<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290213</hangar_id>
 <dok_id>GI0350</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>50</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:50</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>50</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:51</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Nya kapitaltäckningsregler m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0350/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0350</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0350</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:50&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Nya kapitaltäckningsregler m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1994/95:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagstiftningen för&lt;br&gt;kreditinstitut — dvs. banker, kreditmarknadsbolag och Svenska skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan — och värdepappersbolag. Genom ändringarna införlivas&lt;br&gt;med den svenska lagstiftningen bestämmelserna i fyra EG-direktiv som&lt;br&gt;ingår i det tillägg till EES-avtalet som riksdagen beslutade om i juni&lt;br&gt;1994. De aktuella direktiven är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. direktivet 93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappers-&lt;br&gt;området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. direktivet 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. direktivet 92/121/EEG om övervakning och kontroll av kreditinsti-&lt;br&gt;tuts stora exponeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. direktivet 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om investeringstjänster innebär att det system med hemlands-&lt;br&gt;auktorisation och hemlandstillsyn som grund för rätten att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet inom hela EES-området som tidigare införts för kreditinstitut nu&lt;br&gt;införs också för värdepappersföretag. För anpassningen till direktivet om&lt;br&gt;investeringstjänster föreslås bl.a. regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krav på vissa lägsta nivåer för startkapital i värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämplighetsprövning av större ägare i värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt för värdepappersföretag från ett EES-land att med stöd av sin&lt;br&gt;auktorisation i hemlandet etablera filialer och tillhandahålla vissa angivna&lt;br&gt;tjänster i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hemlandstillsyn över verksamhet som bedrivs här av ett värdepapper- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;företag hemmahörande i ett annat EES-land, oavsett om detta sker genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filial eller gränsöverskridande verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt till domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till denna harmonisering undantas från värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagens tillämpningsområde bl.a. verksamhet som bedrivs av för-&lt;br&gt;säkringsbolag med koncession enligt försäkringsrörelselagen och försäk-&lt;br&gt;ringsmäklares förmedling av andelar i värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av anpassningen till direktivet om kapitalkrav föreslås&lt;br&gt;bestämmelser om kapitaltäckning för marknadsrisker i kreditinstituts och&lt;br&gt;värdepappersbolags handel med finansiella instrument. Med marknads-&lt;br&gt;risker avses bl.a. positionsrisker, valutakursrisker samt motparts- och&lt;br&gt;awecklingsrisker. De nya bestämmelserna kompletterar nuvarande regler&lt;br&gt;om kapitaltäckning för kreditrisker och innebär att företagen måste ha en&lt;br&gt;kapitalbas som täcker bägge formerna av risker. För att möta de nya kapi-&lt;br&gt;talkraven för marknadsrisker tillåts företagen att i kapitalbasen räkna in&lt;br&gt;ytterligare poster utöver dem som nu godtas för täckning av kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anpassningen till direktivet om stora exponeringar föreslås regler&lt;br&gt;om begränsningar och rapportering av kreditinstituts och värdepappers-&lt;br&gt;bolags stora exponeringar. En exponering anses stor när den uppgår till&lt;br&gt;10 % eller mer av företagets kapitalbas. Enligt den huvudregel som före-&lt;br&gt;slås får företagets exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder&lt;br&gt;med inbördes anknytning inte överstiga 25 % av företagets kapitalbas. Ett&lt;br&gt;företags stora exponeringar får sammanlagt uppgå till högst 800 % av&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För harmoni seringen med direktivet om gruppbaserad tillsyn föreslås&lt;br&gt;regler som tar sikte på finansiella företagsgrupper, dvs. sådana före-&lt;br&gt;tagsgrupper i vilka ingår kreditinstitut eller värdepappersbolag. De nya&lt;br&gt;reglerna innebär att vad som föreskrivs om kapitalkrav för kredit- och&lt;br&gt;marknadsrisker och om stora exponeringar skall tillämpas på den samlade&lt;br&gt;ekonomiska ställningen för finansiella företagsgrupper. Samtidigt skall&lt;br&gt;kraven m.m. iakttas även individuellt av de kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag som ingår i en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om kapitaltäckning för marknadsrisker, stora&lt;br&gt;exponeringar och tillsyn av finansiella företagsgrupper förs samman i en&lt;br&gt;ny lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. Till denna lag överflyttas dessutom de bestämmelser&lt;br&gt;om kapitaltäckning för kreditrisker som nu finns utspridda på flera lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i propositionen att lämplighetsprövning av större ägare&lt;br&gt;skall utgöra en del av prövningen av en ansökan om oktroj för bank-&lt;br&gt;aktiebolag, om tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag och om tillstånd att driva värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag föreslås träda i kraft i två etapper. De&lt;br&gt;bestämmelser som bygger på direktiven om stora exponeringar och&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn träder i kraft den 1 januari 1995, medan reglerna om&lt;br&gt;kapitaltäckning för marknadsrisker träder i kraft den 1 januari 1996. Det&lt;br&gt;senare gäller även de nya bestämmelser i bl.a. lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse som grundas på direktivet om investeringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll sförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext ................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om kapi tal täckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag . . 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)......................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1079) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska skeppshypotekskassan .............30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)......................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618)......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619)......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:620)......................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:508) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsmäklare ....................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.........43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återföring av obeskattade reserver ...........45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i insiderlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1342) ........................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse....................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska filialer m.m...................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börs- och clearingverksamhet..............71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag ...................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuellt pensionssparande..............76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272)......................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:806) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse ............................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning.....................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bakgrund................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 EES-avtalet och tilläggsavtalet..............83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Genomförd och återstående harmonisering......84 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Banker och andra kreditinstitut .........84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Värdepappersföretag................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 EES-regler om värdepappersrörelse ................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet om investeringstjänster inom värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området...........................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från värdepappersrörelselagens tillämpnings-&lt;br&gt;område m.m.........................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mottagande av medel på konto och kreditgivning .&amp;nbsp;.&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlandsauktorisation................. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndskrav, startkapital m.m............ 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Börs-och clearingmedlemskap m.m......... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rapporteringsskyldighet och information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handeln.......................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlandstillsyn..................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövning av större ägares lämplighet ........ 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till domstolsprövning av vissa förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut ........................... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktier i moderbolag som är försäkringsbolag ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kapitalkrav m.m. för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.......................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund......................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande kapitaltäckningsregler........... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kreditinstitut .................... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Baselkommitténs förslag................ 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Införlivandet av EES-reglema om kapitaltäcknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav för marknadsrisker ................ 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny gemensam lag om kapitaltäckning&amp;nbsp;och&amp;nbsp;stora&amp;nbsp;expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag . &amp;nbsp;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det samlade kapitaltäckningskravet för&amp;nbsp;kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag................. 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelslagret....................... 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav för marknadsrisker............ 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.1 Nettning...................... 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.2 Ränterisker .................... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.3 Aktiekursrisker.................. 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.4 Garantigivning vid emissioner......... 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.5 Awecklingsrisker ................ 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.6 Motpartsrisker .................. 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.7 Andra risker ................... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.8 Valutakursrisker ................. 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9.9 Kostnadsrisker .................. 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalbasen ....................... 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10.1 Utvidgad kapitalbas .............. 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10.2 Kumulativa preferensaktier och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppskrivningsfonder m.m................ 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10.3 Skatteutjämningsreserven m.m........207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Övervaknings- och tillsynssystem samt informations-&lt;br&gt;skyldighet ......................... 211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Övervakning och kontroll av stora exponeringar........ 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och gällande rätt .............. 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet om övervakning och kontroll av kredit-&lt;br&gt;instituts stora exponeringar .............. 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsningar av stora exponeringar......... 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rapportering av stora exponeringar.......... 234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öveigångsbestämmelser ................ 237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Tillsyn av finansiella företagsgrupper (gruppbaserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn) ............................... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund......................... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella företagsgrupper .............. 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattningen av tillsynen av finansiella företags-&lt;br&gt;grupper .......................... 249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från tillsynen................. 255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördelningen av tillsynsansvaret ........... 257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om tillsyn över finansiella företagsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende stora exponeringar och kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker...................... 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställningens form och omfattning...... 265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information som skall tillhandahållas av holding-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag med blandad verksamhet och deras dotter-&lt;br&gt;företag ........................... 269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att underlätta tillämpningen av till-&lt;br&gt;synen över den finansiella företagsgruppen..... 271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynsredovisning ................... 275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Ägarprövning vid oktroj- och tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt koncernbidrag i bankkoncemer ............. 279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Normgivningsbemyndiganden.................. 283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Ekonomiska effekter av förslagen ............... 289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande........................... 292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentar ..................... 293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om kapitaltäckning och stora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag ............................ 293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................ 330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)........................ 331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:618) .................... 332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:508) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsmäklare ................... 333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter...... 335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i insiderlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1342) ....................... 336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om värdepappersrörelse ................ 336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utländska filialer m.m............... 362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om börs- och clearingverksamhet........... 362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.11 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kreditmarknadsbolag................ 366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:931)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om individuellt pensionssparande........... 367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.13 &amp;nbsp;Förslagen till ändring i lagen (1980:1097)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Svenska skeppshypotekskassan, sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), föreningsbankslagen (1987:620) och lagen&lt;br&gt;(1990:655) om återföring av obeskattade reserver . 367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.14 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272)........................ 368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:806)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse ........................... 368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag................ 370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissammanställning................. 429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande den 24&amp;nbsp;oktober&amp;nbsp;1994 ...... 524&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet om övervakning&amp;nbsp;och&amp;nbsp;kontroll av kredit-&lt;br&gt;instituts stora exponeringar (92/121/EEG) ..... 541&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Direktivet om gruppbaserad tillsyn över kredit-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institut (92/30/EEG) .................. 549&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Direktivet om investeringstjänster inom värde-&lt;br&gt;pappersområdet (93/22/EEG)............. 556&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kreditinstitut (93/6/EEG)............. 576&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Promemoria upprättad av försäkringsdomaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Malmqvist angående Normgivningsbemyndiganden&lt;br&gt;på finansmarknadsområdet............... 602&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Ordlista.......................... 611&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:508) om försäkringsmäklare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1994:806) om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bank: bankaktiebolag, sparbank och föreningsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsbolag och Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är&lt;br&gt;kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och&lt;br&gt;vars huvudsakliga verksamhet är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvärva aktier eller andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- driva valutahandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- driva värdepappersrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § lagen om värdepappersrörelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- driva en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket 2-11 lagen om kreditmarknadsbolag, utan att vara tillståndspliktigt&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut som&lt;br&gt;har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller&lt;br&gt;motsvarande utländskt företag och vars dotterföretag även i övrigt uteslut-&lt;br&gt;ande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella institut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt&lt;br&gt;moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande&lt;br&gt;utländskt företag eller holdingföretag med finansiell verksamhet, men&lt;br&gt;som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag&lt;br&gt;eller motsvarande utländskt företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla&lt;br&gt;datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett eller flera kreditinstituts, värdepappersbolags eller motsvarande Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;utländska företags huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av&lt;br&gt;rösterna eller kapitalet i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett institut, ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet äger så många aktier eller&lt;br&gt;andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att det har mer än&lt;br&gt;hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är institutet eller&lt;br&gt;holdingföretaget moderföretag och den andra juridiska personen dotter-&lt;br&gt;företag. Om ett dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans eller ett&lt;br&gt;moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans äger så många&lt;br&gt;aktier eller andelar i en juridisk person som nyss sagts, är även sist-&lt;br&gt;nämnda juridiska person dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett institut, ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet i annat fall på grund av aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav eller avtal ensamt ett bestämmande inflytande över en&lt;br&gt;juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet,&lt;br&gt;är institutet eller holdingföretaget moderföretag och den juridiska per-&lt;br&gt;sonen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med&lt;br&gt;koncernföretag avses i denna lag företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Kapitalkrav och kapitalbas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett institut skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som motsvarar&lt;br&gt;summan av kapitalbaserna för kreditrisker enligt 2 § och för marknads-&lt;br&gt;risker enligt 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En och samma mängd av kapitalbasen får inte användas för att sam-&lt;br&gt;tidigt täcka både kreditrisker och marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att uppfylla kapitalkravet för kreditrisker skall institutet ha en&lt;br&gt;kapitalbas, beräknad enligt 6 och 7 §§, som motsvarar minst 8 % av&lt;br&gt;värdet av institutets tillgångar och åtaganden beräknat enligt 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att uppfylla kapitalkravet för marknadsrisker skall institutet ha en&lt;br&gt;kapitalbas, beräknad enligt 6-8 §§, som täcker marknadsrisker beräknade&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett institut får, efter medgivande av Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap. 2-7 §§ och för valutakursrisker enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 § som hänför sig till det handelslager som avses i 4 kap. 1 § Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;beräkna kapitalkravet enligt 2 §, om summan av marknadsvärdet av posi-&lt;br&gt;tionerna i handelslagret och oreglerade fordringar hänförliga till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala balans-&lt;br&gt;omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner ecu,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala balans-&lt;br&gt;omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte heller&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Även om kraven enligt 2-4 §§ är uppfyllda får ett värdepappersbolags&lt;br&gt;kapitalbas, beräknad enligt 6-8 §§, aldrig understiga ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar 25 % av bolagets fasta omkostnader för det föregående året eller,&lt;br&gt;om bolagets verksamhet pågått i mindre än ett år, 25 % av de fasta om-&lt;br&gt;kostnader som angetts i bolagets verksamhetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omfattningen av bolagets verksamhet ändrats väsentligt sedan det&lt;br&gt;föregående året eller om Finansinspektionen finner att verksamhetsplanen&lt;br&gt;behöver korrigeras, får inspektionen besluta om ändring av kapitalkravet&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 §. Det primära kapitalet skall utgöra minst&lt;br&gt;hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reserv-&lt;br&gt;fonder, i föreningsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser&lt;br&gt;samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapi-&lt;br&gt;tal skall undantas uppskrivningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag kapitalandelen&lt;br&gt;av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen av det belopp som&lt;br&gt;svarar mot bankens eller bolagets reserver till följd av avskrivning på&lt;br&gt;egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära&lt;br&gt;kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som åter-&lt;br&gt;står till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande Prop ■ 1994/95:50&lt;br&gt;av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Från det primära kapitalet skall institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgoodwill), som redovisas i institutet. Från&lt;br&gt;summan av det primära och det supplementära kapitalet enligt 6 § andra-&lt;br&gt;fjärde styckena skall institutet räkna av det bokförda värdet av vad som&lt;br&gt;har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som&lt;br&gt;driver försäkringsverksamhet eller något slag av finansiell verksamhet&lt;br&gt;som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet&lt;br&gt;uppgår till högst 5 % av företagets eget kapital eller motsvarande och det&lt;br&gt;sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger 10 % av&lt;br&gt;institutets eget kapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras&lt;br&gt;för tillskott som belöper på företag som omfattas av gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning enligt 6 kap. genom fullständig konsolidering eller genom en&lt;br&gt;klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För att uppfylla de kapitalkrav som avses i 3 och 5 §§ får institutet&lt;br&gt;— utöver de poster som enligt 6 § kan utgöra primärt eller supplementärt&lt;br&gt;kapital — till kapitalbasen räkna även andra poster, såsom nettovinster&lt;br&gt;hänförliga till institutets handelslager och förlagslån med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst två år. Från den utvidgade kapitalbasen skall institutet&lt;br&gt;räkna av icke likvida tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kapitalkrav för kreditrisker och för marknadsrisker enligt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande&lt;br&gt;till ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret.&lt;br&gt;Tillgångar och åtaganden delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk&lt;br&gt;kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank&lt;br&gt;eller Europeiska gemenskaperna svarar, om placeringen eller fordran&lt;br&gt;gäller i den utländska statens eller gemenskapens valuta och är refinansi-&lt;br&gt;erad i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de ut-&lt;br&gt;ländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk&lt;br&gt;kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva&lt;br&gt;in offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna pensionsfonden, ett&lt;br&gt;kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år&lt;br&gt;för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säker-&lt;br&gt;heten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säker-&lt;br&gt;heten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet&lt;br&gt;inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild värde-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övriga placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som enligt 2 kap. 7 § första och andra meningarna&lt;br&gt;skall räknas av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2 kap. 7 § sista meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana icke likvida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp&lt;br&gt;som institutet och som omfattas av bestämmelser om fullständig konsoli-&lt;br&gt;dering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelser&lt;br&gt;om fullständig konsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena&lt;br&gt;tas upp till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalkravet för marknadsrisker enligt 2 kap. 4 § bestäms enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § med det tillägget att även tillgångar och åtaganden som ingår i&lt;br&gt;handelslagret beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Kapitalkrav för marknadsrisker enligt 2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett instituts handelslager utgörs av sådana positioner i finansiella&lt;br&gt;instrument som institutet tagit för att på kort sikt göra en vinst eller för&lt;br&gt;att skydda andra positioner i handelslagret. Till handelslagret skall också&lt;br&gt;räknas sådana exponeringar som uppkommit till följd av oavslutade&lt;br&gt;affärer i finansiella instrument eller inte fullgjorda leveranser av sådana&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslagret utgörs vidare av ett instituts resultatförda men oreglerade&lt;br&gt;fordringar som är hänförliga till poster i handelslagret, såsom fordringar&lt;br&gt;på avgifter, provisioner, räntor och utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positionsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalkravet för ränteanknutna finansiella instrument som ingår i ett&lt;br&gt;instituts handelslager bestäms på grundval av emittentens kreditvärdighet&lt;br&gt;och instrumentens löptid. Kapitalkravet omfattar specifik och generell risk&lt;br&gt;i positionerna. Vid beräkning av kapitalkravet får institutet mot varandra&lt;br&gt;räkna av positioner vilkas värde ökar vid ökning av instrumentets eller&lt;br&gt;underliggande instruments värde (långa positioner) och övriga positioner&lt;br&gt;(korta positioner) i finansiella instrument, om instrumenten är av samma&lt;br&gt;slag och utgivna av samma emittent eller, i fråga om finansiella instru-&lt;br&gt;ment med andra finansiella instrument som underliggande tillgång, om&lt;br&gt;den underliggande tillgången utgörs av instrument som uppfyller dessa&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet avseende den specifika risken skall&lt;br&gt;de ränteanknutna finansiella instrumenten delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är svenska staten, en svensk kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är någon utländsk stat eller centralbank som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig&lt;br&gt;samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för vilka säkerheten utgörs av placeringar eller fordringar som anges&lt;br&gt;i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i&lt;br&gt;någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag&lt;br&gt;i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. där emittenten är någon av de internationella utvecklingsbanker som&lt;br&gt;regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar&lt;br&gt;som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som uppfyller särskilda krav i fråga om marknadsnotering, likviditet&lt;br&gt;och kreditvärdighet hos emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Övriga placeringar och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall i varje enskild valuta&lt;br&gt;motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i andra stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0,25 %, 1,00 % och 1,60 % av summan av de poster som anges i&lt;br&gt;andra stycket B, beroende på om den återstående löptiden är högst&lt;br&gt;6 månader, mellan 6 och 24 månader respektive över 24 månader, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 % av summan av de poster som anges i andra stycket C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall i varje enskild valuta&lt;br&gt;bestämmas enligt antingen en löptidsbaserad eller en durationsbaserad&lt;br&gt;metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kapitalkravet för aktier och aktieanknutna finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i ett instituts handelslager skall motsvara dels 4 % av institutets&lt;br&gt;bruttoposition i sådana instrument (specifik risk), dels 8 % av institutets&lt;br&gt;nettoposition i sådana instrument (generell risk). Vid beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkravet får institutet mot varandra räkna av positioner vilkas värde ökar&lt;br&gt;vid ökning av instrumentets eller underliggande instruments värde (långa&lt;br&gt;positioner) och övriga positioner (korta positioner) i finansiella instru-&lt;br&gt;ment, om instrumenten är av samma slag och utgivna av samma emittent&lt;br&gt;eller, i fråga om finansiella instrument med andra finansiella instrument&lt;br&gt;som underliggande tillgång, om den underliggande tillgången utgörs av&lt;br&gt;instrument som uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken får sättas ned till 2 %, om&lt;br&gt;positionerna i aktier och aktieanknutna finansiella instrument uppfyller&lt;br&gt;särskilda krav i fråga om säkerhet, likviditet och riskspridning. För aktie-&lt;br&gt;indexterminer får kapitalkravet för den specifika risken efterges, om&lt;br&gt;indexterminen omsätts på börs och uppfyller särskilda krav i fråga om&lt;br&gt;riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett institut som garanterar en emission av fondpapper får, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen, vid beräkning av kapitalkravet för risker&lt;br&gt;som ett sådant åtagande innebär, i stället för vad som sägs i 2 och 3 §§,&lt;br&gt;använda en särskild metod enligt vilken institutet vid beräkning av sina&lt;br&gt;nettopositioner får göra avdrag med sådana delar av emissionen som&lt;br&gt;genom avtal tecknats eller garanterats av tredje man. Vid beräkning enligt&lt;br&gt;denna metod skall även beaktas den tid som förflutit efter det att institutet&lt;br&gt;blivit bundet av sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett institut har gjort en transaktion i finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i handelslagret och transaktionen inte har fullföljts på avtalad&lt;br&gt;avvecklingsdag, skall kapitalkravet för instrument som omfattas av trans-&lt;br&gt;aktionen bestämmas med hänsyn till den risk för förlust som institutet&lt;br&gt;utsätts för på grund härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet enligt första stycket skall beräknas på grundval av dels&lt;br&gt;skillnaden mellan avtalat pris för de finansiella instrumenten och deras&lt;br&gt;gällande marknadsvärde, dels den tid som förflutit från avtalad avveck-&lt;br&gt;lingsdag. Efter medgivande av Finansinspektionen får kapitalkravet i&lt;br&gt;stället beräknas med utgångspunkt i det avtalade priset och den tid som&lt;br&gt;förflutit från avtalad avvecklingsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte återköpsavtal&lt;br&gt;(repor och omvända repor) eller värdepapperslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett institut har betalat för finansiella instrument som ingår i&lt;br&gt;handelslagret innan dessa har mottagits eller levererat instrumenten utan&lt;br&gt;att likvid erhållits för dem skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av&lt;br&gt;värdet av de finansiella instrumenten eller likviden sedan värdet multi-&lt;br&gt;plicerats med det riskvikttal som enligt andra stycket gäller för motparten&lt;br&gt;i transaktionen. Om transaktionen gjorts över en stats gräns gäller vad nu&lt;br&gt;sagts endast om en eller flera dagar har förflutit efter det att betalningen&lt;br&gt;eller leveransen ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket avsedda riskvikttalet utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. 0 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med&lt;br&gt;befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. 20 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk börs eller clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de ut-&lt;br&gt;ländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag i någon av de ut-&lt;br&gt;ländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en börs eller clearingorganisation i någon av de utländska stater som&lt;br&gt;regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon av de internationella utvecklingsbanker som regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 100 % för övriga motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte återköpsavtal Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;(repor och omvända repor), värdepapperslån och sådana derivatinstru-&lt;br&gt;ment som regeringen föreskriver. För dessa skall kapitalkravet i stället&lt;br&gt;beräknas i enlighet med vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För resultatförda men oreglerade fordringar såsom avgifter, provi-&lt;br&gt;sioner, räntor och utdelningar som är hänförliga till poster i handelslagret&lt;br&gt;skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av fordran sedan denna multipli-&lt;br&gt;cerats med det riskvikttal som enligt 6 § gäller för motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte om kapitalkrav enligt 2-6 §§ gäller för&lt;br&gt;posterna eller dessa har räknats av från kapitalbasen enligt 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilutakursrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta för hela verk-&lt;br&gt;samheten överstiger 2 % av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8 §§ skall&lt;br&gt;kapitalkravet motsvara 8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta avses den högsta&lt;br&gt;summan av ett instituts korta nettopositioner eller långa nettopositioner&lt;br&gt;i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen.&lt;br&gt;Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfattas av&lt;br&gt;mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod an-&lt;br&gt;vändas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Stora exponeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Värdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av&lt;br&gt;kunder med inbördes anknytning får inte överstiga 25 % av institutets&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning är mo-&lt;br&gt;derföretag eller dotterföretag till institutet eller dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget, får värdet av exponeringen inte överstiga 20 % av insti-&lt;br&gt;tutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om institutet i ett fall som avses i andra stycket är en bank och moder-&lt;br&gt;företaget inte är ett institut, ett försäkringsföretag eller motsvarande ut-&lt;br&gt;ländskt företag, får värdet av exponeringen inte överstiga 10 % av bank-&lt;br&gt;ens kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med en grupp av kunder med inbördes anknytning avses två eller Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helhet från risksynpunkt därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över en eller&lt;br&gt;flera av de övriga i gruppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes&lt;br&gt;anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kund avses i fråga om placeringar i finansiella instrument emitten-&lt;br&gt;ten eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som under-&lt;br&gt;liggande tillgång, emittenten av denna tillgång och i fråga om andra ford-&lt;br&gt;ringar eller åtaganden den som svarar för fordringen eller åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det sammanlagda värdet av ett instituts stora exponeringar får inte&lt;br&gt;överstiga 800 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor exponering är en exponering som ett institut har gentemot en&lt;br&gt;kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning när värdet av ex-&lt;br&gt;poneringen är 10 % eller mer av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;inte räknas in de poster som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som uppkommer i&lt;br&gt;samband med normal avveckling av en transaktion under två dygn efter&lt;br&gt;betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instrument omfattas inte&lt;br&gt;exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en&lt;br&gt;transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning&lt;br&gt;har skett eller de finansiella instrumenten har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att även andra poster än dem som anges i&lt;br&gt;första stycket inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts&lt;br&gt;exponeringar enligt detta kapitel, om kreditrisken är låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid tillämpning av 1 och 3 §§ skall kapitalbasen bestämmas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Detta kapitel tillämpas inte på Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Finansiella företagsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En finansiell företagsgrupp består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de&lt;br&gt;dotterföretag som är institut, motsvarande utländska företag eller finan-&lt;br&gt;siella institut, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;institut, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstnämnda institutet eller holdingföretaget har ägarintresse i och som&lt;br&gt;leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är&lt;br&gt;begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och&lt;br&gt;dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en finansiell företagsgrupp föreligger enligt första stycket, skall&lt;br&gt;även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägar-&lt;br&gt;intresse i ingå i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen får föreskriva att bestämmelserna om finansiella företags-&lt;br&gt;grupper skall gälla även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de&lt;br&gt;institut, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det&lt;br&gt;finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de&lt;br&gt;institut, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det&lt;br&gt;förstnämnda institutet eller holdingföretaget har andra former av kapital-&lt;br&gt;bindningar till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de&lt;br&gt;institut, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det&lt;br&gt;förstnämnda institutet eller holdingföretaget utövar ett väsentligt inflyt-&lt;br&gt;ande över, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. två eller flera institut, motsvarande utländska företag eller finansiella&lt;br&gt;institut, som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen enligt första stycket har föreskrivit att bestämmelserna&lt;br&gt;om finansiella företagsgrupper skall gälla, skall även ett anknutet företag&lt;br&gt;som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i ingå i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som föreskrivs i 2 kap. 2 § om kapitalkrav för kreditrisker, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3-5 §§ om kapitalkrav för marknadsrisker och i 5 kap. om stora&lt;br&gt;exponeringar skall tillämpas även på en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som föreskrivs i 2 kap. 15 a § bankrörelselagen (1987:617) om&lt;br&gt;en banks innehav och åtaganden i företag skall tillämpas även på en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupps samlade innehav och åtaganden, om en bank in-&lt;br&gt;går i företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 3 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag om ett kreditmarknadsbolags kvalificerade innehav av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som inte driver finansiell verksamhet skall tillämpas&lt;br&gt;även på en finansiell företagsgrupps samlade kvalificerade innehav, om&lt;br&gt;ett kreditinstitut som inte är bank ingår i företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 3 kap. 1 a § lagen (1991:981) om värdepappers- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;rörelse om ett värdepappersbolags kvalificerade innehav av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag med annan verksamhet än finansiell verksamhet skall&lt;br&gt;tillämpas även på en finansiell företagsgrupps samlade kvalificerade&lt;br&gt;innehav, om ett värdepappersbolag som har tillstånd att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 samma lag ingår i&lt;br&gt;företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tillämpningen av 3 och 4 §§ skall för en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;upprättas gruppbaserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning skall upprättas med tillämpning av de regler&lt;br&gt;som gäller för upprättandet av koncembalansräkning och koncemresultat-&lt;br&gt;räkning enligt 4 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617), om en bank&lt;br&gt;ingår i företagsgruppen, och enligt 11 kap. 11 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) i övriga fall. Vad nu sagts gäller inte om annat följer av&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid upprättande av den redovisning som avses i 5 § skall de företag&lt;br&gt;som ingår i den finansiella företagsgruppen konsolideras fullständigt om&lt;br&gt;inte annat följer av 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett företag som det finns ägarintresse i enligt 1 § första stycket 2&lt;br&gt;skall konsolideras enligt en metod med utgångspunkt i den andel som&lt;br&gt;institutet eller holdingföretaget med finansiell verksamhet äger i det&lt;br&gt;företag i vilket ägarintresset finns (klyvningsmetod).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I de fall som avses i 2 § får Finansinspektionen medge antingen att&lt;br&gt;konsolidering sker på det sätt som anges i 7 § eller att redovisningen sker&lt;br&gt;till det bokförda värdet med hänsyn till innehavs- och resultatandelen i&lt;br&gt;det företag som det finns ägarintresse i eller kapitalbindningar till&lt;br&gt;(kapitalandelsmetod).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av kapitalbas m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall bestämmas i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 2 kap. 6-8 §§. Även den del av kapital-&lt;br&gt;basen som belöper på minoritetsandelar skall ingå. Goodwill som belöper&lt;br&gt;på företag som omfattas av gruppbaserad redovisning skall räknas av från&lt;br&gt;primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisker skall tillgångar och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalkrav för marknadsrisker skall reglerna i 4 kap. 2-8 §§&lt;br&gt;tillämpas. Exponeringar skall bestämmas på sätt som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ett moderföretag är ett institut skall vid beräkningen av de i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. angivna gränsvärdena inte medräknas exponeringar som koncern-&lt;br&gt;företag som är institut har gentemot andra koncernföretag som står under&lt;br&gt;tillsyn av Finansinspektionen och omfattas av samma gruppbaserade redo-&lt;br&gt;visning som moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att första stycket skall tillämpas även på&lt;br&gt;en koncern i vilken moderföretaget är ett i Sverige etablerat holding-&lt;br&gt;företag med finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga tillsynsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av denna lag. I fråga om&lt;br&gt;tillsynen gäller vad som är föreskrivet i de lagar som reglerar institutens&lt;br&gt;verksamhet, om inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsansvar för finansiella företagsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Finansinspektionen skall utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;om moderföretaget eller ett företag i gruppen som innehar ägarintresse&lt;br&gt;är ett institut hemmahörande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är moderföretaget i en finansiell företagsgrupp ett holdingföretag med&lt;br&gt;finansiell verksamhet, skall Finansinspektionen utöva tillsynen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det i företagsgruppen inte finns några utländska företag som mot-&lt;br&gt;svarar institut, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. holdingföretaget är hemmahörande i Sverige och minst ett dotter-&lt;br&gt;företag är institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Finansinspektionen skall föra en förteckning över de holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet som är moderföretag i en sådan finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp som enligt 2 § omfattas av inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Finansinspektionen skall, inom ramen för sin befogenhet, efter be-&lt;br&gt;gäran från behörig myndighet i ett annat land inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES), lämna eller kontrollera information som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs för att den utländska myndigheten skall kunna utöva sin tillsyn Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;eller också tillåta att denna myndighet själv utför kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsredovisnirig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För en finansiell företagsgrupp skall uppgifter lämnas, i den omfatt-&lt;br&gt;ning som följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag, i en särskild redovisning som avser gruppens samlade&lt;br&gt;ekonomiska ställning (gruppbaserad redovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall lämna den information&lt;br&gt;som behövs för tillsynen över de dotterföretag som är institut (samlad&lt;br&gt;information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett institut och ett holdingföretag med finansiell verksamhet som är&lt;br&gt;moderföretag eller som har sådant ägarintresse som avses i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 skall upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen&lt;br&gt;till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter&lt;br&gt;som regeringen föreskriver. Om en finansiell företagsgrupp föreligger&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 §, skall det företag som regeringen bestämmer upprätta&lt;br&gt;och ge in sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall upprätta och ge in den&lt;br&gt;samlade informationen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder&lt;br&gt;och vid de tidpunkter som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett företag som ingår i en finansiell företagsgrupp och övriga dotter-&lt;br&gt;företag till ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet&lt;br&gt;samt dotterföretag till ett holdingföretag med blandad verksamhet skall&lt;br&gt;lämna de uppgifter som krävs för tillsynsredovisningen till det företag&lt;br&gt;som enligt 6 § skall upprätta gruppbaserad redovisning eller samlad infor-&lt;br&gt;mation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Finansinspektionen får medge att ett dotterföretag eller ett företag&lt;br&gt;som det finns ägarintresse i enligt 6 kap. 1 § första stycket 2 undantas&lt;br&gt;vid beräkning enligt 6 kap. 3-5 §§ och utelämnas från sådan tillsynsredo-&lt;br&gt;visning som skall upprättas enligt 5 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns rättsliga hin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der för överföring av nödvändig information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till syftet med till-&lt;br&gt;synen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sammanställning av företagets finansiella ställning skulle vara&lt;br&gt;olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från beräkning eller Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;utelämnat från tillsynsredovisningen enligt första stycket 2 eller 3, skall&lt;br&gt;moderföretaget till Finansinspektionen lämna de upplysningar som inspek-&lt;br&gt;tionen behöver för sin tillsyn över institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Finansinspektionen får företa undersökningar hos de företag som&lt;br&gt;enligt 7 § skall lämna uppgifter för att kontrollera den gruppbaserade&lt;br&gt;redovisning eller samlade information som företagen är skyldiga att&lt;br&gt;lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervaknings- och kontrollsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett institut och det företag i en finansiell företagsgrupp som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen skall ha betryggande&lt;br&gt;system för registrering och klassificering av kreditrisker, för övervakning&lt;br&gt;och kontroll av marknadsrisker och stora exponeringar i verksamheten&lt;br&gt;samt för beräkning av institutets eller den finansiella företagsgruppens&lt;br&gt;finansiella positioner vid varje tidpunkt. Ett institut och alla företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp skall vidare ha sådana förvaltnings- och redo-&lt;br&gt;visningsrutiner som säkerställer en effektiv kontroll av att bestäm-&lt;br&gt;melserna om kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker samt stora&lt;br&gt;exponeringar och gruppbaserad redovisning i denna lag efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett institut och det företag i en finansiell företagsgrupp som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen skall fortlöpande&lt;br&gt;rapportera stora exponeringar till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts eller en finansiell företagsgrupps exponeringar över-&lt;br&gt;stiger något av de i 5 kap. angivna gränsvärdena, skall institutet eller det&lt;br&gt;företag som enligt 6 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen&lt;br&gt;genast anmäla detta till Finansinspektionen. Inspektionen får bestämma&lt;br&gt;en viss tid inom vilken exponeringarna skall bringas ned till de tillåtna&lt;br&gt;gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett institut eller en finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har en kapitalbas som understiger det minsta belopp som krävs enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2-5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte uppfyller kraven i fråga om system och rutiner enligt 10 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte nedbringar sina exponeringar till tillåtna nivåer enligt 11 § andra Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall Finansinspektionen förelägga institutet eller det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt 6 § skall upprätta den gruppbaserade&lt;br&gt;redovisningen att vidta lämpliga åtgärder för att rätta till förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verk-&lt;br&gt;samhet som i den egenskapen får kunskap om affärsförhållanden i ett&lt;br&gt;företag som enligt 7 § skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad&lt;br&gt;han fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgifts-&lt;br&gt;lämnande företagets intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Institut som står under tillsyn enligt denna lag skall bekosta Finans-&lt;br&gt;inspektionens verksamhet med årliga avgifter enligt de närmare föreskrift-&lt;br&gt;er regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen för bedömning av en viss fråga vid tillsynen&lt;br&gt;enligt denna lag behöver anlita någon med särskild fackkunskap, skall&lt;br&gt;kostnaden för detta betalas av det institut som tillsynen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande enligt denna lag får&lt;br&gt;inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Beslut som Finansinspektionen meddelar med stöd av 12 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten av länsrättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen skall meddela närmare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beräkningen av sådana kapitalandelar som avses i 2 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket B och C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka poster som får räknas till kapitalbasen enligt 2 kap. 8 § och&lt;br&gt;omfattningen av dessa samt vilka icke likvida tillgångar som skall räknas&lt;br&gt;av från kapitalbasen enligt samma paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur posterna skall värderas vid bestämmandet av kapitalkravet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vilka poster som skall ingå i handelslagret enligt 4 kap. 1 § och&lt;br&gt;omfattningen av dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beräkning av kapitalkraven enligt 4 kap. 2-8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hur exponeringarna skall värderas vid beräkningen av ett instituts&lt;br&gt;exponeringar enligt 5 kap. 1 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. hur konsolidering skall ske och hur kapitalbasen skall beräknas&lt;br&gt;enligt 6 kap. 6-9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. innehållet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller&lt;br&gt;information som skall lämnas enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. omfattningen och fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt&lt;br&gt;H §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansin-&lt;br&gt;spektionen får meddela de föreskrifter som behövs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. villkoren för att beräkna kapitalkravet enligt undantagsregeln i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beräkning av kapitalkravet enligt 2 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter och fatta sådana beslut som enligt denna lag ankommer på rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 1 kap., 2 kap. 1 § i den del&lt;br&gt;paragrafen avser kreditrisker, 2 kap. 2, 6 och 7 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap.&lt;br&gt;1-4 §§, 5 § i den del paragrafen avser kreditrisker och 6 §, 6 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§, 3 § i den del paragrafen avser kreditrisker och stora exponeringar,&lt;br&gt;4 § i den del paragrafen avser kreditinstitut, 5-8 §§, 9 § i den del&lt;br&gt;paragrafen avser kreditrisker och stora exponeringar och 10 § samt 7&lt;br&gt;kap. 1-9 §§, 10 § i den del paragrafen avser kreditrisker, stora expone-&lt;br&gt;ringar och gruppbaserad redovisning, 11 §, 12 § i den del paragrafen&lt;br&gt;avser kreditrisker, stora exponeringar och gruppbaserad redovisning, 13-&lt;br&gt;16 §§, 17 § 1, 3 och 6-9, samt 18 § andra stycket den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Lagen i övrigt träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § skall intill utgången&lt;br&gt;av år 1995 beräknas i ett instituts hela verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kumulativa preferensaktier som getts ut före den 1 januari 1995 får Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;till och med utgången av år 1996 ingå i bankaktiebolags, kreditmarknads-&lt;br&gt;bolags och värdepappersbolags kapitalbas som primärt kapital vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Om värdet av ett instituts eller en finansiell företagsgrupps&lt;br&gt;exponeringar den 28 juni 1994 översteg de i 5 kap. angivna gränsvärdena&lt;br&gt;får Finansinspektionen bevilja institutet eller det företag som enligt 7 kap.&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbaserade redovisningen anstånd att nedbringa&lt;br&gt;exponeringarna till dessa gränsvärden dock senast till den 31 december&lt;br&gt;2001. Exponeringar med längre löptid enligt bindande avtalsvillkor får&lt;br&gt;dock behållas till förfallodagen. Om ett institut eller en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp inte nedbringar sina exponeringar i enlighet med nu an-&lt;br&gt;givna föreskrifter tillämpas 7 kap. 12 § 3 samt 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1994/95:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds-&lt;br&gt;givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden, eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av aktier i bankaktie-&lt;br&gt;bolag och i kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;gäller sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet&lt;br&gt;om innehav av aktier i bankaktie-&lt;br&gt;bolag, kreditmarknadsbolag och&lt;br&gt;värdepappersbolag gäller sekretess&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada eller men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretess gäller inte för beslut av&lt;br&gt;myndigheten och inte heller för&lt;br&gt;uppgift som erhållits från annan&lt;br&gt;myndighet om uppgiften inte är&lt;br&gt;sekretessbelagd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller inte för beslut av myndig-&lt;br&gt;heten och inte heller för uppgift&lt;br&gt;som erhållits från annan myndighet&lt;br&gt;om uppgiften inte är sekretessbe-&lt;br&gt;lagd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i&lt;br&gt;övervakning enligt insiderlagen (1990:1342), för sådan uppgift om en-&lt;br&gt;skilds ekonomiska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten.&lt;br&gt;Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om&lt;br&gt;denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte&lt;br&gt;motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från&lt;br&gt;motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter enligt annat avtal.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;op. 1994/95:50&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1097) om Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 b och 3 c §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 a § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Kassan skall vid varje tidpunkt ha&lt;br&gt;en kapitalbas, beräknad enligt&lt;br&gt;3 b §, som motsvarar åtta procent&lt;br&gt;av värdet av kassans placeringar,&lt;br&gt;beräknat enligt 3 c § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;finns i lagen (1994:000) om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b § 1989:1094&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c § 1989:1094.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1094.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9 a-11 och 16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 11 §, 2 kap. 9 §, 4 kap. 9 § samt 7 kap. 4 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. 12 § skall betecknas 2 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;Ingår en bank i en koncern skall&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;banks rörelse och om tillsyn över&lt;br&gt;bank gälla i tillämpliga delar för&lt;br&gt;övriga företag i koncernen. Be-&lt;br&gt;gränsningarna i fråga om banks&lt;br&gt;rörelse skall avse företagen gemen-&lt;br&gt;samt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår en bank i en koncern skall&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag och i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag om banks rörelse och om&lt;br&gt;tillsyn över bank gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar för övriga företag i koncer-&lt;br&gt;nen. Begränsningarna i fråga om&lt;br&gt;banks rörelse skall avse företagen&lt;br&gt;gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte försäkringsföretag och sådana dotterföretag&lt;br&gt;till försäkringsföretag som inte driver någon form av finansiell verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag får ges endast&lt;br&gt;efter medgivande av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga företag i koncernen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständig-&lt;br&gt;heter som inspektionen behöver för sin tillsyn över banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medge ytterligare undantag från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag får ges av banken&lt;br&gt;endast efter medgivande av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna Finansinspektionen de upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall vid varje tidpunkt ha&lt;br&gt;en kapitalbas, beräknad enligt&lt;br&gt;9 a §, som motsvarar åtta procent&lt;br&gt;av värdet av bankens placeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 a § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 § 1991:1768.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknat enligt 10 § (kapitalkrav).&lt;br&gt;För en central föreningsbank med&lt;br&gt;anslutna lokala föreningsbanker&lt;br&gt;bestäms kapitalbasen och kapital-&lt;br&gt;kravet gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket gäller att en banks kapital-&lt;br&gt;bas inte får understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;2 kap. 2 § andra stycket sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) eller 1 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller&lt;br&gt;i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av bankens verk-&lt;br&gt;samhetsresultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Händelser av väsentlig betydelse för banken, som har inträffat under&lt;br&gt;räkenskapsåret eller efter dettas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer, såväl för&lt;br&gt;banken i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo an-&lt;br&gt;ställda, det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersätt-&lt;br&gt;ningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, varvid&lt;br&gt;tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelsen skall anges särskilt,&lt;br&gt;dels till övriga anställda och delegater i banken samt, om banken har&lt;br&gt;anställda i flera länder, löner och ersättningar angivna särskilt för varje&lt;br&gt;land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land. Då medel-&lt;br&gt;antalet anställda anges skall uppgift även lämnas om fördelningen mellan&lt;br&gt;män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträff-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande bankens vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;till förvaltningsberättelsen foga en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys. I denna&lt;br&gt;skall lämnas uppgifter om kapital-&lt;br&gt;basen och kapitaltäckningen enligt&lt;br&gt;2 kap. 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1086.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;till förvaltningsberättelsen foga en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys. I denna&lt;br&gt;skall lämnas uppgifter om kapital-&lt;br&gt;basen och kapitaltäckningen enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank skall därutöver lämna upplysningar i följande hän-&lt;br&gt;seenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbe-&lt;br&gt;lopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i 4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas&lt;br&gt;under de näst följande två räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans&lt;br&gt;räkning, om det finns anledning att anta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det&lt;br&gt;registrerade aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt&lt;br&gt;2 kap. 9-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om&lt;br&gt;bankens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;dels att i 6 kap. 4 § ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;Finansinspektionen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 §, 3 kap. 4 och 7 §§ samt 4 kap. 23 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege-&lt;br&gt;ringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den&lt;br&gt;tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar att bolagsordningen överensstämmer med denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) och andra författningar samt om och i vad&lt;br&gt;mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arten av bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa bo-&lt;br&gt;lagsordningen och bevilja oktroj,&lt;br&gt;om den planerade rörelsen kan&lt;br&gt;antas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa bo-&lt;br&gt;lagsordningen och bevilja oktroj&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den planerade rörelsen kan an-&lt;br&gt;tas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund bankverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte kan antas att de som&lt;br&gt;kommer att äga ett sådant kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav i bolaget som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen,&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av verksamheten i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytter-&lt;br&gt;ligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan&lt;br&gt;aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier&lt;br&gt;brevet lyder på har betalts. Vidare fordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bankaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid&lt;br&gt;bolagets bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyemission eller fondemission har registrerats, om aktien till-&lt;br&gt;kommit på grund av emissionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att registrering har skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien har tillkommit&lt;br&gt;på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall undertecknas av&lt;br&gt;styrelsen. Namnteckningarna får&lt;br&gt;återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;något liknande sätt. Brevet skall&lt;br&gt;ange bolagets firma, ordningsnum-&lt;br&gt;mer på den eller de aktier varpå&lt;br&gt;brevet lyder, aktiens nominella&lt;br&gt;belopp och dagen för utfärdandet.&lt;br&gt;Mirje aktiebrev skall ange den&lt;br&gt;inskränkning i rätten att förvärva&lt;br&gt;aktier som föreskrivs i 3 §. Kan,&lt;br&gt;när aktiebrevet ges ut, aktier av&lt;br&gt;olika slag finnas enligt bolagsord-&lt;br&gt;ningen, skall aktieslaget anges i&lt;br&gt;brevet. Om bolagsordningen inne-&lt;br&gt;håller förbehåll enligt 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall&lt;br&gt;detta tydligt anges i brevet på&lt;br&gt;sådan aktie som avses med förbe-&lt;br&gt;hållet. Uppgiften kan ges i för-&lt;br&gt;kortad form. Förkortningsformema&lt;br&gt;fastställs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall undertecknas av&lt;br&gt;styrelsen. Namnteckningarna får&lt;br&gt;återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;något liknande sätt. Brevet skall&lt;br&gt;ange bolagets firma, ordningsnum-&lt;br&gt;mer på den eller de aktier varpå&lt;br&gt;brevet lyder, aktiens nominella&lt;br&gt;belopp och dagen för utfärdandet.&lt;br&gt;Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier&lt;br&gt;av olika slag finnas enligt bolags-&lt;br&gt;ordningen, skall aktieslaget anges i&lt;br&gt;brevet. Om bolagsordningen inne-&lt;br&gt;håller förbehåll enligt 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall&lt;br&gt;detta tydligt anges i brevet på&lt;br&gt;sådan aktie som avses med förbe-&lt;br&gt;hållet. Uppgiften kan ges i för-&lt;br&gt;kortad form. Förkortningsformema&lt;br&gt;fastställs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess&lt;br&gt;nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet&lt;br&gt;förses med påskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie&lt;br&gt;dragits in eller det nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt&lt;br&gt;en påskrift om detta göras på aktiebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i&lt;br&gt;stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Byts ett aktiebrev&lt;br&gt;ut mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de&lt;br&gt;därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap.&lt;br&gt;skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över bankaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen föra&lt;br&gt;en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter bolagets&lt;br&gt;bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift om aktieteck-&lt;br&gt;nama. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Finns det&lt;br&gt;aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag varje&lt;br&gt;aktie hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.&lt;br&gt;Den kan också föras med hjälp av automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon visar upp ett utfärdat&lt;br&gt;aktiebrev och enligt 6 § eller på&lt;br&gt;annat sätt styrker sitt förvärv eller&lt;br&gt;när någon antecknas som aktieäga-&lt;br&gt;re på aktiekonto enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller när en aktie-&lt;br&gt;ägare eller annan behörig person&lt;br&gt;anmäler annan förändring i de för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållanden som har tagits upp i&lt;br&gt;aktieboken, skall en anteckning om&lt;br&gt;aktieägaren eller om förändringen&lt;br&gt;genast föras in. Detta gäller endast&lt;br&gt;om hinder inte möter enligt 3 §.&lt;br&gt;Dagen för införandet skall anges,&lt;br&gt;om dagen inte framgår av annat&lt;br&gt;tillgängligt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet&lt;br&gt;sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp&lt;br&gt;skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon visar upp ett utfärdat&lt;br&gt;aktiebrev och enligt 6 § eller på&lt;br&gt;annat sätt styrker sitt förvärv eller&lt;br&gt;när någon antecknas som aktieäga-&lt;br&gt;re på aktiekonto enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller när en aktie-&lt;br&gt;ägare eller annan behörig person&lt;br&gt;anmäler annan förändring i de&lt;br&gt;förhållanden som har tagits upp i&lt;br&gt;aktieboken, skall en anteckning om&lt;br&gt;aktieägaren eller om förändringen&lt;br&gt;genast föras in. Dagen för införan-&lt;br&gt;det skall anges, om dagen inte&lt;br&gt;framgår av annat tillgängligt mate-&lt;br&gt;rial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets och, om det finns dotterföretag, koncern-&lt;br&gt;ens verksamhet samt för bolagets del uppgifter som är av betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av rörelsens karaktär och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapital täck-&lt;br&gt;ningen enligt 2 kap. 9-10 §§ samt,&lt;br&gt;i förekommande fall, 77 § bankrör-&lt;br&gt;elselagen (1987:617) och dess&lt;br&gt;betydelse för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapitaltäck-&lt;br&gt;ningen enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag och dess betydelse&lt;br&gt;för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda och&lt;br&gt;delegater i ledande ställning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om&lt;br&gt;bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket, behöver inte lämnas av bankaktiebo-&lt;br&gt;lag, vars aktier är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;op- 1994/95:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 3 och 4 §§ sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat för att upprätthålla en sparbanks verksamhet, får&lt;br&gt;sparbanksstämman besluta att bilda en garantifond genom bidrag av&lt;br&gt;huvudmän eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifonden ske på&lt;br&gt;en teckningslista. På denna skall anges om ränta skall utgå och i så fall&lt;br&gt;hur den skall beräknas. Vidare skall avskrifter av sparbankens senaste&lt;br&gt;balansräkning och revisorernas yttrande över denna fogas till tecknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantifonden får återbetalas en-&lt;br&gt;dast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna i 2 kap. 9-&lt;br&gt;10 §§ bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617). I övrigt skall beträf-&lt;br&gt;fande återbetalningen gälla vad&lt;br&gt;som bestämts vid garantifondens&lt;br&gt;bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantifonden får återbetalas en-&lt;br&gt;dast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning i lagen (1994:000) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. I övrigt skall&lt;br&gt;beträffande återbetalningen gälla&lt;br&gt;vad som bestämts vid garantifon-&lt;br&gt;dens bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i reglementet ett förbe-&lt;br&gt;håll om återbäring av grundfonden&lt;br&gt;eller del därav, får sådan återbä-&lt;br&gt;ring inte ske om inte reservfonden&lt;br&gt;uppgår till belopp som motsvarar&lt;br&gt;tio gånger grundfonden. Inte heller&lt;br&gt;får återbäring ske, så länge garanti-&lt;br&gt;fond, där sådan bildats, inte åter-&lt;br&gt;betalts eller om sparbanken till&lt;br&gt;följd av återbäringen inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla det i 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) före-&lt;br&gt;skrivna kravet på kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i reglementet ett förbe-&lt;br&gt;håll om återbäring av grundfonden&lt;br&gt;eller del därav, får sådan återbä-&lt;br&gt;ring inte ske om inte reservfonden&lt;br&gt;uppgår till belopp som motsvarar&lt;br&gt;tio gånger grundfonden. Inte heller&lt;br&gt;får återbäring ske, så länge garanti-&lt;br&gt;fond, där sådan bildats, inte åter-&lt;br&gt;betalts eller om sparbanken till&lt;br&gt;följd av återbäringen inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla kravet på kapital-&lt;br&gt;täckning enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:1088.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1088.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfast ränta på grundfonden eller&lt;br&gt;garantifonden skall inte betalas ut,&lt;br&gt;om till följd av detta vinsten på&lt;br&gt;rörelsen inte skulle räcka till att få&lt;br&gt;upp grundfonden eller garantifon-&lt;br&gt;den till det i 2 § första stycket&lt;br&gt;angivna beloppet. Räntan på garan-&lt;br&gt;tifonden skall inte heller betalas ut,&lt;br&gt;om genom utbetalningen en sådan&lt;br&gt;förlust skulle uppkomma på rörel-&lt;br&gt;sen, att sparbanken inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla det i 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) före-&lt;br&gt;skrivna kravet på kapitaltäckning.&lt;br&gt;Grundfondsräntan skall inte i något&lt;br&gt;fall betalas ut om till följd av detta&lt;br&gt;förlust skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfäst ränta på grundfonden eller&lt;br&gt;garantifonden skall inte betalas ut,&lt;br&gt;om till följd av detta vinsten på&lt;br&gt;rörelsen inte skulle räcka till att få&lt;br&gt;upp grundfonden eller garantifon-&lt;br&gt;den till det i 2 § första stycket&lt;br&gt;angivna beloppet. Räntan på garan-&lt;br&gt;tifonden skall inte heller betalas ut,&lt;br&gt;om genom utbetalningen en sådan&lt;br&gt;förlust skulle uppkomma på rörel-&lt;br&gt;sen, att sparbanken inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla kravet på kapital-&lt;br&gt;täckning enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. Grundfonds-&lt;br&gt;räntan skall inte i något fall betalas&lt;br&gt;ut om till följd av detta förlust&lt;br&gt;skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1088.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § och 9 kap. 14 § föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i förenings-&lt;br&gt;banken med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har&lt;br&gt;rätt att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp utan att avgå ur&lt;br&gt;föreningsbanken. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet och&lt;br&gt;hans skyldighet att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut tillämpas 1 och&lt;br&gt;2 §§ samt 3 kap. 4 § första styck-&lt;br&gt;et. Sexmånadersfristen enligt 1 §&lt;br&gt;skall därvid räknas från utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår som sedan&lt;br&gt;uppsägningen har gjorts slutar näst&lt;br&gt;efter en månad eller den längre tid,&lt;br&gt;högst sex månader, som har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna. Härutöver&lt;br&gt;gäller att sådant insatsbelopp får&lt;br&gt;betalas ut endast om det kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i förenings-&lt;br&gt;banken med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har&lt;br&gt;rätt att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp utan att avgå ur&lt;br&gt;föreningsbanken. Beträffande upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet och&lt;br&gt;hans skyldighet att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut tillämpas 1 och&lt;br&gt;2 §§ samt 3 kap. 4 § första styck-&lt;br&gt;et. Sexmånadersfristen enligt 1 §&lt;br&gt;skall därvid räknas från utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår som sedan&lt;br&gt;uppsägningen har gjorts slutar näst&lt;br&gt;efter en månad eller den längre tid,&lt;br&gt;högst sex månader, som har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna. Härutöver&lt;br&gt;gäller att sådant insatsbelopp får&lt;br&gt;betalas ut endast om det kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora ex-&lt;br&gt;poneringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande uppsägning av överskjutande insatsbelopp vid förenings-&lt;br&gt;banks ombildning till bankaktiebolag gäller i stället 11 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har&lt;br&gt;gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorema skifta&lt;br&gt;föreningsbankens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt&lt;br&gt;eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall&lt;br&gt;så mycket av föreningsbankens medel som kan behövas för denna&lt;br&gt;betalning behållas och återstoden skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1058.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1089.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal föreningsbank får till&lt;br&gt;medlemmarna, utöver av dem be-&lt;br&gt;talda insatser, betalas ut medel&lt;br&gt;endast i den mån det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;9-10 &amp;nbsp;§§ bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617). De medel som sålunda&lt;br&gt;inte får betalas ut skall föras till&lt;br&gt;den centrala föreningsbankens&lt;br&gt;reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal föreningsbank får till&lt;br&gt;medlemmarna, utöver av dem be-&lt;br&gt;talda insatser, betalas ut medel&lt;br&gt;endast i den mån det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. De medel som&lt;br&gt;sålunda inte får betalas ut skall&lt;br&gt;föras till den centrala förenings-&lt;br&gt;bankens reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra&lt;br&gt;skiftet skall väcka talan mot föreningsbanken senast tre månader efter det&lt;br&gt;att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år&lt;br&gt;efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman har&lt;br&gt;anmält sig för att lyfta vad han har erhållit vid skiftet, har han förlorat&lt;br&gt;sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade&lt;br&gt;tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorema förordna att medlen&lt;br&gt;skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:508) om&lt;br&gt;försäkringsmäklare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 5, 13, 14 och 16 §§ lagen (1989:508) om&lt;br&gt;försäkringsmäklare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje försäkringsmäklare skall vara registrerad hos Finansinspektionen&lt;br&gt;och stå under dess tillsyn. Registreringen kan avse förmedling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alla slag av försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enbart personförsäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enbart skadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedriver mäklaren även verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 kap. 3 b §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall också detta re-&lt;br&gt;gistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen försäkringsmäklare får användas bara av den som är&lt;br&gt;registrerad enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fysisk person skall bli registrerad som försäkringsmäklare&lt;br&gt;krävs att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller har&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte genom anställning eller uppdrag hos något försäkringsföretag&lt;br&gt;eller på annat sätt är beroende av försäkringsgivarintressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har en försäkring för skadeståndsskyldighet som kan åläggas honom&lt;br&gt;om han åsidosätter sina skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har en tillfredställande utbild- 4. har en tillfredställande utbild-&lt;br&gt;ning, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning för den verksamhet som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i övrigt är lämplig som försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan försäkring som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 krävs inte om&lt;br&gt;mäklaren förmedlar försäkringar&lt;br&gt;uteslutande för en juridisk person&lt;br&gt;som är registrerad som försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;Försäkringsmäklaren skall utföra&lt;br&gt;sitt uppdrag omsorgsfullt och med&lt;br&gt;iakttagande av god försäkrings-&lt;br&gt;mäklarsed. Han skall, i den ut-&lt;br&gt;sträckning som omständigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan försäkring som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 krävs inte om&lt;br&gt;mäklarens verksamhet bedrivs ute-&lt;br&gt;slutande för en juridisk person som&lt;br&gt;är registrerad som försäkringsmäk-&lt;br&gt;lare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklaren skall utföra&lt;br&gt;sitt uppdrag omsorgsfullt och med&lt;br&gt;iakttagande av god försäkrings-&lt;br&gt;mäklarsed. Bedriver han verksam-&lt;br&gt;het som avses i 3 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1308.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:812.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kräver det, klarlägga uppdrags- tillämpas dessutom 1 kap. 7 §&lt;br&gt;givarens behov av försäkring och lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;föreslå lämpliga lösningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;persrörelse. Försäkringsmäklaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall, i den utsträckning som om-&lt;br&gt;ständigheterna kräver det, klar-&lt;br&gt;lägga uppdragsgivarens behov av&lt;br&gt;försäkring och, i förekommande&lt;br&gt;fall, tjänster i samband med spa-&lt;br&gt;rande samt föreslå lämpliga lös-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsmäklaren uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet åsido-&lt;br&gt;sättter sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;13 §, skall han ersätta den skada&lt;br&gt;som till följd av detta drabbar upp-&lt;br&gt;dragsgivaren eller försäkringsgiva-&lt;br&gt;ren eller någon som härleder sin&lt;br&gt;rätt från uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsmäklaren uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet åsido-&lt;br&gt;sätter sina skyldigheter enligt 13 §,&lt;br&gt;skall han ersätta den skada som till&lt;br&gt;följd av detta drabbar en uppdrags-&lt;br&gt;givare, en försäkringsgivare, ett&lt;br&gt;fondbolag, ett utländsktfondföretag&lt;br&gt;eller någon som härleder sin rätt&lt;br&gt;från uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;br&gt;Om någon utövar sådan verksam-&lt;br&gt;het som omfattas av denna lag utan&lt;br&gt;att vara registrerad som försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare, skall Finansinspek-&lt;br&gt;tionen förelägga honom vid vite att&lt;br&gt;upphöra med detta. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en registrerad försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare yrkesmässigt förmed-&lt;br&gt;lar försäkringar av ett slag som han&lt;br&gt;inte är registrerad för och om&lt;br&gt;någon använder benämningen för-&lt;br&gt;säkringsmäklare utan att vara regi-&lt;br&gt;strerad som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon utövar sådan verksam-&lt;br&gt;het som avses i 3 § första stycket&lt;br&gt;1-3 utan att vara registrerad som&lt;br&gt;försäkringsmäklare, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen förelägga honom vid&lt;br&gt;vite att upphöra med detta. Det-&lt;br&gt;samma gäller om en registrerad för-&lt;br&gt;säkringsmäklare yrkesmässigt för-&lt;br&gt;medlar försäkringar av ett slag som&lt;br&gt;han inte är registrerad för eller&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 3 § andra stycket utan att&lt;br&gt;detta registrerats samt om någon&lt;br&gt;använder benämningen försäkrings-&lt;br&gt;mäklare utan att vara registrerad&lt;br&gt;som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första stycket får också meddelas i samband&lt;br&gt;med ett beslut om återkallelse enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1308.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;op- 1994/95:50&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 33 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 32 b §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 5 § 2 bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), 1 kap. 3 c § 2 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;eller 2 kap. 9 § 2 lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag driver bankverksamhet,&lt;br&gt;värdepappersrörelse eller finan-&lt;br&gt;sieringsverksamhet i Sverige utan&lt;br&gt;att inrätta filial här, skall innan&lt;br&gt;verksamheten inleds till Finansin-&lt;br&gt;spektionen lämna en skriftlig för-&lt;br&gt;bindelse att årligen senast den&lt;br&gt;31 januari taxeringsåret lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift enligt 22, 25 a eller&lt;br&gt;27 § till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift för namn-&lt;br&gt;given person. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall avse sådana uppgifter om av-&lt;br&gt;yttring av finansiella instrument&lt;br&gt;som tas in i avräkningsnota enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som får driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse lämna kon-&lt;br&gt;trolluppgift för namngiven person.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall avse sådana&lt;br&gt;uppgifter om avyttring av finan-&lt;br&gt;siella instrument som tas in i av-&lt;br&gt;räkningsnota enligt 3 kap. 9 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av Riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första&lt;br&gt;stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant före-&lt;br&gt;läggande får efter Riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där den skatteskyldige har sitt säte eller driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 såvitt avser företag som&lt;br&gt;driver bankverksamhet med stöd av 1 kap. 5 § 2 bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) eller finansieringsverksamhet med stöd av 2 kap. 9 § 2 lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag och i övrigt den 1 januari 1996.&lt;br&gt;Lagen tillämpas första gången vid 1997 års taxering. Har bank- eller&lt;br&gt;finansieringsverksamhet med stöd av nämnda bestämmelser inletts före&lt;br&gt;den 1 januari 1995, skall förbindelse enligt 32 b § lämnas till Finansin-&lt;br&gt;spektionen före den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1994/95:50&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:655) om återföring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag och värdepappersbolag får —&lt;br&gt;i stället för vad som anges i 4 och&lt;br&gt;5 §§ — bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;br&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värde-&lt;br&gt;pappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;får — i stället för vad som anges i&lt;br&gt;4 och 5 §§ — bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års&lt;br&gt;taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av uppbördsla-&lt;br&gt;gens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt skall&lt;br&gt;dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med lika de-&lt;br&gt;lar till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992-1995. Taxeras&lt;br&gt;inte företaget år 1992 skall anses som om skatten på uppskovsbeloppet&lt;br&gt;hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för vilket taxering sker&lt;br&gt;år 1993 och med vardera 25 procent till de beskattningsår för vilka taxe-&lt;br&gt;ring sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning om taxering inte sker ett senare år under nämnda period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) Prop. 1994/95:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 7 och 18 §§ insiderlagen (1990:1342) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;br&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3 eller 3 a § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom någon som yrkesmässigt&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 3 § 1-5 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värde-&lt;br&gt;pappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning för-&lt;br&gt;varar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier vilka är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktie-&lt;br&gt;termin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de&lt;br&gt;aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med&lt;br&gt;köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, index-&lt;br&gt;option och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en del-&lt;br&gt;ägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av&lt;br&gt;fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos någon&lt;br&gt;som driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;med stöd av 1 kap. 3 eller 3 a §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse fullgöra köp- eller säljorder&lt;br&gt;i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattninghavare hos någon&lt;br&gt;som driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;med stöd av 1 kap. 3, 3 c eller&lt;br&gt;3 d § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse fullgöra köp- eller&lt;br&gt;säljorder i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat&lt;br&gt;än option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som föreskri-&lt;br&gt;vits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska personens räkning&lt;br&gt;av aktier i aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den under-&lt;br&gt;liggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;Finansinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för sin utred-&lt;br&gt;ning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper över-&lt;br&gt;trädelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som driver värdepap-&lt;br&gt;persrörelse med stöd av 1 kap. 3,&lt;br&gt;3 c eller 3 d § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som driver värdepap-&lt;br&gt;persrörelse med stöd av 1 kap. 3&lt;br&gt;eller 3 a § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser&lt;br&gt;i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i&lt;br&gt;utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 §, den 1 januari 1995 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 7 § och 5 kap. 2-4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 7 a § och 5 kap. 5 § skall betecknas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § respektive 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-3 a och 6-10 §§, 2 kap. 1, 2, 4, 5 och 7 §§, 3 kap.&lt;br&gt;1-5 §§, 4 kap. 1-3 §§, 5 kap. 1 § och nya 5 kap. 2 §, 6 kap. 4-6, 7, 8,&lt;br&gt;9, 10 och 11 §§ samt rubriken närmast före 2 kap. 7 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in nya paragrafer, 1 kap. 3 b-3 e, 6 a&lt;br&gt;och 6 b §§, 2 kap. 8 §, 3 kap. 1 a §, 6 kap. 3 a-3 e, 6 a och 6 b, 8 a-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 d och 9 a §§ och 7 kap. 2 §, samt närmast före 2 kap. 8 §, 6 kap.&lt;br&gt;3 a §, 6 a § och 8 b § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Denna lag gäller värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte verksamhet&lt;br&gt;som drivs av Sveriges riksbank el-&lt;br&gt;ler sådan förvaltning av finansiella&lt;br&gt;instrument som är reglerad i annan&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företags verksam-&lt;br&gt;het i Sverige gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag i tillämpliga delar. För&lt;br&gt;filialer till utländska företag gäller&lt;br&gt;i övrigt lagen (1992:160) om ut-&lt;br&gt;ländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte verksamhet&lt;br&gt;som drivs av Riksbanken, Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, Kammarkollegiet&lt;br&gt;eller av försäkringsbolag med kon-&lt;br&gt;cession enligt försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713). Lagen gäller&lt;br&gt;inte heller sådan förvaltning av&lt;br&gt;finansiella instrument som är regle-&lt;br&gt;rad i annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt&lt;br&gt;tillhandahålla sådana tjänster som anges i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;värdepappersbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, central föreningsbank&lt;br&gt;och utländskt bankföretag som fått&lt;br&gt;tillstånd att driva bankrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;värdepappersbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som fått tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, föreningsbank och ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag som driver&lt;br&gt;bankrörelse från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utländskt värdepappersföretag:&lt;br&gt;utländskt företag som inte är ban-&lt;br&gt;kinstitut och som fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdepappersinstitut: företag&lt;br&gt;som fått tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;värdepappersinstitut: värde-&lt;br&gt;pappersbolag, svenska bankinstitut&lt;br&gt;som fått tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;att driva värdepappersrörelse och&lt;br&gt;utländska företag som driver vär-&lt;br&gt;depappersrörelse från filial här i&lt;br&gt;landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. EES: Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvalificerat innehav: ett direkt&lt;br&gt;eller indirekt ägande i ett företag,&lt;br&gt;om innehavet representerar 10 %&lt;br&gt;eller mer av kapitalet eller av&lt;br&gt;samtliga röster eller annars möjlig-&lt;br&gt;gör ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;ledningen av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. filial: ett avdelningskontor&lt;br&gt;med självständig förvaltning; om&lt;br&gt;ett utländskt företag etablerar sig i&lt;br&gt;Sverige enligt 3 c § 1 eller 2 kap.&lt;br&gt;7 § första stycket, skall etablering-&lt;br&gt;en anses som en enda filial, även&lt;br&gt;om flera driftställen inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;br&gt;Värdepappersrörelse får drivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Tillstånd får ges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelse får, om inte&lt;br&gt;annat följer av denna lag, drivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Tillstånd får ges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella in-&lt;br&gt;strument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handel med finansiella instrument för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper&lt;br&gt;eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som&lt;br&gt;är riktade till en öppen krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §'&lt;br&gt;Tillstånd enligt 3 § krävs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1620 (jfr 1993:1646).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617), om verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § omfattas av det i hem-&lt;br&gt;landet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om verksam-&lt;br&gt;het som anges i 3 § omfattas av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 hemlandet meddelade tillståndet&lt;br&gt;att driva finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ett utländskt företag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag, om verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § är tillåten enligt före-&lt;br&gt;tagets stadgar eller bolagsordning&lt;br&gt;och det eller de utländska kreditin-&lt;br&gt;stitut som äger företaget eller dess&lt;br&gt;moderföretag skulle ha rätt enligt 1&lt;br&gt;eller 2 att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 behövs inte&lt;br&gt;för verksamhet som bedrivs av den&lt;br&gt;som är registrerad som försäkrings-&lt;br&gt;mäklare enligt 3 § första stycket 1&lt;br&gt;och 2 lagen (1989:508) om för-&lt;br&gt;säkringsmäklare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamheten endast är en&lt;br&gt;sidoverksamhet tillförsäkringsmäk-&lt;br&gt;larrörelsen och enbart avser an-&lt;br&gt;delar i värdepappersfonder eller&lt;br&gt;sådana utländska fondföretag som&lt;br&gt;avses i 7 a och 7 b §§ lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kunders order vidarebefordras&lt;br&gt;endast direkt till fondbolag och ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländska fondföretag som avses i 1,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mäklaren i denna verksamhet&lt;br&gt;inte tar emot kunders medel eller&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § behövs inte för&lt;br&gt;företag, som har säte i ett annat&lt;br&gt;land inom EES och som i det lan-&lt;br&gt;det (hemlandet) har tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse. Ett&lt;br&gt;sådant företag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial i Sverige med början två&lt;br&gt;månader efter det att Finansin-&lt;br&gt;spektionen från en behörig myndig-&lt;br&gt;het i företagets hemland mottagit&lt;br&gt;en underrättelse med sådant in-&lt;br&gt;nehåll som anges i 6 a § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. driva värdepappersrörelse ge-&lt;br&gt;nom att från sitt hemland erbjuda&lt;br&gt;och tillhandahålla tjänster med&lt;br&gt;början så snart Finansinspektionen&lt;br&gt;från en behörig myndighet i företa-&lt;br&gt;gets hemland mottagit en under-&lt;br&gt;rättelse med sådant innehåll som&lt;br&gt;anges i 6 b § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 dl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § behövs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt företag som dri-&lt;br&gt;ver verksamhet med stöd av 2 kap.&lt;br&gt;10 § lagen om kreditmarknadsbo-&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som driver&lt;br&gt;värdepappersrörelse med stöd av&lt;br&gt;3 c § eller 3 d § 1 och 2 får driva&lt;br&gt;sådan verksamhet som anges i 3 §&lt;br&gt;endast i den mån verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av företagets verksamhets-&lt;br&gt;tillstånd i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som driver&lt;br&gt;värdepappersrörelse med stöd av&lt;br&gt;3 d § 3 får driva verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § endast om verksam-&lt;br&gt;heten är tillåten enligt företagets&lt;br&gt;stadgar eller bolagsordning och&lt;br&gt;endast i den mån det eller de ut-&lt;br&gt;ländska kreditinstitut som äger&lt;br&gt;företaget eller dess moderföretag&lt;br&gt;skulle ha rätt enligt första stycket&lt;br&gt;att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får efter Ett värdepappersbolag får efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inrätta filial i utlandet. Om filialen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall inrättas i ett land inom EES&lt;br&gt;får tillstånd vägras endast om det&lt;br&gt;med beaktande av den planerade&lt;br&gt;verksamheten finns skäl att ifråga-&lt;br&gt;sätta lämpligheten av bolagets&lt;br&gt;administrativa struktur eller bola-&lt;br&gt;gets finansiella styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd skall in-&lt;br&gt;nehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en plan för den tilltänkta filial-&lt;br&gt;verksamheten, med uppgift om&lt;br&gt;filialens organisation, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om filialens adress och&lt;br&gt;ansvariga ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdepappersbolag får till-&lt;br&gt;stånd enligt 6 § till filialetablering&lt;br&gt;i ett annat land inom EES, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen genast under-&lt;br&gt;rätta behörig myndighet i det land&lt;br&gt;där filialen skall inrättas. Under-&lt;br&gt;rättelsen skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som anges i 6 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppgift om investerarskydd&lt;br&gt;som gäller för kunder hos värde-&lt;br&gt;pappersbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdepappersbolaget efter&lt;br&gt;det att filialen har inrättats avser&lt;br&gt;att vidta ändring i något förhållan-&lt;br&gt;de som avses i 6 § andra stycket,&lt;br&gt;skall bolaget skriftligen anmäla&lt;br&gt;detta till Finansinspektionen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörig myndighet i det land där&lt;br&gt;filialen finns. Anmälan skall göras&lt;br&gt;minst en månad innan ändringen&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som önskar&lt;br&gt;driva verksamhet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES, genom att erbjuda och&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster utan att&lt;br&gt;inrätta filial där, skall innan verk-&lt;br&gt;samheten inleds underrätta Finans-&lt;br&gt;inspektionen om sin avsikt. Till&lt;br&gt;underrättelsen skall fogas en plan&lt;br&gt;för den planerade verksamheten&lt;br&gt;med uppgift om vilka tjänster som&lt;br&gt;skall erbjudas. Inspektionen skall&lt;br&gt;inom en månad överlämna under-&lt;br&gt;rättelsen och verksamhetsplanen till&lt;br&gt;behörig myndighet i det land där&lt;br&gt;verksamheten skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdepappersbolaget avser&lt;br&gt;att ändra verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket, skall bolaget skrift-&lt;br&gt;ligen anmäla detta till Finansin-&lt;br&gt;spektionen och behörig myndighet&lt;br&gt;i det land där verksamheten ut-&lt;br&gt;övas. Anmälan skall göras innan&lt;br&gt;ändringen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelse skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte&lt;br&gt;otillbörligen äventyras samt i övrigt så att rörelsen kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sin verksamhet handla på ett&lt;br&gt;ärligt och rättvist sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handla med erforderlig skicklig-&lt;br&gt;het, omsorg och skyndsamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inneha och ejfektivt använda&lt;br&gt;sådana resurser och rutiner som&lt;br&gt;behövs för att rörelsen skall kunna&lt;br&gt;bedrivas på ett riktigt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från sina kunder inhämta upp-&lt;br&gt;gifter om deras ekonomiska situa-&lt;br&gt;tion, erfarenhet av värdepappers-&lt;br&gt;marknaden och syftet med de tjäns-&lt;br&gt;ter de efterfrågar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid sina kontakter med kunder&lt;br&gt;lämna tillräcklig information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;Om ett värdepappersinstitut utanför&lt;br&gt;en börs har gjort ett avslut för egen&lt;br&gt;eller någon annans räkning i fond-&lt;br&gt;papper som är inregistrerade vid&lt;br&gt;den börsen, skall institutet om-&lt;br&gt;edelbart anmäla avslutet till börsen.&lt;br&gt;Någon anmälan behövs dock inte&lt;br&gt;om avslutet har gjorts vid någon&lt;br&gt;annan svensk eller utländsk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana omständigheter som är&lt;br&gt;väsentliga i sammanhanget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- undvika intressekonflikter och,&lt;br&gt;om sådana inträffar, se till att&lt;br&gt;kunderna behandlas rättvist, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt följa alla regler som&lt;br&gt;gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vad värdepappersinsti-&lt;br&gt;tut skall iaktta enligt första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdepappersinstitut utanför&lt;br&gt;en börs har gjort ett avslut för egen&lt;br&gt;eller någon annans räkning i fond-&lt;br&gt;papper som är inregistrerade vid&lt;br&gt;den börsen, skall institutet omedel-&lt;br&gt;bart anmäla avslutet till börsen.&lt;br&gt;Någon anmälan behövs dock inte&lt;br&gt;om avslutet har gjorts vid någon&lt;br&gt;annan svensk börs eller vid en&lt;br&gt;utländsk börs i ett land utanför&lt;br&gt;EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;skall vidare i den omfattning och&lt;br&gt;på det sätt regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen föreskriver anmäla av-&lt;br&gt;slut i finansiella instrument som är&lt;br&gt;föremål för handel vid en börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;annan reglerad marknad inom EES&lt;br&gt;och som görs via en filial i ett land&lt;br&gt;inom EES eller genom tillhanda-&lt;br&gt;hållande av tjänster i ett sådant&lt;br&gt;land utan att institutet har någon&lt;br&gt;filial där. Om de finansiella in-&lt;br&gt;strumenten är föremål för handel&lt;br&gt;vid en svensk börs eller auktorise-&lt;br&gt;rad marknadsplats skall anmälan&lt;br&gt;göras dit. 1 annat fall skall anmä-&lt;br&gt;lan göras till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller befatt- En styrelseledamot eller befatt-&lt;br&gt;ningshavare hos ett värdepappers- ningshavare hos ett värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag eller ett utländskt värdepap-&lt;br&gt;persföretag, vilken i den egenska-&lt;br&gt;pen får kunskap om en uppdrags-&lt;br&gt;givares affärsförhållanden eller&lt;br&gt;personliga förhållanden, får inte&lt;br&gt;obehörigen röja vad han har fått&lt;br&gt;veta och inte heller utnyttja kun-&lt;br&gt;skapen i strid med uppdragsgiva-&lt;br&gt;rens intresse.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag, vilken i den egenskapen får&lt;br&gt;kunskap om en uppdragsgivares&lt;br&gt;affärsförhållanden eller personliga&lt;br&gt;förhållanden, får inte obehörigen&lt;br&gt;röja vad han har fått veta och inte&lt;br&gt;heller utnyttja kunskapen i strid&lt;br&gt;med uppdragsgivarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersinstitut som&lt;br&gt;har tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse enligt 3 § 1 gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna om handelskommis-&lt;br&gt;sion i lagen (1914:45) om kommis-&lt;br&gt;sion, om inte annat följer av denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet som avses i 3 §&lt;br&gt;1 gäller bestämmelserna om han-&lt;br&gt;delskommission i lagen (1914:45)&lt;br&gt;om kommission, om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om självinträde&lt;br&gt;i 40-45 §§ lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission gäller även när ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut som fått till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 3 § 1 utför uppdrag avseende&lt;br&gt;köp, försäljning eller byte av fi-&lt;br&gt;nansiella instrument genom avtal&lt;br&gt;med ett företag som har sådant&lt;br&gt;samband med värdepappersinstitu-&lt;br&gt;tet som avses i 6 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall också tillämpas då avtalet ingås med&lt;br&gt;någon som äger tio procent eller mer av aktiekapitalet eller andelarna&lt;br&gt;eller av röstetalet i värdepappersinstitutet eller företag som har sådant&lt;br&gt;samband med värdepappersinstitutet som avses i 6 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om självinträde&lt;br&gt;i 40-45 §§ lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission gäller även när ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut som driver&lt;br&gt;värdepappersrörelse som avses i&lt;br&gt;3 § 1 utför uppdrag avseende köp,&lt;br&gt;försäljning eller byte av finansiella&lt;br&gt;instrument genom avtal med ett&lt;br&gt;företag som har sådant samband&lt;br&gt;med värdepappersinstitutet som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för ett svenskt aktiebolag att driva värdepappersrörelse får med-&lt;br&gt;delas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författ-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven&lt;br&gt;på en sund värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som kommer att äga ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i bolaget inte&lt;br&gt;kan antas motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av verksamheten i bolaget,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget uppfyller de villkor 4. bolaget uppfyller de villkor&lt;br&gt;som i övrigt anges i denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats. Har sådan&lt;br&gt;ansökan gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande,&lt;br&gt;räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) före-&lt;br&gt;skrivna tiden från tillståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas en plan&lt;br&gt;för den tilltänkta verksamheten.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vad en sådan plan skall inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Bo-&lt;br&gt;laget skall ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;Ett värdepappersbolag skall ha ett&lt;br&gt;aktiekapital som med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art och omfattning&lt;br&gt;är tillräckligt stort. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om aktie-&lt;br&gt;kapitalets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett värdepappersbolag skall&lt;br&gt;minst en av stämman utsedd revi-&lt;br&gt;sor vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha&lt;br&gt;sitt huvudkontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall när&lt;br&gt;verksamheten påbörjas ha ett bun-&lt;br&gt;det eget kapital som vid tidpunkten&lt;br&gt;för beslut om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fem miljoner ecu om bolagets&lt;br&gt;verksamhet skall innefatta motta-&lt;br&gt;gande av medel på konto enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 730 000 ecu om bolaget skall&lt;br&gt;bedriva verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 kap. 3 § 3 eller 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 125 000 ecu om inte högre&lt;br&gt;belopp krävs enligt 1 eller 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 50 000 ecu om bolaget skall&lt;br&gt;driva enbart verksamhet som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 3 § 2 och denna skall avse&lt;br&gt;endast andelar i värdepappersfon-&lt;br&gt;der eller sådana utländska fond-&lt;br&gt;företag som avses i 7 a och 7 b §§&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge&lt;br&gt;undantag från det högre kapital-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;Ett utländskt företag får efter till-&lt;br&gt;stånd av Finansinspektionen driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse från avdel-&lt;br&gt;ningskontor med självständig för-&lt;br&gt;valtning (filial).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall&lt;br&gt;lämnas om företaget står under till-&lt;br&gt;syn av myndighet eller något annat&lt;br&gt;behörigt organ i hemlandet och den&lt;br&gt;planerade verksamheten här i lan-&lt;br&gt;det kan antas komma att uppfylla&lt;br&gt;kraven på en sund värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten i filialen gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m., om inte&lt;br&gt;annat följer av denna lag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav som i 2 föreskrivs för bedri-&lt;br&gt;vande av verksamhet enligt 1 kap.&lt;br&gt;3 § 5, om den verksamheten bara&lt;br&gt;avser annan medverkan vid emis-&lt;br&gt;sioner än garantigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)finns bestämmelserom&lt;br&gt;vad som utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra utländska företag än sådana&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 3 c och 3 d §§&lt;br&gt;får efter tillstånd av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall&lt;br&gt;lämnas om företaget står under&lt;br&gt;betryggande tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller något annat behörigt organ i&lt;br&gt;hemlandet och den planerade verk-&lt;br&gt;samheten här i landet kan antas&lt;br&gt;komma att uppfylla kraven på en&lt;br&gt;sund värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om tillstånd enligt 1,&lt;br&gt;6 eller 7 § skall fogas en plan för&lt;br&gt;den tilltänkta verksamheten. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vad en sådan plan skall inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt värdepappersföretag får&lt;br&gt;endast förvärva sådan egendom&lt;br&gt;som behövs i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får endast&lt;br&gt;förvärva sådan egendom som be-&lt;br&gt;hövs i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag eller ut-&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag får&lt;br&gt;förvärva aktier eller andelar i&lt;br&gt;företag bara efter tillstånd av Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen, om förvärvet&lt;br&gt;ingår som ett led i organisationen&lt;br&gt;av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får för-&lt;br&gt;värva aktier eller andelar i företag&lt;br&gt;bara efter tillstånd av Finansin-&lt;br&gt;spektionen, om förvärvet ingår&lt;br&gt;som ett led i organisationen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;För att skydda en egen fordran får&lt;br&gt;ett värdepappersbolag och ett ut-&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag dels&lt;br&gt;på offentlig auktion eller på en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats eller någon&lt;br&gt;annan reglerad marknad eller vid&lt;br&gt;exekutiv försäljning köpa egendom&lt;br&gt;som är utmätt eller utgör säkerhet&lt;br&gt;för fordringen, dels överta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som har&lt;br&gt;tillstånd att bedriva verksamhet&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 4 § 4 och 5 får&lt;br&gt;ha kvalificerade innehav av aktier&lt;br&gt;eller andelar i företag med annan&lt;br&gt;verksamhet än finansiell verksam-&lt;br&gt;het eller försäkringsverksamhet&lt;br&gt;endast i den mån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. summan av de kvalificerade&lt;br&gt;innehaven motsvarar högst 60 %&lt;br&gt;av bolagets kapitalbas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kvalificerade innehavet i&lt;br&gt;varje enskilt företag motsvarar&lt;br&gt;högst 15 % av bolagets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte sådana innehav som av-&lt;br&gt;ses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktie eller andel som förvärvats&lt;br&gt;i strid med första stycket skall&lt;br&gt;snarast avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier eller andelar förvär-&lt;br&gt;vats inom ramen för de gränser&lt;br&gt;som anges i första stycket och&lt;br&gt;förändras därefter förhållandet&lt;br&gt;mellan det eller de kvalificerade&lt;br&gt;innehaven och kapitalbasen så att&lt;br&gt;gränserna överskrids, skall bolaget&lt;br&gt;så snart det är lämpligt avyttra&lt;br&gt;överskjutande aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda en egen fordran får&lt;br&gt;ett värdepappersbolag dels på&lt;br&gt;offentlig auktion eller på en svensk&lt;br&gt;eller utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad eller vid exekutiv&lt;br&gt;försäljning köpa egendom som är&lt;br&gt;utmätt eller utgör säkerhet för&lt;br&gt;fordringen, dels överta egendom&lt;br&gt;som betalning för fordran även om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom som betalning för fordran&lt;br&gt;även om egendomen inte behövs i&lt;br&gt;rörelsen, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att bolaget eller det utländska&lt;br&gt;företaget annars skulle göra en av-&lt;br&gt;sevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom skall avyttras så&lt;br&gt;snart det är lämpligt och senast när&lt;br&gt;det kan ske utan förlust för värde-&lt;br&gt;pappersbolaget eller det utländska&lt;br&gt;värdepappersföretaget. Har egen-&lt;br&gt;domen inte avyttrats inom tre år&lt;br&gt;från förvärvet, krävs Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd för fortsatt inne-&lt;br&gt;hav.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomen inte behövs i rörelsen,&lt;br&gt;om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;bolaget annars skulle göra en avse-&lt;br&gt;värd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom skall avyttras så&lt;br&gt;snart det är lämpligt och senast när&lt;br&gt;det kan ske utan förlust för värde-&lt;br&gt;pappersbolaget. Har egendomen&lt;br&gt;inte avyttrats inom tre år från för-&lt;br&gt;värvet, krävs Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd för fortsatt innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Ytterligare bestämmelser om vär-&lt;br&gt;depappersinstituts rätt att förvärva&lt;br&gt;finansiella instrument finns i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om svens-&lt;br&gt;ka värdepappersinstituts rätt att&lt;br&gt;förvärva finansiella instrument&lt;br&gt;finns i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett ut- Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag får utländskt företag hemmahörande&lt;br&gt;som ett led i rörelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utanför EES som fått tillstånd att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driva värdepappersrörelse får, med&lt;br&gt;Finansinspektionens tillstånd, som&lt;br&gt;ett led i rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna råd i finansiella frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot värdepapper för förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot medel med redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta värdepappers-&lt;br&gt;rörelsen får ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och ett utländskt värdepappers-&lt;br&gt;företag, efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen, ta emot medel på&lt;br&gt;konto och lämna kredit mot säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ta emot kunders medel på&lt;br&gt;konto för att underlätta värdepap-&lt;br&gt;persrörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämna kunder kredit mot sä-&lt;br&gt;kerhet för placeringar i finansiella&lt;br&gt;instrument för att underlätta värde-&lt;br&gt;pappersrörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;utföra valutaväxlingstrans-&lt;br&gt;aktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket 4&lt;br&gt;får meddelas endast tillsammans&lt;br&gt;med tillstånd enligt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:937.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;Finansinspektionen medge att ett&lt;br&gt;värdepappersbolag och ett utländskt&lt;br&gt;värdepappersföretag utövar annan&lt;br&gt;verksamhet än som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena, om den kan&lt;br&gt;antas komma att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;Finansinspektionen medge att ett&lt;br&gt;värdepappersbolag utövar annan&lt;br&gt;verksamhet än som anges i första&lt;br&gt;stycket, om den kan antas komma&lt;br&gt;att underlätta rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag får beviljas&lt;br&gt;tillstånd enligt första eller tredje&lt;br&gt;stycket endast om företaget får be-&lt;br&gt;driva motsvarande verksamhet i sitt&lt;br&gt;hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande finns bestämmelser&lt;br&gt;om rätt för värdepappersinstitut att bedriva pensionssparrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket 3 skall genast avskiljas och sättas in på räkning i bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt värdepappersföretag som&lt;br&gt;enligt 4 § andra stycket tar emot&lt;br&gt;medel på konto skall träffa skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse om detta med&lt;br&gt;kunden. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om mottagande av&lt;br&gt;medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt företag som enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 tar emot medel på&lt;br&gt;konto skall ha en med hänsyn till&lt;br&gt;rörelsens art och omfattning till-&lt;br&gt;räcklig betalningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mottagande av medel på&lt;br&gt;konto skall skriftlig överenskom-&lt;br&gt;melse om detta träffas med kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om mottagande av medel&lt;br&gt;på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut får för-&lt;br&gt;värva finansiella instrument som ett&lt;br&gt;led i en normal likviditetsförvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Ett värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 3 får&lt;br&gt;förvärva finansiella instrument för&lt;br&gt;den rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut får&lt;br&gt;förvärva finansiella instrument som&lt;br&gt;ett led i en normal likviditetsför-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3&lt;br&gt;får förvärva finansiella instrument&lt;br&gt;för den rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 5 får för-&lt;br&gt;värva finansiella instrument som&lt;br&gt;institutet medverkar till att avsätta&lt;br&gt;på marknaden. Dessa skall avyttras&lt;br&gt;så snart det är lämpligt och senast&lt;br&gt;inom tre år från förvärvet. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl kan Finans-&lt;br&gt;inspektionen medge att de finan-&lt;br&gt;siella instrumenten får innehas&lt;br&gt;under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 5&lt;br&gt;får förvärva finansiella instrument&lt;br&gt;som institutet medverkar till att av-&lt;br&gt;sätta på marknaden. Dessa skall&lt;br&gt;avyttras så snart det är lämpligt&lt;br&gt;och senast inom tre år från för-&lt;br&gt;värvet. Om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl kan Finansinspektionen medge&lt;br&gt;att de finansiella instrumenten får&lt;br&gt;innehas under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 eller&lt;br&gt;som har Finansinspektionens med-&lt;br&gt;givande att ta emot medel på konto&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;skall vid varje tidpunkt ha en kapi-&lt;br&gt;talbas, beräknad enligt 2 §, som&lt;br&gt;motsvarar åtta procent av värdet&lt;br&gt;av bolagets placeringar, beräknat&lt;br&gt;enligt 3 § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Ett värdepappersbolag och ett ut-&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag skall&lt;br&gt;ha en försäkring för skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet som de kan komma att&lt;br&gt;ådra sig vid utförande av tjänster i&lt;br&gt;rörelsen. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;sådan försäkring får meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektion-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 5 § krävdes när&lt;br&gt;rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha en&lt;br&gt;försäkring för skadeståndsskyldig-&lt;br&gt;het som det kan komma att ådra&lt;br&gt;sig vid utförande av tjänster i rörel-&lt;br&gt;sen. Närmare föreskrifter om sådan&lt;br&gt;försäkring får meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv av&lt;br&gt;aktier i ett värdepappersbolag, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför att förvärvarens samman-&lt;br&gt;lagda innehav utgör ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav, får ske bara efter tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Detsamma&lt;br&gt;gäller ett förvärv som innebär att&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav ökas så att&lt;br&gt;det uppgår till eller överstiger 20,&lt;br&gt;33 eller 50 % av aktiekapitalet&lt;br&gt;eller röstetalet för samtliga aktier&lt;br&gt;eller så att värdepappersbolaget&lt;br&gt;blir dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förvärv enligt första&lt;br&gt;stycket skulle innebära att värde-&lt;br&gt;pappersbolaget blev dotterföretag&lt;br&gt;till eller kom under bestämmande&lt;br&gt;inflytande av ett värdepappersföre-&lt;br&gt;tag som är auktoriserat i ett annat&lt;br&gt;land inom EES, moderföretag till&lt;br&gt;ett sådant företag eller en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person som annars&lt;br&gt;har ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett sådant företag, får frågan&lt;br&gt;om tillstånd avgöras först efter&lt;br&gt;samråd med de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna i detta land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 3 a §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av bolagets verksamhet.&lt;br&gt;Inspektionen får föreskriva en viss&lt;br&gt;tid inom vilken ett förvärv skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela&lt;br&gt;beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från&lt;br&gt;det att ansökan om tillstånd gjor-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att avyttra ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav eller en så stor del&lt;br&gt;av ett kvalificerat innehav att inne-&lt;br&gt;havet därigenom kommer att under-&lt;br&gt;stiga någon av de i 3 a § angivna&lt;br&gt;gränserna skall underrätta Finans-&lt;br&gt;inspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett värdepappersbolag får&lt;br&gt;kännedom om att aktier i bolaget&lt;br&gt;blivit föremål för ett sådant förvärv&lt;br&gt;som avses i 3 a § eller för en&lt;br&gt;sådan avyttring som avses i 3 c §,&lt;br&gt;skall bolaget snarast anmäla för-&lt;br&gt;värvet eller avyttringen till Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall år-&lt;br&gt;ligen till Finansinspektionen an-&lt;br&gt;mäla namnen på de aktieägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav av&lt;br&gt;aktier i bolaget samt storleken på&lt;br&gt;innehaven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier utövar eller kan&lt;br&gt;tänkas komma att utöva sitt infly-&lt;br&gt;tande på ett sätt som motverkar en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten i&lt;br&gt;värdepappersbolaget, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen besluta att aktierna&lt;br&gt;inte får företrädas vid bolagsstäm-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier har underlåtit att&lt;br&gt;ansöka om tillstånd till ett förvärv&lt;br&gt;som avses i 3 a § eller har förvär-&lt;br&gt;vat aktier i strid med inspektionens&lt;br&gt;beslut, får inspektionen besluta att&lt;br&gt;aktierna inte får företrädas vid&lt;br&gt;bolagsstämman eller att röster av-&lt;br&gt;givna för sådana aktier skall vara&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också före-&lt;br&gt;lägga en aktieägare som sägs i&lt;br&gt;första och andra styckena att av-&lt;br&gt;yttra så stor del av aktierna att&lt;br&gt;innehavet därefter inte är kvali-&lt;br&gt;ficerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som omfattas av ett beslut&lt;br&gt;av inspektionen enligt första, andra&lt;br&gt;eller tredje stycket skall inte med-&lt;br&gt;räknas när det fordras samtycke av&lt;br&gt;ägare till en viss del av aktierna i&lt;br&gt;bolaget för att ett beslut skall bli&lt;br&gt;giltigt eller en befogenhet skall få&lt;br&gt;utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall vid sin&lt;br&gt;tillsyn över värdepappersinstituten&lt;br&gt;se till att en sund utveckling av&lt;br&gt;värdepappersmarknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall vid sin&lt;br&gt;tillsyn enligt denna lag se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av värdepappers-&lt;br&gt;marknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förordna en&lt;br&gt;revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett värdepap-&lt;br&gt;persinstitut. Inspektionen får när&lt;br&gt;som helst återkalla ett sådant för-&lt;br&gt;ordnande och utse en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förordna en&lt;br&gt;revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett svenskt&lt;br&gt;värdepappersinstitut. Inspektionen&lt;br&gt;får när som helst återkalla ett&lt;br&gt;sådant förordnande och utse en ny&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av värdepappers-&lt;br&gt;institutet. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får, när det&lt;br&gt;anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och i ett svenskt bankinstitut som&lt;br&gt;fått tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Har styrelsen inte&lt;br&gt;rättat sig efter en begäran från&lt;br&gt;inspektionen om att kalla till en&lt;br&gt;extra stämma, får inspektionen&lt;br&gt;utfärda sådan kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får, när det&lt;br&gt;anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett svenskt värdepapper-&lt;br&gt;sinstitut. Har styrelsen inte rättat&lt;br&gt;sig efter en begäran från inspektio-&lt;br&gt;nen om att kalla till en extra stäm-&lt;br&gt;ma, får inspektionen utfärda sådan&lt;br&gt;kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid sådant&lt;br&gt;styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsynen över filialer&lt;br&gt;till utländska företag hemmahör-&lt;br&gt;ande inom EES&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall, med&lt;br&gt;avseende på ett utländskt företag&lt;br&gt;hemmahörande inom EES, vilket&lt;br&gt;driver verksamhet här i landet från&lt;br&gt;filial eller genom direkt tillhanda-&lt;br&gt;hållande av tjänster, lämna de&lt;br&gt;uppgifter till den behöriga myndig-&lt;br&gt;heten i företagets hemland som&lt;br&gt;denna myndighet behöver för sin&lt;br&gt;tillsyn över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;Om ett värdepappersinstitut har&lt;br&gt;fattat beslut som strider mot denna&lt;br&gt;lag eller någon annan författning&lt;br&gt;som reglerar dess verksamhet, mot&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag eller mot bolagsord-&lt;br&gt;ningen, får Finansinspektionen för-&lt;br&gt;bjuda verkställighet av beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet redan verkställts får&lt;br&gt;inspektionen förelägga institutet att&lt;br&gt;göra rättelse, om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut att upphöra&lt;br&gt;med verksamhet som innefattar&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;br&gt;på en marknad, om det med hän-&lt;br&gt;syn till reglerna för eller tillsynen&lt;br&gt;över marknaden framstår som&lt;br&gt;uppenbart olämpligt att institutet&lt;br&gt;bedriver handel där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen kan en behörig myndighet i ett&lt;br&gt;annat land inom EES företa under-&lt;br&gt;sökning hos en här i landet inrät-&lt;br&gt;tadfilial tillföretag hemmahörande&lt;br&gt;i det andra landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en behörig myn-&lt;br&gt;dighet i ett annat land inom EES&lt;br&gt;skall Finansinspektionen själv&lt;br&gt;företa en sådan undersökning som&lt;br&gt;avses i första stycket. Finansin-&lt;br&gt;spektionen kan tillåta att under-&lt;br&gt;sökningen i stället utförs av reviso-&lt;br&gt;rer eller andra sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;har fattat beslut som strider mot&lt;br&gt;denna lag eller någon annan för-&lt;br&gt;fattning som reglerar dess verk-&lt;br&gt;samhet, mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av denna lag eller&lt;br&gt;mot bolagsordningen, får Finansin-&lt;br&gt;spektionen förbjuda verkställighet&lt;br&gt;av beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga institutet att göra rättelse, om&lt;br&gt;det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;ett svenskt värdepappersinstitut att&lt;br&gt;upphöra med verksamhet som inne-&lt;br&gt;fattar handel med finansiella in-&lt;br&gt;strument på en marknad, om det&lt;br&gt;med hänsyn till reglerna för eller&lt;br&gt;tillsynen över marknaden framstår&lt;br&gt;som uppenbart olämpligt att in-&lt;br&gt;stitutet bedriver handel där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sa §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen av en be-&lt;br&gt;hörig myndighet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES underrättats om att ett&lt;br&gt;svenskt värdepappersbolag över-&lt;br&gt;trätt föreskrifter som i det landet&lt;br&gt;gäller för bolaget, får inspektionen&lt;br&gt;vidta de i 7, 9 och 9 a §§ angivna&lt;br&gt;åtgärderna mot bolaget, om någon&lt;br&gt;omständighet motsvarande vad som&lt;br&gt;där sägs föreligger. Inspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall underrätta den behöriga myn-&lt;br&gt;digheten i det andra landet om&lt;br&gt;vilka åtgärder som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om in-&lt;br&gt;gripanden mot utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag, som är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett annat land inom EES,&lt;br&gt;driver verksamhet här i landet från&lt;br&gt;filial eller genom direkt tillhanda-&lt;br&gt;hållande av tjänster och därvid&lt;br&gt;överträder denna lag eller före-&lt;br&gt;skrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen eller på annat sätt visar sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva sådan verksam-&lt;br&gt;het, får Finansinspektionen före-&lt;br&gt;lägga företaget att göra rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget inte följer före-&lt;br&gt;läggandet, skall inspektionen un-&lt;br&gt;derrätta behörig myndighet i före-&lt;br&gt;tagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse ändå inte sker, får&lt;br&gt;inspektionen förbjuda företaget att&lt;br&gt;göra nya åtaganden här i landet.&lt;br&gt;Innan förbud meddelas skall in-&lt;br&gt;spektionen underrätta behörig myn-&lt;br&gt;dighet i företagets hemland. I&lt;br&gt;brådskande fall får inspektionen&lt;br&gt;meddela förbud utan föregående&lt;br&gt;underrättelse till hemlandsmyndig-&lt;br&gt;heten. Denna skall då underrättas&lt;br&gt;så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag, som är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett annat land inom EES&lt;br&gt;och driver verksamhet här i landet&lt;br&gt;från filial eller genom direkt till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster, har fått&lt;br&gt;sitt verksamhetstillstånd återkallat&lt;br&gt;i hemlandet, skall Finansinspektio-&lt;br&gt;nen genast förbjuda företaget att&lt;br&gt;göra nya åtaganden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sd §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt företag, som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett land utanför&lt;br&gt;EES, driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet och därvid&lt;br&gt;överträder en bestämmelse som av-&lt;br&gt;ses i 7 § eller på annat sätt visat&lt;br&gt;sig olämpligt att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse, får Finansinspektionen&lt;br&gt;återkalla filialtillståndet eller, om&lt;br&gt;det är tillräckligt, meddela var-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialtillståndet återkallas&lt;br&gt;gäller 9 a§ andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall underrätta till-&lt;br&gt;synsmyndigheten i det land där&lt;br&gt;företaget har sitt säte om åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits med stöd av&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett värdepappersinstitut skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas av Finansinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet genom att överträda&lt;br&gt;denna lag eller föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet inte bedriver sådan&lt;br&gt;värdepappersrörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd&lt;br&gt;skall dessutom återkallas om bo-&lt;br&gt;lagets egna kapital understiger två&lt;br&gt;tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader efter det&lt;br&gt;att den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 i stället för att återkalla&lt;br&gt;tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet inte inom ett år från&lt;br&gt;beviljande av tillstånd har börjat&lt;br&gt;driva sådan rörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser, eller om bolaget dessförin-&lt;br&gt;nan förklarat sig avstå från till-&lt;br&gt;ståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet under en tid av minst&lt;br&gt;sex månader inte drivit sådan verk-&lt;br&gt;samhet som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;denna lag eller föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen eller på&lt;br&gt;annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd&lt;br&gt;skall dessutom återkallas om bo-&lt;br&gt;lagets kapitalbas understiger det&lt;br&gt;minsta belopp som föreskrivs i 5&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket och bristen&lt;br&gt;inte har täckts inom tre månader&lt;br&gt;efter det att den blev känd för&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får&lt;br&gt;inspektionen besluta om hur av-&lt;br&gt;vecklingen av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i 9 §&lt;br&gt;första stycket 3 i stället för att&lt;br&gt;återkalla tillståndet meddela var-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får&lt;br&gt;inspektionen besluta om hur av-&lt;br&gt;vecklingen av rörelsen skall ske.&lt;br&gt;Till dess avvecklingen har genom-&lt;br&gt;förts gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver sådan verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av denna lag utan att&lt;br&gt;ha tillstånd till det, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen förelägga honom att&lt;br&gt;upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver sådan verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av denna lag utan att&lt;br&gt;ha erforderligt tillstånd till det,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspek-&lt;br&gt;tionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag och svenska&lt;br&gt;bankinstitut skall med årliga av-&lt;br&gt;gifter bekosta Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersinstitut skall med&lt;br&gt;årliga avgifter bekosta Finansin-&lt;br&gt;spektionens verksamhet enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som regering-&lt;br&gt;en meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen i ett ärende&lt;br&gt;om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte&lt;br&gt;har meddelat beslut inom sex må-&lt;br&gt;nader från det att en fullständig&lt;br&gt;ansökan gavs in, får sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begära förklaring av kammarrätten&lt;br&gt;att ärendet onödigt uppehålls. Om&lt;br&gt;Finansinspektionen inte har med-&lt;br&gt;delat beslut inom sex månader efter&lt;br&gt;det att en sådan förklaring avgetts,&lt;br&gt;skall det anses som att ansökan har&lt;br&gt;avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen inte har&lt;br&gt;överlämnat underrättelse som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 6 a § första stycket till&lt;br&gt;behörig myndighet i utlandet inom&lt;br&gt;tre månader efter det att en full-&lt;br&gt;ständig ansökan gavs in, får sökan-&lt;br&gt;den begära förklaring av kammar-&lt;br&gt;rätten att ärendet onödigt uppe-&lt;br&gt;hålls. Om underrättelse inte har&lt;br&gt;överlämnats inom tre månader&lt;br&gt;efter det att en sådan förklaring&lt;br&gt;avgetts, skall det anses som att&lt;br&gt;ansökan har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 1 kap. 1 § tredje stycket och&lt;br&gt;3 b §, 5 kap. 2 §, de ändrade beteckningarna av 3 kap. 7 § a och 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § samt upphävandet av 3 kap. 7 § och 5 kap. 2-4 §§, den 1 januari&lt;br&gt;1995 och i övrigt den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om värdepappersbolag som beviljats tillstånd före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 § andra stycket att kapitalbasen inte får understiga ett belopp&lt;br&gt;som vid tidpunkten för ikraftträdandet skulle ha krävts för beviljande av&lt;br&gt;tillstånd enligt de nya föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Frågor om tillstånd enligt de nya föreskrifterna får prövas före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från&lt;br&gt;ikraftträdandet. Har ansökan om tillstånd då getts in, får den tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga verksamheten fortsättas till dess att ansökan har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:50&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för bankföretag 1 kap. 4 och 5 §§ bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;för värdepappersföretag 2. för värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § lagen (1991:981) om 1 kap. 3 c § och 2 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;värdepappersrörelse, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1991:981) om värdepappersrörel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för företag som driver finansieringsverksamhet 2 kap. 8-10 §§ lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för utländska försäkringsgivare lagen (1950:272) om rätt för ut-&lt;br&gt;ländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige och lagen&lt;br&gt;(1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §, 7 kap. 2 § respektive 8 kap. 3 § lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearing verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för utländska fondföretag 7 a-c §§ lagen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1311.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 §, 4 kap. 3 och 4 §§, 7 kap. 4 § samt 8 kap. 6 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 7 kap. 2 a §, samt&lt;br&gt;närmast före den paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller&lt;br&gt;3 lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som i sitt&lt;br&gt;hemland har rätt att delta i börs-&lt;br&gt;handel av liknande slag och som&lt;br&gt;där står under tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller&lt;br&gt;3 lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som har säte&lt;br&gt;i ett land inom EES och som i det&lt;br&gt;landet har tillstånd att driva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra utländska företag som i&lt;br&gt;sitt hemland får driva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 2 och som där&lt;br&gt;står under betryggande tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller annat behörigt&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem får antas endast den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att delta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller&lt;br&gt;rapporteras till börsen. Information&lt;br&gt;om kurser och omsättningsupp-&lt;br&gt;gifter skall offentliggöras omedel-&lt;br&gt;bart, om inte Finansinspektionen&lt;br&gt;med hänsyn till handelns effektivi-&lt;br&gt;tet tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller&lt;br&gt;rapporteras till börsen. Information&lt;br&gt;om kurser och omsättningsupp-&lt;br&gt;gifter beträffande varje finansiellt&lt;br&gt;instrument som noteras vid börsen&lt;br&gt;skall offentliggöras omedelbart, om&lt;br&gt;inte Finansinspektionen med hän-&lt;br&gt;syn till handelns effektivitet tillåter&lt;br&gt;något annat. Sådan information&lt;br&gt;skall vidare dagligen sammanstäl-&lt;br&gt;las och offentliggöras i den ord-&lt;br&gt;ning och omfattning som regering-&lt;br&gt;en eller, efter regeringens berrtyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digande, Finansinspektionen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börsmedlem skall, på det sätt&lt;br&gt;och i den omfattning som börsen&lt;br&gt;bestämmer, till börsen anmäla&lt;br&gt;avslut som medlemmen utanför&lt;br&gt;börsen har gjort för egen eller&lt;br&gt;någon annans räkning i de finans-&lt;br&gt;iella instrument som noteras vid&lt;br&gt;börsen. Om ett sådant avslut har&lt;br&gt;skett vid en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats och avser inregistrerade fond-&lt;br&gt;papper, behöver avslutet inte an-&lt;br&gt;mälas till börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börsmedlem skall, på det sätt&lt;br&gt;och i den omfattning som börsen&lt;br&gt;bestämmer, till börsen anmäla&lt;br&gt;avslut som medlemmen utanför&lt;br&gt;börsen har gjort för egen eller&lt;br&gt;någon annans räkning i de finans-&lt;br&gt;iella instrument som noteras vid&lt;br&gt;börsen. Om ett sådant avslut har&lt;br&gt;skett vid en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats och avser inregistrerade fond-&lt;br&gt;papper, behöver avslutet inte an-&lt;br&gt;mälas till börsen. Detsamma gäller&lt;br&gt;om avslutet skett vid en utländsk&lt;br&gt;börs inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagande i handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att låta sådana institut och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 delta i handeln&lt;br&gt;vid marknadsplatsen, om de upp-&lt;br&gt;fyller av marknadsplatsen uppställ-&lt;br&gt;da krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller an-&lt;br&gt;mäls till den auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatsen. Information om kurser&lt;br&gt;och omsättningsuppgifter skall&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller an-&lt;br&gt;mäls till den auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatsen. Information om kurser&lt;br&gt;och omsättningsuppgifter skall&lt;br&gt;beträffande varje finansiellt instru-&lt;br&gt;ment som noteras vid den auktori-&lt;br&gt;serade marknadsplatsen dagligen&lt;br&gt;sammanställas och offentliggöras i&lt;br&gt;den ordning och omfattning som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som medlem ha endast den som har en be-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta&lt;br&gt;i clearingen hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som an-&lt;br&gt;ordnar clearing av optioner eller&lt;br&gt;terminer som handlas vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att till clearingmedlem anta&lt;br&gt;sådana institut och företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket 2-&lt;br&gt;4, om de uppfyller av clearingor-&lt;br&gt;ganisationen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre uppfyller de krav som anges i första&lt;br&gt;stycket, skall clearingorganisationen besluta att medlemskapet skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;andra stycket, får medlemmen, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;tredje stycket, får medlemmen, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 9 § och 4 kap. 2-4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att driva finansieringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag får&lt;br&gt;meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan för-&lt;br&gt;fattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade rörelsen kan an-&lt;br&gt;tas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte vägras på den&lt;br&gt;ytterligare finansieringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade rörelsen kan an-&lt;br&gt;tas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det inte kan antas att de som&lt;br&gt;kommer att äga ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i bolaget kommer att&lt;br&gt;motverka en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i bolaget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;br&gt;grunden att det inte behövs något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 8&lt;br&gt;eller 9 § får driva sådan verksamhet som anges i 1 § andra stycket i den&lt;br&gt;mån verksamheten omfattas av institutets verksamhetstillstånd i hem-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som avses i 2 kap. 10 § får driva verksamhet som&lt;br&gt;anges i 1 § andra stycket endast om verksamheten är tillåten enligt före-&lt;br&gt;tagets stadgar eller bolagsordning och endast i den mån det eller de ut-&lt;br&gt;ländska kreditinstitut som äger företaget eller dess moderföretag skulle&lt;br&gt;ha rätt enligt första stycket att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 a § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse finns be-&lt;br&gt;stämmelser om att verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 3 § samma lag un-&lt;br&gt;der vissa förutsättningar får be-&lt;br&gt;drivas av utländska kreditinstitut&lt;br&gt;som driver verksamhet med stöd&lt;br&gt;av 2 kap. 9 § och av finansiella in-&lt;br&gt;stitut och dotterföretag som driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 d och 3 e §§ lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;finns bestämmelser om att verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;samma lag under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar får bedrivas av utländska&lt;br&gt;kreditinstitut som driver verksam-&lt;br&gt;het med stöd av 2 kap. 9 § och av&lt;br&gt;finansiella institut och dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet med stöd av 2 kap. som driver verksamhet med stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av 2 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag skall vid&lt;br&gt;varje tidpunkt ha en kapitalbas,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §, som motsva-&lt;br&gt;rar åtta procent av värdet av bola-&lt;br&gt;gets placeringar, beräknat enligt&lt;br&gt;3 § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket gäller att ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolags kapitalbas inte får&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;2 kap. 4 § krävdes när verksam-&lt;br&gt;heten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande att när verksamheten påbörjades ha ett&lt;br&gt;lägre bundet kapital än motsvarande fem miljoner ecu, skall om netto-&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i bolagets verksamhet därefter överstiger etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljoner ecu,&lt;br&gt;beräknat efter den kurs som gällde vid tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 4 § krävdes när&lt;br&gt;verksamheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt avser upphävandet av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § och 4 kap. 2-4 §§ samt ändringarna i 2 kap. 1 § och 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § den 1 januari 1995 och i övrigt den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 2, 7, 9,&lt;br&gt;10 och 12 §§ samt i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse skall tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om pensionssparrörelse. Hänvis-&lt;br&gt;ningarna till lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall därvid i stället&lt;br&gt;gälla denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 2, 7, 9-&lt;br&gt;10 och 12 §§ samt i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse skall tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om pensionssparrörelse. Hänvis-&lt;br&gt;ningarna till lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall därvid i stället&lt;br&gt;gälla denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1994/95:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § uppbördslagen (1953:272)‘ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken&lt;br&gt;rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges&lt;br&gt;i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-&lt;br&gt;belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,&lt;br&gt;den faktiska utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens&lt;br&gt;inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum. I den&lt;br&gt;mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår för&lt;br&gt;längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär A-skatt&lt;br&gt;beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första&lt;br&gt;meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den&lt;br&gt;överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade&lt;br&gt;med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens&lt;br&gt;inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall&lt;br&gt;beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen&lt;br&gt;som överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:779.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) utdelning som avses i lagen (1994:776) om beskattning av viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidareutdelning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till hu-&lt;br&gt;vudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte uppgått&lt;br&gt;till ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) förmån av fri resa inom riket&lt;br&gt;i samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller ersättning för kostnad&lt;br&gt;för sådan resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ersättning till en och samma&lt;br&gt;idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till hu-&lt;br&gt;vudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte uppgått&lt;br&gt;till ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) förmån av fri resa inom riket&lt;br&gt;i samband med tillträdande eller&lt;br&gt;frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller ersättning för kostnad&lt;br&gt;för sådan resa; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) ränta eller utdelning för vilken&lt;br&gt;kontrolluppgift skall lämnas enligt&lt;br&gt;sådan förbindelse som avses i&lt;br&gt;3 kap. 32 b § lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:806) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:50&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse i paragrafernas lydelse enligt lagen (1994:806)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 k&lt;br&gt;6&lt;br&gt;Kredit enligt 4 § andra stycket får&lt;br&gt;beviljas endast om låntagaren på&lt;br&gt;goda grunder kan förväntas full-&lt;br&gt;göra låneförbindelsen. För kredit&lt;br&gt;som lämnas skall det finnas be-&lt;br&gt;tryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för&lt;br&gt;kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa även aktier i ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag som lämnar krediten&lt;br&gt;eller dess moderbolag, får värde-&lt;br&gt;pappersbolaget trots förbuden i&lt;br&gt;7 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385) som pant ta emot även&lt;br&gt;dessa aktier. Regeringen eller, ef-&lt;br&gt;ter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen, får utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka be-&lt;br&gt;gränsningar som skall gälla i såda-&lt;br&gt;na fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. 2 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kredit enligt 4 § första stycket 5&lt;br&gt;får beviljas endast om låntagaren&lt;br&gt;på goda grunder kan förväntas full-&lt;br&gt;göra låneförbindelsen. För kredit&lt;br&gt;som lämnas skall det finnas be-&lt;br&gt;tryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för&lt;br&gt;kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa även aktier i ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag som lämnar krediten&lt;br&gt;eller dess moderbolag, får värde-&lt;br&gt;pappersbolaget trots förbuden i&lt;br&gt;7 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385) och 6 kap. 9 § för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;som pant ta emot även dessa akti-&lt;br&gt;er. Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finansin-&lt;br&gt;spektionen, får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka begränsningar&lt;br&gt;som skall gälla i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3&lt;br&gt;eller 5 får, trots förbuden i 7 kap.&lt;br&gt;2 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;6 kap. 9 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) och 6 kap. 9 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713), för-&lt;br&gt;värva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt 1994:806.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavet av sådana aktier som sägs i första stycket får inte överstiga Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;fem procent av aktiekapitalet i något av bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria, Ändringar i lag-&lt;br&gt;stiftning för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av nya&lt;br&gt;EG-direktiv, m.m. (Ds 1994:78). Promemorian innehåller förslag om hur&lt;br&gt;bestämmelserna i fyra nya EG-direktiv inom bank- och värdepappers-&lt;br&gt;marknadsområdena bör införlivas med den svenska lagstiftningen. Direk-&lt;br&gt;tiven ingår i det tillägg till EES-avtalet som riksdagen godkände i juni&lt;br&gt;1994 (prop. 1993/94:203, bet. 1993/94:NU23, rskr. 1993/94:367).&lt;br&gt;Promemorian innehåller också ett förslag angående ägarprövningen vid&lt;br&gt;oktroj- och tillståndsprövning. Under arbetet med promemorian har&lt;br&gt;frågorna om implementeringen av de nya direktiven diskuterats i en&lt;br&gt;informell arbetsgrupp i vilken Finansinspektionen, Riksbanken, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har varit represen-&lt;br&gt;terade. Dessutom har vissa frågor diskuterats med företrädare för&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund och Svenska Försäkringsmäklares Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/94:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över inom Finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1989:508) om försäkringsmäklare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har&lt;br&gt;i allt väsentligt följt Lagrådets förslag och synpunkter. I de fall avvikelse&lt;br&gt;gjorts från Lagrådets ändringsförslag har detta behandlats i författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Lagrådets granskning har gjorts ändringar i 2 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket och 6 kap. 4 § i förslaget till lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag och en ändring i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). På grund av ändringarnas beskaffenhet anser&lt;br&gt;regeringen att Lagrådets hörande i denna del skulle sakna betydelse.&lt;br&gt;Vidare har av författningstekniska skäl 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § i det&lt;br&gt;lagrådsgranskade förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse — i oförändrad lydelse — brutits ut och lagts i ett&lt;br&gt;särskilt förslag till lag om ändring i lagen (1994:806) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/94:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 EES-avtalet och tilläggsavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan Europeiska gemenskapen (EG), gemenskapens medlems-&lt;br&gt;länder och EFTA-ländema om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) undertecknades den 2 maj 1992. Genom avtalet har Sverige och&lt;br&gt;övriga EFTA-länder utom Schweiz åtagit sig att följa de relevanta EG-&lt;br&gt;reglema beträffande finansiella tjänster och införa bl.a. regler om&lt;br&gt;etableringsfrihet och om rätt att tillhandahålla tjänster, motsvarande vad&lt;br&gt;som enligt Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemen-&lt;br&gt;skapen (Romfördraget) gäller för medlemsstaterna i EU. De grundlägg-&lt;br&gt;ande bestämmelserna om etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster över gränserna finns i artiklarna 31 och 36 i EES-avtalet. Dessa&lt;br&gt;artiklar hänvisar i sin tur till preciserade regler i särskilda bilagor till&lt;br&gt;avtalet. Av dessa hänför sig bilaga IX till området for finansiella tjänster,&lt;br&gt;omfattande bl.a. bankverksamhet och handel med värdepapper. Bilagan&lt;br&gt;är disponerad så att ett antal EG-rättsakter (direktiv, förordningar) räknas&lt;br&gt;upp. Hänvisningarna till rättsakterna innebär att dessa bestämmelser blir&lt;br&gt;en del av EES-avtalet och skall tillämpas inom hela EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop.&lt;br&gt;1991/92:170) föreslogs riksdagen att godkänna det undertecknade EES-&lt;br&gt;avtalet och anta förslag till bl.a. den lagstiftning som fordrades för att&lt;br&gt;harmonisera svensk rätt med EES-avtalets regelverk. Riksdagen godkände&lt;br&gt;avtalet den 18 november 1992. Det trädde i kraft den 1 januari 1994. För&lt;br&gt;furstendömet Lichtenstein gäller dock vissa bestämmelser om ikraftträ-&lt;br&gt;dande vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redogjordes (bil. 6) kortfattat för de principer som&lt;br&gt;ligger till grund för EG:s regelverk på det finansiella tjänsteområdet.&lt;br&gt;EG:s regler för en inre finansiell marknad bygger på tre grundprinciper:&lt;br&gt;en enda auktorisation, hemlandstillsyn och minimiharmonisering för ömse-&lt;br&gt;sidigt godtagande av medlemsstaternas regelverk. Principen om en enda&lt;br&gt;auktorisation innebär att en auktorisation, som ett finansiellt företag fått&lt;br&gt;i det medlemsland där företaget hör hemma, skall gälla i hela EU-om-&lt;br&gt;rådet. Företaget skall från hemlandet obehindrat, utan etablering, kunna&lt;br&gt;erbjuda tjänster till mottagare i andra medlemsstater (gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamhet) och även fritt kunna etablera filialer i andra medlemsstater.&lt;br&gt;Verksamheten skall, var den än bedrivs inom unionen, i princip stå under&lt;br&gt;hemlandstillsyn, dvs. hemlandets myndigheter skall ha huvudansvaret för&lt;br&gt;övervakning även av filialer etablerade i andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning med en enda auktorisation och hemlandstillsyn förutsätter&lt;br&gt;att vaije medlemsstat godtar övriga medlemsstaters regler för finansiell&lt;br&gt;verksamhet och offentlig tillsyn som tillräckliga för att tillgodose det egna&lt;br&gt;landets anspråk på sundhet i rörelsen. Därför har i direktivform lagts fäst&lt;br&gt;miniminivåer syftande till harmonisering av grundläggande regler för&lt;br&gt;verksamheten i olika typer av finansiella företag, bl.a. banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut. För att de integrerade finansiella marknaderna skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungera stömingsfritt har också antagits regler om rutiner för administra- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tivt samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet omfattade ursprungligen relevanta rättsakter som antagits&lt;br&gt;av EG t.o.m. den 31 juli 1991. Gemensamma EES-kommittén beslutade&lt;br&gt;den 21 mars 1994 att de rättsakter som antagits av EG under tiden den&lt;br&gt;1 augusti 1991-den 31 december 1993 integreras i EES-avtalet genom&lt;br&gt;ändringar i ett flertal bilagor till avtalet. Regeringen lade med anledning&lt;br&gt;härav i en proposition till riksdagen fram förslag om godkännande av&lt;br&gt;ändringarna av EES-avtalet m.m. som har godkänts av riksdagen den&lt;br&gt;1 juni 1994 (prop. 1993/94:203). Sedan samtliga parter i EES-avtalet&lt;br&gt;anmält att deras konstitutionella krav var uppfyllda trädde EES-kommit-&lt;br&gt;téns beslut i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den period som tilläggsavtalet avser har det tillkommit en rad&lt;br&gt;EG-direktiv, vilka ytterligare harmoniserar grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;angående finansiella tjänster. Flera av de nya direktiven gäller för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersföretag. Efter riksdagens godkännande av änd-&lt;br&gt;ringarna av EES-avtalet skall även dessa direktiv införlivas med den&lt;br&gt;svenska rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i Europeiska unionen&lt;br&gt;(EU).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Genomförd och återstående harmonisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om EES (prop. 1991/92:170) lades inte fram något för-&lt;br&gt;slag till lagstiftning inom det finansiella området. Där redogjordes emel-&lt;br&gt;lertid för redan genomförda tillnärmningar av den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;till EG:s omfattande regelverk och för återstående harmoniseringsarbete&lt;br&gt;(bil. 6). Det framhölls att det inom området finansiella tjänster under&lt;br&gt;senare år vidtagits en rad åtgärder i syfte att harmonisera regelverket för&lt;br&gt;den svenska kapitalmarknaden med vad som gäller på de internationella&lt;br&gt;marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Banker och andra kreditinstitut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En översiktlig redogörelse för de rättsakter för banker och andra kredit-&lt;br&gt;institut som ingår i EES-avtalet lämnades i propositionen om EES.&lt;br&gt;Genomförandet av en integrerad marknad med en enda auktorisation har&lt;br&gt;inom EG kommit längst på bankområdet. Ett system som bygger på dessa&lt;br&gt;grundsatser infördes genom det s.k. andra banksamordningsdirektivet&lt;br&gt;(89/646/EEG). I propositionen konstaterades att det svenska regelverket&lt;br&gt;rörande banker och andra kreditinstitut i väsentliga delar redan var&lt;br&gt;förenligt med de EG-regler som ingår i EES-avtalet. Riksdagen beslutade&lt;br&gt;under hösten 1992 om ändringar i lagstiftningen för banker, kreditaktie-&lt;br&gt;bolag och finansbolag som innebar en harmonisering med de centrala reg-&lt;br&gt;lerna i det andra banksamordningsdirektivet (prop. 1992/93:89, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:NU9, iskr. 1992/93:109, SFS 1992:1610-1615). Bland annat in- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;förlivades med den svenska lagstiftningen direktivets regler om en enda&lt;br&gt;obligatorisk auktorisation och hemlandstillsyn för kreditinstitut, krav på&lt;br&gt;minsta startkapital i kreditinstitut, lämplighetsprövning av större ägare i&lt;br&gt;kreditinstitut och rätt till domstolsprövning av vissa myndighetsbeslut.&lt;br&gt;Härvid gjordes ändringar i bankrörelselagen (1987:617) och stiftades en&lt;br&gt;ny lag om kreditmarknadsbolag (1992:1610). Merparten av lagändringar-&lt;br&gt;na trädde i kraft den 1 januari 1994, då EES-avtalet började tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samma tidpunkt trädde vidare lagen (1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt i kraft, vilken bygger på EG:s direktiv om åtgärder för att&lt;br&gt;förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar&lt;br&gt;(91/308/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direktiv, vilka omlättas av tilläggsavtalet och vilkas bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i och med riksdagens godkännande av ändringarna i EES-avtalet —&lt;br&gt;skall införlivas med den svenska lagstiftningen är för banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut dels direktivet 92/121/EEG om övervakning och kontroll av&lt;br&gt;kreditinstituts stora exponeringar, dels direktivet 92/30/EEG om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn över kreditinstitut. Enligt det första direktivet skall&lt;br&gt;samtliga kreditinstitut regelbundet till tillsynsmyndigheten rapportera alla&lt;br&gt;stora exponeringar, dvs. alla exponeringar gentemot en och samma kund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— eller grupp av inbördes anknutna kunder — och som motsvarar minst&lt;br&gt;10 % av institutets kapitalbas. Reglerna innebär vidare att exponeringar&lt;br&gt;som överstiger vissa nivåer inte är tillåtna. I det senare direktivet anges&lt;br&gt;att myndigheterna i ett kreditinstituts hemland skall kräva sammanställ-&lt;br&gt;ning av den finansiella ställningen i institutet och sådana kreditinstitut och&lt;br&gt;andra finansiella institut i vilka kreditinstitutet har ett större ägarinnehav.&lt;br&gt;Sammanställningen skall gälla inte bara för koncerner med ett kreditinsti-&lt;br&gt;tut som moderföretag utan även beträflände andra typer av finansiella&lt;br&gt;fö re tagsgrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medlemstatema inom EU gick fristen för implementering av direk-&lt;br&gt;tivet om kreditinstituts stora exponeringar ut den 1 januari 1994. Sverige&lt;br&gt;har emellertid i tilläggsavtalet fått anstånd med införlivandet till den 1&lt;br&gt;januari 1995. Beträffande direktivet om gruppbaserad tillsyn, som enligt&lt;br&gt;sin lydelse skall vara implementerat till den 1 januari 1993, har Sverige&lt;br&gt;fått tillstånd att tillämpa hittillsvarande redovisningsregler och regler för&lt;br&gt;när sammanställning skall ske fram till den 1 januari 1995. Senast vid&lt;br&gt;den tidpunkten skall direktivet vara implementerat i Sverige. En närmare&lt;br&gt;redogörelse för innehållet i direktiven om stora exponeringar och grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn lämnas i avsnitt 7.2 resp. 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagstiftningsåtgärder som rör stora exponeringar behandlas i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7, medan de som rör gruppbaserad tillsyn tas upp i avsnitt 8. En svensk&lt;br&gt;översättning av direktiven fogas till denna promemoria som bilaga 4 och&lt;br&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Värdepappersföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen om EES framgick att det svenska regelverket inom&lt;br&gt;värdepappersmarknadsområdet är väl i takt med EG:s lagstiftning. Det&lt;br&gt;som då konstaterades återstå att införliva av i EES-avtalet ingående regler&lt;br&gt;på detta område rörde bl.a. systemet med en enda auktorisation och hem-&lt;br&gt;landstillsyn för värdepappersfondsverksamhet och annan liknande verk-&lt;br&gt;samhet samt ömsesidigt godtagande av börsprospekt och av prospekt vid&lt;br&gt;erbjudanden till allmänheten. Lagändringar betingade av dessa regler&lt;br&gt;beslutades av riksdagen under hösten 1992 (prop. 1992/93:90, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU10, rskr. 1992/93:110, SFS 1992:1320, 1992:1712-1714).&lt;br&gt;Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1994, då EES-avtalet började&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktiv, som antagits under våren 1993 har EG utvidgat den&lt;br&gt;inre marknaden till att omfatta även finansiella tjänster som tillhandahålls&lt;br&gt;av värdepappersföretag (investment firms). De under avsnitt 4.1 beskriv-&lt;br&gt;na principerna om en enda auktorisation, hemlandstillsyn och minimihar-&lt;br&gt;monisering för ömsesidigt godtagande av medlemsstaternas regelverk har&lt;br&gt;härigenom beslutats även för sådana företag. De aktuella direktiven är&lt;br&gt;direktivet 93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappersområdet&lt;br&gt;och direktivet 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kre-&lt;br&gt;ditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om investeringstjänster ger värdepappersföretag motsvarande&lt;br&gt;möjlighet som banker och försäkringsbolag att med stöd av en hemlands-&lt;br&gt;auktorisation bedriva gränsöverskridande verksamhet och etablera filial&lt;br&gt;i andra medlemsländer. Kapitalkravsdirektivet syftar till att förbättra&lt;br&gt;övervakningen och kontrollen av marknadsrisker som värdepappersföre-&lt;br&gt;tag och kreditinstitut utsätter sig för i sin handel med värdepapper. Enligt&lt;br&gt;direktivet ställs även krav på visst minsta startkapital för värdepappers-&lt;br&gt;företag samt anges hur marknadsrisker skall beräknas och vilket kapital&lt;br&gt;som krävs för att täcka sådana risker. En närmare presentation av direk-&lt;br&gt;tiven lämnas i avsnitt 5.1 och 6.3. En svensk översättning av direktiven&lt;br&gt;återfinns i bilagorna 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nyss nämnda direktiven anges att medlemsstaterna skall ha an-&lt;br&gt;passat sin lagstiftning till vad direktiven föreskriver senast den 1 juli&lt;br&gt;1995. Den nationella lagstiftningen skall träda i kraft senast vid utgången&lt;br&gt;av år 1995. De lagstiftningsåtgärder som behövs för att införliva reglerna&lt;br&gt;i direktivet om investeringstjänster i det svenska regelverket behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 5. De lagstiftningsåtgärder som föranleds av direktivet om kapital-&lt;br&gt;krav tas upp i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av de i det här ärendet aktuella direktiven bygger på att&lt;br&gt;den svenska redovisningslagstiftningen anpassas till EG:s fjärde, sjunde&lt;br&gt;och elfte bolagsdirektiv (78/660/EEG, 83/349/EEG resp. 89/666/EEG)&lt;br&gt;samt EG:s redovisningsdirektiv för bl.a. banker och försäkringsbolag&lt;br&gt;(86/635/EEG och 91/674/EEG). Sverige har åtagit sig att tillämpa bl.a.&lt;br&gt;bolagsdirektiven senast två år efter det att EES-avtalet har trätt i kraft.&lt;br&gt;Bankredovisningsdirektivet och redovisningsdirektivet för&lt;br&gt;försäkringsbolag skall enligt tilläggsprotokollet till EES-avtalet vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförda senast den 1 januari 1995. Den av Justitiedepartementet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tillsatta Redovisningskommittén har i ett delbetänkande Års- och&lt;br&gt;koncernredovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) lagt fram förslag&lt;br&gt;till de ändringar av den svenska lagstiftningen som föranleds av de&lt;br&gt;omnämnda bolags- och redovisningsdirektiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 EES-regler om värdepappersrörelse&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse trädde i kraft den 1 augusti 1991 och er-&lt;br&gt;satte då fondkommissionslagen (prop. 1990/91:142, bet. 1990/91 :NU37,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:349, SFS 1991:981). Värdepappersrörelselagen innehåller&lt;br&gt;regler för företag som bedriver verksamhet på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Tillstånd av Finansinspektionen krävs för företag som yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahåller en eller flera av följande tjänster med avseende på finansiella&lt;br&gt;instrument:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommissionshandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handel för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- garantigivning och annan medverkan vid emissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva värdepappersrörelse får ges till aktiebolag, bank-&lt;br&gt;institut och utländska företag. Företag som fått tillstånd kallas med en&lt;br&gt;gemensam beteckning värdepappersinstitut. Värdepappersrörelse skall be-&lt;br&gt;drivas så att den kan anses sund. För aktiebolag (värdepappersbolag)&lt;br&gt;krävs ett med hänsyn till verksamhetens omfattning och beskaffenhet till-&lt;br&gt;räckligt stort aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som fått tillstånd att bedriva värdepappersrörelse får inom&lt;br&gt;ramen för tillståndet bedriva finansiell rådgivning och värdepappers-&lt;br&gt;förvaring samt ta emot medel med redovisningsskyldighet. Efter tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen får ett sådant företag också lämna kredit mot säker-&lt;br&gt;het och ta emot medel på konto (inlåning), om det ingår som ett led i&lt;br&gt;värdepappersrörelsen. Därutöver kan, om det finns särskilda skäl, till-&lt;br&gt;stånd ges även till andra sidoverksamheter som underlättar rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdepappersbolag som har tillstånd att handla för egen räkning,&lt;br&gt;medverka vid emissioner eller som har Finansinspektionens medgivande&lt;br&gt;att ta emot medel på konto gäller regler om kapitaltäckning för kredit-&lt;br&gt;risker motsvarande dem som gäller för banker. Ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och ett utländskt värdepappersföretag skall ha en ansvarsförsäkring för&lt;br&gt;att täcka skadeståndsanspråk från kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse har sedan ikraftträdandet ändrats flera&lt;br&gt;gånger. I samband med införandet av lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet undantogs verksamhet som bedrivs med stöd av den&lt;br&gt;lagen från tillståndsplikt enligt värdepappersrörelselagen. Samtidigt&lt;br&gt;infördes viss skyldighet att rapportera sådana avslut i inregistrerade&lt;br&gt;fondpapper som gjorts utanför en börs. Dessa ändringar trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993. Vid halvårsskiftet samma år infördes regler om kreditjäv&lt;br&gt;för värdepappersbolags kreditgivning motsvarande dem som gäller för&lt;br&gt;banker. I samband med ikraftträdandet av EES-avtalet, den 1 januari&lt;br&gt;1994, togs i lagen in bestämmelser som innebär att bl.a. kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande inom EES som i sina hemländer är auktoriserade att er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bjuda värdepapperstjänster får bedriva sådan verksamhet i Sverige med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stöd av hemlandsauktorisationen, dvs. utan krav på särskilt tillstånd här.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Direktivet om investeringstjänster inom&lt;br&gt;värdepappersområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom&lt;br&gt;värdepappersområdet är avsett att förverkliga den inre marknaden på&lt;br&gt;värdepappersområdet och är utformat efter mönster av det andra bank-&lt;br&gt;samordningsdirektivet (89/646/EEG). I direktivet föreskrivs obligatorisk&lt;br&gt;auktorisation för juridiska — och vissa fysiska — personer som yrkes-&lt;br&gt;mässigt tillhandahåller investeringstjänster (värdepappersföretag).&lt;br&gt;Definitionen av vad som utgör investeringstjänster överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med det tillståndspliktiga området i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Motsvarande gäller i stort för de sidoverksamheter som direktivet&lt;br&gt;tillåter. Enligt direktivet får dock andra värdepappersföretag än kredit-&lt;br&gt;institut inte använda kunders medel i rörelsen och därmed inte heller ta&lt;br&gt;emot medel på konto (inlåning), vilket i dag under vissa förutsättningar&lt;br&gt;är tillåtet i Sverige. Vissa företag och verksamheter undantas från direk-&lt;br&gt;tivets tillämpningsområde; försäkringsföretag samt investeringstjänster&lt;br&gt;internt inom en koncern och advokattjänster av tillfälligt slag. Särskild&lt;br&gt;auktorisation krävs inte heller för verksamhet som bedrivs med stöd av&lt;br&gt;bankauktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation gäller vissa minimikrav. Företaget skall ha ett till-&lt;br&gt;räckligt startkapital i enlighet med reglerna i kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;(93/6/EEG) samt en tillräckligt erfaren och välansedd ledning. Vidare&lt;br&gt;krävs att företagets större ägare inte bedöms vara olämpliga ur sundhets-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet bygger på principen om hemlandsauktorisation, dvs. ett före-&lt;br&gt;tag som har auktorisation i sitt hemland får med stöd av denna erbjuda&lt;br&gt;sina tjänster i andra medlemsstater, genom etablering av filial eller över&lt;br&gt;gränserna, utan att krav på ytterligare tillstånd får ställas. I direktivet&lt;br&gt;föreskrivs dock viss anmälnings- och informationsskyldighet innan sådan&lt;br&gt;verksamhet får startas. Med stöd av hemlandsauktorisationen kan ett före-&lt;br&gt;tag också kräva att — direkt eller indirekt — få tillträde till börser och&lt;br&gt;andra reglerade marknader samt till dessa anslutna clearing- och avveck-&lt;br&gt;lingssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för tillsynen över ett värdepappersföretags verksamhet ligger&lt;br&gt;i princip på myndigheterna i företagets hemland. Detta gäller även sådana&lt;br&gt;delar av verksamheten som bedrivs i andra länder. I direktivet finns sär-&lt;br&gt;skilda regler om uppdelning av ansvar och samverkan mellan berörda till-&lt;br&gt;synsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller vidare minimiregler om offentliggörande av infor-&lt;br&gt;mation om bl.a. priser och volymer i handeln med finansiella instrument&lt;br&gt;vid reglerade marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i direktivet om investeringstjänster skall vara införlivade med&lt;br&gt;nationell lagstiftning den 1 juli 1995 och träda i kraft senast den&lt;br&gt;31 december samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att direktivet antogs så sent som i maj 1993 har ändringar redan&lt;br&gt;aktualiserats. Förslag till justeringar av investeringstjänstedirektivet m.fl.&lt;br&gt;direktiv finns i kommissionens förslag till ett s.k. BCCI-direktiv,&lt;br&gt;COM(93)363. Detta innebär bl.a. strängare krav på tydlig koncernstruk-&lt;br&gt;tur och skyldighet för revisorer att rapportera allvarligare missförhåll-&lt;br&gt;anden till tillsynsmyndigheten. Den föreslagna ikraftträdandetiden är&lt;br&gt;densamma som för investeringstjänstedirektivet. Kommissionen har vidare&lt;br&gt;i september 1993 lagt fram ett förslag till direktiv om investerarskydd,&lt;br&gt;(investor protection schemes), COM(93)381, enligt vilket alla värde-&lt;br&gt;pappersföretag obligatoriskt skall vara anslutna till någon form av skydds-&lt;br&gt;system. Ett sådant skall skydda värdepappersföretagets kunder mot för-&lt;br&gt;luster om företaget går i konkurs. Skyddet skall omfatta pengar och&lt;br&gt;värdepapper som har anförtrotts företaget och omfatta ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar minst 20 000 ecu. Hur ett sådant system skall organiseras och&lt;br&gt;administreras överlämnas till medlemsländerna. Den föreslagna ikraft-&lt;br&gt;trädandetiden är också i detta fall densamma som för direktivet om in-&lt;br&gt;vesteringstjänster. — Åtminstone förslaget till ett BCCI-direktiv kan&lt;br&gt;komma att antas av rådet under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Undantag från värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Verksamhet som bedrivs av Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Kammarkollegiet eller av försäkringsbolag med koncession enligt&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen undantas från värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklares förmedling av andelar i värdepappersfonder&lt;br&gt;undantas från värdepappersrörelselagens tillståndskrav om verksam-&lt;br&gt;heten uppfyller vissa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarkollegiet, Sveriges Försäkringsförbund och&lt;br&gt;Fondbolagens Förening tillstyrker förslagen. Försäkringsförbundet anser&lt;br&gt;vidare att det i 1 kap. 3 § försäkringsrörelselagen bör tas in en be-&lt;br&gt;stämmelse som anger att försäkringsbolag får vara ombud för andra bolag&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen avstyrker förslagen&lt;br&gt;såvitt gäller försäkringsbolag och försäkringsmäklare med hähvisning till&lt;br&gt;att försäkringsbolag i detta sammanhang bör behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som banker och att förslaget i fråga om försäkringsmäklare kräver ytter-&lt;br&gt;ligare utredning. Svenska Fondhandlareföreningen avstyrker också för-&lt;br&gt;slagen utom vad avser Riksgäldskontoret. I fråga om Kammarkollegiet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser föreningen att förslaget skulle ge en felaktig markering av vilka Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;uppgifter kollegiet bör ta på sig. Förslagen rörande försäkringsbolag och&lt;br&gt;försäkringsmäklare anser föreningen inte vara konkurrensneutrala. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser kommenterar inte förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Investeringstjänstedirektivet föreskriver i artikel 3 obli-&lt;br&gt;gatorisk auktorisation för den som vill erbjuda vissa i en bilaga angivna&lt;br&gt;tjänster på värdepappersmarknaden. Dessa tjänster ryms inom dem som&lt;br&gt;nu är tillståndspliktiga enligt lagen om värdepappersrörelse. Direktivet&lt;br&gt;innehåller dock i artikel 2.2 en uppräkning av företag och institutioner för&lt;br&gt;vilka direktivets bestämmelser inte skall gälla. Punkten a omfattar skade-&lt;br&gt;och livförsäkringsföretag samt företag som bedriver verksamhet avseende&lt;br&gt;återförsäkring och retrocession (återförsäkring av återförsäkring). Sådana&lt;br&gt;företags verksamhet regleras i stället av motsvarande direktiv på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet. I punkten /undantas medlemsstaternas centralbanker och&lt;br&gt;andra nationella organ med liknande funktioner samt offentliga organ med&lt;br&gt;ansvar för statsskuldsförvaltning. Punkten g gäller vissa företag som&lt;br&gt;erbjuder investeringstjänster endast i begränsad omfattning och som har&lt;br&gt;en verksamhet som uppfyller ett antal särskilt uppställda krav. Företaget&lt;br&gt;får inte ta emot kunders medel eller värdepapper och därför aldrig stå i&lt;br&gt;skuld till en kund. Företaget får inte heller tillhandahålla någon annan&lt;br&gt;investeringstjänst än mottagande och vidarebefordran av kunders order&lt;br&gt;avseende överlåtbara värdepapper och andelar i företag för kollektiv in-&lt;br&gt;vestering (fondföretag). I denna verksamhet får order vidarebefordras&lt;br&gt;endast till vissa typer av företag, däribland värdepappersföretag, kredit-&lt;br&gt;institut och fondföretag. Slutligen ställs det krav på att företagens verk-&lt;br&gt;samhet är reglerad på nationell nivå genom författning eller etiska regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelselagen är i princip tillämplig på allt yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahållande av sådana tjänster som anges i lagen oberoende av vem&lt;br&gt;som utför eller tillhandahåller dem. Lagen gäller dock inte verksamhet&lt;br&gt;som drivs av Riksbanken eller sådan förvaltning av finansiella instrument&lt;br&gt;som är reglerad i annan lag. Dessa undantag behandlas vidare nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser är utformade med tanke på företag och institut&lt;br&gt;som driver verksamhet på affärsmässiga grunder. Tillstånd enligt lagen&lt;br&gt;kan också beviljas endast svenska aktiebolag, banker samt utländska före-&lt;br&gt;tag. Syftet är således inte att reglera hur myndigheters och andra offent-&lt;br&gt;liga organs verksamhet skall bedrivas. Det torde i de allra flesta fall inte&lt;br&gt;heller föreligga något behov av en sådan reglering, eftersom flertalet&lt;br&gt;myndigheter m.m. har uppgifter som ligger långt från värdepappersmark-&lt;br&gt;nadsområdet. Vissa myndigheter och andra organ bedriver emellertid&lt;br&gt;verksamhet av ett sådant slag att det i vissa fall kan framstå som tvek-&lt;br&gt;samt om den kan anses ligga utanför det tillståndspliktiga området enligt&lt;br&gt;lagen. I den mån det är lämpligt att sådan verksamhet bedrivs i myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsform bör det för tydlighets skull göras klart att värdepappersrörelse-&lt;br&gt;lagen inte skall tillämpas. Verksamheten får i sådant fall i stället regleras&lt;br&gt;i myndighetens instruktion eller motsvarande. Alternativet till detta är att&lt;br&gt;förlägga verksamhet av detta slag till ett särskilt bolag som på vanligt sätt&lt;br&gt;kan beviljas tillstånd att driva värdepappersrörelse. Vilken lösning som&lt;br&gt;skall väljas måste prövas utifrån vad som är lämpligast i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Därvid måste dock också Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken torde vara det främsta exemplet på en myndighet med verk-&lt;br&gt;samhet på värdepappersmarknaden. Riksbankens verksamhet är också en-&lt;br&gt;ligt ett uttryckligt stadgande i 1 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;undantagen från lagens tillämpningsområde. Det finns dock vid sidan av&lt;br&gt;Riksbanken vissa andra myndigheter vars verksamhet är sådan att den&lt;br&gt;skulle kunna komma i konflikt med värdepappersrörelselagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret, som sedan år 1989 är en myndighet under rege-&lt;br&gt;ringen, har som främsta uppgift att handha statsupplåningen, dvs. att ta&lt;br&gt;upp och förvalta lån för staten. I verksamheten ingår bl.a. emissioner av&lt;br&gt;statsobligationer och statsskuldväxlar, handel med ränteinstrument och&lt;br&gt;derivat, ingående av repor (återköpsavtal) och omvända repor samt&lt;br&gt;kredit- och garantigivning. Vissa av dessa aktiviteter är i sig sådana att&lt;br&gt;de skulle kunna anses utgöra tillståndspliktig värdepappersrörelse. Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets centrala roll och uppgifter torde dock utesluta att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs på annat sätt än i myndighetsform. I enlighet med&lt;br&gt;vad angetts ovan bör därför Riksgäldskontoret undantas från värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagens tillämpningsområde. Som tidigare redovisats möter detta&lt;br&gt;inte heller några hinder i förhållande till investeringstjänstedirektivets&lt;br&gt;bestämmelser. Av dessa framgår att direktivet inte är tillämpligt på&lt;br&gt;medlemsstaternas organ för statsskuldförvaltning (artikel 2.2.f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att&lt;br&gt;handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom samt Sveriges in-&lt;br&gt;delning, svara för medels- och fondförvaltning samt bevaka statens rätt&lt;br&gt;och allmänna intressen i vissa ärenden. Fondförvaltningsverksamheten&lt;br&gt;avser främst ekonomisk förvaltning av allmännyttiga fonder inom den&lt;br&gt;statliga sektorn i vid mening. Kollegiet svarar även för förvaltning av&lt;br&gt;huvuddelen av statens aktieinnehav och vissa statliga lån. I förvaltningen&lt;br&gt;ingår medelsplacering, redovisning samt kassa- och medelshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet förvaltar ca 320 fonder med varierande ändamål och&lt;br&gt;tillkomstsätt. De största är Arbetslivsfonden, Kyrkofonden och Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden. Kollegiet förvaltar vidare en del av kapitalet i Trygghets-&lt;br&gt;stiftelsen. För närvarande förvaltar kollegiet också hela kapitalet i&lt;br&gt;Stiftelsen för strategisk forskning. Det sammanlagda fondkapitalet uppgår&lt;br&gt;nu till ca 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 kap. 3 § 4 lagen om värdepappersrörelse föreskrivs tillståndsplikt&lt;br&gt;för värdepappersrörelse som består i förvaltning av någon annans finan-&lt;br&gt;siella instrument. Detta innefattar uppdrag för någon att mot betalning&lt;br&gt;och efter vissa riktlinjer förvalta värdepapper som tillhör någon annan,&lt;br&gt;ofta kallat portfölj förvaltning. Uppdraget kan vara allmänt hållet och t.ex.&lt;br&gt;inbegripa att göra de omplaceringar som förvaltaren anser att marknads-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandena kan motivera. Det kan också vara inskränkt till att omfatta Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;endast sådana köp och försäljningar som uppdragsgivaren särskilt anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är från lagens tillämpningsområde enligt 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket undantagen sådan förvaltning av finansiella instrument som är&lt;br&gt;reglerad i annan lag. Som exempel på detta kan nämnas fondbolagens&lt;br&gt;verksamhet, som är reglerad i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;br&gt;samt boutredningsmans och god mans förvaltning enligt 18 kap. ärvda-&lt;br&gt;balken (se prop. 1990/91:142 s. 152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets förvaltningsverksamhet, som inte är reglerad i lag,&lt;br&gt;torde i normalfallet inte komma i konflikt med reglerna i värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen. De förvaltade medlen är till stor del att anse som allmänna&lt;br&gt;i vid mening och det är således inte fråga om förvaltning för annans räk-&lt;br&gt;ning. I vissa fall, t.ex. där kollegiet i konkurrens med privata fond-&lt;br&gt;förvaltare åtagit sig förvaltningsuppdrag från självständiga subjekt såsom&lt;br&gt;t.ex. stiftelser, kan det emellertid ifrågasättas om inte verksamheten kan&lt;br&gt;vara att anse som värdepappersrörelse. Som tidigare angetts bör det där-&lt;br&gt;för, på samma sätt som i fråga om Riksgäldskontoret, göras klart att&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen inte gäller för verksamheten. Även Kammar-&lt;br&gt;kollegiet bör således undantas från lagens tillämpningsområde. Den när-&lt;br&gt;mare avgränsningen av kollegiets fondförvaltande verksamhet kommer i&lt;br&gt;stället att göras i förordningen (1994:634) med instruktion för Kammar-&lt;br&gt;kollegiet. Detta bör ske utifrån såväl allmänna lämplighetsöverväganden&lt;br&gt;som Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet, i första hand investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har i sitt remissvar framfört att det är&lt;br&gt;olämpligt att kollegiet som myndighet befattar sig med verksamhet som&lt;br&gt;har karaktär av värdepappersrörelse och att ett undantag skulle ge en&lt;br&gt;felaktig markering av att kollegiet bör ta på sig sådana uppgifter.&lt;br&gt;Regeringen vill med anledning av detta betona att någon sådan markering&lt;br&gt;inte är avsedd med lagändringen. Syftet med ändringen är att klargöra att&lt;br&gt;värdepappersrörelselagens regelsystem inte är tillämpligt på Kammarkol-&lt;br&gt;legiets verksamhet. Detta innebär i sig inget ställningstagande i fråga om&lt;br&gt;vilken verksamhet kollegiet bör bedriva utan detta kommer i stället, som&lt;br&gt;nyss nämnts att regleras i kollegiets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag och försäkringsmäklare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § 2 lagen om värdepappersrörelse får yrkesmässig verk-&lt;br&gt;samhet som består i förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av&lt;br&gt;finansiella instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner&lt;br&gt;avseende sådana instrument bedrivas endast med Finansinspektionens till-&lt;br&gt;stånd. Med finansiella instrument avses fondpapper, däribland andelar i&lt;br&gt;värdepappersfonder, och andra rättigheter och förpliktelser avsedda för&lt;br&gt;handel på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sin tillsynsverksamhet uppmärksammat att&lt;br&gt;försäkringsbolag och försäkringsmäklare i anslutning till sin ordinarie&lt;br&gt;verksamhet i viss utsträckning även förmedlar andelar i värdepappers-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder till sina kunder utan att ha tillstånd för detta enligt värdepappers- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;rörelselagen. Ur försäkringssäljarens eller försäkringsmäklarens synvinkel&lt;br&gt;torde verksamheten framstå som ett naturligt komplement till de övriga&lt;br&gt;tjänster som tillhandahålls. Det kan förutsättas att många kunder inte&lt;br&gt;endast efterfrågar en försäkring som sådan utan önskar hjälp med att&lt;br&gt;ordna sitt sparande. Placeringar i en värdepappersfond kan därvid utgöra&lt;br&gt;en viktig sparform. För en kund som på inrådan av t.ex. en försäkrings-&lt;br&gt;mäklare genom en unit linked-försäkring placerat en del av sitt kapital i&lt;br&gt;en viss värdepappersfond kan det te sig svårförståeligt att samma mäklare&lt;br&gt;inte skulle kunna bistå med placeringar i samma fond vid sidan om för-&lt;br&gt;säkringen. Hinder för aktörer inom försäkringsbranschen att bedriva&lt;br&gt;sådan förmedlingsverksamhet framstår också som en konkurrensskillnad&lt;br&gt;i förhållande till bankerna, som kan förmedla både försäkringar och —&lt;br&gt;med tillstånd enligt värdepappersrörelselagen — värdepappersfondsande-&lt;br&gt;lar. Dessa skäl talar för att det skall vara möjligt för försäkringsbolag och&lt;br&gt;försäkringsmäklare att bedriva förmedlingsverksamhet av nu aktuellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för detta är dock att verksamheten kan ske i reglerade&lt;br&gt;och säkra former under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En till synes närliggande lösning vore att de berörda företagen och&lt;br&gt;mäklarna fick söka tillstånd enligt värdepappersrörelselagen och att an-&lt;br&gt;sökan prövades enligt förutsättningarna i denna lag. Detta är dock av&lt;br&gt;flera skäl inte en framkomlig väg. Lagen förutsätter t.ex. för tillstånd att&lt;br&gt;värdepappersrörelsen skall vara den huvudsakliga verksamheten. Detta&lt;br&gt;krav torde inte kunna uppfyllas av de nu aktuella försäkrings- och mäklar-&lt;br&gt;företagen. Det är för övrigt osäkert om försäkringsverksamhet eller för-&lt;br&gt;säkringsmäkleri över huvud taget skulle kunna godtas som sidoverksam-&lt;br&gt;het i ett värdepappersbolag. Ändringar i dessa regler skulle innebära&lt;br&gt;ingrepp i lagens grundläggande struktur. En lösning som i stället grundas&lt;br&gt;på undantag från värdepappersrörelselagens tillståndskrav bör därför&lt;br&gt;prövas. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan försäkringsföretag och&lt;br&gt;försäkringsmäklare. De behandlas därför var för sig i det fortsatta resone-&lt;br&gt;manget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens verksamhet är reglerad i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713). För att få driva försäkringsrörelse krävs koncession av&lt;br&gt;regeringen. Verksamheten står under Finansinspektionens tillsyn. Ett&lt;br&gt;försäkringsbolag får inte bedriva annan rörelse än försäkringsrörelse, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl för det. Motivet för denna begränsning har&lt;br&gt;främst varit att försäkringsbolagen skall ha en betryggande soliditet och&lt;br&gt;att försäkringstagarnas intressen inte får äventyras genom aktiviteter och&lt;br&gt;engagemang utanför den egentliga försäkringsrörelsen. Frågan om bevilj-&lt;br&gt;ande av undantag från regeln att försäkringsbolag endast skall bedriva&lt;br&gt;försäkringsrörelse prövas i samband med stadfästelse eller ändring av&lt;br&gt;bolagsordning. Undantag har medgetts för verksamhet som har ett natur-&lt;br&gt;ligt samband med den egentliga försäkringsrörelsen, t.ex. skadeföre-&lt;br&gt;byggande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har med hänsyn till denna stränga reglering frågan om&lt;br&gt;förhållandet mellan försäkringbolagens verksamhet och värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagens regler ansetts kunna lösas på ett tekniskt enkelt sätt genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att försäkringsbolagens verksamhet generellt undantas från värdepappers- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;rörelselagens tillämpningsområde. I vad mån ett försäkringsbolag får&lt;br&gt;bedriva någon form av värdepappersrörelse skulle i och med detta helt&lt;br&gt;styras av försäkringsrörelselagens regler. Ett bolags förmedling av&lt;br&gt;fondandelar blir då en fråga för Finansinspektionen att ta ställning till vid&lt;br&gt;stadfastelse av eller godkännande av ändringar i bolagsordningen. En&lt;br&gt;sådan lösning skulle också vara väl förenlig med EES-avtalets regler för&lt;br&gt;värdepapperstjänster. Som tidigare nämnts har försäkringsföretag uttryck-&lt;br&gt;ligen undantagits från investeringstjänstedirektivets tillämpningsområde.&lt;br&gt;Deras verksamhet regleras i stället av direktiven på försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag i detta avseende har kritiserats från olika&lt;br&gt;utgångspunkter. Finansinspektionen har anfört att förslaget ger för-&lt;br&gt;säkringsbolag obegränsade möjligheter att bedriva värdepappersrörelse&lt;br&gt;utan att vara underkastade värdepappersrörelselagens reglering. Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund har å andra sidan hemställt att det i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen öppnas en möjlighet för försäkringsbolag att agera som&lt;br&gt;ombud för alla företag som står under Finansinspektionens tillsyn, så att&lt;br&gt;det bl.a. blir möjligt för försäkringsbolagen att bedriva även annan verk-&lt;br&gt;samhet än förmedling av fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter anföra följande.&lt;br&gt;Promemorians förslag har föranletts av det tidigare angivna förhållandet&lt;br&gt;att bl.a. försäkringsbolag faktiskt bedriver verksamhet som innefattar&lt;br&gt;förmedling av fondandelar. I och med värdepappersrörelselagens ikraft-&lt;br&gt;trädande år 1991 och det tillståndskrav för förmedling av bl.a. fondande-&lt;br&gt;lar detta medfört, uppkommer frågan om försäkringsbolag fortsättningsvis&lt;br&gt;skall var förhindrade att bedriva sådan verksamhet och, om inte, hur den&lt;br&gt;rättsliga regleringen lämpligen bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsverksamhet har en annan huvudsaklig karaktär och inrikt-&lt;br&gt;ning än rörelsen hos ett värdepappersbolag. Förmedlingsverksamhet avse-&lt;br&gt;ende andra finansiella instrument än fondandelar, t.ex. aktier och&lt;br&gt;optioner, eller bedrivande av annan — mer avancerad — värdepappers-&lt;br&gt;rörelse framstår, åtminstone med det betraktelsesätt som hittills gällt, som&lt;br&gt;främmande för ett företag vars verksamhet är inriktad på försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet. De förslag som lämnats i promemorian bygger också på ett&lt;br&gt;sådant synsätt. Försäkringsförbundets förslag, att försäkringsbolag skall&lt;br&gt;tillåtas agera som ombud för andra företag under Finansinspektionens till-&lt;br&gt;syn, skulle innebära att bolagen kunde erbjuda i princip alla finansiella&lt;br&gt;tjänster för vilka nu gäller krav på särskilt tillstånd enligt olika lagar. En&lt;br&gt;sådan förändring fordrar ingående överväganden. Den går vidare betyd-&lt;br&gt;ligt längre än vad som föreslagits i promemorian och har därmed inte&lt;br&gt;varit föremål för remissbehandling. Redan kravet på beredning gör därför&lt;br&gt;att en sådan ändring inte nu kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Finansinspektionens uppfattning att förslaget ger försäk-&lt;br&gt;ringsbolag obegränsade möjligheter att vid sidan av värdepappersrörelse-&lt;br&gt;lagens regler driva värdepappersrörelse kan konstateras att förslaget&lt;br&gt;endast avser att möjliggöra förmedling av fondandelar, vilka i förhållande&lt;br&gt;till andra finansiella instrument typiskt sett måste anses som mindre&lt;br&gt;riskfyllda. Det är också fråga om en verksamhet som bolagen redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indirekt bedriver i samband med försäljning och administration av fond-&lt;br&gt;försäkringar. Vad gäller annan värdepappersrörelse bör erinras om de&lt;br&gt;tidigare nämnda regler som begränsar ett försäkringsbolags verksamhets-&lt;br&gt;område. Att försäkringsbolagen undantas från värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde innebär således inte en möjlighet att fritt bedriva&lt;br&gt;sådan rörelse. Annan verksamhet än försäkringsrörelse fordrar också&lt;br&gt;Finansinspektionens tillstånd. De begränsningar som gäller såväl enligt&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen som EG-direktiven på försäkringsområdet torde&lt;br&gt;därvid utgöra hinder för tillstånd för ett försäkringsbolag att i egen regi&lt;br&gt;driva annan värdepappersrörelse än vad som nu avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkringsmäklare är förhållandet något annorlunda.&lt;br&gt;Mäklarnas verksamhet regleras av lagen (1989:508) om försäkrings-&lt;br&gt;mäklare. I lagen föreskrivs att varje försäkringsmäklare skall vara&lt;br&gt;registrerad hos Finansinspektionen och stå under dess tillsyn. Registre-&lt;br&gt;ringskravet gäller sådan verksamhet som anges i lagen, dvs. yrkesmässig&lt;br&gt;förmedling av direktförsäkring från flera från varandra fristående för-&lt;br&gt;säkringsgivare till olika uppdragsgivare. Lagen innehåller vidare regler&lt;br&gt;om kraven för registrering och om hur verksamheten skall bedrivas. Till&lt;br&gt;skillnad mot försäkringsrörelselagen finns inga regler som begränsar en&lt;br&gt;mäklares verksamhet vid sidan av den egentliga mäklarrörelsen. Det är&lt;br&gt;därför inte lämpligt att som i fråga om försäkringsbolag göra ett generellt&lt;br&gt;undantag från reglerna i värdepappersrörelselagen. Detta skulle göra det&lt;br&gt;möjligt för en försäkringsmäklare att i princip utan reglering driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Ett sådant undantag skulle också stå i strid med investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivets regler. Som angetts inledningsvis ger direktivet&lt;br&gt;dock möjlighet att undanta företag som erbjuder investeringstjänster&lt;br&gt;endast i begränsad omfattning och som uppfyller vissa särskilda krav,&lt;br&gt;artikel 2.2 g. Härigenom öppnas en möjlighet att genom ett mindre&lt;br&gt;långtgående undantag tillåta viss förmedlingsverksamhet. Försäkringsmä-&lt;br&gt;klare skulle således — med utnyttjande av den möjlighet som direktivet&lt;br&gt;erbjuder — kunna undantas från värdepappersrörelselagens tillståndskrav&lt;br&gt;såvitt gäller förmedling av finansiella instrument, dock endast avseende&lt;br&gt;andelar i värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har avstyrkt att en sådan möjlighet öppnas. Det har&lt;br&gt;därvid anförts att det inte finns skäl att särbehandla försäkringsmäklare&lt;br&gt;i förhållande till andra aktörer som bedriver förmedlingsverksamhet av&lt;br&gt;nu aktuellt slag. Inspektionen har därför som sin uppfattning framfört att&lt;br&gt;försäkringsmäklares förmedling av fondandelar endast skulle få ske i&lt;br&gt;form av ett aktiebolag på vilket skulle ställas samma krav som på ett&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inledningsvis anmärkas att värdepappersrörelselagen reglerar&lt;br&gt;värdepappersrörelse i stort, vilket innefattar verksamheter av betydligt&lt;br&gt;mer kvalificerad karaktär såsom kommissionshandel, handel för egen&lt;br&gt;räkning och emissionsmedverkan. Den begränsade förmedling av fond-&lt;br&gt;andelar som här föreslås bli tillåten för försäkringsmäklare är betydligt&lt;br&gt;mindre krävande i fråga om resurser och kvalifikationer. Det framstår&lt;br&gt;därför i fråga om aktörer som redan står under Finansinspektionens till-&lt;br&gt;syn och med de begränsningar som föreslås i promemorian inte som nöd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändigt att tillämpa hela det regelverk som gäller för annan värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Ett sådant synsätt torde också ligga bakom undantagsmöjligheten&lt;br&gt;i investeringstjänstedirektivet. Enligt regeringens uppfattning bör således&lt;br&gt;promemorians förslag i denna del genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu förda resonemanget och de invändningar&lt;br&gt;Finansinpektionen gjort beträffande konkurrensnackdelar för värdepap-&lt;br&gt;persbolag som enbart ägnar sig åt förmedling av andelar i värdepappers-&lt;br&gt;fonder bör kravet på startkapital för värdepappersbolag med sådan verk-&lt;br&gt;samhet kunna sättas ned till den lägsta nivå som anges i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet. Denna fråga behandlas i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i promemorian bör undantaget inte&lt;br&gt;omfatta s.k. nationella fonder. För att undantaget skall vara tillämpligt får&lt;br&gt;kunders order inte vidarebefordras till andra företag än fondföretag.&lt;br&gt;Mäklaren får i denna verksamhet inte ta emot kunders medel eller&lt;br&gt;andelar. För all annan verksamhet som utgör värdepappersrörelse gäller&lt;br&gt;alltjämt lagens tillståndskrav. Det bör anmärkas att förmedling av fond-&lt;br&gt;andelar skall vara en sidoverksamhet till försäkringsmäklarrörelsen.&lt;br&gt;Fondandelsförmedling får således inte vara mäklarens huvudsakliga verk-&lt;br&gt;samhet. Detta anges uttryckligen i den föreslagna undantagsbestämmelsen&lt;br&gt;i lagen om värdepappersrörelse. Således skall en registrering som försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare inte kunna vara ett sätt att undgå värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillståndskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bedriva förmedlingsverksamhet av nu angivet slag för-&lt;br&gt;anleder även vissa ändringar i lagen om försäkringsmäklare, bl.a. krav&lt;br&gt;på registrering av förmedlingsverksamheten, tillräcklig kompetens och&lt;br&gt;ansvarsförsäkring. I de två sista avseendena bör Finansinspektionen ställa&lt;br&gt;samma krav som tillämpas i fråga om värdepappersbolag som ägnar sig&lt;br&gt;åt förmedling av fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Mottagande av medel på konto och kreditgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten för värdepappersbolag och ut-&lt;br&gt;ländska värdepappersföretag att med särskilt tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen ta emot medel på konto och lämna kredit behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som får tillstånd till kontohållning och kre-&lt;br&gt;ditgivning blir att anse som ett kreditinstitut i den mening som avses&lt;br&gt;inom EG. Kraven för tillstånd och reglerna för drivande av sådan&lt;br&gt;verksamhet skärps så att de motsvarar EG:s bestämmelser för sådana&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska värdepappersföretag får beviljas tillstånd till kontohåll-&lt;br&gt;ning och kreditgivning endast om de får bedriva sådan verksamhet&lt;br&gt;i sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konkurrensverket, Finansinspektionen, Svenska Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Bankföreningen anser dock att det&lt;br&gt;nuvarande kravet att medel får tas emot på konto endast för att underlätta&lt;br&gt;värdepappersrörelsen bör behållas i lagtexten. Sveriges Advokatsamfund&lt;br&gt;och Finansbolagens Förening anser att ytterligare överväganden bör göras&lt;br&gt;under den fortsatta beredningen. Övervägandena bör därvid avse avgrän-&lt;br&gt;sningen gentemot banker och kreditmarknadsbolag samt om och i vilken&lt;br&gt;mån ett värdepappersbolag med stöd av hemlandsauktorisationen skall&lt;br&gt;kunna bedriva både in- och utlåningsverksamhet i ett annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser kommenterar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Av investeringstjänstedirektivets artikel 10, tredje streck-&lt;br&gt;satsen, framgår att medel som ett värdepappersföretags kunder anförtror&lt;br&gt;företaget inte får sammanblandas med företagets medel och således inte&lt;br&gt;heller användas i rörelsen. Undantag från denna regel gäller endast för&lt;br&gt;sådana företag som är kreditinstitut enligt direktivets definition. Med&lt;br&gt;kreditinstitut avses enligt artikel 1.3 detsamma som i artikel 1 i det första&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet (77/780/EEG), dvs. ett företag vars verksam-&lt;br&gt;het består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra åter-&lt;br&gt;betalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning. Alla auktorisa-&lt;br&gt;tioner av kreditinstitut skall enligt artikel 3.7 i samma direktiv anmälas&lt;br&gt;till kommissionen, som i Europeiska gemenskapernas tidning skall offent-&lt;br&gt;liggöra en lista över instituten. Enligt EES-avtalet skall sådana anmäl-&lt;br&gt;ningar från länder inom EFTA inte göras till kommissionen utan till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet (EFTA Surveillance Authority, ESA)&lt;br&gt;och EFTA:s ständiga kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Medel som ett värdepappersbolag tar&lt;br&gt;emot av en kund eller för en kunds räkning skall enligt huvudregeln i 3&lt;br&gt;kap. 5 § värdepappersrörelselagen betraktas som redovisningsmedel och&lt;br&gt;genast avskiljas och sättas in på räkning i bankinstitut. Enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;samma lag får dock ett värdepappersbolag, med Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd, ta emot medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen.&lt;br&gt;Sådana medel, som inte behöver avskiljas, får användas i bolagets&lt;br&gt;rörelse. Det är således fråga om en verksamhet som liknar inlåning i&lt;br&gt;bank, även om denna beteckning inte används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse, som dock inte innehöll något krav på sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd, fanns i den tidigare gällande fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748). I förarbetena till denna lag (prop. 1978/79:9 s. 144) uttalades&lt;br&gt;bl.a. följande. &amp;quot;Fondkommissionsbolag bör liksom f.n. ha rätt att ta emot&lt;br&gt;medel på särskilt konto, s.k. kundkonton. Dessa konton har stor betyd-&lt;br&gt;else i fondkommissionsfirmomas verksamhet genom att vidga möjlighet-&lt;br&gt;erna till kreditgivning och handel med värdepapper för egen räkning.&lt;br&gt;Kundkontona fyller vidare en viktig funktion genom att på ett smidigt sätt&lt;br&gt;reglera det löpande betalningsförhållandet mellan dess kunder och där-&lt;br&gt;igenom underlätta fondkommissionshandeln. Det bör dock betonas, att&lt;br&gt;inlåningen skall begränsas till vad som erfordras för att på ett praktiskt&lt;br&gt;sätt underlätta kommissionshandeln. Bolagen får lika lite som nu driva en&lt;br&gt;inlåningsverksamhet vid sidan härav på bankmässiga räkningar i strid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 1 § lagen om bankrörelse.&amp;quot; Detta citat återgavs i förarbetena till Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen tillsammans med ett uttalande av det före-&lt;br&gt;dragande statsrådet att detta synsätt alltjämt borde vara gällande (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:142 s. 120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att använda sig av kundkonton har som angetts traditionellt&lt;br&gt;varit av stor betydelse för de svenska värdepappersbolagen. Även i dag&lt;br&gt;betraktas kontohållningen som ett viktigt inslag i många bolags verksam-&lt;br&gt;het. Förhållandena i Sverige torde i detta avseende skilja sig från vad&lt;br&gt;som gäller i flertalet andra europeiska länder, där kontohållning av detta&lt;br&gt;slag inte tillåtits. Detta avspeglar sig också i investeringstjänstedirektivets&lt;br&gt;utformning, som kan sägas förutsätta att kundmedel inte får användas i&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlåningsförbudet framgår indirekt av de bestämmelser som anger vilka&lt;br&gt;regler medlemsstaterna skall ställa upp för värdepappersföretagens verk-&lt;br&gt;samhet. En direkt överföring av direktivets regler till svensk lagstiftning&lt;br&gt;utan ändringar i övrigt skulle innebära att möjligheten för svenska värde-&lt;br&gt;pappersbolag att ta emot medel på konto helt togs bort. Detta skulle or-&lt;br&gt;saka betydande störningar och svårigheter av såväl finansiellt som prak-&lt;br&gt;tiskt slag. För vissa bolag torde kontohållningen framstå som ett så vikt-&lt;br&gt;igt inslag i verksamheten att ett förbud skulle medföra överväganden om&lt;br&gt;byte av verksamhetsform. Alternativet skulle då vara att driva rörelsen&lt;br&gt;i bankform där inlåning ingår som en grundläggande verksamhetsgren.&lt;br&gt;Det skulle således kunna komma att bildas ett flertal nya banker vars&lt;br&gt;verksamhet dock i första hand inte skulle vara inriktad på bankrörelse i&lt;br&gt;vanlig mening utan mera avgränsat till värdepappershandel. Det framstår&lt;br&gt;allmänt sett som mindre lämpligt att en finansiell verksamhet av ett visst&lt;br&gt;slag bedrivs i former med en reglering som väsentligen är utformad och&lt;br&gt;avpassad för ett annat slags rörelse. Om möjligt bör därför införlivandet&lt;br&gt;av investeringstjänstedirektivets regler ske på ett sätt som beaktar den&lt;br&gt;svenska marknadens särskilda förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan gäller direktivets förbud mot inlåning eller konto-&lt;br&gt;hållning inte för företag som inom EG betraktas som kreditinstitut. I&lt;br&gt;Sverige tillhör för närvarande endast banker och kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;denna grupp. Nackdelarna med att ett flertal värdepappersbolag av detta&lt;br&gt;skäl kan komma att ombildas till bankaktiebolag har redan behandlats. En&lt;br&gt;harmonisering i förhållande till EG:s regler som beaktar de särskilda&lt;br&gt;svenska förhållandena fordrar således att värdepappersbolag kan ta emot&lt;br&gt;medel på konto utan att ombilda sig till banker. Detta skulle kunna upp-&lt;br&gt;nås om det för värdepappersbolag som bedriver sådan verksamhet inför-&lt;br&gt;des regler som uppfyller kraven för kreditinstitut i EG:s mening. Sådana&lt;br&gt;bolag, som skulle bli att anse som kreditinstitut enligt EG-direktiven,&lt;br&gt;skulle inte träffas av inlåningsförbudet i investeringstjänstedirektivet.&lt;br&gt;Några principiella hinder mot en sådan lösning synes inte föreligga. Det&lt;br&gt;torde inte heller föranleda lagändringar av större omfattning. Många av&lt;br&gt;de regler som gäller för kreditinstitut inom EG kommer genom investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet att bli tillämpliga även på värdepappersbolag och&lt;br&gt;således behöva införlivas med den svenska lagstiftningen redan av detta&lt;br&gt;skäl. Hit hör t.ex. bestämmelserna om obligatorisk auktorisation, ägar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning och rätt till domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut. För Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kreditinstitut gäller dock inom EG även vissa andra regler. Så är fallet i&lt;br&gt;fråga om startkapitalets storlek och möjligheterna att förvärva s.k. place-&lt;br&gt;ringsaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de överväganden som redovisats ovan framstår det&lt;br&gt;som mest ändamålsenligt att lösa frågan om mottagande av medel på&lt;br&gt;konto genom att för bolag som bedriver sådan verksamhet ställa upp reg-&lt;br&gt;ler som svarar mot vad som gäller för kreditinstitut inom EG. Detta inne-&lt;br&gt;bär således att värdepappersrörelselagens regler för nu aktuella bolag&lt;br&gt;måste kompletteras med bestämmelser om högre startkapital och begräns-&lt;br&gt;ningar i fråga om förvärv av placeringsaktier. Frågan om startkapital&lt;br&gt;kommenteras närmare i avsnitt 5.5. Reglerna om placeringsaktier behand-&lt;br&gt;las i författningskommentaren till den aktuella bestämmelsen, 3 kap. 1 a&lt;br&gt;§ lagen om värdepappersrörelse. Där tas också upp Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;i fråga om reglernas utformning. Givetvis måste dessa bolag också&lt;br&gt;anmälas för införande på den gällande listan över företag som i de olika&lt;br&gt;länderna klassificeras som kreditinstitut. Som angetts i det föregående&lt;br&gt;skall enligt EES-avtalet sådana anmälningar från EFTA-statema göras till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet och till EFTA:s ständiga kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör behandlas en annan fråga som tagits upp av&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund och Finansbolagens Förening, nämligen om&lt;br&gt;och i vilken mån ett värdepappersbolag med stöd av hemlandsauktorisa-&lt;br&gt;tionen skall kunna bedriva både in- och utlåningsverksamhet i ett annat&lt;br&gt;EES-land. Som närmare kommer att behandlas i det följande (avsnitt 5.4)&lt;br&gt;innebär principen om hemlandsauktorisation att ett företag inom de ramar&lt;br&gt;som följer av EG:s regelverk skall få bedriva samma verksamhet i ett&lt;br&gt;annat medlemsland som det har tillstånd att bedriva i hemlandet. Detta&lt;br&gt;innebär att ett värdepappersbolag som här har tillstånd att ta emot medel&lt;br&gt;på konto och bevilja kredit skall få bedriva samma verksamhet i ett annat&lt;br&gt;EES-land, dock endast i den utsträckning och under de villkor det är&lt;br&gt;tillåtet här. Ur det andra EES-landets synvinkel kommer bolaget att fram-&lt;br&gt;stå som ett kreditinstitut med av sin hemlandsauktorisation inskränkta&lt;br&gt;möjligheter till kontohållning och kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna ändringarna betingas av de krav som följer av EG:s reg-&lt;br&gt;ler även om det också av allmänna trygghetsskäl är rimligt att ställa&lt;br&gt;högre krav på kapital på de bolag som får använda kunders medel i rörel-&lt;br&gt;sen. I detta sammanhang bör dock övervägas om det därutöver finns skäl&lt;br&gt;att göra vissa av de särskilda regler som i dag gäller för banker tillämp-&lt;br&gt;liga också på värdepappersbolag som tar emot medel på konto. Överväg-&lt;br&gt;ande skäl talar emellertid i flertalet fall mot en sådan ordning. Det är här&lt;br&gt;inte fråga om att utvidga värdepappersbolagens möjligheter att ta emot&lt;br&gt;medel på konto jämfört med vad som gäller i dag. En förutsättning för&lt;br&gt;mottagande av medel på konto skall alltjämt vara att det underlättar&lt;br&gt;värdepappersrörelsen. Som Svenska Bankföreningen påpekat framstår det&lt;br&gt;då som lämpligast att detta krav också fortsättningsvis uttryckligen anges&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget syftar i grunden till att kunna bevara möjligheten till konto-&lt;br&gt;hållning inom ramen för de krav direktivet om investeringstjänster ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begränsningar och skyddsregler som hittills ansetts vara motiverade Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;torde därför i allmänhet vara tillräckliga även i fortsättningen. Om fler-&lt;br&gt;talet av de särskilda bestämmelserna som gäller för banker överfördes till&lt;br&gt;värdepappersbolagen skulle skälen för den lösning som nu förordats&lt;br&gt;tunnas ut väsentligt. Det skulle i så fall närmast vara enklare att förbjuda&lt;br&gt;bolagens kontohållning och hänvisa de bolag som vill bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet att söka bankoktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda skall dock självklart inte hindra att det för värdepappers-&lt;br&gt;bolagen införs sådana regler som är sakligt motiverade med hänsyn till&lt;br&gt;den bedrivna verksamheten. Bestämmelsen i 2 kap. 12 § bankrörelselagen&lt;br&gt;att en bank skall ha en tillfredsställande betalningsberedskap är av denna&lt;br&gt;karaktär. Motsvarande regel bör således införas även för värdepappers-&lt;br&gt;bolag som tar emot medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund och Finansbolagens Förening har i sina&lt;br&gt;remissvar anfört att den lagstiftning som införts i Sverige som en&lt;br&gt;anpassning till EG-rätten bygger på att kreditinstitut endast kan vara av&lt;br&gt;två huvudslag, nämligen banker och kreditmarknadsbolag. Förslaget i&lt;br&gt;promemorian sägs bryta mot denna tanke. Det anförs vidare att avgräns-&lt;br&gt;ningen gentemot de institut som för närvarande anses som kreditinstitut&lt;br&gt;inte berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kan noteras att någon allmängiltig och sammanhållen&lt;br&gt;definition av begreppet kreditinstitut inte finns i svensk lagstiftning.&lt;br&gt;Begreppet definieras i stället i de olika lagar där det används utifrån&lt;br&gt;regleringens ändamål. I promemorian poängterades att klassificeringen&lt;br&gt;som kreditinstitut endast avser de berörda värdepappersbolagens ställning&lt;br&gt;enligt EG:s regler. Ur den svenska lagstiftningens perspektiv innebär de&lt;br&gt;föreslagna reglerna endast en skärpning av de krav som för närvarande&lt;br&gt;ställs på ett värdepappersbolag för att få ta emot medel på konto. Några&lt;br&gt;andra avgränsningar i förhållande till den verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;banker och kreditmarknadsbolag än vad som gäller i dag behövs därför&lt;br&gt;inte. Värdepappersbolag med tillstånd att ta emot medel på konto blir&lt;br&gt;således inte i större utsträckning än nu att betrakta som kreditinstitut i de&lt;br&gt;sammanhang där detta begrepp förekommer i den svenska lagstiftningen.&lt;br&gt;Endast när detta särskilt anges faller värdepappersbolag in under detta be-&lt;br&gt;grepp. Så är t.ex. fallet i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att med Finansinspektionens tillstånd ta emot medel på&lt;br&gt;konto och lämna kredit gäller i dag också utländska värdepappersföretag,&lt;br&gt;dvs. andra utländska företag än EES-företag som inte är bankinstitut och&lt;br&gt;som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige.&lt;br&gt;Denna möjlighet bör behållas. Däremot bör vissa grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ningar för ett sådant tillstånd anges i lagen. En filial är ett avdelnings-&lt;br&gt;kontor med självständig förvaltning och således inte något självständigt&lt;br&gt;juridiskt subjekt. Verksamheten i filialen styrs därför i grundläggande av-&lt;br&gt;seenden av regleringen i sitt hemland. Det bör mot denna bakgrund inte&lt;br&gt;komma i fråga att bevilja ett företag tillstånd att i Sverige bedriva&lt;br&gt;verksamhet som företaget inte får bedriva i hemlandet. Detta skulle&lt;br&gt;kunna medföra en risk för att de i Sverige tillåtna verksamheterna inte&lt;br&gt;skulle vara avpassade till företagets grundläggande rörelseregler och krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på kapital. Det skulle också kunna öppna möjligheter att kringgå de be- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gränsningar av företagets verksamhet som myndigheterna i hemlandet&lt;br&gt;funnit det motiverat att ställa upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Hemlandsauktorisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett värdepappersföretag som har auktoriserats&lt;br&gt;i ett land inom EES har rätt att etablera filial i Sverige utan tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Sådana värdepappersföretag har också rätt att&lt;br&gt;med stöd av hemlandsauktorisationen bedriva verksamhet genom att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster utan etablering i Sverige, s.k. gränsöver-&lt;br&gt;skridande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersbolag får etablera sig och tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster i andra länder inom EES. För etablering krävs tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Vid gränsöverskridande verksamhet är det till-&lt;br&gt;räckligt att inspektionen underrättas i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet&lt;br&gt;här i landet skall, innan verksamheten inleds, lämna en skriftlig&lt;br&gt;förbindelse till Finansinspektionen att årligen lämna vissa kontroll-&lt;br&gt;uppgifter till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak för-&lt;br&gt;slagen, men lämnar vissa synpunkter angående den närmare utform-&lt;br&gt;ningen. Riksskatteverket påtalar att möjligheten för utländska företag att&lt;br&gt;med stöd av sin hemlandsauktorisation driva verksamhet i Sverige utan&lt;br&gt;att ha någon filial här innebär flera nackdelar för skatteförvaltningen; dels&lt;br&gt;är sådana företag inte skyldiga att lämna de kontrolluppgifter som krävs&lt;br&gt;för den förenklade självdeklarationen, dels försvåras kontrollen av av-&lt;br&gt;yttringar av finansiella instrument, dels är utländska företag inte skyldiga&lt;br&gt;att dra av och betala in preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Regler om frihet för finansiella företag att etablera sig&lt;br&gt;och tillhandahålla tjänster med stöd av hemlandsauktorisation infördes i&lt;br&gt;EG-rätten först i fråga om fondföretag genom det s.k. UCITS-direktivet&lt;br&gt;(85/611/EEG). Motsvarande regler för banker och andra kreditinstitut&lt;br&gt;togs in i det andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG). Bestämmel-&lt;br&gt;serna om hemlandsauktorisation i dessa båda direktiv har införlivats med&lt;br&gt;den svenska lagstiftningen på resp, område (prop. 1992/93:90, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU10, rskr. 1992/93:110, SFS 1992:1320, och prop.&lt;br&gt;1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr. 1992/93:109, SFS 1992:1613 och&lt;br&gt;1992:1610). Genom investeringstjänstedirektivet införs motsvarande&lt;br&gt;regler om etableringsfrihet m.m. även för andra företag än kreditinstitut&lt;br&gt;som tillhandahåller värdepapperstjänster (värdepappersföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets artikel 14 anges att ett värdland inom gemenskapen inte Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;längre skall få förbehålla sig att särskilt auktorisera filialer till värdepap-&lt;br&gt;persföretag som är auktoriserade och underkastade tillsyn av behöriga&lt;br&gt;myndigheter i något annat medlemsland. Enligt artikeln skall sådana före-&lt;br&gt;tag få utöva verksamhet i andra medlemsländer, antingen från en i resp,&lt;br&gt;land etablerad filial eller genom direkt tillhandahållande av tjänster. Som&lt;br&gt;förutsättning för denna frihet gäller att verksamheten i fråga dels hänför&lt;br&gt;sig till tjänster och finansiella instrument som anges i en bilaga till&lt;br&gt;direktivet, dels omfattas av den auktorisation som företaget har i sitt hem-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17 innehåller bestämmelser om det förfarande som skall iakttas&lt;br&gt;när ett värdepappersföretag önskar etablera filial i en annan medlemsstat.&lt;br&gt;Företaget skall underrätta behöriga myndigheter i sitt hemland om sina&lt;br&gt;avsikter. En sådan underrättelse skall innehålla ett visst minimum av upp-&lt;br&gt;gifter, bl.a. om den tilltänkta verksamheten och om hur den skall organ-&lt;br&gt;iseras. I andra fall än då hemlandsmyndigheten har anledning att ifråga-&lt;br&gt;sätta företagets administrativa struktur eller finansiella styrka skall&lt;br&gt;myndigheten översända de ingivna uppgifterna till behörig myndighet i&lt;br&gt;det tilltänkta värdlandet. En sådan underrättelse, som skall åtföljas av&lt;br&gt;uppgift om eventuella system för investerarskydd som gäller för före-&lt;br&gt;taget, skall översändas till värdlandsmyndigheten inom tre månader. En&lt;br&gt;vägran eller underlåtenhet att vidarebefordra informationen skall kunna&lt;br&gt;göras till föremål för domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdlandsmyndighet som mottagit underrättelse om filialetablering&lt;br&gt;har två månader på sig att, som det heter i direktivet, förbereda tillsyn&lt;br&gt;av företaget i enlighet med artikel 19 samt, om det behövs, ange under&lt;br&gt;vilka villkor, &amp;quot;motiverade av hänsyn till det allmänna bästa&amp;quot;, som filial-&lt;br&gt;verksamheten får bedrivas. Det bör redan här påpekas att filialen i prin-&lt;br&gt;cip skall stå under tillsyn av myndighet i hemlandet och att den värd-&lt;br&gt;landstillsyn som skall &amp;quot;förberedas&amp;quot; alltså hänför sig till den restkompetens&lt;br&gt;som värdlandsmyndigheten har. Hemlandstillsynen behandlas närmare i&lt;br&gt;avsnitt 5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart värdlandsmyndigheten har gett klartecken kan filialen etableras&lt;br&gt;och verksamheten påbörjas. Detsamma gäller om värdlandsmyndigheten&lt;br&gt;inte uttryckligen har reagerat inom två månader från det att den fått&lt;br&gt;underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förenklat förfarande gäller enligt artikel 18 beträffande rätten att&lt;br&gt;driva verksamhet genom tillhandahållande av tjänster utan etablering i&lt;br&gt;värdlandet. Ett värdepappersföretag som önskar utnyttja denna rätt skall&lt;br&gt;underrätta hemlandsmyndigheten om vilka verksamhetsgrenar som före-&lt;br&gt;taget önskar utöva i värdlandet. Hemlandsmyndigheten har i sådant fall&lt;br&gt;att inom en månad översända underrättelsen till behörig myndighet i värd-&lt;br&gt;landet. I direktivet har inte angetts några förutsättningar under vilka vare&lt;br&gt;sig hemlands- eller värdlandsmyndighetema skulle kunna motsätta sig ett&lt;br&gt;marknadstillträde av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringstjänstedirektivet innehåller i artikel 7 bestämmelser som&lt;br&gt;innebär vissa begränsningar av medlemsstaternas rätt att lämna auktorisa-&lt;br&gt;tion för värdepappersföretag som är dotterföretag till företag hemma-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörande i ett land utanför EU (tredje land). Om det visar sig att ett tredje&lt;br&gt;land vägrar värdepappersföretag från ett medlemsland motsvarande möjlig-&lt;br&gt;heter att etablera sig och utöva verksamhet som inom EU-området gäller&lt;br&gt;för värdepappersföretag från det aktuella tredje landet, får ministerrådet&lt;br&gt;eller, i vissa fall, kommissionen besluta att medlemsstaterna skall be-&lt;br&gt;gränsa eller skjuta upp prövning av ansökningar som ett företag i det be-&lt;br&gt;rörda landet gjort om auktorisation för ett dotterbolag som är värde-&lt;br&gt;pappersföretag eller om tillstånd att förvärva aktier eller innehav i ett&lt;br&gt;existerande värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, som innebär att medlemsstaterna gentemot tredje&lt;br&gt;land skall iaktta en gemensam hållning betingad av krav på reciprok be-&lt;br&gt;handling, har undantagits från det för EES gällande regelverket. EFTA-&lt;br&gt;ländema tillhörande EES har alltså en suverän rätt att bevilja auktorisa-&lt;br&gt;tion för värdepappersföretag vilkas moderföretag hör hemma i ett tredje&lt;br&gt;land. I gengäld gäller enligt EES-avtalet att sådana auktorisationer inte&lt;br&gt;skall behöva godtas av övriga EU- och EFTA-länder, om dessa är utsatta&lt;br&gt;för etableringsrestriktioner i det ifrågavarande tredje landet. I sådana fall&lt;br&gt;har således principen om en enda auktorisation inte tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Investeringstjänstedirektivets regler&lt;br&gt;om etableringsfrihet och rätt att tillhandahålla tjänster utan etablering har&lt;br&gt;giltighet för verksamhet som bedrivs utan att en självständig juridisk&lt;br&gt;person bildas eller förvärvas i värdlandet. Reglerna är alltså inte till-&lt;br&gt;lämpliga på ett värdepappersföretags etablering av dotterföretag. Sådana&lt;br&gt;formellt fristående företag regleras i princip helt och hållet av lag-&lt;br&gt;stiftningen i det land där etableringen sker. Rätten att etablera dotter-&lt;br&gt;företag i ett land följer bl.a. av de åtaganden landet har gjort att tillåta&lt;br&gt;kapitalöverföringar i form av direktinvesteringar. Vad gäller fri rörlighet&lt;br&gt;för kapital inom EES finns bestämmelser i bilaga XII till avtalet, särskilt&lt;br&gt;i det där intagna s.k. slutliberaliseringsdirektivet 88/361/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det nu är fråga om är verksamhet som, direkt eller via filial, utgår&lt;br&gt;från ett institut auktoriserat i ett annat land. Den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;för värdepappersföretag ställer i princip krav på etablering i någon form.&lt;br&gt;Den innehåller emellertid inte något uttryckligt förbud för utländska före-&lt;br&gt;tag att tillhandahålla värdepapperstjänster i Sverige direkt från utlandet,&lt;br&gt;låt vara att det i vissa fall kan råda osäkerhet om huruvida en aktivitet är&lt;br&gt;av sådan natur att den kan hänföras till tillståndspliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till dess att möjligheten öppnades för utländska finansiella företag&lt;br&gt;att etablera filial i Sverige har här bedriven verksamhet varit uteslutande&lt;br&gt;reglerad av svensk lag. Även sedan filialmöjligheten öppnades har det&lt;br&gt;varit svenska myndigheter förbehållet att besluta om auktorisation. Det&lt;br&gt;ligger sedan i sakens natur att en filialverksamhet, som ju organisatoriskt&lt;br&gt;är en integrerad del av ett utomlands hemmahörande företag, delvis får&lt;br&gt;styras av rörelseregler som kan avvika från vad som gäller enligt svensk&lt;br&gt;rätt. Förhållanden som hänger samman med exempelvis ägande, kapital-&lt;br&gt;krav och begränsning av stora exponeringar kan — och skall — visser-&lt;br&gt;ligen beaktas vid svensk auktorisation av en filial, men faller i övrigt till-&lt;br&gt;baka på den utländska lagstiftning som gäller där företaget har sitt säte&lt;br&gt;och grundläggande verksamhetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya med EES-reglema om frihet för värdepappersföretag att etabl- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;era filialer och tillhandahålla tjänster är att svenska myndigheter har att&lt;br&gt;godta utländska auktorisationer som legitimerande för rätten att verka i&lt;br&gt;Sverige. På samma sätt skall svenska värdepappersbolag kunna verka fritt&lt;br&gt;i andra EES-länder. Den ordning som skall gälla enligt investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivet bygger på en harmonisering av deltagande länders regler om&lt;br&gt;grundläggande verksamhetsbetingelser och på en samsyn i fråga om vad&lt;br&gt;som krävs vid tillsyn av finansiell verksamhet. Den reformering av den&lt;br&gt;svenska finansiella lagstiftningen som successivt genomförts under senare&lt;br&gt;år har banat väg för lagändringar av det slag som nu föreslås. EES-&lt;br&gt;reglema i dessa delar kan med i huvudsak oförändrad lydelse infogas i&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivbestämmelsema utgår från att varje värdland obligatoriskt skall&lt;br&gt;medge att vissa angivna verksamheter får bedrivas av företag från andra&lt;br&gt;EES-länder. Det tillstånds- resp, anmälningsförfarande som anvisas för&lt;br&gt;rätten att verka inom sådana tjänstegrenar innebär inte att varje form av&lt;br&gt;kommersiell aktivitet över gränserna faller inom direktivets tillämpnings-&lt;br&gt;område. Traditionellt har exempelvis värdepappersföretag i utlandet&lt;br&gt;kunnat ingå enskilda affärsförbindelser i Sverige utan att detta har behövt&lt;br&gt;ses som auktorisationspliktig verksamhet här. Marknadsföringens inten-&lt;br&gt;sitet och omfattning bör, liksom frågan om vem som tagit initiativ till ett&lt;br&gt;kundförhållande, rimligen vara avgörande för hur en viss aktivitet skall&lt;br&gt;bedömas. Olika länders lagstiftare och myndigheter kan naturligtvis ha&lt;br&gt;olika synsätt i denna fråga. Här har direktivbestämmelsema tolkats så att&lt;br&gt;de tar fasta på fortlöpande, egentlig verksamhet i resp, värdland. Enstaka&lt;br&gt;eller tillfälliga engagemang i Sverige från ett värdepappersföretag i ut-&lt;br&gt;landet skall alltså inte självklart anses kräva föregående underrättelse till&lt;br&gt;behörig myndighet. Detsamma gäller ett svenskt instituts motsvarande ut-&lt;br&gt;landsengagemang. Denna bedömning överensstämmer med den som&lt;br&gt;gjorts på bankområdet (prop. 1992/93:89 s. 116). Givetvis kan det dock&lt;br&gt;ändå uppstå gränsdragningsproblem i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som i ett annat EES-land vill driva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i direktivet skall givetvis inte löpande behöva under-&lt;br&gt;rätta Finansinspektionen. Vad som krävs enligt direktivet, och enligt den&lt;br&gt;lagreglering som här föreslås, är att tillstånds- resp, anmälningsprocedu-&lt;br&gt;ren iakttas innan utlandsverksamheten påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att rätten att etablera sig och tillhandahålla tjänster i&lt;br&gt;ett annat EES-land endast avser sådana tjänster som anges i direktivet och&lt;br&gt;som företaget har auktorisation för i hemlandet. Detta gäller både ut-&lt;br&gt;ländska företags verksamhet här och svenska företags verksamhet i ut-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om rätt för utländska värdepappersföretag att&lt;br&gt;verka i Sverige med stöd av hemlandsauktorisation har relevans i för-&lt;br&gt;hållande till de länder som ingår i EES. I fråga om filialer till institut&lt;br&gt;hemmahörande i tredje land, utanför EES, bör de nuvarande reglerna&lt;br&gt;med krav på särskild svensk auktorisation fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar anfört att det inte synes före-&lt;br&gt;ligga några hinder mot att ett värdepappersföretag från ett annat EES-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land, vid sidan av det anmälningsförfarande som anvisas i direktivet,&lt;br&gt;sökte och beviljades tillstånd i Sverige att här driva verksamhet från&lt;br&gt;filial, samt att en sådan filial i så fall skulle stå under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande tanke bakom investeringstjänstedirektivet är principen om&lt;br&gt;hemlandstillsyn, dvs. att ett värdepappersföretags hela verksamhet, inkl,&lt;br&gt;filaler i andra länder inom gemenskapen, skall stå under tillsyn av&lt;br&gt;myndigheterna i hemlandet. Systemet med hemlandstillsyn skulle inte&lt;br&gt;kunna upprätthållas om ett företag genom att söka särskilt tillstånd i&lt;br&gt;värdlandet kunde välja att ställa sig under tillsyn där, särskilt inte som&lt;br&gt;motivet för denna normalt besvärligare väg sannolikt skulle vara att&lt;br&gt;undgå en strängare reglering i hemlandet. I direktivets artikel 14 anges&lt;br&gt;visserligen endast att ett värdland inte får kräva särskilt tillstånd för&lt;br&gt;etablering. Reglerna i artikel 17, som skall införlivas i samtliga med-&lt;br&gt;lemsstater, anvisar emellertid endast en tillåten metod för etablering i ett&lt;br&gt;annat medlemsland, nämligen efter anmälan till hemlandsmyndighet.