2224111 GI0353 1994/95 53 prop prop prop Proposition 1994/95:53 Proposition Proposition Finansdepartementet 53 0 1994-10-27 00:00:00 2025-12-19 13:49:51 1995-01-01 00:00:00 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI0353/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI0353 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0353 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1994/95:53</h1> <h2>Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen,<br>m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0353/prop_199495__53-1.png" style="width:38pt;height:22pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1994/95:53</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 27 oktober 1994.</p> <p>Ingvar Carlsson</p> <p>Göran Persson</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen läggs fram förslag till ett omräkningsförfarande som<br>innebär att fastigheters taxeringsvärden successivt skall justeras med<br>hänsyn till prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Vidare föreslås vissa<br>ändringar av fastighetstaxeringen i rationaliseringssyfte och en reglering<br>av vilket taxeringsvärde som skall utgöra underlag för fastighetsskatt vid<br>brutna räkenskapsår.</p> <p>Det föreslagna omräkningsförfarandet innebär i huvudsak följande.</p> <p>Omräkningsförfarandet blir integrerat med fastighetstaxeringen. Samt-<br>liga skattepliktiga typer av taxeringsenheter utom industrienhetema skall<br>omräknas. Omräkning skall ske varje år. Aktuella taxeringsvärden kom-<br>mer att erhållas genom att de värden som bestäms vid allmän eller sär-<br>skild fastighetstaxering - i fortsättningen benämnda basvärden - multi-<br>pliceras med särskilda omräkningstal.</p> <p>Omräkningstalen fastställs med hänsyn till den regionala prisutveck-<br>lingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall<br>besluta om såväl omräkningstalen som indelningen i prisutveck-<br>lingsområden.</p> <p>Själva omräkningen skall ankomma på skattemyndigheten. Tidpunk-<br>terna för beslut om omräkning och utsändande av underrättelse om sådant<br>beslut samordnas med vad som gäller vid den allmänna och särskilda<br>fastighetstaxeringen. Omräkningsbesluten skall kunna överklagas på<br>motsvarande sätt som övriga fastighetstaxeringsbeslut. Omräkningstal och</p> <p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53<br></p> <p>indelningen i prisutvecklingsområden meddelas i föreskrifter som inte kan Prop. 1994/95:53<br>överklagas.</p> <p>En övergång föreslås ske till ett registerbaserat taxeringsförfarande.<br>Fastighetsägarna får i de fall ett tillfredsställande uppgiftsunderlag finns<br>från skattemyndigheten ett förslag till fastighetstaxering med början vid<br>den allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter år 1996 (AFT 1996).<br>Detta innebär att de får besked inte bara om det nya basvärdet utan även<br>en redovisning av de olika faktorer som har lett fram till basvärdet. De<br>som inte har några invändningar mot förslaget behöver inte vidta några<br>åtgärder. Den som däremot har synpunkter på förslaget till basvärde skall<br>inom viss tid framföra dessa. I de fall myndigheterna inte har tillräck-<br>ligt underlag för att räkna fram ett nytt basvärde skall fastighetsägaren<br>deklarera på sedvanligt sätt.</p> <p>För att underlätta ett registerbaserat förfarande föreslås vissa ändringar<br>och förenklingar i de materiella reglerna. Dessa ändringar tar sikte på<br>AFT 1996.</p> <p>En bättre samordning mellan begreppen registerfastighet och taxerings-<br>enhet uppnås genom att samtliga småhus som är belägna på en lant-<br>bruksfastighet skall ingå i lantbruksenheten.</p> <p>Vidare föreslås att det klart anges i lagtext att riktvärdeangivelse för<br>tomtmark får tas fram enligt ett smidigare förfarande än det nuvarande.</p> <p>Ägoslaget exploateringsmark liksom begreppet innehav av ofri tomt i<br>stad föreslås utmönstrade.</p> <p>Slutligen föreslås att fastighetsskatten beräknas på grundval av det<br>taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Därav följer att<br>proportionering skall ske vid brutet räkenskapsår så att underlaget för<br>fastighetsskatt utgörs av det for varje kalenderårsdel gällande taxerings-<br>värdet.</p> <p>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och avseende<br>fastighetstaxeringsfrågor tillämpas första gången vid fastighetstaxering år<br>1996. Vad gäller småhus på lantbruk föreslås de nya reglerna tillämpas<br>första gången vid 1998 års fastighetstaxering.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Förslag till riksdagsbeslut &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>Lagtext &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>Förslag till lag om ändring i festighetstaxeringslagen<br>(1979:1152) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt<br>uppskattningsvärde på fastighet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna<br>förvaltningsdomstolar &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) &nbsp;&nbsp;&nbsp;48</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpel-<br>skatt vid inskrivningsmyndigheter &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;51</p> <p>Ärendet och dess beredning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;52</p> <p>Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;56</p> <p>Införande av ett omräkningsförfarande &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;56</p> <p>4.1.1 &nbsp;&nbsp;Inledning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;56</p> <p>4.1.2 &nbsp;&nbsp;Omräkning med böljan år 1996&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;58</p> <p>4.1.3 &nbsp;&nbsp;Den författningstekniska lösningen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;59</p> <p>4.1.4 &nbsp;&nbsp;Indelningen i prisutvecklingsområden och</p> <p>fastställande av omräkningstal &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;60</p> <p>4.1.5 &nbsp;&nbsp;Nivåperiod vid omräkning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;65</p> <p>4.1.6 &nbsp;&nbsp;Periodicitet och giltighetstid&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;67</p> <p>4.1.7 &nbsp;&nbsp;Beslut om indelning i prisutvecklingsområden</p> <p>och fastställande av omräkningstal &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;68</p> <p>Administrativa regler &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;71</p> <p>4.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Beslut och underrättelser&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;71</p> <p>4.2.2 &nbsp;&nbsp;Förberedelsearbetet inför omräkning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;72</p> <p>4.2.3 &nbsp;&nbsp;Överklagande av omräkningsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;73</p> <p>Rationaliserad fastighetstaxering &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;74</p> <p>Registerbaserad fastighetstaxering &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;74</p> <p>5.1.1 &nbsp;&nbsp;Bakgrund&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;74</p> <p>5.1.2 &nbsp;&nbsp;Övergång till registerbaserad fastighetstaxering&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;76</p> <p>5.1.3 &nbsp;&nbsp;Förfarandefrågor&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;80</p> <p>Småhus på lantbruksenhet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;83</p> <p>Särskilda frågor &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;86</p> <p>5.3.1 &nbsp;&nbsp;Schematisk bestämning av prisnivån för</p> <p>tomtmark &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;86</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0353/prop_199495__53-2.png" style="width:8pt;height:10pt;"/> <p>5.3.2 &nbsp;&nbsp;Tidpunkt för äganderättens övergång</p> <p>5.3.3 &nbsp;&nbsp;Exploateringsmark</p> <p>5.3.4 &nbsp;&nbsp;Ofri tomt i stad</p> <p>88 &nbsp;Prop. 1994/95:53</p> <p>89</p> <p>90</p> <p>6 Underlag för fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår 91</p> <p>7 Ekonomiska effekter</p> <p>94</p> <p>8 Specialmotivering&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;96</p> <p>8.1 &nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxerings-</p> <p>lagen (1979:1152) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;96</p> <p>8.2 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om</p> <p>statlig fastighetsskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;106</p> <p>8.3 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;107</p> <p>8.4 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:171) om</p> <p>särskilt uppskattningsvärde på fastighet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;107</p> <p>8.5 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om</p> <p>allmänna förvaltningsdomstolar &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;108</p> <p>8.6 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen</p> <p>(1980:343) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;108</p> <p>8.7 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om</p> <p>stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;108</p> <p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser - Beskattning av<br>fastigheter, del II (SOU 1994:57)</p> <p>109</p> <p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser - Omräknings-<br>föriarandet vid fastighetstaxeringen (Ds 1994:62) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;110</p> <p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser - Rationaliserad<br>fastighetstaxering, del I&nbsp;(SOU 1994:62)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;111</p> <p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;112</p> <p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;152</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p> <p>den 27 oktober 1994. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;157</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</h2> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</p> <p>3. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</p> <p>4. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskatt-<br>ningsvärde på fastighet</p> <p>5. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-<br>domstolar</p> <p>6. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</p> <p>7. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-<br>skrivningsmyndigheter</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <h3>2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152)</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)*</p> <p>dels att 6 kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall<br>upphöra att gälla,</p> <p>dels att 1 kap. 1, 3 och 5-7 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 4 kap. 5-7 §§,<br>5 kap. 1, 2, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§,<br>12 kap. 3 §, 16 kap. 1 och 3-6 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§,<br>19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4 och 6 §§, 25 kap. 6 §, rubrikerna till 5 kap.,<br>12 kap. och 28 kap. skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§,<br>ett nytt kapitel, 16 A kap., en ny avdelning, avd. 4., med sex nya kapitel<br>33 - 38 kap. samt närmast före 1 kap. 7-9 §§ nya rubriker av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>1 kap.</p> <p>1 §²</p> <p>Fastighetstaxering sker vid all-<br>män och särskild fastighetstaxering<br>samt genom omräkning.</p> <p>Vid fastighetstaxering skall be- Vid allmän och särskild fas-<br>slut fattas om fastigheternas skatte- tighetstaxering skall beslut fattas<br>pliktsförhållanden och indelning i om fastigheternas skattepliktsför-</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <table border="1"> <tr><td> <p>taxeringsenheter. Vidare skall typ<br>av taxeringsenhet och taxeringsvär-<br>de bestämmas för varje taxerings-<br>enhet. Taxeringsvärde skall dock<br>inte åsättas fastighet, som enligt 3<br>kap. skall undantas från skatteplikt.</p></td><td> <p>hållanden och indelning i taxe-<br>ringsenheter. Vidare skall typ av<br>taxeringsenhet och basvärde be-<br>stämmas för varje taxeringsenhet.<br>Vid omräkning skall taxeringsvärde<br>bestämmas för varje taxeringsen-<br>het. Basvärde och taxeringsvärde<br>skall dock inte åsättas fastighet,<br>som enligt 3 kap. skall undantas<br>från skatteplikt. Basvärde utgör<br>även taxeringsvärde för fastighet<br>som enligt 9 § skall undantas från<br>omräkning.</p></td></tr> </table> <p>3 §</p> <p>Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fas-</p> <table border="1"> <tr><td> <p>tighetstaxering bestäms.</p></td><td> <p>Beslut om fastighetstaxering som<br>fattas vid allmän fastighetstaxering<br>eller genom ny taxering vid sär-<br>skild fastighetstaxering skall gälla<br>frän ingången av det taxeringsår<br>dä sådan taxering sker till ingång-<br>en av det taxeringsår då sådant<br>beslut fattas nästa gäng.</p> <p>Beslut om omräkning skall gälla<br>från ingången av det taxeringsår<br>då sådant beslut fattas till ingång-<br>en av det taxeringsår då sådant<br>beslut fattas nästa gång.</p> <p>Med löpande taxeringsperiod<br>avses tiden frän ingången av det<br>taxeringsår då allmän fastighets-<br>taxering sker av en taxeringsenhet<br>till ingången av det taxeringsår då<br>allmän fastighetstaxering av taxe-<br>ringsenheten sker nästa gäng.</p></td></tr> </table> <p>5 §³</p> <p>Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses</p> <p>a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall<br>utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnan-</p> <table border="1"> <tr><td> <p>de;</p> <p>b) den som innehar fastighet med<br>åborätt, tomträtt eller vattenfalls-<br>rätt, innehavare av så kallad ofri<br>tomt i stad samt den som eljest<br>innehar fastighet med ständig eller<br>ärftlig besittningsrätt;</p></td><td> <p>b) den som innehar fastighet med<br>åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt<br>samt den som eljest innehar fas-<br>tighet med ständig eller ärftlig<br>besittningsrätt;</p></td></tr> </table> <p>c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till<br>kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;</p> <p>e) juridisk person, som förvaltar samfallighet och som enligt 6 §<br>1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är<br>skattskyldig för inkomst; samt</p> <p>f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om<br>nyttj anderätten har förvärvats mot engångsvederlag.</p> <p>Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall<br>anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja<br>fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant<br>löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande</p> <p>pastorat att anse såsom innehavare.</p> <p>Skall avkastning utöver husbe-<br>hovet av skog på fastighet, som<br>avses under b eller d, författnings-<br>enligt helt eller delvis tillkomma<br>allmän fond eller inrättning, är<br>denna att anse såsom fastighetens<br>innehavare, såvitt angår fastighe-<br>tens skogsbruksvärde.</p> <p>Skall avkastning utöver husbe-<br>hovet av skog på fastighet, som<br>avses under b eller d, författnings-<br>enligt helt eller delvis tillkomma<br>allmän fond eller inrättning, är<br>denna att anse såsom fastighetens<br>innehavare, såvitt angår fastighe-<br>tens värde av skogsmark med väx-<br>ande skog och markanläggningar<br>som används eller behövs för<br>skogsbruk.</p> <p>Fastighetstaxering skall ske på<br>grundval av fastighets användning<br>och beskaffenhet vid taxeringsårets<br>ingång.</p> <p>6§</p> <p>Allmän och särskild fastighets-<br>taxering skall ske på grundval av<br>fastighets användning och beskaff-<br>enhet vid taxeringsårets ingång.</p> <p>Allmän fastighetstaxering</p> <p>7 §⁴</p> <p>Allmän fastighetstaxering skall Allmän fastighetstaxering skall<br>ske vartannat år enligt följande ske vartannat år enligt bestämmel-<br>ordning. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;serna i 2 - 15 kap. och i följande</p> <p>ordning.</p> <p>År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrien-<br>heter inklusive elproduktionsenheter och specialenheter,</p> <p>år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt<br>år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.</p> <p>Beslut vid allmän fastighetstaxe-<br>ring skall, om inte annat föranleds<br>av föreskrifterna i 16 kap., gälla<br>från ingången av det taxeringsår<br>då allmän fastighetstaxering av<br>taxeringsenheten sker till ingången<br>av det taxeringsår då allmän fas-<br>tighetstaxering av taxeringsenheten<br>sker nästa gång (den löpande<br>taxeringsperioden).</p> <p>Bestämmelser om förfarandet vid<br>allmän fastighetstaxering finns i 17<br>- 24 kap.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Särskild fastighetstaxe-<br>ring</p> <p>S§</p> <p>Särskild fastighetstaxering skall<br>verkställas varje år enligt bestäm-<br>melserna i 16 kap. Sådan taxering<br>skall dock ej ske av taxeringsenhet<br>som taxeras genom allmän fas-<br>tighetstaxering samma år.</p> <p>Bestämmelser om förfarandet vid<br>särskild fastighetstaxering finns i<br>25 - 32 kap.</p> <p>Omräkning</p> <p>9§</p> <p>Omräkning skall ske årligen för<br>olika typer av skattepliktiga taxe-<br>ringsenheter utom industrienheter<br>enligt bestämmelserna i 16 A kap.</p> <p>Bestämmelser om förfarandet vid<br>omräkning finns i 33 - 38 kap.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>2 kap.</p> <p>2 §⁵</p> <p>Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.</p> <p>Småhus &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två</p> <p>familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus<br>såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.</p> <p>Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och<br>högst tio familjer, om byggnaden ingår i lantbruksenhet.</p> <p>Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre famil-<br>jer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknan-<br>de. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslut-<br>ning till hyreshus och som behövs för verksamheten,<br>skall utgöra hyreshus.</p> <p>Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är<br>inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer,<br>om den ingår i lantbruksenhet.</p> <p>Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk<br>byggnad &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Industri-<br>byggnad</p> <p>Special-<br>byggnad</p> <p>djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och<br>växthus.</p> <p>Växthus och djurstall som inte har anknytning till<br>jordbruk eller skogsbruk.</p> <p>Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.</p> <p>Med specialbyggnad avses</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Försvars-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för för-<br>svarsändamål eller ekonomisk<br>försvarsberedskap, om byggnaden<br>inte är en fristående industriell<br>anläggning. Även mässbyggnad<br>skall utgöra försvarsbygg-<br>nad.</p></td></tr> <tr><td> <p>Kommunika-<br>tionsbyggnad</p></td><td> <p>Garage, hangar, lokstall, terminal,<br>stationsbyggnad, expeditionsbygg-<br>nad, vänthall, godsmagasin, repara-<br>tionsverkstad och liknande, om<br>byggnaden används för allmänna<br>kommunikationsändamål.</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Byggnad som används i Statens<br>järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-<br>verkets, Svensk Rundradio Aktie-<br>bolags, Sveriges Radio Aktiebo-<br>lags, Sveriges Television Aktie-<br>bolags och Sveriges Utbildnings-<br>radio Aktiebolags verksamhet.</p></td></tr> <tr><td> <p>Distribu-<br>tionsbyggnad</p></td><td> <p>Byggnad som ingår i överförings-<br>eller distributionsnätet för gas,<br>värme, elektricitet eller vatten.</p></td></tr> <tr><td> <p>Värme-<br>central</p></td><td> <p>Byggnad för produktion och<br>distribution av varmvatten för<br>uppvärmning, dock ej sådan an-<br>läggning som även är inrättad för<br>produktion av elektrisk starkström<br>för yrkesmässig distribution.</p></td></tr> </table> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Renings-<br>anläggning</p></td><td> <p>Vattenverk, avloppsreningsverk,<br>anläggning för förvaring av radio-<br>aktivt avfall, sopstation och liknan-<br>de samt pumpstation som hör till<br>sådan anläggning.</p></td></tr> <tr><td> <p>Vård-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för sjukvård,<br>nykterhetsvård, narkomanvård,<br>barnavård, kriminalvård, arbets-<br>värd, åldringsvård eller omsorg om<br>psykiskt utvecklingsstörda. Arman<br>byggnad än som nu har nämnts<br>skall utgöra vårdbyggnad, om den<br>används som hem åt personer som<br>behöver institutionell vård eller<br>tillsyn.</p></td></tr> <tr><td> <p>Bad-, sport-<br>och idrottsan-<br>läggning</p></td><td> <p>Byggnad som används för bad,<br>sport, idrott och liknande, om all-<br>mänheten har tillträde till anlägg-<br>ningen.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skolbyggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för undervis-<br>ning eller forskning vid</p> <p>skola som anordnas av staten<br>skola som anordnas med stats-<br>bidrag och</p> <p>skola vars undervisning står under<br>statlig tillsyn.</p> <p>Byggnad som används som elevhem<br>eller skolhem för elever vid sådana<br>skolor.</p></td></tr> <tr><td> <p>Kultur-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för kulturellt<br>ändamål såsom teater, biograf,<br>museum och liknande.</p></td></tr> <tr><td> <p>Ecklesia-<br>stikbyggnad</p></td><td> <p>Kyrka eller annan byggnad som<br>används för religiös verksamhet.<br>Prästgård som avses i 41 kap.<br>kyrkolagen (1992:300).</p> <p>Bårhus, krematorium och byggnad<br>som används för skötsel av begrav-<br>ningsplats.</p></td></tr> </table> <p>10</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Allmän &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Byggnad som tillhör staten, kom-</p> <p>byggnad &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;mun eller annan menighet och som</p> <p>används för allmän styrelse, för-<br>valtning, rättsvård, ordning eller<br>säkerhet samt fritidsgård och bygg-<br>nad med likartad användning. Som<br>allmän byggnad skall inte anses<br>byggnad som används för statens<br>affarsdrivande verksamhet.</p></td></tr> <tr><td> <p>Övrig<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare<br>nämnda byggnadstyperna.</p> <p>Föreslagen lydelse</p></td></tr> </table> <p>2 §</p> <p>Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Småhus</p></td><td> <p>Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två<br>familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus<br>såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.</p> <p>Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och<br>högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,<br>om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,<br>betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.</p></td></tr> <tr><td> <p>Hyreshus</p></td><td> <p>Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre famil-<br>jer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och<br>liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i<br>anslutning till hyreshus och som behövs för verksam-<br>heten, skall utgöra hyreshus.</p> <p>Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är<br>inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer,<br>om den ingår i lantbruksenhet.</p></td></tr> <tr><td> <p>Ekonomi-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk<br>och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom<br>djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och<br>växthus.</p> <p>Växthus och djurstall som inte har anknytning till<br>jordbruk eller skogsbruk.</p></td></tr> </table> <p>11</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Industri-<br>byggnad</p> <p>Special-<br>byggnad</p> <p>Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.</p> <p>Med specialbyggnad avses</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Försvars-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för för-<br>svarsändamål eller ekonomisk<br>försvarsberedskap, om byggnaden<br>inte är en fristående industriell<br>anläggning. Även mässbyggnad<br>skall utgöra försvarsbygg-<br>nad.</p></td></tr> <tr><td> <p>Kommunika-<br>tionsbyggnad</p></td><td> <p>Garage, hangar, lokstall, terminal,<br>stationsbyggnad, expeditionsbygg-<br>nad, vänthall, godsmagasin,<br>reparationsverkstad och liknande,<br>om byggnaden används för<br>allmänna kommunikationsändamål.</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Byggnad som används i Statens<br>järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-<br>verkets, Svensk Rundradio Aktie-<br>bolags, Sveriges Radio Aktiebo-<br>lags, Sveriges Television Aktie-<br>bolags och Sveriges Utbildnings-<br>radio Aktiebolags verksamhet.</p></td></tr> <tr><td> <p>Distribu-<br>tionsbyggnad</p></td><td> <p>Byggnad som ingår i överförings-<br>eller distributionsnätet för gas,<br>värme, elektricitet eller vatten.</p></td></tr> <tr><td> <p>Värme-<br>central</p></td><td> <p>Byggnad för produktion och<br>distribution av varmvatten för<br>uppvärmning, dock ej sådan an-<br>läggning som även är inrättad för<br>produktion av elektrisk starkström<br>för yrkesmässig distribution.</p></td></tr> <tr><td> <p>Renings-<br>anläggning</p></td><td> <p>Vattenverk, avloppsreningsverk,<br>anläggning för förvaring av<br>radioaktivt avfall, sopstation och<br>liknande samt pumpstation som hör<br>till sådan anläggning.</p></td></tr> </table> <p>12</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Vård-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för sjukvård,<br>nykterhetsvård, narkomanvård,<br>barnavård, kriminalvård, arbets-<br>värd, åldringsvård eller omsorg om<br>psykiskt utvecklingsstörda. Arman<br>byggnad än som nu har nämnts<br>skall utgöra vårdbyggnad, om den<br>används som hem åt personer som<br>behöver institutionell vård eller<br>tillsyn.</p></td></tr> <tr><td> <p>Bad-, sport-<br>och idrottsan-<br>läggning</p></td><td> <p>Byggnad som används för bad,<br>sport, idrott och liknande, om<br>allmänheten har tillträde till<br>anläggningen.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skolbyggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för undervis-<br>ning eller forskning vid</p> <p>skola som anordnas av staten<br>skola som anordnas med stats-<br>bidrag och</p> <p>skola vars undervisning står under<br>statlig tillsyn.</p> <p>Byggnad som används som elevhem<br>eller skolhem för elever vid sådana<br>skolor.</p></td></tr> <tr><td> <p>Kultur-<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som används för kulturellt<br>ändamål såsom teater, biograf,<br>museum och liknande.</p></td></tr> <tr><td> <p>Ecklesia-<br>stikbyggnad</p></td><td> <p>Kyrka eller annan byggnad som<br>används för religiös verksamhet.</p> <p>Prästgård som avses i 41 kap.<br>kyrkolagen (1992:300).</p> <p>Bårhus, krematorium och byggnad<br>som används för skötsel av<br>begravningsplats.</p></td></tr> <tr><td> <p>Allmän<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som tillhör staten, kom-<br>mun eller annan menighet och som<br>används för allmän styrelse, för-<br>valtning, rättsvård, ordning eller<br>säkerhet samt fritidsgård och bygg-<br>nad med likartad användning. Som</p></td></tr> </table> <p>13</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>allmän byggnad skall inte anses<br>byggnad som används för statens<br>affärsdrivande verksamhet.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Övrig<br>byggnad</p></td><td> <p>Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare<br>nämnda byggnadstyperna.</p> <p>Nuvarande lydelse</p></td></tr> </table> <p>4 §⁶</p> <p>Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är<br>vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte<br>påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)<br>eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte<br>skulle uppgå till 50 000 kronor.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Tomtmark</p></td><td> <p>Mark som upptas av småhus, hyreshus,<br>industribyggnad, specialbyggnad eller övrig<br>byggnad samt trädgård, parkeringsplats,<br>upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m.,<br>som ligger i anslutning till sådan byggnad.</p> <p>Mark till fastighet, som är bebyggd med<br>småhus, hyreshus, industribyggnad, special-<br>byggnad eller övrig byggnad, skall i sin<br>helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger<br>i ett ägoskifte och har en total areal som inte<br>överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla<br>om fastighetens mark till någon del skall<br>taxeras tillsammans med annan egendom enligt<br>reglerna i 4 kap.</p> <p>Vad nu har sagts om tomtmark skall också<br>gälla mark till obebyggd fastighet, som har<br>bildats för byggnadsändamål under de senaste<br>två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka<br>i tiden skall marken utgöra tomtmark endast<br>om det är uppenbart att den får bebyggas. I<br>övriga fall skall obebyggd mark anses som<br>tomtmark endast om det finns giltigt bygglov<br>eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt<br>plan- och bygglagen (1987:10), avseende<br>sådan byggnad som anges i andra stycket.</p></td></tr> </table> <p>Exploateringsmark &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och</p> <p>14</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>som till nägon del är avsedd att användas för<br>byggnadsändamål. Detta skall inte gälla, om<br>marken skall indelas som tomtmark eller om<br>det är uppenbart att exploatering ej kommer<br>att genomföras eller kommer att avsevärt<br>fördröjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Täktmark</p></td><td> <p>Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §<br>naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen<br>(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas<br>pågående täkt. Byggnad på täktområde för<br>täktens utnyttjande hindrar inte att marken<br>indelas som täktmark.</p></td></tr> <tr><td> <p>Åkermark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till växtodling eller bete och som är<br>lämplig att plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Betesmark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till bete och som inte är lämplig att<br>plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsmark</p></td><td> <p>Mark som är lämplig för virkesproduktion och<br>som inte i väsentlig utsträckning används för<br>annat ändamål. Mark där det bör finnas skog<br>till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot<br>att fjällgränsen flyttas ned.</p> <p>Mark som ligger helt eller i huvudsak<br>outnyttjad skall dock inte anses som<br>skogsmark, om den på grund av särskilda för-<br>hållanden inte bör tas i anspråk för virkes-<br>produktion.</p> <p>Mark skall anses lämplig för virkesproduk-<br>tion, om den enligt vedertagna<br>bedömningsgrunder kan producera i genom-<br>snitt minst en kubikmeter virke om året per<br>hektar.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsimpediment</p></td><td> <p>Myr, beig, hällmark, mark med fjällskog och<br>andra impediment i anslutning till skogsmark.</p></td></tr> <tr><td> <p>Övrig mark</p></td><td> <p>Mark som inte skall utgöra något av de<br>tidigare nämnda ägoslagen.</p></td></tr> </table> <p>15</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>4 §</p> <p>Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är<br>vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte<br>påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)<br>eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle<br>uppgå till 50 000 kronor.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Tomtmark</p></td><td> <p>Mark som upptas av småhus, hyreshus,<br>industribyggnad, specialbyggnad eller övrig<br>byggnad samt trädgård, parkeringsplats,<br>upplagsplats, kommunikationsutrymmem.m.,<br>som ligger i anslutning till sådan byggnad.</p> <p>Mark till fastighet, som är bebyggd med<br>småhus, hyreshus, industribyggnad, special-<br>byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet<br>utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett<br>ägoskifte och har en total areal som inte<br>överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla<br>om fastighetens mark till någon del skall<br>taxeras tillsammans med annan egendom enligt<br>reglerna i 4 kap.</p> <p>Vad nu har sagts om tomtmark skall också<br>gälla mark till obebyggd fastighet, som har<br>bildats för byggnadsändamål under de senaste<br>två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka<br>i tiden skall marken utgöra tomtmark endast<br>om det är uppenbart att den får bebyggas. I<br>övriga fall skall obebyggd mark anses som<br>tomtmark endast om marken enligt detaljplan<br>utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och<br>det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall<br>genomföras. Detsamma gäller om det finns<br>giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett<br>förhandsbesked enligt plan- och bygglagen<br>(1987:10), avseende sådan byggnad som anges<br>i andra stycket.</p></td></tr> <tr><td> <p>Täktmark</p></td><td> <p>Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §<br>naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen<br>(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas<br>pågående täkt. Byggnad på täktområde för<br>täktens utnyttjande hindrar inte att marken<br>indelas som täktmark.</p></td></tr> </table> <p>16</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Åkermark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till växtodling eller bete och som är<br>lämplig att plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Betesmark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till bete och som inte är lämplig att<br>plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsmark</p></td><td> <p>Mark som är lämplig för virkesproduktion och<br>som inte i väsentlig utsträckning används för<br>annat ändamål. Mark där det bör finnas skog<br>till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot<br>att fjällgränsen flyttas ned.</p> <p>Mark som ligger helt eller i huvudsak<br>outnyttjad skall dock inte anses som skogs-<br>mark, om den på grund av särskilda förhållan-<br>den inte bör tas i anspråk för virkesproduk-<br>tion.</p> <p>Mark skall anses lämplig för virkesproduk-<br>tion, om den enligt vedertagna bedömnings-<br>grunder kan producera i genomsnitt minst en<br>kubikmeter virke om året per hektar.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsimpediment</p></td><td> <p>Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och<br>andra impediment i anslutning till skogsmark.</p></td></tr> <tr><td> <p>Övrig mark</p></td><td> <p>Mark som inte skall utgöra något av de<br>tidigare nämnda ägoslagen.</p></td></tr> <tr><td> <p>Nuvarande lydelse</p></td><td> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>4 kap.</p> <p>5 §⁷</p></td></tr> </table> <p>Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av<br>följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,<br>och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet</p> <p>1. smähus, tomtmark för sådan 1. småhus och tomtmark för<br>byggnad och exploateringsmarkför sådan byggnad (småhusenhet)<br>småhusbebyggelse (småhusenhet)</p> <p>2. hyreshus, tomtmark för sådan 2. hyreshus och tomtmark för<br>byggnad och exploateringsmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)</p> <p>2 Riksdagen 1994/95. 1 sa ml. Nr 53</p> <p>17</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>hyreshusbebyggelse (hyreshus-<br>enhet)</p> <p>3. industribyggnad, övrig bygg-<br>nad, tomtmark för sådana byggna-<br>der och exploateringsmark för<br>sådan bebyggelse, vattenverk på<br>annans grund samt i joideboken<br>upptaget fiskeri (industrienhet)</p> <p>4.</p> <p>(industrienhet)</p> <p>täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark</p> <p>3. industribyggnad, övrig bygg-<br>nad, tomtmark för sådana byggna-<br>der, vattenverk på annans grund<br>samt i jordeboken upptaget fiskeri<br>(industrienhet)</p> <p>5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)</p> <p>6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-</p> <p>pediment (lantbruksenhet).</p> <p>Småhus och tomtmark för sådan<br>byggnad som ligger i anslutning<br>till lantbruksenhet med minst<br>5 hektar åkermark, betesmark och<br>skogsmark, skall ingå i lant-<br>bruksenheten, om byggnaden eller<br>byggnaderna behövs som bostad<br>för ägare, arrendator eller deras<br>arbetskraft.</p> <p>Saneringsbyggnad och övrig<br>mark kan ingå i samtliga taxerings-<br>enheter under punkterna 1-6 i<br>första stycket. Övrig mark skall i<br>regel ingå i lantbruksenhet. I annat<br>fall skall övrig mark taxeras till-<br>sammans med den tomtmark, ex-<br>ploateringsmark eller täktmark som<br>ligger närmast. Har övrig mark<br>stor omfattning och saknar den<br>samband med annan mark, som<br>har samma ägare, skall den dock<br>bilda en taxeringsenhet. Taxerings-<br>enhet, som består av endast övrig<br>mark, betecknas industrienhet, om<br>den ligger till övervägande del<br>inom tätort och lantbruksenhet, om<br>den ligger till övervägande del<br>utanför sådan ort.</p> <p>Småhus och tomtmark för sådan<br>byggnad som ligger på fastighet<br>med åkermark, betesmark, skogs-<br>mark eller skogsimpediment, skall<br>ingå i den lantbruksenhet som om-<br>fattar marken.</p> <p>Saneringsbyggnad och övrig<br>mark kan ingå i samtliga taxerings-<br>enheter under punkterna 1-6 i<br>första stycket. Övrig mark skall i<br>regel ingå i lantbruksenhet. I annat<br>fall skall övrig mark taxeras till-<br>sammans med den tomtmark eller<br>täktmark som ligger närmast. Har<br>övrig mark stor omfattning och<br>saknar den samband med annan<br>mark, som har samma ägare, skall<br>den dock bilda en taxeringsenhet.<br>Taxeringsenhet, som består av en-<br>dast övrig mark, betecknas indu-<br>strienhet, om den ligger till över-<br>vägande del inom tätort och lant-<br>bruksenhet, om den ligger till<br>övervägande del utanför sådan ort.</p> <p>6 §⁸</p> <p>I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall<br>endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk<br>enhet.</p> <p>I bebyggd taxeringsenhet får<br>exploateringsmark inte ingå.</p> <p>Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller<br>skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.</p> <p>18</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>7 §</p> <p>Ligger exploateringsmark inom<br>olika tätorter eller planomräden<br>skall mark inom varje tätort eller<br>planområde utgöra en taxeringsen-<br>het.</p> <p>Består täktmark av skilda markområden skall vaije sådant område ut-<br>göra en taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt<br>naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet.</p> <p>5 kap.</p> <p>Bestämmande av taxerings- Bestämmande av basvärde<br>värde</p> <p>1 §</p> <p>Taxeringsvärde skall bestämmas Basvärde skall bestämmas för<br>för varje skattepliktig taxeringsen- varje skattepliktig taxeringsenhet,<br>het.</p> <p>Taxeringsvärde skall bestämmas<br>till det belopp som motsvarar 75<br>procent av taxeringsenhetens mark-<br>nadsvärde.</p> <p>Basvärde skall bestämmas till det<br>belopp som motsvarar 75 procent<br>av taxeringsenhetens marknads-<br>värde.</p> <p>7 §⁹</p> <p>Vid taxeringen skall följande del värden bestämmas.</p> <p>För småhus-, hyreshus- och industrienhet:</p> <p>1. Byggnadsvärde</p> <p>Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen-</p> <p>heten.</p> <p>2. Markvärde</p> <p>Markvärde är värdet av taxe-<br>ringsenhetens tomtmark, exploa-<br>teringsmark, täktmark och markan-<br>läggningar.</p> <p>För lantbruksenhet:</p> <p>2. Markvärde</p> <p>Markvärde är värdet av taxe-<br>ringsenhetens tomtmark, täktmark<br>och markanläggningar.</p> <p>1. Bostadsbyggnadsvärde</p> <p>Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till<br>taxeringsenheten.</p> <p>2. Ekonomibyggnadsvärde</p> <p>Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till<br>taxeringsenheten.</p> <p>3. Tomtmarksvärde</p> <p>Tomt marksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.</p> <p>4. Jordbruksvärde</p> <p>Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark<br>och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.</p> <p>19</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>5. Skogsbruksvärde</p> <p>Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med väx-<br>ande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogs-<br>bruk.</p> <p>6. Skogsimpedimentsvärde</p> <p>Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till<br>taxeringsenheten.</p> <p>8 §¹⁰</p> <p>Vaije delvärde skall bestäm-<br>mas för sig med tillämpning av i<br>2-5 §§ angivna grunder.</p> <p>Summan av delvärdena utgör<br>taxeringsenhetens taxeringsvärde.</p> <p>Vaije delvärde skall bestäm-<br>mas för sig med tillämpning av i<br>2-5 §§ angivna grunder. Vid be-<br>stämmande av delvärde för tomt-<br>mark i sådana fall dä försäljningar<br>av obebyggd tomtmark inom vär-<br>deområdet inte ger den ledning<br>som behövs skall dock iakttas att<br>delvärdet bestäms med ledning av<br>den marknadsvärdenivå för obe-<br>byggd tomtmark som normalt före-<br>kommer inom värdeområden där<br>marknadsvärdenivån för bebyggda<br>fastigheter är densamma som för<br>värdeområdet i fråga.</p> <p>Summan av delvärdena utgör<br>taxeringsenhetens basvärde.</p> <p>7 kap.</p> <p>3</p> <p>För byggnader och ägoslag som<br>avses i 8-15 kap. skall taxerings-<br>värde bestämmas med utgångs-<br>punkt i riktvärden. Dessa skall be-<br>stämmas för kombinationer av<br>värdefaktorer, som i någon ut-<br>sträckning varierar inom värdeom-<br>rådet och som har särskild bety-<br>delse för marknadsvärdet.</p> <p>n</p> <p>För byggnader och ägoslag som<br>avses i 8-15 kap. skall basvärde<br>bestämmas med utgångspunkt i<br>riktvärden. Dessa skall bestämmas<br>för kombinationer av värdefakto-<br>rer, som i någon utsträckning vari-<br>erar inom värdeområdet och som<br>har särskild betydelse för mark-<br>nadsvärdet.</p> <p>För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt<br>i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområ-<br>det.</p> <p>Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,<br>skall, utom såvitt avser de under punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorer-<br>na, indelas i klasser.</p> <p>1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad<br>enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark<br>och skogsimpediment.</p> <p>2. Hyra för hyreshus.</p> <p>20</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad<br>värderad enligt produktionskostnadsmetoden.</p> <p>4. Årligt uttag av täktmark.</p> <p>De uppgifter om värdenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom vaije<br>värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på<br>karta, i tabell eller på annat sätt.</p> <p>Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0353/prop_199495__53-3.png" style="width:9pt;height:12pt;"/> <p>Riktvärde skall bestämmas så att</p> <p>det leder till taxeringsvärde som<br>efter justering som avses i 5 § står<br>i överensstämmelse med bestäm-<br>melserna i 5 kap. 2-5 §§.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0353/prop_199495__53-4.png" style="width:8pt;height:12pt;"/> <p>Riktvärde skall bestämmas så att<br>det leder till basvärde som efter<br>justering som avses i 5 § står i<br>överensstämmelse med bestäm-<br>melserna i 5 kap. 2-5 §§.</p> <p>Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av<br>värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.</p> <p>6§</p> <p>Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms<br>skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvär-<br>den. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som<br>eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga<br>förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning<br>av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma<br>värdeområde.</p> <p>Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i<br>värdetabell eller värdeserie inte ske.</p> <p>Sedan det mot riktvärdet svaran-<br>de värdet har bestämts skall efter<br>en eventuell justering för säregna<br>förhållanden det däremot svarande<br>taxeringsvärdet fastställas.</p> <p>16</p> <p>För egendom som anges under<br>punkterna 1-4 skall inte be-<br>stämmas något värde</p> <p>1. byggnad eller byggnader inom<br>samma tomt, om byggnadsbestån-<br>dets sammanlagda taxeringsvärde<br>ej skulle uppgå till 50 000 kronor</p> <p>2. övrig mark och vattentäckt<br>område som inte är täktmark</p> <p>3. markanläggning som används<br>för sådant ändamål som avses i<br>3 kap.</p> <p>4. egendom som avses i 2 kap.</p> <p>3 § jordabalken.</p> <p>Sedan det mot riktvärdet svaran-<br>de värdet har bestämts skall efter<br>en eventuell justering för säregna<br>förhållanden det däremot svarande<br>basvärdet fastställas.</p> <p>§¹²</p> <p>För egendom som anges under<br>punkterna 1-4 skall inte be-<br>stämmas något värde</p> <p>1. byggnad eller byggnader inom<br>samma tomt, om byggnadsbestån-<br>dets sammanlagda basvärde ej<br>skulle uppgå till 50 000 kronor</p> <p>2. övrig mark och vattentäckt<br>område som inte är täktmark</p> <p>3. markanläggning som används<br>för sådant ändamål som avses i<br>3 kap.</p> <p>4. egendom som avses i 2 kap.</p> <p>3 § jordabalken.</p> <p>21</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>8 kap.</p> <p>2 §<br>Som riktvärde för ett småhus Som riktvärde för ett småhus</p> <p>som är nybyggt, av normal storlek<br>och standard, friliggande samt ut-<br>gör det enda småhuset på en tomt<br>som utgör självständig festighet får<br>endast anges värden i en fastställd<br>värdeserie.<br></p> <p>som har uppförts under det<br>sjuttonde året före det är då all-<br>män fastighetstaxering av småhus<br>sker, som är av normal storlek och<br>standard, friliggande och det enda<br>småhuset på en tomt som utgör<br>självständig fastighet och som inte<br>har varit föremål för om- eller<br>tillbyggnad får endast anges värden<br>i en fastställd värdeserie.