<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286546</hangar_id>
 <dok_id>GI0339</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:41</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Införlivande av vissa direktiv enligt EES-avtalets Bilaga VII, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0339/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0339</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0339</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:39&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Införlivande av vissa direktiv enligt EES-avtalets&lt;br&gt;Bilaga VII, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0339/prop_199495__39-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller dels förslag som syftar till att införliva vissa&lt;br&gt;direktiv i EES-avtalets Bilaga VH om enskilda näringsidkare med svensk&lt;br&gt;rätt, dels förslag till ändring i den lag om EG-märket som trädde i kraft&lt;br&gt;samtidigt med EES-avtalet och som syftar till att underlätta införlivandet&lt;br&gt;av produktdirektiv med svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet föreslås ändrad på det sättet att också&lt;br&gt;den som för att få idka näring inom EES behöver bekräfta att han inte&lt;br&gt;varit försatt i konkurs skall få bekräfta sin uppgift med ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation&lt;br&gt;av handelskamrar. Ändringen innebär att regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får uppdra åt auktoriserad handelskammare att&lt;br&gt;utfärda intyg om faktiskt utövande av verksamhet som enskilda personer&lt;br&gt;kan behöva för att få idka näring inom EES. Bestämmelser införs också&lt;br&gt;om rätt att överklaga dessa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:1534) om EG-märket föreslås ändringar föranledda av ett&lt;br&gt;EG-beslut sommaren 1993 om detta märke. Ändringarna innebär bl.a. att&lt;br&gt;beteckningen &amp;quot;EG-märke&amp;quot; ersätts med &amp;quot;CE-märkning&amp;quot;, vilket också&lt;br&gt;betyder ändring av lagens rubrik. Den ändrade beteckningen föranleder&lt;br&gt;konsekvensändringar i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav för&lt;br&gt;byggnadsverk, m.m., vilken träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås även i övrigt träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:39&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext.................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om uppta-&lt;br&gt;gande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet .... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion av handelskamrar ...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1534) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-märket ............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:847) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m........ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Införlivande av vissa direktiv i EES-avtalets Bilaga VII..... &amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktiven i EES-avtalets Bilaga VII som rör Näringsde-&lt;br&gt;partementets verksamhetsområde............... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Införlivandeåtgärder som behöver vidtas med anled-&lt;br&gt;ning av direktiven........................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om uppta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet ... &amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om aukto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risation av handelskamrar................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens kostnadskonsekvenser .............. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket, m.m........ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgruppens bedömning, m.m............... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens kostnadskonsekvenser .............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Implementering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa direktiv enligt EES-avtalets Bilaga VII ....... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag.................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissammanställning över promemorian Implementering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vissa direktiv enligt EES-avtalets Bilaga VII .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 13 oktober 1994 ............................ 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om&lt;br&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver någon få en uppgift bekräftad med ed, antingen av honom själv&lt;br&gt;eller av någon annan, for att i utlandet ta till vara sin rätt till arv,&lt;br&gt;försäkring, pension, skadestånd, underhållsbidrag eller någon annan&lt;br&gt;rättighet som tillkommer honom, får sådan ed tas upp av tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mid som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;också den som för att få idka nä-&lt;br&gt;ring inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet behöver bekräfta&lt;br&gt;med ed att han inte varit försatt i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1990:515) om auktorisation av handels-&lt;br&gt;kamrar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får uppdra&lt;br&gt;åt auktoriserade handelskamrar att utfärda sådana certifikat och andra&lt;br&gt;dokument för hande Isändamål, som kan behövas på grund av internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser eller utländska föreskrifter om in- eller utförsel&lt;br&gt;av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;också sådana intyg för enskilda&lt;br&gt;personer om faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet som behövs för att få&lt;br&gt;idka näring inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av auktoriserade handels-&lt;br&gt;kamrar i ärenden enligt andra&lt;br&gt;stycket får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1534) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;EG-märket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1534) om EG-märket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels attl-4§§,6§ samt rubriken närmast före 3 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 5 a §, samt en ny rubrik&lt;br&gt;närmast före 5 a §, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att bilagan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1992:1534) om EG-märket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Genom denna lag meddelas be-&lt;br&gt;stämmelser om det märke (EG-&lt;br&gt;märket) som skall anbringas på&lt;br&gt;vissa produkter enligt de rättsak-&lt;br&gt;ter som har utformats i enlighet&lt;br&gt;med EG-rådets resolution av den&lt;br&gt;7 maj 1985 om en ny metod för&lt;br&gt;teknisk harmonisering och stan-&lt;br&gt;darder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;EG-märket får anbringas pä en&lt;br&gt;produkt bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. märkningen står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med de i 1 § angivna&lt;br&gt;rättsakterna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskrifter om märkingen&lt;br&gt;finns i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-märkets utseende och an-&lt;br&gt;bringande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;EG-märket skall innehålla en CE-&lt;br&gt;symbol av det utseende som fram-&lt;br&gt;går av bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1992:1534) om CE-märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna lag meddelas be-&lt;br&gt;stämmelser om den märkning&lt;br&gt;(CE-märkning) som skall ske av&lt;br&gt;vissa produkter enligt de rättsak-&lt;br&gt;ter som har utformats i enlighet&lt;br&gt;med EG-rådets resolution av den&lt;br&gt;7 maj 1985 om en ny metod för&lt;br&gt;teknisk