<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2283933</hangar_id>
 <dok_id>GI0347</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>47</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:47</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>47</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0347/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0347</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0347</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:47&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Riksbankens och Finansinspektionens&lt;br&gt;beredskapsansvar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0347/prop_199495__47-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0347/prop_199495__47-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1994/95:47&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ansvaret för beredskapsplaneringen för bank-&lt;br&gt;och betalningsväsendet flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen.&lt;br&gt;Riksbanken kommer därefter att ha kvar beredskapsansvaret för den&lt;br&gt;verksamhet som banken har i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksbank..................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning......................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Nuvarande ordning ...........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Beredskapslagstiftningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;.....................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Riksbankens verksamhetsområde och beredskapsansvar ... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Finansinspektionens verksamhetsområde och beredskaps-&lt;br&gt;ansvar ................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Beredskapen på det finansiella&amp;nbsp;området...............6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Fördelningen av ansvaret mellan Riksbanken och Finans-&lt;br&gt;inspektionen ...............................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksbankslagens bestämmelser om sedlar och mynt........8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksbankens uppgifter inom andra funktioner...........8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ekonomiska konsekvenser av förslagen...............9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av remissyttrandena ...........11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde...........17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 5 § skall lyda &amp;quot;Sedlar och mynt&amp;quot;&lt;br&gt;dels att 30 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planeringen och genomförandet av Riksbankens verksamhet i fred&lt;br&gt;skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger riksbanken att an-&lt;br&gt;svara för beredskapsplanläggning-&lt;br&gt;en på bank- och betalningsväsen-&lt;br&gt;dets område. Härvid skall riks-&lt;br&gt;banken i erforderlig utsträckning&lt;br&gt;samråda med berörda myndigheter,&lt;br&gt;kreditinstitut och andra företag.&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;skall hållas underrättad om bered-&lt;br&gt;skapsplanläggningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredskapsplaneringen skall&lt;br&gt;Riksbanken samråda med Finansin-&lt;br&gt;spektionen i frågor om finansiella&lt;br&gt;tjänster och med Kommerskolle-&lt;br&gt;gium i frågor som har samband&lt;br&gt;med utrikeshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1993 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en&lt;br&gt;särskild utredare (f.d ambassadören Kurt Malmgren) för att göra en&lt;br&gt;översyn av den beredskapslagstiftning som gäller för det finansiella&lt;br&gt;området under krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget innefattade bl.a. att kartlägga hur beredskapsplaneringen ter&lt;br&gt;sig i dagsläget och bedöma behovet av eventuell ytterligare fullmaktslag-&lt;br&gt;stiftning för att förbättra beredskapen på området. I kommittédirektivet&lt;br&gt;(dir. 1993:55) framhölls att frågan om överföring av ansvaret för&lt;br&gt;beredskapsplanläggningen för bank- och betalningsväsendet från&lt;br&gt;Riksbanken till Finansinspektionen skulle utredas med förtur. I det&lt;br&gt;sammanhanget skulle funktionsansvarets närmare innebörd och för-&lt;br&gt;delningen av ansvaret mellan Finansinspektionen och Riksbanken&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren överlämnade i december 1993 delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1993:116) Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande övervägs flera frågor med anknytning till förhållandena&lt;br&gt;i krigstid. Arbetsgruppen för ekonomisk politik under kriser och i krig&lt;br&gt;har lagt fram betänkandet Ekonomisk politik under kriser och i krig&lt;br&gt;(SOU 1992:75). I betänkandet analyseras förutsättningarna för Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska politik i svåra krislägen. Ett annat område som är föremål&lt;br&gt;för översyn är beskattningssystemets utformning under kriser och i krig&lt;br&gt;samt vissa därmed sammanhängande frågor (se RSV Rapport 1993:3,&lt;br&gt;utgåva 2, och 1993:4). Slutligen har betänkandet &amp;quot;Försäkring under&lt;br&gt;krigsförhållanden&amp;quot; (SOU 1994:130) nyligen överlämnats. Dessa frågor&lt;br&gt;behandlas inte i denna proposition