<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224242</hangar_id>
 <dok_id>GI0354</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>54</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:54</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>54</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:51</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny lag om skatt på energi, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0354/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0354</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0354</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:54&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny lag om skatt på energi, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0354/prop_199495__54-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1994/95:54&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås de förändringar av energibeskattningen som dels&lt;br&gt;är erforderliga vid ett eventuellt medlemskap i EU, dels är betingade av&lt;br&gt;den lagtekniska översyn som gjorts av Energiskatteutredningen. Förslaget&lt;br&gt;innebär bl.a. att en ny lag om skatt på energi infors som ersätter&lt;br&gt;nuvarande lagar om allmän energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt,&lt;br&gt;bensinskatt och dieseloljeskatt. Vidare föreslås smärre ändringar av&lt;br&gt;energiskatten på elektrisk kraft med anledning av beslutade nya regler för&lt;br&gt;elmarknaden. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995. De skattesatser som skall gälla från nämnda datum har räknats upp&lt;br&gt;med beaktande av riksdagens beslut hösten 1993 om indexering av vissa&lt;br&gt;punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om skatt på energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1985:426) om kemiska produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1982:395) om Kustbevakningens&lt;br&gt;medverkan vid polisiär övervakning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;br&gt;återbetalning av skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG-anpassning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsteknisk och språklig översyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikten för bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande svenska bestämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Bränslen som i dag är skattepliktiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Skattskyldighetens inträde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktuella EG-direktiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Skattebasen och minimiskattesatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Förfaranderegler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av det skattepliktiga området&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Direkt skatteplikt för vissa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mineraloljeprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Direkt skatteplikt för kolbränslen,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;petroleumkoks och naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Övriga bränslen som beskattas endast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vid viss användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3.5 Beskattningen av motoralkoholer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och vegetabiliska bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användningen av högbeskattade bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i motordrivna fordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol, naturgas och metan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dieselolja och andra oljeproduker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8 Industrins energibeskattning - bränslen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används för annat ändamål än motordrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller uppvärmning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av bränslen som förbrukas vid&lt;br&gt;framställning av mineraloljeprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av flygbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av färtygsbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av stadsgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En ny elmarknad och dess inverkan&lt;br&gt;på energibeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattesatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om skatt på energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergångbestämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i annan lagstiftning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.3.1 Fordonsskattelagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.3.2 Lagen om kemiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3.3 Lagen om Kustbevakningens medverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vid polisiär övervakning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.3.4 Lagen om punktskatter och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.3.5 Ändringar i andra lagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Energiskatte-&lt;br&gt;utredningens betänkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens yttrande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktuella EG-rättsakter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Skatter på vissa bränslen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika europeiska länder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanställning över bränslen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av skatteplikt enligt&lt;br&gt;nuvarande svenska punktskattelagar&lt;br&gt;respektive definieras som&lt;br&gt;mineraloljor i direktiv 92/12/EEG &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:395) om Kustbevakningens medverkan&lt;br&gt;vid polisiär övervakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;br&gt;Lag om skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen och&lt;br&gt;elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas for bränslen som anges&lt;br&gt;i 2 kap. 1, 3 och 4 §§ och svavelskatt på svavelinnehållet i bränslen som&lt;br&gt;anges i 3 kap. 1 §. Bestämmelser om dessa skatter finns i 2 - 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatt på elektrisk kraft finns i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av vissa uttryck&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Med mineraloljeprodukter förstås produkter som hänförs till följande&lt;br&gt;nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen EEG&lt;br&gt;2658/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. KN-nr 2706,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;KN-nr 2707 10, 2707 20, 2707 30, 2707 50, 2707 91 00,&lt;br&gt;2707 99 11 och 2707 99 19,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. KN-nr 2709,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. KN-nr 2710,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. KN-nr 2711, dock inte naturgas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. KN-nr 2712 10, 2712 20 00, 2712 90 31, 2712 90 33, 2712 90 39 Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;och 2712 90 90,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. KN-nr 2715,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. KN-nr 2901,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. KN-nr 2902 11 00, 2902 19 90, 2902 20, 2902 30, 2902 41 00,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2902 42 00, 2902 43 00 och 2902 44,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. KN-nr 3403 11 00 och 3403 19,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. KN-nr 3811,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. KN-nr 3817.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverk-&lt;br&gt;samhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksam-&lt;br&gt;heten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beteckningar i denna lag som förekommer i fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599) har samma betydelse&lt;br&gt;som i dessa kungörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med trafiktraktor förstås i denna lag dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. traktor som är särskilt konstruerad för att användas för på- och&lt;br&gt;avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller&lt;br&gt;andra liknande områden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jordbrukstraktor som till följd av anmälan om tillfällig användning&lt;br&gt;enligt 23 § fordonsskattelagen (1988:327) är att anse som trafiktraktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med skepp förstås fartyg vars skrov har en största längd av minst&lt;br&gt;tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Med båtar avses&lt;br&gt;andra lärtyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med införsel förstås att en produkt förs in till Sverige eller tas emot&lt;br&gt;här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med import avses införsel av en produkt från ett land eller ett område&lt;br&gt;som ligger utanför Europeiska gemenskapens punktskatteområde (tredje&lt;br&gt;land). Med export avses att en produkt förs ut från Sverige till tredje&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Energiskatt och koldioxidskatt på bränslen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattepliktens omfattning och skattebelopp m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer&lt;br&gt;av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 27,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 29&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin, dock inte&lt;br&gt;flygbensin, som&lt;br&gt;uppfyller krav för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 22 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 01 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 28 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 07 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 34&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan bensin&lt;br&gt;än som avses&lt;br&gt;under 1, dock&lt;br&gt;inte flygbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 81 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 60 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 55,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 69&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 74-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja,&lt;br&gt;dieselbrännolja,&lt;br&gt;annan fotogen än&lt;br&gt;flygfotogen, m.m.&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) har försetts med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 559 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;märkämnen eller&lt;br&gt;ger mindre än 85&lt;br&gt;volymprocent destillat&lt;br&gt;vid 35O°C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) inte har försetts&lt;br&gt;med märkämnen och ger&lt;br&gt;minst 85 volymprocent&lt;br&gt;destillat vid 350°C,&lt;br&gt;tillhörig&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 442 kr per nr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 644 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 910 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 424 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 626 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 892 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 12 11-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 19 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av&lt;br&gt;personbil, lastbil,&lt;br&gt;buss, trafik-&lt;br&gt;traktor, fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 öre per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 öre per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 41 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål&lt;br&gt;än som avses&lt;br&gt;under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 024 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 136 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 29 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan som används&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a) drift av person-&lt;br&gt;bil, lastbil, buss,&lt;br&gt;trafiktraktor, fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål&lt;br&gt;än som avses&lt;br&gt;under a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 498 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 223 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;912 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;2711 11 00,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 21 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas som används&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av person-&lt;br&gt;bil, lastbil, buss,&lt;br&gt;trafiktraktor, fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 498 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 223 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål&lt;br&gt;än som avses&lt;br&gt;under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;2701,2702&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 099 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;2713 11 00-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2713 12 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 099 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt&lt;br&gt;12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika&lt;br&gt;användningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1996 till och med 1998 skall de i första stycket angivna&lt;br&gt;skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Därefter skall skatt betalas med de&lt;br&gt;belopp som gäller vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1-3 eller 4 a&lt;br&gt;gäller angivna skattebelopp bränslets volym vid en temperatur av 15°C.&lt;br&gt;Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har&lt;br&gt;en annan temperatur får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldig-&lt;br&gt;het inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som&lt;br&gt;skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta&lt;br&gt;särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För naturgas och metan skall de angivna skattebeloppen beräknas på&lt;br&gt;volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilopascal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra mineral-&lt;br&gt;oljeprodukter än sådana som avses i 1 §, om en sådan produkt säljs eller&lt;br&gt;förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning. Skatt skall i dessa fall&lt;br&gt;betalas med de skattebelopp som gäller för motsvarande bränsle enligt&lt;br&gt;1 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flygbensin (KN-nr 2710 00 26) och flygfotogen (KN-nr&lt;br&gt;2710 00 51) skall dock skatt enligt första stycket inte betalas när bränslet&lt;br&gt;förbrukas för sådan motordrift som avser drift av motorer i luftfartyg&lt;br&gt;eller av sådana motorer i provbädd eller i annan liknande anordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även for andra produkter Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;än som avses i 1 och 3 §§, om en sådan produkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljs eller förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till motor-&lt;br&gt;bränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehåller minst fem viktprocent flytande eller gasformiga kolväten&lt;br&gt;och säljs eller förbrukas för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall i fäll som avses i första stycket betalas med de skattebelopp&lt;br&gt;som gäller för motsvarande bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första&lt;br&gt;stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består&lt;br&gt;av flytande eller gasformiga kolväten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Indelning av oljeprodukter i miljöklasser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Till miljöklass 1 hör oljor som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b&lt;br&gt;och som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan&lt;br&gt;180 och 285°C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820&lt;br&gt;kilogram per kubikmeter vid 15°C och innehåller högst 0,001 viktprocent&lt;br&gt;svavel och högst 5 volymprocent aromatiska kolväten. Sådana oljor får&lt;br&gt;inte innehålla klart mätbara polycykliska aromatiska kolväten och måttet&lt;br&gt;på den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 2 hör andra oljor än sådana som avses i första stycket&lt;br&gt;och som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b, om de har ett destilla-&lt;br&gt;tionsintervall av olika bredd mellan 180 och 295°C vid 95 procent&lt;br&gt;destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid&lt;br&gt;15°C och innehåller högst 0,005 viktprocent svavel och högst 20&lt;br&gt;volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska aromatiska&lt;br&gt;kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och cetanindex får inte&lt;br&gt;understiga 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 3 hör övriga oljor som beskattas enligt 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kraven för miljöklass 2 och 3 för bränslen som beskattas enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 anges i bilagan till lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Miljöklass för bränsleblandningar enligt 3 eller 4 § som innehåller&lt;br&gt;oljor som erhållits ur petroleum eller ur bituminösa mineral och som&lt;br&gt;beskattas enligt 1 § första stycket 1 eller 3 b, bestäms med ledning av&lt;br&gt;hela bränsleblandningens egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Märkämnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om märkämnen som avses i 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt 1 § första stycket 3 b skall inte tas ut om oljeprodukten har&lt;br&gt;försetts med märkämnen som avses i 1 § första stycket 3 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid import av den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;stycket 6 eller 12 § första stycket 3 a senast när produkten anmäls till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtullning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i annat fall än som avses under 1 senast när skattskyldighet för&lt;br&gt;produkten inträder enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning enligt andra stycket får i Sverige göras endast på en depå&lt;br&gt;som är godkänd för detta ändamål av tullmyndigheten i fåll som avses i&lt;br&gt;1 och på ett skatteupplag som är godkänt av beskattningsmyndigheten för&lt;br&gt;märkning i fall som avses i 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud mot användning av märkta oljeprodukter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bränsletank på personbil, lastbil, buss eller trafiktraktor som är eller&lt;br&gt;bör vara upptagen i bilregistret eller i militära fordonsregistret får inte&lt;br&gt;innehålla oljeprodukt som enligt föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;8 § första stycket är försedd med märkämnen, om bränsletanken förser&lt;br&gt;motor på fordonet med bränsle. Inte heller bränsletank på båt som förser&lt;br&gt;motor på båten med bränsle får innehålla en sådan oljeprodukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilken&lt;br&gt;märkämnen som avses i 8 § första stycket har avlägsnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för fordon som&lt;br&gt;brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1972:599) samt fordon som förts in i landet för att tillfälligt brukas här&lt;br&gt;och inte är registrerat här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som&lt;br&gt;disponeras av Försvarsmakten, Försvarets matrielverk, Kustbevakningen&lt;br&gt;eller annan statlig myndighet får innehålla oljeprodukt som enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av 8 § första stycket är försedd med&lt;br&gt;märkämnen. Om det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också&lt;br&gt;lämnas för annan båt. Har medgivande lämnats för båt gäller 7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket 1 b samt 8 kap. 3 och 4 §§ om avdrag och inköp mot&lt;br&gt;försäkran för bränsle i skepp även för bränsle i sådan båt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteomräkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Energiskatt och koldioxidskatt för vart och ett av kalenderåren 1996&lt;br&gt;till och med 1998 skall betalas med belopp som efter en årlig omräkning&lt;br&gt;motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med det&lt;br&gt;jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det&lt;br&gt;allmänna prisläget i oktober månad året närmast före det år beräkningen&lt;br&gt;avser och prisläget i oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade&lt;br&gt;skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.&lt;br&gt;Beloppen avrundas till hela kronor och ören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag från skatteplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. metan som framställs genom biologiska processer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. trädbränsle som säljs eller förbrukas for motordrift vid samtidig&lt;br&gt;produktion av värme och elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en&lt;br&gt;liter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bränsle enligt 1 § första stycket 1-5 som till följd av bränslets&lt;br&gt;beskaffenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats,&lt;br&gt;lagrats eller transporterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 gäller dock för varumottagare och skatterepresentant&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 8 § endast bränsle som förlorats under transport till&lt;br&gt;varumottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Viss försöksverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen får i särskilda fäll medge nedsättning av eller befrielse&lt;br&gt;från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som används i för-&lt;br&gt;söksverksamhet inom ramen för pilotprojekt som syftar till att utveckla&lt;br&gt;mer miljövänliga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Svavelskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Svavelskatt skall betalas för svavelinnehållet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. torvbränsle ur KN-nr 2703,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bränsle som avses i 2 kap. 1, 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För torvbränsle, kolbränsle, petroleumkoks och andra festa eller&lt;br&gt;gasformiga produkter tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram&lt;br&gt;svavel i bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter&lt;br&gt;för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten&lt;br&gt;på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet,&lt;br&gt;skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelskatt fes inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess&lt;br&gt;svavelinnehåll är högst 0,1 viktprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För flytande bränslen gäller beloppet enligt 2 § andra stycket bränslet&lt;br&gt;vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att bränslet när&lt;br&gt;skattskyldigheten inträder har en arman temperatur, får volymen räknas&lt;br&gt;om till 15°C. Om skattskyldighet inträder vid leverans till en köpare som&lt;br&gt;inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning&lt;br&gt;göras endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svavelskatt skall inte betalas för svavelinnehållet i bränsle som avses Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;i 2 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Skattskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;\km som är skattskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt&lt;br&gt;(skattskyldig) för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 - 5 är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som&lt;br&gt;godkänts som upplagshavare enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som i annat fall än som avses i 1 - 3 från ett annat EG-land till&lt;br&gt;Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall&lt;br&gt;användas för annat än privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en&lt;br&gt;köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall&lt;br&gt;betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller&lt;br&gt;förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas&lt;br&gt;med högre belopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad som&lt;br&gt;anges i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 7 tillämpas även i fråga om bränsle som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, för vilket antingen ingen skatt har&lt;br&gt;betalats eller skatt har betalats enligt 3 a, och som förbrukas i skepp, när&lt;br&gt;skeppet används för privat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan transporten&lt;br&gt;av bränslet från det andra EG-landet påbörjas, lämna en redovisning över&lt;br&gt;bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;ställa säkerhet för betalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett bränsle för vilket skattskyldighet inte inträtt skall trans-&lt;br&gt;porteras mellan Sverige och ett annat EG-land enligt 6 kap. 3 § men inte&lt;br&gt;når den mottagare som angetts i ledsagardokumentet, skall skatt betalas&lt;br&gt;för bränslet i Sverige om bränslet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. finns i Sverige eller kan antas ha förbrukats här, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har levererats från en svensk upplagshavare och det inte kan utredas&lt;br&gt;var bränslet finns eller var det har förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ställt säkerhet för transporten är skyldig att betala skatt enligt&lt;br&gt;första stycket. Beskattning skall ske som om skattskyldighet inträtt vid&lt;br&gt;den tidpunkt då bränslet fördes in till Sverige eller transporten från den&lt;br&gt;svenske upplagshavaren påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplagshavare och skatteupplag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Som upplagshavare får godkännas den som i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige avser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillverka eller bearbeta bränslen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i större omfattning hålla bränslen i lager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt är lämplig som upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av bränslen skall&lt;br&gt;äga rum i godkänt skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag prövas&lt;br&gt;av beskattningsmyndigheten på särskild ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en upplagshavare säljer bränsle, for vilket skattskyldighet inte&lt;br&gt;inträtt, till upplagshavare i Sverige eller till upplagshavare eller varu-&lt;br&gt;mottagare i ett annat EG-land, skall han innan leveransen av bränslet&lt;br&gt;påböijas hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får bestämma att upplagshavaren skall ställa&lt;br&gt;säkerhet för betalning av skatten i samband med tillverkning, bearbetning&lt;br&gt;och lagring av bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningar för godkännande inte längre&lt;br&gt;finns. Godkännande av upplagshavare får också återkallas om ställd&lt;br&gt;säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Annan än upplagshavare kan ansöka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare hos beskattningsmyndigheten, om han i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige tar emot bränslen från en upplagshava-&lt;br&gt;re i ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten,&lt;br&gt;i enlighet med vad beskattningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;br&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som, utan att vara upplagshavare eller registrerad varumottagare,&lt;br&gt;i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i Sverige tar emot leverans av&lt;br&gt;bränsle från en upplagshavare i ett annat EG-land (oregistrerad varu-&lt;br&gt;mottagare) skall, innan transporten från det andra EG-landet påböijas,&lt;br&gt;lämna en redovisning över bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterepresentant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som&lt;br&gt;levererar bränsle till en varumottagare som avses i 6 eller 7 §, får utse&lt;br&gt;en skatterepresentant i Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterepresentanten är, i stället for varumottagaren, skattskyldig för&lt;br&gt;bränsle som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterepresentanten skall ställa säkerhet för betalning av skatten i&lt;br&gt;enlighet med vad beskattningsmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresen-&lt;br&gt;tant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Med distansförsäljning avses försäljning från ett EG-land till en sådan&lt;br&gt;köpare i ett annat EG-land som inte är upplagshavare eller varumottaga-&lt;br&gt;re, om säljaren ansvarar för leveransen av bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid distansförsäljning till en köpare i Sverige skall säljaren, innan&lt;br&gt;transporten av bränslet påböijas från det andra EG-landet, hos be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid distansförsäljning skall säljaren företrädas av en av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten godkänd representant. En sådan representant skall enligt&lt;br&gt;fullmakt av säljaren som ombud för denne svara för redovisningen av&lt;br&gt;skatt och i övrigt företräda säljaren i frågor som gäller skatt enligt denna&lt;br&gt;lag. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt&lt;br&gt;hos skatterepresentanten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte en utländsk säljare som är juridisk person och&lt;br&gt;har ett fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § första meningen om återkallelse tillämpas även&lt;br&gt;på representant som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige från ett annat&lt;br&gt;EG-land är skyldig att betala skatt för bränslet, om han inte visar att skatt&lt;br&gt;har betalats för det i Sverige, när det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. flytande bränsle som är avsett för uppvärmning och som förs in på&lt;br&gt;annat sätt än i tankfordon som används yrkesmässigt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. motorbränsle som förs in på annat sätt än i fordonstank eller reserv-&lt;br&gt;dunk som rymmer högst 10 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även den för vars räkning införseln äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bränslen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för&lt;br&gt;bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 6 - 8, 3 och 4 §§ samt vad&lt;br&gt;gäller svavelskatt även bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillverkar eller bearbetar bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt 6 kap. 10 § andra stycket registrerats som lagerhållare,&lt;br&gt;återförsäljare eller förbrukare av bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fäll än som avses i 1 och 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) importerar bränsle från tredje land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för in kolbränsle, petroleumkoks eller torvbränsle till Sverige från ett&lt;br&gt;annat EG-land eller tar emot sådan leverans, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall&lt;br&gt;betalas när bränslet används för visst ändamål men som säljer eller&lt;br&gt;förbrukar bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med&lt;br&gt;högre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 4 tillämpas även i fråga om bränsle enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 eller 4 § som beskattats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a eller&lt;br&gt;som förvärvats utan skatt, och som förbrukas i skepp, när skeppet&lt;br&gt;används för privat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för&lt;br&gt;vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den&lt;br&gt;som tar upp torvbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Skattskyldighetens inträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattskyldigheten för upplagshavare inträder när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han levererar bränsle till en köpare i Sverige som inte är upp-&lt;br&gt;lagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är upp-&lt;br&gt;lagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han exporterar bränsle till en köpare i tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. han tar i anspråk bränsle för annat ändamål än försäljning eller&lt;br&gt;bränsle annars upphör att lagras i godkänt skatteupplag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. han upphör att vara registrerad, varvid han är skyldig att betala skatt&lt;br&gt;för det bränsle som då ingår i hans lager och som inte redan har&lt;br&gt;beskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattskyldigheten inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2, när han tar emot leverans av bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skatterepresentant som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 3, när köparen tar emot leverans av bränsle, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 4 eller&lt;br&gt;12 § första stycket 3 b, när bränslet förs in till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattskyldigheten inträder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 5, när&lt;br&gt;bränslet av honom levereras till köpare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 7 eller&lt;br&gt;andra stycket eller enligt 4 kap. 12 § första stycket 4 eller andra stycket,&lt;br&gt;när bränslet levereras till en köpare eller tas i anspråk för det ändamål&lt;br&gt;som medför att skatt skall betalas med högre belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 8, när&lt;br&gt;bränslet förs in till Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bränsle av honom levereras till en köpare som inte är registrerad eller&lt;br&gt;till eget försäljningsställe för detalj försäljning som inte utgörs av depå&lt;br&gt;eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) han upphör att vara registrerad, varvid han är skyldig att betala skatt&lt;br&gt;för det bränsle som då ingår i hans lager och som inte redan har&lt;br&gt;beskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För annan än upplagshavare som tillverkar eller bearbetar bränslen&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5 inträder skattskyldigheten när&lt;br&gt;bränslet tillverkas eller bearbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När bränsle importeras av skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 eller 12 § första stycket 3 a, skall skatten betalas till tullmyndigheten.&lt;br&gt;Därvid gäller tullagen (1994:0000) och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Förfarandet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter om förfärandet vid beskattningen gäller för skatt enligt&lt;br&gt;denna lag, om inte annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När deklaration skall lämnas i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Oregistrerad varumottagare skall lämna deklaration för vaije&lt;br&gt;leverans av bränsle som han tagit emot och för vilket han är skyldig att&lt;br&gt;betala skatt. Deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten senast fem dagar efter den dag då han tog emot leveransen av&lt;br&gt;bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 4 eller 8 skall&lt;br&gt;lämna deklaration när bränslet förs in till Sverige. Deklarationen skall ha&lt;br&gt;kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag&lt;br&gt;då bränslet fördes in till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillverkar eller bearbetar bränslen som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 - 5 utan att vara godkänd upplagshavare skall lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deklaration när bränslet tillverkas eller bearbetas. Deklarationen skall ha Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag&lt;br&gt;varan tillverkades eller bearbetades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledsagardokument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Upplagshavare skall upprätta ett ledsagardokument i fyra exemplar&lt;br&gt;när han transporterar bränsle, for vilket skattskyldighet inte har inträtt,&lt;br&gt;till en upplagshavare eller en varumottagare i ett annat EG-land. Upp-&lt;br&gt;lagshavaren skall behålla ett exemplar av dokumentet. De övriga tre&lt;br&gt;exemplaren av dokumentet skall följa bränslet under transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplagshavare inte inom två månader efter utgången av den&lt;br&gt;kalendermånad under vilken bränsle förts ut ur landet fått ett under-&lt;br&gt;tecknat returexemplar av ledsagardokumentet, skall han utan dröjsmål&lt;br&gt;underrätta beskattningsmyndigheten om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upplagshavare eller varumottagare som tar emot bränsle från ett&lt;br&gt;annat EG-land skall senast 15 dagar efter utgången av den kalendermånad&lt;br&gt;under vilken bränslet tagits emot underteckna ett exemplar av ledsagardo-&lt;br&gt;kumentet (returexemplaret) och skicka tillbaka det till avsändaren i det&lt;br&gt;andra EG-landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid förtullning enligt tullagen (1994:0000) av bränsle som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 1-5 skall, om beskattning inte skett enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §, vid transport av bränslet upprättas ett ledsagardokument i fyra&lt;br&gt;exemplar. Ett exemplar skall förvaras hos den tullmyndighet där bränslet&lt;br&gt;frigjorts enligt tullbestämmelsema. Dokumenten skall i övrigt hanteras&lt;br&gt;som anges i 3 och 4 §§. Returexemplaret skall skickas till tullmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tullmyndigheten inte inom två månader efter utgången av den&lt;br&gt;kalendermånad under vilken bränsle avsänts från tullmyndigheten fått ett&lt;br&gt;undertecknat returexemplar av ledsagardokumentet skall myndigheten&lt;br&gt;utan dröjsmål underrätta beskattningsmyndigheten om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid export till tredje land av obeskattat bränsle som avses i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 1-5, skall avsändaren upprätta ett ledsagardokument&lt;br&gt;i fyra exemplar. Tre exemplar av dokumentet skall följa bränslet under&lt;br&gt;transporten. Utfartstullanstalten skall attestera att bränslet lämnat&lt;br&gt;gemenskapen och till avsändaren skicka tillbaka det attesterade ex-&lt;br&gt;emplaret av ledsagardokumentet inom 15 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren inte inom två månader efter utgången av den kalender-&lt;br&gt;månad under vilken bränslet avsänts för export fått ett undertecknat&lt;br&gt;returexemplar av ledsagardokumentet, skall han utan dröjsmål underrätta&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bränsle för vilket skattskyldighet inte inträtt och som av en upp-&lt;br&gt;lagshavare levereras till en oregistrerad varumottagare i ett annat EG-land&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall under leveransen följas av dokument som visar att säkerhet enligt Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;4 kap. 4 § har ställts för skattens betalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förenklat ledsagardokument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som ansvarar för transporten av beskattat bränsle enligt 2 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 till en mottagare i ett annat EG-land skall upprätta&lt;br&gt;ett förenklat ledsagardokument i tre exemplar. Två exemplar av&lt;br&gt;dokumentet skall följa bränslet under transporten. Sådant ledsagardoku-&lt;br&gt;ment krävs dock inte vid distansförsäljning enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Distansförsäljning till ett annat EG-land&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid distansförsäljning till en köpare i ett annat EG-land skall säljaren,&lt;br&gt;innan leveransen påböijas, hos beskattningsmyndigheten visa att säkerhet&lt;br&gt;har ställts för betalning av skatt i det andra EG-landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattskyldiga enligt 4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller 12 § första&lt;br&gt;stycket 1 skall vara registrerade hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos beskattningsmyndigheten kan registreras den som i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige i större omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. håller bränslen enligt 4 kap. 12 § i lager, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återförsäljer eller förbrukar naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Beskattningsmyndigheten skall med hjälp av automatisk databehand-&lt;br&gt;ling föra register över personer som har godkänts som upplagshavare&lt;br&gt;eller som är registrerade varumottagare samt över godkända skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med registret är att tillhandahålla skattskyldiga och behörig&lt;br&gt;myndighet i Sverige eller ett annat EG-land uppgifter om godkännande&lt;br&gt;och registrering enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall innehålla uppgift om den registrerades namn, registre-&lt;br&gt;ringsnummer, adress, skatteupplagens registreringsnummer och adress,&lt;br&gt;vilken kategori av bränslen som den registrerade får ta emot eller som får&lt;br&gt;lagras i skatteupplaget, beskattningsmyndighetens adress och datum för&lt;br&gt;godkännande samt registreringens eventuella giltighetstid. Dessa uppgifter&lt;br&gt;får lämnas till registret från ett annat register som förs hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten. Registret skall även innehålla motsvarande uppgifter som&lt;br&gt;inhämtats från ett annat EG-land. Uppgifterna till registret får inhämtas&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att enskilda och myndigheter inom landet får ha terminalåtkomst&lt;br&gt;till register som avses i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret får lämnas ut till beskattningsmyndighet i ett annat Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;EG-land på medium för automatisk databehandling eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om upplagshavare, registrerade varumottagare och över&lt;br&gt;godkända skatteupplag skall gallras sju år efter utgången av det kalende-&lt;br&gt;rår som upplagshavaren eller varumottagaren avregistrerades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Avdrag i deklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I en deklaration som avser energiskatt och koldioxidskatt på bränslen&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b får avdrag göras för skatt på&lt;br&gt;bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för vilket skattskyldighet tidigare har inträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till&lt;br&gt;frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som förbrukats eller sålts för förbrukning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än&lt;br&gt;motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket 4 får göras även för skatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats eller sålts för förbrukning för gas- och värmeproduktion som&lt;br&gt;sker vid användning av bränsle på sätt som avses i första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I en deklaration som avser energiskatt och koldioxidskatt på andra&lt;br&gt;bränslen än som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, dock inte&lt;br&gt;flygbensin eller flygfotogen, får avdrag göras enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får också göras för skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i tåg eller annat spårbundet transportmedel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på bränsle som förbrukats för framställning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) mineraloljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kolbränslen och petroleumkoks, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på bränsle som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk&lt;br&gt;kraft, med de begränsningar som följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket 4 får vid samtidig produktion av värme och&lt;br&gt;skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energi-&lt;br&gt;skatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats for&lt;br&gt;framställning av skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskat-&lt;br&gt;ten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord&lt;br&gt;värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avdrag får, i den mån avdrag inte gjorts enligt 1 § första stycket 4&lt;br&gt;eller andra stycket, göras även för energiskatt och koldioxidskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kolbränslen och petroleumkoks som förbrukats eller sålts för förbrukning Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;i metallurgiska processer, vari även skall anses ingå den gas- och&lt;br&gt;värmeproduktion som sker till följd av sådana processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för tre fjärdedelar av koldioxidskatten på&lt;br&gt;annat bränsle än bensin eller oljeprodukter enligt 2 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b som förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet&lt;br&gt;eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I en deklaration som avser svavelskatt på andra bränslen än flyg-&lt;br&gt;bensin och flygfotogen får avdrag göras enligt 1 § och 2 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 - 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket, göras&lt;br&gt;även för skatt på svavel i bränsle som har förbrukats eller sålts för&lt;br&gt;förbrukning i metallurgiska processer eller processer för framställning av&lt;br&gt;varor av andra mineraliska ämnen än metaller, vari skall anses ingå även&lt;br&gt;den gas- och värmeproduktion som sker till följd av sådana processer,&lt;br&gt;eller i sodapannor eller lutpannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåt-&lt;br&gt;gärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med&lt;br&gt;förbrukning av det skattepliktiga bränslet, får avdrag göras med&lt;br&gt;30 kronor per kilogram svavel som utsläppet har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I en deklaration som avser energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt&lt;br&gt;på bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5 och som lämnas&lt;br&gt;av upplagshavare, varumottagare eller skatterepresentant som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 § får avdrag även göras för skatt på bränsle som förstörts till&lt;br&gt;följd av tillfälliga omständigheter eller force majeure. Varumottagare och&lt;br&gt;skatterepresentant får dock göra sådant avdrag endast på bränsle som&lt;br&gt;förstörts under transport till varumottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad som föreskrivs om avdrag för skatt på bränsle som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b och bensin tillämpas även på bränsle för&lt;br&gt;vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§, dock inte&lt;br&gt;flygbensin och flygfotogen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Inköp mot försäkran&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Annan än den som är registrerad som skattskyldig får köpa bensin&lt;br&gt;och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b utan energiskatt och&lt;br&gt;koldioxidskatt mot att han lämnar en försäkran till leverantören om att&lt;br&gt;bränslet skall användas för sådant ändamål som avses i 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Annan än den som är registrerad som skattskyldig får köpa kol-&lt;br&gt;bränslen och petroleumkoks utan energiskatt och koldioxidskatt mot att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han lämnar en försäkran till leverantören om att bränslet skall användas Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;för sådant ändamål som avses i 7 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Annan än den som är registrerad som skattskyldig får köpa annat&lt;br&gt;bränsle än sådant som avses i 1 §, dock inte flygbensin och flygfotogen,&lt;br&gt;utan energiskatt och koldioxidskatt mot att han lämnar en försäkran till&lt;br&gt;leverantören om att bränslet skall användas för ett sådant ändamål som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 1 § första stycket 4 eller andra stycket eller i 7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Annan än den som är registrerad som skattskyldig får köpa annat&lt;br&gt;bränsle än flygbensin och flygfotogen utan svavelskatt mot att han lämnar&lt;br&gt;en försäkran till leverantören om att bränslet skall användas för ett sådant&lt;br&gt;ändamål som avses i 7 kap. 1 § första stycket 4 eller andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 7 kap. 2 § andra stycket 2 eller 5 § andra stycket. Motsvarande gäller&lt;br&gt;vid köp av annat bränsle än bensin, flygbensin och flygfotogen för ett&lt;br&gt;sådant ändamål som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som föreskrivs om inköp mot försäkran av bränsle som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b och bensin tillämpas även på bränsle för&lt;br&gt;vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§, dock inte&lt;br&gt;flygbensin och flygfotogen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Återbetalning av skatt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av&lt;br&gt;energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utländsk beskickning, lönat konsulat i Sverige eller sådan in-&lt;br&gt;ternationell organisation, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medlem av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige och lönad konsul vid utländskt konsulat i Sverige, under&lt;br&gt;förutsättning att denne inte är svensk medborgare eller stadigvarande&lt;br&gt;bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i&lt;br&gt;Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt första stycket, om Sverige har träffat överenskommel-&lt;br&gt;se med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om någon som inte är skattskyldig har förbrukat annat bränsle än&lt;br&gt;sådant som beskattas som bensin eller oljeprodukter enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller&lt;br&gt;för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av energiskatten och&lt;br&gt;tre fjärdedelar av koldioxidskatten på bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon har förbrukat bensin i skepp eller bränsle i båt, när Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;fartyget inte används för privat ändamål, medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om koldioxidskatt har tagits ut för annat bränsle än sådant som&lt;br&gt;beskattas som bensin och har någon begränsat utsläpp av koldioxid i&lt;br&gt;samband med förbrukning av bränslet, medger beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan återbetalning av koldioxidskatten i förhållande till hur&lt;br&gt;mycket utsläppet har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling,&lt;br&gt;medger beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt&lt;br&gt;värmen kompensation med 9 öre per kilowattimme levererad värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kompensation föreligger inte om råtallolja har förbrukats vid&lt;br&gt;framställningen av värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om svavelskatt har tagits ut och någon som inte är skattskyldig har&lt;br&gt;begränsat utsläppet av svavel enligt 7 kap. 5 § tredje stycket, medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter ansökan kompensation för den svavelskatt&lt;br&gt;som belastat bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2 - 6 §§ skall&lt;br&gt;omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten inom ett år efter kvartalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2 - 6 §§ föreligger&lt;br&gt;endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) minst 500 kronor i fäll som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Har annat bränsle än sådant som beskattas som bensin eller oljepro-&lt;br&gt;dukter enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukats vid industriell&lt;br&gt;framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller,&lt;br&gt;medger beskattningsmyndigheten efter ansökan att koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränslet tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver&lt;br&gt;framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas&lt;br&gt;försäljningsvärde fritt fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5 och bränslet därefter har levererats till ett annat EG-&lt;br&gt;land under sådana förhållanden att skatt skall betalas där, medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning vid distansförsäljning till ett annat EG-land&lt;br&gt;föreligger endast om den sökande visar att den skatt som ansökan avser&lt;br&gt;är betalad samt att bränslet har beskattats i mottagarlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning enligt andra stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;inom ett år efter kvartalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning i andra fäll än som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall lämnas till beskattningsmyndigheten innan leveransen av bränslet&lt;br&gt;påbörjas. Sökanden skall då visa att den skatt som ansökan avser är&lt;br&gt;betalad. Beskattningsmyndigheten återbetalar skattebeloppet sedan&lt;br&gt;godkänt returexemplar av ledsagardokumentet lämnats in till beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten och den sökande visat att skatten betalats i mottagarlandet&lt;br&gt;eller att säkerhet ställts för skattens betalning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om skatt har betalats i Sverige enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 och&lt;br&gt;bränslet har beskattats i ett annat EG-land, medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan av den skattskyldige återbetalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning enligt första stycket föreligger endast om den&lt;br&gt;sökande inom tre år från den dag då leveransen påböljades visar att&lt;br&gt;bränslet beskattats i ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om återbetalning av eller kompensation för skatt har skett med för&lt;br&gt;högt belopp på grund av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller&lt;br&gt;på grund av felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart&lt;br&gt;förbiseende, får beskattningsmyndigheten besluta att den sökande skall&lt;br&gt;betala tillbaka vad han fått för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att ta ut ett oriktigt utbetalat återbetalnings- eller&lt;br&gt;kompensationsbelopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår under vilket beloppet betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Sanktioner vid otillåten användning av märkta oljeprodukter,&lt;br&gt;rn.ni.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 kap. 8 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljepro-&lt;br&gt;dukter för vilka energiskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte&lt;br&gt;betalats, i syfte att dessa produkter skall användas i strid mot 2 kap. 9 §,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fäll är att anse&lt;br&gt;som grovt skall, om förfärandet inte utgör led i gärning som är belagd&lt;br&gt;med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För försök eller förberedelse till brott enligt 1 § andra stycket skall&lt;br&gt;dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;eller dess värde far förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslag av egendom som kan antas bli förverkad gäller&lt;br&gt;bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om oljeprodukter där sådana märkämnen som avses i 2 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket har avlägsnats och för vilka skatt enligt 2 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 b inte betalats, anträffas i annat utrymme än bränsletank som&lt;br&gt;förser motor på personbil, lastbil, buss, trafiktraktor eller båt med bränsle&lt;br&gt;och det är uppenbart att oljeprodukterna avsetts för tillförsel till sådan&lt;br&gt;bränsletank i strid mot 2 kap. 9 §, påför beskattningsmyndigheten den&lt;br&gt;som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats, skatt med belopp som&lt;br&gt;motsvarar den skatt som skulle ha tagits ut för oljeprodukterna enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 b.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsbes tämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § En särskild avgift skall betalas för personbil, lastbil, buss, trafiktrak-&lt;br&gt;tor och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §. Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften&lt;br&gt;beräknas för lastbilar, bussar och trafiktraktorer på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgift, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0- 3 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 501- 10 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 001- 15 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 001-20 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 001-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften tas ut för vaije tillfälle som&lt;br&gt;bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för&lt;br&gt;ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut&lt;br&gt;med en och en halv gånger det belopp som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avgift enligt 5 § påförs ägaren till fordonet eller båten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukar någon annans fordon eller båt utan lov, påförs brukaren&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Som ägare av ett fordon anses vid tillämpningen av detta kapitel den&lt;br&gt;som är eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett fordon eller en båt som har köpts på kredit med&lt;br&gt;förbehåll om återtaganderätt anses köparen som ägare. Som ägare anses&lt;br&gt;också den som innebar ett fordon eller en båt med nyttjanderätt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämd tid om minst ett år. Innehas fordonet eller båten i annat fåll med Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;nyttjanderätt, anses nyttjanderättshavaren som ägare, om han har&lt;br&gt;befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan förare än ägaren&lt;br&gt;har utsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avgift enligt 5 § påförs genom beslut av beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, kan beskattningsmyndigheten medge&lt;br&gt;nedsättning av eller befrielse från avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;vad avser personbil, lastbil, buss och trafiktraktor utövas av polismyndig-&lt;br&gt;heterna samt av tullmyndigheterna vad avser gränskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen skall utöva tillsynen av båtar. Polismyndigheterna&lt;br&gt;skall dock utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av&lt;br&gt;Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel har&lt;br&gt;polismyndigheterna och andra tillsynsmyndigheter rätt att få tillträde till&lt;br&gt;låsta utrymmen i fordon och båtar. Myndigheterna har rätt att få de&lt;br&gt;upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna&lt;br&gt;prov betalas inte ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regler om förfarandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i 1 kap. 6 § och 5 kap. 16 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter skall tillämpas även på avgift&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna i 3 kap. 7-15 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter får tillämpas även&lt;br&gt;för att begära upplysningar till ledning för beslut om avgift enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Har ett fordon eller en båt flera ägare, är de solidariskt ansvariga&lt;br&gt;för den avgift som skall betalas enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattepliktig elektrisk kraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat&lt;br&gt;följer av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte&lt;br&gt;yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som forfogar över&lt;br&gt;en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte&lt;br&gt;yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en&lt;br&gt;producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i in-&lt;br&gt;tressegemenskap med producenten eller leverantören,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förbrukats för framställning eller leverans av elektrisk kraft, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. framställts i ett reservkraftsaggregat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattebelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Energiskatten utgör för år 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell&lt;br&gt;verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3,7 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses&lt;br&gt;under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 6,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-,&lt;br&gt;gas-, värme- eller vattenförsöijning i andra kommuner än de som anges&lt;br&gt;i 4 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 9,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga&lt;br&gt;fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1996 till och med 1998 skall de i första stycket angivna&lt;br&gt;skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen&lt;br&gt;anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock&lt;br&gt;avrundas till hela tiondels ören. För tiden efter år 1998 skall skatten tas&lt;br&gt;ut med de belopp som gäller vid utgången av detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över vissa kommuner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Förteckning över kommuner som avses i 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län&lt;br&gt;Samtliga kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län&lt;br&gt;Sollefteå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ånge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs län&lt;br&gt;Ljusdal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malung&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvdalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsby&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vem som är skattskyldig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk&lt;br&gt;kraft eller av arman framställd elektrisk kraft (leverantör), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som för annat ändamål än som avses i 9 § säljer eller förbrukar&lt;br&gt;elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som&lt;br&gt;utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses ha&lt;br&gt;framställt den elektriska kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 och 2 skall vara&lt;br&gt;registrerad hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattskyldighetens inträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Skyldigheten att betala energiskatt inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2, när&lt;br&gt;elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) levereras till en förbrukare som inte är registrerad enligt 6 § (skatte-&lt;br&gt;pliktig leverans), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tas i anspråk för annat ändamål än försäljning (skattepliktig egenför-&lt;br&gt;brukning), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 3, när elektrisk&lt;br&gt;kraft levereras till en köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mätning av elektrisk kraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Energiskatt som skall betalas av den som är skattskyldig enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 skall bestämmas på grundval av mätning av den&lt;br&gt;elektriska kraftens energiinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får beskattningsmyndigheten i visst fåll&lt;br&gt;medge att energiskatten får bestämmas på annan grund än mätning av den&lt;br&gt;elektriska kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den elektriska kraften inte kan bestämmas på en grund som anges Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;i första eller andra stycket skall den i stället beräknas efter vad som är&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avdrag i deklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft får avdrag&lt;br&gt;göras för skatt på elektrisk kraft som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet&lt;br&gt;transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart&lt;br&gt;samband med sådan förbrukning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än motor-&lt;br&gt;drift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart samband med&lt;br&gt;sådan förbrukning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid framställning av produkter&lt;br&gt;som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats för el-, gas-,&lt;br&gt;värme- eller vattenförsöijning i den egna verksamheten i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 7 kap. 2 § andra stycket 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan överföring av&lt;br&gt;elektrisk kraft på det elektriska nätet som avses i 1 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar och som utförs av den som har nätkoncession enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på annat&lt;br&gt;bränsle än sådant som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om&lt;br&gt;bränslet förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med&lt;br&gt;de begränsningar som följer av andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket får vid samtidig produktion av värme och&lt;br&gt;skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energi-&lt;br&gt;skatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för&lt;br&gt;framställning av skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskat-&lt;br&gt;ten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord&lt;br&gt;värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första eller andra stycket får göras endast i den mån&lt;br&gt;avdrag inte gjorts enligt 9 § första stycket 4, 7 kap. 2 § andra stycket 4&lt;br&gt;eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram-&lt;br&gt;ställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;den skatt som skall betalas enligt 3 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inköp mot försäkran&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Arman än den som är registrerad som skattskyldig får köpa elektrisk&lt;br&gt;kraft utan energiskatt mot att han lämnar en försäkran till leverantören att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den elektriska kraften skall användas för ett sådant ändamål som avses i Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;9 § första stycket 1-3 eller 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§ ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om återbetalning av eller kompensation för skatt enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 - 12 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från&lt;br&gt;sådan avgift enligt 10 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut enligt första stycket får även&lt;br&gt;överklagas av Riksskatteverket. Om en skattskyldig eller en sökande&lt;br&gt;överklagar ett beslut enligt första stycket förs det allmännas talan av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om överklagande enligt 1 § tillämpas 8 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket, 2 § andra stycket samt 3-5 §§ lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagen (1990:582) om koldioxidskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lagen (1990:587) om svavelskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa&lt;br&gt;oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Med skatt enligt den nya lagen likställs i tillämpliga delar skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensin-&lt;br&gt;skatt, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om&lt;br&gt;svavelskatt och lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Med oljeprodukt i 2 kap. 9 § den nya lagen likställs oljeprodukt som&lt;br&gt;har försetts med märkämnen enligt bestämmelserna i lagen (1992:1438)&lt;br&gt;om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5, 7 och 8 §§ den nya lagen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;tillämpas, såvitt avser växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling, först från och med den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Energiskatt och koldioxidskatt på annat bränsle än sådant som&lt;br&gt;beskattas som bensin eller oljeprodukter enligt 2 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;3 b den nya lagen och som används för växthusuppvärmning vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling skall till utgången av år 1995 tas ut efter&lt;br&gt;skattesatser som svarar mot 15 procent av de skattesatser som enligt den&lt;br&gt;nya lagen gäller för ifrågavarande bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på bränslen enligt&lt;br&gt;de äldre bestämmelserna skall avregistreras vid ikraftträdandet. Om denne&lt;br&gt;registreras som upplagshavare eller som skattskyldig enligt 4 kap. 12 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 den nya lagen vid ikraftträdandet, inträder dock&lt;br&gt;inte skattskyldighet för lagret vid avregistreringen till den del det består&lt;br&gt;av sådana bränsleslag som omfattas av den nya registreringen och under&lt;br&gt;förutsättning att dessa bränslen befinner sig i ett godkänt skatteupplag&lt;br&gt;eller i lagret hos den som registrerats enligt 4 kap. 12 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på elektrisk kraft&lt;br&gt;enligt de äldre bestämmelserna skall utan särskild ansökan registreras&lt;br&gt;som skattskyldig enligt den nya lagen vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 6, 25 och 25 a §§ fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327) samt bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörel-&lt;br&gt;sen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599), om inte annat&lt;br&gt;sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dieselolja avses i denna lag&lt;br&gt;de produkter som är skattepliktiga&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dieselolja avses i denna lag&lt;br&gt;de produkter för vilka skatt skall&lt;br&gt;betalas enligt 2 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 lagen (1994:0000) om&lt;br&gt;skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fordon är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i&lt;br&gt;bilregistret och inte är avställda, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. motorcyklar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personbilar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lastbilar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bussar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. traktorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tunga terrängvagnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. motorredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. släpvagnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock är släpvagnar som dras av&lt;br&gt;motorredskap eller tung terräng-&lt;br&gt;vagn skattepliktiga endast om&lt;br&gt;motorredskapet beskattas som&lt;br&gt;trafiktraktor och terrängvagnen&lt;br&gt;beskattas enligt bilaga 1, E5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock är släpvagnar som dras av&lt;br&gt;motorredskap eller tung terräng-&lt;br&gt;vagn skattepliktiga endast om&lt;br&gt;motorredskapet beskattas som&lt;br&gt;trafiktraktor och terrängvagnen&lt;br&gt;beskattas enligt bilaga 1, E4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en&lt;br&gt;tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bil har byggts om till motorredskap, beskattas den dock som&lt;br&gt;trafiktraktor. Detsamma gäller för motorredskap med tjänstevikt över&lt;br&gt;2 000 kilogram som används för transport av gods på andra vägar än&lt;br&gt;enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana som anges i&lt;br&gt;22 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1731.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1731.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra skattepliktiga motorred-&lt;br&gt;skap än de som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena beskattas på sätt&lt;br&gt;som framgår av bilaga 1, E4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra skattepliktiga motorred- Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;skap än de som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena beskattas på sätt&lt;br&gt;som framgår av bilaga 1, E3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tung terrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den mte&lt;br&gt;används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en tung terrängvagn endast används på sätt som anges i 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket 1 eller 2 a, b eller d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fäll beskattas en tung&lt;br&gt;terrängvagn på sätt som framgår av&lt;br&gt;bilaga 1, E5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall beskattas en tung&lt;br&gt;terrängvagn på sätt som framgår av&lt;br&gt;bilaga 1, E4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorcyklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvåhjulig motorcykel&lt;br&gt;utan sidvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan motorcykel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personbil som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil som kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 som enligt bil-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registret har års-&lt;br&gt;modell sbeteckning&lt;br&gt;1993 eller äldre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 annan personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bussar som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar som kan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1731.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av bilagan 1993:841.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Lastbilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte kan drivas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som kan&lt;br&gt;drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 med anordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 utan anordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktorer m.m.&lt;br&gt;Traktor klass I&lt;br&gt;(trafiktraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(trafiktraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som kan drivas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jordbrukstraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0354/prop_199495__54-2.png" style="width:28pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbelopp för&lt;br&gt;varje helt hundratal&lt;br&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorredskap,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;br&gt;enligt punkterna&lt;br&gt;1-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tung terrängvagn,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;br&gt;enligt punkt 3&lt;br&gt;med två hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;br&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt högst&lt;br&gt;3 000 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;bil&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; som inte kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;br&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med skattevikt över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000 kilogram, som&lt;br&gt;dras av en bil som&lt;br&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1 styraxel för&lt;br&gt;påhängsvagn&lt;br&gt;med en hjul-&lt;br&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja,&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor, av ett motorredskap som&lt;br&gt;beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terrängvagn som beskattas enligt E5 tas&lt;br&gt;skatt ut enligt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grund-&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbelopp för&lt;br&gt;varje helt hundratal&lt;br&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tvä eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3.2 andra släp-&lt;br&gt;vagnar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4 Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;trafiktraktor&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;eller ett&lt;br&gt;motorredskap&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som&lt;br&gt;beskattas som&lt;br&gt;en trafiktraktor&lt;br&gt;eller av en&lt;br&gt;tung terrängvagn&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;som beskattas&lt;br&gt;enligt E 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001- 30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorcyklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvåhjulig motorcykel&lt;br&gt;utan sidvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan motorcykel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personbil som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil som kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 som enligt bil-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registret har års-&lt;br&gt;modellsbeteckning&lt;br&gt;1993 eller äldre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 annan personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bussar som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar som kan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte kan drivas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2 Lastbil som kan&lt;br&gt;drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 med anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 utan anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktorer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass I&lt;br&gt;(trafiktraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jordbrukstraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorredskap,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tung terrängvagn,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt punkt 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;med två hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattevikt högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;bil&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; som inte kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;olja&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 Släpvagnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med skattevikt över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000 kilogram, som&lt;br&gt;dras av en bil som&lt;br&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 styraxel för&lt;br&gt;påhängsvagn&lt;br&gt;med en hjul-&lt;br&gt;axel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med två eller&lt;br&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 andra släp-&lt;br&gt;vagnar&lt;br&gt;med en hjul-&lt;br&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja,&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor, av ett motorredskap som&lt;br&gt;beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terrängvagn som beskattas enligt E4 tas&lt;br&gt;skatt ut enligt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________________________________________________________ Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;trafiktraktor&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;eller ett&lt;br&gt;motorredskap&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som&lt;br&gt;beskattas som&lt;br&gt;en trafiktraktor&lt;br&gt;eller av en&lt;br&gt;tung terrängvagn&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;som beskattas&lt;br&gt;enligt E 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001- 30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:54&lt;br&gt;kemiska produkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 a § lagen (1985:426) om kemiska produkter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin som är avsedd för motor-&lt;br&gt;drift och som innehåller högst&lt;br&gt;0,013 gram bly per liter vid 15°C&lt;br&gt;skall av tillverkare och importör&lt;br&gt;delas in i och tillhandahållas i de&lt;br&gt;miljöklasser som anges i bilaga till&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motorbensin gäller dessutom&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin som är avsedd för motor-&lt;br&gt;drift eller uppvärmning och som&lt;br&gt;innehåller högst 0,013 gram bly&lt;br&gt;per liter vid 15°C skall av tillver-&lt;br&gt;kare och importör delas in i och&lt;br&gt;tillhandahållas i de miljöklasser&lt;br&gt;som anges i bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda föreskrifter som meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:395) om Kustbevakningens&lt;br&gt;medverkan vid polisiär övervakning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när Kustbevakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott&lt;br&gt;mot föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyddsobjekt och militära skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bevarande av den marina miljön och annan naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfäll i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lärtygs registrering och identifiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skydd för den marina miljön&lt;br&gt;mot andra förorenande åtgärder än&lt;br&gt;sådana som avses i 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas i fråga om över-&lt;br&gt;vakning enligt punkterna 2 - 8, 70&lt;br&gt;och 11 även inom Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skydd för den marina miljön&lt;br&gt;mot andra&lt;br&gt;förorenande åtgärder än sådana&lt;br&gt;som avses i 6 och 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. märkning och användning av&lt;br&gt;oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas i fråga om över-&lt;br&gt;vakning enligt punkterna 2-8 och&lt;br&gt;10 -12 även inom Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1142.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:54&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;br&gt;återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller&lt;br&gt;annars utbetalas på grund av bestämmelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mervärdesskattelagen (1994:200) med undantag av 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 6 och 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tullagen (1973:670), tullförordningen (1973:979), lagen (1973:981)&lt;br&gt;om frihet från införselavgift, tullagen (1987:1065), lagen (1987:1069) om&lt;br&gt;tullfrihet m. m. eller lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift&lt;br&gt;vid införsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter eller lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller&lt;br&gt;författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fåll då&lt;br&gt;utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Kopparbergs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket 7&lt;br&gt;gäller inte utbetalning enligt 27 §&lt;br&gt;lagen (1957:262) om allmän ener-&lt;br&gt;giskatt, 6 § lagen (1961:372) om&lt;br&gt;bensinskatt och 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket 7&lt;br&gt;gäller inte utbetalning enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § lagen (1994:0000) om skatt på&lt;br&gt;energi och 13 § lagen (1978:69)&lt;br&gt;om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut&lt;br&gt;som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i&lt;br&gt;2 § första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som&lt;br&gt;anges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av&lt;br&gt;den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn&lt;br&gt;som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55 §§&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 30 § tullagen&lt;br&gt;(1987:1065), 60 § fordonsskattelagen (1988:327) och 16 kap. 12 och 13&lt;br&gt;§§ mervärdesskattelagen (1994:200) samt kvarskatteavgift och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift beräknad enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:581.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet&lt;br&gt;mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än&lt;br&gt;ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;br&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgifit enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och&lt;br&gt;kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på natuigasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m. m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 13 och 14 §§ lagen avgift enligt 10 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1992:1438) om dieseloljeskatt och (1994:0000) om skatt på energi-,&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt i juni 1992 att tillkalla en särskild utredare (Fi&lt;br&gt;1992:15) med uppgift att göra en teknisk översyn av eneigibeskattningen&lt;br&gt;(Eneigiskatteutredningen). Redan i december 1991 hade regeringen&lt;br&gt;beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag&lt;br&gt;till den lagtekniska anpassning av mervärdesskatten och punktskatterna&lt;br&gt;som behövs vid ett svenskt medlemskap i EU. Arbetet har delats upp&lt;br&gt;mellan utredningarna på så sätt att anpassningen av punktskatterna på&lt;br&gt;energiområdet har behandlats av Eneigiskatteutredningen. Samråd har&lt;br&gt;skett mellan utredningarna. Eneigiskatteutredningen har i juni 1994&lt;br&gt;överlämnat betänkandet Ny lag om skatt på eneigi - En teknisk översyn&lt;br&gt;och EG-anpassning (SOU 1994:85). Utredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-&lt;br&gt;ser som har yttrat sig över betänkandet finns i bilaga 2. En samman-&lt;br&gt;ställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet,&lt;br&gt;dnr 2274/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrådet Leif Lindstam har utrett de ändringar av energiskatten&lt;br&gt;på elektrisk kraft som aktualiseras med anledning av de nya regler för&lt;br&gt;elmarknaden som beslutats av riksdagen under våren 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, iskr. 1993/94:358, SFS 1994:617 och&lt;br&gt;618). Utredarens överväganden har redovisats i en promemoria som finns&lt;br&gt;tillgänglig i Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen 1994/95:19, som ett led i det förbe-&lt;br&gt;redelsearbete som måste komma till stånd om folkomröstningen utmynnar&lt;br&gt;i ett ja till EU, föreslagit att riksdagen godkänner det svenska an-&lt;br&gt;slutningsfördraget med EU samt slutakten till fördraget. I propositionen&lt;br&gt;har översiktligt redovisats behovet av ändrad lagstiftning på punktskatte-&lt;br&gt;området vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Ny lag om skatt på eneigi - En teknisk översyn och EG-&lt;br&gt;anpassning har utredningen lagt fram förslag om en teknisk översyn och&lt;br&gt;EG-anpassning av reglerna för eneigibeskattningen. Regeringen avser nu&lt;br&gt;att ta upp utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har anmodats att avge yttrande över bestämmelserna&lt;br&gt;om inrättande av ett register över upplagshavare, registrerade varu-&lt;br&gt;mottagare och skatteupplag i 6 kap. 11 och 12 §§ förslaget till ny lag om&lt;br&gt;skatt på eneigi. Datainspektionen har den 14 oktober 1994 yttrat sig över&lt;br&gt;de föreslagna bestämmelserna och har anfört att inspektionen inte har&lt;br&gt;någonting att erinra mot dessa. Yttrandet finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den planering som finns så skall, förutsatt ett bifall i folkom-&lt;br&gt;röstningen, Sverige bli medlem i EU den 1 januari 1995. Det har inte&lt;br&gt;tidsmässigt varit möjligt att hinna med en lagrådsgranskning innan&lt;br&gt;propositionen måste lämnas till riksdagen. Ett uppskjutande av EU-&lt;br&gt;anpassning vad gäller eneigibeskattningen är inte heller möjligt utan att&lt;br&gt;detta skulle leda till avsevärda men. Yttrande från Lagrådet har därför&lt;br&gt;inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG gäller gemensamma förfäranderegler för punktskatterna på&lt;br&gt;alkohol, tobak och mineraloljor. Införlivandet av dessa regler i svensk&lt;br&gt;rätt stämmer i huvudsak överens mellan de föreslagna nya lagarna om&lt;br&gt;skatt på energi, alkoholskatt och tobaksskatt. Bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;tobaksskatt har granskats av Lagrådet och de synpunkter som då lämnats&lt;br&gt;har beaktats vid utformningen av den nya lagen om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 EG-anpassning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige blir medlem i EU måste den svenska energiskattelagstift-&lt;br&gt;ningen utformas så att den står i överensstämmelse med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten. En stor del av arbetet med att åstadkomma en överensstämmelse&lt;br&gt;mellan den svenska lagstiftningen, såvitt gäller indirekta skatter, till vad&lt;br&gt;som gäller i Västeuropa har dock redan genomförts i samband med&lt;br&gt;skattereformen 1990/1991 och genom energiskatteomläggningen 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har ett omfattande arbete pågått inom EG i syfte&lt;br&gt;att samordna medlemsländernas uttag av punktskatter. Arbetet har&lt;br&gt;resulterat i att harmoniserade regler fr.o.m. den 1 januari 1993 föreligger&lt;br&gt;vad gäller beskattningen av tre varugrupper som har stor betydelse för&lt;br&gt;den gemensamma marknaden, nämligen alkohol och alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker, tobaksvaror samt mineraloljor. Medlemsstaterna har möjlighet&lt;br&gt;att ta ut skatter även på andra produkter än de som omfattas av den&lt;br&gt;harmoniserade regleringen, dock under förutsättning att sådana skatter&lt;br&gt;inte hindrar det fria handelsutbytet mellan de enskilda länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministerrådet har under 1992 utfärdat tre olika direktiv som rör&lt;br&gt;punktskatter på mineraloljeprodukter: direktiv 92/12/EEG, 92/81/EEG&lt;br&gt;och 92/82/EEG. Ändringar i och tillägg till direktiv 92/12/EEG och&lt;br&gt;92/81/EEG har gjorts genom direktiv 92/108/EEG. En förteckning över&lt;br&gt;nu aktuella EG-direktiv m.m. finns i bilaga 4. Direktiv 92/12/EEG&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om skattskyldighetens inträde och i övrigt om&lt;br&gt;förfarandet vid omsättningen och beskattningen av både mineraloljepro-&lt;br&gt;dukter och de övriga varugrupper där harmoniserade regler om punkt-&lt;br&gt;skatter gäller. Skattebasen och övriga materiella bestämmelser om skatt&lt;br&gt;på mineraloljeprodukter finns huvudsakligen i direktiv 92/81/EEG.&lt;br&gt;Bestämmelser om minimiskattesatser finns i direktiv 92/82/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ålegat de enskilda medlemsstaterna att senast den 31 december&lt;br&gt;1992 - eller med andra ord inför den inre marknadens ikraftträdande vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsskiftet 1992/1993 - harmonisera sina nationella lagstiftningar i enlighet&lt;br&gt;med de föreskrifter som getts i de aktuella direktiven. Därmed har&lt;br&gt;gränskontrollåtgärdema på skatteområdet kunnat slopas. Förfårandereg-&lt;br&gt;lema innebär i princip att de skattepliktiga varorna skall kunna cirkulera&lt;br&gt;fritt, utan gränskontroller och utan beskattningskonsekvenser, mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna ända tills de når den slutliga konsumenten och att&lt;br&gt;beskattning skall ske i konsumtionslandet. Utöver de skatter som regleras&lt;br&gt;genom dessa direktiv har medlemsländerna en begränsad möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa även andra skatter på de harmoniserade varugrupperna. Det skall&lt;br&gt;i sådant fäll vara fråga om skatter som tas ut för särskilda ändamål och&lt;br&gt;skattebasen samt ordningen för skatteberäkning, skatteuttag etc. skall&lt;br&gt;stämma överens med de regler som finns beträffande de harmoniserade&lt;br&gt;punktskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås de anpassningar till nu gällande direktiv inom&lt;br&gt;EU som är nödvändiga vid ett medlemskap. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;det saknas anledning att beakta de olika förslag till direktiv som&lt;br&gt;diskuteras för närvarande. Först när beslut från Ministerrådet föreligger,&lt;br&gt;och det därmed är klart att några ytterligare ändringar inte kommer att&lt;br&gt;ske, finns det skäl att harmonisera den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Författningsteknisk och språklig översyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagarna om allmän energiskatt, koldioxid-&lt;br&gt;skatt, svavelskatt, dieseloljeskatt och bensinskatt ersätts av en&lt;br&gt;gemensam ny lag om skatt på energi. I den nya lagen behålls de&lt;br&gt;nuvarande benämningarna koldioxidskatt och svavelskatt. Allmän&lt;br&gt;energiskatt ersätts med utrycket energiskatt. Bensinskatt och&lt;br&gt;dieseloljeskatt namnges inte uttryckligen utan motsvaras av högre&lt;br&gt;nivåer av energiskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att utredningen även föreslagit att lagarna om skatt på viss&lt;br&gt;elektrisk kraft, särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk och&lt;br&gt;miljöskatt på inrikes flygtrafik skulle ersättas av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker att lagarna om&lt;br&gt;bränslebeskattning förs samman till en gemensam lag eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Några remissinstanser ifrågasätter dock behovet&lt;br&gt;av att också sammanföra produktionsbeskattningen av elektrisk kraft i&lt;br&gt;samma lag. Riksrevisionsverket och Vägverket anser att benämningarna&lt;br&gt;bensinskatt och dieseloljeskatt bör firmas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eneigibeskattningen har under lång&lt;br&gt;tid varit föremål för betydande förändringar som medfört att lagreglering-&lt;br&gt;en komplicerats. Författningstekniska ändringar föreslås därför i syfte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenkla lagstiftningen och göra den mer överskådlig. Energiskattelagstiff- Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;ningen är också i behov av en språklig översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagtekniska utformningen innebär att lagen om&lt;br&gt;koldioxidskatt, lagen om svavelskatt och lagen om dieseloljeskatt i&lt;br&gt;varierande omfattning innehåller hänvisningar till bestämmelser i lagen&lt;br&gt;om allmän energiskatt. Beskattningen av bensin och vissa andra&lt;br&gt;motorbränslen regleras i lagen om bensinskatt, medan andra oljeprodukter&lt;br&gt;beskattas enligt lagen om allmän energiskatt. Detta innebär att åtskilliga&lt;br&gt;regler om skattskyldighet, avdrag m.m. finns i båda dessa författningar -&lt;br&gt;dock i vissa fäll med mindre eller större skillnader i materiellt, men i viss&lt;br&gt;utsträckning endast i språkligt, hänseende. Sådana olikheter har lett till&lt;br&gt;osäkerhet om den faktiska innebörden av bestämmelserna i de olika&lt;br&gt;lagarna. Regeringen föreslår därför att lagarna om koldioxidskatt,&lt;br&gt;svavelskatt, dieseloljeskatt och bensinskatt ersätts av en gemensam lag&lt;br&gt;om skatt på eneigi. Beskattningsreglerna blir på så sätt mer överskådliga&lt;br&gt;och avsikten är att de därigenom skall vara enklare att tillämpa för&lt;br&gt;skattskyldiga och andra som har anledning att granska dem. Kraven på&lt;br&gt;att lagtexten skall vara tillräckligt exakt och tydlig och det förhållandet&lt;br&gt;att gemenskapsrätten innehåller olika bestämmelser som måste föras in&lt;br&gt;i svensk rätt har dock begränsat möjligheterna till en förenklad lagstift-&lt;br&gt;ning. Gemenskapsrätten innehåller i vissa fäll förhållandevis detaljerade&lt;br&gt;och svårtillgängliga bestämmelser som det endast finns begränsade&lt;br&gt;möjligheter att påverka den närmare utformningen av. Så långt det varit&lt;br&gt;möjligt har dock ordval och språklig uppbyggnad gjorts så att de stämmer&lt;br&gt;överens med såväl svensk lagstiftningstradition som modernt svenskt&lt;br&gt;språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda skatten på elektrisk kraft från vattenkraftverk och&lt;br&gt;kämkraftsskatten är produktionsskatter som skiljer sig från konsumtions-&lt;br&gt;skattema på bränsle och elektrisk kraft. Produktionsskatterna och&lt;br&gt;miljöskatten på inrikes flygtrafik berör endast ett fåtal skattskyldiga och&lt;br&gt;har ett begränsat samband med energibeskattningen i övrigt. Med&lt;br&gt;beaktande härav och även med hänsyn till att det inte är aktuellt med&lt;br&gt;några materiella ändringar föreslås att dessa tre lagar inte inarbetas i den&lt;br&gt;nya lagen om skatt på eneigi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om skatt på eneigi har delats in i 12 kap. 1 kap. innehåller&lt;br&gt;allmänna bestämmelser om lagens tillämpningsområde m.m. Beskatt-&lt;br&gt;ningen av bränslen regleras i 2 - 10 kap., elektrisk kraft i 11 kap., medan&lt;br&gt;vissa bestämmelser om överklagande finns i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda kapitlen har gjorts mer överskådliga med hjälp av under-&lt;br&gt;rubriker. Skattebeloppen för energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en&lt;br&gt;tabell i lagen. Detta är ett mer överskådligt redovisningssätt än att - som&lt;br&gt;i dag i lagen om allmän energiskatt och lagen om koldioxidskatt -&lt;br&gt;redovisa skattebeloppen i en bilaga till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till beskattning av bränslen innebär att de nuvarande be-&lt;br&gt;nämningarna koldioxidskatt och svavelskatt behålls. Allmän eneigiskatt&lt;br&gt;ersätts med uttrycket eneigiskatt. Bensinskatt respektive dieseloljeskatt&lt;br&gt;motsvaras i förslaget av högre nivåer av energiskatten. Dessa språkliga&lt;br&gt;ändringar innebär inte några beloppsmässiga höjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förslag till justeringar av den gällande lagstiftningen på energiskat- Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;teområdet som blir aktuella i samband med ett svenskt medlemskap i EG&lt;br&gt;har regeringen utgått från att Sverige - genom temporära beslut i enlighet&lt;br&gt;med förfärandet i artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG - får behålla skattere-&lt;br&gt;duktioner för mineraloljor för industriellt bruk och för oljeprodukter i&lt;br&gt;enlighet med indelningen i miljöklasser samt skattefrihet för biologiskt&lt;br&gt;framställd metangas. Dessa undantag är införda i det föreliggande avtalet&lt;br&gt;om svenskt medlemskap i EU. I övrigt har utgångspunkten i pro-&lt;br&gt;positionen varit att den generella uppbyggnaden av skatterna på ener-&lt;br&gt;giområdet skall behållas. Kol och natuigas är inte föremål för någon&lt;br&gt;gemensam skadereglering inom EU. Regeringens utgångspunkt är att&lt;br&gt;Sverige vid ett eventuellt medlemskap kommer att kunna behålla den&lt;br&gt;nuvarande beskattningen av dessa bränslen. Reglerna måste dock&lt;br&gt;utformas så att de inte strider mot principen om fri rörlighet inom EU.&lt;br&gt;Förändringar av skattenivåer m.m. tas endast upp i den mån det krävs&lt;br&gt;som en anpassning till gemenskapsrätten och till redan fattade beslut om&lt;br&gt;en indexering av punktskatterna på bl.a. eneigi.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Skatteplikten för bränslen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;Nuvarande svenska bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Bränslen som i dag är skattepliktiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Energi- och koldioxidskatt tas nu ut för kolbränslen, fotogen, motorbrän-&lt;br&gt;noljor, eldningsoljor, andra oljeprodukter - med undantag för smörjoljor&lt;br&gt;och smöijfetter som inte används för eneigialstring - samt naturgas och&lt;br&gt;gasol. Flygfotogen är dock särskilt undantagen från skatt, i likhet med&lt;br&gt;produkter som beskattas enligt lagen om bensinskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän eneigiskatt och koldioxidskatt betalas även för bränslebland-&lt;br&gt;ningar under förutsättning att blandningen innehåller minst fem viktpro-&lt;br&gt;cent av sådana oljor som erhållits ur petroleum eller ur bi tuminösa&lt;br&gt;mineral. Skatt skall dock inte tas ut för den del av blandningen som&lt;br&gt;består av vegetabiliska oljor och dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olja utgår förutom eneigi- och koldioxidskatt även dieseloljeskatt.&lt;br&gt;Oljor som ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C eller har&lt;br&gt;försetts med särskilda märkämnen är dock undantagna från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelskatt tas ut för svavelinnehållet i kol- och torvbränslen samt&lt;br&gt;motorbrännolja och eldningsolja. Oljor som innehåller högst 0,1&lt;br&gt;viktprocent svavel undantas från svavelskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatt skall betalas för bensin och andra motorbränslen, som&lt;br&gt;innehåller minst 70 viktprocent bensin. Undantag från skatteplikt gäller&lt;br&gt;dock för flygbensin. Bensinskatt utgår även för metanol och högre&lt;br&gt;alkoholer samt för bränsleblandningar som innehåller någon av dessa&lt;br&gt;produkter. Ren etanol är dock skattefri. En förutsättning för beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen om bensinskatt är att bränslet är avsett for motordrift. För Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;bensin, men inte för alkoholer, tas dessutom koldioxidskatt ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Skattskyldighetens inträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av de svenska energiskatterna bygger i dag på ett system med&lt;br&gt;registrering av skattskyldiga, som redovisar skatten till beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten genom att i deklaration lämna uppgift om den kvantitet&lt;br&gt;bränsle för vilken skattskyldighet inträtt och betalar den därpå belöpande&lt;br&gt;skatten till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom landet producerar skattepliktigt bränsle eller förbrukar&lt;br&gt;sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara är skattskyldig&lt;br&gt;och skall vara registrerad hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar skattepliktigt&lt;br&gt;bränsle eller håller sådant bränsle i lager kan registreras hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten som återförsäljare eller förbrukare av sådant bränsle.&lt;br&gt;Regeringen har i förordningarna om allmän eneigiskatt, svavelskatt och&lt;br&gt;bensinskatt föreskrivit vilka vikt- och volymgränser som vid förbrukning&lt;br&gt;för olika ändamål skall anses innebära större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering innebär således att en näringsidkare kan köpa bränsle&lt;br&gt;skattefritt och redovisa skatten i efterhand genom att lämna deklaration.&lt;br&gt;I deklarationen skall allt bränsle för vilket skattskyldighet har inträtt&lt;br&gt;redovisas, men avdrag får göras för skatt på bränslen som används för&lt;br&gt;vissa särskilt angivna ändamål. Icke skattskyldiga kan i vissa fall få&lt;br&gt;motsvarande skattefrihet genom att lämna en försäkran till leverantören&lt;br&gt;om att bränslet skall användas för ett visst ändamål eller i efterhand&lt;br&gt;ansöka om återbetalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala skatt inträder i normalfallet då en skattskyldig&lt;br&gt;levererar bränsle till köpare som inte är registrerad som skattskyldig eller&lt;br&gt;tar i anspråk bränslet för annat ändamål än försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;Aktuella EG-direktiv&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Skattebasen och minimiskattesatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i direktiven är att skatt skall tas ut för mineraloljor. I artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 i direktiv 92/81/EEG anges, med hänvisning till varunummer i EG:s&lt;br&gt;tulltaxa, vilka produkter som innefattas i uttrycket mineraloljor.&lt;br&gt;Mineraloljor som används för andra ändamål än som motorbränslen eller&lt;br&gt;för uppvärmning är dock skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett svenskt medlemskap i EU kommer EG:s tulltaxa att införlivas&lt;br&gt;med svensk rätt. Minimiskattenivåer har för vissa mineraloljeprodukter&lt;br&gt;angetts i direktiv 92/82/EEG. Det rör sig om följande produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Blyad bensin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Blyfri bensin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dieselolja/lätt eldningsolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Tjock eldningsolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Fotogen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Gasol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Metan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall även tas ut för vissa andra produkter. Sålunda skall skatt&lt;br&gt;betalas för vaije produkt som är avsedd att användas, bjuds ut till&lt;br&gt;försäljning eller används som motorbränsle eller som tillsats till&lt;br&gt;motorbränsle eller för att öka motorbränslets volym. Vidare skall även&lt;br&gt;andra kolväten än de som angetts i artikel 2.1 beskattas när de är avsedda&lt;br&gt;att användas, bjuds ut till försäljning eller används för uppvärmnings-&lt;br&gt;ändamål. Undantag görs dock för kol, brunkol, torv och liknande fästa&lt;br&gt;kolväten samt för natuigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning över de mineraloljeprodukter, som räknas upp i&lt;br&gt;artikel 2.1 i direktiv 92/81/EEG med angivande av huruvida de i dag&lt;br&gt;beskattas i Sverige eller inte, finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Förfaranderegler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 92/12/EEG innehåller bestämmelser om skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde och i övrigt om förfärandet vid omsättningen och beskattningen&lt;br&gt;av såväl mineraloljor som de andra varugrupper där harmoniserade regler&lt;br&gt;för uttag av punktskatter gäller inom EG. Avsikten med dessa regler är&lt;br&gt;att de punktskattebelagda varorna skall kunna hanteras inom hela EU-&lt;br&gt;området utan att beskattningsåtgärder eller gränskontroller behövs. EG:s&lt;br&gt;förfarandebestämmelser påminner om tullförfärandet. Vid en anpassning&lt;br&gt;till EG-reglerna krävs att en rad nya begrepp introduceras, som t. ex. upp-&lt;br&gt;lagshavare, skatteupplag, registrerad och oregistrerad varumottagare samt&lt;br&gt;distansförsäljning. Regeringen har i propositionen om nya lagar om&lt;br&gt;tobaksskatt och alkoholskatt, m.m. närmare redogjort för dessa be-&lt;br&gt;stämmelser. För en mer ingående beskrivning av dessa regler hänvisas&lt;br&gt;till den propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Omfattningen av det skattepliktiga området&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande eneigibeskattningen bygger lagtekniskt på att de produkter&lt;br&gt;som omfattas av skatten uttryckligen räknas upp i den aktuella lagstift-&lt;br&gt;ningen. Det har i realiteten inneburit att vissa nyintroducerade produkter&lt;br&gt;som använts för motordrift eller uppvärmning under viss tid undgått&lt;br&gt;beskattning innan lagstiftningen har hunnit ändrats. Inom gemenskaps-&lt;br&gt;rätten används ett annat synsätt. Samtliga produkter som används för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motordrift är skattepliktiga produkter. Detsamma gäller i princip samtliga Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;flytande och gasformiga kolväten som används for uppvärmning. För att&lt;br&gt;åstadkomma ett någorlunda hanterligt system görs emellertid skillnad på&lt;br&gt;produkter som typiskt sett används som motorbränslen eller för uppvärm-&lt;br&gt;ning och andra produkter som endast på grund av sin användning blir&lt;br&gt;skattepliktiga. De förstnämnda produkterna anges uttryckligen i lagstift-&lt;br&gt;ningen som skattepliktiga och skall också omfattas av den särskilda&lt;br&gt;hanteringsordningen som gäller. Övriga produkter omfattas inte av denna&lt;br&gt;hanteringsordning och blir skattepliktiga enbart då de används som&lt;br&gt;motorbränsle eller för uppvärmningsändamål. I den fortsatta framställ-&lt;br&gt;ningen görs därför en skillnad mellan produkter som är direkt skatte-&lt;br&gt;pliktiga, dvs produkter vars typiska användningsområde är som motor-&lt;br&gt;bränslen eller för uppvärmningsändamål, och andra produkter som blir&lt;br&gt;skattepliktiga enbart vid viss användning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Direkt skatteplikt för vissa mineraloljeprodukter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det direkt skattepliktiga området för olje-&lt;br&gt;produkter begränsas så att endast produkter som typiskt sett an-&lt;br&gt;vänds som motorbränslen eller för uppvärmning omfattas av&lt;br&gt;skatteplikten. Det gäller bensin, dieselolja, eldningsolja, fotogen,&lt;br&gt;gasol och metan. Dessa produkter skall omfattas av det nya EG-&lt;br&gt;anpassade beskattningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Mineraloljor definieras genom&lt;br&gt;en förhållandevis omfettande uppräkning av olika produkter i artikel 2.1&lt;br&gt;i direktiv 92/81/EEG. I direktiv 92/82/EEG anges minimiskattesatser för&lt;br&gt;vissa av dessa mineraloljor, nämligen för blyad respektive blyfri bensin,&lt;br&gt;lätt eldningsolja/dieselolja, tjock eldningsolja, fotogen samt för gasol och&lt;br&gt;metan. Medlemsländerna är skyldiga att beskatta de produkter för vilka&lt;br&gt;minimiskattesater har angetts; vad gäller gasol, metan och fotogen som&lt;br&gt;används för uppvärmningsändamål finns dock möjlighet att sätta&lt;br&gt;skattesatsen till 0 ECU. Flygbensin jämställs enligt EG:s regler skatte-&lt;br&gt;mässigt med blyad bensin och all fotogen, inklusive flygfotogen, omfettas&lt;br&gt;av angiven minimiskattesats för fotogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag undantas i Sverige samtliga flygbränslen utom gasol från&lt;br&gt;energibeskattning. Om så skall ske även vid ett medlemskap i EU krävs&lt;br&gt;att undantag begärs. Förutom flygbensin och flygfotogen beskattas&lt;br&gt;samtliga de produkter för vilka minimiskattesatser gäller för närvarande&lt;br&gt;i Sverige, varför en anpassning till EG:s regler i den delen inte kräver&lt;br&gt;några förändringar av den gällande svenska lagstiftningen. De svenska&lt;br&gt;skatterna ligger också i samtliga fell över de föreskrivna miniminivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller oljeprodukter omfattades tidigare enbart visst slag av Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;fotogen (s.k. lättdiesel) samt motorbrännoljor och eldningsoljor av&lt;br&gt;skatteplikt. Fr.o.m. den 1 januari 1991 utvidgades dock det skattepliktiga&lt;br&gt;området till att omfatta även andra oljeprodukter. Lagändringen&lt;br&gt;föranleddes av att det introducerats olika oljeprodukter som skulle kunna&lt;br&gt;klassificeras som icke skattepliktiga produkter, men som i allt väsentligt&lt;br&gt;hade samma egenskaper och kvaliteter som motorbrännoljor och&lt;br&gt;eldningsoljor och därmed skulle kunna ersätta dessa produkter. Det&lt;br&gt;skattepliktiga området utvidgades därför i syfte att undvika att de nämnda&lt;br&gt;oljeprodukterna skulle få helt omotiverade konkurrensfördelar jämfört&lt;br&gt;med motsvarande skattepliktiga oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smörj fetter och smörjoljor som inte används för energialstring&lt;br&gt;undantogs från beskattning. Utvidgningen av det skattepliktiga området&lt;br&gt;medförde ändå att åtskilliga produkter, som i princip aldrig kommer i&lt;br&gt;fråga för förbrukning som motorbränsle eller för uppvärmning, blev&lt;br&gt;skattepliktiga. Utformningen av den svenska eneigibeskattningen innebär&lt;br&gt;att en förbrukare som använder en skattepliktig produkt för annat&lt;br&gt;ändamål än energialstring kan förvärva produkten skattefritt endast om&lt;br&gt;han är registrerad som skattskyldig eller avger en särskild försäkran om&lt;br&gt;produktens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Gemenskapsrätten anger att de&lt;br&gt;oljeprodukter för vilka en minimiskattesats finns angiven skall beskattas&lt;br&gt;oavsett användningsområde. Området för den direkta skatteplikten bör&lt;br&gt;begränsas så mycket som möjligt för att undvika att komplicera skattesys-&lt;br&gt;temet. Endast sådana oljeprodukter som typiskt sett används som bränslen&lt;br&gt;bör därför omfettas av den direkta skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av naturgasens höga halt av metan har naturgas och metan&lt;br&gt;hittills jämställts i den svenska eneigibeskattningen. Metan bör dock -&lt;br&gt;inte minst mot bakgrund av att en minimiskattesats är festlagd för&lt;br&gt;produkten i direktiv 92/82/EEG - uttryckligen anges som en direkt&lt;br&gt;skattepliktig produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten föreskriver visserligen att medlemsländerna i vissa&lt;br&gt;fell beskattar även andra bränslen än sådana som omfettas av mini-&lt;br&gt;miskattesatsema. Något krav på att dessa bränslen skall behandlas som&lt;br&gt;direkt skattepliktiga produkter finns dock inte. EG:s förferanderegler&lt;br&gt;skall i vart fell tillämpas vid hanteringen av de mineraloljor, för vilka&lt;br&gt;minimiskattesatser har festlagts. Om dessa regler skall gälla även&lt;br&gt;beträffande övriga mineraloljor som räknats upp i artikel 2.1 i direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG är dock mer tveksamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de uppräknade produkterna finns en rad produkter vars huvud-&lt;br&gt;sakliga användningsområden är andra än motordrift eller uppvärmning.&lt;br&gt;Det rör sig om t.ex. lacknafta, råolja och vaselin. Förferandebestämmel-&lt;br&gt;sema innehåller främst regler om att hantering av varor under skattesu-&lt;br&gt;spension skall ske i särskilda skatteupplag samt att förflyttning av varor&lt;br&gt;inom ramen för suspensionsordningen får ske endast mellan skatteupplag&lt;br&gt;och, vid handel mellan olika medlemsstater, skall följas av särskilda&lt;br&gt;ledsagardokument. För närvarande tillämpar nio av de tolv medlemslän-&lt;br&gt;derna inom EU i princip de nämnda förferandereglema endast på de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mineraloljor för vilka minimiskattesatser har fastlagts. Grekland,&lt;br&gt;Tyskland och Spanien anser i stället att förferandereglema skall tillämpas&lt;br&gt;på samtliga produkter som räknas upp i artikel 2.1 i direktiv 92/81/EEG,&lt;br&gt;oavsett om de är avsedda att användas för skattepliktiga användningsom-&lt;br&gt;råden - dvs. motordrift eller uppvärmning - eller för andra ändamål, t.ex.&lt;br&gt;som lösningsmedel. En följd av skillnaderna i tolkning är bl.a. att de tre&lt;br&gt;sistnämnda länderna kräver att samtliga mineraloljor som förs in till dessa&lt;br&gt;länder skall följas av ledsagardokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skilda tolkningarna av tillämpligheten av bestämmelserna har lett till&lt;br&gt;praktiska problem i samband med hanteringen av mineraloljor inom EU.