<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288018</hangar_id>
 <dok_id>GI0342</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0342/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0342</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0342</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:42&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0342/prop_199495__42-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till regeländringar inom föräldraförsäk-&lt;br&gt;ringens och sjukförsäkringens område, bl.a. förslag om tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning för gränsarbetare och bestämmelser om att de samordningsregler&lt;br&gt;som nu gäller för föräldrapenningförmåner, rehabiliteringspenning och&lt;br&gt;smittbärarpenning skall utsträckas till att gälla samordning även med&lt;br&gt;vissa utländska förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På föräldraförsäkringens område läggs också fram ett förslag om be-&lt;br&gt;gränsning av rätt till föräldrapenning under s.k. arbetsfri tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon begränsning av rätten för en arbetstagare att uppbära sjuklön&lt;br&gt;vid vistelse utomlands föreslås för närvarande inte i lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av riksdagens beslut att som vilande anta regeringens propo-&lt;br&gt;sition om bl.a. valperiodens längd och Riksdagsutredningens förslag att&lt;br&gt;lägga om det statliga budgetåret föreslås vissa konsekvensändringar för&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassornas styrelser och socialförsäkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid&lt;br&gt;vissa avtalsförhandlingar m.m. (ställföreträdarlagen) skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1994 föreslås att reglerna om bl.a. anställnings-&lt;br&gt;och arbetsvillkor för arbetstagare hos de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;förs in i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till riksdagsbeslut .......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:605)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.....6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning till smittbärare .....................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:297) om upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hävande av lagen (1965:576) om ställföreträdare för&lt;br&gt;kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m............8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Föräldraförsäkringen.............................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Gällande regler inklusive beslutade ändringar från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995 ............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Tillfällig föräldrapenning for gränsarbetare........... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Samordning mellan föräldrapenningförmåner och vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner enligt utländsk lagstiftning ............... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Föräldrapenning under arbetsfri tid ................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukförsäkring.................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Sjukpenning och sjuklön under utlandsvistelse ........ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Rehabiliteringspenning och smittbärarpenning.........20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Försäkringskassorna..............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Förändringar med anledning av övergången till kalender-&lt;br&gt;årsbudget och förlängning av vissa mandatperioder......21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 De allmänna försäkringskassorna och den staliga arbets-&lt;br&gt;givarfunktionen ..............................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Kostnader och administration........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Författningskommentar............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&amp;nbsp;20&amp;nbsp;oktober 1994 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:605)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:225)&lt;br&gt;om ersättning till smittbärare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:297)&lt;br&gt;om upphävande av lagen (1965:576) om ställföreträdare för kom-&lt;br&gt;mun vid vissa avtalsförhandlingar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 1 §, 18 kap. 8 och 13 §§ samt 22 kap. 15 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 7 a § och&lt;br&gt;18 kap. 13 a-c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa har&lt;br&gt;rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (föräldrapenningför-&lt;br&gt;måner) enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges för vård av barn endast om barnet är&lt;br&gt;bosatt här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande&lt;br&gt;adoptivföräldrarna är bosatta i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna att till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning, med und-&lt;br&gt;antag för förmån enligt 10 § fjär-&lt;br&gt;de stycket, får utges även till en&lt;br&gt;förälder som är bosatt i Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge för vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av barn bosatt i något av dessa&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning med belopp&lt;br&gt;motsvarande förälderns sjukpen-&lt;br&gt;ning utges för tid som normalt är&lt;br&gt;arbetsfri för föräldern endast om&lt;br&gt;han eller hon i direkt anslutning&lt;br&gt;till den arbetsfria tiden uppbär&lt;br&gt;motsvarande eller högre föräldra-&lt;br&gt;penning. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;för perioder av arbetsfri tid om&lt;br&gt;högst fyra dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;br&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöter utses, om inte&lt;br&gt;regeringen föreskriver annat, för&lt;br&gt;en tid av tre år, räknat från och&lt;br&gt;med den 1 juli året efter det år då&lt;br&gt;val i hela riket till landsting och&lt;br&gt;kommunfullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöter utses, om inte&lt;br&gt;regeringen föreskriver annat, för&lt;br&gt;en tid av fyra år, räknat från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det år&lt;br&gt;då val i hela riket till landsting&lt;br&gt;och kommunfullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot kan skiljas från uppdraget genom beslut av den&lt;br&gt;som utsett honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår&lt;br&gt;under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan&lt;br&gt;suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för åter-&lt;br&gt;stoden av tjänstgöringstiden. Om en annan ledamot avgår, utses en ny&lt;br&gt;ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktören och de andra tjänste-&lt;br&gt;män, beträffande vilka regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, tillsätts och ent-&lt;br&gt;ledigas av riksförsäkringsverket.&lt;br&gt;Övriga tjänstemän tillsätts och&lt;br&gt;entledigas av kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall vid&lt;br&gt;tillsättande och entledigande av&lt;br&gt;tjänstemän hos kassan inhämta&lt;br&gt;yttrande från kassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens anställnings-&lt;br&gt;och arbetsvillkor skall fastställas&lt;br&gt;under medverkan av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det får försäkrings-&lt;br&gt;kassan inrätta nya tjänster endast&lt;br&gt;efter medgivande av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktören och andra arbets-&lt;br&gt;tagare, beträffande vilka regering-&lt;br&gt;en föreskriver det, anställs och&lt;br&gt;entledigas av Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket. Övriga arbetstagare anställs&lt;br&gt;och entledigas av kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall vid&lt;br&gt;anställning och entledigande av&lt;br&gt;arbetstagare hos kassan inhämta&lt;br&gt;yttrande från kassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket skall gemen-&lt;br&gt;samt med de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna ingå och säga upp&lt;br&gt;kollektivavtal angående anställ-&lt;br&gt;nings- eller arbetsvillkor rörande&lt;br&gt;arbetstagare hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lockout eller andra&lt;br&gt;stridsåtgärder vid konflikt rörande&lt;br&gt;kollektivavtal som avses i 13 a §&lt;br&gt;fattas av Arbetsgivarverket efter&lt;br&gt;samråd med de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samråd med de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassornaföreträder Ar-&lt;br&gt;betsgivarverket kassorna i tvister&lt;br&gt;om kollektivavtal som avses i&lt;br&gt;13 a § eller om påföljd för otill-&lt;br&gt;låten stridsåtgärd vid konflikt om&lt;br&gt;sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkrade&lt;br&gt;för samma tid får som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning,&lt;br&gt;dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är&lt;br&gt;avsedd att täcka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd&lt;br&gt;eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349), dock inte till&lt;br&gt;den del ersättningen är återbetalningspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första styc-&lt;br&gt;ket gäller även beträffande mot-&lt;br&gt;svarande förmån som utges till&lt;br&gt;den försäkrade på grundval av ut-&lt;br&gt;ländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 18 kap. 8 § den 1 juli 1995, och&lt;br&gt;i övrigt den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För den som enligt 18 kap. 8 § utsetts för tid från och med den 1&lt;br&gt;juli 1995 skall uppdraget avse en tid om tre år och sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:745.