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>3 §¹³</p> <p>Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-<br>hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.</p> <p>Storlek</p> <p>Ålder</p> <p>Standard</p> <p>Byggnads-<br>kategori</p> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p> <p>Storleken bestäms med hänsyn till ytan av små-<br>husets boutrymmen och biutrymmen.</p> <p>Åldern ger uttryck för småhusets sannolika åter-<br>stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till<br>småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbygg-<br>nader och sådana ombyggnader som innebär en ut-<br>ökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.</p> <p>Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande<br>högst 20 år får inte göras större än att den mot-<br>svarar 5 år.</p> <p>Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-<br>nadsmaterial och utrustning.</p> <p>För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton<br>standardklasser.</p> <p>Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om<br>småhuset ingår i lantbruksenhet eller inte. För små-<br>hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms bygg-<br>nadskategorin även med hänsyn till om småhuset<br>utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus<br>samt, om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.</p> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus<br>som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om<br>tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.</p> <p>22</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall<br>hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan<br>bilda egen fastighet.</p> <p>För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms<br>fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till om-<br>fattningen och sammansättningen av den åkermark,<br>betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-<br>heten.</p></td></tr> <tr><td> <p>Värdeordning</p></td><td> <p>Med värdeordning avses husets ordningsnummer i<br>värdehänseende inom tomten.</p> <p>Föreslagen lydelse</p></td></tr> </table> <p>3 §</p> <p>Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-<br>hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Storlek</p></td><td> <p>Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets<br>boutrymmen och biutrymmen.</p></td></tr> <tr><td> <p>Ålder</p></td><td> <p>Åldem ger uttryck för småhusets sannolika återstå-<br>ende livslängd. Denna bestäms med hänsyn till små-<br>husets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader<br>och sådana ombyggnader som innebär en utökning<br>av boutrymme samt tidpunkten för dessa.</p> <p>Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande<br>högst 20 år får inte göras större än att den motsva-<br>rar 5 år.</p></td></tr> <tr><td> <p>Standard</p></td><td> <p>Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-<br>nadsmaterial och utrustning.</p> <p>För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton<br>standardklasser.</p></td></tr> <tr><td> <p>Byggnads-<br>kategori</p></td><td> <p>Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små-<br>huset ingår i småhus- eller lantbruksenhet. För<br>småhus som ingår i småhusenhet bestäms byggnads-<br>kategorin även med hänsyn till om småhuset utgör<br>friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om<br>särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.</p></td></tr> </table> <p>23</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Fastighetsrättsliga Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus<br>förhållanden &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;som ingår i lantbruksenhet och som behövs som</p> <p>bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller<br>deras arbetskraft med hänsyn till orrtfattningen och<br>sammansättningen av den åkermark, betesmark och<br>skogsmark som ingår i lantbruksenheten.</p> <p>För övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga för-<br>hållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör<br>självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken<br>inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till<br>möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.</p> <p>Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i<br>värdehänseende inom tomten.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>12 kap.</p> <p>Riktvärde för tomtmark, exploa- Riktvärde för tomtmark och täkt-<br>teringsmark och täktmark &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;mark</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>3 §¹⁴</p> <p>Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde<br>bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna<br>storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-<br>skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.</p> <p>Med de olika värdefaktorerna förstås:</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Storlek</p></td><td> <p>Med storlek avses tomtmarkens areal.</p></td></tr> <tr><td> <p>Vatten och avlopp</p></td><td> <p>Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning<br>och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten<br>och avlopp.</p></td></tr> <tr><td> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p></td><td> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark<br>som är bebyggd med småhus som inte ingår i lant-<br>bruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör<br>självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken<br>inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till<br>möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.</p></td></tr> </table> <p>För tomtmark som är bebyggd med småhus som in-<br>går i lantbruksenhet skall fastighetsrättsliga</p> <p>24</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>förhållanden bestämmas med hänsyn till omfatt-<br>ningen och sammansättningen av den åkermark,<br>betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-<br>heten.</p></td></tr> <tr><td> <p>Typ av bebyggelse</p></td><td> <p>Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är be-<br>byggd med småhus som ingår i lantbruksenhet eller<br>annat småhus. Om tomtmarken är bebyggd med små-<br>hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ av<br>bebyggelse även med hänsyn till om marken är av-<br>sedd att bebyggas med friliggande småhus, kedje-<br>hus eller radhus.</p></td></tr> <tr><td> <p>Speciell belägenhet</p></td><td> <p>Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge<br>inom värdeområdet t.ex. vid strand.</p> <p>Föreslagen lydelse</p></td></tr> </table> <p>3 §</p> <p>Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde<br>bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna<br>storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-<br>skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.</p> <p>Med de olika värdefaktorerna förstås:</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Storlek</p></td><td> <p>Med storlek avses tomtmarkens areal.</p></td></tr> <tr><td> <p>Vatten och avlopp</p></td><td> <p>Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning<br>och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten<br>och avlopp.</p></td></tr> <tr><td> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p></td><td> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark<br>som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruks-<br>enhet och som behövs som bostad för lantbruksen-<br>hetens ägare, arrendator eller deras arbetskraft med<br>hänsyn till onfattningen och sammansättningen av<br>den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår<br>i lantbruksenheten.</p> <p>För övrig tomtmark som är bebyggd med småhus<br>bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn<br>till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller<br>inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet<br>skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken<br>kan bilda egen fastighet.</p></td></tr> </table> <p>25</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Typ av bebyggelse</p> <p>Speciell belägenhet</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är<br>bebyggd med småhus som ingår i småhus- eller lant-<br>bruksenhet. För tomtmark som ingår i småhusenhet<br>bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om<br>marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas<br>med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.</p> <p>Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge<br>inom värdeområdet t. ex. vid strand.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Särskild fastighetstaxering skall<br>verkställas varje år. Sådan taxe-<br>ring skall dock ej ske av taxerings-<br>enhet som taxeras genom allmän<br>fastighetstaxering samma år.</p> <p>Vid särskild fastighetstaxering<br>fastställs nästföregående års taxe-<br>ring oförändrad om ny taxering<br>enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.</p> <p>16 kap.</p> <p>1 §¹⁵</p> <p>Vid särskild fastighetstaxering<br>fastställs nästföregående års all-<br>männa eller särskilda fastighets-<br>taxering oförändrad om ny taxering<br>enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet<br>skall ske om under löpande taxe-<br>ringsperiod taxeringsenhetens värde<br>ökat eller minskat genom sådan<br>förändring i enhetens fysiska be-<br>skaffenhet att åsatt taxeringsvärde<br>på grund av förändringen bör<br>ändras med minst en femtedel,<br>dock minst 25 000 kronor. Ny<br>taxering skall dock alltid ske om<br>kostnader som har uppgått till<br>minst en miljon kronor har lagts<br>ned på taxeringsenheten eller, för<br>värderingsenhet med småhus och,<br>i förekommande fall, därtill höran-<br>de tomtmark, om det sammanlagda<br>värdet av småhuset och tomtmar-<br>ken på grund av förändringen bör<br>höjas eller sänkas med minst<br>100 000 kronor.</p> <p>16</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet skall<br>ske om under löpande taxeringspe-<br>riod taxeringsenhetens värde ökat<br>eller minskat genom sådan föränd-<br>ring i enhetens fysiska beskaffenhet<br>att åsatt basvärde på grund av<br>förändringen bör ändras med minst<br>en femtedel, dock minst 25 000<br>kronor. Ny taxering skall dock<br>alltid ske om kostnader som har<br>uppgått till minst en miljon kronor<br>har lagts ned på taxeringsenheten<br>eller, för väideringsenhet med<br>småhus och, i förekommande fall,<br>därtill hörande tomtmark, om det<br>sammanlagda värdet av småhuset<br>och tomtmarken på grund av<br>förändringen bör höjas eller sänkas<br>med minst 100 000 kronor.</p> <p>Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett</p> <p>26</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en<br>förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.</p> <p>Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en<br>taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i<br>fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som<br>den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande<br>taxeringsperioden.</p> <p>4 §¹⁷</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringspe-<br>riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat</p> <p>1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-<br>rådesbestämmelser</p> <p>2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rät-<br>ten att förfoga över eller i övrigt använda enheten</p> <p>3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmean-<br>läggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för</p> <p>enheten.</p> <p>Ny taxering skall ske endast om<br>taxeringsenhetens taxeringsvärde<br>på grund av förändringen bör<br>ändras med minst en femtedel,<br>dock minst 25 000 kronor. Om<br>förändringen medför en ökning<br>eller minskning av taxeringsvärdet<br>med mindre än 100 000 kronor<br>skall ny taxering ske endast efter<br>framställning av taxeringsenhetens<br>ägare.</p> <p>Ny taxering skall ske endast om<br>taxeringsenhetens basvärde på<br>grund av förändringen bör ändras<br>med minst en femtedel, dock minst<br>25 000 kronor. Om förändringen<br>medför en ökning eller minskning<br>av basvärdet med mindre än<br>100 000 kronor skall ny taxering<br>ske endast efter framställning av<br>taxeringsenhetens ägare.</p> <p>5 §¹⁸</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt-<br>ning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om<br>verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under</p> <p>den löpande taxeringsperioden.</p> <p>Ny taxering får ske endast efter<br>framställning av taxeringsenhetens<br>ägare och om taxeringsvärdet till<br>följd av värdeminskning i anled-<br>ning av nedläggningen bör sänkas<br>med minst hälften.</p> <p>Ny taxering får ske endast efter<br>framställning av taxeringsenhetens<br>ägare och om basvärdet till följd<br>av värdeminskning i anledning av<br>nedläggningen bör sänkas med<br>minst hälften.</p> <p>6 §¹⁹</p> <p>Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det<br>allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid<br>den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags<br>taxeringsenhet.</p> <p>27</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Taxering som har åsatts enligt<br>bestämmelserna i detta kapitel<br>gäller från ingången av det taxe-<br>ringsår då taxeringen åsatts, till<br>ingången av det taxeringsår då<br>allmän fastighetstaxering av taxe-<br>ringsenheten sker nästa gång eller<br>ny taxering ånyo sker till följd av<br>bestämmelserna i detta kapitel.</p> <p>16 A kap. Omräkning</p> <p>1 §</p> <p>Vid omräkning bestäms taxe-<br>ringsvärdet för en taxeringsenhet<br>genom att det för enheten gällande<br>basvärdet, som fastställts vid all-<br>män eller särskild fastighetstaxe-<br>ring, omräknas. Omräkningen sker<br>genom att värderingsenhetemas<br>värden multipliceras med fastställt<br>omräkningstal. Taxeringsvärdet<br>och omräknade delvärden erhålls<br>genom att värderingsenhetemas<br>omräknade värden summeras.</p> <p>2§</p> <p>Omräkningstalen skall, på det<br>sätt som närmare anges i detta<br>kapitel, bestämmas så att det<br>genomsnittliga förhållandet mellan<br>taxeringsvärdena och marknadsvär-<br>dena blir 0,75 inom ett prisutveck-<br>lingsområde.</p> <p>3§</p> <p>Den marknadsvärdenivå, som<br>skall ligga till grund för ett omräk-<br>ningstal, skall bestämmas med<br>hänsyn till det genomsnittliga pris-<br>läget under tolvmånadersperioden<br>som börjar den 1 juli andra året<br>före taxeringsåret och upphör den<br>30 juni året före detta år (nivåpe-<br>rioden).</p> <p>4§</p> <p>För beräkningen av omräknings-<br>tal skall riket delas in i prisutveck-<br>lingsområden för de olika typerna<br>av taxeringsenheter som är föremål<br>för omräkning. För lantbruksen-</p> <p>28</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>heter får indelningen i prisutveck-<br>lingsområden göms olika för föl-<br>jande kombinationer av byggnads-<br>typer och ägos lag</p> <p>- småhus och tomtmark,</p> <p>- skogsmark och skogsimpediment,</p> <p>- ekonomibyggnad, åkermark och<br>betesmark.</p> <p>Indelningen i prisutvecklingsom-<br>råden skall ske så att prisföränd-<br>ringarna för den typ av egendom<br>för vilken indelning i prisutveck-<br>lingsområden sker enligt första<br>stycket och som ingår i området<br>kan antas ha varit likartade. Ett<br>prisutvecklingsomräde skall omfat-<br>ta ett eller flera värdeområden<br>enligt 7 kap. 2 § och behöver inte<br>vam geografiskt sammanhängande.</p> <p>5 §</p> <p>Omräkningstal skall bestämmas<br>för varje prisutvecklingsomräde.</p> <p>Omräkningstalen skall bestäm-<br>mas särskilt för den egendom för<br>vilken indelning i prisutvecklings-<br>områden sker enligt 4 §. Inom ett<br>prisutvecklingsomräde kan olika<br>omräkningstal bestämmas för skil-<br>da slag av vänderingsenheter.</p> <p>Omräkningstalen skall anges med<br>tvä decimaler.</p> <p>Efter en allmän fastighetstaxering<br>skall omräkningstalet 1,00 be-<br>stämmas till dess prisutvecklingen<br>leder till ett omräkningstal som är<br>mindre än 0,99 eller större än<br>1,01. Övriga taxeringsår under den<br>löpande taxeringsperioden skall<br>omräkning ske med det föregående<br>årets omräkningstal om prisutveck-<br>lingen inte leder till ett omräk-<br>ningstal som skiljer sig från det<br>föregående årets omräkningstal<br>med mer än 0,01. Detsamma gäller<br>om omräkningstal inte kan be-<br>stämmas och 6 § inte tillämpas.</p> <p>6§</p> <p>Kan det antas att marknadsvär-<br>denivån för en typ av taxeringsen-<br>heter minskat väsentligt efter den</p> <p>29</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>senaste allmänna fastighetstaxe-<br>ringen av dessa taxeringsenheter<br>utan att minskningen kan fastläg-<br>gas med ledning av erlagda köpe-<br>skillingar, får omräkningstal be-<br>stämmas för ett prisutvecklings-<br>område efter vad som är skäligt<br>med hänsyn till prisbildningen<br>inom områden med likartade för-<br>hållanden. För lantbruksenhet<br>gäller detsamma för sådan kom-<br>bination av byggnadstyper och<br>ägoslag för vilken indelning i pris-<br>utvecklingsområden får ske enligt<br>4§.</p> <p>7§</p> <p>Regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer skall besluta<br>närmare föreskrifter om indelning-<br>en i prisutvecklingsomräden och<br>om omräkningstal. Ett sådant<br>beslut får inte överklagas.</p> <p>Till ledning vid allmän fas-<br>tighetstaxering skall ägaren utan<br>föreläggande lämna deklaration<br>(allmän fastighetsdeklaration) för<br>vaije fastighet. Deklaration skall<br>dock inte lämnas för försvarsfastig-<br>het som tillhör staten och som<br>enligt 3 kap. 2 § är undantagen<br>från skatteplikt eller för fastighet<br>som vid föregående års taxering<br>inte åsatts högre taxeringsvärde än<br>1 000 kronor.</p> <p>18 kap.</p> <p>1 §“</p> <p>Till ledning vid allmän fas-<br>tighetstaxering skall ägaren utan<br>föreläggande lämna deklaration<br>(allmän fastighetsdeklaration) för<br>varje fastighet. Detta gäller inte<br>sådan ägare som senast den 15 ok-<br>tober året före det är då allmän<br>fastighetstaxering äger rum fått<br>förslag till fastighetstaxering. Dek-<br>laration skall dock inte lämnas för<br>försvarsfastighet som tillhör staten<br>och som enligt 3 kap. 2 § är<br>undantagen från skatteplikt eller<br>för fastighet som vid föregående<br>års taxering inte åsatts högre<br>basvärde än 1 000 kronor.</p> <p>Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kom-<br>munikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller<br>reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt<br>eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger<br>50 000 kronor.</p> <p>Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbygg-<br>nad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock dekla-<br>ration lämnas.</p> <p>Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har</p> <p>30</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.</p> <p>3 §</p> <p>Allmän fastighetsdeklaration Allmän fastighetsdeklaration och<br>skall avfattas på blankett enligt förslag till fastighetstaxering skall<br>fastställt formulär. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;avfattas på blankett enligt fastställt</p> <p>formulär.</p> <p>Blanketter till deklarationer, för<br>vilka formulär fastställs, tillhanda-<br>hålls kostnadsfritt.</p> <p>4 §²'</p> <p>Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla<br>uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk<br>person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och för-<br>samling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten<br>bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.</p> <p>I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter<br>om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror<br>och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner<br>och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i<br>övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att<br>bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall<br>grunda sig på.</p> <p>Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om<br>sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika<br>ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med<br>tomträtt.</p> <p>Förslag till fastighetstaxering<br>skall grundas på av skattemyn-<br>digheten kända uppgifter. Förslaget<br>skall innehålla uppgifter som år<br>nödvändiga för fastighetstaxe-<br>ringen.</p> <p>6 g²²</p> <p>Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar<br>som är av betydelse för taxering av fastigheten.</p> <p>Efter föreläggande är en fastig-<br>hetsägare skyldig att till ledning<br>vid fastighetens taxering lämna<br>upplysningar också om andra för-<br>hållanden än dem som anges i dek-<br>larationsformuläret. Upplysningar<br>skall lämnas skriftligen om annat<br>inte har sagts i föreläggandet.</p> <p>Efter föreläggande är en fastig-<br>hetsägare skyldig att till ledning<br>vid fastighetens taxering lämna<br>upplysningar också om andra för-<br>hållanden än dem som anges i dek-<br>larationsformuläret eller i förslaget<br>till fastighetstaxering. Upplys-<br>ningar skall lämnas skriftligen om<br>annat inte har sagts i föreläggan-<br>det.</p> <p>31</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>9<br>Allmän fastighetsdeklaration,<br>som skall lämnas utan föreläggan-<br>de, skall lämnas senast den 1<br>november året före det år då all-<br>män fastighetstaxering äger rum.</p> <p>Fastighetsdeklarationen med<br>tillhörande handlingar skall lämnas<br>till skattemyndighet.</p> <p>Skattemyndighet får efter samråd<br>med kommun bestämma att det<br>inom kommunen skall finnas sär-<br>skilt insamlingsställe för deklaratio-<br>ner, som skall lämnas till ledning<br>för taxering inom länet.</p> <h3>S²³</h3> <p>Allmän fastighetsdeklaration,<br>som skall lämnas utan föreläggan-<br>de, liksom påpekanden med anled-<br>ning av förslag till fastighetstaxe-<br>ring, skall lämnas senast den 1 no-<br>vember året före det år då allmän<br>fastighetstaxering äger rum.</p> <p>Fastighetsdeklarationen eller<br>påpekandena med tillhörande hand-<br>lingar skall lämnas till skattemyn-<br>dighet.</p> <p>Skattemyndighet får efter samråd<br>med kommun bestämma att det<br>inom kommunen skall finnas sär-<br>skilt insamlingsställe för deklaratio-<br>ner och påpekanden, som skall<br>lämnas till ledning för taxering<br>inom länet.</p> <p>9a §</p> <p>Om någon visar att han på grund<br>av särskilda omständigheter är för-<br>hindrad att lämna allmän fastig-<br>hetsdeklaration inom föreskriven<br>tid, får han efter ansökan beviljas<br>anstånd med att lämna deklaratio-<br>nen. Anstånd får inte utan att det<br>finns synnerliga skäl medges<br>längre än till utgången av februari<br>månad under taxeringsåret.</p> <h3>i²⁴</h3> <p>Om någon visar att han på grund<br>av särskilda omständigheter är för-<br>hindrad att lämna allmän fastig-<br>hetsdeklaration eller påpekanden<br>inom föreskriven tid, får han efter<br>ansökan beviljas anstånd med att<br>lämna deklarationen eller påpekan-<br>dena. Anstånd får inte utan att det<br>finns synnerliga skäl medges läng-<br>re än till utgången av februari<br>månad under taxeringsåret.</p> <p>Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarations-<br>skyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att<br>lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under<br>taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses<br>ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt<br>tidsplanen.</p> <p>Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där<br>fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skatte-<br>myndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos<br>en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den<br>överlämnas till rätt myndighet.</p> <p>19 kap.</p> <p>3§“</p> <p>Statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka<br>riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med</p> <p>32</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet.<br>Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta<br>upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i</p> <p>lantbruksenhet inom länet.</p> <p>Statens lantmäteriverk och skatte-<br>myndigheten skall vidare pröva att<br>en tillämpning av förslag till före-<br>skrifter enligt 1 § andra-fjärde<br>styckena leder till taxeringsvärden<br>som svarar mot taxeringsvärdenivå<br>enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande<br>prövning görs av förslag till rikt-<br>värdekartor för tomtmark och<br>riktvärdetabeller för småhus enligt<br>första stycket.</p> <p>Statens lantmäteriverk och skatte-<br>myndigheten skall vidare pröva att<br>en tillämpning av förslag till före-<br>skrifter enligt 1 § andra-fjärde<br>styckena leder till basvärden som<br>svarar mot basvärdenivå enligt<br>5 kap. 2 §. Motsvarande prövning<br>görs av förslag till riktvärdekartor<br>för tomtmark och riktvärdetabeller<br>för småhus enligt första stycket.</p> <p>20 kap.</p> <p>2 §“</p> <p>Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela<br>grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet.</p> <p>Har fastighetsägaren, trots att<br>han varit skyldig att lämna fastig-<br>hetsdeklaration, inte avgett någon<br>sådan, eller kan fastighetens taxe-<br>ringsvärde inte beräknas tillförlit-<br>ligt på grund av brister i eller<br>bristfälligt underlag för deklaratio-<br>nen, skall taxeringsvärdet uppskat-<br>tas till det belopp som framstår<br>som skäligt med hänsyn till vad<br>som framkommit i ärendet (sköns-<br>taxering).</p> <p>Har fastighetsägaren, trots att<br>han varit skyldig att lämna fastig-<br>hetsdeklaration, inte avgett någon<br>sådan, eller kan fastighetens bas-<br>värde inte beräknas tillförlitligt på<br>grund av brister i eller bristfälligt<br>underlag för deklarationen, skall<br>basvärdet uppskattas till det belopp<br>som framstår som skäligt med hän-<br>syn till vad som framkommit i<br>ärendet (skönstaxering).</p> <p>3. skattepliktig enhets basvärde</p> <p>värde av vaije värderingsenhet,</p> <p>4§*</p> <p>I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas</p> <p>1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,</p> <p>2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsforhållande,</p> <p>3. skattepliktig enhets taxerings-</p> <p>värde och däri ingående delväxde och däri ingående delvälde samt<br>samt värde av vaije värderingsen-<br>het,</p> <p>4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,</p> <p>5. storleken av riktvärde,</p> <p>6. &nbsp;&nbsp;exploateringsfaktor enligt</p> <p>12 kap. 6 §, utbyggd effekt, taxe-<br>ringseffekt, utnyttjandetid, regle-<br>ringsmöjlighet och belägenhet en-<br>ligt 15 kap. 7 § samt</p> <p>7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har<br>föranlett ändring av riktvärde.</p> <p>6. utbyggd effekt, taxeringsef-<br>fekt, utnyttj andetid, reglerings-<br>möjlighet och belägenhet enligt<br>15 kap. 7 § samt</p> <p>33</p> <p>3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.<br>Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt<br>tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som</p> <p>regeringen bestämmer får föreskriva<br>som behövs.</p> <p>6</p> <p>Om det i en taxeringsenhet ingår<br>flera fastigheter eller delar av<br>fastigheter skall skattemyndigheten<br>efter ansökan ange hur stor del av<br>taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §<br>nämnda delvärden som belöper på<br>fastigheten eller fastighetsdelen.<br>Ansökan skall göras hos skatte-<br>myndigheten av ägaren eller arren-<br>datom.</p> <p>om de ytterligare avrundningsregler</p> <h3>i²⁸</h3> <p>Om det i en taxeringsenhet ingår<br>flera fastigheter eller delar av<br>fastigheter skall skattemyndigheten<br>efter ansökan ange hur stor del av<br>basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda<br>delvärden som belöper på fas-<br>tigheten eller fastighetsdelen. An-<br>sökan skall göras hos skattemyn-<br>digheten av ägaren eller arren-<br>datom.</p> <p>25 kap.</p> <p>6 §²⁹</p> <p>Bestämmelserna i 17 kap. 2 - Bestämmelserna i 17 kap. 1 -<br>6 §§ skall i tillämpliga delar gälla 6 §§ skall i tillämpliga delar gälla<br>även i fråga om särskild fastig- även i fråga om särskild fastig-<br>hetstaxering. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;hetstaxering.</p> <p>28 kap.³⁰</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Taxering</p></td><td> <p>Taxering m.m.</p> <p>Avd. 4 Förfarandet m.m.<br>vid omräkning</p> <p>33 kap. Taxeringsorgani-<br>sationen m.m.</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 17 kap. 1-6 §§<br>skall i tillämpliga delar gälla även<br>i fråga om omräkning.</p> <p>34 kap. Förberedande åt-<br>gärder</p> <p>1 §</p> <p>Senast den 1 april året före<br>taxeringsåret skall regeringen eller<br>den myndighet som regeringen be-<br>stämmer besluta föreskrifter för<br>förberedelsearbetet.</p></td></tr> </table> <p>34</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>2§</p> <p>Senast den 1 december året före<br>taxeringsåret skall regeringen eller<br>den myndighet som regeringen be-<br>stämmer besluta sådana föreskrifter<br>som avses i 16 A kap. 7 §.</p> <p>35 kap. Taxering m.m.</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 20 kap. 1 -<br>3 a §§ och 7-20 §§ gäller i till-<br>lämpliga delar vid omräkning. Som<br>grundläggande beslut om fastig-<br>hetstaxering i nämnda bestämmel-<br>ser anses därvid beslut om omräk-<br>ning.</p> <p>2§</p> <p>I skattemyndighetens beslut om<br>omräkning skall redovisas</p> <p>1. skattepliktig enhets taxerings-<br>värde,</p> <p>2. omräknade delvärden,</p> <p>3. omräknade värden av värde-<br>ringsenheter och</p> <p>4. de omräkningstal som an-<br>vänts.</p> <p>Omräknat värde av en enskild<br>värderingsenhet anges i fulla tusen-<br>tal kronor. Avrundning sker så att<br>överstigande belopp, som inte upp-<br>går till fullt tusental kronor, faller<br>bort.</p> <p>3§</p> <p>Skattemyndigheten skall senast<br>den 30 juni under taxeringsåret<br>underrätta fastighetsägaren om</p> <p>1. innehållet i skattemyndighe-<br>tens beslut om omräkning,</p> <p>2. att ägaren kan begära om-<br>prövning av beslutet,</p> <p>3. vad som skall iakttas av den<br>som vill begära omprövning av<br>eller överklaga skattemyndighetens<br>beslut.</p> <p>4§</p> <p>Om det i en taxeringsenhet ingår<br>flera fastigheter eller delar av<br>fastigheter skall skattemyndigheten</p> <p>35</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>efter ansökan ange hur stor del av<br>taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §<br>nämnda delvärden efter omräkning<br>som belöper på fastigheten eller<br>fastighetsdelen. Ansökan skall gö-<br>ms hos skattemyndigheten av äga-<br>ren eller arrendatom.</p> <p>36 kap. Överklagande av<br>skattemyndighets beslut</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 21 kap. skall i<br>tillämpliga delar gälla även i fråga<br>om omräkning.</p> <p>37 kap. Överklagande av<br>länsrätts och kammarrätts<br>beslut</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 22 kap. skall i<br>tillämpliga delar gälla även i fråga<br>om omräkning.</p> <p>Den begränsning i rätten att<br>överklaga som anges i 22 kap.<br>2 § 2 skall i fråga om omräkning<br>avse 35 kap. 4 §.</p> <p>38 kap. Övriga bestäm-<br>melser om omprövning och<br>överklagande</p> <p>1 §</p> <p>Rätt att begära omprövning och<br>att överklaga, som enligt 35-37<br>kap. gäller för ägare av fastighet,<br>tillkommer den som någon gäng<br>under taxeringsåret år ägare av<br>fastigheten. Xhd nu sagts gäller<br>även arrendator, som enligt avtal,<br>ingånget efter kommunalskatte-<br>lagens (1928:370) ikraftträdande,<br>gentemot ägare har att ansvara för<br>skatt för fastigheten.</p> <p>36</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid fastighetstaxering år 1996.</p> <p>Den nya lydelsen av 2 kap. 2 §, 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 §<br>och 12 kap. 3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år<br>1998.</p> <p>'Senaste lydelse av</p> <p>6 kap. 8 § 1987:146</p> <p>12 kap. 6 § 1992:1666</p> <p>12 kap. 7 § 1992:1666.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>³Senaste lydelse 1992:349.</p> <p>⁴Senaste lydelse 1986:258.</p> <p>⁵Senaste lydelse 1993:1697.</p> <p>⁶Senaste lydelse 1992:1666.</p> <p>⁷Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>⁸Senaste lydelse 1986:258.</p> <p>”Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>'“Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>&quot;Senaste lydelse 1992:1666.</p> <p>&quot;Senaste lydelse 1992:1666.</p> <p>¹³Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>'“Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>^l5Senaste lydelse 1985:820.</p> <p>¹⁶Senaste lydelse 1981:1119.</p> <p>&quot;Senaste lydelse 1987:146.</p> <p>“Senaste lydelse 1981:1119.</p> <p>&quot;Senaste lydelse 1985:820.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>²¹Senaste lydelse 1986:258.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>^Senaste lydelse av rubriken 1993:1193.</p> <p>37</p> <h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om Prop. 1994/95:53<br>statlig fastighetsskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig</p> <p>fastighetsskatt</p> <p>dels att 2, 3 och 3 a §§ skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1525) om</p> <p>ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §’</p> <p>Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som<br>enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som<br>ägare.</p> <p>I fråga om handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.</p> <p>Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger<br>skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.</p> <p>I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan<br>privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning<br>i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt<br>avseende sådan privatbostad inte tas ut.</p> <p>Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret<br>kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats<br>eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighets-<br>skatten jämkas med hänsyn härtill.</p> <p>Fastighetsskatten beräknas på<br>grundval av det taxeringsvärde som<br>gäller under beskattningsåret. Gäl-<br>ler olika värden för skilda delar av<br>beskattningsåret beräknas skatten<br>särskilt för varje sådan del med<br>motsvarande tillämpning av be-<br>stämmelserna i femte stycket.</p> <p>Fastighetsskatten utgör för vaije<br>beskattningsår</p> <p>a) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende små-<br>husenhet,</p> <p>bostadsbyggnadsvärdet och tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på<br>lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet<br>avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>3 §²</p> <p>Fastighetsskatten utgör för vaije<br>beskattningsår</p> <p>a) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende små-<br>husenhet,</p> <p>det omräknade bostads-<br>byggnadsvärdet och det omräk-<br>nade tomtmarksvärdet avseende<br>småhus på lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet<br>avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>38</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>b) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-<br>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder, annan värderingsenhet<br>tomtmark som är obebyggd samt<br>värderingsenhet avseende ex-<br>ploateringsmark.</p> <p>Innehåller byggnaden på en<br>fastighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräk-<br>nat värdeår som utgör året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, utgår dock<br>ingen fastighetsskatt på bostads-<br>delen under de fem första åren och<br>halv fastighetsskatt under de därpå<br>följande fem åren enligt vad som<br>närmare föreskrivs i femte stycket.<br>Detsamma gäller färdigställd eller<br>ombyggd sådan byggnad, för vil-<br>ken värdeår inte har åsatts vid ny<br>fastighetstaxering, men som skulle<br>ha åsatts ett värdeår motsvarande<br>året före det fastighetstaxeringsår<br>som föregått inkomsttaxeringsåret,<br>om ny fastighetstaxering då hade<br>företagits.</p> <p>b) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-<br>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder samt annan värderings-<br>enhet avseende tomtmark som är<br>obebyggd.</p> <p>Innehåller byggnaden på en fas-<br>tighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräk-<br>nat värdeår som utgör året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, utgår dock<br>ingen fastighetsskatt på bostads-<br>delen för det fastighetstaxeringsåret<br>och de fyra följande kalenderåren<br>och halv fastighetsskatt för de<br>därpå följande fem kalenderåren<br>enligt vad som närmare föreskrivs<br>i femte stycket. Detsamma gäller<br>färdigställd eller ombyggd sådan<br>byggnad, för vilken värdeår inte<br>har åsatts vid ny fastighetstaxe-<br>ring, men som skulle ha åsatts ett<br>värdeår motsvarande året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, om ny fas-<br>tighetstaxering då hade företagits.</p> <p>För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i<br>41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-<br>fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p> <p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund<br>av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under<br>viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte<br>kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den<br>omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så<br>varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon</p> <p>nedsättning dock inte ske.</p> <p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar<br>av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för<br>dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive<br>fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra<br>stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-<br>värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med</p> <p>39</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som<br>småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen<br>på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser<br>bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p> <p>3 a §³</p> <p>Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.</p> <p>Har kostnader för om- eller till-<br>byggnad nedlagts på den del av en<br>hyreshusenhet som avser värde-<br>ringsenhet för bostäder på en fas-<br>tighet som är belägen i Sverige<br>skall, om den skattskyldige begär<br>det och inte annat följer av tredje<br>stycket, en reduceringsfaktor<br>bestämmas. Reduceringsfaktom är<br>lika med skillnaden mellan det<br>närmast efter om- eller till-<br>byggnaden bestämda taxeringsvär-<br>det, som utgör underlag för fastig-<br>hetsskatt enligt 3 § första stycket<br>b, minskat med det värde som<br>skulle ha bestämts som motsva-<br>rande taxeringsvärde om om- eller<br>tillbyggnaden inte hade gjorts.</p> <p>En reduceringsfaktor skall be-<br>stämmas endast när om- eller<br>tillbyggnadskostnadema överstiger<br>100 000 kronor och det taxerings-<br>värde som utgör underlag för fas-<br>tighetsskatten enligt 3 § första<br>stycket b har höjts med minst 20<br>procent i förhållande till det senast<br>före om- eller tillbyggnaden be-<br>stämda taxeringsvärdet. Reduce-<br>ringsfaktor skall inte bestämmas<br>när om- eller tillbyggnadskostna-<br>dema föranleder att 3 § andra<br>stycket skall tillämpas.</p> <p>Om en reduceringsfaktor har<br>bestämts för en värderingsenhet<br>som därefter ändras och innebär<br>ändringen att hela eller viss del av<br>reduceringsfaktom bör hänföras till<br>annan värderingsenhet än den för<br>vilken reduceringsfaktom ur-<br>sprungligen bestämts skall redu-<br>ceringsfaktom proportioneras i<br>förhållande till om- eller till-</p> <p>Har kostnader för om- eller till-<br>byggnad nedlagts på den del av en<br>hyreshusenhet som avser väide-<br>ringsenhet för bostäder skall, om<br>den skattskyldige begär det och<br>inte annat följer av tredje stycket,<br>ett reduceringsbelopp be-<br>stämmas. Reduceringsbeloppet är<br>lika med det närmast efter om-<br>eller tillbyggnaden bestämda taxe-<br>ringsvärdet, som utgör underlag<br>för fastighetsskatt enligt 3 § första<br>stycket b, minskat med det värde<br>som skulle ha bestämts som mot-<br>svarande taxeringsvärde om om-<br>eller tillbyggnaden inte hade gjorts.</p> <p>Ett reduceringsbelopp skall be-<br>stämmas endast när om- eller<br>tillbyggnadskostnadema överstiger<br>100 000 kronor och det taxerings-<br>värde som utgör underlag för fas-<br>tighetsskatten enligt 3 § första<br>stycket b har höjts med minst 20<br>procent i förhållande till det senast<br>före om- eller tillbyggnaden be-<br>stämda taxeringsvärdet. Reduce-<br>ringsbelopp skall inte bestämmas<br>när om- eller tillbyggnadskostna-<br>dema föranleder att 3 § andra<br>stycket skall tillämpas.</p> <p>Om ett reduceringsbelopp har<br>bestämts för en värderingsenhet<br>som därefter ändras och innebär<br>ändringen att hela eller viss del av<br>reduceringsbeloppet bör hänföras<br>till annan värderingsenhet än den<br>för vilken reduceringsbeloppet ur-<br>sprungligen bestämts skall redu-<br>ceringsbeloppet proportioneras i<br>förhållande till om- eller till-</p> <p>40</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>byggnadskostnademas fördelning<br>på de nya värderingsenhetema.</p> <p>När en reduceringsfaktor har<br>bestämts skall skatt enligt 3 §<br>första stycket b beräknas på taxe-<br>ringsvärdet som där avses minskat<br>med reduceringsfaktom under de<br>första fem åren som det höjda<br>taxeringsvärdet ligger till grund för<br>fastighetsskatten och minskat med<br>halva reduceringsfaktom de därpå<br>följande fem åren. Har omständig-<br>het inträffat som gör att 3 § andra<br>stycket är tillämpligt skall vid<br>beräkningen av fastighetsskatten<br>hänsyn inte tas till reduceringsfak-<br>tor som bestämts före det att 3 §<br>andra stycket blev tillämpligt.<br></p> <p>byggnadskostnademas fördelning<br>på de nya värderingsenhetema.</p> <p>När ett reduceringsbelopp har<br>bestämts skall skatt enligt 3 §<br>första stycket b beräknas på taxe-<br>ringsvärdet som där avses minskat<br>med reduceringsbeloppet under de<br>första fem kalenderåren som det<br>höjda taxeringsvärdet ligger till<br>grund för fastighetsskatten och<br>minskat med halva reduceringsbe-<br>loppet de därpå följande fem kalen-<br>deråren. Har omständighet inträffat<br>som gör att 3 § andra stycket är<br>tillämpligt skall vid beräkningen av<br>fastighetsskatten hänsyn inte tas till<br>reduceringsbelopp som bestämts<br>före det att 3 § andra stycket blev<br>tillämpligt.</p> <p>2.⁴1 stället för vad som följer av<br>punkt 5 av övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1990:652) om<br>ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt skall, om en<br>reduceringsfaktor enligt 3 a § har<br>bestämts för hyreshusenhet, skatten<br>beräknas på sätt som följer av 3<br>och 3 a §§ om en sådan beräkning<br>leder till lägre fastighetsskatt. Om<br>fastighetsskatt skall beräknas enligt<br>punkt 5 av övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1990:652) om<br>ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt skall en redu-<br>ceringsfaktor inte beaktas.</p> <p>2. I stället för vad som följer av<br>punkt 5 av öveigångsbestämmel-<br>sema till lagen (1990:652) om<br>ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt skall, om ett<br>reduceringsbelopp enligt 3 a § har<br>bestämts för hyreshusenhet, skatten<br>beräknas på sätt som följer av 3<br>och 3 a §§ om en sådan beräkning<br>leder till lägre fastighetsskatt. Om<br>fastighetsskatt skall beräknas enligt<br>punkt 5 av övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1990:652) om<br>ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt skall ett redu-<br>ceringsbelopp inte beaktas.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången i fråga om 3 § första stycket a vid 1997 års taxering och i övrigt<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>2. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxerings-<br>värde som bestämts vid fastighetstaxering år 1995 eller tidigare tillämpas<br>inte den nya lydelsen av 3 § första stycket a.</p> <p>3. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall gälla vid 1996 års taxering<br>endast om den skattskyldige yrkar det.</p> <p>41</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>4. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall inte gälla fastigheter som<br>avses i punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt vid<br>tillämpning av nämnda punkter i dessa övergångsbestämmelser.</p> <p>'Senaste lydelse 1993:1560.<br>²Senaste lydelse 1993:1525.<br>³Senaste lydelse 1994:51.</p> <p>⁴Senaste lydelse 1994:51.</p> <p>42</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 10 av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>10.* Har fastighet som är taxerad<br>som lantbruksenhet förvärvats ge-<br>nom köp, byte eller därmed jäm-<br>förligt fång anses - om annat ej<br>följer av detta stycke eller tredje<br>stycket sista meningen - som an-<br>skaffningsvärde enligt punkt 9 så<br>stor del av vederlaget för fastighe-<br>ten som fastighetens skogsbruks-<br>värde utgör av hela taxeringsvärdet<br>vid förvärvstillfället. Kan detta<br>beräkningssätt inte tillämpas eller<br>är det uppenbart att det skulle ge<br>ett värde som avviker från det<br>verkliga vederlaget för skog och<br>skogsmark, tas som anskaffnings-<br>värde upp ett belopp som kan<br>anses svara mot det verkliga veder-<br>laget. Vad sist sagts gäller också<br>för vederlag som utgår vid fas-<br>tighetsreglering eller klyvning på<br>grund av att värdet av den skog<br>och skogsmark som har tillagts den<br>skattskyldige överstiger värdet av<br>den skog och skogsmark som har<br>frångått honom.