2291529 GI0340 1994/95 40 prop prop prop Proposition 1994/95:40 Proposition Proposition Finansdepartementet 40 0 1994-10-27 00:00:00 2025-12-19 13:49:41 1995-01-01 00:00:00 Proposition om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI0340/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI0340 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0340 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1994/95:40</h1> <h2>Proposition om budgeteffekter av Sveriges<br>medlemskap i Europeiska unionen m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0340/prop_199495__40-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1994/95:40</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 27 oktober 1994</p> <p>Ingvar Carlsson</p> <p>Göran Persson</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen redovisar regeringen förslag till principer för budgetering,<br>redovisning och revision av de medel som Sverige betalar till respektive<br>mottar från EU. Regeringen redovisar även en bedömning av budget-<br>effekterna av medlemskap i Europeiska unionen. Regeringen begär i<br>propositionen anslag för att täcka vissa ytterligare utgifter som uppstår<br>under budgetåret 1994/95 med anledning av medlemskapet i EU.<br>Regeringen lämnar i samband med detta ett förslag till principer för<br>finansiering av avgiften till EG:s budget. I propositionen föreslås<br>härutöver riksdagen bemyndiga regeringen att teckna en andel i Europeis-<br>ka investeringsbankens grundkapital till ett värde av 2 026 miljoner ecu<br>samt att därvid göra de inbetalningar och garantiåtaganden som följer av<br>medlemskapet i banken.</p> <p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 40</p> <p>Innehållsförteckning</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Förslag till riksdagsbeslut</p></td><td> <p>4</p></td></tr> <tr><td> <p>Ärendet och dess beredning</p></td><td> <p>5</p></td></tr> <tr><td> <p>EU:s finansiella instrument</p> <p>Institutionella ramar</p> <p>Gemenskapsbudgeten</p> <p>3.2.1 Gemenskapbudgetens innehåll och struktur</p> <p>3.2.2 Gemenskapsbudgetens egna resurser</p> <p>3.2.3 Beslutsprocess för gemenskapsbudgeten</p></td><td> <p>5</p> <p>5</p> <p>6</p> <p>7</p> <p>8</p> <p>10</p></td></tr> <tr><td> <p>Redovisning av betalningar till och från EU över<br>statsbudgeten</p></td><td> <p>11</p></td></tr> <tr><td> <p>Budgetåtagande inom EU</p></td><td> <p>13</p></td></tr> <tr><td> <p>Budgeteffekterna av ett svenskt medlemskap i</p> <p>Europeiska unionen</p> <p>Beskrivning av budgeteffekterna</p> <p>Beräkning för budgetåren 1994/95 och 1995/96</p> <p>Osäkerhetsfaktorer i beräkningen</p></td><td> <p>14</p> <p>14</p> <p>16</p> <p>16</p></td></tr> <tr><td> <p>Den svenska avgiften till gemenskapsbudgeten<br>Budgetsystem för avgiften till EG-budgeten<br>Den svenska avgiften till EG-budgeten<br>budgetåret 1994/95</p></td><td> <p>17</p> <p>17</p> <p>19</p></td></tr> <tr><td> <p>Kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken</p> <p>Inledning</p> <p>Den svenska kapitalinsatsen</p> <p>Godkännande av teckning av kapitalandel</p></td><td> <p>20</p> <p>20</p> <p>21</p> <p>23</p></td></tr> <tr><td> <p>Finansiering</p></td><td> <p>24</p></td></tr> </table> <p>10 Stöd och bidrag till Sverige från gemenskapsbudgeten</p> <p>10.1 Inledning</p> <p>10.2 Generella utgångspunkter</p> <p>10.2.1 Ansvar för administration och kontroll</p> <p>10.2.2 Budgetering och redovisning på statsbudgeten</p> <p>10.2.3 Betalningar från EG och vidare till<br>bidragsmottagaren</p> <p>10.3 Jordbruksfonden</p> <p>10.3.1 Inledning</p> <p>10.3.2 Garantisektionen</p> <p>10.3.3 Utvecklingssektionen</p> <p>10.4 Strukturfonderna</p> <p>10.4.1 Inledning</p> <p>10.4.2 Programarbete och ansvarsfördelning</p> <p>10.4.3 Bidragsvillkor och medelshantering m.m.</p> <p>10.5 Forskning och utveckling</p> <p>10.5.1 Inledning</p> <p>10.5.2 Medelshantering m.m.</p> <p>26 &nbsp;Prop. 1994/95:40</p> <p>26</p> <p>26</p> <p>26</p> <p>27</p> <p>28</p> <p>29</p> <p>29</p> <p>29</p> <p>30</p> <p>30</p> <p>30</p> <p>31</p> <p>33</p> <p>34</p> <p>34</p> <p>34</p> <p>11 &nbsp;&nbsp;Kontroll och revision av EU-medel&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;36</p> <p>11.1 &nbsp;Svensk profilfråga&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;36</p> <p>11.2 Revision och kontroll utförd av EU&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;36</p> <p>11.2.1 Revisionsrätten&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;36</p> <p>11.2.2 Kommissionen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;37</p> <p>11.2.3 Åtgärder från svensk sida&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;37</p> <p>11.3 Nationell kontroll och revision&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>11.3.1 Medlemslandets åtagande&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>11.3.2 Myndigheternas ansvar för en god intern</p> <p>kontroll &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>11.3.3 Konsekvenser för den statliga revisionen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;41</p> <p>11.4 Insatser för att indentifiera och beivra bedrägeri</p> <p>mot EG:s budget &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;41</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p> <p>den 27 oktober 1994 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 40</p> <p>Rättelse: S. 4 rad 8,14 och 18 nya belopp Rad 25 Tillkommit: 1995 Rad 40 Tillkommit:<br>finansiering Rad 41 Tillkommit: 9</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>1. &nbsp;antar regeringens förslag att utgifter till och inkomster från EU skall<br>bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras, redovisas och<br>revideras i enlighet med regelverket för statliga medel,</p> <p>2. &nbsp;till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde huvudtiteln<br>på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett<br>förslagsanlag på 2 250 000 000 kronor,</p> <p>3. &nbsp;till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och sockeravgifter<br>under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanlag på 700 000 000 kronor,</p> <p>4. &nbsp;till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift<br>under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanlag på 4 100 000 000<br>kronor,</p> <p>5. &nbsp;till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift baserad på brutto-<br>nationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanlag på<br>2 900 000 000 kronor,</p> <p>6. &nbsp;under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Återbetalning avseende<br>avgiften till gemenskapsbudgeten, för budgetåret 1994/95 beräknar<br>2 200 000 000 kronor,</p> <p>7. &nbsp;bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med betalnings-<br>utfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de bentyndiganden som<br>lämnas i EG-budgeten 1995,</p> <p>8. &nbsp;bemyndigar regeringen att teckna en andel om 2 026 000 000 ecu i<br>Europeiska investeringsbankens kapital och därvid göra garanti-<br>åtaganden i fråga om den del för vilken betalning kan påfordras,</p> <p>9. &nbsp;bemyndigar regeringen att till Europeiska investeringsbanken betala<br>in dels ett belopp till bankens grundkapital motsvarande 151 983 002<br>ecu, dels ett belopp motsvarande 3,51736111 procent av reserverna<br>och avsättningarna i bankens balansräkning per 31 december året<br>före anslutningen,</p> <p>10. till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken under sjunde<br>huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95<br>anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kronor,</p> <p>11. bemyndigar regeringen att för räntekostnader, föranledda av<br>förskotterade utbetalningar av stöd från EG, besluta om en anslags-<br>kredit som överstiger 7 procent av anslagsbeloppets storlek, samt</p> <p>12. godkänner principerna för verksamhetsansvar, finansiering, anslags-<br>konstruktioner och betalningsförmedling (avsnitten 7, 9 och 10).</p> <h2>2 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Sveriges förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen (EU)<br>avslutades i april i år. Regeringen har i proposition 1994/95:19 föreslagit<br>riksdagen att godkänna det anslutningsfördrag som utgör resultatet av<br>förhandlingarna. Svenska folket kommer i en folkomröstning den 13<br>november 1994 att ta ställning till om Sverige skall inträda som medlem<br>i unionen eller inte.</p> <p>I propositionen om Sveriges medlemskap i EU (1994/95:19) anger<br>regeringen bl. a. sin avsikt att återkomma till riksdagen med en redo-<br>visning av budgeteffekterna av ett EU-medlemskap.</p> <p>I föreliggande proposition redovisar regeringen en bedömning av<br>medlemskapets direkta effekter för statsbudgeten. Regeringen begär också<br>anslag för att täcka de ytterligare utgifter som uppstår under budgetåret<br>1994/95. Regeringen lämnar i samband med detta ett förslag till principer<br>för finansiering av avgiften till EG:s budget.</p> <p>Regeringen redovisar också sin avsikt att säkerställa att budgetering,<br>redovisning och revision av de medel som Sverige vid medlemskap<br>betalar till respektive mottar från EU svarar mot dels de åtaganden som<br>Sverige gör genom EG:s regelverk, dels de krav som ställs från<br>statsmakterna i fråga om statliga medel.</p> <h2>3 EU:s finansiella instrument</h2> <p>Regeringens bedömning: EU:s viktigaste finansiella instrument för<br>gemensam politik utgörs av EG-budgeten. Institutionerna Europeiska<br>investeringsbanken, Europeiska kol- och stålgemenskapen samt<br>Lomékonventionerna disponerar egna, fristående finansiella in-<br>strument.</p> <h3>3.1 Institutionella ramar</h3> <h4>Skälen för regeringens bedömning:</h4> <p>I enlighet med Maastricht-fördraget består den Europeiska unionen, inom<br>en gemensam konstitutionell ram, av tre olika delar (pelare) med olika<br>institutionella förutsättningar och instrument för politiken.</p> <p>Den första pelaren utgörs av den före detta Europeiska ekonomiska<br>gemenskapen, numera Europeiska gemenskapen (EG), samt den monetära<br>unionen. Den andra pelaren utgörs av den gemensamma utrikes- och<br>säkerhetspolitiken (GUSP) och den tredje av det inrikespolitiska<br>samarbetet.</p> <p>Samarbetet inom den första pelaren har överstatlig karaktär, medan Prop. 1994/95:40<br>samarbetet i övriga pelare är av mellanstatlig karaktär. Detta påverkar<br>institutionernas befogenheter inom de olika pelarna, men också i viss<br>utsträckning valet av finansiella instrument för den gemensamma<br>politiken.</p> <p>Från gemenskapsbudgeten (EG-budgeten) finansieras i dag huvud-<br>sakligen åtgärder inom den första pelaren samt merkostnaderna för EU:s<br>institutioner av att administrera arbetet inom de andra pelarna. Finansi-<br>eringen av det operativa kostnaderna för samarbetet inom dessa pelare är<br>inte entydigt utklarad.</p> <p>Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra finansiella instrument,<br>inom ramen för fristående institutioner. Dessa institutioner är Europeiska<br>investeringsbanken (EIB), Lomékonventionerna och Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen (EKSG).</p> <p>EIB är en fristående institution inom Europeiska unionen, upprättad i<br>enlighet med Romfördraget. EIB:s utlåning finansieras i huvudsak genom<br>upplåning på marknaden. Sveriges åtaganden i och med medlemskapet<br>beskrivs i avsnitt 8 i denna proposition.</p> <p>Europeiska utvecklingsfonden (EDF) utgör en fristående finansiell<br>ordning inom ramen för Lomékonventionerna, bestående av fleråriga<br>ramavtal som finansieras direkt genom bidrag från medlemsländernas<br>biståndsbudgetar. Den fjärde Lomékonventionen trädde i kraft år 1990<br>och löper under en period av tio år. För den första femårsperioden<br>disponerar EG resurser inom ramen för EDF VII. Under 1994/95<br>genomförs förhandlingar om EDF VIII, som kommer att finansiera den<br>andra hälften av Lomé IV. Sverige kommer inte att delta i det nuvarande<br>sjunde avtalet, utan först i det åttonde, som avses träda i kraft 1996. EDF<br>behandlas närmare i regeringens proposition 1994/95:19.</p> <p>EKSG tillkom genom det s.k. Parisfördraget 1951. Verksamheten<br>finansieras från en egen budget baserad på avgifter från kol- och<br>stålföretagen. Parisfördragets giltighetstid går ut år 2002. Ett nytt avtal<br>föväntas inte. Svenska staten skall 1995 och 1996 bidra till EKSG:s<br>fonder med totalt ca 150 miljoner kronor. Avgiften utgör ett engångs-<br>bidrag till EKSG:s fonder för omstrukturering. Regeringen har för avsikt<br>att återkomma till riksdagen vad gäller det svenska åtagandet gentemot<br>EKSG.</p> <h3>3.2 Gemenskapsbudgeten</h3> <p>Gemenskapens allmänna budget, eller EG-budgeten, skall hantera<br>samtliga inkomster och utgifter som EU enligt Romfördraget har eller<br>kan ha inom den Europeiska gemenskapen. De grundläggande reglerna<br>återfinns i artiklarna 199-209 i Romfördraget med ändringar enligt<br>Maastrichtfördraget. I dessa artiklar regleras principerna för budgetens<br>innehåll, struktur, finansiering, genomförande och revision.</p> <p>De huvudsakliga sekundära rättsakterna är följande: rådets beslut<br>88/376, rådets förordning nr 1552/89, rådets förordning nr 1553/89,<br>rådets direktiv 89/130, rådets beslut 88/377, rådets förordning nr 165/74,<br>rådets förordning nr 3308/80, finansförordningen (OJ L 356 31.12.77 p. 1<br>med ändringar), kommissionens förordning den 11 december 1986 samt<br>en gemensam deklaration från parlamentet, rådet och kommissionen<br>angående förbättringar av budgetprocessen (OJ C 194 28.07.82 p. 1)</p> <p>Rådets beslut 88/376 reglerar budgetens utgiftsnivå och finansiering<br>samt definierar EG:s egna resurser och den reduktion som Storbritannien<br>erhåller inklusive fördelningen av kostnadsansvaret för denna. Rådets<br>förordning 1552/89 vidareutvecklar hur rådets beslut 88/376 skall<br>implementeras. I rådets förordning 1553/89 anges vilka åtgärder som<br>medlemsländerna är skyldiga att vidta för att säkerställa korrekt uppbörd<br>av de egna resurser som härrör från mervärdesskatten. Rådets direktiv<br>89/130 anger hur bruttonationalinkomsten (BNI) skall beräknas när den<br>används som bas för beräkning av medlemslandets BNI-avgift. Regler<br>och befogenheter för kommissionens utsända revisorer för kontroll av<br>medlemsländernas avgifter anges i rådets förordning nr 165/74. Rådets<br>beslut 88/377 behandlar budgetdisciplin.</p> <p>Flera av rättsakterna på budgetområdet är för närvarande föremål för<br>översyn, bl a för att införliva resultatet av budgetöverenskommelsen vid<br>Europeiska rådets möte i Edinburgh i december 1992.</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <h4>3.2.1 Gemenskapsbudgetens innehåll och struktur</h4> <p>EG-budgeten upprättas i ecu och avser endast ett budgetår. Budgetåret<br>omfattar perioden 1 januari till 31 december.