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning följer således av direktivet att det skall&lt;br&gt;vara möjligt för ett EES-företag att etablera sig genom filial i Sverige&lt;br&gt;endast med det anmälningsförfarande som här föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter vid inkomsttaxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1995 års taxering skall ett i väsentliga avseenden förenklat&lt;br&gt;deklarationsförfarande börja tillämpas för löntagare m.fl. Förfarandet&lt;br&gt;innebär bl.a. att en förtryckt blankett för förenklad självdeklaration sänds&lt;br&gt;ut till den skattskyldige, som efter eventuella rättelser och komplettering-&lt;br&gt;ar skall underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Avsikten är att det stora flertalet av de deklarationsskyldiga skall&lt;br&gt;få samtliga uppgifter om inkomster och avdrag samt preliminär skattebe-&lt;br&gt;räkning förtryckta på blanketten. Som ett led i det nya deklarationsför-&lt;br&gt;farandet har skyldigheten att lämna kontrolluppgifter utökats, bl.a. har&lt;br&gt;införts regler om skyldighet att lämna kontrolluppgift om utgiftsräntor,&lt;br&gt;premier på pensionsförsäkringar, reavinst eller reaförlust vid avyttring av&lt;br&gt;andel i allemansfond m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag som tillhandahåller värdepapperstjänster i Sverige&lt;br&gt;direkt från hemlandet och således inte bedriver verksamhet från filial&lt;br&gt;eller annat fast driftställe i Sverige omfattas inte av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, om&lt;br&gt;obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift till de svenska skatte-&lt;br&gt;myndigheterna. Detta medför försämrade kontrollmöjligheter och&lt;br&gt;merarbete för skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom informationstekniken kommer efter hand att göra&lt;br&gt;det allt enklare och billigare att bedriva en gränsöverskridande värdepap-&lt;br&gt;persrörelse på ett effektivt sätt. Många svenska placerare kan därför i en&lt;br&gt;allt högre utsträckning komma att välja att utnyttja utländska företags&lt;br&gt;speciella kompetens på olika marknader direkt i stället för att anlita&lt;br&gt;svenska företag. Som Riksskatteverket anfört i sitt remissyttrande kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighetens bristande kontrollmöjligheter bli ytterligare ett Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;incitament att anlita ett utländskt företag framför ett svenskt. För att&lt;br&gt;undvika den nackdel för svenska företag som detta innebär behöver man&lt;br&gt;ålägga utländska företag motsvarande kontrolluppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;gäller för svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare viktigt från den skattskyldiges utgångspunkt att så många&lt;br&gt;uppgifter som möjligt kan förtryckas på deklarationsblanketten. Kan inte&lt;br&gt;förtryckning ske måste tilläggsuppgift lämnas. Med hänsyn till att det kan&lt;br&gt;bli fråga om ett inte oväsentligt antal tilläggsuppgifter kan detta allvarligt&lt;br&gt;störa systemet med förtryckt deklarationsblankett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav föreslår regeringen att det införs en ny bestäm-&lt;br&gt;melse om att utländskt företag hemmahörande inom EES som bedriver&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet här i landet skall, innan verksamheten&lt;br&gt;inleds, lämna en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen att årligen&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift om räntor, utdelning etc. till Riksskatteverket.&lt;br&gt;Tidigare har utländska bankföretag och kreditinstitut beretts motsvarande&lt;br&gt;möjlighet som nu föreslås för utländska värdepappersföretag att bedriva&lt;br&gt;gränsöverskridande bank- resp, finansieringsverksamhet. Den nya&lt;br&gt;bestämmelsen om skyldighet att lämna en skriftlig förbindelse bör därför&lt;br&gt;omfatta också sådana företagstyper. De nu aktuella utländska företagen&lt;br&gt;bör inte åläggas sådan skyldighet att göra skatteavdrag för preliminär A-&lt;br&gt;skatt som enligt uppbördslagen (1953:272) normalt gäller för den som har&lt;br&gt;att avge kontrolluppgift avseende ränta eller utdelning. En särskild regel&lt;br&gt;med denna innebörd bör därför tas in i uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Tillståndskrav, startkapital m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett värdepappersbolag skall ha sitt huvud-&lt;br&gt;kontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på särskilt tillstånd från Finansinspektionen ställs för samt-&lt;br&gt;liga sidoverksamheter som ett värdepappersbolag skall ägna sig åt.&lt;br&gt;Som ny sidoverksamhet införs valutaväxlingstransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om minsta tillåtna startkapital för värdepappersbolag&lt;br&gt;preciseras i lagen. Ett värdepappersbolag skall vid auktorisationen&lt;br&gt;ha aktiekapital och övrigt bundet eget kapital som tillsammans upp-&lt;br&gt;går till ett belopp motsvarande minst 125 000 ecu. Består verksam-&lt;br&gt;heten endast i förmedling av andelar i värdepappersfonder är ett&lt;br&gt;startkapital motsvarande 50 000 ecu tillräckligt. Om bolaget skall&lt;br&gt;driva handel för egen räkning eller syssla med garantigivning eller&lt;br&gt;annan medverkan vid emissioner av fondpapper skall startkapitalet&lt;br&gt;motsvara minst 730 000 ecu. Finansinspektionen får ge dispens från&lt;br&gt;det högre kapitalkravet vad gäller medverkan vid emissioner, om&lt;br&gt;denna medverkan avser annat än garantigivning. Skall verksamheten&lt;br&gt;innefatta mottagande av medel på konto och kreditgivning krävs,&lt;br&gt;oavsett verksamheten i övrigt, ett startkapital motsvarande minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen i ett värdepappersbolag får inte understiga den lägsta&lt;br&gt;nivå för startkapital som krävdes vid tidpunkten för tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktorisation som inte utnyttjas inom tolv månader från auk-&lt;br&gt;torisationsbeslutet skall återkallas. Detsamma skall gälla om ett&lt;br&gt;företag under en tid av minst sex månader inte bedrivit den verksam-&lt;br&gt;het det har auktorisation för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag innehåller i fråga om startkapitalkravet ingen&lt;br&gt;möjlighet till sänkning av detta för verksamhet som endast består i&lt;br&gt;förmedling av fondandelar och inte heller någon dispensmöjlighet för&lt;br&gt;emissionsmedverkan som inte innefattar garantigivning. Reglerna om&lt;br&gt;återkallelse föreslås i promemorian ändrade endast med avseende på den&lt;br&gt;situationen då bolagets kapitalbas blivit otillräcklig. Promemorians förslag&lt;br&gt;överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att dispens bör kunna ges&lt;br&gt;från kravet på startkapital i fråga om emissionsmedverkan som inte inne-&lt;br&gt;fattar garantigivning, att reglerna om förutsättningarna för återkallelse bör&lt;br&gt;förtydligas samt att övergångsbestämmelserna bör kompletteras i visst&lt;br&gt;avseende. Även Svenska Fondhandlareföreningen anser att övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser, som mer än de föreslagna medger en smidig infasning i&lt;br&gt;det nya systemet, måste utarbetas. Remissinstanserna synpunkter i fråga&lt;br&gt;om övergångsbestämmelsernas närmare utformning behandlas i för-&lt;br&gt;fattningskommentaren .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt artikel 3 i investeringstjänstedirektivet skall det Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;krävas obligatorisk auktorisation av ett värdepappersföretag för att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse (business of investment firms). Ett beslut om auktori-&lt;br&gt;sation skall ange både vilka huvudverksamheter och vilka sidoverksam-&lt;br&gt;heter företaget får bedriva. De olika verksamhetsslagen anges i avdelning&lt;br&gt;A resp. C i bilagan till direktivet. Auktorisation får inte beviljas endast&lt;br&gt;för sådan sidoverksamhet som avses i avdelning C. I artikeln anges&lt;br&gt;vidare vilka minimikrav som skall vara uppfyllda för att auktorisation&lt;br&gt;skall kunna beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersföretag skall ha sitt huvudkontor i samma land som&lt;br&gt;företagets registrerade säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sökande företaget skall ha ett tillräckligt stort startkapital i enlighet&lt;br&gt;med reglerna i kapitalkravsdirektivet (93/6/EEG). Enligt artikel 3 i det&lt;br&gt;direktivet får auktorisation inte beviljas ett företag som skall driva handel&lt;br&gt;för egen räkning eller stå som garant vid emissioner om startkapitalet&lt;br&gt;(initial Capital) är mindre än 730 000 ecu. För övriga värdepappersföretag&lt;br&gt;gäller som huvudregel att startkapitalet skall uppgå till minst 125 000&lt;br&gt;ecu. Medlemsstaterna har dock möjlighet att sänka detta krav till&lt;br&gt;50 000 ecu för företag vars verksamhet inte omfattar handel för egen&lt;br&gt;räkning, garantigivning vid emissioner eller mottagande av kunders medel&lt;br&gt;och värdepapper. Enligt punkten 8 i samma artikel gäller som huvudregel&lt;br&gt;att ett värdepappersföretags kapitalbas inte får understiga beloppet för det&lt;br&gt;startkapital som krävdes vid tidpunkten för auktorisation av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av ett värdepappersföretags verksamhet skall som huvud-&lt;br&gt;regel utövas av minst två personer. Dessa skall ha ett tillräckligt gott an-&lt;br&gt;seende och vara tillräckligt erfarna. Även för andra som kan påverka&lt;br&gt;företagets verksamhet gäller ett lämplighetskrav. En auktorisations-&lt;br&gt;ansökan skall innehålla uppgift dels om vilka som har kvalificerade inne-&lt;br&gt;hav i företaget, dvs. ett innehav av 10 % eller mer av aktiekapitalet eller&lt;br&gt;av samtliga röster eller som annars möjliggör ett väsentligt inflytande&lt;br&gt;över företaget, dels om storleken av varje sådant innehav. Auktorisation&lt;br&gt;skall enligt artikel 4 vägras om en ägare av ett kvalificerat innehav inte&lt;br&gt;bedöms som lämplig med hänsyn till behovet av en sund och ansvarsfull&lt;br&gt;ledning av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid auktorisation av ett värdepappersföretag som är dotterföretag till&lt;br&gt;ett värdepappersföretag eller kreditinstitut auktoriserat i ett annat EES-&lt;br&gt;land, eller till moderföretaget till ett sådant EES-institut, skall enligt&lt;br&gt;artikel 6 i investeringstjänstedirektivet prövningsmyndigheten samråda&lt;br&gt;med behöriga myndigheter i det andra berörda landet. Sådant samråd&lt;br&gt;skall också ske när auktorisation söks för ett värdepappersföretag som&lt;br&gt;står under ägarkontroll av samma fysiska eller juridiska personer som&lt;br&gt;kontrollerar ett värdepappersföretag eller kreditinstitut auktoriserat i ett&lt;br&gt;annat EES-land. Med ägarkontroll avses här en relation som motsvarar&lt;br&gt;förhållandet mellan moder- och dotterföretag i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10 skall varje hemland upprätta sundhetsregler som&lt;br&gt;värdepappersföretagen vid varje tidpunkt skall följa. Reglerna, som skall&lt;br&gt;utformas och övervakas av myndigheterna i företagets hemland, avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagens interna system och rutiner för administration, redovisning och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 11 föreskrivs att varje medlemsstat skall uppställa uppförande-&lt;br&gt;regler som värdepappersföretagen skall iaktta i sin verksamhet. Dessa&lt;br&gt;regler avser i första hand hur företaget skall uppträda i förhållande till&lt;br&gt;sina kunder. Ansvaret för införandet och tillsynen av efterlevnaden av&lt;br&gt;uppförandereglema åvilar — till skillnad mot vad som gäller för sund-&lt;br&gt;hetsreglema i artikel 10 — inte hemlandet utan det medlemsland där&lt;br&gt;tjänsten tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersföretag skall enligt artikel 12 upplysa en kund om&lt;br&gt;vilket system för investerarskydd som gäller för de tilltänkta affärerna,&lt;br&gt;eller om ett sådant system saknas, om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets artikel 3.7 anges förutsättningarna för återkallelse av en&lt;br&gt;auktorisation. Återkallelse får ske endast om företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte utnyttjat auktorisationen inom tolv månader, eller uttryckligen av-&lt;br&gt;stått från auktorisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte har bedrivit någon verksamhet under minst sex månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har beviljats auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte längre uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte längre uppfyller kapitalkraven enligt direktiv 93/6/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- på ett allvarligt och systematiskt sätt brutit mot de sundhets- och&lt;br&gt;uppföranderegler som skall gälla enligt direktivet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det föreligger några andra omständigheter som enligt medlemsstatens&lt;br&gt;nationella lag är grund för återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att bedriva värdepappersrörelse&lt;br&gt;fordras Finansinspektionens tillstånd. Sådant tillstånd får enligt 1 kap.&lt;br&gt;3 § värdepappersrörelselagen ges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella in-&lt;br&gt;strument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handel med finansiella instrument för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltning av någon annans finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper&lt;br&gt;eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som&lt;br&gt;är riktade till en öppen krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna, tillståndspliktiga verksamhetsslagen täcker de tjänster&lt;br&gt;som finns förtecknade i avdelning A i bilagan till investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivet och för vilka auktorisation skall vara obligatorisk. Investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivets grundläggande krav på obligatorisk auktorisation är&lt;br&gt;således redan uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sidoverksamheter som anges i avdelning C i bilagan överens-&lt;br&gt;stämmer inte helt med motsvarande regler i 3 kap. 4 § värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen. I direktivet ingår som en sidoverksamhet också valuta-&lt;br&gt;växlingstransaktioner i anslutning till värdepappersrörelsen. De svenska&lt;br&gt;reglerna om sidoverksamheter bör därför omfatta även sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller enligt direktivets artikel 3 att ett auktorisationsbeslut skall&lt;br&gt;ange vilka sidoverksamheter företaget är tillåtet att bedriva. Detta är av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse bl.a. vid filialetablering och tillhandahållande av tjänster över Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gränserna, eftersom den verksamhet som får bedrivas i värdlandet styrs&lt;br&gt;av företagets auktorisation i hemlandet. Direktivets regler skiljer sig från&lt;br&gt;de nuvarande svenska bestämmelserna enligt vilka de i lagen angivna sido-&lt;br&gt;verksamhetema som huvudregel inte fordrar särskilt tillstånd. Även på&lt;br&gt;denna punkt bör den svenska regleringen harmoniseras med direktivets&lt;br&gt;bestämmelser. Svenska företag skulle i annat fall missgynnas vid verk-&lt;br&gt;samhet i andra EES-länder. De skulle i princip vara förhindrade att&lt;br&gt;erbjuda några sidotjänster, eftersom dessa inte tillståndsprövats och då&lt;br&gt;inte heller framgår särskilt av auktorisationsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktivets regler bör införas ett krav på att ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall ha sitt huvudkontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § värdepappersrörelselagen får tillstånd beviljas ett&lt;br&gt;värdepappersbolag endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot lagen eller någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas uppfylla kraven på en sund&lt;br&gt;värdepappersrörelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget i övrigt uppfyller de villkor som anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de krav som avses i punkten 3 kan nämnas att bolaget skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en verkställande direktör och en styrelse om minst fem personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillståndskrav för ett värdepappersbolag gäller vidare att bolaget&lt;br&gt;har ett aktiekapital som med hänsyn till verksamhetens art och omfattning&lt;br&gt;är tillräckligt stort. Finansinspektionen har med regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de utfärdat föreskrifter om aktiekapitalets storlek (FFFS 1992:1). Enligt&lt;br&gt;dessa skall ett bolag som driver verksamhet enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse, dvs. egenhandel eller emissionsgarantier,&lt;br&gt;ha ett aktiekapital om minst fem miljoner kronor. Övriga värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall enligt föreskrifterna ha ett aktiekapital som uppgår till minst&lt;br&gt;en miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets regler om minsta startkapital är av grundläggande karaktär.&lt;br&gt;Startkapitalets storlek utgör vidare den undre gränsen för bolagets kapital-&lt;br&gt;bas under den fortsatta verksamheten. Dessa omständigheter talar för att&lt;br&gt;kravet på startkapital i värdepappersbolag bör beloppsbestämmas i lag.&lt;br&gt;Så har också skett i fråga om motsvarande startkapitalsregler för banker&lt;br&gt;och kreditmarknadsbolag. Samma lösning bör därför väljas även i fråga&lt;br&gt;om kravet på startkapital för värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller innebörden av begreppet startkapital innehåller artikel 2.24&lt;br&gt;i kapitalkravsdirektivet en hänvisning till artikel 2.1.1 och 2.1.2 i&lt;br&gt;direktivet 89/299/EEG om kapitalbasen i kreditinstitut. I dessa be-&lt;br&gt;stämmelser anges, i allmänna termer och med vidare hänvisning till&lt;br&gt;artiklarna 22 och 23 i direktivet 86/635/EEG om årsbokslut m.m. för&lt;br&gt;banker och andra finansiella institut, vad som normalt får hänföras till&lt;br&gt;primärt kapital i kapitalbasen. Hit hör dels vad som enligt nationell lag&lt;br&gt;skall räknas som inbetalt eget kapital, dels vissa reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller införande av regler om obligatoriskt minsta startkapital för&lt;br&gt;värdepappersbolag är det, eftersom fråga är om det kapital som skall&lt;br&gt;finnas när verksamheten påbörjas, naturligt att utgå från grundkomponen-&lt;br&gt;terna i vad som skall utgöra bundet eget kapital, dvs. för aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiekapitalet. Reservfond torde emellertid i allmänhet tillskapas redan Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;när ett bolag bildas. Det finns mot denna bakgrund inte något skäl att inte&lt;br&gt;tillmäta en reservfond samma värde som aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför rimligt att knyta kravet på startkapital till vad som enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall utgöra bundet eget kapi-&lt;br&gt;tal, dvs. aktiekapital, reservfond och upp skri vningsfond. Motsvarande&lt;br&gt;avgränsning gäller för banker och kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för lagstiftningen bör vara att normalkravet på start-&lt;br&gt;kapital om motsvarande minst 125 000 ecu skall gälla för alla värdepap-&lt;br&gt;persbolag. Som tidigare anförts i anslutning till behandlingen av möjlig-&lt;br&gt;heten för försäkringsmäklare att förmedla andelar i värdepappersfonder&lt;br&gt;(avsnitt 5.2) framstår det dock som rimligt att i fråga om värdepappers-&lt;br&gt;bolag med motsvarande begränsade verksamhet kunna sätta ned kravet på&lt;br&gt;startkapital till ett belopp motsvarande 50 000 ecu, vilket är det lägsta&lt;br&gt;som kapitalkravsdirektivet tillåter. För de värdepappersbolag som driver&lt;br&gt;verksamhet enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 lagen om värdepappersrörelse, och&lt;br&gt;för vilka nu gäller ett krav på aktiekapital om 5 miljoner kronor, bör&lt;br&gt;föreskrivas ett startkapital som motsvarar 730 000 ecu, drygt 6,7 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har påtalat att medverkan vid emissioner kan vara&lt;br&gt;begränsad till mottagande och vidarebefordran av teckningsanmälningar&lt;br&gt;och anfört att ett startkapitalkrav om 730 000 ecu därvid framstår som&lt;br&gt;orimligt högt. Regeringen delar denna uppfattning. I enlighet med inspek-&lt;br&gt;tionens förslag bör därför införas en möjlighet till dispens från det högre&lt;br&gt;kapitalkravet för verksamhet som endast omfattar annan medverkan vid&lt;br&gt;emissioner än garantigivning. Detta är också förenligt med direktivet om&lt;br&gt;kapitalkrav (se artikel 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts ovan kan tillstånd till mottagande av medel på konto&lt;br&gt;lämnas endast till bolag som uppfyller EG:s krav för kreditinstitut. För&lt;br&gt;bolag som skall bedriva sådan verksamhet bör kravet på startkapital&lt;br&gt;bestämmas till motsvarande fem miljoner ecu i enlighet med huvudregeln&lt;br&gt;i det andra banksamordningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med kapitalkravsdirektivet bör en regel införas om&lt;br&gt;att kapitalbasen hos ett värdepappersbolag inte får tillåtas understiga den&lt;br&gt;nivå för startkapital som generellt krävs för auktorisation av bolaget. Med&lt;br&gt;tanke på de existerande bolagens kapitalförhållanden och den tid som åter-&lt;br&gt;står till dess de nya bestämmelserna skall börja tillämpas torde några sär-&lt;br&gt;skilda regler för redan auktoriserade bolag inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika konsekvenser av att värdepappersbolagets kapital ut-&lt;br&gt;tryckt i ecu minskar till följd av valutakursförändringar, bör kopplingen&lt;br&gt;till ecun göras så att det löpande kapitalkravet kan bestämmas i svenska&lt;br&gt;kronor. Lagtexten bör därför utformas så att den minsta nivå för kapital-&lt;br&gt;basen som skall upprätthållas hänför sig till det belopp i svenska kronor&lt;br&gt;som vid tidpunkten för tillståndsbeslutet motsvarade 50 000, 125 000,&lt;br&gt;730 000 resp, fem miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bolag som har beviljats tillstånd enligt äldre bestämmelser, bör&lt;br&gt;referensnivån motsvara den växelkurs som gäller då de nya reglerna&lt;br&gt;träder i kraft. Föreskrift om detta bör tas in i övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats skall det enligt investeringstjänstedirektivet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;göras en bedömning av större ägares lämplighet i samband med pröv-&lt;br&gt;ningen av en ansökan om auktorisation av ett värdepappersbolag. Mot-&lt;br&gt;svarande regler för banker och kreditmarknadsbolag finns i det andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet (89/646/EEG). Starka skäl talar för att också&lt;br&gt;de svenska reglerna i detta avseende skall utformas på samma sätt för alla&lt;br&gt;de nu angivna företagen. Sådana för banker, värdepappersbolag och&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag gemensamma regler behandlas i avsnitt 9. EES-&lt;br&gt;regler som gäller obligatorisk ägarprövning vid förvärv av kvalificerade&lt;br&gt;innehav i redan auktoriserade värdepappersbolag behandlas i avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sundhetsregler som fordras enligt artikel 10 i investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivets motsvaras av det allmänna sundhetskrav som finns i 1 kap.&lt;br&gt;7 § värdepappersrörelselagen. Det torde inte vara ändamålsenligt att i lag&lt;br&gt;ta in mer detaljerade regler om vad värdepappersbolagen med avseende&lt;br&gt;på sina interna förfaranden skall iaktta för att uppfylla sundhetskravet.&lt;br&gt;Det bör i stället vara en uppgift för Finansinspektionen att i sina före-&lt;br&gt;skrifter ange vilka krav som skall vara uppfyllda. De principer som upp-&lt;br&gt;förandereglema i direktivets artikel 11 avser att säkerställa är också&lt;br&gt;sådana att de måste anses innefattade i lagens sundhetskrav. För tydlig-&lt;br&gt;hetens skull bör dock principerna anges i lagen i anslutning till sundhets-&lt;br&gt;regeln i 1 kap. 7 §. Ansvaret för utformningen av de enskilda reglerna&lt;br&gt;bör däremot åvila inspektionen. Detsamma gäller regeln i artikel 12 om&lt;br&gt;information till kunder om system för investerarskydd. I 6 kap. 2 § finns&lt;br&gt;sedan tidigare ett bemyndigande för Finansinspektionen att efter dele-&lt;br&gt;gation av regeringen meddela föreskrifter bl.a. om ett värdepappers-&lt;br&gt;instituts löpande bokföring samt förvaring och inventering av värde-&lt;br&gt;handlingar. Detta bör kompletteras med ett uttryckligt bemyndigande i&lt;br&gt;anslutning till bestämmelsen i 1 kap. 7 § att meddela föreskrifter om vad&lt;br&gt;värdepappersinstituten skall iaktta för att uppfylla sundhetskraven, både&lt;br&gt;i fråga om interna rutiner m.m. och vad gäller förhållandet till kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i artikel 3.7 i investeringstjänstedirektivet anger i vilka fall en&lt;br&gt;auktorisation av ett värdepappersföretag får återkallas. Finansinspektionen&lt;br&gt;har ansett att återkallelsegrundema i direktivet har formulerats för att&lt;br&gt;tillämpningen skall bli enhetlig inom EU och att reglerna om återkallelse&lt;br&gt;av auktorisationen i det fall auktorisationen inte utnyttjas inom vissa&lt;br&gt;tidsfrister därför bör tas in lagtexten. Regeln i artikel 3.7 torde dock med&lt;br&gt;hänsyn till sin avfattning, särskilt punkten f, inte kunna ges vidare inne-&lt;br&gt;börd än att återkallelse på andra grunder än de i direktivet angivna får&lt;br&gt;ske endast med stöd av bestämmelser i nationell lag. Något hinder mot&lt;br&gt;strängare nationella bestämmelser kan därför inte anses föreligga. Det är&lt;br&gt;således inte nödvändigt att till värdepappersrörelselagen överföra den&lt;br&gt;uppräkning av situationer då återkallelse enligt direktivet får ske. I fråga&lt;br&gt;om motsvarande regler i det första banksamordningsdirektivet (77/780/&lt;br&gt;EEG) har emellertid valts att i den svenska lagstiftningen för banker och&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag ta in uttryckliga regler om tidsfrister för återkallelse&lt;br&gt;då auktorisationen inte utnyttjas. Med hänsyn till värdet av en så långt&lt;br&gt;möjligt enhetlig reglering av finansiella företag talar trots det tidigare&lt;br&gt;anförda överväganden skäl för att justera reglerna i värdepappersrörelse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen så att de får motsvarande innehåll som de regler som gäller för Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kreditinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Börs- och clearingmedlemskap m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En börs får som medlemmar ha — utöver&lt;br&gt;Riksbanken och värdepappersinstitut — värdepappersföretag eller&lt;br&gt;kreditinstitut som inom EES auktoriserats att tillhandahålla investe-&lt;br&gt;ringstjänster i form av handel med finansiella instrument för annans&lt;br&gt;eller för egen räkning eller förmedlingsverksamhet avseende sådana&lt;br&gt;instrument, om företaget uppfyller de krav som börsen ställer för&lt;br&gt;medlemskap. Sådana företag och institut inom EES skall också&lt;br&gt;kunna få tillträde till handeln vid en auktoriserad marknadsplats och&lt;br&gt;bli medlem i eller få tillträde till clearing- och avvecklingssystem&lt;br&gt;som tillhandahålls börsmedlemmama eller deltagarna i handeln vid&lt;br&gt;den auktoriserade marknadsplatsen. Motsvarande skall också gälla&lt;br&gt;andra utländska företag som i sitt hemland får driva någon av de&lt;br&gt;nämnda verksamheterna och som där står under betryggande tillsyn&lt;br&gt;av myndighet eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Försäkringsförbund anser att även försäk-&lt;br&gt;ringsbolag bör ha möjlighet till medlemskap i börs- och clearingverksam-&lt;br&gt;het. OM Stockholm AB menar att det kan finnas skäl att införa en&lt;br&gt;möjlighet att separera börs- och clearingmedlemskap. Enligt bolaget bör&lt;br&gt;det inte av en clearingmedlem krävas att han också har ett börsmed-&lt;br&gt;lemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Som framgår av ingressen till EG-direktivet om invest-&lt;br&gt;eringstjänster bygger detta på grundprincipen att medlemsländerna skall&lt;br&gt;behandla värdepappersföretag som är auktoriserade i något av medlems-&lt;br&gt;länderna lika, dvs. på ett icke diskriminerande sätt. En förutsättning för&lt;br&gt;att ett företag som tillhandahåller värdepapperstjänster i andra länder än&lt;br&gt;hemlandet skall kunna konkurrera med värdlandets företag på likvärdiga&lt;br&gt;villkor är att det får tillträde till de marknadsplatser och anordningar för&lt;br&gt;clearing och avveckling av värdepappersaffärer som finns i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15 i direktivet skall medlemsländerna se till att sådana&lt;br&gt;värdepappersföretag från andra medlemsländer som har tillstånd att till-&lt;br&gt;handahålla investeringstjänster i form av handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment för annans eller för egen räkning skall kunna bli medlem i eller få&lt;br&gt;tillträde till reglerade marknader i det landet under förutsättning att&lt;br&gt;företaget tillhandahåller liknande tjänster där. Bestämmelsen gäller enligt&lt;br&gt;artikel 2.1 även kreditinstitut vars auktorisation omfattar någon av de&lt;br&gt;nämnda värdepapperstjänstema. Företagen skall kunna få medlemskap&lt;br&gt;eller tillträde till reglerade marknader i värdlandet via filialetablering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterbolag i det landet eller gränsöverskridande verksamhet direkt från Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15 skall värdepappersföretag och kreditinstitut med en&lt;br&gt;auktorisation som omfattar någon av de nämnda värdepapperstjänstema&lt;br&gt;också kunna bli medlemmar i eller få tillträde till de system för clearing&lt;br&gt;och avveckling som tillhandahålls medlemmar av en reglerad marknad.&lt;br&gt;Detta gäller enligt ingressen till direktivet även om dessa funktioner sköts&lt;br&gt;av ett i förhållande till marknaden fristående organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet (artikel 1.13) definierar begreppet reglerad marknad som en&lt;br&gt;marknad för sådana finansiella instrument som anges i bilagan till direkt-&lt;br&gt;ivet, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överlåtbara värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelar i företag för kollektiva investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- penningmarknadsinstrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- finansiella terminer och motsvarande instrument med kontantavräk-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- terminskontrakt avseende räntesatser (Forward interest-rate agree-&lt;br&gt;ments, FRA:s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ränte- och valutasvappar och svappar på aktier och aktieindex,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- optioner avseende förvärv eller avyttring av instrument som angetts&lt;br&gt;ovan, däri inbegripet motsvarande instrument med kontantavräkning, sär-&lt;br&gt;skilt valuta- och ränteoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare kriterier för en reglerad marknad anges att marknaden&lt;br&gt;skall fungera regelbundet samt styras av regler — utfärdade eller god-&lt;br&gt;kända av behörig myndighet — som bestämmer marknadens arbetssätt,&lt;br&gt;villkoren för tillträde till marknaden och förutsättningarna för att&lt;br&gt;finansiella instrument skall få noteras eller handlas på marknaden. Att&lt;br&gt;reglerna skall avse noteringskraven (inregistreringskraven) gäller för det&lt;br&gt;fall bestämmelserna i direktivet om samordning av villkoren för upptag-&lt;br&gt;ande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs (det s.k. andra&lt;br&gt;börsdirektivet, 79/279/EEG) är tillämpliga på marknaden. Marknaden&lt;br&gt;skall vidare uppfylla de krav på rapportering av värdepapperstransakt-&lt;br&gt;ioner som gäller enligt artikel 20 i investeringstjänstedirektivet och de&lt;br&gt;krav på information om handeln som gäller enligt artikel 21 i samma&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt artikel 16 upprätta en förteckning över de&lt;br&gt;reglerade marknader som uppfyller medlemsstatens bestämmelser och för&lt;br&gt;vilka de är hemland samt sända förteckningen till övriga medlemsstater&lt;br&gt;och till kommissionen. Motsvarande underrättelse skall göras vid varje&lt;br&gt;ändring av förteckningen eller bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret för medlemskap vid eller tillträde till en reglerad marknad&lt;br&gt;enligt artikel 15 är att företaget uppfyller kraven på kapital och hemlands-&lt;br&gt;tillsyn enligt direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut (se avsnitt 6.3). Ett värdland får ställa upp ytterligare krav&lt;br&gt;på kapital endast i fråga om sådant som inte regleras i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till medlemskap eller tillträde förutsätter vidare att anslut-&lt;br&gt;ningen och deltagandet sker i enlighet med de regler som i olika avse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enden gäller för marknaden. Därmed avses marknadens administrativa Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;och strukturella regler samt handelsreglerna. Också de regler och proce-&lt;br&gt;durer som gäller i fråga om clearing och avveckling skall iakttas. Om till-&lt;br&gt;trädet till en reglerad marknad inte kräver fysisk närvaro, dvs. datorbase-&lt;br&gt;rade marknader, skall deltagandet i handeln kunna ske från hemlandet&lt;br&gt;genom gränsöverskridande verksamhet utan att företaget behöver ha&lt;br&gt;någon etablering i det medlemsland där marknaden har sin bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EES-avtalet medför som framgått en&lt;br&gt;skyldighet för Sverige att ge värdepappersföretag och kreditinstitut från&lt;br&gt;ett land inom EES med en hemlandsauktorisation som omfattar vissa&lt;br&gt;typer av värdepapperstjänster möjlighet att få medlemskap vid eller&lt;br&gt;tillträde till reglerade marknader här i landet. Sådana företag skall också&lt;br&gt;kunna bli medlemmar i eller få tillträde — direkt eller indirekt — till&lt;br&gt;system för clearing och avveckling som tillhandahålls medlemmar av&lt;br&gt;dessa marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om investeringstjänster anges vad som menas med en regle-&lt;br&gt;rad marknad (artikel 1.13). De kriterier som där ställs upp har beskrivits&lt;br&gt;i det föregående. I den svenska lagstiftningen — närmare bestämt lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet — regleras två typer av&lt;br&gt;marknader för handel med finansiella instrument, börs och auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats. Frågan är om de uppfyller de krav som direktivet ställer&lt;br&gt;på en reglerad marknad. Om man bortser från föreskriften att en sådan&lt;br&gt;marknad skall finnas med på en förteckning som hemlandet upprättar före-&lt;br&gt;ligger — med utgångspunkt i den nu gällande regleringen — tveksamhet&lt;br&gt;bara beträffande kravet på att marknaden iakttar de bestämmelser om&lt;br&gt;rapportering av transaktioner med finansiella instrument och information&lt;br&gt;om handeln på marknaden som finns i artiklarna 20 och 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den lagstiftning om börsverksamhet som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993 och de kompletteringar som gjordes ett år senare, när&lt;br&gt;EES-avtalet trädde i kraft, har EG:reglerna på börsområdet helt inför-&lt;br&gt;livats med den svenska rättsordningen. Mot denna bakgrund och den reg-&lt;br&gt;lering och tillsyn i övrigt som börser är underställda bör de hänföras till&lt;br&gt;sådana reglerade marknader som skall omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;direktivet om investeringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även auktoriserade marknadsplatser är föremål för en offentlig reg-&lt;br&gt;lering och tillsyn. Regleringen av auktoriserade marknadsplatser är, bort-&lt;br&gt;sett från att EG:s börsregler inte gjorts obligatoriskt tillämpliga, av i&lt;br&gt;huvudsak samma omfattning och innehåll som för börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet reglerad marknad förekommer även i EG-direktivet om fond-&lt;br&gt;företag (85/611/EEG), där det dock — till skillnad från direktivet om&lt;br&gt;investeringstjänster — inte definierats. Enligt det förra direktivet måste&lt;br&gt;fondföretag — som för svensk del är liktydigt med värdepappersfonder —&lt;br&gt;placera huvuddelen av sina tillgångar i värdepapper som är officiellt&lt;br&gt;noterade vid en fondbörs eller föremål för handel på någon annan regle-&lt;br&gt;rad marknad. I förarbetena till den nya börslagstiftningen fördes ett&lt;br&gt;ingående resonemang om innebörden av begreppet reglerad marknad i&lt;br&gt;EG-direktivet om fondföretag. En av de slutsatser som därvid drogs var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att marknaden måste vara föremål för offentlig reglering (prop. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;1991/92:113 s. 119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av den nya börslagstiftningen gjordes en ändring i den&lt;br&gt;bestämmelse i lagen om värdepappersfonder (18 §) som motsvarar fond-&lt;br&gt;företagsdirektivets nämnda regel. Denna ändring innebar att såväl börser&lt;br&gt;som auktoriserade marknadsplatser klassificerades som reglerade mark-&lt;br&gt;nader. Mot bakgrund av det principiella ställningstagande som därmed&lt;br&gt;har tagits beträffande auktoriserade marknadsplatsers status när det gäller&lt;br&gt;införandet av EG:regler i den svenska värdepappersmarknadslagstift-&lt;br&gt;ningen — och de krav som i lagstiftningen ställs på sådan verksamhet —&lt;br&gt;bör också de betraktas som reglerade marknader. Denna bedömning&lt;br&gt;ligger väl i linje med de kriterier som direktivet om investeringstjänster&lt;br&gt;anger för en reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som anförts följer att både börser och auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser bör betraktas som reglerade marknader i enlighet med direktivet&lt;br&gt;om investeringstjänster. Detta innebär i sin tur att vissa justeringar i&lt;br&gt;lagregleringen för dessa verksamhetsformer måste göras med anledning&lt;br&gt;bl.a. av de krav beträffande tillträde och genomlysning som i det direk-&lt;br&gt;tivet ställs på reglerade marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet får en börs som&lt;br&gt;medlem ha endast Riksbanken, värdepappersinstitut som enligt lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse har tillstånd att driva kommissions-&lt;br&gt;handel, förmedlingsverksamhet eller handel för egen räkning och ut-&lt;br&gt;ländska företag som i sitt hemland har rätt att delta i börshandel av lik-&lt;br&gt;nande slag och som där står under tillsyn av myndighet eller annat be-&lt;br&gt;hörigt organ. Vidare gäller att den som antas som medlem skall ha till-&lt;br&gt;räckliga finansiella resurser och i övrigt vara lämplig att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen. Utländska företag kan enligt 2 kap. 7 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse få tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige.&lt;br&gt;Även sådana företag ingår - i egenskap av värdepappersinstitut - i den&lt;br&gt;krets som kan bli börsmedlemmar, om tillståndet omfattar någon av de&lt;br&gt;tre verksamhetsgrenar som nyss nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utländska aktörers möjligheter att ansluta sig till en börs&lt;br&gt;uttalades i motiven till den nya börslagstiftningen att denna prövning&lt;br&gt;måste ske på objektiva och sakliga grunder och inte fick vara diskrimi-&lt;br&gt;nerande i något avseende, t.ex. på grund av nationalitet. I händelse av&lt;br&gt;begränsade anslutningsmöjligheter till följd av fysiska eller tekniska&lt;br&gt;hinder borde regler som rör begränsningssituationen vara neutralt utform-&lt;br&gt;ade (prop. 1991/92:113 s. 80 och 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning tillåter således redan utländska företag att under&lt;br&gt;samma förutsättningar som svenska värdepappersinstitut bli medlem vid&lt;br&gt;en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett värdepappersföretag skall få börsmedlemskap måste det upp-&lt;br&gt;fylla de krav som börsen ställt upp för detta och enligt börsens bedöm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning vara lämpligt att delta i handeln. Vidare måste företaget uppfylla Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;vissa krav på god finansiell styrka, dvs. ha tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser. Som ovan framhållits kommer införlivandet av direktivet om&lt;br&gt;kapitalkrav att innebära en viss garanti för att värdepappersföretag från&lt;br&gt;ett EES-land i vart fall uppfyller i direktivet uppställda minimikrav på&lt;br&gt;startkapital och kapitaltäckning. Ett värdland får endast ställa upp ytter-&lt;br&gt;ligare krav på kapital för förhållanden som inte täcks av bestämmelserna&lt;br&gt;i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra att sådana värdepappersföretag och kreditinstitut som&lt;br&gt;har sitt säte inom EES skall kunna bli medlemmar vid en börs bör en&lt;br&gt;bestämmelse införas som jämställer sådana företag med aktörer som&lt;br&gt;enligt nu gällande lagstiftning anses ha de kvalifikationer som behövs för&lt;br&gt;börsmedlemskap. För att uppnå likabehandling bör börsmedlemskap,&lt;br&gt;utöver vad som föreskrivs i direktivet, vara tillgängligt även för sådana&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut från annat EES-land som har till-&lt;br&gt;stånd att driva förmedlingsverksamhet avseende finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att ett företag från ett EES-land — med stöd av sin&lt;br&gt;hemlandsauktorisation — kommer att kunna utföra olika investerings-&lt;br&gt;tjänster i övriga EES-länder antingen via filial eller genom gränsöver-&lt;br&gt;skridande verksamhet bör företaget självt få välja lämplig form för del-&lt;br&gt;tagandet i börshandeln. Om handeln är organiserad på så sätt att den&lt;br&gt;kräver fysisk närvaro måste deltagandet givetvis ske via en filial här i&lt;br&gt;landet. Om å andra sidan någon fysisk närvaro inte krävs så skall de ut-&lt;br&gt;ländska EES-företagen ha möjlighet att delta i börshandeln på samma vill-&lt;br&gt;kor som de svenska företagen. Deltagande skall kunna ske utan att en&lt;br&gt;filial behöver imättas här. Detta innebär inte någon förändring i för-&lt;br&gt;hållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utländska företag som inte hör hemma inom EES bör de nu-&lt;br&gt;varande reglerna för börsmedlemskap ändras på så sätt att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för börsmedlemskap blir de samma som för företag från ett&lt;br&gt;EES-land. Genom att ställa krav på att företag av den sistnämnda kate-&lt;br&gt;gorin skall stå under betryggande tillsyn i sitt hemland uppnås en viss&lt;br&gt;garanti för att tillsynen är likartad för alla aktörer som kan komma i&lt;br&gt;fråga för börsmedlemskap. För sådana företag gäller att de skall uppfylla&lt;br&gt;de krav på finansiell styrka som uppställs av börsen. En börs får dock&lt;br&gt;inte ställa strängare krav i fråga om finansiella resurser som förutsättning&lt;br&gt;för medlemskap på företag från ett land utanför EES än på företag från&lt;br&gt;ett EES-land. Detta följer av principerna om fritt tillträde och neutralitet&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet. I den mån medlem-&lt;br&gt;skap vid en börs kan utövas genom anslutning till elektroniska handels-&lt;br&gt;system, behöver utländska företag från ett land utanför EES inte ha&lt;br&gt;någon etablering här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund tar i sitt remissvar upp frågan om möjlig-&lt;br&gt;het för försäkringsbolag att få bli börsmedlem. Som ovan framgått med-&lt;br&gt;ger inte lagstiftningen (3 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksam-&lt;br&gt;het) en börsanslutning för försäkringsbolag. De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;med anledning av implementeringen av investeringstjänstedirektivets&lt;br&gt;regler innebär ingen förändring i det avseendet. Vid tillkomsten av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya börslagstiftningen fördes frågan om att göra börsmedlemskap öppet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;för en vidare krets på tal (prop. 1991/92:113 s. 79). Denna tanke av-&lt;br&gt;visades emellertid då det av olika skäl bedömdes vara mindre lämpligt att&lt;br&gt;i Sverige införa en liberalare hållning till börsmedlemskap än den inter-&lt;br&gt;nationellt rådande. Vidare sades att framtiden får utvisa om det på en&lt;br&gt;internationell nivå kan ske en attitydförändring i börsmedlemskapsfrågan.&lt;br&gt;Någon tydlig sådan förändring har inte kunnat skönjas under den tid om&lt;br&gt;snart två år som gått sedan den nya börslagstiftningen infördes. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav anser vi att det inte finns skäl att nu ompröva det tidigare&lt;br&gt;ställningstagandet och låta försäkringsbolag ingå i den krets för vilken&lt;br&gt;börsmedlemskap är öppen. Vad gäller clearingverksamhet hindrar lagstift-&lt;br&gt;ningen inte försäkringsbolag från att bli clearingmedlem. Försäkrings-&lt;br&gt;bolag som uppfyller de krav en clearingorganisation ställer upp i fråga&lt;br&gt;om kapitalstyrka och lämplighet skall kunna delta i den clearing som&lt;br&gt;organisationen anordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserad marknadsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 7 kap. 1 § andra stycket lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet framgår att lagen inte ställer krav på medlemskap eller sär-&lt;br&gt;skilda kvalifikationer för deltagande i handeln vid en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats. Vilka som skall få delta i handeln avgörs av marknadsplatsen&lt;br&gt;utifrån av denna uppställda krav. Av motiven till bestämmelsen framgår&lt;br&gt;att marknadsplatsen själv bör få bestämma vilka förutsättningar som skall&lt;br&gt;gälla för att få delta i handeln där (prop. 1991/92:113 s. 113). De som&lt;br&gt;uppfyller dessa villkor, vilka måste bygga på sakliga och objektiva grun-&lt;br&gt;der, skall accepteras av marknadsplatsen. Detta följer av principen om&lt;br&gt;fritt tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att — i enlighet med artikel 15 i investeringstjänstedirektivet —&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut, från EES-området, med en&lt;br&gt;hemlandsauktorisation som omfattar kommissionsverksamhet eller handel&lt;br&gt;för egen räkning skall kunna få direkt tillträde till handeln vid en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats bör bestämmelserna i 7 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingsverksamhet kompletteras på så sätt att en marknads-&lt;br&gt;plats inte i sina villkor för deltagande i handeln kan utestänga sådana&lt;br&gt;företag och institut. Denna företagsgrupp bör av konkurrensskäl göras&lt;br&gt;vidare än vad direktivet föreskriver. Såväl värdepappersinstitut, dvs.&lt;br&gt;svenska aktiebolag, bankinstitut och utländska företag med tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller 3 lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse som värdepappersföretag och kreditinstitut som aukto-&lt;br&gt;riserats av ett land inom EES att driva sådana verksamheter bör ges&lt;br&gt;möjlighet att delta i handeln vid en marknadsplats, under förutsättning att&lt;br&gt;de i övrigt uppfyller de villkor som marknadsplatsen uppställt för sådant&lt;br&gt;deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även företag från ett land utanför EES bör ingå i den grupp aktörer&lt;br&gt;som en marknadsplats är skyldig att låta delta i handeln, under förut-&lt;br&gt;sättning att företaget i sitt hemland får driva sådan verksamhet som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ovan och att det står under betryggande tillsyn där. Mot bakgrund av att Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;en auktoriserad marknadsplats själv får bestämma vilka som skall få delta&lt;br&gt;i handeln kan andra företag än de ovan beskrivna komma i fråga, t.ex.&lt;br&gt;svenska eller utländska företag utan auktorisation i nu berörda avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av principen om fritt tillträde, vilken alltjämt skall gälla, följer att de&lt;br&gt;villkor för tillträde som har bestämts av marknadsplatsen inte får vara&lt;br&gt;diskriminerande i något avseende vad avser nu aktuella företag. I&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som sagts beträffande medlemskap vid en&lt;br&gt;börs bör vidare de utländska EES-företagen själva få bestämma på vilket&lt;br&gt;sätt de skall delta i handeln - via filial eller genom gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamhet - om handeln är organiserad så att den valmöjligheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverksamhet får medlemskap&lt;br&gt;i en clearingorganisation endast beviljas den som har en betryggande kapi-&lt;br&gt;talstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta i clearingen hos&lt;br&gt;organisationen. I förarbetena till lagen uttalades att det borde överlåtas&lt;br&gt;på varje enskild clearingorganisation att avgöra vilka som skall få delta&lt;br&gt;i den clearing som organisationen anordnar (prop. 1991/92:113 s. 128).&lt;br&gt;Några särskilda bestämmelser för utländska rättssubjekts deltagande i&lt;br&gt;clearingverksamhet ansågs inte erfordras med hänsyn till att det följer av&lt;br&gt;principen om fritt tillträde att utländska rättssubjekt som söker med-&lt;br&gt;lemskap i en clearingorganisation skall prövas efter samma grunder som&lt;br&gt;svenska subjekt. Det framhölls emellertid att det för stabiliteten i&lt;br&gt;clearingen måste ställas krav på god soliditet hos den som är medlem i&lt;br&gt;en clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats innebär artikel 15 i direktivet om investerings-&lt;br&gt;tjänster att sådana företag som skall beredas medlemskap vid eller till-&lt;br&gt;träde till en reglerad marknad även skall kunna bli medlemmar i eller&lt;br&gt;beredas tillträde till system för clearing och avveckling som tillhandahålls&lt;br&gt;medlemmar av den reglerade marknaden. Som tidigare nämnts gäller&lt;br&gt;detta även då clearing- och avvecklingsfacilitetema tillhandahålls av&lt;br&gt;någon som är fristående i förhållande till den reglerade marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att sådana värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;br&gt;som har en auktorisation som omfattar kommissionshandel eller handel&lt;br&gt;för egen räkning skall kunna få medlemskap vid eller tillträde till en&lt;br&gt;reglerad marknad och anknytande system för clearing och avveckling är&lt;br&gt;— enligt direktivet om investeringstjänster — att företaget resp, institutet&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt kapitalkravsdirektivet och att hemlandsmyndig-&lt;br&gt;heten övervakar att dessa krav efterlevs. Ett värdland får ställa upp ytter-&lt;br&gt;ligare kapitalkrav endast i sådana hänseenden som inte regleras i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet. I och med att vissa minimikrav på kapital skall vara&lt;br&gt;uppfyllda finns det en garanti för att de aktuella företagen har en grund-&lt;br&gt;läggande finansiell styrka. Härigenom minskar riskerna för att de genom&lt;br&gt;en svag soliditet eller otillräcklig kapitalstyrka äventyrar stabiliteten i&lt;br&gt;clearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att att kunna uppfylla kraven på att bereda värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut tillträde till system för clearing och avveckling är det&lt;br&gt;nödvändigt att göra vissa ändringar i de bestämmelser om clearingmed-&lt;br&gt;lemskap som finns i 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelserna bör justeras så att det inte är möjligt för clearingorgani-&lt;br&gt;sationen att neka de aktuella företagen och instituten medlemskap, om de&lt;br&gt;villkor som organisationen har ställt upp för medlemskap är uppfyllda.&lt;br&gt;Av principen om fritt tillträde följer att sådana villkor inte får vara&lt;br&gt;diskriminerande gentemot företagen eller instituten. Kretsen av företag&lt;br&gt;bör dock utvidgas i förhållande till direktivets bestämmelser och överens-&lt;br&gt;stämma med den krets av aktörer som enligt vad som föreslagits skall&lt;br&gt;kunna få börsmedlemskap och tillträde till handeln vid en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats. En clearingorganisation skall således vara skyldig att som&lt;br&gt;clearingmedlem acceptera såväl värdepappersinstitut med tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse att driva kommissionsverksamhet, handel&lt;br&gt;för egen räkning och förmedlingsverksamhet som företag från ett EES-&lt;br&gt;land med tillstånd i hemlandet att driva sådan verksamhet och andra&lt;br&gt;utländska företag som i sitt hemland har rätt att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att en clearingorganisation enligt principen om fritt&lt;br&gt;tillträde själv avgör vilka som skall få delta i den clearing som organisa-&lt;br&gt;tionen anordnar kan utöver de aktörer som en organisation sålunda skall&lt;br&gt;vara skyldig att anta till medlem givetvis även andra företag komma i&lt;br&gt;fråga, t.ex. svenska eller utländska företag utan auktorisation i nu&lt;br&gt;berörda avseenden. Med anledning av vad Sveriges Försäkringsförbund&lt;br&gt;anfört i sitt remissvar kan därvid konstateras att lagstiftningen inte&lt;br&gt;utesluter att bl.a. försäkringsbolag skall kunna bli clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillträdesvillkor som clearingorganisationen har rätt att ställa kan&lt;br&gt;bl.a. innefatta krav på att reglerna och procedurerna för clearingen och&lt;br&gt;avvecklingen följs. Dessa regler får innehålla bestämmelser för att säkra&lt;br&gt;att åtagandena vid clearing och avveckling kan uppfyllas under förutsätt-&lt;br&gt;ning att reglerna inte är diskriminerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen nämner i sitt remissvar att, som&lt;br&gt;föreningen uppfattat det kan värdepappersinstitut antingen få direkt&lt;br&gt;tillgång till ett clearingsystem genom att i teknisk bemärkelse &amp;quot;kopplas&lt;br&gt;upp&amp;quot; mot detta eller så kan tillträdet ske indirekt genom att institutet har&lt;br&gt;en sådan uppkoppling till ett utländskt clearinginstitut, vilket i sin tur är&lt;br&gt;kopplat till ett svenskt clearinginstitut. Den senare ordningen kan enligt&lt;br&gt;föreningen många gånger visa sig lämplig och kan vara att föredra från&lt;br&gt;säkerhets- och tillsynssynpunkt. Med den utformning bestämmelsen om&lt;br&gt;clearingmedlemskap i 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;för närvarande har är det möjligt för värdepappersinstitut att få tillgång&lt;br&gt;till system för clearing av optioner och terminer via ett utländskt&lt;br&gt;clearinginstitut som fått clearingmedlemskap. De föreslagna justeringarna&lt;br&gt;i bestämmelsen medför ingen ändring i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör med anledning av vad OM Stockholm AB anfört om koppling&lt;br&gt;mellan börsmedlemskap och clearingmedlemskap framhållas att det i&lt;br&gt;lagen inte uppställs något krav på att en clearingmedlem också måste&lt;br&gt;inneha ett börsmedlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om clearingverksamhet i lagen om börs- och&lt;br&gt;cleringverksamhet avser bara sådan clearing och avveckling som består&lt;br&gt;i att yrkesmässigt träda in som part i options- eller terminsavtal eller på&lt;br&gt;annat sätt garantera att avtalet fullgörs. Varken clearing av andra finans-&lt;br&gt;iella instrument än dessa, t.ex. avistainstrument som aktier och obliga-&lt;br&gt;tioner, eller clearing av valutor är i dag reglerad i någon författning. Med&lt;br&gt;hänsyn till den betydelse en säker och effektiv clearing och avveckling&lt;br&gt;har för värdepappersmarknaden och även för det finansiella systemet&lt;br&gt;samt till de starka kopplingar som finns mellan valuta- och värdepappers-&lt;br&gt;marknadema, har Clearingutredningen i betänkandet Konto, clearing och&lt;br&gt;avveckling (SOU 1993:114) föreslagit en utvidgning av begreppet clea-&lt;br&gt;ringverksamhet till att avse verksamhet som består i att på clearingmed-&lt;br&gt;lemmamas vägnar utjämna förpliktelser för dem att betala i svensk eller&lt;br&gt;utländsk valuta eller att leverera finansiella instrument till varandra eller&lt;br&gt;i att genom inträdande som part eller på annat sätt garantera att sådana&lt;br&gt;förpliktelser fullgörs. Vidare föreslås att ett nytt begrepp, avvecklings-&lt;br&gt;verksamhet, skall införas och regleras i lagen samt att clearing- och av-&lt;br&gt;vecklingsverksamhet inte skall få bedrivas utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har såvitt gäller bestämmelserna i artikel 15 i&lt;br&gt;investeringstjänstedirektivet om medlemskap i eller tillträde till clearing-&lt;br&gt;och avvecklingssystem uttalat bl.a. att såväl investeringstjänstedirektivet&lt;br&gt;som kapitalkravsdirektivet med stor sannolikhet kommer att påverka vilka&lt;br&gt;krav på kapital som kan ställas på börsmedlemmar som önskar tillträde&lt;br&gt;— direkt eller indirekt — till ett clearing- och avvecklingssystem som&lt;br&gt;betjänar denna marknad. Denna fråga kräver enligt utredningens upp-&lt;br&gt;fattning ytterligare överväganden, liksom frågan om vilka regler och&lt;br&gt;procedurer som får ställas upp av en clearingorganisation för att säker-&lt;br&gt;ställa deltagarnas åtaganden i clearingen. Under hänvisning till det före-&lt;br&gt;varande arbetet med införlivande av direktiven om investeringstjänster&lt;br&gt;och kapitalkrav lade utredningen inte fram något eget förslag i denna del.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelse i 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet om att en clearingorganisation som medlem får ha endast den&lt;br&gt;som har en betryggande kapitalstyrka, bör enligt utredningen behållas.&lt;br&gt;Utredningen framhöll dock att de särskilda krav som kan behöva ställas&lt;br&gt;för tillträde till clearing- och avvecklingssystem noga bör övervägas med&lt;br&gt;hänsyn till de särskilda risker som föreligger vid clearing- och av-&lt;br&gt;vecklingsverksamhet. Bestämmelserna i investeringstjänste- och kapital-&lt;br&gt;kravsdirektiven bör enligt utredningens bedömning därvid inte utgöra&lt;br&gt;hinder för att särskilda krav kan ställas upp av en clearingorganisation&lt;br&gt;beträffande säkerheter och garantier för åtagandenas säkerställande (SOU&lt;br&gt;1993:114 s. 253).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör de frågor som rör kontoföringen av värdepapp-&lt;br&gt;er och då särskilt kontoförande institut beaktas. I aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) finns bestämmelser om ett kontobaserat system huvudsakligen&lt;br&gt;för aktier. De rättsverkningar som tidigare varit förbundna med aktiebrev&lt;br&gt;är nu knutna till registrering på konto hos Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag (VPC), som har ensamrätt för kontoföring av papperslösa&lt;br&gt;aktier och andra finansiella instrument på grundval av aktiekontolagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser. Enligt aktiekontolagen skall särskilda kontoförande institut Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;vidta registreringsåtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har i sitt betänkande förordat att legalmonopolet&lt;br&gt;för VPC avskaffas. Lagen innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;om att endast svenska företag får förordnas till kontoförande institut och&lt;br&gt;frågan har inte berörts i förarbetena. Clearingutredningen diskuterade&lt;br&gt;denna frågas betydelse för den framtida tillämpningen av artikel 15 i in-&lt;br&gt;vesteringstjänstedirektivet. Utredningen gjorde därvid den bedömningen&lt;br&gt;att i begreppet clearing- och avvecklingsystem enligt denna artikel&lt;br&gt;inbegrips sannolikt sådana kontosystem som t.ex. sköter överföring av&lt;br&gt;finansiella instrument vid avvecklingen. För att utländska banker och&lt;br&gt;värdepappersföretag skall ha möjlighet att bli kontoförande institut har&lt;br&gt;utredningen förordat att aktiekontolagen kompletteras så att det uttryck-&lt;br&gt;ligen framgår att utländska företag har möjlighet att bli kontoförande&lt;br&gt;institut (SOU 1993:114 s. 220 och 221).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningens betänkande bereds för närvarande inom Finans-&lt;br&gt;departementet. Utredningens förslag om en utvidgning av möjligheterna&lt;br&gt;att registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen har dock redan&lt;br&gt;genomförts (prop. 1993/94:232, bet. 1993/94:LU37, rskr. 1993/94:352).&lt;br&gt;En proposition på ytterligare delar av betänkandet är ämnad att lämnas&lt;br&gt;till riksdagen under hösten 1994. Om Clearingutredningens förslag om&lt;br&gt;clearing- och avvecklingsverksamhet genomförs påverkar detta även be-&lt;br&gt;stämmelserna om deltagande (medlemskap) i sådan verksamhet. De änd-&lt;br&gt;ringar som i detta avseende kan behöva göras med hänsyn till reglerna&lt;br&gt;i direktivet om investeringstjänster får övervägas vid den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av Clearingutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Rapporteringsskyldighet och information om&lt;br&gt;handeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten för värdepappersinstitut att&lt;br&gt;rapportera avslut i finansiella instrument utvidgas till transaktioner&lt;br&gt;som sker via filial i annat EES-land eller genom tillhandhållande av&lt;br&gt;tjänster där genom gränsöverskridande verksamhet. Den utökade&lt;br&gt;rapporteringsplikten avser finansiella instrument som är föremål för&lt;br&gt;handel på en reglerad marknad inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börser och auktoriserade marknadsplatser är skyldiga att offentlig-&lt;br&gt;göra information om kurser och omsättningsuppgifter för sådana&lt;br&gt;finansiella instrument som är noterade där. Denna skyldighet förtyd-&lt;br&gt;ligas för att uppfylla kraven i direktivet om investeringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen, OM Stockholm AB och&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs AB framför vissa synpunkter beträffande den&lt;br&gt;närmare utformningen av rapporteringsskyldigheten. Dessa behandlas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningskommentarerna till 1 kap. 7 a § lagen om värdepappersrörelse Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;och 4 kap. 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Investeringstjänstedirektivet (artikel 20) föreskriver viss&lt;br&gt;arkiverings- och rapporteringsskyldighet för värdepappersföretag i för-&lt;br&gt;hållande till de behöriga myndigheterna i hemlandet för affärer som före-&lt;br&gt;tagen utför i ett annat medlemsland från en i det landet etablerad filial&lt;br&gt;eller genom gränsöverskridande verksamhet. Bestämmelserna gäller även&lt;br&gt;för kreditinstitut vars auktorisation omfattar värdepapperstjänster. Direk-&lt;br&gt;tivet föreskriver skyldighet för de angivna företagen att under minst fem&lt;br&gt;år hålla tillgängligt för myndigheterna alla relevanta uppgifter om affärer&lt;br&gt;som utförts i instrument som är föremål för handel vid en reglerad mark-&lt;br&gt;nad, oavsett om affären i fråga skett vid eller utanför en sådan marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskrivs en skyldighet för de aktuella företagen att så snart&lt;br&gt;som möjligt, eller senast vid slutet av följande arbetsdag rapportera&lt;br&gt;affärer till behöriga myndigheter i hemlandet som avser aktier, obliga-&lt;br&gt;tioner eller andra skuldförbindelser, standardiserade aktieterminer eller&lt;br&gt;standardiserade aktieoptioner. Om tekniska eller praktiska skäl föranleder&lt;br&gt;det får tidsfristen utsträckas till slutet av påföljande arbetsdag, men inte&lt;br&gt;längre. Anmälan skall innehålla uppgift om beteckning och antal för de&lt;br&gt;instrument som köpts eller sålts, datum och tidpunkt för transaktionen,&lt;br&gt;prisuppgift samt identifieringsuppgifter beträffande värdepappersföretaget.&lt;br&gt;Undantag från rapporteringsplikten får göras för affärer som utförs vid&lt;br&gt;en reglerad marknad i värdlandet och som skall rapporteras till behörig&lt;br&gt;myndighet i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna kan välja mellan att låta företagen själva sköta&lt;br&gt;rapporteringen eller låta den ske via handelssystem eller av börser eller&lt;br&gt;andra reglerade marknader. Ett medlemsland får tillämpa strängare&lt;br&gt;rapporteringskrav beträffande sådana affärer som äger rum vid en reg-&lt;br&gt;lerad marknad i hemlandet eller som utförs av företag för vilka det är&lt;br&gt;hemland. En förutsättning är dock att de strängare reglerna inte tillämpas&lt;br&gt;på ett diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21 innehåller minimiregler i fråga om den information som&lt;br&gt;skall lämnas om handeln vid en reglerad marknad, dvs. genomlysnings-&lt;br&gt;krav. De behöriga myndigheterna åläggs att vidta åtgärder för att se till&lt;br&gt;att reglerade marknader förser investerarna med information i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreskrivs i denna artikel. De behöriga myndigheterna skall&lt;br&gt;bestämma i vilken form och inom vilken tid information skall lämnas.&lt;br&gt;Hänsyn får därvid tas till vilken sorts marknad det gäller, storlek och&lt;br&gt;behov hos marknaden och till de investerare som agerar på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som minimistandard anges i direktivet att för varje finansiellt instru-&lt;br&gt;ment skall offentliggöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid handelns början varje dag, uppgift om det vägda genomsnitts-&lt;br&gt;priset, högsta och lägsta priserna samt omsättningen på marknaden för&lt;br&gt;hela föregående dags handel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för kontinuerliga orderbaserade och prisbaserade marknader dess-&lt;br&gt;utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid slutet av varje timmes handel på marknaden det vägda genom-&lt;br&gt;snittspriset och omsättningen på den marknaden under en sextimmarspe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riod som slutar så att det återstår två timmars handel före offentliggöran-&lt;br&gt;det och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- var 20:e minut, det vägda genomsnittspriset och högsta och lägsta&lt;br&gt;priser på den marknaden under en tvåtimmarsperiod som slutar så att det&lt;br&gt;återstår en timmes handel före offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om investerarna i förväg har tillgång till information om priser och&lt;br&gt;volymer skall denna information finnas tillgänglig fortlöpande så länge&lt;br&gt;handeln pågår på marknaden och investerarna skall kunna genomföra&lt;br&gt;affärer på de villkor angående pris och volym som tillkännages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får medge att offentliggörandet av infor-&lt;br&gt;mation om handeln senareläggs eller tillfälligt ställs in när det är&lt;br&gt;berättigat med hänsyn till att marknadsförhållandena är exceptionella&lt;br&gt;eller, i fråga om små marknader, för att skydda anonymiteten hos företag&lt;br&gt;och investerare. Särskilda regler får också tillämpas beträffande mycket&lt;br&gt;stora affärer och värdepapper med särskild låg likviditet. Sådana regler&lt;br&gt;skall grunda sig på objektiva kriterier och vara tillkännagivna i förväg.&lt;br&gt;De behöriga myndigheterna får även tillämpa mer flexibla villkor för&lt;br&gt;information om transaktioner med obligationer och liknande instrument.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt beträffande tidpunkten för offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet skall en börs-&lt;br&gt;medlem, på det sätt och i den omfattning som börsen bestämmer, till&lt;br&gt;börsen anmäla avslut som medlemmen gör utanför börsen för egen eller&lt;br&gt;någon annans räkning i de finansiella instrument som noteras vid börsen.&lt;br&gt;Sådan anmälningsskyldighet föreligger inte om avslutet skett vid en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats och avser inregistrerade fondpapper. För&lt;br&gt;handeln vid en auktoriserad marknadsplats innebär den rapporteringsskyl-&lt;br&gt;dighet som föreskrivs i 7 kap. 3 § samma lag att en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats, där det förekommer notering av fondpapper som är inregistre-&lt;br&gt;rade vid börs, till börsen skall rapportera alla avslut i dessa fondpapper&lt;br&gt;som sker vid marknadsplatsen eller som anmäls dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fondpapper som är inregistrerade vid en börs föreligger&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet även för värdepappersinstitut som inte är börs-&lt;br&gt;medlemmar. Bestämmelsen i 1 kap. 7 a § lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;innebär att värdepappersinstitut som utanför en börs gör ett avslut i&lt;br&gt;börsregistrerade fondpapper omedelbart skall inrapportera detta till den&lt;br&gt;börs där fondpapperen är inregistrerade. Syftet med den särskilda rappor-&lt;br&gt;teringsplikten avseende inregistrerade fondpapper är att få så god genom-&lt;br&gt;lysning som möjligt av handeln med sådana värdepapper (prop.&lt;br&gt;1991/92:13 s. 105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rapporteringsskyldighet till hemlandsmyndighetema som direktivet&lt;br&gt;om investeringstjänster föreskriver för värdepappersföretag och kreditin-&lt;br&gt;stitut avser transaktioner med vissa uppräknade finansiella instrument,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är föremål för handel på en reglerad marknad inom EES. Rapporte- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;ringsplikten gäller oavsett om transaktionen utförts på en sådan marknad&lt;br&gt;eller inte. Skyldigheten att rapportera är emellertid begränsad till sådana&lt;br&gt;transaktioner som skett vid tillhandahållande av värdepapperstjänster från&lt;br&gt;filial i ett land inom EES eller över landsgränsema i ett sådant land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna uppfylla direktivets krav måste den nuvarande rapporte-&lt;br&gt;ringsplikten för värdepappersinstitut enligt 1 kap. 7 a § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse utvidgas så att den täcker även de transaktioner som direk-&lt;br&gt;tivbestämmelsema omfattar. Den närmare omfattningen av rapporterings-&lt;br&gt;skyldigheten och hur den skall fullgöras bör överlåtas på regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att bestämma. En&lt;br&gt;utgångspunkt vid utformningen av föreskrifterna bör vara att värdepapp-&lt;br&gt;ersinstituten inte i onödan belastas med rapporteringskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 20.1 (a) föreligger skyldighet att under minst fem år&lt;br&gt;bevara och hålla tillgängliga för myndigheterna uppgifter om sådana&lt;br&gt;värdepapperstransaktioner som utförs via filialer eller genom tillhandahål-&lt;br&gt;lande av tjänster i EES-land utan någon etablering där. Denna skyldighet&lt;br&gt;uppfylls genom de bestämmelser om avräkningsnota som finns 3 kap. 9&lt;br&gt;§ lagen om värdepappersrörelse och de föreskrifter om sådana notor som&lt;br&gt;Finansinspektionen — efter bemyndigande av regeringen — meddelat&lt;br&gt;(Finansinspektionens föreskrifter angående handel och tjänster på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden, FFFS 1992:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet anges som en av&lt;br&gt;flera förutsättningar för auktorisation att en börs skall driva sin verksam-&lt;br&gt;het så att verksamheten kan anses sund. Därvid skall börsen tillämpa&lt;br&gt;bl.a. principen om god genomlysning, som innebär att börsmedlemmama&lt;br&gt;skall få en snabb, samtidig och korrekt information om handeln och att&lt;br&gt;allmänheten skall få tillfälle att ta del av sådan information. I 4 kap. 3 §&lt;br&gt;samma lag anges beträffande kursnotering och information vid en börs&lt;br&gt;att information om kurser och omsättningsuppgifter skall offentliggöras&lt;br&gt;omedelbart, om inte Finansinspektionen med hänsyn till handelns effek-&lt;br&gt;tivitet tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en auktoriserad marknadsplats gäller enligt 7 kap. 1 § samma lag&lt;br&gt;på motsvarande sätt att marknadsplatsen, för att verksamheten skall kunna&lt;br&gt;anses sund, skall tillämpa bl.a. principen om god genomlysning, som&lt;br&gt;innebär att de som deltar i handeln får en snabb, samtidig och korrekt&lt;br&gt;information om handeln och att allmänheten får tillfälle att ta del av&lt;br&gt;sådan information. I 7 kap. 4 § sägs att information om kurser och om-&lt;br&gt;sättningsuppgifter skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundtankarna bakom den nya börslagstiftningen har varit att&lt;br&gt;skapa ett alternativ till de traditionella börserna genom att tillåta den&lt;br&gt;friare form som den auktoriserade marknadsplatsen utgör. Verksamheten&lt;br&gt;vid en auktoriserad marknadsplats kan präglas av större frihet och flexi-&lt;br&gt;bilitet och utrymme skall finnas för ett vidare mått av självbestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill har inte uppställts något krav på omedelbarhet vad Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gäller offentliggörandet av information om handeln. Inom vilken tidsrymd&lt;br&gt;sådant offentliggörande skall ske får — enligt lagmotiven — i stället&lt;br&gt;avgöras från fall till fall mot bakgrund av hur handeln är organiserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan prövas ytterst av Finansinspektionen i samband med auktorisation&lt;br&gt;och tillsyn (prop. 1991/92:113 s. 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på genomlysning är redan högt ställt vad gäller handeln vid en&lt;br&gt;börs. Som huvudregel gäller att information om handeln skall lämnas&lt;br&gt;omedelbart. Någon anledning att nu göra avkall på kravet om omedelbar-&lt;br&gt;het finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringstjänstedirektivets regler om genomlysning av handeln vid&lt;br&gt;en reglerad marknad är — som framgått av den tidigare lämnade beskriv-&lt;br&gt;ningen — detaljerade och innefattar krav på att uppgifter om bl.a. det&lt;br&gt;vägda genomsnittspriset, högsta och lägsta pris samt omsättningen skall&lt;br&gt;lämnas med vissa tidsintervaller och att uppgifterna skall avse handeln&lt;br&gt;under vissa bestämda tidsperioder. Huvudregeln i gällande lagstiftning&lt;br&gt;om att information om kurser och omsättningsuppgifter skall lämnas&lt;br&gt;omedelbart måste därför kompletteras med mer detaljerade regler om&lt;br&gt;informationsgivningen för att direktivets krav skall kunna uppfyllas. Det&lt;br&gt;framstår som mest ändamålsenligt att sådana detalj föreskrifter får be-&lt;br&gt;stämmas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får enligt gällande lagstiftning medge undantag från&lt;br&gt;kravet på omedelbart offentliggörande av kurser och omsättningsuppgifter&lt;br&gt;vid en börs, om det är motiverat med hänsyn till effektiviteten i handeln.&lt;br&gt;Enligt lagmotiven kan avvikelser från huvudregeln om en omedelbar redo-&lt;br&gt;visning av information om handeln tänkas om kravet på omedelbarhet&lt;br&gt;skulle minska handelns effektivitet. Handel som är organiserad som en&lt;br&gt;marknadsgarantsmarknad förutsätter i regel en viss tidsförskjutning av&lt;br&gt;avslutsinformationen för att det skall finnas tillräckligt incitament för&lt;br&gt;deltagande marknadsgaranter att förbinda sig att köpa och sälja värdepap-&lt;br&gt;per för egen räkning. En omedelbar redovisning av betalkurser och om-&lt;br&gt;sättningsuppgifter riskerar i många fall att försämra eller rent av omöjlig-&lt;br&gt;göra handeln för marknadsgaranter. Handeln vid en börs bör kunna&lt;br&gt;organiseras på många olika sätt och i lagmotiven framhölls därför att det&lt;br&gt;saknades skäl att låta lagstiftningen sätta onödiga hinder för t.ex.&lt;br&gt;marknadsgarantshandel vid en börs, om den typen av handel kan bedrivas&lt;br&gt;under effektiva former. Kravet på god genomlysning ansågs få vägas mot&lt;br&gt;intresset av att börshandel skall kunna bedrivas effektivt och i olika&lt;br&gt;former (prop. 1991/92:113 s. 106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet om investeringstjänster finns möjlighet för de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna att medge att informationen om handeln vid en reglerad&lt;br&gt;marknad senareläggs eller tillfälligt hålls inne. Det ges också utrymme&lt;br&gt;för att tillämpa mer liberala regler i vissa fall. Under vilka förutsättningar&lt;br&gt;sådana undantag eller särskilda bestämmelser får tillämpas framgår av&lt;br&gt;den redovisning av innehållet i artikel 21 som tidigare har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör även i fortsättningen kunna medge dispens från&lt;br&gt;det grundläggande kravet på att information om kurser och omsättnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter skall lämnas omedelbart, om det är motiverat med hänsyn till Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;effektiviteten i handeln. En sådan dispensmöjlighet får anses ligga inom&lt;br&gt;de ramar för undantag och särskilda bestämmelser som direktivet tillåter.&lt;br&gt;Härvid är särskilt att beakta att omedelbarhetskravet är strängare än de&lt;br&gt;publiceringsfrister som direktivet har som minimikrav. Dispensmöjlig-&lt;br&gt;hetema får dock givetvis inte utnyttjas på ett sätt som strider mot&lt;br&gt;direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts bör omedelbarhetsregeln kompletteras med bestämmelser&lt;br&gt;som fångar upp de detaljerade föreskrifter om handelsinformationen som&lt;br&gt;direktivet anger som minimikrav. En allmän bedömning ger vid handen&lt;br&gt;att direktivet synes ge ett större utrymme för att göra undantag från dessa&lt;br&gt;krav och att tillämpa specialbestämmelser än vad den nyss nämnda dis-&lt;br&gt;pensmöjligheten för Finansinspektionen erbjuder. Den ytterligare flexi-&lt;br&gt;bilitet som direktivet öppnar för bör beaktas vid utformandet av detalj-&lt;br&gt;reglerna om offentliggörandet av kurser och omsättningsuppgifter. Det&lt;br&gt;grundläggande kravet på en god genomlysning av handeln får dock inte&lt;br&gt;eftersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktoriserade marknadsplatser ställs inte något krav på att informa-&lt;br&gt;tionen om handeln skall lämnas omedelbart. Som nämnts följer dock av&lt;br&gt;sundhetsregeln i 7 kap 1 § att sådan information snabbt skall ges dem&lt;br&gt;som deltar i handeln. En sådan oprecis bestämmelse kan inte anses upp-&lt;br&gt;fylla direktivets minimistandard. Bestämmelsen i 7 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet bör därför kompletteras. Som utvecklats&lt;br&gt;ovan framstår det som mest lämpligt att regeringen eller, efter vidare-&lt;br&gt;delegation, Finansinspektionen utformar även de föreskrifter om villkoren&lt;br&gt;för informationsskyldigheten för handeln vid en auktoriserad marknad-&lt;br&gt;splats som behövs för en anpassning till direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Hemlandstillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En i Sverige etablerad filial till ett värde-&lt;br&gt;pappersföretag som är auktoriserat i ett annat EES-land står i första&lt;br&gt;hand under tillsyn av myndighet i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen ges sådana tillsynsbefogenheter som behövs för&lt;br&gt;kontroll av att den verksamhet som värdepappersföretag auk-&lt;br&gt;toriserade i ett annat EES-land utövar i Sverige bedrivs i sunda&lt;br&gt;former. Om missförhållanden konstateras skall inspektionen samråda&lt;br&gt;med hemlandsmyndigheten och vid behov självständigt ingripa mot&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlandsmyndigheten för ett värdepappersföretag auktoriserat i&lt;br&gt;ett annat EES-land får inom ramen för sina tillsynsbefogenheter, och&lt;br&gt;efter anmälan till Finansinspektionen, företa inspektion på platsen av&lt;br&gt;en i Sverige etablerad filial. Den utländska myndigheten kan också&lt;br&gt;begära att en sådan undersökning utförs av inspektionen eller av re-&lt;br&gt;visorer eller andra sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen lämnar förslaget väsentligen&lt;br&gt;utan erinran. Enligt inspektionens uppfattning krävs dock ändringar av 8&lt;br&gt;kap. 5 § sekretesslagen för att beträffande uppgifter som erhållits från&lt;br&gt;utländsk myndighet bevara den sekretess som gäller hos den utländska&lt;br&gt;myndigheten. Inspektionen anför vidare att det torde vara endast&lt;br&gt;Konsumentombudsmannen som skall agera i fall av ovederhäftig reklam&lt;br&gt;vid gränsöverskridande verksamhet. Konsumentverket påpekar beträffande&lt;br&gt;gränsöverskridande handel med värdepapper att utöver ovederhäftig&lt;br&gt;reklam Konsumentverket, och i sista hand Konsumentombudsmannen,&lt;br&gt;också kan ingripa mot marknadsföring som saknar för konsumenten&lt;br&gt;viktig information. Riksskatteverket, som hänvisar till vad verket framfört&lt;br&gt;beträffande Redovisningskommitténs delbetänkande SOU 1994:17 del I,&lt;br&gt;anser att nuvarande regler om särskild årsredovisning för filialer till EES-&lt;br&gt;företag i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., är bättre ur&lt;br&gt;skattekontrollsynpunkt än de föreslagna. Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;betonar att det för värdepappersmarknadens funktion är viktigt att&lt;br&gt;motpartsriskema kan begränsas. Föreningen framhåller i detta samman-&lt;br&gt;hang betydelsen av den externa tillsynen och av att samarbetet och&lt;br&gt;samordningen mellan tillsynsmyndigheterna i de olika berörda länderna&lt;br&gt;fungerar väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8.3 i investeringstjänstedirektivet skall ansvaret för tillsyn&lt;br&gt;över värdepappersföretag, inkl, den verksamhet som företagen med stöd&lt;br&gt;av hemlandsauktorisation driver i andra länder, väsentligen åvila myndig-&lt;br&gt;heterna i det land där resp, företag är auktoriserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 23.3 i direktivet skall de behöriga myndigheterna i olika&lt;br&gt;berörda stater verka i nära samarbete i tillsynen av värdepappersföretag.&lt;br&gt;I artikeln föreskrivs att myndigheterna skall förse varandra med all den&lt;br&gt;information om ledningen och ägarförhållandena i värdepappersföretaget&lt;br&gt;som behövs för underlättande av tillsynen och för kontroll av att auk-&lt;br&gt;torisationsvillkoren uppfylls. Enligt artikel 25 i direktivet skall strikt&lt;br&gt;sekretess gälla för förtrolig information som erhållits inom ramen för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheternas verksamhet. Sekretessen skall dock inte hindra&lt;br&gt;sådant informationsutbyte mellan myndigheter som är föreskrivet i direk-&lt;br&gt;tiv som gäller för värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att det föreskrivna myndighetssamarbetet skall&lt;br&gt;kunna fungera väl är att även värdlandsmyndighetema har rätt och skyl-&lt;br&gt;dighet att skaffa sig insyn i filialer och i övrigt övervaka verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom det egna landet. I artikel 19.1 i direktivet anges uttryckligen&lt;br&gt;att ett värdland för statistiska ändamål får föreskriva skyldighet för värde-&lt;br&gt;pappersföretag med filial i landet att lämna periodiska rapporter om&lt;br&gt;verksamheten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om hemlandstillsyn innebär inte att värdlandets lagar saknar&lt;br&gt;tillämpning på värdepappersföretag som verkar med stöd av auktorisation&lt;br&gt;i annat land. Som nämnts tidigare (avsnitt 5.4) skall en värdlandsmyn-&lt;br&gt;dighet, innan filialverksamhet inleds, ha viss tid på sig att ange under&lt;br&gt;vilka villkor som verksamheten får bedrivas. Sådana villkor skall, som&lt;br&gt;det heter i artikel 17.4, vara motiverade av hänsyn till det allmänna&lt;br&gt;bästa. Värdlandsmyndigheten skall enligt samma bestämmelse ha rätt att&lt;br&gt;förbereda tillsyn i enlighet med reglerna i artikel 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19 ger värdlandsmyndigheter rätt att ingripa mot utländska&lt;br&gt;värdepappersföretag som överträder föreskrifter som utfärdats i värd-&lt;br&gt;landet. Föreskrifterna måste då naturligtvis vara utfärdade inom ramen&lt;br&gt;för de befogenheter som värdlandsmyndighetema har beträffande tillsynen&lt;br&gt;över utländska företag enligt direktivet. Ingripande kan ske både mot de&lt;br&gt;företag som driver verksamhet genom filial och mot dem som driver&lt;br&gt;verksamhet direkt från hemlandet. Vid ingripanden skall värdlandsmyn-&lt;br&gt;digheten följa en viss procedur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i artikel 19 anvisade förfarandet innebär att värdlandsmyndigheten&lt;br&gt;i första hand skall förelägga det felande företaget att vidta rättelse. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggandet inte följs skall myndigheten underrätta behörig hemlands- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;myndighet som har att ingripa mot företaget. Om missförhållandena inte&lt;br&gt;upphör, trots att hemlandsmyndigheten vidtagit åtgärder eller till följd av&lt;br&gt;att ett ändamålsenligt ingripande inte kan ske i hemlandet, får värdlands-&lt;br&gt;myndighetema självständigt vidta de åtgärder som behövs för att fortsatta&lt;br&gt;överträdelser skall förhindras. Vid behov får myndigheterna då hindra det&lt;br&gt;tredskande företaget att göra nya åtaganden i värdlandet. I brådskande&lt;br&gt;fall får värdlandsmyndighetema ingripa direkt, utan föregående samråd&lt;br&gt;med hemlandet. Om auktorisationen återkallas i hemlandet skall under-&lt;br&gt;rättelse ske till värdlandsmyndighetema, som är skyldiga att agera för att&lt;br&gt;företaget inte skall göra ytterligare åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 24.1 i direktivet skall hemlandstillsynen bl.a. innefatta&lt;br&gt;rätt för vederbörande myndighet att, självständigt eller med anlitande av&lt;br&gt;särskilt utsedda personer, företa inspektion på platsen av filialer etab-&lt;br&gt;lerade i andra länder. Värdlandet skall ge en sådan rätt åt hemlands-&lt;br&gt;myndighetema sedan dessa underrättat behöriga värdlandsmyndigheter om&lt;br&gt;sin avsikt. Myndigheten i det andra landet kan enligt punkten 2 i stället&lt;br&gt;begära att värdlandsmyndigheten skall utföra en sådan undersökning eller&lt;br&gt;tillåta revisorer eller andra sakkunniga att göra det. Värdlandsmyndig-&lt;br&gt;hetema skall, för fullgörande av det tillsynsansvar som direktivet medger,&lt;br&gt;även för egen del ha befogenhet att företa inspektion av filialer som&lt;br&gt;etablerats av utländska värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalet ingår ett direktiv om skyldigheter angående offentliggöran-&lt;br&gt;de av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan med-&lt;br&gt;lemsstat (89/117/EEG). Enligt direktivet skall som huvudregel gälla att&lt;br&gt;filialer till institut med huvudkontor i andra medlemsländer inte av värd-&lt;br&gt;landet får åläggas att avlämna särskilt årsbokslut för filialverksamheten.&lt;br&gt;Denna huvudregel har dock i stora delar satts ur spel, genom att värd-&lt;br&gt;länderna har getts rätt att tills vidare kräva en tämligen omfattande sär-&lt;br&gt;redovisning av filialerna. Ett värdland kan, trots huvudregeln i filial-&lt;br&gt;redovisningsdirektivet, ställa krav på så gott som fullständiga balans- och&lt;br&gt;resultaträkningar för filialverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall filialerna dämtöver i resp, värdland offentliggöra&lt;br&gt;fullständiga räkenskaper för hela institutet i form av årsbokslut, koncern-&lt;br&gt;redovisning, förvaltningsberättelse, koncemförvaltningsberättelse samt&lt;br&gt;revisionsberättelse över årsbokslut och koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdland utnyttjar möjligheterna att kräva särredovisning av&lt;br&gt;filialer skall redovisade uppgifter kontrolleras av revisorer i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt filialredovisningsdirektivet skall redovisningshandlingar vara&lt;br&gt;upprättade i överensstämmelse med direktivet om årsbokslut och samman-&lt;br&gt;ställd redovisning för banker och andra finansiella institut (86/635/EEG),&lt;br&gt;vilket i sin tur kompletterar bestämmelser i dels fjärde bolagsdirektivet&lt;br&gt;om årsbokslut i vissa typer av bolag (78/660/EEG), dels sjunde bolags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet om sammanställd redovisning (83/349/EEG). Samtliga dessa Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;direktiv ingår i EES-avtalet och är avsedda att vara införlivade med&lt;br&gt;svensk rätt när de nya reglerna om etableringsfrihet för värdepappersföre-&lt;br&gt;tag från EES-området skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om fördelningen av tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte i direktivet sägs klart ut måste bestämmelserna om hem-&lt;br&gt;landstillsyn förstås så att inte endast den egentliga tillsynen utan även&lt;br&gt;vissa delar av hemlandets relevanta lagstiftning blir gällande för före-&lt;br&gt;tagens utlandsverksamhet. Det blir därför av vikt att i samband med ett&lt;br&gt;svenskt införlivande av direktivet göra en bedömning av i vad mån det&lt;br&gt;svenska regelverket kan göras tillämpligt på utländska företag som driver&lt;br&gt;verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller verksamhet som utövas oberoende av etablering ligger&lt;br&gt;det i sakens natur att sådan gränsöverskridande verksamhet i allt väsent-&lt;br&gt;ligt faller under hemlandets lagar. Det utländska företagets aktivitet i&lt;br&gt;Sverige manifesterar sig främst genom marknadsföringsåtgärder. I den&lt;br&gt;mån ett utomlands stationerat företag erbjuder sina tjänster i Sverige&lt;br&gt;genom t.ex. ovederhäftig reklam måste det finnas möjligheter att ingripa&lt;br&gt;mot verksamheten. I förarbetena till motsvarande lagstiftning för banker&lt;br&gt;och kreditmarknadsbolag (prop. 1992/93:89 s. 129) har det föredragande&lt;br&gt;statsrådet utgått från att ingripanden skall kunna ske både av Finans-&lt;br&gt;inspektionen med biträde av hemlandsmyndigheten och av Konsumentom-&lt;br&gt;budsmannen med stöd av marknadsföringslagen (1975:1418). Regeringen&lt;br&gt;delar denna uppfattning. Det kan inom näringsområden som är under-&lt;br&gt;kastade särskild reglering och tillsyn vara svårt att dra en skarp gräns&lt;br&gt;mellan vad som enbart är att anse som otillbörlig marknadsföring och vad&lt;br&gt;som också är att betrakta som överträdelse av de särskilda rörelse- och&lt;br&gt;verksamhetsregler som gäller för företagen i fråga. Det framstår som&lt;br&gt;lämpligt att de berörda myndigheterna i nu aktuella fall samarbetar för att&lt;br&gt;uppnå bästa möjliga resultat. I många fall torde marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;som står i strid med svenska regler vara otillåtna också enligt hemlandets&lt;br&gt;lagstiftning. Det kan då vara effektivare med ett samarbete mellan de&lt;br&gt;berörda tillsynsmyndigheterna än ett förfarande i Marknadsdomstolen.&lt;br&gt;Som Konsumentverket påpekat skall det givetvis vara möjligt att ingripa&lt;br&gt;också mot reklam eller andra marknadsföringsåtgärder som framstår som&lt;br&gt;ovederhäftiga på den grunden att för konsumenten viktig information&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lags tillämplighet på verksamhet som utgår från här etablerade&lt;br&gt;filialer har såvitt gäller värdepappersföretag varit tydligt markerad. När&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse infördes angavs uttryckligen i de särskilda&lt;br&gt;paragraferna vilka bestämmelser som gällde även filialer till utländska&lt;br&gt;företag. I nuvarande 2 kap. 7 § sägs vidare att bestämmelserna i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:160) om utländska filialer m.m. i tillämpliga delar gäller för verk- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;samhet i filialer till utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att nu anlägga ett delvis annorlunda synsätt såvitt gäller&lt;br&gt;de svenska rörelsereglemas tillämplighet på filialer till utländska värde-&lt;br&gt;pappersföretag. Det som kännetecknar en filial är att den utgör en integ-&lt;br&gt;rerad del av ett företag. Det säger sig självt att det i första hand är&lt;br&gt;lagstiftningen i det land där företaget har sitt legala hemvist som sätter&lt;br&gt;gränserna för vad utomlands etablerade filialer får ägna sig åt. Regler&lt;br&gt;som i ett visst land har ställts upp med syfte att trygga exempelvis ett&lt;br&gt;företags finansiella stabilitet kan inte få avsedd verkan, om de inte&lt;br&gt;upprätthålls av företaget som helhet. Av detta skäl har behöriga tillsyns-&lt;br&gt;organ i hemlandet ett legitimt intresse av att effektivt kunna övervaka&lt;br&gt;verksamheten i utlandsfilialer. För EG-rättens del har detta intresse&lt;br&gt;kommit till uttryck i investeringstjänstedirektivets bestämmelser om&lt;br&gt;hemlandskontroll och om skyldighet för värdländer att begränsa en filials&lt;br&gt;handlingsutrymme till vad som gäller enligt hemlandsauktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan gäller enligt direktivet ett krav på värdländer att tillåta&lt;br&gt;viss angiven verksamhet i filialer till utländska företag, även om verk-&lt;br&gt;samheten inte är tillåten för inhemska institut enligt den egna lagstift-&lt;br&gt;ningen. Denna ordning kan sägas innebära en utvidgning av hemlandets&lt;br&gt;jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om ömsesidigt godtagande av viss verksamhet genom filialer&lt;br&gt;eller genom direkt tillhandahållande av tjänster från utlandet skulle i&lt;br&gt;högre eller lägre grad kunna sättas ur spel, om ett värdland ställde krav&lt;br&gt;på filialer till utlandsinstitut att i alla delar följa de regler som gäller för&lt;br&gt;värdlandets egna företag. En filials direkta utlandsanknytning gör det&lt;br&gt;också ofta mindre ändamålsenligt att tillämpa värdlandets lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om kapitaltäckning kommer hemlandets regler att gälla för&lt;br&gt;filialerna. Solvenskontrollen skall handhas av hemlandsmyndighetema.&lt;br&gt;EG-direktivens krav på harmonisering av medlemsstaternas normer för&lt;br&gt;kapitalbas och kapitalkrav innebär för övrigt att i stort sett samma regler&lt;br&gt;tillämpas inom hela EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu sagts om svenska resp, utländska reglers tillämplighet för&lt;br&gt;här verksamma filialer utgår från förhållandena inom EES. Emellertid får&lt;br&gt;gränsdragningen anses i huvudsak ha giltighet även för filialer till värde-&lt;br&gt;pappersföretag hemmahörande i tredje land. För att en sådan filial skall&lt;br&gt;få driva verksamhet i Sverige krävs särskilt tillstånd av svensk myndig-&lt;br&gt;het. Som förutsättning för tillstånd gäller att värdepappersföretaget står&lt;br&gt;under tillsyn i hemlandet och att regelverket där är likvärdigt med det&lt;br&gt;som gäller i Sverige, särskilt i fråga om kapitalkrav och verksamhetens&lt;br&gt;bedrivande. Under sådana förhållanden bör för dessa filialer gälla&lt;br&gt;hemlandets rörelseregler med i stort sett samma begränsningar som skall&lt;br&gt;gälla för filialer till värdepappersföretag från EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EES-reglema gäller en skyldighet för Sverige att tillåta behöriga&lt;br&gt;myndigheter från andra EES-länder att inom ramen för sina tillsyns-&lt;br&gt;befogenheter företa inspektion på platsen av här i landet etablerade&lt;br&gt;filialer till värdepappersföretag från resp. land. Lagförslagen innehåller&lt;br&gt;sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de bestämmelser som nu föreslås flyttade från 2 kap. 7 § till&lt;br&gt;1 kap. 1 § andra stycket lagen om värdepappersrörelse gäller för ut-&lt;br&gt;ländska värdepappersföretags verksamhet genom filial i Sverige lagen&lt;br&gt;(1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen) i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Hänvisningarna i lagen innebär att bl.a. bokföringsreglema i 11-14 §§&lt;br&gt;filiallagen blir tillämpliga för berörda företag. Enligt 11 § filiallagen skall&lt;br&gt;en filial ha en egen bokföring, som är skild från det utländska företagets&lt;br&gt;bokföring i övrigt. I 12 § föreskrivs att filialräkenskapema skall granskas&lt;br&gt;av auktoriserad eller godkänd revisor eller auktoriserat eller godkänt&lt;br&gt;revisionsbolag. Verkställande direktören för en filial skall, enligt 13 §,&lt;br&gt;varje år ge in filialredovisningshandlingar och revisionsberättelse samt,&lt;br&gt;därutöver, motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de&lt;br&gt;gjorts offentliga i företagets hemland. För filialens bokföring och revision&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av mot-&lt;br&gt;svarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 2 § lagen om värdepappersrörelse får regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen utfärda närmare föreskrifter om värdepappersinsti-&lt;br&gt;tutens löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att de svenska redovisningsreglerna inte längre kan&lt;br&gt;upprätthållas fullt ut i fråga om filialer till värdepappersföretag från andra&lt;br&gt;EES-länder. Dels gäller ett åtagande att i fråga om redovisning av filial-&lt;br&gt;verksamhet godta utländska redovisningshandlingar. Dels kan det inte&lt;br&gt;ställas krav på fullständig särredovisning för filialerna. Det kan inte&lt;br&gt;undvikas att redovisningskraven på de i Sverige verksamma företagen till&lt;br&gt;viss del blir olikformiga. Olägenheterna blir dock inte särskilt stora. I&lt;br&gt;och med att Sverige med stöd av direktiv 89/117/EEG kan kräva in en&lt;br&gt;omfattande, särskild redovisning för filialverksamheten och att dessa upp-&lt;br&gt;gifter skall av svenska revisorer kontrolleras mot den fullständiga redo-&lt;br&gt;visning som det utländska institutet alltid är skyldigt att offentliggöra,&lt;br&gt;kommer det att bli möjligt att få den överblick över räkenskaperna som&lt;br&gt;behövs för att tillgodose bl.a. svenska intressen av skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Riksskatteverket anfört i fråga om skyldighet att avge särskild&lt;br&gt;filialredovisning och behovet av god skattekontroll är beaktansvärt. Dessa&lt;br&gt;frågor är emellertid av övergripande karaktär och måste lösas gemensamt&lt;br&gt;för värdepappersföretag, kreditinstitut och försäkringsföretag. Slutligt&lt;br&gt;ställningstagande i dessa frågor bör därför tas i samband med utarbetan-&lt;br&gt;det av den nya redovisningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynen över värdepappersföretag som verkar i olika länder skall&lt;br&gt;bli effektiv är det av största vikt att EES-avtalets regler om obligatoriskt&lt;br&gt;utbyte av information och fortlöpande samarbete mellan prövnings- och&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter fungerar väl. Till en del kommer sådant utbyte av&lt;br&gt;information att ske enligt rutiner som i dag tillämpas EU-medlemsstatema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellan. Beroende på sakens natur kommer myndighetskontaktema att i Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;vissa fall vara mindre formaliserade. Det bedöms inte ändamålsenligt att&lt;br&gt;i lag ta in detaljerade föreskrifter om i vilka situationer och under vilka&lt;br&gt;förutsättningar Finansinspektionen skall förse tillsynsorgan i andra länder&lt;br&gt;— inom och utom EES — med uppgifter om i Sverige verksamma institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana föreskrifter kan vid behov meddelas genom förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den informationsskyldighet för Finansinspektionen som följer av EES-&lt;br&gt;avtalet avser till stor del sådana uppgifter som åsyftas i 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket sekretesslagen (1980:100). Enligt denna bestämmelse gäller sekre-&lt;br&gt;tess i statlig myndighets verksamhet, som består i tillståndsgivning eller&lt;br&gt;tillsyn med avseende på bl.a. värdepappersmarknaden, för uppgifter om&lt;br&gt;dels affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs, dels&lt;br&gt;ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;till en utländsk myndighet regleras i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretess-&lt;br&gt;lagen. Uppgift som är sekretessbelagd enligt sekretesslagen får enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen inte lämnas ut till utländsk myndighet eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation i annat fall än om utlämnandet sker i enlighet med föreskrift&lt;br&gt;därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle&lt;br&gt;få lämnas ut till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndig-&lt;br&gt;hetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att&lt;br&gt;uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller mellanfolkliga&lt;br&gt;organisationen. Bestämmelsen ger således Finansinspektionen goda möj-&lt;br&gt;ligheter att i tillsynsarbetet lämna ut handlingar och uppgifter till behöriga&lt;br&gt;utländska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar tagit upp frågan om sekretess&lt;br&gt;för uppgifter av förtrolig karaktär som inspektionen erhållit från en&lt;br&gt;utländsk tillsynsmyndighet. Enligt 8 kap. 5 § fjärde stycket sekretesslagen&lt;br&gt;gäller sekretess för uppgifter som erhållits enligt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, i den mån riksdagen&lt;br&gt;godkänt avtalet. Såväl EES-avtalet som tilläggsavtalet till detta, vilka&lt;br&gt;båda godkänts av riksdagen, är av denna karaktär. Stadgandet i sekre-&lt;br&gt;tesslagen torde därför vara tillämpligt på information som erhållits i&lt;br&gt;enlighet med ett direktiv som ingår i något av de nämnda avtalen,&lt;br&gt;givetvis dock endast i den utsträckning sekretess föreskrivs i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Prövning av större ägares lämplighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansinspektionens tillstånd krävs för förvärv&lt;br&gt;av s.k. kvalificerade innehav av aktier i värdepappersbolag, som&lt;br&gt;motsvarar 10 % eller mer av aktiekapitalet eller av samtliga röster&lt;br&gt;eller som annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen&lt;br&gt;av företaget. Tillstånd krävs även beträffande förvärv som innebär&lt;br&gt;att den som redan har ett kvalificerat innehav ökar detta så att det&lt;br&gt;når upp till eller överskrider 20, 33 eller 50 % eller som innebär att&lt;br&gt;värdepappersbolaget får ställning av dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen kan motsätta sig förvärvet, om lämpligheten hos för-&lt;br&gt;värvaren inte bedöms som tillfredsställande med hänsyn till behovet&lt;br&gt;av en sund och ansvarsfull ledning av bolaget. På samma grund kan&lt;br&gt;inspektionen ingripa mot den som har ett kvalificerat innehav i ett&lt;br&gt;värdepappersbolag, bl.a. genom förbud att utöva rösträtt och, i sista&lt;br&gt;hand, föreläggande att avyttra aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall ske till Finansinspektionen av avyttringar av dels&lt;br&gt;kvalificerade innehav, dels innehav som medför att innehavet går&lt;br&gt;ned under någon av de nämnda nivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om ägarprövning skall sekretess gälla hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen för uppgifter om enskildas ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgifterna blir offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. I&lt;br&gt;promemorian föreslås dock ingen särskild sekretessregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken framhåller i anslutning till förslaget&lt;br&gt;om ägarprövning vid oktroj- och tillståndsprövning (avsnitt 9) det som&lt;br&gt;angeläget att ägarprövningen ges ett tydligare innehåll. Även Finansin-&lt;br&gt;spektionen anser att reglerna bör göras tydligare, såväl vad gäller&lt;br&gt;definitionen av kvalificerat innehav som i fråga om vem som i olika&lt;br&gt;situationer är skyldig att söka förvärvstillstånd resp, anmäla avyttring.&lt;br&gt;Enligt inspektionen bör det också tydliggöras hur sanktionerna är avsedda&lt;br&gt;att tillämpas för att skapa en bättre förståelse för sanktionsmedlen och hur&lt;br&gt;dessa skall tillämpas. Inspektionen föreslår slutligen att relevanta&lt;br&gt;bestämmelser i sekretesslagen ses över, eftersom uppgifter som in-&lt;br&gt;spektionen erhåller i här diskuterade ärenden är av känslig natur. Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen har inget att erinra mot den föreslagna ordningen&lt;br&gt;för ägarprövning, men anser med hänsyn till rättssäkerheten det viktigt&lt;br&gt;att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet görs ansträngningar för att lägga&lt;br&gt;fast så objektiva kriterier för prövningen som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Som nämnts i föregående avsnitt föreskrivs i artikel 4 i&lt;br&gt;investeringstjänstedirektivet att auktorisation för ett värdepappersföretag&lt;br&gt;inte får beviljas förrän prövningsmyndigheten fått information om vilka&lt;br&gt;ägare, fysiska eller juridiska personer, som har kvalificerade innehav i&lt;br&gt;företaget. Storleken av sådana kvalificerade innehav skall också uppges.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall vägra auktorisation om den, med hänsyn till behovet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;av en sund och ansvarsfull ledning av företaget, bedömer att lämpligheten&lt;br&gt;hos sådana ägare inte är tillfredsställande. Prövning av större ägares&lt;br&gt;lämplighet i samband med auktorisation behandlas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett&lt;br&gt;företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller av&lt;br&gt;samtliga röster eller som annars möjliggör ett väsentligt inflytande över&lt;br&gt;ledningen av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 9.1 i investeringstjänstedirektivet skall det föreskrivas en&lt;br&gt;skyldighet för varje fysisk eller juridisk person, som avser att förvärva&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag, att underrätta behöriga&lt;br&gt;myndigheter om storleken av det tilltänkta innehavet. En sådan under-&lt;br&gt;rättelse skall lämnas även av den som avser att öka ett kvalificerat inne-&lt;br&gt;hav så att hans andel av kapitalet eller rösterna kommer att nå upp till&lt;br&gt;eller överskrida 20, 33 eller 50 %, eller så att värdepappersföretaget&lt;br&gt;kommer att få ställning av dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren av ett kvalificerat innehav är ett värdepappersföretag&lt;br&gt;som är auktoriserat i en annan medlemsstat, skall — enligt artikel 9.2 —&lt;br&gt;den myndighet som tar emot anmälan samråda med myndigheten i den&lt;br&gt;andra medlemsstaten, när det företag som förvärvet gäller därigenom får&lt;br&gt;ställning av dotterföretag. Under samma förutsättning skall myndighets-&lt;br&gt;samråd äga rum när förvärvaren är moderföretag till ett värdepappers-&lt;br&gt;företag som är auktoriserat i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en myndighet fått en anmälan om ett tilltänkt förvärv, skall den&lt;br&gt;enligt artikel 9.1 andra stycket ha möjlighet att inom en tid av tre&lt;br&gt;månader motsätta sig förvärvet. Detta skall ske om förvärvaren bedöms&lt;br&gt;vara olämplig. Endast i det fall obligatoriskt myndighetssamråd skall ske&lt;br&gt;får tremånadersfristen förlängas. Om myndigheten beslutar att inte&lt;br&gt;motsätta sig förvärvet får den föreskriva en viss tid inom vilken förvärvet&lt;br&gt;skall ha genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 9.3 skall anmälan göras även av fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som avser att avyttra — direkt eller indirekt — ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav i ett värdepappersföretag. Också i det fall en avyttring innebär&lt;br&gt;att ett kvalificerat innehav minskas i sådan utsträckning att andelen av&lt;br&gt;kapitalet eller rösterna går ned under 20, 33 eller 50 %, eller så att&lt;br&gt;värdepappersföretaget förlorar sin ställning av dotterföretag, skall an-&lt;br&gt;mälan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet att underrätta behöriga myndigheter åligger enligt artikel&lt;br&gt;9.4 värdepappersföretag som, i samband med bolagsstämma eller på&lt;br&gt;annat sätt, får kännedom om förvärv eller avyttringar som nu sagts.&lt;br&gt;Värdepappersföretagen skall också löpande, minst en gång om året,&lt;br&gt;underrätta myndigheterna om vilka personer som har kvalificerade inne-&lt;br&gt;hav i företaget och om storleken på sådana innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 9.5 har behöriga myndigheter en skyldighet att ingripa&lt;br&gt;mot ägare med kvalificerade innehav, när de utövar sitt inflytande på ett&lt;br&gt;sätt som är ägnat att motverka en sund och ansvarsfull ledning av värde-&lt;br&gt;pappersföretaget. Sådana ingripanden skall kunna ske exempelvis i form&lt;br&gt;av förelägganden, sanktioner gentemot styrelsen och den verkställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledningen samt genom upphävandet av rösträtt som är knuten till inne- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;havet. Åtgärder av samma slag skall kunna vidtas gentemot den som&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskrivna underrättelser om förvärv. Om ett för-&lt;br&gt;värv genomförs i strid med myndighetens beslut skall det — oavsett vilka&lt;br&gt;ingripanden som sker i övrigt — förordnas att rösträtterna för innehavet&lt;br&gt;inte får utövas eller att avgivna röster skall vara ogiltiga eller får&lt;br&gt;förklaras ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regler om prövning av lämpligheten&lt;br&gt;av större ägare i finansiella institut infördes inom EG först i fråga om&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut. Dessa regler finns i direktivet&lt;br&gt;89/646/EEG av den 15 december 1989 om samordning av lagar och&lt;br&gt;andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinsti-&lt;br&gt;tut, samt med ändring av direktiv 77/780/EEG (andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet). Bestämmelser om ägarprövning i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i detta direktiv har införts först i fråga om banker och därefter&lt;br&gt;också för kreditmarknadsbolag. Dessa bestämmelser finns nu i bankrörel-&lt;br&gt;selagen resp, lagen om kreditmarknadsbolag (prop. 1992/93:89, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU9, rskr. 1992/93:109, SFS 1992:1613 och 1610).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i investeringstjänstedirektivet följer att regler om&lt;br&gt;prövning av lämpligheten även hos större ägare i värdepappersbolag skall&lt;br&gt;införas i svensk rätt. Bestämmelser som uppfyller kraven enligt artikel 9&lt;br&gt;i investeringstjänstedirektivet bör därför tas in i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Eftersom ägarprövningen är en del av den tillsyn som Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall utöva är det lämpligt att bestämmelserna tas in i kapitel&lt;br&gt;6 i lagen. Reglerna om ägarprövning i investeringstjänstedirektivet har&lt;br&gt;utformats efter förebild av reglerna i det andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet. Detta och sakliga skäl i övrigt talar för att motsvarande regler&lt;br&gt;även i Sverige ges en enhetlig utformning. Utgångspunkten bör därför&lt;br&gt;vara att reglerna i värdepappersrörelselagen skall utformas med reglerna&lt;br&gt;i bankrörelselagen och kreditmarknadsbolagslagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har betonat vikten av att reglerna om ägarpröv-&lt;br&gt;ning har ett tydligt innehåll. Regeringen instämmer i att reglerna om&lt;br&gt;ägarprövning bör göras så tydliga som möjligt. Detta är betydelsefullt i&lt;br&gt;första hand av rättssäkerhetsskäl men också för att underlätta till-&lt;br&gt;ämpningen hos Finansinspektionen. Det bör dock redan inledningsvis&lt;br&gt;anges att det inte torde vara möjligt att i lagtext slå fast uttömmande&lt;br&gt;regler i fråga om en prövning som i sista hand måste få en diskretionär&lt;br&gt;karaktär. Reglernas utformning i olika avseenden kommenteras i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de överväganden som gjorts beträffande banker och kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag får det anses vara lämpligare att ha ett renodlat an-&lt;br&gt;söknings- och tillståndsförfarande än en ordning innebärande att en för-&lt;br&gt;värvare i förväg anmäler ett förvärv. I båda fallen ankommer det på&lt;br&gt;Finansinspektionen att pröva om det planerade förvärvet är godtagbart.&lt;br&gt;För tydlighets skull bör inspektionens ställningstagande alltid komma till&lt;br&gt;uttryck i ett explicit beslut. En förvärvare bör i förväg ansöka om till-&lt;br&gt;stånd hos inspektionen till ett förvärv som innebär att hans innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att bli ett kvalificerat innehav eller kommer att överskrida något Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;av de nämnda gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar efterlyst klarlägganden bl.a. i&lt;br&gt;fråga om den närmare innebörden av begreppet &amp;quot;kvalificerat innehav&amp;quot;.&lt;br&gt;Inledningsvis bör härvid anmärkas att definitionen av kvalificerat innehav&lt;br&gt;oförändrad hämtats från investeringstjänstedirektivet. Auktoritativa&lt;br&gt;uttalanden om tolkningen bör därför göras med viss försiktighet. Vissa&lt;br&gt;grundläggande frågor kan dock även med beaktande av detta besvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med indirekt innehav torde således avses ett innehav genom någon&lt;br&gt;annan person — juridisk eller fysisk — som i praktiken ger den indirekte&lt;br&gt;innehavaren samma inflytande som hade följt med ett direkt ägande. Hit&lt;br&gt;hör i första hand förvärv genom en juridisk person i vilket den indirekte&lt;br&gt;förvärvaren utövar ett bestämmande inflytande. Som typexempel kan&lt;br&gt;nämnas förvärv genom ett eget helägt bolag. I fråga om innehav genom&lt;br&gt;en annan fysisk person torde ett indirekt innehav som huvudregel kunna&lt;br&gt;anses föreligga endast i fall som avses i 1 § lagen (1985:277) om vissa&lt;br&gt;bulvanförhållanden. Där anges att med bulvanförhållande avses att någon&lt;br&gt;(bulvanen) utåt framstår som ägare av viss egendom eller innehavare av&lt;br&gt;viss rättighet men i verkligheten innehar egendomen eller rättigheten&lt;br&gt;huvudsakligen för annans (huvudmannens) räkning. Så kan i vissa fall&lt;br&gt;antas vara fallet om ett ägande är uppdelat på flera medlemmar i samma&lt;br&gt;familj. För en sådan bedömning fordras dock självklart ytterligare&lt;br&gt;omständigheter som talar för att ett bulvanförhållande faktiskt skulle&lt;br&gt;föreligga. Utgångspunkten måste vara att den som är antecknad som&lt;br&gt;ägare faktiskt också är den verklige, direkte ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid indirekta förvärv och innehav åvilar tillstånds- resp, anmälnings-&lt;br&gt;plikten alltid den indirekte ägaren. Regeln skulle i annat fall förlora sin&lt;br&gt;betydelse. Det är ju endast den indirekte ägaren som med säkerhet kan&lt;br&gt;förutsättas ha kännedom om sitt samlade innehav. Beroende på storleken&lt;br&gt;av ett förvärv kan tillståndsplikt formellt föreligga även för den direkte&lt;br&gt;förvärvaren, t.ex. den indirekte ägarens bolag. Det framstår i ett sådant&lt;br&gt;fall som lämpligt att i en &amp;quot;gemensam&amp;quot; tillståndsansökan redovisa de&lt;br&gt;tilltänkta innehavsförhållandena i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag föreligger tillståndsplikt även för förvärv&lt;br&gt;som inte innebär att innehavet kommer att överstiga 10 % av kapitalet&lt;br&gt;eller rösterna, om förvärvet annars möjliggör ett väsentligt inflytande&lt;br&gt;över bolaget. Så kan vara fallet i bolag med i övrigt mycket spridda&lt;br&gt;aktier. Även ett innehav under den i lagen angivna gränsen kan i ett&lt;br&gt;sådant bolag vara tillräckligt för att i betydande utsträckning påverka&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Också ett sådant mindre innehav skall då anses vara&lt;br&gt;kvalificerat. I vissa fall kan det givetvis vara svårt för en förvärvare av&lt;br&gt;ett innehav under lagens procentgräns att bedöma om förvärvet skall&lt;br&gt;anses som kvalificerat och således förenat med tillståndsplikt. En&lt;br&gt;förvärvare som är tveksam om ett förvärv medför ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;kan emellertid alltid ansöka om tillstånd. I Finansinspektionens prövning&lt;br&gt;av en sådan ansökan ingår naturligen som ett första moment att avgöra&lt;br&gt;huruvida tillståndsplikt föreligger. Om så inte är fallet behöver någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare prövning inte göras. En förvärvare kan också alltid vända sig Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;till inspektionen för vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sanktioner som föreslås i lagen torde kunna riktas såväl mot en&lt;br&gt;direkt som en indirekt ägare. En bulvan eller en juridisk person som&lt;br&gt;agerar för en olämplig persons räkning bör ju själv anses som olämplig.&lt;br&gt;Detta bör i princip gälla oberoende av hur det indirekta innehavet har&lt;br&gt;organiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna om lämplighetsprövning av större ägare är&lt;br&gt;att söka förhindra att en ägare får möjlighet att missbruka sin ställning&lt;br&gt;och sitt inflytande över värdepappersbolagets verksamhet på ett sådant&lt;br&gt;sätt att skyddet för kunderna riskeras eller allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersbolagets stabilitet äventyras. Detta intresse väger självklart&lt;br&gt;tungt mot intresset att inte tvångsmässigt ingripa i befogenheter som&lt;br&gt;följer med äganderätten till aktierna i ett värdepappersbolag. Inspektionen&lt;br&gt;skall enligt lagförslaget vägra tillstånd till ett förvärv om det kan antas att&lt;br&gt;den tilltänkte förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Endast grava missförhållanden (såsom t.ex. med-&lt;br&gt;delat näringsförbud) skall kunna diskvalificera förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka kriterier som skall användas vid bedömningen av&lt;br&gt;huruvida en person är att anse som olämplig som ägare har behandlats i&lt;br&gt;förarbetena till de ovan nämnda reglerna för banker och kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag. I författningskommentaren till den relevanta bestämmelsen i&lt;br&gt;bankrörelselagen, 7 kap. 11 §, har således lämnats en relativt utförlig&lt;br&gt;redovisning (prop. 1992/93:89 s. 195 ff). Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;är vad som uttalats i detta sammanhang giltigt också i fråga om den&lt;br&gt;prövning som skall göras enligt värdepappersrörelselagen. Som angetts&lt;br&gt;ovan torde det emellertid ställa sig svårt att utöver detta i lagtext eller på&lt;br&gt;annat sätt precisera närmare vilka omständigheter som skall anses vara&lt;br&gt;av avgörande betydelse. En bedömning av huruvida en person skall anses&lt;br&gt;vara olämplig innebär — om prövningen skall fylla sina syften — alltid ett&lt;br&gt;visst inslag av skönsmässighet. Det kan således t.ex. vara aktuellt att ta&lt;br&gt;ställning till huruvida ett flertal, var för sig mindre allvarliga, omständig-&lt;br&gt;heter sammantaget skall anses innebära olämplighet. Det kan vidare inte&lt;br&gt;uteslutas att det kan finnas andra, vid lagtextens utformning, inte&lt;br&gt;förutsedda eller beaktade faktorer som ensamma bör föranleda att en&lt;br&gt;ägare skall anses som olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i detta sammanhang tagit upp frågan om redan&lt;br&gt;misstanke om brott, att förundersökning inletts etc. skall kunna beaktas&lt;br&gt;vid prövningen eller om det skall krävas att det föreligger en lagakraft-&lt;br&gt;vunnen dom eller motsvarande. Av det som redan sagts om vilka faktorer&lt;br&gt;som kan få betydelse vid en prövning följer att dessa inte inskränker sig&lt;br&gt;till förfaranden som utgör brott i straffrättslig mening. Det föreligger&lt;br&gt;därför inte skäl att utesluta från beaktande handlingar och förfaranden&lt;br&gt;som framstår som belastande endast därför att de senare kan befinnas&lt;br&gt;också vara brottsliga. Å andra sidan torde inte enbart misstanke om brott&lt;br&gt;i sig vara tillräcklig grund. Om den inledda utredningen gäller huruvida&lt;br&gt;personen i fråga faktiskt handlat på ett visst sätt och inte enbart hur detta&lt;br&gt;handlande i så fall skall bedömas straffrättsligt, torde det i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas skäl att avvakta den slutliga utgången i bevisfrågan. Bedömningen&lt;br&gt;blir svårare i fall där det som gör en handling klandervärd eller osund&lt;br&gt;resp, brottslig sammanfaller eller ligger nära varandra. Så kan t.ex. vara&lt;br&gt;fallet vid vissa insiderbrott. Även i sådana fall torde försiktighet vara&lt;br&gt;påkallad intill dess brottsmisstanken prövats slutligt. I principiellt&lt;br&gt;avseende torde den nu aktuella lämplighetsprövningen inte skilja sig från&lt;br&gt;andra bedömningar som det åligger Finansinspektionen att göra. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas kravet i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;på att värdepappersrörelse skall bedrivas så den kan anses sund. Såvitt&lt;br&gt;gäller rättssäkerhetsaspektema bör också erinras om möjligheten att få&lt;br&gt;Finansinspektionens beslut i hithörande frågor prövade av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma bedömning av lämpligheten som ägare bör göras oavsett vid&lt;br&gt;vilken tidpunkt prövningen sker, före förvärvet eller under aktieägandets&lt;br&gt;bestånd. Om det, efter det att förvärvstillstånd getts, inträffar en om-&lt;br&gt;ständighet, såsom att ägaren drabbas av näringsförbud eller döms för ett&lt;br&gt;i detta sammanhang allvarligt brott, kan det finnas skäl för Finans-&lt;br&gt;inspektionen att ingripa t.ex. genom att förhindra att aktierna företräds&lt;br&gt;vid bolagsstämma. Det bör därför framgå av lagtexten att inspektionen&lt;br&gt;får ingripa även när den som redan är ägare till ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;av aktier kan antas komma att utöva sitt inflytande på ett sätt som mot-&lt;br&gt;verkar en sund utveckling av värdepappersbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Finansinspektionens möjligheter att inhämta upplysningar&lt;br&gt;från andra myndigheter för sin ägarprövning görs följande bedömning.&lt;br&gt;Eftersom endast allvarliga missförhållanden skall kunna medföra att en&lt;br&gt;förvärvare av aktier i ett värdepappersbolag inte godkänns som ägare kan&lt;br&gt;det inte förutses att uppgifter från många myndigheter kommer att behöva&lt;br&gt;inhämtas av Finansinspektionen. Utdrag från kriminalregistret och möj-&lt;br&gt;ligen centrala person- och belastningsregistret (PBR) hos Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen samt från näringsförbudsregistret kan bli aktuella. Rätt för Finans-&lt;br&gt;inspektionen att inhämta uppgifter från kriminalregistret och PBR kan&lt;br&gt;åstadkommas genom förordningsändringar. Uppgifter från näringsför-&lt;br&gt;budsregistret återfinns bl.a. i aktiebolagsregistret, bankregistret och&lt;br&gt;försäkringsregistret. Något större behov av en allmän sekretessbrytande&lt;br&gt;bestämmelse som ger Finansinspektionen rätt att inhämta uppgifter från&lt;br&gt;andra myndigheter synes därmed inte finnas. Det föreslås därför inte nu&lt;br&gt;någon sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ägarprövning vid förvärv av kvalificerade innehav&lt;br&gt;i redan etablerade värdepappersbolag kommer med den utformning som&lt;br&gt;har redovisats ovan att överensstämma med vad som gäller för banker&lt;br&gt;och kreditmarknadsbolag. I avsnitt 9 föreslås uttryckliga regler om&lt;br&gt;ägarprövning i samband med ansökan om auktorisation av ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag. Också dessa regler blir enhetliga för alla de nu berörda&lt;br&gt;slagen av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis bör också reglerna om sekretess för uppgifter som har&lt;br&gt;inhämtats i samband med ägarprövning vara enhetliga oavsett enligt&lt;br&gt;vilken lag prövningen sker. Finansinspektionen har i sitt remissvar tagit&lt;br&gt;upp frågan om sekretess för uppgifter av känslig natur som inspektionen&lt;br&gt;erhåller i ärenden av nu aktuellt slag. För ägarprövning enligt bankrörel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;selagen och lagen om kreditmarknadsbolag finns i 8 kap. 5 § andra Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stycket sekretesslagen regler om sekretess i vissa fall för uppgifter om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Detta stadgandes&lt;br&gt;tillämpningsområde bör utvidgas så att samma sekretesskydd kommer att&lt;br&gt;gälla vid prövning enligt reglerna i värdepappersrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Rätt till domstolsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett beslut angående auktorisation av ett&lt;br&gt;värdepappersbolag inte har fattats inom sex månader från det att en&lt;br&gt;fullständig ansökan gavs in, eller om en sådan underrättelse som&lt;br&gt;krävs för filialetablering i ett annat EES-land inte har avsänts inom&lt;br&gt;tre månader från anmälan till Finansinspektionen, har sökanden rätt&lt;br&gt;att begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.&lt;br&gt;Har beslutet inte meddelats eller underrättelsen inte avsänts inom&lt;br&gt;viss tid efter det att domstolen avgett en sådan förklaring, skall det&lt;br&gt;anses som att ansökan har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anför att doms-&lt;br&gt;tolsprövning av &amp;quot;uteblivna&amp;quot; beslut är en relativt ny företeelse i svensk&lt;br&gt;förvaltningsrätt som innebär att domstolen har att bedöma myndighetens&lt;br&gt;handläggning av enskilda ärenden, att det i Sverige sedan lång tid ålegat&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) att göra sådana bedömningar och att det kan&lt;br&gt;antas att förslaget medför att domstolens och JO:s mandat kommer att&lt;br&gt;sammanfalla på aktuella områden, eventuellt med konflikter som följd.&lt;br&gt;Kammarrätten anser att denna fråga, liksom huruvida förslaget kräver&lt;br&gt;ändringar eller förtydliganden i bl.a. förvaltningslagen (1986:223), bör&lt;br&gt;utredas närmare. Övriga remissinstanser kommenterar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt artikel 26 i investeringstjänstedirektivet skall myn-&lt;br&gt;dighetsbeslut som fattats med stöd av lagar och andra författningar, som&lt;br&gt;utfärdats i enlighet med direktivet, kunna göras till föremål för prövning&lt;br&gt;av domstol. Detsamma skall gälla då inget beslut har fattats inom sex&lt;br&gt;månader från det att en auktorisationsansökan som innehåller alla nödvän-&lt;br&gt;diga uppgifter har getts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i föregående avsnitt skall ett värdepappersföretag aukto-&lt;br&gt;riserat i ett EES-land ha rätt att etablera filial i andra EES-länder. Den&lt;br&gt;procedur som då skall iakttas beskrivs i artikel 17 och innebär att&lt;br&gt;företaget anmäler sitt önskemål till hemlandsmyndigheten, som i sin tur&lt;br&gt;underrättar behörig myndighet i det tilltänkta värdlandet. Om hemlands-&lt;br&gt;myndigheten vägrar att underrätta värdlandsmyndigheten, skall skälen för&lt;br&gt;detta lämnas till det sökande företaget inom tre månader från det att före-&lt;br&gt;taget gett in alla nödvändiga uppgifter i ärendet. En vägran att översända&lt;br&gt;underrättelse till värdlandsmyndigheten eller en underlåtenhet att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besked till sökanden inom tremånadersperioden skall enligt artikel 17.3 Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kunna göras till föremål för domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående (avsnitt 5.8) har redogjorts för de möjligheter som&lt;br&gt;värdlandsmyndigheter har att ingripa mot filialer till värdepappersföretag&lt;br&gt;från andra EES-länder. Sådana ingripanden skall normalt, enligt artikel&lt;br&gt;19.7 i direktivet, kunna göras till föremål för domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sådana beslut som avses i de nu&lt;br&gt;nämnda direktivreglema meddelas i Sverige av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Finansinspektionen har även behörighet att meddela beslut i olika&lt;br&gt;tillsynsangelägenheter, såväl vad gäller värdepappersinstitut som andra&lt;br&gt;typer av finansiella institut. Beslut som Finansinspektionen fattat i&lt;br&gt;ärenden om tillsyn av värdepappersinstitut kan enligt 7 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om värdepappersrörelse överklagas hos kammarrätten. De&lt;br&gt;i investeringstjänstedirektivet uppställda kraven på möjlighet till&lt;br&gt;domstolsprövning av meddelade beslut är således uppfyllda. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att det i propositionen 1994/95:27 om fortsatt reformering av&lt;br&gt;instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna föreslagits&lt;br&gt;att beslut av Finansinspektionen som enligt värdepappersrörelselagens nu&lt;br&gt;gällande regler överklagas till kammarrätten, med vissa undantag i stället&lt;br&gt;skall prövas av länsrätt som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i direktivet föreskrivna ordningen att även ett uteblivet beslut i&lt;br&gt;vissa fall skulle kunna föranleda domstolsprövning saknar såvitt gäller&lt;br&gt;värdepappersrörelse motsvarighet i gällande svensk rätt. Sådana regler&lt;br&gt;har emellertid nyligen införts i fråga om banker och kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;(prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr. 1992/93:109, SFS 1992:1613&lt;br&gt;och 1992:1610). Reglerna, som bygger på EG:s andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktiv (89/646/EEG), trädde i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av reglerna för banker och kreditmarknadsbolag har ut-&lt;br&gt;förligt motiverats i förarbetena (prop. 1992/93:89 s. 136-140). Här&lt;br&gt;lämnas endast en kortfattad redogörelse för reglernas innehåll och skälen&lt;br&gt;för de lösningar som har valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om talan som avser ett uteblivet beslut är det befogat&lt;br&gt;att fråga sig vad domstolen egentligen skall ta ställning till. Det har&lt;br&gt;bedömts knappast vara ändamålsenligt att en förvaltningsdomstol skall&lt;br&gt;överta en auktorisationsansökan i dess helhet från en senfärdig myndighet&lt;br&gt;och i dess ställe göra en materiell prövning av alla föreliggande omstän-&lt;br&gt;digheter. I stället har valts en ordning som framtvingar att den berörda&lt;br&gt;myndigheten verkligen gör en prövning och fattar ett uttryckligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har ansetts bäst kunna uppnås genom att sökanden får rätt att&lt;br&gt;begära domstolens förklaring att ärendet onödigt uppehålls. Har dom-&lt;br&gt;stolen väl anslutit sig till sökandens uppfattning och avgett en sådan&lt;br&gt;förklaring finns det inte längre något giltigt försvar för myndigheten att&lt;br&gt;ytterligare dröja med beslutet. Domstolen skall således i första hand&lt;br&gt;endast pröva om ärendet är färdigt för avgörande, om samtliga handlingar&lt;br&gt;och uppgifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats till&lt;br&gt;myndigheten och om, i förekommande fall, alla nödvändiga samrådsför-&lt;br&gt;faranden har iakttagits. För prövning av en ansökan om auktorisation&lt;br&gt;gäller en tidsfrist om sex månader. I fråga om ansökan om filialetablering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är motsvarande tid tre månader. Sökanden får en ovillkorlig rätt att vända Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;sig till domstol när den föreskrivna tiden om sex resp, tre månader har&lt;br&gt;gått från det att en fullständig ansökan gavs in. Finner domstolen att&lt;br&gt;ärendet inte är färdigt för avgörande och att detta förhållande inte kan&lt;br&gt;lastas myndigheten, kan sökanden när som helst begära en ny förklaring&lt;br&gt;om onödigt uppehållande. När domstolen väl har kommit fram till att&lt;br&gt;ärendet är klart för avgörande börjar en ny period om sex resp, tre&lt;br&gt;månader löpa. Föreligger det vid utgången av denna frist fortfarande&lt;br&gt;inget beslut, skall det anses som att ett avslagsbeslut meddelats samma&lt;br&gt;dag. I denna situation tillämpas de ordinarie reglerna om överklagande.&lt;br&gt;Det har antagits att denna utväg inte skulle behöva tillgripas annat än i&lt;br&gt;utomordentligt sällsynta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om rätt till domstolsprövning i det andra banksamord-&lt;br&gt;ningdirektivet är likalydande med motsvarande regler i investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivet. Motivet för detta torde — förutom överensstämmande&lt;br&gt;sakliga bevekelsegrunder — vara en strävan att i de avseenden där det är&lt;br&gt;möjligt och lämpligt skapa enhetliga regler för olika slag av finansiella&lt;br&gt;företag. Samma skäl talar för att även i Sverige ha enhetliga regler i&lt;br&gt;dessa avseenden oberoende av om prövningen skall ske enligt bankrörel-&lt;br&gt;selagen, kreditmarknadsbolagslagen eller värdepappersrörelselagen.&lt;br&gt;Regler om domstolsprövning vid uteblivna beslut — som stämmer överens&lt;br&gt;med dem i lagstiftningen för banker och kreditmarknadsbolag — bör&lt;br&gt;därför tas in i lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens i Jönköping påpekande att de föreslagna reglerna&lt;br&gt;medför att området för domstolens och JO:s prövning i ett visst fall kan&lt;br&gt;komma att sammanfalla är i och för sig korrekt. Detta är emellertid inte&lt;br&gt;något unikt förhållande. Motsvarande torde gälla även i många andra fall,&lt;br&gt;t.ex. då talan mot ett beslut av en myndighet eller domstol grundas på&lt;br&gt;påstått felaktig handläggning. Detta synes inte ha gett upphov till några&lt;br&gt;allvarligare problem. Med hänsyn till att JO:s resp, en domstols&lt;br&gt;granskning har olika rättsföljder och ändamål torde några konflikter&lt;br&gt;normalt inte heller uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten har vidare uttalat att frågan huruvida förslagen kräver&lt;br&gt;ändringar eller förtydliganden i bl.a. förvaltningslagen bör utredas&lt;br&gt;närmare. I vilka avseenden justeringar skulle kunna behövas berörs dock&lt;br&gt;inte. Såvitt gäller förvaltningslagen aktualiseras i första hand reglerna om&lt;br&gt;överklagande, vilka bygger på att ett beslut faktiskt har fattats. I 3 §&lt;br&gt;förvaltningslagen stadgas emellertid att om en annan lag eller förordning&lt;br&gt;innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen, gäller&lt;br&gt;den bestämmelsen. Denna paragraf torde vara tillämplig för det fall de&lt;br&gt;nu föreslagna reglerna skulle komma i konflikt med förvaltningslagens&lt;br&gt;bestämmelser. Enligt regeringens mening erfordras därför inte nu några&lt;br&gt;justeringar i förvaltningslagen. Inte heller i övrigt synes det föreligga&lt;br&gt;något uttalat behov av lagändringar. Skulle de nya reglerna visa sig&lt;br&gt;medföra tillämpningsproblem får frågan om ytterligare anpassningar tas&lt;br&gt;upp på nytt. En sådan översyn bör i så fall avse även motsvarande regler&lt;br&gt;för banker och kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag skall frågor Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;om onödigt uppehållande prövas av kammarrätten. I den ovan nämnda&lt;br&gt;propositionen om ändrad instansordning m.m. föreslås ingen ändring&lt;br&gt;härvidlag. Även enligt värdepappersrörelselagen bör därför prövningen&lt;br&gt;ske i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Aktier i moderbolag som är försäkringsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska värdepappersinstitut som är dotter-&lt;br&gt;bolag till ett försäkringsbolag tillåts att förvärva och som pant ta&lt;br&gt;emot aktier i moderbolaget under samma förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för värdepappersinstitut som är dotterbolag till aktiebolag eller bank-&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian finns inget förslag som&lt;br&gt;möjliggör för värdepappersinstitut att som pant ta emot aktier i moderbo-&lt;br&gt;lag som är försäkringsbolag. Promemorians förslag överensstämmer i&lt;br&gt;övrigt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Försäkringsförbund anser att sakliga skäl&lt;br&gt;talar för att en motsvarande ändring görs även i 3 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen så att ett värdepappersbolag som är dotterbolag&lt;br&gt;till ett försäkringsbolag får ta emot aktier i moderbolag som pant i de fall&lt;br&gt;som avses i paragrafen. Övriga remissinstanser kommenterar inte&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett aktiebolag får som huvudregel inte&lt;br&gt;förvärva egna aktier eller aktier i moderbolag. Detsamma gäller bank-&lt;br&gt;och försäkringsaktiebolag. Enligt 4 kap. 5 § värdepappersrörelselagen får&lt;br&gt;dock värdepappersbolag och svenska bankinstitut som har tillstånd att&lt;br&gt;driva verksamhet som anges i 1 kap. 3 § 3 eller 5, dvs. handel för egen&lt;br&gt;räkning och emissionsmedverkan, under vissa förutsättningar och i be-&lt;br&gt;gränsad omfattning förvärva sådana aktier för att underlätta rörelsen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är utformad som ett undantag från de principiella förvärvs-&lt;br&gt;förbud som för närvarande finns i 7 kap. 1 § aktiebolagslagen (fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1995 7 kap. 2 §, se SFS 1994:802 och 804) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen. Undantaget omfattar emellertid inte det motsvaran-&lt;br&gt;de förvärvsförbud som gäller för försäkringsaktiebolag enligt 6 kap. 9 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713). Också i 3 kap. 6 § värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen görs ett undantag från den nämnda bestämmelsen i aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen. Det är här fråga om ett värdepappersbolags möjligheter att i&lt;br&gt;samband med kreditgivning ta emot egna aktier eller aktier i moderbolag&lt;br&gt;som pant. Genom undantagsregeln är detta tillåtet om de egna aktierna&lt;br&gt;eller moderbolagsaktiema ingår som en mindre del av de aktier som&lt;br&gt;lämnas som säkerhet för en kredit. Detsamma gäller enligt 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen i fråga om banker. Inte heller i 3 kap. 6 § värde-&lt;br&gt;pappersrörelselagen görs något undantag från förbudet i 6 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen. Detta innebär att ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;kan förvärva och som pant ta emot aktier i ett moderbolag om detta är&lt;br&gt;ett aktiebolag eller ett bankaktiebolag, men inte om moderbolaget är ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag. En sådan skillnad framstår som inkonsekvent. För-&lt;br&gt;klaringen till olikheterna torde vara att det när bestämmelserna tillkom&lt;br&gt;inte var möjligt för försäkringsbolag att ha dotterbolag som drev värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Sedan denna möjlighet öppnats (SFS 1991:1023, prop.&lt;br&gt;1990/91:154, 1990/91 :NU41, rskr. 1990/91:367) och sådana dotterbolag&lt;br&gt;faktiskt etablerats saknas emellertid skäl att särbehandla institut som ägs&lt;br&gt;av ett försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs ändringar endast i fråga om förvärvsförbudet&lt;br&gt;i 4 kap. 5 § värdepappersrörelselagen. Som Försäkringsförbundet har&lt;br&gt;påpekat talar emellertid sakliga skäl för att också reglerna i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;samma lag om mottagande av aktier som pant bör justeras på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelselagens regler om undantag i vissa fall från&lt;br&gt;förbuden att förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolag bör till&lt;br&gt;följd av de överväganden som redovisats ovan utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;även förbudet i försäkringsrörelselagen. Reglerna i dessa avseenden blir&lt;br&gt;därmed enhetliga för samtliga svenska värdepappersinstitut oberoende av&lt;br&gt;ägarförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kapitalkrav m.m. för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska finansiella marknaden har under det senaste årtiondet&lt;br&gt;genomgått stora förändringar. En omfattande volymökning av handel med&lt;br&gt;finansiella instrument har ägt rum. Nya finansiella marknader för sprid-&lt;br&gt;ning av risker avseende aktier, räntor och valutor har vuxit fram för&lt;br&gt;alltmer förfinade finansiella instrument. Som en indikation på den ökade&lt;br&gt;aktiviteten på den svenska finansiella marknaden har andelen av den&lt;br&gt;finansiella tillgångsmassan av bruttonationalprodukten vuxit från omkring&lt;br&gt;476 % år 1983 till 645 % år 1993. Finansiella tillgångar består främst av&lt;br&gt;sedlar, banktillgodohavanden, obligationer, aktier, fondandelar och&lt;br&gt;försäkringssparande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diagram 1 Finansiella tillgångar som andel av BNP i löpande priser&lt;br&gt;respektive år 1980-1992&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-2.png" style="width:353pt;height:142pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitutens intermediära roll i ekonomin har förändrats. Värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden tillgodoser i ökande utsträckning ekonomins behov av&lt;br&gt;finansiella resurser. Samtidigt har de svenska kreditinstitutens icke-&lt;br&gt;traditionella verksamhet, såsom deltagande på derivatmarknader, ökat be-&lt;br&gt;tydligt under de senaste åren. Vidare har konkurrensförhållandet mellan&lt;br&gt;olika typer av finansiella institut skärpts vad gäller upp- och utlåning.&lt;br&gt;Detta har tvingat banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag att&lt;br&gt;anpassa sig till väsentligt ändrade verksamhetsbetingelser vilket medfört&lt;br&gt;att gränserna mellan de tjänster som erbjuds av dessa institut har blivit&lt;br&gt;alltmer suddiga. Även konkurrensen mellan kreditinstitut och försäkrings-&lt;br&gt;bolag i fråga om erbjudande av vissa finansiella tjänster har skärpts&lt;br&gt;väsentligt. I dag konkurrerar kreditinstitut och försäkringsbolag exempel-&lt;br&gt;vis om hushållens långtidsbundna sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad internationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan väsentlig förändring som inträffat under 1980-talet är att den&lt;br&gt;svenska finansiella marknaden har blivit en integrerad del av de inter-&lt;br&gt;nationella finansiella marknaderna. Internationalisering och globalisering&lt;br&gt;av den svenska marknaden har, liksom i de flesta OECD-ländema, möj-&lt;br&gt;liggjorts genom avskaffandet av restriktioner för erbjudande av finansiella&lt;br&gt;tjänster över nationella gränser och genom utvecklingen av informations-&lt;br&gt;tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges handel med finansiella tjänster över nationella gränser har ökat&lt;br&gt;betydligt under 1980-talet. De svenska kreditinstitutens upplåning och&lt;br&gt;placering utomlands har ökat i snabbare takt än på hemmamarknaden.&lt;br&gt;Bostadsinstitut samt kreditmarknads- och värdepappersbolag har blivit&lt;br&gt;alltmer aktiva på de internationella marknaderna. Som ett tecken på de&lt;br&gt;svenska institutens beroende av utlandet kan nämnas att andelen av de&lt;br&gt;svenska bankernas skulder i utländsk valuta i förhållande till balans-&lt;br&gt;omslutningen har ökat från 20 % år 1983 till 40 % år 1993. Vidare har&lt;br&gt;bostadsinstituten sålt kronobligationer utomlands för sammanlagt&lt;br&gt;60 miljarder kronor. Denna försäljning har främst skett via Köpenhamn&lt;br&gt;och London. En annan indikation på den ökade internationaliseringen av&lt;br&gt;den svenska finansiella marknaden är att de svenska institutionella&lt;br&gt;placerarnas innehav av utländska värdepapper har ökat från 2 % år 1988&lt;br&gt;till 12 % år 1993 av det totala värdepappersinnehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utländska köpen av svenska värdepapper har ökat starkt under de&lt;br&gt;senaste åren. Omsättningen på i utlandet noterade svenska aktier har varit&lt;br&gt;större än omsättningen av dessa på Stockholms Fondbörs. Samtidigt har&lt;br&gt;som framgår av diagram 2 andelen av utländskt ägande på Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs ökat från 8 % år 1983 till 23 % år 1993. Ett ökat utländskt&lt;br&gt;ägande bidrar till att underlätta svenska bolags anskaffning av riskkapital.&lt;br&gt;Samtidigt leder detta till att aktiekurserna på Stockholms Fondbörs blir&lt;br&gt;alltmer känsliga för utvecklingen i utlandet. Avvecklingen av valutaregle-&lt;br&gt;ringar har också öppnat möjligheter för svenska placerare att diversifiera&lt;br&gt;sina aktieportföljer genom köp av utländska aktier. Vid slutet av år 1993&lt;br&gt;motsvarade handeln med utländska aktier 35 % av de svenska placerarnas&lt;br&gt;samlade aktiehandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 Utländskt aktieägande på Stockholms Fondbörs 1983-1993 Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-3.png" style="width:337pt;height:124pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på kredit- och värdepappersmarknadema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kreditmarknaden har under det senaste årtiondet expanderat&lt;br&gt;kraftigt och nya räntebärande instrument har introducerats på marknaden.&lt;br&gt;I diagram 3 visas att kreditinstitutens totala kreditgivning i relation till&lt;br&gt;bruttonationalprodukten ökat från 75 % år 1980 till 130 % år 1993. En&lt;br&gt;av de viktigaste anledningarna till allmänhetens ökade skuldsättning under&lt;br&gt;1980-talet var avregleringen av kreditmarknaden i kombination med ett&lt;br&gt;skattesystem som gynnade skuldsättningen genom avdragsmöjligheter för&lt;br&gt;räntekostnader från inkomstskatten. Under de senaste två åren har kredit-&lt;br&gt;givningen till allmänheten minskat och dess andel av BNP sjunkit något.&lt;br&gt;Tidigare har bankerna stått för den största delen av kreditgivningen.&lt;br&gt;Under de senaste åren har emellertid bostadsinstitutens kreditgivning till&lt;br&gt;allmänheten ökat betydligt och dess andel av den totala utlåningen till&lt;br&gt;allmänheten uppgick under slutet av år 1993 till 60 %.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diagram 3 Utlåning till allmänheten i % av BNP 1980-1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-4.png" style="width:342pt;height:153pt;"/&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska penningmarknaden har utvecklats explosionsartat. En stor Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;mängd finansiella instrument har tillkommit på marknaden såsom stats-&lt;br&gt;skuldväxlar och statsobligationer, bostadsobligationer, kommunobligatio-&lt;br&gt;ner samt bank- och företagscertifikat. De dominerande instrumenten på&lt;br&gt;marknaden är statspapper och bostadsobligationer. En av de viktigaste an-&lt;br&gt;ledningarna till penningmarknadens uppkomst och tillväxt har varit stat-&lt;br&gt;ens behov av finansiella resurser för att finansiera budgetunderskott. En&lt;br&gt;annan väsentlig orsak är att slopandet av placeringsbegränsningar för&lt;br&gt;banker och försäkringsbolag i bostadspapper år 1985 tvingat bostadsin-&lt;br&gt;stituten att vända sig till marknaden för att skaffa sig kapital. Genom att&lt;br&gt;emittera räntebärande papper på penningmarknaden kan staten och bo-&lt;br&gt;stadsinstitut vända sig till andra placeringskategorier än banker och&lt;br&gt;försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagram 4 har stocken av räntebärande värdepapper&lt;br&gt;växt kontinuerligt. Ökningen har skett på obligationsmarknaden medan&lt;br&gt;den utestående volymen penningmarknadsinstrument var lägre för perio-&lt;br&gt;den 1992-1993. Den mest märkbara förskjutningen vad gäller emittenter&lt;br&gt;är att bostadsinstitutens andel av den totala stocken steg från i genomsnitt&lt;br&gt;35 % under första hälften av 1980-talet till 54 % under början av 1990-&lt;br&gt;talet. Andelen av räntebärande värdepapper emitterade av banker, företag&lt;br&gt;och kommuner halverades under samma period. Dominerande placerare&lt;br&gt;på marknaden är försäkringsbolag och AP-fonden med en andel som mot-&lt;br&gt;svarar 45 % av den utestående stocken. Under det senaste året har en&lt;br&gt;förskjutning skett från innehav av kortfristiga räntebärande värdepapper&lt;br&gt;till långfristiga värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diagram 4 Utestående volym på penning- och obligationsmarknaden&lt;br&gt;1983-1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1500-1-----------------------------------------------------------&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-5.png" style="width:315pt;height:111pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lllllllll Penningmarknad&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-6.png" style="width:20pt;height:19pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Obligationsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens avveckling av ränteregleringar har inneburit att räntenivåer Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;bestäms av marknadens villkor, dvs. utbud och efterfrågan på räntebäran-&lt;br&gt;de instrument. Detta kan ge anledning till räntefluktuationer beroende på&lt;br&gt;den ekonomiska och politiska utvecklingen i Sverige och utomlands.&lt;br&gt;Detta innebär att aktörerna på de finansiella marknaderna är utsatta för&lt;br&gt;ränteförändringar, vilka kan innebära betydande ränterisker. I dag finns&lt;br&gt;möjligheter till en reducering av riskexponeringen genom bl.a. utnytt-&lt;br&gt;jande av derivatmarknader för räntebärande papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på aktiemarknaden har fluktuerat kraftigt under 1980-talet&lt;br&gt;och böljan av 1990-talet. Efter slopandet av omsättningsskatten på aktier&lt;br&gt;i december 1991 har omsättningen ökat till de nivåer som rådde under&lt;br&gt;början av 1980-talet. Som framgår av diagram 5 har omsättningshastig-&lt;br&gt;heten stigit från 10 % år 1990 till i genomsnitt 40 % år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade utländska köpintresset för svenska aktier har också bidragit&lt;br&gt;till den positiva kursutvecklingen på Stockholms Fondbörs. De utländska&lt;br&gt;placerarnas nettoköp av svenska aktier uppgick åren 1992 och 1993 till&lt;br&gt;13 resp. 31 miljarder kronor. Bankernas och andra kreditinstituts möjlig-&lt;br&gt;heter att förvärva aktier har utvidgats under 1980-talet. Detta bedömdes&lt;br&gt;vara viktigt för att de svenska finansiella instituten skulle kunna hävda sig&lt;br&gt;mot utländska institut i en alltmer integrerad internationell finansiell&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5 Omsättningshastighet på Stockholms Fondbörs 1983-1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-7.png" style="width:342pt;height:178pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-8.png" style="width:334pt;height:4pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på valutamarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Globaliseringen av finansiella tjänster har lett till ett ökat kapitalflöde&lt;br&gt;mellan OECD-ländema, vilket har inneburit att omsättningen på de inter-&lt;br&gt;nationella valutamarknaderna, både på avista- och derivatmarknadema,&lt;br&gt;ökat i omfattning. Enligt en rapport från Baselkommittén uppskattades&lt;br&gt;den genomsnittliga globala dagliga omsättningen på valutamarknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 880 miljarder dollar under mitten av år 1992, vilket är en ökning med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;40 % sedan mitten av år 1989. Efter Riksbankens beslut att upphäva alla&lt;br&gt;återstående valutarestriktioner vid halvårsskiftet 1989 har de svenska&lt;br&gt;kreditinstitutens handel med valutor ökat betydligt både på avista- och&lt;br&gt;derivatmarknadema. Den genomsnittliga dagliga omsättningen på valuta-&lt;br&gt;marknaden har ökat från 51 miljarder kronor år 1989 till 82 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det Europeiska monetära systemet (EMS) har uppvisat en hög grad av&lt;br&gt;växelkursstabilitet fram till början av 1990-talet. På basis av detta&lt;br&gt;samarbete antog det Europeiska rådet i Maastricht i december 1991 ett&lt;br&gt;fördrag om en ekonomisk och monetär union, vilket innebär en samord-&lt;br&gt;ning av penningpolitiken och, i den s.k. tredje fasen, en fullständig&lt;br&gt;låsning av valutakurserna. De ekonomiska och politiska förändringar som&lt;br&gt;skedde under början av 1990-talet ledde till turbulens på de europeiska&lt;br&gt;valutamarknaderna. Dämpning av tillväxten i de flesta OECD-ländema&lt;br&gt;och en stram penningpolitik i Tyskland för att motverka den expansiva&lt;br&gt;finanspolitiken efter återföreningen var de viktigaste orsakerna till&lt;br&gt;turbulensen. Under augusti 1993 utvidgades fluktuationsbanden till 15 %.&lt;br&gt;Den holländska florinen och D-marken behöll dock bilateralt sina band&lt;br&gt;på 2,25 %. Detta innebar att samtliga europeiska länder utom Neder-&lt;br&gt;länderna och Tyskland i praktiken gick över till rörliga växelkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de konjunkturella och strukturella problem som före-&lt;br&gt;ligger i många europeiska länder ter det sig troligt att rörliga växelkurser&lt;br&gt;kommer att råda under de närmaste åren. Denna utveckling kan leda till&lt;br&gt;osäkerhet på valutamarknaderna och inte obetydliga fluktuationer i växel-&lt;br&gt;kurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på derivatmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utnyttjandet av derivatmarknaden kan innehavare av finansiella&lt;br&gt;instrument minska eller eliminera riskerna på aktie-, ränte- och valuta-&lt;br&gt;marknaderna. En innehavare av ett räntebärande finansiellt instrument&lt;br&gt;med rörlig ränta kan exempelvis minska ränterisken genom att ingå ett&lt;br&gt;räntesvappavtal med innebörden att fast ränta erhålles och rörlig ränta&lt;br&gt;betalas. Det är ränteströmmar som byts mot varandra utan att kapitalbe-&lt;br&gt;loppen påverkas. Ett företag kan använda valutaterminer i syfte att re-&lt;br&gt;ducera valutakursrisker för framtida betalningar från utlandet. De under-&lt;br&gt;liggande instrumenten i den internationella derivathandeln är främst&lt;br&gt;valutor och räntor. Handel med derivatinstrument relaterade till aktier&lt;br&gt;och råvaror förekommer i en mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På derivatmarknaden förekommer en bred variation av finansiella in-&lt;br&gt;strument i termer av standardiserade, semi-standardiserade och icke-&lt;br&gt;standardiserade instrument. I princip kan derivatmarknaden delas in i två&lt;br&gt;olika delmarknader; en marknad för standardiserade kontrakt &amp;quot;exchange-&lt;br&gt;traded&amp;quot; och en för OTC-kontrakt (over the counter). Marknaden för&lt;br&gt;standardiserade kontrakt består av terminer, optioner och svappar. Stand-&lt;br&gt;ardiseringen avser det underliggande finansiella instrumentet och volymen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därav, lösenpris, löptid, leverans- samt betalningsvillkor. På OTC- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;marknaden handlas främst icke-standardiserade kontrakt såsom terminer&lt;br&gt;(forwards och futures), svappar, optioner och forward rate agreements&lt;br&gt;med räntetak, räntegolv och lån med både räntetak och räntegolv (cap,&lt;br&gt;floor resp, collar) och svaptioner (option att få teckna en ränte- eller&lt;br&gt;valutasvapp). Vid OTC-handeln kan instrumenten vara skräddarsydda för&lt;br&gt;en parts särskilda behov och avse tillgångar som inte förekommer vid&lt;br&gt;börshandeln. OTC-handeln omfattar således derivatinstrument med villkor&lt;br&gt;som parterna i detalj kommit överens om men också instrument som i&lt;br&gt;hög grad är standardiserade, t.ex. i enlighet med internationella standard-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagram 6 har den utestående globala stocken i nomi-&lt;br&gt;nellt värde för både standardiserade kontrakt och OTC-kontrakt avseende&lt;br&gt;valutor och räntor ökat från 1 083 miljarder dollar år 1986 till 8 000&lt;br&gt;miljarder dollar år 1991. Den genomsnittliga dagliga omsättningen upp-&lt;br&gt;skattas till 480 miljarder dollar under år 1992, vilket var större än om-&lt;br&gt;sättningen på avistamarknaden. Den amerikanska dollarn var den domi-&lt;br&gt;nerande valutan på den internationella marknaden. Den utgjorde 83 % av&lt;br&gt;de totala valutatransaktionema, medan den tyska D-marken var den domi-&lt;br&gt;nerande valutan på de flesta europeiska valutamarknaderna med 50 % av&lt;br&gt;den totala omsättningen. De främsta aktörerna på marknaden består av&lt;br&gt;de stora internationellt verksamma bankerna och de kapitalstarka värde-&lt;br&gt;pappersföretagen i USA, Japan, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och&lt;br&gt;Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diagram 6 Utestående volymer på derivatmarknaden för valutor,&lt;br&gt;räntor och aktieindex&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-9.png" style="width:288pt;height:143pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De svenska kreditinstitutens deltagande på derivatmarknader för egen&lt;br&gt;eller för kunds räkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Det är&lt;br&gt;emellertid bara några fåtal aktörer som är verksamma på den internatio-&lt;br&gt;nella derivatmarknaden. De viktigaste aktörerna är S-E-Banken och Han-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsbanken med en utestående volym i nominellt värde på 2 326 miljarder Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kronor resp. 1 376 miljarder kronor vid slutet av år 1993. I relation till&lt;br&gt;balansomslutningen uppgick bankernas engagemang till 511 % resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328 %. Den snabbt växande svappmarknaden utgör 42 % av derivat-&lt;br&gt;marknaden. Därefter kommer handeln med valutaterminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna i den nya finansiella miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av de finansiella marknaderna under de senaste åren i form&lt;br&gt;av ökad diversifiering av finansiella instrument och tillkomst av andra-&lt;br&gt;handsmarknader har lett till en högre effektivitet vad gäller finansiell&lt;br&gt;intermediering. Samtidigt innebär avregleringen av den finansiella mark-&lt;br&gt;naden att aktörerna möter större osäkerhet till följd av prisförändringar&lt;br&gt;som styrs av utbud och efterfrågan på marknaden. Den snabba ökningen&lt;br&gt;av en mängd nya finansiella instrument medför att marknadsaktörernas&lt;br&gt;riskbedömning och riskhantering fått ökad betydelse för att kunna hålla&lt;br&gt;riskerna inom rimliga gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De risker som är förknippade med de instrument som existerar på deri-&lt;br&gt;vatmarknaden såsom kreditrisker, marknadsrisker och likviditetsrisker&lt;br&gt;kan vara svårare att beräkna än risker på avistamarknaden främst bero-&lt;br&gt;ende på att derivatinstrumentens komplexitet kan leda till en kombination&lt;br&gt;av risker som är svårare att uppskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten av derivatmarknaden har bidragit till ökade samvariationer&lt;br&gt;mellan den finansiella marknadens olika segment. Ett derivatinstrument&lt;br&gt;är ofta sammansatt av ett antal underliggande finansiella instrument på&lt;br&gt;avistamarknaden. En räntesvapp är vanligen baserad på ett underliggande&lt;br&gt;värdepapper med rörlig ränta och ett annat med fast ränta. Det före-&lt;br&gt;kommer även räntesvappar som är denominerade i två skilda valutor. En&lt;br&gt;störning på derivatmarknaden för svappar kan därför snabbt sprida sig&lt;br&gt;och skapa störningar på avistamarknaden för räntor och valutor likaväl&lt;br&gt;som en störning på avistamarknaden kan sprida sig till derivatmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av de nationella finansiella marknaderna kan leda&lt;br&gt;till ökade systemrisker i det internationella finansiella systemet. Fallisse-&lt;br&gt;mang eller störningar i internationellt verksamma banker kan få vittgå-&lt;br&gt;ende konsekvenser för andra institut i andra länder. Handeln med derivat-&lt;br&gt;instrument är starkt intemationaliserad och dess tillväxt har ökat sam-&lt;br&gt;variationer mellan de nationella finansiella marknaderna. Med anledning&lt;br&gt;härav har under den senaste tiden samarbetet mellan ländernas tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter förstärkts i syfte att minska riskerna i det internationella&lt;br&gt;finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det växande deltagandet på derivatmarknaden har samtidigt medfört att&lt;br&gt;institutens åtaganden utanför balansräkningen ökat i omfattning. Som tidi-&lt;br&gt;gare nämnts har de svenska bankernas åtaganden utanför balansräkningen&lt;br&gt;ökat till mellan 300 och 500 % av balansomslutningen. Av den anled-&lt;br&gt;ningen skärps kravet vad gäller redovisning av institutens åtaganden&lt;br&gt;utanför balansräkningen i syfte att kunna göra en relativt säker bedöm-&lt;br&gt;ning av riskerna i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna vid clearing och avveckling har ökat påtagligt i och med att Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;volymerna vid handel på de finansiella marknaderna har ökat i omfattning&lt;br&gt;och att handeln, som består av stora transaktionsbelopp, bedrivs i allt&lt;br&gt;högre tempo. Detta har tillsammans med erfarenheterna från börsned-&lt;br&gt;gången år 1987 gett de flesta OECD-ländema anledning att analysera och&lt;br&gt;modernisera sina clearingsystem. I Sverige har Clearingutredningen i sitt&lt;br&gt;betänkande Konto, clearing och avveckling (SOU 1993:114) föreslagit ett&lt;br&gt;antal åtgärder för att förbättra säkerhet och effektivitet vid clearing och&lt;br&gt;avveckling på den svenska finansiella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella institutens ökade utsatthet för ett komplex av olika risker&lt;br&gt;har medfört ett växande behov av ett omfattande och diversifierat mått&lt;br&gt;som kan reflektera institutens totala riskexponering. I dag existerar inter-&lt;br&gt;nationella regler för att hantera kreditrisker, vilka definieras som risker&lt;br&gt;i banker och andra kreditinstitut för att motparter inte kan fullfölja sina&lt;br&gt;förpliktelser. Kapitaltäckningsregler för kreditrisker har utarbetats inom&lt;br&gt;Baselkommittén för banktillsyn i vilken Sverige är medlem (se vidare av-&lt;br&gt;snitt 6.2). Enligt dessa regler, som fått beteckningen Baselöverens-&lt;br&gt;kommelsen (&amp;quot;Basle Accord&amp;quot;), skall banker ha en kapitalbas som uppgår&lt;br&gt;till lägst 8 % av de riskvägda beloppen. I Sverige infördes kapitaltäck-&lt;br&gt;ningskrav på 8 % för banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;med avseende på kreditrisker fullt ut vid årsskiftet 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att stärka stabiliteten i det finansiella systemet är att ge de&lt;br&gt;gällande kapitaltäckningsreglema ett mer täckande omfång. Kapitalkravet&lt;br&gt;utvidgas från att täcka kreditrisker till att omfatta även marknadsrisker&lt;br&gt;för institutens placeringar och åtaganden i och utanför balansräkningen.&lt;br&gt;En marknadsrisk definieras som risken för förlust som kan drabba öppna&lt;br&gt;marknadspositioner till följd av rörelser i marknadspriser, dvs. prisför-&lt;br&gt;ändringar på ränte-, aktie- och valutamarknaderna. För derivatinstrument&lt;br&gt;är risken relaterad till prisförändringar på de underliggande instrumenten.&lt;br&gt;Kapitalkraven för marknadsrisker syftar till att säkerställa att instituten&lt;br&gt;har tillräckligt med eget kapital för att kunna skydda sig mot prisföränd-&lt;br&gt;ringar på aktie-, ränte- och valutamarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av kapitalkrav för marknadsrisker har i likhet med kapital-&lt;br&gt;kravet för kreditrisker utvecklats genom ett nära samarbete mellan&lt;br&gt;OECD-ländemas tillsynsmyndigheter. I dag existerar två internationella&lt;br&gt;fora för sådant samarbete, nämligen inom G 10 (Basle Committee on&lt;br&gt;Banking Supervision) och inom EU. Det förekommer ett nära samarbete&lt;br&gt;mellan dessa organisationer exempelvis genom att ett flertal EU-länder&lt;br&gt;är representerade i G 10. Vidare deltar EU-kommissionen i Baselkommit-&lt;br&gt;tén som observatör. En viktig anledning till att kapitaltäckningsregler&lt;br&gt;samordnas på internationell nivå är att större konkurrensneutralitet därvid&lt;br&gt;uppnås mellan länderna. Enhetliga internationella regler för kapitalkrav&lt;br&gt;gör det möjligt att jämföra institutens soliditet och därmed deras kon-&lt;br&gt;kurrensstyrka oberoende av ländernas skilda jurisdiktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta de nya kapitaltäckningskraven kan det komma att krävas&lt;br&gt;att instituten använder sig av avancerad teknik för att själva kunna mäta&lt;br&gt;sin riskexponering samt rapportera exponeringen till tillsynsmyndigheter.&lt;br&gt;Samtidigt medför detta att institutens interna kontroll av risker förbättras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydligt, eftersom den nya tekniken ger instituten möjligheter att tillämpa Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;avancerade beräkningsmetoder för riskhantering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Nuvarande kapitaltäckningsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande kapitaltäckningsregler bygger på dels ett av Baselkommittén&lt;br&gt;år 1988 presenterat förslag (se vidare avsnitt 6.4) om gemensamma kapi-&lt;br&gt;taltäckningsregler för internationellt verksamma banker, dels ett av Kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén samma år lämnat slutbetänkande angående förnyelse&lt;br&gt;av kreditmarknaden, samt dels ett av den inom Finansdepartementet till-&lt;br&gt;satta Kapitaltäckningsgruppen samma år presenterat förslag rörande refor-&lt;br&gt;mering och internationell anpassning av kapitalkravet i svenska kredit-&lt;br&gt;institut (prop. 1989/90:43, bet. 1989/90:NU 15, rskr. 1989/90:103, SFS&lt;br&gt;1989:1086-1095).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av Baselkommittén år 1988 presenterade rekommendationerna rör-&lt;br&gt;ande kapitalbas och kapitalkrav, vilka skulle tillämpas fullt ut av alla&lt;br&gt;länder inom gruppen vid utgången av år 1992, var avsedda att tjäna två&lt;br&gt;syften. De skulle dels öka soliditeten hos internationellt verksamma&lt;br&gt;banker och främja en sund utveckling av deras rörelse, dels kunna i sin&lt;br&gt;helhet tillämpas av banker i olika länder och därigenom möjliggöra en&lt;br&gt;konkurrens på lika villkor även mellan banker i olika länder. Reglerna&lt;br&gt;innehöll minimikrav och tog sikte på att bestämma kapitalkravet i för-&lt;br&gt;hållande till den kreditrisk som är förenad med placeringarna. Andra&lt;br&gt;risker, t.ex. ränterisker och kursrisker för valutor och värdepapper,&lt;br&gt;beaktades inte. Enligt Baselkommitténs regler skall placeringarna klassi-&lt;br&gt;ficeras efter riskgrad och ges olika vikttal. Det sålunda beräknade&lt;br&gt;sammanvägda värdet skall därefter ställas i relation till en på visst sätt&lt;br&gt;beräknad kapitalbas. Basen skall därvid uppgå till lägst 8 % av de risk-&lt;br&gt;vägda beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av kapitaltäckningsbestämmelsema i svensk lagstiftning&lt;br&gt;år 1990 betonades vikten av att dessa i största möjliga utsträckning ut-&lt;br&gt;formades enhetligt för de olika institutskategoriema samt baserades på&lt;br&gt;Baselkommitténs regler och de regler som föreslogs gälla inom EG. Även&lt;br&gt;om det i ett snävt nationellt perspektiv kunde uppnås vissa fördelar med&lt;br&gt;ett lägre kapitalkrav för verksamheter enbart inriktade på hemmamarkna-&lt;br&gt;den, ansågs det varken möjligt eller önskvärt att införa sådana regler&lt;br&gt;(prop. 1989/90:43 s. 89 och 90). Det internationella perspektivet&lt;br&gt;bedömdes vara avgörande. Reformen innebar totalt sett en skärpning av&lt;br&gt;kapitalkravet, vilket anpassades till en internationellt accepterad lägsta&lt;br&gt;nivå. I huvudsak enhetliga kapitaltäckningsregler infördes därför i de&lt;br&gt;lagar som då reglerade banker, finansbolag, fondkommissionsbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om kapitaltäckning i bankrörelselagen ersatte de tidi-&lt;br&gt;gare gällande kapitaltäckningsbestämmelsema, vilka tillkommit i samband&lt;br&gt;med 1968 års samordnade banklagstiftning. Dessa bestämmelser innebar&lt;br&gt;att bankerna till skydd för insättama skulle ha ett visst lägsta kapital i&lt;br&gt;förhållande till den kreditrisk som är förenad med en banks tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden på kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kapitaltäckning för banker finns i 2 kap. 9-11 §§ bankrör-&lt;br&gt;elselagen. Bankerna skall enligt 9 § vid varje tidpunkt ha en kapitalbas&lt;br&gt;som motsvarar 8 % av värdet av bankens placeringar (kapitalkrav). Kapi-&lt;br&gt;taltäckningsreglema bygger generellt på en indelning av placeringarna i&lt;br&gt;olika riskklasser, där högre risk kräver större kapitaltäckning. Kapitalkra-&lt;br&gt;vet bestäms enligt 10 § i förhållande till bankens tillgångar samt sådana&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär&lt;br&gt;en kreditrisk för banken (placeringar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 a § lämnas en beskrivning av kapitalbasens sammansättning och&lt;br&gt;beräkning. Kapitalbasen skall uteslutande bestå av inbetalt kapital, upp-&lt;br&gt;delat i primärt och supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital, som skall utgöra minst hälften av kapitalbasen,&lt;br&gt;menas eget kapital samt öppet redovisade reserver av högsta kvalitet som&lt;br&gt;oavkortat kan tas i anspråk för att täcka en uppkommen förlust. Detta&lt;br&gt;kapital utgörs av dels eget kapital i bankaktiebolag, reservfond och upp-&lt;br&gt;skrivningsfond i sparbank samt, med undantag för förlagsinsatser, eget&lt;br&gt;kapital i föreningsbanker, dels 70 % av vissa angivna värdereglerings-&lt;br&gt;reserver och av skatteutjämningsreserven, dels reserver och kapitaltill-&lt;br&gt;skott som efter särskilt medgivande i varje enskilt fall såsom likställt med&lt;br&gt;primärt kapital får inräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses huvudsakligen upplånat kapital. Där-&lt;br&gt;med avses dels nominellt värde av förlagsandelsbevis, förlagsbevis och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser med efterställd betalningsrätt, dels reserver och&lt;br&gt;kapitaltillskott som efter särskilt medgivande i varje enskilt fall får&lt;br&gt;inräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning från kapitalbasen skall ske med det bokförda värdet av vad&lt;br&gt;som tillskjutits som aktiekapital eller i annan form till finansiella företag&lt;br&gt;som inte är dotterbolag under förutsättning att tillskottet överstiger 5 %&lt;br&gt;av företagets egna kapital eller motsvarande. Detsamma gäller om sum-&lt;br&gt;man av tillskott som är mindre än 5 % uppgår till mer än 10 % av&lt;br&gt;bankens eget kapital resp, egna fonder (prop. 1989/90:43 s. 111 och&lt;br&gt;112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet bestäms i förhållande till den kreditrisk som är förenad&lt;br&gt;med en banks placeringar (10 §). Placeringarna grupperas efter kreditrisk&lt;br&gt;utifrån en stigande skala från ingen till hög kreditrisk med två mellansteg.&lt;br&gt;Den första gruppen omfattar likvida medel, placeringar hos eller garante-&lt;br&gt;rade av stater, svensk kommun, centralbanker och liknande organ. Den&lt;br&gt;andra gruppen omfattar placeringar hos eller garanterade av svenska&lt;br&gt;kreditinstitut m.m., utländska kommuner eller motsvarande, utländska&lt;br&gt;banker och internationella utvecklingsbanker. Den tredje gruppen omfat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar placeringar med säkerhet i bostadsfastighet och den fjärde gruppen Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;övriga placeringar. Vid beräkningen av kapitalkravet får undantas place-&lt;br&gt;ringar utan kreditrisk, liksom fordringar inom en koncern och fordringar&lt;br&gt;som har garanterats av ett företag inom koncernen. Placeringarna inom&lt;br&gt;övriga grupper skall tas upp med 20, 50 resp. 100 % av sitt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupperingen innebär i praktiken krav på kapitaltäckning med 0, 1,6, 4&lt;br&gt;resp. 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnda regler kompletteras av reglerna i 11 § om konsoliderad&lt;br&gt;kapitaltäckning, vilka skall tillämpas beträffande företag inom en och&lt;br&gt;samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hypoteksinstituten infördes kapitaltäckningsregler den 1 februari 1990&lt;br&gt;i 39 b-39 d §§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa och om stadshypoteksföreningar (upphävd den 1 mars 1992&lt;br&gt;genom SFS 1992:701), 60 a-60 c §§ lagen (1970:65) om Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank och om hypoteksföreningar samt 3 a-3 c §§ lagen&lt;br&gt;(1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Bestämmelserna har ut-&lt;br&gt;formats efter mönster från motsvarande bestämmelser för övriga kredit-&lt;br&gt;institut, med vissa avvikelser som uteslutande är motiverade med hänsyn&lt;br&gt;till hypoteksinstitutens särskilda karaktär, t.ex. vad som skall utgöra&lt;br&gt;primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om värdepappersrörelse, vilken den 1 augusti 1991 ersatte 1979&lt;br&gt;års fondkommissionslag, regleras företag som bedriver verksamhet på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om kapitaltäckning finns i 5 kap. lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Värdepappersbolag som har tillstånd att handla för egen räkning (1 kap.&lt;br&gt;3 § 3) eller att medverka vid emission (1 kap. 3 § 5) eller som har&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande att ta emot medel på konto skall ha 8 %&lt;br&gt;kapitaltäckning. Reglerna överensstämmer med dem som farms intagna&lt;br&gt;i fondkommissionslagen, vilka i sin tur infördes år 1990 samtidigt med&lt;br&gt;motsvarande regler i bl.a. bankrörelselagen. Vad gäller innehållet i de&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler som gäller för värdepappersbolag kan hänvisas till&lt;br&gt;den tidigare lämnade redogörelsen för innehållet i kapitaltäckningskraven&lt;br&gt;för banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag och svenska bankinstitut begränsas med stöd av en&lt;br&gt;bestämmelse i 4 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse i sin rätt att för-&lt;br&gt;värva och driva handel med finansiella instrument till vissa risknivåer&lt;br&gt;relaterade till institutets kapitalbas. Även dessa placeringar kräver kapital-&lt;br&gt;täckning. Närmare föreskrifter som anger vilka risknivåer som är tillåtna&lt;br&gt;har utfärdats av Finansinspektionen i dess föreskrifter angående handel&lt;br&gt;och tjänster på värdepappersmarknaden (FFFS 1992:1). Enligt dessa skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett värdepappersbolags eller svenskt bankinstituts innehav av finansiella Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;instrument mätas såsom nettopositioner i förhållande till kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall positioner i aktier och aktierelaterade instrument särskiljas&lt;br&gt;från positioner i kreditmarknadsinstrument. Beträffande aktier och aktie-&lt;br&gt;relaterade instrument föreskrivs positionsbegränsningar, ställda i relation&lt;br&gt;till kapitalbasen, till mellan 25 och 125 %. I fråga om kreditmarknads-&lt;br&gt;instrument får ett värdepappersbolag inneha instrument i sådan omfattning&lt;br&gt;att den riskvägda nettopositionen aldrig är större än 15 gånger kapital-&lt;br&gt;basen. Om synnerliga skäl föreligger får inspektionen medge innehav av&lt;br&gt;såväl aktier och aktierelaterade instrument som kreditmarknadsinstrument&lt;br&gt;i större omfattning än vad som nu angetts. Denna begränsningsregel&lt;br&gt;gäller inte utländska företag med filial här i landet. Enligt motiv-&lt;br&gt;uttalanden bör det ankomma på tillsynsmyndigheten i företagets hemland&lt;br&gt;att kontrollera att företagets innehav av finansiella instrument inte medför&lt;br&gt;en oförsvarlig riskexponering (prop. 1990/91:142 s. 127). Frågan om&lt;br&gt;dessa begränsningsregler behandlas vidare i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kreditmarknadsbolag trädde i kraft samtidigt med EES-avtalet,&lt;br&gt;dvs. den 1 januari 1994 (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:109, SFS 1992:1610, 1993:1646). Lagen innehåller enhetliga&lt;br&gt;regler för sådana kreditinstitut, vars verksamhet tidigare reglerades av&lt;br&gt;lagen om kreditaktiebolag och lagen om finansbolag. De företag som om-&lt;br&gt;fattas av den nya lagen benämns kreditmarknadsbolag. För dessa bolags&lt;br&gt;verksamhet finns i lagen — utöver vissa rörelseregler såsom t.ex. be-&lt;br&gt;stämmelser om aktieförvärv, enhandsengagemang och kreditjäv — även&lt;br&gt;bestämmelser om kapitaltäckning. Lagen tillkom bl.a. för att i en&lt;br&gt;gemensam lag för kreditaktiebolag och finansbolag så långt som möjligt&lt;br&gt;försöka samla de svenska regler som blev följden av införlivandet av ett&lt;br&gt;antal EG-direktiv som reglerar kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglema i 4 kap. lagen om kreditmarknadsbolag mot-&lt;br&gt;svarar de bestämmelser om kapitaltäckning som fanns i lagen om finans-&lt;br&gt;bolag. Bestämmelserna överensstämmer med de tidigare redovisade&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema för banker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Direktivet om kapitalkrav för&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 15 mars 1993 antog EG:s råd direktivet 93/6/EEG om kapitalkrav&lt;br&gt;för värdepappersföretag och kreditinstitut. I och med detta direktiv&lt;br&gt;kompletteras tidigare antagna bestämmelser på tillsynsområdet för värde-&lt;br&gt;pappersföretag och kreditinstitut, vilka syftar till att skapa säkerhet och&lt;br&gt;stabilitet för handeln med finansiella tjänster. I direktivet föreskrivs dels&lt;br&gt;bestämmelser om kapitalbas och startkapital för värdepappersföretag, dels&lt;br&gt;gemensamma kapitaltäckningsregler för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institut för diverse risker, dels mätning och rapportering av stora expo- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;neringar samt tillämpning av gruppbaserad tillsyn för finansiella grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet finns föreskrifter om det minsta startkapital ett värdepap-&lt;br&gt;persföretag skall ha för att få bedriva värdepappersverksamhet. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser har behandlats i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en bestämmelse i det nya kapitalkravsdirektivet görs de kapital-&lt;br&gt;täckningsregler för kreditrisker som finns i direktivet om kapital-&lt;br&gt;täckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG) tillämpliga även på värde-&lt;br&gt;pappersföretag. Detta innebär att kapitalkraven för kreditrisker blir en-&lt;br&gt;hetliga för värdepappersföretag och kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall värdepappersföretag och kreditinstitut ha en&lt;br&gt;kapitalbas för att — utöver kreditrisker — kunna täcka de risker som&lt;br&gt;existerar på de skilda finansiella marknaderna, dvs. marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglema för marknadsrisker omfattar bl.a. ränte- och&lt;br&gt;aktiekursrisker samt avvecklings- och motpartsrisker som ett institut är&lt;br&gt;utsatt för i sin verksamhet i handelslagret (trading book) samt valutakurs-&lt;br&gt;risker för hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningskravet skall omfatta institutens nettoposition i varje&lt;br&gt;enskild valuta som ingår i den totala verksamheten inkl, åtaganden på&lt;br&gt;derivatmarknader såsom options-, termins- och svappmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkraven omfattar även institutens placeringar och åtaganden i och&lt;br&gt;utanför balansräkningen. Direktivet föreskriver metoder för beräkningen&lt;br&gt;av kapitalkraven för derivatinstrument. Värderingen av dessa instrument&lt;br&gt;skall baseras på det underliggande instrumentet till gällande marknadspri-&lt;br&gt;ser på avistamarknaden. Vidare skall vid värderingen av institutens&lt;br&gt;handelslager principen om marknadsvärdering (mark to market) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelser i kapitalkravsdirektivet görs direktivet om över-&lt;br&gt;vakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (92/121/EEG)&lt;br&gt;tillämpligt även för värdepappersföretag. Kapitalkravsdirektivet innehåller&lt;br&gt;också bestämmelser för beräkning av stora exponeringar som ingår i insti-&lt;br&gt;tutens handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelser i kapitalkravsdirektivet görs också reglerna i&lt;br&gt;direktivet om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut (92/30/EEG)&lt;br&gt;tillämpliga för värdepappersföretag. Detta innebär att rapportering,&lt;br&gt;bevakning samt beräkning av kapitalbasen och kapitalkraven skall ske&lt;br&gt;även för en finansiell företagsgrupp. De föreslagna kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema för kredit- och marknadsrisker skall således beräknas även på&lt;br&gt;gruppnivå. Detta medför att värdepappersföretag och kreditinstitut, som&lt;br&gt;utgör en del av en grupp, är föremål för enhetliga regler vad gäller&lt;br&gt;kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravsdirektivet påbjuder ökat samarbete mellan tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter i de olika medlemsländerna. Det innehåller bestämmelser om hur&lt;br&gt;tillsynsansvaret skall fördelas mellan myndigheterna beträffande institut&lt;br&gt;som erbjuder tjänster över nationella gränser. Det föreskriver vidare att&lt;br&gt;utbyte av information och synpunkter mellan myndigheterna skall ske&lt;br&gt;regelbundet för att tillförsäkra en effektiv tillsyn. Vid utbyte av in-&lt;br&gt;formation skall tillsynsmyndigheterna beakta bestämmelserna om sekre-&lt;br&gt;tess i tidigare antagna rättsakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet har förutsatts att vissa ändringar av direktivets regler Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kommer att ske. Det har bl.a. föreskrivits att kommissionen för minister-&lt;br&gt;rådet skall presentera ett förslag till kapitaltäckningsregler för handel med&lt;br&gt;råvaror, råvaruderivat och andelar i fondföretag. Direktivet innehåller&lt;br&gt;vidare en revideringsklausul. Kommissionen skall inom tre år lägga fram&lt;br&gt;ett förslag till ministerrådet om en eventuell revidering av direktivet till&lt;br&gt;följd av förändringar på de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall införlivas med nationell lagstiftning samtidigt som&lt;br&gt;direktivet om investeringstjänster, vilket innebär att reglerna skall vara&lt;br&gt;i kraft senast den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Baselkommitténs förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Baselkommittén är ett samarbetsorgan på bankområdet för centralbanker&lt;br&gt;och andra tillsynsmyndigheter från G 10-ländema (Belgien, Frankrike,&lt;br&gt;Italien, Japan, Kanada, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige,&lt;br&gt;Tyskland och USA samt Luxemburg). Baselkommittén antog år 1988 de&lt;br&gt;regler om kapitaltäckningskrav för internationellt verksamma banker som&lt;br&gt;sedan blivit internationellt normerande och som också tagits in bl.a. i den&lt;br&gt;svenska bankrörelselagen (se avsnitt 6.2). De nuvarande kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema tar sikte enbart på kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommittén har under år 1993 remitterat ett förslag om tillägg till&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema för banker. Medlemsländernas synpunkter skulle&lt;br&gt;vara kommittén tillhanda senast vid årsskiftet 1993/94. Förslagen, som&lt;br&gt;sannolikt kommer att antas av centralbankscheferna i G 10, är tänkta att&lt;br&gt;träda i kraft tidigast år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär i huvudsak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att villkoren för nettning vid beräkning av kapitalkravet (utjämning av&lt;br&gt;parternas förpliktelser att leverera finansiella instrument och/eller&lt;br&gt;åtaganden att betala) preciseras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att kapitaltäckningskrav för risker på ränte- och aktiepositioner i&lt;br&gt;handelslagret och valutapositioner i hela verksamheten införs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att metoder införs för att mäta den totala ränterisken i en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet nettning (netting) används som beteckning för dels en nettout-&lt;br&gt;räkning av ett instituts egna långa och korta positioner, dels för ut-&lt;br&gt;jämning, mellan två eller flera parter enligt avtal, av förpliktelser att&lt;br&gt;betala eller att leverera finansiella instrument (bilateral eller multilateral&lt;br&gt;nettning). Den sistnämnda typen av nettning kan också kallas kontrakts-&lt;br&gt;eller avtalsnettning. Bilateral nettning är ett slag av kvittning som om-&lt;br&gt;fattar såväl betalningsförpliktelser som skyldigheter att leverera finansiella&lt;br&gt;instrument. Baselkommitténs förslag berör bilateral och multilateral nett-&lt;br&gt;ning, dvs. kvittning av motpartens förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1988 års regler tillåts endast en form av nettning, nämligen bi-&lt;br&gt;lateral nettning genom novation av svappar och liknande kontrakt i&lt;br&gt;samma valuta och med samma avvecklingsdag. Baselkommittén föreslår&lt;br&gt;nu att bilateral nettning i större utsträckning skall tillåtas i kapitaltäck-&lt;br&gt;ningssammanhang och således att banker skall få ökade möjligheter till&lt;br&gt;bilateral nettning av kreditrisker. I de fall bilateral nettning godkänns&lt;br&gt;skall kapitalkravet beräknas efter det att parternas krav på varandra har&lt;br&gt;utjämnats till nettopositioner. Eftersom kapitalkravet därmed minskar med-&lt;br&gt;för möjligheten till bilateral nettning lägre kapitalkostnader. För att ett&lt;br&gt;nettningsavtal skall godkännas ur kapitaltäckningssynpunkt krävs att av-&lt;br&gt;talet är juridiskt hållbart. Det är tillsynsmyndigheten som avgör om&lt;br&gt;nettningsarrangemangen är godtagbara. Vidare diskuteras i förslaget&lt;br&gt;möjligheten att i framtiden godkänna även multilaterala nettnings-&lt;br&gt;arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett direktivförslag (COM(94)105) om ändring av direktivet om&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG) har föreslagits möj-&lt;br&gt;lighet till riskreducering genom bilateral nettning i fråga om behandling&lt;br&gt;av ränte- och valutakursrelaterade poster utanför balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Baselkommitténs förslag kommer de nya kapitaltäckningskraven&lt;br&gt;att vara sammansatta av minimikrav för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kreditrisker för lån, investeringar och motpartsåtaganden (motparts-&lt;br&gt;risk),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ränte- och aktierisker för bankens värdepappersportfölj som ingår i&lt;br&gt;handelslagret, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- valutakursrisker för hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av kapitalkravet för ränte- och aktierisker skall ske enligt en&lt;br&gt;metod som innebär att kapitalkravet skall beräknas för dels de risker som&lt;br&gt;är förknippade med enskilda instrument (specifik risk), dels den totala&lt;br&gt;risken för hela marknaden (generell risk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beräkningen av kapitalkravet för valutakursrisker föreslår kommit-&lt;br&gt;tén en två-stegs-metod. Först beräknas riskexponeringen för varje enskild&lt;br&gt;valuta (inkl, positioner på derivatmarknader). Därefter beräknas risk-&lt;br&gt;exponeringen för institutets valutaportfölj. Institutet har möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa en simuleringsmetod vid beräkning av riskexponering för valuta-&lt;br&gt;portföljen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna kommer i viss utsträckning att ersätta de&lt;br&gt;befintliga kapitalkraven för kreditrisker. Detta beror på att beräkningarna&lt;br&gt;av kapitalkraven kommer att bli mer relaterade till de specifika risker&lt;br&gt;som är förknippade med de olika finansiella instrumenten i stället för att&lt;br&gt;enbart relatera beräkningarna till en generell risk för placeringar. Sam-&lt;br&gt;tidigt skall kapitalkravet för ett finansiellt instrument beräknas oberoende&lt;br&gt;av om institutet har en köp- eller en säljposition, medan enligt de befint-&lt;br&gt;liga reglerna kapitalkravet för kreditrisker beräknas enbart på placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mätning av ränterisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommittén föreslår som ovan angetts även metoder för att mäta och&lt;br&gt;rapportera den totala ränterisken i en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kapitaltäckningskrav tas ingen hänsyn till den totala&lt;br&gt;ränterisken i en bank. En sådan risk kan vara betydande och äventyra soli-&lt;br&gt;diteten. När Baselkommitténs nuvarande regler togs fram år 1988 kunde&lt;br&gt;man på grund av stora skiljaktigheter mellan medlemsländerna inte kräva&lt;br&gt;kapitaltäckning för den totala ränterisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill nu inte gå längre än att föreslå gemensamma metoder&lt;br&gt;för att mäta och rapportera den totala ränterisken. Kommittén anger att&lt;br&gt;avsikten med gemensamma mätmetoder inte är att ställa krav på kapital-&lt;br&gt;täckning utan att i god tid kunna identifiera extrema fall av &amp;quot;mismatch-&lt;br&gt;ning&amp;quot; och att förbättra samordningen mellan medlemsländernas tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter. Detta kommer att göra bevakningen av de internationellt&lt;br&gt;verksamma bankernas ränteriskexponering mer effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnader mellan Baselkommitténs förslag och EG:s direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommitténs förslag är i många delar identiskt med de regler som&lt;br&gt;föreskrivs i EG:s direktiv om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut. En grundläggande skillnad är dock att Baselkommitténs&lt;br&gt;förslag skall gälla endast internationellt verksamma banker. Det är&lt;br&gt;emellertid fritt för medlemsländerna att utvidga tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna att omfatta även andra finansiella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig skillnad är att kapitalkraven enligt Baselkommitténs&lt;br&gt;förslag inte skall gälla avvecklings- och motpartsrisker. De gällande&lt;br&gt;kapitalkraven beträffande kreditrisker fångar emellertid upp motparts- och&lt;br&gt;avvecklingsrisker till sitt fulla värde. EG:s direktiv ställer lägre kapital-&lt;br&gt;krav avseende dessa risker eftersom kraven räknas enbart på prisskillna-&lt;br&gt;den mellan det avtalade slutpriset och det gällande marknadsvärdet be-&lt;br&gt;roende på den tid som förflutit efter avtalad avvecklingsdag. Vidare&lt;br&gt;ställer direktivet lägre kapitalkrav vid emissioner eftersom kraven&lt;br&gt;beräknas utifrån en stege i fallande skala beroende på de resterande&lt;br&gt;beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan anges i EG:s direktiv att bestämmelserna kan revide-&lt;br&gt;ras inom tre år från direktivets införlivande med den inhemska lagstift-&lt;br&gt;ningen på grundval av förändringar på de finansiella marknaderna och&lt;br&gt;resultatet av det internationella samarbetet inom tillsynsområdet.&lt;br&gt;Ambitionen är att de regler och bestämmelser som inom EG gäller på det&lt;br&gt;finansiella området skall ligga i paritet med andra internationella överens-&lt;br&gt;kommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Införlivandet av EES-reglerna om&lt;br&gt;kapitaltäckningskrav för marknadsrisker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: EES-reglema om kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker införlivas med den svenska lagstiftningen. De nya&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema skall gälla för banker, kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte någon erinran&lt;br&gt;mot förslaget eller tillstyrker detta med konstaterande att Sverige genom&lt;br&gt;EES-avtalet och tilläggsavtalet har ett åtagande att införliva de aktuella&lt;br&gt;EES-reglema med den svenska lagstiftningen. Riksbanken framhåller att&lt;br&gt;införandet av kapitaltäckningsregler för marknadsrisker representerar ett&lt;br&gt;viktigt steg i strävandena att reducera riskerna för instabilitet i det&lt;br&gt;finansiella systemet. Riksbanken betonar samtidigt att kapitaltäcknings-&lt;br&gt;regler endast kan ses som en länk i en kedja som i övrigt består av en&lt;br&gt;effektiv tillsyn, adekvata rapporteringsrutiner och framför allt en effektiv&lt;br&gt;riskhantering i kreditinstitut och värdepappersbolag. Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden (första-tredje fondstyrelserna) anser att införandet av dessa regler&lt;br&gt;i svensk lagstiftning innebär en viktig konkurrensneutralitet mellan&lt;br&gt;svenska och övriga länders värdepappersföretag. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;betonar som en allmän princip för implementeringen av EES-reglema i&lt;br&gt;svensk lagstiftning vikten av konkurrensneutralitet gentemot utlandet.&lt;br&gt;Bankföreningen anser vidare att limitregeln i 4 kap. 4 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse bör slopas i samband med att kapitalkrav för marknads-&lt;br&gt;risker i handelslagret nu införs. Svenska Bankkunders Riksförbund är i&lt;br&gt;princip positivt till EG-anpassningen dels därför att konkurrensen däri-&lt;br&gt;genom ökar bankkundemas säkerhet, dels därför att konkurrensen ökar&lt;br&gt;när det blir enklare för utländska banker att etablera sig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framgått innebär det&lt;br&gt;tillägg till EES-avtalet som riksdagen beslutat om den 1 juni 1994 bl.a.&lt;br&gt;att reglerna om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;br&gt;enligt direktivet 93/6/EEG skall införlivas med den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravsdirektivet föreskriver i artikel 4 att kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersföretag skall ha en kapitalbas som vid varje tidpunkt över-&lt;br&gt;stiger eller motsvarar summan av de kapitaltäckningskrav som anges i&lt;br&gt;direktivet för att täcka de marknadsrisker institutet är utsatt för samt&lt;br&gt;sådana kreditrisker som regleras i direktivet 89/647/EEG om kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsgrad för kreditinstitut. Begreppet institut definieras i artikel 2.3 i&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet som kreditinstitut och värdepappersföretag. Med&lt;br&gt;kreditinstitut (artikel 2.1) avses alla institut som anges i första strecksat-&lt;br&gt;sen i artikel 1 i direktivet om samordning av lagar och andra författningar&lt;br&gt;om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (77/780/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som är underkastade de krav som åläggs genom direktivet om kapital-&lt;br&gt;täckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG), dvs. alla institut vars&lt;br&gt;verksamhet består i att ta emot återbetalbara medel från allmänheten,&lt;br&gt;antingen genom insättningar eller i annan form, såsom fortlöpande utgiv-&lt;br&gt;ning av obligationer och andra jämförbara värdepapper, samt att bevilja&lt;br&gt;kredit för egen räkning. Definitionen har närmare behandlats i proposi-&lt;br&gt;tionen om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med an-&lt;br&gt;ledning av EES-avtalet m.m. (prop. 1992/93:89 s. 101 och 102). Defini-&lt;br&gt;tionen träffar både banker och kreditmarknadsbolag, vilka finansierar sig&lt;br&gt;på den allmänna marknaden. Även hypoteksinstituten faller in under&lt;br&gt;definitionen. Detta har tidigare kommit till uttryck, exempelvis då lik-&lt;br&gt;formiga kapitaltäckningsregler, grundade på EG:s direktiv 89/299/EEG&lt;br&gt;om kapitalbasen i kreditinstitut och direktiv 89/647/EEG, infördes år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 (se avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är emellertid om hypoteksinstituten bör föras in under&lt;br&gt;de nya kapitaltäckningsreglema avseende marknadsrisker. I Sverige finns&lt;br&gt;tre slag av hypoteksinstitut, nämligen Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank med landshypoteksföreningar&lt;br&gt;samt Svenska skeppshypotekskassan. Institutens framtida organisation och&lt;br&gt;verksamhet har under en längre tid varit föremål för utredning vilken för&lt;br&gt;Stadshypoteks del resulterat i en ny organisation. Beträffande Lands-&lt;br&gt;hypotek har beslutats en lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen&lt;br&gt;(prop. 1993/94:216, 1993/94:Nu27, rskr. 1993/94:446, SFS 1994:758).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek ombildades den 1 januari 1993 genom att institutets&lt;br&gt;rörelse överfördes till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag, Stats-&lt;br&gt;hypotek AB. Ombildningen gick till på det sättet att stadshypotekskassan&lt;br&gt;och stadshypoteksföreningama fusionerades, varefter rörelsen fördes över&lt;br&gt;till ett av kassan helägt aktiebolag (prop. 1991/92:119, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 /92: NU32, rskr. 1991 /92:323, SFS 1992:701). Lagen (1968:576) om&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföre-&lt;br&gt;ningar upphävdes och ersattes av lagen (1992:701) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa. Bolaget inordnades därmed i den lagstift-&lt;br&gt;ning som reglerar kreditaktiebolagens (numera kreditmarknadsbolagens)&lt;br&gt;verksamhet. Kassan förvaltar efter ombildningen obligationsskulden och&lt;br&gt;reverser utställda av Stadshypotek AB samt äger och förvaltar under en&lt;br&gt;övergångsperiod samtliga aktier i Stadshypotek AB. Kassans aktieinnehav&lt;br&gt;i bolaget skall, enligt vad som uttalats i propositionen om ombildningen&lt;br&gt;av stadshypoteksorganisationen, avvecklas inom tio år (prop. 1991/92:119&lt;br&gt;s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om kapitaltäckning anfördes i propositionen (s. 44)&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ombildningen av stadshypoteksorganisationen är en unik företeelse&lt;br&gt;och rör en säregen organisationsform. Speciella hänsyn måste därför&lt;br&gt;tas för att projektet skall kunna förverkligas. Enligt gällande regler har&lt;br&gt;kassan och föreningarna i kapitaltäckningshänseende behandlats som en&lt;br&gt;enhet. Det har varit naturligt att som placeringar endast beakta sådana&lt;br&gt;som har skett utanför organisationen. Den omständigheten att den före-&lt;br&gt;slagna ombildningsmodellen kräver att kassan består under en över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångstid bör inte orsaka att den synen förändras. Hänsyn måste tas till Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;att de generella reglerna om kapitaltäckning inte lämpligen kan appli-&lt;br&gt;ceras på kassan. Även om kassan definitionsmässigt skulle kunna&lt;br&gt;betecknas som ett kreditinstitut, innebär intressegemenskapen mellan&lt;br&gt;bolaget och kassan samt den ombildade kassans mycket begränsade upp-&lt;br&gt;gifter att ett kapitalkrav på kassan inte framstår som rimligt. Så länge&lt;br&gt;kassan har det bestämmande inflytandet över bolaget saknar ett kapital-&lt;br&gt;täckningskrav på kassan för övrigt betydelse eftersom interna place-&lt;br&gt;ringar och tillskott undantas vid den konsoliderade kapital täckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att den statliga garantin medför att obligations-&lt;br&gt;innehavama i praktiken har ett skydd som överstiger det som enbart&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema skulle ge.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sålunda anfördes i lagstiftningsärendet i sam-&lt;br&gt;band med ombildningen bör Stadshypotekskassan i sin ombildade form&lt;br&gt;falla utanför den nu föreslagna kapitaltäckningsreformen. För det efter&lt;br&gt;fusionen bildade kreditmarknadsbolaget Stadshypotek AB gäller kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema för sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Sveriges allmänna hypoteksbank och landskypoteksföre-&lt;br&gt;ningarna (landshypotek) kan följande noteras. Landshypoteksorganisa-&lt;br&gt;tionen regleras av lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;och om landshypoteksföreningar. Riksdagen har beslutat om en om-&lt;br&gt;bildning av Landshypotek per den 1 januari 1995. Ombildningen skall ske&lt;br&gt;genom att landshypoteksföreningama ombildas till en av föreningarna&lt;br&gt;bildad ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen tillskjuter sedan&lt;br&gt;sin rörelse som apportegendom till ett av föreningen bildat aktiebolag&lt;br&gt;(kreditmarknadsbolag) — Landshypotek AB — mot att föreningen erhåller&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget. Hypoteksbanken överlåter sin rörelse, utom&lt;br&gt;obligationsskulden och övrig upplåning, till kreditmarknadsbolaget.&lt;br&gt;Banken erhåller av bolaget reverser eller andra skuldförbindelser.&lt;br&gt;Grundfonden är kvar i Hypoteksbanken. Fonden ställs till bankens för-&lt;br&gt;fogande för ny upplåning i ytterligare två och ett halvt år. Hypoteks-&lt;br&gt;banken skall avveckla den utestående obligationsstocken. Därefter skall&lt;br&gt;banken likvideras. I fråga om Landshypoteks kapitaltäckning uttalas i&lt;br&gt;motiven att ombildningen av landshypoteksorganisationen är en unik&lt;br&gt;företeelse som rör en säregen organisationsform. Under den tid som&lt;br&gt;Hypoteksbanken svarar för nyupplåning av de medel som behövs för ut-&lt;br&gt;låning i kreditmarknadsbolagets rörelse är banken definitionsmässigt&lt;br&gt;fortsatt att anse som ett kreditinstitut. I propositionen föreslås därför att&lt;br&gt;Hypoteksbanken och kreditmarknadsbolaget skall ha gemensam kapital-&lt;br&gt;täckning under de två och ett halvt år som Hypoteksbanken skall svara&lt;br&gt;för Landshypotek AB:s kapitalförsörjning (prop. 1993/94:216 s. 38).&lt;br&gt;Bestämmelserna i 10-13 §§ i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank (jfr med 4 § i lagen (1994:758) om ombildning av lands-&lt;br&gt;hypoteksinstitutionen) reglerar kapitaltäckningen under den tid som&lt;br&gt;Hypoteksbanken svarar för nyupplåning av de medel som behövs för&lt;br&gt;utlåning i kreditmarknadsbolagets rörelse, dvs. fram till den 1 juli 1997.&lt;br&gt;Det saknas anledning att ändra på denna specialreglering som skall gälla&lt;br&gt;för Landshypotek AB och Hypoteksbanken för tiden fram till den 1 juli&lt;br&gt;1997. Detta innebär att Landshypotek AB först fr.o.m. den dagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att lyda under de nu föreslagna, allmänna reglerna om kapital- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska skeppshypotekskassan regleras av lagen (1980:1097) om&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan. I artikel 1.2 i direktivet om kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG) anges att medlemsstaterna inte&lt;br&gt;behöver tillämpa det direktivet på sådana kreditinstitut som är angivna i&lt;br&gt;artikel 2.2 i direktiv 77/780/EEG. Genom ett tillägg i EES-avtalets bilaga&lt;br&gt;IX till artikel 2.2 inkluderas Svenska skeppshypotekskassan i denna krets&lt;br&gt;av kreditinstitut. Ett motsvarande tillägg finns intaget i Sveriges medlem-&lt;br&gt;skapsfördrag med EU. Möjlighet finns således att undanta Skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan från kapitaltäckningsregler. Nuvarande kapitalkravsregler&lt;br&gt;för kreditrisker omfattar emellertid Skeppshypotekskassan. Bestämmelser&lt;br&gt;om kapitaltäckning för kreditrisker infördes år 1990 efter mönster från&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser för övriga kreditinstitut endast med de&lt;br&gt;avvikelser som ansågs motiverade med hänsyn till Skeppshypoteks&lt;br&gt;särskilda karaktär. Med hänsyn härtill bör de föreslagna kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema för marknadsrisker även gälla Skeppshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet värdepappersföretag definieras i artikel 2.2 i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet — med vissa närmare angivna undantag — som sådana institut&lt;br&gt;som definieras i artikel 1.2 i investeringstjänstedirektivet, dvs. sådana&lt;br&gt;företag som yrkesmässigt tillhandahåller investeringstjänster (värdepap-&lt;br&gt;perstjänster).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning som således i första hand berörs av kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet är den som reglerar banker och andra kreditinstitut samt värde-&lt;br&gt;pappersbolag, dvs. bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag samt&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse. Vidare berörs den särskilda lagstiftning&lt;br&gt;som gäller för Svenska skeppshypotekskassan. Gällande kapitaltäcknings-&lt;br&gt;regler för kreditrisker kommer härigenom att kompletteras med regler om&lt;br&gt;kapitalkrav för marknadsrisker för samtliga kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag. De nya kapitaltäckningsreglema omfattar således alla typer av&lt;br&gt;värdepappersbolag oavsett vilken verksamhet bolagets tillstånd avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För i Sverige etablerade utländska företagsfilialer bör inte krav upp-&lt;br&gt;ställas på särskilt avskilt kapital. I fråga om kapitaltäckning kommer&lt;br&gt;hemlandets lagstiftning att gälla för filialerna. EG-direktivens krav på&lt;br&gt;harmonisering av medlemsstaternas normer för kapitalbas och kapitaltäck-&lt;br&gt;ning innebär att i huvudsak likalydande regler kommer att tillämpas inom&lt;br&gt;hela EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införlivandet av kapitalkravsdirektivet med svensk lagstiftning har&lt;br&gt;ett antal faktorer beaktats i den mån direktivet gett utrymme för detta.&lt;br&gt;Det är viktigt att slå vakt om konkurrensneutralitet vad gäller efterfrågan&lt;br&gt;och utbud av olika slag av finansiella instmment. Kapitaltäckningsreg-&lt;br&gt;lema är utformade efter instrumentens riskbenägenhet. Instmment för-&lt;br&gt;knippade med en högre risk medför ett högre kapitaltäckningskrav. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i denna grundprincip kommer kapitaltäckningsreglema att&lt;br&gt;vara enhetligt utformade vad gäller samma slag av finansiella instmment.&lt;br&gt;En annan princip är att de svenska instituten inte skall missgynnas gente-&lt;br&gt;mot EU-ländemas institut. Normalt bör inte högre krav än EG:s minimi-&lt;br&gt;krav ställas på de svenska instituten, under fömtsättning att riskerna på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den svenska marknaden inte bedöms avvika alltför mycket från de risker Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;som har förutsatts vid antagandet av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagen om värdepappersrörelse föranleder införandet av&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivets bestämmelser inledningsvis följande överväganden.&lt;br&gt;I 4 kap. 4 § sägs att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen i föreskrifter skall ange risknivåer för värdepappers-&lt;br&gt;bolags och svenska bankinstituts innehav av finansiella instrument (se&lt;br&gt;även avsnitt 6.2). Bestämmelsen har betydelse främst för företag med till-&lt;br&gt;stånd att bedriva handel för egen räkning (1 kap. 3 § 3) eller att med-&lt;br&gt;verka vid emissioner m.m. (1 kap. 3 § 5). Endast företag med sådana till-&lt;br&gt;stånd har nämligen möjlighet att i någon större omfattning förvärva finan-&lt;br&gt;siella instrument och därmed utsätta sig för de risker som sådana place-&lt;br&gt;ringar innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen om värdepappersrörelse övervägdes att behålla&lt;br&gt;fondkommissionslagens (1979:748) bestämmelser om begränsning av han-&lt;br&gt;delslagret (prop. 1990/91:142 s. 123-125). Det konstaterades att kapital-&lt;br&gt;täckningsregler som beaktar kreditrisken i en placering är otillräckliga för&lt;br&gt;att möta den risk som en placering i ett finansiellt instrument innebär,&lt;br&gt;den s.k. kursrisken. Av flera, i propositionen redovisade, skäl föreslogs&lt;br&gt;att fondkommissionslagens regler om handelslager skulle tas bort. I stället&lt;br&gt;föreslogs ett limitsystem innebärande att ett värdepappersbolag vid för-&lt;br&gt;värv av finansiella instrument måste hålla sig inom vissa föreskrivna&lt;br&gt;risknivåer. Med ett limitsystem ansågs kravet på att beakta kursrisken&lt;br&gt;med en placering ha uppfyllts på ett godtagbart sätt. Ett sådant system&lt;br&gt;skulle också ligga i linje med de diskussioner om nya internationella&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler avseende kursrisker som då fördes i Baselkommit-&lt;br&gt;tén och inom EG (prop. 1990/91:142 s. 126).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det förväntade innehållet i EG:s förslag till kapital-&lt;br&gt;kravsdirektiv uttalades i motiven att det inte var lämpligt att då ändra&lt;br&gt;gällande kapitaltäckningsregler, utan att en sådan ändring fick anstå till&lt;br&gt;dess att ett färdigt EG-direktiv förelåg. Däremot borde i avvaktan på de&lt;br&gt;nya EG-reglema de risker som kunde uppkomma med innehav av finan-&lt;br&gt;siella instrument beaktas (prop. 1990/91:142 s. 129), vilket sålunda kom&lt;br&gt;till uttryck genom limitregeln i 4 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kapitalkravsdirektivets bestämmelser nu införlivas med&lt;br&gt;den svenska lagstiftningen kan ifrågasättas om det finns behov av att ha&lt;br&gt;kvar limitregeln. Svenska Bankföreningen har invänt att limitregeln bör&lt;br&gt;slopas i samband med att kapitalkrav för marknadsrisker i handelslagret&lt;br&gt;införs. Mot bakgrund av bl.a. den osäkerhet som i nuläget kan sägas råda&lt;br&gt;om effekterna av de här föreslagna kapitaltäckningsreglemas tillämpning&lt;br&gt;bör emellertid denna regel fortsättningsvis gälla vid sidan av de nya&lt;br&gt;reglerna om kapitalkrav för marknadsrisker. Frågan kan dock komma att&lt;br&gt;omprövas vid ett senare tillfälle på grundval av vunna erfarenheter av de&lt;br&gt;nya kapitaltäckningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Ny gemensam lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser om kapi tal täckning för kredit-&lt;br&gt;och marknadsrisker förs — tillsammans med nya regler om stora&lt;br&gt;exponeringar och gruppbaserad redovisning — samman i en ny lag,&lt;br&gt;lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag. Detta innebär att de regler om kapital-&lt;br&gt;täckning som nu finns för banker, kreditmarknadsbolag, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan och värdepappersbolag i olika lagar tas bort&lt;br&gt;ur dessa. Detsamma gäller de regler om enhandsengagemang som&lt;br&gt;finns för banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte någon&lt;br&gt;erinran mot förslaget om en ny gemensam lag. Riksbanken finner&lt;br&gt;lösningen med en gemensam lag rationell och ägnad att underlätta en&lt;br&gt;effektiv tillämpning av reglerna. Några remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, anser att lagtexten på grund av de&lt;br&gt;många förekommande tekniska fackuttrycken är svårtillgänglig. OM&lt;br&gt;Stockholm AB tillstyrker förslaget och anser att genom detta skapas&lt;br&gt;enhetlighet och överblickbarhet avseende de ifrågavarande reglerna.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen tillstyrker att de nya reglerna införs i en&lt;br&gt;gemensam lag men förutsätter att Finansinspektionen före meddelandet&lt;br&gt;av föreskrifter enligt bemyndigandet - liksom hittills i andra fall -&lt;br&gt;inhämtar synpunkter från vederbörliga marknadsintressenter. Detta är&lt;br&gt;enligt föreningen särskilt angeläget när lagens bestämmelser är mycket&lt;br&gt;generellt utformade och en stor mängd detaljbestämmelser skall lämnas&lt;br&gt;i föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av tidigare lämnad redo-&lt;br&gt;görelse för gällande rätt (avsnitt 6.2) återfinns reglerna om kapital-&lt;br&gt;täckning för kreditinstitut och värdepappersbolag i den särskilda lagstift-&lt;br&gt;ning som reglerar resp, företags verksamhet. Så gott som likalydande&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler finns i 2 kap. 9-11 §§ bankrörelselagen, 5 kap.&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse, 4 kap. lagen om kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;samt i de särskilda lagar som reglerar hypoteksinstituten. Vad gäller&lt;br&gt;lagarna för hypoteksinstituten är det endast lagen om Svenska skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan som berörs av de nya kapitaltäckningsbestämmelsema (se&lt;br&gt;avsnitt 6.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera skäl är det nu lämpligt att föra samman samtliga regler om&lt;br&gt;kapitaltäckning i en ny gemensam lag för de berörda företagen. Eftersom&lt;br&gt;de nuvarande kapitaltäckningsreglema för kreditrisker är i stort sett&lt;br&gt;identiska för de aktuella finansiella företagen och dessutom väl avgrän-&lt;br&gt;sade i lagarna möter av lagtekniska skäl inte några hinder mot att samla&lt;br&gt;dem i en enda lag. Ett annat skäl för en gemensam lagstiftning är att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya reglerna om kapitalkrav för marknadsrisker omfattar såväl kreditin-&lt;br&gt;stituten som värdepappersbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen med kapitaltäckningsregler bör även tas med regler om&lt;br&gt;stora exponeringar (se avsnitt 7) enligt direktivet om övervakning och&lt;br&gt;kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (92/121/EEG) samt regler&lt;br&gt;om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut (se avsnitt 8) enligt direktivet&lt;br&gt;92/30/EEG, särskilt som dessa regler genom bestämmelserna i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet görs tillämpliga även på värdepappersbolag. Detta innebär&lt;br&gt;att nuvarande bestämmelser om enhandsengagemang i 2 kap. 16 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen, 3 kap. 7 § lagen om värdepappersrörelse och 3 kap. 9 §&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag ersätts av reglerna om stora exponeringar&lt;br&gt;i den föreslagna kapitaltäckningslagen. Som framgår av avsnitt 7.3 skall&lt;br&gt;emellertid Skeppshypotekskassan inte omfattas av de nya bestämmelserna&lt;br&gt;om begränsningar av stora exponeringar. Vidare ersätts de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna om konsoliderat kapitalkrav i 2 kap. 11 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen, 5 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse och 4 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag av reglerna om gruppbaserad redovisning i den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Det samlade kapitaltäckningskravet för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditinstitut (dvs. banker, kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag och Svenska skeppshypotekskassan) och värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som täcker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kreditrisker i hela verksamheten exkl. handelslager och icke-&lt;br&gt;likvida tillgångar som avräknats från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. positionsrisker, dvs. ränte- och aktiekursrisker, avvecklings-&lt;br&gt;och motpartsrisker samt s.k. andra risker, som är hänförliga till&lt;br&gt;sådana placeringar och åtaganden som ingår i handelslagret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. valutakursrisker i hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag kan undantas från kravet på kapitaltäckning mot posi-&lt;br&gt;tions-, avvecklings- och motpartsrisker, s.k. andra risker samt&lt;br&gt;valutakursrisker i handelslagret om företagets handelslager är&lt;br&gt;förhållandevis litet såväl beloppsmässigt som i förhållande till&lt;br&gt;företagets totala verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företag som omfattas av undantaget skall i stället beräkna kapi-&lt;br&gt;talkravet för sådana marknadsrisker som hänför sig till handelslagret&lt;br&gt;enligt reglerna om kapitaltäckning för kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig i denna del har&lt;br&gt;ingen erinran mot förslaget. Finansinspektionen förordar vissa tekniska&lt;br&gt;justeringar av lagtexten. Inspektionen framför vidare vissa synpunkter på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen av den gemensamma och slutliga kapital täckningsgraden. &amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen pekar också på viss inkonsistens i fråga om värdering av&lt;br&gt;handelslagret i förhållande till ett företags totala balansomslutning. Dessa&lt;br&gt;frågor behandlas i författningskommentaren till 2 kap. 1 § resp. 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § i förslaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag. Allmänna pensionsfonden (första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna) påpekar att genomförandet av förslagen kommer&lt;br&gt;att innebära en viss skärpning av kraven på kapitaltäckning i de finan-&lt;br&gt;siella instituten. Även om denna typ av ökade kapitaltäckningskrav kan&lt;br&gt;leda till ökade kostnader för företagen bör detta emellertid enligt fondens&lt;br&gt;uppfattning kunna tolereras med tanke på de positiva effekter detta kan&lt;br&gt;ha på stabiliteten i det finansiella systemet. Konkurrensverket anser att det&lt;br&gt;finns skäl att understryka vikten av att svenska företag inte påförs kom-&lt;br&gt;parativa kostnadsnackdelar vid införandet av direktivens nya bestämmel-&lt;br&gt;ser, utan att företagen erhåller de möjligheter direktiven erbjuder till&lt;br&gt;kostnadsreducerande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I artikel 4 i kapitalkravsdirektivet fastslås den grund-&lt;br&gt;läggande principen om vilka kapitalkrav som skall läggas på kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersföretag. Där anges att sådana institut och företag fort-&lt;br&gt;löpande skall ha en kapitalbas som motsvarar eller överstiger summan av&lt;br&gt;kapitalkraven för positionsrisker (dvs. ränte- och aktiekursrisker),&lt;br&gt;avvecklings- och motpartsrisker samt s.k. andra risker som ingår i&lt;br&gt;handelslagret, valutakursrisker för hela verksamheten och för kreditrisker&lt;br&gt;för hela verksamheten exkl. handelslager och icke likvida tillgångar som&lt;br&gt;avräknats från kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma artikel (punkten 6) anges att behörig myndighet i vissa fall får&lt;br&gt;tillåta kreditinstitut och värdepappersföretag som har en låg omsättning&lt;br&gt;med avseende på handelslagret att beräkna kapitalkraven för positions-&lt;br&gt;risker, avvecklings- och motpartsrisker, s.k. andra risker samt valuta-&lt;br&gt;kursrisker som hänför sig till handelslagret enligt kapitaltäckningsreglema&lt;br&gt;för kreditrisker. Förutsättning för detta är att omsättningen av institutets&lt;br&gt;eller företagets verksamhet i fråga om handelslagret normalt inte över-&lt;br&gt;stiger 5 % av den totala balansomslutningen, att värdet av positionerna&lt;br&gt;i handelslagret normalt inte överstiger 15 miljoner ecu samt att omsätt-&lt;br&gt;ningen av verksamheten i fråga om handelslagret aldrig överstiger 6 %&lt;br&gt;av den totala balansomslutningen och att värdet av positionerna i handels-&lt;br&gt;lagret aldrig överstiger 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den andel av verksamheten som belöper på han-&lt;br&gt;delslagret i förhållande till hela verksamheten får behörig myndighet&lt;br&gt;beakta antingen verksamhetens sammanlagda omfattning i och utanför&lt;br&gt;balansräkningen, resultaträkningen eller kapitalbasen eller en kombination&lt;br&gt;av dessa mått. När verksamhetens storlek bedöms i och utanför balans-&lt;br&gt;räkningen värderas skuldinstrument till sitt marknadspris eller till värdet&lt;br&gt;av huvudfordran, aktier till sitt marknadspris och derivatinstrument till&lt;br&gt;det nominella värdet eller marknadsvärdet för det underliggande finan-&lt;br&gt;siella instrumentet (artikel 4.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kreditinstitut eller värdepappersföretag skulle överskrida någon&lt;br&gt;eller båda av de gränser som anges i artikel 4.6 (i) och (ii) mer än under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kort period eller någon eller båda av de gränser som gäller enligt&lt;br&gt;artikel 4.6 (iii) skall det åläggas att uppfylla kapitalkraven enligt kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet i stället för de kapitaltäckningskrav för kreditrisker som&lt;br&gt;följer av direktivet 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De finansiella företagens ökade deltag-&lt;br&gt;ande i växande, nya finansiella marknader har inneburit att företagen i&lt;br&gt;sina dagliga verksamheter — utöver kreditrisker — är utsatta för olika&lt;br&gt;typer av marknadsrisker t.ex. på aktie-, ränte- och valutamarknaderna.&lt;br&gt;Därför har kapitalkravet inom EG utvidgats från att täcka kreditrisker till&lt;br&gt;att omfatta även marknadsrisker. Kapitalkraven för marknadsrisker syftar&lt;br&gt;till att säkerställa att företagen har tillräckligt med eget kapital för att&lt;br&gt;kunna skydda sig mot prisförändringar på aktie-, ränte- och valutamark-&lt;br&gt;naderna. För derivatinstrument är risken relaterad till prisförändringar på&lt;br&gt;de underliggande finansiella instrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall kapitalkravet räknas på företagets nettoposition.&lt;br&gt;Detta medför större incitament för företagen att öka sin riskgardering&lt;br&gt;(hedging). Riskgarderingen innebär att företaget intar positioner &amp;quot;i&lt;br&gt;motsatt riktning&amp;quot; i syfte att motverka effekterna av prisförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin värdepappershandel utsätter sig företagen normalt för två typer av&lt;br&gt;risker; generell och specifik risk. Den generella risken är förknippad med&lt;br&gt;förändringar på hela marknaden. En förändring av exempelvis den ekono-&lt;br&gt;miska politiken påverkar det allmänna ränteläget på marknaden. Detta&lt;br&gt;kommer att direkt påverka de komponenter som ingår i företagets värde -&lt;br&gt;pappersportfölj. Den specifika risken är relaterad till varje enskilt&lt;br&gt;finansiellt instrument. En förändring av priset på ett enskilt räntebärande&lt;br&gt;finansiellt instrument kan orsakas av marknadens ändrade bedömning av&lt;br&gt;emittentens kreditvärdighet. Prisförändringen beträffande ett enskilt&lt;br&gt;instrument behöver inte påverka ett företags samlade värdepappersport-&lt;br&gt;följ, eftersom priset på ett annat instrument samtidigt kan ändras i en&lt;br&gt;motsatt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av kapitalkrav för marknadsrisker såvitt gäller aktie- och&lt;br&gt;räntemarknadema består av två komponenter. Först beräknas kapitalkra-&lt;br&gt;vet för de generella riskerna. Sedan beräknas kapitalkravet för den speci-&lt;br&gt;fika risk som är förknippad med varje enskilt finansiellt instrument som&lt;br&gt;ingår i företagets portfölj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid beräkning av kapitalkraven för valutakursrisker skall en två-&lt;br&gt;stegsmetod tillämpas. Först räknas kraven på nettopositionen för den risk&lt;br&gt;som är förknippad med varje enskild valuta inkl, positioner för place-&lt;br&gt;ringar i och utanför balansräkningen. Sedan räknas kraven för företagets&lt;br&gt;totala position i samtliga valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsregler för positioner på värdepappers- och valutamark-&lt;br&gt;naderna medför ökade kostnader för företagen. För beräkning av posi-&lt;br&gt;tionerna kan de komma att vara tvungna att installera nya system. Kost-&lt;br&gt;naderna kan vara orimligt höga för de företag som har en låg omsättning&lt;br&gt;med avseende på handelslagret. Samtidigt är de risker som uppstår med&lt;br&gt;handelslagret hanterbara för företag vars handelslager är litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de svenska företagen inte blir föremål för hårdare&lt;br&gt;krav än dem som gäller för övriga EES-länders finansiella institut och att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de därmed inte belastas med relativt sett högre kostnader. Detta är av Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;väsentlig betydelse för att de svenska företagen skall kunna hävda sig på&lt;br&gt;den internationella värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som nu anförts bör de möjligheter till undantag som i direk-&lt;br&gt;tivet erbjuds från de förhållandevis stränga kapitaltäckningskraven för&lt;br&gt;marknadsrisker utnyttjas. Detta innebär att företag med begränsad verk-&lt;br&gt;samhet vad gäller värdepappershandel även fortsättningsvis bör kunna&lt;br&gt;beräkna kapitalbasen enbart för täckande av kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Handelslagret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företags handelslager utgörs av sådana&lt;br&gt;positioner i finansiella instrument som företaget tagit för att på kort&lt;br&gt;sikt göra en vinst eller för att skydda andra positioner i han-&lt;br&gt;delslagret. Till handelslagret skall också räknas sådana exponeringar&lt;br&gt;som uppkommit till följd av oavslutade affärer i finansiella&lt;br&gt;instrument eller inte fullgjorda leveranser av sådana instrument. I&lt;br&gt;handelslagret ingår vidare företagets resultatförda men inte reglerade&lt;br&gt;fordringar som är hänförliga till poster i handelslagret såsom&lt;br&gt;fordringar på avgifter, provisioner, räntor och utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Finansinspektionen framför vissa synpunkter på vad som skall ingå i&lt;br&gt;begreppet handelslager. Dessa behandlas i författningskommentaren till&lt;br&gt;4 kap. 1 § i den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Artikel 2.6 i kapitalkravsdirektivet anger definitionen av&lt;br&gt;begreppet handelslager (trading book). Enligt definitionen skall ett insti-&lt;br&gt;tuts (kreditinstituts eller värdepappersföretags) handelslager bestå av&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Egna innehav av finansiella instrument anskaffade i syfte att säljas&lt;br&gt;vidare och/eller på kort sikt göra en vinst till följd av prisförändringar på&lt;br&gt;marknaden. Innehav av finansiella instrument som härrör från förmedling&lt;br&gt;av matchade affärer eller positioner som har tagits för att skydda andra&lt;br&gt;positioner som ingår i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Exponeringar som uppstår till följd av ej avvecklade affärer, ej full-&lt;br&gt;gjorda leveranser och åtaganden beträffande OTC-derivat, repor, om-&lt;br&gt;vända repor och värdepapperslån. Direktivet ställer ett antal villkor för&lt;br&gt;hur dessa exponeringar skall räknas in i handelslagret. De skall vara&lt;br&gt;noterade till det dagliga marknadsvärdet. Lånesäkerheten skall justeras&lt;br&gt;för att beakta väsentliga förändringar i värdet av de berörda finansiella&lt;br&gt;instrumenten i enlighet med en regel som godtas av behöriga myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter. Avtalet eller affären skall innebära att institutets anspråk auto- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;matiskt och omedelbart skall avräknas mot motpartens anspråk, om denne&lt;br&gt;inte fullgör sina förpliktelser. Som alternativ till ovannämnda villkor skall&lt;br&gt;avtalen och affärerna ingås på en yrkesmässig basis samt gälla enligt sitt&lt;br&gt;gängse och godtagbara innehåll och artificiella transaktioner uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Exponeringar i form av avgifter, provisioner, räntor, utdelningar och&lt;br&gt;marginalsäkerheter på börsomsatta termins- och optionskontrakt som är&lt;br&gt;direkt relaterade till de positioner som ingår i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda poster kan enligt direktivet föras in i eller utgå ur handelslag-&lt;br&gt;ret i enlighet med objektiva förfaranden, som där så är lämpligt, skall&lt;br&gt;omfatta redovisningsnormema i det berörda institutet. Ett sådant för-&lt;br&gt;farande skall emellertid vara föremål för granskning av behöriga myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begreppet handelslager förekommer&lt;br&gt;för närvarande inte i den svenska lagstiftningen. I Finansinspektionens&lt;br&gt;föreskrifter om kreditinstituts årsredovisning och delårsrapportering&lt;br&gt;(FFFS 1993:29) anges emellertid på tillgångssidan vilka instrument som&lt;br&gt;ingår i och vilka värderingsregler som gäller för en tradingportfölj. Enligt&lt;br&gt;dessa föreskrifter skall en uppdelning av institutets innehav av räntebäran-&lt;br&gt;de värdepapper ske i en investmentportfölj (långfristiga innehav) och en&lt;br&gt;tradingportfölj (kortfristiga innehav). Båda portföljerna skall omfatta&lt;br&gt;obligationer, kapitalmarknadsreserver och andra räntebärande värdepap-&lt;br&gt;per. För att ett värdepappersinnehav skall få föras till investmentport-&lt;br&gt;följen fordras i princip att värdepapperet redan från början klassificerats&lt;br&gt;som ett långsiktigt innehav. Vidare nämns i föreskrifterna på tillgångs-&lt;br&gt;sidan termen handelslager som en delpost till balansposten &amp;quot;Aktier, an-&lt;br&gt;delar m.m. (omsättningstillgångar)&amp;quot;. I handelslagret ingår institutets&lt;br&gt;kortsiktiga innehav av aktier som omsättningstillgångar. Värderingen av&lt;br&gt;marknadsnoterade finansiella instrument skall ske enligt lägsta värdets&lt;br&gt;princip för portföljen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslagret är av central betydelse för kapitalkravsdirektivet.&lt;br&gt;Kapitalkravet för marknadsrisker, med undantag för valutakursrisker,&lt;br&gt;hänför sig uteslutande till de positioner och åtaganden som ingår i&lt;br&gt;handelslagret. Direktivets bestämmelser riskerar att urholkas om det råder&lt;br&gt;tveksamhet om vilka poster som skall ingå i handelslagret. Detta skulle&lt;br&gt;avsiktligt eller oavsiktligt kunna leda till att företagen varierar samman-&lt;br&gt;sättningen av handelslagret i syfte att reducera kapitalkravet för mark-&lt;br&gt;nadsrisker. Vidare kan Finansinspektionens möjligheter att effektivt&lt;br&gt;kontrollera att kapitaltäckningsreglema efterlevs försvåras. Begreppet&lt;br&gt;handelslager bör därför så långt det är möjligt definieras i lagen. Det är&lt;br&gt;dock inte praktiskt att ge en fullständig definition eftersom begreppets&lt;br&gt;innehåll kommer att vara beroende av de finansiella instrument som till-&lt;br&gt;handahålls på marknaden. Utvecklingen på den finansiella marknaden&lt;br&gt;sker snabbt och nya instmment tillkommer fortlöpande. Det finns en risk&lt;br&gt;att vissa nya finansiella instmment som bör ingå i handelslagret kan&lt;br&gt;komma att falla utanför. Lagen bör därför av praktiska skäl innehålla&lt;br&gt;endast de grundläggande principerna för vad som skall ingå i ett handels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lager, medan det närmare innehållet bör preciseras i föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen eller Finansinspektionen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger de kriterier som definierar begreppet handelslager. Ett&lt;br&gt;viktigt kriterium är att handelslagret skall bestå av de positioner och&lt;br&gt;åtaganden som företaget intar eller ingår för egen räkning. Detta innebär&lt;br&gt;att det inte skall råda någon tveksamhet om vem som innehar positioner-&lt;br&gt;na och därmed berörs av vinster och förluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt kriterium, som också skall vara uppfyllt, är att han-&lt;br&gt;delslagret skall utgöras av innehav på kort sikt. Företaget köper eller&lt;br&gt;säljer ett instrument i syfte att på kort sikt göra en vinst till följd av att&lt;br&gt;priset på instrumentet ändras. Företagets agerande styrs av förväntningar&lt;br&gt;om kortsiktiga förändringar av aktie-, ränte- och valutakurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan anledning till att företaget tar positioner på kort sikt på&lt;br&gt;marknaden är att skydda andra positioner som ingår i handelslagret.&lt;br&gt;Företaget kan kombinera finansiella instrument på ett sådant sätt att&lt;br&gt;risknivån hålls inom rimliga gränser. Företaget kan exempelvis undvika&lt;br&gt;valutakursrisken genom att företaget tecknar ett kontrakt på terminsmark-&lt;br&gt;naden i motsatt riktning till sin valutaposition på avistamarknaden. Den&lt;br&gt;svenska finansiella derivatmarknaden har successivt utvecklats och&lt;br&gt;erbjuder för närvarande ett stort urval av finansiella instrument som ger&lt;br&gt;företagen möjlighet att kontrollera sina marknadsrisknivåer. Dessa&lt;br&gt;instrument består av terminer, svappar och optioner i räntor, valutor,&lt;br&gt;aktier, aktieindex och kombinationer av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag tar korta positioner på avista- och derivatmarknadema i&lt;br&gt;avsikt att avveckla sina dagliga förmedlingsaffärer. Företaget behöver en&lt;br&gt;egen portfölj för att smidigt kunna hantera kundernas affärer som består&lt;br&gt;av avtal och transaktioner med varierande belopp. Verksamhetens art —&lt;br&gt;förmedling av finansiella tjänster — medför med nödvändighet att före-&lt;br&gt;taget regelbundet kommer att inneha finansiella instrument för an-&lt;br&gt;vändning på kort sikt. Dessa positioner skall ingå som poster i företagets&lt;br&gt;handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget kan vidare tvingas att ta på sig exponeringar till följd av ej&lt;br&gt;avvecklade affärer eller ej fullgjorda leveranser. Dessa exponeringar, som&lt;br&gt;är av kortsiktig natur eftersom syftet är en snar avveckling, skall också&lt;br&gt;räknas in i företagets handelslager. De regler som skall gälla för be-&lt;br&gt;stämmandet av företagets positioner vid beräkningen av kapitalkravet för&lt;br&gt;sådana avvecklings- och motpartsrisker (se avsnitt 6.9.5 och 6.9.6) skall&lt;br&gt;användas även vid beräkningen av handelslagrets storlek. Detta innebär&lt;br&gt;att de poster som utgör handelslagret skall nettas (se vidare avsnitt 6.9.1)&lt;br&gt;samt att värderingen av derivatinstrument skall ske till gällande priser på&lt;br&gt;avistamarknaden. Närmare riktlinjer för nettnings- och värderingsför-&lt;br&gt;farandet bör lämpligen meddelas av Finansinspektionen i föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra typer av exponeringar som skall räknas in i företagets handelsla-&lt;br&gt;ger är företagets fordringar som är hänförliga till de poster som ingår i&lt;br&gt;handelslagret såsom fordringar på avgifter, provisioner, räntor och&lt;br&gt;utdelningar. Fråga är här om resultatförda men inte reglerade fordringar.&lt;br&gt;Andra fordringar som anges i direktivet är marginalsäkerhet vid börs-&lt;br&gt;omsatta derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kriterier, som angetts ovan, utgör en illustration av vilka typer av Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;placeringar och åtaganden som bör ingå i begreppet handelslager. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen bör ges&lt;br&gt;möjlighet att närmare bestämma vilka poster som skall ingå i handels-&lt;br&gt;lagret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.9.1 Nettning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av positioner får ett företag mot&lt;br&gt;varandra räkna av (netta) egna positioner vars värde ökar vid ökning&lt;br&gt;av instrumentets eller underliggande instruments värde (långa&lt;br&gt;positioner) och övriga positioner (korta positioner) i finansiella in-&lt;br&gt;strument, om instrumenten är av samma slag och utgivna av samma&lt;br&gt;emittent eller, i fråga om derivatinstrument, om den underliggande&lt;br&gt;tillgången utgörs av instrument som uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen hävdar att nettning i kapital -&lt;br&gt;täckningssammanhang inte bör godtas i den föreslagna formen innebär-&lt;br&gt;ande att en nettouträkning av ett instituts egna positioner får ske. Detta&lt;br&gt;medför enligt inspektionen ett långtgående nettningsförfarande som kan&lt;br&gt;inrymma en del olösta civilrättsliga aspekter. Inspektionen anser därför&lt;br&gt;att en samordning bör eftersträvas mellan reglerna om nettning i ett&lt;br&gt;civilrättsligt sammanhang och i kapitaltäckningssammanhang, dvs.