;trots ansökningen. Vad som kan vara sådana särskilda skäl har berörts i&lt;br&gt;anslutning till 9 §. Särskilda skäl att inte avbryta tjänstgöringen förelig-&lt;br&gt;ger därutöver normalt vid krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring.&lt;br&gt;En totalförsvarspliktig som först under sådan tjänstgöring ansöker om&lt;br&gt;rätt att vara vapenfri skall därför som regel inte medges avbrott med sin&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket andra punkten skall tjänstgöringen vidare avbry-&lt;br&gt;tas om en totalförsvarspliktig vägrar eller underlåter att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter under tjänstgöringen. Detta överensstämmer med dagens&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en hänvisning till bestämmelsen i 9 § andra&lt;br&gt;stycket för det fallet att den som ansöker om att få vara vapenfri skall&lt;br&gt;fortsätta sin tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avbrott skall också göras i en totalforsvarspliktigs grundutbildning eller&lt;br&gt;repetitionsutbildning, om han eller hon har sådana skäl för detta som&lt;br&gt;anges i 8 § första stycket 1 och ansöker om att utbildningen skall avbry-&lt;br&gt;tas. Detta motsvarar vad som gäller i dag enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;anstånd, vilka är tillämpliga även på tjänstgöring som har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om avbrott i utbildningen skall avgöras av Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk eller en myndighet som Totalförsvarets pliktverk bestämmer.&lt;br&gt;Paragrafen öppnar möjlighet för verket att överlåta beslutanderätten i&lt;br&gt;dessa frågor till olika myndigheter inom det civila försvaret där totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga tjänstgör. Ärenden som avses i 14 § skall dock alltid hand-&lt;br&gt;läggas av Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen sker i dag i stor omfattning av personal och med&lt;br&gt;materiel som i krig behöver tas i anspråk i totalförsvarets krigsansträng-&lt;br&gt;ningar. Om Sveriges försvarsberedskap höjs, kan det därför bli nödvän-&lt;br&gt;digt att avbryta den pågående utbildningen av totalförsvarspliktiga som&lt;br&gt;fullgör värnplikt eller civilplikt. Regeringen har därför enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse getts möjlighet att avbryta grundutbildningen för totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga, om utbildningsorganisationens resurser behövs för att höja&lt;br&gt;Sveriges försvarsberedskap. Motsvarande behov finns inte när det gäller&lt;br&gt;repetitionsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av tjänstgöringstid&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras vad som gäller i fråga om tillgodoräknande av&lt;br&gt;tjänstgöringstid, om en totalforsvarspliktigs grundutbildning har avbru-&lt;br&gt;tits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som i dag gäller for värnpliktiga bör en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig såsom fullgjord grundutbildning inte få tillgodoräkna&lt;br&gt;sig någon tjänstgöringstid, om grundutbildningen avbryts innan han eller&lt;br&gt;hon har tjänstgjort en viss minsta del av hela grundutbildningstiden.&lt;br&gt;Enligt 39 § tjänstgöringskungörelsen skall tjänstgöringen ha uppgått till&lt;br&gt;minst en tiondel av inkallelsetiden för att den tjänstgöringsskyldige skall&lt;br&gt;ha rätt att få tillgodoräkna sig de fullgjorda tjänstgöringsdagama. I&lt;br&gt;denna bestämmelse regleras i stället frågan uttryckt i en minsta tid - 40&lt;br&gt;dagar - vilket motsvarar den allmänmilitära delen av grundutbildningen&lt;br&gt;inom vämpliktssystemet. Endast den som har fullgjort minst 40 tjänst-&lt;br&gt;göringsdagar får tillgodoräkna sig tiden före avbrottet som fullgjord&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundutbildning. Bestämmelsen är tillämplig vid såväl värnplikt som ci- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;vilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avbrottet sker sedan en totalförsvarspliktig har fullgjort 40 tjänst-&lt;br&gt;göringsdagar, får han eller hon tillgodoräkna sig dagarna före avbrottet&lt;br&gt;med ett undantag, nämligen de dagar då tjänstgöring inte fullgjorts på&lt;br&gt;grund av frånvaro. I andra -jjärde meningarna regleras det fallet att en&lt;br&gt;totalforsvarspliktigs grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar&lt;br&gt;har fullgjorts och det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller skada. Det är därvid utan betydelse om sjukdomen eller&lt;br&gt;skadan har åsamkats i tjänsten eller på fritiden. I dessa fall är den som&lt;br&gt;har avbrutit grundutbildningen inte skyldig att fullgöra någon ytterligare&lt;br&gt;sådan utbildning. Om han eller hon av någon anledning vill fullgöra yt-&lt;br&gt;terligare grundutbildning, finns emellertid en rätt att få bli inkallad på&lt;br&gt;nytt. I sådant fall får Totalförsvarets pliktverk med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet bestämma i vilken utsträckning den&lt;br&gt;tidigare tjänstgöringen skall tillgodoräknas. Om anledningen till frånva-&lt;br&gt;ron helt eller till någon del är en annan än sjukdom eller skada, kvarstår&lt;br&gt;skyldigheten att fullgöra återstoden av tjänstgöringstiden. Det är alltså&lt;br&gt;endast om skälet till avbrottet uteslutande är att hänföra till den inkalla-&lt;br&gt;des sjukdom eller skada som grundutbildningen skall anses helt full-&lt;br&gt;gjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får en totalförsvarspliktig inte tillgodoräkna sig&lt;br&gt;någon annan utbildning som avbryts än grundutbildning som har full-&lt;br&gt;gjorts under minst 40 tiänstgöringsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får en totalförsvarspliktig inte tillgodoräkna sig tjänst-&lt;br&gt;göring som fullgjorts enligt 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket.&lt;br&gt;Det överensstämmer med vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen och, efter be-&lt;br&gt;myndigande av regeringen, en myndighet att överlämna åt enskilda&lt;br&gt;rättssubjekt att meddela beslut i enskilda ärenden som rör ledighet och&lt;br&gt;förmåner for totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt. Eftersom såda-&lt;br&gt;na beslut innefattar myndighetsutövning mot enskilda skall bemyndigan-&lt;br&gt;det ske med stöd av lag. Handläggningen av ärendena bör ske med til-&lt;br&gt;lämpning av de regler om offentlighet som gäller hos myndigheter och&lt;br&gt;besluten bör kunna överklagas. Bestämmelsen överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller i dag i fråga om dem som fullgör vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Den allmänna tjänsteplikten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen behandlas de grundläggande förutsättningarna for att en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig skall vara skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig är skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt endast&lt;br&gt;om höjd, dvs. skärpt eller högsta, beredskap enligt lagen om höjd be-&lt;br&gt;redskap råder i den del av totalförsvaret där tjänstgöringen skall fullgö-&lt;br&gt;ras. Frågan om när sådan beredskap råder har behandlats i anslutning&lt;br&gt;till 4 kap. 7 §. Bestämmelsen innebär en utvidgning av tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet jämfört med vad som gäller i dag. Enligt den nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ningen kan förordnande om allmän tjänsteplikt och tjänsteförlängning&lt;br&gt;komma i fråga endast i krig och vid krigsfara. Bestämmelsen möjliggör&lt;br&gt;att det kan föreskrivas om allmän tjänsteplikt också om det råder utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden i Sverige på grund av att det är krig utanför&lt;br&gt;Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen saknar det betydelse för möjligheten att ta i&lt;br&gt;anspråk en totalförsvarspliktig med allmän tjänsteplikt om han eller hon&lt;br&gt;är anställd hos staten eller hos någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att höjd beredskap råder krävs liksom enligt den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen att regeringen har föreskrivit att totalförsvarspliktiga skall&lt;br&gt;fullgöra allmän tjänsteplikt. Föreskriften kan vara begränsad till en viss&lt;br&gt;del av Sverige eller till någon särskild verksamhet. Förutsättningen för&lt;br&gt;en föreskrift enligt paragrafen är att regeringen finner att allmän tjän-&lt;br&gt;steplikt är nödvändig för att verksamhet som är av särskild vikt för to-&lt;br&gt;talförsvaret skall kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket anges vad som innefettas i den allmänna tjänsteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten kan liksom i dag allmän tjänsteplikt fullgöras&lt;br&gt;genom att en totalförsvarspliktig kvarstår i sin anställning. I detta ligger&lt;br&gt;att han eller hon är skyldig att utföra arbete enligt anställningsavtalet.&lt;br&gt;Därutöver omfattar bestämmelsen fysiska personer som innehar uppdrag&lt;br&gt;av olika slag utan att vara anställda. De blir underkastade den allmänna&lt;br&gt;tjänsteplikten så länge uppdraget fullgörs. Såväl förtroendeuppdrag av&lt;br&gt;olika slag som uppdrag i affärsförhållanden avses. Skyldigheten att full-&lt;br&gt;göra ett affärsuppdrag innebär att det skall slutföras i enlighet med avta-&lt;br&gt;let. Ett beslut om allmän tjänsteplikt kan meddelas ända till dess anställ-&lt;br&gt;ningen - eventuellt efter en uppsägningstid - har upphört. Bestämmel-&lt;br&gt;sen är avsedd att även täcka in det förbud som i dag gäller för en ar-&lt;br&gt;betstagare hos staten att lämna sin anställning utan särskilt tillstånd.&lt;br&gt;Genom den föreslagna bestämmelsen kommer därför i detta hänseende&lt;br&gt;samma regler att gälla för statligt anställda som för andra arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;offentlig anställning som fr.o.m. den 1 juli 1994 kommer att föras över&lt;br&gt;till den arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262) - och som nu före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slås ersättas med denna bestämmelse - medför detta att, om Sverige Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;kommer i krig, skyldigheten för en statligt anställd att kvarstå i sin an-&lt;br&gt;ställning blir beroende av i vad mån regeringen enligt 1 § har föreskri-&lt;br&gt;vit att totalförsvarspliktiga skall fullgöra allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver innebär andra punkten att den som har åtagit sig att tjänst-&lt;br&gt;göra under höjd beredskap skall vara skyldig att göra detta med allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt. Att tjänstgöringen sker med allmän tjänsteplikt innebär att&lt;br&gt;den som omfattas av tjänstgöringsskyldigheten kan straffas inom ramen&lt;br&gt;för bestämmelsen i 10 kap. 3 §, om skyldigheterna enligt avtalet inte&lt;br&gt;fullgörs. För den som har förbundit sig att i krig tjänstgöra hos För-&lt;br&gt;svarsmakten och därigenom blir krigsman innebär detta inte någon för-&lt;br&gt;ändring i förhållande till vad som gäller i dag. Den som har ingått ett&lt;br&gt;sådant avtal är redan enligt dagens regler underkastad samma straff-&lt;br&gt;ansvar för olovlig utevaro och lydnadsbrott m.m. som bl.a. värnplikti-&lt;br&gt;ga. Bestämmelsen får därför en självständig betydelse endast för den&lt;br&gt;som har avtalat om sådan tjänstgöring som inte medför status som&lt;br&gt;krigsman i krig, vid krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje punkten kan allmän tjänsteplikt även fullgöras genom att&lt;br&gt;den som är totalförsvarspliktig utför arbete som anvisas honom eller&lt;br&gt;henne av en myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 9 § allmänna tjänstepliktslagen. Som framgår av bestämmels-&lt;br&gt;en i 1 kap. 3 § 2 får inte heller vid allmän tjänsteplikt arbetsuppgiften&lt;br&gt;vara mer krävande än vad kroppskrafterna och hälsotillståndet medger&lt;br&gt;för den som skall utföra uppgiften. Det vilar på såväl den som tar ut&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga till uppgifter enligt denna punkt som den förman&lt;br&gt;eller annan chef som närmast beordrar någon att utföra en arbetsuppgift&lt;br&gt;att se till att denna inte går utöver vad som sålunda får utkrävas av den&lt;br&gt;som omfattas av totalförsvarsplikten. Allmän tjänsteplikt enligt denna&lt;br&gt;punkt ställer inga krav på utbildning eller träning för arbetsuppgiften.&lt;br&gt;Den kommer därför att bli aktuell främst när det gäller att uppbåda ar-&lt;br&gt;betskraft för enklare uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får arbete som fullgörs efter ett beslut enligt&lt;br&gt;första stycket 3 inte vara förenat med bruk av vapen mot annan. Tjänst-&lt;br&gt;göring som innefattar sådant vapenbruk bör endast fullgöras av den som&lt;br&gt;har genomgått nödvändig utbildning för att handha vapen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen, som tar sikte på allmän tjänsteplikt enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket 1, förutsätter ianspråktagandet att regeringen eller en&lt;br&gt;myndighet som regeringen har bestämt avgränsar hos vilka arbetsgivare&lt;br&gt;och uppdragsgivare tjänsteplikten skall fullgöras samt vilka arbetstagare&lt;br&gt;och uppdragstagare som berörs av beslutet. Detta kan avse t.ex. hela ar-&lt;br&gt;betsstyrkan vid en viss arbetsplats eller hos en viss arbetsgivare. Det&lt;br&gt;behöver i så fall inte vara preciserat till vissa personer. Om de personer&lt;br&gt;som skall tas i anspråk med allmän tjänsteplikt inte kan avgränsas på&lt;br&gt;något sådant sätt, måste vaije enskild person som omfattas av beslutet&lt;br&gt;namnges eller på annat sätt individualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar inte konkurrensen mellan å ena sidan allmän Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;tjänsteplikt och å andra sidan värnplikt och civilplikt. Frågor om sådan&lt;br&gt;konkurrens skall vara avgjorda genom krigsplaceringsförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar att en totalförsvarspliktig skall få del av ett&lt;br&gt;beslut att fullgöra allmän tjänsteplikt. Sättet för hur detta skall gå till&lt;br&gt;kan variera. Det kan ske muntligen eller genom att ett skriftligt avfettat&lt;br&gt;beslut överlämnas till honom eller henne. Det kan också ske genom ex-&lt;br&gt;empelvis ett anslag på en arbetsplats eller på något annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en totalförsvarspliktig skall kunna tas i anspråk med allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt är det en förutsättning att han eller hon har fått del av det&lt;br&gt;beslut varigenom ianspråktagandet skett. I sista hand avgörs frågan om&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig har fått del av beslutet av en domstol i ett mål om&lt;br&gt;ansvar för brott mot totalförsvarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf ersätter bestämmelsen i 21 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen om underrättelse av beslut. Innebörden av detta är att en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig inte har rätt att få en skriftlig underrättelse om be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 20 § i den nuvarande allmänna tjänsteplikts-&lt;br&gt;lagen, innehåller en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för arbetsgivare&lt;br&gt;m.fl. i frågor som har betydelse för tillämpningen av den allmänna&lt;br&gt;tjänsteplikten beträffande anställda och uppdragstagare. Bestämmelsen&lt;br&gt;innehåller däremot inte någon motsvarighet till den nuvarande skyldig-&lt;br&gt;heten att i sådant syfte personligen inställa sig hos en myndighet. Upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten får sanktioneras genom vitesföreläggande enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i 10 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen möjliggör att det, liksom enligt de nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;serna om allmän tjänsteplikt, i särskilda fell kan medges undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vissa skyldigheter som alltid gäller för totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga och som således inte har något samband med fullgörande&lt;br&gt;av tjänstgöring. Bestämmelserna motsvarar närmast 34 och 35 §§ väm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktslagen och 79 § 3 mom. andra stycket civilförsvarslagen. Skyldig-&lt;br&gt;heterna är inte straffsanktionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten syftar till att Totalförsvarets pliktverk skall kunna nå&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga med postförsändelser inom rimlig tid. Av bestäm-&lt;br&gt;melsen följer att den som är totalförsvarspliktig skall underrätta verket&lt;br&gt;när han eller hon byter bostadsort. Detta sker i allmänhet utan någon&lt;br&gt;särskild åtgärd, om en begäran görs hos posten att få postförsändelser&lt;br&gt;eftersända till den nya adressen. Genom att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;anmäler sin nya adress hos posten får också i allmänhet kraven enligt&lt;br&gt;denna punkt anses ha blivit uppfyllda. När det gäller tillfällig bortovaro&lt;br&gt;från den ordinarie bostaden får kraven på en totalförsvarspliktig inte&lt;br&gt;ställas alltför högt. Han eller hon bör sålunda inte vara skyldig att ordna&lt;br&gt;eftersändning av sin post under en normal semesterresa om några veck-&lt;br&gt;or. Detta framgår av att försändelserna skall kunna nå honom eller hen-&lt;br&gt;ne inom rimlig tid och av bestämmelserna om att kallelser och inkallel-&lt;br&gt;ser skall sändas ut i god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra punkten överensstämmer i stora drag med vad&lt;br&gt;som i dag gäller för värnpliktiga och civilforsvarspliktiga. Tillämpnings-&lt;br&gt;området är dock delvis ett annat. En totalförsvarspliktig är enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen skyldig att på begäran bekräfta mottagandet av vissa hand-&lt;br&gt;lingar från myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner&lt;br&gt;och också skyldig att ta del av handlingarnas innehåll. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller bara för kallelser till utredning, inkallelser till tjänstgöring och&lt;br&gt;beslut om krigsplacering. Bestämmelsen är tillämplig på dessa hand-&lt;br&gt;lingar oavsett hur de har överbringats. Bekräftelsen att handlingen har&lt;br&gt;mottagits skall ske på det sätt som begärs, t.ex. genom att ett under-&lt;br&gt;tecknat mottagningskvitto återsänds per post eller via telefax eller ge-&lt;br&gt;nom att mottagandet bekräftas vid ett telefonsamtal. Om en totalförsvar-&lt;br&gt;spliktig underlåter att kvittera ut en försändelse, kan myndigheten till-&lt;br&gt;gripa delgivning enligt bestämmelserna i delgivningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje punkten har en totalförsvarspliktig skyldighet att ta emot,&lt;br&gt;väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och utrustning&lt;br&gt;som rör tjänstgöringen även när tjänstgöringsskyldighet inte föreligger.&lt;br&gt;Det kan röra sig om handlingar som har betydelse som bevis för någon&lt;br&gt;särskild kompetens eller behörighet, t.ex. att föra ett fordon. ID-bricka&lt;br&gt;och tjänstgöringskort hör också hit. Den som är totalförsvarspliktig är&lt;br&gt;vidare skyldig att ta emot utrustning. Det kan vara fråga om materiel&lt;br&gt;som någon redan under ett inledande skede av en mobilisering behöver&lt;br&gt;ha tillgång till. Vapen och ammunition kan ingå i sådan utrustning. Om&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig åsidosätter sina skyldigheter att vårda och åter-&lt;br&gt;lämna den anförtrodda egendomen, torde han eller hon i de flesta fall&lt;br&gt;göra sig skyldig till trolöshetsbrott enligt brottsbalken. Även skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet kan komma i fråga. För återfående av egendom som en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig vägrar att återlämna kan handräckningsinstitutet&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Förmåner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1-2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 17 och 33 §§ vämpliktslagen, 12 § 5 mom.&lt;br&gt;civilförsvarslagen och regleringen i förordningen (FFS 1986:37) om för-&lt;br&gt;måner till frivillig personal m.fl. om ersättning till frivillig personal&lt;br&gt;under beredskapstillstånd och i krig. De fastlägger att rätt till ersättning&lt;br&gt;föreligger och anger de olika ersättningsslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning som en totalförsvarspliktig har när allmän tjäns-&lt;br&gt;teplikt fullgörs i en anställning eller ett uppdrag regleras inte. Avsikten&lt;br&gt;är att anställningen eller uppdraget i sådana fall skall löpa vidare med&lt;br&gt;den enda skillnaden att den som utför arbetet under allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;vid straffansvar är förhindrad att lämna anställningen eller uppdraget.&lt;br&gt;Om särskilda villkor skulle ha avtalats för det fall att arbetet i en an-&lt;br&gt;ställning eller enligt ett uppdrag skall fullgöras med allmän tjänsteplikt,&lt;br&gt;skall de sålunda avtalade villkoren naturligtvis gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar rätten till förmåner och andra arbetsvillkor för en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en totalförsvarspliktig som fullgör sådan&lt;br&gt;tjänstgöring har rätt till de villkor som annars gäller på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den för liknande arbete, om överenskommelse inte har träffats om&lt;br&gt;någon annan ersättning. Om villkoren inte kan bestämmas enligt första&lt;br&gt;stycket har den som tjänstgjort enligt andra stycket rätt till ersättning&lt;br&gt;enligt vad som med hänsyn till samtliga omständigheter är skäligt. Vid&lt;br&gt;denna bedömning har naturligtvis arbetets art och omfattning liksom hur&lt;br&gt;det utförts betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en motsvarighet till 19 § första stycket i allmänna&lt;br&gt;tjänstepliktslagen. Enligt bestämmelsen svarar staten för fordringar på&lt;br&gt;lön och annan ersättning som en totalförsvarspliktig har till följd av&lt;br&gt;fullgjord allmän tjänsteplikt. Rätten till ersättning preskriberas, om en&lt;br&gt;ansökan om ersättning inte görs inom tre månader från dagen när ford-&lt;br&gt;ringen förföll till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen är den som tas i anspråk med allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;på en annan ort än den där han eller hon är bosatt berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning för sina resekostnader i samband med fullgörandet av tjänstgö-&lt;br&gt;ringen och för de ökade kostnader som en flyttning till tjänstgöringsor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten föranleder. Bestämmelsen motsvarar 19 § andra och tredje styckena Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;i den allmänna tjänstepliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Skydd för anställning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar 1 § första stycket lagen om&lt;br&gt;förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning&lt;br&gt;av värnpliktstjänstgöring m.m. Bestämmelsen innebär att ingen får&lt;br&gt;avskedas eller sägas upp från en anställning till följd av att han eller&lt;br&gt;hon fullgör en skyldighet enligt lagen om totalförsvarsplikt. Bestämmel-&lt;br&gt;sen är alltså tillämplig vid mönstring, personlig inställelse vid en annan&lt;br&gt;utredning och vid all tjänstgöring enligt lagen. En förutsättning för att&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig skall få tillgodoräkna sig anställningsskyddet är&lt;br&gt;att den skyldighet som har ålagts med stöd av lagen också fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 21 § första stycket civilför-&lt;br&gt;svarslagen. Den avser att skydda totalförsvarspliktiga från anspråk på&lt;br&gt;skadestånd och andra ersättningar till följd av att avtalade arbetsbeting&lt;br&gt;inte har utförts, om anledningen till detta är att en skyldighet enligt&lt;br&gt;lagen om totalförsvarsplikt har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning till en bestämmelse i lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd som möjliggör tidsbegränsad anställning i avvaktan på&lt;br&gt;att värnplikt eller civilplikt påbörjas. Enligt 5 § 4 i den lagen får ett&lt;br&gt;avtal om tidsbegränsad anställning träffas, om avtalet gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall bötja värnplikt eller civilplikt, som skall pågå&lt;br&gt;mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 2 § andra stycket i lagen om förbud mot upp-&lt;br&gt;sägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring m.m. Den medför en skyldighet för den som innehar en&lt;br&gt;sådan tidsbegränsad anställning som avses i 5 § lagen om anställnings-&lt;br&gt;skydd att innan tjänstgöringen påbörjas på förfrågan av arbetsgivaren&lt;br&gt;uppge om han eller hon vill återinträda i anställningen efter avslutad&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 - 8 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har med endast redaktionella och språkliga ändringar över-&lt;br&gt;förts från 3-7 §§ i lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande&lt;br&gt;av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 a § i lagen om förbud mot uppsägning eller&lt;br&gt;avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 36 § vämpliktslagen och 79 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket civilförsvarslagen. I sak har endast den ändringen gjorts att en&lt;br&gt;underlåtenhet att anmäla laga förfall för utevaro från en förrättning inte&lt;br&gt;längre är straffsanktionerad. Skälet till denna ändring har angetts för-&lt;br&gt;fattningskommentaren till 2 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket straffbeläggs uppsåtliga brott mot&lt;br&gt;totalförsvarsplikten. Bestämmelsen är uppbyggd enligt mönster från 39&lt;br&gt;§ vämpliktslagen. Liksom denna är den avsedd att straffbelägga endast&lt;br&gt;sådana uppsåtliga brott som är ägnade att medföra avsevärt men för ut-&lt;br&gt;bildningen eller tjänsten i övrigt. Den har nu emellertid också gjorts&lt;br&gt;tillämplig på civilplikt, oavsett längden av en sådan tjänstgöring, och på&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt. Detta innebär en betydande skärpning av straffmaxi-&lt;br&gt;mum för sådana brott mot totalförsvarsplikten som begås under allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt. För brottets straffvärde är det av underordnad betydelse&lt;br&gt;under vilken form av totalförsvarsplikt som en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;tjänstgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om gränsdragningen mot vad som bör utgöra enbart disciplin-&lt;br&gt;förseelse kan hänvisas till departementschefens uttalanden i förarbetena&lt;br&gt;till bestämmelsen i den nuvarande 39 § vämpliktslagen (prop.&lt;br&gt;1985/86:9 s. 138-139). I likhet med vämpliktsbrottet inträder inte straff,&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff enligt 21 kap. brottsbalken. Detta&lt;br&gt;framgår av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf behandlas brott mot totalförsvarsplikten som är grovt.&lt;br&gt;Brottet kan bara begås under höjd beredskap och endast av den som inte&lt;br&gt;är att anse som krigsman enligt 21 kap. brottsbalken. Brottet skall&lt;br&gt;bedömas som grovt, om det medför avsevärt men för totalförsvaret.&lt;br&gt;Exempel härpå kan vara att någon som har en nyckelroll i en krigsvik-&lt;br&gt;tig industri avviker och förorsakar ett långt produktionsstopp. Även&lt;br&gt;andra omständigheter kan göra att brottet bör bedömas som grovt. Vik-&lt;br&gt;ten av att i en kritisk situation följa en förmans eller annan chefs order&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan i vissa fall vara så stor att en ordervägran bör rubriceras som grovt Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan för grova brott bör ligga i viss överensstämmelse med&lt;br&gt;den som gäller för rymning och lydnadsbrott som begås av krigsmän&lt;br&gt;under motsvarande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvaras av 38 § vämpliktslagen och 79 § 3 mom.&lt;br&gt;första stycket civilforsvarslagen. Bestämmelsen innebär den ändringen&lt;br&gt;att en underlåtenhet att anmäla laga förfall för utevaro från värnplikt&lt;br&gt;inte längre är straffsanktionerad. Skälet till ändringen har angetts i&lt;br&gt;författningskommentaren till 5 kap. 7 § och 2 kap. 5 §. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär vidare en utvidgning av det straffbara området när det gäller&lt;br&gt;civilplikt i det att även ringa oaktsamhet är straffbar. Däremot omfattas&lt;br&gt;inte utevaro av oaktsamhet från allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 37 § andra stycket vämpliktslagen, 81 § första&lt;br&gt;stycket 3 civilförsvarslagen och 24 § första stycket d) allmänna tjänste-&lt;br&gt;pliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hämtning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hämtning av värnpliktiga finns i dag i 40 § vämplikts-&lt;br&gt;lagen och i hämtningskungörelsen (1942:840). Bestämmelser om hämt-&lt;br&gt;ning till civilförsvarstjänstgöring finns i 77 § civilforsvarslagen. Enligt&lt;br&gt;25 § allmänna tjänstepliktslagen kan en länsarbetsnämnd få handräck-&lt;br&gt;ning av polismyndigheten för att genomföra beslut enligt lagen. A v&lt;br&gt;bestämmelsen framgår när en totalförsvarspliktig får hämtas genom&lt;br&gt;polismyndighetens försorg. Detta kan ske om en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;utan giltigt skäl uteblir från tjänstgöringen eller uteblir från mönstring&lt;br&gt;eller en annan utredning enligt 2 kap., till vilken han eller hon har kal-&lt;br&gt;lats att inställa sig personligen. Beslutet kan fattas av Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk eller, efter delegering, av en myndighet hos vilken tjänstgö-&lt;br&gt;ringen skall ske. Frågan om en totalförsvarspliktig har giltigt skäl för&lt;br&gt;sin utevaro får myndigheten bedöma på de upplysningar som den har&lt;br&gt;tillgång till. Kostnaden för hämtningen skall den som hämtats själv stå&lt;br&gt;för. Detta överensstämmer med vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits en definition av begreppet giltigt skäl. Den&lt;br&gt;är avsedd att ha samma omfattning som bestämmelsen i 32 kap. 8 §&lt;br&gt;rättegångsbalken om vad som är laga förfall i en rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till bestämmelsen finns i dag i 78 § civilforsvarslagen.&lt;br&gt;Underlåtenheten att fullgöra uppgiftsskyldighet är inte straffsanktione-&lt;br&gt;rad. I stället får Totalförsvarets pliktverk vitesförelägga totalförsvar-&lt;br&gt;spliktiga och andra som inte fullgör sina skyldigheter i dessa avseenden.&lt;br&gt;Ett vitesföreläggande blir aktuellt först om det står klart att den som&lt;br&gt;omfattas av uppgiftsskyldigheten inte har efterkommit en uppmaning att&lt;br&gt;lämna de efterfrågade uppgifterna. Bestämmelserna i lagen (1985:206)&lt;br&gt;om viten är tillämplig på ett föreläggande enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en fakultativ regel som ger möjlighet för Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk att i särskilda fall inte fortsätta kalla in totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga som vägrar tjänstgöring. Förtydligandet om att beslut kan&lt;br&gt;fattas i särskilda fall har tillkommit på Lagrådets inrådan. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvaras av 46 § vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första punkten behandlas totalförsvarspliktiga som har vägrat&lt;br&gt;eller underlåtit att fullgöra vad som åligger dem eller avvikit eller ute-&lt;br&gt;blivit från tjänstgöringsstället. Detta motsvarar vad som gäller i dag för&lt;br&gt;dem som fullgör värnplikt eller vapenfri tjänst. Den praxis som har ut-&lt;br&gt;vecklats vid prövningar enligt 46 § vämpliktslagen bör för dessa grup-&lt;br&gt;per vara vägledande. Enligt denna krävs för ett beslut att inte kalla in&lt;br&gt;en värnpliktig till grundutbildning att han har dömts till fängelse två&lt;br&gt;månader. När det gäller repetitionsutbildning har i praxis kortare fäng-&lt;br&gt;elsestraff räckt för att en värnpliktig inte skall kallas in på nytt. Utöver&lt;br&gt;att den pliktdge dömts till fängelse krävs att den tjänstgöring som in-&lt;br&gt;kallelsen avser inte kommer att fullgöras. Bedömningen enligt denna&lt;br&gt;punkt skall alltid göras av Totalförsvarets pliktverk innan en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig kallas in till tjänstgöring på nytt. Om det står klart att en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig har för avsikt att fullgöra den tjänstgöring som han&lt;br&gt;eller hon har skrivits in för, skall en ny inkallelse utfärdas trots att ett i&lt;br&gt;och för sig erforderligt fängelsestraff har avtjänats. Om det däremot kan&lt;br&gt;antas att tjänstgöringen inte kommer att fullgöras, skall beslut meddelas&lt;br&gt;enligt paragrafen. Även i de fall där domstolen gjort den bedömningen&lt;br&gt;att påföljden bör vara minst två månaders fängelse, trots att den total-&lt;br&gt;försvarspliktige säger sig komma att fullgöra tjänstgöringen nästa gång,&lt;br&gt;bör vederbörande inte kallas in igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar också de totalförsvarspliktiga som har skrivits&lt;br&gt;in för civilplikt med kortare grundutbildning än 60 dagar. Detta utgör&lt;br&gt;en nyhet i förhållande till nuvarande bestämmelser beträffande civilför-&lt;br&gt;svarspliktiga. För en tillämpning av bestämmelsen i dessa fall bör det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte krävas att den totalforsvarspliktige dömts till ett lika långt fängelse- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;straff som när det är fråga om en längre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten har det särskilda undantag som sedan länge gäller för&lt;br&gt;medlemmar i sekten Jehovas vittnen reglerats. Efter en lagändring år&lt;br&gt;1978 kallas inte sådana värnpliktiga till mönstring eller tjänstgöring, om&lt;br&gt;de förklarar att de på grund av sitt medlemskap inte kommer att full-&lt;br&gt;göra vare sig värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Lagrådet har&lt;br&gt;anfört att det - med hänsyn till bestämmelsens slutliga utformning - inte&lt;br&gt;torde vara nödvändigt att under punkt 2 ge regeringen ett särskilt be-&lt;br&gt;myndigande att bestämma vilket eller vilka religiösa samfund som det&lt;br&gt;skall vara fråga om. Regeringen, som delar Lagrådets uppfe ttning,&lt;br&gt;avser att i verkställighetsföreskrifter närmare ange att det inte är fråga&lt;br&gt;om någon utvidgning till andra religiösa samfund än Jehovas vittnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förnyad prövning och överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förnyad prövning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i paragrafens första stycke skall en eller flera in-&lt;br&gt;skrivningsnämnder finnas vid Totalförsvarets pliktverk och ha till upp-&lt;br&gt;gift att där göra en förnyad prövning av vissa beslut av verket. De&lt;br&gt;beslut som en totalförsvarspliktig bör kunna få prövade av nämnden har&lt;br&gt;angetts i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycket har tagits in bestämmelser om inskriv-&lt;br&gt;ningsnämndemas sammansättning. Ordföranden i inskrivningsnämnden&lt;br&gt;skall vara väl förtrogen med verksamheten inom totalförsvaret. De&lt;br&gt;valda ledamöterna skall liksom enligt de nu gällande bestämmelserna ha&lt;br&gt;en anknytning till de geografiska områden varifrån de mönstrade kom-&lt;br&gt;mer som berörs av nämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 och 3 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna framgår att, om en totalförsvarspliktig inte är nöjd&lt;br&gt;med det beslut i samband med mönstring varigenom Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk har skrivit in honom för värnplikt, civilplikt eller i utbild-&lt;br&gt;ningsreserven eller varigenom han har förklarats inte vara skyldig att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt, beslutet kan prövas på nytt av en in-&lt;br&gt;skrivningsnämnd. Detta motsvarar i stort sett förfärandet såsom det i&lt;br&gt;dag fungerar i praktiken för värnpliktiga. Enligt den nu gällande ord-&lt;br&gt;ningen fettas visserligen det första beslutet om inskrivning eller befriel-&lt;br&gt;se av en värnpliktig formellt av inskrivningsnämnden. Förfelandet vid&lt;br&gt;inskrivningsnämnden påminner emellertid i hög grad om en överpröv-&lt;br&gt;ning av mönstringsforrättarens preliminära besked till den värnpliktige&lt;br&gt;vid inskrivningsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mönstringen skall ett beslut fettas i fråga om inskrivning av den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalforsvarspliktige. Antingen skrivs han in för värnplikt, civilplikt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller i utbildningsreserven eller också beslutar Totalförsvarets pliktverk Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;att han inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Om&lt;br&gt;han skrivs in for värnplikt eller civilplikt, skall beslutet innehålla sådana&lt;br&gt;uppgifter som anges i 3 kap. 5 eller 6 §. Beslutet får fettas av en tjän-&lt;br&gt;steman vid Totalförsvarets pliktverk. Om den totalforsvarspliktige är&lt;br&gt;missnöjd med beslutet i någon del, kan han få till stånd en förnyad&lt;br&gt;prövning. Han skall då inom tre veckor ge in en skrivelse till Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk, i vilken han anger sina önskemål och skälen för des-&lt;br&gt;sa. Gör han det, skall frågan tas upp på nytt vid verket. Om den tjänste-&lt;br&gt;man som handlägger ärendet därvid kommer fram till att den totalför-&lt;br&gt;svarspliktiges önskemål kan tillgodoses fullt ut, skall verket - beroende&lt;br&gt;på vad önskemålet är - meddela ett beslut att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;skall skrivas in eller att ett tidigare inskrivningsbeslut skall ändras. Om&lt;br&gt;den totalforsvarspliktige skrivs in, skall beslutet innehålla sådana upp-&lt;br&gt;gifter som anges i 3 kap. 5 § eller, om han inte skall genomgå grund-&lt;br&gt;utbildning, 3 kap. 6 §. Om den totalförsvarspliktiges önskemål tillgodo-&lt;br&gt;ses endast till en del eller under vissa förutsättningar, bör han under-&lt;br&gt;rättas om detta och ges tillfälle att ändra sina önskemål. Gör han inte&lt;br&gt;det eller finner tjänstemannen att önskemålen inte till någon del kan till-&lt;br&gt;godoses, skall tjänstemannen överlämna ärendet till inskrivningsnämn-&lt;br&gt;den for prövning. Inskrivningsnämndens beslut kan sedan av den total-&lt;br&gt;försvarspliktige överklagas hos den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § andra stycket har tagits in en regel om inskrivningsnämndens&lt;br&gt;beslutforhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges de beslut enligt lagen som får över-&lt;br&gt;klagas. Uppräkningen är uttömmande. Enligt första punkten får samtliga&lt;br&gt;beslut som inskrivningsnämndema har fettat överklagas. Detsamma&lt;br&gt;gäller enligt andra punkten for beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 §.&lt;br&gt;Enligt tredje punkten får även beslut som har meddelats efter mönst-&lt;br&gt;ringen i ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut överklagas. Enligt&lt;br&gt;jjärde punkten får beslut som Totalförsvarets pliktverk har meddelat i&lt;br&gt;frågor om rätt för en totalförsvarspliktig att vara vapenfri överklagas.&lt;br&gt;Liksom i dag får enligt femte punkten beslut som Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk meddelar i ärenden om uppskov - i dag anstånd - överklagas. I&lt;br&gt;sjätte punkten regleras att överklagande även skall få ske av beslut i&lt;br&gt;ärenden om avbrott i utbildningen och av beslut om tillgodoräknande av&lt;br&gt;tjänstgöringstid efter ett avbrott. Dessa beslut har sådan betydelse for&lt;br&gt;den enskilde att han eller hon bör kunna få dem överprövade av en fri-&lt;br&gt;stående instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke skall överklagandet göras hos den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer Avsikten är att överklagandena &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall göras hos den nuvarande Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. For-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merna för överklagandet regleras närmare i förvaltningslagen. Genom Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;att förvaltningslagens bestämmelser blir tillämpliga förlängs tiden för&lt;br&gt;överklagandet av ett beslut vid en mönstring från den nuvarande fristen&lt;br&gt;om två veckor enligt 29 § vämpliktslagen till tre veckor från delgiv-&lt;br&gt;ningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar att ett beslut inte vid sidan av en förnyad pröv-&lt;br&gt;ning i inskrivningsnämndema dessutom kan omprövas med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i förvaltningslagen om omprövning av beslut. Ett överkla-&lt;br&gt;gande av en inskrivningsnämnds beslut bör inte få fördröjas genom ett&lt;br&gt;nytt omprövningsforfarande. Detta har kommit till uttryck genom be-&lt;br&gt;stämmelsen i denna paragraf som förbjuder inskrivningsnämnden att&lt;br&gt;ompröva sina beslut. Om nämndens beslut överklagas, vilket sker ge-&lt;br&gt;nom att en skrivelse lämnas till Totalförsvarets pliktverk skall verket&lt;br&gt;därför efter prövningen att överklagandet har gjorts inom rätt tid över-&lt;br&gt;sända handlingarna i ärendet till överprövningsmyndigheten. Förbudet&lt;br&gt;mot omprövning av inskrivningsnämndens beslut bör gälla även sådan&lt;br&gt;omprövning enligt 27 § förvaltningslagen som annars får göras trots att&lt;br&gt;beslutet inte har överklagats (jfr om detta prop. 1985/86:73 s. 30-33).&lt;br&gt;Inget hindrar emellertid att nämndens beslut rättas med stöd av 26 §&lt;br&gt;förvaltningslagen om förutsättningar för ett sådant förfarande föreligger.&lt;br&gt;En rättelse kan beslutas på tjänstemannanivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för närvarande får överprövningsmyndighetens beslut inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;eller civilplikt med längre grundutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har intagits den nuvarande bestämmelsen om skyldighet&lt;br&gt;för kvinnor som vill få anställning som yrkes- eller reservofficerare vid&lt;br&gt;Försvarsmakten att genomgå grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får även andra kvinnor än de som vill få anställ-&lt;br&gt;ning som yrkes- eller reservofficerare i Försvarsmakten fullgöra längre&lt;br&gt;grundutbildning i totalförsvaret. En förutsättning är att de under höjd&lt;br&gt;beredskap vill tjänstgöra i kvalificerade befettningar inom totalförsvaret.