<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222602</hangar_id>
 <dok_id>GI033</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>3</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:3</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljö- och naturresursdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-06-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:20</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI033/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI033</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI033</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:3&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Brunnsviken-Djurgården&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI033/prop_199495__3-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 juni 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändring i lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag att områden i tätorter och&lt;br&gt;tätortsregioner där parklandskap, naturmiljöer och bebyggelsemiljöer&lt;br&gt;flätas samman till unika historiska landskap skall kunna ges ställning&lt;br&gt;som nationalstadspark och få ett samlat och långsiktigt skydd mot&lt;br&gt;exploateringsföretag m.m. Med en nationalstadspark avses ett riksin-&lt;br&gt;tresse som har stor betydelse för det nationella kulturarvet, för en tät-&lt;br&gt;orts eller tätortsregions ekologi och för människors rekreation. Området&lt;br&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården föreslås bli landets första natio-&lt;br&gt;nalstadspark. Regeringen föreslår att bestämmelser införs i naturresurs-&lt;br&gt;lagen som innebär att nationalstadsparken med hänsyn till sina samlade&lt;br&gt;natur- och kulturvärden i sin helhet skall vara av riksintresse. Ny be-&lt;br&gt;byggelse och nya anläggningar får komma till stånd och andra ingrepp&lt;br&gt;utföras endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller natur-&lt;br&gt;mark och utan att i övrigt skada natur- och kulturvärden i ett sådant&lt;br&gt;område. Regeringens förslag innebär att områden i en nationalstadspark&lt;br&gt;som i dag är exploaterade även fortsättningsvis skall kunna användas för&lt;br&gt;avsedda ändamål. Pågående markanvändning påverkas således inte på&lt;br&gt;något avgörande sätt. Regeringen redovisar därutöver vissa övervägan-&lt;br&gt;den om inriktningen av det fortsatta planeringsarbete m.m. som behövs&lt;br&gt;i fråga om markanvändningen och för förvaltning och skötsel av natio-&lt;br&gt;nalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyddsvärden i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgården............................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Översikt ........................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Områdesvis beskrivning................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exploateringsintressen och skyddsbehov ............ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare ställningstaganden................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktuella exploateringsintressen ..............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas program och länsstyrelsens yttrande . . 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt.......................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser om nationalstadsparker tas in i naturresurs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen ...................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gården.................................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Landets första nationalstadspark.............. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Områdets avgränsning m.m................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser för kommunernas planering ...........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Delområden med skilda förutsättningar .........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för ändrad markanvändning.......43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationalstadsparkens skötsel utreds................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagets ekonomiska konsekvenser...............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1994:3) Förslag till skydd för området Ulriksdal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag i promemorian 1994:3 ............. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissammanställning över Ds 1994:3 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till skydd för området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgården...........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till avgränsning av nationalstadsparken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.........85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll vid regeringssammanträde....................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 7 §, av&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som anges i 2-6 §§&lt;br&gt;är, med hänsyn till de natur- och&lt;br&gt;kulturvärden som finns i områd-&lt;br&gt;ena, i sin helhet av riksintresse.&lt;br&gt;Exploateringsföretag och andra in-&lt;br&gt;grepp i miljön får komma till&lt;br&gt;stånd i dessa områden endast om&lt;br&gt;hinder inte möter enligt 2-6 §§&lt;br&gt;och om det kan ske på ett sätt som&lt;br&gt;inte påtagligt skadar områdenas&lt;br&gt;natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;utgör inte hinder för utvecklingen&lt;br&gt;av befintliga tätorter eller av det&lt;br&gt;lokala näringslivet eller för ut-&lt;br&gt;förandet av anläggningar som be-&lt;br&gt;hövs för totalförsvaret. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl utgör bestäm-&lt;br&gt;melserna inte heller hinder för&lt;br&gt;anläggningar för utvinning av så-&lt;br&gt;dana fyndigheter av ämnen eller&lt;br&gt;material som avses i 2 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som anges i 2-7 §§&lt;br&gt;är, med hänsyn till de natur- och&lt;br&gt;kulturvärden som finns i områd-&lt;br&gt;ena, i sin helhet av riksintresse.&lt;br&gt;Exploateringsföretag och andra in-&lt;br&gt;grepp i miljön får komma till&lt;br&gt;stånd i dessa områden endast om&lt;br&gt;hinder inte möter enligt 2-7 §§&lt;br&gt;och om det kan ske på ett sätt som&lt;br&gt;inte påtagligt skadar områdenas&lt;br&gt;natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;och 2-6 §§ utgör inte hinder för&lt;br&gt;utvecklingen av befintliga tätorter&lt;br&gt;eller av det lokala näringslivet&lt;br&gt;eller för utförandet av anlägg-&lt;br&gt;ningar som behövs för totalförsva-&lt;br&gt;ret. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;utgör bestämmelserna inte heller&lt;br&gt;hinder for anläggningar för ut-&lt;br&gt;vinning av sådana fyndigheter av&lt;br&gt;ämnen eller material som avses i 2&lt;br&gt;kap. 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djur gården är en&lt;br&gt;nationalstadspark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en nationalstadspark får&lt;br&gt;ny bebyggelse och nya anlägg-&lt;br&gt;ningar komma till stånd och&lt;br&gt;andra åtgärder vidtas endast om&lt;br&gt;det kan ske utan intrång i park-&lt;br&gt;landskap eller naturmiljö och&lt;br&gt;utan att det historiska landskapets&lt;br&gt;natur- och kulturvärden i övrigt&lt;br&gt;skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av tre motioner från januari 1991 och en omfettande&lt;br&gt;remissbehandling av motionerna behandlade jordbruksutskottet frågan&lt;br&gt;om skydd för området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården mot&lt;br&gt;fortsatt exploatering (bet. 1991/92:JoU10). I ett yttrande till utskottet&lt;br&gt;var Länsstyrelsen i Stockholms län i huvudsak överens med motionä-&lt;br&gt;rerna om de starka natur- och kulturvärdena i området och framhöll&lt;br&gt;särskilt behovet av en samlad syn på områdets utveckling. I likhet med&lt;br&gt;flertalet remissinstanser som hördes i ärendet underströk jordbruks-&lt;br&gt;utskottet i sitt betänkande att behovet av skydd för områdets utom-&lt;br&gt;ordentliga miljövärden vad avser natur- och kulturmiljö samt stadsbild&lt;br&gt;bör överordnas exploateringsintresset. Utskottet utgick ifrån att reger-&lt;br&gt;ingen på lämpligt sätt skall återkomma till riksdagen och informera om&lt;br&gt;den fortsatta planeringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tog med anledning av en skrivelse från Boverket och Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet i november 1991 upp frågan om ett samlat och lång-&lt;br&gt;siktigt skydd för området. Med stöd av 6 kap. 2 § naturresurslagen,&lt;br&gt;beslöt regeringen att Solna och Stockholms kommuner skulle redovisa&lt;br&gt;hur kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen avsåg att&lt;br&gt;tillgodose naturvårdens, kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen&lt;br&gt;i det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda förvaltningar i Solna och Stockholms kommuner redovisade i&lt;br&gt;december 1992 ett förslag till gemensamt program för planering av om-&lt;br&gt;rådet Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Programmet antogs den&lt;br&gt;25 januari 1993 med vissa tillägg av kommunfullmäktige i Solna&lt;br&gt;kommun och godkändes i huvudsak den 6 september 1993 av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige i Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över kommunernas program framhöll Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län att de oexploaterade och kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;miljöerna i området borde få ett permanent och effektivt skydd i form&lt;br&gt;av särskild lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 januari 1994 överlämnade regeringen till riksdagen propo-&lt;br&gt;sitionen 1993/94:86 Finansiering av vissa väginvesteringar i Stockholms&lt;br&gt;län m.m. I denna anmäldes att regeringens bedömning var att kultur-&lt;br&gt;miljöerna och naturvärdena i Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården&lt;br&gt;borde ges ett långsiktigt skydd genom naturresurslagen. Regeringen&lt;br&gt;anförde också att särskild hänsyn skall tas till de krav som området&lt;br&gt;ställer vid utformning av den s.k. Norra länken med anslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens bedömningar i denna del hänvisade till en promemoria&lt;br&gt;(Ds 1994:3) som utarbetats inom Miljö- och naturresursdepartementet,&lt;br&gt;Förslag till skydd för området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.&lt;br&gt;Regeringen anmälde i propositionen sin avsikt att, efter sedvanlig&lt;br&gt;beredning inom regeringskansliet, i samband med den av riksdagen be-&lt;br&gt;gärda redovisningen av planeringssituationen i området, presentera ett&lt;br&gt;förslag till förstärkt skydd för områdets natur- och kulturvärden under&lt;br&gt;våren 1994. En sammanfattning av promemorian samt promemorians&lt;br&gt;lagtext har tagits in som bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt har 53 remissvar kommit in från myndigheter med ansvar Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;för markanvändningslagstiftningen m.m., från kommuner, från förvalt-&lt;br&gt;ningsansvariga myndigheter och sakägare samt från organisationer och&lt;br&gt;föreningar m.fl. En sammanställning av remissvaren har tagits in som&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I trafikutskottets betänkande (1993/94:TU24) med anledning av propo-&lt;br&gt;sitionen rörande finansiering av vissa väginvesteringar i Stockholms län&lt;br&gt;m.m. anslöt sig utskottet till bedömningen att särskild hänsyn måste tas&lt;br&gt;till området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården vid val av lokalise-&lt;br&gt;ring och utformning av Norra länkens olika delar för att tillgodose&lt;br&gt;områdets natur- och kulturvärden, för att begränsa buller och andra&lt;br&gt;emissioner samt för att inte störa stadsbilden. Utskottet instämde vidare&lt;br&gt;i regeringens bedömningar rörande behovet av ett långsiktigt, samlat&lt;br&gt;skydd för Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården och konstaterade att&lt;br&gt;en proposition med förslag till skydd av det aktuella området skulle&lt;br&gt;lämnas till riksdagen under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 juni 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till en rik och varierad natur- och kulturmiljö är viktig för&lt;br&gt;människors välbefinnande. För boende i tätorter är tillgången till parker&lt;br&gt;och grönområden av stor betydelse både som ett berikande inslag i var-&lt;br&gt;dagsmiljön och för att tillgodose behoven av rekreation och friluftsliv.&lt;br&gt;Parklandskap och naturmiljöer i dessa områden är dessutom ofta bärare&lt;br&gt;av betydande kulturhistoriska värden och bidrar på så sätt till att ge&lt;br&gt;städerna identitet och karaktär. Vidare har sådana områden betydelse&lt;br&gt;för människans hälsa och miljö och utgör en förutsättning för att den&lt;br&gt;biologiska mångfalden skall kunna bevaras i och i anslutning till tät-&lt;br&gt;orterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sin centrala belägenhet och attraktivitet är parker och grön-&lt;br&gt;områden ofta långsiktigt utsatta för ett starkt exploateringstryck för&lt;br&gt;bebyggelse, trafikanläggningar och andra verksamheter. Frågan om åt-&lt;br&gt;gärder för att generellt öka möjligheterna att slå vakt om sådana om-&lt;br&gt;råden i tätorterna behandlas i plan- och byggutredningens betänkande&lt;br&gt;SOU 1994:36 Miljö och fysisk planering. Betänkandet remissbehandlas&lt;br&gt;för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa parker och grönområden i våra tätorter är av särskild betydelse&lt;br&gt;på grund av sina i ett nationellt och internationellt perspektiv särskilt&lt;br&gt;framträdande samlade natur- och kulturvärden. I UNESCO:s arbete för&lt;br&gt;att skydda det globala kulturarvet används uttrycket historiska landskap&lt;br&gt;för att beteckna ett område som har särskild betydelse därigenom att det&lt;br&gt;på grund av människans utnyttjande uppvisar eller representerar ett sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälles värden såväl i form av påtagliga fysiska spår, som genom Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;kulturellt eller historiskt bestämda associationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa tätorter och tätortsregioner i Sverige finns områden som&lt;br&gt;lämnats i huvudsak oexploaterade och där parklandskap, naturmiljöer&lt;br&gt;och bebyggelsemiljöer flätas samman till från rikssynpunkt unika&lt;br&gt;landskap av sådan karaktär som avses i UNESCO:s arbete, dvs.&lt;br&gt;historiska landskap. Sådana områden är samtidigt av stor betydelse för&lt;br&gt;det nationella kulturarvet, för en tätorts eller en tätortsregions ekologi&lt;br&gt;och för människors rekreation. Det starka exploateringstryck som riktas&lt;br&gt;mot sådana områden och skyddsvärdenas komplexitet gör att nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning enligt regeringens bedömning inte alltid ger tillfredsställande&lt;br&gt;möjligheter att på ett samlat sätt åstadkomma ett skydd som är starkt&lt;br&gt;nog för att i ett långsiktigt perspektiv hindra en fortlöpande exploatering&lt;br&gt;och fragmentisering av det historiska landskapet i sådana områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett grundläggande och övergripande skydd för&lt;br&gt;sådana värdefulla områden åstadkoms genom att en ny bestämmelse om&lt;br&gt;nationalstadsparker införs i naturresurslagen. Ett sådant skydd fullföljer&lt;br&gt;en av de grundläggande intentionerna i den fysiska riksplaneringen,&lt;br&gt;nämligen att naturvårdens och kulturmiljövårdens intresseområden i&lt;br&gt;landet måste hävdas särskilt mot förändringar som kan skada bevarande-&lt;br&gt;värdena, bl.a. därför att områdena representerar värden som inte kan&lt;br&gt;återskapas eller ersättas om de en gång har förstörts (prop. 1985/86:3 s.&lt;br&gt;64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet mellan natur- och kulturvärden i området Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården i Stockholms län och områdets betydelse i ett&lt;br&gt;kulturellt och historiskt perspektiv gör att området som helhet väl&lt;br&gt;uppfyller UNESCO:s kriterier på ett historiskt landskap. Regeringen&lt;br&gt;föreslår i propositionen att området får ställning som landets första&lt;br&gt;nationalstadspark. Framställningen i propositionen bygger i väsentliga&lt;br&gt;delar på remissbehandlingen av Miljö- och naturresursdepartementets&lt;br&gt;promemoria, Förslag till skydd för området Ulriksdal-Haga-Brunns-&lt;br&gt;viken-Djurgården (Ds 1994:3), med förslag till ett förstärkt skydd för&lt;br&gt;detta område. Framställningen utgör samtidigt den information be-&lt;br&gt;träffande inriktningen av den fortsatta planeringsprocessen för området&lt;br&gt;som jordbruksutskottet förutsatt (bet. 1991/92:JoU10).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Skyddsvärden i området Ulriksdal-Haga-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Brunnsviken-Djurgården&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Översikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården har genom århundra-&lt;br&gt;den uppskattats för sin skönhet. Det har nyttjats för rekreation och som&lt;br&gt;inspirationskälla av kungahuset och hovet, stockholmarna i övrigt samt&lt;br&gt;av besökare från när och fjärran. I de vidsträckta områden där exploate-&lt;br&gt;ringen kunnat hållas tillbaka har det historiska landskapets huvuddrag&lt;br&gt;bevarats och dess kvaliteter vidmakthållits från generation till generation&lt;br&gt;tack vare en kombination av kungligt markägande och inflytande, all-&lt;br&gt;män opinion och framsynta kommunalpolitiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skyddsvärda området omfattar bl.a. de kungliga lustslotten Haga&lt;br&gt;och Ulriksdal, park- och rekreationslandskapet kring Brunnsviken, den&lt;br&gt;kungliga f.d. jaktparken Djurgården samt en rad betydelsefulla anlägg-&lt;br&gt;ningar och institutioner for museiverksamhet, rekreation, friluftsliv,&lt;br&gt;utbildning och forskning. I vår litteratur är området rikt representerat.&lt;br&gt;På figur 1 redovisas den historiska utbredningen av den inhägnade&lt;br&gt;kungliga jaktparken, av Ulriksdals slottspark och av de gustavianska&lt;br&gt;parkerna kring Brunnsviken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;International Committy on Monuments and Sites (ICOMOS) är en&lt;br&gt;världsomspännande organisation som värnar om det internationella&lt;br&gt;kulturarvet. År 1982 presenterade organisationen en deklaration med&lt;br&gt;rekommendationer om bevarandet av det globala kulturarvet i form av&lt;br&gt;historiska parker och trädgårdar. I det s.k. Florensdokumentet&lt;br&gt;poängteras bl.a. att det är de ansvariga myndigheternas sak att, efter&lt;br&gt;kvalificerade experters råd, genomföra lämpliga legala och admini-&lt;br&gt;strativa åtgärder för att skydda historiska parker och trädgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgårdens kulturhistoriska värden har&lt;br&gt;även uppmärksammats av den europeiska organisationen Europa Nostra.&lt;br&gt;I en skrivelse till statsrådet Görel Thurdin i oktober 1993 understryker&lt;br&gt;organisationen att hotet mot de kungliga parkerna i hjärtat av Stock-&lt;br&gt;holmsregionen väcker internationell uppmärksamhet. Organisationen,&lt;br&gt;som har 200 medlemsorganisationer från 29 europeiska länder, yrkar&lt;br&gt;även på att den svenska regeringen skall vidta åtgärder till skydd för&lt;br&gt;denna värdefulla del av det europeiska kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med Förenta Nationernas miljökonferens i Rio de Janerio&lt;br&gt;år 1992 ställde sig Sverige sig bakom miljömål som bl.a. gäller be-&lt;br&gt;varande av den biologiska mångfalden. Att slå vakt om området Ulriks-&lt;br&gt;dal-Haga-Brunnsviken-Djurgården med dess mångsidiga naturvärden&lt;br&gt;och innehåll av utrotningshotade växt- och djurarter är ett uttryck för&lt;br&gt;Sveriges vilja att följa upp dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI033/prop_199495__3-2.png" style="width:450pt;height:676pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Rekreationsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdets naturskönhet, centrala läge och utbud av attraktioner innebär&lt;br&gt;att det har stor betydelse för människors rekreation och för turismen i&lt;br&gt;huvudstadsregionen. Få strövområden i Sverige kan uppvisa så många&lt;br&gt;besökare i form av motionärer, tränande idrottsmän och friluftsälskare&lt;br&gt;som detta. Behovet av motionsanläggningar är väl tillgodosett. Motions-&lt;br&gt;spår med elbelysning utgår bl.a. från Fiskartorpets motionsgård och&lt;br&gt;Östermalms idrottsplats. Ridsporten är väl utvecklad, speciellt på Norra&lt;br&gt;Djurgården. Badmöjligheter finns på flera platser och båtsporten är&lt;br&gt;också representerad. Vintersporter som skid- och skridskoåkning kan&lt;br&gt;utövas i området och vid Fiskartorpet finns även en hoppbacke och en&lt;br&gt;mindre skidlift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskapets storlek och omväxlande karaktär med lövskogar, vatten-&lt;br&gt;områden, ängar och parker erbjuder möjligheter till ostörda naturupp-&lt;br&gt;levelser vid utsiktspunkter, strandpromenader, fågellokaler och längs&lt;br&gt;naturstigar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns vidare kulturhistoriskt intressant bebyggelse och parkmil-&lt;br&gt;jöer av stort värde för friluftslivet. De koloniträdgårdar som finns i&lt;br&gt;området kompletterar den mer storslagna trädgårdskonst som finns&lt;br&gt;representerad i områdets historiska parker. Några av Sveriges mest&lt;br&gt;intressanta muséer och nöjesanläggningar finns på Djurgården, dit även&lt;br&gt;mässor och utställningar av tradition ofta lokaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården har stor betydelse för&lt;br&gt;Stockholmsregionens ekologi och är ett bra exempel på att även tät-&lt;br&gt;ortsnära grönområden kan innehålla särskilt betydelsefulla naturvärden.&lt;br&gt;Det mer eller mindre sammanhängande naturområdet från Ulriks-&lt;br&gt;dal/Sörentorp till Södra Djurgården med angränsande öar och holmar&lt;br&gt;innehåller en mångfald biotoper och har ett rikt växt- och djurliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området rymmer en biologisk mångfald som inte bara innehåller&lt;br&gt;allmänt förekommande arter utan även många växt- och djurarter, som&lt;br&gt;enligt Naturvårdsverkets hotlista klassats som hotade, sällsynta eller&lt;br&gt;hänsynskrävande och vars bevarande därmed är av nationellt intresse.&lt;br&gt;Några mindre delar av området åtnjuter även skydd enligt naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växt- och djurlivet är beroende av spridningsvägar. Kontakten&lt;br&gt;mellan naturområdena inom Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är&lt;br&gt;minst lika viktig som den mellan Järvafaltet och de stora sammanhäng-&lt;br&gt;ande naturområdena utanför staden. Dessa samband mellan olika natur-&lt;br&gt;områden och biotoper styr långsiktigt den biologiska mångfaldens möj-&lt;br&gt;ligheter att överleva. Spridningsvägarna kan bestå av gröna stråk, täta&lt;br&gt;biotopöar eller naturmark intill bebyggelse och vägar. Ju mer natur,&lt;br&gt;desto säkrare spridningsväg. Brunnsvikenområdet utgör en viktig sprid-&lt;br&gt;ningsväg mellan Ulriksdal/Sörentorp och Norra Djurgårdens naturom-&lt;br&gt;råden. De gröna partierna kring Sofiahemmet, Ryttarstadion vid Stor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ängsbotten och Tessinparken kan karaktäriseras som särskilt svaga&lt;br&gt;länkar mellan Norra och Södra Djurgården. Det är från biologiska&lt;br&gt;utgångspunkter viktigt att dessa länkars betydelse som spridningsväg&lt;br&gt;inte försämras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för området är den stora utbredningen av gammal ek-&lt;br&gt;dominerad ädellövskog. Ekskogen har stor betydelse för insekter som&lt;br&gt;lever av och på bark och ved i olika nedbrytningsstadier. Trots närheten&lt;br&gt;till storstaden har man observerat mer än 250 fågelarter. Av dessa&lt;br&gt;häckar ett hundratal regelbundet. Vidare är området en klassisk svamp-&lt;br&gt;lokal som hyser många ovanliga arter knutna till ekskog. Det största&lt;br&gt;problemet för flertalet av de hotade arterna är avverkning av ädellövträd&lt;br&gt;och avlägsnande av döda eller döende träd. Andra betydande hot för&lt;br&gt;den biologiska mångfalden i området är igenväxning, ökat kvävenedfall&lt;br&gt;och utdikning av våtmarker. Sedan slutet av 1800-talet har den totala&lt;br&gt;naturmarksarealen inom området krympt avsevärt i samband med ex-&lt;br&gt;ploatering och avverkning vilket har inneburit att åtskilliga arter har&lt;br&gt;försvunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör i sin helhet ett&lt;br&gt;historiskt landskap som rymmer värden av stor betydelse för det natio-&lt;br&gt;nella kulturarvet. Dess särart som kunglig mark samt områdets speciella&lt;br&gt;landskapskaraktär har bidragit till att flertalet bostäder och byggnader&lt;br&gt;för olika ändamål inom området givits hög arkitektonisk klass. Den&lt;br&gt;övervägande delen av bebyggelsen är av stort kulturhistoriskt värde.