</p> <p>Anvisningar<br>till 23 §</p> <p>10. Har fastighet som är taxerad<br>som lantbruksenhet förvärvats ge-<br>nom köp, byte eller därmed jäm-<br>förligt fång anses - om annat ej<br>följer av detta stycke eller tredje<br>stycket sista meningen - som an-<br>skaffningsvärde enligt punkt 9 så<br>stor del av vederlaget för fastig-<br>heten som den del av fastighetens<br>taxeringsvärde som avser skogs-<br>mark med växande skog och mark-<br>anläggningar som används eller<br>behövs för skogsbruk utgör av hela<br>taxeringsvärdet vid förvärvstill-<br>fället. Kan detta beräkningssätt inte<br>tillämpas eller är det uppenbart att<br>det skulle ge ett värde som avviker<br>från det verkliga vederlaget för<br>skog och skogsmark, tas som<br>anskaffningsvärde upp ett belopp<br>som kan anses svara mot det verk-<br>liga vederlaget. Vad sist sagts gäl-<br>ler också för vederlag som utgår<br>vid fastighetsreglering eller klyv-<br>ning på grund av att värdet av den<br>skog och skogsmark som har<br>tillagts den skattskyldige överstiger<br>värdet av den skog och skogsmark<br>som har frångått honom.</p> <p>I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom<br>vederlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga<br>kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade<br>skogen och skogsmarken.</p> <p>Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket<br>gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående<br>ägarens förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens<br>anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast<br>en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande<br>ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens</p> <p>43</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den<br>förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och<br>skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet<br>mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskäll-<br>an, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren<br>dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som<br>sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten<br>från ett annat företag inom samma koncern.</p> <p>Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före-<br>gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts<br>avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstill-<br>fället överstigit hans gällande ingångsvärde.</p> <p>Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses<br>den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha mins-<br>kat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans<br>skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet<br>av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel<br>av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde<br>och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om<br>värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av<br>fastighetsreglering eller klyvning.</p> <p>Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje<br>stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och<br>skogsmark, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om<br>den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.</p> <p>Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för<br>fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel-<br>serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje<br>stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av<br>den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses<br>ha förvärvats av ny ägare.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången<br>vid 1997 års taxering.</p> <p>'Senaste lydelse 1990:1421.</p> <p>44</p> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om Prop. 1994/95:53<br>särskilt uppskattningsvärde på fastighet</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1971:171) om särskilt<br>uppskattningsvärde på fastighet skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>3 §</p> <p>Behörig att påkalla åsättande av<br>särskilt uppskattningsvärde är den<br>som är ägare av fastigheten. Det-<br>samma gäller den för vilken, trots<br>att han inte år ägare, garantibe-<br>lopp för fastighet skall tas upp som<br>skattepliktig inkomst enligt be-<br>stämmelserna i 47 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller såvitt<br>gäller fastighet som avses i 1 §<br>andra stycket 3), skulle ha tagits<br>upp om fastigheten varit skatteplik-<br>tig-</p> <p>Behörig att påkalla åsättande av<br>särskilt uppskattningsvärde är den<br>som är ägare av fastigheten. Som<br>ägare anses även den som enligt<br>1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152) skall anses som ägare.</p> <h3>§²</h3> <p>5</p> <p>Skattemyndigheten upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt<br>uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande<br>inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.</p> <p>Skattemyndigheten har rätt att<br>vid ärendets handläggning höra<br>ordföranden i den taxeringsnämnd,<br>som handlägger fastighetstaxering<br>inom det område där fastigheten är<br>belägen, samt anlita biträde av<br>sakkunnig.</p> <p>Skattemyndigheten har rätt att<br>vid ärendets handläggning anlita<br>biträde av sakkunnig.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>'Senaste lydelse 1980:960.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:361.</p> <p>45</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om Prop. 1994/95:53<br>allmänna förvaltningsdomstolar</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-<br>ningsdomstolar¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>18 §²</p> <p>Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam</p> <p>1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,</p> <p>2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan<br>länsrätt,</p> <p>3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller<br>annat uppenbart förbiseende,</p> <p>4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd<br>eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt<br>körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när<br>omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),</p> <p>5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av<br>ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att<br>ett sådant beslut bör meddelas,</p> <p>6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.</p> <p>Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av<br>fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid<br>beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.</p> <p>Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av<br>sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan<br>tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.<br>Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.</p> <p>Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av</p> <p>1. mål om utdömande av vite,</p> <p>2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-<br>processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,<br>tullar och avgifter, om besiktning enligt festighetstaxeringslagen<br>(1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision,<br>skatterevision, eller annan granskning och om befrielse från skyldighet<br>att lämna upplysningar eller visa upp handling enligt taxeringslagen<br>(1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om<br>uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet<br>att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p> <p>3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52)<br>med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flytt-<br>ningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhänder-</p> <p>46</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>tagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fell,<br>mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 § smittskyddslagen<br>(1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-<br>vård samt mål enligt 18 § första stycket 2-4 såvitt avser de fell då vården<br>inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen<br>(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,</p> <p>4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt<br>uppbörds- eller skatteförfettningarna och annat mål enligt uppbörds- och<br>folkbokföringsförfettningama med undantag av mål om arbetsgivares<br>ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om<br>uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,</p> <p>5. mål om uppdelning av taxe-<br>ringsvärde enligt 20 kap. 15 § fas-<br>tighetstaxeringslagen (1979:1152),</p> <p>5. mål om uppdelning av taxe-<br>ringsvärde enligt 20 kap. 6 §,<br>28 kap. 1 § och 35 kap. 4 § fas-<br>tighetstaxeringslagen (1979:1152),</p> <p>6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,</p> <p>7. mål enligt skatte- och taxeringsförfettningama i vilket beslutet över-<br>ensstämmer med parternas samstämmiga mening,</p> <p>8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en an-<br>nan myndighet,</p> <p>9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något<br>körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det<br>är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall<br>återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,</p> <p>10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas<br>eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets<br>bevis skall återkallas,</p> <p>11. mål i vilket saken är uppenbar.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 18 § fjärde<br>stycket 5 till 35 kap. 4 § festighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas<br>första gången i mål avseende fastighetstaxering år 1996.</p> <p>‘Lagen omtryckt 1981:1323.</p> <p>²Senaste lydelse 1994:208.</p> <p>47</p> <h3>2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</h3> <h3>(1980:343)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>7 §²</p> <p>För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5<br>och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.</p> <p>1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag<br>som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag<br>och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdek-<br>laration och kontrolluppgifter.</p> <p>2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller<br>merväideskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-<br>ringslagen (1990:324) eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200).<br>För vaije sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,<br>myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag<br>för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokförings-<br>skyldighet har fullgjorts.</p> <p>3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om<br>innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om<br>återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen<br>för beslutet, uppgifter som behövs for att bestämma skatt eller avgift en-<br>ligt uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd av social-<br>avgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för<br>utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,<br>mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av<br>statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovis-<br>ning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.</p> <p>4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.</p> <p>5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och<br>med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att<br>laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyl-<br>dighet.</p> <p>6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.</p> <p>7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild<br>självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter<br>som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p> <p>8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,</p> <p>48</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om<br>anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-<br>talningskort.</p> <p>9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-<br>demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om<br>ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.</p> <p>10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.</p> <p>11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-<br>delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.</p> <p>12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från<br>sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring.</p> <p>13. &nbsp;Uppgift om beteckning,<br>köpeskilling, taxeringsvärde, del-<br>värde, beskattningsnatur, typ av<br>fång och tidpunkt för fånget för<br>fastighet som ägs eller innehas av<br>personen, andelens storlek om<br>fastigheten har flera ägare och<br>övriga uppgifter som behövs för<br>beräkning av statlig fastighetsskatt<br>samt uppgift som behövs för vär-<br>dering av bostad på fastighet.</p> <p>13. Uppgift om beteckning,<br>köpeskilling, basvärde, delvärde,<br>taxeringsvärde, omräknat del värde,<br>beskattningsnatur, typ av fång och<br>tidpunkt för fånget för fastighet<br>som ägs eller innehas av personen,<br>andelens storlek om fastigheten har<br>flera ägare och övriga uppgifter<br>som behövs för beräkning av stat-<br>lig fastighetsskatt samt uppgift som<br>behövs för värdering av bostad på<br>fastighet.</p> <p>14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt<br>beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid<br>för planerat taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat samman-<br>träffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 17 kap. 4 § mervärdes-<br>skattelagen.</p> <p>15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är<br>näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta<br>emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots<br>nummer och typ.</p> <p>16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-<br>skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt.</p> <p>17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.</p> <p>18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-<br>ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp<br>som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.</p> <p>19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om<br>fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.</p> <p>20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift<br>och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om<br>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för</p> <p>4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53</p> <p>49</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut<br>om sådan skattereduktion.</p> <p>21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-<br>land.</p> <p>22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i<br>2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,<br>totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-<br>ning för koncemmoderföretag.</p> <p>23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen<br>(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets<br>storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkost-<br>nadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses<br>i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisa-<br>tionsnummer och namn.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>¹Lagen omtryckt 1983:143.</p> <p>²Senaste lydelse 1994:495.</p> <p>50</p> <h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om<br>stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter</h3> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>12</p> <p>Vid upplåtelse eller överlåtelse<br>av tomträtt utan tillhörande bygg-<br>nad skall värdet av tomträtten<br>anses motsvara avgälden för ett år.<br>Om det vid överlåtelsen har utfasts<br>en större ersättning skall tomträtt-<br>ens värde dock anses motsvara<br>ersättningen. I övrigt skall värdet<br>av tomträtt i tillämpliga delar be-<br>stämmas enligt föreskrifterna i<br>9-11 §§. Som taxeringsvärde skall<br>därvid gälla det taxerade bygg-<br>nadsvärdet.</p> <p>§</p> <p>Vid upplåtelse eller överlåtelse<br>av tomträtt utan tillhörande bygg-<br>nad skall värdet av tomträtten<br>anses motsvara avgälden för ett år.<br>Om det vid överlåtelsen har utfasts<br>en större ersättning skall tomträtt-<br>ens värde dock anses motsvara<br>ersättningen. I övrigt skall värdet<br>av tomträtt i tillämpliga delar be-<br>stämmas enligt föreskrifterna i<br>9-11 §§. Som taxeringsvärde skall<br>därvid gälla den del av taxerings-<br>värdet som avser byggnad.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>51</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Omräkningsförfamndet vid fastighetstaxeringen</p> <p>Allmänna fastighetstaxeringar, AFT, i egentlig mening har genomförts<br>sedan år 1810 med en viss regelbundenhet. Intervallerna har under 1900-<br>talet oftast varit ungefär fem år. Ibland har dessa av olika skäl varit<br>betydligt längre. Fastighetstaxeringarna har oftast inneburit betydande<br>språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena. Som exempel kan nämnas<br>att den genomsnittliga taxeringsvärdehöjningen för villor vid 1975 års<br>AFT uppgick till ca 44 % sedan AFT 1970. Vid AFT 1981 uppgick höj-<br>ningen till ca 110 %. Som jämförelse kan också nämnas att taxerings-<br>värdehöjningen för småhus vid AFT 1990 uppgick till endast ca 56 %<br>fastän tidsintervallet sedan föregående allmänna fastighetstaxering denna<br>gång var nio år.</p> <p>Den hittillsvarande ordningen med allmänna fastighetstaxeringar med<br>förhållandevis långa tidsintervaller har medfört många nackdelar både för<br>enskilda fastighetsägare och det allmänna. De språngvisa taxeringsvärde-<br>ändringarna har varit svåra att förutse för fastighetsägarna och har kunnat<br>få avsevärda ekonomiska konsekvenser för dem. Statsmakterna har emel-<br>lertid i viss utsträckning neutraliserat konsekvenserna i beskattnings-<br>hänseende genom att återkommande justera skatteuttaget vid fastighetsbe-<br>skattningen. Justeringarna har dock alltid fått göras i ett sent skede sedan<br>prognoser om utfallet av taxeringsvärdeförändringama färdigställts.<br>Vidare har senare års i vissa fall negativa prisutveckling på fastighets-<br>marknaden medfört att den enskilde upplevt sig ha fått betala en skatt<br>som varit anpassad till prisnivån när den var som högst samtidigt som<br>värdet på fastigheten sjunkit. De påtalade problemen beror i allt<br>väsentligt på avsaknaden av ett successivt omräkningsförfarande.</p> <p>Trots uppmärksamheten kring taxeringsvärdehöjningama har statsmak-<br>terna ansett att de allmänna fastighetstaxeringarna varit nödvändiga för<br>att få ett aktuellt beskattningsunderlag.</p> <p>Frågan om att få till stånd en mer successiv anpassning av taxerings-<br>värdena till prisutvecklingen har behandlats av flera utredningar under<br>senare år.</p> <p>I fastighetstaxeringskommitténs, FTK, slutbetänkande Rullande fastig-<br>hetstaxering m.m. (SOU 1984:37 och 38) föreslogs bl.a. regler angående<br>ett successivt omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen. Omtaxe-<br>ringen i FTK:s förslag innefattade en kontinuerlig justering av fak-<br>taunderlaget för taxeringarna. Omräkningen innebar enligt förslaget en<br>successiv anpassning av taxeringsvärdena till marknadsvärdet. FTK<br>föreslog att det skulle finnas både en generell och regional omräknings-<br>faktor. Nya indextal för omräkningen föreslogs bli bestämda vartannat<br>år.</p> <p>FTK:s slutbetänkande remissbehandlades. En förteckning över<br>remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i<br>bilaga 3 till prop. 1984/85:222.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>52</p> <p>Av sammanställningen framgår att FTK:s förslag i dess helhet till- Prop. 1994/95:53<br>styrktes, tillstyrktes i princip eller lämnades utan erinran av det övervä-<br>gande antalet remissinstanser. Många instanser påpekade fördelarna med<br>en fastighetstaxering som sprids över tiden och att språngvisa föränd-<br>ringar av taxeringsvärdena undviks med kommittéförslaget.</p> <p>Riksdagen beslutade år 1985 med FTK:s förslag som grund att den<br>allmänna fastighetstaxeringen skulle delas upp på skilda år för olika<br>kategorier fastigheter. Däremot föreslogs inget omräkningsförfarande.<br>Dåvarande departementschefen ansåg att prövningen av denna fråga<br>skulle anstå tills vidare i avvaktan på vad bl.a. Bostadskommittén skulle<br>föreslå.</p> <p>Bostadskommittén avgav sitt slutbetänkande år 1986. Kommittén fann<br>att det var principiellt mest riktigt om taxeringsvärdet anpassades efter<br>prisutvecklingen men stannade i sitt förslag för att schablonintäkten skulle<br>anpassas, eftersom detta ansågs mindre komplicerat. Förslaget i denna<br>del ledde inte till lagstiftning.</p> <p>Utredningen om reformerad inkomstbeskattning, R1NK, som år 1989<br>avlämnade sitt betänkande Reformerad inkomstbeskattning (SOU<br>1989:33), gjorde bedömningen att en övergång till successiva justeringar<br>av taxeringsvärdena genom rullande fastighetstaxering skulle stabilisera<br>skatteuttagets reala nivå.</p> <p>Genom Fastighetsskatteutredningen har underlaget för fastighetsbe-<br>skattningen också varit föremål för översyn. I utredningens betänkande<br>Fastighetsskatt (SOU 1992:11) analyserades utfallet av att fastighets-<br>skatten baseras på taxeringsvärden enligt dagens värderingsmodell. Som<br>mått på marknadsvärdet för bostadsbeståndet ansågs taxeringsvärdet<br>normalt fungera bra. Fastighetsskatteutredningen konstaterade emellertid<br>att taxeringsvärdet fungerar mindre tillfredsställande som mått på<br>marknadsvärdet ju längre tid som förflyter från den tidpunkt då det<br>fastställs. Fastighetsskatteutredningen fann det därför önskvärt att ett<br>omräkningsförfarande införs.</p> <p>I december 1992 tillkallades en särskild utredare med uppgift att utreda<br>de principiella utgångspunkter och syften som bör ligga till grund för<br>beskattning av fastigheter (Fastighetsbeskattningsutredningen, Fi 1993:01,<br>Dir. 1992:111). I Fastighetsbeskattningsutredningens uppdrag har ingått<br>att göra en bedömning av lämpligheten av ett system med omräkning av<br>taxeringsvärdena och när ett sådant i så fall kan införas. Däremot<br>behövde utredningen inte gå in på de tekniska aspekterna av ett omräk-<br>ningsförfarande.</p> <p>Fastighetsbeskattningsutredningen avlämnade sitt slutbetänkande,<br>Beskattning av fastigheter, del II - Principiella utgångspunkter för<br>beskattning av fastigheter m.m., i april 1994. I detta redovisar utred-<br>ningen ståndpunkten att rullande fastighetstaxering bör införas fr.o.m. år<br>1996 så att taxeringsvärdena och därmed underlaget för den föreslagna<br>schablonintäkten justeras årligen i förhållande till förändringar av<br>marknadsvärdena.</p> <p>Fastighetsbeskattningsutredningens slutbetänkande har remissbehand-<br>lats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sam-<br></p> <p>53<br></p> <p>manställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, Prop. 1994/95:53<br>(Dnr 1518/94).</p> <p>Den tekniska utformningen av ett omräkningsförfarande har behandlats<br>i en våren 1994 inom Finansdepartementet upprättad promemoria,<br>Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen (Ds 1994:62). I promemo-<br>rian, som delvis bygger på FTK:s förslag, föreslås regler för årlig<br>omräkning av de värden på fastigheter som bestäms vid allmän och<br>särskild fastighetstaxering med hänsyn till prisutvecklingen på fas-<br>tighetsmarknaden. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning<br>över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remiss-<br>yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 1787/94).</p> <p>I det följande lägger regeringen fram ett förslag till omräkningsförfa-<br>rande vid fastighetstaxeringen. Förslaget grundar sig vad avser detaljut-<br>formningen i huvudsak på promemorieförslaget.</p> <p>Rationaliserad fastighetstaxering</p> <p>Utredningen om förenklad fastighetstaxering (Fi 1993:13) påböljade sitt<br>arbete i september 1993. Vissa frågor, som i enlighet med direktiven<br>behandlats med förtur, redovisades i ett i maj 1994 avgivet delbe-<br>tänkande, Rationaliserad fastighetstaxering, del I (SOU 1994:62). De<br>frågor som tas upp är bl.a. möjligheten till en registerbaserad fas-<br>tighetstaxering med ett förenklat förfarande, rationalisering av indel-<br>ningen i taxeringsenheter och utmönstring av vissa begrepp. Betänkandet<br>har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i<br>bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i<br>lagstiftningsärendet, (dnr 1738/94).</p> <p>I detta ärende behandlas i det följande de förslag som läggs fram i<br>betänkandet rörande registerbaserad fastighetstaxering, m.m.</p> <p>I det fortsatta arbetet skall utredningen ta upp andra frågor som rör fas-<br>tighetstaxeringen och som kan leda till förenkling och rationalisering av<br>taxeringen. Vidare skall utredningen bl.a. göra en allsidig författningstek-<br>nisk översyn.</p> <p>Några remissinstanser har tagit upp frågor som utredningen kommer<br>att ta ställning till i det fortsatta arbetet. Andra har lämnat allmänna<br>synpunkter på fastighetstaxeringen. Synpunkter har även lämnats på<br>vilken värderingsmodell avseende standard som bör användas och andra<br>värderingsfrågor. Utredningen har i denna del ansett att den värderings-<br>modell för standard som användes vid AFT 1990 i princip skall behållas<br>oförändrad vid AFT 1996 och att andra alternativ bör övervägas när<br>säkrare underlag framkommit genom utvärderingen av taxeringsutfallet<br>av AFT 1996. RSV har i sitt remisssvar också påpekat att det alternativ<br>som förordas i betänkandet har lagts till grund för det förberedelsearbete<br>som för närvarande pågår och att något annat alternativ inte kan läggas<br>till grund för AFT 1996 av tidsskäl. Regeringen delar denna bedömning.<br>Vad gäller övriga frågor behandlar regeringen inte dessa nu. Regeringen</p> <p>54<br></p> <p>utgår från att utredningen i det fortsatta utredningsarbetet kommer att ta Prop. 1994/95:53<br>del av remissinstansernas synpunkter.</p> <p>Underlag för fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår</p> <p>Den tredje huvudfrågan som kommer att behandlas i detta ärende rör<br>underlaget för fastighetsskatt vid s.k. brutet räkenskapsår.</p> <p>Bostadsutskottet framförde i sitt yttrande över propositionen 1993/94:91<br>Vissa fastighetsskattefrågor m.m. jämte motioner att det finns starka skäl<br>som talar för att såväl underlaget för uttag av fastighetsskatt som<br>skattesats bör proportioneras för bostadsföretag med brutet räkenskapsår.</p> <p>Skatteutskottet uttalade i anledning härav i sitt betänkande Vissa<br>fastighetsskattefrågor (1993/94 :SkU 17) att den utredning som skall<br>behandla fastighetsskatt skulle komma att överväga frågan om propor-<br>tionering vid brutet räkenskapsår och att resultatet av utredningens arbete<br>borde avvaktas.</p> <p>Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att<br>när det gäller fastigheter som enligt dess förslag skall schablonbeskattas<br>skall intäkten beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten<br>under vaije del av beskattningsåret.</p> <p>Frågan har därefter beretts inom Finansdepartementet.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 4.</p> <p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.</p> <p>Lagrådet har föreslagit vissa ändringar av i huvudsak redaktionell art<br>i de remitterade förslagen till lagar om ändring i fåstighetstaxeringslagen<br>och lagen om statlig fastighetsskatt.</p> <p>Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag till ändringar och<br>återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 4.1.7, 5.1.3 samt 5.2<br>och i specialmotiveringen till 2 kap. 2 §, 5 kap. 8 § samt 8 kap. 2 § i<br>fastighetstaxeringslagen och 3 a § i lagen om statlig fastighetsskatt.</p> <p>55</p> <h2>4 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen Prop. 1994/95:53</h2> <h3>4.1 &nbsp;Införande av ett omräkningsförfarande</h3> <p>4.1.1 Inledning</p> <p>Regeringens förslag: Ett omräkningsförfarande infors.</p> <p>Fastighetsbeskattningsutredningens förslag: Utredningen anser att ett<br>rullande fastighetstaxeringsförfarande med en årlig omräkning bör<br>införas.</p> <p>Promemorians förslag: Promemorian har inriktat framställningen på<br>att presentera en teknisk lösning till ett omräkningsförfarande.</p> <p>Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna<br>tillstyrker förslaget om ett årligt omräkningsförfarande eller har lämnat<br>förslaget utan erinringar. Åtskilliga synpunkter av teknisk karaktär har<br>lämnats av en del av dessa remissinstanser. Flera remissinstanser<br>avstyrker förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående har<br>skälen för ett omräkningsförfarande under senare år behandlats i bl.a. ett<br>flertal utredningar. Dessa har samstämmigt dragit slutsatsen att det bör<br>ske en successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen. En<br>stor majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över dessa utredningar<br>har också tillstyrkt att ett sådant system införs. Även regeringen delar<br>denna bedömning. Genom ett omräkningsförfarande undviks de inled-<br>ningsvis påtalade nackdelarna med språngvisa, kraftiga förändringar av<br>taxeringsvärdena som nuvarande system medför. Skatteuttagets reala nivå<br>blir i stället i stort sett konstant och torde därigenom bli lättare att förutse<br>för fastighetsägarna. Det ligger dessutom ett allmänt värde i att taxerings-<br>värdena på ett bättre sätt än för närvarande avspeglar fastigheternas<br>marknadsvärde, med hänsyn till bl.a. att taxeringsvärden används även<br>utanför skattesystemets ram, såsom i samband med kreditgivning.<br>Regeringen ser det mot denna bakgrund som angeläget att ett omräk-<br>ningsförfarande nu införs.</p> <p>Innan förslaget till omräkningsförfarande beskrivs närmare finns det<br>emellertid anledning att inledningsvis ta upp vissa invändningar av mer<br>allmän karaktär som av remissinstanserna riktats mot ett omräkningsför-<br>farande.</p> <p>Det har således hävdats bl.a. att ett omräkningsförfarande skulle leda<br>till skatteskärpningar för fastighetsägarna, att det kan finnas svårigheter<br>att få fram tillräcklig prisstatistik för viss fastighetstyper och att<br>förfarandet skulle vara onödigt med hänsyn till dagens låga inflation.</p> <p>Vad gäller invändningen att systemet skulle leda till höjd fastighetsskatt<br>vill regeringen framhålla att ett omräkningsförfarande inte medför någon<br>skatteskärpning i förhållande till 1990 års skattereform. Den kalibrering</p> <p>56<br></p> <p>som där gjordes med ett uttag av fastighetsskatt på 1,5 % av taxerings- Prop. 1994/95:53<br>värdet hade som en central förutsättning en löpande omräkning.</p> <p>Beträffande underlaget i form av prisstatistik är regeringen medveten<br>om att det kan uppstå svårigheter i vissa fall. De lösningar som<br>föreslagits i promemorian och som i allt väsentligt tillstyrkts av<br>remissinstanserna bör med vissa förändringar dock enligt regeringens<br>bedömning på ett tillfredsställande sätt kunna hantera dessa svårigheter.</p> <p>En remissinstans har framfört synpunkten att det enklaste och billigaste<br>alternativet till omräkning skulle vara att årligen förändra procentsatsen<br>för beräkning av skatteuttag med exempelvis Statistiska Centralbyråns<br>fastighetsprisindex som bas. Vidare har påpekats att det finns åtskilliga<br>sätt att mäta värdeförändringar och att promemorian inte närmare<br>behandlat vilken metod som skall väljas i omräkningsförfarandet. Enligt<br>regeringens bedömning är den nyssnämnda metoden med omräknade<br>skattesatser alltför schablonmässig. Bl.a. innebär den att man inte beaktar<br>att prisutvecklingen i olika regioner kan skilja sig åt avsevärt. Det finns<br>också anledning att framhålla att det redan i dag finns ett utvecklat<br>system för bedömning av prisutvecklingen inom fastighetstaxeringsförfa-<br>randet. Som framgår av avsnitt 4.1.3 är avsikten att omräkningen skall<br>ske inom ramarna för nuvarande systematik. Detta gäller naturligtvis inte<br>endast författningstekniskt. Det finns därför enligt regeringens mening<br>inte anledning att nu utveckla helt nya metoder för att mäta värdeföränd-<br>ringar. Några remissinstanser har också menat att omräkning inte skall<br>ske av de fastighetstyper som inte är föremål för löpande beskattning.<br>Ibland åberopas den tidigare nämnda svårigheten beträffande prisstati-<br>stiken som skäl. Allmänt sett bör emellertid enligt regeringens bedöm-<br>ning försiktighet råda när det gäller att utesluta vissa fastighetstyper från<br>omräkning i dagsläget. Frågan utvecklas närmare i avsnitt 4.1.4.</p> <p>Inte heller invändningen om låg inflation medför annan bedömning av<br>behovet av ett omräkningsförfarande. Omräkningsförfarandet leder till<br>att fastighetsskattesystemet blir mer stabilt för förändringar i prisutveck-<br>lingen. Dessutom är det en fördel även vid låg inflation att en anpassning<br>sker stegvis till prisförändringarna.</p> <p>Slutligen kan nämnas en annan synpunkt som framförts vid remissbe-<br>handlingen, nämligen att omräkningen även bör beakta standard-<br>skillnader. Sådana skillnader beaktas emellertid vid den allmänna och<br>särskilda fastighetstaxeringen. Omräkningen har endast till syfte att<br>spegla den allmänna pristrenden.</p> <p>Sammanfattningsvis leder enligt regeringens bedömning de invänd-<br>ningar som riktats mot ett omräkningsförfarande inte till att det finns<br>anledning att frångå huvuddragen i de förslag som lagts fram av<br>Fastighetsbeskattningsutredningen i denna fråga och i promemorian. Det<br>finns också anledning att i detta sammanhang framhålla att förutsättning-<br>arna för ett smidigt fungerande omräkningsförfarande underlättats av den<br>förändrade organisationen av fastighetstaxeringen som nyligen genomförts<br>(prop. 1993/94:1, bet. 1993/94 SkU8).</p> <p>Omräkningsförfarandet bör få en utformning i enlighet med förslagen</p> <p>i promemorian enligt följande huvudlinjer.</p> <p>57</p> <p>Omräkningen vidtas årligen för samtliga typer av skattepliktiga taxe- Prop. 1994/95:53<br>ringsenheter utom industrienhetema.</p> <p>Riksskatteverket, RSV, fastställer omräkningstalen.</p> <p>Det är den genomsnittliga prisnivån under perioden som böljar den</p> <p>1 juli andra året före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före<br>sistnämnda år, nivåperioden, som utgör grund för omräkningstalen.<br>Dessa tal bestäms i ett prisutvecklingsområde. Indelningen i sådana<br>områden beslutas av RSV.</p> <p>Med hänsyn till prisutvecklingen inom ett prisutvecklingsområde<br>bestäms ett omräkningstal för viss egendom så att den genomsnittliga<br>nivån för taxeringsvärdena i området utgör 75 % av marknadsvärdenivån.</p> <p>I det följande skall tidpunkten för att införa omräkningsförfarandet, den<br>författningstekniska lösningen och de olika delfrågorna belysas närmare.</p> <p>4.1.2 Omräkning med början år 1996</p> <p>Regeringens förslag: Ett omräkningsförfarande införs fr.o.m. år<br>1995 och tillämpas första gången år 1996.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan<br>erinringar. Några remissinstanser påpekar att resultatet av Utredningens<br>om förenklad fastighetstaxering arbete bör avvaktas innan omräkningen<br>införs eftersom utredningen skall ta ställning till om taxeringsvärden skall<br>bestämmas för samtliga fastighetstyper i framtiden.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som framhållits i det föregående bör<br>ett omräkningsförfarande införas så snart som möjligt. Det förberedel-<br>searbete som omräkningen medför måste vidtas före det år omräkning<br>sker. Omräkningsförfarandet bör därför införas fr.o.m. år 1995 och<br>tillämpas första gången år 1996. Andra skäl för dessa tidpunkter är dels<br>att fastighetsdatasystemet kommer att vara fullt utbyggt under år 1995,<br>dels att den allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter genomförs<br>under år 1996. Det är en fördel att omräkningen introduceras samtidigt<br>som AFT 1996 eftersom omräkningsförfarandet föreslås bli införlivat<br>med gällande system för fastighetstaxering. Utredningens slutbetänkande<br>lämnas först under år 1995 och kan därför inte avvaktas om omräk-<br>ningsförfarandet skall kunna tillämpas år 1996. Eventuella behövliga<br>justeringar av ett omräkningsförfarande med hänsyn till utredningens<br>slutsatser bör kunna göras senare utan att detta leder till några påtagliga<br>olägenheter.</p> <p>58</p> <p>4.1.3 Den författningstekniska lösningen</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Den principiella uppbyggnaden av reglerna i<br>fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) ändras inte på grund av<br>att omräkningsförfarandet infors.</p> <p>Det värde som åsätts en taxeringsenhet vid allmän och särskild<br>fastighetstaxering benämns basvärde. Taxeringsvärdet bestäms<br>genom att de värden som ingår i basvärdet omräknas och summeras.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Enstaka remissinstanser har lämnat synpunkter på<br>begreppsanvändningen.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För att inte föregripa den författ-<br>ningstekniska översyn som Utredningen om förenklad fastighetstaxering<br>skall göra bör omräkningsförfarandet i möjlig mån inte påverka det<br>nuvarande systemet för fastighetstaxering. I FTL:s uppbyggnad åtskiljs<br>de materiella reglerna om allmän och särskild fastighetstaxering<br>respektive de administrativa reglerna från varandra. Det är lämpligt att<br>så sker även när omräkningsförfarandet införs som en del i fastighets-<br>taxerings systemet. De materiella reglerna om omräkning föreslås därför<br>bli infogade i nuvarande regelkomplex genom ett nytt kapitel, 16 A kap.<br>Omräkning, och de administrativa reglerna i ämnet bör tas in i en ny<br>avdelning, Avd. 4., betecknad Förfarandet m.m. vid omräkning, med<br>indelning i sex kapitel, 33 - 38 kap.</p> <p>Det värde som en taxeringsenhet åsätts vid allmän eller särskild fas-<br>tighetstaxering föreslås i promemorian i fortsättningen få benämningen<br>basvärde. De i basvärdet ingående värdena av värderingsenheter<br>multipliceras med ett omräkningstal och summeras. Slutresultatet blir<br>taxeringsvärdet. Skälet för denna begreppsändring är enligt promemorian<br>att den inarbetade termen taxeringsvärde bör behållas som beteckning på<br>slutresultatet av fastighetstaxeringen. Regeringen delar denna bedömning.</p> <p>En remissinstans anser att begreppet taxeringsvärde skall behållas för<br>att uttrycka slutresultaten av allmänna och särskilda fastighetstaxeringar.<br>Det taxeringsvärde som bestämts vid allmän och särskild fastighetstaxe-<br>ring skulle definieras såsom ett basvärde till underlag för omräkning till<br>ett taxeringsvärde ett eller flera år. En annan remissinstans föreslår att<br>termerna bastaxeringsvärde och slutligt taxeringsvärde skall användas<br>eftersom basvärde är en obekant term.</p> <p>Först nämda förslag medför risk för begreppsförvirring eftersom man<br>vid angivande av begreppet taxeringsvärde inte vet om det är värdet före<br>eller efter omräkning som avses. Sistnämnda förslag får återverkningar<br>i ett stort antal andra sammanhang i vilka begreppet taxeringsvärde<br>används. Regeringen ansluter sig därför till promemorians förslag.</p> <p>Begreppen värden på värderingsenheter och olika delvärden används<br>på basvärdenivå medan motsvarande begrepp på taxeringsvärdenivå be-<br>nämns omräknade värden på värderingsenheter respektive omräknade<br></p> <p>59</p> <p>delvärden eller värden och delvärden efter omräkning. Vad gäller Prop. 1994/95:53<br>delvärden är begreppsanvändningen dock inte språkligt helt korrekt<br>eftersom omräknade delvärden uppkommer genom en summering av vär-<br>dena på värderingsenheter efter omräkning och inte genom att delvärdena<br>i sig räknas om. Begreppet omräknad får i samband med delvärden ses<br>som en beteckning för att underlätta isärhållandet av olika värden före<br>och efter omräkning. För industrienheter blir begreppsbilden annorlunda<br>vilket framgår av nästa avsnitt.</p> <p>4.1.4 Indelningen i prisutvecklingsområden och fastställande av<br>omräkningstal</p> <p>Regeringens förslag: Omräkning skall ske av samtliga skattepliktiga<br>taxeringsenheter utom industrienhetema. Riket indelas i prisutveck-<br>lingsområden. Vaije sådant område skall sammanfalla med ett eller<br>flera värdeområden.</p> <p>Omräkningstal skall bestämmas för olika typer av taxeringsenheter<br>och om det behövs för skilda slag av värderingsenheter i ett<br>prisutvecklingsområde. Dessa tal skall återspegla skillnaden mellan<br>75 % av den genomsnittliga marknadsvärdenivån under den nivå-<br>period som omräkningen avser och den värdenivå som taxerings-<br>värdena representerar. Omräkningstalen bestäms med ledning av<br>statistik på fastighetspriser. Om prisutvecklingen inte leder till ett<br>omräkningstal som förändrar sig från ett år till ett annat med mer än<br>en procentenhet skall taxeringsvärdet inte ändras. Detsamma gäller<br>om omräkningstal inte kan bestämmas.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller<br>lämnar det utan erinran. Synpunkter på delar av förslaget framförs dock<br>av vissa remissinstanser. RSV föreslår att omräkning av lantbruksenheter<br>endast sker av de byggnadstyper och ägoslag som är föremål för löpande<br>beskattning. Som skäl härför anförs att framtagandet av omräkningstal<br>och prisutvecklingsområden för dessa byggnads- och marktyper kommer<br>att ta i anspråk inte obetydliga resurser under förberedelsearbetet.<br>Orsaken är att analyser av prisstatistik för lantbruksenheter är relativt<br>komplicerade då den totala köpeskillingen för de försålda enheterna måste<br>fördelas på de ingående byggnadstyperna och ägoslagen. Vidare anser<br>RSV att tröskeln för när omräkning skall ske bör vara högre och påpekar<br>att i praktiken torde omräkningstalen i de flesta fall innebära en<br>omräkning av basvärdet med mer än en procentenhet.</p> <p>Även andra remissinstanser framför synpunkten att omräkning endast<br>bör ske för fastighetstyper som är föremål för löpande beskattning.<br>Samfundet för fastighetsekonomi motiverar sitt ställningstagande från<br>rationaliseringssynpunkt och med svårigheten att hitta relevant ortspris-<br></p> <p>60<br></p> <p>material. Statens Lantmäteriverk, LMV, föreslår att skilda prisutveck- Prop. 1994/95:53<br>lingsområden skapas för den del av hyreshus som är inrättat för lokaler<br>respektive bostäder i hyreshusenheter. Statskontoret efterlyser alternativa<br>värderingsmetoder till ortsprismetoden även vid omräkning. Statistiska<br>Centralbyrån, SCB, anser att det är ett svårhanterligt metodologiskt<br>problem att fastställa såväl omräkningstal som prisutvecklingsområden<br>och ställer sig frågande till om det är möjligt att uppfylla de krav på<br>precision och tillförlitlighet som uppställts i promemorian. SCB anser att<br>ett alternativ till det omfattande och kostsamma arbetet med att fastställa<br>prisutvecklingsområden och beräkna omräkningstal är att använda SCB:s<br>fastighetsprisindex. SCB har även andra synpunkter rörande alternativa<br>synsätt på fastställande av prisutvecklingsområden och omräkningstal.<br>Vidare anser SCB att det krävs en större prisförändring än en procent för<br>att omräkning skall genomföras för att ytterligare minska effekten av<br>slumpvariationerna i prismaterialet. Kammarrätten i Sundsvall anser att<br>värdeförändringen bör vara större än promemorians förslag innan den<br>föranleder omräkning mot bakgrund av det relativt schablonartade sätt<br>på vilket omräkningstalen avses bli bestämda samt det förhållandet att<br>provvärderingar inte skall ingå som ett led i fastställandet av omräkning-<br>stal. Länsrätten i Stockholms lån anser att bristfällig statistik över prisut-<br>vecklingen inte bör innebära sammanläggning av flera riktvärdeområden.</p> <p>Det får då i stället antas att grund för omräkning saknas.</p> <p>Bland de avstyrkande remissinstanserna framförs likartade ståndpunk-<br>ter.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För att omräkningstal skall kunna<br>fastställas årligen och kostnaderna för förfarandet hållas nere är det<br>betydelsefullt att systemet för omräkning blir så enkelt som möjligt.</p> <p>Vad först angår den geografiska områdesindelningen kan konstateras<br>att prisutvecklingen mellan olika regioner kan skilja sig åt avsevärt för<br>vissa fastighetskategorier. Riket bör därför indelas i regionala områden,<br>prisutvecklingsområden, av lämplig storlek för olika slag av egendom.<br>I nuvarande lydelse av 7 kap. 2 § FTL anges att riket skall indelas i<br>värdeområden för byggnader och ägoslag som skall värderas med ledning<br>av riktvärden. Av denna anledning finns det skäl från både värderingstek-<br>nisk och administrativ synpunkt att anknyta prisutvecklingsområdena till<br>nämnda värdeområdesindelning. Grundförutsättningen bör dock vara att<br>indelningen sker med hänsyn till att prisutvecklingen är likartad för den<br>fastighetskategori som skall ingå i prisutvecklingsområdet. Med likartad<br>prisutveckling menas att skillnaden mellan olika delar av området inte är<br>för stor. Ambitionsnivån bör därvid vara att inte urskilja prisutveck-<br>lingsområden med större variationer i prisutvecklingen än 5 %.