&lt;br&gt;nettning i kapitaltäckningssammanhang bör tillåtas i samma utsträckning&lt;br&gt;som nettning godtas i en konkurssituation. Inspektionen anser vidare att&lt;br&gt;lagtexten bör ge inspektionen möjlighet att kunna bestämma i vilken form&lt;br&gt;som nettning i kapitaltäckningssammanhang får ske. Konkurrensverket&lt;br&gt;anser att nettning och andra kostnadsreducerande möjligheter som de nya&lt;br&gt;reglerna tillåter bör utnyttjas fullt ut för att inte svenska finansiella&lt;br&gt;företag skall erhålla komparativa kostnadsnackdelar gentemot utländska&lt;br&gt;företag. Svenska Bankföreningen anser att det i lagtexten klart bör anges&lt;br&gt;att kapitalkravet för kreditrisker kan reduceras genom olika former av&lt;br&gt;nettningsförfaranden. Dessa synpunkter behandlas i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 1 § i förslaget till lag om kapitaltäckning och&lt;br&gt;stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Bank-&lt;br&gt;föreningen understryker vidare vikten av att de möjligheter till nettning&lt;br&gt;av marknadsrisker som anges i kapitalkravsdirektivet blir tillgängliga&lt;br&gt;även för svenska institut och att lagtexten medger alla former av nettning-&lt;br&gt;möjligheter som följer av detta direktiv och även av överenskommelser&lt;br&gt;i Basel. Svenska Fondhandlareföreningen anser att det klart bör framgå&lt;br&gt;att clearing och därmed sammanhängande nettning har lagstiftarens stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser uttalar sig inte om förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Kapitalkravsdirektivet (bilaga I) tillåter s.k. nettning vid&lt;br&gt;beräkning av positioner. Med nettning menas i direktivet nettouträkning&lt;br&gt;av institutets egna positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att denna form av nettning skiljer sig från nettning&lt;br&gt;enligt avtal. Detta är ett med kvittning likartat förfarande och såväl&lt;br&gt;betalningsförpliktelser som leveransförpliktelser kan omfattas. Ett sådant&lt;br&gt;förfarande är baserat på ett kontrakt eller avtal. Förfarandet innebär att&lt;br&gt;de ursprungliga förpliktelserna ersätts av nettoförpliktelser mot varje&lt;br&gt;motpart (bilateral nettning) eller mot ett antal motparter (multiateral&lt;br&gt;nettning). Skilda nettningssystem och därtill knutna rättsverkningar samt&lt;br&gt;fördelarna med väl fungerande sådana system har behandlats av Clearing-&lt;br&gt;utredningen (SOU 1993:14 s. 172-176 och 257-263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anknyta till den terminologi som används i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet används i det följande begreppet nettning för sådan netto-&lt;br&gt;uträkning av egna positioner som avses i direktivet och som alltså måste&lt;br&gt;skiljas från bilateral och multilateral nettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall instituten kunna netta sina egna långa och korta&lt;br&gt;positioner i samma aktie, skuldinstrument, konvertibla värdepapper och&lt;br&gt;i identiska finansiella terminer, optioner, teckningsoptioner och täckta&lt;br&gt;teckningsoptioner som är noterade i samma valuta. Det innebär att mot-&lt;br&gt;stående positioner i samma finansiella intrument får ta ut varandra - lång&lt;br&gt;position mot kort position och tvärtom - varvid en nettoposition erhålls&lt;br&gt;(punkterna 1-3 i bilaga I). Med långa positioner avses sådana positioner&lt;br&gt;vars värde ökar när instrumentets eller det underliggande instrumentets&lt;br&gt;värde ökar. Det motsatta gäller för korta positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning i derivatinstrument får tillåtas för att nettouträkna positioner&lt;br&gt;i samma underliggande tillgång som derivatinstrumentet avser. Vid&lt;br&gt;beräkning av nettopositioner i derivatinstrument skall positionerna räknas&lt;br&gt;om till institutets rapportvaluta till rådande dagskurs innan de samman-&lt;br&gt;räknas. I direktivet (punkterna 1-11 i bilaga I) lämnas anvisningar för&lt;br&gt;beräkning av sådana positioner i särskilda finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteterminer, s.k. FRA:s (Forward rate agreements) och andra ter-&lt;br&gt;minsåtaganden att köpa eller sälja räntebärande finansiella instrument&lt;br&gt;skall, vid bestämmandet av kapitalkravet för ett sådant innehav eller&lt;br&gt;åtagande, behandlas som en kombination av långa och korta positioner.&lt;br&gt;Positioner i långa ränteterminer skall behandlas som en kombination av&lt;br&gt;ett lån med förfallodag den dag terminen skall fullgöras och ett innehav&lt;br&gt;av en tillgång vars förfallodag motsvarar den som gäller för det under-&lt;br&gt;liggande instrumentet eller det innehav som svarar mot ifrågavarande&lt;br&gt;termin. På motsvarande sätt skall en såld FR A behandlas som en lång&lt;br&gt;position med en förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen plus kon-&lt;br&gt;traktets löptid och en kort position med en förfallodag som motsvarar&lt;br&gt;avvecklingsdagen. Både lånet och innehavet av tillgången skall viktas&lt;br&gt;med faktorn 0 vid beräkning av kapitalkravet för specifik risk för ränte-&lt;br&gt;terminer och FRA:s. Ett terminsåtagande att köpa eller sälja ett räntebä-&lt;br&gt;rande finansiellt instrument skall behandlas som en kombination av lån&lt;br&gt;med förfallodag på fullgörandedagen och en lång position i det räntebä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande instrumentet. Lånet skall viktas med faktorn 0 för beräkning av Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kapitalkravet avseende specifik risk och det räntebärande instrumentet&lt;br&gt;med någon av faktorerna 0, 0,25, 1,00, 1,60 eller 8,00 % beroende på&lt;br&gt;riskerna med emittenten och instrumentets återstående löptid enligt&lt;br&gt;punkten 14 i bilagan. Behörig myndighet får tillåta att kapitalkravet för&lt;br&gt;en termin som är föremål för handel vid en börs eller erkänd marknads-&lt;br&gt;plats motsvarar den säkerhet som en börs kräver, om myndigheten är helt&lt;br&gt;övertygad om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk&lt;br&gt;som är förenad med terminen och att den metod som används för att&lt;br&gt;beräkna marginalsäkerheten är likvärdig med den metod för beräkning&lt;br&gt;med den som anges i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner på räntebärande finansiella instrument, aktier, aktieindex,&lt;br&gt;utländska valutor och på svappar skall behandlas som om de vore posi-&lt;br&gt;tioner som till värdet motsvarar värdet av det underliggande instrument&lt;br&gt;som optionen hänför sig till, multiplicerat med optionens delta, dvs.&lt;br&gt;optionsprisets känslighet för förändringar i priset på den underliggande&lt;br&gt;egendomen. Den beräknade positionen får nettas mot en annan position&lt;br&gt;i samma slag av underliggande instrument. Det använda deltavärdet skall&lt;br&gt;vara beräknat av behörig myndighet om det inte finns att tillgå på börs.&lt;br&gt;Det kan också beräknas av institutet under förutsättning att behörig myn-&lt;br&gt;dighet är övertygad om att den beräkningsmetod institutet använder är&lt;br&gt;rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig myndighet får tillåta att kravet på säkerhet för standardiserade&lt;br&gt;optioner som är föremål för handel vid en börs sätts lika med den margi-&lt;br&gt;nalsäkerhet som en börs kräver om myndigheten är helt övertygad om att&lt;br&gt;denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad&lt;br&gt;med optionen och att den metod som används för att beräkna marginalsä-&lt;br&gt;kerheten är likvärdig med den metod för beräkning som anges i bilagan&lt;br&gt;i direktivet för sådana optioner. Behörig myndighet får vidare medge att&lt;br&gt;kravet för en köpt standardiserad option som är föremål för handel vid&lt;br&gt;börs eller OTC-option skall vara detsamma som för det underliggande&lt;br&gt;instrumentet under förutsättning att kravet inte överstiger optionens&lt;br&gt;marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdad OTC-option skall sättas i&lt;br&gt;relation till det underliggande instrumentet. Teckningsoptioner och täckta&lt;br&gt;teckningsoptioner (s.k. warrants) skall behandlas som optioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svappar skall vid beräkning av kapitalkravet för ränterisker behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som instrument i balansräkningen. Detta innebär att en&lt;br&gt;räntesvapp enligt vilken institutet erhåller en rörlig ränta och betalar en&lt;br&gt;fast ränta behandlas som om den motsvarade en lång position i ett instru-&lt;br&gt;ment med rörlig ränta med en löptid som motsvarar tiden fram till nästa&lt;br&gt;gång räntan fastställs och en kort position i ett instrument med fast ränta&lt;br&gt;med samma löptid som den som gäller för svappen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institut som marknadsvärderar och hanterar ränterisken på derivatin-&lt;br&gt;strument på grundval av nutidsvärdet på framtida betalningar får efter&lt;br&gt;tillstånd av behörig myndighet använda vissa känslighetsmetoder för att&lt;br&gt;beräkna positionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positioner i repor, omvända repor och värdepapperslån som ingår i Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;institutets handelslager skall vara föremål för kapitalkrav för positions-&lt;br&gt;risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positioner i andelar utgivna av fondföretag (units of collective-&lt;br&gt;investment undertakings) skall vara föremål för kapitalkrav för kreditris-&lt;br&gt;ker fastställda i rådets direktiv om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut&lt;br&gt;(89/647/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Införlivandet av kapitalkravsdirektivets&lt;br&gt;föreskrifter om kapitaltäckning för marknadsrisker kommer att medföra&lt;br&gt;att det sammanlagda kapitalkravet ökar för såväl kreditinstitut som för&lt;br&gt;värdepappersbolag. Kapitalkravet avseende positionsrisker kommer så-&lt;br&gt;ledes att medföra ökade kostnader för de svenska företagen. Ett grund-&lt;br&gt;läggande skäl för att tillåta s.k. nettning är att hänsyn då kan tas vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalkravet till den reduktion av marknadsrisker som upp-&lt;br&gt;kommer genom att ett företag har positioner i finansiella instrument&lt;br&gt;sådana att värdet på en position ökar då värdet på en annan position&lt;br&gt;minskar. De positioner som skall kapitaltäckas kan genom nettning tas&lt;br&gt;upp till ett nettobelopp, vilket innebär att kapitalkravet kan beräknas på&lt;br&gt;ett lägre belopp. Det är av konkurrensskäl viktigt att de svenska företagen&lt;br&gt;ges denna möjlighet och blir föremål för samma villkor som kan förut-&lt;br&gt;sättas bli gällande för EES-ländemas finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till nettning som direktivet ger bör av nu anförda skäl&lt;br&gt;göras tillgängliga även för de svenska företag som kommer att omfattas&lt;br&gt;av de nya kapitalkraven för marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått innebär nettning enligt kapitalkravsdirektivet endast en&lt;br&gt;nettouträkning av ett instituts egna långa och korta positioner i samma&lt;br&gt;finansiella instrument, utan att institutets förpliktelser gentemot en annan&lt;br&gt;part påverkas av detta. Den samordning mellan civilrättsliga regler och&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler som Finansinspektionen i sitt remissvar efterlyser&lt;br&gt;torde därför inte ha avseende på det slag av nettning (utjämning av egna&lt;br&gt;positioner) som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.2 Ränterisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kapitalbasen skall täcka generella och&lt;br&gt;specifika positionsrisker för ränteanknutna finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i ett företags handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken och Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;framhåller att uppräkningen i den föreslagna kapitaltäckningslagen av&lt;br&gt;kvalificerade instrument även bör uppta sådana räntebärande finansiella&lt;br&gt;instrument som uppfyller vissa villkor avseende notering och likviditet för&lt;br&gt;instrumentet och solvens för utgivaren. Finansinspektionen har ingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinran mot de modeller för beräkning av kapitalkravet som anges i Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;direktivet men anser att lagen bör ge utrymme även för andra modeller&lt;br&gt;och att inspektionen framöver kan få medge tillämpning av sådana&lt;br&gt;modeller. Svenska Kommunförbundet framhåller vikten av att kommuner&lt;br&gt;och bolag med kommunal borgen även fortsättningsvis tillhör gruppen&lt;br&gt;emittenter som nollviktas vid beräkningen av kapitaltäckningskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser uttalar sig inte i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt direktivet (artikel 4 samt punkterna 13-30 i bi-&lt;br&gt;laga I) krävs kapitaltäckning för den ränterisk som ett institut (kredit-&lt;br&gt;institut eller värdepappersföretag) är utsatt för i sitt handelslager genom&lt;br&gt;innehav av räntebärande finansiella instrument och genom andra ränte-&lt;br&gt;relaterade positioner. Instituten skall enligt direktivet gruppera sina&lt;br&gt;nettopositioner nominerade i samma valuta och därefter beräkna kapital-&lt;br&gt;kravet för varje särskilt finansiellt instrument. Nettopositionen för varje&lt;br&gt;slag av instrument utgörs av överskottet av institutets långa (korta) posi-&lt;br&gt;tion i förhållande till dess korta (långa) position. Kapitalkravet består av&lt;br&gt;två komponenter; ett krav för den specifika och ett för den generella&lt;br&gt;ränterisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den specifika risken utgörs av risken för en prisförändring för&lt;br&gt;instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som har&lt;br&gt;utfärdat instrumentet eller i fråga om derivatinstrument, den som utfärdat&lt;br&gt;det underliggande instrumentet. Kapitalkravet för den specifika risken för&lt;br&gt;enskilda räntebärande och ränterelaterade instrument på avista- och&lt;br&gt;derivatmarknadema skall beräknas på institutets nettoposition nominerad&lt;br&gt;i samma valuta. Beräkningsmetoden är baserad på återstående löptid och&lt;br&gt;ett vikttal, uttryckt i procent, relaterat till emittentens kreditvärdighet.&lt;br&gt;Direktivet skiljer mellan tre grupper av räntebärande instrument vid risk-&lt;br&gt;viktningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- instrument som är undantagna från kapitalkravet såsom placeringar&lt;br&gt;hos centralregeringar, centralbanker och liknande organ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvalificerade instrument som skall ha ett vikttal motsvarande 0,25 %,&lt;br&gt;1,00 %, eller 1,60 % för återstående löptid upp till 6 månader, mellan&lt;br&gt;6 och upp till 24 månader, resp, över 24 månader samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga instrument för vilka vikttalet skall vara 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets viktade positioner skall, oavsett om de är långa eller korta,&lt;br&gt;summeras för beräkning av kapitalkravet för den specifika risken. I&lt;br&gt;beräkningen skall institutets egna skuldförbindelser inte räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella risken utgörs av risken för en prisförändring som när det&lt;br&gt;gäller ett omsatt räntebärande instrument eller räntederivat beror på&lt;br&gt;ändrad räntenivå. För beräkning av kapitalkravet för den generella risken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anger direktivet två metoder; en löptidsbaserad metod (maturity based) Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;och en durationsbaserad metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den löptidsbaserade metoden är grundprincipen för beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet att alla positioner skall viktas med utgångspunkt i in-&lt;br&gt;strumentets återstående löptid för instrument med fast ränta. Instrument&lt;br&gt;med rörlig ränta viktas med hänsyn till återstående räntebindningstid.&lt;br&gt;Vidare reduceras kapitalkravet för en viktad position som har en mot-&lt;br&gt;stående viktad position i samma löptidsband. Kapitalkravet kan även&lt;br&gt;reduceras för viktade positioner som faller i olika löptidsband. Storleken&lt;br&gt;på reduktionen är beroende av om de motstående positionerna faller inom&lt;br&gt;samma löptidsband samt typ av zon. Direktivet anger tre löptidszoner;&lt;br&gt;upp till ett år, 1-4 år samt över 4 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av institutets positioner enligt den löptidsbaserade metoden&lt;br&gt;skall ske enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Institutet skall beräkna nettopositionema inom varje löptidsband.&lt;br&gt;Beräkningen skall grundas på den återstående löptiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Institutet skall skilja mellan två typer av instrument; instrument med&lt;br&gt;kupong som är lika med eller överstiger 3 % och instrument med kupong&lt;br&gt;som understiger 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Nettopositionen för varje typ av instrument viktas med ett tal för&lt;br&gt;resp, löptidsband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Institutet summerar de viktade långa och korta positionerna inom&lt;br&gt;varje löptidsband var för sig. De långa och korta positionerna inom varje&lt;br&gt;band skall matchas mot varandra. Överskottet av de långa och korta pos-&lt;br&gt;tionema inom varje band räknas som icke-matchade positioner. Sedan&lt;br&gt;summeras den totala matchade nettopositionen för samtliga löptidsband&lt;br&gt;inom varje zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Icke-matchade långa och korta positioner skall summeras för varje&lt;br&gt;zon var för sig. Sedan matchas de korta och långa positionerna inom&lt;br&gt;varje zon med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Beloppet av de icke-matchade positionerna som återstår i en zon&lt;br&gt;skall summeras med motsvarade belopp i en annan zon. Summan av&lt;br&gt;exempelvis icke-matchade positioner i zon 1 skall adderas med icke-&lt;br&gt;matchade positioner i zon 2. Samma procedur skall gälla för zon 2 och&lt;br&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De icke-matchade positioner som blir kvar i zon 1 efter matchningen&lt;br&gt;med zon 2 skall adderas med de icke-matchade positioner som är kvar i&lt;br&gt;zon 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Slutligen summeras de återstående positionerna för samtliga zoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets kapitalkrav för den generella risken skall beräknas som&lt;br&gt;summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 10 % av de totala matchade viktade positionerna inom samtliga&lt;br&gt;löptidsband,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av de&amp;nbsp;matchade&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionerna i&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 30&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av de&amp;nbsp;matchade&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionerna i&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 30&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av de&amp;nbsp;matchade&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionerna i&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av de&amp;nbsp;matchade&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionerna mellan zon 1 och 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan zon 2 och 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 150 % av de matchade viktade positionerna mellan zon 1 och 3, Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av de återstående icke-matchade viktade positionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet ges medlemsländernas behöriga myndigheter möjlighet&lt;br&gt;att tillåta instituten att räkna kapitalkravet för den generella risken enligt&lt;br&gt;den durationsbaserade metoden i stället för den löptidsbaserade metoden&lt;br&gt;under förutsättning att beräkningen görs genomgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av den durationsbaserade metoden skall institutet&lt;br&gt;beräkna durationen för sitt innehav. Institutet skall utgå från marknads-&lt;br&gt;värdet på varje instrument med fast räntesats och därefter beräkna dess&lt;br&gt;avkastning (yield to maturity) fram till förfallodagen till gällande&lt;br&gt;marknadspriser på avistamarknaden. För ränterörliga instrument skall vid&lt;br&gt;beräkningen av avkastningen antas att betalning skall ske vid den dag&lt;br&gt;räntan ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall institutet räkna fram den modifierade durationen för varje&lt;br&gt;finansiellt instrument, vilket motsvarar instrumentets duration diskonterat&lt;br&gt;med den gällande räntan på avistamarknaden. Därefter skall instrumenten&lt;br&gt;grupperas i tre olika zoner på basis av det modifierade durationsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall räkna fram värdet av den viktade durationspositionen för&lt;br&gt;varje finansiellt instrument inom varje zon genom att multiplicera&lt;br&gt;instrumentets marknadspris med den modifierade durationen och ett vikt-&lt;br&gt;tal som reflekterar en förväntad ränteförändring under den återstående&lt;br&gt;löptiden. Därefter summeras de durationsviktade långa och korta posi-&lt;br&gt;tionerna inom varje zon. De korta och långa positionerna skall matchas&lt;br&gt;mot varandra inom varje zon. De återstående icke-matchade positionerna&lt;br&gt;inom varje zon skall även matchas enligt den procedur som anges i den&lt;br&gt;löptidsbaserade metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets kapitalkrav för den generella risken skall beräknas som&lt;br&gt;summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 % av de matchade durationsviktade positionerna för varje zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40 % av de matchade durationsviktade positionerna mellan zon 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och mellan zon 2 och 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 150 % av de matchade durationsviktade positionerna mellan zon 1&lt;br&gt;och 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av de återstående icke-matchade durationsviktade positionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;är i sin dagliga verksamhet kontinuerligt exponerade för ränterisker. En&lt;br&gt;förändring av det allmänna ränteläget påverkar värdet av räntebärande&lt;br&gt;finansiella instrument på både avista- och derivatmarknadema. När&lt;br&gt;exempelvis marknadsräntan stiger drabbas räntebärande finansiella instm-&lt;br&gt;ment av prisfall. Detta kan medföra ökade kostnader för företagen efter-&lt;br&gt;som ränteändringar inte omedelbart kan genomföras för företagens alla&lt;br&gt;intäkts- och skuldräntor samtidigt på gmnd av olika långa räntebindnings-&lt;br&gt;tider. Detta i sin tur kommer att påverka företagens intjäningsförmåga&lt;br&gt;och redovisade resultat. Räntebärande finansiella instmments priskänslig-&lt;br&gt;het för ränteförändringar är också beroende av instmmentets återstående&lt;br&gt;löptid; ju längre återstående löptid desto större är instmmentets pris-&lt;br&gt;känslighet för ränteförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för ränterisker syftar till att säkerställa att företagen har Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;betryggande eget kapital för att kunna absorbera eventuell förlust till följd&lt;br&gt;av räntevariationer. Kapitalkravet skall täcka den risk som är förknippad&lt;br&gt;med de enskilda instrument som ingår i ett företags portfölj samt den&lt;br&gt;generella risk som finns på räntemarknaden. Kapitalkravet skall beräknas&lt;br&gt;på ett företags positioner i handelslagret och skall för såväl den generella&lt;br&gt;som specifika risken beräknas separat i varje valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kapitalkravet för den specifika risken skall enligt&lt;br&gt;direktivet hänsyn tas till emittentens kreditvärdighet och instrumentets&lt;br&gt;återstående löptid. Emittentens kreditvärdighet indelas i tre riskklasser där&lt;br&gt;högre risk kräver större eget kapital. Fordringar på bl.a. stater, central-&lt;br&gt;banker och kommuner är undantagna från kapitalkrav. Detta går tillbaka&lt;br&gt;på bestämmelserna om nollvikt i artiklarna 6.1 a och 7 i direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG om kapital täckningsgrad för kreditinstitut och som i huvud-&lt;br&gt;sak har införlivats i bl.a. 2 kap. 10 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen, som omfattar kvalificerade instrument, skall ha ett&lt;br&gt;kapitalkrav som motsvarar 0,25 %, 1,00 % resp. 1,60 % av placeringar-&lt;br&gt;na beroende på om den återstående löptiden är upp till 6 månader, mellan&lt;br&gt;6 månader och två år resp, över två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedömningen av kvalificerade instrument hänvisar direktivet till de&lt;br&gt;placeringar som anges i artikel 6.1 b i direktivet 89/647/EEG om kapital-&lt;br&gt;täckningsgrad för kreditinstitut. Denna grupp av placeringar, som tagits&lt;br&gt;upp i 2 kap. 10 § första stycket B bankrörelselagen, omfattar exempelvis&lt;br&gt;placeringar hos eller garanterade av svenska kreditinstitut m.m., ut-&lt;br&gt;ländska kommuner eller motsvarande, internationella utvecklingsbanker&lt;br&gt;och fonder, utländska banker i de länder som är fullvärdiga medlemmar&lt;br&gt;av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)&lt;br&gt;samt länder som åtagit sig vissa förpliktelser gentemot Internationella&lt;br&gt;valutafonden (IMF). Detta innebär att de räntebärande finansiella&lt;br&gt;instrument som emitteras av de institut och organ som omfattas av den&lt;br&gt;ovannämnda gruppen skall betraktas som kvalificerade enligt kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger emellertid möjligheter att betrakta andra typer av ränte-&lt;br&gt;bärande finansiella instrument som kvalificerade instrument. För detta&lt;br&gt;krävs att instrumentet är noterat vid åtminstone en reglerad marknad i ett&lt;br&gt;EU-land eller vid en börs i ett tredje land under förutsättning att de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten erkänt börsen. Det&lt;br&gt;krävs vidare att det berörda företaget betraktar instrumenten som tillräck-&lt;br&gt;ligt likvida och att instrumenten med hänsyn till emittentens kredit-&lt;br&gt;värdighet motsvarar minst de tillgångar som avses i grupp B i bankrörel-&lt;br&gt;selagen (se ovan). Vid sin bedömning av emittentemas kreditvärdighet&lt;br&gt;kan de behöriga myndigheterna, om det är möjligt, använda sig av de&lt;br&gt;kreditvärderingar, s.k. ratings, som fastställs av oberoende och in-&lt;br&gt;ternationellt accepterade kreditvärderingsinstitut (t.ex. Moodys och&lt;br&gt;Standard and Poors). Som framhållits av Riksbanken och Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen bör av lagtexten framgå att dessa typer av instrument betrak-&lt;br&gt;tas som kvalificerade instrument vid beräkning av kapitalkravet för den&lt;br&gt;specifika risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kapitalkravet för den generella risken skall enligt Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;direktivet den löptidsbaserade metoden tillämpas. Direktivet ger emeller-&lt;br&gt;tid, som redan nämnts, tillsynsmyndigheter möjlighet att tillåta företag,&lt;br&gt;antingen generellt eller på individuell basis, att använda sig av den&lt;br&gt;durationsbaserade metoden om den tillämpas genomgående. Båda meto-&lt;br&gt;derna reflekterar den generella risk som existerar på räntemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löptidsbaserade metoden kan summariskt beskrivas enligt följande.&lt;br&gt;Företagens räntebärande finansiella instrument grupperas efter den åter-&lt;br&gt;stående löptiden och instrumentens kupongränta. Sedan viktas varje&lt;br&gt;position med ett tal som är avsett att reflektera instrumentets priskänslig-&lt;br&gt;het för ränteförändringar. Ju längre instrumentets återstående löptid är ju&lt;br&gt;högre är dess vikttal. Det totala kapitalkravet för den generella risken blir&lt;br&gt;enligt denna metod summan av en viss procentuell andel av företagens&lt;br&gt;viktade instrument grupperade med avseende på viktning och matchning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den durationsbaserade metoden syftar till att mäta instrumentets&lt;br&gt;priskänslighet för ränteförändringar över tiden. Durationen är ett vägt&lt;br&gt;genomsnitt av instrumentets återstående löptid som erhålls genom att&lt;br&gt;diskontera kassaflöden (cash payment) till nuvärde med resp, avistarän-&lt;br&gt;tor. Instrumenten grupperas med utgångspunkt i återstående löptider och&lt;br&gt;därefter viktas durationsvärdena med ett tal som reflekterar förväntade&lt;br&gt;ränteförändringar för varje löptidszon. Kapitalkravet blir också här&lt;br&gt;summan av en viss procentuell andel av företagens instrument grupperade&lt;br&gt;efter viktning och matchning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder en viss skillnad mellan den löptidsbaserade och durations-&lt;br&gt;baserade metoden. Fördelen med den förstnämnda är att den är enkel att&lt;br&gt;införa och inte medför några väsentliga merkostnader för företagen i&lt;br&gt;termer av installation av ny teknik för beräkningen. Modellens tillförlit-&lt;br&gt;lighet vad gäller instrumentets priskänslighet kan emellertid vara mindre&lt;br&gt;i en marknad där räntorna fluktuerar snabbt och kraftigt. Den durations-&lt;br&gt;baserade metoden anger ett mera rättvisande mått för bestämmande av&lt;br&gt;instrumentets priskänslighet för ränteförändringar. Denna teknik tillämpas&lt;br&gt;av de flesta företagen vid hantering av ränteriskexponeringar för&lt;br&gt;instrument med fast ränta. I företagens handelslager ingår emellertid även&lt;br&gt;andra instrument såsom ränteoptioner, ränteterminer, räntesvappar etc.&lt;br&gt;som är mer komplicerade än de fast förräntade instrumenten. Detta gör&lt;br&gt;att tillämpningen av den durationsbaserade metoden är relativt komplice-&lt;br&gt;rad och problematisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av de två metoderna för beräkning av den generella risken bör&lt;br&gt;uteslutas. I en avreglerad finansiell marknad är det, som tidigare fram-&lt;br&gt;hållits, viktigt att inte de svenska företagen i onödan belastas med högre&lt;br&gt;kostnader än sina utländska konkurrenter. Vinsterna med att använda en&lt;br&gt;avancerad mätmetod (durationsmetoden) måste därför vägas mot de större&lt;br&gt;kostnader — bl.a. investeringar i ny teknik — som en sådan metod medför&lt;br&gt;för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det arbete som pågår inom Baselkommittén med&lt;br&gt;utarbetandet av beräkningsmetoder för den generella risken avseende&lt;br&gt;ränterelaterade finansiella instrument anser Finansinspektionen att lagen&lt;br&gt;bör ge utrymme för användning av andra modeller än de föreslagna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inspektionen kan få medge tillämpning av sådana modeller. Mot Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;bakgrund av att kapitalkravsdirektivet endast erbjuder två metoder för&lt;br&gt;beräkning av kapitalkravet för den generella ränterisken saknas grund för&lt;br&gt;att i dag tillåta institut att tillämpa även andra modeller. En sådan&lt;br&gt;utvidgning av lagen får därför anstå till dess att det pågående inter-&lt;br&gt;nationella utredningsarbetet slutförts och resulterat i att även andra&lt;br&gt;modeller får användas än dem som nu tillåts i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.3 Aktiekursrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kapitalbasen skall täcka generella och&lt;br&gt;specifika positionsrisker för aktier och aktieanknutna finansiella&lt;br&gt;instrument som ingår i ett företags handelslager. Kapitalkravet för&lt;br&gt;den specifika risken skall motsvara 4 % av företagets bruttoposition.&lt;br&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall motsvara 8 % av&lt;br&gt;företagets nettoposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna kommenterar inte förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt direktivet (artikel 4 samt punkterna 31-38 i bi-&lt;br&gt;laga I) krävs kapitaltäckning för de aktiekursrisker som ett institut (kredit-&lt;br&gt;institut eller värdepappersföretag) är utsatt för i handelslagret på grund&lt;br&gt;av intagna positioner i aktier och aktierelaterade finansiella instrument på&lt;br&gt;avista- och derivatmarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kapitalkravet skall alla långa positioner och alla&lt;br&gt;korta positioner summeras var för sig. Dessa båda summor utgör till-&lt;br&gt;sammans den s.k. bruttopositionen. Skillnaden mellan dessa båda summor&lt;br&gt;utgör den s.k. nettopositionen. Kapitalkravet skall bestå av två kompo-&lt;br&gt;nenter; ett kapitalkrav för den specifika risken och ett för den generella&lt;br&gt;risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall motsvara 4 % av institutets&lt;br&gt;bruttoposition, dvs. summan av långa och korta positioner. Direktivet ger&lt;br&gt;medlemsländernas behöriga myndigheter möjlighet att medge att kapital-&lt;br&gt;kravet avseende den specifika risken för aktieinnehav skall vara 2 % i&lt;br&gt;stället för 4 % när fråga är om en väl diversifierad aktieportfölj. Sådant&lt;br&gt;medgivande får ges bara om följande förutsättningar är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktierna får inte ha getts ut av en emittent som har emitterat ränte-&lt;br&gt;bärande finansiella instrument, vilka för tillfället är föremål för kapital-&lt;br&gt;krav på 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktierna skall enligt en bedömning av behörig myndighet, byggd på&lt;br&gt;objektiva grunder, anses ha en hög likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktier utfärdade av ett och samma bolag får inte överstiga 5 % av&lt;br&gt;den samlade aktieportföljen eller 10 %, om den totala summan av sådana&lt;br&gt;individuella positioner inte överstiger 50 % av institutets portfölj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall motsvara 8 % av institutets Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;nettoposition. Kravet skall gälla för positioner på avista- och derivat-&lt;br&gt;marknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positioner i aktieindexterminer (stock-index futures) skall behandlas&lt;br&gt;som positioner i de underliggande instrumenten. Detta innebär att en&lt;br&gt;behörig myndighet kan tillåta nettning av positioner i motsatt riktning för&lt;br&gt;dessa instmment. Institut som har nettat positioner i aktier som ingår i en&lt;br&gt;aktieindextermin skall ha kapitaltäckning för sådan förlustrisk som kan&lt;br&gt;bli följden av att terminens värde inte följer prisutvecklingen på den&lt;br&gt;underliggande aktien. Behörig myndighet kan kräva ett kapitalkrav på&lt;br&gt;8 % beträffande den generella risken för en aktieindextermin, som&lt;br&gt;omsätts på börs och bedöms representera ett brett diversifierat index,&lt;br&gt;räknat på det underliggande instmmentets värdet. Sådana aktieindex-&lt;br&gt;terminer är undantagna från kapitalkravet för den specifika risken.&lt;br&gt;Kapitalkravet för indexterminer skall inkluderas i beräkningen av insti-&lt;br&gt;tutets sammanlagda nettopositioner för aktier. Aktieindexterminer som&lt;br&gt;inte kan delas upp i underliggande instmment behandlas som en enskild&lt;br&gt;aktie. Från den specifika risken i en sådan indextermin får bortses, om&lt;br&gt;indexterminen omsätts på börs och enligt behörig myndighets bedömning&lt;br&gt;representerar ett brett diversifierat index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med kapitalkrav för aktiekurs-&lt;br&gt;risker är att säkerställa att företagen har tillräckligt med kapital för att&lt;br&gt;täcka de förluster som kan uppstå till följd av aktiekursförändringar.&lt;br&gt;Kravet skall gälla för företagets positioner på avistamarknaden samt för&lt;br&gt;instmment som handlas på derivatmarknader. Kapitalkravet gäller sådana&lt;br&gt;positioner som ingår i företagets handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet skall bestå av två delar; ett krav för den specifika risken&lt;br&gt;och ett krav för den generella risken. Det totala kapitalkravet vid innehav&lt;br&gt;av aktier och aktierelaterade finansiella instmment blir summan av dessa&lt;br&gt;två delkrav. Beräkningen skall ske till gällande marknadspriser på avista-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet för den specifika risken syftar till att täcka de förluster som kan&lt;br&gt;uppstå på gmnd av att kursen på en enskild aktie har ändrats till följd av&lt;br&gt;faktorer som är specifikt relaterade till bolaget. Revideringen av förvänt-&lt;br&gt;ningar om bolagets framtida vinster nedåt kan resultera i en negativ&lt;br&gt;utveckling av bolagets aktiekurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall motsvara 4 % av företagets&lt;br&gt;bmttoposition. Företaget summerar sitt innehav av långa nettopositioner&lt;br&gt;och korta nettopositioner för aktierna i varje enskilt bolag. Summan utgör&lt;br&gt;företagets bmttoposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger möjligheter för behörig myndighet att medge att kapital-&lt;br&gt;kravet avseende den specifika risken skall vara 2 % i stället för 4 %. Det&lt;br&gt;krävs emellertid att vissa strikta villkor är uppfyllda för att ett lägre&lt;br&gt;kapitalkrav skall få tillåtas. Ett viktigt villkor är att aktierna skall ha getts&lt;br&gt;ut av ett företag som inte har emitterat räntebärande papper för vilka&lt;br&gt;gäller ett kapitalkrav på 8 % för ränterisker. Samtidigt skall aktien av den&lt;br&gt;behöriga myndigheten bedömas ha en hög likviditet på marknaden (highly&lt;br&gt;liquid). I direktivet specificeras inte vad som menas med en hög likvid-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;itet. Det torde inte räcka med att aktien är noterad vid en börs eller Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;någon annan marknadsplats. Snarare krävs att aktien har en dokumenterat&lt;br&gt;hög omsättning. Ett tredje villkor som skall vara uppfyllt för att ett lägre&lt;br&gt;kapitalkrav på 2 % skall få medges är att företagets position i varje&lt;br&gt;enskild aktie normalt inte överstiger 5 % av företagets totala aktieport-&lt;br&gt;följ . Sammanfattningsvis skall således tre villkor vara uppfyllda samtidigt&lt;br&gt;för att det skall vara möjligt att utnyttja undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kapitalkravet för den generella risken är att täcka de&lt;br&gt;förluster som kan uppstå till följd av att prisnivån på hela aktiemarknaden&lt;br&gt;ändras. En förändring av den allmänna prisnivån kan exempelvis vara en&lt;br&gt;följd av en förändring av det allmänna ränteläget. Börsens generalindex&lt;br&gt;sjunker normalt vid höjt ränteläge. En annan anledning till en allmän pris-&lt;br&gt;förändring på aktiemarknaden är att man introducerar en ny skatt på&lt;br&gt;aktier (eller reducerar existerande skatt), vilket medför att avkastningen&lt;br&gt;på aktier relativt sett blir sämre (resp, bättre) än avkastningen på andra&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall motsvara 8 % av företagets&lt;br&gt;nettoposition. Företaget skall summera korta nettopositioner och långa&lt;br&gt;nettopositioner i varje enskilt instrument. Skillnaden mellan dessa två&lt;br&gt;summor utgör företagets nettoposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare beskrivits skall kapitalkrav gälla för positioner i aktier på&lt;br&gt;avistamarknaden och aktierelaterade finansiella instrument på derivatmark-&lt;br&gt;naden, som ingår i instituts handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet föreskrivs att de företag som handlar med aktierelaterade&lt;br&gt;finansiella instrument på derivatmarknaden skall se till att de har en&lt;br&gt;kapitalbas som är tillräckligt stor för att kunna täcka sådana förluster som&lt;br&gt;kan uppstå till följd av att värdet på derivatinstrumenten inte följer&lt;br&gt;prisutvecklingen på den underliggande aktien. Derivatinstrument skall i&lt;br&gt;princip behandlas som positioner i de underliggande aktierna. Detta inne-&lt;br&gt;bär att bestämmelserna avseende kapitalkravet för derivatinstrument skall&lt;br&gt;vara förenliga med de bestämmelser som gäller för de underliggande&lt;br&gt;aktierna. Härav följer att på samma sätt som för aktier nettning bör&lt;br&gt;kunna ske av derivatpositioner i motstående riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativt bör av praktiska skäl ett kapitalkrav som motsvarar 8 %&lt;br&gt;tillämpas på brett diversifierade börsindexterminer, räknat på det under-&lt;br&gt;liggande instrumentets värde. Företagets positioner i aktieindexterminer&lt;br&gt;skall inkluderas i beräkningen av företagets sammanlagda nettopositioner&lt;br&gt;av aktier. I de fall där aktieindexterminer inte kan delas upp i under-&lt;br&gt;liggande innehav skall de behandlas som enskilda aktier. Aktieindex-&lt;br&gt;terminer skall inte vara föremål för kapitalkrav för den specifika risken&lt;br&gt;om terminen omsätts på börs och bedöms representera ett brett diversifie-&lt;br&gt;rat index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.4 Garantigivning vid emissioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid garantigivning vid emissioner av&lt;br&gt;fondpapper får kapitalkravet för de risker som är förknippade med&lt;br&gt;sådana åtaganden beräknas enligt en särskild beräkningsmetod i&lt;br&gt;stället för dem som gäller normalt vid beräkning av kapitalkravet för&lt;br&gt;ränte- och aktiekursrisker. Denna alternativa metod medger reduk-&lt;br&gt;tion för sådana positioner som tecknats eller garanterats av tredje&lt;br&gt;man genom uttryckligt avtal och tar hänsyn till den tid som förflutit&lt;br&gt;från emissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna berör inte förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Direktivet (artikel 4 samt punkt 39 i bilaga I) tillåter&lt;br&gt;institut (kreditinstitut eller värdepappersföretag) som garanterar emissio-&lt;br&gt;ner av aktier och räntebärande finansiella instrument att, med behörig&lt;br&gt;myndighets samtycke, använda en särskild metod för beräkning av kapital-&lt;br&gt;krav beträffande innehav som är en följd av sådan verksamhet. Instituten&lt;br&gt;ges möjligheter att dra av de positioner som tecknats eller garanterats av&lt;br&gt;tredje man på grund av uttryckligt avtal. Därefter skall institutet minska&lt;br&gt;nettopositionema med vissa reduktionsfaktorer; 100, 90, 75, 50, 25 eller&lt;br&gt;0 % beroende på om beräkningen görs på arbetsdag 0, första, andra till&lt;br&gt;tredje, fjärde eller femte arbetsdagen eller på dag efter femte arbets-&lt;br&gt;dagen. Med arbetsdag 0 menas i direktivet den arbetsdag på vilken&lt;br&gt;institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet värdepapper&lt;br&gt;till ett bestämt pris. Slutligen skall institutet beräkna kapitalkravet med&lt;br&gt;ledning av de sålunda reducerade, garanterade positionerna. Behörig&lt;br&gt;myndighet skall se till att ett institut har tillräckligt kapital för att täcka&lt;br&gt;sådan förlustrisk som det är utsatt för mellan tidpunkten för ursprungligt&lt;br&gt;avtal fram till arbetsdag 1, dvs. dagen efter det att institutet blivit&lt;br&gt;ovillkorligen bundet av sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Huvudprincipen för beräkning av&lt;br&gt;kapitalkrav avseende garantigivningen vid emissioner av aktier och ränte-&lt;br&gt;bärande finansiella instrument, dvs. fondpapper, skall vara identisk med&lt;br&gt;den som gäller vid innehav av dessa instrument (se avsnitt 6.9.2 och&lt;br&gt;6.9.3). Direktivet erbjuder emellertid medlemsländerna möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa en alternativ metod för beräkning av kapitalkravet. Företagen&lt;br&gt;kan med Finansinspektionens medgivande tillåtas att dra av de positioner&lt;br&gt;som tecknats eller garanterats av tredje man på grund av uttryckligt avtal.&lt;br&gt;Därefter skall företaget, på sätt som beskrivits ovan, minska netto-&lt;br&gt;positionema med vissa reduktionsfaktorer baserade på hur många arbets-&lt;br&gt;dagar som förflutit sedan institutet blivit bundet att motta fondpapper på&lt;br&gt;grund av garantiåtagandet. Företaget skall beräkna kapitalkraven enligt&lt;br&gt;2 och 3 §§ på grundval av de på detta sätt reducerade och garanterade&lt;br&gt;positionerna. Användningen av denna metod medför ett lägre kapitalkrav&lt;br&gt;för företagen eftersom kravet är relaterat till en reducerad position i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället för hela den garanterade emissionssumman. För att reduktion skall Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tillåtas krävs emellertid ett uttryckligt avtal för de tecknade positionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska finansiella företagen bör få rätt att använda den alternativa&lt;br&gt;beräkningsmetod som direktivet erbjuder vid garantigivning av emissio-&lt;br&gt;ner, under förutsättning att företagets garantiåtaganden inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.5 Avvecklingsrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag skall ha en kapitalbas som täcker&lt;br&gt;sådana risker som det utsätts för på grund av att ingångna affärer i&lt;br&gt;finansiella instrument som ingår i företagets handelslager inte&lt;br&gt;fullföljts på avtalad avvecklingsdag. Kapitalkravet skall beräknas på&lt;br&gt;grundval av dels skillnaden mellan avtalat pris för de finansiella in-&lt;br&gt;strumenten och deras gällande marknadsvärde, dels den tid som&lt;br&gt;förflutit från avtalad avvecklingsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får kapitalkravet i stället&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i det avtalade priset och den tid som för-&lt;br&gt;flutit från avtalad avvecklingsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för avvecklingsrisker gäller inte återköpsavtal (repor&lt;br&gt;och omvända repor) eller värdepapperslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har vissa synpunkter på hur&lt;br&gt;den närmare beräkningen av kapitalkravet för avvecklingsrisker bör ske.&lt;br&gt;Dessa synpunkter behandlas i författningskommentaren till 4 kap. 5 § i&lt;br&gt;förslaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut (artikel 4 och punkterna 1 och 2 i bilaga II) anges hur bl.a.&lt;br&gt;avvecklingsrisker skall beräknas och vilket kapital som skall krävas för&lt;br&gt;att täcka sådana risker. Kapitalkravet avseende avvecklingsrisker gäller&lt;br&gt;enbart sådana risker som har en koppling till finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i ett instituts (kreditinstitut eller värdepappersföretag) handelslager.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller uttryckligen inte sådana finansiella instrument som&lt;br&gt;repor, omvända repor samt värdepapperslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för beräkningen av kapitalkravet är dels den förlust, dvs.&lt;br&gt;den negativa prisskillnad som institutet riskerar att drabbas av till följd&lt;br&gt;av att en transaktion i ett finansiellt instrument inte avvecklas på överens-&lt;br&gt;kommen avvecklingsdag, dels längden av den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;transaktionen inte avvecklats efter bestämd avvecklingsdag. Prisskillnaden&lt;br&gt;skall framräknas som skillnaden mellan det överenskomna priset för det&lt;br&gt;finansiella instrumentet i fråga och dess aktuella marknadsvärde, under&lt;br&gt;förutsättning att prisskillnaden är negativ och affären således kan komma&lt;br&gt;att innebära en förlust för institutet. Mot bakgrund av dessa förhållanden&lt;br&gt;beräknas kapitalkravet genom att den sålunda framräknade prisskillnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;multipliceras med en faktor på 8, 50, 75 eller 100 % beroende på den tid&lt;br&gt;som förflutit efter bestämd avvecklingsdag för transaktionen i fråga (5-&lt;br&gt;15, 16-30, 31-45 och 46 dagar eller fler).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ metod för kapitalkravsberäkning, vilken kräver behörig&lt;br&gt;myndighets samtycke, anges i direktivet och innebär att det överens-&lt;br&gt;komna priset för varje oavslutad transaktion mellan 5:e och 45:e arbets-&lt;br&gt;dagen efter förfallodagen multipliceras med 0,5, 4,0 eller 9,0 % beroen-&lt;br&gt;de på den tid som förflutit efter förfallodagen. Efter 45:e dagen kan en-&lt;br&gt;dast den först beskrivna beräkningsmetoden användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med avvecklingsrisk menas den risk&lt;br&gt;som är förknippad med det förhållandet att en aktör vid avvecklingen inte&lt;br&gt;kan fullfölja sina förpliktelser att betala eller leverera finansiella&lt;br&gt;instrument vid den överenskomna tidpunkten. Direktivet uppställer krav&lt;br&gt;på kapitaltäckning för sådana avvecklingsrisker som ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag utsätts för till följd av att en affär i ett finansiellt&lt;br&gt;instrument — med uttryckligt undantag för repor, omvända repor och&lt;br&gt;värdepapperslån — inte avvecklats vid rätt tidpunkt. Kapitalkravet för&lt;br&gt;sådana avvecklingsrisker skall enligt direktivet beräknas enligt vissa&lt;br&gt;procentsatser efter en stigande skala beroende på hur lång tid som har&lt;br&gt;förflutit efter avtalad leveransdag. Detta innebär att kapitalkravet ökar ju&lt;br&gt;längre tid som förflutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att även det sista ledet vid handel på värdepappersmarknaden — clea-&lt;br&gt;ring och avveckling — fungerar väl får anses utgöra en viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för värdepappersmarknadens likviditet och säkerhet. Det är i detta&lt;br&gt;led som de mest betydande riskerna vid handel på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den förekommer. Därtill kommer det faktum att fallissemang eller stör-&lt;br&gt;ningar på en marknad snabbt kan sprida sig till andra marknader och där-&lt;br&gt;med få vittgående konsekvenser för många aktörer. Eventuella risker&lt;br&gt;måste hanteras så att något hot mot det finansiella systemet inte upp-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av väsentligt intresse att avvecklingsverksamhet inte innehåller&lt;br&gt;oacceptabla risker för deltagarna, värdepappersmarknaden och hela det&lt;br&gt;finansiella systemet. Ett sätt att tillgodose detta skyddsintresse är att&lt;br&gt;sådan verksamhet innehåller rutiner och säkerhetsåtgärder för hantering&lt;br&gt;av eventuella problem och risker. Ett annat sätt är att kräva att företagen&lt;br&gt;har ett visst eget kapital som är betryggande i förhållande till sådana&lt;br&gt;placeringar och åtaganden som innebär en avvecklingsrisk för företaget.&lt;br&gt;Kapitalkravsdirektivets bestämmelser om kapitalkrav för avvecklings-&lt;br&gt;risker tillgodoser detta särskilda skyddsintresse. Syftet med kapitalkrav&lt;br&gt;för avvecklingsrisker är således att försäkra sig om att ett företag, till&lt;br&gt;skydd för insättare och uppdragsgivare, har tillräckligt med eget kapital&lt;br&gt;för att företagets soliditet inte äventyras till följd av de risker som är&lt;br&gt;förknippade med dess åtaganden på värdepappersmarknaden. Genom att&lt;br&gt;införa dessa bestämmelser i svensk lagstiftning anpassas kapitalkravet för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag till en internationellt godtagbar&lt;br&gt;miniminivå i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anvisar två alternativa beräkningsmetoder, varav en får&lt;br&gt;tillämpas efter en diskretionär prövning av tillsynsmyndigheten. Båda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoderna bör i lagen anges som möjliga alternativ. Hur metoderna är Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;utformade framgår av den ovan lämnade beskrivningen av de aktuella&lt;br&gt;bestämmelserna i direktivet. Utgångspunkt för beräkningen i den ena&lt;br&gt;metoden är den prisförlust som företaget riskerar på grund av att affären&lt;br&gt;inte avvecklats på överenskommen avvecklingsdag. Prisförlusten utgör&lt;br&gt;skillnaden mellan överenskommet pris för de finansiella instrumenten och&lt;br&gt;deras gällande marknadsvärde vid tidpunkten för beräkning av kapital-&lt;br&gt;kravet. Kapitalkravet ökar ju längre tid som förflutit efter överens-&lt;br&gt;kommen leveransdag. Enligt den andra metod som direktivet anvisar, får&lt;br&gt;kapitalkravet i stället beräknas på det överenskomna priset. Den metoden&lt;br&gt;bör få tillämpas efter medgivande av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.6 Motpartsrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag skall, för att täcka motpartsrisker,&lt;br&gt;som huvudregel ha en kapitalbas som — sedan hänsyn tagits till det&lt;br&gt;riskvikttal som gäller för motparten — motsvarar 8 % av värdet av&lt;br&gt;dels finansiella instrument i handelslagret som företaget betalat men&lt;br&gt;inte erhållit från motparten, dels likviden för sådana finansiella inst-&lt;br&gt;rument som företaget levererat men inte erhållit betalning för av&lt;br&gt;motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återköpsavtal (repor och omvända repor), värdepapperslån och&lt;br&gt;s.k. OTC-derivat beräknas kapitalkravet för motpartsrisker i enlighet&lt;br&gt;med vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget i stort sett utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Direktivet föreskriver (artikel 4 och punkterna 3-5 i bi-&lt;br&gt;laga II) att ett institut (kreditinstitut eller värdepappersföretag) skall vara&lt;br&gt;skyldigt att reservera kapital för motpartsrisker i samband med att betal-&lt;br&gt;ning för eller leverans av finansiella instrument i handelslagret skett innan&lt;br&gt;dessa erhållits resp, likvid lämnats för dem. Kapitaltäckning fordras även&lt;br&gt;för sådan motpartsrisk som uppstår vid gränsöverskridande handel då en&lt;br&gt;eller flera dagar förflutit sedan institutet betalat för eller levererat värde-&lt;br&gt;papper. Kapitalkravet motsvarar 8 % av värdet av de finansiella instru-&lt;br&gt;menten eller likviden sedan hänsyn tagits till de särskilda riskvikttal som&lt;br&gt;gäller för den aktuella motparten i enlighet med direktivet 89/647/EEG&lt;br&gt;om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För repor och utlåning av finansiella instrument som grundas på instru-&lt;br&gt;ment som ingår i ett företags handelslager, skall kapitalkravet för att&lt;br&gt;täcka motpartsrisker utgöras av 8 % av den positiva skillnad som fram-&lt;br&gt;räknas mellan marknadsvärdet på instrumenten och det lånade beloppet&lt;br&gt;resp, marknadsvärdet på den erhållna säkerheten. Vad gäller omvända&lt;br&gt;repor och lån av finansiella instrument skall institutet beräkna skillnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan det belopp som institutet lånat ut eller säkerhetens marknadsvärde Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;och marknadsvärdet av de instrument som institutet har mottagit, om&lt;br&gt;denna skillnad är positiv. Skillnaden skall i båda fallen multipliceras med&lt;br&gt;det riskvikttal som är tillämpligt för ifrågavarande motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda beräkningsmetoder gäller även för OTC-derivat som ingår i&lt;br&gt;handelslagret. För att beräkna kapitalkravet för sådana instrument skall&lt;br&gt;instituten tillämpa bilaga 2 i direktivet om kapitaltäckningsgrad för kredit-&lt;br&gt;institut (89/647/EEG) i fråga om ränte- och valutaderivat. Köpta OTC-&lt;br&gt;aktieoptioner och täckta teckningsoptioner skall behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som valutaderivat enligt bilaga 2 i direktiv 89/647/EEG. De riskvikttal&lt;br&gt;som skall gälla för berörda motparter bestäms i enlighet med artikel 2.9&lt;br&gt;i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med motpartsrisk förstås sådana risker&lt;br&gt;som består i att motparten i en affär kan tänkas misslyckas med sina&lt;br&gt;åtaganden att betala eller leverera. En part i en värdepappersaffär riskerar&lt;br&gt;att förlora de finansiella instrument eller den betalning som har överförts&lt;br&gt;till motparten om denne kommer på obestånd och inte kan fullfölja sina&lt;br&gt;åtaganden. Denna risk är ett resultat av att leverans och betalning av&lt;br&gt;finansiella instrument inte alltid är synkroniserade, dvs. sker samtidigt.&lt;br&gt;En sådan risk kan i värsta fall medföra så stora kreditförluster att risk för&lt;br&gt;det finansiella systemets stabilitet uppkommer (systemrisk). Ett system&lt;br&gt;där överföringar av likvider och finansiella instrument sker samtidigt och&lt;br&gt;båda överföringarna är oåterkallerliga och slutliga är givetvis det säkraste&lt;br&gt;sättet att undvika att förluster på grund av motpartsrisker uppkommer.&lt;br&gt;Om leverans och betalning inte är synkroniserade kan motpartsriskema&lt;br&gt;begränsas genom val av motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade medvetenheten om motpartsriskema har medfört att det nu-&lt;br&gt;mera är vanligt att aktörerna på de finansiella marknaderna noga och&lt;br&gt;kontinuerligt bedömer en motparts förmåga att kunna fullfölja sina&lt;br&gt;leverans- eller likvidåtaganden. Många aktörer är emellertid aktiva på&lt;br&gt;flera marknader, vilket kan försvåra bedömningen av deras positioner och&lt;br&gt;exponeringar. Sådana bedömningar kompliceras också av att nya aktörer&lt;br&gt;etablerar sig och att nya affärsstrategier och instmment introduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har i sitt betänkande Konto, clearing och avveck-&lt;br&gt;ling (SOU 1993:114) föreslagit att det bör ställas krav på att de in-&lt;br&gt;blandade aktörerna, för att hantera och begränsa riskerna vid clearing och&lt;br&gt;avveckling på värdepappersmarknaden, skall ha väl genomtänkta och&lt;br&gt;dokumenterade riskhanteringssystem. Ett sådant system skall förebygga&lt;br&gt;risker som kan uppstå om någon av aktörerna i ett clearing- och avveck-&lt;br&gt;lingssystem saknar tillräckliga resurser för att kunna infria sina åtaganden&lt;br&gt;att leverera eller betala. Av särskild vikt är att riskhanteringssystemet&lt;br&gt;medger en kontinuerlig övervakning av aktörernas positioner och&lt;br&gt;exponeringar och att ett snabbt åtgärdande av uppkommande finansiella&lt;br&gt;och operationella problem kan ske med hjälp av riskhanteringssystemet&lt;br&gt;(SOU 1993:114 s. 164).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ett sådant system fordras emellertid att företagen har kapital-&lt;br&gt;täckning för sådana risker. Kapitalkravet utgör enligt direktivets be-&lt;br&gt;stämmelser 8 % av värdet av de finansiella instmment i handelslagret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kontanta medel företaget har att fordra sedan värdet multiplicerats&lt;br&gt;med det riskvikttal som är tillämpligt för motparten i transaktionen.&lt;br&gt;Graden av kapitaltäckning varierar med hänsyn till vem som är motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för motpartsrisker förknippade med transaktioner i repor,&lt;br&gt;omvända repor och värdepapperslån skall motsvara 8 % av det belopp&lt;br&gt;som framräknats enligt särskilda i direktivet beskrivna beräkningsmetoder&lt;br&gt;sedan hänsyn tagits till det riskvikttal som är tillämpligt för ifrågavarande&lt;br&gt;motpart. Särskilda beräkningsmetoder skall tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;OTC-derivat, varvid dessa behandlas enligt bestämmelserna i bilaga 2 i&lt;br&gt;direktivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG). I&lt;br&gt;denna bilaga anvisas — under förutsättning av behörig myndighets sam-&lt;br&gt;tycke — alternativa metoder för att beräkna risker som är förenade med&lt;br&gt;transaktioner i ränte- och valutakursrelaterade poster utanför balans-&lt;br&gt;räkningen (marknadsvärderingsmetoden och &amp;quot;ursprungligt åtagande&amp;quot;-&lt;br&gt;metoden). De riskvikttal som skall gälla för de berörda motparterna skall&lt;br&gt;bestämmas i enlighet med artikel 2.9 i kapitalkravsdirektivet, vilket&lt;br&gt;innebär att bl.a. värdepappersföretag, börser och clearingorganisationer&lt;br&gt;kan åsättas samma riskvikttal som kreditinstitut (20 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.7 Andra risker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag skall ha kapitaltäckning för risker&lt;br&gt;som företaget utsätts för genom exponeringar i resultatförda men inte&lt;br&gt;reglerade fordringar såsom avgifter, provisioner, räntor och utdel-&lt;br&gt;ningar, under förutsättning att fordringarna är att hänföra till poster&lt;br&gt;som ingår i handelslagret och inte omfattas av kapitalkraven för&lt;br&gt;positionsrisker, avvecklings- och motpartsrisker eller räknats av från&lt;br&gt;den utvidgade kapitalbasen. Kapitalkravet för sådana exponeringar&lt;br&gt;skall beräknas enligt bestämmelserna om kapitalkrav för kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna behandlar inte förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Kapitalkravsdirektivet föreskriver i artikel 4 och punkt 6&lt;br&gt;i bilaga II att kapitalkravet i direktivet om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut (89/647/EEG) skall gälla för sådana risker i form av av-&lt;br&gt;gifter, provision, ränta, utdelning och marginalsäkerhet på börsomsatta&lt;br&gt;termins- och optionskontrakt som är hänförliga till poster i handelslagret&lt;br&gt;men som varken omfattas av bilaga I eller II eller som räknats av från&lt;br&gt;kapitalbasen enligt artikel 2.d i bilaga V i kapitalkravsdirektivet. De risk-&lt;br&gt;vikttal som skall tillämpas för de berörda motparterna bestäms i enlighet&lt;br&gt;med artikel 2.9 i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet föreskriver kapitalkrav för&lt;br&gt;övriga risker som kan uppkomma i samband med kreditinstituts och&lt;br&gt;värdepappersbolags exponeringar i fordringar som är hänförliga till poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i företagets handelslager men som inte regleras av någon annan kapital-&lt;br&gt;täckningsbestämmelse i direktivet. Kapitalkravet för sådana risker skall&lt;br&gt;således beräknas enligt de principer som gäller för beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkrav för kreditrisker under förutsättning att dessa poster inte omfattas&lt;br&gt;av kapitalkravet för positionsrisker eller avvecklings- och motpartsrisker.&lt;br&gt;Vidare gäller att sådana exponeringar inte får ha räknats av från den&lt;br&gt;utvidgade kapitalbasen (se vidare avsnitt 6.10.1). Riskerna är knutna till&lt;br&gt;resultatförda men inte reglerade fordringar i form av avgifter, ränteintäk-&lt;br&gt;ter, provisioner, utdelningar och marginalsäkerheter vid derivathandel.&lt;br&gt;Kapitalkravet skall beräknas enligt direktivet om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut (89/647/EEG), vilket föreskriver en kapital täckningsgrad på&lt;br&gt;minst 8 %. De riskvikttal som skall tillämpas följer av definitionen av&lt;br&gt;riskviktning i artikel 2.9 i kapitalkravsdirektivet. Detta innebär att&lt;br&gt;indelningen av gäldenärer även skall uppta värdepappersföretag, erkända&lt;br&gt;värdepappersföretag i ett land utanför EES, börser och clearing-&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.8 Valutakursrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag skall som huvudregel ha en&lt;br&gt;kapitalbas som täcker de risker företaget utsätts för i sin totala&lt;br&gt;verksamhet till följd av valutakursförändringar. Kapitalkravet skall&lt;br&gt;motsvara 8 % av den totala nettoposition som överstiger 2 % av&lt;br&gt;företagets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har ingen erinran mot de&lt;br&gt;modeller som anges i lagförslaget för beräkning av kapitalkravet mot&lt;br&gt;valutakursrisker. Inspektionen anser dock att lagtexten - av hänsyn till&lt;br&gt;pågående arbete inom Baselkommittén - även bör ge utrymme för&lt;br&gt;inspektionen att godkänna andra metoder än dem som anges i lagför-&lt;br&gt;slaget. Svenska Bankföreningen anser att lagen bör tillåta ett lägre&lt;br&gt;kapitalkrav för valutor som är föremål för det europeiska växelkurs-&lt;br&gt;samarbetet mellan EU:s medlemsländer, även om Sverige inte självt ingår&lt;br&gt;i EMU. Bankföreningen understryker vidare vikten av att instituten upp-&lt;br&gt;muntras att använda simuleringsmetoden och att de institut som har&lt;br&gt;utarbetat eller kommer att utarbeta sofistikerade riskbedömningsmetoder&lt;br&gt;tillåts att använda dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I direktivet (artikel 4 samt bilaga III) föreskrivs att ett&lt;br&gt;institut (kreditinstitut eller värdepappersföretag) skall ha en kapitalbas&lt;br&gt;som täcker de valutakursrisker som det är utsatt för i hela sin verksamhet&lt;br&gt;i placeringar och åtaganden på valutamarknader. Kravet skall gälla för&lt;br&gt;positioner på såväl avista- som derivatmarknadema. Kapitalkravet för&lt;br&gt;valutakursrisker skall motsvara 8 % av den totala nettoposition som över-&lt;br&gt;stiger 2 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet anges en tvåstegsmetod för beräkning av valutakursrisker. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Först beräknar institutet sin nettoposition i varje enskild valuta. I denna&lt;br&gt;beräkning skall ingå positioner på avista- och derivatmarknadema, poster&lt;br&gt;utanför balansräkningen, åtaganden i form av bl.a. oåterkalleliga garan-&lt;br&gt;tier som utfärdats och som förväntas bli utnyttjade, ingångna valutaop-&lt;br&gt;tionskontrakt, upplupna räntor och förväntade framtida intäkter/utgifter&lt;br&gt;i den aktuella utländska valutan. Sedan summerar institutet samtliga&lt;br&gt;nettopositioner i enskilda valutor sedan den korta resp, långa positionen,&lt;br&gt;utom rapportvalutan, omräknats till rapportvalutans avistakurs och&lt;br&gt;summerats var för sig. Det högre av dessa två värden utgör institutets&lt;br&gt;totala nettoposition i utländsk valuta. Den totala valutakursexponeringen&lt;br&gt;skall därefter läggas till grund för beräkningen av kapitalkravet på 8 %&lt;br&gt;enligt vad som tidigare beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger behörig myndighet möjlighet att ställa lägre kapitalkrav&lt;br&gt;för vissa valutor som samvarierar i högre utsträckning än andra och&lt;br&gt;följdaktligen kan vara mindre riskfyllda. Kapitalkravet för den avstämda&lt;br&gt;positionen i två nära sammanhängande valutor skall motsvara 4 % multi-&lt;br&gt;plicerat med värdet av den avstämda positionen. Kapitalkravet för inte&lt;br&gt;avstämda positioner i nära sammanhängande valutor skall motsvara 8 %.&lt;br&gt;Kapitalkravet skall i det senare fallet beräknas på det högre beloppet av&lt;br&gt;antingen nettosumman av korta eller nettosumman av långa positioner i&lt;br&gt;dessa valutor efter det att den avstämda positionen i nära sammanhän-&lt;br&gt;gande valutor undantagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger medlemsländerna möjlighet att tillåta att instituten&lt;br&gt;använder en mer komplicerad metod (simuleringsmetoden) vid beräkning&lt;br&gt;av kapitalkravet. Den metoden innebär att effekterna av valutakurs-&lt;br&gt;förändring för en viss valutaportfölj simuleras med hjälp av tidigare&lt;br&gt;dataserier. Genom simuleringen räknas vinster resp, förluster fram på de&lt;br&gt;valutapositioner som institutet har vid rapporttillfället. Kapitalkravet&lt;br&gt;enligt simuleringsmetoden skall överstiga den eventuella förlust som&lt;br&gt;skulle ha uppstått för åtminstone 95 % av perioder om 10 arbetsdagar&lt;br&gt;under de senaste fem åren eller för åtminstone 99 % av perioder om 10&lt;br&gt;arbetsdagar för de senaste tre åren. Direktivet anvisar emellertid som&lt;br&gt;minimikrav för beräkning av kapitaltäckningskravet med denna metod att&lt;br&gt;kapitalkravet skall överstiga 2 % av den aggregerade nettopositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet förskriver ytterligare alternativ för beräkning av kapitalkra-&lt;br&gt;vet för de valutor som omfattas av ett bindande avtal om valutakurs-&lt;br&gt;samarbete mellan länder eller för de valutor som ingår i fas två i den&lt;br&gt;Europeiska monetära unionen. De behöriga myndigheterna skall under-&lt;br&gt;rätta rådet och kommissionen, om de föreskriver eller tillåter någon av&lt;br&gt;dessa alternativa metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig myndighet får således enligt punkten 8 första stycket i bilaga&lt;br&gt;III medge att instituten, från tillämpningen av de ovan beskrivna&lt;br&gt;beräkningsmetoderna, undantar positioner i valutor som är föremål för&lt;br&gt;juridiskt bindande överenskommelser mellan regeringar för begränsning&lt;br&gt;av förändringar i förhållande till andra valutor som omfattas av samma&lt;br&gt;överenskommelse. Instituten skall i stället beräkna sin avstämda position&lt;br&gt;i sådana valutor och tillämpa ett kapitalkrav som inte är lägre än hälften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den högsta tillåtna kursvariation som fastställts i ifrågavarande avtal Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;mellan regeringar i fråga om de berörda valutorna. Inte avstämda&lt;br&gt;positioner i sådana valutor behandlas på samma sätt som andra valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet erbjuder i punkten 8 andra stycket i bilaga III en alternativ&lt;br&gt;metod för beräkning av kapitalkravet för avstämda positioner i sådana&lt;br&gt;medlemsstaters valutor som deltar i andra etappen i den Europeiska&lt;br&gt;monetära unionen. Behörig myndighet får beträffande sådana valutor&lt;br&gt;tillåta att kapitalkravet sätts till 1,6 % av värdet av sådana avstämda&lt;br&gt;positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utvecklingen av de finansiella mark-&lt;br&gt;naderna har som tidigare beskrivits inneburit att banker och andra finan-&lt;br&gt;siella företag i allt större utsträckning ägnar sig åt handel med valuta och&lt;br&gt;värdepapper. Genom avvecklingen av valutaregleringar har institutens&lt;br&gt;verksamhet på valutamarknaderna ökat markant under de senare åren. I&lt;br&gt;handeln på valutamarknaden omsätts mycket stora belopp. Samtidigt som&lt;br&gt;institutens verksamhet på valutamarknaderna ökat har även antalet instru-&lt;br&gt;ment på dessa marknader ökat i omfattning. Avvecklingen av valutaregle-&lt;br&gt;ringar har också lett till alltmer integrerade internationella valutamarkna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin dagliga verksamhet utsätts de svenska kreditinstituten och värde-&lt;br&gt;pappersbolagen kontinuerligt för risker till följd av valutakursför-&lt;br&gt;ändringar. Risken är relaterad till de positioner som företaget tar på&lt;br&gt;valutamarknaden och till innehav av räntebärande instrument och aktier&lt;br&gt;nominerade i utländsk valuta. Det är därför väsentligt att företagens&lt;br&gt;riskexponering hålls inom de gränser som är förenliga med en säker och&lt;br&gt;sund verksamhet. Företagen skall också ha tillräckligt med eget kapital&lt;br&gt;för att kunna absorbera de förluster som kan uppstå till följd av för-&lt;br&gt;ändringar av valutakurser på marknaden. Syftet med kapitalkrav för&lt;br&gt;valutakursrisker är att se till att ett företag har tillräckligt med eget&lt;br&gt;kapital för att företagets soliditet inte äventyras till följd av de risker som&lt;br&gt;är förknippade med företagets åtaganden på valutamarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger två principer för beräkning av kapitalkravet för valuta-&lt;br&gt;kursrisker. Vid tillämpning av tvåstegsmetoden skall kapitalkravet för att&lt;br&gt;täcka valutakursrisker motsvara 8 % av de positioner som överstiger 2 %&lt;br&gt;av företagets kapitalbas. Vid tillämpning av simuleringsmetoden skall&lt;br&gt;kapitalkravet överstiga de förluster som kan uppstå till följd av valu-&lt;br&gt;takursförändringar. Kapitalkravet skall emellertid alltid överstiga 2 % av&lt;br&gt;företagets öppna nettoposition. I båda fallen skall kapitalkravet gälla före-&lt;br&gt;tagets nettopositioner på avista- och derivatmarknadema i företagets totala&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tvåstegsmetoden skall företaget först räkna fram sin öppna netto-&lt;br&gt;position i varje enskild utländsk valuta inkl, rapport valutan, dvs. nettot&lt;br&gt;av fordringar och skulder på både avista- och derivatmarknadema.&lt;br&gt;Summa av nettopositionema skall bestå av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nettopositionen på avistamarknaden, dvs. alla tillgångsposter minus&lt;br&gt;alla skuldposter inkl, upplupen ränta i ifrågavarande valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nettopositionen på terminsmarknaden, i vilken post skall ingå termins- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;valuta och belopp av valutasvappar som inte är inräknade i nettopositio-&lt;br&gt;nen på avistamarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- oåterkalleliga garantier och jämförbara instrument som med visshet&lt;br&gt;kommer att infrias,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- framtida nettointäkter och nettoutgifter som inte har uppstått men som&lt;br&gt;är helt säkrade efter godkännande av tillsynsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nettodelta för det samlade innehavet av optioner i utländsk valuta,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- marknadsvärdet av andra optioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget kan efter godkännande av tillsynsmyndighet reducera posi-&lt;br&gt;tioner tagna avsiktligt som skydd för att motverka oönskade valutakurs-&lt;br&gt;förändringar från beräkning av företagets nettopositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra steget vid beräkningen av kapitalkravet för valutakursrisker&lt;br&gt;är att företaget skall omräkna den aggregerade nettopositionen — korta&lt;br&gt;och långa positioner — för varje enskild valuta till rapportvalutan efter&lt;br&gt;gällande avistamarknadspriser. Summan av de korta och långa positioner-&lt;br&gt;na skall räknas var för sig. Den högre av dessa två belopp utgör före-&lt;br&gt;tagets totala nettoposition i utländsk valuta. De nettopositioner som består&lt;br&gt;av sammansatta valutor kan fördelas på däri ingående valutor efter gällan-&lt;br&gt;de kvoter vid beräkning av kapitalkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med den beskrivna tvåstegsmetoden för beräkning av valuta-&lt;br&gt;positioner, är att den är enkel till sin karaktär och att företagen inte&lt;br&gt;behöver installera nya beräkningssystem. Metoden avspeglar de risker&lt;br&gt;som är förknippade med en väl diversifierad portfölj. För de portföljer&lt;br&gt;som avviker från den genomsnittliga riskdiversifierade portföljen kan&lt;br&gt;emellertid träffsäkerheten vad gäller riskbedömningen vara under- eller&lt;br&gt;överskattad. Direktivet ger därför medlemsländerna möjlighet att beräkna&lt;br&gt;kapitalkravet för valutariskexponering enligt en relativt sofistikerad&lt;br&gt;metod, simuleringsmetoden, som med större träffsäkerhet avspeglar de&lt;br&gt;risker som är förknippade med varje enskild portfölj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen för simuleringsmetoden är att bedömningen av företagets nu-&lt;br&gt;varande valutariskexponering på valutamarknaden baseras på tidigare ob-&lt;br&gt;servationer på valutamarknaden. Med hjälp av de historiska observa-&lt;br&gt;tionerna simuleras företagets eventuella vinster eller förluster för den&lt;br&gt;nuvarande valutapositionen. Direktivet föreskriver att kapitalkravet skall&lt;br&gt;överstiga de förluster som skulle ha inträffat i åtminstone 95 % av&lt;br&gt;rullande perioder om 10 arbetsdagar under de föregående fem åren eller&lt;br&gt;alternativt i åtminstone 99 % av rullande perioder om 10 arbetsdagar&lt;br&gt;under de föregående tre åren om företaget gått in i varje sådan period&lt;br&gt;med sina nuvarande positioner. Kapitalkravet kan i detta fall baseras på&lt;br&gt;en analys om växelkursförändringar enligt den rullande arbetsdagsmetod&lt;br&gt;som är beskriven ovan. Kapitalkravet skall, oavsett den eventuella för-&lt;br&gt;lustens storlek, enligt ett i direktivet uppställt minimikrav överstiga 2 %&lt;br&gt;av den öppna nettopositionen beräknad enligt tvåstegsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna beräkna företagets valutariskexponering enligt simule-&lt;br&gt;ringsmetoden krävs det tillgång till historiska dataserier över samtliga&lt;br&gt;valutor som ingår i företagets nuvarande portfölj. Beräkningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall täcka 10 sammanhängande arbetsdagar för de föregående tre eller Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;fem åren beroende på om man väljer 99 % resp. 95 % säkerhet för att&lt;br&gt;förluster skulle ha uppstått för företagets nuvarande valutaposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt krävs det en objektiv bedömning av de historiska noteringar&lt;br&gt;som skall användas vid simuleringsprocessen. Valet av de historiska&lt;br&gt;valutakursnoteringama bör därför antingen godkännas av Finansinspektio-&lt;br&gt;nen eller inhämtas från ett oberoende organ som exempelvis Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med tillämpningen av simuleringsmetoden, jämfört med två-&lt;br&gt;stegsmetoden, är att företagen kontinuerligt kommer att bevaka och&lt;br&gt;analysera sina positioner på valutamarknaden för att kunna beräkna&lt;br&gt;kapitalkravet. Detta innebär att företagen snabbt kan avgöra de risknivåer&lt;br&gt;som är förknippade med valutapositionerna. Det bör ankomma på Finans-&lt;br&gt;inspektionen att avgöra huruvida denna metod skall tillämpas av ett&lt;br&gt;enskilt företag och vilka kriterier som därvid skall ställas. Företagen bör&lt;br&gt;emellertid uppmuntras att använda simuleringsmetoden eftersom den är&lt;br&gt;marknadsbaserad och därmed har större träffsäkerhet vad gäller risk-&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger möjligheter att ställa varierande nivåer för kapitalkravet&lt;br&gt;för vissa typer av valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lägre kapitalkrav kan tillåtas för nettopositioner i de valutor som har&lt;br&gt;en nära korrelation jämfört med de krav som uppställs enligt tvåstegsme-&lt;br&gt;toden. Kapitalkravet skall motsvara 4 % för de matchade positionerna i&lt;br&gt;de valutor som korrelerar och 8 % för de resterande icke-matchade posi-&lt;br&gt;tionerna. Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Finansinspektionen att i detta avseende avgöra om ett lägre&lt;br&gt;kapitalkrav bör tillämpas och i föreskrifter bestämma de villkor som&lt;br&gt;krävs för att bedöma om valutorna har en nära korrelation. Vid en sådan&lt;br&gt;bedömning skall de kriterier som föreskrivs i direktivet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valutor där det existerar en juridiskt bindande överenskommelse&lt;br&gt;mellan regeringar för att begränsa växelkursförändringar mellan ländernas&lt;br&gt;valutor kan medlemsländerna enligt direktivet ställa ett lägre kapitalkrav.&lt;br&gt;Det europeiska växelkurssamarbete som existerar mellan EU:s medlems-&lt;br&gt;länder för att begränsa växelkursförändringar av medlemsländernas valu-&lt;br&gt;tor gentemot varandra är ett exempel på en sådan överenskommelse. I&lt;br&gt;händelse av att sådan överenskommelse existerar skall kapitalkravet mot-&lt;br&gt;svara inte mindre än hälften av den högsta tillåtna kursvariation som fast-&lt;br&gt;ställts i överenskommelsen. För Sveriges del existerar för närvarande&lt;br&gt;ingen sådan överenskommelse. Det kan emellertid — såsom påpekats av&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen — förekomma att ett svenskt institut kan ha&lt;br&gt;balanserade positioner mellan valutor inom den Europeiska monetära&lt;br&gt;unionen (EMU) även om Sverige inte ingår i EMU. Vidare har svenska&lt;br&gt;institut filialer inom den Europeiska unionen och en EMU-valuta är för&lt;br&gt;dessa filialers verksamhet den normala transaktionsvalutan. Av dessa skäl&lt;br&gt;samt för det fall att Sverige i framtiden ingår en sådan överenskommelse&lt;br&gt;med andra länder bör möjligheten att tillämpa denna alternativa&lt;br&gt;beräkningsmetod införas i svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger vidare medlemsländerna möjlighet att tillåta ett lägre&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 1,6 % för matchade nettopositioner i sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutor där länderna deltar i den andra fasen i den Europeiska monetära Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;unionen, beräknat på värdet av sådana matchade positioner. Det bör i&lt;br&gt;lagen öppnas för denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har föreslagit att inspektionen bör ges möjlighet att&lt;br&gt;godkänna andra beräkningsmetoder än dem som anges i lagförslaget med&lt;br&gt;hänsyn till att andra metoder kan bli aktuella att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att kapitalkravsdirektivet endast tillåter vissa närmare&lt;br&gt;beskrivna beräkningsmetoder saknas förutsättningar för regeringen att&lt;br&gt;medge tillämpning av andra metoder än dem som föreskrivs i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.9.9 Kostnadsrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdepappersbolag skall, oberoende av vilka&lt;br&gt;kapitalkrav som i övrigt gäller, ha en kapitalbas som motsvarar&lt;br&gt;minst 25 % av föregående års fasta omkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Fondhandlareföreningen anser att för-&lt;br&gt;slaget bör förtydligas i fråga om vad som menas med fasta kostnader.&lt;br&gt;Frågan tas upp i författningskommentaren till 2 kap. 5 § i förslaget till&lt;br&gt;lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I artikel 4. 1 andra stycket samt bilaga IV i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet föreskrivs att — oberoende av de kapitalkrav som i övrigt ställs&lt;br&gt;upp i direktivet — ett värdepappersföretags kapitalbas aldrig får under-&lt;br&gt;stiga 25 % av föregående års fasta omkostnader oavsett vilka kapitalkrav&lt;br&gt;som i övrigt gäller för företaget. Behörig myndighet får justera detta krav&lt;br&gt;om det har inträffat en väsentlig förändring i verksamheten hos ett före-&lt;br&gt;tag sedan det föregående året eller om verksamhetsplanen bedöms behöva&lt;br&gt;korrigeras. Om ett företags kapitalbas inte når upp till fastställt kapital-&lt;br&gt;krav skall behörig myndighet enligt artikel 4.3 se till att företaget vidtar&lt;br&gt;lämpliga åtgärder för att rätta till situationen så snart som möjligt (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 6.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet innehåller en grund-&lt;br&gt;läggande minimiregel om storleken på värdepappersbolags kapitalbas.&lt;br&gt;Denna regel innebär att ett värdepappersbolags kapitalbas aldrig får&lt;br&gt;understiga 25 % av föregående års fasta omkostnader med de möjligheter&lt;br&gt;till justering som beskrivits ovan. Syftet med detta krav är att försäkra sig&lt;br&gt;om att institutet har tillräckligt med resurser för att kunna utföra sin verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som fångar upp detta minimikrav på ett värdepappers-&lt;br&gt;bolags kapitalbas bör tas in i den föreslagna nya kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Kapitalbasen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.10.1 Utvidgad kapitalbas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag får — för att möta de nya&lt;br&gt;kapitalkraven för marknadsrisker — till kapitalbasen räkna ytterligare&lt;br&gt;poster utöver dem som godtas för att täcka kreditrisker, såsom&lt;br&gt;nettovinster hänförliga till företagets handelslager och förlagslån med&lt;br&gt;en ursprunglig löptid på minst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser berör inte förslaget i&lt;br&gt;denna del. Riksbanken tillråder en restriktiv tolkning i fråga om en&lt;br&gt;omdefinition av kapitalbasen. Detta bör dock enligt riksbanken inte&lt;br&gt;utesluta att institutkategorier, som bedriver en finansiell verksamhet av&lt;br&gt;sådan karaktär att tillgång till kortfristigt kapital är av väsentlig vikt, ges&lt;br&gt;möjlighet att utnyttja en bredare kapitalbas. Finansinspektionen framför&lt;br&gt;synpunkter på fördelningen av tidsbundna förlagslån till det supplemen-&lt;br&gt;tära kapitalet resp, den utvidgade kapitalbasen. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;framhåller att det är av synnerligen stor betydelse för instituten att de får&lt;br&gt;rejäla möjligheter till en utvidgad kapitalbas för att möta de ökade&lt;br&gt;kapitalkraven och att det är mycket angeläget att det klart anges att de&lt;br&gt;svenska instituten skall få använda sig av samma möjligheter till utökad&lt;br&gt;kapitalbas och till samma omfattning som utländska institut får göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut (bilaga V) erbjuder institut (kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;företag) att efter tillstånd av behörig myndighet använda ett utvidgat&lt;br&gt;kapitalbasbegrepp för att möta de nya kapitalkrav som ställs i bilagorna&lt;br&gt;I-IV och VI i direktivet. Ingen del av denna kapitalbas får emellertid&lt;br&gt;användas för att samtidigt möta andra kapitalkrav än de nu angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgade kapitalbasen får inkludera posterna a-c enligt det föl-&lt;br&gt;jande, med avräkning — efter behörig myndighets beslut — för posten d:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kapitalbasen såsom den definierats i direktivet 89/299/EEG om kapi-&lt;br&gt;talbasen i kreditinstitut med avdrag för poster enligt punkterna 12 och 13&lt;br&gt;i artikel 2.1 i samma direktiv för värdepappersföretag som från kapital-&lt;br&gt;basen skall avräkna icke likvida tillgångar enligt den nedan beskrivna&lt;br&gt;posten d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Den nettovinst som härrör från institutets handelslager sedan hänsyn&lt;br&gt;tagits till varje förutsägbar avgift eller utdelning minskad med nettoförlus-&lt;br&gt;ten på institutets övriga verksamhet under förutsättning att inte något av&lt;br&gt;dessa belopp redan inräknats i posten a ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Förlagslån med en ursprunglig löptid på minst två år. Lånen skall&lt;br&gt;vara till fullo inbetalade och låneavtalet får inte innehålla någon be-&lt;br&gt;stämmelse om att lånet under några andra omständigheter än företagets&lt;br&gt;upplösning kan återbetalas före den överenskomna återbetalningsdagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat än om de behöriga myndigheterna godkänner återbetalningen. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Varken huvudfordran eller räntan på sådana förlagslån får återbetalas om&lt;br&gt;återbetalningen skulle medföra att ifrågavarande företags kapitalbas&lt;br&gt;därefter skulle uppgå till mindre än 100 % av företagets sammanlagda&lt;br&gt;kapitalkrav. Ett institut skall enligt direktivet underrätta behörig&lt;br&gt;myndighet så snart en återbetalning av ett sådant lån innebär att dess egen&lt;br&gt;kapitalbas sjunker under 120 % av dess samlade krav. Värdet av sådana&lt;br&gt;förlagslån får inte överstiga 150 % av den ursprungliga kapitalbas som&lt;br&gt;återstår för att täcka marknadsriskerna sedan kapitalkravet för kreditrisker&lt;br&gt;uppfyllts och får uppgå till detta högsta belopp endast under särskilda&lt;br&gt;omständigheter som kan godtas av de behöriga myndigheterna. Behöriga&lt;br&gt;myndigheter får under vissa förutsättningar tillåta ett institut att över-&lt;br&gt;skrida det tak för förlagslån som nu angetts. För värdepappersföretag&lt;br&gt;gäller därvid att sådana förlagslån samt vissa andra poster inte får&lt;br&gt;överstiga 200 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår för att täcka&lt;br&gt;marknadsrisker sedan kreditriskerna täckts eller 250 % av det beloppet,&lt;br&gt;om icke likvida tillgångar räknats av från kapitalbasen. För kreditinstitut&lt;br&gt;är motsvarande begränsning satt till 250 % av den ursprungliga kapital-&lt;br&gt;basen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Vissa icke likvida tillgångar såsom bl.a. materiella anläggningstill-&lt;br&gt;gångar, vilka preciseras närmare i direktivet, skall efter behörig&lt;br&gt;myndighets beslut, avräknas från den utvidgade kapitalbasen. Som icke-&lt;br&gt;likvida tillgångar räknas vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;innehav av värdepapper, inkl, förlagslån, i kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiella institut som får räknas in i dessa instituts kapitalbas, under&lt;br&gt;förutsättning att aktier i sådana institut inte innehas tillfälligt i syfte att ge&lt;br&gt;ekonomiskt stöd avsett för rekonstruktion och räddning av det institutet&lt;br&gt;eller att aktierna ingår i värdepappersföretagets handelslager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- innehav av värdepapper och andra investeringar i andra företag än&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut, som inte är lätta att avyttra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underskott i dotterföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- insättningar, med undantag för sådana som är tillgängliga för återbetal-&lt;br&gt;ning inom 90 dagar och för betalningar i samband med terminer och op-&lt;br&gt;tioner för vilka krävs marginalsäkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lånefordringar och andra fordringar utom sådana som skall betalas&lt;br&gt;inom 90 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varulager utom om de är föremål för de kapitalkrav som uppställs i&lt;br&gt;artikel 4.2 i kapitalkravsdirektivet och under förutsättning att dessa krav&lt;br&gt;inte är mindre stränga än dem som uppställts i artikel 4.1 (iii) i detta&lt;br&gt;direktiv, dvs. det samlade kapitalkravet på ett institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ursprunglig kapitalbas menas enligt definitionen i artikel 2.25 i&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet vissa av de poster som får inräknas i den kapitalbas&lt;br&gt;som krävs för att täcka kreditrisker enligt artikel 2.1 i direktivet&lt;br&gt;89/299/EEG, dvs. summan av posterna 1, 2 och 4 med avdrag för pos-&lt;br&gt;terna 9, 10 och 11 i denna artikel. Härmed avses summan av eget kapi-&lt;br&gt;tal, kapitalreserver och reserveringar för allmänna risker. Avdrag skall&lt;br&gt;göras för institutets innehav av egna aktier till bokföringsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;immateriella anläggningstillgångar och reella förluster under löpande Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsregler måste kreditinstitut och värdepappersbolag vid varje tidpunkt&lt;br&gt;ha en kapitalbas som minst svarar mot de kapitalkrav för kreditrisker som&lt;br&gt;åvilar företaget. Kortast tillåtna ursprungliga löptid på kapital som kan&lt;br&gt;ingå i denna kapitalbas är fem år. De låneengagemang som är förknip-&lt;br&gt;pade med kreditrisker är huvudsakligen långsiktiga och illikvida. De bok-&lt;br&gt;förs enligt lägsta värdets princip. Den handelsverksamhet som ger upphov&lt;br&gt;till marknadsrisker är däremot mer kortsiktig genom att vinster och&lt;br&gt;förluster realiseras oftare. Handelslagret värderas i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;sammanhang till marknadsvärdet. Härigenom kan kapitalkraven för&lt;br&gt;marknadsrisker komma att variera mer i tiden än kapitalkraven för&lt;br&gt;kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kommer företagen att bli föremål för ökade kapitalkrav&lt;br&gt;när de har att möta såväl kredit- som marknadsrisker. En höjning av&lt;br&gt;kapitalkravet innebär för företagens del att förhållandet mellan kapital-&lt;br&gt;basen och placeringarna resp, andra åtaganden måste förändras. Detta&lt;br&gt;kan ske genom att kapitalbasen breddas, att placeringarna och åtagandena&lt;br&gt;reduceras eller en kombination av dessa alternativ. Ett företag som vill&lt;br&gt;behålla sina positioner måste alltså vidga sin kapitalbas om inte företagets&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad skall minska. För att möta de sammanlagda ökade&lt;br&gt;kapitalkrav som nu föreslås bör den möjlighet som direktivet öppnar för&lt;br&gt;en utvidgad kapitalbas införlivas i svensk lagstiftning. På så sätt kan&lt;br&gt;underlättas för företagen att nå upp till de hårdare kapitalkraven. I&lt;br&gt;kapitalbasen kan således även under tidigare beskrivna förutsättningar&lt;br&gt;räknas in bl.a. nettovinster hänförliga till institutets handelslager och&lt;br&gt;förlagslån med en ursprunglig löptid på minst två år. Från den utvidgade&lt;br&gt;kapitalbasen skall vissa icke likvida tillgångar räknas av. Exakt vilka&lt;br&gt;tillgångar som skall få ingå i en utvidgad kapitalbas och omfattningen av&lt;br&gt;dessa samt vilka icke likvida tillgångar som skall räknas av från denna&lt;br&gt;kapitalbas bör preciseras i föreskrifter. Vid utformningen av föreskrift-&lt;br&gt;erna får prövas i vilken utsträckning det är lämpligt att utnyttja de&lt;br&gt;möjligheter att utvidga kapitalbasen som direktivet ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har efterfrågat ett klargörande huruvida &amp;quot;överskott&amp;quot;&lt;br&gt;av tidsbundna förlagslån som inte kan utnyttjas vid beräkning av det&lt;br&gt;supplementära kapitalet får överflyttas och räknas till den utvidgade&lt;br&gt;kapitalbas som skall svara mot kapitalkravet för marknadsrisker.&lt;br&gt;Inspektionen har därvid pekat på att nuvarande kapitaltäcknings-&lt;br&gt;bestämmelser innebär att tidsbundna förlagslån, som skall hänföras till&lt;br&gt;supplementärt kapital, får räknas in i kapitalbasen med högst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar hälften av summan av primärt kapital. Inspektionen har&lt;br&gt;inget att erinra mot att sådant kapital till överskjutande del får räknas till&lt;br&gt;den utvidgade kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom direktivsbestämmelsema får tolkas synes inte hinder föreligga&lt;br&gt;mot att tidsbundna förlagslån som uppfyller såväl kraven för att räknas&lt;br&gt;till det supplementära kapitalet som att ingå i den utvidgade kapitalbasen&lt;br&gt;får räknas till den utvidgade kapitalbasen i den utsträckning förlagslånen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av begränsningsregeln inte kan hänföras till det supplementära Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kapitalet. Denna fråga bör dock närmare utvecklas i de föreskrifter som&lt;br&gt;skall meddelas av regeringen eller Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.10.2 Kumulativa preferensaktier och uppskrivningsfonder m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Preferensaktier med kumulativ effekt och upp-&lt;br&gt;skrivningsfonder får inte räknas in i det egna kapital som ingår i&lt;br&gt;kapitalbasen som primärt kapital. Sådana tillgångar får upptas i&lt;br&gt;kapitalbasen som supplementärt kapital först efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några remissinstanser framför synpunkter&lt;br&gt;på förslaget i denna del. Finansinspektionen framhåller att s.k. inkråms-&lt;br&gt;goodwill skall räknas av från det primära kapitalet.Vidare föreslår&lt;br&gt;inspektionen vissa justeringar i reglerna vad gäller behandling av&lt;br&gt;uppskrivningsfonder och av kapitalandelen av periodiseringsfonder.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen anser att s.k. kumulativa preferensaktier skall&lt;br&gt;räknas in i det primära kapitalet. För det fall sådana aktier inte skall ingå&lt;br&gt;i det primära kapitalet bör av lagtexten framgå att de skall räknas som&lt;br&gt;supplementärt kapital. Vidare anser föreningen att tillskott i försäkrings-&lt;br&gt;företag inte skall behöva räknas av från kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I en skrivelse till Finansdepartementet&lt;br&gt;har Finansinspektionen hemställt om en översyn av kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema så att bestämmelserna rörande s.k. kumulativa preferensaktier&lt;br&gt;klargörs (dnr 4841/93). Kumulativa preferensaktier medför, liksom&lt;br&gt;ordinarie preferensaktier, en företrädesrätt till utdelning av ett bolags&lt;br&gt;utdelningsbara vinst. Dessutom gäller för denna typ av aktier att rätten&lt;br&gt;till utdelning kan kumuleras. I bolagsordningen för det bolag som gett ut&lt;br&gt;aktierna skall regleras hur kumulationen skall ske. Vanligtvis torde en&lt;br&gt;sådan reglering innebära att om utdelning inte har kunnat lämnas under&lt;br&gt;ett eller flera år så skall av följande års utdelningsbara vinst så mycket&lt;br&gt;utdelas på de kumulativa preferensaktierna som brustit under tidigare år,&lt;br&gt;innan någon utdelning får ske på bolagets övriga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har till stöd för sin framställan anfört följande.&lt;br&gt;Enligt nu gällande lagstiftning utgör s.k. kumulativa preferensaktier&lt;br&gt;aktiekapital och får därmed enligt gällande kapitaltäckningsbestämmelser&lt;br&gt;i 2 kap. 9 a § bankrörelselagen räknas som primärt kapital vid beräkning&lt;br&gt;av en banks kapitalbas. Enligt direktivet om kapitalbasen i kreditinstitut&lt;br&gt;(89/299/EEG) får emellertid kumulativa preferensaktier inte inräknas i&lt;br&gt;det primära kapitalet. Sådana aktier utgör i stället supplementärt kapital.&lt;br&gt;Motsvarande synsätt kommer till uttryck i Baselöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de av Baselkommittén år 1988 presenterade rekommendationerna Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;beträffande kapitalbas och kapitalkrav för internationellt verksamma&lt;br&gt;banker har särskilt anmärkts i fråga om beräkningen av kapitalbasen att&lt;br&gt;i aktiekapitalet skall ingå utgivna och fullt betalade aktier samt icke-&lt;br&gt;kumulativa preferensaktier med uteslutande av kumulativa preferensakti-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om kapitalbasen i kreditinstitut (89/299/EEG), vilket i allt&lt;br&gt;väsentligt följer Baselöverenskommelsen, skall enligt artikel 2.1 ett kre-&lt;br&gt;ditinstituts icke-gruppbaserade kapitalbas utgöras bl.a. av kapital som&lt;br&gt;avses i artikel 22 i direktiv 86/635/EEG, till den del det är inbetalt, samt&lt;br&gt;överkurs vid aktieemission, dock med undantag för kumulativa preferens-&lt;br&gt;aktier. I artikel 22 i direktivet om årsbokslut och sammanställd redovis-&lt;br&gt;ning för banker och andra finansiella institut (86/635/EEG) föreskrivs att&lt;br&gt;posten tecknat kapital &amp;quot;skall omfatta kapital, som oavsett hur det beteck-&lt;br&gt;nats i det enskilda fallet, enligt nationell lag skall räknas som eget kapital&lt;br&gt;tecknat av aktieägare eller andra innehavare, allt efter det ifrågavarande&lt;br&gt;institutets associationsform&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts i avsnitt 6.2 bygger nuvarande svenska kapital-&lt;br&gt;täckningsregler delvis på Baselöverenskommelsen. Enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser om beräkning av kapitalbasen i bl.a. 2 kap. 9 a § bankrör-&lt;br&gt;elselagen avses med primärt kapital för bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;föreningsbanker eget kapital. Något undantag har därvid inte gjorts för&lt;br&gt;s.k. kumulativa preferensaktier. I motiven till bestämmelserna konstatera-&lt;br&gt;des att allt som enligt bankrörelselagen ingick i begreppet eget kapital&lt;br&gt;resp, egna fonder, med undantag för garantifonder enligt då gällande&lt;br&gt;regler, uppfyllde de av Baselkommittén uppställda kraven på eget kapital.&lt;br&gt;Frågan om s.k. kumulativa preferensaktier berördes inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har som grund för sitt avstyrkande av för-&lt;br&gt;slaget att undanta kumulativa preferensaktier från vad som utgör primärt&lt;br&gt;kapital anfört bl.a. följande. Preferensaktier med kumulativ rätt utgivna&lt;br&gt;av svenska bankaktiebolag utgör primärt kapital enligt bankrörelselagens&lt;br&gt;bestämmelser. I EG:s direktiv (89/299/EEG) om kapitalbasen synes inte&lt;br&gt;vara angivet vad som avses med kumulativa preferensaktier. I Baselregle-&lt;br&gt;ma kan dock viss ledning hämtas. Baselreglemas diskvalifikation av&lt;br&gt;&amp;quot;cumulative preference shares&amp;quot; som primärt kapital omfattar inte pre-&lt;br&gt;ferensaktier vilka, likt svenska preferensaktier med kumulativ rätt, endast&lt;br&gt;ger viss företrädesrätt till vinstutdelning mot övriga aktieägare och inte&lt;br&gt;grundar något anspråk direkt mot bolaget. Även vid tillämpning av Basel-&lt;br&gt;reglema skall således preferensaktier med kumulativ rätt av svensk&lt;br&gt;modell inräknas i det primära kapitalet. Med beaktande av ändamålet&lt;br&gt;bakom bestämmelserna rörande vilka kapitalelement som kan inräknas i&lt;br&gt;det primära kapitalet i banker och andra kreditinstitut synes det inte&lt;br&gt;finnas skäl att utesluta preferensaktier med kumulativ rätt enligt svensk&lt;br&gt;modell. Dessa aktier grundar inget anspråk på utdelning direkt mot ut-&lt;br&gt;givande bank, och de innebär därför inte en större belastning på bankens&lt;br&gt;kapital än stamaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt såväl EG-direktivet om kapitalbas som Baselöverenskommelsen&lt;br&gt;undantas kumulativa preferensaktier från det primära kapitalet. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet finns inte närmare angivet vad som avses med sådana aktier.&lt;br&gt;I Baselöverenskommelsen finns emellertid vissa klargöranden. Dessa bör,&lt;br&gt;i linje med vad Bankföreningen anser, kunna användas även vid tolk-&lt;br&gt;ningen av direktivet, eftersom det inte finns anledning att tro att&lt;br&gt;direktivet vad gäller behandlingen av kumulativa preferensaktier skulle&lt;br&gt;avvika från Baselreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Baselreglema kan kumulativa preferensaktier — under vissa&lt;br&gt;förutsättningar — få räknas till det supplementära kapitalet. Till&lt;br&gt;supplementärt kapital får nämligen räknas instrument som kombinerar&lt;br&gt;vissa egenskaper hos aktier och skuldförbindelser — s.k. hybrid&lt;br&gt;(debt/equity) Capital — om de uppfyller vissa specificerade krav. Dessa&lt;br&gt;krav innebär bl.a. att instrumenten skall vara förenade med efterställd&lt;br&gt;betalningsrätt, att de skall vara ouppsägbara för innehavaren och att&lt;br&gt;betalning av ränta, utdelning och andra förpliktelser som följer med&lt;br&gt;instrumenten skall kunna skjutas upp. Det sägs uttryckligen att kumu-&lt;br&gt;lativa preferensaktier som uppfyller de villkor som räknas upp skall&lt;br&gt;kunna ingå i kategorin &amp;quot;hybrid (debt/equity) Capital instruments&amp;quot;. Det&lt;br&gt;lämnas också exempel på preferensaktier i några länder som skall kunna&lt;br&gt;hänföras till denna kategori av instmment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Baselreglema får därför anses följa att kumulativa preferensaktier,&lt;br&gt;oavsett närmare utformning, inte kan ingå i det primära kapitalet men att&lt;br&gt;de under vissa förutsättningar kan få räknas till det supplementära&lt;br&gt;kapitalet. Kumulativa preferensaktier undantas således kategoriskt från&lt;br&gt;det primära kapitalet. De särdrag som Bankföreningen menar utmärker&lt;br&gt;kumulativa preferensaktier som utges av svenska bolag har därför inte&lt;br&gt;någon betydelse för om aktierna skall kunna hänföras till det primära&lt;br&gt;kapitalet. Däremot kan dessa omständigheter vara relevanta vid en&lt;br&gt;bedömning av om aktierna kan hänföras till det supplementära kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank kan under vissa förutsättningar skriva upp värdet av en an-&lt;br&gt;läggningstillgång och utnyttja det uppskrivna beloppet för ökning av det&lt;br&gt;egna kapitalet genom att göra avsättning till en uppskrivningsfond. I fråga&lt;br&gt;om uppskrivningsfonder, som enligt 4 kap. 7 § bankrörelselagen redo-&lt;br&gt;visas under bundet eget kapital, ifrågasattes i motiven till kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsreglema om dessa fonder kunde anses uppfylla Baselkommitténs&lt;br&gt;krav på eget kapital. Primärt kapital utgörs enligt Baselkommittén av eget&lt;br&gt;kapital samt öppet redovisade reserver av högsta kvalitet. Av flera skäl&lt;br&gt;ansågs det befogat att hänföra uppskrivningsfondema till det primära&lt;br&gt;kapitalet (prop. 1989/90:43 s. 66, 67 och 94). I Finansinspektionens&lt;br&gt;föreskrifter om rapportering av uppgifter om beräkning av kapitalbas och&lt;br&gt;kapitalkrav ( FFFS 1992:32) anges dock vissa begränsningar i möjlig-&lt;br&gt;heten att som primärt kapital få uppta uppskrivningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2.1 i direktivet om kapitalbasen i kreditinstitut&lt;br&gt;(89/299/EEG) ingår i ett kreditinstituts icke-gruppbaserade kapitalbas&lt;br&gt;bl.a. &amp;quot;Uppskrivningsfond som avses i artikel 33 i rådets direktiv&lt;br&gt;78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om&lt;br&gt;årsbokslut i vissa typer av bolag, senast ändrat genom direktiv&lt;br&gt;84/569/EEG&amp;quot; (punkt 3). Av artikel 6 i kapitalbasdirektivet, som&lt;br&gt;innehåller gränsvärden för vissa av de poster som kan ingå i kapitalbasen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår indirekt uppdelningen av kapitalbasen i primärt och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;supplementärt kapital. Uppskrivningsfond enligt punkt 3 i artikel 2.1&lt;br&gt;tillhör därvid den grupp av poster som sammantagna inte får överstiga&lt;br&gt;100 % av det egna kapitalet och som således räknas till det&lt;br&gt;supplementära kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sagts kan ifrågasättas om de svenska kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema vad gäller behandlingen av kumulativa preferensaktier&lt;br&gt;och uppskrivningsfonder stämmer överens med EG-reglema om kapital-&lt;br&gt;basen och Baselöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om primärt kapital bör, för att bringas i överens-&lt;br&gt;stämmelse med nu nämnda internationella åtaganden, kompletteras med&lt;br&gt;ett uttryckligt undantag för kumulativa preferensaktier. Någon bestäm-&lt;br&gt;melse i lagtexten om att kumulativa preferensaktier skall utgöra supple-&lt;br&gt;mentärt kapital bör dock inte införas. Det är fråga om tillskott som skall&lt;br&gt;uppfylla vissa villkor och därför bör kumulativa preferensaktier räknas&lt;br&gt;till sådana andra kapitaltillskott som kan godkännas som supplementärt&lt;br&gt;kapital (2 kap. 6 § fjärde stycket i förslaget till lag om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag).&lt;br&gt;Ändringen beträffande behandlingen av kumulativa preferensaktier i&lt;br&gt;kapitaltäckningshänseende föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1995. För&lt;br&gt;att mildra verkningarna av nedklassificeringen för kumulativa preferens-&lt;br&gt;aktier som redan har getts ut finner regeringen det skäligt att sådana&lt;br&gt;aktier får räknas som primärt kapital under en tvåårig övergångstid, dvs.&lt;br&gt;t.o.m. utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör uppskrivningsfonder i kapitaltäckningshänseende undantas&lt;br&gt;från det egna kapitalet och först efter medgivande av Finansinspektionen&lt;br&gt;få räknas in i kapitalbasen som supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har påpekat att avräkning bör ske från det primära&lt;br&gt;kapitalet av övervärde, s.k. inkråmsgoodwill, som redovisas i ett enskilt&lt;br&gt;institut och som detta erlagt t.ex. i samband med övertagande av ett annat&lt;br&gt;instituts rörelse. Regeringen delar denna uppfattning eftersom goodwill-&lt;br&gt;värden inte skall beaktas i kapitaltäckningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i sitt remissvar påpekat att bestämmelsen&lt;br&gt;om att aktieinnehav m.m. i försäkringsföretag skall räknas av från&lt;br&gt;kapitalbasen innebär 100 % kapitalkrav för dessa placeringar. Eftersom&lt;br&gt;direktivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG) endast&lt;br&gt;kräver 8 % kapitalkrav för sådana placeringar bör de svenska instituten&lt;br&gt;enligt föreningens uppfattning av konkurrensneutralitetsskäl inte drabbas&lt;br&gt;av högre kapitalkrav än vad många andra länder tillämpar, dvs.&lt;br&gt;direktivets 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att avräkning skall göras från det primära och&lt;br&gt;supplementära kapitalet för en banks tillskott i företag som driver&lt;br&gt;försäkringsverksamhet tillkom år 1991 i samband med att regler infördes&lt;br&gt;som tillät en integration mellan bankverksamhet och annan finansiell&lt;br&gt;verksamhet å ena sidan och försäkringsverksamhet å andra sidan, s.k.&lt;br&gt;branschglidning (prop. 1990/91:154). Samtidigt infördes en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i lagen om finansbolag. Den bestämmelsen har numera förts&lt;br&gt;över till lagen om kreditmarknadsbolag. Grundtanken för avräknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeln är att det kapital som skall hållas till skydd för ett instituts&lt;br&gt;verksamhet inte samtidigt får utgöra riskkapital i ett annat institut.&lt;br&gt;Bankföreningen förordade redan vid beredningen av den s.k.&lt;br&gt;branschglidningslagstiftningen att ett kapitalkrav på 8 % skulle tillämpas&lt;br&gt;för holdingbolags tillskott till försäkringsbolag i stället för en avräknings-&lt;br&gt;regel. Enligt uttalanden i propositionen ansågs främst försiktighetsskäl&lt;br&gt;tala för att i ett inledande skede hela tillskottet till försäkringsbolag i nu&lt;br&gt;aktuella koncerner skulle räknas av från holdingbolagets resp, bankens&lt;br&gt;kapitalbas. Detta ansågs trygga att banken har tillräcklig kapitalstyrka för&lt;br&gt;det avsedda engagemanget utan att bankens övriga engagemang riskeras&lt;br&gt;(prop. 1990/91:154 s. 69-72).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling har medfört allvarliga problem i flera&lt;br&gt;finansiella företag. Företagens aktiekurser har fluktuerat mycket kraftigt.&lt;br&gt;Det saknas enligt regeringens uppfattning skäl att nu inta en annan&lt;br&gt;ståndpunkt i denna fråga än den som redovisats i propositionen ovan.&lt;br&gt;Tillskott av detta slag bör således även fortsättningsvis täckas till 100 %&lt;br&gt;av riskbärande kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.10.3 Skatteutjämningsreserven m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Banker, kreditmarknadsbolag och&lt;br&gt;värdepappersbolag får i kapitalbasen som primärt kapital räkna in&lt;br&gt;kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;br&gt;Banker och kreditmarknadsbolag får vidare som primärt kapital&lt;br&gt;räkna kapitalandelen av eventuell överavskrivning på leasingobjekt.&lt;br&gt;Enligt nu gällande regler får dessa reserver tas upp med 70 % i&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen anser att bestämmelsen&lt;br&gt;att regeringen eller Finansinspektionen skall föreskriva om storleken av&lt;br&gt;den kapitalandel av bl.a. skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond&lt;br&gt;som skall inräknas i primärt kapital, är onödig. Frågan behandlas i&lt;br&gt;författningskommentaren till 2 kap. 6 § i förslaget till lag om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;br&gt;Riksskatteverket utgår från att förslaget kommer att justeras med anled-&lt;br&gt;ning av eventuella lagändringar på skatteområdet. Riksskatteverket erinrar&lt;br&gt;också om att de skattemässiga reserveringama inte ändras successivt&lt;br&gt;under året utan trappstegsvis vid bokslutstillfällena. Avsättningarnas&lt;br&gt;storlek bestäms enligt verket under bokslutsarbetet efter själva boksluts-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya skärpta kapitaltäckningsregler som infördes år 1990 (se&lt;br&gt;avsnitt 6.2) för banker och andra kreditinstitut fick till primärt kapital —&lt;br&gt;utöver eget kapital — räknas 70 % av institutens s.k. värdereglerings-&lt;br&gt;reserver, dvs. reserver för utlåning, garantiförbindelser, aktier, obligatio-&lt;br&gt;ner och utländska valutor. För finansbolagens del tillkom 70 % av över-&lt;br&gt;avskrivningar på uthyrd egendom. Den valda procentsatsen hade bestämts&lt;br&gt;med utgångspunkt i den dåvarande skattesatsen för aktiebolag m.fl. och&lt;br&gt;svarade mot vad som återstod sedan den latenta skatteskulden räknats&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990 års skattereform ersattes en rad reserveringsmöjligheter&lt;br&gt;(resultatutjämningsfond, lagemedskrivning, investeringsfondsavsättningar,&lt;br&gt;fartygsfonder m.m.) av en ny generell reserveringsmöjlighet — skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv (surv). Juridiska personer fick göra avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning till surv med högst 30 % av ett kapitalunderlag eller 15 % av ett&lt;br&gt;löneunderlag. Den som var skyldig att upprätta årsbokslut skulle ha satt&lt;br&gt;av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.&lt;br&gt;Kapitalunderlaget utgjordes i princip av skillnaden mellan tillgångar och&lt;br&gt;skulder vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av dessa ändrade beskattningsregler justerades bestäm-&lt;br&gt;melserna om kapitaltäckning med ikraftträdande den 1 mars 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:40, bet. 1990/91 :NU16, rskr. 85, SFS 1990:1306). Eftersom&lt;br&gt;möjligheten att göra avsättningar till värderegleringsreserver upphörde&lt;br&gt;utmönstrades reglerna om sådana reserver ur kapitaltäckningsreglema.&lt;br&gt;När dåvarande reserver upplöstes och skulle tas upp till beskattning, kom&lt;br&gt;drygt 70 % att kunna föras till det egna kapitalet. I kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema infördes därför en möjlighet att räkna in surven till 70 % i det&lt;br&gt;primära kapitalet. I motiven till lagändringen diskuterades frågan hur&lt;br&gt;surven skulle behandlas i kapitaltäckningssammanhang. Den bedömningen&lt;br&gt;gjordes att surven uppfyllde de krav som ställts upp i Baselkommitténs&lt;br&gt;regler för att få ingå i kapitalbasen som primärt kapital, eftersom surven&lt;br&gt;kan ses som en öppet redovisad reserv. I Baselkommitténs regler förut-&lt;br&gt;sattes emellertid att reserverna bildats av beskattat kapital. Med hänsyn&lt;br&gt;till att samma effekt uppnås genom att surven tas upp till 70 %, mot-&lt;br&gt;svarande vad som lägst återstår efter återföring till beskattning, föreslogs&lt;br&gt;i propositionen att surven skulle tas upp med 70 % i kapitalbasen som&lt;br&gt;primärt kapital. Sedan värderegleringsreservema beskattats och den åter-&lt;br&gt;stående delen av reserverna förts till eget kapital, blir därigenom kapital-&lt;br&gt;täckningssituationen i princip densamma som före skattereformen. Det&lt;br&gt;skulle däremot stå klart i strid med Baselreglema att låta någon del av&lt;br&gt;den latenta skatteskulden ingå i kapitalbasen (prop. 1990/91:40 s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att bankerna fick rätt att ägna sig åt finansiell leasing&lt;br&gt;infördes år 1991 en rätt för bankerna att på samma sätt som finans-&lt;br&gt;bolagen i det primära kapitalet räkna in 70 % av eventuell överavskriv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på leasingobjekt (prop. 1990/91:154, bet. 1990/91 :NU41, rskr. 367, Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;SFS 1991:1018).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det primära kapital som ingår i ett kreditinstituts och värdepappers-&lt;br&gt;bolags kapitalbas får således enligt gällande kapitaltäckningsregler räknas&lt;br&gt;70 % av skatteutjämningsreserven (surven) samt för kreditinstitut dess-&lt;br&gt;utom 70 % av det belopp som svarar mot företagets reserver till följd av&lt;br&gt;avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande (2 kap. 9 a § bank-&lt;br&gt;rörelselagen och 4 kap. 2 § lagen om kreditmarknadsbolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsskattereformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för kapitaltäckningsbestämmelsema har förändrats till&lt;br&gt;följd av betydande ändringar i den svenska företagsbeskattningen (prop.&lt;br&gt;1993/94:50, bet. 1993/94:SkU 15, rskr. 1993/94:108). Reglerna har trätt&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxe-&lt;br&gt;ring. Bolagsskattesatsen sänks från 30 % till 28 %. Möjligheten att göra&lt;br&gt;avsättningar till surv slopas och en ny allmän reserveringsmöjlighet —&lt;br&gt;periodiseringsfonder — införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen för avveckling av gjorda survavsättningar är att hälften av&lt;br&gt;avsättningarna får upplösas utan beskattningseffekter, medan återstoden&lt;br&gt;återförs till beskattning genom att ett belopp motsvarande i princip hälften&lt;br&gt;av avsättningarna vid 1993 års taxering tas upp till beskattning under en&lt;br&gt;femårsperiod med början vid 1995 års taxering. Vid 1995 års taxering&lt;br&gt;återförs dessutom den del av survavdraget vid 1994 års taxering som&lt;br&gt;överstiger avdraget vid 1993 års taxering. En begränsning gäller alltså för&lt;br&gt;de fall då avsättningen till surv är större vid 1994 års taxering än vid&lt;br&gt;1993 års taxering. Är avdraget för avsättning till surv vid 1994 års taxe-&lt;br&gt;ring högre än motsvarande avdrag vid närmast föregående taxering, dvs.&lt;br&gt;normalt 1993 års taxering, skall ett belopp motsvarande survökningen&lt;br&gt;återföras till beskattning vid 1995 års taxering eller, om taxering inte sker&lt;br&gt;år 1995, vid 1996 års taxering. Hälften av återstående del av avdraget&lt;br&gt;återförs till beskattning under en femårsperiod med början vid 1995 års&lt;br&gt;taxering. I 8 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;finns en undantagsregel för företag som Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;bolag, SBAB och Stadshypotek AB, som innebär att 50 % av de reserv-&lt;br&gt;och säkerhetsfonder som skall återföras till beskattning enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn m.m., skall anses utgöra&lt;br&gt;avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med avdrag för avsättning till periodiseringsfonder är ut-&lt;br&gt;format så att det ger en möjlighet till förlustutjämning bakåt som är&lt;br&gt;likartad med den som surven gett. En skattskyldig som gjort avsättning&lt;br&gt;till periodiseringsfond får vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;göra avdrag för avsättningen. Avdraget får uppgå till högst 25 % av be-&lt;br&gt;skattningsårets inkomst före avdrag för avsättningen. I denna inkomst&lt;br&gt;ingår bl.a. avdrag för survavsättningar som återförts till beskattning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. Varje års avsättning skall Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;bilda en egen fond. Fonden skall återföras till beskattning senast efter&lt;br&gt;fem år. Har en fond inte frivilligt återförts till beskattning senast vid den&lt;br&gt;tidpunkten sker en obligatorisk återföring av återstående del. Den nya&lt;br&gt;lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering, dvs. på avsätt-&lt;br&gt;ningar som gjorts under beskattningsår som taxeras år 1995 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsskattereformens betydelse för kapitaltäckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade beskattningsreglerna medför att bestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning måste justeras. Anledningen till detta är som tidigare framgått&lt;br&gt;dels att bolagsskattesatsen sänkts från 30 % till 28 %, dels att surven av-&lt;br&gt;skaffats, dels att en ny allmän reserveringsmöjlighet — periodiserings-&lt;br&gt;fonder — införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av skattesatsen påverkar med vilket belopp surven skall tas&lt;br&gt;upp till i kapitalbasen som primärt kapital. Med hänsyn till de tidigare&lt;br&gt;redovisade principerna, dvs. att i Baselreglema förutsätts att reserverna&lt;br&gt;bildats av beskattat kapital, borde den justeringen göras i gällande regler&lt;br&gt;rörande beräkningen av kapitalbasen att till det primära kapitalet får&lt;br&gt;räknas 72 % i stället för 70 % av skatteutjämningsreserv. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen om återföring av skatteutjämningsreserv ger dock i vissa fall&lt;br&gt;utrymme för en mer individuell beräkning av skattebelastningen. Enligt&lt;br&gt;2 § denna lag skall, i de fall surven vid 1994 års taxering är större än vid&lt;br&gt;närmast föregående år, dvs. normalt 1993 års taxering, ett belopp&lt;br&gt;motsvarande ökningen av survavsättningen mellan 1993 och 1994 års&lt;br&gt;taxering i sin helhet återföras till beskattning vid 1995 års taxering och&lt;br&gt;hälftendelningen avse resterande belopp, dvs. surven vid 1993 års taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel lämnas i lagmotiven (prop. 1993/94:50 s. 215). AB&lt;br&gt;A har gjort avdrag för avsättning till surv med 1 200 i bokslutet till&lt;br&gt;ledning för 1994 års taxering. Vid 1993 års taxering uppgick avdraget till&lt;br&gt;1 000. De belopp som får upplösas resp, avskattas på fem år uppgår till&lt;br&gt;500 vardera (1000/2). Survökningen på 200 samt 100 (1/5 av 1000/2)&lt;br&gt;återförs till beskattning vid 1995 års taxering. Vinsten ökas därmed med&lt;br&gt;300 vilket i sin tur innebär att periodiseringsfondsavsättningen får öka&lt;br&gt;med 75. Detta innebär att de 300 i realiteten endast träffas av en bolags-&lt;br&gt;skatt på 25,43 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet blir således olika beroende på olika dispositioner som gjorts vid&lt;br&gt;1993 och 1994 års taxeringar. Med hänsyn härtill synes det vara lämplig-&lt;br&gt;are att i lagen inte ange en exakt procentsats med vilken surven under&lt;br&gt;återföringsperioden kan tas upp i ett kreditinstituts eller ett värdepappers-&lt;br&gt;bolags kapitalbas som primärt kapital. Beräkningen av den kapitalandel&lt;br&gt;av surven som får medräknas i kapitalbasen bör i stället preciseras i sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter. Detsamma bör för banker och kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;gälla i fråga om kapitalandelen av det belopp som svarar mot företagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande, Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;dvs. av eventuell överavskrivning på leasingobjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör reglerna om beräkning av det primära kapitalet kompletteras&lt;br&gt;med möjlighet för banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag&lt;br&gt;att till det primära kapitalet räkna kapitalandelen av periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Övervaknings- och tillsynssystem samt&lt;br&gt;informationsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Banker, andra kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag skall inrätta system för registrering och klassificering av&lt;br&gt;kreditrisker samt för övervakning och kontroll av marknadsrisker&lt;br&gt;och stora exponeringar i företagets verksamhet. De skall också ha&lt;br&gt;system som vid varje tidpunkt med rimlig precision kan beräkna&lt;br&gt;företagets finansiella positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen skall vidare lämna inspektionen de uppgifter om verk-&lt;br&gt;samheten som den behöver för att kunna bedöma om företaget upp-&lt;br&gt;fyller nu föreslagna kapitaltäckningskrav m.m. samt ha interna kont-&lt;br&gt;roll-, förvaltnings- och redovisningsrutiner som gör det möjligt att&lt;br&gt;fortlöpande göra denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag, frånsett att det i promemorieförslaget inte ställs något krav på att&lt;br&gt;företagen skall ha system för övervakning och kontroll av kreditrisker&lt;br&gt;och stora exponeringar. I förhållande till promemorians förslag har&lt;br&gt;Finansinspektionens möjlighet till ingripande utvidgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen tillstyrker att instituten enligt&lt;br&gt;lag skall ha betryggande system för övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker m.m. men anser att bestämmelsen bör kompletteras med&lt;br&gt;en motsvarande skyldighet att kontrollera kreditrisker och stora expo-&lt;br&gt;neringar. Inspektionen anser att den bestämmelsen i förslaget till lag om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag som ger inspektionen rätt att ingripa mot institut vars&lt;br&gt;kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt lagförslaget är&lt;br&gt;överflödig eftersom det redan finns en generell möjlighet för inspektionen&lt;br&gt;att förelägga ett institut att efterleva sådana bestämmelser. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket anser att de utökade tillsynsansvar som föreslås torde&lt;br&gt;ligga i linje med den förändring av Finansinspektionens arbete som verket&lt;br&gt;skisserat i en granskningsrapport. Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;br&gt;anser att det är av största vikt att Finansinspektionen ges tillräckliga&lt;br&gt;resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra den&lt;br&gt;föreslagna kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Kapitalkravsdirektivet (artikel 4.4) föreskriver att institut&lt;br&gt;(kreditinstitut och värdepappersföretag) som omfattas av direktivet skall&lt;br&gt;inrätta övervaknings- och kontrollsystem för att bevaka ränterisken i insti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tutets samtliga verksamheter och att dessa system skall övervakas av be- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;hörig myndighet. Instituten skall vidare ha system som gör det möjligt att&lt;br&gt;vid varje tidpunkt med rimlig exakthet beräkna institutens finansiella posi-&lt;br&gt;tioner (artikel 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig myndighet får kräva att instituten lämnar myndigheten all den&lt;br&gt;information som är nödvändig för att bedöma om de uppfyller direktivets&lt;br&gt;bestämmelser. Instituten skall vidare ha sådana interna kontrollmedel och&lt;br&gt;system beträffande administration och redovisning som möjliggör en be-&lt;br&gt;vakning av att de fortlöpande uppfyller bestämmelserna om minsta start-&lt;br&gt;kapital, kapitaltäckning m.m. (artikel 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdepappersföretag gäller enligt artikel 8.2 att de skall lämna de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna den information som myndigheterna begär åt-&lt;br&gt;minstone&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en gång per månad om företaget skall ha ett startkapital på minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;730 000 ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en gång var tredje månad när det gäller företag med ett minsta start-&lt;br&gt;kapital på 125 000 ecu samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en gång var sjätte månad när det gäller företag med ett minsta start-&lt;br&gt;kapital på 50 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kreditinstitut gäller den rapporteringsskyldighet som anges i direk-&lt;br&gt;tivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts kapitalbas understiger det samlade kapitalkravet av-&lt;br&gt;seende såväl kreditrisk som marknadsrisk skall de behöriga myndigheter-&lt;br&gt;na se till att företaget vidtar åtgärder för att rätta till situationen så snabbt&lt;br&gt;som möjligt (artikel 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen svarar i dag för&lt;br&gt;tillsynen över de institut som är verksamma på de finansiella mark-&lt;br&gt;naderna. Denna tillsyn förutsätter att inspektionen har möjlighet att&lt;br&gt;fortlöpande följa verksamheten och därvid få den information av insti-&lt;br&gt;tuten som behövs för detta. Därför finns bestämmelser som ger Finans-&lt;br&gt;inspektionen rätt att begära de upplysningar om institutens verksamhet&lt;br&gt;och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver&lt;br&gt;för sin tillsyn. I lagen om värdepappersrörelse anges t.ex. att värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall hålla handlingar tillgängliga för inspektionen och även&lt;br&gt;i övrigt lämna de upplysningar inspektionen begär (6 kap. 1 §). Vidare&lt;br&gt;anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett värde-&lt;br&gt;pappersinstitut skall lämna till inspektionen (6 kap. 2 § 1). Med stöd&lt;br&gt;härav har Finansinspektionen utfärdat föreskrifter om månadsrapport för&lt;br&gt;vissa värdepappersbolag, utländska värdepappersföretag samt för fond-&lt;br&gt;kommissionsbolag (FFFS 1991:13). Motsvarande regler finns för banker&lt;br&gt;i 7 kap. 1 § bankrörelselagen och för kreditmarknadsbolag i 5 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag. Även i dessa lagar är rätten att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka upplysningar som skall lämnas delegerad&lt;br&gt;till regeringen eller Finansinspektionen. För bankerna har Finans-&lt;br&gt;inspektionen meddelat föreskrifter om månads-/kvartalstatistik (FFFS&lt;br&gt;1994:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen om kreditmarknadsbolag uttalades särskilt att&lt;br&gt;kapitlet om tillsyn utformats med reglerna i värdepappersrörelselagen som&lt;br&gt;förebild (prop. 1992/93:89 s. 225). Syftet med detta var att så långt som&lt;br&gt;möjligt ha likalydande tillsynsregler inom de områden som står under till-&lt;br&gt;syn av Finansinspektionen. Reglerna överensstämmer också till stora de-&lt;br&gt;lar med bestämmelserna i 7 kap. bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna bestämmelserna får anses vara tillräckliga för att ge&lt;br&gt;Finansinspektionen rätt att begära upplysningar även i de avseenden som&lt;br&gt;aktualiseras genom bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet. Någon komp-&lt;br&gt;lettering av gällande lagstiftning synes därför inte behövas. Med stöd av&lt;br&gt;den föreskriftsrätt som finns kan Finansinspektionen reglera det särskilda&lt;br&gt;rapporteringskrav som direktivet ställer upp för värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande lagstiftning saknas emellertid bestämmelser som kräver att&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag inrättar sådana övervaknings- och&lt;br&gt;kontrollsystem som direktivet föreskriver. Företagen skall enligt direk-&lt;br&gt;tivet vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som sammantaget uppgår till&lt;br&gt;eller överstiger summan av de skilda kapitalkraven hänförliga till såväl&lt;br&gt;kredit- som marknadsrisker. De komplicerade beräkningsmetoder som an-&lt;br&gt;visas i direktivet för beräkning av dessa kapitalkrav ställer stora krav på&lt;br&gt;företagens tekniska utrustning. De interna kontrollsystem som direktivet&lt;br&gt;föreskriver är även nödvändiga för att Finansinspektionen skall kunna&lt;br&gt;utöva sin tillsyn över företagen. Gällande lagstiftning bör därför komp-&lt;br&gt;letteras med regler som skapar förutsättningar för inspektionen att begära&lt;br&gt;att företagen inrättar sådana övervaknings- och kontrollsystem samt i&lt;br&gt;övrigt tillämpar sådana rutiner vad gäller administration och redovisning&lt;br&gt;som säkerställer en effektiv kontroll av att företaget följer gällande&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler. Reglerna bör — såsom framhållits av Finansin-&lt;br&gt;spektionen — omfatta såväl kredit- som marknadsrisker och stora expo-&lt;br&gt;neringar samt i fråga om rutiner m.m. även gruppbaserad redovisning.&lt;br&gt;Systemen bör såvitt avser kreditrisker avse registrering och klassificering&lt;br&gt;av dessa. Bestämmelserna bör ingå i den föreslagna nya kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån Finansinspektionens granskning av sådana system kräver att&lt;br&gt;särskild sakkunskap måste anlitas, bör den kostnad som därvid uppstår&lt;br&gt;betalas av det företag som tillsynen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorieförslaget får Finansinspektionen — i det fall ett&lt;br&gt;instituts kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs för att täcka&lt;br&gt;såväl kredit- som marknadsrisker — förelägga företaget att vidta lämpliga&lt;br&gt;åtgärder för att rätta till förhållandet. Finansinspektionen har ifrågasatt&lt;br&gt;behovet av denna bestämmelse. Kapitalkravsdirektivet (artikel 4.3)&lt;br&gt;föreskriver en skyldighet för tillsynsmyndigheten att i de aktuella fallen&lt;br&gt;se till att institutet avhjälper bristen så snart som möjligt. Därför bör i&lt;br&gt;den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag finnas en bestämmelse som inte bara ger Finans-&lt;br&gt;inspektionen en möjlighet att ingripa, vilket promemorieförslaget innebär,&lt;br&gt;utan ålägger inspektionen att göra detta. En sådan skyldighet för inspek-&lt;br&gt;tionen att ingripa med föreläggande, som vid behov kan förenas med&lt;br&gt;vite, bör även avse situationer då ett institut inte uppfyller kraven i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att inrätta övervaknings- och kontrollsystem samt rutiner för admini-&lt;br&gt;stration och redovisning. Bestämmelsen bör även vara tillämplig på ett&lt;br&gt;institut eller en finansiell företagsgrupp som inte nedbringar sina expo-&lt;br&gt;neringar till stadgade gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förändringsarbete har initierats vid Finansinspektionen i syfte att&lt;br&gt;anpassa organisationen till nya krav på verksamheten. Detta förändrings-&lt;br&gt;arbete syftar till att utveckla bl.a. tillsynsarbetet (prop. 1993/94:100 s.&lt;br&gt;81). Även inom Finansdepartementet pågår arbete som kan beröra förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillsynen i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av nyss nämnda arbete bör de bestämmelser om&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn som tas in i den föreslagna kapitalkravslagen&lt;br&gt;inte avvika från det mönster som finns i den under senare år tillkomna&lt;br&gt;lagstiftningen på värdepappersmarknadsområdet, t.ex. lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse och lagen om börs- och clearingverksamhet. Tillsynsbe-&lt;br&gt;stämmelsema kan dock komma att ändras senare beroende på resultatet&lt;br&gt;av det översynsarbete som inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Övervakning och kontroll av stora exponeringar &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1994/95:50&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma riktlinjer för övervakning och kontroll av kreditinstituts&lt;br&gt;stora exponeringar infördes ursprungligen genom kommissionens rekom-&lt;br&gt;mendation 87/62/EEG. Detta instrument valdes eftersom det medgav en&lt;br&gt;gradvis anpassning av gällande regler och införande av nya regler utan&lt;br&gt;att gemenskapens banksystem stördes. Efter denna övergångsfas har det&lt;br&gt;bindande direktivet om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora&lt;br&gt;exponeringar (92/121/EEG) antagits. De principer som direktivet bygger&lt;br&gt;på är i huvudsak samma som i rekommendationen. Vissa av reglerna har&lt;br&gt;dock skärpts. Gränsen för att en exponering skall anses som stor har&lt;br&gt;sänkts från 15 % till 10 % av institutets kapitalbas och gränsen för&lt;br&gt;största tillåtna exponering har sänkts från 40 % till 25 % av institutets&lt;br&gt;kapitalbas. Gränsen för ett kreditinstituts samtliga stora exponeringar,&lt;br&gt;vilken enligt bestämmelserna i direktivet är 800 % av institutets kapital-&lt;br&gt;bas, har emellertid inte ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning och kontroll av ett kreditinstituts eller ett värdepappers-&lt;br&gt;bolags exponeringar ingår som en integrerad del av tillsynen av institutet&lt;br&gt;eller bolaget. En alltför stor koncentration av exponeringar gentemot en&lt;br&gt;enskild kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning kan medföra&lt;br&gt;en oacceptabelt hög förlustrisk. Det kan vara till skada för företagets&lt;br&gt;soliditet och utgöra ett hot mot dess fortlevnad. Det har därför ansetts att&lt;br&gt;en harmonisering bör ske av vissa grundläggande regler om övervakning&lt;br&gt;av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begränsningar av stora exponeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De regler som i dag reglerar begränsningar av stora exponeringar i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen återfinns såvitt avser banker i 2 kap. 16 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617) och såvitt avser kreditmarknadsbolag i 3 kap. 9 §&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. När det gäller värdepappers-&lt;br&gt;bolag finns en motsvarande bestämmelse i 3 kap. 7 § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa bestämmelser får en bank, ett kreditmarknadsbolag, ett&lt;br&gt;värdepappersbolag eller ett utländskt värdepappersföretag inte ha ford-&lt;br&gt;ringar på samma låntagare eller låntagare som är förbundna med varand-&lt;br&gt;ra i väsentlig ekonomisk gemenskap i sådan omfattning att det finns risk&lt;br&gt;att institutet inte kan fullgöra sina skyldigheter om en sådan låntagare inte&lt;br&gt;kan betala sin skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rapportering av stora exponeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker är skyldiga att lämna Finansinspektionen upplysningar om sin&lt;br&gt;verksamhet och de därmed sammanhängande omständigheter som inspek-&lt;br&gt;tionen begär. Enligt 7 kap. 2 § 1 bankrörelselagen får regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vilka upplysningar som en bank skall lämna till inspektionen. Mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser finns för kreditmarknadsbolagen i 5 kap. 1 och&lt;br&gt;2 § § lagen om kreditmarknadsbolag och för värdepappersbolagen i 6 kap.&lt;br&gt;1 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har den 11 juni 1992 beslutat allmänna råd rörande&lt;br&gt;kreditinstitutens rapportering av stora exponeringar (FFFS 1992:20).&lt;br&gt;Enligt dessa allmänna råd skall kreditinstitut, värdepappersbolag m.fl.&lt;br&gt;rapportera sina stora exponeringar till Finansinspektionen två gånger per&lt;br&gt;år, den 30 juni och den 31 december. Samtliga exponeringar som uppgår&lt;br&gt;till 10 % eller mer av kapitalbasen skall rapporteras. Med exponering&lt;br&gt;avses i de allmänna råden engagemang, placeringar samt institutens åtag-&lt;br&gt;anden utanför balansräkningen. Med engagemang avses bl.a. utestående&lt;br&gt;krediter och beviljad ej utnyttjad kredit m.m. Med placering avses bl.a.&lt;br&gt;innehav av obligationer, certifikat och andra räntebärande eller diskont-&lt;br&gt;eringsbara papper utfärdade av ett kredittagande bolag, liksom innehav&lt;br&gt;av dess aktier. De allmänna råden är — såvitt avser rapporteringsskyldig-&lt;br&gt;heten — redan i hög grad anpassade till reglerna i direktivet om över-&lt;br&gt;vakning och kontroll av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Direktivet om övervakning och kontroll av kreditinstituts&lt;br&gt;stora exponeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 21 december 1992 antog EG:s råd direktivet om övervakning och&lt;br&gt;kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (92/121/EEG). Direktivet&lt;br&gt;innehåller bestämmelser som innebär skyldighet för kreditinstitut att&lt;br&gt;lämna uppgifter om sina stora exponeringar och att begränsa storleken av&lt;br&gt;sådana exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exponering avses alla tillgångsposter och poster utanför balansräk-&lt;br&gt;ningen enligt den kategorisering som gjorts i kapitaltäckningsdirektivet&lt;br&gt;89/647/EEG. Som en stor exponering räknas en exponering som institutet&lt;br&gt;har gentemot en kund eller grupp av inbördes anknutna kunder och som&lt;br&gt;motsvarar minst 10 % av institutets kapitalbas. Direktivet ålägger insti-&lt;br&gt;tuten att rapportera alla sina stora exponeringar till de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet förbjuder vidare kreditinstitut att ha exponeringar gentemot&lt;br&gt;en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning i den mån expo-&lt;br&gt;neringen uppgår till mer än 25 % av kapitalbasen. Om kunden är kredit-&lt;br&gt;institutets moder-, dotter- eller systerföretag får procenttalet inte sättas&lt;br&gt;högre än 20 %. Summan av samtliga stora exponeringar får inte överstiga&lt;br&gt;800 % av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsbestämmelsema har karaktär av minimiregler. Ytterligare be- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gränsningar får således införas nationellt. A andra sidan ges medlems-&lt;br&gt;staterna rätt att helt eller delvis sätta förbudsreglema ur spel i vissa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att reglerna följs skall beträffande inbördes anknutna insti-&lt;br&gt;tut ske genom sammanställning enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;över kreditinstitut (92/30/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om stora exponeringar hänvisas i ingressen beträffande redo-&lt;br&gt;visningstekniken till direktivet 86/635/EEG om årsbokslut och samman-&lt;br&gt;ställd redovisning för banker och andra finansiella institut. Redovis-&lt;br&gt;ningskommitténs förslag (SOU 1994:17) till införlivande av detta direk-&lt;br&gt;tivs bestämmelser har nyligen varit föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktivet kompletteras med bestämmelser i direktivet&lt;br&gt;93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut. Ge-&lt;br&gt;nom artikel 5.1 i kapitalkravsdirektivet utvidgas bestämmelserna i direk-&lt;br&gt;tivet om stora exponeringar till att omfatta även värdepappersföretag.&lt;br&gt;Enligt artikel 5.2 skall det institut som beräknar kapitalkravet för sitt&lt;br&gt;handelslager enligt bestämmelserna i bilaga I och II i kapitalkravsdirek-&lt;br&gt;tivet beräkna sina stora exponeringar enligt direktivet om stora exponer-&lt;br&gt;ingar med de modifieringar som framgår av bilaga VI till kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktivet om stora exponeringar skall vara införliva-&lt;br&gt;de med medlemsstaternas lagstiftning senast den 1 januari 1994. Sverige&lt;br&gt;har dock i EES-avtalet medgetts en övergångstid till den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Som tidigare framgått skall bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet vara&lt;br&gt;införlivade i den svenska lagstiftningen senast den 1 januari 1996, dvs.&lt;br&gt;ett år senare. Det finns emellertid att antal övergångsregler som medger&lt;br&gt;en successiv nedtrappning av existerande stora exponeringar senast t.o.m.&lt;br&gt;den 31 december 2001. För kreditinstitut med en kapitalbas understigande&lt;br&gt;7 miljoner ecu medges emellertid en tid av ytterligare fem år för att an-&lt;br&gt;passa exponeringarna till vad som gäller enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Begränsningar av stora exponeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdet av ett kreditinstituts eller värde-&lt;br&gt;pappersbolags exponering gentemot en kund eller en grupp av&lt;br&gt;kunder med inbördes anknytning får inte överstiga 25 % av insti-&lt;br&gt;tutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning är&lt;br&gt;moderföretag eller dotterföretag till kreditinstitutet eller värde-&lt;br&gt;pappersbolaget eller dotterföretag till institutets eller bolagets&lt;br&gt;moderföretag, får exponeringen inte överstiga 20 % av kapitalbasen.&lt;br&gt;Om institutet i sådana fall är en bank och moderföretaget inte är ett&lt;br&gt;institut, ett försäkringsföretag eller motsvarande utländskt företag,&lt;br&gt;får värdet inte överstiga 10 % av bankens kapitalbas. Är förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för gruppbaserad tillsyn uppfyllda kan exponeringar inom&lt;br&gt;en koncern i vissa fall undantas från tillämpningen av begränsnings-&lt;br&gt;reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av ett kreditinstituts eller värdepappers-&lt;br&gt;bolags stora exponeringar får inte överstiga 800 % av företagets&lt;br&gt;kapitalbas. En exponering gentemot en kund eller grupp av kunder&lt;br&gt;med inbördes anknytning skall anses som en stor exponering om&lt;br&gt;dess värde uppgår till eller överstiger 10 % av kreditinstitutets eller&lt;br&gt;värdepappersbolagets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om begränsningar av stora exponeringar för kre-&lt;br&gt;ditinstitut och värdepappersbolag förs samman i en ny lag, lagen om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag. Detta innebär att de regler om stora exponeringar som&lt;br&gt;nu finns spridda i olika lagar tas bort ur dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska skeppshypotekskassan undantas från bestämmelserna om&lt;br&gt;begränsningar av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorians förslag undantas dock inte Svenska Skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan från bestämmelserna om begränsningar av stora expone-&lt;br&gt;ringar. Till skillnad från promemorians förslag har i den nya lagen om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar införts en bestämmelse där undan-&lt;br&gt;tag från begränsningsreglema görs för några av de poster som enligt&lt;br&gt;reglerna i direktivet om stora exponeringar kan undantas från begräns-&lt;br&gt;ningsreglema. Det gäller åtaganden för vilka en stat, en kommun eller en&lt;br&gt;centralbank svarar. Vidare införs, till skillnad från promemorians förslag,&lt;br&gt;en bestämmelse i lagen som innebär att den utvidgade kapitalbasen kan&lt;br&gt;användas vid bestämmandet av ett instituts exponeringar i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken anser att det är väsentligt att förebygga&lt;br&gt;att en bank exponerar sig mycket gentemot ett moderföretag som inte till-&lt;br&gt;hör finanssektom. Förslaget att sätta en gräns på 10 % av kapitalbasen&lt;br&gt;mot normalt 20 % inom en rent finansiell koncern tillstyrks därför.&lt;br&gt;Finansinspektionen tillstyrker också detta förslag. OM Stockholm AB och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen anser att det är viktigt att hinder mot Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;s.k. central clearing inte uppställs och att därför exponeringar på clearing-&lt;br&gt;organisationer undantas från de föreslagna begränsningarna. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen avstyrker förslaget att begränsa exponeringen till 10 %&lt;br&gt;när ett institut har en icke-finansiell ägare. Svenska institut bör inte&lt;br&gt;belastas med hårdare regler än institut i andra länder. Bankföreningen&lt;br&gt;anser vidare att den möjlighet till överskridande av begränsningsreglema&lt;br&gt;för exponeringar i instituts handelslager som direktivet ger möjlighet till&lt;br&gt;bör utnyttjas. Svenska Fondhandlareföreningen delar denna uppfattning.&lt;br&gt;Behov av rätt till överskridande av gränsvärdena kan uppkomma vid&lt;br&gt;garantigivning vid emissioner. Eftersom det är viktigt att inte några&lt;br&gt;hinder för emissionsverksamheten skapas, bör Finansinspektionen få rätt&lt;br&gt;att medge överskridande av gränsvärdena i handelslagret. Svenska skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan anser att den möjlighet till undantag för Skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassans del som finns i EES-avtalet och EU-medlemskapsfördraget bör&lt;br&gt;utnyttjas på så sätt att bestämmelserna om stora exponeringar inte&lt;br&gt;tillämpas på kassan. I annat fäll måste verksamheten avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att genom ett normgivningsbemyndigande låta regeringen&lt;br&gt;eller Finansinspektionen i förskrifter närmare ange vilka exponeringar&lt;br&gt;som kan undantas vid tillämpningen av begränsningsreglema samt i&lt;br&gt;vilken mån viktning av vissa exponeringars värde kan tillåtas kritiseras&lt;br&gt;av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Riksbanken anser att lag-&lt;br&gt;texten för tydlighetens skull bör innehålla en bestämmelse om att möjlig-&lt;br&gt;heter till lägre viktning av vissa slag av exponeringar kan komma att ges.&lt;br&gt;AB Svensk Exportkredit finner att om inte möjligheterna till undantag&lt;br&gt;medges fullt ut skulle bolaget riskera att inte i samma utsträckning som&lt;br&gt;hittills kunna göra nya affärer som risktäcks av de tre svenska stor-&lt;br&gt;bankerna vilket skulle medföra högre kostnader för exportörerna. Vikt-&lt;br&gt;ning av fordringar mot kreditinstitut är en nödvändig förutsättning for&lt;br&gt;bolaget på samma sätt som gäller beträffande kapitaltäckning. Samma&lt;br&gt;logik som motiverar viktning i kapitaltäckningsbestämmelserna är direkt&lt;br&gt;överförbar för att motivera viktning av exponeringar. Fristående Spar-&lt;br&gt;bankers Riksförbund understryker vikten av att det i lagtext eller moti-&lt;br&gt;vering klaigörs att bostadsobligationer skall anses uppfylla kraven för att&lt;br&gt;helt undantas från begränsningsreglema för stora exponeringar. Om&lt;br&gt;bostadsobligationer inte helt undantas utan ges vikttalet 20 % enligt&lt;br&gt;artikel 4.10 i direktivet om stora exponeringar kommer många sparbanker&lt;br&gt;i utgångsläget att redovisa en exponering på Sparbanken Sverige&lt;br&gt;Koncernen som kraftigt överstiger 25 % på grund av innehavet av&lt;br&gt;Spintabobligationer. Detta skulle kunna medföra att många sparbanker&lt;br&gt;tvingades placera sin likviditet i konkurrerande bostadsinstitut vilket vore&lt;br&gt;orimligt ur konkurrensneutral synpunkt. Detta skulle även kunna medföra&lt;br&gt;risker för störningar i bostadsfinansieringen liksom risk för höjda räntor.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen önskar att lagtexten kompletteras så att det klart&lt;br&gt;framgår dels att vissa poster kan undantas dels att lägre viktning än&lt;br&gt;100 % är möjlig. Det bör i lagen anges viktnings- och undantagsregler&lt;br&gt;för sådana poster som det i lagen finns angivet reduceringsregler för&lt;br&gt;beträffande kapitalkrav för kreditrisker, såsom fordringar på svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten, svensk kommun och vissa utländska stater samt fordringar med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;säkerhet i form av panträtt i bostadsfästighet. Om inte lagen kompletteras&lt;br&gt;på det önskade sättet vill Bankföreningen att det i motiven ges vägledande&lt;br&gt;uttalanden om hur bestämmelsen skall tillämpas av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Bankföreningen önskar vidare att exponeringarnas värde i vissa fäll skall&lt;br&gt;beräknas efter den s.k. marknadsvärderingsmetoden vilket innebär att&lt;br&gt;belopp skall beräknas enligt bestämmelserna om nettning i tillämpliga&lt;br&gt;fäll. Svenska Kommunförbundet anför att exponeringar mot kommunerna&lt;br&gt;bör undantas från bestämmelserna om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;EES-avtalet:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om övervakning och kontroll av stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.1 i direktivet om stora exponeringar får ett kreditinstitut&lt;br&gt;inte exponera sig gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbör-&lt;br&gt;des anknytning om värdet av exponeringen överstiger 25 % av institutets&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalbas avses den definition som detta begrepp getts i direktivet&lt;br&gt;89/299/EEG om kapitalbasen i kreditinstitut. Detta direktiv hänvisar i sin&lt;br&gt;tur till direktivet 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovis-&lt;br&gt;ning för banker och andra finansiella institut angående de redovisnings-&lt;br&gt;metoder som skall användas vid beräkningen av kapitalbasen. Det anges&lt;br&gt;i direktivet 89/299/EEG att de närmare redovisningsmetoder som skall&lt;br&gt;användas vid beräkning av ett kreditinstituts kapitalbas, skall stå i&lt;br&gt;överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet 86/635/EEG. Den&lt;br&gt;redovisningsteknik som direktivet om övervakning och kontroll av kredit-&lt;br&gt;instituts stora exponeringar föreskriver skall således också stå i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med bestämmelserna i direktivet 86/635/EEG vid beräkning&lt;br&gt;av exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med kreditinstitut framgår av definitionen i artikel 1&lt;br&gt;första strecksatsen i direktivet 77/780/EEG, det s.k. första banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet. Bestämmelserna i direktivet om stora exponeringar är&lt;br&gt;sålunda tillämpliga på kreditinstitut vars verksamhet består i att från&lt;br&gt;allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och&lt;br&gt;bevilja krediter för egen räkning. Detta gäller även ett sådant kredit-&lt;br&gt;instituts filialer i tredje land samt alla privata eller offentliga företag,&lt;br&gt;inkl, deras filialer, som bedriver motsvarande verksamhet och som är&lt;br&gt;auktoriserade i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för att direktivets bestämmelser skall vara&lt;br&gt;tillämpliga på ett kreditinstitut är enligt artikel 2 att kreditinstitutet är&lt;br&gt;auktoriserat i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i första banksam-&lt;br&gt;ordningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2 finns möjligheter att undanta vissa institut vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av reglerna i direktivet om stora exponeringar. Exempel på sådana&lt;br&gt;institut är medlemsstaternas centralbanker och postgiroinstitut samt vissa&lt;br&gt;namngivna kreditinstitut i vissa medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exponering avses enligt definitionen i artikel 1 de tillgångsposter Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;och poster utanför balansräkningen som avses i artikel 6 i direktivet&lt;br&gt;89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut och i bilaga I och&lt;br&gt;III till detta direktiv utan tillämpning av de vikttal eller risknivåer som&lt;br&gt;anges där. Huvudregeln är alltså att de nominella beloppen gäller vid&lt;br&gt;beräkningen av ett kreditinstituts exponering gentemot en enskild kund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får alla poster som i sin helhet täcks av eget kapital — efter&lt;br&gt;medgivande av de behöriga myndigheterna — undantas från bestämmel-&lt;br&gt;serna om exponeringar under förutsättning att detta egna kapital inte&lt;br&gt;ingår i beräkningen av kapitaltäckningsgraden eller andra beräknings-&lt;br&gt;kvoter för övervakning som fastställts i gemenskapslagstiftning, dvs. för&lt;br&gt;sådana med eget kapital skyddade exponeringar gäller inte begränsnings-&lt;br&gt;reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En exponering skall inte heller omfatta följande poster. Vid valuta-&lt;br&gt;transaktioner: exponeringar som uppkommer i samband med normal av-&lt;br&gt;veckling av en transaktion under två dygn efter betalning. Vid köp eller&lt;br&gt;försäljning av värdepapper: exponeringar som uppkommer i samband&lt;br&gt;med normal avveckling av en transaktion under fem vardagar efter den&lt;br&gt;tidpunkt då antingen betalning har skett eller värdepapperen har levere-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av behöriga myndigheter hänvisar till direktivet om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn över kreditinstitut (92/30/EEG). Enligt definitionen i det&lt;br&gt;direktivet avses med behöriga myndigheter de nationella myndigheter som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med moderföretag avses ett företag enligt definitionen i artikel 1.1 i&lt;br&gt;direktivet 83/349/EEG samt alla företag som, enligt de behöriga myndig-&lt;br&gt;heternas bedömning, utövar ett bestämmande inflytande över ett annat&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även definitionen av dotterföretag hänvisar till definitionen i artikel 1.1&lt;br&gt;i direktivet 83/349/EEG. Som dotterföretag räknas även alla företag över&lt;br&gt;vilka, enligt de behöriga myndigheternas bedömning, ett moderföretag ut-&lt;br&gt;övar ett bestämmande inflytande. Ett dotterföretag till ett dotterföretag&lt;br&gt;skall också anses som ett dotterföretag till ett moderföretag som är över-&lt;br&gt;ordnat dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.2 skall procentsatsen 25 minskas till 20 om en kund&lt;br&gt;eller grupp av kunder med inbördes anknytning är moderföretag eller&lt;br&gt;dotterföretag till kreditinstitutet eller ett eller flera dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget. Medlemsstaterna får dock undanta sådana exponeringar&lt;br&gt;från 20-procentsgränsen om de föreskriver särskild övervakning av så-&lt;br&gt;dana exponeringar genom andra åtgärder eller förfaranden. Kommis-&lt;br&gt;sionen eller Rådgivande bankrörelsekommittén skall underrättas om&lt;br&gt;sådana åtgärder eller förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 1 m definieras grupp av kunder med inbördes anknytning&lt;br&gt;enligt följande: två eller flera fysiska eller juridiska personer som, om&lt;br&gt;inte annat visas, utgör en helhet ur risksynpunkt därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över den eller&lt;br&gt;de andra, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de utan att stå i sådant förhållande som avses ovan har sådan inbördes Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter om en av dem drabbas av ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.3 får det sammanlagda värdet av ett kreditinstituts stora&lt;br&gt;exponeringar inte överstiga 800 % av institutets kapitalbas. Enligt artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 skall en exponering anses som en stor exponering när dess värde upp-&lt;br&gt;går till eller överstiger 10 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler är dock endast minimiregler; enligt artikel 4.4 får med-&lt;br&gt;lemsstaterna nämligen införa strängare gränsvärden än dem som avses i&lt;br&gt;artikel 4.1, 4.2 och 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ovan redovisade gränsvärdena överskrids, skall detta ofördröj-&lt;br&gt;ligen anmälas till de behöriga myndigheterna, som kan medge kreditinsti-&lt;br&gt;tutet en tidsfrist inom vilken åtgärder måste vidtas för att nedbringa den&lt;br&gt;för stora exponeringen till tillåten nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.6 får medlemsstaterna vid tillämpningen av artikel 4.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 och 4.3 helt eller delvis undanta exponeringar som ett kreditinstitut&lt;br&gt;har gentemot sitt moderföretag eller mot andra dotterföretag till moder-&lt;br&gt;företaget eller gentemot sina egna dotterföretag, om dessa företag omfat-&lt;br&gt;tas av sådan gruppbaserad tillsyn som kreditinstitutet självt är underkastat&lt;br&gt;enligt direktivet 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut,&lt;br&gt;eller av motsvarande regler i tredje land. Medlemsstaterna får vidare,&lt;br&gt;enligt bestämmelsen i artikel 4.7 helt eller delvis undanta vissa expo-&lt;br&gt;neringar från begränsningsreglema i artikel 4.1, 4.2 och 4.3. Sammanfat-&lt;br&gt;tningsvis kan sägas att undantagen avser exponeringar för vilka det finns&lt;br&gt;betryggande säkerhet i form av bl.a. garantier eller olika former av värde-&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Tillgångsposter som utgörs av fordringar på centralregeringar och&lt;br&gt;centralbanker i zon A, dvs. de länder som avses i artikel 2.1 andra&lt;br&gt;strecksatsen i direktivet 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kredit-&lt;br&gt;institut, t.ex. OECD-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Tillgångsposter som utgörs av fordringar på Europeiska gemenskap-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Tillgångsposter som utgörs av fordringar för vilka centralregeringar&lt;br&gt;eller centralbanker i zon A eller Europeiska gemenskaperna har lämnat&lt;br&gt;uttryckliga garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Andra exponeringar gentemot centralregeringar eller centralbanker&lt;br&gt;i zon A eller gentemot Europeiska gemenskaperna, eller exponeringar&lt;br&gt;garanterade av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar&lt;br&gt;gentemot centralregeringar eller centralbanker i zon B om de är angivna&lt;br&gt;i, och i förekommande fäll finansierade i, låntagarnas nationella valuta.&lt;br&gt;Zon B är de länder som avses i artikel 2.1 tredje strecksatsen i direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut, dvs. alla länder&lt;br&gt;som inte ingår i zon A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det enligt de be-&lt;br&gt;höriga myndigheternas bedömning finns betryggande säkerhet i form av&lt;br&gt;värdepapper utgivna av centralregeringar eller centralbanker i zon A eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Europeiska gemenskaperna eller av en medlemsstats regionala eller Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;lokala myndigheter för vilka 0 procents vikt gäller beträffande kapitalkrav&lt;br&gt;enligt artikel 7 i direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kredit-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det enligt de be-&lt;br&gt;höriga myndigheternas bedömning finns betryggande säkerhet i form av&lt;br&gt;kontanta medel insatta hos det långivande institutet eller hos ett kredit-&lt;br&gt;institut som är moderföretag eller dotterföretag till det långivande insti-&lt;br&gt;tutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det enligt de be-&lt;br&gt;höriga myndigheternas bedömning finns betryggande säkerhet i form av&lt;br&gt;depositionsbevis, utgivna av det långivande institutet eller av ett kredit-&lt;br&gt;institut som är moderföretag eller dotterföretag till detta och förvarade&lt;br&gt;hos något av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar&lt;br&gt;gentemot kreditinstitut med en löptid av högst ett år och som inte ingår&lt;br&gt;i institutens kapitalbas enligt definitionen i direktiv 89/299/EEG om kapi-&lt;br&gt;talbasen i kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra exponeringar&lt;br&gt;gentemot institut som inte är kreditinstitut men som uppfyller villkoren&lt;br&gt;i artikel 8.2 i direktiv 89/647/EEG om kapital täckningsgrad för kredit-&lt;br&gt;institut och som har en löptid av högst ett år och för vilka det finns&lt;br&gt;säkerhet enligt samma punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) Växlar och andra liknande skuldebrev med en löptid av högst ett år&lt;br&gt;och med underskrift av andra kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) Sådana räntebärande värdepapper som avses i artikel 22.4 i direktiv&lt;br&gt;85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser&lt;br&gt;företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fond-&lt;br&gt;företag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) I avvaktan på senare samordning, innehav i sådana försäkringsbolag&lt;br&gt;som avses i artikel 12.3 i direktiv 89/646/EEG (andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet) upp till 40 % av kapitalbasen i det kreditinstitut som förvärvar&lt;br&gt;innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) Tillgångsposter som utgörs av fordringar på regionala eller centrala&lt;br&gt;kreditinstitut till vilka det långivande institutet är knutet genom en&lt;br&gt;sammanslutning enligt bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvar-&lt;br&gt;ande och som enligt dessa bestämmelser är ansvariga för likviditetsutjäm-&lt;br&gt;ningar inom sammanslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) Exponeringar för vilka det enligt de behöriga myndigheternas be-&lt;br&gt;dömning finns betryggande säkerhet i form av andra värdepapper än så-&lt;br&gt;dana som avses i f), under förutsättning att dessa värdepapper inte är&lt;br&gt;utgivna av kreditinstitutet självt, dess moderföretag eller något av dessas&lt;br&gt;dotterföretag eller av den kund eller grupp av kunder exponeringarna&lt;br&gt;avser. De värdepapper som används som säkerhet skall värderas till&lt;br&gt;marknadspris, ha ett värde som överstiger de exponeringar för vilka de&lt;br&gt;utgör säkerhet och vara föremål för börshandel eller för omsättning och&lt;br&gt;regelbunden notering på en marknad som upprätthålls genom erkänt yrkes-&lt;br&gt;mässiga aktörer. Vidare skall det enligt de behöriga myndigheternas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning, i den medlemsstat som utgör kreditinstitutets hemland, vara Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;möjligt att fastställa ett objektivt pris så att värdepapperens övervärde vid&lt;br&gt;vatje tidpunkt kan fästställas. Det övervärde som erfordras skall utgöra&lt;br&gt;100 %. Det skall dock utgöra 150 % i fråga om aktier och 50 % i fråga&lt;br&gt;om räntebärande värdepapper utgivna av kreditinstitut, av regionala eller&lt;br&gt;lokala myndigheter hos medlemsstaterna med undantag för dem som av-&lt;br&gt;ses i artikel 7 i direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut, och i fråga om räntebärande värdepapper av Europeiska&lt;br&gt;investeringsbanken och multilaterala utvecklingsbanker enligt definitionen&lt;br&gt;i artikel 2 i samma direktiv. Värdepapper som används som säkerhet får&lt;br&gt;inte ingå i kreditinstituts kapitalbas enligt definitionen i direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG om kapitalbasen i kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) Lån som enligt de behöriga myndigheternas bedömning är betryg-&lt;br&gt;gande säkrade genom panträtt i bostadsfästighet och leasingavtal där&lt;br&gt;uthyraren behåller full äganderätt till den upplåtna bostadsfästigheten så&lt;br&gt;länge hyresmannen inte har utnyttjat sin rätt att köpa egendomen, i båda&lt;br&gt;fallen upp till 50 % av värdet av bostadsfastigheten i fråga. Värdet av&lt;br&gt;egendomen skall beräknas på ett sätt som kan godtas av de behöriga myn-&lt;br&gt;digheterna på grundval av stränga värderingsnormer som fästställts i lagar&lt;br&gt;eller andra författningar. Värdering skall genomföras minst en gång om&lt;br&gt;året. Vid tillämpningen av denna punkt skall med bostadsfästighet avses&lt;br&gt;en fästighet som är eller kommer att bli bebodd eller uthyrd av låntag-&lt;br&gt;aren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) 50 % av de medel- och lågriskposter utanför balansräkningen som&lt;br&gt;avses i bilaga I till direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) Efter godkännande av de behöriga myndigheterna, andra garantier&lt;br&gt;än kreditgarantier som grundas på bestämmelser i lag eller föreskrifter&lt;br&gt;och som av ömsesidiga garantifonder med ställning som kreditinstitut i&lt;br&gt;enlighet med definitionen i artikel 1 a ställs ut till medlemmar, varvid&lt;br&gt;20 % vikt skall tillämpas på beloppet. Medlemsstaterna skall underrätta&lt;br&gt;kommissionen om denna möjlighet tas i anspråk, så att det kan säker-&lt;br&gt;ställas att den inte leder till snedvridning av konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) De lågriskposter utanför balansräkningen som avses i bilaga I till&lt;br&gt;direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut, om avtal&lt;br&gt;har träffäts med kunden eller kundgruppen i fråga om att exponeringar&lt;br&gt;kan göras endast om det har konstaterats att det inte medför att de gräns-&lt;br&gt;värden som är tillämpliga enligt artikel 4.1, 4.2 och 4.3 överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i artikel 4.8, 4.9 och 4.10 ges möjlighet till vikt-&lt;br&gt;ning av vissa tillgångsposter som utgörs av fordringar på t.ex. en&lt;br&gt;medlemsstats regionala och lokala myndigheter. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;artikel 4.1, 4.2 och 4.3 får medlemsstaterna tillämpa följande värderings-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.8 får en medlemsstat tillämpa 20 % vikt beträffände&lt;br&gt;tillgångsposter som utgörs av fordringar på medlemsstats regionala och&lt;br&gt;lokala myndigheter och beträffände andra exponeringar gentemot eller&lt;br&gt;garanterade av sådana myndigheter. Medlemsstaterna får reducera detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikttal till 0 % enligt de villkor som fastställts i artikel 7 i direktiv Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får tillämpa 20 % vikt beträffande tillgångsposter som&lt;br&gt;utgörs av fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut&lt;br&gt;om de har en löptid av mer än ett men högst tre år och 50 % vikt beträf-&lt;br&gt;fande tillgångsposter som utgörs av fordringar på kreditinstitut om de har&lt;br&gt;en löptid av mer än tre år, under förutsättning att obligationerna har&lt;br&gt;utgivits av ett kreditinstitut för de sist nämnda tillgångsposterna och att&lt;br&gt;dessa obligationer enligt de behöriga myndigheternas bedömning är före-&lt;br&gt;mål för omsättning på en marknad bestående av yrkesmässiga aktörer och&lt;br&gt;dagligen noteras på denna marknad eller att de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;i det kreditinstituts hemland som har utgivit obligationerna har lämnat&lt;br&gt;tillstånd till utgivandet. Dessa poster får inte under några omständigheter&lt;br&gt;räknas in i kapitalbasen i den mening som avses i direktiv 89/299/EEG&lt;br&gt;om kapitalbasen i kreditinstitut (artikel 4.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får med avvikelse från artikel 4.7 i och 4.9 tillämpa&lt;br&gt;20 % vikt på tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra ex-&lt;br&gt;poneringar gentemot kreditinstitut, oavsett löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4.11 finns bestämmelser om exponeringar som garanterats av&lt;br&gt;tredje part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en exponering gentemot en kund garanterats av en tredje part eller&lt;br&gt;genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av tredje part på de vill-&lt;br&gt;kor som har fastställts i 4.7 o får medlemsstaterna behandla exponeringen&lt;br&gt;som om den hade ingåtts med denna tredje part i stället för med kunden&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- denna tredje part enligt de behöriga myndigheternas bedömning läm-&lt;br&gt;nat betryggande direkta och ovillkorliga garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det för exponeringar som definierats i artikel 4.7 o finns säkerhet på&lt;br&gt;de villkor som där anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut (kapitalkravsdirektivet) utvidgas räckvidden av bestämmelserna i&lt;br&gt;direktivet om stora exponeringar. Enligt artikel 5.1 kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;utsträcks bestämmelserna om stora exponeringar till att gälla även värde-&lt;br&gt;pappersföretag. Av artikel 5.2 framgår att vid bestämmandet av expone-&lt;br&gt;ringarnas storlek i ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som om-&lt;br&gt;fattas av krav på kapitaltäckning för marknadsrisker skall även beaktas&lt;br&gt;de exponeringar i förhållande till enskilda kunder som uppkommer i han-&lt;br&gt;delslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur beräkningen av exponeringarnas värde skall göras är beroende av&lt;br&gt;storleken på institutets handelslager. För de institut vars handelslager är&lt;br&gt;av så begränsad omfattning att bestämmelserna om kapitaltäckning av&lt;br&gt;kreditrisker kan användas vid bestämmandet av kapitaltäckningen av posi-&lt;br&gt;tionerna i handelslagret skall beräkningen av exponeringarnas värde ske&lt;br&gt;i enlighet med reglerna i direktivet om stora exponeringar, dvs. till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nominella belopp. Detta gäller enligt artikel 4.6 i kapitalkravsdirektivet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;således institut där handelslagrets storlek normalt inte överstiger 5 % av&lt;br&gt;institutets totala balansomslutning och värdet av positionerna i handels-&lt;br&gt;lagret normalt inte överstiger 15 milj, ecu samt handelslagrets storlek och&lt;br&gt;värdet av positionerna i handelslagret inte vid något tillfälle överstiger&lt;br&gt;6 % av institutets totala balansomslutning och att värdet av sådana han-&lt;br&gt;delslagerpositioner aldrig överstiger 20 milj. ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de institut som beräknar kapitalkraven för positionerna i handels-&lt;br&gt;lagret i enlighet med bilagorna I och II till kapitalkravsdirektivet (för&lt;br&gt;positions- samt avvecklings- och motpartsrisker) skall dock exponering-&lt;br&gt;arna beräknas på det sätt som föreskrivs i direktivet om stora expone-&lt;br&gt;ringar med de modifieringar som anges i bilaga VI i kapitalkravsdirek-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga VI i kapitalkravsdirektivet anges de bestämmelser som skall&lt;br&gt;gälla vid beräkningen av de exponeringar som ingår i handelslagret i för-&lt;br&gt;hållande till enskilda kunder. Enligt punkt 2 i bilaga VI i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet skall kreditinstitut och värdepappersföretag beräkna sina expo-&lt;br&gt;neringar i handelslagret gentemot enskilda kunder genom sammanräkning&lt;br&gt;av följande poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Överskottet — om det är positivt — av ett instituts långa positioner&lt;br&gt;över dess korta positioner i alla de finansiella instrument som har getts&lt;br&gt;ut av ifrågavarande kund (nettopositionen i vaije instrument beräknas&lt;br&gt;enligt de metoder som fästställts i bilaga I i kapitalkravsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I fäll av garantigivning vid emissioner av ränte- eller aktieinstrument&lt;br&gt;skall institutets exponering vara dess nettoexponering (som beräknas&lt;br&gt;genom avdrag av sådana positioner på grund av emissionsgarantier som&lt;br&gt;är tecknade eller garanterade av tredje man på grundval av ett uttryckligt&lt;br&gt;avtal) minskat med de fäktorer som anges i punkt 39 i bilaga 1 i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på närmare samordning skall de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;kräva att instituten inrättar system för övervakning och kontroll av sina&lt;br&gt;exponeringar på grund av emissionsgarantier för tiden mellan tidpunkten&lt;br&gt;för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1 i ljuset av arten av de risker&lt;br&gt;som uppstår på ifrågavarande marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Exponeringar till följd av sådana transaktioner, överenskommelser&lt;br&gt;och avtal som avses i bilaga II med ifrågavarande kund varvid expone-&lt;br&gt;ringarna beräknas på det sätt som fästställts i den bilagan utan viktning&lt;br&gt;för motpartsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 i bilaga VI beräknas därefter exponeringarna som hänför&lt;br&gt;sig till handelslagret mot grupper av förbundna kunder genom samman-&lt;br&gt;läggning av exponeringarna mot enskilda kunder inom en grupp beräknat&lt;br&gt;enligt punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 i bilaga VI skall de sammanlagda exponeringarna gente-&lt;br&gt;mot enskilda kunder eller grupper av förbundna kunder beräknas genom&lt;br&gt;sammanläggning av de exponeringar som uppkommer i handelslagret och&lt;br&gt;de exponeringar som uppkommer utanför handelslagret med beaktande&lt;br&gt;av artikel 4.6, 4.7, 4.8, 4.9, 4.10, 4.11 och 4.12 i direktivet om stora&lt;br&gt;exponeringar. För att beräkna exponeringar utanför handelslagret skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instituten sätta till 0 de exponeringar som härrör från tillgångar som Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;dragits från kapitalbasen till följd av punkt 2 d i bilaga V.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 i bilaga VI skall värdet av institutens sammanlagda&lt;br&gt;exponeringar beräknade i enlighet med punkt 4 anmälas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 3 i direktivet om stora exponeringar. Enligt&lt;br&gt;punkt 6 i bilaga VI gäller begränsningsreglema i artikel 4 i direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar med förbehåll for övergångsbestämmelserna i artikel&lt;br&gt;6 i samma direktiv. Enligt punkt 7 får dock behöriga myndigheter utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelsen i punkt 6 medge att tillgångar som utgörs av&lt;br&gt;krav och andra exponeringar gentemot värdepappersföretag, mot erkända&lt;br&gt;värdepappersföretag i tredje land och erkända clearingorganisationer och&lt;br&gt;börser som handlar med finansiella instmment underkastas samma be-&lt;br&gt;handling som gäller för exponeringar mot kreditinstitut enligt artikel 4.7&lt;br&gt;i, 4.9 och 4.10 i direktivet om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger medlemsländernas behöriga myndigheter möjligheter att&lt;br&gt;tillåta överskridande av de fastställda gränserna för stora exponeringar&lt;br&gt;under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. De ökade expone-&lt;br&gt;ringarna skall vara hänförliga endast till handelslagret. Vidare skall för&lt;br&gt;institutet ställas ytterligare kapitalkrav för överskottet i handelslagret.&lt;br&gt;Kapitalkravet för de överskridande exponeringarna skall relateras till de&lt;br&gt;exponeringar som för med sig det högsta kapitalkravet för den specifika&lt;br&gt;risken. Vidare skall kapitalkravsstorleken vara relaterad till den tid som&lt;br&gt;har förflutit sedan överskridandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet tvingar medlemsländernas behöriga myndigheter att upprätta&lt;br&gt;rutiner, som skall meddelas till ministerrådet och kommissionen, för att&lt;br&gt;förhindra att kreditinstitut avsiktligt genom t.ex. överföringar eller&lt;br&gt;skentransaktioner undviker de ytterligare kapitalkrav det annars skulle&lt;br&gt;ådra sig för de exponeringar som överskrider de gränser som har fast-&lt;br&gt;ställts i direktivet om stora exponeringar. Instituten skall ha system som&lt;br&gt;säkerställer att vaije sådan överföring omedelbart rapporteras till behöriga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver att behöriga myndigheter får tillåta institut att&lt;br&gt;använda en bredare kapitalbas (se avsnitt 6.10.1 om utvidgad kapitalbas)&lt;br&gt;vid beräkning av stora exponeringar som ingår i institutets handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning och kontroll av ett kreditinstituts eller ett värdepappers-&lt;br&gt;bolags exponeringar ingår som en del av Finansinspektionens tillsyn över&lt;br&gt;företaget. Reglerna om begränsningar av stora exponeringar har till syfte&lt;br&gt;att skydda ett företag mot förluster för det fäll att en kund eller grupp av&lt;br&gt;kunder inte kan infria sina åtaganden gentemot företaget samt att begrän-&lt;br&gt;sa den maximala förlust som ett företag kan ådra sig om en kund eller&lt;br&gt;grupp av kunder med inbördes anknytning inte kan infria sina åtaganden.&lt;br&gt;Värdet av ett kreditinstituts eller värdepappersbolags exponering gentemot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning bör därför inte Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;överstiga 25 % av institutets kapitalbas enligt bestämmelserna i direktivet&lt;br&gt;om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag exponerar sig gentemot&lt;br&gt;sitt moderföretag eller gentemot andra dotterföretag till moderföretaget&lt;br&gt;är särskild försiktighet påkallad. Handhavandet av kreditinstitutets eller&lt;br&gt;värdepappersbolagets exponeringar måste ske på ett sådant sätt att princi-&lt;br&gt;perna om en sund verksamhet uppfylls. När det gäller stora exponeringar&lt;br&gt;bör därför särskilda normer fästställas för ett kreditinstitut eller ett&lt;br&gt;värdepappersbolag som exponerar sig gentemot sin egen företagsgrupp.&lt;br&gt;I dessa fäll är det motiverat med strängare regler än för andra expone-&lt;br&gt;ringar. Gränsen bör i enlighet med bestämmelsen i direktivet vara 20 %&lt;br&gt;i stället för 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett icke-finansiellt företag äger en bank bör ytterligare begräns-&lt;br&gt;ningar göras av bankens exponeringar inom koncernen. Således bör&lt;br&gt;bankens kreditgivning till en sådan ägare begränsas hårdare än till andra&lt;br&gt;ägare. I stället för den normala gränsen 20 % bör i dessa fäll gälla högst&lt;br&gt;10 %. Det innebär således att en banks exponeringar mot ett icke-finan-&lt;br&gt;siellt företag tillåts bli väsentligt mindre om företaget är moderbolag till&lt;br&gt;banken jämfört med ett utomstående foretag. Omvänt kan en annan bank&lt;br&gt;ha väsentligt större exponering mot ett icke-finansiellt företag än en&lt;br&gt;dotterbank kan ha mot samma företag. Samma begränsning till 10 % bör&lt;br&gt;gälla bankens exponeringar mot övriga företag i den icke-finansiella kon-&lt;br&gt;cernen såvida inte möjlighet finns att göra undantag till följd av reglerna&lt;br&gt;om gruppbaserad tillsyn. Vad Bankföreningen anfört på denna punkt för-&lt;br&gt;anleder därför inte någon ändring av promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kreditinstitut eller värdepappersbolag exponerar sig gentemot&lt;br&gt;sitt moder- eller systerföretag är, som ovan nämnts, särskild försiktighet&lt;br&gt;påkallad. Enligt ingressen till direktivet om stora exponeringar bör sär-&lt;br&gt;skilda normer fästställas för exponeringar som ett kreditinstitut eller ett&lt;br&gt;värdepappersbolag har gentemot sin egen företagsgrupp. Det är i sådana&lt;br&gt;fäll motiverat med strängare regler än för andra exponeringar. Strängare&lt;br&gt;regler bör dock inte tillämpas om moderföretaget är ett kreditinstitut, ett&lt;br&gt;värdepappersbolag eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller&lt;br&gt;om övriga dotterföretag antingen är kreditinstitut, värdepappersbolag,&lt;br&gt;finansiella institut eller anknutna företag. Som förutsättning gäller alltså&lt;br&gt;att samtliga företag i koncernen omfättas av tillsynen över kreditinstitutet&lt;br&gt;eller värdepappersbolaget på grundval av sammanställning. I sådana fäll&lt;br&gt;möjliggör den gruppbaserade övervakningen av företagen i koncernen en&lt;br&gt;tillräckligt effektiv tillsyn utan att hårdare begränsningar av expone-&lt;br&gt;ringarna behöver införas. Med detta tillvägagångssätt uppmuntras också&lt;br&gt;bankgrupper m.fl. att organisera sig så att gruppbaserad övervakning blir&lt;br&gt;möjlig, vilket är önskvärt eftersom det möjliggör en mer omfättande över-&lt;br&gt;vakning. Frågan om gruppbaserad tillsyn behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska skeppshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska skeppshypotekskassan anser att det är nödvändigt att göra undan-&lt;br&gt;tag från reglerna om stora exponeringar för kassans del. Skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassans verksamhet är inriktad på färtygsfinansiering. Med den struktur&lt;br&gt;som den svenska rederinäringen har i dag är det enligt kassan omöjligt&lt;br&gt;att anpassa verksamheten till de föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2 i direktivet om stora exponeringar behöver medlems-&lt;br&gt;stater inte tillämpa direktivet på sådana kreditinstitut som är angivna i&lt;br&gt;artikel 2.2 i direktivet 77/780/EEG. Genom ett tillägg till direktivets&lt;br&gt;artikel 2.2 i EES-avtalets bilaga IX inkluderas Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan i denna krets av kreditinstitut. Ett motsvarande tillägg finns intaget&lt;br&gt;i Sveriges medlemskapsfördrag med EU. Möjlighet finns således att un-&lt;br&gt;danta Skeppshypotekskassan från bestämmelserna i direktivet om stora&lt;br&gt;exponeringar. Med hänsyn till Skeppshypotekskassans särskilda karaktär&lt;br&gt;bör denna möjlighet till undantag som direktivet ger utnyttjas. I&lt;br&gt;betänkandet Hypoteksinstituten i framtiden föreslogs att Skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan skulle bolagiseras. Detta ärende bereds inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Med hänsyn både till Skeppshypotekskassans speciella karaktär,&lt;br&gt;bl.a. det förhållandet att staten har ställt en garanti som säkerhet för&lt;br&gt;Skeppshypotekskassans förbindelser och det förhållandet att kassans&lt;br&gt;fortsatta verksamhet är föremål för överväganden föreslås därför att&lt;br&gt;Skeppshypotekskassan inte skall omfattas av de nya bestämmelserna om&lt;br&gt;begränsningar av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet att medge undantag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om stora exponeringar ges möjlighet att undanta vissa expone-&lt;br&gt;ringar från reglerna i artikel 4 om begränsningar av exponeringar. Detta&lt;br&gt;gäller huvudsakligen exponeringar där risken att engagemangen inte in-&lt;br&gt;frias är liten beroende på den som exponeringen riktar sig mot eller före-&lt;br&gt;komsten av betryggande säkerhet. Detta gäller t.ex. åtaganden för vilka&lt;br&gt;en stat eller en centralbank svarar. Redan i dag finns i Finansinspek-&lt;br&gt;tionens allmänna råd rörande rapporteringsskyldighet av stora expone-&lt;br&gt;ringar (FFFS 1992:20) möjlighet att avräkna vissa exponeringar från den&lt;br&gt;totala exponeringen. Det finns även möjlighet till viktning av värdet av&lt;br&gt;vissa exponeringar. Undantagen är huvudsakligen desamma som de som&lt;br&gt;återfinns i direktivet om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör, i enlighet med resonemanget i avsnitt 10 om det mindre lämp-&lt;br&gt;liga i att ta in detaljerade bestämmelser i lag, ankomma på regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att i förord-&lt;br&gt;nings- resp, föreskriftsform — och med beaktande av de minimiramar&lt;br&gt;som direktivet ställer upp — närmare ange de exponeringar som kan un-&lt;br&gt;dantas från tillämpningen av begränsningsreglema samt i vilken mån&lt;br&gt;viktning av vissa exponeringars värde kan tillåtas. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har dock anfört att den i promemorian föreslagna lagstiftningstekniken&lt;br&gt;med ett omfattande normgivningsbemyndigande gör att lagtexten blir svår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att överblicka. Regeringen har viss förståelse för denna synpunkt. Att i Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;lagtexten ta in de möjligheter till undantag och lägre viktning av expo-&lt;br&gt;neringar som bör utnyttjas skulle dock, som anges i avsnitt 10, vara allt-&lt;br&gt;för omständligt. En lämplig avvägning bör därför kunna vara att i lag-&lt;br&gt;texten ta in en bestämmelse med undantag för de poster som motsvarar&lt;br&gt;de placeringar och fordringar som enligt 3 kap. 1 § andra stycket A 2-6&lt;br&gt;i förslaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersföretag skall viktas till noll vid kapitalkravs-&lt;br&gt;beräkningen. På detta sätt värderas de ifrågavarande posterna på samma&lt;br&gt;sätt oavsett om det är fråga om kapitaltäckning för kreditrisker eller&lt;br&gt;begränsningar av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående Sparbankers Riksförbund önskar att den möjlighet till undan-&lt;br&gt;tag från begränsningsreglema om stora exponeringar som direktivet synes&lt;br&gt;medge för bostadsobligationer skall utnyttjas. Riksförbundet anser att&lt;br&gt;obligationer utgivna av Spintab reellt om än inte formellt uppfyller kraven&lt;br&gt;för undantag i artikel 4.7 1 direktivet om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i denna fråga följande bedömning. För att räntebärande&lt;br&gt;värdepapper som emitterats av ett bostadsinstitut skall kunna undantas&lt;br&gt;helt från begränsningsreglema om stora exponeringar enligt den av Riks-&lt;br&gt;förbundet åberopade bestämmelsen måste institutet uppfylla särskilda&lt;br&gt;krav. Det emitterande institutet måste stå under särskild tillsyn i syfte att&lt;br&gt;skydda obligationsinnehavama vilka också måste ha en särskilt arrangerad&lt;br&gt;förmånsrätt i händelse av institutets fällisemang. De svenska institut som&lt;br&gt;i dag emitterar bostadsobligationer uppfyller inte dessa krav. Möjligheten&lt;br&gt;att helt undanta de ifrågavarande institutens exponeringar från bestämmel-&lt;br&gt;serna om begränsningar av stora exponeringar föreligger därför inte.&lt;br&gt;Frågan om det i Sverige skall inrättas en sådan särskild kategori av&lt;br&gt;institut som är underkastade strängare regler än andra institut och som&lt;br&gt;således skulle uppfylla kraven för undantag i direktivet bereds för när-&lt;br&gt;varande inom regeringskansliet. Frågan har tagits upp i samband med&lt;br&gt;lagstiftningsärendet angående införlivandet av den tredje generationens&lt;br&gt;försäkringsdirektiv som för närvarande bereds inom Finansdepartementet.&lt;br&gt;En eventuell reformering kommer dock inte hinnas med till årsskiftet&lt;br&gt;1994/95 när reglerna om begränsningar av stora exponeringar avses träda&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar på bostadsinstitut och andra kreditinstitut kan dock ges lägre&lt;br&gt;viktning enligt de regler som tidigare beskrivits. Beslut därom skall,&lt;br&gt;enligt den föreslagna författningsregleringen, fattas av regeringen, eller&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringar i värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet omfattas även värdepap-&lt;br&gt;persbolag av bestämmelserna om stora exponeringar. Enligt övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till den föreslagna nya lagen om kapitaltäckning och&lt;br&gt;stora exponeringar skall bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet införlivas&lt;br&gt;i den svenska lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1996. Nu gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om kapitaltäckning är desamma för alla typer av finansiella Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;institut. Enligt förarbetena till lagstiftningen om kapitalkrav i banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut (prop. 1989/90:43) skulle skilda slag av kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsregler för olika typer av finansiella institut innebära en förskjutning&lt;br&gt;i konkurrensförutsättningarna som skulle ge kapitaltäckningsreglema en&lt;br&gt;styrande funktion i den förändringsprocess som finansmarknaderna&lt;br&gt;genomgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena är desamma när det gäller reglerna om stora expone-&lt;br&gt;ringar. De regler som i dag reglerar begränsningar av stora exponeringar&lt;br&gt;är desamma för både kreditinstitut och värdepappersbolag. Att låta nu-&lt;br&gt;varande regler gälla ytterligare ett år för värdepappersbolagen i för-&lt;br&gt;hållande till övriga institut skulle ge värdepappersbolagen en konkurrens-&lt;br&gt;fördel, eftersom bestämmelserna i direktivet om stora exponeringar inne-&lt;br&gt;bär en skärpning av bestämmelserna om begränsningar av stora expone-&lt;br&gt;ringar jämfört med dagens regler. Det är därför lämpligt att låta värde-&lt;br&gt;pappersbolagen omfattas av reglerna om begränsningar av stora expone-&lt;br&gt;ringar i enlighet med 1992 års direktiv redan fr.o.m. den 1 januari 1995,&lt;br&gt;då bestämmelserna föreslås träda i kraft såvitt avser kreditinstitut. På så&lt;br&gt;sätt uppnås neutralitet i behandlingen av kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringar i instituts handelslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringar som uppkommer i instituts handelslager kan i sig, eller&lt;br&gt;tillsammans med exponeringar utanför handelslagret, medföra risker för&lt;br&gt;institutet, om exponeringarna i hög grad kommer att koncentreras till en&lt;br&gt;och samma kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning.&lt;br&gt;Enligt kapitalkravsdirektivet måste därför begränsningsreglema för stora&lt;br&gt;exponeringar även tillämpas med beaktande av exponeringar som hänför&lt;br&gt;sig till handelslagret. Exponeringarna som uppkommer i handelslagret&lt;br&gt;beräknas först för vaije enskild kund på det sätt som anges i punkt 2 i&lt;br&gt;bilaga VI i kapitalkravsdirektivet. Detta innebär bl.a. att positionernas&lt;br&gt;värde i vissa fåll kan beräknas med s.k. nettning. För de institut vars&lt;br&gt;handelslager är av mindre omfattning kan bestämmelserna i direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar tillämpas. I detta fäll skall exponeringarnas värde&lt;br&gt;bestämmas till nominella belopp. Exponeringarna i handelslagret mot&lt;br&gt;vaije enskild kund läggs samman med exponeringar i handelslagret mot&lt;br&gt;andra enskilda kunder som ingår i en grupp med inbördes anknytning.&lt;br&gt;Exponeringarna läggs sedan samman med de exponeringar som&lt;br&gt;uppkommit utanför handelslagret. Därigenom erhålls de samlade&lt;br&gt;exponeringarna mot en enskild kund eller grupp av anknutna kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet innebär att Finansinspektionen&lt;br&gt;skulle kunna ges rätt att godkänna överskridande av de begränsningar&lt;br&gt;som uppställs för stora exponeringar. Detta skulle dock kräva att vissa&lt;br&gt;villkor samtidigt är uppfyllda. Villkoren innebär i korthet att den del&lt;br&gt;varmed överskridandet av gränsen sker i sin helhet avser exponering som&lt;br&gt;uppkommit i handelslagret och att ett kapitalkrav, bestämt på visst sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beläggs på den del varmed överskridandet sker. Bankföreningen och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen har anfört att de har behov av den möjlighet till&lt;br&gt;överskridande av gränsvärdena för exponeringar i instituts handelslager&lt;br&gt;som bestämmelserna bilaga VI i kapitalkravsdirektivet öppnar. En sådan&lt;br&gt;möjlighet skulle — enligt remissinstansernas uppfattning — underlätta&lt;br&gt;garantigivning vid emissioner. Regeringen ifrågasätter i och för sig inte&lt;br&gt;att ett sådant behov kan föreligga, kanske speciellt när det gäller mindre&lt;br&gt;institut. En undantagsmöjlighet förutsätter emellertid att relativt kompli-&lt;br&gt;cerade kapitaltäckningsregler måste införas för den del av exponeringen&lt;br&gt;som överskrider gränsvärdet. De skäl som åberopats som grund för&lt;br&gt;begäran att införa undantagsbestämmelsen är enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning inte så starka att de motiverar det omfettande ingrepp i regel-&lt;br&gt;verket som måste bli följden. Om behovet av denna undantagsmöjlighet&lt;br&gt;visar sig vara så starkt, framför allt om konkurrensförutsättningarna&lt;br&gt;gentemot institut i andra länder påverkas påtagligt negativt för de berörda&lt;br&gt;instituten, har regeringen möjlighet att ta upp denna fråga till över-&lt;br&gt;vägande vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 10 i bilaga VI i kapitalkravsdirektivet kan&lt;br&gt;institut använda den utvidgade kapitalbasen vid beräkningen av expo-&lt;br&gt;neringarna i handelslagret. För exponeringar utanför handelslagret skall&lt;br&gt;kapitalbasen bestämmas i enlighet med reglerna i direktivet om över-&lt;br&gt;vakning och kontroll av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av nya bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets regler om begränsningar och kontroll av stora exponeringar&lt;br&gt;är mer omfettande och detaljerade än de mer allmänt hållna bestämmel-&lt;br&gt;serna i den svenska lagstiftningen. Några bestämmelser om stora expone-&lt;br&gt;ringar i instituts handelslager finns för övrigt inte i den svenska lag-&lt;br&gt;stiftningen. De svenska reglerna måste därför ändras och ges en sådan ut-&lt;br&gt;formning att de speglar bestämmelserna i EES-avtalet. Bestämmelserna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Bestämmelser om begränsningar&lt;br&gt;av och rapporteringsskyldighet för exponeringar i instituts handelslager&lt;br&gt;föreslås dock träda i kraft först den 1 januari 1996, dvs. samtidigt som&lt;br&gt;reglerna om kapitaltäckning av marknadsrisker föreslås träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet skall införlivas i den föreslagna&lt;br&gt;nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. Det är lämpligt att reglerna om kapitaltäckning och&lt;br&gt;stora exponeringar regleras i ett sammanhang varför också reglerna om&lt;br&gt;begränsningar av stora exponeringar föreslås bli införda i denna lag.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelser om begränsningar av stora exponeringar i&lt;br&gt;2 kap. 16 § bankrörelselagen (1987:617), 3 kap. 9 § lagen (1992:1610)&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag samt 3 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse kan därmed upphävas. För Skeppshypotekskassan, som inte&lt;br&gt;skall omfattas av de nya bestämmelserna om begränsningar av stora&lt;br&gt;exponeringar, kommer de nuvarande reglerna om enhandsengagemang i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket lagen (1980:1079) Svenska skeppshypotekskassan att Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gälla även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om stora exponeringar (engagemang) i 2 kap. 16 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen resp. 3 kap. 9 § lagen om kreditmarknadsbolag gäller endast&lt;br&gt;svenska banker och kreditmarknadsbolag. Hänvisningen i 1 kap. 1 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen resp. 1 kap. 2 § lagen om kreditmarknadsbolag om att&lt;br&gt;lagarna i tillämpliga delar gäller för utländska bankers och kreditinstituts&lt;br&gt;verksamhet i Sverige torde inte medföra att bestämmelserna om stora ex-&lt;br&gt;poneringar blir tillämpliga på sådana utländska företag. Dessa företag är&lt;br&gt;i stället underkastade sitt hemlands bestämmelser på detta område. Någon&lt;br&gt;ändring bör inte göras i detta avseende. Den nuvarande bestämmelsen i&lt;br&gt;3 kap. 7 § lagen om värdepappersrörelse är tillämplig på såväl svenska&lt;br&gt;värdepappersbolag som utländska värdepappersföretag som fått tillstånd&lt;br&gt;att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige och som inte är bank-&lt;br&gt;institut. Den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag görs dock inte tillämplig på ut-&lt;br&gt;ländska värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet 93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappersom-&lt;br&gt;rådet innebär att värdepappersföretag som är auktoriserade inom EES-&lt;br&gt;området får rätt att etablera filialer i Sverige utan särskilt tillstånd av&lt;br&gt;svenska myndigheter. Ansvaret för tillsynen över dessa filialer åligger&lt;br&gt;filialens hemlandsmyndighet. Verksamheten styrs således av hemlandets&lt;br&gt;rörelseregler vilka skall uppfylla minimireglerna i bl.a. direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utländska företag utanför EES skall svenska myndigheter be-&lt;br&gt;sluta om auktorisation för filialer till sådana företag. Det ligger i sakens&lt;br&gt;natur att en filialverksamhet, som ju organisatoriskt är en integrerad del&lt;br&gt;av ett utomlands hemmahörande företag, delvis även i dessa fäll får&lt;br&gt;styras av rörelseregler som avviker från vad som gäller enligt svensk rätt.&lt;br&gt;De utländska bestämmelserna om t. ex. kapitalkrav och begränsningar av&lt;br&gt;stora exponeringar kan dock beaktas vid prövningen av om auktorisation&lt;br&gt;skall beviljas eller ej. Tillsynen av samtliga utländska värdepappersföre-&lt;br&gt;tags stora exponeringar åligger således tillsynsmyndigheterna i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Rapportering av stora exponeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditinstitut och värdepappersbolag skall fort-&lt;br&gt;löpande till Finansinspektionen rapportera samtliga sina stora&lt;br&gt;exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag som överskrider de maximala&lt;br&gt;gränsvärdena för stora exponeringar enligt bestämmelserna i den nya&lt;br&gt;lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag skall utan dröjsmål anmäla detta till Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Inspektionen får därvid medge företag en tidsfrist inom&lt;br&gt;vilken nedbringandet av exponeringarna till tillåtna nivåer skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha betryggande system&lt;br&gt;för övervakning och kontroll av stora exponeringar i verksamheten.&lt;br&gt;De skall vidare ha sunda redovisnings- och förvaltningsmetoder samt&lt;br&gt;lämpliga interna kontrollrutiner för att kunna identifiera och regist-&lt;br&gt;rera alla stora exponeringar och ändringar av dessa i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skyldighet att rapportera stora exponeringar&lt;br&gt;förs in i den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Bestämmelsen om rapporteringsskyldighet flyttas emellertid i&lt;br&gt;regeringens förslag från femte till sjunde kapitlet i lagen om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar. Bestämmelsen i 7 kap. 10 § i lagen&lt;br&gt;kompletteras på så sätt att en skyldighet införs för företagen att ha&lt;br&gt;betryggande system för att kontrollera även stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att det är lämpligt att&lt;br&gt;samla alla bestämmelser om rapportering och tillsyn till kapitel 7 i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag. Inspektionen anser vidare att bestäm-&lt;br&gt;melsen som innebär att institut skall ha betryggande system för över-&lt;br&gt;vakning och kontroll av bl.a. marknadsrisker bör kompletteras med en&lt;br&gt;motsvarande skyldighet att kontrollera även stora exponeringar. AB&lt;br&gt;Svensk Exportkredit menar att det är orimligt att samma exponering skall&lt;br&gt;räknas in i upp till sex olika instituts rapportering. Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen anser att det i Finansinspektionens föreskrifter bör lämnas&lt;br&gt;frihet åt vaije institut att välja en av de av direktivet anvisade metoderna&lt;br&gt;och att man sedan håller fäst vid den. Metoden att löpande rapportera alla&lt;br&gt;ökningar som uppgår till minst 20 % i förhållande till den senaste&lt;br&gt;rapporten skulle för många institut medföra en så gott som daglig&lt;br&gt;rapportering, vilket vore orimligt betungande för såväl instituten som&lt;br&gt;Finansinspektionen. Denna metod bör därför inte vara obligatorisk.&lt;br&gt;Bankföreningen anser vidare att de svenska instituten bör få använda sig&lt;br&gt;av övergångsbestämmelsen i artikel 6.8 i direktivet om stora expone-&lt;br&gt;ringar. Av den bestämmelsen framgår att rapporteringsfrekvensen kan&lt;br&gt;begränsas till två gånger per år intill utgången av år 2001 i stället för fyra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger per år enligt huvudregeln i artikel 3.2. Rapportering vid två Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tillfällen per år under denna övergångstid är tillräckligt eftersom det&lt;br&gt;motsvarar den rapporteringsfrekvens som Finansinspektionen kräver i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt artikel 3.1 i direktivet om stora exponeringar skall&lt;br&gt;ett kreditinstituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder&lt;br&gt;med inbördes anknytning anses som en stor exponering när dess värde&lt;br&gt;uppgår till eller överstiger 10 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditinstitut skall rapportera alla stora exponeringar till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna. Med behörig myndighet avses de nationella myndigheter&lt;br&gt;som enligt lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut. Direktivet anvisar två olika metoder för rapportering.&lt;br&gt;Medlemsstaterna får själva bestämma vilken metod som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena metoden innebär att alla stora exponeringar skall rapporteras&lt;br&gt;minst en gång om året samt att nya stora exponeringar och alla ökningar&lt;br&gt;av befintliga exponeringar som uppgår till minst 20 % i förhållande till&lt;br&gt;den senaste rapporten skall rapporteras löpande. Den andra metoden inne-&lt;br&gt;bär att alla stora exponeringar skall rapporteras minst fyra gånger per år&lt;br&gt;(artikel 3.2). Enligt artikel 6.8 får dock medlemsstat i stället för&lt;br&gt;rapportering fyra gånger per år föreskriva rapportering minst två gånger&lt;br&gt;om året t.o.m. utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.5 skall dessutom för det fäll att de i artikel 4.1, 4.2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 angivna gränsvärdena överskrids detta omedelbart anmälas till de be-&lt;br&gt;höriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall kräva att vaije kreditinstitut har sunda&lt;br&gt;förvaltnings- och redovisningsmetoder samt lämpliga interna kontrollru-&lt;br&gt;tiner för att kunna identifiera och registrera alla stora exponeringar och&lt;br&gt;senare ändringar av dessa i enlighet med definitionerna och kraven i&lt;br&gt;direktivet (artikel 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.3 innehåller ett antal undantagsbestämmelser från huvudregeln&lt;br&gt;om rapportering. Exponeringar som undantagits enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 4.7 a-d och f-h behöver inte rapporteras på det sätt som föreskrivs&lt;br&gt;i artikel 3.2. För sådana exponeringar som avses i artikel 4.7 e och i-s&lt;br&gt;samt i artikel 4.8, 4.9 och 4.10 får rapporteringen inskränkas till två&lt;br&gt;gånger per år. När ett sådant undantag åberopas måste institutet i fråga&lt;br&gt;behålla uppgifter om de skäl som åberopats i minst ett år efter det att&lt;br&gt;förhållandet som föranledde undantaget inträffade så att de behöriga myn-&lt;br&gt;digheterna kan kontrollera om undantaget var motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;är skyldiga att lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet&lt;br&gt;och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.&lt;br&gt;Finansinspektionen har gett ut allmänna råd rörande kreditinstituts&lt;br&gt;rapportering av stora exponeringar (FFFS 1992:20). Enligt dessa all-&lt;br&gt;männa råd skall kreditinstitut och värdepappersbolag rapportera sina stora&lt;br&gt;exponeringar till Finansinspektionen två gånger per år, den 30 juni och&lt;br&gt;den 31 december. Samtliga exponeringar som uppgår till 10 % eller mer&lt;br&gt;av kapitalbasen skall rapporteras. Såvitt avser koncerner skall rapport-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ering ske för såväl den långivande koncernen som helhet som för vaije Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;enskilt institut, även utländska dotterbolag, i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i direktivet om stora exponeringar kan som&lt;br&gt;nämnts tidigare medlemsstaterna välja mellan två typer av rapportering.&lt;br&gt;Den ena metoden innebär rapportering av alla stora exponeringar minst&lt;br&gt;en gång om året samt att alla tillkommande stora exponeringar och alla&lt;br&gt;ökningar av befintliga exponeringar som uppgår till minst 20 % i för-&lt;br&gt;hållande till den senaste rapporten skall rapporteras löpande. Den andra&lt;br&gt;metoden innebär att alla stora exponeringar skall rapporteras minst fyra&lt;br&gt;gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Finansinspektionens tillsyn över att instituten&lt;br&gt;inte överskrider bestämmelserna om begränsningar av stora exponeringar&lt;br&gt;skall fungera är att kreditinstituten och värdepappersbolagen rapporterar&lt;br&gt;sina stora exponeringar till inspektionen. De bestämmelser om tillsyn som&lt;br&gt;i dag finns i lagstiftningen för resp, institut är inte tillräckliga för att&lt;br&gt;utöva tillsyn över stora exponeringar på sätt som föreskrivs i direktivet&lt;br&gt;om stora exponeringar. Bestämmelser om rapporteringsskyldighet måste&lt;br&gt;därför införas i den svenska lagstiftningen. Detta sker lämpligast i den&lt;br&gt;föreslagna nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kre-&lt;br&gt;ditinstitut och värdepappersbolag. Regeringen delar Finansinspektionens&lt;br&gt;uppfattning att bestämmelsen om rapporteringsskyldighet lämpligast bör&lt;br&gt;föras in i kapitel 7 i den föreslagna nya lagen. Därmed samlas samtliga&lt;br&gt;bestämmelser om rapportering och tillsyn i detta kapitel i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande bestämmelse om rapporteringsskyldighet bör införas&lt;br&gt;i lagen och det överlämnas därefter till regeringen eller Finansins-&lt;br&gt;pektionen att i föreskriftsform avgöra vilken av de i av direktivet&lt;br&gt;anvisade rapporteringsmetodema som skall gälla. Den typ av rapportering&lt;br&gt;som inspektionen föreskriver bör — förutom att den garanterar en effektiv&lt;br&gt;tillsyn av kreditinstituten och värdepappersbolagen — vara den som är&lt;br&gt;minst betungande för såväl institut som tillsynsmyndighet. Inspektionen&lt;br&gt;bör även ha möjlighet att tillämpa övergångsbestämmelserna i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs i 7 kap. 2 § lagen om kapitaltäckning och&lt;br&gt;stora exponeringar att ett institut skall ha sunda redovisnings- och för-&lt;br&gt;valtningsmetoder för att kunna identifiera och registrera alla stora expo-&lt;br&gt;neringar och ändringar av dessa i sin verksamhet. Finansinspektionen an-&lt;br&gt;ser att bestämmelsen bör kompletteras så att det krävs av instituten att de&lt;br&gt;system som upprättas även säkerställer en effektiv kontroll av att be-&lt;br&gt;stämmelserna om stora exponeringar efterlevs. Eftersom det är av största&lt;br&gt;vikt att Finansinspektionen har möjlighet att kontrollera att bestäm-&lt;br&gt;melserna om begränsningar av stora exponeringar efterlevs kompletteras&lt;br&gt;bestämmelsen på det av inspektionen angivna sättet. Bestämmelsen har&lt;br&gt;dock flyttats till 7 kap. 10 § lagen om kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utländska filialer till kreditinstitut och värdepappersföretag&lt;br&gt;som är auktoriserade i ett annat EES-land, eller i tredje land, och som är&lt;br&gt;verksamma i Sverige skall rapporteringen av stora exponeringar göras till&lt;br&gt;behöriga myndigheter i hemlandet, dvs. till tillsynsmyndigheten i det land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vilket det utländska företaget är auktoriserat. Det är lagstiftningen i Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;hemlandet som reglerar den utländska filialens rapporteringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett kreditinstituts eller värdepappers-&lt;br&gt;bolags exponeringar den 28 juni 1994 översteg de maximala gräns-&lt;br&gt;värdena 10, 20, 25 resp. 800 % skall institutet eller bolaget&lt;br&gt;omedelbart vidta åtgärder för att nedbringa exponeringarna så att&lt;br&gt;de ryms inom de fastställda gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan medge kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag en tidsfrist inom vilken nedbringandet av exponeringarna&lt;br&gt;skall slutföras. Tidsfristen skall löpa ut senast den 31 december&lt;br&gt;2001. Exponeringar med längre löptid och med bindande avtals-&lt;br&gt;villkor får behållas till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken anser att den möjlighet till temporärt&lt;br&gt;höjda gränsvärden som direktivet ger inte bör utnyttjas. Riksbanken god-&lt;br&gt;tar förslaget att Finansinspektionen bör få möjlighet att bestämma hur&lt;br&gt;nedtrappningen av de exponeringar som överstiger de fastställda gräns-&lt;br&gt;värdena skall ske. Det bör emellertid understrykas att nedtrappningen bör&lt;br&gt;gå i nedåtgående riktning och inte avbrytas av temporära ökningar av de&lt;br&gt;för stora exponeringarna. Finansinspektionen godtar förslaget i denna del.&lt;br&gt;Inspektionen anser att det saknas skäl att under en övergångsperiod tillåta&lt;br&gt;höjda gränsvärden. Den möjlighet som inspektionen ges att medge an-&lt;br&gt;stånd med att nedbringa exponeringarna till föreskrivna gränsvärden till&lt;br&gt;senast utgången av år 2001 synes vara tillräcklig. Skäl saknas även att&lt;br&gt;införa den ytterligare förlängning med fem år av tidsgränserna som kan&lt;br&gt;medges för s.k. mindre kreditinstitut. Fristående Sparbankers Riks-&lt;br&gt;förbund anser däremot att möjligheten till förhöjda gränsvärden t.o.m.&lt;br&gt;utgången av år 1998 skall utnyttjas i syfte att undvika onödiga störningar&lt;br&gt;och praktiska svårigheter under den inledande övergångsperioden.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen delar uppfattningen att den möjlighet till förhöjda&lt;br&gt;gränsvärden som direktivet ger bör utnyttjas. Genom kravet på att en&lt;br&gt;exponering som i utgångsläget ligger över gränsvärdet inte får öka kan&lt;br&gt;i realiteten ett omedelbart kreditstopp komma att framtvingas för vissa&lt;br&gt;storkunder i svenska institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Övergångsbestämmelserna för exponeringar som överstig-&lt;br&gt;er gränsvärdena i artikel 6 i direktivet om stora exponeringar gör det&lt;br&gt;möjligt för kreditinstitut och värdepappersbolag att gradvis anpassa sina&lt;br&gt;exponeringar om de överstiger de gränsvärden som anges i direktivet.&lt;br&gt;Den tidpunkt från vilken ett institut kan åläggas att vidta åtgärder för att&lt;br&gt;nedbringa sina exponeringar till de gränsvärden som fastställts i direktivet&lt;br&gt;är enligt tilläggsavtalet till EES-avtalet det datum då den Gemensamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-kommitténs beslut att införliva direktivet om stora exponeringar med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;EES-avtalet publicerades i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär alltså att de i direktivet fastställda gränsvärdena för stora&lt;br&gt;exponeringar inte får överskridas efter publiceringen av beslutet att direk-&lt;br&gt;tivet skall gälla även för de EFTA-stater som ingår i EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institut som vid tidpunkten för publiceringen har exponeringar som&lt;br&gt;överstiger gränsvärdena får inte vidta åtgärder som medför att dessa ex-&lt;br&gt;poneringar ökar utan institutet måste nedbringa dessa till tillåtna nivåer.&lt;br&gt;Tidsfristen för ett sådant nedbringande av exponeringarna skall be-&lt;br&gt;stämmas av de behöriga myndigheterna och den löper enligt artikel 6.4&lt;br&gt;ut senast den 31 december 2001. Exponeringar med en längre löptid och&lt;br&gt;med för kreditinstitut bindande avtalsvillkor får dock behållas till för-&lt;br&gt;fallodagen. Tidsfristen skall bestämmas på så sätt att principerna om en&lt;br&gt;sund förvaltning och en rättvis konkurrens för kreditinstitut inte rubbas.&lt;br&gt;Behöriga myndigheter skall underrätta kommissionen och Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén om den tidsplan som bestämts för det allmänna&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.6 gäller speciella bestämmelser för de kreditinstitut vars&lt;br&gt;kapitalbas inte överstiger 7 miljoner ecu. Enligt artikel 6.5 äger medlems-&lt;br&gt;stat förordna att procentsatsen 25 kan höjas till 40 och procentsatsen 20&lt;br&gt;kan höjas till 30 t.o.m. den 31 december 1998. Exponeringarna måste&lt;br&gt;dock nedbringas till de stadgade gränsvärdena senast den 31 december&lt;br&gt;2001. Medlemsstat får dock förlänga dessa tidsgränser med fem år för de&lt;br&gt;ovan nämnda s.k. &amp;quot;små kreditinstituten&amp;quot;. Enligt artikel 7 äger medlems-&lt;br&gt;stat vidare förordna att en exponering får anses som stor om den uppgår&lt;br&gt;till eller överstiger 15 och inte 10 % av kapitalbasen. Rådgivande bank-&lt;br&gt;rörelsekommittén skall underrättas av medlemsstat som väljer att utnyttja&lt;br&gt;möjligheterna till förhöjda gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även för övriga kreditinstitut och värdepappersbolag möjlighet&lt;br&gt;till förhöjda gränsvärden under en övergångsperiod. Bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 6.5 som ger möjlighet att överskrida värdena i artikel 4.1 och 4.2&lt;br&gt;t.o.m. den 31 december 1998 gäller således även för övriga institut.&lt;br&gt;Exponeringarna måste dock nedbringas till de i direktivet angivna&lt;br&gt;värdena senast den 31 december 2001. Nedtrappningsfristen blir således&lt;br&gt;i dessa fall tämligen kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser som ger institut rätt att&lt;br&gt;trappa ned exponeringar som den dag publicering skedde av den Gemen-&lt;br&gt;samma EES-kommitténs beslut att införliva direktivet om stora expone-&lt;br&gt;ringar med EES-avtalet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;br&gt;översteg gränsvärdena bör införas i övergångsbestämmelserna till den&lt;br&gt;föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag. Datumet för publiceringen var den 28 juni&lt;br&gt;1994. Finansinspektionen bör få möjlighet att bestämma om hur nedtrapp-&lt;br&gt;ningen av exponeringarna skall ske för de institut vars exponeringar detta&lt;br&gt;datum överskred de föreskrivna gränsvärdena. Tidsfristen inom vilken&lt;br&gt;nedtrappningen av exponeringarna skall vara avslutad går ut den&lt;br&gt;31 december 2001. Exponeringar med längre löptid och med för institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bindande avtalsvillkor får dock behållas till förfallodagen. Syftet är att Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;bindande civilrättsliga avtal inte skall behöva brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdet för exponeringar i artikel 4.1 som är 25 % får dock enligt&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna i artikel 6.5 direktivet om stora exponeringar&lt;br&gt;höjas till 40 % och det i artikel 4.2 angivna gränsvärdet 20 % får höjas&lt;br&gt;till 30 % t.o.m. den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med övergångsbestämmelserna synes vara att ett institut skall ges&lt;br&gt;möjlighet att anpassa sina exponeringar till de föreskrivna gränsvärdena&lt;br&gt;och att institutet därvid skall medges en skälig tidsfrist inom vilken ned-&lt;br&gt;trappningen skall ske. Den bestämmelse som ger Finansinspektionen rätt&lt;br&gt;att bestämma en tidsfrist inom vilken nedtrappning av för stora expone-&lt;br&gt;ringar skall ske torde vara tillräcklig för att möjliggöra ett sådant&lt;br&gt;förfärande. Skäl saknas därför att införa bestämmelser om förhöjda gräns-&lt;br&gt;värden under en övergångsperiod. Svenska Bankföreningen har anfört att&lt;br&gt;det föreligger behov av förhöjda gränsvärden under en övergångsperiod&lt;br&gt;och att annars ett omedelbart kreditstopp kan komma att framtvingas för&lt;br&gt;vissa storkunder i vissa institut. Fristående Sparbankers Riksförbund&lt;br&gt;anser att det skulle underlätta för instituten om möjligheterna till&lt;br&gt;temporära förhöjningar av gränsvärdena utnyttjades och att det skulle&lt;br&gt;undvika onödiga störningar och praktiska svårigheter under den inledande&lt;br&gt;övergångsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att de av Bankföreningen och Riksförbundet&lt;br&gt;befarade svårigheterna är av sådan art att det motiverar införande av&lt;br&gt;regler som möjliggör upptrappningar av exponeringar som redan är för&lt;br&gt;stora. De regler om begränsningar av stora exponeringar som nu föreslås&lt;br&gt;har under en längre tid varit väl kända för de institut som berörs. Det har&lt;br&gt;därför funnits möjligheter för instituten att i tid anpassa sina exponeringar&lt;br&gt;till de nya reglerna. Skäl saknas därför på grund härav att införa högre&lt;br&gt;gränsvärden under en övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger det institut eller bolag som önskar utnyttja respittiden att&lt;br&gt;presentera en plan över hur nedtrappningsförfarandet skall gå till. Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall underrätta EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) och&lt;br&gt;EFTA-statemas ständiga kommitté om den tidsplan som bestämts för det&lt;br&gt;allmänna förfärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.6 i direktivet om stora exponeringar ges möjlighet att&lt;br&gt;förlänga tidsfristerna för nedbringande av exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;vars kapitalbas inte överstiger sju miljoner ecu med ytterligare fem år.&lt;br&gt;Behov av denna ytterligare förlängning av tidsfristerna har inte anförts av&lt;br&gt;remissinstanserna varför skäl saknas att medge denna ytterligare förläng-&lt;br&gt;ning av tidsgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Tillsyn av finansiella företagsgrupper&lt;br&gt;(gruppbaserad tillsyn)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet 92/30/EEG av den 6 april 1992 om gruppbaserad tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut bygger på direktivet 83/350/EEG om tillsyn av kreditinstitut&lt;br&gt;på konsoliderad grund. 1983 års direktiv ingick i det ursprungliga EES-&lt;br&gt;avtalet. Genom den ändring av EES-avtalet som beslutades den 21 mars&lt;br&gt;1994 har 1992 års direktiv införlivats med EES-avtalet. 1992 års direktiv&lt;br&gt;skall vara införlivat i EG-ländema senast den 1 januari 1993. Sverige har&lt;br&gt;i EES-avtalet medgetts att tillämpa sin nationella redovisningsstandard&lt;br&gt;och räckvidden för sammanställd redovisning till den tidpunkt när Sverige&lt;br&gt;enligt avtalet skall ha anpassat sin lagstiftning till rådets direktiv&lt;br&gt;86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och&lt;br&gt;andra finansiella institut. Sverige skall ha införlivat detta direktiv den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över finansiella företagsgrupper (gruppbaserad tillsyn) kan&lt;br&gt;sägas bestå av tre delar. Den första delen är den tillsyn eller övervakning&lt;br&gt;som Finansinspektionen skall ha över företagsgruppen. Den andra delen&lt;br&gt;är de beräkningar som skall göras av kapitalkrav för kreditrisker och&lt;br&gt;marknadsrisker samt begränsningar av stora exponeringar. För dessa&lt;br&gt;beräkningar och begränsningar behövs särskilt upprättade redovisningar.&lt;br&gt;Den tredje delen omfattar således den gruppbaserade redovisningen och&lt;br&gt;de olika metoderna för sammanställningen (konsolideringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års direktiv innehöll ett grundläggande regelsystem för grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn över kreditinstitut. Huvudregeln i det direktivet var att&lt;br&gt;tillsynen av ett kreditinstituts finansiella ställning skulle ske genom&lt;br&gt;konsolidering med andra kreditinstitut och finansiella institut som var&lt;br&gt;dotterföretag till kreditinstitutet eller i vilka kreditinstitutet hade ett&lt;br&gt;ägarintresse. Med ägarintresse avsågs ett kreditinstituts direkta eller&lt;br&gt;indirekta innehav av 25 % eller mer av kapitalet i ett annat kreditinstitut&lt;br&gt;eller finansiellt institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 1983 års direktiv om gruppbaserad tillsyn har införlivats i&lt;br&gt;gällande svensk rätt genom bestämmelser om konsoliderad kapitaltäck-&lt;br&gt;ning. Bestämmelserna i 2 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) innebär&lt;br&gt;att lagens bestämmelser om kapitalkrav skall tillämpas på en koncern till&lt;br&gt;den del den består av en bank med finansiella dotterföretag. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser om konsoliderat kapitalkrav finns i 5 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse och i 4 kap. 4 § lagen (1992:1610)&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års direktiv som ersatt 1983 års direktiv utvidgar den grupp-&lt;br&gt;baserade tillsynen genom att det generella kravet på tillsyn även gäller&lt;br&gt;andra finansiella företagsgrupper än sådana som har ett kreditinstitut som&lt;br&gt;moderföretag. Företagsgrupper där moderföretaget är ett holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet och minst ett av dotterföretagen är ett kredit-&lt;br&gt;institut skall också omfettas av tillsynen. För koncerner där moderföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget är ett holdingföretag med blandad verksamhet och minst ett av Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;dotterföretagen är ett kreditinstitut föreskriver direktivet en skyldighet för&lt;br&gt;moderföretaget att lämna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av ägarintresse har också ändrats och avser ett direkt eller&lt;br&gt;indirekt innehav av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad tillsynen över finansiella företagsgrupper skall innefatta ut-&lt;br&gt;vidgas genom att den förutom kapitalkrav för kreditrisker skall avse kapi-&lt;br&gt;talkrav för marknadsrisker samt kontroll av stora exponeringar. När det&lt;br&gt;gäller redovisningen av sammanställningen så är enligt direktivets be-&lt;br&gt;stämmelser huvudregeln att det skall ske en fullständig konsolidering.&lt;br&gt;Proportionell konsolidering kan dock ske i stället när en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp innefattar företag vari ägarintresse föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall, enligt direktivet, ges de befogenheter&lt;br&gt;som är nödvändiga för att kunna utöva tillsynen över de finansiella före-&lt;br&gt;tagsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om gruppbaserad tillsyn finns även i direktivet om övervakning&lt;br&gt;och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (92/121/EEG) och direk-&lt;br&gt;tivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;br&gt;(93/6/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 7 skall enligt direktivet 92/121/EEG över-&lt;br&gt;vakning ske av stora exponeringar. För finansiella företagsgrupper skall&lt;br&gt;denna övervakning ske på gruppbaserad grund i enlighet med direktivet&lt;br&gt;om gruppbaserad tillsyn. Av ingressen till direktivet om stora expone-&lt;br&gt;ringar framgår att särskild försiktighet är påkallad när ett kreditinstitut&lt;br&gt;exponerar sig gentemot sitt moder-, syster- eller dotterföretag. För det&lt;br&gt;fäll att ett kreditinstitut exponerar sig gentemot sin egen företagsgrupp är&lt;br&gt;det således motiverat med strängare regler än för andra exponeringar.&lt;br&gt;Under förutsättning att samtliga företag i en finansiell företagsgrupp om-&lt;br&gt;fattas av tillsynen över kreditinstitutet på grundval av sammanställning är&lt;br&gt;emellertid tillsynen över den finansiella företagsgruppen tillräckligt&lt;br&gt;effektiv utan att hårdare begränsningar av exponeringar behöver införas.&lt;br&gt;Enligt direktivet om stora exponeringar ges även en möjlighet att helt&lt;br&gt;eller delvis undanta exponeringar gentemot kreditinstitutets moder-,&lt;br&gt;syster- eller dotterföretag under förutsättning att dessa företag omfattas&lt;br&gt;av samma sammanställning som kreditinstitutet självt är underkastat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om gruppbaserad tillsyn fästställer inte några gemensamma&lt;br&gt;regler för sammanställning i företag som huvudsakligen sysslar med verk-&lt;br&gt;samhet utsatt för marknadsrisker. Direktivet om gruppbaserad tillsyn är&lt;br&gt;inte heller tillämpligt på grupper som omfättar ett eller flera värde-&lt;br&gt;pappersföretag men inte något kreditinstitut. Genom direktivet om kapi-&lt;br&gt;talkrav införs emellertid en modell för gruppbaserad tillsyn av värde-&lt;br&gt;pappersföretag och verksamheter utsatta för marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Finansiella företagsgrupper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen om kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar infors bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper.&lt;br&gt;För att kunna bestämma vilka företag som skall ingå i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp definieras i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- finansiellt institut på motsvarande sätt som i lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- holdingföretag med finansiell resp, blandad verksamhet som olika&lt;br&gt;typer av företag, vilka har minst ett dotterföretag som är kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anknutet företag som ett företag vars verksamhet har samband&lt;br&gt;med ett kreditinstituts, värdepappersbolags eller motsvarande ut-&lt;br&gt;ländskt företags huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ägarintresse såsom att ett företag innehar 20 % eller mer av&lt;br&gt;rösterna eller kapitalet i ett annat företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- koncernbegrepp på motsvarande sätt som i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. I promemorian har föreslagits en något annorlunda&lt;br&gt;definition av koncern och finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar de föreslagna&lt;br&gt;definitionerna utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser dock att begreppen finansiellt institut och&lt;br&gt;holdingföretag med finansiell verksamhet bör klargöras eftersom de före-&lt;br&gt;slagna definitionerna innehåller ett motsatsförhållande genom att ett&lt;br&gt;finansiellt institut bl.a. definieras som ett företag som inte är ett&lt;br&gt;värdepappersbolag men vars huvudsakliga verksamhet kan vara att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Ett bolag som driver sådan rörelse kan i Sverige&lt;br&gt;inte vara annat än ett värdepappersbolag. Inspektionen menar vidare att&lt;br&gt;genom hänvisningen till 3 kap. 1 § andra stycket 2-11 lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag innefattas även finansieringsverksamhet som kräver till-&lt;br&gt;stånd av inspektionen. Bolag som fått tillstånd blir kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;och fäller därmed under definitionen av kreditinstitut. Enligt inspektionen&lt;br&gt;kan motsatsförhållandet lösas genom att ändra begreppet finansierings-&lt;br&gt;verksamhet i lagen om kreditmarknadsbolag. Finansinspektionen anser&lt;br&gt;vidare att definitionen av ägarintresse bör exkludera dotterföretag men&lt;br&gt;inte begränsas till företag med viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen anser att termerna ins-&lt;br&gt;titut och finansiellt institut är motsägelsefulla och förvirrande eftersom ett&lt;br&gt;finansiellt institut inte är ett institut i lagens mening. Vidare anför&lt;br&gt;inspektionen att ett holdingföretag med blandad verksamhet inte alltid är&lt;br&gt;ett holdingföretag utan kan även vara ett industriföretag. Vidare anförs&lt;br&gt;att termen ägarintresse är opraktisk eftersom den avser ett innehav och&lt;br&gt;inte ett företag. Fondbolagens Förening utgår från att fondbolagsverk-&lt;br&gt;samhet inte inryms i definitionen av finansiellt institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller definitionen av finansiell företagsgrupp anmärker Finans- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;inspektionen att det inte är helt lätt att förstå vilka företag som ingår i&lt;br&gt;gruppen och att förslaget inte fullt ut beaktar direktivets bestämmelser på&lt;br&gt;följande punkter. Ägarintressen i ett annat institut riskerar att inte omfatta&lt;br&gt;utländska institut. Om ett institut endast har utländska dotterföretag som&lt;br&gt;motsvarar institut skall det medföra att en finansiell företagsgrupp upp-&lt;br&gt;står. Ett anknutet företag ingår enligt förslaget inte i en finansiell före-&lt;br&gt;tagsgrupp om det utgör ägarintressen till holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet. Ett företag vari ägarintresse innehas ingår i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp endast om ledningen av företaget delas med andra delägare&lt;br&gt;och delägarnas ansvar är begränsat. Vidare noterar inspektionen att för-&lt;br&gt;slaget medför skillnader avseende den finansiella företagsgruppens inne-&lt;br&gt;håll beroende på om ägaren är ett institut eller ett holdingföretag med&lt;br&gt;finansiell verksamhet. Även anknutna företag skall kunna ingå i de finan-&lt;br&gt;siella företagsgrupper som föreligger på grund av väsentligt inflytande&lt;br&gt;resp, gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anmärker att de möjligheter som&lt;br&gt;Finansinspektionen ges att besluta om att en finansiell företagsgrupp före-&lt;br&gt;ligger måste anses röra sig om ett normbeslut för vilken delegation från&lt;br&gt;riksdagen till förvaltningsmyndighet enligt 8 kap. 11 § regeringsformen&lt;br&gt;endast kan ske genom förmedling av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Exportkredit anför att ett ägarintresse inte automatiskt leder&lt;br&gt;till att en finansiell företagsgrupp föreligger och att konsolidering skall&lt;br&gt;ske. I stället bör det avgörande vara att det ägande företaget har ett domi-&lt;br&gt;nerande inflytande över det ägda företaget. Finansbolagens Förening an-&lt;br&gt;ser att det är otillfredsställande att överlåta till Finansinspektionen att be-&lt;br&gt;sluta om en finansiell företagsgrupp föreligger eftersom konsoliderings-&lt;br&gt;krav då kan träffa företag som inte har kapitalbindningar till det aktuella&lt;br&gt;finansiella institutet. Svenska Bankföreningen anför att det är opraktiskt,&lt;br&gt;arbetsbetungande och förvirrande om instituten skall redovisa och rappor-&lt;br&gt;tera efter olika &amp;quot;koncernbegrepp&amp;quot; i olika sammanhang. Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund ställer sig tveksam till behovet av begreppet finansiell före-&lt;br&gt;tagsgrupp eftersom detta kan leda till omfattande kontroll och reglering&lt;br&gt;av svensk industri till men för effektiviteten i handelslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I direktiven om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut&lt;br&gt;(artikel 1), om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora expone-&lt;br&gt;ringar (artikel 1) samt om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut (artikel 2) har angetts hur vissa begrepp skall definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven har angetts att med kreditinstitut avses ett företag vars&lt;br&gt;verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra&lt;br&gt;återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning. Därmed av-&lt;br&gt;ses även privata eller offentliga företag som är auktoriserade i ett tredje&lt;br&gt;land och som omfattas av definitionen av kreditinstitut. I direktivet om&lt;br&gt;övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar har angetts&lt;br&gt;att med kreditinstitut avses även institutets filialer i ett tredje land samt&lt;br&gt;alla privata eller offentliga företag, inkl, deras filialer, som är auktorise-&lt;br&gt;rade i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt institut har definierats som ett företag som inte är kredit- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;institut eller värdepappersföretag men vars huvudsakliga verksamhet be-&lt;br&gt;står i att förvärva ägarandelar eller att utföra en eller flera av de verk-&lt;br&gt;samheter som anges i punkterna 2-12 i bilagan till andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet (89/646/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett holdingföretag med finansiell verksamhet definieras som ett finan-&lt;br&gt;siellt institut vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen är kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersföretag eller finansiellt institut och varav minst ett&lt;br&gt;av dotterföretagen är ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag. Med&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet avses ett moderföretag som utan&lt;br&gt;att vara ett holdingföretag med finansiell verksamhet, ett kreditinstitut&lt;br&gt;eller ett värdepappersföretag, har minst ett kreditinstitut eller ett värde-&lt;br&gt;pappersföretag bland sina dotterföretag. Ett anknutet företag definieras&lt;br&gt;som ett företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller för-&lt;br&gt;valta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan lik-&lt;br&gt;nande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts eller&lt;br&gt;värdepappersföretags huvudsakliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägarintresse avses ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller&lt;br&gt;mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tre direktiven framgår vidare följande. Med moderföretag avses&lt;br&gt;ett företag såsom det definierats i artikel 1.1 i direktivet 83/349/EEG om&lt;br&gt;sammanställd redovisning samt alla företag som, enligt de behöriga myn-&lt;br&gt;digheternas bedömning, utövar ett bestämmande inflytande över ett annat&lt;br&gt;företag. Dotterföretag är ett företag såsom det definierats i artikel 1.1 i&lt;br&gt;direktivet 83/349/EEG samt alla företag över vilka, enligt de behöriga&lt;br&gt;myndigheternas bedömning, ett moderföretag utövar ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande. Ett dotterföretag till ett dotterföretag skall också anses som ett&lt;br&gt;dotterföretag till moderföretaget som är överordnat dessa företag. Defini-&lt;br&gt;tionen av behöriga myndigheter är de nationella myndigheter som enligt&lt;br&gt;lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över kredit-&lt;br&gt;institut eller värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Definitionen av kreditinstitut framgår&lt;br&gt;av den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag. En redogörelse för skälen för detta för-&lt;br&gt;slag finns i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den definition av finansiella institut som finns i 1 kap. 1 § 6 lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag (jfr prop. 1992/93:89 s. 209) är likalydande med&lt;br&gt;den i direktivet om gruppbaserad tillsyn angivna definitionen. De institut&lt;br&gt;som permanent undantagits genom artikel 2 i första banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet, 77/780/EEG, skall behandlas som finansiella institut. Riks-&lt;br&gt;banken skall emellertid inte behandlas som ett finansiellt institut. Även&lt;br&gt;i den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag bör finansiella institut definieras. Det är&lt;br&gt;riktigt som Finansinspektionen har påpekat att ett svenskt företag vars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakliga verksamhet är att driva värdepappersrörelse kräver tillstånd. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Därigenom blir företaget värdepappersbolag och inte finansiellt institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av finansiellt institut bör därför justeras så att detta tydligt&lt;br&gt;framgår. I övrigt föreligger det emellertid inte skäl att nu ändra på&lt;br&gt;definitionen av finansiellt institut varken i den föreslagna kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen eller i lagen om kreditmarknadsbolag. Den i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen angivna definitionen av finansiellt institut kommer således att&lt;br&gt;motsvara definitionen i lagen om kreditmarknadsbolag. Ett fondbolags&lt;br&gt;verksamhet inryms inte i definitionen av finansiellt institut eftersom de&lt;br&gt;förvärv av aktier som bolagen gör inte sker för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holdingföretag och anknutna företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några definitioner av holdingföretag med finansiell verksamhet, holding-&lt;br&gt;företag med blandad verksamhet eller anknutna företag finns inte i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen. I samband med att de angivna direktiven införlivas&lt;br&gt;måste dessa begrepp definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Redovisningskommitténs förslag om nya årsredovisningslagar definie-&lt;br&gt;ras ett finansiellt holdingföretag som ett företag som skall upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt kommitténs lagförslag och vars verksamhet uteslut-&lt;br&gt;ande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och&lt;br&gt;förvalta aktier och andelar i dotterföretag. De skillnader som föreligger&lt;br&gt;mellan definitionen i direktivet om gruppbaserad tillsyn och bankredovis-&lt;br&gt;ningsdirektivets (86/635/EEG) definition, som med smärre ändringar an-&lt;br&gt;vänts av Redovisningskommittén, har antagligen sin förklaring i att direk-&lt;br&gt;tiven arbetats fram vid olika tillfällen. Det är inte heller nödvändigt att&lt;br&gt;samma förutsättningar måste gälla för när ett företag skall upprätta sin&lt;br&gt;koncernredovisning enligt redovisningsbestämmelsema för kreditinstitut&lt;br&gt;och när ett företag skall ingå i en sammanställning för tillsynsändamål till&lt;br&gt;följd av ägarandel i ett kreditinstitut. I det senare fallet kan det finnas&lt;br&gt;skäl som talar för att en svagare anknytning till gruppen kan vara till-&lt;br&gt;räcklig för att företaget skall anses ingå, särskilt om tillsynen främst&lt;br&gt;utövas på grundval av annan sammanställd finansiell information än kon-&lt;br&gt;cernredovisning. Med hänsyn till dessa skillnader mellan begreppet finan-&lt;br&gt;siellt holdingföretag i Redovisningskommitténs förslag och i direktivet om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn bör en annan definition än kommitténs väljas i kapi-&lt;br&gt;taltäckningslagen. Begreppet holdingföretag med finansiell verksamhet,&lt;br&gt;som inte utnyttjas av Redovisningskommittén, kan därmed också vara&lt;br&gt;lämpligt att använda i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarintresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av ägarintresse i 1992 års direktiv har ändrats i förhållande&lt;br&gt;till 1983 års direktiv. I 1983 års direktiv avsågs ett kreditinstituts direkta&lt;br&gt;eller indirekta innehav av 25 % eller mer av kapitalet i ett annat kredit-&lt;br&gt;institut eller finansiellt institut. I samband med att lagen om kreditmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsbolag infördes och bankrörelselagen ändrades angavs i förarbetena Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;(prop. 1992/93:89 s. 134) att av koncemdefinitionen i bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen och aktiebolagslagen följer, att även företag i vilka ägandet mot-&lt;br&gt;svarar mindre än 50 % av röstetalet kan vara dotterföretag, om ägar-&lt;br&gt;företaget har ett bestämmande inflytande och en betydande andel av&lt;br&gt;resultatet i företaget. Med hänsyn till att dotterföretagsbegreppet getts en&lt;br&gt;så vidsträckt innebörd och det i stor utsträckning lämnats till de enskilda&lt;br&gt;medlemsstaterna att avgöra när sammanställning skall ske ansågs bestäm-&lt;br&gt;melserna om konsoliderad kapitaltäckning tillgodose reglerna i 1983 års&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års direktiv om gruppbaserad tillsyn har ägarintresse definierats&lt;br&gt;som ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösterna eller&lt;br&gt;kapitalet i ett företag. Det anges inte i definitionen, såsom i 1983 års&lt;br&gt;direktiv, att därmed avses endast ägarintresse i ett annat kreditinstitut&lt;br&gt;eller finansiellt institut. Ett ägarintresse enligt 1992 års direktiv kan&lt;br&gt;således föreligga i alla typer av verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.2 i 1992 års direktiv framgår det att ett kreditinstitut som har&lt;br&gt;ett moderföretag som är ett holdingföretag med finansiell verksamhet&lt;br&gt;skall stå under tillsyn på grundval av sammanställning av institutets finan-&lt;br&gt;siella ställning med den som gäller för holdingföretaget. Någon hänvis-&lt;br&gt;ning till att även ägarintresse skall ingå i sammanställningen finns inte.