&lt;br&gt;De befettningar som avses är sådana som förutsätter en längre grund-&lt;br&gt;utbildning än 60 dagar, dvs. samma befettningar som enligt lagen om to-&lt;br&gt;talförsvarsplikt förutsätter att den som skall upprätthålla dem har ge-&lt;br&gt;nomgått mönstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna bygger på 2 och 3 §§ i den nuvarande lagen om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor. Grundutbildningen enligt den nya lagen&lt;br&gt;kan dock fullgöras även i det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna reglerar att förfarandet även beträffande de kvinnor&lt;br&gt;som vill genomgå grundutbildning utan avsikt att få anställning som&lt;br&gt;officerare inleds med en ansökan och antagningsprövning. Denna skall&lt;br&gt;överensstämma med den mönstring som svenska män skall genomgå&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 - 3 §§ lagen om totalförsvarsplikt. Antagningen skall&lt;br&gt;också göras så att kvinnor som är lika lämpade som de män som skrivs&lt;br&gt;in för värnplikt eller civilplikt skall antas till grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hänvisar till de relevanta bestämmelserna om inskrivning&lt;br&gt;enligt lagen om totalförsvarsplikt. Därigenom kommer bestämmelserna&lt;br&gt;om inskrivningsbeslutets innehåll och om att hänsyn skall tas till hennes&lt;br&gt;önskemål att gälla även för en kvinna som genomgår antagningspröv-&lt;br&gt;ning enligt denna lag. Bestämmelsen reglerar också vad kvinnan skall&lt;br&gt;underrättas om innan hon tillfrågas om hon samtycker till inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att en kvinna som har samtyckt till&lt;br&gt;inskrivning skall skrivas in för värnplikt eller civilplikt med en grundut-&lt;br&gt;bildning som överstiger 60 dagar. Konsekvensen av detta blir att hon&lt;br&gt;därefter i alla avseenden omfettas av samma bestämmelser som de män&lt;br&gt;som skrivits in för motsvarande grundutbildningar. Regeringen har i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen under avsnitt 7.7 bl.a. redogjort för hur&lt;br&gt;detta påverkar möjligheterna att krigsplacera en kvinna som genomgått&lt;br&gt;utbildning för att få anställning som yrkesofficer och som därefter an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingen inte påbörjat någon anställning eller också slutar som yrkesoffi- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;cer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser motsvarar i stort sett vad som i dag gäller enligt&lt;br&gt;lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. I det följande kommen-&lt;br&gt;teras i huvudsak endast de bestämmelser som är sakliga nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1-7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1 - 6 §§ räknas uttömmande upp den personal på vilken lagen är till-&lt;br&gt;lämplig. Av 7 § framgår att den som lagen är tillämplig på benämns&lt;br&gt;disciplinansvarig. Disciplinansvaret omfattar till att börja med samma&lt;br&gt;personal som i dag är underkastad ansvar for disciplinförseeler enligt&lt;br&gt;den nu gällande lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. Detta&lt;br&gt;ansvar gäller för krigsmän och för vissa andra kategorier. I den nya&lt;br&gt;lagen har dock krigsmannabegreppet ersatts med begreppet disciplinan-&lt;br&gt;svarig. Detta är en konsekvens av att den nya lagen även omfattar de&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga som utan att vara krigsmän fullgör civilplikt enligt&lt;br&gt;lagen om totalförsvarsplikt. Krigsmannabegreppet finns dock kvar i 21&lt;br&gt;kap. BrB.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljden utegångsförbud förutsätter att det område där den&lt;br&gt;disciplinansvarige är skyldig att uppehålla sig kan övervakas på ett&lt;br&gt;effektivt sätt. Denna påföljd blir därför aktuell främst för dem som&lt;br&gt;fullgör värnplikt. Eftersom det kan förekomma att civilplikt fullgörs&lt;br&gt;under sådana förhållanden att en effektiv övervakning kan ordnas, bör&lt;br&gt;det dock vara möjligt att tillämpa utegångsförbud även under sådan&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras frågan om var beslut i disciplinärenden och&lt;br&gt;ärenden om åtalsanmälan skall fattas. Huvudregeln är att sådana frågor&lt;br&gt;skall prövas där den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort.&lt;br&gt;För den som tjänstgör eller har tjänstgjort vid Försvarsmakten ankom-&lt;br&gt;mer det således på den myndigheten att pröva sådana frågor. För den&lt;br&gt;disciplinansvarige som tjänstgör eller har tjänstgjort hos en annan&lt;br&gt;myndighet prövas frågorna av den myndigheten. Om tjänstgöringen äger&lt;br&gt;rum eller har ägt rum hos en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun, skall frågorna prövas där. Regeringen har dock enligt första&lt;br&gt;stycket möjlighet att bestämma att dessa frågor i stället skall prövas av&lt;br&gt;en viss myndighet. Så kan t.ex. ske när det rör sig om tjänstgöring av&lt;br&gt;endast ett fåtal tjänstgöringsskyldiga inom t.ex. en annan statlig myndig-&lt;br&gt;het, en kommun eller ett landsting som saknar resurser att skapa sär-&lt;br&gt;skilda rutiner för handläggningen av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att frågor om disciplinförseelse eller åtals- Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;anmälan i de fall där tjänstgöringen äger rum hos ett privaträttsligt&lt;br&gt;subjekt alltid skall prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar belutsbefogenhetema i dessa frågor inom För-&lt;br&gt;svarsmakten. Enligt bestämmelsen är chefen för det förband eller den&lt;br&gt;enhet av annnat slag där den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har&lt;br&gt;tjänstgjort behörig att besluta i dessa frågor. Detta överensstämmer med&lt;br&gt;vad som gäller i dag. Försvarsmakten får också föreskriva att vissa&lt;br&gt;andra chefer på förbandet eller enheten får besluta i dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar beslutsbefogenheten i disciplinärenden och ärenden&lt;br&gt;om åtalsprövning för disciplinansvariga som inte tjänstgör eller har&lt;br&gt;tjänstgjort vid Försvarsmakten eller hos privata rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 - 24 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna framgår att auditörer skall delta i handläggningen&lt;br&gt;av disciplinärenden även när dessa handläggs utanför Försvarsmakten.&lt;br&gt;Det är dock inte nödvändigt att auditörens yttrande inhämtas under&lt;br&gt;sådana förutsättningar som avses i 21 §, dvs. om förfarandet inte kan&lt;br&gt;antas utgöra brott, förseelsen har erkänts och påföljden stannar vid&lt;br&gt;varning, extratjänst eller utegångsförbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;39-40 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har överförts från lagen om disciplinansvar för krigs-&lt;br&gt;män, m.m. I samband med lagrådsfÖredragningen har uppmärksammats&lt;br&gt;att bestämmelsernas språkliga utformning kan leda till svårigheter i&lt;br&gt;fråga om tolkningen av begreppet tjänstgöringen. I förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissens förslag har därför ordet pågående lagts till före tjänst-&lt;br&gt;göringen. Därmed tydliggörs, i fråga om 39 §, att extratjänst bortfaller&lt;br&gt;i den mån den inte har verkställts före det att tjänstgöringen avbryts&lt;br&gt;utan att tjänstgöringsskyldigheten för den disciplinansvarige i och för&lt;br&gt;sig har upphört. Detta överensstämmer också med rådande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;41 - 47 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behörigheten att använda tvångsmedel mot disciplinansvariga i form av&lt;br&gt;omhändertagande och fråntagande av egendom utvidgas inte till att om-&lt;br&gt;fatta även andra organ än Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;58 - 63 §§&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen av ersättningsärenden inom Försvarsmakten&lt;br&gt;innebär de nya bestämmelserna ingen saklig ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt utanför Försvarsmakten&lt;br&gt;innebär bestämmelserna att de myndigheter och andra organ som är&lt;br&gt;behöriga att pröva disciplinärenden också får besluta om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring&lt;br&gt;inom totalförsvaret m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med&lt;br&gt;anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. upphör att gälla när lagen om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt träder i kraft. Denna lag ersätter delar av den nyss&lt;br&gt;nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller liksom den nuvarande lagen till en böijan för var och en&lt;br&gt;som på grund av annan lagstiftning än lagen om totalförsvarsplikt är&lt;br&gt;tjänstgöringsskyldig åt det allmänna. Därutöver omfettar lagen viss&lt;br&gt;personal som efter eget åtagande fullgör tjänstgöring inom totalförsva-&lt;br&gt;ret. Dit hör reservofficerare. Vidare gäller lagen för var och en som&lt;br&gt;tjänstgör på grund av ett avtal som innefettar tjänstgöringsskyldighet i&lt;br&gt;en krigsorganisation inom totalförsvaret, dvs. A- och B-personal enligt&lt;br&gt;kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet och krigsfrivil-&lt;br&gt;liga enligt förordningen (FFS 1987:12) om krigsfrivilliga vid försvars-&lt;br&gt;makten. Vidare omfettas sådan personal som i dag anges i 1 § 4 för-&lt;br&gt;ordningen (FFS 1987:8) om frivillig tjänstgöring vid försvarsmakten av&lt;br&gt;den nya lagen. Slutligen gäller lagen liksom den nuvarande lagen för&lt;br&gt;den som blivit tjänstgöringsskyldig i utlandsstyrkan inom Försvarsmakt-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Lagen om arbetsförmedlingstvång&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i lagen om allmän tjänsteplikt som inte har överförts&lt;br&gt;till lagen om totalförsvarsplikt har tagits in i en särskild lag om arbets-&lt;br&gt;förmedlingstvång. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;föreskriver bemyndigas här genom en fullmaktslag att under höjd&lt;br&gt;beredskap meddela föreskrifter om inskränkningar i rätten att bedriva&lt;br&gt;annan arbetsförmedling än den offentliga. De sakliga ändringar som&lt;br&gt;lagen innebär i förhållande till de nu gällande bestämmelserna kommen-&lt;br&gt;teras efter önskemål av Lagrådet. I förhållande till lagrådsremissens&lt;br&gt;förslag har bemyndigandena att meddela föreskrifter med stöd av lagen&lt;br&gt;ändrats från att avse Arbetsmarknadsstyrelsen till att avse regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreskrift att 2-4 §§ skall sättas i tillämpning behöver inte&lt;br&gt;underställas riksdagens prövning. De bestämmelser i allmänna tjänste-&lt;br&gt;pliktslagen som inarbetats i lagen om totalförsvarsplikt fordrar inte&lt;br&gt;heller de riksdagens godkännande. Bemyndigandena är därför utformade&lt;br&gt;på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 och 3 §§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från i dag framgår inte uttryckligen av lagtexten att Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen och Länsarbetsnämnden har vissa befogenheter att&lt;br&gt;föreskriva och besluta med anledning av ett förordnande om arbetsför-&lt;br&gt;medlingstvång och om företrädesbestämmelser. Att Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen och Länsarbetsnämnden har totalförsvarsuppgifter följer av&lt;br&gt;förordningen (1988:1139) med instruktion för Arbetsmarknadsverket.&lt;br&gt;Dessutom framgår av beredskapsförordningen (1993:242) att myndig-&lt;br&gt;heterna har uppgifter inom funktionen Arbetskraft. Det får ankomma på&lt;br&gt;regeringen att utfärda verkställighetsföreskrifter till lagen. Därvid kan&lt;br&gt;myndigheterna bemyndigas ges den foreskriftsrätt som i dag följer av&lt;br&gt;lagen om allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 6 § i den allmänna tjänstepliktslagen. Skyldig-&lt;br&gt;heten att frånträda en anställning som tillkommit i strid med föreskrifter&lt;br&gt;enligt lagen har dock sanktionerats med vite i stället för med böter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 7 § lagen om allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som gjorts är enbart språkliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Strafflatituden har gjorts gemensam for brott mot förbud som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Detta innebär att det till skillnad från i dag inte ges&lt;br&gt;någon särskild anvisning om hur ett brott som, med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna vid brottet, är att anse som grovt skall bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Följdändringarna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den föreslagna lagstiftningen om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;föreslås följdändringar i ett stort antal lagar. Dessa förslag till ändringar&lt;br&gt;utgör endast tekniska anpassningar till lagen om totalförsvarsplikt och&lt;br&gt;lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med&lt;br&gt;längre grundutbildning. Avsikten är således att den personkrets som kan&lt;br&gt;tänkas ha eller komma att ha anspråk på förmåner el.dyl. grundade på&lt;br&gt;dessa lagar, inte skall förändras på något sätt. Regeringen vill också i&lt;br&gt;detta sammanhang erinra om vad som anförts under avsnitt 6 angående&lt;br&gt;utbildningstidens längd. Det kan framför allt förväntas att utbildnings-&lt;br&gt;tiden för dem som skall fullgöra civilplikt kommer att bli kortare än vad&lt;br&gt;som för närvarande är fallet för dem som fullgör vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i prop. 1993/94:165 antagit regeringens förslag till än-&lt;br&gt;dring i bl.a. 7 kap. 12 § sekretesslagen (bet. 1993/94:KU38,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:382). Ändringen innebär ett tillägg i bestämmelsen om&lt;br&gt;sekretess i ärende som angår befrielse från värnpliktstjänstgöring. För-&lt;br&gt;utom i ärende om befrielse på grund av nedsättning av prestationsför-&lt;br&gt;mågan eller särskild risk för detta skall sekretess gälla även i ärende om&lt;br&gt;befrielse på grund av ekonomiska eller sociala skäl. Beroende på den&lt;br&gt;gemensamma plikttjänstgöring som regeringen nu föreslår skall införas&lt;br&gt;inom Sveriges totalförsvar kommer befrielse från tjänstgöring inte att&lt;br&gt;komma i fråga efter de grunder som nu tillämpas. Det är endast om en&lt;br&gt;totalförsvarspliktig saknar förutsättningar att fullgöra såväl värnplikt&lt;br&gt;som civilplikt som det blir aktuellt att befria den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;från tjänstgöringsskyldigheten. Regeringens förslag till lag om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt innehåller därför inte någon motsvarighet till det nuvarande&lt;br&gt;befrielseinstitutet. Regeringen föreslår av .denna anledning inte någon&lt;br&gt;motsvarighet till det nyss nämnda tillägget i 7 kap. 12 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;(SOU 1992:139 ) (SOU 1993:36)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justitiekanslem (JK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Göta hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överbefälhavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Chefen för armén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Chefen for marinen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Chefen för flygvapnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Rikshemvämschefen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Vämpliktsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Civilbefalhavaren i Södra civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Civilbefalhavaren i Västra civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Civilbefalhavaren i Mellersta civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Civilbefalhavaren i Nedre Norrlands civilområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;Civilbefalhavaren i Övre Norrlands civilområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;Vapenfristyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Telia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Telestyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens järnvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;Stockholms Universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;Lunds Universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;Statens arbetsgivarverk (SAV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens invandrarverk (SIV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. &amp;nbsp;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket Svenska Kraftnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelsen i Gävleborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. &amp;nbsp;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Östergötlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. &amp;nbsp;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. &amp;nbsp;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Västerbottens läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. &amp;nbsp;Uppsala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. &amp;nbsp;Ystads kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. &amp;nbsp;Göteborgs stad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. &amp;nbsp;Torsby kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. &amp;nbsp;Leksands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. &amp;nbsp;Gävle kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. &amp;nbsp;Bollnäs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. &amp;nbsp;Skellefteå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. &amp;nbsp;Älvsbyns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. &amp;nbsp;Kiruna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. &amp;nbsp;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. &amp;nbsp;Landstingsförbundet (LF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. &amp;nbsp;Sveriges Kristna Ungdomsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. &amp;nbsp;Svenska kyrkans församlings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. &amp;nbsp;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. &amp;nbsp;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. &amp;nbsp;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. &amp;nbsp;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. &amp;nbsp;Svenska OfficersfÖrbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. &amp;nbsp;Officerarnas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges&amp;nbsp;Reservofficersförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. &amp;nbsp;Svenska&amp;nbsp;vämpliktsofficersförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. &amp;nbsp;Svenska&amp;nbsp;Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. &amp;nbsp;Kraftsam Elberedskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges&amp;nbsp;Civilförsvarsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. &amp;nbsp;Svenska&amp;nbsp;röda korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. &amp;nbsp;Frivilligorganisationemas samarbetskommitté (FOS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Centralförbundet for befålsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas medinflytandeorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. &amp;nbsp;Sveriges Centrala Vämpliktsräd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. &amp;nbsp;Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90. &amp;nbsp;Moderata Ungdomsförbundets Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. &amp;nbsp;Liberala Ungdomsförbundets Riksorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92. &amp;nbsp;Riksorg. Centerns Ungdomsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. &amp;nbsp;Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94. &amp;nbsp;Kristdemokratiska Ungdomsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95. &amp;nbsp;Ung Vänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. &amp;nbsp;Svenska samemas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Karolinska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98. &amp;nbsp;Universitet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. &amp;nbsp;Sveriges frikyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Ordförandekonventet för Medicinska&lt;br&gt;Studieråd i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Svenska Blå Stjärnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102. Riksförbundet Sveriges lottakårer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103. Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;(SOU 1993:101)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsmaktens organisationsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rikshemvämschefen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vämpliktsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vapenfristyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Vapenfria Tjänstepliktigas&lt;br&gt;Medinflytandeorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Sveriges Centrala Vämpliktsräd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Pliktutredningens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett modernt krig är totalt och drabbar hela samhället. Ett militärt an-&lt;br&gt;grepp utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet och ska&lt;br&gt;enligt statsmakterna vara den viktigaste utgångspunkten for totalförsva-&lt;br&gt;ret. Det militära försvaret ska kunna möta ett väpnat angrepp oavsett&lt;br&gt;var ifrån det kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets civila del har tre huvuduppgifter. Det civila försvaret&lt;br&gt;ska under beredskap och i krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar och&lt;br&gt;trygg en livsnödvändig försöijning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stödja det militära försvaret; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;För fullföljandet av dessa uppgifter upprätthålla de viktigaste sam-&lt;br&gt;hällsfunktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningen ska vid ett väpnat angrepp få hjälp mot konsekvenserna av&lt;br&gt;krigshandlingar genom åtgärder for i första hand skydd, räddning, vård&lt;br&gt;och livsnödvändig försöijning. Stödet till försvarsmakten ska framför&lt;br&gt;allt inriktas på ett snabbt och säkert genomförande av mobiliseringen&lt;br&gt;och krigsorganiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behovet att förändra systemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anställda, frivilliga och pliktpersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta som under beredskap och i krig ska verka inom civila verk-&lt;br&gt;samheter i det krigsomställda samhället är redan i fred anställda inom&lt;br&gt;dessa. De fortsätter således i den krigsorganiserade verksamheten med&lt;br&gt;sina fredstida arbetsuppgifter. Både det civila och det militära försvaret&lt;br&gt;träffar avtal med frivilliga om att de ska tjänstgöra i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvaret tryggar emellertid sin personalförsörjning for&lt;br&gt;krigsorganisationen genom uttagning av pliktpersonal. Även för många&lt;br&gt;av uppgifterna inom det civila försvaret - framför allt inom verksam-&lt;br&gt;heter som inte förekommer i fred - tar myndigheterna ut personal med&lt;br&gt;stöd av pliktlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att fler än tidigare av de värnpliktiga i en åldersklass av olika&lt;br&gt;skäl inte tagits ut till militär tjänstgöring har det under senare år blivit&lt;br&gt;möjligt att fora över ett antal till det civila försvaret. De förbättringar&lt;br&gt;av olika slag som fordras i rekryteringen av pliktpersonal till det civila&lt;br&gt;försvaret kan emellertid inte ske utan att principerna för användningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av totalförsvarets personalresurser och organisationen för uttagningen Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;ändras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhåller i direktiven (Dir. 1991:40) till utredningen att&lt;br&gt;grunden för all på plikt vilande försöijning av personal för totalförsvaret&lt;br&gt;bör vara att var och en - inom vissa åldersgränser och efter sin förmåga&lt;br&gt;- ska delta i landets försvar. Utredningens översyn bör skapa gemen-&lt;br&gt;samma utgångspunkter för personalforsöijningen för det civila och det&lt;br&gt;militära försvaret. Målet ska vara ett rationellt utnyttjande av de perso-&lt;br&gt;nella resurserna. Utredningen bör utgå från att en stor del av totalför-&lt;br&gt;svarets personalförsöijning även i framtiden ska tryggas genom pliktsys-&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Principer för uttagningen av pliktpersonal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet ska styra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila och det militära försvarets behov av personal under bredskap&lt;br&gt;och i krig ska enligt utredningens mening tillgodoses i en sådan utsträc-&lt;br&gt;kning och med sådan personal att de olika verksamheterna fungerar på&lt;br&gt;ett effektivt sätt. Utbildning och yrkeserfarenheter ger den kompetens&lt;br&gt;som är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna under beredskap och i krig ska styra dimensioneringen av&lt;br&gt;krigsorganisationen - hur många människor som ska tas ut med plikt&lt;br&gt;och hur lång utildning de ska genomgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår ett system för uttagningen av pliktpersonal som&lt;br&gt;innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Tjänstgöringsplikten omfattar en skyldighet för alla i åldern 16-70&lt;br&gt;bosatta i Sverige - män och kvinnor - att tjänstgöra inom totalför-&lt;br&gt;svaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Skyldigheten att tjänstgöring inom det militära försvaret gäller&lt;br&gt;svenska män i åldern 18 - 47 år; och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Den som har en sådan personlig övertygelse om att han eller hon&lt;br&gt;inte vill använda vapen inte behöver tjänstgöra i en verksamhet som&lt;br&gt;är förenad med bruk av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagningen av män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen ska vara att alla män mönstrar under det år de fyller 18 år.&lt;br&gt;Uttagningsmyndigheten placerar de inskrivna i befattningsgrupper och&lt;br&gt;tar därefter ut dem till utbildning i fred för olika tjänster i krigsorgnisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen eller placerar dem i en utbildningsreserv. Utbildningsreserven&lt;br&gt;består av uttagna från samtliga befattningsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av de tjänstgöringsskyldiga männen mellan olika slag&lt;br&gt;av utbildning eller uttagning till utbildningsreserven tillämpar uttag-&lt;br&gt;ningsmyndigheten de krav som gäller för olika slag av befettningar eller&lt;br&gt;verksamheter. Styrande för uttagningen ska enligt utredningens förslag&lt;br&gt;vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Resultaten från den medicinska och psykologiska prövningen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Yrke och utbildning eller andra erfarenheter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Hemorten i förhållande till utbildningsorten och området där den&lt;br&gt;uttagne ska krigsplaceras; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Den personliga situationen och de egna önskemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som redan vid mönstringen har påböljat eller under tiden fram till&lt;br&gt;inryckningen kommer att påböija en yrkesutbildning som innebär att&lt;br&gt;han blir en viktig resurs inom en verksamhet i det civila försvaret ska&lt;br&gt;inte tas ut till plikttjänstgöring i en annan verksamhet - civil eller mili-&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsreserven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänstgöringsskyldiga ska enligt utredningens förslag inte stå kvar i&lt;br&gt;utbildningsreserven längre än till 30 års ålcjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har tagits ut till utbildningsreserven ska vara en resurs som&lt;br&gt;civila eller militära myndigheter kommer att kunna använda för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Utöka krigsorgnisationen med nya förband eller andra enheter, om&lt;br&gt;en förändring i den säkerhetsspolitiska bedömningen fordrar det;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Komplettera bemanningen inom det civila försvaret på befettningar&lt;br&gt;där det räcker med en kortare utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ge myndigheter, företag och organisationer med viktiga uppgifter&lt;br&gt;inom totalförsvaret under beredskap och i krig möjligheter att dis-&lt;br&gt;ponera anställda som är s.k. nyckelpersoner; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rekrytera fler frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som ingår i utbildningsreserven ska inte i fred kunna åläggas att&lt;br&gt;genomgå en civil grundutbildning som är längre än två månader. Det&lt;br&gt;bör däremot bli möjligt för civila myndigheter att ta ut personal ur&lt;br&gt;reserven till grundutbildning under kortare tid. Det gör att myndigheter-&lt;br&gt;na - med de uttagnas civila utbildning och yrkeserfarenheter som grund&lt;br&gt;- kan krigsplacera dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla i utbildningsreserven kan emellertid efter regeringens beslut bli&lt;br&gt;skyldiga att genomgå utbildning i den utsträckning som fordras, om en&lt;br&gt;förändring i den säkerhetspolitiska bedömningen skulle motivera en&lt;br&gt;utökning av krigsorgnisationen i det civila eller det militära forsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagningen av kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs fler kvinnor i totalförsvaret. Kvinnorna bör få möjligheter&lt;br&gt;att frivilligt genomgå grundutbildning i det militära försvaret. Skyldig-&lt;br&gt;heten för kvinnor att tjänstgöra i det civila försvaret ska avse utbildning&lt;br&gt;i fred som kräver högst två månader. Längre utbildning i det civila&lt;br&gt;försvaret förutsätter att kvinnan frivilligt genomgår utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvinnor som vill genomgå militär grundutbildning eller en utbild-&lt;br&gt;ning inom det civila försvaret som är längre än två månader ska mönst-&lt;br&gt;ra enligt samma rutiner som männen. Kvinnor som blir uttagna till en&lt;br&gt;sådan utbildning måste förbinda sig att tjänstgöra i fred och under be-&lt;br&gt;redskap eller i krig enligt de pliktbestämmelser som gäller för männen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det framtida behovet av personal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många anställda hos företag och myndigheter kommer under beredskap&lt;br&gt;eller i krig att lämna sina vanliga arbete för att tjänstgöra inom det&lt;br&gt;civila eller det militära försvaret. Inom en rad områden kommer de som&lt;br&gt;stannar kvar att vara i stort sett tillräckliga för verksamheten. Genom&lt;br&gt;att flytta anställda från krympande till växande delområden, nyanställa&lt;br&gt;personal och utöka arbetstiden räknar flera av myndigheterna och före-&lt;br&gt;tagen med att under beredskap och i krig kunna lösa sina uppgifter. Ett&lt;br&gt;antal nyckelpersoner hos dessa myndigheter och foretag har uppskov&lt;br&gt;från militär tjänstgöring i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här beskrivningen gäller de flesta funktionerna eller delfunktio-&lt;br&gt;nerna inom det civila försvaret - t.ex. civil ledning och samordning,&lt;br&gt;kriminalvård, psykologiskt försvar, betalningsväsende, skatte- och&lt;br&gt;uppbördsväsende, livsmedelsförsörjning och försöijning med industriva-&lt;br&gt;ror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom andra funktioner kommer behovet av personal i krig att öka i&lt;br&gt;sådan utsträckning att det inte kommer att vara tillräckligt med anställda&lt;br&gt;i fred, nyanställningar eller omplaceringar. Till den här gruppen räknar&lt;br&gt;räknar utredningen funktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ordning och säkerhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Befolkningsskydd och räddningstjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Hälso- och sjukvård m.m.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialtjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Telekommunikationer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Transporter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Flyktingsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Elenergi; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Kyrklig beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av pliktpersonal inom dessa funktioner uppgår enligt de be-&lt;br&gt;dömningar som skett i utredningsarbetet till i runt tal 250 000 personer.&lt;br&gt;Med en uppbyggnad på 10-15 års sikt - och omsättning av ett antal&lt;br&gt;redan utbildade och krigsplacerade - skulle uttagningen i genomsnitt&lt;br&gt;per år bli omkring 12 000 personer. Den avgjort största delen av det&lt;br&gt;beräknade personalbehovet finns inom funktionen befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Drygt 4 000 rekryterade som tas ut i samband med mönstringen och&lt;br&gt;får mer än två månaders grundutbildning i fred;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Något mer än 3 000 uttagna som genomgår högst två månaders&lt;br&gt;grundutbildning i fred (en del av dessa har varit placerade i utbild-&lt;br&gt;ningsreserven);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Mellan 3 000 och 4 000 uttagna som inte genomgår någon grundut-&lt;br&gt;bildning i fred (en del har varit placerade i utbildningsreserven);&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Mellan 1 000 och 2 000 uttagna som rekryteras bland dem som i&lt;br&gt;30-årsåldem lämnar det militära forsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga krigsplacerade kommer det vidare att fordras en viss repe&lt;br&gt;titionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas beslut om det militära försvaret under senare år har lett&lt;br&gt;till stora förändringar i försvarsmaktens struktur och storlek. Krigsorga-&lt;br&gt;nisationen kommer enligt den gällande ramen att omfatta bl.a. 16 briga-&lt;br&gt;der inom armén och 16 divisioner inom flygvapnet. Följden blir att&lt;br&gt;utbildningen i fortsättningen inte behöver omfatta lika många värnplik-&lt;br&gt;tiga som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arméns behov av pliktpersonal för krigsorganisationen beräknas&lt;br&gt;komma att minska med 160 000 man mellan åren 1991 och 1997. Även&lt;br&gt;inom marinen kommer behovet av pliktpersonal att sjunka. Flygvapnets&lt;br&gt;behov av pliktuttagna minskar framför allt genom att antalet basbataljo-&lt;br&gt;ner anpassas till det planerade antalet flygdivisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i underlaget inför 1992 års försvarsbeslut redo-&lt;br&gt;visat ett behov av sammanlagt 35 000 - 37 000 pliktuttagna per år.&lt;br&gt;Antalet är beräknat så att det ska täcka även de avgångar som kan&lt;br&gt;komma att inträffa under grundutbildningen. Till de faktorer som på-&lt;br&gt;verkar uttagningens storlek hör bl.a. också statsmakternas åtgärder för&lt;br&gt;att stabilisera Sveriges ekonomi. Enligt utredningens bedömning talar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket för att omkring 30 000 pliktuttagna per år kommer att slutföra Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;grundutbildning inom det militära forsvaret under 1990-talet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Totalförsvarets personalverk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Strävan måste vara att sammanföra ansvaret for de praktiska uppgifterna&lt;br&gt;på central nivå i samband med uttagningen och redovisningen av plikt-&lt;br&gt;personalen i en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det bildas en ny myndighet - Totalförsvarets&lt;br&gt;personalverk - som övertar uppgifter från framför allt Vämpliktsverket&lt;br&gt;och Vapenfristyrelsen. Dessa båda myndigheter kan därefter läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att Överbefälhavaren och Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB) for en dialog som kan utgöra ett underlag for samord-&lt;br&gt;ningen i personalfrågor på olika nivåer i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden och förslag gör det naturligt att tala om en&lt;br&gt;qänstgöringsskyldighet som är gemensam för hela totalförsvaret - en&lt;br&gt;totalförsvarsplikt - och att lagtekniskt samla alla de grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna i en författning. Det kommer att underlätta den samord-&lt;br&gt;ning personalförsöijningen inom det civila och det militära försvaret&lt;br&gt;som är ett av syftena med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader och finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av medelsbehovet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens beräkningar för det civila försvaret har resulterat i en&lt;br&gt;sammanlagd årlig kostnad för grundutbildning på drygt 450 milj.kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- och for repetitionsutbildning på något mer än 90 milj, kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av utredningen i betänkandet redovisade behovet av grundutbil-&lt;br&gt;ning inom det civila försvaret ersätter på flera områden den utbildning&lt;br&gt;som sedan många år äger rum inom det civila försvaret och som myn-&lt;br&gt;digheterna får medel till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas avvägningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att väga de olika utbildningsbehoven mot varandra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- och mot andra behov inom totalförsvaret. Det är statsmakternas upp-&lt;br&gt;gift att göra sådana avvägningar. Strävan måste vara att åstadkomma en&lt;br&gt;balans inom totalförsvaret mellan delområdena och inom dessa mellan&lt;br&gt;olika slag av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att finansieringen av den utbildning som behövs&lt;br&gt;inom det civila försvaret får övervägas i den ordinarie planerings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetprocessen. Det gäller också frågan om vilken ersättning kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen eventuellt ska ha för den utbildning som de kom-&lt;br&gt;mer att genomföra inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga bolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom några av de myndigheter som svarar för viktiga&lt;br&gt;åtgärder inom totalförsvaret är på väg att bolagiseras - eller också har&lt;br&gt;det nyligen skett. Det får inte råda någon oklarhet om att ansvarsprin-&lt;br&gt;cipen även i fortsättningen ska gälla för dessa verksamheter. Statsmak-&lt;br&gt;terna bör mot den bakgrunden säkerställa att de bolag som kommer att&lt;br&gt;bildas tar ansvar for verksamheten även under beredskap och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter av de föreslagna åtgärderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pliktuttagna är en viktig resurs som gör det möjligt att under be-&lt;br&gt;redskap och i krig komplettera personalen hos de organ som i fred&lt;br&gt;svarar för olika verksamheter i det civila försvaret. Rekryteringen av&lt;br&gt;fler yngre skapar efter hand en stabilitet i organisationen. Det ger också&lt;br&gt;en flexibilitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet för uttagning av personal till totalförsvaret&lt;br&gt;har andra positiva effekter, föryngringen innebär att flera verksamheter&lt;br&gt;så småningom kommer att kunna minska omsättningen av personal.&lt;br&gt;Samtidigt bidrar den förändrade utbildningen till att höja kvaliteten på&lt;br&gt;en stor del av det arbete som myndigheterna i organisationen ska utföra.&lt;br&gt;Den personal som ligger inne för utbildning - och andra som myndig-&lt;br&gt;heterna träffar avtal med eller kallar in med tjänsteplikt - kommer att&lt;br&gt;kunna hjälpa till i räddningsarbetet vid stora olyckor i fred eller i den&lt;br&gt;undsättning som samhället svarar för vid allvarliga störningar i viktig&lt;br&gt;samhällsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också ett värde för riskmedvetande och för utveckling av&lt;br&gt;skydd och säkerhet i samhället - att ett ökande antal människor i landet&lt;br&gt;genomgår utbildning och får tillfälle att praktiskt pröva sina kunskaper&lt;br&gt;inom de olika områden som funktioner med behov av pliktpersonal&lt;br&gt;spänner över. Samhället får på olika sätt åtskilligt tillbaka även i fred av&lt;br&gt;den pliktpersonal som myndigheter eller andra organ ska utbilda och&lt;br&gt;krigsplacera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet lägger vi fram ett förslag till författningsreglering av&lt;br&gt;totalförsvarsplikten i enlighet med Pliktutredningens förslag i betänkan-&lt;br&gt;det (SOU 1992:139) Totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om totalförsvarsplikten som kräver lagform har sam-&lt;br&gt;lats i en lag om totalförsvarsplikt. Denna föreslås ersätta följande lagar&lt;br&gt;och bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av&lt;br&gt;arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vämpliktslagen (1941:967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om allmän tjänsteplikt i allmänna tjänstepliktslagen&lt;br&gt;(1959:83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna i civilforsvarslagen (1960:74) om civilförsvars-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vissa bestämmelser i 5 kap. civilforsvarskungörelsen om inskriv-&lt;br&gt;ning och tjänstgöring i civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1984:272) om skyldighet for civilforsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bestämmelserna i 5 kap. 2 § lagen (1976:600) om offentlig anställ-&lt;br&gt;ning om tjänstgöringsskyldighet för arbetstagare hos staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak innehåller våra förfättningsforslag ett antal förändringar i förhåll-&lt;br&gt;ande till vad som gäller i dag. De viktigaste av dessa är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En gemensam övre åldersgräns införs för skyldigheten att tjänstgöra i&lt;br&gt;det civila försvaret. Gränsen går vid utgången av det kalenderår när den&lt;br&gt;som är totalförsvarspliktig fyller 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska män får vid mönstringen rekryteras direkt för tjänstgöring i&lt;br&gt;det civila försvaret (s.k. direktrekrytering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som efter mönstring inte behöver fullgöra grundutbildning place-&lt;br&gt;ras i en utbildningsreserv för att senare eventuellt tas i anspråk för en&lt;br&gt;kortare grundutbildning i det civila försvaret eller efter en beredskaps-&lt;br&gt;höjning grundutbildas i det militära eller civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skyldigheten att stå kvar i en utbildningsreserv upphör med utgången&lt;br&gt;av det kalenderår när den totalforsvarspliktige fyller 30 år. Därefter kan&lt;br&gt;han inte skrivas in för längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den vapenfria tjänsten regleras inte längre som ett undantag från&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring utan som ett av flera tjänstgöringsaltemativ inom&lt;br&gt;ramen för totalförsvarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska kvinnor får efter en frivillig mönstring antas för tjänstgöring&lt;br&gt;i samma befettningar som svenska män som har genomgått mönstring.&lt;br&gt;En kvinna som har genomgått grundutbildning blir vid straffansvar&lt;br&gt;skyldig att fullgöra repetitionsutbildning och att tjänstgöra under höjd&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det system för disciplinansvar som i dag gäller for krigsmän skall&lt;br&gt;gälla även för dem som tjänstgör i det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till den nuvarande vämpliktslagstiftningen innebär för-&lt;br&gt;slaget följande ändringar i sak:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bestämmelserna om beslutsfattandet vid inskrivning efter mönstring&lt;br&gt;närmas till den praxis som i dag tillämpas vid vämpliktskontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Detaljregleringen av tjänstgöringstiderna och verksamhetens innehåll&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grundutbildning som avbryts innan 40 tjänstgöringsdagar har full-&lt;br&gt;gjorts får inte tillgodoräknas som fullgjord grundutbildning. Den som&lt;br&gt;efter en sådan tid måste avbryta sin grundutbildning får inte på nytt&lt;br&gt;inkallas till längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Särregleringen för sjömän och renskötantfe samer slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;UFT:s lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om totalförsvarsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Totalförsvarsplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Totalförsvarets personalförsöijning skall tryggas genom en totalför-&lt;br&gt;svarsplikt som gäller för vaije svensk medborgare från böijan av det&lt;br&gt;kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår&lt;br&gt;när han eller hon fyller sjuttio. Totalförsvarsplikten gäller också för var&lt;br&gt;och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medverka vid utredning om sina personliga förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller&lt;br&gt;hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tjänstgöring enligt 3 § 2 fullgörs spm värnplikt, civilplikt eller&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnplikten och civilplikten omfettar grundutbildning, repetitionsut-&lt;br&gt;bildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är totalförsvarspliktig&lt;br&gt;under höjd beredskap skall tjänstgöra enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Värnplikten skall fullgöras i Försvarsmakten och alltid inledas med&lt;br&gt;grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfettar endast män som är sven-&lt;br&gt;ska medborgare och gäller från böijan av det kalenderår när den total-&lt;br&gt;försvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår, när han&lt;br&gt;fyller fyrtiosju år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Civilplikten skall fullgöras i verksamheter inom totalförsvaret som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilplikten får inte omfetta annan verksamhet som är förenad med&lt;br&gt;egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter. Den&lt;br&gt;som i Försvarsmakten har avslutat grundutbildning enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om frivillig grundutbildning av kvinnor är dock skyldig att&lt;br&gt;till slutet av det kalenderår när hon fyller fyrtiosju år såsom civilplikt&lt;br&gt;fullgöra samma tjänstgöring som värnplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;skrivits in för tjänstgöringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Utredning om personliga förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För att en totalforsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt skall kunna utredas och bedömas är han eller hon på&lt;br&gt;begäran av Totalförsvarets personalverk, en annan statlig myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun skyldig att skriftligen, muntligen eller, om det behövs, vid en&lt;br&gt;personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, ut-&lt;br&gt;bildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Varje svensk man som är totalförsvarspliktig är for utredning som&lt;br&gt;avses i 1 § skyldig att vid Totalförsvarets personalverk genomgå mönst-&lt;br&gt;ring, om det inte är uppenbart att han saknar förmåga att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap&lt;br&gt;senare, från och med den dag när han blir svensk medborgare. Om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter&lt;br&gt;det kalenderår, när han fyller tjugofyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Mönstringen skall ske i den totalförsvarspliktiges personliga när-&lt;br&gt;varo. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar&lt;br&gt;samt annan utredning av hans personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall till Total-&lt;br&gt;försvarets personalverk lämna de uppgifter om en totalforsvarspliktigs&lt;br&gt;hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att&lt;br&gt;bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan ut-&lt;br&gt;redning som avses i 1 § skall utfärdas i god tid. Om den som kallats är&lt;br&gt;förhindrad att inställa sig enligt kallelsen, skall han eller hon snarast&lt;br&gt;anmäla det till den myndighet som har utfärdat kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Inskrivning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter mönstring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige har&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets&lt;br&gt;personalverk placera honom i en befättningsgrupp för chefer, for spe-&lt;br&gt;cialister eller för övriga samt skriva in honom för värnplikt, för civil-&lt;br&gt;plikt eller i en utbildningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret&lt;br&gt;eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Ur vaije befettnings-&lt;br&gt;grupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för sådan tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall To-&lt;br&gt;talförsvarets personalverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra&lt;br&gt;sådan tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter annan utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som efter en annan utredning än mönstring bedöms lämplig for&lt;br&gt;civilplikt får av Totalförsvarets personalverk skrivas in för sådan tjänst-&lt;br&gt;göring, dock inte for civilplikt som omfettar längre grundutbildning än&lt;br&gt;60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser om inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om någon skrivs in för värnplikt eller för civilplikt som omfettar&lt;br&gt;grundutbildning, skall vid inskrivningen bestämmas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den befettning eller typ av befattning som han eller hon skall ut-&lt;br&gt;bildas till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där&lt;br&gt;grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. grundutbildningens längd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om grundutbildningen skall pågå mer än 60 dagar, året och måna-&lt;br&gt;den när grundutbildningen är planerad att börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid inskrivning för civilplikt som inte omfettar grundutbildning&lt;br&gt;skall bestämmas den befettning som den som skrivs in skall upprätt-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I den mån det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till önske-&lt;br&gt;mål från den som skrivs in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Av ett beslut om inskrivning skall framgå vad som har bestämts&lt;br&gt;enligt 5 eller 6 §. Ett beslut om inskrivning i en utbildningsreserv skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den totalförsvarspliktiges befättningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår mönstring skall därvid underrättas om beslut som&lt;br&gt;avses i första stycket och i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt 1, 3 eller 4 § får ändras av Totalförsvarets per-&lt;br&gt;sonalverk. Om den som har skrivits in har påböijat en grundutbildning,&lt;br&gt;får beslutet också ändras av en myndighet som Personalverket bestäm-&lt;br&gt;mer. Om det behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarsplik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tig skyldig att genomgå förnyad mönstring eller annan utredning enligt&lt;br&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ändring av beslut om inskrivning innebär att tiden för grundut-&lt;br&gt;bildningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att den som&lt;br&gt;beslutet avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av 10 §, skall&lt;br&gt;detsamma gälla i fråga om ändring av ett beslut om inskrivning i en ut-&lt;br&gt;bildningsreserv till inskrivning for värnplikt eller för civilplikt som&lt;br&gt;omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i en ut-&lt;br&gt;bildningsreserv i stället skall skrivas in för värnplikt eller för civilplikt&lt;br&gt;som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Inskrivningen i en utbildningsreserv upphör vid utgången av det&lt;br&gt;kalenderår när den totalforsvarspliktige fyller trettio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsplacering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har&lt;br&gt;förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall&lt;br&gt;krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller&lt;br&gt;hon är lämplig för. En totalförsvarspliktig som har skrivits in för civil-&lt;br&gt;plikt enligt 6 § skall krigsplaceras i den befattning som han eller hon&lt;br&gt;skall upprätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En totalförsvarspliktig som har genomgått en längre grundutbild-&lt;br&gt;ning än 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbild-&lt;br&gt;ningen fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsent-&lt;br&gt;ligt bättre att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får&lt;br&gt;skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbild-&lt;br&gt;ning som inte är längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets personalverk på&lt;br&gt;framställan av en kommun, en kyrklig kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;statlig myndighet. Om en krigsplacering hävs, gäller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöring utan vapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en totalförsvarspliktig kan antas ha en så allvarlig personlig&lt;br&gt;övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oför-&lt;br&gt;enlig med en tjänstgöring som är förenad med bruk av vapen, skall han&lt;br&gt;eller hon efter ansökan få rätt att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En ansökan om rätt att vara vapenfri skall vara skriftlig och inne-&lt;br&gt;hålla en försäkran av sökanden att han eller hon har en sådan inställning&lt;br&gt;till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En ansökan som görs innan sökanden har skrivits in eller inom sex&lt;br&gt;månader från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om inskriv-&lt;br&gt;ning skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en ansökan görs senare än vad som sägs i 18 §, skall den även&lt;br&gt;innehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden vill åberopa&lt;br&gt;till stöd för sitt påstående att han eller hon har en sådan inställning till&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att&lt;br&gt;lämna uppgifter muntligt i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En totalförsvarspliktig som har fått rätt att vara vapenfri får inte&lt;br&gt;skrivas in mot en befättning som är förenad med bruk av vapen eller&lt;br&gt;mot sin vilja skrivas in i Försvarsmakten. Om en sådan inskrivning har&lt;br&gt;skett, skall beslutet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av Totalförsvarets&lt;br&gt;personal verk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildnin g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för&lt;br&gt;värnplikt är lägst 220 och högst 615 dagar och for en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig som har skrivits in för civilplikt högst 300 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon total-&lt;br&gt;försvarspliktig överstiga 615 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har den som skrivits in for värnplikt eller för civilplikt som omfat-&lt;br&gt;tar en längre grundutbildning än 60 dagar inte kallats in till grundutbild-&lt;br&gt;ningen före utgången av det kalenderår när han fyller tjugofyra år eller,&lt;br&gt;i fall som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det kalenderår när han&lt;br&gt;fyller trettio år, är han skyldig att fullgöra grundutbildningen endast om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig som är medborgare även i en annan stat är&lt;br&gt;inte skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om han&lt;br&gt;antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller&lt;br&gt;innan han har fyllt nitton år väljer att göra detta och den utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till längd och effektivitet är minst likvärdig med den som krävs av&lt;br&gt;honom i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildnin g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Repetitionsutbildningen får for vaije totalförsvarspliktig omfatta&lt;br&gt;sammanlagt högst 240 dagar fördelade på flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig är under samma kalenderår skyldig att full-&lt;br&gt;göra repetitionsutbildning vid högst två tillfallen och med sammanlagt&lt;br&gt;högst 34 dagar, om inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längsta tillåtna utbildningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den sammanlagda tiden for grundutbildning och repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning får inte för någon totalförsvarspliktig överstiga 700 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs for Sveriges försvars-&lt;br&gt;beredskap, får regeringen besluta att totalförsvarspliktiga som har krigs-&lt;br&gt;placerats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapstjänstgöring får for vaije totalförsvarspliktig omfatta högst&lt;br&gt;180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen skall för vaije tillfälle besluta hur många totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring eller beredskapstjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar när beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och civilplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter under tjänstgöringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att i den mån&lt;br&gt;verksamheten kräver det tåla inskränkningar såväl i sin frihet att för-&lt;br&gt;flytta sig inom landet och att lämna detta som i sin personliga frihet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är också skyldig att genomgå&lt;br&gt;den medicinska och psykologiska undersökning som krävs för att utreda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bedöma hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall lyda en förmans eller&lt;br&gt;annan chefs order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänst-&lt;br&gt;en. Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall även i övrigt rätta sig&lt;br&gt;efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigs-&lt;br&gt;uppgiften kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla skickligheten&lt;br&gt;för krigsuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter&lt;br&gt;som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Grundutbildningens längd skall bestämmas särskilt for vaije be-&lt;br&gt;fattning eller typ av befättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen skall genomföras i en följd, om inte det för vissa&lt;br&gt;befettningar finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Repetitionsutbildningens omfettning för vaije totalförsvarspliktig&lt;br&gt;skall bestämmas av krigsuppgiften och behovet att öva det förband eller&lt;br&gt;den verksamhet där han eller hon är krigsplacerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Inkallelser till tjänstgöring skall göras av Totalförsvarets personal-&lt;br&gt;verk, om inte regeringen föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelser till grundutbildning eller repetitionsutbildning skall sändas&lt;br&gt;ut i god tid, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Detsamma&lt;br&gt;gäller for en återkallelse av inkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En totalförsvarspliktig skall inställa sig till tjänstgöring enligt in-&lt;br&gt;kallelsen. Hinder att inställa sig, skall snarast anmälas till Totalförsva-&lt;br&gt;rets personalverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En totalförsvarspliktig får efter ansökan beviljas uppskov med&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon kallats in&lt;br&gt;till, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på&lt;br&gt;sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv eller&lt;br&gt;någon nära anhörig till honom eller henne eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är tillfälligt så&lt;br&gt;nedsatt att det kan antas att tjänstgöringen inte kan fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov enligt första stycket får beslutas för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Föranleder inte särskilda skäl något annat, skall en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig som har ansökt om rätt att vara vapenfri beviljas uppskov med&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon kallats in&lt;br&gt;till, om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen. Uppskovet skall&lt;br&gt;beviljas till dess ansökningen har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppskov vägras, får den som fullgör tjänstgöringen inte åläggas&lt;br&gt;att bruka vapen eller att bära vapen eller ammunition innan ansökningen&lt;br&gt;har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ärenden om uppskov prövas av Totalförsvarets personalverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har uppdrag som riksdagsledamot, som ersättare for&lt;br&gt;riksdagsledamot eller som statsråd har utan särskilt beslut uppskov med&lt;br&gt;värnplikt och civilplikt så länge uppdraget varar. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har uppdrag i en internationell organisation och på grund av en&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har slutit med en främmande stat inte&lt;br&gt;skall eller bör tjänstgöra i totalförsvaret under tid när uppdraget varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall avbrytas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som fullgör tjänstgöringen har varit frånvarande från tjäns-&lt;br&gt;ten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som fullgör tjänstgöringen på grund av tillfälligt nedsatt fy-&lt;br&gt;sisk eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma att vara frånvar-&lt;br&gt;ande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Värnplikt eller civilplikt skall avbrytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen och den som&lt;br&gt;fullgör tjänstgöringen ansöker om rätt att vara vapenfri och det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta i avvaktan på att&lt;br&gt;ansökningen har prövats slutligt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att full-&lt;br&gt;göra sina skyldigheter under tjänstgöringen och det kan antas att han&lt;br&gt;eller hon inte heller i fortsättningen kommer att fullgöra dessa skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstgöringen fortsätter för en totalförsvarspliktig som avses i&lt;br&gt;första stycket 1, gäller bestämmelsen i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Efter ansökan från den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning avbrytas i fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ärenden om avbrott skall prövas av Totalförsvarets personalverk&lt;br&gt;eller efter Personalverkets bestämmande av en annan statlig myndighet,&lt;br&gt;en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Regeringen får besluta att grundutbildningen skall avbrytas, om ut-&lt;br&gt;bildningsorganisationens resurser måste tas i anspråk för att höja Sveri-&lt;br&gt;ges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av tjänstgöringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar har&lt;br&gt;fullgjorts, får den som fullgjort tjänstgöringen tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;före avbrottet dock inte tjänstgöringsdagar under vilka han eller hon har&lt;br&gt;varit frånvarande. Om det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller skada, behöver grundutbildningen inte fullföljas. Om&lt;br&gt;den som fullgjort tjänstgöringen begär det, skall han eller hon dock på&lt;br&gt;nytt inkallas till grundutbildning. I sådant fall skall Totalförsvarets per-&lt;br&gt;sonalverk bestämma i vilken utsträckning utbildningstiden före avbrottet&lt;br&gt;skall tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbryts utbildningen i annat fall än som avses i första stycket, får&lt;br&gt;ingen tjänstgöringstid tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En totalförsvarspliktig får inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som&lt;br&gt;avses i 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket som fullgjord tjänstgö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;överlämna till bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda att&lt;br&gt;besluta om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör&lt;br&gt;civilplikt hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Den allmänna tjänsteplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § När det råder höjd beredskap får regeringen förordna om allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt&lt;br&gt;för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Förordnandet kan avse en&lt;br&gt;viss del av landet eller en viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utför arbete som anvisas honom eller henne av en myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete enligt första stycket 3 får inte utan att den som tjänstgör sam-&lt;br&gt;tycker till det vara förenat med bruk av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;skall fullgöras och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som omfattas av ett beslut enligt 3 § skall få&lt;br&gt;del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare är&lt;br&gt;skyldiga att till regeringen eller en myndighet som avses i 3 § lämna&lt;br&gt;upplysningar om förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;ge undantag från den allmänna tjänsteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att han eller hon inom rimlig tid kan nås av postförsändelser&lt;br&gt;från Totalförsvarets personalverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter uppmaning bekräfta mottagandet av kallelser till utredning,&lt;br&gt;inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering och ta del av&lt;br&gt;innehållet i sådana handlingar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och&lt;br&gt;utrustning som rör tjänstgöring inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig har vid inställelse for mönstring eller annan&lt;br&gt;utredning och när han eller hon fullgör värnplikt eller civilplikt rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. reseförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fri förplägnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fri inkvartering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fri hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fri grupplivförsäkring samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. begravningshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6&lt;br&gt;kap. 2 § 2 har även rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fri utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagersättning eller dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utryckningsbidrag efter viss grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. familjebidrag samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring falttraktamente och&lt;br&gt;särskild ersättning för tjänstgöring i viss befättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om rätt till ersättning for personskada finns i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om stat-&lt;br&gt;lig ersättning vid ideell skada m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 har rätt till samma förmåner och arbetsvillkor i övrigt som på&lt;br&gt;grund av avtal eller annars gäller för liknande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om villkoren inte kan bestämmas med stöd av första stycket, skall de&lt;br&gt;festställas till vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och omfatt-&lt;br&gt;ning samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som inte har erhållit lön eller annan förmån&lt;br&gt;på grund av fullgjord allmän tjänsteplikt har rätt att efter ansökan och&lt;br&gt;mot överlåtelse av sin fordran till staten av allmänna medel få ersättning&lt;br&gt;med det obetalda beloppet. Om inte särskilda skäl föreligger, får sådan&lt;br&gt;ersättning inte utgå för fordran som har förfellit till betalning mer än tre&lt;br&gt;månader innan ansökan om ersättning gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig, som enligt 6 kap. 2 § 3 är skyldig att full-&lt;br&gt;göra allmän tjänsteplikt på annan ort än den där han eller hon är bosatt,&lt;br&gt;har rätt till reseformåner och ersättning för flyttning eller ökade levnad-&lt;br&gt;skostnader till följd av dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Skydd för anställning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han&lt;br&gt;eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fullgör sina skyldigheter enligt denna lag hindras att ut-&lt;br&gt;föra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får detta inte åberopas&lt;br&gt;mot honom eller henne som grund för skadestånd eller liknande an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om anställning för viss tid inför värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt finns i 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare som vill återinträda i arbete efter att ha fullgjort&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt är skyldig att på förfrågan underrätta arbetsgi-&lt;br&gt;varen om detta före tjänstgöringens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En arbetstagare, som har kallats in till värnplikt eller civilplikt, bör&lt;br&gt;genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för tjänstgöring-&lt;br&gt;ens böijan och om hur länge den beräknas vara. Detsamma skall gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for en arbetstagare som har underrättats om att han eller hon skall&lt;br&gt;fullgöra allmän tjänsteplikt hos någon annan än arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare bör i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om den&lt;br&gt;dag, när han eller hon kan återinträda i arbetet. Om tjänstgöringen&lt;br&gt;enligt denna lag har pågått i mer än tre månader, är arbetsgivaren inte&lt;br&gt;skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än två veckor&lt;br&gt;från den dag när arbetsgivaren mottog ett sådant meddelande eller&lt;br&gt;arbetstagaren utan föregående meddelande inställer sig hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetstagares förmåner i anställningen och arbetsförhållanden i&lt;br&gt;övrigt får inte i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet försäm-&lt;br&gt;ras med anledning av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstaga-&lt;br&gt;ren. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande&lt;br&gt;skall 34, 35, 37, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;betala skadestånd for den förlust som uppkommer och för den kränk-&lt;br&gt;ning som har skett. Därvid skall 38 § andra och tredje styckena samt 41&lt;br&gt;och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Mål om tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel handläggs&lt;br&gt;enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i första stycket gäller 43 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt detta kapitel&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig som utan giltigt skäl uteblir från en mönst-&lt;br&gt;ring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § till vilken han eller hon har&lt;br&gt;kallats att personligen inställa sig döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En totalförsvarspliktig som av oaktsamhet underlåter att inställa sig&lt;br&gt;för värnplikt eller civilplikt till vilken han eller hon har inkallats döms&lt;br&gt;till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig som olovligen avviker eller i annat fall än&lt;br&gt;som avses i 2 § uteblir från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägrar eller underlåter att lyda en förmans eller annan chefs order eller&lt;br&gt;på annat sätt åsidosätter vad som åligger honom eller henne under&lt;br&gt;tjänstgöringen, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men&lt;br&gt;för utbildningen eller tjänsten i övrigt for brott mot totalförsvarsplikten&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff for gärningen är&lt;br&gt;föreskrivet i 21 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Begås ett brott enligt 3 § första stycket under höjd beredskap och&lt;br&gt;medför det särskilt men för totalförsvaret eller är det annars är att anse&lt;br&gt;som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han&lt;br&gt;eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 §&lt;br&gt;döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hämtning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring eller personlig&lt;br&gt;inställelse vid en annan utredning enligt 2 kap. 1 §, inkallats till värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt eller ålagts att fullgöra allmän tjänsteplikt men utan&lt;br&gt;giltigt skäl uteblir, får Totalförsvarets personalverk eller en myndighet&lt;br&gt;som Personalverket bestämmer besluta att han eller hon på egen be-&lt;br&gt;kostnad skall hämtas genom polismyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Totalförsvarets personalverk får vid vite förelägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en totalförsvarspliktig att till Totalförsvarets personalverk eller en&lt;br&gt;myndighet som regeringen eller Personalverket bestämmer skriftligen&lt;br&gt;lämna uppgifter som avses i 2 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare&lt;br&gt;att till en myndighet som avses i 6 kap. 3 § lämna upplysningar som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 5 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en totalförsvarspliktig att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 1&lt;br&gt;§ 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltigt skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En totalförsvarspliktig har giltigt skäl att inte fullgöra en skyldighet&lt;br&gt;enligt denna lag, om han eller hon har hindrats att fullgöra den på&lt;br&gt;grund av avbrott i allmänna samfärdseln eller sjukdom eller annan om-&lt;br&gt;ständighet, som han eller hon inte bort förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Totalförsvarets personalverk får besluta att en totalförsvarspliktig&lt;br&gt;tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom dom som vunnit laga kraft har dömts för brott mot totalför-&lt;br&gt;svarsplikten till fängelse och det kan antas att han eller hon inte kom-&lt;br&gt;mer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med hänvisning till sin anslutning till religiöst samfund som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra&lt;br&gt;vare sig värnplikt eller civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förnyad prövning och överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förnyad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid Totalförsvarets personalverk skall finnas en eller flera inskriv-&lt;br&gt;ningsnämnder för att genomföra förnyad prövning av vissa beslut av&lt;br&gt;Personal verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsnämnden består av en ordförande, som utses av Personal-&lt;br&gt;verket och valda ledamöter till det antal som regeringen föreskriver.&lt;br&gt;För vaije landsting eller kommun som hör till inskrivningsnämndens&lt;br&gt;verksamhetsområde skall minst en ledamot väljas. De valda ledamöterna&lt;br&gt;utses för tre år av de landsting och kommuner som skall vara företrädda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nämnden. För ordföranden och de valda ledamöterna skall finnas&lt;br&gt;ersättare. Dessa utses på samma sätt som de ordinarie ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Totalförsvarets personal verks beslut enligt 3 kap. 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;prövas på nytt av en inskrivningsnämnd, om det begärs av den som&lt;br&gt;beslutet avser och begäran inte tillgodoses genom beslut av en tjäns-&lt;br&gt;teman vid Personalverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt först stycket är inskrivningsnämnden&lt;br&gt;beslutfÖr, när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En begäran om förnyad prövning skall vara skriftlig och ha kommit&lt;br&gt;in till Totalförsvarets personalverk inom tre veckor från den dag då den&lt;br&gt;som beslutet avser fick del av detta. I begäran skall anges den ändring&lt;br&gt;som önskas och skälen for ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Endast följande beslut enligt denna lag får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inskrivningsnämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beslut i ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Beslut i ärenden om rätt att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut i ärenden om uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Beslut i ärenden om avbrott i utbildningen enligt 5 kap. 12 - 14 §§&lt;br&gt;och om tillgodoräknande av tjänstgöring enligt 5 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall göras hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inskrivningsnämndens beslut får inte omprövas enligt förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett beslut av Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av&lt;br&gt;arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vämpliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna tjänstepliktslagen (1959:83),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1981:292) om tjänsteplikt for hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:272) om skyldighet för civilforsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som före lagens ikraftträdande har genomgått en inskrivnings-&lt;br&gt;prövning enligt vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha genomgått&lt;br&gt;mönstring enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut for vämpliktsut-&lt;br&gt;bildning enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha&lt;br&gt;skrivits in för värnplikt enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut till en utbildnings-&lt;br&gt;reserv enligt 4 a § vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha skrivits in&lt;br&gt;i en utbildningsreserv enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En totalförsvarspliktig som vid lagens ikraftträdande genom in-&lt;br&gt;skrivning enligt 17 § civilforsvarslagen (1960:74) uttagits till att full-&lt;br&gt;göra civilförsvarstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt en-&lt;br&gt;ligt den nya lagen. Detsamma skall gälla för en totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;registrerats enligt 2 § förordningen (1981:642) om tjänsteplikt för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Totalförsvarets personalverk får i en utbildningsreserv skriva in to-&lt;br&gt;talförsvarspliktiga som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst men då inte påböljat grundutbildning. Inskrivningen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenas med en anteckning om rätt för den totalforsvarspliktige att vara&lt;br&gt;vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Krigsplacering av en totalförsvarspliktig som har beslutats före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande skall vid tillämpningen av den nya lagen anses&lt;br&gt;som en krigsplacering enligt 3 kap. 12 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7. Tjänstgöring som en totalförsvarspliktig har fullgjort enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74) eller lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. skall tillgodoräknas&lt;br&gt;honom eller henne som fullgjord värnplikt eller civilplikt med samma&lt;br&gt;antal dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt. Därvid skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) grundutbildning enligt 27 § 1 mom. A vämpliktslagen samt utbild-&lt;br&gt;ning enligt 12 § 2 mom. andra stycket civilförsvarslagen och 6 § lagen&lt;br&gt;om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal&lt;br&gt;m.m. motsvara grundutbildning enligt 4 kap. 1 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) övningar enligt 27 § 1 mom. B och C vämpliktslagen, 12 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket civilförsvarslagen och 6 § lagen om tjänsteplikt för&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. motsvara re-&lt;br&gt;petitionsutbildning enligt 4 kap. 4 § den nya lagen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) beredskapsövning enligt 27 § 2 mom. vämpliktslagen och 12 § 1&lt;br&gt;mom. andra stycket civilförsvarslagen motsvara beredskapstjänstgöring&lt;br&gt;enligt 4 kap. 8 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Äldre bestämmelser om tjänstgöringsskyldighet gäller för dem som&lt;br&gt;vid lagens ikraftträdande har påbörjat utbildning enligt vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) och lagen (1981:292) om hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;br&gt;veterinärpersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. För tjänstgöring som påbörjas efter lagens ikraftträdande på grund&lt;br&gt;av inkallelse som utfärdats före ikraftträdandet skall den nya lagen&lt;br&gt;gälla. Därvid skall vad som föreskrivs i punkt 7 a) - c) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 10 kap. 9 § 1 skall den som&lt;br&gt;före den 1 juni 1987 har dömts till fängelse för lydnadsbrott eller rym-&lt;br&gt;ning eller därefter för vämpliktsbrott likställas med den som har dömts&lt;br&gt;till samma straff för brott mot totalförsvarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Beslut som regeringen eller Vämpliktsverket före ikraftträdandet&lt;br&gt;har meddelat att tills vidare eller för viss tid inte inkalla en värnpliktig&lt;br&gt;till värnpliktstjänstgöring, skall anses som beslut enligt 10 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12. Äldre bestämmelser skall tillämpas vid överklagande av beslut som&lt;br&gt;har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till&lt;br&gt;en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, skall&lt;br&gt;hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1994195. I sand. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om frivillig grundutbildning för kvinnor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kvinnor som vill få anställning som officerare skall genomgå grund-&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten enligt denna lag. Regeringen bestämmer&lt;br&gt;vilka villkor i övrigt som skall gälla for att få anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kvinnor som under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana be-&lt;br&gt;fattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar skall genomgå grundutbildning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Grundutbildningen skall fullgöras vid Försvarsmakten eller i verk-&lt;br&gt;samhet enligt 1 kap. 6 § första stycket lagen (199x:xxx) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt. Den skall till längd och innehåll motsvara den grundutbild-&lt;br&gt;ning som en jämförbar kategori totalförsvarspliktiga fullgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Antagning till grundutbildning sker efter ansökan och en särskild&lt;br&gt;antagningsprövning som skall motsvara mönstring enligt 2 kap. 2 - 3 §§&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna skall antas till grundutbildning, om hon är lika lämpad att&lt;br&gt;genomgå denna som de män vilka enligt 3 kap. lagen (199x:xxx) om to-&lt;br&gt;talförsvarsplikt skrivs in för värnplikt eller for civilplikt med en grund-&lt;br&gt;utbildning som överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöringsskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En kvinna som har antagits till grundutbildningen är skyldig att&lt;br&gt;efter inkallelse inställa sig till utbildningen och fullgöra denna i enlighet&lt;br&gt;med meddelade föreskrifter. Hon får inte avbryta utbildningen förrän&lt;br&gt;hon har meddelat sin vilja att göra detta till den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om giltigt skäl för utevaro från tjänstgöringen skall 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Sedan en kvinna har antagits till grundutbildningen skall 5 kap. 2&lt;br&gt;och 8 §§, 7 kap. 1 § samt 10 kap. 7 § lagen (199x:xxx) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt gälla för henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En kvinna som har avslutat grundutbildning enligt denna lag vid&lt;br&gt;Försvarsmakten får skrivas in for civilplikt med skyldighet att tjänstgöra&lt;br&gt;i stridande befattningar inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiljande från utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Från grundutbildningen skall den skiljas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visar sig olämplig för fortsatt utbildning till den befettning eller typ&lt;br&gt;av befettning som hon har antagits till, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av sjukdom eller av annan anledning är frånvarande från&lt;br&gt;utbildningen i sådan utsträckning att hon inte kan tillgodogöra sig den-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En kvinna har under grundutbildningen och i samband med antag-&lt;br&gt;ningsprövningen rätt till samma förmåner som totalförsvarspliktiga har&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt till ersättning for personskada finns i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om&lt;br&gt;statlig ersättning vid ideell skada m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen får föreskriva att en bestämmelse i denna lag skall till-&lt;br&gt;ämpas också på annan föreskriven utbildning som en kvinna genomgår&lt;br&gt;för att kunna få anställning som officer vid Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den, då lagen (1980:1021) om militär grundut-&lt;br&gt;bildning för kvinnor skall upphöra att gälla. I fråga om grundutbildning&lt;br&gt;som påbörjats före ikraftträdandet gäller den äldre lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om disciplinansvar inom totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig på följande personal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. totalförsvarspliktiga under den tid då de är skyldiga att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt enligt lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kvinnor som genomgår utbildning enligt lagen (199x:xxx) om&lt;br&gt;frivillig grundutbildning för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som genomgår utbildning för att få militär anställning vid För-&lt;br&gt;svarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hemvämsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att&lt;br&gt;tjänstgöra frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation,&lt;br&gt;under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Är Sverige i krig, gäller lagen även för följande personal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alla som är tjänstgöringsskyldiga vid Försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga vid Försvarsmak-&lt;br&gt;ten är skyldiga att delta i Sveriges försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsvakter och skyddsområdesvakter som förordnats med stöd av&lt;br&gt;lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. alla som annars vistas vid avdelningar av Försvarsmakten, när av-&lt;br&gt;delningarna är i falt eller verkar under liknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges grän-&lt;br&gt;ser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att lagen skall gälla för den personal som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det inte längre föreligger sådana förhållanden som avses i 2 och&lt;br&gt;3 §§, skall regeringen föreskriva att lagen skall upphöra att gälla för&lt;br&gt;personal som nämns i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen skall också gälla för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;krigsfångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket Sverige är&lt;br&gt;neutralt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigs-&lt;br&gt;deltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som lagen inte längre gäller för får med tillämpning av lagen&lt;br&gt;åläggas disciplinpåföljd och ersättningsskyldighet for förfarande under&lt;br&gt;tid då lagen gällde för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som lagen gäller för benämns disciplinansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Disciplinförseelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En disciplinansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;vad han eller hon på grund av instruktioner, förmäns eller andra chefers&lt;br&gt;order eller i övrigt skall iaktta i tjänsten skall åläggas disciplinpåföljd&lt;br&gt;for disciplinförseelse. I ringa fall skall någon påföljd dock inte åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte inom&lt;br&gt;två år från förseelsen har underrättats enligt 25 § om vad som anförs&lt;br&gt;mot honom eller henne eller fått anmaning enligt 21 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän eller mots-&lt;br&gt;varande bestämmelse i fråga om Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst, löneavdrag och ute-&lt;br&gt;gångsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Varning innebär att den felande erinras om att han eller hon för&lt;br&gt;framtiden skall iaktta sina skyldigheter i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Extratjänst innebär att den felande vid högst fem tillfällen utöver&lt;br&gt;den vanliga tjänsten skall utföra handräckning eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild uppgift. Vid vaije tillfälle får högst fyra timmar tas i anspråk för&lt;br&gt;uppgiften. Om extratjänsten inte avser annat än jour- eller beredskaps-&lt;br&gt;tjänstgöring, får dock tiden fram till den vanliga tjänstens böijan nästa&lt;br&gt;dag tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extratjänsten får inte vara sådan att den inverkar skadligt på den&lt;br&gt;disciplinansvariges hälsa eller tjänstbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Löneavdrag får bestämmas for högst trettio dagar och innebär&lt;br&gt;avdrag på dagersättning eller motsvarande ersättning. Om något sådant&lt;br&gt;avdrag inte kan göras, skall den felande betala ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som erhåller dagersättning skall löneavdraget motsvara dager-&lt;br&gt;sättningen utan tillägg. För övriga skall löneavdraget bestämmas till viss&lt;br&gt;andel av utgående ersättning. Andelen skall utgöra högst en fjärdedel av&lt;br&gt;ersättningen per dag. Avdraget får dock inte understiga ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande dagersättning utan tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Utegångsförbud innebär förbud för den som är förlagd inom ett&lt;br&gt;kasemområde, läger eller motsvarande område att under en bestämd tid,&lt;br&gt;minst en och högst femton dagar, på fritid vistas utanför det område&lt;br&gt;som är upplåtet åt en viss avdelning eller utanför en del av ett sådant&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är förlagd ombord på ett fårtyg skall utegångsförbudet&lt;br&gt;avse förbud att lämna fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Löneavdrag får åläggas tillsammans med utegångsförbud, om det&lt;br&gt;krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinför-&lt;br&gt;seelsen har begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse&lt;br&gt;och han eller hon genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas även ha&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott, skall han eller hon anmälas till åtal för brot-&lt;br&gt;tet, om inte annat följer av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Åtalsanmälan behöver inte göras i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilka svårare straff än böter inte föreskrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. följande brott i brottsbalken, nämligen ofredande (4 kap. 7 §),&lt;br&gt;snatteri (8 kap. 2 §), egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 §), bedrägligt&lt;br&gt;beteende (9 kap. 2 §), undandräkt (10 kap. 2 §), olovligt förfogande (10&lt;br&gt;kap. 4 §), olovligt brukande (10 kap. 7 §), svikande av försvarsplikt (18&lt;br&gt;kap. 6 §), lydnadsbrott (21 kap. 5 §) och rymning (21 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan skall dock alltid göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brottet riktar sig mot någon utanför den organisation där den miss-&lt;br&gt;tänkte tjänstgör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. målsäganden har förklarat att han eller hon avser att föra talan om&lt;br&gt;enskilt anspråk, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skäl att anta att påföljden inte kommer att stanna vid&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om någon åtgärd har vidtagits för att anställa åtal mot en disciplin-&lt;br&gt;ansvarig, får ett disciplinärende inte inledas eller fortsättas i fråga om&lt;br&gt;det förfarande som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan prövas i fråga om&lt;br&gt;disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort vid Försvarsmakten&lt;br&gt;av chefen för det förband, den skola eller det utbildningscentrum där&lt;br&gt;den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten får föreskriva att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan chef på verksamhetsstället av lägst överstelöjtnants eller&lt;br&gt;kommendörkaptens tjänstegrad får pröva frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den disciplinansvarige fullgör eller har fullgjort värnplikt eller&lt;br&gt;fullgör eller har fullgjort grundutbildning vid Försvarsmakten enligt&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om frivillig grundutbildning för kvinnor någon annan-&lt;br&gt;stans än som anges i första stycket, skall regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Försvarsmakten föreskriva vilken chef, dock av&lt;br&gt;lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad, som får&lt;br&gt;pröva frågor om disciplinförseelse och åtalsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En chef som avses i 19 § får överlämna åt andra chefer som tjänst-&lt;br&gt;gör under honom eller henne, dock lägst en kompanichef eller motsva-&lt;br&gt;rande chef, att pröva frågor om disciplinförseelse av personal som står&lt;br&gt;under deras befäl, under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfärandet inte kan antas utgöra brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förseelsen har erkänts och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning eller ex-&lt;br&gt;tratjänst eller utegångsförbud i högst fem dagar eller löneavdrag för&lt;br&gt;högst tio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos&lt;br&gt;en annan statlig myndighet än Försvarsmakten prövas frågor om dis-&lt;br&gt;ciplinförseelse och åtalsanmälan av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort hos en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig kommun eller ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfallighet, en stiftelse eller annan enskild sammanslutning, prövas&lt;br&gt;frågorna av Totalförsvarets personalverk. Totalförsvarets personalverk&lt;br&gt;får överlämna åt förmän och andra chefer vid en sådan inrättning att&lt;br&gt;pröva frågor om disciplinförseelse och åtalsanmälan av personal som&lt;br&gt;lyder under dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att biträda de chefer som har att handlägga disciplinärenden&lt;br&gt;skall finnas auditörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditörema skall vara lagfarna. De förordnas av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bestämmande, av annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga&lt;br&gt;om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett&lt;br&gt;sådant yttrande behövs dock inte när ärendet prövas enligt 20 § eller,&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 20 §, vid prövning enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditören är medansvarig for de beslut som myndigheten fettar på&lt;br&gt;hans eller hennes tillstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av disciplinärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Disciplinärenden skall handläggas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Muntligt forhör skall hållas med den disciplinansvarige. Denne&lt;br&gt;skall därvid underrättas om vad som anförs mot honom eller henne. Om&lt;br&gt;muntligt förhör inte kan anses behövligt, får underrättelsen ske skrift-&lt;br&gt;ligen, varvid den disciplinansvarige skall uppmanas att yttra sig i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, skall även anmälare och andra som kan lämna uppgif-&lt;br&gt;ter i saken höras muntligen eller skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över förhören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Vid muntligt förhör med den disciplinansvarige skall ett förhör-&lt;br&gt;svittne om möjligt vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om ett vittne eller en sakkunnig bör höras vid domstol eller om&lt;br&gt;någon bör föreläggas att förete en skriftlig handling eller ett föremål&lt;br&gt;som bevis, skall en ansökan om detta hos den tingsrätt inom vars om-&lt;br&gt;råde den person vistas som skall höras eller på annat sätt berörs av&lt;br&gt;åtgärden. I fråga om sådana åtgärder skall i tillämpliga delar gälla vad&lt;br&gt;som föreskrivs i rättegångsbalken om bevisupptagning utom huvudför-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Den disciplinansvarige skall innan ärendet avgörs få del av vad&lt;br&gt;som har kommit fram under utredningen och beredas tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över det, om det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Ett beslut om disciplinförseelse och åtalsanmälan skall grundas på&lt;br&gt;vad som har kommit fram under utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den disciplinansvarige skall underrättas om beslutet och auditörens&lt;br&gt;yttrande samt hur man begär ändring av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som meddelar beslutet bestämmer om underrättelsen skall ske&lt;br&gt;muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat&lt;br&gt;sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om den som genom&lt;br&gt;beslutet åläggs en disciplinförseelse begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om det av särskilda skäl inte krävs någon disciplinpåföljd, får&lt;br&gt;ärendet avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Bestämmelser om rätt for riksdagens ombudsmän och för Justitie-&lt;br&gt;kanslem att göra anmälan i disciplinärenden och om handläggning av&lt;br&gt;sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765) med instruktion för riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkställighet av disciplinpåföljd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Beslut om disciplinpåföljd skall verkställas snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet har vunnit laga kraft mot den disciplinansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där&lt;br&gt;disciplinförseelsen har begåtts eller av någon annan särskild anledning,&lt;br&gt;får det i beslut om extratjänst eller utegångsförbud förordnas att beslutet&lt;br&gt;skall verkställas trots att det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Extratjänst får inte verkställas på tjänstefria dagar. Detsamma&lt;br&gt;gäller utegångsförbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud får uppskjutas&lt;br&gt;eller avbrytas, om det finns särskilda skäl. Den dag då avbrott sker&lt;br&gt;skall i sin helhet räknas som verkställighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om flera beslut om utegångsförbud är helt eller delvis verkställ-&lt;br&gt;bara samtidigt, skall påföljderna läggas samman med varandra. Den&lt;br&gt;sammanlagda verkställighetstiden får dock inte överstiga tjugofem da-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den sammanlagda verkställighetstiden skall den tid avräknas&lt;br&gt;under vilken verkställighet redan har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om den som har ålagts utegångsförbud efter överklagande blir&lt;br&gt;slutligen ålagd löneavdrag, skall avräkning ske för den tid under vilken&lt;br&gt;förbudet har verkställts. En dags utegångsförbud skall anses motsvara&lt;br&gt;två dagars löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Extratjänst bortfaller i den mån den inte har verkställts innan den&lt;br&gt;disciplinansvariges tjänstgöringsskyldighet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Utegångsförbud får inte verkställas efter det att den disciplinansva-&lt;br&gt;riges tjänstgöringsskyldighet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utegångsförbud inte kan verkställas, skall den som har meddelat&lt;br&gt;beslutet omvandla det till löneavdrag med tillämpning av 37 § andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om löneavdrag inte kan göras och motsvarande belopp inte betalas,&lt;br&gt;gäller om verkställighet vad som är föreskrivet om uppbörd och indriv-&lt;br&gt;ning av böter. Obetalda belopp får dock inte förvandlas till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneavdrag bortfaller i den mån det inte har verkställts inom tre år&lt;br&gt;från det beslutet om disciplinpåföljd vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 § Den som enligt särskilda föreskrifter är förman inom Försvars-&lt;br&gt;makten får omhänderta en disciplinansvarig som tjänstgör vid Försvars-&lt;br&gt;makten, om denne inom ett område eller utrymme som används av För-&lt;br&gt;svarsmakten eller klädd i militär uniform på allmän plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anträffas så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv&lt;br&gt;eller annars utgör en fara för sig själv eller någon annan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppträder så att han eller hon stör den allmänna ordningen eller&lt;br&gt;ordningen inom Försvarsmakten eller utgör en fara för disciplinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande får inte ske, om det räcker med mindre ingripande Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;åtgärder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Den som med stöd av 40 § har omhändertagit någon skall skynd-&lt;br&gt;samt anmäla detta till en sådan chef som anges i 19 §. Har omhänderta-&lt;br&gt;gandet inte redan upphört, skall denne omedelbart pröva om det skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Har omhändertagandet foranletts av berusning, skall den omhän-&lt;br&gt;dertagne så snart det kan ske undersökas av en läkare, om det behövs&lt;br&gt;med hänsyn till hans eller hennes tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Den omhändertagne skall så snart som möjligt forhöras och under-&lt;br&gt;rättas om anledningen till omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Den omhändertagne skall friges så snart det kan ske utan men för&lt;br&gt;honom eller henne själv och då det inte längre finns anledning att ha&lt;br&gt;honom eller henne omhändertagen. Frigivandet skall alltid äga rum&lt;br&gt;senast åtta timmar efter omhändertagandet, om det inte uppenbarligen&lt;br&gt;ligger i den omhändertagnes eget intresse att få stanna kvar kortare tid&lt;br&gt;därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel, som påträffas hos&lt;br&gt;den som har omhändertagits på grund av berusning, skall tas ifrån&lt;br&gt;honom eller henne. Sådan egendom skall bevisligen förstöras, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar för att egendomen återställs efter frigivandet. Frågan&lt;br&gt;härom prövas av en sådan chef som anges i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket får tillämpas även i fråga om injektionssprutor och&lt;br&gt;kanyler, som kan användas for insprutning i människokroppen. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för miss-&lt;br&gt;bruk av eller annan befättning med narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Om det finns anledning anta att en disciplinansvarig som tjänstgör&lt;br&gt;vid Försvarsmakten olovligen bär på sig föremål som tillhör Försvars-&lt;br&gt;makten eller som han eller hon annars inte får inneha, kan han eller hon&lt;br&gt;enligt förmans förordnande underkastas kroppsvisitation för eftersö-&lt;br&gt;kande av föremålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av sådana föremål får enligt förmans förordnande&lt;br&gt;skåp, väskor och annan egendom som tillhör eller disponeras av den&lt;br&gt;disciplinansvarige undersökas, om det finns anledning anta att föremålen&lt;br&gt;finns där. En sådan undersökning får också göras stickprovsvis eller i&lt;br&gt;anslutning till en större undersökning, som företas av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder enligt första och andra styckena får vidtas endast inom ett&lt;br&gt;militärt område eller ett annat område som disponeras av Försvarsmak-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Klagan över beslut om disciplinpåföljd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47 § En disciplinansvarig som har ålagts disciplinpåföljd av en chef som&lt;br&gt;avses i 20 § får begära omprövning av beslutet hos den chef som avses&lt;br&gt;i 19 §. Den som har ålagts en disciplinpåföljd av en chef som avses i 21&lt;br&gt;§ andra stycket får begära omprövning av beslutet hos Totalförsvarets&lt;br&gt;personal verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran enligt första stycket skall göras skriftligen inom fem dagar&lt;br&gt;från den dag då den disciplinansvarige fick del av beslutet. Mot ett&lt;br&gt;sådant beslut får talan inte föras i annan ordning. En begäran som har&lt;br&gt;kommit in för sent skall inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ett ärende omprövas enligt första stycket, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;23-31 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § I ärenden om omprövning av beslut om extratjänst eller utegångs-&lt;br&gt;förbud får den som omprövar beslutet, om beslutet är verkställbart,&lt;br&gt;förordna att det tills vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Ett beslut av en chef som avses i 19 § eller av en myndighet som&lt;br&gt;avses i 21 § att ålägga någon disciplinpåföljd får av den disciplinansva-&lt;br&gt;rige överklagas genom besvär hos den tingsrätt inom vars domkrets det&lt;br&gt;verksamhetsställe där den disciplinansvarige tjänstgör är lokaliserat&lt;br&gt;eller, om verksamhetsstället inte är lokaliserat i Sverige eller särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, hos den tingsrätt som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Beslutet överklagas genom att överklagandet tillställs den som har&lt;br&gt;meddelat beslutet. I överklagandet skall anges det beslut som överklagas&lt;br&gt;och den ändring i beslutet som yrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit in till den som har meddelat beslutet&lt;br&gt;inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten skall, sedan handlingarna i ärendet överlämnats dit, pröva&lt;br&gt;om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kom-&lt;br&gt;mit in för sent skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § I fråga om överklagande tillämpas lagen (1946:807) om handlägg-&lt;br&gt;ning av domstolsärenden i den mån inte annat föreskrivs i denna lag.&lt;br&gt;Därvid gäller beträffande överklagandet vad som föreskrivs om ansökan&lt;br&gt;i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Tingsrätten skall vid avgörande av saken bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare och tre nämndemän. Vid handläggning i övrigt av ärendet är&lt;br&gt;tingsrätten domfor med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Tingsrätten får, om det överklagade beslutet är verkställbart,&lt;br&gt;förordna att det tills vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Tingsrättens beslut får av den disciplinansvarige eller det allmänna&lt;br&gt;överklagas genom besvär till hovrätten. Om tingsrätten har meddelat ett&lt;br&gt;beslut som avses i 33 § andra stycket eller avslagit ett yrkande om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet tills vidare inte skall få ske, får talan mot beslutet föras&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § I tingsrätten och hovrätten förs det allmännas talan av allmän&lt;br&gt;åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och for Justitie-&lt;br&gt;kanslem att söka ändring i beslut om disciplinförseelse finns i 7 § hgen&lt;br&gt;(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 § hgen&lt;br&gt;(1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn. Talan skall väckas inom fyra&lt;br&gt;veckor från det beslutet har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av talan som anges i första stycket får dock disciplin-&lt;br&gt;påföljd åläggas eller skärpas endast om det är påkallat från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen av ersättningsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;57 § Om materiel som har utlämnats för personligt bruk till en disci-&lt;br&gt;plinansvarig går förlorad eller skadas, får en chef som avses i 19 § samt&lt;br&gt;en myndighet och en chef som avses i 21 § besluta om ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt skadeståndslagen (1972:207) för honom eller henne. Om&lt;br&gt;förlusten eller skadan inte sammanlagt överstiger ett visst mindre be-&lt;br&gt;lopp, som regeringen bestämmer, får ersättningsskyldighet också åläg-&lt;br&gt;gas av en chef som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon åtgärd har vidtagits för att anställa åtal mot den disciplin-&lt;br&gt;ansvarige, får ersättningsärende inte inledas eller fortsättas i fråga om&lt;br&gt;det förfarande som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Inleds ett disciplinärende mot en disciplinansvarig och kan det för-&lt;br&gt;farande som ärendet avser föranleda ersättningsskyldighet för honom&lt;br&gt;eller henne, skall frågan om ersättningsskyldighet prövas i disciplinären-&lt;br&gt;det såvida inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Bestämmelserna i 23 - 30 §§ skall tillämpas vid handläggningen av&lt;br&gt;ersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av beslut om ersättningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;60 § En disciplinansvarig som har ålagts ersättningsskyldighet av en&lt;br&gt;chef som avses i 20 § får begära omprövning av beslutet hos en chef&lt;br&gt;som anges i 19 §. Om ersättningsskyldigheten har ålagts av en chef som&lt;br&gt;avses i 21 § andra stycket, får den disciplinansvarige begära ompröv-&lt;br&gt;ning av beslutet hos Totalförsvarets personalverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövning enligt första stycket skall bestämmelserna i 47 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Ett beslut av en chef som avses i 19 § eller av en myndighet som&lt;br&gt;avses i 21 § att ålägga ersättningsskyldighet får överklagas av den dis-&lt;br&gt;ciplinansvarige hos tingsrätt. Bestämmelserna i 49 - 52 §§, 54 § första&lt;br&gt;stycket första meningen och andra stycket samt 55 § gäller vid sådant&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet hos tingsrätten avser endast fråga om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet, skall dock vad som är stadgat om rättegången i tvistemål&lt;br&gt;tillämpas. Avser talan ett beslut om både disciplinpåföljd och ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet, skall tingsrätten, om den disciplinansvarige begär det&lt;br&gt;eller det annars är påkallat, handlägga frågan om ersättningsskyldighet&lt;br&gt;som särskilt mål i den för tvistemål stadgade ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Beslut om ersättningsskyldighet som meddelats enligt 57 § får&lt;br&gt;verkställas sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den , då lagen (1986:644) om disciplinför-&lt;br&gt;seelser av krigsmän, m.m. skall upphör att gälla. Den äldre lagen skall&lt;br&gt;dock tillämpas i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i civilforsvarslagen (1960:74)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen(1960:74)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11-21 §§, 77 § och 79 § 1-3 mom. skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 40 § 1 mom., 78 och 81 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger kommunen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen biträde i sådana frågor&lt;br&gt;rörande kommunens civilförsvarsverksamhet som har samband med de&lt;br&gt;särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommunen bland&lt;br&gt;annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga,&lt;br&gt;för civilförsvarsverksamheten erforderliga byggnadsritningar, kartor och&lt;br&gt;dylikt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta led-&lt;br&gt;ningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för civilförsvars-&lt;br&gt;organisationen utom verkskyddet samt vidtaga andra byggnadsanord-&lt;br&gt;ningar även som reservanordningar som är avsedda uteslutande för&lt;br&gt;civilförsvarsverksamhetens försöijning med vatten så ock under höjd&lt;br&gt;beredskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas&lt;br&gt;beslut länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra&lt;br&gt;skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder&lt;br&gt;avseende civilförsvarsverksamheten, oaktat åtgärderna icke upptagits i&lt;br&gt;organisationsplanen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) inrätta och utrusta skyddsrum som skall anordnas i befintlig an-&lt;br&gt;läggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark,&lt;br&gt;som är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom&lt;br&gt;vidtaga förberedelser som avses i 10 § tredje stycket och, enligt vad&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar,&lt;br&gt;under höjd beredskap iordningställa utrymmen som där avses till&lt;br&gt;skyddsrum;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:1026.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 19921406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 1992:1406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § 1992:1406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 § 1991:278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningar-&lt;br&gt;na;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkomm-&lt;br&gt;ande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en&lt;br&gt;tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) tillhandahålla lämpliga lokaler for administration av civilförsvars-&lt;br&gt;verksamheten samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare&lt;br&gt;eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel&lt;br&gt;och utrustning för civilförsvarsverksamheten ävensom för utbildning och&lt;br&gt;övning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) svara för avlöning och annan&lt;br&gt;ersättning till personal, vars civil-&lt;br&gt;försvarstjänstgöring enligt 20 §&lt;br&gt;skall anses fullgjord i kommunal&lt;br&gt;anställning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) under höjd beredskap samt&lt;br&gt;vid utbildning och övning, i den&lt;br&gt;omfattning organisationsplanen an&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) under höjd beredskap samt&lt;br&gt;vid utbildning och övning, i den&lt;br&gt;omfattning organisationsplanen an-&lt;br&gt;giver, till civilförsvarsorganisa-&lt;br&gt;tionens förfogande ställa tillhörig&lt;br&gt;materiel och annan egendom; samt&lt;br&gt;giver, till civilförsvarsorganisa-&lt;br&gt;tionens förfogande ställa tillhörig&lt;br&gt;materiel och annan egendom; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) förbereda utbyggnaden av&lt;br&gt;skyddade utrymmen som avses i&lt;br&gt;57 § första stycket d) samt bistå&lt;br&gt;fastighetsägaren med att förse&lt;br&gt;anläggningen eller byggnaden med&lt;br&gt;sådana utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förbereda utbyggnaden av&lt;br&gt;skyddade utrymmen som avses i&lt;br&gt;57 §, första stycket d) samt bistå&lt;br&gt;fastighetsägaren med att förse&lt;br&gt;anläggningen eller byggnaden med&lt;br&gt;sådana utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon jämlikt 75 § eller be-&lt;br&gt;stämmelse i 2 a, 4, 6 eller 7 kap.&lt;br&gt;eller föreskrift, som meddelats&lt;br&gt;med stöd av dylik bestämmelse,&lt;br&gt;eller jämlikt 80 § andra stycket&lt;br&gt;skyldig att fullgöra något och&lt;br&gt;underlåter han det, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen eller kommunen, om denna&lt;br&gt;har att besluta i saken, förelägga&lt;br&gt;honom lämpligt vite. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen får också i sådant fall lämna&lt;br&gt;erforderlig handräckning eller&lt;br&gt;ombesöija föreskriven åtgärd samt&lt;br&gt;uttaga kostnaden härför av den&lt;br&gt;försumlige, i den mån han icke på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon jämlikt bestämmelse i&lt;br&gt;2 a, 4, 6 eller 7 kap. eller före-&lt;br&gt;skrift, som meddelats med stöd av&lt;br&gt;dylik bestämmelse, eller jämlikt&lt;br&gt;80 § andra stycket skyldig att&lt;br&gt;fullgöra något och underlåter han&lt;br&gt;det, får länsstyrelsen eller kommu-&lt;br&gt;nen, om denna har att besluta i&lt;br&gt;saken, förelägga honom lämpligt&lt;br&gt;vite. Länsstyrelsen får också i&lt;br&gt;sådant fall lämna erforderlig hand-&lt;br&gt;räckning eller ombesöija före-&lt;br&gt;skriven åtgärd samt uttaga kost-&lt;br&gt;naden härför av den försumlige, i&lt;br&gt;den mån han icke på grund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av stadgande i denna lag är&lt;br&gt;berättigad till ersättning för kost-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgande i denna grundav stad-&lt;br&gt;gande i denna lag är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigad till ersättning för kost-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts under&lt;br&gt;högsta beredskap och är att anse som grovt, till fängelse i högst två år&lt;br&gt;dömes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är civilförsvarspliktig&lt;br&gt;eller eljest inskriven i civilför-&lt;br&gt;svarsorganisationen och som, i&lt;br&gt;avsikt att undandraga sig sina&lt;br&gt;skyldigheter, underlåter att efter&lt;br&gt;vederbörlig kallelse inställa sig till&lt;br&gt;civilförsvarstjänstgöring eller eljest&lt;br&gt;olovligen undanhåller sig från&lt;br&gt;tjänstgöring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under civilförsvars-&lt;br&gt;tjänstgöring vägrar att åtlyda vad&lt;br&gt;vederbörande befäl under tjänsten&lt;br&gt;befallt honom rörande denna eller&lt;br&gt;som eljest under civilförsvarstjän-&lt;br&gt;stgöring uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet, som ej är ringa,&lt;br&gt;åsidosätter vad som åligger honom&lt;br&gt;enligt reglementen, instruktioner&lt;br&gt;eller andra allmänna bestämmelser&lt;br&gt;eller särskilda föreskrifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som uppsåtligen lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift om förhållande,&lt;br&gt;varom han enligt 15 § eller 47 §&lt;br&gt;första stycket e) är pliktig att&lt;br&gt;lämna upplysning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som i strid mot särskilt&lt;br&gt;meddelat bortflyttningsforbud läm-&lt;br&gt;nar sin vistelseort eller som över-&lt;br&gt;träder särskilt meddelat inflytt-&lt;br&gt;ningsforbud;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som uppenbart vanvår-&lt;br&gt;darmateriel, utrustning eller annan&lt;br&gt;egendom, som han mottagit av&lt;br&gt;civilförsvarsmyndighet för förvar-&lt;br&gt;ing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som uppsåtligen lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift om förhållande,&lt;br&gt;varom han enligt 47 § första&lt;br&gt;stycket e) är pliktig att lämna&lt;br&gt;upplysning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i strid mot särskilt&lt;br&gt;meddelat bortflyttningsforbud läm-&lt;br&gt;nar sin vistelseort eller som över-&lt;br&gt;träder särskilt meddelat inflytt-&lt;br&gt;ningsförbud;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som uppenbart vanvårdar&lt;br&gt;materiel, utrustning eller annan&lt;br&gt;egendom, som han mottagit av ci-&lt;br&gt;vilförsvarsmyndighet för förvar-&lt;br&gt;ing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 1992:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den som utan skälig anledning&lt;br&gt;vägrar att låta civilförsvarsmyn-&lt;br&gt;dighet eller kommun besiktiga an-&lt;br&gt;läggning eller byggnad efter vad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 § sägs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som vid förfrågan jämlikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § vägrar att lämna upplysning&lt;br&gt;eller som vid sådan förfrågan eller&lt;br&gt;i samband med undersökning eller&lt;br&gt;granskning som avses i nämnda&lt;br&gt;paragraf söker vilseleda myndighet&lt;br&gt;rörande förhållande, som avses i&lt;br&gt;samma paragrafs första stycke;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den som med vetskap om att&lt;br&gt;civilförsvarsmyndighet jämlikt 8&lt;br&gt;kap. beslutat taga i anspråk egen-&lt;br&gt;dom, som innehaves av honom,&lt;br&gt;vägrar eller försummar att behöri-&lt;br&gt;gen eller i rätt tid tillhandahålla&lt;br&gt;myndigheten egendomen eller&lt;br&gt;genom att avhända sig egendomen&lt;br&gt;eller på annat sätt omöjliggör&lt;br&gt;egendomens tagande i anspråk;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åsidosätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. den som eljest&lt;br&gt;föreskrift, som meddelats med&lt;br&gt;stöd av bemyndigande i denna lag,&lt;br&gt;eller föreläggande eller liknande&lt;br&gt;beslut, som meddelats enligt lagen&lt;br&gt;eller enligt föreskrift som nyss&lt;br&gt;sades, dock ej om därmed avses&lt;br&gt;åliggande, för vars fullgörande&lt;br&gt;vite kan föreläggas enligt 78 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är be-&lt;br&gt;lagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egen-&lt;br&gt;dom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egen-&lt;br&gt;domen kan dess värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som utan skälig anledning&lt;br&gt;vägrar att låta civilförsvarsmyn-&lt;br&gt;dighet eller kommun besiktiga&lt;br&gt;anläggning eller byggnad efter vad&lt;br&gt;i 65 § sägs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som vid förfrågan jämlikt&lt;br&gt;66 § vägrar att lämna upplysning&lt;br&gt;eller som vid sådan förfrågan eller&lt;br&gt;i samband med undersökning eller&lt;br&gt;granskning som avses i nämnda&lt;br&gt;paragraf söker vilseleda myndighet&lt;br&gt;rörande förhållande, som avses i&lt;br&gt;samma paragrafs första stycke;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den som med vetskap om att&lt;br&gt;civilförsvarsmyndighet jämlikt 8&lt;br&gt;kap. beslutat taga i anspråk egen-&lt;br&gt;dom, som innehaves av honom,&lt;br&gt;vägrar eller försummar att behöri-&lt;br&gt;gen eller i rätt tid tillhandahålla&lt;br&gt;myndigheten egendomen eller&lt;br&gt;genom att avhända sig egendomen&lt;br&gt;eller på annat sätt omöjliggör&lt;br&gt;egendomens tagande i anspråk;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åsidosätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som eljest&lt;br&gt;föreskrift, som meddelats med&lt;br&gt;stöd av bemyndigande i denna lag,&lt;br&gt;eller ‘föreläggande eller liknande&lt;br&gt;beslut, som meddelats enligt lagen&lt;br&gt;eller enligt föreskrift som nyss&lt;br&gt;sades, dock ej om därmed avses&lt;br&gt;åliggande, för vars fullgörande&lt;br&gt;vite kan föreläggas enligt 78 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om skydd för anställning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i 9 kap. lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;skall gälla även med avseende på tjänstgöring som någon fullgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åt det allmänna på grund av skyldighet i annan lag än lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som reservofficer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt&lt;br&gt;åtagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal&lt;br&gt;for beredskapsändamål eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om arbetsförmedlingstvång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för lagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det behövs for att verksamhet som är av särskild vikt för total-&lt;br&gt;försvaret skall kunna upprätthållas, får regeringen när det råder höjd&lt;br&gt;beredskap förordna att 2 - 4 §§ skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Arbetsmarknadsstyrelsen får i den omfattning som det behövs före-&lt;br&gt;skriva om förbud mot annan arbetsförmedling än den offentliga samt&lt;br&gt;om inskränkning i rätten att utöva sådan annan arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss verksamhet&lt;br&gt;får Arbetsmarknadsstyrelsen förordna om förbud för en arbetsgivare att&lt;br&gt;anställa en arbetstagare som inte anvisats av en offentlig arbetsförmed-&lt;br&gt;ling eller med dess medgivande {arbetsförmedlingstvång). Vid ett sådant&lt;br&gt;förordnande skall anges det behov av arbetskraft, åt vilket företräde&lt;br&gt;skall lämnas (företrädesbestämmelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge det företrädesberättigade behovet inte är fyllt, får den som&lt;br&gt;förmedlar arbete inte lämna en arbetssökande anvisning eller medgivan-&lt;br&gt;de att ta annat arbete inom den verksamhet för vilken arbetsförmedlings-&lt;br&gt;tvång gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har ett avtal om anställning träffats i strid mot förordnande om&lt;br&gt;arbetsförmedlingstvång och kan anställningen inte godkännas med hän-&lt;br&gt;syn till en företrädesbestämmelse, får Arbetsmarknadsstyrelsen eller en&lt;br&gt;länsarbetsnämnd vid vite förelägga arbetstagaren att frånträda anställ-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreskrifterna i 3 och 4 §§ gäller inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) anställningen är endast tillfällig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) arbetstagaren är under sexton eller över sjuttio år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) parterna i ett anställningsförhållande är makar eller sambor eller&lt;br&gt;om ena parten eller hans make eller sambo är den andra partens avkom-&lt;br&gt;ling eller styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller syskon, halv-&lt;br&gt;syskon eller fostersyskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga 4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som bryter mot ett forbud enligt 2 § eller en föreskrift enligt 3&lt;br&gt;§ första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;260&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 32 § &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Värnpliktig tillkommande&lt;br&gt;naturaförmåner, dagersättning och&lt;br&gt;tillägg till sådan ersättning, be-&lt;br&gt;fattningspenning, avgångsveder-&lt;br&gt;lag, utbildningspremie, uttryck-&lt;br&gt;ningsbidrag samt fälttraktamente&lt;br&gt;skola icke upptagas såsom skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Utgående dagpen-&lt;br&gt;ning utgör däremot skattepliktig&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag, vilket annorledes&lt;br&gt;än såsom näringsbidrag utgår till&lt;br&gt;värnpliktig, räknas icke till skatte&lt;br&gt;pliktig intäkt. Näringsbidrag utgör&lt;br&gt;däremot skattepliktig intäkt och&lt;br&gt;hänföres tilll den förvärvskälla&lt;br&gt;bidraget avser. Familjebidrag&lt;br&gt;anses tillkomma den värnpliktige,&lt;br&gt;även om bidraget utbetalas till&lt;br&gt;annan person. Det förhållande att&lt;br&gt;bidraget använts för bestridande&lt;br&gt;av en vid inkomsttaxeringen i och&lt;br&gt;för sig avdragsgill utgift, t.ex.&lt;br&gt;ränta eller periodiskt understöd,&lt;br&gt;skall icke föranleda, att avdrag&lt;br&gt;vägras för utgiften i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan i första och andra&lt;br&gt;styckena sägs skall äga motsvaran-&lt;br&gt;de tillämpning i fråga om annan&lt;br&gt;personal vid försvarsmakten som&lt;br&gt;avlönas enligt de for värnpliktiga&lt;br&gt;gällande grunder, vapenfri tjänste-&lt;br&gt;pliktig, hemvämspersonal och&lt;br&gt;annan personal som frivilligt full-&lt;br&gt;gör utbildning för att nå eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Totalförsvarspliktiga tillkom-&lt;br&gt;mande naturaförmåner, dagersätt-&lt;br&gt;ning och tillägg till sådan ersätt-&lt;br&gt;ning, befåttningspenning, avgångs-&lt;br&gt;vederlag .utbildningspremie&lt;br&gt;uttryckningsbidrag samt fälttrakta-&lt;br&gt;mente skola icke upptagas såsom&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Utgående&lt;br&gt;dagpenning utgör däremot skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag, vilket annorledes&lt;br&gt;än såsom näringsbidrag utgår till&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig, räknas icke&lt;br&gt;till skattepliktig intäkt. Närings-&lt;br&gt;bidrag utgör däremot skattepliktig&lt;br&gt;intäkt och hänföres till den för-&lt;br&gt;värvskälla bidraget avser. Familje-&lt;br&gt;bidrag anses tillkomma den total-&lt;br&gt;försvarspliktige även om bidraget&lt;br&gt;utbetalas till annan person. Det&lt;br&gt;förhållande att bidraget använts&lt;br&gt;för bestridande av en vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen i och for sig avdrags-&lt;br&gt;gill utgift, t.ex. ränta eller perio-&lt;br&gt;diskt understöd, skall icke föran-&lt;br&gt;leda, att avdrag vägras för utgiften&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan i första och andra&lt;br&gt;styckena sägs skall också tillämpas&lt;br&gt;i fråga om annan personal som&lt;br&gt;avlönas enligt de för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga gällande grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bibehålla kompetens för placering&lt;br&gt;inom totalförsvaret, civilförsvars-&lt;br&gt;pliktig som inkallats till tjänstgö-&lt;br&gt;ring enligt 12 § civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) och annan som avlönas&lt;br&gt;enligt för värnpliktiga eller civil-&lt;br&gt;försvarspliktiga gällande grunder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstaga-&lt;br&gt;res uppfinningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1949:345) om rätten till arbets-&lt;br&gt;tagares uppfinningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § &lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i allmän eller enskild tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid universitet, högskolor&lt;br&gt;eller andra inrättningar som till-&lt;br&gt;höra undervisningsväsendet skola&lt;br&gt;icke i denna egenskap anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna lag, dock&lt;br&gt;att lagen äger tillämpning å sådana&lt;br&gt;lärare vid försvarsmaktens skolor&lt;br&gt;och undervisningsanstalter som&lt;br&gt;äro officerare eller underofficerare&lt;br&gt;på aktiv stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller skola anställnings- eller&lt;br&gt;beställningshavare i försvarsmak-&lt;br&gt;tens reserver eller på övergångs-,&lt;br&gt;disponibilitets- eller reservstat vid&lt;br&gt;försvarsmakten eller värnpliktiga i&lt;br&gt;denna egenskap anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid universitet, högskolor&lt;br&gt;eller andra inrättningar som tillhör&lt;br&gt;undervisningsärendet skall inte i&lt;br&gt;denna egenskap anses såsom ar-&lt;br&gt;betstagare enligt denna lag, dock&lt;br&gt;att lagen äger tillämpning pä såda-&lt;br&gt;na lärare vid Försvarsmaktens&lt;br&gt;skolor som är yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller skall officerare på&lt;br&gt;reservstat, reservpersonal, reserv-&lt;br&gt;officerare eller den som tjänstgör&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xxx) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller lagen (I9x:xxx)&lt;br&gt;om frivillig grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor i denna egenskap anses&lt;br&gt;som arbetstagare enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:171.