</p> <p>För att prisutvecklingen skall kunna bestämmas med tillfredsställande<br>grad av säkerhet fordras att ett tillräckligt antal köp finns att tillgå inom<br>ett prisutvecklingsområde. Samtidigt bör eftersträvas att endast större och<br>entydiga prisnivåförändringar beaktas vid omräkningsförfarandet. I<br>promemorian har föreslagits att ett prisutvecklingsomräde bör kunna<br>sammanfalla med ett eller flera värdeområden. Prisutvecklingsområdena<br>skall dock inte behöva vara geografiskt sammanhängande. Från en</p> <p>61<br></p> <p>remissinstans har framförts synpunkten att värdeområdena inte skall slås Prop. 1994/95:53<br>ihop. Regeringen vill här påpeka att den allmänna pristrenden normalt<br>ses över stora områden. Skäl att frångå promemorians förslag i denna del<br>föreligger därför inte.</p> <p>Indelning i prisutvecklingsområden skall ske för samtliga typer av<br>taxeringsenheter som omräknas. För lantbruksenheter bör indelningen<br>dock, med hänsyn till hur indelningen i värdeområden ser ut i dessa fall,<br>kunna ske för vissa kombinationer av byggnadstyper och ägoslag. LMV<br>har som skäl för sitt förslag att indelningen för hyreshusenheter även bör<br>kunna ske för mindre enheter anfört att marknaden för dessa skilda slag<br>av värderingsenheter under de senaste åren har fungerat olika. Då<br>värdeområdena är gemensamma för hyreshusens bostads- och lokaldelar<br>anser regeringen emellertid att det räcker med om en möjlighet att<br>bestämma olika omräkningstal för värderingsenheter som omfattar<br>bostäder respektive för enheter omfattande lokaler inom ett och samma<br>prisutvecklingsområde införs. En sådan regel föreslås också i det<br>följande.</p> <p>I verkställighetsföreskrifter får fastställas närmare bestämmelser om<br>indelning i prisutvecklingsområden. I de fåll större variationer i<br>prisutvecklingen inte föreligger bör en av FTK redovisad ståndpunkt<br>därvid kunna tas som utgångspunkt, nämligen att de i FTK:s förslag<br>angivna prisbildningsområdena normalt skall vara så stora att antalet köp<br>av berörda fastighetstyper uppgår till minst 200 stycken.</p> <p>I detta sammanhang bör frågan om omräkning skall ske av alla fas-<br>tighetstyper behandlas. Det kan därvid påpekas att statlig fastighetsskatt<br>inte tas ut på ekonomibyggnader och annan mark än tomtmark på<br>lantbruksenheter, lokaldelen på hyreshusenheter och på industrienheter.<br>Från RSV har framförts att de byggnadstyper och ägoslag som ej<br>beskattas löpande på lantbruksenheter bör undantas från beskattning. RSV<br>påpekar dock att det leder till problem i proportioneringssammanhang<br>men att detta kan lösas med att basvärdet används i stället. Regeringen<br>delar denna bedömning vad gäller författningsfrågor. I andra samman-<br>hang uppstår emellertid olägenheter med taxeringsvärden som i vissa<br>delar är anpassade till prisutvecklingen och i andra delar inte. Det<br>uppstår således en skevhet i taxeringsvärdet som strider mot den<br>uppfattning som i allmänhet råder om vad taxeringsvärdet skall represen-<br>tera. Dessutom är som sagts i det föregående det olämpligt att i dagsläget<br>konstruera ett system som enbart är anpassat till nuvarande förhållanden.<br>Det gäller inte minst från beskattningssynpunkt. Regeringen förordar<br>därför att inte några delar av lantbruksenheterna undantas från omräk-<br>ningsförfarandet. Detsamma gäller den del av hyreshus som är inrättat<br>som lokal i hyreshusenheter.</p> <p>För de kategorier av fastigheter som sällan är föremål för försäljning<br>kan det i vissa fall uppkomma problem med att få fram en prisutveckling<br>som kan ligga till grund för omräkning. Detta problem motverkas delvis<br>genom indelningen i prisutvecklingsområden. Det skall dock poängteras<br>att prisutvecklingen skall vara likartad för den fastighetskategori som<br>skall ingå i prisutvecklingsområdet i enlighet med vad som sagts i det<br></p> <p>föregående. Skulle prisutvecklingen trots allt inte kunna fastställas ett år<br>för de fastighetstyper som skall omräknas bör enligt regeringens mening<br>finnas en regel som innebär att samma omräkningstal som det föregående<br>årets skall bestämmas. Då omräkning sker av det ursprungliga basvärdet<br>medför en sådan regel att taxeringsvärdet inte förändras.</p> <p>Vad gäller industrienheter är problemet emellertid av sådan omfattning<br>att det förefaller svårt att få ett tillfredsställande underlag. Med hänsyn<br>till att taxeringsvärdena för dessa kategorier av fastigheter inte läggs till<br>grund för löpande skatt föreslås i promemorian att åtminstone i detta<br>första skede industrienhetema undantas från omräkning. Regeringen anser<br>att industrienheter är ett sådant specialfall att en särbehandling är befogad<br>även mot bakgrund av vad som anförts tidigare. Därvid har även beaktats<br>att fråga är om att undanta ett taxeringsvärde i sin helhet från omräk-<br>ning. Följden av att omräkning inte blir aktuell för industrienheter är att<br>begreppet basvärde avseende dessa taxeringsenheter även skall utgöra<br>taxeringsvärde.</p> <p>Även vad gäller hyreshusenhetema kan problem med att få fram pris-<br>statistik uppkomma bl.a. på grund av att det förekommer köp i form av<br>aktieöverlåtelser. Problemet torde minska om det ges möjlighet att<br>komplettera det officiella fastighetsprismaterialet genom föreläggande till<br>fastighetsägare om att inkomma med uppgifter. Detta skulle emellertid<br>innebära ett komplicerande inslag i omräkningsförfarandet. Utgångspunk-<br>ten bör därför vara att prisutvecklingen skall konstateras genom befintlig<br>prisstatistik. Det kan dock finnas anledning att återkomma till denna<br>fråga sedan praktisk erfarenhet vunnits av det nya systemet. Detsamma<br>gäller vissa remissinstansers synpunkter om att alternativa värderingsme-<br>toder bör föreligga även vid omräkning.</p> <p>Det kan, som nämnts, tänkas förekomma skillnader i prisutveckling<br>mellan värderingsenheter inom samma typ av taxeringsenhet. Olika<br>omräkningstal bör då kunna tillämpas för de olika värderingsenhetema.<br>Någon differentiering av omräkningstalet inom ett och samma område<br>beroende på klassificeringen av enskilda värdefaktorer bör däremot inte<br>ske eftersom omräkningsförfarandet, såsom påpekats tidigare, måste vara<br>förhållandevis enkelt.</p> <p>Utgångspunkter för omräkningen bör vara det senast gällande basvärdet<br>som fastställts vid allmän eller särskild fastighetstaxering.</p> <p>Själva omräkningen föreslås tillgå på så sätt att värdena för värde-<br>ringsenhetema i en taxeringsenhet multipliceras med det omräkningstal<br>som fastställts för sådana enheter inom det aktuella prisutvecklings-<br>området. Dessa summeras därefter, varvid de omräknade del värdena och<br>taxeringsvärdet erhålls.</p> <p>Huvudregeln för omräkningstalens storlek är att dessa skall återspegla<br>skillnaden mellan 75 % av den genomsnittliga marknadsvärdenivån under<br>den nivåperiod som omräkningen avser och den värdenivå som represen-<br>teras av taxeringsvärdena. För att prisutvecklingen skall vara säkerställd<br>föreslås i promemorian att ett omräkningstal som innebär en förändring<br>från gällande basvärde med endast en procent inte bör medföra att ett<br>högre eller lägre taxeringsvärde än basvärdet bestäms. En sådan regel<br></p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>63</p> <p>fyller enligt promemorian emellertid ingen funktion sedan ett taxerings- Prop. 1994/95:53<br>värde som skiljer sig från basvärdet en gång fastställts. Enligt rege-<br>ringens mening bör emellertid denna s.k. tröskel gälla årligen för att<br>prisutvecklingen skall vara säkerställd vid vaije omräkning. För åren<br>under den löpande taxeringsperioden görs en jämförelse med det sist<br>använda omräkningstalet. Det föregående årets omräkningstal fastställs<br>om prisutvecklingen inte leder till ett omräkningstal som skiljer sig från<br>det föregående årets omräkningstal med mer än en procentenhet.</p> <p>Det har framförts åsikter om att tröskeln bör vara högre än en<br>procentenhet. Prisskillnader måste emellertid få slå igenom om än med<br>en viss säkerhetsmarginal för att omräkningsförfarandet skall vara<br>meningsfullt. En alltför hög tröskel skulle dessutom innebära att<br>omräkningen medför ett nytt taxeringsvärde först efter några år och då<br>med en språngvis effekt som vid en allmän fastighetstaxering. Därmed<br>uppnås inte syftet med omräkningen.</p> <p>Det bör noteras att när omräkningsförfarandet tillämpas första gången<br>kommer omräkningstalen för vissa typer av taxeringsenheter att avse flera<br>års prisutveckling.</p> <p>Omräkningstalen skall i normalfallet i princip bestämmas mot bakgrund<br>av den för området tillgängliga fastighetsprisstatistiken. FTK ansåg<br>emellertid att så inte alltid kan bli fallet. Som exempel på en situation då<br>omräkningstalen borde fastställas utan stöd av prisstatistik nämnde FTK<br>bl.a. industrinedläggelse på en mindre ort. Fastighetsmarknaden känne-<br>tecknas i ett sådant fall av att mycket få eller inga försäljningar sker. Det<br>finns anledning att dela kommitténs uppfattning att i sådana fall omräk-<br>ningstal bör kunna bestämmas på andra grunder. Omräkningstalen bör då<br>fastställas för ett prisutvecklingsområde för en typ av taxeringsenhet,<br>vars värde minskat väsentligt efter den senaste allmänna fastighetstaxe-<br>ringen. I promemorian har uttalats att prisbildningen inom områden med<br>under normala omständigheter likartade förhållanden då kan vara rikt-<br>givande för dessa omräkningstal. En remissinstans har ansett att det<br>behövs en utförligare förklaring till vad som menas med likartade<br>förhållanden. Enligt regeringens mening avses att ett område med<br>likartade förhållanden vad avser de för prisutvecklingen grundläggande<br>faktorerna, såsom exempelvis konjunkturförhållanden, som det aktuella<br>området väljs ut som jämförelseobjekt.</p> <p>SCB:s fastighetsprisindex har framförts som ett alternativ till att indela<br>i prisutvecklingsområden och fastställa omräkningstal. Regeringen är<br>emellertid inte beredd att föreslå ett sådant alternativ. Som påpekats i<br>avsnitt 4.1.1 bör nuvarande fastighetstaxeringssystem med dess metoder<br>för att beräkna prisutvecklingen tillämpas även vid omräkningen.</p> <p>Förslaget i denna del har tagits in i de nya bestämmelserna i 1, 2 och<br>4-6 §§ i 16 A kap. FTL.</p> <p>64</p> <p>4.1.5 Nivåperiod vid omräkning</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Omräkningstal skall beräknas på grundval av<br>den genomsnittliga prisnivån under den period som böljar den 1 juli<br>andra året före taxeringsåret och slutar den 30 juni året före detta år.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan<br>erinran. Boverket anser att det är ett onödigt merarbete att genomföra<br>omräkningen även de år då allmän fastighetstaxering sker. Ett sådant<br>förfarande anses dessutom försvåra förståelsen av innebörden av<br>begreppen taxeringsvärde, basvärde och omräkningstal. Enligt Boverket<br>bör målet vara att nivåperioden skall utgöras av kalenderåret före<br>taxeringsåret. Så länge detta ej är administrativt möjligt bör nivåperioden<br>vid både allmän fastighetstaxering och omräkning vara andra kalenderåret<br>före taxeringsåret.</p> <p>En remissinstans ifrågasätter om inte prisnivån under delvis samma<br>period kommer att påverka såväl basvärdet vid en allmän fastighetstaxe-<br>ring som omräkningen samma år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 kap. 4 § FTL skall vid den<br>allmänna fastighetstaxeringen marknadsvärdet bestämmas med hänsyn<br>till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän<br>fastighetstaxering sker. Den särskilda fastighetstaxeringen skall enligt<br>16 kap. 6 § FTL ske med hänsyn till bl.a. det allmänna prisläge som<br>tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av<br>samma slags taxeringsenhet.</p> <p>Vid särskild fastighetstaxering fastställs det föregående årets taxe-<br>ringsvärde oförändrat såvida inte en ny taxering skall ske under den<br>löpande taxeringsperioden. En ny taxering av t.ex. en småhusenhet kan<br>ske ända fram t.o.m. år 1995 under den nu löpande taxeringsperioden.<br>Enligt nuvarande regler skall ny taxering då baseras på 1988 års prisnivå.<br>Således kan taxeringsvärdet under den löpande taxeringsperioden baseras<br>på priser som är två till sju år gamla för denna typ av taxeringsenhet. På<br>liknande sätt förhåller det sig med övriga taxeringsenhetstyper fastän<br>andra nivåår där används på grund av den uppdelade allmänna fastig-<br>hetstaxeringen.</p> <p>Det får anses lämpligt att normalt basera omräkningen på den genom-<br>snittliga prisnivån under en tidsperiod som omfattar ett år. För att få<br>ett så aktuellt material som möjligt bör naturligtvis denna s.k. nivåperiod<br>tidsmässigt vara näraliggande det år då en omräkning skall göras.<br>Boverkets förslag kan inte anses ligga i linje med målsättningen med<br>omräkningen, dvs. att taxeringsvärdet skall vara så aktuellt som möjligt.<br>Dessutom kommer de förslag regeringen lägger fram i det följande att ge<br>möjlighet till samordning av utskick till fastighetsägaren. Således skall<br>underrättelser om både allmän fastighetstaxering och omräkning kunna<br>skickas ut samtidigt. Vinsten med att avstå från omräkning de år allmän</p> <p>65</p> <p>5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53</p> <p>fastighetstaxering sker begränsas därmed. FTK har valt en tolvmåna- Prop. 1994/95:53<br>dersperiod mellan halvårsskiftena under det andra och första året före<br>omräkningsåret medan Fastighetsskatteutredningen förordat kalenderå-<br>ret närmast före taxeringsåret. Här måste dock enligt Fastighetsbeskatt-<br>ningsutredningen vissa formella och praktiska hänsynstaganden tillmätas<br>avgörande vikt.</p> <p>Således måste beaktas att enligt nuvarande taxeringsförfarande<br>grunderna för taxeringen bestäms före fastighetstaxeringsåret medan<br>själva beräkningen görs under nämnda år. Om bestämmande av<br>omräkningstal är att anse som bestämmande av grunder - vilket det torde<br>vara - bör dessa bestämmas före taxeringsåret. Beredningen av prisstati-<br>stik kan beräknas ta en månad i anspråk. Därtill bör läggas ca tre<br>månader för att den nu rådande eftersläpningen i lagfartshanteringen skall<br>kunna beaktas i möjligaste mån. Hänsyn måste också tas till den tid som<br>åtgår att fastställa omräkningstalen.</p> <p>I och för sig är det således angeläget att lägga en mer aktuell prisstati-<br>stik till grund för ett omräkningsförfarande. Å andra sidan behövs också<br>en rimlig tidrymd för att analysera prisstatistiken och administrativt<br>omsätta dessa data i tillämpliga omräkningstal. Mot bakgrund härav före-<br>faller det inte möjligt att nu ta steget till att ha en nivåperiod för<br>omräkning som motsvarar kalenderåret närmast före taxeringsåret. Det<br>får i ett senare sammanhang bedömas om det går att få en ännu mer<br>aktuell statistik till grund för fastighetstaxeringen. Ett samlat ställningsta-<br>gande bör då göras till om man både vid allmän fastighetstaxering och<br>vid omräkning kan ha en nivåperiod som utgör kalenderåret före taxe-<br>ringsåret.</p> <p>Slutsatsen blir därför att tolvmånadersperioden som böljar den 1 juli<br>andra året före taxeringsåret och slutar den 30 juni året före taxe-<br>ringsåret bör utgöra nivåperiod vid omräkningen.</p> <p>Den överlappning av prisnivåer som synes ske inför en allmän fas-<br>tighetstaxering och som påpekats av en remissinstans är inget problem i<br>praktiken. Vid en allmän fastighetstaxering skall marknadsvärdet<br>bestämmas till det genomsnittliga prisläget under det andra året före det<br>år då allmän fastighetstaxering sker. Motsvarande nivåperiod vid<br>omräkningen är tolvmånadersperioden som böljar den 1 juli andra året<br>före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före detta år. Detta<br>innebär att nivåtidpunkten kommer att ligga i mitten på respektive<br>tidsintervall. Noterade köpeskillingar under perioden omräknas till att<br>motsvara den nivå som gäller vid denna tidpunkt. Denna nivå beräknas<br>med hänsyn till den genomsnittliga prisutvecklingen. Om perioderna<br>delvis sammanfaller ingår givetvis samma köp vid respektive beräkning.<br>Dessa beräkningar skall dock ske separat.</p> <p>Bestämmelserna om nivåperioden bör tas in i 16 A kap. 3 § FTL.</p> <p>66</p> <p>4.1.6 Periodicitet och giltighetstid</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Omräkning skall ske årligen.</p> <p>Ett taxeringsvärde skall gälla från ingången av det år då detta<br>beslutas genom omräkning till ingången av det år då ny omräkning<br>sker.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget<br>eller lämnat det utan erinran. Samfundet för fastighetsekonomi anser att<br>omräkningsförfarandet kan ske vartannat år i stället för vaije år med<br>motiveringen att ett sådant förfarande minskar risken för att tillfälliga<br>variationer i prisutvecklingen får ett allt för stort genomslag.</p> <p>Några remissinstanser anser att den löpande taxeringsperioden kan<br>förlängas om omräkningsförfarandet införs.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Fastighetsskatteutredningen ansåg det<br>vara en fördel om justering kunde ske vaije år. Denna ståndpunkt god-<br>togs av remissinstanserna. Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt<br>betänkande uttalat att ju oftare en justering av taxeringsvärdet görs desto<br>bättre speglar det marknadsvärdet och ger således ett jämnare och rikti-<br>gare beskattningsunderlag. Utredningen har därför ansett att omräkning<br>bör göras vaije år. Enligt regeringen bör en justering av taxeringsvärdet<br>göras så ofta som möjligt för att taxeringsvärdet på bästa sätt skall spegla<br>det aktuella marknadsvärdet. Det är därför lämpligt att omräkning sker<br>vaije år. Något hinder för denna ordning föreligger inte. Genom att<br>omräkning görs av de värden som fastställs vid en allmän eller särskild<br>fastighetstaxering uppnås en smidig samordning med det övriga taxe-<br>ringsarbetet samtidigt som prisutvecklingen beaktas fullt ut årligen.<br>Risken for att tillfälliga variationer i prisutvecklingen får ett alltför stort<br>genomslag motverkas delvis av den årliga tröskel som föreslås. Vidare<br>medför den omständigheten att omräkningen sker årligen i sig en garanti<br>för att effekten av en kraftig tillfällig prisändring inte blir långvarig.</p> <p>En förlängning av sexårsperioden mellan de allmänna fastighetstaxe-<br>ringarna såsom föreslagits av några remissinstanser är en önskvärd<br>framtida utveckling. Ställning till detta kan emellertid inte tas förrän en<br>utvärdering har skett av hur omräkningsförfarandet fungerar.</p> <p>Det föreslås således att omräkning med nya omräkningstal skall ske<br>vaije år.</p> <p>Taxeringsvärdena bör gälla från ingången av det år då omräkning sker<br>till ingången av det år då nytt beslut om omräkning fattas.</p> <p>Omräkningssystemet kan åskådliggöras på följande sätt:</p> <p>Systemet skall ta sin böljan år 1996, år 1 i systemet. Detta år sker<br>allmän fastighetstaxering av småhusenheter. De värden som fastställs<br>vid denna samt gällande värden för övriga taxeringsenheter omräknas<br>till den genomsnittliga prisnivån för respektive fastighetstyp under<br>perioden fr.o.m. den 1 juli 1994 och t.o.m. den 30 juni 1995. År<br></p> <h3>67</h3> <p>1997, år 2, sker omräkning av samtliga taxeringsenheter med omräk- Prop. 1994/95:53<br>ningstal som avser den genomsnittliga prisutvecklingen för perioden</p> <p>fr.o.m. den 1 juli 1995 och t.o.m. den 30 juni 1996. Under år 1998,</p> <p>år 3, används nya omräkningstal med nivåperioden avseende tiden</p> <p>fr.o.m. den 1 juli 1996 t.o.m. den 30 juni 1997 för alla taxeringsen-<br>heter inklusive lantbruksenheterna, vilka då är föremål för allmän fas-<br>tighetstaxering, osv.</p> <p>Bestämmelsen om giltighetstid föranleder tillägg till 1 kap. 3 § FTL.</p> <p>4.1.7 Beslut om indelning i prisutvecklingsområden och fastställande<br>av omräkningstal</p> <p>Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen<br>bestämmer skall besluta närmare föreskrifter om indelning i pris-<br>utvecklingsområden och om omräkningstal. Sådana beslut skall inte<br>gå att överklaga.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan<br>erinran. Kammarrätten i Sundsvall anser att övervägande skäl talar för<br>att beslut om indelning i prisutvecklingsområden och omräkningstal inte<br>bör kunna överklagas. Några remissinstanser anser att omräkningstalen<br>skall kunna överklagas. Kungliga tekniska högskolan motiverar detta<br>med rättssäkerhetsskäl och anser att besluten annars bör fattas av en<br>politisk instans. Statskontoret anser att det bör finnas en möjlighet att<br>överklaga omräkningstalen av samma skäl som anförts i fråga om<br>riktvärdena. Tjänstemännens Centralorganisation anser dessutom att<br>prisutvecklingsområden och omräkningstalen skall festställas genom ett<br>av regeringen oberoende och opåverkbart organ. Svenska Revisorsamfun-<br>det avstyrker att omräkningstalen skall vara bindande och anser att de i<br>likhet med nuvarande riktvärden skall vara just riktvärden och detta<br>särskilt med hänsyn till att en tillräckligt omfettande och rättvisande<br>prisstatistik inte alltid kan erhållas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. FTL återfinns de allmänna<br>värderingsreglerna för den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen<br>(jfr 16 kap. 6 § FTL). Där festläggs de grundläggande ramarna för<br>värdeområdenas indelning och hur riktvärden m.m. skall bestämmas.<br>Riksdagen har beträffande dessa frågor ansett att regeringen eller<br>myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om närmare<br>föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefakto-<br>rer, klassindelningsgrunder, värdeserier och värdetabeller för de<br>byggnadstyper och ägoslag som anges i 8 - 15 kap. Det stadgas<br>dessutom att sådana beslut inte får överklagas (jfr 7 kap. 7 § FTL).</p> <p>68</p> <p>Enligt 6 kap. 1 § och 11 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen Prop. 1994/95:53<br>(1993:1199, FTF) ankommer det på RSV att meddela de ytterligare<br>verkställighetsföreskrifter som behövs till bestämmelserna i FTL.<br>Föreskrifter om indelningen i värdeområden för småhus m.m. inom ett<br>län skall dock meddelas av skattemyndigheten.</p> <p>Reglerna infördes i samband med tillkomsten av FTL år 1979 och hade<br>därvid anpassats till reglerna i den nya regeringsformen. I denna anges<br>att föreskrifter om skatt skall meddelas genom lag. Regeringen får emel-<br>lertid genom förordning besluta föreskrifter om verkställighet av lag och<br>även överlåta åt myndighet under regeringen att meddela bestämmelser<br>i ämnet. Genom FTL och FTF sammanfördes en rad materiella bestäm-<br>melser som tidigare varit utspridda i andra författningar. Detta innebar<br>dessutom att riksdagen fick ett betydligt mer långtgående inflytande över<br>värderingen än tidigare.</p> <p>Detaljutformningen av reglerna hade dessförinnan diskuterats ingående<br>i såväl FTK:s betänkande som propositionen. Det föredragande statsrådet<br>menade att det inte var praktiskt möjligt att riksdagen tog ställning till<br>värderingsreglerna i ett ännu mera specificerat skick, t.ex. i form av<br>riktvärdetabeller eller riktvärdekartor, eftersom dessa utarbetas och<br>färdigställs först någon månad innan taxeringen böljar och omfattar i<br>bokform flera hyllmeter. Han ansåg att ett sådant tillvägagångssätt inte<br>heller skulle vara lämpligt. Den reglering som föreslogs om värderingen<br>och det förfarande som i övrigt föreslogs för framtagandet av ytterligare<br>värderingsregler på central och regional nivå ansågs uppfylla regerings-<br>formens krav i fråga om riksdagens beskattningsrätt genom fastighets-<br>taxering (prop. 1979/80:40 s. 94 f.).</p> <p>Den systematik som kännetecknar fastighetstaxeringsförfattningama har<br>visat sig fungera väl. De förslag som nu lagts fram beträffande omräk-<br>ningsförfarandet - innefattande indelning i prisutvecklingsområden och<br>fastställande av omräkningstal - har anpassats för att kunna flyta in i<br>författningarna på ett smidigt sätt.</p> <p>Sakligt sett skiljer sig inte indelningen i prisutvecklingsomräden i något<br>avgörande avseende från vad som gäller om indelning i värdeområden.<br>De ställningstaganden som gjordes år 1979 och som återgetts här bör<br>också gälla i fråga om beslut om prisutvecklingsområden. Besluten avser<br>dock relativt få områden och bör göras på en övergripande nivå. Även<br>arbetet med indelningen och avstämningen måste till stor del ske centralt.<br>Utgångspunkten bör därför vara att indelningen i prisutvecklingsområden<br>kommer att fastställas av RSV i enlighet med ett stadgande motsvarande<br>det i 6 kap. 1 § FTF.</p> <p>Vad gäller omräkningstalen är även de av sådan karaktär att det är<br>praktiskt olämpligt att bestämma dem i lagform. Det har ansetts möjligt<br>att låta regeringen fastställa indextal för indexerade skatter, t.ex. i fråga<br>om vissa indirekta skatter (prop. 1993/94:25, bet.l993/94:FiUl). Någon<br>principiell skillnad mot de nu aktuella omräkningstalen torde inte<br>föreligga. Regeringen anser således att det inte heller för omräknings-<br>talens vidkommande finns anledning att föreslå andra beslutsfattande<br>organ än vad som gäller i dag för värderingsreglerna.</p> <p>69</p> <p>Riktvärdena har hittills framtagits av RSV i samarbete med LMV enligt Prop. 1994/95:53<br>de ramar som uppställts i FTL och FTF. Riktvärdena skall bestämmas<br>sä att de står i överensstämmelse med kravet om en taxeringsvärdenivå<br>som motsvarar 75 % av marknadsvärdet. I förarbetena (prop. 1979/80:40<br>s. 56 f och 116) uttalas att riktvärdena normalt bygger på de bästa<br>utredningar om fastigheternas marknadsvärden som går att få fram som<br>underlag för värderingen. Det anses emellertid inte uteslutet att annan<br>bättre statistik kan läggas fram. Om t.ex. en fastighetsägare visar att<br>riktvärdet är felaktigt beräknat eller att det värde som tas fram med<br>utgångspunkt i riktvärdet efter eventuell justering av säregna förhållanden<br>inte motsvarar 75 % av marknadsvärdet för taxeringsenheten skall detta<br>värde kunna frångås. Riktvärdena har alltså inte gjorts bindande.</p> <p>I promemorian har framförts den ståndpunkten att trots att omräknings-<br>talen uppvisar stora likheter med riktvärdena talar övervägande skäl för<br>att omräkningstalen bör vara bindande. Som skäl härför anförs att om det<br>årliga omräkningsförfarandet skall fungera krävs att prisutvecklingen kan<br>beaktas på ett smidigt sätt. Omräkningstalen kommer dessutom att fram-<br>räknas genom ett förhållandevis tekniskt utformat förfarande. Mot denna<br>bakgrund bör den enskilde endast kunna få prövat om en felräkning eller<br>felaktig tillämpning av omräkningstalen skett i samband med omräkning-<br>en.</p> <p>Som redogjorts för tidigare har några remissinstanser haft synpunkter<br>på möjligheten för den enskilde att angripa omräkningstalen. Det skall<br>klargöras att dessa remissinstanser torde ha avsett att omräkningstalen<br>inte skall vara bindande och att taxeringsvärdet därmed skall kunna<br>frångås av skäl hänförliga till själva omräkningstalen vid överklagande<br>av omräkningen. Regeringen vill utöver vad som anförts i promemorian<br>framhålla följande.</p> <p>Detaljnoggrannheten i fastighetstaxeringssystemet erhålls genom<br>fastställande av basvärden vid allmän och särskild fastighetstaxering.<br>Omräkningen utgör ett separat förfarande med en annan schabloniserings-<br>grad. Avsikten med omräkningen är endast att anpassa basvärdena till<br>den allmänna pristrenden. Regeringen anser därför att det inte finns<br>tillräckliga skäl för att låta den enskilde få prövat det omräkningstal som<br>gäller i prisutvecklingsområdet.</p> <p>Även vad gäller omräkningstalen är utgångspunkten att RSV fastställer<br>dessa på samma sätt som indelningen i prisutvecklingsområden.</p> <p>Sammanfattningsvis föreslås att regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter såvitt avser<br>indelningen i prisutvecklingsområden och omräkningstal. Dessa beslut<br>skall inte gå att överklaga. Bestämmelsen bör tas in i 16 A kap. 7 §<br>FTL. Det kan anmärkas att Lagrådet i sitt yttrande förklarat att man inte<br>har något att erinra mot den föreslagna regleringen men påpekat att de<br>aktuella föreskrifterna ändå kan komma att prövas av domstol genom s.k.<br>normprövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen.</p> <p>70</p> <h3>4.2 Administrativa regler</h3> <p>4.2.1 Beslut och underrättelser</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Omräkningen skall beslutas av skattemyn-<br>digheten.</p> <p>Senaste tidpunkterna för beslut och för utsändande av under-<br>rättelser om omräkning samordnas med motsvarande förfarande vid<br>den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen. Skattemyndigheten<br>fattar således beslut om omräkning senast den 15 juni under<br>taxeringsåret och sänder ut underrättelser härom senast den 30 juni<br>samma år.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan<br>erinran. Länsrätten i Malmöhus län anser att beslut om omräkning inte<br>bör meddelas fastighetsägaren samtidigt med grundläggande beslut vid<br>allmän och särskild fastighetstaxering. Ståndpunkten motiveras med att<br>risken för att fastighetsägaren riktar sitt missnöje mot omräkningen i<br>stället för den grundläggande fastighetstaxeringen framstår som stor.<br>Länsrätten föreslår därför att beslut om omräkning fattas den 15 augusti<br>under taxeringsåret och att underrättelse om detta beslut samordnas med<br>översändandet av skattsedel på slutlig skatt den 31 augusti samma år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har en ny<br>oiganisation för fastighetstaxeringen införts fr.o.m. AFT 1994. Därmed<br>har en anpassning skett av förfarandet vid fastighetstaxeringen till vad<br>som gäller vid inkomsttaxeringen. Således har fastighetstaxerings-<br>nämndema avskaffats och beslutsfattandet överförts till skattemyn-<br>digheten. Omprövning och överprövning sker numera enligt de regler<br>som gäller för inkomsttaxeringen.</p> <p>Det nya omräkningsförfarandet kan därför i administrativt och organi-<br>satoriskt avseende anknyta till nuvarande regler i FTL och FTF.</p> <p>Genomförandet av själva omräkningsarbetet är i huvudsak avsett att ske<br>med användning av ADB. Det kommer att tillgå så att de vid allmän<br>eller särskild fastighetstaxering åsatta basvärdena i princip automatiskt<br>omräknas med föreskrivna registrerade omräkningstal. Beslutsfattaren kan<br>därefter använda resultatet som omräkningsbeslut och för underrättelse<br>till ägaren om omräkningen. Arbetsuppgiften kommer därigenom att bli<br>relativt begränsad. Det torde därför vara mest ändamålsenligt om denna<br>del i omräkningsarbetet åläggs den organisation som skall hantera den<br>allmänna och särskilda fastighetstaxeringen, dvs. skattemyndigheten.</p> <p>Förslaget föranleder en ny paragraf, 33 kap. 1 § FTL.</p> <p>Vad angår tidpunkterna för och innehållet i besluten och under-<br>rättelserna kan följande bedömning göras. Reglerna för taxeringsförfaran-<br>det återfinns i 20 och 28 kap. FTL. Enligt dessa skall skattemyndigheten<br>meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet och om ny sådan<br></p> <p>71</p> <p>taxering senast den 15 juni under taxeringsåret. Fastighetsägaren skall Prop. 1994/95:53<br>underrättas om dessa beslut senast den 30 juni under taxeringsåret.</p> <p>I promemorian har det ansetts lämpligt att tidsmässigt helt synkronisera<br>förfärandet med den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen. På så<br>sätt finns möjlighet att sända ut samtliga underrättelser om omräkning<br>tillsammans med eventuella andra underrättelser om fastighetstaxering i<br>juni. Att såsom en remissinstans föreslagit skjuta på beslut och utsändan-<br>det av underrättelser om omräkningen har vissa fördelar. Det kan dock<br>te sig märkligt för den enskilde att erhålla ett nytt taxeringsvärde<br>samtidigt med en skattsedel avseende ett tidigare inkomstår samt att få<br>detta nya värde så sent på året att endast några månader återstår till att<br>ett nytt omräkningstal blir aktuellt. Risken för att överklagande sker i<br>onödan av både beslut om basvärde respektive taxeringsvärde blir också<br>större. Regeringen anser därför att promemorians förslag inte bör<br>frångås.</p> <p>Det föreslås således att skattemyndigheten skall fatta beslut om<br>omräkning senast den 15 juni under taxeringsåret och senast den 30 juni<br>samma år sända ut underrättelser. Reglerna bör tas in i 35 kap. 1 och</p> <p>3 §§ FTL. I underrättelserna bör stå vad som skall iakttas av den som<br>vill överklaga skattemyndighetens beslut.</p> <p>Omräkningsbeslutets innehåll bör omfatta taxeringsvärdet, omräknade<br>delvärden och omräknade värden av värderingsenheter samt även de<br>omräkningstal som använts. Vidare bör också atvrundningsregler införas,<br>motsvarande dem vid den allmänna fastighetstaxeringen enligt 20 kap.</p> <p>4 § andra stycket FTL. Således skall omräknade värden av en enskild<br>värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.</p> <p>Bestämmelser av detta slag bör tas in i 35 kap. 2 § FTL.</p> <p>4.2.2 Förberedelsearbetet inför omräkning</p> <p>Regeringens förslag: Beslut om föreskrifter om förberedelsearbetet<br>för omräkning meddelas av regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer senast den 1 april året före taxeringsåret.<br>Beslut om indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal<br>meddelas på samma sätt senast den 1 december året före taxe-<br>ringsåret.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan<br>erinran. RSV påpekar att de nya omräkningstalen beslutas för sent på året<br>för att de skall kunna beaktas vid s.k. &quot;stående jämkning&quot; av preliminär<br>skatt.</p> <p>Skälen för regeringens förlag: I linje med vad som tidigare sagts om<br>att nuvarande administrativa regler skall ligga fast borde således även<br>reglerna avseende förberedelsearbetet för omräkningen i huvudsak</p> <p>72<br></p> <p>överensstämma med de förberedelseregler som gäller för övrig fastig- Prop. 1994/95:53<br>hetstaxering. Detta är emellertid inte möjligt med hänsyn till att för-<br>beredelseförfarandena inte överensstämmer.</p> <p>Föreskrifter för förberedelsearbetet kommer att behövas även för<br>omräkningen. För den allmänna fastighetstaxeringen skall sådana före-<br>skrifter beslutas av RSV senast den 1 oktober andra året före taxe-<br>ringsåret enligt 19 kap. 1 § FTL. Reglerna för omräkningsförfarandet<br>kan med hänsyn till att omräkning sker vaije år och förberedelsearbetet<br>därför måste utföras på relativt kort tid inte ansluta till vad som där<br>råder. I stället föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer senast den 1 april året före taxeringsåret skall besluta<br>föreskrifter om förberedelsearbetet avseende omräkning.</p> <p>Såsom angetts tidigare förutsätts att RSV beslutar dels om indelning i<br>prisutvecklingsområden och dels om omräkningstal. Med hänsyn till den<br>tidrymd som åtgår för arbetet inför fastställande av omräkningstal före-<br>slås att sådana beslut fattas senast den 1 december året före taxe-<br>ringsåret. För nämnda tidsschema vid omräkningen föreslås nya<br>bestämmelser, 34 kap. 1 och 2 §§ FTL.</p> <p>Såsom RSV påpekar kan det nya omräkningstalet inte beaktas vid sådan<br>jämkning av uttaget av preliminär skatt som ges besked om inför det<br>kommande inkomståret. Mot denna nackdel får emellertid vägas intresset<br>av att ha så aktuella taxeringsvärden som möjligt.</p> <p>Ytterligare föreskrifter bör också tas in i FTF. I dessa bör bl.a. anges<br>att skattemyndigheten på lämpligt sätt skall informera om fastställda<br>omräkningstal. Det synes således lämpligt att omräkningstalen offent-<br>liggörs, t.ex. i massmedier, så snart de fastställts. Detta skulle underlätta<br>för dem som skall beakta fastighetsskatten vid budgetering samt ha<br>betydelse vid begäran om jämkning av preliminär skatt.</p> <p>4.2.3 Överklagande av omräkningsbeslut</p> <p>Regeringens förslag: Möjlighet att begära omprövning av och<br>överklaga omräkningsbeslut följer av de regler som gäller vid allmän<br>och särskild fastighetstaxering.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Så som förslaget till omräkning har<br>utformats ingår detta förfarande som en del av fastighetstaxeringen. De<br>omprövnings- och överklaganderegler som gäller vid allmän och särskild<br>fastighetstaxering bör därför vara tillämpliga även på omräkningsförfaran-<br>det.</p> <p>Som tidigare nämnts bör själva omräkningsbeslutet omfatta taxerings-<br>värdet, omräknade del värden och omräknade värden av värderingsenheter<br>samt de omräkningstal som använts. Detta framgår av förslaget till</p> <p>73</p> <p>35 kap. 2 § FTL. I sakprocessen utgörs processföremålet av en enskild Prop. 1994/95:53<br>fråga. Vid överklagande som uttryckligen avser en delfråga som skall<br>avgöras vid omräkningen är det således enbart denna delfråga som kan<br>bli föremål för prövning. De beslut som fattats vid allmän eller särskild<br>fastighetstaxering prövas inte i sådant fall. Då omräkningstalen är bin-<br>dande kommer normalt endast uppenbara förbiseenden att prövas, som<br>att fel omräkningstal eller fel värden använts vid beräkningen eller om<br>multiplikationen av omräkningstal och basvärden blivit fel och rättelse<br>inte skett hos skattemyndigheten.</p> <h2>5 Rationaliserad fastighetstaxering</h2> <h3>5.1 &nbsp;Registerbaserad fastighetstaxering</h3> <p>5.1.1 Bakgrund</p> <p>Centralnämnden for Fastighetsdata, CFD, RSV, och LMV samarbetar<br>sedan länge i frågor kring fastighetstaxeringen för att rationalisera och<br>effektivisera verksamheten i tekniskt hänseende. Nya tekniska förutsätt-<br>ningar ger möjligheter att genomföra förändringar beträffande fas-<br>tighetstaxeringen i syfte att minska systemkostnadema.</p> <p>Inom skatteförvaltningen sker vidare fortlöpande en översyn av<br>regelsystemet. Detta gäller beträffande såväl materiella som formella<br>frågor. Ett mycket viktigt inslag i detta arbete är att - med olika am-<br>bitionsnivå i fråga om effektivitet - söka minska administrationskost-<br>naderna. Allmänt sett står fördelar att vinna om myndigheterna kan<br>utnyttja redan befintlig information och på så sätt begränsa de enskildas<br>uppgiftslämnande. Som exempel på det nu sagda kan nämnas de reformer<br>som under senare år genomförts i fråga om den årliga inkomsttaxeringen.</p> <p>Den förenklade självdeklarationen infördes vid 1987 års taxering.<br>Grovt räknat kan denna reform, efter viss omfördelning av resurser,<br>beräknas ha medfört besparingar på ca 30 miljoner kronor. Vid 1995 års<br>taxering kommer inkomsttaxeringen att till stor del grundas på förtryckt<br>material, vilket beräknas medföra ytterligare besparingar på drygt<br>100 miljoner kronor per år.</p> <p>Såvitt gäller fastighetstaxeringen bygger förfarandet alltjämt på att<br>uppgifter inhämtas från fastighetsägarna även om numera åtskilliga<br>uppgifter förtrycks i deklarationerna.</p> <p>Idag finns ett flertal olika register som innehåller uppgifter om<br>fastigheter. Utredningen har i sitt betänkande (SOU 1994:62 s 68 ff) i<br>detalj redogjort för befintliga register. Här skall endast översiktligt tas<br>upp vissa delar.</p> <p>Fastighetsdatasystemet, FDS, är ett ADB-system med information om<br>landets fastigheter. Uppbyggnaden sker successivt över landet genom<br>systemets införande vid fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter<br>den s.k. Fastighetsdatareformen. CFD har huvudansvaret för såväl FDS<br>som genomförandet av Fastighetsdatareformen. Systemet innehåller i</p> <p>74<br></p> <p>huvudsak två register, ett fastighetsregister med uppgifter om fastigheter,<br>samfälligheter, planer m.m. och ett inskrivningsregister med uppgifter<br>om ägarförhållanden, inteckningar m.m. Efter beslut av riksdag och<br>regeringen våren 1993 pågår dessutom uppbyggnaden av ett basregister<br>över byggnader. Uppläggningen av ett sådant register innebär att<br>byggnader ges identiteter och att rätt adress och rätt taxeringsinforma-<br>tion kopplas till byggnaden. Dessutom innehåller FDS en delkopia av<br>fastighetstaxeringsregistret, FTR.</p> <p>FDS kommer att ha införts vid landets samtliga fastighetsregister- och<br>inskrivningsmyndigheter i september år 1995. Detta får till följd att<br>ändringar i fastighetsindelningen och ägarändringar kan aviseras på ett<br>enhetligt sätt från FDS till fastighetstaxeringen för samtliga kommuner.</p> <p>FTR är det grundläggande registret för fastighetstaxeringen och<br>innehåller sådana fastigheter, samfälligheter och byggnader på ofri grund<br>som är eller skall bli föremål för fastighetstaxering. De huvudsakliga<br>funktionerna i systemet är registervård, årlig taxering, registrering av<br>överklagande o.d. samt service. Med registervård avses bl.a. olika typer<br>av händelser såsom t.ex. förändringar i fastighetsindelning, ägarförhållan-<br>den, indelning i taxeringsenheter och bygglov.</p> <p>Ajourhållningen av fastighetsregistret sker hos statliga och kommunala<br>fastighetsregistermyndigheter. Förändringar som sker i samband med<br>t.ex. ny- och ombildning av fastigheter uppdateras löpande i FDS. I<br>samband med detta fångas också den information som skall aviseras till<br>FTR.</p> <p>Ansvaret för uppdatering av inskrivningsregistret ligger på inskriv-<br>ningsmyndigheterna. Vid handläggning av t.ex. en ansökan om lagfart<br>handläggs denna direkt i FDS som sedan uppdateras med förändrad<br>information som rör ägandet av fastigheten. Samtidigt skapas automatiskt<br>ett underlag för avisering till FTR.</p> <p>Ajourhållningen av FTR sker genom att förändringar i fastighetens<br>identitet och areal aviseras i samband med fastighetsbildningsförrättning<br>från CFD. Avisering av dessa uppgifter sker på ADB-media vaije vecka.<br>Samtidigt aviseras också ägarförändringar (lagfarter).</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>75</p> <p>5.1.2 Övergång till registerbaserad fastighetstaxering</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: En övergång sker till en registerbaserad fastig-<br>hetstaxering. I de fall ett tillfredsställande uppgiftsunderlag finns<br>kommer fastighetsägarna att tillställas ett förslag till fastighets-<br>taxering med böljan vid AFT 1996. Den allmänna deklarationsplik-<br>ten gäller inte i dessa fall.</p> <p>I förslaget till fastighetstaxering finns det nya basvärdet redovisat<br>samt de olika faktorer som har lett fram till detta. Endast den som<br>har synpunkter på förslaget till basvärdet behöver vända sig till<br>skattemyndigheten, SKM, med påpekanden.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Remissinstanserna är till övervägande del positiva<br>till eller har inga erinringar mot förslagen om att övergå till register-<br>baserad fastighetstaxering och införa ett förenklat förfarande. Det finns<br>vissa synpunkter på de ekonomiska effekterna. Dessa behandlas i av-<br>snitt 7. Vidare anser flera remissinstanser att det bör krävas ett aktivt<br>godkännande för att förslaget till fastighetstaxering skall läggas till grund<br>för taxering. Som skäl härför framförs bl.a. rättssäkerhetsskäl, att<br>motsvarande system gäller för inkomsttaxeringens förenklade förfarande,<br>den annars ökade risken för felaktiga uppgifter och försämrad kvalitet på<br>taxeringsvärdet samt vikten av det straffansvar som ett aktivt godkänn-<br>ande medför. Flertalet remissinstanser, däribland Datainspektionen,<br>godtar dock utredningens förslag.</p> <p>RSV förordar en modell där erinringar mot eller ett passivt godkänn-<br>ande av ett förslag till fastighetstaxering skall behandlas som allmän fas-<br>tighetsdeklaration .</p> <p>Skälen för regeringens förslag:</p> <p>Förutsättningarna för registerbaserad fastighetstaxering</p> <p>Med registerbaserad fastighetstaxering avses i detta sammanhang en<br>taxering som baserar sig på uppgifter i befintliga register. Register-<br>baserad fastighetstaxering innebär inte att något helt nytt register måste<br>byggas upp utan att redan befintliga register skall kunna utnyttjas mer<br>rationellt. Komponenter skall således kunna hämtas från olika register<br>med därav följande förenklingsvinster för både enskilda och myndigheter.<br>Manuell hantering skall kunna undvikas i allt större utsträckning. Ett<br>väsentligt syfte med registerbaserad fastighetstaxering är besparings-<br>möjligheterna. Målsättningen är att det arbete som lagts ned bl.a. inför<br>tidigare allmänna fastighetstaxeringar skall kunna återanvändas.</p> <p>Som utredningen framhållit kräver ett registerbaserat förfarande för att<br>fungera smidigt att ett nytt system görs så stabilt som möjligt eftersom</p> <p>76</p> <p>möjligheterna att inhämta uppgifter i ett sådant system är mer begränsa- Prop. 1994/95:53<br>de än i ett förfarande som bygger på uppgiftslämnande via deklarationer.<br>Stabiliteten i systemet uppnås genom att det så långt möjligt bygger på<br>enahanda omständigheter år från år. Vidare kräver en registerbaserad<br>fastighetstaxering ett tillförlitligt underlag i så måtto att erforderliga<br>uppgifter finns i framtagbar form i olika register. Det är således både en<br>fråga om att kunna utnyttja ett befintligt material av god kvalitet och att<br>skapa garantier för att detta hålls aktuellt.</p> <p>Några omständigheter som skulle utgöra hinder för en övergång till en<br>registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 har utredningen inte<br>funnit. Regeringen delar denna bedömning. Övervägande del erforderligt<br>grundmaterial finns redan hos myndigheterna. Däremot återstår en del<br>problem vad gäller den fortsatta ajourhållningen av det nya systemet för<br>fastighetstaxering bl.a på grund av de förändringar som skett i plan- och<br>bygglagstiftningen.