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 17 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i dess lydelse enligt lagen (1994:605) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges inte i den mån föräldern för samma&lt;br&gt;dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring eller uppbär motsvarande ersättning enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall eller&lt;br&gt;uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön. Utan hinder härav utges dock föräldrapenningförmånen om den&lt;br&gt;avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges inte för dag då föräldern är semester-&lt;br&gt;ledig enligt semesterlagen (1977:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första styc-&lt;br&gt;ket gäller även i fall då föräldern&lt;br&gt;uppbär motsvarande förmån på&lt;br&gt;grundval av utländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den ut-&lt;br&gt;sträckning förmånerna utges för samma tid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre lagstift-&lt;br&gt;ning samt rehabiliteringspenning enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning&lt;br&gt;och ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvarande äldre författning som smittbäraren&lt;br&gt;får på grund av att han är smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning enligt utländsk lag-&lt;br&gt;stiftning om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;som smittbäraren får på grund av&lt;br&gt;att han är smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första styc-&lt;br&gt;ket gäller även beträffande mot-&lt;br&gt;svarande förmån som utges till&lt;br&gt;smittbäraren på grundval av ut-&lt;br&gt;ländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1991:1052.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:297) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa&lt;br&gt;avtalsförhandlingar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelsen till lagen (1994:297)&lt;br&gt;om upphävande av lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid&lt;br&gt;vissa avtalsförhandlingar m.m. skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor på socialför-&lt;br&gt;säkringens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1994. Genom avtalet har Sverige förbundit sig att&lt;br&gt;införliva ett stort antal rättsakter inom Europeiska Gemenskaperna (EG)&lt;br&gt;i den svenska rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Socialdepartementets område är det i huvudsak förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när an-&lt;br&gt;ställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-&lt;br&gt;menskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 som omfattas av bestämmelserna i EES-&lt;br&gt;avtalet. Reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 har tillkommit för att&lt;br&gt;garantera att de personer som utnyttjar rätten till fri rörlighet inom&lt;br&gt;gemenskapen inte skall förlora sitt sociala skydd vid en flyttning till ett&lt;br&gt;annat land. Förordningen gäller i huvudsak personer som är eller har&lt;br&gt;varit förvärvsarbetande - anställda eller egenföretagare - och deras&lt;br&gt;familjemedlemmar under förutsättning att dessa är försäkrade och&lt;br&gt;medborgare i ett medlemsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 har införlivats i den svenska rättsord-&lt;br&gt;ningen genom lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet (EES), kallad samordningslagen. Tillämpningsförordningen (EEG)&lt;br&gt;nr 574/72 har förts in i den svenska rättsordningen genom förordningen&lt;br&gt;(1992:1777) om tillämpningen av lagen (1992:1776) om samordning av&lt;br&gt;systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES). Regeringen har i proposition&lt;br&gt;1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen föreslagit riks-&lt;br&gt;dagen att godkänna fördraget om Sveriges anslutning till unionen,&lt;br&gt;slutakten till fördraget samt viss annan lagstiftning med anledning av ett&lt;br&gt;medlemskap. Den 13 november 1994 skall folkomröstning hållas i&lt;br&gt;Sverige ifråga om ett svenskt medlemskap i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige ansluts till EU kommer de båda förordningarna (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 och 574/72 att bli direkt gällande i Sverige utan några&lt;br&gt;mellankommande lagstiftningsåtgärder. Regeringen har därför föreslagit&lt;br&gt;riksdagen att samordningslagen skall upphävas (prop. 1994/95:37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringen och EG (S 1991:03) har i sitt slut-&lt;br&gt;betänkande Social trygghet och EES (SOU 1993:115) redovisat över-&lt;br&gt;väganden och förslag föranledda av de konsekvenser som EES-avtalet -&lt;br&gt;och i en förlängning ett medlemsskap i EU - för med sig i fråga om&lt;br&gt;andra socialförsäkringsförmåner än pensioner samt beträffande sjuk-&lt;br&gt;vårdsförmåner och bidrag till barnfamiljer. Utredningens förslag har&lt;br&gt;remissbehandlats under våren 1994. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;vad avser de delar som behandlas i denna proposition finns tillgänglig på&lt;br&gt;Socialdepartementet (dnr S94/4255/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition läggs fram vissa förslag till regeländringar inom&lt;br&gt;föräldraförsäkringens och sjukförsäkringens område som i huvudsak byg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger på förslagen i slutbetänkandet eller har tillkommit med anledning av&lt;br&gt;konsekvenserna av EES-avtalet (tillfällig föräldrapenning för gräns-&lt;br&gt;arbetare). Utredningens övriga förslag beträffande bl.a. vårdförmåner vid&lt;br&gt;sjukdom och moderskap samt bilstöd till handikappade, avser regeringen&lt;br&gt;att återkomma till i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På föräldraförsäkringens område läggs vidare fram ett förslag som av-&lt;br&gt;ser föräldrapenning under s.k. arbetsfri tid. 1 departementspromemorian&lt;br&gt;Vissa frågor rörande föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;(Ds 1994:12) lades bl.a. fram ett förslag med syfte att begränsa för-&lt;br&gt;äldrars uttag av föräldrapenning under tid som normalt är arbetsfri för&lt;br&gt;föräldern. Förslaget remissbehandlades. En sammanfattning av departe-&lt;br&gt;mentspromemorians lagförslag och remissammanställning återfinns i&lt;br&gt;bilagorna 1 - 3 i prop. 