&lt;br&gt;Arbete pågår därför inom EU i syfte att få medlemsstaterna att ena sig&lt;br&gt;om en mer begränsad lista över produkter som skall omfattas av EG:s&lt;br&gt;förfaranderegler. Något beslut härom föreligger ännu inte och regeringen&lt;br&gt;utgår, som redan nämnts, från nu gällande direktiv på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strävan vid utformningen av olika regler inom skatteområdet bör&lt;br&gt;vara att dessa så långt det är möjligt skall vara enkla att tillämpa för de&lt;br&gt;näringsidkare som hanterar de aktuella varorna. Mot den bakgrunden ter&lt;br&gt;det sig föga lämpligt att kräva att framställning av t.ex. vaselin skall ske&lt;br&gt;inom ramen för en suspensionsordning, oavsett om produkten är avsedd&lt;br&gt;att användas för motordrift/uppvärmning eller som råvara. Eftersom&lt;br&gt;produkten i flertalet fell fektiskt inte används för motordrift eller&lt;br&gt;uppvärmning, skulle en rad tillverkare behöva registrera sig som&lt;br&gt;skattskyldiga enbart för att, genom avdrag i skattedeklarationen, kunna&lt;br&gt;erhålla skattefrihet för varor som inte är avsedda att användas för&lt;br&gt;motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför befogat att välja den tolkning av EG:s förferandebestäm-&lt;br&gt;melser som majoriteten av medlemsländerna i dag fektiskt tillämpar.&lt;br&gt;Detta innebär således att enbart mineraloljor för vilka en minimiskattesats&lt;br&gt;har festlagts skall behöva omfettas av de nya förferandebestämmelsema.&lt;br&gt;Även flygfotogen och flygbensin omfettas visserligen av minimiskattesat-&lt;br&gt;sema. Regeringen anser dock att den nuvarande skattefriheten för dessa&lt;br&gt;bränslen bör behållas (se vidare kapitel 10). Skatt kommer därför endast&lt;br&gt;att betalas då bränslet används for uppvärmning eller för drift av annat&lt;br&gt;än flygplan. Flygfotogen och flygbensin är speciellt avpassade för drift&lt;br&gt;av flygplan och det kan därför antas att det endast undantagsvis blir&lt;br&gt;aktuellt med beskattning. Mot den bakgrunden anser regeringen att EG:s&lt;br&gt;beskattningsförferande inte behöver tillämpas för dessa bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 14 redovisas i tabellform de direkt skattepliktiga mineralolje-&lt;br&gt;produktema och dessas skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Direkt skatteplikt för kolbränslen, petroleumkoks och naturgas Prop. 1994/95:54&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Direkt skatteplikt skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;gälla för kolbränslen och naturgas. Beskattning av petroleumkoks&lt;br&gt;infors. Nuvarande förfaranderegler skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Av dem som yttrat sig över beskattningen av petroleumkoks&lt;br&gt;är Statens naturvårdsverk positivt till förslaget, medan Jernkontoret&lt;br&gt;avstyrker. Kemikontoret anser att den petroleumkoks som används vid&lt;br&gt;bl.a. cementtillverkning skall anses använt för annat än energialstring och&lt;br&gt;därmed skattebefrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Petroleumkoks är en speciell&lt;br&gt;form av koks som vanligen uppkommer som en restprodukt vid raffinade-&lt;br&gt;rier. Den betraktas som ett fäst kolväte och har ett högt energiinnehåll.&lt;br&gt;Svavel, kväveföreningar, askbildande ämnen inklusive metaller anrikas&lt;br&gt;i petroleumkoksen, vilket medför att även en produkt som skapats utifrån&lt;br&gt;en lågsvavlig råolja kan innehålla en svavelhalt upp till flera procent.&lt;br&gt;Som jämförelse kan nämnas att svavelhalten i stenkol uppgår till ca 0,5&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks används som pannbränsle internt inom raffinaderierna&lt;br&gt;eller säljs till utomstående förbrukare. Cementindustrin samt järn- och&lt;br&gt;stålindustrin står för en stor del av den utomstående förbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa är det, förutom Sverige, fyra länder som beskattar kolbränslen&lt;br&gt;som används för industriellt bruk, nämligen Danmark, Finland, Norge&lt;br&gt;och Nederländerna. Finland tar ut skatt endast på stenkol och brunkol,&lt;br&gt;medan övriga länder även beskattar petroleumkoks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande beskattningen av&lt;br&gt;kolbränslen och naturgas kan behållas vid ett medlemskap i EU. Dessa&lt;br&gt;bränslen bör beskattas oavsett användningsområde och föreslås därför&lt;br&gt;vara direkt skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks är en produkt med ett förhållandevis högt energiinne-&lt;br&gt;håll. Den återanvänds inom raffinaderianläggningar, men säljs också i&lt;br&gt;inte obetydlig omfattning till utomstående förbrukare. Inte minst&lt;br&gt;skatteneutralitetsskäl talar för att petroleumkoks också skall beskattas med&lt;br&gt;såväl energi- och koldioxidskatt som svavelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska skäl talar för att skattesatserna för petroleumkoks bestäms till&lt;br&gt;samma belopp som för kolbränslen. Med hänsyn till petroleumkoksens&lt;br&gt;vanligtvis höga svavelhalt, kan den svavelskatt som kommer att tas ut för&lt;br&gt;detta bränsle komma att bli förhållandevis hög. I sammanhanget bör dock&lt;br&gt;noteras att svavelskatt inte tas ut på bränsle som förbrukats i metallurgis-&lt;br&gt;ka processer eller processer för framställning av varor av andra&lt;br&gt;mineraliska ämnen än metaller. Framställning av cement är exempel på&lt;br&gt;en sådan process. Skattefrihet skall också gälla för bränslen som&lt;br&gt;förbrukas för framställning av inte enbart skattepliktiga bränslen utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även för framställning av samtliga mineraloljor (se vidare kapitel 9). Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;Någon beskattning kommer därför inte att ske av huvuddelen av det&lt;br&gt;petroleumkoks som förbrukas inom raffinaderierna för framställning av&lt;br&gt;olika produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 14 finns en tabellarisk uppställning av direkt skattepliktiga&lt;br&gt;produkter och dessas skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av tidigare avsnitt, bör EG:s särskilda förferandebestäm-&lt;br&gt;melser endast tillämpas för mineraloljeprodukter för vilka en mini-&lt;br&gt;miskattesats har fastlagts. För övriga direkt skattepliktiga produkter, eller&lt;br&gt;med andra ord kolbränslen, petroleumkoks och naturgas, bör nuvarande&lt;br&gt;svenska förferanderegler behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.4 Övriga bränslen som beskattas endast vid viss användning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utöver de direkt skattepliktiga bränslena&lt;br&gt;skall skatt betalas även för andra bränslen när de säljs eller för-&lt;br&gt;brukas som motorbränslen. När det gäller uppvärmning beskattas&lt;br&gt;samtliga mineraloljeprodukter men även andra flytande och gas-&lt;br&gt;formiga kolväten. Nuvarande beskattningsförfarande behålls för&lt;br&gt;dessa produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. När det gäller remissinstansernas inställning till&lt;br&gt;beskattningen av biobränslen hänvisas till avsnitt 6.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Gemenskapsrätten anger att skatt inte&lt;br&gt;endast skall tas ut för sedvanliga mineraloljeprodukter utan för vaije&lt;br&gt;produkt som är avsedd att användas som motorbränsle, som tillsats till&lt;br&gt;motorbränsle eller för att öka motorbränslets volym. Det gäller både&lt;br&gt;andra mineraloljeprodukter än sådana som det finns en minimiskattesats&lt;br&gt;angiven för och vaije annan produkt som säljs eller används som motor-&lt;br&gt;bränsle. EG-reglema innebär vidare att även andra flytande och&lt;br&gt;gasformiga kolväten än de som definierats som mineraloljor i direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG skall beskattas när de är avsedda att användas för upp-&lt;br&gt;värmningsändamål. Bestämmelser av den angivna innebörden föreslås&lt;br&gt;införda i den nya lagen om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beskattningen av andra produkter än sådana för vilka&lt;br&gt;bestämda skattebelopp angetts i lagen om skatt på eneigi, skall skatt&lt;br&gt;betalas med de skattebelopp som gäller för motsvarande bränsle som är&lt;br&gt;direkt skattepliktigt, dvs. när det gäller fordonsdrifit i normalfallet bensin&lt;br&gt;eller dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vilka som skall vara skyldiga att betala skatt är huvud-&lt;br&gt;regeln för de bränslen som inte är direkt skattepliktiga att den som säljer&lt;br&gt;ett sådant bränsle skall vara skyldig att betala skatt för det om han säljer&lt;br&gt;det som motorbränsle eller för uppvärmning. I annat fell åvilar skattskyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten den som faktiskt använder bränslet som motorbränsle eller for&lt;br&gt;uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsförferandet bör göras så enkelt som möjligt. Så få&lt;br&gt;produkter som möjligt bör därför omfattas av den direkta skatteplikten.&lt;br&gt;EG:s särskilda förfaranderegler behöver inte tillämpas för sådana&lt;br&gt;produkter där skatteplikt inträder endast vid viss användning. Dessa&lt;br&gt;produkter skall således inte framställas inom ramen för suspensionsord-&lt;br&gt;ningen och leveranser av varorna mellan medlemsländer behöver inte&lt;br&gt;följas av ledsagardokument. Med undantag för förslaget att petroleum-&lt;br&gt;koks skall beskattas innefattar således regeringens förslag enbart&lt;br&gt;inskränkningar i det skattepliktiga området. Exempelvis kommer lacknafta&lt;br&gt;och liknande lätta oljeprodukter inte längre att omfettas av direkt&lt;br&gt;skatteplikt. I den mån produkterna används för motordrift eller upp-&lt;br&gt;värmning skall dock skatt betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.5 Beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen ges rätt att medge skattelätt-&lt;br&gt;nader för bränslen som används i försöksverksamhet inom ramen&lt;br&gt;för pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga&lt;br&gt;bränslen. Detta innebär att den nuvarande skattefriheten respektive&lt;br&gt;lägre skattesatser för vegetabiliska bränslen och motoralkoholer&lt;br&gt;kan behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget. Av de remissinstanser som yttrat sig har några tillstyrkt, medan&lt;br&gt;några anser att behandlingen av EU:s förslag till biobränsledirektiv bör&lt;br&gt;avvaktas. Trafik- och klimatkommittén anger att en restriktiv dispens-&lt;br&gt;givning kan medföra att utvecklingen av alternativa drivmedel går&lt;br&gt;långsammare än vad som är önskvärt. A andra sidan kan det enligt&lt;br&gt;kommittén vara ett sätt att bromsa introduktionen av alternativa drivmedel&lt;br&gt;innan de miljömässiga nackdelarna med dessa drivmedel minskats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt gemenskapsrätten skall&lt;br&gt;skatt betalas även för andra produkter än mineraloljeprodukter som säljs&lt;br&gt;eller används som motorbränslen eller för uppvärmning. De minimi-&lt;br&gt;skattesatser som angetts för olika slag av produkter får inte underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika motoralkoholer, främst etanol och metanol, kan ersätta dieselolja&lt;br&gt;eller bensin som drivmedel i fordonsmotorer. I flertalet fell krävs dock&lt;br&gt;särskilt anpassade motorer eller relativt radikala ombyggnader av&lt;br&gt;fordonsmotorema innan de alternativa drivmedlen kan användas. Vad&lt;br&gt;som på senare år tilldragit sig allt större intresse är möjligheten att&lt;br&gt;använda vegetabiliska fetter och oljor som drivmedel i dieselmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga oljeprodukter, med undantag för smöijoljor och smöijfetter Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;som inte används för energialstring, är i dag skattepliktiga enligt lagarna&lt;br&gt;om allmän energiskatt och koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränsleblandningar som innehåller minst 70 viktprocent mineralolja har&lt;br&gt;sedan 1961 i sin helhet beskattats efter samma skattesats som rena&lt;br&gt;mineraloljeprodukter, medan blandningar som legat under denna gräns&lt;br&gt;varit helt skattefria. Om blandningen hade utförts i Sverige beskattades&lt;br&gt;dock den insatta mineraloljedelen. Motsvarande bränsleblandning ansågs&lt;br&gt;skattefri vid import och kunde sedan säljas skattefritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika konkurrenssnedvridning har dock sedan den 1 augusti&lt;br&gt;1993 skatteplikten utvidgats till att omfatta även blandningar med&lt;br&gt;mineraloljehalter ner till 5 %. Skatt tas dock inte ut för den del av&lt;br&gt;blandningen som består av vegetabiliska oljor och dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatt tas i dag ut för bensin avsedd för motordrift och andra&lt;br&gt;motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin. Vidare utgår&lt;br&gt;bensinskatt för metanol och högre alkoholer som är avsedda för&lt;br&gt;motordrift. Slutligen skall bensinskatt betalas även för andra blandningar,&lt;br&gt;som är avsedda för motordrift och som innehåller metanol eller högre&lt;br&gt;alkoholer. I praktiken medför den sistnämnda bestämmelsen bl.a. att en&lt;br&gt;blandning av dieselolja och etanol beskattas enligt lagen om bensinskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gemenskapsrätten gäller att medlemsländerna får ta ut lägre skatt&lt;br&gt;för eller helt befria vissa produkter från skatt, om de används i pilotpro-&lt;br&gt;jekt rörande teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Undanta-&lt;br&gt;get anges särskilt kunna tillämpas vad gäller bränslen som härrör från&lt;br&gt;förnyelsebara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen presenterade i februari 1992 ett förslag till direktiv&lt;br&gt;rörande begränsning av skatteuttaget på bl.a. vegetabiliska motorbränslen.&lt;br&gt;Ett reviderat förslag behandlas för närvarande. Det är ännu oklart vad&lt;br&gt;EU:s kommande beslut i frågan kommer att bli. I samband med förhand-&lt;br&gt;lingarna om medlemskap i EU togs frågan om de nuvarande svenska&lt;br&gt;skattereglerna för vegetabiliska bränslen, etanol och metanol upp till&lt;br&gt;diskussion. EU-kommissionen förklarade därvid att generella undantag&lt;br&gt;inte är möjliga, men att omfattningen av den svenska användningen av&lt;br&gt;dessa bränslen kan anses fålla inom ramen för pilotprojekt. Det skulle&lt;br&gt;därför i denna form vara möjligt för Sverige att fortsätta att tillämpa&lt;br&gt;skattefrihet respektive lägre skattebelopp för de nämnda bränslena. En&lt;br&gt;tanke bakom den nuvarande svenska beskattningen på eneigiområdet är&lt;br&gt;att den skall träffå endast fossila bränslen och således inte vegetabiliska&lt;br&gt;oljor och andra biobränslen. Skatteplikten för oblandade bränslen har&lt;br&gt;sedan länge varit utformad på detta sätt och i och med de lagändringar&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 augusti 1993 gäller detta också den del av en&lt;br&gt;mineraloljeblandning som består av vegetabiliska oljor eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid EU-harmoniseringen av de&lt;br&gt;svenska eneigiskattebestämmelsema har regeringen att utgå från nu&lt;br&gt;gällande direktiv på området. Dessa anger att samtliga produkter som&lt;br&gt;används som motorbränslen beskattas med lägst de fåstlagda mini-&lt;br&gt;miskattesatsema. En grundläggande bestämmelse om beskattning av&lt;br&gt;samtliga produkter som används för motordrift bör således införas i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya lagen om skatt på eneigi. Inom denna bestämmelse ryms samtliga Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;produkter som inte särskilt angetts som skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten ger dock möjlighet att medge nedsättning av eller&lt;br&gt;befrielse från skatt på bränslen som används vid försöksverksamhet inom&lt;br&gt;ramen för pilotprojket som syftar till att utveckla mer miljövänliga&lt;br&gt;bränslen. Regeringen föreslår att en dispensbestämmelse införs, som ger&lt;br&gt;regeringen möjlighet att medge nedsättning av eller befrielse från energi-&lt;br&gt;och koldioxidskatt på bränslen som används vid sådan pilotprojektsverk-&lt;br&gt;samhet. Samma resultat som i dag beträffande beskattningen av dessa&lt;br&gt;bränslen kan uppnås genom tillämpning av den föreslagna dispensbe-&lt;br&gt;stämmelsen. Bestämmelsen skall tillämpas så att någon faktisk förändring&lt;br&gt;av beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga skattskyldiga har möjlighet att ansöka om skattelättnader&lt;br&gt;under åberopande av den aktuella bestämmelsen. Förutom tillverkare av&lt;br&gt;produkter kan det bli fråga om t.ex. förbrukare som köpt produkten utan&lt;br&gt;skatt för att använda den för annat ändamål än motordrift och därefter&lt;br&gt;faktiskt använder produkten som motorbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens generella utformning gör att alla skattepliktiga bränslen&lt;br&gt;omfattas oavsett om det rör sig om produkter som används för motordrift&lt;br&gt;eller för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelsen tar sikte på utveckling av miljövänliga bränslen&lt;br&gt;finns det inte anledning att låta bestämmelsen tillämpas även på svavel-&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att en enhetlig och konsekvent tolkning görs av&lt;br&gt;begreppet pilotprojekt. Detta syfte uppnås bäst genom att endast&lt;br&gt;regeringen ges möjlighet att besluta om aktuella dispenser. Det skall&lt;br&gt;alltså inte vara möjligt för regeringen att bestämma att en myndighet skall&lt;br&gt;handlägga ansökningar om dispens enligt bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Användningen av högbeskattade bränslen i&lt;br&gt;motordrivna fordon&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Gasol, naturgas och metan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande skattedifferentieringen av&lt;br&gt;gasol behålls. Högre skattesatser införs för naturgas och metan&lt;br&gt;som används som drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Några remissinstanser anser dock att en höjd drivmedelsbe-&lt;br&gt;skattning äventyrar nuvarande och kommande projekt med natuigas som&lt;br&gt;drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I direktiv 92/82/EEG har skilda Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;minimiskattesatser angetts för gasol och metan som används som&lt;br&gt;drivmedel (100 ECU per 1 000 liter) respektive för uppvärmning&lt;br&gt;(0 ECU). I Sverige tillämpas skilda skattesatser för gasol; den högre&lt;br&gt;skattesatsen gäller för gasol som används för drift av motorfordon.&lt;br&gt;Naturgas används i Sverige som drivmedel i viss utsträckning, ännu dock&lt;br&gt;huvudsakligen vid försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande svenska skatten på metan ligger över den miniminivå&lt;br&gt;som lagts fäst inom EG för drivmedelsförbrukning. Till skillnad från vad&lt;br&gt;som gäller för gasol och dieselolja är dock skatten på metan och naturgas&lt;br&gt;i Sverige densamma oavsett om bränslet används för drift av motorfordon&lt;br&gt;eller för annat ändamål, t.ex. för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att även skatten på naturgas och metan&lt;br&gt;differentieras och att den högre skattesatsen betalas när bränslet används&lt;br&gt;för drift av personbilar, bussar, lastbilar, trafiktraktorer, fårtyg och&lt;br&gt;luftfartyg. Kretsen förbrukare som skall använda högbeskattade bränslen&lt;br&gt;skulle därmed överensstämma mellan dieselolja, gasol, metan och&lt;br&gt;naturgas. Utredningen påpekade även att den möjlighet som föreslås&lt;br&gt;införas för regeringen att medge skattelättnader för bränslen som används&lt;br&gt;inom ramen för pilotprojekt skulle omfatta naturgas och metan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Principen i gemenskapsrätten är att en&lt;br&gt;högre skattesats skall tillämpas när bränslen, för vilka skilda skattesatser&lt;br&gt;fastlagts för olika användningsområden, förbrukas för fordonsdrift. Den&lt;br&gt;svenska gasolbeskattningen stämmer överens med denna princip. En och&lt;br&gt;samma skattesats kan dock inte - som hittills gjorts i Sverige - tillämpas&lt;br&gt;för metan oavsett användningsområde. Det är således inte tillräckligt att&lt;br&gt;den enhetliga skattesats som i dag tillämpas i Sverige överstiger&lt;br&gt;minimiskattesatsen för metan som används för fordonsdrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedifferentiering torde även erfordras av naturgas, eftersom&lt;br&gt;gemenskapsrätten föreskriver att samtliga produkter som används för&lt;br&gt;motordrift skall beskattas enligt reglerna i bränsledirektiven. Skall en&lt;br&gt;enhetlig skattesats för natuigas tillämpas behövs således ett särskilt&lt;br&gt;undantag enligt det förfarande som anges i direktiv 92/81/EEG. Några&lt;br&gt;medlemsstater har för närvarande sådant undantag för att ge skattelätt-&lt;br&gt;nader för naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på metan och naturgas bör alltså differentieras på samma sätt&lt;br&gt;som nu sker för oljeprodukter och gasol. Introduktionen av natuigas som&lt;br&gt;drivmedel kommer inte att störas eftersom den föreslagna möjligheten för&lt;br&gt;regeringen att ge skattelättnader för bränslen som används i försökspro-&lt;br&gt;jekt kommer att omfatta hela den verksamhet som bedrivs inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Dieselolja och andra oljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För drift av trafiktraktorer, utom s.k.&lt;br&gt;terminaltraktorer, skall den högre energiskatten tas ut. Samtidigt&lt;br&gt;sänks fordonsskatten för dieseldrivna trafiktraktorer så att fordons-&lt;br&gt;skatten blir lika hög oberoende av vilket drivmedel som använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Skogsindustrierna och Industriförbundet anser att&lt;br&gt;terminaltraktorer även i fortsättningen bör få drivas med lågbeskattad&lt;br&gt;olja. Riksskatteverket och Lantbrukarnas Riksförbund ifrågasätter att&lt;br&gt;högbeskattad olja skall användas även när en jordbrukstraktor tillfälligt&lt;br&gt;används som trafiktraktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: En differentiering av den&lt;br&gt;allmänna eneigiskatten på oljeprodukter i tre olika miljöklasser infördes&lt;br&gt;den 1 januari 1991. Sedan den 1 juli 1994 differentieras i stället skatten&lt;br&gt;på dieselolja på motsvarande sätt. Bakgrunden till ändringen var att det&lt;br&gt;numera finns möjlighet att skilja på olja för fordonsdrift och olja för&lt;br&gt;uppvärmning genom märkning. Därmed kan miljöklassificeringen&lt;br&gt;begränsas till den olja som används för fordonsdrift såsom avsikten var&lt;br&gt;redan vid införandet av differentieringen. I dag betalas en högre skatt för&lt;br&gt;sådan olja som skall användas i personbilar, bussar och lastbilar. Sådana&lt;br&gt;fordon är registrerade i bilregistret, liksom även traktorer, vissa&lt;br&gt;motorredskap och terrängmotorfordon. Undantag från registreringsplikt&lt;br&gt;görs för fordon som används inom inhägnat område. Det finns i dag&lt;br&gt;327 000 registrerade traktorer i trafik. Av dessa är 3 000 trafiktraktorer,&lt;br&gt;varav ca 200 är terminaltraktorer, och ungefär 12 000 ombyggda bilar&lt;br&gt;beskattas som trafiktraktorer. 120 000 traktorer har en tjänstevikt om&lt;br&gt;högst 2 000 kg, vilket innebär att de beskattas som jordbrukstraktorer&lt;br&gt;oavsett användningsområde. Av motorredskapen är endast ca 1 000&lt;br&gt;stycken registreringspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dieseloljeskatt tas i dag ut med 843 kr, 1 040 kr respektive 1 300 kr&lt;br&gt;per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; beroende på vilken miljöklass oljan tillhör. Den allmänna&lt;br&gt;energiskatten uppgår till 562 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och koldioxidskatten till 957 kr&lt;br&gt;per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Den totala punktskattebelastningen för sådan dieselolja som&lt;br&gt;används i personbilar, bussar och lastbilar är således 2 362 kr, 2 559 kr&lt;br&gt;respektive 2 819 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; beroende på vilken miljöklass oljan hänförs.&lt;br&gt;Dieselolja som används för drift av andra motordrivna fordon, dvs.&lt;br&gt;traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon, belastas inte med&lt;br&gt;dieseloljeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt EG:s direktiv är att skatt skall tas ut för samtliga&lt;br&gt;produkter som används som motorbränslen och att skilda skattesatser&lt;br&gt;skall gälla endast för olika slag av produkter, t.ex. bensin respektive&lt;br&gt;dieselolja. Direktiv 92/81/EEG ger dock medlemsländerna vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheter att tillämpa skattelättnader för bränslen som förbrukas inom Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;jordbruks- och växthusnäringama samt inom skogsnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna får även ta ut lägre skatt på dieselolja, lätt eldnings-&lt;br&gt;olja, gasol, metan och fotogen för vissa industriella och kommersiella&lt;br&gt;ändamål. Skatten får dock inte sättas lägre än de miniminivåer som för&lt;br&gt;detta ändamål har bestämts i direktiv 92/82/EEG. De användningsom-&lt;br&gt;råden där dessa lägre skattesatser får tillämpas är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;stationära motorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;maskinell utrustning och redskap som används för uppförande av&lt;br&gt;byggnader, vid väg- och vattenbyggnad samt vid offentliga arbeten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;fordon som inte är avsedda att användas på allmän väg eller som inte&lt;br&gt;har tillstånd att huvudsakligen användas på sådan väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska skattenivåer som tillämpas för oljeprodukter som endast&lt;br&gt;beskattas med eneigi- och koldioxidskatt överstiger den miniminivå som&lt;br&gt;gäller för de angivna industriella och kommersiella ändamålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skatteplikten är således uppbyggd kring olika slag av&lt;br&gt;motordrivna fordon, medan det enligt gemenskapsrätten är möjligt att&lt;br&gt;förbruka lågbeskattad olja i alla motordrivna fordon som används inom&lt;br&gt;vissa typer av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Så långt det är möjligt bör nuvarande&lt;br&gt;skattebestämmelser behållas. Utgångspunkten är således att även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis knyta användningsområdet för högbeskattad olja till fordonsslag.&lt;br&gt;Anknytningen till fordonsslag är ett förhållandevis enkelt och praktiskt&lt;br&gt;sätt att avgöra efter vilken skattesats skatt skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att dieseloljeskatt skall tas ut för oljeprodukter som&lt;br&gt;används för drift av personbilar, bussar och lastbilar överensstämmer&lt;br&gt;med vad som gäller inom EG. Någon ändring behövs därför inte.&lt;br&gt;Terrängmotorfordon får enligt dagens svenska bestämmelser drivas med&lt;br&gt;lågbeskattad olja. Eftersom dessa fordon är inrättade för att huvud-&lt;br&gt;sakligen användas i terräng, dvs. utanför allmän väg, kan lågbeskatttad&lt;br&gt;olja användas även fortsättningsvis. Motorredskap används i princip&lt;br&gt;endast i verksamheter som omfattas av möjligheterna till skattelättnader&lt;br&gt;enligt gemenskapsrätten, t.ex. byggnadsarbeten. Lågbeskattad olja kan&lt;br&gt;därför användas. Även när det gäller jordbrukstraktorer går det ur EU-&lt;br&gt;synpunkt bra att fortsätta använda lågbeskattad olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För trafiktraktoremas del kräver dock en anpassning till gemenskaps-&lt;br&gt;rätten att högbeskattad olja används. Regeringen föreslår därför att den&lt;br&gt;högre energiskatten tas ut för olja som används i trafiktraktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fordonsskatt som i dag skall betalas för trafiktraktorer som kan&lt;br&gt;drivas med dieselolja är ungefär dubbelt så hög som den skatt som tas ut&lt;br&gt;för andra trafiktraktorer. Eftersom högbeskattad olja skall användas finns&lt;br&gt;det anledning att sänka fordonsskatten för de dieseldrivna trafiktraktorer-&lt;br&gt;na. Fordonsskatten bör därför göras enhetlig för trafiktraktorer och sättas&lt;br&gt;till den nivå som i dag gäller för trafiktraktorer som inte kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminaltraktorer är konstruerade för att användas för på- och&lt;br&gt;avlastning av påhängsvagnar inom t.ex. hamn- och terminalområden.&lt;br&gt;Med hänsyn till användningsområdet för dessa fordon torde inte&lt;br&gt;gemenskapsrätten hindra att lågbeskattad olja används i dem. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att terminaltraktorer även i fortsättningen undantas från&lt;br&gt;det högbeskattade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jordbrukstraktor kan tillfälligt användas på sådant sätt att den&lt;br&gt;klassas som en trafiktraktor. Riksskatteverket och Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund har framfört att det skulle skapa praktiska problem om dessa&lt;br&gt;fordon vid den tillfälliga användningen som trafiktraktor måste köras med&lt;br&gt;högbeskattat bränsle. I sådana fäll skulle krävas rengöring av bränsletan-&lt;br&gt;kama vid växlingen i användningssätt. I en jordbrukstraktor som tillfälligt&lt;br&gt;används som trafiktraktor bör även fortsättningsvis lågbeskattat bränsle&lt;br&gt;kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning till gemenskapsrätten innebär även att högbeskattade&lt;br&gt;bränslen skall användas för drift av vissa av de fordon, som i dag är&lt;br&gt;registrerade i det militära fordonsregistret. Högbeskattad, omärkt, olja&lt;br&gt;måste således användas i de personbilar, bussar, lastbilar och trafiktrakto-&lt;br&gt;rer som används inom försvaret, medan lågbeskattad, märkt, olja skulle&lt;br&gt;kunna användas för drift av andra motordrivna fordon, dvs. främst olika&lt;br&gt;slag av motorredskap och terrängmotorfordon. Det medför dock praktiska&lt;br&gt;problem om försvaret skulle använda två slag av olja för fordonsdrift.&lt;br&gt;Problemet kan undvikas genom att försvaret genomgående använder&lt;br&gt;högbeskattad olja i sin verksamhet men kompenseras för sina merkost-&lt;br&gt;nader genom en ökning av statsanslagen. Regeringen föreslår att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Industrins energibeskattning - bränslen som&lt;br&gt;används för annat ändamål än motordrift eller&lt;br&gt;uppvärmning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Energi- och koldioxidskatt skall inte tas ut&lt;br&gt;för bränsle som förbrukas i en process där bränslet i allt väsentligt&lt;br&gt;används för annat än motordrift eller uppvärmning. En huvud-&lt;br&gt;saklighetsbedömning skall göras vid tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;sen. Nuvarande skattefrihet för kolbränslen som förbrukas i&lt;br&gt;metallurgiska processer skall gälla tills vidare. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla i fråga om nuvarande nedsättning av koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag såvitt&lt;br&gt;avser huvudsaklighetsbedömningen. Övriga bestämmelser behandlas inte&lt;br&gt;av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar ut-&lt;br&gt;redningens förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Den 1 januari 1993 reformerades Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;energibeskattningen i syfte att anpassa de svenska energiskatterna för&lt;br&gt;industrin i riktning mot de nivåer som tillämpas i Sveriges viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländer. Tidigare hade endast beskattningen av elektrisk kraft&lt;br&gt;differentierats efter förbrukarkategori, innebärande bl.a. en lägre&lt;br&gt;skattenivå för industrin. Ett hundratal företag med energiintensiv&lt;br&gt;produktion hade dock rätt till ytterligare nedsättning av den allmänna&lt;br&gt;energiskatten på såväl bränsle som elektrisk kraft. Även koldioxidskatten&lt;br&gt;på bränslen fick sättas ned på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar att ingen allmän energiskatt tas ut för bränslen&lt;br&gt;och elektrisk kraft, som används vid tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet och att koldioxidskatten för dessa bränslen är en fjärdedel av&lt;br&gt;den skattesats som annars tillämpas. Sedan tidigare gällde att endast det&lt;br&gt;bränsle som används för energiproduktion beskattades. Härutöver&lt;br&gt;tillämpas särskilda nedsättningsregler vad gäller uttaget av koldioxidskatt&lt;br&gt;under åren 1993 och 1994. Beskattningsmyndigheten får på ansökan&lt;br&gt;medge att koldioxidskatt på bränslen som förbrukas vid industriell&lt;br&gt;tillverkning inte överstiger 1,2 % av de tillverkade produkternas&lt;br&gt;försäljningsvärde. Denna nedsättning medges f.n. ett tiotal företag inom&lt;br&gt;främst cement- och kalkbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1984 gäller dessutom att skatt inte skall tas ut på kol och koks&lt;br&gt;som används i metallurgiska processer. Riksdagen beslutade under 1992&lt;br&gt;att reglerna beträffande metallurgiskt kol skulle upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1994. Under våren 1994 har riksdagen dock uttalat att&lt;br&gt;denna skattefrihet, liksom de nämnda nedsättningsreglema för till-&lt;br&gt;verkningsindustrin, bör gälla även under 1995 och har begärt att&lt;br&gt;regeringen återkommer med ett förslag (bet. 1993/94:SkU34, rskr.&lt;br&gt;1993/94:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningens utgångspunkt har varit att skatt inte skall tas ut för&lt;br&gt;energi som används för annat än energialstring. Svårigheten har varit att&lt;br&gt;avgöra hur stor andel denna energialstring utgör i förhållande till den&lt;br&gt;totala förbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bränsle som förbrukas för annat ändamål än energialstring avses,&lt;br&gt;enligt den tolkning som utvecklats av beskattningsmyndigheten, bränsle&lt;br&gt;som används för tillverkning av produkter utan att bränslet förbrukas för&lt;br&gt;energialstring. Någon förbränning sker således inte utan bränslet ingår&lt;br&gt;kemiskt oförändrat i produkten. Även bränsle som används som&lt;br&gt;reduktionsmedel och som råvaror inom kemiska processer anses ha&lt;br&gt;förbrukats för annat ändamål än energialstring. Skattefriheten innefattar&lt;br&gt;dock inte bränsle, som gått åt till att skapa och upprätthålla den&lt;br&gt;temperatur som krävs för att olika former av reduktionsprocesser skall&lt;br&gt;kunna genomföras. En uppdelning av vad bränslena har använts till i&lt;br&gt;dessa processer har därför varit nödvändig. Införandet av de speciella&lt;br&gt;metallurgireglema innebar dock att detta inte längre erfordrades i flertalet&lt;br&gt;reduktionsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gemenskapsrätten motsvaras regeln om att skatt inte skall utgå för&lt;br&gt;energi som förbrukas för annat ändamål än eneigialstring av att skatt inte&lt;br&gt;skall tas ut för mineraloljor som används för andra ändamål än som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motorbränslen eller for uppvärmning. När det gäller tolkningen inom EU&lt;br&gt;av vad som är uppvärmning måste hänsyn tas till att gemenskapsrätten&lt;br&gt;endast reglerar förbrukningen av mineraloljeprodukter. Huruvida&lt;br&gt;uppvärmning skulle tolkas annorlunda ifåll även kolbränslen beskattades&lt;br&gt;inom EU går det inte att få klart besked om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta EU-länder gäller skattefrihet för skatt på bränsle för&lt;br&gt;reduktionsändamål. Det förekommer att man inte gör någon skattemässig&lt;br&gt;uppdelning av bränsleanvändningen, utan i stället företar en huvudsaklig-&lt;br&gt;hetsbedömning. I den mån användning för reduktionsändamål är skattefri,&lt;br&gt;innebär detta att all bränsleförbrukning som har ägt rum inom ramen för&lt;br&gt;en reduktionsprocess är fri från skatt, om huvuddelen av bränsleförbruk-&lt;br&gt;ningen i processen har använts för reduktion. Detta synsätt tillämpas i&lt;br&gt;bl.a. Belgien, Frankrike och Tyskland, som alla är länder med betydande&lt;br&gt;järn- och stålindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige tas sedan 1984 skatt inte ut på kol som används i metallurgis-&lt;br&gt;ka processer. Härmed avses enligt Riksskatteverkets tolkning bl.a. den&lt;br&gt;del av processen inom järn- och stålindustrin som börjar med sintertill-&lt;br&gt;verkning och slutar med göt, ämnen eller gjutgods. Med metallurgiska&lt;br&gt;processer jämställs den gas- och värmeproduktion som sker till följd av&lt;br&gt;sådana processer. Innan denna särskilda reglering infördes gjordes en&lt;br&gt;procentuell uppdelning av bränsleförbrukningen i masugnsprocessen.&lt;br&gt;Bränsleförbrukningen inom sintringsprocessen ansågs utgöra energial-&lt;br&gt;string. Skatt utgick således på förbrukningen, men begränsades av de&lt;br&gt;nedsättningsbestämmelser som då gällde. Den praxis som utvecklats&lt;br&gt;avseende metallurgiavdraget innebär att förbrukning av kolbränslen för&lt;br&gt;den fortsatta bearbetningen i t.ex. värmnings- och värmebehandlingsugnar&lt;br&gt;inte omfattas av skattefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller mineraloljor som används i masugnsprocessen har vissa&lt;br&gt;tolkningsproblem uppstått inom EU, huruvida energiförbrukningen skall&lt;br&gt;anses ha ägt rum för uppvärmningsändamål eller inte. Belgien, Frankrike,&lt;br&gt;Luxemburg, Nederländerna och Tyskland anser att den mineralolja som&lt;br&gt;tillförs masugnarna är råvaror och tar följaktligen inte ut någon skatt.&lt;br&gt;Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Storbritannien tar däremot ut&lt;br&gt;skatt på den mineraloljeförbrukning som äger rum i masugnen. Danmark&lt;br&gt;och Irland saknar masugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU pågår diskussioner om att införa en särskild bestämmelse&lt;br&gt;varigenom den skattemässiga bedömningen av förbrukningen av&lt;br&gt;mineraloljor inom masugnsprocessen skall klaigöras. Den lösning som&lt;br&gt;troligen kommer att väljas, är att i direktiv 92/81/EEG införa en&lt;br&gt;bestämmelse om att undantag från skatt skall göras vad gäller mineral-&lt;br&gt;oljor som används i en reduktionsprocess som ett tillägg till det kol som&lt;br&gt;används som huvudbränsle. Ett förslag i frågan har lämnats av EU-&lt;br&gt;kommissionen i samband med övriga ändringar av punktskattedirektiven.&lt;br&gt;Dessa ändringsförslag behandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU anses de mineraloljeprodukter, som förbrukas inom sintrings-&lt;br&gt;processen, i sin helhet använda för uppvärmningsändamål. Skatt tas&lt;br&gt;således ut för förbrukningen. Som exempel kan nämnas att Tyskland&lt;br&gt;beskattar användning av mineraloljor som förbrukas i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sintring. Detta har medfört att de tyska järnverken i princip enbart Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;använder skattefria kolbränslen i processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser beskattningen av bränslen i andra processer än inom jäm-&lt;br&gt;och stålindustrin gäller både i Sverige och inom EU att anses bränslet&lt;br&gt;använt för uppvärmning skall det beskattas och annars inte. Bränslen som&lt;br&gt;används vid framställning av t.ex. bränd kalk och cement anses använt&lt;br&gt;för uppvärmning och beskattas således. Det är dock oftast kol som&lt;br&gt;används vid framställningen och detta bränsle beskattas endast undantags-&lt;br&gt;vis inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattefriheten på bränsle som&lt;br&gt;förbrukas för annat ändamål än eneigialstring har varit av stor ekonomisk&lt;br&gt;betydelse för delar av den energiintensiva industrin. Den tolkning av&lt;br&gt;bestämmelsen som utvecklats har kritiserats såsom varande alltför snäv.&lt;br&gt;Från industrihåll har det hävdats att skatt överhuvudtaget inte bör tas ut&lt;br&gt;på den energi som används i processer där energiinsatsen är nödvändig&lt;br&gt;för att den skall kunna genomföras. I dessa processer används kol i stor&lt;br&gt;utsträckning som bränsle och kol som används för industriellt bruk&lt;br&gt;beskattas inte i flertalet andra europeiska länder. Utredningens analys av&lt;br&gt;den aktuella regeln har dock endast mynnat ut i förslag till smärre&lt;br&gt;ändringar av de tolkningar som hittillsvarande praxis lett fram till,&lt;br&gt;eftersom denna tillämpning överensstämmer med vad som gäller inom&lt;br&gt;flertalet EU-länder. Själva begreppet &amp;quot;energialstring&amp;quot; bör emellertid bytas&lt;br&gt;ut mot det mer klaigörande &amp;quot;motordrift eller uppvärmning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens förslag. Detta innebär att&lt;br&gt;avdrag får medges för skatt på bränsle som används som råvara, vid&lt;br&gt;kemiska reaktioner inom den kemiska processindustrin samt vid&lt;br&gt;reduktionsprocesser, som t.ex. masugnsprocessen. Däremot är det inte&lt;br&gt;befogat att utvidga avdragsmöjligheten till att omfatta all eneigi som&lt;br&gt;används i processer där energiinsatsen är nödvändig för att den skall&lt;br&gt;kunna genomföras. Bränsle som används vid framställning av t.ex. bränd&lt;br&gt;kalk och cement kommer således även fortsättningsvis att beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skapat problem vid tillämpningen är främst de fäll där&lt;br&gt;bränslet i en enskild process kan anses ha använts såväl för annat&lt;br&gt;ändamål än energialstring som för uppvärmning. För att undvika problem&lt;br&gt;med uppdelningen av bränslen i uppvärmningsändamål och andra&lt;br&gt;ändamål bör en förenkling göras. Utredningen har föreslagit att en&lt;br&gt;huvudsakiighetsbedömning bör göras av den energiförbrukning som äger&lt;br&gt;rum i olika tillverkningsprocesser. Både den rättstillämpning som&lt;br&gt;förekommer inom EU och förenklingsskäl talar för att det är lämpligt att&lt;br&gt;göra en sådan bedömning av bränsleanvändningen. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att en bestämmelse införs som gör det möjligt att skattebefria allt&lt;br&gt;bränsle som förbrukats i en process, där bränslet i allt väsentligt används&lt;br&gt;för annat än motordrift eller uppvärmning. Ifall cirka 75 % av den totala&lt;br&gt;bränsletillförseln i en process förbrukas som råvara bör skattefriheten&lt;br&gt;gälla även för återstående 25 % av bränslemängden, trots att detta bränsle&lt;br&gt;använts för uppvärmningsändamål. Huvudsaklighetsbedömningen bör&lt;br&gt;även tillämpas på den gas- och värmeproduktion som sker inom&lt;br&gt;processerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den år 1993 genomförda förändringen av industrins energibeskattning, Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;dvs. slopandet av den allmänna energiskatten och sänkningen av&lt;br&gt;koldioxidskatten för tillverkningsindustrin, innebar en anpassning av&lt;br&gt;energiskatteuttaget i riktning mot de nivåer som tillämpas främst inom&lt;br&gt;EG, och motiverades av en önskan att förstärka de svenska företagens&lt;br&gt;relativa konkurrenssituation på såväl export- som hemmamarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från svenskt branschhåll hävdats att energibeskattningen i&lt;br&gt;Sverige även efter denna omläggning har en så stor inverkan på&lt;br&gt;produktionskostnaderna att den svenska tillverkningsindustrins in-&lt;br&gt;ternationella konkurrenskraft i hög grad påverkas negativt. Detta gäller&lt;br&gt;främst företag som i sina processer använder stora mängder kol, eftersom&lt;br&gt;denna energivara endast undantagsvis beskattas i andra europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att även med de lägre skattesatser som numera&lt;br&gt;gäller för den svenska tillverkningsindustrin så överstiger skatten&lt;br&gt;betydligt den skatt på motsvarande bränslen som tas ut i flertalet för&lt;br&gt;Sverige viktiga konkurrentländer. Den svenska bränslebeskattningen&lt;br&gt;skiljer sig även i andra avseenden från vad som gäller inom de flesta EU-&lt;br&gt;länder. I Sverige tas t.ex. skatt ut på kolbränslen, naturgas och metan.&lt;br&gt;Dessa produkter beskattas endast undantagsvis inom EU. Vissa in-&lt;br&gt;dustrigrenar med framförallt stor kolanvändning har därför fortfarande en&lt;br&gt;mycket hög kostnad för sin energianvändning i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i andra länder. För närvarande lindras dock beskattningen genom&lt;br&gt;nedsättningsreglema och de speciella reglerna för bränsle som förbrukas&lt;br&gt;i metalluigiska processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett medlemskap i EU har Sverige visserligen möjlighet att fritt&lt;br&gt;utforma bestämmelserna för uttaget av skatt på kolbränslen. Det är dock&lt;br&gt;inte lämpligt att ha skilda bestämmelser för olika sorters bränslen. Ifall&lt;br&gt;t.ex. den olja som används i en viss industriprocess anses vara använd&lt;br&gt;för uppvärmningsändamål så bör även kolbränsleförbrukning i samma&lt;br&gt;process anses vara använd för uppvärmning. Samma regler bör således&lt;br&gt;gälla för samtliga i Sverige skattepliktiga bränslen. Om oljeprodukter&lt;br&gt;beskattas inom EU på grund av att de förbrukas i industriprocesser som&lt;br&gt;hänförs till uppvärmning, bör alltså såväl olja och kol beskattas i Sverige&lt;br&gt;om bränslet används i sådana processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De industrigrenar där kolbränslen förbrukas i stor utsträckning är&lt;br&gt;främst järnmalmsgruvorna, järn- och stålindustrin, kalkbränning och&lt;br&gt;cementtillverkning. En stor del av järnverkens kolförbrukning sker inom&lt;br&gt;masugnsprocessen, som till följd av den föreslagna huvudsaklighetsbe-&lt;br&gt;dömningen inte kommer att beskattas. Kol används dock även i stor&lt;br&gt;omfattning vid framställning av sinter. Bränsleanvändningen inom&lt;br&gt;sintringsprocessen hänförs till uppvärmning och beskattas därmed.&lt;br&gt;Detsamma gäller bränsleanvändningen vid kalkbränning och cementtill-&lt;br&gt;verkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den nackdel det innebär för de nyss nämnda in-&lt;br&gt;dustrigrenarna att kol beskattas i Sverige när industrin i andra länder inte&lt;br&gt;betalar någon skatt på sin kolanvändning föreslår regeringen - i avvaktan&lt;br&gt;på att en gemensam kolbeskattning införs inom EU - att nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser om beskattningen av metallurgiska processer och be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema om nedsättning av koldioxidskatten behålls tills vidare. Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;Härigenom uppfylls också de önskemål om faktisk skattebefrielse som&lt;br&gt;riksdagen beslutat om under våren 1994. Nedsättningsmöjligheten bör&lt;br&gt;dock uttryckligen begränsas till att i princip gälla enbart de nu berörda&lt;br&gt;industrigrenarna. Detta åstadkoms genom att nedsättning endast bör&lt;br&gt;kunna medges för bränslen som förbrukas vid framställning av produkter&lt;br&gt;av andra mineraliska ämnen än metaller.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beskattningen av bränslen som förbrukas vid&lt;br&gt;framställning av mineraloljeprodukter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefriheten för bränslen som förbrukas&lt;br&gt;för framställning av energiskattepliktiga produkter behålls och&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta framställning av samtliga mineraloljepro-&lt;br&gt;dukter, oavsett om de är avsedda att användas för motordrift/upp-&lt;br&gt;värmning eller för något annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Vid oljeraffinaderier vidare-&lt;br&gt;förädlas råolja till bensin, dieselolja samt eldnings- och tjockoljor m.m.&lt;br&gt;Inom den petrokemiska industrin framställs eten, propen och andra&lt;br&gt;produkter som utgör basen för den plastförädlande industrin och den&lt;br&gt;organisk kemiska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två nuvarande bestämmelser om skattefrihet berör särskilt raffinaderi-&lt;br&gt;erna och den petrokemiska industrin, nämligen dels förbrukning för annat&lt;br&gt;ändamål än eneigialstring, dels förbrukning för framställning av bensin&lt;br&gt;eller energiskattepliktigt bränsle. Med stöd av den första bestämmelsen&lt;br&gt;gäller skattefrihet för bränslen som används som råvaror i de aktuella&lt;br&gt;processerna, oavsett om den produkt som framställs är skattepliktig eller&lt;br&gt;inte. Till följd av den andra bestämmelsen tas skatt inte heller ut för&lt;br&gt;bränslen som används för uppvärmning och drift av stationära motorer&lt;br&gt;inom framställningsprocessema. Denna skattefrihet är dock begränsad till&lt;br&gt;framställning av skattepliktiga produkter. Om bränsle förbrukas för&lt;br&gt;framställning av skattefria produkter - som t.ex. eten eller propen -&lt;br&gt;beskattas alltså det bränsle som används för de sist nämnda ändamålen.&lt;br&gt;Syftet med reglerna är att förhindra en dubbelbeskattning av det insatta&lt;br&gt;bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiv 92/81/EEG finns en bestämmelse som direkt berör beskatt-&lt;br&gt;ningen av mineraloljeprodukter som används inom den petrokemiska&lt;br&gt;industrin (artikel 4.3). Där anges att skatteplikt inte inträder för&lt;br&gt;mineraloljor som förbrukas inom en anläggning där mineraloljeprodukter&lt;br&gt;tillverkas, under förutsättning att förbrukningen äger rum i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningsprocessen. Skatt skall tas ut på bränsle som används for&lt;br&gt;annat ändamål än tillverkning av mineraloljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.1 i direktiv 92/81/EEG anges vilka produkter som vid&lt;br&gt;tillämpning av direktivet skall omfettas av begreppet mineraloljor. Denna&lt;br&gt;definition föreslås införd i 1 kap. 3 § av den nya lagen om skatt på&lt;br&gt;energi. I begreppet inryms en rad produkter, som vare sig nu är&lt;br&gt;skattepliktiga i Sverige eller av regeringen förslås vara direkt skatteplikti-&lt;br&gt;ga i den nya lagen. Som exempel kan nämnas råolja, eten och propen.&lt;br&gt;Enligt regeringens förslag beskattas dock sådana mineraloljor när de säljs&lt;br&gt;eller förbrukas för motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande skattefriheten för&lt;br&gt;insatta råvaror föreslås inte ändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av begreppet mineraloljeprodukter i artikel 4.3 i direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG är inte helt klar. Regeringen delar emellertid den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna tolkningen, nämligen att med mineraloljor i detta&lt;br&gt;sammanhang får förstås samtliga de produkter som anges i artikel 2.1 i&lt;br&gt;direktivet. Detta medför att skattefrihet gäller för bränslen som förbrukats&lt;br&gt;vid framställning av samtliga mineraloljeprodukter, enligt definitionen i&lt;br&gt;1 kap. 3 § den nya lagen, oavsett om skatt skall betalas för produkterna&lt;br&gt;eller inte. Förslaget innebär en utvidgning av skattefriheten, så till vida&lt;br&gt;att skatt inte skall tas ut för bränsle som används vid framställningen av&lt;br&gt;mineraloljeprodukter som inte är avsedda att användas för motordrift eller&lt;br&gt;uppvärmning. Vid framställningen av mineraloljeprodukter kommer alltså&lt;br&gt;till följd av regeringens förslag produkternas avsedda användningsområde&lt;br&gt;att sakna skattemässig betydelse. Regeringens förslag medför vissa&lt;br&gt;skattelättnader för den petrokemiska industrin i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beskattningen av flygbränslen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefriheten behålls för flygbensin och&lt;br&gt;flygfotogen som förbrukas i flygplan. Skattefrihet införs för&lt;br&gt;flygbensin och flygfotogen som förbrukas vid provning av flygmo-&lt;br&gt;torer i provbädd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Skattefriheten för flygbensin och flygfotogen&lt;br&gt;slopas så vitt avser förbrukning i flygplan som används för privat&lt;br&gt;ändamål. Skattefrihet införs för flygfotogen som förbrukas vid provning&lt;br&gt;av flygmotorer i provbädd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Trafik- och klimatkommittén anser att förslaget vad&lt;br&gt;gäller beskattning av flygbränslen i flygplan som används för privata&lt;br&gt;ändamål, är ett steg i rätt riktning mot en likformig drivmedelsbe-&lt;br&gt;skattning. Övriga remissinstanser avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelmco Oil AB förordar att skattefriheten vid provning i provbädd Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;även bör omfatta flygbensin. Övriga remissinstanser lämnar förslaget om&lt;br&gt;skattefrihet vid viss motorprovning utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Flygfotogen som används för sitt&lt;br&gt;egentliga ändamål, dvs. drift av flygplan, har aldrig beskattats i Sverige.&lt;br&gt;Före den 1 januari 1984 gällde en generell skattefrihet för bensin som&lt;br&gt;förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg.&lt;br&gt;Skattefriheten medförde emellertid betydande administrativa och&lt;br&gt;kontrollmässiga svårigheter för Riksskatteverket. Med hänsyn härtill samt&lt;br&gt;till att det inte ansågs föreligga några bärande skäl för att behålla&lt;br&gt;skattefriheten för bränsle som förbrukades i flygplan när de användes för&lt;br&gt;privata ändamål, begränsades skattefriheten den 1 januari 1984 till att&lt;br&gt;avse endast bensin som förbrukades i luftfartyg som användes yrkes-&lt;br&gt;mässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om beskattning av flygbensin ledde dock snabbt till&lt;br&gt;åtskillig kritik, bl.a. därför att de visade sig vara svårtillämpade.&lt;br&gt;Flygbensin förbrukas i flygplan som inte sällan används för såväl privata&lt;br&gt;som yrkesmässiga ändamål och besvärliga bedömningar måste göras i&lt;br&gt;samband med granskning av deklarationerna. Riksskatteverket hade&lt;br&gt;svårigheter att kontrollera beskattningen. Tillämpningsproblemen fick till&lt;br&gt;följd att flygbensin fr.o.m. den 1 juli 1987 helt undantogs från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygfotogen och flygbensin är således i dag befriade från skatt. Skatt&lt;br&gt;utgår dock om sådant bränsle förbrukas för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;flygplan. Denna bestämmelse har tolkats så att skatt tas ut för bl.a.&lt;br&gt;bränsle som förbrukas i flygplansmotorer under testkömingar i provbädd&lt;br&gt;i samband med såväl tillverkning som reparation och översyn. Används&lt;br&gt;andra bränslen än bensin vid tillverkningsprocessen i industriell verksam-&lt;br&gt;het tas dock endast den reducerade koldioxidskatten ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gemenskapsrätten är huvudregeln att mineraloljor skall beskattas&lt;br&gt;om de säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning.&lt;br&gt;Medlemsländerna får dock inte beskatta mineraloljor som är avsedda att&lt;br&gt;användas för annan flygning än privat nöjesflygning. Medlemsstaterna&lt;br&gt;har möjlighet att begränsa skattefriheten till att avse endast flygfotogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär alltså att medlemsländerna är skyldiga att beskatta&lt;br&gt;mineraloljor som används för privat nöjesflygning. I realiteten gäller dock&lt;br&gt;skattefrihet inom EU även för en stor del av de bränslen som förbrukas&lt;br&gt;i samband med privatflygning. Detta beror på att flera medlemsstater,&lt;br&gt;genom särskilt beslut av Ministerrådet, har erhållit rätt att fortsätta att&lt;br&gt;tillämpa tidigare nationella bestämmelser om skattefrihet. De länder som&lt;br&gt;beviljats sådana undantag är Belgien, Danmark, Frankrike, Irland,&lt;br&gt;Italien, Portugal och Storbritannien, vilket innebär att endast Grekland,&lt;br&gt;Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Tyskland beskattar bränslen&lt;br&gt;som används i samband med sportflygning o.d. enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;direktiv 92/81/EEG. Regeringen har vidare erfarit att såväl Norge som&lt;br&gt;Finland, i sina avtal om medlemskap i EU, har beviljats motsvarande&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälenför regeringens förslag: De nuvarande svenska bestämmelserna Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;om skattefrihet for flygbränslen som används vid yrkesmässig flygning&lt;br&gt;är förenliga med gemenskapsrätten. Regeringen föreslår därför att de förs&lt;br&gt;över till den nya lagen om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av redogörelsen ovan har beskattning av flygbensin, som&lt;br&gt;förbrukas vid privatflygning, förekommit i Sverige under en begränsad&lt;br&gt;tid under 1980-talet. Samtliga som berördes av de dåvarande beskatt-&lt;br&gt;ningsreglerna var starkt kritiska till beskattningens utformning. De&lt;br&gt;problem som tidigare påtalats skulle, enligt vad som framgår av de nu&lt;br&gt;lämnade remissvaren, även kunna bli aktuella om en sådan beskattning&lt;br&gt;av flygbensin skulle återinföras. Det rör sig bl.a. om nackdelar ur&lt;br&gt;administrations- och kontrollsynpunkt. Dessa hänger samman med att de&lt;br&gt;flygplan, där flygbensin förbrukas, inte sällan används för såväl privata&lt;br&gt;som yrkesmässiga ändamål samt att gränsdragningen mellan respektive&lt;br&gt;användningsområde i många fäll kan vara svår att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att en beskattning av flygbensin och&lt;br&gt;flygfotogen vid privatflygning enligt föreslagen utformning skulle kunna&lt;br&gt;medföra stora svårigheter i tillämpningen. Dessa förstärks av att länderna&lt;br&gt;i vår närmaste omgivning inte beskattar dessa bränslen. Övervägande skäl&lt;br&gt;talar därför för att den nuvarande skattefriheten för dessa bränslen bör&lt;br&gt;behållas. Något bärande skäl för att för all framtid undanta dessa bränslen&lt;br&gt;från energibeskattning finns emellertid inte. Fortsatta ansträngningar bör&lt;br&gt;därför göras för att söka skapa ett praktiskt genomförbart system för&lt;br&gt;beskattning av allt flygbränsle som inte används i yrkesmässig luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en fortsatt skattefrihet inte är helt förenlig med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten avser regeringen att - vid ett svenskt medlemskap i EU - begära ett&lt;br&gt;särskilt undantag från skyldigheten att beskatta mineraloljor som används&lt;br&gt;vid privatflygning. Åtskilliga av medlemsländerna har tidigare beviljats&lt;br&gt;sådana undantag, varför det enligt regeringens uppfattning finns anledning&lt;br&gt;att anta att en svensk begäran skulle behandlas positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån flygbensin eller flygfotogen används för uppvärmning eller&lt;br&gt;annan motordrift än drift av flygplan föreslår regeringen att reglerna om&lt;br&gt;beskattning behålls. Gemenskapsrätten ger dock utrymme till skattebefri-&lt;br&gt;else för mineraloljor som används vid testning av flygplansmotorer. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill samt till att generell skattefrihet föreslås gälla för&lt;br&gt;förbrukning av flygbensin och flygfotogen i flygplan, anser regeringen att&lt;br&gt;det är befogat att skattebefria även bränslen som förbrukas vid testning&lt;br&gt;av flygmotorer i provbädd. Detta undantag från skatteplikt bör gälla såväl&lt;br&gt;flygfotogen som flygbensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beskattningen av fartygsbränslen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefriheten behålls för diesel- och eld-&lt;br&gt;ningsoljor som förbrukas i fartyg som används yrkesmässigt och&lt;br&gt;införs för bensin som förbrukas för detta ändamål. För övrig&lt;br&gt;förbrukning i fartyg skall skatt tas ut. Den högre energiskattesat-&lt;br&gt;sen skall gälla för sådan oljeförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket,&lt;br&gt;Sveriges Redareförening, Statens Naturvårdsverk, Sveriges Fiskares&lt;br&gt;Riksförbund samt Trafik- och klimatkommittén tillstyrker i huvudsak&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Fiskeriverket och Sveriges&lt;br&gt;Fiskares Riksförbund anser dock att återbetalning av skatten generellt bör&lt;br&gt;ske kvartalsvis. Kustbevakningen förordar att myndigheten ges en&lt;br&gt;generell dispens att använda samma slag av olja i samtliga sina fårtyg,&lt;br&gt;dvs. såväl skepp som båtar. Bätbranschens Riksförbund, Sjösportens&lt;br&gt;Samarbetsdelegation och AB Xblvo Penta avstyrker förslaget att&lt;br&gt;högbeskattad dieselolja skall användas i fritidsfårtyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt nuvarande svenska&lt;br&gt;bestämmelser skall allmän eneigiskatt och koldioxidskatt, men inte&lt;br&gt;dieseloljeskatt, betalas för diesel- och eldningsoljor som används i fårtyg.&lt;br&gt;Sådan lågbeskattad olja är försedd med särskilda märkämnen. Skatt tas&lt;br&gt;emellertid inte ut för oljor som förbrukas i fårtyg, som används för annat&lt;br&gt;än privata ändamål. Denna skattefrihet uppnås genom avdrag respektive&lt;br&gt;inköp mot försäkran. Någon möjlighet finns inte att skattefritt förbruka&lt;br&gt;bensin i fartyg, oavsett om fårtyget används yrkesmässigt eller för privata&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten innebär att bränslen som förbrukas i fårtyg som&lt;br&gt;används för privata ändamål skall beskattas. Skattefrihet skall däremot&lt;br&gt;gälla för bränslen som förbrukas i fårtyg som används till havs för&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet. Medlemsstaterna har möjlighet att medge&lt;br&gt;skattelättnader för bränslen som förbrukas i fårtyg som används&lt;br&gt;yrkesmässigt i insjöar och andra inlandsvattendrag. Inom gemenskaps-&lt;br&gt;rätten görs i de nu nämnda hänseendena inte någon skillnad mellan olika&lt;br&gt;slag av fårtygsbränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De miniminivåer för uttag av skatt som föreskrivs i EG:s direktiv på&lt;br&gt;bränsleområdet är differentierade med hänsyn till dels slag av bränsle,&lt;br&gt;dels användningsområde. Medlemsländerna är skyldiga att tillämpa&lt;br&gt;samma skattesats för ett visst drivmedel - t.ex. dieselolja - oavsett om&lt;br&gt;bränslet används för drift av motorfordon, fårtyg eller luftfårtyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den lägre skattenivå som i dag gäller&lt;br&gt;för oljor som förbrukas i fritidsfårtyg kan inte behållas vid ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EU. Regeringen föreslår därför att den högre energiskatte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satsen skall tas ut för oljor som förbrukas i fartyg som används för Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;privata ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande svenska bestämmelserna om skattefrihet för diesel- och&lt;br&gt;eldningsoljor som förbrukas i fårtyg som används yrkesmässigt är&lt;br&gt;förenliga med gemenskapsrätten. Det finns inte anledning att göra någon&lt;br&gt;skattemässig skillnad mellan bränsleförbrukning i fartyg till havs och i&lt;br&gt;övriga fartyg. En anpassning till gemenskaprätten kräver dock att&lt;br&gt;skattefriheten utvidgas till att gälla även bensin som förbrukas för det&lt;br&gt;aktuella ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser regeringen att skillnaden mellan skepp&lt;br&gt;och båtar kan utnyttjas för att skapa en lämplig administrativ ordning för&lt;br&gt;uppbörden av skatt på färtygsbränslen. Med skepp förstås ett fartyg vars&lt;br&gt;skrov har en högsta längd av minst 12 meter och en största bredd av&lt;br&gt;minst 4 meter. Annat fartyg än skepp kallas båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av skeppen kan antas användas främst för yrkesmässiga&lt;br&gt;ändamål och bränsleförbrukningen i dessa fartyg torde regelmässigt&lt;br&gt;uppgå till betydande volymer. Vid bunkring av utländska fårtyg köps&lt;br&gt;vanligen oljan mot försäkran. Det är därför lämpligt att behålla den&lt;br&gt;nuvarande ordningen med skattefria inköp av olja för den som är&lt;br&gt;skattskyldig och, mot försäkran, av annan förbrukare, när oljan förvärvas&lt;br&gt;för att förbrukas i skepp som inte används för privata ändamål. Mot&lt;br&gt;bakgrund av risken för skatteundandraganden bör bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas endast för lågbeskattade, märkta, oljor. Motsvarande reglering&lt;br&gt;gäller enligt nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olja som förbrukas i skepp som används för privat bruk beskattas&lt;br&gt;enligt regeringens förslag efter den högre energiskattesatsen. Den som&lt;br&gt;använder ett skepp för sådant ändamål bör - eftersom någon sanningsenlig&lt;br&gt;försäkran om bränslets användning för yrkesmässigt ändamål inte kan&lt;br&gt;lämnas - köpa högbeskattad, omärkt, olja till skeppet. Enligt den&lt;br&gt;föreslagna utformningen av beskattningsreglerna är det dock alltid möjligt&lt;br&gt;att köpa lågbeskattad, märkt, olja för användning i skepp. Om skeppet&lt;br&gt;används för privata ändamål blir dock förbrukaren i och med denna&lt;br&gt;användning skyldig att betala skillnaden i skattebelopp mellan hög- och&lt;br&gt;lågbeskattad olja för den förbrukade bränslemängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alldeles övervägande antalet fårtyg som används huvudsakligen för&lt;br&gt;privata ändamål utgörs av båtar. Bränsle som skall användas i båtar bör&lt;br&gt;därför fa köpas endast i beskattat skick. Olja skall alltså vara omärkt och&lt;br&gt;högbeskattad och bensin beskattad på vanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin respektive dieselolja som används i båtar och för drift av t.ex.&lt;br&gt;personbilar är i princip identiska produkter. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;stora skatteskillnader mellan motorbränsle som förbrukas vid yrkes-&lt;br&gt;mässigt fiske och annan yrkesmässig sjöfårt gentemot sådant bränsle som&lt;br&gt;används i fritidsbåtar och bilar. Detta förhållande skapar en påtaglig risk&lt;br&gt;för betydande skatteundandraganden genom olaglig användning av&lt;br&gt;obeskattat bränsle i stället för beskattad bensin respektive högbeskattad&lt;br&gt;dieselolja. Regeringen anser mot den bakgrunden att någon generell&lt;br&gt;möjlighet inte bör ges till skattefria inköp av bränsle för förbrukning i&lt;br&gt;båtar, utan föreslår att den skattefrihet som får ske i stället skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åstadkommas genom återbetalning av skatten i efterhand. Samma regler&lt;br&gt;som föreslås gälla för båtar bör gälla också för de relativt få skepp som&lt;br&gt;drivs med bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning av skatten skall omfatta en period om ett&lt;br&gt;kalenderkvartal. Av administrativa skäl bör återbetalning inte medges för&lt;br&gt;skattebelopp som understiger 500 kr per kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen föreslagna beskattningen skulle dock - som påpekats&lt;br&gt;av flera remissinstanser - i vissa fäll kunna komma att medföra stora&lt;br&gt;praktiska problem. Dessa rör särskilt de myndigheter och andra som&lt;br&gt;disponerar över såväl skepp och båtar. Även i andra situationer torde&lt;br&gt;dock såväl praktiska problem som en betydande ekonomisk belastning&lt;br&gt;kunna uppkomma i och med att det nuvarande systemet med möjlighet till&lt;br&gt;skattefria inköp mot försäkran slopas och ersätts med en möjlighet att i&lt;br&gt;efterhand få skatten återbetalad kvartalsvis. En dispensbestämmelse, som&lt;br&gt;skall göra det möjligt för beskattningsmyndigheten att medge användning&lt;br&gt;av lågbeskattad olja i båtar bör därför införas. Dispens skall kunna ges&lt;br&gt;för båtar som disponeras av Kustbevakningen, Försvarsmakten och annan&lt;br&gt;statlig myndighet. Om det finns särskilda skäl bör även sådan dispens&lt;br&gt;kunna ges för båtar som disponeras av andra än dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beskattningen av stadsgas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande skattefrihet för stadsgas slopas.&lt;br&gt;Även i fortsättningen skall dock bränsle som förbrukas vid stads-&lt;br&gt;gasframställningen vara skattefritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den nuvarande skattefriheten för stadsgas&lt;br&gt;behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Svenska Gasföreningen tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Stadsgas används för upp-&lt;br&gt;värmning av spisar och ugnar, men det förekommer även i viss ut-&lt;br&gt;sträckning att såväl småhus som panncentraler får eneigi för uppvärmning&lt;br&gt;genom stadsgasleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda spaltgasverk som numera är i drift i Sverige finns i Stock-&lt;br&gt;holm. I spaltgasverket omvandlas gasol eller s.k. lättbensin tillsammans&lt;br&gt;med vattenånga under hög temperatur och högt tryck till gas som&lt;br&gt;distribueras i ledningsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborg och Malmö framställs av naturgas en gas som distribueras&lt;br&gt;på motsvarande sätt. Skatt tas enligt nuvarande bestämmelser inte ut på&lt;br&gt;vare sig stadsgas som framställs i spaltgasverk eller det bränsle som&lt;br&gt;används vid framställning av sådan gas. Beskattning sker däremot av&lt;br&gt;naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stadsgas som framställs i spaltgasverk innehåller ca 30 % metan, Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;som är ett kolväte. Gemenskapsrätten föreskriver att skatt skall tas ut på&lt;br&gt;kolvätedelen i bränsle som används för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I den nya lagen om skatt på eneigi&lt;br&gt;föreslås att gemenskapsrättens regler om beskattning av produkter som&lt;br&gt;helt eller delvis består av kolväten införs. Gemenskapsrätten ger inte&lt;br&gt;utrymme för att underlåta att ta ut skatt på den del av stadsgasen som&lt;br&gt;består av kolväten, dvs. metan. Något bärande skäl för att just denna&lt;br&gt;form av energi som används lokalt skall vara undantagen från beskattning&lt;br&gt;finns heller inte. Den nuvarande skattefriheten för stadsgasen bör därför&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen av lättbensin eller gasol i spaltgasverket bör kunna&lt;br&gt;likställas med den sönderdelning (krackning) som äger rum inom den&lt;br&gt;petrokemiska industrin. Det bränsle som används för sådan krackning&lt;br&gt;anses använt som råvara och motsvarande synsätt bör tillämpas vad gäller&lt;br&gt;bränsleförbrukningen i spaltgasverket. Skattefrihet bör alltså även i&lt;br&gt;fortsättningen gälla för det bränsle som förbrukas i spaltgasverket vid&lt;br&gt;stadsgasframställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 En ny elmarknad och dess inverkan på&lt;br&gt;energibeskattningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefrihet införs för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas eller säljs för förbrukning vid nätinnehavares överföring&lt;br&gt;av elektrisk kraft på elnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Riksdagen beslutade i maj 1994&lt;br&gt;att godkänna regeringens proposition om handel med el i konkurrens&lt;br&gt;(prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358, SFS&lt;br&gt;1994:617 och 618). Den nya lagstiftningen skall enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1995. Avsikten med elmarknadsreformen är att&lt;br&gt;produktion och försäljning av elektrisk kraft skall ske i konkurrens, vilket&lt;br&gt;uppnås genom att kraftföretag och kunder skall ha rätt att välja vilka de&lt;br&gt;handlar med. Överföringen av kraften över nätet (nätverksamheten) skall&lt;br&gt;däremot ske av särskilda företag - som inte får producera eller sälja&lt;br&gt;elektrisk kraft - och övervakas på särskilt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av det nya regelverket för elmarknaden som kräver över-&lt;br&gt;väganden i fråga om beskattningen av elektrisk kraft är om införandet av&lt;br&gt;nya aktörer på marknaden, nätinnehavare, innebär att det nuvarande&lt;br&gt;systemet med - i allt väsentligt - producenter och distributörer som&lt;br&gt;skattskyldiga i någon mån behöver ändras. Dessutom bör undersökas om&lt;br&gt;det på den nya elmarknaden uppkommer effekter på skatteområdet som&lt;br&gt;är olämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna i lagen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;om allmän eneigiskatt innebär i huvudsak att den är skattskyldig som i&lt;br&gt;Sverige yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar av honom producerad&lt;br&gt;skattepliktig elektrisk kraft eller förbrukar eller distribuerar av annan&lt;br&gt;producerad dylik kraft. Införandet av en ny elmarknad medför endast&lt;br&gt;mindre ändringar av skattskyldighetsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av en nätkoncession får, med två undantag som närmare&lt;br&gt;diskuteras nedan, inte producera eller sälja elektrisk kraft. Hans&lt;br&gt;verksamhet är - utöver att se till att det finns ett fungerande ledningsnät -&lt;br&gt;att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av&lt;br&gt;elektrisk kraft. Eneigiskatten på elkraften bör även i fortsättningen&lt;br&gt;betalas till säljaren av kraften; nätinnehavaren kan i normalfallet således&lt;br&gt;inte bli skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätinnehavaren får, enligt den nya regleringen av elmarknaden, endast&lt;br&gt;köpa och sälja elektrisk kraft i två speciella situationer. Det rör sig om&lt;br&gt;dels köp av elektrisk kraft för att täcka fysiska förluster i nätet (överför-&lt;br&gt;ingsförluster), dels s.k. motköp för att undvika överbelastning av viss del&lt;br&gt;av nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån nätinnehavaren köper in elektrisk kraft från utlandet i de&lt;br&gt;angivna situationerna bör han bli skattskyldig. I övriga fäll skall&lt;br&gt;nätinnehavaren hantera den elektriska kraften i beskattat skick. Inte i&lt;br&gt;något av dessa fäll bör dock den elektriska kraften belastas med&lt;br&gt;energiskatt, vilket åstadkoms genom att skattefrihet införs för elektrisk&lt;br&gt;kraft som förbrukas eller säljs för förbrukning vid nätinnehavares&lt;br&gt;överföring av elektrisk kraft på elnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några säkra bedömningar av hur elmarknaden kommer att se ut när det&lt;br&gt;nya regelverket har trätt i kraft kan knappast göras i dag. Det kan dock&lt;br&gt;antas att nya aktörer kommer att uppträda på marknaden. En sådan kan&lt;br&gt;tänkas vara mäklare som förmedlar elektrisk kraft mellan producenter,&lt;br&gt;leverantörer och förbrukare. Förekomsten av mäklare torde dock inte&lt;br&gt;föranleda behov av förändringar av beskattningsreglerna. Detsamma&lt;br&gt;bedöms gälla även den som enligt den nya regleringen kan komma att&lt;br&gt;fungera som s.k. balansansvarig. Med balansansvar avses det ekonomiska&lt;br&gt;ansvaret för att den konsumerade elkraften enligt ett leveransavtal&lt;br&gt;motsvaras av lika mycket producerad kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu redovisade ändringarna föreslås även vissa andra,&lt;br&gt;huvudsakligen redaktionella, ändringar av beskattningen av elektrisk kraft&lt;br&gt;som är betingade av den lagtekniska översyn som gjorts av Energiskat-&lt;br&gt;teutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Skattesatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattesatserna för år 1995 föreslås jämfört&lt;br&gt;med 1994 års skatt och i enlighet med riksdagens tidigare beslut&lt;br&gt;om indexering av vissa punktskatter uppräknade med en upp-&lt;br&gt;skattad förändring av prisnivån under perioden oktober 1993 -&lt;br&gt;oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att skattesatser-&lt;br&gt;na för den allmänna energiskatten, koldioxidskatten, dieseloljeskatten och&lt;br&gt;bensinskatten t.o.m. år 1998 skall omräknas årligen utan riksdagens&lt;br&gt;medverkan med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen. Denna&lt;br&gt;automatiska uppräkning skulle första gången göras hösten 1994 för&lt;br&gt;skatteuttaget under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande indexering bör göras av skattebeloppen för energiskatt&lt;br&gt;och koldioxidskatt enligt den nya lagen om skatt på energi. Indexering&lt;br&gt;enligt de nu gällande reglerna förutsätter att regeringen i november ett år&lt;br&gt;beslutar om nästa åra skattebelopp. Detta kan inte göras i november 1994&lt;br&gt;enligt de nya lagen, eftersom lagen då inte torde ha beslutats av&lt;br&gt;riksdagen. Regeringen anser därför att det, i likhet med vad som skedde&lt;br&gt;vid införandet av de nuvarande reglerna, av praktiska skäl är lämpligt att&lt;br&gt;riksdagen i den nya lagen fästställer de skattebelopp som skall gälla för&lt;br&gt;år 1995 och att den &amp;quot;automatiska&amp;quot; omräkningen av skattebeloppen alltså&lt;br&gt;görs först för skatteuttaget under kalenderåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen under den senaste tolvmånadersperioden kan inte exakt&lt;br&gt;anges nu utan får uppskattas. Regeringen har i sitt förslag uppräknat&lt;br&gt;nuvarande skattebelopp med 2,6 %. I tabeller nedan återges samtliga&lt;br&gt;direkt skattepliktiga produkter och förslaget till skattesatser för år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14.1 Bränslen som är direkt skattepliktiga&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;2710 00 27,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 29&lt;br&gt;eller 2710 00 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin, dock inte&lt;br&gt;flygbensin, som&lt;br&gt;uppfyller krav för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 22 öre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 01 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 28 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 07 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;2710 00 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 2710 00 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan bensin&lt;br&gt;än som avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 81 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 60 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;under 1, dock&lt;br&gt;inte flygbensin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;2710 00 55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 69&lt;br&gt;eller 2710 00 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2710 00 78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja,&lt;br&gt;dieselbrännolja,&lt;br&gt;annan fotogen än&lt;br&gt;flygfotogen, m.m.&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) har försetts med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 559 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;märkämnen eller&lt;br&gt;ger mindre än 85&lt;br&gt;volymprocent destillat&lt;br&gt;vid 350° C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) inte har försetts&lt;br&gt;med märkämnen och ger&lt;br&gt;minst 85 volymprocent&lt;br&gt;destillat vid 35O°C,&lt;br&gt;tillhörig&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 442 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 644 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 910 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;982 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 424 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 626 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 892 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 12 11 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 19 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används&lt;br&gt;for&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av personbil,&lt;br&gt;lastbil, buss, trafik-&lt;br&gt;traktor, fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 öre per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 öre per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 41 öre&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;som avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 024 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 136 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 29 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan som används&lt;br&gt;for&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av personbil,&lt;br&gt;lastbil, buss, trafik-&lt;br&gt;traktor, fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 498 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 223 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;som avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 11 00,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 21 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas som används&lt;br&gt;for&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av personbil,&lt;br&gt;lastbil, buss, trafik-&lt;br&gt;traktor, fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 498 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 223 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än&lt;br&gt;som avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2701, 2702&lt;br&gt;eller 2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 099 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 11 00 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2713 12 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;854 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 099 kr per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14.2 Energiskatt på elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slag av förbrukning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, öre per kWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Vid tillverkningsprocessen&lt;br&gt;i industriell verksamhet&lt;br&gt;eller vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Annan förbrukning än under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 som äger rum i vissa&lt;br&gt;kommuner i norra Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. El-, gas-, värme- eller&lt;br&gt;vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som avses&lt;br&gt;under 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Övrig förbrukning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;15 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattebasen för svavelskatt utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta samtliga energi- och koldioxidskattepliktiga produkter.&lt;br&gt;Skattskyldigas rätt till återbetalning av svavelskatt på grund av&lt;br&gt;företagen svavelrening ersätts med motsvarande rätt till avdrag i&lt;br&gt;bränsledeklarationen. Bensin beskattas lika oavsett om bränslet&lt;br&gt;används for motordrift eller uppvärmning. Beslut om den särskil-&lt;br&gt;da avgiften för otillåten användning av märkta oljeprodukter fattas&lt;br&gt;av beskattningsmyndigheten i stället för av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Vid beredningen av utredningsför-&lt;br&gt;slaget har frågor uppkommit rörande ytterligare materiella ändringar, som&lt;br&gt;är av mindre genomgripande karaktär. I detta avsnitt redovisas kortfattat&lt;br&gt;regeringens förslag till vissa sådana ändringar. I övrigt behandlas dessa&lt;br&gt;endast i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Så långt det är möjligt bör skattebasen&lt;br&gt;för de olika energiskatterna vara enhetlig. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;svavelskatteplikten utvidgas till att omfatta samtliga produkter för vilka&lt;br&gt;energiskatt och koldioxidskatt föreslås tas ut. Huvuddelen av de&lt;br&gt;produkter som berörs av utvidgningen innehåller dock så låga halter&lt;br&gt;svavel att de i många fell kommer att falla under gränsen för skatteplik-&lt;br&gt;tigt svavelinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i samband med förbrukning av skattepliktigt bränsle begränsar&lt;br&gt;utsläppen av svavel har rätt till återbetalning av skatten med visst belopp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per kg svavel som utsläppet har minskat med. Eftersom svavelskatten Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;redovisas månadsvis, medan återbetalningen sker kvartalsvis har&lt;br&gt;förbrukare drabbats av en ekonomisk belastning under den tid som&lt;br&gt;förflyter från det att svavelskatten betalas till dess de får tillbaka delar av&lt;br&gt;skatten. I syfte att undanröja denna belastning bör en möjlighet införas&lt;br&gt;för skattskyldiga att i sin deklaration för svavelskatt göra avdrag för&lt;br&gt;motsvarande belopp som i dag berättigar till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten ger inte utrymme för att tillämpa skilda skattesatser&lt;br&gt;beträffande olika användningsområden för bensin. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att samma skattebelopp skall tas ut för bensin oavsett om den&lt;br&gt;används för motordrift eller uppvärmning. Förslaget innebär en höjd skatt&lt;br&gt;för bensin som används för uppvärmning. Det torde dock röra sig om&lt;br&gt;begränsade volymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild avgift tas ut vid otillåten användning av märkta oljeproduk-&lt;br&gt;ter. Beslut om avgiften fattas i dag av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;fordonsägaren har sin adress enligt bilregistret. Avgiften, som föreslås tas&lt;br&gt;ut även vid otillåten bränsleanvändning i båtar, sammanhänger i hög grad&lt;br&gt;med beskattningsfrågan. Beskattningsmyndigheten bör därför besluta även&lt;br&gt;om avgiften. Beslutsfattandet bör således flyttas över till denna myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen bör träda i kraft samtidigt som Sverige blir medlem i EU,&lt;br&gt;dvs. den 1 januari 1995, förutsatt att folkomröstningen utmynnar i ett ja&lt;br&gt;till EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;17.1 Lagen om skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om skatt på eneigi (LSE) reglerar skatter på bränslen och elektrisk&lt;br&gt;kraft, vilket slås fest i 1 §. LSE ersätter följande lagar, som föreslås&lt;br&gt;upphöra att gälla när den nya lagen träder ikraft: lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt, lagen om bensinskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen om&lt;br&gt;svavelskatt samt lagen om dieseloljeskatt och användning av vissa&lt;br&gt;oljeprodukter (i fortsättningen lagen om dieseloljeskatt). 12 § anges vilka&lt;br&gt;skatter som behandlas i lagen och var i lagen de bestämmelser finns som&lt;br&gt;gäller de olika skatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med mineraloljeprodukter anges i artikel 2.1 i&lt;br&gt;direktiv 92/81/EEG. Bestämningen i 3 § överensstämmer med denna&lt;br&gt;artikel i dess nuvarande lydelse. EG-kommissionen har i juni 1994&lt;br&gt;presenterat ett förslag till ändringar av de olika direktiven på punktskatte-&lt;br&gt;området, se EGT nr C 215, 5.8.1994 s. 19. Förslaget innehåller bl.a.&lt;br&gt;ändringar av den nyss nämnda definitionen av begreppet mineraloljepro-&lt;br&gt;dukter i direktiv 92/81/EEG. I princip innebär förslaget att begreppet ges&lt;br&gt;en mer begränsad innebörd än fallet är enligt den nuvarande definitionen&lt;br&gt;och att det i princip skall omfetta de produkter för vilka minimiskattesat-&lt;br&gt;ser har festlagts i direktiv 92/82/EEG med tillägg av vissa lätta oljor,&lt;br&gt;blandningar av aromatiska kolväten samt bensen, toluen och xylen.&lt;br&gt;Kommissionens förslag är dock inte färdigbehandlat inom EG-organisatio-&lt;br&gt;nen och något beslut om ändring av den gällande direktivtexten har ännu&lt;br&gt;inte fattats av Ministerrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt gemenskapsrätten är att skatt skall tas ut för&lt;br&gt;mineraloljeprodukter i den mån de används för motordrift eller upp-&lt;br&gt;värmning. I LSE görs skillnad mellan mineraloljeprodukter, för vilka&lt;br&gt;minimiskattesatser har festlagts i direktiv 92/82/EEG, och övriga&lt;br&gt;mineraloljeprodukter. De förstnämnda är direkt skattepliktiga och&lt;br&gt;omfettas av det särskilda beskattningsförferandet oavsett användningsom-&lt;br&gt;råde, medan övriga produkter endast blir skattepliktiga om de säljs eller&lt;br&gt;förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning (se vidare vid 2 kap.&lt;br&gt;3 § nedan). Begreppet mineraloljeprodukter förekommer även i ett annat&lt;br&gt;sammanhang i den nya lagen. Det rör sig om avdraget för skatt på&lt;br&gt;bränslen som förbrukas vid framställning av sådana produkter (7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att begreppet mineraloljeprodukter skall Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;omfatta samtliga produkter ur KN-nr 2711, dvs. även natuigas. Naturgas&lt;br&gt;är en produkt som enligt 2 kap. 1 § första stycket 6 föreslås omfattas av&lt;br&gt;direkt skatteplikt. Det synes mot den bakgrunden visserligen sakna&lt;br&gt;praktisk betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i LSE om&lt;br&gt;naturgas innefattas i uppräkningen av vilka produkter som är att anse som&lt;br&gt;mineraloljeprodukter eller ej. Mineraloljeprodukter är dock ett begrepp&lt;br&gt;som direkt definieras i artikel 2.1 i direktiv 92/81/EEG och begreppet&lt;br&gt;bör därför i den svenska lagen få motsvarande, direkt översatta,&lt;br&gt;innebörd. Naturgas anses således i den nya lagen inte som en mineral-&lt;br&gt;oljeprodukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KN är en förkortning av Kombinerade nomenklaturen, som är den&lt;br&gt;kodex efter vilken olika varor numreras i EG:s tulltaxa. EG:s tulltaxa&lt;br&gt;kommer vid ett svenskt medlemskap i EU att införlivas med svensk rätt.&lt;br&gt;I samband med detta bortfaller den nu gällande svenska tulltaxelagen&lt;br&gt;(1987:1068) och ersätts av rådsförordningen EEG 2658/87 av den 23 juli&lt;br&gt;1987. Rådsförordningen, som innehåller regler om den Kombinerade&lt;br&gt;nomenklatur kodex som skall användas både för tarifferingsändamål och&lt;br&gt;för statistiska ändamål, blir direkt tillämplig i Sverige. De KN-nr som&lt;br&gt;anges i LSE härrör från den version av EG:s tulltaxa, som publicerats i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 27 september 1993&lt;br&gt;(EGT nr L 241, 27.9.1993 s. 1). Denna version skiljer sig, som närmare&lt;br&gt;kommer att beröras vid 2 kap. 1 §, i vissa delar från den version av&lt;br&gt;tulltaxan som legat till grund för hänvisningar till KN-nr i EG:s direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG och 92/82/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en definition av vad som förstås med yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att någon enligt gemenskapsrätten skall kunna&lt;br&gt;registreras som upplagshavare eller varumottagare är att han hanterar&lt;br&gt;bränslen i en yrkesmässig verksamhet. Någon närmare definition av&lt;br&gt;begreppet ges dock inte i gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de svenska energiskattelagama har hittills funnits en formell definition&lt;br&gt;av yrkesmässighetsbegreppet endast vad avser distribution av elektrisk&lt;br&gt;kraft (11 a § lagen om allmän energiskatt). Yrkesmässighetsbegreppet har&lt;br&gt;dock haft betydelse även för beskattningen av bränslen, eftersom en av&lt;br&gt;förutsättningarna för att någon skall kunna registreras som skattskyldig&lt;br&gt;återförsäljare, lagerhållare eller förbrukare av bränslen är att dessa&lt;br&gt;hanteras &amp;quot;i en verksamhet som i huvudsak medför skattskyldighet enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt skall betalas vid skattepliktig omsättning av varor och&lt;br&gt;tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet.&lt;br&gt;Vad som är yrkesmässig verksamhet definieras i 4 kap. i mervärdesskat-&lt;br&gt;telagen. I huvudsak sker härvid en hänvisning till att verksamheten skall&lt;br&gt;utgöra näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässighetsbegreppet inom den indirekta beskattningen bör, i Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;likhet med vad som gjorts hittills, knytas till den direkta beskattningen.&lt;br&gt;Detta gör bedömningen av om yrkesmässighet föreligger eller inte&lt;br&gt;enhetlig inom skatteområdet. Det är därvid lämpligt att i LSE införa en&lt;br&gt;definition av begreppet yrkesmässig verksamhet, som stämmer överens&lt;br&gt;med vad som anges i 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen. Definitionen skall&lt;br&gt;tillämpas beträffande beskattningen av såväl bränslen som elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket motsvarar 6 § första stycket lagen om dieseloljeskatt&lt;br&gt;och innehåller bestämmelser om innebörden av fordonsbeteckningar etc.&lt;br&gt;som används i bl.a. 2 kap. 9 § (förbud mot användning av märkta&lt;br&gt;oljeprodukter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilregisterkungörelsen avses med jordbrukstraktor traktor som&lt;br&gt;enligt fordonsskattelagen (1988:327) hänförs till klass II, medan med&lt;br&gt;trafiktraktor avses traktor som enligt denna lag hänförs till klass I. Till&lt;br&gt;klass I räknas, oberoende av tjänstevikt och användningssätt, s.k.&lt;br&gt;terminaltraktorer. Det rör sig om traktorer som är särskilt konstruerade&lt;br&gt;för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och&lt;br&gt;terminalområden eller andra liknande områden. En jordbrukstraktor kan,&lt;br&gt;enligt en regel i 23 § fordonsskattelagen, tillfälligt användas på sådant&lt;br&gt;sätt att den blir att anse som en trafiktraktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högbeskattad olja skall enligt regeringens förslag användas i trafiktrak-&lt;br&gt;torer, men undantag görs för terminaltraktorema och de jordbrukstrakto-&lt;br&gt;rer som tillfälligt används så att de klassas som trafiktraktorer. Dessa får&lt;br&gt;alltså även i fortsättningen drivas med lågbeskattad olja. Lagtekniskt&lt;br&gt;åstadkoms undantaget genom att en begränsning görs i definitionen av&lt;br&gt;vad som i LSE avses med trafiktraktor (se 5 § andra stycket). Till följd&lt;br&gt;härav omlättas terminaltraktorema och de tillfälligt omklassade jord-&lt;br&gt;brukstraktorema inte av de regler som enligt LSE gäller för trafiktrakto-&lt;br&gt;rer, som högre skattesatser i 2 kap. 1 § första stycket och förbudet mot&lt;br&gt;användning av märkta oljeprodukter i 2 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § har införts en definition av vad som förstås med skepp och båtar.&lt;br&gt;Begreppen används i 2 kap. 9 § samt i fråga om avdrag enligt 7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket 1 b och återbetalning av skatt enligt 9 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras begreppen införsel, import och export. Import och&lt;br&gt;export syftar på transport från eller till ett land som ligger utanför EG:s&lt;br&gt;skatteområde, medan införsel avser produkter som inkommer till Sverige&lt;br&gt;från ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av EG:s skatteområde vad gäller skatter på mineraloljep-&lt;br&gt;rodukter, alkohol och tobak regleras i artikel 2 i direktiv 92/12/EEG.&lt;br&gt;EG:s skatteområde överensstämmer till största delen med EG:s tullom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde, men vissa avvikelser finns. Det rör t.ex. införsel från Kanarieöarna Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;och de engelska kanalöarna. Regeringen lämnar i propositionen om nya&lt;br&gt;lagar om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m. en närmare redogörelse för&lt;br&gt;omfattningen av skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan sägas att gemenskapsrätten innehåller en relativt&lt;br&gt;omfattande precisering av EG-ländemas skatteterritorium. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör - i likhet med vad som föreslås gälla i lagen om&lt;br&gt;tobaksskatt och lagen om alkoholskatt - dessa detaljerade regler inte&lt;br&gt;lämpligen i sin helhet föras in i den svenska skattelagstiftningen.&lt;br&gt;Preciseringar av detta slag bör i stället ske på tillämpningsföreskriftsnivå,&lt;br&gt;och därvid grundas på direktivets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Energiskatt och koldioxidskatt pä bränslen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattepliktens omfattning och skattebelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;/ §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges närmare för vilka bränslen som direkt skatteplikt skall&lt;br&gt;gälla samt vilka skattebelopp som föreslås gälla. I förhållande till&lt;br&gt;utredningens förslag föreligger vissa skillnader vad gäller punkterna 1 -&lt;br&gt;3. Energiskattebeloppet för miljöklass 1 enligt 3 b är angivet med&lt;br&gt;beaktande av riksdagens under våren 1994 fattade beslut om skattesats&lt;br&gt;(prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS&lt;br&gt;1994:726 och 727). Regeringen har i prop. 1994/95:11 föreslagit att&lt;br&gt;skatten på blyfri bensin differentieras efter den indelning i miljöklasser&lt;br&gt;för bensin som föreslås införd i bilagan till lagen om kemiska produkter.&lt;br&gt;Utformningen av LSE har i berörda delar skett med beaktande av de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna av bensinbeskattningen. Vidare har, som närmare&lt;br&gt;utvecklas nedan vid paragrafens tredje stycke, en indexuppräkning skett&lt;br&gt;av skattebeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i dag gäller för gasol, innebär regeringens förslag&lt;br&gt;att två skilda skattebelopp skall tillämpas för metan beroende på&lt;br&gt;användningsområde. Det högre skattebeloppet föreslås gälla för metan&lt;br&gt;som används i personbilar, lastbilar, bussar, trafiktraktorer, fårtyg och&lt;br&gt;luftfartyg. De skattebelopp som gäller för metan bör även tillämpas för&lt;br&gt;naturgas. Utöver vad som nu angetts medför inte regeringens förslag&lt;br&gt;några ändringar av skattebeloppen i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;br&gt;Som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen är det dock inte&lt;br&gt;förenligt med gemenskapsrätten att - utöver vad som följer av de&lt;br&gt;fastlagda minimiskattesatsema - generellt tillämpa lägre skattesatser för&lt;br&gt;vissa bränslen. De lägre skattebeloppen respektive skattefriheten för&lt;br&gt;motoralkoholer och vegetabiliska oljor o.d. kan därför inte längre&lt;br&gt;behållas (jfr dock 12 § om möjligheterna till nedsättning eller skattebefri-&lt;br&gt;else vid viss försöksverksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for den direkta skatteplikten är att ett bränsle är&lt;br&gt;skattepliktigt, oavsett användningsområde, och att skattefrihet kan&lt;br&gt;uppkomma endast i den mån möjlighet till detta skapats i vissa särskilt&lt;br&gt;angivna fäll - genom avdrag i deklaration, inköp mot försäkran eller&lt;br&gt;återbetalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den direkta skatteplikten föreslås gälla för en mer begränsad krets av&lt;br&gt;bränslen än de som är föremål för skatteplikt enligt de nuvarande lagama&lt;br&gt;på området. Det rör sig om produkter som typiskt sett används som&lt;br&gt;motorbränslen eller för uppvärmning. Sålunda kommer t.ex. lacknafta&lt;br&gt;och liknande lätta oljeprodukter inte längre att omfattas av direkt&lt;br&gt;skatteplikt. Genom att beskattning av petroleumkoks införs sker dock&lt;br&gt;även en viss utvidgning av den direkta skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 3 och 4 §§ skall skatt tas ut även för andra produkter&lt;br&gt;än de direkt skattepliktiga. Skatteplikten för dessa produkter inträder dock&lt;br&gt;först om de - under de förutsättningar som närmare anges i respektive&lt;br&gt;paragraf - säljs eller förbrukas för motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränslen under punkterna 1 - 5 är sådana produkter för vilka mini-&lt;br&gt;miskattesatser har fästlagts i direktiv 92/82/EEG. Förutom de bränslen&lt;br&gt;som angetts under dessa punkter har i direktivet bestämts miniminivåer&lt;br&gt;för skatt även på flygbensin och flygfotogen. Regeringen föreslår dock&lt;br&gt;att den nuvarande skattefriheten för dessa bränslen vid användning för&lt;br&gt;drift av flygplan behålls och att bränslena - som alltså endast kan komma&lt;br&gt;att beskattas vid användning för uppvärmning eller annan motordrift än&lt;br&gt;drift av flygplan - inte bör omfättas av den direkta skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i direktivet till KN-nr avser den version av EG:s&lt;br&gt;tulltaxa, som gällde vid den tidpunkt då direktivet antogs. I förhållande&lt;br&gt;till denna version av tulltaxan har nu vissa förändringar av nummerindel-&lt;br&gt;ningen gjorts. Förändringarna innebär att vissa tidigare gällande KN-nr&lt;br&gt;tagits bort - så vitt nu är aktuellt beträffände bensin och tjock eldningsolja&lt;br&gt;- och ersatts med en mer detaljerad indelning, för bensin efter oktantalet&lt;br&gt;och för tjock eldningsolja efter produktens innehåll av svavel. Det förslag&lt;br&gt;till olika ändringar av direktiven på punktskatteområdet, som EG-&lt;br&gt;kommissionen presenterat i juni 1994 (EGT nr C 215, 5.8.1994, s. 19),&lt;br&gt;innehåller bl.a. vissa ändringar av hänvisningar till KN-nr, som blivit&lt;br&gt;behövliga på grund av ändringar av EG:s tulltaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår i sitt förslag från den tulltaxa som nu gäller inom&lt;br&gt;EG. Detta innebär i förhållande till direktiv 92/82/EEG följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet hänförs blyad bensin till KN-nr 2710 00 31 (flygbensin) och&lt;br&gt;KN-nr 2710 00 35 (annan motorbensin än flygbensin, med en blyhalt av&lt;br&gt;mer än 0,013 gram per liter). I den nu gällande tulltaxan har flygbensin&lt;br&gt;åsatts KN-nr 2710 00 26, medan KN-nr 2710 00 34 (med ett oktantal&lt;br&gt;lägre än 98) och KN-nr 2710 00 36 (med ett oktantal av lägst 98)&lt;br&gt;motsvarar tidigare KN-nr 2710 00 35. Blyfri bensin, som i direktivet&lt;br&gt;angetts med KN-nr 2710 00 33, motsvaras i den nu gällande tulltaxan av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KN-nr 2710 00 27 (med ett oktantal lägre än 95), 2710 00 29 (med ett Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;oktantal av lägst 95 men lägre än 98) och 2710 00 32 (med ett oktantal&lt;br&gt;av lägst 98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjock eldningsolja har i direktivet angetts falla under KN-nr&lt;br&gt;2710 00 79. Denna beteckning motsvaras i gällande tulltaxa av KN-nr&lt;br&gt;2710 00 74 (innehållande högst 1 viktprocent svavel), 2710 00 76&lt;br&gt;(innehållande mer än 1 viktprocent men högst 2 viktprocent svavel),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 77 (innehållande mer än 2 viktprocent men högst 2,8 viktprocent&lt;br&gt;svavel) och 2710 00 78 (innehållande mer än 2,8 viktprocent svavel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga bränslen som hänförs under de KN-nr som anges i punkterna&lt;br&gt;1 - 3 och 6 - 8 är direkt skattepliktiga och benämningen under rubriken&lt;br&gt;Slag av bränsle tjänar snarast som en allmän upplysning om vilka&lt;br&gt;bränslen som kan förekomma under dessa KN-nr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blyhalten är avgörande for om en bensinprodukt skall beskattas enligt&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2. KN-nr 2710 00 27, 2710 00 29 och 2710 00 32&lt;br&gt;omfattar enligt tulltaxan annan bensin än flygbensin, med en blyhalt av&lt;br&gt;högst 0,013 gram per liter. Detta motsvarar den definition som i dag&lt;br&gt;finns av blyfri bensin i 2 § första stycket lagen om bensinskatt. I prop.&lt;br&gt;1994/95:11 har regeringen föreslagit att definitionen på bly fri bensin i&lt;br&gt;skattelagen slopas såsom obehövlig, eftersom kriterierna för miljöklassin-&lt;br&gt;delning av bensin föreslås framgå av bilagan till lagen om kemiska&lt;br&gt;produkter. Miljöklassindelningen av bensin berör dock enbart den bensin,&lt;br&gt;som hittills har benämnts blyfri bensin. Hänvisningar till KN-nr bör&lt;br&gt;därför göras i 1 § första stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag tas bensinskatt och koldioxidskatt ut för bensin som är avsedd för&lt;br&gt;motordrift, medan bensin som är avsedd för uppvärmning beskattas med&lt;br&gt;en totalt sett lägre skatt, bestående av allmän energiskatt och koldioxid-&lt;br&gt;skatt. Regeringens förslag innebär att samma skattebelopp skall tas ut för&lt;br&gt;bensin, oavsett om den används för motordrift eller uppvärmning. De&lt;br&gt;föreslagna skattebeloppen är beräknade med utgångspunkt från vad som&lt;br&gt;i dag gäller för bensin som beskattas enligt lagen om bensinskatt.&lt;br&gt;Regeringens förslag innebär alltså en höjd skatt för bensin som används&lt;br&gt;för uppvärmning. Det torde dock röra sig om begränsade volymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt för bränsle enligt första stycket 3 tas ut med olika belopp,&lt;br&gt;beroende på om bränslet har märkts eller inte. Den högre skattenivån&lt;br&gt;motsvarar det sammanlagda beloppet av den allmänna energiskatten och&lt;br&gt;den dieseloljeskatt som i dag tas ut i motsvarande fäll. Bestämmelser om&lt;br&gt;märkämnen och i vilka fäll märkt olja får användas finns i 8 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten hänförs i tulltaxan under&lt;br&gt;kapitel 2711. Samtliga de KN-nr som anges under punkten 4 i paragra-&lt;br&gt;fens andra stycke avser produkter som är förtätade till vätska, med&lt;br&gt;undantag för natuigas som anges under punkten 6. De enda nr ur kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 som inte omfättas av uppräkningen är gasformiga kolväten (KN-nr&lt;br&gt;2711 21 00 och 2711 29 00). KN-nr 2711 21 00 avser natuigas i gasform&lt;br&gt;och anges därför under punkten 6. Andra gasformiga kolväten än&lt;br&gt;naturgas hänförs under KN-nr 2711 29 00. Av denna grupp omfättas&lt;br&gt;metan av direkt skatteplikt, se punkten 5. Eftersom samtliga produkter ur&lt;br&gt;KN-nr 2711 - med undantag för naturgas - är mineraloljor enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;definitionen i 1 kap. 3 §, kan dock även andra produkter än metan ur Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;2711 29 00 vara skattepliktiga enligt 3 §, nämligen om produkterna säljs&lt;br&gt;eller förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning. Dessa produkter&lt;br&gt;är dock alltså inte direkt skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom metan och naturgas beskattas ur KN-nr 2711 endast gasol&lt;br&gt;direkt enligt första stycket 4. Detta åstadkoms lagtekniskt genom att&lt;br&gt;hänvisa till &amp;quot;ur KN-nr 2711 12 11 - 2711 19 00&amp;quot;, i stället for att knyta&lt;br&gt;skatteplikten direkt till aktuella KN-nr, vilket alltså skulle ha innefattat&lt;br&gt;samtliga produkter som hänförs under numren. Med gasol avses varor&lt;br&gt;som huvudsakligen består av petroleumgaser och andra gasformiga&lt;br&gt;kolväten. De kolväten som ingår i gasol är i huvudsak propån och butan&lt;br&gt;eller en blandning av dessa. Avgörande för om en produkt är direkt&lt;br&gt;skattepliktig är alltså om den är att betrakta som gasol eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag tas högre skatt ut på gasol som används för drift av motorfordon&lt;br&gt;än på gasol som används för annat ändamål. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;att omfattningen av de fordonsslag, där högbeskattad gasol skall&lt;br&gt;användas, ändras till att stämma överens med vad som gäller använd-&lt;br&gt;ningsområdet för andra högbeskattade bränslen (dvs. främst dieselolja).&lt;br&gt;Förhöjd eneigiskatt och koldioxidskatt föreslås således betalas i de fäll då&lt;br&gt;gasolen används för drift av personbil, lastbil, buss, trafiktraktor, färtyg&lt;br&gt;eller luftfartyg. Detta innebär dels en inskränkning så till vida att&lt;br&gt;mopeder och motorcyklar - som ryms inom det hittills använda uttrycket&lt;br&gt;motorfordon - undantas, dels en utvidgning genom att trafiktraktorer,&lt;br&gt;färtyg och luftfärtyg skall drivas med högbeskattad gasol. Den föreslagna&lt;br&gt;högre skattenivån för metan och natuigas bör på motsvarande sätt gälla&lt;br&gt;förbrukning i de nämnda fordons- och färtygsslagen. Genom en tillämp-&lt;br&gt;ning av de föreslagna avdrags- och försäkransbestämmelsema i 7 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket 1 b och 2 samt 8 kap. 3 § LSE kommer dock - i likhet&lt;br&gt;med i dag - skattefrihet att gälla för gasol, metan och natuigas som kan&lt;br&gt;komma att förbrukas i skepp samt i luftfärtyg när dessa används&lt;br&gt;yrkesmässigt. Vad gäller luftfärtyg kommer reglerna i praktiken endast&lt;br&gt;att beröra varmluftsballonger, eftersom övriga luftfärtyg i allt väsentligt&lt;br&gt;drivs med obeskattad flygbensin eller flygfotogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av natuigasens höga halt av metan jämställs i de svenska&lt;br&gt;energiskattelagama i dag metan och natuigas, men metan anges&lt;br&gt;emellertid inte särskilt som en skattepliktig produkt. I paragrafen föreslås&lt;br&gt;dock att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av petroleumkoks föreslås införd och samma skattebelopp&lt;br&gt;föreslås för detta bränsle som för övriga kolbränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut per vikt- eller volymenhet i enlighet med första stycket av&lt;br&gt;paragrafen. Andra stycket innehåller bestämmelser om att skatt i vissa&lt;br&gt;fäll skall tas ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de&lt;br&gt;skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. Det rör sig&lt;br&gt;om följande situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som for annat ändamål än som berättigar till avdrag säljer eller Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;förbrukar bränsle som köpts skattefritt mot försäkran, är skyldig att&lt;br&gt;betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt för gasol, metan eller annat bränsle som skall beskattas som dessa&lt;br&gt;bränslen tas ut enligt 4 a eller 5 a om bränslet förvärvas för drift av&lt;br&gt;personbil, lastbil, buss, trafiktraktor, färtyg eller luftfärtyg. Om bränslet&lt;br&gt;däremot förvärvas för annat ändamål skall de lägre skattebeloppen enligt&lt;br&gt;4 b eller 5 b betalas. Den som förvärvat ett bränsle för vilket den lägre&lt;br&gt;skatten skall betalas, men som säljer eller förbrukar bränslet för ett&lt;br&gt;ändamål som medför att skatt skall tas ut enligt 4 a eller 5 a, är skyldig&lt;br&gt;att betala skatt med ett belopp som motsvarar skillnaden i skatt mellan de&lt;br&gt;båda användningsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om skattskyldighet i de nu nämnda fellen finns i två generella&lt;br&gt;bestämmelser, nämligen 4 kap. 1 § första stycket 7 (bränslen som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 1-5) och 12 § första stycket 4 (övriga&lt;br&gt;skattepliktiga bränslen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeprodukter som beskattas enligt första stycket 3 - t.ex. eldningsoljor&lt;br&gt;och dieseloljor - skall senast när skattskyldighet för produkten inträder ha&lt;br&gt;försetts med särskilda märkämnen. Om detta inte gjorts skall förhöjd&lt;br&gt;energiskatt betalas för produkten. Vissa mörka, tjocka oljor kan endast&lt;br&gt;med svårighet märkas. Dessa oljor lämpar sig inte för fordonsdrift och&lt;br&gt;har därför undantagits från märkning. Märkningsbestämmelsema är direkt&lt;br&gt;överförda från den nuvarande lagen om dieseloljeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller nu nämnda, direkt skattepliktiga, oljeprodukter kan det inte&lt;br&gt;lagligt förekomma att en produkt som beskattats enligt första stycket 3 a-&lt;br&gt;grundnivån för energiskatt - kan komma ifråga för användning som&lt;br&gt;drivmedel i t.ex. en personbil. Bränslet är märkt och sådant bränsle får&lt;br&gt;enligt 9 § inte förekomma i bränsletanken på ett sådant fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 och 4 §§ skall skatt dock tas ut även för vissa andra produkter,&lt;br&gt;om de används eller säljs för motordrift eller för uppvärmning. Skatt för&lt;br&gt;dessa produkter skall, beroende på användningsområde, betalas med det&lt;br&gt;skattebelopp som gäller för motsvarande bränsle som är direkt skatteplik-&lt;br&gt;tigt enligt 1 §. Någon märkning av sådana produkter föreskrivs inte och&lt;br&gt;det kan därför förekomma att en produkt har förvärvats i syfte att&lt;br&gt;användas för uppvärmning - och då beskattats enligt första stycket 3 a-&lt;br&gt;men därefter säljs vidare för att förbrukas för motordrift eller av&lt;br&gt;förvärvaren fektiskt används för motordrift. Skattskyldighet inträder&lt;br&gt;enligt 4 kap. 12 § första stycket 4 och skatt skall i detta fell tas ut med&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar skillnaden mellan skatt på oljeprodukter enligt&lt;br&gt;första stycket 3 b och 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränslen som beskattas enligt 3 a får användas i skepp. Om ett skepp&lt;br&gt;används för yrkesmässigt ändamål skall ingen skatt betalas på bränslet,&lt;br&gt;vilket uppnås genom avdrag i bränsledeklarationen respektive möjlighet&lt;br&gt;till inköp mot försäkran (se 7 kap. 2 § andra stycket 1 b och 8 kap. 3 §).&lt;br&gt;Om skeppet används för privat ändamål skall skatt enligt 3 b betalas.&lt;br&gt;Förbrukaren har möjlighet att köpa omärkt bränsle som är beskattat enligt&lt;br&gt;3 b. Det är dock möjligt för honom att även köpa märkt bränsle som&lt;br&gt;beskattats enligt 3 a. För att uppnå att skatt enligt 3 b betalas för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privata förbrukningen av bränslet är förbrukaren skyldig att betala Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;skillnaden mellan skatt enligt 3 b och 3 a. Bestämmelser om detta finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 kap. 1 § andra stycket och 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den indexering av den allmänna energiskatten, koldioxidskatten,&lt;br&gt;dieseloljeskatten och bensinskatten som trädde i kraft den 1 januari 1994&lt;br&gt;(prop. 1993/94:25, bet. 1993/94:FiUl, rskr. 1993/94:100, SFS&lt;br&gt;1993:1508 - 1511) överförs till LSE. Lagtekniskt åstadkoms detta genom&lt;br&gt;att riksdagen nu beslutar om de skattebelopp som skall gälla fr.o.m.&lt;br&gt;lagens ikraftträdande, dvs. den 1 januari 1995, samt att den automatiska&lt;br&gt;indexuppräkningen sker först för skatteuttaget under kalenderåret 1996.&lt;br&gt;Utgångspunkten för denna omräkning skjuts alltså fram, genom att&lt;br&gt;prisnivån i oktober 1994 - och inte 1993 - anges som grund för jäm-&lt;br&gt;förelsen med prisnivån i oktober året före det år som omräkningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexuppräkning sker enligt förslaget sista gången inför kalenderåret&lt;br&gt;1998 och för tiden därefter skall de skattebelopp gälla som fastställts för&lt;br&gt;detta år. Detta regel har tillkommit i syfte att undvika eventuella&lt;br&gt;oklarheter om vilka skattebelopp som skall gälla i och med att in-&lt;br&gt;dexeringen upphör och innebär givetvis inget hinder mot sådana framtida&lt;br&gt;ändringar av skattebeloppen som i sedvanlig ordning kan beslutas av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande svenska bestämmelser tas skatt ut efter volym (m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) för&lt;br&gt;alla oljeprodukter, dvs. såväl tunna som tjocka oljor. Skatten på gasol&lt;br&gt;som används för drift av motorfordon beskattas efter volym (liter), medan&lt;br&gt;vikt (ton) utgör beräkningsgrunden för övrig förbrukning. Skattebeloppen&lt;br&gt;för kolbränslen är angivna efter vikt (ton), medan skatten för natuigas tas&lt;br&gt;ut i m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3 i direktiv 92/81/EEG skall skattesatserna för de olika&lt;br&gt;produkterna beräknas per 1 000 liter vid en temperatur av 15°C, vad som&lt;br&gt;vanligen kallas normalliter. Vad gäller tjocka eldningsoljor, gasol och&lt;br&gt;metan är däremot huvudregeln att skatten skall anges per 1 000 kg, men&lt;br&gt;en möjlighet finns för medlemsländerna att i stället beräkna skatten efter&lt;br&gt;kvantitet. I sammanhanget bör med kvantitet förstås volym (liter, m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stämmer överens med EG:s regler att ange skattesatserna för&lt;br&gt;bensin, dieselbrännolja, eldningsolja och fotogen efter volym. Detsamma&lt;br&gt;gäller gasol som beskattas enligt 4 a. En anpassning till gemenskapsrätten&lt;br&gt;krävs dock av beräkningsgrunden för volymen bränsle för vilken skatt&lt;br&gt;skall betalas. Skattebeloppen i 1 § första stycket 1-3 och 4 a får anses&lt;br&gt;motsvara volymen vid en bränsletemperatur av 15°C. I paragrafens första&lt;br&gt;stycke föreslås en möjlighet att räkna om den skattepliktiga volymen till&lt;br&gt;15°C. Det åligger i sådant fäll den skattskyldige att visa att bränslet hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en annan temperatur när skyldigheten att betala skatt inträdde. Enligt vad Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;regeringen erferit bokfor mänga skattskyldiga bränslevolymema&lt;br&gt;beräknade vid 15°C, varför den föreslagna förändringen - förutom en&lt;br&gt;anpassning till vad som gäller inom EU - även torde innebära en&lt;br&gt;administrativ förenkling för de skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör inte enbart gälla nyss angivna, direkt skattepliktiga&lt;br&gt;produkter utan bör även tillämpas vid skattläggningen av produkter för&lt;br&gt;vilka motsvarande skatt skall betalas enligt 3 eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte anledning att skilja mellan lätta och tjocka&lt;br&gt;oljeprodukter. Inom EU är det visserligen vanligt att skattesatsen för&lt;br&gt;tjocka oljor anges efter vikt. Huwuddelen av dem som kommer att&lt;br&gt;registreras som upplagshavare i Sverige antas emellertid vara storförbru-&lt;br&gt;kare, som genom att de i större omfattning lagrar bränslen kan godkännas&lt;br&gt;som upplagshavare. Dessa torde endast i mindre omfattning bestämma&lt;br&gt;den mängd olja för vilken skatt skall betalas genom vägning. Av&lt;br&gt;praktiska skäl bör därför även i fortsättningen samma beräkningsgrund,&lt;br&gt;dvs. volym, användas för samtliga skattepliktiga oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger således den skattskyldige att visa att bränslet vid skattskyl-&lt;br&gt;dighetens inträde hade en annan temperatur än 15°C, om han vill räkna&lt;br&gt;om den skattepliktiga bränslevolymen. I normalfallet, dvs. då en upp-&lt;br&gt;lagshavare levererar bränsle till en icke registrerad köpare, inträder&lt;br&gt;skattskyldigheten vid leveransen (se 5 kap. 1 § första stycket 1). Om&lt;br&gt;skattskyldighet inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad&lt;br&gt;som skattskyldig för bränslen får dock omräkning göras endast om detta&lt;br&gt;särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransbegreppet har hittills i praxis ansetts överensstämma med&lt;br&gt;köplagens regler om äganderättens övergång och någon ändring föreslås&lt;br&gt;inte i den delen. I det fäll då en skattskyldig leverantör levererar&lt;br&gt;eldningsolja fritt kunden innebär detta alltså att skattskyldigheten inträder&lt;br&gt;då oljan pumpas in från tankfordonet till köparens bränsletank. Om den&lt;br&gt;skattskyldige önskar räkna om bränslevolymen efter bränslets temperatur&lt;br&gt;torde krävas att han mäter temperaturen när den faktiskt levereras, dvs.