</p> <p>En väl fungerande registerbaserad fastighetstaxering förutsätter att<br>förändringar i fråga om fastigheter och byggnader kommer till SKM:s<br>kännedom. Det är i huvudsak tre förändringar som är av intresse. Hit hör<br>ägarförändringar, ändringar i fastighetsindelningen samt ny,- till- och<br>ombyggnad. Det är av stor vikt att information om byggnadsåtgärder<br>även för framtiden kan fångas in genom uppgiftslämnande från kom-<br>munernas sida. Det byggnadsregister som nu är under uppbyggnad torde<br>kunna utgöra en bas för en sådan rapportering. Den bygganmälan som<br>numera införts anser emellertid utredningen inte tillförsäkra att tillräck-<br>liga uppgifter kommer in. Utredningen avser att återkomma till dessa<br>problem. Detsamma gäller förenklingar i fastighetstaxeringsförfårandet<br>avseende övriga fastighetskategorier i syfte att underlätta ett register-<br>baserat förfarande.</p> <p>Till dess utredningens slutliga förslag, som skall redovisas under år<br>1995, blir behandlat kommer två olika arbetsmodeller att gälla, en som<br>bygger på ett i princip deklarationslöst förfarande och en som motsvarar<br>det nuvarande. Enligt utredningen kommer olägenheterna härav dock inte<br>bli allt för märkbara. Utredningen utgår vidare från att alla allmänna<br>fastighetstaxeringar efter år 1996 kommer att bygga på ett registerbaserat<br>förfarande.</p> <p>En övergång till registerbaserad fastighetstaxering aktualiserar också<br>vissa integritetsfrågor. Bl.a. leder förfarandet till att tämligen detaljerade<br>standarduppgifter lagras under lång tid utan säker uppdatering. Som<br>utredningen påpekat kan dock förutsättas att förändringar i t.ex. utrust-<br>ningsdetaljer korrigeras på fastighetsägarens initiativ när det kan medföra<br>sänkningar av värdet. Denna risk skall därför inte överdrivas.</p> <p>Regeringen ansluter sig således till utredningens ställningstaganden och<br>har en övergång till en registerbaserad fastighetstaxering som utgångs-<br>punkt för det följande förslaget till förenklat förfarande samt övriga<br>rationaliseringsförslag. Förslagen tar sikte på den allmänna fas-<br>tighetstaxeringen av småhusenheter år 1996. Efter att utredningen lämnat<br>sitt slutbetänkande kan vissa frågor komma att behandlas på nytt.</p> <p>77</p> <p>Utformningen av förslag till fastighetstaxering</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Såsom tidigare påpekats finns till övervägande del erforderligt<br>grundmaterial för att fastställa basvärden (med den terminologi som<br>föreslås i avsnitt 4) redan hos myndigheterna. Förtryckningen i det nya<br>förfarandet kommer att avse de uppgifter som finns lagrade. Kända<br>uppgifter översänds således till fastighetens ägare på en blankett som<br>även skall innehålla ett förslag till basvärde. Det skall likaså framgå för<br>fastighetsägaren hur detta värde räknats fram. Detta leder till att bl.a.<br>fastighetsägarnas medverkan kan begränsas till att dessa får möjlighet att<br>kontrollera material som de tillställs.</p> <p>Vid AFT 1990 utfördes granskningsarbete för 1 800 000 småhusenhe-<br>ter. För den modell som föreslås vid AFT 1996 är volymen deklaratio-<br>ner som kräver någon form av granskning beräknad till sammanlagt<br>endast 1 000 000.</p> <p>Det kan givetvis inte uteslutas att erforderliga uppgifter ibland saknas.<br>I så fell får det tidigare deklarationsförferandet tillämpas. Den allmänna<br>skyldigheten att avge fastighetsdeklaration utmönstras om förslag till<br>fastighetstaxering erhållits. Efter föreläggande skall deklaration dock<br>alltid avges.</p> <p>När det gäller inkomsttaxeringen har det diskuterats om inte de<br>skattskyldiga passivt skulle kunna godkänna ett förtryckt material.<br>Föredragande statsrådet har dock i denna fråga (prop. 1992/93:86 s 39-<br>40) anfört att det är väsentligt att den skattskyldige på ett aktivt sätt<br>godkänner de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. I<br>propositionen, som gäller förfarandet inför 1995 års inkomsttaxering,<br>föreslås heller ingen ändring på denna punkt. Frågan blir då om något<br>motsvarande bör gälla även för fastighetstaxeringens vidkommande.</p> <p>Generellt kan dock två väsentliga olikheter mellan fastighetstaxering<br>och inkomsttaxering noteras. Den sistnämnda taxeringen bygger på<br>uppgifter som i större eller mindre utsträckning varierar från år till år.<br>Vidare grundas taxeringen regelmässigt på uppgifter som lämnas av<br>tredje man (arbets- eller uppdragsgivare, banker osv.). Vid fas-<br>tighetstaxeringen är bilden en annan. Fastighetstaxeringen bygger i<br>normalfallet på hur stor inverkan på värdet fastighetens fysiska egenska-<br>per och läge har. Dessa förhållanden är tämligen konstanta över tiden.<br>En ny beräkning av basvärdet grundar sig således på uppgifter som<br>fastighetens ägare själv lämnat om t.ex. storlek, ålder, standard osv. vid<br>tidigare fastighetstaxeringar. Några ytterligare uppgifter tillförs således<br>inte av utomstående uppgiftslämnare. En viss reservation kan göras för<br>de fell fastigheten har bytt ägare. Nya ägare till fastigheter har emellertid<br>sannolikt ett starkt intresse av att granska de förtryckta uppgifterna som<br>lämnats av en tidigare ägare. Risken för att felaktigheter till nackdel för<br>den nya fastighetsägaren förbigås kan därför antas vara liten.</p> <p>Det främsta skälet mot att ha en form av aktivitet från fastighetsägarnas<br>sida, och då närmast genom att ägaren även om de förtryckta uppgifterna<br>helt godtas skickar tillbaka en blankett med namnunderskrift, är att detta<br></p> <p>78</p> <p>drar med sig en hanteringskostnad för myndigheterna. Utredningen har Prop. 1994/95:53<br>beräknat denna kostnad till ca 40 miljoner kronor för AFT 1996.</p> <p>Flera remissinstanser är kritiska till att ett passivt godkännande skall<br>kunna leda till fastighetstaxering. Datainspektionen har däremot till<br>skillnad från vad som uttalades i fråga om det förenklade förfarandet vid<br>inkomsttaxeringen inte ansett det behövligt med fastighetsägarens under-<br>skrift vid det nu föreslagna förenklade förfarandet vid fastighetstaxe-<br>ringen. Enligt regeringens mening talar övervägande skäl för att en annan<br>modell än den vid inkomsttaxeringen bör kunna prövas vid fas-<br>tighetstaxeringen.</p> <p>Visserligen finns en risk for att enstaka fastighetsägare får sina<br>fastigheter för lågt taxerade för att de inte rättar felaktiga uppgifter som<br>är till fördel för dem. Denna nackdel får emellertid anses vägas upp av<br>de vinster som görs med det förenklade förfarandet. Dessutom skall<br>kontroll givetvis ske från skattemyndigheternas sida även vid det nu<br>föreslagna förfarandet. Vad gäller de fastighetsägare som anser att<br>felaktiga uppgifter kommer att leda till en för hög taxering eller av annat<br>skäl är missnöjda föreligger möjligheten att inkomma med påpekanden.<br>Om fastighetsägaren missar denna möjlighet ger det numera införda<br>omprövningsinstitutet det skydd som kan behövas av rättssäkerhetsskäl.<br>Det bör påpekas att om fastigheten har fått en ny ägare och förslaget går<br>till den gamla ägaren medför förslaget visserligen att den nya ägaren kan<br>riskera att en fastighetstaxering beslutas på grund av den gamla ägarens<br>passivitet. Den ägare som inte har fått ett förslag till fastighetstaxering<br>är emellertid skyldig att lämna allmän fastighetsdeklaration och situation-<br>en bör därför normalt inte uppkomma. Såsom redan framhållits kan<br>dessutom genom omprövningsinstitutet en felaktig taxering ändras.</p> <p>Enligt regeringens mening är det mot bakgrund av redogörelsen ovan<br>möjligt att införa ett förenklat förfarande som innebär att fastighetsägare<br>inte behöver skicka in blanketten i de fall de förtryckta uppgifterna är<br>korrekta och förslaget till basvärde godtas. Bara i de fall fastighetsägaren<br>vill ändra eller tillföra uppgifter behöver han höra av sig till SKM.</p> <p>Med regeringens förslag blir det bara aktuellt att lämna deklaration i<br>de fall tillräckligt underlag inte finns för att åsätta ett basvärde. Slutlig<br>underrättelse skall däremot skickas ut till alla fastighetsägare, oavsett om<br>det förtryckta förslaget godtagits eller inte.</p> <p>Förslaget medför ändringar i 18 kap. FTL vilka anges närmare i det<br>kommande avsnittet.</p> <p>79</p> <p>5.1.3 Förfarandefrågor</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Fastighetsägaren skall ha fått förslaget till<br>fastighetstaxering senast den 15 oktober året före taxeringsåret för<br>att deklarationsplikten skall upphöra. Påpekanden mot förslaget skall<br>ha inkommit senast den 1 november samma år.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan<br>erinran. RSV anser att tidpunkten före vilken förslag till fastighetstaxering<br>skall ha erhållits för att deklarationsskyldigheten skall upphöra bör ändras<br>från den 1 oktober till deklarationstidpunkten den 1 november året före<br>fastighetstaxeringsåret.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Vid allmän fastighetstaxering skall<br>fastighetsägaren enligt 18 kap. 1 § FTL, med vissa undantag, utan<br>föreläggande lämna deklaration för vaije fastighet. Efter föreläggande<br>föreligger alltid deklarationsplikt.</p> <p>En övergång till ett registerbaserat förfarande innebär bl.a. att den<br>allmänna deklarationsplikten upphör. Kvar står dock fastighetsägarens<br>primära ansvar för uppgifternas riktighet. Enligt utredningen kommer det<br>nämligen även för framtiden att behövas regler som gör det möjligt att<br>få in uppgifter av i stort sett samma slag som för närvarande. Detsamma<br>gäller vitesföreläggande och andra kontrollåtgärder.</p> <p>En registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 innebär att flertalet<br>småhusägare kommer att få en blankett där basvärdet och delvärdena<br>skall finnas liksom samtliga relevanta uppgifter som leder fram till<br>slutvärdena. Det angivna basvärdet, liksom delvärdena, är att se som<br>förslag. Om inget sker fastställs sedan dessa värden genom taxeringsbe-<br>slut, vilket senast den 30 juni under taxeringsåret skall skickas till både<br>de som fått förslag till fastighetstaxering och de som i vanlig ordning<br>avlämnat fastighetsdeklaration. Genom att basvärdet anges redan i det<br>förslag som sänds ut får fastighetsägaren en fullständig bild av den<br>taxering som skett. I tydlighetens intresse bör påpekas att även om en<br>fastighetsägare inte reagerat mot det föreslagna basvärdet, detta givetvis<br>inte hindrar SKM från att under taxeringsarbetet komma med invänd-<br>ningar mot detsamma.</p> <p>Deklarationsplikten blir med förslaget beroende av om vederbörande<br>fått ett färdigt taxeringsförslag eller inte. Normalt skall ett sådant också<br>kunna tillställas det stora flertalet småhusägare vid AFT 1996. Om<br>emellertid SKM redan från början bedömer det registrerade underlaget<br>som otillräckligt för att kunna läggas till grund för beräkningen av<br>basvärdet skall fastighetsägaren deklarera på sedvanligt sätt.</p> <p>I 18 kap. 1 § första stycket FTL får ett tillägg göras av innebörd att<br>allmän deklarationsplikt således inte föreligger om ett förslag till<br>fastighetstaxering erhållits. Liksom i dag skall dock vaije fastighetsägare</p> <p>80</p> <p>vara skyldig att deklarera efter ett föreläggande (18 kap. 1 § sista stycket Prop. 1994/95:53<br>FTL).</p> <p>Om den som tillställts en färdig blankett har synpunkter på innehållet<br>blir situationen densamma som idag. Fastighetsägaren - eller rättare sagt<br>den som enligt 18 kap. 2 § FTL är uppgiftsanvarig - får då vända sig till<br>SKM med sina påpekanden senast vid den tidpunkt deklaration skulle ha<br>lämnats dvs. den 1 november året före taxeringsåret. I det fortsatta<br>taxeringsarbetet får sedan ställning tas till om uppgifterna kan godtas<br>eller inte.</p> <p>Den som inte är nöjd med taxeringsbeslutet får i vanlig ordning<br>därefter begära omprövning och överklaga beslutet till domstol.</p> <p>Den fastighetsägare som anser sig kunna godta det material som<br>skattemyndigheten skickat ut behöver således inte vidta några ytterligare<br>åtgärder. Detta medför enligt utredningen - i vart fall teoretiskt - en viss<br>ansvarsförändring i förhållande till vad som gäller i dag. I 18 kap. 41 §<br>FTL anges nämligen att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet<br>lämnar en handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för<br>att taxeringen blir för låg kan dömas till böter eller fängelse i högst sex<br>månader. Utredningen anser att efter en öveigång till en registerbaserad<br>fastighetstaxering kan straffansvar inte komma i fråga i de fall någon<br>underlåter att invända mot en för låg taxering som SKM föreslagit i det<br>utskickade materialet. Så kan inte heller bli fallet om muntligen lämnade<br>uppgifter till stöd för en sänkt taxering från en ägare godtas. Utredningen<br>har inte funnit det motiverat att frångå gällande rätt i denna del med dess<br>krav på skriftligt uppgiftslämnande som förutsättning för straffansvar.<br>Till bilden hör också att ifrågavarande straffbestämmelse behandlas i den<br>pågående översynen av skattebrottslagen (Fi 1993:08).</p> <p>Några remissinstanser, däribland Göta hovrätt, anser att ett straffansvar<br>bör föreligga. Fastighetsägare skall således vara ansvariga för att ha<br>godtagit de uppgifter som förtryckts. Hovrätten, som föreslår att under-<br>tecknande och återsändning av förslaget till fastighetstaxering skall ske,<br>menar att det är oacceptabelt att straffansvar inte kan komma i fråga vid<br>det förenklade förfarandet och anser att det innebär en risk för att<br>kvaliteten på fastighetsuppgiftema och taxeringsvärdet på sikt kommer att<br>påverkas.</p> <p>Regeringen är emellertid av rättssäkerhetsskäl inte beredd att kom-<br>binera det nu föreslagna passiva godkännandet med straffansvar. Det kan<br>dock finnas anledning att återkomma till frågan sedan erfarenhet vunnits<br>av den nya ordningen.</p> <p>I anslutning till det ovan sagda finns anledning att också beröra<br>utredningens förslag rörande förseningsavgiften (18 kap. 42 § FTL).<br>Enligt förslaget skall den som fått ett förslag till fastighetstaxering<br>komma in med eventuella påpekanden senast den 1 november, dvs. inom<br>samma tid som gäller för deklarationspliktens fullgörande. Den som inte<br>lämnar sin deklaration i tid kan komma att påföras en förseningsavgift.<br>I och för sig kan det ifrågasättas om inte detsamma av effektivitetsskäl<br>borde gälla för den som kommer in med sina påpekanden för sent.<br>Utredningen har dock funnit att det - åtminstone i ett inledningsskede -</p> <p>6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53</p> <p>81</p> <p>inte föreligger tillräckliga skäl för en sådan ordning. De fell där<br>deklarationen i framtiden blir nödvändig rör sådana situationer där<br>myndigheterna saknar ett tillräckligt underlag och där det således är<br>angeläget att detta snarast kompletteras. Till bilden hör även att den som<br>lämnat in en inte helt fullständig deklaration i efterhand kan lämna<br>ytterligare uppgifter utan att drabbas av någon sanktion. Dessutom får<br>omprövningsinstitutet anses ha i viss mån minskat behovet av ett alltför<br>detaljrikt och sanktionerat tidsmönster. Utredningen anser att erfaren-<br>heterna av AFT 1996 i vart fall bör utvärderas innan ett slutligt ställ-<br>ningstagande kan göras i fråga om en utvidgad förseningsavgift.<br>Regeringen ansluter sig till denna uppfattning.</p> <p>Ett förenklat förfarande återverkar även på kontrollarbetets inriktning.<br>Det nuvarande systemet bygger på tanken att en individuell kontroll sker<br>av den ingivna deklarationens riktighet. I ett registerbaserat förfarande<br>får helt naturligt kontrollen en mer generell inriktning. Utredningen ger<br>som exempel på detta att det kan visa sig lämpligt att närmare studera de<br>fall där den senast erlagda köpeskillingen står i mindre god överensstäm-<br>melse med det åsatta taxeringsvärdet. Här kan då sådana fall sorteras ut<br>vid en efterföljande kontroll inom den för SKM gällande årliga ompröv-<br>ningstiden. Ett annat tänkbart fell är en motsvarande specialgranskning<br>av olika former av gruppbebyggelse.</p> <p>Vid allmän fastighetstaxering kan själva taxeringsarbetet sägas inledas<br>i september året före taxeringsåret med förtryckning av deklarationerna.<br>Dessa är normalt fastighetsägarna till handa i slutet av samma månad.<br>Den senaste deklarationstidpunkten är enligt 18 kap. 9 § FTL den 1<br>november samma år. För de fell fastighetsägarna inte godtar det<br>utskickade materialet har de därför en månad på sig att inkomma med<br>erinringar till SKM. Den som i enlighet med vad som anförts tidigare<br>skall deklarera, skall lämna deklarationen inom samma tid.</p> <p>I frågan om detta tidsschema kan tillämpas också om förslaget till<br>registerbaserat förfarande införs har utredningen gjort följande bedöm-<br>ning.</p> <p>Redan i det nu gällande systemet förtrycks åtskilliga uppgifter i dekla-<br>rationsmaterialet. För framtiden blir då främst fråga om att förtrycka<br>uppgifter om basvärden och förekommande delvärden. Enligt vad<br>utredningen inhämtat blir det fråga om så pass begränsade nya uppgifter<br>att gällande tidsplan kan användas även för det förenklade förfarandet.<br>Utredningen har föreslagit att tidpunkten före vilken fastighetsägaren<br>skall ha fått förslaget till taxering skall vara den 1 oktober året före<br>taxeringsåret. RSV anser emellertid att den 1 oktober från administrativ<br>synpunkt är en olämplig tidpunkt eftersom det inte kan garanteras att<br>förslaget är fastighetsägaren till handa precis före detta datum. I stället<br>föreslås att 1 oktober ändras till deklarationstidpunkten den 1 november.</p> <p>Enligt regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att samma<br>datum gäller för när förslag skall ha erhållits och påpekanden ha<br>inkommit. Tidpunkten bör dock kunna flyttas fram till den 15 oktober.<br>Lagrådet har ansett att tidpunkten bör anges på sådant sätt att fas-<br>tighetsägaren skall ha fått förslaget senast visst datum. Regeringen<br></p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>82</p> <p>föreslår därför att fastighetsägaren skall ha fått förslaget till taxering Prop. 1994/95:53<br>senast den 15 oktober året före taxeringsåret. En samstämmighet uppnås<br>då med den konstruktion som gäller det förenklade förfarandet vid in-<br>komsttaxeringen.</p> <p>Regeringen delar i övrigt utredningens bedömning. En anpassning till</p> <p>det förenklade förfarandet föreslås i 18 kap. 1, 3, 4, 6, 9 och 9 a §§<br>FTL.</p> <h3>5.2 Småhus på lantbruksenhet</h3> <p>Regeringens forslag: Samtliga småhus med tillhörande tomtmark<br>som är belägna på lantbruksfastighet skall ingå i lantbruksenheten.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: RSV och LMV har synpunkter på tidpunkten för<br>att genomföra förslaget. RSV anser att övergången bör ske först till<br>AFT 1998 av administrativa skäl. Därvid åberopas att AFT 1996 innebär<br>en stor arbetsbelastning för skatteförvaltningen samtidigt som det även<br>föreligger ett förslag till årlig omräkning av taxeringsvärdena fr.o.m. år<br>1996. LMV ser inget hinder att genomföra förslaget i sin helhet till år<br>1996.1 övrigt har remissinstanserna inte haft några erinringar riktade mot<br>förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Av grundläggande betydelse för<br>fastighetstaxeringen är indelningen i taxeringsenheter. Med taxeringsenhet<br>förstås sådan egendom som skall taxeras för sig (4 kap. 1 § FTL). Av<br>samma lagrum framgår att fastighet i regel också utgör taxeringsenhet.<br>Begreppen registerfastighet och taxeringsenhet sammanfaller dock inte.</p> <p>I 4 kap. 5 § andra stycket FTL anges att småhus och tomtmark för<br>sådan byggnad skall ingå i lantbruksenhet under vissa förutsättningar.<br>Enligt dessa skall husen ligga i anslutning till lantbruksenhet vars<br>produktiva mark, dvs. åkermark, betesmark och skogsmark, omfattar<br>minst fem hektar. Husen skall dessutom vara behövliga som bostad i<br>lantbruket, dvs. åt ägare, arrendator eller deras arbetskraft. Uppfylls inte<br>förutsättningarna för att införliva småhuset i lantbruksenheten sker en<br>uppdelning så att småhuset med tillhörande tomtmark indelas som<br>småhusenhet och återstoden som lantbruksenhet. Två olika taxeringsen-<br>heter oildas därmed av en registerfastighet.</p> <p>Enligt utredningen är flertalet nu aktuella register uppbyggda efter<br>indelningen i registerfastigheter. Av de ändringar som behandlas i det<br>maskinella aviseringssystem som finns uppbyggt mellan CFD och RSV<br>är de fell som blir föremål för manuell hantering främst sådana enheter<br>där registerfastighet och taxeringsenhet inte stämmer överens. Det har<br>visat sig att lantbruksenheter oftare än andra kategorier blir föremål for<br>manuella åtgärder i fastighetstaxeringssystemet. En övergång till<br>registerbaserad fastighetstaxering skulle således kunna underlättas om</p> <p>83<br></p> <p>taxeringsenhet genomgående knöts an till begreppet registerfastighet. Prop. 1994/95:53<br>Även av rationaliseringsskäl anser utredningen det vara eftersträvansvärt<br>med en ökad överensstämmelse mellan indelningen i taxeringsenheter och<br>indelningen i registerfastigheter.</p> <p>Det ursprungliga syftet med att indela den taxerade egendomen i<br>taxeringsenheter var att få enheter som lämpligen borde taxeras för sig.<br>För de olika enheterna gällde olika beskattningsregler. Så beskattades<br>tidigare fritidshus på en lantbruksfastighet enligt andra regler än de som<br>gällde registerfastigheten i övrigt. Genom ändringarna i 1990 års<br>skattereform har sambandet mellan inkomsttaxeringen och fastig-<br>hetstaxeringen försvagats. Avgörande är numera den gränsdragning som<br>görs vid inkomsttaxeringen mellan begreppen privatbostadsfiastighet och<br>näringsfastighet.</p> <p>Gällande regler återfinns i 5 § KL och innebär bl.a. att småhus som är<br>inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på<br>lantbruksenhet och som utgör privatbostad omfattas av begreppet<br>privatbostadsfastighet. Som privatbostad räknas småhus som helt eller till<br>övervägande del används för ägarens eller vissa denne närståendes<br>permanent- eller fritidsboende. Andra fastigheter utgör näringsfastigheter.<br>Fr.o.m. 1995 års taxering kan på ägarens begäran privatbostadsfastighet<br>på lantbruksenhet räknas som näringsfastighet om småhusets storlek<br>uppgår till minst 400 kvm och det har nybyggnadsår före år 1930.<br>Privatbostadsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital och innehavet<br>genom uttag av fastighetsskatt. Näringsfastighet beskattas i näringsverk-<br>samheten genom att faktiska intäkter och kostnader beaktas.</p> <p>Med hänsyn till de förändringar som infördes genom 1990 års<br>skattereform kvarstår således inte längre något behov av att ur in-<br>komstskattesynpunkt bryta ut bostadshus från lantbruksenheterna för<br>värdering som egna taxeringsenheter.</p> <p>Frågan är om en sådan uppdelning behövs av andra skäl.</p> <p>Enligt utredningen har man uppskattat att ca 10 000 mangårdsbyggna-<br>der och tomter samt ca 70 000 &quot;icke-behövliga&quot; småhus och ut-<br>arrenderade tomter är utbrutna till egna taxeringsenheter (småhusenheter).</p> <p>Utredningen anför angående småjordbruken, dvs. lantbruksenhet med<br>mark understigande fem hektar produktiv mark, att prisbildningen för<br>dessa småjordbruk kan antas följa den som gäller för småhusenheter. En<br>överföring till denna kategori skulle dock kräva att nya regler skapas<br>eftersom en stor del av arealen i sådant fall inte skulle åsättas något<br>värde liksom inte heller eventuella ekonomibyggnader. En annan lösning<br>skulle vara att lägga in bostadsbyggnaden med tillhörande tomt i lant-<br>bruksenheten. I stället för att en särskild taxeringsenhet måste bildas,<br>skulle för framtiden byggnaden och tomten därtill få utgöra särskilda<br>värderingsenheter inom lantbruksenheten. Utredningen förespråkar den<br>sistnämnda modellen.</p> <p>För den andra aktuella gruppen av småhus, dvs. sådana bostads-<br>byggnader som inte behövs för jordbruket oavsett deras storlek föreslår<br>utredningen samma lösning som för småjordbruken.</p> <p>84</p> <p>Samtliga bostadsbyggnader med tillhörande tomtmark, som ägs av Prop. 1994/95:53<br>lantbrukaren, kommer med denna lösning att ingå i lantbruksenheten.<br>Småhusen och marken bildar därvid särskilda värderingsenheter och<br>värderas enligt samma regler som för småhus på lantbruksenheter.<br>Omtaxering av bostadsbyggnaderna kan ske vid AFT 1998 för lant-<br>bruksenheter.</p> <p>Enligt regeringens bedömning är skälen för att införliva samtliga<br>småhus på lantbruk i lantbruksenheten övertygande. Således uppnår man<br>med nyordningen den förenklingen att det totala antalet taxeringsenheter<br>minskas. Genom att taxera småhusen i lantbruksenheterna får skatte-<br>förvaltningen en jämnare arbetsfördelning. Värderingstekniskt eller<br>hanteringsmässigt möter förslaget inga beaktansvärda svårigheter för de<br>berörda myndigheterna. För ägaren av lantbruksenheten uppkommer den<br>fördelen att hans samlade innehav på registerfastigheten blir taxerat vid<br>ett tillfälle och inte som nu vid två tillfällen.</p> <p>När annan än fastighetsägaren äger byggnaden taxeras byggnadens<br>ägare för den del av taxeringsvärdet som avser byggnad. Tomtmarken<br>kommer emellertid att redovisas i lantbruksenheten i enlighet med det<br>nyss sagda.</p> <p>En ändring föreslås i enlighet med det ovan anförda av regeln i andra<br>stycket i 4 kap. 5 § FTL. Följändringar blir aktuella även i andra<br>paragrafer vilka redogörs för i specialmotiveringen. Lagrådet har lämnat<br>synpunkter på lydelsen av 2 kap. 2 § FTL, som reglerar indelningen i<br>byggnadstyper, i förhållande till den föreslagna lydelsen av 4 kap. 5 §<br>FTL. Regeringen föreslår en ändring av 2 kap. 2 § FTL i enlighet med<br>Lagrådets förslag. Såsom Lagrådet påpekar är avsikten att vissa<br>byggnader som tidigare klassificerats som hyreshus skall tillföras<br>byggnadstypen småhus genom att de införs i lantbruksenheten. Vidare<br>kommer vissa byggnader som tidigare har ingått i lantbruksenheten i<br>fortsättningen att ingå i andra taxeringsenheter, nämligen vissa sådana<br>småhus som är belägna i anslutning till en lantbruksfastighet men inte på<br>själva fastigheten. Detta bör enligt regeringens bedömning inte leda till<br>tillämpningsproblem och medför inte heller andra lagändringar än de i<br>de remitterade lagförslagen.</p> <p>Vad gäller ikraftträdandet gör regeringen följande bedömning. Skulle<br>man vilja tillämpa förslagen generellt vid AFT 1996 uppkommer problem<br>såvitt angår de småhus som inte behövs som bostäder för lantbruksen-<br>hetens ägare m.fl. SFT 1996 går ju tillbaka till närmast föregående<br>allmänna fastighetstaxering för nu berörd kategori, dvs. den allmänna<br>lantbrukstaxeringen 1992. Vid denna taxering saknades värderingesregler<br>för de småhus som nu föreslås ingå i lantbruksenhet. I denna del kan<br>förslagen tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år 1998. Vad<br>gäller de fall där småhuset i fråga är att anse som behövligt för driften<br>kan enligt utredningen förslaget tillämpas redan år 1996. De nya reglerna<br>medför i sådana fall att ägarna till dessa fastigheter till följd av regeln i<br>16 kap. 2 § 1 får avge särskild fastighetsdeklaration. RSV har emellertid<br>ansett att skatteförvaltningen har för stor arbetsbelastning inför år 1996<br>för att hinna ta fram underlag för särskild fastighetstaxering i dessa fall.</p> <p>85</p> <p>Om samtliga småhus införs i lantbruksenheterna först år 1998 kan det ske Prop. 1994/95:53<br>genom allmän fastighetstaxering. Dessutom kommer det förenklade förfa-<br>randet att kunna tillämpas på de för lantbruksenhetens ägare m.fl.</p> <p>behövliga småhusen vid AFT 1996 vilket medför ytterligare ar-<br>betsbesparingar. Övervägande skäl talar därför för sistnämnda lösning.<br>Bestämmelser med innebörd att ändringen genomförs först vid fas-<br>tighetstaxering år 1998 föreslås därför i övergångsbestämmelserna.</p> <h3>5.3 Särskilda frågor</h3> <p>5.3.1 Schematisk bestämning av prisnivån för tomtmark</p> <p>Regeringens förslag: Vid bestämmande av delvärde för tomtmark<br>i sådana fall då försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeom-<br>rådet inte ger den ledning som behövs skall delvärdet bestämmas<br>med ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som<br>normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån<br>för bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av<br>remissinstanserna.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Riket delas in i värdeområden för<br>byggnader och ägoslag (mark). Värdering av dessa sker med ledning av<br>riktvärden (7 kap. 2 § FTL). Indelningen bygger på att fastigheternas<br>beskaffenhet inom ett värdeområde är så enhetlig som möjligt, dvs.<br>indelningen sker för att lägets inverkan på värdet skall beaktas. Den<br>grundläggande regeln i förslaget till 5 kap. 2 § FTL om att basvärdet<br>skall bestämmas till det belopp som motsvarar 75 % av taxeringsen-<br>hetens marknadsvärde gäller enligt 8 § första stycket i samma kapitel<br>även för delvärdena. I enlighet med det nu sagda skall således även<br>delvärdet för marken bestämmas till den angivna nivån.</p> <p>Marknadsvärdet bestäms i första hand med ledning av fastighets-<br>försäljningar i orten. Om det finns ett godtagbart antal försäljningar av<br>såväl bebyggda som obebyggda tomter fungerar systemet väl. Värdeom-<br>råden och riktvärdeangivelser kan i sådana fall bestämmas så att resultatet<br>stämmer överens med de nyss nämnda reglerna. Det har emellertid sedan<br>länge visat sig vara svårt att alltid få fram ett användbart ortsprismaterial<br>för obebyggd tomtmark. På sina håll förekommer knappast sådana<br>försäljningar. Trots detta förhållande har man enligt utredningen hittills<br>lyckats väl med att bestämma riktiga riktvärdeangivelser för tomtmarken.<br>Emellertid har detta moment i förberedelsearbetet krävt omfettande<br>tidsinsatser.</p> <p>Utredningen påpekar att den knappa tillgången till ortsprismaterial<br>avseende obebyggd tomtmark sannolikt kommer att accentueras till AFT</p> <p>86<br></p> <p>1996. Orsakerna står att finna i bl.a. de förändrade bostadsfinan- Prop. 1994/95:53<br>sieringsreglema som infördes den 1 januari 1993 och de kvardröjande<br>effekterna av lågkonjunkturen. Dessa faktorer, sedda var för sig och<br>sammantagna, håller tillbaka en normal nyproduktion av permanent-och<br>fritidshus. Ett annat problem är de försäljningar av tomtmark till<br>permanenthus som gjordes innan det blev känt att bostadsfinan-<br>sieringsreglema skulle komma att ändras. Utredningen anser att dessa<br>köp inte bör ingå i ortsprismaterialet av den anledningen att marknadsför-<br>utsättningarna för sådan tomtmark ändrades radikalt i och med att<br>nämnda regler ändrades.</p> <p>Det behövs därför mer rationella metoder för att göra arbetet med att<br>bestämma värdenivåema för tomtmark mindre resurskrävande. Bristen på<br>ortsprismaterial kräver också nya lösningar för att kraven på hög<br>värderingsnoggrannhet skall kunna bibehållas. Regeringen delar mot<br>denna bakgrund utredningens slutsats att den nuvarande huvudregeln<br>måste kompletteras för de fell där representativa markförsäljningar<br>saknas.</p> <p>Kompletterande metoder har redan använts i de tidigare förberedelse-<br>arbetena. Exempelvis används relationen mellan bebyggda och obebyggda<br>fastigheter till att bedöma vilken nivå marknadsvärdena bör ligga på i<br>områden som inte har tillräckligt underlag i fråga om obebyggda tomter.<br>Någon omfettande kritik mot förfarandet har inte förekommit. Som utred-<br>ningen anfört bör därför detta förfarande utvecklas ytterligare och<br>användas mer systematiskt än tidigare mot bakgrund av de svårigheter<br>som väntas inför AFT 1996.</p> <p>För framtiden skulle arbetet med att bestämma värdenivåema för<br>tomtmark kunna förenklas. Utredningen har föreslagit följande modell.</p> <p>Liksom tidigare kartläggs värderelationerna mellan normaltomten och<br>normal tomen bebyggd med normhuset. De få köp av obebyggd tomtmark<br>som finns används till att uppskatta relationen. För obebyggd tomtmark<br>som avviker från normaltomtens klassificeringsdata kommer köpeskilling-<br>arna att räknas om för att därefter avse normaltomtens marknadsvärde.<br>Denna procedur upprepas för alla delmarknader där köp av obebyggd<br>tomtmark finns. De statistiska beräkningarna kommer att visa en kurva<br>som anger normaltomtens genomsnittliga prisnivå i förhållande till samma<br>tomt bebyggd med normhuset (se SOU 1994:62 s. 149). Det går sedan<br>att använda funktionen för att bestämma tomtmarksvärdena för normal-<br>tomten i områden där inga köp av tomtmark har skett.</p> <p>Regeringen kan ansluta sig till den nu i korthet beskrivna modellen som<br>främst skulle fungera som ett hjälpmedel i de fell ortsprismaterialet vad<br>avser obebyggd tomtmark inte ger tillräcklig ledning. I det fortsatta<br>förberedelsearbetet inför AFT 1996 får modellen ytterligare övervägas.<br>Vid utvärderingen av AFT 1996 kan det visa sig att det nu som ett<br>alternativ beskrivna förfarandet av enkelhetsskäl skulle kunna ges ett<br>större utrymme.</p> <p>En ändring föreslås därför i 5 kap. 8 § FTL i enlighet med utred-<br>ningens förslag så att det klart framgår att en alternativ beräkningsgrund<br>för markvärdet är tillåten.</p> <p>87</p> <p>5.3.2 Tidpunkt för äganderättens övergång</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens bedömning: En lagreglering av tidpunkten för ägande-<br>rättens övergång bör inte göras nu.</p> <p>Utredningens förslag: Tidpunkten för äganderättens övetgång beträff-<br>ande fastigheter föreslås bli reglerad i en bestämmelse i 1 kap. 5 § FTL.</p> <p>Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser ställer sig tveksamma<br>till förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 2 § FTL skall en<br>fastighet delas upp i taxeringsenheter enligt ägarförhållandena om skilda<br>delar av den har olika ägare.</p> <p>I FTL regleras inte vem som skall anses som ägare till en fastighet<br>eller del därav. Denna fråga får avgöras med ledning av de lagregler och<br>den praxis som kan fmnas på området. Regeringsrätten har i ett mål<br>angående fastighetsreglering och särskild fastighetstaxering (RÅ 1993<br>ref 65) anslutit sig till de i andra sammanhang gällande civilrättsliga<br>principer som innebär att äganderätten anses övergå den dag då bindande<br>köpeavtal träffats. Det kan nämnas att motsvarande bedömning gjorts i<br>RÅ 1993 not 485 där fråga var om förvärv genom gåva och arvskifte.<br>Nu nämnda avgöranden stämmer väl överens med vad som sedan länge<br>tillämpats vid inkomsttaxeringen. Har däremot en viss tidpunkt avtalats<br>för äganderättens övergång gäller den tidpunkten (se RÅ 1993 ref 16 och<br>däri anmärkta rättsfall).</p> <p>Utredningen har föreslagit att en lagfastning av gällande praxis skall<br>göras. Förslaget har emellertid, som framgått kritiserats av åtskilliga<br>remissinstanser bl.a. mot bakgrund av effekten på andra rättsområden.<br>Vissa remissinstanser anser att en lagfastning är obehövlig. Det framförs<br>även synpunkter att lagreglering bör ske inom andra skatterättsliga och<br>civilrättsliga områden samtidigt eftersom annars olika tidpunkter kan<br>gälla för äganderättens övergång.</p> <p>Vid överlåtelse av fastighet infaller äganderättens övetgång vid olika<br>tidpunkter i olika sammanhang. Det kan uppstå svårigheter om lagregle-<br>ring sker endast i FTL och inte i annan lagstiftning samtidigt. Vidare<br>hänvisas i ett flertal skatterättsliga men även civilrättsliga lagar till 1 kap.<br>5 § FTL. Med hänsyn till den domstolspraxis som finns och då frågan<br>inte bör behandlas ensidigt på fastighetstaxeringsområdet utan i ett större<br>sammanhang anser regeringen att en lagreglering av tidpunkten för<br>äganderättens övergång inte bör genomföras nu.</p> <p>88</p> <p>5.3.3 Exploateringsmark</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Ägoslaget exploateringsmark utmönstras.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av<br>remissinstanserna.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om exploaterings-<br>mark och exploateringsenhet infördes i FTL år 1981. Enligt de nya<br>reglerna skulle obebyggd mark som ingår i festställd stadsplan eller<br>byggnadsplan och som till någon del är avsedd att användas för bygg-<br>nadsändamål enligt 4 kap. 5 § FTL indelas som en särskild taxeringsen-<br>hetstyp, nämligen exploateringsenhet. Om det var fråga om mark som<br>kunde indelas som tomtmark eller om det var uppenbart att exploatering<br>inte skulle komma att genomföras eller avsevärt fördröjas skulle marken<br>inte klassificeras som exploateringsmark.</p> <p>Genom den uppdelade allmänna fastighetstaxeringen, som infördes vid<br>AFT 1988, skulle i stället exploateringsmark indelas antingen som<br>småhusenhet, hyreshusenhet eller industrienhet beroende på vilken<br>byggnadstyp exploateringsmarken är avsedd för. För att undvika att<br>fastighetsägaren vid inkomstbeskattningen skulle få ta upp en betydligt<br>högre schablonintäkt än tidigare föreslogs samtidigt att exploateringsmark<br>inte fick ingå i bebyggd taxeringsenhet.</p> <p>Värderingen av exploateringsmark utgår från de riktvärden som är<br>bestämda för områdets tomtmark. Riktvärdet för exploateringsmark<br>bestäms således enligt 12 kap. 6 och 7 §§ FTL genom att de riktvärden<br>som gäller för tomtmark inom det berörda området justeras ned genom<br>multiplikation med en exploateringsfektor som bestäms med hänsyn till<br>den väntetid som anses föreligga innan exploateringen beräknas böija och<br>den exploateringstid som anses föreligga under vilken exploatering kan<br>beräknas pågå.</p> <p>Enligt utredningen har genom den nya plan- och bygglagen (1987:10),<br>som förutsätter att planlagd mark skall bebyggas inom kort tid, en stor<br>del av de tidigare detaljplanerna upphävts. Behovet av att indela mark<br>som exploateringsmark har härigenom minskat.</p> <p>Det särskilda förfarandet vid värderingen av exploateringsmark medför<br>en särskild värderingsmetodik. Indelningsförfarandet är ett försvårande<br>moment vid taxeringen, bl.a. beroende på de problem som uppkommer<br>vid gränsdragningen mellan exploateringsmark och andra ägoslag.<br>Förfarandet innebär också en speciell hantering med bl.a. särskilda<br>blanketter och registrerings- samt ADB-rutiner. Utredningen anser att det<br>därför ur såväl värderings- som hanteringssynpunkt skulle innebära en<br>avsevärd förenkling och rationalisering att ta bort den särskilda indel-<br>ningen och värderingen av exploateringsmark. I de få fell en nedjustering<br>av värdet av tomtmark med exploateringsmöjlighet blir aktuell kan sådan<br></p> <p>89</p> <p>i det enskilda fallet i stället göras genom justering för säregna förhållan-<br>den.</p> <p>Regeringen finner i likhet med utredningen och på de skäl som fram-<br>förts av denna att begreppet exploateringsmark bör kunna utmönstras.</p> <p>En effekt av att ägoslaget exploateringsmark tas bort blir att den del av<br>sådan mark som utgör kvartersmark skall indelas som tomtmark och den<br>del som utgjort allmän plats skall för framtiden indelas som övrig mark.<br>Har genomförandetiden gått ut bör marken indelas som tomtmark endast<br>om det är uppenbart att den skall bebyggas, jfr 2 kap. 4 § FTL.</p> <p>Enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 3 § första stycket b<br>utgör fastighetsskatten 1,5 % av taxeringsvärdet av värderingsenhet<br>tomtmark som är obebyggd samt värderingsenhet avseende ex-<br>ploateringsmark. Eftersom således fastighetskatten i dag utgår på samma<br>sätt för båda de aktuella ägoslagen medför förslaget att utmönstra<br>ägoslaget exploateringsmark inte några beskattningskonsekvenser.</p> <p>Förslaget föranleder följande ändringar. Utmönstring sker av 6 kap.<br>8 §, 12 kap. 6 och 7 §§ samt rubriken före 12 kap 6 § FTL. Ändring<br>sker i 2 kap. 4 §, 4 kap. 5-7 §§ och 5 kap. 7 § samt rubriken till 12 kap.<br>FTL så att vad däri föreskrivs om exploateringsmark utgår.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>5.3.4 Ofri tomt i stad</p> <p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om ofri tomt i stad utmönst-<br>ras.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av<br>remissinstanserna.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 5 § första stycket b FTL<br>stadgas att som ägare av fastighet bl.a. skall anses innehavare av s.k. ofri<br>tomt i stad.</p> <p>Eftersom institutet inte längre förekommer föreslår regeringen i likhet<br>med utredningen att bestämmelsen härom skall utmönstras.</p> <p>90</p> <h2>6 Underlag för fastighetsskatt vid brutet<br>räkenskapsår</h2> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Regeringens förslag: Statlig fastighetsskatt skall beräknas på grund-<br>val av det taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Befriel-<br>se från och nedsättning av skatt samt reducering av underlaget för<br>fastighetsskatt i samband med byggnation skall erhållas för kalender-<br>år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § femte stycket lagen om<br>statlig fastighetsskatt beräknas fastighetsskatt för beskattningsår. I 41 §<br>andra stycket kommunalskattelagen (1928:370), KL, föreskrivs att statlig<br>fastighetsskatt skall anses belöpa på det beskattningsår till vilket skatten<br>hänför sig. Av 3 § först nämnda lag framgår att underlaget för fas-<br>tighetsskatt utgörs av taxeringsvärdet. Vilket taxeringsvärde som skall<br>utgöra underlag vid brutet räkenskapsår är inte reglerat i lagtexten.</p> <p>Vid tillkomsten av lagen om statlig fastighetsskatt fanns en regel som<br>föreskrev att med taxeringsvärde avses de värden som legat till grund för<br>eller ingått i beräkning av garantibeloppet. Enligt då gällande 47 § KL<br>skulle garantibelopp beräknas med utgångspunkt från fastighetens<br>taxeringsvärde året före taxeringsåret. I samband med att garantibeskatt-<br>ningen slopades ändrades detta lagrum. Den angivna definitionen<br>försvann då utan någon närmare motivering.</p> <p>De nya reglerna har av skatteförvaltningen tolkats som att någon<br>principiell ändring av fastighetsskattens konstruktion inte var avsedd. Det<br>innebär att om taxeringsvärdet ändras från ett kalenderår till ett annat<br>görs ingen proportionering. I stället utgår man ifrån taxeringsvärdet året<br>före taxeringsåret.</p> <p>Av nuvarande 1 kap. 7 § FTL framgår bl.a. att beslut om taxerings-<br>värde vid allmän fastighetstaxering normalt skall gälla från ingången av<br>det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.<br>Detsamma gäller vid särskild fastighetstaxering. Enligt förslaget om ett<br>omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen i avsnitt 4 kommer beslut<br>om taxeringsvärde i form av omräkning att gälla från ingången av det<br>taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av detta taxeringsår då<br>sådant beslut fattas nästa gång. Med taxeringsår förstås enligt denna lag<br>det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.</p> <p>Vid fastighetstaxering år 1994 åsätts nya taxeringsvärden som således<br>gäller från ingången av år 1994. Beskattningsåret som ligger till grund<br>för 1995 års inkomsttaxering kan utgöras av ett brutet räkenskapsår som<br>exempelvis böljar den 1 juli 1993 och slutar den 30 juni 1994. Vid den<br>regeltolkning som nu synes ske leder detta till att fastighetsskatt kommer<br>att beräknas på 1994 års taxeringsvärde för hela räkenskapsåret. Detta<br>trots att år 1993 utgör en del av räkenskapsåret.</p> <p>91</p> <p>Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att Prop. 1994/95:53<br>när det gäller fastigheter som enligt deras förslag skall schablonbeskattas<br>skall intäkten beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten<br>under varje del av beskattningsåret. Förslaget har motiverats med att det<br>materiellt mest riktiga resultatet erhålls om man gör en proportionering<br>utifrån det taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje del av<br>beskattningsåret. Vidare har utredningen påpekat att om rullande<br>fastighetstaxering införs med omräknade taxeringsvärden varje år får<br>problemet ökad betydelse jämfört med dagens regler.</p> <p>RSV har i sitt remissyttrande över Fastighetsbeskattningsutredningens<br>betänkande påpekat att utredningens förslag ger ett materiellt korrekt<br>resultat men innebär samtidigt merarbete för skattemyndigheterna. Vidare<br>anför RSV att om fastighetsskatten behålls för näringsfastigheter och<br>proportioneringsregeln införs blir problemet än mer påtagligt. RSV<br>föreslår därför i stället att lösningen i sådant fall bör vara att debitera<br>fastighetsskatten för kalenderår även för skattskyldiga med brutet<br>räkenskapsår och beskatta den som är ägare den 1 januari för hela<br>kalenderåret. Det bör dock enligt RSV beaktas att regler med detta<br>innehåll medför engångseffekter.</p> <p>HSB:s Riksförbund tillstyrker i sitt remissyttrande över Fastighets-<br>beskattningsutredningens betänkande utredningens förslag men påpekar<br>att det uppkommer tröskeleffekter till nackdel för dem med brutet<br>räkenskapsår vid tillämpning av nedsättningsreglema vid byggnation.<br>HSB anser därför att en proportionering måste ske för kalenderår såväl<br>av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser.</p> <p>Enligt regeringens mening föreligger ett behov av att klarlägga vilket<br>taxeringsvärde som skall utgöra underlag för fastighetsskatt. Det är<br>därvid lämpligt att utforma reglerna så att de inte ger stötande effekter<br>från likformighets- och neutralitetssynpunkt. Regeringen anser att<br>Fastighetsbeskattningsutredningens uppfattning kan vara vägledande i<br>fråga om den statliga fastighetsskatten. En proportionering bör därför ske<br>vid brutet räkenskapsår på så sätt att underlaget för fastighetsskatt utgörs<br>av det för vaije kalenderårsdel gällande taxeringsvärdet.