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. I&lt;br&gt;denna proposition föreslog förutvarande regering att en ny bestämmelse&lt;br&gt;skulle införas i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) med&lt;br&gt;innebörd att hel föräldrapenning skulle få utges för tid som normalt är&lt;br&gt;arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden uppbär motsvarande eller högre föräldrapenning. Vid riks-&lt;br&gt;dagens behandling anförde socialförsäkringsutskottet (bet. 1993/94:SfU 15)&lt;br&gt;att det framlagda förslaget kunde medföra vissa icke önskvärda effekter&lt;br&gt;och att regeringen borde återkomma med ett mer preciserat förslag till&lt;br&gt;lagstiftning. Utskottet hemställde att förslaget skulle avslås och att vad&lt;br&gt;utskottet anfört skulle ges regeringen till känna. Riksdagen biföll ut-&lt;br&gt;skottets hemställan (rskr. 1993/94:368). Regeringen återkommer nu med&lt;br&gt;ett mer preciserat förslag i denna del. Synpunkter på förslaget har under&lt;br&gt;hand inhämtats från Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av riksdagens beslut att som vilande anta Riksdagsutred-&lt;br&gt;ningens förslag (1993/94:TK2) om riktlinjer för den statliga budget-&lt;br&gt;processen och regeringens proposition 1993/94:115 om bl.a. förläng-&lt;br&gt;ningen av mandatperioden för riksdagsledamöter m.fl. föreslås vidare&lt;br&gt;vissa konsekvensändringar för de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ombildningen av arbetsgivarorganisationen för det&lt;br&gt;statliga området har riksdagen beslutat att lagen (1965:576) om ställ-&lt;br&gt;företrädare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. (ställföreträdar-&lt;br&gt;lagen) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994 (prop. 1993/94:77,&lt;br&gt;bet. 1993/94: KU: 19, rskr. 1993/94:264, SFS 1994:297). Vid upphävandet&lt;br&gt;infördes en övergångsbestämmelse som stadgar att ställföreträdarlagen&lt;br&gt;fortfarande gäller i fråga om fastställande av anställnings- eller avtals-&lt;br&gt;villkor för sådana arbetstagare som anges i 18 kap. 13 § tredje stycket&lt;br&gt;AFL. Övergångsbestämmelsen föreslås nu utgå samtidigt som bestäm-&lt;br&gt;melserna om anställningsvillkor m.m. förs in i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Föräldraförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gällande regler inklusive beslutade ändringar fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1995&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen, som regleras i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL), består av två huvudförmåner, föräldrapenning och&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning är avsedd att täcka föräldrars behov av ersättning för&lt;br&gt;det inkomstbortfall som uppkommer i samband med ett barns födelse&lt;br&gt;eller ett adoptivbarns ankomst. För föräldrar som saknar inkomster skall&lt;br&gt;föräldrapenningen ge en grundtrygghet. Tillfällig föräldrapenning utges&lt;br&gt;vid mer akut uppkomna situationer då en förälder behöver ta ledigt från&lt;br&gt;arbetet for att vårda barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till föräldrapenningförmåner har en förälder som är försäkrad&lt;br&gt;enligt AFL och inskriven hos allmän försäkringskassa. Försäkrad&lt;br&gt;enligt AFL är dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara&lt;br&gt;svenska medborgare är bosatta i Sverige. En försäkrad som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige skall ff.o.rn. 16 års ålder vara inskriven i svensk försäkrings-&lt;br&gt;kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges for vård av barn endast om barnet är&lt;br&gt;bosatt här i landet. Vid adoption av barn gäller att barnet anses bosatt i&lt;br&gt;Sverige om de blivande adoptivföräldrarna är det. I fråga om föräldra-&lt;br&gt;penning finns enligt AFL inte något krav på att vården sker i Sverige.&lt;br&gt;Om föräldern är inskriven i försäkringskassa och barnet är bosatt i Sveri-&lt;br&gt;ge, kan föräldrapenning utges även om föräldern och barnet vistas utom-&lt;br&gt;lands. Eftersom tillfällig föräldrapenning i huvudsak inte utges för tid då&lt;br&gt;föräldern vistas utomlands, gäller det beträffande den förmånen i princip&lt;br&gt;ett krav på att vården sker i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler utges för närvarande föräldrapenning under 360&lt;br&gt;dagar med belopp som motsvarar 90 % av förälderns sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomst delad med 365, dock lägst 64 kr per dag, den s.k. garantinivån&lt;br&gt;(prop. 1993/94:148, bet. 1993/94:SoU34, rskr. 1993/94:343). Regeringen&lt;br&gt;kommer inom kort att föreslå att vårdnadsbidraget skall slopas fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1995 och att de 90 s.k. garantidagama, dvs. de dagar som&lt;br&gt;ersätts enligt garantinivån, återinfors fr.o.m. samma tidpunkt. Därmed&lt;br&gt;kommer föräldrapenning med anledning av ett barns födelse att kunna&lt;br&gt;utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning&lt;br&gt;motsvarande garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom vissa föräldrapenningdagar som är förbehållna modem kan,&lt;br&gt;såvitt föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, dagarna i princip&lt;br&gt;delas mellan föräldrarna efter deras egna önskemål. Av det totala antalet&lt;br&gt;föräldrapenningdagar har vardera föräldern för närvarande rätt till 90&lt;br&gt;egna dagar. Dessa dagar kan överlåtas till den andra föräldern genom en&lt;br&gt;skriftlig anmälan till försäkringskassan. Den av föräldrarna som till hu-&lt;br&gt;vudsaklig del vårdar barnet är berättigad till föräldrapenning. En förälder&lt;br&gt;som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penning under hela ersättningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag av regeringen har riksdagen under våren 1994 beslutat att&lt;br&gt;antalet föräldrapenningdagar skall delas lika mellan föräldrarna och att&lt;br&gt;rätten att överlåta dagar skall begränsas så att 30 dagar per förälder inte&lt;br&gt;skall få överlåtas till den andra föräldern. Vidare skall ersättningsnivån&lt;br&gt;for föräldrapenning sänkas till 80 % av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten med undantag för de 30 dagar som inte skall få överlåtas till&lt;br&gt;den andra föräldern. För sistnämnda dagar, som samtidigt skall vara de&lt;br&gt;första av de föräldrapenningdagar som tas ut av respektive förälder, skall&lt;br&gt;ersättning alltjämt utges med 90 %. Vissa särregler skall gälla for bl.a.&lt;br&gt;ensamstående föräldrar. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995&lt;br&gt;(prop. 1993/94:147, bet. 1993/94:SfU15, rskr. 1993/94:368, SFS 1994:605).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till föräldrapenning uppställs till skillnad från vad som gäller&lt;br&gt;beträffande tillfällig föräldrapenning inte något krav på att föräldern be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete for vård av barnet. Motivet till denna&lt;br&gt;skillnad är bl.a. att en icke förvärvsarbetande förälder har rätt till för-&lt;br&gt;äldrapenning. En förvärvsarbetande förälder kan således uppbära föräld-&lt;br&gt;rapenning för tid som föräldern, med eller utan löneförmåner från arbets-&lt;br&gt;givaren, är ledig från sitt arbete och vårdar barnet även om föräldern på&lt;br&gt;grund av vården av barnet inte behöver avstå från förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningens storlek är beroende av i vilken utsträckning för-&lt;br&gt;äldern avstår från förvärvsarbete. Hel föräldrapenning på sjukpenning-&lt;br&gt;nivå utges för vård av barn när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller&lt;br&gt;fjärdedels föräldrapenning utges när föräldern arbetar högst hälften&lt;br&gt;respektive högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. Föräldrapenning på&lt;br&gt;garantinivå får utges som hel, halv eller fjärdedels förmån när föräldern&lt;br&gt;arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. Vid beräkning av an-&lt;br&gt;talet dagar med rätt till föräldrapenning anses två dagar med halv och&lt;br&gt;fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år till följd av sjukdom eller&lt;br&gt;smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare eller vid besök i samhäl-&lt;br&gt;lets förebyggande barnhälsovård. Tillfällig föräldrapenning utges vidare&lt;br&gt;i samband med vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra&lt;br&gt;förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan också utges för vård av ett barn som har&lt;br&gt;fyllt tolv men inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk&lt;br&gt;utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild&lt;br&gt;tillsyn eller vård. För barn som är yngre än 240 dagar utges tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad&lt;br&gt;eller barnet vårdas på sjukhus. För vård av ett barn som är 240 dagar&lt;br&gt;eller äldre utges, såvitt barnet inte vårdas på sjukhus, tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning inte for tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha&lt;br&gt;uppburits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 120 dagar per barn&lt;br&gt;och år. Om skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete är&lt;br&gt;sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utges under&lt;br&gt;högst 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med det kalenderår under vilket barnet fyller fyra år t.o.m.&lt;br&gt;det kalenderår under vilket det fyller tolv år har en förälder rätt till till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband&lt;br&gt;med bl.a. föräldrautbildning och besök i barnets skola. För sådana s.k.