harmonisering och stan-&lt;br&gt;darder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-märkning av en produkt får&lt;br&gt;bara ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. märkningen står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med de i 1 § angivna&lt;br&gt;rättsakterna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskrifter om märkningen&lt;br&gt;finns i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-märkningens utformning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-märkningen skall bestå av&lt;br&gt;bokstäverna &amp;quot;CE&amp;quot; i den utform-&lt;br&gt;ning som framgår av bilaga till&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrtikalt skall de olika kompo- Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;ne merna i CE-märkningen vara&lt;br&gt;ungefär lika höga och inte lägre&lt;br&gt;än 5 mm. Om CE-märkningen&lt;br&gt;förminskas eller förstoras skall de&lt;br&gt;proportioner som anges i model-&lt;br&gt;len bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-märket skall anbringas på&lt;br&gt;sådant sätt att det blir väl synligt,&lt;br&gt;lättläst och beständigt. CE-sym-&lt;br&gt;bolen skall ha en höjd av minst 5&lt;br&gt;mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-märkningen skall ske på så-&lt;br&gt;dant sätt att den blir väl synlig,&lt;br&gt;lättläst och beständig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse vid felaktig CE-märk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en produkt har CE-märkts&lt;br&gt;trots aa den inte överensstämmer&lt;br&gt;med de krav som gäller för CE-&lt;br&gt;märkning, skall den som ansvarar&lt;br&gt;för CE-märkningen omedelbart&lt;br&gt;vidta räaelse så aa överträdelsen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märke som lätt kan forväxlas&lt;br&gt;med EG-märket får inte användas&lt;br&gt;i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märke som lätt kan förväxlas&lt;br&gt;med CE-märkningen får inte&lt;br&gt;användas i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0339/prop_199495__39-2.png" style="width:300pt;height:115pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0339/prop_199495__39-3.png" style="width:188pt;height:104pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:847) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. att 6 och 10 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;Om en byggprodukt skall EG-&lt;br&gt;märkas enligt en föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 22 § 3&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1992:1534) om EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggprodukt skall CE-&lt;br&gt;märkas enligt en föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 22 § 3&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1992:1534) om CE-märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggprodukt har EG-&lt;br&gt;märkts trots att den inte överens-&lt;br&gt;stämmer med de krav som gäller&lt;br&gt;för EG-märkning, får en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet förelägga tillverkare,&lt;br&gt;importör eller den som saluför&lt;br&gt;byggprodukten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen&lt;br&gt;av EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggprodukt har CE-&lt;br&gt;märkts trots att den inte överens-&lt;br&gt;stämmer med de krav som gäller&lt;br&gt;för CE-märkning, får en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet förelägga tillverkare,&lt;br&gt;importör eller den som saluför&lt;br&gt;byggprodukten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen&lt;br&gt;av CE-märkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta bort EG-märket.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. ta bort CE-märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande gäller till dess att produkten överensstämmer&lt;br&gt;med kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Införlivande av vissa direktiv i EES-avtalets&lt;br&gt;Bilaga VII&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Direktiven i EES-avtalets Bilaga VII som rör Närings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna om personers fria rörlighet finns i Romför-&lt;br&gt;dragets artikel 48, som gäller arbetskraft,och i artikel 52, som gäller&lt;br&gt;etablering. Bestämmelserna, som rör avvecklingen av hinder för den fria&lt;br&gt;rörligheten motsvaras av artiklarna 28 och 31 i EES-avtalet. Den fria&lt;br&gt;rörligheten för personer innebär en rätt för individer att fritt resa in och&lt;br&gt;uppehålla sig i en annan medlemsstat och där behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som landets egna medborgare när det gäller möjligheten att söka arbete&lt;br&gt;eller bedriva näringsverksamhet. I artikel 57 anges att direktiv skall&lt;br&gt;antas som syftar till ömsesidigt godkännande av diplom, betyg och andra&lt;br&gt;behörighetsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30 i EES-avtalet rör ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis.&lt;br&gt;Enligt denna artikel skall de avtalsslutande parterna söka säkerställa ett&lt;br&gt;ömsesidigt erkännande av utbildnings- och examensbevis och andra&lt;br&gt;behörighetsbevis i syfte att underlätta det faktiska utövandet av etable-&lt;br&gt;ringsrätten och friheten att tillfälligt tillhandahålla tjänster. Artikeln&lt;br&gt;omfattar även verksamhet som utövas som anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om detta finns i de EG-direktiv som antagits i detta syfte.&lt;br&gt;I Bilaga VII till EES-avtalet finns de anpassningar och kompletteringar&lt;br&gt;i dessa som avser EFTA-ländema och som överenskommits under EES-&lt;br&gt;förhandlingama samt en förteckning över direktiv, som artikel 30&lt;br&gt;hänvisar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direktiv i Bilaga VII som hör till Näringsdepartementets område rör&lt;br&gt;handel- och agenturverksamhet, industri- och hantverk, tjänster&lt;br&gt;förknippade med transporter, filmindustri, vissa övriga sektorer (t.ex.&lt;br&gt;fast egendom) samt jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av de här behandlade direktiven i Bilaga VII innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om att medlemsstaterna skall upphäva begränsningar av&lt;br&gt;etableringsfriheten, som kan hindra medborgare i annan stat inom&lt;br&gt;gemenskapen att etablera sig i medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De diskriminerande reglerna vad gäller rätten att etablera sig och driva&lt;br&gt;verksamhet i Sverige för andra medborgare inom EES har redan&lt;br&gt;avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven finns också för de olika områdena bestämmelser som syftar&lt;br&gt;till att lösa de problem som uppstår när en medborgare i ett land där det&lt;br&gt;inte finns några formella etableringskrav avser att etablera sig i ett annat&lt;br&gt;land inom EU med formella etableringskrav. Eftersom det på de nu&lt;br&gt;aktuella områdena inte finns formella etableringskrav i Sverige kan&lt;br&gt;svenskar som vill etablera sig i annat land inom gemenskapen komma att&lt;br&gt;drabbas av sådana formella etableringskrav. Dessa krav kan avse god&lt;br&gt;vandel, konkursfrihet och yrkeskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven anges hur en medborgare i ett EU-land vid etablering i ett&lt;br&gt;annat EU-land där etableringen är reglerad skall kunna uppfylla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95.39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdlandets krav. För att Sverige skall uppfylla direktivens krav i dessa Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;hänseenden krävs lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att införliva EG-direktiven med svensk rätt utarbetades inom&lt;br&gt;Näringsdepartementet promemorian Implementering av vissa direktiv&lt;br&gt;enligt EES-avtalets Bilaga VII. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag som&lt;br&gt;läggs fram i promemorian finns i bilaga 2. En remissammanställning&lt;br&gt;finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets hörande: En ändring av lagen (1946:819) om upptagande av&lt;br&gt;ed för rättighets tillvaratagande i utlandet utgör i princip en sådan&lt;br&gt;lagändring som regeringen bör inhämta yttrande av Lagrådet över. Den&lt;br&gt;lagändring regeringen nu föreslår innebär dock bara att det görs ett&lt;br&gt;tillägg i lagen till de uppgifter en enskild kan få bekräfta med ed. Den&lt;br&gt;nya uppgiften är av liknande karaktär som de som redan finns i lagen.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse på grund av sakens beskaffen-&lt;br&gt;het och har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändringen av lagen (1990:515) om auktorisation av handelskamrar&lt;br&gt;är i den del som rör överklagandebestämmelsema lagrådspliktig.&lt;br&gt;Ändringen är dock av enkel beskaffenhet och Lagrådets yttrande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse och har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 &amp;nbsp;Införlivandeåtgärder som behöver vidtas med anledning&lt;br&gt;av direktiven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vissa av direktiven reglerar hur en medborgare i ett EU-land vid&lt;br&gt;etablering i ett annat EU-land där etableringen är reglerad skall kunna&lt;br&gt;uppfylla värdlandets krav på s.k. skötsamhetsbevis. Dessa direktiv kräver&lt;br&gt;att en medborgare i en medlemsstat skall kunna få ett skötsamhetsbevis&lt;br&gt;utfärdat för sig i ursprungslandet eller i det senaste hemvistlandet. I&lt;br&gt;direktiven anges att som tillräckligt bevis skall godtas utdrag ur&lt;br&gt;kriminalregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa direktiv ställer &amp;quot;särskilda krav på gott anseende och god vandel&amp;quot;.&lt;br&gt;Ett bevis om god vandel torde omfatta mer än bara skötsamhet. Det&lt;br&gt;största polisregistret, person och belastningsregistret (PBR) innehåller fler&lt;br&gt;uppgifter än kriminalregistret. Det torde därför uppfylla vissa av&lt;br&gt;direktivens krav på &amp;quot;särskilt gott anseende.&amp;quot; PBR är också det register&lt;br&gt;som används när en enskild person behöver intyg bl.a. för att arbeta i ett&lt;br&gt;främmande land. Som intyg om skötsamhet och bevis om god vandel&lt;br&gt;bör därför utdrag ur PBR kunna anses tillräckligt. Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;kommer att utses som myndighet behörig att utfärda intygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av direktiven kräver att den enskilde visar att de familjemedlem-&lt;br&gt;mar som medföljer också uppfyller kraven på skötsamhet och god vandel.&lt;br&gt;Nuvarande lydelse av polisregisterfÖrfattningama torde dock inte omfatta&lt;br&gt;en möjlighet för den enskilde att få ett utdrag beträffande övriga&lt;br&gt;familjemedlemmar. Det bör därför övervägas om det skall göras några&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningsändringar för att uppfylla direktivens krav i dessa hänseenden. Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;För vissa av direktiven krävs att en person som vill etablera sig i ett&lt;br&gt;annat land skall kunna visa bevis om att han inte varit försatt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då det i utlänningens ursprungsland eller senaste hemvistland&lt;br&gt;inte utfärdas något intyg om att en person inte varit försatt i konkurs kan&lt;br&gt;ett sådant intyg ersättas av en försäkran under ed. Eftersom det i&lt;br&gt;praktiken är nästan omöjligt att få fram uppgift om att en person inte har&lt;br&gt;varit försatt i konkurs föreslås i promemorian att det införs en möjlighet&lt;br&gt;att styrka tidigare konkursfrihet genom en försäkran under ed. För detta&lt;br&gt;krävs det lag. En ändring föreslås därför av lagen (1946:819) om&lt;br&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet. Därefter kan&lt;br&gt;allmän underrätt utses till myndighet behörig att utfärda handling om att&lt;br&gt;sökanden inte varit försatt i konkurs. En ändring av förordningen&lt;br&gt;(1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna bör övervägas så att&lt;br&gt;domstol kan ta ut ansökningsavgift för edsupptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa medlemsstater krävs allmänna merkantila eller yrkesmässiga&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter för att få utöva näringsverksamhet. I dessa&lt;br&gt;stater skall som tillräckligt bevis på sådana kunskaper godtas det faktiska&lt;br&gt;utövandet av verksamheten i fråga i annan medlemsstat i vissa perioder&lt;br&gt;som anges närmare i direktiven. Genom en ändring i lagen (1990:515)&lt;br&gt;om auktorisation av handelskamrar föreslås att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer får uppdra åt auktoriserad handelskam-&lt;br&gt;mare att utfärda intyg om faktiskt utövande av verksamhet. De direktiv&lt;br&gt;som omfattas av intygsgivningen kommer att anges i handelskammarför-&lt;br&gt;ordningen (1990:733). Bestämmelser om överklagande av handelskam-&lt;br&gt;ramas beslut om intyg föreslås också i lagen om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar. Därefter kan de auktoriserade handel skam rama som har&lt;br&gt;till uppgift att utfärda intygen utses till behöriga myndigheter enligt&lt;br&gt;direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet 67/43 EEG omfattar bl.a. handel med och förvaltning av fast&lt;br&gt;egendom. För de områden detta direktiv omfattar finns disciplinära&lt;br&gt;förfaranden i Sverige för fastighetsmäklare, tolkar och översättare samt&lt;br&gt;för advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighetsmäklare finns i direktivet utöver kraven på konkursfrihet&lt;br&gt;och skötsamhetsbevis krav på att de skall kunna visa att några yrkes-&lt;br&gt;mässiga och forvaltningsmässiga disciplinära åtgärder inte vidtagits mot&lt;br&gt;dem i de fäll ett värdland kräver detta av de egna medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen (1984:81) om fastighetsmäklare skall varje fastig-&lt;br&gt;hetsmäklare vara registrerad hos länsstyrelsen i det län där han huvud-&lt;br&gt;sakligen är verksam. En mäklares registrering kan enligt 5 § återkallas&lt;br&gt;om mäklaren inte längre uppfyller villkoren for registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare föreslås i proposition&lt;br&gt;1994/95:14 Ny fastighetsmäklarlag bli överflyttad till en särskild nämnd,&lt;br&gt;Fastighetsmäklamämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om att den myndighet som handhar registrering av och&lt;br&gt;tillsyn över fastighetsmäklare skall kunna utfärda bevis om att en mäklare&lt;br&gt;inte varit föremål för disciplinära åtgärder bör ske i förordningsform.