</p> <p>Gemenskapsbudgeten måste balanseras. Den finansieras genom avgifter<br>från medlemsländerna, de s.k. egna resurserna. Finansieringen avser<br>budgetens utgifter i sin helhet och är alltså inte riktad mot vissa<br>utgiftsslag. Budgetens inkomster utgörs härutöver främst av räntor och<br>överskott.</p> <p>Budgeten består av inkomstberäkning och fem institutionsbilagor.<br>Bilagorna avser parlamentet (bilaga 1), rådet (bilaga 2), kommissionen<br>(bilaga 3), domstolen (bilaga 4) samt revisionsrätten (bilaga 5). I<br>kommissionens bilaga budgeteras såväl förvaltningsanslag som sakanslag,<br>i övriga bilagor enbart förvaltningsanslag. Kommissionens bilaga är<br>uppdelad i två delar där A-delen avser förvaltningsutgifterna och B-delen<br>verksamhetsutgifter. Varje bilaga är indelad i huvudtitlar, kapitel, anslag<br>och (i förekommande fäll) anslagsposter.</p> <p>Budgeten har två olika anslagstyper som benämns differentierade och<br>icke-differentierade. De differentierade anslagen används för verksam-<br>heter som styrs av fleråriga program. De kan kombineras med be-<br>myndiganden, dvs. medgivande att ingå civilrättsligt bindande avtal för<br>en period som sträcker sig längre än budgetåret, och kan därmed<br>användas för åtgärder som avser flera år. Detta innebär att budgetutrym-<br>met följande budgetår i viss mån intecknas. De icke-differentierade</p> <p>1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 40<br></p> <p>anslagen används för övriga verksamheter. För differentierade anslag Prop. 1994/95:40<br>skall alltid en preliminär redovisning av anslagsbehov följande budgetår<br>lämnas. Bemyndiganden budgeteras och presenteras i budgeten på samma<br>sätt som anslag. Under varje anslag redovisas också bemyndigande-<br>kvoten, dvs. förhållandet mellan bemyndiganden och anslagsmedel och<br>måttet på graden av uppbindning för följande år. I den mån budgeterade<br>resurser inte ianspråktagits under budgetåret måste i princip ny prövning<br>och resurstilldelning ske såväl för differentierade som för icke-differen-<br>tierade anslag. Det finns dock vissa möjligheter att föra över resurser till<br>följande budgetår.</p> <p>Ett annat sätt att beskriva andelen uppbundna utgifter är indelningen i<br>obligatoriska respektive icke-obligatoriska utgifter. Med obligatoriska<br>utgifter avses de åtaganden som direkt följer av regelverket. Denna<br>uppdelning ligger till grund för fördelningen av beslutskompetens mellan<br>rådet och parlamentet.</p> <p>EG-budgetens omslutning är för 1994 drygt 70 miljarder ecu (runt 630<br>miljarder kronor), budgetförslaget för 1995, avseende de nuvarande tolv<br>medlemsländerna, uppgår till drygt 72 miljarder ecu (runt 650 miljarder<br>kronor) De största utgiftsposterna är jordbruks-politiken (ca 58 procent)<br>och regionalpolitiken (ca 26 procent). Andra större utgiftsposter är<br>forskning och utveckling (ca 4 procent) samt administration (ca 5<br>procent).</p> <h4>3.2.2 Gemenskapsbudgetens egna resurser</h4> <p>De egna resurserna definieras i rådets beslut 88/376, artikel 2. Där sägs<br>att EG-budgetens egna resurser skall utgöras av fyra komponenter,<br>nämligen jordbruksavgifter, tullar, momsbasavgift och en BNI-avgift.</p> <p>Tullarna avser samtliga tariffära och andra tullar som tas ut vid handel<br>med icke-medlemsländer och tullar på produkter. För såväl jordbruks-<br>avgifterna som tullarna gäller att medlemslandet för behålla 10 procent<br>av intäkterna för att täcka egna uppbörds- och administrationskostnader.</p> <p>Jordbruksavgifterna skall avse alla typer av avgifter eller tillägg som<br>inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) samt den<br>gemensamma sockermarknaden tas ut vid handeln med icke-medlems-<br>länder (tredje land).</p> <p>Momsbasavgiften tas ut som en enhetlig procentuell avgift på med-<br>lemslandets mervärdesskattebas. Den enhetliga skattebasen fastställs med<br>utgångspunkt i bruttointäkterna för mervärdesskatt i statens redovisnings-<br>system. Mervärdesskatteintäkter som redovisas utanför ordinarie redo-<br>visningssystem skall adderas till den ursprungliga bruttointäkten (för<br>svensk del gäller detta statliga myndigheters ingående skatt). Till den del<br>företag med en omsättning under 10 000 ecu omsätter varor och tjänster<br>till icke skattskyldiga skall den dit hörande skatteintäkten tas bort från<br>den ursprungliga bruttoredovisningen av mervärdesskatten.</p> <p>I de fäll medlemslandet har mera än en skattesats (inklusive noll-<br>skattesats) skall mervärdesskattebasen beräknas för var och en av dessa.<br></p> <p>Utifrån denna beräkning skall en vägd genomsnittlig skattesats (WAR) Prop. 1994/95:40<br>lästställas. Den vägda genomsnittliga skattesatsen används för att<br>fastställa vad som benämns den intermediära mervärdesskattebasen. Det<br>sista steget i kalkylen är att den intermediära skattebasen justeras med ett<br>antal olika negativa och positiva korrigeringar till följd av effekter av<br>vissa valmöjligheter som sjätte mervärdesskattedirektivet ger medlems-<br>länderna vad gäller utformningen av interna mervärdesskattesystem.</p> <p>BNI-avgiften utgår i procent av medlemsländernas BNI till marknad-<br>spriser för aktuellt budgetår. Procentsatsen är enhetlig och fastställs i<br>EG:s budgetprocess för att täcka återstående finansieringsbehov sedan<br>jordbruksavgifter, tullar och momsbasavgift fastställts. Procentsatsen<br>fästställs i förhållande till summan av samtliga medlemsländers BNI.<br>BNI-avgiften budgeteras i enlighet med en prognos för BNI, med<br>korrigeringar i efterhand.</p> <p>Kommissionen har rätt att kontrollera att medlemsländernas inbetal-<br>ningar av egna resurser överensstämmer med regelverket och att de är<br>korrekt beräknade. Kommissionen bevakar också att medlemsländerna har<br>tillräckliga uppbördssystem. Ursprunget för benämningen egna resurser<br>är det faktum att medlemsländerna genom tullunionen överlät tullintäkter<br>från handeln med icke-medlemsländer till gemenskapen.</p> <p>Medlemsländerna är skyldiga att bidra med egna resurser i den ut-<br>sträckning som krävs för att finansiera budgeten. Åtagandet begränsas<br>genom det beslutade utgiftstaket. Regelverksändringar som avser de egna<br>resurserna kräver enhällighet i rådet och ratifikation i medlemsländerna.</p> <p>Vid Europeiska rådets möte i Edinburgh i december 1992 beslutades<br>en finansiell ram för perioden 1993-1999. Denna ram fastställer dels<br>budgetens totala volymutveckling, dels utvecklingen för de egna<br>resurserna och vart och ett av utgiftsområdena. Taket på övergripande<br>nivå är fästställt i förhållande till gemenskapens samlade BNI. Beslutet<br>innebär att budgeten under perioden ökar från 1,20 procent av BNI 1993<br>till 1,27 procent 1999. För budgetåren 1995 och 1996 har taket fästställts<br>till 1,21 procent respektive 1,22 procent av BNI. Det årliga budgetför-<br>slaget måste alltså rymmas i dessa ramar. Det är dock inte självklart att<br>hela utrymmet skall ianspråktas.</p> <p>Eftersom Europeiska rådet inte är en lagstiftande församling måste<br>beslutet omvandlas till gemenskapsrätt av EU-rådet och ratificeras av<br>medlemsländerna. Denna process pågår för närvarande. Regeringen har<br>för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till ratifikation av<br>detta beslut.</p> <p>Tullar och införselavgifter svarar idag för ca 20 procent av budgetens<br>inkomster. Till följd av GATT-avtalet kommer andelen successivt att<br>minska. Avgiften beräknad på momsbasen regleras genom en högst-<br>sättning av uttaget. BNI-avgiften används för att täcka ökade utgifter.<br>BNI-uttaget beräknas följaktligen som en restpost, dvs. man räknar ut hur<br>stor andel av BNI som måste tas ut för att utgifterna skall täckas. Taket<br>för uttag av egna resurser får dock inte överskridas.</p> <p>Principerna för fördelningen mellan resursslagen anges i Europeiska<br>rådets överenskommelse från Edinburgh. De innebär en successiv<br></p> <p>förskjutning av tyngdpunkten från momsbasavgiften mot BNI-avgiften. Prop. 1994/95:40<br>Detta tar sig uttryck i att momsbasuttaget under perioden 1995-99<br>minskas i lika steg från 1,4 procent 1994 till 1 procent 1999, samt att<br>taket för uttaget av momsbasavgift under samma period för medlems-<br>länder med BNI per capita lägre än 90 procent av gemenskapsgenom-<br>snittet sänks till 50 procent 1995 och för övriga, i lika steg under<br>perioden, från 55 procent till 50 procent av BNI 1999. Detta är uttryck<br>för en önskan att åstadkomma mindre regressivitet i uttaget från<br>medlemsländerna.</p> <p>För svensk del innebär detta att det svenska bidraget till budgeten<br>under perioden fram till 1999 successivt kommer att öka, dels till följd<br>av den ökande budgetomslutningen, dels till följd av den minskade<br>regressiviteten.</p> <h4>3.2.3 Beslutsprocess för gemenskapsbudgeten</h4> <p>Budgetprocessen sker mellan EG-kommissionen och de två budget-<br>myndigheterna EU-rådet och EU-parlamentet. Befogenheterna på budget-<br>området är fördelade mellan de två budgetmyndigheterna så att rådet kan<br>besluta om förändringar för hela budgeten, medan parlamentet endast kan<br>omfördela inom de s.k. icke-obligatoriska utgifterna. Parlamentet kan<br>också genom att förkasta rådets förslag till beslut vad gäller de icke-<br>obligatoriska utgifterna förkasta budgetutkastet i sin helhet.</p> <p>Kommissionens budgetförslag läggs normalt på EU-rådets bord i mitten<br>av maj. Därefter vidtar rådets s.k. första läsning. Den avslutas normalt<br>i juli. Resultatet, budgetutkastet, överlämnas därefter till EU-parlamentet<br>för dess första läsning.</p> <p>Om denna läsning inte föranleder några förändringar i budgetutkastet<br>kan budgeten därefter fastställas. I det fall parlamentet har ändringsför-<br>slag överlämnas budgetutkastet ånyo till rådet för dess andra budget-<br>läsning. Om rådet accepterar det modifierade budgetutkastet fastställs<br>budgeten, i annat fall överlämnas utkastet till parlamentet för en andra<br>läsning. Om meningsskiljaktligheterna kvarstår vidtar förhandlingar<br>mellan budgetmyndigheterna tills dess budgeten kan fastställas. Budgeten<br>kan vanligen festställas före budgetårets början.</p> <p>Budgetprocessen startar i februari, då kommissionen räknar om den i<br>budgetuppgörelsen i festa priser angivna utgiftsnivån till löpande priser,<br>med hjälp av senaste prognoser för prisutvecklingen. Kommissionen gör<br>samtidigt en prognos för var och en av de egna resurserna. Prognosen<br>överlämnas till medlemsländerna för kommentarer, och justeras i före-<br>kommande fell innan beräkningen av de egna resurserna i kommissionens<br>budgetförslag festställs.</p> <p>Prognoserna görs i nationell valuta och omvandlas till ecu i enlighet<br>med de bestämmelser för valutakurser som fnms i rättsakterna.</p> <p>Om det under genomförandeåret uppstår ett underskott till följd av att<br>inkomsterna blir lägre än de prognosticerade skall underskottet föras till</p> <p>10<br></p> <p>utgiftssidan för nästa år och alltså finansieras med nästa års egna<br>resurser. Överskott betalas tillbaka till medlemsländerna.</p> <p>Om utgifterna behöver öka i förhållande till budgeten har kommissio-<br>nen möjlighet dels att besluta om omföringar mellan anslag inom samma<br>kapitel, dels att föreslå en tilläggsbudget.</p> <p>Möjligheten till omföring kan också kombineras med att ett anslag förs<br>upp med noteringen &quot;p.m.&quot; istället för belopp. Denna möjlighet utnyttjas<br>vid tillfällen då kommissionen saknar underlag för budgetering vid den<br>tidpunkt budgetförslaget lämnas. I praktiken innebär den ett bemyndigan-<br>de till kommissionen att ikläda sig utgifter för ändamålet och att<br>finansiera utgifterna genom omföring inom budgetkapitlet. En streck-<br>markering i beloppskolumnen för anslaget innebär omvänt att anslaget<br>stängs för ytterligare medelstilldelning.</p> <p>Kommissionen har obegränsade möjligheter att föreslå budgetmyndig-<br>heterna (rådet och parlamentet) tilläggsbudgetar. Normal sett brukar 2-4<br>tilläggsbudgetar läggas. Minst en tilläggsbudget skall läggas varje år.<br>Sista presentationsdatum är 30 augusti. Budgetmyndigheternas behandling<br>av förslaget tar normalt 2-3 månader. För 1995 kan förutses att utvidg-<br>ningen kommer att ge upphov till en tilläggsbudget.</p> <p>Förslag till nya utgifter skall åtföljas av förslag till finansiering.<br>Budgetmyndigheterna kan dock välja att överlåta till kommissionen att<br>besluta om vilka budgetposter som skall underskridas för att finansiera<br>det ökade åtagandet. Detta förfaringssätt från budgetmyndigheternas sida<br>kallas negativ reserv.</p> <p>Om budgeten inte fastställts vid ingången av budgetåret tillämpas<br>procentsatserna för föregående budgetår för momsbas och BNI. Dessa<br>avgifter gäller tills de nya fastställts.</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <h2>4 Redovisning av betalningar till och från EU över<br>statsbudgeten</h2> <p>Regeringens förslag: De medel som staten betalar till respektive<br>mottar från EU utgör statliga medel och skall därför budgeteras,<br>redovisas och revideras i enlighet med vad som gäller för statens<br>medel. Regeringen föreslår att utgifter till och inkomster från EU<br>skall bruttoredovisas över statsbudgeten.</p> <h4>Skälen för regeringens förslag</h4> <p>Till följd av EU-medlemskapet kommer medel till olika utgiftsområden<br>att kanaliseras både direkt över statsbudgeten och via EG-budgeten. I<br>vissa fall ersätter EU-politiken den nationella politiken i förhållande till<br>sektorn, men i andra fall är direkt statligt stöd ett villkor för resurstilldel-<br>ningen via EG-budgeten.</p> <p>11</p> <p>För att riksdag och regering skall få ett rättvisande beslutsunderlag för Prop. 1994/95:40<br>verksamhetsstyrning, uppföljning och tilldelning av statens medel är det<br>därför nödvändigt att såväl direkt nationella som EU-medel budgeteras<br>och redovisas samlat på statsbudgeten. I myndigheternas årsredovisningar<br>och i regeringens redovisning till riksdagen skall de medel som fördelas<br>via EG-budgeten redovisas tillsammans med övriga statliga medel som<br>disponeras av respektive verksamhetsområde.</p> <p>Som medlem i EU kommer Sverige alltså att bedriva politik inom ett<br>antal områden med flera finansiella instrument än de rent nationella.<br>Medlemskapet i EU skiljer sig på detta sätt från andra former av<br>internationellt samarbete som Sverige deltar i. Sveriges finansiella bidrag<br>till EU skiljer sig också av detta skäl från de bidrag Sverige ger till<br>internationella organisationer.