&lt;br&gt;Detta gäller bl.a. 1700-talsbebyggelsen vid Brunnsvikens stränder,&lt;br&gt;byggnaderna i det s.k. institutionsbältet på Norra Djurgården och be-&lt;br&gt;byggelsen på Gärdet, i Diplomatstaden, på Södra Djurgården med&lt;br&gt;Beckholmen samt på Skeppsholmen och Kastellholmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av 1600-talet uppfördes Jakobsdal som senare fick namnet&lt;br&gt;Ulriksdal. Här utvecklades en slottsanläggning som kom att innehålla en&lt;br&gt;praktfull slottspark med tillhörande lusthus, fågelhus och en inhägnad&lt;br&gt;djurpark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gustav m formade i slutet av 1700-talet området kring Brunnsviken&lt;br&gt;till ett väldigt parkområde enligt den engelska parkens ideal. Idén var&lt;br&gt;att skapa ett romantiskt naturlandskap där Brunnsviken skulle fungera&lt;br&gt;som ett samlande element. Denna trädgårdsstil hade sina rötter i den&lt;br&gt;kinesiska trädgårdskonsten som hade beskådats av Ostindienfarama. I&lt;br&gt;Europa realiserades stilen i den engelska parken vars principer hade&lt;br&gt;inspirerats av de kinesiska trädgårdarnas landskap med fantasifulla berg,&lt;br&gt;vattendrag och färgrika planteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under Karl XI:s tid i slutet på 1600-talet inrättades en kunglig jakt-&lt;br&gt;park bestående av Norra och Södra Djurgården. Ett stort område från&lt;br&gt;Ålkistan i norr till Södra Djurgården i söder inhägnades. Främst jagades&lt;br&gt;varg och björn, men man höll även en stor hjortstam. På 1820-talet&lt;br&gt;upphörde Djurgårdens funktion som jaktpark. Stängslet fick förfalla och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kvarvarande hjortarna flyttades till ett mindre inhägnat område i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande stadsdelen Hjorthagen. Ladugårdsgärde användes därefter Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;alltmer till truppövningar medan delar av Södra Djurgården omvand-&lt;br&gt;lades till ett vårdat parklandskap med starka inslag av den engelska&lt;br&gt;parkens ideal. Det finns än idag spår från den forna jaktparkens växling&lt;br&gt;mellan skog och öppna fält både på Norra och Södra Djurgården, där&lt;br&gt;ängsytor och skogsklädda kullar finns bevarade från den tid då området&lt;br&gt;nyttjades för jakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till områdets höga kulturmiljökvaliteter har det till&lt;br&gt;största delen av Riksantikvarieämbetet utpekats som riksintresse för&lt;br&gt;kulturminnesvården enligt 2 kap. 6 § lagen om hushållning med naturre-&lt;br&gt;surser m.m. Ett antal byggnader och anläggningar är även skyddade&lt;br&gt;som byggnadsminnen enligt kulturminneslagen och förordningen om&lt;br&gt;statliga byggnadsminnen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Områdesvis beskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ulriksdal och Sörentorp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solnas största gravfält är beläget vid Mellanjärva mellan Uppsalavägen&lt;br&gt;och Kvamkullen. Det rymmer ca 150 gravkullar som daterar den äldsta&lt;br&gt;bosättningen i området till folkvandringstiden, ca 500 e.Kr. Kvamkullen&lt;br&gt;strax öster om gravfältet är en del av Stockholmsåsen och det enda&lt;br&gt;område i Stockholms närhet som återspeglar de botaniska effekterna av&lt;br&gt;långvarig och kontinuerlig hävd på en rullstensås. I dag finns här en&lt;br&gt;typisk torrängsflora med bl.a. backsippa och den utrotningshotade&lt;br&gt;diskröksvampen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under stormaktstiden bytte fältherren Jacob de la Gardie till sig&lt;br&gt;byarna Mellanjärva och Öveijärva av kronan. Norr om Brunnsviken&lt;br&gt;omvandlade han gårdarna till godset Jacobsdal som senare blev Ulriks-&lt;br&gt;dals slott. Ägorna gränsade till Bergshamra i sydost. I sydväst sträckte&lt;br&gt;de sig ned mot Brunnsviken. Här skapades efterhand en slottspark vars&lt;br&gt;grundplan utgjordes av en renässansträdgård som senare kom att formas&lt;br&gt;mer i barockstil. I slottsträdgårdens rätvinkliga system placerade man&lt;br&gt;ut fontäner, dammar och skulpturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slottet övergick i kunglig ägo i böijan av 1700-talet for att mellan&lt;br&gt;åren 1822 och 1849 fungera som vårdinrättning för krigsinvalider. När&lt;br&gt;Karl XV fick dispositionsrätt till slottet år 1857 beslöt han sig för att&lt;br&gt;återge det dess forna glans som kungligt sommarresidens. Ulriksdals&lt;br&gt;värdshus tillkom och även ett antal villor för hovet byggdes. Från år&lt;br&gt;1920 fram till sin död år 1973 satte även Gustav VI Adolf sin prägel på&lt;br&gt;såväl inredning av slottet som viss planering av parken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom slottsteatem Confidensen är Ulriksdals slott starkt förknippat&lt;br&gt;med den svenska teater-, dans-, opera- och musikhistorien. Under 1980-&lt;br&gt;talet öppnades slottsanläggningen for allmänheten som bl.a. kan besöka&lt;br&gt;Orangeriet och beskåda Drottning Kristinas kröningsekipage. Det finns&lt;br&gt;även en natur- och kulturstig med beskrivningar av såväl byggnader,&lt;br&gt;skulpturer som flora och fauna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Igelbäcken som rinner genom Ulriksdals slottspark utgör en livsmiljö Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;för grönlingen vilken anses vara en av Sveriges mest sällsynta fiskarter.&lt;br&gt;I skogsområdena kring slottet häckar bl.a. mindre hackspett, stenknäck,&lt;br&gt;duvhök och spillkråka. Här har även sex olika i Sverige fridlysta&lt;br&gt;fladdermusarter observerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sörentorp har flera av f.d. Svea Livgardes byggnader arkitektoniskt&lt;br&gt;och kulturhistoriskt värde. De är låga och väl anpassade till den natur-&lt;br&gt;liga omgivningen med ett vackert samspel mellan hus, skogsbryn och&lt;br&gt;öppna falt. Byggnaderna används nu av Polishögskolan. Området ligger&lt;br&gt;inom Igelbäckens tillrinningsområde och utgör en viktig del av det&lt;br&gt;biologiska sambandet mellan Järvafältets och Brunnsvikens grönom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergshamra och Tivoli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergshamra gård ägdes under 1700-talet av släkten Bark. Greve Nils&lt;br&gt;Anton Bark ingick i kretsen kring Gustav Hl och han var god vän med&lt;br&gt;skalden Gustav Philip Creutz och tonsättaren Joseph Martin Kraus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tivoli är en mycket naturskön lövträdsbeklädd landtunga som skjuter&lt;br&gt;ut i Brunnsviken. Namnet är inspirerat av Gustav HI:s italienska resa&lt;br&gt;åren 1783-84. Greve Bark upplät Tivoliudden åt Creutz som började an-&lt;br&gt;lägga en engelsk park där efter FM Pipers ritningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På fälten runt Bergshamra gård startade Karl XV ett experimental-&lt;br&gt;jordbruk vars verksamhet bidrog till att frökontrolls- och växtskyddsan-&lt;br&gt;staltema senare förlädes till Bergshamra. Här hade också Régis Cadier,&lt;br&gt;hotell Rydbergs krögare och Grand hotells grundare, sina trädgårdsan-&lt;br&gt;läggningar. År 1919 uppläts en del av ägorna till en av de första före-&lt;br&gt;ningarna for koloniträdgårdar i landet. Bergshamra by är en väl bevarad&lt;br&gt;1800-talsmiljö i det område där Bergshamra gård tidigare låg. Här hade&lt;br&gt;också Carl Malmsten sin bostad under större delen av sitt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergshamra började exploateras för bostäder under 1950-talet.&lt;br&gt;Strandområdena mot Stocksundet och Lilla Värtan har tillsammans med&lt;br&gt;Bockholmen stort intresse som promenadområde. Under 1980-talet ut-&lt;br&gt;vidgades bostadsområdet över fälten ner mot Tivoliberget och Piperska&lt;br&gt;parken vid Brunnsvikens stränder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haga-Brunnsviken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under stormaktstiden lät Christina Brahe uppfora säterigården Brahe-&lt;br&gt;lund på marker vid Brunnsvikens västra strand. I slutet av 1700-talet&lt;br&gt;köptes gården in av Gustav IH som då förvärvade markområden kring&lt;br&gt;Brunnsviken. Med hjälp av arkitekten F M Piper skapades Haga-,&lt;br&gt;Bellevue- och Tivoliparkerna enligt den engelska parkens ideal. Träd-&lt;br&gt;dungar, öppna ängar, naturliga höjdpartier och dalsänkor formades&lt;br&gt;varligt för att förhöja skönheten och skapa intressanta utsiktspunkter och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siktlinjer. Tidens främsta arkitekter och konstnärer formade ett roman-&lt;br&gt;tiskt naturlandskap med infogade byggnadsverk, paviljonger och konst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk där Brunnsvikens vattenspegel fungerade som ett samlande ele- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;ment. I Hagaparken uppfördes år 1802 Haga slott som i dag används av&lt;br&gt;regeringen för representation och liknande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gustav III:s paviljong visas i dag för allmänheten och Haga park-&lt;br&gt;museum är inrymt i ett av de s.k. Koppartälten. I parken finns även&lt;br&gt;växthus som hyser bl.a. exotiska ljärilar. I Hagaparken arrangeras varje&lt;br&gt;sommar guidade vandringar med olika teman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett område norr om Hagaparken finns Frösundaviks herrgård och&lt;br&gt;f.d. kasemetablissement som rymmer en miljö av stort kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde. Kasemetablissementets väl sammanhållna byggnader uppförda i&lt;br&gt;nyklassicistisk stil utgjorde under ett halvt sekel en av Sveriges&lt;br&gt;viktigaste militära utbildningsanstalter. Den disponerade under denna tid&lt;br&gt;även Annelunds välbevarade herrgårdsbyggnad längre norrut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela Brunnsvikens park- och vattenområde har stor betydelse för det&lt;br&gt;biologiska sambandet mellan Ulriksdal, Sörentorp och Norra Djurgår-&lt;br&gt;den. Till stora delar är växtligheten rik och sammanhängande. I Haga-&lt;br&gt;parkens skogsbestånd häckar bl.a. större och mindre hackspett, grön-&lt;br&gt;göling, stenknäck och sparvhök. Tivoliudden i södra Bergshamra består&lt;br&gt;av två kullar, varav den västra kallas Tivoliberget och den östra Pipers&lt;br&gt;park. På den östra kullen finns tydliga spår kvar av den engelska par-&lt;br&gt;ken. Vegetationen har fått utvecklats tämligen fritt och består till stor&lt;br&gt;del av ekskog med hassel i buskskiktet och en rik lundflora med många&lt;br&gt;vårblommor. På Tivoliberget finns kompositören Kraus grav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Brunnsvikens södra strand ligger stockholmstraktens äldsta kvar-&lt;br&gt;varande utvärdshus, Stallmästaregården, vars traditioner och funktioner&lt;br&gt;varit obrutna sedan 1600-talets mitt. Öster om värdshuset leder en&lt;br&gt;lindallé upp till Bellevue vars engelska park har utsiktspunkter som&lt;br&gt;samordnades med Hagaparkens. Den idylliska bebyggelsen på Bellevue&lt;br&gt;rymmer en av de få gårdsenhetema från 1700-talet i Stockholm. Förr&lt;br&gt;sparades sällan ekonomibyggnader då man bevarade gamla gårdar. I&lt;br&gt;dag utgör ett stall och en lada på Bellevue de enda exemplen på sådan&lt;br&gt;bebyggelse inom Stockholms tullar. Här kan allmänheten även besöka&lt;br&gt;konstnären Eldhs museum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Gustav IH skapade parkområdet kring Brunnsviken delade han i&lt;br&gt;det romantiska natursvärmeriets anda ut tomter till sina nära vänner.&lt;br&gt;Generalen Armfeldt fick ett markområde vars östra strandlinje var&lt;br&gt;ungefär lika lång som Hagaparkens på andra sidan Brunnsviken. Här&lt;br&gt;uppfördes Villa Frescati som senare kom att ge namn åt hela området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra Djurgården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Lappkärrsberget vittnar ett bronsåldersröse om tidig bosättning på&lt;br&gt;Norra Djurgården som fram till 1400-talet dominerades av byarna&lt;br&gt;Unnaröra och Husarne. Genom byten och donationer tillföll en stor del&lt;br&gt;av området Klara kloster. Sedan klostergodsen i samband med Gustav&lt;br&gt;Vasas reduktion år 1527 drogs in till kronan blev hela Norra Djurgår-&lt;br&gt;den kunglig egendom. När Karl XI i början av 1680-talet inhägnade sin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungliga jaktpark etablerades en rad grind- och hovjägarboställen som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placerades längs Djurgårdsgärdesgården. De som bebodde dessa hade Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;som löneförmån att bränna och utskänka starka drycker. Lill-Jans, döpt&lt;br&gt;efter en skog- eller grindvaktare som en gång bodde där och var mycket&lt;br&gt;liten till växten, blev det mest populära utskänkningsstället. Namnet&lt;br&gt;lever vidare i Lill-Jansskogen som ligger öster om Tekniska Högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra Djurgården utgörs av omväxlande ängsytor, skogsklädda&lt;br&gt;kullar, ädellövsbestånd och parkliknande landskap där mycket gamla&lt;br&gt;ekar dominerar trädskiktet. Dessa områden är i dag i stort sett av&lt;br&gt;samma karaktär som den forna jaktparkens och har stora naturvärden&lt;br&gt;vilka främst hänger samman med beståndet av ekar och andra ädla&lt;br&gt;lövträd. Många hotade, sällsynta och hänsynskrävande växt- och djur-&lt;br&gt;arter finns dokumenterade och området utgör även en klassisk lokal för&lt;br&gt;mykologer. Den gamla ekskogen hyser ett av Sveriges mest värdefulla&lt;br&gt;bestånd av bark- och vedlevande insekter. För skalbaggar, fjärilar och&lt;br&gt;steklar kan dessa lövträdsbestånd betraktas som unika ur svensk syn-&lt;br&gt;punkt. Vid Uggleviken finns en av Stockholms stads förnämsta fukt-&lt;br&gt;lövskogar med stadens artrikaste starrgräslokal. Här är småfågellivet&lt;br&gt;rikt representerat med bl.a. näktergal. Naturområdets storlek på Norra&lt;br&gt;Djurgården ger möjligheter till relativt ostörd rekreation. Vid Stora&lt;br&gt;Skuggans natur- och friluftscentrum finns bl.a. stigar med naturpeda-&lt;br&gt;gogiskt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1885 flyttade Bergianska trädgården från Vasastaden till Brunns-&lt;br&gt;vikens norra strand. Hit lokaliserades även odlingen av grönsaker och&lt;br&gt;blommor för den växande storstadens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området vid Brunnsvikens sydöstra strand kallas i dag Kräftriket&lt;br&gt;efter ett värdshus som i slutet av 1700-talet blev känt för att servera&lt;br&gt;ovanligt stora kräftor. Här och vidare norrut utvecklades i början på&lt;br&gt;1900-talet det s.k. institutionsområdet allt eftersom flera läroanstalter i&lt;br&gt;centrala Stockholm blev alltför trångbodda. Därmed förändrades delar&lt;br&gt;av den lantliga naturparken till ett område med monumentala byggnader&lt;br&gt;inbäddade i grönska. Flera av landets främsta arkitekter har varit upp-&lt;br&gt;hovsmän till de kulturhistoriskt värdefulla institutionsbyggnadema på&lt;br&gt;Norra Djurgården. Naturhistoriska riksmuséet dominerar ett vidsträckt&lt;br&gt;landskapsrum. På 1960-talet uppfördes universitetet på f.d. Lantbruks-&lt;br&gt;akademiens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sagts att den svenska idrotten föddes på Norra Djurgården.&lt;br&gt;Stockholms Stadion, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Ryttarstadion&lt;br&gt;med tillhörande ridvägar och en rad tennishallar förklarar varför om-&lt;br&gt;rådet i dag utgör ett av landets viktigaste idrottscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gärdet och Kaknäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ladugårdsgärdet har sedan medeltiden varit ett öppet falt som använts&lt;br&gt;som betesmark och för militär exercis. På Ladugårdsgärdet och i Kak-&lt;br&gt;näsområdet anlades i böijan av 1400-talet kungsladugården Vädla. Här&lt;br&gt;bedrevs åkerbruk i betydande omfattning. Stora delar av Södra Djurgår-&lt;br&gt;den användes även till slåtter och bete. På 1800-talet ökade den militära &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten på Ladugårdsgärdet som blev de närliggande regemente- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;nas exercisplats. Karl XIV Johan inspekterade ofta truppernas övningar&lt;br&gt;från &amp;quot;Borgen&amp;quot; ritad av arkitekten Fredrik Blom. Han är också upphovs-&lt;br&gt;man till kungens slott Rosendal, beläget på andra sidan Djurgårds-&lt;br&gt;brunnsviken. Det öppna landskapet på Gärdet har i senare tradition&lt;br&gt;använts for demonstrationer, tävlingar och folkfester av olika slag. Här&lt;br&gt;finns även ett motionsspår som kallas Kaknässpåret. Djurgårdsbrunn&lt;br&gt;och Lidingöbro är två omtyckta och välbesökta värdshus i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgårdsbrunn var från böijan en plats dit Stockholmare på 1750-talet&lt;br&gt;for för att dricka från de hälsokällor som upptäckts där. Lidingöbro är&lt;br&gt;ett minne från den flottbro som i böijan av 1800-talet ledde till Lidingö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de museer som finns i området är inhysta i gamla kasern-&lt;br&gt;byggnader som påminner om områdets tidigare militära anknytning. I&lt;br&gt;det artrika ädellövskogs- och parkområdet söder om Tekniska museet&lt;br&gt;växer knäckepil och al längs stranden. Områdets markflora hyser många&lt;br&gt;intressanta och ovanliga arter, t. ex. luktvicker och jättesolöga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren mellan 1910 och 1930 uppfördes den s.k. Diplomatstaden&lt;br&gt;på det gamla Skogsinstitutets mark. Husen är byggda i nationalroman-&lt;br&gt;tisk stil med enhetligt formspråk och var från böijan avsedda för ut-&lt;br&gt;ländska diplomater. Som ett minne av det gamla Skogsinstitutets verk-&lt;br&gt;samhet rymmer Nobelparken strax väster om Diplomatstaden de flesta&lt;br&gt;trädslag som förekommer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. Gärdesstaden norr om Valhallavägen kom till under 1930-&lt;br&gt;talet efter många förhandlingar mellan staten och Stockholms stad.&lt;br&gt;Stadsplanen har monumentala drag med öppna och storskaliga former&lt;br&gt;och en arkitektur som präglas av funktionalistiskt formspråk. Området&lt;br&gt;kring Tessinparken karaktäriseras av stora gräsytor, alléer och dammar.&lt;br&gt;Grönskan spelar en viktig roll för det biologiska sambandet mellan&lt;br&gt;Södra och Norra Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kaknäsområdet finns skogspartier med välutbildad dikes- och&lt;br&gt;fuktängsflora. Utanför kusten på Kaknässkär häckar bl.a. snatterand,&lt;br&gt;Sveriges mest sällsynta häckande simand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av 1960-talet byggdes Kaknästomet som är en välkänd orien-&lt;br&gt;teringspunkt och har givit området ett karaktäristiskt utseende. Det är&lt;br&gt;en solitär som kommer till sin rätt tack vare att omgivningen är fri från&lt;br&gt;konkurrerande höga byggnader. På toppen av Kaknästomet finns en&lt;br&gt;restaurang med tillhörande utsiktsplattform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Djurgården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldsta spåren av mänsklig aktivitet på Södra Djurgården är från&lt;br&gt;yngre järnåldern och utgörs av ett gravfält på den södra stranden i&lt;br&gt;Djurgårdsbrunnsvikens östra del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kung Karl Knutsson år 1452 bytte till sig dåvarande Walde-&lt;br&gt;marsön från Klara kloster har området varit i kunglig ägo. Namnet&lt;br&gt;Djurgården kommer troligen från den mindre &amp;quot;Diuregårdh” som Johan&lt;br&gt;Hl anlade i närheten av nuvarande Nordiska museet på 1570-talet. Här &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställdes även en same för att sköta renar, älgar och hjortar. Djurgår-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den flyttades senare till ett område som omfattar stora delar av nuvar- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;ande Skansen. Skansens friluftsmuseum intar i dag även i ett internatio-&lt;br&gt;nellt perspektiv en särställning. Hela Södra Djurgården har under sekler&lt;br&gt;varit Stockholms populäraste utflyktsmål för dem som sökt kultur och&lt;br&gt;nöjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns bl.a. Vasamuseet, Nordiska museet och Biologiska museet.&lt;br&gt;Den konstintresserade kan besöka Liljevalchs konsthall, Prins Eugens&lt;br&gt;Waldemarsudde och Thielska galleriet på Blockhusudden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gröna Lund, som ursprungligen var namnet på en trädgårdstomt i&lt;br&gt;den s.k. Djurgårdsstaden, är ett mycket populärt nöjesfält med bl.a. ett&lt;br&gt;utvärdshus från 1700-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Djurgårdens strandlinje kom tidigt att påverkas av örlogs-&lt;br&gt;flottans verksamhet på Skeppsholmen. Under 1700-talet uppkom behov&lt;br&gt;av vinterförvaring av galärer som farit illa i krigen och inte fick plats&lt;br&gt;på Skeppsholmen. Dessa placerades på strandområden som senare ut-&lt;br&gt;vecklades till Galärvarvet och Djurgårdsvarvet. Vid Galärvarvet finns i&lt;br&gt;dag en gästhamn for besökande båtar. I närheten vid Djurgårdsbron kan&lt;br&gt;man hyra roddbåtar och kanoter. Flottan har sedan 1700-talet haft in-&lt;br&gt;tressen på Beckholmen strax utanför Djurgårdsstaden som även hyst&lt;br&gt;verksamhet för lagring och export av beck och tjära. I mitten av 1800-&lt;br&gt;talet etablerades en reparationsanläggning för ångfartyg då skeppsdockor&lt;br&gt;sprängdes ut på ön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturen på Södra Djurgården karaktäriseras av den engelska parkens&lt;br&gt;landskapsplanering men området hyser en biologisk mångfald som väl&lt;br&gt;kan jämföras med Norra Djurgårdens. Även här finns spår av den forna&lt;br&gt;jaktparkens omväxlande natur och förutom de parkliknande landskapen&lt;br&gt;och trädgårdarna har Södra Djurgården även en naturmark som inne-&lt;br&gt;håller avskilda skogspartier och ekbackar. I områdets östra del ligger&lt;br&gt;Isbladskärret där bl.a. brunand, snatterand, skedand och häger häckar.&lt;br&gt;Runt kärret, som anses vara Stockholms kommuns förnämsta fågellokal,&lt;br&gt;finns en anlagd stig med observationsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välkända arkitekter har satt sin prägel på en stor del av bebyggelsen&lt;br&gt;på Södra Djurgården. Fredrik Blom ritade Rosendals empireslott. Detta&lt;br&gt;uppfördes på 1820-talet. Slottet var Karl XIV Johans sommarresidens&lt;br&gt;och fungerar sedan år 1913 som Bemadottemuseum där allmänheten&lt;br&gt;sommartid kan beskåda den väl bibehållna ursprungliga inredningen.&lt;br&gt;Arkitekten Ferdinand Boberg svarade i böijan av 1900-talet för de&lt;br&gt;pampiga jugendvilloma Oakhill (nuvarande italienska ambassaden) och&lt;br&gt;Prins Eugens Waldemarsudde. Boberg är även upphovsman till Thielska&lt;br&gt;galleriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsholmen och Kastellholmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsholmen och Kastellholmen utgör en värdefull del av Stockholms&lt;br&gt;inlopp och en unik miljö genom sin oförändrade topografi och den&lt;br&gt;obrutna kontinuiteten i bebyggelsen som tydligt vittnar om flottans fäste&lt;br&gt;i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På 1500-talet var Skeppsholmen en kunglig lustgård som kallades Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;Vagnsön eller Lustholmen. Här hade hovet en särskild byggnad där det&lt;br&gt;hölls gästabud och officiella mottagningar. Holmen behöll länge sin&lt;br&gt;trädgård skaraktär som ytterligare förstärktes under inflytande av 1700-&lt;br&gt;talets engelska parkideal varifrån spår finns kvar än i dag. Skeppshol-&lt;br&gt;men fick sitt nuvarande namn på 1640-talet då örlogsflottan flyttades hit&lt;br&gt;från Blasieholmen. På 1680-talet förlädes örlogsbasen till Karlskrona&lt;br&gt;men Skeppsholmen behöll sin funktion som örlogsstation fram till år&lt;br&gt;1969 då verksamheten flyttades till Muskö. Regalskeppet Wasa är ett av&lt;br&gt;de skepp som byggdes på Blasieholmen. I samband med örlogsflottans&lt;br&gt;flyttning från Blasieholmen till Skeppsholmen väcktes tanken att grunda&lt;br&gt;ett hospital för sjuka och uttjänta båtsmän och år 1667 beslöt man att&lt;br&gt;uppföra några stugor till deras vård. Dessa stugor förlädes inom det&lt;br&gt;område som senare utvecklades till den s.k. Djurgårdsstaden vars be-&lt;br&gt;byggelse på stranden av nuvarande Södra Djurgården också i andra av-&lt;br&gt;seenden hade ett starkt samband med Skepps- och Kastellholmens&lt;br&gt;marina verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de byggnader som uppfördes under 1800-talet ritades av&lt;br&gt;arkitekten Fredrik Blom. Några exempel är Skeppsholmskyrkan, Amira-&lt;br&gt;litetshuset och det gamla excercishuset, dit Moderna museet lokalisera-&lt;br&gt;des år 1958. Under senare år har Skeppsholmen blivit konstens och&lt;br&gt;kulturens skärgårdsö. Moderna museet, Östasiatiska museet, Arkitektur-&lt;br&gt;museet och Konstakademien disponerar alla byggnader som har histo-&lt;br&gt;risk anknytning till den marina verksamheten på ön. Nere på strömmen&lt;br&gt;ligger segelfartyget af Chapman, som byggdes i Storbritannien år 1888&lt;br&gt;för att gå i linjefart till Australien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Kastellholmen har sedan år 1665 örlogsflaggan vajat och härifrån&lt;br&gt;har även gästande örlogsmän saluterats. Hantverkarbostället från år&lt;br&gt;1737 nyttjades förr som förläggning för skeppsgossar.&lt;br&gt;Flaggkonstapelbostället Blåsut var på sin tid ett välkänt värdshus. Den&lt;br&gt;stora kajen i sydväst har fått namnet Britanniakajen efter den engelska&lt;br&gt;drottningens besök här år 1956. I dag har bl.a. föreningar med anknyt-&lt;br&gt;ning till sjöfart och sjöförsvar sina kanslier i kastellet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjäderholmama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjäderholmama har stor betydelse för Stockholms kulturhistoria och för&lt;br&gt;dess samband med skärgården. Från 1600-talet och ända fram till 1940-&lt;br&gt;talet bedrevs krogrörelse på Fjäderholmama. I mitten av 1800-talet&lt;br&gt;inköptes öama av Stockholms stad som lät vissa öar bli avstjälpnings-&lt;br&gt;plats för latrin, en verksamhet som pågick fram till 1880-talet. I sam-&lt;br&gt;band med första världskriget böljade Fjäderholmama nyttjas för militära&lt;br&gt;ändamål. Då uppfördes bl.a. bostadshus och magasin. De kom under&lt;br&gt;andra världskriget att kompletteras av ytterligare förrådsbyggnader och&lt;br&gt;baracker. Enligt ett regeringsbeslut år 1988 ingår Fjäderholmama nu i&lt;br&gt;kungliga Djurgården och administreras därmed av Djurgårdsförvalt-&lt;br&gt;ningen som de senaste åren genomfört en omfattande upprustning på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra största öama är Stora Fjäderholmen, Ängsholmen, Libertas Prop.&lt;br&gt;och Rövarns holme. På Stora Fjäderholmen finns i dag verksamheter&lt;br&gt;som båtbyggeri och annat hantverk samt fiskrökeri. I några byggnader&lt;br&gt;samt i hamnen visas båtar som tillhör Museiföreningen Sveriges fritids-&lt;br&gt;båtar och föreningen Allmogebåtar. Det finns även tre matserveringar&lt;br&gt;på ön samt galleri, smedja, bageri, konferenslokal, utställningar om&lt;br&gt;skärgården samt ett skärgårdsakvarium. Via en nyanlagd promenadväg&lt;br&gt;runt Stora Fjäderholmen är det möjligt att besöka områden med typisk&lt;br&gt;skärgårdsnatur med klippor utmärkta för solbad. Ön trafikeras sommar-&lt;br&gt;tid av ett antal rederier. Öama Libertas och Rövarns holme är numera&lt;br&gt;fågelskyddsområde med förekomst av bl.a. snatterand, vitkindad gås&lt;br&gt;och vitfågel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Exploateringsintressen och skyddsbehov&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Tidigare ställningstaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan när Gustav III i slutet av 1700-talet upplät stora marker till&lt;br&gt;Armfelt, Edelcrantz och andra väckte dessa donationer kritik. Strax&lt;br&gt;efter kungens död tillsattes en kommission för att reglera och förbättra&lt;br&gt;dispositionen av Djurgårdens mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marken på kungliga Djurgården är numera statens egendom.&lt;br&gt;Konungen har dock för evärderlig tid enskild dispositionsrätt till&lt;br&gt;marken. Denna rätt reglerades genom överenskommelse åren 1809-1810&lt;br&gt;mellan Karl XIII och rikets ständer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsrätten utgår från förutsättningen att avkastningen av&lt;br&gt;Djurgårdens mark, byggnader och anläggningar m.m. får användas&lt;br&gt;endast till Djurgårdens underhåll, förbättring och förskönande eller,&lt;br&gt;enligt särskilda beslut, för upprustningsarbeten på de kungliga slotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom dispositionsrätten tillämpats innebär den att Konungen avstått&lt;br&gt;från denna sin rätt dels till förmån för olika juridiska och fysiska perso-&lt;br&gt;ner, dels till olika ändamål (s.k. ändamålsupplåtelser). I de fall&lt;br&gt;Konungen till förmån för visst ändamål avstått från sin disposition har&lt;br&gt;Konungen när ändamålet upphört återinträtt i dispositionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marken på kungliga Djurgården förvaltas av Djurgårdsförvaltningen&lt;br&gt;som är en del av Ståthållarämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1879 och år 1889 att upplåta mark till Stock-&lt;br&gt;holms stad för en hamnanläggning vid Värtan och för ett nytt gasverk.&lt;br&gt;Detta var böijan till en exploatering av norra Djurgården i större skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgårdssakkunniga lade år 1917 fram ett förslag till markdisposi-&lt;br&gt;tion for Djurgården som innehöll markupplåtelser för bl.a. Gärdets be-&lt;br&gt;byggelse men som också innebar att betydande delar skulle behållas&lt;br&gt;som naturlig park. De i betänkandet och den därtill hörande disposi-&lt;br&gt;tionsplanen uttalade rekommendationerna blev vägledande vid framtida&lt;br&gt;behandling av frågor om djurgårdsmarkens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1959 väcktes motioner i riksdagen om att bevara Djurgården som&lt;br&gt;en naturlig park. År 1963 lade Djurgårdsnämnden fiam ett betänkande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där det slogs fest att upplåtelse av djurgårdsmark för statliga och Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;enskilda byggnader skulle upphöra med eventuellt undantag för måttlig&lt;br&gt;komplettering av befintlig bebyggelse. Beslut om detta togs av Kungl.