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § 2 mom. , 50 § och anvisningarna till&lt;br&gt;48 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 2 mom. §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktig, som har ryckt in till&lt;br&gt;militärtjänstgöring och vars skatte-&lt;br&gt;betalningsförmåga till följd härav&lt;br&gt;har blivit nedsatt, får av skatte-&lt;br&gt;myndighet beviljas anstånd med&lt;br&gt;betalning av preliminär F-skatt,&lt;br&gt;särskild A-skatt, kvarstående skatt&lt;br&gt;eller tillkommande skatt, som&lt;br&gt;skall betalas under uppbördsmå-&lt;br&gt;nad, vilken helt eller delvis in-&lt;br&gt;faller under tiden för militärtjänst-&lt;br&gt;göringen eller under tiden där-&lt;br&gt;efter, dock senast under tredje&lt;br&gt;kalendermånaden efter den då&lt;br&gt;tjänstgöringen upphör. Anståndet&lt;br&gt;får avse hela skatten eller en del&lt;br&gt;av den. Anståndstiden får bestäm-&lt;br&gt;mas till längst ett år. Anstånd får&lt;br&gt;dock därutöver beviljas för tiden&lt;br&gt;intill dess den värnpliktige efter&lt;br&gt;beviljad ledighet för återgång till&lt;br&gt;civil verksamhet (hempermittering)&lt;br&gt;eller hemförlovning har varit fri&lt;br&gt;från tjänstgöring tre kalendermå-&lt;br&gt;nader i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;tjänstgör enligt lagen (199x:xxx)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt eller lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om frivillig grundut-&lt;br&gt;bildning för kvinnor under minst&lt;br&gt;sextio dagar och vars skattebetal-&lt;br&gt;ningsförmåga till följd härav har&lt;br&gt;blivit nedsatt, får av skattemyndig-&lt;br&gt;het beviljas anstånd med betalning&lt;br&gt;av preliminär F-skatt, särskild A-&lt;br&gt;skatt, kvarstående skatt eller till-&lt;br&gt;kommande skatt, som skall betalas&lt;br&gt;under uppbördsmånad, vilken helt&lt;br&gt;eller delvis infaller under tiden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöringen eller under tiden&lt;br&gt;därefter, dock senast under tredje&lt;br&gt;kalendermånaden efter den då&lt;br&gt;tjänstgöringen upphör. Anståndet&lt;br&gt;får avse hela skatten eller en del&lt;br&gt;av den. Anståndstiden får bestäm-&lt;br&gt;mas till längst ett år. Anstånd får&lt;br&gt;dock därutöver beviljas för tre&lt;br&gt;kalendermånader efter den då&lt;br&gt;tjänstgöringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd enligt 48 §&lt;br&gt;2 mom. skall ges in till skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ansökan bör av den värn-&lt;br&gt;pliktige göras snarast möjligt och&lt;br&gt;senast inom en månad&lt;br&gt;efter utgången av först infallande&lt;br&gt;uppbördsmånad, som anståndet&lt;br&gt;skall avse. Har ansökan inte in-&lt;br&gt;kommit inom tre månader efter&lt;br&gt;militärtjänst göringens slut, får&lt;br&gt;ansökningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd skall skynd-&lt;br&gt;samt meddelas den skatteskyldige&lt;br&gt;utan kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anstånd avseende&lt;br&gt;kvarstående skatt skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 46 § 3 mom. andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 47 § tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd enligt 48 §&lt;br&gt;2 mom. skall ges in till skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ansökan bör göras snarast&lt;br&gt;möjligt och senast inom en månad&lt;br&gt;efter utgången av först infallande&lt;br&gt;uppbördsmånad, som anståndet&lt;br&gt;skall avse. Har ansökningen inte&lt;br&gt;inkommit inom tre månader efter&lt;br&gt;tjänstgöringens slut, får ansök-&lt;br&gt;ningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd skall skynd-&lt;br&gt;samt meddelas den skatteskyldige&lt;br&gt;utan kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anstånd avseende&lt;br&gt;kvarstående skatt skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 46 § 3 mom. andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 47 § tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värnpliktig avses i 48 § 2&lt;br&gt;mom. värnpliktig, som icke är fast&lt;br&gt;anställd vid krigsmakten, dock att&lt;br&gt;bestämmelserna i nämnda moment&lt;br&gt;icke äga tillämpning å värnpliktig,&lt;br&gt;som är elev vid krigsskolan eller&lt;br&gt;undergår utbildning för vinnande&lt;br&gt;av fast anställning på aktiv stat på&lt;br&gt;marinen eller flygvapnet, ej heller&lt;br&gt;å värnpliktig som jämlikt 27 § §&lt;br&gt;mom. värnpliktslagen fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring med en varaktighet av&lt;br&gt;högst sextio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad om värnpliktig i 48 § 2&lt;br&gt;mom. skall 'Åga motsvarande&lt;br&gt;tilllämpning i fråga om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) civilmilitär personal på aktiv&lt;br&gt;stat eller över stat, vars tjänst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 48 § 2 mom. om&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig skall även&lt;br&gt;tillämpas på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. officerare på reservstat, re-&lt;br&gt;servpersonal samt reservofficerare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göringsskyldighet i fredstid är&lt;br&gt;begränsad till viss del av året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) personal, som lönlös kvarstår&lt;br&gt;i regemente (kår), i flottan, i&lt;br&gt;kustartilleriet eller i flygvapnet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) personal, som frivilligt över-&lt;br&gt;förts till övergångsstat, så ock&lt;br&gt;personal på reservstat eller i&lt;br&gt;reserven med undantag av reser-&lt;br&gt;ven tillhörande, från aktiv stat&lt;br&gt;pensionsavgången personal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) väg- och vattenbyggnadskå-&lt;br&gt;rens personal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) icke värnpliktig personal vid&lt;br&gt;sjövämskåren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) vapenfri tjänsteplikti g som in-&lt;br&gt;ställt sig tilll tjänstgöring enligt 5&lt;br&gt;§ första stycket lagen den 3 juni&lt;br&gt;1966 (nr 413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;om tjänstgöringen skall pågå mer&lt;br&gt;än sextio dagar, eller som inställt&lt;br&gt;sig till tjänstgöringen enligt 5 §&lt;br&gt;andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsfrivillig personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämspersonal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medlemmar i en frivillig för-&lt;br&gt;svarsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För gärningar som nämns i de&lt;br&gt;föreskrifter i 16 kap. brottsbalken&lt;br&gt;som avser brott av krigsman eller&lt;br&gt;i 21 kap. brottsbalken eller i väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967) får utläm-&lt;br&gt;ning inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts utgör ej hinder att,&lt;br&gt;för vilket utlämning eljest må ske, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gärningar som nämns i de&lt;br&gt;föreskrifter i 16 kap. brottsbalken&lt;br&gt;som avser brott av krigsman eller&lt;br&gt;i 21 kap. brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;får utlämning inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n gärningen innefattar jämväl brott&lt;br&gt;ämna personen for det brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:658.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 15 §§ samt 11 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,&lt;br&gt;dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhål-&lt;br&gt;landen gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av&lt;br&gt;betydelse för rätten till sjukpennings storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller&lt;br&gt;redan utgående sådan pension ändras till ändring i den försäkrades arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a) skall ske från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Ändring skall i fall som avses i 1 § fjärde stycket och 12 a § gälla från&lt;br&gt;och med den första dagen med sjukpenning. Ändring skall i annat fall&lt;br&gt;än som avses i första stycket a) ske så snart anledning till ändringen&lt;br&gt;uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den färsäk-&lt;br&gt;rade 1. bedriver studier, for vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel&lt;br&gt;eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studie-&lt;br&gt;stöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningens bidrag for&lt;br&gt;doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;for psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning for studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitutet eller efter förmedling av&lt;br&gt;en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1&lt;br&gt;§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. och&lt;br&gt;barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som&lt;br&gt;ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avskilt att adoptera&lt;br&gt;det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i&lt;br&gt;sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;eller vapenfri tjänst eller genom-&lt;br&gt;går militär grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan,&lt;br&gt;vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den&lt;br&gt;inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna&lt;br&gt;tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är&lt;br&gt;att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av&lt;br&gt;enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha ifrågava-&lt;br&gt;rande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenning&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräkand&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även for&lt;br&gt;försäkrad som avses i tredje styck-&lt;br&gt;et 6 när den försäkrade genomgår&lt;br&gt;grundutbildning eller därtill om-&lt;br&gt;edelbart anslutande repetitionsut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för&lt;br&gt;försäkrad som avses i tredje styck-&lt;br&gt;et 6 när den försäkrade genomgår&lt;br&gt;grundutbildning som är längre än&lt;br&gt;60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;a) tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xx) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;om tjänstgöringen inte avser&lt;br&gt;grundutbildning som är längre än&lt;br&gt;60 dagar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;eller vapenfri tjänst, om tjänst-&lt;br&gt;göringen inte avser grundutbild-&lt;br&gt;ning eller därtill omedelbart an-&lt;br&gt;slutande repetitionsutbildnin g;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utfor arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller&lt;br&gt;i fall som avses i 7 b reser till utlandet med försäkringskassans med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård&lt;br&gt;eller boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som&lt;br&gt;ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall&lt;br&gt;sjukpenningen på begäran av den som svarar för vårdkostnaden minskas&lt;br&gt;med 80 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp.&lt;br&gt;Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste&lt;br&gt;lägre hela krontal. Det belopp som sjukpenningen minskas med skall&lt;br&gt;betalas ut till den på vars begäran minskningen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som&lt;br&gt;avses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas&lt;br&gt;utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 10 § uppbörd slagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses 1 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda&lt;br&gt;skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 1992:1737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1710.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som be-&lt;br&gt;tingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrades inkomst såsom arbetstagare i allmän eller särskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning&lt;br&gt;för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, e) kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpen-&lt;br&gt;sionsfÖrsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;dagpenning till värnpliktiga&lt;br&gt;och vapenfria under repetitionsut-&lt;br&gt;bildning, frivilliga som genomgår&lt;br&gt;utbildning under krigsförbandsöv-&lt;br&gt;ning eller särskild övning inom&lt;br&gt;värnpliktsutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under försvarsmedicinsk tjänst-&lt;br&gt;göring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning for psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervis-&lt;br&gt;ningför invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i&lt;br&gt;den mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och andra som erhåller dagpen-&lt;br&gt;ning enligt de för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga forvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrottsu-&lt;br&gt;tövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket samt 2 a § tredje stycket och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som&lt;br&gt;är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då&lt;br&gt;den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman&lt;br&gt;ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla&lt;br&gt;beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där&lt;br&gt;lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person,&lt;br&gt;som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska per-&lt;br&gt;sonen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att&lt;br&gt;svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främman-&lt;br&gt;de makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbets-&lt;br&gt;givare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte&lt;br&gt;är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborga-&lt;br&gt;re är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelese har att svara för tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag likställes med arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänst-&lt;br&gt;göring samt kvinna som genomgår&lt;br&gt;utbildning för att fä anställning&lt;br&gt;som officer vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor och&lt;br&gt;annan som fullgör i lag föreskri-&lt;br&gt;ven tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under utbildning vid skola eller vård i anstalt utför arbette&lt;br&gt;som till sin art liknar sådant som vanligen utföres av arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som för annans räkning eljest utför arbete under omständig-&lt;br&gt;heter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:1023.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § och 8 kap. 6 § studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)’ samt punkten 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får inte beviljas för tid för vilken studiehjälp enligt 3&lt;br&gt;kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.&lt;br&gt;Beviljas studerande studiehjälp eller särskilt vuxenstudiestöd för sådan&lt;br&gt;tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den&lt;br&gt;studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras for tid for vilken&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag för doktorander utgår, om ej&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår inte for tid för&lt;br&gt;vilken den studerande fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring enligt vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967), lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst, civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) eller lagen (1980:1021)&lt;br&gt;om militär grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av bestämmelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår inte för tid för&lt;br&gt;vilken den studerande tjänstgör&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xxx) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller lagen (199x:xxx)&lt;br&gt;om frivillig grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbeloppet får sättas ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;uppbär studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd, särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, utbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;uppbär studiehhjälp, studiemedel,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd, utbild-&lt;br&gt;ningsarvode, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd för arbetslösa, under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, utbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag för doktorander eller full-&lt;br&gt;gör grundutbildning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;fullgör utbildning till reservoffi-&lt;br&gt;cer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag för doktorander eller full-&lt;br&gt;gör en längre grundutbildning än&lt;br&gt;60 dagar enligt lagen (199x:xxx)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt eller tjänst-&lt;br&gt;gör enligt lagen (199x:xxx) om&lt;br&gt;frivillig grundutbildning för kvin-&lt;br&gt;nor eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reservofficer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan&lt;br&gt;beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har&lt;br&gt;beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på&lt;br&gt;den taxeringen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det i något annat fåll finns synnerliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan antas att den&lt;br&gt;omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre&lt;br&gt;än ett år, får nedsättning ske tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 e&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;fråga om den som återbetalar&lt;br&gt;studiestöd enligt äldre föreskrifter&lt;br&gt;föreskriva att preliminär och&lt;br&gt;slutlig avgift inte skall utgå eller&lt;br&gt;skall sättas ned för avgiftsår under&lt;br&gt;vilket den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;studerar och uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd, särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa, utbildningsbidrag under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag for doktorander&lt;br&gt;eller fullgör grundutbildning enligt&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapetfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;fråga' om den som återbetalar&lt;br&gt;studiestöd enligt äldre föreskrifter&lt;br&gt;föreskriva att preliminär och&lt;br&gt;slutlig avgift inte skall utgå eller&lt;br&gt;skall sättas ned för avgiftsår under&lt;br&gt;vilket den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;studerar och uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd, särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa, utbildningsbidrag under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander&lt;br&gt;eller fullgör en längre grundut-&lt;br&gt;bildning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om frivillig grundut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Till 1988:877. Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgör utbildning till reservoffi- bildning för kvinnor eller fullgör Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utbildning till reservofficer.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete jämställs tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt&lt;br&gt;utbildningsbidrag utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit&lt;br&gt;föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i båda fallen dock till-&lt;br&gt;sammans högst två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgjort enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;åtnjutit föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, i båda fellen dock&lt;br&gt;tillsajjimans högst två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. eljest varit ledig av annan an-&lt;br&gt;ledning än sjukdom, värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring eller bams födelse&lt;br&gt;med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. eljest varit ledig av annan an-&lt;br&gt;ledning än sjukdom, tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xxx) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller lagen (199x:xxx)&lt;br&gt;om frivillig grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor eller bams födelse med&lt;br&gt;helt eller delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad&lt;br&gt;varit hindrad att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år&lt;br&gt;eller som har förgåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i&lt;br&gt;minst fem månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nykterhetsvård på anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971.511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda&lt;br&gt;lag. Detsamma gäller tid då försäkrad har åtnjutit föräldrapenningfor-&lt;br&gt;mån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att&lt;br&gt;arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktstjänstgöring,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. tjänstgöring enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. yrkesinriktad rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån sådan tid inte enligt 7 § jämställs med tid under vilken för-&lt;br&gt;värvsarbete har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7-9 §§ lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken sökanden enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbet&lt;br&gt;jämställs tid då sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning&lt;br&gt;att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt utbildningsbidrag utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit&lt;br&gt;föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i båda fallen dock till-&lt;br&gt;sammans högst två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. eljest varit ledig av annan an-&lt;br&gt;ledning än sjukdom, värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring eller bams födelse&lt;br&gt;med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tjänstgjort enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;åtnjutit föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, i båda Éillen dock&lt;br&gt;tillsammans högst två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. eljest varit ledig av annan an-&lt;br&gt;ledning än sjukdom, tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xxx) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller lagen (199x:xxx)&lt;br&gt;om frivillig grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor eller bams födelse med&lt;br&gt;helt eller delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden&lt;br&gt;varit hindrad att arbeta på grund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:332.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:338.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år&lt;br&gt;eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i&lt;br&gt;minst fem månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nykterhetsvård på anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller tid då sökanden har åtnjutit föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att&lt;br&gt;arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktstjänstgöring,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. tjänstgöring enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 §&lt;br&gt;jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i minst 90 kalenderda-&lt;br&gt;gar under en ramtid av tio må-&lt;br&gt;nader i anslutning till att han&lt;br&gt;avslutat utbildning på heltid som&lt;br&gt;omfattar minst ett läsår och som&lt;br&gt;berättigar till studiesocialt stöd&lt;br&gt;stått till arbetsmarknadens för-&lt;br&gt;fogande som arbetssökande genom&lt;br&gt;den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;eller förvärvsarbetat är berättigad&lt;br&gt;till kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret.&lt;br&gt;Vid bestämmande av ramtid in-&lt;br&gt;räknas inte tid då sökanden har&lt;br&gt;varit hindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande på grund&lt;br&gt;av sjukdom, värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring, havandeskap eller vård av&lt;br&gt;eget barn eller adoptivbarn som&lt;br&gt;inte fyllt två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i minst 90 kalenderda-&lt;br&gt;gar under en ramtid av tio må-&lt;br&gt;nader i anslutning till att han&lt;br&gt;avslutat utbildning på heltid som&lt;br&gt;omfattar minst ett läsår och som&lt;br&gt;berättigar till studiesocialt stöd&lt;br&gt;stått till arbetsmarknadens för-&lt;br&gt;fogande som arbetssökande genom&lt;br&gt;den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;eller förvärvsarbetat är berättigad&lt;br&gt;till kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret.&lt;br&gt;Vid bestämmande av ramtid in-&lt;br&gt;räknas inte tid då sökanden har&lt;br&gt;varit hindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande på grund&lt;br&gt;av sjukdom, tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt eller lagen (199x:xxx) om&lt;br&gt;frivillig grundutbildning för kvin-&lt;br&gt;nor, havandeskap eller vård av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget barn eller adoptivbarn som Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;inte fyllt två år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslös som avses i 1 § 3 skall vid tillämpning av&lt;br&gt;anses ha fullgjort arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:613) om handläggningen av&lt;br&gt;vissa regeringsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:613) om handläggningen av&lt;br&gt;vissa regeringsärenden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;andra meningen regeringsformen, om ärendet angår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskrifter rörande försvars- 1. föreskrifter rörande Försvars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maktens mobilisering, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;maktens mobilisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommendering och placering av militär personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänstledighet för militär&lt;br&gt;personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värnpliktigas och reservperso-&lt;br&gt;nals inkallelse och tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. totalförsvarspliktigas, reserv-&lt;br&gt;officerares och reservpersonals in-&lt;br&gt;kallelse och tjänstgöring vid För-&lt;br&gt;svarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;tillträde till militära skydds- 5. tillträde till militära skyddsob-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fö remål, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. svenska örlogsbesök i utlandet samt svenska militära transport- och&lt;br&gt;övningsflygningar till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tillträde till svenskt territorium av annan stats örlogsfartyg, militära&lt;br&gt;svävare eller militära luftfartyg samt av fartyg, svävare eller luftfartyg&lt;br&gt;som äges eller brukas av annan stat och nyttjas för annat än enbart&lt;br&gt;affärsdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. försvarsmaktens deltagande&lt;br&gt;vid officiella cermonier och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Försvarsmaktens deltagande&lt;br&gt;vid officiella cermonier och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmännyttig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmännyttig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:279.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för offentliga tjänstemän i&lt;br&gt;lag eller annan författning om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om avskedan-&lt;br&gt;de eller avstängning från tjänsten&lt;br&gt;på grund av brottslig gärning eller&lt;br&gt;tjänsteförseelse, får justitiekans-&lt;br&gt;lem föra talan vid domstol om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för offentliga tjänstemän i&lt;br&gt;lag eller annan författning om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om avskedan-&lt;br&gt;de eller avstängning från tjänsten&lt;br&gt;på grund av brottslig gärning eller&lt;br&gt;tjänsteförseelse, får justitiekans-&lt;br&gt;lem fora talan vid domstol om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i beslutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om disciplinansvar&lt;br&gt;mot den som tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen eller är vete-&lt;br&gt;rinär eller krigsmän samt i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;sådan behörighetsfråga som avses&lt;br&gt;i 6 § första stycket. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om sådan talan&lt;br&gt;meddelas i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i beslutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om disciplinansvar&lt;br&gt;mot ,den som tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen eller är vete-&lt;br&gt;rinär, krigsmän eller disciplin-&lt;br&gt;ansvarig enligt lagen (199x:xxx)&lt;br&gt;om disciplinansvar inom totalför-&lt;br&gt;svaret samt i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om sådan behörig-&lt;br&gt;hetsfråga som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om sådan talan meddelas i lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har befattningshavare enligt vad därom är föreskrivet sökt ändring&lt;br&gt;vid domstol i beslut som avses i första stycket och har beslutet tillkom-&lt;br&gt;mit efter anmälan av justitiekanslem, företräder justitiekanslem det&lt;br&gt;allmänna som befattningshavarens motpart i tvisten. Detsamma gäller,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om justitiekanslem har sökt ändring i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om arbetsgivare skall&lt;br&gt;i fråga om tvister som avses i denna paragraf äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning på justitiekanslem. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall dock&lt;br&gt;ej tillämpas i fråga om tvist i vilken justtiekanslem för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som fullgör tjänstgöring&lt;br&gt;eller genomgår utbildning eller&lt;br&gt;inskrivningsprövning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74), 6 §&lt;br&gt;lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. eller&lt;br&gt;lagen (1984:272) om skyldighet&lt;br&gt;för civilförsvar spliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med räddnings-&lt;br&gt;kår enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller i räddningstjänst enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är intagen for vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som&lt;br&gt;avses i 12 § lagen (1990:52) med särkskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;inställer sig till mönstring, antag-&lt;br&gt;ningsprövning eller annan utred-&lt;br&gt;ning enligt dessa lagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall är mtagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas även på den&lt;br&gt;som frivilligt deltager i verksam-&lt;br&gt;het inom totalförsvaret eller i&lt;br&gt;annat fall än som avses i första&lt;br&gt;stycket deltager i verksamhet för&lt;br&gt;att avvärja eller begränsa skada på&lt;br&gt;människor eller egendom eller i&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas även på den&lt;br&gt;som i annat fall än som avses i&lt;br&gt;första stycket frivilligt deltar i&lt;br&gt;verksamhet inom totalförsvaret&lt;br&gt;eller i verksamhet för att avvärja&lt;br&gt;eller begränsa skada på människor&lt;br&gt;eller egendom eller i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid Bilaga 4&lt;br&gt;ideell skada m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:266) om statlig ersättning&lt;br&gt;vid ideell skada m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ådrar sig skada som omfattas av lagen (1977:265) om stat-&lt;br&gt;ligt personskadeskydd har rätt till ersättning av staten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan har ådragits under&lt;br&gt;ledighet eller annan fritid vid&lt;br&gt;vistelse utanför förläggningsplats&lt;br&gt;eller annan plats där verksamheten&lt;br&gt;i fråga bedrivs, och skadan inte&lt;br&gt;har orsakats av olycksfall vid färd&lt;br&gt;till eller från nämnda plats då&lt;br&gt;färden föranleddes av och stod i&lt;br&gt;nära samband med verksamheten,&lt;br&gt;utges ersättning endast till den&lt;br&gt;som fullgör tjänstgöring enligt&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967) eller&lt;br&gt;lagen (1966:413) om vapenfri&lt;br&gt;utbildning enligt lagen&lt;br&gt;(1980:1021) om militär grundut-&lt;br&gt;bildning för kvinnor och som har&lt;br&gt;skadats under grundutbildning&lt;br&gt;eller därtill omedelbart anslutande&lt;br&gt;repetitionsutbildnin g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan har ådragits under&lt;br&gt;ledighet eller annan fritid vid&lt;br&gt;vistelse utanför förläggningsplats&lt;br&gt;eller annan plats där verksamheten&lt;br&gt;i fråga bedrivs, och skadan inte&lt;br&gt;har orsakats av olycksfall vid färd&lt;br&gt;till eller från nämnd plats då&lt;br&gt;färden föranleddes av och stod i&lt;br&gt;nära samband med verksamheten,&lt;br&gt;utges ersättning endast till den&lt;br&gt;som fullgör längre grundutbild-&lt;br&gt;ning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om frivillig grundut-&lt;br&gt;bildning för kvinnor och som har&lt;br&gt;skadats under tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 17 §§ semesterlagen (1977:480) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infaller under semesterledigheten&lt;br&gt;dag då arbetstagaren är oförmögen&lt;br&gt;till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller dag som är semesterlöne-&lt;br&gt;grundande enligt 17 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2-8 skall, om arbets-&lt;br&gt;tagaren utan dröjsmål begär det,&lt;br&gt;sådan dag ej räknas som semester-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterdagar som återstår på g&lt;br&gt;pats skall utgå i ett sammanhang, o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infaller under semesterledigheten&lt;br&gt;dag då arbetstagaren är oförmögen&lt;br&gt;till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller dag som är semesterlöne-&lt;br&gt;grundande enligt 17 § första&lt;br&gt;stycket 2-7 skall, om arbets-&lt;br&gt;tagaren utan dröjsmål begär det,&lt;br&gt;sådan dag ej räknas som semester-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nd av att första stycket har tilläm-&lt;br&gt;arbetstagaren ej medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när frågan är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbets-&lt;br&gt;skada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen om allmän försäkring, dels under tid för vilken för-&lt;br&gt;äldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4&lt;br&gt;kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller&lt;br&gt;vid flerbamsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller for en-&lt;br&gt;samstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersätt-&lt;br&gt;ning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:102.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het sammanhängande frågor, i den&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i&lt;br&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till&lt;br&gt;grundutbildning, eller ledighet på&lt;br&gt;grund av motsvarande vapenfri&lt;br&gt;tjänst, i den mån frånvaron under&lt;br&gt;intjänandeåret icke överstiger 60&lt;br&gt;dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att arbets-&lt;br&gt;tagaren efter det kalenderår då&lt;br&gt;han fyllt tjugotvå år fullgör tjänst-&lt;br&gt;göring i civilförsvaret på annan&lt;br&gt;tid än då civilförsvarsberedskap&lt;br&gt;råder eller beredskapsövning får&lt;br&gt;anordnas vid försvarsmakten, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjä-&lt;br&gt;nandeåret icke överstiger 60 da-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1986:163)&lt;br&gt;om rätt till ledighet for svensk-&lt;br&gt;undervisning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån frånvaron under intjänandeåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet om högst 60 dagar&lt;br&gt;på grund av grundutbildning eller&lt;br&gt;repetitionsutbildnin g enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret inte överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1983:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närstående vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har&lt;br&gt;arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infällande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 kap., 3 kap. 1-13 §§, 4 kap. 1-5 §§ och 8-10&lt;br&gt;§§ samt 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänst-&lt;br&gt;göring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning for verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor och&lt;br&gt;annan som fullgör i lag föreskri-&lt;br&gt;ven tjänstgöring eller som deltar i&lt;br&gt;frivillig utbildning for verksamhet&lt;br&gt;inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall lik-&lt;br&gt;ställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I&lt;br&gt;fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet ut-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1991:677.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att 4-6 §§ helt eller delvis skall tillämpas&lt;br&gt;från tidpunkt som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om riket är i krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda&lt;br&gt;av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig och om det till följd&lt;br&gt;av dessa förhållanden föreligger knapphet eller betydande fara för&lt;br&gt;knapphet inom riket på egendom av vikt för totalförsvaret eller folkför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det befinnes nödvändigt&lt;br&gt;att med hänsyn till försvarsbe-&lt;br&gt;redskapen inkalla totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tiga till tjänstgöring med stöd av 4&lt;br&gt;kap. 8 § lagen (199x:xxx) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sörj ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det befinnes nödvändigt&lt;br&gt;att med hänsyn till forsvarsbe-&lt;br&gt;redskapen inkalla värnpliktiga till&lt;br&gt;tjänstgöring med stöd av 27 § 2&lt;br&gt;mom. eller 28 § 1 mom. väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt första stycket skall underställas riksdagens prövning&lt;br&gt;inom en månad från det den utfärdades eller, om riksmöte ej pågår,&lt;br&gt;från böijan av närmast följande riksmöte. Sker ej underställning eller&lt;br&gt;godkänner riksdagen ej föreskriften inom två månader från det under-&lt;br&gt;ställning skedde, upphör föreskriften att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § passlagen (1978:302) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara vari riket&lt;br&gt;har befunnit sig, får regeringen&lt;br&gt;genom förordning meddela före-&lt;br&gt;skrifter om pass, som begränsar&lt;br&gt;rätten till pass for värnpliktiga och&lt;br&gt;civilförsvarspliktiga eller som&lt;br&gt;annars fordras av hänsyn till rikets&lt;br&gt;försvar eller rikets säkerhet i öv-&lt;br&gt;rigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara vari riket&lt;br&gt;har befunnit sig, får regeringen&lt;br&gt;genom förordning meddela före-&lt;br&gt;skrifter om pass, som begränsar&lt;br&gt;rätten till pass for totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som är skyldiga att tjänst-&lt;br&gt;göra enligt lagen (199x:xxx) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt eller som annars&lt;br&gt;fordras av hänsyn till rikets för-&lt;br&gt;svar eller rikets säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgör-&lt;br&gt;ing på grund av nedsättning av&lt;br&gt;prestationsförmåga eller särskild&lt;br&gt;risk för detta, anstånd med värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom fösvars-&lt;br&gt;maktens personalvård med av-&lt;br&gt;seende på värnpliktiga för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till psykologisk&lt;br&gt;undersökning och för uppgift om&lt;br&gt;enskilda personliga förhållanden&lt;br&gt;hos konsulent eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare som särskilt har till&lt;br&gt;uppgift att bistå med råd och hjälp&lt;br&gt;i personliga angelägenheter, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xxx) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt och antagning av&lt;br&gt;kvinnor till grundutbildning enligt&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om frivillig grun-&lt;br&gt;dutbildning av kvinnor för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten,&lt;br&gt;skyldighet att tjänstgöra enligt&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt samt uppskov och avbrott&lt;br&gt;med sådan tjänstgöring. Sekretes-&lt;br&gt;sen gäller dock inte beslut i ären-&lt;br&gt;de som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för personalvård&lt;br&gt;inom totalförsvaret med avseende&lt;br&gt;på den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning av kvinnor för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psyko-&lt;br&gt;logisk undersökning och för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden hos konsulent eller&lt;br&gt;annan befattningshavare som&lt;br&gt;särskilt har till uppgift att bistå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rör eller'någon honom närstående med råd och hjälp i personliga Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;lider men. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;angelägenheter, om det inte står Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femito&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två&lt;br&gt;år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall börja&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig tjänstgöring,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall böija&lt;br&gt;sådan tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal for viss tid som avser anställning efter pensionering, om&lt;br&gt;arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för riks- Bilaga 4&lt;br&gt;dagens ombudsmän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1986:765) med instruktion for&lt;br&gt;riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för tjänstemän i lag eller&lt;br&gt;annan författning om disciplinan-&lt;br&gt;svar eller om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning från tjänsten på grund&lt;br&gt;av brottslig gärning eller tjänste-&lt;br&gt;förseelse, får ombudsmann föra&lt;br&gt;talan vid domstol om ändring i&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar mot den som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen eller är veterinär eller krigs-&lt;br&gt;man samt i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om sådan behörig-&lt;br&gt;hetsfråga som avses i 6 § tredje&lt;br&gt;stycket. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om sådan talan meddelas i lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för tjänstemän i lag eller&lt;br&gt;annan författning om disciplinan-&lt;br&gt;svar eller om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning från tjänsten på grund&lt;br&gt;av brottslig gärning eller tjänste-&lt;br&gt;förseelse, får ombudsman föra&lt;br&gt;talan vid domstol om ändring i&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar mot den som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen eller är veterinär, krigsman&lt;br&gt;eller disciplinansvarig enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om disciplinansvar&lt;br&gt;inom totalförsvaret samt i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;sådan behörighetsfråga som avses&lt;br&gt;i 6 § tredje stycket. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om sådan talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har befattningshavare enligt vad därom är föreskrivet sökt ändring&lt;br&gt;vid domstol i beslut som avses i första stycket och har beslutet tillkom-&lt;br&gt;mit efter anmälan av ombudsman, företräder ombudsman det allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som befattningshavarens motpart i tvisten. Detsamma gäller, om om-&lt;br&gt;budsmannen har sökt ändring i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om arbetsgivare skall&lt;br&gt;i fråga om tvister som avses i denna paragraf äga motsvarande tillämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:995.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på ombudsman. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § förtsa&lt;br&gt;stycket lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister skall dock ej till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om tvist i vilken ombudsman för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen&lt;br&gt;(1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § i punkt 3 i bilagan till arbetsrättsliga&lt;br&gt;beredskapslagen (1987:1262) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss ttd, dock sammanlagt högst sex månader under två&lt;br&gt;år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall bölja&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig tjänstgöring,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall bölja&lt;br&gt;sådan tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om&lt;br&gt;arbetstagaren har uppnått den ålder som medfört skyldighet att avgå&lt;br&gt;från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångs-&lt;br&gt;skyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning tillämpas följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när förtidspension utges m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 a § om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)—d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänstgör-&lt;br&gt;ing fullgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)-d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning vid tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som uppbär smittbärarpennning tillämpas även före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifterna om åtgärder för rehabilitering i 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1643.