&lt;br&gt;kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler finns för föräldrar med barn som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa fönktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges även till fader som avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,&lt;br&gt;hjälpa till i hemmet eller vårda annat barn. Sådana s.k. pappadagar utges&lt;br&gt;med högst tio dagar per barn och utges inte för tid efter 60:e dagen efter&lt;br&gt;barnets hemkomst från förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges inte för tid då föräldern förvärvsarbetar&lt;br&gt;eller uppbär sjukpenning enligt AFL eller lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring (LAF) eller sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tillfällig föräldrapenning för gränsarbetare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen får förordna att tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning, med undantag för förmån enligt 10 § fjärde stycket, får&lt;br&gt;utges till en förälder bosatt i Danmark, Finland eller Norge för vård&lt;br&gt;av ett där bosatt barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tillfällig föräldrapenning som utges&lt;br&gt;till en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse&lt;br&gt;omfattas av det EG-rättsliga begreppet förmåner vid moderskap och&lt;br&gt;täcks således av förordning 1408/71. Detta innebär att en person som&lt;br&gt;arbetar i Sverige men är bosatt i annat land inom EES skall omfattas av&lt;br&gt;svensk lagstiftning och erhålla tillfällig föräldrapenning om han avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med barns födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan tillfällig föräldrapenning än som utges till en fader i&lt;br&gt;samband med barns födelse är anknytningen till barnets födelse eller&lt;br&gt;moderskapet relativt svagt, eftersom förmånen kan utges för vård av&lt;br&gt;barn - i normalfallet - ända till dess barnet fyller 12 år och dessutom&lt;br&gt;avse mer akuta situationer i vilka en förälder avstår från förvärvsarbete.&lt;br&gt;Denna form av tillfällig föräldrapenning har därmed närmast karaktär av&lt;br&gt;en rättighet vid sjukdom och företer också påtagliga likheter med den&lt;br&gt;vanliga sjukpenningförsäkringen. Bestämmelserna i förordning 1408/71&lt;br&gt;om förmåner vid sjukdom och moderskap gäller dock endast då den&lt;br&gt;berättigade själv är sjuk och inte i de fall han avstår från förvärvsarbete&lt;br&gt;för att ta hand om en annan person som är sjuk. Den tillfälliga föräldra-&lt;br&gt;penningen torde därför inte vara att hänföra till förmåner vid sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som är bosatt i Danmark, Finland eller Norge och som för-&lt;br&gt;värvsarbetar i Sverige är till följd av bestämmelserna i förordning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1408/71 berättigad till tillfällig föräldrapenning som utges till en fader i&lt;br&gt;samband med barns födelse. På grund av att tillfällig föräldrapenning i&lt;br&gt;övrigt inte omfattas av denna förordning samt att det för rätt till denna&lt;br&gt;förmån enligt den svenska lagstiftningen krävs att såväl barnet som för-&lt;br&gt;äldern är bosatta i Sverige har samma person inte rätt till denna form av&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i förordning 1408/71 tar inte enbart sikte på förmånerna i&lt;br&gt;socialförsäkringen utan också på skyldigheten att erlägga avgifter till&lt;br&gt;försäkringen. I den stat som är behörig i fråga om förmåner skall således&lt;br&gt;även avgifter betalas av arbetsgivaren, den anställde eller egenföretaga-&lt;br&gt;ren. En sådan överensstämmelse mellan förmåner och avgifter föreligger&lt;br&gt;inte enligt den svenska lagstiftningen. Rätten till förmåner är i huvudsak&lt;br&gt;knuten till bosättning i Sverige medan avgörande för om socialavgifter&lt;br&gt;skall betalas i Sverige är bl.a. om arbetet utförs i Sverige och om arbets-&lt;br&gt;givaren är svensk eller inte. Mot bakgrund av att en i t.ex. Danmark&lt;br&gt;bosatt person som förvärvsarbetar i Sverige inte kan erhålla annan till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning än som utges till en fader i samband med barns&lt;br&gt;födelse trots att sociala avgifter ändock skall erläggas på inkomsten från&lt;br&gt;Sverige, anser regeringen att det finns skäl att införa en möjlighet för en&lt;br&gt;sådan person att uppbära tillfällig föräldrapenning även om vederbörande&lt;br&gt;är bosatt i Danmark, Norge eller Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör ges möjlighet att i förordning meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om rätten till tillfällig föräldrapenning i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Samordning mellan föräldrapenningförmåner och vissa&lt;br&gt;förmåner enligt utländsk lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samordning skall kunna ske mellan föräldra-&lt;br&gt;penningförmåner och utländska förmåner vid sjukdom eller arbets-&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstått från att yttra&lt;br&gt;sig över förslaget. Riksförsäkringsverket tillstyrker dock förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt reglerna i 4 kap. 17 § AFL&lt;br&gt;skall föräldrapenningförmåner samordnas med vissa andra förmåner som&lt;br&gt;den försäkrade erhåller för samma tid. Föräldrapenningförmåner utges&lt;br&gt;således inte för tid för vilken utgår sjukpenning enligt AFL eller LAF&lt;br&gt;eller motsvarande ersättning enligt annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens beslut i ett särskilt fall. Även sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1047) om sjuklön utesluter utbetalning av föräldrapen-&lt;br&gt;ningförmåner i den mån förmånerna avser samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att en person samtidigt är berättigad till föräldrapen-&lt;br&gt;ningförmåner och en förmån enligt utländsk lagstiftning med vilken&lt;br&gt;samordning skulle ske om den utgavs enligt svensk lagstiftning. Denna&lt;br&gt;situation torde inte bli så vanlig inom EES eftersom personer för vilka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordning 1408/71 gäller skall omfattas av lagstiftningen i endast ett&lt;br&gt;land och det i regel är lagstiftningen i samma stat som är tillämplig&lt;br&gt;beträffande de olika förmånerna. I förhållande till länder utanför EES är&lt;br&gt;emellertid förutsättningarna for att en sådan situation skall uppkomma&lt;br&gt;betydligt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det därför motiverat att ha samma&lt;br&gt;regler for samordning i fall då den som uppbär föräldrapenningförmåner&lt;br&gt;erhåller andra förmåner enligt utländsk lagstiftning som då förmånerna&lt;br&gt;utges enligt svensk lagstiftning. Frånvaron av en sådan regel skulle&lt;br&gt;annars möjliggöra för en person att samtidigt uppbära föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner och en förmån enligt utländsk lagstiftning med vilken sam-&lt;br&gt;ordning skulle ske om den utgavs enligt den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att en särskild regel härom tas in i 4 kap.&lt;br&gt;17 § AFL. Eftersom behovet av samordningsregler gäller även utanför&lt;br&gt;EES bör den föreslagna regeln få generell tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att en regel med denna innebörd intagits i den nya&lt;br&gt;nordiska konventionen om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Föräldrapenning under arbetsfri tid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hel föräldrapenning med belopp motsvarande&lt;br&gt;förälderns sjukpenning utges for tid som normalt är arbetsfri för för-&lt;br&gt;äldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria&lt;br&gt;tiden uppbär hel föräldrapenning. Detta gäller dock endast för perio-&lt;br&gt;der av arbetsfri tid om högst fyra dagar. Motsvarande skall gälla för&lt;br&gt;rätt till halv respektive fjärdedels föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Föräldraförsäkringen innehåller inte&lt;br&gt;några bestämmelser som begränsar antalet ersättningsperioder eller regler&lt;br&gt;om minsta antal ersättningsdagar under en period. Den ger föräldrarna&lt;br&gt;möjlighet att planera föräldraledigheten på det för familjen mest fördel-&lt;br&gt;aktiga sättet även från ekonomisk synpunkt. Denna flexibilitet medför att&lt;br&gt;föräldrarna kan dela upp rätten till föräldrapenning exempelvis på så sätt&lt;br&gt;att den förälder som har lägst föräldrapenning - i de flesta fall modem -&lt;br&gt;uppbär föräldrapenning under fem av veckans dagar medan den förälder&lt;br&gt;som har