&lt;br&gt;Maj:t och riksdagen år 1964 (prop. 1964:183, bet. 1964:SU195, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964:380).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1971 års Brunnsvikenutredning redovisade dåvarande Byggnadssty-&lt;br&gt;relsen alternativa användningssätt för institutionsområdet vid Brunns-&lt;br&gt;viken. Utredningen förordade &amp;quot;det alternativ som säkerställer vissa&lt;br&gt;marktillgångar for eventuella framtida statliga behov och som samtidigt&lt;br&gt;ger goda möjligheter for rekreativa funktioner&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med den beredning som har skett i enlighet med reger-&lt;br&gt;ingens uppdrag enligt lagen om hushållning med naturresurser m.m. har&lt;br&gt;Djurgårdsmarken varit föremål for ställningstaganden i samband med&lt;br&gt;omorganisationen av den statliga fastighetsförvaltningen. I regeringens&lt;br&gt;proposition om riktlinjer for den statliga fastighetsförvaltningen och&lt;br&gt;ombildning av byggnadsstyrelsen m.m., förordade regeringen att de&lt;br&gt;kungliga slotten och kungliga Djurgården skulle förvaltas efter oför-&lt;br&gt;ändrade principer. Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag i denna&lt;br&gt;fråga men begärde en fortsatt redovisning av bl.a. frågor om nationella&lt;br&gt;kulturvärden (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr.&lt;br&gt;1991/92:107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkom därför i propositionen (prop. 1992/93:37) om ny&lt;br&gt;organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. till&lt;br&gt;frågan om Djurgårdsmarkens framtida användning. I propositionen kon-&lt;br&gt;staterar regeringen att Norra Djurgården i dag präglas av dels utbildnings-&lt;br&gt;och högskolekomplexen, dels den kvarvarande karaktären av&lt;br&gt;strövområden. Regeringen anförde vidare att det är angeläget att dessa&lt;br&gt;huvudkarakteristika konfirmeras i valet av framtida förvaltningsformer&lt;br&gt;för området. &amp;quot;Det bör sålunda i anslutning till det pågående utrednings-&lt;br&gt;arbetet kring bl.a. den framtida markanvändningen i området kring&lt;br&gt;Brunnsviken m.m. slås fest att nya upplåtelser på Norra Djurgården bör&lt;br&gt;komma i fråga endast för institutionskomplexets behov och utveckling.&lt;br&gt;Upplåtelser som står i konflikt med bevarande av områdets kulturvärden&lt;br&gt;bör inte kunna göras&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde vidare att fastigheterna inom institutionsområdet&lt;br&gt;borde förvaltas såsom huvuddelen av landets högskolefestigheter i öv-&lt;br&gt;rigt, dvs. av den bolagsbildning som sedermera fått namnet Akademiska&lt;br&gt;hus AB. En överlåtelse av de därvid berörda ändamålsupplåtelsema&lt;br&gt;borde därför ske. Regeringen slog dock fest att någon ändring av det&lt;br&gt;direkta statliga ägandet av Djurgårdsmarken inte var aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Södra Djurgården upprepade regeringen att detta område&lt;br&gt;med dess komplex av kulturinstitutioner även fortsättningsvis borde&lt;br&gt;förvaltas i myndighetsform. Någon ändring av gällande ändamålsupp-&lt;br&gt;låtelser är ej aktuell. Riksdagen godkände det som anförts i propositio-&lt;br&gt;nen i denna del (bet. 1992/93:FiU:8, rskr. 1992/93:123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figur 2 illustreras hur andelen exploaterad mark successivt ökat&lt;br&gt;mellan åren 1790 och 1990 inom området kring Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1790&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI033/prop_199495__3-3.png" style="width:96pt;height:87pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1920 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI033/prop_199495__3-4.png" style="width:185pt;height:85pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 2. Utveckling av exploatering för bebyggelse m.m.inom&lt;br&gt;området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården 1790-1990.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Aktuella exploateringsintressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det föregående har området komplexa skyddsvärden&lt;br&gt;med nationell och i stor utsträckning internationell betydelse. Det&lt;br&gt;framgår vidare att vissa delar av området successivt tagits i anspråk for&lt;br&gt;anläggningar och institutioner för forskning, högre utbildning, musei-&lt;br&gt;verksamhet, idrott, friluftsliv och rekreation samt att området genom-&lt;br&gt;korsas av ett antal viktiga trafikleder, främst Roslagsvägen, Valhalla -&lt;br&gt;vägen och Lidingövägen. De sista resterna av Hagaparkens gräns mot&lt;br&gt;väster - den s.k. ahan, ett trädgårdsdike med gräsvall och häckplante-&lt;br&gt;ring, - utplånades i samband med Uppsalavägens omvandling till motor-&lt;br&gt;väg på 1960-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av den tidigare Djurgårdsmarken har steg för steg tagits i&lt;br&gt;anspråk för industriell och liknande verksamhet i former som inte låter&lt;br&gt;sig förenas med områdets karaktär av historiskt landskap, präglat av&lt;br&gt;parklandskap, naturmark och med kulturhistoriskt värdefulla bebyg-&lt;br&gt;gelsemiljöer. Det gäller bl.a. områdena kring Värtaverket och Värta-&lt;br&gt;hamnen. Ett antal delområden har tagits i anspråk för mer omfattande&lt;br&gt;bebyggelse som områden vid Bergshamra och Stora Lappkärrsberget,&lt;br&gt;kontorsbebyggelsen vid Frösundavik och inom kvarteret Skogskarlen på&lt;br&gt;Brunnsvikens norra strand, bebyggelsen för Stockholms universitet vid&lt;br&gt;Frescati öster om Roslagsvägen samt Roslagstulls sjukhusområde och&lt;br&gt;småindustriområdet vid Albano, vilka områden avses utnyttjas för&lt;br&gt;forskning och högre utbildning bl.a. inom det s.k. Fysikcentrum. I&lt;br&gt;områdets centrala och södra del gäller det bl.a. delar av det s.k. in-&lt;br&gt;stitutionsbältet, Gärdesstaden på Ladugårdslandet, museerna på Södra&lt;br&gt;Djurgården samt Djurgårdsstaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians överväganden i fråga om synen på tillkommande be-&lt;br&gt;byggelse eller anläggningar inom eller i närheten av området Ulriksdal-&lt;br&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården har föranlett kommentarer från åtskilliga&lt;br&gt;remissinstanser. Kommentarerna ger sammantaget en bild av de ex-&lt;br&gt;ploateringsintressen som kan väntas hota skyddsvärdena i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget framhåller att den planerade billeden Ringen måste kunna&lt;br&gt;genomföras. Enligt landstinget finns även starka motiv för att reservera&lt;br&gt;Fisksjöäng - som en naturlig del av Husarviksprojektet - och delar av&lt;br&gt;Sörentorp och Margareteborg för framtida bebyggelse. Dessa områden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan med sina centrala lägen och sina goda möjligheter till bra kollektiv- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;trafik bli attraktiva för bostäder. Polishögskolan och Vasakronan anser&lt;br&gt;däremot att planeringen bör utgå från att Polishögskolan kommer att&lt;br&gt;ligga kvar i Sörentorp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Ulriksdals trafikplats korsar den i regionplanen redovisade snabb-&lt;br&gt;spårvägen både Uppsalavägen och Bergshamraleden på en lång bro som&lt;br&gt;enligt Solna kommun medför allvarliga komplikationer för landskaps-&lt;br&gt;bilden. Kommunen framhåller att hela E4-stråket från Ulriksdal till&lt;br&gt;Norrtull ger upphov till allvarliga miljöproblem. Det finns t.ex. anled-&lt;br&gt;ning att överväga en sänkning av Bergshamraleden i samband med en&lt;br&gt;ombyggnad av Ulriksdals trafikplats för att återskapa sambandet mellan&lt;br&gt;Ulriksdal och Brunnsviken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser uttrycker oro inför hoten mot områdets natur-&lt;br&gt;och kulturvärden från de storskaliga projekt som nu är kända i och intill&lt;br&gt;det skyddsvärda området. Det gäller framför allt Österleden, en ny&lt;br&gt;stadsdel och eventuell OS-anläggning vid Husarviken samt utbyggnader&lt;br&gt;för kontor på bensinstationstomten vid Norrtull, vid Frösundavik och i&lt;br&gt;kvarteret Skogskarlen. Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföre-&lt;br&gt;ningen, Nacka Miljövårdsråd, Projekt Ekoparken och Stockholms läns&lt;br&gt;hembygdsförbund anser att Österleden utgör det största hotet. Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen påpekar att trafiken från Lindarängsvägens trafikplats&lt;br&gt;mot centrum kommer att klyva Gärdet mitt itu. Solna och Stockholms&lt;br&gt;kommuner framhåller i sitt gemensamma program att den beräknade&lt;br&gt;kraftiga trafikökningen på de leder som går genom området - särskilt på&lt;br&gt;Roslagsvägen - innebär ett allvarligt hot mot natur- och kulturvärdena.&lt;br&gt;Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet påpekar att&lt;br&gt;Roslagsvägens och norra Länkens utformning har stor betydelse för&lt;br&gt;sambanden mellan det centrala campusområdet och Kräftriket, Frescati&lt;br&gt;Hage samt Sveaplans gymnasium och betonar därför att Roslagsvägen&lt;br&gt;och Norra Länken måste utformas utifrån tydliga krav på omsorgsfull&lt;br&gt;miljöplanering och ostörd natur. Kungliga Vetenskapsakademien, Natur-&lt;br&gt;historiska riksmuseet, Naturskyddsföreningen, Projekt Ekoparken, För-&lt;br&gt;bundet för Ekoparken och Stockholms läns hembygdsförening anser att&lt;br&gt;området kring Husarviken ej bör bebyggas - varken med OS-anlägg-&lt;br&gt;ningar eller bostäder - utan återställas som naturmark. Ny storskalig&lt;br&gt;bebyggelse skulle helt förändra upplevelsen av natur- och kulturland-&lt;br&gt;skapet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kommunernas program och länsstyrelsens yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Berörda förvaltningar i Solna och Stockholms kommuner redovisade i&lt;br&gt;december 1992 ett förslag till gemensamt program för planering av&lt;br&gt;området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Kommunfullmäktige&lt;br&gt;i båda kommunerna har därefter ställt sig bakom det gemensamma&lt;br&gt;programmet med vissa nyanseringar i fråga om bedömningar av en-&lt;br&gt;skilda delområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till program har upprättats i brett samarbete inom kommu-&lt;br&gt;nerna och under fortlöpande kontakt med länsstyrelsen. Ett preliminärt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forslag till program har varit föremål för samråd. Yttranden över för- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;slaget har inhämtats från grannkommuner, ett stort antal förvaltningar,&lt;br&gt;myndigheter, organisationer och företag. Allmänheten har informerats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom annonser och offentliga samrådsmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas program har sin utgångspunkt i följande principer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Området skall värnas som en unik natur- och kulturpark med till&lt;br&gt;parken väl anpassad bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Området skall utvecklas för friluftsliv och rekreation i en&lt;br&gt;omfattning och i sådana former som inte skadar områdets natur-&lt;br&gt;och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Området skall förbättras med avseende på trafikstörningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela området kring Brunnsviken är enligt programmet en kulturmiljö&lt;br&gt;som skall bevaras bl.a. genom byggnadsminnesförklaringar eller detalj-&lt;br&gt;planebestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga värdefulla kulturmiljöer skall också bevaras. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;Ulriksdal, stora delar av institutionsområdet på Norra Djurgården, delar&lt;br&gt;av Hjorthagen och gasverket, Gärdesstaden och Södra Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdens intressen av biologiska kärnområden med tillräcklig&lt;br&gt;storlek föreslås säkerställas genom tre naturreservat: Ulriksdal, Norra&lt;br&gt;Djurgården och Södra Djurgården med Ladugårdsgärdet. Inom dessa&lt;br&gt;kärnområden skall ingen exploatering få ske. Mellan kärnområdena&lt;br&gt;skall de biologiska spridningsvägarna upprätthållas och där så är möjligt&lt;br&gt;förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av friluftsliv och rekreation, kulturliv, nöjen och turism&lt;br&gt;skall enligt programmet underlättas på lämpliga platser och bör kunna&lt;br&gt;ske utan konflikt med kulturminnesvårdens och naturvårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All nybebyggelse inom området skall enligt programmet anpassas till&lt;br&gt;natur- och kulturmiljön. Det innebär att möjligheterna till sådan bebyg-&lt;br&gt;gelse är mycket begränsade. Möjligheter till nybebyggelse skall i första&lt;br&gt;hand tas till vara för behov av nationell betydelse eller som har natur-&lt;br&gt;liga samband med befintliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiklederna utgör miljöproblem och trafikökningar som innebär&lt;br&gt;ökade miljöstörningar är enligt programmet ett allvarligt hot mot natur-&lt;br&gt;och kulturmiljön. En minskning av störningarna är enligt programmet&lt;br&gt;nödvändig och måste klaras framför allt genom regionala åtgärder som&lt;br&gt;går utöver vad som följer av överenskommelsen om infrastrukturens ut-&lt;br&gt;byggnad i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anför i sitt yttrande till regeringen den&lt;br&gt;16 december 1993 över kommunernas program att de oexploaterade och&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla miljöerna i området nu bör få ett permanent&lt;br&gt;och effektivt skydd. Dessa miljöer utgör unika nationella tillgångar.&lt;br&gt;Länsstyrelsen föreslår därför att detta skydd sker i form av särskild&lt;br&gt;lagstiftning. Utgångspunkten för skyddet bör enligt länsstyrelsen vara att&lt;br&gt;områdenas karaktär av natur- och kulturmiljöer skall bevaras och för-&lt;br&gt;stärkas. Områdets särskilda karaktär kan upprätthållas bara så länge de&lt;br&gt;s.k. spridningskorridorema för växter och djur hålls intakta. Åtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs enligt länsstyrelsen därför for att säkerställa och helst förstärka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa korridorer. Staten och berörda kommuner måste gemensamt Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;arbeta for detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt länsstyrelsens bedömning har det aktuella området en särställ-&lt;br&gt;ning i landet med sina unika bevarande värden. Samtidigt finns det få&lt;br&gt;områden i Sverige som är utsatta för ett lika hårt exploateringstryck.&lt;br&gt;Kommunernas program påtalar särskilt att området är, och i framtiden&lt;br&gt;kommer att vara, utomordentligt attraktivt för exploateringar på grund&lt;br&gt;av det centrala läget och de stora miljökvaliteterna. Förbättrade kommu-&lt;br&gt;nikationer kommer enligt länsstyrelsen också att medföra ett ökat be-&lt;br&gt;byggelsetryck. Med hänsyn till detta ligger det enligt länsstyrelsen nära&lt;br&gt;till hands att anta att områdets bevarande kommer att ifrågasättas och&lt;br&gt;hotas framöver och att detta kommer att ske i högre grad ju starkare&lt;br&gt;exploateringsintressena är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att de av kommunerna föreslagna skyddsformema&lt;br&gt;enligt naturvårdslagens och kulturminneslagens bestämmelser i princip&lt;br&gt;är tillräckliga för att hindra att området exploateras. Det kan dock enligt&lt;br&gt;länsstyrelsen vara alltför optimistiskt att, vid de särskilda förhållanden&lt;br&gt;som råder i området, helt förlita sig på att t.ex. ett naturreservatsskydd&lt;br&gt;kan garantera att de obebyggda delarna förblir skyddade i framtiden.&lt;br&gt;Det kan inte uteslutas att det kan komma att ske en bitvis - vid vaije&lt;br&gt;tillfälle obetydlig - utbyggnad inom bevarandeområdena. På lång sikt&lt;br&gt;skulle detta kunna ge konsekvenser som nu inte kan överblickas. Läns-&lt;br&gt;styrelsen föreslår att områdets samlade be varande värden ges ett för-&lt;br&gt;stärkt skydd i en särskild lag. Därmed garanteras att bevarandevärdena&lt;br&gt;ges prioritet även på mycket lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lagreglering för det aktuella området införs enligt länssty-&lt;br&gt;relsen förslagsvis i naturresurslagen. Innebörden bör vara att någon&lt;br&gt;exploatering av de värdefulla natur- och kulturmarkerna inte får ske.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter för hur berörda delar skall skötas och nyttjas&lt;br&gt;föreslås regleras genom gällande naturvårds- och kulturminneslagstift-&lt;br&gt;ning. Dispenser eller ändringar som strider mot den överordnade lagens&lt;br&gt;bestämmelser skall enligt länsstyrelsen inte kunna medges. Lagstift-&lt;br&gt;ningen får, enligt länsstyrelsens mening, emellertid inte innebära att&lt;br&gt;områden som i dag är exploaterade inte längre kan användas för sina&lt;br&gt;ändamål. Naturlig omvandling och utveckling av sådana anläggningar&lt;br&gt;får inte heller förhindras liksom erforderliga vägar och kollektivtrafik i&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera lagar är tillämpliga och kan utnyttjas för att skydda ett områdes&lt;br&gt;natur- och kulturvärden mot ingripande åtgärder. Av särskild vikt för&lt;br&gt;frågor om markanvändning är lagen om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m., naturresurslagen, och plan- och bygglagen, PBL. Lagstiftning&lt;br&gt;som närmast är av skyddskaraktär som naturvårdslagen och lagen om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. har särskild betydelse i arbetet med förstärkt skydd&lt;br&gt;för sådana känsliga natur- och kulturmiljöer som det här är fråga om.&lt;br&gt;Här redovisas vissa huvuddrag i den aktuella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturresurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med lagen är att främja en från ekologisk, social och samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken och vattnet&lt;br&gt;och den fysiska miljön i övrigt. Med det sistnämnda uttrycket avses&lt;br&gt;lagens krav på hänsyn till den byggda miljön, landskapsbilden m.m.&lt;br&gt;Lagens grundläggande hushållningsbestämmmelser innehåller föreskrif-&lt;br&gt;ter om den avvägning som skall göras mellan skilda intressen i fråga&lt;br&gt;om ianspråktagande av mark- och vattenområden. Bland sådana före-&lt;br&gt;skrifter, som återfinns i 2 kap., bör nämnas den uttryckliga hänsyn som&lt;br&gt;vid planeringen skall tas till områden som är ekologiskt känsliga (3 §)&lt;br&gt;och områden som är av betydelse för natur- och kulturmiljön eller fri-&lt;br&gt;luftslivet (6 §). Innehåller ett område som det sistnämnda värden av&lt;br&gt;nationell betydelse sägs dessa enligt lagen utgöra riksintressen och skall&lt;br&gt;ges ett särskilt starkt skydd. Av de särskilda hushållningsbestämmel-&lt;br&gt;sema för vissa områden i landet (3 kap.) kan direkt utläsas vilka om-&lt;br&gt;råden som avses och att dessa områden i sin helhet är av riksintresse&lt;br&gt;med hänsyn till sina natur- och kulturvärden. Det sistnämnda innebär&lt;br&gt;för områdena särskilda skyddsregler, regler som dock inte är absoluta.&lt;br&gt;Hänsyn skall således tas till det lokala näringslivet, till totalförsvaret&lt;br&gt;och till utvecklingen av befintliga tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravreglema i naturresurslagen anger de allmänna intressen som&lt;br&gt;skall vägas in i avgöranden av markanvändningsfrågor enligt till natur-&lt;br&gt;resurslagen anknuten lagstiftning. En huvudtanke i naturresurslagen är&lt;br&gt;att ansvaret för att, inom de ramar som ges i lagstiftningen, bedöma vad&lt;br&gt;som är en lämplig användning av mark och vatten skall vila på respek-&lt;br&gt;tive kommun. När det gäller mark- och vattenområden som är av riksin-&lt;br&gt;tresse har staten det slutliga avgörandet över hur marken och vattnet&lt;br&gt;inom områdena får användas i de avseenden som bestämmelserna be-&lt;br&gt;handlar. En precisering av kravreglema sker dels genom den kommu-&lt;br&gt;nala planeringen enligt plan- och bygglagen, dels vid tillämpning av&lt;br&gt;lagens hushållningsbestämmelser vid prövning av mål och ärenden&lt;br&gt;enligt en rad andra lagar som rör utnyttjandet av mark och vatten som&lt;br&gt;väglagen, miljöskyddslagen, vattenlagen och naturvårdslagen. För att&lt;br&gt;bestämmelserna i naturresurslagen skall få den avsedda verkan som ett&lt;br&gt;instrument för den fysiska riksplaneringen och därmed även för miljö-&lt;br&gt;politiken krävs att bestämmelserna verkligen får en tillämpning i en-&lt;br&gt;skilda ärenden som överensstämmer med lagstiftarens intentioner. För-&lt;br&gt;ordningen (1993:209) om tillämpning av lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. preciserar myndigheternas uppgifter i&lt;br&gt;frågor som berör riksintressen enligt 2 och 3 kap. i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall ske så att den främjar en från allmän synpunkt lämp-&lt;br&gt;lig utveckling. Mark- och vattenområden skall användas for det eller de&lt;br&gt;ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het och läge samt föreliggande behov. Med områdets beskaffenhet inne-&lt;br&gt;fattas bl.a. sådana frågor som markens känslighet för påverkan och&lt;br&gt;områdets kulturella förutsättningar. I varje kommun skall finnas en&lt;br&gt;översiktsplan som omfattar hela kommunen. I denna plan skall i stort&lt;br&gt;anges hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur be-&lt;br&gt;byggelseutvecklingen bör ske. Av planen skall framgå hur kommunen&lt;br&gt;avser att tillgodose riksintressen enligt naturresurslagen. När kommunen&lt;br&gt;gör sin översiktsplan skall naturresurslagens bestämmelser vara en&lt;br&gt;utgångspunkt. Genom samråd med länsstyrelsen skall bl.a. bestämmel-&lt;br&gt;serna om hänsyn till riksintressen konkretiseras och göras begripliga i&lt;br&gt;det lokala sammanhanget. Länsstyrelsen har som företrädare för staten&lt;br&gt;skyldighet att i ett granskningsyttrande meddela kommunen om över-&lt;br&gt;siktsplanen inte tillgodoser riksintressen och om planen, om den angår&lt;br&gt;mer än en kommun, inte har samordnats på lämpligt sätt mellan berörda&lt;br&gt;kommuner. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter eller en-&lt;br&gt;skilda. Ett ställningstagande till vad som skall utgöra ett riksintresse&lt;br&gt;görs i ärenden enligt plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om bevarande av och skydd för&lt;br&gt;naturmiljön och vissa typer av kulturpräglade områden. Lagen inne-&lt;br&gt;håller också regler som skall skydda och bevara växt- och djurarter och&lt;br&gt;friluftslivet. För dessa ändamål kan olika former av områdesskydd&lt;br&gt;inrättas. Med detta avses nationalpark, naturreservat och naturvårdsom-&lt;br&gt;råde. Lagen innehåller regler om fridlysning av naturminnen, växter&lt;br&gt;och djurarter. Ett särskilt skydd för friluftslivet utgör strandskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationalpark kan sägas utgöra ett större sammanhängande område&lt;br&gt;som i första hand är avsett att tillgodose behovet av orörd natur, orörd&lt;br&gt;i den bemärkelsen att naturen inte varit föremål för exploatering av mer&lt;br&gt;ingripande slag. Marken tillhör alltid staten. För parken gäller särskilda&lt;br&gt;föreskrifter. Beslut om inrättande av en nationalpark fettas av riks-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan förklara ett område som naturreservat, om den&lt;br&gt;finner att området bör skyddas och vårdas särskilt på grund av dess&lt;br&gt;betydelse för kännedom om landets natur, dess skönhet eller annars&lt;br&gt;märkliga beskaffenhet. Det är här alltså fråga om naturskydd i en mera&lt;br&gt;begränsad omfattning än vad som gäller för en nationalpark. Skälen till&lt;br&gt;att inrätta naturreservat kan variera. Det kan vara fråga om att bevara&lt;br&gt;en äldre form av landskap antingen i sin ursprungliga eller kulturpräg-&lt;br&gt;lade form eller att öppna ett område för att tillgodose friluftslivets&lt;br&gt;behov. Områden där bebyggelsemiljöer utgör ett framträdande inslag&lt;br&gt;kan däremot knappast skyddas som naturreservat. Ett naturreservat får,&lt;br&gt;till skillnad från vad som gäller nationalparker, stanna kvar i en en-&lt;br&gt;skilds ägo, men ägaren får finna sig i inskränkningar i fråga om mark-&lt;br&gt;användningen. Också för naturreservat gäller särskilda föreskrifter som&lt;br&gt;länsstyrelsen meddelar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skyddsform är naturvårds område. Det är här fråga om Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;mark där särskilda åtgärder behövs för att vårda eller bevara natur-&lt;br&gt;miljön. Åtgärderna får dock inte vara av så ingripande art att pågående&lt;br&gt;markanvändning avsevärt försvåras. Vid sådant förhållande gäller att det&lt;br&gt;i stället bör övervägas om ett naturreservat skall inrättas. Avsikten med&lt;br&gt;reglerna om strandskydd är att skydda allmänhetens möjligheter till bad&lt;br&gt;och friluftsliv. Strandskyddet omfattar i princip land- och vattenområden&lt;br&gt;intill 100 meter från strandlinjen men kan ökas till 300 meter, om det&lt;br&gt;anses behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar som redovisats ovan har alla betydelse för skyddet av kultur-&lt;br&gt;miljön. Särskild betydelse i detta avseende har naturligtvis lagen om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. Lagen slår inledningsvis fast att det är en nationell&lt;br&gt;angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. I lagen finns be-&lt;br&gt;stämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturmin-&lt;br&gt;nen. Lagen innehåller också bl.a. vissa regler om utförsel av kulturföre-&lt;br&gt;mål ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års proposition (prop. 1987/88:104) om kulturmiljövård anges&lt;br&gt;kulturmiljövårdens inriktning och mål. Där konstateras att den snabba&lt;br&gt;förändringen av den yttre miljön har lett till ett starkt ökat intresse för&lt;br&gt;bevarande av äldre byggnader liksom för natur- och landskapsvård. Det&lt;br&gt;syfte som nämns först är att kulturmiljövården skall bevara och levande-&lt;br&gt;göra kulturarvet. Ambitionen är dock inte att enbart bevara skilda före-&lt;br&gt;teelser som enskilda objekt. Lika viktigt är objektets omgivningar.&lt;br&gt;Kulturminneslagens tillämpningsområde är inte heller begränsat till att&lt;br&gt;avse enbart skydd för fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kultur-&lt;br&gt;minnen, utan avser även områden omkring kulturobjektet. En park eller&lt;br&gt;en trädgård kan således innefettas av det skydd som följer med kultur-&lt;br&gt;minneslagens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Bestämmelser om nationalstadsparker&lt;br&gt;tas in i naturresurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett skydd för nationalstadsparker förs in i&lt;br&gt;naturresurslagens särskilda hushållningsbestämmelser för vissa&lt;br&gt;områden i landet. Ny bebyggelse och nya anläggningar får kom-&lt;br&gt;ma till stånd och andra åtgärder vidtas inom en nationalstadspark&lt;br&gt;endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmark&lt;br&gt;och utan att i övrigt skada det historiska landskapets natur- och&lt;br&gt;kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har accepterat uttrycket Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;nationalstadspark som ett lämpligt begrepp eller lämnat detta utan erin-&lt;br&gt;ran. Svea hovrätt och Koncessionsnämnden för miljöskydd ifrågasätter&lt;br&gt;dock om begreppet nationalstadspark bör införas och anmärker att&lt;br&gt;promemorian inte säger något om vad som utmärker en nationalstads-&lt;br&gt;park.