</p> <p>Vid beräkning av fastighetsskatt måste i sådant fall en åtskillnad göras<br>mellan bestämmande av underlaget för fastighetsskatten i form av taxe-<br>ringsvärdet som gäller för kalenderår och uträkningen av själva fas-<br>tighetsskatten som belöper på beskattningsår.</p> <p>Vid jämkning av underlaget vid förvärv och avyttring under året samt<br>vid tillämpning av bestämmelsen i 2 § femte stycket lagen om statlig<br>fastighetsskatt avseende beskattningsår som omfattar kortare eller längre<br>tid än tolv månader torde inte några tillämpningsproblem utöver mer<br>omfattande uträkningar uppkomma. Regeringen anser att vad RSV anfört<br>om merarbete inte utgör tillräckligt skäl för att ändra dessa vedertagna<br>regler.</p> <p>Vad gäller bestämmelserna i 3 § andra stycket lagen om statlig<br>fastighetsskatt angående befrielse från och nedsättning av fastighetsskatt<br>under sammanlagt tio år för bl.a. nybyggda bostäder avses inkomsttaxe-<br>ringsår och därmed underliggande beskattningsår. Om proportionering</p> <p>92<br></p> <p>skall ske av underlaget för fastighetskatt vid brutet räkenskapsår i Prop. 1994/95:53<br>fortsättningen medför detta, vid samma värdeår och försäljning av<br>fastigheten vid samma tidpunkt ett år efter tioårsperioden, att fas-<br>tighetsägare med brutet räkenskapsår får betala sammanlagt något mer<br>skatt än den som har kalenderår som räkenskapsår. Orsaken är den<br>förskjutning som uppstår och inleds med att de med brutet räkenskapsår</p> <p>1 juli - 30 juni befrias från skatt under ett halvår med det lägre taxerings-<br>värdet före byggnationen som grund. För att lösa detta problem anser<br>regeringen att skattebefrielse och nedsättning av skatten bör erhållas för<br>kalenderår. En sådan lösning motiveras även av att nedsättningsreglema<br>är kopplade till fastigheten och därför inte bör påverkas av ägarens<br>beskattningsår.</p> <p>Visserligen medför denna ordning att skattebefrielse- och nedsättningsår<br>inte kommer att löpa parallellt med de brutna räkenskapsåren. Efter att<br>de tio åren har förlöpt kommer skatteeffekten dock ha varit densamma<br>för dem med brutet räkenskapsår som för dem med kalenderår som<br>räkenskapsår.</p> <p>De regler som infördes som en övergångsåtgärd för redan befintliga<br>hus i de gällande öveigångsbestämmelsema punkterna 4 och 5 till lagen<br>(1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt<br>utgör ett pågående system som inte bör ändras. Undantag bör därför<br>göras för tillämpning av proportioneringen i dessa fall.</p> <p>I 3 a § lagen om statlig fastighetsskatt har införts en möjlighet till<br>reduktion av fastighetsskatten på hyreshusenheter med byggnad som<br>innehåller bostäder om det taxeringsvärde som utgör underlag för<br>fastighetsskatten har höjts till följd av en om- eller tillbyggnad. Den nya<br>bestämmelsen innebär att om förutsättningarna är uppfyllda skall fas-<br>tighetsskatten beräknas på taxeringsvärdet minskat med ett särskilt<br>framräknat belopp under de första fem åren som det höjda taxeringsvär-<br>det ligger till grund för fastighetsskatten och minskat med halva detta<br>belopp de där på följande fem åren. Med år synes även här avses<br>inkomsttaxeringsår med underliggande beskattningsår. Samma problem<br>som i föregående fall uppstår egentligen inte eftersom det är frågan om<br>att reducera underlaget för fastighetsskatt med ett visst belopp. Storleken<br>på underlaget har inte någon betydelse. Skatten beräknad på det reduce-<br>rande beloppet blir densamma oavsett från vilket underlag den dras.<br>Även i detta foll är det trots allt mer lämpligt att reducering erhålls för<br>kalenderår för att en enhetlig systematik skall uppnås.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i 2, 3 och 3 a §§ lagen om statlig<br>fastighetsskatt. De nya reglerna föreslås träda i kraft i januari 1995 och<br>tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Eftersom ett taxerings-<br>värde som åsätts år 1995 kan bli lägre än dagens taxeringsvärde bör<br>övergångsvis gälla att den skattskyldige måste begära att de nya reglerna<br>tillämpas vid 1996 års taxering.</p> <p>93</p> <h2>7 Ekonomiska effekter</h2> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Vad först gäller omräkningsförfarandet kan konstateras att det inte är<br>möjligt att exakt beräkna förändringen av skatteinkomsterna. Det<br>avgörande är hur prisutvecklingen kommer att vara i framtiden.</p> <p>Förenklat betyder förslaget, allt annat lika, att en negativ prisutveckling<br>ger staten årligen lägre skatteinkomster medan en positiv prisutveckling<br>ger högre. Det senare är mest sannolikt som långsiktigt antagande.<br>Teoretiskt kan man anta en årlig prisökningstakt samt en årlig volym-<br>tillväxt. Genom att studera historiska värden för dessa parametrar kan en<br>varaktig budgetförstärkning beräknas till 900 miljoner kronor årligen.</p> <p>Även om det långsiktigt kommer att vara en stigande trend på prisut-<br>vecklingen är det för enskilda fastighetsägare betydelsefullt att kortare<br>perioder av fallande priser får genomslag på fastighetsskatten.</p> <p>Det är i sammanhanget också viktigt att framhålla den för samhällseko-<br>nomin positiva effekt som erhålls genom att fastigheter omvärderas<br>årligen. Som exempel kan nämnas kreditgivares och låntagares förbätt-<br>rade information om aktuella marknadsvärden på fastigheter.</p> <p>Efter att omräkningsförfarandet har tillämpats en tid kan det finnas<br>anledning att göra en utvärdering i syfte att avgöra om den löpande taxe-<br>ringsperioden, dvs. nuvarande sexårsperiod mellan de allmänna fas-<br>tighetstaxeringarna, kan förlängas med åtföljande kostnadsbesparingar.<br>Enligt regeringen bör denna utvärdering påbörjas redan året efter att den<br>första omräkningen genomförts.</p> <p>För administration av ett system med omräkning uppstår direkta kost-<br>nader hos LMV och RSV. Kostnaderna är dels av engångskaraktär, dels<br>årliga.</p> <p>Inledningsvis krävs metodutveckling, ADB-utveckling m.m. vilket be-<br>räknas kosta ca 5 miljoner kronor. De närmaste åren beräknas den löpan-<br>de kostnaden uppgå till ca 30 miljoner kronor årligen. De år, närmast år<br>1996 och år 2002, då allmän fastighetstaxering av småhusenheter utförs<br>stannar kostnaderna för omräkningsförfarandet på ca 10 miljoner kronor.<br>Med hänsyn till att omräkningstalen skall vara bindande torde måltill-<br>strömningen till domstolarna vara maiginell.</p> <p>Införandet av en registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996<br>innebär i första hand en förändring av administrativa rutiner. De<br>kostnader som därför främst berörs är kostnaderna för den del av<br>förberedelsearbetet som avser utskick och blanketter samt lönekostnader<br>inom skatteförvaltningen, dvs. kostnader för beredning, registrering och<br>granskning. Kostnaderna för övriga delar av förberedelsearbetet samt<br>ADB-stöd är relativt stabila och påverkas i mindre omfattning av de<br>förändringar som en registerbaserad småhustaxering innebär.</p> <p>Utredningen har redogjort för de ekonomiska effekterna av förslagen<br>och därvid gjort en jämförelse mellan kostnaderna för den allmänna<br>fastighetstaxeringen av småhus 1990 och den som skall ske 1996. Inför<br>AFT 1996 föreligger emellertid en ny organisation (fr.o.m. 1994).</p> <p>Av propositionen Organisationen vid fastighetstaxeringen (prop.<br>1993/94:1 s. 101) framgår att man beräknat att denna organisation kan</p> <p>94</p> <p>förväntas medföra besparingar på åtminstone drygt 50 000 000 kr under<br>perioden 1993/94-1996/97. Vidare uttalas att anpassningen av fas-<br>tighetstaxeringsförfarandet till förfärandet vid inkomsttaxeringen<br>dessutom bör väsentligt öka förutsättningarna för att genom vidare<br>effektiviseringar och förenklingar göra ytterligare besparingar.</p> <p>Kostnaderna i det följande grundar sig på den nya organisationen, dvs.<br>viss del av de i förhållande till tidigare beräkningar minskade kostnaderna<br>som redovisas i det följande kan hänföras till rationaliseringar till följd<br>av den nya organisationen. Som utgångspunkt för att uppskatta de<br>rationaliseringsvinster som en registerbaserad småhustaxering beräknas<br>innebära läggs beräknade kostnader för budgetåret 1994/95 och 1995/96.<br>Kostnaderna har inte fördelats på olika budgetår. De redovisade<br>kostnaderna avser den totala kostnaden för fastighetstaxeringen under<br>perioden, med undantag av kostnader för omprövningsförfarandet.</p> <p>I de beräknade kostnaderna för förberedelsearbetet vid AFT 1996 ingår<br>LMV:s medverkan, förberedelsearbetet centralt på RSV och regionalt vid<br>SKM, utbildning, blanketter samt broschyrer. Detta förberedelsearbete<br>grundar sig på det arbete som utfördes i samband med AFT 1990, bl.a.<br>avseende indelningen av värdeområden. LMV:s huvudsakliga arbets-<br>uppgifter under förberedelsearbetet hänför sig till denna indelning. Vid<br>AFT 1996 kommer behovet av ändringar i områdesindelningen att vara<br>relativt begränsat.</p> <p>De förenklingar som föreslagits rörande ett schabloniserat förfarande<br>vid framtagande av riktvärdeangivelsen för tomtmark kommer också att<br>leda till att arbetet rationaliseras. Registerbaserad fastighetstaxering<br>innebär att besparingar kan göras främst vad avser kostnaderna för<br>framställning och utskick av påminnelser. Även utbildningskostnaderna<br>kan beräknas minska vid AFT 1996.</p> <p>Med hänsyn taget till det ovan sagda har kostnaderna för förberedelse-<br>arbetet vid AFT 1996 om en registerbaserad fastighetstaxering genomförs<br>av utredningen beräknats till sammanlagt 78 100 000 kr mot<br>105 700 000 kr vid ett oförändrat system i förhållande till AFT 1990.</p> <p>Vad gäller själva taxeringsförfarandet innebär registerbaserad fas-<br>tighetstaxering att den resursinsats som krävs för arbetet med beredning,<br>registrering, hantering och granskning kommer att minska jämfört med<br>AFT 1990. Ungefär 75 % av fastighetsägarna kommer att omfattas av det<br>nya och enklare förfarandet. Vid motsvarande jämförelse som ovan<br>uppgår de beräknade kostnaderna enligt utredningen för AFT 1996 till<br>207 000 000 kr mot 302 000 000 kr vid ett oförändrat system.</p> <p>Avslutningsvis vill regeringen påpeka att det även innebär tidsbespa-<br>ringar för de enskilda att få förtryckta blanketter. Vad gäller domstolarna<br>torde måltillströmningen inte påverkas av förslaget.</p> <p>Genom att ändra reglerna för fastighetsskatt så att personer med brutet<br>räkenskapsår fortsättningsvis betalar fastighetsskatt på det taxeringsvärde<br>som gäller för vaije del av räkenskapsåret minskar statens inkomster från<br>fastighetsskatt.</p> <p>Storleken på statens minskade skatteinkomster är i stor utsträckning<br>beroende av vilket system för taxering av fastigheter som gäller. Genom</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>95</p> <p>förslaget med ett årligt omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen blir<br>skattebortfallet större än vid nu gällande regler för fastighetstaxering. Det<br>är därför viktigt att se skattebortfallet vid förändrade regler för personer<br>med brutet räkenskapsår tillsammans med de ökande skatteintäkter som<br>det årliga omräkningsförfarandet ger.</p> <p>Den varaktiga budgeteffekten - räntan på nuvärdet av alla framtida<br>skattebortfall - kan beräknas till 160 miljoner kronor. Ur ett snävare<br>perspektiv, strikt kassamässigt, uppgår skattebortfallet första året till ca<br>60 miljoner kronor.</p> <p>Det bör i sammanhanget emellertid observeras att om de föreslagna<br>ändringarna inte genomförs kommer det antagligen få till följd att de<br>fastighetsägare som nu har brutet räkenskapsår lägger om räkenskapsår<br>till kalenderår för att undgå den ökande skattebelastningen. En sådan<br>utveckling leder i princip till samma skattebortfall som de nu föreslagna<br>reglerna vad gäller uttaget av fastighetsskatt vid brutna räkenskapsår.</p> <p>Regeringen avser att återkomma till frågan om eventuella konsekvenser<br>av förslagen för resurstilldelningen till skatteförvaltningen i 1995 års<br>budgetproposition.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <h2>8 Specialmotivering</h2> <h3>8.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152)</h3> <p>1 kap.</p> <p>1 §</p> <p>Genom den föreslagna lydelsen klarläggs redan inledningsvis de olika<br>komponenter som fastighetstaxeringssystemet skall bestå av, nämligen<br>allmän och särskild fastighetstaxering samt det tillkommande omräknings-<br>förfarandet. Det framgår även att industrienheter inte åsätts ett särskilt<br>taxeringsvärde. Istället utgör basvärdet även taxeringsvärde för dessa<br>taxeringsenheter eftersom de undantas från omräkning.</p> <p>5§</p> <p>I de nya andra och tredje styckena regleras giltighetstiden för de beslut<br>som fattas vid något av de tre förfarandena allmän och särskild fastig-<br>hetstaxering respektive omräkning. Beslut vid allmän fastighetstaxering<br>och beslut om ny taxering vid särskild fastighetstaxering gäller således<br>från ingången av det år då beslutet fattas till ingången av det år då nytt<br>beslut fattas oavsett om det nya beslutet fattas vid allmän fastighetstaxe-<br>ring eller att en ny taxering åsätts vid särskild fastighetstaxering. Beslut<br>om omräkning gäller under det taxeringsår då sådant beslut fattats.</p> <p>96</p> <p>Termen löpande taxeringsperiod används tekniskt i olika sammanhang Prop. 1994/95:53<br>i FTL. Det är därför lämpligt att ha kvar en definition av detta begrepp.<br>Den flyttas därför över från 1 kap. 7 § till ett fjärde stycke i 1 kap. 3 §.</p> <p>5 §</p> <p>Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsen om den numera<br>inaktuella besittningsformen ofri tomt i stad är utmönstrad.</p> <p>Ändringen i sista stycket är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används. Några remissinstanser har ansett att denna ändring är<br>obehövlig. Det får dock anses nödvändigt med denna följdändring<br>eftersom begreppet skogsbruksvärde enbart avser en del av basvärdet,<br>dvs. begreppet gäller inte på taxeringsvärdenivå.</p> <p>6§</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att även<br>omräkningen utgör fastighetstaxering.</p> <p>7-9§§</p> <p>Som nämnts i den allmänna motiveringen är det lämpligt att de materiella<br>och administrativa reglerna i FTL avseende de tre komponenterna allmän<br>och särskild fastighetstaxering respektive omräkning klart avgränsas från<br>varandra. Förutom att i det inledande kapitlets första paragraf anges vilka<br>komponenter som fastighetstaxeringen består av, bör även inledningsvis<br>lämnas upplysning om grunddragen i dessa komponenter. Detta bör tas<br>in i 7 - 9 §§. Några sakliga ändringar föranleder inte detta. Liksom<br>hittills skall således omloppstiden för den allmänna fastighetstaxeringen<br>vara sex år och den särskilda fastighetstaxeringen skall verkställas vaije<br>mellankommande år.</p> <p>I 7 § första stycket görs en hänvisning till bestämmelserna om allmän<br>fastighetstaxering i 2 - 15 kap. Vidare görs i tredje stycket en hänvis-<br>ning till de förfarandebestämmelser som enligt 17-24 kap. gäller vid<br>allmän fastighetstaxering. Definitionen av den löpande taxeringsperio-<br>den överförs till 3 §.</p> <p>Till 8 § överfors från 16 kap. 1 §, med viss redaktionell ändring,<br>bestämmelsen att särskild fastighetstaxering verkställs vaije år utom de<br>år då allmän fastighetstaxering äger rum. En hänvisning görs också till<br>de administrativa regler som gäller vid särskild fastighetstaxering enligt<br>25 - 32 kap.</p> <p>I 9 § anges att omräkningen sker årligen med omräkningstal enligt de<br>bestämmelser som finns i ett nytt kapitel, 16 A kap. Industrienheter<br>undantas dock från omräkning. En hänvisning görs också till de<br>förfaranderegler som enligt 33 - 38 kap. föreslås gälla vid omräkningen.</p> <p>7 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 53</p> <p>97</p> <p>2 kap.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>2 §</p> <p>På Lagrådets inrådan har definitionen av småhus redigerats så att det<br>klart framgår att byggnad som är inrättad åt bostad åt minst tre och högst<br>tio familjer utgör småhus om byggnaden ligger på en lantbruksfastighet.</p> <p>4§</p> <p>Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>Övriga ändringar i paragrafen innebär att ägoslaget exploateringsmark<br>är utmönstrat. Skälen härför har redogjorts för i den allmänna motive-<br>ringen, avsnitt 5.3.3. Sådan mark skall för framtiden indelas som<br>tomtmark. Det är dock endast sådan mark som är avsedd för enskild<br>bebyggelse enligt planbestämmelsema som skall indelas som tomtmark.<br>Kvartersmark för allmänt ändamål, dvs. mark som är avsedd att<br>bebyggas med t.ex. skolor, kommer - så länge den är obebyggd - att<br>indelas som övrig mark utan åsättande av något värde. Ett tillägg har<br>gjorts i lagrummet i denna del.</p> <p>4 kap.</p> <p>5§</p> <p>Ändringarna i första och tredje styckena är en följd av att ägoslaget ex-<br>ploateringsmark är utmönstrat. Skälen för ändringen i andra stycket har<br>redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2. Således föreslås<br>bl.a. att den nuvarande uppdelningen av de små jordbruken - under fem<br>hektar produktiv mark - i en småhusenhet och en lantbruksenhet tas bort.<br>För framtiden kommer det dock att krävas för att ett småhus skall ingå<br>i en lantbruksenhet att byggnaden i fråga är belägen på en lantbruksfas-<br>tighet. Om någon t.ex. har en byggnad på en tomt som utgör en egen<br>fastighet och en annan fastighet med åker- och skogsmark skall således<br>två taxeringsenheter bildas. Liksom hittills är det tillräckligt att belägen-<br>hetsvillkoret är uppfyllt beträffande ett av de i lagrummet nämnda<br>ägoslagen.</p> <p>6 och 7 §§</p> <p>Ändringarna är en följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.</p> <p>98</p> <p>5 kap.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Rubriken samt 1 och 2 §§</p> <p>Ändringarna i rubriken och paragraferna är följdändringar med anledning<br>av att nya begrepp används.</p> <p>7§</p> <p>Ändringen är en följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.</p> <p>S§</p> <p>Skälen för ändringen i första stycket har redovisats i den allmänna<br>motiveringen, avsnitt 5.3.1. Lagtexten har utformats i enlighet med<br>Lagrådets förslag.</p> <p>Ändringen i andm stycket är en följdändring av att nya begrepp<br>används.</p> <p>6 kap.</p> <p>S§</p> <p>Paragrafen upphävs till följd av att ägoslaget exploateringsmark<br>utmönstrats.</p> <p>7 kap.</p> <p>3, 4, 6 och 16 §§</p> <p>Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>8 kap.</p> <p>2§</p> <p>En av utgångspunkterna i fråga om riktvärdebestämning för småhus är<br>det s.k. normhuset. Detta anges i 8 kap. 2 §, såvitt nu är av intresse,<br>som ett nybyggt sådant. Erfarenheterna från tidigare fastighetstaxeringar<br>visar att detta förfarande är behäftat med vissa osäkerhetsfaktorer. Det<br>är således svårt att ta fram en mer enhetlig prisbild. En bidragande orsak<br>är svårigheterna att bedöma hur exempelvis olika former av lånestöd<br>inverkar på köpeskillingarna. Av denna anledning föreslås att normhuset<br>i stället skall vara något äldre och där dessutom ett representativt antal</p> <p>99</p> <p>försäljningar regelmässigt finns. Normhuset föreslås därför utgöras av ett Prop. 1994/95:53<br>småhus som är uppfört det sjuttonde året före det år då allmän fas-<br>tighetstaxering av småhus sker. Därefter skall det inte ha varit föremål<br>för till- eller ombyggnad. En omformulering har gjorts av lagtexten i<br>enlighet med Lagrådets förslag.</p> <p>3 §</p> <p>Ändringarna i paragrafen hänger samman med de förslag angående<br>småhus på lantbruksenheter som redovisats i den allmänna motiveringen,<br>avsnitt 5.2.</p> <p>12 kap.</p> <p>Rubriken</p> <p>Ändringen i rubriken är en följdändring med anledning av att ägoslaget<br>exploateringsmark utmönstrats.</p> <p>3§</p> <p>Ändringarna i paragrafen hänger samman med de förslag angående<br>småhus på lantbruksenheter som redovisats i den allmänna motiveringen,<br>avsnitt 5.2.</p> <p>6 och 7 §§ med tillhörande rubrik</p> <p>Paragraferna och rubriken upphävs till följd av att ägoslaget ex-<br>ploateringsmark utmönstrats.</p> <p>16 kap.</p> <p>1 §</p> <p>De grundläggande bestämmelserna föreslås framgå av det inledande<br>kapitlet. Därför föreslås det första stycket i nuvarande lagtext bli överfört<br>till 1 kap. 8 §.</p> <p>Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av att<br>omräkning utgör fastighetstaxering.</p> <p>Såsom framgår av 1 kap. 1 § andra stycket bestäms basvärde även i<br>samband med fåstställelse vid särskild fastighetstaxering.</p> <p>3-5 § §</p> <p>Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>100</p> <p>6§</p> <p>De grundläggande bestämmelserna i nuvarande andra stycket kan utgå då<br>de motsvaras av lydelsen i det föreslagna andra stycket i 1 kap. 3 §.</p> <p>16 A kap.</p> <p>1 §</p> <p>Av paragrafen framgår hur omräkningen skall gå till och hur taxerings-<br>värdet erhålls.</p> <p>2§</p> <p>Huvudregeln för hur omräkningstalen normalt beräknas och bestäms tas<br>in i denna paragraf och innebär att det genomsnittliga förhållandet mellan<br>taxeringsvärdena och marknadsvärdena skall vara 0,75 för ett prisutveck-<br>lingsområde. Omräkningstalen bestäms genom att köpeskillingar jämförs<br>med taxeringsvärden i prisutvecklingsområdet. Således skall för varje köp<br>förhållandet mellan taxeringsvärdet och köpeskillingen räknas fram. När<br>genomsnittet av dessa kvoter i prisutvecklingsområdet är 0,75 skall<br>omräkningstalet bli 1,00. Har vid bestämmande av basvärdena riktvärde-<br>angivelserna varit felaktiga i förhållande till prisläget under nivååret<br>kommer omräkningen att innebära att detta rättas till så att den genom-<br>snittliga nivån blir korrekt för hela prisutvecklingsområdet.</p> <p>3§</p> <p>Nivåperioden för omräkningen regleras i denna paragraf.</p> <p>4§</p> <p>I paragrafen regleras hur indelningen i prisutvecklingsområden skall gå<br>till. Indelningen sker normalt för varje typ av taxeringsenhet. För lant-<br>bruksenheter får indelningen även ske för sådana delar av lantbruksen-<br>heterna som kan förväntas ha olika prisutveckling. Vid indelningen skall<br>antalet köp vara så stort att prisutvecklingen kan bestämmas med god<br>säkerhet.</p> <p>5§</p> <p>I paragrafen lämnas regler om för vilka slag av egendom och för vilka<br>geografiska områden som omräkningstalen skall anges och bestämmas.</p> <p>Inom ett prisutvecklingsområde kan olika omräkningstal bestämmas för<br>skilda slag av värderingsenheter. I praktiken torde det i första hand gälla<br>småhus- och hyreshusenheter. I sista stycket redogörs för den årliga<br>tröskeln och den regel som innebär att samma omräkningstal fastställs<br></p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>101</p> <p>igen om prisutvecklingen inte kan konstateras, vilka har redogjorts för i Prop. 1994/95:53<br>den allmänna motiveringen, avsnitt 4.1.4. Sistnämnda regel är uppbyggd<br>på samma sätt som tröskelregeln.</p> <p>6§</p> <p>I paragrafen regleras de fall då omräkningstal beräknade enligt särskilda<br>grunder får användas. Förutsättningarna härför har närmare kommente-<br>rats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.1.4.</p> <p>7§</p> <p>I paragrafen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer skall besluta föreskrifter om indelningen i prisutveck-<br>lingsområden och om omräkningstal. Sådana beslut föreslås inte kunna<br>överklagas. Såsom gäller för indelningen i riktvärdeområden - utom i<br>vissa fäll som anges i 6 kap. 1 § FTF - bör det ankomma på RSV att<br>besluta också om denna indelning. Likaså bör det ankomma på RSV att<br>besluta om de omräkningstal som skall tillämpas.</p> <p>18 kap.</p> <p>1 §</p> <p>I paragrafen framgår den möjlighet som föreslås för skattemyndigheterna<br>att använda sig av ett förenklat förfärande vid fastighetstaxeringen när<br>förutsättningar för detta föreligger. I den allmänna motiveringen,<br>avsnitten 5.1.2 och 5.1.3, har redogjorts för utformningen av det<br>förenklade förfarandet. Den allmänna deklarationsplikten utan föreläggan-<br>de skall inte gälla för den som senast den 15 oktober året före taxe-<br>ringsåret erhållit förslag till fästighetstaxering från skattemyndigheten. En<br>erinran om detta har tagits in i förevarande paragraf. De enskilda fas-<br>tighetsägarna ansvarar således alltjämt för uppgiftslämnandet. Den som<br>inte fått ett förslag till fastighetstaxering skall avge deklaration på vanligt<br>sätt för att inte riskera att påföras förseningsavgift. Regeringen utgår från<br>att ordentlig information om det nya systemet kommer att lämnas i god<br>tid. En följdändring har också gjorts med anledning av att nya begrepp<br>används.</p> <p>3, 4, 6, 9 och 9 a §§</p> <p>Ändringarna i dessa paragrafer är en följd av det förenklade förfärandet.</p> <p>I 3 § anges att blanketter enligt fastställt formulär skall användas för<br>förslag till fastighetstaxering. Borttagandet av andm stycket är orsakat<br>av att en bestämmelse med detta innehåll finns i FTF. I 4 § föreslås ett<br>nytt sista stycke. Första meningen är föranledd av att skattemyndigheten<br>svarar för uppgifterna i förslaget till fastighetstaxering. Vidare sägs att</p> <p>102<br></p> <p>förslaget skall innehålla de omständigheter som krävs för att räkna fram Prop. 1994/95:53<br>ett basvärde. I 6 § ges möjlighet till att inhämta uppgifter från fas-<br>tighetsägaren genom föreläggande. I 9 § anges när deklaration eller<br>påpekanden senast skall lämnas. Ändringarna i 9 a § hänger samman med<br>att även den som omfattas av det förenklade förfarandet kan, om<br>särskilda skäl föreligger, få anstånd med att avge sina påpekanden.</p> <p>19 kap.</p> <p>3§</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>20 kap.</p> <p>2§</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>4§</p> <p>Ändringen i första stycket 3 är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används. Ändringen i samma stycke 6 är en följd av att<br>ägoslaget exploateringsmark har utmönstrats.</p> <p>6§</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>25 kap.</p> <p>6§</p> <p>Hänvisningen till 17 kap. omfattar idag inte 1 §. Då denna paragraf även<br>gäller vid särskild fastighetstaxering bör ett förtydligande göras genom<br>en utvidgning av hänvisningen.</p> <p>103</p> <p>28 kap.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Rubrik</p> <p>Ändringen är en anpassning till rubriken i 20 kap.</p> <p>Avd. 4</p> <p>Avd. 1 i FTL innehåller allmänna regler om fastighetstaxeringen och<br>värderingen av fastigheter. För att anknyta till den systematik som<br>karaktäriseras av att de två följande avdelningarna, avd. 2 och avd. 3,<br>reglerar förfarandet vid allmän och särskild fastighetstaxering, bör regler-<br>na om förfarandet vid omräkningen inordnas i en ny fjärde avdelning<br>betecknad Förfarandet m.m. vid omräkning. Uppbyggnaden av regle-<br>ringen i den föreslagna avdelningen överensstämmer i stora drag med vad<br>som gäller i motsvarande delar i avd. 2 och avd. 3. Inom den fjärde<br>avdelningen föreslås således att de grundläggande frågorna om organisa-<br>tion och förberedande åtgärder tas in i 33 kap. och 34 kap. I 35 kap.<br>föreslås regler om taxeringsförfarandet, skattemyndighetens verksamhet<br>m.m. och omprövningsförfarandet vid omräkningen. Regler om överkla-<br>gande av omräkningsbeslut föreslås i 36 - 38 kap.</p> <p>33 kap.</p> <p>1 §</p> <p>Genom hänvisningar till 17 kap. framgår att den allmänna organisationen<br>vid allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräk-<br>ning.</p> <p>34 kap.</p> <p>1 §</p> <p>I paragrafen fastläggs det tidsschema som föreslås gälla för förberedelse-<br>arbetet vid omräkningen.</p> <p>Efter förebild från 19 kap. 1 §, som avser den allmänna fastighetstaxe-<br>ringen, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer<br>besluta föreskrifter för förberedelsearbetet inför omräkningen. Det bör<br>ankomma på RSV att fatta sådant beslut.</p> <p>2§</p> <p>I denna paragraf anges den senaste tidpunkten för beslut om indelning i<br>prisutvecklingsområden och om omräkningstal. Som anförts i den<br></p> <p>104</p> <p>allmänna motiveringen bör sådana beslut fettas av RSV senast den Prop. 1994/95:53<br>1 december året före taxeringsåret.</p> <p>35 kap.</p> <p>1 §</p> <p>Genom hänvisningar till 20 kap. framgår att förferandereglema vid<br>allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.<br>Således skall skattemyndigheten fetta beslut om omräkning senast den 15<br>juni taxeringsåret.</p> <p>Det bör särskilt påpekas att de taxeringsåtgärder som skattemyn-<br>digheten skall vidta enligt 20 kap. 20 § efter det att en domstol meddelat<br>beslut i ett mål om fastighetstaxering och som föranleds av domstolens<br>beslut även skall omfetta omräkning. Efter domstols ändring av beslut<br>som fettats vid allmän eller särskild fastighetstaxering vidtas således<br>därav föranledda taxeringsåtgärder inklusive omräkning.</p> <p>2§</p> <p>Paragrafen anger det innehåll som ett omräkningsbeslut skall ha.<br>Avrundning vid omräkning sker till hela tusental kronor. Då den<br>nuvarande systematiken vid avrundning inte bör ändras utan ske på<br>basvärdenivå är någon ytterligare avrundning av värdena på taxerings-<br>värdenivå inte aktuell.</p> <p>3§</p> <p>I paragrafen anges när underrättelse om omräkningsbeslut senast skall<br>sändas ut till fastighetsägaren och vad underrättelsen skall innehålla.</p> <p>4§</p> <p>Denna paragraf är en följd av att nya begrepp används. Paragrafen avser<br>värden på taxeringsvärdenivå och motsvarar 20 kap. 6 § som enligt för-<br>slaget skall omfatta värden på basvärdenivå.</p> <p>36 kap.</p> <p>1 §</p> <p>Genom hänvisningar till 21 kap. framgår att överklagandereglema vid<br>allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.</p> <p>105</p> <p>37 kap.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>1 §</p> <p>Genom hänvisningar till 22 kap. framgår att överklagandereglema vid<br>allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.<br>Trots att mål angående omräkning vanligtvis torde vara av enkel be-<br>skaffenhet föreslås inte någon särregel om domstolarnas sammansättning<br>i dessa fell.</p> <p>38 kap.</p> <p>1 §</p> <p>I paragrafen anges vem som har rätt att begära omprövning och att<br>överklaga omräkningsbeslut.</p> <p>Ikraftträdandebestämmelser</p> <p>Ändringarna föreslås tillämpas första gången vid fastighetstaxering år<br>1996. Vad gäller småhus på lantbruksenheter föreslås ändringarna<br>tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 1998.</p> <h3>8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</h3> <p>2§</p> <p>Ett nytt sjätte stycke har införts. I detta klargörs att det taxeringsvärde<br>som gäller under beskattningsåret skall ligga till grund för fastighets-<br>skatten och att proportionering skall ske vid brutet räkenskapsår så att<br>underlaget för fastighetskatten utgörs av det för varje kalenderårsdel<br>gällande taxeringsvärdet. Utformningen av första meningen är orsakad av<br>att fastighetsskatt i vissa fell beräknas på ett underlag som utgör delar av<br>taxeringsvärdet.</p> <p>3§</p> <p>Ändringarna i första stycket a är följdändringar med anledning av att nya<br>begrepp används. Ändringen i samma stycke b är en följd av att<br>ägoslaget exploateringsmark har utmönstrats.</p> <p>Ändringarna i andra stycket innebär att skattebefrielse och nedsättning<br>av skatt vid nybyggnation o.d. skall erhållas för kalenderår.</p> <p>106</p> <p>3 a§</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>I andra stycket tas belägenhetskravet bort eftersom paragrafen inte är<br>tillämplig på annat än hyreshusenheter i Sverige. Ändringarna i femte<br>stycket innebär att reducering skall ske av taxeringsvärdet kalenderårsvis.<br>På Lagrådets inrådan har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten<br>samt i en övergångsbestämmelse som gäller denna paragraf.</p> <p>Ikraftträdandebestämmelser</p> <p>Utformningen av dessa bestämmelser har förklarats i den allmänna<br>motiveringen, avsnitt 6.</p> <h3>8.3 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Anvisning</p> <p>till 23 §</p> <p>punkt 10</p> <p>Ändringen är en följdändring med anledning av att nya begrepp används.<br>Se även kommentar till 1 kap. 5 § FTL.</p> <h3>8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:171) om<br>särskilt uppskattningsvärde på fastighet</h3> <p>5§</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att<br>garantibeskattningen har upphört.</p> <p>5 §</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att en ny<br>fastighetstaxeringsorganisation har införts.</p> <p>107</p> <h3>8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om Prop. 1994/95:53<br>allmänna förvaltningsdomstolar</h3> <p>18 §</p> <p>Ändringarna i paragrafen är följdändringar på grund av de lagändringar</p> <p>som gjordes i samband med att den nya fostighetstaxeringsoiganisationen<br>infördes och med anledning av att nya begrepp används.</p> <h3>8.6 &nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343)</h3> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1994/95:93<br>Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen m.m.</p> <h3>8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om<br>stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter</h3> <p>12 §</p> <p>Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya<br>begrepp används.</p> <p>108</p> <p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>betänkandet Beskattning av fastigheter, del II - Principiella<br>utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. SOU 1994:57</p> <p>Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Boverket, Statens Lantmäteri-<br>verk, Centralnämnden för fastighetsdata, Statskontoret, Riksrevisions-<br>verket, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Stockholms Handels-<br>kammare, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Fastig-<br>hetsmäklarförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Företagens<br>Uppgiftslämnardelegation, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,<br>HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Juridiska fakulteten vid<br>Uppsala universitet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas<br>Riksförbund, Riksbyggen, Samfundet för fastighetsekonomi, Statens<br>bostadskreditnämnd, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsam-<br>fundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Bostads-<br>rättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund,<br>Sveriges Industriförbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund,<br>Tjänstemännens Centralorganisation samt Villaägarnas Riksförbund.</p> <p>Härutöver har synpunkter inkommit även från Bostadsföreningen<br>Österhöjden samt Skattebetalarna.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 1</p> <p>109</p> <p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>promemorian Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen<br>Ds 1994:62</p> <p>Riksskatteverket, Boverket, Datainspektionen, Statens Råd för Byggnads-<br>forskning, Kungliga tekniska högskolan, Sektionen för lantmäteri, Statens<br>Lantmäteriverk, Centralnämnden för Fastighetsdata, Statskontoret,<br>Riksrevisionsverket, Statistiska Centralbyrån, Göta Hovrätt,<br>Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i<br>Malmöhus län, Länsrätten i Jämtlands län, Stadshypotek AB, Bygg-<br>entreprenörerna, Familjejordbrukamas Riksförbund, Företagens Upp-<br>giftslämnardelegation (FUD), HSB:s Riksföbund, Landsorganisationen i<br>Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Samfundet för fastighetsekonomi<br>SFF, Statens Bostadskreditnämnd, Svenska Arbetsgivareföreningen,<br>Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Allmän-<br>nyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralor-<br>ganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsför-<br>bund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges<br>Trähusfabrikers Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation,<br>Villaägarnas Riksförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 2</p> <p>110</p> <p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över<br>delbetänkandet Rationaliserad fastighetstaxering, del I<br>SOU 1994:62</p> <p>Riksskatteverket, Boverket, Datainspektionen, Statens Råd för Byggnads-<br>forskning, Kungliga tekniska högskolan, Sektionen for lantmäteri, Statens<br>Lantmäteriverk, Centralnämnden för Fastighetsdata, Statskontoret,<br>Riksrevisionsverket, Statistiska Centralbyrån, Göta Hovrätt, Kammar-<br>rätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Malmöhus<br>län, Länsrätten i Jämtlands län, Stadshypotek AB, Byggentreprenörerna,<br>Familjejordbrukamas Riksförbund, Företagens Uppgiftslämnardelegation<br>(FUD), HSB:s Riksfobund, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukar-<br>nas Riksförbund, Riksbyggen, Samfundet för fastighetsekonomi SFF,<br>Statens bostadskreditnämnd, Stockholms Kooperativa Bostadsförening<br>(SKB), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,<br>Svenska Kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag<br>SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges<br>Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges<br>Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Trähusfabrikers<br>Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Villaägarnas Riksför-<br>bund, Svenska Revisorsamfundet SRS.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 3</p> <p>111</p> <h2>Till Lagrådet remitterade lagförslag</h2> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <h3>2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152)</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)’<br>dels att 6 kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall<br>upphöra att gälla,</p> <p>dels att 1 kap. 1, 3 och 5-7 §§, 2 kap. 4 §, 4 kap. 5-7 §§, 5 kap. 1,<br>2, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §,<br>16 kap. 1 och 3-6 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§, 19 kap. 3 §,<br>20 kap. 2, 4 och 6 §§, 25 kap. 6 §, rubrikerna till 5 kap., 12 kap. och<br>28 kap. skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§,<br>ett nytt kapitel, 16 A kap., en ny avdelning, avd. 4., med sex nya kapitel<br>33 - 38 kap. samt närmast före 1 kap. 7-9 §§ nya rubriker av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>1 kap.</p> <p>1 §²</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Vid fastighetstaxering skall be-<br>slut fattas om fastigheternas skatte-<br>pliktsförhållanden och indelning i<br>taxeringsenheter. Vidare skall typ</p> <p>Fastighetstaxering sker vid all-<br>män och särskild fastighetstaxering<br>samt genom omräkning.</p> <p>Vid allmän och särskild fas-<br>tighetstaxering skall beslut fattas<br>om fastigheternas skattepliktsför-<br>hållanden och indelning i taxe-</p> <p>112</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>av taxeringsenhet och taxeringsvär-<br>de bestämmas för vaije taxerings-<br>enhet. Taxeringsvärde skall dock<br>inte åsättas fastighet, som enligt 3<br>kap. skall undantas från skatteplikt.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>ringsenheter. Vidare skall typ av<br>taxeringsenhet och basvärde be-<br>stämmas för vaije taxeringsenhet.<br>Vid omräkning skall taxeringsvärde<br>bestämmas för varje taxeringsen-<br>het. Basvärde och taxeringsvärde<br>skall dock inte åsättas fastighet,<br>som enligt 3 kap. skall undantas<br>från skatteplikt. Basvärde utgör<br>även taxeringsvärde för fastighet<br>som enligt 9 § skall undantas frän<br>omräkning.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>3 §</p> <p>Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fas-<br>tighetstaxering bestäms.</p> <p>Beslut om fastighetstaxering som<br>fattas vid allmän fastighetstaxering<br>eller genom ny taxering vid sär-<br>skild fastighetstaxering skall gälla<br>från ingången av det taxeringsår<br>då sådan taxering sker till ingång-<br>en av det taxeringsår då sådant<br>beslut fattas nästa gång.</p> <p>Beslut om omräkning skall gälla<br>frän ingången av det taxeringsår<br>då sådant beslut fattas till ingång-<br>en av det taxeringsår då sådant<br>beslut fattas nästa gång.</p> <p>Med löpande taxeringsperiod<br>avses tiden frän ingången av det<br>taxeringsår dä allmän fastighets-<br>taxering sker av en taxeringsenhet<br>till ingången av det taxeringsår dä<br>allmän fastighetstaxering av taxe-<br>ringsenheten sker nästa gång.</p> <p>5 §³</p> <p>Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses</p> <p>a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall<br>utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnan-<br>de;</p> <p>b) den som innehar fastighet med<br>åborätt, tomträtt eller vattenfalls-<br>rätt, innehavare av så kallad ofri<br>tomt i stad samt den som eljest<br>innehar fastighet med ständig eller<br>ärftlig besittningsrätt;</p> <p>c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till<br>kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;</p> <p>d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;</p> <p>b) den som innehar fastighet med<br>åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt<br>samt den som eljest innehar fas-<br>tighet med ständig eller ärftlig<br>besittningsrätt;</p> <p>8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53</p> <p>113</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>e) juridisk person, som förvaltar samfallighet och som enligt 6 §<br>1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är<br>skattskyldig för inkomst; samt</p> <p>f) nyttjanderättshavare till täkt mark som avses i 2 kap. 4 §, om<br>nyttj anderätten har förvärvats mot engångsvederlag.</p> <p>Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall<br>anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja<br>fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant<br>löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande</p> <p>pastorat att anse såsom innehavare.</p> <p>Skall avkastning utöver husbe-<br>hovet av skog på fastighet, som<br>avses under b eller d, författnings-<br>enligt helt eller delvis tillkomma<br>allmän fond eller inrättning, är<br>denna att anse såsom fastighetens<br>innehavare, såvitt angår fastighe-<br>tens skogsbruksvärde.</p> <p>Skall avkastning utöver husbe-<br>hovet av skog på fastighet, som<br>avses under b eller d, författnings-<br>enligt helt eller delvis tillkomma<br>allmän fond eller inrättning, är<br>denna att anse såsom fastighetens<br>innehavare, såvitt angår fastighe-<br>tens värde av skogsmark med väx-<br>ande skog och markanläggningar<br>som används eller behövs för<br>skogsbruk.</p> <p>6 §</p> <p>Fastighetstaxering skall ske på Allmän och särskild fastighets-<br>grundval av fastighets användning taxering skall ske på grundval av<br>och beskaffenhet vid taxeringsårets fastighets användning och beskaff-<br>ingång. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;enhet vid taxeringsårets ingång.</p> <p>Allmän fastighetstaxering</p> <p>1 §&lt;</p> <p>Allmän fastighetstaxering skall Allmän fastighetstaxering skall<br>ske vartannat år enligt följande ske vartannat år enligt bestämmel-<br>ordning. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;serna i 2 - 15 kap. och i följande</p> <p>ordning.</p> <p>År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrien-<br>heter inklusive elproduktionsenheter och specialenheter,</p> <p>år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt<br>år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.</p> <p>Beslut vid allmän fastighetstaxe-<br>ring skall, om inte annat föranleds<br>av föreskrifterna i 16 kap., gälla<br>frän ingången av det taxeringsår<br>då allmän fastighetstaxering av<br>taxeringsenheten sker till ingången<br>av det taxeringsår då allmän fas-<br>tighetstaxering av taxeringsenheten<br>sker nästa gång (den löpande<br>taxeringsperioden).</p> <p>Bestämmelser om förfarandet vid<br>allmän fastighetstaxering finns i 17<br>- 24 kap.</p> <p>114</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Särskild fastighetstaxe-<br>ring</p> <p>s§</p> <p>Särskild fastighetstaxering skall<br>verkställas varje år enligt be-<br>stämmelserna i 16 kap. Sådan<br>taxering skall dock ej ske av taxe-<br>ringsenhet som taxeras genom<br>allmän fastighetstaxering samma<br>år.</p> <p>Bestämmelser om förfarandet vid<br>särskild fastighetstaxering finns i<br>25 - 32 kap.</p> <p>Omräkning</p> <p>9§</p> <p>Omräkning skall ske årligen för<br>olika typer av skattepliktiga taxe-<br>ringsenheter utom industrienheter<br>enligt bestämmelserna i 16 A kap.</p> <p>Bestämmelser om förfarandet vid<br>omräkning finns i 33 - 38 kap.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>2 kap.</p> <p>4§⁵</p></td></tr> </table> <p>Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är<br>vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte<br>påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)<br>eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte<br>skulle uppgå till 50 000 kronor.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Tomtmark</p></td><td> <p>Mark som upptas av småhus, hyreshus,<br>industribyggnad, specialbyggnad eller övrig<br>byggnad samt trädgård, parkeringsplats,<br>upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m.,<br>som ligger i anslutning till sådan byggnad.</p> <p>Mark till fastighet, som är bebyggd med<br>småhus, hyreshus, industribyggnad, special-<br>byggnad eller övrig byggnad, skall i sin<br>helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger<br>i ett ägoskifte och har en total areal som inte<br>överstiger två hektar. Detta skall dock ej<br>gälla om fastighetens mark till någon del skall<br>taxeras tillsammans med annan egendom<br>enligt reglerna i 4 kap.