utan kommer att tas upp i ett senare&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Beredskapslagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges totalförsvar består av en civil och en militär del. Med totalför-&lt;br&gt;svaret avses alla de åtgärder som krävs för att förbereda landet inför yttre&lt;br&gt;hot och för att ställa om samhället till kris- eller krigsförhållanden. I krig&lt;br&gt;omfattar totalförsvaret samhällets hela verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvarets uppgifter under kriser och krig är dels att Prop. 1994/95:47&lt;br&gt;säkerställa befolkningens och samhällets överlevnad, dels att medverka&lt;br&gt;i de samlade försvarsansträgningama. Uppgifterna fullföljs bland annat&lt;br&gt;genom att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls även under&lt;br&gt;kriser och krig. Dessa funktioner är angivna i beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242). För varje funktion finns en ansvarig beredskapsmyndighet&lt;br&gt;utsedd som bland annat skall samordna beredskapsförberedelserna och&lt;br&gt;samråda med övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Riksbankens verksamhetsområde och beredskapsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken är underställd riksdagen. Riksbanken ansvarar enligt&lt;br&gt;regeringsformen för landets valuta- och kreditpolitik. Det är vidare endast&lt;br&gt;Riksbanken som har rätt att ge ut sedlar och mynt. Riksbanken skall även&lt;br&gt;främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken är enligt 30 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank ansvarig för beredskapsplanläggningen på bank- och betalnings-&lt;br&gt;väsendets område. Vid planeringen och genomförandet av sin verksamhet&lt;br&gt;i fredstid skall Riksbanken beakta de krav som totalförsvaret ställer.&lt;br&gt;Även om beredskapsförordningen av konstitutionella skäl inte är&lt;br&gt;tillämplig på Riksbanken, utgår banken från den i sitt planeringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksbankens ansvarsområde ingår planeringen för bankens egen&lt;br&gt;verksamhet vid kriser och i krig samt ansvaret för att det finns en&lt;br&gt;effektiv planering för bankväsendet i övrigt. Planeringen för bankväsen-&lt;br&gt;det i övrigt bedrivs i praktiken inte av Riksbanken utan av de berörda&lt;br&gt;bankerna. Riksbankens ansvar består i denna del av övervakning av att&lt;br&gt;planeringen sker och att den är aktuell. Övervakningen sker i stor&lt;br&gt;utsträckning genom överläggningar mellan Riksbanken och Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I totalförsvarets programplan för det civila försvaret upprättad inom&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) för åren 1994/95 - 1998/99&lt;br&gt;anges målet för funktionen Bank- och betalningsväsende på följande sätt.&lt;br&gt;Nödvändiga betalningar skall i en krigssituation kunna utföras på basis&lt;br&gt;av fredstida tekniska betalningssystem och - om så skulle krävas - utan&lt;br&gt;centralt datorstöd och tjänster från vitala samhällsfunktioner. Det&lt;br&gt;ofrånkomliga behovet av kontanta penningmedel och primära banktjänster&lt;br&gt;skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I funktionen ingår ansvaret för penningmedelsförsörjningen, bank- och&lt;br&gt;betalningsväsendet samt betalningsförmedlingen. I en krissituation skall&lt;br&gt;Riksbanken i tillfredsställande grad kunna tillhandahålla sedlar och mynt&lt;br&gt;i hela landet. Betalningar på annat sätt än med kontanter skall kunna&lt;br&gt;utföras inom landet. Allmänheten skall kunna använda sig av bankkonto&lt;br&gt;för sina insättningar och uttag av pengar. Ansvaret för betalningsförmed-&lt;br&gt;lingen omfattar överflyttning av pengar mellan olika bank- eller&lt;br&gt;postgirokonton.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Finansinspektionens verksamhetsområde och&lt;br&gt;beredskapsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är enligt förordningen (1992:102) med instruktion för&lt;br&gt;Finansinspektionen, central förvaltningsmyndighet för tillsynen över&lt;br&gt;finansiella marknader, kreditinstitut och försäkringsväsendet med&lt;br&gt;undantag för socialförsäkringsområdet. De övergripande målen för&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsynsverksamhet är att bidra till det finansiella&lt;br&gt;systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsument-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den civila delen av totalförsvaret ansvarar Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt beredskapsförordningen för funktionen Enskild försäkring m.m.