&lt;br&gt;i samband med utleverering till köparen. Det kan dock inte uteslutas att&lt;br&gt;det kan vara möjligt för den skattskyldige att fullgöra sin bevisskyldighet&lt;br&gt;på annat sätt, t.ex. genom utredning om bränslets temperatur då det&lt;br&gt;lämnade depån och vilka temperaturförändringar som bränslet kan ha&lt;br&gt;genomgått under transporten. Det ankommer dock på beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten att pröva i vad mån den skattskyldige i de enskilda fållen&lt;br&gt;kan anses ha fullgjort sin bevisskyldighet eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreslås att den beräkning av skattepliktig&lt;br&gt;volym naturgas som i dag rekommenderas av Riksskatteverket (se RSV&lt;br&gt;Ip 1993:1 s. 5) lagstadgas. Beräkningsgrunden bör gälla även för metan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen och natuigas omfettas inte av bestämmelserna i de aktuella&lt;br&gt;EG-direktiven. De nuvarande svenska beräkningsgrunderna för dessa&lt;br&gt;bränslen kan därför behållas. Metan har skattemässigt i Sverige likställts&lt;br&gt;med naturgas och gemenskapsrätten gör det möjligt att även för metan,&lt;br&gt;som i och för sig omfettas av skatteplikt enligt EG:s direktiv, behålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen efter volym. Någon ändring föreslås inte vad gäller Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;beräkningssätten for gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna regleras under vilka förutsättningar beskattning skall ske&lt;br&gt;av andra bränslen än sådana som är direkt skattepliktiga enligt 1 §.&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär att vad som föreskrivs i artiklarna 2.2 och 2.3&lt;br&gt;i direktiv 92/81/EEG införlivas i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2.2 skall samtliga produkter som definieras som mineral-&lt;br&gt;oljor i artikel 2.1 i samma direktiv beskattas om de är avsedda att&lt;br&gt;användas, bjuds ut till försäljning eller används som motorbränsle eller&lt;br&gt;för uppvärmning. Artikel 2.3 föreskriver att skatt skall tas ut för vaije&lt;br&gt;produkt som är avsedd att användas, bjuds ut till försäljning eller används&lt;br&gt;som motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle eller som medel för&lt;br&gt;att öka motorbränslets volym. Enligt artikel 2.3 skall även andra&lt;br&gt;kolväten, med undantag för kol, brunkol, torv eller liknande festa&lt;br&gt;kolväten eller natuigas, beskattas när de är avsedda att användas, bjuds&lt;br&gt;ut till försäljning eller används för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna är dock oförhindrade att beskatta undantagna bränsle-&lt;br&gt;slag. Enligt regeringens förslag skall skatt tas ut för natuigas, kolbränslen&lt;br&gt;och petroleumkoks. Torv beläggs endast med svavelskatt. 3 och 4 §§ har&lt;br&gt;utformats med beaktande av dessa omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de direkt skattepliktiga produkterna i 1 § första&lt;br&gt;stycket innebär regeringens förslag att skattskyldighet för produkt som&lt;br&gt;avses i 3 eller 4 § inträder först när den säljs eller förbrukas som&lt;br&gt;motorbränsle eller för uppvärmning. Enligt direktivtexten skall pro-&lt;br&gt;dukterna beskattas om de är avsedda att användas, bjuds ut till försäljning&lt;br&gt;eller används som motorbränsle eller för uppvärmning. Den föreslagna&lt;br&gt;skrivningen i den svenska lagtexten får enbart ses som en språklig&lt;br&gt;omskrivning av motsvarande direktivtext och inte som någon reell saklig&lt;br&gt;skillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säljer en produkt som motorbränsle eller för uppvärmning&lt;br&gt;föreslås alltså bli skyldig att betala skatt. Exempel på sådana situationer&lt;br&gt;kan vara att ett bränsle säljs av någon som t.ex. vid marknadsföring eller&lt;br&gt;- vad främst torde gälla enskilda fet eller dunkar av bränsle - via text&lt;br&gt;direkt på den försålda produkten anger att bränslet är lämpat att användas&lt;br&gt;som motorbränsle eller för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med motorbränsle bör förstås, inte enbart bränsle som förbrukas för&lt;br&gt;drift av motordrivna fordon, utan även bränsle som används för drift av&lt;br&gt;gasturbiner och liknande stationära motorer. Innebörden av begreppet&lt;br&gt;uppvärmning framgår närmare av de överväganden som presenterats i&lt;br&gt;kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande skattefriheten för flygfotogen och flygbensin som&lt;br&gt;används i flygplan bör behållas. Dessa bränslen skall alltså beskattas&lt;br&gt;endast i den mån de används för uppvärmning eller annan motordrift än&lt;br&gt;drift av flygplan. Denna begränsning av skatteplikten uttrycks i 3 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. I begreppet &amp;quot;annan motordrift än drift av flygplan&amp;quot; kan t.ex. Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;rymmas drift av personbilar och andra motorfordon. Beskattningsmyndig-&lt;br&gt;hetens hittillsvarande tolkning av begreppet har även inneburit att skatt&lt;br&gt;tagits ut for bränsle som förbrukats i flygplansmotorer under test-&lt;br&gt;körningar i provbädd eller dylikt i samband med såväl tillverkning som&lt;br&gt;reparation och översyn av motorerna. Regeringen föreslår dock att&lt;br&gt;flygbensin eller flygfotogen som förbrukas vid sådan motortestning skall&lt;br&gt;undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att skattefriheten för motortestning lagtek-&lt;br&gt;niskt bör åstadkommas genom att förbrukaren deklarerar användningen&lt;br&gt;av flygbränslet och med stöd av en särskild avdragsbestämmelse (7 kap.&lt;br&gt;4 § i utredningens lagförslag) får göra avdrag i deklarationen för skatt på&lt;br&gt;bränsle som förbrukats vid aktuellt slag av motorprovning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förfarandet innebär dock att deklarationer där ingen&lt;br&gt;skatt redovisas skulle behöva lämnas av dem som förbrukar flygbensin&lt;br&gt;och flygfotogen för det angivna ändamålet. Det synes därför mest ända-&lt;br&gt;målsenligt att redan i skattepliktsbestämmelsen i 2 kap. 3 § införa en&lt;br&gt;regel om begränsning som åstadkommer skattefrihet för flygbensin och&lt;br&gt;flygfotogen vid provning av flygmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beskattning av jetbensin hänvisas till kommentarerna vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § första stycket andra meningen och 4 § andra stycket framgår att&lt;br&gt;skatt skall betalas med de skattebelopp som gäller för motsvarande&lt;br&gt;bränsle som omfättas av direkt skatteplikt. Det ankommer på beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten att - vid sin granskning av deklarationerna - i enskilda&lt;br&gt;fäll avgöra efter vilken skattesats ett bränsle skall beskattas, eller med&lt;br&gt;andra ord avgöra vad som avses med begreppet motsvarande bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet fäll kommer det troligen inte att stöta på problem att avgöra&lt;br&gt;efter vilken skattesats ett bränsle skall beskattas. Sålunda bör det t.ex.&lt;br&gt;vara följdriktigt att beskatta motoralkoholer som används som drivmedel&lt;br&gt;efter den skattesats som gäller för bensin, om det är fråga om ett fordon&lt;br&gt;med bensinmotor (s.k. ottomotor), och annars efter den skattesats som&lt;br&gt;gäller för dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fäll där det är tänkbart att tillämpningssvårigheter kan inträffo är&lt;br&gt;när ett motorbränsle kan användas för drift av såväl ottomotorer som&lt;br&gt;dieselmotorer. Skälet till att svårigheter uppstår är att det enligt EG:s&lt;br&gt;direktiv inte skall bestämmas en fäst skattesats för en viss produkt utan&lt;br&gt;skattesatsen relateras till skatten på en annan - i vissa fäll svårbestämd -&lt;br&gt;produkt. Denna torde dock oftast vara bensin eller dieselolja. En&lt;br&gt;ytterligare svårighet är att dieselolja i Sverige - och enligt regeringens&lt;br&gt;förslag i prop. 1994/95:11 även bensin - förekommer i olika miljöklasser&lt;br&gt;med skilda skattesatser. En lösning på problemet, som dock inte helt&lt;br&gt;stämmer överens med gemenskapsrätten, är att fästställa fästa skattesatser&lt;br&gt;för vissa produkter med utgångspunkt i produkternas dominerande&lt;br&gt;användning. En annan lösning är att låta den, som i sin egenskap av&lt;br&gt;säljare eller förbrukare av bränslet är skattskyldig, och därför bäst vet&lt;br&gt;vad bränslet närmast motsvarar, avgöra med vilket belopp skatt skall&lt;br&gt;betalas eller i vart fäll den ytterligare skatt som användningen ger upphov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till utöver den skatt som betalats för bränslet tidigare. Regeringen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;förordar den senare lösningen, som för övrigt redan tillämpas i Sverige&lt;br&gt;i dag beträffande beskattningen av gasol. Det ankommer därefter på be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten att granska avgivna bränsledeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer på marknaden vissa bränsleprodukter som visserligen&lt;br&gt;inte i sig kan klassas som kolväten, men som till viss del består av&lt;br&gt;kolväten. Om bränsleblandningen är ett motorbränsle saknar gräns-&lt;br&gt;dragningen betydelse, eftersom alla motorbränslen enligt gemenskaps-&lt;br&gt;rätten skall beskattas, oavsett om det rör sig om kolväten eller ej. Vad&lt;br&gt;gäller bränslen som är avsedda för uppvärmning följer dock av artikel 2.3&lt;br&gt;i direktiv 92/82/EEG att endast flytande eller gasformiga kolväten i&lt;br&gt;sådant fall behöver beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten innebär att kolvätedelen i de aktuella fallen skall&lt;br&gt;beskattas. I syfte att införliva en sådan bestämmelse i LSE föreslås i 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 att alla produkter, som innehåller flytande eller gas-&lt;br&gt;formiga kolväten och säljs eller används för uppvärmningsändamål, görs&lt;br&gt;skattepliktiga. Skatt skall dock enligt förslaget betalas endast för den del&lt;br&gt;som består av sådana kolväten, vilket framgår av paragrafens andra&lt;br&gt;stycke, andra meningen. Av praktiska skäl bör emellertid en låg gräns&lt;br&gt;sättas för den kolvätedel som skall kunna bli föremål för beskattning.&lt;br&gt;Den föreslagna gränsen, fem viktprocent, motsvarar den andel olja, ur&lt;br&gt;petroleum eller bituminösa mineral, som en bränsleblandning skall&lt;br&gt;innehålla för att vara skattepliktig enligt nuvarande bestämmelse i 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tänkbart fåll är en blandning av olja erhållen ur petroleum eller&lt;br&gt;bituminösa mineral och vegetabilisk olja som används för uppvärmnings-&lt;br&gt;ändamål och där den förstnämnda andelen uppgår till mindre än 70&lt;br&gt;viktprocent. En sådan bränsleblandning faller inte in under något av de&lt;br&gt;KN-nr ur 2710 i tulltaxan som medför direkt skatteplikt. I den mån&lt;br&gt;blandningen trots allt kan anses som en mineralolja - enligt definitionen&lt;br&gt;i 1 kap. 3 § - bör beskattning ske enligt 3 §, medan i annat fåll be-&lt;br&gt;skattning skall ske av den del av bränslet som är ett kolväte enligt 4 §.&lt;br&gt;Ett annat fåll där bestämmelsen aktualiseras är vid beskattningen av den&lt;br&gt;stadsgas som framställs i spaltgasverk. Denna gas består till ca 30 % av&lt;br&gt;kolväten (metan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LSE skall som nämnts tidigare enbart vissa speciellt angivna&lt;br&gt;produkter ur KN-nr 2710 vara direkt skattepliktiga. Såvitt erfårits kan&lt;br&gt;inte något slag av smörjoljor hänföras till de KN-nr som angetts för de&lt;br&gt;direkt skattepliktiga produkterna. Vad gäller andra mineraloljor än de&lt;br&gt;direkt skattepliktiga skall skyldighet att betala skatt för dem inträda först&lt;br&gt;i och med att de används eller säljs som motorbränsle eller för upp-&lt;br&gt;värmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En smörjolja ur KN-nr 2710 är en mineralolja enligt den definition som&lt;br&gt;gäller enligt gemenskapsrätten. Smörjolja som saluförs separat bör&lt;br&gt;generellt anses ha ett i huvudsak icke skattepliktigt användningsområde -&lt;br&gt;dvs. annat än motordrift eller uppvärmning - och skall därför inte&lt;br&gt;beskattas. Detta bör gälla oavsett om det rör sig om smörjolja som&lt;br&gt;används för smötjning av kolvar o.d. eller om smörjolja som blandas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bensin. Det undantag från beskattning, som enligt lagen om allmän Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;energiskatt i dag gäller för smörjoljor och smörjfetter som inte används&lt;br&gt;för energialstring, blir enligt regeringens förslag till lagreglering&lt;br&gt;överflödigt och kan därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad däremot gäller en blandning, som består huvudsakligen av bensin&lt;br&gt;med en smärre mängd inblandad smörjolja, ter det sig naturligt att&lt;br&gt;betrakta hela blandningen som ett motorbränsle för vilket skatt skall tas&lt;br&gt;ut enligt den allmänna regeln i 4 § som föreskriver att varje produkt som&lt;br&gt;används för detta ändamål skall beskattas. Det kan således inte anses&lt;br&gt;förenligt med gemenskapsrätten att inte ta ut skatt för inblandade&lt;br&gt;smöijoljor. Det nuvarande undantaget från beskattning - som finns i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen om bensinskatt - bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5- 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassindelningen av andra oljeprodukter än bensin föreslås överförd&lt;br&gt;till den energiskatt som tas ut för motsvarande produkter enligt LSE. 5 §&lt;br&gt;motsvaras av 5 § andra - fjärde styckena lagen om dieseloljeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygfotogen beskattas enligt regeringens förslag endast då bränslet&lt;br&gt;förbrukas för uppvärmning eller annan motordrift än drift av flygplan. I&lt;br&gt;dessa, sannolikt fåtaliga, fäll skall alltså en miljöklassning göras av&lt;br&gt;flygfotogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § motsvarar 2 § första stycket andra meningen lagen om bensinskatt&lt;br&gt;i dess lydelse enligt prop. 1994/95:11 och innehåller en hänvisning till&lt;br&gt;att kraven för de olika miljöklasserna för blyfri bensin anges i bilagan till&lt;br&gt;lagen om kemiska produkter. Sådan miljöklassning skall ske såväl av&lt;br&gt;bensin ur de KN-nr som anges i 1 § första stycket 1 som av andra&lt;br&gt;bränslen, vilka med stöd av reglerna om motsvarande bränslebeskattning&lt;br&gt;i 3 eller 4 § skall beskattas som sådan bensin. Det sistnämnda kan bli&lt;br&gt;aktuellt t.ex. beträffande motoralkoholer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § innehåller en bestämmelse om i vilka fäll miljöklassning skall ske&lt;br&gt;av bränsleblandningar som är skattepliktiga enligt 3 eller 4 §. Miljöklass-&lt;br&gt;ning enligt 5 § skall göras om sådant bränsle innehåller oljor som&lt;br&gt;erhållits ur petroleum eller ur bituminösa mineral och om bränslet skall&lt;br&gt;beskattas efter de skattesatser som gäller för eldnings- och dieselolja.&lt;br&gt;Miljöklassning, enligt de särskilda miljöklasspecifikationer som angivits&lt;br&gt;i bilagan till lagen om kemiska produkter, skall ske om det motsvarande&lt;br&gt;bränsle, för vilket skatt för en bränsleblandning skall beräknas, är bensin&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 1 (dvs. vad som i dag kallas blyfri bensin).&lt;br&gt;Miljöklass skall för de nämnda bränsleblandningarna bestämmas med&lt;br&gt;ledning av hela blandningens egenskaper, vilket motsvarar den regel som&lt;br&gt;i dag gäller för sådana blandningar som är skattepliktiga enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om allmän energiskatt (t.ex. blandningar av rapsolja och&lt;br&gt;dieselolja) och finns i 5 § femte stycket lagen om dieseloljeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § motsvarar huvudsakligen 2 § och 3 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och reglerar tillsättningen av märkämnen till oljeprodukter.&lt;br&gt;Användningsområdet för sådana märkta oljeprodukter regleras i 9 §, som&lt;br&gt;grundar sig på 4 § lagen om dieseloljeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler får märkning endast ske på depå som är godkänd&lt;br&gt;av beskattningsmyndigheten. Detta gäller även vid import av bränslen,&lt;br&gt;såväl i de fäll då skatten betalas till beskattningsmyndigheten av&lt;br&gt;registrerade skattskyldiga som i de övriga fall då skatten skall betalas till&lt;br&gt;tullmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av märkämnen är endast aktuell vad gäller bränslen enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 3, dvs. eldningsolja, dieselbrännolja och annan fotogen&lt;br&gt;än flygfotogen. Endast upplagshavare har rätt att under skattesuspension&lt;br&gt;lagra sådana bränslen, vilket innebär att hanteringen av i Sverige&lt;br&gt;obeskattade bränslen i huvudsak kommer att göras av upplagshavare.&lt;br&gt;Upplagshavares lagring av bränslen skall äga rum i skatteupplag som är&lt;br&gt;godkänt av beskattningsmyndigheten. Märkning i Sverige bör därför&lt;br&gt;endast få ske på ett sådant godkänt skatteupplag. Avsikten är dock inte&lt;br&gt;att märkning automatiskt bör få äga rum på samtliga godkända skatteupp-&lt;br&gt;lag, utan beskattningsmyndigheten bör särskilt pröva i vad mån märkning&lt;br&gt;skall få äga rum på ett skatteupplag. Myndigheten bör därvid beakta t.ex.&lt;br&gt;i vad mån upplagshavaren har tillgång till erforderlig utrustning och i&lt;br&gt;vilken omfattning som märkning är tänkt att äga rum på skatteupplaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den möjlighet som i dag, enligt 3 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;dieseloljeskatt, finns att märka en oljeprodukt när den vid import förvaras&lt;br&gt;i tullager eller dylikt, bör föras in i LSE. Märkning föreslås i sådant fäll&lt;br&gt;ha ägt rum senast när produkten anmäls till förtullning. Den som i de nu&lt;br&gt;aktuella fållen importerar bränslen är skattskyldig enligt antingen 4 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 6 eller 4 kap. 12 § första stycket 3 a. Det kan därför&lt;br&gt;inte bli aktuellt att kräva att märkningen i dessa fåll skall ske på godkänt&lt;br&gt;skatteupplag, utan det är lämpligt att tullmyndigheten - som är be-&lt;br&gt;skattningsmyndighet i dessa fäll - får godkänna depå för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel av märkt olja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ger reglerna i lagen om dieseloljeskatt inte utrymme för att till&lt;br&gt;Sverige föra in en oljeprodukt som redan utomlands har märkts i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i Sverige. Utredningen har inte närmare övervägt&lt;br&gt;denna fråga. Regeringen anser dock, inte minst av handelspolitiska skäl,&lt;br&gt;att det är lämpligt att införa en sådan möjlighet. Detta föreslås lagtekniskt&lt;br&gt;åstadkommas genom att bestämmelsen om var märkning får äga rum&lt;br&gt;begränsas till att gälla i Sverige. Medan möjligheten till att företa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkning inom Sverige i praktiken - genom att den skall ske på Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;skatteupplag - är förbehållen upplagshavare, innebär regeringens förslag&lt;br&gt;inte någon begränsning i möjligheten för samtliga skattskyldiga att föra&lt;br&gt;in olja som redan märkts i utlandet till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förbud mot användning av märkta oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 § lagen om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;reglerar användningsområdet för märkta oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att olja, för vilken förhöjd eneigiskatt&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 3 b skall betalas, måste användas också för drift&lt;br&gt;av trafiktraktorer och båtar. Enligt nuvarande bestämmelser, som förs&lt;br&gt;över till den nya lagen, skall högbeskattad olja användas för drift av&lt;br&gt;personbilar, bussar och lastbilar. Lagtekniskt åstadkoms utvidgningen av&lt;br&gt;användningsområdet för högbeskattad olja genom att i 9 § första stycket&lt;br&gt;införs en bestämmelse om att inte heller bränsletank på trafiktraktor eller&lt;br&gt;båt får innehålla märkta oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare kommenterats i anslutning till 1 kap. 6 §, föreslås dock&lt;br&gt;en begränsning i användningsförbudet för vissa trafiktraktorer, nämligen&lt;br&gt;terminaltraktorer och jordbrukstraktorer som tillfälligt brukas som&lt;br&gt;trafiktraktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens förbrukning av oljeprodukter för fordonsdrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten ger inte medlemsländerna möjlighet att generellt&lt;br&gt;tillämpa lägre skattesatser för bränslen som förbrukas av landets militära&lt;br&gt;styrkor. Samma beskattningsregler bör alltså tillämpas beträffande de&lt;br&gt;oljeprodukter som används i de fordonsslag som anges i paragrafen,&lt;br&gt;oavsett om de är registrerade i bilregistret eller i det militära fordons-&lt;br&gt;registret. I den allmänna motiveringen har diskuterats de praktiska&lt;br&gt;problem som denna reglering kan medföra för försvarets del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Separata bränsletankar i fordon och båtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § första stycket lagen om dieseloljeskatt får bränsletank på de&lt;br&gt;angivna fordonsslagen inte innehålla märkt oljeprodukt om bränsletanken&lt;br&gt;förser fordonets motor med bränsle. Denna formulering har av Riks-&lt;br&gt;skatteverket tolkats så, att det är tillåtet att ha märkt - lågbeskattad - olja&lt;br&gt;i en separat bränsletank som enbart förser andra motorer på ett fordon&lt;br&gt;med bränsle än den eller de motorer som kan användas för framdrivning&lt;br&gt;av fordonet (RSV Ip 1993:6 s. 3). Sådana bränsletankar kan driva t.ex.&lt;br&gt;kompressorer på kyl- och frysfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det medför kontrollproblem att tillåta att lågbeskattad olja används i Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;vissa tankar på ett fordon eller en båt. Samtliga bränsletankar som förser&lt;br&gt;motor på en personbil, lastbil, buss, trafiktraktor eller båt med bränsle&lt;br&gt;bör därför innehålla omärkt - högbeskattad - olja. I och med detta uppnås&lt;br&gt;också en likformig beskattning av olja som via en separat tank driver ett&lt;br&gt;aggregat och olja som via den motor som driver fordonet även driver&lt;br&gt;lyftkran eller annat aggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till dispens för vissa båtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränsletank på båt får enligt den föreslagna regleringen i första stycket&lt;br&gt;inte innehålla märkt olja. Om någon förbrukar olja i båt när denna&lt;br&gt;används för annat än privata ändamål medges dock återbetalning av&lt;br&gt;skatten (se 9 kap. 3 §). Märkt olja får emellertid användas i skepp och&lt;br&gt;sådan olja kan förvärvas skattefritt - genom avdrag eller mot försäkran -&lt;br&gt;av någon som avser att förbruka den i skepp som används yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen vad avser färtygsbränslen kan dock, som&lt;br&gt;redovisats i kapitel 11, medföra praktiska problem för marinens,&lt;br&gt;Kustbevakningens och andra myndigheters hantering av fartygsdiesel.&lt;br&gt;Problem torde särskilt kunna uppkomma i de fäll sådana myndigheter&lt;br&gt;disponerar över såväl skepp och båtar och alltså enligt den föreslagna&lt;br&gt;beskattningsordningen skulle behöva hantera såväl märkt som omärkt&lt;br&gt;olja, beroende på om oljan avses användas i skepp eller båtar. En&lt;br&gt;dispensbestämmelse, som gör det möjligt för beskattningsmyndigheten att&lt;br&gt;medge användning av lågbeskattad olja i båtar som disponeras av&lt;br&gt;Försvarsmakten, Kustbevakningen eller annan statlig myndighet, bör&lt;br&gt;därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra situationer kan dock problem, inte minst med ekonomisk&lt;br&gt;belastning till följd av återbetalningsrutinema, komma att drabba de&lt;br&gt;näringsidkare som i sina båtar förbrukar stora mängder olja. En möjlighet&lt;br&gt;till dispens föreslås därför även för andra båtar är de som disponeras av&lt;br&gt;statliga myndigheter. I dessa fäll föreslås dock att särskilda skäl skall&lt;br&gt;krävas för att en dispens skall kunna ges. Det är inte avsikten att i stort&lt;br&gt;sett alla näringsidkare skall kunna beviljas dispens för sina båtar. Det&lt;br&gt;ankommer på beskattningsmyndigheten att pröva i vad mån skäl finns för&lt;br&gt;dispensgivning; rent allmänt bör dock krävas att stora praktiska hante-&lt;br&gt;ringsproblem skulle uppkomma för en näringsidkare eller att han till följd&lt;br&gt;av den nya uppbördsordningen skulle drabbas av betydande likvidi-&lt;br&gt;tetsproblem. Det förstnämnda fallet torde främst bli aktuellt för näringsid-&lt;br&gt;kare som disponerar över såväl skepp och båtar. Enbart den omständig-&lt;br&gt;heten att avståndet till närmaste bränsledepå är långt bör inte vara&lt;br&gt;tillräckligt för dispensgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dispens medför att förbudet mot användning av märkta oljeproduk-&lt;br&gt;ter enligt första stycket inte gäller den eller de båtar som omfättas av&lt;br&gt;dispensen och vidare att de regler om skattefria inköp - genom avdrag i&lt;br&gt;skattedeklaration eller mot försäkran - som gäller för skepp tillämpas&lt;br&gt;även för dessa båtar. Kustbevakningen är - som framgår av 10 kap. den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya lagen - tillsynsmyndighet vad gäller användningen av oljeprodukter Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;i båtar. För att underlätta Kustbevakningens kontroll bör en båt som&lt;br&gt;beviljats aktuell dispens medföra en kopia av beskattningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut. Vid inköp mot försäkran bör även anges att oljan skall användas&lt;br&gt;i båt som omfättas av en meddelad dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om årlig omräkning av eneigi- och koldiox-&lt;br&gt;idskatterna utan riksdagens medverkan med hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;prisutvecklingen. Regeringens förslag innebär att riksdagen nu fastställer&lt;br&gt;1995 års skattebelopp och att den automatiska omräkningen enligt&lt;br&gt;paragrafen sker först inför skatteuttaget under 1996. Motsvarande regler&lt;br&gt;om indexering finns i dag i lagen om allmän eneigiskatt (16 §), lagen om&lt;br&gt;bensinskatt (2 a §), lagen om dieseloljeskatt (5 a §) och lagen om&lt;br&gt;koldioxidskatt (2 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar i vilka fäll eneigiskatt och koldioxidskatt inte skall&lt;br&gt;betalas och motsvarar delvis 2 a § lagen om allmän eneigiskatt (samt&lt;br&gt;genom hänvisning i 3 § första stycket lagen om koldioxidskatt även skatt&lt;br&gt;enligt denna lag) och 1 § andra stycket lagen om bensinskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 - metan som framställs genom biologiska processer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om undantag för skatteplikt för viss metan är direkt&lt;br&gt;överförd från 2 a § a lagen om allmän eneigiskatt. Den nuvarande&lt;br&gt;lydelsen av bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1993 (prop.&lt;br&gt;1991/92:150 bil. 1:5, bet. 1991/92:FiU30, rekr. 1991/92:350, SFS&lt;br&gt;1992:879).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 - trädbränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas i dag inte ut på trädbränslen. Begreppet trädbränslen bör&lt;br&gt;innefätta alla biobränslen där träd eller delar av träd är utgångsmaterial.&lt;br&gt;Det rör sig om t.ex. flis, spån, träpulver, men också avlutar och andra&lt;br&gt;biprodukter från massaindustrin (t.ex. råtallolja).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa trädbränslen används i icke obetydlig omfättning som bränsle i&lt;br&gt;kraftvärmeverk. Av den föreslagna lydelsen av 2 kap. 4 § första stycket 1&lt;br&gt;följer att skatt skall betalas för alla produkter som säljs eller förbrukas&lt;br&gt;som motorbränsle. Som anmärkts i anslutning till lagrummet avses&lt;br&gt;härmed bränsle i såväl motordrivna fordon som stationära motorer. Ett&lt;br&gt;exempel på en stationär motor är en gasturbin som genererar elektrisk&lt;br&gt;kraft och värme i ett kraftvärmeverk. En följd av bestämmelsen i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket 1 skulle därför bli beskattning av trädbränslen som Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;används for att driva gasturbiner. I den mån trädbränsle skulle användas&lt;br&gt;som bränsle i en mottrycksanläggning skulle däremot inte beskattning&lt;br&gt;ske, eftersom det i detta fäll inte vore fråga om motordrift utan upp-&lt;br&gt;värmning. Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 kan, utöver direkt skatteplik-&lt;br&gt;tiga produkter, endast kolväten komma i fråga för sådan beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten ger möjlighet till skattebefrielse av bränslen som&lt;br&gt;förbrukas i kraftvärmeanläggningar. En bestämmelse om skattefrihet för&lt;br&gt;trädbränsle som säljs eller förbrukas för motordrift vid samtidig&lt;br&gt;produktion av värme och elektrisk kraft i en sådan anläggning bör därför&lt;br&gt;införas. Eftersom skatt enligt lagens utformning inte kan tas ut om&lt;br&gt;trädbränsle används för uppvärmning, saknas behov av att undanta sådan&lt;br&gt;användning från skatteplikt. I den mån trädbränsle skulle användas för att&lt;br&gt;framställa enbart elektrisk kraft kan skattefrihet för det insatta bränslet&lt;br&gt;uppnås genom avdragsbestämmelsen i 7 kap. 2 § andra stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 - bränsle som tillhandahålls i småförpackningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag undantas från det energi- och koldioxidskattepliktiga området&lt;br&gt;oljeprodukter som tillhandahålls i särskild förpackning om högst fem&lt;br&gt;liter. Ett motsvarande undantag för motoralkoholer finns i lagen om&lt;br&gt;bensinskatt, dock är volymgränsen där satt till en liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall enligt gemenskapsrätten endast belasta mineraloljor som&lt;br&gt;används som motorbränslen eller för uppvärmning. Bränsleprodukter som&lt;br&gt;säljs i småförpackningar betingar ett betydligt högre pris än produkter&lt;br&gt;som säljs i större kvantiteter och det kan därför antas att de är avsedda&lt;br&gt;för skattefri användning. En generell skattefrihet för samtliga skatteplikti-&lt;br&gt;ga produkter i småförpackningar kan därför inte anses strida mot&lt;br&gt;gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska skäl talar för att skatt inte tas ut för bränslen i småförpack-&lt;br&gt;ningar. Den nuvarande ordningen med skattefrihet för sådana oljeproduk-&lt;br&gt;ter bör därför behållas samt utvidgas till att gälla samtliga skattepliktiga&lt;br&gt;produkter, alltså såväl direkt skattepliktiga bränslen som sådana produkter&lt;br&gt;som kan komma att beskattas med stöd av 3 eller 4 §. En liter föreslås&lt;br&gt;som enhetlig gräns för den volym som skattefritt bör få säljas i småför-&lt;br&gt;packningar. Exempel på produkter där skattefriheten kan aktualiseras är&lt;br&gt;lysfotogen, tvättbensin och tändvätskor på petroleumbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 - bränsle som förloras i samband med framställning o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i punkten 4 motsvarar innehållet i artikel 14.1 andra&lt;br&gt;meningen i direktiv 92/12/EEG och innebär skattefrihet för bränslen&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 1-5 som förloras vid bränsleframställning o.d.&lt;br&gt;Någon direkt motsvarighet till undantaget finns inte i nuvarande&lt;br&gt;skattelagar, förutom vad gäller natuigas som bortgått till följd av förluster&lt;br&gt;vid transport eller omformning hos producent eller distributör (2 a § b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om allmän eneigiskatt). I praktiken har dock skatt inte tagits ut for Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;bränslen som gått förlorade hos den skattskyldige, vare sig det skett&lt;br&gt;genom t.ex. transportförluster, olyckshändelser eller stöld. Detta beror&lt;br&gt;på att skattskyldighet inte anses ha inträtt för dessa bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de bränslen för vilka de nuvarande svenska förfårandebe-&lt;br&gt;stämmelsema skall tillämpas även i fortsättningen, innebär regeringens&lt;br&gt;förslag ingen förändring. Det rör sig alltså om andra bränslen än enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 och skatt bör inte heller i fortsättningen tas ut för&lt;br&gt;dessa bränslen i de nu behandlade fållen. Eftersom händelserna regel-&lt;br&gt;mässigt inträffar innan skattskyldighet inträder för bränslet torde det&lt;br&gt;nuvarande undantaget beträffande natuigas sakna praktisk betydelse och&lt;br&gt;kan slopas utan att någon materiell ändring görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har även föreslagit att undantag från skatteplikt skall gälla&lt;br&gt;för bränsle enligt 1 § första stycket 1-5 som förstörts till följd av&lt;br&gt;tillfälliga omständigheter eller force majeure. Skattefrihet av denna&lt;br&gt;anledning bör dock endast kunna ges upplagshavare, varumottagare eller&lt;br&gt;skatterepresentant och skattefriheten bör i dessa fåll åstadkommas genom&lt;br&gt;avdrag i bränsledeklarationen (se vidare kommentarer i anslutning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §). Härigenom åstadkoms en samordning av dessa regler i de&lt;br&gt;olika punktskattelagama beträffånde bränsle, alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränsle som på annat sätt upphör att lagras i ett skatteupplag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare kommer att diskuteras i anslutning till bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. om skattskyldighetens inträde föreslår regeringen att upplagshava-&lt;br&gt;re skall vara skyldiga att betala skatt för allt bränsle som på något sätt&lt;br&gt;upphör att lagras i ett skatteupplag (se 5 kap. 1 § 3). Denna bestämmelse&lt;br&gt;rör bränslen som är skattepliktiga enligt 1 § första stycket 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som i dag gäller i Sverige kommer bränslen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § första stycket 1-5, som förlorats på annat sätt än de som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § 4 eller till följd av tillfälliga omständigheter eller force majeure&lt;br&gt;enligt 7 kap. 6 §, inte längre att vara befriade från skatt. Gemenskaps-&lt;br&gt;rätten ger inte utrymme för att underlåta att ta ut skatt i sådana situatio-&lt;br&gt;ner. Möjlighet saknas därför att medge avdrag för skatt på bränslen som&lt;br&gt;försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig&lt;br&gt;till bristande betalning från köpare, se nuvarande 24 § första stycket i&lt;br&gt;lagen om allmän energiskatt, 4 § första stycket 7 lagen om svavelskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket 4 lagen om dieseloljeskatt och 7 § 1 mom. e lagen om&lt;br&gt;bensinskatt. Dessa bestämmelser kan därför inte föras över till LSE. Inte&lt;br&gt;heller förlust av bränsle genom stöld kommer att kunna medföra att skatt&lt;br&gt;inte behöver betalas. Gemenskapsrätten får i de nämnda fållen anses&lt;br&gt;reglera endast bränslen för vilka minimiskattesatser har bestämts. Lika&lt;br&gt;bestämmelser bör dock tillämpas för samtliga bränslen som beskattas&lt;br&gt;enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare undantag från beskattning i nuvarande lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är flygfbtogen, jetbensin och flygbensin skattefria enligt 2 a § d -&lt;br&gt;f lagen om allmän energiskatt och 1 § första stycket a lagen om&lt;br&gt;bensinskatt. Skattefrihet för flygfotogen och flygbensin när de används&lt;br&gt;för drift av flygplan åstadkoms enligt regeringens förslag genom&lt;br&gt;konstruktionen av skattepliktsbestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jetbensin (KN-nr 2710 00 37) har tidigare används inom försvaret för&lt;br&gt;drift av stridsflygplan. Försvaret har dock, enligt vad regeringen erfarit,&lt;br&gt;numera helt upphört med sin förbrukning av jetbensin, varför detta&lt;br&gt;bränsle torde sakna användningsområde. Någon särreglering av jetbensin&lt;br&gt;behövs därför inte längre och det undantag från skatteplikt, som hittills&lt;br&gt;funnits i 2 a § e lagen om allmän eneigiskatt, bör således kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av kapitel 12 föreslås att den nuvarande skattefriheten för&lt;br&gt;stadsgas slopas. Skattefrihet för den lättbensin eller gasol som används&lt;br&gt;som råvara i ett spaltgasverk bör kunna åstadkommas med tillämpning av&lt;br&gt;avdragsbestämmelsen för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning.&lt;br&gt;Det finns därför inte anledning att behålla det nuvarande allmänna&lt;br&gt;undantaget från skatteplikt för bränslen som förbrukas vid stadsgasfram-&lt;br&gt;ställning (2 a § c lagen om allmän energiskatt). I de fäll natuigas används&lt;br&gt;vid framställning av stadsgas förekommer inte en sådan kemisk omvand-&lt;br&gt;lingsprocess att avdrag bör medges för skatten på den natuigas som förs&lt;br&gt;ut på näten. Den insatta mängden natuigas bör alltså, som sker i dag,&lt;br&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § andra stycket första meningen lagen om bensinskatt gäller&lt;br&gt;skattefrihet för mineraloljeprodukter som införs till landet för att vid&lt;br&gt;oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av&lt;br&gt;bensin. I och med att eneigiskattelagama föreslås föras samman till en&lt;br&gt;gemensam lag blir bestämmelsen om avdrag för skatt på bränslen som&lt;br&gt;används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning tillämplig på&lt;br&gt;framställning av bensin och en särbestämmelse för bensinframställning&lt;br&gt;blir därför överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att bestämmelsen i artikel 8.2 d i direktiv 92/81/EEG&lt;br&gt;införlivas med svensk rätt. Regeringens närmare överväganden i den&lt;br&gt;delen har redovisats i den allmänna motiveringen (se kapitel 6.3.5). Även&lt;br&gt;om det för närvarande främst torde finnas anledning att tillämpa&lt;br&gt;skattelättnader för motorbränslen, är bestämmelsen utformad så att även&lt;br&gt;bränslen som används för uppvärmning kan komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning eller skattebefrielse kan medges endast för energiskatt och&lt;br&gt;koldioxidskatt och alltså inte för den skatt som tas ut för svavelinnehållet&lt;br&gt;i bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Svavelskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/-■?§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 och 2 §§ finns regler om för vilka bränslen svavelskatt skall betalas&lt;br&gt;samt vilka skattebelopp som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelskatten bedöms vara en nationell skatt, för vilken EG:s direktiv&lt;br&gt;på bränsleområdet inte behöver tillämpas. Regeringen har dock av&lt;br&gt;praktiska skäl valt att knyta förfärandereglema till bränsleprodukter och&lt;br&gt;inte slag av skatt. Detta innebär att de särskilda förfäranderegler som har&lt;br&gt;sin grund i gemenskapsrätten skall tillämpas även vid uppbörden av&lt;br&gt;svavelskatt på de bränslen som omfättas av dessa regler. De bränslen som&lt;br&gt;är aktuella är t.ex. dieselolja och eldningsolja (bränslen enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär en i huvudsak enhetlig skattebas för de&lt;br&gt;olika energiskatterna. Svavelskatteplikten föreslås således utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta samtliga produkter för vilka energi- och koldioxidskatt skall tas&lt;br&gt;ut. Till skillnad från vad som gäller i dag innebär detta att svavelskatt&lt;br&gt;skall tas ut på bensin, fotogen, gasol och naturgas och även för varje&lt;br&gt;annan produkt som används som motorbränsle samt andra flytande och&lt;br&gt;gasformiga kolväten som används för uppvärmning. Vissa av dessa&lt;br&gt;produkter - som t.ex. gasformiga bränslen - innehåller dock allmänt sett&lt;br&gt;så låga halter svavel att de i många fäll kommer att fälla under den gräns&lt;br&gt;för svavelinnehållet som föreslås gälla beträffände skatteplikten för&lt;br&gt;flytande och gasformiga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall inte tas ut för torv som används för annat ändamål än&lt;br&gt;förbränning, t.ex. jordförbättring. Detta medför att hänvisning görs till&lt;br&gt;torvbränsle ur KN-nr 2703.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av LSE gör att det torde kunna bli aktuellt att ta ut&lt;br&gt;svavelskatt för &amp;quot;andra fästa produkter&amp;quot; enligt 2 § första stycket endast om&lt;br&gt;en sådan produkt skulle säljas eller förbrukas som motorbränsle (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § innehåller regler om temperaturomräkning och motsvarar den&lt;br&gt;bestämmelse som för eneigiskatt och koldioxidskatt finns i 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från svavelskatteplikt stämmer överens med de som föreslås&lt;br&gt;för energi- och koldioxidskattemas del, vilket åstadkoms genom en direkt&lt;br&gt;hänvisning i paragrafen till den bestämmelse som gäller för dessa skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Skattskyldighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 92/12/EEG innehåller i avdelningarna II och III särskilda regler&lt;br&gt;om förfärandet vid beskattningen. Dessa regler införs genom regeringens&lt;br&gt;förslag i svensk rätt, men föreslås endast tillämpas på produkter enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga skattepliktiga bränslen är dels de bränslen som kan bli&lt;br&gt;skattepliktiga med tillämpning av 2 kap. 3 eller 4 §, dels de bränslen som&lt;br&gt;inte omfättas av regleringen i EG-direktiven men som Sverige valt att&lt;br&gt;beskatta (dvs. natuigas, kolbränslen och petroleumkoks och - vad gäller&lt;br&gt;svavelskatt - torvbränslen). För dessa bränslen behålls i huvudsak de&lt;br&gt;nuvarande svenska förfärandebestämmelsema. I viss utsträckning görs&lt;br&gt;dock av praktiska skäl justeringar av bestämmelserna, så att enhetliga&lt;br&gt;regler gäller för samtliga slag av skattepliktiga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärandereglema knyts i regeringens förslag till bränsleprodukter och&lt;br&gt;inte slag av skatt, vilket innebär att de särskilda förfäranderegler, som&lt;br&gt;föreslås beträffände bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 1-5, skall&lt;br&gt;tillämpas även på den svavelskatt som tas ut för dessa produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 - 11 §§ finns bestämmelser om skattskyldighet för bränslen som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5, medan 12 § reglerar förhållandena&lt;br&gt;för övriga bränslen som kan komma att beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 92/12/EEG innehåller bestämmelser om förfärandet vid&lt;br&gt;beskattningen av såväl mineraloljor, alkohol och tobak. I huvudsak är&lt;br&gt;reglerna gemensamma för de skilda produktslagen och - i den mån inte&lt;br&gt;kommentarer lämnas i denna proposition - hänvisas till regeringens&lt;br&gt;överväganden i anslutning till motsvarande bestämmelser i lagen om&lt;br&gt;tobaksskatt och lagen om alkoholskatt i propositionen om dessa nya lagar.&lt;br&gt;I den propositionen lämnas också förhållandevis ingående beskrivningar&lt;br&gt;av aktuella delar av gemenskapsrätten. Den språkliga uppbyggnaden av&lt;br&gt;motsvarande förfärandebestämmelser i de olika lagarna kan variera något,&lt;br&gt;men - i den mån annat inte särskilt kommenteras - är avsikten att den&lt;br&gt;materiella innebörden av bestämmelser, som grundar sig på samma&lt;br&gt;direktivtext, skall vara densamma i samtliga tre lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vem som är skyldig att betala eneigiskatt, koldioxid-&lt;br&gt;skatt och svavelskatt på bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 -&lt;br&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig till en böljan om den som blivit godkänd som upplagshava-&lt;br&gt;re eller varumottagare (se vidare 3 - 6 §§) eller som i sin yrkesmässiga&lt;br&gt;verksamhet mer undantagsvis tar emot bränslen från ett annat EG-land&lt;br&gt;(oregistrerad varumottagare, se 7 §). Vid försäljning till en svensk&lt;br&gt;varumottagare kan en utländsk upplagshavare utse en skatterepresentant&lt;br&gt;i Sverige (se 8 §), som i varumottagarens ställe är skyldig att betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten. När det är fråga om s.k. distansförsäljning enligt 10 § är den Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;utländske säljaren dock alltid själv skattskyldig. Det rör sig om bränsle,&lt;br&gt;som är beskattat i ett annat EG-land och för vilket säljaren ansvarar för&lt;br&gt;transporten till den svenske köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsreglerna ger visst begränsat utrymme för även annan än&lt;br&gt;upplagshavare att tillverka eller bearbeta bränsle (se vidare kommentarer-&lt;br&gt;na vid 5 kap. 4 §). Formuleringen av 1 § första stycket 1 täcker in denna&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten medför att skatt skall tas ut för bränslen, som&lt;br&gt;beskattats i ett annat EG-land men förs in till Sverige i avsikt att&lt;br&gt;användas av någon för annat än privat ändamål. Mottagaren av sådant&lt;br&gt;bränsle, som - till skillnad från vad som gäller vid s.k. distansförsäljning&lt;br&gt;- själv ansvarar för transporten av bränslet, är skattskyldig enligt första&lt;br&gt;stycket 4. Den utländske säljaren har rätt att i sitt hemland få tillbaka den&lt;br&gt;skatt som där betalats för bränslet (jfr vad som enligt 9 kap. 10 § gäller&lt;br&gt;i det fall då en svensk säljare på motsvarande sätt levererar bränsle till&lt;br&gt;en mottagare i ett annat EG-land).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 6 förslås en bestämmelse om att även annan än upp-&lt;br&gt;lagshavare som importerar bränsle från ett land utanför EG är skattskyl-&lt;br&gt;dig. Någon uttrycklig bestämmelse har tidigare inte funnits i någon av&lt;br&gt;lagarna på eneigiskatteområdet om att annan än den som är registrerad&lt;br&gt;är skattskyldig vid import av bränslen. Av 8 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;allmän energiskatt och 5 § tredje stycket lagen om bensinskatt framgår&lt;br&gt;dock att skatt skall betalas i detta fall. Den föreslagna lydelsen av första&lt;br&gt;stycket 6 innebär dock att i LSE anges vem som är skyldig att betala&lt;br&gt;skatten även vid import. Vad gäller skattskyldighetens inträde hänvisas&lt;br&gt;alltjämt till reglerna enligt tullagen (se 5 kap. 5 §). En upplagshavare&lt;br&gt;som importerar bränsle från tredje land får hantera bränslet under&lt;br&gt;skattesuspension och redovisa skatten på samma sätt som sker med skatt&lt;br&gt;på bränsle som härrör från införsel eller inköp från annan upplagshavare&lt;br&gt;i Sverige. Detta stämmer överens med vad som hittills gällt registrerade&lt;br&gt;skattskyldigas hantering av importerade bränslen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 7 motsvarar 6 § första stycket 3 och 4 lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt och 3 § 3 lagen om bensinskatt och innebär att den, som för&lt;br&gt;annat ändamål än som berättigar till avdrag säljer eller förbrukar bränsle&lt;br&gt;som köpts skattefritt mot försäkran, blir skyldig att betala skatt.&lt;br&gt;Detsamma föreslås gälla den som förvärvat lågbeskattad gasol, metan,&lt;br&gt;naturgas eller annat bränsle som beskattas på motsvarande sätt men säljer&lt;br&gt;eller använder bränslet för ett ändamål som medför att den högre&lt;br&gt;energiskatten skall tas ut. Som framgår av 2 kap. 1 § andra stycket skall&lt;br&gt;skatt i detta fall betalas med ett belopp som motsvarar skillnaden i skatt&lt;br&gt;för de båda användningsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 8 reglerar skyldigheten att betala skatt när bränsle förs&lt;br&gt;in till Sverige på ett sätt som inte är vanligt förekommande för bränslet-&lt;br&gt;ransporter som ombesöijs av privatpersoner (se vidare 11 §, som grundar&lt;br&gt;sig på artikel 9.3 i direktiv 92/12/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp används för privat ändamål skall skatt på bränslen som&lt;br&gt;beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 utgå med det högre beloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 b. Det vanligaste torde - och bör - vara att förbrukaren i detta Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;fall köpt bränsle som är beskattat enligt 3 b. Det kan dock förekomma att&lt;br&gt;skepp används såväl för privata som yrkesmässiga ändamål. Regeringen&lt;br&gt;har av den anledningen funnit att det inte är möjligt att föreskriva att&lt;br&gt;endast högbeskattad - omärkt - olja skall få användas i skepp som&lt;br&gt;används för privata ändamål. Om förbrukaren köpt oljan skattefritt genom&lt;br&gt;att försäkra att han skall använda den yrkesmässigt skall han - om han&lt;br&gt;använder bränslet i skeppet för privat ändamål - vara skyldig att betala&lt;br&gt;skatt. Det är dock möjligt för honom att även köpa märkt bränsle som&lt;br&gt;beskattats enligt 3 a. Bestämmelsen i andra stycket medför att skatt enligt&lt;br&gt;3 b skall betalas för den privata förbrukningen av bränslet i de båda nu&lt;br&gt;nämnda fallen. I det förstnämnda fallet skall skatt utgå med det belopp&lt;br&gt;som anges i 3 b och i det andra fallet med skillnaden mellan skatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b och 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har använt begreppet &amp;quot;användning för fritidsändamål eller&lt;br&gt;annat privat ändamål&amp;quot; vad gäller olika regler för bränsleförbrukning i&lt;br&gt;fartyg och luftfärtyg. Denna terminologi stämmer överens med den i&lt;br&gt;nuvarande lagar på energiskatteområdet. En förenkling till &amp;quot;användning&lt;br&gt;för privat ändamål&amp;quot; bör dock utan förändring av begreppets materiella&lt;br&gt;innebörd genomgående kunna göras i LSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler för i vilka fäll beskattning skall ske i Sverige&lt;br&gt;av bränslen som transporteras mellan Sverige och ett annat EG-land och&lt;br&gt;som inte når mottagaren. Paragrafen grundar sig på artikel 20 i direktiv&lt;br&gt;92/12/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 §, som grundar sig på artikel 4 a i direktiv 92/12/EEG, regleras&lt;br&gt;under vilka omständigheter någon kan godkännas som upplagshavare. Det&lt;br&gt;rör sig om en fysisk eller juridisk person som avser att - i en verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs yrkesmässigt här i landet - tillverka eller bearbeta bränslen&lt;br&gt;eller i större omfättning lagra bränslen. Något krav på att tillverkning&lt;br&gt;eller bearbetning skall ske i större omfättning uppställs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges även de allmänna krav som bör ställas på den som ansöker&lt;br&gt;om att godkännas som upplagshavare. Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;således pröva om en sökande, med hänsyn till sina ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden och omständigheterna i övrigt, är lämplig som upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ordalydelsen av artikel 4 a i direktiv 92/12/EEG är en upp-&lt;br&gt;lagshavare en fysisk eller juridisk person som av behörig myndighet fått&lt;br&gt;tillstånd att i sin näringsverksamhet tillverka, bearbeta, lagra, ta emot och&lt;br&gt;leverera skattepliktiga produkter under skattesuspension. Det finns dock,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad gäller bränslen, inte anledning att ge begreppen &amp;quot;ta emot&amp;quot; respektive Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;&amp;quot;leverera&amp;quot; självständig betydelse i fråga om möjligheten att godkännas&lt;br&gt;som upplagshavare. I den mån den som &amp;quot;tar emot&amp;quot; och &amp;quot;levererar&amp;quot;&lt;br&gt;bränslen - alltså i praktiken en återförsäljare - uppfyller de volymmässiga&lt;br&gt;krav som ställs på lagerhållning, kan han dock godkännas som upp-&lt;br&gt;lagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna godkännas som upplagshavare skall den sökande i sin&lt;br&gt;näringsverksamhet hantera bränslen på ett eller flera av de sätt som anges&lt;br&gt;i paragrafen. Han skall alltså tillverka, bearbeta eller lagra bränslen. Den&lt;br&gt;som tillverkar eller bearbetar bränslen lär regelmässigt hålla en viss&lt;br&gt;volym bränslen i lager; om tillverkning eller bearbetning sker finns dock&lt;br&gt;inget krav på omfattningen av lagerhållningen. En upplagshavare föreslås&lt;br&gt;även, i likhet med vad som i dag gäller registrerad skattskyldig enligt&lt;br&gt;energiskattelagama, ha rätt att under skattesuspension importera bränslen&lt;br&gt;från tredje land. Eftersom en importör regelmässigt lär disponera över en&lt;br&gt;viss lagerkapacitet, bedömer regeringen inte att det finns något behov av&lt;br&gt;att särskilt ange import av bränslen som en grund för att kunna god-&lt;br&gt;kännas som upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det alltså räcker att den sökande lagrar bränslen för att kunna&lt;br&gt;godkännas som upplagshavare, bör ett godkännande som upplagshavare -&lt;br&gt;oavsett om detta åberopats av sökanden som grund för sin ansökan eller&lt;br&gt;ej - ge honom rätt att under skattesuspension även tillverka och bearbeta&lt;br&gt;bränslen. Om ändring sker i de förhållanden som han angett i sin&lt;br&gt;ursprungliga ansökan om registrering bör han dock vara skyldig att&lt;br&gt;underrätta beskattningsmyndigheten om dessa förändringar. Om&lt;br&gt;ändringarna i näringsverksamhetens inriktning föranleder beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten att anse att upplagshavaren inte längre uppfyller de&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för att bli godkänd kan godkännandet&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig bestämmelse om att beskattningsmyndigheten får återkalla&lt;br&gt;sitt godkännande av upplagshavare och skatteupplag, om förutsättningar&lt;br&gt;för godkännande inte längre finns, föreslås i 5 §. Bestämmelsen skall&lt;br&gt;även gälla registrerad varumottagare, skatterepresentant enligt 8 § och&lt;br&gt;representant som avses i 10 § andra stycket. Detta framgår genom&lt;br&gt;hänvisningar till 5 § i 6 § tredje stycket, 8 § fjärde stycket och 10 §&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något möjlighet för den som bearbetar skattepliktiga produkter att&lt;br&gt;åberopa detta som grund för att bli registrerad som skattskyldig finns inte&lt;br&gt;enligt dagens svenska energiskattelagstiftning. Införlivandet av begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;bearbetning&amp;quot; i de åtgärder som en godkänd upplagshavare får företa med&lt;br&gt;ett bränsle, är en anpassning till vad som gäller enligt gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock observeras att bestämmelsen om vilka åtgärder som en&lt;br&gt;upplagshavare får företa inom ramen för suspensionsordningen (artikel&lt;br&gt;4 a i direktiv 92/12/EEG) avser samtliga de varugrupper som omfättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av detta direktiv, dvs. förutom mineraloljeprodukter även tobak och Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;alkohol. Det torde på bränsleområdet endast i begränsad omfättning&lt;br&gt;förekomma att någon bearbetar ett bränsle utan att detta genom processen&lt;br&gt;förvandlas på sådant sätt att det är att anse som tillverkning av ett nytt&lt;br&gt;bränsle. Ett fäll där bestämmelsen om bearbetning bör kunna komma&lt;br&gt;ifråga, är för de näringsidkare som omförpackar bränslen i skattefria&lt;br&gt;småförpackningar om högst en liter. Begreppet bearbetning föreslås infört&lt;br&gt;även vad gäller andra bränslen än de som avses i 2 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-5, varför som ett ytterligare exempel kan nämnas uppsortering&lt;br&gt;av kol i olika fraktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerhållning i större omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i förordning föreskriva vad som skall avses med&lt;br&gt;lagerhållning i större omfättning. Med uttrycket bör avses att den som&lt;br&gt;ansöker om att bli godkänd som lagerhållare disponerar över en&lt;br&gt;lagerkapacitet om - vad gäller flytande bränslen - minst 500 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Det bör&lt;br&gt;inte krävas att upplagshavaren vid vaije tillfälle faktiskt har denna mängd&lt;br&gt;bränsle i lager, utan det bör räcka att han - vid egna depåer eller genom&lt;br&gt;avtal om förvaringsutrymme hos annan - har möjlighet att ta en sådan&lt;br&gt;lagerkapacitet i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4 a i direktiv 92/12/EEG är en förutsättning för att kunna&lt;br&gt;godkännas som upplagshavare att hanteringen av bränslen sker i&lt;br&gt;sökandens yrkesmässiga verksamhet. Den definition av begreppet&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet som regeringen föreslår i 1 kap. 4 § stämmer&lt;br&gt;överens med den betydelse begreppet har i mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande svenska bestämmelser kan den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som i huvudsak medför skattskyldighet enligt lagen om&lt;br&gt;mervärdesskatt och som i större omfättning återförsäljer, förbrukar eller&lt;br&gt;lagrar skattepliktigt bränsle registreras som skattskyldig. Förutsättningen&lt;br&gt;att den bedrivna verksamheten i huvudsak skall medföra skattskyldighet&lt;br&gt;enligt lagen om mervärdesskatt stämmer inte överens med EG-rätten och&lt;br&gt;redan av det skälet bör ett sådant krav inte ställas på den som önskar bli&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka bränslen en upplagshavare får hantera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som godkänts som upplagshavare får under skattesu-&lt;br&gt;spension hantera bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5,&lt;br&gt;dvs. bensin, dieselbrännolja, eldningsolja, annan fotogen än flygfotogen,&lt;br&gt;gasol och metan. I den mån näringsidkaren yrkesmässigt hanterar även&lt;br&gt;andra bränslen för vilka skatt skall betalas - t.ex. metanol som används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for motordrift eller kolbränslen - kan denna hantering inte ske under den Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;skattesuspension som getts näringsidkaren i hans egenskap av upp-&lt;br&gt;lagshavare. För övriga bränslen kan dock näringsidkaren registreras som&lt;br&gt;skattskyldig enligt - i huvudsak - samma regler som gäller i dag (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte närmare gått in på i vad mån ett godkännande&lt;br&gt;som upplagshavare generellt bör avse samtliga bränslen som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 1-5 eller om det skall vara möjligt för en&lt;br&gt;näringsidkare att i egenskap av upplagshavare endast hantera vissa av de&lt;br&gt;nyss nämnda bränslena. En näringsidkare skulle alltså kunna välja att&lt;br&gt;hantera t.ex. eldningsolja under skattesuspension, men bensin utanför&lt;br&gt;suspensionsordningen - dvs. i beskattat skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävan är att - i den mån detta är möjligt - skapa&lt;br&gt;praktiska och enkla regler för skatteuppbörden. Det ter sig mot den&lt;br&gt;bakgrunden som mest ändamålsenligt att beskattningsmyndigheten bör ges&lt;br&gt;möjlighet att bestämma vilket eller vilka bränslen som en upplagshavare&lt;br&gt;får hantera. Sökandens önskemål bör därvid vara vägledande, men be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten bör kunna vägra en sökande att hantera viss typ&lt;br&gt;av bränslen under skattesuspension. Det bör således framgå av be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens beslut om godkännande som upplagshavare vilka&lt;br&gt;sorts bränslen upplagshavaren får hantera i sin egenskap av upplagshava-&lt;br&gt;re. De nu lämnande förtydligandet föranleder ingen förändring av&lt;br&gt;lagtextens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukare av bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kan den som i större omfättning förbrukar skattepliktigt bränsle&lt;br&gt;registreras som skattskyldig (se 7 § andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;eneigiskatt och 4 § andra stycket lagen om bensinskatt). Gemenskaps-&lt;br&gt;rätten ger inte möjlighet att grunda ett godkännande som upplagshavare&lt;br&gt;på att någon förbrukar bränslen. Den som förbrukar bränslen i så stor&lt;br&gt;omfattning att han i dag kan registreras som skattskyldig torde dock&lt;br&gt;regelmässigt disponera över viss lagerkapacitet, vilket gör det möjligt för&lt;br&gt;flertalet av nu registrerade skattskyldiga förbrukare att kunna godkännas&lt;br&gt;även som upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till ny registrering efter avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är frivilligt registrerad som skattskyldig och därefter - på egen&lt;br&gt;begäran eller på initiativ av beskattningsmyndigheten - avregistreras får&lt;br&gt;han enligt nuvarande bestämmelser medges registrering tidigast ett år&lt;br&gt;efter avregistreringen (se 7 § fjärde stycket lagen om allmän eneigiskatt&lt;br&gt;och 4 § fjärde stycket lagen om bensinskatt). Denna bestämmelse&lt;br&gt;infördes 1991 och syftade till att motverka att företag går in och ut ur&lt;br&gt;systemet allt efter vad som en viss tidpunkt framstår som mest för-&lt;br&gt;delaktigt (se prop. 1990/91:95 s. 5). Regeringen bedömer det dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt med restriktioner av möjligheten att ansöka om godkännande Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;som upplagshavare på nytt sedan avregistrering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukning av bränsle för framställning av likvärdig vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt samtliga eneigiskattelagar, med undantag för lagen om&lt;br&gt;bensinskatt, att den är skattskyldig som förbrukar skattepliktigt bränsle&lt;br&gt;för framställning av därmed likvärdig vara. Syftet med bestämmelsen&lt;br&gt;torde ha varit att ett bränsle, som åstadkoms genom blandning av t.ex.&lt;br&gt;eldningsolja och en icke skattepliktig produkt, inte skulle kunna undgå att&lt;br&gt;beskattas. Detta skulle alltså gälla även om den produkt som uppstår inte&lt;br&gt;längre definitionsmässigt är att anse som eldningsolja, men kan användas&lt;br&gt;som ett bränsle på samma sätt som eldningsolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär, genom bestämmelserna i 2 kap. 3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §§, en långtgående skatteplikt för olika slag av produkter som säljs&lt;br&gt;eller förbrukas som motorbränslen eller för uppvärmning. Dessa regler&lt;br&gt;torde innebära att i princip samtliga produkter, som delvis består av i dag&lt;br&gt;skattepliktiga produkter, kommer att beskattas när de säljs eller används&lt;br&gt;som motorbränslen eller för uppvärmning enligt de nämnda reglerna.&lt;br&gt;Anledning saknas därför att ha kvar bestämmelsen om skattskyldighet för&lt;br&gt;den som förbrukar skattepliktigt bränsle för framställning av därmed&lt;br&gt;likvärdig vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteupplag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket innehåller en bestämmelse om att en upplagshavares&lt;br&gt;tillverkning, bearbetning och lagring av bränslen skall äga rum i&lt;br&gt;skatteupplag som är godkänt att beskattningsmyndigheten. Paragrafen&lt;br&gt;motsvaras av artiklarna 4 b och 11.2 i direktiv 92/12/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting hindrar att en upplagshavare förfogar över flera skatteupplag,&lt;br&gt;som kan vara belägna på olika platser. Det bör vara möjligt att godkänna&lt;br&gt;ett lagringsutrymme, som upplagshavaren disponerar genom hyresavtal&lt;br&gt;eller dylikt, som dennes skatteupplag. Att ett sådant lagringsutrymme&lt;br&gt;används för s.k. samlagring av två eller flera upplagshavare bör inte&lt;br&gt;hindra att utrymmet kan godkännas som skatteupplag för var och en av&lt;br&gt;dessa upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skatteupplag kan vara en depå eller annat lagringsutrymme, fabriks-&lt;br&gt;område eller dylik anläggning där bränslen hanteras, men en upp-&lt;br&gt;lagshavare bör kunna ombesöija även leverans av bränslen utan att&lt;br&gt;skatten förfaller till betalning förrän bränslena levererats till köparen.&lt;br&gt;Detta innebär att en upplagshavares tankfordon får anses utgöra en del av&lt;br&gt;det skatteupplag varifrån leveransen sker. Samma synsätt bör anläggas&lt;br&gt;om upplagshavaren anlitar en fristående transportör för leveranser av&lt;br&gt;bränsle från skatteupplaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplagshavare lagrar eller på annat sätt hanterar bränslen på&lt;br&gt;annat ställe än i ett godkänt skatteupplag medför detta att skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bränslet inträder (se 5 kap. 1 § 3). För tydlighetens skull bör påpekas Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;att med bränslen i detta sammanhang avses bränslen enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5. Om en upplagshavare är registrerad som skattskyldig&lt;br&gt;för övriga bränslen gäller ingen begränsning till att hanteringen av dessa&lt;br&gt;bränslen skall ske i skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande som upplagshavare bör, som nyss uttalats,&lt;br&gt;kunna innebära att näringsidkaren får hantera antingen samtliga bränslen&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5 eller endast vissa bränslen. En&lt;br&gt;upplagshavare kan disponera över ett flertal skatteupplag. Det bör inte bli&lt;br&gt;aktuellt att - i vidare mån än vad som följer av godkännandet som&lt;br&gt;upplagshavare - göra någon särskild uppdelning av vilka kategorier&lt;br&gt;bränslen som får hanteras vid respektive skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställande av säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § behandlar upplagshavarens skyldighet att i vissa fall ställa säkerhet&lt;br&gt;för betalning av skatten och grundar sig på artiklarna 13 och 15 i direktiv&lt;br&gt;92/12/EEG. Enligt gemenskapsrätten åligger det en upplagshavare att&lt;br&gt;ställa säkerhet för betalning av skatten i samband med att bränslen&lt;br&gt;transporteras. Denna regel föreslås införlivad i svensk rätt genom&lt;br&gt;bestämmelsen i paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gemenskapsrätten får behörig myndighet i det medlemsland där&lt;br&gt;skatteupplaget är beläget vidare kräva att säkerhet skall ställas i samband&lt;br&gt;med tillverkning, bearbetning och lagring av bränslen. Beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten bör ges en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation där det kan finnas anledning att kräva säkerhet för&lt;br&gt;betalning av skatten är då beskattningsmyndigheten, efter inspektion av&lt;br&gt;ett skatteupplag, anser att anläggningens säkerhetsanordningar är så&lt;br&gt;bristfälliga att det finns påtagliga risker för att bensin eller andra&lt;br&gt;oljeprodukter som hanteras i skatteupplaget stjäls. Beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten kan dock i ett sådant fell även välja att återkalla ett lämnat&lt;br&gt;godkännande av skatteupplaget eller - om det rör sig om grava missför-&lt;br&gt;hållanden - återkalla näringsidkarens tillstånd att som upplagshavare&lt;br&gt;hantera bränslen under skattesuspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § andra stycket föreslås en bestämmelse om att beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten får återkalla ett godkännande av upplagshavare om den ställda&lt;br&gt;säkerheten inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om att andra näringsidkare än de som&lt;br&gt;godkänts som upplagshavare under vissa förutsättningar får ta emot obe-&lt;br&gt;skattade bränslen från andra EG-länder inom ramen för suspensionsord-&lt;br&gt;ningen och redovisa skatten för de mottagna produkterna genom att avge&lt;br&gt;deklaration. Bestämmelser om sådana varumottagare finns i artiklarna 4 d&lt;br&gt;och 4 e i direktiv 92/12/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som mer regelbundet tar emot bränslen från andra Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;EG-länder kan ansöka om att bli registrerad som varumottagare (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala skatt för bränslet inträder när varumottagaren tar&lt;br&gt;emot bränslet (se 5 kap. 2 § 1), vilket innebär att en sådan näringsidkare&lt;br&gt;inte skattefritt kan lagra bränslen eller leverera dem till annan köpare.&lt;br&gt;Det bör poängteras att en varumottagare kan vara skattskyldig endast för&lt;br&gt;bränslen som han tar emot från ett annat EG-land. I den mån en svensk&lt;br&gt;upplagshavare levererar bränslen till en näringsidkare i Sverige som inte&lt;br&gt;är upplagshavare är leverantören skyldig att betala skatt för bränslet. De&lt;br&gt;näringsidkare som hanterar bränslen bedöms dock i stor utsträckning&lt;br&gt;kunna registreras som upplagshavare, varför behovet av att registreras&lt;br&gt;som varumottagare torde vara begränsat inom bränslesektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § andra stycket får en registrerad varumottagare inte skattefritt&lt;br&gt;ta emot bränslen utan att han ställt säkerhet för betalning av skatten.&lt;br&gt;Genom att denna säkerhet ställs upphör den utländske upplagshavare som&lt;br&gt;levererat bränslet att vara ansvarig för att skatten betalas (jfr artikel&lt;br&gt;16.2 a i direktiv 92/12/EEG). Den registrerade varumottagaren redovisar&lt;br&gt;skatten till beskattningsmyndigheten genom att lämna deklaration för den&lt;br&gt;redovisningsperiod som föreskrivs i lagen om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter, dvs. per kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § regleras möjligheten för annan näringsidkare än upplagshavare&lt;br&gt;eller registrerad varumottagare att ta emot bränsle skattefritt från ett annat&lt;br&gt;EG-land. För att detta skall kunna ske krävs av näringsidkaren - som kan&lt;br&gt;kallas oregistrerad varumottagare - att han, innan leveransen av bränslet&lt;br&gt;påböijas från det andra EG-landet, anmäler leveransen till beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten och ställer säkerhet för betalning av skatten. I likhet med&lt;br&gt;vad som gäller för den säkerhet som ställts av en registrerad varu-&lt;br&gt;mottagare, upphör den utländske upplagshavare som levererat bränslet att&lt;br&gt;vara ansvarig för att skatten betalas i och med att den oregistrerade&lt;br&gt;varumottagaren ställer säkerhet (jfr artikel 16.3 a i direktiv 92/12/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den oregistrerade varumottagaren skall redovisa skatten genom att&lt;br&gt;lämna en deklaration för vaije leverans som han har tagit emot.&lt;br&gt;Bestämmelser om den tid inom vilken deklarationen skall lämnas in till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten finns i 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumottagare är ett begrepp, som i vart fäll vad gäller bränslebeskatt-&lt;br&gt;ningen, bör förbehållas en person som hanterar bränslen inom EG:s&lt;br&gt;skatteområde. En näringsidkare som uppfyller kraven för registrerad eller&lt;br&gt;oregistrerad varumottagare kan alltså inte i denna egenskap importera&lt;br&gt;bränslen från tredje land. I den mån han gör detta, är han skattskyldig&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § första stycket 6 och skatten skall betalas till tullmyndig-&lt;br&gt;heten enligt reglerna i tullagen (jfr 5 kap. 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som grundar sig på artikel 17 i direktiv 92/12/EEG, ges&lt;br&gt;möjlighet för en upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land att&lt;br&gt;utse en skatterepresentant i Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av beskattningsmyndigheten och tar, sedan sådant godkännande lämnats, Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;över det ansvar för att ställa säkerhet och betala skatt som annars åvilar&lt;br&gt;en varumottagare enligt 6 eller 7 §. Det åligger dock alltjämt en&lt;br&gt;oregistrerad varumottagare att anmäla leveransen av bränsle hos&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att en skatterepresentant tar över de skyldigheter som annars&lt;br&gt;åvilat varumottagaren förenklas leveranser av bränslen från utländska&lt;br&gt;upplagshavare till näringsidkare här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De leveranser som avses i bestämmelsen är sådana som sker under&lt;br&gt;skattesuspension och för vilka skatten annars skulle betalas av näringsid-&lt;br&gt;kare som är registrerad som varumottagare eller uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs på en oregistrerad varumottagare. I den mån bränslet däremot redan&lt;br&gt;har beskattats i ett annat EG-land innan det leverereras till en mottagare&lt;br&gt;i Sverige är bestämmelserna om distansförsäljning i 9 och 10 §§&lt;br&gt;respektive skattskyldig enligt 1 § första stycket 4 tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns en definition av vad som avses med uttrycket&lt;br&gt;distansförsäljning. Definitionen grundar sig på artikel 10 i direktiv&lt;br&gt;92/12/EEG. Det rör sig om försäljning av bränslen från ett EG-land till&lt;br&gt;en sådan köpare i ett annat EG-land som inte är upplagshavare eller&lt;br&gt;varumottagare, om säljaren ansvarar för leveransen av bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporten av varorna sker inte under skattesuspension, vilket innebär&lt;br&gt;att skatt tas ut i säljarens land trots att beskattning därefter äger rum i&lt;br&gt;mottagarlandet. Exempel på paragrafens tillämpningsområde är leverans&lt;br&gt;av eldningsolja i gränstrakter och - vilket dock knappast torde förekomma&lt;br&gt;på bränsleområdet - försäljning via postorder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta förståelsen av bestämmelserna har - i förhållande&lt;br&gt;till utredningens lagförslag - definitionen av begreppet distansförsäljning&lt;br&gt;förts in i 9 §, medan de materiella bestämmelserna om distansförsäljning&lt;br&gt;från ett annat EG-land till en köpare i Sverige regleras i följande&lt;br&gt;paragraf. 6 kap. 9 § behandlar distansförsäljning från Sverige till en&lt;br&gt;köpare i ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § regleras den situationen då någon säljer skattepliktigt bränsle till&lt;br&gt;Sverige genom distansförsäljning. Denne säljare är skattskyldig och skall&lt;br&gt;vara registrerad hos beskattningsmyndigheten. Det åligger den utländske&lt;br&gt;säljaren att utse en representant i Sverige. Denne representant är - till&lt;br&gt;skillnad från den representant som utländsk upplagshavare kan välja att&lt;br&gt;utse enligt 8 § - inte skattskyldig, men erlägger skatten i säljarens ställe&lt;br&gt;och ansvarar solidariskt med säljaren för att skatten betalas. Lagtekniskt&lt;br&gt;har 9 § andra och tredje styckena i huvudsak utformats i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelsen om representant för utländsk företagare i 22 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200). Begreppet skatterepresentant bör - i Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;syfte att undvika missförstånd - förbehållas den representant som en&lt;br&gt;utländsk upplagshavare kan utse enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om såväl Sverige som Finland och Norge blir medlemmar i EU torde&lt;br&gt;en icke obetydlig distansförsäljning av t.ex. lätt eldningsolja kunna&lt;br&gt;komma att äga rum i gränstrakterna, vilket medför att reglerna i&lt;br&gt;paragrafen kommer att tillämpas for den skattemässiga hanteringen av&lt;br&gt;sådana bränsleleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljaren har, sedan vissa formaliteter iakttagits, rätt att få tillbaka den&lt;br&gt;skatt som han betalat i hemlandet (jfr 9 kap. 10 § som reglerar återbe-&lt;br&gt;talningssituationen för en svensk näringsidkare som säljer varor till&lt;br&gt;köpare i andra EG-länder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 9.3 i direktiv 92/12/EEG följer att Sverige har möjlighet att&lt;br&gt;införa regler om att bränslen, som redan har frigjorts för konsumtion i&lt;br&gt;ett annat EG-land - och då i normalfallet beskattats där - skall beskattas&lt;br&gt;även här i landet. En förutsättning är enligt artikeln att bränslena&lt;br&gt;transporteras på vissa särskilt angivna och - för privata bränsletransporter&lt;br&gt;- ovanliga sätt. Någon rätt till återbetalning av den skatt som betalats i&lt;br&gt;det andra medlemslandet förutsätts inte finnas i dessa fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen är att hindra att privatpersoner för större&lt;br&gt;mängder bränslen mellan de olika EG-ländema. En sådan bestämmelse&lt;br&gt;bör införas i LSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten ger visserligen begränsat utrymme för att företa&lt;br&gt;kontroller av transporter i samband med passage över gränserna inom&lt;br&gt;EG, men ingenting hindrar att skattskyldigheten föreskrivs inträda när&lt;br&gt;någon under de angivna förutsättningarna för in bränsle till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med annat än sedvanligt transportsätt för flytande&lt;br&gt;bränsle avsett för uppvärmning anges i första stycket 1. Det rör sig om&lt;br&gt;transport på annat sätt än i tankfordon som används yrkesmässigt.&lt;br&gt;Avsikten är alltså att flytande bränslen som är avsedda för uppvärmning&lt;br&gt;skall transporteras endast i näringsidkares tankfordon. Om en privat-&lt;br&gt;person hyr ett sådant fordon och transporterar bränsle som beskattats i ett&lt;br&gt;annat EG-land skall han alltså bli skyldig att betala skatt för bränslet här&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som transporterar ett bränsle har bäst möjligheter att visa - t.ex.&lt;br&gt;genom inköpsfäktura från svensk leverantör - att bränslet är beskattat i&lt;br&gt;Sverige. Om någon anträffas med bränsle som är lastat på fordonet på&lt;br&gt;angivet - otypiskt - sätt föreslås han därför vara skyldig att betala skatt&lt;br&gt;för bränslet, om han inte visar att bränslet har beskattats i Sverige. I detta&lt;br&gt;krav ligger också att den betalda skatten inte har återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lär knappast vara någon risk för att gasformiga bränslen i större&lt;br&gt;omfättning transporteras över gränserna av privatpersoner. Någon&lt;br&gt;reglering för sådana bränslen, avsedda för uppvärmning, bedöms därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte nödvändig. I den mån gasol eller naturgas används som drivmedel Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;är dock bestämmelsen om motorbränsle i första stycket 2 tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller motorbränsle är det sedvanliga sätt på vilket privatpersoner&lt;br&gt;transporterar sådant bränsle i fordonets bränsletank eller i reservdunkar.&lt;br&gt;En privatperson som påträffas med en släpvagn lastad med ett flertal fät&lt;br&gt;innehållande dieselolja bör med stöd av denna bestämmelse kunna åläggas&lt;br&gt;att visa att bränslet beskattats i Sverige. Om han inte kan göra det blir&lt;br&gt;han skyldig att betala skatt på bränslet enligt reglerna i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § innehåller bestämmelser om vem som är skyldig att betala skatt på&lt;br&gt;andra bränslen än sådana som behandlats i de tidigare paragraferna i detta&lt;br&gt;kapitel eller med andra ord andra skattepliktiga bränslen än de för vilka&lt;br&gt;de särskilda - EG-anpassade - förfärandebestämmelsema gäller. Det rör&lt;br&gt;sig om naturgas, kolbränslen och petroleumkoks samt bränslen som skall&lt;br&gt;beskattas enligt 2 kap. 3 eller 4 §. Slutligen gäller bestämmelserna även&lt;br&gt;den svavelskatt som tas ut på torvbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket 1, 2 och 4 motsvarar i huvudsak de regler som&lt;br&gt;hittills funnits i 6 § första stycket 1-3 lagen om allmän eneigiskatt&lt;br&gt;respektive 3 § 1 och 2 samt 3 första ledet lagen om bensinskatt. Det bör,&lt;br&gt;vad gäller bränslen som beskattas enligt 2 kap. 3 eller 4 §, för tydlig-&lt;br&gt;hetens skull anmärkas att en förutsättning för att tillverkaren skall bli&lt;br&gt;skattskyldig enligt 12 § första stycket 1 är att bränslet säljs eller&lt;br&gt;förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning enligt de närmare&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 2 kap. 3 respektive 4 §. I begreppet bränsle&lt;br&gt;i detta fall inryms således de förutsättningar som anges i de nyss nämnda&lt;br&gt;lagrummen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska skäl talar för att de, som kan godkännas som upplagshavare&lt;br&gt;för annan hantering av bränslen än tillverkning eller bearbetning och de,&lt;br&gt;som för motsvarande hantering av andra bränslen kan registreras som&lt;br&gt;lagerhållare av bränsle enligt 6 kap. 10 § andra stycket, bör behandlas&lt;br&gt;lika. Detta innebär att en fysisk eller juridisk person som enbart&lt;br&gt;förbrukar bränslen föreslås kunna registreras som skattskyldig endast i&lt;br&gt;den mån han förfogar över viss lagerkapacitet. Särskilda regler föreslås&lt;br&gt;dock gälla för naturgas. Vidare föreslås att den som bearbetar bränslen&lt;br&gt;skall vara skyldig att registrera sig som skattskyldig enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 - 5 avser regeringen att i förordning föreskriva vad som bör&lt;br&gt;anses med lagerhållning i större omfättning. Därmed bör avses att den&lt;br&gt;som ansöker om att bli godkänd som lagerhållare disponerar över en&lt;br&gt;lagerkapacitet om - vad gäller flytande bränslen - minst 500 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; eller -&lt;br&gt;vad gäller fästa bränslen - minst 750 ton. En omräkning bör göras i de&lt;br&gt;fall då en sökande disponerar över lagerkapacitet för såväl fasta och&lt;br&gt;flytande bränslen. Vaije kubikmeter flytande bränsle bör därvid räknas&lt;br&gt;om till 1,5 ton fäst bränsle, vilket är den omräkningsfäktor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i nuvarande 1 § andra stycket förordningen om allmän Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;energiskatt och 1 § andra stycket förordningen om svavelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte funnit skäl att föreslå att den som har godkänts&lt;br&gt;som upplagshavare automatiskt skall anses registrerad som skattskyldig&lt;br&gt;för andra bränslen. De regler som gäller för andra bränslen skall alltså&lt;br&gt;tillämpas i denna situation, vilket innebär att registreringsskyldighet&lt;br&gt;föreligger endast för den som tillverkar eller bearbetar bränslen (12 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 6 kap. 10 § första stycket). Frivillig registrering&lt;br&gt;föreslås gälla för den som i större omfattning håller bränslen i lager (12 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 6 kap. 10 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Natuigas omfettas inte av gemenskapsrättens särskilda förfäranderegler.&lt;br&gt;På grund av natuigasens fysikaliska egenskaper är det svårt och dyrbart&lt;br&gt;att hålla den i lager utan distributionen av detta bränsle sker kontinuerligt&lt;br&gt;genom tillförsel via natuigasnätet. Den som i större omfättning återför-&lt;br&gt;säljer eller förbrukar naturgas bör därför även i fortsättningen kunna&lt;br&gt;registreras som skattskyldig. Lagtekniskt åstadkoms detta genom tillägg&lt;br&gt;i 12 § andra stycket 2 och i 6 kap. 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte föreslagit någon reglering av den situation då en&lt;br&gt;privatperson eller annan näringsidkare än den som är registrerad som&lt;br&gt;skattskyldig enligt 12 § första stycket 1 - 2 för in eller tar emot leverans&lt;br&gt;av andra direkt skattepliktiga bränslen än sådana som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 - 5 från ett annat EG-land. Sådana bestämmelser bör&lt;br&gt;dock införas beträffende införsel av kolbränsle, petroleumkoks och - vad&lt;br&gt;gäller svavelskatt - torvbränsle. 12 § första stycket 3 b innehåller förslag&lt;br&gt;i den delen. Vad gäller natuigas är situationen för näringsidkare reglerad&lt;br&gt;genom bestämmelsen i paragrafens tredje stycke. Någon reglering av&lt;br&gt;privatpersoners införsel av naturgas bedöms inte erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket 4 och andra stycket motsvarar 1 § första stycket 4&lt;br&gt;och andra stycket. Utöver de överväganden som redovisats i anslutning&lt;br&gt;till dessa bestämmelser kan dock tilläggas följande. Andra fell som ryms&lt;br&gt;inom bestämmelsen i första stycket 4 är då någon förvärvar ett annat&lt;br&gt;bränsle än sådana som särskilt angivits i 2 kap. 1 § i avsikt att använda&lt;br&gt;det för sådant ändamål att skatt inte skall tas ut, men därefter säljer eller&lt;br&gt;förbrukar produkten för ett skattepliktigt ändamål - alltså motordrift eller&lt;br&gt;uppvärmning. Det kan t.ex. röra sig om lacknafta, som en person&lt;br&gt;förvärvar i syfte att använda som lösningsmedel men därefter fektiskt&lt;br&gt;använder för uppvärmningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller oljeprodukter som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, dvs.&lt;br&gt;i huvudsak diesel- och eldningsoljor samt annan fotogen än flygfotogen,&lt;br&gt;skall märkning ske senast när skattskyldighet träder in för produkten. Om&lt;br&gt;inte så har skett skall den högre energiskattesatsen enligt 3 b tas ut vid&lt;br&gt;beskattningen. Märkta oljeprodukter får enligt 2 kap. 9 § inte användas&lt;br&gt;för drift av båtar och vissa slag av motorfordon men väl för drift av&lt;br&gt;skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan alltså beträffende produkter enligt 2 kap. 1 § första stycket 3&lt;br&gt;bli tal om att i ett senare skede ta ut skatt motsvarande skillnaden mellan&lt;br&gt;det högre och det lägre skattebeloppet endast när det gäller skepp som&lt;br&gt;används både yrkesmässigt och privat. Andra produkter, som med stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 2 kap. 3 eller 4 § kan komma att beskattas efter de skattesatser som Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;gäller för oljeprodukter enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a, är dock inte&lt;br&gt;märkta. Det kan därför beträffande dessa produkter även i andra fell bli&lt;br&gt;aktuellt att ta ut skatt med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;skatt på oljeprodukter enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 a (jfr&lt;br&gt;kommentaren vid 2 kap. 1 § ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket 4 kan även tillämpas vid beskattningen av flygbensin&lt;br&gt;eller flygfotogen när sådant bränsle används för uppvärmning eller annan&lt;br&gt;motordrift än drift av flygplan. Det är i dessa fell endast den fektiske&lt;br&gt;förbrukaren av bränslet som kan bli skattskyldig. Någon skyldighet för&lt;br&gt;tillverkare eller säljare av flygbensin respektive flygfotogen att betala&lt;br&gt;skatt finns alltså inte. Tillverkning och försäljning av dessa flygbränslen&lt;br&gt;kan därför - i likhet med vad som gäller i dag - ske utanför skattesyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § tredje stycket finns bestämmelser om att den som för in eller för&lt;br&gt;vars räkning naturgas förs in till Sverige och den som tar upp torvbränsle&lt;br&gt;skall anses som tillverkare. I förhållande till motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i 6 § andra stycket lagen om allmän eneigiskatt och i 3 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om svavelskatt har i förslaget ett förtydligande gjorts beträffende&lt;br&gt;den som för in naturgas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 1 § har uttalats att det inte torde finnas behov av att&lt;br&gt;tillämpa restriktioner för möjligheten att ansöka om godkännande som&lt;br&gt;upplagshavare på nytt sedan avregistrering skett. Någon sådan be-&lt;br&gt;stämmelse föreslås inte heller vad gäller registrering som skattskyldig för&lt;br&gt;bränslen som regleras i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Skattskyldighetens inträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § regleras vid vilken tidpunkt skattskyldigheten inträder för en upp-&lt;br&gt;lagshavare. Bestämmelsen avser endast bränslen som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5. Om den som är upplagshavare är skattskyldig också&lt;br&gt;enligt 4 kap. 12 §, dvs. för andra bränslen, är han i det avseendet inte&lt;br&gt;skattskyldig i sin egenskap av upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av dem som i dag är registrerade som skattskyldiga kommer&lt;br&gt;enligt det nya förferandesystemet att kunna godkännas som upplagshavare&lt;br&gt;och alltså även i fortsättningen skattefritt kunna hantera bränslen och&lt;br&gt;redovisa skatt genom att avge deklaration. Gemenskapsrätten hindrar inte,&lt;br&gt;enligt regeringens uppfettning, att det väl inarbetade leveransbegreppet&lt;br&gt;behålls som huvudregel för när skattskyldigheten skall inträda vid&lt;br&gt;försäljning till annan än upplagshavare eller - vad gäller försäljning till&lt;br&gt;ett annat EG-land - annan än upplagshavare eller varumottagare.&lt;br&gt;Leveransbegreppet har hittills i svensk praxis ansetts överensstämma med&lt;br&gt;köplagens regler om äganderättens övergång och någon ändring föreslås&lt;br&gt;inte i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet inträder för bränslen som exporteras till ett land utanför Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;EG, vilket är i enlighet med den grundläggande princip om att samtliga&lt;br&gt;sätt på vilket en produkt lämnar suspensionsordningen medför att&lt;br&gt;skattskyldighet inträder. Skatt skall dock inte slutligen belasta bränslen&lt;br&gt;som exporteras, vilket åstadkoms genom avdrag i bränsledeklarationen&lt;br&gt;(se 7 kap. 1 § första stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § första stycket 1 lagen om allmän energiskatt och 5 § första&lt;br&gt;stycket 1 lagen om bensinskatt inträder skattskyldighet även vid den&lt;br&gt;skattskyldiges leverans av bränsle till eget försäljningsställe för detalj för-&lt;br&gt;sälj ning som inte utgörs av depå. Denna bestämmelse infördes 1971&lt;br&gt;(prop. 1971:73, bet. 1971:SkU34, rskr. 1971:198, SFS 1971:251) och&lt;br&gt;motiverades av en önskan att undanröja en risk för konkurrenssnedvrid-&lt;br&gt;ning som kunde inträda genom att skyldigheten att betala skatt för bränsle&lt;br&gt;som såldes till oregistrerade köpare från bensinstationer faktiskt inträdde&lt;br&gt;vid olika tidpunkter beroende på i vems regi bensinstationen drevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna utformningen av energibeskattningen innebär att&lt;br&gt;skatt skall tas ut på allt bränsle som på något sätt lämnar suspensionsord-&lt;br&gt;ningen och att endast begränsade möjligheter finns till skattefrihet&lt;br&gt;beroende på varors inkurans (se 2 kap. 11 § 4 och 7 kap. 6 §). Detta,&lt;br&gt;sammantaget med att annat upplagshavares försäljningsställe för&lt;br&gt;detaljförsäljning än depå inte bör kunna godkännas som skatteupplag, gör&lt;br&gt;att särregleringen för detta slag av leveranser bedöms överflödig och&lt;br&gt;alltså bör kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;tas i anspråk för annat ändamål än försäljning&amp;quot; finns i&lt;br&gt;dagens energiskattelagstiftning och avser i princip allt annat än för-&lt;br&gt;säljning. Det kan vara fråga om att den skattskyldige ger bort bränsle&lt;br&gt;eller tar ut bränsle för eget bruk, t.ex. bensin för förbrukning i fordon&lt;br&gt;som används i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;annars upphör att lagras i ett godkänt skatteupplag&amp;quot; är en&lt;br&gt;utvidgning av skattskyldigheten i förhållande till vad som gäller i dag och&lt;br&gt;avser samtliga tidigare inte nämnda situationer där bränslet inte längre&lt;br&gt;omfättas av suspensionsordningen. Bränslet har alltså lämnat suspensions-&lt;br&gt;ordningen på annat sätt än genom ett direkt ianspråktagande av den&lt;br&gt;skattskyldige. Som exempel kan nämnas att bränslet stjäls, avdunstar eller&lt;br&gt;brinner upp. I den mån bestämmelserna om skattefrihet för bränslen, som&lt;br&gt;förstörts vid framställningen eller genom force majeure eller dylikt (se&lt;br&gt;2 kap. 11 § 4 och 7 kap. 6 §), inte är tillämpliga skall skatt tas ut för&lt;br&gt;även de nämnda bränslevolymema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 § 4 motsvaras av 8 § första stycket 4 lagen om&lt;br&gt;allmän energiskatt och 5 § första stycket 3 lagen om bensinskatt och&lt;br&gt;medför att upplagshavaren vid avregistrering skall redovisa sitt in-&lt;br&gt;neliggande lager av bränslen och betala skatt för det. Om bränslet redan&lt;br&gt;har beskattats skall dock någon skatt inte betalas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket lagen om bensinskatt innehåller en särbestämmelse&lt;br&gt;om skattskyldighetens inträde vid blandning av blyfri bensin med annan&lt;br&gt;bensin i samband med att bensinen skall levereras till en köpare som inte&lt;br&gt;är registrerad som skattskyldig. Bestämmelsen kom till i samband med&lt;br&gt;införandet av skilda skattesatser för blyad och blyfri bensin 1986 (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86:61 bil. 2, bet. 1985/86:SkU16, rskr. 1985/86:102, SFS Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;1985:1079). Skattskyldigheten inträder i detta fell tidigare än i övriga&lt;br&gt;fell, vilket beror på att skatteeffekten skall bli densamma oavsett om&lt;br&gt;blandningen sker i en depå hos en skattskyldig eller i pumparna på en&lt;br&gt;bensinstation, vars ägare eller innehavare inte är registrerad som&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen torde dock numera sakna praktisk betydelse, varför&lt;br&gt;någon motsvarande bestämmelse inte tagits in i regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om skattskyldighetens inträde för var-&lt;br&gt;umottagare och dem som är skattskyldiga enligt 4 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;3 eller 4. En varumottagare blir skyldig att betala skatt när han tar emot&lt;br&gt;bränslen som levereras till honom från ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterepresentant kan utses av en utländsk upplagshavare som under&lt;br&gt;skattesuspension levererar bränsle till varumottagare i Sverige och blir,&lt;br&gt;i stället för varumottagaren, skyldig att betala skatten. Skattskyldigheten&lt;br&gt;för skatterepresentanten inträder när bränslet levereras till varumottaga-&lt;br&gt;ren. Beträffende innebörden av begreppet leverans hänvisas till vad som&lt;br&gt;sagts ovan i anslutning till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den näringsidkare, som enligt 4 kap. 1 § 4 för in eller tar emot&lt;br&gt;bränsle som visserligen beskattats i ett annat EG-land men ändå skall&lt;br&gt;beskattas här i landet, inträder skattskyldigheten vid införseln av bränslet.&lt;br&gt;Detsamma föreslås gälla för den som för in eller tar emot leverans av&lt;br&gt;kolbränsle, petroleumkoks eller torvbränsle från ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om när skattskyldigheten inträder för&lt;br&gt;dem som är skattskyldiga enligt 4 kap. 1 § första stycket 5, 7 eller 8 eller&lt;br&gt;andra stycket eller enligt 4 kap. 12 § första stycket 1, 2 eller 4 eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 reglerar när skattskyldigheten inträder för den utländske säljare&lt;br&gt;som, till följd av att han säljer bränsle genom distansförsäljning till&lt;br&gt;svensk köpare, är skyldig att betala skatt i Sverige. Skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde för en sådan utländsk säljare knyts till leveransen av bränsle till&lt;br&gt;köpare i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 innehåller regler om när skattskyldigheten inträder för såväl&lt;br&gt;skattskyldiga enligt 4 kap. 1 § första stycket 7 eller andra stycket som för&lt;br&gt;dem som är skyldiga att betala skatt enligt 4 kap. 12 § första stycket 4&lt;br&gt;eller andra stycket. Det rör sig alltså om de fell då bränsle köpts&lt;br&gt;skattefritt eller med lägre skatt och skatt, beroende på viss användning,&lt;br&gt;skall betalas med ett högre belopp. Skattskyldigheten föreslås i dessa fell&lt;br&gt;inträda när bränsle levereras till köpare eller tas i anspråk för det&lt;br&gt;ändamål som medför att skatt skall betalas med högre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § 3 regleras när skattskyldigheten inträder för privatperson som, Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;enligt bestämmelsen i 4 kap. 11 §, transporterar bränsle från ett annat&lt;br&gt;EG-land in i Sverige på ett sätt som inte är vanligt för sådana transporter.&lt;br&gt;Gränsöverskridandet medför i detta fäll att skattskyldighet inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 4 motsvarar 8 § första stycket 1 och 4 lagen om allmän eneigiskatt&lt;br&gt;och 5 § första stycket 1 och 3 lagen om bensinskatt. Inga materiella&lt;br&gt;ändringar föreslås av bestämmelserna. Med köpare som inte är registre-&lt;br&gt;rad avses någon som inte är registrerad som skattskyldig för det aktuella&lt;br&gt;bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen om att skattskyldighet inträder även vid&lt;br&gt;den skattskyldiges leverans av bränsle till eget försäljningsställe för&lt;br&gt;detalj försäljning som inte utgörs av depå, har utvecklats i anslutning till&lt;br&gt;1 §. Vad gäller de bränslen som regleras i 4 kap. 12 § inträder skattskyl-&lt;br&gt;dighet i huvudfallet - till skillnad från bränslen som regleras i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;- endast för bränslen som levereras till köpare som inte är registrerad&lt;br&gt;eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning. De skäl som låg till&lt;br&gt;grund för införandet av den aktuella bestämmelsen torde därför alltjämt&lt;br&gt;ha aktualitet för de bränslen som regleras i 4 kap. 12 § och bestämmelsen&lt;br&gt;bör därför stå kvar i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § kan den som tillverkar eller bearbetar bränslen som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5 godkännas som upplagshavare.&lt;br&gt;Regeringens förslag innehåller inte något förbud mot att annan än&lt;br&gt;upplagshavare tillverkar eller bearbetar sådana bränslen. EG:s be-&lt;br&gt;skattningsordning förutsätter dock i princip att all tillverkning och&lt;br&gt;bearbetning av bränslen äger rum i godkända skatteupplag. I den mån&lt;br&gt;tillverkning eller bearbetning sker utanför ett sådant skatteupplag inträder&lt;br&gt;skattskyldigheten omedelbart. En sådan bestämmelse har därför införts&lt;br&gt;i 4 §. Det får dock förutsättas att bestämmelsen endast kommer att&lt;br&gt;användas i rena undantagsfall. Om det visar sig att tillverkning eller&lt;br&gt;bearbetning av bränslen i större omfättning kommer att äga rum utanför&lt;br&gt;godkända skatteupplag - och alltså utanför beskattningsmyndighetens&lt;br&gt;kontroll - bör det övervägas att införa krav på att endast upplagshavare&lt;br&gt;i godkända skatteupplag skall få tillverka och bearbeta bränslen som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplagshavare importerar bränsle från ett land utanför EG kan&lt;br&gt;han göra detta under skattesuspension och betala skatt när bränslet&lt;br&gt;levereras eller på annat sätt upphör att omfättas av suspensionsordningen&lt;br&gt;enligt 1 §. Annan än upplagshavare är dock skyldig att vid sådan import&lt;br&gt;betala skatt. Detta skall ske till tullmyndigheten och reglerna i tullagen&lt;br&gt;skall tillämpas för hanteringen av skatteuppbörden. Regeringen lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i proposition under hösten förslag till ny tullag, som skall ersätta den Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;nuvarande tullagen (1987:1065). Motsvarande bestämmelse om skattens&lt;br&gt;betalning har, vad gäller andra än de som är registrerade som skattskyldi-&lt;br&gt;ga, hittills funnits i 8 § andra stycket lagen om allmän energiskatt och 5 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen om bensinskatt. Det finns således inte anledning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 LSE ange när skyldigheten att betala skatt i nu aktuella fäll inträder,&lt;br&gt;utan detta regleras exklusivt i tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Förfarandet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare regler om förfärandet vid beskattningen finns i lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den skattskyldiges bokföring finns i 2 kap. 11 § LPP&lt;br&gt;och i 8 - 12 §§ förordningen i samma ämne. I dag finns även en&lt;br&gt;bestämmelse om bokföring i 32 § lagen om allmän energiskatt. Mot&lt;br&gt;bakgrund av regleringen i LPP bedöms något behov av en särskild&lt;br&gt;bestämmelse om bokföring inte finnas i LSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. stämmer överens med vad som i propositionen&lt;br&gt;om nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m. föreslås beträffände&lt;br&gt;punktskatterna på övriga varugrupper, som regleras i direktiv 92/12/&lt;br&gt;EEG, dvs. alkohol och tobaksvaror. Endast vissa kortfättade kommenta-&lt;br&gt;rer lämnas därför i anslutning till de föreslagna paragraferna och i övrigt&lt;br&gt;hänvisas till de överväganden som redovisas i propositionen om nya lagar&lt;br&gt;om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen reglereras vid vilken tidpunkt deklaration skall lämnas in i&lt;br&gt;vissa fäll. Det rör sig alltså om de situationer då reglerna i lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter om redovisningsperiod inte är&lt;br&gt;tillämpliga. I stället skall deklaration i princip lämnas i direkt anslutning&lt;br&gt;till den händelse som medför att skattskyldigheten inträder. Regeringens&lt;br&gt;förslag överensstämmer med utredningens, dock bör de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna om tidpunkt för lämnande av deklaration tillämpas även&lt;br&gt;för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 8. Det rör sig&lt;br&gt;alltså om sådan privat införsel av bränsle på otypiskt sätt som närmare&lt;br&gt;regleras i 4 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 - 7 §§ innehåller närmare bestämmelser om bl.a. de dokument som&lt;br&gt;skall upprättas och följa bränslen, som transporteras mellan de olika EG-&lt;br&gt;ländema eller mellan Sverige och tredje land. Bestämmelserna är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga endast på bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 - Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;5 och grundar sig i huvudsak på artiklarna 7, 18 och 19 i direktiv&lt;br&gt;92/12/EEG. Upplagshavare, varumottagare och distansförsäljare kan i&lt;br&gt;dessa sina egenskaper endast hantera bränslen enligt 2 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-5, varför någon närmare definition av slag av bränsle inte&lt;br&gt;bedömts nödvändig i de paragrafer som rör dessa personers hantering av&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har - med stöd av artikel 24 i nyss nämnda direktiv -&lt;br&gt;utfärdat två förordningar som innehåller närmare regler om utformningen&lt;br&gt;av dokumenten m.m., dels den 11 september 1992 (EEG 2719/92 om&lt;br&gt;ledsagardokument, EGT nr L 276, 19.9.1992, s. 1), dels den 17&lt;br&gt;december 1992 (EEG 3649/92 om förenklat ledsagardokument, EGT nr&lt;br&gt;L 369, 18.12.1992, s. 17). Dessa förordningar införlivas med svensk rätt&lt;br&gt;vid ett medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § anger att skattskyldiga enligt 4 kap. 3 § (upplagshavare), 6 §&lt;br&gt;(registrerad varumottagare), 8 § (skatterepresentant för utländsk&lt;br&gt;upplagshavare) och 10 § (utländsk säljare vid distansförsäljning) skall&lt;br&gt;vara registrerade hos beskattningsmyndigheten. Det rör sig om skattskyl-&lt;br&gt;diga som hanterar bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1-5.&lt;br&gt;Även den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1, dvs.&lt;br&gt;den som tillverkar eller bearbetar andra skattepliktiga bränslen, skall vara&lt;br&gt;registrerad. Denna bestämmelse motsvaras av 7 § första stycket lagen om&lt;br&gt;allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 § andra stycket framgår att den som håller andra bränslen än&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 - 5 i lager har möjlighet att&lt;br&gt;frivilligt bli registrerad som skattskyldig för dessa bränslen. Till skillnad&lt;br&gt;från utredningen föreslår regeringen, som nämnts tidigare, att även den&lt;br&gt;som i en yrkesmässig verksamhet i större omfättning återförsäljer eller&lt;br&gt;förbrukar naturgas skall kunna registreras som skattskyldig (jfr kommen-&lt;br&gt;tarer vid 4 kap. 12 §). Med natuigas förstås bränsle som hänförs under&lt;br&gt;KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00 i EG:s tulltaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 och 12 §§ grundar sig på artikel 15 a i direktiv 92/12/EEG, där det&lt;br&gt;anges att myndigheterna i vaije medlemsstat skall införa en elektronisk&lt;br&gt;databas som skall innehålla register över godkända upplagshavare,&lt;br&gt;registrerade varumottagare samt över de lokaler som är godkända som&lt;br&gt;skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Avdrag i deklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avdrag är delvis olika utformade för olika bränslen.&lt;br&gt;Möjligheten att använda avdragsbestämmelsema föreslås inte vara&lt;br&gt;inskränkt till endast vissa skattskyldiga, utan såväl upplagshavare och&lt;br&gt;andra registrerade skattskyldiga som de som till följd av mer tillfälliga&lt;br&gt;transaktioner är skyldiga att lämna deklaration har alltså möjlighet att&lt;br&gt;göra de föreskrivna avdragen. Detta stämmer överens med vad som&lt;br&gt;hittills gällt inom eneigibeskattningen. Speciella regler föreslås dock gälla&lt;br&gt;avdrag för skatt på bränslen som förstörts till följd av tillfälliga om-&lt;br&gt;ständigheter eller force majeure (6 §). I praktiken torde det emellertid&lt;br&gt;mera sällan förekomma att förutsättningar föreligger för annan än den&lt;br&gt;som är registrerad som skattskyldig att göra avdrag i sin bränsledeklara-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa skattskyldiga - t.ex. oregistrerad varumottagare - föreslås&lt;br&gt;förkortade redovisningsperioder (se 6 kap. 2 §). Det torde därför särskilt&lt;br&gt;i dessa fall kunna förekomma att en händelse som kan medföra skattefri-&lt;br&gt;het genom en avdragsmöjlighet inträder först efter det att redovisnings-&lt;br&gt;perioden löpt ut. Tänkbara sådana fäll är då bränslet exporteras eller&lt;br&gt;sänds tillbaka till säljaren i samband med åteigång av köp. En skattskyl-&lt;br&gt;dig har dock möjlighet att i efterhand, med åberopande av nya om-&lt;br&gt;ständigheter, hos beskattningsmyndigheten begära rättelse av det beslut&lt;br&gt;som fattats i anledning av en tidigare avgiven deklaration. Vad gäller&lt;br&gt;bränslebeskattningen saknas därför, i den mån avdrag är möjligt enligt&lt;br&gt;7 kap., anledning att införa bestämmelser om återbetalning av skatt för&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § reglerar bränslen som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b eller&lt;br&gt;med andra ord oljeprodukter för vilka dieseloljeskatt i dag tas ut.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 8 § lagen om dieseloljeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 4 §§ motsvarar, med vissa justeringar, 24 § lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt (som genom en hänvisning i 3 § första stycket lagen om&lt;br&gt;koldioxidskatt tillämpas även beträffande skatt enligt denna lag) och 7 §&lt;br&gt;1 mom. lagen om bensinskatt. Det rör sig alltså avdrag för skatt på&lt;br&gt;samtliga andra bränslen än de som omfättas av regleringen i 1 §, dock&lt;br&gt;inte flygfotogen och flygbensin. Avdragen i 2 § andra stycket 1 är&lt;br&gt;emellertid inte tillämpliga på bensin. Avdragsmöjligheten för metallur-&lt;br&gt;giskt kol, som riksdagen - enligt punkt 3 av öveigångsbestämmelsema till&lt;br&gt;SFS 1992:880 om ändring i lagen om koldioxidskatt - beslutat skulle&lt;br&gt;upphöra i och med utgången av år 1994, föreslås gälla även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen. Detta avdrag regleras i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragen när det gäller svavelskatten anges i 5 §. 6 § reglerar upp-&lt;br&gt;lagshavares, varumottagares och skatterepresentants möjligheter att göra&lt;br&gt;avdrag för skatt på bränsle som förstörts till följd av tillfälliga omständig-&lt;br&gt;heter eller force majeure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget stämmer i huvudsak överens med utredningens, dock föreslås&lt;br&gt;- som nyss nämnts - att det s.k. metallurgiavdraget skall fortsätta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla. Detta förslag har medfört att placeringen av avdragsbestämmelser- Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;na något ändrats i förhållande till utredningens förslag. Skattefriheten för&lt;br&gt;bränslen som används vid provning av flygmotorer i provbädd åstadkoms&lt;br&gt;i regeringens förelag genom konstruktionen av 2 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;(se vidare kommentarerna i anslutning till detta lagrum). Utredningen&lt;br&gt;hade härvid föreslagit en avdragsregel. Skattefrihet för bränslen som&lt;br&gt;förstörts genom tillfälliga omständigheter eller force majeure bör vidare&lt;br&gt;åstadkommas genom avdrag och inte, som utredningen föreslagit, genom&lt;br&gt;undantag från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygbensin och flygfotogen används typiskt sett endast för drift av&lt;br&gt;flygplan och av 2 kap. 3 § andra stycket följer att skatt inte skall tas ut&lt;br&gt;i dessa fall. Skatt skall dock betalas om bränslet förbrukas för upp-&lt;br&gt;värmning eller annan motordrift än drift av flygplan (t.ex. i motorfor-&lt;br&gt;don). Eftersom skattskyldighet i dessa fäll inträder föret i samband med&lt;br&gt;förbrukning av bränslet och det inte finns anledning att uppmuntra&lt;br&gt;användning av speciella flygbränslen för annat än drift av flygplan,&lt;br&gt;saknas anledning att tillåta att avdrag görs i de deklarationer varigenom&lt;br&gt;skatt för flygbensin eller flygfotogen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagarna på energiskatteområdet finns i dag som företa punkt i respektive&lt;br&gt;avdragsbestämmelse en möjlighet till avdrag för skatt på bränslen som i&lt;br&gt;beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bränsle som förvärvats i beskattat skick avses t.ex. bränsle som&lt;br&gt;förvärvats innan den skattskyldige blev registrerad som skattskyldig eller&lt;br&gt;som förvärvats från annan än skattskyldig. Avsikten med bestämmelsen&lt;br&gt;är att undvika dubbelbeskattning (jfr. prop. 1961:71 s. 55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av LSE innebär att de skäl som motiverat avdragsbe-&lt;br&gt;stämmelsen fortfarande är aktuella och en motsvarande bestämmelse finns&lt;br&gt;därför i den nya lagen. Den skatt som kan bli aktuell att dra av i&lt;br&gt;sammanhanget är endast den som betalats enligt LSE. Det är alltså inte&lt;br&gt;möjligt för en utländsk säljare att vid distansförsäljning till Sverige kunna&lt;br&gt;åberopa att han betalat utländsk skatt för produkten och yrka avdrag för&lt;br&gt;denna skatt. Denna utländska skatt skall, enligt gemenskapsrättens regler,&lt;br&gt;betalas tillbaka i säljarens hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet att bränslet skall ha förvärvats för återförsäljning&lt;br&gt;eller förbrukning i egen rörelse torde sakna praktisk betydelse och kan&lt;br&gt;därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avdrag för skatt på bränsle som återtagits i samband&lt;br&gt;med återgång av köp finns i samtliga lagar på energiskatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av det svenska beskattningsförferandet förutsätter att&lt;br&gt;avdrag kan göras för skatt på bränsle, som av någon anledning återtas av&lt;br&gt;säljaren och för vilket köpeskillingen i sin helhet - inkl, skatt - återbetalas&lt;br&gt;eller krediteras med det fulla beloppet. En bestämmelse finns i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2. Utan en sådan bestämmelse skulle en dubbelbeskattning uppstå,&lt;br&gt;i och med att skattskyldighet inträder för det aktuella bränslet när det&lt;br&gt;säljs på nytt och levereras till en köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om möjligheter till avdrag för skatt på bränslen som&lt;br&gt;exporterats eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att&lt;br&gt;förbrukas där finns i dag i samtliga lagar på eneigiskatteområdet.&lt;br&gt;Möjligheten till avdrag bör i och med ett svenskt medlemskap i EU&lt;br&gt;inskränkas till export till tredje land. Ingen annan materiell ändring av&lt;br&gt;bestämmelsens innehåll föreslås, dock bör begreppet frihamn bytas ut mot&lt;br&gt;motsvarande gemenskapsrättsliga begrepp, dvs. frizon eller frilager.&lt;br&gt;Uttrycket &amp;quot;eller för hans [den skattskyldiges] räkning&amp;quot; i motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i dagens eneigiskattelagar bedöms också utan saklig&lt;br&gt;förändring kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 och andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ingående diskuterat avdragsbestämmelsen och har, i&lt;br&gt;förhållande till motsvarande regel i nuvarande 24 § första stycket f lagen&lt;br&gt;om allmän eneigiskatt, föreslagit vissa ändringar av avdragsbestämmel-&lt;br&gt;sens lydelse samt vissa modifierade tolkningar avseende bl.a. reduktions-&lt;br&gt;processer. Regeringen ansluter sig till utredningens överväganden och har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitel 8 närmare redogjort för frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras avdrag för skatt på andra bränslen än flygbensin,&lt;br&gt;flygfotogen och högbeskattade oljeprodukter. I första stycket slås fest att&lt;br&gt;samtliga avdrag som medges enligt 1 § får göras även beträffende dessa&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 1 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avdrag för bränslen som används för förbrukning i tåg&lt;br&gt;finns i dag i lagen om allmän energiskatt och i lagen om bensinskatt.