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § folkbokföringslagen (1941:481) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte leda till bosättning om den föranleds enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppdrag som statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befettning&lt;br&gt;som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt&lt;br&gt;sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullgörande av värnplikt eller 4. tjänstgöring enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vapenfri tjänsteplikt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(199x:xxx) om totalförsvarsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller lagen (199x:xxx) om frivillig&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård&lt;br&gt;eller vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om totalförsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Totalförsvarsplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Totalförsvarets personalförsöijning skall tryggas genom en totalför-&lt;br&gt;svarsplikt som gäller för vaije svensk medborgare från böijan av det&lt;br&gt;kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår&lt;br&gt;när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också for&lt;br&gt;var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige från&lt;br&gt;böijan av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av&lt;br&gt;det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medverka vid utredning om sina personliga förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller&lt;br&gt;hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tjänstgöring enligt 3 § 2 fullgörs som värnplikt, civilplikt eller&lt;br&gt;allmän tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsut-&lt;br&gt;bildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är totalförsvarspliktig&lt;br&gt;under höjd beredskap skall tjänstgöra enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Värnplikten skall fullgöras i Försvarsmakten och skall alltid inledas&lt;br&gt;med grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är sven-&lt;br&gt;ska medborgare och gäller från böijan av det kalenderår när den total-&lt;br&gt;försvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han&lt;br&gt;fyller fyrtiosju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § lagen (1994:000) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt med längre grundutbildning följer dock att en kvin-&lt;br&gt;na som efter antagningsprövning enligt den lagen skrivits in för värn-&lt;br&gt;plikt därefter är skyldig att fullgöra värnplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Civilplikten skall fullgöras i de verksamheter inom totalförsvaret&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med&lt;br&gt;egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha&lt;br&gt;skrivits in för tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Utredning om personliga förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För att en totalforsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt skall kunna utredas och bedömas är han eller hon på&lt;br&gt;begäran av Totalförsvarets pliktverk, en annan statlig myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kom-&lt;br&gt;mun skyldig att skriftligen, mundigen eller, om det behövs, vid en&lt;br&gt;personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, ut-&lt;br&gt;bildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vaije svensk man som är totalförsvarspliktig är för utredning som&lt;br&gt;avses i 1 § skyldig att vid Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart att han saknar förmåga att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;och civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap&lt;br&gt;senare, från och med den dag när han blir svensk medborgare. Om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter&lt;br&gt;det kalenderår när han fyller tjugofyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Mönstringen skall ske i den totalförsvarspliktiges personliga närva-&lt;br&gt;ro. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar samt&lt;br&gt;annan utredning av hans personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall till Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk lämna de uppgifter om en totalforsvarspliktigs&lt;br&gt;hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att&lt;br&gt;bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan ut-&lt;br&gt;redning som avses i 1 § skall utfärdas i god tid. Om den som kallats är&lt;br&gt;förhindrad att inställa sig enligt kallelsen, skall han eller hon snarast&lt;br&gt;anmäla det till den myndighet som har utfärdat kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Inskrivning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter mönstring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige har&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktverk placera honom i en befättningsgrupp för chefer, för specialis-&lt;br&gt;ter eller för övriga samt skriva in honom för värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;eller i en utbildningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret&lt;br&gt;eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Ur vaije befattnings-&lt;br&gt;grupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige&lt;br&gt;saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt, skall Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning efter annan utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som efter en annan utredning än mönstring bedöms lämplig för&lt;br&gt;civilplikt får av Totalförsvarets pliktverk skrivas in för sådan tjänstgö-&lt;br&gt;ring, dock inte för civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser om inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För den som skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt som&lt;br&gt;omfattar grundutbildning, skall följande bestämmas vid inskrivningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den befattning eller typ av befattning, som han eller hon skall ut-&lt;br&gt;bildas till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där&lt;br&gt;grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. grundutbildningens längd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om grundutbildningen skall pågå mer än 60 dagar, året och må-&lt;br&gt;naden när grundutbildningen är planerad att böija.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid inskrivning för civilplikt som inte omfattar grundutbildning&lt;br&gt;skall det bestämmas vilken befattning som den som skrivs in skall upp-&lt;br&gt;rätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I den utsträckning det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till&lt;br&gt;önskemål från den som skrivs in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Av ett beslut om inskrivning skall det framgå vad som har bestämts&lt;br&gt;enligt 5 eller 6 §. Ett beslut om inskrivning i en utbildningsreserv skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den totalförsvarspliktiges befättningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår mönstring skall vid mönstringen underrättas om&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket och i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt 1, 3 eller 4 § får ändras av Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk. Om den som har skrivits in har påböijat en grundutbildning, får&lt;br&gt;beslutet också ändras av den myndighet som verket bestämmer. Om det&lt;br&gt;behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarspliktig skyldig att&lt;br&gt;genomgå förnyad mönstring eller annan utredning enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ändring av ett beslut om inskrivning innebär att tiden för&lt;br&gt;grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att&lt;br&gt;den som beslutet avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §, skall detsamma gälla i fråga om ändring av ett beslut om inskriv-&lt;br&gt;ning i en utbildningsreserv till inskrivning för värnplikt eller för sådan&lt;br&gt;civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i en ut-&lt;br&gt;bildningsreserv i stället skall skrivas in för värnplikt eller för sådan&lt;br&gt;civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Inskrivningen i en utbildningsreserv upphör vid utgången av det&lt;br&gt;kalenderår när den totalforsvarspliktige fyller trettio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsplacering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har&lt;br&gt;förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall&lt;br&gt;krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller&lt;br&gt;hon är lämplig för. En totalförsvarspliktig som har skrivits in för civil-&lt;br&gt;plikt enligt 6 § skall krigsplaceras i den befättning som han eller hon&lt;br&gt;skall upprätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En totalförsvarspliktig som har genomgått en längre grundutbild-&lt;br&gt;ning än 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbild-&lt;br&gt;ningen fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsent-&lt;br&gt;ligt bättre att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får&lt;br&gt;skrivas inför civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbild-&lt;br&gt;ning som inte är längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk på&lt;br&gt;framställan av statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner, bolag, föreningar, samfalligheter eller andra enskilda. Om&lt;br&gt;ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöring utan vapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en totalförsvarspliktig kan antas ha en så allvarlig personlig&lt;br&gt;övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlig med en tjänstgöring som är förenad med bruk av vapen, skall han&lt;br&gt;eller hon efter ansökan få rätt att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En ansökan om rätt att vara vapenfri skall vara skriftlig och in-&lt;br&gt;nehålla en försäkran av sökanden att han eller hon har en sådan inställ-&lt;br&gt;ning till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En ansökan som görs innan sökanden har skrivits in eller inom sex&lt;br&gt;månader från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om inskriv-&lt;br&gt;ning skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en ansökan görs senare än vad som sägs i 18 §, skall den även&lt;br&gt;innehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden vill åberopa&lt;br&gt;till stöd för sitt påstående att han eller hon har en sådan inställning till&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att&lt;br&gt;muntligt lämna uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En totalförsvarspliktig som har fått rätt att vara vapenfri får inte&lt;br&gt;skrivas in för utbildning till en befattning som är förenad med bruk av&lt;br&gt;vapen eller mot sin vilja skrivas in i Försvarsmakten. Om en sådan&lt;br&gt;inskrivning har skett, skall beslutet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Fullgörande av väi plikt och civilplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för&lt;br&gt;värnplikt är lägst 220 och högst 615 dagar och för en totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig som har skrivits in för civilplikt högst 320 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda tiden for grundutbildning får inte för någon total-&lt;br&gt;försvarspliktig överstiga 615 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den som skrivits in for värnplikt eller för sådan civilplikt som&lt;br&gt;omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar inte har kallats in till&lt;br&gt;grundutbildningen före utgången av det kalenderår när han fyller tju-&lt;br&gt;gofyra år eller, i fall som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det&lt;br&gt;kalenderår när han fyller trettio år, är han skyldig att fullgöra grundut-&lt;br&gt;bildningen endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En svensk man som är medborgare även i en annan stat än Sverige&lt;br&gt;är inte skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten&lt;br&gt;eller väljer att göra detta innan han har fyllt nitton år och det står klart&lt;br&gt;att tjänstgöringen kommer att fullgöras i den andra staten och att den ut-&lt;br&gt;bildningen till längd och effektivitet är minst likvärdig med den som&lt;br&gt;krävs av honom i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Repetitionsutbildningen får för vaije totalförsvarspliktig omfatta&lt;br&gt;sammanlagt högst 240 dagar fördelade på flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig är under samma kalenderår skyldig att full-&lt;br&gt;göra repetitionsutbildning vid högst två tillfällen och med sammanlagt&lt;br&gt;högst 34 dagar, om det inte finns särskilda skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längsta tillåtna utbildningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den sammanlagda tiden för grundutbildning och repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning får inte for någon totalförsvarspliktig överstiga 700 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges försvars-&lt;br&gt;beredskap, får regeringen besluta att totalförsvarspliktiga som har krigs-&lt;br&gt;placerats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapstjänstgöring får för vaije totalförsvarspliktig omfatta högst&lt;br&gt;180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen skall för vaije tillfälle besluta hur många totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring eller beredskapstjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar när beredskapstjänstgöringen och krigstjänstgör-&lt;br&gt;ingen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och&lt;br&gt;civilplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheter under tjänstgöringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att i den mån&lt;br&gt;verksamheten kräver det tåla inskränkningar såväl i sin frihet att for-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flytta sig inom landet och att lämna detta som i sin personliga frihet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är, efter beslut av Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk eller efter verkets bestämmande av en annan statlig&lt;br&gt;myndighet, också skyldig att genomgå den medicinska och psykologiska&lt;br&gt;undersökning som krävs för att utreda och bedöma hans eller hennes&lt;br&gt;förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall lyda en förmans eller&lt;br&gt;annan chefs order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjäns-&lt;br&gt;ten. Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall även i övrigt rätta&lt;br&gt;sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigs-&lt;br&gt;uppgiften kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla skickligheten&lt;br&gt;for krigsuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter&lt;br&gt;som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Grundutbildningens längd skall bestämmas särskilt för vaije be-&lt;br&gt;fattning eller typ av befettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen skall genomföras i en följd, om inte det för vissa&lt;br&gt;befettningar finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Repetitionsutbildningens omfettning for vaije totalförsvarspliktig&lt;br&gt;skall bestämmas av krigsuppgiften och behovet att öva det förband eller&lt;br&gt;den verksamhet där han eller hon är krigsplacerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Inkallelser till tjänstgöring skall göras av Totalförsvarets pliktverk,&lt;br&gt;om inte regeringen föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallelser till grundutbildning eller repetitionsutbildning skall sändas&lt;br&gt;ut i god tid, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Detsamma&lt;br&gt;gäller för en återkallelse av inkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En totalförsvarspliktig skall inställa sig till tjänstgöring enligt in-&lt;br&gt;kallelsen. Hinder att inställa sig skall snarast anmälas till Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En totalförsvarspliktig får efter en ansökan beviljas uppskov med&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon har kallats&lt;br&gt;in till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på&lt;br&gt;sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv eller&lt;br&gt;någon nära anhörig till honom eller henne, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är tillfälligt&lt;br&gt;så nedsatt att det kan antas att tjänstgöringen inte kan fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov får beslutas för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det inte finns särskilda skäl för något annat, skall en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig som har ansökt om rätt att vara vapenfri beviljas uppskov&lt;br&gt;med grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon kal-&lt;br&gt;lats in till, om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen. Uppskov&lt;br&gt;skall beviljas till dess att ansökan har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppskov vägras, får den som fullgör tjänstgöringen inte åläggas&lt;br&gt;att bruka vapen eller att bära vapen eller ammunition innan ansökningen&lt;br&gt;har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ärenden om uppskov prövas av Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har uppdrag som riksdagsledamot, som ersättare för&lt;br&gt;riksdagsledamot eller som statsråd har utan särskilt beslut uppskov med&lt;br&gt;värnplikt och civilplikt så länge uppdraget varar. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har uppdrag i en internationell organisation och på grund av en&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har slutit med en främmande stat inte&lt;br&gt;skall eller bör tjänstgöra i totalförsvaret under den tid uppdraget varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall avbrytas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som fullgör tjänstgöringen har varit frånvarande från tjäns-&lt;br&gt;ten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som fullgör tjänstgöringen på grund av tillfälligt nedsatt fy-&lt;br&gt;sisk eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma att vara frånvar-&lt;br&gt;ande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Värnplikt eller civilplikt skall avbrytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen och den som&lt;br&gt;fullgör tjänstgöringen ansöker om rätt att vara vapenfri och det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta i avvaktan på att&lt;br&gt;ansökan har prövats slutligt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att full-&lt;br&gt;göra sina skyldigheter under tjänstgöringen och det kan antas att han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hon inte heller i fortsättningen kommer att fullgöra dessa skyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstgöringen fortsätter för en totalförsvarspliktig som avses i&lt;br&gt;första stycket 1, gäller bestämmelsen i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Efter ansökan från den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning avbrytas i fall som avses&lt;br&gt;i 8 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ärenden om avbrott skall prövas av Totalförsvarets pliktverk eller&lt;br&gt;efter verkets bestämmande av en annan statlig myndighet, en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun. Ärenden som avses i 14 § skall&lt;br&gt;dock alltid prövas av Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Regeringen får besluta att grundutbildningen skall avbrytas, om ut-&lt;br&gt;bildningsorganisationens resurser måste tas i anspråk för att höja Sveri-&lt;br&gt;ges försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av tjänstgöringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar har&lt;br&gt;fullgjorts, får den som fullgjort tjänstgöringen tillgodoräkna sig tiden&lt;br&gt;före avbrottet, utom tjänstgöringsdagar under vilka han eller hon har&lt;br&gt;varit frånvarande. Om det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller skada, behöver grundutbildningen inte fullföljas. Om&lt;br&gt;den som fullgjort tjänstgöringen begär det, skall han eller hon dock på&lt;br&gt;nytt inkallas till grundutbildning. I sådant fall skall Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk bestämma i vilken utsträckning utbildningstiden före avbrottet&lt;br&gt;skall tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbryts utbildningen i annat fall än som avses i första stycket, får&lt;br&gt;ingen tjänstgöringstid tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En totalförsvarspliktig får inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som&lt;br&gt;avses i 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket som fullgjord tjänstgö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;överlämna till bolag, föreningar, samfalligheter eller andra enskilda att&lt;br&gt;besluta om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör&lt;br&gt;civilplikt hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Den allmänna tjänsteplikten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § När det råder höjd beredskap får regeringen föreskriva om allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt&lt;br&gt;för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en&lt;br&gt;viss del av landet eller en viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete enligt första stycket 3 får inte, utan att den som tjänstgör&lt;br&gt;samtycker till det, vara förenat med bruk av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;skall fullgöras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän&lt;br&gt;tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som omfattas av ett beslut enligt 3 § skall få&lt;br&gt;del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare är&lt;br&gt;skyldiga att till regeringen eller den myndighet som avses i 3 § lämna&lt;br&gt;upplysningar om förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;medge undantag från den allmänna tjänsteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att han eller hon inom rimlig tid kan nås av postförsändelser&lt;br&gt;från Totalförsvarets pliktverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter uppmaning bekräfta mottagandet av kallelser till utredning,&lt;br&gt;inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering och ta del av&lt;br&gt;innehållet i sådana handlingar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och&lt;br&gt;utrustning som rör tjänstgöring inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig har vid inställelse för mönstring eller annan&lt;br&gt;utredning enligt 2 kap. 1 § och när han eller hon fullgör värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. reseförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fri förplägnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fri inkvartering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fri hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fri grupplivförsäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. begravningshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket 2 har även rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fri utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagersättning eller dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utryckningsbidrag efter viss grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. familjebidrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, fälttraktamente&lt;br&gt;och särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om&lt;br&gt;statlig ersättning vid ideell skada m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 har rätt till samma förmåner och arbetsvillkor i övrigt som på&lt;br&gt;grund av avtal eller annars gäller för liknande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om villkoren inte kan bestämmas med stöd av första stycket, skall de&lt;br&gt;fastställas till vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och omfatt-&lt;br&gt;ning samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som inte har erhållit lön eller annan förmån&lt;br&gt;på grund av fullgjord allmän tjänsteplikt har rätt att, efter ansökan och&lt;br&gt;mot överlåtelse av sin fordran till staten, av allmänna medel få ersätt-&lt;br&gt;ning som motsvarar det obetalda beloppet. Om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl, får sådan ersättning inte lämnas för en fordran som har förfallit till&lt;br&gt;betalning mer än tre månader innan ansökan om ersättning gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig som enligt 6 kap. 2 § första stycket 3 är&lt;br&gt;skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt på annan ort än den där han eller&lt;br&gt;hon är bosatt, har rätt till reseförmåner och ersättning för flyttning eller&lt;br&gt;ökade levnadskostnader till följd av dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Skydd för anställning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han&lt;br&gt;eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som fullgör sina skyldigheter enligt denna lag hindras att ut-&lt;br&gt;föra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får detta inte åberopas&lt;br&gt;mot honom eller henne som grund för skadestånd eller liknande an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om anställning för viss tid inför värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt finns i 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare som är anställd för viss tid enligt 5 § lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd och som vill återinträda i arbete efter&lt;br&gt;att ha fullgjort värnplikt eller civilplikt, är skyldig att på förfrågan&lt;br&gt;underrätta arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En arbetstagare som har kallats in till värnplikt eller civilplikt, bör&lt;br&gt;genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för tjänstgöring-&lt;br&gt;ens böijan och om hur länge den beräknas vara. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;för en arbetstagare som har underrättats om att han eller hon skall&lt;br&gt;fullgöra allmän tjänsteplikt hos någon annan än arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare bör i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om den&lt;br&gt;dag, när han eller hon kan återinträda i arbetet. Om tjänstgöringen&lt;br&gt;enligt denna lag har pågått i mer än tre månader, är arbetsgivaren inte&lt;br&gt;skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än två veckor&lt;br&gt;från den dag när arbetsgivaren tog emot ett sådant meddelande eller&lt;br&gt;arbetstagaren utan föregående meddelande inställer sig hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetstagares förmåner i anställningen får inte i vidare mån än&lt;br&gt;som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av att han&lt;br&gt;eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstaga-&lt;br&gt;ren. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande&lt;br&gt;skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;inte bara betala lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren&lt;br&gt;kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. Därvid&lt;br&gt;skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Mål om tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel handläggs&lt;br&gt;enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i första stycket gäller 43 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt detta kapitel&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Straff m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen eller av oaktsamhet uteblir&lt;br&gt;från en mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § till vilken han&lt;br&gt;eller hon har kallats att personligen inställa sig döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen avviker eller uteblir från&lt;br&gt;värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, vägrar eller underlåter att&lt;br&gt;lyda en förmans eller annan chefs order eller på annat sätt åsidosätter&lt;br&gt;vad som åligger honom eller henne under tjänstgöringen, döms, om gär-&lt;br&gt;ningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten&lt;br&gt;i övrigt, för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte om straff för gärningen är&lt;br&gt;föreskrivet i 21 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Begås ett brott enligt 2 § första stycket under höjd beredskap döms,&lt;br&gt;om brottet medför avsevärt men för totalförsvaret eller annars är att&lt;br&gt;anse som grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En totalförsvarspliktig som av oaktsamhet uteblir från värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han&lt;br&gt;eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 §&lt;br&gt;döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är&lt;br&gt;föreskrivet i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hämtning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring eller personlig&lt;br&gt;inställelse vid annan utredning enligt 2 kap. 1 §, inkallats till värnplikt&lt;br&gt;eller civilplikt eller ålagts att fullgöra allmän tjänsteplikt men utan gil-&lt;br&gt;tigt skäl uteblir, får Totalförsvarets pliktverk eller den myndighet som&lt;br&gt;verket bestämmer besluta att han eller hon på egen bekostnad skall&lt;br&gt;hämtas genom polismyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig skall anses ha haft giltigt skäl att utebli, om det&lt;br&gt;är sannolikt att han eller hon har hindrats att inställa sig på grund av&lt;br&gt;avbrott i den allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet&lt;br&gt;som han eller hon inte bort förutse eller av en omständighet i övrigt&lt;br&gt;som den beslutande myndigheten finner utgör giltig ursäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Totalförsvarets pliktverk får vid vite förelägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en totalförsvarspliktig att till Totalförsvarets pliktverk eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen eller verket bestämmer skriftligen lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses i 2 kap. 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare&lt;br&gt;att till en myndighet som avses i 6 kap. 3 § lämna upplysningar som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Totalförsvarets pliktverk får besluta att en totalförsvarspliktig tills&lt;br&gt;vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller ci-&lt;br&gt;vilplikt, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller&lt;br&gt;henne eller avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan&lt;br&gt;antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt som inskrivningen avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med hänvisning till sin anslutning till religiöst samfund som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra&lt;br&gt;vare sig värnplikt eller civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förnyad prövning och överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förnyad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid Totalförsvarets pliktverk skall det finnas en eller flera inskriv-&lt;br&gt;ningsnämnder för att genomföra förnyad prövning av vissa beslut av&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsnämnden består av en ordförande som utses av verket,&lt;br&gt;och valda ledamöter till det antal som regeringen föreskriver. För vaije&lt;br&gt;landsting eller kommun som hör till inskrivningsnämndens verksamhets-&lt;br&gt;område skall minst en ledamot väljas. De valda ledamöterna utses för&lt;br&gt;tre år av de landsting och kommuner som skall vara företrädda i nämn-&lt;br&gt;den. För ordföranden och de valda ledamöterna skall det finnas ersätta-&lt;br&gt;re. Dessa utses på samma sätt som de ordinarie ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Totalförsvarets pliktverks beslut enligt 3 kap. 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;prövas på nytt av en inskrivningsnämnd, om det begärs av den som&lt;br&gt;beslutet avser och begäran inte tillgodoses genom beslut av en tjänste-&lt;br&gt;man vid verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ärenden enligt första stycket är inskrivningsnämnden&lt;br&gt;beslutfor, när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En begäran om förnyad prövning skall vara skriftlig och ha kommit&lt;br&gt;in till Totalförsvarets pliktverk inom tre veckor från den dag då den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beslutet avser fick del av detta. I begäran skall anges den ändring Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;som önskas och skälen för ändringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Endast följande beslut enligt denna lag får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inskrivningsnämndens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut i ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i ärenden om rätt att vara vapenfri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut i ärenden om uppskov, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut i ärenden om avbrott i utbildningen enligt 5 kap. 12 - 14 §§&lt;br&gt;och om tillgodoräknande av tjänstgöring enligt 5 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall göras hos den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inskrivningsnämndens beslut får inte omprövas enligt förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut som fattats av den myndighet som avses i 4 § andra stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av&lt;br&gt;arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vämpliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna tjänstepliktslagen (1959:83),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:272) om skyldighet for civilforsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Den som före lagens ikraftträdande har genomgått en inskrivnings-&lt;br&gt;prövning enligt vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha genomgått&lt;br&gt;mönstring enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut för vämpliktsut-&lt;br&gt;bildning enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha&lt;br&gt;skrivits in för värnplikt enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut till en utbildnings-&lt;br&gt;reserv enligt 4 a § vämpliktslagen (1941:967) skall anses ha skrivits in&lt;br&gt;i en utbildningsreserv enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande har fått tilllstånd enligt lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst att göra vapenfri tjänst i stället för värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt med rätt att&lt;br&gt;vara vapenfri enligt den nya lagen. Den som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;genom inskrivning enligt 17 § civilforsvarslagen (1960:74) har tagits ut&lt;br&gt;till att fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall anses ha skrivits in för ci-&lt;br&gt;vilplikt enligt den nya lagen. Detsamma skall gälla för den som tagits ut&lt;br&gt;enligt lagen (1984:272) om skyldighet för civilforsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret och den som registrerats enligt 2 § förord-&lt;br&gt;ningen (1981:642) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;br&gt;veterinärpersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Totalförsvarets pliktverk får i en utbildningsreserv skriva in den&lt;br&gt;som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd till vapenfri tjänst men då&lt;br&gt;inte påbörjat grundutbildning. Inskrivningen skall förenas med en an-&lt;br&gt;teckning om rätt för den totalforsvarspliktige att vara vapenfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Krigsplacering av pliktpersonal som har beslutats före lagens ik-&lt;br&gt;raftträdande skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som en&lt;br&gt;krigsplacering enligt 3 kap. 12 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7. Tjänstgöring som en totalförsvarspliktig har fullgjort enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74), lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. eller lagen (1984:272)&lt;br&gt;om skyldighet för civilforsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsva-&lt;br&gt;ret skall tillgodoräknas honom eller henne som fullgjord värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt med samma antal dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt.&lt;br&gt;Därvid skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) grundutbildning enligt 27 § 1 mom. A vämpliktslagen, grundutbild-&lt;br&gt;ning enligt 5 § första stycket första meningen lagen om vapenfri tjänst&lt;br&gt;samt utbildning enligt 12 § 2 mom. andra stycket civilforsvarslagen och&lt;br&gt;6 § lagen om tjänsteplikt for hälso- och sjukvårdspersonal samt veteri-&lt;br&gt;närpersonal m.m. motsvara grundutbildning enligt 4 kap. 1 § den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) övningar enligt 27 § 1 mom. B och C vämpliktslagen, 12 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket civilforsvarslagen och 6 § lagen om tjänsteplikt för&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. motsvara re-&lt;br&gt;petitionsutbildning enligt 4 kap. 4 § den nya lagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) beredskapsövning enligt 27 § 2 mom. vämpliktslagen, 5 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen lagen om vapenfri tjänst samt 12 § 1 mom.&lt;br&gt;andra stycket civilforsvarslagen motsvara beredskapstjänstgöring enligt&lt;br&gt;4 kap. 8 § den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Äldre bestämmelser om tjänstgöringen gäller för dem som vid la-&lt;br&gt;gens ikraftträdande har påbörjat utbildning enligt vämpliktslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilforsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74), lagen (1981:292) om hälso- och sjukvårdspersonal samt&lt;br&gt;veterinärpersonal m.m. samt lagen (1984:272) om skyldighet för civil-&lt;br&gt;forsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk får dock avkorta tjänstgöringstiden för den som påböljat&lt;br&gt;tjänstgöringen före den 1 juli 1995, om den tjänstgöringsskyldige med-&lt;br&gt;ger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. För tjänstgöring som påböijas efter lagens ikraftträdande på grund&lt;br&gt;av inkallelse som utfärdats före ikraftträdandet skall den nya lagen&lt;br&gt;gälla. Därvid skall vad som föreskrivs i punkt 7 a - c tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10. Beslut som regeringen, Vämpliktsverket eller Vapenfristyrelsen&lt;br&gt;före ikraftträdandet har meddelat om att tills vidare eller för en viss tid&lt;br&gt;inte inkalla en värnpliktig eller en vapenfri tjänstepliktig till värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring, skall anses som beslut enligt 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till 11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11. Äldre bestämmelser skall tillämpas vid överklagande av beslut&lt;br&gt;som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till&lt;br&gt;en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, skall&lt;br&gt;hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till&lt;br&gt;Vämpliktsverket eller Vapenfristyrelsen, skall hänvisningen i stället&lt;br&gt;avse Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt med längre grundutbildning Härigenom föreskrivs&lt;br&gt;följande.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Kvinnor som vill få anställning som yrkes- eller reservofficerare&lt;br&gt;skall genomgå grundutbildning i Försvarsmakten enligt denna lag.&lt;br&gt;Regeringen bestämmer vilka villkor i övrigt som skall gälla för att få&lt;br&gt;anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kvinnor som, utan att vilja få anställning som yrkes- eller re-&lt;br&gt;servofficerare, under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana befettningar&lt;br&gt;inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar skall&lt;br&gt;genomgå grundutbildning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Grundutbildningen skall fullgöras i Försvarsmakten eller i verk-&lt;br&gt;samhet enligt 1 kap. 6 § första stycket lagen (1994:000) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt. Den skall till längd och innehåll motsvara den grundutbild-&lt;br&gt;ning som en jämförbar kategori totalförsvarspliktiga fullgör enligt lagen&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Antagning till grundutbildning sker efter ansökan och en särskild&lt;br&gt;antagningsprövning som skall motsvara mönstring enligt 2 kap. 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ lagen (1994:000) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna skall antas till grundutbildning, om hon är lika lämpad att&lt;br&gt;genomgå denna som de män vilka enligt 3 kap. lagen om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt där grundutbild-&lt;br&gt;ningen överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en kvinna skall antas till grundutbildning, skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 5 §, 7 § och 8 § första stycket första meningen lagen (199:xxx)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt tillämpas beräffande henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnan skall underrättas om vad inskrivningen skall avse enligt 3&lt;br&gt;kap. 5 § lagen om totalförsvarsplikt, vilka ändringar som enligt 3 kap.&lt;br&gt;9 § samma lag kan komma att göras i beslutet och vad inskrivningen i&lt;br&gt;övrigt kommer att medföra för henne. Hon skall därefter tillfrågas om&lt;br&gt;hon samtycker till inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om kvinnan samtycker till inskrivning, skall hon skrivas in för&lt;br&gt;värnplikt eller för sådan civilplikt där grundutbildningen överstiger 60&lt;br&gt;dagar. Därefter omfettas hon av samma bestämmelser som en man som&lt;br&gt;med stöd av lagen (1994:000) om totalförvarsplikt har skrivits in for&lt;br&gt;motsvarande grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1980:1021) om&lt;br&gt;militär grundutbildning for kvinnor skall upphöra att gälla. I fråga om&lt;br&gt;grundutbildning som påbörjats före ikraftträdandet gäller den äldre&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.Härigenom Bilaga 5&lt;br&gt;föreskrivs följande.