</p> <p>Betalningar mellan Sverige och EU utgör statliga medel. Genom med-<br>lemskapet delegeras inom överenskomna ramar beslut om fördelning av<br>de medel Sverige genom avgiften betalar till EG:s budget på olika<br>utgiftsområden inom EG-budgeten. Detta förutsätter att riksdagen förses<br>med ett fullgott underlag avseende de utgifter och inkomster inom EG-<br>budgeten som berör Sverige.</p> <p>Riksdagen har i flera sammanhang efterlyst att statsbudgetens struktur<br>skall ses över så att statens verksamhet i större utsträckning bruttoredovi-<br>sas på statsbudgetens utgifts- respektive inkomstsida. Det utvecklings-<br>arbete som sedan flera år tillbaka bedrivs, och som påskyndats av<br>införandet av en ny rambudgetprocess i riksdagen, syftar till ökad<br>tydlighet och minskat antal generella/ofördelade utgiftsposter genom att<br>utgifter i möjligaste mån hänförs till olika sektorer. Det är därför<br>naturligt att från början utforma redovisningen av statliga betalningar till<br>och från EU i enlighet med detta.</p> <p>En effekt av bruttoredovisning är att budgetomslutningen ökar genom<br>att återflöde från EU redovisas dels som inkomster på statsbudgetens<br>inkomstsida, dels som utgifter till berörda verksamhetsområden på<br>budgetens utgiftssida. Enligt regeringens uppfattning är dock detta för-<br>hållande av relativt liten betydelse i förhållande till kravet på tydlighet<br>och fullständighet i redovisningen. Vissa tidsmässiga obalanser och det<br>faktum att medlemslandet i vissa fall förskotterar utbetalningar för EG-<br>budgetens räkning respektive drabbas av växelkurs- och ränteutgifter talar<br>också för bruttoredovisning av utgifterna och inkomsterna.</p> <p>12</p> <h2>5 Budgetåtaganden inom EU</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringens bedömning: Den svenska avgiften till EG-budgeten<br>utgör i förhållande till statsbudgeten ett avsevärt åtagande. Den bör<br>dock ses mot bakgrund av de grundläggande värderingar som ligger<br>till grund för samarbetet. Avgiftens storlek gör budgetpolitiska<br>frågor inom EU-samarbetet till centrala svenska frågor. Budget-<br>politiska hänsynstaganden understryker att det är en viktig svensk<br>uppgift att bidra till att närhetsprincipen tillämpas. Regeringen har<br>också för avsikt att verka för en effektiv och återhållsam budget-<br>politik vad gäller gemenskapsbudgeten och övriga finansiella<br>instrument. Frågor som berör uppföljning och kontroll bör priori-<br>teras.</p> <p>Den grundläggande tanken för det europeiska samarbetet har alltsedan<br>Europeiska kol- och stålgemenskapen bildades varit att främja samarbetet<br>mellan medlemsländerna för att öka medborgarnas välstånd och för att<br>garantera ett gemensamt säkerhetspolitiskt intresse. Detta kommer också<br>till utryck i gemenskapsbudgeten. Utöver denna grundläggande politiska<br>målsättning finns tre huvudområden i budgeten; den gemensamma<br>jordbrukspolitiken, program som syftar till att förbättra gemenskapens<br>konkurrenskraft och program för att påskynda den regionala och sociala<br>utjämningen inom unionen. Genom medlemskapet ställer sig Sverige<br>bakom dessa målsättningar. Den svenska avgiften till EG:s budget bör ses<br>i detta perspektiv.</p> <p>En lika viktig princip är närhetsprincipen, dvs. den s.k. subsidiari-<br>tetsprincipen, att beslut skall fattas på för ändamålet mest effektiva och<br>lägsta möjliga nivå. I Maastrichtfördraget tillmäts principen ännu större<br>betydelse än i Romfördraget. Valet av nivå påverkar naturligtvis valet av<br>finansiellt instrument. Härigenom påverkar tillämpningen av närhetsprin-<br>cipen direkt det svenska åtagandet gentemot EG-budgeten. Det är därför<br>även av budgethänsyn en viktig svensk uppgift att bidra till att denna<br>princip tillämpas.</p> <p>Det svenska budgetläget gör att en stram budgetpolitik är nödvändig<br>under överskådlig tid. Detta gäller även åtaganden för EG-budgeten.<br>Regeringen avser därför att verka för en återhållsam budgetpolitik vad<br>gäller gemenskapsbudgeten och övriga finansiella instrument.</p> <p>13</p> <h2>6 Budgeteffekter av ett svenskt medlemskap i<br>Europeiska unionen</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringens bedömning: Budgeteffekterna av medlemskapet kan för<br>kalenderåret 1995 beräknas till en nettomerbelastning om drygt 22<br>miljarder kronor. Av dessa utgör ca 2 miljarder kronor engångs-<br>effekter. Den kvarstående budgeteffekten uppgår till ca 20 miljarder<br>kronor. Den största komponenten är avgiften till EG:s budget.<br>Avgiften uppgår brutto 1995 till ca 19,9 miljarder kronor och netto<br>efter inläsningen till ca 15,5 miljarder kronor.</p> <h3>6.1 Beskrivning av budgeteffekterna</h3> <p>De direkt mätbara källorna till budgeteffekter av medlemskapet är, som<br>regeringen redovisade i propositionen om Sveriges medlemskap i EU<br>(1994/95:19), Sveriges betalningar till EU, inkomst- eller utgiftsför-<br>ändringar på grund av svensk anpassning till EU:s regelverk, samt egna<br>beslutade förändringar som kan kopplas till medlemskapet.</p> <p>Andra effekter uppstår genom medlemskapets påverkan på ekonomins<br>tillväxt, det svenska ränteläget och en ökning av skatteunderlaget genom<br>återflödet från EG:s budget. De effekterna är i dagsläget mera svårmätta<br>och beaktas inte i det följande. Motivet till detta är dels de svårigheter<br>som är förknippade med att, på ett så exakt sätt som för övriga poster,<br>prognosticera tillväxt- och ränteeffekter, dels att regeringen gör be-<br>dömningen att det i nuvarande budgetläge finns skäl att inte tillgodoräkna<br>sig sådana effekter i kalkylen.</p> <p>Den förstärkning som väntas uppstå genom högre tillväxt och lägre<br>ränteläge kommer dock successivt att beaktas genom regeringens<br>bedömning av det ekonomiska läget och den svenska ekonomins<br>utveckling, som grund för budgetering och prognoser för statens<br>inkomster och utgifter.</p> <p>Avgiften till gemenskapsbudgeten utgör den största posten i kalkylen.<br>Genom det fulla deltagandet i den gemensamma politik som finansieras<br>genom EG-budgeten ökar statens utgifter. Detta är en bestående effekt.<br>Till följd av den beslutade volymökningen av EG-budgeten och den<br>förändrade finansieringsbördan ökar denna effekt till och med 1999.<br>Ramarna för utvecklingen därefter är ännu inte beslutade. Betalnings-<br>åtagandet för perioden 1995-1998 minskas dock genom den i för-<br>handlingarna överenskomna inläsningen av det svenska bidraget. Här-<br>igenom mildras också under en konjunkturmässigt känslig period<br>konsekvenserna för statsbudgeten. Avgiften för 1995 beräknas till ca 19,9<br>miljarder kronor. Inläsningen innebär att nettoeffekten väntas uppgå till<br>ca 15,5 miljarder kronor.</p> <p>14</p> <p>Under en period om huvudsakligen 2,5 år skall Sverige till Europeiska Prop. 1994/95:40<br>investeringsbanken betala in en kapitalinsats samt bidrag till reservfond,<br>tilläggsreservfond samt övriga reserver och avsättningar inom banken. I<br>den mån bankens kapital utökas kan även senare kapitalinsatser bli<br>aktuella. Dessa inbetalningar måste finansieras inom statsbudgeten, men<br>utgör i princip kapitaldepositioner. Utöver kapitalinsatsen påtar sig<br>Sverige ett garantiåtagande. Inbetalningen 1995 beräknas till ca 1,8<br>miljarder kronor.</p> <p>Genom avtalet med EU:s medlemsländer åtar sig också svenska staten<br>att för svenska företags räkning göra en inbetalning om totalt ca 150<br>miljoner kronor till Europeiska kol- och stålgemenskapens fonder. Vid<br>EKSG:s väntade upphörande år 2002 kommer återstoden av fonderna att<br>återbetalas till medlemsländer.</p> <p>Anpassningen till EU:s regelverk påverkar de svenska skatteinkomster-<br>na och ger upphov till bestående budgeteffekter. Effekterna utgörs delvis<br>av den formella anpassningen till EU:s skattelagstiftning. Denna<br>anpassning innebär en nettoförstärkning av statsbudgetens inkomstsida,<br>vilken huvudsakligen beror på höjd skattesats på serveringstjänster och<br>brevbefordran. Dessutom tillkommer visst skattebortfall till följd av den<br>inre marknaden (främst inkomster från alkoholskatten).</p> <p>För 1995 finns dessutom en engångseffekt av att montsuppbörd i<br>samband med förtullning av import från unionens medlemsländer upphör<br>för att istället redovisas i den ordinarie redovisningen av mervärdesskatt.<br>Denna ändring, tillsammans med övergång till månatlig redovisning för<br>företag med gemenskapsintern handel, innebär en tidsmässig förskjutning<br>av inbetalningen och en nettoförsämring om ca 6 miljarder kronor av<br>budgetsaldot för 1994/95. Likviditetsförlusten ger upphov till en varaktig<br>kostnad för den konsoliderade offentliga sektorn på 300 miljoner kronor,<br>per år.</p> <p>Helårseffekten netto för samtliga ovan beskrivna budgeteffekter, dvs.<br>den totala budgeteffekten, bedöms för kalenderåret 1995 utgöra en<br>försämring om drygt 22 miljarder kronor, varav ca 2 miljarder kronor<br>utgör en engångseffekt. Det underliggande bestående åtagandet uppgår till<br>ca 20 miljarder kronor.</p> <p>1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 40</p> <p>15</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Tabell 6.1 Budgeteffekter av svenskt medlemskap i EU</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Budgeteffekt</p></td><td> <p>1995</p></td><td> <p>Bestående effekt</p></td></tr> <tr><td> <p>Avgiften till EG-budgeten</p></td><td> <p>-19,9</p></td><td> <p>-19,9</p></td></tr> <tr><td> <p>Infäsning av avgiften</p></td><td> <p>+ 4,4</p></td><td> <p>-</p></td></tr> <tr><td> <p>Inbetalningar till Europeiska</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>investeringsbanken och Europeiska</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>kol- och stålgemenskapen</p></td><td> <p>- 1,9</p></td><td> <p>-</p></td></tr> <tr><td> <p>Förändrade skatteinkomster</p></td><td> <p>- 4,9</p></td><td> <p>- 0,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Total effekt</p></td><td> <p>-22,3</p></td><td> <p>-20,1</p></td></tr> </table> <h3>6.2 Beräkning för budgetåren 1994/95 och 1995/96</h3> <p>För budgetåret 1994/95 bedöms det tillkommande anslagsbehovet till<br>10 900 miljoner kronor. Återbetalningen från EU av det s.k. infasnings-<br>beloppet sker som en inbetalning till inkomsttitel och påverkar därmed<br>inte anslagsbehovet. Vad gäller anslagsbehoven för 1994/95 föreslår<br>regeringen i denna proposition riksdagen att bevilja ytterligare medel.<br>Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition med förslag om<br>anslagstilldelning för 1995/96.</p> <p>För inkomstsidan beräknas 1994/95 en nettominskning av inkomsterna<br>med ca 4 150 miljoner kronor. I denna bedömning ligger dels återbe-<br>talningen enligt den s.k. infasningsöverenskommelsen i avtalet om EU-<br>medlemskap, dels engångseffekten av den förändrade momsuppbörden för<br>import från EU-länder.</p> <h3>6.3 Osäkerhetsfaktorer i beräkningen</h3> <p>De ovan redovisade beräkningarna utgår från vad som är känt i dags-<br>läget.</p> <p>Vad gäller inbetalningarna till EU är beloppen för Europeiska<br>investeringsbanken och Europeiska kol- och stålgemenskapen till största<br>delen kända, men föremål för viss osäkerhet till följd av att beloppen i<br>avtalet angivits i ecu.</p> <p>Avgiften till EG:s budget har beräknats enligt en reviderad prognos för<br>tullar, jordbruksavgifter, ntomsbas och bruttonationalinkomst (BNI).<br>Prognosen utgår från nya pris- och volymutvecklingsantaganden för<br>ekonomin.</p> <p>Inbetalningen av tullar och jordbruksavgifter kommer att ske i enlighet<br>med uppbörden. Den kan av detta skäl avvika något från den bedömning<br>som Generaltullstyrelsen och Statens jordbruksverk för närvarande gör.</p> <p>Momsbasavgiften och BNI-avgiften kommer att betalas in enligt de<br>belopp som tas upp i EG:s budget. Den revidering av EG-budgeten som<br>är nödvändig för att ta hänsyn till de nya medlemsländerna har dock inte<br></p> <p>16</p> <p>beslutats ännu, varför viss osäkerhet om framför allt BNI-avgiften för Prop. 1994/95:40<br>1995 kvarstår.</p> <p>Regeringen förutser dock inga stora förändringar av avgiften.</p> <p>Beräkningarna av effekterna på inkomstsidan av statsbudgeten är<br>behäftade med samma typer av osäkerhet som inkomstberäkningarna i sin<br>helhet.</p> <h2>7 Den svenska avgiften till gemenskapsbudgeten</h2> <h3>7.1 Budgetsystem för avgiften till EG-budgeten</h3> <p>Regeringens bedömning: Regeringen anser att det är lämpligt att<br>reglera budgetsystemet för avgiften till EG-budgeten i förordningar<br>och instruktioner till berörda myndigheter. Vid utformningen av<br>systemet skall såväl de krav EG:s regelverk ställer som statens<br>informationsbehov och budgeteringsprinciper beaktas.</p> <h4>Skälen för regeringens bedömning:</h4> <p>EG:s regelverk på budgetområdet ställer ingående krav på hur med-<br>lemsländernas system för beräkning, redovisning och betalning av<br>avgiften till EG-budgeten skall se ut. Dessa krav utgörs dels av ett<br>informationskrav, dels ett strukturkrav vad gäller redovisningen.</p> <p>Bokföring och betalning av de traditionella resurserna, dvs. tullar och<br>jordbruksavgifter, sker månatligen senast den första arbetsdagen efter den<br>19:e den andra månaden efter det att fordran identifierats. Före be-<br>talningen görs avdrag för de tio procent av uppbörden som skall täcka<br>administrationskostnaderna. Bokföring och betalning av de övriga<br>avgiftsslagen sker första arbetsdagen varje månad (med avdrag för den<br>monetära reserven för jordbruksfonden, FEOGA).</p> <p>Varje medlemsland skall informera kommissionen om vilka nationella<br>myndigheter som har ansvaret för bokföring, uppbörd och redovisning av<br>egna resurser och vilket regelverk man har lagt fast för redovisning och<br>överföring av EU:s egna resurser.</p> <p>Medlemslandet är skyldigt att i centralbanken eller annat angivet organ<br>hålla separata konton i bokföringen för vart och ett av resursslagen i EG-<br>budgetens egna resurser.</p> <p>Vid utformningen av ett svenskt system som svarar mot dessa krav bör<br>vissa principer beaktas.</p> <p>Den viktigaste är att statsbudget och statens räkenskaper redovisas med<br>iakttagande av kravet på tydlighet och fullständighet. Av detta följer att<br>avgiften skall bruttoredovisas på statsbudgetens utgiftssida, medan<br>återbetalningen inom ramen för infasningsöverenskommelsen redovisas<br>på statsbudgetens inkomstsida i enlighet med vad som tidigare sagts.</p> <p>17</p> <p>Vidare bör redovisningen till EU tas fram i sidoordnade kompletterande Prop. 1994/95:40<br>system.</p> <p>Betalningen av avgiften sker genom ett konto i EG-kommissionens<br>namn i medlemslandets centralbank. Betalningen görs i egen valuta.<br>Kommissionens konto skall vara avgiftsfritt och får vara räntefritt.<br>Normalt disponerar kommissionen även ett konto i ecu i centralbanken.