&lt;br&gt;Det enskilda försäkringsväsendet består av försäkringsföretag, för-&lt;br&gt;säkringsmäklare och understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beredskapen på det finansiella området&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvaret för beredskapsplaneringen på bank-&lt;br&gt;och betalningsväsendets område flyttas från Riksbanken till Finansin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som inkommit med&lt;br&gt;yttrande är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksbanken har, såsom framgått ovan,&lt;br&gt;ansvaret för planeringen av beredskapen för bank- och betalnings-&lt;br&gt;väsendet. Det är emellertid Finansinspektionen som har tillsynsansvaret&lt;br&gt;för detta område. Inspektionen har beredskapsansvaret endast för en del&lt;br&gt;av sin verksamhet, nämligen det enskilda försäkringsväsendet. Detta&lt;br&gt;medför att myndigheternas kompetens och resurser inte tas till vara på ett&lt;br&gt;effektivt sätt. Vidare kan i en krigssituation detta förhållande leda till&lt;br&gt;oklarheter i kompetensfördelningen mellan Riksbanken och Finansin-&lt;br&gt;spektionen, eller i vissa fall brist på samsyn. Med hänsyn till det&lt;br&gt;finansiella områdets vikt under krigsförhållanden är den nuvarande&lt;br&gt;ordningen därför mindre lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom totalförsvaret gäller vidare den s.k. ansvarsprincipen, som&lt;br&gt;innebär att en myndighet med ansvar för viss samhällsviktig verksamhet&lt;br&gt;i fred skall behålla detta ansvar också vid kriser och i krig. Med&lt;br&gt;nuvarande ordning följs inte principen på det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ansvarsprincipen skall gälla fullt ut också på detta område bör&lt;br&gt;tillsynsansvaret och beredskapsansvaret ligga på en och samma myndig-&lt;br&gt;het. Detta innebär att ansvaret för beredskapsplaneringen för bank- och&lt;br&gt;betalningsväsendet förs över på Finansinspektionen. På så sätt tas&lt;br&gt;myndigheternas kompetens och resurser till vara effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Finansinspektionen och ÖCB är ense om att den före- Prop. 1994/95:47&lt;br&gt;slagna överflyttningen bör ske. Inspektionen skall samverka med&lt;br&gt;Riksbanken och ÖCB.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Fördelningen av ansvaret mellan Riksbanken och&lt;br&gt;Finansinspektionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksbanken skall ha kvar beredskapsansvaret&lt;br&gt;för den egna verksamheten, medan Finansinspektionen skall ha&lt;br&gt;beredskapsansvaret för bank- och betalningsväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksbanken har i fredstid ansvaret för&lt;br&gt;sedlar och mynt, valutareserven och en eventuell valuta- och kreditregle-&lt;br&gt;ring under krigsförhållanden. Vidare har Riksbanken uppgiften att ge&lt;br&gt;krediter till bl.a. banker som råkat i likviditetssvårigheter (dvs. vad som&lt;br&gt;med ett engelskt uttryck brukar benämnas &amp;quot;lender of last resort&amp;quot;). För att&lt;br&gt;ansvarsprincipen skall gälla även på de här områdena förslår regeringen&lt;br&gt;att Riksbanken skall ha kvar beredskapsansvaret för sin egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Bank- och betalningsväsende är av betydelse för funktionen&lt;br&gt;Utrikeshandel som Kommerskollegium är funktionsansvarig myndighet&lt;br&gt;för. Kollegiet svarar därigenom för regleringen av varuutbytet med andra&lt;br&gt;länder. Riksbanken håller en reserv av utländska valutor och guld i&lt;br&gt;valutapolitiskt syfte. Reserven är alltså inte avsedd för importfinansiering.&lt;br&gt;I funktionen Bank- och betalningsväsende kan betalningstrafiken med&lt;br&gt;utlandet räknas in. Denna betalningstrafik är väsentlig för funktionen&lt;br&gt;Utrikeshandel. Härmed sammanhänger frågor om valutareglering som&lt;br&gt;faller under Riksbankens ansvarsområde. Denna verksamhet skall därför&lt;br&gt;fortsättningsvis inte ingå i funktionen Bank- och betalningsväsende utan&lt;br&gt;kvarstå i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kommer efter den föreslagna överflyttningen att ha&lt;br&gt;beredskapsansvaret för - utöver funktionen Enskild försäkring m.m. - de&lt;br&gt;återstående delarna av funktionen Bank- och betalningsväsende, dvs.&lt;br&gt;ansvaret för det egentliga bank- och betalningsväsendet samt betalnings-&lt;br&gt;förmedlingen. Funktionerna, som då kommer att motsvara inspektionens&lt;br&gt;tillsynsområde, skall slås samman till en funktion. I den nya funktionen&lt;br&gt;kommer Finansinspektionen att, jämte de försäkringsfrågor som redan&lt;br&gt;hör till inspektionens ansvar, svara för den planering som syftar till att&lt;br&gt;betalningar blir möjliga utan användande av kontanta medel. I funktionen&lt;br&gt;ingår även sådan planering som syftar till att bankerna under kriser och&lt;br&gt;i krig skall kunna ta emot inlåning, bevilja angelägna krediter, förvalta&lt;br&gt;beviljade krediter och upprätthålla värdepappershandel. Den nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslagna funktionen kommer i beredskapsförordningen att betecknas Prop. 1994/95:47&lt;br&gt;Finansiella tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall vid beredskapsplaneringen för finansiella&lt;br&gt;tjänster sträva efter översiktlighet. Detaljplaneringen skall ske hos de&lt;br&gt;enskilda instituten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Riksbankslagens bestämmelser om sedlar och mynt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rubriken till de bestämmelser i riksbanksla-&lt;br&gt;gen som avser sedlar och mynt ändras från Betalningsväsendet till&lt;br&gt;Sedlar och mynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser som rör Riksbankens&lt;br&gt;ansvar för landets försörjning med sedlar och mynt återfinns i 5-8 §§&lt;br&gt;riksbankslagen. Rubriken till dessa bestämmelser är Betalningsväsendet.