&lt;br&gt;Men genom en hänvisning till artikel 5 bör, såsom Finansinspektionen&lt;br&gt;angett, även ägarintressen som ett holdingföretag med finansiell verksam-&lt;br&gt;het har i finansiella verksamheter ingå i sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.5 skall tillsynen även omfatta ägarintresse som före-&lt;br&gt;ligger i ett anknutet företag. För att anknutna företag skall ingå krävs att&lt;br&gt;det föreligger en finansiell företagsgrupp. Således kan sammanställningen&lt;br&gt;inte ske enbart över ett institut och ett anknutet företag. Såsom Finans-&lt;br&gt;inspektionen påpekat ingår emellertid ägarintresse i ett anknutet företag&lt;br&gt;alltid i sammanställningen om det ägs av ett holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet eftersom definitionen av ett sådant holdingföretag förutsätter&lt;br&gt;att det redan föreligger en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén har föreslagit ändringar avseende års- och kon-&lt;br&gt;cernredovisningar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Kommittén&lt;br&gt;föreslår, med hänvisning till artikel 33.1 i sjunde bolagsdirektivet,&lt;br&gt;83/349/EEG, att begreppet &amp;quot;intresseföretag&amp;quot; införs. Enligt den angivna&lt;br&gt;artikeln föreligger ett intresseföretag om ett företag har ett betydande&lt;br&gt;inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen av ett annat&lt;br&gt;företag och det föreligger ägarintresse enligt artikel 17 i fjärde bolags-&lt;br&gt;direktivet, 78/660/EEG. För att det skall vara fråga om ett intresseföretag&lt;br&gt;skall det således inte vara ett koncemförhållande. Ett företag presumeras,&lt;br&gt;enligt sjunde bolagsdirektivet, utöva ett betydande inflytande över ett&lt;br&gt;annat företag om det innehar minst 20 % av rösterna för aktierna eller&lt;br&gt;andelarna i det andra företaget. Enligt artikel 17 i fjärde bolagsdirektivet&lt;br&gt;presumeras ett ägarintresse föreligga om det ägande företagets kapital-&lt;br&gt;andel överstiger 20 % eller den lägre procentsats som medlemsstaten&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén föreslår i den nya årsredovisningslagen att med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;intresseföretag skall förstås att ett bolag äger andelar i en svensk eller&lt;br&gt;utländsk juridisk person, som inte är dotterföretag, och utövar ett be-&lt;br&gt;tydande inflytande över den juridiska personen. Ett betydande inflytande&lt;br&gt;har definierats med att bolaget direkt eller indirekt har minst 20 % av&lt;br&gt;rösterna av samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén anknyter således sin definition av intresse-&lt;br&gt;företag till rösträttsinnehav och inte till kapitalandel, trots att både&lt;br&gt;rösträttsinnehavet och kapitalandelen kan medföra att ett intresseföretag&lt;br&gt;föreligger. Kommittén har motiverat detta med att det stämmer överens&lt;br&gt;med vad som är internationellt vedertaget (SOU 1994:17 del I s. 171).&lt;br&gt;I direktivet om gruppbaserad tillsyn har ägarintresse definierats som ett&lt;br&gt;innehav av andelar eller aktier i ett företag som representerar antingen&lt;br&gt;20 % av rösterna eller 20 % av kapitalet. Definitionen överensstämmer&lt;br&gt;alltså inte med den som Redovisningskommittén föreslagit. Det skulle&lt;br&gt;föreligga fördelar om samma definition av begreppet intresseföretag&lt;br&gt;kunde användas i årsredovisningslagama och i lagen om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Be-&lt;br&gt;greppet intresseföretag skulle då kunna användas även i den sistnämnda&lt;br&gt;lagen i stället för ägarintresse. Med hänsyn till de skillnader i defini-&lt;br&gt;tionerna av begreppen som redovisats ovan och i avvaktan på den fort-&lt;br&gt;satta beredningen av Redovisningskommitténs förslag bör dock begreppet&lt;br&gt;intresseföretag inte användas i lagen om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. I fortsättningen&lt;br&gt;kommer därför benämningen ägarintresse att användas när det är fråga&lt;br&gt;om ägarintresse enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) definieras begreppen moder-&lt;br&gt;bolag, dotterföretag och koncern. Motsvarande definitioner finns i 1 kap.&lt;br&gt;3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och 1 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620). Redovis-&lt;br&gt;ningskommittén föreslår i sitt betänkande att definitionerna i de nämnda&lt;br&gt;lagarna ändras. Kommitténs förslag innebär bl.a. att den s.k. sekundär-&lt;br&gt;regeln i aktiebolagslagen upphävs. Denna regel innebär att om ett aktie-&lt;br&gt;bolag på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel&lt;br&gt;i resultatet av dess verksamhet, är aktiebolaget ett moderbolag och den&lt;br&gt;juridiska personen dotterföretag även om ingen rösträttsmajoritet före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbegreppet i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag bör så långt som möjligt mot-&lt;br&gt;svara den som gäller på redovisningsområdet och den allmänna bolags-&lt;br&gt;rättens område. I avvaktan på att Redovisningskommitténs förslag om ett&lt;br&gt;nytt koncernbegrepp behandlats färdigt bör därför det nu gällande&lt;br&gt;koncernbegreppet behållas i den nya kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn skall alla företag som, enligt Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;de behöriga myndigheternas bedömning, utövar ett bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de över ett annat företag anses vara ett moderföretag. Vidare skall alla&lt;br&gt;företag som, enligt de behöriga myndigheterna, ett moderföretag utövar&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över vara att anse som ett dotterföretag. Det&lt;br&gt;kan ifrågasättas om denna bestämmelse är tvingande på så sätt att Sverige&lt;br&gt;måste införa en bestämmelse som föreskriver att en koncern skall, utan&lt;br&gt;hinder av andra regler, anses föreligga när Finansinspektionen bedömer&lt;br&gt;att ett bestämmande inflytande utövas. När ett företag skall anses vara ett&lt;br&gt;moder- eller dotterföretag och således en koncern föreligger bör emeller-&lt;br&gt;tid klart framgå av lagtexten. En annan sak är att inspektionen i sin till-&lt;br&gt;synsverksamhet har att bedöma om en koncern föreligger enligt rekvisiten&lt;br&gt;i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag införs ett nytt begrepp, finansiell företagsgrupp. En&lt;br&gt;sådan företagsgrupp kan föreligga i tre olika situationer. Den första situa-&lt;br&gt;tionen är om ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag eller ett holding-&lt;br&gt;företag med finansiell verksamhet är moderföretag till kreditinstitut,&lt;br&gt;värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag eller finansiellt institut.&lt;br&gt;Den andra situationen avser det fallet att ett kreditinstitut, ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet innehar&lt;br&gt;ägarintresse i kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt&lt;br&gt;företag eller finansiellt institut. För att ägarintresset skall ingå i den&lt;br&gt;finansiella företagsgruppen krävs att företaget som det finns ägarintresse&lt;br&gt;i leds tillsammans med ett eller flera andra företag och vaije företags&lt;br&gt;ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som företagen innehar. Det&lt;br&gt;är således fråga om ett samriskföretag (joint venture). Slutligen kan en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp föreligga om ett kreditinstitut, ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet har ett dotter-&lt;br&gt;företag eller en andel av ett samriskföretag enligt ovan. Begreppet finan-&lt;br&gt;siell företagsgrupp avviker något från koncernbegreppet, dels genom att&lt;br&gt;sådana ägarintressen som inte är dotterföretag ingår, dels genom att inte&lt;br&gt;alla dotterföretag ingår. Såsom Finansinspektionen anfört bör det inte&lt;br&gt;vara några skillnader beroende på om ägaren i gruppen är ett institut eller&lt;br&gt;ett holdingföretag med finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.3 i direktivet om gruppbaserad tillsyn skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna bestämma om och hur sammanställning skall ske i vissa&lt;br&gt;fall av ägarintresse (se vidare avsnitt 8.7). Av artikel 5.4 framgår också&lt;br&gt;att de behöriga myndigheterna skall bestämma om och hur sammanställ-&lt;br&gt;ningen skall ske när det föreligger ett väsentligt inflytande, gemensam&lt;br&gt;ledning eller gemensamma förvaltningsorgan. Med hänsyn härtill bör det&lt;br&gt;av lagen framgå att regeringen får föreskriva att bestämmelserna om&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper skall gälla även i de fall som anges i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 och 5.4. Såsom Hovrätten över Skåne och Blekinge anmärkt är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här fråga om normgivning vilken förutsätter att delegation från riksdagen Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;till förvaltningsmyndighet endast kan ske genom förmedling av rege-&lt;br&gt;ringen. Denna föreskriftsrätt kan således, genom bemyndigande, överlåtas&lt;br&gt;till Finansinspektionen. Inspektionen får härigenom ett visst spelrum att&lt;br&gt;avgöra om en finansiell företagsgrupp föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en finansiell företagsgrupp föreligger skall även anknutna foretag&lt;br&gt;ingå om de är dotterföretag eller om de är ett samriskföretag. När det är&lt;br&gt;fråga om sådana finansiella företagsgrupper som Finansinspektionen, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, får föreskriva om skall även ett anknutet&lt;br&gt;företag ingå i den finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Omfattningen av tillsynen av finansiella företagsgrupper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vad som föreskrivs om kapitalkrav för kredit-&lt;br&gt;risker och marknadsrisker samt kontroll av stora exponeringar skall&lt;br&gt;tillämpas även på den samlade ekonomiska ställningen för en finan-&lt;br&gt;siell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella företagsgrupper gäller att gränserna för förvärv av&lt;br&gt;placeringsaktier inte far överskridas av företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas tillfredsställande interna kontrollrutiner hos företag&lt;br&gt;som skall upprätta eller ingå i en gruppbaserad redovisning för att&lt;br&gt;göra det möjligt att få fram den information som behövs för att upp-&lt;br&gt;nå syftet med tillsynen av den finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade ekonomiska beräkningen skall göras på alla finan-&lt;br&gt;siella företagsgrupper där moderföretaget eller företaget som innehar&lt;br&gt;ägarintresse är hemmahörande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att det av lagtexten inte längre framgår att försäk-&lt;br&gt;ringsföretag inte ingår i sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anser att de nuvarande bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 15 a § bankrörelselagen är onödigt restriktiva jämfört med andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivets. Det blir således en diskrepans mellan&lt;br&gt;Sveriges och EG:s regler som kan medföra konkurrensnackdelar för de&lt;br&gt;svenska bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att det saknas anledning att behålla en regel&lt;br&gt;om att försäkringsföretag och vissa dotterföretag till försäkringsföretag&lt;br&gt;inte omfattas av reglerna om kapitalkrav m.m., eftersom försäkrings-&lt;br&gt;företag normalt inte ingår i en finansiell företagsgrupp. Ytterligare en&lt;br&gt;anledning till att inte behålla den regeln är att även banker etablerar s.k.&lt;br&gt;captivebolag, dvs. försäkringsbolag vars huvudsakliga verksamhet är att&lt;br&gt;försäkra den egna koncernen mot risker avseende exempelvis kreditför-&lt;br&gt;luster, förmögenhetsbrott och egendomsskador. Riskerna ligger således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvar i den finansiella företagsgruppen i den mån ett captivebolag inte Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;återförsäkrar sig. Dessutom kan captivebolagets placeringar och åtagan-&lt;br&gt;den vara av betydelse för gruppen. Syftet med gruppbaserad tillsyn kan&lt;br&gt;alltså komma att urholkas om sådana bolag undantas från bestämmel-&lt;br&gt;serna. Enligt inspektionens uppfattning bör ett captivebolag normalt anses&lt;br&gt;vara ett anknutet företag och därmed ingå i den finansiella företags-&lt;br&gt;gruppen. Även vid en bedömning enligt de särskilda utvidgningsmöjlig-&lt;br&gt;heterna, att besluta om en finansiell företagsgrupp föreligger, kan detta&lt;br&gt;bli resultatet. Om försäkringsföretagen undantas från kapitalkraven m.m.&lt;br&gt;kommer således även captivebolagen att undantas från tillämpningen av&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I direktiven om gruppbaserad tillsyn, stora exponeringar&lt;br&gt;och kapitalkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag uppställs regler&lt;br&gt;för tillsyn över finansiella företagsgrupper. Är kreditinstitutet eller värde-&lt;br&gt;pappersföretaget varken moder- eller dotterföretag och finns inte något&lt;br&gt;företag som det finns ägarintresse i utövas tillsynen över företaget indi-&lt;br&gt;viduellt i enlighet med gällande tillsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.1 i direktivet om gruppbaserad tillsyn skall ett kredit-&lt;br&gt;institut eller ett värdepappersföretag som är moderföretag till kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersföretag eller finansiellt institut eller som har&lt;br&gt;ägarintresse i sådant institut stå under tillsyn på grundval av samman-&lt;br&gt;ställning av institutens ekonomiska ställning, i den omfattning och på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt artikel 3.2 ett kreditinstitut eller ett värdepappers-&lt;br&gt;företag vars moderföretag är ett holdingföretag med finansiell verksamhet&lt;br&gt;stå under tillsyn på grundval av sammanställning av institutets ekono-&lt;br&gt;miska ställning med den som gäller för holdingföretaget, i den omfattning&lt;br&gt;och på det sätt som föreskrivs i artikel 5. Sammanställningen innebär inte&lt;br&gt;att de behöriga myndigheterna skall utöva någon tillsynsfunktion i för-&lt;br&gt;hållande till holdingföretaget som sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen vad gäller kapitalkrav för kreditrisker, kapitalkrav för mark-&lt;br&gt;nadsrisker och kontroll av stora exponeringar skall, enligt artikel 3.5,&lt;br&gt;utövas på grundval av sammanställning. Medlemsstaterna skall, när det&lt;br&gt;är lämpligt, besluta om de åtgärder som behövs för att holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet skall omfattas av bestämmelserna om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG) anges dels att inget&lt;br&gt;kreditinstitut får ha ett kvalificerat innehav, som motsvarar mer än 15 %&lt;br&gt;av institutets kapitalbas, i ett företag som varken är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;ett finansiellt institut, dels att ett kreditinstituts sammantagna kvalificerade&lt;br&gt;innehav i andra företag än kreditinstitut, finansiella institut och vissa&lt;br&gt;andra företag inte får överstiga 60 % av institutets kapitalbas (artikel 12.1&lt;br&gt;och 12.2). Det följer av artikel 3.5 att kontroll av att dessa gränser inte&lt;br&gt;överskrids även skall utövas genom tillsyn och övervakning på grundval&lt;br&gt;av sammanställning av kreditinstitutens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3.6 följer att de behöriga myndigheterna skall se till att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i alla företag, som omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som utövas&lt;br&gt;över ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag, finns tillfredsställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;interna kontrollrutiner för att ta fram den information som kan vara av Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;betydelse för att uppnå syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag, vars moderföretag&lt;br&gt;är ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag, är beläget i ett annat&lt;br&gt;EES-land och beviljats auktorisation där skall, enligt artikel 3.8, de be-&lt;br&gt;höriga myndigheterna som har beviljat auktorisationen tillämpa gränserna&lt;br&gt;enligt artikel 3.5 på kreditinstitutet eller värdepappersföretaget,&lt;br&gt;individuellt eller, i förekommande fall, på delsammanställning. Enligt&lt;br&gt;artikel 3.9 får de behöriga myndigheter som auktoriserat dotterföretaget&lt;br&gt;dock, genom bilaterala avtal, delegera ansvaret för tillsynen till de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna som beviljat moderföretaget auktorisation och ut-&lt;br&gt;övar tillsyn över detta. Kommissionen skall hållas underrättad om före-&lt;br&gt;komsten av sådant avtal och deras innehåll samt vidarebefordra sådan in-&lt;br&gt;formation till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och till&lt;br&gt;Rådgivande bankrörelsekommittén. När det gäller bilaterala avtal som&lt;br&gt;avser värdepappersföretag skall informationen i stället vidarebefordras till&lt;br&gt;rådet och kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En sammanställning skall, enligt di-&lt;br&gt;rektivet om gruppbaserad tillsyn, göras beträffande alla företagsgrupper&lt;br&gt;där det ägande företaget är kreditinstitut eller holdingföretag med finan-&lt;br&gt;siell verksamhet. För holdingföretag med blandad verksamhet med huvud-&lt;br&gt;kontor inom gemenskapen gäller i stället en skyldighet att lämna informa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1983 års direktiv gällde kravet på sammanställning endast de fäll&lt;br&gt;då moderföretaget var ett kreditinstitut. I ingressen till 1992 års direktiv&lt;br&gt;om gruppbaserad tillsyn anges att tillsynen för att vara verksam måste&lt;br&gt;tillämpas på alla bankgrupper, även sådana grupper där moderföretaget&lt;br&gt;inte är ett kreditinstitut. I och med 1992 års direktiv har därför, som&lt;br&gt;angetts ovan, kravet på tillsyn av finansiella företagsgrupper utvidgats till&lt;br&gt;att även omfatta de fall där ett kreditinstituts moderföretag är ett holding-&lt;br&gt;företag med finansiell verksamhet. Vidare kan tillsynen utövas redan när&lt;br&gt;ett kreditinstitut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet har ett&lt;br&gt;ägarintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av tillsynen av finansiella företagsgrupper har utvidgats&lt;br&gt;till att förutom kapitalkrav för kreditrisker även avse kapitalkrav för mark-&lt;br&gt;nadsrisker och kontroll av stora exponeringar. Kontroll skall även ske av&lt;br&gt;kreditinstituts kvalificerade innehav av aktier eller andelar i andra&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut,&lt;br&gt;93/6/EEG, utgör en del av en internationell strävan att åstadkomma ge-&lt;br&gt;mensamma regler avseende övervakning av värdepappersbolag och kredit-&lt;br&gt;institut. Det är enligt direktivet önskvärt att göra behandlingen av kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag likvärdig genom att utveckla gemensamma&lt;br&gt;normer för de marknadsrisker som kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;utsätter sig för. Vidare är det viktigt att ge en heltäckande modell för&lt;br&gt;övervakningen av dessa risker. I direktivet om gruppbaserad tillsyn fast-&lt;br&gt;ställs inte några gemensamma regler för sammanställd redovisning av&lt;br&gt;marknadsrisker i kreditinstitut. Direktivet om gruppbaserad tillsyn är inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller tillämpligt på finansiella företagsgrupper som omfattar en eller Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;flera värdepappersbolag men som inte omfattar några kreditinstitut.&lt;br&gt;Genom kapitalkravsdirektivet införs emellertid regler om tillsyn av finan-&lt;br&gt;siella företagsgrupper utsatta för marknadsrisker och för finansiella&lt;br&gt;företagsgrupper som innehåller värdepappersbolag men inte kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de ändringar av reglerna om tillsyn av finansiella före-&lt;br&gt;tagsgrupper som skett genom de ovan beskrivna direktiven måste änd-&lt;br&gt;ringar även göras i den svenska lagstiftningen för att Sverige skall upp-&lt;br&gt;fylla direktivens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 11 § bankrörelselagen följer att om en bank har ett dotter-&lt;br&gt;företag skall reglerna om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konso-&lt;br&gt;liderat kapitalkrav). Det konsoliderade kapitalkravet omfattar emellertid&lt;br&gt;inte försäkringsföretag och sådana dotterföretag till försäkringsföretag&lt;br&gt;som inte driver någon form av finansiell verksamhet. Bestämmelsen om&lt;br&gt;konsoliderat kapitalkrav i bankrörelselagen omfattar i dag endast det fall&lt;br&gt;att moderföretaget är en bank. I lagen om kreditmarknadsbolag finns&lt;br&gt;också regler om konsoliderat kapitalkrav. I 4 kap. 4 § nämnda lag före-&lt;br&gt;skrivs att ett konsoliderat kapitalkrav föreligger om ett kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag har ett dotterföretag. Det framgår vidare av 5 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse att om ett värdepappersbolag har ett dotterföretag&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs om kapitalkrav tillämpas även på koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna som för närvarande finns i bankrörelselagen, lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse och lagen om kreditmarknadsbolag måste ändras så att till-&lt;br&gt;syn kan utövas också när ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag&lt;br&gt;ingår i en finansiell företagsgrupp, utan att detta företag är ett moder-&lt;br&gt;företag. Dessutom skall beräkningen av den samlade ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ningen inte bara omfatta dotterföretagen utan också företag som det finns&lt;br&gt;ägarintresse i. Någon tillsyn av ett holdingföretag som sådant skall&lt;br&gt;emellertid inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste omfattningen av tillsynen över de finansiella företags-&lt;br&gt;grupperna utvidgas till att, förutom kapitalkrav för kreditrisker, omfatta&lt;br&gt;kapitalkrav för marknadsrisker och kontroll av begränsningarna av stora&lt;br&gt;exponeringar. Tillsynen beträffände marknadsrisker bör dock träda i kraft&lt;br&gt;först i samband med att regleringen av dessa träder i kraft dvs. den&lt;br&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 15 a § bankrörelselagen stadgas att om en bank ingår i en kon-&lt;br&gt;cern gäller för vaije företag inom koncernen en begränsning av innehav&lt;br&gt;och åtaganden i ett enskilt företag. Regeln innebär att vaije företag i&lt;br&gt;koncernen endast får förvärva aktier inom en ram som motsvarar 30 %&lt;br&gt;av kapitalbasen och att innehav och åtagande i ett enskilt företag får&lt;br&gt;sammanlagt uppgå till högst 5 % av ramen. Undantag gäller för försäk-&lt;br&gt;ringsföretag och sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte&lt;br&gt;driver någon form av finansiell verksamhet. Dessutom får, om en bank&lt;br&gt;ingår i en koncern, koncernens sammanlagda innehav inte motsvara mer&lt;br&gt;än 5 % av röstetalet för samtliga aktier i aktiebolaget. Finansinspektionen&lt;br&gt;kan medge undantag från denna begränsning. Vid beräkning av koncer-&lt;br&gt;nens innehav skall dock, intill ett innehav motsvarande 5 % av röstetalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bolaget, bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i kon- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;cemen eller av dotterföretag till ett försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna bestämmelse infördes angavs i förarbetena (prop.&lt;br&gt;1990/91:154 s. 54 ff) att möjligheter borde ges till bankerna att inom en&lt;br&gt;mindre ram förvärva aktier och delta i finansieringsverksamhet som tradi-&lt;br&gt;tionellt betraktats som mer riskfylld. Avsikten var att även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen förhindra att placeringarna får karaktär av ägarintresse i strid med&lt;br&gt;bankernas oberoende ställning och grundläggande uppgifter. Med tanke&lt;br&gt;på att denna placeringssektor för svenska banker innebar något av en&lt;br&gt;principiell nyordning borde, enligt förarbetena, öppningen totalt sett vara&lt;br&gt;försiktig. Det finns för närvarande, trots vad Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;anfört, inte skäl för att utvidga denna ram för förvärv av placeringsaktier&lt;br&gt;som i dag gäller för bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen, som således föreskriver hårdare krav än&lt;br&gt;vad som krävs enligt andra banksamordningsdirektivet, omfattar endast&lt;br&gt;koncernföretag, dvs. moderföretag och dotterföretag. Enligt direktiven&lt;br&gt;måste även hänsyn tas till aktieinnehav i företag vari ägarintresse före-&lt;br&gt;ligger. En bestämmelse bör därför införas som innebär att bestämmelsen&lt;br&gt;i bankrörelselagen även skall omfatta en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 6 § lagen om kreditmarknadsbolag finns en bestämmelse som&lt;br&gt;motsvarar regeln i andra banksamordningsdirektivet avseende begränsning&lt;br&gt;av förvärv av placeringsaktier. Någon bestämmelse om att begränsningen&lt;br&gt;skall gälla annat än individuellt finns emellertid inte varför även denna&lt;br&gt;bör kompletteras i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag så att bestämmelsen i kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolagslagen omfattar även en finansiell företagsgrupp där ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag ingår. En bestämmelse om kontroll av kvalificerat innehav&lt;br&gt;av placeringsaktier föreslås bli införd för värdepappersbolag med tillstånd&lt;br&gt;att ta emot medel på konto och lämna kredit (se 3 kap. 1 a § i förslaget&lt;br&gt;till lag om ändring i lagen om värdepappersrörelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivet framgår att om ett moderföretag, som är ett motsvarande&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersföretag, är hemmahörande i ett annat&lt;br&gt;EES-land än ett eller flera dotterföretag, som också är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersföretag, skall den samlade ekonomiska beräkningen ske&lt;br&gt;särskilt för det eller de kreditinstitut eller värdepappersföretag som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett annat land än moderföretaget. En sammanställning&lt;br&gt;bör således ske i Sverige och med stöd av bestämmelserna i kapital-&lt;br&gt;täckningslagen för de underkoncemer som är hemmahörande i Sverige.&lt;br&gt;Direktivet ger dock de behöriga myndigheter som beviljat dotterföretaget&lt;br&gt;auktorisation möjlighet att träffa avtal om att ansvaret för tillsynen&lt;br&gt;delegeras till den myndighet som beviljat moderföretaget auktorisation.&lt;br&gt;Det föreligger dock inte skäl för att Finansinspektionen skall överlåta sitt&lt;br&gt;tillsynsansvar för de i Sverige hemmahörande kreditinstituten eller värde-&lt;br&gt;pappersbolagen. Det är av vikt att detta tillsynsansvar utövas av hem-&lt;br&gt;landsmyndigheten varför möjligheter att avtala om att ansvaret skall&lt;br&gt;delegeras till moderföretagets hemlandsmyndighet inte bör medges.&lt;br&gt;Denna bedömning delas av Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att syftet med tillsynen över de finansiella företagsgrupperna skall&lt;br&gt;kunna uppnås måste Finansinspektionen ha möjlighet att erhålla den infor-&lt;br&gt;mation som kan vara behövlig. För att informationen skall kunna tas fram&lt;br&gt;förutsätts att det för alla foretag i en koncern eller en företagsgrupp finns&lt;br&gt;tillfredsställande interna kontrollrutiner. Det bör därför av lagtexten&lt;br&gt;framgå att alla foretag i en finansiell företagsgrupp skall ha tillfreds-&lt;br&gt;ställande interna förvaltnings- och redovisningsrutiner. Det är även viktigt&lt;br&gt;att ett moderföretag eller ett foretag som innehar ägarintresse får de upp-&lt;br&gt;lysningar som är nödvändiga från andra företag inom en finansiell före-&lt;br&gt;tagsgrupp så att redovisningskraven kan uppfyllas. Likaså bör det före-&lt;br&gt;ligga en skyldighet för en finansiell företagsgrupp att lämna Finans-&lt;br&gt;inspektionen de upplysningar som behövs för att inspektionen skall kunna&lt;br&gt;utöva tillsynen över gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Finansinspektionen uppgett ingår ett försäkringsföretag normalt&lt;br&gt;inte i en finansiell företagsgrupp. I den mån ett s.k. captivebolag driver&lt;br&gt;försäkringsrörelse ingår det således inte heller i tillsynen över gruppen.&lt;br&gt;Enligt försäkringsrörelselagen har ett försäkringsbolag begränsade möjlig-&lt;br&gt;heter att driva någon annan verksamhet än försäkringsrörelse. Det skulle&lt;br&gt;antagligen leda för långt att göra den bedömningen att ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag skall kunna anses vara ett anknutet företag. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;skulle inte heller ett captivebolag kunna anses vara ett anknutet företag&lt;br&gt;eftersom dess huvudsakliga verksamhet är att driva försäkringsrörelse.&lt;br&gt;Det pågår inom EU ett arbete som syftar till att försöka få en gemensam&lt;br&gt;tillsyn över finansiella konglomerat, dvs. företagsgrupper som innehåller&lt;br&gt;både kreditinstitut och försäkringsföretag. I avvaktan på att detta arbete&lt;br&gt;leder fram till ett direktiv om tillsyn över finansiella konglomerat finns&lt;br&gt;det inte skäl att i Sverige införa speciella regler om försäkringsföretag&lt;br&gt;som kan ingå i en finansiell företagsgrupp. Ett captivebolag kan inte&lt;br&gt;heller anses utgöra ett finansiellt institut då dess huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;inte faller in under definitionen av ett sådant institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Undantag från tillsynen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynen över kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall ske både individuellt och på gruppbaserad grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får i ett enskilt fall medge att ett dotterföretag&lt;br&gt;eller ett företag som det finns ägarintresse i undantas från samman-&lt;br&gt;ställningen samt medge att ett sådant företag utelämnas från den&lt;br&gt;gruppbaserade redovisningen. Förutsättningarna för att undantag kan&lt;br&gt;medges är att företaget är beläget i tredje land och det föreligger&lt;br&gt;rättsliga hinder för överföring av information från ett sådant företag,&lt;br&gt;att företaget är av mindre betydelse eller att en sammanställning&lt;br&gt;skulle vara olämplig eller vilseledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får — om ett dotterföretag som är kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersbolag inte tas med i sammanställningen eller redo-&lt;br&gt;visningen — fordra att moderföretaget lämnar den information som&lt;br&gt;inspektionen behöver för sin tillsyn över dotterföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att tillsynsreglema bör ses över så att kapi-&lt;br&gt;talkrav, stora exponeringar etc. kan beräknas enbart på koncern- eller&lt;br&gt;gruppnivå när det är fråga om finansiella företagsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna får, en-&lt;br&gt;ligt artikel 3.3 i direktivet om gruppbaserad tillsyn, besluta att undanta&lt;br&gt;ett kreditinstitut, värdepappersföretag, finansiellt institut eller anknutet&lt;br&gt;företag från reglerna om gruppbaserad tillsyn om det är ett dotterföretag&lt;br&gt;eller ett företag vari ägarintresse föreligger och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om företaget är beläget i ett tredje land där rättsliga hinder före-&lt;br&gt;ligger för överföring av nödvändig information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om företaget enligt de behöriga myndigheternas bedömning är av&lt;br&gt;mindre betydelse med hänsyn till syftet med övervakningen av kreditinsti-&lt;br&gt;tutet eller värdepappersföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om företagets totala balansomslutning uppgår till mindre än tio mil-&lt;br&gt;joner ecu, eller, om det beloppet är lägre, mindre än 1 % av den totala&lt;br&gt;balansomslutningen i moderföretaget eller i det företag som innehar ägar-&lt;br&gt;intresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om de behöriga myndigheterna bedömer att en sammanställning av&lt;br&gt;företagets finansiella ställning skulle vara olämplig eller vilseledande med&lt;br&gt;hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om flera företag var för sig uppfyller de kriterier som anges i&lt;br&gt;punkt 2 och 3 skall de omfattas av bestämmelserna om gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning om de tillsammans är av inte oväsentlig betydelse med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med övervakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstats behöriga myndigheter beslutat att undanta ett&lt;br&gt;dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna om gruppbaserad tillsyn enligt punkt 2, 3 eller 4 får, enligt Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;artikel 3.4, de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där dotterföre-&lt;br&gt;taget är beläget begära sådan information från moderföretaget som kan&lt;br&gt;underlätta tillsynen över kreditinstitutet eller värdepappersföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3.7 framgår vidare att medlemsstaterna får avstå från att&lt;br&gt;tillämpa reglerna om tillsyn vad gäller kapitaltäckning för kreditrisker och&lt;br&gt;marknadsrisker samt kontroll av stora exponeringar individuellt eller på&lt;br&gt;proportionell grund, på ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som&lt;br&gt;i egenskap av moderföretag är underkastat gruppbaserad tillsyn och på&lt;br&gt;vaije dotterföretag till sådant kreditinstitut eller värdepappersföretag&lt;br&gt;under förutsättning att dotterföretaget är föremål för de behöriga myndig-&lt;br&gt;heternas auktorisation och står under deras tillsyn samt ingår i den grupp-&lt;br&gt;baserade tillsynen över moderföretaget. Samma möjlighet till undantag&lt;br&gt;gäller när moderföretaget är ett holdingföretag med finansiell verksamhet&lt;br&gt;som har huvudkontor i samma medlemsstat som kreditinstitutet eller&lt;br&gt;värdepappersföretaget, under förutsättning att det är underkastat samma&lt;br&gt;tillsyn som gäller för kreditinstitut eller värdepappersföretag. I båda dessa&lt;br&gt;fäll måste dock åtgärder vidtas för att säkerställa att det föreligger eller&lt;br&gt;uppnås en lämplig fördelning av kapitalet, exponeringarna och kapital-&lt;br&gt;basen inom gruppen. Tillämpar de behöriga myndigheterna dessa regler&lt;br&gt;individuellt på sådana kreditinstitut eller värdepappersföretag får de vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalbasen i kreditinstitutet eller värdepappersföretaget&lt;br&gt;tillämpa bestämmelsen i artikel 2.1 sista stycket i direktiv 89/299/EEG&lt;br&gt;vid beräkning av kapitalbasen i kreditinstitut. Denna bestämmelse innebär&lt;br&gt;att moderföretag, som är föremål för gruppbaserad tillsyn, vid beräkning&lt;br&gt;av den egna icke gruppbaserade kapitalbasen inte behöver göra avdrag&lt;br&gt;för ägarposter i andra kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella&lt;br&gt;institut som omfattas av sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om ett kreditinstitut eller värdepap-&lt;br&gt;persbolag ingår i en finansiell företagsgrupp och därmed omfettas av den&lt;br&gt;tillsyn som gruppen är underkastad medger direktiven att Sverige får&lt;br&gt;möjlighet att införa bestämmelser som medför att tillsynen endast sker på&lt;br&gt;gruppbaserad grund och inte på individuell nivå. För det fäll att en&lt;br&gt;medlemsstat vill utnyttja möjligheten till att endast ha tillsyn över den&lt;br&gt;finansiella företagsgruppen och inte över kreditinstitutet eller värde-&lt;br&gt;pappersbolaget individuellt kräver direktivet att åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;säkerställa en lämplig fördelning av kapitalet inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår i nuläget som osäkert vilka konsekvenser en sådan undan-&lt;br&gt;tagsmöjlighet skulle få. Det föreligger i Sverige inte någon skyldighet för&lt;br&gt;ett koncernföretag att lämna kapitaltillskott till ett annat koncernföretag&lt;br&gt;utöver den kapitalandel som exempelvis ett moderföretag har i ett dotter-&lt;br&gt;företag. Det är också osäkert hur en lämplig omfördelning av kapitalet&lt;br&gt;i gruppen skulle kunna göras med stöd av de svenska associationsrättsliga&lt;br&gt;reglerna. Den svenska regleringen innehåller också ett antal begräns-&lt;br&gt;ningar vad gäller möjligheten att disponera vinstmedel. Formerna för till-&lt;br&gt;synen över de finansiella företagsgrupperna kan behöva utvecklas innan&lt;br&gt;effekterna av enbart en tillsyn på gruppbaserad grund kan analyseras.&lt;br&gt;Även om den angivna möjligheten skulle kunna medföra lättnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen är det mot denna bakgrund för närvarande inte möjligt att in- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;föra en sådan bestämmelse i Sverige. Om det visar sig finnas ett behov&lt;br&gt;av en ändring på denna punkt får saken tas upp igen och studeras när-&lt;br&gt;mare. Riksbanken har i sitt remissyttrande uttryckt stöd för att tillsynen&lt;br&gt;skall vara såväl individuell som gruppbaserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn finns det möjligheter att&lt;br&gt;undanta ett dotterföretag eller ett företag vari ägarintresse föreligger från&lt;br&gt;reglerna om tillsyn över finansiella företagsgrupper trots att företagen är&lt;br&gt;kreditinstitut, värdepappersbolag, finansiellt institut eller anknutet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i vissa fell finnas skäl att undanta ett företag från den grupp-&lt;br&gt;baserade beräkningen och från tillsynsredovisningen. Direktivets möjlig-&lt;br&gt;het att besluta att undanta ett dotterföretag eller ett företag vari ägar-&lt;br&gt;intresse föreligger bör därför utnyttjas. Det blir Finansinspektionen som&lt;br&gt;i vaije enskilt fall får avgöra om förutsättningarna för undantag föreligger&lt;br&gt;eller inte. Finansinspektionen skall, om den meddelar undantag, kunna&lt;br&gt;begära sådan information från moderföretaget som krävs för att inspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna utöva tillsyn över ett undantaget dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Fördelningen av tillsynsansvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett moderföretag eller det företag som&lt;br&gt;innehar ägarintresse är kreditinstitut eller värdepappersbolag skall&lt;br&gt;Finansinspektionen utöva tillsynen över den finansiella företags-&lt;br&gt;gruppen om kreditinstitutet eller värdepappersbolaget är hemma-&lt;br&gt;hörande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett moderföretag är ett holdingföretag med finansiell verk-&lt;br&gt;samhet skall Finansinspektionen utöva tillsynen över den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppen, om samtliga dotterföretag som är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag är hemmahörande i Sverige och det inte finns&lt;br&gt;motsvarande utländska företag inom gruppen eller, om minst ett&lt;br&gt;dotterföretag, som är kreditinstitut eller värdepappersbolag, och hol-&lt;br&gt;dingföretaget är hemmahörande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får i andra fall, efter bemyndigande, genom&lt;br&gt;överenskommelse med behöriga myndigheter i berörda EES-länder&lt;br&gt;bestämma vilken myndighet som skall ansvara för tillsynen över den&lt;br&gt;finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Finansinspektionen anser att, för det fäll att en finansiell före-&lt;br&gt;tagsgrupp står under utländsk tillsyn, bör undantag från inspektionens till-&lt;br&gt;synsansvar i vissa fäll kunna tillåtas för den svenska underkoncemen.&lt;br&gt;Vidare bör möjligheten att träffe överenskommelse med annan behörig&lt;br&gt;tillsynsmyndighet kunna delegeras till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Om moderföretaget är ett kreditinstitut eller ett värde- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;pappersföretag följer av artikel 4.1 att den gruppbaserade tillsynen skall&lt;br&gt;utövas av de behöriga myndigheter som beviljat moderföretaget auktorisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kreditinstituts eller ett värdepappersföretags moderföretag är ett&lt;br&gt;holdingföretag med finansiell verksamhet skall, enligt artikel 4.2, den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndigheter som beviljat&lt;br&gt;kreditinstitutet eller värdepappersföretaget auktorisation. När ett finan-&lt;br&gt;siellt holdingföretag har kreditinstitut eller värdepappersföretag som&lt;br&gt;dotterföretag vilka beviljats auktorisation i två eller flera medlemsstater,&lt;br&gt;skall dock den gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna i det EES-land där holdingföretaget med finansiell verksamhet&lt;br&gt;etablerades. Enligt artikel 4.3 får dock de behöriga myndigheter som&lt;br&gt;berörs efter gemensam överenskommelse avstå från att tillämpa dessa&lt;br&gt;regler och i stället träffa överenskommelse om hur tillsynen skall&lt;br&gt;fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 4.2 följer vidare att om ett holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet inte har något dotterföretag som är kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersföretag som beviljats auktorisation i den medlemsstat där holding-&lt;br&gt;företaget etablerades, skall de behöriga myndigheterna i berörda medlems-&lt;br&gt;stater, inklusive de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där&lt;br&gt;holdingföretaget etablerades, söka träffa överenskommelse om vilken av&lt;br&gt;dessa myndigheter som skall utöva den gruppbaserade tillsynen. I av-&lt;br&gt;saknad av sådan överenskommelse skall den gruppbaserade tillsynen ut-&lt;br&gt;övas av de behöriga myndigheter som beviljat auktorisation för det&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersföretag som har den största balans-&lt;br&gt;omslutningen. Om flera kreditinstitut eller värdepappersföretag har lika&lt;br&gt;stor balansomslutning skall den gruppbaserade tillsynen utövas av de&lt;br&gt;behöriga myndigheter som först beviljade auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelser skall, enligt artikel 4.4, innehålla bestämmelser om&lt;br&gt;samarbete och överföring av sådan information som behövs för att syftet&lt;br&gt;med direktivet om gruppbaserad tillsyn skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstat har mer än en behörig myndighet som har befogen-&lt;br&gt;het att utöva tillsyn över kreditinstitut, värdepappersföretag och finan-&lt;br&gt;siella institut, följer det av artikel 4.5 att landet skall vidta nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att en samordning mellan dessa myndigheter skall etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Behörig myndighet med ansvar för till-&lt;br&gt;synen över finansiella företagsgrupper i Sverige är Finansinspektionen.&lt;br&gt;Inspektionen skall således utöva tillsynen om moderföretaget eller det&lt;br&gt;företag som innehar ägarintresse är ett kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag hemmahörande i Sverige oavsett om det inom den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppen finns företag som är belägna i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderföretaget i stället är ett svenskt holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet och minst ett dotterföretag, som är kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag, är hemmahörande i Sverige skall Finansinspektionen svara&lt;br&gt;för tillsynen. Även om moderföretaget är ett utländskt holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet skall Finansinspektionen svara för tillsynen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag är Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;hemmahörande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens skyldighet att utöva tillsynen bör framgå av lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall de behöriga myndigheterna, om det inte finns&lt;br&gt;något dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersföretag som är&lt;br&gt;hemmahörande i samma EES-land som holdingföretaget med finansiell&lt;br&gt;verksamhet, genom avtal med myndigheter i berörda länder komma&lt;br&gt;överens om vilket lands myndighet som skall utöva tillsynen. Det bör där-&lt;br&gt;för inforas en möjlighet för Finansinspektionen att, efter bemyndigande&lt;br&gt;från regeringen, ingå en sådan överenskommelse. Enligt 10 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen ingås överenskommelse med annan stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation av regeringen. Regeringen kan med stöd av 10 kap.&lt;br&gt;3 § regeringsformen uppdra åt förvaltningsmyndighet att ingå inter-&lt;br&gt;nationell överenskommelse där det inte krävs riksdagens eller Utrikes-&lt;br&gt;nämndens medverkan. De överenskommelser som kommer i fråga är&lt;br&gt;sådana att regeringen och, efter bemyndigande, Finansinspektionen kan&lt;br&gt;ingå dem utan riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna i regeringsformen behövs det inte anges i kapital-&lt;br&gt;täckningslagen att regeringen eller Finansinspektionen kan ingå överens-&lt;br&gt;kommelser med behöriga myndigheter i andra EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns två eller flera kreditinstitut eller värdepappersbolag som&lt;br&gt;har samma holdingföretag med finansiell verksamhet som moderföretag&lt;br&gt;och det inte med hjälp av vad som angivits ovan går att fastställa vilket&lt;br&gt;lands myndighet som skall utöva tillsynen anger direktivet olika lös-&lt;br&gt;ningar. Det framstår som onödigt att tynga lagtexten med dessa olika&lt;br&gt;förslag till lösningar. I lagtexten bör endast huvudreglerna framgå och&lt;br&gt;Finansinspektionen får, efter bemyndigande, i övriga fäll komma överens&lt;br&gt;med behöriga myndigheter i andra EES-länder varvid direktivets&lt;br&gt;bestämmelser naturligtvis utgör utgångspunkten för dessa diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som artikel 4.3 i direktivet ger Finansinspektionen att&lt;br&gt;träffa överenskommelse om annan fördelning av den gruppbaserade till-&lt;br&gt;synen bör inte utnyttjas eftersom inspektionen bör utöva tillsynen både&lt;br&gt;individuellt och för den finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom angetts i avsnitt 8.3 bör undantag inte medges från tillsyns-&lt;br&gt;ansvaret i det fäll en finansiell företagsgrupp är en svensk underkoncem&lt;br&gt;till en utländsk finansiell företagsgrupp. Detta trots att den utländska&lt;br&gt;gruppen står under tillsyn i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Särskilt om tillsyn över finansiella företagsgrupper&lt;br&gt;avseende stora exponeringar och kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett kreditinstitut eller ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag är moderföretag skall vid beräkningen av gränsvärdena vid&lt;br&gt;stora exponeringar inte medräknas exponeringar som kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersbolag har gentemot andra företag inom samma&lt;br&gt;koncern om företagen står under individuell tillsyn och omfattas av&lt;br&gt;samma gruppbaserade redovisning som moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får även medge att sådana undantag får tilläm-&lt;br&gt;pas på koncerner där moderföretaget är ett i Sverige etablerat&lt;br&gt;holdingföretag med finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter som ges i direktiven att avräkna nettoinnehav i&lt;br&gt;skilda bolag inom en koncern mot varandra skall inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anför att det från tillsynssynpunkt under senare år&lt;br&gt;blivit allt mer angeläget att övervaka tillsynsobjekten på koncernnivå.&lt;br&gt;Skälet till detta är att en stor del av de finansiella instituten ingår i&lt;br&gt;koncerner vars verksamhet dessutom ofta är blandad. Ett koncemför-&lt;br&gt;hållande kräver en annan styrning och tillsyn än vad som krävs för ett&lt;br&gt;enskilt institut. Detta innebär att tillsynsmyndighetens uppgift alltmer&lt;br&gt;inriktas på att tillse att instituten har goda kontroll- och styrsystem som&lt;br&gt;förmår att skapa en överblick över en koncerns eller en finansiell före-&lt;br&gt;tagsgrupps totala verksamhet. För att kunna bedöma en sådan grupps ut-&lt;br&gt;veckling vad gäller risker och resultat är det därför av vikt att det inom&lt;br&gt;gruppen finns limiter som begränsar gruppens stora exponeringar och en&lt;br&gt;löpande uppföljning som säkerställer att föreskrivna kapitalkrav uppfylls.&lt;br&gt;Det är därför viktigt att begränsningar avseende stora exponeringar gäller&lt;br&gt;på gruppnivå när ett institut ingår i en finansiell företagsgrupp. Från&lt;br&gt;tillsynssynpunkt är detta också tillfyllest. Inspektionen förutsätter att&lt;br&gt;behoven av information från enskilda institut inom en finansiell företags-&lt;br&gt;grupp kommer att tillgodoses genom de krav på redovisningsrutiner som&lt;br&gt;bl. a. tagits in i förslaget till den nya kapital täckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen menar att det är tveksamt om ett institut&lt;br&gt;slipper medräkna kredit till ett inom koncernen befintligt fastighetsbolag.&lt;br&gt;Om så inte blir fallet skulle stora problem uppstå. Det bör klart anges att&lt;br&gt;ett institut såsom stor exponering inte behöver räkna krediter till&lt;br&gt;närstående företag vars verksamhet huvudsakligen består i att förvalta&lt;br&gt;panter som övertagits för att skydda institutets fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att ett strikt förbud mot nettning vid beräk-&lt;br&gt;ning av marknadsrisker förefaller vara omotiverat strängt. Utgångs-&lt;br&gt;punkten i gruppbaserad tillsyn torde vara att gruppen skall bedömas som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ekonomisk enhet. Inspektionen kan i föreskrifter ange under vilka för- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;utsättningar avräkning skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anför att nettning bör utnyttjas fullt ut för att inte&lt;br&gt;svenska finansiella företag skall erhålla komparativa kostnadsnackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Av artikel 5.1 i direktivet om övervakning och kontroll&lt;br&gt;av kreditinstituts stora exponeringar följer att, om ett kreditinstitut varken&lt;br&gt;är moder- eller dotterföretag, tillsynen skall utövas på individuell grund.&lt;br&gt;I övriga fäll skall, enligt artikel 5.2, tillsynen utövas på gruppbaserad&lt;br&gt;grund i enlighet med direktivet om gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.6 får medlemsstaterna, från tillämpningen av begräns-&lt;br&gt;ningar av stora exponeringar, helt eller delvis undanta exponeringar som&lt;br&gt;ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag har gentemot sitt moder-&lt;br&gt;företag, gentemot andra dotterföretag till moderföretaget eller gentemot&lt;br&gt;sina egna dotterföretag. En förutsättning är dock att dessa företag om-&lt;br&gt;fattas av sådan gruppbaserad tillsyn som kreditinstitutet eller värde-&lt;br&gt;pappersföretaget självt är underkastat enligt direktivet om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn eller motsvarande regler i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut uppställs regler för tillsyn över finansiella företagsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att de kapitalkrav som uppställs beträffande avsättningar&lt;br&gt;för marknadsrisker och kreditinstitut för värdepappersföretag som varken&lt;br&gt;är moder- eller dotterföretag uppfylls skall, enligt artikel 7.1, utövas på&lt;br&gt;individuell grund. I övriga fäll följer av artikel 7.2 att tillsynen skall&lt;br&gt;utövas på gruppbaserad grund i enlighet med direktivet om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut hänvisar till direktivet om gruppbaserad tillsyn skall, enligt artikel&lt;br&gt;7.3, alla hänvisningar i sistnämnda direktiv till kreditinstitut även avse&lt;br&gt;värdepappersföretag. Undantag gäller för tillsynen avseende kontroll av&lt;br&gt;att gränserna för förvärv av placeringsaktier inte överskrids. Denna regel&lt;br&gt;gäller endast för kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna som har ålagts eller fått befogenhet att ut-&lt;br&gt;öva gruppbaserad tillsyn av företagsgrupper som innehåller värdepappers-&lt;br&gt;företag, men inte något kreditinstitut, får enligt artikel 7.4 i avvaktan på&lt;br&gt;närmare samordning av övervakningen av sådana företagsgrupper på&lt;br&gt;gruppm vå och när omständigheterna ger anledning därtill, efterge denna&lt;br&gt;skyldighet under förutsättning att vaije värdepappersföretag i företags-&lt;br&gt;gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. använder definitionen av kapitalbas som finns i bilaga till direktivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. individuellt motsvarar de krav som uppställs om avsättningar för&lt;br&gt;risker resp, övervakning och kontroll av stora exponeringar i direktivet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inrättar system för att övervaka och kontrollera kapitalkälloma för&lt;br&gt;alla övriga finansiella institut inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 7.5 följer att de behöriga myndigheterna skall kräva att&lt;br&gt;värdepappersföretaget i en företagsgrupp, som har beviljats ett sådant&lt;br&gt;undantag som bestämts i artikel 7.4, skall underrätta myndigheterna om&lt;br&gt;sådana risker som skulle kunna undergräva deras ekonomiska ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däribland sådana som sammanhänger med sammanställningen av och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;källorna till kapitalet. Om de behöriga myndigheterna då finner att&lt;br&gt;tillgångarna inte är skyddade på lämpligt sätt, skall de kräva att värde-&lt;br&gt;pappersföretagen vidtar åtgärder inbegripande, om så är nödvändigt,&lt;br&gt;begränsning av kapitalöverföringar till andra enheter inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna efterger skyldigheten att utöva den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen som bestämts i artikel 7.4 skall de, enligt artikel&lt;br&gt;7.6, vidta andra lämpliga åtgärder for att övervaka riskerna, i synnerhet&lt;br&gt;stora exponeringar för gruppen som helhet, inkl, foretag som inte är be-&lt;br&gt;lägna i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 7.7 följer vidare att medlemsstaterna får, under förutsättning&lt;br&gt;att de utövar gruppbaserad tillsyn, avstå från att beräkna kapitalkravet på&lt;br&gt;individuell nivå eller delgruppnivå. Om denna möjlighet till avstående&lt;br&gt;inte tas i anspråk framgår det av artikel 7.10 att de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna, vid beräkning av den samlade ekonomiska ställningen för en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp av kapitalkrav för positionsrisker och de risker&lt;br&gt;gentemot kunder som uppstår vid stora exponeringar, får medge att netto-&lt;br&gt;innehav i handelslagret för ett kreditinstitut eller värdepappersföretag&lt;br&gt;avräknas mot innehav i handelslagret för ett annat kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersföretag. Dessutom får de behöriga myndigheterna medge att&lt;br&gt;valutapositioner i ett kreditinstitut eller värdepappersföretag avräknas mot&lt;br&gt;valutapositioner i ett annat kreditinstitut eller värdepappersföretag i&lt;br&gt;enlighet med de regler som anges om valutakursrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna får också, enligt artikel 7.11, medge avräkning i han-&lt;br&gt;delslagret och valutapositionerna i företag belägna i tredje land under&lt;br&gt;förutsättning att följande villkor samtidigt är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Företagen har auktoriserats i ett tredje land och uppfyller antingen&lt;br&gt;den definition av kreditinstitut som anges i första banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivet eller är erkända värdepappersföretag i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Företagen uppfyller, var för sig, de kapitalkrav som motsvarar dem&lt;br&gt;som har fästställts i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I de berörda länderna saknas lagregler som väsentligen påverkar&lt;br&gt;kapitalöverföringen inom företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får myndigheterna, enligt artikel 7.12, även medge avräkning&lt;br&gt;i handelslager och valutapositioner mellan kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersföretag inom en företagsgrupp som har auktorisation i ifråga-&lt;br&gt;varande medlemsstat under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns en tillfredsställande kapitalfördelning inom företagsgruppen&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de ramar för institutens verksamhet som bestäms av regleringar, lag&lt;br&gt;eller avtal är sådana att ömsesidigt ekonomiskt stöd inom gruppen säker-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen får de behöriga myndigheterna enligt artikel 7.13 medge av-&lt;br&gt;räkning mellan ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som uppfyller&lt;br&gt;villkoren om avräkning inom en företagsgrupp och ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersföretag som ingår i samma företagsgrupp och har auktorise-&lt;br&gt;rats i en annan medlemsstat under förutsättning att kreditinstitutet eller&lt;br&gt;värdepappersföretaget är skyldigt att individuellt uppfylla de kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har uppställts angående avsättningar för risker samt övervakning och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kontroll av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sammanställd kapitalbas följer av artikel 7.14 att arti-&lt;br&gt;kel 5 i direktivet 89/299/EEG om kapitalbasen i kreditinstitut är tillämp-&lt;br&gt;lig. Artikeln innehåller beräkning av kapitalbasen på gruppbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten som har ansvar för att utöva gruppbaserad tillsyn får, en-&lt;br&gt;ligt artikel 7.15, erkänna giltigheten av de särskilda definitioner av&lt;br&gt;kapitalbas som vid beräkningen av institutens sammanställda kapitalbas&lt;br&gt;kan vara tillämpliga enligt reglerna angående kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 12 kap. 16 § bankrörelselagen, 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § lagen om kreditmarknadsbolag och 3 kap. 7 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse stadgas att en bank, ett kreditmarknadsbolag resp, ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag inte får ha fordringar på samma låntagare eller låntagare&lt;br&gt;som är förbundna med varandra i väsentlig ekonomisk gemenskap i sådan&lt;br&gt;omfattning att det finns risk att banken eller bolaget inte kan fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter om en sådan låntagare inte kan betala sin skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser gäller endast för ett institut individuellt och&lt;br&gt;reglerar inte vad som gäller för finansiella företagsgrupper. Reglerna om&lt;br&gt;stora exponeringar och tillsyn över finansiella företagsgrupper leder&lt;br&gt;därför till att bestämmelser om stora exponeringar även måste införas för&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper. Finansinspektionen har i sitt remissyttrande&lt;br&gt;anfört att det vore tillfyllest med att övervaka stora exponeringar på&lt;br&gt;gruppnivå. Direktivet om stora exponeringar (artikel 5.3) ger Sverige den&lt;br&gt;möjligheten. Såsom angetts i avsnitt 8.4 föreligger emellertid inte till-&lt;br&gt;räckliga skäl för att införa en sådan bestämmelse i Sverige. Direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar förutsätter också, för det fall att tillsyn endast sker på&lt;br&gt;gruppbaserad nivå, att åtgärder vidtas för att säkerställa en lämplig risk-&lt;br&gt;fördelning inom gruppen. Den associationsrättsliga regleringen i Sverige&lt;br&gt;innehåller ett antal begränsningar vad gäller möjligheterna att disponera&lt;br&gt;vinstmedel inom en företagsgrupp. Regeringen anser därför att det,&lt;br&gt;förutom nedan angivna fäll, för stora exponeringar bör ske en tillsyn&lt;br&gt;såväl på individuell nivå som på gruppnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som angetts ovan (avsnitt 8.1) är det inte motiverat&lt;br&gt;att införa strängare regler för exponeringar inom en finansiell koncern än&lt;br&gt;de som annars gäller. Direktivet ger också en möjlighet att helt eller&lt;br&gt;delvis undanta exponeringar inom en sådan koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att ett moderföretag är kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag är det regeringens uppfattning att det bör tillåtas att exponeringar&lt;br&gt;som koncernföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag har&lt;br&gt;gentemot andra koncernföretag inte begränsas. Förutsättningen för detta&lt;br&gt;är att företagen står under tillsyn och omfattas av samma sammanställning&lt;br&gt;som moderföretaget. Att företagen står under tillsyn såväl individuellt&lt;br&gt;som på gruppnivå medför således att tillsynen är tillräckligt effektiv för&lt;br&gt;att tillåta undantag från begränsningen av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller koncerner där moderföretaget är ett holdingföre-&lt;br&gt;tag med finansiell verksamhet kan tillsynen inte sägas vara lika effektiv&lt;br&gt;eftersom Finansinspektionen inte utövar någon tillsyn över holding-&lt;br&gt;företaget som sådant. Det kan emellertid vara nödvändigt att tillåta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag från begränsningar av stora exponeringar även i en sådan kon- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;cem. Det bör därför ges en möjlighet att i ett enskilt fäll medge undantag&lt;br&gt;för en koncern där moderföretaget är ett holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i remissyttrande anfört att det kan uppstå&lt;br&gt;stora problem om ett institut såsom stor exponering måste räkna krediter&lt;br&gt;till närstående företag vars verksamhet huvudsakligen består i att förvalta&lt;br&gt;panter som övertagits för att skydda institutets fordringar. Härvid bör&lt;br&gt;dock den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 11 § bankrörelselagen&lt;br&gt;observeras. Av nämnda paragraf framgår att om en bank ingår i en kon-&lt;br&gt;cern skall bestämmelserna i bankrörelselagen om banks rörelse och om&lt;br&gt;tillsyn över bank gälla i tillämpliga delar för övriga företag i koncernen.&lt;br&gt;Enligt den föreslagna ändringen av banksmittobestämmelsen kommer&lt;br&gt;även bestämmelserna i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag att gälla för övriga företag i en&lt;br&gt;bankkoncem. Ett fastighetsbolag som är dotterbolag till en bank och som&lt;br&gt;inte meddelats undantag från banksmittan kan således hävdas stå under&lt;br&gt;tillsyn och därmed skulle exponeringar mellan detta bolag och moder-&lt;br&gt;bolaget kunna undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;br&gt;följer att kapitalkravet bestäms på gruppbaserad grund för en företags-&lt;br&gt;grupp som innehåller minst ett värdepappersbolag även om det inte ingår&lt;br&gt;något kreditinstitut i gruppen. Detta följer av att alla hänvisningar i&lt;br&gt;direktivet om gruppbaserad tillsyn till kreditinstitut även skall avse värde-&lt;br&gt;pappersbolag. Undantag gäller emellertid enligt direktivet för kontroll av&lt;br&gt;att gränserna för förvärv av placeringsaktier inte överskrids. En sådan&lt;br&gt;kontroll skall endast avse kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 8.4 föreslås att tillsynen skall utövas på såväl&lt;br&gt;individuell som gruppbaserad grund. Eftersom Sverige härigenom avstår&lt;br&gt;från möjligheten att endast utöva tillsynen på gruppbaserad grund ger&lt;br&gt;direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut en&lt;br&gt;möjlighet att vid beräkning av den samlade ekonomiska ställningen för&lt;br&gt;en finansiell företagsgrupp medge att nettoinnehav i handelslagret för ett&lt;br&gt;kreditinstitut eller ett värdepappersbolag avräknas mot innehav i handels-&lt;br&gt;lagret för ett annat kreditinstitut eller värdepappersbolag inom samma&lt;br&gt;företagsgrupp. Syftet med dessa bestämmelser är att medge en situation&lt;br&gt;där exponeringar i ett bolag tillåts medföra förluster för bolaget under&lt;br&gt;förutsättning att det finns motsatta positioner av motsvarande storlek inom&lt;br&gt;ett annat bolag i koncernen. Om förluster uppkommer i det förstnämnda&lt;br&gt;bolaget erhåller då det andra bolaget vinster av motsvarande storlek.&lt;br&gt;Situationen på koncembasis skulle således vara neutral. Det kan dock inte&lt;br&gt;anses vara acceptabelt att det bolag som gjort förluster skall vara be-&lt;br&gt;roende av att vinster överförs från ett annat bolag i koncernen. Några&lt;br&gt;garantier för att en sådan kapitalöverföring kan ske medger inte den&lt;br&gt;svenska associationsrättsliga lagstiftningen. Av detta följer att regeringen&lt;br&gt;anser, trots att Finansinspektionen och Konkurrensverket tycker att ett&lt;br&gt;strikt förbud mot nettning är alltför strängt, att nettoinnehav i skilda&lt;br&gt;bolag inom en koncern inte bör få avräknas mot varandra. Detta bör inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller vara någon avgörande konkurrensnackdel för de svenska instituten Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;eftersom en riskreducerande effekt i dylika situationer i stället kan&lt;br&gt;erhållas genom att bolagen gör en koncemintem affär med varandra. Inte&lt;br&gt;heller de andra möjligheterna till nettning som direktivet ger bör&lt;br&gt;utnyttjas. Riksbanken delar uppfattningen att nettoinnehav i skilda bolag&lt;br&gt;inom en koncern inte bör få avräknas mot varandra, trots att det är möj-&lt;br&gt;ligt enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Sammanställningens form och omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För finansiella företagsgrupper skall en full-&lt;br&gt;ständig konsolidering ske av moderföretaget och av alla dotterföretag&lt;br&gt;och företag vari ägarintresse föreligger som är kreditinstitut,&lt;br&gt;värdepappersbolag, finansiella institut och anknutna företag. Även&lt;br&gt;motsvarande utländska företag skall ingå i konsolideringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som det finns ägarintresse i och som leds av ett kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersbolag eller holdingföretag med finansiell verk-&lt;br&gt;samhet tillsammans med ett eller flera företag, skall konsolideras&lt;br&gt;med den andel som det ägande företaget innehar i företaget med&lt;br&gt;ägarintresse om ansvaret är begränsat till denna andel (klyvnings-&lt;br&gt;metoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger andra former av ägarintressen eller kapitalbind-&lt;br&gt;ningar, får Finansinspektionen medge att proportionell konsolidering&lt;br&gt;sker eller att kapitalandelsmetoden används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Regeringens förslag utvidgar promemorians&lt;br&gt;förslag genom att fullständig konsolidering som huvudregel skall ske för&lt;br&gt;alla finansiella företagsgrupper. Undantaget i promemorian avseende&lt;br&gt;samriskföretags-fällen överensstämmer med regeringens förslag. Rege-&lt;br&gt;ringen ändrar emellertid promemorians förslag genom att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får medge att andra former av ägarintressen eller kapitalbind-&lt;br&gt;ningar, än samriskföretags-fällen, får konsolideras proportionellt eller&lt;br&gt;med stöd av kapitalandelsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att den relativt osvenska termen &amp;quot;konsolide-&lt;br&gt;ring&amp;quot; bör undvikas i detta sammanhang eftersom den i allmänhet används&lt;br&gt;för att på ett mer allmänt sätt ange att ett företag bygger upp reserver.&lt;br&gt;Konsolidering bör i vart fall inte användas som en kompletterande eller&lt;br&gt;alternativ benämning för gruppbaserad redovisning. Förutom balans-&lt;br&gt;räkning bör även resultaträkning upprättas för en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;för att bestämma det egna kapitalet, möjliggöra avstämning och säker-&lt;br&gt;ställa eliminering av intemvinster och den särbehandling av olika resultat-&lt;br&gt;komponenter som kan erfordras. Förutom ägarintressen i samriskföretags-&lt;br&gt;fallen anser inspektionen att även övriga slag av ägarintressen i princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ingå i den finansiella företagsgruppen. Att det därvid som huvud- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;regel bör ske ett fullständigt intagande i den gruppbaserade redovisningen&lt;br&gt;bör anges i lagen. Skälen är följande. Med kapitalandelsmetoden kommer&lt;br&gt;inte ägarintressets tillgångar etc. att intagas i gruppens balansräkning.&lt;br&gt;Endast ett fullständigt intagande eller klyvningsmetoden möjliggör detta.&lt;br&gt;Kapitalandelsmetoden innebär nämligen att endast gruppens bokförda&lt;br&gt;värde av aktierna i ägarintresset påverkar gruppens kapitalkrav och&lt;br&gt;begränsningen av dess stora exponeringar. I exempelvis Storbritannien&lt;br&gt;gäller att fullständigt intagande skall göras för alla majoritetsinnehav och&lt;br&gt;normalt för ägarintressen. I exeptionella fall, när andra ägare har förmåga&lt;br&gt;och vilja att ge stöd, kan ägarintressen intagas med klyvningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark intages ägarintressen fullständigt när ägarföretagets ansvar&lt;br&gt;inte är begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anser att kapitalandelsmetoden bör användas&lt;br&gt;i alla de fall då inte direktivet uttryckligen föreskriver någon annan&lt;br&gt;metod. Skälet härtill är att kapitalandelsmetoden är den konsoliderings-&lt;br&gt;metod som skall användas i redovisningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Exportkredit förordar att konsolideringsmetod måste väljas&lt;br&gt;så att inte ett kreditinstitut som äger aktier i ett annat kreditinstitut&lt;br&gt;missgynnas vad beträffar stora exponeringar. Det är inte rimligt att en&lt;br&gt;och samma exponering skall inräknas i upp till sex olika instituts&lt;br&gt;rapporteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: De behöriga myndigheter som är ansvariga för den grupp-&lt;br&gt;baserade tillsynen skall enligt artikel 5.1, för tillsynens utövande, kräva&lt;br&gt;fullständig konsolidering av alla kreditinstitut, värdepappersföretag och&lt;br&gt;finansiella institut som är dotterföretag. Konsolidering på proportionell&lt;br&gt;grund får föreskrivas i de fäll där, enligt de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;bedömning, moderföretagets ansvar är begränsat till moderföretagets&lt;br&gt;andel av kapitalet i dotterföretaget med hänsyn till det ansvar som åvilar&lt;br&gt;andra aktieägare, andelsägare eller medlemmar, vars soliditet är tillfreds-&lt;br&gt;ställande. Övriga aktieägares, andelsägares och medlemmars ansvar skall&lt;br&gt;klart fastställas, om så erfordras genom formella, undertecknade för-&lt;br&gt;bindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 5.2 följer att de behöriga myndigheterna vid utövandet av&lt;br&gt;den gruppbaserade tillsynen skall kräva konsolidering på proportionell&lt;br&gt;grund av ägarintressen i kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella&lt;br&gt;institut, som leds av ett företag som omfattas av sammanställningen jämte&lt;br&gt;ett eller flera företag som inte omfattas av sammanställningen, när dessa&lt;br&gt;företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns andra ägarintressen eller andra former av kapitalbind-&lt;br&gt;ningar än som anges i artikel 5.1 eller 5.2 skall de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna, enligt artikel 5.3, bestämma om och hur sammanställning skall&lt;br&gt;ske. De får tillåta eller kräva att kapitalandelsmetoden används. Tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna metod skall dock inte innebära att företagen i fråga om-&lt;br&gt;fattas av den gruppbaserade tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1-3 skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna enligt artikel 5.4 bestämma om och hur sammanställning&lt;br&gt;skall ske i följande fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De behöriga myndigheterna bedömer att ett kreditinstitut eller ett Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;värdepappersföretag, utan att det innehar ett ägarintresse eller andra&lt;br&gt;kapitalbindningar, utövar ett väsentligt inflytande över ett eller flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Två eller flera kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella&lt;br&gt;institut har samma ledning utan att detta följer av avtal eller bestämmelser&lt;br&gt;i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Två eller flera kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella&lt;br&gt;institut har en förvaltnings- lednings- eller kontrolloiganisation som till&lt;br&gt;övervägande del består av samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får tillåta eller kräva att den metod som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 12 i direktivet om sammanställd redovisning&lt;br&gt;(83/349/EEG) skall användas. Artikeln innebär bl.a. att företag skall&lt;br&gt;upprätta sammanställd redovisning och sammanställd förvaltarberättelse&lt;br&gt;för detta företag och ett eller flera andra företag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företagen står under enhetlig ledning på grund av avtal eller bestäm-&lt;br&gt;melser i företagens statuter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företagens förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan till större delen&lt;br&gt;består av samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa företag och deras dotterföretag skall omfattas av en gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning. Tillämpningen av denna metod skall dock inte innebära att&lt;br&gt;företaget i fråga omfettas av gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer slutligen av artikel 5.5 att när gruppbaserad tillsyn utövas&lt;br&gt;enligt artikel 3.1 och 3.2 skall anknutna företag tas med i sammanställ-&lt;br&gt;ningen i de fell och i enlighet med de metoder som anges i artikel 5.1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av direktivet om gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;framgår att det finns olika former och omfettning av en konsolidering.&lt;br&gt;Termen konsolidering används, såsom Finansinspektionen föreslagit,&lt;br&gt;endast för att ange metoden för sammanställningen och avser därmed inte&lt;br&gt;den gruppbaserade redovisningen. Det kan således vara fråga om exempel-&lt;br&gt;vis fullständig konsolidering eller proportionell konsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet är huvudregeln när det gäller koncemförhållanden att&lt;br&gt;det skall ske en fullständig konsolidering mellan ett moderföretag som är&lt;br&gt;kreditinstitut, värdepappersbolag eller holdingföretag med finansiell verk-&lt;br&gt;samhet och ett eller flera dotterföretag som är kreditinstitut, värdepap-&lt;br&gt;persbolag, motsvarande utländska företag eller finansiella institut. Att&lt;br&gt;fullständig konsolidering är huvudregeln framgår, såvitt gäller kapital-&lt;br&gt;krav, redan i dag av 2 kap. 11 § första stycket bankrörelselagen. Lik-&lt;br&gt;nande bestämmelser finns i 5 kap. 4 § första stycket lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse och 4 kap. 4 § första stycket lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 11 § tredje stycket bankrörelselagen stadgas att regeringen&lt;br&gt;eller Finansinspektionen, i samband med att en bank får tillstånd att för-&lt;br&gt;värva aktier m.m., får besluta att konsoliderat kapitalkrav skall tillämpas&lt;br&gt;även på ett företag som inte är dotterföretag till banken. Företagets kapi-&lt;br&gt;talbas och placeringar skall då beaktas i den omfettning som motsvarar&lt;br&gt;den andel banken äger i företaget. Detta anges i förarbetena (prop.&lt;br&gt;1989/90:43 s. 114) vara en tillämpning av kvotkonsolideringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen täcker emellertid inte alla de situationer som anges i direk- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tivet. Det är därför nödvändigt att i kapitaltäckningslagen ange hur&lt;br&gt;sammanställning skall ske och vilka metoder som skall användas vid kon-&lt;br&gt;solideringen för företagen i en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet kan under vissa förutsättningar undantag göras från&lt;br&gt;huvudregeln om fullständig konsolidering i koncemförhållanden. Det före-&lt;br&gt;ligger emellertid för närvarande inte skäl att införa denna möjlighet till&lt;br&gt;undantag. I samtliga fall där det föreligger ett koncernförhållande bör&lt;br&gt;således en fullständig konsolidering ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall att det finns ett ägarintresse föreskriver direktivet att en&lt;br&gt;konsolidering på proportionell grund skall ske i vissa fåll. Enligt artikel&lt;br&gt;5.2 skall det ske en proportionell konsolidering om det föreligger ett s.k.&lt;br&gt;samriskföretag. Med detta menas att en verksamhet drivs gemensamt av&lt;br&gt;några ägare men utan att någon av dem har ett ensamt bestämmande in-&lt;br&gt;flytande. Ansvaret hos de företag som leder det företag som det finns&lt;br&gt;ägarintresse i skall också vara begränsat till företagets ägarandel. Vid&lt;br&gt;proportionell konsolidering skall klyvningsmetoden användas. I lagtexten&lt;br&gt;anges endast mycket kort vad denna metod innebär. Genom bemyndigan-&lt;br&gt;de får Finansinspektionen i stället meddela närmare föreskrifter om hur&lt;br&gt;proportionell konsolidering skall ske i samband med att klyvningsmetoden&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns andra ägarintressen eller kapitalbindningar än samrisk-&lt;br&gt;företags-fällen får Finansinspektionen, efter bemyndigande från rege-&lt;br&gt;ringen, bestämma om en sammanställning skall ske. Finansinspektionen&lt;br&gt;ges således en ganska vidsträckt befogenhet att avgöra om samman-&lt;br&gt;ställning skall ske för finansiella företagsgrupper. Om sammanställning&lt;br&gt;skall ske för dessa finansiella företagsgrupper är även här huvudregeln&lt;br&gt;att det skall vara en fullständig konsolidering. Finansinspektionen får&lt;br&gt;emellertid i dessa fäll medge att proportionell konsolidering sker eller att&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden används. Om kapitalandelsmetoden används innebär&lt;br&gt;det att företagen i fråga inte omfattas av tillsynen över den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som angetts ovan innebär således att Svenska Bankföreningens&lt;br&gt;ståndpunkt att kapitalandelsmetoden bör användas som huvudregel inte&lt;br&gt;är lämplig eftersom metoden innebär att företagen som intages med stöd&lt;br&gt;av kapitalandelsmetoden inte ingår i den finansiella företagsgruppen.&lt;br&gt;Regeringen anser i likhet med Finansinspektionen att full konsolidering&lt;br&gt;i stället bör vara huvudregeln i alla fäll utom samriskföretags-fällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden finns inte lagfäst i dag men i Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande föreslås att en sådan metod införs i en ny års-&lt;br&gt;redovisningslag. I avvaktan på att kommitténs förslag träder i kraft bör&lt;br&gt;i kapitaltäckningslagen kort anges hur kapitalandelsmetoden skall an-&lt;br&gt;vändas medan det överlåts till Finansinspektionen att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om hur metoden skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, enligt direktivet, ytterligare möjligheter för de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna att bestämma att en sammanställning skall ske. Dessa&lt;br&gt;möjligheter avser situationer då det inte föreligger något koncemför-&lt;br&gt;hållande och inte heller är fråga om en egentlig finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen, efter bemyndigande från regeringen, anser att Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;sammanställning skall ske i dessa fall får inspektionen även bestämma&lt;br&gt;vilken metod som skall användas vid sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.4 i direktivet om gruppbaserad tillsyn skall behörig&lt;br&gt;myndighet bestämma om och hur sammanställning skall ske när kredit-&lt;br&gt;institut eller finansiellt institut har samma ledning utan att det följer av&lt;br&gt;bolagsordning eller liknande. Redovisningskommittén har i sitt förslag&lt;br&gt;avseende kreditinstitut och försäkringsföretag utnyttjat en motsvarande&lt;br&gt;möjlighet som redovisningsdirektiven ger. Möjligheten har även intagits&lt;br&gt;i kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga fäll av sammanställning skall även ingå anknutna företag som&lt;br&gt;är dotterföretag eller som det finns ägarintressen i.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Information som skall tillhandahållas av&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet och deras&lt;br&gt;dotterföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I det fall att moderföretaget är ett holding-&lt;br&gt;företag med blandad verksamhet skall både moderföretaget och dess&lt;br&gt;dotterföretag lämna Finansinspektionen sådan information som är av&lt;br&gt;betydelse för tillsynen över dotterföretag som är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen ges möjlighet att företa undersökningar för att&lt;br&gt;kontrollera de uppgifter som lämnats av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: De behöriga myndigheterna som har ansvar för auktorisa-&lt;br&gt;tion och tillsyn över ett eller flera kreditinstitut eller värdepappersföretag,&lt;br&gt;vars moderföretag är ett holdingföretag med blandad verksamhet, skall,&lt;br&gt;enligt artikel 6.1 i direktivet om gruppbaserad tillsyn, kräva att moder-&lt;br&gt;företaget och alla dotterföretagen lämnar sådan information som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för tillsynen över kreditinstituten och värdepappersföretagen.&lt;br&gt;Informationen kan inhämtas antingen direkt från moderföretaget eller&lt;br&gt;dotterföretagen eller via kreditinstituten och värdepappersföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer av artikel 6.2 att de behöriga myndigheterna skall, antingen&lt;br&gt;själva eller genom externa granskare, kunna företa inspektion för att&lt;br&gt;kontrollera de uppgifter som lämnats av ett holdingföretag med blandad&lt;br&gt;verksamhet och dess dotterföretag. Om ett holdingföretag med blandad&lt;br&gt;verksamhet eller ett av dess dotterföretag är ett försäkringsföretag skall&lt;br&gt;det ske ett nära samarbete mellan de myndigheter som utövar tillsyn över&lt;br&gt;företagen. Om ett holdingföretag med blandad verksamhet eller ett av&lt;br&gt;dess dotterföretag är beläget i en annan medlemsstat än den där kredit-&lt;br&gt;institutet eller värdepappersföretaget är beläget skall kontroll av uppgifter&lt;br&gt;kunna företas i enlighet med artikel 7.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall i enlighet med artikel 3.10 kunna in- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;hämta sådan information som kan vara av betydelse för tillsynen över&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersföretag från dotterföretag till ett kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersföretag eller ett holdingföretag med finansiell verk-&lt;br&gt;samhet även om dotterföretaget inte omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I koncerner där moderföretaget är ett&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet och moderföretaget kontrollerar&lt;br&gt;minst ett kreditinstitut eller värdepappersbolag måste Finansinspektionen&lt;br&gt;ges möjlighet att bedöma den ekonomiska ställningen för kreditinstitutet&lt;br&gt;resp, värdepappersbolaget. Någon metod för gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;i dessa fall finns inte i dag. Emellertid måste Finansinspektionen ha möj-&lt;br&gt;lighet att kontrollera den information som lämnas av företagen för att&lt;br&gt;kunna utöva tillsynen över kreditinstitut eller värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 8.6 innebär banksmittobestämmelsen, med den&lt;br&gt;föreslagna ändringen, att om en bank ingår i en koncern skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i bankrörelselagen och kapitaltäckningslagen om bl.a. tillsyn&lt;br&gt;över bank gälla i tillämpliga delar för övriga företag i koncernen. Vidare&lt;br&gt;skall de övriga företagen lämna Finansinspektionen de upplysningar om&lt;br&gt;sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek-&lt;br&gt;tionen behöver för sin tillsyn av banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 3 § lagen om kreditmarknadsbolag finns en bestämmelse som&lt;br&gt;stadgar en upplysningsskyldighet för de företag som ingår i en koncern&lt;br&gt;tillsammans med ett kreditmarknadsbolag. Ett sådant företag skall, enligt&lt;br&gt;paragrafen, lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet&lt;br&gt;och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver&lt;br&gt;för tillsynen av kreditmarknadsbolaget. Detta gäller även sådana företag&lt;br&gt;inom koncernen som inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse följer att om det finns ett&lt;br&gt;väsentligt samband mellan ett värdepappersinstitut och ett annat företag&lt;br&gt;som handlar med finansiella instrument eller lämnar kredit mot säkerhet&lt;br&gt;i finansiella instrument, får Finansinspektionen besluta att värdepappers-&lt;br&gt;institutet och det andra företaget skall lämna upplysningar om förhållan-&lt;br&gt;det mellan dem och om den verksamhet som anknyter till värdepappers-&lt;br&gt;institutets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 1 § bankrörelselagen följer att en bank skall lämna inspek-&lt;br&gt;tionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande&lt;br&gt;omständigheter som inspektionen begär. Regler med samma innehåll&lt;br&gt;finns för kreditmarknadsbolag i 5 kap. 1 § lagen om kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;och för värdepappersbolag i 6 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser som innebär att alla kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag och till viss del även andra företag är tvingade att lämna&lt;br&gt;Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär, får anses&lt;br&gt;räcka för att uppfylla direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 1 § andra stycket bankrörelselagen och 5 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om kreditmarknadsbolag framgår att Finansinspektionen får&lt;br&gt;genomföra undersökning hos en bank resp, ett kreditmarknadsbolag när&lt;br&gt;inspektionen anser det nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i kapitaltäckningslagen även inforas en möjlighet för Finans- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;inspektionen att genomfora undersökningar hos alla företag som omfattas&lt;br&gt;av den gruppbaserade redovisningen samt holdingföretag med blandad&lt;br&gt;verksamhet och alla dess dotterföretag för att kontrollera lämnade upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 Åtgärder för att underlätta tillämpningen av&lt;br&gt;tillsynen över den finansiella företagsgruppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler införs som medför att företag inom en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp skall lämna moderföretaget eller det företag&lt;br&gt;som innehar ägarintresse den information som behövs för att till-&lt;br&gt;synen över den finansiella företagsgruppen skall kunna utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får företa undersökningar för att kontrollera en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning eller samlad information som ett företag&lt;br&gt;lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall, om företagen i en finansiell företags-&lt;br&gt;grupp är belägna i olika EES-länder, kunna utbyta information som&lt;br&gt;är av betydelse för tillsynen med andra staters tillsynsmyndigheter.&lt;br&gt;En begäran, från behörig myndighet i ett annat EES-land, att erhålla&lt;br&gt;eller kontrollera sådan information skall efterkommas av&lt;br&gt;Finansinspektionen inom ramen för inspektionens befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att inspektion byts ut mot undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att beteckningen inspektioner bör bytas ut mot&lt;br&gt;undersökningar och anför att det är väsentligt att alla företag i en finan-&lt;br&gt;siell företagsgrupp har sådana system för övervakning och kontroll samt&lt;br&gt;förvaltnings- och redovisningsrutiner som möjliggör tillsyn på grupp-&lt;br&gt;baserad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: I enlighet med artikel 7.1 i direktivet om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn skall det inte finns några rättsliga hinder för företag som omfettas&lt;br&gt;av den gruppbaserade tillsynen, holdingföretag med blandad verksamhet&lt;br&gt;och deras dotterföretag samt dotterföretag till ett kreditinstitut, värde-&lt;br&gt;pappersföretag eller ett holdingföretag som inte omfettas av bestämmel-&lt;br&gt;serna om gruppbaserad tillsyn att sinsemellan utbyta information som är&lt;br&gt;av betydelse för utövande av tillsyn i enlighet med direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall, enligt artikel 7.2, när ett moderföretag och något av dess&lt;br&gt;dotterföretag, som är kreditinstitut eller värdepappersföretag, är belägna&lt;br&gt;i olika medlemsstater, de behöriga myndigheterna i de olika medlems-&lt;br&gt;staterna kunna utbyta information som är av betydelse för att möjliggöra&lt;br&gt;eller underlätta gruppbaserad tillsyn. Om de behöriga myndigheterna i&lt;br&gt;den medlemsstat där moderföretaget är beläget inte själva utövar grupp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baserad tillsyn, kan de anmodas av de behöriga myndigheter som har Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;ansvar för utövandet av sådan tillsyn, att från moderföretaget begära&lt;br&gt;information som är av betydelse för den gruppbaserade tillsynen och att&lt;br&gt;överföra denna information till myndigheterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer också av artikel 7.3 att myndigheterna skall tillåtas att utbyta&lt;br&gt;information, varvid skall gälla att inhämtande av eller förfogande över&lt;br&gt;information inte på något sätt skall anses innebära att de behöriga myn-&lt;br&gt;digheterna har någon skyldighet att utöva en tillsynsfunktion i förhållande&lt;br&gt;till dessa institut eller företag som sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i artikel 7.4 regler för det fall att det är olika myndigheter&lt;br&gt;som har tillsyn över de olika instituten och företagen. Dessa myndigheter&lt;br&gt;skall i sådant fäll ha ett nära samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffände information som erhålls med stöd av direktiven och i&lt;br&gt;synnerhet genom utbyte av information mellan behöriga myndigheter&lt;br&gt;gäller, enligt artikel 7.5, tystnadsplikt i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 12 i första banksamordningsdirektivet (77/780/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall vidare, enligt artikel 7.6, upprätta&lt;br&gt;förteckningar över holdingföretag med finansiell verksamhet. Dessa för-&lt;br&gt;teckningar skall överlämnas till de behöriga myndigheterna i andra med-&lt;br&gt;lemsstater och till EFTA Surveillance Authority (ESA) och Standing&lt;br&gt;Committee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av artikel 7.7 att om de behöriga myndigheterna i en med-&lt;br&gt;lemsstat vid tillämpning av direktiven i ett särskilt fäll önskar kontrollera&lt;br&gt;uppgifter om kreditinstitut, värdepappersföretag, holdingföretag med&lt;br&gt;finansiell verksamhet, finansiellt institut, anknutet företag, holdingföretag&lt;br&gt;med blandad verksamhet, dotterföretag till ett holdingföretag med blandad&lt;br&gt;verksamhet eller dotterföretag till ett kreditinstitut, ett värdepappers-&lt;br&gt;företag eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet som inte om-&lt;br&gt;fettas av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn och institutet eller&lt;br&gt;företaget är beläget i en annan medlemsstat skall myndigheten, hos&lt;br&gt;behörig myndighet i den andra medlemsstaten, begära att sådan kontroll&lt;br&gt;företas. De behöriga myndigheter som erhållit en sådan framställning&lt;br&gt;skall, inom ramen för sina befogenheter, efterkomma denna antingen&lt;br&gt;genom att själv utföra kontrollen eller genom att tillåta att de myndigheter&lt;br&gt;som begärt kontrollen utför den eller genom att tillåta en revisor eller&lt;br&gt;expert att utföra kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidare enligt artikel 7.8, utan att detta påverkar&lt;br&gt;tillämpningen av medlemsstatens straffrättsliga bestämmelser, se till att&lt;br&gt;sanktioner eller andra åtgärder, som syftar till att stoppa konstaterade&lt;br&gt;överträdelser eller orsakerna till sådana överträdelser, kan vidtas mot hol-&lt;br&gt;dingföretag med finansiell verksamhet och holdingföretag med blandad&lt;br&gt;verksamhet eller mot deras ansvariga ledning för överträdelser av lagar&lt;br&gt;eller andra förfettningar som antagits för genomförandet av direktiven.&lt;br&gt;I vissa fell kan sådana åtgärder kräva domstolsprövning. De behöriga&lt;br&gt;myndigheterna skall ha ett nära samarbete för att säkerställa att sank-&lt;br&gt;tioner eller andra åtgärder leder till önskat resultat, särskilt när den&lt;br&gt;centrala förvaltningen eller den centrala ledningen i ett holdingföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verksam- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;het inte är placerad vid företagets huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen måste ha möjlighet&lt;br&gt;att från alla företag inom en finansiell företagsgrupp inhämta den&lt;br&gt;information som behövs för att tillsynen över gruppen skall kunna utövas.&lt;br&gt;Företagen bör därför vara skyldiga att lämna sådan information till&lt;br&gt;inspektionen. För att skyldigheten skall bli effektiv bör Finansinspek-&lt;br&gt;tionen ges möjlighet att genomföra undersökningar för att kontrollera den&lt;br&gt;information som inspektionen behöver för att kunna utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen måste också ha möjlighet att inhämta den informa-&lt;br&gt;tion som behövs från behöriga myndigheter i de andra EES-ländema och&lt;br&gt;ge ut sådan information till dessa myndigheter. I samband med att&lt;br&gt;reglerna om hemlandstillsyn infördes angavs i förarbetena (prop.&lt;br&gt;1992/93:89 s. 135) att det för att tillsynen över kreditinstitut som verkar&lt;br&gt;i olika länder skall bli effektiv är av största vikt att informationsutbytet&lt;br&gt;och det fortlöpande samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna fungerar väl.&lt;br&gt;Vidare anfördes att myndighetskontaktema i vissa fåll kommer att vara&lt;br&gt;mindre formaliserade och det bedömdes därför inte ändamålsenligt att i&lt;br&gt;lag ta in detaljerade föreskrifter om i vilka situationer och under vilka&lt;br&gt;förutsättningar Finansinspektionen skall förse tillsynsorganen i andra&lt;br&gt;länder, inom och utom EES, med uppgifter om i Sverige verksamma&lt;br&gt;institut. I den mån det behövdes ansågs det att regeringen kunde lämna&lt;br&gt;närmare föreskrifter genom förordning. Det finns inte heller i nu aktuellt&lt;br&gt;fäll anledning att i lag föreskriva under vilka förutsättningar Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall ha informationsutbyte med andra tillsynsmyndigheter&lt;br&gt;inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid av lagtexten framgå att inspektionen inom ramen för&lt;br&gt;sin befogenhet skall lämna eller kontrollera sådan information som be-&lt;br&gt;hörig myndighet i ett annat EES-land begär och behöver för att kunna ut-&lt;br&gt;öva sin tillsynsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den informationsskyldighet för Finansinspektionen som följer av EES-&lt;br&gt;avtalet avser till stor del sådana uppgifter som åsyftas i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess, i&lt;br&gt;den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat eller&lt;br&gt;mellanfolklig oiganisation, hos statlig myndighet i verksamhet, som&lt;br&gt;består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kredit-&lt;br&gt;väsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet för sådan&lt;br&gt;uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden som myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess&lt;br&gt;gäller hos Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om&lt;br&gt;inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgift enligt&lt;br&gt;annat avtal. Härigenom får direktivens anspråk på sekretess anses till-&lt;br&gt;godosett för den information som Finansinspektionen erhåller från annan&lt;br&gt;behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt denna paragraf får uppgift&lt;br&gt;som är sekretessbelagd inte röjas för utländsk myndighet eller mellan-&lt;br&gt;folklig oiganisation annat än om utlämnande sker i enlighet med särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrift därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och det enligt den utläm-&lt;br&gt;nande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska&lt;br&gt;intressen att uppgiften lämnas ut till den utländska myndigheten eller&lt;br&gt;mellanfolkliga organisationen. Bestämmelsen ger således Finansinspek-&lt;br&gt;tionen goda möjligheter att i tillsynsarbetet lämna ut handlingar och&lt;br&gt;uppgifter till behöriga utländska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i likhet med 1 kap. 10 § bankrörelselagen och 1 kap. 5 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag hänvisa till reglerna i sekretesslagen får därmed&lt;br&gt;anses vara tillräckligt. En liknande bestämmelse bör därför införas i den&lt;br&gt;föreslagna kapitaltäckningslagen. Det bör i kapitaltäckningslagen även&lt;br&gt;införas sekretessbestämmelser för styrelseledamöter eller befattnings-&lt;br&gt;havare hos holdingföretag med finansiell resp, blandad verksamhet efter-&lt;br&gt;som dessa inte omfattas av någon annan sekretessbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse finns ett regelsystem för sanktioner som i huvudsak inne-&lt;br&gt;bär följande. Finansinspektionen kan förbjuda verkställighet av ett beslut&lt;br&gt;som strider mot någon författning eller bolagsordning. Om beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen förelägga banken, kreditmarknadsbolaget eller&lt;br&gt;värdepappersinstitutet att vidta rättelse om det är möjligt. Inspektionen&lt;br&gt;kan återkalla en banks oktroj resp, ett kreditmarknadsbolags eller ett&lt;br&gt;värdepappersinstituts tillstånd. Om det är tillräckligt får Finans-&lt;br&gt;inspektionen i stället meddela varning. Det finns vidare bestämmelser om&lt;br&gt;ingripande mot verksamhet som bedrivs utan erfoderligt tillstånd. Enligt&lt;br&gt;de nämnda lagarna kan inspektionen även ingripa mot utländska banker&lt;br&gt;och andra kreditinstitut hemmahörande inom EES. Slutligen kan Finans-&lt;br&gt;inspektionens förelägganden och förbud förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller holdingföretag med finansiell verksamhet och holding-&lt;br&gt;företag med blandad verksamhet föreligger ingen tillståndsskyldighet.&lt;br&gt;Sanktioner som innebär återkallande av tillstånd är därför inte tillämpliga&lt;br&gt;på dessa företag. Det kan inte heller anses nödvändigt att i den nya lagen&lt;br&gt;införa förbud mot verkställighet av beslut eller förelägga företagen att&lt;br&gt;vidta rättelse om det är möjligt. Däremot bör det finnas en möjlighet för&lt;br&gt;Finansinspektionen, om den meddelar föreläggande, att förena före-&lt;br&gt;läggandet med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 1 § första stycket lagen om kreditmarknadsbolag skall&lt;br&gt;Finansinspektionen föra en förteckning över kreditmarknadsbolagen.&lt;br&gt;Någon bestämmelse om att föra förteckning över holdingföretag med&lt;br&gt;finansiell verksamhet finns inte i dag. En bestämmelse om att inspek-&lt;br&gt;tionen även skall föra en sådan förteckning bör införas i den nya kapital-&lt;br&gt;täckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.10 Tillsynsredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För att den gruppbaserade tillsynen skall&lt;br&gt;kunna utövas krävs regler för hur företagen skall redovisa den&lt;br&gt;information som Finansinspektionen behöver. Det införs därför&lt;br&gt;bestämmelser om en särskild tillsynsredovisning i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en finansiell företagsgrupp skall uppgifter lämnas i en särskild&lt;br&gt;redovisning som avser gruppens samlade ekonomiska ställning&lt;br&gt;(gruppbaserad redovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett holdingföretag med blandad verksamhet och dess dotterföretag&lt;br&gt;skall lämna den information som behövs för tillsynen över de dotter-&lt;br&gt;företag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag (samlad redo-&lt;br&gt;visning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall avges av moderföretaget resp, det företag som&lt;br&gt;innehar ägarintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att termerna konsoliderad kapitalredovisning resp, samman-&lt;br&gt;ställd information byts ut mot gruppbaserad redovisning resp, samlad&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen förordar att samtliga bestämmelser rörande rapport-&lt;br&gt;eringskrav sammanförs i en paragraf som tas in i sjunde kapitlet.&lt;br&gt;Rapporteringsskyldighet måste läggas på såväl enskilda institut som på&lt;br&gt;moderföretag och institut som innehar ägarintresse. I den nya paragrafen&lt;br&gt;bör endast anges att i rapporter till Finansinspektionen skall uppgifter&lt;br&gt;lämnas i den omfattning som följer av denna lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av denna lag. Termen konsoliderad kapitalredo-&lt;br&gt;visning bör undvikas av den anledningen att rapporteringen kommer att&lt;br&gt;innehålla uppgifter i betydande omfattning avseende olika tillgångsposter.&lt;br&gt;Termen &amp;quot;sammanställd information&amp;quot; avseende uppgiftslämnandet för hol-&lt;br&gt;dingföretag med blandad verksamhet torde inte erfordras. Termen&lt;br&gt;&amp;quot;sammanställd&amp;quot; är vidare olämplig eftersom termen sammanställd redo-&lt;br&gt;visning i EG:s sjunde bolagsdirektiv används avseende koncernredo-&lt;br&gt;visning. Komplettering bör även ske så att företag som ingår i utländsk&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp får en skyldighet att lämna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Av ingressen till direktivet om gruppbaserad tillsyn fram-&lt;br&gt;går att det genom direktivet 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd&lt;br&gt;redovisning för banker och andra finansiella institut tillsammans med&lt;br&gt;sjunde bolagsdirektivet 83/349/EEG om sammanställd redovisning för&lt;br&gt;banker och andra finansiella institut infördes regler för den samman-&lt;br&gt;ställda redovisning som skall offentliggöras av kreditinstitut. Mot bak-&lt;br&gt;grund av detta var det möjligt att noggrannare ange de metoder som skall&lt;br&gt;användas i samband med gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet om gruppbaserad tillsyn Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;bygger i redovisningshänseende på sjunde bolagsdirektivet och bankredo-&lt;br&gt;visningsdirektivet. Dessa direktiv är ännu inte införlivade i det svenska&lt;br&gt;rättssystemet. Redovisningskommittén har, som angetts ovan, kommit&lt;br&gt;med ett delbetänkande med förslag till införlivande av dessa direktiv.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall det dels införas en ny årsredovisningslag som bl.a.&lt;br&gt;ersätter 11 kap. aktiebolagslagen, dels införas en särskild årsredovis-&lt;br&gt;ningslag för kreditinstitut och värdepappersbolag som bl.a. ersätter de&lt;br&gt;redovisningsregler som nu finns i 4 kap. bankrörelselagen. Tanken var&lt;br&gt;att dessa regler skulle träda i kraft den 1 januari 1995, dvs. samtidigt&lt;br&gt;som bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn och stora exponeringar i&lt;br&gt;lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. Beredningen av kommitténs förslag pågår emellertid&lt;br&gt;fortfarande vilket innebär att de nu gällande redovisningsreglerna i&lt;br&gt;bokföringslagen, aktiebolagslagen och bankrörelselagen under ytterligare&lt;br&gt;någon tid får tillämpas på de finansiella företagsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om kapitaltäckning lämnas i dag i särskilda rapporter till&lt;br&gt;Finansinspektionen. I årsredovisningen ingår dessutom en kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsanalys som fogas till förvaltningsberättelsen. Kapitaltäcknings-&lt;br&gt;analysen kan därvid sägas utgöra en del av årsredovisningen eller kon-&lt;br&gt;cernredovisningen. I lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås nya begrepp för de tillsyns-&lt;br&gt;rapporter som skall lämnas. Regeringen instämmer i de av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen framförda synpunkterna på de i promemorian använda begreppen.&lt;br&gt;Således föreslås i stället begreppen gruppbaserad redovisning när redo-&lt;br&gt;visning avser den finansiella företagsgruppens samlade ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning och samlad information när ett holdingföretag med blandad verksam-&lt;br&gt;het skall lämna den information som behövs för att tillsynen skall kunna&lt;br&gt;utövas över dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag.&lt;br&gt;Det är således fråga om särskilda redovisningsrapporter vid sidan av den&lt;br&gt;årsredovisning respektive koncernredovisning som skall lämnas. Trots att&lt;br&gt;sådan samlad information som kan bli aktuell att lämna för ett holding-&lt;br&gt;företag med blandad verksamhet kan behöva omfatta finansiella rapporter&lt;br&gt;som till sin form och sitt innehåll helt eller delvis avviker från tradi-&lt;br&gt;tionella redovisningsrapporter bör man för enkelhetens skull även i detta&lt;br&gt;fall kunna tala om en tillsynsredovisning. Tillsynsredovisning kan därvid&lt;br&gt;användas som en sammanfattande term för gruppbaserad redovisning och&lt;br&gt;samlad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om det är erforderligt att uppställa krav på att ett&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersbolag för till synsändamål skall upprätta&lt;br&gt;och till Finansinspektionen ge in en särskild tillsynsredovisning utöver&lt;br&gt;den årsredovisning och, i förekommande fäll, koncernredovisning som&lt;br&gt;skall upprättas och inlämnas enligt nuvarande regler i 4 kap. bankrörelse-&lt;br&gt;lagen eller de som föreslås i Redovisningskommitténs förslag till årsredo-&lt;br&gt;visningslagar. Frågan är om det är ändamålsenligt att ett kreditinstitut&lt;br&gt;eller ett värdepappersbolag skall behöva upprätta en särskild tillsynsredo-&lt;br&gt;visning med information som i stor utsträckning också måste lämnas i års-&lt;br&gt;och koncernredovisningen. Den ytterligare information som kan behöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn skulle kanske med fördel Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kunna lämnas inom ramen för års- och koncernredovisningen. Krav på&lt;br&gt;upprättande av en särskild tillsynsredovisning innebär också att företagen&lt;br&gt;måste ta fram dubbla redovisningsrapporter. Detta medför bl.a. ökade&lt;br&gt;systemkostnader. Det kan vidare hävdas att sambandet mellan den&lt;br&gt;information som lämnas för tillsynsändamål och redovisningsreglerna är&lt;br&gt;så starkt, framför allt eftersom den gruppbaserade redovisningen i stor&lt;br&gt;utsträckning skall bestämmas med tillämpning av de regler som gäller för&lt;br&gt;koncembalansräkningen, att det finns fördelar från kontrollsynpunkt med&lt;br&gt;ett system där särskild information om kreditrisker, marknadsrisker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas som kompletterande tilläggsinformation inom ramen för den ordi-&lt;br&gt;narie koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för ett system med en särskild tillsynsredovisning kan å andra&lt;br&gt;sidan anföras att kreditinstituten och värdepappersbolagen redan i dag&lt;br&gt;måste lämna särskilda rapporter till Finansinspektionen vid flera tillfällen&lt;br&gt;under året. Det kan också hävdas att de avvikande värderingsregler som&lt;br&gt;uppställs vid beräkningen av kapitalkravet, bl.a. i fråga om goodwill,&lt;br&gt;innebär att det är fråga om en särskild redovisningsprodukt. Banker skall,&lt;br&gt;enligt Finansinspektionens föreskrifter, i inte oväsentlig utsträckning&lt;br&gt;lämna finansiell information om tillgångar och skulder som uppställs och&lt;br&gt;beräknas på visst sätt i formulär som inspektionen tillhandahåller. Dessa&lt;br&gt;förhållanden gör att det redan i dag kan hävdas att kreditinstituten och&lt;br&gt;värdepappersbolagen i praktiken upprättar en särskild tillsynsredovisning&lt;br&gt;och avger en särskild tillsynsrapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för en särskild tillsynsredovisning är att den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppen skall omfatta företag som inte omfettas av års- och kon-&lt;br&gt;cernredovisningen eller som inte säkert omfettas av dessa redovisningar.&lt;br&gt;Det tydligaste exemplet är att direktivet om gruppbaserad tillsyn har en&lt;br&gt;delvis annorlunda definition för när ägarintresse föreligger och att direk-&lt;br&gt;tivet innehåller strängare regler om när en sammanställning av dotter-&lt;br&gt;företag och ägarintresse måste ske jämfört med de regler som föreslås av&lt;br&gt;Redovisningskommittén. Enligt förslaget om årsredovisningslag behöver&lt;br&gt;ett dotterföretag t.ex. inte omfettas av koncernredovisningen om nöd-&lt;br&gt;vändig information inte kan erhållas utan oskälig kostnad eller inom&lt;br&gt;rimlig tid. Detta undantag medges inte enligt direktivet om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dessutom vissa bestämmelser i direktivet om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn som innebär att vissa dotterföretag, som är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, som står under tillsyn i annat EES-land undantas från&lt;br&gt;svensk tillsyn. I en koncernredovisning kan det emellertid vara nödvän-&lt;br&gt;digt att sådana kreditinstitut eller värdepappersbolag tas med i samman-&lt;br&gt;ställningen för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att kreditinstitut och värdepappersbolag som är dotter-&lt;br&gt;företag till ett holdingföretag med blandad verksamhet skall stå under viss&lt;br&gt;kontroll såvitt avser förhållandena inom gruppen. Den finansiella infor-&lt;br&gt;mationen som då lämnas kan till form och innehåll ha ett annat utseende&lt;br&gt;än en års- och koncernredovisning. Den finansiella informationen skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sådana fäll kunna avse information om ekonomiska förhållanden mellan Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kreditinstitutet eller värdepappersbolaget och holdingföretaget och dess&lt;br&gt;dotterföretag. Informationen skulle även kunna avse mer detaljerad infor-&lt;br&gt;mation om koncernföretagens verksamhet och hur ledningen utövas inom&lt;br&gt;koncernen samt särskilt utformad information om den finansiella ställ-&lt;br&gt;ningen i holdingföretaget och dess dotterföretag eller särskild information&lt;br&gt;om poster utanför balansräkningen som inte behöver lämnas i års- eller&lt;br&gt;koncernredovisningen enligt de allmänna redovisningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär inte att en fullständig frikoppling sker mellan den&lt;br&gt;ordinarie redovisningen och tillsynsredovisningen. Fortfarande måste den&lt;br&gt;information som lämnas i tillsynsrapportema i stor utsträckning hämtas&lt;br&gt;från kreditinstitutets eller värdepappersbolagets löpande bokföring. Vidare&lt;br&gt;sker upprättandet av den gruppbaserade redovisningen med tillämpning&lt;br&gt;av de regler som gäller för upprättande av koncernredovisning, i den mån&lt;br&gt;inte avvikande bestämmelser föreskrivs i lag eller föreskrift. Den års- och&lt;br&gt;koncernredovisning som ett företag upprättar kan för övrigt också komma&lt;br&gt;att ingå som en del av den finansiella information som exempelvis ett&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet kan behöva lämna till Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att kreditinstitut och värdepappersbolag i sin ordi-&lt;br&gt;narie års- eller koncernredovisning behöver lämna information om kapi-&lt;br&gt;taltäckning m.m då sådan information kan vara av stor betydelse för&lt;br&gt;aktieägare och andra intressenter för att bedöma institutets eller bolagets&lt;br&gt;resultat och ställning. I vad mån en mer sammanfattande eller annorlunda&lt;br&gt;information än annars kan komma i fråga i nyss nämnda redovisnings-&lt;br&gt;handlingar, till följd av en klarare skillnad mellan tillsynsredovisningen&lt;br&gt;och den publika redovisningen, bör övervakas och regleras av Finans-&lt;br&gt;inspektionen mot bakgrund av utvecklingen på redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ägarprövning vid oktroj- och tillståndsprövning &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:50&lt;br&gt;samt koncernbidrag i bankkoncerner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I bankaktiebolagslagen, lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag och lagen om värdepappersrörelse införs uttryckliga be-&lt;br&gt;stämmelser om att lämplighetsprövning av större ägare skall utgöra&lt;br&gt;en del av prövningen av en ansökan om oktroj för bankaktiebolag,&lt;br&gt;om tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag och om tillstånd att driva värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 11 § bankrörelselagen&lt;br&gt;ändras på så sätt att det anges att tillstånd endast krävs för&lt;br&gt;koncernbidrag som ges av banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;en justering av reglerna om ägarprövning eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Finansinspektionen föreslår att oktrojprövningen skall göras av inspek-&lt;br&gt;tionen i stället för av regeringen. Konkurrensverket förordar att i lag&lt;br&gt;fastställda auktorisationskriterier ersätter de mer allmänt hållna kravet om&lt;br&gt;sundhet i rörelsen vid prövning av oktroj för bankaktiebolag etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen föreslår i sitt remissyttrande att bestämmelsen&lt;br&gt;i 1 kap. 11 § fjärde stycket bankrörelselagen om Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande till koncernbidrag utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 1993 finns be-&lt;br&gt;stämmelser om prövning av större ägares lämplighet i bankaktiebolag.&lt;br&gt;Bestämmelserna fanns tidigare i en särskild lag, lagen (1992:1631) om&lt;br&gt;lämplighetsprövning av större ägare i bankaktiebolag, men återfinns nu-&lt;br&gt;mera i 7 kap. bankrörelselagen (1987:617). Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;finns också i 5 kap. lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag och före-&lt;br&gt;slås införda i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse (se avsnitt 5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna, som bygger på bestämmelser i det s.k. andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet (89/646/EEG) och direktivet om investeringstjänster inom&lt;br&gt;värdepappersområdet (93/22/EEG), innebär att den som avser att an-&lt;br&gt;tingen förvärva en kvalificerad andel av aktierna i ett bankaktiebolag,&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag eller värdepappersbolag, eller öka sitt kvalificerade&lt;br&gt;innehav så att det sammanlagda innehavet överstiger vissa gränsvärden&lt;br&gt;skall ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd till förvärvet. Begreppet&lt;br&gt;kvalificerat innehav är i lagarna definierat som ett direkt eller indirekt&lt;br&gt;ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av&lt;br&gt;kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte endast vid förvärv av aktier i ett redan existerande bank-&lt;br&gt;aktiebolag, kreditmarknadsbolag eller värdepappersbolag som en lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning skall äga rum. Även inför ett beslut huruvida ett bolag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beviljas bankoktroj resp, erhålla tillstånd att driva finansieringsverk- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;samhet eller värdepappersrörelse skall en prövning av lämpligheten ske&lt;br&gt;beträffande de personer, fysiska eller juridiska, som har för avsikt att&lt;br&gt;inneha ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget. Att denna prövning&lt;br&gt;skall göras framgår i dag inte uttryckligen av lagstiftningen om banker&lt;br&gt;resp, kreditmarknadsbolag utan den ingår i kravet på att den planerade&lt;br&gt;verksamheten skall kunna antas komma att uppfylla kravet på en sund&lt;br&gt;verksamhet (2 kap. 3 § bankaktiebolagslagen och 2 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:89 (s. 106 f) anfördes att det kunde diskuteras om&lt;br&gt;auktorisationskriteriema inte borde komma till uttryck i lagtext på annat&lt;br&gt;sätt än genom ett allmänt krav på sundhet i rörelsen. Man kunde, enligt&lt;br&gt;propositionen, tänka sig en föreskrift som säkerställer att auktorisation&lt;br&gt;ges när EES-kraven på startkapital och på lämplighetsprövning av före-&lt;br&gt;tagsledning och större ägare är uppfyllda samt när, därutöver, verksam-&lt;br&gt;heten kan antas komma att bedrivas så att den tillgodoser de särskilda&lt;br&gt;intressen som motiverar lagstiftning och tillsyn, i första hand insättar-&lt;br&gt;skydd, allmänt konsumentskydd, kapitalförsöijning och stabilitet i betal-&lt;br&gt;ningssystemet. Föredragande statsråd förklarade sig emellertid inte&lt;br&gt;beredd att vid denna tidpunkt föreslå mer ingripande ändringar i aukto-&lt;br&gt;risationsbestämmelsema än som direkt föranleddes av de EES-regler som&lt;br&gt;då var aktuella att införliva, t.ex. en beloppsprecisering av startkapitalet.&lt;br&gt;Således infördes de regler om ägarprövning som redogjorts för ovan i till-&lt;br&gt;synskapitlen i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag utan&lt;br&gt;att frågan om lämplighetsprövningen vid auktorisation särskilt berördes&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler motsvarande de nyss återgivna finns i EG:s direktiv på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet. I en inom Finansdepartementet upprättad promemoria om&lt;br&gt;vissa lagändringar med anledning av EG:s tredje skade- resp, livförsäk-&lt;br&gt;ringsdirektiv (Finansdepartementet Dnr. 849/94) föreslås en annan lös-&lt;br&gt;ning för införlivandet av ägarprövningsregeln i samband med prövningen&lt;br&gt;av en ansökan om att driva verksamhet. Förslaget innebär att en till-&lt;br&gt;ståndssökande redan i ansökan skall ange vilka tilltänkta aktieägare som&lt;br&gt;kommer att ha ett kvalificerat innehav, samt storleken på innehavet.&lt;br&gt;Vidare föreslås en regel som innebär att regeringen skall stadfästa bolags-&lt;br&gt;ordningen för det tilltänkta bolaget samt bevilja koncession för den plane-&lt;br&gt;rade försäkringsrörelsen om den kan antas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund försäkringsverksamhet och om de som kommer att äga ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav i bolaget inte kan antas komma att utöva sitt inflytande på&lt;br&gt;ett sätt som motverkar en sund utveckling av verksamheten i bolaget. Att&lt;br&gt;direktivbestämmelsen om prövning av tilltänkta ägares lämplighet i sam-&lt;br&gt;band med koncessionsprövningen uttryckligen bör anges i lagen motiveras&lt;br&gt;i promemorian med att det är lämpligt med hänsyn till att enskildas eller&lt;br&gt;företags rätt att äga viss egendom — aktier i ett försäkringsaktiebolag —&lt;br&gt;inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skäl har betydelse också vid prövningen av en oktrojansökan&lt;br&gt;eller tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Dessutom har det visat sig att det råder viss oklarhet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur dessa skall tillämpas i vissa situationer. Det gäller särskilt vid Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;prövning av bankoktroj ansökningar där det ankommer på regeringen att&lt;br&gt;bevilja oktrojen medan, som nämnts ovan, det är Finansinspektionen som&lt;br&gt;ger tillstånd till förvärv enligt de ägarprövningsregler som finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen rörande förvärv av aktier i ett existerande bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är på grund av de skäl som nu anförts lämpligt att justera det lag-&lt;br&gt;rum i bankaktiebolagslagen som reglerar förutsättningarna för oktroj. I&lt;br&gt;konsekvens med det bör en motsvarande ändring göras i lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag trots att det enligt den lagen är Finansinspektionen som&lt;br&gt;beviljar verksamhetstillstånd. Dessa tillägg kan lämpligen utformas i&lt;br&gt;enlighet med de ändringar i detta avseende som föreslås beträffande kon-&lt;br&gt;cessionsbestämmelserna för försäkringsbolag i den ovannämnda prome-&lt;br&gt;morian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 5.9 föreslås ägarprövningsregler vid förvärv&lt;br&gt;av aktier i värdepappersbolag. En särskild bestämmelse om ägarprövning&lt;br&gt;vid behandling av en ansökan om tillstånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;bör därför också införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna är närmast av teknisk natur och syftar till&lt;br&gt;att göra reglerna om ägarprövning vid auktorisation tydligare. Frågan om&lt;br&gt;övriga auktorisationskriterier bör anges i lag — liksom en fråga om vilka&lt;br&gt;kriterier som skall användas — kräver ytterligare överväganden. Rege-&lt;br&gt;ringen är därför inte beredd att i detta sammanhang lämna något förslag&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om att prövningsmyndigheten alltid skall ha tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter om kvalificerade innehav behöver dock inte tas in i lag utan kan&lt;br&gt;fogas till exempelvis föreskrifter som anger vad en auktorisationsansökan&lt;br&gt;skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har föreslagit att inspektionen skall besluta om bank-&lt;br&gt;oktroj. Som skäl härför har inspektionen bl.a. anfört att prövningen av&lt;br&gt;en ansökan om oktroj inte innehåller andra moment i sak än hos rege-&lt;br&gt;ringen och att prövningen är omfattande och tidskrävande. Den tid på sex&lt;br&gt;månader inom vilken ett ärende om oktroj skall avgöras (se 7 kap. 25 §&lt;br&gt;bankrörelselagen) kan då bli knapp när två myndigheter skall pröva ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av Finansinspektionen anförda skälen för att flytta besluten om&lt;br&gt;oktroj till inspektionen är i och för sig goda. En sådan ändring bör dock&lt;br&gt;om möjligt samordnas med en motsvarande ändring av reglerna om kon-&lt;br&gt;cession för försäkringsföretag. Frågan måste därför ses över ytterligare&lt;br&gt;och får anstå till ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i sitt remissyttrande tagit upp bestämmel-&lt;br&gt;sen i 1 kap. 11 § bankrörelselagen fjärde stycket vari sägs att koncern-&lt;br&gt;bidrag får ges i koncern, i vilken en bank ingår, endast efter medgivande&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Föreningen anför att koncernbidrag enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse är att jämställa med vinstutdelning, för vilken gäller att&lt;br&gt;bidraget inte får ges större omfattning än att det bundna kapitalet alltjämt&lt;br&gt;har full täckning. Härtill kommer att den allmänna försiktighetsregeln&lt;br&gt;gäller. Det saknas enligt Bankföreningen anledning att särbehandla kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cembidrag i förhållande till ordinär utdelning varför tillståndskravet bör Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;utmönstras ur lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att lämna koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande&lt;br&gt;är en av de regler som begränsar risken för att en bank utnyttjas på ett&lt;br&gt;sätt som skulle kunna skada denna. Regeln ger möjlighet till kontroll av&lt;br&gt;koncernbidragen innan de lämnats och inspektionen kan vid behov på ett&lt;br&gt;tidigt stadium förhindra att bidrag ges. Om regeln togs bort torde ett&lt;br&gt;koncernbidrag bara kunna angripas i efterhand enligt reglerna om när&lt;br&gt;vinstutdelning inte får ske (se 9 kap. 2 § bankaktiebolagslagen). Förbudet&lt;br&gt;att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande bör därför&lt;br&gt;finnas kvar även i fortsättningen. Bestämmelsen bör dock förtydligas på&lt;br&gt;så sätt att det klart framgår att medgivande endast krävs för koncern-&lt;br&gt;bidrag som lämnas av banken. Det är bankens resurser som skall skyd-&lt;br&gt;das. Bidrag till banken eller mellan övriga företag i koncernen bör inte&lt;br&gt;kräva tillstånd. Detta stämmer också överens med den praxis som i dag&lt;br&gt;tillämpas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Normgivningsbemyndiganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta avsnitt behandlas en konstitutionell fråga som gäller i vilken&lt;br&gt;utsträckning regeringsformen medger riksdagen att delegera sin före-&lt;br&gt;skriftsrätt till regeringen inom de områden som regleras i förslaget till lag&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nämnda lagförslaget har karaktär av ramlagstiftning och innehåller&lt;br&gt;centrala och övergripande bestämmelser om kapitaltäckning, stora expo-&lt;br&gt;neringar och tillsyn av finansiella företagsgrupper. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;skall kompletteras med föreskrifter som meddelas av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen. Lagförslaget inne-&lt;br&gt;håller därför ett antal bemyndiganden varigenom föreskriftsrätten överlåts&lt;br&gt;till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet till att denna lagstiftningsteknik har valts är att de&lt;br&gt;EG-direktiv som här är föremål för implementering i den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen innehåller en mångfald tekniskt komplicerade och detaljerade&lt;br&gt;regler. Som framgått av tidigare avsnitt är detta särskilt påtagligt be-&lt;br&gt;träffande direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut och direktivet om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora&lt;br&gt;exponeringar. Direktivet om kapitalkrav innehåller bl.a. omfattande&lt;br&gt;beskrivningar av hur kapitalkrav för olika typer av risker i handel med&lt;br&gt;finansiella instrument skall beräknas. I direktivet anvisas också flera,&lt;br&gt;alternativa metoder för beräkningarna. Direktivet om stora exponeringar&lt;br&gt;innehåller bl.a. ingående föreskrifter om vilka poster som får undantas&lt;br&gt;från begränsningarna för stora exponeringar och hur de poster som om-&lt;br&gt;fattas av begränsningsreglema skall värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår varken som lämpligt eller praktiskt genomförbart att i lag&lt;br&gt;införa sådana detaljerade regler eller att i lagtext precisera förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för val av olika beräkningsmetoder. De finansiella marknaderna&lt;br&gt;förändras och utvecklas ständigt i olika avseenden. Detta genererar behov&lt;br&gt;av återkommande justeringar i regelsystemet. Eftersom det här också är&lt;br&gt;fråga om reglering av helt nya områden kan justeringar behöva göras när&lt;br&gt;viss erfarenhet av den praktiska tillämpningen föreligger. En ordning där&lt;br&gt;varje ändring i regelverket skulle kräva sedvanlig lagstiftningsprocess via&lt;br&gt;regering och riksdag ter sig i ljuset av de nu angivna omständigheterna&lt;br&gt;opraktisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu innehåller lagstiftningen på det finansiella tjänsteområdet&lt;br&gt;normgivningsbemyndiganden enligt vilka regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar eller&lt;br&gt;modifierar lagregleringen på området. Av betydelse för om normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande får användas är vilken typ av regler som&lt;br&gt;bemyndigandet omfattar. Privaträttsliga föreskrifter tillhör enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § regeringsformen (RF) det obligatoriska lagområdet där det saknas&lt;br&gt;utrymme för riksdagen att delegera normgivningsmakten. I fråga om&lt;br&gt;offentligrättsliga föreskrifter enligt 8 kap. 3 § RF finns emellertid&lt;br&gt;delegationsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig vara svårt att genom grundlagstolkning entydigt fast- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;ställa var gränsen går mellan de två slagen av föreskrifter. I den dis-&lt;br&gt;kussion som förts har bl.a. ifrågasatts om det är tillåtet att riksdagen&lt;br&gt;delegerar normgivningsmakten i sådana frågor som t.ex. krav på kapital-&lt;br&gt;täckning, aktiekapitalets storlek samt bokföring och redovisning för finan-&lt;br&gt;siella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 § RF anges att föreskrifter om enskildas personliga ställning&lt;br&gt;samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes skall&lt;br&gt;meddelas genom lag. Befogenheten att utfärda föreskrifter som avses i&lt;br&gt;8 kap. 2 § RF kan inte delegeras till regeringen eller annan. Regler som&lt;br&gt;tar sikte på enskildas personliga ställning och ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;inbördes sägs därför tillhöra det obligatoriska lagområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 3 § första stycket RF skall föreskrifter om förhållandet&lt;br&gt;mellan enskilda och det allmänna — såvitt är fråga om åligganden för en-&lt;br&gt;skilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden — meddelas genom lag. Av 8 kap. 7 och 9 §§ framgår&lt;br&gt;emellertid att vissa av de i 8 kap. 3 § RF angivna ämnena kan delegeras&lt;br&gt;till regeringen. Det delegerbara området gäller bl.a. kreditgivning och&lt;br&gt;näringsverksamhet (8 kap. 7 § första stycket 3) och avgifter (8 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket). Ett av riksdagen lämnat bemyndigande enligt 8 kap. 7&lt;br&gt;eller 9 §§ kan enligt 8 kap. 11 § RF kompletteras med ett medgivande&lt;br&gt;för regeringen att överlåta till förvaltningsmyndighet att meddela bestäm-&lt;br&gt;melser i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;behandlade Lagrådet frågan om de konstitutionella förutsättningarna för&lt;br&gt;delegation av riksdagens normgivningsmakt och särskilt då rätten att ut-&lt;br&gt;färda föreskrifter rörande storleken av ett bolags aktiekapital och före-&lt;br&gt;skrifter om redovisning. Lagrådet utgick i sitt yttrande från att stats-&lt;br&gt;makterna bl.a. mot bakgrund av den av regeringen tillsatta Redovisnings-&lt;br&gt;kommittén (dir. 1991:71 och 1992:19) skulle göra en förutsättningslös&lt;br&gt;prövning rörande utrymmet för och lämpligheten av att på redovisnings-&lt;br&gt;området och närliggande områden delegera normgivningen till regeringen&lt;br&gt;eller annat organ. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn ansåg sig&lt;br&gt;Lagrådet inte vilja motsätta sig att det i börslagen infördes ett bemynd-&lt;br&gt;igande av det slag som redan fanns i annan lagstiftning på det finansiella&lt;br&gt;området (prop. 1991/92:113 s. 471).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konstitutionella frågan rörande normgivningsbemyndiganden på&lt;br&gt;finansmarknadsområdet har inom ramen för det förevarande lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet fått en särskild belysning. Försäkringsdomaren Bo Malmqvist har&lt;br&gt;på uppdrag av Finansdepartementet utrett hur man på detta område bör&lt;br&gt;dra en gräns mellan sådana civilrättsliga föreskrifter som avses i 8 kap.&lt;br&gt;2 § RF och s.k. betungande offentligrättsliga (näringsrättsliga)&lt;br&gt;föreskrifter enligt 8 kap. 3 § RF. Gränsdragningen är som tidigare&lt;br&gt;nämnts avgörande för riksdagens möjligheter att delegera norm-&lt;br&gt;givningsmakten. Bo Malmqvists utredning finns redovisad i en särskild&lt;br&gt;promemoria, upprättad i februari 1994. Promemorian fogas till remissen&lt;br&gt;som bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av promemorian bygger grundlagsreglema om normgiv- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;ningsmakten på en distinktion mellan civilrätt och offentlig rätt. Reglerna&lt;br&gt;om enskildas inbördes förhållanden, vilka kräver lagform, faller under&lt;br&gt;8 kap. 2 § medan regler om förhållandet mellan enskilda och det all-&lt;br&gt;männa faller under 8 kap. 3 §. Här har riksdagen möjlighet att inom&lt;br&gt;vissa ämnesområden delegera föreskriftsmakt. Enligt promemorian inne-&lt;br&gt;bär det att en regel som kan åberopas av en enskild mot en annan en-&lt;br&gt;skild är civilrättslig, medan en regel som kan åberopas endast av eller&lt;br&gt;mot en representant för det allmänna är offentligrättslig. Med denna&lt;br&gt;metod görs gränsdragningen med ledning av när reglerna kan åberopas.&lt;br&gt;Den rättsföljd eller sanktion som är knuten till en regel kommer därvid&lt;br&gt;att ha betydelse. Om rättsföljden av en överträdelse är att ett avtal blir&lt;br&gt;ogiltigt eller skadeståndsskyldighet inträder för en enskild mot en annan&lt;br&gt;enskild, kan regeln åberopas av en enskild mot en annan enskild enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 §. Om sanktionen däremot endast utgörs av att en tillsynsmynd-&lt;br&gt;ighet kan ingripa med förbud, förelägganden, återkallelse av tillstånd&lt;br&gt;eller liknande åtgärder, blir regeln att betrakta som offentligrättslig enligt&lt;br&gt;8 kap. 3 § och delegation möjlig inom de ämnesområden (bl.a. närings-&lt;br&gt;verksamhet) som anges i 8 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att de föreskrifter om kapitaltäckning som&lt;br&gt;regeringen och Finansinspektionen beslutar med stöd av de bemyndigan-&lt;br&gt;den som nu finns i bankrörelselagen är sanktionerade genom att inspek-&lt;br&gt;tionen kan ingripa med förelägganden m.m. för den som inte följer före-&lt;br&gt;skrifterna. I sista hand kan det tillstånd som krävs för den finansiella&lt;br&gt;verksamheten återkallas. Regeringens eller Finansinspektionens föreskrift-&lt;br&gt;er är således sanktionerade genom åtgärder som endast inspektionen och&lt;br&gt;regeringen har rätt att initiera och besluta. Föreskrifterna kan åberopas&lt;br&gt;endast av dessa båda företrädare för det allmänna och inte av någon&lt;br&gt;enskild mot annan enskild. Den rätt till skadestånd som t.ex. aktieägare&lt;br&gt;kan göra gällande mot styrelseledamöter enligt 5 kap. 1 § andra&lt;br&gt;meningen bankrörelselagen förutsätter att skadan har vållats genom en&lt;br&gt;överträdelse av den lagen, vissa andra lagar eller bankens stadgar.&lt;br&gt;Skadeståndsskyldigheten omfattar däremot inte överträdelser av&lt;br&gt;regeringens eller Finansinspektionens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen i promemorian är den att föreskrifterna om kapitaltäckning&lt;br&gt;är offentligrättsliga enligt 8 kap. 3 § RF. Eftersom de avser näringsverk-&lt;br&gt;samhet är delegation möjlig enligt 8 kap. 7 § RF och bemyndigandena&lt;br&gt;följdaktligen godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till de bedömningar som görs i Bo Malmqvists&lt;br&gt;promemoria i fråga om riksdagens möjligheter att till regeringen delegera&lt;br&gt;föreskriftsrätten i fråga om kapitaltäckning. Av dessa bedömningar följer&lt;br&gt;vidare att delegation är möjlig även beträffande de övriga frågor som i&lt;br&gt;förslaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för värde-&lt;br&gt;pappersföretag och kreditinstitut omfattas av normgivningsbemyndigand-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av remissinstanserna har uttalat sig rörande normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigandenas förenlighet med regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge ansluter sig till den slutsats om Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;möjligheterna till delegation som framförs i departementspromemorians&lt;br&gt;avsnitt om lagtekniska frågor. Hovrätten hänvisar beträffande frågan om&lt;br&gt;hur distinktionen mellan privaträttsliga och offentliga föreskrifter bör&lt;br&gt;göras till den uppfattning som redovisats i ett yttrande över Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv&lt;br&gt;(SOU 1994:78). Hovrätten säger där att distinktionen mellan privaträtts-&lt;br&gt;liga och offentligrättsliga föreskrifter inte kan byggas på rättsreglernas&lt;br&gt;syften. Distinktionen torde i stället få göras efter i huvudsak formella&lt;br&gt;grunder. Hovrätten menar att en regel som kan åberopas av en enskild&lt;br&gt;gentemot en annan enskild är privaträttslig, medan en regel som kan&lt;br&gt;åberopas endast av eller mot en representant för det allmänna är offent-&lt;br&gt;ligrättslig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen menar att den i departementspromemorian&lt;br&gt;gjorda analysen av normgivningsbemyndigandena från konstitutionell syn-&lt;br&gt;punkt inte känns helt övertygande och betonar vikten av att denna fråga&lt;br&gt;blir noggrant prövad av Lagrådet. Bankföreningen säger emellertid att det&lt;br&gt;synes vara såväl lämpligt som praktiskt att lagen genom ett väl avpassat&lt;br&gt;normgivningsbemyndigande ger utrymme för viss flexibilitet. Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund anser att flera invändningar kan resas mot den föreslagna&lt;br&gt;lagstifningstekniken i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar.&lt;br&gt;Enligt samfundet är det olämpligt att Finansinspektionen får en utpräglad&lt;br&gt;dubbelroll som såväl normgivande som övervakande myndighet. Den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningstekniken leder vidare till svårigheter att överblicka&lt;br&gt;och förstå regelverket. Samfundet ifrågasätter inte de slutsatser som dras&lt;br&gt;i Bo Malmqvists promemoria men framhåller att det med hänsyn till&lt;br&gt;frågans vikt förefaller lämpligt att ytterligare analysera frågan.&lt;br&gt;Finansbolagens Förening framför liknande synpunkter som Advokatsam-&lt;br&gt;fundet. Redovisningskommittén ifrågasätter grundlagsenligheten av&lt;br&gt;bestämmelserna om normgivningsbemyndigande i 7 kap. 8 § i förslaget&lt;br&gt;till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar. Med hänvisning till&lt;br&gt;vad som anfördes i Näringsutskottet och Lagrådet i samband med till-&lt;br&gt;komsten av 1980 års lag om finansbolag och 1979 års fondkommissions-&lt;br&gt;lag anser kommittén att det kan sättas i fråga om en föreskrift vars&lt;br&gt;åsidosättande kan leda till att den juridiska personen måste upplösas,&lt;br&gt;vilket kommittén menar är fallet om en bank förlorar sin oktroj, är att&lt;br&gt;hänföra till det offentligrättsliga området. Kommittén ifrågasätter vidare&lt;br&gt;slutsatsen att föreskrifter som Finansinspektionen utfärdar med stöd av&lt;br&gt;bemyndigande inte kan åberopas i en skadeståndsprocess om det inte&lt;br&gt;finns en skadeståndsbestämmelse i lag som hänvisar till sådana före-&lt;br&gt;skrifter. En sådan ordning skulle enligt kommittén medföra att riksdagen&lt;br&gt;gavs möjlighet att förfoga över regeringsformen genom att delegera&lt;br&gt;normgivningsmakt samtidigt som de föreskrifter som utfärdades med stöd&lt;br&gt;av delegationen undantogs från det skadeståndssanktionerade området.&lt;br&gt;Kommittén menar också att även andra faktorer såsom syftet med en viss&lt;br&gt;reglering måste vägas in i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som uttryckt någon form av tvivel beträffande&lt;br&gt;grundlagsenligheten i de normgivningsbemyndiganden som finns i för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar är det bara&lt;br&gt;Redovisningskommittén som utvecklat sin ståndpunkt närmare. Den&lt;br&gt;bedömning kommittén gör beträffande distinktionen mellan privaträttsliga&lt;br&gt;och offentligrättsliga föreskrifter skiljer sig från den som görs i Bo&lt;br&gt;Malmqvists promemoria. I promemorian förespråkas en gränsdragning&lt;br&gt;som utgår från mer formella kriterier än den som kommittén anser sig&lt;br&gt;vilja göra. Stöd för den striktare bedömning som görs i promemorian kan&lt;br&gt;hämtas i både förarbetena till regeringsformen och den juridiska litte-&lt;br&gt;raturen. De argument som kommittén redovisar för sin tolkning är inte&lt;br&gt;nya i sammanhanget. De överensstämmer väsentligen med dem som Lag-&lt;br&gt;rådet förde fram i sitt tidigare nämnda yttrande över regeringens förslag&lt;br&gt;till ny börslagstiftning beträffande ett bemyndigande att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om aktiekapitalets storlek. Dessa synpunkter har också pene-&lt;br&gt;trerats i Bo Malmqvists promemoria men ansetts inte utgöra skäl att&lt;br&gt;frångå en gränsdragning som görs med ledning av när reglerna kan åbe-&lt;br&gt;ropas. I promemorian anförs flera skäl mot en gränsdragning som tar&lt;br&gt;hänsyn till reglernas ändamål. Bland annat pekas på att lagregler ofta har&lt;br&gt;blandade syften och att det kan vara förenat med svårigheter att avgöra&lt;br&gt;vilket eller vilka som dominerar. Man skulle därmed riskera att mer eller&lt;br&gt;mindre osäkra tolkningar av eller antaganden om bakomliggande motiv&lt;br&gt;skulle bli utslagsgivande vid en normprövning enligt 11 kap. 14 § RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de båda äldre lagstiftningsärenden till vilka Redovisnings-&lt;br&gt;kommittén hänvisar som stöd för sin uppfattning kan konstateras att&lt;br&gt;frågan om grundlagsenligheten av bemyndigande att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om kapitaltäckning var föremål för egentlig prövning enbart i samband&lt;br&gt;med tillkomsten av 1980 års lag om finansbolag. Denna prövning gjordes&lt;br&gt;av Lagrådet. Ledamöterna i Lagrådet hade emellertid skilda uppfatt-&lt;br&gt;ningar, varför någon säker slutsats av den prövningen knappast är möjlig&lt;br&gt;att dra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén har i sitt delbetänkande Års- och koncernredo-&lt;br&gt;visning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) behandlat redovisnings-&lt;br&gt;reglernas ställning enligt regeringsformen (s. 111-117). Kommittén säger&lt;br&gt;sig dela den uppfattning som Lagrådet redovisade vid granskningen av&lt;br&gt;förslaget till ny börslagstiftning, nämligen att det framstår som osäkert&lt;br&gt;om Finansinspektionens föreskriftsmakt på redovisningsområdet till alla&lt;br&gt;delar är förenlig med bestämmelserna i 8 kap. RF. Emellertid tar&lt;br&gt;kommittén inte slutlig ställning i frågan innan man hunnit göra en mer&lt;br&gt;fullständig analys. En sådan analys hade kunnat vara av värde även för&lt;br&gt;frågan om delegation av föreskriftsrätten i de ämnen som i det före-&lt;br&gt;varande lagstiftningsärendet är aktuella. Redovisningsreglernas koppling&lt;br&gt;till beskattningsreglerna gör dock att det kan vara motiverat att se&lt;br&gt;annorlunda på bemyndiganden inom redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att redan i de nuvarande lagbestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning finns bemyndiganden för regeringen eller, efter vidaredele-&lt;br&gt;gation, Finansinspektionen att meddela föreskrifter som kompletterar&lt;br&gt;lagreglerna. Sådana bemyndiganden har således tidigare behandlats och&lt;br&gt;godtagits av riksdagen. Det är också så att de nuvarande kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema i lag i huvudsak har karaktär av ramlagstiftning, eftersom de de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;facto fylls ut av omfattande detaljregler i Finansinspektionens föreskrifter Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;om rapportering av uppgifter om beräkning av kapitalbas och kapitalkrav&lt;br&gt;(FFFS 1992:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner regeringen inte skäl att inta någon annan&lt;br&gt;ståndpunkt i fråga om hållbarheten från konstitutionell synpunkt av de&lt;br&gt;normgivningsbemyndiganden som ingår i förslaget till lag om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar för värdepappersbolag och kreditinstitut&lt;br&gt;än den som redovisats i departementspromemorian. Denna uppfattning får&lt;br&gt;också stöd i vad Hovrätten över Skåne och Blekinge har anfört i sitt&lt;br&gt;remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som Advokatsamfundet och Finansbolagens Förening&lt;br&gt;framför beträffande Finansinspektionens roll som normgivande myndighet&lt;br&gt;och svårigheterna att med den föreslagna lagstiftningstekniken överblicka&lt;br&gt;och förstå regelverket föranleder inte någon annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här föreslagna nya kapitaltäckningsreglema för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag innebär att kapitaltäckningskraven utvidgas i jäm-&lt;br&gt;förelse med nu gällande bestämmelser. Ett institut kommer vid oför-&lt;br&gt;ändrad verksamhet och oförändrad kapitalbas normalt att rapportera något&lt;br&gt;lägre kapitaltäckningsgrad med de nya reglerna. Om institutet vill hålla&lt;br&gt;kapi tal täckningsgraden oförändrad, behöver kapitalbasen utökas eller verk-&lt;br&gt;samhetens omfattning reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpta kapitaltäckningsregler bör leda till ökad stabilitet på marknader-&lt;br&gt;na. Ju högre det egna kapitalet är, desto mer har ägarna av ett institut att&lt;br&gt;förlora exempelvis på att institutet tar alltför stora risker i sin kredit-&lt;br&gt;givning eller i sin värdepappershandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida skärpta kapitaltäckningskrav leder till ökade kapitalkostnader&lt;br&gt;för instituten är en empirisk fråga. Avkastningskravet på eget kapital är&lt;br&gt;förvisso normalt högre än avkastningskravet på lånat kapital. Därmed&lt;br&gt;tenderar kapitalkostnaden att öka med skärpta kapitaltäckningskrav. A&lt;br&gt;andra sidan sjunker avkastningskravet på lånat kapital i ett företag när&lt;br&gt;soliditeten ökar (liksom även det genomsnittliga avkastningskravet på det&lt;br&gt;egna kapitalet). Detta torde vara det främsta skälet till att många kredit-&lt;br&gt;institut har som målsättning en högre kapitaltäckningsgrad än lagstadgade&lt;br&gt;8 %. En högre andel eget kapital bidrar således till lägre avkastningskrav&lt;br&gt;på det lånade kapitalet. Vilken effekt som i praktiken överväger för resul-&lt;br&gt;tatet på den totala kapitalkostnaden kan inte på förhand fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan i teoretiska modeller visa att, under vissa antaganden, före-&lt;br&gt;tagets totala kapitalkostnad är oberoende av fmansieringsstrukturen —&lt;br&gt;endast de relativa avkastningskraven på kapitalets komponenter, skulder&lt;br&gt;och eget kapital, är då avhängiga av företagets soliditet. Det kan därför&lt;br&gt;inte tas för givet att kapitalkostnaderna ökar med skärpta kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsregler. Särskilt i marknader som präglas av konkurrens och bra&lt;br&gt;information skall soliditetsregler av det slag kapitaltäckningsreglema&lt;br&gt;utgör ha liten betydelse för den totala kapitalkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra faktorer än de nyss nämnda har betydelse för bedömningar&lt;br&gt;av de nu föreslagna reglerna, också ur det enskilda företagets perspektiv.&lt;br&gt;Reglerna om kapitaltäckningskraven för marknadsrisker m.m. bidrar till&lt;br&gt;att tydliggöra riskerna i det enskilda institutet. Institutet har möjlighet att&lt;br&gt;öppet informera om de risker institutet påtar sig, och också redogöra för&lt;br&gt;hur riskerna hanteras. Det institut som har bra policy och bra system för&lt;br&gt;riskhantering kan vinna kapitalmarknadens förtroende genom sådan infor-&lt;br&gt;mation, och därmed kanske sänka sina upplåningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företagen deltar aktivt på den internationella kapitalmarkna-&lt;br&gt;den. Inte minst i detta perspektiv kommer sannolikt en väl dimensionerad&lt;br&gt;kapitaltäckningsnivå och bra riskhantering företagen tillgodo genom lägre&lt;br&gt;upplåningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många finansiella institut har riskhanteringssystem av den karaktär som&lt;br&gt;behövs för att hantera de nya kapitaltäckningsreglema. Trots detta får det&lt;br&gt;antas att de nya reglerna kommer att innebära betydande kostnader för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassning av existerande system eller införskaffande av nya system för Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kontroll av exponeringar, mätning av risker och rapportering till Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Installation av ny teknik för beräkningsmetoder anses med-&lt;br&gt;föra en hög initialkostnad, medan kostnader för utbildningen av personal&lt;br&gt;och rapportering av positionerna till Finansinspektionen är av löpande&lt;br&gt;karaktär. Den fråga som borde ställas i detta sammanhang är om inte före-&lt;br&gt;tagen oberoende av utvidgandet av kapitaltäckningskrav är tvungna att&lt;br&gt;investera i ny teknik för att hålla en god och effektiv intern risk-&lt;br&gt;hanteringskontroll. Detta bör anses vara avgörande för att företagen skall&lt;br&gt;kunna överleva i en alltmer komplicerad finansiell marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter i en artikel &amp;quot;Kapitaltäckning för marknadsrisker&amp;quot; i tid-&lt;br&gt;skriften Penning- &amp;amp; Valutapolitik (1993:3) uppgick det totala kapital-&lt;br&gt;kravet för samtliga affärsbanker i Sverige per den 31 mars 1993 till drygt&lt;br&gt;70 miljarder kronor. Kapitalkravet för ränterisker och valutakursrisker&lt;br&gt;enligt Baselkommitténs år 1993 lämnade förslag om tillägg till kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema för banker (se avsnitt 6.4) skulle enligt en förenklad&lt;br&gt;kalkyl presenterad i artikeln vid samma tidpunkt bli 3 resp. 0,4 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag innebär, liksom ändringarna i lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse, att Finansinspektionen åläggs nya och utökade&lt;br&gt;uppgifter. Kostnaderna för dessa bör täckas av avgifter från till synsobjek-&lt;br&gt;ten. Huvudparten av de nya uppgifterna för inspektionen avser tillsyn&lt;br&gt;med anledning av de nya kapitaltäckningsreglema för marknadsrisker,&lt;br&gt;vilka föreslås träda i kraft först den 1 januari 1996. Beträffände de ut-&lt;br&gt;ökade eller nya arbetsuppgifter för inspektionen som föranleds av de lag-&lt;br&gt;förslag som skall träda i kraft den 1 januari 1995 kan konstateras att&lt;br&gt;regeringen i 1994 års budgetproposition uttalat att om inspektionen — ut-&lt;br&gt;över det föreslagna resurstillskottet för budgetåret 1994/95 om 5,8 mil-&lt;br&gt;joner kronor — har ytterligare behov av förstärkningar under ifrågava-&lt;br&gt;rande budgetår måste detta åstadkommas genom effektiviseringar och ra-&lt;br&gt;tionaliseringar i den befintliga organisationen (prop. 1993/94:100 bil. 8&lt;br&gt;s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att Finansinspektionens beslut enligt den nya kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen skall kunna överklagas hos förvaltningsdomstol, nämligen&lt;br&gt;länsrätten och beträffände vissa frågor kammarrätten. Vidare föreslås att&lt;br&gt;det i lagen om värdepappersrörelse förs in en bestämmelse om rätt att hos&lt;br&gt;kammarrätten begära förklaring att ett ärende onödigt uppehålls bl.a. då&lt;br&gt;Finansinspektionen inte har fattat beslut beträffände ansökan om auktori-&lt;br&gt;sation inom viss angiven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att överklaga Finansinspektionens beslut hos förvaltnings-&lt;br&gt;domstol infördes först i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Ti-&lt;br&gt;digare gällde att beslut i sådana ärenden skulle överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Motsvarande ändring av instansordningen vid överklagande av&lt;br&gt;Finansinspektionens beslut har därefter genomförts i ett tiotal lagar.&lt;br&gt;Antalet överklaganden av Finansinspektionens beslut till kammarrätten&lt;br&gt;har varit ringa. Hittills under år 1994 har endast fem sådana överklagan-&lt;br&gt;den förekommit. Och sedan år 1991, då lagen om värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädde i kraft, har sammanlagt bara ett tiotal av Finansinspektionens Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;beslut förts vidare till kammarrätten. Mot bakgrund av dessa erfarenheter&lt;br&gt;torde de i det här ärendet tillkommande möjligheterna att överklaga beslut&lt;br&gt;av Finansinspektionen endast medföra en obetydlig ökning av förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarnas belastning. Några ytterligare resurser skall därför inte&lt;br&gt;behöva tillföras domstolarna på grund av de föreliggande förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora expone-&lt;br&gt;ringar och om gruppbaserad tillsyn skall — enligt det tillägg till EES-&lt;br&gt;avtalet som riksdagen beslutat om den 1 juni 1994 — vara införlivade&lt;br&gt;med den svenska lagstiftningen senast den 1 januari 1995. De nya lag-&lt;br&gt;bestämmelser som föranleds av dessa direktiv — och som tas in i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditin-&lt;br&gt;stitut och värdepappersbolag — föreslås därför träda i kraft nämnda dag.&lt;br&gt;Samtidigt upphävs de bestämmelser om enhandsengagemang som nu finns&lt;br&gt;i flera lagar, bl.a. bankrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om kapitaltäckning för kreditrisker för banker, kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappersbolag&lt;br&gt;som nu finns i de lagar som reglerar resp, företagsform föreslås bli över-&lt;br&gt;förda till den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Även&lt;br&gt;dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktiven om investeringstjänster inom värdepappers-&lt;br&gt;området och om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;br&gt;skall — enligt tillägget till EES-avtalet — vara införda i nationell lag-&lt;br&gt;stiftning senast den 1 juli 1995 och satta i kraft senast vid årsskiftet&lt;br&gt;1995/96. De nya lagregler som följer av dessa två direktiv föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravsdirektivet innehåller bestämmelser som innebär att utvidg-&lt;br&gt;ningar görs av bestämmelserna i direktiven om stora exponeringar och&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn. Väsentligen handlar det om att reglerna om stora&lt;br&gt;exponeringar och gruppbaserad tillsyn görs tillämpliga även med av-&lt;br&gt;seende på kapitaltäckningskraven för marknadsrisker. De bestämmelser&lt;br&gt;i den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag som betingas av nu nämnda utvidg-&lt;br&gt;ningar föreslås därför också träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det som nu anförts framgår att bestämmelserna i den nya lagen om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar avses träda i kraft i två etapper,&lt;br&gt;en del den 1 januari 1995 och resterande del ett år senare. Detta sker&lt;br&gt;genom reglering i övergångsbestämmelserna till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinsti-&lt;br&gt;tut och värdepappersbolag har samlats dels de regler om beräkning av&lt;br&gt;kapitaltäckning avseende kreditrisker och kapitalbasens sammansättning&lt;br&gt;som nu gäller för resp, institut, dels de nya kapitaltäckningsregler av-&lt;br&gt;seende marknadsrisker vilka är en följd av införlivandet av direktivet om&lt;br&gt;kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut. Härigenom har&lt;br&gt;nuvarande regler om kapitaltäckning i bankrörelselagen, lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag, lagen om värdepappersrörelse samt i den särskilda lag&lt;br&gt;som reglerar Svenska skeppshypotekskassan kunnat tas bort ur dessa&lt;br&gt;lagar. Dessutom har i lagen införts bestämmelser om stora exponeringar&lt;br&gt;enligt direktivet om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora&lt;br&gt;exponeringar samt regler om gruppbaserad tillsyn enligt direktivet om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut. De nya reglerna är föranledda av&lt;br&gt;tillägg till det ursprungliga EES-avtalet och således en följd av anpass-&lt;br&gt;ningen till EG:s regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av flera i lagen centrala begrepp. Inne-&lt;br&gt;börden av begreppen utvecklas i det följande i den ordning de förekom-&lt;br&gt;mer i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet bank överensstämmer med det som finns i 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket bankrörelselagen med undantag för specificeringen av förenings-&lt;br&gt;bank i central föreningsbank och lokal föreningsbank, vilken efter om-&lt;br&gt;bildningsprocessen av föreningsbanker till bankaktiebolag torde sakna&lt;br&gt;praktisk betydelse (prop. 1992/93:69, bet. 1992/93:NU7, rskr.&lt;br&gt;1992/93:19, SFS 1992:1058). Ett bankaktiebolag som övertagit en före-&lt;br&gt;ningsbanks rörelse får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda&lt;br&gt;ordet föreningsbank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen kreditmarknadsbolag kommer från 1 kap. 1 § 2 lagen om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag. Ett svenskt företag som önskar driva tillståndspliktig&lt;br&gt;finansieringsverksamhet måste vara aktiebolag. Ett sådant bolag betecknas&lt;br&gt;i den lagen kreditmarknadsbolag. Att aktiebolaget skall vara svenskt inne-&lt;br&gt;bär inte att bolaget måste vara ägt av svenska fysiska eller juridiska per-&lt;br&gt;soner. Med svenskt menas här att bolaget bildats enligt svensk lag. Ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag kan alltså helt eller delvis ägas av utländska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglema i lagen om kreditmarknadsbolag omfattar inte&lt;br&gt;utländska företag som etablerat filial här i landet eller som tillhandahåller&lt;br&gt;tjänster direkt från hemlandet. Beträffande utländska finansiella företags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filialverksamhet i Sverige uttalades i motiven till ändringarna i lagstift- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;ningen för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bl.a. tillkomsten av lagen om kreditmarknadsbolag — att förhållanden&lt;br&gt;som hänger samman med exempelvis ägande, kapitalkrav och begräns-&lt;br&gt;ning av enhandsengagemang kan och skall beaktas vid en svensk auktori-&lt;br&gt;sation av en filial, men fäller i övrigt tillbaka på den utländska lagstift-&lt;br&gt;ning som gäller där företaget har sitt säte och grundläggande verksam-&lt;br&gt;hetstillstånd (prop. 1992/93:89 s. 115). Vidare slogs fest att i fråga om&lt;br&gt;kapitaltäckning skall hemlandets regler gälla för filialerna. Solvens-&lt;br&gt;kontrollen skall handhas av hemlandsmyndighetema (prop. 1992/93:89&lt;br&gt;s. 130). Motsvarande avgränsning skall göras beträffände de nya kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema för marknadsrisker. Dessa skall inte gälla utländska&lt;br&gt;företags filialverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet värdepappersbolag är hämtat från 1 kap. 2 § 2 lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt den&lt;br&gt;lagen kan meddelas bl.a. ett svenskt aktiebolag. Ett sådant bolag beteck-&lt;br&gt;nas i lagen värdepappersbolag (tidigare fondkommissionsbolag). I fråga&lt;br&gt;om beteckningen svenskt gäller vad som nyss sagts beträffände kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Krav på särskilt avskilt kapital ställs inte för utländska&lt;br&gt;företags filialetableringar i Sverige. Kontrollen av att kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema efterlevs görs av hemlandets myndighet. Tillstånd bör ges bara&lt;br&gt;till företag som har betryggande kapitaltäckningsregler eller något annat&lt;br&gt;regelsystem som ger väsentligen samma garantier för företagets soliditet&lt;br&gt;som de svenska reglerna (prop. 1990/91:142 s. 138).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen används begreppet kreditinstitut som en samlingsbeteckning på&lt;br&gt;banker, kreditmarknadsbolag och Svenska skeppshypotekskassan. Ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut definieras i lagen om kreditmarknadsbolag som ett institut i&lt;br&gt;vars verksamhet ingår att från allmänheten låna medel och att bevilja&lt;br&gt;krediter för egen räkning (1 kap. 1 § 5). Definitionen är tagen från EG:s&lt;br&gt;första banksamordningsdirektiv (77/780/EEG). Här har begreppet kredit-&lt;br&gt;institut inte samma betydelse som i lagen om kreditmarknadsbolag där det&lt;br&gt;används endast i samband med reglering av förhållanden som rör ut-&lt;br&gt;ländska företag som önskar etablera filial här i landet eller, såvitt gäller&lt;br&gt;företag med säte inom EES, tillhandahålla tjänster direkt från hemlandet&lt;br&gt;(prop. 1992/93:89 s. 209). Den förevarande lagen innehåller kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsbestämmelser uteslutande för svenska institut. Utländska företag som&lt;br&gt;etablerat filial här i landet eller som genom gränsöverskridande handel&lt;br&gt;verkar här lyder under de kapitaltäckningsregler som finns i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen institut används i lagen — av praktiska skäl — som samlingsbe-&lt;br&gt;teckning för de företag som i första hand omfettas av lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser, nämligen kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av finansiellt institut motsvarar den som anges i 1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 lagen om kreditmarknadsbolag med den skillnaden att det i kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen anges att det kan vara både ett svenskt och ett utländskt före-&lt;br&gt;tag men inte ett kreditinstitut eller motsvarande utländskt företag och inte&lt;br&gt;heller ett utländskt företag med verksamhet som motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av holdingföretag med finansiell verksamhet och hol- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;dingföretag med blandad verksamhet är hämtade från direktiven om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut (92/30/EEG) och om kapitalkrav&lt;br&gt;för värdepappersföretag och kreditinstitut (93/6/EEG). Termerna används&lt;br&gt;för att beskriva moderföretaget i olika typer av företagsgrupper där något&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersbolag ingår. Holdingföretagen kan vara&lt;br&gt;svenska eller utländska företag men inte kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller motsvarande utländska företag. För att det skall vara fråga&lt;br&gt;om ett holdingföretag med finansiell verksamhet skall dotterföretagen ute-&lt;br&gt;slutande eller huvudsakligen vara kreditinstitut, värdepappersbolag, mot-&lt;br&gt;svarande utländska företag eller finansiella institut. Minst ett dotterföretag&lt;br&gt;till holdingföretaget med finansiell verksamhet och holdingföretaget med&lt;br&gt;blandad verksamhet måste dock vara ett kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller motsvarande utländskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett holdingföretag skall anses som ett holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet får avgöras i vaije enskilt fåll. En bedömning måste göras om&lt;br&gt;dotterföretagen huvudsakligen är kreditinstitut, värdepappersbolag, mot-&lt;br&gt;svarande utländska företag eller finansiella institut. Vid denna bedömning&lt;br&gt;bör vikt läggas vid såväl storleken som vid antalet kreditinstitut, värde-&lt;br&gt;pappersbolag, motsvarande utländska företag och finansiella institut i före-&lt;br&gt;tagsgruppen. Försäkringsbolag ingår inte i den finansiella företagsgrup-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger inte ett holdingföretag med finansiell verksamhet enligt de-&lt;br&gt;finitionen kan det i stället vara ett holdingföretag med blandad verksam-&lt;br&gt;het om den i lagen uppställda definitionen i övrigt är uppfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av anknutet företag härrör från EG:s direktiv om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn över kreditinstitut. Exempel på sådana företag är data- och&lt;br&gt;fastighetsbolag som är anknutna till bankverksamheten. Direktivet innebär&lt;br&gt;att även vissa sådana företag, trots att de inte är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, skall ingå i den gruppbaserade tillsynen. Det kan röra&lt;br&gt;sig om både svenska och utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har införts den definition av ägarintresse som framgår av&lt;br&gt;direktivet om gruppbaserad tillsyn. Begreppet ägarintresse innebär att&lt;br&gt;sammanställning för beräkning av kapitalkrav i vissa fäll skall ske redan&lt;br&gt;när ett företag har direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av&lt;br&gt;rösterna eller kapitalet i ett annat företag. Redovisningskommittén (SOU&lt;br&gt;1994:17) som har kommit med förslag till nya bestämmelser om årsredo-&lt;br&gt;visningar föreslår att det införs ett nytt begrepp &amp;quot;intresseföretag&amp;quot; som&lt;br&gt;innebär att ett annat företag direkt eller indirekt innehar mer än 20 % av&lt;br&gt;rösterna i företaget. Som angetts ovan gäller enligt direktivet om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn att ett ägarintresse föreligger om ett företag innehar 20 %&lt;br&gt;eller mer av rösterna eller kapitalet i ett annat företag. Begreppet intresse-&lt;br&gt;företag enligt Redovisningskommitténs förslag har således inte samma&lt;br&gt;innebörd som i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Koncernbegreppet motsvarar 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och 1 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620). Redovis-&lt;br&gt;ningskommittén har i ett betänkande (SOU 1994:17) föreslagit att kon-&lt;br&gt;cemdefinitionen ändras. I avvaktan på att Redovisningskommitténs för-&lt;br&gt;slag har behandlats bör emellertid koncemdefinitionen i den nu aktuella&lt;br&gt;lagen vara densamma som i de ovan angivna lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Kapitalkrav och kapitalbas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges det totala kapitaltäckningskrav avseende&lt;br&gt;såväl kredit- som marknadsrisker som ett institut skall leva upp till. Be-&lt;br&gt;stämmelsen svarar mot artikel 4 i kapitalkravsdirektivet. Ett institut skall&lt;br&gt;hela tiden prestera en kapitalbas som uppgår till minst summan av de&lt;br&gt;kapitaltäckningskrav som gäller för kreditrisker och marknadsrisker i ins-&lt;br&gt;titutets verksamhet, dvs. kapitalbasen skall vid varje tidpunkt motsvara&lt;br&gt;summan av kapitalbaserna för kreditrisker enligt 2 § och för marknads-&lt;br&gt;risker enligt 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen måste enligt andra stycket vara så stor att den täcker båda&lt;br&gt;risktypema. Samma mängd av ett instituts kapitalbas kan således inte an-&lt;br&gt;vändas för att samtidigt täcka såväl kredit- som marknadsrisker. Endast&lt;br&gt;i den mån visst kapital inte helt utnyttjats för att täcka kreditrisker får det&lt;br&gt;användas som kapitaltäckning för marknadsriskerna, och tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya kapitaltäckningsreglema medför att kraven på en kapitalbas stor-&lt;br&gt;lek och sammansättning påverkas och att instituten i fortsättningen —&lt;br&gt;generellt sett — måste vara utrustade med en större kapitalbas än enligt&lt;br&gt;nu gällande regler. Samtidigt tillåter de nya reglerna att institut till kapi-&lt;br&gt;talbasen räknar även andra poster än dem som nu gällande regler medger.&lt;br&gt;De nya slag av tillskott som får räknas till kapitalbasen för att täcka&lt;br&gt;marknadsrisker framgår av bestämmelserna i 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens har väckt frågan hur den gemensamma och slutliga&lt;br&gt;kapital täckningsgraden skall beräknas. Frågan gäller, enligt inspektionen,&lt;br&gt;om marknadsriskerna först skall kapitaltäckas och därefter kreditriskerna&lt;br&gt;eller om ett riskvägt belopp först skall beräknas för marknadsriskerna&lt;br&gt;resp, för kreditriskerna och dessa båda riskvägda belopp sedan slås sam-&lt;br&gt;man till ett gemensamt riskvägt belopp, varefter kapitaltäckningsgraden&lt;br&gt;beräknas. Metoderna leder enligt inspektionen till olika kapitaltäcknings-&lt;br&gt;grader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade kapitaltäckningsgraden representerar ett mått som bl.a.&lt;br&gt;kan vara av värde för att bedöma ett instituts kapitaltäckningssituation&lt;br&gt;och utvecklingen av denna och för att göra jämförelser mellan institut. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalkravsdirektivet finns inga föreskrifter om beräkning av den sam- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;lade kapitaltäckningsgraden och det finns inte heller behov av att reglera&lt;br&gt;denna i lag. Finansinspektionen har emellertid möjlighet att inom ramen&lt;br&gt;för den rätt att meddela föreskrifter som följer av 7 kap. 2 § 1 bank-&lt;br&gt;rörelselagen, 6 kap. 2 § 1 lagen om värdepappersrörelse samt 5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen om kreditmarknadsbolag i fråga om vilka upplysningar som ett&lt;br&gt;företag skall lämna till inspektionen, närmare reglera denna fråga. Med&lt;br&gt;stöd av dessa bestämmelser kan inspektionen meddela generella föreskrif-&lt;br&gt;ter om bl.a. skyldighet för företag att lämna ekonomiska rapporter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(se prop. 1992/93:89 s. 191 och 192). Finansinspektionen har meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om rapportering av uppgifter om beräkning av kapitalbas och&lt;br&gt;kapitalkrav (FFFS 1992:32).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nu gällande bestämmelser i 2 kap. 9 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen, 4 kap. 1 § lagen om kreditmarknadsbolag och 5 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Motsvarande bestämmelse återfinns vidare i den sär-&lt;br&gt;skilda lag som reglerar Svenska skeppshypotekskassan (3 a §). I paragra-&lt;br&gt;fen fästslås den grundläggande bestämmelsen om kapitalkrav för ett insti-&lt;br&gt;tuts kreditrisker. Kapitalbasen skall vid vaije tidpunkt utgöra lägst 8 %&lt;br&gt;av värdet av ett instituts viktade tillgångar och åtaganden beräknat enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §. (jfr prop. 1989/90:43 s. 91)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen behandlas det grundläggande kapitalkravet för marknads-&lt;br&gt;risker. Vidare hänvisas beträffande kapitalbasens beräkning till 6-8 §§&lt;br&gt;samt beträffande bestämmandet av de skilda marknadsriskerna till 4 kap.&lt;br&gt;2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som bygger på artikel 4.6 i kapitalkravsdirektivet, upptar de&lt;br&gt;undantagsmöjligheter från reglerna om kapitaltäckning för marknadsrisker&lt;br&gt;som direktivet erbjuder för beräkning av kapitalkravet för dessa risker.&lt;br&gt;Vidare anges under vilka förutsättningar Finansinspektionen kan tillåta ett&lt;br&gt;enskilt institut att beräkna kapitalkravet med avseende på marknadsrisker-&lt;br&gt;na enbart enligt de regler som gäller för kreditrisker (2 kap. 2 §). Denna&lt;br&gt;möjlighet avser främst institut med låg omsättning i handelslagret. Den&lt;br&gt;gäller vid beräkning av kapitalkravet för positionsrisker, avvecklings- och&lt;br&gt;motpartsrisker, s.k. andra risker samt valutakursrisker i institutets han-&lt;br&gt;delslager. Samtliga i stycket angivna villkor skall vara uppfyllda för att&lt;br&gt;undantagsbestämmelsen över huvud taget skall få tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 18 § första stycket 1 överlämnas till regeringen eller Finans-&lt;br&gt;inspektionen att vid behov meddela närmare föreskrifter om beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet enligt denna undantagsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har pekat på den inkonsistens som uppstår vid den&lt;br&gt;jämförelse som skall göras mellan summan av marknadsvärdet av positio-&lt;br&gt;nerna i handelslagret och oreglerade fordringar som hänför sig till dessa&lt;br&gt;positioner samt summan av ett instituts totala balansomslutning och totala&lt;br&gt;åtaganden utanför balansräkningen. Posterna i handelslagret skall enligt&lt;br&gt;direktivet tas upp till sitt marknadsvärde, medan posterna i övrigt i&lt;br&gt;balansräkningen skall tas upp till sina bokförda värden. Enligt inspek-&lt;br&gt;tionens uppfattning är det omräknade beloppet av åtagandena det värde&lt;br&gt;som i detta sammanhang kan vara lämpligt att använda för de totala&lt;br&gt;åtagandena utanför balansräkningen. Inspektionen har föreslagit att sum-&lt;br&gt;man av ett instituts totala balansomslutning och totala åtaganden utanför&lt;br&gt;balansräkningen skall korrigeras med den effekt som en marknadsvärde-&lt;br&gt;ring av positionerna i handelslagret får när det gäller att avgöra om de&lt;br&gt;ovan beskrivna undantagsreglerna skall få tillämpas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga är av sådan art att den lämpligen utvecklas närmare i de&lt;br&gt;föreskrifter som enligt 7 kap. 18 § första stycket 1 vid behov får med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket uppställer ett minimikrav för storleken på&lt;br&gt;ett värdepappersbolags kapitalbas; motsvarande krav finns inte för kredit-&lt;br&gt;instituten. I stycket anges det lägsta belopp som ett värdepappersbolags&lt;br&gt;kapitalbas skall uppgå till oavsett vilka kapitaltäckningskrav som i övrigt&lt;br&gt;gäller. Bolagets kapitalbas får inte vid något tillfälle understiga en&lt;br&gt;fjärdedel av föregående års festa omkostnader. Om bolaget inte avslutat&lt;br&gt;föregående verksamhetsår, dvs. om bolagets verksamhet pågått i mindre&lt;br&gt;än ett år, skall beräkningen ske utifrån de festa omkostnader som angetts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bolagets verksamhetsplan. För att möta det angivna minimikravet får&lt;br&gt;värdepappersbolaget i kapitalbasen räkna in även sådana kapitaltillskott&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 8 §. Bestämmelser om att en verksamhetsplan skall&lt;br&gt;fogas till ansökan om tillstånd att bedriva värdepappersrörelse finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med festa omkostnader avses sådana kostnader som inom redovisnings-&lt;br&gt;området utgör allmänna administrativa kostnader, exempelvis lokalkostna-&lt;br&gt;der i form av hyra m.m. Svenska Fondhandlareföreningen har i sitt re-&lt;br&gt;missvar pekat på svårigheten att avgöra vad som är festa kostnader. Be-&lt;br&gt;greppet festa omkostnader får, om behov föreligger, utvecklas närmare&lt;br&gt;i föreskrifter meddelade av regeringen eller Finansinspektionen i enlighet&lt;br&gt;med det bemyndigande som finns i 7 kap. 18 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får Finansinspektionen besluta om justering av kapi-&lt;br&gt;talkravet — dvs. höja eller sänka det — om en väsentlig ändring skett i&lt;br&gt;omfattningen av bolagets verksamhet eller om verksamhetsplanen enligt&lt;br&gt;inspektionens uppfattning behöver korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasreglema i denna paragraf överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;nu gällande bestämmelser om kapitalbasen i 2 kap. 9 a § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen, 4 kap. 2 § lagen om kreditmarknadsbolag, 5 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse och 3 b § lagen om Svenska skeppshypotekskassan,&lt;br&gt;utom såvitt gäller bestämmelserna om avräkning från kapitalbasen enligt&lt;br&gt;sista stycket i nu angivna paragrafer. Avräkningsreglema, som i huvud-&lt;br&gt;sak är oförändrade, har lagts i en särskild paragraf, 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket rörande sammansättningen av det pri-&lt;br&gt;mära kapitalet har justerats på två punkter. S.k. kumulativa preferens-&lt;br&gt;aktier får inte längre räknas in i det egna kapitalet hos bankaktiebolag,&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag och kan därmed inte längre&lt;br&gt;ingå i kapitalbasens primära del. Efter ombildningen av föreningsbanker&lt;br&gt;har den centrala föreningsbanken med anslutna lokala föreningsbanker&lt;br&gt;ombildats till ett bankaktiebolag. Bestämmelsen gäller därför även den till&lt;br&gt;bankaktiebolag ombildade föreningsbanken. Vidare skall uppskrivnings-&lt;br&gt;fonder undantas från det egna kapitalet. Sådana fonder får efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen räknas till det supplementära kapitalet (se&lt;br&gt;fjärde stycket). Dessa ändringar har kommenterats närmare i allmänmoti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 6.10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av ändringar i beskattningen av ägarkapital — innebärande&lt;br&gt;sänkning av bolagsskattesatsen, införande av periodiseringsfonder samt&lt;br&gt;avskaffande av den s.k. surven — har justeringar gjorts under punkterna&lt;br&gt;B och C. Ändringarna har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;6.10.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 § 1 innehåller ett bemyndigande för regeringen eller, efter&lt;br&gt;delegering, Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om be-&lt;br&gt;räkningen av de kapitalandelar som enligt andra stycket B och C skall&lt;br&gt;kunna inräknas i kapitalbasens primära kapitaldel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har framhållit att normgivningsbemyndigandet&lt;br&gt;vad gäller att precisera den kapitalandel som får räknas in i kapitalbasen&lt;br&gt;är vilseledande och onödigt, eftersom det är hela kapitalandelen och inte&lt;br&gt;en viss del därav som skall räknas in. Bankföreningen har vidare anfört&lt;br&gt;att då det med kapitalandel avses det kapitalbelopp som återstår om en&lt;br&gt;surv upplöses och beskattas så kan varje institut i samråd med sina revi-&lt;br&gt;sorer beräkna hur stort kapitalbelopp som återstår efter upplösningen.&lt;br&gt;Enligt Bankföreningen utgör hela detta kvarstående belopp den kapital-&lt;br&gt;andel som får räknas med i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det såsom Bankföreningen framhållit inte torde råda någon&lt;br&gt;tveksamhet om vilket slutligt belopp som skall tas upp i kapitalbasen,&lt;br&gt;föreligger emellertid enligt regeringens uppfattning, med hänsyn till det&lt;br&gt;komplicerade beräkningsförfärande som fordras för att kunna bestämma&lt;br&gt;kapitalandelen samt med beaktande av att utfallet blir olika beroende på&lt;br&gt;vilka dispositioner institutet gjort, ett behov av att närmare föreskrifter&lt;br&gt;meddelas i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, vilket är hämtat från 2 kap. 9 a § tredje stycket bank- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;rörelselagen, 5 kap. 2 § tredje stycket lagen om värdepappersrörelse,&lt;br&gt;4 kap. 2 § tredje stycket lagen om kreditmarknadsbolag och 3 b § tredje&lt;br&gt;stycket lagen om Svenska skeppshypotekskassan, reglerar oförändrat det&lt;br&gt;supplementära kapitalet med den skillnaden att begreppen förlagsandels-&lt;br&gt;bevis och förlagsbevis ersatts med termerna förlagsandelslån och förlags-&lt;br&gt;lån. Ändringen är endast av redaktionell natur och avsikten med denna&lt;br&gt;är inte att uppnå någon förändring i sak. Förlagsandelslånen, förlagslånen&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser enligt detta styckes första mening får tas upp&lt;br&gt;till det värde som anges i Finansinspektionens föreskrifter om rapporte-&lt;br&gt;ring av uppgifter om beräkning av kapitalbas och kapitalkrav (FFFS&lt;br&gt;1992:32). Enligt dessa föreskrifter får förlagslån inräknas i kapitalbasen&lt;br&gt;antingen till det bokförda värdet eller sitt nominella belopp beroende på&lt;br&gt;om lånen emitterats till underkurs och tidpunkten för emissionen. Vidare&lt;br&gt;har texten i tredje stycket andra meningen formulerats om för att markera&lt;br&gt;att de aktuella skuldförbindelserna måste uppfylla vissa villkor för att få&lt;br&gt;tas upp som supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket, som motsvarar nuvarande fjärde stycket i de nyss&lt;br&gt;nämnda paragraferna om kapitalbas, har den ändringen gjorts att det av&lt;br&gt;lagen framgår att det är Finansinspektionen som skall lämna det med-&lt;br&gt;givande som krävs enligt bestämmelsen i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar pekat på en fråga som kan&lt;br&gt;komma att aktualiseras med anledning av Redovisningskommitténs förslag&lt;br&gt;till lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (SOU&lt;br&gt;1994:17). Enligt detta förslag kommer under begreppet eget kapital i&lt;br&gt;balansräkningen att finnas en särskild fond för orealiserade vinster vilka&lt;br&gt;är hänförliga till värdering över anskaffningsvärdet av överlåtbara&lt;br&gt;värdepapper som är omsättningstillgångar. Eftersom större delen av&lt;br&gt;sådana värdepapper torde komma att ingå i handelslagret uppstår enligt&lt;br&gt;inspektionens uppfattning frågan hur denna fond skall behandlas vid&lt;br&gt;beräkningen av kapitalbasen. Denna fråga får bli föremål för övervägan-&lt;br&gt;den sedan slutlig ställning tagits till Redovisningskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som med ett undantag motsvarar nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;i 2 kap. 9 a § femte stycket bankrörelselagen, 5 kap. 2 § femte stycket&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse och 4 kap. 2 § femte stycket lagen om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag, anges i vilka fäll avräkning från kapitalbasen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning från det primära kapitalet skall göras av övervärde (s.k. in-&lt;br&gt;kråmsgoodwill), som redovisas i ett institut. Begreppet inkråmsgoodwill&lt;br&gt;behandlas av Finansinspektionen i dess föreskrifter om rapportering av&lt;br&gt;uppgifter om beräkning av kapitalbas och kapitalkrav (FFFS 1992:32).&lt;br&gt;Där anges att med inkråmsgoodwill avses i kapitaltäckningssammanhang&lt;br&gt;erlagda övervärden som t.ex. vid förvärv av kredit- och/eller leasing-&lt;br&gt;stockar eller banks förvärv av annan banks kontorsrörelse, hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid förvärvet samtidigt övertagen personal, kundregister, varumärken o.d. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;(FFFS 1992:32 s. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudprincipen skall avräkning från kapitalbasen, dvs. summan&lt;br&gt;av det primära och det supplementära kapitalet, ske med det bokförda&lt;br&gt;värdet av vad som skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett&lt;br&gt;företag som driver försäkringsverksamhet eller något slag av finansiell&lt;br&gt;verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras&lt;br&gt;om tillskottet uppgår till högst 5 % av företagets eget kapital eller&lt;br&gt;motsvarande och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott&lt;br&gt;inte heller överstiger 10 % av det tillskjutande institutets eget kapital eller&lt;br&gt;egna fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har ansett det motiverat att i lagtexten ta in en be-&lt;br&gt;stämmelse om att avräkning av sådana tillskott skall ske så snart någon&lt;br&gt;av de angivna gränserna uppnåtts. Detta innebär enligt inspektionen att&lt;br&gt;tillskott till ett enskilt företag skall avräknas så snart sådant tillskott&lt;br&gt;överstiger 5 % av företagets eget kapital eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna gränserna framgår av punkten 13 i artikel 2.1 i direktivet&lt;br&gt;om kapitalbasen i kreditinstitut (89/299/EEG). Denna bestämmelse med-&lt;br&gt;ger att avräkning av tillskott inte behöver göras förrän båda gränserna&lt;br&gt;uppnåtts. Tillräckliga skäl att nu införa en striktare regel än direktivets&lt;br&gt;har inte ansetts föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen införs en möjlighet för instituten att använda en utvidgad&lt;br&gt;kapitalbas för att möta de nya kapitalkraven för marknadsrisker enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 och 5 § §. Till kapitalbasen får — enligt direktivet om kapitalkrav&lt;br&gt;— utöver vad som gäller enligt 6 § räknas poster såsom nettovinster som&lt;br&gt;hänför sig till företagets handelslager och förlagslån med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst två år under förutsättning bl.a. att lånen är till fullo&lt;br&gt;inbetalade. Omfattningen av de poster som får räknas in i den utvidgade&lt;br&gt;kapitalbasen är emellertid begränsade. Bestämmelsen, som speglar inne-&lt;br&gt;hållet i bilaga V i kapitalkravsdirektivet, har behandlats i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 6.10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa icke likvida tillgångar skall räknas av från den utvidgade kapital-&lt;br&gt;basen. Detta följer av punkten 2 (d) i bilaga V i kapitalkravsdirektivet,&lt;br&gt;vilken behandlats utförligt i allmänmotiveringen (avsnitt 6.10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall enligt 7 kap. 17 § 2 meddela närmare föreskrifter om vad som får&lt;br&gt;ingå i den utvidgade kapitalbasen och omfattningen av sådana tillskott&lt;br&gt;samt vilka icke likvida tillgångar som skall räknas av från kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter påpekande från Lagrådet har paragrafen justerats så att bestäm-&lt;br&gt;melsen inte omfattar institut som på grund av låg omsättning i handels-&lt;br&gt;lagret medgetts att tillämpa undantagsbestämmelsen i 4 §. Kapitalkravs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet tillåter inte sådana institut att samtidigt utnyttja den utvidgade Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker enligt 2 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har samlats bestämmelserna om kapitalkravet för kredit-&lt;br&gt;risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har angetts att kapitalkravet för kreditrisker&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till ett instituts tillgångar och åtaganden&lt;br&gt;som inte ingår i handelslagret. Detta följer av artikel 4.1 (iii) i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet värdehandlingar som används i nu gällande bestämmelser om&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisker i bl.a. 2 kap. 10 § bankrörelselagen är alltför&lt;br&gt;oprecist och terminologin har ändrats för att bättre spegla de tillgångar&lt;br&gt;och åtaganden som avses i paragrafen. Vidare har de skilda kategorier av&lt;br&gt;motparter som anges i första stycket utvidgats för att nå större överens-&lt;br&gt;stämmelse med bestämmelserna om riskviktning i artiklarna 6 och 7 i di-&lt;br&gt;rektivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp A (0 % riskviktning) omfattar enligt nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;bl.a. fordringar på svenska staten, Sveriges Riksbank, svenska kommuner&lt;br&gt;och därmed jämförlig samfällighet som landsting och kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heter. Vidare ingår fordringar på utländska stater och centralbanker. Till&lt;br&gt;grupp A har nu förts även Europeiska gemenskaperna (A 3) samt sådana&lt;br&gt;kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter som uppfyller särskilda&lt;br&gt;förutsättningar i artikel 7 i direktivet om kapitaltäckningsgrad och för&lt;br&gt;vilka därför fastställts 0 % riskviktning (A 5). I punkten 5 i artikel 6.1 b&lt;br&gt;i detta direktiv gäller som huvudregel att fordringar på regionregeringar&lt;br&gt;och lokala myndigheter i zon A, till vilken hör bl.a. medlemsstater i EG&lt;br&gt;samt fullvärdiga medlemmar av OECD, skall riskviktas med 20 %. I arti-&lt;br&gt;kel 7.1 i samma direktiv anges emellertid att medlemsstater får fastställa&lt;br&gt;0 % vikt för egna regionregeringar och lokala myndigheter, vilka har be-&lt;br&gt;fogenhet att kräva in offentlig uppbörd och för vilka särskilda institu-&lt;br&gt;tionella ordningar gäller med ändamål att minska risken för att någondera&lt;br&gt;skall brista i fullgörande. Det anges särskilt att det i fråga om risker inte&lt;br&gt;skall föreligga någon skillnad mellan fordringar på regionregeringar och&lt;br&gt;lokala myndigheter samt fordringar på centralregeringen. Vidare framgår&lt;br&gt;att en nollvikt som fastställts efter dessa kriterier skall tillämpas på&lt;br&gt;fordringar på regionregeringama och de lokala myndigheterna och på&lt;br&gt;åtaganden utanför balansräkningen som gjorts för deras räkning, samt för&lt;br&gt;fordringar på andra och åtaganden utanför balansräkningen som gjorts för&lt;br&gt;andras räkning, då posterna garanterats av de nämnda regionregeringama&lt;br&gt;resp, de lokala myndigheterna. Vidare skall enligt denna artikel (p. 2)&lt;br&gt;medlemsstaterna göra anmälan till kommissionen om de finner en noll-&lt;br&gt;viktning befogad efter dessa kriterier. Kommissionen skall vidarebefordra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna information. Övriga medlemsstater får ge kreditinstitut, som står Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;under tillsyn av den egna statens behöriga myndigheter, möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa en nollvikt i de fäll då de företar affärer med regionregeringama&lt;br&gt;och de lokala myndigheterna i fråga eller då de innehar fordringar som&lt;br&gt;är garanterade av de senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 6 har, i förhållande till nuvarande regler, utvidgats med place-&lt;br&gt;ringar, garantiförbindelser och andra åtaganden för vilka säkerheten ut-&lt;br&gt;görs av placeringar eller fordringar som anges i A 1-5. Detta följer av&lt;br&gt;punkterna 2-4 i artikel 6.1a samt artikel 7.1 i direktivet om kapital täck-&lt;br&gt;ningsgrad (89/647/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grupp B (20 % riskviktning) förs svenska kreditinstitut och ut-&lt;br&gt;ländska kreditinstitut i någon av de utländska stater som regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Därmed avses medlemsstater och fullvärdiga medlemsstater av&lt;br&gt;OECD samt de länder som slutit särskilda låneavtal med Internationella&lt;br&gt;valutafonden (IMF) inom ramen för fondens allmänna låneprogram&lt;br&gt;(GAB). Till denna grupp skall även föras länder inom EES och sådana&lt;br&gt;länder utanför EES-området som föreskrivs av regeringen. Begreppet kre-&lt;br&gt;ditinstitut har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.5). Till punkten&lt;br&gt;B 1 räknas också sådana värdepappersbolag som efter särskilt tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen får ta emot medel på konto och lämna kredit (se när-&lt;br&gt;mare allmänmotiveringen avsnitt 5.3). I B 2 anges en kommun eller där-&lt;br&gt;med jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver. Till denna grupp skall föras bl.a. regionala myndigheter i&lt;br&gt;utländsk stat som inte uppfyller de krav som följer av den ovan beskrivna&lt;br&gt;artikel 7 i direktivet om kapital täckningsgrad. Punkten B 6 upptar place-&lt;br&gt;ringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten ut-&lt;br&gt;görs av placeringar eller fordringar för vilka svarar något av de rätts-&lt;br&gt;subjekt som anges i grupp B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupperna C (50 % riskviktning) och D (100% riskviktning) är oför-&lt;br&gt;ändrade i förhållande till nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas fordringar som skall undantas från kapital-&lt;br&gt;täckning. Bestämmelsen har med två undantag överförts från nu gällande&lt;br&gt;lagstiftning. Sålunda upptas i bestämmelsen inte längre fordringar som en&lt;br&gt;sparbank och Sparbankernas bank resp, en föreningsbank och Förenings-&lt;br&gt;bankemas Bank har på varandra. Vidare skall undantas sådana icke lik-&lt;br&gt;vida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den riskviktning som framgår av tredje stycket överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med gällande rätt med den skillnaden att riskviktningen 0 % nu&lt;br&gt;uttryckligen framgår av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall enligt 7 kap. 17 § 3 meddela närmare föreskrifter om hur posterna&lt;br&gt;skall värderas vid bestämmandet av kapitalkravet enligt 3 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har anfört att det i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;bör klargöras att kapitalkravet för kreditrisker efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen kan reduceras genom olika former av nettningsför-&lt;br&gt;färanden. Bankföreningen har därvid hänvisat till Baselkommitténs ny-&lt;br&gt;ligen lättade beslut om ändringar i de nettningsregler som fanns med i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års Baselöverenskommelse. Bankföreningen menar att det är viktigt Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;att Finansinspektionens möjligheter att medge nettning av kreditrisker&lt;br&gt;klart anges i lagtexten och/eller författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya utökade möjligheterna till nettning anges i Baselkommitténs&lt;br&gt;dokument &amp;quot;The Capital adequacy of the credit risk associated with certain&lt;br&gt;off-balance-sheet items&amp;quot; daterat den 4 juli 1994. Som nämnts i allmän-&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 6.9.1) föreligger inom EG ett förslag,&lt;br&gt;COM(94)105, till ändring av direktivet om kapital täckningsgrad för kre-&lt;br&gt;ditinstitut (89/647/EEG), som innebär att ränte- och valutakursrelaterade&lt;br&gt;poster utanför balansräkningen, som omfattas av avtal om bilateral nett-&lt;br&gt;ning, skall kunna få en förmånligare behandling i kapitaltäckningshän-&lt;br&gt;seende. Ändringsförslaget är en motsvarighet till den nämnda ändringen&lt;br&gt;som Baselkommittén beslutat om. Eftersom Sverige genom EES-avtalet&lt;br&gt;är bundet av bestämmelserna i EG-direktivet om kapitaltäckningsgrad kan&lt;br&gt;en förmånligare behandling av de ifrågavarande posterna utanför balans-&lt;br&gt;räkningen inte införas i den svenska lagstiftningen förrän direktivet&lt;br&gt;ändrats. Det räcker alltså inte med att Baselreglema ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. nuvarande 2 kap. 10 § fjärde stycket 5 bankrörelselagen anges&lt;br&gt;att andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella be-&lt;br&gt;lopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av uppgifter om be-&lt;br&gt;räkning av kapitalbas och kapitalkrav (FFFS 1992:32) behandlas frågan&lt;br&gt;om nettning vid beräkning av kapitalkravet för poster utanför balansräk-&lt;br&gt;ningen. De nettningsförfäranden som enligt inspektionens föreskrifter&lt;br&gt;godtas bygger på reglerna i bilaga 2 i direktivet om kapitaltäckningsgrad&lt;br&gt;om behandling av ränte- och valutakursrelaterade poster utom balans-&lt;br&gt;räkningen. Enligt 7 kap. 17 § 3 i den förevarande lagen skall regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om hur posterna skall värderas vid bestämmandet av&lt;br&gt;kapitalkravet enligt tredje stycket i den förevarande paragrafen. De&lt;br&gt;föreskrifter som kommer att meddelas med stöd av den bestämmelsen får&lt;br&gt;förutsättas inbegripa samma möjligheter till nettning vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet för poster utanför balansräkningen som för närvarande ges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att i de fall Finansinspektionen medgett institut att&lt;br&gt;enligt undantagsbestämmelsen i 2 kap. 4 § beräkna kapitalkravet för mark-&lt;br&gt;nadsrisker enbart enligt de regler som gäller för kreditrisker skall reg-&lt;br&gt;lerna i 3 kap. 1 § tillämpas med det tillägget att även tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden som ingår i handelslagret skall beaktas, dvs. reglerna i 3 kap.&lt;br&gt;1 § om beräkning av kapitalkravet för kreditrisker skall gälla insitutets&lt;br&gt;hela verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Kapitalkrav för marknadsrisker enligt 2 kap. 3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handelslager&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som svarar mot artikel 2.6 i kapitalkravsdirektivet, innehåller&lt;br&gt;en beskrivning av begreppet handelslager (trading book).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att handelslagret främst består av olika slag&lt;br&gt;av placeringar i finansiella instrument som institutet gör för egen räkning,&lt;br&gt;dvs. positioner som institutet tagit för att på kort sikt göra en vinst eller&lt;br&gt;för att skydda andra positioner i handelslagret. Till handelslagret räknas&lt;br&gt;också sådana exponeringar som uppstått till följd av att affärer i finan-&lt;br&gt;siella instrument inte avslutats eller att leveranser av sådana instrument&lt;br&gt;inte fullgjorts. Därmed avses såväl poster i balansräkningen som åtagan-&lt;br&gt;den utanför balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till handelslagret räknas i enlighet med kapitalkravsdirektivets regler&lt;br&gt;även åtaganden beträffande OTC-derivat, repor, omvända repor och vär-&lt;br&gt;depapperslån. Dessa åtaganden avses bli preciserade i de närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilka poster som skall ingå i handelslagret och omfattningen&lt;br&gt;av posterna som enligt 7 kap. 17 § 4 skall meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;F inansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansiellt instrument avses vad som anges i 1 § 1 lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument, dvs. fondpapper och&lt;br&gt;annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden. Termen används som samlingsbeteckning för alla instrument som&lt;br&gt;förekommer på värdepappersmarknaden. De finansiella instrument som&lt;br&gt;inte är fondpapper kännetecknas, enligt förarbetena till lagen, av att&lt;br&gt;rättigheten eller förpliktelsen riktar sig mot någon annan än den som&lt;br&gt;traditionellt är att anse som emittent av fondpapper på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden (prop. 1990/91:142 s. 86). Ett exempel på en annan rättighet&lt;br&gt;eller förpliktelse är en köpoption avseende aktier. Begreppet finansiella&lt;br&gt;instrument omfattar även utländska finansiella instrument och fondpapper&lt;br&gt;(prop. 1990/91:142 s. 143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att till handelslagret även skall räknas ett instituts&lt;br&gt;resultatförda men inte reglerade fordringar som är hänförliga till poster&lt;br&gt;i handelslagret såsom fordringar på avgifter, provisioner, räntor och utdel-&lt;br&gt;ningar. Fordringar som skall tas med i handelslagret kan enligt direktivet&lt;br&gt;även avse marginalsäkerhet avseende i börshandel omsatta derivatinstru-&lt;br&gt;ment. Med marginalsäkerhet avses sådan säkerhet som parter i en värde-&lt;br&gt;pappersaffär kan vara skyldiga att ställa för sina åtaganden i handeln&lt;br&gt;under tiden mellan avslut och avveckling och vars storlek kan bero på en&lt;br&gt;marknadsvärdering av partens position eller åtagande. Andra rörelseintäk-&lt;br&gt;ter som är direkt relaterade till poster i handelslagret och som bör räknas&lt;br&gt;in i begreppet handelslager är courtage, avgifter, agio samt realiserade&lt;br&gt;vinster på aktierelaterade och räntebärande finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut skall, under förutsättning att undantagsregeln i 2 kap. 4 § Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;inte tillämpas, dagligen marknadsvärdera innehållet i handelslagret (arti-&lt;br&gt;kel 6 i kapitalkravsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissyttrande pekat på behovet av ett klar-&lt;br&gt;läggande i en fråga som kan uppkomma i de fall då maiginalsäkerhet&lt;br&gt;ställts vid börsomsatta derivatinstrument. Det kan nämligen förekomma&lt;br&gt;att marginalsäkerhet ställts med andra tillgångar än dem som enligt de-&lt;br&gt;finitionen av handelslager skall räknas in i detta. För att undvika dubbel-&lt;br&gt;räkning av kapitalkravet bör det enligt inspektionens uppfattning klar-&lt;br&gt;göras att en tillgång som annars inte skulle ha räknats in i handelslagret&lt;br&gt;men som genom att den ställts som maiginalsäkerhet kommer att ingå i&lt;br&gt;detta, undantas vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisker. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt bör en tillgång som normalt ingår i handelslagret och som&lt;br&gt;av den anledningen kräver kapitaltäckning för något slag av marknadsrisk&lt;br&gt;inte bli föremål för ytterligare kapitalkrav därför att tillgången ställts som&lt;br&gt;maiginalsäkerhet. De situationer som Finansinspektionen här framhållit&lt;br&gt;bör för att undvika att sådana tillgångar blir föremål för dubbla kapital-&lt;br&gt;täckningskrav närmare behandlas i de föreskrifter som enligt bemyndigan-&lt;br&gt;det i 7 kap. 17 § 4 skall meddelas av regeringen eller av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. I föreskrifterna skall, som tidigare nämnts, närmare anges vilka&lt;br&gt;poster som skall ingå i ett instituts handelslager och omfattningen av&lt;br&gt;dessa. I föreskrifterna bör preciseras vad som avses med kort sikt i första&lt;br&gt;stycket. En sådan precisering har efterfrågats av OM Stockholm AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;6.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positionsrisker&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas kapitalkravet för positionsrisker i ränteanknutna&lt;br&gt;finansiella instrument som ingår i ett instituts handelslager. Med ränte-&lt;br&gt;anknutna finansiella instrument avses såväl räntebärande som ränterela-&lt;br&gt;terade finansiella instrument. Bestämmelsen svarar mot artikel 4 och punk-&lt;br&gt;terna 13-30 i bilaga I i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med räntebärande finansiella instrument avses skuldförbindelser som&lt;br&gt;är utgivna för allmän omsättning såsom statsobligationer och statsskuld-&lt;br&gt;växlar, dvs. instrument som handlas på avistamarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ränterelaterade finansiella instrumenten utgörs av derivatinstrument,&lt;br&gt;dvs. finansiella avtal vars värde beror på en eller flera underliggande&lt;br&gt;tillgångar eller index på sådana tillgångar. De i Sverige vanligaste deri-&lt;br&gt;vatinstrumenten är terminer, optioner och svappar. Sådana instrument&lt;br&gt;upptas i redovisningshänseende som poster utanför balansräkningen. Som&lt;br&gt;exempel på ränterelaterade instrument kan nämnas ränteterminer, ränte-&lt;br&gt;optioner och räntesvappar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet skall gälla för den specifika och generella risken. Dessa&lt;br&gt;begrepp har utvecklats närmare i allmänmotiveringen (avsnitt 6.9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet skall för såväl den specifika som den generella risken be- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;räknas separat för vaije valuta. Vid beräkning av kapitalkravet för ränte-&lt;br&gt;risker får ett institut netta långa och korta positioner. Därmed avses en&lt;br&gt;nettouträkning av institutets positioner (se närmare avsnitt 6.9.1), vilket&lt;br&gt;innebär att motstående positioner tar ut varandra. En förutsättning är att&lt;br&gt;de finansiella instrumenten som positionerna avser är av samma slag och&lt;br&gt;utgivna av samma emittent eller, i fråga om derivatinstrument att den&lt;br&gt;underliggande tillgången utgörs av instrument som uppfyller dessa vill-&lt;br&gt;kor. Positioner i derivatinstrument får behandlas som positioner i de&lt;br&gt;underliggande instrument som derivatet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lång position avses vad gäller fondpapper ett innehav av tillgången&lt;br&gt;i fråga. Vad gäller derivatinstrument avses med lång position en position&lt;br&gt;sådan att värdet av positionen ökar då priset på den underliggande till-&lt;br&gt;gången ökar. Det motsatta gäller för korta positioner. Olika derivatinstru-&lt;br&gt;ment, såsom terminer och optioner, kan användas för att en kort position&lt;br&gt;skall kunna uppnås. Ett terminsavtal innebär att den ena parten förbinder&lt;br&gt;sig att sälja en viss tillgång till en fastställd kurs vid en fästställd&lt;br&gt;tidpunkt. Denna part behöver inte inneha tillgången för att ingå termins-&lt;br&gt;avtalet, dvs. hans innehav är negativt eller han har intagit en kort posi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges hur den specifika risken skall beräknas. Den&lt;br&gt;specifika risken tar sikte på möjliga prisförändringar särskilt med av-&lt;br&gt;seende på emittenten. Vid bestämmandet av kapitalkravet för den speci-&lt;br&gt;fika ränterisken för ränteanknutna finansiella instrument skall instru-&lt;br&gt;menten därför, efter nettning, delas in i tre grupper med hänsyn till den&lt;br&gt;risk som anses vara förknippad med emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp A överensstämmer i huvudsak med gruppindelningen av motpar-&lt;br&gt;ter vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisker i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket A med den avvikelsen att punkten A 3 inte ansetts äga relevans&lt;br&gt;i fråga om beräkning av positionsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grupp B beaktas, utöver vad som upptas i 3 kap. 1 § första stycket B,&lt;br&gt;definitionen i artikel 2.12 i kapitalkravsdirektivet av kvalificerade poster.&lt;br&gt;Därmed avses långa eller korta positioner i sådana tillgångar som avses&lt;br&gt;i artikel 6.1 b i direktivet om kapitaltäckningsgrad (89/647/EEG) och&lt;br&gt;skuldinstrument som är utfärdade av värdepappersföretag eller av erkända&lt;br&gt;värdepappersföretag i tredje land. Dessutom avses långa eller korta inne-&lt;br&gt;hav av andra räntebärande instrument under vissa förutsättningar. För det&lt;br&gt;första skall sådana räntebärande instrument ha noterats på åtminstone en&lt;br&gt;reglerad marknad i någon medlemsstat eller vid en börs i ett tredje land&lt;br&gt;som är erkänd av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemssta-&lt;br&gt;ten. För det andra skall instrumenten av det berörda institutet betraktas&lt;br&gt;som tillräckligt likvida och, med hänsyn till utfärdarens solvens, vara&lt;br&gt;förknippade med en grad av risk för bristande fullgörelse som motsvarar&lt;br&gt;eller understiger den som gäller för sådana tillgångar som avses i artikel&lt;br&gt;6.1 b i direktiv 89/647/EEG. I grupp B ingår därför placeringar där emit-&lt;br&gt;tenten är ett svenskt värdepappersbolag eller ett utländskt värdepappers-&lt;br&gt;företag i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver samt&lt;br&gt;placeringar i andra ränteanknutna instrument under förutsättning att dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller särskilda krav vad gäller marknadsnotering, likviditet och kre- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;ditvärdighet hos emittenten. Med värdepappersbolag avses enligt defini-&lt;br&gt;tionen i 1 kap. 1 § 3 ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse enligt värdepappersrörelselagen. Begreppet värde-&lt;br&gt;pappersföretag har närmare behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grupp B räknas vidare placeringar och fordringar för vilka säker-&lt;br&gt;heten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som avses i B 1-4. I&lt;br&gt;3 kap. 1 § första stycket B 1 ingår AP-fonden. Eftersom AP-fonden inte&lt;br&gt;är någon emittent av ränteanknutna finansiella instrument har det inte an-&lt;br&gt;setts relevant att ta med fonden i grupp B i den förevarande paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp C upptar övriga placeringar och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår hur stort kapitalkravet för den specifika&lt;br&gt;risken skall vara, dvs. till vilken procentsats instrumenten skall tas upp.&lt;br&gt;Kapitalkravet skall bestämmas separat i vaije valuta. När de riskviktade&lt;br&gt;positionerna beräknats skall de summeras, varvid kapitalkravet för den&lt;br&gt;specifika risken för ränteanknutna finansiella instrument erhålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket omnämns de skilda metoder som direktivet erbjuder för&lt;br&gt;beräkning av den generella ränterisken, nämligen löptidsmetoden och&lt;br&gt;durationsmotoden. Den metod som väljs av ett institut skall tillämpas&lt;br&gt;genomgående för samtliga ränteanknutna finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 17 § 5 framgår att regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;beräkning av kapitalkravet för bl. a. ränterisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsbestämmelsema avseende ränterisker har behandlats i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 6.9.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som svarar mot artikel 4 och punkterna 31-38 i bilaga I i&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet, anger i första stycket kapitalkravet för positions-&lt;br&gt;risker i aktier och aktieanknutna (aktierelaterade) finansiella instrument&lt;br&gt;som ingår i ett instituts handelslager. Med aktieanknutna instrument avses&lt;br&gt;derivatinstrument med aktier eller aktieindex som underliggande tillgång.&lt;br&gt;De vanligaste aktierelaterade finansiella instrumenten är aktieoptioner och&lt;br&gt;aktieterminer samt optioner och terminer på aktieindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket har kommenterats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6.9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får ett lägre kapitalkrav för den specifika aktie-&lt;br&gt;kursrisken tillämpas under vissa förutsättningar. Dessa har beskrivits när-&lt;br&gt;mare i allmänmotiveringen (avsnitt 6.9.3). En aktieindextermin som om-&lt;br&gt;sätts på börs och bedöms representera ett brett diversifierat index skall&lt;br&gt;enligt punkt 37 i direktivet inte vara föremål för kapitalkrav för den&lt;br&gt;specifika risken. Vidare gäller att en aktieindex termin, som inte kan för-&lt;br&gt;delas på underliggande positioner, får behandlas som om den vore en en-&lt;br&gt;skild aktie. Den specifika risken för en sådan aktie kan lämnas utan av-&lt;br&gt;seende, om aktieindexterminen i fråga omsätts på börs och bedöms utgöra&lt;br&gt;ett brett diversifierat index (punkt 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 17 § 5 framgår att regeringen eller, efter regeringens be- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;myndigande, Finansinspektionen skall utfärda närmare föreskrifter i fråga&lt;br&gt;om beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bygger på bestämmelserna i artikel 4 och punkt 39 i bilaga I&lt;br&gt;i kapitalkravsdirektivet och har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;6.9.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en alternativ metod till dem som anges i 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ för att beräkna positionsrisker i de fall ett institut agerar som&lt;br&gt;emissionsgarant. Sedan institutets nettopositioner räknats fram med stöd&lt;br&gt;av den alternativa metoden skall institutet beräkna kapitalkravet enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anfört att den alternativa beräkningsmetod&lt;br&gt;som paragrafen ger möjlighet till bör komma till tydligare uttryck i lag-&lt;br&gt;texten. Den av Lagrådet föreslagna lydelsen överensstämmer emellertid&lt;br&gt;inte med punkten 39 i kapitalkravsdirektivet. Paragrafens lydelse har där-&lt;br&gt;för i förhållande till Lagrådets förslag ändrats så att orden &amp;quot;genom avtal&amp;quot;&lt;br&gt;flyttats fram i texten och de omfattar därigenom både sådana delar av&lt;br&gt;emissionen som tecknats av tredje man och som garanterats av tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fondpapper är definierat i lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument (1 kap. 1 §). Därmed avses aktie och obligation samt sådana&lt;br&gt;andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsätt-&lt;br&gt;ning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för&lt;br&gt;hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis). För att&lt;br&gt;uppfylla kravet på att vara avsett för allmän omsättning skall enligt för-&lt;br&gt;arbetena instrumentet vara konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och&lt;br&gt;smidigt kan överlåtas på värdepappersmarknaden. Instrumentet bör för&lt;br&gt;vaije behörig innehavare medföra en självständig, av föregående inne-&lt;br&gt;havares förhållande oberoende rätt att göra handlingen gällande. Löpande&lt;br&gt;skuldebrev anges som ett exempel på ett sådant instrument (prop.&lt;br&gt;1990/91:142 s. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 7 kap. 17 § 5 skall regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finansinspektionen meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om beräkningen av kapitalkravet enligt den särskilda metod som emis-&lt;br&gt;sionsgaranter får använda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsrisker&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver kapitaltäckning mot de avvecklingsrisker ett insti-&lt;br&gt;tut är utsatt för i transaktioner i sådana finansiella instrument som ingår&lt;br&gt;i handelslagret och där affären inte fullföljts på avtalad avvecklingsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen svarar mot artikel 4 och punkterna 1 och 2 i bilaga II i Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet. I direktivet görs ett undantag (punkt 1 i bilaga II)&lt;br&gt;från kravet på kapitaltäckning för avvecklingsrisker beträffände transak-&lt;br&gt;tioner i repor och omvända repor samt utlåning och lån av värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget har kommit till uttryck i sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med repa förstås ett avtal om försäljning av ett värdepapper där sälja-&lt;br&gt;ren samtidigt förbinder sig att återköpa papperet inom en viss tid till ett&lt;br&gt;överenskommet pris. Repan kan även vara omvänd, dvs. avtal om köp&lt;br&gt;i kombination med framtida försäljning. Det som är en repa för den ena&lt;br&gt;parten är en omvänd repa för motparten, och tvärtom. Ett värdepappers-&lt;br&gt;lån är en affär där ett institut eller dess motpart överför värdepapper mot&lt;br&gt;lämplig säkerhet under förutsättning att låntagaren åtar sig att återlämna&lt;br&gt;likvärdiga värdepapper vid någon framtida tidpunkt eller vid anfordran&lt;br&gt;från den som gör överföringen. Affären är utlåning av värdepapper för&lt;br&gt;det institut som överför värdepapperen och inlåning av värdepapper för&lt;br&gt;det institut till vilka de överförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 17 § 5 framgår att regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;beräkningen av kapitalkravet för bl.a. avvecklingsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.9.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar föreslagit antingen en avkortning&lt;br&gt;av de tidsspann som anges i direktivet för beräkning av kapitalkravet för&lt;br&gt;avvecklingsrisker eller en skärpning av de faktorer som enligt den i&lt;br&gt;direktivet föreskrivna metoden skall användas för beräkning av kapital-&lt;br&gt;kravet för avvecklingsrisker. Närmare anvisningar om beräkningen av&lt;br&gt;kapitalkravet enligt denna paragraf skall ges i föreskrifter meddelade av&lt;br&gt;regeringen eller Finansinspektionen. Det är i det sammanhanget som in-&lt;br&gt;spektionens synpunkter får övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartsrisker&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som svarar mot artikel 4 och punkterna 3-5 i bilaga II i kapi-&lt;br&gt;talkravsdirektivet, anger i första stycket kapitalkravet för motpartsrisker&lt;br&gt;ett institut utsätter sig för om institutet betalat för finansiella instrument&lt;br&gt;innan det har mottagit dessa eller levererat sådana instrument innan det&lt;br&gt;har fått betalning för dem och, i de fäll transaktionen skett över en stats&lt;br&gt;gräns, en eller flera dagar har förflutit efter det att betalningen eller leve-&lt;br&gt;ransen ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet finansiellt instrument har använts för att paragrafen skall&lt;br&gt;omfatta såväl värdepapper som anges i punkten 3 i direktivet som de öv-&lt;br&gt;riga finansiella instrument såsom repor, värdepapperslån och OTC-derivat&lt;br&gt;som behandlas i punkterna 4 och 5 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för motpartsrisker skall bestämmas till 8 % av värdet av&lt;br&gt;det finansiella instrumentet eller av likviden sedan hänsyn tagits till det&lt;br&gt;riskvikttal som gäller för motparten i transaktionen. Med riskviktning av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses i artikel 2.9 i kapitalkravsdirektivet storleken av den kreditrisk som Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gäller för berörda motparter enligt direktivet om kapitaltäckningsgrad&lt;br&gt;(89/647/EEG). Därutöver skall tillgångar som utgörs av fordringar mot&lt;br&gt;och andra exponeringar i förhållande till värdepappersföretag eller er-&lt;br&gt;kända värdepappersföretag i tredje land och exponeringar gentemot er-&lt;br&gt;kända clearingorganisationer och börser ges samma vikt som den som ges&lt;br&gt;när berörd motpart är ett kreditinstitut. Riskgraderingen i förevarande&lt;br&gt;paragrafs andra stycke följer, med vissa justeringar med hänsyn till denna&lt;br&gt;definition, de placeringar i grupper efter riskgrad som i dag återfinns i&lt;br&gt;bl.a. 2 kap. 10 § andra och tredje styckena bankrörelselagen och 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra och tredje styckena i lagen om värdepappersrörelse (0, 20, 50&lt;br&gt;eller 100 % riskviktning) och som i huvudsak överförts till 3 kap. 1 §.&lt;br&gt;Indelningen av motparter har därför i jämförelse med vad som anges i&lt;br&gt;3 kap. 1 § första stycket avseende beräkning av kapitalkravet för kredit-&lt;br&gt;risker, kompletterats med motparter i form av svenska värdepappersbo-&lt;br&gt;lag, utländska värdepappersföretag i någon av de utländska stater som&lt;br&gt;regeringen föreskriver, svenska börser och clearingorganisationer samt&lt;br&gt;utländska börser eller clearingorgansationer i någon av de utländska stater&lt;br&gt;som regeringen föreskriver. För clearingorganisationer som drivs i statlig&lt;br&gt;regi är motpartsrisken 0 enligt grupp A. Motpartsgruppen i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket C har inte ansetts tillämplig i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att regeringens lagförslag skiljer sig från promemorie-&lt;br&gt;förslaget genom att hänvisningen i det senare till 3 kap. 1 § första och&lt;br&gt;andra styckena i regeringens förslag ersatts med en uppräkning av be-&lt;br&gt;rörda motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För repor, omvända repor samt utlåning och lån av finansiella instru-&lt;br&gt;ment som grundas på sådana instrument som ingår i handelslagret samt&lt;br&gt;för OTC-derivat föreskriver kapitalkravsdirektivet särskilda beräknings-&lt;br&gt;metoder, som närmare skall beskrivas i föreskrifter meddelade av rege-&lt;br&gt;ringen eller Finansinspektionen. Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit att&lt;br&gt;undantaget från huvudregin om hur motpartsriskema skall beräknas för&lt;br&gt;dessa särskilda instrument bör komma till uttryck i författningstexten.&lt;br&gt;Den av Lagrådet föreslagna lagtexten kan ge ett felaktigt intryck av att&lt;br&gt;dessa instrument helt skall undantas från detta kapitalkrav. Sista stycket&lt;br&gt;skiljer sig därför från Lagrådets förslag genom att det särskilt angetts att&lt;br&gt;kapitalkravet för motpartsrisker avseende dessa instrument skall beräknas&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs av regeringen. Vidare används — med hänsyn&lt;br&gt;till den specifika definition därav som ges i artikel 2.10 i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet — inte det av Lagrådet föreslagna begreppet OTC-derivat. Här&lt;br&gt;anges i stället att de särskilda beräkningsmetoderna skall gälla sådana de-&lt;br&gt;rivatinstrument som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen skall enligt 7 kap. 17 § 5 kompletteras&lt;br&gt;med närmare föreskrifter — meddelade av regeringen eller Finansinspek-&lt;br&gt;tionen — om beräkningen av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om kapitalkrav för motpartsrisker har kommenterats i all-&lt;br&gt;mänmotiveringen (avsnitt 6.9.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot artikel 4 och punkt 6 i bilaga II i kapitalkravsdi-&lt;br&gt;rektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För risker som sammanhänger med vissa exponeringar som ett institut&lt;br&gt;har i resultatförda men inte reglerade fordringar vilka är relaterade till&lt;br&gt;poster i handelslagret skall, under förutsättning att dessa poster inte&lt;br&gt;räknats av från kapitalbasen samt inte omfettas av kapitalkraven i 2-6 §§,&lt;br&gt;kapitalkravet beräknas enligt reglerna i direktivet om kapitaltäckningsgrad&lt;br&gt;(89/647/EEG), dvs. enligt de principer som gäller för beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkrav för kreditrisk. Detta innebär att fordringarna — efter en reduce-&lt;br&gt;ring med hänsyn till det riskvikttal som gäller för gäldenären (motparten)&lt;br&gt;— kräver 8 % kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som enligt direktivet är föremål för kapitaltäckning är&lt;br&gt;bl.a. fordringar på avgifter, provisioner, räntor och utdelningar. I direk-&lt;br&gt;tivet anges också maiginalsäkerhet avseende derivatinstrument som är&lt;br&gt;föremål för börshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas i fråga om den riskviktning som skall göras till&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 §. Riskviktningen skall göras med hänsyn till vem&lt;br&gt;som är motpart och med beaktande av bestämmelsen i artikel 2.9 i kapi-&lt;br&gt;talkravsdirektivet. Denna artikel har närmare beskrivits i författningskom-&lt;br&gt;mentaren till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § 5 skall närmare föreskrifter för beräkning av kapital-&lt;br&gt;kravet för bl.a. de risker som behandlas i paragrafen meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kapitalkrav för andra risker har kommenterats i all-&lt;br&gt;mänmotiveringen (avsnitt 6.9.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hlutakursrisker&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke behandlas en av de metoder som kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet anvisar för att beräkna kapitalkravet för valutakursrisker som&lt;br&gt;ett institut utsätts för i sin totala verksamhet genom olika placeringar och&lt;br&gt;åtaganden på valutamarknaderna. Kapitalkravet skall beräknas på ett insti-&lt;br&gt;tuts nettoposition i utländsk valuta. Kapitalkravsdirektivet (bilaga III)&lt;br&gt;anger en rad olika poster som skall inräknas i nettopositionen (punkt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket lämnas en beskrivning av vad som avses med ett insti-&lt;br&gt;tuts totala nettoposition i utländsk valuta (punkterna 2-4 i bilaga III).&lt;br&gt;Beräkningen sker i två steg. Först festställs institutets öppna nettoposition&lt;br&gt;i vaije enskild valuta, inkl, den valuta i vilken rapportering sker. I nästa&lt;br&gt;steg skall dessa positioner — korta och långa — i olika valutor, var för sig&lt;br&gt;( med undantag för rapporteringsvalutan) räknas om till den valuta i&lt;br&gt;vilken rapportering sker. Därefter summeras de korta resp, de långa posi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionema var for sig och den högsta av dessa båda summor utgör institu- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tets totala nettoposition i utländsk valuta, dvs. institutets totala valuta-&lt;br&gt;exponering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje och jjärde styckena anges att vissa alternativa metoder för be-&lt;br&gt;räkning av valutakursrisker får tillämpas. Tredje stycket andra meningen&lt;br&gt;innefattar den möjlighet som ges i direktivet att tillåta ett lägre kapi-&lt;br&gt;talkrav motsvarande 1,6 % för avstämda positioner i sådana valutor som&lt;br&gt;ingår i andra etappen av den Europeiska monetära unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 7 kap. 17 § 5 skall regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Finansinspektionen med utgångspunkt i de metoder för be-&lt;br&gt;räkning av kapitalkravet för valutakursrisker som paragrafen anvisar ut-&lt;br&gt;färda närmare föreskrifter om bl.a. dessa metoder samt om vilka poster&lt;br&gt;som skall ingå i beräkningen av ett instituts nettoposition i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6.9.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges den största tillåtna exponering som ett&lt;br&gt;institut får ha gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes&lt;br&gt;anknytning. Vid beräkningen läggs således samman samtliga expone-&lt;br&gt;ringar som ett institut har gentemot en kund eller en grupp av kunder&lt;br&gt;med inbördes anknytning och det är totalsumman som inte får överstiga&lt;br&gt;25 % av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas exponeringar som ett institut har gentemot sin&lt;br&gt;egen företagsgrupp. I dessa fall är gränsvärdet för maximal exponering&lt;br&gt;mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning inom&lt;br&gt;företagsgruppen sänkt från 25 till 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att när en bank inte ägs av en annan bank eller&lt;br&gt;annat institut, ett försäkringsföretag eller motsvarande utländskt företag&lt;br&gt;så får den totala exponeringen som banken har mot ett eller flera andra&lt;br&gt;företag inom samma koncern inte överstiga 10 % av bankens kapitalbas&lt;br&gt;i stället för huvudregelns 20 %. Skälen för denna ytterligare begränsning&lt;br&gt;har utvecklats i allmänmotiveringen avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringar inom företagsgrupper kan i vissa fall undantas från be-&lt;br&gt;gränsningsreglema i 5 kap. 1 och 3 §§. Detta regleras i 6 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § anges några av de poster som inte skall räknas in vid bestämman-&lt;br&gt;det av ett instituts exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall enligt 7 kap. 17 § 6 meddela närmare föreskrifter om hur expone-&lt;br&gt;ringarna skall värderas vid beräkningen av ett instituts exponeringar. Det&lt;br&gt;finns enligt bestämmelserna i artikel 4.8, 4.9 och 4.10 i direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar möjlighet till viktning av värdet av vissa exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av exponeringar i handelslagret gentemot en kund eller en Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;grupp av kunder med inbördes anknytning beskrivs i allmänmotiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket definieras begreppet grupp av kunder med inbördes an-&lt;br&gt;knytning. En grupp av kunder med inbördes anknytning föreligger när&lt;br&gt;det finns affärs- eller intressegemenskap mellan kunderna. Som exempel&lt;br&gt;på sådan gemenskap kan nämnas gemensamt ägande, gemensam ledning,&lt;br&gt;korsvisa garantier och ett direkt kommersiellt beroende som inte kan&lt;br&gt;brytas på kort sikt. Följden av gemenskapen kan bli att om ett av före-&lt;br&gt;tagen i gruppen får finansiella problem så är det sannolikt att även de&lt;br&gt;andra företagen i gruppen får problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket definieras begreppet kund. Med kund avses i fråga om&lt;br&gt;placeringar i finansiella instrument emittenten eller i fråga om derivat-&lt;br&gt;instrument emittenten av den underliggande tillgången enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkt 2 i bilaga VI och punkt 12 i bilaga 1 i kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;och i fråga om andra fordringar eller åtaganden den som svarar för ford-&lt;br&gt;ringen eller åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av ett instituts samtliga stora exponeringar får&lt;br&gt;inte överstiga 800 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § anges några av de poster som inte skall räknas in vid bestämman-&lt;br&gt;det av ett instituts exponeringar. Regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Finansinspektionen skall enligt 7 kap. 17 § 6 meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om hur exponeringarna skall värderas vid beräkningen&lt;br&gt;av ett instituts exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket definieras begreppet stor exponering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall vid bestämmandet av ett instituts ex-&lt;br&gt;poneringar inte räknas in de poster som anges i 3 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;A 2-6. Det gäller exponeringar där risken att engagemangen inte infrias&lt;br&gt;är liten beroende på den som exponeringen riktar sig emot eller förekom-&lt;br&gt;sten av betryggande säkerhet. Dessa poster skall viktas till noll, dvs.