<br>Kommissionen får bara lyfta medel från kontot för att täcka faktiska utbe-<br>talningar.</p> <p>Regeringen kommer att uppdra åt Riksbanken att öppna ett avgifts- och<br>räntefritt konto i EG-kommissionens namn. Vid utformningen av<br>betalningssystemet bör också effekterna på statens upplåningsbehov<br>beaktas. Innebörden av detta är att systemet skall utformas så att<br>tidpunkten för effekten på upplåningsbehovet skjuts framåt i tiden.<br>Eftersom betalningarna för programsamarbetet inom EES i stort sett<br>följer regelverket för medlemsländernas betalning av avgiften till<br>budgeten har berörda myndigheter, främst riksbanken och riksrevisions-<br>verket, redan erfarenhet från hur ett sådant system kan utformas.</p> <p>Berörda myndigheter skall leverera det underlag som behövs för<br>budgetering, prognoser, betalning och uppföljning, såväl till regeringen<br>som till EU:s institutioner. 1 de fäll flera myndigeter berörs är det viktigt<br>att klarlägga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.</p> <p>För myndigheterna utgör hanteringen av avgiften till EG-budgeten nya<br>uppgifter. Omfattningen av arbetet och fördelningen mellan olika<br>myndigheter är inte i alla delar självklar. Regeringen har därför givit<br>berörda myndigheter i uppdrag att redovisa förslag till arbetsfördelning<br>och tekniska system. Regelverket angående dessa aspekter av avgiften är<br>av sådan karaktär som vanligen regleras i förordning.</p> <p>18</p> <h3>7.2 Den svenska avgiften till EG-budgeten budgetåret<br>1994/95</h3> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringens förslag: För budgetåret 1994/95 anvisas på tilläggs-<br>budget till statsbudgeten under sjunde huvudtiteln ett förslagsanslag<br>Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar på 2 250 miljoner kronor,<br>ett förslagsanslag Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och<br>sockeravgifter på 700 miljoner kronor, ett förslagsanslag Avgiften<br>till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift på 4 100<br>miljoner kronor, samt ett förslagsanslag Avgiften till gemenskaps-<br>budgeten: Avgift baserad på bruttonationalinkomsten på 2 900<br>miljoner kronor. På statsbudgetens inkomstsida för budgetåret<br>1994/95 beräknas på tilläggsbudget en ny inkomsttitel, Återbetalning<br>avseende avgiften till gemenskapsbudgeten till 2 200 miljoner<br>kronor. Regeringen föreslår också att riksdagen ger regeringen ett<br>bemyndigande att godkänna de åtaganden med betalningsutfall efter<br>budgetåret 1994/95 som följer av de bemyndiganden som lämnas i<br>EG-budgeten.</p> <h4>Skälen för regeringens förslag:</h4> <p>Under förutsättning att Sverige blir medlem av EU den 1 januari 1995<br>skall betalningar till budgeten ske redan under januari månad. Beloppen<br>har beräknats för att täcka Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten under<br>budgetåret 1994/95. Beräkningen utgår från regeringens prognos för<br>Sveriges avgift kalenderåret 1995, varvid hälften av utbetalningarna<br>bedöms infalla under budgetåret 1994/95. Regeringen föreslår att medel<br>till de olika komponenterna i avgiften anvisas under sjunde huvudtiteln,<br>på olika anslag, under en för ändamålet tillskapad anslagsgrupp: Avgiften<br>till gemenskapsbudgeten. Detta speglar dels den struktur Sverige kommer<br>att redovisa och betala avgiften i till EG, dels ansvarsfördelningen på<br>myndighetsnivå. Det är därför praktiskt att ha en sådan uppdelning.</p> <p>Avgiften till EG-budgeten fastställs i budgetprocessen. De s.k.<br>traditionella egna resurserna (tull och jordbruksavgifter inkl, sockerav-<br>gifter) betalas enligt faktisk uppbörd. Övriga, dvs. momsbasavgiften och<br>BNI-avgiften, betalas enligt budget. Momsbasavgiften kan inte ändras<br>under året med mindre än att felaktigheter i redovisningssystemet<br>fastställts. BNI-avgiften kan däremot ändras till följd av tilläggsbudget.</p> <p>Medlemsländerna deltar i kommissionens prognosarbete för de egna<br>resurserna. Prognoserna görs i nationell valuta och omvandlas till ecu i<br>enlighet med de bestämmelser för valutakurser som finns i rättsakterna.</p> <p>Anslagen bör anvisas förslagsvis. I enlighet med vad som redovisats<br>tidigare i propositionen är beräkningarna behäftade med vissa osäker-<br>heter. Osäkerheterna gäller dels utfallet i förhållande till de prognoser<br>som görs för tullar och jordbruksavgifter, dels möjligheten till ytterligare<br>tilläggsbudgetar från EU:s sida. Det kommer av tidsmässiga skäl inte att</p> <p>19</p> <p>vara möjligt för regeringen att underställa sådana förändringar riksdagens<br>prövning.</p> <p>Återbetalningen av det överenskomna s.k. inläsningsbeloppet kommer<br>att ske under åren 1995-1998. För 1995 uppgår återbetalningen till 488<br>miljoner ecu, vilket med kursen 9 kronor/ecu motsvarar 4 400 miljoner<br>kronor. Hälften av återbetalningen 1995 väntas infälla under budgetåret<br>1994/95. Återbetalningen kommer att göras till statsbudgetens inkomst-<br>sida. Regeringen föreslår att en särskild inkomsttitel upprättas för<br>ändamålet.</p> <p>Bemyndigandesystemet är en del av EG-budgetens regelverk. Det utgör<br>— på samma sätt som det bemyndigandesystem som tillämpas inom<br>statsbudgeten — ett betalningsåtagande som avser senare budgetår. Det<br>innebär att när Sverige som medlem i EU-rådet festställer budgeten ingår<br>även beslut om åtaganden för senare budgetår. Riksdagen bör som ett led<br>i godkännandet av EU:s regelverk ge regeringen ett generellt bemyndi-<br>gande i denna del. Regeringen avser att årligen i budgetpropositionen<br>lämna en redogörelse för beslutade bemyndiganden.</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <h2>8 Kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken</h2> <p>Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen ger rege-<br>ringen ett bemyndigande att teckna en andel i Europeiska investe-<br>ringsbankens grundkapital till ett värde av 2 026 miljoner ecu samt<br>att göra de inbetalningar och garantiåtaganden som följer av<br>medlemskap i banken. För budgetåret 1994/95 anvisas på tilläggs-<br>budget till statsbudgeten under sjunde huvudtitel ett förslagsanslag<br>Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken på 950 000 000<br>kronor.</p> <h3>8.1 Inledning</h3> <p>Medlemskap i Europeiska investeringsbanken följer automatiskt med ett<br>medlemskap i Europeiska unionen. I regeringens proposition angående<br>medlemskap i Europeiska unionen finns Europeiska investeringsbankens<br>verksamhet och arbetsformer närmare beskrivna (prop. 1994/95:19, del<br>3, avsnitt 28).</p> <p>Europeiska investeringsbanken (EIB) är en fristående institution inom<br>Europeiska unionen. Banken upprättades 1958 i enlighet med Romför-<br>draget (artikel 3 och 129, vilka motsvaras av artiklarna 4b och 198d i<br>Maastrichtfördraget). Bankens stadga är bifogad Romfördraget som<br>protokoll. Anpassning av bankens stadga och andra bestämmelser knutna<br>till ett svenskt och andra ansökarländers medlemskap i banken finns<br>lögad som protokoll 1 till anslutningsakten (prop. 1994/95:19, bilaga 10,<br>sid 572 ff.)</p> <p>20</p> <p>Bankens huvuduppgift är att bidra till en balanserad regional utveckling Prop. 1994/95:40<br>inom EU genom att finansiera ekonomiskt sunda investeringar i de mest<br>eftersatta regionerna. Volymen utestående lån och garantier kan enligt<br>stadgarna uppgå till högst 250 procent av kapitalet, vilket för närvarande<br>motsvarar 144 miljarder ecu. Utestående lånebelopp var 98 miljarder ecu<br>vid slutet av 1993. EIB:s utlåning finansieras i huvudsak genom<br>marknadsupplåning.</p> <h3>8.2 Den svenska kapitalinsatsen</h3> <p>Medlemsländerna bidrar till bankens kapital efter fastställd fördelnings-<br>nyckel, baserad på ländernas relativa ekonomiska styrka. Enligt<br>stadgarna kan medlemmarna också åläggas att bidra med lån till banken,<br>om banken inte kan låna upp erforderliga medel på kapitalmarknaderna<br>till rimliga villkor. När banken bildades uppgick kapitalet till 1 miljard<br>ecu. Bankens kapital har därefter höjts genom sex allmänna kapital-<br>höjningar (1971, 1975, 1978, 1981, 1985 och 1991) samt vid tre tillfällen<br>när nya medlemmar trätt in i banken. Vid varje kapitalhöjning eller<br>inträde av nya medlemmar ser man över kapitalinsatserna samt den<br>kapitalandel som skall betalas in till banken. Den senaste höjningen<br>innebar en fördubbling av kapitalet, så att det nu uppgår till 57,6<br>miljarder ecu.</p> <p>Efter kapitalhöjningen 1991 motsvarar det inbetalda kapitalet ca 7,5<br>procent av bankens tecknade kapital. Styrelsen kan kräva inbetalningar<br>av det garanterade oinbetalda kapitalet (92,5 procent) endast i den<br>omfattning som det är nödvändigt för att banken skall kunna fullgöra sina<br>förpliktelser gentemot långivarna.</p> <p>Sverige har erbjudits att teckna en kapitalandel motsvarande ca 3,5<br>procent av det nuvarande kapitalet eller 3,2 procent av det utökade<br>kapitalet. Den svenska kapitalinsatsen kommer därmed att bli 2 026<br>miljoner ecu, motsvarande ca 18 234 miljoner kronor (växelkurs 1 ecu<br>= 9,00 kronor). Detta innebär i sin tur en inbetalning på sammanlagt ca<br>152,0 miljoner ecu eller 1 368 miljoner kronor (7,5 procent av kapitalin-<br>satsen).</p> <p>Bankens allmänna reserver skall enligt stadgarna uppgå till 10 procent<br>av aktiekapitalet (dvs. 5,76 miljarder ecu). Under åren har även tilläggs-<br>reserver bildats, genom tillskott av bankens nettoöverskott som inte<br>behövt avsättas till de allmänna reserverna. Vid tidpunkten för ett svenskt<br>medlemskap (januari 1995) kan tilläggsreserver, andra avsättningar och<br>ofördelade vinstmedel antas uppgå till ca 4,3 miljarder ecu.</p> <p>Sverige skall även göra kontantinbetalningar till dessa reserver och<br>avsättningar. Enligt protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga<br>fogat till anslutningsakten skall det svenska bidraget uppgå till ca 3,52<br>procent av reserverna och avsättningarna enligt balansräkningen per 31<br>december året innan anslutningen. Sverige skall betala in 202,6 miljoner<br>ecu eller ca 1 824 miljoner kronor till de allmänna reserverna. Den</p> <p>21<br></p> <p>svenska inbetalningen till tilläggsreserverna och andra avsättningar Prop. 1994/95:40<br>inklusive de avsättningar som kan komma att göras av ofördelade</p> <p>vinstmedel per 31 december 1994, kan beräknas till 151,4 miljoner ecu<br>(motsvarande 1 363 miljoner kronor).</p> <p>Tabell 8.1 Sammanfattning, svensk kapitalinsats i EIB</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>miljoner ecu</p></td><td> <p>miljoner kr</p></td></tr> <tr><td> <p>Grundkapital</p></td><td> <p>2 026</p></td><td> <p>18 234</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontantinbetalningar:</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Grundkapital</p></td><td> <p>152,0</p></td><td> <p>1 368</p></td></tr> <tr><td> <p>Reservfond</p></td><td> <p>202,6</p></td><td> <p>1 823</p></td></tr> <tr><td> <p>Tilläggsreserveroch avsättningar</p></td><td> <p>151,4</p></td><td> <p>1 363</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa inbetalningar</p></td><td> <p>506,0</p></td><td> <p>4 554</p></td></tr> </table> <p>Inbetalningarna skall företrädesvis ske under en period av två och ett<br>halvt år. Beloppen skall betalas in i fem lika stora rater halvårsvis den 30<br>april och 31 oktober. Vad gäller inbetalningen av grundkapitalet skall en<br>del som motsvarar Sveriges andel av det vid tidpunkten för medlemskapet<br>redan tecknade och inbetalda grundkapitalet följa denna tidsplan. Denna<br>del motsvarar inbetalningar på 137,9 miljoner ecu (ca 1 241 miljoner<br>kronor). En andra mindre del av inbetalningen av grundkapitalet, 14,1<br>miljoner ecu (ca 127 miljoner kronor), skall betalas in i enlighet med det<br>tidsschema som gäller för en pågående kapitalpåfyllnad i banken. Dessa<br>inbetalningar pågår under perioden 1994 t o m 1998 med två inbetal-<br>ningar per år.</p> <p>En sammanställning över inbetalningarna under åren 1995-1998 ser ut<br>som följer, värden i miljoner ecu (miljoner kr):</p> <p>Tabell 8.2 Sammanställning över inbetalningarna åren 1995-98</p> <table border="1"> <tr><td> <p>år</p></td><td> <p>april</p> <p>ecu</p></td><td> <p>oktober</p> <p>ecu</p></td><td> <p>totalt</p> <p>ecu</p></td><td> <p>totalt<br>miljoner kr.</p></td></tr> <tr><td> <p>1995</p></td><td> <p>100,1</p></td><td> <p>100,1</p></td><td> <p>200,2</p></td><td> <p>(1 802)</p></td></tr> <tr><td> <p>1996</p></td><td> <p>100,1</p></td><td> <p>100,1</p></td><td> <p>200,2</p></td><td> <p>(1 802)</p></td></tr> <tr><td> <p>1997</p></td><td> <p>100,1</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>101,9</p></td><td> <p>(917)</p></td></tr> <tr><td> <p>1998</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>3,6</p></td><td> <p>(32)</p></td></tr> </table> <p>22</p> <p>Medlemskap i Europeiska investeringsbanken per den 1 januari 1995 Prop. 1994/95:40<br>innebär att en första inbetalning om 100,1 miljoner ecu skall verkställas<br>under budgetåret 1994/95.</p> <p>Inbetalningarna kan verkställas i ecu eller i svenska kronor. Årligen<br>görs en översyn av värdet på de nationella valutatillgångarna inom det<br>inbetalda kapitalet. Skulle värdet på den nationella valutan i förhållande<br>till ecu reduceras med mer än 1,5 procent skall landet i fråga företa en<br>tilläggsinbetalning. Skulle värdet å andra sidan stiga över 1,5 procent<br>skall banken företa en återbetalning till landet i fråga.</p> <h3>8.3. Godkännande av teckning av kapitalandel</h3> <p>Den föreslagna svenska kapitalinsatsen motsvarar Sveriges relativa<br>ekonomiska styrka inom den utvidgade unionen. Sveriges kapitalinsats<br>kommer att uppgå till drygt 18 miljarder kronor. Kapitalinsatsen är för-<br>knippad med inbetalningar på ca 4,5 miljarder kronor till bankens grund-<br>kapital och olika reservfonder och avsättningar. I jämförelse med<br>motsvarande institutioner är detta ovanligt höga inbetalningar. Regeringen<br>anser dock att fördelarna med ett medlemskap väl motiverar en insats i<br>denna storleksordning. Beträffande inbetalningarna till tilläggsreservema<br>kan vi i ett senare skede komma att utnyttja dessa som del i Sveriges<br>andel av de medel som skall inbetalas vid nya allmänna kapitalökningar.</p> <p>Det är regeringens bedömning att bankens stadga ger tillfredsställande<br>säkerhet för att värdet av de medel som inbetalas till följd av kapitalinsat-<br>sen inte skall urholkas och för att garantiåtagandet inte skall behöva tas<br>i anspråk.