</p></td></tr> </table> <p>115</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Vad nu har sagts om tomtmark skall också<br>gälla mark till obebyggd fastighet, som har<br>bildats för byggnadsändamål under de senaste<br>två åren. Har fastigheten bildats längre<br>tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark<br>endast om det är uppenbart att den får be-<br>byggas. I övriga fäll skall obebyggd mark<br>anses som tomtmark endast om det finns<br>giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett<br>förhandsbesked enligt plan- och bygglagen<br>(1987:10), avseende sådan byggnad som<br>anges i andra stycket.</p></td></tr> <tr><td> <p>Exploateringsmark</p></td><td> <p>Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och<br>som till någon del är avsedd att användas<br>för byggnadsändamål. Detta skall inte gälla,<br>om marken skall indelas som tomtmark eller<br>om det är uppenbart att exploatering ej<br>kommer att genomföras eller kommer att<br>avsevärt fördröjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Täktmark</p></td><td> <p>Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §<br>naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen<br>(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas<br>pågående täkt. Byggnad på täktområde för<br>täktens utnyttjande hindrar inte att marken<br>indelas som täktmark.</p></td></tr> <tr><td> <p>Åkermark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till växtodling eller bete och som är<br>lämplig att plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Betesmark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till bete och som inte är lämplig att<br>plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsmark</p></td><td> <p>Mark som är lämplig för virkesproduktion<br>och som inte i väsentlig utsträckning används<br>för annat ändamål. Mark där det bör finnas<br>skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller<br>mot att fjällgränsen flyttas ned.</p> <p>Mark som ligger helt eller i huvudsak<br>outnyttjad skall dock inte anses som</p></td></tr> </table> <p>116</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4<br>skogsmark, om den på grund av särskilda<br>förhållanden inte bör tas i anspråk för<br>virkesproduktion. Mark skall anses lämplig<br>för virkesproduktion, om den enligt veder-<br>tagna bedömningsgrunder kan producera i<br>genomsnitt minst en kubikmeter virke om året<br>per hektar.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsimpediment</p></td><td> <p>Myr, beig, hällmark, mark med fjällskog och<br>andra impediment i anslutning till skogsmark.</p></td></tr> <tr><td> <p>Övrig mark</p></td><td> <p>Mark som inte skall utgöra något av de<br>tidigare nämnda ägoslagen.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2 kap.</p> <p>4 §</p></td></tr> </table> <p>Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är<br>vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte<br>påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)<br>eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle<br>uppgå till 50 000 kronor.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Tomtmark</p></td><td> <p>Mark som upptas av småhus, hyreshus,<br>industribyggnad, specialbyggnad eller övrig<br>byggnad samt trädgård, parkeringsplats,<br>upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m.,<br>som ligger i anslutning till sådan byggnad.</p> <p>Mark till fastighet, som är bebyggd med<br>småhus, hyreshus, industribyggnad, special-<br>byggnad eller övrig byggnad, skall i sin<br>helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger<br>i ett ägoskifte och har en total areal som inte<br>överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla<br>om fastighetens mark till någon del skall<br>taxeras tillsammans med annan egendom<br>enligt reglerna i 4 kap.</p> <p>Vad nu har sagts om tomtmark skall också<br>gälla mark till obebyggd fastighet, som har<br>bildats för byggnadsändamål under de<br>senaste två åren. Har fastigheten bildats<br>längre tillbaka i tiden skall marken utgöra</p></td></tr> </table> <p>117</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Föreslagen lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4<br>tomtmark endast om det är uppenbart att den<br>får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd<br>mark anses som tomtmark endast om marken<br>enligt detaljplan utgör kvartersmark för<br>enskilt bebyggande och det inte år uppenbart<br>att bebyggelsen inte skall genomföras.<br>Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov<br>eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt<br>plan- och bygglagen (1987:10), avseende<br>sådan byggnad som anges i andra stycket.</p></td></tr> <tr><td> <p>Täktmark</p></td><td> <p>Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §<br>naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen<br>(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas<br>pågående täkt. Byggnad på täktområde för<br>täktens utnyttjande hindrar inte att marken<br>indelas som täktmark.</p></td></tr> <tr><td> <p>Åkermark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till växtodling eller bete och som är<br>lämplig att plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Betesmark</p></td><td> <p>Mark som används eller lämpligen kan<br>användas till bete och som inte är lämplig att<br>plöjas.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsmark</p></td><td> <p>Mark som är lämplig för virkesproduktion<br>och som inte i väsentlig utsträckning används<br>för annat ändamål. Mark där det bör finnas<br>skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller<br>mot att fjällgränsen flyttas ned.</p> <p>Mark som ligger helt eller i huvudsak<br>outnyttjad skall dock inte anses som<br>skogsmark, om den på grund av särskilda<br>förhållanden inte bör tas i anspråk för<br>virkesproduktion.</p> <p>Mark skall anses lämplig för virkesproduk-<br>tion, om den enligt vedertagna bedömnings-<br>grunder kan producera i genomsnitt minst en<br>kubikmeter virke om året per hektar.</p></td></tr> <tr><td> <p>Skogsimpediment</p></td><td> <p>Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och<br>andra impediment i anslutning till skogsmark.</p></td></tr> </table> <p>118</p> <p>Övrig mark</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Mark som inte skall utgöra något av de<br>tidigare nämnda ägoslagen.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>4 kap.</p> <p>5 §⁶</p> <p>Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av<br>följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,<br>och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet</p> <p>1. småhus, tomtmark för sådan<br>byggnad och exploateringsmark för<br>småhusbebyggelse (småhusenhet)</p> <p>2. hyreshus, tomtmark för sådan<br>byggnad och exploateringsmark för<br>hyreshusbebyggelse (hyreshus-<br>enhet)</p> <p>3. industribyggnad, övrig bygg-<br>nad, tomtmark för sådana byggna-<br>der och exploateringsmark för<br>sådan bebyggelse, vattenverk på<br>annans grund samt i jordeboken<br>upptaget fiskeri (industrienhet)</p> <p>4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark<br>(industrienhet)</p> <p>5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)</p> <p>6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-<br>pediment (lantbruksenhet).</p> <p>Småhus och tomtmark för sådan<br>byggnad som ligger i anslutning<br>till lantbruksenhet med minst<br>5 hektar åkermark, betesmark och<br>skogsmark, skall ingå i lant-<br>bruksenheten, om byggnaden eller<br>byggnaderna behövs som bostad<br>för ägare, arrendator eller deras<br>arbetskraft.</p> <p>Saneringsbyggnad och övrig<br>mark kan ingå i samtliga taxerings-<br>enheter under punkterna 1-6 i<br>första stycket. Övrig mark skall i<br>regel ingå i lantbruksenhet. I annat<br>fall skall övrig mark taxeras till-<br>sammans med den tomtmark, ex-<br>ploateringsmark eller täktmark som<br>ligger närmast. Har övrig mark<br>stor omfattning och saknar den<br>samband med annan mark, som</p> <p>1. småhus och tomtmark för<br>sådan byggnad (småhusenhet)</p> <p>2. hyreshus och tomtmark för<br>sådan byggnad (hyreshusenhet)</p> <p>3. industribyggnad, övrig bygg-<br>nad, tomtmark för sådana byggna-<br>der, vattenverk på annans grund<br>samt i jordeboken upptaget fiskeri<br>(industrienhet)</p> <p>Småhus och tomtmark för sådan<br>byggnad som ligger på fastighet<br>med åkermark, betesmark, skogs-<br>mark eller skogsimpediment, skall<br>ingå i den lantbruksenhet som om-<br>fattar marken.</p> <p>Saneringsbyggnad och övrig<br>mark kan ingå i samtliga taxerings-<br>enheter under punkterna 1-6 i<br>första stycket. Övrig mark skall i<br>regel ingå i lantbruksenhet. I annat<br>fall skall övrig mark taxeras till-<br>sammans med den tomtmark eller<br>täktmark som ligger närmast. Har<br>övrig mark stor omfattning och<br>saknar den samband med annan<br>mark, som har samma ägare, skall</p> <p>119</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>har samma ägare, skall den dock<br>bilda en taxeringsenhet. Taxerings-<br>enhet, som består av endast övrig<br>mark, betecknas industrienhet, om<br>den ligger till övervägande del<br>inom tätort och lantbruksenhet, om<br>den ligger till övervägande del<br>utanför sådan ort.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>den dock bilda en taxeringsenhet.<br>Taxeringsenhet, som består av en-<br>dast övrig mark, betecknas indu-<br>strienhet, om den ligger till över-<br>vägande del inom tätort och lant-<br>bruksenhet, om den ligger till<br>övervägande del utanför sådan ort.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>6§⁷</p> <p>I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall<br>endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk<br>enhet.</p> <p>I bebyggd taxeringsenhet får<br>exploateringsmark inte ingå.</p> <p>Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller<br>skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.</p> <p>7 §</p> <p>Ligger exploateringsmark inom<br>olika tätorter eller planområden<br>skall mark inom varje tätort eller<br>planområde utgöra en taxeringsen-<br>het.</p> <p>Består täktmark av skilda markområden skall vaije sådant område ut-<br>göra en taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt<br>naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet.</p> <p>5 kap.</p> <p>Bestämmande av taxerings- Bestämmande av basvärde<br>värde</p> <p>1 §</p> <p>Taxeringsvärde skall bestämmas Basvärde skall bestämmas för<br>för vaije skattepliktig taxeringsen- vaije skattepliktig taxeringsenhet,<br>het.</p> <p>2§</p> <p>Taxeringsvärde skall bestämmas<br>till det belopp som motsvarar 75<br>procent av taxeringsenhetens mark-<br>nadsvärde.</p> <p>Basvärde skall bestämmas till det<br>belopp som motsvarar 75 procent<br>av taxeringsenhetens marknads-<br>värde.</p> <p>7 §⁸</p> <p>Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.</p> <p>För småhus-, hyreshus- och industrienhet:</p> <p>1. Byggnadsvärde</p> <p>Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen-<br>heten.</p> <p>120</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2. Markvärde</p> <p>Markvärde är värdet av taxe-<br>ringsenhetens tomtmark, exploa-<br>teringsmark, täktmark och markan-<br>läggningar.</p> <p>För lantbruksenhet:</p> <p>2. Markvärde</p> <p>Markvärde är värdet av taxe-<br>ringsenhetens tomtmark, täktmark<br>och markanläggningar.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>1. Bostadsbyggnadsvärde</p> <p>Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till<br>taxeringsenheten.</p> <p>2. Ekonomibyggnadsvärde</p> <p>Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till<br>taxeringsenheten.</p> <p>3. Tomtmarksvärde</p> <p>Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.</p> <p>4. Jordbruksvärde</p> <p>Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark<br>och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.</p> <p>5. Skogsbruksvärde</p> <p>Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med väx-<br>ande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogs-<br>bruk.</p> <p>6. Skogsimpedimentsvärde</p> <p>Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till<br>taxeringsenheten.</p> <p>8 §’</p> <p>Vaije delvärde skall bestäm-<br>mas för sig med tillämpning av i<br>2-5 §§ angivna grunder.</p> <p>Summan av delvärdena utgör<br>taxeringsenhetens taxeringsvärde.</p> <p>Vaije delvärde skall bestäm-<br>mas för sig med tillämpning av i<br>2-5 §§ angivna grunder. Inom ett<br>värdeområde där överlåtelser av<br>obebyggd tomtmark saknas eller<br>endast enstaka köp förekommit be-<br>stäms markvärdena med ledning av<br>den marknadsvårdenivå för tomt-<br>mark som normalt förekommer<br>inom värdeområden där marknads-<br>värdenivån för bebyggda fastighe-<br>ter är densamma som för värdeom-<br>rådet i fråga.</p> <p>Summan av delvärdena utgör<br>taxeringsenhetens basvärde.</p> <p>7 kap.</p> <p>3 §¹⁰</p> <p>För byggnader och ägoslag som<br>avses i 8-15 kap. skall taxerings-<br>värde bestämmas med utgångs-</p> <p>För byggnader och ägoslag som<br>avses i 8-15 kap. skall basvärde<br>bestämmas med utgångspunkt i</p> <p>121</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>punkt i riktvärden. Dessa skall be-<br>stämmas för kombinationer av<br>värdefaktorer, som i någon ut-<br>sträckning varierar inom värdeom-<br>rådet och som har särskild bety-<br>delse för marknadsvärdet.</p> <p>riktvärden. Dessa skall bestämmas<br>för kombinationer av värdefakto-<br>rer, som i någon utsträckning vari-<br>erar inom väideområdet och som<br>har särskild betydelse för mark-<br>nadsvärdet.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt<br>i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområ-<br>det.</p> <p>Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,<br>skall, utom såvitt avser de under punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorer-<br>na, indelas i klasser.</p> <p>1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad<br>enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark<br>och skogsimpediment.</p> <p>2. Hyra för hyreshus.</p> <p>3. Återanskaffhingskostnad för industribyggnad och övrig byggnad<br>värderad enligt produktionskostnadsmetoden.</p> <p>4. Årligt uttag av täktmark.</p> <p>De uppgifter om väidenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom vaije<br>värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på<br>karta, i tabell eller på annat sätt.</p> <p>Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.</p> <p>4</p> <p>Riktvärde skall bestämmas så att<br>det leder till taxeringsvärde som<br>efter justering som avses i 5 § står<br>i överensstämmelse med bestäm-<br>melserna i 5 kap. 2-5 §§.</p> <p>Avvikelse får dock förekomma, ot</p> <p>värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.</p> <p>§</p> <p>Riktvärde skall bestämmas så att<br>det leder till basvärde som efter<br>justering som avses i 5 § står i<br>överensstämmelse med bestäm-<br>melserna i 5 kap. 2-5 §§.</p> <p>ti den föranleds av klassindelning av</p> <p>6§</p> <p>Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms<br>skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvär-<br>den. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som<br>eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga<br>förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning<br>av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma<br>värdeområde.</p> <p>Vid riktvärdets bestämmande får mterpolation mellan värden i<br>värdetabell eller värdeserie inte ske.</p> <p>Sedan det mot riktvärdet svaran-<br>de värdet har bestämts skall efter<br>en eventuell justering för säregna<br>förhållanden det däremot svarande</p> <p>Sedan det mot riktvärdet svaran-<br>de värdet har bestämts skall efter<br>en eventuell justering för säregna<br>förhållanden det däremot svarande</p> <p>122</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>taxeringsvärdet fastställas.</p> <p>16</p> <p>För egendom som anges under<br>punkterna 1-4 skall inte be-<br>stämmas något värde</p> <p>1. byggnad eller byggnader inom<br>samma tomt, om byggnadsbestån-<br>dets sammanlagda taxeringsvärde<br>ej skulle uppgå till 50 000 kronor</p> <p>2. övrig mark och vattentäckt<br>område som inte är täktmark</p> <p>3. markanläggning som används<br>för sådant ändamål som avses i<br>3 kap.</p> <p>4. egendom som avses i 2 kap.</p> <p>3 § jordabalken.</p> <p>8 kap.</p> <p>2</p> <p>Som riktvärde för ett småhus<br>som är nybyggt, av normal storlek<br>och Standard, friliggande samt ut-<br>gör det enda småhuset på en tomt<br>som utgör självständig fostighet får<br>endast anges värden i en fastställd<br>värdeserie.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>basvärdet fastställas.</p> <p>§**</p> <p>För egendom som anges under<br>punkterna 1 - 4 skall inte be-<br>stämmas något värde</p> <p>1. byggnad eller byggnader inom<br>samma tomt, om byggnadsbestån-<br>dets sammanlagda basvärde ej<br>skulle uppgå till 50 000 kronor</p> <p>2. övrig mark och vattentäckt<br>område som inte är täktmark</p> <p>3. markanläggning som används<br>för sådant ändamål som avses i<br>3 kap.</p> <p>4. egendom som avses i 2 kap.</p> <p>3 § jordabalken.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>§</p> <p>Som riktvärde för ett småhus<br>som är uppfört 15 är före andra<br>året före det år då allmän fastig-<br>hetstaxering av småhus sker, av<br>normal storlek och standard, fri-<br>liggande samt utgör det enda små-<br>huset på en tomt som utgör själv-<br>ständig fastighet får endast anges<br>värden i en fastställd värdeserie.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>3 §¹²</p> <p>Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-<br>hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.</p> <p>Storlek &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av små-</p> <p>husets boutrymmen och biutrymmen.</p> <p>Ålder &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Åldern ger uttryck for småhusets sannolika åter-</p> <p>stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till<br>småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbygg-<br>nader och sådana ombyggnader som innebär en ut-<br>ökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.</p> <p>Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande<br>högst 20 år får inte göras större än att den mot-<br>svarar 5 år.</p> <p>Standard</p> <p>Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-<br>nadsmaterial och utrustning.</p> <p>123</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 4</p> <p>För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton<br>standardklasser.</p></td></tr> <tr><td> <p>Byggnads-<br>kategori</p></td><td> <p>Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om<br>småhuset ingår i lantbruksenhet eller inte. För små-<br>hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms bygg-<br>nadskategorin även med hänsyn till om småhuset<br>utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus<br>samt, om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.</p></td></tr> <tr><td> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p></td><td> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus<br>som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om<br>tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.<br>Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall<br>hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan<br>bilda egen fastighet.</p> <p>För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms<br>fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till om-<br>fattningen och sammansättningen av den åkermark,<br>betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-<br>heten.</p></td></tr> <tr><td> <p>Värdeordning</p></td><td> <p>Med väideoidning avses husets ordningsnummer i<br>väldehänseende inom tomten.</p> <p>Föreslagen lydelse</p></td></tr> </table> <p>3 §</p> <p>Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-<br>hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Storlek</p></td><td> <p>Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets<br>boutrymmen och biutrymmen.</p></td></tr> <tr><td> <p>Ålder</p></td><td> <p>Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstå-<br>ende livslängd. Denna bestäms med hänsyn till små-<br>husets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader<br>och sådana ombyggnader som innebär en utökning<br>av boutrymme samt tidpunkten för dessa.</p> <p>Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande<br>högst 20 år får inte göras större än att den motsva-<br>rar 5 år.</p></td></tr> </table> <p>124</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Standard</p></td><td> <p>Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-<br>nadsmaterial och utrustning.</p> <p>För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton<br>standardklasser.</p></td></tr> <tr><td> <p>Byggnads-<br>kategori</p></td><td> <p>Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små-<br>huset ingår i småhus- eller lantbruksenhet. För<br>småhus som ingår i småhusenhet bestäms byggnads-<br>kategorin även med hänsyn till om småhuset utgör<br>friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om<br>särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.</p></td></tr> </table> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms for småhus<br>som ingår i lantbruksenhet och som behövs som<br>bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller<br>deras arbetskraft med hänsyn till omfattningen och<br>sammansättningen av den åkermark, betesmark och<br>skogsmark som ingår i lantbruksenheten.</p> <p>För övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga för-<br>hållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör<br>självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken<br>inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till<br>möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.</p> <p>Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i<br>värdehänseende inom tomten.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>12 kap.</p> <p>Riktvärde för tomtmark, exploa- Riktvärde för tomtmark och täkt-<br>teringsmark och täktmark &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;mark</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>3 §¹³</p> <p>Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde<br>bestämmas för skilda förhållanden for en eller flera av värdefaktorerna<br>storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-<br>skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.</p> <p>Med de olika värdefaktorerna förstås:</p> <p>Storlek</p> <p>Med storlek avses tomtmarkens areal.</p> <p>125</p> <p>Vatten och avlopp</p> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p> <p>Typ av bebyggelse</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning<br>och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten<br>och avlopp.</p> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms förtomtmark<br>som är bebyggd med småhus som inte ingår i lant-<br>bruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör<br>självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken<br>inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till<br>möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.</p> <p>För tomtmark som är bebyggd med småhus som in-<br>går i lantbruksenhet skall fastighetsrättsliga för-<br>hållanden bestämmas med hänsyn till omfattningen<br>och sammansättningen av den åkermark, betesmark<br>och skogsmark som ingår i lantbruksenheten.</p> <p>Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är be-<br>byggd med småhus som ingår i lantbruksenhet eller<br>annat småhus. Om tomtmarken är bebyggd med små-<br>hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ av<br>bebyggelse även med hänsyn till om marken är av-<br>sedd att bebyggas med friliggande småhus, kedje-<br>hus eller radhus.</p> <p>Speciell belägenhet</p> <p>Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge<br>inom värdeområdet t.ex. vid strand.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>3 §</p> <p>Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde<br>bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna<br>storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-<br>skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.</p> <p>Med de olika värdefaktorerna förstås:</p> <p>Storlek &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Med storlek avses tomtmarkens areal.</p> <p>Vatten och avlopp Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning<br>och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten<br>och avlopp.</p> <p>126</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Fastighetsrättsliga<br>förhållanden</p> <p>Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark<br>som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruks-<br>enhet och som behövs som bostad för lantbruksen-<br>hetens ägare, arrendator eller deras arbetskraft med<br>hänsyn till omfattningen och sammansättningen av<br>den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår<br>i lantbruksenheten.</p> <p>För övrig tomtmark som är bebyggd med småhus<br>bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn<br>till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller<br>inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet<br>skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken<br>kan bilda egen fastighet.</p> <p>Typ av bebyggelse</p> <p>Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är<br>bebyggd med småhus som ingår i småhus- eller lant-<br>bruksenhet. För tomtmark som ingår i småhusenhet<br>bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om<br>marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas<br>med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.</p> <p>Speciell belägenhet</p> <p>Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge<br>inom värdeområdet t. ex. vid strand.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>16 kap.</p> <p>14</p> <p>Särskild fastighetstaxering skall<br>verkställas varje år. Sådan taxe-<br>ring skall dock ej ske av taxerings-<br>enhet som taxeras genom allmän<br>fastighetstaxering samma år.</p> <p>Vid särskild fastighetstaxering<br>fastställs nästföregående års taxe-<br>ring oförändrad om ny taxering<br>enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet<br>skall ske om under löpande taxe-<br>ringsperiod taxeringsenhetens värde</p> <p>Vid särskild fastighetstaxering<br>fastställs nästföregående års all-<br>männa eller särskilda fastighets-<br>taxering oförändrad om ny taxering<br>enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.</p> <p>3 §¹⁵</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet skall<br>ske om under löpande taxeringspe-<br>riod taxeringsenhetens väide ökat</p> <p>127</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>ökat eller minskat genom sådan<br>förändring i enhetens fysiska be-<br>skaffenhet att åsatt taxeringsvärde<br>på grund av förändringen bör<br>ändras med minst en femtedel,<br>dock minst 25 000 kronor. Ny<br>taxering skall dock alltid ske om<br>kostnader som har uppgått till<br>minst en miljon kronor har lagts<br>ned på taxeringsenheten eller, för<br>värderingsenhet med småhus och,<br>i förekommande fall, därtill höran-<br>de tomtmark, om det sammanlagda<br>värdet av småhuset och tomtmar-<br>ken på grund av förändringen bör<br>höjas eller sänkas med minst<br>100 000 kronor.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>eller minskat genom sådan föränd-<br>ring i enhetens fysiska beskaffenhet<br>att åsatt basvärde på grund av<br>förändringen bör ändras med minst<br>en femtedel, dock minst 25 000<br>kronor. Ny taxering skall dock<br>alltid ske om kostnader som har<br>uppgått till minst en miljon kronor<br>har lagts ned på taxeringsenheten<br>eller, för väideringsenhet med<br>småhus och, i förekommande fell,<br>därtill hörande tomtmark, om det<br>sammanlagda värdet av småhuset<br>och tomtmarken på grund av<br>förändringen bör höjas eller sänkas<br>med minst 100 000 kronor.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett<br>på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en<br>förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.</p> <p>Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en<br>taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i<br>fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som<br>den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande<br>taxeringsperioden.</p> <p>4 §¹⁶</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringspe-<br>riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat</p> <p>1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-<br>rådesbestämmelser</p> <p>2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rät-<br>ten att förfoga över eller i övrigt använda enheten</p> <p>3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmean-<br>läggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för</p> <p>enheten.</p> <p>Ny taxering skall ske endast om<br>taxeringsenhetens taxeringsvärde<br>på grund av förändringen bör<br>ändras med minst en femtedel,<br>dock minst 25 000 kronor. Om<br>förändringen medför en ökning<br>eller minskning av taxeringsvärdet<br>med mindre än 100 000 kronor<br>skall ny taxering ske endast efter<br>framställning av taxeringsenhetens<br>ägare.</p> <p>Ny taxering skall ske endast om<br>taxeringsenhetens basvärde på<br>grund av förändringen bör ändras<br>med minst en femtedel, dock minst<br>25 000 kronor. Om förändringen<br>medför en ökning eller minskning<br>av basvärdet med mindre än<br>100 000 kronor skall ny taxering<br>ske endast efter framställning av<br>taxeringsenhetens ägare.</p> <p>128</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>5 §¹⁷</p> <p>Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt-<br>ning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om<br>verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under</p> <p>den löpande taxeringsperioden.</p> <p>Ny taxering får ske endast efter<br>framställning av taxeringsenhetens<br>ägare och om taxeringsvärdet till<br>följd av värdeminskning i anled-<br>ning av nedläggningen bör sänkas<br>med minst hälften.</p> <p>Ny taxering får ske endast efter<br>framställning av taxeringsenhetens<br>ägare och om basvärdet till följd<br>av värdeminskning i anledning av<br>nedläggningen bör sänkas med<br>minst hälften.</p> <p>6 §¹⁸</p> <p>Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det<br>allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid<br>den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags<br>taxeringsenhet.</p> <p>Taxering som har åsatts enligt<br>bestämmelserna i detta kapitel<br>gäller från ingången av det taxe-<br>ringsår då taxeringen åsatts, till<br>ingången av det taxeringsår då<br>allmän fastighetstaxering av taxe-<br>ringsenheten sker nästa gäng eller<br>ny taxering ånyo sker till följd av<br>bestämmelserna i detta kapitel.</p> <p>16 A kap. Omräkning</p> <p>1 §</p> <p>Vid omräkning bestäms taxe-<br>ringsvärdet för en taxeringsenhet<br>genom att det för enheten gällande<br>basvärdet, som fastställts vid all-<br>män eller särskild fastighetstaxe-<br>ring, omräknas. Omräkningen sker<br>genom att värderingsenhetemas<br>värden multipliceras med fastställt<br>omräkningstal. Taxeringsvärdet<br>och omräknade delvärden erhålls<br>genom att värderingsenhetemas<br>omräknade värden summeras.</p> <p>2§</p> <p>Omräkningstalen skall, på det<br>sått som närmare anges i detta<br>kapitel, bestämmas så att det<br>genomsnittliga förhållandet mellan<br>taxeringsvärdena och marknadsvär-<br>dena blir 0,75 inom ett prisutveck-</p> <p>9 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 53</p> <p>129</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>lingsomräde.</p> <p>3§</p> <p>Den marknadsvårdenivå, som<br>skall ligga till grund för ett omräk-<br>ningstal, skall bestämmas med<br>hänsyn till det genomsnittliga pris-<br>läget under tolvmånadersperioden<br>som börjar den 1 juli andra året<br>före taxeringsåret och upphör den<br>30 juni året före detta år (nivåpe-<br>rioden).</p> <p>4§</p> <p>För beräkningen av omräknings-<br>tal skall riket delas in i prisutveck-<br>lingsområden för de olika typerna<br>av taxeringsenheter som är föremål<br>för omräkning. För lantbruksen-<br>heter får indelningen i prisutveck-<br>lingsområden göras olika för föl-<br>jande kombinationer av byggnads-<br>typer och ägos lag</p> <p>- småhus och tomtmark,</p> <p>- skogsmark och skogsimpediment,</p> <p>- ekonomibyggnad, åkermark och<br>betesmark.</p> <p>Indelningen i prisutvecklingsom-<br>råden skall ske så att prisföränd-<br>ringarna för den typ av egendom<br>för vilken indelning i prisutveck-<br>lingsområden sker enligt första<br>stycket och som ingår i området<br>kan antas ha varit likartade. Ett<br>prisutvecklingsomräde skall omfat-<br>ta ett eller flera värdeområden<br>enligt 7 kap. 2 § och behöver inte<br>vara geografiskt sammanhängande.</p> <p>5 §</p> <p>Omräkningstal skall bestämmas<br>för varje prisutvecklingsomräde.</p> <p>Omräkningstalen skall bestäm-<br>mas särskilt för den egendom för<br>vilken indelning i prisutvecklings-<br>områden sker enligt 4 §. Inom ett<br>prisutvecklingsomräde kan olika<br>omräkningstal bestämmas för skil-<br>da slag av värderingsenheter.</p> <p>Omräkningstalen skall anges med<br>två decimaler.</p> <p>Efter en allmän fastighetstaxering</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>130</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>skall omräkningstalet 1,00 be-<br>stämmas till dess prisutvecklingen<br>leder till ett omräkningstal som är<br>mindre än 0,99 eller större än<br>1,01. Övriga taxeringsår under den<br>löpande taxeringsperioden skall<br>omräkning ske med det föregående<br>årets omräkningstal om prisutveck-<br>lingen inte leder till ett omräk-<br>ningstal som skiljer sig från det<br>föregående årets omräkningstal<br>med mer än 0,01. Detsamma gäller<br>om omräkningstal inte kan be-<br>stämmas och 6 § inte tillämpas.</p> <p>6§</p> <p>Kan det antas att marknadsvär-<br>denivån för en typ av taxeringsen-<br>heter minskat väsentligt efter den<br>senaste allmänna fastighetstaxe-<br>ringen av dessa taxeringsenheter<br>utan att minskningen kan fastläg-<br>gas med ledning av erlagda köpe-<br>skillingar, får omräkningstal be-<br>stämmas för ett prisutvecklings-<br>område efter vad som är skäligt<br>med hänsyn till prisbildningen<br>inom områden med likartade för-<br>hållanden. För lantbruksenhet<br>gäller detsamma för sådan kom-<br>bination av byggnadstyper och<br>ägoslag för vilken indelning i pris-<br>utvecklingsområden får ske enligt<br>4§.</p> <p>7§</p> <p>Regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer skall besluta<br>närmare föreskrifter om indelning-<br>en i prisutvecklingsomräden och<br>om omräkningstal. Ett sådant<br>beslut får inte överklagas.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Till ledning vid allmän fas-<br>tighetstaxering skall ägaren utan<br>föreläggande lämna deklaration<br>(allmän fastighetsdeklaration) för<br>vaije fastighet. Deklaration skall<br>dock inte lämnas för försvarsfastig-<br>het som tillhör staten och som</p> <p>kap.</p> <p>1 §¹⁹</p> <p>Till ledning vid allmän fas-<br>tighetstaxering skall ägaren utan<br>föreläggande lämna deklaration<br>(allmän fastighetsdeklaration) för<br>vaije fastighet. Detta gäller inte<br>sådan ägare som före den 15 ok-<br>tober året före det är då allmän</p> <p>131</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>enligt 3 kap. 2 § är undantagen<br>från skatteplikt eller för fastighet<br>som vid föregående års taxering<br>inte åsatts högre taxeringsvärde än<br>1 OOO kronor.</p> <p>fastighetstaxering äger rum fått<br>förslag till fastighetstaxering. Dek-<br>laration skall dock inte lämnas för<br>försvarsfåstighet som tillhör staten<br>och som enligt 3 kap. 2 § är<br>undantagen från skatteplikt eller<br>för fastighet som vid föregående<br>års taxering inte åsatts högre<br>basvärde än 1 000 kronor.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kom-<br>munikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller<br>reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt<br>eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger<br>50 000 kronor.</p> <p>Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbygg-<br>nad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock dekla-<br>ration lämnas.</p> <p>Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har<br>deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.</p> <p>3 §</p> <p>Allmän fastighetsdeklaration Allmän fastighetsdeklaration och<br>skall avfattas på blankett enligt förslag till fastighetstaxering skall<br>fastställt formulär. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;avfattas på blankett enligt fastställt</p> <p>formulär.</p> <p>Blanketter till deklarationer, för<br>vilka formulär fastställs, tillhanda-<br>hålls kostnadsfritt.</p> <p>4 §^M</p> <p>Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla<br>uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk<br>person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och för-<br>samling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten<br>bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.</p> <p>I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter<br>om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror<br>och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner<br>och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i<br>övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att<br>bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall<br>grunda sig på.</p> <p>Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om<br>sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika<br>ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med<br>tomträtt.</p> <p>Förslag till fastighetstaxering<br>skall grundas på av skattemyn-</p> <h3>132</h3> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>digheten kända uppgifter. Förslaget<br>skall innehålla uppgifter som år<br>nödvändiga för fastighetstaxe-<br>ringen.</p> <p>6 §²¹</p> <p>Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar</p> <p>som är av betydelse för taxering av</p> <p>Efter föreläggande är en fastig-<br>hetsägare skyldig att till ledning<br>vid fastighetens taxering lämna<br>upplysningar också om andra för-<br>hållanden än dem som anges i dek-<br>larationsformuläret. Upplysningar<br>skall lämnas skriftligen om annat<br>inte har sagts i föreläggandet.</p> <p>9<br>Allmän fastighetsdeklaration,<br>som skall lämnas utan föreläggan-<br>de, skall lämnas senast den 1<br>november året före det år då all-<br>män fastighetstaxering äger rum.</p> <p>Fastighetsdeklarationen med<br>tillhörande handlingar skall lämnas<br>till skattemyndighet.</p> <p>Skattemyndighet får efter samråd<br>med kommun bestämma att det<br>inom kommunen skall finnas sär-<br>skilt insamlingsställe för deklaratio-<br>ner, som skall lämnas till ledning<br>för taxering inom länet.</p> <p>9 ;</p> <p>Om någon visar att han på grund<br>av särskilda omständigheter är för-<br>hindrad att lämna allmän fastig-<br>hetsdeklaration inom föreskriven<br>tid, får han efter ansökan beviljas<br>anstånd med att lämna deklaratio-<br>nen. Anstånd får inte utan att det<br>finns synnerliga skäl medges<br>längre än till utgången av februari<br>månad under taxeringsåret.</p> <p>fastigheten.</p> <p>Efter föreläggande är en fastig-<br>hetsägare skyldig att till ledning<br>vid fastighetens taxering lämna<br>upplysningar också om andra för-<br>hållanden än dem som anges i dek-<br>larationsformuläret eller i förslaget<br>till fastighetstaxering. Upplys-<br>ningar skall lämnas skriftligen om<br>annat inte har sagts i föreläggan-<br>det.</p> <p>Allmän fastighetsdeklaration,<br>som skall lämnas utan föreläggan-<br>de, liksom påpekanden med anled-<br>ning av förslag till fastighetstaxe-<br>ring, skall lämnas senast den 1 no-<br>vember året före det år då allmän<br>fastighetstaxering äger rum.</p> <p>Fastighetsdeklarationen eller<br>påpekandena med tillhörande hand-<br>lingar skall lämnas till skattemyn-<br>dighet.</p> <p>Skattemyndighet får efter samråd<br>med kommun bestämma att det<br>inom kommunen skall finnas sär-<br>skilt insamlingsställe för deklaratio-<br>ner och påpekanden, som skall<br>lämnas till ledning för taxering<br>inom länet.</p> <p>Om någon visar att han på grund<br>av särskilda omständigheter är för-<br>hindrad att lämna allmän fastig-<br>hetsdeklaration eller påpekanden<br>inom föreskriven tid, får han efter<br>ansökan beviljas anstånd med att<br>lämna deklarationen eller påpekan-<br>den. Anstånd får inte utan att det<br>finns synnerliga skäl medges läng-<br>re än till utgången av februari<br>månad under taxeringsåret.</p> <p>133</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarations-<br>skyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att<br>lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under<br>taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses<br>ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt<br>tidsplanen.</p> <p>Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där<br>fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skatte-<br>myndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos<br>en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den<br>överlämnas till rätt myndighet.</p> <p>19 kap.</p> <p>3§^M</p> <p>Statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka<br>riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med<br>hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet.<br>Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta<br>upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i<br>lantbruksenhet inom länet.</p> <p>Statens lantmäteriverk och skatte-<br>myndigheten skall vidare pröva att<br>en tillämpning av förslag till före-<br>skrifter enligt 1 § andra-fjärde<br>styckena leder till taxeringsvärden<br>som svarar mot taxeringsvärdenivå<br>enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande<br>prövning görs av förslag till rikt-<br>väidekartor för tomtmark och<br>riktvärdetabeller för småhus enligt<br>första stycket.</p> <p>Statens lantmäteriverk och skatte-<br>myndigheten skall vidare pröva att<br>en tillämpning av förslag till före-<br>skrifter enligt 1 § andra-fjärde<br>styckena leder till basvärden som<br>svarar mot basvärdenivå enligt<br>5 kap. 2 §. Motsvarande prövning<br>görs av förslag till riktvärdekartor<br>för tomtmark och riktvärdetabeller<br>för småhus enligt första stycket.</p> <p>20 kap.</p> <p>2 §“</p> <p>Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela<br>grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet.</p> <p>Har fastighetsägaren, trots att<br>han varit skyldig att lämna fastig-<br>hetsdeklaration, inte avgett någon<br>sådan, eller kan fastighetens taxe-<br>ringsvärde inte beräknas tillförlit-<br>ligt på grund av brister i eller<br>bristfälligt underlag för deklaratio-<br>nen, skall taxeringsvärdet uppskat-<br>tas till det belopp som framstår<br>som skäligt med hänsyn till vad<br>som framkommit i ärendet (sköns-<br>taxering).</p> <p>Har fastighetsägaren, trots att<br>han varit skyldig att lämna fastig-<br>hetsdeklaration, inte avgett någon<br>sådan, eller kan fastighetens bas-<br>värde inte beräknas tillförlitligt på<br>grund av brister i eller bristfälligt<br>underlag för deklarationen, skall<br>basvärdet uppskattas till det belopp<br>som framstår som skäligt med hän-<br>syn till vad som framkommit i<br>ärendet (skönstaxering).</p> <h3>134</h3> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>3. skattepliktig enhets basvärde</p> <p>värde av varje värderingsenhet,</p> <p>6. utbyggd effekt, taxeringsef-<br>fekt, utnyttjandetid, reglerings-<br>möjlighet och belägenhet enligt<br>15 kap. 7 § samt</p> <p>4 §“</p> <p>I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas</p> <p>1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,</p> <p>2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,</p> <p>3. skattepliktig enhets taxerings-</p> <p>värde och däri ingående delvälde och däri ingående delvärde samt<br>samt värde av varje värderingsen-<br>het,</p> <p>4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,</p> <p>5. storleken av riktvärde,</p> <p>6. &nbsp;&nbsp;exploateringsfaktor enligt</p> <p>12 kap. 6 §, utbyggd effekt, taxe-<br>ringseffekt, utnyttjandetid, regle-<br>ringsmöjlighet och belägenhet en-<br>ligt 15 kap. 7 § samt</p> <p>7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har<br>föranlett ändring av riktvärde.</p> <p>Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.<br>Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt<br>tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler<br>som behövs.</p> <p>6 S²⁷</p> <p>Om det i en taxeringsenhet ingår<br>flera fastigheter eller delar av<br>fastigheter skall skattemyndigheten<br>efter ansökan ange hur stor del av<br>taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §<br>nämnda delvärden som belöper på<br>fastigheten eller fastighetsdelen.<br>Ansökan skall göras hos skatte-<br>myndigheten av ägaren eller arren-<br>datom.</p> <p>Om det i en taxeringsenhet ingår<br>flera fastigheter eller delar av<br>fastigheter skall skattemyndigheten<br>efter ansökan ange hur stor del av<br>basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda<br>delväiden som belöper på fas-<br>tigheten eller fastighetsdelen. An-<br>sökan skall göras hos skattemyn-<br>digheten av ägaren eller arren-<br>datom.</p> <p>25 kap.</p> <p>6S²⁸</p> <p>Bestämmelserna i 17 kap. 2 -<br>6 §§ skall i tillämpliga delar gälla<br>även i fråga om särskild fastig-<br>hetstaxering.</p> <p>Bestämmelserna i 17 kap. 1 -<br>6 §§ skall i tillämpliga delar gälla<br>även i fråga om särskild fastig-<br>hetstaxering.</p> <p>135</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Nuvarande lydelse</p></td><td> <p>Föreslagen lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p></td></tr> <tr><td> <p>Taxering</p></td><td> <p>28 kap.²⁹</p> <p>Taxering m. m.