&lt;br&gt;Enligt 24 § första stycket c lagen om allmän eneigiskatt får avdrag göras&lt;br&gt;för skatt på bränsle som förbrukats av eller försålts till kommunikations-&lt;br&gt;företag för bandrift eller därmed likartat ändamål, medan i 7 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket c lagen om bensinskatt anges att avdrag får göras för skatt&lt;br&gt;på bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av&lt;br&gt;tåg eller andra jämvägsfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsbestämmelsema berör i första hand järnvägs- och lokaltrafik-&lt;br&gt;företag. En förutsättning för att bestämmelsen i lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt skall kunna tillämpas är att den skattskyldige är ett kommuni-&lt;br&gt;kationsföretag. Vad gäller bensin uppställs dock inget sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8.2 c i direktiv 92/81/EEG ger möjlighet till skattefrihet för&lt;br&gt;bränslen som används för passagerar- och godsbefordran på järnväg.&lt;br&gt;Gemenskapsrätten hindrar således inte att de nuvarande avdragsbe-&lt;br&gt;stämmelsema på området behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsmöjligheten för skatt på bensin som förbrukas i tåg saknar&lt;br&gt;praktisk betydelse och kan därför - som ett led i förenklingen av be-&lt;br&gt;skattningen - slopas. Detsamma bedöms gälla kravet på att förbrukaren&lt;br&gt;eller förvärvaren av bränsle skall vara ett kommunikationsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa likformighet med övriga bestämmelser - och därvid&lt;br&gt;främst med bränslen som förbrukas i skepp och luftfärtyg enligt 1 b och&lt;br&gt;2 - bör uttrycket bandrift slopas. I stället bör bestämmelsen formuleras&lt;br&gt;så att avdrag medges för skatt på bränslen som förbrukats eller sålts för&lt;br&gt;förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel. Beteckningen&lt;br&gt;spårbundet transportmedel bör täcka samtliga fordon som är inrättade för&lt;br&gt;färd på skenor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 1 b och 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avdrag för skatt på bränslen som förbrukas i luftfärtyg&lt;br&gt;eller i färtyg finns i dag i 24 § första stycket d lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt och i 4 § första stycket 3 lagen om svavelskatt. Bestämmelser-&lt;br&gt;na om beskattningen av luftfärtyg och färtyg har närmare diskuterats i&lt;br&gt;kapitel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att avdraget för förbrukning i luftfärtyg - i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller i dag - torde få praktisk betydelse endast for gasol som&lt;br&gt;används för drift av varmluftsballonger. I den mån annan bensin än&lt;br&gt;flygbensin i dag används som bränsle i flygplan tas skatt ut på detta&lt;br&gt;bränsle enligt lagen om bensinskatt. Någon ändring av denna ordning&lt;br&gt;föreslås inte, vilket medför att avdrag inte kan göras för skatt på bensin&lt;br&gt;som förbrukas i luftfärtyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss mån skilda uppbördsregler föreslås beroende på om bränsleför-&lt;br&gt;brukningen sker i skepp eller båtar. Detta innebär att den nu aktuella&lt;br&gt;avdragsbestämmelsen - som alltså gör det möjligt att skattefritt köpa bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkt dieselolja - inskränks till att gälla för förbrukning i skepp som&lt;br&gt;används yrkesmässigt. Även för båtar som erhållit dispens enligt 2 kap.&lt;br&gt;9 § fjärde stycket bör dock kunna köpas olja skattefritt på samma sätt&lt;br&gt;som för skeppen. Bestämmelsen föreslås dock inte tillämplig på bensin&lt;br&gt;som förbrukas i skepp. Bensin som används i de - sannolikt få - skepp&lt;br&gt;som drivs med detta bränsle kommer alltså att kunna köpas endast i&lt;br&gt;beskattat skick. Som framgår av 9 kap. 3 § hänvisas en förbrukare som&lt;br&gt;använder skeppet yrkesmässigt till att i efterhand ansöka om kompensa-&lt;br&gt;tion för den skatt som belastat bränsle som använts för detta ändamål.&lt;br&gt;Den föreslagna ordningen för dieselolja föreslås även tillämpas i de -&lt;br&gt;sannolikt få - fell då gasol, metan eller naturgas kan komma att användas&lt;br&gt;i skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för skatt på omärkt olja, som annars skulle ha&lt;br&gt;beskattats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b. Någon möjlighet ges inte&lt;br&gt;heller den som - mot skatt enligt 3 b - förvärvat olja och använt den för&lt;br&gt;yrkesmässig drift av ett skepp att i efterhand få skatten återbetald. Denna&lt;br&gt;utformning minskar risken för skatteundandraganden inom den marina&lt;br&gt;sektorn. Avsikten är således att den obeskattade olja som förbrukas i&lt;br&gt;skepp som används yrkesmässigt skall köpas i obeskattat skick av en&lt;br&gt;skattskyldig eller mot försäkran enligt bestämmelser i 8 kap. av en icke&lt;br&gt;skattskyldig förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 § första stycket g lagen om allmän energiskatt kan avdrag göras&lt;br&gt;för skatt på bränsle som förbrukats för framställning av bensin eller&lt;br&gt;energiskattepliktigt bränsle. Den skattefrihet som kan erhållas genom&lt;br&gt;avdragsbestämmelsen är alltså begränsad till framställning av skatteplikti-&lt;br&gt;ga produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av kapitel 9 innebär en anpassning till gemenskapsrätten&lt;br&gt;krav på skattefrihet för bränslen som används vid framställning av&lt;br&gt;samtliga mineraloljeprodukter, oavsett om skatt skall tas ut för dessa&lt;br&gt;produkter eller ej. Denna utvidgning av skattefriheten åstadkoms genom&lt;br&gt;punkten 3 a i paragrafen. I syfte att undvika dubbelbeskattning bör även&lt;br&gt;i fortsättningen en avdragsmöjlighet finnas för skatt på bränslen som&lt;br&gt;används vid framställning av sådana direkt skattepliktiga produkter, som&lt;br&gt;definitionsmässigt inte är mineraloljor. De bränslen som kan bli aktuella&lt;br&gt;är kolbränslen och petroleumkoks (se punkten 3 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen av LSE innebär vidare att även andra än&lt;br&gt;nu uppräknade produkter kan komma att beskattas. Det rör sig om&lt;br&gt;produkter som med stöd av 2 kap. 3 eller 4 § beskattas först i och med&lt;br&gt;att de säljs eller förbrukas för motordrift eller uppvärmning. I den mån&lt;br&gt;skatteplikt har inträtt för tillverkaren av en sådan produkt - genom att han&lt;br&gt;säljer den som motorbränsle eller för uppvärmning alternativt själv&lt;br&gt;förbrukar den för sådant ändamål - bör han ges möjlighet att dra av&lt;br&gt;skatten på bränslen som förbrukats vid framställning av den framställda -&lt;br&gt;alltså skattepliktiga - produkten. Denna avdragsmöjlighet framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkten 3 c. Det bör dock inte krävas att skattskyldighet fektiskt har Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;inträtt för tillverkaren för att avdragsrätten skall kunna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren bör således kunna sälja den tillverkade produkten till en&lt;br&gt;annan registrerad skattskyldig utan att skatten förfeller till betalning. En&lt;br&gt;förutsättning bör i detta fell dock alltjämt vara att han säljer bränslet för&lt;br&gt;motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 4 och tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det krispaket som regeringen lade fram under hösten 1992 i syfte att&lt;br&gt;stabilisera den svenska ekonomin föreslogs bl.a. att kraftvärmeverkens&lt;br&gt;rätt till avdrag för allmän energiskatt på bränslen till den del bränslet&lt;br&gt;använts för värmeproduktion skulle avskaffes i två etapper med början&lt;br&gt;den 1 januari 1993. Vid riksdagsbehandlingen konstaterades att ett&lt;br&gt;ställningstagande till förslaget krävde ytterligare underlag och ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av de nya bestämmelserna sköts därför upp till den 1 januari 1994&lt;br&gt;så att frågan skulle kunna utredas och resultatet redovisas i god tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet (prop. 1992/93:50, bet. 1992/94:FiUl, 1992/93:SkU3y,&lt;br&gt;SFS 1992:1478, 1482 och 1483). Riksdagen beslöt därefter att skjuta på&lt;br&gt;ikraftträdandet till den 1 juli 1994 (bet. 1993/94:SkU19, SFS 1993:1373&lt;br&gt;och 1374).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En interdepartemental arbetsgrupp, Kraftvärmegruppen, har på uppdrag&lt;br&gt;av regeringen utrett den aktuella frågan och har under våren 1994 lagt&lt;br&gt;fram rapporten Förändrad kraftvärmebeskattning (Ds 1994:28). Rappor-&lt;br&gt;ten har remissbehandlats men har ännu inte lett till något förslag till nya&lt;br&gt;beskattningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under våren 1994 behandlat kraftvärmebeskattningen och&lt;br&gt;har därvid, i avvaktan på att frågan utreds ytterligare, funnit anledning&lt;br&gt;att skjuta på den 1992 beslutade förändringen av beskattningen, dvs. ett&lt;br&gt;helt slopande av avdraget för allmän energiskatt på bränsle som använts&lt;br&gt;för värmeproduktion (bet. 1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:297, SFS&lt;br&gt;1994:330 och 333). Däremot har riksdagen bedömt att den beslutade&lt;br&gt;halveringen av avdragsmöjligheten per den 1 juli 1994 kan träda i kraft.&lt;br&gt;Utskottet har uttalat att frågan om kraftvärmebeskattningen bör tas upp&lt;br&gt;på nytt i samband med att ett förslag om mer långsiktiga regler läggs&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen ovan följer att den författningstext som finns i&lt;br&gt;nuvarande 24 § första stycket g lagen om allmän energiskatt och 7 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket f lagen om bensinskatt inte fullständigt reglerar&lt;br&gt;beskattningen på området. Med tillämpning av dessa bestämmelser får&lt;br&gt;avdrag göras för skatt på bränslen som använts för framställning av&lt;br&gt;elektrisk kraft. Undantag görs dock för skatt som är hänförlig till den del&lt;br&gt;av bränslet som motsvarar nyttiggjord värme. För bränsle som förbrukats&lt;br&gt;för produktion av värme i detta fell får - med tillämpning av de ovan&lt;br&gt;nämnda övergångsbestämmelserna - avdrag från och med den 1 juli 1994&lt;br&gt;göras för hälften av den allmänna energiskatten respektive bensinskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till avdrag för hälften av den allmänna energiskatten Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;respektive bensinskatten gäller alltså, genom riksdagens beslut under&lt;br&gt;våren 1994, utan tidsbegränsning. Bestämmelsen bör därför föras in i&lt;br&gt;lagen om skatt på eneigi och inte, som nu är fallet, finnas endast i&lt;br&gt;övergångsbestämmel ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av bränsle som förbrukas vid samtidig framställning av&lt;br&gt;elektrisk kraft och värme i en kraftvärmeanläggning regleras i 2 § andra&lt;br&gt;stycket 4 och tredje stycket. Bestämmelserna har i förtydligande syfte&lt;br&gt;språkligt formulerats om, men deras materiella innehåll är i förhållande&lt;br&gt;till riksdagens nämnda beslut oförändrat. En uppdelning skall således&lt;br&gt;göras av det insatta bränslet i kraftvärmeverket i förhållande till hur stor&lt;br&gt;andel av den samlade produktionen som utgörs av elektrisk kraft&lt;br&gt;respektive värme. Endast hälften av energiskatten får dras av för den&lt;br&gt;andel av bränsleåtgången som hänförs till värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 3 § återfinns en möjlighet till avdrag för skatt på kolbränslen som&lt;br&gt;förbrukats eller sålts för förbrukning i metallurgiska processer. Frågan&lt;br&gt;har behandlats i kapitel 8. Även skatt på petroleumkoks bör kunna dras&lt;br&gt;av med åberopande av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av den huvudsaklighetsbedömning, som regeringen föreslår&lt;br&gt;skall tillämpas vid tolkningen av avdragsbestämmelsen annat ändamål än&lt;br&gt;motordrift eller uppvärmning (1 § första stycket 4 och andra stycket), är&lt;br&gt;att skatten på allt bränsle som förbrukas i masugnsprocessen kan dras av&lt;br&gt;redan med stöd av detta lagrum. Den särskilda avdragsmöjligheten för&lt;br&gt;metallurgiska processer torde därför främst komma att aktualiseras vid&lt;br&gt;kolförbrukning i sinterverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om särskilda skattelättnader för tillverkningsindustrin finns&lt;br&gt;i 24 § tredje stycket lagen om allmän energiskatt och 3 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om koldioxidskatt. Reglerna trädde ikraft den 1 januari 1993. Vad&lt;br&gt;gäller den yrkesmässiga växthusodlingen träder regleringen dock i kraft&lt;br&gt;först den 1 januari 1996 (bet. 1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:297, SFS&lt;br&gt;1994:332, jfr punkt 5 i övergångsbestämmelserna till LSE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avdrag för svavelskatt finns i dag i 4 § lagen om&lt;br&gt;svavelskatt. Avdraget för kundförluster kan enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;inte behållas vid en anpassning till gemenskapsrätten. I övrigt innebär 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de nuvarande avdragsbestämmelsema i lagen om svavelskatt förs över Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;till LSE. De förändringar som ovan föreslagits i de skilda bestämmelser-&lt;br&gt;na bör tillämpas även för svavelskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet till avdrag för skatt på svavel i bränsle som används&lt;br&gt;för drift av tåg finns inte i dag. Ett avdrag för spårbunden trafik torde&lt;br&gt;visserligen sakna större praktisk betydelse vid uttagande av svavelskatt&lt;br&gt;eftersom främst lågsvavlig mo to rb rännolja används inom detta trafikom-&lt;br&gt;råde (jfr prop. 1989/90:111 s. 167). Det är dock av vikt att avdragsbe-&lt;br&gt;stämmelsema så långt det är möjligt görs enhetliga och regeringen finner&lt;br&gt;inte att några tungt vägande skäl talar mot att låta avdragsbestämmelsen&lt;br&gt;for tåg och annan spårbunden trafik omfatta även svavelskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit en bestämmelse som skulle göra det möjligt&lt;br&gt;att göra avdrag även för skatt på bränsle som förbrukats för framställning&lt;br&gt;av oljeprodukter med ett svavelinnehåll om 0,1 viktprocent eller lägre&lt;br&gt;och som alltså inte är svavelskattepliktiga (3 § första stycket 2 i&lt;br&gt;utredningens lagförslag). Även om en oljeprodukt med ett svavelinnehåll&lt;br&gt;om 0,1 viktprocent eller lägre visserligen inte är en svavelskattepliktig&lt;br&gt;produkt (se 3 kap. 2 § tredje stycket LSE), är produkten dock definitions-&lt;br&gt;mässigt en mineralolja. Genom hänvisningen i 5 § första stycket till 2 §&lt;br&gt;andra stycket 3 får avdrag göras för skatt på bränsle som förbrukats för&lt;br&gt;framställning av samtliga mineraloljeprodukter och inte - som fallet är i&lt;br&gt;dag - enbart de som är skattepliktiga. Något behov av den föreslagna&lt;br&gt;särbestämmelsen synes därför inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i samband med förbrukning av skattepliktigt bränsle begränsar&lt;br&gt;utsläppen av svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon&lt;br&gt;produkt eller i aska, har enligt 6 § lagen om svavelskatt rätt till ersättning&lt;br&gt;med 30 kr per kg svavel som utsläppet har minskat med. Ersättningen&lt;br&gt;erhålls genom ett återbetalningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem som uppstått i sammanhanget är att svavelskatten skall&lt;br&gt;redovisas månadsvis, medan återbetalning sker kvartalsvis. Detta innebär&lt;br&gt;att förbrukarna drabbas av en, i många fell betydande, ekonomisk&lt;br&gt;belastning under den tid som förflyter från det att svavelskatten betalas&lt;br&gt;till dess de får tillbaka delar av skatten. I syfte att undanröja denna&lt;br&gt;belastning föreslås i paragrafen en möjlighet för skattskyldiga att i sin&lt;br&gt;deklaration för svavelskatt göra avdrag för skatt på svavel i bränsle, vars&lt;br&gt;utsläpp av svavel begränsats genom reningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall motsvara den återbetalning som i dag ges för vidtagna&lt;br&gt;reningsåtgärder, dvs. 30 kr per kg svavel som utsläppet har minskat med.&lt;br&gt;Avdragsmöjligheten föreslås kunna tillämpas såväl i de fell då svavelut-&lt;br&gt;släppen har begränsats genom särskilda reningsåtgärder som då sådan&lt;br&gt;begränsning gjorts genom att svavel bundits i produkt eller i aska i&lt;br&gt;samband med bränsleförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån en skattskyldig inte skulle ha möjlighet att beräkna&lt;br&gt;utsläppsbegränsningen innan skatten för den aktuella perioden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas, finns möjlighet att i efterhand lämna dessa uppgifter till Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten och begära rättelse av det beslut som fettats i&lt;br&gt;anledning av den tidigare avgivna deklarationen. Det saknas därför&lt;br&gt;anledning att ha kvar möjligheten att i efterhand ansöka om återbetalning&lt;br&gt;av skatt för skattskyldiga förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av administrativa skäl har hittills belopp som understiger 1 000 kr för&lt;br&gt;ett kalenderkvartal inte återbetalats. Någon motsvarande beloppsmässig&lt;br&gt;begränsning av möjligheten till avdrag bedöms inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog, vad gäller bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;1 - 5, att undantag från skatteplikt skulle gälla såväl bränsle som förstörts&lt;br&gt;till följd av tillfälliga omständigheter eller force majeure som bränsle som&lt;br&gt;förlorats till följd av dess beskaffenhet i samband med att det framställts,&lt;br&gt;bearbetats, lagrats eller transporterats (se 2 kap. 10 § i utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Ett generellt undantag från skatteplikt bör dock - som&lt;br&gt;framgått av kommentarerna vid 2 kap. 11 § - endast gälla för bränsle&lt;br&gt;som förlorats i samband med framställning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 14.1 i direktiv 92/12/EEG framgår att bränsleförluster som&lt;br&gt;har sin orsak i tillfälliga omständigheter eller force majeure skall medföra&lt;br&gt;befrielse från skatt för upplagshavare och varumottagare. Enligt&lt;br&gt;gemenskapsrätten åligger det myndighet i medlemslandet att konstatera&lt;br&gt;att bränslet i fråga har förstörts för att skattebefrielse skall kunna komma&lt;br&gt;i fråga. Skattefrihet i det aktuella fallet bör därför åstadkommas genom&lt;br&gt;avdrag i bränsledeklarationen. Avdrag för skatt på bränsle som förstörts&lt;br&gt;skall kunna styrkas genom intyg eller liknande från t.ex. försäkringsbolag&lt;br&gt;eller polis. Upplagshavaren respektive varumottagaren yrkar således&lt;br&gt;avdrag i sin deklaration och kontroll kan sedan ske på vanligt sätt genom&lt;br&gt;fördjupad deklarationsgranskning och skatterevision enligt reglerna i&lt;br&gt;3 kap. LPP. Även den skatterepresentant som enligt 4 kap. 8 § i stället&lt;br&gt;för varumottagare kan vara skattskyldig, bör ges möjlighet att göra det&lt;br&gt;aktuella avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Inköp mot försäkran&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel ges möjlighet för annan än den som är registrerad som&lt;br&gt;skattskyldig att i vissa fell köpa bränsle skattefritt mot försäkran att&lt;br&gt;användning skall ske för särskilt angivna ändamål. Bestämmelser om&lt;br&gt;försäkran finns i dag i 26 § lagen om allmän energiskatt, 3 § lagen om&lt;br&gt;koldioxidskatt, 5 § lagen om svavelskatt, 8 a § lagen om dieseloljeskatt&lt;br&gt;och i 7 § 2 mom. lagen om bensinskatt. Endast smärre ändringar föreslås&lt;br&gt;av de fell där försäkran kan användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vitt kan bedömas förekommer inte något fell där det kan bli aktuellt&lt;br&gt;att köpa bränsle mot försäkran med nedsatt skatt. Denna möjlighet bör&lt;br&gt;därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen av uppbörden av skatt på fertygsbränslen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;medför att försäkran inom den marina sektom endast kan komma i fråga&lt;br&gt;vid inköp av annat bränsle än bensin som skall förbrukas i skepp som&lt;br&gt;används yrkesmässigt. I viss utsträckning kan dock även båtar beviljas&lt;br&gt;dispens för förbrukning av märkta oljeprodukter och i dessa fell kan&lt;br&gt;inköp mot försäkran aktualiseras för båtarnas del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att möjligheten till försäkransinköp av bensin&lt;br&gt;skall behållas i det fell som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 4. Det rör&lt;br&gt;sig om förbrukning för framställning av elektrisk kraft. Regeringen har&lt;br&gt;dock erferit att försäkransinköp för det aktuella ändamålet sker mycket&lt;br&gt;sällan, om ens någonsin. Möjligheten till inköp mot försäkran i detta fell&lt;br&gt;bör därför av förenklingsskäl slopas. Härigenom åstadkoms också en&lt;br&gt;likformighet mellan beskattningsreglerna för dieselolja och bensin som&lt;br&gt;används för framställning av elektrisk kraft. Den som inte är skattskyldig&lt;br&gt;för bränslen och som använder bensin - eller vilket annat bränsle än&lt;br&gt;sådant som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b - för elkraftsproduktion&lt;br&gt;kan för övrigt i sin deklaration för elektrisk kraft göra avdrag för&lt;br&gt;energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats vid framställning&lt;br&gt;av den elektriska kraften (se 11 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen av LSE ger således endast möjlighet att&lt;br&gt;förvärva bensin skattefritt mot försäkran när bränslet skall användas för&lt;br&gt;annat ändamål än motordrift eller uppvärmning. I dag behövs inte en&lt;br&gt;sådan bestämmelse i lagen om bensinskatt, eftersom endast bensin för&lt;br&gt;motordrift beskattas enligt den lagen. I den mån bensin används för&lt;br&gt;uppvärmning sker beskattning enligt lagen om allmän energiskatt; i denna&lt;br&gt;lag finns en försäkransbestämmelse för det aktuella ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bränslen som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b&lt;br&gt;föreslås - i likhet med vad som i dag gäller enligt lagen om dieseloljeskatt&lt;br&gt;- inköp mot försäkran få göras endast om bränslet skall användas för&lt;br&gt;annat ändamål än motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ändamål där inköp av övriga bränslen kan ske skattefritt mot&lt;br&gt;försäkran är förbrukning i luftfertyg. Eftersom regeln inte gäller&lt;br&gt;flygbensin och flygfotogen är dock användningsområdet för försäkran för&lt;br&gt;detta ändamål begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköp mot försäkran bör i och för sig kunna ske även av bränslen som&lt;br&gt;beskattas med stöd av 2 kap. 3 eller 4 §. Eftersom skattskyldigheten för&lt;br&gt;dessa bränslen träder in först i och med att ett bränsle säljs eller&lt;br&gt;förbrukas för motordrift respektive uppvärmning blir endast ändamål som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 eller 7 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;aktuella. Försäkransinköp för dessa ändamål av bränslen som beskattas&lt;br&gt;enligt 2 kap. 3 eller 4 § bedöms endast komma i fråga i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Återbetalning av skatt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de nuvarande lagarna på energiskatteområdet görs skillnad mellan&lt;br&gt;begreppen återbetalning av skatt respektive kompensation för skatt.&lt;br&gt;Återbetalning syftar på en skattskyldigs möjlighet att få tillbaka skatt som&lt;br&gt;han betalat, medan begreppet kompensation avser det fell då någon som&lt;br&gt;inte är skattskyldig har rätt att få ersättning för den skatt som belastat det&lt;br&gt;bränsle han förbrukat för visst ändamål. Av praktiska skäl bör dock&lt;br&gt;begreppet återbetalning användas för samtliga fell då någon efter ansökan&lt;br&gt;ges rätt att få ett skattebelopp utbetalat, alltså oavsett om den sökande är&lt;br&gt;skattskyldig eller inte. Bestämmelserna i 9 kap. LSE är utformade på&lt;br&gt;detta sätt. Värmekompensation enligt 5 § respektive kompensation för&lt;br&gt;minskning av svavelutsläpp enligt 6 § saknar dock direkt koppling till&lt;br&gt;betalda skattebelopp, varför i dessa fell begreppet kompensation för skatt&lt;br&gt;bör användas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar regler i 27 § lagen om allmän energiskatt och 6 §&lt;br&gt;lagen om bensinskatt och har omarbetats - huvudsakligen språkligt - i&lt;br&gt;enlighet med motsvarande bestämmelser i den nya mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(10 kap. 6 och 7 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet till återbetalning av svavelskatt till utländska be-&lt;br&gt;skickningar o.d. finns inte i nuvarande lagen om svavelskatt och ges inte&lt;br&gt;heller i den föreslagna lydelsen av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvaras av 28 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt och har utan materiella ändringar förts över till den nya lagen.&lt;br&gt;Reglerna för växthusnäringen träder dock i kraft först den 1 januari 1996,&lt;br&gt;vilket framgår av punkt 5 av övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen ges möjlighet till återbetalning av skatt på samtliga bränslen&lt;br&gt;som förbrukats i båtar som inte använts för privat ändamål. Detsamma&lt;br&gt;föreslås gälla bensin i skepp som används för yrkesmässigt ändamål. Vad&lt;br&gt;gäller andra bränslen än bensin som förbrukas i skepp som används&lt;br&gt;yrkesmässigt finns i stället möjlighet till avdrag respektive inköp mot&lt;br&gt;försäkran (se 7 kap. 2 § första stycket 1 b och 8 kap. 3 § LSE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras, utan materiella ändringar, av 4 § lagen om&lt;br&gt;koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om värmeleveranser till tillverkningsindustrin&lt;br&gt;och växthusnäringen. Utformningen av bestämmelserna överensstämmer&lt;br&gt;med vad som - på förslag av skatteutskottet - beslutades av riksdagen&lt;br&gt;under våren 1994 (SFS 1994:328) och som trädde i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensation medges med 9 öre per kWh levererad värme, oavsett&lt;br&gt;vilket eneigislag som förbrukats vid framställningen av värmen. I andra&lt;br&gt;stycket görs dock undantag från rätten till kompensation om råtallolja har&lt;br&gt;använts för framställning av den aktuella värmen. Detta undantag innebär&lt;br&gt;ingen begränsning av producentens möjlighet att få kompensation för&lt;br&gt;värme som framställts av annat bränsle än råtallolja. Råtallolja skall&lt;br&gt;alltså, som utskottet uttalade i samband med riksdagsbehandlingen, i&lt;br&gt;första hand anses använd för leverans av värme till industrin (bet.&lt;br&gt;1993/94:SkU34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är f.n. inte beredd att föreslå att skattskyldiga skall ges&lt;br&gt;möjlighet att göra avdrag i sina bränsledeklarationer för den schablonise-&lt;br&gt;rade värmekompensationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 6 § andra stycket lagen om svavelskatt och har,&lt;br&gt;vad gäller kompensation till icke skattskyldiga, utan materiella ändringar&lt;br&gt;förts över till LSE. Den tidigare möjligheten för skattskyldiga att få&lt;br&gt;återbetalning av svavelskatt på bränsle till följd av vidtagen rening,&lt;br&gt;föreslås slopad som obehövlig i och med att en möjlighet till avdrag&lt;br&gt;införs för skattskyldiga i det aktuella fellet (se 7 kap. 5 § tredje stycket&lt;br&gt;och kommentarerna till anslutning till detta lagrum).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdragmöjlighet kan utnyttjas endast av de bränsleförbrukare som&lt;br&gt;är registrerade som skattskyldiga. Det torde endast vara ett fåtal&lt;br&gt;ersättningsberättigade förbrukare som inte är skattskyldiga. De belopp&lt;br&gt;som blir aktuella för utbetalning i dessa fäll är vanligtvis betydligt lägre&lt;br&gt;än vad som gäller de skattskyldiga. Ett kompensationsförfärande bör&lt;br&gt;därför utan större olägenhet kunna behållas för gruppen icke skattskyldiga&lt;br&gt;förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller regler om ansökan om återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation enligt 2 - 6 §§. Av administrativa skäl är det befogat att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medge återbetalning eller kompensation endast när den ersättning som Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;begärs uppgår till visst minsta belopp. Så långt det är möjligt bör en&lt;br&gt;enhetlig beloppsgräns gälla för olika typer av ändamål. Rätten till&lt;br&gt;återbetalning för skatt på bränsle som använts i fartyg bör sättas till&lt;br&gt;500 kr, medan gränsen i övriga fall bör bestämmas till 1 000 kr, allt per&lt;br&gt;kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att rätten till återbetalning skall bedömas separat för vaije&lt;br&gt;ändamål. Det bör alltså inte vara möjligt att lägga ihop ersättningsbelopp&lt;br&gt;i syfte att komma upp till en angiven beloppsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser medges i vissa fall återbetalning&lt;br&gt;kvartalsvis och i vissa fall per kalenderår. Av praktiska skäl bör dessa&lt;br&gt;regler samordnas och detta bör lämpligen ske på så sätt att återbetalning&lt;br&gt;respektive kompensation i samtliga fall söks per kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att en begränsad del av den energiintensiva industrin&lt;br&gt;ges möjlighet till nedsättning av koldioxidskatten. Denna nedsättnings-&lt;br&gt;möjlighet skall således gälla utöver den generella skattelättnad som gäller&lt;br&gt;för tillverkningsindustrin (ingen eneigiskatt och koldioxidskatt med en&lt;br&gt;fjärdedel av den allmänna nivån). En i huvudsak motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse gäller t.o.m. utgången av år 1994 enligt 2 § lagen (1974:992)&lt;br&gt;om nedsättning av allmän eneigiskatt och koldioxidskatt. Den föreslagna&lt;br&gt;nedsättningsbestämmelsen bör dock föras in i LSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande nedsättningsreglema tillämpas på koldioxidskatt som tas&lt;br&gt;ut på &amp;quot;bränsle som avses i 1 § första stycket [lagen om koldioxidskatt]&amp;quot;.&lt;br&gt;Genom att undanta bensin och högbeskattade oljeprodukter (som i dag&lt;br&gt;beskattas enligt lagen om dieseloljeskatt) - och bränslen som beskattas på&lt;br&gt;motsvarande sätt enligt 2 kap. 3 eller 4 § - från bestämmelsens till-&lt;br&gt;ämpningsområde, kan nedsättning enligt den föreslagna skrivningen i&lt;br&gt;princip begäras för samma grupp av bränslen som enligt nuvarande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreslås regler om inom vilken tid an-&lt;br&gt;sökningar om nedsättning av skatten skall ske samt vilken tidsperiod de&lt;br&gt;skall omfatta. Det bör, i likhet med vad som sker i dag, vara möjligt för&lt;br&gt;ett företag att i början av ett kalenderår söka ett preliminärt besked om&lt;br&gt;tillämplig skattesats. Detta möjligörs genom att i lagtexten anges att&lt;br&gt;ansökan skall ske senast inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har införts vissa bestämmelser om återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anledning av att bränsle, som beskattats i Sverige, även beskattas i ett&lt;br&gt;annat EG-land. Bestämmelserna gäller endast de bränslen, för vilka de&lt;br&gt;särskilda EG-förfarandereglema skall tillämpas, alltså bränslen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § första stycket 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regeringens överväganden i övrigt rörande de aktuella Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;bestämmelserna hänvisas till vad som anförs i propositionen om nya lagar&lt;br&gt;om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Sanktioner vid otillåten användning av märkta&lt;br&gt;oljeprodukter, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet finns straff- och avgiftsbestämmelser för de fall då oljeproduk-&lt;br&gt;ter hanteras i strid mot bestämmelserna om märkning i 2 kap. Be-&lt;br&gt;stämmelserna motsvarar 9 - 22 §§ lagen om dieseloljeskatt och har i&lt;br&gt;huvudsak förts över till LSE utan andra ändringar än de som erfordrats&lt;br&gt;med anledning av uppläggningen av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar som gjorts har föranletts av att högbeskattad olja skall&lt;br&gt;användas även i båtar. Om märkt olja påträffas i en bränsletank på en båt&lt;br&gt;skall en särskild avgift tas ut enligt 5 §. Denna föreslås för båtarnas del&lt;br&gt;uppgå till samma belopp som för personbilar, dvs. 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall påföras ägaren till fordonet eller båten. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § regleras vem som, vid påförandet av den särskilda avgiften, skall&lt;br&gt;anses som ägare av fordon. Motsvarande regler finns i andra författningar&lt;br&gt;som reglerar avgifter som påförs ägare av fordon. Vad gäller båt föreslås&lt;br&gt;ingen motsvarande regel, utan sedvanliga bevisregler får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § regleras att beskattningsmyndigheten skall påföra den som&lt;br&gt;ansvarat för att märkämnen avlägsnats den högre skatt som skulle ha&lt;br&gt;tagits ut för oljeprodukten. Det bör i de flesta fell röra sig om skillnaden&lt;br&gt;i energiskatt mellan de belopp som anges i 2 kap. 1 § första stycket 3 b&lt;br&gt;och 3 a, men det torde även kunna förekomma att ingen skatt alls har&lt;br&gt;betalats för oljeprodukten. I det sistnämnda fellet skall då skatt med de&lt;br&gt;belopp som anges i 2 kap. 1 § första stycket 3 b tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att en särskild avgift skulle tas ut när flygbensin&lt;br&gt;eller flygfotogen förbrukas för sådant ändamål att skatt skall betalas och&lt;br&gt;sådan skatt inte betalas. Regeringen föreslår - till skillnad från ut-&lt;br&gt;redningen - att skattefriheten för flygbensin och flygfotogen i flygplan&lt;br&gt;skall behållas. Redan av den anledningen saknas behov att införa en&lt;br&gt;sådan särskild avgift som utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften vid otillåten användning av märkta oljeprodukter&lt;br&gt;tas i dag ut genom beslut av länsstyrelsen i det län där den i bilregistret&lt;br&gt;antecknade ägaren av fordonet har sin adress i registret eller i fråga om&lt;br&gt;andra fordon av Länsstyrelsen i Stockholms län (16 § lagen om diesel-&lt;br&gt;oljeskatt). I paragrafen föreslås att beslutsfattandet flyttas över till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten, dvs. Skattemyndigheten i Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om uppbörd av avgift enligt 10 kap. Den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;motsvaras av hänvisningen till 56 § fordonsskattelagen i 20 § lagen om&lt;br&gt;dieseloljeskatt. Det aktuella bemyndigandet avser endast sådana frågor&lt;br&gt;som har karaktär av verkställighetsföreskrifter. Behov torde dock inte&lt;br&gt;finnas att meddela sådana föreskrifter för avgift enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § lagen om dieseloljeskatt innehåller hänvisningar till olika be- Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;stämmelser i fordonsskattelagen. Vid överförandet av dessa till LSE har,&lt;br&gt;utan materiella ändringar, eftersträvats att i stället ange hänvisningar till&lt;br&gt;LPP eller - som fallet är med 10 kap. 13 § - direkt åteige bestämmelsens&lt;br&gt;innehåll i LSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att vara tillsynsmyndighet över båtarna föreslås i huvudsak&lt;br&gt;läggas på Kustbevakningen. Det åligger Kustbevakningen att i denna&lt;br&gt;egenskap bevaka att bestämmelserna i 10 kap. efterlevs. Det rör sig om&lt;br&gt;straffbestämmelserna i 1 och 2 §§, men även om att bevaka att det inte&lt;br&gt;i strid mot 2 kap. 9 § används märkta oljeprodukter i båtar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag tas allmän energiskatt ut på förbrukning av elektrisk kraft enligt&lt;br&gt;regler i lagen om allmän energiskatt. Därutöver finns två särskilda&lt;br&gt;skatter, som under vissa förutsättningar skall betalas för elektrisk kraft&lt;br&gt;som framställs i vattenkraftverk respektive i kärnkraftverk, se lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft och lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild kraft för elektrisk kraft från kärnkraftverk. Den allmänna&lt;br&gt;energiskatten är alltså en förbrukningsskatt, medan de övriga skatterna är&lt;br&gt;produktionsskatter. Bestämmelserna om de särskilda produktionsskatterna&lt;br&gt;har inte förts in i LSE, utan kommer alltså även i fortsättningen att&lt;br&gt;regleras i särskilda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om energiskatt på elektrisk kraft har - med endast smärre&lt;br&gt;materiella korrigeringar - förts över till LSE från den nuvarande lagen&lt;br&gt;om allmän energiskatt. Gemenskapsrätten reglerar inte beskattningen av&lt;br&gt;elektrisk kraft, varför någon anpassning av det svenska regelverket till&lt;br&gt;vad som gäller inom EU inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt väsentligt betalas energiskatt på elektrisk kraft av producenter och&lt;br&gt;distributörer. Producenterna betalar i princip skatt för sin egenför-&lt;br&gt;brukning av den producerade kraften. Vad som levereras till registrerade&lt;br&gt;distributörer är visserligen skattepliktig kraft men någon skattskyldighet&lt;br&gt;för producenten inträder inte för dessa leveranser. De yrkesmässiga&lt;br&gt;distributörerna är skattskyldiga dels för den egenproducerade kraft som&lt;br&gt;de distribuerar, dels för den kraft som de distribuerar eller förbrukar och&lt;br&gt;som framställts av någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattebestämmelsema görs visserligen skillnad mellan distributör och&lt;br&gt;producent. Skillnaden är dock inte särskilt tydlig. En kraftproducent som&lt;br&gt;både har egenförbrukning och distribution av kraft är skattskyldig för sin&lt;br&gt;egenförbrukning enligt 5 § första stycket 1 och för sin distribution enligt&lt;br&gt;5 § första stycket 2 a. Det torde vara vanligt att kraftproducenter också&lt;br&gt;är distributörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om den nya elmarknaden innebär bl.a. att ett nytt led skjuts&lt;br&gt;in i produktions- och distributionskedjan, nämligen den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet. Enligt en uttrycklig bestämmelse i den beslutade lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med el, m.m. (1 §) får en juridisk person som bedriver produktion Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;av eller handel med el inte bedriva nätverksamhet. I den utsträckning&lt;br&gt;detta förekommer i dag måste alltså verksamheterna skiljas åt och&lt;br&gt;bedrivas i olika juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglema på elmarknaden synes inte hindra att ett företag både&lt;br&gt;producerar kraft och distribuerar den till förbrukare och andra kunder.&lt;br&gt;Till skillnad mot i dag måste dock överföringen av kraften ske på&lt;br&gt;ledningsnät som disponeras av någon annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot bakgrund av den nya funktionsuppdelningen på elmarkna-&lt;br&gt;den ifrågasättas om beteckningen distributör i fortsättningen bör begagnas&lt;br&gt;för den som säljer elektrisk kraft till andra men som inte själv får&lt;br&gt;överföra kraften till sina kunder. Det synes i stället ligga närmare till&lt;br&gt;hands att beteckna den som överför kraften - innehavaren av en&lt;br&gt;nätkoncession - som distributör. I den nya lagstiftningen om elmarknaden&lt;br&gt;skiljs mellan leverans av elektrisk kraft, som utförs av kraftproducenter&lt;br&gt;eller mellanled, och överföring av elektrisk kraft, som utförs av&lt;br&gt;innehavare av nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om skatt på energi bör med hänsyn till det sagda orden dis-&lt;br&gt;tribuera, distribution och distributör bytas ut mot leverera, leverans och&lt;br&gt;leverantör. Med leverans av elektrisk kraft bör förstås inmatning av&lt;br&gt;elektrisk kraft på det elektriska nätet, oavsett om det är fråga om&lt;br&gt;storkraftnätet eller ett regionalt eller ett lokalt nät, liksom kundernas uttag&lt;br&gt;av elektrisk kraft från det elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att energiskatten på elektrisk kraft är en för-&lt;br&gt;brukningsskatt. Huvudregeln är att skatten skall tas ut för elektrisk kraft&lt;br&gt;som förbrukas inom landet. I 2 § anges därefter vilka undantag som&lt;br&gt;gäller, dvs. i vilka fäll elektrisk kraft inte är skattepliktig trots att den&lt;br&gt;förbrukas här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av beskattningen till kraft som distribueras eller&lt;br&gt;förbrukas här i landet har tidigare åstadkommits genom deklarationsav-&lt;br&gt;drag för skatt på elkraft som förts över till annat land. Den föreslagna&lt;br&gt;utformningen av 1 § gör dock att något avdrag för skatt på elkraft som&lt;br&gt;exporteras inte längre är behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår i vilka fell eneigiskatt inte skall betalas för&lt;br&gt;elektrisk kraft. Paragrafen motsvarar 2 § lagen om allmän eneigiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 1 finns en bestämmelse, som riksdagen under våren 1994 beslutat&lt;br&gt;införa i 2 § f lagen om allmän energiskatt. Ändringen trädde i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1994 (bet. 1993/1994:SkU34, rskr. 1993/94:297, SFS 1994:328).&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär en generell skattefrihet för vindkraftsproducerad&lt;br&gt;elkraft, oavsett kraftverkets generatoreffekt, i de fell då producenten inte&lt;br&gt;yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små kraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 rör elkraft som framställts i andra små kraftverk än vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 medför skattefrihet för elektrisk kraft som utan ersättning - s.k.&lt;br&gt;frikraft - levereras till någon som inte står i intressegemenskap med&lt;br&gt;leverantören. Om den levererade effekten uppgår till 50 kW eller däröver&lt;br&gt;skall dock skatt betalas. Förbrukaren av elkraften är i detta fell skyldig&lt;br&gt;att betala skatten (se 5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till det aktuella undantaget är de avgiftsfria kraftleveranser&lt;br&gt;som, särskilt i de norra delarna av landet, förekommer i förhållandevis&lt;br&gt;stor utsträckning. I samband med utbyggnaden av vattenkraften överlät&lt;br&gt;många fastighetsägare fellrätt till ett kraftbolag mot att festigheten genom&lt;br&gt;servitut erhöll rätt till avgiftsfri leverans av elektrisk kraft från kraft-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning och förbrukning på fartyg eller annat transportmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligen sker uppvärmning och drift av olika motorer ombord på fertyg&lt;br&gt;med hjälp av elektrisk kraft. Bränsle som används för att framställa sådan&lt;br&gt;elektrisk kraft är i stor utsträckning skattefritt genom avdrag respektive&lt;br&gt;möjlighet till återbetalning av skatt på bränslen som förbrukas i fertyg&lt;br&gt;som används yrkesmässigt (se 7 kap. 2 § andra stycket 1 b och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §). Den framställda elektriska kraften föreslås fri från eneigiskatt&lt;br&gt;genom bestämmelsen i 2 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenförbrukning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 2 § 5 undantas kraftproducentens och leverantörens egen&lt;br&gt;förbrukning av elektrisk kraft från beskattning. En språklig ändring har&lt;br&gt;gjorts av bestämmelsen, som f.n. finns i 2 § d första ledet lagen om&lt;br&gt;allmän eneigiskatt. Undantaget är begränsat till den verksamhet, som&lt;br&gt;omfettar framställning eller leverans av kraften. Om en producent eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverantör även bedriver annan verksamhet - t.ex. fiskodling, som var Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;föremål för prövning i en kammarrättsdom 1987 - är alltså elförbruk-&lt;br&gt;ningen inom den verksamhetsgrenen skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringsförluster o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § d andra ledet lagen om allmän energiskatt följer att elektrisk kraft&lt;br&gt;som går förlorad i samband med överföring, transfbrmering eller&lt;br&gt;omformning av elkraften hos producenten eller distributören är skattefri.&lt;br&gt;Avsikten med bestämmelsen är att allmän energiskatt inte skall betalas för&lt;br&gt;förluster som uppkommer innan den elektriska kraften kan användas av&lt;br&gt;den skattskyldige eller distribueras till förbrukaren. Eventuell om-&lt;br&gt;formning som sker hos den slutlige förbrukaren omfattas inte av&lt;br&gt;skattefrihets regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala skatt inträder dock - såväl enligt nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser som enligt regeringens förslag - inte förrän den elektriska&lt;br&gt;kraften faktiskt levereras till förbrukaren respektive förbrukas av&lt;br&gt;producenten eller leverantören. Uttrycket leverans får i sammanhanget&lt;br&gt;anses ha samma innebörd som vad gäller skattskyldighetens inträde vid&lt;br&gt;bränslebeskattningen (se kommentarerna i anslutning till 5 kap. 1 §&lt;br&gt;ovan). Elektrisk kraft kan alltså inte anses ha levererats till den slutlige&lt;br&gt;förbrukaren förrän den passerat dennes mätare. Det kan därför enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning inte förekomma att skattepliktig kraft går förlorad&lt;br&gt;i samband med överföring o.d., eftersom skatteplikt inte har inträtt för&lt;br&gt;sådan kraft. Detsamma bör gälla producentens eller leverantörens&lt;br&gt;egenförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarandet undantaget i 2 § d andra ledet lagen om allmän energi-&lt;br&gt;skatt saknar således praktisk betydelse och kan därför slopas. Ett liknande&lt;br&gt;resonemang har förts beträffende motsvarande undantagsbestämmelse för&lt;br&gt;skatt på naturgas (se kommentarer vid 2 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservkraftsaggregat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns i 2 § 6 en regel om skattefrihet för elektrisk kraft som&lt;br&gt;framställs i ett reservkraftsaggregat. Vad som avses är aggregat som&lt;br&gt;används för att framställa elkraft vid avbrott i den ordinarie krafttillför-&lt;br&gt;seln från utomstående kraftleverantör eller för driftprov i sådant aggregat.&lt;br&gt;Eftersom den framställda elkraften inte är skattepliktig kan avdrag inte&lt;br&gt;göras för skatt på bränslen som använts vid produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges skattebeloppen per kWh för elektrisk kraft som förbrukas för&lt;br&gt;olika ändamål respektive i olika delar av landet. Bestämmelsen har utan&lt;br&gt;materiella förändringar förts över från 14 § lagen om allmän eneigiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § räknas upp de kommuner, främst i norra delen av Sverige, där Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;förbrukning av elektrisk kraft beskattas efter en lägre energiskattesats än&lt;br&gt;i övriga landet. Förteckningen finns i dag som bilaga 2 till lagen om&lt;br&gt;allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med energiskatten och koldioxidskatten för bränslen skall&lt;br&gt;skattebeloppen för energiskatt på elektrisk kraft räknas upp med hänsyn&lt;br&gt;till utvecklingen av det allmänna prisläget under en begränsad tidsperiod&lt;br&gt;(jfr kommentarerna i anslutning till 2 kap. 1 § tredje stycket och 10 §).&lt;br&gt;I 3 § andra stycket finns en hänvisning till det sätt på vilket omräkning&lt;br&gt;skall ske för bränslen (se 2 kap. 1 § tredje stycket). Det kan, vad gäller&lt;br&gt;energiskatten på elektrisk kraft, bli aktuellt med skattebelopp som anges&lt;br&gt;i tiondels ören. En särskild bestämmelse om avrundning av sådana örestal&lt;br&gt;föreslås därför i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges vem som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av skattskyldiga regleras i dag i 11 § lagen om allmän energi-&lt;br&gt;skatt. Det finns, till skillnad från vad som gäller vid beskattningen av&lt;br&gt;bränslen, inte någon möjlighet till frivillig registrering som skattskyldig&lt;br&gt;för elektrisk kraft. I stället gäller obligatorisk skattskyldighet - och&lt;br&gt;därmed följande registreringsplikt - för den som inom landet yrkesmässigt&lt;br&gt;distribuerar eller förbrukar av honom producerad skattepliktig elektrisk&lt;br&gt;kraft eller yrkesmässigt distribuerar av annan producerad dylik kraft&lt;br&gt;(11 § första stycket 1 lagen om allmän energiskatt). Skattskyldig är även&lt;br&gt;den som köpt elektrisk kraft utan skatt eller med nedsatt skatt mot&lt;br&gt;försäkran om elkraftens användning och som återförsäljer eller förbrukar&lt;br&gt;elkraften för annat ändamål än vad som angetts i försäkran (11 § första&lt;br&gt;stycket 2 lagen om allmän energiskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att de nuvarande reglema om vilka som är&lt;br&gt;skyldiga betala skatt behålls. Vissa, snarast språkliga, förtydliganden bör&lt;br&gt;dock göras av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga bör som hittills i första hand vara företag som yrkes-&lt;br&gt;mässigt producerar eller levererar elektrisk kraft. I första stycket 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 anges endast allmänt vilken verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;br&gt;Vad den som är skattskyldig skall betala skatt för framgår indirekt av&lt;br&gt;7 §. Skattskyldighet inträder enligt den bestämmelsen både för vad den&lt;br&gt;skattskyldige levererar till någon annan och vad han förbrukar för egen&lt;br&gt;räkning. Skattskyldigheten kommer alltså i princip att inträda både för en&lt;br&gt;producent som själv förbrukar elektrisk kraft och för en leverantör som&lt;br&gt;själv förbrukar inköpt kraft. I båda fållen kan dock kraften vara skattefri&lt;br&gt;enligt 2 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket 2 innehåller bestämmelser om att en leverantör av&lt;br&gt;elektrisk kraft är skyldig att betala skatt. En förutsättning för skattskyl-&lt;br&gt;dighet är att leveransen sker i en yrkesmässig verksamhet. Detta uttryck&lt;br&gt;har definierats i 1 kap. 5 §. En leverantör kan vara antingen en pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ducent, som alltså levererar av honom framställd elektrisk kraft, eller Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;någon som levererar kraft som någon annan har framställt. Om kraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det sistnämnda fallet är skattepliktig eller inte hos producenten saknar&lt;br&gt;betydelse för om leverantören är skyldig att betala skatt för den. En&lt;br&gt;leverantör bör således vara skyldig att betala skatt för all elektrisk kraft&lt;br&gt;som han hanterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § andra stycket jämställs dels den för vars räkning elektrisk&lt;br&gt;kraft förs in till Sverige, dels den som utan att betala ersättning tar emot&lt;br&gt;skattepliktig elektrisk kraft med en producent av elkraft. Det senare fallet&lt;br&gt;syftar på den som tar emot frikraft till en effekt av 50 kW eller mer (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglema för elmarknaden innehåller vissa bestämmelser om&lt;br&gt;utlandshandeln med elektrisk kraft (2 § 1 mom. första stycket lagen,&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar -1902 års lag&lt;br&gt;- och 2 § lagen om handel med el, m.m.). Elektrisk kraft kan komma att&lt;br&gt;köpas från utlandet av såväl producenter som leverantörer och för-&lt;br&gt;brukare. Detta innebär för beskattningen enligt LSE följande. I de fell&lt;br&gt;kraften förvärvas av någon som är skattskyldig enligt 5 § första stycket&lt;br&gt;1 eller 2 - och som därför enligt 6 § skall vara registrerad hos be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten - kommer den att beskattas på samma sätt som här&lt;br&gt;i landet producerad kraft. Om den förvärvas av någon annan än nu sagts&lt;br&gt;omfettas den inte utan vidare av de vanliga beskattningsreglerna.&lt;br&gt;Däremot framgår av 5 § andra stycket att den för vars räkning kraft förs&lt;br&gt;in till Sverige anses ha framställt den elektriska kraften. Skattskyldighet&lt;br&gt;för importören kommer därför att föreligga enligt 5 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § anges vilka som skall vara registrerade som skattskyldiga hos be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten. Motsvarande bestämmelse finns i dag i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § reglerar skattskyldighetens inträde och motsvarar 12 § lagen om&lt;br&gt;allmän energiskatt. Vid leverans av elektrisk kraft inträder skattskyldig-&lt;br&gt;heten när kraften passerar mätaren hos den som förvärvar elkraften.&lt;br&gt;Uttrycket leverans har alltså samma innebörd som vad gäller skattskyldig-&lt;br&gt;hetens inträde vid bränslebeskattningen (se kommentarerna vid 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller egenförbrukning bör uttrycket &amp;quot;tas i anspråk för annat&lt;br&gt;ändamål än försäljning&amp;quot; användas. Detta är det uttryck som används i&lt;br&gt;fråga om energiskatt på bränslen. Uttrycket har också sedan tidigare&lt;br&gt;förekommit vid regleringen av skattskyldighetens inträde då elkraft köpts&lt;br&gt;mot försäkran. Någon skillnad i innebörden mellan uttrycken &amp;quot;använder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraften i den egna rörelsen&amp;quot; och &amp;quot;tas i anspråk för annat ändamål än Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;försäljning&amp;quot; är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs en skyldighet för den som enligt 5 § första stycket&lt;br&gt;1 eller 2 är skyldig att betala eneigiskatt för elektrisk kraft att mäta den&lt;br&gt;elektriska kraftens energiinnehåll. Av 2 § 4 mom. sjunde stycket 1902 års&lt;br&gt;lag följer att innehavare av nätkoncession är skyldig att utföra mätning&lt;br&gt;av överförd elektrisk kraft. Detta utesluter inte att det i vissa fell kan&lt;br&gt;vara möjligt för producenter, leverantörer och förbrukare att också utföra&lt;br&gt;sådan mätning. Paragrafens första stycke bör därför utformas så att där&lt;br&gt;allmänt föreskrivs att eneigiskatt skall bestämmas på grundval av mätning&lt;br&gt;av den elektriska kraftens energiinnehåll, utan att det anges vem som&lt;br&gt;skall utföra mätningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i paragrafens andra och tredje stycken är av&lt;br&gt;redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om deklarationsavdrag finns i dag i 25 § lagen om allmän&lt;br&gt;eneigiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om bränslen föreslår regeringen i den nya lagen att avdrag skall&lt;br&gt;kunna göras för skatt på bränslen som &amp;quot;förbrukats eller sålts för&lt;br&gt;förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel&amp;quot;. Samma uttryck&lt;br&gt;bör användas också vad gäller skatt på elektrisk kraft i motsvarande fell.&lt;br&gt;Kravet på att förbrukaren eller förvärvaren av elkraften skall vara ett&lt;br&gt;kommunikationsföretag torde kunna slopas även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektrisk kraft används inte enbart för drift av tåg m.m. utan även för&lt;br&gt;drift av olika slag av hjälpan ordningar i anslutning till banan. Det bör&lt;br&gt;vara möjligt att, såsom nu är fellet, göra avdrag för elektrisk kraft som&lt;br&gt;används för drift av sådana anordningar. Det är därför inte, som&lt;br&gt;föreslagits beträffende avdraget på bränslesidan, möjligt att slopa&lt;br&gt;uttrycket bandrift. En omformulering bör dock göras av bestämmelsen så&lt;br&gt;att den knyter an till grundregeln för beskattning av såväl bränslen som&lt;br&gt;elektrisk kraft, nämligen att endast användning som sker för motordrift&lt;br&gt;eller uppvärmning skall beskattas. Bestämmelsen ändras således inte&lt;br&gt;materiellt genom de föreslagna ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukats för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att en noll-skattesats gäller för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling, är tillämpningsområdet för avdragsbestämmelsen&lt;br&gt;numera begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De industriella processer där avdragsbestämmelsen tidigare har&lt;br&gt;aktualiserats är i allt väsentligt sådana som omfattas av uttrycket&lt;br&gt;industriell verksamhet i tillverkningsprocessen. Eftersom energiskatt&lt;br&gt;numera inte tas ut för elektrisk kraft som förbrukas i sådana verksam-&lt;br&gt;heter, anser regeringen inte att det är befogat att företa någon annan&lt;br&gt;ändring av den aktuella avdragsbestämmelsen för elektrisk kraft än att&lt;br&gt;uttrycket energialstring byts ut mot motordrift eller uppvärmning.