</p> <p>En första delinbetalning om ca 100,1 miljoner ecu skall verkställas<br>under budgetåret 1994/95. Med hänsyn till att beloppet kan preciseras<br>med säkerhet först efter årsskiftet samt eventuella förändringar i kronans<br>värde i förhållande till ecu bör ett förslagsanslag på 950 miljoner kronor<br>anvisas för detta ändamål under sjunde huvudtitels anslagsgrupp: Övriga<br>ändamål.</p> <p>23</p> <h2>9 Finansiering</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringens förslag: Följande fem principer skall gälla för finansie-<br>ringen av ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska<br>unionen.</p> <p>1. Effekterna skall finanseras fullt ut och får inte leda till ökat<br>upplåningsbehov.</p> <p>2. Statens utgifter för administration får inte öka på grund av<br>medlemskapet.</p> <p>3. Om EU:s budgetmyndigheter tar beslut som innebär totalt ökade<br>utgifter skall dessa finansieras med redan anvisade medel inom i<br>första hand berörda departementsområden.</p> <p>4. De nationella åtaganden som krävs för att få bidrag från gemen-<br>skapsbudgeten skall finansieras med redan anvisade medel inom de<br>departementsområden dit stödet är riktat.</p> <p>5. Varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet skall<br>bidra till finansieringen i proportion till områdets andel av avgiften.</p> <h4>Skälen till regeringens förslag:</h4> <p>EU-medlemskapet bedöms medföra en bestående ökad belastning<br>uppgående till ca 20 miljarder kronor på helårsbasis (se avsnitt 6).</p> <p>Enligt regeringens bedömning får inte ett svenskt medlemskap leda till<br>en ökning av statens upplåningsbehov. Regeringens uppfattning är att<br>finansieringen främst skall beröra de områden som gynnas av ett svenskt<br>medlemskap. Vissa delar av ekonomin, såsom jordbruks- och forsknings-<br>området, kommer att motta betydande bidrag från gemenskapsbudgeten.<br>Samtidigt kommer andra delar, inte minst industrin, att få förbättrade<br>vinstmöjligheter. Detta talar för att de budgeteffekter som följer av ett<br>medlemskap finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsneddrag-<br>ningar och inkomstförstärkningar. Den sociala sektorn bör ej drabbas.<br>Under perioden 1995-98 bidrar återbetalningen enligt den s.k. in-<br>fäsningsöverenskommelsen till en avlastning av effekterna på upp-<br>låningsbehovet om totalt ca 9 miljarder kronor.</p> <p>Vad avser utgiftsneddragningar, skall varje utgiftsområde som berörs<br>av EU-samarbetet bidra till finansieringen av den svenska budgetavgiften<br>motsvarande områdets andel av bruttoavgiften. Detta innebär att om ett<br>områdes andel av gemenskapsbudgeten motsvarar 10 procent, skall 10<br>procent av den svenska avgiften till gemenskapsbudgeten finansieras av<br>berört utgiftsområde i statsbudgeten. Utgiftsneddragningama utgör<br>finansiering utöver återbetalningen. Det är viktigt att framhålla att<br>neddragningarna i de flesta fall inte innebär minskade resurser till be-<br>rörda områden, eftersom medel istället utbetalas från gemenskaps-<br>budgeten.</p> <p>24</p> <p>På skatteområdet bör förslagen så långt möjligt koncentreras till Prop. 1994/95:40<br>sektorer som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten samt till de<br>delar av ekonomin som i andra avseenden kan anses dra fördel av ett<br>medlemskap. Det är angeläget att de skattehöjningar som väljs i så liten<br>utsträckning som möjligt leder till välfärdsförluster. De extra bördor som<br>följer av skattens snedvridande effekter på produktion och konsumtion<br>bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt.</p> <p>Svenskt medlemskap i EU, får inte öka statens utgifter för admini-<br>stration och förvaltning. Det är därför nödvändigt att utnyttja varje<br>möjlighet till effektivisering som uppkommer vid medlemskap. Om-<br>prioritering inom och mellan departementsområdena inom ramen för de<br>samlade administrations- och förvaltningskostnaderna kan komma att bli<br>nödvändig.</p> <p>Regeringen avser vid ett medlemskap att fortlöpande värdera möjlig-<br>heterna till besparingar i statens utgifter för administration och för-<br>valtning. Enligt regeringens uppfattning skall detta vara möjligt när<br>exempelvis administrativa uppgifter bortfaller eller utformas på unions-<br>gemensam bas. Regeringen konstaterar vidare att det kan komma att<br>bedrivas visst dubbelarbete mellan unionsorgan och svenska myndigheter,<br>vilket kan ge upphov till en viss rationaliseringspotential. Sett över en<br>längre tidsperiod bedömer regeringen att dessa besparingsmöjligheter är<br>betydande.</p> <p>1 de fall EU:s budgetmyndigheter tar beslut som innebär utgiftsökning<br>skall utgiftsökningens effekt på den svenska avgiften till gemenskaps-<br>budgeten finansieras med redan anvisade medel inom i första hand berört,<br>eller berörda, departementsområden.</p> <p>Inom vissa verksamhetsområden kan betydande återflöden från<br>gemenskapsbudgeten bli aktuella. För att erhålla dessa medel krävs som<br>regel en nationell medfinansiering. Detta gäller insatser inom exempelvis<br>jordbruks-, regional-, arbetsmarknads- och forskningspolitiken. De<br>nationella åtaganden som krävs för att få bidrag från gemenskapsbudgeten<br>skall finansieras med redan anvisade medel inom berört, eller berörda,<br>departementsområden.</p> <p>25</p> <h2>10 Stöd och bidrag till Sverige från<br>gemenskapsbudgeten</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringens bedömning: Planering, budgetering, ärendeprövning,<br>betalningar, redovisning, uppföljning och kontroll av det svenska<br>återflödet från EG:s budget kan omhändertas av de sektorsmyndig-<br>heter som ansvarar för motsvarande nationella uppgifter. Genom att<br>redovisa återflödet från EG brutto på statsbudgeten och med<br>tillämpning av räntekontokredit i Riksgäldskontoret ges en tydlig bild<br>av såväl omfattningen av återflödet som de svenska statliga åtagan-<br>dena.</p> <h3>10.1 &nbsp;Inledning</h3> <p>I det följande redovisar regeringen sin syn på hur återflödet från EG:s<br>budget till Sverige i förvaltningsmässigt och ekonomiadministrativt<br>hänseende skall hanteras. Inledningsvis redogörs för gemensamma<br>principer som bör ligga till grund för hur återflödet administreras. Denna<br>redogörelse följs sedan av en närmare beskrivning av konsekvenserna för<br>följande områden.</p> <p>— &nbsp;Stöd från jordbruksfondens garantisektion (arealbidrag, trädesersätt-<br>ning, djurbidrag, intervention, exportstöd, miljöstöd).</p> <p>— &nbsp;Medel från EG:s strukturfonder (socialfonden, jordbruksfondens ut-<br>vecklingssektion, regionalfonden).</p> <p>— &nbsp;Medel från EG:s forsknings- och utvecklingsprogram.</p> <p>Medel som kan komma Sverige till del till följd av samarbete, som är<br>av icke-tvingande eller mellanstatlig karaktär, behandlas inte närmare.<br>Omfattningen av sådant samarbete följer av de enskilda överenskommel-<br>ser som träffas mellan medlemsländerna och motsvarar sedvanligt inter-<br>nationellt samarbete. Såvitt regeringen nu kan bedöma behöver inga sär-<br>skilda budgettekniska eller andra ekonomiadministrativa arrangemang in-<br>föras inför ett svenskt deltagande. De utgifter som uppstår för svenskt<br>vidkommande täcks med medel inom ordinarie anslag. Sådana utgifter<br>liksom eventuella ersättningar från EU redovisas i berörd myndighets års-<br>redovisning.</p> <h3>10.2 Generella utgångspunkter</h3> <h4>10.2.1 Ansvar för administration och kontroll</h4> <p>Ansvaret för att administrera stöd och bidrag från EG:s budget som på<br>nationell nivå tillkommer staten bör föras ut på berörda förvaltnings-<br>myndigheter.</p> <p>Myndigheterna ifråga för administration och betalning av de olika<br>stöden och bidragen återfinns i första hand bland myndigheterna inom<br>verksamhetsområdena jordbruk och fiske, regionalpolitiken, arbets-<br>marknadspolitiken och forskningen. Även när det gäller fördelning av<br>ansvar för kontrollerande uppgifter som ankommer på medlemslandet,<br>skall i första hand myndigheter med motsvarande uppgifter ges i uppdrag<br>att svara för de särskilda kontrollinsatser som erfordras. Regeringen<br>återkommer till detta i avsnitt 12 om kontroll och revision av EU-medel.</p> <p>De principer och regler som gäller för resultatstyrning och den finan-<br>siella styrningen av statliga myndigheter gäller fullt ut även för sådana<br>medel som kommer från EG:s budget. I det fäll t.ex. EG:s ekonomi-<br>administrativa regelverk för redovisningsperioder, redovisningens innehåll<br>eller kontrollmetoder skiljer sig från de som följer av de statliga be-<br>stämmelserna på området skall EG:s regelverk tillgodoses av berörda<br>myndigheter genom kompletterande redovisningar och granskningsinsat-<br>ser. I normalfallet förväntas sådana särskilda krav kunna tillgodoses fullt<br>ut med tillämpning av sidoordnade redovisningssystem liksom genom<br>kompletterande granskningsinsatser i samband med ordinarie granskning.</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <h4>10.2.2 Budgetering och redovisning på statsbudgeten</h4> <p>Stöd och bidrag som finansieras av EG:s budget avsedda för projekt och<br>mottagare i Sverige och som förmedlas av statlig myndighet, liksom<br>sådana kostnader som faller på den svenska staten till följd av ett med-<br>lemskap men som inte täcks av medel från EG-budgeten, skall i normal-<br>fallet budgeteras och redovisas på anslag på statsbudgetens utgiftssida<br>under de huvudtitlar till vilka ändamålen med stödet eller bidraget hör.</p> <p>Även utgifter (och inkomster) som följer av kursdifferenser bör<br>avräknas mot berört stödanslag. I de fäll stöd och bidrag från EG:s<br>budget skall förskotteras av medlemslandet bör medel för de räntekostna-<br>der som uppstår av förskottsgivningen anvisas under ett särskilt anslag.<br>Medel för förvaltningsmyndigheternas eventuella kostnader för att admi-<br>nistrera återflödet bör dock anvisas inom ramen för deras ordinarie<br>förval tningskostnadsanslag.</p> <p>Berörda verksamheter bör redovisas brutto på statsbudgeten. Detta inne-<br>bär att bidrag eller ersättningar från EG:s fonder förs upp och redovisas<br>på för ändamålet uppförda inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsida<br>samtidigt som medel motsvarande bidraget till mottagaren budgeteras och<br>redovisas på utgiftssidan.</p> <p>I det fäll det är fråga om stöd från EG:s regionalfond, socialfond,<br>jordbruksfond (utvecklingssektionen) eller fiskefond krävs i normalfället<br>svensk offentlig medfinansiering. En utgångspunkt bör i dessa fäll vara<br>att anslaget för utbetalande av stöd från EG-budgeten endast skall avse<br>EG:s andel. En eventuell svensk statlig andel får täckas av anvisade<br>medel inom de ordinarie anslagen för berört ändamål.</p> <p>27</p> <p>Medel från kommunal eller privat finansiär betalas direkt från finan- Prop. 1994/95:40<br>siären till stödmottagaren varför den andelen inte redovisas på stats-<br>budgeten.</p> <p>Ett annat undantag från redovisning på statsbudgeten för bidrag och<br>projekt finansierade av EG-budgeten är medel som utbetalas till svenska<br>mottagare inom EG:s program för forskning och utveckling (FoU). I<br>dessa fall görs ansökan direkt till kommissionen som beslutar om och ut-<br>betalar bidrag enligt betalningsplan direkt till den organisation eller<br>enskild forskare som är koordinator för projektet, och inte via en särskild<br>myndighet. Härmed låter sig stödet från EG:s FoU-program svårligen<br>budgeteras och redovisas på statsbudgeten men skall i förevarande fall<br>återfinnas i myndighetens bokföring och behandlas i myndighetens års-<br>redovisning. Som för övriga återflödesområden skall en ev. svensk statlig<br>medfinansiering prövas i relation till den övergripande nationella priori-<br>teringen och andra pågående projekt inom området.</p> <h4>10.2.3 Betalningar från EG och vidare till bidragsmottagaren</h4> <p>Betalningarna från EG:s budget till Sverige bör så långt möjligt centra-<br>liseras till att gå via ett gemensamt konto i Riksbanken. Härvid undantas<br>sådana medel som inte utgör statliga medel, dvs. sådana betalningar som<br>avser kommissionens ersättningar till svenskar som arbetar på uppdrag<br>från en EU-institution eller EU-anställda vid dess arbete i Sverige m.m.<br>Ett annat undantag är, som redan nämnts, bidragsutbetalningar från<br>kommissionen direkt till projektdeltagare inom FoU-programmen.</p> <p>Kommissionen skall ställa medel till svenska statens förfogande på<br>konto i Riksbanken senast den dag berört regelverk påbjuder. Medlen<br>överförs sedan till den för stödet eller bidraget betalningsansvariga<br>myndigheten.</p> <p>För vissa bidrag och stöd som lämnas av EU gäller att medlemslandet<br>förskotterar betalning till bidragsmottagaren. Regeringen förordar att<br>statens betalningar till mottagaren i normalfallet sker från separata ränte-<br>konton med kredit som resp, ansvarig betalningsmyndighet får disponera<br>i Riksgäldskontoret (RGK). Genom tillämpningen av räntekontokrediter<br>framgår den räntekostnad som fäller på staten på grund av förskotteringen<br>tydligt.</p> <p>För system där medlemslandet förskotterar stöd och bidrag i för-<br>hållande till EG:s budget kommer i normalfallet berörda räntekonton att<br>uppvisa en negativ belastning. När ersättningen erhålls från EG-budgeten<br>minskar denna belastning. Men till den del EG:s budget inte täcker samt-<br>liga kostnader staten har för stödet, skall utnyttjad kontokredit (dvs. ett<br>belopp motsvarande svenska statens nettoandel av stödet inklusive ränte-<br>kostnader och växelkursdifferenser som ej ersätts av EG) regleras genom<br>att medel förs från statsverkets checkräkning (SCR) till räntekontot.<br>Denna överföring bör göras kvartalsvis i efterskott, dvs. i anslutning till<br>den dag RGK debiterar eller krediterar ränta på kontot. Det bör noteras<br>att användningen av räntekonto respektive regleringen mellan SCR och</p> <p>28<br></p> <p>räntekonto inte påverkar redovisningen mot statsbudgeten, som görs på Prop. 1994/95:40<br>grundval av bokförda utgifter och inkomster.</p> <h3>10.3 Jordbruksfonden</h3> <h4>10.3.1 Inledning</h4> <p>Jordbruksverket och Fiskeriverket kommer vid ett medlemskap att ges<br>ansvaret för att sköta utbetalningarna till mottagarna av stöd från<br>jordbruksfonden. Ansvaret för själva administrationen kan dock komma<br>att fördelas på flera myndigheter, t.ex. länsstyrelserna. En myndighet bör<br>dock, i samråd med övriga berörda myndigheter, ges ett övergripande<br>ansvar för att administrationen fungerar i enlighet med EG:s regelverk<br>och för rapportering till såväl regeringen som kommissionen. En sådan<br>ansvarsfördelning skulle även, enligt vad regeringen erfar, vara förenlig<br>med de förslag till förändringar i vissa EG-bestämmelser om kraven på<br>medlemsländernas administration av jordbruksstödet som för närvarande<br>bereds inom kommissionen.