&lt;br&gt;Rubriken är till följd av tidigare lämnade förslag inadekvat och miss-&lt;br&gt;visande. Rubriken skall därför ändras till Sedlar och mynt. Denna rubrik&lt;br&gt;beskriver bättre vad reglerna avser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Riksbankens uppgifter inom andra funktioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksbanken skall samverka med Finansin-&lt;br&gt;spektionen vid beredskapsplaneringen för funktionen Finansiella&lt;br&gt;tjänster. Riksbanken skall samverka med Kommerskollegium vid&lt;br&gt;beredskapsplaneringen för funktionen Utrikeshandel. Skyldigheten&lt;br&gt;att samverka med myndigheterna skall framgå av riksbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium anser att det är av värde att,&lt;br&gt;som utredningen föreslår, det skrivs in i riksbankslagen att Riksbanken&lt;br&gt;skall samråda med Kommerskollegium. Det är främst genom sitt ansvar&lt;br&gt;för valutaregleringen som Riksbanken har en viktig roll inom utrikeshan-&lt;br&gt;delsfunktionen men också genom sin planering för att betalningar till och&lt;br&gt;från utlandet överhuvud tekniskt skall kunna utföras. Utredningen nämner&lt;br&gt;inte uttryckligen att planeringsansvaret för dessa frågor skall ligga kvar&lt;br&gt;på Riksbanken, utan talar om beredskapen i mera allmänna termer. Det&lt;br&gt;är emellertid önskvärt att det av riksbankslagen klart framgår innehållet&lt;br&gt;i Riksbankens uppgifter inom funktionen Utrikeshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Efter överflyttningen av funktionsan-&lt;br&gt;svaret för Bank- och betalningsväsendet har Riksbanken kvar uppgifter&lt;br&gt;inom funktionerna De finansiella tjänsterna och Utrikeshandel. Riks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken skall samverka med de funktionsansvariga myndigheterna. Denna Prop. 1994/95:47&lt;br&gt;samverkansskyldighet måste framgå av riksbankslagen. Den kommer&lt;br&gt;även att framgå av beredskapsförordningen och av respektive funktions-&lt;br&gt;ansvarig myndighets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har i sitt remissvar angett att det är önskvärt att det&lt;br&gt;av riksbankslagen klart framgår innehållet i Riksbankens uppgifter inom&lt;br&gt;funktionen Utrikeshandel. En precisering av Riksbankens beredskapsan-&lt;br&gt;svar är för närvarande föremål för överväganden i utredningens fortsatta&lt;br&gt;arbete. Regeringen vill därför avvakta resultatet av dessa innan någon&lt;br&gt;precisering av Riksbankens uppgifter inom funktionen Utrikeshandel&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att planeringsarbetet bör kunna utföras av en&lt;br&gt;befattningshavare även sedan beredskapsansvaret har utvidgats till att&lt;br&gt;omfatta hela det finansiella området. I ett inlednings- och övergångsskede&lt;br&gt;kan befattningshavaren dock behöva förstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen uppger i sitt remissyttrande att ett utökat beredskap-&lt;br&gt;sansvar kommer att leda till ökade kostnader för myndigheten. Bl.a.&lt;br&gt;nämns ett ökat behov av att arrangera konferenser och funktionsövningar&lt;br&gt;samt att utge informationsmaterial inom beredskapsområdet. Finansin-&lt;br&gt;spektionen kan dock i dagsläget inte precisera kostnaderna för detta med&lt;br&gt;någon större säkerhet. Finansinspektionen anser dock att kompensation&lt;br&gt;för ökade kostnader måste erhållas genom en höjning av inspektionens&lt;br&gt;ramanslag för att inspektionen skall kunna åta sig ett ökat ansvar enligt&lt;br&gt;förslaget. I Finansinspektionens nya organisation per den 1 april 1994 har&lt;br&gt;en tjänst motsvarande en årsarbetskraft avsatts för arbete med beredskaps-&lt;br&gt;frågor. Denne befattningshavare skall ansvara för den nya funktionen.&lt;br&gt;Inspektionen ser betydande svårigheter att med nuvarande medelsram&lt;br&gt;avdela ytterligare resurser för arbete med beredskapsfrågor. Försäkrings-&lt;br&gt;förbundet anser att det inte framgår av utredningen vilka överväganden&lt;br&gt;som gjorts när det sägs att planeringsarbetet borde kunna utföras av en&lt;br&gt;befattningshavare även sedan beredskapsansvaret utvidgats till att omfatta&lt;br&gt;hela det finansiella området. TCO och SACO uppger att ett antal viktiga&lt;br&gt;uppgifter enligt beredskapsförordningen inte har utförts av Riksbanken&lt;br&gt;själv utan delegerats till Svenska Bankföreningen. Hittills har funktion-&lt;br&gt;sansvaret kunnat skötas av en heltidsanställd handläggare på Finansin-&lt;br&gt;spektionen och en på Riksbanken. Det är inte rimligt att den samman-&lt;br&gt;slagna funktionen i framtiden skall handhas av en befattningshavare. Om&lt;br&gt;ansvarsområdet dessutom skall utvidgas till att omfatta hela det finansiella&lt;br&gt;området torde personalförstärkning vara nödvändig om åliggandena i&lt;br&gt;beredskapsförordningen skall kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Finansinspektionens beredskaps-&lt;br&gt;planering när det gäller det enskilda försäkringsområdet utförs för&lt;br&gt;närvarande av en särskild befattningshavare. Ett par befattningshavare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos Riksbanken har ägnat en del av sin arbetstid åt beredskapsplaneringen Prop. 1994/95:47&lt;br&gt;inom funktionen Bank- och betalningsväsendet. En överflyttning av&lt;br&gt;beredskapsansvaret för bank- och betalningsväsendet kan därför komma&lt;br&gt;att, åtminstone inledningsvis, innebära visst merarbete och ökade&lt;br&gt;kostnader för Finansinspektionen, både i form av personalresurser och för&lt;br&gt;anordnande av kurser, konferenser m.m. Å andra sidan bör inspektionen&lt;br&gt;ha möjlighet att samordna den redan befintliga funktionen Enskild&lt;br&gt;försäkring m.m. med den nya funktionen. Det bör därvid beaktas att&lt;br&gt;uppläggningen av beredskapsplaneringen torde vara likartad och att&lt;br&gt;erfarenheterna från arbetet med funktionen Enskild försäkring m.m.