högst föräldrapenning tar ut föräldrapenning under de dagar&lt;br&gt;som är arbetsfria för denna förälder, vanligtvis lördag och söndag. En&lt;br&gt;förälder kan också välja att förlägga sin föräldraledighet till helgdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:3) om för-&lt;br&gt;äldrapenningförmåner utges föräldrapenning inte för tid om en eller flera&lt;br&gt;dagar som normalt är arbetsfri för en heltidsarbetande inom yrket, om&lt;br&gt;inte föräldern uppbär föräldrapenningförmån i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden. Denna bestämmelse har tillkommit for att i viss mån&lt;br&gt;motverka att föräldrapenning utges till en förvärvsarbetande förälder som&lt;br&gt;inte gör någon inkomstförlust i anledning av vårdperioden. I bestämmel-&lt;br&gt;sen anges inte något om storleken på den föräldrapenning som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbäras i direkt anslutning till den arbetsfria tiden. Därmed kan en&lt;br&gt;förälder uppbära fjärdedels föräldrapenning under en dag före eller efter&lt;br&gt;den arbetsfria tiden och hel föräldrapenning under hela den arbetsfria&lt;br&gt;tiden. Fjärdedels föräldrapenning kan vidare utges även om anledningen&lt;br&gt;till förkortningen av arbetstiden är inarbetad tid, flextid eller motsvaran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att föräldrar tar ut föräldrapenning under veckoslut&lt;br&gt;och helger i syfte att förstärka familjens ekonomi föreslog dåvarande&lt;br&gt;regering i prop. 1993/94:220 att en ny bestämmelse skulle införas i&lt;br&gt;4 kap. AFL med innebörd att hel föräldrapenning skulle få utges för&lt;br&gt;sådan tid som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon&lt;br&gt;i direkt anslutning till den arbetsfria tiden uppbär hel föräldrapenning.&lt;br&gt;Motsvarande skulle enligt förslaget gälla för rätt till halv respektive&lt;br&gt;fjärdedels föräldrapenning för dag som normalt är arbetsfri. Med arbets-&lt;br&gt;fria dagar avsågs enligt propositionen dagar som, oavsett om föräldern är&lt;br&gt;tjänstledig eller inte, var arbetsfria inom den bransch eller på den arbets-&lt;br&gt;plats där föräldern är anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av förslaget uttalade socialförsäkringsut-&lt;br&gt;skottet (bet. 1993/94:SfU 15) bl.a. att den föreslagna regelns konstruktion&lt;br&gt;innebar att för arbetstagare i vissa branscher eller på vissa arbetsplatser&lt;br&gt;där längre arbetsfri tid regelmässigt förekommer efter en längre kon-&lt;br&gt;centrerad arbetstid, t.ex. för sjömän och vissa anställda i vården, kunde&lt;br&gt;följden bli att de fick mycket svårt att utnyttja sin möjlighet att uppbära&lt;br&gt;föräldrapenning. Utskottet erinrade om att föräldrapenningen är delad på&lt;br&gt;365 dagar och alltså avsedd för andra dagar än arbetsdagar. Eftersom&lt;br&gt;den nya bestämmelsen hade föreslagits för att hindra i första hand fäder-&lt;br&gt;na att ta ut föräldrapenning under veckoslut och helger i syfte att för-&lt;br&gt;stärka familjens inkomst, ifrågasatte utskottet om inte bestämmelsen&lt;br&gt;behövde ha en mer preciserad lydelse, så att den bättre överensstämde&lt;br&gt;med detta syfte. Enligt utskottet borde regeringen ytterligare överväga&lt;br&gt;bestämmelsens utformning och återkomma till riksdagen med ett nytt&lt;br&gt;förslag vid början av nästkommande riksmöte. Som tidigare nämnts&lt;br&gt;hemställde utskottet att förslaget skulle avslås och att vad utskottet&lt;br&gt;anfört skulle ges regeringen till känna. Riksdagen biföll utskottets hem-&lt;br&gt;ställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till den i prop. 1993/94:220 föreslagna regeln om en begräns-&lt;br&gt;ning av rätten till föräldrapenning var som redovisats i det föregående i&lt;br&gt;första hand att motverka att föräldraförsäkringen utnyttjas på så sätt att&lt;br&gt;föräldrar tar ut föräldrapenning under veckoslut och helger för att i för-&lt;br&gt;sta hand förstärka familjens ekonomi. Ett sätt att uppnå detta syfte sam-&lt;br&gt;tidigt som man undviker att i onödan begränsa föräldrarnas möjligheter&lt;br&gt;att utnyttja föräldrapenningen är att låta begränsningen gälla endast för&lt;br&gt;kortare ledighetsperioder. Därigenom förhindras att arbetstagare med ett&lt;br&gt;längre antal arbetsfria dagar, t.ex. lärare, får svårigheter att uppbära&lt;br&gt;föräldrapenning. Begränsningen bör lämpligen avse en period med&lt;br&gt;arbetsfri tid som omfattar högst fyra dagar. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att bestämmelsen utformas så att hel föräldrapenning skall kunna utges&lt;br&gt;för tid om högst fyra dagar i följd som normalt är arbetsfri för föräldern&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden upp-&lt;br&gt;bär hel föräldrapenning. Motsvarande bör gälla for rätt till halv respekti-&lt;br&gt;ve fjärdedels föräldrapenning. Med denna utformning av bestämmelsen&lt;br&gt;uppstår inte de av utskottet angivna olägenheterna för arbetstagare med&lt;br&gt;längre koncentrerad arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen får till följd att en förälder som önskar&lt;br&gt;uppbära hel föräldrapenning under lördag-söndag måste ta ut hel föräld-&lt;br&gt;rapenning även under fredagen eller måndagen. Den som önskar uppbära&lt;br&gt;hel föräldrapenning under en period som består av t.ex. tre helgdagar&lt;br&gt;jämte en lördag kommer därvid att behöva ta ut hel föräldrapenning&lt;br&gt;under sammanlagt fem dagar. Ä andra sidan innebär förslaget att den&lt;br&gt;som önskar uppbära hel föräldrapenning under en arbetsfri period om&lt;br&gt;fem dagar inte behöver ta ut någon ytterligare dag med hel föräldrapen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsfri dag avses dag som, oavsett om föräldern är tjänstledig&lt;br&gt;eller inte, är arbetsfri inom den bransch eller på den arbetsplats där för-&lt;br&gt;äldern är anställd. De dagar det är fråga om är framför allt dagar för&lt;br&gt;veckovila (vanligtvis lördagar och söndagar) samt helgdagar och vissa&lt;br&gt;helgaftnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort att föreslå att vårdnadsbidraget slopas&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1995, samtidigt som de 90 s.k. garantidagama, dvs.&lt;br&gt;de dagar som endast ersätts enligt garantinivån, återinförs fr.o.m. samma&lt;br&gt;tidpunkt. Därmed kommer föräldrapenning med anledning av ett barns&lt;br&gt;födelse att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar&lt;br&gt;med ersättning motsvarande garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu aktuella förslaget om begränsning av rätt till föräldrapenning&lt;br&gt;under arbetsfri tid skulle kunna komma att få relativt liten effekt när&lt;br&gt;garantidagama återinförs. Det är fullt möjligt att förkorta arbetstiden&lt;br&gt;t.ex. en fredag eftermiddag och samtidigt ta ut en hel garantidag. Något&lt;br&gt;hinder mot att ta ut hel föräldrapenning på sjukpenningnivå för lördag&lt;br&gt;och söndag finns inte. För att motverka att ett införande av garantidagar&lt;br&gt;får denna effekt bör föräldrapenning under arbetsfri tid få tas ut på sjuk-&lt;br&gt;penningnivå endast under förutsättning att föräldern i direkt anslutning&lt;br&gt;till den arbetsfria tiden tar ut föräldrapenning på sjukpenningnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att förslaget kompletteras med en regel med&lt;br&gt;denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna inom föräldraförsäkringen föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sjukförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Sjukpenning och sjuklön under utlandsvistelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL)&lt;br&gt;bör rätten för en arbetstagare att uppbära sjuklön vid vistelse utom-&lt;br&gt;lands för närvarande inte begränsas i enlighet med de begränsningar&lt;br&gt;som enligt AFL gäller för rätten att uppbära sjukpenning vid sådan&lt;br&gt;vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En bestämmelse bör införas i SjLL som in-&lt;br&gt;skränker arbetsgivarens skyldighet att utge sjuklön utomlands. Arbetsgi-&lt;br&gt;varen bör dock kunna utge sjuklön vid vistelse utanför EES-land i de&lt;br&gt;fall arbetsgivaren finner detta lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) tillstyrker&lt;br&gt;förslaget och anser det tillfredsställande från såväl principiella som lag-&lt;br&gt;tekniska utgångspunkter. SAF anser dock att det inte är rimligt att en&lt;br&gt;arbetsgivare - eller arbetstagare - skall behöva undersöka annan lagstift-&lt;br&gt;ning inklusive regler enligt EES-avtalet m.m. och analysera i vilken&lt;br&gt;utsträckning dessa innebär avvikande regler från huvudregeln i SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 3 kap. 15 § AFL utges&lt;br&gt;inte sjukpenning för tid då den försäkrade vistas utomlands i annat fall&lt;br&gt;än då den försäkrade insjuknar medan han utför arbete som ett led i en&lt;br&gt;här i riket bedriven verksamhet eller som sjöman anställd på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg eller under sjukdom eller i annat fall som avses i 7 b §&lt;br&gt;nämnda kapitel reser till utlandet med försäkringskassans medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av rätten till sjukpenning under vistelse utomlands in-&lt;br&gt;fördes år 1984. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1983/84:SfU10&lt;br&gt;anförde socialförsäkringsutskottet att det, med hänsyn till de svårigheter&lt;br&gt;ur kontrollsynpunkt som förelåg när det gällde att bedöma rätten till&lt;br&gt;sjukpenning vid utlandsvistelse, kunde godta ett förslag av regeringen&lt;br&gt;om att denna rätt skulle inskränkas vid sjukdom som inträffade under&lt;br&gt;semestervistelser och liknande vistelser utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av sjuklön (prop. 1990/91:181) gjorde dåva-&lt;br&gt;rande regeringen den bedömningen att regeln i 3 kap. 15 § AFL i många&lt;br&gt;fall saknar praktisk betydelse på grund av de konventioner som Sverige&lt;br&gt;har ingått. Vidare uttalades att det kunde ifrågasättas om en begränsning&lt;br&gt;i SjLL skulle vara förenlig med dessa konventioner samt att ikraftträd-&lt;br&gt;andet av EES-avtalet skulle komma att innebära att regeln i 3 kap.&lt;br&gt;15 § AFL inte skulle kunna tillämpas i flertalet fall. Arbetsgivaren borde&lt;br&gt;därför vara skyldig att utge sjuklön även då arbetstagare vistades utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringsutskottets betänkande 1990/9 l:SfLI 18 anfördes att&lt;br&gt;förslaget i propositionen om att sjuklön skulle kunna utges även utom-&lt;br&gt;lands fick ses mot bakgrunden att det antal länder där rätt till sjukersätt-&lt;br&gt;ning på grund av konvention eller motsvarande kunde föreligga har ökat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kunde förutses öka ytterligare. Utskottet ansåg därför att den bedöm-&lt;br&gt;ning som gjordes i propositionen fick godtas. Utskottet ville dock fram-&lt;br&gt;hålla att, om utvecklingen skulle ge anledning till det, frågan fick väckas&lt;br&gt;på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialforsäkringsutskottets betänkande 1991/92:SfU5 anfördes som&lt;br&gt;utskottets mening att det for en arbetstagares rätt att uppbära sjuklön vid&lt;br&gt;utlandsvistelse borde gälla samma begränsningar som för rätten att upp-&lt;br&gt;bära sjukpenning utomlands. Utskottet ansåg att regeringen snarast borde&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet härmed. Regeringen&lt;br&gt;gav med anledning av detta uttalande Utredningen om socialförsäkringen&lt;br&gt;och EG i uppdrag att överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det i sig är mindre tillfredsställande med skilda&lt;br&gt;regler i AFL och SjLL när någon vistas utomlands i samband med sjuk-&lt;br&gt;skrivning. Utredningen anser dock att det till viss del kan vara motiverat&lt;br&gt;med skilda regler eftersom risken for missbruk torde vara mindre i fråga&lt;br&gt;om sjuklön och att sjuklön utges endast under en begränsad tid. Som&lt;br&gt;ytterligare skäl anges att SjLL är tillämplig även beträffande arbetstagare&lt;br&gt;som är bosatta utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen finner dock sammantaget att SjLL bör anpassas till de&lt;br&gt;regler som finns i AFL med undantag for bosättningskravet. Vad avser&lt;br&gt;det senare kravet finner utredningen det vara en alltför långtgående änd-&lt;br&gt;ring att ändra reglerna så att bosättningskravet överensstämmer i SjLL&lt;br&gt;och AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av SAF:s remissvar framgår att om en anpassning skall ske bör en&lt;br&gt;sådan regel vara så utformad att det av lagstiftningen framgår i vilken&lt;br&gt;utsträckning förordning 1408/71 och svenska konventionsåtaganden inne-&lt;br&gt;bär avvikande regler från reglerna i SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner i likhet med utredningen att det finns ett antal skäl&lt;br&gt;varför reglerna även fortsättningsvis skulle kunna vara olika i SjLL och&lt;br&gt;AFL. Till dessa kan läggas att en arbetsgivare redan enligt nuvarande&lt;br&gt;regler kan vägra sjuklön på grund av att arbetsoförmågan inte är styrkt&lt;br&gt;oavsett om den anställde vistas utomlands eller inom Sverige. I dessa&lt;br&gt;fall kan den anställde enligt 21 § SjLL ansöka om s.k. sjuklönegaranti&lt;br&gt;hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införa en regel som innebär att arbetsgivaren inte är skyldig att&lt;br&gt;utge sjuklön under utlandsvistelse skulle vidare kunna innebära att rätten&lt;br&gt;till sjuklön i viss mån skulle bli föremål för en arbetsgivares godtyckliga&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom utredningen anfört finner regeringen att för den som är sjuk-&lt;br&gt;skriven vid avresan till utlandet gäller även här de motiv utredningen&lt;br&gt;anger som skäl varför reglerna skulle kunna tänkas vara olika i SjLL&lt;br&gt;och AFL. Det kan därvid tilläggas att försäkringskassan som regel skall&lt;br&gt;medge den försäkrade rätt att uppbära sjukpenning vid vistelse utom-&lt;br&gt;lands i de fall utlandsvistelsen inte påverkar sjukdomstillståndet eller&lt;br&gt;rehabiliteringsarbetet negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän regel i SjLL skulle - trots att reglerna synes lika - få till&lt;br&gt;följd att den faktiska tillämpningen mellan SjLL och AFL med stor&lt;br&gt;sannolikhet ändå skulle vara olika. Arbetsgivarens möjligheter att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en liknande bedömning som försäkringskassan försvåras av att arbetsgi-&lt;br&gt;varen inte alltid har vetskap om diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det för närvarande inte finns tillräckligt starka&lt;br&gt;skäl för att i SjLL införa regler som begränsar en arbetstagares rätt att&lt;br&gt;uppbära sjuklön vid vistelse utomlands. På grund av skillnader i bosätt-&lt;br&gt;ningskravet kommer formella skillnader fortfarande att finnas kvar. Ar-&lt;br&gt;betsgivaren kan vidare antas komma att få stora svårigheter att tillämpa&lt;br&gt;den praxis som gäller enligt AFL. Samtidigt har arbetsgivaren redan idag&lt;br&gt;möjlighet att vägra sjuklön om arbetsoförmågan inte är styrkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Rehabiliteringspenning och smittbärarpenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler om samordning mellan rehabiliterings-&lt;br&gt;penning och vissa andra förmåner utsträcks till att omfatta också ut-&lt;br&gt;ländska förmåner. En liknande regel föreslås även vad avser smittbä-&lt;br&gt;rarpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har pekat på behovet av att vissa&lt;br&gt;utländska förmåner skall kunna samordnas med rehabiliteringspenning&lt;br&gt;och smittbärarpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 22 kap. 15 § AFL sker sam-&lt;br&gt;ordning mellan rehabiliteringspenning och andra förmåner som den för-&lt;br&gt;säkrade för samma tid erhåller bl.a. som sjukpenning eller föräldrapen-&lt;br&gt;ningförmån enligt AFL, sjukpenning eller livränta enligt arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen eller förmåner enligt studiestödslagen (1973:349). Sam-&lt;br&gt;ordningen sker genom att rehabiliteringspenningen minskas med belop-&lt;br&gt;pet av den andra förmånen. Även smittbärarpenning skall enligt lagen&lt;br&gt;härom samordnas med vissa angivna sociala förmåner som smittbäraren&lt;br&gt;kan ha rätt till. Regeringen föreslår att även utländska förmåner bör&lt;br&gt;omfattas av de samordningsregler som gäller för rehabiliterings- och&lt;br&gt;smittbärarpenning. Regler om detta bör tas in i 22 kap. 15 § AFL och i&lt;br&gt;6 § lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Försäkringskassorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förändringar med anledning av övergången till&lt;br&gt;kalenderårsbudget och av förlängning av vissa&lt;br&gt;mandatperioder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Styrelseledamöter vid allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassor skall, om inte regeringen föreskriver annat, utses för en tid av&lt;br&gt;fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i&lt;br&gt;hela riket till landsting och kommunfullmäktige har ägt rum med&lt;br&gt;början år 1999. Detsamma skall gälla ledamöter i socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De allmänna försäkringskassorna leds&lt;br&gt;av en styrelse. Hos varje försäkringskassa finns ett antal socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder, för närvarande totalt 165 i hela landet. Ledamöterna i&lt;br&gt;styrelserna och socialförsäkringsnämndema utses nu för en tid av tre år,&lt;br&gt;räknat från och med den 1 juli året efter det år då allmänna val har ägt&lt;br&gt;rum i hela landet. Nuvarande mandatperioder löper ut den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att som vilande anta Riksdagsutredningens för-&lt;br&gt;slag att det statliga budgetåret skall läggas om från brutet år till kalen-&lt;br&gt;derår fr.o.m. den 1 januari 1997 (1993/94:TK2, bet. 1993/94:KU18,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:424). Riksdagen har vidare beslutat att som vilande anta den&lt;br&gt;tidigare regeringens förslag att ordinarie allmänna val skall hållas vart&lt;br&gt;fjärde år i stället för vart tredje år (prop. 1993/94:115, bet. 1993/94:KU44,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:315).