&lt;br&gt;undantas, vid kapitalkravsberäkningen. Enligt artikel 4.7 i direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar får vissa i artikeln angivna poster undantas vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av begränsningsreglema. De poster som tagits upp i paragrafens&lt;br&gt;första stycke överensstämmer med posterna i artikel 4.7 a-g i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvaras av en bestämmelse i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 h i direktivet om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får enligt bestämmelsen i tredje stycket föreskriva att även Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;andra poster än dem som anges i första stycket får undantas från tillämp-&lt;br&gt;ningen av begränsningsreglema om stora exponeringar. Det gäller övriga&lt;br&gt;i artikel 4.7 i direktivet om stora exponeringar angivna poster med låg&lt;br&gt;kreditrisk. Vidare får enligt bestämmelsen i artikel 1 h i samma direktiv&lt;br&gt;alla poster som i sin helhet täcks av eget kapital med de behöriga myn-&lt;br&gt;digheternas medgivande undantas från begränsningsreglema om stora ex-&lt;br&gt;poneringar under förutsättning att detta egna kapital inte ingår i beräk-&lt;br&gt;ningen av kapitaltäckningsgraden eller andra beräkningskvoter för över-&lt;br&gt;vakning som fastställts i gemenskapslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 7 kap. 18 § andra stycket får regeringen överlåta&lt;br&gt;sin föreskriftsrätt till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om beräkning av kapitalbasen finns i 2 kap. 6-8 §§. Vid&lt;br&gt;bestämmandet av ett instituts exponering i handelslagret kan den ut-&lt;br&gt;vidgade kapitalbasen (2 kap. 8 §) användas enligt bestämmelsen i punkt&lt;br&gt;10 i bilaga VI i kapitalkravsdirektivet. Vid bestämmandet av expone-&lt;br&gt;ringar i verksamheten utanför handelslagret skall enligt direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar kapitalbasen bestämmas enligt definitionen i direktivet&lt;br&gt;89/299/EEG, om kapitalbasen i kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska skeppshypotekskassan undantas från bestämmelserna om be-&lt;br&gt;gränsningar av stora exponeringar. Skälen för undantaget redovisas när-&lt;br&gt;mare i allmänmotiveringen, avsnitt 7.3. Skeppshypotekskassan omfattas&lt;br&gt;dock av rapporteringsskyldigheten enligt 7 kap. 11 § och för kassan skall&lt;br&gt;även i fortsättningen gälla de bestämmelser om enhandsengagemang som&lt;br&gt;finns i 7 § andra stycket lagen (1980:1079) om Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Finansiella företagsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av en finansiell företagsgrupp är ny. Den följer av artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 och 3.2 i direktivet om gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en finansiell företagsgrupp ingår enligt första stycket ett moderföretag&lt;br&gt;som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller holdingföretag med finan-&lt;br&gt;siell verksamhet och alla dess dotterföretag som är kreditinstitut, värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller motsvarande utländska företag. Även dotterföretag&lt;br&gt;som är finansiella institut ingår. Vidare kan i en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;ingå vissa fäll av ägarintressen. En finansiell företagsgrupp kan således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfatta både dotterföretag och foretag som det finns ägarintresse i. För Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;att ett ägarintresse skall ingå i en finansiell företagsgrupp krävs att&lt;br&gt;företaget vari ägarintresse föreligger är kreditinstitut, värdepappersbolag,&lt;br&gt;motsvarande utländskt företag eller finansiellt institut och att det leds&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera andra företag. Ansvaret hos de företag&lt;br&gt;som leder företaget vari ägarintresse föreligger måste vara begränsat. Det&lt;br&gt;skall således föreligga en form av &amp;quot;samriskföretag&amp;quot; (joint venture). Som&lt;br&gt;ett exempel på en situation som kan omfattas av bestämmelsen kan näm-&lt;br&gt;nas att ett kreditinstitut äger 25 % av företaget och att tre andra företag&lt;br&gt;äger 25 % var. Ett samriskföretag karaktäriseras vanligen av att dess&lt;br&gt;verksamhet drivs gemensamt av ägarna och att inte någon av dessa har&lt;br&gt;ett ensamt bestämmande inflytande. Större beslut fattas gemensamt av&lt;br&gt;ägarna och det finns i regel ett kontrakt mellan dem som reglerar hur&lt;br&gt;besluten skall fettas. Detta är något som saknas i andra fell av ägar-&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en finansiell företagsgrupp föreligger skall enligt andra stycket&lt;br&gt;även anknutna företag ingå. Det anknutna företaget kan antingen vara&lt;br&gt;dotterföretag eller ett företag vari ägarintresse förligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen finansiell företagsgrupp avviker från koncernbegreppet,&lt;br&gt;dels genom att sådana ägarintressen som inte är dotterföretag kan ingå&lt;br&gt;dels genom att inte alla dotterföretag ingår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.3 och 5.4 i direktivet om gruppbaserad tillsyn skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna få bestämma om reglerna för finansiella företags-&lt;br&gt;grupper skall gälla även i andra fell än de som anges i 1 §. Regeringen&lt;br&gt;ges därför i denna paragraf möjlighet att i vaije enskilt fell som uppfyller&lt;br&gt;förutsättningarna i paragrafen och som inte omfettas av 1 § föreskriva&lt;br&gt;huruvida bestämmelserna om finansiella företagsgrupper skall gälla. Rege-&lt;br&gt;ringen kan med stöd av 7 kap. 18 § andra stycket överlämna till Finans-&lt;br&gt;inspektionen att meddela föreskrifter enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten anges att det föreligger andra ägarintressen än som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket 2. Härmed menas andra former av ägarintresse&lt;br&gt;än sådana som uppstår i samriskföretags-fellen. Exempelvis kan ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut inneha mer än 20 % av rösterna eller kapitalet i företaget vari&lt;br&gt;ägarintresse föreligger samtidigt som det övriga ägandet är spritt på&lt;br&gt;många små ägare. Ett annat exempel är att det ägande företagets ansvar&lt;br&gt;inte är begränsat. Så är fellet vid ägande av ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också enligt andra punkten föreligga andra former av kapital-&lt;br&gt;bindningar. Med detta kan avses att ägarandelen understiger 20 % av rös-&lt;br&gt;terna och kapitalet. Det kan även i dessa fell föreligga skäl för att anse&lt;br&gt;att reglerna om finansiella företagsgrupper skall äga tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje punkten framgår att reglerna om finansiella företagsgrupper&lt;br&gt;kan tillämpas även när ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag utövar&lt;br&gt;ett väsentligt inflytande. Trots att det inte föreligger något ägarintresse&lt;br&gt;eller någon annan form av kapitalbindningar kan det tänkas att ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövar ett väsentligt inflytande över ett annat företag. Om så är fallet kan Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;regeringen föreskriva att en sådan grupp skall omfattas av reglerna om&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde punkten framgår att en finansiell företagsgrupp kan föreligga&lt;br&gt;även om två eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande&lt;br&gt;utländska företag eller finansiella institut har en gemensam eller i huvud-&lt;br&gt;sak gemensam ledning. Den gemensamma ledningen kan bestå av att&lt;br&gt;företagen har samma ledning utan att det följer av avtal eller bestämmel-&lt;br&gt;ser i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande. Det kan även vara&lt;br&gt;två eller flera företag som har en förvaltnings-, lednings- eller till-&lt;br&gt;synsorganisation som till övervägande del består av samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att när en finansiell företagsgrupp föreligger&lt;br&gt;skall även ett anknutet företag ingå i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att vad som gäller för vaije kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag som sådant också skall tillämpas på den samlade ekonomis-&lt;br&gt;ka ställningen för vaije finansiell företagsgrupp. I dag finns endast be-&lt;br&gt;stämmelser om konsoliderat kapitalkrav (se 2 kap. 11 § bankrörelselagen,&lt;br&gt;4 kap. 4 § lagen om kreditmarknadsbolag och 5 kap. 4 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse). Dessa bestämmelser kompletteras nu, i enlighet med arti-&lt;br&gt;kel 3.5 i direktivet om gruppbaserad tillsyn, med regler om att även kapi-&lt;br&gt;talkrav för marknadsrisker och begränsning av stora exponeringar skall&lt;br&gt;beräknas på den finansiella företagsgruppens samlade ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3.5 andra stycket i direktivet om gruppbaserad tillsyn framgår&lt;br&gt;att det för finansiella företagsgrupper där kreditinstitut ingår skall kont-&lt;br&gt;rolleras att de gränser som angetts i artikel 12 i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet, 89/646/EEG, om placeringsaktier efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheterna att förvärva placeringsaktier finns i dag&lt;br&gt;begränsningar i 2 kap. 15 a § bankrörelselagen och 3 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Sådana begränsningar föreslås i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende även gälla för värdepappersbolag med tillstånd att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse (mottagande av medel på konto resp, kreditgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs en regel som innebär att begränsningen av&lt;br&gt;rätten att förvärva placeringsaktier även skall tillämpas på en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp. Begränsningen i bankrörelselagen går längre än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i direktivet om gruppbaserad tillsyn. Det är inte avsikten att&lt;br&gt;denna strängare begränsning nu skall mildras. I sådana grupper där en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bank ingår skall således bestämmelsen i bankrörelselagen gälla för före- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tagsgruppen som helhet. I andra grupper som omfattas av den grupp-&lt;br&gt;baserade tillsynen skall, där det ingår ett kreditinstitut som inte är bank&lt;br&gt;i företagsgruppen, regeln i lagen om kreditmarknadsbolag gälla och, där&lt;br&gt;det ingår ett värdepappersbolag med tillstånd att ta emot medel på konto&lt;br&gt;och ge krediter, regeln i 3 kap. 1 a § lagen om värdepappersrörelse gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som bl.a. motsvarar vad som stadgas&lt;br&gt;i 2 kap. 11 § bankrörelselagen, 5 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;och 4 kap. 4 § lagen om kreditmarknadsbolag. Genom de nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna sker en utvidgning av vad sammanställningen skall omfatta efter-&lt;br&gt;som direktivet om gruppbaserad tillsyn förutsätter att sammanställning&lt;br&gt;skall ske för beräkning av kapitalbasen, kapitalkrav för kreditrisker och&lt;br&gt;marknadsrisker samt kontroll av stora exponeringar och innehav av place-&lt;br&gt;ringsaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en finansiell företagsgrupp skall upprätta&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket bör, i avvaktan på resultatet av Redovisningskom-&lt;br&gt;mitténs förslag (SOU 1994:17), den gruppbaserade redovisningen för&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper där en bank ingår i huvudsak upprättas med&lt;br&gt;motsvarande tillämpning av reglerna i 4 kap. bankrörelselagen och i öv-&lt;br&gt;riga finansiella företagsgrupper i enlighet med reglerna i 11 kap. aktie-&lt;br&gt;bolagslagen. Att den gruppbaserade redovisningen skall upprättas med&lt;br&gt;motsvarande tillämpning av reglerna i aktiebolagslagen och bankrörelse-&lt;br&gt;lagen beror på att anpassning av reglerna måste göras i vissa fäll. Främst&lt;br&gt;gäller detta när klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) skall an-&lt;br&gt;vändas. Reglerna skall ha motsvarande tillämpning både på koncemba-&lt;br&gt;lans- och koncemresultaträkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att för företag ingående i en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;skall, som huvudregel, göras en fullständig konsolidering, om inte förut-&lt;br&gt;sättningarna i 7 eller 8 §§ föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den metod som skall användas vid konsolidering enligt huvudregeln är&lt;br&gt;förvärvsmetoden. Vid denna metod betraktas ett företags förvärv av ett&lt;br&gt;dotterföretag som en transaktion, varigenom moderföretaget och däri-&lt;br&gt;genom företagsgruppen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och&lt;br&gt;övertar dess skulder. Om det bokförda värdet av moderföretagets aktier&lt;br&gt;eller andelar i dotterföretaget avviker från den andel i dotterföretagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget kapital som aktierna eller andelarna representerar skall skillnads- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;beloppet fördelas på de poster i dotterföretagets balansräkning vilkas&lt;br&gt;verkliga värde överstiger eller underskrider bokförda värden. Syftet är att&lt;br&gt;bestämma koncernens anskaffningsvärde för dotterföretagets tillgångar&lt;br&gt;och skulder eftersom köpeskillingen ofta innehåller ersättning för över-&lt;br&gt;värden. Med verkligt värde menas marknadsvärde, nettoförsäljnings-&lt;br&gt;värde, återanskaffhingsvärde, nyttovärde eller något annat värde som&lt;br&gt;bestämts utifrån köparens synvinkel och förutsättningar. Det belopp som&lt;br&gt;återstår efter fördelningen benämns koncemgoodwill eller negativ kon-&lt;br&gt;cemgoodwill. Motsvarande regler skall användas på företag vari ägar-&lt;br&gt;intresse föreligger om de ingår i den finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § 7 kan regeringen bemyndiga Finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur konsolideringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger ett samriskföretag i enlighet med 1 § första stycket 2&lt;br&gt;skall det ske en proportionell konsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den metod som skall användas vid den proportionella konsolideringen&lt;br&gt;i detta fell är klyvningsmetoden. Denna metod innebär att en så stor an-&lt;br&gt;del av det ägda företagets tillgångar, åtaganden, skulder, och kapital samt&lt;br&gt;intäkter och kostnader som belöper på ägarföretaget redovisas i den kon-&lt;br&gt;soliderade balansräkningen resp, resultaträkningen. Vad som anges i&lt;br&gt;paragrafen är endast en kort beskrivning av den metod som skall an-&lt;br&gt;vändas. En mer ingående beskrivning av metoden får meddelas genom&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § 7 kan regeringen bemyndiga Finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur konsolideringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i enlighet med 2 § föreskriva att en grupp av företag skall&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om finansiella företagsgrupper. Denna före-&lt;br&gt;skriftsrätt kan regeringen överlåta till Finansinspektionen med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 18 § andra stycket. Om regeringen eller, efter bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen beslutar att reglerna om finansiella företagsgrupper&lt;br&gt;skall gälla för dessa företag så kan inspektionen medge att en propor-&lt;br&gt;tionell konsolidering sker enligt 7 § eller att kapitalandelsmetoden an-&lt;br&gt;vänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden är en metod för partiell konsolidering som inne-&lt;br&gt;bär att endast det ägande företagets andel i det ägda företagets resultat&lt;br&gt;och eget kapital tas med i konsolideringen. Metodens tillämpningsområde&lt;br&gt;rör endast företag vari ägarintresse föreligger, när det inte är fråga om&lt;br&gt;ett samriskföretag, och då kapitalbindningar föreligger. Vad som anges&lt;br&gt;i paragrafen är endast en kort beskrivning av den metod som skall an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändas. En mer ingående beskrivning av metoden får meddelas genom Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § 7 får regeringen bemyndiga Finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur konsolideringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av kapitalbas m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger grunderna för beräkningen av den kapitalbas som skall&lt;br&gt;gälla för en finansiell företagsgrupp. Vad som angetts i 2 kap. om kapi-&lt;br&gt;talbasen for ett enskilt institut skall även gälla för en finansiell företags-&lt;br&gt;grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetsandelar avseende dotterföretag eller ägarintressen skall med-&lt;br&gt;räknas i de fåll när fullständig konsolidering sker. Genom hänvisningen&lt;br&gt;i paragrafen till reglerna i 2 kap. kommer avräkning för en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp att göras för såväl inkråmsgoodwill som koncemgoodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § 7 får regeringen bemyndiga Finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur kapitalbasen skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av om gränserna för stora exponeringar överskrids på indi-&lt;br&gt;viduell nivå skall exponeringar som kreditinstitut eller värdepappersbolag&lt;br&gt;har gentemot ett moder-, syster- eller dotterföretag helt undantas under&lt;br&gt;förutsättning att företagen i koncernen står under tillsyn och omfattas av&lt;br&gt;samma gruppbaserade redovisning som moderföretaget. Ytterligare en för-&lt;br&gt;utsättning är att moderföretaget är ett kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag. Anledningen till att undantaget kan medges är att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen löpande har både individuell tillsyn över vaije företag i koncernen&lt;br&gt;och gruppbaserad tillsyn över hela koncernen samtidigt. Undantaget är&lt;br&gt;endast tillämpligt när det är ett moderföretag hemmahörande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncerner där moderföretaget är ett holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet får Finansinspektionen besluta att undantag från&lt;br&gt;begränsningsreglema skall tillåtas. Det får avgöras i varje enskilt fäll om&lt;br&gt;undantaget skall tillåtas. Avgörande bör vara om tillsynen över&lt;br&gt;holdingföretaget och dess dotterföretag är så tillfredsställande att&lt;br&gt;undantaget kan medges. Ett medgivande kan endast komma i fråga när&lt;br&gt;holdingföretaget är etablerat i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga tillsynsregler&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller några grundläggande bestämmelser om tillsyn, vilka&lt;br&gt;bl.a. innebär att Finansinspektionen skall utöva tillsyn över att instituten&lt;br&gt;följer bestämmelserna om kapitaltäckning och stora exponeringar enligt&lt;br&gt;denna lag. Finansinspektionen får därvid med de tillägg som följer av öv-&lt;br&gt;riga paragrafer i kapitlet bedriva tillsynen med utgångspunkt i de för&lt;br&gt;resp, institut i särskild lagstiftning gällande reglerna. Dessa i annan&lt;br&gt;lagstiftning förekommande regler innebär bl. a. att instituten är skyldiga&lt;br&gt;att till inspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och där-&lt;br&gt;med sammanhängande omständigheter som inspektionen begär. Denna&lt;br&gt;upplysningsskyldighet täcker vad som i artikel 8.2 i kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;föreskrivs angående värdepappersföretags skyldighet att rapportera till&lt;br&gt;behörig myndighet (se avsnitt 6.11 i allmänmotiveringen). Inspektionen&lt;br&gt;har också rätt att göra undersökningar hos instituten. Vidare gäller de i&lt;br&gt;resp, lag angivna möjligheterna för Finansinspektionen att ingripa mot&lt;br&gt;institut samt återkalla tillstånd att driva viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsansvar för finansiella företagsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ar ett kreditinstitut eller värdepappersbolag hemmahörande i Sverige och&lt;br&gt;moderföretag till eller innehar ägarintresse i kreditinstitut, värdepappers-&lt;br&gt;bolag, motsvarande utländska företag eller finansiella institut skall&lt;br&gt;Finansinspektionen ansvara för tillsynen av hela den finansiella företags-&lt;br&gt;gruppen. Således även för de företag som är belägna i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett holdingföretag med finansiell verksamhet är moderföretag eller&lt;br&gt;innehar ett ägarintresse framgår det av andra stycket i vilka fäll det är&lt;br&gt;Finansinspektionen som skall utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om holdingföretaget med finansiell verksamhet är beläget i ett land&lt;br&gt;inom EES och det i det landet inte finns något dotterföretag som mot-&lt;br&gt;svarar ett kreditinstitut eller värdepappersbolag medan det däremot i&lt;br&gt;Sverige finns ett sådant dotterföretag så stadgar direktivet om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn att de behöriga myndigheterna skall försöka träffa&lt;br&gt;överenskommelse om vem som skall ha ansvaret för den tillsynen. Över-&lt;br&gt;enskommelsen skall träffas mellan de behöriga myndigheterna i de länder&lt;br&gt;där företag inom den finansiella företagsgruppen som omfattas av den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen är hemmahörande. En sådan överenskommelse&lt;br&gt;skall innehålla bestämmelser om samarbete och överföring av sådan in-&lt;br&gt;formation som behövs för att syftet med den gruppbaserade tillsynen skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen ingås överenskommelse med annan Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stat eller mellanfolklig oiganisation av regeringen. Regeringen kan enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § regeringsformen uppdra åt Finansinspektionen ingå internatio-&lt;br&gt;nell överenskommelse i fråga där överenskommelsen inte kräver riks-&lt;br&gt;dagens eller Utrikesnämndens medverkan. Det behöver därför inte sär-&lt;br&gt;skilt stadgas att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen kan ingå sådan överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall enligt 5 kap. 1 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag föra en förteckning över kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn skall en lik-&lt;br&gt;nande förteckning föras över holdingföretag med finansiell verksamhet.&lt;br&gt;Förteckningen skall endast avse sådana holdingföretag som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen över finansiella företagsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan efter begäran från utländsk behörig myndighet be-&lt;br&gt;höva lämna eller kontrollera information från ett företag beläget i Sverige&lt;br&gt;och som ingår i tillsynen över finansiella företagsgrupper. Av denna para-&lt;br&gt;graf följer att inspektionen, i den omfettning som är möjlig enligt gällan-&lt;br&gt;de lagar och förordningar, skall bistå den utländska myndigheten med&lt;br&gt;dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att det för en finansiell företagsgrupp skall upp-&lt;br&gt;rättas en gruppbaserad redovisning. Begreppet gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;betecknar den särskilda tillsynsredovisning som en finansiell företags-&lt;br&gt;grupp skall upprätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsynsredovisning som holdingföretag med blandad verksamhet&lt;br&gt;skall lämna har i andra stycket betecknats som samlad information. Även&lt;br&gt;om det främst torde bli fråga om lämnande av information om de enskil-&lt;br&gt;da koncernföretagen och dessas förhållande till kreditinstituten och värde-&lt;br&gt;pappersbolagen så kan det i vissa fell bli fråga om att kräva en särskilt&lt;br&gt;upprättad sammanställning, som visar koncernens samlade ekonomiska&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § 8 skall regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Finansinspektionen meddela föreskrifter om innehållet, utform-&lt;br&gt;ningen och omfattningen av den information som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen och innehållet i rapporterna kan behöva vara delvis annor- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;lunda än de som grundar sig på årsbokslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rapportering som skall upprättas i samtliga nämnda fäll bör an-&lt;br&gt;passas efter de system för tillsyn som Finansinspektionen förfogar över.&lt;br&gt;Utformningen av tillsynsredovisningen kan också behöva göras beroende&lt;br&gt;av om ett holdingföretag med finansiell verksamhet tillämpar samma redo-&lt;br&gt;visningsregler som ett kreditinstitut eller värdepappersbolag. De&lt;br&gt;väsentligen olika typer av koncernbildningar som kan förekomma gör det&lt;br&gt;också angeläget att flexibla regler finns för hur tillsynsredovisningen&lt;br&gt;närmare skall utformas. Reglerna bör också lätt kunna anpassas till&lt;br&gt;utvecklingen på redovisningsområdet. Den pågående integrationen med&lt;br&gt;den europeiska marknaden kan vidare medföra nya typer av internationel-&lt;br&gt;la koncernbildningar som ställer särskilda krav på tillsynsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserad tillsynen förutsätter att något företag inom den finan-&lt;br&gt;siella företagsgruppen är skyldig att upprätta och ge in tillsynsredovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vilket företag som skall upp-&lt;br&gt;rätta och sända in tillsynsredovisningen. Det bör ankomma på regeringen&lt;br&gt;att föreskriva för vilka räkenskapsperioder och vid vilka tidpunkter&lt;br&gt;tillsynsredovisningen skall ges in. Enligt 7 kap. 18 § andra stycket kan&lt;br&gt;regeringen bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana föreskrifter.&lt;br&gt;I samtliga fäll skall tillsynsredovisningen sändas in till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansiella företagsgrupper där ett kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag är moderföretag eller innehar ägarintresse är det naturligt att det&lt;br&gt;företaget har skyldighet att upprätta och ge in redovisningen. I andra&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper är det inte lika klart vem som skall ha denna&lt;br&gt;skyldighet. Övervägande skäl talar dock för att även ett holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet och ett holdingföretag med blandad verksamhet&lt;br&gt;skall upprätta och sända in tillsynsredovisningen. Detta följer av att&lt;br&gt;holdingföretaget i kraft av att det är moderföretag eller innehar ägar-&lt;br&gt;intresse kan förväntas besitta den bästa informationen om företagen i&lt;br&gt;företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen föreskriver att bestämmelserna om finansiella företags-&lt;br&gt;grupper skall gälla för andra grupper i enlighet med 6 kap. 2 § får&lt;br&gt;regeringen även bestämma vilket företag som skall upprätta och ge in&lt;br&gt;redovisningen. Eftersom regeringen med stöd av 7 kap. 18 § andra&lt;br&gt;stycket kan överlämna till Finansinspektionen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 § är det också naturligt att regeringen med stöd av 7 kap.&lt;br&gt;18 § andra stycket kan överlämna till Finansinspektionen att bestämma&lt;br&gt;vilket företag som i så fäll skall upprätta och ge in redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att för koncerner där moderföretaget är ett&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet skall moderföretaget upprätta och&lt;br&gt;ge in den samlade informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen undanröjs eventuella hinder för företag att sinsemellan&lt;br&gt;utbyta sådan information som behövs för att upprätta tillsynsredovis-&lt;br&gt;ningen. Det införs en skyldighet för ett företag att till sitt moderföretag&lt;br&gt;resp, det företag som innehar ägarintresse lämna den information som be-&lt;br&gt;hövs för tillsynsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det är möjligt för Finansinspektionen att medge&lt;br&gt;undantag från tillsynen för dotterföretag eller företag vari ägarintresse&lt;br&gt;föreligger genom att företaget inte behöver omfattas av sammanställ-&lt;br&gt;ningen och kan utelämnas i den gruppbaserade redovisningen. Undantag&lt;br&gt;kan medges för kreditinstitut, värdepappersbolag, finansiella institut och&lt;br&gt;anknutna företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten kan sådana företag som är belägna i ett land som&lt;br&gt;ligger utanför EES undantas om rättsliga hinder föreligger för överföring&lt;br&gt;av nödvändig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra punkten följer att undantag kan meddelas om företaget är av&lt;br&gt;mindre betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen. Med mindre bety-&lt;br&gt;delse avses enligt direktivet att företagets totala balansomslutning inte&lt;br&gt;överstiger tio miljoner ecu eller, om det beloppet är lägre, inte överstiger&lt;br&gt;1 % av den totala balansomslutningen i moderföretaget eller i det företag&lt;br&gt;som innehar ägarintresse. Även om flera företag var för sig uppfyller&lt;br&gt;dessa kriterier skall de omfattas av bestämmelserna om sammanställning&lt;br&gt;om de tillsammans är av inte oväsentlig betydelse med hänsyn till syftet&lt;br&gt;med tillsynen över den finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje punkten kan undantag meddelas om en sammanställning&lt;br&gt;skulle vara olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med till-&lt;br&gt;synen över den finansiella företagsgruppen. Det får avgöras i vaije&lt;br&gt;enskilt fall om en sammanställning är olämplig eller vilseledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undantag meddelas skall moderföretaget enligt andra stycket ändå&lt;br&gt;lämna Finansinspektionen den information om det undantagna företaget&lt;br&gt;som inspektionen begär. Denna informationsskyldighet avser endast andra&lt;br&gt;och tredje punkten eftersom första punkten för sin tillämpning förutsätter&lt;br&gt;att nödvändig information inte går att få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av artiklarna 3.10, 6.2 och 7.7 i direktivet om gruppbase-&lt;br&gt;rad tillsyn införs en rätt för Finansinspektionen att kontrollera uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som lämnas till följd av bestämmelserna i lagen. I vissa fåll måste Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Finansinspektionen ha möjlighet att få information från andra företag än&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag. För att kunna bedöma ställningen&lt;br&gt;för kreditinstitutet eller värdepappersbolaget kan finansiell information&lt;br&gt;behövas avseende hela företagsgruppen. Således kan även finansiell infor-&lt;br&gt;mation som avser ett företag som inte är kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag vara nödvändig. Direktivet om gruppbaserad tillsyn förut-&lt;br&gt;sätter att Finansinspektionen kan kontrollera även holdingföretag med&lt;br&gt;blandad verksamhet och dessas dotterföretag samt dotterföretag till kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersbolag eller holdingföretag med finansiell verksamhet&lt;br&gt;även om företagen inte omfattas av sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan kontroll bör kunna ske genom inspektionens personal eller&lt;br&gt;genom anlitad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervaknings- och kontrollsystem&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i nu gällande lagstiftning. Den bygger på&lt;br&gt;bestämmelser i artikel 4.4 och 4.5 i kapitalkravsdirektivet, artikel 8.1 i&lt;br&gt;samma direktiv, artikel 3.4 i direktivet om stora exponeringar och artikel&lt;br&gt;3.6 i direktivet om gruppbaserad tillsyn. För att ett institut fortlöpande&lt;br&gt;skall kunna uppfylla de kapitalbaskrav som uppställs i 2 kap. 1 § måste&lt;br&gt;instituten upprätta särskilda system dels för övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker i institutets verksamhet, dels för beräkning av institutets&lt;br&gt;finansiella positioner vid vaije tidpunkt. Systemen skall enligt direktiven&lt;br&gt;stå under behörig myndighets tillsyn. Sådana system är även nödvändiga&lt;br&gt;for att möjliggöra för Finansinspektionen att utöva en effektiv tillsyn av&lt;br&gt;att institutet kontinuerligt uppfyller de i lagen uppställda kapitaltäcknings-&lt;br&gt;kraven. Systemen skall också innefatta övervakning och kontroll av stora&lt;br&gt;exponeringar i institutets verksamhet enligt de krav som ställs i den före-&lt;br&gt;varande lagen. Såvitt gäller kreditrisker skall finnas ett betryggande&lt;br&gt;system som kan redovisa de fordringar som ett institut har vid vaije&lt;br&gt;tidpunkt samt klassificera fordringarna med hänsyn till den kreditrisk som&lt;br&gt;är förknippad med låntagaren enligt indelningen i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs i paragrafen att instituten skall ha sådana förvaltnings- och&lt;br&gt;redovisningsrutiner som säkerställer en effektiv kontroll från inspek-&lt;br&gt;tionens sida av att bestämmelserna om kapitalkrav för kreditrisker och&lt;br&gt;marknadsrisker, stora exponeringar samt gruppbaserad redovisning efter-&lt;br&gt;levs. Motsvarande gäller for en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras instituts rapporteringsskyldighet av stora expone-&lt;br&gt;ringar till Finansinspektionen. Begreppet stor exponering definieras i&lt;br&gt;5 kap. 3 § andra stycket. De exponeringar som genom bestämmelserna&lt;br&gt;i 5 kap 4 § samt i föreskrifter från Finansinspektionen kan undantas vid&lt;br&gt;beräkningen av de maximalt tillåtna exponeringarna skall inte undantas&lt;br&gt;vid bedömandet av om rapporteringsskyldighet föreligger, dvs. om ex-&lt;br&gt;poneringen mot en enskild kund eller grupp av kunder med inbördes an-&lt;br&gt;knytning uppgår till eller överstiger 10 % av institutets kapitalbas. Även&lt;br&gt;exponeringar inom koncerner skall rapporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller Finansinspektionen, skall enligt 7 kap. 17 § 9 meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om rapporteringsskyldighetens omfattning och full-&lt;br&gt;görande. I föreskrifterna skall anges vilken av de i artikel 3.2 i direktivet&lt;br&gt;om stora exponeringar anvisade metoderna för rapportering som skall&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall ett institut vars exponeringar överskrider&lt;br&gt;gränsvärdena i 5 kap. 1 eller 3 § omedelbart rapportera detta till Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Inspektionen kan om det finns skäl till det medge institutet&lt;br&gt;en tidsfrist inom vilken nedbringandet av exponeringarna till tillåtna&lt;br&gt;nivåer skall ske. Ett sådant uppskov skall endast meddelas om sådana&lt;br&gt;omständigheter föreligger som omöjliggör en omedelbar nedtrappning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i bestämmelsen om ett enskilt institut skall även gälla&lt;br&gt;för det företag i en finansiell företagsgrupp som skall upprätta den grupp-&lt;br&gt;baserade redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i nu gällande lagstiftning, bygger&lt;br&gt;på artikel 4.3 i kapitalkravsdirektivet och reglerar Finansinspektionens&lt;br&gt;skyldighet att ingripa mot ett institut, i det fell att institutets kapitalbas&lt;br&gt;skulle understiga det samlade kapitalbaskravet i 2 kap. 2-5 §§. Utöver de&lt;br&gt;möjligheter till ingripanden mot ett institut som de för resp, institut&lt;br&gt;gällande lagreglerna ger utrymme för, skall inspektionen med stöd av den&lt;br&gt;föreliggande paragrafen förelägga institutet att vidta lämpliga åtgärder för&lt;br&gt;att rätta till den uppkomna situationen. Föreläggande skall även meddelas&lt;br&gt;ett institut som inte uppfyller de krav på övervaknings- och kontrollsys-&lt;br&gt;tem samt rutiner av olika slag som följer av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för de fell att en finansiell företagsgrupps kapitalbas understiger&lt;br&gt;det minsta beloppet skall inspektionen förelägga ett kreditinstitut eller ett&lt;br&gt;värdepappersbolag i gruppen att rätta till förhållandet. Vad som sagts om&lt;br&gt;system och rutiner för ett individuellt institut skall även gälla för en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är också tillämplig på ett institut eller en finansiell Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;företagsgrupp som inte nedbringar sina exponeringar enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 11 § andra stycket. Detta ger således inspektionen en möjlighet&lt;br&gt;att ingripa mot ett institut eller en finansiell företagsgrupp som inte&lt;br&gt;anpassar sina gränsvärden till lagstadgade nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § skall bl.a. dotterföretag till holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet och holdingföretag med blandad verksamhet lämna moder-&lt;br&gt;företaget information. Information som lämnas till dessa företag omfattas&lt;br&gt;inte av någon i lag föreskriven sekretess. En sekretessbestämmelse har&lt;br&gt;därför införts i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i paragrafen föreskrivna tystnadsplikten gäller inte bara styrelsele-&lt;br&gt;damöter och anställda utan också befattningshavare som fått kännedom&lt;br&gt;om förhållanden som omfettas av tystnadsplikt, t.ex. revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot bestämmelsen kan dömas för brott mot tystnads-&lt;br&gt;plikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information som lämnas av dotterföretag till banker, kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag och värdepappersbolag omfettas av de sekretessbestämmelser som&lt;br&gt;finns i bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag resp, lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket, som har förebild i bl.a. bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 kap. 11 § lagen om värdepappersrörelse, 1 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om börs- och clearingverksamhet och 5 kap. 23 § lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag, reglerar institutens skyldighet att med avgifter bekosta&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsynsverksamhet enligt kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna uppfylla bl.a. kapitaltäckningskraven för kreditrisker och&lt;br&gt;marknadsrisker fordras enligt 7 kap. 10 § att instituten installerar be-&lt;br&gt;tryggande system för övervakning och kontroll av sådana risker samt för&lt;br&gt;beräkning av institutets finansiella positioner vid vaije tidpunkt. Instituten&lt;br&gt;skall vidare ha sådana förvaltnings- och redovisningsrutiner som säker-&lt;br&gt;ställer en effektiv kontroll av att bestämmelserna om kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker och marknadsrisker samt stora exponeringar och gruppbase-&lt;br&gt;rad tillsyn efterlevs. Dessa bestämmelser kan komma att medföra att ins-&lt;br&gt;tituten måste vidta väsentliga förändringar av befintliga system eller&lt;br&gt;installera nya system. Systemen står under Finansinspektionens tillsyn.&lt;br&gt;Finansinspektionen kan därför behöva göra en ingående granskning av&lt;br&gt;genomförda ändringar av befintliga system eller av nya system. En sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskning kan medföra behov för myndigheten att uppdra åt t.ex. en Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;konsult att utreda frågor som kräver särskild sakkunskap. Kostnader som&lt;br&gt;uppstår i detta sammanhang och som direkt kan hänföras till installationer&lt;br&gt;eller förändringar av system eller rutiner skall enligt andra stycket betalas&lt;br&gt;av det institut som tillsynen avser. Institutet bör i så fäll beredas tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig och även ta del av offert eller liknande för att skaffa sig en&lt;br&gt;uppfattning om den förväntade kostnaden. Motsvarande gäller om inspek-&lt;br&gt;tionen i samband med den löpande tillsynen måste anlita någon med sär-&lt;br&gt;skild fackkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 kap. 23 § bankrörelselagen, 6 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse och 5 kap. 24 § lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;br&gt;De situationer i vilka Finansinspektionen kan tillgripa föreläggande&lt;br&gt;regleras i 12 §. Finansinspektionen skall inte få döma ut förelagt vite.&lt;br&gt;Därmed kommer lagen (1985:206) om vite att bli tillämplig. Detta inne-&lt;br&gt;bär att inspektionen får ansöka hos länsrätten om utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 en nyligen beslutat proposition om fortsatt reformering av instansord-&lt;br&gt;ningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna (prop. 1994/95:27)&lt;br&gt;har föreslagits att länsrätt skall vara första instans för ett stort antal&lt;br&gt;måltyper som i dag enligt bestämmelser i olika lagar överklagas från för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet till kammarrätt. För dessa mål föreslås att det skall&lt;br&gt;krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Vissa av&lt;br&gt;Finansinspektionens avgöranden som rör viktiga ekonomiska intressen,&lt;br&gt;såsom beviljande och återkallelse av olika verksamhetstillstånd för&lt;br&gt;finansiella institut och andra med tillståndsgivning näraliggande frågor&lt;br&gt;samt beslut om varning inom ramen för Finansinspektionens tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet har dock av samhällsekonomiska skäl ansetts kräva sådan snabb-&lt;br&gt;het i handläggningen att dessa måltyper även i fortsättningen, enligt ut-&lt;br&gt;talanden i propositionen, bör prövas av kammarrätt i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Finansinspektionen meddelar med stöd av 12 §, dvs. före-&lt;br&gt;lägganden att uppfylla kapitalbaskravet eller uppfylla kraven enligt 10 §&lt;br&gt;på övervaknings- och kontrollsystem samt rutiner m.m. är av central be-&lt;br&gt;tydelse för ett instituts verksamhet. Underlåtenhet att följa dessa&lt;br&gt;bestämmelser kan för institutets del resultera i återkallelse av verk-&lt;br&gt;samhetstillståndet. Slutliga beslut i sådana frågor bör meddelas så snart&lt;br&gt;som möjligt. Beslut enligt 12 § skall därför enligt första stycket över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt denna lag i övrigt får enligt andra Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stycket överklagas hos länsrätten. För överklagande till kammarrätt av&lt;br&gt;länsrättens beslut krävs prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att Finansinspektionen i brådskande fell kan&lt;br&gt;meddela interimistiskt beslut. Det måste då särskilt anges i beslutet att det&lt;br&gt;skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf — och i 18 § första stycket — har samlats de frågor be-&lt;br&gt;träffande vilka det överlämnas till regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter som&lt;br&gt;kompletterar lagregleringen. De konstitutionella förutsättningarna for&lt;br&gt;sådana normgivningsbemyndiganden som det här är fråga om har behand-&lt;br&gt;lats i allmänmotiveringen (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges de bestämmelser som vid behov kan&lt;br&gt;kompletteras med föreskrifter meddelade av regeringen eller Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationsregeln i andra stycket motsvarar bl.a. nuvarande 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § sista stycket bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (avsnitt 10) har behandlats frågan i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning regeringsformen medger att normgivning i de här aktuella&lt;br&gt;ämnena delegeras från riksdagen till regeringen och Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som hänger samman med frågor om kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker träder i kraft först den 1 januari 1996, vilket framgår av&lt;br&gt;punkt 1. Övriga från andra lagar till kapitaltäckningslagen överförda be-&lt;br&gt;stämmelser om kapitalkrav för kreditrisker samt beräkning av kapital-&lt;br&gt;basen m.m. träder i kraft redan den 1 januari 1995 då motsvarande nu&lt;br&gt;gällande kapitalkravsbestämmelser upphör att gälla i de lagar som gäller&lt;br&gt;för skilda kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kapitalkravsreglema for marknadsrisker träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1996, kan bestämmelserna i 5 kap. om stora exponeringar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 kap. om finansiella företagsgrupper först vid denna tidpunkt tillämpas&lt;br&gt;på sådana element som ingår i marknadsriskreglerna, t.ex. handelslager&lt;br&gt;och utvidgad kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges att kapitalkravet för kreditrisker skall beräknas i ett Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;instituts hela verksamhet intill utgången av år 1995, dvs. fram till dess&lt;br&gt;att kapitalkravsreglema för marknadsrisker träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår att kumulativa preferensaktier som bankaktiebolag,&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag eller värdepappersbolag emitterat före den 1 januari&lt;br&gt;1995 under en tvåårig övergångsperiod får ingå i företagets kapitalbas&lt;br&gt;som primärt kapital. Aktierna kan därefter ingå i kapitalbasens supple-&lt;br&gt;mentära del, om Finansinspektionen enligt 2 kap. 6 § gärde stycket med-&lt;br&gt;ger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 kan Finansinspektionen medge kreditinstitut, värdepap-&lt;br&gt;persbolag eller finansiella företagsgrupper anstånd med nedbringandet av&lt;br&gt;exponeringarna till tillåtna nivåer till senast den 31 december 2001. Det&lt;br&gt;gäller de exponeringar som det datum då den gemensamma EES-kommit-&lt;br&gt;téns beslut att införliva direktivet om stora exponeringar med EES-avtalet&lt;br&gt;publicerades i Europeiska gemenskapernas officiella tidning översteg&lt;br&gt;gränsvärdena 10, 20, 25 resp. 800 %. Detta datum var den 28 juni 1994.&lt;br&gt;Ett sådant förfärande skall emellertid vara förenligt med principen om en&lt;br&gt;sund förvaltning och en rättvis konkurrens. Finansinspektionen skall&lt;br&gt;underrätta EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-statemas ständiga&lt;br&gt;kommitté om den tidsplan som bestämts för det allmänna förfärandet.&lt;br&gt;Hänvisningen till 7 kap. 12 § 3 samt 15 och 16 §§ innebär att om ett&lt;br&gt;institut inte trappar ned sina exponeringar enligt Finansinspektionens&lt;br&gt;föreskrifter kan inspektionen ingripa med föreläggande, som enligt 15 §&lt;br&gt;kan förenas med vite, för att få institutet att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns en regel om sekretess hos statlig&lt;br&gt;myndighet i ärenden om innehav av aktier i bankaktiebolag och kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Sekretess gäller för uppgift om enskilds ekonomiska eller&lt;br&gt;personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs. Bestämmelsen avser i första hand Finans-&lt;br&gt;inspektionens prövning enligt bankrörelselagen och lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag av större ägares lämplighet. Bestämmelsens tillämpnings-&lt;br&gt;område utvidgas nu till att omfätta även motsvarande prövning enligt&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen av ägare i värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upphävda paragrafer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 9 a-11 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har upphävts därför att regler med motsvarande innehåll&lt;br&gt;förts in i den föreslagna nya lagen om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (se närmare avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om begränsningar av en banks exponeringar har tagits in&lt;br&gt;i 5 kap. 1 och 3 §§ i den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Paragrafen kan&lt;br&gt;därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade paragrafer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har kompletterats med en hänvisning till den&lt;br&gt;nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av jjärde stycket framgår att det endast är när koncernbidrag skall läm-&lt;br&gt;nas av banken som tillstånd krävs av Finansinspektionen. Koncenbidrag&lt;br&gt;till banken eller mellan övriga företag i koncernen erfordrar således inte&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, som fått ny lydelse, hänvisar beträffande be-&lt;br&gt;stämmelserna om kapitalbas, kapitalkrav och stora exponeringar till den&lt;br&gt;föreslagna nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kre-&lt;br&gt;ditinstitut och värdepappersbolag. Nu gällande bestämmelser om kapital-&lt;br&gt;täckning för kreditrisker har förts över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en bestämmelse som innebär att en banks kapi-&lt;br&gt;talbas, oberoende av bestämmelserna om kapitaltäckning, inte får under-&lt;br&gt;stiga det belopp som krävdes när banken startade sin verksamhet. En&lt;br&gt;språklig justering har gjorts av styckets inledning med hänsyn till att&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema överförts till en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket är redaktionell och innebär att hänvisning i&lt;br&gt;fråga om regler om kapitalbas och kapitaltäckning görs till den nya kapi-&lt;br&gt;taltäckningslagen, eftersom de nuvarande reglerna i 2 kap. 9-11 §§ bank-&lt;br&gt;rörelselagen förts över dit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 i första stycket har justerats med hänsyn till att bestämmelser-&lt;br&gt;na om kapitaltäckning förts över till den föreslagna, nya lagen om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke har kompletterats med en ytterligare uttrycklig&lt;br&gt;förutsättning för beviljande av oktroj. Tillägget innebär att det i lagtexten&lt;br&gt;klart anges att det i regeringens prövning av en oktroj ansökan ingår att&lt;br&gt;göra en lämplighetsprövning av de tilltänkta ägarna med kvalificerade&lt;br&gt;innehav i bolaget. Ändringen innebär i sak ingen nyhet eftersom det hit-&lt;br&gt;tills ansetts att denna prövning ligger i kravet på att den planerade rörel-&lt;br&gt;sen skall kunna antas komma att uppfylla kraven på en sund bankverk-&lt;br&gt;samhet. Skälen för tillägget har redovisats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ägarprövning i samband med förvärv av aktier i ett&lt;br&gt;redan verksamt bankaktiebolag finns i 7 kap. bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 och 7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I båda paragraferna har hänvisningar till 3 § tagits bort. 3 §, som inne-&lt;br&gt;höll ett förbud mot utländskt ägande i bankaktiebolag, upphävdes den&lt;br&gt;1 augusti 1990 (SFS 1990:822). Enligt vissa övergångsbestämmelser&lt;br&gt;tillämpades dock delar av paragrafen även efter denna tidpunkt. Eftersom&lt;br&gt;även övergångsbestämmelserna numera har upphävts (se SFS 1992:1253)&lt;br&gt;bör hänvisningarna till 3 § tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 23 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har justerats med hänsyn till att bestämmelserna om kapi-&lt;br&gt;taltäckning har överförts från bankrörelselagen till den nya kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:508) om&lt;br&gt;försäkringsmäklare&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har inskjutits ett nytt andra stycke där de verksamheter som&lt;br&gt;kan bli föremål för registrering utvidgas till att omfatta även verksamhet&lt;br&gt;som avses i 1 kap 3 b § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, dvs.&lt;br&gt;sådan begränsad förmedling av andelar i värdepappersfonder som bedrivs&lt;br&gt;som sidoverksamhet till försäkringsmäklarrörelsen och för vilken det för&lt;br&gt;försäkringsmäklare inte skall krävas tillstånd enligt värdepappersrörelse-&lt;br&gt;lagen. Genom registreringen underlättas Finansinspektionens tillsyn av för-&lt;br&gt;säkringsmäklamas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 4 har gjorts ett tillägg som innebär att mäklaren skall ha&lt;br&gt;en utbildning som är tillfredsställande i förhållande till den verksamhet&lt;br&gt;som skall bedrivas. Härigenom markeras att en mäklare vars verksamhet&lt;br&gt;omfattar förmedling av fondandelar skall ha en utbildning som gör honom&lt;br&gt;lämplig för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats så att det angivna undantaget från försäkrings-&lt;br&gt;kravet kommer att omfatta även verksamhet som består i förmedling av&lt;br&gt;värdepappersfondsandelar om denna sker uteslutande för en juridisk per-&lt;br&gt;son som är försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en försäkringsmäklare skall utföra sitt uppdrag&lt;br&gt;omsoigsfullt och med iakttagande av god försäkringsmäklarsed. Genom&lt;br&gt;ett tillägg anges nu att motsvarande krav skall gälla för förmedlingsverk-&lt;br&gt;samhet som avser andelar i värdepappersfonder. Detta innebär att mäk-&lt;br&gt;laren vid sådan verksamhet bör uppfylla — förutom de allmänna krav som&lt;br&gt;får anses gälla för alla som erbjuder finansiella tjänster till allmänheten&lt;br&gt;— även de sundhetskrav som skulle ha gällt om verksamheten hade bedri-&lt;br&gt;vits i form av tillståndspliktig värdepappersrörelse. I paragrafen har också&lt;br&gt;tillagts att mäklaren i förekommande fall skall utreda uppdragsgivarens&lt;br&gt;behov av, förutom försäkring, också tjänster i samband med sparande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även i detta avseende föreslå lämpliga lösningar. Genom ändringarna kom- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;mer vidare den i 14 § föreskrivna skadeståndsskyldigheten för en mäklare&lt;br&gt;som åsidosätter sina skyldigheter att gälla även vid förmedling av fond-&lt;br&gt;andelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafens hänvisning till 13 § kommer, som angetts i motive-&lt;br&gt;ringen till den paragrafen, mäklarens skadeståndsansvar att gälla även i&lt;br&gt;verksamhet som avser förmedling av fondandelar. Som en konsekvens av&lt;br&gt;detta har den angivna kretsen av skadeståndsberättigade utvidgats till att&lt;br&gt;omfatta också fondbolag och utländska fondföretag (jfr den föreslagna&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 1 kap. 3 b § 1 i lagen om värdepappersrörelse).&lt;br&gt;Tillägget har medfört en mindre språklig omarbetning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att Finansinspektionen vid vite skall förelägga den&lt;br&gt;som driver mäklarverksamhet utan att vara registrerad eller försäkrings-&lt;br&gt;mäklare som förmedlar försäkringar av ett slag han inte är registrerad för&lt;br&gt;att upphöra med detta. Denna bestämmelse har kompletterats så att&lt;br&gt;samma sanktion gäller för en försäkringsmäklare som utan att vara regist-&lt;br&gt;rerad för det driver verksamhet som omfattar förmedling av fondandelar.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller dock inte den som utan att vara försäkringmäklare&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet. I det fallet skall i stället de grundläggande&lt;br&gt;sanktionsreglema i lagen om värdepappersrörelse tillämpas. Detta har&lt;br&gt;markerats genom att bestämmelsen i första meningen har ändrats till att&lt;br&gt;gälla verksamhet som avses i 3 § 1-3, dvs. endast förmedling av försäk-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1994/95:50&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 32 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, syftar till att de svenska skattemyndigheterna skall&lt;br&gt;kunna få kontrolluppgifter beträffande inkomst- och utgiftsräntor, bank-&lt;br&gt;tillgodohavanden samt utdelningar och innehav av värdepapper etc. även&lt;br&gt;i de fäll svenska skattskyldiga anlitat utländska företag med säte inom&lt;br&gt;EES som bedriver gränsöverskridande verksamhet i Sverige utan att&lt;br&gt;öppna filial här i landet. För utländska företag som med stöd av 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § 2 bankrörelselagen, 1 kap. 3 c § 2 lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;eller 2 kap. 9 § 2 lagen om kreditmarknadsbolag driver bankverksamhet,&lt;br&gt;värdepappersrörelse eller finansieringsverksamhet har därför införts en&lt;br&gt;skyldighet att till Finansinspektionen lämna en skriftlig förbindelse att&lt;br&gt;årligen lämna kontrolluppgift enligt 22, 25 a eller 27 § till Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Förbindelsen, som lämpligen lämnas tillsammans med den under-&lt;br&gt;rättelse som de utländska företagen enligt resp, lag skall lämna till&lt;br&gt;Finansinspektionen, skall vidarebefordras till Riksskatteverket. Vid&lt;br&gt;lämnandet av kontrolluppgift skall även de gemensamma bestämmelserna&lt;br&gt;om kontrolluppgifter som anges i 55-60 §§ iakttas. Beträffände sanktions-&lt;br&gt;möjligheter torde varken bestämmelserna i lagen om vitesföreläggande&lt;br&gt;eller de särskilda straffbestämmelserna vara tillämpliga i de fäll ett&lt;br&gt;utländskt företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inte full-&lt;br&gt;följer sin uppgiftsskyldighet. Däremot kan de svenska skattemyndig-&lt;br&gt;heterna i ett sådant fäll vända sig till vederbörande tillsynsmyndighet i&lt;br&gt;företagets hemland och påtala bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § uppbördslagen (1953:272) har i femte stycket intagits en ny&lt;br&gt;punkt j, enligt vilken preliminär A-skatt inte skall utgå för ränta eller&lt;br&gt;utdelning för vilken kontrolluppgift lämnats enligt förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats för att beakta att det i samband med EES-avtalets&lt;br&gt;ikraftträdande har öppnats möjlighet för vissa utländska bank- och kredit-&lt;br&gt;institut med auktorisation i ett land inom EES att med stöd av hemlands-&lt;br&gt;auktorisationen, dvs. utan att det krävs något särskilt tillstånd i Sverige,&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse här. Detsamma kommer enligt de ändringar i&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen som nu föreslås att gälla även för värdepappers-&lt;br&gt;företag hemmahörande inom EES. Ändringen innebär att skyldigheten att&lt;br&gt;lämna i paragrafen föreskrivna kontrolluppgifter kommer att omfatta även&lt;br&gt;de nu nämnda bank- och kreditinstituten samt värdepappersföretag från&lt;br&gt;andra EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bank- och finansieringsverksamhet som avses i 32 b § är tillåten sedan&lt;br&gt;den 1 januari 1994, medan värdepappersrörelse som avses i samma para-&lt;br&gt;graf avses kunna bedrivas fr.o.m. den 1 januari 1996. Ikraftträdande-&lt;br&gt;bestämmelserna har utformats i överensstämmelse härmed. Vidare har in-&lt;br&gt;tagits en bestämmelse om att, for det fäll bank- eller finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet med stöd av nämnda bestämmelser inletts före ikraftträdandet av&lt;br&gt;denna lag, skall förbindelse enligt 32 b § lämnas till Finansinspektionen&lt;br&gt;före den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.7 Förslaget till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I punkten 1 har hänvisningen till de som driver värdepappersrörelse med&lt;br&gt;stöd av de angivna bestämmelserna i värdepappersrörelselagen ersatts&lt;br&gt;med någon som yrkesmässigt bedriver sådan verksamhet som anges i&lt;br&gt;1 kap. 3 § 1-5 värdepappersrörelselagen. Begreppet omfattar såväl&lt;br&gt;svenska som utländska aktörer oavsett om verksamheten bedrivs i Sverige&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 och 18 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har gjorts följdändringar till ändringarna i lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Hänvisningarna omfattar nu svenska värdepappersinstitut&lt;br&gt;och alla utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upphävda paragrafer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som reglerar begränsningar av ett värdepappersbolags&lt;br&gt;begränsningar av stora exponeringar har flyttats till 5 kap. 1 och 3 §§ i&lt;br&gt;den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kre-&lt;br&gt;ditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda bestämmelsen gäller även utländska värdepappersföre-&lt;br&gt;tag. Dessa omfattas inte av de nya bestämmelserna i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska värdepappersföretag som inte är auktoriserade inom EES- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;området har rätt att etablera filialer i Sverige om tillstånd ges av svenska&lt;br&gt;myndigheter. Filialverksamheten, som ju är en del av det utomlands be-&lt;br&gt;drivna företaget, styrs normalt sett av rörelsereglema i hemlandet som&lt;br&gt;kan avvika från de svenska. De utländska bestämmelserna om t.ex. stora&lt;br&gt;exponeringar kan emellertid beaktas vid prövningen av om auktorisation&lt;br&gt;av den utländska filialen skall ges eller ej. Det är således inte längre&lt;br&gt;nödvändigt att reglera utländska värdepappersföretags stora exponeringar&lt;br&gt;i den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 2-4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1-4 §§ om kapitaltäckning för kreditrisker samt&lt;br&gt;om beräkning av kapitalbas m.m. har med motsvarande innehåll införts&lt;br&gt;i den föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kre-&lt;br&gt;ditinstitut och värdepappersbolag. De nämnda reglerna i 5 kap. har därför&lt;br&gt;kunnat tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya och ändrade paragrafer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har inskjutits ett nytt andra stycke. Detta ersätter både den&lt;br&gt;bestämmelse som tidigare fanns i 2 kap. 7 § tredje stycket och som avsåg&lt;br&gt;utländska företag som med Finansinspektionens tillstånd inrättat filial här&lt;br&gt;och motsvarande regel i 3 a § andra stycket för bankers och andra kredit-&lt;br&gt;instituts etablering. Ändringen motiveras — förutom av redaktionella skäl&lt;br&gt;— av att det nu enligt de förutsättningar som anges i 3 c och d §§ blir&lt;br&gt;möjligt för utländska värdepappersföretag att etablera filialer i Sverige&lt;br&gt;utan att det fordras tillstånd från Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i andra stycket tillagts en regel som anger att lagens be-&lt;br&gt;stämmelser i tillämpliga delar gäller också utländska företags verksamhet&lt;br&gt;i Sverige. Motsvarande bestämmelser finns i bankrörelse- och kredit-&lt;br&gt;marknadsbolagslagen. Såvitt framkommit har denna lösning inte medfört&lt;br&gt;några allvarligare tillämpningsproblem. Skälet till ändringen här är i&lt;br&gt;första hand att begreppet &amp;quot;utländskt värdepappersföretag&amp;quot; enligt defini-&lt;br&gt;tionen i 2 § 4 samt hänvisningarna till detta begrepp i enskilda paragrafer&lt;br&gt;tas bort. De tidigare direkta angivelserna av att vissa bestämmelser gällde&lt;br&gt;även för utländska värdepappersföretag ersätts således av den nya gene-&lt;br&gt;rella regeln. Ändringen kommenteras vidare i anslutning till 2 §. Genom&lt;br&gt;den nya regeln markeras även att lagens bestämmelser i de fell det kan&lt;br&gt;bli aktuellt också gäller för utländska företags gränsöverskridande verk-&lt;br&gt;samhet i Sverige, dvs. verksamhet som bedrivs här utan filialetablering.&lt;br&gt;Vilka regler som kan göras gällande mot utländska företag har också be-&lt;br&gt;handlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare andra stycket, som nu kommer att utgöra ett nytt tredje Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stycke, anges att lagen inte gäller verksamhet som drivs av Riksbanken.&lt;br&gt;Detta undantag utvidgas nu till att omfatta även Riksgäldskontorets och&lt;br&gt;Kammarkollegiets verksamhet. Skälen för detta har kommenterats i all-&lt;br&gt;mänmotiveringen (avsnitt 5.2). Från lagens tillämpningsområde undantas&lt;br&gt;vidare verksamhet som bedrivs av försäkringsbolag med koncession enligt&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen, dvs. svenska försäkringsbolag. Frågan om vilken&lt;br&gt;verksamhet ett försäkringsbolag får bedriva på värdepappersmarknads-&lt;br&gt;området och formerna for detta kommer således i fortsättningen att helt&lt;br&gt;regleras av försäkringsrörelselagens bestämmelser. Även denna ändring&lt;br&gt;har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats samt utökats med tre nya definitioner i punkterna&lt;br&gt;5-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av värdepappersbolag i punkten 2 har förtydligats så att&lt;br&gt;det uttryckligen framgår att endast bolag som har tillstånd enligt värde-&lt;br&gt;pappersrörelselagen är att anse som värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 har villkoret att ett utländskt bankföretag skall ha fått till-&lt;br&gt;stånd till filialverksamhet tagits bort, eftersom sådant tillstånd inte längre&lt;br&gt;krävs för EES-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legaldefinitionen av begreppet &amp;quot;utländskt värdepappersföretag&amp;quot;, som&lt;br&gt;nu finns i punkten 4, har utmönstrats ur lagen. För detta finns flera skäl.&lt;br&gt;Med utländskt värdepappersföretag avsågs andra utländska företag än&lt;br&gt;bankinstitut som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial i&lt;br&gt;Sverige. Eftersom alla utländska filialetableringar på värdepappersom-&lt;br&gt;rådet tidigare fordrade Finansinspektionens tillstånd omfattade begreppet&lt;br&gt;vid värdepappersrörelselagens ikraftträdande alla utländska företag som&lt;br&gt;drev filialverksamhet här i landet. När nu bank- och värdepappersföretag&lt;br&gt;från andra EES-länder kan etablera sig och driva värdepappersrörelse i&lt;br&gt;Sverige utan krav på särskilt svenskt tillstånd skulle den kanske viktigaste&lt;br&gt;gruppen av utländska företag falla utanför definitionen. Det framstår&lt;br&gt;vidare som olämpligt att använda ett begrepp som medför att varken&lt;br&gt;värdepappersföretag från länder utanför EES eller EES-företag som är&lt;br&gt;aktiva här genom gränsöverskridande verksamhet, dvs. utan filialetable-&lt;br&gt;ring, skulle kunna betecknas som utländska värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att &amp;quot;utländska värdepappersföretag&amp;quot; inte längre definie-&lt;br&gt;ras i lagen, har även hänvisningarna till detta begrepp i lagen tagits bort.&lt;br&gt;Detta gäller 1 kap. 8 §, rubriken före 2 kap. 7 §, 3 kap. 1-5 §§ och&lt;br&gt;5 kap. 5 §. I 1 § andra stycket har i stället intagits en generell regel om&lt;br&gt;att lagens bestämmelser i tillämpliga delar gäller även för utländska före-&lt;br&gt;tags verksamhet i Sverige. Innebörden av detta har kommenterats när-&lt;br&gt;mare i anslutning till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet värdepappersinstitut, som flyttats till punkten 4, har justerats&lt;br&gt;så att det omfattar samtliga företag som är etablerade i Sverige och här&lt;br&gt;driver värdepappersrörelse. Som värdepappersinstitut anses, förutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolag och svenska bankinstitut, således också alla utländska Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;företag (värdepappersföretag, bankföretag och andra kreditinstitut) som&lt;br&gt;driver värdepappersrörelse från filial i Sverige, oberoende av om tillstånd&lt;br&gt;för detta erfordras eller inte. Ändringen betingas av att det även sedan&lt;br&gt;det blivit möjligt för företag från EES-länder att etablera sig i Sverige&lt;br&gt;utan särskilt tillstånd, finns behov av en samlad beteckning för företag&lt;br&gt;som bedriver värdepappersrörelse här. Bland annat används begreppet&lt;br&gt;värdepappersinstitut i denna betydelse i ett flertal andra lagar. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas aktiebolagslagen (1975:1385), bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), försäkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kvalificerat innehav är enligt definitionen i punkten 6 ett direkt eller&lt;br&gt;indirekt ägande i ett företag som representerar 10 % eller mer av kapi-&lt;br&gt;talet eller samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande&lt;br&gt;över ledningen av företaget. Definitionen har hämtats från artikel 1.10 i&lt;br&gt;investeringstjänstedirektivet. Begreppet kvalificerat innehav utgör grunden&lt;br&gt;för reglerna om ägarprövning i 2 kap. 1 § och 6 kap. 3 a-e §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 7 har tagits in den definition av begreppet filial som tidigare&lt;br&gt;fanns i 2 kap. 7 §, dvs. ett avdelningskontor med självständig förvalt-&lt;br&gt;ning. Ändringen har skett av redaktionella skäl. Därutöver anges att ett&lt;br&gt;utländskt företags etablering i Sverige skall — även om flera driftsställen&lt;br&gt;inrättas — anses som en enda filial. Förebilden till denna bestämmelse&lt;br&gt;finns i artikel 1.8 i investeringstjänstedirektivet. Bestämmelser om värde-&lt;br&gt;pappersföretags filialetablering i Sverige finns i 3 c § och 2 kap. 7 §.&lt;br&gt;Bankers och andra kreditinstituts etablering av filialer här i landet regl-&lt;br&gt;eras i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. Att sådana företag under vissa förutsättningar även får bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse i Sverige framgår av 3 d och e §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tillagts att Finansinspektionens tillstånd krävs endast&lt;br&gt;om inte annat följer av lagen. Härigenom markeras att vissa verksamheter&lt;br&gt;och vissa företag är undantagna från tillståndsplikt enligt särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i de nuvarande första och andra styckena har av redak-&lt;br&gt;tionella skäl förts över till andra paragrafer. Bestämmelserna om ut-&lt;br&gt;ländska bank- och kreditinstitut har flyttats till den nya 3 d §. Regeln i&lt;br&gt;det tidigare andra stycket om lagens tillämplighet på filialer till sådana&lt;br&gt;företag återfinns i 1 kap. 1 § andra stycket. Paragrafen kommer därför&lt;br&gt;i sin nya lydelse att innehålla endast den regel om undantag från till-&lt;br&gt;ståndsplikt för börser och auktoriserade marknadsplatser som tidigare&lt;br&gt;utgjorde tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 b §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som är ny, undantas försäkringsmäklare som är regist-&lt;br&gt;rerade enligt lagen (1989:508) om försäkringsmäklare under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar från tillståndsplikt för verksamhet som avses i 3 § 2, dvs. för-&lt;br&gt;medling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument&lt;br&gt;eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instrument.&lt;br&gt;Regeln har sin motsvarighet i artikel 2.2 g i investeringstjänstedirektivet,&lt;br&gt;där vissa företag som inte erbjuder sina kunder andra investeringstjänster&lt;br&gt;än en på visst sätt begränsad förmedlingsverksamhet undantas från direk-&lt;br&gt;tivets tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att paragrafens undantagsregel skall vara tillämplig gäller flera&lt;br&gt;krav, som alla måste vara uppfyllda. Om så inte är fallet krävs ett till-&lt;br&gt;stånd enligt lagen. Till att böija med skall förmedlingsverksamheten vara&lt;br&gt;en sidoverksamhet till försäkringsmäklarrörelsen. Det är således inte&lt;br&gt;möjligt att till namnet starta en försäkringsmäklarrörelse i syfte att&lt;br&gt;kringgå värdepappersrörelselagens bestämmelser. Verksamheten får&lt;br&gt;vidare endast avse andelar i värdepappersfonder, dvs. fonder som för-&lt;br&gt;valtas av ett svenskt fondbolag, eller motsvarande investeringar hos&lt;br&gt;sådana utländska fondföretag som avses i 7 a § och 7 b § lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder. Undantaget från tillståndsplikt om-&lt;br&gt;fattar inte andelar i s.k. nationella fonder som regleras i 3 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder. De utländska fondföretag som avses är sådana som&lt;br&gt;antingen har Finansinspektionens tillstånd att bedriva fondverksamhet i&lt;br&gt;Sverige eller företag som har sitt säte i ett annat EES-land och efter&lt;br&gt;anmälan till Finansinspektionen bedriver verksamhet här med stöd av&lt;br&gt;auktorisationen i sitt hemland. Eftersom samtliga företag av aktuellt slag&lt;br&gt;således kommer att finnas registrerade hos Finansinspektionen torde&lt;br&gt;några svårigheter att avgöra vilka andelar eller motsvarande som omfettas&lt;br&gt;av undantagsregeln inte uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare begränsning är att mäklaren får förmedla kundernas&lt;br&gt;order endast till sådana företag som angetts ovan. Mäklaren kan således&lt;br&gt;inte medverka vid t.ex. transaktioner direkt mellan två kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen gäller som en förutsättning att mäklaren inte i sin förmed-&lt;br&gt;lingsverksamhet får ta emot kunders medel eller fondandelar. När en&lt;br&gt;kund t.ex önskar köpa fondandelar får mäklaren således inte själv ta emot&lt;br&gt;betalning för affären. Kunden skall i stället anvisas att sätta in er-&lt;br&gt;forderligt belopp på ett konto tillhörigt fondbolaget eller att betala på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser som innebär att värde-&lt;br&gt;pappersföretag från andra EES-länder har rätt att med stöd av auktorisa-&lt;br&gt;tion i hemlandet driva värdepappersrörelse från filial i Sverige och även&lt;br&gt;bedriva verksamhet genom att direkt från hemlandet tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;på värdepappersområdet i Sverige. Bestämmelserna svarar mot den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande princip om hemlandsauktorisation som finns i artikel 14.1 Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;i investeringstjänstedirektivet och har beskrivits utförligt i avsnitt 5.4 i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen. Väsentligt är att svenska myndigheter nor-&lt;br&gt;malt inte har rätt att vägra sådant marknadstillträde för värdepappers-&lt;br&gt;företag från EES-området. Det är den behöriga myndigheten i företagets&lt;br&gt;hemland som skall pröva om företaget skall få verka i ett annat EES-&lt;br&gt;land. Finansinspektionen har att godta det lämplighetsintyg som hem-&lt;br&gt;landsmyndigheten utfärdat (jfr författningskommentaren till 1 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna nya paragrafen (3 kap. 32 b §) i lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall företag som ämnar bedriva gräns-&lt;br&gt;överskridande verksamhet i enlighet med punkten 2, innan sådan verk-&lt;br&gt;samhet inleds till Finansinspektionen lämna en skriftlig förbindelse att&lt;br&gt;årligen lämna kontrolluppgifter enligt vissa angivna paragrafer i samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 d §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till denna nya paragraf har flyttats de grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;rätt för vissa bank- och kreditinstitut från andra EES-länder att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse som tidigare fanns i 3 a §. Reglerna om vilken verk-&lt;br&gt;samhet de olika instituten får bedriva har brutits ut och tillsammans med&lt;br&gt;motsvarande regler för värdepappersföretag hemmahörande i andra EES-&lt;br&gt;länder placerats i den nya 3 e §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 e §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i motiveringen till 3 d § har i denna paragraf samlats reg-&lt;br&gt;lerna om vilken verksamhet på värdepappersområdet ett företag inom&lt;br&gt;EES får bedriva i Sverige. Paragrafen omfattar således både värde-&lt;br&gt;pappersföretag och bank- och kreditinstitut om verksamheten här bedrivs&lt;br&gt;med stöd av auktorisation i ett EES-land. För andra utländska företag&lt;br&gt;som fått tillstånd enligt 2 kap. 7 § att driva värdepappersrörelse här&lt;br&gt;regleras däremot verksamheten i tillämpliga delar av det svenska till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafen innebär att ett utländskt företag i Sverige får&lt;br&gt;bedriva endast sådan verksamhet som omfattas av företagets verksamhets-&lt;br&gt;tillstånd i hemlandet. Genom investeringstjänstedirektivet blir aukto-&lt;br&gt;risationskraven och reglerna enhetliga inom hela EES-området. De olika&lt;br&gt;slag av verksamheter för vilka auktorisation kan beviljas finns upptagna&lt;br&gt;i bilagan till direktivet, avdelning A. Motsvarande svenska regler, som&lt;br&gt;finns i 1 kap. 3 §, omfattar de verksamheter som anges i direktivet. Ett&lt;br&gt;värdepappersföretag kan i anslutning till huvudverksamheten även bedriva&lt;br&gt;vissa sidoverksamheter, om dessa omfattas av auktorisationen. Sidoverk-&lt;br&gt;samhetema anges i bilagans avdelning C. Motsvarande svenska bestäm-&lt;br&gt;melser, som nu föreslås något justerade för att överensstämma med direk-&lt;br&gt;tivets regler, finns i 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar svenska värdepappersbolags etablering av filialer i&lt;br&gt;utlandet. För sådan etablering fordras liksom tidigare Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tillagts en bestämmelse om att tillstånd till filial-&lt;br&gt;etablering i ett EES-land får vägras bara om det finns skäl att ifrågasätta&lt;br&gt;lämpligheten av bolagets administrativa struktur eller finansiella styrka.&lt;br&gt;Bedömningen, som skall avse bolaget i sin helhet, skall ske utifrån den&lt;br&gt;planerade verksamheten. Tillstånd skall således vägras om bolagets oiga-&lt;br&gt;nisation och finansiella ställning, med beaktande av den planerade filia-&lt;br&gt;len, kan antas inte uppfylla kraven för en sund värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Förebilden för denna regel finns i artikel 17.3 i investeringstjänstedirek-&lt;br&gt;tivet. Finansinspektionen skall lätta beslut inom tre månader från det att&lt;br&gt;en fullständig ansökan förelåg. Detta anges i 7 kap. 2 § som innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om vilka rättsmedel som kan användas om denna tidsfrist&lt;br&gt;inte iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket anges vilka uppgifter en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;till filialetablering skall innehålla. Reglerna svarar mot artikel 17.2 a i&lt;br&gt;investeringstjänstedirektivet. Uppgifterna är av grundläggande karaktär&lt;br&gt;och regeln har därför gjorts tillämplig på all filialetablering i utlandet,&lt;br&gt;dvs. även i länder utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 6 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, regleras den procedur som skall följas i det fäll&lt;br&gt;ett svenskt värdepappersbolag vill etablera filial i ett annat EES-land.&lt;br&gt;Reglerna har närmare beskrivits i avsnitt 5.4 i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att Finansinspektionen, om tillstånd till filial-&lt;br&gt;etablering lämnas, skall översända en underrättelse om den tilltänkta&lt;br&gt;etableringen till den behöriga myndigheten i det land där filialen skall&lt;br&gt;inrättas. Underrättelsen skall innehålla de uppgifter som bolaget enligt&lt;br&gt;6 § andra stycket skall bifoga sin ansökan om tillstånd. Underrättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla uppgifter om investerarskydd som gäller för kunder&lt;br&gt;hos värdepappersbolaget. Det kan sägas att denna bestämmelse saknar&lt;br&gt;relevans för Sverige, som saknar ett sådant system. Bestämmelsen svarar&lt;br&gt;emellertid mot en uttrycklig regel i artikel 17.3 andra stycket i investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet. Inom EG pågår också arbete med ett direktivförslag&lt;br&gt;— proposal for a Council Directive on investor compensation schemes,&lt;br&gt;COM(93) 381 — enligt vilket samtliga medlemsländer skall erbjuda in-&lt;br&gt;vesterare ett visst minimiskydd. Det föreslagna direktivet avses träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1996. Direktivet kan förutses komma att införlivas&lt;br&gt;med EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sker någon ändring av de förhållanden som Finansinspektionen&lt;br&gt;har lämnat uppgift om till den utländska myndigheten, skall inspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på nytt underrätta den behöriga utlandsmyndigheten. Denna skyldighet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;framgår, såvitt avser uppgifter om filialorganisation, verksamhetsplan,&lt;br&gt;investerarskydd och ledningsförhållanden, av andra stycket, som hän-&lt;br&gt;visar till 6 § andra stycket. Vad däremot gäller förändringar i kapitalbas&lt;br&gt;och kapitaltäckning har det inte ansetts ändamålsenligt att föreskriva en&lt;br&gt;motsvarande formaliserad underrättelseskyldighet. Som framgått av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen ankommer det på Finansinspektionen att löpande&lt;br&gt;förse behöriga utlandsmyndigheter med uppgifter om bl.a. den finansiella&lt;br&gt;ställningen för sådana värdepappersbolag som med stöd av svensk aukto-&lt;br&gt;risation bedriver verksamhet i ett annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 6 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, anges vad Finansinspektionen skall iaktta när ett&lt;br&gt;svenskt värdepappersbolag vill rikta sin verksamhet till ett annat EES-&lt;br&gt;land, utan etablering där (jfr avsnitt 5.4 i den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma utsträckning som ett värdepappersföretag auktoriserat i ett&lt;br&gt;annat land inom EES får driva verksamhet genom att direkt tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster i Sverige enligt 1 kap. 3 c § 2, skall svenska värdepappersbolag&lt;br&gt;få böija verka i ett annat EES-land, så snart myndigheterna där fått&lt;br&gt;underrättelse om detta från Finansinspektionen. Detta skall ske inom en&lt;br&gt;månad från det att bolaget till inspektionen anmält sin avsikt att bedriva&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet. Tidsfristen räknas från den dag då full-&lt;br&gt;ständiga handlingar i enlighet med vad som föreskrivs i paragrafen har&lt;br&gt;inkommit till Finansinspektionen. Att märka är att inspektionen i detta&lt;br&gt;fall inte förutsätts göra någon prövning av det lämpliga i att det svenska&lt;br&gt;värdepappersbolaget på så sätt verkar mot utlandet. Bestämmelsen har&lt;br&gt;alltså karaktär av ordningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillagts ett nytt andra stycke i vilket anges ett antal&lt;br&gt;principer som är utmärkande för sund värdepappersrörelse. Principerna&lt;br&gt;har hämtats från artikel 11.1 i investeringstjänstedirektivet. Där före-&lt;br&gt;skrivs att medlemsstaterna skall upprätta uppföranderegler (rules of&lt;br&gt;conduct) som värdepappersföretagen skall iaktta i sin verksamhet. Dessa&lt;br&gt;regler skall som ett minimum ge uttryck för de principer som anges i&lt;br&gt;artikeln. Det bör i fråga om foretag hemmahörande inom EES uppmärk-&lt;br&gt;sammas att iakttagandet av sådana uppföranderegler enligt artikel 11.2&lt;br&gt;inte skall övervakas av tillsynsmyndigheten i företagets hemland enligt&lt;br&gt;reglerna om hemlandstillsyn. Tillsynsansvaret för regler av detta slag&lt;br&gt;åvilar i stället alltid myndigheterna i det land där tjänsten utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den förevarande paragrafens bestämmelser gäller för värde-&lt;br&gt;pappersinstitut innebär det att de är tillämpliga på utländska företags&lt;br&gt;filialetableringar i Sverige. Av 1 kap. 1 § andra stycket framgår vidare&lt;br&gt;att lagens bestämmelser i tillämpliga delar gäller för utländska företags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet i Sverige. Även utländska företags gränsöverskridande verk- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;samhet omfattas av denna regel. Uppförandereglerna i andra stycket till-&lt;br&gt;hör de bestämmelser i lagen som skall tillämpas på gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamhet. Således omfattas utländska företags verksamhet av uppföran-&lt;br&gt;dereglema, oavsett om den bedrivs i filialform eller gränsöverskridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket bemyndigas Finansinspektionen, efter delegation av&lt;br&gt;regeringen, att utfärda föreskrifter om vad företagen skall iaktta för att&lt;br&gt;uppfylla sundhetskravet. I detta ingår också uppfyllandet av sundhets-&lt;br&gt;reglema i artikel 10 i investeringstjänstedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 7 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har gjorts en mindre justering i fråga om av-&lt;br&gt;gränsningen av rapporteringsskyldigheten. Ändringen är en konsekvens&lt;br&gt;av reglerna i det nya andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs AB ifrågasätter i sitt remissvar ändringen i första&lt;br&gt;stycket och menar att den leder till att den handel som svenska värde-&lt;br&gt;pappersinstitut utför vid utländsk börs inom EES kommer att dubbel-&lt;br&gt;rapporteras. Som framgår av den följande kommentaren till andra stycket&lt;br&gt;skall emellertid detta kunna undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i det nya andra stycket behandlar rapporteringsskyldig-&lt;br&gt;heten för transaktioner i finansiella instrument som ett svenskt värde-&lt;br&gt;pappersinstitut gör via en filial i ett annat EES-land eller genom till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster i ett sådant land utan att ha etablerat någon&lt;br&gt;filial där (gränsöverskridande verksamhet). Bestämmelsen, som har be-&lt;br&gt;handlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.7) svarar mot de regler om&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet för angivna transaktioner som finns i artikel 20&lt;br&gt;i direktivet om investeringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De transaktioner som enligt direktivet skall rapporteras till en behörig&lt;br&gt;myndighet i institutets hemland är sådana som omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktier eller andra instrument som ger tillgång till kapitalandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- obligationer eller andra likvärdiga skuldförbindelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- standardiserade terminskontrakt avseende aktier, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- standardiserade aktieoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rapporteringsskyldighet som direktivet föreskriver avser bara&lt;br&gt;sådana finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad&lt;br&gt;marknad. Däremot spelar det ingen roll om transaktionen utförts på en&lt;br&gt;sådan reglerad marknad eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare omfattningen av rapporteringsskyldigheten och sättet för&lt;br&gt;fullgörandet av den skall enligt andra stycket regleras i föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller Finansinspektionen. I dessa föreskrifter får,&lt;br&gt;med iakttagande av de minimikrav som direktivet ställer, preciseras vilka&lt;br&gt;finansiella instrument som skall omfettas av rapporteringsskyldigheten.&lt;br&gt;Enligt direktivet finns möjlighet att efterge kravet på rapportering för&lt;br&gt;sådana transaktioner som utförs på en reglerad marknad i värdlandet och&lt;br&gt;som i det landet omfettas av likvärdiga rapporteringskrav. Vid bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande av rapporteringsskyldighetens omfattning bör denna möjlighet till Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;lindring av rapporteringskravet tas i beaktande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen påtalar i sitt remissvar att rapporteringsplikten enligt&lt;br&gt;andra stycket kan innebära att ett värdepappersinstitut, som ej är medlem&lt;br&gt;vid fondbörsen , blir skyldigt att anmäla avslut i t.ex. OTC- och O-liste-&lt;br&gt;aktier som sker via en filial i ett annat EES-land eller genom gränsöver-&lt;br&gt;skridande verksamhet där, medan avslut i samma typ av aktier som sker&lt;br&gt;här i landet inte behöver rapporteras. Inspektionen menar att denna skill-&lt;br&gt;nad är omotiverad. Det är riktigt att de nya bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket, som är en följd av minimikraven i direktivet om investerings-&lt;br&gt;tjänster, ger den asymmetri i rapporteringspliken som inspektionen&lt;br&gt;påvisar. Enda vägen att avhjälpa detta vore att utvidga den i första&lt;br&gt;stycket angivna rapporteringsplikten - som nu avser enbart fondpapper&lt;br&gt;inregistrerade vid en börs - till att omfatta avslut i finansiella instrument&lt;br&gt;som är föremål för handel vid en svensk börs eller auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats. Det har inte ansetts motiverat att göra en sådan utvidgning,&lt;br&gt;som naturligtvis skulle innebära en ytterligare administrativ belastning för&lt;br&gt;instituten. I denna bedömning måste också vägas in att det antal avslut i&lt;br&gt;de nu berörda instrumenten som värdepappersinstituten behöver rappor-&lt;br&gt;tera inte torde bli särskilt omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att avsluten skall anmälas till svensk börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats om de finansiella instrumenten är före-&lt;br&gt;mål för handel där och i annat fall till Finansinspektionen. Detta innebär&lt;br&gt;dock inte att alla transaktioner i finansiella instrument som sker via filial&lt;br&gt;i ett EES-land eller genom gränsöverskridande verksamhet kommer att&lt;br&gt;behöva rapporteras till de svenska marknaderna eller inspektionen. Som&lt;br&gt;ovan framgått finns nämligen möjlighet att i föreskrifterna efterge kravet&lt;br&gt;på rapportering för sådana transaktioner som rapporteras i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hänvisningen till &amp;quot;utländskt värdepappersföretag&amp;quot; tagits&lt;br&gt;bort. Ändringen är en följd av att definitionen av detta begrepp utmönst-&lt;br&gt;rats ur lagen (jfr kommentaren till 1 kap. 1 och 2 §§).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att den gäller också sådana företag från EES&lt;br&gt;för vilka särskilt tillstånd att driva värdepappersrörelse inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats av samma skäl som 1 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en ny punkt 3 har inskjutits en ytterligare uttrycklig förutsättning för&lt;br&gt;beviljande av tillstånd. Tillägget innebär att det i lagtexten klart anges att&lt;br&gt;det i Finansinspektionens prövning av en tillståndsansökan ingår att göra&lt;br&gt;en lämplighetsprövning av de tilltänkta ägarna med kvalificerade innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bolaget. Ändringen innebär i sak ingen nyhet eftersom det hittills ansetts&lt;br&gt;att denna prövning ligger i kravet på att den planerade verksamheten skall&lt;br&gt;kunna antas uppfylla kraven på en sund värdepappersrörelse. Skälen för&lt;br&gt;att denna ändring ändå bör tas in i lagtexten har behandlats i allmänmoti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ägarprövning m.m. vid förvärv av kvalificerade inne-&lt;br&gt;hav i redan auktoriserade bolag finns i 6 kap. 3 a-e §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats endast på så sätt att bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket om att en verksamhetsplan skall bifogas ansökan om tillstånd har&lt;br&gt;flyttats till den nya 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillkommit två nya stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs för värdepappersbolag ett krav på att minst en av&lt;br&gt;stämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller auktoriserat&lt;br&gt;revisionsbolag. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att ett värdepappersbolag, dvs. enligt definitionen&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § 2 ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse, skall ha inte bara sitt juridiska säte i Sverige utan&lt;br&gt;också sitt faktiska huvudkontor i Sverige. Bestämmelsen motsvarar artikel&lt;br&gt;3.2 första strecksatsen i investeringstjänstedirektivet. (Andra strecksatsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma punkt avser värdepappersföretag som inte är juridiska personer&lt;br&gt;och saknar således tillämpning i Sverige.) Motivet bakom regeln är att&lt;br&gt;garantera att det land som har auktoriserat företaget och som därför också&lt;br&gt;är ansvarigt för tillsynen har förutsättningar att bedriva en effektiv tillsyn.&lt;br&gt;Det skall således inte vara möjligt för ett företag att försvåra tillsynen&lt;br&gt;genom att förlägga huvudkontoret och den faktiskt bedrivna verksamheten&lt;br&gt;till något annat land än där det är auktoriserat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges för närvarande att ett värdepappersbolag, som en för-&lt;br&gt;utsättning för tillstånd, skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till verk-&lt;br&gt;samhetens art och omfettning är tillräckligt stort. Närmare föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om aktiekapitalets storlek meddelas av regeringen eller, med regeringens Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;bemyndigande, av Finansinspektionen. Enligt de föreskrifter som inspek-&lt;br&gt;tionen med regeringens bemyndigande utfärdat, skall ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag som bedriver verksamhet enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 ha ett aktie-&lt;br&gt;kapital om minst fem miljoner kronor. Övriga värdepappersbolag skall&lt;br&gt;ha ett aktiekapital som uppgår till minst en miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hittillsvarande reglerna ersätts nu med bestämmelser om startkapital&lt;br&gt;som i fråga om bolag med tillstånd att ta emot medel på konto uppfyller&lt;br&gt;EG:s regler for kreditinstitut samt som för övriga bolag motsvarar kapi-&lt;br&gt;talkravsdirektivets regler om startkapital. Av 3 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;framgår att tillstånd till mottagande av medel på konto får lämnas endast&lt;br&gt;tillsammans med tillstånd till kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/EEG) artikel 4.1&lt;br&gt;gäller som huvudregel för auktorisation av ett kreditinstitut ett krav att&lt;br&gt;startkapitalet uppgår till minst fem miljoner ecu. Som angetts i allmän-&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5.5) måste ett värdepappersbolag för att kunna ta&lt;br&gt;emot medel på konto uppfylla EG:s regler för kreditinstitut. För värde-&lt;br&gt;pappersbolag som avser att bedriva sådan verksamhet införs därför som&lt;br&gt;en förutsättning för auktorisation att startkapitalet uppgår till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande fem miljoner ecu, för närvarande knappt 50 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Detta krav gäller oavsett vilken verksamhet i övrigt bolaget skall&lt;br&gt;bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 i kapitalkravsdirektivet föreskrivs att ett värdepappersföretag&lt;br&gt;som driver handel med finansiella instrument för egen räkning eller som&lt;br&gt;deltar som garant vid emissioner skall ha ett startkapital om 730 000 ecu.&lt;br&gt;Det är således fråga om företag som driver verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 kap. 3 § 3 och 5 lagen om värdepappersrörelse. Det högre kravet&lt;br&gt;(730 000 ecu) gäller dock enligt direktivet inte sådan verksamhet enligt&lt;br&gt;punkten 5 som endast består i annan medverkan vid emissioner än garan-&lt;br&gt;tigivning. I övrigt gäller som huvudregel att auktorisation inte får beviljas&lt;br&gt;ett värdepappersföretag om startkapitalet understiger 125 000 ecu, vilket&lt;br&gt;motsvarar knappt 1,25 miljoner kronor. Auktorisation får dock, under&lt;br&gt;vissa förutsättningar, beviljas även om startkapitalet understiger detta&lt;br&gt;belopp. I så fell måste startkapitalet uppgå till minst 50 000 ecu (ca&lt;br&gt;500 000 kronor). En av förutsättningarna för att medlemsstaterna skall få&lt;br&gt;införa en sådan undantagsregel är dock att den endast gäller för värde-&lt;br&gt;pappersföretag vars planerade verksamhetsslag är sådan som typiskt sett&lt;br&gt;innebär en lägre risknivå (se artikel 2.2 och 2.4 i kapitalkravsdirektivet).&lt;br&gt;Så torde vara fellet för en renodlad versamhet som endast avser förmed-&lt;br&gt;ling av fondandelar. För sådana företag gäller därför det lägsta kapital-&lt;br&gt;kravet som tillåts enligt direktivet. För annan medverkan vid emissioner&lt;br&gt;än garantigivning ges Finansinspektionen möjlighet att medge ett lägre&lt;br&gt;startkapital än 730 000 ecu. Startkapitalet får dock i ett sådant fell inte&lt;br&gt;sättas lägre än 125 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startkapitalet har i paragrafen definierats som bundet eget kapital och&lt;br&gt;en hänvisning har gjorts till 11 kap. 7 § aktiebolagslagen. Där anges att&lt;br&gt;med bundet eget kapital avses aktiekapital, reservfond och uppskrivnings-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 1 § andra stycket följer att efter igångsättandet av verksam- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;heten får bolagets kapitalbas inte understiga det belopp som krävs i start-&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokoll 39 till EES-avtalet anges att med &amp;quot;ecu&amp;quot; avses i avtalet ecu&lt;br&gt;såsom den definieras av behöriga myndigheter inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om redan verksamma bolag får enligt övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;(punkt 2) kapitalbasen inte understiga det belopp som vid lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande skulle ha krävts för beviljande av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har justerats så att det framgår att tillstånds-&lt;br&gt;kravet för utländska företags filialetablering inte gäller företag som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 c § får etablera sig här med stöd av sin hemlandsauktorisation.&lt;br&gt;Av paragrafen följer vidare att det för sådana företag inte är möjligt att&lt;br&gt;etablera sig här med stöd av ett svenskt tillstånd. Denna möjlighet står&lt;br&gt;således öppen endast för företag hemmahörande utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges som ett krav för tillstånd att det utländska före-&lt;br&gt;taget skall stå under tillsyn i sitt hemland. För att markera vikten av att&lt;br&gt;tillsynen är effektiv och av tillräcklig omfattning har i lagtexten inskjutits&lt;br&gt;att tillsynen skall vara betryggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket har tagits bort. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;finns nu i 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen, som är ny, har flyttats de regler om bifogande av en&lt;br&gt;verksamhetsplan vid tillståndsansökan som för närvarande finns i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket. Detta krav har vidare utökats genom hänvisning även&lt;br&gt;till 6 och 7 §§, så att det av lagen uttryckligen framgår att verksam-&lt;br&gt;hetsplan skall upprättas också av bankinstitut och utländska företag vid&lt;br&gt;ansökan om tillstånd att bedriva värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hänvisningarna till &amp;quot;utländskt värdepappersföretag&amp;quot; tagits&lt;br&gt;bort dels som en följd av att detta begrepp utmönstrats ur lagen (jfr&lt;br&gt;kommentaren till 1 kap. 2 §), dels av sakliga skäl. Regler om vilken&lt;br&gt;egendom ett företag får förvärva är normalt att anse som associations-&lt;br&gt;rättsliga till sin natur och således i första hand en fråga för lagstiftningen&lt;br&gt;i det land där företaget har sitt legala hemvist. En filial till ett utländskt&lt;br&gt;företag har ingen självständig juridisk ställning utan är en integrerad del&lt;br&gt;av företaget i övrigt. Det finns inte heller några krav på att en filial skall&lt;br&gt;ha ett särskilt avskilt kapital. Såvitt gäller filialer i Sverige till utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag bör därför frågor om egendomsförvärv regleras av lagstiftningen Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;i företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, har tagits in regler om begränsningar för vissa&lt;br&gt;värdepappersbolag att förvärva placeringsaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG) finns i artikel 12&lt;br&gt;en regel som begränsar kreditinstituts innehav av aktier eller andelar i&lt;br&gt;samtliga icke-finansiella företag förutom försäkringsföretag. Med företag&lt;br&gt;som driver finansiell verksamhet avses kreditinstitut, finansiella institut&lt;br&gt;och sådana företag vars verksamhet har direkt samband med dessa insti-&lt;br&gt;tuts verksamhet såsom leasing, factoring, förvaltning av värdepapper etc.&lt;br&gt;Begränsningen omfattar endast aktier och andelar som redovisningsmäs-&lt;br&gt;sigt är att anse som finansiella anläggningstillgångar enligt EG:s bank-&lt;br&gt;redovisningsdirektiv (86/635/EEG). För kreditmarknadsbolag har be-&lt;br&gt;stämmelser som svarar mot EG:s regel tagits in i 3 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Eftersom värdepappersbolag som&lt;br&gt;beviljas tillstånd att ta emot medel på konto och bevilja krediter blir att&lt;br&gt;anse som kreditinstitut i EG:s mening krävs att motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser införs även i fråga om sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom beträffande bankers innehav av placeringsaktier gäller de i&lt;br&gt;paragrafen angivna gränserna marknadsvärdet av innehaven. I fråga om&lt;br&gt;de konsekvenser detta kan medföra hänvisas till vad som anförts i för-&lt;br&gt;fattningskommentaren till 2 kap. 15 a § bankrörelselagen i prop.&lt;br&gt;1990/91:154 s. 98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kvalificerat innehav har definierats i 1 kap. 2 § 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena har redaktionellt utformats i enlighet med&lt;br&gt;det förslag Lagrådet lämnat i sitt yttrande. Paragrafen har i övrigt ut-&lt;br&gt;formats med beaktande av Lagrådets uppfattning, att skillnad bör göras&lt;br&gt;mellan det fallet att ett värdepappersbolag förvärvat ett innehav i direkt&lt;br&gt;strid med begränsningarna i första stycket, och att gränserna efter ett i&lt;br&gt;och för sig tillåtet förvärv överskrids till följd av värdeförändringar eller&lt;br&gt;ändringar av kapitalbasens storlek. I tredje stycket föreskrivs således i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag att aktier eller andelar som förvärvats i&lt;br&gt;strid med första stycket snarast skall avyttras. Fjärde stycket behandlar&lt;br&gt;situationen att innehavsgränser efter ett förvärv kommit att överskridas.&lt;br&gt;Lagrådet har för detta fall föreslagit att överskjutande aktier eller andelar&lt;br&gt;skall avyttras så snart det kan ske utan förlust och senast inom två år från&lt;br&gt;den dag då gränsen överskreds. En sådan regel kan emellertid innebära&lt;br&gt;praktiska problem, eftersom värdefluktuationer och förvärv över tiden&lt;br&gt;kan medföra att ett flertal avyttringsperioder med olika slutdag kommer&lt;br&gt;att löpa samtidigt. I stället föreskrivs för detta fall att överskjutande aktier&lt;br&gt;och andelar skall avyttras så snart det är lämpligt. Bestämmelsen kommer&lt;br&gt;därmed också att närmare ansluta till motsvarande regel i lagen om kre-&lt;br&gt;dit marknadsbolag. Genom användningen av uttrycket &amp;quot;överskjutande&amp;quot;&lt;br&gt;markeras att någon avyttring inte behöver ske om innehavet kommit ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tillåten nivå på annat sätt, t.ex. till följd av en ökning av bolagets Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jfr kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens hänvisning till bestämmelserna i 4 kap. har, som en följd av&lt;br&gt;ändringar i de materiella bestämmelserna i det kapitlet, justerats så att&lt;br&gt;den omfattar endast svenska värdepappersinstitut. Ändringarna i 4 kap.&lt;br&gt;kommenteras i anslutning till de berörda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har efter förebild av artikel 3.1 i investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivet införts en regel som innebär att det fordras särskilt tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen för att bedriva sådana sidoverksamheter som anges i&lt;br&gt;paragrafen. Det allmänna verksamhetstillståndet enligt 1 kap. 3 §&lt;br&gt;kommer alltså inte som tidigare att automatiskt också ge tillstånd till&lt;br&gt;verksamhet som avses i punkterna 1-3. Värdepappersbolag är enligt defi-&lt;br&gt;nitionen i 1 kap. 2 § 1 svenska aktiebolag som har fått tillstånd att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Genom användning av detta begrepp i förevarande&lt;br&gt;paragraf markeras att tillstånd till verksamhet enligt första stycket inte&lt;br&gt;kan ges separat, utan endast i anslutning till det grundläggande verk-&lt;br&gt;samhetstillståndet enligt 1 kap. 3 §. Detsamma gäller för sådana ut-&lt;br&gt;ländska företag från länder utanför EES som med Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd enligt 2 kap. 7 § driver värdepappersrörelse från filial i Sverige.&lt;br&gt;Detta innebär att de företag som före lagändringen bedrivit icke till-&lt;br&gt;ståndspliktiga sidoverksamheter enligt punkterna 1-3 måste söka tillstånd&lt;br&gt;för att kunna bedriva sådan verksamhet även efter de nya reglernas ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller inte värdepappersföretag och kreditinstitut från&lt;br&gt;EES-området. Vilka verksamheter ett sådant företag får bedriva i Sverige&lt;br&gt;styrs i stället av auktorisationen i företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av sidoverksamheter har vidare kompletterats med tre&lt;br&gt;nya punkter. Mottagande av medel på konto och kreditgivning, vilket&lt;br&gt;redan tidigare var tillståndspliktiga verksamheter, har flyttats från det&lt;br&gt;tidigare andra stycket till de nya punkterna 4 och 5. I fråga om kredit-&lt;br&gt;givning har tillagts att krediten skall avse placeringar i finansiella&lt;br&gt;instrument. Det tidigare kravet att kontohållning och kreditgivning skulle&lt;br&gt;underlätta värdepappersrörelsen har kompletterats med en föreskrift att&lt;br&gt;sådana verksamheter endast får avse värdepappersbolagets kunder. Av-&lt;br&gt;sikten är att markera att ett värdepappersbolag inte får bedriva en fri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående inlånings- och kreditgivningsverksamhet. Ändringen är inte av- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;sedd att innebära några skillnader i förhållande till vad som gäller i dag,&lt;br&gt;eftersom kravet att värdepappersrörelsen skall underlättas i huvudsak&lt;br&gt;torde innebära att verksamheten skall avse bolagets värdepapperskunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 6 har som en särskild sidoverksamhet införts valutaväxlings-&lt;br&gt;transaktioner i anslutning till värdepappersrörelsen. Detta svarar mot&lt;br&gt;punkten 7 i avdelning C i bilagan till investeringstjänstedirektivet. Lik-&lt;br&gt;som i fråga om de tidigare icke tillståndspliktiga sidoverksamhetema&lt;br&gt;måste nya tillstånd sökas för mottagande av medel på konto och kredit-&lt;br&gt;givning. Detta hänger samman med att kraven för att få bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet skärps. Ett nytt ansökningsförfarande behövs således för att&lt;br&gt;Finansinspektionen skall kunna pröva om förutsättningarna för tillstånd&lt;br&gt;enligt de nya reglerna är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts ovan har reglerna om kundkonton och kreditgivning&lt;br&gt;flyttats till första stycket. I andra stycket har i stället intagits en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att tillstånd till mottagande av medel på konto&lt;br&gt;får lämnas endast tillsammans med tillstånd till kreditgivning. Möjlig-&lt;br&gt;heten för ett värdepappersföretag att ta emot medel på konto, dvs. att ta&lt;br&gt;emot insättningar från kunder och använda medlen i den egna rörelsen,&lt;br&gt;förutsätter enligt artikel 10 tredje strecksatsen i investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivet att företaget är att anse som ett kreditinstitut i EG:s mening.&lt;br&gt;Kreditinstitut definieras i artikel 1 i det första banksamordningsdirektivet&lt;br&gt;(77/780/EEG) som ett företag vars verksamhet består i att från allmän-&lt;br&gt;heten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja&lt;br&gt;kredit för egen räkning. För att ett företag skall vara att anse som ett&lt;br&gt;kreditinstitut torde således krävas att det bedriver båda dessa verk-&lt;br&gt;samheter. Tillstånd kan därför inte ges endast för mottagande av medel&lt;br&gt;på konto. Däremot föreligger inga hinder mot tillstånd enbart till kredit-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tredje stycket har skett en redaktionell ändring med anledning av&lt;br&gt;att samtliga sidoverksamheter nu samlats i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke har tagits in en regel om att tillstånd för ett&lt;br&gt;utländskt företag som avses i första stycket att bedriva sidoverksamheter&lt;br&gt;får beviljas endast om företaget får bedriva motsvarande verksamhet i sitt&lt;br&gt;hemland. Skälet till detta är att förhindra att sådana företag i Sverige&lt;br&gt;driver verksamhet som deras grundläggande verksamhetsregler i hemlan-&lt;br&gt;det inte är avpassade för. Bestämmelsen har kommenterats i allmänmoti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en bestämmelse om att ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och ett utländskt företag som enligt 4 § första stycket 4 tar emot medel&lt;br&gt;på konto skall ha en med hänsyn till rörelsens art och omfattning till-&lt;br&gt;fredsställande betalningsberedskap. Bestämmelsen, som svarar mot 2 kap.&lt;br&gt;12 § bankrörelselagen (1987:617), syftar till att skapa garantier för att&lt;br&gt;berörda värdepappersbolag och utländska företag håller en tillfreds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställande likviditet i sin verksamhet för att kunna möta variationer i kassa- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;flödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skriftlig överenskommelse med kunden om mot-&lt;br&gt;tagande av medel på konto har av redaktionella skäl flyttats till ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet för regeringen eller Finansinspektionen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om kontohållning har placerats i ett nytt fjärde stycke. Efter&lt;br&gt;ändringen i andra stycket gäller bemyndigandet utöver allmänna före-&lt;br&gt;skrifter om kontohållning också föreskrifter om betalningsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats dels som en följd av den ändrade definitionen&lt;br&gt;av begreppet värdepappersinstitut i 1 kap 2 § 4, dels av sakliga skäl. Med&lt;br&gt;värdepappersinstitut avses nu alla företag, svenska och utländska, som&lt;br&gt;driver värdepappersrörelse i Sverige. Som angetts i kommentaren till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § framstår det inte som ändamålsenligt att i svensk lag reglera&lt;br&gt;vilken egendom ett utländskt företag får förvärva. Bestämmelserna om&lt;br&gt;förvärv av finansiella instrument har därför inskränkts till att omfatta&lt;br&gt;endast svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jfr kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jfr kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som erhållit ny lydelse, tas i första stycket in en erinran om&lt;br&gt;att reglerna om kapitalkrav och kapitaltäckning finns i en särskild lag,&lt;br&gt;lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs en regel som innebär att kapitalbasen i ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag aldrig får sjunka under det belopp som erfordrades som&lt;br&gt;startkapital när rörelsen påböljades. Bestämmelsen, som svarar mot arti-&lt;br&gt;kel 3.8 i kapitalkravsdirektivet, har kommenterats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 5 § men har fått ändrad beteck-&lt;br&gt;ning med hänsyn till att bestämmelserna i 2-4 §§ upphävts samt till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § fått ändrad lydelse. Hänvisningen till utländska värdepappers-&lt;br&gt;företag har tagits bort som en följd av att definitionen av detta begrepp&lt;br&gt;utmönstrats ur lagen. I stället föreskrivs i 1 kap. 1 § andra stycket att&lt;br&gt;lagens bestämmelser i tillämpliga delar gäller även för utländska företag.&lt;br&gt;För företag från länder utanför EES bör således alltjämt ställas krav på&lt;br&gt;ansvarsförsäkring. Detta krav kan uppfyllas genom ansvarsförsäkring som&lt;br&gt;företaget har i sitt hemland, om försäkringen täcker den rörelse som&lt;br&gt;bedrivs via en filial här i landet. Ifråga om företag hemmahörande inom&lt;br&gt;EES regleras frågor av detta slag i stället av lagstiftningen i företagets&lt;br&gt;hemland i enlighet med principerna om hemlandsauktorisation och hem-&lt;br&gt;landstillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bildar utgångspunkt för prövningen av större aktieägares lämp-&lt;br&gt;lighet. Bestämmelser om ägarprövning finns i artikel 9 i investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att antingen förvärva en kvalificerad andel av aktierna&lt;br&gt;i ett värdepappersbolag, eller öka sitt kvalificerade innehav så att det&lt;br&gt;sammanlagda innehavet överstiger vissa angivna gränsvärden skall hos&lt;br&gt;Finansinspektionen ansöka om tillstånd till förvärvet. Det görs inte&lt;br&gt;skillnad mellan fysiska och juridiska personer eller mellan svenska och&lt;br&gt;utländska rättssubjekt. Begreppet kvalificerat innehav finns definierat i&lt;br&gt;1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att den som innehar ett kvalificerat innehav av aktier&lt;br&gt;i ett värdepappersbolag blir föremål för inspektionens prövning beträffän-&lt;br&gt;de sin lämplighet. Skyldigheten att söka tillstånd för förvärv av en kvali-&lt;br&gt;ficerad andel av aktierna innebär att det inte är den förvärvade postens&lt;br&gt;storlek i och för sig som är avgörande. Det avgörande är i stället om&lt;br&gt;förvärvet ensamt eller tillsammans med de aktier, som förvärvaren redan&lt;br&gt;har i bolaget, medför att gränsen på 10 % uppnås eller att förvärvaren på&lt;br&gt;annat sätt får ett bestämmande inflytande över ledningen av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev med optionsrätt&lt;br&gt;till nyteckning av aktier krävs inte något tillstånd. Skälet för detta är att&lt;br&gt;innehavaren av sådana skuldebrev inte kan utöva något inflytande över&lt;br&gt;bolaget. När skuldebreven byts mot aktier uppkommer däremot ett för-&lt;br&gt;värv som omfattas av förevarande bestämmelser. Aktier som erhålls vid&lt;br&gt;nyemission eller fondemission med företrädesrätt i förhållande till tidigare&lt;br&gt;innehav förändrar inte de tidigare andelsförhållandena. Förvärv av ny-&lt;br&gt;och fondemitterade aktier medför därför vanligen inte någon separat pröv-&lt;br&gt;ning. Det bör framhållas att lagtexten inte anvisar något undantag för&lt;br&gt;aktier som förvärvas som gåva eller genom de familj erättsliga fången&lt;br&gt;bodelning, arv och testamente. I dessa fall måste skyldigheten att söka&lt;br&gt;tillstånd fullgöras snarast möjligt efter förvärvet. Undantag från kravet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd görs inte heller för aktier som inlöses på grund av hembuds- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;skyldighet eller som förvärvas vid bolagsfusioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket &amp;quot;direkt eller indirekt förvärv&amp;quot; avses t.ex. det fallet att&lt;br&gt;en person dels själv förvärvar fem procent av kapitalet eller rösterna i ett&lt;br&gt;värdepappersbolag, dels äger ett företag som i sin tur äger sju procent.&lt;br&gt;Med indirekt ägande kan i vissa fäll även avses det fallet att flera per-&lt;br&gt;soner inom samma familj innehar aktier i det aktuella bolaget. Att det&lt;br&gt;kan uppstå tveksamheter huruvida ägarprövningsbestämmelsema skall&lt;br&gt;tillämpas på ett visst innehav eller inte bör tillmätas betydelse när Finans-&lt;br&gt;inspektionen överväger ett ingripande enligt 3 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.9)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger grundförutsättningen för lämplighetsbedömningen.&lt;br&gt;Om aktieförvärvaren kan antas komma att motverka en sund utveckling&lt;br&gt;av värdepappersrörelsen får inspektionen vägra tillstånd. Kriteriet&lt;br&gt;anknyter till sundhetsbegreppet i 1 kap. 7 §. En bedömning av lämplig-&lt;br&gt;heten hos en innehavare av aktier i ett värdepappersbolag måste ha som&lt;br&gt;utgångspunkt att det är ett sådant bolags speciella funktioner som skall&lt;br&gt;säkerställas. Den enskilda eller juridiska person som genom sitt agerande&lt;br&gt;på ett eller annat sätt direkt motverkar en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i ett värdepappersbolag, skall inte heller kunna äga någon större&lt;br&gt;aktiepost i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de omständigheter som kan föranleda att en person eller&lt;br&gt;ett företag bedöms som &amp;quot;olämplig&amp;quot; i detta sammanhang bör hänsyn tas&lt;br&gt;till t.ex. jävsförhållanden, allmän vandel och konkurstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i allmänmotiveringen (avsnitt 5.9) har regler om ägarpröv-&lt;br&gt;ning redan införts beträffände banker och kreditmarknadsbolag. Den före-&lt;br&gt;varande paragrafen är en direkt motsvarighet till 7 kap. 11 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen. I författningskommentaren till detta lagrum (prop. 1992/93:89&lt;br&gt;s. 195-199) har lämnats en utförlig redovisning av vilka omständigheter&lt;br&gt;som bör beaktas vid ägarprövningen. Det som har uttalats där om&lt;br&gt;prövningen enligt bankrörelselagen är i tillämpliga delar gällande även för&lt;br&gt;prövningen enligt värdepappersrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ett tillståndsärende skall meddelas inom tre månader. Inspek-&lt;br&gt;tionen bör dock inom den angivna tidsgränsen handlägga ärendena med&lt;br&gt;stor skyndsamhet. I klara fäll bör besked kunna lämnas i det närmaste&lt;br&gt;omgående.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver en anmälningsskyldighet för den som avyttrar ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav av aktier eller en så stor andel av sitt innehav att det&lt;br&gt;återstående innehavet understiger något av de gränsvärden som anges i&lt;br&gt;3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 d §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet för ett värdepappersbolag&lt;br&gt;att lämna uppgifter om aktieägare som har ett kvalificerat innehav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 e §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Principen att tillsynsmyndigheterna skall kunna ingripa mot en aktieägare&lt;br&gt;som visar sig vara olämplig slås fäst i artikel 9.5 i investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivet. När det gäller sanktionerna mot en sådan ägare ges exempel&lt;br&gt;på åtgärder som medlemsstaterna kan föreskriva. En sådan åtgärd är att&lt;br&gt;rösträtten kan upphävas för de aktier som innehas av en aktieägare som&lt;br&gt;har missbrukat sin ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ingripande från Finansinspektionen kan ske dels om en aktieförvär-&lt;br&gt;vare bryter mot förpliktelsen att ansöka om tillstånd enligt 3 a § eller&lt;br&gt;förvärvar aktier i strid mot inspektionens beslut enligt 3 b §, dels om en&lt;br&gt;ägare till ett kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan antas komma&lt;br&gt;att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i bolaget. Här skall alltså göras samma bedömning som vid&lt;br&gt;ansökningsförfärandet. Denna bygger som tidigare angetts på sundhets-&lt;br&gt;kravet i 2 kap. 1 §. Principen är således att samma kvalitativa krav skall&lt;br&gt;ställas på en aktieägare oavsett i vilket sammanhang frågan om personens&lt;br&gt;lämplighet att vara aktieägare blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bygger på den grundläggande principen att inspektionen&lt;br&gt;skall kunna ingripa endast i allvarliga fäll. Att en aktieägare blir försatt&lt;br&gt;i konkurs, åläggs näringsförbud eller döms för allvarligare brottslighet&lt;br&gt;kan lätt konstateras men kan knappast ensamt anses vara till skada för&lt;br&gt;bolaget, i vart fall inte om ägandet motsvarar mindre än 50 % av kapi-&lt;br&gt;talet eller samtliga röster. Därutöver krävs att det finns anledning att anta&lt;br&gt;att ägaren kommer att utöva sitt inflytande så att en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten är i farozonen. Gränsen för när sanktioner skall tillgripas&lt;br&gt;bör självfallet vara lägre om det blivit klarlagt att en ägare verkligen&lt;br&gt;missbrukar sitt inflytande än om det bara finns ett antagande om att så&lt;br&gt;kan bli fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anvisas två åtgärder som inspektionen kan vidta mot en&lt;br&gt;aktieägare som motverkar en sund utveckling av verksamheten i ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag. För det första får inspektionen, om det bedöms nödvändigt&lt;br&gt;för att bryta en ägares inflytande över bolagets verksamhet, besluta att&lt;br&gt;ägarens aktier inte får företrädas vid bolagsstämman. Bestämmelsen är&lt;br&gt;utformad så att rösträtten upphör redan i och med att inspektionen har&lt;br&gt;förordnat om detta. Att beslutet vunnit laga kraft krävs således inte. För&lt;br&gt;det andra får Finansinspektionen förelägga aktieägaren att sälja den del&lt;br&gt;av aktieinnehavet som medför att innehavet är kvalificerat. Samma åt-&lt;br&gt;gärder får vidtas mot en aktieägare som underlåtit att söka tillstånd enligt&lt;br&gt;3 a § eller som genomfört ett förvärv i strid med inspektionens beslut. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa fell gäller vidare att röster som avgetts för sådana aktier kan Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;förklaras ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer missförhållanden av så allvarligt slag att man från&lt;br&gt;inspektionens sida överväger att ingripa, är det lämpligt att inspektionen&lt;br&gt;i första hand försöker åstadkomma rättelse med andra medel än &amp;quot;frys-&lt;br&gt;ning&amp;quot; av rösträtten. Det kan t.ex. visa sig vara tillräckligt om för-&lt;br&gt;hållandena påtalas for de andra ägarna eller bolagets ledning. Om det är&lt;br&gt;nödvändigt har inspektionen enligt 6 kap. 6 § formell rätt att samman-&lt;br&gt;kalla stämma och styrelse. Misslyckas förhandlingarna, kanske beroende&lt;br&gt;på att ifrågavarande aktieägare inte är beredd att acceptera reglerna för&lt;br&gt;verksamheten, finns inte längre samma skäl att försöka undvika ett beslut&lt;br&gt;om att aktier inte får företrädas vid bolagsstämma i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en större aktieägare inte kan utöva rösträtten för sina aktier är&lt;br&gt;naturligtvis ett allvarligt ingrepp. Åtgärden kan också medföra negativa&lt;br&gt;verkningar för bolagets skötsel. Om en &amp;quot;frysning&amp;quot; av en aktieägares röst-&lt;br&gt;rätt gäller under en längre tid kan osäkerhet uppstå i ledningen, andra&lt;br&gt;aktieägare får ett ökat inflytande osv. Det är därför angeläget att frys-&lt;br&gt;ningen inte består längre än nödvändigt. I vissa fell kan de omständig-&lt;br&gt;heter som föranlett beslutet vara av övergående karaktär. Detta kan t. ex&lt;br&gt;vara fellet om en förvärvare på grund av förbiseende eller annat misstag&lt;br&gt;inte ansökt om tillstånd till förvärvet, men vid en senare prövning inte&lt;br&gt;visar sig vara olämplig som ägare. Förbudet att utöva rösträtt för aktierna&lt;br&gt;kan då upphävas snabbt. Ingripandet har då varit temporärt. I andra fell&lt;br&gt;kan skälen för beslutet bestå. Detta kan gälla t.ex. en ägare som bedöms&lt;br&gt;vara personligt olämplig och olämpligheten inte sägas vara av övergående&lt;br&gt;natur. En aktieägare som fråntagits rösträtten för sina aktier kan mycket&lt;br&gt;väl finna detta vara anledning att sälja aktierna. I så fell upphör den&lt;br&gt;osäkerhet för ledningen av bolaget som tidigare nämnts. Det kan emeller-&lt;br&gt;tid inte förutsättas att en sådan frivillig försäljning alltid kommer att ske.&lt;br&gt;För att komma till rätta med en sådan situation med en aktieägare som&lt;br&gt;utövat sitt inflytande på ett sådant sätt att hans lämplighet för överskådlig&lt;br&gt;framtid kan ifrågasättas men aktierna inte avyttras frivilligt får inspek-&lt;br&gt;tionen förelägga ägaren att avyttra aktierna. En försäljning på grund av&lt;br&gt;ett sådant föreläggande får genomföras i sådan takt att onödiga förluster&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande om avyttring kan bara avse det antal aktier som med-&lt;br&gt;för att innehavet är ett kvalificerat sådant. Inspektionen skall ju endast&lt;br&gt;pröva lämpligheten hos aktieägare som kan utöva ett väsentligt inflytande&lt;br&gt;över bolagets ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens fjärde stycke framgår att aktier som omfettas av ett&lt;br&gt;föreläggande om avyttring eller ett beslut enligt första eller andra stycket,&lt;br&gt;inte skall medräknas när det krävs viss röstmajoritet för att ett beslut&lt;br&gt;skall bli giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är redaktionell. Att Finansinspektionens tillsyn enligt lagen&lt;br&gt;skall avse värdepappersinstituten framgår av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats så att den avser endast svenska värdepappers-&lt;br&gt;institut. Ändringen är en följd av den ändrade definitionen av det sist-&lt;br&gt;nämnda begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har av samma skäl som i fråga om 6 kap. 5 § ändrats så att&lt;br&gt;den gäller svenska värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser som, beträffände företag hemmahörande&lt;br&gt;inom EES, skall underlätta för hemlandets behöriga myndigheter att utöva&lt;br&gt;tillsyn över den verksamhet som bedrivs i värdlandet. Finansinspektionen&lt;br&gt;skall således lämna tillsynsmyndigheten i företagets hemland all den in-&lt;br&gt;formation denna myndighet behöver för sin tillsyn över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser som härrör från arti-&lt;br&gt;kel 24 i investeringstjänstedirektivet. Som angetts i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 5.8) ligger huvudansvaret för tillsynen över filialer till&lt;br&gt;utländska företag på tillsynsmyndigheten i företagets hemland. För att&lt;br&gt;dessa myndigheter skall kunna skaffe sig all den information de behöver&lt;br&gt;för att uppfylla sitt tillsynsansvar har i första stycket införts en möjlighet&lt;br&gt;för hemlandsmyndigheten att inspektera filialerna efter anmälan till be-&lt;br&gt;hörig myndighet i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan hemlandsmyndigheten i stället begära att&lt;br&gt;Finansinspektionen skall företa en sådan undersökning. Inspektionen kan&lt;br&gt;i en sådan situation i stället tillåta att undersökningen görs av revisorer&lt;br&gt;eller andra experter. Kostnaden för en sådan undersökning med hjälp av&lt;br&gt;utomstående sakkunniga får bäras av den utländska tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;eller av företaget självt i enlighet med reglerna i företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tillämpningsområde har ändrats till att avse svenska värde-&lt;br&gt;pappersinstitut. Ingripanden mot utländska företag reglas i 8 b-d §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förelägga ett foretag att upphöra med handeln på en viss&lt;br&gt;marknad har inskränkts till att gälla svenska värdepappersinstitut. På&lt;br&gt;vilka marknader ett utländskt företag lämpligen bör vara verksamt är i&lt;br&gt;första hand en fråga för tillsynsmyndigheten i företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som gäller svenska värdepappersbolags verksamhet i ett annat&lt;br&gt;EES-land, är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 19.3 i investeringstjänstedirektivet anges att om ett värde-&lt;br&gt;pappersföretag, som driver verksamhet genom filial eller genom direkt&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster inom ett medlemslands territorium, inte&lt;br&gt;efterlever de föreskrifter som värdlandet utfärdat med stöd av direktivet,&lt;br&gt;så skall värdlandets behöriga myndigheter förelägga företaget att vidta&lt;br&gt;rättelse. Av punkten 4 i samma artikel framgår att om företaget trots&lt;br&gt;föreläggandet inte upphör att bryta mot föreskrifterna så skall anmälan&lt;br&gt;ske till hemlandets behöriga myndigheter, vilka har att vidta alla de åt-&lt;br&gt;gärder mot företaget som erfordras för att åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förevarande paragraf införs en uttrycklig möjlighet för Finans-&lt;br&gt;inspektionen att ingripa mot ett svenskt värdepappersbolag som, enligt&lt;br&gt;uppgift från en tillsynsmyndighet i ett annat land inom EES, inte följer&lt;br&gt;utfärdade förelägganden om rättelse som myndigheten är behörig att med-&lt;br&gt;dela. Finansinspektionen får för vaije enskilt fäll avgöra vilken av de i&lt;br&gt;7, 9 och 9 a §§ angivna åtgärderna som kan vara lämpligast för att uppnå&lt;br&gt;önskat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens sista led framgår att tillsynsmyndigheten i värdlandet&lt;br&gt;skall hållas underrättad om de åtgärder som inspektionen vidtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att med införandet av denna regel beträffände in-&lt;br&gt;gripandemöjligheter mot de svenska värdepappersbolagens verksamhet&lt;br&gt;inom EES avses ingen ändring vad beträffär inspektionens möjligheter till&lt;br&gt;ingripanden mot motsvarande verksamhet i länder utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs i lagen de regler i investeringstjänstedirektivet&lt;br&gt;som rör proceduren för ingripanden mot värdepappersföretag som inte&lt;br&gt;följer värdlandets bestämmelser för verksamhet i en filial eller för verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som sker genom direkt tillhandahållande av tjänster inom landets Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av bestämmelsens innehåll skall Finansinspektionen i&lt;br&gt;första hand försöka komma till rätta med regelöverträdelser genom att ut-&lt;br&gt;färda förelägganden om rättelse. Om det inte hjälper skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i företagets hemland om överträdelsen så&lt;br&gt;att den myndigheten kan vidta de åtgärder mot företaget som krävs för&lt;br&gt;att åstadkomma rättelse (jfr den föreslagna bestämmelsen i 8 a §). Efter-&lt;br&gt;som det är hemlandets myndigheter som har auktoriserat företaget så har&lt;br&gt;dessa myndigheter också normalt större möjligheter att på ett effektivt&lt;br&gt;sätt ingripa mot regelstridiga förfaranden. Enligt direktivet skall hem-&lt;br&gt;landets myndigheter hålla tillsynsmyndigheten i värdlandet underrättad&lt;br&gt;om vilka åtgärder som vidtas mot företaget. Skulle företaget inte upphöra&lt;br&gt;med överträdelserna trots de åtgärder som vidtagits av hemlandet eller&lt;br&gt;beroende på att sådana åtgärder visat sig otillräckliga eller av någon an-&lt;br&gt;ledning inte kan genomföras i det landet, så får inspektionen gå vidare&lt;br&gt;för att komma till rätta med missförhållandena. Vad som då återstår är&lt;br&gt;att förbjuda företaget att göra nya åtaganden i Sverige. Innan förbud&lt;br&gt;meddelas skall tillsynsmyndigheten i hemlandet underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brådskande fall kan Finansinspektionen meddela förbud utan att först&lt;br&gt;underrätta hemlandets behöriga myndighet. Även i brådskande fäll måste&lt;br&gt;emellertid inspektionen först försöka komma till rätta med en rättsstridig&lt;br&gt;verksamhet genom ett föreläggande om rättelse. Följer inte företaget detta&lt;br&gt;föreläggande kan inspektionen omedelbart förbjuda företaget att göra nya&lt;br&gt;åtaganden. Underrättelse om att företaget vägrat vidta erforderlig rättelse&lt;br&gt;och att förbud meddelats skall därefter sändas så snart som möjligt till&lt;br&gt;hemlandsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen grundar sig på en bestämmelse i artikel 19.9 i investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivet som förskriver en skyldighet att vid återkallelse av aukto-&lt;br&gt;risation meddela myndigheterna i de länder där företaget som fått sin&lt;br&gt;auktorisation återkallad driver verksamhet genom filial eller direkt till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster. Värdländernas myndigheter skall då vidta de&lt;br&gt;åtgärder som krävs för att hindra företaget att ingå nya åtaganden inom&lt;br&gt;dessa länders gränser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 d §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ut-&lt;br&gt;ländska företag som med tillstånd enligt 2 kap. 7 § driver värdepappers-&lt;br&gt;rörelse genom filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges inspektionens underrättelseskyldighet när in-&lt;br&gt;gripande har skett enligt paragrafens bestämmelser. Ansvaret för tillsynen&lt;br&gt;över ett företag med filial i Sverige är delat mellan de svenska myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heterna och myndigheterna i företagets hemland. Det är därför väsentligt Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;att rutiner etableras för samarbete mellan inspektionsmyndigheterna i be-&lt;br&gt;rörda länder så att tillsynen blir så effektiv som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras i vilka fell Finansinspektionen skall återkalla ett&lt;br&gt;tillstånd som har meddelats ett värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har disponerats om och efter mönster av bankrörelse-&lt;br&gt;och kreditmarknadsbolagslagen kompletterats med ytterligare återkallelse-&lt;br&gt;grunder. Dessa återfinns också i investeringstjänstedirektivet (artikel 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller för närvarande en regel om att ett värdepappers-&lt;br&gt;bolags tillstånd att bedriva verksamhet skall återkallas om bolagets egna&lt;br&gt;kapital understiger 2/3 av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte&lt;br&gt;täckts inom tre månader efter det att den blev känd för bolaget. Denna&lt;br&gt;regel ersätts med en liknande föreskrift i andra stycket som innebär att&lt;br&gt;tillståndet skall återkallas om bolagets kapitalbas understiger det minsta&lt;br&gt;belopp som föreskrivs i 5 kap. 1 §, dvs. det startkapital som enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § krävdes när rörelsen påböljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje, fjärde och femte stycken har av redaktionella skäl&lt;br&gt;flyttats till en ny paragraf, 9 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 9 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första, andra och tredje styckena har flyttats från 9 §. I första stycket&lt;br&gt;har gjorts en följdjustering till omdispositionen av det stycket. Andra och&lt;br&gt;tredje styckena är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats främst med anledning av att vissa banker, kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersföretag hemmahörande i ett annat land inom EES&lt;br&gt;far driva värdepappersrörelse i Sverige med stöd av sin hemlandsaukto-&lt;br&gt;risation, dvs. utan att det krävs något tillstånd här. Bestämmelser om&lt;br&gt;detta finns i 1 kap. 3 c och d §§. Paragrafen skall även tillämpas i andra&lt;br&gt;fell då verksamhet som regleras i lagen får bedrivas utan tillstånd, t.ex.&lt;br&gt;vid sådan förmedling av fondandelar som försäkringsmäklare kan bedriva&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 b §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att skyldigheten att bekosta Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet med årliga avgifter kommer att gälla även utländska företag&lt;br&gt;som driver verksamhet från filial här i landet. Motsvarande regler finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 kap. 22 § bankrörelselagen (1987:617) och 23 § lagen (1992:1610) Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och grundar sig på bestämmelser i EG:s direktiv om att&lt;br&gt;underlåtenhet att meddela ett beslut skall kunna bli föremål för prövning&lt;br&gt;i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 26 i investeringstjänstedirektivet finns en allmän bestämmelse&lt;br&gt;om rätt att överklaga beslut till domstol. Där stadgas bl.a. att möjlighet&lt;br&gt;skall finnas att klaga till domstol då inget beslut har fattats inom sex&lt;br&gt;månader från det att en fullständig ansökan om auktorisation har getts in.&lt;br&gt;I artikel 17.3 finns en särskild bestämmelse med samma innehåll såvitt&lt;br&gt;gäller underlåtenhet att översända underrättelse om filialetablering inom&lt;br&gt;EES. Tiden inom vilken beslut måste fattas är emellertid här tre månader&lt;br&gt;i stället för sex. Bestämmelserna har behandlats ytterligare i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås i sina huvuddelar träda i kraft den 1 januari 1996 i enlig-&lt;br&gt;het med bestämmelserna i kapitalkravs- och investeringstjänstedirektiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 1 anges dock att lagen såvitt avser vissa paragrafer som inte&lt;br&gt;grundas på dessa direktiv skall träda i kraft den 1 januari 1995. Detta&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om undantag från värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde i 1 kap. 1 §, om försäkringsmäklares förmedling av&lt;br&gt;fondandelar i 1 kap. 3 b §, värdepappersbolags möjligheter att som pant&lt;br&gt;ta emot aktier i moderbolag i 3 kap. 6 § samt om värdepappersbolags&lt;br&gt;förvärv av aktier i moderbolag i 4 kap. 5 §. Detsamma gäller upp-&lt;br&gt;hävandet av bestämmelserna om enhandsengagemang och kapitaltäckning&lt;br&gt;i 3 kap. 7 § resp. 5 kap. 2-4 §§. Motsvarande regler tas in i den nya&lt;br&gt;lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag som i dessa delar föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 1 § andra stycket anges att ett värdepappersbolags kapitalbas&lt;br&gt;inte får understiga det belopp för startkapital som föreskrivs enligt de&lt;br&gt;ändrade bestämmelserna i 2 kap. 5 §. Normalt skall, enligt 6 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket, verksamhetstillståndet återkallas i fell när kapitalbasen&lt;br&gt;under tre månaders tid inte kunnat hållas i nivå med det föreskrivna&lt;br&gt;startkapitalet. Dessa bestämmelser kan inte tillämpas i fråga om värde-&lt;br&gt;pappersbolag som beviljats tillstånd och påbörjat sin verksamhet innan&lt;br&gt;lagändringarna trätt i kraft. I punkt 2 har därför tagits in en komp-&lt;br&gt;letterande regel, enligt vilken referensnivån för kapitalbasen i stället skall&lt;br&gt;motsvara startkapitalkravet beräknat efter ecu-kursen per dagen för&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som föreslås i 3 kap. 4 § innebär att vissa av de sido- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;verksamheter som ett värdepappersbolag nu kan bedriva med stöd av sin&lt;br&gt;grundläggande auktorisation kommer att fordra särskilt tillstånd. Vidare&lt;br&gt;införs som en ny tillståndspliktig sidoverksamhet valutaväxlingstrans-&lt;br&gt;aktioner. I punkten 3 har tagits in en uttrycklig regel om att frågor om&lt;br&gt;tillstånd får prövas före lagens ikraftträdande. Där ges också en&lt;br&gt;kompletterande regel som innebär att en tillståndspliktig verksamhet för&lt;br&gt;vilken tillstånd sökts vid ikraftträdandet får fortsättas till dess denna&lt;br&gt;ansökan har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts en följdändring så att hänvisningen till lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse kommer att omfatta även filialer till utländska företag&lt;br&gt;hemmahörande inom EES som bedriver verksamhet i Sverige med stöd&lt;br&gt;av bestämmelsen i den lagens 1 kap. 3 c §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i den nya punkten 3 har tillkommit för att uppfylla investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivets regler om tillträde till reglerade marknader. Av&lt;br&gt;dessa regler (artikel 15) följer att utländska företag som i ett EES-land&lt;br&gt;erhållit auktorisation att tillhandahålla investeringstjänster i form av&lt;br&gt;kommissionshandel eller handel för egen räkning med finansiella instru-&lt;br&gt;ment skall kunna få börsmedlemskap. För att nå överensstämmelse med&lt;br&gt;vad som gäller för värdepappersinstitut enligt punkten 2 har även tagits&lt;br&gt;med sådana EES-företag vars hemlandsauktorisation inbegriper förmed-&lt;br&gt;lingsverksamhet. Såväl värdepappersföretag som banker och andra kredit-&lt;br&gt;institut med tillstånd i ett EES-land att driva nu angivna former av&lt;br&gt;värdepappersrörelse kan få börsmedlemskap. En förutsättning är emeller-&lt;br&gt;tid att företaget i fråga uppfyller de krav som börsen ställt upp för&lt;br&gt;medlemskap och att företaget vid en prövning av börsen anses vara lämp-&lt;br&gt;ligt att delta i handeln där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av investeringstjänstedirektivets bestämmelser (artikel 15.2) följer att&lt;br&gt;börsmedlemskap får nekas företag inom EES som inte iakttar de olika&lt;br&gt;kraven enligt kapitalkravsdirektivet (93/6/EEG) och den hemlandstillsyn&lt;br&gt;som gäller enligt detta direktiv. Ytterligare krav på kapital får ställas upp&lt;br&gt;endast i fråga om sådant som inte regleras i kapitalkravsdirektivet. En&lt;br&gt;sådan sak är tillträdesavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I investeringstjänstedirektivet anges särskilt att tillträdet till en reglerad Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;marknad får vara villkorat av att marknadens administrativa och struktu-&lt;br&gt;rella regler samt handelsregler efterlevs. Som ytterligare förutsättningar&lt;br&gt;för tillträdet får enligt direktivet uppställas att yrkesmässiga krav som&lt;br&gt;gäller för personal som verkar på eller i anslutning till marknaden samt&lt;br&gt;reglerna och förfarandena för clearing och avveckling iakttas. Andra vill-&lt;br&gt;kor som en börs således kan ställa upp för medlemskap kan avse bl.a.&lt;br&gt;krav på viss kompetens hos företagets personal, adekvat utrustning vad&lt;br&gt;gäller kommunikation samt teknisk kapacitet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 4, som motsvarar nuvarande punkten 3, har rekvisiten för&lt;br&gt;börsmedlemskap för utländska företag som inte har sitt hemland inom&lt;br&gt;EES justerats så att förutsättningarna för börsmedlemskap blir enhetliga&lt;br&gt;med dem som gäller för värdepappersinstitut och företag från ett EES-&lt;br&gt;land. I punkten har genom ett tillägg särskilt angetts att företaget i sitt&lt;br&gt;hemland skall stå under betryggande tillsyn. Detta innebär ett krav på att&lt;br&gt;de utländska företag som avses i punkten 4 skall stå under en likartad&lt;br&gt;tillsyn som företagen från ett EES-land. I fråga om krav på kapital gäller&lt;br&gt;som förutsättning för medlemskap den allmänna bestämmelsen i denna&lt;br&gt;paragrafs sista stycke, dvs. att företaget skall ha tillräckliga finansiella&lt;br&gt;resurser. En börs får dock inte såsom förutsättning för medlemskap ställa&lt;br&gt;strängare krav i fråga om den finansiella styrkan på företag med säte i ett&lt;br&gt;land utanför EES än på EES-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet gäller prin-&lt;br&gt;cipen om fritt tillträde dvs. att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i lagen och av börsen skall få bli börsmedlem. Vidare följer av den&lt;br&gt;i samma paragraf uppställda neutralitetsprincipen att börser i sin verk-&lt;br&gt;samhet skall behandla samtliga medlemmar lika. Inga medlemmar får så-&lt;br&gt;ledes särbehandlas, positivt eller negativt, utan alla kontakter som före-&lt;br&gt;kommer med medlemmarna skall följa uppställda regler för verksamhe-&lt;br&gt;ten. Av de angivna principerna följer vidare att en börs inte får ställa&lt;br&gt;strängare krav i fråga om medlemskap och deltagande i handeln på före-&lt;br&gt;tag som anges i punkten 4 än på företag från ett EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs AB föreslår i sitt remissvar att det även görs&lt;br&gt;ändringar i fjärde stycket. Fondbörsen vill att uttrycket &amp;quot;tillräckliga&lt;br&gt;finansiella resurser&amp;quot; ersätts med en hänvisning till 2 kap. 5 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse i vilken paragraf — i den nya lydelse som här före-&lt;br&gt;slås — anges kraven på bundet eget kapital för värdepappersbolag. Fond-&lt;br&gt;börsen menar att detta skulle tydliggöra att innebörden av kravet på&lt;br&gt;finansiella resurser i fortsättningen styrs av de bestämmelser om kapi-&lt;br&gt;talkrav som finns i kapitalkravsdirektivet. Det finns emellertid vissa&lt;br&gt;problem med att använda en sådan hänvisning. I den aktuella paragrafen&lt;br&gt;regleras enbart kravet på startkapital. Direktivet om kapitalkrav ger dock&lt;br&gt;utrymme att av börsmedlem fordra att även kraven på kapitaltäckning för&lt;br&gt;kreditrisker och marknadsrisker uppfylls (se artikel 15.2). En hänvisning&lt;br&gt;till bestämmelsen i lagen om värdepappersrörelse skulle i onödan in-&lt;br&gt;skränka denna möjlighet. De i bestämmelsen angivna beloppen ansluter&lt;br&gt;till de miniminivåer på startkapital som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet.&lt;br&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att beloppen i framtiden kan behöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjas över dessa nivåer. Det innebär dock inte att de eventuella högre Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kraven kan tillämpas av en börs gentemot institut från annat EES-land så&lt;br&gt;länge de uppfyller de kapitalnivåer som gäller i hemlandet. En hänvisning&lt;br&gt;till 2 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse skulle i sådant fell bli&lt;br&gt;missvisande. Mot bakgrund av bl.a. dessa omständigheter har det ansetts&lt;br&gt;mindre lämpligt att vidta den av Fondbörsen föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts ändringar som är betingade av investeringstjänste-&lt;br&gt;direktivets detalj bestämmelser om genomlysningen av handeln vid en reg-&lt;br&gt;lerad marknad (artikel 21). Direktivet anger i vilka särskilda situationer&lt;br&gt;som informationskravet kan mildras eller efterges. Vidare öppnar direk-&lt;br&gt;tivet en möjlighet för de behöriga myndigheterna att föreskriva mer&lt;br&gt;flexibla villkor särskilt vad gäller tidpunkten för offentliggörandet, när&lt;br&gt;det gäller obligationer och liknande instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har överlämnats till regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de, Finansinspektionen att utforma föreskrifter om tidpunkten och for-&lt;br&gt;merna för offentliggörandet av kurser och omsättningsuppgifter samt om&lt;br&gt;villkoren för att i särskilda situationer t. ex. medge viss tidsförskjutning&lt;br&gt;av offentliggörandet eller helt efterge detta krav. EES-avtalets minimi-&lt;br&gt;villkor skall därvid utgöra basen för de detalj föreskrifter som skall ut-&lt;br&gt;arbetas. Föreskrifterna kan givetvis innehålla strängare villkor än minimi-&lt;br&gt;standarden, men måste då gälla generellt utan diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett undantag från börsmedlems skyldighet att till&lt;br&gt;börsen rapportera sådana avslut i vid börsen noterade finansiella instru-&lt;br&gt;ment som gjorts utanför börsen. Undantaget har tillkommit på initiativ av&lt;br&gt;bl.a. Stockholm Fondbörs AB som i sitt remissvar påtalar att det kan&lt;br&gt;uppstå situationer i vilka börsmedlemmar tvingas att rapportera samma&lt;br&gt;affär till flera börser. Börsen menar att detta är särskilt påtagligt i fråga&lt;br&gt;om utländska börsmedlemmar som har rapporteringskrav även i hem-&lt;br&gt;landet. Som exempel nämns att ett danskt medlemsföretag som handlar&lt;br&gt;Volvoaktier på Londonbörsen till kunder i England måste rapportera&lt;br&gt;samma affär till börserna i London, Stockholm och Köpenhamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av allmänmotiveringen (avsnitt 5.7) regleras i investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet enbart rapportering till hemlandet av transaktioner&lt;br&gt;i finansiella instrument som ett värdepappersföretag gör genom en filial&lt;br&gt;i ett annat EES-land eller genom gränsöverskridande verksamhet riktad&lt;br&gt;till ett sådant land. Från rapporteringskravet får enligt artikel 20.2&lt;br&gt;undantas sådana transaktioner som utförs på en reglerad marknad i värd-&lt;br&gt;landet och som är föremål för rapportering där. Den bakomliggande&lt;br&gt;tanken med detta undantag är uppenbarligen att dubbla rapporteringar&lt;br&gt;skall kunna undvikas beträffände affärer som sker på en reglerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknad inom EES. I linje härmed bör därför från rapporteringskravet Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;enligt den förevarande paragrafen undantas sådana transaktioner som&lt;br&gt;börsmedlemmen rapporterar till annan börs inom EES. Undantaget bör&lt;br&gt;gälla både inhemska och utländska börsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i 1 kap. 7 a § lagen om värdepappersrörelse vidgas&lt;br&gt;de svenska värdepappersinstitutens rapporteringsplikt på grund av&lt;br&gt;reglerna i artikel 20 i direktivet om investeringstjänster. Utvidgningen&lt;br&gt;gäller i fråga om transaktioner i finansiella instrument som sker genom&lt;br&gt;filial i ett annat EES-land eller genom gränsöverskridande verksamhet.&lt;br&gt;Som framgår av författningskommentaren till ändringen kan antas att ett&lt;br&gt;motsvarande undantag från rapporteringsplikten som här föreslås gälla för&lt;br&gt;börsmedlemmar kommer att tas in i de föreskrifter som närmare skall&lt;br&gt;reglera rapporteringsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i allmänmotiveringen (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Såsom behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.7) har inte samma&lt;br&gt;stränga krav på omedelbart offentliggörande av kurser och omsättnings-&lt;br&gt;uppgifter som föreskrivs för börs uppställts för auktoriserade marknads-&lt;br&gt;platser. Syftet med detta har varit att ge större mått av flexibilitet vid&lt;br&gt;organisationen av handel på en auktoriserad marknadsplats. För en sådan&lt;br&gt;marknadsplats saknas för närvarande i lagen uppställda krav på vid vilken&lt;br&gt;tidpunkt information skall lämnas. Investeringstjänstedirektivet (artikel&lt;br&gt;21) föreskriver emellertid vissa minimivillkor vad gäller genomlysningen&lt;br&gt;vid en reglerad marknad. En anpassning till direktivet i denna del fordrar&lt;br&gt;att den allmänt hållna bestämmelsen i denna paragraf kompletteras. Där-&lt;br&gt;för har i paragrafen införts en bestämmelse som föreskriver skyldighet&lt;br&gt;att — i den ordning och omfattning som regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande Finansinspektionen föreskriver — offentliggöra in-&lt;br&gt;formation om kurser och omsättningsuppgifter beträffände varje finan-&lt;br&gt;siellt instrument som noteras vid marknadsplatsen. Dessa föreskrifter&lt;br&gt;måste minst uppfylla de minimikrav som direktivet uppställer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke. Bestämmelsen i det nya&lt;br&gt;stycket innebär att sådana värdepappersinstitut och utländska företag som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 § första stycket 2-4 och 7 kap. 2 a § kan få tillträde till&lt;br&gt;en börs resp, en auktoriserad marknadsplats även skall ha möjlighet att&lt;br&gt;bli medlem i eller få tillträde till en clearingorganisation som betjänar en&lt;br&gt;börs eller en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret för medlemskap är att värdepappersföretaget uppfyller kraven Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;på kapital och hemlandstillsyn enligt kapitalkravsdirektivet. Ytterligare&lt;br&gt;krav på kapital kan bara ställas för förhållanden som inte täcks av be-&lt;br&gt;stämmelserna i kapitalkravsdirektivet, såsom i fråga om exempelvis till-&lt;br&gt;trädesavgifter. Särskilda krav kan vidare ställas upp av en clearing-&lt;br&gt;organisation beträffande säkerheter och garantier för åtagandenas säker-&lt;br&gt;ställande och på teknisk kapacitet, exempelvis på en medlems data- och&lt;br&gt;kommunikationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket, som motsvarar nuvarande tredje stycket, har en redak-&lt;br&gt;tionell ändring gjorts till följd av införandet av ett nytt andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Upphävande av 3 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som reglerar begränsningar av ett kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;stora exponeringar har flyttats till 5 kap. 1 och 3 §§ i den föreslagna&lt;br&gt;lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upphävande av 4 kap. 2-4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har upphävts därför att regler med motsvarande innehåll&lt;br&gt;forts in i den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (se&lt;br&gt;närmare avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med ytterligare förutsättning för beviljande&lt;br&gt;av tillstånd. Tillägget innebär att det i lagtexten klart anges att det i&lt;br&gt;Finansinspektionens prövning av en tillståndsansökan ingår att göra en&lt;br&gt;lämplighetsprövning av de tilltänkta ägarna med kvalificerade innehav i&lt;br&gt;bolaget. Ändringen innebär i sak ingen nyhet eftersom det hittills ansetts&lt;br&gt;att denna prövning ligger i kravet på att den planerade rörelsen skall&lt;br&gt;kunna antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet. Skälen&lt;br&gt;för tillägget har redovisats i allmänmotiveringen (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ägarprövning i vissa andra fäll av förvärv av aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett kreditmarknadsbolag finns i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket har gjorts en redaktionell ändring med anledning av att&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 3 a § lagen om värdepappersrörelse flyttats och&lt;br&gt;delats upp i två nya paragrafer, 1 kap. 3 d och 3 e §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har fått ny lydelse. Den innehåller en förklaring&lt;br&gt;om att reglerna om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag. Reglerna om kapitaltäckning för kredit-&lt;br&gt;risker i 4 kap. 1-4 §§ har ersatts av bestämmelser i den nya lagen. Häri-&lt;br&gt;genom har samtliga paragrafer i 4 kap. utom 1 § kunnat tas bort ur den&lt;br&gt;förevarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena om att ett kreditmarknads-&lt;br&gt;bolags kapitalbas inte får understiga den lägsta nivå för startkapital som&lt;br&gt;krävdes när verksamheten påböljades, har justerats med hänsyn till att&lt;br&gt;reglerna om kapitaltäckning överförts till en särskild lag. Även om ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags kapitalbas är tillräckligt stor för att uppfylla kapi-&lt;br&gt;taltäckningskraven får den inte understiga startkapitalet. Om så skulle ske&lt;br&gt;kan bolagets tillstånd återkallas enligt bestämmelserna i 5 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Justeringen i paragrafen har skett för att beakta den ändrade paragrafin-&lt;br&gt;delningen i 6 kap. lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.13 Förslagen till ändring i lagen (1980:1097) om Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan, sparbankslagen (1987:619),&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620) och lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kapitaltäckning och kapitalbas i de aktuella lagarna&lt;br&gt;har upphävts som en följd av att regler av motsvarande innehåll för samt-&lt;br&gt;liga berörda institut samlats i den föreslagna nya lagen om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i sparbankslagen, föreningsbankslagen och&lt;br&gt;lagen om återföring av obeskattade reserver är vidare konsekvenser av&lt;br&gt;att bestämmelserna om kapitaltäckning och kapitalbas har upphävts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9-11 §§ bankrörelselagen och 5 kap. 1-4 §§ lagen om värdepap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;persrörelse samt att bestämmelser av motsvarande innehåll inforts i den Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;föreslagna nya kapitaltäckningslagen och där sammanförts med de nya&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema avseende marknadsrisker. Ändringarna avser&lt;br&gt;huvudsakligen hänvisningarna till de ovan nämnda kapitaltäckningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema, vilka nu ersatts med hänvisningar till den nya lagen. Häri-&lt;br&gt;genom kommer hänvisningarna att omfatta även de nya kapitalkravsreg-&lt;br&gt;lema avseende marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.14 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter har intagits&lt;br&gt;en ny bestämmelse, 3 kap. 32 b §, enligt vilken utländska kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersföretag som är verksamma i Sverige utan filialetable-&lt;br&gt;ring här skall lämna en skriftlig förbindelse att årligen lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift enligt 3 kap. 22, 25 a eller 27 § samma lag. Vid utbetalning av&lt;br&gt;ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt dessa&lt;br&gt;paragrafer följer skyldighet för den som har att avge kontrolluppgift att&lt;br&gt;göra skatteavdrag för betalning av preliminär A-skatt. En sådan skyldig-&lt;br&gt;het att innehålla preliminär skatt bör inte åläggas de nu aktuella utländska&lt;br&gt;företagen. I 10 § femte stycket uppbördslagen tas därför in en ny punkt&lt;br&gt;j, enligt vilken preliminär A-skatt inte skall utgå för ränta eller utdelning&lt;br&gt;för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt sådan förbindelse som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:806) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att det blir möjligt för värdepappersbolag som&lt;br&gt;är dotterbolag till ett försäkringsbolag att under de förutsättningar som i&lt;br&gt;övrigt gäller enligt bestämmelsen som pant ta emot aktier i moderbolaget.&lt;br&gt;Motsvarande ändring i fråga om förvärv av aktier görs i 4 kap. 5 §. Änd-&lt;br&gt;ringarna har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.11).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs för värdepappersbolag och svenska bankinstitut med till-&lt;br&gt;stånd att bedriva värdepappersrörelse ett begränsat undantag från aktie-&lt;br&gt;bolagslagens och bankaktiebolagslagens principiella förbud mot förvärv&lt;br&gt;av egna aktier och aktier i moderbolag. För att uppnå terminologisk&lt;br&gt;överensstämmelse med övriga paragrafer i kapitlet har bestämmelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningsområde ändrats så att det omfattar svenska värdepappersinsti- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tut. Andringen innebär ingen materiell skillnad i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregeln utvidgas vidare i materiellt avseende till att gälla även&lt;br&gt;det förbud för försäkringsbolag att förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag som finns i 6 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1987:713).&lt;br&gt;Ändringen innebär att det blir möjligt för ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;som är dotterbolag till ett försäkringsföretag att under de förutsättningar&lt;br&gt;och i den omfattning som anges i paragrafen förvärva aktier i moderbo-&lt;br&gt;laget. Regleringen blir härigenom enhetlig för samtliga värdepappers-&lt;br&gt;institut oberoende av moderbolagets karaktär. Ändringen har behandlats&lt;br&gt;i allmänmotiveringen (avsnitt 5.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bank: bankaktiebolag, sparbank och föreningsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsbolag och Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag&lt;br&gt;men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller an-&lt;br&gt;delar eller att driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra&lt;br&gt;en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;2-11 lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut vars&lt;br&gt;dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av kreditinstitut,&lt;br&gt;värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag eller finansiella&lt;br&gt;institut, dock att minst ett av dotterföretagen är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt&lt;br&gt;företag som inte är ett holdingföretag med finansiell verksamhet men som&lt;br&gt;har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet består i att äga eller förvalta fäst egendom, tillhandahålla&lt;br&gt;datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband&lt;br&gt;med ett eller flera kreditinstituts eller värdepappersbolags eller motsva-&lt;br&gt;rande utländskt företags huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av&lt;br&gt;rösterna eller kapitalet i ett kreditinstitut eller värdepappersbolag eller&lt;br&gt;motsvarande utländskt företag, finansiellt institut eller anknutet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar&lt;br&gt;i en svensk eller utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal&lt;br&gt;med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna for&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger aktier eller andelar i en juridisk person och har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsva-&lt;br&gt;rande ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i annat fäll än som avses i 3 på grund av avtal med en juridisk per-&lt;br&gt;son eller föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är företaget moderföretag och den juridiska personen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag, eller ett moderföretag och ett eller flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans, eller flera dotterföretag tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal&lt;br&gt;med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger aktier eller andelar i en juridisk person och har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsva-&lt;br&gt;rande ledningsorgan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är även en sådan juridisk person dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i denna lag företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Kapitalkrav och kapitalbas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett institut skall ha en kapitalbas som täcker summan av kapital-&lt;br&gt;kraven för kreditrisker enligt 2 § och marknadsrisker enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En och samma del av kapitalbasen får inte användas för att samtidigt&lt;br&gt;täcka både kreditrisker och marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att uppfylla kapitalkravet för kreditrisker skall institutet vid vaije&lt;br&gt;tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 5 och 6 §§, som motsvarar&lt;br&gt;minst 8 % av värdet av institutets tillgångar och åtaganden beräknat&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att uppfylla kapitalkravet för marknadsrisker skall institutet vid&lt;br&gt;vaije tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 5-7 §§, som täcker&lt;br&gt;marknadsrisker beräknade enligt 4 kap. 2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter tillstånd av Finansinspektionen, beräkna kapitalkra-&lt;br&gt;vet för sådana marknadsrisker som avses i 4 kap. 2-7 §§ i enlighet med&lt;br&gt;2 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handelslagrets storlek normalt inte överstiger 5 % av institutets totala&lt;br&gt;balansomslutning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdet av positionerna i handelslagret normalt inte överstiger 15 mil-&lt;br&gt;joner ecu, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelslagrets storlek och värdet av positionerna i handelslagret inte&lt;br&gt;vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala balansomslutning&lt;br&gt;respektive 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Även om kraven enligt 2 och 3 §§ är uppfyllda får ett värdepappers-&lt;br&gt;bolags kapitalbas, beräknad enligt 5-7 §§, aldrig understiga ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 25 % av bolagets fasta omkostnader för det föregående&lt;br&gt;året eller, om bolagets verksamhet pågått i mindre än ett år, 25 % av de&lt;br&gt;festa omkostnader som angetts i bolagets verksamhetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omfettningen av bolagets verksamhet ändrats väsentligt sedan det&lt;br&gt;föregående året eller om Finansinspektionen finner att verksamhetsplanen&lt;br&gt;behöver korrigeras, får inspektionen besluta om ändring av kapitalkravet&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 6 §. Det primära kapitalet skall utgöra minst&lt;br&gt;hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker&lt;br&gt;reservfonder, i föreningsbanker eget kapital med undantag för förlags-&lt;br&gt;insatser samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag kapitalandelen&lt;br&gt;av skatteutjämningsreserv och av periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen av det belopp som&lt;br&gt;svarar mot bankens eller bolagets reserver till följd av avskrivning på&lt;br&gt;egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära&lt;br&gt;kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem år far tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för vaije helt år som&lt;br&gt;återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt med-&lt;br&gt;givande av regeringen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Från summan av det primära och det supplementära kapitalet enligt&lt;br&gt;5 § andra, tredje och fjärde styckena skall räknas av det bokförda värdet&lt;br&gt;av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett&lt;br&gt;företag som driver försäkringsverksamhet eller något slag av finansiell&lt;br&gt;verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras&lt;br&gt;om tillskottet uppgår till högst 5 % av företagets egna kapital eller&lt;br&gt;motsvarande och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott&lt;br&gt;inte överstiger 10 % av eget kapital eller egna fonder. Avräkning skall&lt;br&gt;inte heller göras för tillskott som belöper på företag som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna om konsolidering enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För att täcka marknadsrisker som avses i 2 kap. 4 § och 4 kap. 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§ får till kapitalbasen räknas även andra poster än dem som anges i&lt;br&gt;5 §, såsom orealiserade vinster som ingår i institutets handelslager och&lt;br&gt;förlagslån med en ursprunglig löptid på minst två år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Kapitalkrav för kreditrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande&lt;br&gt;till ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret.&lt;br&gt;Dessa poster delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk&lt;br&gt;kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar för vilka utländska stater eller central-&lt;br&gt;banker svarar, om placeringen eller fordran gäller i den nationella valutan&lt;br&gt;och är refinansierad i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de&lt;br&gt;utländska stater och centralbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka&lt;br&gt;säkerheten utgörs av sådana tillgångar som avses i 1 eller sådana&lt;br&gt;placeringar för vilka en stat svarar enligt 2—4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna pensionsfonden&lt;br&gt;eller ett svenskt företag som bedriver något slag av bankverksamhet&lt;br&gt;svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller en&lt;br&gt;därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år&lt;br&gt;för vilka en utländsk bank svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Placeringar och fordringar för vilka svarar en bank i någon av de&lt;br&gt;utländska stater som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de inter-&lt;br&gt;nationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka&lt;br&gt;säkerheten utgörs av placeringar eller fordringar som anges i 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka&lt;br&gt;säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfästighet eller tomträtt till sådan&lt;br&gt;fastighet inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild&lt;br&gt;värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övriga placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena tas&lt;br&gt;upp till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet enligt första stycket skall undantas&lt;br&gt;sådana tillskott, placeringar och fordringar som regeringen föreskriver.&lt;br&gt;Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt andra stycket skall&lt;br&gt;posterna värderas i enlighet med vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handelslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett instituts handelslager utgörs av sådana positioner i finansiella&lt;br&gt;instrument som institutet tagit i avsikt att på kort sikt göra en vinst, att&lt;br&gt;skydda egna positioner eller att avveckla affärer med kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslagret utgörs vidare av ett instituts resultatförda men inte&lt;br&gt;reglerade fordringar som är hänförliga till poster i handelslagret såsom&lt;br&gt;avgifter, provisioner, räntor och utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positionsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalkravet för ränteanknutna finansiella instrument som ingår i ett&lt;br&gt;instituts handelslager bestäms på grundval av emittentens kreditvärdighet&lt;br&gt;och instrumentens löptid. Kapitalkravet skall gälla för den specifika och&lt;br&gt;generella risken. Vid beräkning av kapitalkravet får institutet räkna av&lt;br&gt;långa och korta positioner i samma slag av finansiella instrument mot&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet för den specifika risken skall de&lt;br&gt;ränteanknutna finansiella instrumenten delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Placeringar och fordringar som avses i 3 kap. 1 § första stycket A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Placeringar och fordringar som avses i 3 kap. 1 § första stycket B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Övriga placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden.&lt;br&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i andra stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0,25 %, 1,00 % och 1,60 % av summan av de poster som anges i&lt;br&gt;andra stycket B, beroende på om den återstående löptiden är högst&lt;br&gt;6 månader, mellan 6 och 24 månader, respektive över 24 månader, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 % av summan av de poster som anges i andra stycket C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall bestämmas enligt antingen&lt;br&gt;en löptidsbaserad eller en durationsbaserad metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kapitalkravet för aktier och aktieanknutna finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i ett instituts handelslager skall motsvara dels 4 % av institutets&lt;br&gt;bruttoposition i sådana instrument (specifik risk), dels 8 % av institutets&lt;br&gt;nettoposition i sådana instrument (generell risk). Vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet får institutet räkna av långa och korta positioner i samma&lt;br&gt;slag av finansiella instrument mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken får sättas ned till 2 %, om&lt;br&gt;positionerna i aktier och aktieanknutna finansiella instrument uppfyller&lt;br&gt;särskilda krav i fråga om säkerhet, likviditet och riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett institut som garanterar en emission av fondpapper får vid be-&lt;br&gt;räkning av kapitalkravet för risker som ett sådant åtagande innebär, i&lt;br&gt;stället för vad sägs i 2 och 3 §§, använda en särskild metod som tar hän-&lt;br&gt;syn till dels av tredje man genom avtal tecknade eller garanterade delar&lt;br&gt;av emissionen, dels den tid som förflutit efter det att institutet blivit&lt;br&gt;bundet av sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För transaktioner som ett institut har gjort i sådana finansiella&lt;br&gt;instrument som avses i 2 och 3 §§ och där affären inte fullföljts på av-&lt;br&gt;talad avvecklingsdag skall kapitalkravet bestämmas med hänsyn till den&lt;br&gt;risk för förlust som institutet utsätts för genom detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaikravet enligt första stycket skall beräknas på grundval av dels&lt;br&gt;skillnaden mellan avtalat pris för de finansiella instrumenten och deras&lt;br&gt;gällande marknadsvärde, dels den tid som förflutit från avtalad avveck-&lt;br&gt;lingsdag. Efter medgivande av Finansinspektionen får kapitalkravet i&lt;br&gt;stället beräknas med utgångspunkt i det avtalade priset och den tid som&lt;br&gt;förflutit från avtalad avvecklingsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kapitalkravet för motpartsrisker i transaktioner som rör handelslagret&lt;br&gt;och där ett institut betalat för finansiella instrument innan dessa mottagits&lt;br&gt;eller levererat finansiella instrument utan att likvid erhållits för dem, skall&lt;br&gt;motsvara 8 % av värdet av de finansiella instrumenten eller likviden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;multiplicerat med det riskvikttal som enligt 3 kap. 1 § första och andra&lt;br&gt;styckena gäller för den ifrågavarande motparten. Motsvarande kapitalkrav&lt;br&gt;gäller om det vid gränsöverskridande handel har förflutit en eller flera&lt;br&gt;dagar efter det att betalning eller leverans ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För resultatförda men inte reglerade fordringar såsom sådana av-&lt;br&gt;gifter, provisioner, räntor och utdelningar som är hänförliga till poster i&lt;br&gt;handelslagret skall bestämmelserna om kapitalkrav för kreditrisker i&lt;br&gt;2 kap. 2 § och 3 kap. 1 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milutakursrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta för hela&lt;br&gt;verksamheten överstiger 2 % av kapitalbasen enligt 2 kap. 5-7 §§ skall&lt;br&gt;kapitalkravet motsvara 8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod&lt;br&gt;användas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Stora exponeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med exponering avses ett instituts tillgångsposter samt poster utanför&lt;br&gt;balansräkningen. Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som&lt;br&gt;uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under&lt;br&gt;två dygn efter betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instru-&lt;br&gt;ment omfattas inte exponeringar som uppkommer i samband med normal&lt;br&gt;avveckling av en transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då&lt;br&gt;antingen betalning har skett eller de finansiella instrumenten har leve-&lt;br&gt;rerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor exponering är en exponering som ett institut har gentemot en&lt;br&gt;kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning vars värde uppgår&lt;br&gt;till eller överstiger 10 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med en grupp av kunder med inbördes anknytning avses två eller&lt;br&gt;flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en&lt;br&gt;helhet ur risksynpunkt därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över en eller&lt;br&gt;flera av de övriga i gruppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes&lt;br&gt;anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i&lt;br&gt;betalningssvårigheter om en av dem drabbas av ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Värdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av&lt;br&gt;kunder med inbördes anknytning får inte överstiga 25 % av institutets&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning är&lt;br&gt;moderföretag eller dotterföretag till institutet eller ett eller flera dotter-&lt;br&gt;företag till moderföretaget får värdet av exponeringen inte överstiga 20 %&lt;br&gt;av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om institutet i ett fäll som avses i andra stycket är en bank och moder-&lt;br&gt;företaget inte är ett institut, ett motsvarande utländskt företag eller för-&lt;br&gt;säkringsföretag får värdet av exponeringen inte överstiga 10 % av bank-&lt;br&gt;ens kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Det sammanlagda värdet av ett instituts stora exponeringar får inte&lt;br&gt;överstiga 800 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett moderföretag är ett institut skall vid beräkningen av de i 3&lt;br&gt;och 4 § § angivna gränsvärdena inte medräknas exponeringar som koncern-&lt;br&gt;företag som är institut har gentemot andra koncernföretag, om företagen&lt;br&gt;står under tillsyn och omfettas av samma konsolidering som moderföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge att första stycket får tillämpas även på koncerner&lt;br&gt;där moderföretaget är ett i Sverige etablerat holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett institut skall fortlöpande rapportera sina stora exponeringar till&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts exponeringar överstiger något av de i 3 och 4 §§ an-&lt;br&gt;givna gränsvärdena, skall institutet genast anmäla detta till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Inspektionen får bestämma en viss tid inom vilken exponeringarna&lt;br&gt;skall nedbringas till de tillåtna gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Gruppbaserad tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En finansiell företagsgrupp föreligger om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett institut är moderföretag till ett annat institut eller ett finansiellt&lt;br&gt;institut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett institut har ägarintresse i ett annat institut eller ett finansiellt&lt;br&gt;institut och leder detta tillsammans med ett eller flera företag vars ansvar&lt;br&gt;är begränsat till den andel av kapitalet som företagen innehar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett holdingföretag med finansiell verksamhet är moderföretag till ett&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett institut är moderföretag till eller har sådant ägarintresse som&lt;br&gt;avses i första stycket 2 i ett anknutet företag eller om ett holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet är moderföretag till ett anknutet företag skall&lt;br&gt;även detta företag ingå i den finansiella företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansiell företagsgrupp skall även omfatta ett utländskt företag som&lt;br&gt;motsvarar ett institut, om detta är dotterföretag enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Finansinspektionen får besluta att bestämmelserna i detta kapitel om&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper skall gälla även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andra ägarintressen än som anges i 1 § första stycket 2 eller andra&lt;br&gt;former av kapitalbindningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett institut som utövar ett väsentligt inflytande över ett eller flera&lt;br&gt;institut eller finansiella institut, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institut eller finansiella institut som har en gemensam eller i huvud-&lt;br&gt;sak gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som föreskrivs i 2 kap. 2 § om kapitalkrav för kreditrisker, i&lt;br&gt;2 kap. 3 § om kapitalkrav för marknadsrisker och i 5 kap. 3 och 4 §§ om&lt;br&gt;stora exponeringar skall tillämpas även på den samlade ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ningen för en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket omfattar inte försäkringsföretag och sådana dotterföretag&lt;br&gt;till ett försäkringsföretag som inte driver någon form av finansiell verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som föreskrivs i 2 kap. 15 a § bankrörelselagen (1987:617) om&lt;br&gt;en banks innehav och åtaganden i företag skall tillämpas även på en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupps samlade innehav och åtaganden, om en bank in-&lt;br&gt;går i företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 3 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag om ett kreditmarknadsbolags kvalificerade innehav av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som inte driver finansiell verksamhet skall tillämpas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även på en finansiell företagsgrupps samlade kvalificerade innehav, om&lt;br&gt;ett kreditinstitut som inte är bank ingår i företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För finansiella företagsgrupper skall upprättas gruppbaserad redovis-&lt;br&gt;ning (konsolidering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering skall göras med tillämpning av de regler som enligt&lt;br&gt;11 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 11 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617) gäller för upprättandet av koncembalansräkningar, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringen skall omfatta kapitalbasen, kapitalkraven för kreditris-&lt;br&gt;ker och marknadsrisker, stora exponeringar samt sådana innehav och&lt;br&gt;åtaganden som avses i 4 §. Även den del som belöper på minoritetsande-&lt;br&gt;lar i dotterföretag skall ingå. Redovisad goodwill som belöper på företag&lt;br&gt;som omfattas av konsolideringen skall räknas av från primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall bestämmas i en-&lt;br&gt;lighet med vad som anges i 2 kap. 5-7 §§. Vid beräkning av konsoliderat&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisker skall tillgångar och åtaganden tas upp till de&lt;br&gt;värden som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid beräkning av konsoliderat kapi-&lt;br&gt;talkrav för marknadsrisker skall reglerna i 4 kap. 2-8 §§ tillämpas.&lt;br&gt;Exponeringar skall bestämmas på sätt som anges i 5 kap. 3-5 §§. Kont-&lt;br&gt;roll av att gränserna för åtaganden och innehav av aktier och andelar i&lt;br&gt;företag inte överskrids skall göras enligt 2 kap. 15 a § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) eller 3 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningar och bestämmande enligt fjärde stycket skall även för-&lt;br&gt;ordningar och föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För en koncern där moderföretaget är ett institut eller holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet skall fullständig konsolidering ske enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag vari ägarintresse föreligger enligt 1 § första stycket 2 skall&lt;br&gt;konsolideras med den andel som institutet har i det företaget (klyvnings-&lt;br&gt;metoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För en finansiell företagsgrupp skall uppgifter lämnas i den omfatt-&lt;br&gt;ning som följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag i en särskild redovisning som avser gruppens samlade ekono-&lt;br&gt;miska ställning (konsoliderad kapitalredovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall lämna den information&lt;br&gt;som behövs för tillsynen över de dotterföretag som är institut (samman-&lt;br&gt;ställd information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett moderföretag eller ett institut som har sådant ägarintresse som av-&lt;br&gt;ses i 1 § första stycket 2 eller, om Finansinspektionen fattat beslut enligt&lt;br&gt;2 §, det företag som inspektionen bestämmer, skall upprätta och ge in&lt;br&gt;den konsoliderade kapitalredovisningen till inspektionen för de räken-&lt;br&gt;skapsperioder och vid de tidpunkter som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett holdingföretag med blandad verksamhet skall upprätta och ge in den&lt;br&gt;sammanställda informationen till Finansinspektionen för de räkenskapspe-&lt;br&gt;rioder och vid de tidpunkter som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett företag som ingår i en finansiell företagsgrupp skall lämna upp-&lt;br&gt;gifter som krävs enligt denna lag, eller föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av denna lag, till det företag som enligt 8 § skall upprätta kon-&lt;br&gt;soliderad kapitalredovisning eller sammanställd information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Finansinspektionen får företa inspektioner för att kontrollera den&lt;br&gt;konsoliderade kapitalredovisningen eller sammanställda informationen&lt;br&gt;som företagen är skyldiga att lämna enligt denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen får medge att ett dotterföretag eller ett företag i vilket&lt;br&gt;det finns ägarintresse enligt 1 § första stycket 2 undantas vid beräkning&lt;br&gt;enligt 3-5 §§ och utelämnas från sådan tillsynsredovisning som skall upp-&lt;br&gt;rättas enligt 7 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns rättsliga hin-&lt;br&gt;der för överföring av nödvändig information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till syftet med till-&lt;br&gt;synen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en konsolidering av företagets finansiella ställning skulle vara&lt;br&gt;olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från beräkning eller&lt;br&gt;utelämnat från tillsynsredovisningen enligt första stycket 2 eller 3, skall&lt;br&gt;moderföretaget till Finansinspektionen lämna de upplysningar som inspek-&lt;br&gt;tionen behöver för sin tillsyn över institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ar moderföretaget i en finansiell företagsgrupp ett institut hemma-&lt;br&gt;hörande i Sverige skall tillsynen enligt detta kapitel utövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är moderföretaget i en finansiell företagsgrupp ett holdingföretag med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;finansiell verksamhet skall Finansinspektionen utöva tillsynen enligt detta Bilaga 1&lt;br&gt;kapitel, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samtliga dotterföretag som är institut är hemmahörande i Sverige,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samtliga dotterföretag som är institut är hemmahörande inom EES,&lt;br&gt;varav minst ett i Sverige, under förutsättning att holdingföretaget har&lt;br&gt;etablerats här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderföretaget är ett holdingföretag med finansiell verksamhet får&lt;br&gt;regeringen i andra fåll än som anges i andra stycket träffe överenskom-&lt;br&gt;melse med behöriga myndigheter i de andra EES-ländema om vilken myn-&lt;br&gt;dighet som skall utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Finansinspektionen skall föra en förteckning över de holdingföretag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet som enligt 12 § omfettas av inspektionens till-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Finansinspektionen skall, inom ramen för sin befogenhet, efter&lt;br&gt;begäran från behörig myndighet i ett annat EES-land, lämna eller kont-&lt;br&gt;rollera information som behövs för att myndigheten skall kunna utöva sin&lt;br&gt;tillsynsskyldighet eller tillåta att myndigheten själv utför kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga tillsynsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag. I fråga om tillsynen gäller vad som är föreskrivet i de lagar&lt;br&gt;som reglerar verksamheten för respektive institut, om inte annat följer av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervaknings- och kontrollsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett institut skall ha betryggande system för övervakning och kontroll&lt;br&gt;av marknadsrisker i verksamheten samt för beräkning av institutets finan-&lt;br&gt;siella positioner vid vaije tidpunkt. Ett institut skall vidare ha sådana&lt;br&gt;förvaltnings- och redovisningsrutiner som säkerställer en effektiv kontroll&lt;br&gt;av att bestämmelserna om kapitalkrav för marknadsrisker, stora expone-&lt;br&gt;ringar och gruppbaserad tillsyn i denna lag fortlöpande efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett instituts kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2-4 §§ får Finansinspektionen förelägga institutet att vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder for att rätta till förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingföretag med&lt;br&gt;finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verksamhet vil-&lt;br&gt;ken i den egenskapen får kunskap om affärsförhållanden i ett företag som&lt;br&gt;enligt 6 kap. 9 § skall lämna uppgifter, far inte obehörigen röja vad han&lt;br&gt;fått veta och inte heller utnyttja kunskpen i strid med det uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande företagets intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om Finansinspektionen för bedömning av en viss fråga vid tillsynen&lt;br&gt;enligt denna lag behöver anlita någon med särskild fackkunskap, skall&lt;br&gt;kostnaden för detta betalas av det institut som tillsynen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institut som står under tillsyn enligt denna lag skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande enligt denna lag får&lt;br&gt;inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivningsbemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen skall meddela närmare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. storleken av sådana kapitalandelar som avses i 2 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket B och C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka poster som får räknas till kapitalbasen enligt 2 kap. 7 § och&lt;br&gt;omfattningen av dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka poster som skall ingå i handelslagret enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beräkning av kapitalkraven enligt 4 kap. 2-8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka poster som utgör exponeringar, hur exponeringar skall värde-&lt;br&gt;ras och vilka exponeringar som får undantas vid beräkningen av de&lt;br&gt;gränsvärden som anges i 5 kap. 3 och 4 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omfattningen och fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt&lt;br&gt;5 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. hur konsolidering skall ske i andra fäll än som anges i 6 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. innehållet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller&lt;br&gt;information som skall lämnas enligt 6 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansins-&lt;br&gt;pektionen får meddela de föreskrifter som behövs beträffände beräkning&lt;br&gt;av kapitalkravet enligt 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter och lämna sådana medgivanden som enligt denna lag ankommer&lt;br&gt;på regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 1 kap., 2 kap. 1 § i den del&lt;br&gt;paragrafen avser kreditrisker, 2 kap. 2, 5 och 6 §§, 3 kap., 5 kap.,&lt;br&gt;6 kap. samt 7 kap. 1 §, 2 § i den del paragrafen avser stora expone-&lt;br&gt;ringar, 3 § i den del paragrafen avser kreditrisker, 4-7 §§, 8 § 1, 5-8,&lt;br&gt;samt 9 § andra stycket den 1 januari 1995. Lagen i övrigt träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § skall&lt;br&gt;intill utgången av år 1995 beräknas i ett instituts hela verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om värdet av ett instituts exponeringar det datum då den gemensam-&lt;br&gt;ma EES-kommitténs beslut att införliva direktivet om stora exponeringar&lt;br&gt;med EES-avtalet publicerades i Europeiska gemenskapernas officiella tid-&lt;br&gt;ning överstiger de i 5 kap. 3 och 4 §§ angivna gränsvärdena får Finansin-&lt;br&gt;spektionen bevilja institutet anstånd att nedbringa exponeringarna till&lt;br&gt;dessa gränsvärden dock senast till den 31 december 2001. Exponeringar&lt;br&gt;med längre löptid enligt bindande avtalsvillkor får dock bibehållas till&lt;br&gt;förfällodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1097) om Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 b-3 c §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 a § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Kassan skall vid varje tidpunkt ha&lt;br&gt;en kapitalbas, beräknad enligt&lt;br&gt;3 b §, som motsvarar åtta procent&lt;br&gt;av värdet av kassans placeringar,&lt;br&gt;beräknat enligt 3 c § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b § 1989:1094&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c § 1989:1094.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1094.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9 a-11 och 16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9 §, 4 kap. 9 § samt 7 kap. 4 och 11 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. 12 § skall betecknas 2 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall vid varje tidpunkt ha&lt;br&gt;en kapitalbas, beräknad enligt&lt;br&gt;9 a §, som motsvarar åtta procent&lt;br&gt;av värdet av bankens placeringar,&lt;br&gt;beräknat enligt 10 § (kapitalkrav).&lt;br&gt;För en central föreningsbank med&lt;br&gt;anslutna lokala föreningsbanker&lt;br&gt;bestäms kapitalbasen och kapital-&lt;br&gt;kravet gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket gäller att en banks kapital-&lt;br&gt;bas inte får understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;2 kap. 2 § andra stycket sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) eller 1 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis-&lt;br&gt;ningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseen-&lt;br&gt;den:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av bankens verk-&lt;br&gt;samhetsresultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 a § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 § 1991:1768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 § 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1086.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Händelser av väsentlig betydelse för banken, som har inträffat under&lt;br&gt;räkenskapsåret eller efter dettas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer, såväl för&lt;br&gt;banken i dess helhet som för vaije arbetsställe med mer än tjugo an-&lt;br&gt;ställda, det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersätt-&lt;br&gt;ningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, varvid&lt;br&gt;tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelsen skall anges särskilt,&lt;br&gt;dels till övriga anställda och delegater i banken samt, om banken har&lt;br&gt;anställda i flera länder, löner och ersättningar angivna särskilt för vaije&lt;br&gt;land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land. Då medel-&lt;br&gt;antalet anställda anges skall uppgift även lämnas om fördelningen mellan&lt;br&gt;män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffände bankens vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;till förvaltningsberättelsen foga en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys. I denna&lt;br&gt;skall lämnas uppgifter om kapital-&lt;br&gt;basen och kapitaltäckningen enligt&lt;br&gt;2 kap. 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;till förvaltningsberättelsen foga en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys. I denna&lt;br&gt;skall lämnas uppgifter om kapital-&lt;br&gt;basen och kapitaltäckningen enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank skall därutöver lämna upplysningar i följande hän-&lt;br&gt;seenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbe-&lt;br&gt;lopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i 4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas&lt;br&gt;under de näst följande två räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans-&lt;br&gt;räkning, om det finns anledning att anta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det&lt;br&gt;registrerade aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt&lt;br&gt;2 kap. 9-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om&lt;br&gt;bankens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 10 §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund&lt;br&gt;utveckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Ett förvärv, som innebär att ett&lt;br&gt;icke-finansiellt företag blir moder-&lt;br&gt;företag till en bank, skall dock&lt;br&gt;tillåtas bara om det finns synnerli-&lt;br&gt;ga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket andra mening-&lt;br&gt;en får förenas med villkor om&lt;br&gt;skyldighet att inom viss tid avyttra&lt;br&gt;så stor del av aktieinnehavet att&lt;br&gt;banken upphör att vara dotterföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna para-&lt;br&gt;graf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 10 §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund&lt;br&gt;utveckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Inspektionen får föreskriva en viss&lt;br&gt;tid inom vilken ett förvärv skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;dels att i 6 kap. 4 § ordet &amp;quot;bankinspektionen” skall bytas ut mot&lt;br&gt;” Finansinspektionen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 §, 3 kap. 4 och 7 §§ samt 4 kap. 23 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege-&lt;br&gt;ringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den&lt;br&gt;tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar att bolagsordningen överensstämmer med denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) och andra författningar samt om och i vad&lt;br&gt;mån särskilda bestämmelser behövs&lt;br&gt;arten av bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa bo-&lt;br&gt;lagsordningen och bevilja oktroj,&lt;br&gt;om den planerade rörelsen kan&lt;br&gt;antas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till omfattningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa bo-&lt;br&gt;lagsordningen och bevilja oktroj,&lt;br&gt;om den planerade rörelsen kan an-&lt;br&gt;tas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund bankverksamhet och om de&lt;br&gt;som kommer att äga ett sådant&lt;br&gt;kvalificerat innehav i bolaget som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelse-&lt;br&gt;lagen, kan antas inte komma att ut-&lt;br&gt;öva sitt inflytande på ett sätt som&lt;br&gt;motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytter-&lt;br&gt;ligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan&lt;br&gt;aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier&lt;br&gt;brevet lyder på har betalts. Vidare fordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bankaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid&lt;br&gt;bolagets bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyemission eller fondemission har registrerats, om aktien till-&lt;br&gt;kommit på grund av emissionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att registrering har skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien har tillkommit&lt;br&gt;på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1992:1611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall undertecknas av&lt;br&gt;styrelsen. Namnteckningarna får&lt;br&gt;återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;något liknande sätt. Brevet skall&lt;br&gt;ange bolagets firma, ordningsnum-&lt;br&gt;mer på den eller de aktier varpå&lt;br&gt;brevet lyder, aktiens nominella&lt;br&gt;belopp och dagen för utfärdandet.&lt;br&gt;\brje aktiebrev skall ange den&lt;br&gt;inskränkning i rätten att förvärva&lt;br&gt;aktier som föreskrivs i 3 §. Kan,&lt;br&gt;när aktiebrevet ges ut, aktier av&lt;br&gt;olika slag finnas enligt bolagsord-&lt;br&gt;ningen, skall aktieslaget anges i&lt;br&gt;brevet. Om bolagsordningen inne-&lt;br&gt;håller förbehåll enligt 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall&lt;br&gt;detta tydligt anges i brevet på&lt;br&gt;sådan aktie som avses med förbe-&lt;br&gt;hållet. Uppgiften kan ges i för-&lt;br&gt;kortad form. Förkortningsformema&lt;br&gt;fastställs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall undertecknas av&lt;br&gt;styrelsen. Namnteckningarna får&lt;br&gt;åteiges genom tryckning eller på&lt;br&gt;något liknande sätt. Brevet skall&lt;br&gt;ange bolagets firma, ordningsnum-&lt;br&gt;mer på den eller de aktier varpå&lt;br&gt;brevet lyder, aktiens nominella&lt;br&gt;belopp och dagen for utfärdandet.&lt;br&gt;Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier&lt;br&gt;av olika slag finnas enligt bolags-&lt;br&gt;ordningen, skall aktieslaget anges i&lt;br&gt;brevet. Om bolagsordningen inne-&lt;br&gt;håller förbehåll enligt 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall&lt;br&gt;detta tydligt anges i brevet på&lt;br&gt;sådan aktie som avses med förbe-&lt;br&gt;hållet. Uppgiften kan ges i för-&lt;br&gt;kortad form. Förkortningsformema&lt;br&gt;fastställs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess&lt;br&gt;nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet&lt;br&gt;förses med påskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie&lt;br&gt;dragits in eller det nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt&lt;br&gt;en påskrift om detta göras på aktiebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i&lt;br&gt;stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Byts ett aktiebrev&lt;br&gt;ut mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.&lt;br&gt;Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7 §2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över bankaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen föra&lt;br&gt;en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter bolagets&lt;br&gt;bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift om aktieteck-&lt;br&gt;nama. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Finns det&lt;br&gt;aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag vaije&lt;br&gt;aktie hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.&lt;br&gt;Den kan också föras med hjälp av automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon visar upp ett utfärdat&lt;br&gt;aktiebrev och enligt 6 § eller på&lt;br&gt;annat sätt styrker sitt förvärv eller&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon visar upp ett utfärdat&lt;br&gt;aktiebrev och enligt 6 § eller på&lt;br&gt;annat sätt styrker sitt förvärv eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när någon antecknas som aktieäga-&lt;br&gt;re på aktiekonto enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller när en aktie-&lt;br&gt;ägare eller annan behörig person&lt;br&gt;anmäler annan förändring i de för-&lt;br&gt;hållanden som har tagits upp i&lt;br&gt;aktieboken, skall en anteckning om&lt;br&gt;aktieägaren eller om förändringen&lt;br&gt;genast föras in. Detta gäller endast&lt;br&gt;om hinder inte möter enligt 3 §.&lt;br&gt;Dagen for införandet skall anges,&lt;br&gt;om dagen inte framgår av annat&lt;br&gt;tillgängligt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet&lt;br&gt;sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp&lt;br&gt;skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när någon antecknas som aktieäga-&lt;br&gt;re på aktiekonto enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) eller när en aktie-&lt;br&gt;ägare eller annan behörig person&lt;br&gt;anmäler annan förändring i de&lt;br&gt;förhållanden som har tagits upp i&lt;br&gt;aktieboken, skall en anteckning om&lt;br&gt;aktieägaren eller om förändringen&lt;br&gt;genast föras in. Dagen för införan-&lt;br&gt;det skall anges, om dagen inte&lt;br&gt;framgår av annat tillgängligt mate-&lt;br&gt;rial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redogörelse för bolagets och, om det finns dotterföretag, kon-&lt;br&gt;cernens verksamhet samt för bolagets del uppgifter som är av betydelse&lt;br&gt;för bedömningen av rörelsens karaktär och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapitaltäck-&lt;br&gt;ningen enligt 2 kap. 9-10 §§ samt,&lt;br&gt;i förekommande fall, 77 § bankrör-&lt;br&gt;elselagen (1987:617) och dess&lt;br&gt;betydelse för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för kapital täck-&lt;br&gt;ningen enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag och dess betydelse&lt;br&gt;för bankbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda och&lt;br&gt;delegater i ledande ställning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om&lt;br&gt;bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna enligt första stycket, behöver inte lämnas av bankaktiebo-&lt;br&gt;lag, vars aktier är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1992:554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 3 och 4 §§ sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat för att upprätthålla en sparbanks verksamhet, får&lt;br&gt;sparbanksstämman besluta att bilda en garantifond genom bidrag av&lt;br&gt;huvudmän eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifonden ske på&lt;br&gt;en teckningslista. På denna skall anges om ränta skall utgå och i så fell&lt;br&gt;hur den skall beräknas. Vidare skall avskrifter av sparbankens senaste&lt;br&gt;balansräkning och revisorernas yttrande över denna fogas till tecknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 i stan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantifonden får återbetalas en-&lt;br&gt;dast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna i 2 kap. 9-&lt;br&gt;10 §§ bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617). I övrigt skall beträf-&lt;br&gt;fande återbetalningen gälla vad&lt;br&gt;som bestämts vid garanti fondens&lt;br&gt;bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanti fonden får återbetalas en-&lt;br&gt;dast om det kan ske med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelserna om kapital-&lt;br&gt;täckning i lagen (1994:000) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. I övrigt skall&lt;br&gt;beträffande återbetalningen gälla&lt;br&gt;vad som bestämts vid garanti fon-&lt;br&gt;dens bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Finns det i reglementet ett förbe-&lt;br&gt;håll om återbäring av grundfonden&lt;br&gt;eller del därav, får sådan återbä-&lt;br&gt;ring inte ske om inte reservfonden&lt;br&gt;uppgår till belopp som motsvarar&lt;br&gt;tio gånger grundfonden. Inte heller&lt;br&gt;får återbäring ske, så länge garanti-&lt;br&gt;fond, där sådan bildats, inte åter-&lt;br&gt;betalts eller om sparbanken till&lt;br&gt;följd av återbäringen inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla det i 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) före-&lt;br&gt;skrivna kravet på kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i reglementet ett förbe-&lt;br&gt;håll om återbäring av grundfonden&lt;br&gt;eller del därav, får sådan återbä-&lt;br&gt;ring inte ske om inte reservfonden&lt;br&gt;uppgår till belopp som motsvarar&lt;br&gt;tio gånger grundfonden. Inte heller&lt;br&gt;får återbäring ske, så länge garanti-&lt;br&gt;fond, där sådan bildats, inte åter-&lt;br&gt;betalts eller om sparbanken till&lt;br&gt;följd av återbäringen inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla kravet på kapital-&lt;br&gt;täckning enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:1088.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1989:1088.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfäst ränta på grundfonden eller&lt;br&gt;garantifonden skall inte betalas ut,&lt;br&gt;om till följd av detta vinsten på&lt;br&gt;rörelsen inte skulle räcka till att få&lt;br&gt;upp grundfonden eller garanti fon-&lt;br&gt;den till det i 2 § första stycket&lt;br&gt;angivna beloppet. Räntan på garan-&lt;br&gt;tifonden skall inte heller betalas ut,&lt;br&gt;om genom utbetalningen en sådan&lt;br&gt;förlust skulle uppkomma på rörel-&lt;br&gt;sen, att sparbanken inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla det i 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) före-&lt;br&gt;skrivna kravet på kapitaltäckning.&lt;br&gt;Grundfondsräntan skall inte i något&lt;br&gt;fall betalas ut om till följd av detta&lt;br&gt;förlust skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfäst ränta på grundfonden eller&lt;br&gt;garantifonden skall inte betalas ut,&lt;br&gt;om till följd av detta vinsten på&lt;br&gt;rörelsen inte skulle räcka till att få&lt;br&gt;upp grundfonden eller garanti fon-&lt;br&gt;den till det i 2 § första stycket&lt;br&gt;angivna beloppet. Räntan på garan-&lt;br&gt;tifonden skall inte heller betalas ut,&lt;br&gt;om genom utbetalningen en sådan&lt;br&gt;förlust skulle uppkomma på rörel-&lt;br&gt;sen, att sparbanken inte skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla kravet på kapital-&lt;br&gt;täckning enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. Grundfonds-&lt;br&gt;räntan skall inte i något fäll betalas&lt;br&gt;ut om till följd av detta förlust&lt;br&gt;skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1088.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § och 9 kap. 14 § föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i förenings-&lt;br&gt;banken med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har&lt;br&gt;rätt att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp utan att avgå ur&lt;br&gt;föreningsbanken. Beträffände upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet och&lt;br&gt;hans skyldighet att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut tillämpas 1 och&lt;br&gt;2 §§ samt 3 kap. 4 § första styck-&lt;br&gt;et. Sexmånadersfristen enligt 1 §&lt;br&gt;skall därvid räknas från utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår som sedan&lt;br&gt;uppsägningen har gjorts slutar näst&lt;br&gt;efter en månad eller den längre tid,&lt;br&gt;högst sex månader, som har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna. Härutöver&lt;br&gt;gäller att sådant insatsbelopp får&lt;br&gt;betalas ut endast om det kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffände uppsägning av överskjutande insatsbelopp vid förenings-&lt;br&gt;banks ombildning till bankaktiebolag gäller i stället 11 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem, som deltar i förenings-&lt;br&gt;banken med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har&lt;br&gt;rätt att efter uppsägning få ut över-&lt;br&gt;skjutande belopp utan att avgå ur&lt;br&gt;föreningsbanken. Beträffände upp-&lt;br&gt;sägningen samt medlemmens rätt&lt;br&gt;att få ut det uppsagda beloppet och&lt;br&gt;hans skyldighet att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut tillämpas 1 och&lt;br&gt;2 §§ samt 3 kap. 4 § första styck-&lt;br&gt;et. Sexmånadersfristen enligt 1 §&lt;br&gt;skall därvid räknas från utgången&lt;br&gt;av det räkenskapsår som sedan&lt;br&gt;uppsägningen har gjorts slutar näst&lt;br&gt;efter en månad eller den längre tid,&lt;br&gt;högst sex månader, som har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna. Härutöver&lt;br&gt;gäller att sådant insatsbelopp får&lt;br&gt;betalas ut endast om det kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora ex-&lt;br&gt;poneringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har&lt;br&gt;gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorema skifta&lt;br&gt;föreningsbankens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt&lt;br&gt;eller inte förfället till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall&lt;br&gt;så mycket av föreningsbankens medel som kan behövas för denna&lt;br&gt;betalning behållas och återstoden skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1058.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1089.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal föreningsbank får till&lt;br&gt;medlemmarna, utöver av dem be-&lt;br&gt;talda insatser, betalas ut medel&lt;br&gt;endast i den mån det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;9-10 &amp;nbsp;§§ bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617). De medel som sålunda&lt;br&gt;inte får betalas ut skall föras till&lt;br&gt;den centrala föreningsbankens&lt;br&gt;reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal föreningsbank får till&lt;br&gt;medlemmarna, utöver av dem be-&lt;br&gt;talda insatser, betalas ut medel&lt;br&gt;endast i den mån det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i lagen (1994:000)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag. De medel som&lt;br&gt;sålunda inte får betalas ut skall&lt;br&gt;föras till den centrala förenings-&lt;br&gt;bankens reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra&lt;br&gt;skiftet skall väcka talan mot föreningsbanken senast tre månader efter det&lt;br&gt;att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år&lt;br&gt;efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman har&lt;br&gt;anmält sig för att lyfta vad han har erhållit vid skiftet, har han förlorat&lt;br&gt;sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade&lt;br&gt;tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorema förordna att medlen&lt;br&gt;skall tillfälla allmänna arvsfonden. I annat fäll skall 17 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:508) om&lt;br&gt;försäkringsmäklare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 5, 13, 14 och 16 §§ lagen (1989:508) om&lt;br&gt;försäkringsmäklare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije försäkringsmäklare skall vara registrerad hos Finansinspektionen&lt;br&gt;och stå under dess tillsyn. Registreringen kan avse förmedling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alla slag av försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enbart personförsäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enbart skadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedriver mäklaren även verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 kap. 3 b §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall också detta regi-&lt;br&gt;streras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen försäkringsmäklare får användas bara av den som är&lt;br&gt;registrerad enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fysisk person skall bli registrerad som försäkringsmäklare&lt;br&gt;krävs att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller har&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte genom anställning eller uppdrag hos något försäkringsföretag&lt;br&gt;eller på annat sätt är beroende av försäkringsgivarintressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har en försäkring för skadeståndsskyldighet som kan åläggas honom&lt;br&gt;om han åsidosätter sina skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har en tillfredställande utbild- 4. har en tillfredställande utbild-&lt;br&gt;ning, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning för den verksamhet som be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i övrigt är lämplig som försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan försäkring som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 krävs inte om&lt;br&gt;mäklaren förmedlar försäkringar&lt;br&gt;uteslutande för en juridisk person&lt;br&gt;som är registrerad som försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklaren skall utföra&lt;br&gt;sitt uppdrag omsorgsfullt och med&lt;br&gt;iakttagande av god försäkrings-&lt;br&gt;mäklarsed. Han skall, i den ut-&lt;br&gt;sträckning som omständigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan försäkring som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 krävs inte om&lt;br&gt;mäklarens verksamhet bedrivs ute-&lt;br&gt;slutande för en juridisk person som&lt;br&gt;är registrerad som försäkringsmä-&lt;br&gt;klare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklaren skall utföra&lt;br&gt;sitt uppdrag omsorgsfullt och med&lt;br&gt;iakttagande av god försäkrings-&lt;br&gt;mäklarsed. Motsvarande krav skall&lt;br&gt;gälla för verksamhet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1308.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:812.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kräver det, klarlägga uppdrags- 3 § andra stycket. Försäkrings- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;givarens behov av försäkring och mäklaren skall, i den utsträckning Bilaga 1&lt;br&gt;föreslå lämpliga lösningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som omständigheterna kräver det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klarlägga uppdragsgivarens behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av försäkring och, i förekommande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall, tjänster i samband med spa-&lt;br&gt;rande samt föreslå lämpliga lös-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;Om försäkringsmäklaren uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet åsido-&lt;br&gt;sättter sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;13 §, skall han ersätta den skada&lt;br&gt;som till följd av detta drabbar upp-&lt;br&gt;dragsgivaren eller försäkringsgiva-&lt;br&gt;ren eller någon som härleder sin&lt;br&gt;rätt från uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;Om någon utövar sådan verksam-&lt;br&gt;het som omfattas av denna lag utan&lt;br&gt;att vara registrerad som försäkrings-&lt;br&gt;mäklare, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga honom vid vite att upp-&lt;br&gt;höra med detta. Detsamma gäller&lt;br&gt;om en registrerad försäkringsmä-&lt;br&gt;klare yrkesmässigt förmedlar för-&lt;br&gt;säkringar av ett slag som han inte&lt;br&gt;är registrerad för och om någon&lt;br&gt;använder benämningen försäkrings-&lt;br&gt;mäklare utan att vara registrerad&lt;br&gt;som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första&lt;br&gt;med ett beslut om återkallelse ei&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsmäklaren uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet åsido-&lt;br&gt;sättter sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;13 §, skall han ersätta den skada&lt;br&gt;som till följd av detta drabbar en&lt;br&gt;uppdragsgivare, en försäkrings-&lt;br&gt;givare, ett fondföretag eller någon&lt;br&gt;som härleder sin rätt från upp-&lt;br&gt;dragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon utövar sådan verksam-&lt;br&gt;het som avses i 3 § första stycket&lt;br&gt;1-3 utan att vara registrerad som&lt;br&gt;försäkringsmäklare, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen förelägga honom vid&lt;br&gt;vite att upphöra med detta. Det-&lt;br&gt;samma gäller om en registrerad för-&lt;br&gt;säkringsmäklare yrkesmässigt för-&lt;br&gt;medlar försäkringar av ett slag som&lt;br&gt;han inte är registrerad för eller&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 3 § andra stycket utan att&lt;br&gt;detta registrerats samt om någon&lt;br&gt;använder benämningen försäkrings-&lt;br&gt;mäklare utan att vara registrerad&lt;br&gt;som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;:ket får också meddelas i samband&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1308.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 33 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift för namn-&lt;br&gt;given person. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall avse sådana uppgifter om av-&lt;br&gt;yttring av finansiella instrument&lt;br&gt;som tas in i avräkningsnota enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörel se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första&lt;br&gt;stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant före-&lt;br&gt;läggande får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där den skatteskyldige har sitt säte eller driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som får driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse lämna kon-&lt;br&gt;trolluppgift för namngiven person.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall avse sådana&lt;br&gt;uppgifter om avyttring av finan-&lt;br&gt;siella instrument som tas in i av-&lt;br&gt;räkningsnota enligt 3 kap. 9 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, finansbolag,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och sådana värde-&lt;br&gt;pappersbolag som skall uppfylla&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;får — i stället för vad som anges i&lt;br&gt;4 och 5 §§ — bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;S&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;föreningsbanker, kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag och värdepappersbolag som&lt;br&gt;skall uppfylla kapitalkrav enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag får — i stället för vad som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§ — bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års&lt;br&gt;taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av uppbördsla-&lt;br&gt;gens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt skall&lt;br&gt;dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med lika de-&lt;br&gt;lar till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992-1995. Taxeras&lt;br&gt;inte företaget år 1992 skall anses som om skatten på uppskovsbeloppet&lt;br&gt;hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för vilket taxering sker&lt;br&gt;år 1993 och med vardera 25 procent till de beskattningsår för vilka taxe-&lt;br&gt;ring sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning om taxering inte sker ett senare år under nämnda period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 7 och 18 §§ insiderlagen (1990:1342) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom någon som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;3 eller 3 a § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörel se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom någon som yrkesmässigt&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 3 § 1-5 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i&lt;br&gt;värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier vilka är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och&lt;br&gt;aktietermin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av&lt;br&gt;de aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas&lt;br&gt;med köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, in-&lt;br&gt;dexoption och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en&lt;br&gt;delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många&lt;br&gt;av fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos någon&lt;br&gt;som driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;med stöd av 1 kap. 3 eller 3 a §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse fullgöra köp- eller säljorder&lt;br&gt;i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befättninghavare hos någon&lt;br&gt;som driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;med stöd av 1 kap. 3, 3 c eller&lt;br&gt;3 d § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse fullgöra köp- eller&lt;br&gt;säljorder i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1323.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1992:1628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat&lt;br&gt;än option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som föreskri-&lt;br&gt;vits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fäll som avses i 5 § 1 för den juridiska personens räkning&lt;br&gt;av aktier i aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den under-&lt;br&gt;liggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;Finansinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för sin utred-&lt;br&gt;ning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper över-&lt;br&gt;trädelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som driver värdepap-&lt;br&gt;persrörelse med stöd av 1 kap. 3,&lt;br&gt;3 c eller 3 d § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon som driver värdepap-&lt;br&gt;persrörelse med stöd av 1 kap. 3&lt;br&gt;eller 3 a § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser&lt;br&gt;i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i&lt;br&gt;utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 §, den 1 januari 1995 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 7 § och 5 kap. 2-4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 7 a § och 5 kap. 5 § skall betecknas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § respektive 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-3 a, 6-10 §§, 2 kap. 1, 2, 4, 5 och 7 §§, 3 kap. 1-&lt;br&gt;5 §§, 4 kap. 1-3 och 5 §§, 5 kap. 1 § och nya 5 kap. 2 § och 6 kap. 4-6,&lt;br&gt;7, 8, 9, 10 och 11 §§ samt rubriken närmast före 2 kap. 7 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in nya paragrafer, 1 kap. 3 b-e, 6 a och&lt;br&gt;b §§, 2 kap. 8 §, 3 kap. 1 a §, 6 kap. 3 a-e, 6 a och b, 8 a-d och 9 a §§&lt;br&gt;och 7 kap. 2 §, samt närmast före 2 kap. 8 §, 6 kap. 3 a §, 6 a § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Denna lag gäller värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte verksamhet&lt;br&gt;som drivs av Sveriges riksbank el-&lt;br&gt;ler sådan förvaltning av finansiella&lt;br&gt;instrument som är reglerad i annan&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företags verksam-&lt;br&gt;het i Sverige gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag i tillämpliga delar. För&lt;br&gt;filialer till utländska företag gäller&lt;br&gt;i övrigt lagen (1992:160) om ut-&lt;br&gt;ländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte verksamhet&lt;br&gt;som drivs av Riksbanken, Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, Kammarkollegiet&lt;br&gt;eller av försäkringsbolag med kon-&lt;br&gt;cession enligt försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713). Lagen gäller&lt;br&gt;inte heller sådan förvaltning av&lt;br&gt;finansiella instrument som är regle-&lt;br&gt;rad i annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt&lt;br&gt;tillhandahålla sådana tjänster som anges i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;värdepappersbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, central föreningsbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;värdepappersbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som fått tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bankinstitut: bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, central föreningsbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utländskt bankföretag som fått&lt;br&gt;tillstånd att driva bankrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utländskt värdepappersföretag:&lt;br&gt;utländskt företag som inte är ban-&lt;br&gt;kinstitut och som fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdepappersinstitut: företag&lt;br&gt;som fått tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver bankrörelse från filial här i&lt;br&gt;landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;värdepappersinstitut: värde-&lt;br&gt;pappersbolag, svenska bankinstitut&lt;br&gt;som fått tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse och utländska före-&lt;br&gt;tag som driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. EES: Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvalificerat innehav: ett direkt&lt;br&gt;eller indirekt ägande i ett företag,&lt;br&gt;om innehavet representerar 10 %&lt;br&gt;eller mer av samtliga röster eller&lt;br&gt;annars möjliggör ett väsentligt in-&lt;br&gt;flytande över ledningen av före-&lt;br&gt;taget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. filial: ett avdelningskontor&lt;br&gt;med självständig förvaltning; om&lt;br&gt;ett utländskt företag etablerar sig i&lt;br&gt;Sverige enligt 3 c § 1 eller 2 kap.&lt;br&gt;7 § första stycket, skall etablering-&lt;br&gt;en anses som enda filial, även om&lt;br&gt;flera driftställen inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelse får drivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Tillstånd får ges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelse får, om inte&lt;br&gt;annat följer av denna lag, drivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Tillstånd får ges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella&lt;br&gt;instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handel med finansiella instrument för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper&lt;br&gt;eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som&lt;br&gt;är riktade till en öppen krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §'&lt;br&gt;Tillstånd enligt 3 § krävs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;br&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1992:1620 (jfr 1993:1646).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617), om verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § omfattas av det i hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om verksam-&lt;br&gt;het som anges i 3 § omfattas av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 hemlandet meddelade tillståndet&lt;br&gt;att driva finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ett utländskt företag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag, om verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § är tillåten enligt före-&lt;br&gt;tagets stadgar eller bolagsordning&lt;br&gt;och det eller de utländska kreditin-&lt;br&gt;stitut som äger företaget eller dess&lt;br&gt;moderföretag skulle ha rätt enligt 1&lt;br&gt;eller 2 att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag som avses&lt;br&gt;i första stycket gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte for verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 behövs inte&lt;br&gt;för verksamhet som bedrivs av den&lt;br&gt;som är registrerad som försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 lagen (1989:508)&lt;br&gt;om försäkringsmäklare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamheten endast avser an-&lt;br&gt;delar i värdepappersfonder eller&lt;br&gt;sådana utländska fondföretag som&lt;br&gt;avses i 7 a och 7 b §§ lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kunders order vidarebefordras&lt;br&gt;endast direkt till fondbolag och ut-&lt;br&gt;ländska fondföretag som avses i 1,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mäklaren i denna verksamhet&lt;br&gt;inte tar emot kunders medel eller&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § behövs inte för&lt;br&gt;företag, som har säte i ett annat&lt;br&gt;land inom EES och som i det lan-&lt;br&gt;det (hemlandet) har tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse. Ett&lt;br&gt;sådant företag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial i Sverige med början två&lt;br&gt;månader efter det att Finansin-&lt;br&gt;spektionen frän en behörig myndig-&lt;br&gt;het i företagets hemland mottagit&lt;br&gt;en underrättelse med sådant in-&lt;br&gt;nehåll som anges i 6 a § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. driva värdepappersrörelse ge-&lt;br&gt;nom att från sitt hemland erbjuda&lt;br&gt;och tillhandahålla tjänster med&lt;br&gt;början så snart Finansinspektionen&lt;br&gt;från en behörig myndighet i företa-&lt;br&gt;gets hemland mottagit en under-&lt;br&gt;rättelse med sådant innehåll som&lt;br&gt;anges i 6 b § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § behövs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt banlföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt företag som dri-&lt;br&gt;ver verksamhet med stöd av 2 kap.&lt;br&gt;10 § lagen om kreditmarknadsbo-&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som driver&lt;br&gt;värdepappersrörelse med stöd av&lt;br&gt;3 c § eller 3 d § 1 och 2 får driva&lt;br&gt;sådan verksamhet som anges i 3 §&lt;br&gt;endast i den mån verksamheten om-&lt;br&gt;fattas av företagets verksamhetstill-&lt;br&gt;stånd i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som driver&lt;br&gt;värdepappersrörelse med stöd av&lt;br&gt;3 d § 3 får driva verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § endast om verksam-&lt;br&gt;heten är tilläten enligt företagets&lt;br&gt;stadgar eller bolagsordning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;Ett värdepappersbolag får efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast i den mån det eller de ut-&lt;br&gt;ländska kreditinstitut som äger&lt;br&gt;företaget eller dess moderföretag&lt;br&gt;skulle ha rätt enligt första stycket&lt;br&gt;att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet. Om filialen&lt;br&gt;skall inrättas i ett land inom EES&lt;br&gt;får tillstånd vägras endast om det&lt;br&gt;med beaktande av den planerade&lt;br&gt;verksamheten finns skäl att ifråga-&lt;br&gt;sätta lämpligheten av bolagets&lt;br&gt;administrativa struktur eller bola-&lt;br&gt;gets finansiella styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd skall in-&lt;br&gt;nehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en plan för den tilltänkta filial-&lt;br&gt;verksamheten, med uppgift om&lt;br&gt;filialens organisation, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om filialens adress och&lt;br&gt;ansvariga ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdepappersbolag får till-&lt;br&gt;stånd enligt 6 § riW filialetablering&lt;br&gt;i ett annat land inom EES, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen genast under-&lt;br&gt;rätta behörig myndighet i det land&lt;br&gt;där filialen skall inrättas. Under-&lt;br&gt;rättelsen skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som anges i 6 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppgift om investerarskydd&lt;br&gt;som gäller för kunder hos värde-&lt;br&gt;pappersbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdepappersbolaget efter&lt;br&gt;det att filialen har inrättats avser&lt;br&gt;att vidta ändring i något förhållan-&lt;br&gt;de som avses i 6 § andra stycket,&lt;br&gt;skall bolaget skriftligen anmäla&lt;br&gt;detta till Finansinspektionen och&lt;br&gt;behörig myndighet i det land där&lt;br&gt;filialen finns. Anmälan skall göras&lt;br&gt;minst en månad innan ändringen&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som önskar&lt;br&gt;driva verksamhet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES, genom att erbjuda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahålla tjänster utan att&lt;br&gt;inrätta filial där, skall innan verk-&lt;br&gt;samheten inleds underrätta Finans-&lt;br&gt;inspektionen om sin avsikt. Till&lt;br&gt;underrättelsen skall fogas en plan&lt;br&gt;för den planerade verksamheten&lt;br&gt;med uppgift om vilka tjänster som&lt;br&gt;skall erbjudas. Inspektionen skall&lt;br&gt;inom en månad överlämna under-&lt;br&gt;rättelsen och verksamhetsplanen till&lt;br&gt;behörig myndighet i det land där&lt;br&gt;verksamheten skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdepappersbolaget avser&lt;br&gt;att ändra verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket, skall bolaget skrift-&lt;br&gt;ligen anmäla detta till Finansin-&lt;br&gt;spektionen och behörig myndighet&lt;br&gt;i det land där verksamheten ut-&lt;br&gt;övas. Anmälan skall göras innan&lt;br&gt;ändringen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersrörelse skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte&lt;br&gt;otillbörligen äventyras samt i övrigt så att rörelsen kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sin verksamhet handla på ett&lt;br&gt;ärligt och rättvist sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handla med erforderlig skicklig-&lt;br&gt;het, omsorg och uthållighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inneha och effektivt använda&lt;br&gt;sådana resurser och rutiner som&lt;br&gt;behövs för att rörelsen skall kunna&lt;br&gt;bedrivas på ett riktigt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-från sina kunder inhämta upp-&lt;br&gt;gifter om deras ekonomiska situa-&lt;br&gt;tion, erfarenhet av värdepappers-&lt;br&gt;marknaden och syftet med de tjän-&lt;br&gt;ster de efterfrågar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid sina kontakter med kunder&lt;br&gt;lämna tillräcklig information om&lt;br&gt;sådana omständigheter som är&lt;br&gt;väsentliga i sammanhanget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försöka att undvika intresse-&lt;br&gt;konflikter och, om sådana inträf-&lt;br&gt;far, se till att kunderna behandlas&lt;br&gt;rättvist, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i övrigt följa alla regler som&lt;br&gt;gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vad värdepappersinsti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a&lt;br&gt;Om ett värdepappersinstitut utanför&lt;br&gt;en börs har gjort ett avslut för egen&lt;br&gt;eller någon annans räkning i fond-&lt;br&gt;papper som är inregistrerade vid&lt;br&gt;den börsen, skall institutet om-&lt;br&gt;edelbart anmäla avslutet till börsen.&lt;br&gt;Någon anmälan behövs dock inte&lt;br&gt;om avslutet har gjorts vid någon&lt;br&gt;annan svensk eller utländsk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tut skall iaktta enligt första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdepappersinstitut utanför&lt;br&gt;en börs har gjort ett avslut för egen&lt;br&gt;eller någon annans räkning i fond-&lt;br&gt;papper som är inregistrerade vid&lt;br&gt;den börsen, skall institutet om-&lt;br&gt;edelbart anmäla avslutet till börsen.&lt;br&gt;Någon anmälan behövs dock inte&lt;br&gt;om avslutet har gjorts vid någon&lt;br&gt;annan svensk börs eller vid en&lt;br&gt;utländsk börs i ett land utanför&lt;br&gt;EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;skall vidare i den omfattning och&lt;br&gt;på det sätt regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen föreskriver anmäla av-&lt;br&gt;slut i finansiella instrument som är&lt;br&gt;föremål för handel vid en börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;annan reglerad marknad inom EES&lt;br&gt;och som görs via en filial i ett land&lt;br&gt;inom EES eller genom tillhanda-&lt;br&gt;hållande av tjänster i ett sådant&lt;br&gt;land utan att institutet har någon&lt;br&gt;filial där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller befatt-&lt;br&gt;ningshavare hos ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller ett utländskt värdepap-&lt;br&gt;persföretag, vilken i den egenska-&lt;br&gt;pen får kunskap om en uppdrags-&lt;br&gt;givares affärsförhållanden eller&lt;br&gt;personliga förhållanden, får inte&lt;br&gt;obehörigen röja vad han har fått&lt;br&gt;veta och inte heller utnyttja kun-&lt;br&gt;skapen i strid med uppdragsgiva-&lt;br&gt;rens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller befatt-&lt;br&gt;ningshavare hos ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag, vilken i den egenskapen får&lt;br&gt;kunskap om en uppdragsgivares&lt;br&gt;affärsförhållanden eller personliga&lt;br&gt;förhållanden, far inte obehörigen&lt;br&gt;röja vad han har fått veta och inte&lt;br&gt;heller utnyttja kunskapen i strid&lt;br&gt;med uppdragsgivarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersinstitut som&lt;br&gt;har tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse enligt 3 § 1 gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna om handel skommis-&lt;br&gt;sion i lagen (1914:45) om kommis-&lt;br&gt;sion, om inte annat följer av denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet som avses i 3 §&lt;br&gt;1 gäller bestämmelserna om han-&lt;br&gt;delskommission i lagen (1914:45)&lt;br&gt;om kommission, om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om självinträde&lt;br&gt;i 40-45 §§ lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission gäller även när ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut som fått till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 3 § 1 utfor uppdrag avseende&lt;br&gt;köp, försäljning eller byte av fi-&lt;br&gt;nansiella instrument genom avtal&lt;br&gt;med ett företag som har sådant&lt;br&gt;samband med värdepappersinstitu-&lt;br&gt;tet som avses i 6 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om självinträde&lt;br&gt;i 40-45 §§ lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission gäller även när ett&lt;br&gt;värdepappersinstitut som driver&lt;br&gt;värdepappersrörelse som avses i&lt;br&gt;3 § 1 utför uppdrag avseende köp,&lt;br&gt;försäljning eller byte av finansiella&lt;br&gt;instrument genom avtal med ett&lt;br&gt;företag som har sådant samband&lt;br&gt;med värdepappersinstitutet som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall också tillämpas då avtalet ingås med&lt;br&gt;någon som äger tio procent eller mer av aktiekapitalet eller andelarna&lt;br&gt;eller av röstetalet i värdepappersinstitutet eller företag som har sådant&lt;br&gt;samband med värdepappersinstitutet som avses i 6 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för ett svenskt aktiebolag att driva värdepappersrörelse får med-&lt;br&gt;delas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författ-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven&lt;br&gt;på en sund värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som kommer att äga ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget uppfyller de villkor&lt;br&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalificerat innehav i bolaget inte&lt;br&gt;kan antas utöva sitt inflytande på&lt;br&gt;ett sätt som motverkar en sund ut-&lt;br&gt;veckling av verksamheten i bolaget,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget uppfyller de villkor&lt;br&gt;som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats. Har sådan&lt;br&gt;ansökan gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande,&lt;br&gt;räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) före-&lt;br&gt;skrivna tiden från tillståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas en plan&lt;br&gt;för den tilltänkta verksamheten.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vad en sådan plan skall inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Bo-&lt;br&gt;laget skall ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett värdepappersbolag skall&lt;br&gt;minst en av stämman utsedd revi-&lt;br&gt;sor vara auktoriserad revisor eller&lt;br&gt;auktoriserat revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha&lt;br&gt;sitt huvudkontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha ett&lt;br&gt;aktiekapital som med. hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art och omfattning&lt;br&gt;är tillräckligt stort. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, finansinspektionen får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om aktie-&lt;br&gt;kapitalets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall när&lt;br&gt;verksamheten påbörjas ha ett bun-&lt;br&gt;det eget kapital som vid tidpunkten&lt;br&gt;för beslut om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fem miljoner ecu om bolagets&lt;br&gt;verksamhet skall innefatta motta-&lt;br&gt;gande av medel på konto enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 730 000 ecu om bolaget skall&lt;br&gt;bedriva verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 kap. 3 § 3 eller 5, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 125 000 ecu om inte högre&lt;br&gt;belopp krävs enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)finns bestämmelser om&lt;br&gt;vad som utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Ett utländskt företag får efter till-&lt;br&gt;stånd av Finansinspektionen driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse från avdel-&lt;br&gt;ningskontor med självständig för-&lt;br&gt;valtning (filial).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall&lt;br&gt;lämnas om företaget står under till-&lt;br&gt;syn av myndighet eller något annat&lt;br&gt;behörigt organ i hemlandet och den&lt;br&gt;planerade verksamheten här i lan-&lt;br&gt;det kan antas komma att uppfylla&lt;br&gt;kraven på en sund värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten i filialen gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m., om inte&lt;br&gt;annat följer av denna lag.&lt;br&gt;^Senaste lydelse 1992:162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra utländska företag än sådana&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 3 c och d §§ får&lt;br&gt;efter tillstånd av Finansinspektio-&lt;br&gt;nen driva värdepappersrörelse från&lt;br&gt;filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering skall&lt;br&gt;lämnas om företaget står under&lt;br&gt;betryggande tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller något annat behörigt organ i&lt;br&gt;hemlandet och den planerade verk-&lt;br&gt;samheten här i landet kan antas&lt;br&gt;komma att uppfylla kraven på en&lt;br&gt;sund värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om tillstånd enligt 1,&lt;br&gt;6 eller 7 § skall fogas en plan för&lt;br&gt;den tilltänkta verksamheten. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vad en sådan plan skall inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt värdepappersföretag får&lt;br&gt;endast förvärva sådan egendom&lt;br&gt;som behövs i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag eller ut-&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag får&lt;br&gt;förvärva aktier eller andelar i&lt;br&gt;företag bara efter tillstånd av Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen, om förvärvet&lt;br&gt;ingår som ett led i organisationen&lt;br&gt;av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får endast&lt;br&gt;förvärva sådan egendom som be-&lt;br&gt;hövs i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får för-&lt;br&gt;värva aktier eller andelar i företag&lt;br&gt;bara efter tillstånd av Finansin-&lt;br&gt;spektionen, om förvärvet ingår&lt;br&gt;som ett led i organisationen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som har&lt;br&gt;tillstånd att bedriva verksamhet&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 4 § 4 och 5 får&lt;br&gt;ha kvalificerade innehav av aktier&lt;br&gt;eller andelar i företag som inte&lt;br&gt;driver finansiell verksamhet eller&lt;br&gt;försäkringsverksamhet som sam-&lt;br&gt;manlagt uppgår till högst 60 % av&lt;br&gt;bolagets kapitalbas. Ett sådant in-&lt;br&gt;nehav i ett enskilt företag får upp-&lt;br&gt;gå till högst 15 % av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte sådana innehav som av-&lt;br&gt;ses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gränserna i denna paragraf&lt;br&gt;efter ett förvärv överskrids, skall&lt;br&gt;innehavet avvecklas i motsvarande&lt;br&gt;mån så snart det är lämpligt.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0350/prop_199495__50-10.png" style="width:17pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För att skydda en egen fordran får För att skydda en egen fordran får&lt;br&gt;ett värdepappersbolag och ett ut- ett värdepappersbolag dels på&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländskt värdepappersföretag dels&lt;br&gt;på offentlig auktion eller på en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad&lt;br&gt;eller vid exekutiv försäljning köpa&lt;br&gt;egendom som är utmätt eller utgör&lt;br&gt;säkerhet för fordringen, dels överta&lt;br&gt;egendom som betalning för fordran&lt;br&gt;även om egendomen inte behövs i&lt;br&gt;rörelsen, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att bolaget eller det utländska&lt;br&gt;företaget annars skulle göra en av-&lt;br&gt;sevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom skall avyttras så&lt;br&gt;snart det är lämpligt och senast när&lt;br&gt;det kan ske utan förlust för värde-&lt;br&gt;pappersbolaget eller det utländska&lt;br&gt;värdepappersföretaget. Har egen-&lt;br&gt;domen inte avyttrats inom tre år&lt;br&gt;från förvärvet, krävs Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd för fortsatt inne-&lt;br&gt;hav.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig auktion eller på en svensk&lt;br&gt;eller utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon arman&lt;br&gt;reglerad marknad eller vid exekutiv&lt;br&gt;försäljning köpa egendom som är&lt;br&gt;utmätt eller utgör säkerhet för&lt;br&gt;fordringen, dels överta egendom&lt;br&gt;som betalning för fordran även om&lt;br&gt;egendomen inte behövs i rörelsen,&lt;br&gt;om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;bolaget annars skulle göra en avse-&lt;br&gt;värd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom skall avyttras så&lt;br&gt;snart det är lämpligt och senast när&lt;br&gt;det kan ske utan förlust för värde-&lt;br&gt;pappersbolaget. Har egendomen&lt;br&gt;inte avyttrats inom tre år från för-&lt;br&gt;värvet, krävs Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd för fortsatt innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om vär-&lt;br&gt;depappersinstituts rätt att förvärva&lt;br&gt;finansiella instrument finns i 4 kap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om sven-&lt;br&gt;ska värdepappersinstituts rätt att&lt;br&gt;förvärva finansiella instrument&lt;br&gt;finns i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett ut- Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag får utländskt företag hemmahörande&lt;br&gt;som ett led i rörelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utanför EES som fått tillstånd att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driva värdepappersrörelse får, med&lt;br&gt;Finansinspektionens tillstånd, som&lt;br&gt;ett led i rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna råd i finansiella frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot värdepapper för förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot medel med redovis-&lt;br&gt;ningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta värdepappers-&lt;br&gt;rörelsen får ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och ett utländskt värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot medel med redovis-&lt;br&gt;ningsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ta emot kunders medel på&lt;br&gt;konto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämna kunder kredit mot sä-&lt;br&gt;kerhet för placeringar i finansiella&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;utföra valutaväxlingstrans-&lt;br&gt;aktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 4 får meddelas&lt;br&gt;endast tillsammans med tillstånd&lt;br&gt;enligt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:937.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag, efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen, ta emot medel på&lt;br&gt;konto och lämna kredit mot säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;Finansinspektionen medge att ett&lt;br&gt;värdepappersbolag och ett utländskt&lt;br&gt;värdepappersföretag utövar annan&lt;br&gt;verksamhet än som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena, om den kan&lt;br&gt;antas komma att underlätta rörel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;Finansinspektionen medge att ett&lt;br&gt;värdepappersbolag utövar annan&lt;br&gt;verksamhet än som anges i första&lt;br&gt;stycket, om den kan antas komma&lt;br&gt;att underlätta rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag får beviljas&lt;br&gt;tillstånd enligt första eller tredje&lt;br&gt;stycket endast om företaget får be-&lt;br&gt;driva motsvarande verksamhet i sitt&lt;br&gt;hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande finns bestämmelser&lt;br&gt;om rätt för värdepappersinstitut att bedriva pensionssparrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt 4 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 skall genast avskiljas och sättas ii&lt;br&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt värdepappersföretag som&lt;br&gt;enligt 4 § andra stycket tar emot&lt;br&gt;medel på konto skall träffa skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse om detta med&lt;br&gt;kunden. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om mottagande av&lt;br&gt;medel på konto.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på räkning i bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;utländskt företag som enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 tar emot medel på&lt;br&gt;konto skall ha en med hänsyn till&lt;br&gt;rörelsens art och omfattning till-&lt;br&gt;räcklig betalningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mottagande av medel på&lt;br&gt;konto skall skriftlig överenskom-&lt;br&gt;melse om detta träffas med kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, ffter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om mottagande av medel&lt;br&gt;på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut får för-&lt;br&gt;värva finansiella instrument som ett&lt;br&gt;led i en normal likviditetsförvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut får&lt;br&gt;förvärva finansiella instrument som&lt;br&gt;ett led i en normal likviditetsför-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut som har Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers- som har tillstånd att driva värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 3 får&lt;br&gt;förvärva finansiella instrument för&lt;br&gt;den rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3&lt;br&gt;får förvärva finansiella instrument&lt;br&gt;för den rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 5 får för-&lt;br&gt;värva finansiella instrument som&lt;br&gt;institutet medverkar till att avsätta&lt;br&gt;på marknaden. Dessa skall avyttras&lt;br&gt;så snart det är lämpligt och senast&lt;br&gt;inom tre år från förvärvet. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl kan Finans-&lt;br&gt;inspektionen medge att de finan-&lt;br&gt;siella instrumenten får innehas&lt;br&gt;under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;Ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;svenskt bankinstitut som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots&lt;br&gt;förbuden i 7 kap. 1 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) och 6 kap. 9 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;förvärva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavet av sådana aktier som s&lt;br&gt;fem procent av aktiekapitalet i någo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 5&lt;br&gt;får förvärva finansiella instrument&lt;br&gt;som institutet medverkar till att av-&lt;br&gt;sätta på marknaden. Dessa skall&lt;br&gt;avyttras så snart det är lämpligt&lt;br&gt;och senast inom tre år från för-&lt;br&gt;värvet. Om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl kan Finansinspektionen medge&lt;br&gt;att de finansiella instrumenten får&lt;br&gt;innehas under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;som har tillstånd att driva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse enligt 1 kap. 3 § 3&lt;br&gt;eller 5 får, trots förbuden i 7 kap.&lt;br&gt;1 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;6 kap. 9 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) och 6 kap. 9 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713), för-&lt;br&gt;värva egna aktier och aktier i&lt;br&gt;moderbolag för att underlätta rörel-&lt;br&gt;sen. Detta gäller dock endast aktier&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;igs i första stycket får inte överstiga&lt;br&gt;t av bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag som har till-&lt;br&gt;stånd att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § 3 eller 5 eller&lt;br&gt;som har Finansinspektionens med-&lt;br&gt;givande att ta emot medel på konto&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;skall vid varje tidpunkt ha en kapi-&lt;br&gt;talbas, beräknad enligt 2 §, som&lt;br&gt;motsvarar åtta procent av värdet&lt;br&gt;av bolagets placeringar, beräknat&lt;br&gt;enligt 3 § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 5 § krävdes när&lt;br&gt;rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett ut-&lt;br&gt;ländskt värdepappersföretag skall&lt;br&gt;ha en försäkring för skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet som de kan komina att&lt;br&gt;ådra sig vid utförande av tjänster i&lt;br&gt;rörelsen. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;sådan försäkring får meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande,Finansinspektionen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall ha en&lt;br&gt;försäkring för skadeståndsskyldig-&lt;br&gt;het som det kan komma att ådra&lt;br&gt;sig vid utförande av tjänster i&lt;br&gt;rörelsen. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;sådan försäkring får meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande,Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv av&lt;br&gt;aktier i ett värdepappersbolag, som&lt;br&gt;medför att förvärvarens samman-&lt;br&gt;lagda innehav utgör ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav, får ske bara efter tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Detsamma&lt;br&gt;gäller ett förvärv som innebär att&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav ökas sä att&lt;br&gt;det uppgår till eller överstiger 20,&lt;br&gt;33 eller 50 % av aktiekapitalet&lt;br&gt;eller röstetalet för samtliga aktier&lt;br&gt;eller så att värdepappersbolaget&lt;br&gt;blir dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förvärv enligt första&lt;br&gt;stycket skulle innebära att värde-&lt;br&gt;pappersbolaget blev dotterföretag&lt;br&gt;till eller kom under bestämmande&lt;br&gt;inflytande av ett värdepappersföre-&lt;br&gt;tag som är auktoriserat i ett annat&lt;br&gt;land inom EES, moderföretag till&lt;br&gt;ett sådant företag eller en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person som annars&lt;br&gt;har ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett sådant företag, får frågan&lt;br&gt;om tillstånd avgöras först efter&lt;br&gt;samråd med de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna i detta land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd tillförvärv enligt 3 a §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en viss&lt;br&gt;tid inom vilken ett förvärv skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela&lt;br&gt;beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från&lt;br&gt;det att ansökan om tillstånd gjor-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att avyttra ett kvali-&lt;br&gt;ficerat innehav eller en så stor del&lt;br&gt;av ett kvalificerat innehav att inne-&lt;br&gt;havet därigenom kommer att under-&lt;br&gt;stiga någon av de i 3 a § angivna&lt;br&gt;gränserna skall underrätta Finans-&lt;br&gt;inspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett värdepappersbolag får&lt;br&gt;kännedom om att aktier i bolaget&lt;br&gt;blivit föremål för ett sådant förvärv&lt;br&gt;som avses i 3 a § eller för en&lt;br&gt;sådan avyttring som avses i 3 c §,&lt;br&gt;skall bolaget snarast anmäla för-&lt;br&gt;värvet eller avyttringen till Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag skall år-&lt;br&gt;ligen till Finansinspektionen an-&lt;br&gt;mäla namnen pä de aktieägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav av&lt;br&gt;aktier i bolaget samt storleken på&lt;br&gt;innehaven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier utövar eller kan&lt;br&gt;tänkas komma att utöva sitt infly-&lt;br&gt;tande på ett sätt som motverkar en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten i&lt;br&gt;värdepappersbolaget, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen besluta att aktierna&lt;br&gt;inte får företrädas vid bolagsstäm-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier har underlåtit att&lt;br&gt;ansöka om tillstånd till ett förvärv&lt;br&gt;som avses i 3 a § eller har förvär-&lt;br&gt;vat aktier i strid med inspektionens&lt;br&gt;beslut, får inspektionen besluta att&lt;br&gt;aktierna inte får företrädas vid&lt;br&gt;bolagsstämman eller att röster av-&lt;br&gt;givna för sådana aktier skall vara&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Finansinspektionen skall vid sin&lt;br&gt;tillsyn över värdepappersinstituten&lt;br&gt;se till att en sund utveckling av&lt;br&gt;värdepappersmarknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också före-&lt;br&gt;lägga en aktieägare som sägs i&lt;br&gt;första och andra styckena att av-&lt;br&gt;yttra så stor del av aktierna att&lt;br&gt;innehavet därefter inte är kvali-&lt;br&gt;ficerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som omfattas av ett beslut&lt;br&gt;av inspektionen enligt första, andra&lt;br&gt;eller tredje stycket skall inte med-&lt;br&gt;räknas när det fordras samtycke av&lt;br&gt;ägare till en viss del av aktierna i&lt;br&gt;bolaget för att ett beslut skall bli&lt;br&gt;giltigt eller en befogenhet skall få&lt;br&gt;utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall vid sin&lt;br&gt;tillsyn enligt denna lag se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av värdepappers-&lt;br&gt;marknaden främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förordna en&lt;br&gt;revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett värdepap-&lt;br&gt;persinstitut. Inspektionen får när&lt;br&gt;som helst återkalla ett sådant för-&lt;br&gt;ordnande och utse en ny revisor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förordna en&lt;br&gt;revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett svenskt&lt;br&gt;värdepappersbolag. Inspektionen&lt;br&gt;får när som helst återkalla ett&lt;br&gt;sådant förordnande och utse en ny&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av värdepappers-&lt;br&gt;institutet. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får, när det&lt;br&gt;anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och i ett svenskt bankinstitut som&lt;br&gt;fått tillstånd att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Har styrelsen inte&lt;br&gt;rättat sig efter en begäran från&lt;br&gt;inspektionen om att kalla till en&lt;br&gt;extra stämma, får inspektionen&lt;br&gt;utfärda sådan kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får, när det&lt;br&gt;anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett svenskt värdepapper-&lt;br&gt;sinstitut. Har styrelsen inte rättat&lt;br&gt;sig efter en begäran från inspektio-&lt;br&gt;nen om att kalla till en extra stäm-&lt;br&gt;ma, får inspektionen utfärda sådan&lt;br&gt;kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid sådant&lt;br&gt;styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsynen över filialer Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;till utländska företag hemmahör- Bilaga 1&lt;br&gt;ande inom EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall, med&lt;br&gt;avseende pä ett utländskt företag&lt;br&gt;hemmahörande inom EES, vilket&lt;br&gt;driver verksamhet här i landet från&lt;br&gt;filial eller genom direkt tillhanda-&lt;br&gt;hållande av tjänster, lämna de&lt;br&gt;uppgifter till den behöriga myndig-&lt;br&gt;heten i företagets hemland som&lt;br&gt;denna myndighet behöver för sin&lt;br&gt;tillsyn över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen kan en behörig myndighet i ett&lt;br&gt;annat land inom EES företa under-&lt;br&gt;sökning hos en här i landet inrät-&lt;br&gt;tadfilial tillföretag hemmahörande&lt;br&gt;i det andra landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en behörig myn-&lt;br&gt;dighet i ett annat land inom EES&lt;br&gt;skall Finansinspektionen själv&lt;br&gt;företa en sådan undersökning som&lt;br&gt;avses i första stycket. Finansin-&lt;br&gt;spektionen kan tillåta att under-&lt;br&gt;sökningen i stället utförs av reviso-&lt;br&gt;rer eller andra sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdepappersinstitut har&lt;br&gt;fattat beslut som strider mot denna&lt;br&gt;lag eller någon annan författning&lt;br&gt;som reglerar dess verksamhet, mot&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag eller mot bolagsord-&lt;br&gt;ningen, får Finansinspektionen för-&lt;br&gt;bjuda verkställighet av beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet redan verkställts får&lt;br&gt;inspektionen förelägga institutet att&lt;br&gt;göra rättelse, om det är möjligt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappersinstitut&lt;br&gt;har fattat beslut som strider mot&lt;br&gt;denna lag eller någon annan för-&lt;br&gt;fattning som reglerar dess verk-&lt;br&gt;samhet, mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av denna lag eller&lt;br&gt;mot bolagsordningen, får Finansin-&lt;br&gt;spektionen förbjuda verkställighet&lt;br&gt;av beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga institutet att göra rättelse, om&lt;br&gt;det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;ett värdepappersinstitut att upphöra&lt;br&gt;med verksamhet som innefattar&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;br&gt;på en marknad, om det med hän-&lt;br&gt;syn till reglerna för eller tillsynen&lt;br&gt;över marknaden framstår som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förelägga&lt;br&gt;ett svenskt värdepappersinstitut att&lt;br&gt;upphöra med verksamhet som inne-&lt;br&gt;fattar handel med finansiella in-&lt;br&gt;strument på en marknad, om det&lt;br&gt;med hänsyn till reglerna för eller&lt;br&gt;tillsynen över marknaden framstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart olämpligt&lt;br&gt;bedriver handel där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att institutet som uppenbart olämpligt att in-&lt;br&gt;stitutet bedriver handel där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen av en be-&lt;br&gt;hörig myndighet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES underrättats om att ett&lt;br&gt;svenskt värdepappersbolag över-&lt;br&gt;trätt föreskrifter som i det landet&lt;br&gt;gäller för bolaget, får inspektionen&lt;br&gt;vidta de i 7, 9 och 9 a §§ angivna&lt;br&gt;åtgärderna mot bolaget, om någon&lt;br&gt;omständighet motsvarande vad som&lt;br&gt;där sägs föreligger. Inspektionen&lt;br&gt;skall underrätta den behöriga myn-&lt;br&gt;digheten i det andra landet om&lt;br&gt;vilka åtgärder som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om in-&lt;br&gt;gripanden mot utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag, som är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett annat land inom EES,&lt;br&gt;driver verksamhet här i landet från&lt;br&gt;filial eller genom direkt tillhanda-&lt;br&gt;hållande av tjänster och därvid&lt;br&gt;överträder denna lag eller före-&lt;br&gt;skrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen eller på annat sätt visar sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva sådan verksam-&lt;br&gt;het, får Finansinspektionen före-&lt;br&gt;lägga företaget att göra rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget inte följer före-&lt;br&gt;läggandet, skall inspektionen un-&lt;br&gt;derrätta behörig myndighet i före-&lt;br&gt;tagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse ändå inte sker, får&lt;br&gt;inspektionen förbjuda företaget att&lt;br&gt;göra nya åtaganden här i landet.&lt;br&gt;Innan förbud meddelas skall in-&lt;br&gt;spektionen underrätta behörig myn-&lt;br&gt;dighet i företagets hemland. I&lt;br&gt;brådskande fall får inspektionen&lt;br&gt;meddela förbud utan föregående&lt;br&gt;underrättelse till hemlandsmyndig-&lt;br&gt;heten. Denna skall då underrättas&lt;br&gt;så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag, som är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett annat land inom EES&lt;br&gt;och driver verksamhet här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från filial eller genom direkt till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster, har fått&lt;br&gt;sitt verksamhetstillstånd återkallat&lt;br&gt;i hemlandet, skall Finansinspektio-&lt;br&gt;nen genast förbjuda företaget att&lt;br&gt;göra nya åtaganden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt företag, som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett land utanför&lt;br&gt;EES, driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet och därvid&lt;br&gt;överträder en bestämmelse som av-&lt;br&gt;ses i 7 § eller pä annat sätt visat&lt;br&gt;sig olämpligt att driva värdepap-&lt;br&gt;persrörelse, får Finansinspektionen&lt;br&gt;återkalla filialtillståndet eller, om&lt;br&gt;det är tillräckligt, meddela var-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialtillståndet återkallas&lt;br&gt;gäller 9 a § andra och tredje styck-&lt;br&gt;ena i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall underrätta till-&lt;br&gt;synsmyndigheten i det land där&lt;br&gt;företaget har sitt säte om åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits med stöd av&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett värdepappersinstitut skall&lt;br&gt;återkallas av Finansinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet inte bedriver sådan värdepappersrörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd&lt;br&gt;skall dessutom återkallas om bo-&lt;br&gt;lagets egna kapital understiger två&lt;br&gt;tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader efter det&lt;br&gt;att den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 1 i stället för att återkalla&lt;br&gt;tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkcdlas får&lt;br&gt;inspektionen besluta om hur av-&lt;br&gt;vecklingen av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd&lt;br&gt;skall dessutom återkallas om bo-&lt;br&gt;lagets kapitalbas understiger det&lt;br&gt;minsta belopp som föreskrivs i&lt;br&gt;5 kap. 1 § andra stycket och bris-&lt;br&gt;ten inte har täckts inom tre måna-&lt;br&gt;der efter det att den blev känd för&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i 9 §&lt;br&gt;första stycket 1 i stället för att&lt;br&gt;återkalla tillståndet meddela var-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får&lt;br&gt;inspektionen besluta om hur av-&lt;br&gt;vecklingen av rörelsen skall ske.&lt;br&gt;Till dess avvecklingen har genom-&lt;br&gt;förts gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser Finansinspektionens beslut&lt;br&gt;en filial till ett företag hemmahör-&lt;br&gt;ande i ett land utanför EES skall&lt;br&gt;inspektionen underrätta tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten i det land där före-&lt;br&gt;taget har sitt säte om åtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits med stöd av denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver sådan verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av denna lag utan att&lt;br&gt;ha tillstånd till det, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen förelägga honom att&lt;br&gt;upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver sådan verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av denna lag utan att&lt;br&gt;ha erforderligt tillstånd till det,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspek-&lt;br&gt;tionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;br&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolag och svenska&lt;br&gt;bankinstitut skall med årliga av-&lt;br&gt;gifter bekosta Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersinstitut skall med&lt;br&gt;årliga avgifter bekosta Finansin-&lt;br&gt;spektionens verksamhet enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som regering-&lt;br&gt;en meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen i ett ärende&lt;br&gt;om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte&lt;br&gt;har meddelat beslut inom sex må-&lt;br&gt;nader frän det att ansökan gavs in,&lt;br&gt;får sökanden begära förklaring av&lt;br&gt;kammarrätten att ärendet onödigt&lt;br&gt;uppehålls. Om Finansinspektionen&lt;br&gt;inte har meddelat beslut inom sex&lt;br&gt;månader efter det att en sådan&lt;br&gt;förklaring avgetts, skall det anses&lt;br&gt;som att ansökan har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen inte har&lt;br&gt;överlämnat underrättelse som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 6 a § första stycket till&lt;br&gt;behörig myndighet i utlandet inom&lt;br&gt;tre månader från det att ansökan&lt;br&gt;gavs in, får sökanden begära för-&lt;br&gt;klaring av kammarrätten att ären-&lt;br&gt;det onödigt uppehålls. Om under-&lt;br&gt;rättelse inte har överlämnats inom&lt;br&gt;tre månader efter det att en sådan&lt;br&gt;förklaring avgetts, skall det anses&lt;br&gt;som att ansökan har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 1 kap. 1 § tredje stycket och&lt;br&gt;3 b §, 5 kap. 2 §, de ändrade beteckningarna av 3 kap. 7 § a och 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § samt upphävandet av 3 kap. 7 § och 5 kap. 2-4 §§, den 1 januari&lt;br&gt;1995 och i övrigt den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om värdepappersbolag som beviljats tillstånd före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande gäller vid tillämpning av 5 kap 1 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 § andra stycket att kapitalbasen inte får understiga ett belopp&lt;br&gt;som vid tidpunkten för ikraftträdandet skulle ha krävts för beviljande av&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Frågor om tillstånd enligt denna lag får prövas före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för bankföretag 1 kap. 4 och 5 §§ bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;för värdepappersföretag 2. för värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § lagen (1991:981) om 1 kap. 3 c § och 2 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;värdepappersrörelse, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1991:981) om värdepappersrörel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för företag som driver finansieringsverksamhet 2 kap. 8-10 §§ lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för utländska försäkringsgivare lagen (1950:272) om rätt för ut-&lt;br&gt;ländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige och lagen&lt;br&gt;(1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer&lt;br&gt;2 kap. 7 §, 7 kap. 2 § respektive 8 kap. 3 § lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för utländska fondföretag 7 a-c §§ lagen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1311.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 §, 4 kap. 3 §, 7 kap. 4 § samt 8 kap. 6 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 7 kap. 2 a §, samt&lt;br&gt;närmast före 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller&lt;br&gt;3 lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som i sitt&lt;br&gt;hemland har rätt att delta i börs-&lt;br&gt;handel av liknande slag och som&lt;br&gt;där står under tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till börsmedlem får antas endast&lt;br&gt;resurser och i övrigt är lämplig att &amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs får som medlemmar ha&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersinstitut som har&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse enligt 1 kap. 3 § 1, 2 eller&lt;br&gt;3 lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska företag som har säte&lt;br&gt;i ett land inom EES och som i det&lt;br&gt;landet har tillstånd att driva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra utländska företag som i&lt;br&gt;sitt hemland får driva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 2 och som där&lt;br&gt;står under betryggande tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller annat behörigt&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som har tillräckliga finansiella&lt;br&gt;lelta i handeln vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller&lt;br&gt;rapporteras till börsen. Information&lt;br&gt;om kurser och omsättningsupp-&lt;br&gt;gifter skall offentliggöras omedel-&lt;br&gt;bart, om inte Finansinspektionen&lt;br&gt;med hänsyn till handelns effektivi-&lt;br&gt;tet tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller&lt;br&gt;rapporteras till börsen. Information&lt;br&gt;om kurser och omsättningsupp-&lt;br&gt;gifter beträffande varje finansiellt&lt;br&gt;instrument som noteras vid börsen&lt;br&gt;skall offentliggöras omedelbart, om&lt;br&gt;inte Finansinspektionen med hän-&lt;br&gt;syn till handelns effektivitet tillåter&lt;br&gt;något annat. Sådan information&lt;br&gt;skall vidare dagligen sammanstäl-&lt;br&gt;las och offentliggöras i den ord-&lt;br&gt;ning och omfattning som regering-&lt;br&gt;en eller, ffter regeringens bemyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digande, Finansinspektionen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Deltagande i handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att låta sådana institut och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 delta i handeln&lt;br&gt;vid marknadsplatsen, om de upp-&lt;br&gt;fyller av marknadsplatsen uppställ-&lt;br&gt;da krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller an-&lt;br&gt;mäls till den auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatsen. Information om kurser&lt;br&gt;och omsättningsuppgifter skall&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser noteras med ledning av de&lt;br&gt;köpanbud, sälj anbud och betalkur-&lt;br&gt;ser som förekommer vid eller an-&lt;br&gt;mäls till den auktoriserade mark-&lt;br&gt;nadsplatsen. Information om kurser&lt;br&gt;och omsättningsuppgifter skall&lt;br&gt;beträffande varje finansiellt instru-&lt;br&gt;ment som noteras vid den auktori-&lt;br&gt;serade marknadsplatsen dagligen&lt;br&gt;sammanställas och offentliggöras i&lt;br&gt;den ordning och omfattning som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som medlem ha endast den som har en be-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta&lt;br&gt;i clearingen hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som an-&lt;br&gt;ordnar clearing av optioner eller&lt;br&gt;terminer som handlas vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att till clearingmedlem anta&lt;br&gt;sådana börsmedlemmar som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 1 § första stycket 2-4&lt;br&gt;respektive sådana institut och före-&lt;br&gt;tag som avses i 7 kap. 2 a §, om&lt;br&gt;de uppfyller av clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre uppfyller de krav som anges i första&lt;br&gt;stycket, skall clearingorganisationen besluta att medlemskapet skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;andra stycket, får medlemmen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;tredje stycket, får medlemmen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 9 § och 4 kap. 2-4 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att driva finansieringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag får&lt;br&gt;meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade rörelsen kan an-&lt;br&gt;tas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte vägras på den&lt;br&gt;ytterligare finansieringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade rörelsen kan an-&lt;br&gt;tas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som kommer att äga ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i bolaget kan&lt;br&gt;antas inte komma att utföra sitt&lt;br&gt;inflytande på ett sätt som motver-&lt;br&gt;kar en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i bolaget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget uppfyller de villkor i&lt;br&gt;övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunden att det inte behövs något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 8&lt;br&gt;eller 9 § får driva sådan verksamhet som anges i 1 § andra stycket i den&lt;br&gt;mån verksamheten omfattas av institutets verksamhetstill stånd i hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som avses i 2 kap. 10 § får driva verksamhet som&lt;br&gt;anges i 1 § andra stycket endast om verksamheten är tillåten enligt före-&lt;br&gt;tagets stadgar eller bolagsordning och endast i den mån det eller de ut-&lt;br&gt;ländska kreditinstitut som äger företaget eller dess moderföretag skulle&lt;br&gt;ha rätt enligt första stycket att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 a § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse finns be-&lt;br&gt;stämmelser om att verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 3 § samma lag un-&lt;br&gt;der vissa förutsättningar får be-&lt;br&gt;drivas av utländska kreditinstitut&lt;br&gt;som driver verksamhet med stöd&lt;br&gt;av 2 kap. 9 § och av finansiella in-&lt;br&gt;stitut och dotterföretag som driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 d och 3 e §§ lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;finns bestämmelser om att verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;samma lag under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar får bedrivas av utländska&lt;br&gt;kreditinstitut som driver verksam-&lt;br&gt;het med stöd av 2 kap. 9 § och av&lt;br&gt;finansiella institut och dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet med stöd av 2 kap. som driver verksamhet med stöd Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; §■&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av 2 kap. 10 §.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag skall vid&lt;br&gt;varje tidpunkt ha en kapitalbas,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §, som motsva-&lt;br&gt;rar åtta procent av värdet av bola-&lt;br&gt;gets placeringar, beräknat enligt&lt;br&gt;3 § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket gäller att ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolags kapitalbas inte får&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;2 kap. 4 § krävdes när verksam-&lt;br&gt;heten påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande att när verksamheten påböijades ha ett&lt;br&gt;lägre bundet kapital än motsvarande fem miljoner ecu, skall om netto-&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i bolagets verksamhet därefter överstiger etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljoner ecu,&lt;br&gt;beräknat efter den kurs som gällde vid tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 4 § krävdes när&lt;br&gt;verksamheten påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 1 § och 4 kap. 1 § den&lt;br&gt;1 januari 1995. Detta gäller även upphävandet av bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 9 § och 4 kap. 2-4 §§. Lagen i övrigt träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 2, 7, 9,&lt;br&gt;10 och 12 §§ samt i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse skall tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om pensionssparrörelse. Hänvis-&lt;br&gt;ningarna till lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall därvid i stället&lt;br&gt;gälla denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 2, 7, 9-&lt;br&gt;10 och 12 §§ samt i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:981)om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse skall tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om pensionssparrörelse. Hänvis-&lt;br&gt;ningarna till lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall därvid i stället&lt;br&gt;gälla denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets promemoria (Ds 1994:78) &lt;sup&gt;Bllaga 2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Ändringar i lagstiftningen för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag med anledning av nya EG-direk-&lt;br&gt;tiv, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Sveriges Riksbank, Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping, Bankstödsnämnden,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket, Kammarkollegiet, Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden, första-tredje fondstyrelserna, Konkurrensverket, Konsumentver-&lt;br&gt;ket, AB Svensk Exportkredit, Finansbolagens Förening, Fondbolagens&lt;br&gt;Förening, Fristående Sparbankers Riksförbund, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), OM Stockholm AB, Penningmarknadsinformation PMI&lt;br&gt;AB, Redovisningskommittén (Ju 1991:07), Stockholms Fondbörs AB,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Försäkringsmäklares Förening, Svenska Kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund och Värdepapperscentralen VPC AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB har deltagit i Svenska Bankföreningens behandling av&lt;br&gt;remissärendet och har anslutit sig till de av Bankföreningen lämnade&lt;br&gt;synpunkterna. Till dessa har vidare Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;hänvisat beträffande kapitlet om kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Västsvenska Handels-&lt;br&gt;kammaren har förklarat sig avstå från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Allmänna och sammanfattande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian har i allt väsentligt föranletts av den anpassning&lt;br&gt;av svenska regler till nya EG-direktiv som följer av EES-avtalets&lt;br&gt;bindande föreskrifter. Beslut i denna riktning har redan tidigare tagits i&lt;br&gt;syfte att åstadkomma en gemensam inre finansiell marknad byggande på&lt;br&gt;tre grundprinciper: en enda auktorisation, hemlandstillsyn och minimi-&lt;br&gt;harmonisering för ömsesidigt godtagande av medlemsstaternas regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett ligger den svenska lagstiftningen och det svenska regel-&lt;br&gt;verket för värdepappersområdet väl i takt med EUs egen lagstiftning. De&lt;br&gt;nu föreslagna lagändringarna fullständigar harmoniseringen med EUs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler och inkorporerar även de nya direktiv som EU tagit sedan EES-&lt;br&gt;avtalet undertecknades i maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa dessa regler i svensk lagstiftning inlemmas den&lt;br&gt;svenska värdepappersmarknaden nu i det regelsystem som gäller för EU&lt;br&gt;och de länder som anslutit sig till EES-avtalet. Detta innebär en viktig&lt;br&gt;konkurrensneutralitet mellan svenska och övriga länders värdepappers-&lt;br&gt;företag samt ett de facto-inlemmande av Sverige i denna viktiga interna-&lt;br&gt;tionella marknad. De nu framlagda förslagen bör därför som föreslås&lt;br&gt;träda i kraft per den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden berörs inte direkt av de föreslagna ändringar-&lt;br&gt;na i lagstiftningen. Men ett genomförande av förslagen kommer att inne-&lt;br&gt;bära en viss skärpning av kraven på kapitaltäckning i de finansiella&lt;br&gt;institutionerna. Även om denna typ av ökade kapitaltäckningskrav kan&lt;br&gt;leda till ökade kostnader för företagen så bör detta kunna fördragas med&lt;br&gt;tanke på de positiva effekter detta kan ha på stabiliteten i det finansiella&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Konkurrensverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket delar i allt väsentligt utredningens förslag. Vad gäller&lt;br&gt;lämplighetsprövningen vid oktroj- och tillståndsprövning förordar emeller-&lt;br&gt;tid verket att denna, av konkurrens- och rättssäkerhetsskäl, bör grundas&lt;br&gt;på i förväg fastställda kriterier i stället för ett allmänt hållet krav på&lt;br&gt;sundhet i rörelsen. Av särskild vikt från konkurrenssynpunkt är att från&lt;br&gt;banker fristående värdepappersbolag tillåts ta emot medel på konto, s.k.&lt;br&gt;kundkonton. Detsamma gäller ägarbreddningen, som genom att stimulera&lt;br&gt;till nyetablering bör kunna öka konkurrensen på den svenska kredit-&lt;br&gt;marknaden. Konkurrensverket anser avslutningsvis att det finns skäl att&lt;br&gt;understryka vikten av att svenska företag inte påförs komparativa kost-&lt;br&gt;nadsnackdelar vid införlivandet av direktivens nya bestämmelser, utan att&lt;br&gt;företagen erhåller de möjligheter direktiven erbjuder till kostnadsredu-&lt;br&gt;cerande åtgärder såsom netting etc.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen noterar förslagen till hur EG-direktiven 92/30/EEG,&lt;br&gt;92/121/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG kan och lämpligen bör införlivas&lt;br&gt;i svensk lagstiftning. Det är väsentliga delar av näringsrätten för banker&lt;br&gt;och kreditinstitut men framför allt värdepappersföretagen som berörs.&lt;br&gt;Direktiven, som ingår i det tillägg till EES-avtalet som den Gemensamma&lt;br&gt;EES-kommittén beslutade om i mars 1994 och som riksdagen godkänt&lt;br&gt;den 1 juni 1994, kommer enligt LO:s mening att på ett acceptabelt sätt&lt;br&gt;komplettera svensk rätt på området och göra dessa delar av den finan-&lt;br&gt;siella sektorn i den gemensamma EES-marknaden funktionsduglig. Sam-&lt;br&gt;tidigt tillgodoses rimliga skydds- och tillsynsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis konstateras att förslagen i promemorian i de flesta fall&lt;br&gt;grundas i en skyldighet för Sverige att, som en följd av EES-avtalet och&lt;br&gt;tilläggsavtalet, införliva fyra EG-direktiv i den svenska rättsordningen.&lt;br&gt;Samfundet tillstyrker den pågående harmoniseringen mellan EGs och&lt;br&gt;Sveriges rättsordningar på det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några av de framförda förslagen, vilka kommenteras närmare nedan,&lt;br&gt;används lagstiftningstekniker som dels bryter mönster från annan nyligen&lt;br&gt;införd lagstiftning på det finansiella området, dels riskerar att vila på&lt;br&gt;osäker legal grund. Samfundet finner de föreslagna lagstiftningsteknikerna&lt;br&gt;problematiska och anser det därför angeläget att ytterligare överväganden&lt;br&gt;görs vid den fortsatta beredningen i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Sveriges Bankkunders Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detta ärende avser huvudsakligen en anpassning av lagstiftningen till nya&lt;br&gt;EG-direktiv, och är därför i sin huvuddel bundet av avtal. Sveriges Bank-&lt;br&gt;kunders Riksförbund är i princip positivt till EG-anpassningen dels därför&lt;br&gt;att lagstiftningen därigenom ökar bankkundemas säkerhet och dels därför&lt;br&gt;att konkurrensen ökar när det blir enklare för utländska banker att&lt;br&gt;etablera sig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 EES-regler om värdepappersrörelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag till lydelse av 1 kap. 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse sägs att för utländska företags verk-&lt;br&gt;samhet gäller bestämmelserna i lagen i tillämpliga delar samt att för&lt;br&gt;filialer till utländska företag gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m. Inspektionen vill emellertid påpeka att detta i vissa fall&lt;br&gt;kommer att leda till tillämpningssvårigheter med hänsyn till att det kan&lt;br&gt;bli svårt att avgöra när vissa paragrafer skall äga tillämpning på ett&lt;br&gt;utländskt företags verksamhet då det i vissa stadganden uttrycks att regeln&lt;br&gt;gäller ett värdepappersbolag (jfr. definitionen i 1 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;2). Ett exempel på detta är stadgandet i 5 kap. 2 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse där det sägs att ett värdepappersbolag skall ha en ansvars-&lt;br&gt;försäkring för viss skadeståndsskyldighet det kan ådra sig. Enligt special-&lt;br&gt;motiveringen (s. 360) till nämnda stadgande skall skyldigheten att ha en&lt;br&gt;ansvarförsäkring alltjämt gälla för företag i länder utanför EES medan&lt;br&gt;denna skyldighet inte skall gälla i fråga om företag hemmahörande inom&lt;br&gt;EES. Frågan blir därvid om det på grund av vad som uttrycks i motiven,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trots att det i 5 kap. 2 § lagen om värdepappersrörelse sägs att detta&lt;br&gt;gäller värdepappersbolag, kan krävas att utländska företag från länder&lt;br&gt;utanför EES för sin filialverksamhet är skyldiga att ha en ansvarsför-&lt;br&gt;säkring. Tillämpningssvårigheter av nämnt slag kan även uppkomma i det&lt;br&gt;fall ett utländskt företag inom EES väljer att söka särskilt tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse för sin filialverksamhet (jfr nedan under&lt;br&gt;avsnitt 4.4.1). Detta torde innebära att de stadganden som avses gälla&lt;br&gt;utländska företags verksamhet som bedrivs enligt 2 kap. 7 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse på motsvarande sätt skall äga tillämpning eftersom&lt;br&gt;dessa företag inte kan anses driva verksamhet enligt 1 kap. 3 c § 1&lt;br&gt;nämnda lag, oaktat att dessa företag har säte inom ett annat land inom&lt;br&gt;EES. Även om begreppet &amp;quot;utländskt värdepappersföretag&amp;quot; utmönstrats ur&lt;br&gt;lagen kunde det vara till fördel om det i varje enskilt stadgande även&lt;br&gt;angavs om detta ägde tillämpning på företags verksamhet som bedrevs&lt;br&gt;enligt 2 kap. 7 § och/eller 1 kap. 3 c § 2 lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;i stället för den lösning som nu valts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.2 Sveriges Bankkunders riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förefaller öka kundens trygghet vid anlitande av värdepappers-&lt;br&gt;institut, vilket är positivt. Vi har dock inte — med våra knappa resurser&lt;br&gt;— kunnat sätta oss in i förslagets alla detaljer och är därför osäkra på&lt;br&gt;vilka garantier som kommer att finnas för kundernas tillgångar hos&lt;br&gt;respektive institut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Undantag från värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde m.m&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens uppfattning är förslaget att försäkringsbolag skall&lt;br&gt;undantas från reglerna i lagen om värdepappersrörelse och att de skall&lt;br&gt;kunna bedriva värdepappersrörelse som sidoverksamhet till försäkrings-&lt;br&gt;rörelsen inte acceptabelt. Försäkringsbolagens möjligheter att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse bör istället lösas på det sätt som redan skett i flera&lt;br&gt;fall nämligen genom att försäkringsbolagen bildar dotterbolag som kan&lt;br&gt;ansöka om tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse eller, vilket är att föredra, att försäkringsbolagen&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som bankerna vid tillämpning av lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse, dvs. att särskilt tillstånd för denna verksamhet&lt;br&gt;ansöks av försäkringsbolaget enligt nämnda lag. Inspektionen avstyrker&lt;br&gt;förslaget i dess nuvarande lydelse att försäkringsmäklare, inom ramen för&lt;br&gt;lagen om försäkringsmäklare, skall få förmedla andelar i värdepappers-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder främst av det skälet att förslaget inte framstår som konkurrens-&lt;br&gt;neutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att försäkringsbolag skall kunna bedriva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse efter särskilt tillstånd från inspektionen. Sådan rörelse&lt;br&gt;avses att bedrivas såsom sidoverksamhet till försäkringsrörelsen och&lt;br&gt;frågan om tillstånd skall bedömas utifrån försäkringsrörelselagens regel-&lt;br&gt;system. I 1 kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen uttrycks detta&lt;br&gt;så att ett försäkringsbolag inte får driva annan rörelse än försäkrings-&lt;br&gt;rörelse, om det inte finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda regel fastlägger en av försäkringsrörelselagstiftningens grund-&lt;br&gt;läggande principer. I praxis har försäkringsbolagen medgivits driva annan&lt;br&gt;rörelse endast i sådana fall där det kan anses föreligga garantier för att&lt;br&gt;rörelsen i fråga drivs i försäkringstagarnas intresse. I allmänhet har&lt;br&gt;krävts att det finns ett naturligt samband mellan den andra rörelsen och&lt;br&gt;försäkringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ISD-direktivet artikel 2 p. 2 a anges bl.a. att direktivet inte är&lt;br&gt;tillämpligt på försäkringsföretag. Bl.a detta har i promemorian tagits till&lt;br&gt;intäkt för att i förslaget till 1 kap. 1 § andra stycket lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse ange att nämnda lag inte är tillämplig på försäkringsbolag.&lt;br&gt;Trots att direktivet inte anger att försäkringsbolag skall ha rätt att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse leder förslaget till att försäkringsbolag utan prövning&lt;br&gt;enligt lagen om värdepappersrörelse ska kunna bedriva alla de tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga verksamheter som finns angivna i lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;I promemorian diskuteras enbart kring försäkringsbolagens möjligheter&lt;br&gt;att bedriva förmedlingsverksamhet beträffande andelar i värdepappers-&lt;br&gt;fonder men någon sådan begränsning återfinns inte i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inspektionen framstår det inte som rimligt att, som följer av&lt;br&gt;förslaget, reglerna för försäkringsbolagens bedrivande av värdepappers-&lt;br&gt;rörelse skall skilja sig från vad som gäller för banker och värdepappers-&lt;br&gt;bolag vad gäller frågan om särskilt tillstånd härtill. En bank som önskar&lt;br&gt;bedriva värdepappersrörelse måste — även om det gäller enbart förmed-&lt;br&gt;ling av andelar i värdepappersfonder — genomgå ett särskilt auktorisa-&lt;br&gt;tionsförfarande anpassat till den tillståndspliktiga verksamheten och även&lt;br&gt;därefter följa de särskilt för denna verksamhet anpassade regelsystem som&lt;br&gt;finns i lagen om värdepappersrörelse. Ett försäkringsbolag som bedriver&lt;br&gt;värdepappersrörelse enligt förslaget skulle t.ex. slippa rapportera affärer&lt;br&gt;till börsen, inte behöva avbryta handeln vid börsstopp, inte behöva upp-&lt;br&gt;rätta avräkningsnota, inte behöva följa de handelslagerbegränsningar som&lt;br&gt;gäller för värdepappersbolag och bankinstitut, inte behöva följa kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema eller reglerna om stora exponeringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens möjligheter att bedriva värdepappersrörelse skulle&lt;br&gt;möjligen i stället kunna lösas på det sätt som redan skett i flera fall&lt;br&gt;nämligen att försäkringsbolagen bildar dotterbolag som ansöker om till-&lt;br&gt;stånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse. En annan lösning, som snarare är att föredra, är att försäkrings-&lt;br&gt;bolagen behandlas på liknande sätt som banker enligt lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Detta senare innebär i så fall att särskilt tillstånd att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse ansöks enligt nämnda lag. Därutöver bör en prövning&lt;br&gt;givetvis göras om verksamheten är förenlig med den av bolaget bedrivna&lt;br&gt;försäkringsrörelsen. Det ankommer på Finansinspektionen att i enskilda&lt;br&gt;fall avgöra vilket slag av värdepappersrörelse som får anses förenlig&lt;br&gt;därmed. Detta bör normalt anses fallet t.ex. då ett försäkringsbolag, som&lt;br&gt;i sin koncern har ett fondbolag, önskar förmedla andelar i värdepappers-&lt;br&gt;fonder som förvaltas av det fondbolaget. Ett ytterligare exempel på detta&lt;br&gt;är förmedling av andra fondpapper som har samband med individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsikten med förslaget endast är att öppna en möjlighet för försäk-&lt;br&gt;ringsbolag att förmedla andelar i värdepappersfonder, bör reglerna härom&lt;br&gt;i lagen om värdepappersrörelse ansluta till vad som i promemorian före-&lt;br&gt;slagits om försäkringsmäklare i 1 kap. 3 b § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att försäkringsmäklare skall efter registrering hos&lt;br&gt;inspektionen kunna förmedla andelar i värdepappersfonder, dvs. bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet som nu kräver tillstånd enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Enligt utredningen framstår det för aktörer inom försäkrings-&lt;br&gt;branschen som en konkurrensskillnad i förhållande till banker att nämnda&lt;br&gt;aktörer inte kan bedriva sådan verksamhet. Emellertid, såsom utred-&lt;br&gt;ningen också anger, krävs det för banker i nu nämnt avseende tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen om värdepappersrörelse varför inspektionen inte kan se detta&lt;br&gt;i sig som någon konkurrensskillnad. Utredningen anger att det kan te sig&lt;br&gt;svårförståeligt att en kund som på inrådan av en försäkringsmäklare&lt;br&gt;genom en unit linked-försäkring placerat en del av sitt kapital i en viss&lt;br&gt;värdepappersfond inte skall kunna genom samma försäkringsmäklare&lt;br&gt;placera i samma fond vid sidan av försäkringen. Inspektionen kan ha&lt;br&gt;förståelse för denna synpunkt men kan inte se att detta skulle vara ett&lt;br&gt;argument för att särbehandla försäkringsmäklama i förhållande till de&lt;br&gt;värdepappersbolag som endast bedriver förmedling av värdepappersfonds-&lt;br&gt;andelar och således lyder under lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig anger utredningen att en förutsättning för denna för-&lt;br&gt;säkringsmäklamas verksamhet är att den kan ske i reglerade och säkra&lt;br&gt;former under Finansinspektionens tillsyn. I specialmotiveringen till&lt;br&gt;förslagets 13 § i lagen om försäkringsmäklare anges även att en sådan&lt;br&gt;verksamhet bör uppfylla de sundhetskrav som skulle ha gällt om verk-&lt;br&gt;samheten hade bedrivits i form av tillståndspliktig värdepappersrörelse.&lt;br&gt;I skenet av detta kan man ställa sig frågan varför inte prövningen av om&lt;br&gt;verksamheten skall få utövas även fortsättningsvis skall ske enligt lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Givetvis skulle detta i så fall innebära bl.a. att&lt;br&gt;verksamheten endast skulle få bedrivas i ett för detta ändamål bildat&lt;br&gt;aktiebolag med krav på ett aktiekapital på omkring en miljon kronor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser inte att detta är en framkomlig väg av det skälet att&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse förutsätter att värdepappersrörelsen skall&lt;br&gt;vara den huvudsakliga verksamheten. Förutsättningen enligt förslaget är&lt;br&gt;nämligen att försäkringsmäklares förmedlingsverksamhet skall vara en&lt;br&gt;sidoverksamhet till försäkringsmäklarrörelsen samt att det är tveksamt om&lt;br&gt;försäkringsmäklarrörelse skulle kunna vara en sidoverksamhet till själva&lt;br&gt;värdepappersrörelsen. Dessa senare argument har enligt inspektionens&lt;br&gt;uppfattning viss bärighet. Emellertid måste det enligt inspektionens&lt;br&gt;mening ställas krav på försäkringsmäklamas förmedling av värdepappers-&lt;br&gt;fondsandelar motsvarande dem som ställs på andra aktörer som utövar&lt;br&gt;denna verksamhet. Det finns inget rimligt skäl till varför just försäk-&lt;br&gt;ringsmäklama skall särbehandlas i detta avseende. De krav som nu kan&lt;br&gt;ställas på denna verksamhet enligt lagen och förordningen om försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare och som följer av nuvarande lagförslag motsvarar inte alls&lt;br&gt;de krav som ställs enligt lagen om värdepappersrörelse. Det skulle även&lt;br&gt;öppnas en genväg för dem som vill utöva denna verksamhet genom att&lt;br&gt;de registrerar sig som försäkringsmäklare i stället för att bilda ett&lt;br&gt;aktiebolag och ansöka om tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Som förslaget nu är utformat saknas nämligen möjlighet att återkalla&lt;br&gt;registreringen av den anledningen att förmedlingsverksamheten av värde-&lt;br&gt;pappersfondsandelar inte är en sidoverksamhet till själva försäkrings-&lt;br&gt;mäklarrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ovanstående avstyrker inspektionen förslaget därför&lt;br&gt;att inspektionen anser att förslaget kräver ytterligare utredning avseende&lt;br&gt;ändringar i lagen om försäkringsmäklare och förordningen om försäk-&lt;br&gt;ringsmäklare. Ställning måste bl.a. tas i följande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka närmare förutsättningar skall vara uppfyllda för att registrering&lt;br&gt;av denna verksamhet skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vad är att anse som tillfredsställande utbildning när det gäller&lt;br&gt;förmedling av värdepappersfondsandelar (5 § första stycket 4 p.&lt;br&gt;lagen om försäkringsmäklare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka krav skall ställas på ansvarsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka förutsättningar skall föreligga för att återkallelse av registre-&lt;br&gt;ringen skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen vill således som sin uppfattning framhålla att en framkom-&lt;br&gt;lig väg för att uppnå syftet och tillgodose de krav på verksamheten som&lt;br&gt;uppställs i utredningen och för att uppnå konkurrensneutralitet är att&lt;br&gt;förmedling av värdepappersfondsandelar endast får utövas av ett aktie-&lt;br&gt;bolag och att det därvid skall ställas samma krav på detta som de som&lt;br&gt;ställs på ett värdepappersbolag. Detta kräver som nämnts emellertid ytter-&lt;br&gt;ligare förändringar i lagen om försäkringsmäklare och förordningen om&lt;br&gt;försäkringsmäklare. Dessa förändringar måste då utformas med lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 Kammarkollegiet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker förslaget (avsnitt 4.2) att bl.a. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet skall undantas från värdepappersrörelselagens tillämpnings-&lt;br&gt;område. Förslaget innebär att den närmare avgränsningen av kollegiets&lt;br&gt;fondförvaltande verksamhet bör göras i kollegiets instruktion. I instruk-&lt;br&gt;tionen anges för närvarande (§ 1) att kollegiet tillhandahåller fond- och&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning på det statliga och kyrkliga området. Vidare sägs&lt;br&gt;(§ 4) att kollegiet skall förvalta de statliga lån och aktier samt fonder eller&lt;br&gt;fonderade medel som anförtrotts kollegiet. Kammarkollegiet är berett att&lt;br&gt;senare lämna förslag till närmare avgränsning om så bedöms nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 Fondbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras olika lösningar för att på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;möjliggöra för försäkringsbolag och försäkringsmäklare att förmedla&lt;br&gt;fondandelar. Föreningen har inte något att invända mot de förslag som&lt;br&gt;framläggs i promemorian, nämligen att försäkringsbolagen respektive&lt;br&gt;mäklarföretagen genom undantag från värdepappersrörelselagen i skilda&lt;br&gt;hänseenden bereds möjlighet härtill.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.4 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under denna rubrik i promemorian föreslås att verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet och av försäkringsbolag med kon-&lt;br&gt;cession undantas från värdepappersrörelselagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Undantag från tillståndskravet enligt lagen föreslås i viss utsträckning för&lt;br&gt;försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen har inget att erinra mot att Riksgäldskontoret&lt;br&gt;undantas på sätt föreslås i promermorian. Ett sådant undantag synes ligga&lt;br&gt;i linje med kontorets uppgifter vid emissioner i samband med statens upp-&lt;br&gt;låning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Kammarkollegiet kan föreningen inte finna något skäl för&lt;br&gt;det föreslagna undantaget. Enligt föreningen är det olämpligt att kollegiet&lt;br&gt;såsom myndighet befattar sig med verksamhet som har karaktär av värde-&lt;br&gt;pappersrörelse på så sätt att kollegiet åtar sig uppdrag åt annan. Ett&lt;br&gt;undantag skulle ge en felaktig markering av att kammarkollegiet bör ta&lt;br&gt;på sig sådana uppgifter. Föreningen avstyrker således att ett undantag&lt;br&gt;införs för Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det i lagen om värdepappersrörelse lagts fast en strikt&lt;br&gt;reglering för sådan rörelse, är det enligt föreningen angeläget att det&lt;br&gt;legala systemet inte luckras upp annat än när sakliga skäl med styrka&lt;br&gt;talar för detta. Konkurrensen måste ske på lika villkor, vilket sker endast&lt;br&gt;om t ex kapitalkrav och andra förutsättningar för verksamheten är de-&lt;br&gt;samma. Detta kan endast uppfyllas om de företag som driver samma slag&lt;br&gt;av rörelse skall uppfylla samma legala krav. I fråga om de föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantagen för försäkringsbolag och försäkringsmäklare kan föreningen Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;inte finna att några sådana skäl som nyss nämnts föreligger. Att förslaget Bilaga 2&lt;br&gt;rörande försäkringsmäklare är av begränsat slag är inget sådant skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget hindrar försäkringsbolag eller försäkringsmäklare från att söka&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrörelse och därvid uppfylla de legala&lt;br&gt;kraven. Föreningen avstyrker således förslagen beträffande försäkrings-&lt;br&gt;bolag och försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.5 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser det självklart med hänsyn till konkurrens-&lt;br&gt;neutraliteten att likartad verksamhet i bank- och försäkringssektorn får&lt;br&gt;drivas på lika villkor. Försäkringsbolag bör därför få förmedla värde-&lt;br&gt;pappersfondsandelar och finansiella instrument för individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande (IPS), eftersom banker får förmedla såväl sådana tjänster som&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 § försäkringsrörelselagen bör införas att försäkringsbolag får&lt;br&gt;vara ombud för andra bolag under Finansinspektionens tillsyn. En sådan&lt;br&gt;regel finns i t.ex. den danska försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklare bör, i enlighet med förslaget, som en sidoverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het till mäklarrörelsen, få förmedla fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändring i 4 kap. 5 § värdepappersrörelselagen om förvärv&lt;br&gt;av aktier i moderbolag bör göras i 3 kap. 6 § andra stycket värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen angående rätten att ta emot aktier som pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den promemoria som förbundet har att avge yttrande över behandlas ett&lt;br&gt;flertal mycket viktiga frågeställningar avseende bank- och värdepappers-&lt;br&gt;marknadema, föranledda av nya EG-direktiv på dessa områden. För-&lt;br&gt;bundet går inte in på detaljgranskning av förslagen, men vill framhålla&lt;br&gt;vikten av att de olika resonemangen om bl.a. kapitaltäckning inte ger&lt;br&gt;genomslag på andra verksamheter än dem som omfattas av direktiven.&lt;br&gt;Detta får således inte bli fallet för t.ex. försäkringsbolag som ingår i en&lt;br&gt;grupp tillsammans med banker. De grundläggande skillnaderna i risker&lt;br&gt;mellan bank- och försäkringsverksamhet måste i sådana fall beaktas.&lt;br&gt;Förbundet koncentrerar sig i sitt yttrande till de delar som direkt berör&lt;br&gt;försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolags förmedling av andelar i värdepappersfonder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår (s. 96) att hinder för försäkringsbolag att&lt;br&gt;bedriva förmedling av andelar i värdepappersfonder utgör en konkurrens-&lt;br&gt;skillnad i förhållande till bankerna, som kan förmedla både försäkringar&lt;br&gt;och värdepappersfondsandelar. Det bör, enligt vad som vidare anförs,&lt;br&gt;vara möjligt för försäkringsbolag att bedriva förmedlingsverksamhet av&lt;br&gt;nämnt slag under förutsättning att verksamheten kan ske i reglerade och&lt;br&gt;säkra former under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser en allmän utgångspunkt vara att likartad verksamhet&lt;br&gt;i bolagsgrupper inom banksektorn och försäkringssektorn skall bedrivas&lt;br&gt;på lika villkor. Om det är tillåtet för ett bolag inom banksektorn att&lt;br&gt;använda sin marknadsorganisation för verksamhet som syftar till för-&lt;br&gt;medling och försäljning av såväl bank- som försäkringsprodukter, måste&lt;br&gt;motsvarande förutsättningar gälla för bolag inom försäkringssektorn.&lt;br&gt;Denna princip är självklar från konkurrensneutralitetssynpunkt och det&lt;br&gt;måste därför tillses att den får direkt genomslag även i det regelsystem&lt;br&gt;som gäller för försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian bör en lösning på frågan grundas på undantag från&lt;br&gt;värdepappersrörelselagens tillståndskrav. Med hänsyn till den stränga&lt;br&gt;reglering som försäkringsbolagen är underkastade kan frågan om för-&lt;br&gt;hållandet mellan försäkringsbolagens verksamhet och värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagens regler lösas på ett tekniskt enkelt sätt genom att försäkrings-&lt;br&gt;bolagens verksamhet generellt undantas från värdepappersrörelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. I vad mån ett försäkringsbolag får bedriva någon&lt;br&gt;form av värdepappersrörelse kommer i och med detta att helt styras av&lt;br&gt;försäkringsrörelselagens (FRL) regler i 1 kap. 3 §. Ett bolags förmedling&lt;br&gt;av fondandelar blir därmed en fråga för Finansinspektionen att ta&lt;br&gt;ställning till vid stadfästelse av eller godkännande av ändringar i&lt;br&gt;bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet delar uppfattningen att försäkringsbolagen skall undantas&lt;br&gt;från värdepappersrörelselagens tillämpning, men anser att det samtidigt&lt;br&gt;bör slås fast i 1 kap. 3 § FRL att försäkringsbolag även får vara ombud&lt;br&gt;för andra bolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Därmed upp-&lt;br&gt;nås en överensstämmelse med vad som torde vara den normala ordningen&lt;br&gt;i andra EES-länder. Förbundet vill här hänvisa till den lagtekniska&lt;br&gt;lösning som valts i Danmark. (Utdrag ur Bekendtgörelse af lov om&lt;br&gt;forsikringsvirksomhed bifogas.) Det är ytterst angeläget att ändringen i&lt;br&gt;FRL träder ikraft snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolags förmedling av individuellt pensionssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att samma resonemang om konkurrensneutralitet som an-&lt;br&gt;förs beträffande förmedling av fondandelar gäller för förmedling av&lt;br&gt;finansiella instrument avseende individuellt pensionssparande. Om den&lt;br&gt;ovan berörda danska lösningen med uppräkning i FRL av de verksam-&lt;br&gt;heter som är tillåtna för försäkringsbolag väljs, löser man på ett praktiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt även frågan om försäkringsbolagens rätt att förmedla sådant Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;sparande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmäklares förmedling av andelar i värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att det finns skäl att även tillåta försäkringsmäklare att,&lt;br&gt;som en sidoverksamhet till mäklarrörelsen, förmedla fondandelar. En för-&lt;br&gt;utsättning är därvid att ytterligare krav på mäklarna för att få driva denna&lt;br&gt;sidoverksamhet införs i försäkringsmäklarlagen på sätt som föreslås i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Mottagande av medel på konto och kreditgivning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.3.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att värdepappersbolag som har eller får tillstånd till&lt;br&gt;kontohållning och kreditgivning blir att anse som kreditinstitut i den&lt;br&gt;mening som avses inom EG. Förändringarna medför att bestämmelser in-&lt;br&gt;förs om högre startkapital och om begränsningar i fråga om förvärv av&lt;br&gt;placeringsaktier. Vad gäller de nämnda förändringarna så kommenteras&lt;br&gt;förslaget gällande högre startkapital särskilt under avsnitt 2.5.1 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.2 Konkurrensverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att komplettera värdepappersrörelselagen för att värde-&lt;br&gt;pappersbolag även fortsättningsvis skall få ta emot medel på konto och&lt;br&gt;lämna krediter är enligt Konkurrensverket av central betydelse för dessa&lt;br&gt;företags möjligheter att konkurrera med de inhemska fullsortiments-&lt;br&gt;bankema. En direkt överföring av inlåningsförbudet i enlighet med in-&lt;br&gt;vesteringstjänstedirektivets artikel 10 utan anpassning av den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen skulle enligt verket sannolikt leda till att bankerna på sikt&lt;br&gt;konkurrerar ut fristående värdepappersbolag genom de fördelar s.k. kund-&lt;br&gt;konton har för bedrivandet av värdepappersverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.3 Finansbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolagens rätt att emottaga medel på konto och lämna kredit&lt;br&gt;behålls enligt förslaget. Finansbolagens Förening vill inte rikta anmärk-&lt;br&gt;ningar häremot. För att inte de föreslagna reglerna skall strida mot det&lt;br&gt;aktuella EG-direktivet föreslås att värdepappersbolag enligt svensk rätt&lt;br&gt;skall uppfylla kraven för att definieras som kreditinstitut enligt EG-rätten.&lt;br&gt;I promemorian anges att detta inte medför att ett värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatiskt blir att betrakta som kreditinstitut i alla sammanhang där Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;detta begrepp förekommer i den svenska lagstiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening vill framhålla att vad som redovisats i prome-&lt;br&gt;moriorna angående gränsdragningen mot kreditinstitut, dels sådana som&lt;br&gt;äger emottaga inlåning, dels sådana som äger bevilja krediter till närings-&lt;br&gt;livet är ofullständigt. Någon gränsdragning mot institut som beviljar&lt;br&gt;krediter i andra sammanhang än i värdepappersrörelse är över huvud&lt;br&gt;taget inte diskuterad. Inte heller omnämns i promemorian i vilken mån&lt;br&gt;ett svensk värdepappersbolag — som således uppfyller förutsättningarna&lt;br&gt;för att definieras som kreditinstitut enligt EG-rätten — kan komma att&lt;br&gt;bedriva både in- och utlåningsverksamhet i ett EES-land med stöd av&lt;br&gt;hemlandsauktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet inlåning bör enligt föreningen övervägas i sammanhanget&lt;br&gt;mot bakgrund av Betaltjänstutredningens delbetänkande &amp;quot;Finansiella&lt;br&gt;tjänster i förändring&amp;quot;, SOU 1994:66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att ytterligare överväganden bör göras i den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås ett bibehållande av möjligheten för värdepappers-&lt;br&gt;bolag och utländska värdepappersföretag att med särskilt tillstånd från&lt;br&gt;Finansinspektionen ta emot medel på konto och lämna kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen tillstyrker förslaget med viss tvekan. Föreningen har&lt;br&gt;övervägt om inte kontohållning bör förbehållas endast banker och att till&lt;br&gt;följd härav värdepappersbolag som önskar hålla medel på konto för kun-&lt;br&gt;der måste ha tillstånd att bedriva bankrörelse. Då emellertid avsikten är&lt;br&gt;att de värdepappersbolag som avser att bedriva sådan verksamhet enligt&lt;br&gt;förslaget i promemorian skall anses vara kreditinstitut med de krav på&lt;br&gt;kapitaltäckning och minsta kapital som gäller för sådana institut,&lt;br&gt;varigenom också överensstämmelse med EG:s regler erhålles, anser Bank-&lt;br&gt;föreningen det dock inte nödvändigt att kräva att sådana värdepappers-&lt;br&gt;bolag måste söka tillstånd att vara bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (förslaget till ny lydelse av 3 kap 4 §, sid 63) sägs&lt;br&gt;endast att ett värdepappersbolag, med Finansinspektionens tillstånd, får&lt;br&gt;ta emot kunders medel på konto. Visserligen kvarstår den gamla förut-&lt;br&gt;sättningen att det skall vara ett led i rörelsen men man har tagit bort den&lt;br&gt;tidigare gällande ytterligare förutsättningen att kontohållningen skall ske&lt;br&gt;för att underlätta värdepappersrörelsen. På sid 101 sägs att det inte är&lt;br&gt;fråga om att utvidga värdepappersbolagens möjligheter att ta emot medel&lt;br&gt;på konto jämfört med vad som gäller i dag. Därvid anförs att en förut-&lt;br&gt;sättning för mottagande av medel på konto alltjämt skall vara att det&lt;br&gt;underlättar värdepappersrörelsen. Detta kommer emellertid inte till ut-&lt;br&gt;tryck i lagtexten. I specialmotiveringen på sid 357 sägs att kontohållning&lt;br&gt;endast får avse värdepappersbolagets kunder. Därmed skulle man, enligt&lt;br&gt;promemorian, ha markerat att ett värdepappersbolag inte får bedriva en&lt;br&gt;fristående inlåningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att det inte finns anledning — med hänsyn till att &amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon förändring i sak inte avses — att ta bort kravet i lagtexten på att &amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontohållning och kreditgivning endast får ske för att underlätta värde-&lt;br&gt;pappersrörelsen. Föreningen föreslår således att detta kriterium återin-&lt;br&gt;föras i lagtexten. Bankföreningen förutsätter att Finansinspektionen i sin&lt;br&gt;övervakande roll noggrant tillser att värdepappersbolagen inte överskrider&lt;br&gt;sin befogenhet i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.5 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att bl a värdepappersbolagens rätt att ta emot&lt;br&gt;medel på konto och att ge kredit behålls och att bolagen, om de har till-&lt;br&gt;stånd till sådan verksamhet, blir att betrakta som kreditinstitut i den&lt;br&gt;mening som EG-direktiven anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen instämmer i den tolkning av EG-direktiven,&lt;br&gt;som ligger till grund för förslaget. Med denna möjliggörs att vi i Sverige,&lt;br&gt;såsom enligt förslaget, bibehåller de konkurrensförutsättningar mellan&lt;br&gt;bl a banker och värdepappersbolag, som bekräftades så sent som vid till-&lt;br&gt;komsten av lagen om värdepappersrörelse. Föreningen har inget att erinra&lt;br&gt;mot att en motsvarighet till bestämmelsen i banklagstiftningen om betal-&lt;br&gt;ningsberedskap görs tillämplig för de värdepappersbolag som har rätt att&lt;br&gt;hålla medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen tillstyrker förslagen under denna rubrik. Det&lt;br&gt;innebär också att föreningen ställer sig bakom kravet på att rätten att ta&lt;br&gt;emot medel på konto kopplas till rätten att ge kredit. Inga invändningar&lt;br&gt;riktas mot de justeringar av lagtexten som föreslås i denna del. I anslut-&lt;br&gt;ning härtill tillstyrks också vad som sägs i avsnitt 4.5 om startkapital för&lt;br&gt;verksamhet, som innefattar mottagande av medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.6 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det regelverk som föreslås införas avseende värdepappersbolag skiljer sig&lt;br&gt;från EG-direktivet om investeringstjänster. Genom införandet av regler&lt;br&gt;i Sverige om startkapitalets storlek och rätt till förvärv av s.k. place-&lt;br&gt;ringsaktier, kommer svenska värdepappersbolag att kvalificera sig som&lt;br&gt;kreditinstitut såsom dessa beskrivs i EG-rätten. Som skäl för avvikelsen&lt;br&gt;anförs att de svenska värdepappersbolagen av hävd och enligt gällande&lt;br&gt;rätt äger emottaga medel från allmänheten och använda dem i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfundet vill inte rikta invändningar mot att rätten att mottaga&lt;br&gt;inlåningsmedel behålls. Vad som dock inger betänkligheter är den av-&lt;br&gt;vikelse från gällande lagstiftningsmönster avseende kreditinstitut som blir&lt;br&gt;följden. Den lagstiftning som införts i Sverige med anledning av anpass-&lt;br&gt;ning till EG-rätten bygger på tanken att kreditinstitut endast kan vara av&lt;br&gt;två huvudslag — banker och kreditmarknadsbolag. Rätten att emottaga&lt;br&gt;medel från allmänheten skiljer institutgruppema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu liggande förslag att värdepappersbolag skall definieras som kredit-&lt;br&gt;institut enligt EG-reglema bryter mot denna tanke. I promemorian anförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket kort att den ställning ett värdepappersbolag erhåller som kredit-&lt;br&gt;institut enligt EG's regler inte medför att värdepappersbolaget automa-&lt;br&gt;tiskt blir att betrakta som kreditinstitut i alla sammanhang där detta&lt;br&gt;begrepp förekommer i den svenska lagstiftningen (s. 101 f). Någon ana-&lt;br&gt;lys av den avsedda begränsningen presenteras inte. Av vad som anförs&lt;br&gt;kan möjligen den slutsatsen dragas att bedömningarna endast gjorts med&lt;br&gt;utgångspunkten att avgränsning skall göras mot institutgrupper som äger&lt;br&gt;emottaga inlåning (&amp;quot;Bolag med tillstånd att ta emot medel på konto...”&lt;br&gt;sid 101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mot institutgrupper som ger krediter i form av&lt;br&gt;investeringskrediter till industri och handel eller sälj finansiering berörs&lt;br&gt;över huvud taget inte. Inte heller presenteras någon analys av vilka&lt;br&gt;möjligheter ett svenskt värdepappersbolag, som med den föreslagna lag-&lt;br&gt;ändringen blir att betrakta som kreditinstitut enligt EG-rätten, har att&lt;br&gt;bedriva kreditgivning eller emottaga inlåning i andra EES-länder med&lt;br&gt;stöd av den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen bör enligt samfundet övervägas från dessa utgångs-&lt;br&gt;punkter. Därtill bör överväganden göras avseende inlåningsbegreppet mot&lt;br&gt;bakgrund av vad som framförs i Betaltjänstutredningens delbetänkande&lt;br&gt;&amp;quot;Finansiella tjänster i förändring&amp;quot; SOU 1994:66.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Hemlandsauktorisation&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.4.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen tillstyrker i huvudsak förslagen. Vissa synpunkter bl.a.&lt;br&gt;angående förslagets närmare utformning ges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild auktorisation av filial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom sägs i ISD-direktivet, artikel 14, och kommenteras i motivtexten&lt;br&gt;skall ett värdland inte längre få förbehålla sig att särskilt auktorisera&lt;br&gt;filialer till värdepappersföretag som är auktoriserade och underkastade&lt;br&gt;tillsyn av behöriga myndigheter i något annat medlemsland. Inspektionen&lt;br&gt;vill emellertid uppmärksamma att det inte synes finnas något hinder mot&lt;br&gt;att ett utländskt värdepappersföretag inom EES kan söka och få särskilt&lt;br&gt;tillstånd att bedriva värdepappersrörelse i Sverige genom filial, trots att&lt;br&gt;det skulle vara tillräckligt att det anmälningsförfarande som anges i&lt;br&gt;förslagets 1 kap. 3 d § lagen om värdepappersrörelse iakttas. Om sådant&lt;br&gt;tillstånd meddelas innebär det i så fall att filialen står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister för beslut och underrättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utformningen av förslaget i 3 kap. 6 a § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse bör påpekas att direktivets artikel 17 p.3 anger att under-&lt;br&gt;rättelse med de aktuella uppgifterna skall vidarebefordras till behörig&lt;br&gt;myndighet i värdlandet inom tre månader från det att samtliga uppgifter&lt;br&gt;inkommit till hemlandsmyndigheten. Inspektionen anser att lagtexten bör&lt;br&gt;förtydligas så att det framgår att beslut om tillstånd skall fattas och&lt;br&gt;underrättelse vidarebefordras inom tre månader från det att samtliga&lt;br&gt;uppgifter inkommit till hemlandsmyndigheten, vilket torde vara in-&lt;br&gt;nebörden av direktivets artikel 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.2 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås bl.a. att värdepappersföretag från andra EES-&lt;br&gt;länder ges rätt att med stöd av auktorisation i hemlandet driva gräns-&lt;br&gt;överskridande verksamhet i Sverige utan att ha filial här. Förslaget har&lt;br&gt;tre nackdelar för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första är att sådana företag inte är skyldiga att lämna de kontroll-&lt;br&gt;uppgifter som krävs för den förenklade deklarationen. Detta medför för-&lt;br&gt;sämrade kontrollmöjligheter och merarbete för skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika denna nackdel skulle man behöva ålägga utländska&lt;br&gt;företag samma kontrolluppgiftsskyldighet som svenska företag beträffande&lt;br&gt;inkomsträntor, utgiftsräntor, utdelningar samt eventuellt för avyttringar&lt;br&gt;av andelar i värdepappersfonder (enligt förslag i SOU 1994:50 skall en&lt;br&gt;sådan skyldighet eventuellt införas för svenska fondbolag fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra nackdelen är att kontrollen av avyttringar av finansiella&lt;br&gt;instrument försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av 3 kap 33 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter medför i och för sig en möjlighet att förelägga utländska&lt;br&gt;företag att inkomma med kontrolluppgifter avseende avyttringar av finan-&lt;br&gt;siella instrument. De praktiska svårigheterna är emellertid stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1994 har RSV i en s.k. riktad kontroll samlat in uppgifter&lt;br&gt;om främst aktieförsäljningar. Föreläggandet sändes ut till samtliga värde-&lt;br&gt;pappersinstitut i Sverige. Antalet utskickade förelägganden uppgick till&lt;br&gt;94. Möjligheten att göra motsvarande aktion även till utländska företag&lt;br&gt;synes förknippade med mycket stora administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare saknas, som skattemyndigheterna i Stockholms och Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län anfört, effektiva sanktioner om ett föreläggande inte följs.&lt;br&gt;Inte heller kan förelägganden avseende utländska företag följas upp med&lt;br&gt;revisioner för kontroll av att fullständiga uppgifter lämnats på ett korrekt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV delar nämnda skattemyndigheters bedömning av kontrollsvårig-&lt;br&gt;hetema när det gäller företag som väljer att bedriva verksamhet i Sverige&lt;br&gt;utan att ha filial här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknikutvecklingen gör det också efter hand allt enklare&lt;br&gt;och billigare att bedriva en gränsöverskridande värdepappersrörelse på ett&lt;br&gt;effektivt sätt. Många svenska placerare kan därför komma att välja att&lt;br&gt;utnyttja utländska företags speciella kompetens på olika marknader direkt&lt;br&gt;framför att utnyttja svenska företag. Skattemyndigheternas uppenbara&lt;br&gt;kontrollsvårigheter blir då ytterligare ett incitament att välja att anlita ett&lt;br&gt;utländskt företag framför ett inhemskt. För skattekontrollen blir det häri-&lt;br&gt;genom inte fråga om marginella problem utan om väsentliga svårigheter&lt;br&gt;att upprätthålla en effektiv kapitalvinstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten i 3 kap. 33 § lagen om självdeklaration och kont-&lt;br&gt;rolluppgifter räcker alltså inte heller efter den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;ändringen för att ge skatteförvaltningen erforderlig information. Det kan&lt;br&gt;därför finnas anledning att närmare pröva förslaget från skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholms län att ifrågavarande utländska värdepappersföretag&lt;br&gt;skriftligen får förbinda sig att lämna kontrolluppgifter över de transak-&lt;br&gt;tioner som förmedlats för i Sverige bosatt uppdragsgivares räkning i&lt;br&gt;samband med anmälan till Finansinspektionen. En sådan uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het skulle lämpligen tas in i 3 kap. 22 a § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av den nuvarande uppgiftsskyldigheten i detta lagrum&lt;br&gt;är emellertid inte allför uppmuntrande. Det är därför mycket angeläget&lt;br&gt;för Sverige att verka för ett ökat uppgiftsutbyte mellan staterna som även&lt;br&gt;omfattar kapitalvinster. Särskilt önskvärt är detta i förhållande till andra&lt;br&gt;EES/EU-stater. Detta förutsätter emellertid omfattande regeländringar i&lt;br&gt;ett flertal stater vad avser uppgiftsskyldighet och banksekretess, vilket gör&lt;br&gt;att sådana förändringar, om de överhuvudtaget alls är möjliga, i vart fall&lt;br&gt;tar mycket lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje nackdelen är att utländska företag inte är skyldiga att dra av&lt;br&gt;och betala in preliminär skatt. Skatteinbetalningarna på räntor och utdel-&lt;br&gt;ningar från utländska värdepappersföretag försenas på så sätt. Detta leder&lt;br&gt;antagligen till att personer som inte vill erlägga preliminär skatt kommer&lt;br&gt;att söka sig till utländska företag i större utsträckning än de annars hade&lt;br&gt;gjort. Ytterligare skatteinbetalningar försenas i så fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV vill också peka på att de ovannämnda skillnaderna mellan svenska&lt;br&gt;och utländska företag beträffande kontrollmöjligheter och skatteinbetal-&lt;br&gt;ningar leder till att konkurrensen snedvrids till de utländska företagens&lt;br&gt;fördel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Tillståndskrav, startkapital m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.5.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har i huvudsak inte någon erinran mot förslagen. In-&lt;br&gt;spektionen anser dock bl.a. att dispens bör kunna ges från kraven på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minsta tillåtna startkapital i visst avseende, att reglerna om förutsätt- &amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama för återkallelse av tillstånd bör förtydligas och att vissa Bilaga 2&lt;br&gt;övergångsbestämmelser bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att särskilt tillstånd från Finansinspektionen krävs för samt-&lt;br&gt;liga sidoverksamheter som ett värdepappersbolag skall ägna sig åt, träder&lt;br&gt;ikraft den 1 januari 1996. Den övergångsbestämmelse (3 p.) som kommer&lt;br&gt;att äga tillämpning, i fråga om värdepappersbolag som beviljats tillstånd&lt;br&gt;före lagens ikraftträdande, innebär att ansökan om tillstånd kan inges och&lt;br&gt;prövas före den 1 januari 1996, dock att beslutet gäller tidigast från&lt;br&gt;ikraftträdandet. För att undvika att ett värdepappersbolag bedriver sido-&lt;br&gt;verksamhet utan att ha tillstånd därtill bör det enligt inspektionens mening&lt;br&gt;införas en övergångsbestämmelse av innebörd att i det fall ansökan om&lt;br&gt;tillstånd att bedriva sidoverksamhet ingivits före den 1 januari 1996 så får&lt;br&gt;sidoverksamheten alltjämt bedrivas till dess ansökan prövats slutligt av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startkapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att reglerna om minsta startkapital skärps och preci-&lt;br&gt;seras i lag. Enligt CAD-direktivets artikel 3 ges det möjlighet för&lt;br&gt;medlemsstaterna att nedsätta startkapitalet från 125 000 ecu till 50 000&lt;br&gt;ecu för värdepappersföretag som bedriver verksamhet enligt 1, 2, 4 p.&lt;br&gt;och del av 5 p. i 1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse. Vad gäller&lt;br&gt;verksamhet enligt del av 5 p. avses i detta sammanhang annan medverkan&lt;br&gt;än garantigivning vid emissioner. Lagförslaget i dess nuvarande lydelse&lt;br&gt;innebär att värdepappersbolag som överhuvudtaget bedriver någon&lt;br&gt;verksamhet enligt 5 p. i 1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse skall&lt;br&gt;ha ett startkapital på 730 000 ecu samt att det saknas möjlighet till&lt;br&gt;dispensgivning. Enligt inspektionen bör det i lagtexten införas en möjlig-&lt;br&gt;het för Finansinspektionen att medge dispens till lägst 125 000 ecu i det&lt;br&gt;fall ett värdepappersbolags verksamhet enligt 5 p. endast består i annan&lt;br&gt;medverkan vid emissioner än garantigivning. Verksamheten enligt 5 p.&lt;br&gt;kan t.ex. endast bestå i medverkan vid emissioner på det sättet att anmäl-&lt;br&gt;ningar till teckning mottages och vidarebefordras. Ett startkapital på&lt;br&gt;730 000 ecu endast av denna anledning framstår då som orimligt högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för återkallelse av auktorisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för återkallelse av en auktorisation återfinns i artikel 3&lt;br&gt;p. 7 i ISD-direktivet. Innebörden är bl.a. att återkallelse får ske, i fall då&lt;br&gt;värdepappersföretaget inte startat sin verksamhet eller annars inte be-&lt;br&gt;driver någon verksamhet, endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om värdepappersföretaget inte utnyttjat auktorisationen inom tolv&lt;br&gt;månader eller uttryckligen avstått från auktorisationen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om värdepappersföretaget inte bedrivit någon verksamhet under minst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget i denna del ger emellertid enligt sin ordalydelse möjlighet&lt;br&gt;att återkalla tillståndet även om dessa tidsfrister inte har löpt ut.&lt;br&gt;Inspektionens mening är att de nämnda återkallelsegrundema formulerats&lt;br&gt;i ISD-direktivet för att tillämpningen skall bli likformig inom EU. Tids-&lt;br&gt;fristerna bör alltså framgå av själva lagtexten och det föreslås därför att&lt;br&gt;lagtexten ändras i enlighet med direktivet i nu nämnt avseende så att&lt;br&gt;dessa tidsfrister framgår av 6 kap. 9 § 2 p. lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5.2 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till vad som uttalats om mottagande av medel på konto m.m.&lt;br&gt;tillstyrks också vad som sägs i avsnitt 4.5 om startkapital för verksamhet,&lt;br&gt;som innefattar mottagande av medel på konto.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Börs- och clearingmedlemskap&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.6.1 Riksgäldskontoret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har särskilt uppmärksammat förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet varigenom&lt;br&gt;utländska företag med säte i land inom EES får bli medlem i clearing-&lt;br&gt;organisation som anordnar clearing av optioner och terminer. Det är den&lt;br&gt;enda clearingverksamhet som för närvarande är lagreglerad i Sverige.&lt;br&gt;Frågan om utländska företags medlemskap i clearingsorganisation som&lt;br&gt;clearar och/eller avvecklar avistahandel lämnas till vidare öppen. Denna&lt;br&gt;fråga, liksom en i sammanhanget aktualiserad komplettering i aktie-&lt;br&gt;kontolagen, vilar i avvaktan på den vidare behandlingen av Clearing-&lt;br&gt;utredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Riksgäldskontoret tidigare framhållit i remissvar på Clearingutred-&lt;br&gt;ningens betänkande ser kontoret det som angeläget att såväl utländska&lt;br&gt;clearingorganisationer som utländska banker och värdepappersbolag får&lt;br&gt;möjlighet att bli kontoförande institut hos VPC. Denna fråga remiss-&lt;br&gt;behandlades med förtur men har därefter inte lett till någon proposition&lt;br&gt;i ärendet. Riksgäldskontoret vill nu ånyo framhålla att det är synnerligen&lt;br&gt;angeläget för att bidra till förbättringen av avvecklingen av gräns-&lt;br&gt;överskridande handel att utländska parter snarast får möjlighet att som&lt;br&gt;kontoförande institut verka i VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.2 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM önskar i detta sammanhang framhålla att det kan finnas skäl att in-&lt;br&gt;föra en möjlighet att separera börs- och clearingmedlemskap från&lt;br&gt;varandra. Det har framkommit önskemål hos vissa typer av medlemmar&lt;br&gt;att endast vilja uppträda som clearingmedlemmar. Det är då fel att av den&lt;br&gt;typen av medlemmar kräva börsmedlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har OM inget att erinra mot de förslag som läggs fram i detta&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.3 Stockholms Fondbörs AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom börslagens ikraftträdande den 1 januari 1993 kom ISD i&lt;br&gt;väsentliga delar att överföras till svensk rätt. Således har redan nu&lt;br&gt;utländska företag under vissa förutsättningar möjlighet att erhålla&lt;br&gt;medlemskap i Stockholms Fondbörs och handla via SAX utan att vara&lt;br&gt;närvarande i Sverige. Med stöd av dessa bestämmelser har två danska&lt;br&gt;banker och ett norskt värdepappersinstitut antagits som medlemmar av&lt;br&gt;börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt börslagens bestämmelser får endast den som har tillräckliga&lt;br&gt;finansiella resurser antas som börsmedlem. Någon förändring av denna&lt;br&gt;bestämmelse planeras inte. Som nämnts ovan ställer Fondbörsen krav på&lt;br&gt;att medlemsföretagens aktiekapital skall vara av viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av uttrycket &amp;quot;tillräckliga finansiella resurser&amp;quot; kommer&lt;br&gt;emellertid efter den 1 januari 1996 att styras av CAD:s krav beträffande&lt;br&gt;startkapital. Som konstaterats tidigare kan Fondbörsen inte ställa upp&lt;br&gt;ytterligare krav. För att tydliggöra detta och förenkla tillämpningen av&lt;br&gt;denna bestämmelse bör enligt Fondbörsens mening uttrycket &amp;quot;tillräckliga&lt;br&gt;finansiella resurser&amp;quot; i börslagen ersättas av en hänvisning till 2 kap. 5 §&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 a § värdepappersrörelselagen innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;rapporteringsplikt. Som nämnts ovan anser Fondbörsen att nuvarande&lt;br&gt;möjligheter till undantag från rapporteringsplikten bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i börslagen finns regler om rapporteringsplikt för avslut som görs&lt;br&gt;utanför börsen. Emellertid saknar börslagen bestämmelser som ger med-&lt;br&gt;lemsföretagen möjlighet att — på sätt som gäller enligt värdepapperslagen&lt;br&gt;— avstå från att rapportera de avslut som anmäls till annan marknads-&lt;br&gt;plats. Detta innebär att Fondbörsens medlemmar kan tvingas rapportera&lt;br&gt;samma affär till flera olika börser. Särskilt komplicerat blir rapporte-&lt;br&gt;ringsrutinema för de utländska medlemmarna som kan ha rapporterings-&lt;br&gt;krav även till börsen i hemlandet. Som exempel kan nämnas att ett danskt&lt;br&gt;medlemsföretag som handlar Volvoaktier på Londonbörsen till kunder i&lt;br&gt;England måste rapportera samma affär till börserna i London, Stockholm&lt;br&gt;och Köpenhamn. Enligt Fondbörsen är detta inte rimligt och Fondbörsen&lt;br&gt;föreslår därför att det i börslagen införs regler med möjlighet till undan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag från rapporteringsskyldigheten på samma sätt som föreslagits be-&lt;br&gt;träffande värdepappersrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis kan Fondbörsen konstatera att ISD slår fast principen&lt;br&gt;om hemlandstillsyn. Detta innebär att Fondbörsen — när det gäller med-&lt;br&gt;lemsföretagens interna ekonomiska förhållanden — inte kan ställa krav på&lt;br&gt;rapportering härom till börsen. Denna tillsyn skall ske genom respektive&lt;br&gt;hemlands inspektionsmyndigheter. Fondbörsens formella tillsyn över&lt;br&gt;medlemmarna omfattar endast medlemmarnas deltagande i handeln samt&lt;br&gt;kursbildningen vid börsen och att handeln sker i överensstämmelse med&lt;br&gt;lag och annan författning samt god sed på värdepappersmarknaden (se&lt;br&gt;4 kap. 2 § börslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.4 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har inget att erinra mot de förslag som läggs fram i detta&lt;br&gt;avsnitt. De synes vara en direkt följd av en anpassning till investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet säger bl a att värdepappersinstitut som är verksamt på en&lt;br&gt;nationell marknad skall få tillträde till marknadens system för clearing&lt;br&gt;och avveckling. Detta kan, såvitt föreningen uppfattat saken, tillgodoses&lt;br&gt;på två sätt. Antingen kan institutet få direkt tillgång till ett clearingsystem&lt;br&gt;genom att i teknisk bemärkelse &amp;quot;kopplas upp&amp;quot; mot detta, eller så kan till-&lt;br&gt;trädet ske indirekt genom att institutet har en sådan uppkoppling till&lt;br&gt;utländskt clearinginstitut, vilket i sin tur är uppkopplat till ett svenskt&lt;br&gt;clearinginstitut. Den senare ordningen kan många gånger visa sig lämplig&lt;br&gt;och kan vara att föredra från säkerhets- och tillsynssynpunkt. Förslagen&lt;br&gt;i promemorian synes möjliggöra båda lösningarna. Enligt föreningens&lt;br&gt;uppfattning är det viktigt att den slutliga lagstiftningen också får en&lt;br&gt;utformning som gör detta möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.5 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av promemorians förslag vill förbundet framhålla att även&lt;br&gt;försäkringsbolag bör ha möjlighet till medlemskap i börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet i de fall de krav som ställs på medlemmar anses vara&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Rapporteringsskyldighet och information om handeln&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.7.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet och information om handeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Genom bestämmelser i 1 kap. 7 a § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse andra stycket utvidgas värdepappersinstitutens rapporte-&lt;br&gt;ringsskyldighet till transaktioner som sker via filial i annat EES-land.&lt;br&gt;Enligt Finansinspektionens uppfattning bör lagtexten kompletteras så&lt;br&gt;att det framgår till vem rapporteringen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Finansinspektionen ges rätt att meddela föreskrifter om undantag&lt;br&gt;från rapporteringsskyldigheten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inspektionen medges föreskriftsrätt vad gäller vilka finansiella&lt;br&gt;instrument som rapporteringsskyldigheten skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ISD-direktivet, artikel 22, framgår att medlemsstaterna skall utse de&lt;br&gt;behöriga myndigheter som skall utföra de åligganden som bestämts i&lt;br&gt;direktivet. Av den föreslagna lydelsen i 1 kap. 7 a § andra stycket lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse framgår inte till vilken instans som rapporte-&lt;br&gt;ringsskyldigheten skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ISD-direktivet, artikel 20 p. 2, anges att hemlandet får efterge krav&lt;br&gt;på rapportering i en viss situation. I promemorian anges (på s. 127) att&lt;br&gt;en utgångspunkt vid utformning av föreskrifter bör vara att värdepappers-&lt;br&gt;instituten inte i onödan belastas med rapporteringskrav. För att så skall&lt;br&gt;kunna ske krävs att det i lagtexten anges att inspektionen genom före-&lt;br&gt;skrifter kan medge undantag från rapporteringsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ISD-direktivet, artikel 20 p. 1 b, framgår att rapporteringsskyldig-&lt;br&gt;heten är begränsad till vissa uppräknade instrument. I förslaget till lagtext&lt;br&gt;finns ingen sådan begränsning. Inte heller framgår klart varken av lagtext&lt;br&gt;eller av motiv att föreskriftsrätten skulle omfatta möjligheten att begränsa&lt;br&gt;rapporteringsskyldigheten till vissa finansiella instrument. Enligt inspek-&lt;br&gt;tionens uppfattning bör det införas en sådan möjlighet. Skälet härtill är&lt;br&gt;att det finns transaktioner med vissa finansiella instrument för vilka det&lt;br&gt;inte framstår som meningsfullt att införa en rapporteringsskyldighet på&lt;br&gt;daglig basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 3 och 4 §§ lagen om börs- och clearingverksamhet framgår att&lt;br&gt;börsmedlemmar skall rapportera de avslut de gjort i inregistrerade eller&lt;br&gt;noterade finansiella instrument vare sig avslutet skett på eller utanför&lt;br&gt;börsen. Bestämmelsen i 1 kap. 7 a § lagen om värdepappersrörelse inne-&lt;br&gt;bär att även värdepappersinstitut som inte är börsmedlemmar måste till&lt;br&gt;börsen anmäla avslut i inregistrerade fondpapper. Innebörden av det&lt;br&gt;föreslagna nya andra stycket i sistnämnda paragraf är att avslut i finan-&lt;br&gt;siella instrument som görs av ett värdepappersinstitut från filial i ett land&lt;br&gt;inom EES skall rapporteras. Sistnämnda regel avser rapportering av av-&lt;br&gt;slut i finansiella instrument vare sig dessa är inregistrerade eller noterade&lt;br&gt;på en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de redovisade bestämmelserna följer t.ex. att ett värdepappers-&lt;br&gt;institut som inte är börsmedlem och som gör avslut i t.ex. ett O-liste-&lt;br&gt;noterat bolag inte behöver rapportera detta till börsen. Däremot om ett&lt;br&gt;avslut i samma aktier görs från institutets filial i något EES-land så skall&lt;br&gt;avslutet rapporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger endast att det finansiella instrument som avslutet&lt;br&gt;avser skall vara föremål för handel vid t.ex. en börs. Avslutet behöver&lt;br&gt;således inte ske vid börsen. Inte heller begränsas bestämmelsen till att&lt;br&gt;avse den situationen att t.ex. den aktie som avslutet avser skall vara&lt;br&gt;noterat vid en börs i det land där filialen är belägen. Detta innebär t.ex.&lt;br&gt;att ett svenskt värdepappersinstituts filial i London måste rapportera&lt;br&gt;avslut i aktier som är noterade på Parisbörsen. Om värdepappersinstitutet&lt;br&gt;gör ett avslut i samma aktie i Sverige eller — utan att fråga är om&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet i den mening som avses i paragrafen —&lt;br&gt;i ett annat land inom EES behöver avslutet inte rapporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med artikel 20 i ISD-direktivet synes vara att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att avslut i vissa finansiella instrument dokumenteras och&lt;br&gt;förvaras antingen hos institutet självt eller hos en behörig myndighet.&lt;br&gt;Därmed tillförsäkras den behöriga myndigheten möjligheter att göra&lt;br&gt;undersökningar av gjorda affärer. Varför institutet självt skall ha en&lt;br&gt;förvaringsplikt medan filialen dessutom skall ha en rapporteringsskyl-&lt;br&gt;dighet framgår inte. Det synes ha varit enklare att föreskriva förva-&lt;br&gt;ringsplikt även för filialer och att den behöriga myndigheten gavs rätt att&lt;br&gt;fordra in den förvarade dokumentationen när skäl därtill farms. Oavsett&lt;br&gt;detta framstår det som om den reglering som föreslås kan komma att till-&lt;br&gt;godose det ovan angivna syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk synpunkt framstår det ändock som märkligt att ett svenskt&lt;br&gt;värdepappersinstituts filial i annat EES-land kommer att vara skyldig att&lt;br&gt;rapportera avslut i OTC- och O-liste-aktier medan institutet självt — som&lt;br&gt;ej är börsmedlem — inte är det. Det rimliga vore att bestämmelsen i&lt;br&gt;1 kap. 7 a § lagen om värdepappersrörelse utvidgades till att även avse&lt;br&gt;noterade finansiella instrument. Överhuvudtaget framstår det som omoti-&lt;br&gt;verat att filialer skall ha en strängare rapporteringsskyldighet än institutet&lt;br&gt;självt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7.2 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OM har i princip inget att erinra mot de krav på rapportering och infor-&lt;br&gt;mation som läggs fram. Den minimistandard som anges i direktivet avses&lt;br&gt;närmare preciseras av Finansinspektionen. Till undvikande av rapporte-&lt;br&gt;ring som inte fyller någon funktion, exempelvis dubbelrapporteringar bör&lt;br&gt;även i börs- och clearinglagen införas motsvarande undantagsbestämmelse&lt;br&gt;som idag återfinns i 7 a § lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att börser och värdepappersinstitut som berörs av&lt;br&gt;rapporteringsskyldigheten ges tillfälle att till Finansinspektionen framföra&lt;br&gt;sina synpunkter på rapporteringen så att den kan utformas på effektivast&lt;br&gt;möjliga sätt och efter de krav som marknaden ställer. För OMs del är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvidlag angeläget att rapporteringen på OM endast omfattar sådana Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kontrakt som är börsnoterade på OM och således inte föremål för clea- Bilaga 2&lt;br&gt;ringnotering på OM samt att rapporteringsskyldighet inte omfattar s k&lt;br&gt;underliggande instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7.3 Penningmarknadsinformation PMI AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Här kan vi notera att på PMX-börsen sker idag rapportering för gjorda&lt;br&gt;avslut under affärsdagen efter det att marknaden stängt, dvs kl 1600.&lt;br&gt;Enligt på PMX börsen uppgjorda handelsregler skall sådan avsluts-&lt;br&gt;rapportering vara färdig till kl 1900 samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen i avslutsrapporteringen innehåller det vägda snittpriset,&lt;br&gt;högsta och lägsta priserna, total volym samt skillnaden i snittpris och&lt;br&gt;volym från föregående affärsdag. En sådan börslista presenteras i PMI-&lt;br&gt;systemet kontinuerligt efter marknadens stängning och finns således till-&lt;br&gt;gängligt för samtliga anslutna kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringstjänstedirektivets artikel 21 punkt 2a, kan således redan&lt;br&gt;idag sägas vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7.4 Stockholms Fondbörs AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reglerna i 1 kap. 7 a § värdepappersrörelselagen om&lt;br&gt;rapportering av gjorda affärer vill Fondbörsen framhålla följande. För&lt;br&gt;närvarande gäller att ett värdepappersinstitut skall till börsen rapportera&lt;br&gt;de avslut i inregistrerade fondpapper som institutet gör utanför börsen.&lt;br&gt;Sådan anmälan behöver dock inte ske om avslutet gjorts vid annan svensk&lt;br&gt;eller utländsk börs. Undantaget beträffande rapporteringsskyldigheten har&lt;br&gt;tillkommit för att undvika dubbelrapportering och har kommit att få bety-&lt;br&gt;delse för framför allt de institut som är verksamma på utländska markna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu föreslagna bestämmelserna skall undantaget avseende&lt;br&gt;rapporteringsskyldigheten endast gälla för avslut som görs vid annan&lt;br&gt;svensk börs eller vid en utländsk börs i ett annat land utanför EES. För&lt;br&gt;avslut vid en börs i ett annat land inom EES skall således möjligheten att&lt;br&gt;avstå från rapportering upphöra. Detta innebär att ett svenskt värde-&lt;br&gt;pappersbolag måste rapportera all den handel som sker i svenska inregis-&lt;br&gt;trerade papper i t.ex. London till såväl börsen i Stockholm som till&lt;br&gt;Londonbörsen. Denna handel kommer därmed att dubbelrapporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet 93/22/EEG (ISD) artikel 20, punkt 2, kan ett land&lt;br&gt;efterge sina rapporteringskrav i de fall värdepappersföretaget rapporterar&lt;br&gt;till en annan reglerad marknad. Såvitt Fondbörsen kan förstå ger således&lt;br&gt;därmed ISD:s regler Sverige rätt att behålla det undantag som för när-&lt;br&gt;varande gäller enligt värdepappersrörelselagen. Enligt Fondbörsens me-&lt;br&gt;ning är det väsentligt att denna möjlighet utnyttjas. Fondbörsen föreslår&lt;br&gt;därför att departementsförslaget ändras för att tillgodose detta behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya reglerna utvidgas de svenska värdepappersinstitutens&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet väsentligt. Således skall rapporteringen framdeles&lt;br&gt;omfatta avslut i samtliga finansiella instrument som institutet gör vid en&lt;br&gt;börs inom EES, dvs. även i andra instrument än sådana fondpapper som&lt;br&gt;är inregistrerade vid börsen. Det föreslås att Finansinspektionen genom&lt;br&gt;föreskrifter skall ange rapporteringens omfattning och på vilket sätt den&lt;br&gt;skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i departementspromemorian bör inte värdepappersinsti-&lt;br&gt;tuten i onödan belastas med rapporteringskrav. För Fondbörsens del är&lt;br&gt;det uppenbart att börsen här kan underlätta för instituten genom att ställa&lt;br&gt;tekniska system till förfogande för rapporteringen. Många av de värde-&lt;br&gt;pappersbolag som är verksamma på den svenska marknaden är med-&lt;br&gt;lemmar av Stockholms Fondbörs och har därigenom redan elektroniska&lt;br&gt;uppkopplingar via SAX-systemet till börsen. Genom SAX-systemet sker&lt;br&gt;en kontinuerlig rapportering av den handel som äger rum vid Fond-&lt;br&gt;börsen. Systemet används även för rapportering av de affärer i noterade&lt;br&gt;papper som görs vid sidan av SAX och således utanför börsen. Systemet&lt;br&gt;kan utan större svårighet anpassas till att omhänderta även den nu till-&lt;br&gt;kommande rapporteringsskyldigheten avseende handel utanför börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7.5 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen har i och för sig inget att erinra mot principerna&lt;br&gt;bakom de rapporteringskrav som föreslås. Dessa synes också i hög grad&lt;br&gt;bundna av investeringstjänstedirektivet. Det är emellertid viktigt att&lt;br&gt;arbetet med rapporteringen såväl hos avlämnare som mottagare kan hållas&lt;br&gt;på en nivå som motiveras av rapporteringsbehovet. Dubbelrapportering&lt;br&gt;måste undvikas, när den inte tjänar något syfte. Det kan exempelvis vara&lt;br&gt;möjligt att rapportering sker till en marknadsplats, vilket i sin tur för&lt;br&gt;informationen vidare till andra marknadsplatser i stället för att rapporte-&lt;br&gt;ring sker till alla. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen, bör kunna ta hänsyn till detta i de föreskrifter, vilka&lt;br&gt;förutsätts i den föreslagna 1 kap 7 a § andra stycket. Föreskrifterna avser&lt;br&gt;enligt förslaget omfattning av och sätt för anmälan av avslut. Det bör&lt;br&gt;göras klart att i rätten att föreskriva om omfattningen också skall ligga&lt;br&gt;en rätt att i föreskrifter medge undantag från rapporteringsskyldigheten.&lt;br&gt;Korresponderande förutsättningar bör ges i lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Hemlandstillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.8.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har i allt väsentligt inget att erinra mot förslagen. Vissa&lt;br&gt;synpunkter främst angående erforderliga ändringar i sekretesslagen&lt;br&gt;framförs dock i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs på s. 133 att i den mån ett utomlands stationerat&lt;br&gt;företag erbjuder sina tjänster i Sverige genom t.ex. ovederhäftig reklam&lt;br&gt;så måste Finansinspektionen kunna ingripa mot verksamheten med biträde&lt;br&gt;av hemlandsmyndigheten. Inspektionen ställer sig frågande till om det&lt;br&gt;verkligen är Finansinspektionen som skall ingripa i ett sådant fall. Det&lt;br&gt;torde vara endast Konsumentombudsmannen som skall agera i en sådan&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 25 i ISD-direktivet skall strikt sekretess gälla för förtrolig&lt;br&gt;information som erhållits inom ramen för tillsynsmyndighetens verksam-&lt;br&gt;het (jfr. s. 131). När det gäller information och handlingar som Finans-&lt;br&gt;inspektionen erhållit från en utländsk myndighet och som där är&lt;br&gt;sekretessbelagda synes det erforderligt att ändringar görs i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen i enlighet med innehållet i artikel 25 för att kunna bevara&lt;br&gt;den sekretess som dessa handlingar är belagda med i det andra landet.&lt;br&gt;Detta torde vara nödvändigt intill dess avtal med främmande stat ingåtts&lt;br&gt;och godkänts av riksdagen enligt 8 kap. 5 § fjärde stycket sekretesslagen.&lt;br&gt;I annat fall torde det strida mot ISD-direktivets artikel 25 i det fall som&lt;br&gt;ovan beskrivits att Finansinspektionen gör den skadeprövning som stadgas&lt;br&gt;i 8 kap. 5 § första stycket sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8.2 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras bl.a. reglerna för redovisningsskyldigheten för&lt;br&gt;filialer i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i denna fråga samma inställning som framfördes beträffande&lt;br&gt;redovisningskommitténs delbetänkande SOU 1994:17 del I om ny års-&lt;br&gt;redovisningslag angående förslaget att slopa kravet på särskild års-&lt;br&gt;redovisning för filialer till EES-företag vilka är att jämställa med svenska&lt;br&gt;aktiebolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De årsredovisningar som skall inges är de som upprättats för hela&lt;br&gt;företagen, inklusive filialerna, i den mån de har offentliggjorts i före-&lt;br&gt;tagens hemländer. För filialer till bolag hemmahörande i stat utanför&lt;br&gt;EES-området gäller dock samma bestämmelser som tidigare. Den&lt;br&gt;föreslagna lagändringen är mindre lyckad från kontrollsynpunkt. En&lt;br&gt;svensk filial till ett utländskt bolag är skattskyldig i Sverige för den&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet som kan anses hänförlig till fast drift-&lt;br&gt;ställe i Sverige. Svårigheterna att bedöma vilka inkomster som så-&lt;br&gt;ledes är skattepliktiga i Sverige ökar om det inte längre kan krävas&lt;br&gt;att årsredovisning upprättas för filialen som sådan. Endast hela&lt;br&gt;företagets årsredovisning kommer då normalt att finnas tillgänglig&lt;br&gt;och då dessutom på främmande språk.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser därför att nuvarande regler i lag (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m. är bättre ur skattekontrollsynpunkt än de föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nuvarande lagstiftning inte kan behållas anser RSV det angeläget&lt;br&gt;att regeringen eller Finansinspektionen utnyttjar möjligheterna i 6 kap.&lt;br&gt;2 § lagen om värdepappersrörelse för att utfärda sådana föreskrifter för&lt;br&gt;filialerna att insynen i och bedömningen av dessa ur beskattningssynpunkt&lt;br&gt;inte försämras i förhållande till vad som gäller idag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8.3 Konsumentverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har inga invändningar mot förslagen i promemorian. Vi&lt;br&gt;vill dock beträffande gränsöverskridande handel med värdepapper påpeka&lt;br&gt;att utöver ovederhäftig reklam Konsumentverket, och i sista hand KO,&lt;br&gt;också kan ingripa mot marknadsföring som saknar för konsumenten vik-&lt;br&gt;tig information. I de fall marknadsföringen av värdepapper är förenad&lt;br&gt;med en kredit kan ett exempel vara avsaknad av i konsumentkreditlagen&lt;br&gt;föreskriven information om effektiv ränta och kreditkostnad. 1 sådana fall&lt;br&gt;måste också god kreditgivningssed i övrigt iakttas, bl.a. genom att en&lt;br&gt;kreditprövning görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett internationellt nätverk bildades 1992 av myndigheter som övervakar&lt;br&gt;marknadsföring. Konsumentverket/KO ingår i nätverket, som hittills om-&lt;br&gt;fattar ett tjugotal länder. Nätverket torde öka möjligheten att vidta&lt;br&gt;effektiva åtgärder mot otillbörligheter i gränsöverskridande marknads-&lt;br&gt;föring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8.4 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian om hemlandstillsyn synes stå i överensstämmel-&lt;br&gt;se med investeringstjänstedirektivet. Det finns därför inte skäl att erinra&lt;br&gt;mot detta. Föreningen vill emellertid betona den för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden mycket stora vikten av att motpartsriskema kan begränsas.&lt;br&gt;Den externa tillsynen har därvid en betydelsefull roll att spela. För att&lt;br&gt;den skall göra det på ett fullgott sätt med tillämpning av principen om&lt;br&gt;hemlandstillsyn, måste samarbetet och samordningen mellan tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheterna i de olika berörda länderna fungera väl. Det är mycket viktigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att så sker, vilket måste betonas starkt i det fortsatta arbetet på att lägga&lt;br&gt;den legala grunden för hemlandstillsynen och att genomföra den i prak-&lt;br&gt;tiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Prövning av större ägares lämplighet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.9.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige stöder att anpassningen till direktiven innebär att det fram-&lt;br&gt;över kommer att framgå direkt av lagstiftningen att en prövning av&lt;br&gt;ägarnas lämplighet skall ske inte bara vid förvärv av aktier i existerande&lt;br&gt;banker utan även inför ett beslut att bevilja bankoktroj eller tillstånd att&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet eller värdepappersrörelse. Det förefaller&lt;br&gt;rationellt att såsom föreslås i promemorian som förebild ta den modell&lt;br&gt;som nu är aktuell när det gäller att införa motsvarande regler i den&lt;br&gt;svenska försäkringslagstiftningen. Den innebär att en tillståndssökande&lt;br&gt;redan i ansökningen skall ange vilka tilltänkta aktieägare som kommer att&lt;br&gt;ha ett kvalificerat innehav, samt storleken på innehavet. Vidare skall&lt;br&gt;regeringen stadfästa bolagsordningen för det tilltänkta bolaget samt&lt;br&gt;bevilja koncession för den planerade bankrörelsen om den kan antas&lt;br&gt;komma att uppfylla kraven på en sund bankverksamhet och om de som&lt;br&gt;kommer att äga ett kvalificerat innehav i bolaget inte kan antas komma&lt;br&gt;att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den liberalisering som nu föreslås är det angeläget att&lt;br&gt;denna ägarprövning ges ett tydligare innehåll. Enligt fullmäktiges upp-&lt;br&gt;fattning är det angeläget att söka utveckla och förtydliga de allmänna&lt;br&gt;principer som är gängse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om prövning av större ägares lämplighet bör göras tydligare.&lt;br&gt;Detta gäller definitionen av kvalificerat innehav och vem som i olika&lt;br&gt;situationer är skyldig att söka förvärvstillstånd respektive anmäla&lt;br&gt;avyttring. Även hur sanktionerna avses att tillämpas bör tydliggöras för&lt;br&gt;att skapa en bättre förståelse för sanktionsmedlen och hur dessa ska&lt;br&gt;tillämpas. Inspektionen föreslår också att relevanta bestämmelser i&lt;br&gt;sekretesslagen ses över eftersom uppgifter som inspektionen erhåller i här&lt;br&gt;diskuterade ärenden är av känslig natur. Det bör observeras att det i&lt;br&gt;förslaget till utformning av bestämmelsen i 1 kap. 2 § 6 p. lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse endast talas om del av röstetalet. Enligt ISD-&lt;br&gt;direktivet och i motiven till förslaget skall dock också del av aktie-&lt;br&gt;kapitalet tas med i definitionen av kvalificerat innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerat innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lydelsen av 1 kap. 2 § 6 p. lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse införs begreppet &amp;quot;kvalificerat innehav&amp;quot;. Vad som avses med&lt;br&gt;lokutionema &amp;quot;indirekt innehav&amp;quot; eller med &amp;quot;annars möjliggör ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av företaget&amp;quot; definieras inte i förslaget.&lt;br&gt;Begreppen kan komma att vålla tolknings- och tillämpningssvårigheter.&lt;br&gt;Dessa svårigheter kan sammanfattas i tre frågeställningar nämligen, dels&lt;br&gt;hur beräknas kapitalandelen eller röstetalet om någon äger ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag via andra bolag, dels vad menas med &amp;quot;annars möjliggör ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande över ledningen av företaget&amp;quot;, dels vem skall ansöka&lt;br&gt;om tillstånd enligt 6 kap. 3 a § eller anmäla avyttring enligt samma kapi-&lt;br&gt;tel 3 c § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Finansinspektionens bedömning är det nödvändigt att i motivtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- definiera vad som avses med ett indirekt innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ange vilka förvärv — förutom när någon av i lag angivna procent-&lt;br&gt;gränser passeras — som utlöser tillståndsplikt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ange vem som är skyldig att söka tillstånd om indirekt förvärv&lt;br&gt;respektive anmäla försäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till 6 kap. 3 e § lagen om värdepappersrörelse finns vissa&lt;br&gt;sanktioner angivna som riktar sig mot ägaren av ett kvalificerat innehav.&lt;br&gt;Antag att i en familj mannen äger 5 procent, hustrun 6 procent och sonen&lt;br&gt;8 procent av ett värdepappersbolag. Var och en av dessa är ägare till ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav enligt vad som framgår av sid 361 i promemorian.&lt;br&gt;På nämnda sida sägs att ett sådant ägande inom en familj är ett indirekt&lt;br&gt;ägande. Det ifrågasätts om detta är ett riktigt synsätt. Det framstår inte&lt;br&gt;som korrekt att säga att t.ex. mannen indirekt äger hustruns aktier. Om&lt;br&gt;mannen agerar med sina fem procent på ett sätt som innebär att första&lt;br&gt;stycket i nämnda paragraf är tillämpligt medan hustrun och sonen inte gör&lt;br&gt;det uppkommer frågan om det är möjligt för inspektionen att besluta att&lt;br&gt;enbart mannens aktier inte får företrädas vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sanktioner som finns i paragrafen är ingripande för de enskilda&lt;br&gt;individer eller företag som drabbas och det bör därför i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet föras en diskussion kring dessa frågeställningar för att&lt;br&gt;skapa en bättre klarhet och förståelse för sanktionsmedlen och hur de&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian finns vissa omständigheter angivna som kan påverka&lt;br&gt;bedömningen av ägares lämplighet. Sådana omständigheter är förutom&lt;br&gt;tidigare konkurser, näringsförbud och brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som kan uppkomma vid lämplighetsprövning är att inspek- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tionen får kännedom om att den ägare som skall bedömas är misstänkt Bilaga 2&lt;br&gt;för brott eller att förundersökning inletts eller att åtal väckts och frågan&lt;br&gt;är då om redan något av dessa förhållanden skall påverka bedömningen&lt;br&gt;eller skall kravet vara att det föreligger en lagakraftvunnen dom eller&lt;br&gt;beslut. Enligt inspektionens mening bör redan misstanke om brott vara&lt;br&gt;en omständighet som skall kunna påverka lämplighetsbedömningen vid&lt;br&gt;ansökan om tillstånd till förvärv. Därmed inte sagt att detta alltid skulle&lt;br&gt;leda till avslag på en tillståndsansökan. Ett sådant beslut påverkas&lt;br&gt;naturligtvis också av vad misstanken avser och hur stort innehav veder-&lt;br&gt;börande har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens bedömning bör dessa principer anges i motiv-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om tillstånd att förvärva aktier i ett värdepappersbolag&lt;br&gt;kommer att innehålla uppgifter av känslig natur. Det kan antas att för-&lt;br&gt;handlingar om ett större förvärv skulle störas av att de blev offentliga.&lt;br&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;torde omfatta förevarande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det tveksamt om en underrättelse enligt den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 6 kap. 3 c § lagen om värdepappersrörelse kan sekretess-&lt;br&gt;beläggas. Innehållet i en sådan underrättelse kan vara känslig eftersom&lt;br&gt;underrättelsen skall lämnas innan avyttringen skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen föreslår att 8 kap. 5 § sekretesslagen ses över och — om&lt;br&gt;det anses erforderligt — ändras i enlighet med vad som föreslagits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9.3 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen har inget att erinra mot att ordningen för ägar-&lt;br&gt;prövning utformas efter mönster i banklagstiftningen. Med hänsyn till&lt;br&gt;rättssäkerheten är det emellertid viktigt att så objektiva kriterier för&lt;br&gt;prövningar som möjligt läggs fast. Ansträngningar bör göras i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet för att åstadkomma förtydliganden i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Rätt till domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.10.1 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ett &amp;quot;uteblivet&amp;quot; beslut i vissa fall skall kunna&lt;br&gt;föranleda domstolsprövning (7 kap. 2 §). Denna typ av domstolsprövning&lt;br&gt;är en relativt ny företeelse i svensk förvaltningsrätt. Förslaget innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen har att bedöma myndighetens handläggning av enskilda&lt;br&gt;ärenden. I Sverige har det sedan lång tid tillbaka ålegat riksdagens om-&lt;br&gt;budsmän (JO) att göra sådana bedömningar. Det kan mot den angivna&lt;br&gt;bakgrunden antas att förslaget medför att domstolens och JO:s mandat&lt;br&gt;kommer att sammanfalla på aktuella områden, eventuellt med konflikter&lt;br&gt;som följd. Frågan bör utredas närmare. Det bör vidare utredas om för-&lt;br&gt;slaget kräver ändringar eller förtydliganden i bl.a. förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förvärv av aktier i moderbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.11.1 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges (s. 143 f) att stadgandet i 4 kap. 5 § värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen bör utvidgas till att omfatta även försäkringsbolag. För-&lt;br&gt;säkringsförbundet tillstyrker förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser förbundet att sakliga skäl talar för att en motsvarande&lt;br&gt;ändring görs i 3 kap. 6 § andra stycket värdepappersrörelselagen enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa även aktier i ett värdepappersbolag som lämnar krediten&lt;br&gt;eller dess moderbolag, får värdepappersbolaget trots förbuden i&lt;br&gt;7 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385, och 6 kap. 9 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) som pant ta emot även dessa aktier. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får&lt;br&gt;utfärda närmare förskrifter om vilka begränsningar som skall gälla&lt;br&gt;i sådana fall.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Kapitalkrav m.m. för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Införlivandet av EES-reglerna om kapitaltäckningskrav&lt;br&gt;för marknadsrisker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner att de nu aktuella förbättringarna i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema representerar ett viktigt steg för att reducera riskerna för insta-&lt;br&gt;bilitet i det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt betonas att kapitaltäckningsregler endast kan ses som en länk&lt;br&gt;i en kedja som i övrigt består av en effektiv tillsyn, adekvata rapporte-&lt;br&gt;ringsrutiner och framför allt en effektiv riskhantering i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige konstaterar att promemorians förslag till övervägande del&lt;br&gt;föranletts av den anpassning av det svenska regelsystemet till nya EG-&lt;br&gt;direktiv som blivit nödvändig sedan dessa införlivats med EES-avtalet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed binder Sverige. Även om anpassningen är obligatorisk har full-&lt;br&gt;mäktige funnit det angeläget att inledningsvis framföra några mera all-&lt;br&gt;männa synpunkter på ändringarna i bestämmelserna om kapitaltäckning&lt;br&gt;och gruppbaserad tillsyn. I övrigt kommenteras inte sådana ofrånkomliga&lt;br&gt;anpassningar. Yttrandet koncentreras till de förslag i promemorian som&lt;br&gt;avser frågor som inte regleras av direktiven och till några av de punkter&lt;br&gt;som visserligen berörs av direktiven men där dessa lämnar de enskilda&lt;br&gt;länderna en viss handlingsfrihet. I fråga om denna handlingsfrihet har&lt;br&gt;fullmäktige det intrycket att den inte utnyttjats extensivt, t.ex. för att den&lt;br&gt;vägen söka skapa konkurrensfördelar för svenska institut framför ut-&lt;br&gt;ländska. Inte heller har något påtagligt bruk gjorts av de möjligheter som&lt;br&gt;berörda direktiv eljest ger att i vissa fall tillämpa mindre stränga regler.&lt;br&gt;Återhållsamheten härvidlag välkomnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige hälsar med tillfredsställelse att det långvariga arbetet med&lt;br&gt;att åstadkomma bredare kapitaltäckningsregler nu nått dithän att det blivit&lt;br&gt;aktuellt att införliva nya regler med ländernas nationella lagstiftning.&lt;br&gt;Riksbanken har tagit aktiv del i den grundläggande del av detta arbete&lt;br&gt;som bedrivits inom ramen för G-10-ländemas kommitté för banktillsyn.&lt;br&gt;Särskilt mot bakgrund av den fleråriga uppmärksamhet som riktats på de&lt;br&gt;faror bank- och annan finansieringsverksamhet möter vid sidan av de&lt;br&gt;sedan tidigare omfattade kreditriskerna, och i synnerhet vid transaktioner&lt;br&gt;i derivat och utanför balansräkningen, är de nu aktuella förbättringarna&lt;br&gt;angelägna. Att kapitaltäckningsregler införs även för de skilda slagen av&lt;br&gt;marknadsrisker representerar ett viktigt steg för strävandena att reducera&lt;br&gt;riskerna för instabilitet i det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill understryka att kapitaltäckningsregler är nödvändiga&lt;br&gt;men inte tillräckliga för att säkra stabiliteten. De bör ses som en länk i&lt;br&gt;en kedja som i övrigt består av en effektiv tillsyn, i förekommande fall&lt;br&gt;på koncembasis, adekvata rapporteringsrutiner och väl utvecklade system&lt;br&gt;för riskhantering i institutionerna själva. Fullmäktige önskar understryka&lt;br&gt;betydelsen av vad som i promemorian sägs om behovet av en effektiv&lt;br&gt;riskhantering i kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Konkurrensverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens principiella utgångspunkter (s. 170) vid införlivandet av&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet möter de krav från konkurrenssynpunkt som Kon-&lt;br&gt;kurrensverket har att bevaka. Det totalt sett ökade kravet på kapital-&lt;br&gt;täckning för kreditinstitut och värdepappersbolag får emellertid inte leda&lt;br&gt;till att svenska finansiella företag på grund av ökade kostnader miss-&lt;br&gt;gynnas jämfört med motsvarande företag inom övriga EES-området. S.k.&lt;br&gt;nettning (s. 182) och andra kostnadsreducerande möjligheter som de nya&lt;br&gt;reglerna tillåter bör därför utnyttjas fullt ut för att inte svenska finansiella&lt;br&gt;företag skall erhålla komparativa kostnadsnackdelar. Detta bör enligt&lt;br&gt;Konkurrensverket även vara vägledande för detaljutformningen av kraven&lt;br&gt;på nya rutiner för värdepappersbolagens informationsplikt (kap. 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapportering av stora exponeringar (kap. 6) och gruppbaserad tillsyn Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;(kap. 7). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill som allmän princip för implementeringen av EG-&lt;br&gt;direktiven i svensk lagstiftning betona vikten av konkurrensneutralitet&lt;br&gt;gentemot utlandet. I promemorian framhålls (sid 170) att en viktig princip&lt;br&gt;vid införlivandet av kapitalkravsdirektivet i svensk lagstiftning är &amp;quot;att de&lt;br&gt;svenska instituten inte skall missgynnas gentemot EU-ländemas institut&amp;quot;.&lt;br&gt;Bankföreningen vill starkt understryka vikten av ovannämnda konkurrens-&lt;br&gt;aspekt. Principen om konkurrensneutralitet i förhållande till utländska&lt;br&gt;institut måste beaktas även vid utformningen av de detaljerade före-&lt;br&gt;skrifterna. Bankföreningen anser att härvid följande uttalande i pro-&lt;br&gt;memorian bör vara vägledande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Normalt bör inte högre krav än EG:s minimikrav ställas på de&lt;br&gt;svenska instituten, under förutsättning att riskerna på den svenska&lt;br&gt;marknaden inte bedöms avvika alltför mycket från de risker som&lt;br&gt;har förutsatts vid antagandet av direktivet.&amp;quot; (sid 170)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det viktigt att de ovannämnda principerna åter-&lt;br&gt;finns i den kommande propositionen och blir vägledande för lagförslagen&lt;br&gt;däri och för utarbetandet av föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian (sid 170-171) diskuteras om införandet av kapitalkrav&lt;br&gt;för marknadsrisker bör medföra att man slopar den s k limitregeln i&lt;br&gt;4 kap 4 § lagen om värdepappersrörelse. Det kontateras dock att denna&lt;br&gt;regel bör fortsättningsvis gälla vid sidan av de nya reglerna om kapi-&lt;br&gt;talkrav för marknadsrisker. Regeln kan dock komma att omprövas vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att limitregeln för handelslager bör slopas i&lt;br&gt;samband med att man inför kapitalkrav för marknadsrisker i handels-&lt;br&gt;lagret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Övergripande synpunkter på förslaget om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker förslaget att bestämmelserna om kapitaltäckning&lt;br&gt;för kredit- och marknadsrisker förs samman i en för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag gemensam ny lag till vilken även bestämmelserna om&lt;br&gt;stora exponeringar och gruppbaserad tillsyn föreslås föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner denna lösning rationell och ägnad att underlätta en&lt;br&gt;effektiv tillämpning av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten vill inledningsvis framhålla att lagtexten i förslaget till lag om&lt;br&gt;kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag är synnerligen&lt;br&gt;svårgenomträngbar för en icke fackman på området. Den har inte gjorts&lt;br&gt;lättare genom att förekommande uttryck såsom position och exponering&lt;br&gt;antingen saknar definition eller har en definition vars reella innebörd är&lt;br&gt;svår att förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.3 Kammarrätten i Jönköping&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att gemensamma regler för skilda företagsformer i stor&lt;br&gt;utsträckning samlas i en och samma lag. Detta är ändamålsenligt. Det bör&lt;br&gt;emellertid påpekas att definitioner och begrepp inte är enhetliga över hela&lt;br&gt;lagstiftningsområdet. Som exempel kan nämnas begreppet &amp;quot;kreditinstitut&amp;quot;,&lt;br&gt;vilket definieras på ett annat sätt i förslaget än i lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag som trädde i kraft så sent som den 1 januari 1994. Det bör i&lt;br&gt;allt lagstiftningsarbete strävas efter att finna enhetliga definitioner på&lt;br&gt;samma begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.4 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Baselkommitténs regler förutsätter att kapitaltäckning skall ske på konso-&lt;br&gt;liderad basis. När kapitaltäckningsbestämmelsema infördes för svensk del&lt;br&gt;kom de att gälla för såväl enskilda kreditinstitut i en bankkoncem som&lt;br&gt;koncernen som helhet. Syftet med detta vara att kunna kontrollera att inte&lt;br&gt;något eller några institut inom koncernen underkapitaliseras till men för&lt;br&gt;konkurrensförutsättningarna och stabiliteten på finansmarknaden. Kapital-&lt;br&gt;täckningsbestämmelsema fick därmed en omfattande giltighet. De skall&lt;br&gt;uppfyllas inte bara av en bankkoncem utan även av varje i sådan koncern&lt;br&gt;ingående kreditinstitut eller värdepappersbolag. Detta har lett till att be-&lt;br&gt;stämmelserna internationellt sett visat sig inte vara konkurrensneutrala.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser därför att bestämmelserna bör ses över och an-&lt;br&gt;passas till vad som gäller internationellt så att kapitalkravet kan beräknas&lt;br&gt;enbart på koncern- eller gruppnivå när det är fråga om gmppbaserad till-&lt;br&gt;syn. Därmed uppnås också överensstämmelse med vad inspektionen före-&lt;br&gt;slår i fråga om tillsynen på gruppnivå när det gäller stora exponeringar.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser att frågan bör lösas så skyndsamt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.5 Fristående Sparbankers Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FSR har inga principiella invändningar mot utformningen av den&lt;br&gt;föreslagna implementeringen av EG-direktiven i den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen. Eftersom regelsystemet genom sin komplexitet får utformningen&lt;br&gt;av en ramlag är det rimligt att Finansinspektionen ges bemyndigande att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärda föreskrifter i en rad detaljfrågor. FSR vill framhålla angelägen-&lt;br&gt;heten i att Finansinspektionen innan föreskrifter sätts i kraft inhämtar&lt;br&gt;synpunkter från berörda institut. Här förutsätts att också FSR ges&lt;br&gt;möjlighet att lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.6 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OM tillstyrker förslaget att införlivandet av de nya EG-direktiven inom&lt;br&gt;värdepappersområdena m m med den svenska lagstiftningen vad avser&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar m m sker genom införandet av ny&lt;br&gt;gemensam lag. Härigenom skapas enhetlighet och överblickbarhet av-&lt;br&gt;seende de nu ifrågavarande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip vid implementeringen av EG-direktiven i svensk&lt;br&gt;lagstiftning bör vara att svenska aktörer behandlas konkurrensneutralt i&lt;br&gt;förhållande till utländska konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utesluter emellertid inte att olikheter mellan exempelvis börser&lt;br&gt;och clearinghus i vissa fall berättigar till olika behandling. Så är t ex OM&lt;br&gt;som börs- och clearingorganisation organiserat på ett något annorlunda&lt;br&gt;sätt än vissa andra börs- och clearinghus i övriga Europa genom att OM&lt;br&gt;inträder som motpart i varje kontrakt. Det kan finnas anledning till att ta&lt;br&gt;hänsyn till detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central clearing behandlas överhuvudtaget inte i promemorian trots att&lt;br&gt;det är en verksamhet som försiggår i hela Europa och som just är ägnad&lt;br&gt;att minska risker i värdepappersmarknaden. I Finansinspektionens nu-&lt;br&gt;varande föreskrifter om rapportering till inspektionen av uppgifter om&lt;br&gt;beräkning av kapitalbas och kapitalkrav undantas instrument som clearas&lt;br&gt;från kapitaltäckningskrav. En uttrycklig bestämmelse härom borde åter-&lt;br&gt;finnas i det av departementet presenterade lagförslaget. Motsvarande&lt;br&gt;gäller reglerna om rapportering av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM har i sitt remissyttrande 1994-04-27 på Clearingutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1993:114) Konto, clearing och avveckling närmare&lt;br&gt;utvecklat skillnaderna mellan bl a central och bilateral clearing, särskilt&lt;br&gt;vad avser den s k systemrisken. Det torde i dagsläget inte råda några&lt;br&gt;delade meningar om behovet av central clearing.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.7 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås införandet av en ny gemensam lag om kapital-&lt;br&gt;täckning, stora exponeringar och gruppbaserad tillsyn för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag i samband med införlivandet av de nya direktiven&lt;br&gt;inom bank- och värdepappersmarknadsområdena med den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen. Lagen har till vissa delar karaktären av ramlagstiftning med rätt&lt;br&gt;för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen,&lt;br&gt;att meddela föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen tillstyrker att de nya reglerna införs i en gemensam&lt;br&gt;lag. Med hänsyn till komplexiteten i EG:s regelsystem och kravet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flexibilitet synes det enligt föreningen föreligga skäl för att en sådan lag&lt;br&gt;får karaktären av en ramlag. Huruvida dessa skäl får anses tillräckliga för&lt;br&gt;att motivera valet av lagstiftningsmetod torde kunna diskuteras. Före-&lt;br&gt;ningen vill här särskilt peka på frågan om det i lagen föreslagna normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigandet är acceptabelt från konstitutionell synpunkt. I prome-&lt;br&gt;morian behandlas denna fråga (avsnitt 9, sid 295-298). Den däri redovi-&lt;br&gt;sade analysen känns enligt föreningen inte helt övertygande. Föreningen&lt;br&gt;vill därför betona vikten av att lagrådet noggrant prövar frågan. Att lagen&lt;br&gt;genom ett väl avpassat normgivningsbemyndigande ger utrymme för viss&lt;br&gt;flexibilitet synes enligt Bankföreningen emellertid vara såväl lämpligt som&lt;br&gt;praktiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen förutsätter att Finansinspektionen före meddelandet av&lt;br&gt;föreskrifter m m enligt bemyndigandet — liksom hittills i andra fall — in-&lt;br&gt;hämtar synpunkter från vederbörliga marknadsintressenter. Detta är&lt;br&gt;givetvis särskilt angeläget när lagens bestämmelser är mycket generellt&lt;br&gt;utformade och en stor mängd detaljbestämmelser skall lämnas i före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.8 Sveriges Bankkunders Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi är oroade av att bankernas positioner på derivatmarknaden verkar&lt;br&gt;växa okontrollerat utan att ens aktörerna själva har den kunskap som be-&lt;br&gt;hövs för att bedöma risknivån. Eftersom bankernas åtaganden utanför&lt;br&gt;balansräkningen redan ligger i storleksordningen 3 till 5 gånger balans-&lt;br&gt;omslutningen, anser vi att kraftiga insatser (t.ex. införande av ett tak vid&lt;br&gt;2 gånger balansomslutningen) snarast borde göras för att få hejd på&lt;br&gt;utvecklingen — innan nästa finanskris är ett faktum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget — som innebär att kapitalbasen skall täcka även positions-&lt;br&gt;risker — är dock ett steg i rätt riktning. Däremot är vi tveksamma till att&lt;br&gt;kunskaper finns för att (som sägs i sista stycket på sid. 154) kunna göra&lt;br&gt;en relativt säker bedömning av riskerna i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kapitalkrav och kapitalbas&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.3.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att företagen till följd av de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna kommer att ställas inför ökade kapitalkrav. Dessa kan, förutom&lt;br&gt;genom tillförsel av externt kapital, mötas genom minskade placeringar&lt;br&gt;och andra åtaganden, genom en breddning av kapitalbasen eller genom&lt;br&gt;en kombination härav. I promemorian hänvisas till de möjligheter som&lt;br&gt;det aktuella direktivet erbjuder att i kapitalbasen räkna in tillgångar som&lt;br&gt;för närvarande inte medräknas enligt svenska regler. I kapitalbasen skulle&lt;br&gt;således få inräknas bl.a. orealiserade vinster och förlagslån med en&lt;br&gt;ursprunglig löptid på minst två år. De lagregler som föreslås i prome-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;morian ger också utrymme för en sådan vidgning av kapitalbasen. &amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har förståelse för att denna utväg att underlätta för Bilaga 2&lt;br&gt;företagen att nå upp till de hårdare kapitalkraven kan behöva övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också konkurrensaspekter i detta, i den mån andra länders in-&lt;br&gt;stitut skulle arbeta under mera liberala regler än de svenska. Emellertid&lt;br&gt;skulle en viktig del av syftet med de skärpta kapitalkraven gå förlorad om&lt;br&gt;dessa skulle kunna mötas genom en omdefinition av kapitalbasen. Full-&lt;br&gt;mäktige vill därför tillråda en restriktiv hållning härvidlag. Detta bör&lt;br&gt;emellertid inte utesluta att institutkategorier som bedriver en finansiell&lt;br&gt;verksamhet av sådan karaktär att tillgång till kortfristigt kapital är av&lt;br&gt;väsentlig vikt ges möjlighet att utnyttja en bredare kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav, 2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen anser att vad som anges i 2 och 3 §§ i detta kapitel om att&lt;br&gt;ett institut vid varje tidpunkt skall uppfylla kapitalkravet i stället bör tas&lt;br&gt;in i 1 § eftersom det i denna paragraf anges det övergripande och sam-&lt;br&gt;lade kravet på kapitalbas för såväl kreditrisker som marknadsrisker. I&lt;br&gt;specialmotiveringen (sid 309) görs också kommentarerna till 2 kap. 1 §.&lt;br&gt;Där anges att ett institut skall hela tiden prestera en kapitalbas som&lt;br&gt;uppgår till minst summan av de kapitaltäckningskrav som gäller för&lt;br&gt;kreditrisker och marknadsrisker i institutets verksamhet, d.v.s. kapi-&lt;br&gt;talbasen skall vid varje tidpunkt motsvara det föreskrivna kapitalkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 konsekvens med att kommentarerna i specialmotiveringen görs till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § bör således nämnda lydelse tas in i denna del i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav, 2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Finansinspektionen anser att undantagsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i punkterna 1-3 bör ändras och ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. marknadsvärdet av positionerna i handelslagret normalt inte över-&lt;br&gt;stiger 5 % av summan av institutets totala balansomslutning och totala&lt;br&gt;åtaganden utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. marknadsvärdet av positionerna i handelslagret normalt inte över-&lt;br&gt;stiger ett belopp motsvarande 15 miljoner ecu, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknadsvärdet av positionerna i handelslagret inte vid något tillfälle&lt;br&gt;överstiger, antingen 6 % av summan av institutets totala balansomslutning&lt;br&gt;och totala åtaganden utanför balansräkningen, eller ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna är motiverade av att i lagförslaget använda&lt;br&gt;begrepp, handelslagrets storlek och värdet av positionerna i handels-&lt;br&gt;lagret, enligt inspektionens mening är synonyma. Vidare har begreppet&lt;br&gt;marknadsvärdet använts i den föreslagna ändringen eftersom detta be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;464&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grepp bättre anknyter till reglerna om att handelslagret skall marknads-&lt;br&gt;värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget används benämningar som &amp;quot;handelslagrets storlek”&lt;br&gt;(punkterna 1 och 3) och &amp;quot;värdet av positionerna i handelslagret&amp;quot;&lt;br&gt;(punkterna 2 och 3) samt &amp;quot;totala balansomslutning&amp;quot; (punkterna 1 och 3).&lt;br&gt;I den svenska översättningen av direktiv 93/6/EEG talas i artikel 4.6&lt;br&gt;punkt i) om att &amp;quot;Omsättningen av verksamhet som hänför sig till handels-&lt;br&gt;lagret&amp;quot; för sådana institut överstiger normalt inte 5 procent av &amp;quot;den&lt;br&gt;sammanlagda omsättningen&amp;quot;. I samma artikel punkt iii) talas också om&lt;br&gt;att &amp;quot;Omsättningen av verksamhet som hänför sig till handelslagret&amp;quot; för&lt;br&gt;sådana institut överstiger aldrig 6 procent av &amp;quot;den sammanlagda omsätt-&lt;br&gt;ningen&amp;quot; o.s.v.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen ifrågasätter om det är riktigt att som i lagförslaget&lt;br&gt;översätta direktivets begrepp &amp;quot;omsättningen&amp;quot; respektive &amp;quot;den samman-&lt;br&gt;lagda omsättningen&amp;quot; med &amp;quot;handelslagrets storlek &amp;quot;och &amp;quot;värdet av&lt;br&gt;positionerna i handelslagret&amp;quot; respektive &amp;quot;totala balansomslutning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig kan det vara riktigt vad det gäller banker och värde-&lt;br&gt;pappersbolag - samt även försäkringsföretag - att tala om &amp;quot;balansom-&lt;br&gt;slutning&amp;quot;. Inspektionen har också i annat sammanhang hävdat att&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;omsättning&amp;quot; inte är relevant när det gäller bank och försäk-&lt;br&gt;ringsföretag. Detsamma kan också sägas när det gäller värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utformning som lagförslaget har fått i denna del i jämförelse med&lt;br&gt;den svenska versionen av nämnda direktiv innebär enligt inspektionens&lt;br&gt;uppfattning att begreppen &amp;quot;handelslagrets storlek&amp;quot; och &amp;quot;värdet av posi-&lt;br&gt;tionerna i handelslagret&amp;quot; blir synonyma. I direktivet, artikel 4.6 punkt i)&lt;br&gt;talas som nämnts om &amp;quot;Omsättningen av verksamhet som hänför sig till&lt;br&gt;handelslagret&amp;quot; o.s.v. vilket i lagförslaget översatts med &amp;quot;handelslagrets&lt;br&gt;storlek&amp;quot;. I punkt ii) i direktivet anges &amp;quot;Det sammanlagda innehav som&lt;br&gt;förtecknats i handelslagret&amp;quot; o.s.v. vilket i lagförslaget översatts med&lt;br&gt;&amp;quot;värdet av positionerna i handelslagret&amp;quot;. I nämnda punkter i direktivet&lt;br&gt;talas alltså om två olika saker, nämligen dels om omsättningen i han-&lt;br&gt;delslagret och dels om det sammanlagda innehav som förtecknats i&lt;br&gt;handelslagret. Som lagförslaget har utformats kommer alltså begreppen&lt;br&gt;&amp;quot;handelslagrets storlek &amp;quot;respektive &amp;quot;värdet av positionerna i handelslag-&lt;br&gt;ret&amp;quot; enligt inspektionens mening att betyda samma sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet marknadsvärdet av positionerna i handelslagret är att föredra&lt;br&gt;framför begreppet handelslagrets storlek därför att det förstnämnda bättre&lt;br&gt;överensstämmer med reglerna om att handelslagret skall marknads-&lt;br&gt;värderas. Totala åtaganden utanför balansräkningen har tillagts eftersom&lt;br&gt;den jämförelse som skall göras, inte bara bör ske mot den totala balans-&lt;br&gt;omslutningen utan även mot totala åtaganden utanför balansräkningen.&lt;br&gt;Annars blir jämförelsen inte konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anförts om utformningen av lagförslaget i nämnda del&lt;br&gt;får inspektionen anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen vill fästa uppmärksamheten på vad som anges i allmän-&lt;br&gt;motiveringen (sid 174) och som har betydelse för Finansinspektionens&lt;br&gt;tillämpning av undantagsreglerna i 2 kap. 3 § andra stycket lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämnda avsnitt anges nämligen att om ett kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersföretag skulle överskrida någon av eller båda de gränser som&lt;br&gt;anges i artikel 4.6 (i) och (ii) mer än under en kort period skall det&lt;br&gt;åläggas att uppfylla kapitalkraven enligt kapitalkravsdirektivet i stället för&lt;br&gt;de kapitaltäckningskrav för kreditrisker som följer av direktivet 89/647/E-&lt;br&gt;EG. Av artikel 4.8 i kapitalkravsdirektivet 93/6/EEG framgår emellertid&lt;br&gt;att ett institut kan åläggas att uppfylla kapitalkravet enligt kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet även i de fall då överskridande har skett av någon av eller båda&lt;br&gt;de gränser som gäller enligt punkt 6 (iii). Detta bör också framgå av&lt;br&gt;propositionstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den jämförelse som skall ske av marknadsvärdet av posi-&lt;br&gt;tionerna i handelslagret med summan av ett instituts totala balans-&lt;br&gt;omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen får inspektionen&lt;br&gt;peka på den inkonsistens som uppstår vid en sådan jämförelse då posi-&lt;br&gt;tionerna i handelslagret skall tas upp till sina marknadsvärden medan&lt;br&gt;posterna i övrigt i balansräkningen tas upp till sina bokförda värden. Det&lt;br&gt;värde som i detta sammanhang kan vara lämpligt att använda för de totala&lt;br&gt;åtagandena utanför balansräkningen är enligt inspektionens uppfattning,&lt;br&gt;det omräknade beloppet av åtagandena. Finansinspektionen föreslår&lt;br&gt;således att summan av ett instituts totala balansomslutning och totala&lt;br&gt;åtaganden utanför balansräkningen skall korrigeras med den effekt som&lt;br&gt;en marknadsvärdering av positionerna i handelslagret får när det gäller&lt;br&gt;att avgöra huruvida undantagsreglerna skall få tillämpas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas, 2 kap. 5 § andra stycket, A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: I lagtexten bör klargöras hur uppskrivningsfonder skall&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget definieras primärt kapital. Bl.a. avses därmed, i&lt;br&gt;bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget kapital&lt;br&gt;med undantag för kumulativa preferensaktier. Beträffande förenings-&lt;br&gt;banker anges att primärt kapital utgörs av eget kapital med undantag för&lt;br&gt;förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 7 § fjärde stycket andra meningen bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;anges — beträffande bankaktiebolag — att under bundet eget kapital skall&lt;br&gt;tas upp aktiekapital, reservfond och uppskrivningsfond. I sjunde stycket&lt;br&gt;andra meningen samma lagrum anges — beträffande föreningsbank — att&lt;br&gt;under bundet eget kapital skall tas upp insatskapital, reservfond och&lt;br&gt;uppskrivningsfond. I 11 kap. 7 § andra stycket andra meningen aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385), som är tillämplig på kreditmarknadsbolag och&lt;br&gt;värdepappersbolag vad gäller definitionen av eget kapital, anges att under&lt;br&gt;bundet eget kapital skall upptagas aktiekapital, reservfond och upp-&lt;br&gt;skrivningsfond. Därmed har definierats begreppet eget kapital, som enligt&lt;br&gt;lagförslaget får ingå i det primära kapitalet. I detta begrepp ingår alltså&lt;br&gt;uppskrivningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (sid 209) och specialmotiveringen (sid 312) anges&lt;br&gt;att uppskrivningsfond inte utan särskild prövning av Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får räknas till det primära kapitalet. Eftersom uppskrivningsfonder således &amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatiskt ingår i begreppet eget kapital enligt den definition som detta Bilaga 2&lt;br&gt;har i de ovannämnda lagrummen, anser inspektionen att en ändring av&lt;br&gt;lagförslaget i denna del bör komma till stånd för att bringa detta i&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som anförts i nämnda motiveringar om hur&lt;br&gt;uppskrivningsfonder skall behandlas i kapitaltäckningssammanhang vid&lt;br&gt;beräkning av det primära kapitalet. Denna ändring kan lämpligen ske&lt;br&gt;genom att en mening av följande lydelse tillägges i denna punkt (A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Uppskrivningsfonder skall också undantas från eget kapital om inte&lt;br&gt;Finansinspektionen efter särskild prövning godkänt att sådana fonder&lt;br&gt;får räknas till det primära kapitalet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas, 2 kap. 5 § andra stycket, B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (avsnitt 5.10.3, Skatteutjämningsreserv m.m.) be-&lt;br&gt;handlas bl.a. periodiseringsfond. Av förslaget framgår att däri angivna&lt;br&gt;institut får som primärt kapital räkna in kapitalandelen av bl.a. avsättning&lt;br&gt;till periodiseringsfond. Uttrycket &amp;quot;avsättning till&amp;quot; är närmast att hänföra&lt;br&gt;till en transaktion i resultaträkningen i bokslutet för ett institut ett visst&lt;br&gt;år. Därför bör även i allmänmotiveringen helt enkelt talas om att ett insti-&lt;br&gt;tut får som primärt kapital räkna in kapitalandelen av skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv och av periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas, 2 kap. 5 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen vill i detta sammanhang ta upp en fråga som visser-&lt;br&gt;ligen inte är aktuell för närvarande men som blir aktuell när bestämmel-&lt;br&gt;serna om kapitalkrav för marknadsrisker träder i kraft och när Redovis-&lt;br&gt;ningskommitténs förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag införs. Enligt nämnda kommittés förslag kommer&lt;br&gt;nämligen att under begreppet eget kapital i balansräkningen finnas en&lt;br&gt;särskild fond för orealiserade vinster vilka är hänförliga till värdering&lt;br&gt;över anskaffningsvärdet av överlåtbara värdepapper som är omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar. Eftersom större delen av sådana värdepapper torde komma att&lt;br&gt;ingå i handelslagret uppstår alltså frågan om hur denna fond skall be-&lt;br&gt;handlas vid beräkning av kapitalbasen. Skall den uteslutande ingå i den&lt;br&gt;utvidgade kapitalbasen för täckande av marknadsrisker enligt 2 kap. 7 §&lt;br&gt;eller skall den tillåtas ingå i begreppet eget kapital även i kapital-&lt;br&gt;täckningssammanhang och därmed få inräknas i det primära kapitalet?&lt;br&gt;Och skall en fond av denna art som redovisats i ett årsbokslut reduceras&lt;br&gt;med de eventuella förluster i handelslagret som uppstår efterföljande år&lt;br&gt;? Finansinspektionen har med detta endast velat peka på några av de&lt;br&gt;frågor som torde komma att aktualiseras när nämnda förslag till lag om&lt;br&gt;årsredovisning antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas, 2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Finansinspektionen anser att det i paragrafen bör införas&lt;br&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämmelser om att avräkning från det primära kapitalet skall ske&lt;br&gt;av övervärde, s.k. inkråmsgoodwill, som redovisas i enskilt institut vid&lt;br&gt;upprättandet av kapitaltäckningsrapporten för såväl det enskilda institutet&lt;br&gt;som — i förekommande fall — den finansiella företagsgruppen, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bestämmelser som klarare än nuvarande bestämmelser anger hur reg-&lt;br&gt;lerna om avräkning skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning av inkråmsgoodwill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna del behandlar vad som vid beräkningen av kapitalbasen&lt;br&gt;för ett enskilt institut skall avräknas från summan av det primära och det&lt;br&gt;supplementära kapitalet. Förslaget motsvarar nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;t.ex. 2 kap. 9 a § femte stycket bankrörelselagen. I Finansinspektionens&lt;br&gt;föreskrifter om rapportering av uppgifter om beräkning av kapitalbas och&lt;br&gt;kapitalkrav - nuvarande föreskrifter i författning FFFS 1992:32 - anges&lt;br&gt;även att avräkning från det primära kapitalet skall ske av övervärde, s.k.&lt;br&gt;inkråmsgoodwill, som redovisas i ett enskilt institut och som detta erlagt&lt;br&gt;t.ex. i samband med övertagande av annat instituts rörelse. Inspektionen&lt;br&gt;anser alltså att bestämmelser av denna innebörd bör tas in i denna del i&lt;br&gt;lagförslaget. Avräkning skall även göras vid upprättandet av den konsoli-&lt;br&gt;derade kapitaltäckningsrapporten enligt 6 kap. 5 § i lagförslaget. Be-&lt;br&gt;stämmelser om avräkning av nämnda post bör därför tas in även i sist-&lt;br&gt;nämnda del i lagförslaget. Av de föreslagna tilläggsbestämmelserna i&lt;br&gt;respektive lagrumsförslag skall framgå att avräkningen skall ske från det&lt;br&gt;primära kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av bestämmelser om avräkning av tillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen konstaterar att gränserna för när avräkning av tillskott av&lt;br&gt;aktiekapital eller av tillskott i annan form skall ske är desamma i&lt;br&gt;lagförslaget som i nuvarande bestämmelser, nämligen 5 % av företagets&lt;br&gt;egna kapital respektive 10 % av eget kapital eller egna fonder. Bibe-&lt;br&gt;hållandet av nämnda gränser innebär en nationell skärpning i jämförelse&lt;br&gt;med artikel 2.13 i direktiv 89/299/EEG. I denna anges att avdrag skall&lt;br&gt;ske för ägarposter i andra kreditinstitut som tillsammans överstiger 10 %&lt;br&gt;av det egna institutets kapitalbas beräknad före avdrag för posterna 12&lt;br&gt;och 13 i direktivet. Inspektionen har inget att erinra mot att denna skärpta&lt;br&gt;bestämmelse bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har tillämpat nuvarande bestämmelser om avräkning, som&lt;br&gt;enligt lagförslaget inte kommer att förändras, så att avräkning av tillskott&lt;br&gt;skall ske så snart någon av de angivna gränserna har uppnåtts. Detta&lt;br&gt;innebär att tillskott till ett enskilt företag skall avräknas så snart sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskott överstiger 5 % av företagets egna kapital eller motsvarande. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Inspektionen anser det motiverat att i lagrummet i fråga ta in en bestäm- Bilaga 2&lt;br&gt;melse som tydligare än nuvarande bestämmelser anger hur reglerna om&lt;br&gt;avräkning skall tillämpas. Detta kan åstadkommas genom att i andra me-&lt;br&gt;ningen byta ut ordet &amp;quot;och&amp;quot; mot &amp;quot;eller&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan synpunkt som kan anföras på lagförslaget i denna del är att&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;10 % av eget kapital eller egna fonder&amp;quot; bör ersättas med&lt;br&gt;&amp;quot;10 % av institutets eget kapital eller egna fonder&amp;quot; för att bättre klargöra&lt;br&gt;skillnaden mellan det egna kapitalet i det &amp;quot;företag” till vilket tillskottet&lt;br&gt;lämnats och det egna kapitalet i det &amp;quot;institut&amp;quot; som lämnat tillskottet.&lt;br&gt;Beaktas här anförda synpunkter bör ifrågavarande mening i lagförslaget&lt;br&gt;kunna ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet i varje enskilt&lt;br&gt;fall uppgår till högst 5 % av företagets egna kapital eller mot-&lt;br&gt;svarande eller det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott&lt;br&gt;inte överstiger 10 % av institutets egna kapital eller egna fonder.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas, 2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Inspektionen anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i lagförslaget använt begrepp orealiserade vinster bör ändras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- eventuellt &amp;quot;överskott&amp;quot; av tidsbundna förlagslån som uppstår vid beräk-&lt;br&gt;ning av det supplementära kapitalet kan få &amp;quot;överflyttas&amp;quot; och utnyttjas i&lt;br&gt;Tier III,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inspektionen bör få regeringens bemyndigande att avgöra vilken&lt;br&gt;metod som skall användas vid beräkning av den gemensamma kapital-&lt;br&gt;täckningsgraden för kredit- och marknadsrisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisningen i lagförslaget i denna del bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet orealiserade vinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget anges att till kapitalbasen får räknas även andra poster än&lt;br&gt;dem som anges i 5 §, såsom orealiserade vinster som ingår i institutets&lt;br&gt;handelslager o.s.v. I allmänmotiveringen (sid 205) och i direktivet, bilaga&lt;br&gt;5 punkt 2 b) anges att behörig myndighet får tillåta att till den utvidgade&lt;br&gt;kapitalbasen får räknas den nettovinst som härrör från institutets handels-&lt;br&gt;lager sedan hänsyn tagits till varje förutsägbar avgift eller utdelning&lt;br&gt;minskad med nettoförlusten på institutets övriga verksamhet under&lt;br&gt;förutsättning att inte något av dessa belopp redan inräknats i kapital-&lt;br&gt;basen. Enligt inspektionens uppfattning föreligger en skillnad i in-&lt;br&gt;nebörden mellan begreppen orealiserade vinster och den nettovinst som&lt;br&gt;härrör från institutets handelslager o.s.v.. För att det vid tillämpningen&lt;br&gt;av denna bestämmelse inte skall råda någon tvekan om vilket av dessa&lt;br&gt;begrepp som skall användas anser inspektionen att det i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen och i direktivet använda begreppet nettovinst med efterföljande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;469&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse bör användas även i lagtexten. Denna bör därför i det berörda&lt;br&gt;avsnittet ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;.....än dem som anges i 5 §, såsom den nettovinst som härrör från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutets handelslager minskad med nettoförlusten på institutets&lt;br&gt;övriga verksamhet under förutsättning att inte något av dessa belopp&lt;br&gt;redan inräknats i kapitalbasen och förlagslån o.s.v..”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad kapitalbas för täckande av marknadsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka kapitalkravet för marknadsrisker ges institut enligt lag-&lt;br&gt;förslaget en möjlighet att till kapitalbasen få räkna t.ex. förlagslån med&lt;br&gt;en ursprunglig löptid på minst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande kapitaltäckningsbestämmelser innebär att tidsbundna förlags-&lt;br&gt;lån, som skall hänföras till supplementärt kapital, s.k. lower Tier II, får&lt;br&gt;inräknas i kapitalbasen med högst ett belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;summa primärt kapital, netto. För en del institut innebär denna begräns-&lt;br&gt;ningsregel att en viss del av de tidsbundna förlagslånen inte får inräknas&lt;br&gt;till fullo i det supplementära kapitalet. En fråga som bör klargöras i det&lt;br&gt;sammanhanget är huruvida tidsbundna förlagslån som inte kan utnyttjas&lt;br&gt;vid beräkning av det supplementära kapitalet får överflyttas och räknas&lt;br&gt;till den utvidgade kapitalbas som skall svara för kapitalkravet för&lt;br&gt;marknadsrisker, alltså till s.k. Tier III-kapital. Om så skulle tillåtas&lt;br&gt;inställer sig frågan huruvida de reduceringsregler som för närvarande&lt;br&gt;gäller för tidsbundna förlagslån som får inräknas i det supplementära&lt;br&gt;kapitalet också skall gälla för samma tidsbundna förlagslån när det&lt;br&gt;&amp;quot;överflyttas&amp;quot; till Tier III-kapital. Av vad som framgår av lagförslaget i&lt;br&gt;denna del, 2 kap. 7 §, och av vad som anförs i allmänmotiveringen (sid&lt;br&gt;205 ff) förstås att det inte är tänkt att någon reducering beroende på&lt;br&gt;återstående löptid skall ske av de förlagslån som &amp;quot;direkt&amp;quot; får gå in som&lt;br&gt;Tier III-kapital på det sätt som är fallet med de tidsbundna förlagslån som&lt;br&gt;får inräknas i det supplementära kapitalet. Inspektionen har inget att&lt;br&gt;erinra mot att i Tier III kapital får räknas in såväl den eventuella &amp;quot;över-&lt;br&gt;skjutande&amp;quot; del av tidsbundna förlagslån som inte får ingå i det supple-&lt;br&gt;mentära kapitalet till följd av begränsningsregeln mellan Tier I och lower&lt;br&gt;Tier II kapital som den eventuella del som till följd av reduceringsregeln&lt;br&gt;beroende på återstående löptid ej får ingå i det supplementära kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod för beräkning av den samlade kapitaltäckningsgraden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga av central betydelse i detta sammanhang är hur den gemensam-&lt;br&gt;ma och slutliga kapitaltäckningsgraden skall beräknas. Frågan är alltså&lt;br&gt;om marknadsriskerna först skall kapitaltäckas och därefter kreditriskerna&lt;br&gt;eller om ett riskvägt belopp först skall beräknas för marknadsriskerna&lt;br&gt;respektive för kreditriskerna och dessa båda riskvägda belopp sedan&lt;br&gt;sammanslås till ett gemensamt riskvägt belopp, varefter kapitaltäcknings-&lt;br&gt;graden beräknas. Metoderna leder nämligen till olika kapitaltäcknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grader allt annat lika. Inom Bank for International Settlements (BIS) går Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;de båda metoderna under benämningarna &amp;quot;deduction method&amp;quot; respektive Bilaga 2&lt;br&gt;&amp;quot;multiplication method&amp;quot;. Upplysningsvis kan nämnas att i princip&lt;br&gt;samtliga medlemmar inom BIS förordar &amp;quot;multiplication method&amp;quot;. Denna&lt;br&gt;metod innebär att ett riskvägt belopp först beräknas för marknadsriskerna&lt;br&gt;respektive för kreditriskerna varefter de båda riskvägda beloppen&lt;br&gt;sammanslås till ett totalt riskvägt belopp. Därefter beräknas kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsgraden. Finansinspektionen anser att inspektionen bör få möjlighet&lt;br&gt;att avgöra vilken metod som får användas vid beräkning av kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsgraden. Därför bör i 2 kap. 1 § tilläggas ett stycke med följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur den&lt;br&gt;gemensamma och slutliga kapitaltäckningsgraden skall beräknas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad hänvisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagförslaget i denna del hänvisas till 2 kap. 4 § vad gäller marknads-&lt;br&gt;risker. Denna hänvisning synes vara fel och paragrafen bör därför inled-&lt;br&gt;ningsvis ha följande lydelse. &amp;quot;För att täcka marknadsrisker som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § o.s.v.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.3 Riksskatteverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;RSV utgår ifrån att förslaget vad gäller skatteutjämningsreserven m.m.&lt;br&gt;kommer att anpassas till eventuella lagändringar på skatteområdet under&lt;br&gt;hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras den latenta skatteskuldens storlek beträffande&lt;br&gt;Surv-avsättningar. Förutom 3 § i lagen (1993:1540) om återföring av&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv kan även 5 och 10 §§ i denna lag föranleda att&lt;br&gt;den latenta skatteskulden blir något annat än 30 %, alternativt 28 %, av&lt;br&gt;halva återstående avsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV vill också påminna om att de skattemässiga reserveringama inte&lt;br&gt;ändras successivt under året utan trappstegsvis vid bokslutstillfällena. Hur&lt;br&gt;stora avsättningar som skall ske, alternativt vara kvar, bestäms dessutom&lt;br&gt;inte på bokslutsdagen utan under bokslutsarbetet efter själva boksluts-&lt;br&gt;dagen. Detta kan vålla tillfälliga problem under tiden närmast efter&lt;br&gt;bokslutsdagen i sådana fall där den latenta skatteskulden inte motsvarar&lt;br&gt;ett konkret skattebelopp, t.ex. vid förluster eller i ovannämnda fall då 5 §&lt;br&gt;eller 10 § lagen (1993:1540) omåterföring av skatteutjämningsreserv blir&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås i andra stycket att med primärt kapital avses eget&lt;br&gt;kapital med undantag av kumulativa preferensaktier. Kumulativa pre-&lt;br&gt;ferensaktier skall fortsättningsvis och i överensstämmelse med EG:s&lt;br&gt;direktiv räknas som supplementärt kapital; detta anges i allmänmotive-&lt;br&gt;ringen, sid 208 men inte i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill framhålla följande. Kännetecknande för s k kumu-&lt;br&gt;lativa preferensaktier på den svenska aktiemarknaden är, såsom även sägs&lt;br&gt;i promemorian (sid 207), att de medför företräde i förhållande till ägare&lt;br&gt;av stamaktier vad gäller rätten till utdelning och normalt upp till en viss&lt;br&gt;procentdel per år. Förutsättningen för utdelning vad gäller båda aktiesla-&lt;br&gt;gen är att utdelningsbara vinstmedel föreligger. Företrädesrätten i förhål-&lt;br&gt;lande till stamaktier innebär också att om utdelning inte har lämnats&lt;br&gt;under ett eller flera år på de kumulativa preferensaktierna, skall — innan&lt;br&gt;utdelning får ske på stamaktierna — så mycket utdelas på preferensak-&lt;br&gt;tierna som brustit under tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för såväl stamaktiers som preferens-&lt;br&gt;aktiers rätt till utdelning är att bolagsstämman, inom de beloppsmässiga&lt;br&gt;ramar som anges i 9:2 bankaktiebolagslagen och med iakttagande av&lt;br&gt;vederbörliga formella regler, beslutar om utdelning. Innehavare av&lt;br&gt;preferensaktier har således inte något mot bankaktiebolaget riktat anspråk&lt;br&gt;på att få utdelning. Företrädesrätten innebär inte annat än att preferens-&lt;br&gt;aktierna i förhållande till stamaktierna, dvs i det inbördes på bolagsord-&lt;br&gt;ningen grundade förhållandet mellan aktier av olika slag, givits bättre rätt&lt;br&gt;till utdelning. Det förhållandet att aktieägarna i bolagsordningen överens-&lt;br&gt;kommit att sinsemellan fördela de medel som enligt lag är tillgängliga för&lt;br&gt;utdelning på visst sätt — dvs det fria egna kapital som enligt bankrörelse-&lt;br&gt;lagen klart ingår i ett bankaktiebolags primära kapital — innebär inte att&lt;br&gt;preferensaktier, med eller utan kumulativ rätt, utgör en större belastning&lt;br&gt;på bankaktiebolagets tillgångar än stamaktier. Mot denna bakgrund fram-&lt;br&gt;står det från ändamålssynpunkt såsom felaktigt att inte inkludera&lt;br&gt;preferensaktier med kumulativ rätt i primärkapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian saknas en ingående analys om vad som avses med&lt;br&gt;kumulativa aktier i direktivet. Bankföreningen finner det anmärkningsvärt&lt;br&gt;att en sådan analys inte redovisas som bakgrund till förslaget, då för-&lt;br&gt;ändringen får anses ha en icke oväsentlig betydelse för bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s direktiv (89/299/EEC) om kapitalbasen synes inte vara angivet&lt;br&gt;vad som avses med kumulativa preferensaktier. I Basel-reglema kan dock&lt;br&gt;viss ledning hämtas. Enligt dessa skall i det primära kapitalet inräknas&lt;br&gt;&amp;quot;permanent shareholders equity (issued and fully paid ordinary shares/-&lt;br&gt;common stock and perpetual noncumulative preference shares) and&lt;br&gt;disclosed reserves”. &amp;quot;Cumulative preference shares&amp;quot; utgör inte primärt&lt;br&gt;kapital. Av definitionerna framgår att kännetecknande för kumulativa&lt;br&gt;preferensaktier är att skyldigheten att betala &amp;quot;interest&amp;quot; inte kan &amp;quot;perma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nently be reduced or waived (unlike dividends on ordinary shareholders'&lt;br&gt;equity)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av de olika kapitalelementen i den engelska lydelsen av&lt;br&gt;reglerna synes inte vara så klara och detaljerade att det är möjligt att på&lt;br&gt;grundval därav fastställa om, i strikt juridisk mening, begreppet &amp;quot;cumula-&lt;br&gt;tiva preference shares&amp;quot; omfattar den typ av preferensaktier med kumula-&lt;br&gt;tiv rätt som förekommer i Sverige. Om så är fallet torde inte med&lt;br&gt;säkerhet kunna fastställas utan noggrann kontroll av syftet med bestäm-&lt;br&gt;melserna och deras motiv, bl a med beaktande av hur villkoren för prefe-&lt;br&gt;rensaktier i berörda utländska jurisdiktioner vanligen är beskaffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av de uppgifter Bankföreningen har tillgång till kan det&lt;br&gt;dock finnas skäl att anta att villkoren för preferensaktier utgivna av&lt;br&gt;svenska aktiebolag skiljer sig från villkoren för utländska preferensaktier&lt;br&gt;i viktiga hänseenden. De senare kan t.ex. vara så utformade att beslut om&lt;br&gt;utdelning fattas av styrelsen och inte av bolagsstämman. I vissa fall kan&lt;br&gt;det eventuellt även vara så att utgivande bolag är förpliktat att verkställa&lt;br&gt;utdelning till preferensaktieägama så snart bolaget redovisar vinst eller&lt;br&gt;eljest har medel tillgängliga för utdelning. En följd av att villkoren&lt;br&gt;utformas på detta sätt är att aktieägarnas anspråk på vinstutdelning riktas&lt;br&gt;direkt mot bolaget. I det senare fallet förhåller det sig även så att fordran&lt;br&gt;på utdelning uppkommer utan föregående beslut av ett bolagsorgan. De&lt;br&gt;förklarande noterna till Baselreglema antyder att de &amp;quot;cumulativa&lt;br&gt;preference shares ” som avses däri innefattar en fordran på utgivande&lt;br&gt;bolag, vilken fordran dock kan &amp;quot;be deferred ... where the profitability of&lt;br&gt;the bank would not support payment&amp;quot;. Skulle det vara preferensaktier av&lt;br&gt;detta slag som avses med undantagen i Baselreglema, så borde inte&lt;br&gt;svenska preferensaktier med kumulativ rätt träffas därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang påpekas att i motiven till 2:9a bankrörelse-&lt;br&gt;lagen görs i anslutning till behandlingen av eget kapital i bankaktiebolag&lt;br&gt;inget undantag för preferensaktier med kumulativ rätt under hänvisning&lt;br&gt;till Baselreglema. Tvärtemot anför departementschefen i proposition&lt;br&gt;1989/91:43 (sid 67), efter en genomgång av förutsättningarna för inklude-&lt;br&gt;ring av uppskrivningsfonder i det primära kapitalet, att i övrigt &amp;quot;uppfyller&lt;br&gt;allt som enligt bankrörelselagen inryms under begreppet eget kapital&lt;br&gt;respektive egna fonder - med undantag för garantifonder enligt nu&lt;br&gt;gällande regler - de av Baselkommittén uppställda kraven på eget kapi-&lt;br&gt;tal&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis torde följande slutsatser kunna dras av det anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preferensaktier med kumulativ rätt utgivna av svenska bankaktiebolag&lt;br&gt;utgör primärt kapital enligt bankrörelselselagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselreglemas diskvalifikation av &amp;quot;cumulative preference shares&amp;quot; som&lt;br&gt;primärt kapital omfattar inte preferensaktier vilka, likt svenska prefer-&lt;br&gt;ensaktier med kumulativ rätt, endast ger viss företrädesrätt till vinstut-&lt;br&gt;delning mot övriga aktieägare och inte grundar något anspråk direkt mot&lt;br&gt;bolaget. Även vid tillämpning av Baselreglema skall således preferensak-&lt;br&gt;tier med kumulativ rätt av svensk modell inräknas i det primära kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av ändamålet bakom bestämmelserna rörande vilka kapi-&lt;br&gt;talelement som kan inräknas i det primära kapitalet i banker och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut synes det inte finnas skäl att utesluta preferensaktier med Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;kumulativ rätt enligt svensk modell. Dessa aktier grundar inget anspråk Bilaga 2&lt;br&gt;på utdelning direkt mot utgivande bank, och de innebär därför inte en&lt;br&gt;större belastning på bankens kapital än stamaktier. Förslaget till lagtext&lt;br&gt;i 5 § måste därför modifieras. För det fall kumulativa preferensaktier inte&lt;br&gt;skall ingå i primärt kapital, trots vad Bankföreningen ovan anfört, måste&lt;br&gt;det klart framgå av lagtexten att de skall räknas som supplementärt kapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att bestämmelsen att aktieinnehav m m i&lt;br&gt;försäkringsföretag skall avräknas från kapitalbasen innebär 100 % kapi-&lt;br&gt;talkrav för dessa placeringar - liksom nuvarande, motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i 2 kap 9a § BRL. Enligt direktivet (89/647/EEC) krävs endast&lt;br&gt;8 % kapitalkrav för sådana placeringar. Bankföreningen anser att, av&lt;br&gt;konkurrensneutralitetsskäl, de svenska instituten inte bör drabbas av&lt;br&gt;högre kapitalkrav än vad många andra länder tilllämpar, dvs direktivets&lt;br&gt;krav på 8 %. Bestämmelsen bör därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges i lagtexten att för att täcka marknadsrisker &amp;quot;får till&lt;br&gt;kapitalbasen räknas även andra poster än dem som anges i 5 §, såsom&lt;br&gt;orealiserade vinster som ingår i institutets handelslager och förlagslån&lt;br&gt;med en ursprunglig löptid på minst två år&amp;quot;. I allmänmotiveringen,&lt;br&gt;sid 207, anges under &amp;quot;Skälen för förslaget&amp;quot; att &amp;quot;i kapitalbasen kan ...&lt;br&gt;även inräknas bl a orealiserade vinster och förlagslån med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst två år&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill framhålla att det är av synnerligen stor betydelse&lt;br&gt;för instituten att de får reella möjligheter till en utvidgad kapitalbas för&lt;br&gt;att möta de ökade kapitalkraven. För institutens långsiktiga planering av&lt;br&gt;sin kapitaltäckningssituation är det viktigt att reglema anges i lagtexten,&lt;br&gt;så att de inte snabbt kan ändras. Mot bakgrund av de ovan citerade for-&lt;br&gt;muleringarna i promemorians lagtext och allmänmotivering utgår före-&lt;br&gt;ningen från att de däri uttryckligen angivna posterna &amp;quot;orealiserade vinster&lt;br&gt;som ingår i institutets handelslager&amp;quot; respektive &amp;quot;förlagslån med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst två år&amp;quot; kommer att ingå i den utvidgade kapital-&lt;br&gt;basen. Att så är fallet bör klart anges i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det även vara mycket angeläget att det i pro-&lt;br&gt;positionen klart anges att de svenska instituten skall få använda sig av&lt;br&gt;samma möjligheter till utökad kapitalbas — och till samma omfattning —&lt;br&gt;som utländska institut får göra. Härvid bör den viktiga principen om kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (punkt 1) föreslås att regeringen eller Finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter om &amp;quot;storleken av sådana kapital-&lt;br&gt;andelar som avses i 2 kap 5 § andra stycket B och C&amp;quot;. Härmed avses den&lt;br&gt;kapitalandel av bl a surv och periodiseringsfond som skall inräknas i&lt;br&gt;primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att den ovan citerade formuleringen är vilse-&lt;br&gt;ledande och onödig. I lagtexten i 2 kap 5 § andra stycket B och C anges&lt;br&gt;klart att det är &amp;quot;kapitalandelen&amp;quot; av surv, periodiseringsfond m m som&lt;br&gt;skall inräknas i primärt kapital - dvs hela kapitalandelen och inte endast&lt;br&gt;en viss del därav. Med kapitalandel avses det kapitalbelopp som skulle&lt;br&gt;återstå om surv etc upplöses och beskattas. Detta är en logisk tanke,&lt;br&gt;eftersom det bör vara neutralt i kapitalbasavseende antingen institutet har&lt;br&gt;kvar surven etc obeskattad eller den upplöses och beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje institut kan i samråd med sina revisorer beräkna hur stort kapi-&lt;br&gt;talbelopp som skulle kvarstå om surv etc upplöses. Det är hela detta&lt;br&gt;kvarstående belopp som utgör den kapitalandel som anges i 2 kap 5 §&lt;br&gt;andra stycket B och C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap 8 § att regeringen eller Finansinspektionen skall&lt;br&gt;föreskriva &amp;quot;storleken av sådana kapitalandelar&amp;quot; är således vilseledande&lt;br&gt;och onödig. En sådan föreskrift kan dessutom visa sig vara alltför in-&lt;br&gt;flexibel. Bestämmelsen bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Kapitalkrav för kreditrisker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.4.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Finansinspektionen anser att översyn bör ske i ett par&lt;br&gt;avsnitt i de föreslagna bestämmelserna även om dessa i stort överens-&lt;br&gt;stämmer med nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket A 5 anges att till denna punkt får föras placeringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;sådana tillgångar som avses i 1 eller sådana placeringar för vilka &amp;quot;en&lt;br&gt;stat&amp;quot; svarar enligt 2-4. Inspektionen ifrågasätter varför hänvisningen i&lt;br&gt;punkt A 5 är begränsad till sådana placeringar för vilka &amp;quot;en stat&amp;quot; svarar&lt;br&gt;enligt 2-4 när till dessa punkter får föras placeringar och fordringar för&lt;br&gt;vilka en svensk kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar&lt;br&gt;(A 2) samt utländska centralbanker svarar (A 3 och A 4). I motsvarande&lt;br&gt;punkt (A 5) i nuvarande bestämmelser anges att till denna punkt får föras&lt;br&gt;fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden,&lt;br&gt;för vilka säkerheten utgörs av &amp;quot;sådana statliga värdehandlingar&amp;quot; som&lt;br&gt;avses i 2-4. Även denna lydelse väcker samma frågor. Borde inte i punkt&lt;br&gt;A 5 även tas med åtminstone uttrycket &amp;quot;eller en centralbank&amp;quot;? I det nu-&lt;br&gt;varande lagförslaget skulle slutet av denna punkt i så fall kunna lyda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;.....eller sådana placeringar för vilka svarar en stat enligt 2-4 eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centralbank enligt 3-4&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga av samma slag som den som tagits upp i föregående stycke&lt;br&gt;kan även ställas beträffande punkt B 6 i samma paragraf. I denna anges&lt;br&gt;att till punkten får föras placeringar, garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av placeringar eller fordringar som&lt;br&gt;anges i 5. I motsvarande punkt i nuvarande bestämmelser anges att till&lt;br&gt;denna punkt får föras fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden&lt;br&gt;på kapitalmarknaden, för vilka säkerheten utgörs av värdehandlingar eller&lt;br&gt;fordringar som anges i 5. Borde inte i punkt B 6 hänvisning kunna göras&lt;br&gt;till punkterna 1-5 ? Det nuvarande lagförslaget skulle därmed i denna del&lt;br&gt;kunna ges följande avslutande lydelse &amp;quot;.....eller fordringar som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-5&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.2 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges i paragrafens tredje stycke följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid bestämmande av kapitalkravet enligt första stycket skall&lt;br&gt;undantas sådana tillskott, placeringar och fordringar som regeringen&lt;br&gt;föreskriver. Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt&lt;br&gt;andra stycket skall posterna värderas i enlighet med vad regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill framhålla att förslaget är en väsentlig förändring&lt;br&gt;jämfört med nuvarande, motsvarande bestämmelse i bl a 2 kap&lt;br&gt;10 § BRL. I denna paragrafs andra och fjärde stycke finns noga angivet&lt;br&gt;dels vilka poster som skall undantas från kapitalkravet, dels hur posterna&lt;br&gt;skall värderas. Bankföreningen anser det otillfredsställande att dessa&lt;br&gt;bestämmelser inte medtas i den nya lagen utan överlämnas till rege-&lt;br&gt;ringens eller Finansinspektionens föreskriftsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det vidare viktigt att det i denna paragraf eller&lt;br&gt;på annat lämpligt ställe i lagtexten — och/eller i specialmotiveringen -&lt;br&gt;klart anges att kapitalkravet för kreditrisker kan reduceras genom olika&lt;br&gt;former av nettingförfarande, efter medgivande av Finansinspektionen. En-&lt;br&gt;ligt vad föreningen kan finna, omnämns netting av kreditrisker endast i&lt;br&gt;promemorians allmänmotivering — och då i avsnittet 5.4 som redogör för&lt;br&gt;Baselkommitténs förslag 1993 men däremot inte i promemorians egna&lt;br&gt;förslagsavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian påpekas (sid 163): &amp;quot;Baselkommittén föreslår nu att&lt;br&gt;bilateral netting i större utsträckning skall tillåtas i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;sammanhang och således att banker skall få ökade möjligheter till&lt;br&gt;bilateral netting av kreditrisker.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att, efter framläggandet av Finansdeparte-&lt;br&gt;mentets nu remitterade promemoria, Baselkommittén har fattat definitivt&lt;br&gt;beslut om ändringar i de nettingregler som fanns med redan i Basel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommelsen 1988. De nya, utökade möjligheterna till netting anges Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;i Baselkommitténs dokument &amp;quot;The Capital adequacy treatment of the Bilaga 2&lt;br&gt;credit risk associated with certain off-balance-sheet items&amp;quot; (July 1994)&lt;br&gt;samt dess Annex 1. Däri uttalas: &amp;quot;The amendment to the Capital Accord,&lt;br&gt;attached as Annex 1, will be implemented by members of the Committee&lt;br&gt;in accordance with their own rules and procedures&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt Bankföreningen förstår kommer implementeringen i Sverige av&lt;br&gt;Baselkommitténs nya nettingregler att ske genom föreskrifter från Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Det är därför viktigt att Finansinspektionens möjligheter att&lt;br&gt;medge netting av kreditrisker klart anges i lagtexten och/eller special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill Bankföreningen understryka vad som i promemorians ovan-&lt;br&gt;nämnda avsnitt 5.4 ytterligare uttalas beträffande nettingmöjlighetema&lt;br&gt;enligt Baselförslaget 1993: &amp;quot;För att ett nettingavtal skall godkännas ur&lt;br&gt;kapitaltäckningssynpunkt krävs att avtalet är juridiskt hållbart&amp;quot; (sid 163-&lt;br&gt;164). Det är således synnerligen viktigt att Sverige snarast genomför de&lt;br&gt;lagändringar — bl a diskuterade i Clearingutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1993:114) — som kan behövas för att nettingavtal skall anses vara juri-&lt;br&gt;diskt bindande på motsvarande sätt som i andra länder. Annars kommer&lt;br&gt;svenska institut att, på grund av bristande nettingmöjligheter, utsättas för&lt;br&gt;hårdare kapitalkrav än institut utomlands. Det är dessutom viktigt att&lt;br&gt;Sverige arbetar för en internationell samordning av juridiskt hållbara&lt;br&gt;nettingregler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.3 Svenska Kommunförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kommuner och bolag med kommunal borgen även fort-&lt;br&gt;sättningsvis tillhör gruppen med 0 % i kapitaltäckningskrav. Det är där-&lt;br&gt;för tillfredsställande att kommuner enligt 3 kap. 1 § föreslås tillhöra&lt;br&gt;grupp A2, som ej är vidhäftat något kapitaltäckningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.5.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konkurrensaspekterna önskar fullmäktige visa på ett fält&lt;br&gt;där den föreslagna nya lagen utformats på ett sätt som kan skapa nack-&lt;br&gt;delar för svenska företag jämfört med utländska. EG-direktivet om&lt;br&gt;kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut anger lägre krav&lt;br&gt;ifråga om sådana räntebärande instrument som definieras som kvali-&lt;br&gt;ficerade än för övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver huvudkategorierna av kvalificerade instrument ges, såsom också&lt;br&gt;redovisas i promemorian, möjlighet att på vissa villkor betrakta även&lt;br&gt;andra typer av räntebärande finansiella instrument som kvalificerade&lt;br&gt;instrument. Dessa villkor avser notering och likviditet för instrumentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;477&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och solvens för utgivaren. Vidare skall det sätt på vilket ifrågavarande&lt;br&gt;institut värderat instrumentet granskas av ansvarig myndighet, för svenskt&lt;br&gt;vidkommande alltså Finansinspektionen. Innebörden är att det för svenska&lt;br&gt;kreditinstituts och värdepappersföretags innehav av likvida instrument&lt;br&gt;utgivna av välkonsoliderade svenska företag skulle kunna godkännas en&lt;br&gt;riskvägning på 20 i stället för 100 procent. Om detta skulle medges&lt;br&gt;skulle det innebära en mera balanserad konkurrenssituation för såväl&lt;br&gt;instituten som emittentema i Sverige i de fall där den lägre riskvägningen&lt;br&gt;skulle tillämpas i andra EES-länder. För att ge möjlighet till detta&lt;br&gt;rekommenderar därför fullmäktige att den föreslagna nya lagen komplet-&lt;br&gt;teras på denna punkt (3 kap 1§ B), eftersom det knappast låter sig göras&lt;br&gt;att via en föreskrift gå utöver det utrymme lagen ger i förevarande&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledande härvidlag är principen om lika konkurrensvillkor över&lt;br&gt;nationsgränserna. Det är mot den bakgrunden viktigt att vid en tillämp-&lt;br&gt;ning i praktiken tillse att ifrågavarande möjlighet inte tas i anspråk i&lt;br&gt;Sverige i högre utsträckning än i utlandet och utifrån vad som är&lt;br&gt;försvarbart med hänsyn till det grundläggande syftet med kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsreglema. Finansinspektionens granskning blir mot den bakgrunden&lt;br&gt;särskilt viktig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslager, 4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Finansinspektionen anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det bör framgå av lagtexten att det till handelslagret även skall räknas&lt;br&gt;åtaganden utanför balansräkningen som har anknytning till handelslagret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klarläggande bör ske om hur kapitalkravet skall beräknas i de fall&lt;br&gt;marginalsäkerhet ställts vid börsomsatta derivatinstrument för att undvika&lt;br&gt;att dubbelräkning sker av detta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begreppet leasingnetto bör utgå ur exemplifieringen av vilka resultat-&lt;br&gt;förda men inte reglerade fordringar som är hänförliga till poster i&lt;br&gt;handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav vid marginalsäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (sid 179) och specialmotiveringen (sid 314) anges&lt;br&gt;att i ett instituts handelslager även skall räknas in marginalsäkerhet vid&lt;br&gt;börsomsatta derivatinstrument. Med marginalsäkerhet avses sådan säker-&lt;br&gt;het som parter i en värdepappersaffär kan vara skyldiga att ställa för sina&lt;br&gt;åtaganden i handeln under tiden mellan avslut och avveckling och vars&lt;br&gt;storlek kan bero på en marknadsvärdering av partens position eller&lt;br&gt;åtagande. Vad inspektionen här vill peka på är de fall då marginal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet kan ha ställts med andra tillgångar än de som enligt definitionen&lt;br&gt;av handelslager skall räknas in i detta. För att undvika dubbelräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet bör alltså en tillgång, som eljest inte räknas in i handels-&lt;br&gt;lagret men genom att den ställts som marginalsäkerhet kommer att ingå&lt;br&gt;i detta, undantas vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisker. Även när&lt;br&gt;det är fråga om en tillgång som normalt ingår i handelslagret och som av&lt;br&gt;den anledningen kräver kapital beroende på det slag av marknadsrisk som&lt;br&gt;tillgången representerar, bör det inte vara så att det skall beräknas ett&lt;br&gt;ytterligare kapitalkrav på samma tillgång därför att den ställts som&lt;br&gt;marginalsäkerhet. Detta bör klarläggas i regeringens proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatförda men ej reglerade fordringar hänförliga till handelslagret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycket anges att handelslagret vidare utgörs av ett&lt;br&gt;instituts resultatförda men inte reglerade fordringar som är hänförliga till&lt;br&gt;poster i handelslagret såsom avgifter, provisioner, räntor och utdelningar.&lt;br&gt;Samma definition av dessa fordringar ges i allmänmotiveringen (sid 179).&lt;br&gt;I specialmotiveringen (sid 315) däremot anges att andra rörelseintäkter&lt;br&gt;som är direkt relaterade till poster i handelslagret och som bör räknas in&lt;br&gt;i begreppet handelslager är leasingnetto, courtage, avgifter, agio samt&lt;br&gt;realiserade vinster på aktierelaterade och räntebärande finansiella&lt;br&gt;instrument. Inspektionen anser att vad gäller leasingnettot är detta ett&lt;br&gt;resultat av bedriven leasingverksamhet. Rörelseintäkten i fråga är således&lt;br&gt;direkt hänförlig till posten &amp;quot;Leasingobjekt&amp;quot; i balansräkningen. Detta&lt;br&gt;tillgångsslag utgör i sin tur inte en post i handelslagret. Följaktligen kan&lt;br&gt;inte sägas att leasingnettot är en rörelseintäkt som är direkt relaterad till&lt;br&gt;en post i handelslagret. Därför skall intäkten ifråga inte heller räknas in&lt;br&gt;i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positionsrisker, 4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: En samordning bör eftersträvas mellan reglerna om nett-&lt;br&gt;ning i ett civilrättsligt sammanhang och i kapitaltäckningssammanhang.&lt;br&gt;Lagtexten bör ge större frihet åt Finansinspektionen att godkänna metoder&lt;br&gt;för beräkning av kapitalkravet för positionsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beräkning av kapitalkravet för ränterisker har inspektionen&lt;br&gt;ingenting att erinra mot de två modeller som anges i lagförslaget. Inspek-&lt;br&gt;tionen anser dock, med hänsyn till det arbete som pågår i Baselkommittén&lt;br&gt;i detta avseende, att lagtexten bör ge utrymme för användning även av&lt;br&gt;andra modeller än de föreslagna och att Finansinspektionen kan få medge&lt;br&gt;tillämpning av sådana modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (sid 179) anges att kapitalkravsdirektivet tillåter s.k.&lt;br&gt;nettning vid beräkning av positioner och att med nettning menas i direk-&lt;br&gt;tivet nettouträkning av institutets egna positioner. Vidare anges att denna&lt;br&gt;form av nettning skiljer sig från s.k. bilateral och multilateral nettning,&lt;br&gt;där institutet utjämnar sina förpliktelser (positioner) mot en annan eller&lt;br&gt;flera parters förpliktelser (positioner) och där ett sådant förfarande oftast&lt;br&gt;är baserat på ett kontrakt eller avtal. På sid 182 i allmänmotiveringen&lt;br&gt;anges vidare att genom införlivandet av bestämmelserna om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning för marknadsrisker kommer kapitalkravet att öka och att kapital-&lt;br&gt;kravet för postionsrisker kommer att medföra ökade kostnader för de&lt;br&gt;svenska företagen. Att tillåta att positionerna får tas upp till sitt netto-&lt;br&gt;belopp kommer att ge möjligheter till sänkta kapitalkrav för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att nettning i kapitaltäckningssammanhang bör&lt;br&gt;tillåtas i samma utsträckning som nettning godtas i en konkurssituation.&lt;br&gt;I Clearingutredningens betänkande Konto, clearing och avveckling, SOU&lt;br&gt;1993:114 (sid 174) anförs att det för att förhindra osäkerhet om kon-&lt;br&gt;sekvenserna av en konkurs, tillsynsmyndigheterna för godtagande av nett-&lt;br&gt;ning i kapitaltäckningssammanhang ansett att avtalet om bilateral nettning&lt;br&gt;skall vila på en välgrundad legal bas och att det inte skall råda osäkerhet&lt;br&gt;om vilka transaktioner som kan genomföras. Finansinspektionen anser så-&lt;br&gt;ledes att frågorna om nettning i det civilrättsliga sammanhanget och nett-&lt;br&gt;ning i kapitaltäckningssammanhang måste samordnas. Inspektionen bör&lt;br&gt;få föreskriftsrätt även i detta avseende för att, när rättsläget angående&lt;br&gt;nettning civilrättsligt klarlagts, kunna bestämma i vilken form som&lt;br&gt;nettning i kapitaltäckningssammanhang får ske. För erhållande av före-&lt;br&gt;skriftsrätt i detta avseende bör 7 kap. 8 § 4 ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4. beräkning av kapitalkraven enligt 4 kap. 2-8 §§ och i vilken form&lt;br&gt;som nettning får ske,&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen anser att denna fråga bör lösas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad inspektionen här anfört om den närmare utred-&lt;br&gt;ning om nettningsförfarandet som bör ske anser inspektionen att be-&lt;br&gt;stämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket tredje meningen bör modifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modeller för beräkning av kapitalkravet för ränterisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagförslaget i denna del framgår att kapitalkravet för den generella&lt;br&gt;risken avseende ränterelaterade finansiella instrument skall beräknas&lt;br&gt;enligt antingen en löptidsbaserad eller en durationsbaserad modell. I&lt;br&gt;allmänmotiveringen (sid 187-188) lämnas en redogörelse för för- och&lt;br&gt;nackdelar med respektive modell. Den löptidsbaserade modellen beskrivs&lt;br&gt;som enklare och mindre kostsam att införa, medan den durationsbaserade&lt;br&gt;metoden uppges vara mer exakt och ge ett mer rättvisande mått. Något&lt;br&gt;alternativ till dessa två modeller medges inte i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har inget att erinra mot de två modeller som anges i&lt;br&gt;lagförslaget för beräkning av kapitalkravet i denna del. Inspektionen tror&lt;br&gt;dock att det kan finnas andra modeller än de föreslagna som bättre&lt;br&gt;avspeglar ifrågavarande risker. Eftersom direktivet inte synes medge att&lt;br&gt;instituten utarbetar egna modeller för beräkning av kapitalkravet i denna&lt;br&gt;del vill dock inspektionen inte nu föreslå någon ändring av lagtexten i&lt;br&gt;denna del. Inspektionen ser dock fram emot resultatet av det arbete som&lt;br&gt;pågår i Baselkommittén med utarbetandet av beräkningsmodeller för den&lt;br&gt;generella risken avseende ränterelaterade finansiella instrument. Om detta&lt;br&gt;arbete utmynnar i att även andra modeller än de som nu angivits i det&lt;br&gt;remitterade lagförslaget kan användas och detta inte står i strid med de&lt;br&gt;EG-regler Sverige måste följa, bör lagtexten ge utrymme för det. Sam-&lt;br&gt;tidigt bör inspektionen ges möjlighet att godkänna vilken annan metod än&lt;br&gt;de föreslagna som får användas för beräkning av kapitalkravet i denna&lt;br&gt;del. Inspektionen föreslår därför att 4 kap. 2 § sista stycket får följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kapitalkravet för den generella risken skall bestämmas enligt den&lt;br&gt;metod som godkänts av Finansinspektionen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har noterat att det i den svenska versionen av direktiv&lt;br&gt;93/6/EEG saknas formel i bilaga 1 (sid 430) för den durationsbaserade&lt;br&gt;metod som kan användas som alternativ till den löptidsbaserade metoden&lt;br&gt;för bestämmandet av kapitalkravet för den generella risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsrisker, 4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Inspektionen föreslår antingen en avkortning av de tids-&lt;br&gt;spann som angivits i allmänmotiveringen i promemorian (sid 194) eller&lt;br&gt;en skärpning av de faktorer som föreslagits skall användas för beräkning&lt;br&gt;av kapitalkravet för ifrågavarande risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen (sid 193 ff) redovisas de villkor som skall gälla&lt;br&gt;vid tillämpning av den ena av de två metoder som är tänkbara för beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalkravet för avvecklingsrisker. Enligt den ena metoden skall&lt;br&gt;kapitalkravet beräknas med hjälp av en faktor som varierar i förhållande&lt;br&gt;till den tid som förflutit efter bestämd avvecklingsdag för transaktionen&lt;br&gt;ifråga. Det tidsspann som anges vid tillämpning av denna metod är 5-15,&lt;br&gt;16-30, 31-45 och 46 dagar eller fler. Enligt förslaget skall ett 100 %-igt&lt;br&gt;kapitalkrav ställas först efter den 46:e dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen delar den i promemorian redovisade bedömningen&lt;br&gt;av de risker, inte minst spridningsrisker som förekommer i avvecklings-&lt;br&gt;verksamheten, samt vad som anförts i fråga om vikten av att värde-&lt;br&gt;pappersmarknadens clearing och avveckling fungerar väl. Inspektionen&lt;br&gt;vill emellertid fästa uppmärksamheten på riskerna med att acceptera&lt;br&gt;förhållandevis låga kapitalkrav vid stora förseningar i leveranser. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan det vara på sin plats att nämna något om skillnaden&lt;br&gt;mellan det svenska clearing- och avvecklingssystemet i jämförelse med&lt;br&gt;motsvarande system i flera länder inom EU. Det svenska clearing- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvecklingssystemet fungerar på så sätt att leverans av värdepapper görs&lt;br&gt;brutto medan leverans av likvider görs netto genom clearing i Riks-&lt;br&gt;banken. I flera länder inom EU sker ingen sådan nettning utan leverans&lt;br&gt;av både värdepapper och likvider sker brutto och affär för affär. Denna&lt;br&gt;skillnad är av avgörande betydelse och innebär att riskerna för en&lt;br&gt;kedjeeffekt med störningar på hela systemet är betydligt större i Sverige&lt;br&gt;eftersom hela likvidschemat måste läggas ned om en aktör fallerar. En&lt;br&gt;aktör som inte kan prestera leverans på angiven dag kan alltså komma att&lt;br&gt;orsaka störningar i likvidschemat. Detta skulle kunna få allvarliga kon-&lt;br&gt;sekvenser för andra aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad här anförts anser inspektionen att de föreslagna&lt;br&gt;kapitakraven för avvecklingsrisker enligt ifrågavarande metod inte är i&lt;br&gt;nivå med vad ett svenskt värdepappersmarknadssystem kräver och att&lt;br&gt;kapitalkraven därmed till viss del blir missvisande i förhållande till de&lt;br&gt;krav som bör ställas på en aktör som överträder likvidtiden. När det&lt;br&gt;gäller den aktuella metoden bör det alltså övervägas om inte de tidsspann&lt;br&gt;som angivits i allmänmotiveringen i promemorian bör avkortas. Alter-&lt;br&gt;nativt bör en skärpning ske av de faktorer som enligt metoden skall an-&lt;br&gt;vändas för beräkning av kapitalkravet för ifrågavarande risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartsrisker, 4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen i denna paragraf anges att kapitalkravet skall motsvara&lt;br&gt;8 % av värdet av de finansiella instrumenten eller likviden multiplicerat&lt;br&gt;med det riskvikttal som enligt 3 kap. 1 § första och andra styckena gäller&lt;br&gt;för den ifrågavarande motparten. Styckeindelningen framgår inte tydligt&lt;br&gt;i denna del av det remitterade lagförslaget varför vad som avses med&lt;br&gt;andra stycket är oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milutakursrisker, 4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket i lagförslaget i denna del anges att Finansinspektionen&lt;br&gt;skall medge att en simuleringsmetod får användas vid beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkravet enligt denna paragraf. Inspektionen har föreslagit ändring i&lt;br&gt;utformningen av 4 kap. 2 § sista stycket innebärande att inspektionen ges&lt;br&gt;möjlighet att godkänna även andra metoder än de i lagförslaget angivna.&lt;br&gt;En liknande ändring bör komma till stånd även i detta avseende. Andra&lt;br&gt;metoder än den i lagförslaget i denna del angivna kan bli aktuella att&lt;br&gt;tillämpa. Därför bör lagtexten också här ge utrymme för det. En sådan&lt;br&gt;metod bör få användas med Finansinspektionens medgivande. Inspek-&lt;br&gt;tionen föreslår därför att 4 kap. 8 § sista stycket formuleras på följande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod&lt;br&gt;eller annan metod som inspektionen godkänt användas vid beräkning&lt;br&gt;av kapitalkravet enligt denna paragraf.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.3 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om handelslagret utgör exempel på regler som är gene-&lt;br&gt;rellt och vagt utformade. Det förutsätts härvid att det närmare innehållet&lt;br&gt;preciseras i förordning eller föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av begreppet &amp;quot;kort sikt&amp;quot; saknas. Skall det vara 14 dagar,&lt;br&gt;6 mån, 1 år eller 2 år. Det får stor betydelse eftersom kapitalkraven är&lt;br&gt;annorlunda utformade för handelslagret jämfört med den s k investment-&lt;br&gt;portföljen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sid 196 i promemorian anges att särskilda beräkningsmetoder skall&lt;br&gt;gälla för OTC-derivat som ingår i handelslagret. OTC-derivat brukar vara&lt;br&gt;en samlande beteckning på derivatkontrakt som inte är föremål för central&lt;br&gt;clearing. (Se ovan ang OM:s remissvar avseende SOU 1993:114). Princi-&lt;br&gt;pen om att clearade contra icke-clearade instrument skall behandlas olika&lt;br&gt;är viktig. Den bör därför lyftas fram i lagtexten så att det klart framgår&lt;br&gt;att lagstiftaren står bakom central clearing och ger den sitt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges att ett instituts handelslager utgörs av sådana posi-&lt;br&gt;tioner i finansiella instrument som institutet tagit i avsikt att &amp;quot;... skydda&lt;br&gt;egna positioner...&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att lagtexten bör kompletteras enligt följande: &amp;quot;...&lt;br&gt;skydda egna positioner i handelslagret...&amp;quot;. Denna förtydligande formule-&lt;br&gt;ring används dels i förslagsrutan på sid 176, dels i texten på sid 178,&lt;br&gt;tredje stycket. Positioner som tagits i avsikt att skydda egna långsiktiga&lt;br&gt;positioner skall givetvis inte inräknas i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att kapitalkravet skall gälla för den specifika och&lt;br&gt;generella risken. Vid beräkning av kapitalkravet får institutet räkna av&lt;br&gt;långa och korta positioner i samma slag av finansiella instrument mot&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att de ovan markerade begreppen bör definieras&lt;br&gt;i ett särskilt stycke i 2 §. Definitionerna bör vara så precisa som möjligt.&lt;br&gt;Föreningen finner förklaringarna till begreppen långa och korta positioner&lt;br&gt;i promemorian (sid 180) något svårförståeliga och de bör därför förtyd-&lt;br&gt;ligas. Även förklaringen i direktivet, Artikel 2 punkt 22 är svårförståelig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges i paragrafens andra och tredje stycke hur den&lt;br&gt;specifika risken skall bestämmas. I båda dessa stycken behandlas i&lt;br&gt;punkten B de placeringar m m för vilka kapitalkravet för den specifika&lt;br&gt;risken skall vara 0,25 %, 1,00 % eller 1,60 % beroende på den åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående löptidens längd. Denna grupp omfattar s k kvalificerade&lt;br&gt;instrument (sid 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att förslaget till lagtext är formulerat på&lt;br&gt;sådant sätt att till kvalificerade instrument endast får räknas de placering-&lt;br&gt;ar m m &amp;quot;som avses i 3 kap 1 § första stycket B&amp;quot;, dvs placeringar hos&lt;br&gt;eller fordringar på svenska kreditinstitut, utländska kommuner, in-&lt;br&gt;ternationella utvecklingsbanker, utländska banker i OECD-länder m m.&lt;br&gt;I lagtexten 4 kap 2 § har inte medtagits den möjlighet att såsom &amp;quot;kvalifi-&lt;br&gt;cerade instrument&amp;quot; — med kapitalkrav lägre än 8 % för den specifika&lt;br&gt;risken — betrakta även andra typer av räntebärande finansiella instrument&lt;br&gt;vilken återfinns i allmänmotiveringen under &amp;quot;Skälen för förslaget&amp;quot;,&lt;br&gt;sid 186 sista stycket och sid 187 första stycket. Bankföreningen anser det&lt;br&gt;synnerligen viktigt att även denna möjlighet medtas i lagtexten, så att&lt;br&gt;svenska institut inte får högre kapitalkrav än institut i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klassificeringen av ett företags räntebärande värdepapper såsom&lt;br&gt;&amp;quot;kvalificerade instrument&amp;quot; har även betydelse för kapitalkrav avseende&lt;br&gt;innehav av detta företags aktier, eftersom ett av villkoren för att kapi-&lt;br&gt;talkrav för den specifika risken avseende aktier skall få reduceras från&lt;br&gt;4 % till 2 % (4 kap 3 § andra stycket) är att företaget &amp;quot;inte har emitterat&lt;br&gt;räntebärande värdepapper för vilka gäller ett kapitalkrav på 8 % för ränte-&lt;br&gt;risker&amp;quot; (sid 190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges — i paragrafens andra stycke - att &amp;quot;kapitalkravet för&lt;br&gt;den specifika risken får sättas ned till 2 %, om positionerna i aktier och&lt;br&gt;aktieanknutna finansiella instrument uppfyller särskilda krav i fråga om&lt;br&gt;säkerhet, likviditet och riskspridning&amp;quot;. I allmänmotiveringen, sid 190,&lt;br&gt;påpekas att &amp;quot;vid bedömningen av frågan om ett lägre krav för den speci-&lt;br&gt;fika risken skall få tillämpas&amp;quot; bör man beakta att effekten kan &amp;quot;medföra&lt;br&gt;snedvridningar på aktiemarknaden&amp;quot; därför att &amp;quot;ett lägre kapitalkrav vid&lt;br&gt;innehav av aktier med hög likviditet kan leda till koncentration av sådana&lt;br&gt;aktier i företagets portfölj på bekostnad av andra typer av aktier&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att promemorieförfattarens påpekande om &amp;quot;sned-&lt;br&gt;vridningar&amp;quot; till följd av lägre kapitalkrav är svårförståeligt. Hela systemet&lt;br&gt;med kapitaltäckningskrav är ju uppbyggt på principen att placeringar med&lt;br&gt;låga risker skall ha låga kapitalkrav - och tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser vidare att i denna paragraf klart bör anges att&lt;br&gt;aktieindexterminer inte skall vara föremål för kapitalkrav för den speci-&lt;br&gt;fika risken om terminen omsätts på börs och bedöms representera ett&lt;br&gt;brett diversifierat index. Att så är fallet framgår av allmänmotiveringen,&lt;br&gt;sid 191 sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att i denna paragraf, som behandlar &amp;quot;mot-&lt;br&gt;partsrisker&amp;quot;, används begreppet &amp;quot;finansiella instrument&amp;quot;, dvs samma&lt;br&gt;begrepp som i kapitlets övriga paragrafer. I direktivets motsvarande text&lt;br&gt;om motpartsrisker (Bilaga 2, punkt 3.1-4.2) används dock begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;värdepapper&amp;quot; (&amp;quot;securities&amp;quot;), till skillnad från finansiella &amp;quot;instrument&amp;quot; på&lt;br&gt;andra platser i direktivet. Bankföreningen anser därför att man i 6 § inte&lt;br&gt;bör använda begreppet &amp;quot;finansiella instrument&amp;quot; utan i stället begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;fondpapper&amp;quot; (som, till skillnad från &amp;quot;värdepapper&amp;quot;, är den lagreglerade&lt;br&gt;definitionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser Bankföreningen att paragrafens sista mening bör omfor-&lt;br&gt;muleras för att bli tydligare - se direktivets Bilaga 2, punkt 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls (sid 175) att &amp;quot;Kapitaltäckningsregler för&lt;br&gt;positioner på värdepappers- och valutamarknaderna medför ökade kost-&lt;br&gt;nader för företagen. För beräkning av positionerna kommer de att vara&lt;br&gt;tvungna att installera nya system&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill starkt understryka ovannämnda kostnadsaspekter&lt;br&gt;för de svenska instituten. Även när det gäller konkurrensen med ut-&lt;br&gt;ländska institut är kostnadsaspekterna av stor betydelse. Det är positivt&lt;br&gt;att man även i promemorian betonar detta, vilket framgår av följande&lt;br&gt;citat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det är viktigt att de svenska företagen inte blir föremål för hårdare&lt;br&gt;krav än de som gäller för övriga EES-länders finansiella institut och&lt;br&gt;att de därmed inte belastas med relativt sett högre kostnader. Detta&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för att de svenska företagen skall kunna&lt;br&gt;hävda sig på den internationella värdepappersmarknaden.&amp;quot; (sid 175)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det viktigt att dessa synpunkter återfinns i den&lt;br&gt;kommande propositionen, inte minst såsom vägledning vid utformningen&lt;br&gt;av de mer detaljerade föreskrifterna om kapitalkrav m m. Det bör av&lt;br&gt;propositionen framgå att Finansinspektionen skall tillåta ett institut att&lt;br&gt;använda redan existerande riskhanteringssystem om institutet kan visa att&lt;br&gt;systemet uppfyller rimliga krav på riskhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Netting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill understryka vikten av att de möjligheter till netting&lt;br&gt;av marknadsrisker som anges i kapitalkravsdirektivet (93/6/EEC) blir&lt;br&gt;tillgängliga även för svenska institut. Det är därför viktigt att legal grund&lt;br&gt;finns för Finansinspektionen att medge alla de former av nettingmöjlig-&lt;br&gt;heter som följer av detta direktiv - och även av överenskommelser i&lt;br&gt;Basel. Föreningen utgår ifrån att promemorians förslag till lagtext (4 kap&lt;br&gt;2 § första stycket, 4 kap 3 § första stycket och 7 kap 8 § p. 4) samt för-&lt;br&gt;slaget till specialmotivering (beträffande 4 kap 2 §) utgör tillräcklig legal&lt;br&gt;grund härför. Denna fråga bör ytterligare övervägas i den fortsatta bered-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av ärendet. - Den viktiga frågan om juridiskt hållbara netting- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;regler har Bankföreningen behandlat i avsnitt 2.1 (3 kap 1 §) ovan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hlu takurs risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (sid 203) föreslås beträffande kapitalkravet för valutakurs-&lt;br&gt;risker att efter medgivande av Finansinspektionen får en simulerings-&lt;br&gt;metod användas vid beräkningen av kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill understryka uttalandet i promemorian att instituten&lt;br&gt;bör &amp;quot;uppmuntras att använda simuleringsmodellen eftersom den är mark-&lt;br&gt;nadsbaserad och därmed har större träffsäkerhet vad gäller riskbedöm-&lt;br&gt;ning&amp;quot;. Det är viktigt att de institut, som har utarbetat — eller kommer att&lt;br&gt;utarbeta — sofistikerade riskbedömningsmetoder, tillåts använda dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras på sid 203 lagförslaget i 4 kap 8 § andra&lt;br&gt;stycket att för &amp;quot;balanserade positioner i nära korrelerade valutor får&lt;br&gt;tillämpas ett kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade&lt;br&gt;positionen&amp;quot; - i stället för 8 % enligt huvudregeln. Där uttalas att för&lt;br&gt;Sveriges del &amp;quot;kan alternativet inte tillämpas&amp;quot;, eftersom ingen överens-&lt;br&gt;kommelse existerar mellan Sverige och andra länder om att begränsa&lt;br&gt;växelkursförändringar mellan ländernas valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att även för svenska institut kan detta alternativ&lt;br&gt;vara aktuellt, eftersom även ett svenskt institut kan ha balanserade posi-&lt;br&gt;tioner mellan valutor inom EMU, även om Sverige inte självt ingår i&lt;br&gt;EMU. Vidare har svenska institut filialer i EMU-länder; för dessa&lt;br&gt;filialers verksamhet är en EMU-valuta den normala transaktionsvalutan.&lt;br&gt;Dessa omständigheter bör framhållas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5.5 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handelslagret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittet ingår i kapitlet om kapitalkrav, i fråga om vilket fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen med instämmande i Svenska Bankföreningens yttrande hän-&lt;br&gt;visar till detta. Här skall dock göras ett påpekande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den finansiella marknaden är ett viktigt led i begränsningen av&lt;br&gt;risker att utnyttja olika clearingsfunktioner. Härigenom erbjuds bl.a.&lt;br&gt;möjligheten att utnyttja netting. Vid netting kan en aktör nedbringa det&lt;br&gt;marginalsäkerhetskrav, som ställs från clearinghusets sida på aktörens&lt;br&gt;positioner. För ingångna kontrakt på derivatmarknaden skall enligt&lt;br&gt;förslaget i promemorian marginalsäkerheten utgöra basen för kapitaltäck-&lt;br&gt;ningskravet avseende marknadsrisken på derivatpositioner. Av hänsyn till&lt;br&gt;detta är det viktigt att sådan clearing och netting stöds av lagstiftningen.&lt;br&gt;Såväl i detta lagstiftningsärende rörande bestämmelserna om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning för marknadsrisker som i det, vilket avser clearingutredningens&lt;br&gt;förslag, bör därför klart markeras att clearing och därmed samman-&lt;br&gt;hängande netting har lagstiftningens stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en kapitalbas motsvarande minst 25 % av föregående års&lt;br&gt;fasta omkostnader är enligt fondhandlareföreningens uppfattning tveksamt&lt;br&gt;med tanke på svårigheten att avgöra vad som är fasta kostnader. För-&lt;br&gt;slaget bör därför — om anpassningen till direktivet medger detta omarbet-&lt;br&gt;as i förtydligande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Övervaknings- och tillsynssystem m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.6.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övervakning- och kontrollsystem (2 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen i denna del av lagförslaget anges att ett institut skall ha&lt;br&gt;betryggande system för övervakning och kontroll av marknadsrisker i&lt;br&gt;verksamheten. Inspektionen anser att det är angeläget att ett institut har&lt;br&gt;sådana system även för kreditrisker och stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ålägger endast ett institut att ha system för övervakning&lt;br&gt;och kontroll samt förvaltnings- och redovisningsrutiner, som möjliggör&lt;br&gt;tillsyn på institutsnivå. För att bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;skall uppfylla sitt syfte är det väsentligt att alla företag i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp har sådana system som möjliggör tillsyn på konsoliderad&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör kompletteras i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden (3 §j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får Finansinspektionen förelägga ett institut vars&lt;br&gt;kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 2 kap. 2-4 §§&lt;br&gt;att vidta lämpliga åtgärder för att rätta till förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har ingen erinran i och för sig mot denna be-&lt;br&gt;stämmelse. Införandet av bestämmelsen medför dock att frågan väcks om&lt;br&gt;inspektionens möjligheter att gå till rätta med ett institut som bryter mot&lt;br&gt;någon annan regel i en författning eller bolagsordningen. Inspektionen&lt;br&gt;menar att en generell möjlighet redan finns för inspektionen att förelägga&lt;br&gt;ett institut att efterleva sådana bestämmelser. Bestämmelsen i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;i lagförslaget kan därför synas överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m. (5 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att moderföretaget i en finansiell företagsgrupp, oavsett om&lt;br&gt;det är ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet, skall&lt;br&gt;betala de kostnader som uppkommer för inspektionen i dess tillsyn av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiell företagsgrupp. Bestämmelsen bör därför kompletteras så att&lt;br&gt;även ett holdingföretag med finansiell verksamhet skall betala kostnader&lt;br&gt;i nämnda avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande (7 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får Finansinspektionens beslut överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten. Inspektionen har inget att anföra häremot. Överprövning till&lt;br&gt;kammarrätten bör också gälla enligt bankrörelselagen i de avseenden så&lt;br&gt;inte redan är fallet. (7 kap. 24 § andra stycket andra meningen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad som föreslagits ovan under Övervaknings- och&lt;br&gt;kontrollsystem att ett institut skall ha betryggande sådana system även för&lt;br&gt;bl.a. kreditrisker, anser inspektionen att punkt 1 första meningen i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna bör kompletteras. Mellan orden &amp;quot;samt 7 kap.&lt;br&gt;1 §, 2 § i den del paragrafen avser&amp;quot; och &amp;quot;stora exponeringar,&amp;quot; bör in-&lt;br&gt;skjutas orden kreditrisker och.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6.2 Riksrevisionsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär sammantaget ett utökat tillsynsansvar för Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. RRV har i revisionsrapporten Statens tillsyn av den finansiella&lt;br&gt;sektorn (RRV 1994:15) föreslagit att inspektionens uppgifter renodlas mot&lt;br&gt;tillsyn, som syftar till att upprätthålla säkerhet och stabilitet i den&lt;br&gt;finansiella sektorn. De nya kraven på verksamheten torde därmed ligga&lt;br&gt;i linje med den förändring av Finansinspektionens verksamhet som RRV&lt;br&gt;skisserat i sin granskning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Övervakning och kontroll av stora exponeringar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Begränsningar av stora exponeringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att förebygga att en bank exponerar sig mycket gente-&lt;br&gt;mot ett moderföretag som inte tillhör finanssektom. Förslaget att sätta en&lt;br&gt;gräns på 10 procent av kapitalbasen (mot normalt 20 procent inom en&lt;br&gt;rent finansiell koncern) har fullmäktiges stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen tillstyrker förslaget om övervakning och kontroll av&lt;br&gt;stora exponeringar. Inspektionen anser dock att den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;bör anpassas till direktivet om övervakning och kontroll av kreditinstituts&lt;br&gt;stora exponeringar så att begränsningarna kommer att gälla på enskilt&lt;br&gt;instituts nivå när institutet inte är vare sig moder- eller dotterföretag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som står under tillsyn av Finansinspektionen, och&lt;br&gt;på gruppbaserad nivå i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt kommer frågan om central clearing upp. Värde-&lt;br&gt;pappersinstitut med specialinriktning på options- och terminshandel och&lt;br&gt;som valt att centralt cleara dessa produkter hos en clearingorganisation&lt;br&gt;kan komma att drabbas av regelsystemet om stora exponeringar och så-&lt;br&gt;ledes begränsas i möjligheterna att välja en clearingorganisation som&lt;br&gt;motpart för de affärer institutet specialiserat sig på att utföra. Av hänsyn&lt;br&gt;till den riskminimering som central clearing innebär är det viktigt att&lt;br&gt;hinder mot sådan clearing inte läggs. Med den föreslagna utformningen&lt;br&gt;av lagen är så inte fallet. Av lagtexten bör därför exponeringar på en&lt;br&gt;clearingorganisation undantas från bestämmelserna om stora expone-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen kan inte finna att direktivet (92/121/EEC) har någon mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse om att gränsen 20 %, när institutet har ett annat&lt;br&gt;institut som ägare, skall sänkas till 10 % när institutet har en icke-&lt;br&gt;finansiell ägare. De skäl som på sid 289 i promemorian anförs för&lt;br&gt;10-procentgränsen är inte av större tyngd i Sverige än i andra länder.&lt;br&gt;Föreningen anser att svenska institut inte bör belastas med hårdare regler&lt;br&gt;än institut i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (sid 233-234) behandlas &amp;quot;Exponeringar i instituts&lt;br&gt;handelslager&amp;quot; och de regler härför som återfinns i kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;(93/6/EEC), Bilaga 6. I promemorian konstateras följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De exponeringar som kan uppkomma i handelslagret torde i&lt;br&gt;svenska institut vara av relativt begränsad omfattning. Det har i nu-&lt;br&gt;läget inte framkommit tillräckligt starka skäl för att ge Finans-&lt;br&gt;inspektionen den rätt att bevilja undantag som direktivet öppnar&lt;br&gt;och att införa de förhållandevis komplicerade kapitaltäckningsregler&lt;br&gt;som undantagsmöjligheten förutsätter.&amp;quot; (sid 234)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att Finansinspektionen bör ha rätt att bevilja&lt;br&gt;svenska institut de undantag och möjligheter som direktivet medger. I&lt;br&gt;promemorian har inte visats att detta skulle vara oviktigt för de svenska&lt;br&gt;instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;489&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.5 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslagen rörande stora exponeringar har Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen samarbetat med Svenska Bankföreningen och får hänvisa till&lt;br&gt;Bankföreningens yttrande, i vilket Fondhandlareföreningen instämmer,&lt;br&gt;dock att följande tillägg görs till vad Bankföreningen yttrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa former av clearing uppkommer exponeringar från en clearing-&lt;br&gt;medlems sida gentemot ett clearinginstitut. Sådana exponeringar kan avse&lt;br&gt;stora värden. Av hänsyn till riskerna i marknaden är det viktigt att det&lt;br&gt;inte läggs hinder mot sådan clearing. Några sådana hinder torde i och för&lt;br&gt;sig inte följa med det förslag som nu framläggs, förutsatt att Finans-&lt;br&gt;inspektionen genom föreskrifter eller på annat sätt inte föranleder det.&lt;br&gt;Till ledning för tillämpningen av kommande bestämmelser om stora&lt;br&gt;exponeringar bör i det fortsatta lagstiftningsarbetet därför tydligt göras&lt;br&gt;klart att exponeringar mot clearinginstitut undantas från bestämmelserna&lt;br&gt;om stora exponeringar. Eventuellt bör ett sådant klargörande ytterligare&lt;br&gt;understrykas, när slutlig ställning tas till clearingutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget diskuteras möjligheten att låta Finansinspektionen medge&lt;br&gt;överskridande av de begränsningar som uppställs för stora exponeringar.&lt;br&gt;Därvid sägs att, eftersom sådana exponeringar kan antas vara av relativt&lt;br&gt;begränsad omfattning, inspektionen för närvarande inte bör ges den möj-&lt;br&gt;ligheten. Föreningen kan emellertid förutse ett sådant behov i samband&lt;br&gt;med garantigivning vid emissioner. Eftersom det är viktigt att några&lt;br&gt;hinder för emissionsverksamheten inte onödigtvis skapas, bör således&lt;br&gt;inspektionen redan nu ges rätt att medge överskridanden i fråga om&lt;br&gt;position gentemot en och samma kund på det sätt direktivet förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.6 Svenska skeppshypotekskassan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär bl.a. att summan av stora exponeringar (varje engage-&lt;br&gt;mang som uppgår till 10 % eller mer av institutets kapitalbas) inte får&lt;br&gt;överstiga 800 % av kapitalbasen samt att exponeringen gentemot en&lt;br&gt;enskild kund eller grupp av kunder inte får överstiga 25 % av kapi-&lt;br&gt;talbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att visa vilka konsekvenser sådana exponeringsregler skulle få för&lt;br&gt;Kassan kan det vara lämpligt att pröva reglerna på Kassans låneportfölj&lt;br&gt;per den 30 juni 1994. Kapitalbasen uppgick då till 569 milj kr. Antalet&lt;br&gt;grupper av kunder uppgick till drygt ett tjugotal. Den övre gränsen för&lt;br&gt;ett engagemang skulle alltså vara 142,25 milj kr. Denna gräns överskreds&lt;br&gt;av Kassans elva största låntagargrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket stort antal av Kassans fordringar utgörs av stora expone-&lt;br&gt;ringar (56,9 milj. kr eller mer), sammanlagt 3.777.000.000 kr av en total&lt;br&gt;utlåning på 3.845.000.000 kr. Uträknat enligt Finansinspektionens be-&lt;br&gt;stämmelser uppgår de stora exponeringarna till 767 % av kapitalbasen.&lt;br&gt;Den 30 juni 1993 uppgick motsvarande procenttal till 980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fartyg som belånas i Kassan är i storlek från 3.500 dw till 285.000&lt;br&gt;dw. Det kan nämnas att priset på en nyproducerad kusttanker på 17 000&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dw för närvarande är cirka 250 milj. kr. Kassan skulle alltså, med de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om begränsningar av enhandsengagemang, inte ens&lt;br&gt;kunna ge lån till sådana enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa begränsningar av verksamheten skulle inträda trots att Kassan&lt;br&gt;har en mycket hög kapitaltäckning, 16,27 % per den 30 juni 1994.&lt;br&gt;Soliditeten utgör 11,9 %. Det kan också i detta sammanhang vara värt&lt;br&gt;att notera att Kassan sedan 1929 endast haft en kreditförlust på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,8 miljoner kr och aldrig någon rörelseförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt mot bakgrund av händelserna på kreditmarknadema under de&lt;br&gt;senaste åren är det i och för sig lätt att instämma i de allmänna över-&lt;br&gt;väganden som ligger till grund för de nu presenterade förslagen.&lt;br&gt;Samtidigt visar genomgången ovan att Kassan, med den struktur som den&lt;br&gt;svenska rederinäringen idag har, inte har någon möjlighet att anpassa sin&lt;br&gt;verksamhet till de föreslagna reglerna om enhandskrediter. Kassans&lt;br&gt;verksamhet är och skall enligt gällande lagstiftning vara inriktad på&lt;br&gt;enbart fartygsfinansiering. Kompetensen är också begränsad till detta&lt;br&gt;område. Någon utvidgning av verksamhetsområdet är inte avsedd. Kassan&lt;br&gt;är alltså hänvisad att verka under de förutsättningar som den svenska&lt;br&gt;rederinäringens struktur ger. Utvecklingen inom näringen har de senaste&lt;br&gt;åren inneburit att antalet aktörer blivit färre samt att tonnaget blivit större&lt;br&gt;eller mer specialiserat, vilket lett till högre kostnader per enhet. För&lt;br&gt;Kassan har detta inneburit färre låntagare och större lån till varje enskilt&lt;br&gt;fartyg. Några mer genomgripande förändringar av strukturen kan inte&lt;br&gt;skönjas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det enligt Kassans styrelses mening&lt;br&gt;nödvändigt att göra undantag från de föreslagna reglerna om stora&lt;br&gt;exponeringar för Svenska skeppshypotekskassans del. I annat fall måste&lt;br&gt;verksamheten avvecklas. Med de undantag som gjorts för Kassan i för-&lt;br&gt;handlingarna med EU bör det finnas möjlighet för Sverige att inte&lt;br&gt;tillämpa direktivet i den delen på Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen hemställer därför att den allmänna lagstiftningen om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponeringar inte görs tillämplig på Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.7 Sveriges Bankkunders Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer med det lagda förslaget, som innebär kontroll av expone-&lt;br&gt;ringar mot viss företagsgrupp. Mot bakgrund av erfarenheterna i senaste&lt;br&gt;finanskrisen anser vi dock att förslaget bör kompletteras med en kontroll&lt;br&gt;av kreditinstitutens exponering även mot viss bransch (t.ex. fastigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Normgivningsbemyndiganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Art 4 i direktivet om stora exponeringar ger omfattande möjligheter till&lt;br&gt;lägre viktning av vissa fordringskategorier med låg risk. Inget sägs om&lt;br&gt;detta i lagtexten, men Regeringen/FI ges rätt att precisera tillämpningen.&lt;br&gt;För tydlighetens skull bör lagtexten innehålla något generellt om att&lt;br&gt;&amp;quot;möjligheter till lägre viktning av vissa slag av exponeringar kan komma&lt;br&gt;att ges&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 AB Svensk Exportkredit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De förslag i promemorian som rör stora exponeringar kan för SEKs vid-&lt;br&gt;kommande få dramatiska effekter — i realiteten innebärande att merparten&lt;br&gt;av den av SEK traditionellt bedrivna, exportfrämjande verksamheten&lt;br&gt;skulle fördyras till men för svensk exportnärings konkurrenskraft — om&lt;br&gt;inte de tillämpningsföreskrifter som enligt förslagen skall utfärdas av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten kommer att medge att de i det underliggande direk-&lt;br&gt;tivet angivna undantagsbestämmelserna (Direktiv 92/121, artikel 4,&lt;br&gt;punkterna 7-11) tillåts tillämpas fullt ut. De undantagsbestämmelser som&lt;br&gt;vi främst åsyftar är (1) de som tillåter att exponeringar mot kreditinstitut,&lt;br&gt;vi avser här i första hand svenska banker, får viktas på motsvarande sätt&lt;br&gt;som medges vid beräkning av kapitalkravet för sådana fordringar enligt&lt;br&gt;gällande kapitaltäckningsbestämmelser, och (2) de som tillåter att säker-&lt;br&gt;heter/garantier får beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att tillämpningsföreskrifterna inte skulle medge fullt ut-&lt;br&gt;nyttjande av nämnda undantagsbestämmelser, riskerar SEK att inte i&lt;br&gt;samma utsträckning som hittills kunna göra nya affärer som risktäcks av&lt;br&gt;de tre svenska storbankerna. Därigenom skulle kostnaderna för expor-&lt;br&gt;törerna öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan konsekvens — som endast uppkommer om svenska myndig-&lt;br&gt;heter ej tillåter tillämpning fullt ut av de bestämmelser som underliggande&lt;br&gt;EG-direktiv innehåller — vore säkerligen till skada för svensk export-&lt;br&gt;näring och således ej önskvärd. Den vore ej heller, enligt SEKs upp-&lt;br&gt;fattning, på något vis motiverad. SEKs höga kreditvärdighet styrker&lt;br&gt;denna uppfattning. Kreditvärdigheten kommer till uttryck bland annat i&lt;br&gt;Standard &amp;amp; Poor's och Moody's rating av SEK. Ratingen är densamma&lt;br&gt;som för Konungariket Sverige. Ratinginstituten har full insyn i SEKs&lt;br&gt;motpartsexponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktning av fordringar mot kreditinstitut, på samma sätt som medges&lt;br&gt;i gällande kapitaltäckningsbestämmelser, är således en för SEK nödvändig&lt;br&gt;förutsättning. Samma logik som motiverar viktning i kapitaltäckningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema är direkt överförbar för att motivera viktning av expone-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Finansbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar är av övergripande&lt;br&gt;slag. Reglernas närmare innehåll skall enligt förslaget preciseras av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening anser att det är olämpligt att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får en tydlig dubbelroll, både som normgivande och övervakande&lt;br&gt;myndighet. Normgivningskompetensen bör i möjligaste mån ej delegeras&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen blir svåröverskådlig. De institut som har att&lt;br&gt;följa bestämmelserna saknar i stora delar möjlighet att förutse hur&lt;br&gt;reglerna kan komma att utformas. Ett exempel härpå är att i det aktuella&lt;br&gt;EG-direktivet återfinns föreskrifter om undantag från reglerna i artikel 4&lt;br&gt;om begränsningar av exponeringar. I promemorian föreslås inte att&lt;br&gt;undantagen skall införas i svensk lag, utan hänvisas endast till att&lt;br&gt;Finansinspektionen genom föreskrifter kan reglera undantagen. Kredit-&lt;br&gt;instituten saknar därigenom möjlighet att förutse ens om i EG gällande&lt;br&gt;undantagsregler kommer att tillämpas i Sverige. Förhållandet är otill-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.4 Fristående Sparbankers Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I direktiv 92/121/EEG artikel 4 anges begränsningar av stora expone-&lt;br&gt;ringar. I artikeln framgår att medlemsstat får helt eller delvis undanta&lt;br&gt;vissa exponeringar från tillämpningen av punkterna 1-3.1 punkt 8 berörs&lt;br&gt;fordringar på regionala och lokala myndigheter. Här sägs att 20 procents&lt;br&gt;vikt får tillämpas, men medlemsstat får dock reducera detta vikttal till&lt;br&gt;0 procent enligt de villkor som fastställs i artikel 7 i direktivet&lt;br&gt;89/647/EEG. Med hänvisning till att kapitalkravet för placeringar av-&lt;br&gt;seende fordringar på och garantier av svensk kommun är 0 procent, anser&lt;br&gt;FSR att ett vikttal för stora exponeringar på kommuner i konsekvens&lt;br&gt;härmed också bör sättas till 0 procent. En sådan regel bör sättas till&lt;br&gt;0 procent. En sådan regel bör införas i den svenska lagtexten. Om så inte&lt;br&gt;anses möjligt bör det åtminstone framgå av propositionen att vikttalet bör&lt;br&gt;vara 0 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4 punkt 7 1) i direktivet får medlemsstat från stora&lt;br&gt;exponeringar helt eller delvis undanta sådana räntebärande värdepapper&lt;br&gt;som avses i artikel 22.4 i direktiv 85/611/EEG. Härmed avses obliga-&lt;br&gt;tioner utgivna av kreditinstitut som enligt lag är underkastat särskild&lt;br&gt;offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavama. Kapital som&lt;br&gt;härrör från utgivningen av sådana obligationer måste enligt lag placeras&lt;br&gt;i tillgångar, som under obligationernas giltighetstid täcker de med obliga-&lt;br&gt;tionerna förenade fordringarna och som i händelse av utgivarens&lt;br&gt;oförmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden, med prioritet skall&lt;br&gt;användas för återbetalning av kapital och ränta. Obligationer utgivna av&lt;br&gt;Spintab uppfyller inte formellt med väl reellt dessa kriterier. Spintab har&lt;br&gt;i sin bolagsordning, vilken inte utan tillsynsmyndighetens tillstånd kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändras, mycket strikta regler för vilka placeringar som bolaget får göra.&lt;br&gt;Några säkerheter ställs inte för någon. Med hänsyn till att bolagets&lt;br&gt;förpliktelser vid sidan av den till obligationsinnehavama är förhållandevis&lt;br&gt;begränsad — i princip för förvaltningsåtaganden — får obligationsinneha-&lt;br&gt;vama i en eventuell konkurs dela på bolagets hela tillgångsmassa.