&lt;br&gt;borde kunna tas till vara i arbetet med den sammanslagna funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får därför vid fastställandet av inspektionens ramanslag övervägas&lt;br&gt;om inspektionen skall, under en övergångstid på ett år, tilldelas medel för&lt;br&gt;en halv årsarbetskraft och för att finansiera de övriga kostnaderna i&lt;br&gt;samband med den föreslagna överflyttningen av beredskapsansvaret. Det&lt;br&gt;är svårt att i dag uppskatta hur mycket resurser som kommer att krävas&lt;br&gt;när den föreslagna överflyttningen är helt genomförd. Under övergångs-&lt;br&gt;tiden bör det utvärderas vilka resurskrav som kommer att finnas på sikt.&lt;br&gt;Efter denna utvärderingsperiod bör i samband med fastställandet av&lt;br&gt;inspektionens ramanslag slutlig ställning kunna tas i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;delbetänkandet (SOU 1993:116) &amp;quot;Riksbankens och&lt;br&gt;Finansinspektionens beredskapsansvar&amp;quot; av&lt;br&gt;Utredningen om översyn av lagstiftningen för det&lt;br&gt;finansiella området under krigsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av fullmäktige för&lt;br&gt;Sveriges Riksbank, Kommerskollegium, Försvarsmaktens Organisations-&lt;br&gt;myndighet (FMO), Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Postverket,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Länsstyrelsen i Stockholms län, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Cent-&lt;br&gt;ralorganisation SACO, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Värdepapperscentralen VPC AB, Finansbolagens för-&lt;br&gt;ening, Svenska fondhandlareföreningen och OM Stockholm AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken Sverige AB har inte kommit in med något yttrande. Stock-&lt;br&gt;holms Fondbörs AB, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Konungari-&lt;br&gt;ket Sveriges Stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan) har avstått från&lt;br&gt;att avge remissyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Överflyttning av ansvaret för funktionen Bank- och&lt;br&gt;betalningsväsende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet föreslås att beredskapsplaneringen för bank- och betal-&lt;br&gt;ningsväsendet flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen. Riksbanken&lt;br&gt;kommer därefter att ha kvar beredskapsansvaret för den verksamhet&lt;br&gt;banken har i fredstid, medan beredskapsansvaret för det finansiella om-&lt;br&gt;rådet i övrigt kommer att falla på Finansinspektionen. Inspektionen bör&lt;br&gt;inom funktionen samverka med Riksbanken, Postverket och ÖCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB har uppgett att myndigheten ansvarar för samordningen av bered-&lt;br&gt;skapsförberedelsema vid de civila myndigheter som skall fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet under höjd beredskap. Betalningsförmedling är en sådan&lt;br&gt;verksamhet. Den är av sådan vikt att mycket omfattande beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser måste vidtas i fred. Enligt Riksbanken har beredskaps-&lt;br&gt;planläggningen inte prioriterats de senaste åren eftersom man avvaktat&lt;br&gt;förändringar av lagstiftningen på området. ÖCB anser att det är ytterst&lt;br&gt;viktigt att Finansinspektionen efter övertagandet av ansvaret för betal-&lt;br&gt;ningsförmedlingen snarast ser över beredskapsläget vid bankväsendet,&lt;br&gt;Postgirot och Posten. Av bl.a. Riksskatteverkets utredning Beskattnings-&lt;br&gt;väsendets utformning under kriser och krig (RSV Rapport 1993:4)&lt;br&gt;framgår hur samhällsekonomin påverkas av brister i betalnings-&lt;br&gt;förmedlingen. Både den enskilde och samhället är utomordentligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beroende av att betalningssätt och betalningsströmmar fungerar under kris&lt;br&gt;och i krig. Översynen bör i synnerhet beakta det datorberoende som hela&lt;br&gt;betalningsväsendet har i dag. ÖCB har slutligen noterat att utredningens&lt;br&gt;beskrivningar när det gäller beredskapsområdet inte är helt korrekta på&lt;br&gt;några punkter, men att detta inte påverkar utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att den nuvarande ansvarsfördelningen på&lt;br&gt;bank- och betalningsväsendets område, enligt vilken Riksbanken har&lt;br&gt;ansvaret för beredskapsplaneringen medan Finansinspektionen har till-&lt;br&gt;synsansvaret, inte är en rationell ordning. Visserligen har några direkta&lt;br&gt;olägenheter med det dubbla ansvaret hittills inte uppstått, men det finns&lt;br&gt;givetvis risk för att de två myndigheterna exempelvis i en kris- eller&lt;br&gt;krigssituation fattar sinsemellan oförenliga beslut. Som framhålles i&lt;br&gt;betänkandet tas med den nuvarande ordningen ej heller myndigheternas&lt;br&gt;kompetens och resurser till vara på ett effektivt sätt. Att ansvaret för&lt;br&gt;beredskapsplanering och tillsynsansvar för institut underställda Finans-&lt;br&gt;inspektionen hör samman på ett naturligt sätt visar erfarenheterna från&lt;br&gt;försäkringsområdet där inspektionen haft detta dubbla ansvar sedan lång&lt;br&gt;tid tillbaka. De kontakter med berörda institut och deras ledningar som&lt;br&gt;den löpande tillsynsverksamheten förutsätter kan på ett smidigt sätt&lt;br&gt;användas för behandling av beredskapsfrågor. Genom att anförtro Finans-&lt;br&gt;inspektionen beredskapsplaneringsansvaret också på bank- och betalnings-&lt;br&gt;väsendets område uppnås den uppenbara fördelen att inspektionen får det&lt;br&gt;fullständiga beredskapsansvaret inom hela sitt tillsynsområde. Av bl.a.