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter men deras uppgifter är&lt;br&gt;statligt reglerade och verksamheten är finansierad med av staten besluta-&lt;br&gt;de och uppburna skatter och avgifter. Vid den förestående övergången&lt;br&gt;till kalenderår som räkenskapsår och förlängda mandatperioder bör där-&lt;br&gt;för även de allmänna försäkringskassornas verksamhet anpassas i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan anpassning förutsätter en ändring i 18 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL), enligt vilken tidpunkten när&lt;br&gt;styrelseledamöter skall utses, ändras från den 1 juli till den 1 januari,&lt;br&gt;samt att styrelseledamöter utses för en tid av fyra år. En sådan ändring&lt;br&gt;innebär att tjänstgöringstiden för ledamöter i socialförsäkringsnämnder&lt;br&gt;ändras på motsvarande sätt, eftersom det beträffande dem finns en hän-&lt;br&gt;visning till 18 kap. 8 § AFL. De föreslagna ändringarna bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1995. Tjänsgöringstiden för dem som förordnats från och med&lt;br&gt;den 1 juli 1995 bör dock vara tre och ett halvt år och utgå den 31 de-&lt;br&gt;cember 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare lämna förslag även till ändring av bl.a. för-&lt;br&gt;säkringskassornas räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 De allmänna försäkringskassorna och den statliga&lt;br&gt;arbetsgivarfunktionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivarverket skall gemensamt med de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna avgöra frågor om anställnings- och ar-&lt;br&gt;betsvillkor för arbetstagare hos allmän försäkringskassa. Arbetsgi-&lt;br&gt;varverket skall efter samråd med allmänna försäkringskassorna be-&lt;br&gt;sluta i frågor om lockout och andra stridsåtgärder samt företräda dem&lt;br&gt;i tvister. Bestämmelsen om en försäkringskassas inrättande av nya&lt;br&gt;tjänster tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dåvarande regeringens proposi-&lt;br&gt;tion 1992/93:100 bil. 8 föreslogs att Statens arbetsgivarverk (SAV) skulle&lt;br&gt;ombildas till en uppdragsmyndighet - Arbetsgivarverket - som från och&lt;br&gt;med budgetåret 1994/95 finansieras med avgifter. Riksdagen har godkänt&lt;br&gt;förslaget (bet. 1992/93:AU 10, rskr. 1992/93:205). Riksdagen har vidare&lt;br&gt;beslutat (prop. 1993/94:77, bet. 1993/94:KU19, rskr. 1993/94:264), att&lt;br&gt;lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtals-&lt;br&gt;förhandlingar m.m. (ställföreträdarlagen) skall upphöra att gälla vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1994 (SFS 1994:297). I en övergångsbestämmelse före-&lt;br&gt;skrivs att ställföreträdarlagen fortfarande gäller i fråga om fastställande&lt;br&gt;av anställnings- eller arbetsvillkor för sådana arbetstagare som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 13 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen motiveras i prop. 1993/94:77 av att konflikt-&lt;br&gt;rätten på det statliga området även i framtiden bör hållas samman på&lt;br&gt;central nivå samt att det behövs ytterligare överväganden när det gäller&lt;br&gt;att föra in de regler i ställföreträdarlagen som är tillämpliga på de fÖr-&lt;br&gt;säkringskasseanställda i lagen om allmän försäkring. Övergångsbestäm-&lt;br&gt;melsen skall därför utgå i samband med att regler om konflikträtt samt&lt;br&gt;regler om anställnings- och arbetsvillkor i fråga om de forsäkringskasse-&lt;br&gt;anställda nu förs in i lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet uttalade i samband med upphävandet av ställ-&lt;br&gt;företrädarlagen att förslagen inte medför någon förändring av försäk-&lt;br&gt;ringskassornas arbetsgivarfunktion i förhållande till vad som hittills gällt&lt;br&gt;(1993/94:KU19). Riksdagen ställde sig bakom detta uttalande. I lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring föreskrivs for närvarande att anställ-&lt;br&gt;nings- och arbetsvillkor för anställda vid försäkringskassorna skall fast-&lt;br&gt;ställas under medverkan av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Med stöd av ställföreträdarlagen sker denna medver-&lt;br&gt;kan for närvarande genom Arbetsgivarverket, tidigare Statens arbets-&lt;br&gt;givarverk (SAV). Detta gäller beslut om kollektivavtal, lockout eller&lt;br&gt;andra stridsåtgärder samt vissa tvister. Enligt ett regeringsbeslut den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1981 uppdrog regeringen åt SAV att gemensamt med de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna sluta och säga upp kollektivavtal för ar-&lt;br&gt;betstagare hos de allmänna försäkringskassorna. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1994:272) med instruktion for Arbetsgivarverket anges att vad regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en i en förordning eller i ett särskilt beslut har föreskrivit om SAV i Prop. 1994/95:42&lt;br&gt;stället skall avse Arbetsgivarverket. De 25 allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;har genom sitt medlemskap i Försäkringskasseförbundet (FKF) uppdragit&lt;br&gt;åt förbundet att vara central arbetsgivarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) har bl.a. till uppgift att svara for den cen-&lt;br&gt;trala ledningen och for tillsynen av de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;verksamhet. RFV skall vidare meddela föreskrifter enligt givna bemyndi-&lt;br&gt;ganden och ge de allmänna råd som behövs för tillämpningen av lag-&lt;br&gt;stiftningen och för säkerställande av en effektiv resursanvändning och&lt;br&gt;administration. Innebörden av detta är bl.a. att se till att statsmakternas&lt;br&gt;intentioner uppfylls. Samtidigt är det väsentligt att tillvara alla möjlig-&lt;br&gt;heter till decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen såväl generellt inom det statliga löne- och arbetsgivar-&lt;br&gt;politiska området som för försäkringskassorna är att löne- och anställ-&lt;br&gt;ningsvillkoren idag kan utformas under stor frihet och utan detalj-&lt;br&gt;reglering. De centrala avtalen anger övegripande ramar som medger en&lt;br&gt;betydande frihet att träffa lokala avtal varvid anpassning kan göras med&lt;br&gt;hänsyn till den regionala och lokala organisations specifika behov. Det&lt;br&gt;är väsentligt att effekterna av denna utveckling och konsekvenserna för&lt;br&gt;en effektiv resursanvändning inom socialförsäkringsadministrationen&lt;br&gt;uppmärksammas som ett led i den löpande uppföljningen av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning beträffande försäkringskassornas arbetsgivarfunk-&lt;br&gt;tion bör gälla även fortsättningsvis varvid vissa regler måste anpassas i&lt;br&gt;och med att SAV har ombildats till en uppdragsmyndighet. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att övergångsbestämmelsen till ställföreträdarlagen skall&lt;br&gt;utgå och att tillämpliga föreskrifter fors in i lagen om allmän försäkring.&lt;br&gt;Av denna lag bör framgå att Arbetsgivarverket gemensamt med de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna skall ingå och säga upp kollektivavtal om&lt;br&gt;anställningvillkor m.m. som rör arbetstagare hos försäkringskassorna.