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran mot pro-&lt;br&gt;memorians förslag att införa bestämmelser till skydd för nationalstads-&lt;br&gt;parken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i naturresurslagen.&lt;br&gt;Bl.a. Boverket och Riksantikvarieämbetet anser emellertid att inpass-&lt;br&gt;ningen av en bestämmelse om nationalstadsparker i naturresurslagen bör&lt;br&gt;göras på ett något annorlunda sätt än vad som föreslagits i promemo-&lt;br&gt;rian. Statens konstmuseer anser att distinkta begreppsmässiga kategorier&lt;br&gt;är ett viktigt stöd bl.a. vid avgränsning av det område som skall om-&lt;br&gt;fettas av skyddet. Svea hovrätt och Koncessionsnämnden för miljöskydd&lt;br&gt;anser att bestämmelser om skydd for nationalstadsparker hör hemma i&lt;br&gt;speciallagstiftningen, där bestämmelserna i naturvårdslagen om national-&lt;br&gt;parker är ett näraliggande exempel. Bl.a. Stockholms kommun, Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen, Haga-Brunnsvikens vänner och Kommittén för Gusta-&lt;br&gt;vianska Parken ifrågasätter om inte en ändring i naturvårdslagen i stället&lt;br&gt;för i naturresurslagen skulle kunna ge ett ännu starkare skydd för natio-&lt;br&gt;nalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Enligt Solna&lt;br&gt;kommun innebär det mycket och tidskrävande arbete att i önskvärd om-&lt;br&gt;fattning införa bestämmelser om byggnadsminnesområden, naturre-&lt;br&gt;servat, områdesbestämmelser och detaljplaner enligt kulturminneslagen,&lt;br&gt;naturvårdslagen respektive plan- och bygglagen i syfte att skapa erfor-&lt;br&gt;derligt skydd. Med hänsyn härtill är det fördelaktigt att genom särskild&lt;br&gt;lagstiftning snabbt införa ett grundläggande skydd för ett samlat om-&lt;br&gt;råde. Därefter kan mera preciserade bestämmelser enligt de andra la-&lt;br&gt;garna införas för olika delområden så som föreslagits i kommunernas&lt;br&gt;program. Promemorians förslag till reglering i naturresurslagen till-&lt;br&gt;styrks mot den bakgrunden med vissa förbehåll av Solna kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsinstrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att sådana mark- och vattenområden med därtill&lt;br&gt;knutna natur- och kulturvärden som nu bör bli föremål för ett förstärkt&lt;br&gt;skydd bör ges en samlad beteckning i lagstiftningen. Som Boverket&lt;br&gt;framhåller finns knappast någon motsvarighet i landet till Ulriksdal-&lt;br&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården, där så många unika värden är utsatta för&lt;br&gt;ett så omfettande och under överskådlig tid fortlöpande exploaterings-&lt;br&gt;tryck. Verket påpekar vidare att det finns ytterligare storstadsnära om-&lt;br&gt;råden som kan behöva ett förstärkt skydd, vilket talar för en lösning&lt;br&gt;inom ramen för naturresurslagen. I likhet med Boverket gör regeringen&lt;br&gt;bedömningen att ytterligare något eller några områden i landets tätorts-&lt;br&gt;regioner inrymmer nationellt och internationellt unika natur- och kultur- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värden och samtidigt har sådan betydelse for en tätortsregions ekologi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och for människors rekreation att det finns anledning att överväga mot- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;svarande skydd genom lagstiftning som nu föresläs för området Ulriks-&lt;br&gt;dal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att begreppet nationalstadspark på ett samlande sätt&lt;br&gt;ger uttryck åt statens och kommunernas gemensamma ansvar för skydd&lt;br&gt;av det historiska landskapet inom sådana områden som samtidigt har&lt;br&gt;särskild betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätortsregions&lt;br&gt;ekologi och för mä miskors rekreation. Områden som Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården bör därför skyddas som nationalstadsparker.&lt;br&gt;Frågan om vilka områden i Sverige utöver det nu aktuella som bör bli&lt;br&gt;nationalstadsparker bör övervägas inom ramen för den fortsatta fysiska&lt;br&gt;riksplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den nyss lämnade redogörelsen for gällande rätt är&lt;br&gt;en rad olika lagar tillämpliga när det gäller att skydda olika delområden&lt;br&gt;inom en nationalstadspark. Regeringen delar inte den uppfattning som&lt;br&gt;några remissinstanser redovisat, nämligen att de olika speciallagarna&lt;br&gt;erbjuder ett tillräckligt rättsligt stöd för att skydda en nationalstadspark&lt;br&gt;i dess helhet. I vissa tätorter och tätortsregioner finns således områden&lt;br&gt;som i huvudsak lämnats oexploaterade och där parklandskap, natur-&lt;br&gt;miljöer och bebyggelsemiljöer flätas samman till från rikssynpunkt&lt;br&gt;unika historiska landskap. Det starka exploateringstryck som riktas mot&lt;br&gt;sådana områden och skyddsvärdenas komplexitet skapar behov av ett&lt;br&gt;övergripande skydd som kan förhindra en fortlöpande exploatering och&lt;br&gt;fragmentisering av sådana områden. Det är därutöver även angeläget att&lt;br&gt;finna lämpliga former för detaljreglering av olika åtgärder samt för&lt;br&gt;skötsel och vård av parklandskap, naturmark och bebyggelsemiljöer.&lt;br&gt;Enbart en tillämpning av nu existerande regelverk skulle enligt reger-&lt;br&gt;ingens mening innebära att en mycket omfettande och tidskrävande&lt;br&gt;genomgång skulle behöva göras av hela området och dess många olika&lt;br&gt;delområden, innan frågan om ett förstärkt skydd för hela området mot&lt;br&gt;exploatering och fragmentisering slutligt skulle kunna avgöras. I likhet&lt;br&gt;med Solna kommun anser regeringen därför att ett övergripande skydd&lt;br&gt;mot planerade exploateringsföretag av olika art först bör införas. Det&lt;br&gt;rättsliga instrument som framstår som bäst ägnat att tjäna detta intresse&lt;br&gt;är naturresurslagen, som ju har till syfte bl.a att ge sammanhängande&lt;br&gt;geografiska områden av riksintresse ett särskilt skydd mot exploate-&lt;br&gt;ringsföretag och andra ingrepp som kan skada riksintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsbestämmelsema i naturresurslagen tillämpas vid&lt;br&gt;prövning av mål och ärenden enligt olika speciallagar som reglerar&lt;br&gt;mark- och vattenanvändningen som plan- och bygglagen, naturvårds-&lt;br&gt;lagen, väglagen (1971:948), vattenlagen (1983:291) och miljöskydds-&lt;br&gt;lagen. Bestämmelserna i naturresurslagen vägleder avgöranden av kon-&lt;br&gt;kurrensfrågor i samband med beslut som rör ändrad användning av&lt;br&gt;mark- och vattenområden och resurser som är knutna till sådana om-&lt;br&gt;råden, men lagen är inte utformad för att utgöra grund för ingripanden&lt;br&gt;mot pågående verksamhet eller att hindra pågående markanvändning.&lt;br&gt;Här griper i stället vid behov de lagar som är anknutna till naturresurs-&lt;br&gt;lagen in. Såväl plan- och bygglagen, naturvårdslagen som kulturmin-&lt;br&gt;neslagen kan väntas få stor betydelse när det gäller att på ett för en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda sakägare och andra intressenter bindande sätt reglera olika del- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;områden och objekt i den föreslagna nationalstadsparken. Sålunda kan&lt;br&gt;exempelvis ett naturreservat inrättas enligt naturvårdslagen om det&lt;br&gt;behövs för att reglera skötseln av parklandskap och naturmark. Också&lt;br&gt;andra skyddsformer och särskilda föreskrifter om skydd for naturmiljön&lt;br&gt;i naturvårdslagen kan visa sig vara värdefulla instrument för att reglera&lt;br&gt;enskilda objekt eller mer begränsade områden. Yttterligare byggnader,&lt;br&gt;trädgårdar och parker kan vidare behöva förklaras vara byggnadsminne&lt;br&gt;enligt kulturminneslagens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade den 3 mars 1994 till lagrådet en remiss med&lt;br&gt;förslag att den grundläggande lagstiftningen på miljövårdsområdet sam-&lt;br&gt;ordnas till en miljöbalk. De lagar som sammanförs är bl.a. naturresurs-&lt;br&gt;lagen, miljöskyddslagen och naturvårdslagen. Regeringen anför i av-&lt;br&gt;snittet om skydd för naturområden att en god yttre miljö ofta är för-&lt;br&gt;knippad med en miljö som har ett rikt kulturhistoriskt innehåll. Att ta&lt;br&gt;till vara de lämningar som under olika tider påverkat landskapets ut-&lt;br&gt;formning och innehåll kan sägas vara ett av kulturmiljövårdens&lt;br&gt;viktigaste bidrag till en god miljö i vid mening. Vid sidan av byggnads-&lt;br&gt;vård och fomvård, som av hävd varit kulturmiljövårdens verksamhets-&lt;br&gt;fält har under senare år arbetet med att slå vakt om historiskt värdefulla&lt;br&gt;landskap alltmer kommit i förgrunden för kulturmiljöarbetet. För sådana&lt;br&gt;områden kan förutom kulturminneslagen också naturvårdslagen vara&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhåller i lagrådsremissen med förslag till miljöbalk att&lt;br&gt;regler om att bevara kulturmiljön som en del av landskapsbilden bör tas&lt;br&gt;in i den nya miljöbalken. I de fall det huvudsakligen är kulturmiljön&lt;br&gt;som skall skyddas och i de fall kulturminneslagens regler inte är till-&lt;br&gt;fyllest bör de särskilda instituten kulturreservat och kulturvårdsområde&lt;br&gt;användas. De nya skyddsformema bör ses som kompletterande instru-&lt;br&gt;ment till bestämmelserna om naturreservat och naturvårdsområde. De i&lt;br&gt;lagrådsremissen om en miljöbalk föreslagna instrumenten kulturreservat&lt;br&gt;och kulturvårdsområde kan, enligt regeringens bedömning, visa sig&lt;br&gt;användbara som skydd för delar av en nationalstadspark. Frågan om&lt;br&gt;kulturminneslagen bör knytas till naturresurslagen i enlighet med pro-&lt;br&gt;memorians förslag bör, mot bakgrund av den nu lämnade redogörelsen,&lt;br&gt;anstå till dess erfarenhet har vunnits av de nya skyddsformema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i remissynpunkterna finner regeringen att den i&lt;br&gt;departementspromemorian föreslagna lagtexten bör preciseras och&lt;br&gt;förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. naturresurslagen är utformade så att skyddet&lt;br&gt;för natur- och kulturvärdena inte skall hindra utvecklingen av befintliga&lt;br&gt;tätorter eller av det lokala näringslivet. När nu en bestämmelse till&lt;br&gt;skydd for nationalstadsparker införs i 3 kap. bör några undantag för&lt;br&gt;dessa ändamål inte medges. För nationalstadsparker föreslås därför gälla&lt;br&gt;att i dag oexploaterade områden inte får exploateras. Om detta syfte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med skyddet är den helt övervägande remissopinionen enig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden inom en nationalstadspark som präglas av bebyggelse Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;eller utgörs av bebyggelsemiljöer torde i stor utsträckning bestå av&lt;br&gt;byggnader med stort konstnärligt, arkitektoniskt eller historiskt värde.&lt;br&gt;Vid tillkomsten av sådan bebyggelse har som regel omsorg ägnats åt&lt;br&gt;bevarande av naturmark, träd och vegetation och åt byggnadernas arki-&lt;br&gt;tektoniska utformning. Bebyggelsemiljöema utgör en viktig del av det&lt;br&gt;samlade historiska landskapet i en nationalstadspark. Av 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket naturresurslagen följer att bl.a. tillståndspliktiga föränd-&lt;br&gt;ringar, upprustningar och i vissa fell kompletteringar av byggnadsbe-&lt;br&gt;ståndet skall utföras så att åtgärden inte påtagligt skadar områdets natur-&lt;br&gt;och kulturvärden. Detsamma gäller i fråga om vägar, kraftledningar och&lt;br&gt;andra anordningar inom det skyddade området. Inom en nationalstads-&lt;br&gt;park ger emellertid regeln om påtaglig skada inte tillräckligt skydd.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att sådana förändringar, upprustningar och&lt;br&gt;kompletteringar som medges i en nationalstadspark skall utföras så att&lt;br&gt;de angivna värdena inte utsätts för någon negativ inverkan av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i fråga om ny bebyggelse, nya anläggningar och&lt;br&gt;andra ingrepp, som är tillståndspliktiga enligt den lagstiftning som är&lt;br&gt;anknuten till naturresurslagen, att sådana verksamheter kan få komma&lt;br&gt;till stånd, om det kan ske utan att göra intrång på det parklandskap och&lt;br&gt;den naturmark som ingår i en nationalstadspark. Regeringen anser&lt;br&gt;vidare att ny bebyggelse, nya anläggningar och andra åtgärder som kan&lt;br&gt;aktualiseras i delar av en nationalstadspark som inte utgör parklandskap&lt;br&gt;eller naturmark, bör få komma till stånd, om det kan ske utan att natur-&lt;br&gt;och kulturvärden skadas. Härutöver bör inte några exploateringsföretag&lt;br&gt;eller andra ingrepp i miljön få ske i nationalstadsparken. Det särskilda&lt;br&gt;skydd mot ingrepp som bör omgärda en nationalstadspark bör därför&lt;br&gt;utformas så att åtgärder får vidtas endast om det kan ske utan intrång i&lt;br&gt;parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets&lt;br&gt;natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Med hänsyn till syftet med&lt;br&gt;skyddet av nationalstadsparker bör, som Boverket framhåller, vid be-&lt;br&gt;dömning av tillåtligheten också områdets ekologiska funktion samt&lt;br&gt;betydelse för rekreation särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd för nationalstadsparker som regeringen föreslår får be-&lt;br&gt;tydelse för bedömningen av markanvändningsfrågor som berör en sådan&lt;br&gt;park genom att de riksintressen som gör sig gällande och som skall&lt;br&gt;beaktas av berörda myndigheter därmed görs tydliga. Kommunernas&lt;br&gt;planering och myndigheternas prövning av markanvändningsfrågor&lt;br&gt;enligt till naturresurslagen anknuten lagstiftning kan därigenom utgå&lt;br&gt;från en av riksdagen i lag festslagen värdering av nationalstadsparkens&lt;br&gt;betydelse och från en tydlig målsättning för skyddet av dessa värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det tidigare återfinns i 3 kap. naturresurslagen&lt;br&gt;särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet, områden&lt;br&gt;som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till sina natur- och&lt;br&gt;kulturvärden. Dessa avgränsas i lagen med hjälp av ortnamn och geo-&lt;br&gt;grafiska namn som är lokaliserande. För de obrutna ijällområdena har&lt;br&gt;dock regeringen beslutat särskilt om mera preciserade gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att avgränsning av en nationalstadspark i sina &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvuddrag bör läggas fest i samband med lagstiftning. Det ligger i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakens natur att en gränsdragning blir mer preciserad i fråga om en Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;nationalstadspark än i fråga om t.ex. ett obrutet ijällområde. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i det följande till frågan om avgränsning av området&lt;br&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården som landets första national-&lt;br&gt;stadspark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om vissa&lt;br&gt;uttalanden i naturresurslagens förarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1985/86:3 Lag om hushållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;anförde således föredragande statsrådet att, om statliga myndigheter och&lt;br&gt;kommuner inte kan komma överens om avgränsning av ett område av&lt;br&gt;riksintresse enligt naturresurslagen i samband med den kommunala&lt;br&gt;fysiska planeringen, reglerna i plan- och bygglagen om statlig kontroll&lt;br&gt;beträffande nationella intressen får tillämpas. Därvid kan det bli aktuellt&lt;br&gt;för regeringen att besluta hur ett visst område skall avgränsas mer i&lt;br&gt;detalj. Föredragande statsrådet strök också under att den gräns som&lt;br&gt;läggs fast, normalt i samband med planläggning enligt plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen, bör utgå från syftet med bestämmelserna i naturresurslagen. S.k.&lt;br&gt;&amp;quot;buffertzoner&amp;quot; behöver inte ingå i området av det skälet att staten skall&lt;br&gt;garanteras en ingripandemöjlighet om ett exploateringsanspråk skulle&lt;br&gt;dyka upp i denna buffertzon. Plan- och bygglagens regler medför näm-&lt;br&gt;ligen att staten, dvs. i första hand länsstyrelsen, kan ingripa mot kom-&lt;br&gt;munala beslut som innebär att ett riksintresse hotas, oavsett om hotet&lt;br&gt;ligger inom ett område av riksintresse eller i sådan närhet av området&lt;br&gt;att riksintresset hotas (s. 114-115).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Landets första nationalstadspark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De i ett nationellt och internationellt&lt;br&gt;perspektiv unika natur- och kulturvärdena i området Ulriksdal-&lt;br&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården ges nu ett samlat och långsiktigt&lt;br&gt;skydd genom att området skyddas som nationalstadspark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Med hänsyn till områdets sär-&lt;br&gt;skilda betydelse för det nationella kulturarvet, för stadsregionens eko-&lt;br&gt;logi och för människors rekreation föreslås i promemorian att området&lt;br&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården bör bli landets första national-&lt;br&gt;stadspark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det råder i huvudsak enighet bland de remissin-&lt;br&gt;stanser som yttrat sig över departementspromemorian om att frågan om&lt;br&gt;områdets användning är en angelägenhet av betydelse inte bara för&lt;br&gt;Stockholmsregionens invånare utan för hela landet, att området lång-&lt;br&gt;siktigt är utsatt för ett mycket starkt exploateringstryck samt att om-&lt;br&gt;rådets natur- och kulturvärden behöver ges ett förstärkt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Boverkets uppfattning motiverar det aktuella områdets natur- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;och kulturvärden ett förstärkt skydd grundat på riksdagens ställ-&lt;br&gt;ningstagande. Behovet av och formen för ytterligare reglering måste&lt;br&gt;bedömas utifrån situationen att motsvarighet i landet knappast står att&lt;br&gt;finna där så unika värden är utsatta för ett så omfattande och under&lt;br&gt;överskådlig tid fortlöpande exploateringstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller att området Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården även i ett internationellt perspektiv är unikt&lt;br&gt;och att området genom sitt centrala läge i Stockholmsregionen ständigt&lt;br&gt;är exploateringshotat. Riksantikvarieämbetet finner det synnerligen&lt;br&gt;angeläget att hela området ges ett långsiktigt och effektivt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd delar uppfattningen att det före-&lt;br&gt;slagna området bör ha ett särskilt skydd med hänsyn till de unika&lt;br&gt;natur-, kultur- och rekreationsvärdena. Koncessionsnämnden delar också&lt;br&gt;uppfattningen att konflikten mellan önskemålen om skydd for området&lt;br&gt;och det hårda exploateringstrycket är mycket tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solna kommun tillstyrker förslagets innebörd och syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Stockholms kommun överensstämmer promemorians syfte att&lt;br&gt;ge området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården ett förstärkt skydd&lt;br&gt;med de mål staden redan uttalat. Området är unikt för storstads-&lt;br&gt;forhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt Ekoparken WWF betonar det nu aktuella områdets unika och&lt;br&gt;storartade natur-, frilufts- och kulturkvaliteter. Ett varaktigt skydd som&lt;br&gt;nationalstadspark, där grundprincipen är att det historiska landskapet&lt;br&gt;bevaras och nuvarande natur- och parkmark inte bebyggs, kan dessutom&lt;br&gt;ge Stockholm en turistattraktion som få storstadsområden kan ståta med.&lt;br&gt;Med ett sådant skydd förs enligt organisationen ett historiskt arv från&lt;br&gt;Jaktparken Djurgården och de gustavianska parkerna kring Brunnsviken&lt;br&gt;vidare med ett ekologiskt synsätt till kommande generationer. Organisa-&lt;br&gt;tionen anser att begreppet nationalstadspark är en bra benämning på de&lt;br&gt;föreslagna skyddsbestämmelserna i lagstiftningssammanhang, men&lt;br&gt;föreslår att området i andra sammanhang kallas Stockholms Ekopark.&lt;br&gt;Praktiskt taget alla övriga myndigheter, kommuner, företrädare for&lt;br&gt;sakägare, organisationer och föreningar som yttrat sig i ärendet instäm-&lt;br&gt;mer i promemorians bedömning av behovet av ett samlat och långsiktigt&lt;br&gt;skydd för områdets natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Landstinget i Stockholms län, Stockholms handelskammare,&lt;br&gt;Svenska vägföreningen och Svensk-Japanska konsortiet för Norrtull&lt;br&gt;Center hävdar att ett utökat skydd för området inte behövs. Landstinget&lt;br&gt;anser att tillämpning av nuvarande lagstiftning bör kunna ge ett fullgott&lt;br&gt;skydd. Konsekvenserna för möjligheterna att utveckla viktiga regionala&lt;br&gt;funktioner, som kan komma att inverka på nationalstadsparken, är enligt&lt;br&gt;landstinget svåra att överblicka. Landstinget anser att det finns risk för&lt;br&gt;att en ny lagstiftning kan komma att hindra utvecklingen av befintliga&lt;br&gt;verksamheter eller angelägna vägar och kollektivtrafikanläggningar i&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren befarar att lagförslagets effekt bl.a. kan bli att den&lt;br&gt;normala intresseavvägningen mellan olika riksintressen förändras så att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevarandeintressena genomgående får prioritet, med mycket begränsat Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;utrymme for hänsynstagande till motstående anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Vägföreningen kan förslaget till skydd leda till stora problem&lt;br&gt;bl.a. när det gäller avvägningar mellan olika intressen. Det skulle t.ex.&lt;br&gt;kunna innebära att miljöförbättrande insatser blir omöjliga. Genom-&lt;br&gt;förandet av olika aktuella miljöförbättringar av trafikleder, järnvägar&lt;br&gt;och ledningar inom området kan enligt Vägföreningen till och med&lt;br&gt;komma att förhindras genom det presenterade lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk-Japanska konsortiet för Norrtull Center framhåller att det&lt;br&gt;aktuella området utgör en central och vital del för huvudstadsregionens&lt;br&gt;funktion. Enligt konsortiets uppfattning utgör varje inskränkning i kom-&lt;br&gt;munernas beslutanderätt därför en påtaglig risk för komplikationer i&lt;br&gt;regionens övergripande funktion och utveckling. Om bestämmelserna&lt;br&gt;kan påverka bedömningen av pågående ärenden blir konsekvenserna en&lt;br&gt;minskning av värdet av allmänna tillgångar utan att områdets kultur-,&lt;br&gt;natur- eller rekreationsvärden säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Området Ulriksdal-Haga-Brunns-&lt;br&gt;viken-Djurgården inrymmer genom sin geografiska placering, sin bak-&lt;br&gt;grund och sitt särskilda värde problem som genom sin komplexitet har&lt;br&gt;gjort det svårt att samordna markpolitiken på ett sätt som är hållbart i&lt;br&gt;ett långsiktigt hushållningsperspektiv. Ett stort antal förslag till ny&lt;br&gt;bebyggelse, nya anläggningar och andra ingrepp har under senare år&lt;br&gt;aktualiserats inom och i anslutning till området. Först genom det&lt;br&gt;gemensamma programarbete som utförts av Solna och Stockholms&lt;br&gt;kommuner har ett samlat grepp tagits på områdets planeringsfrågor. Det&lt;br&gt;finns nu underlag att ge tydligt uttryck åt statens skyldighet att hävda&lt;br&gt;bevarandeintressena vid avvägningar gentemot exploateringsintressen&lt;br&gt;som kan komma att beröra det skyddsvärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare redovisningen av skyddsvärdena i området Ulriksdal-&lt;br&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården och den lämnade redogörelsen för ex-&lt;br&gt;ploateringsintressen och skyddsbehov visar enligt regeringen att det&lt;br&gt;finns starka skäl att nu ge de i ett nationellt och internationellt&lt;br&gt;perspektiv unika natur- och kulturvärdena i området ett samlat och&lt;br&gt;långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen ger stöd för uppfattningen i promemorian att&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning inte är tillräcklig för att på ett övergripande och&lt;br&gt;samlat sätt åstadkomma ett skydd som är starkt nog för att i ett lång-&lt;br&gt;siktigt perspektiv slå vakt om de unika kulturmiljöerna och de mång-&lt;br&gt;facetterade naturvärdena i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djur-&lt;br&gt;gården, som i sin helhet utgör ett historiskt landskap av riksintresse. De&lt;br&gt;farhågor som bl.a. Landstinget i Stockholms län framfört om att ett&lt;br&gt;förstärkt skydd för området skulle försvåra möjligheterna att utveckla&lt;br&gt;viktiga regionala funktioner ger anledning att understryka att ett skydd&lt;br&gt;för det aktuella området tillgodoser ett grundläggande regionalt behov&lt;br&gt;genom att utgöra ett betydelsefullt led i skyddet av regionens grönom-&lt;br&gt;råden. Regeringen anser att regionens bebyggelse och tekniska infra-&lt;br&gt;struktur bör kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt utan att göra&lt;br&gt;ytterligare intrång i områdets skyddsvärda natur- och kulturmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller här att slå vakt om det historiska landskapet i ett område Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;med komplexa skyddsvärden som är av särskild betydelse för det natio-&lt;br&gt;nella kulturarvet, för Stockholmsregionens ekologi samt för människors&lt;br&gt;rekreation. Utan en tydlig lagreglering finns påtaglig risk att områdets&lt;br&gt;kvaliteter i ett längre perspektiv kommer att äventyras. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att nu lämna förslag om en klar strategi för skydd av det&lt;br&gt;historiska landskapet och om ett ställningstagande till avgränsningen av&lt;br&gt;det skyddsvärda området. Regeringen föreslår därför att området Ul-&lt;br&gt;riksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården som det första området i landet&lt;br&gt;bör omfettas av tidigare föreslagna bestämmelser om nationalstads-&lt;br&gt;parker i 3 kap. naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gemensamma program för planering av området Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården som redovisas i promemorian ger uttryck för&lt;br&gt;en klar vilja hos Solna och Stockholms kommuner att skydda och ut-&lt;br&gt;veckla de natur- och kulturvärden som berör området. Jordbruksutskot-&lt;br&gt;tets uttalande (bet. 1991/92:JoU10) att skyddsbehovet i fråga om om-&lt;br&gt;rådets miljövärden vad avser natur, kultur och stadsbild bör överordnas&lt;br&gt;exploateringsintresset, har i väsentliga avseenden beaktats av kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Stockholms och Solna kommuner tar upp frågan om ansvarsför-&lt;br&gt;delningen mellan staten och kommunerna när det gäller finansiering av&lt;br&gt;åtgärder för områdets bevarande, utveckling och skötsel. Stockholms&lt;br&gt;kommun anser att eventuella ersättningsanspråk från olika intressenter&lt;br&gt;till följd av ett förstärkt skydd bör klarläggas innan slutlig ställning tas&lt;br&gt;till den geografiska avgränsningen och formerna i övrigt för skyddet.&lt;br&gt;Solna kommun hävdar att promemorians förslag innebär att staten av-&lt;br&gt;kräver samtliga berörda ett ansvar för områdets värden och kvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning ett gemensamt ansvar för staten&lt;br&gt;och kommunerna att vidta åtgärder som säkerställer naturvårdens, kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens och friluftslivets intressen inom ett historiskt landskap&lt;br&gt;med sådana skyddsbehov och exploateringsintressen som här är aktu-&lt;br&gt;ella. Regeringen delar promemorians uppfattning, som stöds bl.a. av&lt;br&gt;länsstyrelsen och av föreningen Haga-Brunnsvikens vänner, att det av&lt;br&gt;kommunfullmäktige i Stockholms och Solna kommuner antagna gemen-&lt;br&gt;samma programmet för området i huvudsak bör kunna utgöra utgångs-&lt;br&gt;punkt for ett närmare planerings- och åtgärdsarbete, som även bör&lt;br&gt;omfetta områdets övergripande förvaltnings- och utvecklingsfrågor.