&lt;br&gt;Därefter kan tillsynsmyndigheten utses till behörig myndighet enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tolkar och översättare finns ett auktorisationsförfarande hos Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;Kammarkollegiet. En förordningsändring kommer att göras sä att en&lt;br&gt;enskild tolk eller översättare kan få ut bevis om att hans auktorisation&lt;br&gt;inte har upphävts hos Kammarkollegiet. Därefter kan Kammarkollegiet&lt;br&gt;utses som behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteslutning ur Advokatsamfundet är den enda disciplinära åtgärd for&lt;br&gt;advokater som berörs i direktivet. Samfundet torde kunna utfärda bevis&lt;br&gt;om att advokat inte har uteslutits ur samfundet. För advokater kommer&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund att utses som behörigt organ att utfärda bevis&lt;br&gt;om att disciplinär åtgärd inte har vidtagits mot medlem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om&lt;br&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1946:819) om upptagande av ed for&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet ändras så att den som for att få&lt;br&gt;idka näring inom EES behöver bekräfta med ed att han inte varit&lt;br&gt;försatt i konkurs skall få avlägga sådan ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Promemorians bedömning överensstämmer&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft några syn-&lt;br&gt;punkter på promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vissa av EU:s medlemsländer krävs&lt;br&gt;att medborgarna för att få utöva näringsverksamhet kan visa upp bevis&lt;br&gt;om att de inte har varit försatta i konkurs. I dessa fall skall en sådan&lt;br&gt;medlemsstat i fråga om medborgare i andra medlemsstater som&lt;br&gt;tillräckligt bevis på konkursfrihet godta intyg om att denne inte har varit&lt;br&gt;försatt i konkurs. I de fäll då det i utlänningens ursprungsland eller&lt;br&gt;senaste hemvistland inte utfärdas något intyg om att denne inte har varit&lt;br&gt;försatt i konkurs kan ett sådant intyg ersättas av en försäkran under ed&lt;br&gt;som vederbörande avgett inför en rättsinstans eller förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het, notarius publicus eller behörig yrkes- eller handelsorganisation i&lt;br&gt;ursprungslandet eller det senaste hemvistlandet. I praktiken är det nästan&lt;br&gt;omöjligt att få fram uppgift om att en person inte varit försatt i konkurs&lt;br&gt;i Sverige. Att införa en möjlighet att avlägga en försäkran under ed torde&lt;br&gt;därför vara nödvändigt för att uppfylla skyldigheterna enligt direktiven&lt;br&gt;på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättighets tillvaratagande&lt;br&gt;i utlandet stadgas att om någon behöver få en uppgift bekräftad med ed&lt;br&gt;för att i utlandet ta tillvara sin rätt till arv, försäkring, pension,&lt;br&gt;skadestånd, underhållsbidrag eller någon annan rättighet som tillkommer&lt;br&gt;honom får sådan ed tas upp av tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens syfte är att tillgodose de formella krav på ed fästande, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppställs i vissa främmande rättsordningar. Lagen torde därför också Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;kunna användas i detta sammanhang, så att en enskild person med stöd&lt;br&gt;av lagen skall kunna få avlägga ed om konkursfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för en enskild att få idka näring inom en annan stat än hans&lt;br&gt;ursprungsland torde inte direkt kunna jämställas med uttrycket &amp;quot;rättighet&lt;br&gt;som tillkommer honom&amp;quot; i 1 §. En ändring bör därför göras i denna&lt;br&gt;paragraf. Ett andra stycke bör läggas till med innehåll att första stycket&lt;br&gt;gäller också för den som för att få idka näring inom EES behöver med&lt;br&gt;ed bekräfta att han inte varit försatt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i lagen föranleder utöver det sagda ingen särskild för-&lt;br&gt;fattningskommentar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1990:515) om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar ändras så att regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får uppdra åt auktoriserade handelskamrar&lt;br&gt;att utfärda intyg for enskilda personer om faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet som dessa personer kan behöva för att få idka näring&lt;br&gt;inom EES. Bestämmelser införs om rätt att överklaga dessa beslut&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol och om prövningtillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens. I promemorian föreslås dock inte någon möjlighet för&lt;br&gt;enskilda att klaga på de beslut handelskamrama kan komma att meddela&lt;br&gt;med stöd av bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Stockholms Handelskammare har yttrat sig&lt;br&gt;om promemorians förslag. Handelskammaren anför att de i promemorian&lt;br&gt;behandlade bevisen om faktiskt utövande av verksamhet avser enskilda&lt;br&gt;personers förhållanden. Ett avslag torde innebära ett allvarligt hinder för&lt;br&gt;den enskildes utveckling av sin yrkesverksamhet. Handelskammaren&lt;br&gt;anser det helt nödvändigt att det införs en möjlighet för sökanden att&lt;br&gt;överklaga ett avslag eller att handelskammaren kan hänskjuta ärendet till&lt;br&gt;myndighet för avgörande. I annat fall måste handelskammaren avstå från&lt;br&gt;uppgiften att utfärda bevis om faktiskt utövande av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vissa medlemsstater krävs för att få&lt;br&gt;påbölja eller utöva viss verksamhet att en person kan visa att han har&lt;br&gt;allmänna, merkantila eller yrkesmässiga kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt några av direktiven skall en medlemsstat i dessa fall som&lt;br&gt;tillräckligt bevis på innehav av sådana kunskaper godta det faktiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövandet av verksamheten i fråga i en annan medlemsstat under vissa Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;perioder, som anges i direktiven. En behörig myndighet eller ett&lt;br&gt;behörigt organ i sökandens senaste hemvistland skall enligt direktiven&lt;br&gt;utfärda intyg om att en sökande faktiskt har utövat viss verksamhet under&lt;br&gt;en period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskamrama utfärdar sedan länge olika certifikat och intyg som rör&lt;br&gt;dokument som kan krävas med hänsyn till författningsföreskrifter i&lt;br&gt;främmande länder. De har därför erfarenhet av liknande intygsgivning.&lt;br&gt;Uppgiften att utfärda de intyg som avses i direktiven bör därför läggas&lt;br&gt;på handelskamrama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § lagen om auktorisation av handelskamrar anges att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer får uppdra åt auktoriserade&lt;br&gt;handelskamrar att utfärda sådana certifikat och andra dokument för&lt;br&gt;handelsändamål som kan behövas på grund av internationella överens-&lt;br&gt;kommelser eller utländska föreskrifter om in- eller utförsel av varor.&lt;br&gt;Lagen omfattar f.n. bara utfärdande av dokument för handelsändamål. Ett&lt;br&gt;nytt stycke föreslås i 9 § lagen om auktorisation av handelskamrar så att&lt;br&gt;det framgår att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;uppdra åt auktoriserad handelskammare att utfärda intyg enligt EES-&lt;br&gt;avtalet om faktiskt utövande av verksamhet. De direktiv som omfattas&lt;br&gt;bör sedan anges i handelskammarförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare har i sitt remissvar tagit upp frågan om&lt;br&gt;överklagande av handelskamramas beslut om intygsgivning. Handelskam-&lt;br&gt;maren anser att det bör finnas en möjlighet att överklaga ett avslag eller&lt;br&gt;att det bör införas en möjlighet för handelskamrama att hänskjuta ett&lt;br&gt;ärende för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna blir gällande rätt genom&lt;br&gt;inkorporeringen från och med den 1 januari 1995. I artikel 6 finns regler&lt;br&gt;om rätt till domstolsprövning och om rättssäkerhet. I konventionen finns&lt;br&gt;krav på rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter.&lt;br&gt;En handelskammares beslut har betydelse for en enskild, som vill idka&lt;br&gt;näring inom EES. Besluten har stora likheter med sådana tillståndsfrågor&lt;br&gt;som bedömts enligt konventionen och som ansetts röra personers civila&lt;br&gt;rättigheter. För att uppfylla konventionen bör därför handelskamramas&lt;br&gt;beslut gå att överklaga till domstol. Eftersom besluten i vissa fall kan&lt;br&gt;komma att beröra enskildas rättigheter enligt EES-avtalet är det vidare&lt;br&gt;viktigt att tillgodose möjligheten som nationell domstol har att rådfråga&lt;br&gt;EFTA-domstolen om tolkningen av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av utfärdandet av intyg om faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet bör göras hos allmän förvaltningsdomstol. I enlighet med de&lt;br&gt;principiella riktlinjer riksdagen har beslutat för instansordningen i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna skall länsrätt vara första domstolsin-&lt;br&gt;stans när ett ärende överklagas till allmän förvaltningsdomstol, se bl.a.