</p> <p>Regeringen kommer senare att bestämma vilken myndighet som skall<br>ges detta övergripande ansvar. Denna myndighet kommer även att få ett<br>primäransvar för att förse kommissionen med det underlag som det an-<br>kommer på medlemslandet att tillhandahålla om det utbetalade stödet som<br>grund för ersättning från jordbruksfonden liksom för budgetering, budget-<br>uppföljning och kontroll. Detta innebär inte någon förändring i betal-<br>ningsansvariga myndigheters ansvar att kontrollera betalningarnas<br>riktighet. Det är angeläget att Sverige upprätthåller en hög ambition vad<br>gäller att säkra att bidragsmedlen utbetalas och används i enlighet med<br>intentionerna. Uppbyggnad av kontrollsystem och intern revision kommer<br>därför att prioriteras vilket utvecklas i avsnitt 12.</p> <p>Regeringen kommer senare denna dag att i en särskild proposition bl.a.<br>föreslå riksdagen att anvisa anslag och beräkna inkomster på inkomsttitlar<br>i enlighet med den anslagskonstruktion som redovisas i det följande.</p> <h4>10.3.2 Garantisektionen</h4> <p>Med tillämpning av de generella principerna bör riksdagen anvisa anslag<br>under Jordbruksdepartementets huvudtitel för utbetalning av stöd från<br>jordbruksfondens garantisektion fördelade på resp, ändamål. Mot dessa<br>stödanslag, vilka bör ges beteckningen förslagsanslag, bör även avräknas<br>eventuella utgifter (eller inkomster) som uppstår med anledning av<br>växelkursdifferenser.</p> <p>I syfte att öka tydligheten och fullständigheten på statsbudgeten bör<br>anslag för ändamål/utgifter som ersätts till fullo från jordbruksfonden<br>skiljas från sådana anslag som avser återflöde från EG-budgeten som<br>förutsätter nettobidrag från svenska staten. Ett särskilt räntekostnads-<br>anslag bör föras upp under ovanstående huvudtitel för den räntekostnad</p> <p>29<br></p> <p>som uppstår på räntekontokreditema till följd av att svenska staten betalar Prop. 1994/95:40<br>ut garantistödet i förskott. Räntekostnadsanslaget bör anvisas som<br>ramanslag. Regeringen bör bemyndigas att besluta om en anslagskredit<br>knuten till detta ramanslag som överstiger den nivå på 7 procent av<br>anslagsbeloppets storlek som normalt gäller för ramanslag.</p> <p>Anslagen skall disponeras av betalningsansvariga myndigheter, dvs.<br>Jordbruksverket och Fiskeriverket.</p> <p>På statsbudgetens inkomstsida beräknas och redovisas återflödet från<br>jordbruksfonden på separata inkomsttitlar. Uppdelningen mellan inkomst-<br>titlar resp, undertitlar bör göras så att det går att följa upp det totala<br>återflödet per bidragstyp.</p> <p>Genom denna anslagskontruktion kommer statsbudgetens utfall för<br>varje kvartal att visa det totala återflödet från EG inom garantisektionen<br>liksom utgifterna för det totala stödet till de svenska jordbrukarna inkl,<br>den svenska statens nettoandel av detta stöd.</p> <p>Bidrag utbetalas enligt de tidpunkter som följer av berörda förordningar<br>på området, och utgifter avräknas löpande mot berört anslag. Betalningen<br>sker med ianspråktagande av medel på räntekontokrediterna i RGK.<br>Senast den 15:e dagen i varje månad skickas en redovisning av gjorda<br>utbetalningar den föregående månaden till kommissionen som, efter<br>granskning, utbetalar ersättning genom att ställa motsvarande belopp till<br>förfogande på konto i Riksbanken. Medlen överförs till berörda<br>räntekonton och inkomsterna bokförs mot berörda inkomsttitlar.</p> <p>Vid utgången av varje kvartal debiterar RGK Jordbruksverket resp.<br>Fiskeriverket den upplupna räntan på kontona. I samband med detta<br>överförs medel från statsverkets checkräkning som täcker dels ränteut-<br>giften, dels de utgifter som belastat kontot under det gångna kvartalet och<br>som inte finansieras av EG-budgeten.</p> <h4>10.3.3 Utvecklingssektionen</h4> <p>Stöd från jordbruksfondens utvecklingssektion (avser strukturstöd till<br>lantbruket samt till fisket) omfattas av ungefär samma bestämmelser vad<br>gäller medelshantering som övriga strukturfonder (se nedan).</p> <h3>10.4 Strukturfonderna</h3> <h4>10.4.1 Inledning</h4> <p>För att påskynda den ekonomiska och sociala samordningen samt för-<br>bättra förutsättningarna för regional utjämning beslutades 1987 om en<br>reform av EG:s regionalpolitiska instrument; jordbruksfonden, social-<br>fonden och regionalfonden. Reformen innebär att fondema fr.o.m. 1989<br>har koordinerats under samlingsbegreppet strukturfonderna. Till dessa<br>strukturfonder hör även den s.k. fiskefonden, vilken etablerades 1993.<br>Inom strukturfonderna finansieras även de s.k. Gemenskapsinitiativen</p> <p>30<br></p> <p>vars finansiella bas utgörs av en avsättning på ca 9 procent av struktur- Prop. 1994/95:40<br>fondernas medel samt s.k. pilotprojekt, nätverk m.m. som omfattar ca 1<br>procent av medlen. Strukturfonderna är dock inte några fonder i egentlig<br>mening utan utgör endast utgiftsposter i EG:s budget.</p> <p>Stöd från strukturfonderna lämnas i form av bidrag. Fonderna sam-<br>arbetar även med olika låneinstitut i syfte att utnyttja kombinationen<br>mellan bidrag och lån så effektivt som möjligt.</p> <p>De tre strukturfonderna har som mål att:</p> <p>1. &nbsp;främja utvecklingen och strukturanpassningen i svagt utvecklade<br>regioner,</p> <p>2. &nbsp;omstrukturera regioner, eller delar av regioner, som drabbats hårt av<br>den industriella tillbakagången,</p> <p>3. &nbsp;bekämpa långtidsarbetslöshet och främja integration på arbets-<br>marknaden av unga och av personer som är utestängda från arbets-<br>marknaden,</p> <p>4. &nbsp;underlätta anpassningen av arbetstagare av bägge könen till in-<br>dustriella förändringar och förändringar av produktionssystemen,</p> <p>5. &nbsp;a) omstrukturera jord-och skogsbruk och fiske samt</p> <p>b) underlätta utvecklingen och strukturanpassnngen av landsbygds-<br>områden</p> <p>I medlemskapförhandlingarna enades EU och Sverige, Norge och<br>Finland om att införa ytterligare ett regionalpolitiskt mål, benämnt mål</p> <p>6. i EG:s regelverk. Mål 6 är att främja utvecklingen och strukturanpass-<br>ningen i regioner som är ytterst glesbefolkade och skall tillgodose de<br>nordiska ländernas regionalpolitiska särdrag. Målområdet avgränsades<br>geografiskt till ett sammanhängande område med högst 8 invånare per<br>kvadratkilometer. Mål 6 skall i alla delar vara jämställt med mål 1.</p> <p>Regionalfonden täcker primärt mål 1, 2 och 6 och har 5b som sekun-<br>därt mål. Socialfonden täcker mål 3 och 4 samt i mindre omfattning mål<br>1, 2, 5b och 6. Jordbruksfonden täcker mål 1, 5a och 5b samt 6.<br>Fiskefonden täcker endast mål 5a. Målen 1, 2, 5b och 6 är regionalt in-<br>riktade, medan stöd till mål 3, 4 och 5a lämnas utan direkt geografisk<br>koppling. Inom kommissionen handläggs resp, fond av berört generaldi-<br>rektorat.</p> <h4>10.4.2 Programarbete och ansvarsfördelning</h4> <p>Medlen från strukturfonderna avsätts för programperioder. Innevarande<br>programperiod omfattar åren 1994-1999. För denna period har ca 1 270<br>miljarder kronor avsatts för ändamålet. Beloppet utgör närmare en tredje-<br>del av EG:s budget.</p> <p>Regionalpolitiken inom EU ersätter inte den regionalpolitik som beslu-<br>tas på nationell nivå. För att ett medlemsland skall komma i fråga för<br>medel från strukturfonderna krävs att medlemslandet skjuter till egna<br>medel. Vidare krävs att den aktuella regionen uppfyller vissa kriterier för</p> <p>31<br></p> <p>bl.a. BNP/capita, befolkningstäthet, arbetslöshet och industrisyssel- Prop. 1994/95:40<br>sättning.</p> <p>För att erhålla bidrag från strukturfonderna krävs ett omfattande<br>programarbete där olika myndigheter och icke statliga intressenter måste<br>samverka för att ett effektivt utbyte av insatserna skall erhållas. Det<br>gäller såväl ansökningfasen som genomförandefasen. Länsstyrelserna har<br>här en viktig roll på den regionala nivån. Enligt den tidplan som gäller<br>vid ett EU-inträde skall Sverige senast den 31 mars 1995 lämna förslag<br>till programplaner för strukturfonderna till kommissionen. Dessa väntas<br>fästställas av kommissionen först hösten 1995. Innan planerna fästställs<br>förutses inget återflöde från strukturfonderna till Sverige. Detta innebär<br>dock inte totalt sett minskat återflöde från strukturfonderna under<br>perioden fram till 1999.</p> <p>Det är av väsentlig betydelse att en samlad bild av beredningen av de<br>svenska programmen liksom det totala återflödet från strukturfonderna,<br>dess fördelning och resultat kan åstadkommas. För att kunna göra rele-<br>vanta strategiska avvägningar vid ställningstagande till program och bi-<br>drag från EU:s strukturfonder behöver resultatet av denna uppföljning<br>relateras till de på nationell nivå beslutade strukturåtgärderna. Även inom<br>EU läggs stor vikt vid uppföljning och utvärdering av strukturfondernas<br>verksamhet. Med samma argument som inom EU lagts till grund för<br>strukturfondsreformen, är det regeringens avsikt att verka för en stark<br>samordning av de olika projekt som kommer ifråga för svensk del.</p> <p>Stödet från strukturfonderna har ett brett användningsområde som rör<br>många sektorer och därmed många departement. Huvudinriktningen är,<br>som framgått ovan, ett regioninriktat arbetssätt där regionalpolitiska<br>åtgärder i vid bemärkelse samt landsbygdsutveckling är de viktigaste in-<br>slagen tillsammans med vissa arbetsmarknadspolitiska insatser. Rege-<br>ringen avser mot denna bakgrund att ge chefen för Arbetsmarknads-<br>departementet det övergripande ansvaret för samordningen av stödet från<br>strukturfonderna i regeringen.</p> <p>Vid ett medlemskap kommer regeringen att genom uppdrag klargöra<br>berörda myndigheters ansvarsområden i arbetet med strukturfonderna.<br>Regeringen ser det som centralt att en myndighet, Närings- och teknik-<br>utvecklingsverket (NUTEK), får det operativa centrala ansvaret att i<br>samråd med övriga berörda myndigheter kontrollera, följa upp och till<br>regeringen rapportera resultatet av de svenska statliga, kommunala och<br>övriga insatserna, inkl, sådana som finansierats med bidrag från EG. I<br>detta ansvar skall även ingå att redovisa vilka ekonomiska konsekvenser<br>det totala utbytet med EG:s strukturfonder får för svenskt vidkommande.</p> <p>Uppdrag måste också lämnas till de myndigheter som skall ansvara för<br>utbetalning av medel från strukturfonderna. Regeringens utgångspunkt är<br>att Arbetsmarknadsverket skall vara den myndighet som svarar för utbe-<br>talning av stöd från socialfonden, Jordbruksverket för betalning av medel<br>från jordbruksfonden, Fiskeriverket för fiskefonden och NUTEK för<br>medel från regionalfonden. Eventuellt kan även andra lösningar komma<br>att aktualiseras i samband med utarbetandet av de olika programmen.</p> <p>32</p> <p>När det sedan gäller det konkreta programarbetet kan även andra myn- Prop. 1994/95:40<br>digheter än de utbetalningsansvariga myndigheterna, såsom en län-<br>styrelse, eller en kommun eller ett företag, komma att ges ett operativt<br>ansvar för att genomföra ett enskilt program. Det fortsatta arbetet med<br>programplaner m.m. får utvisa hur den närmare ansvarsfördelningen<br>mellan berörda myndigheter bör utformas.</p> <h4>10.4.3 Bidragsvillkor och medelshantering m.m.</h4> <p>Medlen från de olika fonderna kan hanteras på principiellt likartat sätt,<br>även om bidragsmottagarkretsen och utbetalningsansvariga myndigheter<br>för resp, fond skiljer sig åt.</p> <p>För att stöd från EG:s strukturfonder skall lämnas krävs oftast med-<br>finansiering från den offentliga sektorn i berört medlemsland. Därutöver<br>krävs i flera fall medfinansiering från den privata sektorn. När kommis-<br>sionen beslutat om att lämna stöd till svenskt program/mottagare överför<br>kommissionen i normalfallet 40-50 procent av EG:s bidragsandel till det<br>centrala kontot i Riksbanken. Beloppet överförs till utbetalningsmyndig-<br>heten som i sin tur betalar ut bidraget till bidragsmottagaren. De efter-<br>följande överföringarna från EG-budgeten sker sedan på samma sätt med<br>i normalfallet hälften av det återstående beloppet när halva programmet<br>utförts, och den sista andelen när programmet slutförts.</p> <p>Det bör vara de utbetalande myndigheternas ansvar, som förmedlare av<br>bidraget från EG, att redovisa EG-bidraget mot inkomsttitlar på stats-<br>budgeten. Regeringen förordar att det för ändamålet förs upp en inkomst-<br>titel per fond på statsbudgeten. Den löpande redovisningen av återflödet<br>från strukturfonderna bör ske mot separata poster för respektive bidrags-<br>typ under resp, inkomsttitel.</p> <p>Utbetalning av EG-bidraget till mottagaren sker i enlighet med bidrags-<br>bestämmelsema för berörd fond under förutsättning att kommissionen<br>överfört tillräckligt med medel. Anslag för utbetalning av bidrag från<br>EG-budgeten bör föras upp för respektive fond under berört departements<br>huvudtitel. Anslagsbeteckningen bör vara förslagsanslag. Det bör dock<br>inte föras upp några särskilda anslag för statlig medfinansiering i projekt<br>som erhåller bidrag från strukturfonderna. Bidrag till sådana projekt får<br>i stället prövas i relation till andra nationella åtaganden inom ramen för<br>de resurser som anvisas för berört ändamål på statsbudgeten.</p> <p>Med denna anslagskonstruktion uppvisas på statsbudgeten såväl det to-<br>tala återflödet till Sverige från EG:s strukturstöd som volymen på det<br>stöd som svenska bidragsmottagare får från staten respektive från EG.<br>De redovisade utgifterna och inkomsterna på statsbudgeten ett visst<br>budgetår kan dock inte relateras till kommissionens beslut om bidrag för<br>samma period eftersom de projekt som finansieras från strukturfonderna<br>ofta sträcker sig över flera år. Sådan redovisning avser regeringen<br>framdeles att lämna i anslutning till berört anslagsavsnitt i budgetproposi-<br>tionen, baserat på särredovisning som regeringen inhämtar från ansvariga<br>myndigheter.</p> <p>33</p> <p>För de stöd där staten inte förskotterar bidrag som lämnas från EG:s Prop. 1994/95:40<br>budget ser inte regeringen några starka skäl till att kommissionens<br>bidragsandel betalas via räntekonto i RGK. Om det framdeles skulle visa<br>sig vara en effektiv lösning att även för dessa betalningar använda ränte-<br>konto med kredit i RGK bör det dock vara möjligt att välja den lös-<br>ningen.</p> <h2>10.5 Forskning och utveckling</h2> <h4>10.5.1 Inledning</h4> <p>Den vanligaste formen av forskningssamarbete inom EU är forskning<br>som genomförs som samarbetsprojekt med deltagare från flera länder.<br>Detta sker inom ett ramprogram som består av en serie olika s.k.<br>särprogram. För varje projekt inom särprogrammen utarbetar deltagarna<br>en projektplan med ansökan om stöd som tillställs kommissionen. För<br>varje sådant projekt skall en koordinator utses. Det kan t.ex. vara ett uni-<br>versitet, ett institut eller ett företag. Koordinatom är den som svarar för<br>projektet gentemot EU inklusive mottagande och förmedling av bidrags-<br>medel.