&lt;br&gt;dessa skäl ställer sig Finansinspektionen bakom förslaget att överföra&lt;br&gt;ansvaret för beredskapsplaneringen för bank- och betalningsväsendet från&lt;br&gt;Riksbanken till Finansinspektionen. Härigenom kommer Riksbanken att&lt;br&gt;ha kvar beredskapsansvaret för sin egen verksamhet, medan beredskaps-&lt;br&gt;ansvaret för det finansiella området i övrigt kommer att falla på Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen. Finansinspektionen delar uppfattningen att bered-&lt;br&gt;skapsplaneringen inom det finansiella området bör bygga på ett samarbete&lt;br&gt;mellan Finansinspektionen och Riksbanken. Det är naturligtvis också&lt;br&gt;angeläget med samråd i planeringsfrågor med ÖCB och Post- och Tele-&lt;br&gt;styrelsen. De närmare formerna för samarbetet eller samrådet får&lt;br&gt;anpassas efter de krav som planeringsverksamheten kan komma att ställa&lt;br&gt;i framtiden. Samrådsförfarandet mellan myndigheterna bör därför inte&lt;br&gt;formaliseras i detta sammanhang. Ej heller finns det anledning att i detta&lt;br&gt;sammanhang lägga fast några detaljerade riktlinjer i fråga om beredskaps-&lt;br&gt;planläggningens närmare uppläggning utan det bör ankomma på inspek-&lt;br&gt;tionen att i samråd med berörda myndigheter besluta om upplägget av&lt;br&gt;planeringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening vitsordar den av utredningen anförda&lt;br&gt;principiella ståndpunkten att den myndighet som har ansvar för viss&lt;br&gt;verksamhet i fred är bäst lämpad att behålla detta ansvar också vid kriser&lt;br&gt;och i krig för det fall verksamheten då skall upprätthållas. En sådan&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan Riksbanken och Finansinspektionen avseende&lt;br&gt;beredskapsplaneringen på det finansiella området torde också vara den&lt;br&gt;mest kostnadseffektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Fördelningen av ansvaret mellan Riksbanken och&lt;br&gt;F inansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Riksbanken har kvar beredskapsansvaret för sin&lt;br&gt;egen verksamhet, medan Finansinspektionen har beredskapsansvaret för&lt;br&gt;bank- och betalningsväsendet i övrigt. Finansinspektionen kommer efter&lt;br&gt;överflyttningen av beredskapsansvaret för bank- och betalningsväsendet&lt;br&gt;att ha ansvaret för hela sitt tillsynsområde. Funktionerna Bank- och betal-&lt;br&gt;ningsväsende och Enskild Försäkring m.m. bör därför slås samman till&lt;br&gt;funktionen Det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av remissinstanserna är positiva till förslaget. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket anser att utredarens förslag bättre tydliggör respektive myndighets&lt;br&gt;ansvarsområde. Frågan är dock mer komplex än vad betänkandet ger in-&lt;br&gt;tryck av. Verket vill bl.a. peka på Riksbankens ansvar för att övervaka&lt;br&gt;betalningssystemets stabilitet enligt 22 § riksbankslagen där Riksbanken&lt;br&gt;ges rätt att infordra uppgifter från de institut som står under Finansin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn. Verket anser således att tillämpningen inte är helt&lt;br&gt;invändningsfri och borde bli föremål för precisering i det fortsatta utred-&lt;br&gt;ningsarbetet. Genom att flytta över beredskapsansvaret för bank- och&lt;br&gt;betalningsväsendet till en statlig myndighet under regeringen ökar&lt;br&gt;regeringens möjlighet att styra det finansiella området även under&lt;br&gt;krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att beteckningen Det finansiella området&lt;br&gt;antyder ett mycket vidare funktionsansvar än de nuvarande funktionerna&lt;br&gt;Bank- och betalningsväsende och Enskild Försäkring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB har som exempel angett att Betalnings- och försäkringsväsendet&lt;br&gt;vore en bättre beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser att en precisering behöver göras beträffande&lt;br&gt;omfattningen av Det finansiella området så att begreppet klargörs mer än&lt;br&gt;den allmänt hållna formuleringen i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och SACO har uppgett att begreppet Det finansiella området även&lt;br&gt;innefattar t.ex. fondbörsen, börsmäklarna, mellanhandsinstituten och op-&lt;br&gt;tionsmarknaden, vilka hittills stått utanför både Finansinspektionens och&lt;br&gt;Riksbankens ansvarsområden. Av utredningen framgår inte om man verk-&lt;br&gt;ligen tänkt sig en utvidgning av området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Uppläggningen av beredskapsplaneringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsplaneringen inom Finansinspektionen bör enligt utredningen&lt;br&gt;läggas på en särskild befattningshavare. Inspektionen bör vid&lt;br&gt;beredskapsplaneringen för det finansiella området sträva efter&lt;br&gt;översiktlighet. Detaljplaneringen bör ske hos