&lt;br&gt;Regeringen återkommer i det följande till de närmare frågor om an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan stat och kommun som tagits upp av de när-&lt;br&gt;maste berörda kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Områdets avgränsning m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stenstadens front samt vattenområdena&lt;br&gt;mellan parken och Nackas, Lidingös och Danderyds kuster och&lt;br&gt;stränder utgör gränser i det större landskapet. För de markom-&lt;br&gt;råden utanför nationalstadsparken som närmast anknyter till dessa&lt;br&gt;gränser har kommunerna i sina översiktsplaner uttryckt ambitioner&lt;br&gt;som överensstämmer med syftet att skydda nationalstadsparkens&lt;br&gt;natur- och kulturvärden. E4 skall inte ingå i parken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Stockholms kommun bör den geografiska&lt;br&gt;gränsdragningen penetreras noggrannare i samråd mellan stat och&lt;br&gt;kommun. Länsstyrelsen i Stockholms län, Vägverket och Stockholms&lt;br&gt;läns landsting anser att en bearbetning av kommunernas översiktsplaner&lt;br&gt;bör läggas till grund för parkens yttre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser föreslår betydande utvidgningar av området.&lt;br&gt;Nordiska förbundet för kulturlandskap föreslår att nationalstadsparken&lt;br&gt;utvidgas österut och tar med Gamla Stan, Helgeandsholmen, Riddarhol-&lt;br&gt;men och Långholmen. Solna kommun, Haga-Brunnsvikens vänner och&lt;br&gt;Naturhistoriska riksmuseet föreslår att den norra delen av området&lt;br&gt;utvidgas längs Edsviken och Igelbäcken. Nacka Miljövårdsråd anser att&lt;br&gt;det finns skäl att utöka parken söderut så att Svindersvik inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar en&lt;br&gt;historisk helhetssyn på områdets avgränsning. Nacka kommun fram-&lt;br&gt;håller t.ex. att den föreslagna nationalstadsparken har en annan historisk&lt;br&gt;och kulturell bakgrund än Nackas norra kust och att det därför är natur-&lt;br&gt;ligt att dra gränsen i vattenområdet mellan Södra Djurgården och&lt;br&gt;Nacka. Motiven och syftena med nationalstadsparken blir då entydiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bsakronan tillstyrker i huvudsak promemorians förslag till avgräns-&lt;br&gt;ning. Statens fastighetsverk konstaterar att området skulle kunna av-&lt;br&gt;gränsas än mer strikt till att omfatta enbart områden som har de kva-&lt;br&gt;liteter som utgör grunden för förslaget. Då skulle t.ex. omvandlingsom-&lt;br&gt;rådet Albano, kontoren vid Frösundavik och i kvarteret Skogskarlen&lt;br&gt;samt bostadsområdena Bergshamra och Lappkärrsberget inte omfattas&lt;br&gt;av skyddet. Verket finner det dock riktigt att låta dessa områden ingå&lt;br&gt;eftersom de i hög grad påverkar nationalstadsparken. Av samma skäl&lt;br&gt;anser fastighetsverket att även Tekniska Högskolan (KTH) och Hjort-&lt;br&gt;hagen bör ingå i parken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser som behandlar områdets närmare avgräns-&lt;br&gt;ningar anser att området öster om Valhallavägen bör utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföreningen, Projekt Ekoparken&lt;br&gt;och Föreningen Östermalm anser således att hela området mellan Lilla&lt;br&gt;Värtan och Valhallavägen bör ingå i nationalstadsparken. Stäthållaräm-&lt;br&gt;betet, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Kungliga vetenskapsaka-&lt;br&gt;demien, Skansen, Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens vänner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Kommittén för Gustavianska Parken anser i likhet med Statens Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;fastighetsverk att framför allt Hjorthagen-Husarviken men även institu-&lt;br&gt;tionsbältet längs Valhallavägen bör läggas in i nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser vill undanta vissa delar som ingår i promemo-&lt;br&gt;rians förslag till avgränsning. Enligt Sföfartverket bör gränsen följa&lt;br&gt;Djurgårdens södra strandlinje. Rosenvik bör inte ingå. Landstinget samt&lt;br&gt;Solna och Sollentuna kommuner anser att Sörentorp bör reserveras för&lt;br&gt;framtida bebyggelse. Landstinget vill även reservera Fisksjöäng för&lt;br&gt;bebyggelse. E4 bör enligt Vägverket ligga utanför nationalstadsparken.&lt;br&gt;Avgränsningen vid Norrtull där E4 och bensinstationstomten ingår&lt;br&gt;finner Svensk-Japanska konsortiet för Norrtull diskutabel. Statens järn-&lt;br&gt;vägar vill undanta spårområdet mellan Norrtull och Värtan och bebyg-&lt;br&gt;gelsen i Storängsbotten och Albano. Enligt Kungliga Tekniska hög-&lt;br&gt;skolan, Stiftelsen \ktenskapsstaden och Akademiska Hus AB bör Idrotts-&lt;br&gt;högskolan samt högskolebältet KTH/Roslagstull/Albano/ Kräftriket/-&lt;br&gt;Frescati Hage/Stockholms Universitet ligga utanför nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp frågan om hur skyddsbestämmelserna&lt;br&gt;påverkar de områden som ligger direkt utanför nationalstadsparken.&lt;br&gt;Enligt Stockholms kommun måste förslagets innebörd i detta avseende&lt;br&gt;preciseras innan konsekvenserna för staden kan överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Järnvägar förutsätter att förslaget inte innebär några begräns-&lt;br&gt;ningar av möjligheterna till framtida ändrad användning av Norra Stati-&lt;br&gt;onsområdet. Enligt KTH och Akademiska Hus AB får grannskapet till&lt;br&gt;nationalstadsparken inte innebära att särskilda föreskrifter inom mark-&lt;br&gt;och byggnadsplaneringen kommer att gälla för högskolebältet mellan&lt;br&gt;KTH och Stockholms Universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ståthållarämbetet, Statens konstmuseer, Projekt Ekoparken, Haga-&lt;br&gt;Brunnsvikens vänner och Kommittén för Gustavianska Parken anser att&lt;br&gt;det klart bör framgå att nationalstadsparken kan påverka exploaterings-&lt;br&gt;företag och verksamheter utanför det avgränsade området. Det kan vara&lt;br&gt;byggnader eller avgastom som bryter landskapets karaktär eller trafik-&lt;br&gt;leder med ljusmattor, avgaser och buller. Enligt Projekt Ekoparkens&lt;br&gt;mening bör det även framgå att det kommer att krävas kompletterande&lt;br&gt;planer och beslut för att säkra viktiga kringliggande spridningsvägar.&lt;br&gt;Kommittén för Gustavianska Parken konstaterar att områdets rekreativa&lt;br&gt;värde i hög grad bygger på naturupplevelsen och känslan av att lämna&lt;br&gt;staden bakom sig. Kommittén betonar att detta värde är intimt&lt;br&gt;sammanvävt med områdets kulturhistoriska roll och beroende av om-&lt;br&gt;rådets inramning och utblickarna från parken. Detta måste beaktas vid&lt;br&gt;överväganden om ytterligare bebyggelse bl.a. längs Nackas norra kust.&lt;br&gt;Kommittén uppmärksammar även landskapsbilden mot Stora Värtan&lt;br&gt;vars karaktär bidrar till att Norra Djurgården är den del av national-&lt;br&gt;stadsparken som mest erinrar om 1600-talets jaktpark. Det är likaså&lt;br&gt;viktigt att tillkommande bebyggelse i Frösunda anpassas till det känsliga&lt;br&gt;landskapet vid norra Brunnsviken och att det historiska och landskaps-&lt;br&gt;mässiga sambandet mellan Haga-Brunnsviken och Karlberg får tydlighet&lt;br&gt;vid planeringen av Norrtull och Norra stationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det starka exploateringstrycket i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholmsregionen gör det ofrånkomligt att anlägga ett långsiktigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perspektiv på frågan om hur det skyddsvärda området kring Ulriksdal- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården bör avgränsas. De ännu oexploaterade&lt;br&gt;delarna av de kungliga marker som förvaltas av Ståthållarämbetet/Djur-&lt;br&gt;gårdsförvaltningen bör utgöra stommen i det skyddade området. Att&lt;br&gt;bebyggelsemiljöer samt parker och trädgårdar av kulturhistorisk be-&lt;br&gt;tydelse, som är belägna i omedelbar anslutning till sådana områden, bör&lt;br&gt;tas med i skyddet är också naturligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den tidigare redovisningen framgår att också vissa andra mark-&lt;br&gt;och vattenområden i anslutning till de nu nämnda områdena har betyd-&lt;br&gt;else som biologiska kärnområden eller som spridningskorridorer för&lt;br&gt;växter och djur i denna del av Stockholmsregionen. Vattenområdena i&lt;br&gt;anslutning till de skyddsvärda markområdena har uppenbar betydelse för&lt;br&gt;upplevelsen av kulturlandskapet och för områdets rekreativa kvaliteter&lt;br&gt;och bör därför ingå i det skyddade området. Gärdesstaden, Storängs-&lt;br&gt;botten och Stockholms stadion bör vidare, som viktiga länkar mellan&lt;br&gt;Norra och Södra Djurgården, innefattas i det område som med hänsyn&lt;br&gt;till sina natur- och kulturvärden ges ett samlat skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen av översiktsplanerna för Solna och Stockholms kommuner&lt;br&gt;och för de kommuner, vars mark- eller vattenområden ligger i anslut-&lt;br&gt;ning till det skyddsvärda området, visar att berörda kommuner bedömt&lt;br&gt;att det område som nu berörts i stor utsträckning skall skyddas mot&lt;br&gt;exploatering eller användas för ändamål som väl bör kunna förenas med&lt;br&gt;ett skydd för natur- och kulturvärdena i området. Inrättandet av en&lt;br&gt;nationalstadspark innebär sammantaget hinder for utveckling inom&lt;br&gt;parken av tätortsbebyggelse och sådant näringsliv som inte har samband&lt;br&gt;med parkens ändamål. För att de nu föreslagna strikta skyddsbestäm-&lt;br&gt;melserna inte skall påverka förutsättningarna för utveckling i närheten&lt;br&gt;av parken på ett sätt som är svårt att överblicka, bör exploateringsföre-&lt;br&gt;tag i sådana närområden bedömas på motsvarande sätt som gäller for&lt;br&gt;andra områden av riksintresse enligt 3 kap. naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den här redovisade bakgrunden att det samlade&lt;br&gt;område, som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till sina natur-&lt;br&gt;och kulturvärden, och som av tidigare anförda skäl bör utgöra national-&lt;br&gt;stadspark, består av en sydlig del med södra Djurgården och Ladugårds-&lt;br&gt;gärde samt angränsande vattenområden och öar i Saltsjön och av en&lt;br&gt;nordlig del med Norra Djurgården, Haga och Ulriksdal med angräns-&lt;br&gt;ande vattenområden och öar i Brunnsviken, Lilla Värtan, Stocksundet&lt;br&gt;och Edsviken. Den sydliga och nordliga delen av området länkas sam-&lt;br&gt;man av en central del med områdena kring Storängsbotten och den kul-&lt;br&gt;turhistoriskt värdefulla bebyggelsen kring Tessinparken m.m. på Gär-&lt;br&gt;det. Stenstadens front samt vattenområdena mellan parken och Nackas,&lt;br&gt;Lidingös och Danderyds kuster utgör gränser i det större landskapet. E4&lt;br&gt;som utgör gräns i väster för områdets norra del bör inte ingå i parken.&lt;br&gt;Den föreslagna yttre avgränsningen av nationalstadsparken redovisas&lt;br&gt;översiktligt i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Konsekvenser för kommunernas planering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Delområden med skilda förutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Natur- och kulturvärden har olika tyngd&lt;br&gt;i olika delar av nationalstadsparken. Som stöd för den tillämpning&lt;br&gt;av speciallagstiftningen som regeringen förordar bör Stockholms&lt;br&gt;och Solna kommuner utveckla sina översiktsplaner. I planerna bör&lt;br&gt;avgränsas närmare de områden inom nationalstadsparken som bör&lt;br&gt;skyddas som parklandskap eller naturmark liksom de zoner inom&lt;br&gt;nationalstadsparken som präglas av en mer omfettande bebyggelse&lt;br&gt;och där det behövs klara och enkla regler för nödvändiga för-&lt;br&gt;ändringar, upprustningar och i vissa fall kompletteringar av bygg-&lt;br&gt;nader och anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Eftersom promemorieförslaget inte avser att&lt;br&gt;hindra naturlig omvandling och utveckling inom befintliga bebyggelse-&lt;br&gt;områden anser bl.a. Naturvårdsverket att områdesavgränsningar och&lt;br&gt;avsedda åtgärder måste preciseras. Projekt Ekoparken konstaterar att&lt;br&gt;problemet är att skapa ett samlat skydd för hela området samtidigt som&lt;br&gt;skilda kvaliteter i olika delar av området tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statens konstmuseer är gränsdragningsproblemet intimt för-&lt;br&gt;knippat med frågan om distinkta begreppsmässiga kategorier. De histo-&lt;br&gt;riska trädgårdarna och parkerna har haft klara och väl markerade grän-&lt;br&gt;ser. Det byggnadsminnesskyddade området kring Hagaparken samman-&lt;br&gt;faller vare sig med parkens historiska eller nuvarande utbredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk konstaterar att det i vissa punkter behövs större&lt;br&gt;förändringar för att nationalstadsparkens kvaliteter skall ftamstå. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. entrén till Hagaparken och Bergshamraleden. Denna led&lt;br&gt;upplevs som en barriär mellan Haga och Ulriksdal. Det är inte heller&lt;br&gt;självklart att nationalstadsparkens kämintressen - kulturmiljövård, natur-&lt;br&gt;vård och rekreation - alltid sammanfaller. I samband med att lagen&lt;br&gt;träder i kraft bör därför konfliktpunkter och en områdesvis prioritering&lt;br&gt;mellan olika intressen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk anser liksom Solna kommun att det är viktigt att&lt;br&gt;områden med för nationalstadsparken främmande verksamhet - t.ex.&lt;br&gt;Albano, Frösundavik, kv Skogskarlen samt bostadsområdena Bergs-&lt;br&gt;hamra och Lappkärrsberget - definieras och får bindande bestämmelser&lt;br&gt;för markens användning i samband med att lagen träder i kraft. Enligt&lt;br&gt;Solna kommun kan avgränsningen vid Bergshamra i huvudsak följa&lt;br&gt;befintlig bebyggelsegräns. Även Sörentorp och Universitetet i Frescati&lt;br&gt;bör enligt kommunens mening avgränsas och få bindande bestämmelser.&lt;br&gt;Avgränsningama bör inte vara så snäva att de omöjliggör komplette-&lt;br&gt;ringar som är angelägna för pågående markanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar uppfattningen&lt;br&gt;att natur- och kulturvärdena har varierande tyngd i olika delar av natio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalstadsparken samtidigt som området i sin helhet är av riksintresse Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;med hänsyn till dess samlade natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna för nationalstadsparken överensstäm-&lt;br&gt;mer enligt regeringens bedömning väl med ställningstagandena i det för&lt;br&gt;Solna och Stockholms kommuner gemensamma programmet för plane-&lt;br&gt;ring av området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården, vilket i allt&lt;br&gt;väsentligt antagits av de båda kommunernas fullmäktigeförsamlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet redovisas som grundläggande principer att området&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* värnas som en unik kultur- och naturpark med för parken väl an-&lt;br&gt;passad bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* utvecklas för friluftsliv och rekreation i sådana former som inte&lt;br&gt;skadar områdets natur- och kulturvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* förbättras med avseende på trafikstörningar och andra miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att tillgodose dessa&lt;br&gt;syften avser bl.a. upprättande av rättsverkande planer enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen, medverkan till beslut om naturreservat enligt naturvårds-&lt;br&gt;lagen och till beslut om byggnadsminnesforklaring för vissa kulturmil-&lt;br&gt;jöer som inte tidigare givits sådant skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom nationalstadsparken finns ett antal delområden som tagits i&lt;br&gt;anspråk för mer omfettande bebyggelse. En närmare avgränsning av&lt;br&gt;sådana områden i förhållande till omgivande parklandskap och natur-&lt;br&gt;miljö inom nationalstadsparken bör göras i den översiktliga planeringen&lt;br&gt;och ges lämpligt uttryck i rättsligt bindande bestämmelser för markens&lt;br&gt;användning. Som flera remissinstanser framhållit behövs klara och enkla&lt;br&gt;regler för nödvändiga förändringar, upprustningar och i vissa fell kom-&lt;br&gt;pletteringar av byggnader och anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle föra för långt att i lagen närmare precisera markanvänd-&lt;br&gt;ning och områdesgränser. Markanvändning i stort framgår av utdrag ur&lt;br&gt;den topografiska kartan (bilaga 3). Både statliga myndigheter och kom-&lt;br&gt;munerna har goda kunskaper om de områden det gäller och hur de bör&lt;br&gt;avgränsas mer i detalj. Sådana avgränsningar sker lämpligen i samband&lt;br&gt;med den vidare översiktsplaneringen enligt PBL. Det är först i samband&lt;br&gt;därmed som det är möjligt att beakta de lokala förutsättningarna på&lt;br&gt;sådant sätt att mer preciserade gränser kan bestämmas med utgångs-&lt;br&gt;punkt från bestämmelsernas syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förutsättningar for ändrad markanvändning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det följer av syftet med nationalstads-&lt;br&gt;parken att områdets huvudstruktur vad avser natur- och bebyggel-&lt;br&gt;seområden inte får ändras. Nya byggnader och anläggningar som&lt;br&gt;inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera&lt;br&gt;bör därför i princip inte medges. Skyddet toide däremot inte&lt;br&gt;hindra etablerade verksamheter inom eller intill nationalstads-&lt;br&gt;parken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare&lt;br&gt;ianspråktagna områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for skyddet bör det vara möjligt att uppföra ett&lt;br&gt;begränsat antal nya byggnader inom bostadsområdena och inom&lt;br&gt;områdena med byggnader för högre utbildning och vetenskaplig&lt;br&gt;forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation. Det bör också&lt;br&gt;vara möjligt att bygga om och anpassa befintliga byggnader efter&lt;br&gt;verksamhetens behov. Byggnadsområdena får således inte utvid-&lt;br&gt;gas, men väl kompletteras om kompletteringarna inte medför&lt;br&gt;skada på områdets natur- och kulturvärden. Ombyggnad, upp-&lt;br&gt;rustning eller annan förändring av väg- och jämvägsanslutning-&lt;br&gt;ama till Lidingö och Värtahamnen-Frihamnen samt av kraftled-&lt;br&gt;ningarna från Värtaverket motverkas inte heller av skyddet. Sådan&lt;br&gt;förnyelse av infrastrukturen i området bör vidare vara möjlig att&lt;br&gt;utföra som sammantaget medför en förbättring av miljön inom&lt;br&gt;nationalstadsparken eller som möjliggör en väsentlig förbättring&lt;br&gt;för hälsa och miljö i fråga om en infrastrukturanläggning som&lt;br&gt;berör parken. Utvecklingen i nationalstadsparken bör samman-&lt;br&gt;taget inriktas på att förstärka områdets natur-, kultur- och rekrea-&lt;br&gt;tionsvärden och att värna den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians bedömning: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens bedömning. I fråga om förutsättningar för ändrad markan-&lt;br&gt;vändning framhålls bl.a. följande. För att tillgodose framtida behov av&lt;br&gt;utveckling av universitets- och högskoleinstitutioner med anknytning till&lt;br&gt;området är det angeläget att utrymmesbehoven för forskning och högre&lt;br&gt;utbildning uppmärksammas särskilt vid överväganden om markanvänd-&lt;br&gt;ningen i områden som gränsar till nationalstadsparken vid Norrtull och&lt;br&gt;Roslagstull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller trafikanläggningar inom eller i direkt anslutning till&lt;br&gt;parken, antingen det gäller Norra stationsområdet, järnvägen till Värtan,&lt;br&gt;Roslagsbanan, Uppsalavägen, Roslagsvägen, Bergshamraleden, Val-&lt;br&gt;hallavägen, Lidingövägen eller förändringar av dessa eller av sådana&lt;br&gt;trafikplatser, platser för betalstationer m.m. som kan komma att över-&lt;br&gt;vägas, bör, vid prövning av en åtgärds lokalisering och utformning,&lt;br&gt;största hänsyn tas till åtgärdens inverkan på parkmiljö, landskapsbild&lt;br&gt;och stadsbild samt på ekologiska spridningskorridorer. Det kan förvän-&lt;br&gt;tas att berörda kommuner i samråd med bl.a. länsstyrelsen, Vägverket&lt;br&gt;och Banverket upprättar en långsiktig plan som visar hur området skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättras med avseende på trafikstörningar, men också hur en förbät- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;trad tillgänglighet kan uppnås mellan områdets olika delar och mellan&lt;br&gt;dessa och knutpunkter för kollektivtrafiken. Ett förbättrat samband&lt;br&gt;mellan stenstaden och Haga-Brunnsviken bör härvid eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsalavägens och Roslagsvägens uppgifter som stadsinfarter ställer&lt;br&gt;särskilda krav på miljöhänsyn, vilket måste beaktas vid utformningen av&lt;br&gt;trafikanläggningar och av anslutande bebyggelse. Utformningen av&lt;br&gt;Haga Norra trafikplats kan ses som ett exempel på hur en komplicerad&lt;br&gt;trafikanläggning kan anpassas till miljökrav. Motsvarande kvaliteter bör&lt;br&gt;eftersträvas i de båda stora trafikstråk som berör området - Uppsala-&lt;br&gt;vägen från Ulriksdals trafikplats till Norrtull och Roslagsvägen från&lt;br&gt;Ålkistan till Roslagstull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreliggande trafikprognoser väntas en stark ökning av biltrafi-&lt;br&gt;ken på Roslagsvägen och därmed en stark ökning av miljöstörningarna&lt;br&gt;på Norra Djurgården. Åtgärder för att minska trafikstörningar, inte&lt;br&gt;minst buller, behövs därför i hela stråket från Ålkistan till Roslagstull&lt;br&gt;och bör i ett första skede särskilt avse att begränsa spridning av stör-&lt;br&gt;ningar över själva Brunnsviken med stränder. I den långsiktiga plane-&lt;br&gt;ringen bör prövas hur störningarna från Bergshamraleden kan minskas&lt;br&gt;samt hur sambanden mellan Ulriksdal och Brunnsviken och mellan&lt;br&gt;universitetsområdet i Frescati och Brunnsvikens strandområden kan&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom nationalstadsparkens centrala del är särskilt utsatt för stör-&lt;br&gt;ningar vid Lidingövägen och på ömse sidor om denna, ställs här särskil-&lt;br&gt;da krav på att bibehålla och förstärka de ekologiska sambanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Stockholms län anser att naturlig&lt;br&gt;omvandling, utveckling och användning av redan exploaterade områden,&lt;br&gt;liksom erforderliga vägar och kollektivtrafik i området, inte får för-&lt;br&gt;hindras. Statens Järnvägar, Banverket och Vägverket anför liknande&lt;br&gt;synpunkter. Vägverket är angeläget att bidra till att områdets unika&lt;br&gt;natur- och kulturvärden bevaras och förstärks och kommer att medverka&lt;br&gt;till att minska de miljöstörningar och barriäreffekter som Roslagsvägen&lt;br&gt;orsakar. Tillfarten till Norra Länken från Roslagsvägen enligt det s.k.&lt;br&gt;alternativ Frescati innebär enligt Vägverket förbättringar för miljön vid&lt;br&gt;Kräftriket. Anslutningen av Norra Länken till Lidingövägen enligt&lt;br&gt;aktuellt alternativ sker utanför nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuiek liksom Danderyds kommun och Affärsverket svenska kraftnät&lt;br&gt;påpekar att bestämmelserna inte får hindra underhåll och eventuella&lt;br&gt;flyttningar eller en över kommungränserna samordnad tunnelförläggning&lt;br&gt;av kraftledningarna inom området. Försvarsmaktens organisationsmyn-&lt;br&gt;dighet anser att verksamheten på Kaknäs skjutbanor bör bli föremål för&lt;br&gt;utredning angående ersättningsaltemativ för ett flertal intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Wtenskapsakademien, Naturhistoriska riksmuseet m.ft.&lt;br&gt;anser att ytterligare bebyggelse bör få komma till stånd endast för att&lt;br&gt;tillgodose angelägna behov för de allmännyttiga institutioner som verkar&lt;br&gt;inom området. Enligt Stockholms universitet utgörs bebyggelsen inom&lt;br&gt;högskolornas campusområden av byggnader i park där omsorg om&lt;br&gt;parklandskapet varit och är ett viktigt planeringsmål. Den komplette- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsbebyggelse som nu förbereds är enligt Stiftelsen \ktenskapstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet och KTH begränsad till tre nybyggnadsobjekt Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;inom universitetsområdet. Okade lokalbehov skall tillgodoses genom att&lt;br&gt;befintliga byggnader utnyttjas. Roslagsvägens och Norra länkens ut-&lt;br&gt;formning har stor betydelse för sambanden mellan det centrala campus-&lt;br&gt;området och Kräftriket, Frescati Hage och Sveaplans gymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelserna till skydd för&lt;br&gt;nationalstadsparken innebär att riktlinjer läggs fest som vägledning för&lt;br&gt;statliga och kommunala myndigheter som har att bedöma frågor om nya&lt;br&gt;byggnader och anläggningar eller andra åtgärder som kan komma att&lt;br&gt;aktualiseras inom eller i närheten av nationalstadsparken. I enlighet med&lt;br&gt;intentionerna i plan- och bygglagen och naturresurslagen kan det för-&lt;br&gt;väntas att Solna och Stockholms kommuner i sina översiktsplaner ger&lt;br&gt;uttryck för en samlad strategi för hur bebyggelse för olika ändamål,&lt;br&gt;liksom trafikleder och andra anläggningar, bör utvecklas inom och i&lt;br&gt;anslutning till nationalstadsparken på ett sätt som överensstämmer med&lt;br&gt;vad som sägs i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att området inte tål ytterligare ingrepp i obebyggd&lt;br&gt;park och natur. Regeringen delar också bedömningen i promemorian&lt;br&gt;när det gäller hur utrymmesbehoven för forskning och högre utbildning&lt;br&gt;bör beaktas och om de miljöhänsyn som måste iakttas för att begränsa&lt;br&gt;störningar från trafiken inom området. Som bl.a. Statens fastighetsverk,&lt;br&gt;Kungliga Vetenskapsakademien, Naturskyddsföreningen, Kommittén för&lt;br&gt;Gustavianska parken och Projekt Ekoparken påpekar måste utvecklingen&lt;br&gt;nu inriktas på att förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvär-&lt;br&gt;den och värna den biologiska mångfelden. I vissa punkter behövs åt-&lt;br&gt;gärder för att nationalstadsparkens kvaliteter skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av bestämmelsen att områdets huvudstruktur med natur-&lt;br&gt;och bebyggelseområden inte får ändras. Skyddet hindrar däremot inte&lt;br&gt;etablerade verksamheter inom eller intill nationalstadsparken från att&lt;br&gt;fungera. Inom ramen för skyddet bör det vara möjligt att uppföra ett&lt;br&gt;begränsat antal nya byggnader inom bostadsområdena och inom om-&lt;br&gt;rådena med byggnader för högre utbildning och vetenskaplig forskning,&lt;br&gt;museiverksamhet, idrott och rekreation liksom att bygga om och an-&lt;br&gt;passa byggnaderna efter sådana verksamheters behov. En utveckling av&lt;br&gt;högre utbildning och forskning samt till forskning anknuten verksamhet&lt;br&gt;inom Roslagstulls sjukhusområde och småindustriområdet vid Albano&lt;br&gt;torde inte förhindras av skyddet. Ett genomförande av planerna på ett&lt;br&gt;s.k. Fysikcentrum och av erforderliga lokalvägar för denna verksamhet&lt;br&gt;kan ge möjligheter till förbättringar av miljön i denna del av national-&lt;br&gt;stadsparken. Ombyggnad, upprustning eller annan förändring av befint-&lt;br&gt;liga väg- och jämvägsanslutningar till Lidingö och Värtahamnen-Fri-&lt;br&gt;hamnen eller av befintliga kraftledningar från Värtaverket bör kunna&lt;br&gt;utföras inom ramen för bestämmelserna för nationalstadsparken. Vid&lt;br&gt;utformningen av Roslagsvägens anslutning till Norra länken bör behovet&lt;br&gt;uppmärksammas av interna förbindelser inom det s.k. institutionsbältet&lt;br&gt;för högre utbildning och forskning. Genom förläggning av Norra länken&lt;br&gt;med anslutningar i tunnelläge under nationalstadsparken och genom&lt;br&gt;utformning av till leden hörande anordningar ovan jord på ett sätt som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte skadar områdets natur- och kulturvärden, bedömer regeringen att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en utbyggnad av Norra länken med anslutningar bör kunna förenas med&lt;br&gt;vad som föreslås i detta ärende. Sådan annan förnyelse av infrastruktu-&lt;br&gt;ren i området bör vidare vara möjlig att utföra som sammantaget med-&lt;br&gt;för en förbättring av miljön inom nationalstadsparken eller som möjlig-&lt;br&gt;gör en väsentlig förbättring för hälsa och miljö i fråga om en infrastruk-&lt;br&gt;turanläggning som berör parken. Sörentorpsområdet i Solna kommun&lt;br&gt;bör användas för ändamål som inte förutsätter annan ny bebyggelse än&lt;br&gt;vad som utgör måttfull komplettering av befintlig bebyggelse i park.