</p> <p>Avd. 4 Förfarandet m.m.<br>vid omräkning</p> <p>33 kap. Taxeringsorgani-<br>sationen m.m.</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 17 kap. 1-6 §§<br>skall i tillämpliga delar gälla även<br>i fråga om omräkning.</p> <p>34 kap. Förberedande åt-<br>gärder</p> <p>1 §</p> <p>Senast den 1 april året före<br>taxeringsåret skall regeringen eller<br>den myndighet som regeringen be-<br>stämmer besluta föreskrifter för<br>förberedelsearbetet.</p> <p>2§</p> <p>Senast den 1 december året före<br>taxeringsåret skall regeringen eller<br>den myndighet som regeringen be-<br>stämmer besluta sådana föreskrifter<br>som avses i 16 A kap. 7 §.</p> <p>35 kap. Taxering m.m.</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 20 kap. 1 -<br>3 a §§ och 7-20 §§ gäller i till-<br>lämpliga delar vid omräkning. Som<br>grundläggande beslut om fastig-<br>hetstaxering i nämnda bestämmel-<br>ser anses därvid beslut om omräk-<br>ning.</p> <p>2§</p> <p>I skattemyndighetens beslut om<br>omräkning skall redovisas</p> <p>1. skattepliktig enhets taxerings-<br>värde,</p> <p>2. omräknade delvärden,</p> <p>3. omräknade värden av värde-<br>ringsenheter och</p> <p>4. de omräkningstal som an-</p></td></tr> </table> <p>136</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>vänts.</p> <p>Omräknat värde av en enskild<br>vårderingsenhet anges i fulla tusen-<br>tal kronor. Avrundning sker så att<br>överstigande belopp, som inte upp-<br>går till fullt tusental kronor, faller<br>bort.</p> <p>3§</p> <p>Skattemyndigheten skall senast<br>den 30 juni under taxeringsåret<br>underrätta fastighetsägaren om</p> <p>1. innehållet i skattemyndighe-<br>tens beslut om omräkning,</p> <p>2. att ägaren kan begära om-<br>prövning av beslutet,</p> <p>3. vad som skall iakttas av den<br>som vill begära omprövning av<br>eller överklaga skattemyndighetens<br>beslut.</p> <p>4§</p> <p>Om det i en taxeringsenhet ingår<br>flera fastigheter eller delar av<br>fastigheter skall skattemyndigheten<br>efter ansökan ange hur stor del av<br>taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §<br>nämnda delvärden efter omräkning<br>som belöper på fastigheten eller<br>fastighetsdelen. Ansökan skall gö-<br>ras hos skattemyndigheten av äga-<br>ren eller arrendatom.</p> <p>36 kap. Överklagande av<br>skattemyndighets beslut</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 21 kap. skall i<br>tillämpliga delar gälla även i fråga<br>om omräkning.</p> <p>37 kap. Överklagande av<br>länsrätts och kammarrätts<br>beslut</p> <p>1 §</p> <p>Bestämmelserna i 22 kap. skall i<br>tillämpliga delar gälla även i fråga<br>om omräkning.</p> <p>Den begränsning i rätten att<br>överklaga som anges i 22 kap.<br>2 § 2 skall i fråga om omräkning</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>avse 35 kap. 4 §.</p> <p>38 kap. Övriga bestäm-<br>melser om omprövning och<br>överklagande</p> <p>1 §</p> <p>Rätt att begära omprövning och<br>att överklaga, som enligt 35-37<br>kap. gäller för ägare av fastighet,<br>tillkommer den som någon gång<br>under taxeringsåret år ägare av<br>fastigheten. Vid nu sagts gäller<br>även arrendator, som enligt avtal,<br>ingånget efter kommunalskatte-<br>lagens (1928:370) ikraftträdande,<br>gentemot ägare har att ansvara för<br>skatt för fastigheten.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid fastighetstaxering år 1996.</p> <p>Den nya lydelsen av 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 § och 12 kap.<br>3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år 1998.</p> <p>'Senaste lydelse av</p> <p>6 kap. 8 § 1987:146</p> <p>12 kap. 6 § 1992:1666</p> <p>12 kap. 7 § 1992:1666.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>³Senaste lydelse 1992:349.</p> <p>⁴Senaste lydelse 1986:258.<br>^Senaste lydelse 1992:1666.</p> <p>⁶Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>^Senaste lydelse 1986:258.</p> <p>⁸Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>⁹Senaste lydelse 1990:1382.<br>'&quot;Senaste lydelse 1992:1666.<br>''Senaste lydelse 1992:1666.</p> <p>’²Senaste lydelse 1990:1382.</p> <p>¹³Senaste lydelse 1990:1382.<br>’⁴Senaste lydelse 1985:820.</p> <p>¹⁵Senaste lydelse 1981:1119.</p> <p>’⁶Senaste lydelse 1987:146.<br>“Senaste lydelse 1981:1119.</p> <p>’⁸Senaste lydelse 1985:820.</p> <p>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1986:258.</p> <p>²¹ Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.<br>“Senaste lydelse 1993:1193.</p> <p>“Senaste lydelse av rubriken 1993:1193.</p> <p>138</p> <h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 3 a §§ lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2 §’</p> <p>Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som<br>enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som<br>ägare.</p> <p>I fråga om handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.</p> <p>Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger<br>skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.</p> <p>I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan<br>privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning<br>i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt<br>avseende sådan privatbostad inte tas ut.</p> <p>Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret<br>kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats<br>eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighets-<br>skatten jämkas med hänsyn härtill.</p> <p>Fastighetsskatten beräknas på<br>grundval av det taxeringsvärde som<br>gäller under beskattningsåret. Gäl-<br>ler olika värden för skilda delar av<br>beskattningsåret beräknas skatten<br>särskilt för varje sådan del med<br>motsvarande tillämpning av be-<br>stämmelserna i femte stycket.</p> <p>3 §²</p> <p>Fastighetsskatten utgör för vaije<br>beskattningsår</p> <p>a) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende små-<br>husenhet,</p> <p>bostadsbyggnadsvärdet och tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på<br>lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet<br>avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>b) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-</p> <p>Fastighetsskatten utgör för vaije<br>beskattningsår</p> <p>a) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende små-<br>husenhet,</p> <p>det omräknade bostads-<br>byggnadsvärdet och det omräk-<br>nade tomtmarksvärdet avseende<br>småhus på lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet<br>avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>b) 1,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-</p> <p>139</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>värderingsenhet<br>obebyggd samt<br>avseende ex-</p> <p>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder, annan<br>tomtmark som är<br>värderingsenhet<br>ploateringsmark.</p> <p>Innehåller byggnaden på en<br>fastighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräk-<br>nat värdeår som utgör året före det<br>Afastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, utgår dock<br>ingen fastighetsskatt på bostads-<br>delen under de fem första åren och<br>halv fastighetsskatt under de därpå<br>följande fem åren enligt vad som<br>närmare föreskrivs i femte stycket.<br>Detsamma gäller färdigställd eller<br>ombyggd sådan byggnad, för vil-<br>ken värdeår inte har åsatts vid ny<br>fastighetstaxering, men som skulle<br>ha åsatts ett värdeår motsvarande<br>året före det fastighetstaxeringsår<br>som föregått inkomsttaxeringsåret,<br>om ny fastighetstaxering då hade<br>företagits.<br></p> <p>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder samt annan värderings-<br>enhet tomtmark som är obebyggd.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Innehåller byggnaden på en fas-<br>tighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräk-<br>nat väideår som utgör året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, utgår dock<br>ingen fastighetsskatt på bostads-<br>delen för det fastighetstaxeringsåret<br>och de fyra följande kalenderåren<br>och halv fastighetsskatt för de<br>därpå följande fem kalenderåren<br>enligt vad som närmare föreskrivs<br>i femte stycket. Detsamma gäller<br>färdigställd eller ombyggd sådan<br>byggnad, för vilken väideår inte<br>har åsatts vid ny fastighetstaxe-<br>ring, men som skulle ha åsatts ett<br>värdeår motsvarande året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, om ny fas-<br>tighetstaxering då hade företagits.</p> <p>För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i<br>41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-<br>fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p> <p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund<br>av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under<br>viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte<br>kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den<br>omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så<br>varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon<br>nedsättning dock inte ske.</p> <p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar<br>av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för<br>dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive<br>fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra<br>stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-<br>värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med<br>tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som<br>småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen<br>på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser</p> <p>140</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p> <p>Har kostnader för om- eller till-<br>byggnad nedlagts på den del av en<br>hyreshusenhet som avser värde-<br>ringsenhet för bostäder skall, om<br>den skattskyldige begär det och<br>inte annat följer av tredje stycket,<br>en reduceringsfaktor bestäm-<br>mas. Reduceringsfaktom är lika<br>med skillnaden mellan det närmast<br>efter om- eller tillbyggnaden be-<br>stämda taxeringsvärdet, som utgör<br>underlag för fastighetsskatt enligt 3<br>§ första stycket b, minskat med det<br>värde som skulle ha bestämts som<br>motsvarande taxeringsvärde om<br>om- eller tillbyggnaden inte hade<br>gjorts.</p> <p>3 a §³</p> <p>Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.</p> <p>Har kostnader för om- eller till-<br>byggnad nedlagts på den del av en<br>hyreshusenhet som avser värde-<br>ringsenhet för bostäder på en fas-<br>tighet som är belägen i Sverige<br>skall, om den skattskyldige begär<br>det och inte annat följer av tredje<br>stycket, en reduceringsfaktor<br>bestämmas. Reduceringsfaktom är<br>lika med skillnaden mellan det<br>närmast efter om- eller till-<br>byggnaden bestämda taxeringsvär-<br>det, som utgör underlag för fostig-<br>hetsskatt enligt 3 § första stycket<br>b, minskat med det värde som<br>skulle ha bestämts som motsva-<br>rande taxeringsvärde om om- eller<br>tillbyggnaden inte hade gjorts.</p> <p>En reduceringsfaktor skall bestämmas endast när om- eller tillbygg-<br>nadskostnadema överstiger 100 000 kronor och det taxeringsvärde som<br>utgör underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b har höjts<br>med minst 20 procent i förhållande till det senast före om- eller<br>tillbyggnaden bestämda taxeringsvärdet. Reduceringsfaktor skall inte<br>bestämmas när om- eller tillbyggnadskostnadema föranleder att 3 § andra<br>stycket skall tillämpas.</p> <p>Om en reduceringsfaktor har bestämts för en värderingsenhet som<br>därefter ändras och innebär ändringen att hela eller viss del av reduce-<br>ringsfaktom bör hänföras till annan väideringsenhet än den för vilken<br>reduceringsfaktom ursprungligen bestämts skall reduceringsfaktom<br>proportioneras i förhållande till om- eller tillbyggnadskostnademas<br>fördelning på de nya värderingsenhetema.</p> <p>När en reduceringsfaktor har<br>bestämts skall skatt enligt 3 §<br>första stycket b beräknas på taxe-<br>ringsvärdet som där avses minskat<br>med reduceringsfaktom under de<br>första fem åren som det höjda<br>taxeringsvärdet ligger till grund för<br>fastighetsskatten och minskat med<br>halva reduceringsfaktom de därpå<br>följande fem åren. Har omständig-<br>het inträffat som gör att 3 § andra<br>stycket är tillämpligt skall vid<br>beräkningen av fastighetsskatten<br>hänsyn inte tas till reduceringsfok-</p> <p>När en reduceringsfaktor har<br>bestämts skall skatt enligt 3 §<br>första stycket b beräknas på taxe-<br>ringsvärdet som där avses minskat<br>med reduceringsfaktom under de<br>första fem kalenderåren som det<br>höjda taxeringsvärdet ligger till<br>grund för fastighetsskatten och<br>minskat med halva reduceringsfak-<br>tom de därpå följande fem kalen-<br>deråren. Har omständighet inträffat<br>som gör att 3 § andra stycket är<br>tillämpligt skall vid beräkningen av<br>fastighetsskatten hänsyn inte tas till</p> <h3>141</h3> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>tor som bestämts före det att 3 § reduceringsfaktor som bestämts<br>andra stycket blev tillämpligt. före det att 3 § andra stycket blev<br>tillämpligt.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången i fråga om 3 § första stycket a vid 1997 års taxering och i övrigt<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>2. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxerings-<br>värde som bestämts vid fastighetstaxering år 1995 eller tidigare tillämpas<br>inte den nya lydelsen av 3 § första stycket a.</p> <p>3. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall gälla vid 1996 års taxering<br>endast om den skattskyldige yrkar det.</p> <p>4. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall inte gälla fastigheter som<br>avses i punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt vid<br>tillämpning av nämnda punkter i dessa övergångsbestämmelser.</p> <p>'Senaste lydelse 1993:1560.</p> <p>²Senaste lydelse 1993:1525.</p> <p>³Senaste lydelse 1994:51.</p> <p>142</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 10 av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Anvisningar<br>till 23 §</p> <p>10.¹ Har fastighet som är taxerad<br>som lantbruksenhet förvärvats ge-<br>nom köp, byte eller därmed jäm-<br>förligt fång anses - om annat ej<br>följer av detta stycke eller tredje<br>stycket sista meningen - som an-<br>skaffningsvärde enligt punkt 9 så<br>stor del av vederlaget för fastighe-<br>ten som fastighetens skogsbruks-<br>värde utgör av hela taxeringsvärdet<br>vid förvärvstillfället. Kan detta<br>beräkningssätt inte tillämpas eller<br>är det uppenbart att det skulle ge<br>ett värde som avviker från det<br>verkliga vederlaget for skog och<br>skogsmark, tas som anskaffnings-<br>värde upp ett belopp som kan<br>anses svara mot det verkliga veder-<br>laget. Vad sist sagts gäller också<br>för vederlag som utgår vid fas-<br>tighetsreglering eller klyvning på<br>grund av att värdet av den skog<br>och skogsmark som har tillagts den<br>skattskyldige överstiger värdet av<br>den skog och skogsmark som har<br>frångått honom.</p> <p>10. Har fastighet som är taxerad<br>som lantbruksenhet förvärvats ge-<br>nom köp, byte eller därmed jäm-<br>förligt fång anses - om annat ej<br>följer av detta stycke eller tredje<br>stycket sista meningen - som an-<br>skaffningsvärde enligt punkt 9 så<br>stor del av vederlaget for fastig-<br>heten som den del av fastighetens<br>taxeringsvärde som avser skogs-<br>mark med växande skog och mark-<br>anläggningar som används eller<br>behövs för skogsbruk utgör av hela<br>taxeringsvärdet vid förvärvstill-<br>fället. Kan detta beräkningssätt inte<br>tillämpas eller är det uppenbart att<br>det skulle ge ett värde som avviker<br>från det verkliga vederlaget för<br>skog och skogsmark, tas som<br>anskaffningsvärde upp ett belopp<br>som kan anses svara mot det verk-<br>liga vederlaget. Vad sist sagts gäl-<br>ler också för vederlag som utgår<br>vid fastighetsreglering eller klyv-<br>ning på grund av att värdet av den<br>skog och skogsmark som har<br>tillagts den skattskyldige överstiger<br>värdet av den skog och skogsmark<br>som har frångått honom.</p> <p>I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom<br>vederlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga<br>kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade<br>skogen och skogsmarken.</p> <p>Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket<br>gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående<br>ägarens förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens<br>anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast<br>en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande<br>ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens</p> <p>143</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den<br>förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och<br>skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet<br>mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskäll-<br>an, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren<br>dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som<br>sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten<br>från ett annat företag inom samma koncern.</p> <p>Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före-<br>gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts<br>avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstill-<br>fället överstigit hans gällande ingångsvärde.</p> <p>Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses<br>den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha mins-<br>kat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans<br>skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet<br>av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel<br>av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde<br>och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om<br>värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av<br>fastighetsreglering eller klyvning.</p> <p>Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje<br>stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och<br>skogsmark, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om<br>den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.</p> <p>Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för<br>fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel-<br>serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje<br>stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av<br>den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses<br>ha förvärvats av ny ägare.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången<br>vid 1997 års taxering.</p> <p>'Senaste lydelse 1990:1421.</p> <h3>144</h3> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om<br>särskilt uppskattningsvärde på fastighet</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1971:171) om särskilt<br>uppskattningsvärde på fastighet skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>3 §</p> <p>Behörig att påkalla åsättande av<br>särskilt uppskattningsvärde är den<br>som är ägare av fastigheten. Det-<br>samma gäller den för vilken, trots<br>att han inte år ägare, garantibe-<br>lopp för fastighet skall tas upp som<br>skattepliktig inkomst enligt be-<br>stämmelserna i 47 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller såvitt<br>gäller fastighet som avses i 1 §<br>andra stycket 3), skulle ha tagits<br>upp om fastigheten varit skatteplik-<br>tig-<br></p> <p>Behörig att påkalla åsättande av<br>särskilt uppskattningsvärde är den<br>som är ägare av fastigheten. Som<br>ägare anses även den som enligt<br>1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152) skall anses som ägare.</p> <p>5 §²</p> <p>Skattemyndigheten upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt<br>uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande</p> <p>inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.</p> <p>Skattemyndigheten har rätt att<br>vid ärendets handläggning höra<br>ordföranden i den taxeringsnämnd,</p> <p>som handlägger fastighetstaxering<br>inom det område där fastigheten är<br>belägen, samt anlita biträde av</p> <p>Skattemyndigheten har rätt att<br>vid ärendets handläggning anlita<br>biträde av sakkunnig.</p> <p>sakkunnig.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>'Senaste lydelse 1980:960.</p> <p>²Senaste lydelse 1990:361.</p> <p>10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53</p> <p>145</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om<br>allmänna förvaltningsdomstolar</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-<br>ningsdomstolar¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>18 §²</p> <p>Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam</p> <p>1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,</p> <p>2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan<br>länsrätt,</p> <p>3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller<br>annat uppenbart förbiseende,</p> <p>4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd<br>eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt<br>körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när<br>omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),</p> <p>5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av<br>ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att<br>ett sådant beslut bör meddelas,</p> <p>6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.</p> <p>Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av<br>fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid<br>beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.</p> <p>Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av<br>sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan<br>tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.<br>Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.</p> <p>Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av</p> <p>1. mål om utdömande av vite,</p> <p>2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-<br>processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,<br>tullar och avgifter, om besiktning enligt fåstighetstaxeringslagen<br>(1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision,<br>skatterevision, eller annan granskning och om befrielse från skyldighet<br>att lämna upplysningar eller visa upp handling enligt taxeringslagen<br>(1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om<br>uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet<br>att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p> <p>3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52)<br>med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flytt-<br>ningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhänder-</p> <p>Prop. 1993/94:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>146</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1993/94:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>tagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fell,<br>mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 § smittskyddslagen<br>(1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-<br>vård samt mål enligt 18 § första stycket 2-4 såvitt avser de fell då vården<br>inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen<br>(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,</p> <p>4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt<br>uppbörds- eller skatteförfettningama och annat mål enligt uppbörds- och<br>folkbokföringsförfettningama med undantag av mål om arbetsgivares<br>ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om<br>uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,</p> <p>5. mål om uppdelning av taxe-<br>ringsvärde enligt 20 kap. 75 § fas-<br>tighetstaxeringslagen (1979:1152),</p> <p>5. mål om uppdelning av taxe-<br>ringsvärde enligt 20 kap. 6 §,<br>28 kap. 1 § och 35 kap. 4 § fas-<br>tighetstaxeringslagen (1979:1152),</p> <p>6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,</p> <p>7. mål enligt skatte- och taxeringsförfettningama i vilket beslutet över-<br>ensstämmer med parternas samstämmiga mening,</p> <p>8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en an-<br>nan myndighet,</p> <p>9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något<br>körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det<br>är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall<br>återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,</p> <p>10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas<br>eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets<br>bevis skall återkallas,</p> <p>11. mål i vilket saken är uppenbar.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 18 § fjärde<br>stycket 5 till 35 kap. 4 § festighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas<br>första gången i mål avseende fastighetstaxering år 1996.</p> <p>*Lagen omtryckt 1981:1323.</p> <p>²Senaste lydelse 1994:208.</p> <p>147</p> <h3>2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>7 §²</p> <p>För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5<br>och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.</p> <p>1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag<br>som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag<br>och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdek-<br>laration och kontrolluppgifter.</p> <p>2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller<br>mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-<br>ringslagen (1990:324) eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200).<br>För vaije sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,<br>myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag<br>för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokförings-<br>skyldighet har fullgjorts.</p> <p>3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om<br>innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om<br>återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen<br>för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift en-<br>ligt uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd av social-<br>avgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för<br>utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,<br>mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av<br>statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovis-<br>ning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.</p> <p>4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.</p> <p>5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och<br>med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att<br>laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyl-<br>dighet.</p> <p>6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.</p> <p>7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild<br>självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter<br>som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>148</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,<br>uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om<br>anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-<br>talningskort.</p> <p>9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-<br>demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om<br>ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.</p> <p>10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.</p> <p>11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-<br>delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.</p> <p>12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från<br>sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring.</p> <p>13. &nbsp;Uppgift om beteckning,<br>köpeskilling, taxeringsvärde, del-<br>värde, beskattningsnatur, typ av<br>fång och tidpunkt för fånget för<br>fastighet som ägs eller innehas av<br>personen, andelens storlek om<br>fastigheten har flera ägare och<br>övriga uppgifter som behövs för<br>beräkning av statlig fastighetsskatt<br>samt uppgift som behövs för vär-<br>dering av bostad på fastighet.</p> <p>13. Uppgift om beteckning,<br>köpeskilling, basvärde, delvärde,<br>taxeringsvärde, omräknat delvärde,<br>beskattningsnatur, typ av fång och<br>tidpunkt för fånget för fastighet<br>som ägs eller innehas av personen,<br>andelens storlek om fastigheten har<br>flera ägare och övriga uppgifter<br>som behövs för beräkning av stat-<br>lig fastighetsskatt samt uppgift som<br>behövs för värdering av bostad på<br>fastighet.</p> <p>14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt<br>beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid<br>för planerat taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat samman-<br>träffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 17 kap. 4 § mervärdes-<br>skattelagen.</p> <p>15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är<br>näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta<br>emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots<br>nummer och typ.</p> <p>16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-<br>skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt.</p> <p>17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.</p> <p>18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-<br>ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp<br>som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.</p> <p>19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om<br>fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.</p> <p>20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift<br>och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om</p> <p>149</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för<br>bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut<br>om sådan skattereduktion.</p> <p>21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-<br>land.</p> <p>22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i<br>2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,<br>totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-<br>ning för koncemmoderföretag.</p> <p>23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen<br>(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets<br>storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkost-<br>nadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses<br>i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets oiganisa-<br>tionsnummer och namn.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>*Lagen omtryckt 1983:143.</p> <p>²Senaste lydelse 1994:495.</p> <p>150</p> <h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om<br>stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter</h3> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvamnde lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>12 §</p> <p>Vid upplåtelse eller överlåtelse<br>av tomträtt utan tillhörande bygg-<br>nad skall värdet av tomträtten<br>anses motsvara avgälden för ett år.<br>Om det vid överlåtelsen har utfästs<br>en större ersättning skall tomträtt-<br>ens välde dock anses motsvara<br>ersättningen. I övrigt skall värdet<br>av tomträtt i tillämpliga delar be-<br>stämmas enligt föreskrifterna i<br>9-11 §§. Som taxeringsvärde skall<br>därvid gälla det taxerade bygg-<br>nadsvärdet.</p> <p>Vid upplåtelse eller överlåtelse<br>av tomträtt utan tillhörande bygg-<br>nad skall värdet av tomträtten<br>anses motsvara avgälden för ett år.<br>Om det vid överlåtelsen har utfästs<br>en större ersättning skall tomträtt-<br>ens värde dock anses motsvara<br>ersättningen. I övrigt skall väldet<br>av tomträtt i tillämpliga delar be-<br>stämmas enligt föreskrifterna i<br>9-11 §§. Som taxeringsvärde skall<br>därvid gälla den del av taxerings-<br>värdet som avser byggnad.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>151</p> <h3>Lagrådet</h3> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-19</p> <p>Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck och<br>regeringsrådet Leif Lindstam.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om omräkningsförfarande<br>vid fastighetstaxering, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen<br>beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i<br>fastighetstaxeringslagen (1979:1152) m.fl. lagar.</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Christina Otto.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)</p> <p>4 kap. 5 §</p> <p>I andra stycket föreslås en ändrad reglering av vad som skall ingå i en<br>lantbruksenhet, vilken utgör en sådan taxeringsenhet som enligt 4 kap.<br>1 § skall taxeras för sig. Enligt den föreslagna regleringen skall småhus<br>och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark,<br>betesmark, skogsmark eller skogsimpediment ingå i den lantbruksenhet<br>som omfattar marken.</p> <p>Begreppet småhus erbjuder inte några problem när det gäller byggnader<br>som är inrättade till bostad åt en eller två familjer, eftersom sådana<br>byggnader enligt 2 kap. 2 §, som inte föreslås ändrad, alltid skall<br>betraktas som småhus. I fråga om byggnader som är inrättade till bostad<br>åt minst tre och högst tio familjer gäller emellertid enligt 2 kap. 2 § att<br>de tillhör byggnadstypen småhus endast under förutsättning att de ingår<br>i en lantbruksenhet. Eftersom förutsättningen för att sådana byggnader<br>skall ingå i en lantbruksenhet i sin tur enligt förslaget just är att de utgör<br>småhus, har regleringen kommit att beskriva en cirkel, som medför att<br>det inte blir klarlagt vare sig när byggnader av aktuellt slag är att<br>betrakta som småhus eller när de skall ingå i en lantbruksenhet.</p> <p>Med hänsyn till huvudsyftet med regleringen - att öka överensstämmel-<br>sen mellan indelningarna i taxeringsenheter och registerfastigheter - synes<br>det sannolikt att avsikten har varit att byggnader som är inrättade till<br>bostad åt minst tre och högst tio familjer skall ingå i en lantbruksenhet<br>så snart de är belägna på mark som omfattas av denna. I så fall synes<br>lämpligen 2 kap. 2 § böra erhålla ändrad lydelse på det sättet att den<br>anger att byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio<br>familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på<br>fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.</p> <p>Om - som i enlighet med det anförda får förutsättas ha varit avsikten -<br>vissa byggnader som tidigare klassificerats som hyreshus skall tillföras<br>byggnadstypen småhus kan detta påverka tillämpningen av de övriga<br>paragrafer i lagen där småhus används som begrepp, t.ex. 7 kap. 3 § och</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 5</p> <p>152</p> <p>8 kap. 2 §. Lagrådet kan inte på föreliggande underlag överblicka om<br>detta förhållande kan medföra tillämpningsproblem.</p> <p>5 kap. 8 §</p> <p>Innebörden av den föreslagna nya andra meningen i första stycket är att<br>en ny värderingsmetod införs för tomtmark i sådana fall då fas-<br>tighetsförsäljningar i värdeområdet inte ger den ledning som behövs och<br>marknadsvärdet därför enligt huvudregeln i 5 § skulle ha varit att beräkna<br>enligt en avkastningskalkyl eller med utgångspunkt i det tekniska<br>nuvärdet. Den avsedda innebörden skulle komma till tydligare uttryck,<br>om meningen erhåller följande lydelse:</p> <p>&quot;Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fell då försälj-<br>ningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den<br>ledning som behövs skall dock iakttas att delvärdet bestäms med<br>ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som<br>normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för<br>bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga.&quot;</p> <p>8 kap. 2 §</p> <p>1 paragrafen föreskrivs att som riktvärde för ett närmare beskrivet<br>småhus får anges endast värden i en festställd värdeserie. Av special-<br>motiveringen framgår att bestämmelsen är avsedd att reglera vad som<br>skall förstås med det s.k. normhuset. Avsikten bekräftas visserligen av<br>innehållet i 3 § första stycket festighetstaxeringsförordningen (1993:1199)<br>där bl.a. hänvisas till &quot;värdet av sådan normenhet som anges i 8 kap.</p> <p>2 §&quot;. Den kan dock inte sägas direkt framgå av bestämmelsens<br>ordalydelse. Bestämmelser motsvarande den i 8 kap. 2 § finns beträffan-<br>de olika slag av byggnader och mark i 9 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 11 kap.</p> <p>3 och 7 §§, 13 kap. 2 § och 14 kap. 2 §. Med hänsyn härtill och till att -<br>enligt vad som upplyses i remissen - en allsidig förfettningsteknisk<br>översyn av bestämmelserna om fastighetstaxering skall göras av<br>utredningen om förenklad fastighetstaxering (Fi 1993:13) anser sig<br>Lagrådet nu kunna godta paragrafens utformning i det behandlade<br>hänseendet.</p> <p>Den ändring av paragrafen som föreslås innebär att normhuset inte<br>längre skall utgöras av ett småhus som är nybyggt utan av ett småhus<br>som är uppfört 15 år före andra året före det år då allmän fastighetstaxe-<br>ring av småhus sker. Som förslaget utformats kan det uppfattas så att<br>normhuset kan vara även ett småhus som vid den tidpunkten är uppfört,<br>även om det har uppförts under något tidigare år. Vid föredragningen har<br>upplysts att avsikten varit att normhuset skall ha uppförts under det<br>angivna året. Bestämmelsen bör, så som redan är fallet med motsvarande<br>bestämmelser i 9 kap. 2 § samt 11 kap. 3 och 7 §§, utformas så att detta<br>framgår klart.</p> <p>Uttrycket &quot;15 år före andra året&quot; kan med oförändrad innebörd bytas<br>ut mot ”17 år&quot;.</p> <p>Lagrådet anmärker också att det i specialmotiveringen angivna kravet<br>på att normhuset inte skall ha varit föremål för till- eller ombyggnad inte<br></p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 5</p> <p>153</p> <p>avspeglas i paragrafens avfattning.</p> <p>Paragrafen bör enligt Lagrådets uppfattning ges följande lydelse:</p> <p>&quot;Som riktvärde för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde<br>året före det år då allmän fastighetstaxering av småhus sker, som är<br>av normal storlek och standard, friliggande och det enda småhuset<br>på en tomt som utgör självständig fastighet och som inte har varit<br>föremål för om- eller tillbyggnad får endast anges värden i en<br>fastställd värdeserie.&quot;</p> <p>16 A kap. 7 §</p> <p>Enligt den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1.7) är avsikten att det skall<br>ankomma på Riksskatteverket att meddela bindande föreskrifter om<br>indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal. Beslut om att<br>meddela sådana föreskrifter avses inte kunna överklagas. Vid ett<br>överklagande av en fastighetstaxering som skett genom omräkning avses<br>den enskilde kunna åstadkomma en prövning endast av frågan om en<br>felräkning eller felaktig tillämpning av omräkningstalen har skett i<br>samband med omräkningen.</p> <p>I förevarande paragraf anges i överensstämmelse härmed att regeringen<br>eller en myndighet som regeringen bestämmer skall besluta närmare<br>föreskrifter om indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal<br>samt att ett sådant beslut inte skall kunna överklagas.</p> <p>Lagrådet har inte någon erinran mot den sålunda föreslagna regle-<br>ringen. Med hänsyn till uttalandena i motiven bör dock erinras om de<br>allmänna principer rörande s.k. normprövning som har kommit till<br>uttryck i 11 kap. 14 § regeringsformen och som innebär att, om domstol<br>eller annat offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med<br>bestämmelse i överordnad författning, föreskriften inte får tillämpas. Om<br>exempelvis den enskilde i samband med överklagande av en fas-<br>tighetstaxering skulle hävda att Riksskatteverkets föreskrifter om<br>omräkningstal i vad de rör hans rätt står i strid med någon av de nya<br>bestämmelserna i 4 - 6 §§ förevarande kapitel, måste således en prövning<br>av denna fråga ske från överinstansens sida.</p> <p>18 kap. 1 §</p> <p>Som första stycket har utformats blir en fastighetsägare utan föreläggande<br>skyldig att avge allmän fastighetsdeklaration, så snart han inte före den<br>15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum har fått<br>ett förslag till fastighetstaxering från skattemyndigheten. Detta gäller<br>även om fastighetsägaren - t.ex. på grund av misstag vid postbeford-<br>ringen - skulle ha erhållit förslaget någon dag senare.</p> <p>Det synes inte uteslutet att denna reglering kan vålla problem i sådana<br>fall då fastighetsägaren har mottagit förslaget senare än inom den i lagen<br>angivna tidsfristen men före den 1 november, då den allmänna fa-<br>tighetsdeklarationen skall vara avlämnad. Den valda konstruktionen<br>överensstämmer emellertid i princip med den som från och med 1995 års<br>taxering kommer att gälla i fråga om skyldigheten att lämna allmän<br>självdeklaration; jfr 2 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 5</p> <p>154</p> <p>och kontrolluppgifter i dess lydelse från och med den 1 januari 1993.<br>Lagrådet anser sig därför inte böra rikta någon principiell erinran mot<br>förslaget.</p> <p>Då det av den allmänna motiveringen synes framgå att fastighetsägaren<br>avsetts ha rätt att underlåta att avlämna allmän fastighetsdeklaration om<br>han har fått förslaget till fastighetstaxering den 15 oktober, ifrågasätter<br>Lagrådet dock om inte orden &quot;före den 15 oktober&quot; bör bytas ut mot<br>&quot;senast den 15 oktober&quot;. Därmed erhålles också överensstämmelse med<br>konstruktionen i den nyssnämnda paragrafen i lagen om självdeklaration<br>och kontrolluppgifter.</p> <p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt</p> <p>3a§</p> <p>I paragrafens andra stycke föreskrivs att en reduceringsfaktor skall<br>bestämmas. Denna anges vara lika med skillnaden mellan ett taxerings-<br>värde minskat med visst annat värde. Med faktorer brukar avses tal som<br>multipliceras med varandra. &quot;Reduceringsfaktor&quot; synes därför utgöra en<br>oegentlig term i sammanhanget och kan lämpligen på de många ställen<br>i paragrafen där den förekommer bytas ut mot &quot;reduceringsbelopp&quot;.<br>Vidare bör orden &quot;skillnaden mellan&quot; i styckets andra mening utgå så att<br>reduceringsbeloppet är lika med ett taxeringsvärde minskat med ett annat<br>värde.</p> <p>Övergångsbestämmelserna</p> <p>Punkt 4</p> <p>Av punkten framgår av avsikten är att punkterna 4 och 5 av övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt alltjämt skall gälla. Det förtjänar i anslutning härtill<br>anmärkas att punkten 5 i nämnda övergångsbestämmelser innehåller en<br>särskild regel i fråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt<br>minst tre och högst tio familjer och som ingår i lantbruksenhet.</p> <p>Som Lagrådet anmärkt i anslutning till 4 kap. 5 § förslaget till lag om<br>ändring i fastighetstaxeringslagen innebär regleringen i den paragrafen att<br>vissa byggnader som för närvarande inte ingår i lantbruksenheter kommer<br>att tillföras sådana enheter. Dessutom kommer en del byggnader som<br>tidigare kan ha ingått i lantbruksenheter i fortsättningen att ingå i andra<br>taxeringsenheter, nämligen vissa sådana småhus som är belägna i<br>anslutning till en lantbruksfastighet men inte på själva fastigheten.</p> <p>Lagrådet har inte underlag för att bedöma om dessa förändringar<br>kommer att medföra problem vid tillämpningen av punkt 5 i övergångs-<br>bestämmelserna till 1990 års lag. Om så skulle vara fallet torde punkten<br>genom en särskild lag kunna ändras på sådant sätt att den för sin<br>tillämpning förutsätter att småhuset skall ha ingått i en lantbruksenhet vid<br>ikraftträdandet.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 5</p> <p>155</p> <p>Övriga lagförslag</p> <p>Förslagen lämnas utan erinran.</p> <p>Prop. 1994/95:53</p> <p>Bilaga 5</p> <h3>156</h3> <h2>Finansdepartementet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:53</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994</p> <p>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,</p> <p>Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,</p> <p>Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,</p> <p>Winbeig, Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson</p> <p>Föredragande: statsrådet Persson</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid<br>fastighetstaxeringen, m.m.</p> <p>157</p> <p>gotab 47137, Stockholm 1994</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till delvis bifall = utskottet 1994/95:SkU13 ? INL Inlämning 1994-10-31 00:00:00 inträffat 60 B Bordläggning 1994-11-01 00:00:00 inträffat 2 HÄN Hänvisning 1994-11-02 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1994-11-21 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 10:39:12 statustext statustext Ärendet är avslutat GI0353 2019-05-28 12:24:39 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-23 10:39:12 GI0353 prop_199495__53.pdf 6446097 pdf Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/3E067E38-ECAC-48B8-BDB7-8A07D5622595 behandlas_i 1994/95:SkU13 GI01SkU13 bet 1994/95 SkU13 Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor, m.m. Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:53<br/> Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. GI02Sk19 mot 1994/95 Sk19 med anledning av prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:53<br/> Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. GI02Sk20 mot 1994/95 Sk20 med anledning av prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. Motion följdmotion av Bo Lundgren m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:53<br/> Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. GI02Sk20 mot 1994/95 Sk20 med anledning av prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. av Bo Lundgren m.fl. (M) Motion följdmotion av Sören Lekberg och Nils T Svensson (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:53<br/> Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. GI02Sk19 mot 1994/95 Sk19 med anledning av prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m. av Sören Lekberg och Nils T Svensson (S) Motion