de enskilda instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har instämt i förslaget. Flera instanser har&lt;br&gt;särskilt framhållit vikten av att Finansinspektionen i sitt arbete strävar&lt;br&gt;efter översiktlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet uppger att det inte framgår av utredningen vilka Prop. 1994/95:47&lt;br&gt;överväganden som gjorts när det hävdas att planeringsarbetet borde kunna Bilaga 1&lt;br&gt;utföras av en befattningshavare även sedan beredskapsansvaret utvidgats&lt;br&gt;till att omfatta hela det finansiella området. Förbundet anser det viktigt&lt;br&gt;att Finansinspektionen tilldelas tillräckliga resurser för det föreslagna&lt;br&gt;utökade arbetet inom ramen för den nya funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och SACO har uppgett att beredskapsförordningen (SFS 1993:242)&lt;br&gt;ålägger funktionsansvarig myndighet ett antal viktiga uppgifter, som inte&lt;br&gt;vad gäller bank- och betalningsväsendet, torde ha uppfyllts av Riksbanken&lt;br&gt;själv utan delegerats till Svenska Bankföreningen. Finansinspektionen,&lt;br&gt;som är ett regeringens verk till skillnad från Riksbanken, har att tillfullo&lt;br&gt;uppfylla sina åligganden enligt beredskapsförordningen. Hittills har funk-&lt;br&gt;tionsansvaret hjälpligt kunnat skötas av en heltidsanställd handläggare på&lt;br&gt;Finansinspektionen och en på Riksbanken. Det är orimligt att den&lt;br&gt;sammanslagna funktionen i framtiden skall handhas av en befattnings-&lt;br&gt;havare, som utredningen förordnar. Om ansvarsområdet dessutom skall&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta hela det finansiella området torde personalför-&lt;br&gt;stärkning vara ofrånkomlig om åliggandena i beredskapsförordningen&lt;br&gt;skall kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har uppgett att utredningen gått förbi de&lt;br&gt;problem som diskuteras i LEMO-utredningens delbetänkande om ansvars-&lt;br&gt;och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret (SOU 1993:95),&lt;br&gt;nämligen möjlighet till ledning över hela landet när det gäller funktionen,&lt;br&gt;samverkan på högre regional nivå samt inte minst möjligheten att bedöma&lt;br&gt;behovet av funktionen Betalningsväsendet. En av nackdelarna med en&lt;br&gt;överföring av funktionsansvaret är ju att Finansinspektionen saknar en&lt;br&gt;regional organisation. LEMO konstaterar också att fokuseringen på det&lt;br&gt;strategiska överfallet (1992 års försvarsbeslut) innebär att ledningen bör&lt;br&gt;utövas starkt decentraliserat. Med ledning förstås i detta sammanhang&lt;br&gt;sådana verksamheter som samordning, prioritering och information.&lt;br&gt;Möjligheten för Finansinspektionen att i krig inhämta information från ci-&lt;br&gt;vilbefälhavare är heller inte belyst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet föreslås att finansiering av Finansinspektionens&lt;br&gt;beredskapsplanering bör ske på samma sätt som den ordinarie&lt;br&gt;tillsynsverksamheten, dvs. genom de s.k. tillsynsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har varit positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att den finansieringsmodell för Finans-&lt;br&gt;inspektionens beredskapsplanering som föreslås med s.k. tillsynsbidrag&lt;br&gt;kan tillämpas. Verket beklagar dock att det i betänkandet inte preciseras&lt;br&gt;vilka institut som omfattas av beredskapsplanläggningen. Denna krets&lt;br&gt;torde inte enbart omfatta de institut som i dag utgör Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsynsobjekt. Verket förutsätter att detta klarläggs under den fortsatta&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har dock varit kritiska till förslaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening uppger att oaktat att ansvarsfördelningen Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan Riksbanken och Finansinspektionen framstår som ändamålsenlig,&lt;br&gt;så skulle den vid ett genomförande medföra ett utökat ansvar för Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Med utökat ansvar för planering av vad verksamhet det än&lt;br&gt;må vara följer vanligen ökad resursåtgång. Föreningen kan inte se att&lt;br&gt;utredningen på ett tillfredsställande sätt belyst förslagets kostnadsmässiga&lt;br&gt;effekter för Finansinspektionens budget, vilken på tillgångssidan består&lt;br&gt;av avgifter erlagda av de finansiella instituten. Utredningens konstater-&lt;br&gt;ande att det åligger de finansiella instituten att upprätthålla kris- och&lt;br&gt;krigsberedskap må i och för sig vara riktigt. Detta kan enligt föreningens&lt;br&gt;förmenande emellertid inte tas till intäkt för att instituten även skall&lt;br&gt;finansiera sådan beredskapsplanering som är av övergripande karaktär&lt;br&gt;och för samtliga institut på marknaden omfattande. Enligt föreningens&lt;br&gt;uppfattning är de intressen och behov som de finansiella institutens&lt;br&gt;verksamhet har att uppfylla av sådan allmän samhällelig dignitet att&lt;br&gt;finansieringen inte bör ankomma på de enskilda instituten genom av-&lt;br&gt;gifter. Med hänsyn härtill och då förslaget sannolikt skulle medföra att&lt;br&gt;Finansinspektionens resurser skulle tas i anspråk för verksamhet som&lt;br&gt;tidigare finansierats över statsbudgeten förordar Finansbolagens Förening&lt;br&gt;att den verksamhet som anknyter till inspektionens framtida beredskaps-&lt;br&gt;planering skall finansieras med skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen vill i detta sammanhang hänvisa till&lt;br&gt;sin tidigare flera gånger framförda ståndpunkt att kostnaderna för&lt;br&gt;Finansinspektionens allmänna tillsynsverksamhet skall betalas över stats-&lt;br&gt;budgeten och inte genom allmänna avgifter från de berörda företagen.