&lt;br&gt;prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU 24, rskr 1993/94:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar följer att&lt;br&gt;det är den länsrätt inom vars län ärendet först prövats som kommer att&lt;br&gt;pröva mål som överklagas från från en auktoriserad handelskammare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för många övriga mål som prövats av en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan det prövas av länsrätt bör det krävas prövningstillstånd i kammar- Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;rätt, se även prop. 1994/95:27. Till 9 § lagen om auktorisation av&lt;br&gt;handelskammare föreslås ett nytt andra stycke om rätt att överklaga en&lt;br&gt;auktoriserad handelskammares beslut om intygsgivning hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och ett nytt tredje stycke om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen föranleder utöver det sagda ingen särskild&lt;br&gt;författningskommentar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Förslagens kostnadskonsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter och organ som skall utfärda intyg kommer i de allra&lt;br&gt;flesta fall att ha rätt att ta ut ersättning för dem. Förslagen torde därför&lt;br&gt;inte leda till ökade kostnader för sådana myndigheter eller organ.&lt;br&gt;Kostnaderna för förslagen kommer huvudsakligen att falla på de personer&lt;br&gt;som begär intygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att klaga på handelskamramas beslut innebär att de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna tillförs en ny mål typ. De tillkommande&lt;br&gt;ärendena torde dock bli ytterst fåtaliga och torde därför inte leda till&lt;br&gt;några ökade kostnader för förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt hösten 1992 om en lag om EG-märket&lt;br&gt;(prop. 1992/93: 87, bet. 1992/93:NU 13, rskr. 1992/93:96, SFS 1992:1534).&lt;br&gt;Med EG-märket menas det märke, bestående av bokstäverna CE i viss&lt;br&gt;typografi, som enligt EG-direktiv för vissa produkter skall åsättas dessa&lt;br&gt;produkter innan de släpps ut på marknaden. Märkningskravet återfinns&lt;br&gt;i direktiv enligt den s.k. nya metoden som infördes år 1985. En närmare&lt;br&gt;redogörelse for detta finns i prop. 1992/93:87 s.4 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med lagen om EG-märket var att underlätta det införlivande med&lt;br&gt;svensk rätt av dessa direktiv som krävdes enligt EES-avtalet. Lagen&lt;br&gt;trädde i kraft samtidigt med EES-avtalet den 1 januari 1994 efter beslut&lt;br&gt;av regeringen om ikraftträdande (SFS 1993:1646). Lagen innehåller vissa&lt;br&gt;gemensamma bestämmelser om märket, men förutsätter att det i de andra&lt;br&gt;författningar som införlivar direktiven finns föreskrifter om att märkning&lt;br&gt;skall ske. Genom den gemensamma lagen behöver då inte för varje&lt;br&gt;särskild produkt anges vissa gemensamma regler om märkets utseende,&lt;br&gt;förbud mot missbruk av märket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har samma relevans såväl i EES som vid ett medlemskap. I&lt;br&gt;lagtexten finns inte någon hänvisning till EES-avtalet och de ändringar&lt;br&gt;som nu föreslås är inte föranledda av ett svenskt EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nämnda propositionen förutsattes att lagen skulle ha tillfällig&lt;br&gt;karaktär i avvaktan på att generella bestämmelser om märkningen skulle&lt;br&gt;antas inom EG och införas under EES-avtalet. Det pågick då ett sådant&lt;br&gt;arbete inom EG mot bakgrund av skillnader beträffande märkningen i de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dittills beslutade direktiven enligt den nya metoden. Arbetet resulterade Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;i två beslut av rådet den 22 juli 1993, som också genom beslut av&lt;br&gt;gemensamma EES-kommittén har forts in under EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser i någon rättsakt som kan införlivas med&lt;br&gt;svensk rätt och därigenom ersätta lagen om EG-märket antogs dock inte.&lt;br&gt;I stället intogs vissa riktlinjer för användningen av EG-märket i det s.k.&lt;br&gt;modulbeslutet från år 1990 för utformning av tekniska harmoniserings-&lt;br&gt;direktiv. Formellt ersattes 1990 års beslut med ett nytt beslut (93/465/&lt;br&gt;EEG). Vidare antogs ett direktiv (93/68/EEG) varigenom ändringar&lt;br&gt;gjordes i tolv tidigare direktiv enligt den nya metoden. Ändringarna&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1995. En närmare redogörelse för detta finns&lt;br&gt;i prop. 1993/94:203 s. 206 f. där regeringen redovisar behovet av de&lt;br&gt;lagändringar som nu föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också redovisas där innebär ändringarna att man nu har övergått&lt;br&gt;till att genomgående tala om CE-märkning (&amp;quot;CE-marking&amp;quot;) i stället för&lt;br&gt;EG-märket (&amp;quot;CE-mark&amp;quot;). Man anknyter på det sättet till bokstavs-&lt;br&gt;symbolerna i stället for EG som begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har frågan om vilka ändringar som krävs i lagen&lt;br&gt;om EG-märket beretts inom en interdepartemental arbetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte bedömts nödvändigt med remissförfarande eller hearing i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets hörande: Lagrådets yttrande inhämtades vid lagens&lt;br&gt;tillkomst. Beträffande de ändringar som nu föreslås skulle lagrådets&lt;br&gt;yttrande sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Arbetsgruppens bedömning, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har funnit att i huvudsak följande bestämmelser som&lt;br&gt;anknyter till märkningen numera är gemensamma för direktiven:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. CE-märkningens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-symbolen är numera lika för de direktiv som omfattas av ändrings-&lt;br&gt;direktivet. Man har därvid valt en modell vars bokstäver&lt;br&gt;är något tunnare än den symbol som finns intagen i lagen om EG-märket.&lt;br&gt;Oavsett märkets storlek skall proportionerna i modellen behållas.&lt;br&gt;Komponenterna skall vara ungefär lika höga och inte lägre än 5 mm.&lt;br&gt;Frågan om årtal för märkningens anbringande och om identifikationsnum-&lt;br&gt;mer för anmält organ skall anges eller inte har lösts olika i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förbud mot vilseledande märkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att förbjuda märkningar&lt;br&gt;som kan vilseleda tredje man vad gäller CE-märkningens innebörd och&lt;br&gt;utformning. Andra märken får anbringas förutsatt att detta inte hindrar&lt;br&gt;CE-märkningens synlighet och läslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. \km anbringar CE-märkningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-märkningen skall anbringas av tillverkaren eller dennes representant&lt;br&gt;i gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE-märkningen anger att produkten uppfyller de tillämpliga kraven i det&lt;br&gt;aktuella direktivet inbegripet förfarandet for bedömning av överensstäm-&lt;br&gt;melse. Om produkten omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter&lt;br&gt;med krav på CE-märkning, skall även dessa krav vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något av dessa tillåter tillverkaren att under en övergångstid välja&lt;br&gt;vilka bestämmelser som skall tillämpas, anger CE-märkningen endast att&lt;br&gt;produkten överensstämmer med de direktiv som tillverkaren tillämpar.