&lt;br&gt;Områdets karaktär bör alltså bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det mer generellt gäller bedömning av ett förslag om komplette-&lt;br&gt;ring eller förnyelse av befintlig bebyggelse inom nationalstadsparken,&lt;br&gt;krävs omsorgsfulla överväganden huruvida den föreslagna åtgärden till&lt;br&gt;innehåll och form är förenlig med nationalstadsparkens syfte. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt vid prövning av frågor om ändrad markanvändning skall&lt;br&gt;vara att områdets huvudstruktur vad avser natur- och bebygggelseom-&lt;br&gt;råden inte skall ändras samtidigt som byggnader och bebyggelsemiljöer&lt;br&gt;som ingår i nationalstadsparken på sikt bör användas endast för ändamål&lt;br&gt;som kan förenas med nationalstadsparkens syfte. Vid eventuell omvand-&lt;br&gt;ling och komplettering av sådana byggnader och bebyggelsemiljöer bör&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas åtgärdernas form och skala samt att karaktären&lt;br&gt;av byggnader i parkmiljö bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om tillkommande bebyggelse, anläggningar eller andra åt-&lt;br&gt;gärder i områden som direkt gränsar till parken, bör bedömas med&lt;br&gt;utgångspunkt från att parkens natur- och kulturvärden inte får utsättas&lt;br&gt;för påtaglig skada. Inverkan på ekologiska spridningskorridorer m.m.&lt;br&gt;och på stads- och landskapsbilden är härvid av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Nationalstadsparkens skötsel utreds&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Länsstyrelsen i Stockholms län bör få&lt;br&gt;regeringens uppdrag att i samråd med berörda fastighetsförvaltare,&lt;br&gt;myndigheter och kommuner föreslå former för samverkan i frågor&lt;br&gt;om förvaltning och skötsel av nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Promemorian har inte behand-&lt;br&gt;lat frågor om förvaltning och skötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har berört frågan om för-&lt;br&gt;valtningen av området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Många instanser berörs av frå-&lt;br&gt;gorna om förvaltning och skötsel av nationalstadsparken. Djurgårdsför-&lt;br&gt;valtningen svarar för drift och underhåll av Djurgården. Förvaltningen&lt;br&gt;ingår i Ståthållarämbetet, som för bedömning av bl.a. planfrågor och&lt;br&gt;upplåtelsefrågor har tillgång till H M Konungens råd för plan- och&lt;br&gt;byggnadsfrågor. Rådet har som uppgift att svara för en ändamålsenlig&lt;br&gt;och enhetlig disposition av bl.a. Djurgården. Rådets ordförande är H M&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungen och i övrigt ingår representanter för Vetenskapsakademien, Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;Riksgäldsfullmäktige, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus i Stock-&lt;br&gt;holm AB, Stockholms kommun, Riksmarskalksämbetet, Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet och Ståthållarämbetet. Stockholms kommun har påböijat ett&lt;br&gt;arbete med förvaltnings- och skötselfrågor för sin del av nationalstads-&lt;br&gt;parken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening lämpligt att ansvariga organ for&lt;br&gt;förvaltningen av oExa delar av nationalstadsparken även i fortsättningen&lt;br&gt;behåller ansvaret för förvaltning och skötsel av sin del av det samlade&lt;br&gt;området. Det bör dock övervägas att skapa ett forum eller en samar-&lt;br&gt;betsgrupp där gemensamma utgångspunkter kan skapas i form av bl.a.&lt;br&gt;ett övergripande skötselprogram för nationalstadsparken. En sådan&lt;br&gt;grupp bör bl.a. innehålla representanter för berörda fastighetsförvaltare,&lt;br&gt;myndigheter och kommuner. Ett skötselprogram för en nationalstads-&lt;br&gt;park måste formas genom ett brett samarbete mellan alla berörda in-&lt;br&gt;stanser. Det är vidare lämpligt att de företrädare för kommunerna, för&lt;br&gt;Vägverket och för länsstyrelsen, som arbetar med den översiktliga&lt;br&gt;planering som behövs för att konkretisera skyddet av nationalstads-&lt;br&gt;parken, medverkar i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör ankomma på länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län att i samråd med berörda organ se till att ett samordnat arbete på-&lt;br&gt;böijas med förvaltnings- och skötselfrågor inom hela nationalstads-&lt;br&gt;parken. Regeringen avser att ge länsstyrelsen i Stockholms län i upp-&lt;br&gt;drag att i samråd med berörda intressenter föreslå former för fortlöp-&lt;br&gt;ande samverkan mellan dessa samt att överväga frågor om detaljregle-&lt;br&gt;ring m.m. enligt speciallagstiftningen samt om finansiering och kost-&lt;br&gt;nadsfördelning beträffande restaureringsåtgärder, informationsinsatser&lt;br&gt;m.m. som kan bli nödvändiga för att förverkliga syftet med national-&lt;br&gt;stadsparken och som kan beröra flera av de nämnda intressenterna.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om&lt;br&gt;resultatet av detta utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslagets ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De direkta ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;av lagförslaget är begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Promemorian har inte kom-&lt;br&gt;menterat förslagets ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms stad anser att ekonomiska åligganden&lt;br&gt;för skilda parter måste klargöras och förutsätter att staten bär de till-&lt;br&gt;kommande kostnaderna som kan följa av ett genomförande av lagför-&lt;br&gt;slaget. I sammanhanget måste även konsekvenserna för redan planerade&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar och för planerad bebyggelse i anslutning till&lt;br&gt;området belysas närmare, liksom statens kostnadsansvar i detta sam-&lt;br&gt;manhang. Solna kommun anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder utefter trafiklederna som förbättrar stadsbilden, minskar Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;bullerstörningar, ökar tillgängligheten och förstärker de ekologiska&lt;br&gt;sambanden kan enligt Vägverket komma att innebära ökade kostnader&lt;br&gt;för Vägverket. Verket anser att dessa åtgärder är av intresse för alla&lt;br&gt;berörda parter och att en lämplig kostnadsfördelning får diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visakronan finner det angeläget att förslagets ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;ser och ersättningsansvaret för eventuellt förlorade byggrätter behandlas&lt;br&gt;i det fortsatta utredningsarbetet och önskar fortsatt information samt&lt;br&gt;möjlighet att delta i eventuella samråds- eller referensgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk anser liksom Naturvårdsverket att den ekono-&lt;br&gt;miska ansvarsfördelningen bör regleras genom överenskommelser mel-&lt;br&gt;lan parterna i samband med att lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Statens lantmäteriverk har på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdepartementets uppdrag utarbetat en promemoria&lt;br&gt;angående vissa ersättningsfrågor m.m. i anslutning till förslag om skydd&lt;br&gt;för området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Lantmäteriverkets&lt;br&gt;promemoria finns tillgänglig i Miljö- och naturresursdepartementet.&lt;br&gt;Regeringen delar uppfattningen i promemorian att ett skydd i naturre-&lt;br&gt;surslagen för nationalstadsparker främst riktas mot de olika myndigheter&lt;br&gt;som i framtiden kommer att hantera avvägningen mellan motstridiga&lt;br&gt;markanvändningsintressen enligt de speciallagar som är anknutna till&lt;br&gt;naturresurslagen. Som Lantmäteriverket framhåller har sådana bestäm-&lt;br&gt;melser i naturresurslagen ingen direkt rättsverkan mot enskilda fastig-&lt;br&gt;hetsägare eller andra intressenter i markanvändningsfrågor. För ett&lt;br&gt;närmare skydd av t.ex. olika naturvärden krävs uppföljande beslut&lt;br&gt;enligt naturvårdslagen eller PBL, varvid ersättningsfrågan får prövas i&lt;br&gt;varje enskilt fall. Oavsett vilken form som väljs gäller att ersättning&lt;br&gt;skall utgå for beslut som innebär att den pågående markanvändningen&lt;br&gt;avsevärt försvåras. Regeringen delar mot denna bakgrund Lantmäteri-&lt;br&gt;verkets bedömning att de direkta ekonomiska konsekvenserna av lagför-&lt;br&gt;slaget är begränsade. Frågor om ersättning till fastighetsägare och andra&lt;br&gt;intressenter prövas på normalt sätt enligt ersättningsbestämmelserna i&lt;br&gt;gällande speciallagstiftning i samband med förvaltningsbeslut enligt&lt;br&gt;denna lagstiftning. Kostnaderna för miljöanpassning av nya byggnader,&lt;br&gt;anläggningar och andra tillståndspliktiga ingrepp belastar den som vill&lt;br&gt;utföra åtgärden i enlighet med erhållet tillstånd enligt samma lagstift-&lt;br&gt;ning. Långsiktigt anser regeringen att förslaget kan väntas medföra en&lt;br&gt;stor samhällsekonomisk vinst för Stockholmsregionen genom att främja&lt;br&gt;en uthållig samhällsutveckling och en god livsmiljö för boende och&lt;br&gt;företag i regionen. Ett skydd av området kan ses som ett viktigt led i&lt;br&gt;arbetet med att utveckla Stockholm som Europeisk kulturhuvudstad och&lt;br&gt;att öka landets attraktionskraft for kvalificerad utveckling av näringsliv&lt;br&gt;och offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är följdändringar till införandet av den nya&lt;br&gt;7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket innebär att den nya 7 § inte omfettas av de&lt;br&gt;undantag för kapitlets tillämpning som anges i det nu aktuella stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djur-&lt;br&gt;gården är nationalstadspark. Det bör här nämnas att detta område också&lt;br&gt;i betydande omfattning omfettas av de särskilda hushållningsbestämmel-&lt;br&gt;sema i 3 kap. 2 och 4 §§. Vad som karakteriserar en nationalstadspark&lt;br&gt;har beskrivits i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges det skydd som skall gälla för nationalstads-&lt;br&gt;parker. I det nu aktuella stycket regleras ny bebyggelse och nya an-&lt;br&gt;läggningar samt andra åtgärder. Begreppet andra åtgärder förekommer&lt;br&gt;i 3 kap. 5 §. I specialmotiveringen till den bestämmelsen i propositio-&lt;br&gt;nen till naturresurslagen (prop. 1985/86:3 s. 183 ff) har lämnats exempel&lt;br&gt;på vad som där avses med uttrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra styckets första led får de reglerade åtgärderna inte med-&lt;br&gt;föra intrång i parklandskap eller naturmiljö, dvs. ta mark i anspråk i de&lt;br&gt;delar av nationalstadsparken som inte omfettas av tidigare exploate-&lt;br&gt;ringar. I detta avseende utgör bestämmelsen således inte något hinder&lt;br&gt;mot pågående markanvändning i sådana delar av en nationalstadspark&lt;br&gt;som redan är tagna i anspråk för bebyggelse eller anläggningar. Tolk-&lt;br&gt;ningen av vad som utgör intrång skall givetvis göras mot bakgrund av&lt;br&gt;syftet med den föreslagna lagstiftningen, även om bestämmelsen inte är&lt;br&gt;avsedd som ett absolut hinder mot kompletteringar i omedelbar närhet&lt;br&gt;av nu befintlig bebyggelse. Sådan förnyelse av infrastrukturen i området&lt;br&gt;bör vara möjlig att utföra, som sammantaget medför en förbättring av&lt;br&gt;miljön inom nationalstadsparken eller som möjliggör en väsentlig för-&lt;br&gt;bättring för hälsa och miljö i fråga om en infrastrukturanläggning som&lt;br&gt;berör parken. Det skall dock kraftigt understrykas att det inte är avsett&lt;br&gt;att vara möjligt att med successiva beslut ytterligare minska de &amp;quot;gröna&amp;quot;&lt;br&gt;områdena i en nationalstadspark. Innebörden av vad som kan anses vara&lt;br&gt;i omedelbar närhet av nu befintlig bebyggelse bör lämpligen belysas i&lt;br&gt;den översiktliga planering som berörts i allmänmotiveringen avsnitt 9.&lt;br&gt;Andra ledet av det nu aktuella stycket innebär en skärpning av den&lt;br&gt;bestämmelse som enligt 3 kap. 1 § gäller också för nationalstadsparker&lt;br&gt;både vad gäller de åtgärder som träffas av bestämmelsen och skade-&lt;br&gt;rekvisitet. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden får således&lt;br&gt;inte skadas. Åtgärderna har behandlats i det tidigare. Skaderekvisitet&lt;br&gt;har inskränkts från &amp;quot;påtaglig skada&amp;quot; till enbart &amp;quot;skada&amp;quot;. Med begreppet&lt;br&gt;påtaglig skada avses åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ in- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;verkan på dessa (prop. 1985/86:3 s. 171). Med skada i den nu aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen avses negativ inverkan av någon betydelse för de angivna&lt;br&gt;värdena. Vad som ligger i uttrycket historiskt landskap framgår av&lt;br&gt;avsnitt 4 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning enligt till naturresurslagen anknuten lagstiftning av en åtgärd&lt;br&gt;i områden som gränsar till nationalstadsparken skall ske med utgångs-&lt;br&gt;punkt från att parkens natur- och kulturvärden inte får utsättas för på-&lt;br&gt;taglig skada genom den prövade åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i naturresurslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;br&gt;De nya bestämmelserna är av sådan karaktär att den kan påverka be-&lt;br&gt;dömningen av pågående ärenden enligt plan- och bygglagen, naturvårds-&lt;br&gt;lagen och lagen om kulturminnen. Ändringen är dock inte av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet som avses i 2 kap. 10 § regeringsformen. Övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser krävs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av Departementspromemorian &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(Ds 1994:3) Förslag till skydd för området Ulriksdal-Haga- Bilaga 1&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdepartementet har givit en arbetsgrupp i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta forslag om ett samlat och långsiktigt skydd för området&lt;br&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Med hänsyn till områdets&lt;br&gt;särskilda betydelse för det nationella kulturarvet, för stadsregionens&lt;br&gt;ekologi och för människors rekreation föreslår arbetsgruppen att&lt;br&gt;området bör bli landets första nationalstadspark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser till skydd för nationalstadsparken bör enligt promemo-&lt;br&gt;rian införas i naturresurslagen. Bestämmelserna innebär att parker och&lt;br&gt;historiska landskap inom området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgår-&lt;br&gt;den inte får förändras genom exploatering eller andra ingrepp som&lt;br&gt;medför att områdets kultur-, natur- eller rekreationsvärden förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller riktlinjer för markanvändningen i området överens-&lt;br&gt;stämmer det föreslagna skyddet i huvudsak med vad som anges i&lt;br&gt;gällande översiktsplaner enligt plan- och bygglagen för Solna och Stock-&lt;br&gt;holms kommuner samt med det gemensamma programmet för planering&lt;br&gt;av området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården som den 25 januari&lt;br&gt;1993 med vissa tillägg har antagits av kommunfullmäktige i Solna&lt;br&gt;kommun och som den 6 september 1993 i huvudsak har godkänts av&lt;br&gt;kommunfullmäktige i Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrande till regeringen den 16 december 1993 över kommunernas&lt;br&gt;program understryker Länsstyrelsen i Stockholms län att särskild lag-&lt;br&gt;stiftning behövs för att långsiktigt garantera att de oexploaterade och&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla miljöerna får ett permanent och effektivt&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om långsiktigt skydd konfirmerar de ställningstaganden som&lt;br&gt;statsmakterna redovisat beträffande Kungliga Djurgården, senast i sam-&lt;br&gt;band med omorganisationen av den statliga fastighetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian 1994:3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; dels att 1 kap. 2 § och 3 kap. 1 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 7 §, av&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och byglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:160) om vissa rörledningar,&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;och lagen (1983:293) om inrätt-&lt;br&gt;ande, utvidgning och avlysning av&lt;br&gt;allmän farled och allmän hamn&lt;br&gt;och lagen (1992:1140) om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m., miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar,&lt;br&gt;luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;br&gt;lagen (1983:293) om inrättande,&lt;br&gt;utvidgning och avlysning av all-&lt;br&gt;män farled och allmän hamn och&lt;br&gt;lagen (1992:1140) om Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som anges i 2-6 §§&lt;br&gt;är, med hänsyn till de natur- och&lt;br&gt;kulturvärden som finns i områ-&lt;br&gt;dena, i sin helhet av riksintresse.&lt;br&gt;Exploateringsföretag och andra&lt;br&gt;ingrepp i miljön får komma till&lt;br&gt;stånd i dessa områden endast om&lt;br&gt;hinder inte möter enligt 2-6 §§&lt;br&gt;och om det kan ske på ett sätt som&lt;br&gt;inte påtagligt skadar områdenas&lt;br&gt;natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;utgör inte hinder för utvecklingen&lt;br&gt;av befintliga tätorter eller av det&lt;br&gt;lokala näringslivet eller för utför-&lt;br&gt;andet av anläggningar som behövs&lt;br&gt;för totalförsvaret. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl utgör bestämmelser-&lt;br&gt;na inte heller hinder for anlägg-&lt;br&gt;ningar för utvinning av sådana&lt;br&gt;fyndigheter av ämnen eller materi-&lt;br&gt;al som avses i 2 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som anges i 2-7 §§&lt;br&gt;är, med hänsyn till de natur- och&lt;br&gt;kultur-värden som finns i område-&lt;br&gt;na, i sin helhet av riksintresse.&lt;br&gt;Exploateringsföretag och andra&lt;br&gt;ingrepp i miljön får komma till&lt;br&gt;stånd i dessa områden endast om&lt;br&gt;hinder inte möter enligt 2-6 §§&lt;br&gt;och om det kan ske på ett sätt som&lt;br&gt;inte påtagligt skadar områdenas&lt;br&gt;natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-6 §§ utgör&lt;br&gt;inte hinder för utvecklingen av&lt;br&gt;befintliga tätorter eller av det&lt;br&gt;lokala näringslivet eller för utför-&lt;br&gt;andet av anläggningar som behövs&lt;br&gt;för totalförsvaret. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl utgör bestämmel-&lt;br&gt;serna inte heller hinder för anlägg-&lt;br&gt;ningar för utvinning av sådana&lt;br&gt;fyndigheter av ämnen eller&lt;br&gt;material som avses i 2 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parker och historiska landskap&lt;br&gt;inom nationalstadsparken Ulriks-&lt;br&gt;dal-Haga-Brunnsviken-Djurgården&lt;br&gt;får inte förändras genom exploate-&lt;br&gt;ringsföretag eller andra ingrepp&lt;br&gt;som medför att områdets kultur-, natur-&lt;br&gt;eller rekreationsvärden förvan-&lt;br&gt;skas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;br&gt;skall inforas en ny paragraf, 2a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor som rör&lt;br&gt;kulturminnen m.m. skall tillbörlig&lt;br&gt;hänsyn tas till övriga allmänna&lt;br&gt;och enskilda intressen. Härvid&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissammanställning över Ds 1994:3 Förslag till skydd för Prop. 1994/95:3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRL-myndigheter m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Svea&lt;br&gt;hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Plan- och byggutredningen (M&lt;br&gt;1992:03) och Länsstyrelsen i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solna kommun, Stockholms kommun, Danderyds kommun, Lidingö&lt;br&gt;kommun, Nacka kommun, Sollentuna kommun, Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting, Rådet till skydd för Stockholms skönhet och Nacka Miljövårdsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsansvariga myndigheter/sakägare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ståthållarämbetet, Statens fastighetsverk, Vasakronan, Försvarsmaktens&lt;br&gt;organisationsmyndighet, Statens järnvägar, Afffärsverket Svenska Kraft-&lt;br&gt;nät, Polishögskolan, Akademiska Hus i Stockholm AB, KTH Alumni,&lt;br&gt;Stiftelsen Vetenskapsstaden, Stockholms Universitetet, Kungliga Tek-&lt;br&gt;niska Högskolan, Kungliga Vetenskapsakademien, Statens konstmuséer,&lt;br&gt;Naturhistoriska riksmuséet och Stiftelsen Skansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationer/föreningar m.fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen, Projekt Ekoparken WWF, Förbundet för Eko-&lt;br&gt;parken, Stockholms läns Hembygdsförbund, Nordiska förbundet för&lt;br&gt;kulturlandskap, Haga-Brunnsvikens vänner, Kommittén för Gustavi-&lt;br&gt;anska parken, Stockholms handelskammare, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det, Svenska vägforeningen, Föreningen Östermalm, Djurgårdens Hem-&lt;br&gt;bygdsförening, Sveriges Pensionärsförbunds lokalavdelning Brunns-&lt;br&gt;viken, Stallmästaregårdens Båtsällskap, Bo Hedskog och Svensk-Japan-&lt;br&gt;ska Konsortiet för Norrtull center.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRL-myndigheter m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Boverkets uppfattning motiverar det aktuella områdets natur- och&lt;br&gt;kulturvärden ett förstärkt skydd grundat på riksdagens ställningstagande.&lt;br&gt;Behovet av och formen för ytterligare reglering måste bedömas utifrån&lt;br&gt;situationen att motsvarighet i landet knappast står att finna där så unika&lt;br&gt;värden är utsatta för ett så omfettande och under överskådlig tid fort-&lt;br&gt;löpande exploateringskrav. Frågan om det finns andra områden i&lt;br&gt;Sverige som bör bli föremål för motsvarande skydd bör dock ingå i&lt;br&gt;bedömningen av vilken form av skydd som skall väljas. En fördjupad&lt;br&gt;argumentation behövs för den lagtekniska lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler i 3 kap. 1 § naturresursagen om skydd mot påtaglig&lt;br&gt;skada ger enligt Boverket det inledande skyddet som eftersträvas om,&lt;br&gt;som i förslaget, sista stycket om tätortsutveckling m.m. undantas. Det&lt;br&gt;främjar dock inte tillämpningen av 3 kap. att i den nya 7 § upprepa&lt;br&gt;innebörden av 1 § i sak och införa begreppet förvanska istället för det&lt;br&gt;vedertagna begreppet påtaglig skada. Den nya paragrafen bör, i likhet&lt;br&gt;med 2-6 §§, utgöra den kompletterande/kvalificerande grunden för be-&lt;br&gt;dömningen av påtaglig skada samt den geografiska bestämningen till 1&lt;br&gt;§. Om det i framtiden blir aktuellt att ge andra områden motsvarande&lt;br&gt;skydd bör formuleringen liksom i övriga paragrafer i kapitlet utgå från&lt;br&gt;exploateringsföretaget och dess tillåtlighet och inte, som i förslaget, från&lt;br&gt;det nu aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket finner det väl motiverat att områdets rekreationsvärde ingår&lt;br&gt;och tillmäts betydelse vid bedömningen av vad som är tillåten skada (3&lt;br&gt;kap. 7 §). Det är dock natur- och kulturvärdena som utgör grunden för&lt;br&gt;områdets riksintresse (3 kap 1 §) vilket bör framgå tydligare även i mo-&lt;br&gt;tivtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om exploatering utanför gränserna, i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;för övriga områden av riksintresse, inte är tillåten om den påtagligt&lt;br&gt;skadar riksintresset bör enligt Boverket inte bara områdets yttre gränser&lt;br&gt;utan även innebörden av begreppet parker och historiska landskap inom&lt;br&gt;området (kärnområdena) vara klarlagt. Det har bl.a. betydelse för att&lt;br&gt;bedöma vilken exploatering som kan vara tilllåten (icke påtaglig skada)&lt;br&gt;samt behovet av att fullfölja skyddet på olika sätt. Skyddet genom 3&lt;br&gt;kap. 7 § behöver uppmärksammas i kommande prövningsbeslut vilket&lt;br&gt;enligt Boverket kan påkalla tillämpning av 12 kap. plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket tillstyrker att kulturminneslagen knyts till naturresurslagen.&lt;br&gt;Det saknas saklig grund att göra skillnad mellan naturvårdslagens och&lt;br&gt;kulturminneslagens funktionssätt i beslut om mark- och vattenområden&lt;br&gt;och den fysiska miljön i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget att införa en bestämmelse om&lt;br&gt;nationalstadspark i naturresurslagen. Området Ulriksdal-Haga-Brunnsvi-&lt;br&gt;ken-Djurgården är även i internationellt perspektiv unikt och genom sitt&lt;br&gt;läge nära Stockholm ständigt exploateringshotat. Ämbetet finner det&lt;br&gt;synnerligen angeläget att hela området ges ett långsiktigt och effektivt&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämbetet tillstyrker även förslaget att knyta lagen om kulturminnen&lt;br&gt;m.m. till naturresurslagen men anser att det krävs ett visst ytterligare&lt;br&gt;beredningsarbete beträffande konsekvenserna för kulturminneslagens&lt;br&gt;Tillämpning och pekar på några oklarheter som bör klarläggas så att det&lt;br&gt;klart framgår att den föreslagna kopplingen endast avser att tydliggöra&lt;br&gt;kulturmiljövårdens roll i planeringen och i förhållandet till andra sam-&lt;br&gt;hällsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdets avgränsning bör i huvudsak följa den fastlagda gränsen för&lt;br&gt;riksintresseområdet. Riksantikvarieämbetet finner det dock lämpligt att&lt;br&gt;innefatta såväl Skeppsholmen som Sörentorpsområdet i nationalstads-&lt;br&gt;parken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet anser att ett par begrepp i lagtexten bör ändras.