</p> <h4>10.5.2 Medelshantering m.m.</h4> <p>Bidraget utbetalas av kommissionen i ecu direkt till koordinatom.</p> <p>Den gängse ordningen för utbetalning från EU, som redan tillämpas för<br>svenskt vidkommande inom ramen för EES-samarbetet, är att kommissio-<br>nen sätter in aktuellt belopp enligt överenskommen betalningsplan på ett<br>ecu-konto i affärsbank som disponeras av koordinatom. Medlen passerar<br>således inte ett centralt konto i Riksbanken. Riksbanken har under hand<br>uttalat att de gärna ser att den rådande ordningen vidmakthålls, eftersom<br>det är mindre önskvärt att Riksbanken skulle bli kontohållande bank för<br>en mängd olika projekt.</p> <p>Det vore en fördel om samtliga betalningsströmmar från EU skulle<br>kunna centraliseras i syfte att öka kontrollen av det totala återflödet till<br>Sverige. Emellertid anser regeringen att det i dag, med befintliga rutiner<br>för utbetalning från EG, inte är möjligt att införa ett sådant centraliserat<br>betalningsflöde för forskningsmedlen.</p> <p>För att undvika växlingskostnader och eventuella utgifter för valuta-<br>kursförändringar kommer de myndigheter som är projektkoordinatorer att<br>få öppna valutakonton i ecu för den andel av bidraget från EG-budgeten<br>som skall transfereras till andra projektdeltagare inom eller utom Sverige.<br>Den bidragsandel som är avsedd för myndighetens egna projektdeltagande<br>skall dock omgående växlas in och överföras till myndighetens konto i<br>RGK.</p> <p>I sammanhanget kan nämnas de bestämmelser som universitet och hög-<br>skolor omfattas av när det gäller att reglera momsandelen av det mot-<br></p> <p>34<br></p> <p>tagande lärosätets projektanknutna utgifter. Dessa har redan anpassats till<br>ett EU-medlemskap med anledning av forskningssamarbetet inom ramen<br>för EES-avtalet. Anpassningen innebär att föreskrifterna för hanteringen<br>av moms vid statliga myndigheter har kompletterats så att det framgår att<br>bidrag som erhålls från EG för forskningsändamål skall hanteras på<br>samma sätt som andra bidrag från den svenska staten.</p> <p>Förhållandet att EG-bidrag inom detta område utbetalas direkt till<br>koordinatom utan någon nationell administrerande myndighet innebär att<br>bidragen inte låter sig budgeteras och redovisas på statsbudgeten.<br>Regeringen anser dock att det är väsentligt att följa upp och värdera det<br>samlade resultatet av det svenska deltagandet i forskningssamarbetet.<br>Enligt vad regeringen erlär har frågan om ökad återrapportering till<br>medlemsländerna om det totala återflödet för resp, lands deltagande i<br>EG:s forskningsprogram även aktualiserats i kommissionen. Regeringen<br>kommer att verka för att så stort utbyte som möjligt av sådan information<br>kommer till stånd, liksom att skapa förutsättningar för en mer centralise-<br>rad bidragshantering som ger större möjlighet till överblick och kontroll<br>över FoU-återflödet.</p> <p>Statliga myndigheter som deltar i projektsamarbete skall, som för övrig<br>verksamhet, behandla verksamheten och dess resultat i sin årsredovisning<br>till regeringen. Det grundläggande ansvaret för att följa upp och samman-<br>ställa uppgifter om resultatet av svenskt deltagande inom forskningspro-<br>grammen ligger på av regeringen redan utsedda ansvariga myndigheter.<br>Regeringen inrättade 1992 EG-rådet för FoU-samarbete (EU/FoU) med<br>uppgift att vara svenskt kontaktorgan för FoU-samarbete med EG. En av<br>rådets uppgifter är att samordna och sammanställa uppgifter om det<br>svenska deltagandet och också värdera detta utfrån de mål som har satts<br>upp för forskningen såväl nationellt som inom EU. Regeringen är med-<br>veten om de svårigheter som idag finns att få en fullständig bild över<br>samtliga faktiska betalningar som görs till svenska deltagare. Åt EU/FoU-<br>rådet kommer att uppdras att utreda förutsättningarna att kunna få en<br>sådan bild samt att utarbeta en plan för när och hur en sådan skulle<br>kunna åstadkommas.</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>35</p> <h2>11 Kontroll och revision av EU-medel</h2> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringens bedömning: Hög prioritet måste ges åt uppföljningen<br>av effektiviteten i och kontrollen av efterlevnaden av EU:s regel-<br>verk. De svenska nationella kontroll- och revisionsinsatserna bör och<br>måste öka. Emellertid anser regeringen att befintliga myndigheter<br>normalt kan fullgöra dessa utökade granskningsinsatser inom ramen<br>för sin instruktionsenliga uppgift. Det ankommer på regeringen att<br>utfärda närmare direktiv för berörda myndigheters arbete inom detta<br>område. För att samordna de svenska insatserna mot bedrägerier mot<br>EG:s budget och för samverkan med kommissionen och övriga EG-<br>institutioner skall en särskild kommitté inrättas. Det svenska<br>yttrandet över EU:s Revisionsrätts årliga rapport kommer att<br>tillställas riksdagen genom en särskild skrivelse.</p> <h3>11.1 Svensk profilfråga</h3> <p>Regeringen har för avsikt att kraftfullt verka för och stödja sådana initia-<br>tiv i EU:s institutioner och nationella organ som syftar till att skydda<br>såväl EG:s budget som de svenska finanserna från bedrägerier och onödi-<br>ga kostnader till följd av mindre effektivt utformade system.</p> <p>Det finns flera skäl till att från svensk sida långsiktigt och uthålligt<br>stödja strävanden inom EU för effektivitet i EU:s åtaganden, decentrali-<br>sering, säker medelshantering samt stärkt kontroll och revision. Som stor<br>bidragsgivare till EG:s budget är det särskilt angeläget att aktivt verka för<br>effektiviteten i EU och EU:s åtaganden liksom för att EU:s medel an-<br>vänds för avsett ändamål och på ett kostnadseffektivt sätt. Det är vidare<br>av avgörande betydelse för allmänhetens förtroende för EU:s funktions-<br>sätt att EU-medlen verkligen går till de ändamål som beslutats och inte<br>fuskas bort till följd av ineffektivt utformade transfererings- och redo-<br>visningssystem eller svag kontroll av medelsanvändningen. Det är slut-<br>ligen medlemslandet som får ersätta EU för eventuella felaktiga gjorda<br>betalningar till nackdel för EG-budgeten.</p> <p>Kontrollen och revisionen av EU-relaterade åtgärder består av dels de<br>granskningar som ankommer på EU:s institutioner, dels de granskningar<br>som det ankommer på Sverige att utföra i kraft av medlemskapet och<br>ansvar för betalningar till och från EG-budgeten.</p> <h3>11.2 Revision och kontroll utförd av EU</h3> <h4>11.2.1 Revisionsrätten</h4> <p>Revisionsrätten (Court of Auditors) svarar för den externa revisionen<br>inom EU. Rätten har genom Maastrichtfördraget fått en starkare ställning</p> <p>än tidigare. Revisionsrätten har till uppgift att granska användningen av<br>medel som anvisas över EG-budgeten och utbetalas i olika länder. Frågan<br>om kostnadseffektivitet i EU:s verksamhet är en prioriterad uppgift i<br>Revisionsrätten. Resultatet av revisionen presenteras i en årlig rapport<br>över genomförd granskning av institutionernas verksamhet och redovis-<br>ning. Rätten har också nyligen fått till uppgift att tillhandahålla EU-<br>parlamentet och rådet en revisionsberättelse (statement of assurance) om<br>räkenskapernas tillförlitlighet och huruvida de underliggande transaktio-<br>nerna följer gällande författningar.</p> <p>Ledamöterna i Revisionsrätten består av en ledamot per medlemsland.<br>Vid ett medlemskap förväntas således Sverige föreslå en ledamot. Revi-<br>sionsrätten skall vid behov bedriva revision på plats i medlemsländerna.<br>Av bestämmelserna följer också att granskningen i sådana fäll skall<br>genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen. Instruktionen<br>för Riksrevisionsverket (RRV) har, på grund av åtaganden enligt EES-<br>avtalet, redan ändrats med den innebörden att RRV skall biträda<br>Revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Vidare deltar Revisions-<br>rätten i EUROSAI (samarbetsorgan för europeiska revisionsorgan), i<br>vilket RRV för närvarande innehar ordförandeskapet.</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <h4>11.2.2 Kommissionen</h4> <p>Inom kommissionen har alla direktorat ett kontrollansvar. Särskilt gransk-<br>ningsansvar åvilar direktoraten för budget respektive finansiell kontroll.<br>Budgetdirektoratet kontrollerar att det underlag som behöriga myndighe-<br>ter i medlemsländerna lämnar till kommissionen för fastställande av EG-<br>budgetens inkomster (egna resurser) upprättats i enlighet med berörda<br>regelverk. Direktoratet för finansiell kontroll har bl.a. till uppgift att god-<br>känna utbetalningar från EG:s budget och svara för kommissionens intern-<br>revision.</p> <p>Direktoraten utför kontroller på plats i medlemsländerna. Regeringen<br>kommer att ställa ansvariga myndigheter och de uppgifter som erfordras<br>för granskningen till förfogande för EG:s tjänstemän. I detta ingår även<br>att ge tillgång, om så önskas, till uppgifter från t.ex. enskilda tulldekla-<br>ranter eller bidragsmottagare.</p> <h4>11.2.3 Åtgärder från svensk sida</h4> <p>Det ligger i svenskt intresse att skapa ett gott samarbete med dessa<br>institutioner, t.ex. genom att medverka i arbete med att utforma gransk-<br>ningsmetoder och att verka för att svenska tjänstemän ges tillfälle att<br>tjänstgöra i dessa kontrollorgan. Svenska företrädare i arbetsgrupper<br>m.m. ges ett generellt uppdrag att verka för att effektivitet, tydlighet och<br>god kontroll bevakas i arbetet med nya eller kompletterande rättsakter<br>och riktlinjer. Sverige bör också bidra med erfarenheter och kompetens</p> <p>37</p> <p>när det gäller mål- och resultatstyrning, en fråga som får en allt mer Prop. 1994/95:40<br>central plats i EU:s verksamhet.</p> <p>Inför parlamentets behandling av Revisionsrättens årliga rapport bereds<br>respektive medlemsland tillfälle att yttra sig över innehållet. Regeringen<br>avser att tillställa riksdagen det svenska yttrandet genom en skrivelse.</p> <h3>11.3 Nationell kontroll och revision</h3> <h4>11.3.1 Medlemslandets åtagande</h4> <p>Av artikel 209a i Romfördraget följer att ett medlemsland är skyldigt att<br>vidta motsvarande åtgärder för att bekämpa bedrägerier och annan ored-<br>lighet som skadar gemenskapens ekonomiska intressen som den vidtar för<br>att bekämpa bedrägerier och annan oredlighet vilka skadar landets egna<br>intressen. Vidare skall medlemsländerna samordna sina åtgärder för att<br>skydda gemenskapens ekonomiska intressen. De skall för detta ändamål<br>med kommissionens hjälp organisera ett nära och regelbundet samarbete<br>mellan de behöriga myndigheterna i sina förvaltningar. Regelverken<br>ställer också höga krav på EG:s institutioner att utföra egna kontroller<br>och vidta åtgärder när brister upptäcks i såväl regelverkens utformning<br>som ett medlemslands tillämpning.</p> <p>Kraven från EU på nationella kontroll- och revisionsinsatser är dels<br>generella, dels specifika för det enskilda uppbördsområdet (basen för<br>egna resurser) och bidragssystemet. Krav finns också på såväl kontroller<br>innan beslut om utbetalning av bidrag sker som kontroller i efterhand.<br>Innehållet i och metoderna för kontrollen liksom kraven på återrapporte-<br>ring till EU:s institutioner anges med varierande detaljeringsgrad. Det<br>innebär att Sverige som medlem omfattas av en varierande kravbild vad<br>gäller den närmare utformningen av den nationella kontrollen.</p> <p>Den svenska förvaltningsmodellen för tillsyn och kontroll innebär en<br>stark betoning på den handläggande myndighetens grundläggande ansvar<br>för dessa uppgifter och där en extern revision har ansvar för att i<br>efterhand bl.a. granska kvaliteten i denna kontroll. Det är ett svenskt in-<br>tresse att denna modell kan utgöra grund för fördelningen av kontroll-<br>och revisionsansvar i landet även för att tillgodose EG:s krav vid ett<br>medlemskap. Regeringen har inte heller funnit att EG:s regelverk på ett<br>avgörande sätt strider mot denna modell.</p> <h4>11.3.2 Myndigheternas ansvar för en god intern kontroll</h4> <p>Det primära ansvaret för att beivra felaktigheter och bedrägeri samt in-<br>effektivitet i statliga transfereringssystem ligger på den myndighet som<br>svarar för att administrera systemet. Detta innebär att det är den myndig-<br>het som sköter uppbörd eller utbetalning som, oavsett om grunden för<br>prövningen är ett EG-regelsystem eller ett svenskt transfereringssystem,</p> <p>38<br></p> <p>ansvarar för prövning av såväl huruvida underlaget för bidraget eller Prop. 1994/95:40<br>avgiften är korrekt som om medlen använts på avsett och effektivt sätt.</p> <p>Det är naturligt att det är på denna nivå som det mesta utbytet kring<br>kontrollfrågor kommer att ske mellan Sverige som medlemsland och<br>kommissionen.</p> <p>Detta innebär sammantaget att berörda myndigheter måste tillförsäkra<br>sig en hög standard på sin interna kontroll. Regeringen bedömer att en<br>förstärkning av den interna kontrollen bl.a. skall ske genom att Arbets-<br>marknadsverket, Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Jordbruksverket<br>och NUTEK vid ett medlemskap omgående etablerar, eller förstärker be-<br>fintliga, funktioner för intern revision. Dessa funktioner skall, med<br>tillämpning av god sed på området, verka för en stärkt intern kontroll i<br>myndighetens arbete och etablera samarbete med kommissionen. Berörda<br>myndigheter har även att omgående överväga på vilket sätt kvalitets-<br>säkring skall ske av att underlaget från taxeringsobjektet eller bidrags-<br>mottagaren är korrekt. Sådana förstärkningsåtgärder kommer även att<br>krävas av andra myndigheter som kan komma att administrera bidrag från<br>EG.</p> <p>Ofta är det flera myndigheter, eller ett antal lokala och regionala organ<br>under en sektorsansvarig myndighet, som svarar för administrationen av<br>uppbörd av en viss typ av avgiftsmedel, t.ex. moms, eller utbetalning av<br>EG-bidrag enligt ett viss regelverk. I dessa fall anser regeringen att en<br>myndighet inom berört politikområde bör ges i ansvar att utöva tillsyn<br>över såväl för- som efterkontroll av betalningens riktighet och att betal-<br>ningarna redovisats på ett korrekt sätt. I detta tillsynsansvar ligger också<br>att verka för att åtgärder vidtas om såväl brister i den nationella admini-<br>strationen som effektiviseringsmöjligheter identifieras.</p> <p>Kontrollkraven för avgiften</p> <p>När det gäller kontrollen av underlaget för festställande, uppbörd och<br>betalning av medlemsavgiften (EG:s egna resurser) gäller att varje land<br>skall informera kommissionen om namnen på behöriga myndigheter eller<br>motsvarande som festställer landets bas för beräkning av medlemsavgiften<br>samt de nationella lagar och förordningar som styr beräkningen av under-<br>laget. Vidare skall information lämnas om hur uppbörden administreras<br>och hur eventuella fel eller bedrägerier hanteras.