&lt;br&gt;I sådana fall måste uppgifter om de direktiv som tillämpas finnas i&lt;br&gt;handlingar som åtföljer produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Felaktigt CE-märkta produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstat konstaterar att CE-märkning har anbringats utan att&lt;br&gt;detta är berättigat, är tillverkaren eller dennes representant skyldig att&lt;br&gt;bringa produkten i överensstämmelse med bestämmelserna för CE-&lt;br&gt;märkningen och se till att överträdelsen upphör på de villkor som&lt;br&gt;medlemsstaten fastställer. Om den bristande överensstämmelsen fortsätter&lt;br&gt;skall medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller&lt;br&gt;förbjuda utsläppandet på marknaden av produkten i fråga eller för att&lt;br&gt;säkerställa att den återkallas från marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har gjort den bedömningen att de gemensamma&lt;br&gt;bestämmelser som redovisas under 1 och 2 täcks av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen om EG-märket, dock att symbolen bör ändras till den som används&lt;br&gt;i ändringsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de bestämmelser som redovisats under 3-5 har arbets-&lt;br&gt;gruppen funnit det lämpligast att frågorna behandlas i de olika sektorsbe-&lt;br&gt;stämmelsema och således inte tas upp som gemensamma bestämmelser&lt;br&gt;i den nu aktuella lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har därför föreslagit att lagen om EG-märket ändras&lt;br&gt;endast på det sättet att i lagens rubrik och bestämmelser &amp;quot;CE-märkning&amp;quot;&lt;br&gt;ersätter &amp;quot;EG-märket&amp;quot; samt att CE-symbolen i bilagan byts ut mot den&lt;br&gt;som används i ändringsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets vidare beredning inom regeringskansliet har synpunkter&lt;br&gt;framförts om möjligheten att i lagen ta in ytterligare gemensamma&lt;br&gt;bestämmelser, framför allt vad gäller åtgärder vid felaktig CE-märkning.&lt;br&gt;De bemyndiganden som tillsynsmyndigheterna har att ingripa mot&lt;br&gt;produkter som släppts ut på marknaden enligt produktspecifika regler&lt;br&gt;förutsätter ofta att produkterna har säkerhetsbrister, medan nu aktuella&lt;br&gt;direktiv förutsätter att staterna skall ingripa mot produkter bara av det&lt;br&gt;skälet att de har CE-märkts felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1534) om EG-märket ändras på det sättet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagens rubrik ändras till &amp;quot;lagen om CE-märkning&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;quot;CE-märkning&amp;quot; även i övrigt ersätter &amp;quot;EG-märket&amp;quot; i lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. CE-symbolen i bilagan ersätts med en ny,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelser om märkets utformning samlas i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en ny paragraf tas in om att den som ansvarar för CE-märk-&lt;br&gt;ningen är skyldig att se till att överträdelsen upphör, om CE-&lt;br&gt;märkning har anbringats utan att det är berättigat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensändringar görs i lagen (1994:847) om tekniska egen-&lt;br&gt;skapskrav på byggnadsverk m.m., som innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen om EG-märket har som framgått&lt;br&gt;av det tidigare endast syftet att underlätta införlivandet med svensk rätt&lt;br&gt;av direktiv enligt den nya metoden. De ändringar som arbetsgruppen har&lt;br&gt;föreslagit bör genomföras med några tillägg som kommit upp till&lt;br&gt;diskussion vid ärendets beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighets skull bör i 3 § samlas bestämmelserna om märkets&lt;br&gt;utforming, vilka kompletteras med för direktiven gemensamma be-&lt;br&gt;stämmelser om att märkets komponenter skall vara lika höga och dess&lt;br&gt;proportioner desamma oavsett märkets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om ingripande mot felaktigt CE-märkta produkter&lt;br&gt;bör i lagen införas en ny paragraf, där skyldigheten för den som svarar&lt;br&gt;for CE-märkningen att vidta rättelse om felaktigt CE-märkta produkter&lt;br&gt;släppts ut på marknaden tydligt slås last. Däremot bör inga bestämmelser&lt;br&gt;om tvångsåtgärder i fell denna skyldighet inte iakttas tas in i denna lag.&lt;br&gt;Övervägande skäl talar för att tillsynsmyndigheternas befogenheter vid&lt;br&gt;överträdelse av direktivets bestämmelser regleras i ett sammanhang inom&lt;br&gt;respektive sektor. I praktiken torde det sällan bli fråga om att med&lt;br&gt;tvångsåtgärder ingripa mot en produkt på marknaden enbart av det skälet&lt;br&gt;att den felaktigt CE-märkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen bör placeras in i lagen som 5a § under en ny&lt;br&gt;rubrik, Rättelse vid felaktig CE-märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen föranleder utöver det nu sagda ingen särskild&lt;br&gt;förfe ttningskommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om EG-märket finns dessutom i den lag om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk m.m. som träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995. Den ändrade terminogin föranleder konsekvensändringar också i&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förslagens kostnadskonsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarnas karaktär är sådana att de inte föranleder några&lt;br&gt;kostnadskonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1994/95:39&lt;br&gt;Sammanfattning av promemorian Implementering Bilaga 1&lt;br&gt;av vissa direktiv enligt EES-avtalets bilaga VII&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas hur personer med hemvist i Sverige skall kunna&lt;br&gt;uppfylla de krav som kan finnas i ett annat land inom EES-området på&lt;br&gt;god vandel, konkursfrihet och yrkeskompetens vid etablering inom vissa&lt;br&gt;i direktiven till Bilaga VII av EES-avtalet angivna områden. Dessa krav&lt;br&gt;är gemensamma för ett stort antal av direktiven och behandlas därför i&lt;br&gt;ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av direktiven innehåller bestämmelser som skiljer sig från de&lt;br&gt;övriga. Detta direktiv behandlas därför särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisas i promemorian hur enskilda personer kan skaffa sig&lt;br&gt;information om innehållet i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av direktiven kräver att en medborgare i en medlemsstat skall&lt;br&gt;kunna få ett s.k. skötsamhetsbevis utfärdat for sig i ursprungslandet eller&lt;br&gt;i senaste hemvistlandet. I direktiven anges att som tillräckligt bevis skall&lt;br&gt;godtas utdrag ur kriminalregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa direktiv ställer &amp;quot;särskilda krav på gott anseende och god vandel&amp;quot;.&lt;br&gt;Ett bevis om god vandel torde omfatta mer än bara skötsamhet. Som&lt;br&gt;bevis om skötsamhet och bevis om god vandel föreslås utdrag ur&lt;br&gt;polisregistret. Rikspolisstyrelsen kan utses till myndighet behörig att&lt;br&gt;utfärda intygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa av direktiven krävs att en person som vill etablera sig i ett&lt;br&gt;annat land skall kunna få bevis om att han inte varit försatt i konkurs.