&lt;br&gt;Motsvarande förutsätts gälla för övriga bostadsinstitut. Reellt är således&lt;br&gt;de i det nämnda direktivet uppställa kriterierna uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsobligationema inte helt undantas från stora exponeringar&lt;br&gt;utan ges vikttalet 20 procent enligt punkt 10 i direktivet kommer många&lt;br&gt;sparbanker i utgångsläget att redovisa en exponering på Sparbanken&lt;br&gt;Sverige Koncernen som kraftigt överstiger 25 procent på grund av inne-&lt;br&gt;havet av Spintabobligationer. Fortsättningsvis skulle många sparbanker&lt;br&gt;inte kunna placera sin likviditet i Spintab — till och med en nettominsk-&lt;br&gt;ning krävs — utan måste välja andra institut, t.ex. i de med sparbankerna&lt;br&gt;konkurrerande bostadsinsituten. FSR anser att detta vore orimligt från&lt;br&gt;konkurrensneutral synpunkt. Detta skulle dessutom medföra uppenbara&lt;br&gt;risker för störningar i bostadsfinansieringen liksom risk för förhöjda&lt;br&gt;räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill FSR understryka vikten av att det i&lt;br&gt;lagtext eller i propositionen på annat sätt klargörs att bostadsobligationer&lt;br&gt;avses reellt uppfylla kraven för att helt undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.5 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen konstaterar att i detta kapitel, som anger maximala gräns-&lt;br&gt;värden för ett instituts stora exponeringar, saknas bestämmelse om att&lt;br&gt;regeringen eller Finansinspektionen skall i föreskrifter meddela hur&lt;br&gt;exponeringarna skall värderas och vilka exponeringar som får undantas&lt;br&gt;vid beräkningen av gränsvärdena. Bestämmelse om dessa &amp;quot;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndiganden&amp;quot; har endast intagits i 7 kap 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att möjligheten att värdera vissa expone-&lt;br&gt;ringar till lägre vikt än 100 % och att helt undanta vissa exponeringar —&lt;br&gt;i enlighet med direktivet (92/121/EEC) — är av synnerligen stor betydelse&lt;br&gt;för instituten. Detta gäller inte minst konkurrensläget gentemot institut i&lt;br&gt;andra länder. Bankföreningen anser därför att man i kapitel 5 om stora&lt;br&gt;exponeringar bör återfinna en bestämmelse om möjlighet till dels undan-&lt;br&gt;tag av vissa poster, dels viktning lägre än 100 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser vidare att man direkt i lagen bör ange de vik-&lt;br&gt;tigaste viktnings- och undantagsreglerna. Exempelvis bör man i lagen&lt;br&gt;ange viktnings- och undantagsregler för sådana poster för vilka det direkt&lt;br&gt;i lagen — 3 kap 1 § — finns angivet reduceringsregler beträffande kapital-&lt;br&gt;kravet för kreditrisker. Här kan nämnas bl.a. fordringar på svenska&lt;br&gt;staten, svensk kommun och vissa utländska stater — kapitalkrav 0 % —&lt;br&gt;samt fordringar med säkerhet i form av panträtt i bostadsfastighet -&lt;br&gt;kapitalkravet reduceras med 50 %. Motsvarande undantag och reduce-&lt;br&gt;ringar vid beräkning av stora exponeringar bör anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i den fortsatta beredningen bedöms att det, trots Bankföre-&lt;br&gt;ningens synpunkter, inte är lämpligt att direkt i lagen inta vissa undan-&lt;br&gt;tags- och reduceringsregler, bör i propositionen åtminstone återfinnas&lt;br&gt;vägledning för Finansinspektionens vidsträckta föreskriftsbemyndigande&lt;br&gt;på detta område. Bl.a. bör i propositionen anges att Finansinspektionen&lt;br&gt;skall tillse att det upprätthålls en parallellitet mellan reduceringsregler för&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisker respektive stora exponeringar, i enlighet med&lt;br&gt;Bankföreningens ovan redovisade uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i propositionen såsom ytterligare vägledning betonas att, vid&lt;br&gt;utfärdande av föreskrifter om viktnings- och undantagsregler, principen&lt;br&gt;om konkurrensneutralitet gentemot institut i andra länder bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill här dessutom fästa uppmärksamheten på en fråga&lt;br&gt;som rör beräkningen av en exponering. I direktivet (92/121/EEC) anges&lt;br&gt;i preambeln — se promemorian sid 380, första stycket — att det är lämp-&lt;br&gt;ligt &amp;quot;att vid beräkning av en exponering som en huvudregel utgå från det&lt;br&gt;nominella beloppet utan hänsyn till vikttal eller risknivåer”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att från ovannämnda huvudregel givetvis&lt;br&gt;måste kunna göras vissa undantag. Ett nödvändigt sådant gäller ränte- och&lt;br&gt;valutakursrelaterade kontrakt. För dessa har Finansinspektionen tidigare&lt;br&gt;(FFFS 1992:20) angett att en omräkning skall ske enligt en marknads-&lt;br&gt;värderingsmetod. Enligt gällande regler från myndigheterna i andra&lt;br&gt;länder — t ex Storbritannien och Luxemburg — skall ”replacement cost&amp;quot;&lt;br&gt;beräknas och användas för dessa poster. Detta är logiskt när det gäller att&lt;br&gt;för dem beakta den maximala förlustrisken. Att i detta fall använda nomi-&lt;br&gt;nella belopp vore orimligt. Detta bör anges i propositionen. Vidare bör&lt;br&gt;av propositionen framgå att vid marknadsvärderingsmetod, eller mot-&lt;br&gt;svarande, skall belopp räknas efter nettning i tillämpliga fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.6 Svenska Kommunförbundet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under Normgivningsbemyndiganden, 8 § punkt 5, finns dock bestämmel-&lt;br&gt;ser att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna meddela närmare föreskrifter om vilka poster som&lt;br&gt;utgör exponeringar, hur exponeringar skall värderas och vilka expone-&lt;br&gt;ringar som får undantas vid beräkningen av de gränsvärden som anges&lt;br&gt;i 5 kap. 3 och 4 §§. Detta är emellertid ej tillfyllest. I lagtexten bör&lt;br&gt;därför tilläggas att de som tillhör grupp A2 skall undantas från regeln om&lt;br&gt;stora exponeringar. Motsvarande undantag återfinns i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapernas Råds direktiv 92/121/EEG, Artikel 4, punkt nr 8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.7 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från allmänna utgångspunkter är det enligt samfundet olämpligt att&lt;br&gt;Finansinspektionen får en utpräglad dubbelroll som såväl normgivande&lt;br&gt;som övervakande myndighet. Det vore en fördel om tillsynsrollen kunde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållas vid Finansinspektionen och att normgivningskompetensen kunde &amp;nbsp;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgöras genom lagstiftning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill leder den föreslagna lagstiftningstekniken till stora svårigheter&lt;br&gt;att överblicka och förstå regelverket. De finansiella institut som har att&lt;br&gt;följa regelverket saknar med den föreslagna utformningen möjlighet att&lt;br&gt;förutse hur reglerna kan komma att utformas och tillämpas, vilket är otill-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Rapportering av stora exponeringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad avser frågan om brutto- eller nettoredovisning vid rapportering av&lt;br&gt;stora exponeringar skall ett institut enligt 5 kap. 6 § första stycket i&lt;br&gt;lagförslaget fortlöpande rapportera sina stora exponeringar till Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Enligt 7 kap. 8 § 6 lagförslaget skall regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;omfattningen och fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt 5 kap.&lt;br&gt;6 §. I direktivet artikel 3.3 anges att vissa undantag från den i artikel 3.2&lt;br&gt;föreskrivna rapporteringsskyldigheten kan medges. Denna möjlighet till&lt;br&gt;undantag från rapporteringsskyldigheten är välbetänkt och bör därför sär-&lt;br&gt;skilt omnämnas i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser det lämpligt att samtliga bestämmelser om&lt;br&gt;rapportering och tillsyn samlas i 7 kap. i den föreslagna lagen. Inspek-&lt;br&gt;tionen föreslår därför att 5 kap. 6 § första stycket utgår. Rapporte-&lt;br&gt;ringsskyldigheten skall i stället framgå av en gemensam bestämmelse om&lt;br&gt;rapportering i 7 kap., se avsnittet om gruppbaserad tillsyn. Som en följd&lt;br&gt;av detta bör 7 kap. 8 § anpassas till den nya föreslagna paragrafen om&lt;br&gt;rapportering i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 AB Svensk Exportkredit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SEK finner det angeläget att peka på betydelsen av den konsoliderings-&lt;br&gt;metod som kommer att föreskrivas i de tillämpningsföreskrifter som&lt;br&gt;enligt förslagen skall utfärdas av tillsynsmyndigheten. Konsoliderings-&lt;br&gt;metoden måste väljas så att inte ett kreditinstitut som äger aktier i annat&lt;br&gt;kreditinstitut — och som självt har 100 % kapitaltäckningskrav för&lt;br&gt;aktieinnehavet, vilket leder till att gränsen för stora exponeringar blir&lt;br&gt;lägre än vad den eljest skulle ha varit — missgynnas vad beträffar stora&lt;br&gt;exponeringar. Enligt SEKs uppfattning är det vidare inte rimligt att en&lt;br&gt;och samma exponering skall inräknas i upp till sex olika instituts&lt;br&gt;rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.3 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central clearing behandlas överhuvudtaget inte i promemorian trots att&lt;br&gt;det är en verksamhet som försiggår i hela Europa och som just är ägnad&lt;br&gt;att minska risker i värdepappersmarknaden. I Finansinspektionens nu-&lt;br&gt;varande föreskrifter om rapportering till inspektionen av uppgifter om&lt;br&gt;beräkning av kapitalbas och kapitalkrav undantas instrument som clearas&lt;br&gt;från kapitaltäckningskrav. En uttrycklig bestämmelse härom borde åter-&lt;br&gt;finnas i det av departementet presenterade lagförslaget. Motsvarande&lt;br&gt;gäller reglerna om rapportering av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Metoden att löpande rapportera alla ökningar som uppgår till minst 20 %&lt;br&gt;i förhållande till den senaste rapporten skulle för många institut medföra&lt;br&gt;en så gott som daglig rapportering, vilket vore orimligt betungande för&lt;br&gt;både instituten och Finansinspektionen. Många företag gör ofta stora men&lt;br&gt;täta förändringar i utnyttjandet av en kreditram. Denna metod bör därför&lt;br&gt;inte vara obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreskrifterna bör helst lämnas frihet åt varje institut att välja en&lt;br&gt;metod, som man därefter håller fast vid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska instituten bör få använda sig av direktivets övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse i artikel 6.8, vari anges att till och med utgången av år 2001&lt;br&gt;kan rapporteringsfrekvensen begränsas till två gånger per år — i stället&lt;br&gt;för fyra gånger per år enligt huvudregeln i artikel 3.2. Rapportering två&lt;br&gt;gånger per år under denna övergångstid är tillräcklig, eftersom det är&lt;br&gt;samma rapporteringsfrekvens som Finansinspektionen hittills har begärt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om stora exponeringar gör det möjligt för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag att gradvis under perioden t.o.m. slutet av år 2001 dra&lt;br&gt;ned de exponeringar som överstiger de fastlagda gränsvärdena. I prome-&lt;br&gt;morian anges att Finansinspektionen bör få möjlighet att bestämma hur&lt;br&gt;nedtrappningen skall ske för berörda institut. Fullmäktige instämmer häri&lt;br&gt;men menar att Finansinspektionen därvid bör ges en riktlinje att anpass-&lt;br&gt;ningen hela tiden bör gå i nedåtgående riktning och således inte avbrytas&lt;br&gt;av temporära ökningar av de för stora exponeringarna. Den möjlighet&lt;br&gt;direktivet ger att temporärt höja gränsvärdena bör således inte utnyttjas,&lt;br&gt;vilket även är promemorieförfattarens åsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen instämmer i att det saknas skäl att under en över-&lt;br&gt;gångsperiod tillåta höjda gränsvärden (direktivet artikel 6.5). Den&lt;br&gt;möjlighet som inspektionen enligt övergångsbestämmelserna får att för&lt;br&gt;institut som överskridit de föreskrivna gränsvärdena bevilja anstånd att&lt;br&gt;nedbringa exponeringarna till dessa gränsvärden senast till utgången av&lt;br&gt;år 2001 synes vara tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen instämmer även i att skäl saknas att införa den möjlighet&lt;br&gt;till förlängning av tidsfristerna med ytterligare fem år som under artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 medges för mindre instituts exponeringar. Även om de regler som nu&lt;br&gt;genom lag kommer att gälla varit väl kända och en förlängd tidsfrist med&lt;br&gt;fem år skulle medges kan det förutses att vissa institut drabbas av reg-&lt;br&gt;lerna på ett sådant sätt att en nedtrappning inte är möjlig utan att&lt;br&gt;verksamheten förändras på ett avgörande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.3 Fristående Sparbankers Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget skall institut som har exponeringar överstigande&lt;br&gt;stipulerade gränser nedbringa dessa till gränsvärdena senast till den&lt;br&gt;31 december 2001 i enlighet med direktivet. Detta direktiv medger även&lt;br&gt;möjligheten att förordna om att räntesatsen 25 procent temporärt kan&lt;br&gt;höjas till 40 procent till och med den 31 december 1998. Enligt före-&lt;br&gt;liggande lagförslag utnyttjas inte denna möjlighet med motiveringen att&lt;br&gt;den tidsfrist inom vilken nedtrappningen av för stora exponeringar skall&lt;br&gt;ske synes vara tillräcklig. FSR anser att regler om förhöjda gränsvärden&lt;br&gt;till och med utgången av 1998 enligt direktivet bör införas i syfte att&lt;br&gt;undvika onödiga störningar och praktiska svårigheter under den inledande&lt;br&gt;övergångsperioden. Skulle lagstiftaren, mot FSR:s uppfattning, inte helt&lt;br&gt;undanta bostadsobligationer från stora exponeringar enligt ovan, anser&lt;br&gt;FSR det än angelägnare att tillåta ett temporärt förhöjt gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.4 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (sid 27-28) anges att Finansinspektionen &amp;quot;får ... bevilja&lt;br&gt;institutet anstånd att nedbringa exponeringarna till dessa gränsvärden&lt;br&gt;dock senast till den 31 december 2001&amp;quot;. Man har dock inte ansett det&lt;br&gt;motiverat att utnyttja direktivets möjligheter (artikel 6.5) till förhöjda&lt;br&gt;gränsvärden t.o.m utgången av 1998. I promemorian uttalas (sid 242):&lt;br&gt;&amp;quot;För närvarande saknas därför skäl att införa bestämmelser om förhöjda&lt;br&gt;gränsvärden under en övergångsperiod&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att denna snäva utformning kan leda till&lt;br&gt;onödiga svårigheter under övergångsperioden. Genom kravet att en ex-&lt;br&gt;ponering, som i utgångsläget ligger över gränsvärdet, inte får öka, kan&lt;br&gt;i realiteten ett omedelbart kreditstopp komma att framtvingas för vissa&lt;br&gt;storkunder i svenska institut. Denna olägenhet är ett starkt skäl för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska institut skall få möjlighet att utnyttja även denna övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse i direktivet. Bankföreningen anser därför att det i lagtexten bör&lt;br&gt;anges att instituten skall ha rätt att utnyttja den möjlighet till temporär&lt;br&gt;höjning av gränsvärdet till 40 % (i stället för 25 %) respektive 30 % (i&lt;br&gt;stället för 20 %) som föreligger enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gruppbaserad tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 2 § ges Finansinspektionen möjlighet att besluta att reglerna för&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper skall gälla även i andra fall än dem som om-&lt;br&gt;fattas av lagens bestämmelser. Det måste här anses röra sig om ett norm-&lt;br&gt;beslut. Emellertid får delegation från riksdagen till förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het, med vissa här icke aktuella undantag, endast ske genom förmedling&lt;br&gt;av regeringen enligt 8 kap. 11 § RF. Hovrätten förordar därför att den&lt;br&gt;föreslagna paragrafen ändras. Följdändring får därmed göras i 6 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning: Inspektionen anser att begreppen finansiellt institut och&lt;br&gt;holdingföretag med finansiell verksamhet bör klargöras. Enligt lagför-&lt;br&gt;slaget uppstår ett motsatsförhållande i det avseendet att ett finansiellt&lt;br&gt;institut bl.a. definieras som ett företag som inte är ett värdepappersbolag&lt;br&gt;men vars huvudsakliga verksamhet kan vara att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Ett bolag som driver sådan rörelse blir emellertid värdepappers-&lt;br&gt;bolag enligt definitionen i punkt 3. Ett annat motsatsförhållande före-&lt;br&gt;ligger däri att ett finansiellt instituts huvudsakliga verksamhet kan vara&lt;br&gt;att driva en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket 2-11 lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Ett bolag som&lt;br&gt;utför någon av dessa verksamheter, t.ex. enligt punkterna 2 och 3 —&lt;br&gt;lämnande av krediter och bedrivande av leasingverksamhet — bedriver&lt;br&gt;finansieringsverksamhet såsom denna definieras i lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Sådan verksamhet kräver tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;och bolag som fått sådant tillstånd blir kreditmarknadsbolag och därmed&lt;br&gt;automatiskt också kreditinstitut. Enligt inspektionen kan motsatsför-&lt;br&gt;hållandet lösas genom att ändra begreppet finansieringsverksamhet i&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagslagen så att definitionen i denna lag överensstämmer&lt;br&gt;med definitionen av den verksamhet som bedrivs av företag som enligt&lt;br&gt;artikel 1, första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG är att anse som&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarintresse är en opraktisk term eftersom den avser ett innehav och Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;inte ett företag. Detta visar sig särskilt i inspektionens förslag till Bilaga 2&lt;br&gt;utformning av lagtext i 6 kap. 5 § (yttrandets avsnitt 4). Vidare anser&lt;br&gt;Finansinspektionen att definitionen bör exkludera de företag som är dotter-&lt;br&gt;företag enligt definitionen i 1 kap. 2 §. Ej heller bör definitionen&lt;br&gt;begränsas till företag med en viss verksamhet utan på samma sätt som&lt;br&gt;gjorts i fråga om dotterföretag enligt 1 kap. 2 §, endast behandla&lt;br&gt;företagets relation till ägandebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i övrigt gäller lagförslagets definitioner anser inspektionen att&lt;br&gt;termerna institut och finansiellt institut är motsägande på så sätt att ett&lt;br&gt;finansiellt institut inte är en viss typ av institut. Vidare är inte ett&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet alltid ett holdingföretag utan kan&lt;br&gt;vara ett industriföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket 6 definieras &amp;quot;finansiellt institut&amp;quot; som ett svenskt&lt;br&gt;eller utländskt företag som inte är kreditinstitut eller värdepappersbolag&lt;br&gt;eller motsvarande utländskt företag men vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;består i att bl.a. driva värdepappersrörelse eller utföra en eller flera av&lt;br&gt;de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11 lagen om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § 1 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse definieras&lt;br&gt;värdepappersrörelse som &amp;quot;verksamhet som består i att yrkesmässigt&lt;br&gt;tillhandahålla sådana tjänster som anges i 3 §&amp;quot;. Enligt 1 kap. 2 § 2 i&lt;br&gt;samma lag definieras värdepappersbolag som &amp;quot;svenskt aktiebolag som fått&lt;br&gt;tillstånd att driva värdepappersrörelse&amp;quot;. Det nämnda innebär att värdepap-&lt;br&gt;persrörelse endast kan bedrivas i ett av inspektionen auktoriserat&lt;br&gt;värdepappersbolag. Inspektionen vill med vad här anförts peka på mot-&lt;br&gt;sättningen i lagförslaget i den del där ett finansiellt institut bl.a.&lt;br&gt;definieras som ett företag som inte är ett värdepappersbolag men vars&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet kan vara att driva värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som utförs enligt t.ex. punkterna 2 och 3 i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag innebär att institutet i fråga lämnar och&lt;br&gt;förmedlar krediter (punkt 2) samt bedriver leasingverksamhet (punkt 3).&lt;br&gt;Sådana verksamheter ingår i definitionen av finansieringsverksamhet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 1 § punkt 1 sistnämnda lag. I begreppet finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt kreditmarknadsbolagslagen ingår däremot inte som i direk-&lt;br&gt;tivet, upplåning från allmänheten som en förutsättning för tillståndsplikt.&lt;br&gt;Inspektionens tillämpning av finansieringsverksamhetsdefinitionen i&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagslagen är att ett företag som utför bl.a. de verk-&lt;br&gt;samheter som anges i ovannämnda punkter bedriver tillståndspliktig&lt;br&gt;finansieringsverksamhet även om ingen upplåning sker från allmänheten&lt;br&gt;för finansiering av verksamheten ifråga utan detta görs — åtminstone i ett&lt;br&gt;inledningsskede — enbart med eget kapital. Ett företag som med denna&lt;br&gt;tillämpning klassas som kreditmarknadsbolag blir därmed också automa-&lt;br&gt;tiskt kreditinstitut. De företag som skall vara kreditmarknadsbolag enligt&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag blir alltså fler än enligt direktivet&lt;br&gt;92/30/EEG artikel 1 i vilken hänvisning görs till bilagan till direktiv&lt;br&gt;89/646/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § lagen om kreditmarknadsbolag definieras &amp;quot;finansiellt institut&amp;quot; på&lt;br&gt;samma sätt som i det nu aktuella lagförslaget. Inspektionen anser därför&lt;br&gt;att det är angeläget att definitionen av begreppet finansiellt institut&lt;br&gt;klargörs. Detta berör även definitionen i punkt 7 i lagförslaget vad gäller&lt;br&gt;begreppet holdingföretag med finansiell verksamhet. En ändring i detta&lt;br&gt;avseende måste i så fall ske även i den nu gällande lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Enligt inspektionen kan det motsatsförhållande som nu&lt;br&gt;föreligger enligt lagförslaget vad gäller definitionerna av finansiellt&lt;br&gt;institut respektive finansieringsverksamhet lösas genom att ändra defi-&lt;br&gt;nitionen av sistnämnda begrepp i kreditmarknadsbolagslagen så att defini-&lt;br&gt;tion av begreppet finansieringsverksamhet överensstämmer med defini-&lt;br&gt;tionen av den verksamhet som bedrivs av ett företag som enligt artikel 1,&lt;br&gt;första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG är att anse som kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Gruppbaserad tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av finansiell företagsgrupp (1 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagets bestämning av vilka företag som ingår i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp synes inte helt lättförstådd. Förslaget synes inte fullt ut&lt;br&gt;beakta direktivets bestämmelser. Inspektionen har noterat följande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Instituts innehav av ägarintressen i utländska institut. Lagförslagets&lt;br&gt;definition av ägarintressen omfattar även utländska institut (1 kap. 1 §&lt;br&gt;10). Begreppet institut omfattar endast svenska kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag (1 kap. 1 § 2, 3 och 5). Av denna anledning kan bestäm-&lt;br&gt;ningen &amp;quot;ägarintressen i ett annat institut&amp;quot; (6 kap. 1 § första stycket 2)&lt;br&gt;uppfattas som motsägelsefull, d.v.s. riskerar att inte komma att omfatta&lt;br&gt;utländska institut. Direktivets artikel 3.1 anger att institut och dess&lt;br&gt;ägarintressen i institut och i finansiella institut skall stå under grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn. Något undantag görs inte för utländska ägarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Ett institut har endast utländska dotterföretag motsvarande institut.&lt;br&gt;En finansiell företagsgrupp föreligger om något av villkoren i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket är uppfyllt. Ordet även i paragrafens sista stycke tillför ett&lt;br&gt;villkor som innebär att ett utländskt dotterföretag motsvarande institut&lt;br&gt;inte självständigt medför att en finansiell företagsgrupp uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Holdingföretag med finansiell verksamhet innehar ägarintresse i&lt;br&gt;anknutna företag. Anknutna företag ingår enligt förslaget inte i en finan-&lt;br&gt;siell företagsgrupp om de utgör ägarintressen till holdingföretag med&lt;br&gt;finansiell verksamhet. Enligt direktivets artikel 5.5 skall — när grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn skall utövas enligt artikel 3.1 och 3.2 — även anknutna&lt;br&gt;företag ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Begränsningen av ägarintressen. Enligt förslaget ingår företag i&lt;br&gt;vilka ägarintressen innehas i en finansiell företagsgrupp endast under&lt;br&gt;vissa förutsättningar, nämligen om ledningen av företaget delas med&lt;br&gt;andra delägare och delägarnas ansvar är begränsat. Denna situation torde&lt;br&gt;vara mindre vanlig. Någon begränsning till detta slag av ägarintressen&lt;br&gt;görs inte i direktivet. Enligt artikel 3.1 gäller bl. a. att ett kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har ett ägarintresse i ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut skall&lt;br&gt;stå under tillsyn på grundval av sammanställning av institutens finansiella&lt;br&gt;ställning. Lagförslaget bör ändras så att även övriga fall av ägarintressen&lt;br&gt;omfattas. Se även kommentar till 6 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt noterar inspektionen att lagförslaget medför skillnader avseende&lt;br&gt;den finansiella gruppens innehåll beroende på om ägaren är ett institut&lt;br&gt;eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet. Vissa företag som in-&lt;br&gt;går i en finansiell företagsgrupp om de ägs av ett institut, ingår inte i en&lt;br&gt;sådan grupp om de ägs av ett holdingföretag med finansiell verksamhet.&lt;br&gt;Ägs ett institut av ett holdingföretag med finansiell verksamhet kan&lt;br&gt;ägandet i t.ex. ett finansiellt institut, genom att läggas i ett holding-&lt;br&gt;företag, undgå den gruppbaserade tillsynen.Det är osäkert om lagförslaget&lt;br&gt;i denna del uppfyller direktivets bestämmelser. Det kan nämligen hävdas&lt;br&gt;att direktivet — genom sin hänvisning i artikel 3.2 till artikel 5 — jäm-&lt;br&gt;ställer holdingföretag med institut i nyssnämnda avseende. Skillnaderna&lt;br&gt;bör noteras i beredningen av lagförslaget. En utökning av den föreslagna&lt;br&gt;definitionen kan i den praktiska tillämpningen komma att visa sig på-&lt;br&gt;kallad. Denna fråga bör — om inte förr — närmare prövas när erfaren-&lt;br&gt;heter vunnits av lagförslagets definition av finansiell företagsgrupp och&lt;br&gt;regelverket i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett fall som kan behöva uppmärksammas är att innehav av&lt;br&gt;anknutna företag som ägarintresse eller som dotterföretag inte själv-&lt;br&gt;ständigt medför att en finansiell företagsgrupp föreligger. Anknutna före-&lt;br&gt;tag omfattas av gruppbaserad tillsyn endast om moderföretaget ingår i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp. Lagförslaget synes dock förenligt med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagteknisk synpunkt bör noteras att definitionen av en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp bör ange vad en sådan grupp är istället för att definiera när&lt;br&gt;en finansiell företagsgrupp föreligger. Jämför med definitionen av kon-&lt;br&gt;cern i 1 kap. 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell företagsgrupp i andra fall (2 §j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets definition av ägarintresse omfattar även dotterföretag. Lag-&lt;br&gt;förslagets definition av ägarintresse överensstämmer med direktivets i&lt;br&gt;detta avseende. Eftersom Finansinspektionen föreslagit att dotterföretag&lt;br&gt;skall exkluderas från definitionen, bör de i konsekvens härmed särskilt&lt;br&gt;anges i 2 § p. 1. Även tydlighetsskäl talar för denna lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets stadganden i artikel 5.4 om grupptillhörighet p g a &amp;quot;väsent-&lt;br&gt;ligt inflytande&amp;quot; respektive &amp;quot;gemensam ledning&amp;quot; har intagits i lagförslagets&lt;br&gt;6 kap. 2 § 2. och 3. Av direktivets artikel 5.5 följer emellertid att dessa&lt;br&gt;regler skall kunna tillämpas även på anknutna företag. Lagförslaget anger&lt;br&gt;tillämpning endast på institut och finansiellt institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 Svensk Exportkredit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn innebär krav på konsoliderad&lt;br&gt;redovisning rörande bland annat kapitalbasen, kapitalkraven för kredit-&lt;br&gt;risker och marknadsrisker samt stora exponeringar. Uttryckligen anges&lt;br&gt;i förslaget att även den del som belöper på minoritetsintresse skall ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEK finner det angeläget att uttrycka sin uppfattning om att enbart det&lt;br&gt;faktum att ett kreditinstitut äger aktier motsvarande minst 20 % av röste-&lt;br&gt;talet eller antalet aktier i ett annat kreditinstitut inte automatiskt bör leda&lt;br&gt;till att en finansiell företagsgrupp skall anses föreligga och att konso-&lt;br&gt;lidering skall ske. För att konsolidering skall vara motiverad erfordras,&lt;br&gt;enligt SEKs uppfattning, att det ägande bolaget har ett dominerande in-&lt;br&gt;flytande över det ägda bolaget. Så kan vara fallet om t.ex. en tjugopro-&lt;br&gt;centsägare finns och resterande aktier är utspridda bland många små-&lt;br&gt;ägare. Om det däremot finns två tjugoprocentsägare saknas, definitions-&lt;br&gt;mässigt, oavsett om resterande aktier är spridda bland låt säga en&lt;br&gt;femtioprocentsägare och två femprocentsägare eller en mängd småägare,&lt;br&gt;anledning att utgå från att var och en av dessa tjugoprocentsägare utövar&lt;br&gt;dominerande inflytande över det ägda kreditinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 Finansbolagens förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 i den föreslagna lagen om kapitaltäckning reglerar gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn. Det nya begreppet finansiell företagsgrupp som föreslås infört är&lt;br&gt;vidare än det koncernbegrepp som införs i lagen i övrigt. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna besluta om tillsyn över finansiella företagsgrupper och&lt;br&gt;över andra företagsgrupper även om inte kapitalbindningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening konstaterar att det i promemorian uttalas tvek-&lt;br&gt;samhet avseende om det aktuella EG-direktivet verkligen tvingar Sverige&lt;br&gt;att införa lagregler om konsolidering mm i företag som utövar ägar-&lt;br&gt;intresse över finansiella institut. En regel om konsolidering, vars närmare&lt;br&gt;tillämpning överlåts till Finansinspektionen är enligt föreningen otill-&lt;br&gt;fredsställande. Konsolideringskrav och tillsynsregler avseende företag&lt;br&gt;som inte har kapitalbindningar till det aktuella finansiella institutet, kan&lt;br&gt;enligt föreningen lätt leda till reglering av företag i näringslivet som inte&lt;br&gt;är nödvändig och som hämmar effektiviteten i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.5 Fondbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har utgått från att fondbolagsverksamhet inte inryms i den&lt;br&gt;definition av &amp;quot;finansiellt institut&amp;quot;, som upptas i 1 kap. 1 § förslaget till&lt;br&gt;lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag, bl.a. därför att de &amp;quot;förvärv av aktier&amp;quot; etc. som där&lt;br&gt;anges inte sker för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.6 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att lagen inleds med ett kapitel med definitioner.&lt;br&gt;Bankföreningen tillstyrker att i lagens 1 kap sammanförs definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen noterar att definitionsmässigt är ett &amp;quot;finansiellt institut&amp;quot; i 1§&lt;br&gt;punkt 6 inte ett &amp;quot;institut&amp;quot; enligt punkt 5. Terminologin är här något olo-&lt;br&gt;gisk och kan vara förvillande. Föreningen vill understryka betydelsen av&lt;br&gt;att begreppsnomenklauturen i den finansiella lagstiftningen är tydlig och&lt;br&gt;enhetlig. Det kan även finnas anledning att genomföra en översyn härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt anser Bankföreningen att, för läsbarhetens skull, de begrepp&lt;br&gt;som definierats i 1 kap bör utskrivas med spärrad stil i den löpande lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås införande av begreppet &amp;quot;finansiell företagsgrupp&amp;quot;&lt;br&gt;tillsammans med reglerna om gruppbaserad tillsyn. Av allmänmotive-&lt;br&gt;ringen framgår bl a följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;quot;Finansiell företagsgrupp blir ett vidare begrepp än koncern.&amp;quot;&lt;br&gt;(sid 245)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;quot;Finansinspektionen föreslås få besluta att bestämmelserna om finan-&lt;br&gt;siella företagsgrupper skall gälla i vissa fall trots att det inte finns&lt;br&gt;några kapitalbindningar mellan företagen.&amp;quot; (sid 245)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;quot;I direktivet om gruppbaserad tillsyn har ägarintresse definierats som&lt;br&gt;ett innehav av andelar eller aktier i ett företag som representerar&lt;br&gt;antingen 20 % av rösterna eller 20 % av kapitalet. Definitionen är&lt;br&gt;alltså inte densamma som Redovisningskommittén föreslagit ... Det&lt;br&gt;är olyckligt att definitionen inte är enhetlig i de angivna lagarna.&lt;br&gt;Detta bör beaktas i det fortsatta beredningsarbetet av Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs förslag&amp;quot; (sid 249)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att de ovan refererade exemplen från prome-&lt;br&gt;morian tydligt visar att man inte har löst definitionsfrågorna på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Det är opraktiskt, arbetsbetungande och förvirrande&lt;br&gt;om instituten skall redovisa och rapportera efter olika &amp;quot;koncernbegrepp&amp;quot;&lt;br&gt;i olika sammanhang. En ökad samordning är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.7 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynsändamål föreslås begreppet finansiell företagsgrupp införas i&lt;br&gt;lag. För finansiella företagsgrupper skall, om Finansinspektionen så be-&lt;br&gt;slutar, tämligen långtgående regler om kapitalkrav och aktieinnehav gälla.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalanden i promemorian (s 251) anger att det kan ifrågasättas om EG-&lt;br&gt;direktivet tvingar Sverige att införa en regel som den föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfundet, som inser att lagändringar utöver vad som förskrivs av&lt;br&gt;åtaganden i EES-avtalet kan vara nödvändiga, ställer sig tveksamt till&lt;br&gt;behovet av den föreslagna lagregeln. Lagregeln kan komma att leda till&lt;br&gt;omfattande kontroll och reglering av svensk industri till men för effektivi-&lt;br&gt;teten i handelslivet. Enligt samfundet bör frågan lösas från en pragmatisk&lt;br&gt;utgångspunkt, och således bör en regel införas först när det visats att&lt;br&gt;behov av kapitaltäckningskrav m.m. för sådana företagsgrupper verkligen&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Området för gruppbaserad tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En specifik tillsynsfråga som torde fordra uppmärksamhet är vilket&lt;br&gt;samarbete som behöver komma till för att övervakningen av de i utlandet&lt;br&gt;etablerade företag som marknadsför tjänster i Sverige på ett gränsöver-&lt;br&gt;skridande sätt skall bli tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer av direktivet om gruppbaserad tillsyn att en konsolidering&lt;br&gt;bör ske i Sverige för sådana underkoncemer som har moderföretag&lt;br&gt;hemmahörande här i landet. Direktivet ger dock Finansinspektionen möj-&lt;br&gt;lighet att träffa avtal med de behöriga myndigheter som auktoriserat&lt;br&gt;huvudkoncemmodem om att huvudansvaret för tillsynen delegeras till&lt;br&gt;dem. Enligt promemorian föreligger det inte skäl för att Finansin-&lt;br&gt;spektionen skall överlåta sitt tillsynsansvar för de i Sverige hemma-&lt;br&gt;hörande kreditinstituten eller värdepappersbolagen. Vikten framhålls av&lt;br&gt;att detta tillsynsansvar utövas av hemlandsmyndigheten varför möjlighet&lt;br&gt;att avtala om delegering till moderföretagets tillsynsmyndighet inte bör&lt;br&gt;medges. Fullmäktige delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav m.m. för finansiell företagsgrupp (3 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall bestämmelserna om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar m.m. &amp;quot;tillämpas även på den samlade ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ningen för en finansiell företagsgrupp&amp;quot;. Lagrummet får ett enklare och&lt;br&gt;tydligare innehåll om det istället anges att de olika reglerna skall&lt;br&gt;tillämpas även på en finansiell företagsgrupp. Genom ett särskilt&lt;br&gt;angivande av sambandet mellan denna bestämmelse och den grupp-&lt;br&gt;baserade redovisningen, se ändringsförslag avseende 6 kap. 5 §, säker-&lt;br&gt;ställs och förklaras sambandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av använda definitioner ingår normalt inte försäkringsföretag&lt;br&gt;i en finansiell företagsgrupp. Anledning saknas därför att behålla regeln&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 3 § andra stycket att försäkringsföretag och vissa dotterföretag till&lt;br&gt;försäkringsföretag inte omfattas av reglerna i 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ytterligare en anledning bör stycket utgå. Det har nämligen blivit&lt;br&gt;vanligare att även banker etablerar s.k. captivebolag, dvs. försäkrings-&lt;br&gt;företag vars huvudsakliga verksamhet är att försäkra den egna koncernen&lt;br&gt;mot risker avseende exempelvis kreditförluster, förmögenhetsbrott och&lt;br&gt;egendomsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna ligger således kvar i den finansiella företagsgruppen i den&lt;br&gt;mån ett captivebolag inte återförsäkrar sig. Dessutom kan captivebolagets&lt;br&gt;placeringar och åtaganden vara av betydelse för gruppen. Syftet med&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn kan alltså komma att urholkas om sådana bolag&lt;br&gt;undantas från bestämmelserna. Enligt Finansinspektionens uppfattning bör&lt;br&gt;ett captivebolag normalt anses vara ett anknutet företag och därmed ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den finansiella företagsgruppen. Även vid en bedömning enligt de sär-&lt;br&gt;skilda utvidgningsmöjligheterna som ges i 2 § kan detta bli resultatet.&lt;br&gt;Trots detta kommer regeln i 3 § andra stycket att undanta captivebolag&lt;br&gt;från tillämpningen av reglerna. Även av denna anledning bör således 3 §&lt;br&gt;andra stycket utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 § föreslås istället få följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid som föreskrivs i 2 kap. 2 § om kapitalkrav för kreditrisker, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § om kapitalkrav för marknadsrisker och i 5 kap. 3 och 4 §§ om&lt;br&gt;stora exponeringar skall tillämpas även på en finansiell företagsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges i första och andra styckena &amp;quot;finansiell företags-&lt;br&gt;grupps samlade ...&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att ordet &amp;quot;motsvarande&amp;quot; bör skjutas in före ordet&lt;br&gt;&amp;quot;samlade&amp;quot; i båda styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området för gruppbaserad tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (sid 255) behandlas nuvarande bestämmelse i 2 kap 15a §&lt;br&gt;BRL avseende banks rätt att förvärva aktier och att bevilja vissa speciella&lt;br&gt;krediter. Det påpekas att den svenska lagstiftningen föreskriver hårdare&lt;br&gt;krav än enligt andra banksamordningsdirektivet men att &amp;quot;det finns för&lt;br&gt;närvarande inte skäl att utvidga denna ram för placeringsaktier som i dag&lt;br&gt;gäller för bankerna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att de nuvarande bestämmelserna i 2 kap 15a §&lt;br&gt;beträffande en banks rätt att förvärva aktier etc är onödigt restriktiva&lt;br&gt;jämfört med &amp;quot;andra banksamordningsdirektivet&amp;quot; (89/646/EEC) och andra&lt;br&gt;länders implementering därav. För svensk bank har maximigränsen för&lt;br&gt;aktieinnehav, krediter med efterställd betalningsrätt, krediter med rätt till&lt;br&gt;andel i vinst m m satts till 30 % av kapitalbasen totalt och 1,5 % av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalbasen för innehav i ett enskilt företag. Enligt direktivet, artikel 12,&lt;br&gt;punkt 1 och 2 gäller gränserna 60 % av kapitalbasen för totalt innehav&lt;br&gt;av kvalificerade innehav (dvs 10 % eller mer av aktiekapital eller rösträtt&lt;br&gt;i ett visst företag) och 15 % av kapitalbasen för kvalificerat innehav i ett&lt;br&gt;enskilt företag. För övriga aktieinnehav, dvs icke-kvalificerade, finns i&lt;br&gt;direktivet inga begränsningar alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppenbarligen råder på detta område en mycket betydande diskrepans&lt;br&gt;mellan Sveriges och EG's regler. I vissa speciella fall kan detta medföra&lt;br&gt;konkurrensnackdelar för de svenska bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de svenska bankerna, av försiktighetsskäl, i princip inte är&lt;br&gt;intresserade av stora aktieinnehav i icke-finansiella företag, ter sig de&lt;br&gt;svenska bestämmelserna onödigt begränsande i jämförelse med de som&lt;br&gt;gäller för utländska konkurrenter. Bankföreningen anser därför, av främst&lt;br&gt;principiella konkurrensskäl, att de svenska bestämmelserna bör göras mer&lt;br&gt;EG-konforma. Vidare bör övervägas en bestämmelse som medger inne-&lt;br&gt;hav över vissa angivna gränser efter tillstånd av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Undantag från den gruppbaserade tillsynen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian noteras vidare att om ett kreditinstitut eller värdepappers-&lt;br&gt;bolag är underkastat gruppbaserad tillsyn medger direktiven att Sverige&lt;br&gt;infor bestämmelser som medför att tillsynen endast sker gruppbaserat och&lt;br&gt;inte på individuell nivå. Bedömningen görs att även om dylika bestäm-&lt;br&gt;melser skulle innebära lättnader för företagen saknas för närvarande till-&lt;br&gt;räckliga skäl för att införa dem i Sverige. Försiktighetsmotivet gör att&lt;br&gt;fullmäktige även på denna punkt delar den bedömning som redovisas i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Baselkommitténs regler förutsätter att kapitaltäckning skall ske på konso-&lt;br&gt;liderad basis. När kapitaltäckningsbestämmelsema infördes för svensk del&lt;br&gt;kom de att gälla för såväl enskilda kreditinstitut i en bankkoncem som&lt;br&gt;koncernen som helhet. Syftet med detta var att kunna kontrollera att inte&lt;br&gt;något eller några institut inom koncernen underkapitaliseras till men för&lt;br&gt;konkurrensförutsättningarna och stabiliteten på finansmarknaden. Kapital-&lt;br&gt;täckningsbestämmelsema fick därmed en omfattande giltighet. De skall&lt;br&gt;uppfyllas inte bara av en bankkoncem utan även av varje i sådan koncern&lt;br&gt;ingående kreditinstitut eller värdepappersbolag. Detta har lett till att be-&lt;br&gt;stämmelserna internationellt sett visat sig inte vara konkurrensneutrala.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser därför att bestämmelserna bör ses över och an-&lt;br&gt;passas till vad som gäller internationellt så att kapitalkravet kan beräknas&lt;br&gt;enbart på koncern- eller gruppnivå när det är fråga om gruppbaserad till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn. Därmed uppnås också överensstämmelse med vad inspektionen före-&lt;br&gt;slår i fråga om tillsynen på gruppnivå när det gäller stora exponeringar.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser att frågan bör lösas så skyndsamt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Fördelningen av tillsynsansvaret&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Promemorian uppehåller sig en hel del vid den viktiga frågan om interna-&lt;br&gt;tionellt samarbete till främjande av effektivast möjliga tillsyn. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att det fastläggs en grundläggande arbetsfördelning mellan hem-&lt;br&gt;ländernas och värdländernas tillsynsmyndigheter. Detta är nödvändigt för&lt;br&gt;att förebygga risken att något företag som skulle ha omfattats i praktiken&lt;br&gt;lämnas utan tillsyn. Fullmäktige önskar emellertid framför allt lägga vikt&lt;br&gt;vid att samordningen mellan ländernas tillsynsmyndigheter verkligen för-&lt;br&gt;stärks och bedrivs effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsansvar (12 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall en finansiell företagsgrupp är en svensk underkoncem till en&lt;br&gt;utländsk finansiell företagsgrupp, som står under utländsk tillsyn, bör&lt;br&gt;undantag i vissa fall kunna medges från bestämmelserna i 6 och 7 kap.&lt;br&gt;såvitt avser underkoncemen. Bestämmelserna om tillsynsansvar bör i&lt;br&gt;övrigt kunna förenklas utan att de kommer att stå i strid med bestämmel-&lt;br&gt;serna i direktivet. Vidare bör möjligheten att träffa överenskommelse med&lt;br&gt;annan behörig tillsynsmyndighet kunna delegeras till Finansinspektionen.&lt;br&gt;En bestämmelse härom bör tas in i 7 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör tas in i 7 kap. och få följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12) § En finansiell företagsgrupp står under tillsyn av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får träffa överenskommelse med behöriga myndigheter i&lt;br&gt;annat land om vilken myndighet som skall utöva tillsyn av en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp, om moderföretaget i gruppen är ett utländskt holding-&lt;br&gt;företag med finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en finansiell företagsgrupp står under utländsk tillsyn eller andra&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, får regeringen medge att bestämmelserna i 6&lt;br&gt;och 7 kap. ej skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna i 7 kap. 9 § för regeringen att delegera vissa uppgifter&lt;br&gt;till Finansinspektionen bör utsträckas till att även omfatta möjligheten att&lt;br&gt;träffa överenskommelse med annan tillsynsmyndighet om vilken myndig-&lt;br&gt;het som skall utöva tillsynen över en finansiell företagsgrupp i ett konkret&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Särskilt om gruppbaserad tillsyn avseende stora&lt;br&gt;exponeringar och kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.5.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Likaså delas uppfattningen att nettoinnehav i skilda bolag inom en kon-&lt;br&gt;cern inte bör få avräknas mot varandra, trots att detta enligt direktivet&lt;br&gt;skulle vara medgivet om man avstår från att enbart tillämpa gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.2 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I direktivet om stora exponeringar 92/121/EEG anges att tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut som inte är vare sig moder- eller dotterföretag skall utövas&lt;br&gt;på institutsnivå medan tillsynen över övriga institut skall ske på grupp-&lt;br&gt;nivå enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finansdepartementets förslag till ny lagstiftning om bl.a. stora&lt;br&gt;exponeringar föreslås däremot en strängare tillämpning på de svenska&lt;br&gt;instituten genom att reglerna om stora exponeringar skall gälla på såväl&lt;br&gt;enskilt instituts nivå som på gruppnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt tidigare allmänna råd om kreditinstitutens&lt;br&gt;stora exponeringar tillämpat den princip som Finansdepartementet nu&lt;br&gt;föreslår. Erfarenheterna av denna tillämpning är dock blandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från tillsynssynpunkt har det under senare år blivit allt mer angeläget&lt;br&gt;att övervaka tillsynsobjekten på koncemnivå. Skälet till detta är att en&lt;br&gt;stor del av de finansiella instituten ingår i koncerner vars verksamheter&lt;br&gt;dessutom ofta är blandade. Ett koncemförhållande kräver en annan styr-&lt;br&gt;ning och tillsyn än vad som krävs för ett enskilt institut. Detta innebär att&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens uppgift alltmer inriktas på att tillse att instituten har&lt;br&gt;goda kontroll- och styrsystem som förmår att skapa en överblick över en&lt;br&gt;koncerns eller en finansiell företagsgrupps totala verksamhet. För att&lt;br&gt;kunna bedöma en sådan grupps utveckling vad gäller risker och resultat&lt;br&gt;är det därför av vikt att det inom gruppen finns limiter som begränsar&lt;br&gt;gruppens stora exponeringar och en löpande uppföljning som säkerställer&lt;br&gt;att föreskrivna kapitalkrav uppfylls. Det är därför viktigt att begräns-&lt;br&gt;ningar avseende stora exponeringar gäller på gruppnivå när ett institut&lt;br&gt;ingår i en finansiell företagsgrupp. Från tillsynssynpunkt är detta också&lt;br&gt;tillfyllest. Inspektionen förutsätter att behoven av information från&lt;br&gt;enskilda institut inom en finansiell företagsgrupp kommer att tillgodoses&lt;br&gt;genom de krav på redovisningsrutiner som bl.a. tagits in i förslaget till&lt;br&gt;den nya lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det som föreslagits ovan bör en ny 7 § införas i&lt;br&gt;5 kap. med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i 3 och 4 §§ skall gälla för ett institut som inte är&lt;br&gt;vare sig moder- eller dotterföretag i en finansiell företagsgrupp som står&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under tillsyn av Finansinspektionen. För en finansiell företagsgrupps Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;stora exponeringar skall gälla vad som föreskrivs i 6 kap. 3 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör specialmotiveringen till 5 kap. 5 § första stycket avseende&lt;br&gt;undantag från exponeringar mellan koncernbolag ändras till den del krav&lt;br&gt;ställs på individuell tillsyn av varje företag i en koncern. Lämpligen kan&lt;br&gt;den näst sista meningen på sid 321 i promemorian utgå. I samma avsnitt&lt;br&gt;i specialmotiveringen framgår att undantaget är tillämpligt endast när det&lt;br&gt;är fråga om ett moderföretag hemmahörande i Sverige. Detta bör även&lt;br&gt;framgå av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav för marknadsrisker m.m. i finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians avsnitt 7.6 (s 262 och 267) anges att vid beräkningen av&lt;br&gt;kapitalkrav för marknadsrisker m.m. skall ej nettning få göras mellan&lt;br&gt;skilda bolag. Regeln har dock inte intagits i lagförslaget. Ståndpunkten&lt;br&gt;motiveras med att det inte kan &amp;quot;anses vara acceptabelt att det bolag som&lt;br&gt;gjort förluster skall vara beroende av att vinsten överförs från ett annat&lt;br&gt;bolag i koncernen.&amp;quot; Utgångspunkten i gruppbaserad tillsyn torde vara att&lt;br&gt;gruppen skall bedömas som en ekonomisk enhet, men naturligtvis med&lt;br&gt;nyanseringar i olika avseenden. Med hänsyn härtill förefaller ett strikt&lt;br&gt;förbud mot nettning vid beräkning av marknadsrisker m.m. omotiverat&lt;br&gt;strängt. Motivtexten bör anpassas i enlighet härmed. I så fall kan Finans-&lt;br&gt;inspektionen i föreskrifter ange under vilka förutsättningar avräkning&lt;br&gt;skall få ske. Jämför 7 kap. 8 § 4 p.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.3 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att, om moderföretag är ett institut, skall vid&lt;br&gt;beräkningen av gränsvärdena för stora exponeringar inte medräknas&lt;br&gt;exponeringar som koncernföretag, som är institut, har gentemot andra&lt;br&gt;koncernföretag &amp;quot;om företagen står under tillsyn och omfattas av samma&lt;br&gt;konsolidering som moderföretaget&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att denna lagtext bör omformuleras i enlighet&lt;br&gt;med motsvarande bestämmelse i direktivet (92/121/EEC), artikel 4.6.&lt;br&gt;Där är formuleringen följande (i svensk översättning): &amp;quot; .... under&lt;br&gt;förutsättning att dessa företag omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som&lt;br&gt;kreditinstitutet självt är underkastat enligt direktiv 92/30/EEG ...&amp;quot;&lt;br&gt;Promemorians formulering kan göra det tveksamt huruvida ett institut&lt;br&gt;slipper medräkna kredit till ett inom koncernen befintligt fastighetsbolag.&lt;br&gt;Om så inte blir fallet, skulle stora problem uppstå. För tydlighets skull&lt;br&gt;bör i propositionens allmänmotivering klart anges att ett institut såsom&lt;br&gt;stor exponering inte behöver räkna krediter till närstående företag vars&lt;br&gt;verksamhet huvudsakligen består i att förvalta panter som övertagits för&lt;br&gt;att skydda institutets fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.4 Konkurrensverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;S.k. nettning och andra kostnadsreducerande möjligheter som de nya&lt;br&gt;reglerna tillåter bör utnyttjas fullt ut för att inte svenska finansiella&lt;br&gt;företag skall erhålla komparativa kostnadsnackdelar. Detta bör enligt&lt;br&gt;konkurrensverket även vara vägledande för detaljutformningen av kraven&lt;br&gt;på nya rutiner för värdepappersbolagens informationsplikt, rapportering&lt;br&gt;av stora exponeringar och gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Sammanställningens form och omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.6.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Upprättande av gruppbaserad redovisning (5 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör inledningsvis anges att den gruppbaserade redovisningen&lt;br&gt;skall upprättas för tillämpning av bestämmelserna i 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget används den relativt osvenska termen &amp;quot;konsolidering&amp;quot;&lt;br&gt;dels som en kompletterande benämning på den gruppbaserade redovis-&lt;br&gt;ningen, dels som samlingsterm på olika principer för själva upprättandet&lt;br&gt;(fullständig konsolidering — konsolidering med klyvningsmetoden). Med&lt;br&gt;hänsyn till att i Sverige termen &amp;quot;konsolidera&amp;quot; i allmänhet används för att&lt;br&gt;på ett mer allmänt sätt ange att ett företag bygger upp reserver bör&lt;br&gt;termen undvikas i detta sammanhang. Den bör i vart fall inte användas&lt;br&gt;som en kompletterande eller alternativ benämning för gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget anger att den gruppbaserade redovisningen skall upprättas&lt;br&gt;enligt de regler som ges i aktiebolagslagen (ABL) och bankrörelselagen&lt;br&gt;(BRL) om koncembalansräkning. I vissa fall måste emellertid anpassning&lt;br&gt;av reglerna göras när gruppbaserad redovisning skall upprättas. Främst&lt;br&gt;gäller detta när klyvningsmetoden (&amp;quot;kvotkonsolidering&amp;quot;) skall användas.&lt;br&gt;Det bör därför i lagtexten anges att den gruppbaserade redovisningen&lt;br&gt;skall upprättas med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i ABL&lt;br&gt;och BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den begränsning till balansräkning som görs i 5 § andra stycket&lt;br&gt;exkluderas upprättande av resultaträkning för den finansiella före-&lt;br&gt;tagsgruppen. Även en resultaträkning bör upprättas för att bestämma det&lt;br&gt;egna kapitalet, möjliggöra avstämning och säkerställa eliminering av&lt;br&gt;intemvinster och den särbehandling av olika resultatkomponenter som kan&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämning av vad den gruppbaserade redovisningen skall omfatta&lt;br&gt;som görs i 5 § tredje stycket första meningen (&amp;quot;konsolideringen skall&lt;br&gt;omfatta kapitalbasen, kapitalkraven ....&amp;quot;) harmonierar inte med hänvis-&lt;br&gt;ningen till ABL:s och BRL:s koncemredovisningsregler, eftersom dessa&lt;br&gt;innebär bl.a. att en komplett balansräkning skall upprättas. Att härutöver&lt;br&gt;omfattande detalj specifikationer erfordras följer av lagens bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kapitalkrav etc. men torde inte behöva anges i lag. Bestämningen bör Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;därför utgå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget finns reglerna om upprättandet av den gruppbaserade&lt;br&gt;redovisningen såväl i 5 § som i 6 §. Inspektionen föreslår att de samman-&lt;br&gt;förs i 5 §, men att reglerna om kapitalbas i 5 § överförs till en ny 6 §.&lt;br&gt;I förslaget till ny lydelse av 5 § nedan har detta gjorts, medan kommen-&lt;br&gt;tarerna lämnas enligt lagförslagets paragrafdisposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande regeln i 5 § tredje stycket andra meningen om behand-&lt;br&gt;lingen i kapitalbasen av minoritetsandelar bör uppmärksammas att även&lt;br&gt;minoritetsintresse avseende ägarintressen i vissa fall kan medräknas,&lt;br&gt;nämligen när ägarintressen ingår genom fullständig konsolidering. Regeln&lt;br&gt;- liksom regeln om goodwill - bör föras samman med reglerna om&lt;br&gt;kapitalbasen som ges i det följande fjärde stycket. De kan lämpligen föras&lt;br&gt;in som en särskild 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad ovan anförts föreslås att 5 och 6 §§ i lagför-&lt;br&gt;slaget istället får följande lydelse. Beträffande termen ägarintresse, se&lt;br&gt;kommentar om definitioner i avsnitt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tillämpningen av bestämmelserna i 3 och 4 §§ skall för finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp upprättas gruppbaserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning skall upprättas med motsvarande tillämpning&lt;br&gt;av de regler som enligt 11 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385) och&lt;br&gt;4 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) gäller för upprättande av kon-&lt;br&gt;cernbalansräkning och koncernresultaträkning, om inte annat följer av&lt;br&gt;denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättande av gruppbaserad redovisning skall i den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppen ingående dotterföretag och företag vari ägarintressen&lt;br&gt;innehas intagas enligt vad som i fjärde - sjätte styckena sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag skall intagas fullständigt. Även företag vari ägarintressen&lt;br&gt;innehas skall intagas fullständigt, om inte annat följer av femte eller&lt;br&gt;sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag, vari ägarintressen innehas, vilket leds tillsammans med ett&lt;br&gt;eller flera företag som inte ingår i den finansiella företagsgruppen, skall,&lt;br&gt;när ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de inne-&lt;br&gt;har, intagas med den andel som företaget ägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får ange när, i andra fall än som sägs i femte stycket,&lt;br&gt;företag vari ägarintresse innehas, får intagas med den andel till vilken&lt;br&gt;företaget ägs, eller när sådant företag får redovisas enligt kapital-&lt;br&gt;andelsmetoden eller till annat värde som är förenligt med bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sammansättningen av en finansiell företagsgrupp kan avvika&lt;br&gt;från en koncern, bör i 6 § termen koncern inte användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget anger att för ägarintressen av i 6 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;2. angivet slag skall klyvningsmetoden användas. Som framgått ovan an-&lt;br&gt;ser Finansinspektionen att även övriga slag av ägarintressen i princip&lt;br&gt;skall ingå i den finansiella företagsgruppen. Att därvid fullständigt&lt;br&gt;intagande i den gruppbaserade redovisningen som huvudregel skall före-&lt;br&gt;tas bör anges i lagen. Skälen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalandelsmetoden kommer inte ägarintressets tillgångar etc. att&lt;br&gt;intagas i gruppens balansräkning. Endast ett fullständigt intagande eller&lt;br&gt;klyvningsmetoden möjliggör detta. Kapitalandelsmetoden innebär näm-&lt;br&gt;ligen att endast gruppens bokförda värde av aktierna i ägarintresset&lt;br&gt;påverkar gruppens kapitalkrav och begränsningen av dess stora expone-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Bank of Englands föreskrifter anges att fullständigt intagande skall&lt;br&gt;göras för alla majoritetsinnehav och normalt för ägarintressen. Pro rata&lt;br&gt;(klyvningsmetoden) medges för ägarintressen endast i exceptionella fall,&lt;br&gt;där det är säkerställt att det finns andra betydande aktieägare som har&lt;br&gt;förmåga och vilja att tillhandahålla lika stort ägarstöd (parental support)&lt;br&gt;som aktieägaren som ingår i den gruppbaserade redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark gäller att ägarintressen som inte är dotterföretag och som&lt;br&gt;drivs gemensamt med andra verksamheter skall intagas pro rata. Är ägar-&lt;br&gt;företagets ansvar inte begränsat till ägandet eller röstandelen skall bolaget&lt;br&gt;intagas fullständigt. Av förarbetet framgår att om ägaren — trots att aktie-&lt;br&gt;innehavet är begränsat — må anses för att vara ansvarig för hela före-&lt;br&gt;taget, i synnerhet för dess skulder — skall det göras ett fullständigt&lt;br&gt;intagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad här anförts bör 6 § erhålla nedanstående lydelse,&lt;br&gt;vilken motsvarar 6 kap. 5 § fjärde stycket i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kapitalbasen för en finansiell företagsgrupp skall bestämmas i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 2 kap. 5-7 §§. Även del belöpande på&lt;br&gt;minoritetsandelar skall ingå. Goodwill belöpande på företag som intagits&lt;br&gt;fullständigt eller med klyvningsmetoden skall räknas av från primärt&lt;br&gt;kapital. Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisker skall tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalkrav för marknadsrisker skall reglerna i 4 kap. 2-8 §§&lt;br&gt;tillämpas. Exponeringar skall bestämmas pä sätt som anges i 5 kap. 3-5&lt;br&gt;§§. Kontroll av att gränserna för åtaganden och innehav av aktier och&lt;br&gt;andelar i företag inte överskrids skall göras enligt 2 kap. 15 a § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617) eller 3 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningar och bestämmande enligt första stycket skall även&lt;br&gt;förordningar och föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 8 § saknas bemyndigande avseende föreskrifter enligt 6 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket rörande upprättandet av den gruppbaserade redovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Ett sådant bör införas mellan nuvarande 6 och 7 punkten med&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upprättande av gruppbaserad redovisning enligt 6 kap 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.2 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian punkt 7 föreslås att regeringen eller Finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter om &amp;quot;hur konsolidering skall ske i&lt;br&gt;andra fall än som anges i 6 kap 6 §”. I specialmotiveringen härtill&lt;br&gt;(sid 327) anges att i vissa fall &amp;quot;får inspektionen tillåta eller kräva att&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden används&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att kapitalandelsmetoden bör användas i alla de&lt;br&gt;fall då inte direktivet uttryckligen föreskriver någon annan metod. Skälet&lt;br&gt;härtill är att kapitalandelsmetoden är den konsolideringsmetod som skall&lt;br&gt;användas i redovisningssammanhang. Föreningen föreslår att ovannämnda&lt;br&gt;uppfattning intas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.3 Svensk Exportkredit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SEK finner det också angeläget att peka på betydelsen av den konsolide-&lt;br&gt;ringsmetod som kommer att föreskrivas i de tillämpningsföreskrifter som&lt;br&gt;enligt förslagen skall utfärdas av tillsynsmyndigheten. Konsoliderings-&lt;br&gt;metoden måste väljas så att inte ett kreditinstitut som äger aktier i annat&lt;br&gt;kreditinstitut — och som självt har 100 % kapitaltäckningskrav för&lt;br&gt;aktieinnehavet, vilket leder till att gränsen för stora exponeringar blir&lt;br&gt;lägre än vad den eljest skulle har varit — missgynnas vad beträffar stora&lt;br&gt;exponeringar. Enligt SEKs uppfattning är det vidare inte rimligt att en&lt;br&gt;och samma exponering skall inräknas i upp till sex olika instituts&lt;br&gt;rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEK har en ägarbild, som innebär att en fusion mellan två ägare eller&lt;br&gt;smärre omfördelningar av innehaven mellan ägarna skulle kunna medföra&lt;br&gt;att tjugoprocentsgränsen överskreds. En eller flera tjugoprocentsägare,&lt;br&gt;tillika banker, skulle således för SEKs vidkommande kunna vara en&lt;br&gt;realitet i framtiden. Det är oerhört väsentligt för SEK att de regler som&lt;br&gt;fastställs om konsolidering tar de hänsyn som SEK aigumenterat för ovan&lt;br&gt;och inte i något avseende missgynnar vare sig det ägda eller ägande&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om reglerna inte är neutrala i dessa avseenden skulle intressekonflikter&lt;br&gt;riskeras mellan SEK (SEKs suveräna styrelse) och ägarbanken/ema ifråga&lt;br&gt;beträffande vilken av de två/tre parterna som skall få utnyttja ägarens/nas&lt;br&gt;på konsoliderad basis beräknade utrymme för exponeringar m.m., allt till&lt;br&gt;exportnäringens men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;514&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Åtgärder för att underlätta tillämpningen av den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.7.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Undersökning (10 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att ordet &amp;quot;inspektioner&amp;quot; i 10 § bör bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;undersökningar&amp;quot;, vilket är det uttryck som används i motsvarande syfte&lt;br&gt;i både bankrörelselagen och kreditmarknadsbolagslagen och som också&lt;br&gt;används i rubriken till paragrafen. Paragrafen bör flyttas till 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna bör flyttas till 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 2 § ålägger endast ett institut att ha system för&lt;br&gt;övervakning och kontroll samt förvaltnings- och redovisningsrutiner, som&lt;br&gt;möjliggör tillsyn på institutsnivå. För att bestämmelserna om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn skall uppfylla sitt syfte är det väsentligt att alla företag i&lt;br&gt;en finansiell företagsgrupp har sådana system som möjliggör tillsyn på&lt;br&gt;konsoliderad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör kompletteras i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Redovisningsregler vid gruppbaserad tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.8.1 Finansinspektionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;rillsynsredovisning (7-9 §§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen förordar att samtliga bestämmelser rörande rapporte-&lt;br&gt;ringskrav av tydlighetsskäl sammanförs i en paragraf med rubriken&lt;br&gt;Rapporteringskrav. En sådan paragraf bör tas in i ett utökat sjunde&lt;br&gt;kapitel &amp;quot;Rapportering och tillsyn&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldigheten måste läggas på såväl enskilda institut som,&lt;br&gt;avseende finansiell företagsgrupp, moderföretag och institut som innehar&lt;br&gt;ägarintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 7 § föreslås alltså överföras till 7 kap. som en&lt;br&gt;tredje paragraf. I paragrafen bör endast anges att i rapporter till&lt;br&gt;Finansinspektionen skall uppgifter lämnas i den omfattning som följ er av&lt;br&gt;denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen konsoliderad kapitalredovisning i 7 § bör undvikas av den an-&lt;br&gt;ledningen att rapporteringen kommer att innehålla uppgifter i betydande&lt;br&gt;omfattning avseende olika tillgångsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild term (&amp;quot;sammanställd information&amp;quot;) avseende uppgifts-&lt;br&gt;lämnandet för holdingföretag med blandad verksamhet torde inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfordras. Termen &amp;quot;sammanställd&amp;quot; är vidare olämplig eftersom termen&lt;br&gt;sammanställd redovisning i EG:s sjunde bolagsrättsliga direktiv används&lt;br&gt;avseende koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i 8 § bör anpassas till följd av vad som ovan anförts under&lt;br&gt;7 § och överföras till den föreslagna paragrafen om rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § bör kompletteras med en skyldighet att lämna uppgifter även för&lt;br&gt;företag som ingår i en utländsk finansiell företagsgrupp. Även denna&lt;br&gt;paragraf bör flyttas till 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ägarprövning vid oktroj- och tillståndsprövning&lt;br&gt;samt koncernbidrag i bankkoncerner&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Riksbanken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige stöder att anpassningen till direktiven innebär att det fram-&lt;br&gt;över kommer att framgå direkt av lagstiftningen att en prövning av&lt;br&gt;ägarnas lämplighet skall ske inte bara vid förvärv av aktier i existerande&lt;br&gt;banker utan även inför ett beslut att bevilja bankoktroj eller tillstånd att&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet eller värdepappersrörelse. Det förefaller&lt;br&gt;rationellt att såsom föreslås i promemorian som förebild ta den modell&lt;br&gt;som nu är aktuell när det gäller att införa motsvarande regler i den&lt;br&gt;svenska försäkringslagstiftningen. Den innebär att en tillståndssökande&lt;br&gt;redan i ansökningen skall ange vilka tilltänkta aktieägare som kommer att&lt;br&gt;ha ett kvalificerat innehav, samt storleken på innehavet. Vidare skall&lt;br&gt;regeringen stadfästa bolagsordningen för det tilltänkta bolaget samt be-&lt;br&gt;vilja koncession för den planerade bankrörelsen om den kan antas komma&lt;br&gt;att uppfylla kraven på en sund bankverksamhet och om de som kommer&lt;br&gt;att äga ett kvalificerat innehav i bolaget inte kan antas komma att utöva&lt;br&gt;sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av verk-&lt;br&gt;samheten i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den liberalisering som nu föreslås är det angeläget att&lt;br&gt;denna ägarprövning ges ett tydligare innehåll. Enligt fullmäktiges upp-&lt;br&gt;fattning är det angeläget att söka utveckla och förtydliga de allmänna&lt;br&gt;principer som är gängse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Konkurrensverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har inget att erinra mot den del av förslaget som rör&lt;br&gt;ägarprövning av större ägares lämplighet vid förvärv av viss andel av&lt;br&gt;aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag eller värdepappersbolag.&lt;br&gt;Till skillnad från utredningen förordar dock verket att i lag fastställda&lt;br&gt;auktorisationskriterier ersätter det mer allmänt hållna kravet om sundhet&lt;br&gt;i rörelsen vid prövningen av ansökan om oktroj för bankaktiebolag etc.&lt;br&gt;Tillämpningen av sundhetskriteriet kan innebära att hänsyn tas till en rad&lt;br&gt;olika aspekter, även sådana med onödigt konkurrenshämmande inslag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;516&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket upprepar därmed den kritik över det vaga sundhets-&lt;br&gt;kriteriet som verket tidigare framfört i yttrande (dnr 151/92) över Prome-&lt;br&gt;moria med utkast till lagrådsremiss om EES-anpassad lagstiftning om&lt;br&gt;banker och kreditmarknadsbolag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhetsskäl talar för i lagtext preciserade auktorisationskriterier.&lt;br&gt;I förväg fastlagda kriterier torde även ha en vägledande funktion för&lt;br&gt;marknadens aktörer, vilket kan bidra till att öka effektiviteten i till-&lt;br&gt;ståndsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Konkurrensverket kan de regler som enligt utredningen framförts&lt;br&gt;i prop. 1992/93 (s. 106 f) och som refereras på s. 291 i betänkandet vara&lt;br&gt;en lämplig utgångspunkt som ett alternativ till det gällande sundhets-&lt;br&gt;kriteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen har ingen erinran mot förslaget att i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;m fl lagar införa uttryckliga bestämmelser om att lämplighetsprövning av&lt;br&gt;större ägare skall utgöra en del av prövningen av en ansökan om oktroj&lt;br&gt;för bankaktiebolag, om tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag och om tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill även beröra &amp;quot;banksmittoparagrafens&amp;quot; fjärde stycke,&lt;br&gt;vari sägs att koncernbidrag får ges i koncern, i vilken bank ingår, endast&lt;br&gt;efter medgivande av Finansinspektionen. Bestämmelsen gäller oavsett om&lt;br&gt;bank är moderbolag i koncernen eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet koncernbidrag har egentligen ett skatterättsligt ursprung och&lt;br&gt;omfattar ett antal olika former av överföringar av medel mellan företag&lt;br&gt;i en koncern. Civilrättsligt saknar begreppet någon klar definition. Vad&lt;br&gt;gäller betydelsen av begreppet i banksmittoparagrafen får man — med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från motiven för Lex Gota — utgå från att med koncernbidrag&lt;br&gt;avses överföringar från dotterbolag till moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag i denna form är att jämställa med vinstutdelning, för&lt;br&gt;vilken gäller att bidraget inte får ges större omfattning än att det bundna&lt;br&gt;kapitalet alltjämt har full täckning. Härtill kommer att den allmänna för-&lt;br&gt;siktighetsregeln gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller formen för fattande av beslut om koncernbidrag i form av&lt;br&gt;vinstutdelning godtas allmänt den praxis som innebär att bolagsstämman&lt;br&gt;fastställer en balansräkning som redovisar bidraget såsom en bok-&lt;br&gt;slutsdisposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas enligt Bankföreningens uppfattning anledning att särbe-&lt;br&gt;handla koncernbidrag i förhållande till ordinär utdelning. Ett krav på&lt;br&gt;medgivande från Finansinspektionen för sådan utdelning är otänkbart. Det&lt;br&gt;förefaller också egendomligt att en form av vinstutdelning, som skatterätt-&lt;br&gt;sligt kan vara förmånlig, erfordrar medgivande av Finansinspektionen&lt;br&gt;medan en annan skatterättsligt mindre attraktiv form inte kräver sådant&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår Bankföreningen att bestämmelsen om&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande till koncernbidrag utmönstras ur lagstift-&lt;br&gt;ningen. Banklagstiftningen i sig uppställer tillräckliga skyddsregler för att&lt;br&gt;tillgodose kraven på den sunda bankverksamhet som Finansinspektionen&lt;br&gt;har att bevaka. Om en sådan förändring inte anses kunna genomföras,&lt;br&gt;föreslår Bankföreningen att i varje fall koncernbidrag i koncern, i vilken&lt;br&gt;bank är moderbolag, skall undantas från bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Lagtekniska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de konstitutionella frågorna har denna hovrätt, den 25 maj&lt;br&gt;1994, i yttrande över betänkandet (SOU 1994:17) Års- och koncernredo-&lt;br&gt;visning enligt EG-direktiv angett sin uppfattning om bl.a. hur distink-&lt;br&gt;tionen mellan privaträttsliga och offentligrättsliga föreskrifter bör göras.&lt;br&gt;Utifrån detta resonemang ansluter hovrätten sig till den i nu aktuell&lt;br&gt;promemoria redovisade slutsatsen om möjligheten till delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hovrättens ovan nämnda yttrande har följande anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionella frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § lagen om årsredovisnng i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;(ÅRKL) samt 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;(ÅRFL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har uppehållit sig vid frågan om redovisningsregler är att&lt;br&gt;hänföra till privaträttsliga eller offentligrättsliga föreskrifter och om dessa&lt;br&gt;därför faller inom det obligatoriska eller det fakultativa lagområdet. Det&lt;br&gt;är hovrättens uppfattning att distinktionen däremellan inte kan — som an-&lt;br&gt;tytts i betänkandet — byggas på rättsreglernas syften. Distinktionen torde&lt;br&gt;i stället få göras efter i huvudsak formella grunder. En regel som kan&lt;br&gt;åberopas av en enskild gentemot en annan enskild är då privaträttslig,&lt;br&gt;medan en regel som kan åberopas endast av eller mot en representant för&lt;br&gt;det allmänna är offentligrättslig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med ett sådant betraktelsesätt kan det vara svårt att inordna&lt;br&gt;redovisningsregler i den ena eller andra kategorin av rättsregler. Redo-&lt;br&gt;visningsregler kan förvisso åberopas av det allmänna gentemot en&lt;br&gt;enskild. Det kan vara fråga om ådömande av straffansvar för exempelvis&lt;br&gt;bokföringsbrott eller skattebrott. Underlåtenhet att till patent- och&lt;br&gt;registreringsverket sända in redovisningshandlingar kan föranleda vites-&lt;br&gt;förelägganden och ytterst försättande i likvidation. Underlåtenhet att&lt;br&gt;iaktta i författning fastställda redovisningsregler kan emellertid också&lt;br&gt;åberopas i tvist om skadestånd mellan enskilda (t.ex. enligt 15 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen). Det är således mycket som talar för att redovis-&lt;br&gt;ningsreglerna — åtminstone i stora delar — även bör betraktas som privat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;518&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga föreskrifter och därför hänföras till det obligatoriska lagområdet. Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Försiktigheten vid tillämpningen av regeringsformens regler om norm- Bilaga 2&lt;br&gt;givning och respekten för riksdagen som det lagstiftande organet bjuder&lt;br&gt;därför att lagformen i princip väljs för regler om redovisning. För detta&lt;br&gt;talar även den omständigheten att redovisningsreglerna har stor betydelse&lt;br&gt;för skatteuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts utesluter inte att regeringen eller förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet utfärdar verkställighetsföreskrifter. Även om utrymmet för&lt;br&gt;sådana föreskrifter är mindre inom det obligatoriska lagområdet torde det&lt;br&gt;ändå kunna godtas att lagreglerna i viss utsträckning fylls ut även i&lt;br&gt;materiellt hänseende. Hovrätten har därför inget att invända mot av-&lt;br&gt;fattningen av första stycket i 1 kap. 5 § ÅRKL och första meningen i&lt;br&gt;1 kap. 5 § ÅRFL; någon egentlig delegering blir det med hovrättens&lt;br&gt;synsätt här inte fråga om. Det bör däremot inte komma i fråga att&lt;br&gt;regeringen eller förvaltningsmyndighet bemyndigas att meddela före-&lt;br&gt;skrifter som avviker från vad som armars är stadgat i lag. Det är enligt&lt;br&gt;hovrättens uppfattning inte ett godtagbart skäl att det sålunda föreslagna&lt;br&gt;bemyndigandet endast innebär att redan existerande bemyndiganden i sak&lt;br&gt;får kvarstå oförändrade. Hovrätten förordar därför att andra stycket i&lt;br&gt;1 kap. 5 § ÅRKL samt andra meningen i 1 kap. 5 § ÅRFL stryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag samt 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det obligatoriska lagområdet kan en precisering av en lags&lt;br&gt;tillämpningsområde ibland tillåtas ske genom verkställighetsföreskrifter,&lt;br&gt;förutsatt att lagen själv anger principen för avgränsningen och att det inte&lt;br&gt;är fråga om en avgränsning i ett mera väsentligt avseende. Finans-&lt;br&gt;inspektionen kan med stöd av de föreslagna paragraferna tvinga företag&lt;br&gt;att upprätta koncernredovisning, trots att någon sådan skyldighet inte&lt;br&gt;föreligger enligt lagens bestämmelser. Vad det är fråga om är således att&lt;br&gt;lagen ger Finansinspektionen möjlighet att utvidga lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område i det angivna, icke oväsentliga, hänseendet. Enligt hovrättens&lt;br&gt;uppfattning kan sådana föreskrifter inte inordnas under begreppet verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter. Hovrätten förordar därför att de rubricerade&lt;br&gt;paragraferna utgår ur förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det nu sagda kan tilläggas att delegation från riksdagen till&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet, med vissa här icke aktuella undantag, endast får&lt;br&gt;ske genom förmedling av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Finansbolagens Förening&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar är av övergripande&lt;br&gt;slag. Reglernas närmare innehåll skall enligt förslaget preciseras av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening anser att det är olämpligt att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får en tydlig dubbelroll, både som normgivande och övervakande&lt;br&gt;myndighet. Normgivningskompetensen bör i möjligaste mån ej delegeras&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;519&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen blir svåröverskådlig. De institut som har att Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;följa bestämmelserna saknar i stora delar möjlighet att förutse hur Bilaga 2&lt;br&gt;reglerna kan komma att utformas. Ett exempel härpå är att i det aktuella&lt;br&gt;EG-direktivet återfinns föreskrifter om undantag från reglerna i artikel 4&lt;br&gt;om begränsningar av exponeringar. I promemorian föreslås inte att&lt;br&gt;undantagen skall införas i svensk lag, utan hänvisas endast till att&lt;br&gt;Finansinspektionen genom föreskrifter kan reglera undantagen. Kredit-&lt;br&gt;instituten saknar därigenom möjlighet att förutse ens om i EG gällande&lt;br&gt;undantagsregler kommer att tillämpas i Sverige. Förhållandet är otill-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör i sammanhanget uppmärksammas att den delegation av&lt;br&gt;normgivningsmakt till Finansinspektionen som föreslås kan anses vila på&lt;br&gt;svag konstitutionell grund. I promemorian åberopas en utredning i&lt;br&gt;ärendet vilken utförts på begäran av Finansdepartementet. Slutsatserna i&lt;br&gt;den åberopade utredningen ligger till grund för den föreslagna delega-&lt;br&gt;tionen av normgivningsmakt. Den åberopade utredningen omnämns&lt;br&gt;endast kort och det framgår inte om slutsatserna är allmänt omfattade av&lt;br&gt;grundlagsexpertis, eller om slutsatserna ens diskuterats i en remiss-&lt;br&gt;omgång. Finansbolagens Förening anser att frågan om normgivningsmakt&lt;br&gt;bör övervägas ytterligare i det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 OM Stockholm AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen är utformad som en ramlagstiftning med rätt för regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, att meddela före-&lt;br&gt;skrifter. Detta innebär i sig dock ett problem eftersom bestämmelserna&lt;br&gt;i direktiven och i än större omfattning i lagen är så generella och vaga&lt;br&gt;att inspektionens föreskrifter kommer att bli helt avgörande för hur&lt;br&gt;centrala avsnitt om exempelvis kapitaltäckning skall utformas. Ur ett&lt;br&gt;rättssäkerhetsperspektiv är det tveksamt att lagstiftaren genom normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande avhänder sig &amp;quot;beslutanderätten&amp;quot; till en myndighet i&lt;br&gt;så väsentliga frågor. I stället borde lagen utformas på ett mer precist sätt.&lt;br&gt;Det går att göra trots att det i vissa fall rör sig om komplicerade tekniska&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM finner det därför särskilt angeläget att Finansinspektionen före&lt;br&gt;meddelandet av föreskrifter m m enligt bemyndigandet ger ifrågavarande&lt;br&gt;marknadsaktörerna — inbegripet OM — tillfälle att anlägga synpunkter på&lt;br&gt;föreskrifternas utformning. Så har varit praxis tidigare i andra fall och&lt;br&gt;OM utgår från att en grundlig remissomgång föregår utgivandet av de nu&lt;br&gt;aktuella föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Redovisningskommittén (Ju 1991:07)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén ifrågasätter grundlagsenligheten beträffande be-&lt;br&gt;stämmelsen i 7 kap. 8 § förslaget till lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Enligt den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;520&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna bestämmelsen får regeringen eller, efter dess bemyndigande, Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;Finansinspektionen utfärda närmare föreskrifter avseende kapitaltäck- Bilaga 2&lt;br&gt;ningskrav och därmed sammanhängande förhållanden (promemorian s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas i promemorian (s. 295 ff) är frågan huruvida en delega-&lt;br&gt;tion av normgivningsmakt är förenlig med regeringsformen (RF)&lt;br&gt;beroende av om ämnet, inom vilket delegation avses ske är att hänföra&lt;br&gt;till det privaträttsliga, 8 kap. 2 § RF, eller offentligrättsliga området&lt;br&gt;(näringsverksamhet), 8 kap. 3 och 7 §§ RF. I promemorian dras den&lt;br&gt;slutsatsen att sådana föreskrifter om kapitaltäckning som regeringen och&lt;br&gt;Finansinspektionen enligt nuvarande lagstiftning beslutar (t.ex. bank-&lt;br&gt;rörelselagen) är att hänföra till det offentligrättsliga området eftersom de&lt;br&gt;är sanktionerade genom åtgärder som endast inspektionen och regeringen&lt;br&gt;har rätt att initiera och besluta. Kommittén vill emellertid i detta&lt;br&gt;hänseende hänvisa till de diskussioner som fördes i bl.a. Näringsutskottet&lt;br&gt;och Lagrådet i samband med tillkomsten av lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag och fondkommissionslagen (1979:59), se prop. 1978/79:170 s. 118-&lt;br&gt;127 samt 145 f och NU 1978/79:50 s. 4 samt 10-17. Med hänvisning till&lt;br&gt;vad som anfördes i nämnda lagstiftningsärenden anser kommittén att det&lt;br&gt;med fog kan sättas i fråga om en föreskrift vars åsidosättande kan leda&lt;br&gt;till att den juridiska personen måste upplösas, vilket är fallet om en bank&lt;br&gt;förlorar sin oktroj, är att hänföra till det offentligrättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian dras vidare den slutsatsen att föreskrifter som Finans-&lt;br&gt;inspektionen utfärdar med stöd av t.ex. bankrörelselagen inte kan&lt;br&gt;åberopas i en skadeståndsprocess mellan t.ex. en enskild aktieägare och&lt;br&gt;ett bankaktiebolag eftersom skadeståndsbestämmelsen i 5 kap. 1 § andra&lt;br&gt;meningen bankrörelselagen inte hänvisar till sådana föreskrifter. Enligt&lt;br&gt;kommitténs mening måste även denna slutsats ifrågasättas eftersom en&lt;br&gt;sådan ordning — innebärande att en viss rättsregels karaktär av privat-&lt;br&gt;rättslig respektive offentligrättslig görs beroende av om riksdagen faktiskt&lt;br&gt;lagstiftat i ämnet eller delegerat normgivningsmakt — skulle medföra att&lt;br&gt;riksdagen gavs möjlighet att förfoga över RF genom att delegera norm-&lt;br&gt;givningsmakt samtidigt som de föreskrifter som utfärdades med stöd av&lt;br&gt;delegationen undantogs från det skadeståndssanktionerade området. En&lt;br&gt;sådan ordning kan knappast ha varit avsedd vid tillkomsten av RF. Att&lt;br&gt;lagstiftaren i en viss författning angett, eller underlåtit att ange, ett visst&lt;br&gt;slag av sanktion för den som överträder en rättsregel är sålunda inte&lt;br&gt;ensamt avgörande för om rättsregeln skall klassificeras som privaträttslig&lt;br&gt;eller offentligrättslig. Även andra faktorer såsom syftet med en viss&lt;br&gt;reglering måste vägas in i bedömningen (jfr Lagrådets yttrande över för-&lt;br&gt;slaget till lag om börs- och clearingverksamhet i prop. 1991/92:113 s.&lt;br&gt;469 f).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för de finansiella instituten är av övergripande slag. Reglernas närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;521&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåll skall preciseras genom föreskrifter av Finansinspektionen. Sam-&lt;br&gt;fundet anser att invändningar kan resas mot den föreslagna lagstiftnings-&lt;br&gt;tekniken från flera utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från allmänna utgångspunkter är det enligt samfundet olämpligt att&lt;br&gt;Finansinspektionen får en utpräglad dubbelroll som såväl normgivande&lt;br&gt;som övervakande myndighet. Det vore en fördel om tillsynsrollen kunde&lt;br&gt;behållas vid Finansinspektionen och att normgivningskompetensen kunde&lt;br&gt;fullgöras genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill leder den föreslagna lagstiftningstekniken till stora svårigheter&lt;br&gt;att överblicka och förstå regelverket. De finansiella institut som har att&lt;br&gt;följa regelverket saknar med den föreslagna utformningen möjlighet att&lt;br&gt;förutse hur reglerna kan komma att utformas och tillämpas, vilket är otill-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i svensk grundlag förs för närvarande en diskussion&lt;br&gt;om möjligheten att delegera normgivningsmakt till myndighet. Lagrådet&lt;br&gt;har yttrat sig i frågan såvitt avser föreskrifter om redovisning. I nu&lt;br&gt;föreliggande promemoria åberopas till stöd för delegation av riksdagens&lt;br&gt;normgivningsmakt en promemoria vilken utarbetats på uppdrag av finans-&lt;br&gt;departementet. Samfundet, som inte sätter i fråga de slutsatser som&lt;br&gt;dragés i den åberopade promemorian, vill framhålla att det, med tanke&lt;br&gt;på frågans konstitutionella vikt, och de i övrigt påvisade nackdelarna,&lt;br&gt;med lagstiftningstekniken, förefaller lämpligt att ytterligare och mer&lt;br&gt;noggrant analysera frågan innan lagförslaget antages. Det framgår t.ex.&lt;br&gt;inte om de slutsatser som dragés i den åberopade promemorian gällande&lt;br&gt;grundlagstolkning har remissbehandlats och vad resultatet i så fall blivit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Svenska Bankföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (sid 300) framhålls att de nya kapitaltäckningsreglema för&lt;br&gt;marknadsrisker kommer att innebära betydande kostnader i instituten för&lt;br&gt;anpassning av existerande riskhanteringssystem eller införskaffande av&lt;br&gt;nya system för mätning, kontroll och rapportering av risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen har i avsnitt 5.7 ovan framhållit att det, av konkurrens-&lt;br&gt;skäl, är viktigt att de nya reglerna inte medför högre kostnader för&lt;br&gt;svenska institut än för utländska institut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget baseras på att Finansinspektionen ger tillstånd, kontrollerar och&lt;br&gt;övervakar samtliga kreditinstitut och värdepappersbolags löpande verk-&lt;br&gt;samhet. Finansinspektionen får genom förslaget utökad möjlighet att på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett tidigt stadium ingripa. Detta medför att kraven på aktiv materiell&lt;br&gt;kontroll ökar. Förbundet anser att det är av största vikt att Finans-&lt;br&gt;inspektionen ges tillräckliga resurser för att på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;kunna genomföra den enligt förslaget uppställda kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergångsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser måste utarbetas, som mer än enligt det framlagda&lt;br&gt;förslaget medger en smidig infasning i den nya ordningen. Beträffande&lt;br&gt;de nya tillstånd som kommer att krävas enligt förslaget till ändringar i&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse måste således anges att Finansinspektionen&lt;br&gt;får pröva tillståndsansökningar innan lagen träder i kraft och att de&lt;br&gt;institut, vilka redan tidigare driver rörelse och omfattas av de nya till-&lt;br&gt;ståndskraven, får försätta rörelsen till dess inspektionen tagit slutlig&lt;br&gt;ställning i tillståndsärendena. I fråga om ägare med större aktieinnehav&lt;br&gt;i värdepappersbolag måste övergångsproblemet klaras ut. Enligt före-&lt;br&gt;ningens uppfattning är det därvid från rättssäkerhetssynpunkt rimligt att&lt;br&gt;tidigare ägare får bibehållas vid sitt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;523&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitie-&lt;br&gt;rådet Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 oktober 1994 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av finansrådet Claes Thimrén,&lt;br&gt;departementsråden Göran Haag och Per Håkansson, kanslirådet Hans Ny-&lt;br&gt;man, hovrättsassessorn Charlotte Wedbeig och kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Christina Westerling och Anders Cedhagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De remitterade lagförslagen föranleds av fyra EG-direktiv. Direktiven är&lt;br&gt;skrivna på ett sätt som gör dem svårtillgängliga för alla som inte är&lt;br&gt;specialister på värdepappers- och kapitalmarknadsfrågor. Den svenske&lt;br&gt;lagstiftaren har ställts inför en svår uppgift när han nu skall fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet att implementera direktiven till svensk rätt. Uppgiften har lösts&lt;br&gt;på det sättet att de grundläggande principerna har angivits direkt i lag-&lt;br&gt;texten medan frågor av mera underordnad betydelse överlämnats åt rege-&lt;br&gt;ringen eller efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen att be-&lt;br&gt;sluta om. Lagrådet anser att denna ordning får godtas. Det är emellertid&lt;br&gt;viktigt att i lagen i förekommande fäll markeras när en angiven huvud-&lt;br&gt;regel har undantag vilkas innehåll skall bestämmas av regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen. Det kan som Lagrådet föreslår beträffande bland&lt;br&gt;annat 4 kap. 2 och 5 §§ ske genom genom en uppgift om att huvudregeln&lt;br&gt;inte gäller över hela fältet; att regeringen eller Finansinspektionen kan&lt;br&gt;meddela kompletterande bestämmelser får anses följa av 7 kap. 17 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning har givit anledning till synpunkter och omredige-&lt;br&gt;ringar framför allt i fråga om 2-6 kap. Lagtexten enligt Lagrådets förslag&lt;br&gt;i dessa delar framgår av bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna förslagen och övriga av Lagrådet föreslagna justeringar&lt;br&gt;kommenteras i den omfattning som framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;524&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 och 3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning skulle föreskrifterna om kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker bli mera överskådliga om huvudregeln i remissförslagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycke får bilda en egen paragraf, 3 §, och supplementärregeln&lt;br&gt;för fall av låg omsättning i handelslagret i 3 § andra stycket får utgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag föranleder omnumrering av remissförslagets 2 kap.&lt;br&gt;4-7 §§ och ett beaktande härav i paragraftexterna. I lagrådsförslagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § torde de kapitalkrav som avses vara de som följer av 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken till 3 kap. bör lyda &amp;quot;Kapitalkrav för kreditrisker och för&lt;br&gt;marknadsrisker enligt 2 kap. 4 §&amp;quot; samt i 3 kap. inforas en 2 § av innehåll&lt;br&gt;att kapitalkravet för marknadsrisker enligt 2 kap. 4 § bestäms enligt 1 §&lt;br&gt;med det tillägget att även tillgångar och åtaganden som ingår i handels-&lt;br&gt;lagret beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad som föreslagits i fråga om rubriken till 3 kap. bör&lt;br&gt;rubriken till 4 kap. lyda &amp;quot;Kapitalkrav för marknadsrisker enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 2 § behandlas positionsrisker. I paragrafen föreslås att vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet institutet får &amp;quot;räkna av långa och korta positioner i samma&lt;br&gt;finansiella instrument mot varandra&amp;quot;. Uttrycken långa och korta posi-&lt;br&gt;tioner är visserligen hämtade från direktivet och går tillbaka på en orda-&lt;br&gt;grann översättning från engelska språket. Uttrycken är emellertid miss-&lt;br&gt;visande för en svensk läsare på så sätt att de inte har någonting att göra&lt;br&gt;med om positionerna i de finansiella instrumenten innebär åtaganden för&lt;br&gt;lång eller kort tid. Lagrådet föreslår därför att uttrycken definieras i lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag beträffände 2 § bör en följdändring företas i&lt;br&gt;3 § första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av paragrafen öppnas möjlighet till nedsättning av kapital-&lt;br&gt;kravet för den specifika risken. Som framgår av författningskommenta-&lt;br&gt;ren skall enligt punkten 38 i bilaga I till direktivet 93/6/ EEG en aktie-&lt;br&gt;indextermin under vissa angivna förutsättningar inte vara föremål för&lt;br&gt;kapitalkrav för den specifika risken. Detta bör komma till uttryck i lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen behandlas garantigivning vid emissioner. Den ger möjlighet&lt;br&gt;att beräkna kapitalkravet på grund av positionsrisker enligt en alternativ&lt;br&gt;beräkningsmetod. Den alternativa metoden medger reduktion för sådana&lt;br&gt;positioner som tecknats eller garanterats av tredje man genom uttryckligt&lt;br&gt;avtal och tar hänsyn till den tid som förflutit från emissionen. Detta bör&lt;br&gt;komma till tydligare uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar kapitalkravet på grund av avvecklingsrisker. Som&lt;br&gt;framgår av författningskommentaren görs i punkt 1 i bilaga II till direk-&lt;br&gt;tivet undantag från kravet på kapitaltäckning för avvecklingsrisker beträf-&lt;br&gt;fande transaktioner i repor och omvända repor samt utlåning och lån av&lt;br&gt;värdepapper. Vid föredragningen har upplysts att avsikten är att Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall meddela bestämmelser härom. Lagrådet menar att&lt;br&gt;undantaget bör komma till uttryck i författningstexten. Samtidigt bör&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar företas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar kapitalkravet på grund av motpartsrisker. Som&lt;br&gt;framgår av författningskommentaren föreskrivs i punkten 4 i bilaga II till&lt;br&gt;direktivet särskilda beräkningsmetoder för repor och omvända repor och&lt;br&gt;utlåning och lån av värdepapper. I punkten 5 av samma bilaga föreskrivs&lt;br&gt;dessutom särskilda beräkningsmetoder för OTC-derivat. Enligt författ-&lt;br&gt;ningskommentaren är avsikten att dessa beräkningsmetoder skall beskri-&lt;br&gt;vas i föreskrifter meddelade av regeringen eller Finansinspektionen och&lt;br&gt;en hänvisning görs till 7 kap 17 § 5 i förslaget. Lagrådet menar att&lt;br&gt;undantaget från huvudregeln om hur motpartsriskema skall beräknas bör&lt;br&gt;komma till uttryck i författningstexten. Dessutom bör vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar företas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf behandlar kapitalkravet på grund av andra risker än som&lt;br&gt;avses i 2-6 §§. Enligt vad som upplysts vid föredragningen bör hänsyn&lt;br&gt;dessutom tas till vad som har avräknats från kapitalbasen med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 8 §. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller regler som begränsar institutens möjligheter till &amp;quot;ex-&lt;br&gt;ponering&amp;quot; gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes an-&lt;br&gt;knytning. Kundbegreppet används i detta sammanhang i vid bemärkelse&lt;br&gt;och skall omlätta också t.ex. ett aktiebolag som institutet förvärvar aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Begränsningarna skall alltså i princip gälla alla slags ekonomiska&lt;br&gt;engagemang i förhållande till en och samma fysiska eller juridiska per-&lt;br&gt;son. Denna vidsträckta betydelse av begreppet kund framgår emellertid&lt;br&gt;inte av lagtexten. Enligt Lagrådet behövs en uttrycklig bestämmelse i&lt;br&gt;ämnet. Det bör sålunda föreskrivas att med kund avses i fråga om place-&lt;br&gt;ringar i finansiella instrument emittenten eller om instrumenten har andra&lt;br&gt;finansiella instrument som underliggande tillgång, emittenten av denna&lt;br&gt;tillgång och fråga om andra fordringar eller åtaganden den som svarar för&lt;br&gt;fordringen eller åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om begreppet kund klargörs på detta sätt finns det enligt Lagrådets me-&lt;br&gt;ning inte något behov av att, som föreslagits i remissen, definiera be-&lt;br&gt;greppet exponering. 1 § första stycket kan därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot behövs det ett förtydligande av hur kapitalbasen skall beräknas&lt;br&gt;med avseende på exponeringar enligt 5 kap. Enligt det direktiv som&lt;br&gt;ligger till grund för kapitlet (92/121/EEG) är det meningen att kapital-&lt;br&gt;basen skall beräknas i enlighet med vad som anges i 2 kap. 6-8 §§. En&lt;br&gt;föreskrift härom bör tas in i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. de ändringar som Lagrådet sålunda förordar bör&lt;br&gt;kapitlet disponeras om. Den inledande paragrafen bör — med några&lt;br&gt;redaktionella ändringar — innehålla de centrala bestämmelserna om be-&lt;br&gt;gränsningar som i remissen bildar 3 §. Definitionen av &amp;quot;grupp av kunder&lt;br&gt;med inbördes anknytning&amp;quot; bör i likhet med remissen tas in i 2 §. Därvid&lt;br&gt;bör i punkt 2 orden &amp;quot;ekonomiska problem&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;finansiella&lt;br&gt;problem&amp;quot; för att uppnå överensstämmelse med ordalagen i EG-direktivet.&lt;br&gt;Paragrafen bör vidare utökas med ett andra stycke, där det av Lagrådet&lt;br&gt;föreslagna förtydligandet av kundbegreppet tas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § bör reglerna i remissförslagets 4 § om s.k. stora exponeringar tas&lt;br&gt;in som ett första stycke. Andra stycket bör innehålla den definition av&lt;br&gt;stora exponeringar som återfinns i 1 § andra stycket i remissförslaget. 4 §&lt;br&gt;i Lagrådets förslag motsvarar — med en redaktionell ändring — 6 § i&lt;br&gt;remissförslaget och i 5 § har tagits in den tidigare berörda regeln om hur&lt;br&gt;kapitalbasen skall bestämmas vid tillämpning av kapitlet. Slutligen har i&lt;br&gt;6 § angetts att kapitlet inte tillämpas på Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;(jämför 5 § remissförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs fullständig konsolidering i fråga om företag&lt;br&gt;som ingår i en finansiell företagsgrupp. För att i någon mån klargöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebörden av ordet konsolidering föreslår Lagrådet att i paragrafen upp- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;tas en hänvisning till den gruppbaserade redovisning som föreskrivs i 5 §. Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas konsolidering med utnyttjande av en kapitalandels-&lt;br&gt;metod. För att tydligare beskriva vad metoden innebär föreslår Lagrådet&lt;br&gt;att paragrafen får den lydelse som upptagits i bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 av denna paragraf behandlas underlåtenhet att nedbringa ex-&lt;br&gt;poneringar till de nivåer som föreskrivs i bl a punkten 3 av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna. Regleringen av en sådan underlåtenhet bör överföras&lt;br&gt;från förevarande paragraf till övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I punkten 6 av förevarande paragraf bemyndigas regeringen eller efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande Finansinspektionen att meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilka poster som utgör exponeringar. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;den bestämmelsen utgår med hänsyn till den föreslagna utformningen av&lt;br&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörel se&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver begränsningar för vissa värdepappersbolag att för-&lt;br&gt;värva placeringsaktier. Största tillåtna innehav bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;innehavens marknadsvärde jämfört med bolagets kapitalbas. Det innebär&lt;br&gt;att ett från böljan tillåtet kvalificerat innehav kan bli otillåtet, om&lt;br&gt;nämligen värdet på aktierna eller andelarna ökar i förhållande till kapi-&lt;br&gt;talbasen. Mot denna bakgrund föreskrivs i tredje stycket att om gränserna&lt;br&gt;efter ett förvärv överskrids, innehavet skall avvecklas i motsvarande mån&lt;br&gt;så snart det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna tredje stycket har en närmast identisk motsvarighet i&lt;br&gt;bl a 2 kap 15 a § tredje stycket bankrörelselagen (1987:617). Bestämmel-&lt;br&gt;sen måste ändå anses svår att förstå. Ordalagen utesluter inte att be-&lt;br&gt;stämmelsen tillämpas också på den situationen att ett värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;528&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ett första förvärv förvärvar placeringsaktier i strid med begräns-&lt;br&gt;ningarna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja missförstånd föreslår Lagrådet en uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse om att aktier som förvärvas i strid med första stycket snarast skall&lt;br&gt;avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår Lagrådet en särskild bestämmelse som behandlar den&lt;br&gt;situationen att aktier eller andelar förvärvats inom ramen för de gränser&lt;br&gt;som anges i första stycket men att gränserna därefter ändrats till följd av&lt;br&gt;förändringar i innehavens marknadsvärde eller värdepappersbolagets kapi-&lt;br&gt;talbas vilket fått till följd att aktierna eller andelarna inte längre ryms&lt;br&gt;inom de ifrågavarande gränserna. Lagrådet menar att i denna situation&lt;br&gt;bolaget bör vara skyldigt, så snart det kan ske utan förlust och senast&lt;br&gt;inom viss tid, förslagsvis två år, från den dag gränsen överskreds, att&lt;br&gt;avyttra överskjutande aktier eller andelar. Avyttring behöver dock ej ske&lt;br&gt;om förhållandet mellan det eller de kvalificerade innehaven och kapital-&lt;br&gt;basen vid utgången av tvåårsfristen åter är förenligt med första stycket.&lt;br&gt;Det är således förhållandena vid utgången av tvåårsfristen som är av-&lt;br&gt;görande för avyttringsplikten. Att bolaget under denna frist haft perioder&lt;br&gt;då de kvalificerade innehaven hållit sig inom de föreskrivna gränserna&lt;br&gt;befriar inte från skyldigheten att avyttra det överskott som finns på två-&lt;br&gt;årsdagen av det avyttringsgrundande överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår lagrådet att vissa redaktionella ändringar företas i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet att paragrafen får följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag, som har tillstånd att bedriva verksamhet som&lt;br&gt;avses i 4 § 4 och 5, får ha kvalificerade innehav av aktier eller andelar&lt;br&gt;i företag med annan verksamhet än finansiell verksamhet eller försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet endast i den mån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. summan av de kvalificerade innehaven motsvarar högst 60 % av bo-&lt;br&gt;lagets kapitalbas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kvalificerade innehavet i vaije enskilt företag motsvarar högst&lt;br&gt;15 % av bolagets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket gäller inte sådana innehav som avses&lt;br&gt;i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktie eller andel som förvärvats i strid med första stycket skall snarast&lt;br&gt;avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier eller andelar förvärvats inom ramen för de gränser som an-&lt;br&gt;ges i första stycket och förändras därefter förhållandet mellan det eller de&lt;br&gt;kvalificerade innehaven och kapitalbasen så att gränserna överskrids,&lt;br&gt;skall bolaget så snart det kan ske utan förlust och senast två år från den&lt;br&gt;dag gränsen överskreds avyttra överskjutande aktier eller andelar. Avytt-&lt;br&gt;ring behöver dock ej ske om förhållandet mellan det eller de kvali-&lt;br&gt;ficerade innehaven och kapitalbasen vid utgången av den angivna tvåårs-&lt;br&gt;fristen åter är förenligt med första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;529&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till Lagrådets protokoll 1994-10-24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Kapitalkrav och kapitalbas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett institut skall vid vaije tidpunkt ha en kapitalbas som motsvarar&lt;br&gt;summan av kapitalbaserna för kreditrisker enligt 2 § och för marknads-&lt;br&gt;risker enligt 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En och samma mängd av kapitalbasen får inte användas för att samti-&lt;br&gt;digt täcka både kreditrisker och marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att uppfylla kapitalkravet för kreditrisker skall institutet ha en&lt;br&gt;kapitalbas, beräknad enligt 6 och 7 §§, som motsvarar minst 8 % av vär-&lt;br&gt;det av institutets tillgångar och åtaganden beräknat enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att uppfylla kapitalkravet för marknadsrisker skall institutet ha en&lt;br&gt;kapitalbas, beräknad enligt 6-8 § §, som täcker marknadsrisker beräknade&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett institut får, efter medgivande av Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap. 2-7 §§ och för valutakursrisker enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 § som hänför sig till det handelslager som avses i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;beräkna kapitalkravet enligt 2 §, om summan av marknadsvärdet av posi-&lt;br&gt;tionerna i handelslagret och oreglerade fordringar hänförliga till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala balans-&lt;br&gt;omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner ecu,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala balans-&lt;br&gt;omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte heller&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Även om kraven enligt 2-4 §§ är uppfyllda får ett värdepappersbolags&lt;br&gt;kapitalbas, beräknad enligt 6-8 §§, aldrig understiga ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar 25 % av bolagets fästa omkostnader för det föregående året eller,&lt;br&gt;om bolagets verksamhet pågått i mindre än ett år, 25 % av de fästa om-&lt;br&gt;kostnader som angetts i bolagets verksamhetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;531&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omfattningen av bolagets verksamhet ändrats väsentligt sedan det&lt;br&gt;föregående året eller om Finansinspektionen finner att verksamhetsplanen&lt;br&gt;behöver korrigeras, får inspektionen besluta om ändring av kapitalkravet&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 §. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälf-&lt;br&gt;ten av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reserv-&lt;br&gt;fonder, i föreningsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser&lt;br&gt;samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapi-&lt;br&gt;tal skall undantas uppskrivningsfonder, om inte Finansinspektionen efter&lt;br&gt;särskild prövning godkänt att sådana fonder får räknas till det primära&lt;br&gt;kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag kapitalandelen&lt;br&gt;av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen av det belopp som&lt;br&gt;svarar mot bankens eller bolagets reserver till följd av avskrivning på&lt;br&gt;egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära&lt;br&gt;kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar högst 20 % av det nominella värdet för vaije helt år som återstår&lt;br&gt;till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande&lt;br&gt;av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Från det primära kapitalet skall institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgoodwill), som redovisas i institutet. Från&lt;br&gt;summan av det primära och det supplementära kapitalet enligt 6 § andra-&lt;br&gt;fjärde styckena skall institutet räkna av det bokförda värdet av vad som&lt;br&gt;har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som&lt;br&gt;driver försäkringsverksamhet eller något slag av finansiell verksamhet&lt;br&gt;som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet&lt;br&gt;uppgår till högst 5 % av företagets eget kapital eller motsvarande och det&lt;br&gt;sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger 10 % av&lt;br&gt;institutets eget kapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras&lt;br&gt;för tillskott som belöper på företag som omfattas av gruppbaserad redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;532&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visning enligt 6 kap. genom fullständig konsolidering eller genom en&lt;br&gt;klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För att uppfylla de kapitalkrav som avses i 3 och 5 §§ får institutet&lt;br&gt;till kapitalbasen räkna även andra poster än dem som anges i 6 §, såsom&lt;br&gt;nettovinster hänförliga till institutets handelslager och förlagslån med en&lt;br&gt;ursprunglig löptid på minst två år. Från kapitalbasen skall institutet räkna&lt;br&gt;av icke likvida tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kapitalkrav för kreditrisker och för marknadsrisker enligt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande&lt;br&gt;till ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret.&lt;br&gt;Tillgångar och åtaganden delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremi ssväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank&lt;br&gt;eller Europeiska gemenskaperna svarar, om placeringen eller fordran&lt;br&gt;gäller i den utländska statens eller gemenskapens valuta och är refinan-&lt;br&gt;sierad i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de ut-&lt;br&gt;ländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säker-&lt;br&gt;heten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna pensionsfonden, ett&lt;br&gt;kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år&lt;br&gt;för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka&lt;br&gt;säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säker-&lt;br&gt;heten utgörs av panträtt i bostadsfästighet eller tomträtt till sådan fastighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild värde-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övriga placeringar, garantiförbindelser och andra åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som enligt 2 kap. 7 § första och andra meningarna&lt;br&gt;skall räknas av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2 kap. 7 § sista meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana icke likvida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp&lt;br&gt;som institutet och om omfattas av bestämmelser om fullständig konsolide-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmelser&lt;br&gt;om fullständig konsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena&lt;br&gt;tas upp till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalkravet för marknadsrisker enligt 2 kap. 4 § bestäms enligt 1 §&lt;br&gt;med det tillägget att även tillgångar och åtaganden som ingår i handels-&lt;br&gt;lagret beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Kapitalkrav för marknadsrisker enligt 2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Positionsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalkravet för ränteanknutna finansiella instrument som ingår i ett&lt;br&gt;instituts handelslager bestäms på grundval av emittentens kreditvärdighet&lt;br&gt;och instrumentens löptid. Kapitalkravet omfattar specifik och generell risk&lt;br&gt;i positionerna. Vid beräkning av kapitalkravet får institutet mot varandra&lt;br&gt;räkna av positioner vilkas värde ökar vid ökning av instrumentets eller&lt;br&gt;underliggande instruments värde (långa positioner) och övriga positioner&lt;br&gt;(korta positioner) i finansiella instrument, om instrumenten är av samma&lt;br&gt;slag och utgivna av samma emittent eller, i fråga om finansiella instru-&lt;br&gt;ment med andra finansiella instrument som underliggande tillgång, om&lt;br&gt;den underliggande tillgången utgörs av instrument som uppfyller dessa&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet avseende den specifika risken skall&lt;br&gt;de ränteanknutna finansiella instrumenten delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är svenska staten, en svensk kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är någon utländsk stat eller centralbank som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig&lt;br&gt;samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för vilka säkerheten utgörs av placeringar eller fordringar som anges&lt;br&gt;i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i&lt;br&gt;någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag&lt;br&gt;i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. där emittenten är någon av de internationella utvecklingsbanker som&lt;br&gt;regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar&lt;br&gt;som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som uppfyller särskilda krav i fråga om marknadsnotering, likviditet&lt;br&gt;och kreditvärdighet hos emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Övriga placeringar och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall i vaije enskild valuta&lt;br&gt;motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i andra stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0,25 %, 1,00 % och 1,60 % av summan av de poster som anges i&lt;br&gt;andra stycket B, beroende på om den återstående löptiden är högst&lt;br&gt;6 månader, mellan 6 och 24 månader respektive över 24 månader, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 % av summan av de poster som anges i andra stycket C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall i vaije enskild valuta be-&lt;br&gt;stämmas enligt antingen en löptidsbaserad eller en durationsbaserad me-&lt;br&gt;tod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kapitalkravet för aktier och aktieanknutna finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i ett instituts handelslager skall motsvara dels 4 % av institutets&lt;br&gt;bruttoposition i sådana instrument (specifik risk), dels 8 % av institutets&lt;br&gt;nettoposition i sådana instrument (generell risk). Vid beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkravet får institutet räkna av långa och korta positioner i samma finan-&lt;br&gt;siella instrument mot varandra, om instrumenten är av samma slag och&lt;br&gt;utgivna av samma emittent eller, i fråga om finansiella instrument med&lt;br&gt;andra finansiella instrument som underliggande tillgång, om den under-&lt;br&gt;liggande tillgången utgörs av instrument som uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken får sättas ned till 2 %, om posi-&lt;br&gt;tionerna i aktier och aktieanknutna finansiella instrument uppfyller sär-&lt;br&gt;skilda krav i fråga om säkerhet, likviditet och riskspridning. Beträffande&lt;br&gt;aktieindexterminer får kapitalkravet för den specifika risken efterges, om&lt;br&gt;indexterminen omsätts på börs och uppfyller särskilda krav i fråga om&lt;br&gt;riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett institut som garanterar en emission av fondpapper får, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen, vid beräkning av kapitalkravet for risker&lt;br&gt;som ett sådant åtagande innebär, i stället för vad som sägs i 2 och 3 §§,&lt;br&gt;använda en särskild metod enligt vilken institutet vid beräkning av sina&lt;br&gt;nettopositioner får göra avdrag med sådana delar av emission som teck-&lt;br&gt;nats eller genom avtal garanterats av tredje man. Vid beräkning enligt&lt;br&gt;denna metod skall dessutom beaktas den tid som förflutit efter det att ins-&lt;br&gt;titutet blivit bundet av sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett institut har gjort en transaktion i finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i handelslagret och transaktionen inte har fullföljts på avtalad av-&lt;br&gt;vecklingsdag, skall kapitalkravet för instrument som omfattas av transak-&lt;br&gt;tionen bestämmas med hänsyn till den risk för förlust som institutet ut-&lt;br&gt;sätts för på grund härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet enligt första stycket skall beräknas på grundval av dels&lt;br&gt;skillnaden mellan avtalat pris för de finansiella instrumenten och deras&lt;br&gt;gällande marknadsvärde, dels den tid som förflutit från avtalad avveck-&lt;br&gt;lingsdag. Efter medgivande av Finansinspektionen får kapitalkravet i&lt;br&gt;stället beräknas med utgångspunkt i det avtalade priset och den tid som&lt;br&gt;förflutit från avtalad avvecklingsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte återköpsavtal&lt;br&gt;(repor och omvända repor) eller värdepapperslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett institut har betalat för finansiella instrument som ingår i&lt;br&gt;handelslagret innan dessa har mottagits eller levererat instrumenten utan&lt;br&gt;att likvid erhållits för dem skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av&lt;br&gt;värdet av de finansiella instrumenten eller likviden sedan värdet multi-&lt;br&gt;plicerats med det riskvikttal som enligt andra stycket gäller för motparten&lt;br&gt;i transaktionen. Om transaktionen gjorts över en stats gräns gäller vad nu&lt;br&gt;sagts endast om en eller flera dagar har förflutit efter det att betalningen&lt;br&gt;eller leveransen ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket avsedda riskvikttalet utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. 0 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med&lt;br&gt;befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. 20 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk börs eller clearingorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de ut-&lt;br&gt;ländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag i någon av de ut-&lt;br&gt;ländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en börs eller clearingorganisation i någon av de utländska stater som&lt;br&gt;regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon av de internationella utvecklingsbanker som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 100 % för övriga motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte återköpsavtal&lt;br&gt;(repor och omvända repor), värdepapperslån och OTC-derivat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För resultatförda men oreglerade fordringar såsom avgifter, provi-&lt;br&gt;sioner, räntor och utdelningar som är hänförliga till poster i handelslagret&lt;br&gt;skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av fordran sedan denna multiplice-&lt;br&gt;rats med det riskvikttal som enligt 6 § gäller för motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte om kapitalkrav enligt 2-6 §§ gäller för&lt;br&gt;posterna eller dessa har räknats av från kapitalbasen enligt 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\blutakursrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta för hela verk-&lt;br&gt;samheten överstiger 2 % av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8 §§ skall kapi-&lt;br&gt;talkravet motsvara 8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta avses den högsta&lt;br&gt;summan av ett instituts korta nettopositioner eller långa nettopositioner&lt;br&gt;i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen.&lt;br&gt;Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfettas av&lt;br&gt;mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod an-&lt;br&gt;vändas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Stora exponeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Värdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av&lt;br&gt;kunder med inbördes anknytning får inte överstiga 25 % av institutets&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning är mo-&lt;br&gt;derföretag eller dotterföretag till institutet eller dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget, får värdet av exponeringen inte överstiga 20 % av insti-&lt;br&gt;tutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om institutet i ett fell som avses i andra stycket är en bank och moder-&lt;br&gt;företaget inte är ett institut, ett försäkringsföretag eller motsvarande ut-&lt;br&gt;ländskt företag, får värdet av exponeringen inte överstiga 10 % av bank-&lt;br&gt;ens kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med en grupp av kunder med inbördes anknytning avses två eller&lt;br&gt;flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en&lt;br&gt;helhet från risksynpunkt därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon av dem har, direkt eller indirekt, ägarinflytande över en eller&lt;br&gt;flera av de övriga i gruppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes&lt;br&gt;anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan beferas råka i betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kund avses i fråga om placeringar i finansiella instrument emitten-&lt;br&gt;ten eller, om instrumentet har andra finansiella instrument som under-&lt;br&gt;liggande tillgång, emittenten av denna tillgång och i fråga om andra ford-&lt;br&gt;ringar eller åtaganden den som svarar för fordringen eller åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det sammanlagda värdet av ett instituts stora exponeringar får inte&lt;br&gt;överstiga 800 % av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor exponering är en exponering som ett institut har gentemot en&lt;br&gt;kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning när värdet av ex-&lt;br&gt;poneringen är 10 % eller mer av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;inte räknas in de poster som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutatransaktioner omfettas inte exponeringar som uppkommer i&lt;br&gt;samband med normal avveckling av en transaktion under två dygn efter&lt;br&gt;betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instrument omfettas inte&lt;br&gt;exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en&lt;br&gt;transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning&lt;br&gt;har skett eller de finansiella instrumenten har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att även andra poster än de som anges i&lt;br&gt;första stycket inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts&lt;br&gt;exponeringar enligt detta kapitel, om kreditrisken är låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid tillämpning av 1 och 3 §§ skall kapitalbasen bestämmas enligt&lt;br&gt;2 kap. 6-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Detta kapitel tillämpas inte på Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Finansiella företagsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tillämpningen av 3 och 4 §§ skall för en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;upprättas gruppbaserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning skall upprättas med tillämpning av de regler&lt;br&gt;som gäller för upprättandet av koncembalansräkning och koncemresultat-&lt;br&gt;räkning enligt 4 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617), om en bank in-&lt;br&gt;går i företagsgruppen, och enligt 11 kap. 11 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) i övriga fäll. Vad nu sagts gäller inte om annat följer av&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid upprättande av den redovisning som avses i 5 § skall de företag&lt;br&gt;som ingår i den finansiella företagsgruppen konsolideras fullständigt om&lt;br&gt;inte annat följer av 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett företag som det finns ägarintresse i enligt 1 § första stycket 2&lt;br&gt;skall konsolideras enligt en metod med utgångspunkt i den andel som ins-&lt;br&gt;titutet eller holdingföretaget med finansiell verksamhet äger i det företag&lt;br&gt;i vilket ägarintresset finns (klyvningsmetod).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I de fäll som avses i 2 § får Finansinspektionen medge antingen att&lt;br&gt;konsolideringen sker på det sätt som anges i 7 § eller att redovisningen&lt;br&gt;sker till det bokförda värdet med hänsyn till innehavs- och resultatandelen&lt;br&gt;i det företag som det finns ägarintresse i eller kapitalbindningar till (kapi-&lt;br&gt;talandelsmetod).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av kapitalbas m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall bestämmas i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 2 kap. 6-8 §§. Även den del av kapital-&lt;br&gt;basen som belöper på minoritetsandelar skall ingå. Goodwill som belöper&lt;br&gt;på företag som omfättas av gruppbaserad redovisning skall räknas av från&lt;br&gt;primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisker skall tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalkrav för marknadsrisker skall reglerna i 4 kap. 2-8 §§&lt;br&gt;tillämpas. Exponeringar skall bestämmas på sätt som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ett moderföretag är ett institut skall vid beräkningen av de i&lt;br&gt;5 kap. angivna gränsvärdena inte medräknas exponeringar som koncern-&lt;br&gt;företag som är institut har gentemot andra koncernföretag som står under&lt;br&gt;tillsyn av Finansinspektionen och omfattas av samma gruppbaserade redo-&lt;br&gt;visning som moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att första stycket skall tillämpas även på&lt;br&gt;en koncern i vilken moderföretaget är ett i Sverige etablerat holdingföre-&lt;br&gt;tag med finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 92/121/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 21 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och&lt;br&gt;tredje meningarna i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv ligger i linje med de mål som ställs upp i&lt;br&gt;kommissionens vitbok om genomförandet av den inre&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De väsentliga reglerna för övervakning av kreditinstituts stora&lt;br&gt;exponeringar bör harmoniseras. Medlemsstaterna bör ha&lt;br&gt;möjlighet att införa strängare regler än dem som följer av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv har varit föremål för samråd med Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén som i enlighet med artikel 6.4 i rådets&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 om rätten att&lt;br&gt;starta och driva verksamhet i kreditinstitut&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; har att lämna&lt;br&gt;förslag till kommissionen i syfte att samordna de koefficienter&lt;br&gt;som används i medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' EGT nr C 123, 9.5.1991, s. 18 och&lt;br&gt;EGT nr C 175, 11.7.1992, s. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 150, 15.6.1992, s. 74 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 337, 21.12.1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr C 339, 31.12.1991, s. 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30. Direktivet är senast ändrat&lt;br&gt;genom direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning och kontroll av ett kreditinstituts exponeringar&lt;br&gt;ingår som en integrerad del av tillsynen över institutet. En&lt;br&gt;alltför stor koncentration av exponeringar gentemot en enskild&lt;br&gt;kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning kan&lt;br&gt;medföra oacceptabelt hög förlustrisk. Ett sådant förhållande&lt;br&gt;kan äventyra ett kreditinstituts soliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma riktlinjer för övervakning och kontroll av&lt;br&gt;kreditinstituts stora exponeringar infördes ursprungligen&lt;br&gt;genom kommissionens rekommendation 87/62/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Detta&lt;br&gt;instrument valdes eftersom det medgav en gradvis anpassning&lt;br&gt;av gällande regler och införande av nya regler utan att&lt;br&gt;gemenskapens banksystem stördes. När nu denna första fas är&lt;br&gt;förbi bör ett bindande direktiv antas som är tillämpligt på alla&lt;br&gt;kreditinstitut i gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en integrerad bankmarknad konkurrerar kreditinstitut direkt&lt;br&gt;med varandra, och kraven på övervakning bör därför vara&lt;br&gt;likvärdiga i hela gemenskapen. För att detta skall uppnås kan&lt;br&gt;det inte helt lämnas åt medlemsstaterna att självständigt&lt;br&gt;fastställa kriterierna för att bestämma riskkoncentrationen,&lt;br&gt;utan dessa måste underkastas juridiskt bindande regler på&lt;br&gt;gemenskapsnivå. Gemenskapens intresse tjänas därför bäst&lt;br&gt;genom att enhetliga regler antas, eftersom detta förebygger&lt;br&gt;skillnader i konkurrensvillkoren samtidigt som gemenskapens&lt;br&gt;banksystem stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den särskilda redovisningsteknik som skall&lt;br&gt;tillämpas vid beräkning av exponeringar hänvisas till rådets&lt;br&gt;direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut&lt;br&gt;och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella&lt;br&gt;institut&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 33. 4.2.1987, s. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; EGT nr L 372, 31.12.1986, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 89/647/EEG av den 18 december 1989 om&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; innehåller en&lt;br&gt;förteckning över kreditrisker som kreditinstitut kan ådra sig.&lt;br&gt;Denna förteckning bör därför användas för att definiera&lt;br&gt;exponering vid tillämpning av detta direktiv. Det är dock inte&lt;br&gt;lämpligt att som princip hänvisa till de vikttal och risknivåer&lt;br&gt;som fastställs i det direktivet. Syftet med dem var att skapa ett&lt;br&gt;generellt kapitaltäckningskrav för att täcka kreditrisker i&lt;br&gt;kreditinstitut. Syftet med regleringen av stora exponeringar är&lt;br&gt;att begränsa den maximala förlust som ett kreditinstitut kan&lt;br&gt;ådra sig genom en enskild kund eller grupp av kunder med&lt;br&gt;inbördes anknytning. Det är därför lämpligt att inta en&lt;br&gt;försiktig hållning vid tillämpningen och att vid beräkning av&lt;br&gt;en exponering som en huvudregel utgå från det nominella&lt;br&gt;beloppet utan hänsyn till vikttal eller risknivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kreditinstitut exponerar sig gentemot sitt moderföretag&lt;br&gt;eller gentemot andra dotterföretag till moderföretaget, är&lt;br&gt;särskild försiktighet påkallad. Kreditinstituts exponeringar&lt;br&gt;måste handhas på ett helt självständigt sätt i enlighet med&lt;br&gt;principerna om sund bankledning utan hänsyn till andra&lt;br&gt;omständigheter än dessa principer. Rådets andra direktiv&lt;br&gt;89/646/EEG av den 15 december 1989 om samordning av&lt;br&gt;lagar och andra författningar om rätten att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; föreskriver för det fall att personer&lt;br&gt;som har ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut utövar sitt&lt;br&gt;inflytande direkt eller indirekt på ett sätt som är ägnat att vara&lt;br&gt;till förfång för en sund och ansvarsfull ledning av institutet, att&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna skall vidta lämpliga åtgärder för&lt;br&gt;att detta förhållande skall upphöra. När det gäller stora&lt;br&gt;exponeringar bör särskilda normer fastställas för dem som ett&lt;br&gt;kreditinstitut gör gentemot sin egen företagsgrupp, och i&lt;br&gt;sådana fall är det motiverat med strängare regler än för andra&lt;br&gt;exponeringar. Strängare regler bör dock inte tillämpas om&lt;br&gt;moderföretaget är finansiellt holdingföretag eller kreditinstitut&lt;br&gt;eller om övriga dotterföretag är antingen kreditinstitut eller&lt;br&gt;finansinstitut eller företag som tillhandahåller bankanknutna&lt;br&gt;tjänster under förutsättning att samtliga företag i gruppen&lt;br&gt;omfattas av tillsynen över kreditinstitutet på grundval av&lt;br&gt;sammanställning. I sådana fall möjliggör den gruppbaserade&lt;br&gt;övervakningen av företagen i gruppen tillräckligt effektiv&lt;br&gt;tillsyn utan att hårdare begränsningar av exponeringarna&lt;br&gt;behöver införas. Med detta tillvägagångssätt uppmuntras också&lt;br&gt;bankgrupper att organisera sig så att gruppbaserad&lt;br&gt;övervakning blir möjlig, vilket är önskvärt eftersom det&lt;br&gt;möjliggör en mer övergripande övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1. Direktivet är ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 92/30/EEG (EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa harmoniserad tillämpning av detta direktiv&lt;br&gt;skall medlemsstaterna ges möjlighet att införa de nya&lt;br&gt;gränserna i två steg. För mindre kreditinstitut kan en längre&lt;br&gt;övergångstid vara motiverad eftersom en alltför snabb&lt;br&gt;tillämpning av 25-procentsregeln skulle kunna leda till att&lt;br&gt;deras utlåningsverksamhet minskar alltför snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktiv 89/646/EEG tillerkändes kommissionen&lt;br&gt;genomförandebefogenheter av samma slag som de rådet&lt;br&gt;förbehöll sig i direktiv 89/299/EEG om kapitalbasen i&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till banksektorns speciella karaktär är det lämpligt&lt;br&gt;att ge den kommitté som har inrättats genom artikel 22 i&lt;br&gt;direktiv 89/646/EEG i uppdrag att biträda kommissionen vid&lt;br&gt;utövandet av de befogenheter som tillerkänts den i enlighet&lt;br&gt;med det förfarande som föreskrivs i artikel 2 (förfarande 3,&lt;br&gt;variant b) i rådets beslut 87/373/EEG av den 13 juli 1987,&lt;br&gt;genom vilket villkoren för kommissionens utövande av&lt;br&gt;genomförandebefogenhetema fastställdes&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övervakning av stora exponeringar i verksamhet&lt;br&gt;som huvudsakligen är utsatt för marknadsrisker kan nödvändig&lt;br&gt;samordning av övervakningsmetoderna säkerställas genom en&lt;br&gt;gemenskapsrättsakt om kapitalkrav för värdepappersföretag&lt;br&gt;och kreditinstitut. Detta innebär till dess att&lt;br&gt;gemenskapslagstiftning om ovan nämnda stora exponeringar&lt;br&gt;antas att övervakningen av stora exponeringar som avser&lt;br&gt;verksamhet som huvudsakligen är utsatt för marknadsrisker,&lt;br&gt;såsom handelslager, garantiåtaganden vid emissioner av&lt;br&gt;värdepapper och fordringar i samband med avveckling av&lt;br&gt;värdepapperstransaktioner får överlämnas till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i varje medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv används följande beteckningar med de&lt;br&gt;betydelser som här anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG,&lt;br&gt;inklusive ett sådant kreditinstituts filialer i tredjeland,&lt;br&gt;samt alla privata eller offentliga företag, inklusive deras&lt;br&gt;filialer, som motsvarar definitionen i artikel 1 första&lt;br&gt;strecksatsen i direktiv 77/780/EEG och som är&lt;br&gt;auktoriserade i tredjeland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 124, 5.5.1989, s. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;542&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;behöriga myndigheter: behöriga myndigheter enligt&lt;br&gt;definitionen i artikel 1 nionde strecksatsen i rådets&lt;br&gt;direktiv 92/30/EEG av den 6 april 1992 om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;moderföretag: ett moderföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1 sjunde strecksatsen i direktiv 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1 åttonde strecksatsen i direktiv 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;finansiellt holdingföretag: ett finansiellt holdingföretag&lt;br&gt;enligt definitionen i artikel 1 tredje strecksatsen i&lt;br&gt;direktiv 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;finansinstitut: ett finansinstitut enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1 andra strecksatsen i direktiv 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;företag som tillhandahåller bankanknutna tjänster: ett&lt;br&gt;företag enligt definitionen i artikel 1 femte strecksatsen&lt;br&gt;i direktiv 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;exponeringar: de tillgångsposter och poster utanför&lt;br&gt;balansräkningen som avses i artikel 6 i direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG och i bilaga 1 och 3 till det direktivet utan&lt;br&gt;tillämpning av de vikttal eller risknivåer som anges där.&lt;br&gt;Sådana risker som avses i ovan nämnda bilaga 3&lt;br&gt;beräknas enligt en av de metoder som anges i bilaga 2&lt;br&gt;till direktivet utan tillämpning av viktning for&lt;br&gt;motpartsrisk. Alla poster som i sin helhet täcks av eget&lt;br&gt;kapital får med de behöriga myndigheternas medgivande&lt;br&gt;undantas från definitionen av exponeringar under&lt;br&gt;förutsättning att detta egna kapital inte ingår i&lt;br&gt;beräkningen av kapitaltäckningsgraden eller andra&lt;br&gt;beräkningskvoter för övervakning som fastställts i&lt;br&gt;gemenskapslagstiftning. Exponeringar omfattar inte&lt;br&gt;följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vid valutatransaktioner: exponeringar som&lt;br&gt;uppkommer i samband med normal avveckling av&lt;br&gt;en transaktion under två dygn efter betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vid köp eller försäljning av värdepapper:&lt;br&gt;exponeringar som uppkommer i samband med&lt;br&gt;normal avveckling av en transaktion under fem&lt;br&gt;vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning&lt;br&gt;har skett eller värdepapperen har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;A:&amp;nbsp;den&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;som avses&amp;nbsp;&amp;nbsp;i artikel 2.1&amp;nbsp;&amp;nbsp;andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strecksatsen i direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;B:&amp;nbsp;den&amp;nbsp;zon&amp;nbsp;som avses&amp;nbsp;&amp;nbsp;i artikel 2.1&amp;nbsp;&amp;nbsp;tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strecksatsen i direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kapitalbas: ett kreditinstituts kapitalbas enligt&lt;br&gt;definitionen i direktiv 89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ägarinflytande: förhållandet mellan ett moderföretag och&lt;br&gt;ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1 i direktiv&lt;br&gt;83/349/EEG eller ett förhållande av samma slag mellan&lt;br&gt;en fysisk eller juridisk person och ett företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) &amp;nbsp;&amp;nbsp;grupp av kunder med inbördes anknytning: två eller&lt;br&gt;flera fysiska eller juridiska personer som om inte annat&lt;br&gt;visas utgör en helhet ur risksynpunkt därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;någon av dem har direkt eller indirekt&lt;br&gt;ägarinflytande över den eller de andra, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;de utan att stå i sådant förhållande som avses i&lt;br&gt;första strecksatsen har sådan inbördes anknytning&lt;br&gt;att någon eller samtliga av de övriga kan befaras&lt;br&gt;råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas&lt;br&gt;av ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv gäller för kreditinstitut med sådan auktorisation&lt;br&gt;som avses i artikel 3 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna behöver dock inte tillämpa detta direktiv på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de institut som anges i artikel 2.2 i direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de institut i samma medlemsstat som enligt definitionen&lt;br&gt;i artikel 2.4 a i direktiv 77/780/EEG är underställda en&lt;br&gt;i den medlemsstaten etablerad central företagsenhet&lt;br&gt;under förutsättning att helheten, bestående av den&lt;br&gt;centrala företagsenheten och underställda institut, är&lt;br&gt;underkastad samlad övervakning. Vad som nu sagts&lt;br&gt;påverkar inte tillämpningen av detta direktiv på den&lt;br&gt;centrala företagsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering av stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett kreditinstituts exponering gentemot en kund eller en&lt;br&gt;grupp av kunder med inbördes anknytning skall anses&lt;br&gt;som en större exponering när värdet uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 10 procent av kreditinstitutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;543&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut skall rapportera alla sådana stora&lt;br&gt;exponeringar som avses i punkt 1 till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna. Medlemsstaterna skall föreskriva att&lt;br&gt;rapporteringen skall ske enligt en av följande metoder. De får&lt;br&gt;bestämma vilken av metoderna som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rapportering av alla stora exponeringar minst en gång&lt;br&gt;om året samt rapportering under året av alla nya stora&lt;br&gt;exponeringar och alla ökningar av befintliga&lt;br&gt;exponeringar som uppgår till minst 20 procent i&lt;br&gt;förhållande till den senaste rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rapportering av alla stora exponeringar minst fyra&lt;br&gt;gånger om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exponeringar som har undantagits enligt artikel 4.7 a-d&lt;br&gt;och f-h behöver dock inte rapporteras på det sätt som&lt;br&gt;föreskrivs i punkt 2. För sådana exponeringar som avses i&lt;br&gt;artikel 4.7 e och i-s samt i artikel 4.8-10 får rapporteringen&lt;br&gt;inskränkas till två gånger om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall kräva att varje&lt;br&gt;kreditinstitut har sunda förvaltnings- och redovisningsmetoder&lt;br&gt;samt lämpliga interna kontrollrutiner för att kunna identifiera&lt;br&gt;och registrera alla stora exponeringar och senare ändringar av&lt;br&gt;dessa i enlighet med definitionerna och kraven i detta direktiv&lt;br&gt;och för an kunna övervaka dessa exponeringar mot bakgrund&lt;br&gt;av kreditinstitutets egen strategi vad gäller exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kreditinstitut åberopar punkt 3, skall institutet bevara&lt;br&gt;uppgifter om de skäl som åberopats i minst ett år efter det att&lt;br&gt;det förhållande som föranledde undantaget inträffade, så att de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna kan fastställa om undantaget alltjämt&lt;br&gt;är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut får inte exponera sig gentemot en kund&lt;br&gt;eller grupp av kunder med inbördes anknytning om värdet&lt;br&gt;överstiger 25 procent av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När en kund eller grupp av kunder med inbördes&lt;br&gt;anknytning är moderföretag eller dotterföretag till&lt;br&gt;kreditinstitutet eller ett eller flera dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget, skall den procentsats som anges i punkt 1&lt;br&gt;minskas till 20 procent. Medlemsstaterna får dock undanta&lt;br&gt;exponeringar gentemot sådana kunder från 20-procentsgränsen&lt;br&gt;om de föreskriver särskild övervakning av sådana&lt;br&gt;exponeringar genom andra åtgärder eller förfaranden. De skall&lt;br&gt;i så fall underrätta kommissionen och Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén om de åtgärderna eller förfarandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut får inte göra stora exponeringar som&lt;br&gt;sammanlagt överstiger 800 procent av institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får sätta lägre gränser än dem som&lt;br&gt;anges i punkt 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut skall vid varje tidpunkt iaktta de i&lt;br&gt;punkt 1-3 föreskrivna gränserna för sina exponeringar. Om&lt;br&gt;exponeringarna i undantagsfall överstiger dessa gränser skall&lt;br&gt;detta förhållande utan dröjsmål anmälas till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna som, när omständigheterna föranleder det, får&lt;br&gt;medge kreditinstitutet en viss tidsfrist inom vilken det skall se&lt;br&gt;till att gränsvärdena iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får från tillämpningen av punkt 1-3&lt;br&gt;helt eller delvis undanta exponeringar gentemot&lt;br&gt;kreditinstitutets moderföretag, gentemot andra dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget eller gentemot egna dotterföretag under&lt;br&gt;förutsättning att dessa företag omfattas av sådan gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn som kreditinstitutet självt är underkastat enligt direktiv&lt;br&gt;92/30/EEG eller av motsvarande regler i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får helt eller delvis undanta följande&lt;br&gt;exponeringar från tillämpningen av punkt 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar på&lt;br&gt;centralregeringar och centralbanker i zon A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar på Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar för vilka&lt;br&gt;centralregeringar eller centralbanker i zon A eller&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna har lämnat uttryckliga&lt;br&gt;garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra exponeringar gentemot centralregeringar eller&lt;br&gt;centralbanker i zon A eller gentemot Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna, eller exponeringar garanterade av&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra&lt;br&gt;exponeringar gentemot centralregeringar eller&lt;br&gt;centralbanker i zon B om de är angivna i, och i&lt;br&gt;förekommande fall finansierade i, låntagarnas nationella&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det&lt;br&gt;enligt de behöriga myndigheternas bedömning finns&lt;br&gt;betryggande säkerhet i form av värdepapper utgivna av&lt;br&gt;centralregeringar eller centralbanker i zon A eller av&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna eller av en medlemsstats&lt;br&gt;regionala eller lokala myndigheter för vilka 0 procents&lt;br&gt;vikt gäller beträffande soliditet enligt artikel 7 i direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter och andra exponeringar för vilka det&lt;br&gt;enligt de behöriga myndigheternas bedömning finns&lt;br&gt;betryggande säkerhet i form av kontanta medel insatta&lt;br&gt;hos det långivande institutet eller hos ett kreditinstitut&lt;br&gt;som är moderföretag eller dotterföretag till det&lt;br&gt;långivande institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;544&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter och andra exponeringar for vilka det&lt;br&gt;enligt de behöriga myndigheternas bedömning finns&lt;br&gt;betryggande säkerhet i form av depositionsbevis,&lt;br&gt;utgivna av det långivande institutet eller av ett&lt;br&gt;kreditinstitut som är moderföretag eller dotterföretag till&lt;br&gt;detta och förvarade hos något av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra&lt;br&gt;exponeringar gentemot kreditinstitut med en löptid av&lt;br&gt;högst ett år och som inte ingår i institutens kapitalbas&lt;br&gt;enligt definitionen i direktiv 89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar på och andra&lt;br&gt;exponeringar gentemot institut som inte är kreditinstitut&lt;br&gt;men som uppfyller villkoren i artikel 8.2 i direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG och som har en löptid av högst ett år och&lt;br&gt;för vilka det finns säkerhet enligt samma punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Växlar och andra liknande skuldebrev med en löptid av&lt;br&gt;högst ett år och med underskrift av andra kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sådana räntebärande värdepapper som avses i artikel&lt;br&gt;22.4 i direktiv 85/611/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) &amp;nbsp;&amp;nbsp;I avvaktan på en senare samordning, innehav i sådana&lt;br&gt;försäkringsbolag som avses i artikel 12.3 i direktiv&lt;br&gt;89/646/EEG upp till 40 procent av kapitalbasen i det&lt;br&gt;kreditinstitut som förvärvar innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångsposter som utgörs av fordringar på regionala&lt;br&gt;eller centrala kreditinstitut till vilka det långivande&lt;br&gt;institutet är knutet genom en sammanslutning enligt&lt;br&gt;bestämmelser i lag, bolagsordning eller motsvarande&lt;br&gt;och som enligt dessa bestämmelser är ansvariga för&lt;br&gt;likviditetsutjämningar inom sammanslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exponeringar för vilka det enligt de behöriga&lt;br&gt;myndigheternas bedömning finns betryggande säkerhet&lt;br&gt;i form av andra värdepapper än sådana som avses i f,&lt;br&gt;under förutsättning att dessa värdepapper inte är utgivna&lt;br&gt;av kreditinstitutet självt, dess moderföretag eller något&lt;br&gt;av dessas dotterföretag eller av den kund eller grupp av&lt;br&gt;kunder exponeringarna avser. De värdepapper som&lt;br&gt;används som säkerhet skall värderas till marknadspris,&lt;br&gt;ha ett värde som överstiger de exponeringar för vilka de&lt;br&gt;utgör säkerhet och vara föremål för börshandel eller för&lt;br&gt;omsättning och regelbunden notering på en marknad&lt;br&gt;som upprätthålls genom erkänt yrkesmässiga aktörer.&lt;br&gt;Vidare skall det enligt de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;bedömning, i den medlemsstat som utgör&lt;br&gt;kreditinstitutets hemland vara möjligt att fastställa ett&lt;br&gt;objektivt pris så att värdepapperens övervärde vid varje&lt;br&gt;tidpunkt kan fastställas. Det övervärde som erfordras&lt;br&gt;skall utgöra 100 procent. Det skall dock utgöra 150&lt;br&gt;procent i fråga om aktier och 50 procent i fråga om&lt;br&gt;räntebärande värdepapper utgivna av kreditinstitut, av&lt;br&gt;regionala eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' EGT nr L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet är ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 88/220/EEG (EGT nr L 100, 19.4.1988, s. 31).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala myndigheter hos medlemsstaterna med undantag&lt;br&gt;för dem som avses i artikel 7 i direktiv 89/647/EEG,&lt;br&gt;och i fråga om räntebärande värdepapper av Europeiska&lt;br&gt;investeringsbanken och multilaterala utvecklingsbanker&lt;br&gt;enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 89/647/EEG.&lt;br&gt;Värdepapper som används som säkerhet får inte ingå i&lt;br&gt;kreditinstituts kapitalbas enligt definitionen i direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) Lån som enligt de behöriga myndigheternas bedömning&lt;br&gt;är betryggande säkrade genom panträtt i bostadsfastighet&lt;br&gt;och leasingavtal där uthyraren behåller full äganderätt&lt;br&gt;till den upplåtna bostadsfastigheten så länge&lt;br&gt;hyresmannen inte har utnyttjat sin rätt att köpa&lt;br&gt;egendomen, i båda fallen upp till 50 procent av värdet&lt;br&gt;av bostadsfastigheten i fråga. Värdet av egendomen&lt;br&gt;skall beräknas på ett sätt som kan godtas av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna på grundval av stränga värderingsnormer&lt;br&gt;som fastställts i lagar eller andra författningar.&lt;br&gt;Värdering skall genomföras minst en gång om året. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna punkt skall med bostadsfastighet&lt;br&gt;avses en fastighet som är eller kommer att bli bebodd&lt;br&gt;eller uthyrd av låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) 50 procent av de medel- och lågriskposter utanför&lt;br&gt;balansräkningen som avses i bilaga 1 till direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) Efter godkännande av de behöriga myndigheterna, andra&lt;br&gt;garantier än kreditgarantier som grundas på&lt;br&gt;bestämmelser i lag eller föreskrifter och som av&lt;br&gt;ömsesidiga garantifonder med ställning som&lt;br&gt;kreditinstitut i enlighet med definitionen i artikel 1 a&lt;br&gt;ställs ut till medlemmar, varvid 20 procents vikt skall&lt;br&gt;tillämpas på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om&lt;br&gt;denna möjlighet tas i anspråk för att säkerställa att den&lt;br&gt;inte leder till snedvridning av konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fem år efter det att detta direktiv har antagits skall&lt;br&gt;kommissionen till råderframlägga en rapport åtföljd om&lt;br&gt;så behövs av lämpliga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) De lågriskposter utanför balansräkningen som avses i&lt;br&gt;bilaga 1 till direktiv 89/647/EEG, om avtal har träffats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;545&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med kunden eller kundgruppen i fråga om att&lt;br&gt;exponeringar kan göras endast om det har konstaterats&lt;br&gt;att det inte medför att de gränsvärden som är tillämpliga&lt;br&gt;enligt punkt 1-3 överskrids.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den behandling av interbankexponeringar som har föreskrivits&lt;br&gt;i punkt 7 i och punkterna 9 och 10. Rådet skall på förslag från&lt;br&gt;kommissionen besluta om eventuella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpning av punkt 1-3 får medlemsstaterna&lt;br&gt;tillämpa 20 procents vikt beträffande tillgångsposter som&lt;br&gt;utgörs av fordringar på medlemsstats regionala och lokala&lt;br&gt;myndigheter och beträffande andra exponeringar gentemot&lt;br&gt;eller garanterade av sådana myndigheter. Medlemsstaterna får&lt;br&gt;dock reducera detta vikttal till 0 procent enligt de villkor som&lt;br&gt;fastställs i artikel 7 i direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpning av punkt 1-3 får medlemsstaterna&lt;br&gt;tillämpa 20 procents vikt beträffande tillgångsposter som&lt;br&gt;utgörs av fordringar på och andra exponeringar gentemot med&lt;br&gt;kreditinstitut om de har en löptid av mer än ett men högst tre&lt;br&gt;år och 50 procents vikt beträffande tillgångsposter som utgörs&lt;br&gt;av fordringar på kreditinstitut om de har en löptid av mer än&lt;br&gt;tre år, under förutsättning att obligationer har utgivits av ett&lt;br&gt;kreditinstitut för de sist nämnda tillgångsposterna och att dessa&lt;br&gt;obligationer enligt de behöriga myndigheternas bedömning är&lt;br&gt;föremål för omsättning på en marknad bestående av&lt;br&gt;yrkesmässiga aktörer och dagligen noteras på denna marknad&lt;br&gt;eller att de behöriga myndigheterna i det kreditinstituts&lt;br&gt;hemland som har utgivit obligationerna har lämnat tillstånd till&lt;br&gt;utgivandet. Dessa poster får inte under några omständigheter&lt;br&gt;utgöra kapitalbas i den mening som avses i direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Med avvikelse från punkt 7 i och 9 får medlemsstaterna&lt;br&gt;tillämpa 20 procents vikt på tillgångsposter som utgörs av&lt;br&gt;fordringar på och andra exponeringar gentemot kreditinstitut,&lt;br&gt;oavsett löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;När en exponering gentemot en kund garanterats av en&lt;br&gt;tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna&lt;br&gt;av en tredje part på de villkor som har fastställts i punkt 7 o&lt;br&gt;får medlemsstaterna behandla exponeringen som om den hade&lt;br&gt;ingåtts med denna tredje part i stället för med kunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;om denna tredje part enligt de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;bedömning lämnat betryggande direkta och ovillkorliga&lt;br&gt;garantier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;om det för exponeringar som definierats i punkt 7 o&lt;br&gt;finns säkerhet på villkor som där anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom fem år från den dag som anges i artikel 8.1 skall&lt;br&gt;rådet på grundval av en rapport från kommissionen ganska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn på gruppnivå eller företagsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om ett kreditinstitut varken är moder- eller dotterföretag&lt;br&gt;skall övervakningen av att de förpliktelser som följer av&lt;br&gt;artikel 3 och 4 eller av någon annan gemenskapsbestämmeise&lt;br&gt;inom detta område efterlevs utövas på företagsnvå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I övriga fall skall denna övervakning utövas på&lt;br&gt;gruppnivå i enlighet med direktiv 92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får avstå från att övervaka, individuellt&lt;br&gt;eller på grundval av delsammanställning, att de förpliktelser&lt;br&gt;som följer av artikel 3 och 4 eller av någon annan&lt;br&gt;gemenskapsbestämmeise som är tillämplig inom detta område&lt;br&gt;efterlevs av ett kreditinstitut som i egenskap av moderföretag&lt;br&gt;är underkastat övervakning på grundval av sammanställning&lt;br&gt;och av varje dotterföretag till ett sådant kreditinstitut som är&lt;br&gt;föremål för deras tillståndsgivning och tillsyn och ingår i&lt;br&gt;övervakning på grundval av sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får även avstå från sådan övervakning om&lt;br&gt;moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag som är&lt;br&gt;etablerat i samma medlemsstat som kreditinstitutet, under&lt;br&gt;förutsättning att detta företag är underkastat samma&lt;br&gt;övervakning som gäller för kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses första och andra stycket skall åtgärder&lt;br&gt;vidtas för att säkerställa en lämplig riskfördelning inom&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När ett kreditinstitut vars moderföretag är kreditinstitut&lt;br&gt;har auktoriserats i och har sitt säte i en annan medlemsstat,&lt;br&gt;skall de behöriga myndigheter som beviljade auktorisationen&lt;br&gt;kräva att de förpliktelser som följer av artikel 3 och 4 eller av&lt;br&gt;någon annan gemenskapsbestämmeise inom denna område&lt;br&gt;efterlevs, individuellt eller när så är lämpligt på grundval av&lt;br&gt;delsammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trots vad som sägs i punkt 4 får de behöriga&lt;br&gt;myndigheter som är ansvariga för auktorisering av ett&lt;br&gt;dotterföretag till ett moderföretag som är kreditinstitut och&lt;br&gt;som har auktoriserats i och har sitt säte i en annan&lt;br&gt;medlemsstat genom bilaterala avtal till de behöriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter som har auktoriserat och övervakar&lt;br&gt;moderföretaget överföra ansvaret för övervakningen av att de&lt;br&gt;förpliktelser som följer av artikel 3 och 4 eller av någon annan&lt;br&gt;gemenskapsbestämmeise som är tillämplig inom detta område&lt;br&gt;efterlevs. Kommissionen och Rådgivande bankrörelse-&lt;br&gt;kommittén skall hållas underrättade om förekomsten av sådana&lt;br&gt;avtal och om deras innehåll.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensen och underrätta kommissionen och Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I de fall som avses i punkt 5 och 6 får ett engagemang&lt;br&gt;anses som större exponering om dess värde_uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 15 procent av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser för exponeringar över&lt;br&gt;gränsvärdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Har ett kreditinstitut när detta direktiv offentliggörs i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning redan gjort en&lt;br&gt;eller flera exponeringar som antingen överstiger gränsvärdena&lt;br&gt;för stora exponeringar eller för de sammanlagda stora&lt;br&gt;exponeringar som fastställs i detta direktiv, skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att&lt;br&gt;nedbringa exponeringarna så att de ryms inom de gränser som&lt;br&gt;fastställs i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det förfarande varigenom exponeringen eller&lt;br&gt;exponeringarna på så sätt nedbringas skall utformas, antas,&lt;br&gt;tillämpas och slutföras inom en tidsfrist som de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna finner vara förenlig med principen om sund&lt;br&gt;förvaltning och rättvis konkurrens. De behöriga&lt;br&gt;myndigheterna skall underrätta kommissionen och Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén om den tidsplan som bestämts för det&lt;br&gt;allmänna förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut får inte vidta några åtgärder som skulle&lt;br&gt;medföra att de exponeringar som avses i punkt 1 överskrider&lt;br&gt;den nivå de hade vid den tidpunkt då detta direktiv&lt;br&gt;offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den tidsfrist som är tillämplig enligt punkt 2 skall löpa&lt;br&gt;ut senast den 31 december 2001. Exponeringar med längre&lt;br&gt;löptid och för kreditinstitutet bindande avtalsvillkor får&lt;br&gt;bibehållas till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Till och med utgången av år 1998 får medlemsstaterna&lt;br&gt;höja den gräns som fastställts i artikel 4.1 till 40 procent och&lt;br&gt;den som fastställts i artikel 4.2 till 30 procent. I sådana skall&lt;br&gt;med förbehåll för vad som föreskrivs i punkt 1-4 tidsfristen&lt;br&gt;löpa ut den 31 december 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I fråga om kreditinstitut vars kapitalbas enligt&lt;br&gt;definitionen i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG inte överstiger&lt;br&gt;7 miljoner ecu, och endast i fråga om dessa, får&lt;br&gt;medlemsstaterna förlänga de tidsfrister som har fastställts i&lt;br&gt;punkt 5 med fem år. Medlemsstater som utnyttjar denna&lt;br&gt;möjlighet skall vidta åtgärder för att förhindra snedvridning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Till och med utgången av år 2001 får medlemsstaterna&lt;br&gt;i stället för den rapportering som föreskrivs i artikel 3.2 andra&lt;br&gt;strecksatsen föreskriva rapportering minst två gånger om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får helt eller delvis avstå från att&lt;br&gt;tillämpa artikel 4.1, 4.2 och 4.3 på exponeringar som utgörs&lt;br&gt;av sådana lån säkrade genom panträtt som avses i artikel 11.4&lt;br&gt;i direktiv 89/647/EEG och som har lämnats inom åtta år från&lt;br&gt;den dag som anges i artikel 8.1 i detta direktiv samt på sådana&lt;br&gt;avtal om leasing av fast egendom som avses i artikel 11.5 i&lt;br&gt;direktiv 89/647/EEG och som har ingåtts inom åtta år från den&lt;br&gt;dag som anges i artikel 8.1 i detta direktiv, i båda fallen upp&lt;br&gt;till 50 procent av värdet av egendomen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att det påverkar vad som sägs i punkt 4 får&lt;br&gt;Portugal till och med utgången av år 1998 helt eller delvis&lt;br&gt;avstå från att tillämpa artikel 4.1 och 4.3 på ett kreditinstituts&lt;br&gt;exponeringar gentemot Electricidade de Portugal (EDP) och&lt;br&gt;Petrogal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tekniska ändringar i följande avseenden skall antas i&lt;br&gt;den ordning som föreskrivs i punkt 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna i syfte att beakta&lt;br&gt;utvecklingen på de finansiella marknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;enhetlig tillämpning av detta direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av terminologin och definitionerna till&lt;br&gt;senare rättsakter angående kreditinstitut och därmed&lt;br&gt;sammanhängande frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av de undantag som föreskrivs i artikel&lt;br&gt;4.5-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall biträdas av den kommitté som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i artikel 22.2 första stycket i direktiv 89/646/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;547&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392C0121/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 29/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett&lt;br&gt;förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget&lt;br&gt;inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur&lt;br&gt;brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med&lt;br&gt;den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall&lt;br&gt;tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av&lt;br&gt;kommissionen, varvid medlemsstaternas röster skall vägas&lt;br&gt;enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt&lt;br&gt;med kommitténs yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller&lt;br&gt;om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål&lt;br&gt;föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta&lt;br&gt;sitt beslut med kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rådet inte fattat något beslut inom tre månader från det att&lt;br&gt;förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida inte rådet genom&lt;br&gt;enkel majoritet har avvisat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast den 1 januari 1994. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en&lt;br&gt;sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;för hur en sådan hänvisning skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning&lt;br&gt;som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I avvaktan på gemenskapslagstiftning om övervakning&lt;br&gt;på företags- eller gruppnivå av stora exponeringar som avser&lt;br&gt;verksamhet som huvudsakligen är utsatt för marknadsrisker&lt;br&gt;skall medlemsstaterna behandla sådana exponeringar i enlighet&lt;br&gt;med de metoder de bestämmer med hänsyn till dessa riskers&lt;br&gt;särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 21 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. HURD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392LOO3O/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 92/30/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 6 april 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och&lt;br&gt;tredje meningarna i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom rådets direktiv 83/350/EEG av den 13 juni 1983 om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; inrättades det&lt;br&gt;grundläggande regelsystemet för gruppbaserad tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut. Genom att direktivet överförts till nationell lag&lt;br&gt;i medlemsstaterna har nu principen om gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;över kreditinstitut genomförts i hela gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara verksam måste tillsynen tillämpas på alla&lt;br&gt;bankgrupper, även sådana där moderföretaget inte är ett&lt;br&gt;kreditinstitut. De behöriga myndigheterna skall ges de&lt;br&gt;befogenheter som är nödvändiga för att de skall kunna utöva&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I företagsgrupper med blandad verksamhet där moderföretaget&lt;br&gt;kontrollerar minst ett dotterkreditinstitut måste de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna ges möjlighet att bedöma den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen för kreditinstitutet. I avvaktan på en senare&lt;br&gt;samordning får medlemsstaterna fastställa de metoder för&lt;br&gt;sammanställd redovisning som är lämpliga för att syftet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta direktiv skall uppnås. De behöriga myndigheterna måste&lt;br&gt;åtminstone ha möjlighet att från alla företag inom en grupp&lt;br&gt;inhämta den information som behövs för att tillsynen skall&lt;br&gt;kunna utövas. Samarbete mellan myndigheter med ansvar för&lt;br&gt;tillsyn över olika finansiella sektorer skall etableras för&lt;br&gt;övervakning av företagsgrupper som utövar olika typer av&lt;br&gt;finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt viktigt med regler om begränsning av de&lt;br&gt;engagemang ett kreditinstitut som ingår i en företagsgrupp&lt;br&gt;med blandad verksamhet, har hos moderföretaget liksom hos&lt;br&gt;andra dotterföretag i samma företagsgrupp. Denna fråga bör&lt;br&gt;dock lösas på ett mer systematiskt sätt inom ramen för ett&lt;br&gt;framtida direktiv om begränsning av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan vidare vägra att lämna tillstånd att driva&lt;br&gt;bankrörelse eller återkalla ett tillstånd om strukturen i&lt;br&gt;företagsgruppen kan anses olämplig för bedrivande av&lt;br&gt;bankrörelse, särskilt om tillsynen av företagsgruppen inte kan&lt;br&gt;utövas på ett effektivt sätt. För att säkra en sund ledning av&lt;br&gt;kreditinstitut har de behöriga myndigheterna de befogenheter&lt;br&gt;som anges i artikel 8.1 c i rådets första direktiv, 77/780/EEG,&lt;br&gt;av den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra&lt;br&gt;författningar om rätten att starta och driva verksamhet i&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; och i artikel 5 och 11 i rådets andra direktiv,&lt;br&gt;89/646/EEG, av den 15 december 1989 om samordning av&lt;br&gt;lagar och andra författningar om rätten att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C 326, 16.12.1991, s. 106 och EGT nr C 94, 13.4.1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 102, 18.4.1992, s. 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr 193, 18.7.1983, s. 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30. Direktivet är senast ändrat&lt;br&gt;genom direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;549&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392LOO3O/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna kan även tillämpa lämpliga metoder för&lt;br&gt;tillsyn över företagsgrupper som har en struktur som inte&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv. Om sådana företagsgrupper blir&lt;br&gt;vanliga bör bestämmelserna i detta direktiv utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även dessa företagsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad tillsyn skall omfatta all verksamhet som&lt;br&gt;definieras i bilagan till direktiv 89/646/EEG. Alla företag som&lt;br&gt;huvudsakligen ägnar sig åt sådan verksamhet skall därför&lt;br&gt;omfattas av den gruppbaserade tillsynen. Definitionen av&lt;br&gt;begreppet finansiellt institut i direktiv 83/350/EEG måste&lt;br&gt;därför utvidgas till att omfatta sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut skall särskilt inriktas&lt;br&gt;på att skydda insättarnas intressen och att säkerställa stabilitet&lt;br&gt;i det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att avtal på grundval av reciprocitet träffas&lt;br&gt;mellan gemenskapen och tredje länder så att den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen kan utövas över ett såstort geografiskt&lt;br&gt;område som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggen till direktiv 83/350/EEG är så omfattande att&lt;br&gt;direktivet i sin helhet bör ersättas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller finansiella institut vilkas verksamhet huvudsakligen&lt;br&gt;är utsatt för marknadsrisker och för vilka särskilda&lt;br&gt;tillsynsregler gäller, är en samordning av metoderna för&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn av marknadsrisker möjlig inom ramen för&lt;br&gt;gemenskapens harmonisering av kapitalkraven för&lt;br&gt;investeringsföretag och kreditinstitut. Kommissionen har lagt&lt;br&gt;fram förslag till ett sådant direktiv. En sådan harmonisering&lt;br&gt;omfattar bl. a. de villkor som skall gälla vid kvittning av&lt;br&gt;motpositioner inom gruppen och de fall där det finns särskilda&lt;br&gt;tillsynsregler för övervakning av dessa finansiella instituts&lt;br&gt;soliditet. Detta innebär att de behöriga myndigheterna, till&lt;br&gt;dess att det kommande direktivet om kapitalkrav för att täcka&lt;br&gt;marknadsrisker träder i kraft, skall låta den gruppbaserade&lt;br&gt;tillsynen omfatta finansiella institut som huvudsakligen är&lt;br&gt;utsatta för marknadsrisker, i enlighet med de metoder de med&lt;br&gt;hänsyn till dessa riskers särskilda beskaffenhet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986&lt;br&gt;om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och&lt;br&gt;andra finansiella institut' tillsammans med rådets sjunde&lt;br&gt;direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd&lt;br&gt;redovisning för banker och andra finansiella institut&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; infördes&lt;br&gt;regler för den sammanställda redovisning som skall&lt;br&gt;offentliggöras av kreditinstitut. Därför är det nu möjligt att&lt;br&gt;noggrannare ange de metoder som skall användas i samband&lt;br&gt;med gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv står helt i överensstämmelse med de mål som&lt;br&gt;anges i enhetsakten. Det kommer särskilt att tillgodose kravet&lt;br&gt;på enhetlig tillämpning i hela gemenskapen av de regler om&lt;br&gt;säkerhet och sundhet som införts genom annan&lt;br&gt;gemenskapslagstiftning och som måste beaktas vid grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn. Detta direktiv är främst nödvändigt för att&lt;br&gt;möjliggöra en riktig tillämpning av rådets direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' EGT nr L 372, 31.12.1986, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet är senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 90/605/EEG (EGT nr L 317, 16.11.1990. s.60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ EGT nr L 124, 5.5.1989, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG samt&lt;br&gt;privata eller offentliga företag som omfattas av&lt;br&gt;definitionen i artikel 1 första strecksatsen i direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG och är auktoriserade i ett tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut&lt;br&gt;men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva&lt;br&gt;aktier eller andelar eller att driva en eller flera av de&lt;br&gt;verksamheter som är upptagna i punkterna 2-12 i listan&lt;br&gt;i bilagan till direktiv 89/646/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut vars&lt;br&gt;dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen är&lt;br&gt;kreditinstitut eller finansiella institut; minst ett av&lt;br&gt;dotterföretagen skall vara ett kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;holdingföretag med blandad verksamhet: ett&lt;br&gt;moderföretag som inte är ett finansiellt holdingföretag&lt;br&gt;eller ett kreditinstitut, men som har minst ett&lt;br&gt;kreditinstitut bland sina dotterföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;företag som tillhandahåller tjänster anknutna till&lt;br&gt;bankverksamhet: ett företag vars huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom,&lt;br&gt;tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan liknande&lt;br&gt;verksamhet som har samband med ett eller flera&lt;br&gt;kreditinstituts huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;ägarintresse: direkt eller indirekt innehav av 20 % eller&lt;br&gt;mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0030/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderföretag: ett moderföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1.1 i direktiv 83/349/EEG samt alla företag som&lt;br&gt;enligt de behöriga myndigheternas bedömning utövar ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över ett annat företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 1.1 i direktiv 83/349/EEG samt alla företag över&lt;br&gt;vilka enligt de behöriga myndigheternas bedömning ett&lt;br&gt;moderföretag utövar ett bestämmande inflytande; ett&lt;br&gt;dotterföretag till ett dotterföretag skall också anses som&lt;br&gt;ett dotterföretag till moderföretag som är överordnat&lt;br&gt;dessa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöriga myndigheter: de nationella myndigheter som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning har behörighet au&lt;br&gt;utöva tillsyn över kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deua direktiv skall gälla för alla kreditinstitut som beviljat&lt;br&gt;sådan auktorisation som avses i artikel 3 i direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG samt för finansiella holdingföretag och&lt;br&gt;holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De institut som permanent undantagits genom artikel 2 i&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG, dock inte medlemsstaternas central-&lt;br&gt;banker, skall behandlas som finansiella institut vid tillämpning&lt;br&gt;av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut som är moderföretag till ett kredit-&lt;br&gt;institut eller ett finansiellt institut eller som har ett ägarintresse&lt;br&gt;i ett sådant institut skali, i den omfattning och på det sätt som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 5, stå under tillsyn utövad på grundval av&lt;br&gt;sammanställning av institutens finansiella ställning. Tillsynen&lt;br&gt;skall minst omfatta de områden som anges i punkt 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut vars moderföretag är ett finansiellt&lt;br&gt;holdingföretag skall, i den omfattning och på det sätt som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 5, stå under tillsyn på grundval av&lt;br&gt;sammanställning av institutets finansiella ställning med den&lt;br&gt;som gäller för det finansiella holdingföretaget. Tillsynen skall&lt;br&gt;minst omfatta de områden som anges i punkt 5 och 6.&lt;br&gt;Sammanställningen skall inte på något sätt anses innebära att&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna utövar någon tillsynsfunktion i&lt;br&gt;förhållande till det enskilda finansiella holdingföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheter som&lt;br&gt;enligt artikel 4 har till uppgift att utöva den gruppbaserade&lt;br&gt;tillsynen får besluta att undanta ett kreditinstitut, ett finansiellt&lt;br&gt;institut eller ett företag som tillhandahåller tjänster knutna till&lt;br&gt;bankverksamhet från reglerna om gruppbaserad tillsyn när&lt;br&gt;institutet eller företaget är ett dotterföretag eller ett företag i&lt;br&gt;vilket ägarintresse innehas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;om företaget är beläget i ett tredje land där rättsliga&lt;br&gt;hinder föreligger för överföring av nödvändig&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;om företaget enligt de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;bedömning endast är av mindre betydelse med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med övervakningen av kreditinstitut och i&lt;br&gt;samtliga fall om företagets totala balansomslutning&lt;br&gt;uppgår till mindre än det lägsta av följande belopp: 10&lt;br&gt;miljoner ecu eller 1 % av den totala balansomslutningen&lt;br&gt;i moderföretaget eller i det företag som innehar&lt;br&gt;ägarintresse; även om flera företag var för sig uppfyller&lt;br&gt;dessa kriterier skall de omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;sammanställd redovisning om de tillsammans är av icke&lt;br&gt;oväsentlig betydelse med hänsyn till det ovan nämnda&lt;br&gt;syftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;om de behöriga myndigheter som har ansvar för den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen bedömer att sammanställning av&lt;br&gt;den finansiella ställningen i företaget skulle vara&lt;br&gt;olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med&lt;br&gt;den gruppbaserade tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstats behöriga myndigheter beslutat&lt;br&gt;undanta ett dotterkreditinstitut från reglerna om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn i något av de fall som avses i punkt 3 andra och tredje&lt;br&gt;strecksatsen, får de behöriga myndigheterna i det medlemsland&lt;br&gt;där dotterkreditinstitutet är beläget begära information från&lt;br&gt;moderföretaget som kan underlätta tillsynen över detta&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn vad gäller soliditet och uppfyllande av&lt;br&gt;kapitaltäckningskrav för marknadsrisker samt kontroll av stora&lt;br&gt;exponeringar som omfattas av gällande gemenskapsrättsakter&lt;br&gt;skall utövas på grundval av sammanställning i enlighet med&lt;br&gt;detta direktiv. Medlemsstaterna skall när det är lämpligt&lt;br&gt;besluta om de åtgärder som behövs för att finansiella&lt;br&gt;holdingföretag skall omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn i enlighet med punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av att de gränser som anges i artikel 12.1 och 12.2&lt;br&gt;i direktiv 89/646/EEG inte överskrids skall utövas genom&lt;br&gt;tillsyn och övervakning på grundval av sammanställning eller&lt;br&gt;kvotsammanställning av kreditinstitutets finansiella ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall se till att det i alla&lt;br&gt;företag som omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som utövas&lt;br&gt;över ett kreditinstitut med tillämpning av punkt 1 och 2 finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;551&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0030/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfredsställande interna kontrollrutiner för aa ta fram den&lt;br&gt;information som kan vara av betydelse för att uppnå syftet&lt;br&gt;med gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att detta påverkar tillämpningen av speciella&lt;br&gt;bestämmelser i andra direktiv får medlemsstaterna avstå från&lt;br&gt;att tillämpa reglerna i punkt 5, genom kvotsammanställning&lt;br&gt;eller individuellt, på ett kreditinstitut som i egenskap av&lt;br&gt;moderföretag är underkastat gruppbaserad tillsyn och på varje&lt;br&gt;dotterföretag till ett sådant kreditinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att dotterföretaget är föremål för deras auktorisation och står&lt;br&gt;under deras tillsyn samt ingår i den gruppbaserade tillsynen&lt;br&gt;över moderföretaget. Samma möjlighet till undantag gäller när&lt;br&gt;moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag som har&lt;br&gt;huvudkontor i samma medlemsstat som kreditinstitutet, under&lt;br&gt;förutsättning att det är underkastat samma tillsyn som den som&lt;br&gt;gäller för kreditinstitutet, i synnerhet såvitt avser reglerna i&lt;br&gt;punkt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både de nämnda fallen måste åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;säkerställa en lämplig fördelning av kapitalet inom&lt;br&gt;bankgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna tillämpar dessa regler&lt;br&gt;individuellt på ett sådant kreditinstitut får de tillämpa&lt;br&gt;bestämmelsen i artikel 2.1 sista stycket i direktiv 89/299/EEG&lt;br&gt;vid beräkning av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett kreditinstitut vars moderföretag är ett&lt;br&gt;kreditinstitut är beläget i en annan medlemsstat och har&lt;br&gt;beviljats auktorisation där skall de behöriga myndigheter som&lt;br&gt;har beviljat auktorisationen tillämpa relgema i punkt 5&lt;br&gt;individuellt på kreditinstitutet eller i förekommande fall på&lt;br&gt;grundval av delsammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trots vad som föreskrivs i punkt 8 får de behöriga&lt;br&gt;myndigheter som auktoriserat ett dotterföretag vars&lt;br&gt;moderföretag är ett kreditinstitut, genom bilaterala avtal&lt;br&gt;delegera ansvaret för tillsynen till de behöriga myndigheter&lt;br&gt;som beviljat moderföretaget auktorisation och utövar tillsyn&lt;br&gt;över detta. Kommissionen skall hållas underrättad om&lt;br&gt;förekomsten av sådana avtal och om deras innehåll. Den skall&lt;br&gt;vidarebefordra sådan information till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i övriga medlemsstater och till Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall se till att de behöriga&lt;br&gt;myndigheter som har ansvaret för den gruppbaserade tillsynen&lt;br&gt;kan inhämta sådan information som avses i artikel 6 från&lt;br&gt;dotterföretag till ett kreditinstitut eller ett finansiellt&lt;br&gt;holdingföretag som inte omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn. I sådana fall skall reglerna i samma&lt;br&gt;artikel om överföring och kontroll av information gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöriga myndigheter med ansvar för gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om moderföretaget är ett kreditinstitut skall den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndigheter&lt;br&gt;som beviljat moderföretaget auktorisation enligt artikel 3 i&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett kreditinstituts moderföretag äl ett finansiellt&lt;br&gt;holdingföretag skall den gruppbaserade tillsynen utövas av de&lt;br&gt;behöriga myndigheter som beviljat kreditinstitutet auktorisation&lt;br&gt;enligt artikel 3 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kreditinstitut som beviljats auktorisation i två eller flera&lt;br&gt;medlemsstater har samma finansiella holdingföretag som&lt;br&gt;moderföretag skall dock den gruppbaserade tillsynen utövas av&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där det&lt;br&gt;finansiella holdingföretaget etablerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finansiella holdingföretaget inte har något&lt;br&gt;dotterkreditinstitut som beviljats auktorisation i den&lt;br&gt;medlemsstat där holdingföretaget etablerades, skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i berörda medlemsstater (inklusive de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i den medlemsstat där det finansiella&lt;br&gt;holdingföretaget etablerades) söka träffa överenskommelse om&lt;br&gt;vilken av dessa myndigheter som skall utöva den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen. I avsaknad av sådan&lt;br&gt;överenskommelse skall den gruppbaserade tillsynen utövas av&lt;br&gt;de behöriga myndigheter som beviljat det kreditinstitut som&lt;br&gt;har den största balansomslutningen auktorisation. Om flera&lt;br&gt;kreditinstitut har lika stor balansomslutning skall den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndigheter&lt;br&gt;som först beviljade sådan auktorisation som avses i artikel 3&lt;br&gt;i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheter som berörs får efter&lt;br&gt;gemensam överenskommelse avstå från att tillämpa reglerna&lt;br&gt;i punkt 2 första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De överenskommelser som avses i punkt 2 tredje stycket&lt;br&gt;och punkt 3 skall innehålla bestämmelser om samarbete och&lt;br&gt;överföring av sådan information som behövs för att syftet med&lt;br&gt;detta direktiv skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en medlemsstat har mer än en behörig myndighet&lt;br&gt;som har befogenhet att utöva tillsyn över kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiella institut, skall medlemsstaten vidta nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att en samordning mellan dessa myndigheter skall&lt;br&gt;etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningens form och omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De behöriga myndigheter som är ansvariga för den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen skall för att utöva tillsynen kräva&lt;br&gt;fullständig sammanställning av alla kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiella institut som är dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0030/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock får sammanställning på proportionell grund föreskrivas&lt;br&gt;i de fall där, enligt de behöriga myndigheternas bedömning,&lt;br&gt;moderföretagets ansvar är begränsat till moderföretagets andel&lt;br&gt;av kapitalet i dotterföretaget med hänsyn till det ansvar som&lt;br&gt;åvilar andra aktieägare, andelsägare eller medlemmar med&lt;br&gt;tillfredsställande soliditet. Övriga aktieägares, andelsägares&lt;br&gt;och medlemmars ansvar skall klart fastställas, om så erfordras&lt;br&gt;genom formella, undertecknade förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheter som är ansvariga for&lt;br&gt;utövandet av den gruppbaserade tillsynen skall för detta&lt;br&gt;ändamål kräva sammanställning på proportionell grund av&lt;br&gt;ägarintressen i kreditinstitut och finansiella institut, som leds&lt;br&gt;av ett företag som omfattas av sammanställningen jämte ett&lt;br&gt;eller flera företag som inte omfattas av sammanställningen när&lt;br&gt;dessa företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet&lt;br&gt;som de innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det finns andra ägarintressen eller andra former av&lt;br&gt;kapitalbindningar än dem som anges i punkt 1 och 2, skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna bestämma om och hur samman-&lt;br&gt;ställning skall ske. De får tillåta eller kräva att kapitalandels-&lt;br&gt;metoden används. Tillämpning av denna metod skall dock inte&lt;br&gt;innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att detta påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2&lt;br&gt;och 3, skall de behöriga myndigheterna bestämma om och hur&lt;br&gt;sammanställning skall ske i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna bedömer att ett&lt;br&gt;kreditinstitut, utan att institutet innehar ett ägarintresse&lt;br&gt;eller andra kapitalbindningar, utövar ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ett eller flera kreditinstitut eller&lt;br&gt;finansiella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Två eller flera kreditinstitut eller finansiella institut har&lt;br&gt;samma ledning utan att detta följer av avtal eller&lt;br&gt;bestämmelser i stiftelseurkund, bolagsordning eller&lt;br&gt;motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Två eller flera kreditinstitut eller finansiella institut har&lt;br&gt;en förvaltnings- lednings- eller tillsynsorganisation som&lt;br&gt;till övervägande del består av samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får tillåta eller kräva att den&lt;br&gt;metod som föreskrivs i artikel 12 i direktiv 83/349/EEG skall&lt;br&gt;användas. Tillämpning av denna metod skall dock inte&lt;br&gt;innebära att företagen i fråga omfattas av gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. När gruppbaserad tillsyn skall utövas enligt artikel 3.1&lt;br&gt;och 3.2 skall företag som tillhandahåller tjänster anknutna till&lt;br&gt;bankverksamhet tas med i sammanställningen i de fall och i&lt;br&gt;enlighet med de metoder som anges i punkt 1-4 i denna&lt;br&gt;artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information som skall tillhandahållas av holdingföretag&lt;br&gt;med blandad verksamhet och deras dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I avvaktan på vidare samordning av__metodema för&lt;br&gt;sammanställd redovisning skall medlemsstaterna föreskriva att&lt;br&gt;de behöriga myndigheter som har ansvar för auktorisation och&lt;br&gt;tillsyn över ett eller flera kreditinstitut vars moderföretag är&lt;br&gt;ett holdingföretag med blandad verksamhet skall kräva att&lt;br&gt;moderföretaget och dotterföretagen lämnar sådan information&lt;br&gt;som kan vara av betydelse for tillsynen över&lt;br&gt;dotterkreditinstituten. De behöriga myndigheterna kan inhämta&lt;br&gt;informationen antingen direkt från moderföretaget och&lt;br&gt;dotterföretagen eller via dotterkreditinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall föreskriva att deras behöriga&lt;br&gt;myndigheter antingen själva eller genom externa granskare&lt;br&gt;kan företa inspektion på platsen for att kontrollera de uppgifter&lt;br&gt;som lämnats av holdingföretag med blandad verksamhet och&lt;br&gt;dessas dotterföretag. Om ett holdingföretag med blandad&lt;br&gt;verksamhet eller ett av dess dotterföretag är ett&lt;br&gt;försäkringsföretag får också det förfarande som avses i artikel&lt;br&gt;7.4 användas. Om ett holdingföretag med blandad verksamhet&lt;br&gt;eller ett av dess dotterföretag är beläget i en annan&lt;br&gt;medlemsstat än dotterkreditinstitutet, skall kontroll av&lt;br&gt;uppgifter företas på platsen i enlighet med det förfarande som&lt;br&gt;avses i artikel 7.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att underlätta tillämpningen av detta&lt;br&gt;direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att se till att det inte finns några rättsliga&lt;br&gt;hinder for företag som omfattas av den gruppbaserade&lt;br&gt;tillsynen, holdingsföretag med blandad verksamhet och deras&lt;br&gt;dotterföretag samt dotterföretag som avses i artikel 3.10 att&lt;br&gt;sinsemellan utbyta information som är av betydelse for tillsyn&lt;br&gt;i enlighet med detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När ett moderföretag och något av dess&lt;br&gt;dotterkreditinstitut är belägna i olika medlemsstater skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna utbyta&lt;br&gt;information som är av betydelse for att möjliggöra eller&lt;br&gt;underlätta gruppbaserad tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där&lt;br&gt;moderföretaget är beläget inte själva utövar gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn enligt artikel 4, kan de anmodas av de behöriga&lt;br&gt;myndigheter som har ansvar för sådan tillsyn att från&lt;br&gt;moderföretaget begära information som är av betydelse för&lt;br&gt;den gruppbaserade tillsynen och att öveföra informationen till&lt;br&gt;myndigheterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;553&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0030/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall tillåta sina behöriga myndigheter&lt;br&gt;att utbyta sådan information som anges i punkt 2, varvid skall&lt;br&gt;gälla aa inhämtande av eller förfogande över information&lt;br&gt;avseende finansiella holdingföretag, finansiella institut eller&lt;br&gt;företag som tillhandahåller tjänster anknutna till&lt;br&gt;bankverksamhet inte på något sätt skall anses innebära an de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna har någon skyldighet an ha en&lt;br&gt;tillsynsfunktion i förhållande till dessa enskilda institut eller&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På liknande sätt skall medlemsstaterna tillåta sina behöriga&lt;br&gt;myndigheter att utbyta sådan information som anges i artikel&lt;br&gt;6, varvid skall gälla att inhämtande av eller förfogande över&lt;br&gt;information inte på något sätt skall anses innebära att de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna har någon tillsynsfunktion i&lt;br&gt;förhållande till holdingsföretag med blandad verksamhet och&lt;br&gt;deras dotterföretag som inte är kreditinstitut eller till sådana&lt;br&gt;dotterföretag som avses i artikel 3.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller&lt;br&gt;ett holdingföretag med blandad verksamhet kontrollerar ett&lt;br&gt;eller flera dotterföretag som är försäkringsföretag eller andra&lt;br&gt;företag som tillhandahåller investeringstjänster som fordrar&lt;br&gt;auktorisation, skall de behöriga myndigheterna och de&lt;br&gt;myndigheter som bemyndigats att utöva den offentliga&lt;br&gt;tillsynen över försäkringsföretag eller över andra företag som&lt;br&gt;tillhandahåller investeringstjänster ha ett nära samarbete. Uun&lt;br&gt;att detta påverkar respektive myndighets ansvar skall dessa&lt;br&gt;myndigheter förse varandra med all information som är ägnad&lt;br&gt;att underlätta deras uppgift och tillåta tillsyn över&lt;br&gt;verksamheten och den finansiella ställningen i de föreug över&lt;br&gt;vilka de utövar tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beträffande information som erhålls med stöd av detta&lt;br&gt;direktiv och i synnerhet beträffande sådant utbyte av&lt;br&gt;information mellan behöriga myndigheter som föreskrivs i&lt;br&gt;detta direktiv skall tystnadsplikt gälla i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 12 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheter som har ansvar för&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn skall upprätta förteckningar över sådana&lt;br&gt;finansiella holdingföreug som anges i artikel 3.2. Dessa&lt;br&gt;förteckningar skall överlämnas till de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;i andra medlemssuter och till kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om de behöriga myndigheterna i en medlemssut vid&lt;br&gt;tillämpning av detta direktiv i ett särskilt fall önskar&lt;br&gt;kontrollera uppgifter om ett kreditinstitut, ett finansiellt&lt;br&gt;holdingföreug, ett finansiellt institut, ett föreug som&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster anknutna till bankverksamhet, ett&lt;br&gt;holdingföreug med blandad verksamhet, ett dotterföreug som&lt;br&gt;avses i artikel 6 eller ett dotterföreug som avses i artikel 3.10&lt;br&gt;och institutet eller föreuget är beläget i en annan medlemssut&lt;br&gt;skall de hos de behöriga myndigheterna i den andra&lt;br&gt;medlemssuten begära att sådan kontroll föreus. De&lt;br&gt;myndigheter som erhållit en sådan framställning skall inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen för sina befogenheter efterkomma denna, antingen&lt;br&gt;genom att själva utföra kontrollen eller genom att tillåta att de&lt;br&gt;myndigheter som begärt kontrollen utför den, eller genom att&lt;br&gt;tillåu en revisor eller expert att utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uun att detu påverkar tillämpningen av medlems-&lt;br&gt;sutemas straffrättsliga bestämmelser skall medlemssutema se&lt;br&gt;till att sanktioner eller andra åtgärder, som syftar till att&lt;br&gt;stoppa konsuterade överträdelser eller avlägsna orsakerna till&lt;br&gt;sådana överträdelser, kan vidus mot finansiella holdingföreug&lt;br&gt;och holdingföreug med blandad verksamhet eller mot deras&lt;br&gt;ansvariga ledning för överträdelser av lagar eller andra&lt;br&gt;författningar som anugits för genomförandet av detta direktiv.&lt;br&gt;I vissa fall kan sådana åtgärder kräva domstolsprövning. De&lt;br&gt;behöriga myndigheterna skall ha ett nära samarbete för att&lt;br&gt;säkerställa att åtgärderna leder till önskat resulut, särskilt när&lt;br&gt;den centrala förvaltningen eller den centrala ledningen i ett&lt;br&gt;finansiellt holdingföreug eller ett holdingföreug med blandad&lt;br&gt;verksamhet inte är placerad vid föreugets huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen kan på begäran av en medlemssut eller&lt;br&gt;på eget initiativ lägga fram förslag till rådet om att inleda&lt;br&gt;förhandlingar med ett eller flera tredje länder om&lt;br&gt;möjligheterna att utöva gruppbaserad tillsyn över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditinstitut vars moderföreug har huvudkontor i ett&lt;br&gt;tredje land och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditinstitut som är belägna i tredje land och vars&lt;br&gt;moderföreug, antingen detu är ett kreditinstitut eller ett&lt;br&gt;finansiellt holdingföreug, har huvudkontor inom&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelser som avses i punkt 1 skall särskilt&lt;br&gt;säkerställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;dels att medlemssutemas behöriga myndigheter kan&lt;br&gt;inhämu information som behövs för gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn över kreditinstitut eller finansiella holdingföreug&lt;br&gt;som är belägna inom gemenskapen och som har&lt;br&gt;dotterföreug som är kreditinstitut eller finansiella&lt;br&gt;institut uunför gemenskapen eller som innehar&lt;br&gt;ägarintressen i sådana institut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;dels att de behöriga myndigheterna i tredje land kan&lt;br&gt;inhämu information som behövs för tillsyn över&lt;br&gt;moderföreug med huvudkontor inom deras territorium&lt;br&gt;och med dotterföreug som är kreditinstitut eller&lt;br&gt;finansiella institut i ett eller flera medlemsländer eller&lt;br&gt;med ägarintressen i sådana institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen och den rådgivande kommitté som&lt;br&gt;inrättats genom artikel 11 i direktiv 77/780/EEG skall granska&lt;br&gt;resulutet av de i punkt 1 nämnda förhandlingarna och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;554&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0030/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 110/58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.4.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden som uppkommer till följd därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före&lt;br&gt;den 1 januari 1993. De skall genast underrätta kommissionen&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar ovannämnda bestämmelser skall&lt;br&gt;dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas&lt;br&gt;av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan hinder av bestämmelserna i artikel 3.5 och till dess&lt;br&gt;att det kommande direktivet om kapitalkrav för att täcka&lt;br&gt;marknadsrisker träder i kraft, skall de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;låta den gruppbaserade tillsynen omfatta finansiella institut&lt;br&gt;som huvudsakligen är utsatta för marknadsrisker i enlighet&lt;br&gt;med de metoder dessa myndigheter bestämmer med hänsyn till&lt;br&gt;dessa riskers särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning&lt;br&gt;som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Direktiv 83/350/EEG skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I följande bestämmelser skall orden &amp;quot;direktiv&lt;br&gt;83/350/EEG&amp;quot; ersättas av &amp;quot;direktiv 92/30/EEG&amp;quot;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 5 i direktiv 89/299/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 12.5, 13.3, 15.2 och artikel 18.2 första stycket&lt;br&gt;femte strecksatsen i direktiv 89/646/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 3.3 i direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 1 punkt 5 i direktiv 89/646/EEG och artikel 2.1&lt;br&gt;första strecksatsen i direktiv 89/647/EEG skall definitionen av&lt;br&gt;behöriga myndigheter ersättas av följande definition:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;de nationella myndigheter som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning har behörighet att utöva tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 6 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Joåo PINHEIRO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;555&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 93/22/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 10 maj 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om investeringstjänster inom värdepappersområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av förslaget från kommissionen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv utgör ett väsentligt instrument för att förverkliga&lt;br&gt;den inre marknaden, en riktning som bestämts av Europeiska&lt;br&gt;enhetsakten och anges i tidtabellsform i kommissionens vitbok,&lt;br&gt;i beaktande av både rätten till etablering och friheten an&lt;br&gt;tillhandahålla finansiella tjänster inom området för&lt;br&gt;värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som tillhandahåller investeringstjänster som omfattas&lt;br&gt;av detta direktiv måste ha auktorisation av de medlemsstater&lt;br&gt;där företaget har sitt säte för att skydda investerarna och det&lt;br&gt;ekonomiska systemets stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ståndpunkt som har intagits är att man bör genomföra&lt;br&gt;endast den väsentliga harmonisering som är nödvändig och&lt;br&gt;tillräcklig för att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av&lt;br&gt;auktorisation och tillsynssystem som är baserade på&lt;br&gt;försiktighetsprincipen och att därmed göra det möjligt att&lt;br&gt;lämna ett enda, för hela gemenskapen gällande&lt;br&gt;verksamhetstillstånd samt tillämpning av principen om&lt;br&gt;hemlandstillsyn. Tack vare ett ömsesidigt erkännande får&lt;br&gt;värdepappersföretag med auktorisation i hemlandet&lt;br&gt;tillhandahålla i hela gemenskapen alla eller en del av de&lt;br&gt;tjänster som omfattas av detta direktiv och för vilka företagen&lt;br&gt;har erhållit auktorisation, genom att etablera filialer eller&lt;br&gt;enligt friheten att tillhandahålla tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om ömsesidigt erkännande och om hemlandstillsyn&lt;br&gt;kräver att medlemsstaternas behöriga myndigheter inte&lt;br&gt;meddelar respektive återkallar auktorisation i sådana fall där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 43, 22.2.1989, s. 7, och EGT nr C 42, 22.2.1990, s. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 304, 4.12.1989, s. 39, och EGT nr C 115. 26.4.1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 298, 27.11.1989. s. 6.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsplanen, den geografiska fördelningen eller faktisk&lt;br&gt;bedriven verksamhet klart visar att ett värdepappersföretag har&lt;br&gt;valt en viss medlemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de&lt;br&gt;strängare normer som gäller i en annan medlemsstat inom vars&lt;br&gt;territorium det avser att bedriva eller redan bedriver sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet. Vid tillämpning av detta direktiv&lt;br&gt;skall ett värdepappersföretag som är juridisk person vara&lt;br&gt;auktoriserat i den medlemsstat där det har sitt säte. Ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som inte är en juridisk person skall vara&lt;br&gt;auktoriserat i den medlemsstat där den har sitt huvudkontor.&lt;br&gt;Dessutom skall medlemsstaterna kräva att ett värdepappers-&lt;br&gt;företags huvudkontor alltid skall vara beläget i hemlandet och&lt;br&gt;att det verkligen driver verksamhet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda investerarna är det nödvändigt att garantera&lt;br&gt;internkontroll i varje företag, antingen genom att det finns två&lt;br&gt;personer i ledningen, eller där detta inte krävs enligt detta&lt;br&gt;direktiv, genom andra anordningar som säkerställer ett&lt;br&gt;likvärdigt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera sund konkurrens måste det tillses att&lt;br&gt;värdepappersföretag som inte är kreditinstitut har samma frihet&lt;br&gt;att öppna filialer och tillhandahålla tjänster över gränserna&lt;br&gt;som den som bestämts i rådets andra direktiv 89/646/EEG den&lt;br&gt;15 december 1989 om samordning av lagar och andra&lt;br&gt;författningar om rätten att starta och driva verksamhet i&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersföretag bör inte kunna åberopa detta direktiv&lt;br&gt;för att bedriva avista-affärer eller terminsaffärer i valuta annat&lt;br&gt;än som en tjänst i anslutning till tillhandahållandet av&lt;br&gt;investeringstjänster. Användningen av en filial endast för&lt;br&gt;sådana valutatransaktioner skulle därför utgöra ett missbruk av&lt;br&gt;de mekanismer som anges i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersföretag med auktorisation i hemlandet får&lt;br&gt;bedriva verksamhet i hela gemenskapen på det sätt företaget&lt;br&gt;finner lämpligt. I detta syfte får företaget om det finner det&lt;br&gt;nödvändigt ha fasta ombud för att ta emot och vidarebefordra&lt;br&gt;uppdrag för dess räkning med fullt och ovillkorligt ansvar för&lt;br&gt;företaget. I sådana fall skall den verksamhet sådana ombud&lt;br&gt;bedriver anses vara företagets verksamhet. Dessutom hindrar&lt;br&gt;inte detta direktiv att hemlandet gör sådana ombuds ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 92/30/EEG (EGT nr L 110, 28.4.1992. s. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;556&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till föremål för särskilda krav. Bedriver ett värdepappers-&lt;br&gt;företag verksamhet över gränserna skall värdlandet behandla&lt;br&gt;sådana ombud som om de vore själva företaget. Dessutom bör&lt;br&gt;inte hemförsäljning av överlåtbara värdepapper omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv utan även i fortsättningen regleras genom&lt;br&gt;nationella bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;överlåtbara värdepapper&amp;quot; förstås sådana värdepapper&lt;br&gt;som normalt omsätts på kapitalmarknaden, såsom värdepapper&lt;br&gt;utgivna av en stat, aktier, omsättningsbara värdepapper som&lt;br&gt;ger rätt att förvärva aktier genom teckning eller utbyte,&lt;br&gt;depåbevis, obligationer som ingår i en serie, indexoptioner&lt;br&gt;och värdepapper som ger rätt att förvärva sådana obligationer&lt;br&gt;genom nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;penningmarknadsinstrument&amp;quot; förstås sådana instrument&lt;br&gt;som normalt omsätts på penningmarknaden, såsom stats-&lt;br&gt;skuldväxlar, insättningsbevis och företagscertifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa definitioner som ger uttrycken överlåtbara värdepapper&lt;br&gt;och penningmarknadsinstrument en mycket vidsträckt innebörd&lt;br&gt;gäller endast för detta direktiv och påverkar följaktligen inte&lt;br&gt;på något sätt de olika definitioner av finansiella instrument&lt;br&gt;som används i nationell lagstiftning för andra ändamål såsom&lt;br&gt;beskattning. Dessutom täcker definitionen av överlåtbara&lt;br&gt;värdepapper endast sådana instrument som kan omsättas.&lt;br&gt;Aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier och som&lt;br&gt;utgetts av sådana organ som hypoteksinstitut och industri- och&lt;br&gt;utvecklingsfonder, där äganderätten i praktiken inte kan&lt;br&gt;överföras utom genom att den utfärdande organisationen&lt;br&gt;återköper den, omfattas följaktligen inte av denna definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;instrument som motsvarar ett terminskontrakt&amp;quot; avses ett&lt;br&gt;kontrakt som fullgörs genom en kontantbetalning som&lt;br&gt;beräknas med beaktande av variationer av räntesatser eller&lt;br&gt;växelkurser, värdet av något av de instrument som förtecknats&lt;br&gt;i avsnitt B i bilagan eller ett index över några sådana&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av detta direktiv skall verksamhet avseende&lt;br&gt;mottagande och vidarebefordran av order även omfatta&lt;br&gt;sammanförandet av två eller flera investerare så att en affär&lt;br&gt;mellan dessa investerare åstadkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen bestämmelse i detta direktiv påverkar de&lt;br&gt;gemenskapsbestämmelser eller, om sådana saknas, de&lt;br&gt;nationella bestämmelser som reglerar offentliga erbjudanden&lt;br&gt;av sådana instrument som omfattas av detta direktiv. Samma&lt;br&gt;sak gäller för marknadsföring och spridning av sådana&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna behåller det fulla ansvaret för att genomföra&lt;br&gt;sina egna penningpolitiska åtgärder utan att därigenom de&lt;br&gt;åtgärder påverkas som behövs för att stärka Europeiska&lt;br&gt;monetära systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att göra undantag för försäkringsföretag,&lt;br&gt;vilkas verksamhet redan är underkastad tillfredsställande&lt;br&gt;tillsyn genom de behöriga myndigheterna för tillsyn av&lt;br&gt;sundhet och som är samordnade på gemenskapsnivå, samt för&lt;br&gt;företag som tar emot och avger återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som inte tillhandahåller tjänster till tredje man utan&lt;br&gt;vars verksamhet består av att tillhandahålla investeringstjänster&lt;br&gt;endast till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra&lt;br&gt;dotterföretag till sina moderföretag bör inte omfattas av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta direktiv är att omfatta företag till vilkas&lt;br&gt;normala verksamhet hör att yrkesmässigt till tredje man&lt;br&gt;tillhandahålla investeringstjänster. Direktivets räckvidd bör&lt;br&gt;därför inte omfatta personer med annan yrkesverksamhet (t.ex.&lt;br&gt;en advokat eller annat juridiskt ombud) som tillhandahåller&lt;br&gt;investeringstjänster endast tillfälligt inom ramen för sin övriga&lt;br&gt;yrkesverksamhet, under förutsättning att den verksamheten är&lt;br&gt;reglerad och de berörda reglerna inte förbjuder att&lt;br&gt;investeringstjänster tillfälligt tillhandahålls. Av samma skäl är&lt;br&gt;det också nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta&lt;br&gt;personer som tillhandahåller investeringstjänster endast till&lt;br&gt;tillverkare eller användare av råvaror i den utsträckning som&lt;br&gt;behövs för att bedriva affärer med sådana varor när dessa&lt;br&gt;affärer utgör huvudverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som tillhandahåller investeringstjänster som&lt;br&gt;uteslutande består av förvaltning av personalstiftelser och som&lt;br&gt;därför inte tillhandahåller investeringstjänster till tredje man&lt;br&gt;bör inte omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta&lt;br&gt;centralbanker och andra organ som har likartade funktioner&lt;br&gt;liksom offentliga organ som förvaltar eller medverkar i&lt;br&gt;förvaltningen av statsskulden, vilket begrepp även omfattar&lt;br&gt;investering av denna. Detta undantag omfattar inte organ som&lt;br&gt;helt eller delvis är ägda av staten och vilkas roll är&lt;br&gt;affarsdrivande eller kopplad till förvärv av delägarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta&lt;br&gt;sådana företag eller personer vilkas verksamhet endast består&lt;br&gt;av att ta emot och vidarebefordra order till vissa motparter&lt;br&gt;och som inte innehar penningmedel eller värdepapper som&lt;br&gt;tillhör uppdragsgivarna. Av detta skäl har de inte rätt till&lt;br&gt;etablering och frihet att tillhandahålla tjänster enligt de villkor&lt;br&gt;som fastställts i detta direktiv, eftersom de om de önskar driva&lt;br&gt;verksamhet i en annan medlemsstat är underkastade de&lt;br&gt;tillämpliga bestämmelser som antagits av den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta&lt;br&gt;företag för kollektiva investeringar oavsett om de är sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;557&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnade på gemenskapsnivå eller inte samt de företag som är&lt;br&gt;förvarings- eller förvaltningsinstitut för sådana företag&lt;br&gt;eftersom de är underkastade särskilda regler som är direkt&lt;br&gt;anpassade för den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningar som har skapats av pensionsfonderna&lt;br&gt;i en medlemsstat för förvaltningen av de gemensamma&lt;br&gt;tillgångarna begränsar sig till sådan förvaltning och inte&lt;br&gt;tillhandahåller investeringstjänster för tredje man och om&lt;br&gt;pensionsfonderna själva är underkastade tillsyn av de&lt;br&gt;myndigheter som har uppdraget att övervaka försäkrings-&lt;br&gt;företag, förefaller det inte nödvändigt att underkasta sådana&lt;br&gt;sammanslutningar de villkor för att bedriva verksamhet som&lt;br&gt;uppställs i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv bör inte gälla för &amp;quot;agenti di cambio&amp;quot;, såsom&lt;br&gt;dessa är definierade i italiensk lag, eftersom de tillhör en&lt;br&gt;grupp vars auktorisationer inte kommer att förnyas, deras&lt;br&gt;verksamheter är begränsade till nationellt territorium och de&lt;br&gt;inte skapar någon risk för störningar av konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter som ges till värdepappersföretag genom detta&lt;br&gt;direktiv skall inte påverka den rätt som medlemsstaterna,&lt;br&gt;centralbankerna och andra nationella organ med likartade&lt;br&gt;uppgifter har att välja sina motparter på objektiva grunder&lt;br&gt;utan särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för övervakning av värdepappersföretags finansiella&lt;br&gt;sundhet kommer till följd av rådets direktiv 93/6/EEG av den&lt;br&gt;15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, som samordnar de regler som gäller för&lt;br&gt;marknadsrisker, att ligga hos de behöriga myndigheterna i&lt;br&gt;företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hemland får som regel införa strängare regler än dem som&lt;br&gt;har fastställts i detta direktiv, särskilt vad avser villkor för&lt;br&gt;auktorisation, sundhetskrav och regler om rapportering och&lt;br&gt;insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter som inte omfattas av detta direktiv regleras av&lt;br&gt;fördragets allmänna bestämmelser om etableringsrätt och frihet&lt;br&gt;att tillhandahålla tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda investerare bör en investerares äganderätt och&lt;br&gt;liknande rättigheter i fråga om värdepapper och hans&lt;br&gt;rättigheter i fråga om penningmedel som anförtrotts till ett&lt;br&gt;företag hållas avskilda från företagets egna. Denna princip&lt;br&gt;hindrar dock inte ett företag från att driva verksamhet i eget&lt;br&gt;namn men för investerarens räkning där transaktionens&lt;br&gt;beskaffenhet så kräver och investeraren samtycker, t.ex. vid&lt;br&gt;aktielån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förfarande som gäller för auktorisation av filialer till&lt;br&gt;värdepappersföretag med auktorisation i tredje land kommer&lt;br&gt;att fortsätta att gälla för sådana företag. Sådana filialer åtnjuter&lt;br&gt;inte friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 59 andra&lt;br&gt;stycket i fördraget eller rätten till etablering i andra medlems-&lt;br&gt;stater än de där de är etablerade. Ansökningar från företag&lt;br&gt;som lyder under lagarna i tredje land om auktorisation av&lt;br&gt;dotterföretag eller om förvärv av delägarskap, är underkastade&lt;br&gt;ett förfarande som är avsett att tillse att gemenskapens&lt;br&gt;värdepappersföretag får en ömsesidigt likartad behandling i&lt;br&gt;dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den auktorisation värdepappersföretag får av de behöriga&lt;br&gt;nationella myndigheterna enligt detta direktiv skall ha&lt;br&gt;gemenskapstäckande och inte längre enbart nationell&lt;br&gt;tillämpning, och gällande bestämmelser om ömsesidigt likartad&lt;br&gt;behandling har hädanefter inte längre giltighet. Ett flexibelt&lt;br&gt;förfarande är därför nödvändigt för att göra det möjligt att&lt;br&gt;bedöma den ömsesidiga likformigheten på gemenskapsnivå.&lt;br&gt;Målet med detta förfarande är inte att göra gemenskapens&lt;br&gt;finansmarknader slutna utan i stället, eftersom gemenskapen&lt;br&gt;avser att hålla sina finansmarknader öppna för resten av&lt;br&gt;världen, att förstärka liberaliseringen av de världs-&lt;br&gt;omspännande finansmarknaderna utanför gemenskapen. För att&lt;br&gt;nå detta mål innehåller detta direktiv bestämmelser om&lt;br&gt;förfaranden för förhandling med tredje land och om möjlighet&lt;br&gt;att som sista utväg vidta sådana åtgärder som att tillfälligt&lt;br&gt;vilandeförklara nya ansökningar om auktorisation eller att&lt;br&gt;begränsa utfärdandet av nya auktorisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av ändamålen med detta direktiv är att skydda investerare.&lt;br&gt;Det är därför lämpligt att ta hänsyn till de olika skyddskrav&lt;br&gt;som olika investerarkategorier har och deras olika nivåer av&lt;br&gt;yrkeskunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna måste se till att det inte finns några hinder&lt;br&gt;för verksamhet som har ömsesidigt erkännande att bedrivas på&lt;br&gt;samma sätt som i företagets hemland så länge verksamheten&lt;br&gt;inte strider mot gällande lagar och andra författningar till&lt;br&gt;skydd för det allmänna bästa i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat får inte begränsa rätten för investerare som&lt;br&gt;vanligen bor eller är etablerade i ifrågavarande medlemsstat&lt;br&gt;att utnyttja investeringstjänster som tillhandahålls av ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som omfattas av detta direktiv och som&lt;br&gt;är beläget utanför ifrågavarande medlemsstat och som gör sina&lt;br&gt;affärer utanför den medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa medlemsstater kan clearing- och avvecklingsfunktioner&lt;br&gt;utföras av organ som är åtskilda från de marknadsplatser där&lt;br&gt;affärerna genomförs. Följaktligen skall varje hänvisning i detta&lt;br&gt;direktiv till tillträde och medlemsskap i reglerade marknader&lt;br&gt;anses innebära hänvisning till tillträde och medlemsskap i&lt;br&gt;organ som utför clearing- och avvecklingsfunktioner för&lt;br&gt;reglerade marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;558&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlemsstat måste se till att behandlingen inom dess&lt;br&gt;territorium av alla värdepappersföretag som har auktorisation&lt;br&gt;i någon medlemsstat och likaså alla värdepapper som är&lt;br&gt;noterade på reglerade marknader i medlemsstaten är icke-&lt;br&gt;diskriminerande. Alla värdepappersföretag måste ha samma&lt;br&gt;möjligheter att ansluta sig till eller ha tillträde till reglerade&lt;br&gt;marknader. Oavsett hur affärerna för närvarande bedrivs i&lt;br&gt;medlemsstaterna är det viktigt att på de villkor som uppställs&lt;br&gt;i detta direktiv avskaffa de tekniska och juridiska&lt;br&gt;begränsningarna för tillgången till de reglerade marknaderna&lt;br&gt;inom det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några medlemsstater godkänner inte att kreditinstitut blir&lt;br&gt;medlemmar av deras reglerade marknader annat än indirekt&lt;br&gt;genom att inrätta särskilda dotterbolag. Den möjlighet detta&lt;br&gt;direktiv ger kreditinstitut att bli medlemmar av reglerade&lt;br&gt;marknader direkt utan att behöva grunda särskilda dotterbolag&lt;br&gt;utgör en väsentlig reform i dessa medlemsstater och alla&lt;br&gt;konsekvenser därav bör utvärderas mot bakgrund av&lt;br&gt;utvecklingen på finansmarknaderna. Med hänsyn till dessa&lt;br&gt;omständigheter måste den rapport som kommissionen skall&lt;br&gt;framlägga till rådet i denna fråga senast den 31 december&lt;br&gt;1998 ta hänsyn till alla de förhållanden som rådet behöver ha&lt;br&gt;kännedom om för att kunna bedöma konsekvenserna för dessa&lt;br&gt;medlemsstater och särskilt faran för intressekonflikter och den&lt;br&gt;skyddsnivå som erbjuds investerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att harmoniseringen av ersättnings-&lt;br&gt;systemen sätts i kraft samma dag som detta direktiv. Dessutom&lt;br&gt;kommer värdländerna fram till den dag då ett direktiv som&lt;br&gt;harmoniserar ersättningssystemen sätts i kraft att kunna&lt;br&gt;tillämpa sina egna ersättningssystem på värdepappersföretag&lt;br&gt;inklusive kreditinstitut som är godkända av andra&lt;br&gt;medlemsstater, om hemlandet inte har några ersättningssystem&lt;br&gt;eller har ett system som inte ger likvärdig skyddsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reglerade marknadernas struktur måste även i&lt;br&gt;fortsättningen bestämmas av nationell lagstiftning, dock utan&lt;br&gt;att denna får utgöra ett hinder för liberaliseringen av tillträde&lt;br&gt;till reglerade marknader i värdländerna för värdepappers-&lt;br&gt;företag med auktorisation att erbjuda berörda tjänster i&lt;br&gt;hemlandet. Enligt denna princip reglerar lagarna i Tyskland&lt;br&gt;och lagarna i Nederländerna verksamheten som Kursmakler&lt;br&gt;respektive hoekmannen så att denna verksamhet inte utövas&lt;br&gt;samtidigt med en annan verksamhet. Det bör observeras att en&lt;br&gt;Kursmakler eller en hoekmannen inte får tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;i övriga medlemsstater. Ingen får, oavsett sitt hemland, begära&lt;br&gt;att få verka som Kursmakler eller hoekmannen utan att vara&lt;br&gt;underkastad de regler som följer av ställning som Kursmakler&lt;br&gt;respektive hoekmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att detta direktiv inte kan påverka de&lt;br&gt;åtgärder som vidtagits till följd av rådets direktiv 79/279/EEG&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 5 mars 1979 om samordning av villkoren för upp-&lt;br&gt;tagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabilitet och god funktion hos det finansiella systemet och&lt;br&gt;skyddet för investerare förutsätter att ett värdland har rätt och&lt;br&gt;ansvar att både hindra och bestraffa varje åtgärd inom dess&lt;br&gt;territorium av värdepappersföretag i strid med uppförande-&lt;br&gt;reglerna och övriga bestämmelser i lag eller annan författning&lt;br&gt;som den har infört för det allmänna bästa och att i nödfall&lt;br&gt;vidta åtgärder. Dessutom måste de behöriga myndigheterna i&lt;br&gt;värdlandet när de utför sina åligganden kunna räkna på ett&lt;br&gt;mycket nära samarbete med de behöriga myndigheterna i&lt;br&gt;hemlandet särskilt i fråga om verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;friheten att tillhandahålla tjänster. De behöriga myndigheterna&lt;br&gt;i hemlandet, har rätt att bli underrättade av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i värdlandet om alla åtgärder som innebär&lt;br&gt;bestraffning av ett värdepappersföretag eller inskränkning av&lt;br&gt;dess verksamhet som de senare myndigheterna har vidtagit&lt;br&gt;gentemot de värdepappersföretag som de förstnämnda&lt;br&gt;myndigheterna har auktoriserat, så att de effektivt kan utöva&lt;br&gt;tillsyn av sundheten. För att uppnå detta måste samarbete&lt;br&gt;mellan de behöriga myndigheterna i hemlandet och i&lt;br&gt;värdlandet säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det dubbla syftet att skydda investerare och att säkerställa att&lt;br&gt;marknaderna för överlåtbara värdepapper fungerar smidigt är&lt;br&gt;det nödvändigt att se till att insyn i affärerna åstadkoms och&lt;br&gt;att de regler som fastställs för det ändamålet i detta direktiv&lt;br&gt;för reglerade marknader är tillämpliga både på värde-&lt;br&gt;pappersföretag och på kreditinstitut när de är verksamma på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka de problem som uppkommer på de områden&lt;br&gt;som omfattas av rådets olika direktiv om investeringstjänster&lt;br&gt;och värdepapper, med avseende både på tillämpningen av&lt;br&gt;befintliga regler och på möjligheten av en samordning i&lt;br&gt;framtiden, krävs samarbete mellan nationella myndigheter och&lt;br&gt;kommissionen i en kommitté. Inrättandet av en sådan&lt;br&gt;kommitté utesluter inte andra samarbetsformer mellan tillsyns-&lt;br&gt;myndigheterna inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska tillägg och förändringar av de närmare regler som&lt;br&gt;fastställs i detta direktiv kan bli nödvändiga från tid till annan&lt;br&gt;för att beakta nya tendenser inom investeringstjänsteområdet.&lt;br&gt;Kommissionen kommer att göra de tillägg och förändringar&lt;br&gt;som behövs efter det att frågan har underställts den kommitté&lt;br&gt;som skall inrättas på värdepappersmarknadsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 66, 16.3.1979, s. 21. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;anslutningsakten för Spanien och Portugal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;559&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner och räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv används följande beteckningar med de&lt;br&gt;betydelser som här anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;investeringstjänst: någon av de tjänster som anges i&lt;br&gt;avsnitt A i bilagan i fråga om de instrument som anges&lt;br&gt;i avsnitt B i bilagan och som tillhandahålls tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdepappersföretag-, juridiskperson vars regelmässiga&lt;br&gt;verksamhet eller rörelse består i att yrkesmässigt till-&lt;br&gt;handahålla investeringstjänster till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av detta direktiv får medlemsstaterna&lt;br&gt;som värdepappersföretag även avse företag som inte är&lt;br&gt;juridiska personer om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;deras rättsliga ställning säkerställer en skyddsnivå&lt;br&gt;for tredjemans intresset som är likvärdig med den&lt;br&gt;som juridiska personer ger, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;de är underkastade sådan tillsyn av sundheten som&lt;br&gt;är lämplig med hänsyn till deras juridiska form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de fysiska personerna tillhandahåller tjänster som&lt;br&gt;inbegriper innehav av penningmedel eller överlåtbara&lt;br&gt;värdepapper for tredje mans räkning, får de dock vid&lt;br&gt;tillämpning av detta direktiv inte betraktas som värde-&lt;br&gt;pappersföretag annat än om de utan inskränkningar av&lt;br&gt;de övriga krav som har uppställts i detta direktiv och i&lt;br&gt;direktiv 93/6/EEG uppfyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Tredje mans äganderätt till instrument och&lt;br&gt;penningmedel som tillhör honom måste skyddas,&lt;br&gt;särskilt i fall av företagets eller dess ägares&lt;br&gt;insolvens eller då utmätning, kvittning eller andra&lt;br&gt;anspråk görs gällande av företagets eller dess&lt;br&gt;ägares borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Värdepappersföretaget måste vara underkastat&lt;br&gt;regler som syftar att övervaka företagets och dess&lt;br&gt;ägares sol vens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Värdepappersföretagets årsbokslut måste granskas&lt;br&gt;av en eller flera personer som enligt nationell&lt;br&gt;lagstiftning har behörighet att utföra revision av&lt;br&gt;räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Om företaget har endast en ägare måste denne vidta&lt;br&gt;åtgärder till investerarnas skydd för det fall att&lt;br&gt;företagets verksamhet upphör till följd av hans död,&lt;br&gt;arbetsoförmåga eller annan liknande omständighet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 31 december 1997 skall kommissionen lämna&lt;br&gt;en rapport om tillämpningen av andra och tredje&lt;br&gt;styckena i denna punkt och om så är lämpligt föreslå att&lt;br&gt;de ändras eller utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person tillhandahåller någon av de tjänster som&lt;br&gt;avses i avsnitt A. 1 a i bilagan och om denna verksamhet&lt;br&gt;bedrivs endast för ett värdepappersföretags räkning och&lt;br&gt;helt och ovillkorligen på företagets ansvar, skall&lt;br&gt;verksamheten inte betraktas som den förstnämnda&lt;br&gt;personens verksamhet utan som värdepappersföretagets&lt;br&gt;egen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditinstitut: ett kreditinstitut såsom detta definieras i&lt;br&gt;artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; med&lt;br&gt;undantag för de institut som avses i artikel 2.2 däri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överlåtbara värdepapper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;obligationer eller andra skuldförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan omsättas på kapitalmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;värdepapper av annat slag vilka normalt omsätts&lt;br&gt;och som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara&lt;br&gt;värdepapper genom teckning eller utbyte eller som&lt;br&gt;föranleder kontantutbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsmedel skall dock inte räknas som överlåtbara&lt;br&gt;värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;penningmarknadsinstrument: ett instrumentav någonav&lt;br&gt;de kategorier som normalt omsätts på penning-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;hemland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;om värdepappersföretaget är fysisk person, den&lt;br&gt;medlemsstat där denne har sitt huvudkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;om värdepappersföretaget är juridisk person, den&lt;br&gt;medlemsstat där företagets stadgeenliga säte är&lt;br&gt;beläget eller, om det enligt nationell lagstiftning&lt;br&gt;inte har något stadgeenligt säte, den medlemsstat&lt;br&gt;där dess huvudkontor är beläget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;i fråga om en marknad, den medlemsstat där det&lt;br&gt;organ som tillhandahåller möjligheten till handel&lt;br&gt;har sitt stadgeenliga säte eller, om det enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning inte har något stadgeenligt&lt;br&gt;säte, den medlemsstat där organets huvudkontor är&lt;br&gt;beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386. 30.12.1989, s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdland: den medlemsstat där ett värdepappersföretag&lt;br&gt;har en filial eller tillhandahåller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;filial: ett driftsställe som är en rättsligt osjälvständig&lt;br&gt;del av ett värdepappersföretag och som tillhandahåller&lt;br&gt;investeringstjänster som värdepappersföretaget har&lt;br&gt;auktorisation att tillhandahålla. Alla driftsställen som&lt;br&gt;har inrättats i samma medlemsstat av ett&lt;br&gt;värdepappersföretag med huvudkontor i en annan&lt;br&gt;medlemsstat skall betraktas som en enda filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;behöriga myndigheter: de myndigheter som varje&lt;br&gt;medlemsstat utser enligt artikel 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägar-&lt;br&gt;andel i ett värdepappersföretag som motsvarar 10&lt;br&gt;procent eller mer av kapitalet eller av rösträtten eller&lt;br&gt;som eljest gör det möjligt att utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen i värdepappersföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna definition i samband med&lt;br&gt;artiklarna 4 och 9 och vid bestämning av de andra&lt;br&gt;innehavsnivåer som avses i artikel 9 skall sådana röst-&lt;br&gt;rätter som avses i direktiv 88/627/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;moderföretag: en moderföretag såsom det definierats i&lt;br&gt;artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;dotterföretag: ett dotterföretag såsom det definieras i&lt;br&gt;artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG. Ett dotter-&lt;br&gt;företag till ett dotterföretag skall också betraktas som ett&lt;br&gt;dotterföretag till det moderföretag som är det yttersta&lt;br&gt;moderföretaget till dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;reglerad marknad: en marknad för sådana instrument&lt;br&gt;som anges i avsnitt B i bilagan och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förekommer i den förteckning som avses i artikel&lt;br&gt;16 och som har upprättats av den medlemssut som&lt;br&gt;är hemland enligt definitionen i artikel 1.6 c,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;verkar regelbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;kännetecknas av att regler som har utfärdats av&lt;br&gt;eller godkänts av de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;bestämmer marknadens arbetssätt, villkoren för&lt;br&gt;tillträde till marknaden och, då direktiv&lt;br&gt;79/279/EEG är tillämpligt, villkoren för&lt;br&gt;upptagande till notering såsom föreskrivs i det&lt;br&gt;direktivet och, då det direktivet inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 90/605/EEG (EGT nr L 317, 16.11.1990, s. 60).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de villkor som ett finansiellt instrument måste&lt;br&gt;uppfylla innan det i praktiken kan omsättas på&lt;br&gt;marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kräver efterlevnad av alla regler om rapporter och&lt;br&gt;insyn som har fastställts till följd_av artiklarna 20&lt;br&gt;och 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ägarkontroll: ägarkontroll såsom denna definieras i&lt;br&gt;artikel 1 i direktiv 83/349/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detu direktiv är tillämpligt på alla värdepappersföreug.&lt;br&gt;Dock skall endast punkt 4 i denna artikel och artiklarna 8.2,&lt;br&gt;10, 11, 12 försu stycket, 14.3 och 14.4, 15, 19 och 20&lt;br&gt;tillämpas på kreditinstitut vilkas auktorisation enligt direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG och 89/646/EEG omfattar en eller fler av de&lt;br&gt;investeringstjänster som anges i avsnitt A i bilagan till detu&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv är inte tillämpligt på följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsföreug som de definieras i artikel 1 i&lt;br&gt;direktiv 73/239/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; eller artikel 1 i direktiv&lt;br&gt;79/267/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; eller föreug som bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet med avgivande och mottagande av återförsäkring&lt;br&gt;som avses i direktiv 64/225/EEG&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreug som tillhandahåller investeringstjänster ute-&lt;br&gt;sluunde till sina moderföreug, sina dotterföreug eller&lt;br&gt;till andra dotterföreug till samma moderföreug.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som tillhandahåller investeringstjänster i de fall&lt;br&gt;då tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet som regleras av bestämmelser&lt;br&gt;i lag eller annan författning eller av etiska regler som&lt;br&gt;avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter&lt;br&gt;att tjänsten tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreug som tillhandahåller investeringstjänster som&lt;br&gt;utesluunde består av förvaltning av program som syftar&lt;br&gt;till delägarskap i föreuget för de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreug som tillhandahåller investeringstjänster som&lt;br&gt;består både av tjänster som avses i b och av tjänster&lt;br&gt;som avses i d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemssutemas centralbanker och andra nationella&lt;br&gt;organ som fyller likartade funktioner och andra&lt;br&gt;offentliga organ som har som uppdrag att hantera eller&lt;br&gt;delu i hanteringen av sutsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr L 228, 16.8 1973, s. 3. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 90/619/EEG (EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 90/618/EEG (EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ EGT nr 56, 4.4.1964, s. 878/64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;som inte får inneha penningmedel eller värdepapper&lt;br&gt;för uppdragsgivares räkning och som därför inte&lt;br&gt;vid något tillfälle får sätta sig i skuld till sina&lt;br&gt;uppdragsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;som inte får tillhandahålla andra investerings-&lt;br&gt;tjänster än mottagande och vidarebefordran av&lt;br&gt;order avseende överlåtbara värdepapper och&lt;br&gt;andelar i företag för kollektiva investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;som vid tillhandahållandet av denna tjänst får&lt;br&gt;vidarebefordra order endast till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;värdepappersföretag som har auktoriserats i&lt;br&gt;enlighet med detta direktiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG och 89/646/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;filialer till värdepappersföretag eller till&lt;br&gt;kreditinstitut som har auktorisation i ett tredje&lt;br&gt;land och som är underkastade och uppfyller&lt;br&gt;tillsynssregler som av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna anses vara minst lika stränga&lt;br&gt;som de som har fastställts i detta direktiv, i&lt;br&gt;direktiv 89/646/EEG eller i direktiv&lt;br&gt;93/6/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;företag för kollektiva investeringar med&lt;br&gt;auktorisation enligt en medlemsstats&lt;br&gt;lagstiftning för försäljning av andelar till&lt;br&gt;allmänheten, samt till förvaltarna av sådana&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;investeringsbolag med fast kapital såsom&lt;br&gt;definierade i artikel 15.4 i direktiv&lt;br&gt;77/91/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; vars värdepapper är noterade på&lt;br&gt;eller omsätts på en reglerad marknad i en&lt;br&gt;medlemsstat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vars verksamhet på nationell nivå styrs av lagregler&lt;br&gt;eller av etiska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företag för kollektiva investeringar oavsett om de är&lt;br&gt;samordnade på gemenskapsnivå eller inte samt&lt;br&gt;förvarings- eller förvaltningsinstitut för sådana företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer vilkas huvudsakliga verksamhet består av&lt;br&gt;handel med råvaror med varandra eller med tillverkare&lt;br&gt;eller yrkesmässiga brukare av sådana produkter och som&lt;br&gt;tillhandahåller investeringstjänster endast för sådana&lt;br&gt;tillverkare eller yrkesmässiga brukare i den utsträckning&lt;br&gt;detta behövs för den huvudsakliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företag som tillhandahåller investeringstjänster som&lt;br&gt;uteslutande består av handel för egen räkning på&lt;br&gt;marknader för finansiella terminer eller optioner eller&lt;br&gt;som handlar på uppdrag av andra medlemmar på dessa&lt;br&gt;marknader och ställer priser för dem och dessa företag&lt;br&gt;garanteras av clearingmedlemmar på dessa marknader.