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. totalförsvarspliktiga under den tid då de är skyldiga att fullgöra&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt enligt lagen (1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dem som genomgår utbildning for att få militär anställning i För-&lt;br&gt;svarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. dem som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att&lt;br&gt;tjänstgöra frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation,&lt;br&gt;under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anställda i utlandsstyrkan i Försvarsmakten, när de tjänstgör utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Är Sverige i krig, gäller lagen även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alla som, utöver vad som sägs i 1 §, är tjänstgöringsskyldiga i&lt;br&gt;Försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga i Försvarsmakten&lt;br&gt;är skyldiga att delta i Sveriges försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsvakter och skyddsområdesvakter som förordnats med stöd av&lt;br&gt;lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. alla som annars vistas vid avdelningar av Försvarsmakten, när av-&lt;br&gt;delningarna är i fält eller verkar under liknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;forhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges grän-&lt;br&gt;ser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att 2 § skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det inte längre föreligger sådana förhållanden som avses i 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§, skall regeringen föreskriva att 2 § inte längre skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen skall också gälla för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsfångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket Sverige är&lt;br&gt;neutralt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigs-&lt;br&gt;deltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som lagen inte längre gäller för får med tillämpning av hgen&lt;br&gt;åläggas disciplinpåföljd och ersättningsskyldighet för förfarande under&lt;br&gt;den tid då lagen gällde för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som lagen gäller för benämns disciplinansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Disciplinförseelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En disciplinansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter&lt;br&gt;vad han eller hon på grund av instruktioner, formäns eller andra chefers&lt;br&gt;order eller i övrigt skall iaktta i tjänsten skall åläggas disciplinpåföljd&lt;br&gt;för disciplinförseelse. I ringa fall skall någon påföljd dock inte åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte inom&lt;br&gt;två år efter förseelsen har underrättats enligt 26 § om vad som anförs&lt;br&gt;mot honom eller henne eller fått en anmaning enligt 21 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän eller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i fråga om Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst, löneavdrag och ute-&lt;br&gt;gångsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vhming innebär att den felande erinras om att han eller hon för&lt;br&gt;framtiden skall iaktta sina skyldigheter i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Extratjänst innebär att den felande vid högst fem tillfallen utöver&lt;br&gt;den vanliga tjänsten skall utföra handräckning eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild uppgift. Vid vaije tillfälle får högst fyra timmar tas i anspråk för&lt;br&gt;uppgiften. Om extratjänsten inte avser annat än jour- eller beredskaps-&lt;br&gt;tjänstgöring, får dock tiden fram till den vanliga tjänstens böijan nästa&lt;br&gt;dag tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extratjänsten får inte vara sådan att den inverkar skadligt på den dis-&lt;br&gt;ciplinansvariges hälsa eller tjänstbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Löneavdrag får bestämmas för högst trettio dagar och innebär&lt;br&gt;avdrag på dagersättning eller motsvarande ersättning. Om något sådant&lt;br&gt;avdrag inte kan göras, skall den felande betala ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som erhåller dagersättning skall löneavdraget motsvara dager-&lt;br&gt;sättningen utan tillägg. För övriga skall löneavdraget bestämmas till en&lt;br&gt;viss andel av lämnad ersättning. Andelen skall utgöra högst en fjärdedel&lt;br&gt;av ersättningen per dag. Avdraget får dock inte understiga ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar dagersättning utan tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Utegångsförbud innebär förbud för den som är förlagd inom ett&lt;br&gt;kasemområde, läger eller motsvarande område att under en bestämd tid,&lt;br&gt;minst en och högst femton dagar, på fritid vistas utanför det område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är upplåtet åt en viss avdelning eller utanför en del av ett sådant&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är förlagd ombord på ett fartyg skall utegångsförbudet&lt;br&gt;avse förbud att lämna fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Löneavdrag får åläggas tillsammans med utegångsförbud, om det&lt;br&gt;krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinför-&lt;br&gt;seelsen har begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse&lt;br&gt;och han eller hon genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas även ha&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott, skall han eller hon anmälas till åtal för brot-&lt;br&gt;tet, om inte annat följer av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Åtalsanmälan behöver inte göras i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilka svårare straff än böter inte föreskrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. följande brott i brottsbalken, nämligen ofredande (4 kap. 7 §),&lt;br&gt;snatteri (8 kap. 2 §), egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 §), bedrägligt&lt;br&gt;beteende (9 kap. 2 §), undandräkt (10 kap. 2 §), olovligt förfogande (10&lt;br&gt;kap. 4 §), olovligt brukande (10 kap. 7 §), svikande av försvarsplikt (18&lt;br&gt;kap. 6 §), lydnadsbrott (21 kap. 5 §) och rymning (21 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan skall dock alltid göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brottet riktar sig mot någon utanför den organisation där den miss-&lt;br&gt;tänkte tjänstgör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. målsäganden har förklarat att han eller hon avser att föra talan om&lt;br&gt;enskilt anspråk, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skäl att anta att påföljden inte kommer att stanna vid&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När en åtgärd har vidtagits for att åtal skall väckas mot en dis-&lt;br&gt;ciplinansvarig, får ett disciplinärende inte inledas eller fortsättas i fråga&lt;br&gt;om det förfarande som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan prövas av den&lt;br&gt;myndighet, den kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun där&lt;br&gt;den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort eller av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos ett&lt;br&gt;bolag, en förening, en samfallighet, en stiftelse eller en annan enskild,&lt;br&gt;prövas frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I Försvarsmakten skall ärenden som avses i 19 § prövas av chefen&lt;br&gt;for det förband eller den enhet av annat slag där den disciplinansvarige&lt;br&gt;tjänstgör eller senast har tjänstgjort, sävida chefen har lägst överstes&lt;br&gt;eller kommendörs tjänstegrad. Försvarsmakten får dock besluta, att&lt;br&gt;någon annan chef vid förbandet eller enheten som har lägst överstelöjt-&lt;br&gt;nants eller kommendörkaptens tjänstegrad får pröva ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En chef som avses i 20 § får överlämna åt andra chefer som tjänst-&lt;br&gt;gör under honom eller henne, dock lägst en kompanichef eller motsva-&lt;br&gt;rande chef, att pröva frågor om disciplinförseelse av personal som står&lt;br&gt;under deras befäl, under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förseelsen har erkänts och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning, extratjänst,&lt;br&gt;eller utegångsförbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ärenden som skall prövas av andra myndigheter än Försvars-&lt;br&gt;makten, av kommuner, av landsting eller av kyrkliga kommuner där&lt;br&gt;den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort prövas av chefen för&lt;br&gt;den organisatoriska enhet där den disciplinansvarige tjänstgör eller har&lt;br&gt;tjänstgjort eller av någon annan chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § För att biträda de myndigheter, kommuner, landsting eller kyrkliga&lt;br&gt;kommuner som har att handlägga disciplinärenden skall det finnas audi-&lt;br&gt;törer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditörema skall vara jurister. De förordnas av regeringen eller av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;*&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga&lt;br&gt;om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett&lt;br&gt;sådant yttrande behövs dock inte när ärendet prövas enligt 21 § eller,&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 21 §, av någon annan myndighet&lt;br&gt;än Försvarsmakten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditören är medansvarig for de beslut som myndigheten, kommu-&lt;br&gt;nen, landstinget eller den kyrkliga kommunen fettar på hans eller hen-&lt;br&gt;nes tillstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen av disciplinärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Disciplinärenden skall handläggas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Muntligt förhör skall hållas med den disciplinansvarige. Denne&lt;br&gt;skall därvid underrättas om vad som anförs mot honom eller henne.&lt;br&gt;Muntligt förhör får dock underlåtas om sådant inte anses behövligt.&lt;br&gt;Underrättelse skall då göras skriftligen, varvid den disciplinansvarige&lt;br&gt;skall uppmanas att yttra sig i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, skall även anmälare och andra som kan lämna uppgif-&lt;br&gt;ter i saken höras muntligen eller skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall foras över förhören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Vid muntligt förhör med den disciplinansvarige skall ett förhörs-&lt;br&gt;vittne om möjligt vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om ett vittne eller en sakkunnig bör höras vid domstol eller om&lt;br&gt;någon bör föreläggas att förete en skriftlig handling eller ett föremål&lt;br&gt;som bevis, skall en ansökan om detta göras hos den tingsrätt inom vars&lt;br&gt;område den person som skall höras eller som på annat sätt berörs av&lt;br&gt;åtgärden vistas. I fråga om sådana åtgärder skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;vad som föreskrivs i rättegångsbalken om bevisupptagning utom huvud-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Den disciplinansvarige skall innan ärendet avgörs få del av vad&lt;br&gt;som har kommit fram under utredningen och ges tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över det, om det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Ett beslut om disciplinförseelse och åtalsanmälan skall grundas på&lt;br&gt;vad som har kommit fram under utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den disciplinansvarige skall underrättas om beslutet och auditörens&lt;br&gt;yttrande samt om hur man begär ändring av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som meddelar beslutet bestämmer om underrättelsen skall ske&lt;br&gt;muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat&lt;br&gt;sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om den som genom&lt;br&gt;beslutet åläggs en disciplinförseelse begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om det av särskilda skäl inte krävs någon disciplinpåföljd, får&lt;br&gt;ärendet avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitie-&lt;br&gt;kanslem att göra anmälan i disciplinärenden och om handläggning av&lt;br&gt;sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765) med instruktion för Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkställighet av disciplinpåföljd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Beslut om disciplinpåföljd skall verkställas snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där dis-&lt;br&gt;ciplinförseelsen har begåtts eller av någon annan särskild anledning, får&lt;br&gt;det i beslut om extratjänst eller utegångsförbud bestämmas att beslutet&lt;br&gt;skall verkställas trots att det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Extratjänst får inte verkställas på tjänstefria dagar. Detsamma&lt;br&gt;gäller utegångsförbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud får skjutas upp Prop. 1994/95:6&lt;br&gt;eller avbrytas, om det finns särskilda skäl. Den dag då avbrott sker Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall i sin helhet räknas som verkställighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om flera beslut om utegångsförbud är helt eller delvis verkställ-&lt;br&gt;bara samtidigt, skall påföljderna läggas samman med varandra. Den&lt;br&gt;sammanlagda verkställighetstiden får dock inte överstiga tjugofem da-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den sammanlagda verkställighetstiden skall den tid avräknas&lt;br&gt;under vilken verkställighet redan har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Om den som har ålagts utegångsförbud efter överklagande blir&lt;br&gt;slutligen ålagd löneavdrag, skall avräkning ske för den tid under vilken&lt;br&gt;förbudet har verkställts. En dags utegångsförbud skall anses motsvara&lt;br&gt;två dagars löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Extratjänst bortfaller i den del den inte har verkställts innan den&lt;br&gt;disciplinansvariges tjänstgöringsskyldighet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Utegångsförbud får inte verkställas efter det att den disciplinansva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riges tjänstgöringsskyldighet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utegångsförbud inte kan verkställas, skall den som har meddelat&lt;br&gt;beslutet omvandla det till löneavdrag med tillämpning av 38 § andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om löneavdrag inte kan göras och motsvarande belopp inte betalas,&lt;br&gt;gäller om verkställighet vad som är föreskrivet om uppbörd och indriv-&lt;br&gt;ning av böter. Obetalda belopp får dock inte förvandlas till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneavdrag bortfaller i den mån det inte har verkställts inom tre år&lt;br&gt;från det beslutet om disciplinpåföljd vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Den som enligt särskilda föreskrifter är förman i Försvarsmakten&lt;br&gt;får omhänderta en disciplinansvarig som tjänstgör i Försvarsmakten, om&lt;br&gt;denne inom ett område eller utrymme som används av Försvarsmakten&lt;br&gt;eller klädd i militär uniform på allmän plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anträffas så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annars utgör en fara för sig själv eller någon annan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppträder så att han eller hon stör den allmänna ordningen eller&lt;br&gt;ordningen inom Försvarsmakten eller utgör en fara för disciplinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande får inte ske, om det räcker med mindre ingripande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Den som med stöd av 41 § har omhändertagit någon skall skynd-&lt;br&gt;samt anmäla detta till den chef som avses i 20 §. Har omhändertagandet&lt;br&gt;inte redan upphört, skall denne omedelbart pröva om det skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Har omhändertagandet föranletts av berusning, skall den omhän-&lt;br&gt;dertagne så snart det kan ske undersökas av läkare, om det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till den omhändertagnes tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Den omhändertagne skall så snart som möjligt förhöras och under-&lt;br&gt;rättas om anledningen till omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Den omhändertagne skall friges så snart det kan ske utan men för&lt;br&gt;honom eller henne själv och då det inte längre finns anledning att ha&lt;br&gt;honom eller henne omhändertagen. Frigivandet skall alltid äga rum&lt;br&gt;senast åtta timmar efter omhändertagandet, om det inte uppenbarligen&lt;br&gt;ligger i den omhändertagnes eget intresse att få stanna kvar kortare tid&lt;br&gt;därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel som påträffas hos den&lt;br&gt;som har omhändertagits på grund av berusning, skall tas ifrån honom&lt;br&gt;eller henne. Sådan egendom skall förstöras, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;för att egendomen återställs efter frigivandet. Frågan om detta prövas&lt;br&gt;av den chef som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket får tillämpas även i fråga om sådana injektionssprutor&lt;br&gt;och kanyler som kan användas för insprutning i människokroppen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra föremål som är särskilt ägnade att användas för&lt;br&gt;missbruk av eller annan befättning med narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Om det finns anledning att anta att en disciplinansvarig som tjänst-&lt;br&gt;gör i Försvarsmakten olovligen bär på sig föremål som tillhör Försvars-&lt;br&gt;makten eller som den disciplinansvarige annars inte får inneha, kan han&lt;br&gt;eller hon enligt förmans beslut underkastas kroppsvisitation för eftersö-&lt;br&gt;kande av föremålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av sådana föremål får enligt förmans beslut skåp,&lt;br&gt;väskor och annan egendom som tillhör eller disponeras av den disciplin-&lt;br&gt;ansvarige undersökas, om det finns anledning att anta att föremålen&lt;br&gt;finns där. En sådan undersökning får också göras stickprovsvis eller i&lt;br&gt;anslutning till en större undersökning som företas av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder enligt första och andra styckena får vidtas endast inom ett&lt;br&gt;militärt område eller något annat område som disponeras av Försvars-&lt;br&gt;makten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av beslut om disciplinpåföljd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § En disciplinansvarig som har ålagts disciplinpåföljd av en chef som&lt;br&gt;avses i 21 § får begära omprövning av beslutet hos den chef som avses&lt;br&gt;i 20 §. En sådan begäran skall göras hos denne skriftligen inom fem&lt;br&gt;dagar från den dag då den disciplinansvarige fick del av beslutet. Mot&lt;br&gt;ett sådant beslut får talan inte föras i annan ordning. En begäran som&lt;br&gt;har kommit in för sent skall inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ett ärende omprövas enligt första stycket, skall bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 - 32 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § I ärenden om omprövning av beslut om extratjänst eller utegångs-&lt;br&gt;förbud får den som omprövar beslutet, om beslutet är verkställbart,&lt;br&gt;besluta att det tills vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Ett beslut att av en sådan chef vid Försvarsmakten som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § eller av en annan myndighet än Försvarsmakten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun att ålägga någon disciplinpåföljd får&lt;br&gt;av den disciplinansvarige överklagas hos den tingsrätt inom vars dom-&lt;br&gt;krets det verksamhetsställe där den disciplinansvarige tjänstgör är loka-&lt;br&gt;liserat. Om verksamhetsstället inte är lokaliserat i Sverige eller om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får beslutet överklagas hos den tingsrätt som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Beslutet överklagas genom att överklagandet skickas till den myn-&lt;br&gt;dighet, den kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun som har&lt;br&gt;meddelat beslutet. I överklagandet skall klaganden ange det beslut som&lt;br&gt;överklagas och den ändring i beslutet som begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit in till den myndighet som har med-&lt;br&gt;delat beslutet inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten skall, sedan handlingarna i ärendet överlämnats dit, pröva&lt;br&gt;om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kom-&lt;br&gt;mit in för sent skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § I fråga om överklagande tillämpas lagen (1946:807) om handlägg-&lt;br&gt;ning av domstolsärenden om inte annat föreskrivs i denna lag. Därvid&lt;br&gt;gäller beträffande överklagandet vad som föreskrivs om ansökan i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Tingsrätten skall vid avgörande av ärendet bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare och tre nämndemän. Vid handläggning i övrigt av ärendet är&lt;br&gt;tingsrätten domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Tingsrätten får, om det överklagade beslutet är verkställbart,&lt;br&gt;förordna att det tills vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Tingsrättens beslut får av den disciplinansvarige eller det allmänna&lt;br&gt;överklagas till hovrätten. Om tingsrätten har meddelat ett beslut som&lt;br&gt;avses i 34 § andra stycket eller avslagit ett yrkande om att verkställighet&lt;br&gt;tills vidare inte skall få ske, får talan mot beslutet föras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § I tingsrätten och hovrätten förs det allmännas talan av den myndig-&lt;br&gt;het, den kommun, det landsting eller den kyrkliga kommun som har&lt;br&gt;meddelat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitie-&lt;br&gt;kanslem att söka ändring i beslut om disciplinförseelse finns i 7 § lagen&lt;br&gt;(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn. Talan skall väckas inom tre&lt;br&gt;veckor från det att beslutet har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen av ersättningsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;58 § Om materiel som har utlämnats för personligt bruk till en disci-&lt;br&gt;plinansvarig går förlorad eller skadas, får en myndighet, en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kommun besluta om ersättningsskyldighet&lt;br&gt;enligt skadeståndslagen (1972:207) för honom eller henne. Om någon&lt;br&gt;åtgärd har vidtagits för att anställa åtal mot den disciplinansvarige, får&lt;br&gt;ersättningsärende inte inledas eller fortsättas i fråga om det förfarande&lt;br&gt;som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Inleds ett disciplinärende mot en disciplinansvarig och kan det för-&lt;br&gt;farande som ärendet avser föranleda ersättningsskyldighet för honom&lt;br&gt;eller henne, skall frågan om ersättningsskyldighet prövas i disciplinären-&lt;br&gt;det om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Bestämmelserna i 19, 20, 22 och 24 - 30 §§ skall tillämpas vid&lt;br&gt;handläggningen av ersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förlusten eller skadan inte sammanlagt överstiger ett visst mindre&lt;br&gt;belopp, som regeringen bestämmer, får en chef som avses i 21 § också&lt;br&gt;besluta om ersättningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av beslut om ersättningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;61 § En disciplinansvarig som har ålagts ersättningsskyldighet av en&lt;br&gt;chef som avses i 21 § får begära omprövning av beslutet hos den chef&lt;br&gt;som avses i 20 §. Bestämmelserna i 48 § skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Ett beslut om ersättningsskyldighet som fattats av en sådan chef i&lt;br&gt;Försvarsmakten som avses i 20 § eller av en annan myndighet än För-&lt;br&gt;svarsmakten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun får&lt;br&gt;överklagas av den disciplinansvarige hos tingsrätten. Bestämmelserna i&lt;br&gt;50-53 §§,55 § första stycket första meningen och andra stycket samt&lt;br&gt;56 § gäller vid sådant överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet hos tingsrätten avser endast frågan om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet, skall dock vad som är föreskrivet om rättegången i tvistemål&lt;br&gt;tillämpas. Avser talan ett beslut om både disciplinpåföljd och ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet, skall tingsrätten, om den disciplinansvarige begär det&lt;br&gt;eller det annars finns skäl för det, handlägga frågan om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet som särskilt mål i den för tvistemål föreskrivna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Beslut om ersättningsskyldighet som meddelats enligt 58 § får&lt;br&gt;verkställas sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m. skall upphöra att gälla. Den äldre&lt;br&gt;lagen skall dock tillämpas i fråga om förseelser av krigsmän som har&lt;br&gt;påbörjat sin tjänstgöring före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom&lt;br&gt;totalförsvaret m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. lagen (1994:000) om totalförsvarsplikt skall&lt;br&gt;gälla även med avseende på tjänstgöring som någon fullgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åt det allmänna på grund av skyldighet i annan lag än lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som reservofficer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt&lt;br&gt;åtagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal för&lt;br&gt;beredskapsändamål eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i utlandsstyrkan i Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om arbetsförmedlingstvång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för lagens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för total-&lt;br&gt;försvaret skall kunna upprätthållas, får regeringen när det råder höjd&lt;br&gt;beredskap föreskriva att 2 - 4 §§ skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Arbetsmarknadsstyrelsen får i den omfattning som det behövs före-&lt;br&gt;skriva om förbud mot annan arbetsförmedling än den offentliga samt&lt;br&gt;om inskränkning i rätten att utöva sådan annan arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss verksamhet&lt;br&gt;får Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriva om förbud för en arbetsgivare&lt;br&gt;att anställa en arbetstagare som inte anvisats av en offentlig arbetsför-&lt;br&gt;medling eller med dess medgivande {arbetsförmedlingstvång'). I före-&lt;br&gt;skrifterna skall anges det behov av arbetskraft, åt vilket företräde skall&lt;br&gt;lämnas (företrädesbestämmelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge det företrädesberättigade behovet inte är fyllt, får den som&lt;br&gt;förmedlar arbete inte lämna en arbetssökande anvisning eller medgivan-&lt;br&gt;de att ta annat arbete inom den verksamhet för vilken arbetsförmed-&lt;br&gt;lingstvång gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har ett avtal om anställning träffats i strid med vad som föreskrivits&lt;br&gt;om arbetsförmedlingstvång och kan anställningen inte godkännas med&lt;br&gt;hänsyn till en företrädesbestämmelse, får Arbetsmarknadsstyrelsen eller&lt;br&gt;en länsarbetsnämnd vid vite förelägga arbetstagaren att frånträda an-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreskrifterna i 3 och 4 §§ gäller inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) anställningen endast är tillfällig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) arbetstagaren är under sexton eller över sjuttio år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) parterna i ett anställningsförhållande är makar eller sambor eller&lt;br&gt;om ena parten eller hans make eller sambo är den andra partens avkom-&lt;br&gt;ling eller styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller syskon, halv-&lt;br&gt;syskon eller fostersyskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud enligt 2 § eller 3 §&lt;br&gt;första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 32 § &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Värnpliktig tillkommande&lt;br&gt;naturaförmåner, dagersättning och&lt;br&gt;tillägg till sådan ersättning, be-&lt;br&gt;fattningspenning, avgångsveder-&lt;br&gt;lag, utbildningspremie, utryck-&lt;br&gt;ningsbidrag samt fälttraktamente&lt;br&gt;skola icke upptagas såsom skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Utgående dagpen-&lt;br&gt;ning utgör däremot skattepliktig&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag, vilket annorledes&lt;br&gt;än såsom näringsbidrag utgår till&lt;br&gt;värnpliktig, räknas icke till skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Näringsbidrag utgör&lt;br&gt;däremot skattepliktig intäkt och&lt;br&gt;hänföres till den förvärvskälla&lt;br&gt;bidraget avser. Familjebidrag&lt;br&gt;anses tillkomma den värnpliktige,&lt;br&gt;även om bidraget utbetalas till&lt;br&gt;annan person. Det förhållande att&lt;br&gt;bidraget använts för bestridande&lt;br&gt;av en vid inkomsttaxeringen i och&lt;br&gt;för sig avdragsgill utgift, t.ex.&lt;br&gt;ränta eller periodiskt understöd,&lt;br&gt;skall icke föranleda, att avdrag&lt;br&gt;vägras för utgiften i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan i första och andra&lt;br&gt;styckena sägs skall äga motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;annan personal vid försvarsmakten&lt;br&gt;som avlönas enligt de för värn-&lt;br&gt;pliktiga gällande grunder, vapenfri&lt;br&gt;tjänstepliktig, hemvämspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Totalförsvarspliktiga tillkom-&lt;br&gt;mande naturaförmåner, dagersätt-&lt;br&gt;ning och tillägg till sådan ersätt-&lt;br&gt;ning, befättningspenning, avgångs-&lt;br&gt;vederlag, utbildningspremie,&lt;br&gt;utryckningsbidrag samt fälttrakta-&lt;br&gt;mente skall inte upptas såsom&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Utgående&lt;br&gt;dagpenning utgör däremot skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag, vilket annorledes&lt;br&gt;än såsom näringsbidrag utgår till&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig, räknas icke&lt;br&gt;till skattepliktig intäkt. Närings-&lt;br&gt;bidrag utgör däremot skattepliktig&lt;br&gt;intäkt och hänföres till den för-&lt;br&gt;värvskälla bidraget avser. Familje-&lt;br&gt;bidrag anses tillkomma den total-&lt;br&gt;försvarspliktige även om bidraget&lt;br&gt;utbetalas till annan person. Det&lt;br&gt;förhållande att bidraget använts&lt;br&gt;för bestridande av en vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen i och för sig avdrags-&lt;br&gt;gill utgift, t.ex. ränta eller perio-&lt;br&gt;diskt understöd, skall icke föran-&lt;br&gt;leda, att avdrag vägras för utgiften&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan i första och andra&lt;br&gt;styckena sägs skall också tillämpas&lt;br&gt;i fråga om annan personal som&lt;br&gt;avlönas enligt de för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga gällande grunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse enligt prop. 1993/94:234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och annan personal som frivilligt&lt;br&gt;fullgör utbildning för att nå eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibehålla kompetens för placering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom totalförsvaret, civilförsvars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktig som inkallats till tjänstgö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring enligt 12§ civilförsvarslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1960:74) och annan som avlönas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt för värnpliktiga eller civil-&lt;br&gt;försvarspliktiga gällande grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri kost eller formån av fri hemresa som tillkommer sådan&lt;br&gt;personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet&lt;br&gt;utomlands skall inte tas upp som skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om&lt;br&gt;rätten till arbetstagares uppfinningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1949:345) om rätten till arbets-&lt;br&gt;tagares uppfinningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid universitet, högskolor&lt;br&gt;eller andra inrättningar som till-&lt;br&gt;höra undervisningsväsendet skola&lt;br&gt;icke i denna egenskap anses säsom&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna lag, dock&lt;br&gt;att lagen äger tillämpning ä såda-&lt;br&gt;na lärare vid försvarsmaktens&lt;br&gt;skolor och undervisningsanstalter&lt;br&gt;som äro officerare eller under-&lt;br&gt;officerare på aktiv stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller skola anställnings- eller&lt;br&gt;beställningshavare i försvarsmak-&lt;br&gt;tens reserver eller på övergångs-,&lt;br&gt;disponibilitets- eller reservstat vid&lt;br&gt;försvarsmakten eller värnpliktiga i&lt;br&gt;denna egenskap anses såsom&lt;br&gt;arbetstagare enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid universitet, högskolor&lt;br&gt;eller andra inrättningar som tillhör&lt;br&gt;undervisningväsendet skall inte i&lt;br&gt;denna egenskap anses såsom ar-&lt;br&gt;betstagare enligt denna lag, dock&lt;br&gt;att lagen skall tillämpas på sådana&lt;br&gt;lärare vid Försvarsmaktens skolor&lt;br&gt;som är yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officerare på reservstat, reserv-&lt;br&gt;personal, reservofficerare eller de&lt;br&gt;som fullgör värnplikt eller civil-&lt;br&gt;plikt enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt skall inte heller i&lt;br&gt;denna egenskap anses som arbets-&lt;br&gt;tagare enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:171.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § 2 mom., 50 § och anvisningarna till&lt;br&gt;48 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Värnpliktig, som har&lt;br&gt;ryckt in till militärtjänstgöring och&lt;br&gt;vars skattebetalningsförmäga till&lt;br&gt;följd härav har blivit nedsatt, får&lt;br&gt;av skattemyndighet beviljas an-&lt;br&gt;stånd med betalning av preliminär&lt;br&gt;F-skatt, särskild A-skatt, kvar-&lt;br&gt;stående skatt eller tillkommande&lt;br&gt;skatt, som skall betalas under&lt;br&gt;uppbördsmånad, vilken helt eller&lt;br&gt;delvis infaller under tiden för&lt;br&gt;militärtjänstgöringen eller under&lt;br&gt;tiden därefter, dock senast under&lt;br&gt;tredje kalendermånaden efter den&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör. An-&lt;br&gt;ståndet får avse hela skatten eller&lt;br&gt;en del av den. Anståndstiden får&lt;br&gt;bestämmas till längst ett år. An-&lt;br&gt;stånd får dock därutöver beviljas&lt;br&gt;för tiden intill dess den värnplikti-&lt;br&gt;ge efter beviljad ledighet för åter-&lt;br&gt;gång till civil verksamhet (hemper-&lt;br&gt;mittering) eller hemförlovning har&lt;br&gt;varit fri från tjänstgöring tre&lt;br&gt;kalendermånader i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. En totalförsvarspliktig&lt;br&gt;som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;under minst 60 dagar och vars&lt;br&gt;skattebetalningsförmäga till följd&lt;br&gt;härav har blivit nedsatt, får av&lt;br&gt;skattemyndighet beviljas anstånd&lt;br&gt;med betalning av preliminär F-&lt;br&gt;skatt, särskild A-skatt, kvarståen-&lt;br&gt;de skatt eller tillkommande skatt,&lt;br&gt;som skall betalas under upp-&lt;br&gt;bördsmänad, vilken helt eller&lt;br&gt;delvis infaller under tiden för&lt;br&gt;tjänstgöringen eller under tiden&lt;br&gt;därefter, dock senast under tredje&lt;br&gt;kalendermånaden efter den månad&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör. An-&lt;br&gt;ståndet får avse hela skatten eller&lt;br&gt;en del av den. Anståndstiden får&lt;br&gt;bestämmas till längst ett år. An-&lt;br&gt;stånd får dock därutöver beviljas&lt;br&gt;för tre kalendermånader efter den&lt;br&gt;då tjänstgöringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd enligt 48 § 2 mom. skall ges in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ansökan bör av den värn-&lt;br&gt;pliktige göras snarast möjligt och&lt;br&gt;senast inom en månad efter ut-&lt;br&gt;gången av först infallande upp-&lt;br&gt;bördsmånad, som anståndet skall&lt;br&gt;avse. Har ansökan inte inkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ansökan bör göras snarast&lt;br&gt;möjligt och senast inom en månad&lt;br&gt;efter utgången av först infallande&lt;br&gt;uppbördsmånad, som anståndet&lt;br&gt;skall avse. Har ansökningen inte&lt;br&gt;inkommit inom tre månader efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom tre månader efter militär- tjänstgöringens slut, får ansök-&lt;br&gt;tjänstgöringens slut, får ansök- ningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatteskyldige utan&lt;br&gt;kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i&lt;br&gt;46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värnpliktig avses i 48 § 2&lt;br&gt;mom. värnpliktig, som icke är fast&lt;br&gt;anställd vid krigsmakten, dock att&lt;br&gt;bestämmelserna i nämnda moment&lt;br&gt;icke äga tillämpning å värnpliktig,&lt;br&gt;som är elev vid krigsskolan eller&lt;br&gt;undergår utbildning för vinnande&lt;br&gt;av fast anställning på aktiv stat på&lt;br&gt;marinen eller flygvapnet, ej heller&lt;br&gt;å värnpliktig som jämlikt 27 §&lt;br&gt;1 mom. vämpliktslagen fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring med en varaktighet av&lt;br&gt;högst sextio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad om värnpliktig i 48 § 2&lt;br&gt;mom. stadgas skall äga motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning i fråga om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) civilmilitär personal på aktiv&lt;br&gt;stat eller över stat, vars tjänstgö-&lt;br&gt;ringsskyldighet i fredstid är be-&lt;br&gt;gränsad till viss del av året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) personal, som lönlös kvarstår&lt;br&gt;i regemente (kår), i flottan, i&lt;br&gt;kustartilleriet eller i flygvapnet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) personal, som frivilligt över-&lt;br&gt;förts till övergångs stat, sä ock&lt;br&gt;personal på reservstat eller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 48 § 2 mom. om&lt;br&gt;en totalförsvarspliktig skall även&lt;br&gt;tillämpas på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. officerare på reservstat, reserv-&lt;br&gt;personal samt reservofficerare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsfrivillig personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämspersonal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reserven med undantag av reser-&lt;br&gt;ven tillhörande, från aktiv stat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsavgången personal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) väg- och vattenbygg- 4. medlemmar i en frivillig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadskårens personal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) icke värnpliktig personal vid&lt;br&gt;sjövämskåren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) &amp;nbsp;vapenfri tjänsteplikti g som&lt;br&gt;inställt sig tilll tjänstgöring enligt&lt;br&gt;5 § första stycket lagen den 3 juni&lt;br&gt;1966 (nr 413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;om tjänstgöringen skall pågå mer&lt;br&gt;än sextio dagar, eller som inställt&lt;br&gt;sig till tjänstgöringen enligt 5 §&lt;br&gt;andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:668) om&lt;br&gt;utlämning för brott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §’&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För gärningar som nämns i de&lt;br&gt;föreskrifter i 16 kap. brottsbalken&lt;br&gt;som avser brott av krigsman eller&lt;br&gt;i 21 kap. brottsbalken eller i&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967) får&lt;br&gt;utlämning inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts utgör ej hinder att, om gärningen innefattar jämväl brott&lt;br&gt;för vilket utlämning eljest må ske, utlämna personen för det brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gärningar som nämns i de&lt;br&gt;föreskrifter i 16 kap. brottsbalken&lt;br&gt;som avser brott av krigsman eller&lt;br&gt;i 21 kap. brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;får utlämning inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:658.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 15 §§ samt 11 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1&lt;br&gt;§ andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts&lt;br&gt;hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse for&lt;br&gt;rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkra-&lt;br&gt;des arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Om anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period&lt;br&gt;med sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och beta-&lt;br&gt;las ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med&lt;br&gt;första dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med&lt;br&gt;en tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen&lt;br&gt;inträffade. Ändring skall i annat fåll än som avses i första stycket a&lt;br&gt;gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller&lt;br&gt;d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas&lt;br&gt;lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkrings-&lt;br&gt;kassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitutet eller genomgår arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt&lt;br&gt;1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. och&lt;br&gt;barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som&lt;br&gt;ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera&lt;br&gt;det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i&lt;br&gt;sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör annan tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt än grundutbildning&lt;br&gt;som är kortare än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;eller vapenfri tjänst eller genom-&lt;br&gt;går militär grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på&lt;br&gt;en sjukpenninggrundande inkomst som har festställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få&lt;br&gt;under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas&lt;br&gt;på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan&lt;br&gt;antas ha ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk-&lt;br&gt;dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har festställts på grundval av enbart&lt;br&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under&lt;br&gt;denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för&lt;br&gt;försäkrad som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 6 när den försäkrade ge-&lt;br&gt;nomgår grundutbildning eller&lt;br&gt;därtill omedelbart anslutande&lt;br&gt;repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för&lt;br&gt;försäkrad som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 6 när den försäkrade ge-&lt;br&gt;nomgår grundutbildning som är&lt;br&gt;längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;eller vapenfri tjänst, om tjänstgö-&lt;br&gt;ringen inte avser grundutbildning&lt;br&gt;eller därtill omedelbart anslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör annan tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (199x:xx) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt än grundutbildning som&lt;br&gt;är längre än 60 dagar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repetitionsutbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han utför arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller&lt;br&gt;i fall som avses i 7 b § reser till utlandet med försäkringskassans med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem for vård&lt;br&gt;eller boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som&lt;br&gt;ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall&lt;br&gt;sjukpenningen på begäran av den som svarar for vårdkostnaden minskas&lt;br&gt;med 80 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp.&lt;br&gt;Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste&lt;br&gt;lägre hela krontal. Det belopp som sjukpenningen minskas med skall&lt;br&gt;betalas ut till den på vars begäran minskningen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som&lt;br&gt;avses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas&lt;br&gt;utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild ijänst .Med lön likställs kostnadser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning som inte enligt 10 § (1953:272) uppbördslagen undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om&lt;br&gt;arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.&lt;br&gt;Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället for&lt;br&gt;försäkrades inkomst såsom arbetstagare i allmän eller särskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning&lt;br&gt;för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och andra som erhåller dagpen-&lt;br&gt;ning enligt de för totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;dagpenning till värnpliktiga&lt;br&gt;och vapenfria tjänstepliktiga under&lt;br&gt;repetitionsutbildning, frivilliga&lt;br&gt;som genomgår utbildning under&lt;br&gt;krigsförbandsövning eller särskild&lt;br&gt;övning inom vämpliktsutbildning-&lt;br&gt;en, läkare underförsvarsmedicinsk&lt;br&gt;tjänstgöring samt civilförsvarsplik-&lt;br&gt;tiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i&lt;br&gt;den mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet for&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner for&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrotts-&lt;br&gt;utövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning firån&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått firån en arbetsgivare, som&lt;br&gt;är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då&lt;br&gt;den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman&lt;br&gt;ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla&lt;br&gt;beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där&lt;br&gt;lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person,&lt;br&gt;som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska per-&lt;br&gt;sonen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att&lt;br&gt;svara for tilläggspensionsavgifiten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främman-&lt;br&gt;de makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbets-&lt;br&gt;givare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte&lt;br&gt;är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborga-&lt;br&gt;re är bosatt i riket, om en utländsk beslpckning här i riket enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag likställes med arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänstgö-&lt;br&gt;ring samt kvinna som genomgår&lt;br&gt;utbildning för att få anställning&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och annan som fullgör i lag före-&lt;br&gt;skriven tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officer vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som under utbildning vid skola eller vård i anstalt utför arbete&lt;br&gt;till sin art liknar sådant som vanligen utföres av arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som för annans räkning eljest utför arbete under omständig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:1023.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:613) om&lt;br&gt;handläggningen av vissa regeringsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:613) om handläggningen av&lt;br&gt;vissa regeringsärenden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;andra meningen regeringsformen, om ärendet angår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskrifter rörande Försvarsmaktens mobilisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommendering och placering av militär personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tjänstledighet för militär personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värnpliktigas och reservperso-&lt;br&gt;nals inkallelse och tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;tillträde till militära skydds-&lt;br&gt;föremål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. totalförsvarspliktigas, reserv-&lt;br&gt;officerares och reservpersonals&lt;br&gt;inkallelse och tjänstgöring i För-&lt;br&gt;svarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;tillträde till militära skydds-&lt;br&gt;objekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. svenska örlogsbesök i utlandet samt svenska militära transport- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övningsflygningar till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tillträde till svenskt territorium av annan stats örlogsfartyg, militära&lt;br&gt;svävare eller militära luftfartyg samt av fartyg, svävare eller luftfartyg&lt;br&gt;som äges eller brukas av annan stat och nyttjas för annat än enbart&lt;br&gt;affärsdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Försvarsmaktens deltagande vid officiella cermonier och i allmän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyttig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:279.