&lt;br&gt;I de fall då det i utlänningens ursprungsland eller senaste hemvistland&lt;br&gt;inte utfärdas något intyg om att en person inte varit försatt i konkurs kan&lt;br&gt;ett sådant intyg ersättas av en försäkran under ed. Eftersom det i&lt;br&gt;praktiken är nästan omöjligt att få fram uppgift om att en person inte&lt;br&gt;varit försatt i konkurs föreslås att det införs en möjlighet att styrka&lt;br&gt;tidigare konkursfrihet genom en försäkran under ed. En lagändring&lt;br&gt;föreslås därför av lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättighets&lt;br&gt;tillvaratagande i utlandet. Lagändringen föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995. Därefter kan allmän underrätt utses till myndighet&lt;br&gt;behörig att utfärda handling om att sökanden inte varit försatt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa medlemsstater krävs innehav av allmänna merkantila eller&lt;br&gt;yrkesmässiga kunskaper och färdigheter för att få utöva näringsverksam-&lt;br&gt;het. I dessa stater skall den medlemsstaten som tillräckligt bevis på&lt;br&gt;innehav av sådana kunskaper godta det faktiska utövandet av verksam-&lt;br&gt;heten i fråga i annan medlemsstat enligt vissa av direktiven. En ändring&lt;br&gt;av lagen (1990:515) om auktorisation av handelskammare föreslås så att&lt;br&gt;regeringen eller myndighet regeringen bestämmer får uppdra åt&lt;br&gt;auktoriserad handelskammare att utfärda intyg om faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Därefter kan de auktoriserade handelkamrama utses till myndigheter&lt;br&gt;behöriga att utfärda bevis om yrkeskompetens enligt EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet 67/43 EEG omfattar bl.a. handel med och förvaltning av fest&lt;br&gt;egendom. För detta direktiv stadgas att i de fell då ett värdland kräver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevis om att några yrkesmässiga och förvaltningsmässiga disciplinära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder inte har vidtagits mot de egna medborgarna kan värdlandet&lt;br&gt;kräva motsvarande bevis från utlänningens ursprungsland eller senaste&lt;br&gt;hemvistland. En myndighet eller ett organ behörigt att utfärda sådan&lt;br&gt;handling skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det område direktiv 67/43 EEG omfattar finns disciplinära&lt;br&gt;förfaranden i Sverige för fastighetsmäklare, tolkar och översättare samt&lt;br&gt;för advokater. För tolkar och översättare föreslås Kammarkollegiet som&lt;br&gt;behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighetsmäklare föreslås länsstyrelserna som behöriga myndig-&lt;br&gt;heter. Sedan den föreslagna fastighetsmäklarlagen trätt i kraft föreslås att&lt;br&gt;Fastighetsmäklarenämnden utses till behörig myndighet. För advokater&lt;br&gt;föreslås Sveriges advokatsamfund som behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagan-&lt;br&gt;de av ed for rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § av lagen (1946:819) om upptagande av ed&lt;br&gt;for rättighets tillvaratagande i utlandet skall införas ett andra stycke av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver någon få en uppgift bekräftad med ed, antingen av honom själv&lt;br&gt;eller av någon annan, for att i utlandet ta till vara sin rätt till arv,&lt;br&gt;försäkring, pension, skadestånd, underhållsbidrag eller någon annan&lt;br&gt;rättighet som tillkommer honom, får sådan ed tas upp av tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ud som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;också den som för att få idka&lt;br&gt;näring inom EES-området behöver&lt;br&gt;med ed bekräfta att han inte varit&lt;br&gt;försatt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisa-&lt;br&gt;tion av handelskamrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1990:515) om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar skall inforas ett andra stycke av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den mydighet som regeringen bestämmer får uppdra åt&lt;br&gt;auktoriserade handelskamrar att utfärda sådana certifikat och andra&lt;br&gt;dokument för handelsändamål, som kan behövas på grund av internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser eller utländska föreskrifter om in- eller utförsel&lt;br&gt;av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;också sådana intyg för enskilda&lt;br&gt;personer om faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet som behövs för att få&lt;br&gt;idka näring inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning över promemorian Imple-&lt;br&gt;mentering av vissa direktiv enligt EES-avtalets&lt;br&gt;bilaga VII&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remiss över promemorian Implementering av vissa direktiv enligt EES-&lt;br&gt;avtalets bilaga VII har avgetts av Hovrätten for Västra Sverige,&lt;br&gt;Domstolsverket, Kommerskollegium, Statistiska Centralbyrån, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Kammarkollegiet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Stock-&lt;br&gt;holms Handelskammare, Sveriges Advokatsamfund, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Allmänna synpunkter på promemorian&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket konstaterar sammanfattningsvis att risken för att&lt;br&gt;förslagen skulle kunna få ur konkurrenssynpunkt snedvridande effekter&lt;br&gt;på den svenska marknaden torde vara mycket liten. Den kommande&lt;br&gt;implementeringen av EG-direktiven syftar allmänt till att främja&lt;br&gt;konkurrensen inom hela EES. Med utgångspunkt i de intressen som&lt;br&gt;Konkurrensverket enligt sin instruktion i första hand skall tillvarata, är&lt;br&gt;det i sammanhanget viktigt att eventuella diskriminerande regler vad&lt;br&gt;gäller rätten för andra medborgare i EES-ländema att etablera sig och&lt;br&gt;driva verksamhet i Sverige undanröjs. Så har också redan skett, anför&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att det är angeläget att regler utformas som gör&lt;br&gt;att etablering underlättas inom hela EES. Klara och enkla regler för hur&lt;br&gt;nödvändiga intyg och andra bevis kan erhållas är därvid av vikt.&lt;br&gt;Konkurrensverket har inte haft anledning att erinra mot de i promemorian&lt;br&gt;framförda förslagen i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund kan i avvaktan på att en harmonisering&lt;br&gt;uppnås inom EES ställa sig bakom förslagen i remissen om hur olika&lt;br&gt;krav på intyg över god vandel, konkursfrihet och yrkeskompetens under&lt;br&gt;en övergångstid kan tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Skötsamhetsbevis och bevis om god vandel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige har inga synpunkter på promemorians&lt;br&gt;förslag om att ett utdrag ur polisregistret skall uppfylla vissa direktivs&lt;br&gt;krav på sk skötsamhetsbevis. Hovrätten påpekar dock att ett utdrag enligt&lt;br&gt;polisregisterlagstiftningen endast kan avse den enskilde själv och att det&lt;br&gt;enligt vissa direktiv fordras också att den enskilde visar att de familje-&lt;br&gt;medlemmar som han lever med uppfyller kraven på skötsamhet och god&lt;br&gt;vandel. Hovrätten påpekar att något sådant bevis torde den enskilde fn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kunna utfå. Inte heller torde familjemedlem kunna få sådant utdrag&lt;br&gt;beträffande sig själv om inte han eller hon är i behov av ett utdrag för att&lt;br&gt;ta till vara sin egen rätt. En författningsändring bör därför övervägas&lt;br&gt;enligt Hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Konkursfrihet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket noterar i fråga om upptagande av ed vid tingsrätt att det&lt;br&gt;i promemorian inte sägs något om hur tingsrättens &amp;quot;handling om att&lt;br&gt;sökanden inte varit försatt i konkurs&amp;quot; bör utformas.Normalt torde&lt;br&gt;tingsrätten upprätta ett protokoll över sammanträdet där eden avläggs.