&lt;br&gt;Bestämmelserna i ställföreträdarlagen om konflikter bör också föras in i&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. Detta gäller beslut om lockout eller andra&lt;br&gt;stridsåtgärder samt i fråga om tvister om kollektivavtal eller om påfölj-&lt;br&gt;der för otillåtna stridsåtgärder vid konflikt om sådant avtal. I dessa fall&lt;br&gt;bör föreskrivas att Arbetsgivarverket efter samråd med de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna skall besluta i dessa frågor. Bestämmelsen om en&lt;br&gt;försäkringskassas inrättande av nya tjänster bör tas bort med hänvisning&lt;br&gt;till att inrättandeförordningen upphävts (1971:1749) i samband med att&lt;br&gt;den nya lagen (1994:260) om offentlig anställning och anställnings-&lt;br&gt;förordningen (1994:373) trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader och administration&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats presenterade föregående regering redan i&lt;br&gt;prop. 1993/94:220 ett förslag om begränsning av föräldrapenning under&lt;br&gt;arbetsfri tid. Riksdagen avslog dock förslaget, varför regeringen nu åter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer med ett nytt preciserat förslag. Av nämnda proposition framgår Prop. 1994/95:42&lt;br&gt;att de däri framlagda förslagen sammantaget beräknades minska försäk-&lt;br&gt;ringsutgiftema med ca 23 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det förslag om tillfällig föräldrapenning till gränsarbetare&lt;br&gt;som nu föreläggs riksdagen kan konstateras att antalet gränsarbetare&lt;br&gt;under januari månad 1994 uppgick till drygt 1 200. Eftersom endast en&lt;br&gt;mindre del av dessa kan antas komma i fråga för rätt till tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning gör regeringen den bedömningen att även om en mindre&lt;br&gt;utgiftsökning skulle uppkomma torde den under alla förhållanden rym-&lt;br&gt;mas inom den ovan angivna besparingen om 23 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag bedöms inte ge upphov till någon ökning av försäk-&lt;br&gt;ringsutgifter eller kostnader för administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget, som tagits in i ett nytt fjärde stycke, har närmare redovisats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2). Genom förslaget ges regeringen&lt;br&gt;möjlighet att undanröja den skillnad som för närvarande föreligger i&lt;br&gt;rätten till tillfällig föräldrapenning genom att bestämmelserna i för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 är tillämpliga på tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;som ges ut enligt 10 § fjärde stycket till fader som avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete i samband med barns födelse men inte på tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning i övrigt. Avsikten med förslaget är att tillfällig föräldrapenning som&lt;br&gt;inte omfattas av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 även&lt;br&gt;skall kunna ges ut till en förälder som förvärvsarbetar i Sverige men&lt;br&gt;som är bosatt med barnet i Danmark, Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna nya paragraf innebär en begränsning av rätten till&lt;br&gt;föräldrapenning. Rätten till föräldrapenning for tid om en eller flera&lt;br&gt;dagar som normalt är arbetsfri görs beroende av att föräldern uppbär&lt;br&gt;motsvarande eller högre föräldrapenning i direkt anslutning till den&lt;br&gt;arbetsfria tiden. Denna begränsning gäller dock bara for perioder av&lt;br&gt;arbetsfri tid som är högst fyra dagar. Avsikten är att ledighetsperioder&lt;br&gt;som avser normal veckovila (vanligen veckoslut) och de flesta s.k.&lt;br&gt;långhelger skall omfattas av begränsningen. Den skall dock inte gälla för&lt;br&gt;sådana längre perioder av arbetsfri tid som kan finnas för arbetstagare i&lt;br&gt;vissa branscher eller på vissa arbetsplatser där längre arbetsfri tid före-&lt;br&gt;kommer efter en längre koncentrerad arbetstid, t.ex. för sjömän och vissa&lt;br&gt;anställda i vården. 1 annat fall skulle följden för dessa kunna bli att de&lt;br&gt;får mycket svårt att utnyttja sin möjlighet att uppbära föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dagar som avses är sådana dagar som, oavsett om föräldern är&lt;br&gt;tjänstledig eller inte, är arbetsfria inom den bransch eller på den arbets-&lt;br&gt;plats där föräldern är anställd. Uttrycket arbetsfri tid har utvecklats&lt;br&gt;närmare i allmänmotiveringen (avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att t.ex. hel föräldrapenning skall kunna utges för en lördag och en&lt;br&gt;söndag som normalt skulle ha varit arbetsfri måste föräldern alltså&lt;br&gt;uppbära hel föräldrapenning även under fredagen eller måndagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen gäller dock endast for dagar som ersätts med belopp&lt;br&gt;motsvarande förälderns sjukpenning. Regeringen kommer inom kort att&lt;br&gt;föreslå att de s.k. garantidagama, dvs. dagar som endast ersätts enligt&lt;br&gt;garantinivån, återinförs. När det gäller uttag under arbetsfri tid av&lt;br&gt;garantidagar ställer den nya regeln inte upp något krav på att föräldern&lt;br&gt;också uppbär föräldrapenning i anslutning till den arbetsfria tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon övergångsbestämmelse till den nya paragrafen föreslås inte. Prop. 1994/95:42&lt;br&gt;Detta innebär att den nya regeln blir omedelbart tillämplig på all för-&lt;br&gt;äldrapenning som belöper på tid efter ikraftträdandet, även om ledig-&lt;br&gt;heten inletts tidigare. Föräldrapenning som belöper på tid dessförinnan&lt;br&gt;påverkas givetvis inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöringstiden for styrelseledamöter i en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;anges i paragrafens första stycke. Samma tjänstgöringstid gäller för&lt;br&gt;ledamöter i en socialförsäkringsnämnd genom en hänvisning som finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § i samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstgöringstiden förlängs nu från tre till fyra år på samma sätt som&lt;br&gt;mandatperioderna för riksdag, landsting och kommuner. Samtidigt ändras&lt;br&gt;den tidpunkt från och med vilken tjänstgöringstiden skall räknas från den&lt;br&gt;1 juli till den 1 januari. Den tjänstgöringstid som påbörjas under år 1995&lt;br&gt;skall dock löpa från och med den 1 juli 1995 till den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-13 c §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer kommenteras under avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i det nya andra stycket utsträcks samordnings-&lt;br&gt;regeln i första stycket till att gälla också förmåner som ges ut enligt&lt;br&gt;utländsk lagstiftning. Förmåner som avser tid före ikraftträdandet omfat-&lt;br&gt;tas inte av den nya bestämmelsen. Någon övergångsbestämmelse härom&lt;br&gt;är inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget i det nya tredje stycket utsträcks samordningsregeln i&lt;br&gt;första stycket till att gälla också förmåner som ges ut enligt utländsk&lt;br&gt;lagstiftning. Bestämmelsen har generell tillämplighet och gäller således&lt;br&gt;även förmåner som ges ut från länder utanför Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner som avser tid före ikraftträdandet omfattas inte av den nya&lt;br&gt;bestämmelsen. Någon övergångsbestämmelse härom behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i det nya andra stycket utsträcks samordnings-&lt;br&gt;regeln i första stycket till att gälla också motsvarande förmåner som ges&lt;br&gt;ut enligt utländsk lagstiftning. Bestämmelsen är generellt tillämplig och&lt;br&gt;gäller således även förmåner som ges ut från länder utanför Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till följd av det nya andra stycket&lt;br&gt;är nuvarande punkt 4 i första stycket obehövlig och upphävs därför.&lt;br&gt;Nuvarande punkt 5 flyttas till att utgöra punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner som avser tid före ikraftträdandet omfattas inte av den nya&lt;br&gt;bestämmelsen. Någon övergångsbestämmelse härom kan inte anses&lt;br&gt;erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham,&lt;br&gt;Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:42 Vissa socialförsäkringsfrågor,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:42&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47124, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SfU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:54:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0342</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:54:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0342</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__42.pdf</filnamn>
<filstorlek>1131099</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/47045E9F-6888-41DD-80ED-73C6756BC20A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SfU7</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SfU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>