&lt;br&gt;Begreppet &amp;quot;parker&amp;quot; måste ses som en del av begreppet &amp;quot;historiskt land-&lt;br&gt;skap&amp;quot;. Ordet &amp;quot;förvanskas&amp;quot; är inte tillräckligt tydligt och bör därför er-&lt;br&gt;sättas med &amp;quot;skadas&amp;quot; vilket skulle medföra att tolkningsutrymmet för in-&lt;br&gt;trång i kulturmiljön tydligt begränsas samtidigt som det överensstämmer&lt;br&gt;bättre med motsvarande begrepp i 2 kap. 6 §. Av motiven till den nya&lt;br&gt;paragrafen bör dessutom klart framgå att områdets skydd även inbegri-&lt;br&gt;per störningar från trafikanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksantikvarieämbetets mening förutsätter förslaget att arbetet&lt;br&gt;med att säkerställa och konkretisera bevarandevärdena drivs vidare till&lt;br&gt;en faktisk markanvändningsreglering bl.a. genom att använda kultur-&lt;br&gt;minneslagens möjligheter. Det kulturreservatsinstitut som regeringens&lt;br&gt;lagrådsremiss föreslår med anledning av Miljöskyddskommittens be-&lt;br&gt;tänkande Miljöbalk skulle kunna vara väl lämpat som skydd för väsent-&lt;br&gt;liga delar av nationalstadsparken. Därvid förutsätts att friluftslivets int-&lt;br&gt;ressen och den biologiska mångfalden kan skyddas på ett tydligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i naturresurslagen ger enligt Naturvårdsverket&lt;br&gt;ett angeläget grundskydd som snarast bör kompletteras med beslut och&lt;br&gt;föreskrifter enligt naturvårdslagen och kulturminneslagen för att uppnå&lt;br&gt;tillräckligt skydd och ändamålsenlig vård av särskilt värdefulla delom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begreppet bör förtydligas. Begreppet &amp;quot;parker och historiska&lt;br&gt;landskap&amp;quot; i lagtexten bör enligt Naturvårdsverket ersättas med ett be-&lt;br&gt;grepp som täcker alla de objekt och företeelser som bestämmelserna&lt;br&gt;enligt lagens bakgrund och motiv avser att omfatta. Det bör också tyd-&lt;br&gt;ligare framgå att det nya uttrycket att kultur-, natur- och rekreations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värden inte får &amp;quot;förvanskas&amp;quot; avser att ge området ett starkare skydd än&lt;br&gt;det annars i 3 kap. naturresurslagen använda uttrycket att natur- och&lt;br&gt;kulturvärden inte får &amp;quot;påtagligt skadas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förslaget inte avser att hindra all komplettering eller naturlig&lt;br&gt;omvandling och utveckling inom befintliga bebyggelseområden anser&lt;br&gt;Naturvårdsverket att områdesavgränsningar och avsedda åtgärder måste&lt;br&gt;preciseras tydligare. Det bör även framgå på vilket sätt kommunernas&lt;br&gt;program knyts till lagen. I programmet anges t.ex. att höga miljökrav&lt;br&gt;skall ställas på sådana förändringar inom eller intill området som kan&lt;br&gt;påverka miljön. Naturvårdsverket anser att miljökraven måste precise-&lt;br&gt;ras. Buller liksom utsläpp i luft och vatten påverkar i hög grad området.&lt;br&gt;Miljökraven måste därför följas upp genom beslut enligt miljöskydds-&lt;br&gt;lagen och plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förvaltarorganisation bör fattas av regeringen sedan riks-&lt;br&gt;dagen beslutat om lagändring. Naturvårdsverket anser att staten skall ha&lt;br&gt;huvudansvaret och länsstyrelsen bör, liksom för nationalparkerna (se 3&lt;br&gt;§ nationalparksförordningen, SFS 1987:938), vara ansvarig för förvalt-&lt;br&gt;ningen. Ett särskilt skötselråd bör inrättas där bl.a. representanter för&lt;br&gt;landsting och berörda kommuner ingår. Kostnadsfördelningar mellan&lt;br&gt;olika intressenter bör regleras genom förhandling och avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Banverket är Värtabanan en viktig länk i transportsystemet mel-&lt;br&gt;lan södra Sverige, Finland och Östeuropa. I kommunens översiktsplan&lt;br&gt;anges den som riksintresse ur kommunikationssynpunkt. Banverket&lt;br&gt;anser därför att det bör framgå tydligt av motivtexten att den föreslagna&lt;br&gt;lagändringen inte begränsar önskvärd utveckling av järnvägstrafiken&lt;br&gt;eller förhindrar erforderliga kapacitetshöjande åtgärder på banan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket tillstyrker förslaget men anser att nationalstadsparkens syfte&lt;br&gt;och motiv bör formuleras tydligare. Vidare måste det nya begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;förvanska&amp;quot; preciseras närmare. Vägverket finner det positivt att kultur-&lt;br&gt;minneslagen knyts till naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket framhåller att skyddet bör utformas så att trafikförsörjning-&lt;br&gt;en av Stockholms norra delar kan lösas och åtgärder enligt väghåll-&lt;br&gt;ningsplanen och Dennisöverenskommelsen kan genomföras. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att det finns ett framtida handlingsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare avgränsningen av nationalstadsparken bör enligt Väg-&lt;br&gt;verkets mening göras i kommunernas översiktsplaner. Uppsalavägen bör&lt;br&gt;t.ex. inte ingå i nationalstadsparken. Kopplingen mellan Uppsalavägen&lt;br&gt;och Enköpingsvägen behöver byggas om och kanske flyttas norrut.&lt;br&gt;Även vid Storängsbotten kan avgränsningen behöva studeras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är angeläget att bidra till att områdets unika natur- och kul-&lt;br&gt;turvärden bevaras och förstärks. I samarbete med Solna planeras för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättringar av stadsbilden vid Uppsalavägen. Vägverket kommer även att&lt;br&gt;medverka till att minska de miljöstörningar och barriäreffekter som&lt;br&gt;Roslagsvägen orsakar. Tillfarten till Norra Länken från Roslagsvägen&lt;br&gt;enligt det s.k. alternativ Frescati innebär förbättringar för miljön vid&lt;br&gt;Kräftriket. Anslutningen av Norra Länken till Lidingövägen enligt aktu-&lt;br&gt;ellt alternativ sker utanför nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder utefter trafiklederna som förbättrar stadsbilden, minskar bul-&lt;br&gt;lerstörningar, ökar tillgängligheten och förstärker de ekologiska sam-&lt;br&gt;banden kan komma att innebära ökade kostnader för Vägverket. Verket&lt;br&gt;anser att dessa åtgärder är av intresse för alla berörda parter och att en&lt;br&gt;lämplig kostnadsfördelning får diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket har ingen erinran mot att det aktuella området ges ett&lt;br&gt;starkare skydd mot exploateringsföretag m.m. men är tveksamt till den&lt;br&gt;föreslagna gränsdragningen och den lagtekniska lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket anser att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nationalstadsparkens gräns bör följa Djurgårdens södra strandlinje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rosenvik, med kontor för Stockholms sjötrafikområde,&lt;br&gt;förtöjningsplats, bojförråd och bojverkstad, bör undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det föreslagna stadgandet i 3 kap 7 § hör hemma i naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- justeringen i 3 kap 1 § inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket tillstyrker förslaget under förut-&lt;br&gt;sättning att det inte hindrar de ändringar av kraftledningsstråken inom&lt;br&gt;området som bedöms som rationella med hänsyn till förändringar i sam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden delar uppfattningen att det föreslagna området bör&lt;br&gt;ha ett särskilt skydd med hänsyn till de unika kultur-, natur- och rekrea-&lt;br&gt;tionsvärdena. Koncessionsnämnden delar också uppfattningen att kon-&lt;br&gt;flikten mellan önskemålen om skydd för området och det hårda explo-&lt;br&gt;ateringstrycket här är mycket tydlig. Koncessionsnämnden anser dock&lt;br&gt;att den föreslagna lydelsen av 3 kap. 7 § inte är förenlig med förslagets&lt;br&gt;syfte och innehållet i 3 kap. 1 §. Uttrycket &amp;quot;påtaglig skada&amp;quot; i 1 § ger&lt;br&gt;enligt Koncessionsnämndens uppfattning ett mer långtgående skydd mot&lt;br&gt;förändringar än det nya begreppet &amp;quot;förvanska&amp;quot; i 7 §. Dessutom avser&lt;br&gt;1 § hela nationalstadsparken där 7 § inskränker sig till parker och his-&lt;br&gt;toriska landskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden ifrågasätter lämpligheten av att inskränka möj-&lt;br&gt;ligheten till undantag för utvecklingen av befintliga tätorter m.m. genom&lt;br&gt;reglering i naturresurslagen som har en övergripande karaktär och inte&lt;br&gt;innehåller någon reglering av ersättningsfrågor. En stor del av marken&lt;br&gt;ägs av staten. Om bestämmelser om kulturhistoriskt intressant bebyggel-&lt;br&gt;se kan införas i naturvårdslagens regler vore det därför enligt Konces-&lt;br&gt;sionsnämnden inte främmande att istället ge området ett skydd motsva-&lt;br&gt;rande naturvårdslagens nationalpark. Det bör därvid övervägas om inte&lt;br&gt;ett sådant skydd har en lämpligare plats bland den nya miljöbalkens&lt;br&gt;hushållningsbestämmelser än bland naturvårdsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden har ingen annan invändning mot förslaget om&lt;br&gt;ändring i kulturminneslagen än att ordet &amp;quot;tillbörlig&amp;quot; bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har ingen erinran mot förslaget i sak men avstyrker den&lt;br&gt;föreslagna lagtekniska lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen säger inte något om vad som utmärker en natio-&lt;br&gt;nalstadspark och ger inga besked om vilka bedömningar som skall göras&lt;br&gt;när ett område klassificeras som nationalstadspark eller vilka rättsverk-&lt;br&gt;ningar som följer av en sådan klassificering. Nödvändiga bestämmelser&lt;br&gt;i detta avseende har sin plats i speciallagstiftningen. Det mest närlig-&lt;br&gt;gande exemplet är bestämmelserna om nationalparker i naturvårdslagen.&lt;br&gt;Sådana parker avsätts genom beslut i vaije särskilt fall. En sådan ord-&lt;br&gt;ning är enligt hovrättens mening lämplig även för nationalstadsparkens&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver tillstånd enligt någon av de lagar som är&lt;br&gt;förtecknade i 1 kap. 2 § träffas inte av de nya bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;7 §. Hovrätten ifrågasätter om området därmed får det heltäckande&lt;br&gt;skydd som åsyftas. Även detta förhållande talar för att nationalstadspar-&lt;br&gt;ker bör inrättas efter beslut i vaije särskilt fell. Det blir då möjligt att&lt;br&gt;på ett för myndigheter och enskilda bindande sätt precisera parkens om-&lt;br&gt;fattning och de restriktioner som skall gälla inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten har ingen erinran mot ändringarna i naturresurslagen&lt;br&gt;men ifrågasätter behovet av och avstyrker ändringen i kulturminnes-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen (M 1992:03)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som behandlat frågorna om säkerställande av parker och&lt;br&gt;grönområden i den fysiska planeringen i betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering (SOU 1994:36), har inte någon erinran mot de framlagda&lt;br&gt;förslagen om ändringar i naturresurslagen och kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att särskild lagstiftning behövs för att långsiktigt&lt;br&gt;garantera att de oexploaterade och kulturhistoriskt värdefulla miljöerna&lt;br&gt;får ett permanent och effektivt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Länsstyrelsens uppfattning är det viktigt att syftet med national-&lt;br&gt;stadsparken tydligt formuleras och att motiven för lagtexten förtydligas.&lt;br&gt;Motivskrivningen bör t.ex precisera den närmare innebörden av be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;förvanska&amp;quot;. Begreppet förekommer i annat sammanhang i både&lt;br&gt;kulturminneslagen och i plan- och bygglagen. Konsekvenserna av kul-&lt;br&gt;turminneslagens koppling till naturresurslagen bör analyseras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser vidare att nationalstadsparkens gränser bör läggas&lt;br&gt;fäst i kommunernas översiktsplanearbete på motsvarande sätt som görs&lt;br&gt;för andra områden som berörs av naturresurslagens bestämmelser.&lt;br&gt;Naturlig omvandling, utveckling och användning av redan exploaterade&lt;br&gt;områden, liksom erforderlig vägar och kollektivtrafik i området, får inte&lt;br&gt;förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom naturresurslagen får genomslag först vid tillämpningen av&lt;br&gt;andra lagar förutsätter Länsstyrelsen att eventuella ersättningar utgår&lt;br&gt;enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solna kommun tillstyrker förslagets innebörd och syfte. Lagtexten bör&lt;br&gt;dock förtydligas i vissa delar. Konsekvenserna av att knyta kulturmin-&lt;br&gt;neslagen till naturresurslagen bör belysas mer ingående. Innebörden av&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;förvanska&amp;quot; i lagtexten måste förtydligas. Det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för nationalstadsparkens utveckling och skötsel bör behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen framhåller vikten av att sammanhängande park- och natur-&lt;br&gt;områden bibehålls och utvecklas. Det bör därför övervägas om inte&lt;br&gt;nationalstadsparkens område bör utvidgas till att även omfatta dels ett&lt;br&gt;brett strandområde vid Edsviken inom Sollentuna kommun och dels ett&lt;br&gt;område väster om Uppsalavägen kring Igelbäcken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delområden inom nationalstadsparken som redan tagits i anspråk för&lt;br&gt;bebyggelse - Sörentorp, Bergshamra, Stocksundstorp, Stora Lappkärrs-&lt;br&gt;berget, Frösundavik, kv Skogskarlen, Universitetet i Frescati, Albano -&lt;br&gt;bör avgränsas i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Avgränsningar-&lt;br&gt;na bör inte vara så snäva att de omöjliggör kompletteringar som är an-&lt;br&gt;gelägna for pågående markanvändning och möjliga med hänsyn till den&lt;br&gt;föreslagna nationalstadsparken. För Bergshamra och Stocksundstorp kan&lt;br&gt;avgränsningen i huvudsak följa befintlig bebyggelsegräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sörentorp ingår enligt kommunens översiktsplan i ett tänkbart utbygg-&lt;br&gt;nadsområde för bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kv Skogskarlen finns en i gällande detaljplan outnyttjad byggrätt Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;omfettande ca 12000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Kommunen kommer att i samarbete med Bilaga 2&lt;br&gt;markägaren söka ändra detaljplanen och tomtens byggrätt på ett sätt&lt;br&gt;som så långt möjligt tar hänsyn till natur- och kulturvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal mellan Solna kommun och SAS skall kommunen verka&lt;br&gt;för detaljplaneläggning för utbyggnad vid Frösundavik med ytterligare&lt;br&gt;50000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; om detta behövs för SAS huvudkontor och om det är förenligt&lt;br&gt;med kulturmiljön. Kommunen anser att staten bör medverka i förhand-&lt;br&gt;lingar med SAS om ändringar av avtal och detaljplan i syfte att till-&lt;br&gt;varata naturvårdsintressena i området. För övriga delar av Frösundavik&lt;br&gt;avser kommunen att upprätta detaljplan med möjlighet till försiktig&lt;br&gt;komplettering och med preciserat skydd för natur-, kultur- och rekrea-&lt;br&gt;tionsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de historiska parkerna anger kommunen att fler byggnader i&lt;br&gt;Ulriksdals slottsområde samt Tivoli bör byggnadsminnesmärkas. Vid&lt;br&gt;Ulriksdal bör naturreservat bildas med bestämmelser om skydd och&lt;br&gt;skötsel. För Tivoliområdet avser kommunen att upprätta detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan stenstaden och Haga saknar enligt kommunens upp-&lt;br&gt;fattning ännu fullgod lösning. Pågående detaljplanearbete visar bl.a.&lt;br&gt;komplettering med ett mindre hotell och byggnader for publikt ändamål&lt;br&gt;vid Stallmästaregården och f.d. flygterminalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen anser att ett samlat synsätt bör tillämpas för förbättring av&lt;br&gt;stadsinfertema. Närmast gäller det vägavgiftsstationer. På sikt bör&lt;br&gt;åtgärder vidtas for att förbättra hela stråket från Ulriksdal till Norrtull.&lt;br&gt;Det finns t.ex. anledning att överväga en sänkning av Bergshamravägen&lt;br&gt;i samband med en ombyggnad av Ulriksdals trafikplats för att återskapa&lt;br&gt;sambandet mellan Ulriksdal och Brunnsviken. Vid Ulriksdals trafikplats&lt;br&gt;korsar en i regionplanen redovisad ny spårväg både Uppsalavägen och&lt;br&gt;Bergshamravägen på en lång bro som medför allvarliga komplikationer&lt;br&gt;för landskapsbilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementets syfte att ge området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djur-&lt;br&gt;gården ett förstärkt skydd överensstämmer med de mål staden redan&lt;br&gt;uttalat. Området är unikt för storstadsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förslaget till lagstiftning följer en rad frågeställningar som måste&lt;br&gt;klarläggas innan ställning kan tas till förslaget. Ett flertal frågor är av&lt;br&gt;sådan karaktär att de måste utredas och ges en lösning efter samråd&lt;br&gt;mellan berörda kommunala och statliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den lagtekniska sidan har ifrågasatts om ett lagskydd bäst&lt;br&gt;uppnås genom en ny bestämmelse inom naturresurslagen vilken har en&lt;br&gt;mer övergripande roll inom lagstiftningen. Överväganden bör göras om&lt;br&gt;regler för nationalstadspark är mer lämpade för naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den geografiska gränsdragningen bör penetreras noggrannare i samråd&lt;br&gt;mellan stat och kommun innan ställning tas till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget är otydligt beträffande hur skyddsbestämmelserna påver- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kar de områden som ligger direkt utanför parken. På denna punkt måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syfte och innebörd preciseras närmare innan konsekvenserna for staden&lt;br&gt;kan överblickas fullt ut och slutlig ställning tas till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den korta remisstiden har det inte varit möjligt att under-&lt;br&gt;söka vilka byggrätter som kan finnas inom området. Dessa kan, liksom&lt;br&gt;andra faktorer, leda till ersättningsanspråk från olika intressenter. Även&lt;br&gt;på denna punkt anser kommunen att ett klarläggande behövs innan&lt;br&gt;staden kan ta slutlig ställning till skyddsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rollfördelningen mellan stat och kommun behöver förtydligas.&lt;br&gt;Genomförandet av PBL hade bl.a. som syfte att stärka kommunernas&lt;br&gt;ställning. Ett statligt beslut om nationalstadspark får inte motverka detta&lt;br&gt;syfte och bör därför innehålla regler för ansvarsfördelningen mellan stat&lt;br&gt;och kommun. I detta ligger också att ekonomiska åligganden måste&lt;br&gt;klargöras. Stockholms stad förutsätter att staten bär de tillkommande&lt;br&gt;kostnaderna som kan följa av ett införande av lagförslaget. I samman-&lt;br&gt;hanget måste även konsekvenserna för redan planerade infrastruktur-&lt;br&gt;investeringar och planerad bebyggelse i anslutning till området belysas&lt;br&gt;närmare, liksom statens kostnadsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danderyds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen tillstyrker att nationalstadsparken får ett starkt skydd. En&lt;br&gt;särskild lagstiftning är sannolikt det bästa sättet att säkerställa skyddet&lt;br&gt;för bevarandevärdena och freda området mot starka exploateringsintres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kommer i sin hantering av ftågor rörande mark- och vat-&lt;br&gt;tenanvändning att ta hänsyn till att den gränsar till det skyddsvärda&lt;br&gt;området. Inom ramen for förslaget måste det dock vara möjligt att&lt;br&gt;bygga Ringen och förbättra framkomligheten på Roslagsvägen. Det&lt;br&gt;måste också vara möjligt att genomföra en över kommungränserna sam-&lt;br&gt;ordnad markförläggning av högspänningsledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidingö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidingö kommun har ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka kommun har inga synpunkter på själva förslaget men påpekar att&lt;br&gt;nationalstadsparken med den utformning och reglering som föreslås&lt;br&gt;påverkar Nackas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka har tidigare uttalat sitt stöd for den regionala grönstrukturen.&lt;br&gt;Ett införande av nationalstadsparken kan förstärka bevarandet av strän-&lt;br&gt;derna kring det gemensamma vattenområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nationalstadsparken har en annan historisk och kultu-&lt;br&gt;rell bakgrund än Nackas norra kust. Det kan därför ses som naturligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dra gränsen i vattenområdet mellan Södra Djurgården och Nacka. Moti-&lt;br&gt;ven och syftena med nationalstadsparken blir då entydiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen förutsätter att både den planerade Ringen och nationals-&lt;br&gt;tadsparken kan genomföras på sådant sätt att någon intressekollision inte&lt;br&gt;behöver uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sollentuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sollentuna kommun anser att det är viktigt att säkerställa natur- och&lt;br&gt;kulturkvalitetema kring de kungliga lustslotten Haga och Ulriksdal samt&lt;br&gt;den kungliga jaktparken Djurgården. Dagvattenhanteringen längs Igel-&lt;br&gt;bäckens upptagningsområde och vattenlandskapet längs Edsviken be-&lt;br&gt;höver studeras för att klarlägga kvaliteer, tillgänglighet och spridnings-&lt;br&gt;vägar för växter och djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag i nationalstadsparken bör göras för Sörentorp. Det är också&lt;br&gt;viktigt att nationalstadsparken ej förhindrar att E4 byggs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionplane- och trafiknämnden anser inte att ett utökat skydd för&lt;br&gt;området genom särskilda bestämmelser i naturresurslagen är nödvän-&lt;br&gt;digt. Tillämpning av nuvarande lagstiftning bör kunna ge ett fullgott&lt;br&gt;skydd. Konsekvenserna för möjligheterna att utveckla viktiga regionala&lt;br&gt;funktioner, som kan komma att inverka på nationalstadsparken är svåra&lt;br&gt;att överblicka. Nämnden anser att det finns risk för att en ny lagstift-&lt;br&gt;ning kan komma att hindra utvecklingen av befintliga verksamheter eller&lt;br&gt;angelägna vägar och kollektivtrafikanläggningar i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nämndens uppfattning bör en bearbetning av kommunernas&lt;br&gt;översiktsplaner läggas till grund för överväganden om hur en eventuell&lt;br&gt;nationalstadspark bör avgränsas. Det finns starka motiv för att reservera&lt;br&gt;delar av Sörentorp och Margareteborg för framtida bebyggelse. Dessa&lt;br&gt;områden kan med sitt centrala läge och goda möjligheter till bra kollek-&lt;br&gt;tivtrafik bli attraktiva för bostäder. Avgränsningen av nationalstads-&lt;br&gt;parken mot Sollentuna bör därför omprövas. Fisksjöäng bör som en&lt;br&gt;naturlig del av Husarviksprojektet kunna bebyggas med bostäder.&lt;br&gt;Vidare bör utbyggda stadsdelar inom området ges en möjlighet att i&lt;br&gt;rimlig utsträckning kompletteras och förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden utgår från att sådana utbyggnader som från miljösynpunkt är&lt;br&gt;regionalt angelägna inte skall förhindras, t.ex. Norra Länken-Österleden&lt;br&gt;eller snabb spårvägen Solna-Bergshamra. Ringen som i huvudsak går i&lt;br&gt;tunnel genom området syftar tillsammans med bilavgifterna till att av-&lt;br&gt;lasta innerstan från trafik. Förslaget om en snabbspårväg i tvärled syftar&lt;br&gt;till att minska behovet av biltrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigare syftena bakom plan- och bygglagen var att förtyd-&lt;br&gt;liga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och övriga parter. Kom-&lt;br&gt;munerna har sålunda tilldelats ökade befogenheter och ökat ansvar.&lt;br&gt;Staten äger erforderliga instrument för bevakning av riksintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med föreliggande lagstiftningsförslag kan det enligt regionplane- och&lt;br&gt;trafiknämnden ifrågasättas var kommunens befogenheter och ansvar&lt;br&gt;finns vid behandling av frågor som berör nationalstadsparken enligt de&lt;br&gt;olika lagar som kan tillämpas för området. Några särskilda skäl finns&lt;br&gt;inte för en begränsning av kommunens befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet till skydd för Stockholms skönhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet välkomnar förslaget om en nationalstadspark som en framsynt&lt;br&gt;åtgärd som höjer sig över dagens kortsiktiga exploateringspolitik. En&lt;br&gt;ytterst försiktig och till naturen anpassad utbyggnad av de i området&lt;br&gt;etablerade institutionerna är den enda åtgärd som möjligen kan tillåtas&lt;br&gt;inkräkta på de redan svårt skadade grönytorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rådets mening bör nationalstadsparken omfatta även KTH och&lt;br&gt;Hjorthagen. KTH med sina förnämliga, tidstypiska tegelbyggnader&lt;br&gt;företräder just begreppet &amp;quot;kultur i natur&amp;quot;. Hjorthagen är ett tidigt och&lt;br&gt;ovanligt lyckat exempel på funktionalismens strävan att bygga högklas-&lt;br&gt;siga arbetarbostäder luftigt lagda i naturen. Dessa områden utgör dess-&lt;br&gt;utom viktiga delar av naturkorridoren mellan Norra och Södra Djurgår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka MUjövårdsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka Miljövårdsråd stöder oreserverat förslaget om ett utökat skydd&lt;br&gt;för området genom särskilda bestämmelser om nationalstadspark i natur-&lt;br&gt;resurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att Österleden förorsakar trafikökning på&lt;br&gt;Roslagsvägen. Nacka miljövårdsråd har i en rad remissvar med skärpa&lt;br&gt;framhållit att Österleden kommer att ha negativ inverkan på miljön i&lt;br&gt;Nacka. Miljövårdsrådet anser därför att Österleden bör utgå ur plane-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området vid Svindersviken, som via Saltsjön gränsar till nationalstads-&lt;br&gt;parken, har stora naturvärden. Bergets sydvästsluttning är en klassisk&lt;br&gt;lokal för flera sällsynta växter som har kallats &amp;quot;botaniska fornminnen&amp;quot;&lt;br&gt;från värmetiden för tusentals år sedan. I vikens inre del finns även s.k.&lt;br&gt;&amp;quot;ruderatväxter&amp;quot; som senare kommit in via sjöfarten. Ur naturvårdssyn-&lt;br&gt;punkt finns självfallet ingen anledning att dra en gräns for nationalstads-&lt;br&gt;parken just vid Saltsjön, eftersom vattendrag av denna typ inte utgör&lt;br&gt;naturliga gränser för ekosystem. Ur naturens synpunkt är Svindersvik&lt;br&gt;en fortsättning på nationalstadsparken söderut även om dess kulturhisto-&lt;br&gt;ria är annorlunda. Vidare är det - med tanke på grönstråk och sprid-&lt;br&gt;ningskorridorer - viktigt att notera att avståndet från Svindersvik till&lt;br&gt;Erstaviksområdet (Nackareservatet) endast är 900 m. Miljövårdsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att det finns skäl att utöka nationalstadsparken söderut så att även&lt;br&gt;delar av Nacka inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsansvariga mvndigheter/sakägare m.fl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ståthållarämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Ståthållarämbetet synes föreslagna tillägg i naturresurslagen till-&lt;br&gt;godose ämbetets tidigare framförda förslag om en heltäckande lagstift-&lt;br&gt;ning för att värna området. Ämbetet anser dock att KTH, Hjorthagen&lt;br&gt;och Frihamnen bör ingå i nationalstadsparken och påpekar vikten av&lt;br&gt;hänsyn till parken även vid exploateringar i angränsande områden, t.ex&lt;br&gt;vid Frösundavik, Ulriksdalsfältet, Sörentorp och angränsande delar av&lt;br&gt;södra Sollentuna samt kring institutionerna på Norra Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämbetet anser att det är av stor vikt att nationalstadsparken får en&lt;br&gt;effektiv förvaltning. Eftersom nationalstadsparken berör flera kommuner&lt;br&gt;bör Länsstyrelsen ha en sammanhållande myndighetsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av marken inom området ägs av staten och disponeras av&lt;br&gt;H M Konungen. Ståthållarämbetet är förvaltande organisation med&lt;br&gt;Djurgårdsförvaltningen och Ulriksdals slottsförvaltning som verkstäl-&lt;br&gt;lande organ. Ståthållarämbetet och dess verkställande organ bör därför&lt;br&gt;ha en central roll i förvaltarorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på fortsatta utredningar, beslutshandläggning m.m. föreslår&lt;br&gt;ämbetet att det aktuella området avsätts som interimistiskt naturreservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk stöder förslaget att göra området till nationalstads-&lt;br&gt;park genom en särskild paragraf i naturresurslagen. Verket poängterar&lt;br&gt;Länsstyrelsens och ytterst regeringens skyldighet att bevaka att områdets&lt;br&gt;natur- och kulturvärden inte äventyras. Den föreslagna ändringen i kul-&lt;br&gt;turminneslagen finner fastighetsverket däremot inte vara meningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsverket anser att uttrycket &amp;quot;parker och historiska landskap&amp;quot; i&lt;br&gt;lagtexten bör utgå eller ersättas med en mer heltäckande formulering.