&lt;br&gt;Domstolsverket anser att det hade varit av värde om i promemorian&lt;br&gt;berörts huruvida ett sådant protokoll kan antas uppfylla de krav som&lt;br&gt;brukar ställas i medlemsländerna inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket anser också att om edsupptagning enligt förslaget kan&lt;br&gt;väntas få en viss omfattning bör övervägas om förordningen (1987:452)&lt;br&gt;om avgifter vid de allmänna domstolarnas bör ändras så att domstol kan&lt;br&gt;ta ut ansökningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Yrkeskompetens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån har inga synpunkter på de förslag som presente-&lt;br&gt;ras i promemorian.Statistiska Centralbyrån vill dock påpeka att ISIC,&lt;br&gt;som används i direktiven för att avgränsa de verksamheter som direktiven&lt;br&gt;berör, har reviderats. De grupper/koder enligt ISIC som nämns i&lt;br&gt;direktiven hänför sig till olika versioner av ISIC beroende på vilket år&lt;br&gt;direktivet är utfärdat. Vad gäller den svenska näringsgrensindelningen,&lt;br&gt;SNI är endast den version av SNI som fastställdes 1969 direkt knuten till&lt;br&gt;ISIC. Man kan därför inte generellt hävda att den internationella&lt;br&gt;näringsgrensindelningen direkt kan utläsas ur SNI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare har anfört följande om uppgiften att utfärda&lt;br&gt;bevis om faktiskt utövande av näringsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i promemorian behandlade bevis om faktiskt utövande av verksamhet&lt;br&gt;avser enskilda personers förhållanden. Detta faktum, med beaktande av&lt;br&gt;avsaknaden av möjlighet till överklagande, gör det svårt att förutse alla&lt;br&gt;situationer som kan uppstå. Ett avslag torde innebära ett allvarligt hinder&lt;br&gt;för den enskildes utveckling av sin yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns idag inget underlag för att inom handelskammaren förutse&lt;br&gt;handläggningsrutiner eller kostnader härför. Alla kostnader för hand-&lt;br&gt;läggningen måste bäras den de sökande personerna. Blir det ett mycket&lt;br&gt;lågt antal ansökningar kan ett decentraliserat utfärdande visa sig alltför&lt;br&gt;kostsamt varför en regionaliserad eller centraliserad handläggning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren ser med stor osäkerhet på handläggning av bevis på&lt;br&gt;ansökan av till Sverige inflyttade personer. Språksvårigheter, svårighet&lt;br&gt;att bedöma intygsgivarens trovärdighet och brist på registreringar kan&lt;br&gt;göra det faktiska utövandet av näringsverksamhet omöjligt att fästställa&lt;br&gt;på objektiva grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren anser det därför helt nödvändigt att en möjlighet för&lt;br&gt;sökanden att överklaga ett avslag eller att handelskammaren kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänskjuta ärendet till myndighet för avgörande införs. I annat fall mäste&lt;br&gt;handelskammarna avstå från uppgiften att utfärda bevis om faktiskt&lt;br&gt;utövande av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Direktiv 67/43 EEG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet vill generellt framhålla att myndighet som får till&lt;br&gt;uppgift att utfärda bevis bör ges rätt att ta ut en avgift av sökande som&lt;br&gt;fullt ut täcker myndighetens kostnader för att fullgöra uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Fastighetsmäklare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker förslaget såvitt gäller fastighetsmäklare utom&lt;br&gt;beträffande en detalj. Kollegiet anmärker att inte alla fastighetsmäklare&lt;br&gt;kommer att vara registrerade hos den nya Fastighetsmäklamämnden.&lt;br&gt;Undantag kommer att göras för mäklare som förmedlar enbart upplåtelser&lt;br&gt;av bostadsrätter i en bostadsrättsförening ansluten till en riksorganisation&lt;br&gt;eller regional organisation for bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Advokater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige har anmärkt att varken styrelsen för&lt;br&gt;samfundet eller dess disciplinnämnd har ansetts vara myndighet såvitt&lt;br&gt;gäller handlingars och uppgifters offentlighet. Samfundet har i sig ingen&lt;br&gt;skyldighet att offentliggöra disciplinbeslut i vidare mån än vad som följer&lt;br&gt;av skyldigheten att tillställa bl.a. Justitiekanslem beslut i disciplinären-&lt;br&gt;den. Hovrätten ifrågasätter om inte en särskild lagreglering krävs for den&lt;br&gt;nu aktuella uppgiften för samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund har inte något att erinra mot förslaget att&lt;br&gt;samfundet skall vara organ, som har att utfärda bevis enligt direktivet&lt;br&gt;67/43 EEG om att disciplinära åtgärder inte vidtagits mot en ledamot.&lt;br&gt;Samfundet noterar därvid att den enda disciplinära åtgärd som torde&lt;br&gt;beröras av direktivet är uteslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Tolkservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker att kollegiet utses till behörig myndighet att&lt;br&gt;utfärda bevis för tolkar och översättare. Kollegiet vill dock understryka&lt;br&gt;att auktorisation som tolk eller översättare inte är något generellet krav&lt;br&gt;för att utöva respektive yrke i Sverige. Det är enbart de auktoriserade&lt;br&gt;yrkesutövarna som omfattas av kollegiets tillsyn och eventuella diciplinä-&lt;br&gt;ra åtgärder och det är således endast för dessa som kollegiet har&lt;br&gt;möjlighet att utfärda bevis. För övriga yrkesverksamma tolkar och&lt;br&gt;översättare saknas denna möjlighet, anför kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Övriga verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten for Västra Sverige har påpekat att det för de verksamheter som&lt;br&gt;omfattas av direktivet 67/43 EEG och som är oreglerade inte lämnas&lt;br&gt;förslag på åtgärder. Hovrätten anför att det för personer som är&lt;br&gt;verksamma inom dessa områden kan uppstå svårigheter att visa att de&lt;br&gt;inte varit föremål för några yrkesmässiga eller forvaltningsmässiga&lt;br&gt;disciplinära förfaranden. Enligt hovrättens mening bör man därför&lt;br&gt;överväga införandet av en möjlighet for dem att avlägga ed för att&lt;br&gt;bekräfta att de inte varit föremål för här aktuella förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Möjligheten för enskilda personer att skaffa sig information&lt;br&gt;om innehållet i direktiven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium instämmer i att den enklaste formen av information&lt;br&gt;bör kunna erhållas hos folkbiblioteken. I övrigt torde erforderlig&lt;br&gt;information kunna erhållas från kollegiets Europalnfo eller genom Euro&lt;br&gt;Info Centre-nätverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel framhåller problemen for företag och&lt;br&gt;enskilda att få kunskap om vad som gäller och vilka krav som ställs av&lt;br&gt;olika länder. Enligt förbundets uppfattning bör klargöras att svensk&lt;br&gt;myndighet bör åläggas ansvaret för insamling och vidareförmedling av&lt;br&gt;denna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund anser att det är viktigt att berörda parter på&lt;br&gt;ett effektivt sätt får kännedom om de nya regler som EES-avtalet för med&lt;br&gt;sig. En stor informationsuppgift åvilar då förutom regeringen även&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsministern Carlsson, statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,&lt;br&gt;Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47068, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:44:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0339</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:44:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0339</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__39.pdf</filnamn>
<filstorlek>957721</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Införlivande av vissa direktiv enligt EES-avtalets Bilaga VII, m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B7510BCA-EC5E-4C37-9A7E-165FEF619F4E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:NU4</uppgift>
<ref_dok_id>GI01NU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Införlivande av vissa direktiv om enskilda näringsidkare enligt EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>