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Justitiekanslems tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems&lt;br&gt;tillsyn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för offentliga tjänstemän i&lt;br&gt;lag eller annan författning om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om avskedan-&lt;br&gt;de eller avstängning från tjänsten&lt;br&gt;på grund av brottslig gärning eller&lt;br&gt;tjänsteförseelse, får Justitie-&lt;br&gt;kanslem föra talan vid domstol&lt;br&gt;om ändring i beslutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om disciplinansvar&lt;br&gt;mot den som tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen eller är vete-&lt;br&gt;rinär eller krigsman samt i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;sådan behörighetsfråga som avses&lt;br&gt;i 6 § första stycket. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om sådan talan&lt;br&gt;meddelas i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har befattningshavare enligt vad&lt;br&gt;vid domstol i beslut som avses i fö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser for offentliga tjänstemän i&lt;br&gt;lag eller annan författning om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om avskedan-&lt;br&gt;de eller avstängning från tjänsten&lt;br&gt;på grund av brottslig gärning eller&lt;br&gt;tjänsteförseelse, får Justitie-&lt;br&gt;kanslem föra talan vid domstol&lt;br&gt;om ändring i beslutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om disciplinansvar&lt;br&gt;mot den som tillhör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen eller är vete-&lt;br&gt;rinär, krigsman eller disciplinan-&lt;br&gt;svarig enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;disciplinansvar inom totalförsva-&lt;br&gt;ret, m.m. samt i fråga om myndig-&lt;br&gt;hets beslut i ärende om sådan&lt;br&gt;behörighetsfråga som avses i 6 §&lt;br&gt;första stycket. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om sådan talan meddelas i&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därom är föreskrivet sökt ändring&lt;br&gt;sta stycket och har beslutet tillkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mit efter anmälan av Justitiekanslem, företräder Justitiekanslem det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna som befattningshavarens motpart i tvisten. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om Justitiekanslem har sökt ändring i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om arbetsgivare skall&lt;br&gt;i fråga om tvister som avses i denna paragraf äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning på Justitiekanslem. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall dock&lt;br&gt;ej tillämpas i fråga om tvist i vilken Justitiekanslem för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:265) om statligt personska-&lt;br&gt;deskydd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller inställer sig till mönstring,&lt;br&gt;eller annan uttagning enligt den&lt;br&gt;lagen eller till antagningsprövning&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om möjlig-&lt;br&gt;het för kvinnor att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt med längre&lt;br&gt;grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som fullgör tjänstgöring&lt;br&gt;eller genomgår utbildning eller&lt;br&gt;inskrivningsprövning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;civilförsvarslagen (1960:74), 6 §&lt;br&gt;lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. eller&lt;br&gt;lagen (1984:272) om skyldighet&lt;br&gt;för civilförsvarspliktiga att tjänst-&lt;br&gt;göra utanför civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som medverkar i räddningstjänst pller i övning med räddnings-&lt;br&gt;kår enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller i räddningstjänst enligt&lt;br&gt;11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är intagen for vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som&lt;br&gt;avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall är intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas även på den&lt;br&gt;som frivilligt deltager i verksam-&lt;br&gt;het inom totalförsvaret eller i&lt;br&gt;annat fall än som avses i första&lt;br&gt;stycket deltager i verksamhet för&lt;br&gt;att avvälja eller begränsa skada på&lt;br&gt;människor eller egendom eller i&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas även på den&lt;br&gt;som i annat fall än som avses i&lt;br&gt;första stycket frivilligt deltar i&lt;br&gt;verksamhet inom totalförsvaret&lt;br&gt;eller i verksamhet för att avvärja&lt;br&gt;eller begränsa skada på människor&lt;br&gt;eller egendom eller i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:266) om&lt;br&gt;statlig ersättning vid ideell skada m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:266) om statlig ersättning&lt;br&gt;vid ideell skada m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ådrar sig skada som omfettas av lagen (1977:265) om stat-&lt;br&gt;ligt personskadeskydd har rätt till ersättning av staten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan har ådragits under&lt;br&gt;ledighet eller annan fritid vid&lt;br&gt;vistelse utanför förläggningsplats&lt;br&gt;eller annan plats där verksamheten&lt;br&gt;i fråga bedrivs, och skadan inte&lt;br&gt;har orsakats av olycksfall vid färd&lt;br&gt;till eller från nämnda plats då&lt;br&gt;färden föranleddes av och stod i&lt;br&gt;nära samband med verksamheten,&lt;br&gt;utges ersättning endast till den&lt;br&gt;som fullgör tjänstgöring enligt&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967) eller&lt;br&gt;lagen (1966:413) om vapenfri&lt;br&gt;tjänst eller utbildning enligt lagen&lt;br&gt;(1980:1021) om militär grundut-&lt;br&gt;bildning för kvinnor och som har&lt;br&gt;skadats under grundutbildning&lt;br&gt;eller därtill omedelbart anslutande&lt;br&gt;repetitionsutbildnin g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan har ådragits under&lt;br&gt;ledighet eller annan fritid vid&lt;br&gt;vistelse utanför förläggningsplats&lt;br&gt;eller annan plats där verksamheten&lt;br&gt;i fråga bedrivs, och skadan inte&lt;br&gt;har orsakats av olycksfall vid färd&lt;br&gt;till eller från nämnda plats då&lt;br&gt;färden föranleddes av och stod i&lt;br&gt;nära samband med verksamheten,&lt;br&gt;utges ersättning endast till den&lt;br&gt;som fullgör längre grundutbild-&lt;br&gt;ning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och som har skadats under tjänst-&lt;br&gt;göringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 17 §§ semesterlagen (1977:480) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infaller under semesterledigheten&lt;br&gt;dag då arbetstagaren är oförmögen&lt;br&gt;till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller dag som är semesterlöne-&lt;br&gt;grundande enligt 17 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 28 skall, om arbetstagaren&lt;br&gt;utan dröjsmål begär det, sådan&lt;br&gt;dag ej räknas som semesterdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterdagar som återstår på g&lt;br&gt;pats skall utgå i ett sammanhang, o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infaller under semesterledigheten&lt;br&gt;dag då arbetstagaren är oförmögen&lt;br&gt;till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller dag som är semesterlöne-&lt;br&gt;grundande enligt 17 § första&lt;br&gt;stycket 2-7 skall, om arbetstaga-&lt;br&gt;ren utan dröjsmål begär det, sådan&lt;br&gt;dag ej räknas som semesterdag,&lt;br&gt;nd av att första stycket har tilläm-&lt;br&gt;arbetstagaren ej medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semseterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbets-&lt;br&gt;skada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m.m. dels under tid for vilken havandeskapspenning utges enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för&lt;br&gt;vilken föräldrapenning utges i anledning av bams födelse eller adoption&lt;br&gt;enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för vaije&lt;br&gt;barn, eller vid flerbamsbörd, sammanlagt icke överstiger 120 dagar&lt;br&gt;eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 och 11 a §§&lt;br&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersätt-&lt;br&gt;ning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön,om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:102.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksam-&lt;br&gt;het sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till&lt;br&gt;grundutbildning, eller ledighet pä&lt;br&gt;grund av motsvarande vapenfri&lt;br&gt;tjänst, i den män frånvaron under&lt;br&gt;intjänandeåret icke överstiger 60&lt;br&gt;dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;ledighet pä grund av att&lt;br&gt;arbetstagaren efter det kalenderår&lt;br&gt;då han fyllt tjugotvå år fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring i civilförsvaret pä&lt;br&gt;annan tid ändå civilförsvarsbe-&lt;br&gt;redskap råder eller beredskapsöv-&lt;br&gt;ning får anordnas vid försvars-&lt;br&gt;makten, i den mån frånvaron&lt;br&gt;under intjänandeåret icke över-&lt;br&gt;stiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har&lt;br&gt;arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;peioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av grundut-&lt;br&gt;bildning om högst 60 dagar eller&lt;br&gt;repetitionsutbildning enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;om frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;inte överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1983:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandra-&lt;br&gt;re, eHer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen (1977:1160)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänstgö-&lt;br&gt;ring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning for verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;och annan som fullgör i lag före-&lt;br&gt;skriven tjänstgöring eller som&lt;br&gt;deltar i frivillig utbildning för&lt;br&gt;verksamhet inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall lik-&lt;br&gt;ställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I&lt;br&gt;fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet ut-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:186.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen&lt;br&gt;(1978:262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § förfogandelagen (1978:262) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att 4-6 §§ helt eller delvis skall tillämpas&lt;br&gt;från tidpunkt som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om riket är i krigsfara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det råder sådana utom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om Sverige är i krigsfara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det råder sådana utom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av krig eller av krigs-&lt;br&gt;fara vari riket har befunnit sig och&lt;br&gt;om det till följd av dessa för-&lt;br&gt;hållanden föreligger knapphet eller&lt;br&gt;betydande fara for knapphet inom&lt;br&gt;riket på egendom av vikt för&lt;br&gt;totalförsvaret eller folkförsörj-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det befinnes nödvändigt&lt;br&gt;att med hänsyn till fÖrsvarsbe-&lt;br&gt;redskapen inkalla värnpliktiga till&lt;br&gt;tjänstgöring med stöd av 27 § 2&lt;br&gt;mom. eller 25 § 7 mom. väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av att det är krig utan-&lt;br&gt;för Sveriges gränser eller av att&lt;br&gt;Sverige har varit i krig eller krigs-&lt;br&gt;fara och om det till följd av dessa&lt;br&gt;förhållanden föreligger knapphet&lt;br&gt;eller betydande fara för knapphet&lt;br&gt;inom riket på egendom av vikt för&lt;br&gt;totalförsvaret eller folkförsötj-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det är nödvändigt att med&lt;br&gt;hänsyn till försvarsberedskapen&lt;br&gt;inkalla totalförsvarspliktiga till&lt;br&gt;tjänstgöring med stöd av 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § lagen (1994:000) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt första stycket skall underställas riksdagens prövning&lt;br&gt;inom en månad från det den utfärdades eller, om riksmöte ej pågår,&lt;br&gt;från böijan av närmast följande riksmöte. Sker ej underställning eller&lt;br&gt;godkänner riksdagen ej föreskriften inom två månader från det under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning skedde, upphör föreskriften att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § passlagen (1978:302) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;krig eller av krigsfara vari riket&lt;br&gt;har befunnit sig, får regeringen&lt;br&gt;genom förordning meddela före-&lt;br&gt;skrifter om pass, som begränsar&lt;br&gt;rätten till pass for värnpliktiga och&lt;br&gt;civilförsvarspliktiga eller som&lt;br&gt;annars fordras av hänsyn till rikets&lt;br&gt;försvar eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, får&lt;br&gt;regeringen genom förordning&lt;br&gt;meddela föreskrifter om pass, som&lt;br&gt;begränsar rätten till pass för total-&lt;br&gt;försvarspliktiga som är skyldiga&lt;br&gt;att tjänstgöra enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller som annars fördas av hänsyn&lt;br&gt;till rikets försvar eller rikets sä-&lt;br&gt;kerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;inskrivning av värnpliktig för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Motvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ring på grund av nedsättning av&lt;br&gt;prestationsförmågan, särskild risk&lt;br&gt;för detta eller på grund av ekono-&lt;br&gt;miska eller sociala skäl, anstånd&lt;br&gt;med värnpliktstjänstgöring eller&lt;br&gt;vapenfri tjänst. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte beslut i ärende som&lt;br&gt;avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom Försvars-&lt;br&gt;maktens personalvård med av-&lt;br&gt;seende på värnpliktiga för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till psykologisk&lt;br&gt;undersökning och för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;hos konsulent eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare som särskilt har till&lt;br&gt;uppgift att bistå med råd och hjälp&lt;br&gt;i personliga angelägenheter, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:165.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;inskrivning av totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;och i ärende om antagning av&lt;br&gt;kvinnor till befattningar inom&lt;br&gt;totalförsvaret som kräver längre&lt;br&gt;grundutbildning än 60 dagar för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten,&lt;br&gt;skyldighet att tjänstgöra med&lt;br&gt;totalförsvarsplikt samt uppskov&lt;br&gt;med och avbrott i sådan tjänstgö-&lt;br&gt;ring. Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom personal-&lt;br&gt;vård med avseende på den som&lt;br&gt;tjänstgör med totalförsvarsplikt for&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psyko-&lt;br&gt;logisk undersökning och för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden hos konsulent eller&lt;br&gt;annan befattningshavare som&lt;br&gt;särskilt har till uppgift att bistå&lt;br&gt;med råd och hjälp i personliga&lt;br&gt;angelägenheter, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana ärenden som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) i dess lydelse före den 1&lt;br&gt;juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal for viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tolv månader under två&lt;br&gt;år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall böija&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig tjänstgöring,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall böija&lt;br&gt;sådan tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal for viss tid som avser anställning efter pensionering, om&lt;br&gt;arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från&lt;br&gt;anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-&lt;br&gt;het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1496.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med&lt;br&gt;instruktion för Riksdagens ombudsmän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1986:765) med instruktion för&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för tjänstemän i lag eller&lt;br&gt;annan författning om disciplinan-&lt;br&gt;svar eller om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning från tjänsten på grund&lt;br&gt;av brottslig gärning eller tjänste-&lt;br&gt;förseelse, får ombudsman föra&lt;br&gt;talan vid domstol om ändring i&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar mot den som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen eller är veterinär eller krigs-&lt;br&gt;man samt i fråga om myndighets&lt;br&gt;beslut i ärende om sådan behörig-&lt;br&gt;hetsfråga som avses i 6 § tredje&lt;br&gt;stycket. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om sådan talan meddelas i lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har myndighet meddelat beslut&lt;br&gt;mot befattningshavare i ärende om&lt;br&gt;tillämpningen av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för tjänstemän i lag eller&lt;br&gt;annan författning om disciplinan-&lt;br&gt;svar eller om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning från tjänsten på grund&lt;br&gt;av brottslig gärning eller tjänste-&lt;br&gt;förseelse, får ombudsman föra&lt;br&gt;talan vid domstol om ändring i&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om myndighets beslut i ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar mot den som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen eller är veterinär, krigsman&lt;br&gt;eller disciplinansvarig enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om disciplinansvar&lt;br&gt;inom totalförsvaret, m.m. samt i&lt;br&gt;fråga om myndighets beslut i&lt;br&gt;ärende om sådan behörighetsfråga&lt;br&gt;som avses i 6 § tredje stycket.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talan meddelas i lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har befattningshavare enligt vad därom är föreskrivet sökt ändring&lt;br&gt;vid domstol i beslut som avses i första stycket och har beslutet tillkom-&lt;br&gt;mit efter anmälan av ombudsman, företräder ombudsman det allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som befattningshavarens motpart i tvisten. Detsamma gäller, om om-&lt;br&gt;budsmannen har sökt ändring i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om arbetsgivare skall&lt;br&gt;i fråga om tvister som avses i denna paragraf äga motsvarande tillämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:995.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på ombudsman. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister skall dock ej till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om tvist i vilken ombudsman för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till lag om ändring i arbetsrättsliga bered-&lt;br&gt;skapslagen (1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsrättsliga beredskapslagen&lt;br&gt;(1987:1262)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § i punkt 3 i bilagan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för&lt;br&gt;att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds&lt;br&gt;av arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tolv månader under två&lt;br&gt;år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;desarbetstagarenskall böija värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig tjänstgöring,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till&lt;br&gt;dess arbetstagaren skall böija&lt;br&gt;sådan tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;som skall pågå mer än tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om&lt;br&gt;arbetstagaren har uppnått den ålder som medfört skyldighet att avgå&lt;br&gt;från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångs-&lt;br&gt;skyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 10 § enligt prop. 1993/94:65.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P läga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning tillämpas följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när förtidspension utges m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 a § om minskning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)-d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänst-&lt;br&gt;göring fullgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)-d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning vid tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om totalförsvar-&lt;br&gt;splikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som uppbär smittbärarpennning tillämpas även före-&lt;br&gt;skrifterna om åtgärder för rehabilitering i 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1643.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § folkbokföringslagen (1991:481) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte leda till bosättning om den föranleds enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppdrag som statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befättning&lt;br&gt;som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt&lt;br&gt;sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullgörande av värnplikt eller 4. tjänstgöring enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vapenfri tjänsteplikt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1994:000) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård&lt;br&gt;eller vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;365&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfria tjänstepliktiga är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra grundutbild-&lt;br&gt;ning och repetitionsutbildning.&lt;br&gt;Grundutbildningen skall vara minst&lt;br&gt;220 och högst 320 dagar. Repeti-&lt;br&gt;tionsutbildningen skall omfatta&lt;br&gt;högst fem övningar om vardera&lt;br&gt;högst 30 dagar eller, i fråga om&lt;br&gt;särskilda befattningar enligt rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, högst 40&lt;br&gt;dagar. Den sammanlagda utbild-&lt;br&gt;ningstiden skall vara minst 355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfria tjänstepliktiga är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra grundutbild-&lt;br&gt;ning och repetitionsutbildning.&lt;br&gt;Grundutbildningen skall vara&lt;br&gt;högst 320 dagar. Repetitionsut-&lt;br&gt;bildningen skall omfatta högst fem&lt;br&gt;övningar om vardera högst 30&lt;br&gt;dagar eller, i fråga om särskilda&lt;br&gt;befettningar enligt regeringens&lt;br&gt;bestämmande, högst 40 dagar.&lt;br&gt;Den sammanlagda utbildningstiden&lt;br&gt;skall vara högst 380 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och högst 380 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom.&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:697), får även vapenfri tjänstepliktig kallas till&lt;br&gt;tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar,&lt;br&gt;om tjänstgöringen föranleds av inkallelse av värnpliktiga med stöd av&lt;br&gt;27 § 2 mom. vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid beräkning&lt;br&gt;av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst&lt;br&gt;vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om grundutbild-&lt;br&gt;ning som påbörjats före i kraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;br&gt;Vapenfristyrelsen får dock avkorta tjänstgöringstiden för den som på-&lt;br&gt;börjat g rund utbildning enligt de äldre bestämmelserna, om den vapen-&lt;br&gt;frie tjänstepliktige medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:525.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § och 8 kap. 6 § studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)' samt punkten 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av bestämmelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får inte beviljas for tid för vilken studiehjhälp enligt 3&lt;br&gt;kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas studerande studiehjälp eller särskilt vuxenstudiestöd for sådan&lt;br&gt;tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den&lt;br&gt;studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras for tid for vilken&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbi-&lt;br&gt;drag för doktorander utgår, om ej&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår inte för tid för&lt;br&gt;vilken den studerande fullgör&lt;br&gt;tjänstgöring enligt vämpliktslagen&lt;br&gt;(1941:967), lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst, civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) eller lagen (1980:1021)&lt;br&gt;om militär grundutbildning för&lt;br&gt;kvinnor eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår inte för tid för&lt;br&gt;vilken den studerande tjänstgör&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller fullgör utbild-&lt;br&gt;ning till reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap 6 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbeloppet får sättas ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;uppbär studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd, särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, utbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;uppbär studiehjälp, studiemedel,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd, särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;br&gt;utbildningsbidrag under arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, utbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag för doktorander eller full-&lt;br&gt;gör grundutbildning enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;fullgör utbildning till reservoffi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag for doktorander eller full-&lt;br&gt;gör en längre grundutbildning än&lt;br&gt;60 dagar enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt eller fullgör&lt;br&gt;utbildning till reservofficer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan&lt;br&gt;beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har&lt;br&gt;beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på&lt;br&gt;den taxeringen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan antas att den&lt;br&gt;omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre&lt;br&gt;än ett år, får nedsättning ske tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;fråga om den som återbetalar&lt;br&gt;studiestöd enligt äldre föreskrifter&lt;br&gt;föreskriva att preliminär och&lt;br&gt;slutlig avgift inte skall utgå eller&lt;br&gt;skall sättas ned for avgiftsår under&lt;br&gt;vilket den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;studerar och uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd, särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa, utbildningsbidrag under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander&lt;br&gt;eller fullgör grundutbildning enligt&lt;br&gt;vämpliktslagen (1941:967), lagen&lt;br&gt;(1966:413) om vapenfri tjänst,&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor eller&lt;br&gt;fullgör utbildning till reservoffi-&lt;br&gt;cer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;fråga om den som återbetalar&lt;br&gt;studiestöd enligt äldre föreskrifter&lt;br&gt;föreskriva att preliminär och&lt;br&gt;slutlig avgift inte skall utgå eller&lt;br&gt;skall sättas ned för avgiftsår under&lt;br&gt;vilket den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;studerar och uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel, särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd, särskilt vuxenstudiestöd for&lt;br&gt;arbetslösa, utbildningsbidrag under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander&lt;br&gt;eller fullgör en längre grundut-&lt;br&gt;bildning än 60 dagar enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller fullgör utbildning till reserv-&lt;br&gt;officer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Till 1988:877. Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 Förslag till lag om ändring i lagen om utbildning for p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:6&lt;br&gt;fredsbevarande verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en värnpliktig under sin&lt;br&gt;grundutbildning enligt 27 § 1&lt;br&gt;mom. vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;deltar i utbildning for fredsbeva-&lt;br&gt;rande verksamhet, skall han även&lt;br&gt;under denna utbildning anses&lt;br&gt;fullgöra grundutbildningen. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för en kvinna&lt;br&gt;som deltar i utbildning för freds-&lt;br&gt;bevarande verksamhet under den&lt;br&gt;tid dä hon fullgör grundutbildning&lt;br&gt;enligt lagen (1980:1021) om mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värnpliktig som i andra fall&lt;br&gt;än som sägs i första stycket deltar&lt;br&gt;i utbildning för fredsbevarande&lt;br&gt;verksamhet skall anses fullgöra&lt;br&gt;repetitionsutbildning enligt 27 § 1&lt;br&gt;mom. vämpliktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tjänsteplikti g enligt&lt;br&gt;lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal&lt;br&gt;samt veterinärpersonal m.m. skall&lt;br&gt;när han eller hon deltar i sådan&lt;br&gt;utbildning för fredsbevarande&lt;br&gt;verksamhet anses fullgöra sådan&lt;br&gt;utbildning som sägs i 6 § den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en totalförsvarspliktig som&lt;br&gt;fullgör grundutbildning enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om totalförsvars-&lt;br&gt;plikt under sin grundutbildning&lt;br&gt;deltar i utbildning för fredsbeva-&lt;br&gt;rande verksamhet, skall han eller&lt;br&gt;hon även under denna utbildning&lt;br&gt;anses fullgöra grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalförsvarspliktig som i&lt;br&gt;andra fall än som sägs i första&lt;br&gt;stycket deltar i utbildning för&lt;br&gt;fredsbevarande verksamhet skall&lt;br&gt;anses fullgöra repetitionsutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:244.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-06-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 april 1994 (Försvarsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om totalförsvarsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om möjlighet for kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt&lt;br&gt;med längre grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalför-&lt;br&gt;svaret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om arbetsförmedlingstvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:613) om handläggningen av vissa&lt;br&gt;regeringsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell&lt;br&gt;skada m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion for Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;lag om ändring i arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen om utbildning for fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;het&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Helena&lt;br&gt;Lindberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om totalförsvarsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vad som skall ske om resultatet av mönstringen&lt;br&gt;visar att den totalforsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt. I sådant fall skall Totalförsvarets pliktverk placera&lt;br&gt;honom i en befåttningsgrupp för chefer, för specialister eller för övriga&lt;br&gt;samt skriva in honom för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildnings-&lt;br&gt;reserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att det är avsett att den&lt;br&gt;totalforsvarspliktige allt efter omständigheterna skall placeras i en eller&lt;br&gt;flera befattningsgrupper av det slag som anges i bestämmelsen. Denna&lt;br&gt;avsikt kan inte utläsas av lagtexten. I förtydligande syfte förordar Lag-&lt;br&gt;rådet därför att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om resultatet av mönstringen visar att den totalforsvarspliktige har&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk placera honom i en eller flera befattningsgrupper samt skriva&lt;br&gt;in honom för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningsgrupper skall finnas for chefer, för specialister och för&lt;br&gt;övriga.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 och 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna regleras krigsplacering av totalförsvarspliktiga. Enligt 12&lt;br&gt;§ första meningen skall en totalförsvarspliktig, som efter avslutad&lt;br&gt;grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter for&lt;br&gt;sin krigsuppgift, krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet&lt;br&gt;som han eller hon är lämplig för. Av 13 § följer att den totalförsvars-&lt;br&gt;pliktige därvid skall, om grundutbildningen varat längre än 60 dagar,&lt;br&gt;krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjordes, om&lt;br&gt;det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller&lt;br&gt;hon krigsplaceras i annan verksamhet. Har en totalförsvarspliktig skri-&lt;br&gt;vits in för civilplikt enligt 6 §, dvs. utan någon grundutbildning, skall&lt;br&gt;enligt 12 § andra meningen krigsplacering ske i den befettning som han&lt;br&gt;eller hon skall upprätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inget att invända mot innehållet i bestämmelserna. Lagreg-&lt;br&gt;leringen skulle emellertid bli tydligare om samtliga de bestämmelser,&lt;br&gt;som avser krigsplacering efter grundutbildning, samlades i 12 § medan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om krigsplacering utan föregående grundutbildning togs&lt;br&gt;in i 13 §. Lagrådet förordar därför att bestämmelserna i 13 § tas in som&lt;br&gt;en ny andra mening i 12 § och att den i remissen föreslagna andra&lt;br&gt;meningen får bilda 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller föreskrifter som medger att Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk under två angivna förutsättningar får besluta att en totalför-&lt;br&gt;svarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren framgår att de under punkterna 1 och 2&lt;br&gt;angivna förutsättningarna för ett beslut enligt paragrafen inte är uttöm-&lt;br&gt;mande. Såvitt gäller första punkten hänvisas bl.a. till den praxis som&lt;br&gt;har utvecklats enligt 46 § vämpliktslagen. Beträffande punkten 2 klar-&lt;br&gt;görs vidare att det är fråga om det särskilda undantag som sedan länge&lt;br&gt;gäller för medlemmar i sekten Jehovas vittnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att lagtexten kompletteras&lt;br&gt;på så sätt att det klart anges att det är fråga om en tillämpning ”i sär-&lt;br&gt;skilda fall”. Detta kan lämpligen ske genom att de nyss citerade orden&lt;br&gt;skjuts in mellan orden ”får” och ”besluta” i början på paragrafen. Vid-&lt;br&gt;tas den ändringen synes det inte längre vara nödvändigt att under punk-&lt;br&gt;ten 2 ge regeringen ett särskilt bemyndigande att bestämma vilket eller&lt;br&gt;vilka religiösa samfund som det skall vara fråga om. Punkten kan då&lt;br&gt;lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”2. med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund för-&lt;br&gt;klarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt. ”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller bl.a. bestämmelser om inskrivnings-&lt;br&gt;nämnds sammansättning. Där anges att det för ”vaije landsting eller&lt;br&gt;kommun”, som hör till inskrivningsnämndens verksamhetsområde, skall&lt;br&gt;väljas minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För undvikande av missförstånd angående vad som i detta sammanhang&lt;br&gt;avses med ”kommun” förordar Lagrådet att ifrågavarande mening i&lt;br&gt;förslaget ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För vaije landsting, eller kommun som inte ingår i ett landsting, inom&lt;br&gt;inskrivningsnämndens verksamhetsområde skall minst en ledamot väl-&lt;br&gt;jas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om möjlighet for kvinnor att fullgöra värnplikt eller&lt;br&gt;civilplikt med längre grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen föreskrivs att lagen träder i kraft den 1 juli 1995, då&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor skall upphöra&lt;br&gt;att gälla. Enligt andra meningen gäller den äldre lagen i fråga om&lt;br&gt;grundutbildning som påböljats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening talar starka skäl för att den äldre lagen skall&lt;br&gt;gälla for envar som antagits till grundutbildning före den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande oavsett om sökanden vid ikrafträdandet hunnit påböija&lt;br&gt;grundutbildningen eller ej. Mot den bakgrunden förordar Lagrådet att&lt;br&gt;bestämmelsernas andra mening ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För den som antagits till grundutbildning före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;den äldre lagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras frågan vem som lättar beslut i ett disciplinärende&lt;br&gt;som skall prövas av någon annan instans än Försvarsmakten. Ett sådant&lt;br&gt;ärende prövas enligt paragrafen av chefen för den organisatoriska enhet&lt;br&gt;där den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort eller av ”någon&lt;br&gt;annan chef”. Som bestämmelsen är avfattad kan prövningen göras av&lt;br&gt;vilken chef som helst hos den aktuella myndigheten. Uppenbarligen är&lt;br&gt;en sådan ordning inte avsedd. Lagrådet förordar mot den bakgrunden att&lt;br&gt;ordet ”högre” skjuts in mellan orden ”annan” och ”chef”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att extratjänst bortfaller i den del som inte har&lt;br&gt;verkställts innan den disciplinansvariges tjänstgöringsskyldighet har&lt;br&gt;upphört. Bestämmelsen har förts över från 37 § i gällande lag med den&lt;br&gt;ändringen att krigsman ersatts av disciplinansvarig. Andringen är föran-&lt;br&gt;ledd av att den nya lagen omfattar alla totalförsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En disciplinansvarigs tjänstgöring kan avbrytas utan att tjänstgörings-&lt;br&gt;skyldigheten därför upphör. Hur paragrafen i ett sådant fall skall tolkas&lt;br&gt;berörs inte i författningskommentaren. Inte heller ger förarbetena till nu&lt;br&gt;gällande bestämmelse någon vägledning för tolkningen. Bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har emellertid kommit att i praxis tillämpas så att extratjänst, som inte&lt;br&gt;har verkställts före avbrottet, bortfaller. Enligt Lagrådets mening måste&lt;br&gt;detta anses vara en rimlig tillämpning av bestämmelsen. Avsikten kan&lt;br&gt;knappast ha varit att en disciplinansvarig vid en förnyad tjänstgöring&lt;br&gt;skall behöva verkställa en före avbrottet ålagd extratjänst. För att miss-&lt;br&gt;tag skall undvikas bör emellertid lagtexten nu förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Extratjänst bortfaller i den del den inte har verkställts innan den dis-&lt;br&gt;ciplinansvariges pågående tjänstgöring har upphört.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte bör ordet ”tjänstgöringsskyldighet” i första stycket&lt;br&gt;bytas ut mot ”pågående tjänstgöring” (jfr föregående paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen föreslås här en ordning som innebär att lagen&lt;br&gt;(1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. efter den nya&lt;br&gt;lagens ikraftträdande fortfarande skall tillämpas i fråga om förseelser av&lt;br&gt;krigsmän som ”har påböljat sin tjänstgöring före ikraftträdandet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening framstår den sålunda förordade övergångs-&lt;br&gt;regleringen som onödigt långtgående. Det borde vara tillräckligt med en&lt;br&gt;föreskrift som anger att den upphävda lagen skall tillämpas beträffande&lt;br&gt;förseelser som begåtts eller förhållanden som inträffat före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om arbetsförmedlingstvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lagen har förts över de bestämmelser i lagen om allmän tjänsteplikt&lt;br&gt;som inte har tagits in i lagen om totalförsvarsplikt. Genom den nya&lt;br&gt;lagen om arbetsförmedlingstvång ges regeringen bemyndigande att&lt;br&gt;under höjd beredskap meddela föreskrifter om inskränkningar i rätten&lt;br&gt;att bedriva arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin granskning av förslaget har Lagrådet konstaterat att bestämmel-&lt;br&gt;serna i flera fall ändrats i sakligt hänseende utan att detta föranlett några&lt;br&gt;författningskommentarer. Sålunda har bestämmelsen om att regeringens&lt;br&gt;föreskrift om lagens tillämpning vid höjd beredskap skall underställas&lt;br&gt;riksdagens prövning fått utgå. Vidare har länsarbetsnämndens rätt att&lt;br&gt;medge undantag från en företrädesbestämmelses tillämpning slopats.&lt;br&gt;Ytterligare kan nämnas att den särskilda straffskalan för grovt brott&lt;br&gt;avskaffats och att den i stället föreslagits skola tillämpas på alla brott&lt;br&gt;oavsett svårhetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör vid det fortsatta arbetet med en proposition&lt;br&gt;i ämnet författningskommentaren kompletteras med en redogörelse för&lt;br&gt;de sakliga ändringarna och vilka skäl som föranlett dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreslagna ändringar har inte kommenterats på annat sätt än att det&lt;br&gt;är fråga om ”tekniska anpassningar till lagen om totalförsvarsplikt och&lt;br&gt;lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med&lt;br&gt;längre grundutbildning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller punkten 3 i den aktuella paragrafen torde förslaget dock&lt;br&gt;innebära en materiell ändring genom att det inte innehåller någon mot-&lt;br&gt;svarighet till den nuvarande hänvisningen till 28 § 1 mom vämpliktsla-&lt;br&gt;gen (1941:967), dvs. angående krigstjänstgöring under höjd beredskap&lt;br&gt;(jfr. 4 kap. 7 § i förslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;FÖRSVARSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Anders Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:6 Totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:000) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:000) om&lt;br&gt;disciplinansvar inom&lt;br&gt;totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:000) om&lt;br&gt;arbetsform edl ingstvång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1, 2, 3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i för-&lt;br&gt;fogandelagen (1978:262)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SkU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-06-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:37:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI036</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:37:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI036</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__6.pdf</filnamn>
<filstorlek>13747746</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Totalförsvarsplikt</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/23237B5E-E7A1-4F6B-912E-DD0916A0CB83</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:FöU1</uppgift>
<ref_dok_id>GI01FöU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SkU40</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SkU40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa ändringar i skattelagstiftningen med anledning av lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birthe Sörestedt  och Bengt Silfverstrand  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birthe Sörestedt  och Bengt Silfverstrand  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Wegestål  och Tomas Eneroth  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Wegestål  och Tomas Eneroth  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Rohdin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Rohdin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigrid Bolkéus  och Lena Klevenås  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:6&lt;br/&gt;
Totalförsvarsplikt</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigrid Bolkéus  och Lena Klevenås  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>