&lt;br&gt;Härigenom avses inte någon materiell förändring av avdragsregelns&lt;br&gt;innehåll. Detta innebär bl.a. att belysning och liknande användning&lt;br&gt;betraktas som uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar avdragsrätten vid framställning av bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vitt kunnat utrönas folier i princip all framställning av bränslen inom&lt;br&gt;ramen för industriell verksamhet i tillverkningsprocessen. Oljeraffinaderi-&lt;br&gt;er och koksverk är exempel på detta. Med den gällande noll-skattesatsen&lt;br&gt;för förbrukning av elektrisk kraft inom detta slag av verksamhet saknar&lt;br&gt;avdragsmöjligheten praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det dock inte kan uteslutas att bränsle i begränsad omfättning kan&lt;br&gt;framställas i en industriell verksamhet som inte räknas till tillverknings-&lt;br&gt;processen, bör bestämmelsen behållas i den nya lagen. Ett - antagligen&lt;br&gt;dock teoretiskt - fäll vore att skattepliktigt bränsle framställdes i ett&lt;br&gt;industriföretags forskningslaboratorium och att elektrisk kraft användes&lt;br&gt;i samband med den framställningen. Avdragsbestämmelsen bör ges&lt;br&gt;samma innehåll som motsvarande regel på bränslesidan, dvs. avdragsrätt&lt;br&gt;föreslås gälla för skatt på elkraft som förbrukas för framställning av&lt;br&gt;mineraloljeprodukter, kolbränslen, petroleumkoks och andra produkter&lt;br&gt;för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren (jfr 7 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt reglerar avdragsmöjligheten för skatt på elektrisk kraft som&lt;br&gt;framställts i en kraftvärmeanläggning och som förbrukats för el-, gas-,&lt;br&gt;värme- eller vattenförsöijning i den egna verksamheten. Den skattskyldi-&lt;br&gt;ge har möjlighet att välja mellan att göra avdrag för energiskatten på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektrisk kraft enligt den nu aktuella punkten eller för skatt på bränslen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;som förbrukats för framställning av elkraft (7 kap. 2 § andra stycket 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna avdragspunkt är ny i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;br&gt;Avsikten med bestämmelsen är att göra det möjligt för den som levererar&lt;br&gt;elektrisk kraft till någon som har nätkoncession att kunna göra detta utan&lt;br&gt;att debitera någon energiskatt på leveransen. Avdragsbestämmelsen är&lt;br&gt;avsedd att omfatta sådan elektrisk kraft som innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;har rätt att köpa för att täcka fysiska förluster på nätet eller för att&lt;br&gt;undvika överbelastningar. Syftet med sådana köp är att upprätthålla&lt;br&gt;funktionen av nätet och därmed ingå i nätverksamheten. Vidare skall&lt;br&gt;avdragsrätten omfatta den förbrukning av elektrisk kraft som sker i&lt;br&gt;nätinnehavamas egna anläggningar, som t.ex. transformator- eller&lt;br&gt;kopplingsstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätinnehavare som köper elektrisk kraft från utlandet jämställs&lt;br&gt;enligt 5 § andra stycket med producent och blir i den egenskapen&lt;br&gt;skattskyldig. Avdragsbestämmelsen i 9 § 5 bör därför utformas så att&lt;br&gt;nätinnehavaren får göra avdrag också för den kraft som förbrukas för det&lt;br&gt;i punkten angivna ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kundförluster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten innehåller inga regler om möjlighet till skattefrihet för&lt;br&gt;kundförluster. Som närmare utvecklats i anslutning till 2 kap. 11 §&lt;br&gt;innebär en EG-anpassning därför att möjligheten till avdrag för kundför-&lt;br&gt;luster slopas. Av praktiska skäl bör samma regler tillämpas för alla&lt;br&gt;bränslen, vilket medför att avdragsmöjligheten föreslås upphöra att gälla&lt;br&gt;även för bränslen som inte omfättas av reglema i EG-direktiven, dvs.&lt;br&gt;kolbränslen, petroleumkoks och natuigas. Regeringen bedömer det&lt;br&gt;värdefullt att enhetliga regler gäller för all energibeskattning och föreslår&lt;br&gt;därför - till skillnad från utredningen - att möjligheten till avdraget för&lt;br&gt;kundförluster slopas även vad gäller deklaration som avser elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket är tillämpligt på bränslen som förbrukas vid fram-&lt;br&gt;ställning av elektrisk kraft, oavsett om elkraften framställs i en kraftvär-&lt;br&gt;meanläggning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kommentarerna till 7 kap. 2 § andra stycket 4 och tredje stycket har&lt;br&gt;kortfattat redogjorts för de ändringar av kraftvärmebeskattningen som ägt&lt;br&gt;rum under de senaste åren. Av redogörelsen följer att den författningstext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som finns i den nuvarande lydelsen av 25 § tredje stycket lagen om Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;allmän eneigiskatt inte heltäckande reglerar beskattningen av bränslen&lt;br&gt;som förbrukas i en kraftvärmeanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket ger inte möjlighet till avdrag för skatt pä bränsle&lt;br&gt;som hänför sig till produktion av värme. Genom särskilda övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser finns dock möjlighet att göra avdrag för hälften av den&lt;br&gt;energiskatt på bränsle som förbrukats för produktionen av värme vid&lt;br&gt;samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en&lt;br&gt;kraftvärmeanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med som anförts vid 7 kap. 2 § andra stycket 4 och tredje&lt;br&gt;stycket, bör reglema inte finns endast i öveigångsbestämmelser.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att avdragsbestämmelsema om kraftvärme i&lt;br&gt;deklaration för elektrisk kraft förs in i 10 § första - tredje styckena.&lt;br&gt;Hälften av den energiskatt på annat bränsle än som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b kan alltså dras av i deklarationen för elektrisk kraft.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar av riksdagen beslutad avdragsmöjlighet, dock&lt;br&gt;bör, vilket torde ha varit avsikten även med den beslutade formuleringen,&lt;br&gt;avdragsrätten omfatta även energiskatten på bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjänie stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen finns den bestämmelse om avdrag vid produktion av&lt;br&gt;vindkraft som riksdagen under våren 1994 beslutat om. Beslutet innebär&lt;br&gt;en miljöbonus för vindkraftsproducerad elkraft (bet. 1993/94:SkU34,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:297, SFS 1994:328). I de fell då en leverantör är&lt;br&gt;skattskyldig för elkraften beskattas inte kraften förrän den av honom&lt;br&gt;levereras till en förbrukare. Miljöbonusen skall i denna situation lämnas&lt;br&gt;i form av ett avdrag som tillfaller leverantören. Denna situation regleras&lt;br&gt;i förevarande paragraf, som motsvarar 25 § fjärde stycket lagen om&lt;br&gt;allmän energiskatt i dess lydelse från och med den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att elektrisk kraft får köpas skattefritt mot&lt;br&gt;försäkran om att kraften skall användas för vissa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i 26 § lagen om allmän eneigiskatt får&lt;br&gt;annan än den som är registrerad som skattskyldig skattefritt köpa&lt;br&gt;elektrisk kraft, om han lämnar en försäkran till leverantören att elkraften&lt;br&gt;skall användas för något av ändamålen i 25 § första stycket a eller b&lt;br&gt;samma lag. Vad som avses är förbrukning för bandrift och dylikt, annat&lt;br&gt;ändamål än energialstring och framställning av bensin eller energiskatte-&lt;br&gt;pliktigt bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att använda försäkran vid skattefria inköp av elektrisk kraft&lt;br&gt;bör finnas kvar, även om skattefriheten för tillverkningsindustrin torde&lt;br&gt;ha medfört att användningsområdet minskat avsevärt för försäkransinköp&lt;br&gt;av elektrisk kraft för användning bl.a. för annat ändamål än energialstring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(eller, för att använda det av regeringen föreslagna uttrycket, annat Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;ändamål än motordrift eller uppvärmning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avdrag enligt den föreslagna punkten 6 i 9 § första stycket skall&lt;br&gt;kunna medges bör i likhet med vad som gäller övriga jämförbara&lt;br&gt;avdragspunkter (punkterna 1-3) krävas att köparen lämnar en försäkran&lt;br&gt;till säljaren om det ändamål för vilket kraften skall användas. Detta&lt;br&gt;medför att en hänvisning bör göras i 11 § även till 9 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som anges i 1 § är inte beskattningsbeslut, vilket innebär att&lt;br&gt;lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter inte är tillämplig. Detta&lt;br&gt;får till följd bl.a. att det allmänna skulle sakna både överklaganderätt och&lt;br&gt;partsställning beträffande dessa beslut i den mån inte något annat&lt;br&gt;föreskrivs. Detta innebär i praktiken t.ex. att om beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten bifaller en ansökan har det allmänna ingen möjlighet att överklaga&lt;br&gt;beslutet och om länsrätten bifaller ett överklagande av den enskilde blir&lt;br&gt;länsrätten första och sista instans. I syfte att undvika detta föreslås att&lt;br&gt;Riksskatteverket skall ges talerätt. Riksskatteverket bör föra det&lt;br&gt;allmännas talan även om den skattskyldige eller sökanden har överklagat&lt;br&gt;ett beslut. Besluten överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt&lt;br&gt;reglema i lagen (1971:389) om allmänna förvaltningsdomstolar innebär&lt;br&gt;detta att överklagande skall ske till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet överklagade beslut rörande punktskatter på eneigi är i dag&lt;br&gt;mycket lågt. Den omständigheten att en del nya typer av beslut kan&lt;br&gt;överklagas enligt den nya lagen samt att Riksskatteverket ges talerätt&lt;br&gt;bedöms endast marginellt påverka förvaltningsdomstolarnas målmängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beskattningsmyndighetens handläggning av ärenden gäller om&lt;br&gt;ingenting annat föreskrivs förvaltningslagen (1986:223). Någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse om tidsfrist for överklagande av beslut om särskild avgift&lt;br&gt;torde därför inte behövas i LSE.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.2 Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att med skatt enligt den nya lagen skall likställas&lt;br&gt;skatt enligt de upphävda lagarna behövs, bl.a. eftersom avdrag enligt den&lt;br&gt;nya lagen bör kunna medges även för skatt enligt de upphävda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reform av energibeskattningen, som genomfördes den 1 januari 1993&lt;br&gt;och som ändrats senast våren 1994, berörde tillverkningsprocessen i&lt;br&gt;industriell verksamhet och uppvärmningen av växthus i yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling. Till följd av vad som beslutats bör bestämmelserna i&lt;br&gt;7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5, 7 och 8 §§ i den nya lagen, såvitt avser växt-&lt;br&gt;husuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, tillämpas först från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1996. Det rör sig om avdrag för respektive återbe-&lt;br&gt;talning av energiskatt och tre Värdedelar av koldioxidskatten på annat&lt;br&gt;bränsle än bensin eller högbeskattade oljeprodukter enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b som förbrukats för växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling samt om kompensation för värme som leverererats&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade under våren 1994 att äldre bestämmelser om&lt;br&gt;beskattningen av bränsle som används för växthusuppvärmning vid&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling skall tillämpas till utgången av år 1995 (bet.&lt;br&gt;1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:297, SFS 1994:331 och 332). Dessa äldre&lt;br&gt;bestämmelser innebär att allmän energiskatt och koldioxidskatt på sådant&lt;br&gt;bränsle beskattas efter skattesatser som svarar mot 15 % av de skattesat-&lt;br&gt;ser som annars gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre bestämmelserna finns i 1 § lagen (1974:992) om nedsättning&lt;br&gt;av allmän eneigiskatt och koldioxidskatt. Enligt SFS 1992:881 upphör&lt;br&gt;lagen att gälla vid utgången av år 1994, men bestämmelserna i 1 § skall -&lt;br&gt;genom ett tillägg till öveigångsbestämmelsema till denna lagändring -&lt;br&gt;gälla till utgången av år 1995 (se SFS 1994:331). Dessa bestämmelser&lt;br&gt;avser dock enbart skatt enligt nu upphävda bestämmelser, varför en&lt;br&gt;övergångsreglering för skatt enligt den nya lagen för år 1995 krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska utformningen av den nya lagen om skatt på eneigi&lt;br&gt;innebär att de särskilda reglema för växthusuppvärmningen under år 1995&lt;br&gt;bör tillämpas på eneigiskatt och koldioxidskatt på andra bränslen än&lt;br&gt;sådana som beskattas som bensin eller oljeprodukter enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är registrerad som skattskyldig för bränslen enligt någon av de&lt;br&gt;lagar som upphävs genom den nya lagen bör avregistreras när den nya&lt;br&gt;lagen träder i kraft. I och med avregistreringen inträder skyldighet att&lt;br&gt;betala skatt för inneliggande lager av bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fäll kommer dock de tidigare skattskyldiga att registreras som&lt;br&gt;skattskyldiga även enligt den nya lagen. Vad gäller bränslen enligt 2 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 kan registrering som upplagshavare komma i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga, medan för övriga bränslen registrering enligt 4 kap. 12 § första Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 kan aktualiseras. Det rör sig om den som tillverkar eller&lt;br&gt;bearbetar övriga bränslen eller i större omfättning lagrar sådana bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering föreslås också kunna ske av den som i större omfättning&lt;br&gt;återförsäljer eller förbrukar natuigas. En bestämmelse bör därför införas&lt;br&gt;om att avregi streringen enligt de äldre bestämmelserna inte medför att&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt inträder för lagret för dem som registreras&lt;br&gt;enligt den nya lagen. En förutsättning är dock att de registreras som&lt;br&gt;skattskyldiga vid ikraftträdandet av den nya lagen och att alltså inte någon&lt;br&gt;tid förflyter då personen inte är registrerad vare sig enligt äldre eller nya&lt;br&gt;bestämmelser. Vidare bör endast de bränsleslag som omfättas av den nya&lt;br&gt;registreringen beröras av övergångsregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt framgår att den som är registrerad som skattskyldig för&lt;br&gt;allmän energiskatt på elektrisk kraft enligt den nuvarande lagen om&lt;br&gt;allmän eneigiskatt automatiskt av beskattningsmyndigheten registreras&lt;br&gt;som skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft enligt den nya lagen.&lt;br&gt;Någon särskild ansökan av den skattskyldige behövs alltså inte i dessa&lt;br&gt;fäll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.3 Ändringar i annan lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;17.3.1 Fordonsskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 har närmare diskuterats vilka förändringar som krävs av&lt;br&gt;användningsområdet för högbeskattade oljeprodukter i samband med ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EU. En sådan förändring är att trafiktraktorer, till&lt;br&gt;skillnad från i dag, skall drivas med högbeskattad olja. Fordonsskatten&lt;br&gt;för dessa fordon föreslås mot den bakgrunden sänkt till den nivå som nu&lt;br&gt;gäller för trafiktraktorer som inte kan drivas med dieselolja. Lagtekniskt&lt;br&gt;åstadkoms detta genom att drivmedelsdifferentieringen för fordonsskatten&lt;br&gt;för trafiktraktorer slopas. Samma fordonsskatt föreslås alltså gälla för&lt;br&gt;samtliga trafiktraktorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17.3.2 Lagen om kemiska produkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i prop. 1994/95:4 en indelning av blyfri bensin i&lt;br&gt;miljöklasser samt i prop. 1994/95:11 att skatten på bly fri bensin&lt;br&gt;differentieras efter den föreslagna indelningen i miljöklasser. Bestämmel-&lt;br&gt;serna föreslås träda i kraft den 1 december 1994. Utformningen av den&lt;br&gt;föreslagna lagen om skatt på energi har skett med beaktande av de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i beskattningen av bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i prop. 1994/95:4 och 1994/95:11 föreslagna miljöklassindelningen Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;och åtföljande skattedifferentiering berör endast bensin som är avsedd för&lt;br&gt;motordrift. Bensinskatt och koldioxidskatt tas i dag ut på sådan bensin,&lt;br&gt;medan allmän eneigiskatt och koldioxidskatt med totalt sett lägre belopp&lt;br&gt;tas ut för bensin som används för uppvärmning. I den nya lagen om skatt&lt;br&gt;på eneigi föreslår regeringen att samma skattebelopp skall tas ut för&lt;br&gt;bensin oavsett om den används för motordrift eller uppvärmning. Denna&lt;br&gt;utformning av beskattningen gör det inte längre möjligt att endast&lt;br&gt;miljöklassa bensin som är avsedd för motordrift, utan sådan indelning bör&lt;br&gt;ske av all bensin som beskattas. Även bensin som används för upp-&lt;br&gt;värmningsändamål föreslås således omfattas av miljöklassindelningen,&lt;br&gt;vilket föranleder en ändring i den föreslagna lydelsen av bestämmelsen&lt;br&gt;i 6 a § lagen om kemiska produkter. De bensinmängder som kan bli&lt;br&gt;aktuella torde dock vara av förhållandevis liten omfättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17.3.3 Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär&lt;br&gt;övervakning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen föreslås sköta kontrollen av att lågbeskattade oljepro-&lt;br&gt;dukter inte används i båtar i strid mot bestämmelserna i LSE (se 10 kap.&lt;br&gt;9 § LSE). Denna utvidgning av Kustbevakningens uppgifter föranleder&lt;br&gt;ett tillägg till 1 § lagen (1982:1395) om Kustbevakningens medverkan vid&lt;br&gt;polisiär övervakning. Denna lag reglerar Kustbevakningens medverkan&lt;br&gt;för att förhindra brott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17.3.4 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP)&lt;br&gt;föreslås tillämpas för förfärandet vid beskattning enligt LSE. LSE bör&lt;br&gt;därför föras in i uppräkningen av lagar i 1 kap. 1 § första stycket 1 LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 2 § LSE följer att särskilda tidsfrister föreslås gälla för&lt;br&gt;lämnande av deklaration i vissa fell. Det rör sig bl.a. om oregistrerad&lt;br&gt;varumottagare och den som tillverkar bränslen som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5 utanför ett godkänt skatteupplag. Dessa skattskyldiga&lt;br&gt;förelås redovisa skatt och deklarera för vaije skattepliktig händelse. En&lt;br&gt;följdändring är att i 2 kap. 2 och 8 §§ LPP införs undantag från&lt;br&gt;sedvanliga redovisnings- och deklarationsregler i LPP för dessa skattskyl-&lt;br&gt;diga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ordning bör gälla även vid beskattningen av tobak och&lt;br&gt;alkohol i den nya lagarna på dessa områden. Regeringen lämnar därför&lt;br&gt;förslag till samtliga dessa ändringar i LPP i propositionen om nya lagar&lt;br&gt;om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsbesked bör kunna ges vissa förbrukare i frågor som rör&lt;br&gt;beskattning enligt den nya lagen om skatt på eneigi. Detta föranleder en&lt;br&gt;ändring i 6 kap. 1 § tredje stycket LPP. Förslag till denna ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas i den ordning som nyss redovisats för övriga ändringar i LPP. Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17.3.5 Ändringar i andra lagar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;LSE föranleder smärre följdändringar i vissa andra författningar.&lt;br&gt;Ändringar i skattebrottslagen (1971:69) och i lagen (1971:1072) om&lt;br&gt;förmånsberättigade skattefordringar m.m. aktualiseras även med&lt;br&gt;anledning av de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt. Förslag till&lt;br&gt;ändringar i dessa lagar i anledning av den nya lagen om skatt på eneigi&lt;br&gt;förelås därför i propositionen om nya lagar om tobaksskatt och alkohol-&lt;br&gt;skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnar regeringen förslag till mindre följdändringar&lt;br&gt;i 20 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 1 § lagen (1985:146) om&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. En följdändring i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) rörande en hänvisning till 9 kap. 1 §&lt;br&gt;den nya lagen om skatt på eneigi föreslås i propositionen om mervärdes-&lt;br&gt;skatten och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av Energiskatteutredningens betänkande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;En författningsteknisk och språklig översyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En av energiskatteutredningens uppgifter har varit att göra en för-&lt;br&gt;fättningsteknisk och språklig översyn av den nuvarande eneigibeskatt-&lt;br&gt;ningen. Resultatet av översynen redovisas i ett förslag till ny lag om skatt&lt;br&gt;på eneigi, som vi föreslår skall ersätta samtliga nuvarande lagar om&lt;br&gt;punktskatter på eneigi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen är indelad i 15 kapitel. 1 kap. innehåller allmänna&lt;br&gt;bestämmelser om lagens tillämpningsområde o.dyl. Beskattningen av&lt;br&gt;bränslen regleras i 2 - 10 kap., medan bestämmelser om skatt på elektrisk&lt;br&gt;kraft finns i 11 - 13 kap. 14 kap. innehåller regler om skatt på inrikes&lt;br&gt;flygtrafik som bedrivs i förvärvssyfte. Overklagandebestämmelser finns&lt;br&gt;i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen behålls de nuvarande benämningarna koldioxidskatt och&lt;br&gt;svavelskatt. Allmän eneigiskatt ersätts med uttrycket energiskatt.&lt;br&gt;Bensinskatt respektive dieseloljeskatt motsvaras i vårt förslag av högre&lt;br&gt;nivåer av energiskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En EG-anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig uppgift för oss har varit att lämna förslag till ändringar&lt;br&gt;av den gällande energiskattelagstiftningen på grund av ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EU. Vår utgångspunkt har varit att av detta skäl göra&lt;br&gt;endast sådana ändringar som är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt medlemskap i EG innebär ändå att förhållandevis betydande&lt;br&gt;förändringar behöver göras. Sverige måste införa det beskattningsför-&lt;br&gt;farande och den beskattningsteknik som EG utvecklat för de produkter&lt;br&gt;som omfattas av regleringen i direktiven på bränsleområdet, vilket alltså&lt;br&gt;innebär förändringar av förfärandet i samband med uppbörd av skatt&lt;br&gt;m.m. Gemenskapsrätten innehåller också ett flertal bestämmelser som&lt;br&gt;medför att innehållet i den svenska energiskattelagstiftningen måste&lt;br&gt;ändras materiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi enligt våra direktiv haft i uppgift att behandla vissa&lt;br&gt;särskilda frågor, som t.ex. försäkranssystemet och deklarationsavdraget&lt;br&gt;&amp;quot;annat ändamål än eneigialstring”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet innehåller vårt betänkande följande förslag till förändringar av&lt;br&gt;den nuvarande beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skattebasen for energi-, koldioxid- och svavelskattema föreslår&lt;br&gt;vi att en begränsad grupp bränslen skall vara direkt skattepliktiga. Det&lt;br&gt;rör sig om bensin, dieselolja, eldningsolja, fotogen, gasol, metan,&lt;br&gt;naturgas, kolbränslen och petroleumkoks, eller med andra ord produkter&lt;br&gt;som typiskt sett används som motorbränslen eller för uppvärmning. Dessa&lt;br&gt;bränslen är i princip alltid skattepliktiga men möjlighet kommer att finnas&lt;br&gt;att i vissa fäll göra deklarationsavdrag respektive skattefria inköp mot&lt;br&gt;försäkran eller ansökan om kompensation för skatten. Flygbensin och&lt;br&gt;flygfotogen föreslås dock bli beskattade endast när bränslet används för&lt;br&gt;privat flygning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa direkt skattepliktiga bränslen skall skatt betalas även för&lt;br&gt;vissa andra bränslen när de säljs eller används som motorbränsle eller för&lt;br&gt;uppvärmningsändamål. Detta gäller andra mineraloljor och vidare vaije&lt;br&gt;annan produkt än mineraloljor som säljs eller används som motorbränsle&lt;br&gt;och slutligen andra flytande eller gasformiga kolväten som säljs eller&lt;br&gt;används för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minim iskattesatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG regleras beskattningen av bränslen av tre rådsdirektiv,&lt;br&gt;92/12/EEG, 92/81/EEG och 92/82/EEG. Direktiv 92/82/EEG innehåller&lt;br&gt;regler om minimiskattesatser som medlemsländerna måste tillämpa. Dessa&lt;br&gt;är differentierade med hänsyn till dels slag av bränsle, dels användnings-&lt;br&gt;område. Minimiskattesatser är bestämda för blyad respektive blyfri&lt;br&gt;bensin, dieselolja/lätt eldningsolja, tjock eldningsolja, fotogen, gasol och&lt;br&gt;metan. För samtliga dessa bränslen, med undantag för bensin och tjock&lt;br&gt;eldningsolja, finns tre skilda miniminivåer. Det rör sig om användning&lt;br&gt;för motordrift, uppvärmning respektive drift av stationära motorer och&lt;br&gt;bl.a. motorfordon som huvudsakligen används utanför allmän väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller motordrift är tanken att medlemsländerna skall tillämpa&lt;br&gt;samma skattesats för ett visst drivmedel oavsett om det används för drift&lt;br&gt;av motorfordon, färtyg eller luftfärtyg. Om en minimiskattesats inte är&lt;br&gt;bestämd för ett bränsle, skall skatt tas ut efter den skatt som gäller för&lt;br&gt;motsvarande bränsle. För drivmedel torde motsvarande bränsle vanligen&lt;br&gt;vara dieselolja eller bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten ger inte någon möjlighet att generellt tillämpa lägre&lt;br&gt;skattesatser för t.ex. vissa motorbränslen. Den skattefrihet respektive de&lt;br&gt;lägre skattesatser som i dag gäller för bl.a. vegetabiliska oljor och&lt;br&gt;motoralkoholer kan därför inte behållas. Vi föreslår dock att regeringen&lt;br&gt;skall ges möjlighet att i särskilda fäll medge nedsättning av eller befrielse&lt;br&gt;från skatt på bränslen som används i försöksverksamhet inom ramen för&lt;br&gt;pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Den&lt;br&gt;svenska förbrukningen av de aktuella bränslena torde alltjämt vara av&lt;br&gt;sådan begränsad omfättning att den kan rymmas under begreppet&lt;br&gt;pilotprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högbeskattad olja skall användas i bl. a. fritidsbåtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre energiskatten föreslås gälla för oljeprodukter som förbrukas&lt;br&gt;i personbilar, bussar, lastbilar, trafiktraktorer samt i luftfartyg och fartyg&lt;br&gt;när dessa inte används yrkesmässigt. I förhållande till dagens regler&lt;br&gt;innebär detta en skattehöjning främst för de bränslen som förbrukas i&lt;br&gt;trafiktraktorer och fritidsfårtyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skatt skall enligt gemenskapsrätten inte tas ut för mineraloljepro-&lt;br&gt;dukter som förbrukas i färtyg när dessa används yrkesmässigt. För&lt;br&gt;svensk del innebär detta att inte enbart diesel- och eldningsoljor utan även&lt;br&gt;bensin - i de få fell som kan förekomma - skall skattebefrias när&lt;br&gt;användning sker för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den marina sektorn föreslår vi att den nuvarande ordningen&lt;br&gt;med deklarationsavdrag respektive inköp mot försäkran skall få tillämpas&lt;br&gt;endast för oljeprodukter som är avsedda att förbrukas i skepp när dessa&lt;br&gt;används yrkesmässigt. Olja som förbrukas i båtar skall alltid vara&lt;br&gt;högbeskattad, med rätt för den som använt bränslet för drift av en båt för&lt;br&gt;yrkesmässigt ändamål att i efterhand kunna få kompensation för den skatt&lt;br&gt;som belastat bränslet. Ett kompensationsförferande föreslås gälla även för&lt;br&gt;bensin som använts för yrkesmässig drift av fertyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre skatt på metan och naturgas som används som drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår som ett led i EG-anpassningen att skatten på metan och&lt;br&gt;natuigas anpassas till vad som gäller för huvuddelen av övriga motorb-&lt;br&gt;ränslen, nämligen att en högre skatt skall tas ut när bränslet används för&lt;br&gt;drift av motorfordon, luftfertyg eller fertyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat ändamål än motordrift eller uppvärmning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har övervägt utformningen av deklarationsavdraget &amp;quot;annat ändamål än&lt;br&gt;energialstring&amp;quot; eller - för att använda den av oss föreslagna terminologin&lt;br&gt;- &amp;quot;annat ändamål än motordrift eller uppvärmning&amp;quot;. Avdraget är av stor&lt;br&gt;ekonomisk betydelse för delar av den eneigiintensiva industrin. Vi har&lt;br&gt;därvid i huvudsak anslutit oss till de grundläggande tankegångar som&lt;br&gt;hittills utvecklats i rättstillämpningen. Vi har dock föreslagit vissa&lt;br&gt;modifierade tolkningar avseende bl.a. reduktionsprocesser. De föreslagna&lt;br&gt;ändringarna berör främst järn- och stålindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den petrokemiska industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning till vad som gäller inom EG medför skattefrihet för&lt;br&gt;bränslen som används vid framställning av inte bara - som gäller i dag -&lt;br&gt;skattepliktiga produkter utan av samtliga mineraloljeprodukter, oavsett&lt;br&gt;om de är avsedda att användas för motordrift/uppvärmning eller för något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat ändamål. Vårt förslag i den delen medför vissa skattemässiga Prop. 1994/95:54&lt;br&gt;fördelar för den petrokemiska industrin i förhållande till vad som är fallet Bilaga 1&lt;br&gt;enligt nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av flygbensin och flygfotogen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygfotogen och flygbensin beskattas i dag endast om bränslet används&lt;br&gt;för annat ändamål än drift av flygplan. En anpassning till gemenskaps-&lt;br&gt;rätten innebär att sådant flygbränsle skall beskattas när det förbrukas i&lt;br&gt;flygplan som används för fritidsändamål. Vi föreslår att en sådan&lt;br&gt;beskattning skall ske genom att förbrukarna blir skyldiga att lämna&lt;br&gt;deklaration och betala skatt för det bränsle som de förbrukat vid&lt;br&gt;privatflygning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:54&lt;br&gt;betänkandet (1994:85) Ny lag om skatt på eneigi - En Bilaga 2&lt;br&gt;teknisk översyn och EG-anpassning.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över betänkandet har lämnats av Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Kustbevakningen, Försvarsmakten, Vägverket, Sjöfartsverket, Luft-&lt;br&gt;fartsverket, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Fiskeriverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Statens naturvårds-&lt;br&gt;verk, Jemkontoret, Kemikontoret, Kungliga Svenska Aeroklubben,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Plast- och&lt;br&gt;kemikalieleverantörers förening, Riksförbundet Energileverantörema,&lt;br&gt;Stiftelsen Svensk Etanolutveckling, Skogsindustrierna, Svenska Bioenergi-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Elverksföreningen, Svenska Gasföreningen, Svenska&lt;br&gt;Gruvföreningen, Svenska Kalkföreningen, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska&lt;br&gt;Torvproducentföreningen, Svenska Trädbränsleföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Redareförening, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Trafik- och Klimatkommittén, Värmeverksföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Fallskärmsförbundet, Hjelmco Oil AB, Aeroklubben i&lt;br&gt;Göteborg, Svenska Flygsportförbundet, Svenska Civilflygskolan AB,&lt;br&gt;Svenska Allmänflygföreningen, Stiftelsen och Föreningen Flygande&lt;br&gt;Veteraner, AB Volvo Penta, Båtbranschens Riksförbund, Vattenfall AB,&lt;br&gt;Scandinavian Airlines System, Gatukontoret Malmö, Cementa AB,&lt;br&gt;Bilindustriföreningen, MalmöhusTrafik, Sjösportens samarbetsdelegation,&lt;br&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen och Svenska Bussbranschens Riksförbund,&lt;br&gt;Frivilliga Flygkåren, Svenska Allmänflygföreningen, Gröna Bilister,&lt;br&gt;Ömsköldsviks Motorflygklubb samt Göteborgs Kommunstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Datainspektionens yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har anmodats att avge yttrande över bestämmelserna om&lt;br&gt;inrättande av ett register över upplagshavare, registrerade varumottagare&lt;br&gt;och skatteupplag i 6 kap. 11 och 12 §§ förslaget till ny lag om skatt på&lt;br&gt;energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har ingenting att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Aktuella EG-rättsakter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De rådsdirektiv som finns rörande beskattning av bränslen är följande.&lt;br&gt;Direktiven är publicerade i Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;br&gt;enligt vad som anges i anslutning till respektive direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om den&lt;br&gt;generella ordningen för punktskattepliktiga produkter och om lagring,&lt;br&gt;omsättning samt kontroll över dessa produkter (EGT nr L 76,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.1992 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om en&lt;br&gt;harmoniserad skattestruktur för mineraloljor (EGT nr L 316,&lt;br&gt;31.10.1992, s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärm-&lt;br&gt;ningen av skattesatserna på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992&lt;br&gt;s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/108/EEG av den 14 december 1992 om ändring&lt;br&gt;av direktiv 92/12/EEG och av direktiv 92/81/EEG (EGT nr L 390,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.12.1992 s. 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har, med stöd av artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, genom&lt;br&gt;följande beslut givit enskilda medlemsländer tillstånd att behålla olika&lt;br&gt;särbestämmelser i den nationella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets beslut 92/510/EEG av den 19 oktober 1992 och 93/697/E-&lt;br&gt;EG av den 13 december 1993 om bemyndigande för medlemsstater&lt;br&gt;att bibehålla punktskattereduktioner och punktskattebefrielser för&lt;br&gt;vissa mineraloljor som används för särskilda ändamål, enligt&lt;br&gt;förfärandet i artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG (EGT nr L 316,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.10.1992 s. 16 och nr L 321, 23.12.1993 s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter pä vissa bränslen i olika europeiska länder, SEK&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Land&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blyfri&lt;br&gt;bensin&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel-&lt;br&gt;olja&lt;br&gt;driv-&lt;br&gt;medel&lt;br&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lätt&lt;br&gt;eldnings-&lt;br&gt;olja per&lt;br&gt;1 000&lt;br&gt;liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjock&lt;br&gt;eldnings-&lt;br&gt;olja&lt;br&gt;per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stenkol&lt;br&gt;per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG&lt;br&gt;miniminivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;br&gt;mervärdesskatt-&lt;br&gt;skyldiga&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övriga&lt;br&gt;förbrukare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 &lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,54 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,21&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MWh&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,15 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,09&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MWh&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451 &lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451 &lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tillverknings-&lt;br&gt;industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— övriga&lt;br&gt;förbrukare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;889 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 &lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MWh&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Skattebeloppen är aktuella per 1993-01-01 vad gäller Österrike. 1994-03-08 för&lt;br&gt;Danmark, 1994-01-11 för Frankrike samt per 1994-01-01 vad gäller övriga&lt;br&gt;länder. Använda växelkurser: 1 ECU = 9,20 SEK; 100 BF = 22 SEK;&lt;br&gt;100 DKK = 120 SEK; 100 FIM = 140 SEK; 100 FF = 140 SEK; 100 DRA =&lt;br&gt;3,25 SEK; 1 IRL = 12 SEK; 100 LIT = 0,50 SEK; 100 LFR = 22 SEK;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 HFL = 430 SEK; 100 NOK = 110 SEK; 100 ESC = 4,50 SEK; 100 PTA&lt;br&gt;= 5,80 SEK; 1 UKL = 12 SEK; 100 DM = 480 SEK; 100 OS = 65 SEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstater, som den 1 januari 1991 inte tog ut någon skatt på lätt eldnings-&lt;br&gt;olja for uppvärmning - Belgien, Luxemburg och Bortugal - får fortsätta med&lt;br&gt;detta, dock under förutsättning att de tar ut en mindre kontrollavgift om 5 ECU&lt;br&gt;(ca 46 SEK) per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Bestämmelsen finns i artikel 5.3 andra stycket i direktiv&lt;br&gt;92/82/EEG, där också anges att rådet skall ta ställning till en ökning av&lt;br&gt;kontrollavgiften inför den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskattskyldiga äger rätt till återbetalning av all erlagd energiskatt samt&lt;br&gt;hälften av den betalade koldioxidskatten, dock ej vad avser motorbränslen. De&lt;br&gt;redovisade beloppen för eldningsolja och stenkol avser nettobeloppen för danska&lt;br&gt;mervärdesskattskyldiga. Härutöver finns även möjligheter till ytterligare skatte-&lt;br&gt;lättnader för energiintensiva näringsverksamheter. Vad gäller eldningsolja får&lt;br&gt;dock inte EG:s miniminivå underskridas. Skattesatsen för dieselolja drivmedel&lt;br&gt;avser allmän dieselolja. Lätt dieselolja beskattas med motsvarande 2,32 SEK per&lt;br&gt;liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Svavelhalt &amp;lt; 2 %. För tjock eldningsolja vars svavelhalt &amp;gt; 2 % är skatten&lt;br&gt;motsvarande 196 SEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Tas endast ut av industriella förbrukare, vars årsförbrukning överstiger&lt;br&gt;5 miljoner kWh. Naturgas som används för drift av motorfordon beskattas med&lt;br&gt;motsvarande 86 SEK per 100 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;En särskild minimiskattesats gäller, beträffande dieselolja som används som&lt;br&gt;drivmedel, övergångsvis för Grekland och Luxemburg. Fram till och med den&lt;br&gt;31 december 1994 är minimiskattesatsen för dessa länder motsvarande 1,80 SEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatten tas endast ut vid hushållsförbrukning i norra Italien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Angivna belopp innefattar punktskatt och miljöskatt. Vad gäller kol och naturgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0354/prop_199495__54-3.png" style="width:280pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;10 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; ut skatt motsvarande 59 SEK per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebeloppet avser 1 000 liter. Vissa typer av industrier erlägger lägre skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Skattefrihet gäller dock för förbrukning av stenkol i den norska cementindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. En kommunal skatt om 1,5 % tas dock ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Skattebeloppet avser 1 000 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Svavelskatt kan tillkomma beträffande samtliga produkter utom naturgas. För&lt;br&gt;diesel- och eldningsoljor avses miljöklass 3. Beloppen avseende dieselolja -&lt;br&gt;drivmedel - samt eldningsoljor och naturgas i tillverkningsindustrin är avrundade.&lt;br&gt;Skatten för tjock eldningsolja är omräknad från m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; till ton (densitet 1 liter =&lt;br&gt;0,95 kg).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Angiven skatt avser uppvärmning. Förbrukning för framställning av elektrisk&lt;br&gt;kraft beskattas med motsvarande 264 SEK per 1 000 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Angiven skatt avser uppvärmning. Annan förbrukning beskattas med motsvarande&lt;br&gt;228 SEK per MWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning över bränslen som omfattas av skatteplikt &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1994/95:54&lt;br&gt;enligt nuvarande svenska punktskattelagar respektive defmie- Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ras som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;mineraloljor i direktiv 92/81/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slag av produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mineralolja&lt;br&gt;enligt direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motsvarighet&lt;br&gt;i nuvarande&lt;br&gt;svensk tull-&lt;br&gt;taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Produkter som räknas upp i artikel 2.1 i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;direktiv 92/81/EEG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stenkols-, brunkols- och&lt;br&gt;torvtjära samt andra mine-&lt;br&gt;raltjäror, även separerade&lt;br&gt;eller delvis destillerade,&lt;br&gt;inbegripet s.k. preparerad&lt;br&gt;tjära&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2707 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bensen&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.07 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2707 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;toluen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.07 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2707 30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.07 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2707 50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra blandningar av aro- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;matiska kolväten som ger&lt;br&gt;minst 65 volymprocent&lt;br&gt;destillat (inkl, förluster)&lt;br&gt;vid 250° C vid bestämning med&lt;br&gt;metoden enligt ASTM D86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.07 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2707 91 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kreosotoljor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.07 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2707 99 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2707 99 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vissa andra slag av oljor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.07 990;&lt;br&gt;dock ej&lt;br&gt;underrubriker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;råolja erhållen ur&lt;br&gt;petroleum eller ur&lt;br&gt;bituminösa mineral&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.09 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;oljor erhållna ur petroleum &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ur bituminösa&lt;br&gt;mineral, andra än råolja;&lt;br&gt;produkter, inte nämnda eller&lt;br&gt;inbegripna någon annanstans,&lt;br&gt;innehållande som karaktärsgivande&lt;br&gt;beståndsdel minst 70 viktprocent&lt;br&gt;oljor erhållna ur petroleum eller&lt;br&gt;ur bituminösa mineral&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (EL, LKX,&lt;br&gt;SL, DL, BL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;petroleumgas och andra gas-&lt;br&gt;formiga kolväten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja, exkl.&lt;br&gt;naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas, metan&lt;br&gt;och gasol&lt;br&gt;(EL, LKX)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;- Förtätade till vätska&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;propån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;butan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eten, propen. buten&lt;br&gt;och butadien&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;- I gasform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2711 21 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2711 29 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturgas&lt;br&gt;andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slag av produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mineralolja&lt;br&gt;enligt direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motsvarighet&lt;br&gt;i nuvarande&lt;br&gt;svensk tull-&lt;br&gt;taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vaselin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.12 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712 20 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;paraffin, innehållande&lt;br&gt;mindre än 0,75 vikt-&lt;br&gt;procent olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.12 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712 90 31,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 90 33,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 90 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2712 90 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2712 = vaselin; paraffin,&lt;br&gt;mikrovax, 'slack wax&amp;quot;, ozo-&lt;br&gt;kerit, montanvax, torwax,&lt;br&gt;andra mineralvaxer och lik-&lt;br&gt;nande produkter erhållna gn&lt;br&gt;syntes eller gn andra&lt;br&gt;processer, även färgade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2712 90 = andra produkter&lt;br&gt;än 2712 10 och 2712 20 00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2712 90 31 - 90 = andra&lt;br&gt;produkter än ozokerit,&lt;br&gt;montanvax eller torwax, för&lt;br&gt;användning till olika ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.12 900,&lt;br&gt;vissa under-&lt;br&gt;rubriker&lt;br&gt;saknas dock&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bituminösa blandningar,&lt;br&gt;baserade på naturasfalt,&lt;br&gt;naturlig bitumen,&lt;br&gt;petroleumbitumen,&lt;br&gt;mineraltjära eller på&lt;br&gt;mineraltjärbeck (t.ex.&lt;br&gt;asfaltsmastix och&lt;br&gt;&amp;quot;cut backs&amp;quot;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;acykliska kolväten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2901 21 00 eten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2901 22 00 propen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2901 23 00 buten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;butenisomerer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2901 24 00 butadien-(l ,3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och isopren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 11 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cyklohexan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 19 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 = cykliska kolväten&lt;br&gt;- 2902 19 90 = andra&lt;br&gt;cyklaner, cyklener och&lt;br&gt;cykloterpiner än&lt;br&gt;cyklohexan, cyklo-&lt;br&gt;terpener, &amp;quot;azulene&amp;quot; och&lt;br&gt;dess derivater&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bensen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;toluen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 41 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ortoxylol (o-xylen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 42 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;metaxylol (m-xylen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slag av produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mineralolja&lt;br&gt;enligt direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motsvarighet&lt;br&gt;i nuvarande&lt;br&gt;svensk tull-&lt;br&gt;taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 43 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;paraxylol (p-xylen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2902 44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;blandade xylenisomerer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.02.440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3403 11 00,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3403 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3403 = beredda smörj-&lt;br&gt;medel (inbegripet sådana&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34.03.110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34.03.190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;beredda skäroljor, pre-&lt;br&gt;parat för losstagning av&lt;br&gt;bultar och muttrar,&lt;br&gt;rostskyddsmedel och andra&lt;br&gt;medel mot korrosion samt&lt;br&gt;formsläppmedel som är ba-&lt;br&gt;serade på smörjmedel) samt&lt;br&gt;preparat av sådana slag som&lt;br&gt;används för olje- och fett-&lt;br&gt;behandling av textilmaterial,&lt;br&gt;läder, pälsskinn eller andra&lt;br&gt;material, med undantag av&lt;br&gt;preparat som innehåller&lt;br&gt;minst 70 viktprocent oljor er-&lt;br&gt;hållna ur petroleum eller ur&lt;br&gt;bituminösa mineral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3403 11 00 = preparat för be-&lt;br&gt;handling av textilmaterial,&lt;br&gt;läder, pälsskinn eller andra&lt;br&gt;material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3403 19 = andra preparat&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3811&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;preparat för motverkande&lt;br&gt;av knackning, oxidation,&lt;br&gt;korrosion eller harts-&lt;br&gt;bildning, viskositetsför-&lt;br&gt;bättrande preparat och&lt;br&gt;andra beredda tillsatsmedel&lt;br&gt;för mineraloljor&lt;br&gt;(inbegripet bensin) eller&lt;br&gt;för andra vätskor som&lt;br&gt;används för samma ändamål&lt;br&gt;som mineraloljor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;blandningar av alkyl-&lt;br&gt;bensener och av alkyl-&lt;br&gt;naftalener, dock ej&lt;br&gt;sådana som hänförs till&lt;br&gt;2707 och 2902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;II Andra produkter, som är skattepliktiga enligt svensk lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etanol &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2207 = odenatuerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 2207 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;etanol med en alkohol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halt av minst 80 %;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etanol och annan sprit,&lt;br&gt;denatuerad, oavsett&lt;br&gt;alkoholhalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, beskattas 22.07&lt;br&gt;som motorbränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(artikel 2.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja (i motor-&lt;br&gt;bränslebland-&lt;br&gt;ningar, BL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slag av produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mineralolja&lt;br&gt;enligt direktiv&lt;br&gt;92/81/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motsvarighet&lt;br&gt;i nuvarande&lt;br&gt;svensk tull-&lt;br&gt;taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2701&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stenkol, briketter,&lt;br&gt;och liknande fasta&lt;br&gt;bränslen, fram-&lt;br&gt;ställda ur stenkol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (EL, LKX, SL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;brunkol, dock inte&lt;br&gt;gagat (jet)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (EL, LKX, SL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;torv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (SL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;koks (inbegripet låg-&lt;br&gt;temperaturkoks) av&lt;br&gt;stenkol, brunkol&lt;br&gt;eller torv; retortkol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27.04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (EL, LKX, SL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;metanol ur&lt;br&gt;2905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2905 = acykliska&lt;br&gt;alkoholer samt halogen-,&lt;br&gt;sulfo-, nitro- och&lt;br&gt;nitrosoderivat av&lt;br&gt;sådana alkoholer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej, beskattas&lt;br&gt;som motorbränsle&lt;br&gt;(artikel 2.3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29.05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (BL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammansatta organiska&lt;br&gt;lösnings- och&lt;br&gt;spädningsmedel, inte&lt;br&gt;nämnda eller inbegripna&lt;br&gt;någon annanstans;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej, beskattas&lt;br&gt;som motorbränsle&lt;br&gt;/uppvärmning&lt;sup&gt;6&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(artikel 2.3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja (EL, LKX, DL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;beredda färg- eller&lt;br&gt;lackborttagningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gasol och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bränsleblandningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3823&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3823 = Beredda bindemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej, beskattas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38.23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för gjutformar eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som motorbränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gasol (EL, LKX)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gjutkärnor; kemiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/uppvärmning&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bränslebland-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;produkter samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(artikel 2.3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;preparat från kemiska&lt;br&gt;eller närstående&lt;br&gt;industrier (inbegripet&lt;br&gt;sådan som består&lt;br&gt;av blandningar av natur-&lt;br&gt;produkter), inte nämnda&lt;br&gt;eller inbegripna någon&lt;br&gt;annanstans; rest-&lt;br&gt;produkter från kemiska&lt;br&gt;eller närstående&lt;br&gt;industrier, inte nämnda&lt;br&gt;eller inbegripna någon&lt;br&gt;annanstans.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(LKX&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;, BL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som anges i tabellen gäller skatteplikt enligt lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen om svavelskatt och lagen om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter även för andra bränsle-&lt;br&gt;blandningar än sädana som tillhör tulltaxenr 27.10 eller 38.14 förutsatt att&lt;br&gt;blandningen innehåller minst 5 viktprocent av sådana oljor som erhållits ur&lt;br&gt;petroleum eller ur bituminösa mineral (se 1 § andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;energiskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Följande förkortningar används: EL = lagen om allmän energiskatt; LKX =&lt;br&gt;lagen om koldioxidskatt; SL = lagen om svavelskatt; DL = lagen om diesel-&lt;br&gt;oljeskatt och användning av vissa oljeprodukter; BL — lagen om bensinskatt.&lt;br&gt;Enligt 1 § DL gäller dock undantag från skatteplikt för vissa typer av oljeproduk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Skatt skall tas ut om produkterna då de lämnar suspensionsordningen är avsedda&lt;br&gt;att användas som motorbränslen eller för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Vissa bränslen ur KN-nr 2707 kan även, i mer förädlad form, hänföras under&lt;br&gt;KN-nr 2902 (cykliska kolväten). Med bensen, toluenoch xylen i KN-nr 2707 10,&lt;br&gt;2707 20 och 2707 30 förstås produkter som innehåller mer än 50 viktprocent&lt;br&gt;bensen, toluen respektive xylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Dessa bränslen kan även, i mer förädlad form, hänföras under KN-nr 2901&lt;br&gt;(acykliska kolväten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning för uppvärmning endast om produkten är ett kolväte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Koldioxidskatt tas inte ut för metanol eller etanol som ingår i bränsleblandningar&lt;br&gt;ur KN-nr 3823.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^P- 1994/95:54&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tham, Schori, Blombeig, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh och Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar upp-&lt;br&gt;häver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande&lt;br&gt;EG-regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om skatt på energi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 kap 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0012&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392LOO81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0082&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392LO1O8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47082, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SkU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:02:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0354</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:02:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0354</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__54.pdf</filnamn>
<filstorlek>6987749</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny lag om skatt på energi, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D8FE36AC-5F7C-4304-BA4B-75402DDCA859</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SkU4</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SkU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny lag om skatt på energi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anneli Hulthén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anneli Hulthén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf  och Jan-Olof Franzén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf  och Jan-Olof Franzén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Virgin  och Peter Weibull Bernström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Virgin  och Peter Weibull Bernström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Bäckström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Bäckström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:54&lt;br/&gt;
Ny lag om skatt på energi, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>