&lt;br&gt;Ansvaret för verkställigheten av avtal som ingås av&lt;br&gt;dessa företag måste tas av clearingmedlemmar på dessa&lt;br&gt;marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 26. 30.1.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;anslutningsakten för Spanien och Portugal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanslutningar som har inrättats av danska&lt;br&gt;pensionsfonder med det enda syftet att förvalta&lt;br&gt;tillgångarna i pensionsfonder som är medlemmar i&lt;br&gt;samma sammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Agenti di cambio&amp;quot; vars verksamhet och funktion styrs&lt;br&gt;av det italienska kungliga dekretet nr 222 av den 7 mars&lt;br&gt;1925 och efterföljande ändringar därav och som är&lt;br&gt;auktoriserade att bedriva sin verksamhet enligt artikel&lt;br&gt;19 i Italiens lag nr 1 av den 2 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast den 31 december 1998 och därefter regelbundet&lt;br&gt;skall kommissionen avge en rapport om tillämpningen av&lt;br&gt;punkt 2 i samband med avsnitt A i bilagan och mot bakgrund&lt;br&gt;av hur detta direktiv fungerar, där så är lämpligt föreslå&lt;br&gt;ändringar av definitionerna av undantag och de tjänster som&lt;br&gt;omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De rättigheter som detta direktiv ger skall inte omfatta&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster som motpart till staten,&lt;br&gt;centralbanken eller andra nationella organ med liknande&lt;br&gt;funktioner i en medlemsstat när de verkar för medlemsstatens&lt;br&gt;penningpolitik, valutapolitik, finanspolitik eller valutareservs-&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för att starta verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat skali som en förutsättning för&lt;br&gt;bedrivande av värdepappersrörelse kräva auktorisation av de&lt;br&gt;värdepappersföretag som det är hemland för. Auktorisation&lt;br&gt;skall lämnas av de behöriga myndigheter som har utsetts i&lt;br&gt;enlighet med artikel 22. Auktorisationen skall ange de&lt;br&gt;investeringstjänster i avsnitt A i bilagan som företaget är&lt;br&gt;auktoriserat att tillhandahålla. Auktorisationen får också&lt;br&gt;omfatta en eller fler av de sidotjänster som avses i avsnitt C&lt;br&gt;i bilagan. Auktorisation av det slag som avses i detta direktiv&lt;br&gt;får aldrig ges enbart för tjänster som omfattas av avsnitt C i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat skall kräva att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;varje värdepappersföretag som är en juridisk person och&lt;br&gt;som enligt sin nationella lagstiftning har ett stadgeenligt&lt;br&gt;säte skall ha sitt huvudkontor i samma medlemsstat som&lt;br&gt;sitt stadgeenliga säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje annat värdepappersföretag skall ha sitt&lt;br&gt;huvudkontor i den medlemsstat som har auktoriserat&lt;br&gt;företaget och i vilken den faktiskt bedriver verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;562&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393UM22IS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att det påverkar tillämpligheten av andra&lt;br&gt;allmängiltiga villkor som har fastställts i nationell lagstiftning&lt;br&gt;får de behöriga myndigheterna bevilja auktorisation endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdepappersföretagets startkapital i enlighet med de&lt;br&gt;regler som fastställts i direktiv 93/6/EEG är tillräckligt&lt;br&gt;med beaktande av arten av investeringstjänsten i fråga,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;de personer som i praktiken leder verksamheten i&lt;br&gt;värdepappersföretaget har gott anseende och tillräcklig&lt;br&gt;erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagets verksamhetsinriktning måste avgöras av minst två&lt;br&gt;personer som uppfyller ovanstående villkor. När lämpligt&lt;br&gt;ordnade förhållanden säkerställer att samma resultat uppnås,&lt;br&gt;särskilt i de fall som avses i artikel 1.2 tredje stycket sista&lt;br&gt;strecksatsen, får de behöriga myndigheterna dock bevilja&lt;br&gt;sådana värdepappersföretag auktorisation som är fysiska&lt;br&gt;personer eller, med beaktande av arten och omfånget av&lt;br&gt;verksamheten, sådana värdepappersföretag som är juridiska&lt;br&gt;personer om de leds av en enda fysisk person i enlighet med&lt;br&gt;företagens statuter och nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall även kräva att varje ansökan om&lt;br&gt;auktorisation åtföljs av en verksamhetsplan som bland annat&lt;br&gt;anger vilka slags verksamheter som förutses och&lt;br&gt;organisationsstrukturen för det berörda värdepappersföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En sökande skall inom sex månader efter det att en&lt;br&gt;fullständig ansökan har inlämnats underrättas om auktorisation&lt;br&gt;har beviljats eller inte. Om auktorisation vägras skall skälen&lt;br&gt;härför anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett värdepappersföretag får inleda sin verksamhet så&lt;br&gt;snart som auktorisation har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får återkalla auktorisation&lt;br&gt;som har beviljats ett värdepappersföretag i enlighet med detta&lt;br&gt;direktiv om värdepappersföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader,&lt;br&gt;uttryckligen avstår från auktorisationen eller sedan mer&lt;br&gt;än sex månader har upphört att tillhandahålla&lt;br&gt;investeringstjänster om inte den berörda medlemsstaten&lt;br&gt;har bestämmelser om att auktorisationen förfaller i&lt;br&gt;sådana fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har erhållit auktorisationen genom att lämna falska&lt;br&gt;uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen&lt;br&gt;har lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte längre uppfyller kraven i direktiv 93/6/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allvarligt och systematiskt har brutit mot de&lt;br&gt;bestämmelser som har införts i enlighet med artikel 10&lt;br&gt;eller 11, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattas av någon i nationell lagstiftning given&lt;br&gt;föreskrift som möjliggör återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får inte bevilja auktorisation att&lt;br&gt;starta verksamhet som värdepappersföretag förrän de har fått&lt;br&gt;upplysning om vilka aktieägare eller andra delägare, oavsett&lt;br&gt;om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller&lt;br&gt;indirekt har kvalificerat innehav, och om storleken av sådana&lt;br&gt;innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall vägra auktorisation om de,&lt;br&gt;med hänsyn till behovet av en sund och ansvarsfull ledning av&lt;br&gt;ett värdepappersföretag, bedömer att lämpligheten hos&lt;br&gt;aktieägare eller andra delägare som avses i första stycket inte&lt;br&gt;är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om filialer till värdepappersföretag som har&lt;br&gt;stadgeenligt säte utanför gemenskapen och som påbörjar eller&lt;br&gt;bedriver verksamhet får medlemsstaterna inte tillämpa&lt;br&gt;bestämmelser som ger en mer förmånlig behandling än den&lt;br&gt;som tillämpas för filialer till värdepappersföretag som har&lt;br&gt;stadgeenligt säte i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna i den andra berörda&lt;br&gt;medlemsstaten skall i förväg tillfrågas om auktorisation av ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;är dotterföretag till ett värdepappersföretag eller&lt;br&gt;kreditinstitut med auktorisation i en annan medlemsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är dotterföretag till ett moderföretag till ett&lt;br&gt;värdepappersföretag eller ett kreditinstitut som är&lt;br&gt;auktoriserat i en annan medlemsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;står under ägarkontroll av samma fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer som har ägarkontroll över ett värdepappers-&lt;br&gt;företag eller ett kreditinstitut som är auktoriserat i en&lt;br&gt;annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING ID&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall&lt;br&gt;underrätta kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om varje auktorisation av ett företag som direkt eller&lt;br&gt;indirekt är dotterföretag till ett moderföretag som lyder&lt;br&gt;under lagstiftning i tredje land, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;563&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när ett sådant moderföretag förvärvar sådan ägarandel&lt;br&gt;i ett värdepappersföretag i gemenskapen att det senare&lt;br&gt;blir dess dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda fallen skall kommissionen underrätta rådet till dess att&lt;br&gt;en kommitté för överlåtbara värdepapper har inrättats av rådet&lt;br&gt;på förslag från kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om auktorisation beviljas ett företag som direkt eller indirekt&lt;br&gt;är dotterföretag till ett moderföretag som lyder under tredje&lt;br&gt;lands lagstiftning, skall de behöriga myndigheterna i den&lt;br&gt;underrättelse de tillställer kommissionen beskriva gruppens&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla&lt;br&gt;svårigheter av allmän natur som deras värdepappersföretag&lt;br&gt;möter vid etablering eller tillhandahållande av tjänster i tredje&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall första gången senast sex månader&lt;br&gt;efter det att detta direktiv har trätt i kraft och därefter&lt;br&gt;regelbundet lägga fram en rapport som analyserar den&lt;br&gt;behandling gemenskapens värdepappersföretag röner i tredje&lt;br&gt;land i de avseenden som avses i punkt 4 och 5 i fråga om&lt;br&gt;etablering, bedrivande av investeringstjänsteverksamhet och&lt;br&gt;förvärv av ägarandel i värdepappersföretag i tredje land.&lt;br&gt;Kommissionen skall tillställa rådet dessa rapporter tillsammans&lt;br&gt;med lämpliga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närhelst det kommer till kommissionens kännedom&lt;br&gt;antingen genom de rapporter som avses i punkt 3 eller genom&lt;br&gt;annan information, att ett tredje land inte erbjuder&lt;br&gt;värdepappersföretag hemmahörande i gemenskapen effektivt&lt;br&gt;marknadstillträde jämförbart med det som gemenskapen&lt;br&gt;erbjuder värdepappersföretag från det landet, får&lt;br&gt;kommissionen lämna förslag till rådet om lämpligt mandat för&lt;br&gt;underhandlingar med ändamål att uppnå jämförbara&lt;br&gt;konkurrensmöjligheterförvärdepappersföretaghemmahörande&lt;br&gt;i gemenskapen. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närhelst det kommer till kommissionens kännedom,&lt;br&gt;antingen genom de rapporter som avses i punkt 3 eller genom&lt;br&gt;annan information, att värdepappersföretag hemmahörande i&lt;br&gt;gemenskapen inte får nationell behandling i ett tredje land,&lt;br&gt;innebärande samma konkurrensmöjligheter som erbjuds&lt;br&gt;inhemska värdepappersföretag, och att kravet på effektivt&lt;br&gt;marknadstillträde inte är uppfyllt, får kommissionen ta initiativ&lt;br&gt;till underhandlingar med ändamål att åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i föregående stycke får, utöver initiativ till&lt;br&gt;underhandlingar, när som helst beslutas i enlighet med det&lt;br&gt;förfarande som fastställs i det direktiv genom vilket rådet&lt;br&gt;kommer att tillsätta den kommitté som anges i punkt 1, att&lt;br&gt;medlemsstaternas behöriga myndigheter skall begränsa eller&lt;br&gt;uppskjuta prövningen av inneliggande eller framtida&lt;br&gt;ansökningar om auktorisation och förvärv av ägarandelar, då&lt;br&gt;ansökningar gjorts av direkta eller indirekta moderföretag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underställda ett tredje lands lagar. Sådana åtgärder får inte&lt;br&gt;gälla för längre tid än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före utgången av tremånadsperioden får rådet, med beaktande&lt;br&gt;av resultaten av underhandlingarna, med kvalificerad majoritet&lt;br&gt;besluta efter förslag av kommissionen huruvida åtgärderna&lt;br&gt;skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana begränsningar eller uppskov får inte tillämpas då&lt;br&gt;dotterföretag bildas av inom gemenskapen i behörig ordning&lt;br&gt;auktoriserade värdepappersföretag eller av deras dotterföretag&lt;br&gt;eller då sådana värdepappersföretag eller dotterföretag&lt;br&gt;förvärvar ägarandelar i värdepappersföretag inom&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närhelst det kommer till kommissionens kännedom att&lt;br&gt;något av de fall som avses i punkterna 4 och 5 uppkommer,&lt;br&gt;skall medlemsstaterna på kommissionens begäran underrätta&lt;br&gt;denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om varje ansökan om auktorisation av ett direkt eller&lt;br&gt;indirekt ägt dotterföretag till ett eller flera moderföretag&lt;br&gt;som är underkastade vederbörande tredje lands lagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;närhelst de får underrättelse enligt artikel 9 om att ett&lt;br&gt;sådant moderföretag avser att förvärva en ägarandel i ett&lt;br&gt;värdepappersföretag hemmahörande i gemenskapen, så&lt;br&gt;att det senare företaget blir det förras dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet att lämna information skall upphöra så snart&lt;br&gt;en överenskommelse har träffats med ett tredje land enligt&lt;br&gt;punkt 4 eller 5, eller när de åtgärder som avses i punkt 5&lt;br&gt;andra och tredje styckena upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder som vidtas med stöd av denna artikel skall stå&lt;br&gt;i överensstämmelse med gemenskapens förpliktelser enligt&lt;br&gt;internationella överenskommelser, bilaterala eller multi-&lt;br&gt;laterala, om rätt för värdepappersföretag att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlandets behöriga myndigheter skall kräva att ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som de har auktoriserat hela tiden&lt;br&gt;uppfyller villkoren i artikel 3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlandets behöriga myndigheter skall kräva att ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som de har auktoriserat följer de regler&lt;br&gt;som fastställs i direktiv 93/6/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillsynen av ett värdepappersföretag åligger de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i hemlandet oavsett om värdepappersföretaget&lt;br&gt;etablerar en filial eller tillhandahåller tjänster i en annan&lt;br&gt;medlemsstat; denna regel skall inte påverka tillämpningen av&lt;br&gt;de bestämmelser i detta direktiv som ålägger de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i värdlandet ett ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall kräva att var och en, som avser&lt;br&gt;att förvärva, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett&lt;br&gt;värdepappersföretag, underrättar behöriga myndigheter om&lt;br&gt;storleken av det tilltänkta innehavet. Underrättelse skall&lt;br&gt;lämnas även av den som avser att öka sitt kvalificerade&lt;br&gt;innehav i sådan mån att hans andel av röstetalet eller kapitalet&lt;br&gt;kommer att uppgå till eller överstiga 20, 33 eller 50 procent&lt;br&gt;eller så att värdepappersföretaget kommer att bli hans dotter-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt&lt;br&gt;2 skall de behöriga myndigheterna ha rätt att, inom en tid av&lt;br&gt;högst tre månader från det att underrättelse enligt föregående&lt;br&gt;stycke gjorts, motsätta sig förvärvet, om de, med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av sund och ansvarsfull ledning av&lt;br&gt;värdepappersföretag, bedömer att lämpligheten inte är till-&lt;br&gt;fredsställande hos de personer som avses i föregående stycke.&lt;br&gt;Om myndigheterna inte motsätter sig förvärvet, får de&lt;br&gt;föreskriva en viss tid inom vilket förvärvet skall vara&lt;br&gt;genomfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om förvärvaren av innehav enligt punkt 1, är ett&lt;br&gt;värdepappersföretag auktoriserat i en annan medlemsstat eller&lt;br&gt;moderföretag till ett värdepappersföretag auktoriserat i en&lt;br&gt;annan medlemsstat, eller person som har ägarkontroll över ett&lt;br&gt;värdepappersföretag auktoriserat i en annan medlemsstat och&lt;br&gt;om det företag i vilket förvärvet avses ske till följd därav&lt;br&gt;skulle få ställning av dotterföretag eller komma under för-&lt;br&gt;värvarens ägarkontroll, skall prövning av förvärvet föregås av&lt;br&gt;samråd enligt artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall kräva att var och en, som avser&lt;br&gt;att avyttra, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett&lt;br&gt;värdepappersföretag, underrättar behöriga myndigheter om&lt;br&gt;storleken av innehavet. Underrättelse skall lämnas även av den&lt;br&gt;som avser att minska sitt kvalificerade innehav i sådan mån att&lt;br&gt;hans andel av röstetalet eller kapitalet skulle understiga 20 ,&lt;br&gt;33 eller 50 procent eller så att värdepappersföretagets ställning&lt;br&gt;som hans dotterföretag skulle upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett värdepappersföretag skall, då det får kännedom&lt;br&gt;därom, underrätta behöriga myndigheter om sådana förvärv&lt;br&gt;eller avyttringar av kapitalinnehav i företaget som får till följd&lt;br&gt;att innehaven överstiger eller understiger något av de gränstal&lt;br&gt;som anges i punkterna 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje värdepappersföretag skall också, minst en gång om året,&lt;br&gt;underrätta behöriga myndigheter om namnen på aktieägare och&lt;br&gt;andra delägare med kvalificerade innehav samt om storleken&lt;br&gt;på sådana innehav, såsom framgår t.ex. av uppgifter som&lt;br&gt;lämnats vid bolagsstämma om aktieägare och andra delägare&lt;br&gt;eller av uppgifter som redovisats i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som gäller för börs registrerade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Medlemsstaterna skall, i fall då de personer som avses&lt;br&gt;i punkt 1, utövar sitt inflytande på ett sätt som är ägnat att&lt;br&gt;vara till skada för en sund och ansvarsfull ledning av ett&lt;br&gt;värdepappersföretag, föreskriva skyldighet för behöriga&lt;br&gt;myndigheter att vidta åtgärder. Sådana åtgärder får bl.a. bestå&lt;br&gt;i förelägganden, sanktioner mot medlemmarna av&lt;br&gt;företagsledningen samt i upphävande av rösträtt som är knuten&lt;br&gt;till de ifrågavarande aktieägarnas eller delägarnas aktier eller&lt;br&gt;andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande åtgärder skall vidtas i fråga om personer som&lt;br&gt;underlåter att lämna sådana underrättelser som avses i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om ett innehav har förvärvats trots att behöriga&lt;br&gt;myndigheter har motsatt sig förvärvet, skall medlemsstaterna,&lt;br&gt;oavsett de åtgärder som i övrigt vidtas, föreskriva antingen att&lt;br&gt;rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna&lt;br&gt;röster skall vara ogiltiga eller att de får förklaras ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje hemland skall upprätta sundhetsregler vilka&lt;br&gt;värdepappersföretagen vid varje tidpunkt har att följa. Sådana&lt;br&gt;regler skall särskilt kräva att ett värdepappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;har sunda förvaltnings- och redovisningsförfaranden,&lt;br&gt;kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk&lt;br&gt;databehandling och lämpliga interna kontrollanordningar&lt;br&gt;omfattande särskilt regler om anställdas egna affärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vidtar lämpliga åtgärder i fråga om instrument som&lt;br&gt;tillhör investerare för att skydda dessas äganderätt,&lt;br&gt;särskilt i fall av företagets insolvens, och för att&lt;br&gt;förebygga att värdepappersföretaget använder&lt;br&gt;investerares medel för egen räkning utom med&lt;br&gt;investerarnas uttryckliga samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vidtar lämpliga åtgärder i fråga om penningmedel som&lt;br&gt;tillhör investerare för att skydda dessas rättigheter, och&lt;br&gt;för att, utom i fråga om värdepappersföretag, hindra att&lt;br&gt;värdepappersföretaget använder investerares kontanta&lt;br&gt;medel för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;ombesörjer att gjorda affärer registreras på ett sätt som&lt;br&gt;är tillräckligt åtminstone för att myndigheterna i&lt;br&gt;hemlandet skall kunna övervaka efterlevnaden av de&lt;br&gt;sundhetsregler vilkas tillämpning de har ansvar för;&lt;br&gt;sådana registreringar skall bevaras under så lång tid som&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna fastställer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;har sådan uppbyggnad och organisation att risken&lt;br&gt;minimeras för att kundens intresse åsidosätts på grund&lt;br&gt;av intressekonflikter mellan företaget och dess kunder&lt;br&gt;eller mellan olika kunder. Om en filial inrättas får dock&lt;br&gt;inte dess organisation strida mot de uppföranderegler&lt;br&gt;som värdlandet ställt upp i fråga om intressekonflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall uppställa uppföranderegler som&lt;br&gt;värdepappersföretagen vid varje tidpunkt skall efterleva.&lt;br&gt;Reglerna måste innebära att åtminstone de principer hävdas&lt;br&gt;som anges i följande strecksatser och måste tillämpas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de beaktar yrkesmässigheten hos den åt vilken&lt;br&gt;tjänsten tillhandahålls. Medlemsstaterna skall också där så är&lt;br&gt;lämpligt tillämpa dessa regler på de sidotjänster som anges i&lt;br&gt;avsnitt C i bilagan. Principerna skall säkerställa att ett värde-&lt;br&gt;pappersföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;bedriver sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt&lt;br&gt;med beaktande av kundernas bästa och marknadens&lt;br&gt;integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;handlar med vederbörlig skicklighet, omsorg och&lt;br&gt;skyndsamhet med beaktande av kundernas bästa och&lt;br&gt;marknadens integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;innehar och effektivt använder sådana resurser som&lt;br&gt;behövs för att rörelsen skall kunna bedrivas på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;från sina kunder inhämtar uppgifter om deras&lt;br&gt;ekonomiska situation, erfarenhet av värdepappers-&lt;br&gt;marknaden och målsättningen med de tjänster de&lt;br&gt;efterfrågar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vid sina kontakter med kunder lämnar tillräcklig&lt;br&gt;information om sådana omständigheter som är väsentliga&lt;br&gt;i sammanhanget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;försöker undvika intressekonflikter och när sådana inte&lt;br&gt;kan undvikas ser till att kunderna behandlas rättvist, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;uppfyller alla krav i tillämpliga bestämmelser i ffåga om&lt;br&gt;hur verksamheten skall bedrivas för att främja&lt;br&gt;kundernas intresse och marknadens integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att beslut som kan komma att fattas i samband med&lt;br&gt;harmoniseringen av uppförandereglerna påverkas, skall&lt;br&gt;ansvaret för införandet och tillsynen av efterlevnaden av dessa&lt;br&gt;regler ligga kvar hos den medlemsstat där en tjänst&lt;br&gt;tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När ett värdepappersföretag verkställer en order skall&lt;br&gt;vid tillämpning av de regler som avses i punkt 1 bedömningen&lt;br&gt;av investerarens yrkesmässighet avse den investerare från&lt;br&gt;vilken ordern härrör, oavsett om ordern har lämnats direkt av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne själv eller indirekt genom ett värdepappersföretag som&lt;br&gt;tillhandahåller en sådan tjänst som avses i avsnitt A.l a i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett företag gör affärer med investerare skall den&lt;br&gt;underrätta dessa om vilken ersättningsfond eller motsvarande&lt;br&gt;skydd som gäller i fråga om de avsedda affärerna, vilken&lt;br&gt;ersättning det eller de tillämpliga systemen ger respektive&lt;br&gt;informera om att det inte finns någon sådan fond eller&lt;br&gt;ersättningsmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet konstaterar att kommissionen har gjort ett uttalande med&lt;br&gt;innebörden att den kommer att framställa förslag om&lt;br&gt;harmonisering av ersättningssystem som täcker värdepappers-&lt;br&gt;företags affärer senast den 31 juli 1993. Rådet kommer att&lt;br&gt;fatta beslut på grundval av dessa förslag så snart som möjligt&lt;br&gt;i syfte att sätta de föreslagna systemen i kraft vid samma&lt;br&gt;tidpunkt som detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv hindrar inte värdepappersföretag med&lt;br&gt;auktorisation i någon annan medlemsstat från att med varje&lt;br&gt;tillgängligt kommunikationsmedel marknadsföra sina tjänster&lt;br&gt;i värdlandet, i enlighet med de regler rörande form och&lt;br&gt;innehåll i sådan marknadsföring som kan ha antagits för det&lt;br&gt;allmänna bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till etablering och friheten att tillhandahålla tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall se till att investeringstjänster och&lt;br&gt;övriga tjänster som anges i avsnitt C i bilagan får&lt;br&gt;tillhandahållas inom deras territorier i enlighet med artiklarna&lt;br&gt;17, 18 och 19 av alla värdepappersföretag som auktoriserats&lt;br&gt;och står under tillsyn av de behöriga myndigheterna i en&lt;br&gt;annan medlemsstat i enlighet med detta direktiv, antingen&lt;br&gt;genom etablering av en filial eller enligt friheten att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster, under förutsättning att tjänsterna&lt;br&gt;omfattas av auktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall inte inverka på värdländernas befogenheter&lt;br&gt;i fråga om andelar i företag för kollektiva investeringar på&lt;br&gt;vilka direktiv 85/611/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 88/220/EEG (EGT nr L 100, 19.4.1988. s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;566&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får inte som villkor för etablering av&lt;br&gt;en filial eller tillhandahållandet av de tjänster som avses i&lt;br&gt;punkt 1 kräva auktorisation, tillhandahållande av&lt;br&gt;kapitaltillskott eller andra åtgärder med motsvarande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlemsstat får kräva att affärer som avser sådana&lt;br&gt;tjänster som avses i punkt 1 skall utföras på en reglerad&lt;br&gt;marknad om de uppfyller samtliga nedanstående villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeraren skall ha hemvist eller vara etablerad i&lt;br&gt;medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretaget skall utföra affärerna genom ett&lt;br&gt;huvudkontor eller en filial belägen i medlemsstaten eller&lt;br&gt;enligt friheten att tillhandahålla tjänster i medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Affären berör ett instrument som är föremål för handel&lt;br&gt;på en reglerad marknad i medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en medlemsstat tillämpar punkt 3 skall den ge&lt;br&gt;investerare som har hemvist eller är etablerade i&lt;br&gt;medlemsstaten rätt att inte följa den förpliktelse som uppställts&lt;br&gt;i punkt 3 utan låta affärerna som avses i punkt 3 utföras&lt;br&gt;utanför en reglerad marknad. Medlemsstaterna får göra&lt;br&gt;utövandet av denna rätt beroende av ett uttryckligt&lt;br&gt;godkännande, varvid hänsyn skall tas till olika investerares&lt;br&gt;olika skyddsbehov och särskilt yrkesmässiga och institutionella&lt;br&gt;investerares förmåga att tillvarata sina egna intressen. Sådant&lt;br&gt;godkännande måste i samtliga fall kunna ges på ett sådant sätt&lt;br&gt;att det inte äventyrar ett snabbt verkställande av investerarens&lt;br&gt;order.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall lämna en rapport om tillämpningen&lt;br&gt;av punkterna 3 och 4 senast den 31 december 1998 och, om&lt;br&gt;så är lämpligt, föreslå förändringar av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan att påverka utövningen av den rätt till etablering&lt;br&gt;eller den frihet att tillhandahålla tjänster som avses i artikel 14&lt;br&gt;skall värdländerna se till att sådana värdepappersföretag som&lt;br&gt;är auktoriserade av de behöriga myndigheterna i sina&lt;br&gt;hemländer att tillhandahålla de tjänster som avses i avsnitt A. 1&lt;br&gt;b och A.2 i bilagan, direkt eller indirekt kan bli medlemmar&lt;br&gt;i eller få tillträde till de reglerade marknader i värdländerna&lt;br&gt;där likartade tjänster tillhandahålls och att de även kan bli&lt;br&gt;medlemmar i eller få tillträde till de system för clearing och&lt;br&gt;avveckling som tillhandahålls medlemmarna på sådana&lt;br&gt;reglerade marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall avskaffa alla nationella rättsregler eller&lt;br&gt;marknadsregler som begränsar antalet personer som far&lt;br&gt;tillgång till reglerade marknader. Om tillträdet till en reglerad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknad är begränsad på grund av den juridiska strukturen&lt;br&gt;eller den tekniska kapaciteten, skall den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten se till att den reglerade marknadens struktur&lt;br&gt;och kapacitet regelbundet anpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsskap i eller tillträde till en reglerad marknad&lt;br&gt;skall vara villkorat av värdepappersföretagets efterlevnad av&lt;br&gt;kapitalkraven och hemlandets tillsyn av denna efterlevnad i&lt;br&gt;enlighet med direktiv 93/6/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdländerna får uppställa ytterligare kapitalkrav endast i&lt;br&gt;sådana avseenden som inte omfattas av det direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till en reglerad marknad, upptagande som medlem&lt;br&gt;däri och fortsatt tillträde eller medlemsskap skall vara villkorat&lt;br&gt;av efterlevnaden av den reglerade marknadens regler avseende&lt;br&gt;marknadens uppbyggnad och förvaltning och reglerna för&lt;br&gt;affärer på marknaden, av de yrkesmässiga krav som gäller för&lt;br&gt;personal som verkar på eller i anslutning till marknaden, och&lt;br&gt;av reglerna och förfarandena för clearing och avveckling. De&lt;br&gt;närmare åtgärderna för genomförande av dessa regler och&lt;br&gt;förfaranden får anpassas på lämpligt sätt, bl.a för att&lt;br&gt;säkerställa fullgörande av åtföljande förpliktelser, dock under&lt;br&gt;förutsättning att artikel 28 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För att uppfylla den förpliktelse som uppställs i punkt 1&lt;br&gt;skall värdländerna erbjuda de värdepappersföretag som avses&lt;br&gt;i den punkten valet att bli medlemmar i eller att ha tillgång till&lt;br&gt;medlemsstatens reglerade marknader antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;direkt, genom att etablera filialer i värdländerna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;indirekt, genom att grunda dotterbolag i värdländerna&lt;br&gt;eller genom att förvärva företag i värdländerna som&lt;br&gt;redan är medlemmar i medlemsstatens reglerade&lt;br&gt;marknader eller redan har tillträde till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock får de medlemsstater som när detta direktiv antas&lt;br&gt;tillämpar en lagstiftning som inte tillåter kreditinstitut att bli&lt;br&gt;medlemmar i eller ha tillgång till reglerade marknader om de&lt;br&gt;inte har särskilda dotterbolag, fortsätta fram till den 31&lt;br&gt;december 1996 att tillämpa denna regel på ett icke-&lt;br&gt;diskriminerande sätt på kreditinstitut från övriga&lt;br&gt;medlemsstater då det gäller tillträde till dessa reglerade&lt;br&gt;marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien, Grekland och Portugal får utsträcka denna period&lt;br&gt;fram till den 31 december 1999. Ett år dessförinnan skall&lt;br&gt;kommissionen upprätta en rapport med beaktande av de&lt;br&gt;erfarenheter som har gjorts vid tillämpningen av denna artikel&lt;br&gt;och om så är lämpligt framlägga ett förslag. Rådet får på&lt;br&gt;grundval av förslaget besluta med kvalificerad majoritet att se&lt;br&gt;över denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;567&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om värdlandets reglerade marknad fungerar så, att det&lt;br&gt;inte finns något krav på fysisk närvaro, får de&lt;br&gt;värdepappersföretag som avses i punkt 1 på de villkor som&lt;br&gt;anges i punkt 1-3 bli medlemmar i eller få tillträde till denna&lt;br&gt;reglerade marknad på samma grunder utan att behöva vara&lt;br&gt;etablerade i värdlandet. För att göra det möjligt för sina&lt;br&gt;värdepappersföretag att bli medlemmar i eller få tillgång till&lt;br&gt;värdländers reglerade marknader i enlighet med denna punkt,&lt;br&gt;skall hemländerna tillåta dessa värdländers reglerade&lt;br&gt;marknader att tillhandahålla lämpliga anordningar på&lt;br&gt;hemländernas territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel påverkar inte medlemsstaternas rätt att&lt;br&gt;godkänna eller förbjuda inrättandet av nya marknader inom&lt;br&gt;sina territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel har ingen verkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Tyskland i fråga om reglering av verksamhet som&lt;br&gt;Kursmakler, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Nederländerna i fråga om reglering av verksamhet&lt;br&gt;som hoekmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ömsesidigt erkännande och tillämpning av detta direktiv&lt;br&gt;åvilar det varje medlemsstat att upprätta en förteckning över&lt;br&gt;de reglerade marknader för vilka det är hemland och vilka&lt;br&gt;uppfyller medlemsstatens bestämmelser, och att översända&lt;br&gt;denna förteckning tillsammans med reglerna för dessa&lt;br&gt;reglerade marknaders organisation och verksamhet till övriga&lt;br&gt;medlemsstater och till kommissionen. Motsvarande skall göras&lt;br&gt;vid varje ändring av nämnda förteckning eller regler.&lt;br&gt;Kommissionen skall offentliggöra förteckningarna över&lt;br&gt;reglerade marknader och ändringar i dessa i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning åtminstone en gång om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall senast den 31 december 1996 avge en&lt;br&gt;rapport om den information som sålunda mottagits och i de&lt;br&gt;fall det är lämpligt, föreslå ändringar av den definition av&lt;br&gt;reglerade marknader som gäller vid tillämpning av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utöver att uppfylla de villkor som uppställs i artikel 3&lt;br&gt;skall varje värdepappersföretag som önskar etablera en filial&lt;br&gt;inom en annan medlemsstats territorium underrätta de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall kräva att varje värdepappers-&lt;br&gt;företag som önskar etablera en filial inom en annan&lt;br&gt;medlemsstats territorium vid underrättelse enligt punkt 1 skall&lt;br&gt;lämna uppgift om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den medlemsstat inom vars territorium företaget avser&lt;br&gt;att etablera en filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En verksamhetsplan som anger bland annat de tilltänkta&lt;br&gt;affärsverksamheterna och filialens organisationsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den adress i värdlandet där handlingar kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Namnen på dem som leder filialens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om inte de behöriga myndigheterna i företagets hemland&lt;br&gt;har anledning att ifrågasätta värdepappersföretagets&lt;br&gt;administrativa struktur eller finansiella situation med&lt;br&gt;beaktande av den avsedda verksamheten skall de inom tre&lt;br&gt;månader efter att ha erhållit alla uppgifter som avses i punkt 2&lt;br&gt;vidarebefordra dessa till de behöriga myndigheterna i värd-&lt;br&gt;landet och underrätta värdepappersföretaget härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också översända upplysningar om alla&lt;br&gt;ersättningssystem med syfte att skydda filialens investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då hemlandets behöriga myndigheter vägrar att över-&lt;br&gt;sända de uppgifter som anges i punkt 2 till värdlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter, skall skälen härför lämnas till det&lt;br&gt;berörda värdepappersföretaget inom tre månader från det att&lt;br&gt;alla uppgifter kommit in. En sådan vägran liksom&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna besked skall kunna prövas av domstol&lt;br&gt;i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan en filial till ett värdepappersföretag inleder sin&lt;br&gt;verksamhet skall värdlandets behöriga myndigheter inom två&lt;br&gt;månader från det att de fått in de uppgifter som avses i punkt&lt;br&gt;3 förbereda tillsyn av värdepappersföretaget i enlighet med&lt;br&gt;artikel 19 och, om så erfordras, ange under vilka villkor&lt;br&gt;- inklusive uppföranderegler - motiverade av hänsyn till det&lt;br&gt;allmännas bästa, verksamheterna får bedrivas i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efter underrättelse från värdlandets behöriga myndig-&lt;br&gt;heter eller sedan den i punkt 4 angivna fristen löpt ut utan att&lt;br&gt;någon underrättelse erhållits från myndigheterna, får filialen&lt;br&gt;etableras och inleda sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om förändring sker i något avseende som uppgivits i en&lt;br&gt;underrättelse enligt punkt 2 b, c eller d skall&lt;br&gt;värdepappersföretaget skriftligen underrätta behöriga myndig-&lt;br&gt;heter i hemlandet och värdlandet om förändringen;&lt;br&gt;underrättelse skall lämnas minst en månad innan förändringen&lt;br&gt;genomförs, så att det blir möjligt för hemlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter att fatta beslut enligt punkt 3 och för värdlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter att i anledning av förändringen fatta&lt;br&gt;beslut enligt punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid förändring av de förhållanden varom upplysningar&lt;br&gt;har lämnats i enlighet med punkt 3 andra stycket skall&lt;br&gt;myndigheterna i företagets hemland underrätta myndigheterna&lt;br&gt;i värdlandet om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett värdepappersföretag som for första gången önskar&lt;br&gt;driva verksamhet inom en annan medlemsstats territorium&lt;br&gt;enligt friheten att tillhandahålla tjänster skall lämna följande&lt;br&gt;uppgifter till de behöriga myndigheterna i företagets hemland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den medlemsstat där företaget avser att bedriva&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;En verksamhetsplan med uppgift särskilt om vilken eller&lt;br&gt;vilka investeringstjänster företaget avser att&lt;br&gt;tillhandahålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna i företagets hemland skall&lt;br&gt;inom en månad efter det att de har erhållit de upplysningar&lt;br&gt;som avses i punkt 1 vidarebefordra upplysningarna till de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i värdlandet. Värdepappersföretaget&lt;br&gt;får därefter börja tillhandahålla investeringstjänsten eller&lt;br&gt;investeringstjänstema i fråga i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det behövs skall de behöriga myndigheterna i&lt;br&gt;värdlandet, vid mottagande av upplysningar enligt punkt 1, för&lt;br&gt;värdepappersföretaget ange de villkor, däribland uppförande-&lt;br&gt;reglerna, som de som tillhandahåller investeringstjänstema för&lt;br&gt;det allmännas bästa måste följa i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid ändringar av de förhållanden som meddelats enligt&lt;br&gt;punkt 1 andra strecksatsen, skall värdepappersföretaget skrift-&lt;br&gt;ligen underrätta de behöriga myndigheterna i hemlandet och&lt;br&gt;värdlandet om ändringarna innan dessa genomförs, så att de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i värdlandet om så är nödvändigt kan&lt;br&gt;underrätta företaget om de förändringar eller tillägg som skall&lt;br&gt;göras i de upplysningar som har lämnats enligt punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdländerna får för statistiska ändamål föreskriva&lt;br&gt;skyldighet för alla värdepappersföretag som har filialer på&lt;br&gt;deras territorium att till värdländernas behöriga myndigheter&lt;br&gt;lämna periodiska rapporter om verksamheten i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fullgörandet av sina penningpolitiska uppgifter får&lt;br&gt;värdländerna, utan att det påverkar de åtgärder som krävs för&lt;br&gt;genomförande av Europeiska monetära systemet, kräva att alla&lt;br&gt;filialer till värdepappersföretag från andra medlemsstater skall&lt;br&gt;lämna samma information som för detta ändamål krävs av&lt;br&gt;inhemska värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid fullgörandet av sina uppgifter enligt detta direktiv&lt;br&gt;får värdländerna kräva att filialer till värdepappersföretag skall&lt;br&gt;lämna samma uppgifter som för detta ändamål krävs av&lt;br&gt;inhemska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdländerna får kräva att värdepappersföretag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet inom deras territorium enligt friheten att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster skall tillhandahålla de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för att övervaka att de efterlever de för dem&lt;br&gt;tillämpliga normer som ställts upp av värdlandet, dock att&lt;br&gt;dessa krav inte får vara strängare än de som samma&lt;br&gt;medlemsstat tillämpar på etablerade företag för övervakning&lt;br&gt;av dessas efterlevnad av samma normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett värdlands behöriga myndigheter finner att ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som har en filial eller som tillhandahåller&lt;br&gt;tjänster inom värdlandets territorium inte efterlever de&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdats i anledning av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv om befogenheter för värdlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter, skall dessa myndigheter förelägga&lt;br&gt;värdepappersföretaget att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det berörda värdepappersföretaget underlåter att&lt;br&gt;vidta erforderliga åtgärder för rättelse, skall värdlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter underrätta hemlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter. Hemlandets behöriga myndigheter skall snarast&lt;br&gt;vidta alla erforderliga åtgärder för att värdepappersföretaget&lt;br&gt;skall åstadkomma rättelse. De behöriga myndigheterna i&lt;br&gt;värdlandet skall underrättas om vilka åtgärder som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om värdepappersföretaget, trots de åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits av hemlandet eller beroende på att sådana åtgärder&lt;br&gt;visar sig otillräckliga eller inte kan genomföras i den&lt;br&gt;ifrågavarande medlemsstaten, fortsätter att överträda de i&lt;br&gt;värdlandet gällande föreskrifter som avses i punkt 3, får&lt;br&gt;värdlandet, efter att ha underrättat hemlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter, vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller&lt;br&gt;bestraffa vidare överträdelser och, i den mån det är&lt;br&gt;nödvändigt, hindra värdepappersföretaget att göra nya&lt;br&gt;transaktioner inom värdlandets territorium. Medlemsstaterna&lt;br&gt;skall tillse att delgivning med värdepappersföretagen kan ske&lt;br&gt;inom deras territorier av sådana handlingar som är nödvändiga&lt;br&gt;för dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ovanstående regler skall inte påverka möjligheterna för&lt;br&gt;ett värdland att vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller&lt;br&gt;beivra överträdelser inom sitt territorium av uppföranderegler&lt;br&gt;som införts enligt artikel 11 och av andra bestämmelser i lagar&lt;br&gt;eller andra författningar som utfärdats i det allmännas intresse.&lt;br&gt;Sådana åtgärder skall kunna innefatta hinder för&lt;br&gt;värdepappersföretag som överträder reglerna att göra nya&lt;br&gt;transaktioner inom värdlandets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Varje åtgärd enligt punkterna 4-6 som omfattar&lt;br&gt;sanktioner mot ett värdepappersföretags verksamhet eller&lt;br&gt;inskränkningar i denna verksamhet skall på vederbörligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;569&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiveras och delges det berörda värdepappersföretaget. Varje&lt;br&gt;sådan åtgärd skall kunna prövas av domstol i den medlemsstat&lt;br&gt;vars myndigheter beslutat om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan åtgärder vidtas i den ordning som föreskrivs i&lt;br&gt;punkterna 3-5, får värdlandets behöriga myndigheter i bråds-&lt;br&gt;kande fall interimistiskt vidta de säkerhetsåtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att skydda investerare och andra för vilka&lt;br&gt;tjänster utförs. Kommissionen och de andra medlemsstaternas&lt;br&gt;behöriga myndigheter skall underrättas om sådana åtgärder så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen får, efter att ha hört de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i berörda medlemsstater, besluta att värdlandet&lt;br&gt;skall ändra eller återkalla åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en auktorisation återkallas skall värdlandet&lt;br&gt;underrättas om detta och vidta erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;hindra värdepappersföretaget att utföra nya transaktioner inom&lt;br&gt;värdlandets territorium och för att skydda investerarnas&lt;br&gt;intressen. Kommissionen skall vartannat år framlägga en&lt;br&gt;rapport om sådana fall för den kommitté som senare skall&lt;br&gt;inrättas på värdepappersområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om&lt;br&gt;antalet och arten av de fall där vägran har förekommit enligt&lt;br&gt;artikel 17 eller där åtgärder har vidtagits med stöd av punkt 5&lt;br&gt;ovan. Kommissionen skall vartannat år framlägga en rapport&lt;br&gt;om sådana fall för den kommitté som senare skall inrättas på&lt;br&gt;värdepappersområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För att se till att de myndigheter som har ansvar för&lt;br&gt;marknaderna och för tillsyn har tillgång till den information&lt;br&gt;de behöver för att utföra sina uppgifter skall värdländerna&lt;br&gt;ställa åtminstone följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretag skall, utan att det påverkar&lt;br&gt;åtgärder som vidtagits för genomförande av artikel 10,&lt;br&gt;under minst fem år hålla tillgängliga för myndigheterna&lt;br&gt;alla relevanta uppgifter om affärer som avser sådana&lt;br&gt;tjänster som anges i artikel 14.1 som de har utfört&lt;br&gt;beträffande instrument som är föremål för handel på en&lt;br&gt;reglerad marknad, oavsett om affärerna har utförts på&lt;br&gt;en sådan reglerad marknad eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretagen skall till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i hemlandet rapportera alla affärer som&lt;br&gt;avses i a om affärerna omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;aktier eller andra instrument som ger tillgång till&lt;br&gt;kapitalandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;obligationer eller andra likvärdiga skuld-&lt;br&gt;förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;standardiserade terminskontrakt avseende aktier,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;standariserade aktieoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporterna skall göras tillgängliga för den berörda&lt;br&gt;myndigheten så snart som möjligt. Den tid inom vilken&lt;br&gt;rapportering skall ske skall fastställas av myndigheten. Tiden&lt;br&gt;får utsträckas till slutet av den närmast följande arbetsdagen&lt;br&gt;i de fall detta betingas av organisatoriska eller praktiska skäl&lt;br&gt;men inte under några omständigheter längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporterna skall särskilt innehålla beteckning och nummer på&lt;br&gt;de instrument som köpts eller sålts, datum och tid för affären,&lt;br&gt;priset samt de uppgifter som behövs för att identifiera de&lt;br&gt;berörda värdepappersföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlandet får föreskriva att den skyldighet som uppställts i b&lt;br&gt;i fråga om obligationer och andra likvärdiga skuldförbindelser&lt;br&gt;skall tillämpas endast på de samlade affärerna i samma&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett värdepappersföretag gör en affär på en reglerad&lt;br&gt;marknad i värdlandet, får hemlandet efterge sina egna krav på&lt;br&gt;rapportering i de fall då värdepappersföretaget är underkastat&lt;br&gt;likvärdiga krav att rapportera affären till de myndigheter som&lt;br&gt;svarar för den reglerade marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall bestämma an den rapport som&lt;br&gt;avses i punkt 1 b skall göras antingen av värdepappers-&lt;br&gt;företaget självt eller av ett handelssystem eller genom de&lt;br&gt;myndigheter som är ansvariga för börser eller andra reglerade&lt;br&gt;marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall se till att den information som&lt;br&gt;blir tillgänglig i enlighet med denna artikel också blir&lt;br&gt;tillgänglig för en riktig tillämpning av artikel 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat får, på ett icke-diskriminerande sätt,&lt;br&gt;införa eller bibehålla bestämmelser som är strängare inom det&lt;br&gt;område som regleras av denna artikel i fråga om innehåll och&lt;br&gt;form med avseende på bevarande och rapportering av&lt;br&gt;uppgifter om affärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;som genomförs på en reglerad marknad för vilken staten&lt;br&gt;är hemland, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;som genomförs av värdepappersföretag för vilka staten&lt;br&gt;är hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För att göra det möjligt för investerare att vid varje&lt;br&gt;tidpunkt bedöma villkoren för en affär som de överväger och&lt;br&gt;efteråt kontrollera under vilka omständigheter den har utförts&lt;br&gt;skall varje behörig myndighet, för varje reglerad marknad som&lt;br&gt;myndigheten har angett i den förteckning som avses i&lt;br&gt;artikel 16, vidta åtgärder för att tillhandahålla investerarna de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysningar som avses i punkt 2. I enlighet med de krav som&lt;br&gt;uppställs i punkt 2 skall de behöriga myndigheterna avgöra i&lt;br&gt;vilken form och inom vilken bestämd tid dessa upplysningar&lt;br&gt;skall tillhandahållas och på vilket sätt upplysningarna skall&lt;br&gt;göras tillgängliga, med beaktande av den reglerade&lt;br&gt;marknadens beskaffenhet, storlek och behov och av vilka&lt;br&gt;investerare som verkar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De behöriga myndigheterna skall för varje instrument&lt;br&gt;ställa åtminstone följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliggörande vid början av varje handelsdag av det&lt;br&gt;vägda genomsnittspriset, de högsta och lägsta priserna&lt;br&gt;och omsättningen på den reglerade marknaden för hela&lt;br&gt;föregående dags handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För kontinuerliga orderbaserade och prisbaserade&lt;br&gt;marknader dessutom offentliggörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vid slutet av varje handeistimme av det vägda&lt;br&gt;genomsnittspriset och omsättningen på den&lt;br&gt;reglerade marknaden under den sextimmarsperiod&lt;br&gt;som slutar så, att det återstår två timmars handel&lt;br&gt;innan offentliggörandet sker, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;var tjugonde minut av det vägda genomsnittspriset&lt;br&gt;och det högsta och lägsta priset på den reglerade&lt;br&gt;marknaden under en tvåtimmarsperiod som slutar&lt;br&gt;så, att det återstår en timmes handel före&lt;br&gt;offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om investerarna i förväg har tillgång till upplysningar om&lt;br&gt;priser och volymer till vilka affärer kan göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall denna information ständigt vara tillgänglig under&lt;br&gt;den tid handeln på marknaden pågår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall de villkor som anges för ett visst pris och en viss&lt;br&gt;volym vara villkor på vilka det är möjligt för en&lt;br&gt;investerare att genomföra en sådan affär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får senarelägga eller tillfälligt&lt;br&gt;uppskjuta offentliggörandet om det finns skäl till detta på&lt;br&gt;grund av en särskild situation på marknaden eller i fråga om&lt;br&gt;små marknader, för att skydda anonymiteten för företag och&lt;br&gt;investerare. De behöriga myndigheterna får tillämpa särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om särskilda affärer som är mycket stora&lt;br&gt;jämfört med genomsnittliga affärer i värdepapperet i fråga på&lt;br&gt;den marknaden och i fråga om värdepapper med mycket låg&lt;br&gt;likviditet bedömt på objektiva grunder och offentliggjort. De&lt;br&gt;behöriga myndigheterna får även tillämpa mer flexibla&lt;br&gt;bestämmelser, särskilt i fråga om tidsfrister för&lt;br&gt;offentliggörande, för affärer avseende obligationer och andra&lt;br&gt;likvärdiga skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom denna artikels tillämpningsområde får varje&lt;br&gt;medlemsstat införa eller bibehålla strängare eller ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om innehåll och form vad gäller den&lt;br&gt;information som måste göras tillgänglig för investerarna om&lt;br&gt;affärer som genomförs på reglerade marknader för vilka staten&lt;br&gt;är hemland, under förutsättning att dessa bestämmelser är&lt;br&gt;tillämpliga oavsett i vilken medlemsstat” utfärdaren av&lt;br&gt;värdepapperet hör hemma och i vilken medlemsstat&lt;br&gt;instrumentet första gången noterades på den reglerade&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall rapportera om tillämpningen av&lt;br&gt;denna artikel senast den 31 december 1997. Rådet får, på&lt;br&gt;förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet fatta&lt;br&gt;beslut om ändring av denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter med ansvar för auktorisation och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter&lt;br&gt;som skall utföra de åligganden som bestämts i detta direktiv.&lt;br&gt;De skall underrätta kommissionen om detta med uppgift om&lt;br&gt;eventuell ansvarsuppdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De myndigheter som avses i punkt 1 skall antingen vara&lt;br&gt;offentliga myndigheter, organ som erkänts i nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller organ som är erkända av offentliga&lt;br&gt;myndigheter som genom nationell lagstiftning har erhållit&lt;br&gt;uttrycklig behörighet härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dessa myndigheter måste ha alla de befogenheter som&lt;br&gt;behövs för att genomföra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det finns två eller flera behöriga myndigheter i&lt;br&gt;samma medlemsstat skall de samarbeta nära vid tillsynen av&lt;br&gt;värdepappersföretag med verksamhet i medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall se till att dessa behöriga&lt;br&gt;myndigheter har ett nära samarbete med de myndigheter som&lt;br&gt;har ansvar för övervakningen av finansmarknader, kredit- och&lt;br&gt;andra finansinstitut och försäkringsföretag, såvitt gäller de&lt;br&gt;företag som dessa myndigheter har tillsyn över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett värdepappersföretag genom att tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster eller genom att grunda en filial har verksamhet i en&lt;br&gt;eller flera medlemsstater förutom hemlandet skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i alla berörda medlemsstater nära samarbeta för&lt;br&gt;att på ett mer effektivt sätt utföra sina olika åligganden inom&lt;br&gt;detta direktivs tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;571&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall på begäran förse varandra med alla de upplysningar&lt;br&gt;rörande ledning och ägande i sådana värdepappersföretag som&lt;br&gt;kan förväntas underlätta tillsynen och alla upplysningar som&lt;br&gt;kan förväntas underlätta övervakningen av sådana företag. I&lt;br&gt;synnerhet skall myndigheterna i hemlandet samarbeta för att&lt;br&gt;se till att myndigheterna i värdlandet inhämtar de uppgifter&lt;br&gt;som avses i artikel 19.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som det är nödvändigt för att utöva&lt;br&gt;tillsynen skall de behöriga myndigheterna i hemlandet&lt;br&gt;underrättas av de behöriga myndigheterna i värdlandet om alla&lt;br&gt;åtgärder som värdlandet vidtar i enlighet med artikel 19.6 och&lt;br&gt;som omfattar sanktioner gentemot ett värdepappersföretag&lt;br&gt;eller inskränkningar i dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje värdland skall, om ett värdepappersföretag med&lt;br&gt;auktorisation i en annan medlemsstat bedriver verksamhet&lt;br&gt;inom dess territorium genom en filial, se till att de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i hemlandet efter att ha underrättat de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i värdlandet själva eller genom personer som&lt;br&gt;de anlitat för detta ändamål får utföra kontroll på platsen av&lt;br&gt;de upplysningar som avses i artikel 23.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna i hemlandet får också&lt;br&gt;begära att de behöriga myndigheterna i värdlandet låter&lt;br&gt;genomföra sådan kontroll. Myndigheter som tar emot en sådan&lt;br&gt;begäran måste, inom ramen för sina befogenheter, tillmötesgå&lt;br&gt;denna genom att själva genomföra kontrollen, genom att tillåta&lt;br&gt;de myndigheter som begärt den att utföra den eller genom att&lt;br&gt;låta revisorer eller experter göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel påverkar inte den rätt de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i värdlandet har att vid fullgörandet av sina&lt;br&gt;åliggande enligt detta direktiv utföra kontroller på plats av&lt;br&gt;filialer som är etablerade inom dess territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock får, i fall då ett värdepappersföretag har försatts i kon-&lt;br&gt;kurs eller underkastats tvångslikvidation, konfidentiell&lt;br&gt;information som inte berör tredje part, engagerad i försök att&lt;br&gt;rädda företaget, yppas vid tvistemålsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som sägs i punkt 1 skall inte hindra medlemsstater-&lt;br&gt;nas behöriga myndigheter att utbyta information i enlighet&lt;br&gt;med detta eller andra direktiv som gäller för&lt;br&gt;värdepappersföretag. För sådan information skall tystnadsplikt&lt;br&gt;gälla enligt punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal för utbyte av&lt;br&gt;information med behöriga myndigheter i tredje land, endast&lt;br&gt;om den information som överlämnas är föremål för sekretess&lt;br&gt;i mottagarlandet minst likvärdig den som föreskrivs i denna&lt;br&gt;artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behöriga myndigheter, som erhåller konfidentiell&lt;br&gt;information enligt punkterna 1 eller 2, får använda den endast&lt;br&gt;i tjänsten och där endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för att kontrollera att villkoren för att värdepappers-&lt;br&gt;företag skall få starta verksamhet är uppfyllda och för&lt;br&gt;att underlätta gruppbaserad eller icke gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn över sådan verksamhet, särskilt med avseende på&lt;br&gt;de kapitalkrav som ställs i direktiv 93/6/EEG, rutiner&lt;br&gt;för administration och redovisning samt intern kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för att förelägga sanktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vid överklagande i administrativ ordning av beslut som&lt;br&gt;fattats av den behöriga myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vid domstolsförfaranden som har inletts enligt&lt;br&gt;artikel 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som sägs i punkterna 1 och 4 skall inte utgöra&lt;br&gt;hinder för utbyte av information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inom en medlemsstat, om det finns två eller flera&lt;br&gt;behöriga myndigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall föreskriva att alla personer som&lt;br&gt;arbetar eller som har arbetat för behöriga myndigheter samt&lt;br&gt;revisorer och experter som är verksamma för behöriga&lt;br&gt;myndigheters räkning skall vara bundna av tystnadsplikt.&lt;br&gt;Tystnadsplikten skall innebära att ingen konfidentiell infor-&lt;br&gt;mation som erhålls i tjänsten får röjas till någon person eller&lt;br&gt;myndighet utom i sammandrag eller i sammanställning som&lt;br&gt;omöjliggör identifikation av enskilda värdepappersföretag,&lt;br&gt;dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lag-&lt;br&gt;stiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) inom en medlemsstat eller mellan medlemsstater, mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de behöriga myndigheterna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;myndigheter med ansvar för tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut, andra finansinstitut och försäkrings-&lt;br&gt;företag samt myndigheter med ansvar för tillsyn&lt;br&gt;över finansiella marknader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;organ som har ansvar för värdepappersföretags&lt;br&gt;konkurs eller likvidation eller liknande förfaranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;personer ansvariga för obligatorisk revision av&lt;br&gt;värdepappersföretags och andra finansiella instituts&lt;br&gt;räkenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;572&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOO22/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid deras fullgörande av tillsy nsuppgifter samt för&lt;br&gt;utlämnande till organ som förvaltar ersättningssystem av&lt;br&gt;sådan information som dessa organ behöver för sin&lt;br&gt;verksamhet. Dessa upplysningar skall vara underkastade&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt punkt l.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om finansmarknaderna, får medlemsstaten fortsätta att tillåta&lt;br&gt;vidarebefordran av sådana upplysningar i avvaktan på&lt;br&gt;samordning av alla bestämmelser som styr utbyte av&lt;br&gt;information mellan myndigheter i hela finanssektom, dock&lt;br&gt;längst fram till den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inte heller skall bestämmelserna i denna artikel utgöra&lt;br&gt;hinder för en behörig myndighet att till sådana centralbanker&lt;br&gt;som inte utövar tillsyn över kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersföretag individuellt lämna ut information som&lt;br&gt;dessa centralbanker kan behöva i egenskap av monetära&lt;br&gt;myndigheter. Den information som erhållits skall vara&lt;br&gt;underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel skall inte hindra de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna från att vidarebefordra de upplysningar som&lt;br&gt;avses i punkt 1-4 till en clearingorganisation eller annat&lt;br&gt;liknande organ som är erkänt i nationell lagstiftning för att&lt;br&gt;tillhandahålla clearing- och avvecklingstjänster åt någon av&lt;br&gt;marknaderna i medlemsstaten, om de anser att detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att säkerställa att dessa organ fungerar vid&lt;br&gt;försummelser eller möjliga försummelser från en&lt;br&gt;marknadsaktörs sida. De upplysningar som erhålls skall vara&lt;br&gt;underkastade den tystnadsplikt som anges i punkt 1.&lt;br&gt;Medlemsstaterna skall också se till att de upplysningar som&lt;br&gt;erhålls enligt punkt 2 inte far yppas under de omständigheter&lt;br&gt;som avses i den här punkten utan uttryckligt medgivande av&lt;br&gt;de behöriga myndigheter som har överlämnat upplysningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Oavsett sådana bestämmelser som avses i punkterna 1&lt;br&gt;och 4 får medlemsstaterna med stöd av bestämmelser i lag&lt;br&gt;tillåta att viss information lämnas ut såväl till andra&lt;br&gt;avdelningar inom deras centralförvaltningar med ansvar för&lt;br&gt;lagstiftning om tillsyn över kreditinstitut, finansiella institut,&lt;br&gt;värdepappersföretag och försäkringsföretag som till personer&lt;br&gt;med uppdrag från sådana avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant utlämnande får dock ske endast då det är nödvändigt&lt;br&gt;för utövande av tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall medlemsstaterna föreskriva att sådan information&lt;br&gt;som erhållits med stöd av punkterna 2 och 5 och sådan som&lt;br&gt;erhållits vid inspektion på platsen i enlighet med artikel 24&lt;br&gt;aldrig får röjas i de fall som avses i den här punkten uun&lt;br&gt;uttryckligt samtycke av de behöriga myndigheter som lämnat&lt;br&gt;ut informationen eller av behöriga myndigheter i den med-&lt;br&gt;lemssut i vilken inspektionen verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemssutema skall dock se till att upplysningar som&lt;br&gt;kommer från en annan medlemssut inte får avslöjas i de fall&lt;br&gt;som avses i försu stycket uUn uttryckligt medgivande från de&lt;br&gt;behöriga myndigheter som har yppat den, och att de endast får&lt;br&gt;användas i de syften för vilka dessa myndigheter lämnat sitt&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall genomföra den samordning som avses i försu&lt;br&gt;stycket på grundval av ett förslag från kommissionen. Rådet&lt;br&gt;konsuterar att kommissionen har gjort ett uttalande med&lt;br&gt;innebörden att den kommer att framlägga förslag senast den&lt;br&gt;31 juli 1993. Rådet kommer att behandla dessa förslag så snart&lt;br&gt;som möjligt i avsikt att sätta där föreslagna regler i kraft vid&lt;br&gt;samma tidpunkt som detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemssutema skall se till, att beslut som fattas i fråga om&lt;br&gt;ett värdepappersföreug enligt lagar och andra författningar&lt;br&gt;som har införts i enlighet med detu direktiv kan prövas av&lt;br&gt;domstol. Samma regel skall gälla om beslut om auktorisation&lt;br&gt;inte har fattats inom sex månader efter det att en ansökan som&lt;br&gt;innehåller alla de uppgifter som krävs enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser har ingivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uun att det påverkar tillämpningen av förfaranden för&lt;br&gt;återkallelse av auktorisation eller tillämpningen av&lt;br&gt;straffrättsliga bestämmelser, skall medlemssutema föreskriva&lt;br&gt;att deras behöriga myndigheter får - gentemot&lt;br&gt;värdepappersföreug som bryter mot lagar eller andra&lt;br&gt;författningar om deras tillsyn eller verksamhet respektive&lt;br&gt;gentemot dem som har faktisk kontroll över verksamheten i&lt;br&gt;dessa föreug - vidu åtgärder eller förelägga sanktioner som&lt;br&gt;uttryckligen syftar till att få överträdelserna eller dessas&lt;br&gt;orsaker att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Om en medlemssut vid anugandet av detu direktiv har&lt;br&gt;bestämmelser om informationsutbyte mellan myndigheter för&lt;br&gt;att kontrollera efterlevnaden av lagar om tillsyn, organisation,&lt;br&gt;drift och affärsbruk i näringsdrivande föreug samt föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemssutema skall säkersulla att tillämpningen av detu&lt;br&gt;direktiv sker på ett icke-diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;573&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING VH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett ytterligare direktiv antas med&lt;br&gt;bestämmelser om anpassningen av detta direktiv till den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen på nedan angivna områden skall rådet i&lt;br&gt;enlighet med beslut 87/373/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; på förslag från&lt;br&gt;kommissionen med kvalificerad majoritet fatta beslut om de&lt;br&gt;anpassningar som kan behövas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utökning av förteckningen i avsnitt C i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av terminologin i förteckningarna i bilagan&lt;br&gt;för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;De områden inom vilka de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;skall utbyta information enligt artikel 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna för att säkerställa en&lt;br&gt;likformig tillämpning av detta direktiv inom&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna för att vid tillämpningen&lt;br&gt;av detta direktiv kunna beakta utvecklingen på&lt;br&gt;finansmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologisk och språklig anpassning av&lt;br&gt;begreppsbestämningar till senare rättsregler om&lt;br&gt;värdepappersföretag och därmed sammanhängande&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga uppgifter enligt artikel 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretag som redan före den 31 december&lt;br&gt;1995 har auktorisation att i hemlandet tillhandahålla&lt;br&gt;investeringstjänster skall anses ha auktorisation enligt detta&lt;br&gt;direktiv om lagstiftningen i hemlandet föreskriver att de för att&lt;br&gt;inleda sådan verksamhet måste uppfylla villkor som motsvarar&lt;br&gt;villkoren i artiklarna 3.3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretag som redan den 31 december 1995&lt;br&gt;bedriver verksamhet och som inte ingår bland dem som avses&lt;br&gt;i punkt 1 får fortsätta sin verksamhet under förutsättning att de&lt;br&gt;senast den 31 december 1996 och i enlighet med hemlandets&lt;br&gt;bestämmelser erhåller auktorisation att fortsätta sin verksamhet&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna om genomförandet av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är först när de beviljats sådan auktorisation som rätten till&lt;br&gt;etablering och friheten att tillhandahålla tjänster enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv gäller för dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om värdepappersföretag före den dag då detta direktiv&lt;br&gt;antas har påbörjat verksamhet i andra medlemsstater antingen&lt;br&gt;genom filialer eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;skall myndigheterna i varje hemland mellan den 1 juli och den&lt;br&gt;31 december 1995 för tillämpningen av artiklarna 17.1, 17.2&lt;br&gt;och 18 tillställa myndigheterna i var och en av de övriga&lt;br&gt;berörda medlemsstaterna en förteckning över de företag som&lt;br&gt;uppfyller kraven i detta direktiv och bedriver verksamhet i&lt;br&gt;dessa stater tillsammans med uppgift om vilken verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysiska personer som den dag då detta direktiv antas har&lt;br&gt;auktorisation i en medlemsstat att erbjuda investeringstjänster&lt;br&gt;skall anses ha auktorisation enligt detta direktiv under&lt;br&gt;förutsättning att de uppfyller de krav som har uppställts i&lt;br&gt;artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen och tredje stycket&lt;br&gt;samtliga fyra strecksatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall senast den 1 juli 1995 anta de lagar och&lt;br&gt;andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direk-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser skall träda i kraft senast den 31 december&lt;br&gt;1995. Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i första&lt;br&gt;stycket skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv&lt;br&gt;eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall&lt;br&gt;varje medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 10 maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N. HELVEG PETERSEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;574&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6.93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) Mottagande och förmedling för investerares räkning av order avseende ett eller flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de instrument som anges i avsnitt B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Verkställande av sådana order för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handel för egen räkning med något av de instrument som anges i avsnitt B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Portföljförvaltning av värdepapper på skönsmässig grund enligt särskilt uppdrag från&lt;br&gt;enskilda investerare om bland värdepapperen ingår ett eller flera av de instrument som anges&lt;br&gt;i avsnitt B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Placeringsgaranti (underwriting) vid emission av ett eller flera av de instrument som har&lt;br&gt;förtecknats i avsnitt B eller placering av sådana emissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) Överlåtbara värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Andelar i företag för kollektiva investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Penningmarknadsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella terminskontrakt (futures) och motsvarande instrument med kontantavräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränteterminskontrakt (Forward interest-rate agreements, FRA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränte- och valutaswaps samt swaps på aktier och aktieindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Köp- och säljoptioner avseende alla instrument som hör till detta avsnitt av bilagan, däri&lt;br&gt;inbegripet motsvarande instrument med kontantavräkning. Denna grupp inbegriper särskilt&lt;br&gt;valuta- och ränteoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidotjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaring och förvaltning av ett eller flera av de instrument som anges i avsnitt B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kassavalvstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lämnande av kredit eller lån till en investerare för att denne skall kunna genomföra en&lt;br&gt;affar avseende ett eller fler av de instrument som förtecknats i avsnitt B om företaget&lt;br&gt;som ger krediten eller lånet medverkar i affären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådgivning till företag i fråga om kapitalstruktur, industriell strategi och närliggande&lt;br&gt;frågor samt råd och tjänster avseende fusioner och företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänster i samband med placeringsgaranti (underwriting).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringsrådgivning rörande ett eller flera av de instrument som anges i avsnitt B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valutatransaktioner om dessa har samband med investeringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;575&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 15 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(93/6 /EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och&lt;br&gt;tredje meningen i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande’, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med direktiv 93/22/EEG den 10 maj 1993 om&lt;br&gt;investeringstjänster på värdepappersområdet&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; är att göra det&lt;br&gt;möjligt för värdepappersföretag som är auktoriserade av de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i hemlandet och övervakade av dessa&lt;br&gt;myndigheter, att grunda filialer och fritt tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;i andra medlemsstater. Det direktivet ger sålunda&lt;br&gt;bestämmelser om samordning av de regler som styr&lt;br&gt;auktorisation av och verksamhet i värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det angivna direktivet sätter dock inga gemensamma normer&lt;br&gt;för kapitalbasen i värdepappersföretag och fastställer inte&lt;br&gt;heller storleken av startkapitalet i sådana företag. Det&lt;br&gt;fastställer ingen gemensam ram för övervakning av de risker&lt;br&gt;sådana företag utsätter sig för. Direktivet hänvisar i flera av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'EGT nr C 152, 21. 6. 1990, s. 6; och&lt;br&gt;EGT nr C 50, 25. 2. 1992, s. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;EGT nr C 326, 16. 12. 1991, s. 89; och&lt;br&gt;EGT nr C 337, 21. 12. 1992, s. 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;EGT nr C 69, 18. 3. 1991, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;EGT nr L 141, 11.6. 93, s. 27.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna till andra gemenskapsinitiativ vilkas syfte&lt;br&gt;skulle vara att vidta samordnade åtgärder inom dessa&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hållning som har intagits är att genomföra endast den&lt;br&gt;harmonisering som är väsentlig, nödvändig och tillräcklig för&lt;br&gt;att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisationer och&lt;br&gt;av systemen för övervakning av försiktigheten (prudential&lt;br&gt;supervision systems). Antagandet av regler om samordning för&lt;br&gt;att definiera kapitalbasen i värdepappersföretag, fastställande&lt;br&gt;av dettas och startkapitalets belopp och fastställande av en&lt;br&gt;gemensam ram för övervakning av de risker&lt;br&gt;värdepappersföretag utsätter sig för är väsentliga drag i den&lt;br&gt;harmonisering som är nödvändig för att uppnå ett ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande inom ramen för en inre finansmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att fastställa olika belopp för grundkapitalet&lt;br&gt;beroende på omfattningen av den verksamhet ett&lt;br&gt;värdepappersföretag har godkännande för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värdepappersföretag som redan finns bör på vissa villkor&lt;br&gt;tillåtas att fortsätta sin verksamhet även om de inte uppfyller&lt;br&gt;de minimikrav för startkapital som fastställts för nya företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan också fastställa strängare regler än vad&lt;br&gt;detta direktiv anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv utgör en del av en större internationell&lt;br&gt;ansträngning för att åstadkomma en tillnärmning av gällande&lt;br&gt;regler avseende övervakning av värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut (här nedan sammanfattande benämnda &amp;quot;institut&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gemensamma grundnormerna för institutens kapitalbas är&lt;br&gt;ett av huvuddragen i den inre marknaden i&lt;br&gt;investeringstjänstesektorn eftersom kapitalbasen tjänar syftet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;576&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att säkerställa institutens fortlevnad och att skydda&lt;br&gt;investerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en gemensam finansmarknad konkurrerar instituten,&lt;br&gt;antingen de är värdepappersföretag eller kreditinstitut, direkt&lt;br&gt;med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför önskvärt att göra behandlingen av kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersföretag likvärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om kreditinstitut har redan gemensamma normer&lt;br&gt;upprättats för övervakning och tillsyn av kreditrisker genom&lt;br&gt;rådets direktiv 89/647/EEG den 18 december 1989 om&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att utveckla gemensamma normer för de&lt;br&gt;marknadsrisker som ett kreditinstitut utsätter sig för och att ge&lt;br&gt;en kompletterande ram för övervakningen av dessa risker,&lt;br&gt;särskilt marknadsrisker såsom positionsrisker, motparts/&lt;br&gt;avvecklingsrisker och valutakursrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att införa en modell med &amp;quot;handelslager&amp;quot;&lt;br&gt;som anger innehaven av värdepapper och andra finansiella&lt;br&gt;instrument som innehas för omsättningsändamål och som är&lt;br&gt;utsatta huvudsakligen för marknadsrisker och risker hänförliga&lt;br&gt;till vissa finansiella tjänster som erbjuds kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att institut med en i såväl absoluta som&lt;br&gt;relativa tal obetydlig egen handel skall kunna tillämpa direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG snarare än de krav som uppställs i bilaga 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 till detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att övervakning av avvecklings- och&lt;br&gt;leveransrisker beaktar tillgängligheten av system som erbjuder&lt;br&gt;lämpligt skydd för att minska dessa risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under alla omständigheter måste instituten följa detta direktiv&lt;br&gt;vad gäller täckning av valutakursrisker i sin samlade&lt;br&gt;verksamhet. Lägre kapitalkrav bör uppställas för innehav av&lt;br&gt;valutor med ett nära inbördes samband som antingen&lt;br&gt;bekräftats statistiskt eller som härrör från överenskommelser&lt;br&gt;mellan regeringar, med beaktande särskilt av tillskapandet av&lt;br&gt;den europeiska valutaunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängligheten i alla institut till system för intern&lt;br&gt;övervakning och styrning av räntenivårisker avseende hela&lt;br&gt;verksamheten är särskilt viktig för att minimera sådana risker.&lt;br&gt;De behöriga myndigheterna bör följaktligen ha överblick över&lt;br&gt;sådana system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'EGT nr L 386, 30. 12. 1989, s. 14. Direktivet ändrat genom direktiv&lt;br&gt;92/30/EEG (EGT nr L 110, 28. 4. 1992, s. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/121/EEG av den 21 december 1992 om&lt;br&gt;övervakning och kontroll av kreditinstituts större engagemang&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;syftar inte till att fastställa gemensamma regler för&lt;br&gt;övervakning av större engagemang för verksamhet som&lt;br&gt;huvudsakligen är föremål för marknadsrisker. I det direktivet&lt;br&gt;hänvisas till annat i gemenskapen pågående arbete där avsikten&lt;br&gt;är att införa samordnade regler inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att anta gemensamma regler för&lt;br&gt;övervakning och styrning av stora exponeringar som&lt;br&gt;värdepappersföretag utsätter sig för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitutens kapitalbas har redan definierats i rådets&lt;br&gt;direktiv 89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyss nämnda definition bör utgöra grunden för definitionen av&lt;br&gt;institutens kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att låta definitionen av institutens&lt;br&gt;kapitalbas enligt detta direktiv skilja sig från definitionen i&lt;br&gt;nyss nämnda direktiv så att särdragen i verksamheten beaktas&lt;br&gt;hos de institut som huvudsakligen är utsatta för&lt;br&gt;marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/30/EEG av den 6 april om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn av kreditinstitut&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; uppställer konsolideringsprincipen. I&lt;br&gt;direktivet fastställs inte några gemensamma regler för&lt;br&gt;sammanställd redovisning i finansiella institut som&lt;br&gt;huvudsakligen sysslar med verksamhet utsatt för&lt;br&gt;marknadsrisker. I det direktivet hänvisas till annat i&lt;br&gt;gemenskapen pågående arbete där avsikten är att införa&lt;br&gt;samordnade regler inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 92/30/EEG är inte tillämpligt på koncerner som&lt;br&gt;omfattar en eller flera värdepappersföretag men som inte&lt;br&gt;omfattar några kreditinstitut. Det framstod dock som önskvärt&lt;br&gt;att tillhandahålla en gemensam modell för hur gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn av värdepappersföretag skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska anpassningar av de närmare regler som fastställs i&lt;br&gt;detta direktiv kan från tid till annan behövas för att beakta ny&lt;br&gt;utveckling inom området för investeringstjänster.&lt;br&gt;Kommissionen kommer sålunda att föreslå de ändringar som&lt;br&gt;är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet bör vid ett senare tillfälle besluta om anpassning av&lt;br&gt;detta direktiv till den tekniska utvecklingen i enlighet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;EGT nr L 29, 5. 2, 1993, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;EGT nr L 124, 5. 5. 1989, s. 16. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 92/30//EEG (EGT nr L 110, 24 . 9. 1992, s. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*EGT nr L 110, 28. 4. 1992. s. 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;577&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets direktiv 87/373 av den 13 juli 1987 med fastställande&lt;br&gt;av förfaranden för utövandet av de befogenheter det tillagt&lt;br&gt;kommissionen’. Under mellantiden bör rådet på förslag från&lt;br&gt;kommissionen själv genomföra sådan anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör bestämmas att detta direktiv inom tre år från den dag&lt;br&gt;då det börjar tillämpas skall ses över i belysning av&lt;br&gt;erfarenheter, utvecklingen på finansmarknaden och arbetet i&lt;br&gt;internationella fora för tillsynsmyndigheter. En sådan översyn&lt;br&gt;bör också omfatta en eventuell översyn av den förteckning&lt;br&gt;över områden som kan göras till föremål för teknisk&lt;br&gt;anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv och direktiv 93/22/EEG om investeringstjänster&lt;br&gt;på värdepappersområdet är så nära besläktade att det kunde&lt;br&gt;leda till snedvridning av konkurrensen om de träder i kraft på&lt;br&gt;olika dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall tillämpa kraven i detta direktiv på&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat får ålägga värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut som den har auktoriserat ytterligare eller&lt;br&gt;strängare krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEFINITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv används följande beteckningar med de&lt;br&gt;betydelser som här anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kreditinstitut: institut som motsvarar definitionen i rådets&lt;br&gt;första direktiv (77/780/EEG) av den 12 december 1977 om&lt;br&gt;samordning av lagar och andra författningar om rätten att&lt;br&gt;starta och driva verksamhet i kreditinstitut, artikel 1, första&lt;br&gt;strecksatsen&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och som är underkastat de krav som åläggs&lt;br&gt;genom direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdepappersföretag: institut som motsvarar definitionen&lt;br&gt;i direktiv 93/22/EEG, artikel 1 punkt 2 och som är&lt;br&gt;underkastade de krav som åläggs genom nyss nämnda&lt;br&gt;direktiv, utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;lokala företag såsom de definierats under punkt 20,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'EGT nr L 197, 18. 7. 1987. s. 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;EGT nr L 322, 17. 12. 1977, s. 30. Direktivet ändrat genom direktiv&lt;br&gt;89/646/EEG (EGT nr L 386, 30. 12. 1989, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— företag som endast mottar och vidarebefordrar&lt;br&gt;kundorder utan att inneha kontanter eller värdepapper&lt;br&gt;som tillhör företagets klienter och som därför aldrig&lt;br&gt;står i skuld gentemot sina klienter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institut: kreditinstitut och värdepappersföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. erkänt värdepappersföretag i tredje land: företag som om&lt;br&gt;det vore upprättat inom gemenskapen skulle omfattas av&lt;br&gt;definitionen av värdepappersföretag i punkt 2 och som är&lt;br&gt;auktoriserat i ett tredje land samt är underkastat och&lt;br&gt;uppfyller försiktighetsregler som enligt de behöriga&lt;br&gt;myndigheternas uppfattning är minst lika stränga som de&lt;br&gt;som fastställts i detta direktiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. finansiella instrument: instrument som förtecknats i avsnitt&lt;br&gt;B i bilagan till direktiv 93/22/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. handelslagret i ett kreditinstitut skall bestå av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Det egna innehavet av finansiella instrument som&lt;br&gt;innehas för försäljning eller har anskaffats av institutet&lt;br&gt;i avsikt att på kon sikt dra nytta av faktiska eller&lt;br&gt;förväntade skillnader mellan inköps- och&lt;br&gt;försäljningspriserna eller andra förändringar av priser&lt;br&gt;eller räntesatser samt innehav av finansiella instrument&lt;br&gt;som härrör från förmedling av avstämda&lt;br&gt;huvudfordringar eller innehav som har anskaffats för&lt;br&gt;att skydda andra delar av innehållet i handelslagret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Exponeringar till följd av ej avslutade affärer, ej&lt;br&gt;fullgjorda leveranser och derivatinstrument som&lt;br&gt;handlas på OTC-marknad som avses i punkt 1 - 3 och&lt;br&gt;5 i bilaga 2, exponeringar till följd av repor och andra&lt;br&gt;värdepapperslån som baseras på värdepapper vilka&lt;br&gt;ingår i handelslagret som definierats under a och som&lt;br&gt;avses i bilaga 2, punkt 4, sådana exponeringar som&lt;br&gt;avser omvända repor och värdepapperslån som&lt;br&gt;beskrivs i samma punkt, under förutsättning att de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna godkänner detta, om&lt;br&gt;exponeringarna svarar antingen mot villkoren i, ii, iii&lt;br&gt;och v nedan eller mot villkoren iv och v nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Exponeringarna marknadsvärderas dagligen i&lt;br&gt;enlighet med de förfaranden som fastställs i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Lånesäkerheten justeras för att beakta väsentliga&lt;br&gt;förändringar i värdet av berörda värdepapper som&lt;br&gt;ingår i ifrågavarande avtal eller affär i enlighet&lt;br&gt;med en regel som kan godtas av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;578&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Avtalet eller affären omfattar att institutets&lt;br&gt;anspråk automatiskt och omedelbart skall&lt;br&gt;avräknas mot motpartens anspråk, om denne inte&lt;br&gt;fullgör sina förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) Ifrågavarande avtal eller affär sker mellan&lt;br&gt;personer som yrkesmässigt bedriver handel med&lt;br&gt;värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) Avtalen och affärerna har endast sitt gängse och&lt;br&gt;godtagbara innehåll och artificiella transaktioner,&lt;br&gt;särskilt sådana som inte är av kortfristig&lt;br&gt;beskaffenhet, utesluts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Sådana åtaganden i form av avgifter, provisioner,&lt;br&gt;räntor, utdelningar och marginalsäkerhet avseende i&lt;br&gt;börshandel omsatta derivatinstrument som är direkt&lt;br&gt;relaterade till de poster som ingår i handelslagret och&lt;br&gt;som avses i bilaga 2 punkt 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda poster skall föras in i eller utgå ur handelslagret&lt;br&gt;i enlighet med objektiva förfaranden som där så är&lt;br&gt;lämpligt skall omfatta redovisningsnormema i det berörda&lt;br&gt;institutet. De behöriga myndigheterna skall ha överblick&lt;br&gt;över sådana förfaranden och deras likformiga tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;moderföretag, dotterföretag och finansiella institut&lt;br&gt;definieras i enlighet med direktiv 92/30/EEG artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;finansiellt holdingbolag: finansiella institut vars&lt;br&gt;dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen är&lt;br&gt;kreditinstitut, värdepappersföretag eller andra finansiella&lt;br&gt;institut av vilka minst ett är kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;riskviktning-. storleken av den kreditrisk som gäller för&lt;br&gt;berörda motparter enligt direktiv 89/647/EEG. Dock skall&lt;br&gt;tillgångar som utgörs av fordringar mot och andra&lt;br&gt;exponeringar i förhållande till värdepappersföretag eller&lt;br&gt;erkända värdepappersföretag i tredje land och&lt;br&gt;exponeringar gentemot erkända finansiella institut eller&lt;br&gt;börser ges samma vikt som den som ges när berörd&lt;br&gt;motpart är ett kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. derivatinstrument som handlas på OTC-marknad: sådana&lt;br&gt;ränte- och valutakontrakt som avses i bilaga 2 till direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG och kontrakt utanför balansräkningen&lt;br&gt;grundade på aktier under förutsättning att inga sådana&lt;br&gt;kontrakt omsätts på erkända reglerade marknader där de&lt;br&gt;dagligen prövas mot marginalsäkerhetskrav och i fråga&lt;br&gt;om valutakontrakt under förutsättning att varje sådant&lt;br&gt;kontrakt har en ursprunglig löptid på mer än 14&lt;br&gt;kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. reglerad marknad: marknad som motsvarar den definition&lt;br&gt;som givits i direktiv 93/22/EEG artikel 1.13,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. kvalificerade poster: långa eller korta positioner i sådana&lt;br&gt;tillgångar som avses i artikel 6.1 b i direktiv 89/647/EEG&lt;br&gt;och av skuldinstrument som är utfärdade av&lt;br&gt;värdepappersföretag eller av erkända värdepappersföretag&lt;br&gt;i tredje land och dessutom långa eller korta innehav av&lt;br&gt;andra räntebärande instrument under förutsättning för det&lt;br&gt;första att sådana räntebärande instrument noterats på&lt;br&gt;åtminstone en reglerad marknad i någon medlemsstat eller&lt;br&gt;vid en börs i ett tredje land som är erkänd av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i den berörda medlemsstaten, och för det&lt;br&gt;andra att instrumenten dels av det berörda institutet&lt;br&gt;betraktas som tillräckligt likvida och som med hänsyn till&lt;br&gt;utfärdarens solvens, är förknippade med en grad av risk&lt;br&gt;för bristande fullgörelse som motsvarar eller understiger&lt;br&gt;den som gäller för sådana tillgångar som avses i artikel&lt;br&gt;6.1 bi direktiv 89/647/EEG. Det sätt på vilket&lt;br&gt;instrumenten värderas skall granskas av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna vilka skall undanröja institutets bedömning&lt;br&gt;om de anser att instrumenten har en alltför hög risk för&lt;br&gt;bristande fullgörelse för att utgöra kvalificerade poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i föregående stycke och i&lt;br&gt;avvaktan på ytterligare samordning skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna enligt egen bedömning kunna som&lt;br&gt;kvalificerade poster godkänna instrument som är&lt;br&gt;tillräckligt likvida och som med hänsyn till utfärdarens&lt;br&gt;solvens är förknippade med en grad av risk för bristande&lt;br&gt;fullgörelse som motsvarar eller understiger den som&lt;br&gt;gäller för sådana tillgångar som avses i artikel 6.1 b i&lt;br&gt;direktiv 89/647/EEG. Den normalrisk som beräknas för&lt;br&gt;sådana måste vara värderad till en sådan nivå av&lt;br&gt;åtminstone två kreditbedömningsinstitut som är erkända&lt;br&gt;av de behöriga myndigheterna eller av endast ett sådant&lt;br&gt;kreditbedömningsinstitut om den inte värderas under&lt;br&gt;denna nivå av något annat kreditbedömningsinstitut som&lt;br&gt;är erkänt av de behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får emellertid avstå från&lt;br&gt;villkoret i föregående stycke om de bedömer det vara&lt;br&gt;olämpligt i belysning av exempelvis marknadens särdrag,&lt;br&gt;utfärdaren, det utställda beloppet eller någon kombination&lt;br&gt;av dessa omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall de behöriga myndigheterna kräva att&lt;br&gt;instituten tillämpar den maximala viktning som framgår&lt;br&gt;av tabell 1 i punkt 14 i bilaga 1 på sådana instrument som&lt;br&gt;utgör en särskild risk på grund av utfärdarens otillräckliga&lt;br&gt;solvens eller likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall&lt;br&gt;regelbundet tillställa rådet och kommissionen upplys-&lt;br&gt;ningar om vilka metoder som används för att värdera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;579&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalificerade poster, särskilt de metoder som används för&lt;br&gt;värdering av dokumentens likviditetsgrad och utfärdarens&lt;br&gt;solvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. fordringar på centralregeringar: långa eller korta innehav&lt;br&gt;av sådana tillgångar som avses i artikel 6.1 a i direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG och sådana som åsätts nollvikt i artikel 7 i&lt;br&gt;det direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. konvertibel: värdepapper som enligt innehavarens va! kan&lt;br&gt;utbytas mot ett annat värdepapper, vanligen en aktie i det&lt;br&gt;bolag som har utfärdat det första värdepapperet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. köpoption: instrument som ger innehavaren rätt att intill&lt;br&gt;en angiven tidpunkt köpa ett antal aktier eller obligationer&lt;br&gt;till fastställt pris. Åtagandet kan infrias genom&lt;br&gt;överlämnade av värdepapperen eller av motsvarande&lt;br&gt;kontantbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. täckt köpoption: instrument som är utfärdat av någon&lt;br&gt;annan än den som utfärdat det bakomliggande&lt;br&gt;instrumentet och som ger innehavaren rätt att köpa ett&lt;br&gt;antal aktier eller obligationer till ett fastställt pris eller&lt;br&gt;rätt att säkra en vinst eller undvika en förlust definierad&lt;br&gt;genom hänvisning till variationer i ett index avseende&lt;br&gt;några av de finansiella instrument som förtecknats i&lt;br&gt;avdelning B i bilagan till direktiv 93/22/EEG, till dess att&lt;br&gt;köpoptionen upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Repa och omvänd repa: avtal enligt vilket ett institut eller&lt;br&gt;dess motpart överfor värdepapper eller garanterade&lt;br&gt;rättigheter avseende äganderätt till värdepapper om&lt;br&gt;garantin har utfärdats av en erkänd börs som innehar&lt;br&gt;rätten till värdepapperen och avtalet inte ger institutet&lt;br&gt;möjlighet att överfora eller pantsätta ett enskilt&lt;br&gt;värdepapper till mer än en motpart vid varje tidpunkt,&lt;br&gt;och som har förpliktat sig att återköpa dem (eller&lt;br&gt;värdepapper av motsvarande slag) till ett fastställt pris&lt;br&gt;och vid en tidpunkt i framtiden som är fastställd eller&lt;br&gt;skall fastställas av den som överför instrumentet; avtalet&lt;br&gt;är en repa för det institut som säljer värdepapperen och&lt;br&gt;en omvänd repa för det institut som köper dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omvänd repa skall anses vara en affär mellan personer&lt;br&gt;som yrkesmässigt bedriver handel med värdepapper om&lt;br&gt;motparten är föremål för samordnade sundhetsåtgärder på&lt;br&gt;gemenskapsnivå eller är ett kreditinstitut i zon A sådant&lt;br&gt;det definierats i direktiv 89/647/EEG eller är ett erkänt&lt;br&gt;värdepappersföretag i tredje land eller om avtalet har&lt;br&gt;slutits med en erkänd clearingorganisation eller en erkänd&lt;br&gt;börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. värdepapperslån: affär där ett institut eller dess motpart&lt;br&gt;överför värdepapper mot lämplig säkerhet under&lt;br&gt;förutsättning att låntagaren åtar sig att återlämna&lt;br&gt;likvärdiga värdepapper vid någon framtida tidpunkt eller&lt;br&gt;vid anfordran från den som gör överföringen. Affären är&lt;br&gt;utlåning av värdepapper för det institut som överför&lt;br&gt;värdepapperen och inlåning av värdepapper för det&lt;br&gt;institut till vilka de överförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlåning av värdepapper skall anses vara en affär mellan&lt;br&gt;personer som yrkesmässigt handlar med värdepapper om&lt;br&gt;motparten är föremål för samordnad övervakning av&lt;br&gt;sundheten på gemenskapsnivå eller är ett kreditinstitut i&lt;br&gt;zon A såsom det definierats i direktiv 89/647/EEG eller&lt;br&gt;är ett erkänt värdepappersföretag i tredje land eller om&lt;br&gt;avtalet har slutits med en erkänd clearingorganisation&lt;br&gt;eller en erkänd börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. clearingmedlem: medlem vid den börs eller den&lt;br&gt;clearingorganisation som står i direkt kontraktsförhållande&lt;br&gt;med den centrala motparten (marknadsgaranten). Icke&lt;br&gt;clearingmedlemmar måste avveckla sina affärer genom en&lt;br&gt;clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lokali företag: företag som handlar endast för egen&lt;br&gt;räkning på en börs för finansiella terminer eller optioner&lt;br&gt;eller handlar för eller ställer priser för andra medlemmar&lt;br&gt;på samma börs och garanterade av en clearingmedlem på&lt;br&gt;samma börs. Ansvaret för att säkerställa efterlevnaden av&lt;br&gt;avtal som ingås av ett sådant företag måste bäras av en&lt;br&gt;clearingmedlem på samma börs, och sådana avtal måste&lt;br&gt;beaktas vid beräkning av det totala kapitalkravet för&lt;br&gt;clearingmedlemmen så länge det lokala företagets innehav&lt;br&gt;hålls helt åtskilda från clearingmedlemmens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. delta: den väntade förändringen i priset för en option i&lt;br&gt;förhållande till en liten förändring i priset för det&lt;br&gt;underliggande instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Vid tillämpning av punkt 4 i bilaga 1 avser lång position&lt;br&gt;ett innehav för vilket ett institut har fastställt den räntesats&lt;br&gt;det skall erhålla vid någon tidpunkt i framtiden och kort&lt;br&gt;position ett innehav för vilket det har fastställt den&lt;br&gt;räntesats det skall betala vid någon tidpunkt i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. kapitalbas: kapitalbas såsom denna har definierats i&lt;br&gt;direktiv 89/299/EEG. Denna definition kan emellertid&lt;br&gt;utvidgas under sådana förhållanden som beskrivs i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. startkapital: posterna 1 och 2 enligt artikel 2.1 i direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. ursprunglig kapitalbas: summan av posterna 1, 2 och 4&lt;br&gt;minus summan av posterna 9, 10 och 11 i artikel 2.1 i&lt;br&gt;direktiv 89/299/EEG .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. kapital: kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. justerad löptid beräknas med användande av den formel&lt;br&gt;som anges i punkt 26 i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Alla övriga värdepappersföretag skall ha ett startkapital på&lt;br&gt;730 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De företag som avses i artikel 2.2 andra och tredje&lt;br&gt;strecksatserna skal! ha ett startkapital på 50 000 ecu om de&lt;br&gt;utnyttjar etableringsfriheten eller tillhandahåller tjänster enligt&lt;br&gt;artikel 14 eller 15 i direktiv 92/93/22/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STARTKAPITAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Värdepappersföretag som innehar kontanter eller&lt;br&gt;värdepapper för kunders räkning och som tillhandahåller&lt;br&gt;någon av följande tjänster skall ha ett startkapital på 125 000&lt;br&gt;ecu:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Mottagande och vidarebefordran av kundorder som avser&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Fullgörande av kundorder som avser finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Individuell portföljförvaltning bestående av finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel gäller under förutsättning att de inte handlar med&lt;br&gt;finansiella instrument för egen räkning eller garanterar&lt;br&gt;emissioner av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehav av poster av finansiella instrument utanför&lt;br&gt;handelslagret i syfte att investera kapitalbasen betraktas inte&lt;br&gt;som sådan handel som avses i första stycket eller i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får emellertid tillåta att ett&lt;br&gt;värdepappersföretag som utför investerarens order av&lt;br&gt;finansiella instrument innehar sådana instrument för egen&lt;br&gt;räkning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;sådana innehav endast är en följd av att företaget inte&lt;br&gt;lyckas anpassa sina inköp exakt till investerarens order,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;det samlade marknadsvärdet av alla sådana poster har ett&lt;br&gt;tak på 15 procent av företagets startkapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;företaget motsvarar de krav som åläggs i artikel 4 och 5,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;sådana innehav är av tillfällig och provisorisk&lt;br&gt;beskaffenhet och begränsas till den tid som åtgår för att&lt;br&gt;genomföra ifrågavarande affär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna får nedsätta det belopp som avses i punkt&lt;br&gt;1 till 50 000 ecu om ett företag inte har godkännande för att&lt;br&gt;inneha kontanter eller värdepapper för uppdragsgivarens&lt;br&gt;räkning eller att handla för egen räkning eller att lämna&lt;br&gt;emissionsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utan hinder av innehållet i punkt 1 - 4 får medlemsstaterna&lt;br&gt;förlänga auktorisationen för värdepappersföretag och företag&lt;br&gt;som omfattas av punkt 4 och som har grundats innan detta&lt;br&gt;direktiv börjar gälla och vilkas kapitalbas är mindre än det&lt;br&gt;startkapital som anges för dem i punkt 1-4. Sådana företags&lt;br&gt;kapitalbas får inte sjunka under den högsta referensnivå som&lt;br&gt;beräknas efter dagen för anmälan av detta direktiv. Denna&lt;br&gt;referensnivå utgörs av det dagliga genomsnittet av nivån på&lt;br&gt;kapitalbasen beräknad under den sexmånadersperiod som&lt;br&gt;föregår beräkningsdagen. Den skall beräknas var sjätte månad&lt;br&gt;för närmast föregående period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om ägandet till ett företag som omfattas av punkt 5 övertas&lt;br&gt;av annan fysisk eller juridisk person än den som tidigare&lt;br&gt;kontrollerade företaget, skall kapitalbasen i företaget uppgå&lt;br&gt;minst till den nivå som har fastställts för det i punkt 1 - 4&lt;br&gt;utom i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) Vid ett första övertagande genom arv efter det att detta&lt;br&gt;direktiv börjat tillämpas under förutsättning av de&lt;br&gt;behöriga myndigheternas godkännande. Den lägre gränsen&lt;br&gt;för kapitalbasen får gälla under högst tio år efter detta&lt;br&gt;övertagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Vid förändring i sammansättningen av delägarkretsen så&lt;br&gt;länge minst en av delägarna vid den tidpunkt detta&lt;br&gt;direktiv börjar tillämpats finns kvar i kretsen under högst&lt;br&gt;tio år efter det att detta direktiv har börjat tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Under vissa särskilda omständigheter och med de behöriga&lt;br&gt;myndigheternas samtycke behöver dock vid fusion mellan två&lt;br&gt;eller flera värdepappersföretag eller sådana företag som&lt;br&gt;omfattas av punkt 4 kapitalbasen för det företag som uppstår&lt;br&gt;genom fusionen inte uppgå till den nivå som fastställts i punkt&lt;br&gt;1 - 4. Dock får vid sådan tidpunkt då de nivåer som där anges&lt;br&gt;inte har uppnåtts kapitalbasen inte sjunka under de fusionerade&lt;br&gt;företagens sammanlagda kapitalbas vid tidpunkten för&lt;br&gt;fusionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Kapitalbasen i värdepappersföretag och företag som&lt;br&gt;omfattas av punkt 4 får inte sjunka under den nivå som anges&lt;br&gt;i punkt 1 - 5 och 7. Om kapitalet sjunker under dessa nivåer&lt;br&gt;får de behöriga myndigheterna dock när omständigheterna ger&lt;br&gt;anledning till det medge sådana företag en begränsad tid inom&lt;br&gt;vilken kapitalet skall återställas eller verksamheten upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;581&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSÄTTNINGAR FÖR RISKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De behöriga myndigheterna skall kräva att institut har en&lt;br&gt;kapitalbas som alltid uppgår till eller överstiger summan av&lt;br&gt;följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;För verksamhet som hänför sig till handelslagret, de&lt;br&gt;kapitalkrav som beräknas i enlighet med bilaga 1, 2&lt;br&gt;och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) För all övrig verksamhet, de kapitalkrav som beräknas&lt;br&gt;i enlighet med bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) För ali verksamhet utom verksamhet som hänför sig till&lt;br&gt;handelslagret och utom icke-likvida tillgångar om de har&lt;br&gt;dragits från kapitalbasen enligt punkt 2 d i bilaga 5, de&lt;br&gt;kapitalkrav som uppställts i direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) De kapitalkrav som uppställts i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett storleken av de kapitalkrav som avses i 1 - 4 får&lt;br&gt;kravet på kapitalbas för värdepappersföretag aldrig vara lägre&lt;br&gt;än det belopp som föreskrivs i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De behöriga myndigheterna skall kräva att instituten med&lt;br&gt;tillräcklig kapitalbas täcker sådana risker som uppkommer i&lt;br&gt;samband med verksamhet som ligger utanför räckvidden för&lt;br&gt;detta direktiv och direktiv 89/647/EEG men som kan anses&lt;br&gt;vara likartade med de risker som omfattas av dessa direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om den kapitalbas som ett institut innehar sjunker under&lt;br&gt;det belopp för kapitalbas som krävs i punkt 1 skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna se till att institutet vidtar lämpliga&lt;br&gt;åtgärder för att rätta till förhållandena så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De behöriga myndigheterna skall kräva att instituten inrättar&lt;br&gt;övervaknings- och tillsynssystem för ränterisken för hela sin&lt;br&gt;verksamhet, och de behöriga myndigheterna skall ha överblick&lt;br&gt;över sådana system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Det skall krävas att instituten inför de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna visar att de använder system som vid varje&lt;br&gt;tidpunkt kan beräkna de ekonomiska tillgångarna med rimlig&lt;br&gt;noggrannhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Utan hinder av innehållet i punkt 1 får de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna medge att institut beräknar kapitalkraven för&lt;br&gt;sådan verksamhet som hänför sig till handelslagret i enlighet&lt;br&gt;med direktiv 89/647/EEG i stället för att göra det enligt bilaga&lt;br&gt;1 och 2 till det här direktivet under följande förutsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Omsättningen av verksamhet som hänför sig till&lt;br&gt;handelslagret för sådana institut överstiger normalt inte&lt;br&gt;5 procent av den sammanlagda omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Det sammanlagda innehav som förtecknats i&lt;br&gt;handelslagret överstiger normalt inte 15 miljoner ecu,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Omsättningen av verksamhet som hänför sig till&lt;br&gt;handelslagret för sådana institut överstiger aldrig&lt;br&gt;6 procent av den sammanlagda omsättningen och det&lt;br&gt;sammanlagda innehavet som förtecknats i handelslagret&lt;br&gt;överstiger aldrig 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. För att beräkna andelen av verksamhet som hänför sig till&lt;br&gt;handelslagret i förhållande till hela verksamheten såsom&lt;br&gt;angivits i punkt 6 i och iii får de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;beakta antingen verksamhetens sammanlagda omfattning inom&lt;br&gt;och utanför balansräkningen, resultaträkningen eller&lt;br&gt;kapitalbasen i berörda institut eller en kombination av dessa&lt;br&gt;mått. När storleken av verksamheten inom och utom&lt;br&gt;balansräkningen bedöms, värderas skuldinstrument till sitt&lt;br&gt;marknadspris eller till värdet av huvudfordran, aktier till sitt&lt;br&gt;marknadspris och derivatinstrument till nominella värdet eller&lt;br&gt;marknadsvärdet för underliggande instrument. Långa&lt;br&gt;positioner och korta positioner adderas oavsett om värdena är&lt;br&gt;positiva eller negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Om ett institut skulle överskrida någon eller båda av de&lt;br&gt;gränser som gäller enligt punkt 6 i och ii mera än under en&lt;br&gt;kort tid eller någon eller båda av de gränser som gäller enligt&lt;br&gt;punkt 6.iii skall det krävas att det i fråga om verksamhet som&lt;br&gt;hänför sig till handelslagret uppfyller de krav som åläggs det&lt;br&gt;enligt artikel 4.1 i stället för dem som följer av direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG och att institutet underrättar den behöriga&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV STORA&lt;br&gt;EXPONERINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Instituten skall övervaka och kontrollera sina stora&lt;br&gt;exponeringar i enlighet med direktiv 92/121/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan hinder av innehållet i punkt 1 skall de institut som&lt;br&gt;beräknar kapitalkraven för den verksamhet som hänför sig till&lt;br&gt;handelslagret i enlighet med bilaga 1 och 2 övervaka och&lt;br&gt;kontrollera sina stora exponeringar i enlighet med direktiv&lt;br&gt;92/121/EEG med de förändringar som har fastställts i bilaga&lt;br&gt;6 till det här direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDERING AV POSITIONER FÖR&lt;br&gt;RAPPORTERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Instituten skall dagligen marknadsvärdera innehållet i&lt;br&gt;handelslagret på marknaden om inte artikel 4.6 gäller för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det inte finns omedelbar tillgång till marknadspriser,&lt;br&gt;t.ex. vid handel med nyutgivna värdepapper på&lt;br&gt;primärmarknaderna, får de behöriga myndigheterna efterge det&lt;br&gt;krav som uppställts i punkt 1 och kräva att instituten använder&lt;br&gt;alternativa värderingsmetoder under förutsättning att sådana&lt;br&gt;metoder är tillräckligt försiktiga och har godkänts av de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;582&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLSYN PÅ GRUPPNIVÅ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De kapitalkrav som uppställs i artikel 4 och 5 för institut&lt;br&gt;som varken är moderbolag eller dotterbolag till sådana bolag&lt;br&gt;skall tillämpas på institutet ensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De krav som i artiklarna 4 och 5 uppställs för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett institut som såsom dotterföretag har ett kreditinstitut&lt;br&gt;i den mening som avses i direktiv 92/30/EEG, ett&lt;br&gt;värdepappersföretag eller annat finansiellt institut eller&lt;br&gt;som har en ägarandel i ett sådant institut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett institut vars moderföretag är ett finansiellt&lt;br&gt;holdingbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas på gruppnivå enligt de metoder som har&lt;br&gt;fastställts i ovannämnda direktiv och i punkterna 7 - 14 i&lt;br&gt;denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en företagsgrupp som omfattas av punkt 2 inte&lt;br&gt;innehåller något kreditinstitut, skall direktiv 92/30/EEG&lt;br&gt;tillämpas med följande anpassningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansiells holdingbolag avser ett finansiellt institut vars&lt;br&gt;dotterföretag antingen uteslutande eller huvudsakligen är&lt;br&gt;värdepappersföretag eller andra finansiella institut av&lt;br&gt;vilka åtminstone ett är ett värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;holdingbolag med blandad verksamhet avser ett&lt;br&gt;moderbolag, som inte är ett finansiellt holdingbolag eller&lt;br&gt;ett värdepappersföretag, vars dotterbolag omfattar&lt;br&gt;åtminstone ett värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;de behöriga myndigheterna avser de nationella&lt;br&gt;myndigheter som enligt lag eller förordning erhållit&lt;br&gt;befogenhet att övervaka värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla hänvisningar till kreditinstitut ersätts med&lt;br&gt;hänvisningar till värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3.5 andra stycket i direktiv 92/30/EEG skall inte&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 4.1, 4.2 och 7.5 i direktiv 92/30/EEG ersätts&lt;br&gt;alla hänvisningar till direktiv 77/780/EEG med&lt;br&gt;hänvisningar till direktiv 93/22/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpning av artikel 3.9 och 8.3 i direktiv&lt;br&gt;92/30/EEG ersätts hänvisningar till Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén med hänvisningar till rådet och&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Första meningen i artikel 7.4 i direktiv 92/30/EEG skall&lt;br&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om ett värdepappersföretag, ett finansiellt holdingbolag&lt;br&gt;eller ett holdingbolag med blandad verksamhet äger ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller flera dotterbolag som är försäkringsbolag, skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna och de myndigheter som har&lt;br&gt;anförtrotts uppdraget att utöva den offentliga tillsynen av&lt;br&gt;försäkringsföretag nära samarbeta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;De behöriga myndigheter som har ålagts eller fått&lt;br&gt;befogenhet att utöva gruppbaserad tilk&amp;amp;yn av sådana&lt;br&gt;företagsgrupper som omfattas i punkt 3 får i avvaktan på&lt;br&gt;närmare samordning av övervakningen av sådana&lt;br&gt;företagsgrupper på gruppnivå och när omständigheterna ger&lt;br&gt;anledning därtill efterge denna skyldighet under förutsättning&lt;br&gt;att varje värdepappersföretag i företagsgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;använder den definition av kapitalbas som anges i punkt&lt;br&gt;9 i bilaga 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;individuellt motsvarar de krav som uppställs i artikel 4&lt;br&gt;och 5, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) inrättar system för att övervaka och kontrollera&lt;br&gt;kapitalkällorna för alla övriga finansiella institut inom&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall kräva att&lt;br&gt;värdepappersföretag i en företagsgrupp som har beviljats ett&lt;br&gt;sådant undantag som bestämts i punkt 4 skall underrätta dem&lt;br&gt;om sådana risker som skulle kunna undergräva deras&lt;br&gt;ekonomiska ställning, däribland sådana som sammanhänger&lt;br&gt;med sammansättningen av och källorna till kapitalet. Om de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna då finner att tillgångarna inte är&lt;br&gt;skyddade på lämpligt sätt, skall de kräva att&lt;br&gt;värdepappersföretagen vidtar åtgärder inbegripande om så är&lt;br&gt;nödvändigt begränsning av kapitalöverföringar till andra&lt;br&gt;enheter inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om de behöriga myndigheterna efterger den skyldighet att&lt;br&gt;utöva gruppbaserad tillsyn som bestäms i punkt 4, skall de&lt;br&gt;vidta andra lämpliga åtgärder för att övervaka riskerna, i&lt;br&gt;synnerhet stora exponeringar för gruppen som helhet,&lt;br&gt;inklusive företag som inte är belägna i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa de krav som har&lt;br&gt;uppställts i artikel 4 och 5 på individuell eller delgruppsnivå&lt;br&gt;gentemot ett institut som såsom moderföretag är underkastat&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn och gentemot dotterföretag till ett sådant&lt;br&gt;institut som är underkastat myndigheternas skyldighet att utöva&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn och som ingår i tillsynen på gruppnivå av&lt;br&gt;moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma möjlighet till underlåtelse skall finnas när&lt;br&gt;moderföretaget är ett finansiellt holdingbolag som har&lt;br&gt;huvudkontor i samma medlemsstat som institutet under&lt;br&gt;förutsättning att det är underkastat samma tillsyn som den som&lt;br&gt;utövas över kreditinstitut eller värdepappersföretag och&lt;br&gt;uppfyller de krav som har uppställts i artikel 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda fallen måste, om möjligheten till underlåtelse utnyttjas,&lt;br&gt;en lämplig fördelning av kapitalbasen inom gruppen&lt;br&gt;säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Om ett institut har ett moderföretag som är auktoriserat och&lt;br&gt;beläget i en annan medlemsstat skall de behöriga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;583&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har beviljat auktorisationen tillämpa de regler som har&lt;br&gt;fastställts i artikel 4 och 5 på institutet på individuell nivå eller&lt;br&gt;där så är lämpligt på delgruppsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Utan hinder av innehållet i punkt 8 får de behöriga&lt;br&gt;myndigheter som har ansvar för auktorisation av&lt;br&gt;dotterföretaget till ett moderföretag som är ett institut genom&lt;br&gt;bilateral överenskommelse delegera sitt ansvar för tillsyn av&lt;br&gt;dotterföretagets kapitaltäckning och stora exponeringar till de&lt;br&gt;behöriga myndigheter som har auktoriserat och utövar tillsyn&lt;br&gt;över moderföretaget. Kommissionen skall hållas underrättad&lt;br&gt;om sådana överenskommelser och deras innehåll. Den skall&lt;br&gt;vidarebefordra sådan information till de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i övriga medlemsstater och till Rådgivande&lt;br&gt;bankrörelsekommittén samt till rådet utom i fråga om&lt;br&gt;företagsgrupper som omfattas av punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av sammanställd kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Om de möjligheter till avstående som har angivits i punkt&lt;br&gt;7 och 9 inte tas i anspråk, får de behöriga myndigheterna vid&lt;br&gt;beräkning av de kapitalkrav som anges i bilaga 1 och de risker&lt;br&gt;gentemot kunder som anges i bilaga 6 på sammanställd nivå&lt;br&gt;medge att nettoinnehav i handelslagret för ett institut avräknas&lt;br&gt;mot innehav i handelslagret för ett annat institut i enlighet med&lt;br&gt;de regler som anges i bilaga 1 respektive 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom får de medge att valutapositioner som faller under&lt;br&gt;bilaga 3 i ett institut avräknas mot valutapositioner som faller&lt;br&gt;under bilaga 3 i ett annat institut i enlighet med de regler som&lt;br&gt;anges i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. De behöriga myndigheterna får också medge avräkning i&lt;br&gt;handelslagret och valutapositionerna i företag belägna i tredje&lt;br&gt;land under förutsättning att följande villkor samtidigt är&lt;br&gt;uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Företagen har auktoriserats i ett tredje land och uppfyller&lt;br&gt;antingen den definition av kreditinstitut som anges i&lt;br&gt;artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG, eller&lt;br&gt;är erkända värdepappersföretag i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Företagen uppfyller var för sig kapitaltäckningskrav som&lt;br&gt;motsvarar dem som har fastställts i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) I de berörda länderna saknas lagregler som väsentligen&lt;br&gt;påverkar kapitalöverföringen inom företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. De behöriga myndigheterna får också medge sådan&lt;br&gt;avräkning som angivits i punkt 10 mellan institut inom en&lt;br&gt;företagsgrupp som har auktorisation i ifrågavarande&lt;br&gt;medlemsstat under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) det finns en tillfredsställande kapitalfördelning inom&lt;br&gt;företagsgruppen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) de ramar för institutens verksamhet som bestäms av&lt;br&gt;regleringar, lag eller avtal är sådana att ömsesidigt&lt;br&gt;ekonomiskt stöd inom gruppen säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Dessutom får de behöriga myndigheterna medge sådan&lt;br&gt;avräkning som har angivits i punkt 10 mdlan institut som&lt;br&gt;uppfyller de villkor som har uppställts i punkt 12 och ett&lt;br&gt;institut som ingår i samma företagsgrupp och har auktoriserats&lt;br&gt;i en annan medlemsstat under förutsättning att institutet är&lt;br&gt;skyldigt att individuellt uppfylla de kapitalkrav som har&lt;br&gt;uppställts i artikel 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av sammanställd kapitalbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Vid beräkning av sammanställd kapitalbas är artikel 5 i&lt;br&gt;direktiv 89/299/EEG tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. De behöriga myndigheter som har ansvar för att utöva&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn får erkänna giltigheten av de särskilda&lt;br&gt;definitioner av kapitalbas som vid beräkningen av institutens&lt;br&gt;sammanställd kapitalbas kan vara tillämpliga enligt bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAPPORTERINGSKRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall kräva att värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut till de behöriga myndigheterna i hemlandet&lt;br&gt;tillhandahåller alla uppgifter som behövs för att bedöma hur&lt;br&gt;de uppfyller de regler som har införts i enlighet med detta&lt;br&gt;direktiv. Medlemsstaterna skall även se till att institutens&lt;br&gt;interna styrmedel och förvaltnings- och&lt;br&gt;redovisningsförfaranden möjliggör kontroll av att de vid varje&lt;br&gt;tidpunkt uppfyller dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdepappersföretag är skyldiga att rapportera till de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna på det sätt dessa myndigheter anger&lt;br&gt;åtminstone månatligen i fråga om sådana företag som omfattas&lt;br&gt;av artikel 3.3, åtminstone var tredje månad i fråga om företag&lt;br&gt;som avses i artikel 3.1 och åtminstone var sjätte månad i fråga&lt;br&gt;om företag som omfattas av artikel 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utan hinder av innehållet i punkt 2 skall krävas att&lt;br&gt;värdepappersföretag som omfattas av artikel 3.1 och 3.3 inte&lt;br&gt;behöver lämna uppgifter på sammanställd eller&lt;br&gt;delsammanställd nivå mer än var sjätte månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kreditinstituten är skyldiga att lämna rapport på det sätt&lt;br&gt;som anges av de behöriga myndigheterna så ofta som de är&lt;br&gt;skyldiga att lämna rapport enligt direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De behöriga myndigheterna skall förplikta instituten att&lt;br&gt;omedelbart rapportera varje gång en motpart vid repor och&lt;br&gt;omvända repor eller affärer som rör lån av värdepapper inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller sina förpliktelser. Kommissionen skall till rådet göra&lt;br&gt;anmälan om sådana fall och deras inverkan på sådana avtal&lt;br&gt;och transaktioner enligt detta direktiv inom tre år efter den&lt;br&gt;dag som avses i artikel 12. Sådana anmälningar skali också&lt;br&gt;beskriva på vilket sätt instituten uppfyller de av kraven i&lt;br&gt;artikel 2.6 b i) - v) som är tillämpliga på dem, särskilt vad&lt;br&gt;avser villkoret i v). Dessutom skall kommissionen lämna&lt;br&gt;närmare upplysningar om förändringar i den relativa volymen&lt;br&gt;av institutens traditionella utlåning och deras utlåning genom&lt;br&gt;omvända repor och affärer med värdepapperslån. Om&lt;br&gt;kommissionen på grundval av denna anmälan och övriga&lt;br&gt;upplysningar finner att ytterligare säkerhetsåtgärder behövs för&lt;br&gt;att förhindra missbruk så skall den lägga fram lämpliga&lt;br&gt;forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEHÖRIGA MYNDIGHETER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter som skall utföra&lt;br&gt;de åligganden som har bestämts i detta direktiv. De skall&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta och i förekommande fall&lt;br&gt;om hur ansvaret fördelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De myndigheter som avses i punkt 1 skall vara offentliga&lt;br&gt;myndigheter eller organ som offentligt har erkänts i nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller av offentliga myndigheter såsom en del av&lt;br&gt;det fungerande tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De berörda myndigheterna skall erhålla alla befogenheter&lt;br&gt;som behövs för att utföra sina uppgifter och särskilt för att ha&lt;br&gt;överinseende över sammansättningen av handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna&lt;br&gt;skall nära samarbeta vid utförande av de åligganden som har&lt;br&gt;angivits i detta direktiv, särskilt när investeringstjänster&lt;br&gt;tillhandahålls genom fritt tillhandahållande av tjänster, eller&lt;br&gt;genom etablering av filial i en eller flera medlemsstater.&lt;br&gt;Myndigheterna skall på begäran förse varandra med alla&lt;br&gt;upplysningar som kan underlätta tillsynen av kapitaltäckningen&lt;br&gt;i värdepappersföretag och kreditinstitut och särskilt kontrollen&lt;br&gt;av att de regler som fastställts i detta direktiv efterlevs. Alla&lt;br&gt;upplysningar som utväxlas mellan behöriga myndigheter enligt&lt;br&gt;detta direktiv är i fråga om värdepappersföretag underkastade&lt;br&gt;den tystnadsplikt som åläggs i artikel 25 i direktiv 93/22/EEG&lt;br&gt;och i fråga om kreditinstitut den förpliktelse som åläggs i&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG med ändring i direktiv 89/646/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett ytterligare direktiv antas med&lt;br&gt;bestämmelser som anpassar detta direktiv till den tekniska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen på nedan angivna områden skall rådet på förslag&lt;br&gt;av kommissionen i enlighet med beslut 87/373/EEG med&lt;br&gt;kvalificerad majoritet fatta beslut om de anpassningar som kan&lt;br&gt;behövas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitioner i artikel 2 för att&lt;br&gt;säkerställa likformig tillämpning av detta direktiv inom&lt;br&gt;hela gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna i artikel 2 för att ta&lt;br&gt;hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändring av de belopp för startkapital som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 3 och det belopp som avses i artikel 4.6 för att ta&lt;br&gt;hänsyn till utvecklingen på det ekonomiska och monetära&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanjämkning av terminologin och formuleringen av&lt;br&gt;definitioner i enlighet med kommande rättsakter om&lt;br&gt;instituten och dithörande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna får auktorisera värdepappersföretag för&lt;br&gt;vilka artikel 30.1 i direktiv 93/22/EEG gäller även om deras&lt;br&gt;kapitalbas den dag detta direktiv börjar tillämpas ligger under&lt;br&gt;de nivåer som anges i artikel 3.1 - 3.3 i det här direktivet.&lt;br&gt;Därefter skall dock kapitalbasen i sådana värdepappersföretag&lt;br&gt;uppfylla de villkor som har fastställts i artikel 3.5 - 3.8 i detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 14 i bilaga 1 får&lt;br&gt;medlemsstaterna fastställa ett krav avseende specifik risk för&lt;br&gt;sådana obligationer som åsatts en vikt om 10 % enligt artikel&lt;br&gt;11.2 i direktiv 89/647/EEG som motsvarar hälften av det krav&lt;br&gt;avseende specifik risk för en kvalificerad post med samma&lt;br&gt;återstående löptid som en sådan obligation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTBESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;inom den tid som fastställts i direktiv 93/22/EEG artikel 31&lt;br&gt;andra stycket. De skall genast underrätta kommissionen om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall dessa&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en&lt;br&gt;sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om hur sådana hänvisningar skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna&lt;br&gt;till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar&lt;br&gt;inom det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall så snart som möjligt tillställa rådet förslag&lt;br&gt;till kapitalkrav i fråga om handel med råvaror, råvaruderivat&lt;br&gt;och andelar i företag för kollektiva investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall fatta beslut på grundval av kommissionens förslag&lt;br&gt;senast sex månader innan detta direktiv börjar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERS YNSREGEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tre år från den dag som avses i artikel 12 skall rådet på&lt;br&gt;förslag av kommissionen granska och om så behövs se över&lt;br&gt;detta direktiv i ljuset av de erfarenheter som har vunnits vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess tillämpning och med beaktande av nyheter på marknaden&lt;br&gt;och särskilt utvecklingen på internationella fora för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 15 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M JELVED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;586&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rosmoNSRiSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLEDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Överskottet av ett instituts långa (korta) positioner i förhållande till dess korta (långa ) positioner i samma&lt;br&gt;aktie, skuldinstrument och konvertibla värdepapper och identiska finansiella terminer, optioner,&lt;br&gt;köpoptioner och täckta köpoptioner skall utgöra dess nettopositioner i vart och ett av de olika&lt;br&gt;instrumenten. Vid beräkning av nettopositionen skall de behöriga myndigheterna medge au positioner i&lt;br&gt;derivatinstrument behandlas som positioner i det underliggande (eller uppgivna) värdepapperet eller&lt;br&gt;värdepapperen i enlighet med vad som fastställts i punkt 4 och 7. Ett instituts innehav av egna&lt;br&gt;skuldinstrument beaktas inte vid beräkning av den specifika risken i enlighet med punkt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Nettning skall inte tillåtas mellan en konvertibel och en motstående position i det underliggande&lt;br&gt;instrumentet om mte de behöriga myndigheterna använder en sådan metod att sannolikheten för att en viss&lt;br&gt;konvertibel växlas in beaktas eller ställer kapitalkrav som motsvarar den förlust inväxlingen kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Alla nettopositioner, oavsett om de är positiva eller negativa, måste dagligen räknas om till institutets&lt;br&gt;rapportvaluta till rådande dagskurs innan de sammanräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Ränteterminer, FRAs och andra terminsåtaganden att köpa eller sälja räntebärande instrument skall&lt;br&gt;behandlas som kombinerade långa och korta positioner. Positioner i långa ränteterminer behandlas sålunda&lt;br&gt;som en kombination av ett lån med förfallodag den dag terminen skall fullgöras och ett innehav av en&lt;br&gt;tillgång med en förfallodag som motsvarar den som gäller för det instrument eller det innehav som svarar&lt;br&gt;mot ifrågavarande termin. På motsvarande sätt behandlas ett åtagande i fråga om framtida räntesatser (såld&lt;br&gt;FRA) som en lång position med förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen plus kontraktets löptid och&lt;br&gt;en kort position med en förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen. Både lånet och innehavet av&lt;br&gt;tillgången skall tas upp i kolumnen för innehav av värdepapper utfärdade av centralregeringar i tabell 1&lt;br&gt;i punkt 14 for att kapitalkravet skall kunna beräknas mot bakgrund av den specifika risken för&lt;br&gt;ränteterminer och FRAs. Ett terminsåtagande att köpa ett räntebärande instrument behandlas som en&lt;br&gt;kombination av ett lån med förfallodag på fullgörandedagen och en lång (spot) position i det räntebärande&lt;br&gt;instrumentet som sådant. Lånet förs i kolumnen för innehav av värdepapper utfärdade av centralregeringar&lt;br&gt;i tabell 1 i fråga om specifika risker och det räntebärande instrumentet under den kolumn i tabellen som&lt;br&gt;är tillämplig för det. De behöriga myndigheterna får medge att kapitalkravet for en termin som omsätts&lt;br&gt;på börsen sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver om de är helt övertygade om att denna&lt;br&gt;marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med terminen och att den metod som&lt;br&gt;används för att beräkna marginalsäkerheten är likvärdig med den metod för beräkning som anges nedan&lt;br&gt;i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Optioner på räntesatser, räntebärande instrument, aktier, aktieindex, finansiella terminer, svappar och&lt;br&gt;utländska valutor behandlas som om de vore positioner som till värdet motsvarade värdet av det&lt;br&gt;underliggande instrument till vilken optionen hänvisar multiplicerat med optionens delta på det sätt som&lt;br&gt;anges i denna bilaga. Nyssnämnda position får nettas mot motstående positioner i samma slag av&lt;br&gt;underliggande värdepapper eller derivatinstrument. Det delta som används skall vara det som gäller för&lt;br&gt;berörd börs, det som beräknats av de behöriga myndigheterna eller där sådant inte finns att tillgå eller vid&lt;br&gt;optioner i OTC-handel det som beräknats av institutet självt under förutsättning att de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna är övertygade om att den beräkningsmetod institutet använder är rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid får de behöriga myndigheterna även föreskriva att instituten beräknar sina delta med&lt;br&gt;användande av metoder som anges av de behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall kräva att skyddsåtgärder vidtas mot övriga risker, förutom de risker som&lt;br&gt;ingår i handeln, som sammanhänger med optioner. De behöriga myndigheterna får medge att kravet på&lt;br&gt;säkerhet för en tecknad, på börsen omsatt option sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver&lt;br&gt;om de är helt övertygade att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med&lt;br&gt;optionen och att den metod som används för att beräkna marginalsäkerheten är likvärdig med den metod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;587&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;för beräkning som anges nedan i denna bilaga för sådana optioner. Dessutom får de medge att kravet för&lt;br&gt;en köpt option som handlas på en börs eller som omsätts på OTC-handel är detsamma som det som gäller&lt;br&gt;för det underliggande instnimentet dock med den begränsningen att därav härrörande krav inte överstiger&lt;br&gt;optionens marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdad OTC-option skall bestämmas i förhållande till det&lt;br&gt;underliggande instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Köpoptioner och täckta köpoptioner skall behandlas på samma sätt som optioner enligt punkt 5.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Svappar behandlas vid beaktande av ränterisken på samma sätt som instrument i balansräkningen. En&lt;br&gt;räntesvapp enligt vilken ett institut erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta behandlas som likvärdig&lt;br&gt;med en lång position i ett instrument med rörlig ränta med en löptid som motsvarar tiden till nästa gång&lt;br&gt;räntan fastställs och en kort position i ett instrument med fast räntesats med samma löptid som den som&lt;br&gt;gäller för svappen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Dock får institut som marknadsvärderar och beräknar ränterisken for sådana derivatinstrument som&lt;br&gt;behandlas i punkterna 4 - 7 på grundval av nutidsvärdet på framtida betalningar använda&lt;br&gt;känslighetsmodellen för att beräkna de positioner som avses här ovan och får använda dem för&lt;br&gt;obligationer, som amorteras under den återstående löptiden och inte genom en slutlig återbetalning av&lt;br&gt;huvudfordran. Både modellen och institutets användning av den måste godkännas av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna. Dessa modeller bör leda till positioner som har samma känslighet mot förändringar i&lt;br&gt;räntenivån som det underliggande kassaflödet. Denna känslighet måste bedömas med beaktande av&lt;br&gt;oberoende rörelser i de utvalda räntorna utmed avkastningskurvan med åtminstone en känslighetspunkt för&lt;br&gt;var och en av de löptidsband som anges i tabell 2 i punkt 18. Positionerna ingår vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkraven i enlighet med de bestämmelser som fastställts i punkterna 15-30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Institut som inte använder modeller enligt punkt 8 får i stället med de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;godkännande behandla såsom fullt avräkningsbara sådana positioner i derivatinstrument som omfattas av&lt;br&gt;punkterna 4-7 och som åtminstone uppfyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;Positionerna har samma värde och är angivna i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;Referensräntan (för positioner med rörlig ränta) respektive kupongen (för positioner med fast ränta)&lt;br&gt;svarar väl mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) Nästa tidpunkt för fastställande av ränta eller - vid positioner med fast räntekupong - återstående&lt;br&gt;löptid överensstämmer enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;mindre än en månad framåt: samma dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;mellan en månad och ett år framåt: skillnaden är högst sju dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;mer än ett år framåt: skillnaden är högst 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Den som överför värdepapper eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till värdepapper i en repa&lt;br&gt;och den som lånar ut värdepapper i ett värdepapperslån skall ta med dessa värdepapper vid beräkningen&lt;br&gt;av sitt kapitalkrav enligt denna bilaga under förutsättning att sådana värdepapper uppfyller de villkor som&lt;br&gt;fastställts i artikel 2.6.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Positioner i andelar i företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) är&lt;br&gt;underkastade kapitalkraven i direktiv 89/647/EEG i stället för kraven för positionsrisker enligt denna&lt;br&gt;bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specifika och allmänna risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Positionsrisken avseende ett omsatt räntebärande instrument eller aktie (eller ränte- eller aktiederivat) skall&lt;br&gt;delas upp i två komponenter vid beräkningen av kapitälkravet. Den första komponenten är den specifika&lt;br&gt;riskdelen, som utgörs av risken för en prisförändring för instnimentet som beror på omständigheter&lt;br&gt;hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som utfärdat det&lt;br&gt;underliggande instrumentet. Den andra komponenten skall täcka den allmänna risken, som utgörs av risken&lt;br&gt;för en prisförändring som när det gäller ett omsatt räntebärande instrument eller räntederivat, beror på&lt;br&gt;ändrad räntenivå, eller när det gäller en aktie eller ett aktiederivat, beror på en allmän rörelse på&lt;br&gt;aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;588&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Institutet skall klassificera sina nettopositioner efter vilken valuta de är tecknade i och för varje valuta&lt;br&gt;separat beräkna kapitalkravet mot allmänna och specifika risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specifik risk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Institutet skall föra in sina nettopositioner beräknade i enlighet med punkt 1 i respektive kategori i tabell&lt;br&gt;1 på grundval av deras återstående löptid och därefter multiplicera beloppen med angivna vikttal. Det skall&lt;br&gt;addera de vägda positionerna (oavsett om de är långa eller korta) för att beräkna kapitalkravet mot&lt;br&gt;specifika risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper&lt;br&gt;utfärdade av&lt;br&gt;centralregeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upp till 6&lt;br&gt;månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mer än 6 upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över 24 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.00 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,60 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,00 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Allmän risk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Löptidsgrundad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Förfarandet vid beräkning av det kapital som krävs för att täcka allmänna risker omfattar två&lt;br&gt;grundläggande steg. Först viktas alla positioner med hänsyn till deras löptid på det sätt som förklaras i&lt;br&gt;punkt 16 for att beräkna det kapital som krävs för att täcka riskerna. Därefter får detta belopp minskas&lt;br&gt;med viktade positionen i motstående position om en sådan finns jämsides inom samma löptidsband. En&lt;br&gt;nedsättning av kapitalkravet är också tillåten om de motstående viktade positionerna faller inom olika&lt;br&gt;löptidsband varvid nedsättningens storlek skall bero dels på om de två positionerna hör till samma zon eller&lt;br&gt;inte och dels på vilka zoner de hör till. Det finns sammanlagt tre zoner ( grupper av löptidsband).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Institutet skall hänföra sina nettopositioner till respektive löptidsband i kolumn två respektive tre i tabell&lt;br&gt;2, som anges i punkt 18. Det skall göra detta på grundval av återstående löptid i fråga om instrument med&lt;br&gt;fast räntesats och på grundval av den tid som återstår till dess att räntesatsen nästa gång skall fastställas&lt;br&gt;i fråga om de instrument för vilka räntesatsen kan ändras före den slutliga förfallodagen. Det skall även&lt;br&gt;göra åtskillnad mellan skuld instrument med en räntekupong på 3 procent eller mer och sådana med en&lt;br&gt;räntekupong på mindre än 3 procent och hänföra dem till kolumn två respektive kolumn tre i tabell 2. Det&lt;br&gt;skall därefter multiplicera var och en av dem med det vikttal som for löptidsbandet i fråga anges i kolumn&lt;br&gt;fyra i tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Institutet skall därefter beräkna summan av de viktade långa positionerna och summan av de viktade korta&lt;br&gt;positionerna i varje löptidsgrupp. Summan av viktade långa positioner som motsvaras av viktade korta&lt;br&gt;positioner i en viss löptidsgrupp utgör den avstämda viktade positionen i den gruppen medan återstående&lt;br&gt;långa eller korta positioner utgör den icke avstämda viktade positionen i samma grupp. Summan av&lt;br&gt;avstämda viktade positioner i alla grupper beräknas sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Institutet skall beräkna summan av icke avstämda viktade långa positioner för de grupper som ingår i var&lt;br&gt;och en av zonema i tabell 2 för att erhålla den icke avstämda viktade långa positionen för varje zon. På&lt;br&gt;motsvarande sätt beräknas den icke avstämda viktade korta positionen i den zonen som summan av de icke&lt;br&gt;avstämda viktade korta positionerna för varje grupp i zonen . Den del av den icke avstämda viktade långa&lt;br&gt;positionen för en viss zon som motsvaras av de icke avstämda viktade korta positionerna i samma zon&lt;br&gt;utgör den avstämda viktade positionen i den zonen. Den del av den icke avstämda viktade långa eller icke&lt;br&gt;avstämda viktade korta positionen för en zon som inte på angivet sätt kan avstämmas helt utgör den icke&lt;br&gt;avstämda viktade positionen i den zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Zon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;löptidsband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vikttal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antagen&lt;br&gt;ränte-&lt;br&gt;förändring&lt;br&gt;(i %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kupong med 3 %&lt;br&gt;eller mer ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kupong med mindre&lt;br&gt;än 3 % ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 £ 1 månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00 :&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ett&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1^3 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1^3 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;3^6 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 3 &amp;lt; 6 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;6 &amp;lt; 12 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;6 £ 12 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1.0 £ 1,9 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;2 &amp;lt;, 3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1.9 &amp;lt;J 2,8 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;3 £ 4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;2,8 £ 3,6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;4 jS 5 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;3.6 £ 4,3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;5 £ 7 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;4,3 £ 5,7 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;7 &amp;lt;, 10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;5.7 £ 7,3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;10 £ 15 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;7.3 £ 9,3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;20 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;9,3 £ 10,6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;20 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;10,6 i 12,0 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;12,0 *; 20,0 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beloppet av den icke avstämda viktade långa respektive korta positionen i zon 1 som motsvaras av&lt;br&gt;den icke avstämda viktade korta respektive långa positionen i zon 2 beräknas därefter. Detta belopp&lt;br&gt;benämns i punkt 23 den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 2. Motsvarande beräkning&lt;br&gt;görs därefter med avseende på den del av den icke avstämda viktade positionen i zon 2 som återstår&lt;br&gt;och den icke avstämda viktade positionen i zon 3 för att beräkna den avstämda viktade positionen&lt;br&gt;mellan zon 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet får om det så önskar vända på beräkningsordningen i punkt 19 så att det beräknar den&lt;br&gt;avstämda viktade positionen mellan zon 2 och zon 3 innan det beräknar motsvarande position mellan&lt;br&gt;zon 1 och zon 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återstoden av den icke avstämda viktade positionen i zon 1 avstäms därefter mot det som återstår av&lt;br&gt;sådan i zon 3 sedan denna avstämts mot zon 2 för att erhålla den avstämda viktade positionen mellan&lt;br&gt;zon 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återstående positioner efter de tre avstämningsberäkningar som anges i punkt 19-21 läggs därefter&lt;br&gt;samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets kapitalkrav beräknas som summan av följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 % av de avstämda viktade positionerna i alla löptidsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av den avstämda&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionen i zon 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av den avstämda&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionen i zon 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av den avstämda&amp;nbsp;viktade positionen i zon 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;%&amp;nbsp;av den avstämda&amp;nbsp;viktade&amp;nbsp;positionen mellan zon 1 och 2 och mellan zon 2 och 3 (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 % av återstående icke avstämda viktade positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Durationsgrundad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får medge att ett institut i allmänhet eller ett visst&lt;br&gt;institut använder ett system för beräkning av kapitalkravet mot allmän risk avseende omsatta&lt;br&gt;skuldinstrument som återspeglar instrumentets löptid i stället för det system som anges i punkt&lt;br&gt;15-23 under förutsättning att institutet gör detta konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;590&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I en sådant system skall institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument med fast räntesats&lt;br&gt;och därefter beräkna dess avkastning fram till förfallodagen vilket ger den underförstådda&lt;br&gt;diskonteringsräntan för instrumentet i fråga. I fråga om instrument med rörtig räntesats skall institutet&lt;br&gt;utgå från marknadsvärdet för varje instrument och därefter beräkna dess avkastning under antagande&lt;br&gt;att huvudfordran förfaller vid den tidpunkt då räntesatsen nästa gång kan ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall därefter beräkna den modifierade löptiden för varje skuldinstrument på grundval av—&lt;br&gt;följande formel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[formler]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;{formeln skrivs vid slutlig formatering}&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Institutet skall därefter föra varje skuldinstrument till respektive zon i tabell 3 med ledning av den&lt;br&gt;modifierade löptiden för varje instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modifierad löptid (år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagen ränteförändring&lt;br&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;0 £1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;1,0 £3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall därefter beräkna den löptidsviktade positionen för varje instrument genom att&lt;br&gt;multiplicera dess marknadspris med dess modifierade löptid och den antagna förändringen av&lt;br&gt;räntesatsen för instrument med just den modifierade löptiden (se kolumn tre i tabell 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall beräkna sina löptidsviktade långa och sina löptidsviktade korta positioner inom varje&lt;br&gt;zon. Summan av de förra avstämda mot de senare inom varje zon utgör den avstämda löptidsviktade&lt;br&gt;positionen i den zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall därefter beräkna den icke avstämda löptidsviktade positionen för varje zon. Det skall&lt;br&gt;därefter tillämpa det förfarande som har fastställts för icke avstämd viktad position i punkt 19 - 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets kapitalkrav beräknas därefter som summan av följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 % av den avstämda löptidsviktade positionen i varje zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40 % av den avstämda löptidsviktade positionen mellan zon 1 och zon 2 och mellan zon 2&lt;br&gt;och zon 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 % av den avstämda löptidsviktade positionen mellan zon 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 % av återstående icke avstämda löptidsviktade positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;591&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 141/17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AKTIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;Institutet skall beräkna summan av alla sina långa nettopositioner och av alla sina korta nettopositioner&lt;br&gt;enligt punkt 1. Summan av dessa två belopp utgör institutets totala bruttoposition. Skillnaden mellan dem&lt;br&gt;utgör dess totala nettoposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specifik risk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;Institutet skall multiplicera sin totala bruttoposition med 4 % för att beräkna sitt kapitalkrav till täckande&lt;br&gt;av specifika risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;Utan hinder av innehållet i punkt 32 får de behöriga myndigheterna medge att kapitalkravet till täckande&lt;br&gt;av specifika risker är 2 % i stället för 4 % för aktieportföljer som uppfyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktierna får inte ha utgivits av en emittent som utgivit omsatta skuldinstniment som for tillfallet är&lt;br&gt;föremål för 8-procentskravet i tabell 1 i punkt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktierna måste ha bedömts såsom mycket likvida av de behöriga myndigheterna enligt objektiva&lt;br&gt;bedömningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Ingen enskild position får utgöra mer än 5 % av värdet av institutets hela aktieportfölj. Dock får de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna godkänna enskilda positioner upp till 10 % under förutsättning att summan&lt;br&gt;av sådana positioner inte överstiger 50 % av portföljen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän risk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;Kapitalkravet för ett institut till täckande av allmän risk utgörs av dess totala nettoposition multiplicerat&lt;br&gt;med 8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieindexterminer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;Aktieindexterminer, deltaviktade motsvarigheter ull optioner och aktieindex benämns här nedan&lt;br&gt;sammanfattningsvis aktie indexte rminer. Dessa kan fördelas på positioner i vart och ett av däri ingående&lt;br&gt;aktier. Dessa positioner får behandlas som underliggande positioner av aktierna i fråga. De får sålunda&lt;br&gt;under förutsättning av de behöriga myndigheternas godkännande nettas mot motstående positioner i de&lt;br&gt;underliggande instrumenten som sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall se till att alla institut som nettat sina positioner i ett eller flera av de&lt;br&gt;aktieslag som utgör en aktieindextermin mot en eller flera positioner i aktieindexterminen som sådan har&lt;br&gt;tillräckligt kapital för att täcka den förlustrisk som beror på att terminens värde inte varierar på precis&lt;br&gt;samma sätt som värdena på däri ingående aktier. De skall göra detta även om ett institut har motstående&lt;br&gt;positioner i aktieindexterminer som inte är identiska med avseende på förfailotidpunkt eller&lt;br&gt;sammansättning eller bäggedera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;Utan hinder av innehållet i punkterna 35 och 36 skall aktie index te rminer som omsätts på börsen och -&lt;br&gt;enligt de behöriga myndigheternas uppfattning - utgör brett diversifierade index, åläggas ett kapitalkrav&lt;br&gt;mot allmän risk på 8 % men inget kapitalkrav mot specifik risk. Sådana aktie index te rminer ingår i&lt;br&gt;beräkningen av den totala nettopositionen enligt punkt 31 men beaktas inte vid beräkningen av den totala&lt;br&gt;nettopositionen enligt samma punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;Om en aktieindextermin inte fördelas på underliggande positioner behandlas den som om den vore en&lt;br&gt;enskild aktie. Dock kan den specifika risken för en sådan aktie lämnas utan avseende om aktieterminen&lt;br&gt;i fråga omsätts på en börs och enligt de behöriga myndigheternas uppfattning utgör ett brett diversifierat&lt;br&gt;index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GARANTIGIVNING VID EMISSIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;I fail av garantigivning vid emissioner av aktier och räntebärande instrument får de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna medge ett institut rätt att använda följande förfarande vid beräkning av kapitaikravet. För&lt;br&gt;det första skall det beräkna sina nettopositioner genom att göra avdrag med de positioner som tecknats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;592&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller garanterats av tredje man på grund av uttryckligt avtal. För det andra skall det reducera sina&lt;br&gt;nettopositioner med följande reduktionsfaktorer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— arbetsdag 0:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— arbetsdag 1:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— arbetsdag 2 till 3:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IS %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— arbetsdag 4:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— arbetsdag 5:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— efter arbetsdag 5:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdag 0 är den arbetsdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av&lt;br&gt;värdepapper till ett överenskommet pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje skall det beräkna sitt kapitalkrav med ledning av de sålunda reducerade, garanterade&lt;br&gt;positionerna. De behöriga myndigheterna skall se till att institutet har tillräckligt kapital för täckande av&lt;br&gt;den förlustrisk som föreligger mellan tidpunkten för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;593&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVVECKLINGS- OCH MOTPARTSRISK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVVECKLING/LEVERANSRISK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid transaktioner i vilka räntebärande instrument och aktier (utom repor och omvända repor och utlåning&lt;br&gt;och lån av värdepapper) inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen måste ett institut&lt;br&gt;beräkna den prisskillnad det riskerar. Denna utgör skillnaden mellan överenskommet pris för det&lt;br&gt;räntebärande instrumentet eller aktien i fråga och dess aktuella marknadsvärde om skillnaden skulle kunna&lt;br&gt;medföra en förlust för institutet. Prisskillnaden skall multipliceras med tillämplig faktor i kolumn A i&lt;br&gt;tabellen i punkt 2 för att beräkna kapitalkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan hinder av innehållet i punkt 1 får ett institut efter de behöriga myndigheternas prövning beräkna sitt&lt;br&gt;kapitalkrav genom att multiplicera det överenskomna priset för varje affär som inte är avvecklad mellan&lt;br&gt;fem och fyrtiofem arbetsdagar efter förfallodagen med respektive faktor i kolumn B i tabellen nedan. Från&lt;br&gt;och med 46:e arbetsdagen efter förfallodagen skall kapitalkravet sättas till 100 % av den prisskillnad&lt;br&gt;institutet riskerar au drabbas av i enlighet med kolumn A.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal arbetsdagar efter avtalad&lt;br&gt;avvecklingsdag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolumn A (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolumn B (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 - 30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 - 45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 eller fler -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;se punkt 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;MOTPARTS RISK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofullständiga transaktioner (Free deliveries)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Ett institut skall vara skyldigt att reservera kapital för motpartsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;om det har erlagt betalning för värdepapper innan det har erhållit dem eller det har levererat&lt;br&gt;värdepapper innan det har erhållit betalning för dem, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;om vid gränsöverskridande handel en dag eller fler har förflutit efter det att betalningen eller&lt;br&gt;leveransen ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Kapitalkravet utgör 8 % av värdet av de värdepapper eller kontanta medel institutet har att fordra&lt;br&gt;multiplicerat med det riskvikttal som är tillämpligt för ifrågavarande motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repor och omvända repor och utlåning och lån av värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Vad gäller repor och utlåning av värdepapper som grundas på sådana värdepapper som ingår i&lt;br&gt;handelslagret skall institutet beräkna skillnaden mellan marknadsvärdet för värdepapperen och det belopp&lt;br&gt;institutet har lånat respektive marknadsvärdet för den erhållna säkerheten om denna skillnad är positiv.&lt;br&gt;Vad gäller omvända repor och iån av värdepapper skall institutet beräkna skillnaden mellan det belopp&lt;br&gt;som institutet lånat ut eller säkerhetens marknadsvärde och marknadsvärdet av de värdepapper det har&lt;br&gt;mottagit, om denna skillnad är positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall vidta åtgärder för att se till att överskjutande säkerhet är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom får de behöriga myndigheterna medge att instituten inte låter summan av överskjutande säkerhet&lt;br&gt;ingå i de beräkningar som beskrivs i de första två meningarna i denna punkt om värdet av den&lt;br&gt;överskjutande säkerheten garanteras på en sådant sätt an den som gör överföringen alltid kan vara säker&lt;br&gt;på an den överskjutande säkerheten kommer att återställas till denne om hans motpart inte kan fullgöra&lt;br&gt;sina förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;594&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplupen ränta ingår i beräkningen av marknadsvärdet av belopp som har lånats ut eller lånats och av&lt;br&gt;säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Kapitalkravet är 8 % av det belopp som har framräknats i enlighet med punkt 4.1 multiplicerat med det&lt;br&gt;riskvikttal som är tillämpligt för ifrågavarande motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-derivat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För att beräkna kapitalkravet för sina OTC-derivat skall institutet tillämpa bilaga 2 i direktiv 89/647/EEG&lt;br&gt;i fråga om ränte- och valutaderivat. Köpta OTC-aktieoptioner och täckta köpoptioner skall behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som valutaderivat enligt bilaga 2 i direktiv 89/647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riskvikttal som skall gälla för de berörda motparterna bestäms i enlighet med artikel 2.9 i det här&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkraven i direktiv 89/647/EEG skall gälla för sådana risker i form av avgifter, provision, ränta,&lt;br&gt;utdelning och marginalsäkerhet på börsomsatta terminer eller optioner som varken omfattas i denna bilaga&lt;br&gt;eller i bilaga 1 eller dras från kapitalbasen enligt punkt 2 d i bilaga 5 och som är direkt hänförliga till de&lt;br&gt;poster som ingår i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riskvikttal som skall tillämpas för de berörda motparterna bestäms i enlighet med artikel 2.9 i det här&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 141/21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VALUTAKURSRISK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om den totala nettopositionen i valuta hos ett institut beräknad i enlighet med det förfarande som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här nedan överstiger 2 % av dess sammanlagda kapitalbas skall överskottet multipliceras med 8 % för&lt;br&gt;att beräkna kapitalkravet mot valutakursrisk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;__&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En tvåstegsmetod skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;För det första beräknas institutets öppna nettoposition i varje valutaslag (inklusive rapportvalutan). Denna&lt;br&gt;position består av summan av följande (positiva eller negativa) poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nettopositionen avista (dvs. alla tillgångsposter minus alla skuldposter inklusive upplupen ränta i&lt;br&gt;ifrågavarande valuta).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nettoterminspositionen (dvs. alla tillgodohavanden minus alla belopp som skall betalas på grundval&lt;br&gt;av terminsaffärer med valuta inklusive valutaterminer och kapitalbeloppet i valutasvappar som inte&lt;br&gt;inberäknas i avistapositionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Oåterkalleliga garantier (och jämförbara instrument) som med visshet kommer att behöva infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Framtida nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte har uppstått men som är helt säkrade (enligt&lt;br&gt;det rapporterande institutets bedömning och med förhandsgodkännande av de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna; nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte bokförts men som redan är helt säkrade&lt;br&gt;genom terminsaffärer i utländsk valuta får inräknas här). Bedömningen måste göras konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Motsvarigheten till nettodeltat (eller deltabaserat) för det samlade innehavet av optioner i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Marknadsvärdet av övriga optioner (dvs. som inte avser utländsk valuta).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Positioner som ett institut avsiktligt har skaffat för att säkra sig mot kursförändringars negativa&lt;br&gt;påverkan på kapitalbasen får undantas från beräkningen av öppna nettopositioner i valuta. Sådana&lt;br&gt;positioner bör vara av en art som inte är avsedd att omsättas eller av strukturell beskaffenhet och&lt;br&gt;uteslutandet av dem och vaije förändring av villkoren för att utesluta dem kräver de behöriga&lt;br&gt;myndigheternas medgivande. Samma behandling får på samma villkor som ovan tillämpas på ett&lt;br&gt;instituts positioner som är hänförliga till poster som redan har dragits av vid beräkningen av&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 De behöriga myndigheterna har frihet att medge ett institut rätt att använda nettodagsvärdet vid beräkning&lt;br&gt;av den öppna nettopositionen i varje valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För det andra omräknas korta och långa nettopositioner i vaije valuta förutom rapportvalutan till&lt;br&gt;rapportvalutan efter avistakursen. De adderas därefter var för sig för att ge summan av korta positioner&lt;br&gt;respektive summan av långa nettopositioner. Den högre av dessa två belopp utgör institutets totala&lt;br&gt;nettoposition i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan hinder av punkterna 1-4 och i avvaktan på ytterligare samordning får de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;föreskriva eller tillåta att instituten i stället använder andra förfaranden vid tillämpningen av denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För det första får de behöriga myndigheterna medge instituten lägre kapitalkrav till täckande av positioner&lt;br&gt;i nära sammanhängande valutor än de krav som skulle bli följden av tillämpning av punkterna 1-4. De&lt;br&gt;behöriga myndigheterna får därvid behandla två valutor som nära sammanhängande endast om&lt;br&gt;sannolikheten för att en förlust - beräknad på basis av dagliga växelkursuppgifter för de föregående tre&lt;br&gt;eller fem åren - kommer att uppstå på lika stora motstående positioner i de båda valutorna under de&lt;br&gt;närmast följande tio arbetsdagarna och som är 4 % eller mindre av värdet av den avstämda positionen&lt;br&gt;i fråga (värderad i rapportvalutan) är åtminstone 99 % om en observationsperiod på 3 år används eller&lt;br&gt;95 % om en observationsperiod på 5 år används. Kapitalbaskravet för den avstämda positionen i två nära&lt;br&gt;sammanhängande valutor är 4 % multiplicerat med värdet av den avstämda positionen. Kapitalkravet för&lt;br&gt;ej avstämda positioner i nära sammanhängande valutor och alla positioner i övriga valutor är 8 % multi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141722&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plicerat med det högre beloppet av antingen nettosumman av korta eller nettosumman av långa positioner&lt;br&gt;i dessa valutor efter det att den avstämda positionen i nära sammanhängande valutor undantagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För det andra får de behöriga myndigheterna medge att instituten tillämpar en annan metod i stället för&lt;br&gt;den som beskrivits i punkterna 1 - 6 vid tillämpningen av denna bilaga. Det kapitalkrav som följer av&lt;br&gt;den valda metoden måste vara tillräckligt för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;överstiga de eventuella förluster som skulle ha inträffat i åtminstone 95 % av de rullande perioder&lt;br&gt;om tio arbetsdagar under de föregående fem åren eller alternativt i åtminstone 99 % av de rullande&lt;br&gt;perioder om tio arbetsdagar under de föregående tre åren om institutet gått in i varje sådan period&lt;br&gt;med sina nuvarande positioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;på grundval av en analys av växelkursförändringar under alla rullande perioder om tio arbetsdagar&lt;br&gt;under de föregående fem åren, överstiga den sannolika förlusten under den följande&lt;br&gt;innehavsperioden på tio arbetsdagar vid 95 % eller fler av perioderna eller alternativt överstiga den&lt;br&gt;sannolika förlusten 99 % eller fler av perioderna om analysen av växelkursförändringarna täcker&lt;br&gt;endast de föregående tre åren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) oavsett storleken av i eller ii, överstiga 2 % av den öppna nettopositionen mätt på det sätt som&lt;br&gt;framgår av punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För det tredje får de behöriga myndigheterna medge att instituten undantar positioner i valutor som är&lt;br&gt;föremål för juridiskt bindande överenskommelser mellan regeringar för begränsning av förändringar i&lt;br&gt;förhållande till andra valutor som omfattas av samma överenskommelse från tillämpningen av de metoder&lt;br&gt;som beskrivs i punkterna 1 - 7. Instituten skall beräkna sin avstämda position i sådana valutor och&lt;br&gt;underkasta dem ett kapitalkrav som inte är lägre än hälften av den högsta tillåtna kursvariation som&lt;br&gt;fastställts i ifrågavarande avtal mellan regeringar i fråga om de berörda valutorna. Icke avstämda&lt;br&gt;positioner i sådana valutor behandlas på samma sätt som andra valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av innehållet i första stycket får de behöriga myndigheterna tillåta att kapitalkravet för&lt;br&gt;avstämda positioner i sådana medlemsstaters valutor som deltar i andra etappen i den europeiska monetära&lt;br&gt;unionen sätts till 1,6 % av värdet av sådana avstämda positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall underrätta rådet och kommissionen om de metoder de eventuellt&lt;br&gt;föreskriver eller tillåter i fråga om punkterna 6-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Kommissionen skall till rådet lämna en rapport om de metoder som avses i punkt 9 och där så behövs&lt;br&gt;med beaktande av den internationella utvecklingen föreslå en mer harmoniserad behandling av&lt;br&gt;valutakursrisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Nettopositioner för sammansatta valutor får fördelas på däri ingående valutor efter gällande kvoter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA RISKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall krävas att värdepappersföretag har en kapitalbas som motsvarar en fjärdedel av de fasta&lt;br&gt;omkostnaderna under föregående år. De behöriga myndigheterna får justera detta krav för den händelse det&lt;br&gt;har inträffat en väsentlig förändring i verksamheten hos ett företag sedan det föregående året. Om ett företag&lt;br&gt;inte har avslutat ett års verksamhet, inräknat den dag då verksamheten inleddes, är kapitalkravet en fjärdedel&lt;br&gt;av det belopp för fasta omkostnader som anges i verksamhetsplanen såvida inte myndigheterna kräver att&lt;br&gt;planen justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;597&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITALBAS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretags och kreditinstituts kapitalbas skall definieras i enlighet med direktiv 89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av detta direktiv skall dock värdepappersföreug som inte har någon av de juridiska&lt;br&gt;former som avses i artikel 1.1 i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel&lt;br&gt;54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ändå anses falla inom räckvidden för rådets&lt;br&gt;direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker&lt;br&gt;och andra finansiella institut&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uun hinder av punkt 1 får de behöriga myndigheterna tillåta sådana institut som är skyldiga att uppfylla&lt;br&gt;de krav på kapiulbas som uppställts i bilaga 1-4 och 6 att använda en annan definition när endast de&lt;br&gt;kraven skall uppfyllas. Ingen del av den kapiulbas som sålunda bestäms får samtidigt användas för att&lt;br&gt;svara mot andra krav på kapiulbas. Denna alternativa definition omfattar följande poster a, b och c minus&lt;br&gt;post d, varvid det lämnas till de behöriga myndigheternas avgörande om posten skall avdragas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;Kapiulbas såsom denna definierats i direktiv 89/299/EEG med undanug för posterna 12 och 13 i&lt;br&gt;artikel 2.1 i det direktivet för sådana värdepappersföreug som är skyldiga att dra av post d i denna&lt;br&gt;punkt från summan av posterna a, b och c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;Nettovinsten i institutets handelslager efter varje förutsägbar avgift eller utdelning minskad med&lt;br&gt;netto förlusten på institutets övriga verksamhet under förutsättning att inget av dessa belopp redan&lt;br&gt;har inkluderats i post a i denna punkt enligt post 2 eller 11 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;Förlagslån eller sådana poster som avses i punkt 5 under de förutsättningar som anges i punkterna&lt;br&gt;3-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) &amp;nbsp;Icke-likvida tillgångar enligt definitionen i punkt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De förlagslån som avses i punkt 2 c skall ha en ursprunglig löptid på minst två år. De skall vara till fullo&lt;br&gt;inbeulade och låneavulet får inte innehålla någon bestämmelse om att lånet under några andra&lt;br&gt;omständigheter än institutets upplösning kan återbeulas före den överenskomna återbeulningsdagen annat&lt;br&gt;än om de behöriga myndigheterna godkänner återbetalningen. Varken huvudfordran eller ränun på sådana&lt;br&gt;förlagslån får återbeulas om återbeulningen skulle medföra att ifrågavarande instituts kapiulbas därefter&lt;br&gt;inte skulle uppgå till mindre än 100 % av institutets sammanlagda kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall institutet underrätta de behöriga myndigheterna om alla återbeulningar av sådana&lt;br&gt;förlagslån så snart dess kapiulbas sjunker under 120 % av den ursprungliga kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De förlagslån som avses i punkt 2 c får inte överstiga 150 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår&lt;br&gt;för att täcka de krav som fastställs i bilagorna 1 - 4 och 6 och får uppgå till detu högsu belopp endast&lt;br&gt;under särskilda omständigheter som kan godus av de behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får medge att institut ersätter de förlagslån som avses i punkterna 3 och 4&lt;br&gt;med posterna 3 och 5-8 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får tillåta att värdepappersföreug överskrider det uk för förlagslån som&lt;br&gt;föreskrivs i punkt 4 om de efter prövning finner detta lämpligt mot bakgrund av sundhetsprincipen och&lt;br&gt;under förutsättning att summan av sådana förlagslån och de poster som avses i punkt 5 inte överstiger 200&lt;br&gt;% av den ursprungliga kapiulbas som återstår till Uckande av de krav som åläggs i bilagorna 1-4 och&lt;br&gt;6 eller 250 % av det beloppet, om värdepappersföreugen vid beräkning av kapitalbasen drar av den post&lt;br&gt;2 d som avses i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 222, 14 8. 1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG (EGT nr L 317, 16. 11. 1990,&lt;br&gt;s. 60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 372, 31. 12. 1986, s. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393LOOO6/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får tillåta att det tak för förlagslån som föreskrivs i punkt 4 överskrids av ett&lt;br&gt;kreditinstitut om de efter prövning bedömer detta lämpligt mot bakgrund av sundhetsprincipen och under&lt;br&gt;förutsättning att summan av sådana förlagslån och de poster som avses i punkt 5 inte överstiger 250 %&lt;br&gt;av den ursprungliga kapitalbas som återstår till täckande av de krav som uppställs i bilagorna 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Icke-likvida tillgångar omfattar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Materiella anläggningstillgångar (utom i den utsträckning som mark och byggnader får användas vid&lt;br&gt;avräkning mot de lån för vilka de är säkerhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehav inklusive förlagslån i kredit- eller finansiella institut som får räknas av i dessas kapitalbas&lt;br&gt;om de inte har dragits av under posterna 12 och 13 enligt artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG eller&lt;br&gt;under punkt 9.4 i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktier i kredit- eller finansiella institut innehas tillfälligt i syfte att ge ekonomiskt stöd avsett för&lt;br&gt;rekonstruktion och räddning av det institutet, får de behöriga myndigheterna efterge denna&lt;br&gt;bestämmelse. De får också efterge den i fråga om sådana aktier som ingår i värdepappersföretagets&lt;br&gt;handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehav och andra investeringar, i andra företag än kreditinstitut och andra finansiella institut, som&lt;br&gt;inte är lätta att avyttra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underskott i dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Insättningar, med undantag för sådana som är tillgängliga för återbetalning inom 90 dagar och för&lt;br&gt;betalningar i samband med terminer och optioner för vilka krävs marginalsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lånefordringar och andra fordringar utom sådana som skall betalas inom 90 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Varulager utom om de är underkastade de kapitalkrav som uppställs i artikel 4.2 och under&lt;br&gt;förutsättning att dessa krav inte är mindre stränga än de som uppställts i artikel 4.1 iii.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdepappersföretag som ingår i en företagsgrupp skall om sådant avstående som&amp;nbsp;anges i artikel 7.4 har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts beräkna sin kapitalbas i enlighet med punkterna 1-8 med följande ändringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De icke-likvida tillgångar som avses i punkt 2 d skall dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det undantag som avses i punkt 2 a omfattar inte de beståndsdelar i posterna&amp;nbsp;12 och 13 i&amp;nbsp;artikel 2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i direktiv 89/299/EEG som ett värdepappersföretag har gentemot de företag som omfattas av en&lt;br&gt;sådan företagsgrupp som har definierats i artikel 7.2 i det här direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;De begränsningar som avses i artiklarna 6.1 a och 6.1 b i direktiv 89/299/EEG beräknas med&lt;br&gt;avseende på den ursprungliga kapitalbasen med de i posterna 12 och 13 i artikel 2.1 i direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG ingående innehav som anges under ii ovan och som ingår i de ifrågavarande foretagens&lt;br&gt;ursprungliga kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;De i posterna 12 och 13 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG ingående innehav som avses i iii ovan&lt;br&gt;dras från den ursprungliga kapitalbasen i stället för från summan av alla poster som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 6.1 c i det direktivet i synnerhet vid tillämpning av punkterna 4-7 i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;599&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 141/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STÖRRE EXPONERINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De institut som avses i artikel 5.2 skall övervaka och kontrollera sina exponeringar i förhållande till&lt;br&gt;enskilda kunder och grupper av förbundna kunder såsom dessa definieras i direktiv 92/121/EEG med&lt;br&gt;följande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De exponeringar i förhållande till enskilda kunder som uppkommer i handelslagret skall beräknas genom&lt;br&gt;sammanräkning av posterna i, ii och iii nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överskottet - om det är positivt - av ett instituts långa positioner över dess korta positioner i alla&lt;br&gt;de finansiella instrument som har utgivits av ifrågavarande kund (nettopositionen i varje instrument&lt;br&gt;beräknas enligt de metoder som fastställts i bilaga 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;I fall av garantigivning vid emissioner av ränte- eller aktieinstrument skall institutets exponering&lt;br&gt;vara dess nettoexponering (som beräknas genom avdrag av sådana positioner på grund av&lt;br&gt;emissionsgarantier som är tecknade eller garanterade av tredje man på grundval av ett uttryckligt&lt;br&gt;avtal) minskat med de faktorer som anges i punkt 39 i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på närmare samordning skall de behöriga myndigheterna kräva att instituten inrättar&lt;br&gt;system för övervakning och kontroll av sina exponeringar på grund av emissionsgarantier för tiden&lt;br&gt;mellan tidpunkten för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1 i ljuset av arten av de risker som&lt;br&gt;uppstår på ifrågavarande marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Exponeringar till följd av sådana transaktioner, överenskommelser och avtal som avses i bilaga 2&lt;br&gt;med ifrågavarande kund varvid exponeringarna beräknas på det sätt som har fastställts i den bilagan&lt;br&gt;utan viktning för motpartsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Därefter beräknas exponeringarna som hänför sig till handelslagret med grupper av förbundna kunder&lt;br&gt;genom sammanläggning av exponeringarna med enskilda kunder inom en grupp beräknat enligt punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De sammanlagda exponeringarna gentemot enskilda kunder eller grupper av förbundna kunder skall&lt;br&gt;beräknas genom sammanläggning av de exponeringar som uppkommer i handelslagret och de&lt;br&gt;exponeringar som uppkommer utanför handelslagret med beaktande av artiklarna 4.6-4.12 i direktiv&lt;br&gt;92/121/EEG. För att beräkna exponeringar utanför handelslagret skall instituten sätta till 0 de&lt;br&gt;exponeringar som härrör från tillgångar som har dragits från kapitalbasen till följd av punkt 2 d i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutens sammanlagda exponeringar gentemot enskilda kunder och grupper av förbundna kunder&lt;br&gt;beräknade enligt punkt 4 skall anmälas i enlighet med artikel 3 i direktiv 92/121/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Denna summa av sammanhängande exponeringar gentemot en enskild kund eller en grupp av förbundna&lt;br&gt;kunder skall begränsas i enlighet med artikel 4 i direktiv 92/121/EEG med förbehåll för de&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som anges i artikel 6 i det direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan hinder av punkt 6 får de behöriga myndigheterna medge att tillgångar som utgörs av krav mot och&lt;br&gt;andra exponeringar gentemot värdepappersföretag, mot erkända värdepappersföretag i tredje land och&lt;br&gt;erkända clearingorganisationer och börser som handlar med finansiella instrument underkastas samma&lt;br&gt;behandling som gäller för exponeringar mot kreditinstitut enligt artiklarna 4.7 i, 4.9 och 4.10 i direktiv&lt;br&gt;92/121/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får godkänna att de gränser som har fastställts i artikel 4 i direktiv&lt;br&gt;92/121/EEG överskrids under förutsättning att följande villkor är uppfyllda samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Exponeringar utanför handelslagret gentemot kunden eller gruppen av kunder i fråga får inte&lt;br&gt;överskrida de gränser som har fastställts i direktiv 92/121/EEG beräknade med avseende på&lt;br&gt;kapitalbasen såsom denna har definierats i direktiv 89/299/EEG så att överskottet till sm helhet&lt;br&gt;härrör från handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företaget uppfyller ett ytterligare kapitalkrav för överskottet i förhållande till begränsningar som&lt;br&gt;fastställts i artiklarna 4.1 och 4.2 i direktiv 92/121/EEG. Detta beräknas genom val av de&lt;br&gt;beståndsdelar i den samlade exponeringen på grund av transaktioner med kunden eller gruppen av&lt;br&gt;kunder i fråga som har det högsta kapitalkravet mot specifik risk enligt bilaga 1 och/eller krav enligt&lt;br&gt;bilaga 2 varvid summan är lika med det överskjutande belopp som avses i 1. ovan. Om överskottet&lt;br&gt;inte har funnits i mer än tio dagar skall det ytterligare kapitalkravet vara 200 % av de krav som&lt;br&gt;avses i föregående mening för däri ingående beståndsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 141/26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 6. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med tionde dagen efter det att överskottet har uppkommit hänförs beståndsdelarna i&lt;br&gt;överskottet utvalda i enlighet med ovanstående kriterier till respektive rad i kolumn 1 i tabellen&lt;br&gt;nedan i den ordning kraven mot specifik risk enligt bilaga 1 och/eller kraven enligt bilaga 2 stiger.&lt;br&gt;Institutet skall därefter uppfylla ett ytterligare kapitalkrav som motsvarar beloppet av kravet mot&lt;br&gt;specifik risk i bilaga 1 och /eller kraven i bilaga 2 för dessa beståndsdelar multiplicerade med&lt;br&gt;respektive faktor i kolumn 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott utöver gränsvärdena (grundat på&lt;br&gt;procentandelen av kapitalbasen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;upp till 40 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;från 40 % till 60 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;från 60 % till 80 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;från 80 % till 100 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;från 100 % till 250 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över 250 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om tio eller färre dagar har förflutit efter det att överskottet uppkom, får inte de exponeringar som&lt;br&gt;härrör från handelslagret för kunden eller gruppen av förbundna kunder i fråga överstiga 500 % av&lt;br&gt;institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överskott som har förelegat i mer än tio dagar får inte sammanlagt överstiga 600 % av institutets&lt;br&gt;kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet måste till de behöriga myndigheterna var tredje månad anmäla alla fall där de gränser som&lt;br&gt;fastställts i artiklarna 4.1 och 4.2 i direktiv 92/121/EEG har överskridits under de föregående tre&lt;br&gt;månaderna. I varje fall där gränserna har överskridits skall storleken av överskridandet och namnet&lt;br&gt;på berörd kund anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall upprätta rutiner och underrätta rådet och kommissionen därom för att&lt;br&gt;förhindra att instituten avsiktligt undviker de ytterligare kapitalkrav de annars skulle ådra sig för sådana&lt;br&gt;exponeringar som överskrider de gränser som har fastställts i artiklarna 4.1 och 4.2 i direktiv&lt;br&gt;92/121/EEG så snart sådana exponeringar har förelegat i mer än tio dagar genom att tillfälligt överföra&lt;br&gt;exponeringarna i fråga till ett annat bolag inom eller utom samma företagsgrupp och /eller genom att&lt;br&gt;företa skentransaktioner för att dölja exponeringen under tiodagarsperioden och skapa en ny exponering&lt;br&gt;i stället. Instituten skall ha system som säkerställer att varje överföring som har denna verkan omedelbart&lt;br&gt;anmäls till de behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får medge sådana institut som har tillstånd att använda den alternativa&lt;br&gt;definition av kapitalbas som anges i punkt 2 i bilaga 5 att använda den definitionen vid tillämpning av&lt;br&gt;punkterna 5, 6 och 8 i den här bilagan under förutsättning att de berörda instituten samtidigt åläggs att&lt;br&gt;uppfylla alla de förpliktelser som anges i artiklarna 3 och 4 i direktiv 92/121/EEG i fråga om de&lt;br&gt;exponeringar som uppkommer utanför handelslagret genom att använda den definition av kapitalbas som&lt;br&gt;anges i direktiv 89/299/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;601&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Normgivningsbemyndiganden på&lt;br&gt;finansmarknadsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Promemorians bakgrund och syfte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagarna på det finansiella tjänsteområdet innehåller åtskilliga norm-&lt;br&gt;givningsbemyndiganden enligt vilka regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar eller&lt;br&gt;modifierar lagregleringen på området. En lista med exempel på sådana&lt;br&gt;bemyndiganden finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vilken utsträckning regeringsformen (RF) medger att normgiv-&lt;br&gt;ning på detta sätt delegeras från riksdagen till regeringen och Finans-&lt;br&gt;inspektionen har på senare tid diskuterats i olika sammanhang, bl.a. i&lt;br&gt;Lagrådets yttrande över regeringens förslag till ny börslagstiftning (prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 466). Lagrådet uttalade sig då för att statsmakterna i ett&lt;br&gt;senare sammanhang skulle göra en förutsättninglös prövning av utrymmet&lt;br&gt;för och lämpligheten av att delegera normgivning på redovisningsområdet&lt;br&gt;och närliggande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén har i uppdrag att göra en allmän översyn av&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen och skall då givetvis uppmärksamma också&lt;br&gt;konstitutionella aspekter på reglerna. Kommittén skall bl.a. överväga om&lt;br&gt;det är motiverat att även i framtiden ha redovisningsregler för finansiella&lt;br&gt;företag som avviker från vad som gäller för företag i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för en allmän översyn av aktiebolagslagen överväger&lt;br&gt;Aktiebolagskommittén om aktiebolagslagens regler om prospekt kan tas&lt;br&gt;bort och ersättas med de regler om prospekt som finns i börslagstift-&lt;br&gt;ningen och lagstiftningen om handel med finansiella instrument. I det&lt;br&gt;sammanhanget diskuterar man inom kommittén i vilken utsträckning det&lt;br&gt;är möjligt enligt RF att låta regeringen eller en myndighet under&lt;br&gt;regeringen besluta föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet och Redovisningskommittén övervägs frågan&lt;br&gt;om hur man med svensk rätt skall införliva nya EG-direktiv om bl.a.&lt;br&gt;kapitalkrav, placeringsregler och redovisningsregler för finansiella&lt;br&gt;företag. Direktiven finns förtecknade i bilaga 2. Också i det samman-&lt;br&gt;hanget behöver möjligheterna till delegation av normgivningsmakt klar-&lt;br&gt;läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria tar sikte på att klarlägga hur man på det finansiella&lt;br&gt;tjänsteområdet skall dra en gräns mellan sådana civilrättsliga föreskrifter&lt;br&gt;som avses i RF 8:2 och s.k. betungande offentligrättsliga (näringsrätts-&lt;br&gt;liga) föreskrifter enligt RF 8:3. Gränsdragningen är avgörande för&lt;br&gt;möjligheterna att delegera normgivningsmakt på området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Regeringsformens regler om normgivningsmakten bygger&lt;br&gt;på en distinktion mellan civilrätt och offentlig rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om &amp;quot;enskildas personliga ställning samt om deras personliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;602&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ekonomiska förhållanden inbördes&amp;quot; kräver lagform (RF 8:2). Som&lt;br&gt;exempel på sådana föreskrifter anger RF föreskrifter om rätt till fast och&lt;br&gt;lös egendom, om avtal och om bolag, föreningar, samfälligheter och stift-&lt;br&gt;elser. Riksdagen kan inte överlåta till regeringen eller någon annan att&lt;br&gt;besluta föreskrifter av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också föreskrifter om &amp;quot;förhållandet mellan enskilda och det allmänna&amp;quot;&lt;br&gt;skall meddelas genom lag, om föreskrifterna gäller åligganden för en-&lt;br&gt;skilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden (RF 8:3). Men här har riksdagen möjlighet att delegera före-&lt;br&gt;skriftsmakt inom vissa ämnesområden (RF 8:7). Ett vidsträckt sådant&lt;br&gt;område är &amp;quot;näringsverksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundlagsregler om normgivningsmakten bygger på en gräns-&lt;br&gt;dragning mellan civilrätt och offentlig rätt. Enligt förarbetena (prop.&lt;br&gt;1973:90 s. 207 och 311, SOU 1972:15 s. 161) är gränsdragningen&lt;br&gt;åtminstone delvis konventionellt betingad. Samma politiska mål kan ofta&lt;br&gt;uppnås såväl genom civilrättslig som offentligrättslig normgivning, heter&lt;br&gt;det vidare. En ledande synpunkt vid tillkomsten av RF har varit att man&lt;br&gt;velat göra delegation möjlig inom områden som tidigare ansågs höra till&lt;br&gt;kungens ekonomiska lagstiftingsmakt eller som omfattades av tidigare&lt;br&gt;bemyndiganden i lag (jfr Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974&lt;br&gt;års regeringsform, 1989, s. 103). Hur gränsen närmare bestämt skall dras&lt;br&gt;mellan civirättslig och offentligrättsliga föreskrifter enligt RF 8:2 och 8:3&lt;br&gt;framgår inte av RF eller dess förarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Det har blivit allt svårare att hålla gränsen klar mellan&lt;br&gt;civilrätt och offentlig rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I vårt land liksom i andra länder i vår kulturkrets har det länge pågått en&lt;br&gt;utveckling mot att offentligrättsliga eller offentligrättsligt färgade&lt;br&gt;regleringar blir vanligare och får ökad betydelse samtidigt som utrymmet&lt;br&gt;för traditionell civilrätt i motsvarande mån reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits av bl.a. Ragnemalm (Förvaltningsprocessrätten&lt;br&gt;grunder, 1992, s. 11) är det emellertid inte alltid frågan om att ersätta&lt;br&gt;civilrättsliga med offentligrättsliga föreskrifter. I betydande mån har&lt;br&gt;utvecklingen i stället lett till en sammansmältning av de båda traditionella&lt;br&gt;rättsområdena. Lagstiftningen inom den finansiella sektorn är ett&lt;br&gt;exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att det har uppstått&lt;br&gt;svårigheter att genom grundlagstolkning entydigt fastställa var gränsen&lt;br&gt;går mellan privaträttsliga föreskrifter och betungande offentligrättsliga&lt;br&gt;föreskrifter enligt RF 8:2 och 8:3. Svårigheterna har lett till tvekan om&lt;br&gt;det är tillåtet att riksdagen delegerar lagstiftningsmakt i sådana frågor&lt;br&gt;som krav på kapitaltäckning, aktiekapitalets storlek, bokföring och redo-&lt;br&gt;visning för finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;603&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Strömbergs metod: Gränsen dras med ledning av när&lt;br&gt;reglerna kan åberopas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt Strömberg (s. 183) har grundlagstiftaren valt ett formellt kriterium&lt;br&gt;för gränsdragningen. Regler om enskildas förhållanden inbördes faller&lt;br&gt;under 8:2, medan regler om förhållandet mellan enskilda och det all-&lt;br&gt;männa faller under 8:3. Detta måste betyda, anser Strömberg, att en&lt;br&gt;regel som kan åberopas av en enskild mot en annan enskild är civilrätts-&lt;br&gt;lig, medan en regel som kan åberopas endast av eller mot en representant&lt;br&gt;för det allmänna är offentligrättslig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid gränsdragningen med denna metod, dvs. med ledning av när reg-&lt;br&gt;lerna kan åberopas, kommer den rättsföljd eller sanktion som är knuten&lt;br&gt;till en regel att ha betydelse (jfr Norberg, Reglering och beskattning av&lt;br&gt;banker, 1991, s. 126). Om rättsföljden av en överträdelse är att ett avtal&lt;br&gt;blir ogiltigt (t.ex. ett avtal om bolagsbildning), är det tydligt att regeln&lt;br&gt;kan åberopas av en enskild mot en annan enskild. Regeln är då norme-&lt;br&gt;rande för förhållandet mellan enskilda och kräver lagform enligt RF 8:2.&lt;br&gt;Detsamma bör rimligen gälla, om en överträdelse är sanktionerad med&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet för en enskild gentemot en annan enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sanktionen däremot endast utgörs av straff eller av att en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet kan ingripa med förbud, förelägganden, återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd eller liknande åtgärder, blir regeln, med den metod för gränsdrag-&lt;br&gt;ningen som Strömberg anvisar, att betrakta som offentligrättslig enligt RF&lt;br&gt;8:3 och delegation möjlig inom de ämnesområden (bl.a. näringsverksam-&lt;br&gt;het) som anges i 8:7. Frågan är om det skall gälla oavsett vilka rättsliga&lt;br&gt;eller faktiska verkningar som kan vara förenade med straffdomen eller&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens beslut. Att t.ex. ett företag som är juridisk person&lt;br&gt;har en lagstadgad skyldighet att träda i likvidation sedan ett tillstånd&lt;br&gt;återkallats eller att återkallelsen i praktiken ändå gör det så gott som&lt;br&gt;omöjligt för företaget att fortsätta sin verksamhet hindrar i så fall inte att&lt;br&gt;den regel som sanktioneras genom återkallelsen anses falla inom det dele-&lt;br&gt;geringsbara lagområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränsdragning, som bygger på vem som kan åberopa reglerna och&lt;br&gt;som bortser från sådana följdverkningar som har nämnts nu, leder till ett&lt;br&gt;utrymme för delegation som ligger i linje med vad som förutsattes vid&lt;br&gt;RF:s tillkomst, nämligen att delegation skulle vara möjlig inom områden&lt;br&gt;som tidigare ansågs höra till kungens ekonomiska lagstiftningsmakt eller&lt;br&gt;som omfattades av tidigare bemyndiganden i lag. Som exempel på ett&lt;br&gt;sådant tidigare bemyndigande kan nämnas det som fanns i 151 § lagen&lt;br&gt;(1955:183) om bankrörelse och som gav Bankinspektionen rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om bokföring och redovisning för bankföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränsdragning med ledning av när en rättsregel kan åberopas har&lt;br&gt;använts vid tillämpningen av andra grundlagsbestämmelser som bygger&lt;br&gt;på distinktionen mellan enskilt och allmänt. Det gäller bl.a. bestämmelsen&lt;br&gt;om skydd för föreningsfriheten (RF 2:1 punkt 5). Eftersom skyddet för&lt;br&gt;föreningsfriheten gäller endast &amp;quot;gentemot det allmänna&amp;quot; har grundlagen&lt;br&gt;inte ansetts hindra att det kan införas en lagstiftning som förbjuder&lt;br&gt;kollektivanslutning till politiskt parti genom att föreskriva att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;604&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslutning i den formen är ogiltig (se t.ex. Lagrådets uttalanden i KU&lt;br&gt;1984/85:30 s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna metoden är vidare förhållandevis lätt att använda och&lt;br&gt;kontrollera. En viktig gräns för delegationen av riksdagens lagstiftnings-&lt;br&gt;makt kan därmed hållas klar. Intresset av konsekvens, förutsebarhet och&lt;br&gt;stabilitet i grundlagstillämpningen främjas. Metoden leder också till att&lt;br&gt;sådana bemyndiganden som anges i bilaga 1 kan behållas och att nya,&lt;br&gt;liknande bemyndiganden kan införas i fall då det behövs för att man på&lt;br&gt;ett smidigt sätt skall kunna införliva nya EG-direktiv med svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda skäl talat alltså för att gränsen mellan civilrättsliga och offent-&lt;br&gt;ligrättsliga föreskrifter enligt RF 8:2 och 8:3 skall dras på det sätt som&lt;br&gt;här har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Finns det skäl att använda en annan metod?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna gränsdragningen kan knappast invändas att den framstår&lt;br&gt;som alltför formell och ägnad att urholka RF:s lagkrav. Uttalandet i&lt;br&gt;grundlagspropositionen, att samma politiska mål ofta kan nås såväl&lt;br&gt;genom civilrättslig som offentligrättslig normgivning, leder närmast&lt;br&gt;tanken till formella kriterier vid gränsdragningen och talar mot att&lt;br&gt;gränsen i stället skall dras med ledning av de åsyftade verkningarna av&lt;br&gt;reglerna eller med andra ord reglernas ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränsdragning med ledning av ändamålet är för övrigt svår eller&lt;br&gt;omöjlig att göra när det privaträttsliga regelsystemet har genomsyrats av&lt;br&gt;olika sociala hänsyn (Strömberg s. 183). Detta kan illustreras med de&lt;br&gt;redovisningsregler som gäller för banker enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), bankrörelselagen (1987:617) och Finansinspektionen före-&lt;br&gt;skrifter i ämnet. Visssa av dessa regler tar närmast sikte på att skydda&lt;br&gt;fordringsägare, medan andra i första hand synes ha tillkommit för att&lt;br&gt;underlätta skattekontroll eller Finansinspektionens tillsyn. En stor del av&lt;br&gt;reglerna torde ha blandade syften. Om något syfte har dominerat vid&lt;br&gt;utformningen av dem är ovisst. Se vidare framställningen hos Norberg,&lt;br&gt;Reglering och beskattning av banker, 1991, s. 135 ff med hänvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man försöker bygga gränsdragningen mellan RF 8:2 och 8:3 på&lt;br&gt;reglernas ändamål riskerar man att mer eller mindre osäkra tolkningar av&lt;br&gt;eller antaganden om bakomliggande motiv blir utslagsgivande vid norm-&lt;br&gt;prövning enligt RF 11:14 och därmed avgörande för om reglerna får&lt;br&gt;genomslag eller inte. Motivuttalanden skulle också sannolikt få ökad&lt;br&gt;betydelse som rättskälla, något som skulle stå i viss konflikt med hur man&lt;br&gt;inom Europeiska unionen ser på användningen av sådana uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl talar alltså mot att överväganden om rättsreglernas ändamål&lt;br&gt;skall ligga till grund för gränsdragningen mellan civilrättsliga och&lt;br&gt;offentligrättsliga föreskrifter enligt RF 8:2 och 8:3. Ett mer användbart&lt;br&gt;sätt är att dra gränsen med ledning av när reglerna kan åberopas och att&lt;br&gt;därvid fästa avgörande vikt vid hur reglerna är sanktionerade och vem&lt;br&gt;som har rätt att initiera sanktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;605&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Närmare om hur Strömbergs metod kan användas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall några av bemyndigandena i bilaga 1 kommenteras.&lt;br&gt;Detta för att ytterligare belysa hur man med ledning av den metod som&lt;br&gt;har skisserats i det föregående kan pröva om befintliga och föreslagna&lt;br&gt;bemyndiganden bygger på en godtagbar gränsdragning mellan civilrätts-&lt;br&gt;liga och betungande offentligrättsliga föreskrifter enligt RF 8:2 och 8:3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om kapitaltäckningskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 10 § bankrörelselagen (1987:617) bemyndigas regeringen eller, efter&lt;br&gt;vidaredelegation, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om kapital-&lt;br&gt;täckningskrav för banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid tillkomsten av lagen (1980:2) om finansbolag och fond-&lt;br&gt;kommissionslagen (1979:748) diskuterades möjligheten att införa ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande i lagstiftningen. Den dåvarande folkpartiregeringen&lt;br&gt;hävdade att det var möjligt att enligt RF 8:3 och 8:7. Meningarna var&lt;br&gt;delade inom Lagrådet och konstitutionsutskottet. Av andra skäl stannade&lt;br&gt;man den gången för att inte införa ett bemyndigande av detta slag (se&lt;br&gt;vidare prop. 1978/79:170 s. 118, 145, NU 1978/79:50 s 4, 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt förslag av i princip samma slag lades fram av en socialdemo-&lt;br&gt;kratisk regering i prop. 1987/88:45 om utvidgade kapitaltäckningskrav&lt;br&gt;för banker, fondkommissionsbolag och finansbolag. Förslaget motivera-&lt;br&gt;des bl.a. med att de föreskrifter som kunde utfärdas med stöd av&lt;br&gt;bemyndigandena inte var hänförliga till RF 8:2. De rörde i stället sådana&lt;br&gt;förhållanden som avses i 8:3. Och eftersom det var frågan om närings-&lt;br&gt;verksamhet var delegation möjlig enigt 8:7, hävdade regeringen (s. 18).&lt;br&gt;Förslaget godtogs av Lagrådet och av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande bemyndigande togs senare in inte bara i bankrörelselagen&lt;br&gt;utan också i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Ytterligare&lt;br&gt;bemyndiganden i ämnet är nu aktuella för att man på så sätt med svensk&lt;br&gt;rätt skall införliva EG-direktiv om kapitalkrav och större engagemang för&lt;br&gt;kreditinstitut och om placeringsregler för försäkringsföretag. Det finns då&lt;br&gt;anledning att på nytt överväga hur gränserna skall dras mellan civilrätts-&lt;br&gt;liga coh offentligrättsliga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter om kapitaltäckning som regeringen och Finansinspek-&lt;br&gt;tionen beslutar med stöd av bemyndigandena i bankrörelselagen är&lt;br&gt;sanktionerade genom att inspektionen kan ingripa med förelägganden&lt;br&gt;m.m. för den som inte följer föreskrifterna. I sista hand kan regeringen&lt;br&gt;efter anmälan av inspektionen dra in det tillstånd som krävs för bank-&lt;br&gt;verksamheten. Om tillståndet dras in skall tingsrätten enligt en be-&lt;br&gt;stämmelse i bankaktiebolagslagen (1987:618) på anmälan av inspektionen&lt;br&gt;eller på ansökan styrelsen eller den som är styrelseledamot eller aktie-&lt;br&gt;ägare i banken förordna att banken skall träda i likvidation, dvs.&lt;br&gt;upplösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens eller Finansinspektionens föreskrifter är alltså sanktione-&lt;br&gt;rade genom åtgärder som endast inspektionen och regeringen har rätt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;initiera och besluta. Föreskrifterna kan med andra ord åberopas endast&lt;br&gt;av dessa båda företrädare för det allmänna och inte av någon enskild mot&lt;br&gt;en annan enskild. Att åtgärderna kan leda till att banken måste träda i&lt;br&gt;likvidation och att enskilda intressenter på det stadiet har en viss initiativ-&lt;br&gt;rätt är en annan sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör att den rätt till skadestånd som t.ex. aktieägare kan göra&lt;br&gt;gällande mot styrelseledamöter enligt 5 kap. 1 § andra meningen bank-&lt;br&gt;rörelselagen förutsätter att skadan har vållats genom en överträdelse av&lt;br&gt;den lagen, vissa andra lagar eller bankens stadgar. Denna skadestånds-&lt;br&gt;sanktion omfattar däremot inte överträdelser av regeringens eller Finans-&lt;br&gt;inspektionens föreskrifter och kan alltså inte tas till intäkt för att dessa&lt;br&gt;föreskrifter skall anses vara civilrättsliga och därmed grundlagsstridiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir i stället att föreskrifterna är offentligrättsliga enligt RF&lt;br&gt;8:3. Eftersom de avser näringsverksamhet är delegation möjlig enligt 8:7&lt;br&gt;och bemyndigandena följaktligen godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om aktiekapitalets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingsverksamhet får regeringen&lt;br&gt;eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;storleken av aktiekapitalet för börser, auktoriserade marknadsplatser och&lt;br&gt;clearingsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens tillkomst ifrågasatte Lagrådet om dessa bemyndiganden var&lt;br&gt;förenliga med kravet på lagform för civilrättsliga föreskrifter enligt RF&lt;br&gt;8:2. Lagrådet hänvisade till aktiekapitalets fundamentala betydelse för&lt;br&gt;bolagets rättskapacitet och ansåg det inte uteslutet att domstolar och andra&lt;br&gt;myndigheter vid normprövning enligt RF 11:14 skulle anse sig förhind-&lt;br&gt;rade att tillämpa de föreskrifter som beslutas med stöd av bemyndigan-&lt;br&gt;dena. Bemyndiganden av samma slag hade emellertid tidigare godtagits&lt;br&gt;av riksdagen och fanns i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Man borde sträva efter&lt;br&gt;enhetliga regler för delegation av normgivningsmakt på det finansiella&lt;br&gt;området. Lagrådet utgick från att statsmakterna i ett senare sammanhang&lt;br&gt;skulle göra en förutsättningslös prövning av utrymmet för och lämplig-&lt;br&gt;heten av sådan delegation. I väntan på detta ville Lagrådet inte motsätta&lt;br&gt;sig att de föreslagna bemyndigandena togs in i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu aktuellt med nya bemyndiganden i ämnet för att man på så&lt;br&gt;sätt skall kunna införliva nya EG-direktiv med svensk rätt. Det gäller i&lt;br&gt;första hand direktiv 93/6/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om bolagsbildning och aktiekapital brukar traditionellt&lt;br&gt;räknas till den centrala civilrätten. De föreskrifter som regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen beslutar med stöd av bemyndiganden i lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet är emellertid sanktionerade enbart genom&lt;br&gt;åtgärder som inspektionen har ensamrätt att initiera och besluta enligt 11&lt;br&gt;kap. 6 och 7 §§ i lagen. Föreskrifterna kan med andra ord åberopas&lt;br&gt;endast av en företrädare för det allmänna och inte av någon enskild mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;607&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en annan enskild. Med det kriterium för gränsdragningen mellan civil-&lt;br&gt;rättsliga och offentligrättsliga föreskrifter som Strömberg anvisar, dvs.&lt;br&gt;en gränsdragning med ledning av när reglerna kan åberopas, blir slut-&lt;br&gt;satsen därför att regleringen är offentligrättslig, delegation möjlig och be-&lt;br&gt;myndigandena alltså godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om redovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. 2 § lagen om börs- och clearingverksamhet finns vidare ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen eller, efter subdelegation, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen att meddela föreskrifter om företagens löpande bokföring, årsbok-&lt;br&gt;slut och årsredovisning samt förvaring och inventering av värdehand-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande regler om bokföringsskyldighet finns i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125). För aktiebolag finns kompletterande regler i 11 kap. aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385). Bemyndigandet i lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet tar bl.a. sikte på att regeringen eller Finansinspektionen skall&lt;br&gt;kunna föreskriva avvikelser från bokföringslagen och aktiebolagslagen för&lt;br&gt;börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående har en ledande synpunkt vid tillkom-&lt;br&gt;sten av RF:s regler om normgivningsmakten varit att man velat göra&lt;br&gt;delegation möjlig inom områden som omfattades av tidigare bemyndigan-&lt;br&gt;den i lag. Ett sådant bemyndigande fanns i 151 § lagen (1955:183) om&lt;br&gt;bankrörelse och gav Bankinspektionen rätt att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;bokföring och redovisning för bankföretag. När bokföringslagen kom till&lt;br&gt;förutsatte lagstiftaren att inspektionen också i fortsättningen skulle kunna&lt;br&gt;meddela föreskrifter av detta slag och att dessa föreskrifter skulle kunna&lt;br&gt;ta över bestämmelserna i bokföringslagen (prop. 1975:104 s. 154). I&lt;br&gt;konsekvens med denna ståndpunkt gäller enligt 3 § bokföringslagen att&lt;br&gt;bestämmelser som meddelas med stöd av någon annan lag och som&lt;br&gt;avviker från bokföringslagen skall ha företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;ifrågasatte emellertid Lagrådet om bemyndigandet där var förenligt med&lt;br&gt;kravet på lagform enligt RF 8:2. Lagrådets synpunkter i denna del gick&lt;br&gt;ut på följande. Åtminstone vissa föreskrifter på redovisningsområdet&lt;br&gt;avser enskildas inbördes ekonomiska förhållanden. Vad som främst&lt;br&gt;kommer i blickpunkten är bestämmelserna om årsbokslut i 11-12 §§&lt;br&gt;bokföringslagen och reglerna i aktiebolagslagen om årsredovisning och&lt;br&gt;koncernredovisning. Det övergripande syftet med dessa bestämmelser är&lt;br&gt;att förstärka borgenärernas ställning gentemot näringsidkaren. Under-&lt;br&gt;låtenhet från exempelvis ett aktiebolags sida att följa bokföringslagens&lt;br&gt;regler om värdering av tillgångar och skulder kan föranleda skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet för bl.a. bolagets styrelse och verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet tilläde: Uttaget av inkomstskatt för ett aktiebolag är kopplat&lt;br&gt;till bolagets offentliga redovisning. Som en allmän regel gäller nämligen&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen att inkomsten beräknas på grundval av den&lt;br&gt;skattskyldiges bokföring. Bokföringslagens värderings- och periodice-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;608&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsregler får av denna anledning omedelbar betydelse för skatte- Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;belastningen. Detsamma kommer att gälla - förutsatt att de befinns &amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlagsenliga - de föreskrifter som utfärdas med stöd av det nya&lt;br&gt;bemyndigandet i lagen om börs- och clearingverksamhet. Bindande regler&lt;br&gt;av betydelse för skatteuttaget skulle på så sätt indirekt kunna utfärdas i&lt;br&gt;form av föreskrifter med lägre konstitutionell status än lag. En sådan&lt;br&gt;ordning måste betecknas som olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare noterade Lagrådet att bemyndiganden av samma slag tidigare&lt;br&gt;hade godtagits av riksdagen. Man borde sträva efter enhetliga regler för&lt;br&gt;delegation av normgivningsmakt på det finansiella området. Lagrådet&lt;br&gt;utgick från att statsmakterna i samband med Redovisningskommitténs&lt;br&gt;arbete skulle göra en förutsättningslös prövning av utrymmet för och&lt;br&gt;lämpligheten av att delegera normgivningsmakt på redovisningsområdet&lt;br&gt;och också ta ställning till lagligheten av bemyndiganden på närliggande&lt;br&gt;områden, exempelvis i fråga om aktiekapitalets storlek. I väntan på en&lt;br&gt;sådan översyn ville Lagrådet inte motsätta sig att det föreslagna&lt;br&gt;bemyndigandet togs in i lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande bemyndiganden finns i bankrörelselagen (1987:617), lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag, försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Frågan om nya bemyn-&lt;br&gt;diganden av detta slag är nu aktuell i samband med att ett EG-direktiv&lt;br&gt;om redovisningsregler för försäkringsföretag skall införlivas med svensk&lt;br&gt;rätt (direktiv 91/674/EEG). Den frågan övervägs av Redovisnings-&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har varit inne på är de redovisningsregler som finns i&lt;br&gt;bokföringslagen och aktiebolagslagen förenade med skadeståndssanktioner&lt;br&gt;som kan göras gällande i förhållanden mellan enskilda (jfr 2 kap. 4 §&lt;br&gt;skadeståndslagen om ren förmögenhetsskada genom brott, 11 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken om bokföringsbrott och 15 kap. 1 § aktiebolagslagen om&lt;br&gt;skadestånd vid överträdelser av den lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överträdelser av regeringens och Finansinspektionens föreskrifter&lt;br&gt;i ämnet är situationen annorlunda. Dessa föreskrifter är inte sanktione-&lt;br&gt;rade med skadeståndsskyldighet och kan inte heller i något annat&lt;br&gt;sammanhang åberopas av en enskild mot en annan enskild så att de kan&lt;br&gt;anses vara normerande för enskildas förhållanden inbördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet bygger alltså på en godtagbar gränsdragning mellan&lt;br&gt;civilrättsliga och offentligrättsliga föreskrifter enligt den metod som&lt;br&gt;rekommenderas i denna promemoria. Därmed är inte sagt att bemyndig-&lt;br&gt;andet också i övrigt är ändamålsenligt och lämpligt utformat. Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter på kopplingen till beskattningen kan motivera att man&lt;br&gt;omprövar bemyndigandet eller de föreskrifter som detta har gett upphov&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om prospekt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 5 § lagen om börs- och clearingverksamhet bemyndigas&lt;br&gt;regeringen eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionen att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;609&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om undantag från skyldigheten enligt lagen att upprätta börs-&lt;br&gt;prospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterade vid sin granskning att detta bemyndigande föll&lt;br&gt;inom det näringsrättsliga området (prop. 1991/92:113 s. 467).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsatsen står sig vid en prövning med hjälp av Strömbergs&lt;br&gt;metod. De föreskrifter som bemyndigandet avser är inte sanktionerade&lt;br&gt;med skadeståndsskyldighet och kan inte heller i något annat sammanhang&lt;br&gt;åberopas av en enskild mot en arman enskild så att de kan anses vara&lt;br&gt;normerade för enskildas förhållanden inbördes. (Detsamma gäller för&lt;br&gt;övrigt de föreskrifter om innehållet i prospekt och om hur prospekt skall&lt;br&gt;offentliggöras som Finansinspektionen beslutar med stöd av bemyndigan-&lt;br&gt;den från regeringen. Här saknar det emellertid praktisk betydelse om&lt;br&gt;föreskrifterna betraktas som civilrättsliga eller offentligrättsliga eftersom&lt;br&gt;det i vart fall står klart att de har karaktär av sådana verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter som enligt RF 8:13 inte kräver något bemyndigande i lag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att en överträdelse av regeringens eller Finansinspek-&lt;br&gt;tionens föreskrifter kan ha betydelse och åberopas som bevis i rättsför-&lt;br&gt;hållanden mellan enskilda, t.ex. för att i en tvistig aktieaffär styrka att&lt;br&gt;sådana uppgifter i ett prospekt som är vilseledande och oförenliga med&lt;br&gt;föreskrifterna har lämnats av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ordlista&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga lämnas förklaringar till vissa i propositionen förekomman-&lt;br&gt;de ord och begrepp. Förklaringarna skall inte ses som exakta definitioner&lt;br&gt;utan som ett hjälpmedel vid läsningen av propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller begreppen bank, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag,&lt;br&gt;kreditinstitut, institut, finansiellt institut, holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet, holdingföretag med blandad verksamhet, anknutet företag&lt;br&gt;och ägarintresse hänvisas till de definitioner som finns i 1 kap. 1 § i för-&lt;br&gt;slaget till lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Agio&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kursvinst på valutor eller på värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avistainstrument och avistamarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Instrument och marknader där avveckling sker i princip i direkt&lt;br&gt;anslutning till avslutet i motsats till derivatmarknadema. Även på avista-&lt;br&gt;marknadema sker dock avvecklingen i regel viss tid efter avslutsdagen&lt;br&gt;(två-fem dagar).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen på att en överenskommelse om köp eller försäljning av&lt;br&gt;finansiella instrument har kommit till stånd. Avsluten kan exempelvis ske&lt;br&gt;på ett börsgolv, per telefon eller genom ett automatiskt handelssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fullgörande av parternas förpliktelser att betala eller att leverera finan-&lt;br&gt;siella instmment till varandra genom överförandet av likvider eller finan-&lt;br&gt;siella instmment. På avvecklingsdagen skall likviden överföras till&lt;br&gt;säljaren och de finansiella instrumenten till köparen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Delta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förändringen i ett derivatinstruments pris i relation till förändring i priset&lt;br&gt;på det underliggande instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Derivatinstrument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt avtal vars värde beror på en eller flera underliggande till-&lt;br&gt;gångar eller index på sådana tillgångar. De i Sverige vanligaste instru-&lt;br&gt;menten är terminer, optioner och svappar. Vanliga underliggande till-&lt;br&gt;gångar är valuta, räntebärande papper, råvaror och aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;611&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Derivatmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Marknad för köp och försäljning av derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diversifiera&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Risksprida genom att placera i olika kategorier av investeringar såsom&lt;br&gt;aktier, obligationer eller värdepappersfonder eller att sprida placeringarna&lt;br&gt;på flera utgivare av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Duration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Priskänsligheten hos ett finansiellt instrument för ränteförändringar över&lt;br&gt;tiden. Ett mått på den vägda genomsnittliga återstående löptiden hos ett&lt;br&gt;derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Durationsbaserad metod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Metod för beräkning av den generella ränterisken (risken för ränteföränd-&lt;br&gt;ringar på marknaden) för ränteanknutna finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Emittent&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgivare av finansiella instrument (företrädesvis fondpapper). För aktier&lt;br&gt;är emittenten det bolag i vilket aktierna utgör delägarrätter och för&lt;br&gt;obligationer och andra skuldförbindelser är emittenten den som är lån-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Exponering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett instituts engagemang och placeringar samt åtaganden utanför balans-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiellt instrument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Termen används som en samlingsbeteckning för&lt;br&gt;alla instrument som förekommer på värdepappersmarknaden. Begreppet&lt;br&gt;finansiella instrument omfattar även utländska finansiella instrument och&lt;br&gt;fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fondpapper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter&lt;br&gt;som är utgivna för allmän omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;612&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelse med efterställd betalningsrätt. Lånen ges ofta ut med en&lt;br&gt;bestämd löptid, exempelvis fem år, varefter de får återbetalas. Det lånade&lt;br&gt;kapitalet får i händelse av kreditinstitutets konkurs eller likvidation åter-&lt;br&gt;betalas först efter det att övriga utestående skulder reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Indextermin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt avtal om att betalning mellan parterna i framtiden skall ske&lt;br&gt;på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande. Ett terminsavtal&lt;br&gt;innebär i princip en skyldighet för både köpare och säljare att fullgöra&lt;br&gt;sina åtaganden enligt avtalet vid en överenskommen framtida tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkråmsgoodwill&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övervärde som redovisas i ett institut i form av erlagda övervärden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. vid förvärv av kredit- och/eller leasingstockar eller banks förvärv&lt;br&gt;av annan banks kontorsrörelse, hänför sig till vid förvärvet samtidigt&lt;br&gt;övertagen personal, kundregister, varumärken o.d.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Investmentportfölj&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Långsiktigt innehav av fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsolidering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Olika metoder vid sammanställningen av den samlade ekonomiska&lt;br&gt;ställningen för en finansiell företagsgrupp, t.ex. fullständig eller&lt;br&gt;proportionell konsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kreditvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bedömning av kreditvärdigheten hos en låntagare, dvs. förmåga att i tid&lt;br&gt;möta aktuella betalningsförpliktelser (rating).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kumulativa preferensaktier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktier som medför en företrädesrätt till utdelning av ett bolags utdel-&lt;br&gt;ningsbara vinst. Om utdelning inte har kunnat lämnas under ett eller flera&lt;br&gt;år delas av följande års utdelningsbara vinst ut så mycket på de kumulati-&lt;br&gt;va preferensaktierna som brustit under tidigare år, innan någon utdelning&lt;br&gt;sker på bolagets övriga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kvalificerat innehav (av aktier)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar&lt;br&gt;tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller armars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;613&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Limitsystem, limitregel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Risknivåer som begränsar ett instituts förvärv eller innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Löptidsbaserad metod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Metod för beräkning av den generella ränterisken (risken för ränteför-&lt;br&gt;ändringar på marknaden) för ränteanknutna finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Matchade positioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De positioner som blir resultatet av ett instituts nettningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nettning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nettouträkning av ett instituts egna positioner, som innebär att motståen-&lt;br&gt;de positioner i samma finansiella instrument tar ut varandra — lång&lt;br&gt;position mot kort position och tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Option&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En rätt för optionsinnehavaren att till ett bestämt pris i framtiden få köpa&lt;br&gt;eller sälja tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp&lt;br&gt;som räknas ut på grundval av ändringar i en underliggande tillgång.&lt;br&gt;Optionsinnehavaren har rätt men inte skyldighet att begära att avtalet&lt;br&gt;fullföljs. För optionsutfärdaren innebär optionen en förpliktelse att på&lt;br&gt;anfordran köpa eller sälja den tillgång optionen avser eller att erlägga&lt;br&gt;betalning. Den underliggande tillgången kan utgöras av fondpapper eller&lt;br&gt;andra finansiella instrument, valutor, råvaror och andra tillgångar eller&lt;br&gt;olika typer av index.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;OTC-derivat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Derivatinstrument som handlas på OTC-marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;OTC-marknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sådana marknader som kännetecknas av att affärerna görs upp direkt&lt;br&gt;mellan två aktörer, vanligen per telefon. De vanligaste instrumenten på&lt;br&gt;OTC-marknaden är olika slag av derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;614&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Pbsition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehav, exponering. Med lång position avses vad gäller fondpapper ett&lt;br&gt;innehav av tillgången i fråga. Vad gäller derivatinstrument avses med&lt;br&gt;lång position en position sådan att värdet av positionen ökar då priset på&lt;br&gt;den underliggande tillgången ökar. Det motsatta gäller för korta&lt;br&gt;positioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Primärt kapital&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den del av ett företags kapitalbas som består av eget kapital, dvs.&lt;br&gt;bolagets riskkapital, samt vissa reserver och kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Repa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avtal om försäljning av ett värdepapper där säljaren samtidigt förbinder&lt;br&gt;sig att återköpa papperet inom en viss tid till ett överenskommet pris&lt;br&gt;(återköpsavtal). Det som är en repa för den ena parten är en omvänd repa&lt;br&gt;för motparten, dvs. ett avtal om köp i kombination med framtida&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Retrocession&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkring av ett försäkringsbolags återförsäkring, dvs. ett sätt att&lt;br&gt;sprida försäkringsrisken på ytterligare försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riskvikttal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gradering av tillgångsposter med utgångspunkt i storleken av den kredit-&lt;br&gt;risk som gäller för motparten, exempelvis en låntagare. Placeringarna&lt;br&gt;grupperas utifrån en stigande skala från ingen till hög kreditrisk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Räntetermin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Terminsåtagande att köpa eller sälja räntebärande instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samriskföretag (joint venture)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av flera intressenter gjord gemensam satsning i regel med avsikt att&lt;br&gt;sprida riskerna (en verksamhet som drivs av flera ägare utan att någon&lt;br&gt;av dem har ett ensamt bestämmande inflytande).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Standardiserade aktieterminer och aktieoptioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En option eller termin, med aktie som underliggande tillgång, för vilken&lt;br&gt;standardiserade villkor gäller för löptid, volym och villkor för clearing&lt;br&gt;och avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Supplementärt kapital&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av ett företags kapitalbas som består av förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser med efterställd betalningsrätt och med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst fem år samt vissa kapitaltillskott och reserver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svapp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt avtal mellan parter om att byta betalningsflöden med&lt;br&gt;varandra under viss tid, exempelvis ett byte av rörlig ränta mot fast ränta&lt;br&gt;eller ränta i viss valuta mot ränta i en annan valuta. En svapp kan också&lt;br&gt;innebära ett köp av valuta avista med samtidig försäljning av samma&lt;br&gt;valuta på termin eller omvänt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Teckningsoption&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Optioner som ges ut i samband med optionslån och som innebär rätt att&lt;br&gt;delta i en framtida nyemission av aktier i det låntagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Termin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om skyldighet att köpa eller sälja tillgångar som mot ett i avtalet&lt;br&gt;bestämt pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att&lt;br&gt;betalning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar&lt;br&gt;i en underliggande tillgång. Ett terminsavtal innehåller i princip en&lt;br&gt;skyldighet för både köpare och säljare att fullgöra sina åtaganden enligt&lt;br&gt;avtalet vid en överenskommen framtida tidpunkt. Den underliggande till-&lt;br&gt;gången för en termin kan utgöras av fondpapper eller andra finansiella&lt;br&gt;instrument, valutor, råvaror och andra tillgångar eller av olika typer av&lt;br&gt;index.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tradingportfölj&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga innehav i räntebärande värdepapper och andra finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Täckt teckningsoption&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Instrument som är utfärdat av någon annan än den som utfärdat det&lt;br&gt;underliggande intrumentet och som ger innehavaren rätt att köpa ett antal&lt;br&gt;aktier eller obligationer till ett fastställt pris eller rätt att säkra en vinst&lt;br&gt;eller undvika en förlust.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Volatilitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett mått på hur priset på en tillgång varierar, dvs. benägenhet till för-&lt;br&gt;ändring av kursen eller priset på ett finansiellt instrument vid olika&lt;br&gt;händelser. Ett instrument som visar stor benägenhet till kurs- eller pris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;616&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringar har en hög volatilitet. Volatiliteten kan också mätas på en Prop. 1994/95:50&lt;br&gt;hel marknad. Det är vanligt att referera till prisförändringarnas standard- Bilaga 9&lt;br&gt;avvikelse som tillgångens prisvolatilitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Värdepapperslån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal där ett institut eller dess motpart överför värdepapper mot&lt;br&gt;lämplig säkerhet under förutsättning att låntagaren åtar sig att återlämna&lt;br&gt;likvärdiga värdepapper vid någon framtida tidpunkt eller vid anfordran&lt;br&gt;från den som gör överföringen. Affären är utlåning av värdepapper för&lt;br&gt;det institut som överför värdepapperen och inlåning av värdepapper för&lt;br&gt;det institut till vilka de överförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;617&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Persson, Tham, Schori, Blombeig, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:50&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar,&lt;br&gt;upphäver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för bakomliggande&lt;br&gt;EG-regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora ex-&lt;br&gt;poneringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0030, 392L0121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §§, 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §, 3 kap. 5&lt;br&gt;och 6 §§, 5 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393L0022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393L0022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:34:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0350</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:34:10</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0350</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__50.pdf</filnamn>
<filstorlek>28483948</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Nya kapitaltäckningsregler m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1036EA61-AFE9-4FB5-B7CD-AB36EEAF39F0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:50&lt;br/&gt;
Nya kapitaltäckningsregler m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:50&lt;br/&gt;
Nya kapitaltäckningsregler m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>