</p> <p>Medlemslandet skall månatligen skicka kommissionen ett kontoutdrag<br>för vart och ett av de s.k. resurskontona till vilka uppbördsmedel förts<br>resp, kvartalsvis för resurser som ännu inte uppburits av medlemslandet.<br>Medlemslandet skall även avge en årsrapport som skall vara kommissio-<br>nen tillhanda före den 1 maj året efter avslutat budgetår (kalenderår).<br>Regeringen kommer vid ett medlemskap att uppdra åt Generaltullstyrelsen<br>och Riksskatteverket att svara för att de svenska åtagandena gentemot EU<br>uppfylls.</p> <p>39</p> <p>Kontrollkraven för jordbruksfonden</p> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Den övervägande delen inom EU:s jordbruks- och fiskestöd till medlems-<br>länderna utgörs av direkta subventioner i form av bidrag från jord-<br>bruksfondens garantisektion till producenter och mellanled samt generella<br>indirekta stöd i form av exportbidrag och interventionsköp. Det selektiva<br>stödet kommer från strukturfonderna och kan utgå som investerings-<br>bidrag, startbidrag m.m. Till följd av prisregleringarna för vissa jord-<br>bruksprodukter tillämpas gränsskydd i form av införselavgifter och tull<br>vid import av jordbruksprodukter till EU från tredje land.</p> <p>Uppföljningen och kontrollen av bidragen från garantisektionen regleras<br>relativt långtgående i särskilda förordningar. Vid exportbidrag ställs<br>också preciserade krav angående fysisk exportkontroll där Generaltull-<br>styrelsen har ett särskilt kontrollansvar. Regeringen kommer vid ett med-<br>lemskap att ge de utbetalande myndigheterna i uppdrag att svara för att<br>kontroll sker av dessa medel i enlighet med EG:s regelverk och att<br>åtgärder vidtas där så erfordras. Medlemsländerna är dessutom ålagda att<br>etablera en särskild funktion som skall svara för att de uppställda<br>kontrollkraven efterlevs inom den bidragsgivande organisationerna, inklu-<br>sive rapporteringsskyldighet till kommissionen. Såvitt regeringen nu kan<br>bedöma kan även denna uppgift omhändertas av Jordbruksverkets intern-<br>revision.</p> <p>Kontrollkraven för strukturfonderna</p> <p>Den nationella kontrollen av användningen och redovisningen av bi-<br>dragsmedel från EG:s strukturfonder är ett, relativt sett, oreglerat<br>område. Huvudansvaret för att strukturfonderna förvaltas i enlighet med<br>EG:s regelverk måste entydigt kopplas till resp, utbetalande myndighet.<br>Som regeringen redovisade i avsnitt 10 avser regeringen att ge NUTEK<br>i uppdrag att följa upp och till regeringen rapportera det samlade<br>resultatet av det svenska strukturstödet. Detta inbegriper även ett ansvar<br>för att pröva systemens säkerhet och effektivitet. I verkets uppdrag skall<br>även ingå att verka för en uppföljning och kontroll av underlaget för och<br>användningen av medel från EG:s strukturfonder vid utbetalande och<br>admininistrerande myndigheter. Enligt EG:s regelverk för strukturfonder-<br>na skall även en särskild kontrollkommitté bildas för att biträda kommis-<br>sionens kontroll. Det är naturligt att NUTEK:s funktion för intern<br>kontroll tillsammans med övriga utbetalande myndigheters kontrollfunk-<br>tioner ges en central roll i denna kommitté.</p> <p>Regeringen avser senare att närmare precisera kraven på de nämnda<br>myndigheterna så att EG:s krav tillgodoses.</p> <p>40</p> <h4>11.3.3 Konsekvenser för den statliga revisionen</h4> <p>Prop. 1994/95:40</p> <p>Regeringen har inte funnit att ett EU-medlemskap skulle behöva innebära<br>någon förändring av de statliga revisionsorganens uppdrag. Ett EU-med-<br>lemskap innebär dock att RRV:s och riksdagens revisorers gransknings-<br>område vidgas till att även omfatta statlig verksamhet som initierats eller<br>finansierats av EU. RRV kommer som tidigare att redovisa resultatet av<br>sina granskningar till berörda myndigheter och till regeringen, inklusive<br>förslag till förbättringar till följd av brister som verket finner i sin<br>granskning. Det ankommer vidare på RRV att ge stöd till aktuella<br>myndigheter vad gäller organisation, kompetens och genomförande av<br>intern revision samt att löpande kontrollera och bedöma internrevisionens<br>kvalitet.</p> <p>I vissa fall innebär enskilda bidragsregler att periodvisa rapporter skall<br>lämnas från behörig myndighet till kommissionen. Dessa bestämmelser<br>är ibland förknippade med att denna redovisning skall granskas (ibland<br>med tillämpning av vissa metoder). I de fäll den begärda granskningen<br>inte kan utföras av administrerande myndighet men är förenlig med<br>RRV:s ordinarie granskningsuppdrag bör verket utföra sådana gransk-<br>ningsuppgifter.</p> <p>En förutsättning för att de svenska revisionsorganen skall kunna uttala<br>sig om dels kvaliteten i den interna kontrollen, dels huruvida medlen till<br>och från EG:s budget är redovisade och utnyttjade i enlighet med EG:s<br>regler är att revisionsorganen ges samma rätt som EG:s kontroll- och<br>revisionsorgan har till insyn i de förhållanden som ligger till grund för<br>medlemsavgiften och mottagandet av bidrag. Kommissionens och<br>Revisionsrättens långtgående rättigheter på området följer av EG:s<br>regelverk. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en närmare<br>redogörelse och förslag till hur de svenska nationella revisionsorganens<br>granskningsrätt hos uppbördsobjekt och slutmottagare av bidrag i enlighet<br>med EG:s regelverk kan tillgodoses. I sammanhanget kan nämnas att den<br>finska regeringen förbereder ett lagförslag till parlamentet som ger de<br>finska statliga revisionsorganen den rättskapacitet de behöver för att<br>kunna granska hanteringen av medel från EG.</p> <h3>11.4 Insatser för att identifiera och beivra bedrägeri mot<br>EG:s budget</h3> <p>Enligt rapporter från kommissionen uppgår de årliga upptäckta bedräge-<br>rierna mot EG-budgeten till ett värde av ca 2 miljarder kronor. Det finns<br>bedömningar att de årliga bedrägerierna uppgår till ca 10 procent av<br>EG:s totala budget, dvs. drygt 63 miljarder kronor.</p> <p>Kommissionen har våren 1994 beslutat om ett strategiskt program och<br>aktionsplan för att förstärka kampen mot bedrägerier. Det strategiska<br>programmet består sammanfattningsvis i att</p> <p>41</p> <p>— öka närvaron och kontrollen av verksamheter på plats med kon- Prop. 1994/95:40<br>centration på högriskfäktorer</p> <p>— stärka samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna genom</p> <p>ökning av informationsutbytet och förbättring av metoder</p> <p>— &nbsp;förbättra gemenskapens lagstiftning inom alla områden</p> <p>— &nbsp;säkra en bättre överensstämmelse mellan EG:s regler och den<br>nationella lagstiftningen.</p> <p>Kommissionens program och aktionsplan ligger väl i linje med svenska<br>intressen. Sverige bör därför aktivt stödja gemenskapens samlade insatser<br>för att förhindra bedrägerier, liksom att verka för att regler som inbjuder<br>till eller underlättar bedrägerier ändras.</p> <p>Som tidigare nämnts anser regeringen att det primäransvar som idag<br>åvilar administrerande myndigheter för att uppbörd och betalningar är<br>korrekt gjorda och redovisade samt kontrollerade kan behållas när<br>Sverige blir medlem i EU. Emellertid anser regeringen att det är av<br>största vikt att de svenska insatserna inom de olika verksamhetsområdena<br>för att på olika sätt begränsa bedrägeri samordnas och följs upp på<br>nationell nivå. Regeringen avser att för detta ändamål inrätta en särskild<br>kommitté under Finansdepartementet med representanter från Justite-<br>departementet, Generaltullstyrelsen, Jordbruksverket, NUTEK, Riks-<br>polisstyrelsen, RRV, Riksskatteverket och Riksåklagarämbetet.</p> <p>I kommitténs arbetsuppgifter skall även ingå att sammanställa uppgifter<br>till den rapportering som skall lämnas till kommissionen om nationella<br>bedrägerier och andra otillåtna transaktioner som påverkar gemenskapens<br>budget. Kommittén bör även svara för svensk samverkan med de organ<br>inom kommissionen och övriga EU-institutioner som arbetar med frågor<br>rörande bedrägeri mot EG:s budget.</p> <p>42</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994. Prop. 1994/95:40</p> <p>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden</p> <p>Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wall-<br>ström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,<br>Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,<br>Johansson</p> <p>Föredragande: statsrådet Persson</p> <p>Regeringen beslutar propositionen 1994/95:40 om Budgeteffekter av<br>Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.</p> <p>43</p> <p>gotab 47163, Stockholm 1994</p> 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag att utgifter till och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga medel bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag att utgifter till och inkomster från EU skall bruttoredovisas över statsbudgeten och budgeteras, redovisas och revideras i enlighet med regelverket för statliga medel ? 2 2 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 250 000 000 kr ? 2 2 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Tullar under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 250 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 3 3 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 700 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 3 3 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Jordbruks- och sockeravgifter under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 700 000 000 kr ? 4 4 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr ? 4 4 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Mervärdesskattebaserad avgift under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 100 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 5 5 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 5 5 att riksdagen till Avgiften till gemenskapsbudgeten: Avgift baserad på bruttonationalinkomsten under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 900 000 000 kr ? 6 6 att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr ? 6 6 att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten, för budgetåret 1994/95 beräknar 2 200 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 7 7 att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995 bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 7 7 att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de åtaganden med betalningsutfall efter budgetåret 1994/95 som följer av de bemyndiganden som lämnas i EG-budgeten 1995 ? 8 8 att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna en andel om 2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital och därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken betalning kan påfordras ? 8 8 att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna en andel om 2 026 000 000 ecu i Europeiska investeringsbankens kapital och därvid göra garantiåtaganden i fråga om den del för vilken betalning kan påfordras bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 9 9 att riksdagen bemyndigar regeringen att till Europeiska investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 9 9 att riksdagen bemyndigar regeringen att till Europeiska investeringsbanken betala in dels ett belopp till bankens grundkapital motsvarande 151 983 002 ecu, dels ett belopp motsvarande 3,51736111 % av reserverna och avsättningarna i bankens balansräkning per 31 december året före anslutningen ? 10 10 att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr ? 10 10 att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken under sjunde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 11 11 att riksdagen bemyndigar regeringen att för räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 procent av anslagsbeloppets storlek bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? 11 11 att riksdagen bemyndigar regeringen att för räntekostnader, föranledda av förskotterade utbetalningar av stöd från EG, besluta om en anslagskredit som överstiger 7 procent av anslagsbeloppets storlek ? 12 12 att riksdagen godkänner principerna för verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling (avsnitten 7, 9 och 10). ? 12 12 att riksdagen godkänner principerna för verksamhetsansvar, finansiering, anslagskonstruktioner och betalningsförmedling (avsnitten 7, 9 och 10). bifall = utskottet 1994/95:FiU5 ? B Bordläggning 1994-11-02 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1994-11-02 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1994-11-04 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1994-11-22 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-21 21:59:07 statustext statustext Ärendet är avslutat GI0340 2019-05-28 12:24:38 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-21 21:59:07 GI0340 prop_199495__40.pdf 1877369 pdf Proposition om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. https://data.riksdagen.se/fil/272F57ED-3BF1-4B72-BCC0-DEEF13709E49 behandlas_i 1994/95:FiU5 GI01FiU5 bet 1994/95 FiU5 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi20 mot 1994/95 Fi20 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi21 mot 1994/95 Fi21 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi22 mot 1994/95 Fi22 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi23 mot 1994/95 Fi23 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi24 mot 1994/95 Fi24 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. Motion följdmotion av Anne Wibble och Lars Leijonborg (FP)<br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi24 mot 1994/95 Fi24 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. av Anne Wibble och Lars Leijonborg (FP) Motion följdmotion av Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi20 mot 1994/95 Fi20 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. av Gudrun Schyman m.fl. (V) Motion följdmotion av Göran Hägglund m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi23 mot 1994/95 Fi23 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. av Göran Hägglund m.fl. (KD) Motion följdmotion av Lars Tobisson m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi21 mot 1994/95 Fi21 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. av Lars Tobisson m.fl. (M) Motion följdmotion av Per-Ola Eriksson m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 1994/95:40<br/> Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. GI02Fi22 mot 1994/95 Fi22 med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. av Per-Ola Eriksson m.fl. (C) Motion