&lt;br&gt;Detta bör även gälla de nu aktuella kostnaderna för beredskaps-&lt;br&gt;planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM Stockholm har i sitt yttrande anslutit sig till Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningens ståndpunkt att kostnader för Finansinspektionens&lt;br&gt;allmänna tillsynsverksamhet skall bestridas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har å sin sida uppgett att det utökade&lt;br&gt;beredskapsansvaret kommer att leda till ökade kostnader inom flera&lt;br&gt;områden. Här kan bl.a. nämnas ökat behov av att arrangera konferenser,&lt;br&gt;funktionsövningar och att utge informationsmaterial inom beredskaps-&lt;br&gt;området. I dagsläget kan kostnaderna inte preciseras med någon större&lt;br&gt;säkerhet. Finansinspektionen anser dock att kompensation för ökade&lt;br&gt;kostnader måste erhållas genom en höjning av inspektionens ramanslag&lt;br&gt;för att inspektionen skall kunna ta på sig ett ökat ansvar enligt förslaget.&lt;br&gt;I Finansinspektionens nya organisation per den 1 april 1994 har en tjänst&lt;br&gt;disponerats för arbete med beredskapsfrågor. Denne befattningshavare&lt;br&gt;skall ansvara för den nya funktionen Det finansiella området.&lt;br&gt;Inspektionen ser betydande svårigheter att med nuvarande medelsram&lt;br&gt;avdela ytterligare resurser för arbete med beredskapsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Riksbankens uppgifter inom andra funktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet uppges att Finansinspektionen bör vara skyldig att&lt;br&gt;samverka med Riksbanken vid beredskapsplaneringen för funktionen Det&lt;br&gt;finansiella området. Samverkansskyldigheten bör framgå av beredskaps-&lt;br&gt;förordningen, riksbankslagen och inspektionens instruktion. Kommers-&lt;br&gt;kollegium bör vara skyldigt att samverka med Riksbanken vid bered-&lt;br&gt;skapsplaneringen för funktionen Utrikeshandel. Samverkansskyldigheten&lt;br&gt;bör framgå av beredskapsförordningen, riksbankslagen och kollegiets&lt;br&gt;instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium anser att Riksbankens uppgifter i funktionen utrikes-&lt;br&gt;handel bör preciseras samt att kollegiets instruktion inte bör ändras.&lt;br&gt;Kommerskollegium är ansvarig myndighet för funktionen utrikeshandel.&lt;br&gt;I funktionsansvaret ingår att i planläggningen söka samverka med&lt;br&gt;samtliga aktörer inom området utrikeshandel. Finansinspektionens verk-&lt;br&gt;samhet har hittills haft ringa beröringspunkter med utrikeshandelsområdet&lt;br&gt;och utredningsförslaget innebär att den verksamhet inom funktionen&lt;br&gt;Bank- och betalningsväsende som rör utrikeshandel ligger kvar på&lt;br&gt;Riksbanken. Remissvaret innefattar därför endast Riksbanken. Kommers-&lt;br&gt;kollegium och Riksbanken har i samråd verkat i funktionssammanhang&lt;br&gt;ända sedan funktionsbegreppet infördes 1986 och i andra sammanhang&lt;br&gt;dessförinnan. Det är emellertid av värde att, som utredningen föreslår,&lt;br&gt;det skrivs in i riksbankslagen att Riksbanken skall samråda med Kom-&lt;br&gt;merskollegium. Det är främst genom sitt ansvar för en valutareglering&lt;br&gt;och därigenom ansvaret för att utlandsbetalningama styrs genom valuta-&lt;br&gt;bank som Riksbanken har en viktig roll inom utrikeshandelsfunktionen&lt;br&gt;men också genom sin planering för att betalningar till och från utlandet&lt;br&gt;överhuvud tekniskt skall kunna utföras. Utredningen nämner inte explicit&lt;br&gt;att planeringsansvaret för dessa frågor skall ligga kvar på Riksbanken,&lt;br&gt;utan talar om beredskapen i mera allmänna termer. Det är emellertid&lt;br&gt;önskvärt att det av Riksbankslagen klart framgår innehållet i Riksbankens&lt;br&gt;uppgifter inom funktionen utrikeshandel. Kollegiet anser även att det är&lt;br&gt;angeläget att det som förslås i utredningen, anges att Riksbanken har&lt;br&gt;uppgifter i funktionen och att Riksbanken är beredskapsmyndighet.&lt;br&gt;Däremot finner Kommerskollegium att det förefaller onödigt att samrådet&lt;br&gt;med Riksbanken ges en särställning och nämns i instruktionen eftersom&lt;br&gt;detta redan klargörs i denna genom en hänvisning till Beredskapsför-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1994/95:47&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:47 om Riksbankens och Finans-&lt;br&gt;inspektionens beredskapsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47063, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 15:14:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0347</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 15:14:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0347</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__47.pdf</filnamn>
<filstorlek>700078</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3B4C3B37-F8CE-4728-80B7-D8F24118D09A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:FiU3</uppgift>
<ref_dok_id>GI01FiU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>