&lt;br&gt;Det kan annars tolkas så att skyddets omfattning inte kommer att mot-&lt;br&gt;svara den allmänna beskrivningen av områdets skyddsvärde. Det måste&lt;br&gt;t.ex. tydligare framgå att naturmarken är en del av den historiska par-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området skulle kunna avgränsas än mer strikt till att omfatta enbart&lt;br&gt;områden som har de kvaliteter som utgör grunden för förslaget. Då&lt;br&gt;skulle t.ex. omvandlingsområdet Albano, kontoren vid Frösundavik och&lt;br&gt;i kv Skogskarlen och bostadsområdena Bergshamra och Lappkärrsberget&lt;br&gt;inte omfattas av skyddet. Verket finner det dock riktigt att låta dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden ingå eftersom de i hög grad påverkar nationalstadsparken. Av&lt;br&gt;samma skäl bör även KTH samt Hjorthagen läggas in i parken. Enligt&lt;br&gt;Statens fastighetsverk är det därvid viktigt att dessa områden med för&lt;br&gt;nationalstadsparken främmande verksamhet definieras och får bindande&lt;br&gt;bestämmelser for markens användning i samband med att lagen träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa punkter behövs större förändringar för att nationalstadsparkens&lt;br&gt;kvaliteter skall framstå. Det gäller t.ex. entren till Hagaparken och&lt;br&gt;Bergshamravägen, som upplevs som en barriär mellan Haga och Ulriks-&lt;br&gt;dal. Det är inte heller självklart att nationalstadsparkens kämintressen -&lt;br&gt;kulturmiljövård, naturmiljövård och rekreation - alltid sammanfaller. I&lt;br&gt;samband med att lagen träder i kraft bör därför konfliktpunkter och en&lt;br&gt;områdesvis prioritering mellan olika intressen redovisas. Huvudparten&lt;br&gt;av det aktuella området ägs av staten. Statens fastighetsverk företräder&lt;br&gt;statens intressen och har ett operativt ansvar för kulturinstitutioner och,&lt;br&gt;i samarbete med ståthållarämbetet, för de kungliga slotten Haga och&lt;br&gt;Ulriksdal. För samordning av de övergripande frågor som följer av&lt;br&gt;lagförslaget föreslår Statens fastighetsverk att en samordningsgrupp&lt;br&gt;inrättas. Den bör bestå av markägarna, ståthållarämbetet och berörda&lt;br&gt;kommuner och myndigheter. Ansvaret för den praktiska fastighetsför-&lt;br&gt;valtningen bör som hittills åligga fastighetsägarna. Den ekonomiska&lt;br&gt;ansvarsfördelningen bör regleras genom överenskommelser mellan&lt;br&gt;parterna i samband med att lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vasakronan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen i områdets centrala del överensstämmer med Vasa-&lt;br&gt;kronans uppfattning att endast de sammanhängande grönytorna, men&lt;br&gt;däremot inte institutions- och kontorsbebyggelsen, bör ingå i nationals-&lt;br&gt;tadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fastigheter och områden inom nationalstadsparken förvaltas&lt;br&gt;av Vasakronan: Sörentorp (polishögskola), kv Väbeln (Södra Roslags&lt;br&gt;Tingsrätt) samt f.d. Wasavarvet (Stiftelsen Stockholms Museispårvä-&lt;br&gt;gar). Polishögskolans bebyggelse i Sörentorp kan behöva kompletteras&lt;br&gt;för nya behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direkt anslutning till parken förvaltar Vasakronan kvarteren Tre&lt;br&gt;Vapen (Försvarets Materielverk), Svea Artilleri (Militärhögskola, stall,&lt;br&gt;kontor) och Kavalleristen (Militärstabsbyggnad). Det är av stor betydel-&lt;br&gt;se för Vasakronan att i en nära framtid kunna utnyttja de byggrätter&lt;br&gt;som finns i kvarteren Svea Artilleri (ca 35000 m2), Tre Vapen (ca&lt;br&gt;30000 m2) och Kavalleristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vasakronan finner det angeläget att förslagets ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;ser och ersättningsansvaret för eventuellt förlorade byggrätter behandlas&lt;br&gt;i det fortsatta utredningsarbetet och önskar fortsatt information och möj-&lt;br&gt;lighet att delta i eventuella samråds- eller referensgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning av rätten att utföra försvarsanläggningar som följer av&lt;br&gt;de nya bestämmelserna i naturresurslagen anses inte medföra påtagliga&lt;br&gt;(oacceptabla) hinder för försvarsmakten, vare sig vad gäller freds- eller&lt;br&gt;krigsorganisationens intressen. FMO förutsätter att verksamhet som nu&lt;br&gt;bedrivs inom Kl kasern (fastigheten Kavalleristen 2), Gravslätten samt&lt;br&gt;Lilljansskogen inte påtagligt berörs av förslaget för området. Vad rör&lt;br&gt;verksamhet på Kaknäs skjutbanor bör den bli föremål för fortsatt ut-&lt;br&gt;redning angående ersättningsaltemativ för ett flertal intressenter. Enligt&lt;br&gt;försvarsområdesbefälhavaren bör förslagsvis tidigare skjutbaneutredning&lt;br&gt;inom Stockholms län återupptas och fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att underlätta transporter via tåg och fartyg skapas förutsätt-&lt;br&gt;ningar att minska biltrafiken. Enligt SJ:s uppfattning bör viss påverkan&lt;br&gt;från järnvägen kunna accepteras, då i annat fall konsekvenserna i stort&lt;br&gt;blir negativa för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nationalstadsparken berör områden som är mycket&lt;br&gt;värdefulla för SJ:s verksamhet. Värtabanan, Värtahamnen och Friham-&lt;br&gt;nen utgör riksintressen för järnvägstrafik respektive sjöfart. SJ delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att Värtahamnen bör undantas från det skyd-&lt;br&gt;dade området. För att säkerställa järnvägstrafiken på Värtabanan bör&lt;br&gt;dessutom hela spårområdet mellan Norrtull och Värtan undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Storängsbotten kan en anslutning av Norra Länken till Lidingö-&lt;br&gt;vägen anordnas inom ett område med enklare bebyggelse utan inverkan&lt;br&gt;på SJ:s verksamhet. SJ anser att området kan undantas från national-&lt;br&gt;stadsparken utan att detta behöver försvaga spridningskorridoren mellan&lt;br&gt;Norra och Södra Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Albanoområdet planerar SJ att upphöra med godsverksamheten&lt;br&gt;och endast trafikera de genomgående spåren. Nuvarande småindustri-&lt;br&gt;verksamhet beräknas pågå fram till dess området tas i anspråk för in-&lt;br&gt;stitutionsverksamhet. Albano bör därför enligt SJ:s mening ej ingå i&lt;br&gt;nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ förutsätter att förslaget inte innebär några begränsningar av möjlig-&lt;br&gt;heterna till framtida ändrad användning av Norra Stationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket Svenska kraftnät tillstyrker att området Ulriksdal-&lt;br&gt;Haga-Brunnsviken-Djurgården skyddas på i forslaget angivet sätt. Ordet&lt;br&gt;nationalstadspark bör dock undvikas eftersom det leder tanken fel att&lt;br&gt;några stadsparker i Sverige inte är nationella. Svenska Kraftnät anser&lt;br&gt;vidare att skyddet ej får hindra underhåll och eventuella flyttningar eller&lt;br&gt;tunnelförläggningar iv kraftledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polishögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polishögskolan anser att planeringen bör utgå från att skolan kommer&lt;br&gt;att ha en fortsatt långvarig verksamhet i Sörentorp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademiska Hus i Stockholm AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademiska Hus anser att lagförslagets konsekvenser för institutionsom-&lt;br&gt;rådena erfordrar ytterligare belysning. Lagens allmänna lydelse och&lt;br&gt;generella skydd av områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden ger&lt;br&gt;annars utrymme för skilda tolkningar beroende på vilket intresse som&lt;br&gt;företräds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetets och högskolornas verksamhet är av riksintresse. Deras&lt;br&gt;behov att utvecklas måste i hög grad beaktas. Fastigheterna och om-&lt;br&gt;rådena närmast Stockholms Universitet, Naturhistoriska Riksmuseet,&lt;br&gt;Lilla Frescati, Kräftriket samt KTH och Idrottshögskolan bör tigga&lt;br&gt;utanför nationalstadsparken. Alternativt kan särskilda zoner för institu-&lt;br&gt;tionsområdena skapas inom parken. Övriga högskolor som gränsar mot&lt;br&gt;nationalstadsparken bör inte inkluderas i begreppet &amp;quot;influensområde&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH Alumni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen KTH Alumni instämmer i förslagets syfte att bevara och&lt;br&gt;underhålla miljön på Norra Djurgården men framhåller att det inte får&lt;br&gt;försvåra projektet Vetenskapsstaden, som syftar till att bygga ut institu-&lt;br&gt;tioner inom angelägna vetenskapsområden inom området Albano/Vete-&lt;br&gt;rinärhögskolan/Skogshögskolan/Vetenskapsakademien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Vetenskapsstaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompletteringsbebyggelse som nu förbereds är enligt stiftelsen&lt;br&gt;begränsad till tre nybyggnad sobjekt inom universitetsområdet, några&lt;br&gt;mindre kompletteringar inom KTH samt Fysikcentrum i södra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Albano/Roslagstull. Kontakterna inom campus behöver förbättras&lt;br&gt;genom att bussförbindelser, gång- och cykelstråk och lokalgator skapas&lt;br&gt;inom och mellan Stockholms Universitet och KTH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen ifrågasätter om lagändringen behövs. Utformning, vård och&lt;br&gt;användning av byggnader, anläggningar och park- och naturområden&lt;br&gt;prövas genom ett omsorgsfullt programarbete och detaljplanering i sam-&lt;br&gt;verkan med staden och berörda markägare. Gällande lagstiftning kan ge&lt;br&gt;erforderligt skydd för de riksintressanta miljöerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området bör avgränsas så att Roslagstulls f.d. sjukhusområde, Al-&lt;br&gt;bano, delar av Stockholms Universitet samt KTH undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet sympatiserar i hög grad med intentionerna bakom förslaget&lt;br&gt;till nationalstadspark. Det är viktigt att skyddet ges en sådan utformning&lt;br&gt;att områdets vetenskapliga och utbildningsmässiga kvaliteer inte går för-&lt;br&gt;lorade. Universitetet anser att Brunnsvikenområdet bör förbli den plats&lt;br&gt;där landskapets historia och ekologiska samband kan studeras på veten-&lt;br&gt;skaplig grund vilket inte hindrar att det utnyttjas också för friluftsända-&lt;br&gt;mål - men då i former som traditionen bjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetets campusområden utgörs av byggnader i park där omsorg&lt;br&gt;om parklandskapet varit och är ett viktigt planeringsmål. Utöver redan&lt;br&gt;nu beslutade nybyggnader - kemiskt övningslaboratorium, geovetenska-&lt;br&gt;pernas hus, aulan och Fysikcentrum i Albano - har Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet inga planer på ytterligare stora byggnader i Frescati. Ökade&lt;br&gt;lokalbehov skall tillgodoses genom att befintliga byggnader utnyttjas.&lt;br&gt;Universitetet påpekar att detta kräver att ombyggnader och anpassningar&lt;br&gt;av befintliga byggnader inte försvåras genom tillkomsten av en natio-&lt;br&gt;nalstadspark. Många av de byggnader som finns i de områden som&lt;br&gt;betraktas som universitetets möjliga lokalreserv, har karaktären av stall&lt;br&gt;och förråd. Möjligheten att anpassa dessa för andra ändamål måste&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet betonar vikten av goda förbindelser mellan högskolorna -&lt;br&gt;särskilt mellan Frescati, Fysikcentrum och KTH - och mellan universi-&lt;br&gt;tetets olika etableringsområden. Mellan Frescati, Fysikcentrum och&lt;br&gt;KTH behövs nya vägavsnitt och mellan KTH och Fysikcentrum behövs&lt;br&gt;en ny bro över Roslagsbanan. Roslagsvägens och Norra länkens utform-&lt;br&gt;ning har stor betydelse för sambanden mellan det centrala campusom-&lt;br&gt;rådet och planerade etableringar i Kräftriket, Frescati Hage och Svea-&lt;br&gt;plans gymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetets juridiska fakultetsnämnd finner det oroväckande att&lt;br&gt;formuleringarna i lagförslaget och i motivtexten är så påfallande vaga.&lt;br&gt;Lagtexten anger att &amp;quot;områdets kultur-, natur- eller rekreationsvärden&amp;quot;&lt;br&gt;inte får &amp;quot;förvanskas&amp;quot;. Det framgår dock inte vilken tyngd som inbördes&lt;br&gt;skall ges åt dessa potentiellt motstridiga intressen. Samtidigt är begrep-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet &amp;quot;förvanska&amp;quot; påtagligt vagt. Nämnden finner det därför betecknande&lt;br&gt;att t.ex. den tilltänkta olympiaden år 2004 inte nämns trots att en sådan&lt;br&gt;skulle innebära en avsevärd förskjutning mellan de nämnda intressena.&lt;br&gt;Till detta kan läggas de svåra bedömningsfrågor som gäller hur andra&lt;br&gt;intressen än de som förknippas med nationalstadsparken kan tillgodoses.&lt;br&gt;Det kan gälla nya trafikanläggningar eller nya utbildningsbyggnader för&lt;br&gt;KTH eller universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetets juridiska fakultetsnämnd avstyrker lagändringen men&lt;br&gt;sympatiserar med intentionerna bakom förslaget. Enligt nämnden skulle&lt;br&gt;dessa t.ex. kunna förverkligas genom att berörda markområden överförs&lt;br&gt;till en stiftelse, med ändamål att på förmögenhetsrättslig grund trygga&lt;br&gt;markens fortsatta användning som en vårdad park. Stiftelsen bör ha&lt;br&gt;nära kontakt med och kanske även förvaltas av Djurgårdsförvaltningen.&lt;br&gt;Därutöver bör markanvändningen i området tryggas genom planer och&lt;br&gt;även genom föreskrifter i naturresurslagen av den art som övervägs i&lt;br&gt;betänkandet. När det gäller institutionsbyggnadema på Norra och Södra&lt;br&gt;Djurgården erbjuder kanske reglerna om ändamålsupplåtelse genom&lt;br&gt;Djurgårdsförvaltningen tillräckligt skydd. En målsättning bör vara att på&lt;br&gt;sikt få bort den ändamålsffämmande bebyggelsen t.ex. vid Ekhagen och&lt;br&gt;Stora Lappkärrsberget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl Tekniska Högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH är positiv till att Norra Djurgården, Brunnsviken m.m. bevaras&lt;br&gt;som natur- och kulturområden. Områdena är en väsentlig tillgång för&lt;br&gt;verksamheten vid KTH och berikar högskolans miljö. KTH anser&lt;br&gt;emellertid att högskolebältet - KTH/Roslagstull/Albano/Kräftriket/&lt;br&gt;Frescati Hage/Stockholms Universitet - inte bör ingå i nationalstadspar-&lt;br&gt;ken. Det bör planeras med sedvanlig kommunal tillsyn och med till-&lt;br&gt;ämpning av plan- och bygglagen m.m. Grannskapet till nationalstads-&lt;br&gt;parken får inte heller innebära att särskilda föreskrifter kommer att gälla&lt;br&gt;för detta område inom mark- och byggnadsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH har i dag ytterst begränsade markreserver. Högskolan har under&lt;br&gt;längre tid levt med att gränserna mot den obebyggda Djurgårdsmarken&lt;br&gt;är givna och att reserverna inom campus nu bötjar bli uttömda. Plane-&lt;br&gt;ringen för mer långsiktig utbyggnad har därför koncentrerats till Ros-&lt;br&gt;lagstulls/Albanoområdet. Som ett första projekt pågår planering av ett&lt;br&gt;för KTH och Stockholms Universitet gemensamt Fysikcentrum. Detta&lt;br&gt;förutsätts bli utformat som byggnader i park. Den befintliga parken och&lt;br&gt;de kulturskyddade husen inom Roslagstulls sjukhusområde kommer att&lt;br&gt;bevaras. Den befintliga förbränningsanläggningen kommer att tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en utredning om trafikförsörjningen inom KTH-&lt;br&gt;området, där åtgärder planeras för att minimera genomfartstrafiken och&lt;br&gt;begränsa antalet parkeringsplatser samt lägga igen vissa vägar. Inför&lt;br&gt;tillkomsten av Fysikcentrum har också behovet av en bro över Roslags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banan mellan KTH och Roslagstullsområdet aktualiserats. Bron och en&lt;br&gt;avstängning av Drottning Kristinas väg norr om bron måste tillkomma&lt;br&gt;innan arbetet med Norra länken kommer igång. KTH kan annars förutse&lt;br&gt;en betydligt utökad genomfartstrafik genom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH etablerades på nuvarande campus genom en kunglig markupp-&lt;br&gt;låtelse i böijan av seklet. Marken uppläts till utbildnings och forsk-&lt;br&gt;ningsändamål. Den disponeras av Kungl. Maj:t men förvaltas av staten.&lt;br&gt;Marken är inte planlagd och fastighetsbildning har inte skett. Avsikten&lt;br&gt;är att genomföra fastighetsbildning och upplåta marken med tomträtt till&lt;br&gt;Akademiska Hus AB så att äganderätten till byggnaderna kan överföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Vetenskapsakademien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademien tillstyrker förslaget. Storstädernas miljöproblem aktualise-&lt;br&gt;rades vid FN:s miljökonferens i Rio år 1992 och det föreslagna skydds-&lt;br&gt;institutet kan bli ett intressant bidrag till ansträngningarna att förverkliga&lt;br&gt;Riokonferensens intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ett långsiktigt säkerställt skydd för det aktuella området&lt;br&gt;har ökat under senare år. Ytterligare bebyggelse bör få komma till stånd&lt;br&gt;endast för att tillgodose angelägna behov för de allmännyttiga institutio-&lt;br&gt;ner som verkar inom området. Tekniska Högskolan, Hjorthagen och&lt;br&gt;den till stora delar exploaterade spridningskorridoren mellan Norra och&lt;br&gt;Södra Djurgården bör ingå i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademien vill även fasta uppmärksamheten på restaureringsaspekten.&lt;br&gt;Att ett område används som uppställningsplats, för lagerhållning eller&lt;br&gt;temporär bebyggelse får inte innebära automatisk rätt till ny bebyggelse.&lt;br&gt;Området kring Husarviken bör inte bebyggas utan restaureras som&lt;br&gt;naturmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båtburet gods och fordon som inte har innerstaden som mål bör ut-&lt;br&gt;lokaliseras från Frihamnen och Värtahamnen för att minska luftföro-&lt;br&gt;reningarna inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstmuseer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag som utgår från begreppet nationalstadspark kan enligt Statens&lt;br&gt;konstmuseer bidra till ett samlat skydd för både kultur- och naturmark i&lt;br&gt;det aktuella området. Det är därför viktigt att lagtextens begrepp är&lt;br&gt;distinkta samt att gränsdragningsfrågoma klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstmuseer föreslår att uttrycket &amp;quot;parker och historiska land-&lt;br&gt;skap&amp;quot; i lagtexten ersätts med &amp;quot;historiska parker, parkliknande landskap&lt;br&gt;och naturmark&amp;quot; eftersom begreppet historiskt landskap inrymmer be-&lt;br&gt;grepp som park, historisk trädgård, naturpark, odlingslandskap, his-&lt;br&gt;toriska vägar, naturmark m.m. som underordnade kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningsproblemet är enligt Statens konstmuseer intimt förknip-&lt;br&gt;pat med frågan om distinkta begreppsmässiga kategorier. De historiska&lt;br&gt;trädgårdarna och parkerna har haft klara och väl markerade gränser.&lt;br&gt;Vid Hagaparken bildade strandlinjen mot Brunnsviken den östra grän-&lt;br&gt;sen. De sista resterna av den västra gränsen, den s.k. ha-han - ett träd-&lt;br&gt;gårdsdike med gräsvall och häckplantering - utplånades i samband med&lt;br&gt;motorvägsbygget på 1960-talet. Det byggnadsminnesskyddade området&lt;br&gt;sammanfaller vare sig med parkens historiska eller nuvarande utbred-&lt;br&gt;ning. Utfyllnaden vid Linvävartorpet visar att naturresurslagen både kan&lt;br&gt;och bör knytas närmare till kulturminneslagen för att säkerställa det hi-&lt;br&gt;storiska landskapet. Statens konstmuseer förutsätter att uttryck som&lt;br&gt;&amp;quot;komplettering av befintlig bebyggelse i park&amp;quot; inte syftar på historiska&lt;br&gt;parker vilket skulle strida mot de etiska normer som fastslagits av&lt;br&gt;Unescos underorganisation ICOMOS i den s.k. Florenschartan som&lt;br&gt;antagits av Sverige. På ICOMOS Stockholmskongress på 1980-talet&lt;br&gt;fästslogs att Haga inte bara är av nationellt utan även internationellt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore enligt Statens konstmuseer värdefullt om regeringen inte bara&lt;br&gt;uttalar en definitiv vilja beträffande skyddet av nationalstadsparken med&lt;br&gt;restaurering av historiska parker och sargade naturmarksområden utan&lt;br&gt;även slår fast vilken karaktär skyddsområdet/influensområdet bör ha.&lt;br&gt;Kompletterande bebyggelse vid f.d. flygterminalen, på bensinmacks-&lt;br&gt;tomten och vid Sveaplans gymnasium skulle t.ex. komma i direkt kon-&lt;br&gt;flikt med de historiska parkerna Haga och Bellevue. En balans mellan&lt;br&gt;insyn och utblick hör till dessa parkers grundegenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalstadsparken hotas förutom av bebyggelse även av ökande&lt;br&gt;trafik. Bergshamraleden bör t.ex läggas i tunnel för att dämpa störning-&lt;br&gt;arna på Brunnsviken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet tillstyrker det framlagda lagförslaget. Skyd-&lt;br&gt;det bidrar till en hållbar utveckling i Stockholmsregionen enligt intentio-&lt;br&gt;nerna i Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksmuseet, som är ett centrum för forskning om biodiversitet och&lt;br&gt;kommer att inrymma sekretariatet för den svenska vetenskapliga&lt;br&gt;kommittén för biologisk mångfald, framhåller att området med sin&lt;br&gt;mosaik av skogsmark och öppen mark, intakta skogsbryn, äldre skogs-&lt;br&gt;bestånd och gamla ekar, som hyser ett stort antal hotade insektsarter,&lt;br&gt;har stor betydelse för artmångfälden och är en värdefull tillgång för un-&lt;br&gt;dervisning och forskning vid Riksmuseet och Stockholms universitet.&lt;br&gt;Museet föreslår att nationalstadsparken ges namnet &amp;quot;Stockholms&lt;br&gt;ekopark&amp;quot; och att den utvidgas till att omfatta Igelbäckens tillrinningsom-&lt;br&gt;råde samt KTH, Gärdet, Hjorthagen, Värtahamnen och Frihamnen -&lt;br&gt;områden som måste anses tillhöra Djurgårdens &amp;quot;historiska landskap&amp;quot;. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian anges att exploateringsföretag i anslutning till parken skall&lt;br&gt;bedömas med tillämpning av bestämmelserna. Museet förordar en histo-&lt;br&gt;risk helhetssyn på områdets avgränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksmuseets mening bör det klart framgå att varken bostadsbe-&lt;br&gt;byggelse vid Husarviken, höghus vid Norrtull, OS-anläggningar i&lt;br&gt;parken eller Österleden kan anses uppfylla bestämmelserna i lagför-&lt;br&gt;slaget samt att Roslagsvägen och Norra Länken bör utformas utifrån&lt;br&gt;tydliga krav på omsorgsfull miljöplanering och ostörd natur. Utbygg-&lt;br&gt;naden inom institutionsbältet på Norra Djurgården bör begränsas och&lt;br&gt;projektet Exposition 1997 bör prövas utifrån kravet att bevara och vårda&lt;br&gt;grönytorna och parklandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksmuseet anser att det föreslagna grundskyddet enligt naturresurs-&lt;br&gt;lagen bör kompletteras med beslut och föreskrifter enligt naturvårds-&lt;br&gt;lagen och kulturminneslagen. Målet måste vara att bevara och förbättra&lt;br&gt;områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden vilket bör medföra att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett stort antal hotade arter får livsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- unika kulturobjekt och miljöer bevaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skolor får en pedagogisk-ekologisk arena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kretsloppstänkandet får ett experimentalfält&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stockholmsregionen får en turistattraktion som bygger på stadens&lt;br&gt;skönhet, grönska, vatten och historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- storstadsborna får en grön lunga för trivsel och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området bör skötas av en samordnad förvaltning. Med hänsyn till&lt;br&gt;kungens dispositionsrätt anser Riksmuseet att Ståthållarämbetet bör vara&lt;br&gt;ansvarig för förvaltningen. Naturhistoriska riksmuseet kan erbjuda&lt;br&gt;program om och vara utgångspunkt för utflykter i nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Skansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skansen hälsar förslaget om inrättande av landets första nationalstads-&lt;br&gt;park med stor glädje och tror att det som &amp;quot;det goda exemplet&amp;quot; kommer&lt;br&gt;att få effekter på stadsplaneringen inte bara i landets kommuner utan&lt;br&gt;långt utanför Sveriges gränser. Grönområden i och kring tätorter får&lt;br&gt;inte betraktas som en onödig lyx utan som en absolut nödvändighet till&lt;br&gt;glädje och gagn för innevånarna och av största betydelse för deras fy-&lt;br&gt;siska och psykiska hälsa. Samtidigt är området av stor betydelse för be-&lt;br&gt;varande av den biologiska mångfalden genom förekomsten av vissa&lt;br&gt;hotade djurarter. Med tanke på de många hot som redovisats anser&lt;br&gt;Skansen att området måste ges ett interemistiskt skydd i avvaktan på be-&lt;br&gt;slut om nationalstadsparken. Att Hjorthagen uteslutits finner Skansen&lt;br&gt;beklagligt med tanke på vikten av att bevara helheten i det historiska&lt;br&gt;landskapet på Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skansen kan komma att spela en viktig roll som ett kunskapsförmed-&lt;br&gt;lande centrum inom nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationer/föreningar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen välkomnar initiativet att ge området ett lång-&lt;br&gt;siktigt och samlat skydd. Det skyddade området bör utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även KTH, Gärdet, Hjorthagen, Värtahamnen och Frihamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden hotas av starka ex-&lt;br&gt;ploateringsintressen. Om dessa genomförs kommer en stor del av nuvar-&lt;br&gt;ande natur- och grönområden att tas i anspråk för trafikplatser, vägar&lt;br&gt;och en utbredd bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österleden är i dag det största hotet. Trafiken mot centrum från Fri-&lt;br&gt;hamnens trafikplats kommer att klyva Gärdet mitt itu. Området kommer&lt;br&gt;att täckas av buller och avgaser från tunnelmynningar och avgastom.&lt;br&gt;Även trafik- och bullerproblemen kring övriga vägar i och kring den&lt;br&gt;föreslagna nationalstadsparken - särskilt E3, E4 och El8 - måste skär-&lt;br&gt;skådas i en fördjupad miljökonsekvensanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planerade Olympiabyn är ett annat allvarligt hot mot området.&lt;br&gt;Naturskyddsföreningens riksstämma 1993 ansåg att de negativa konse-&lt;br&gt;kvenserna med planerade anläggningar blir så stora att Stockholm inte&lt;br&gt;bör ansöka om OS 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att områdets värden är så betydande att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att slå fast ett överordnat syfte med området, nämligen att be-&lt;br&gt;vara dess natur- och kulturvärden. Endast därmed förenliga verksam-&lt;br&gt;heter kan vara tillåtliga. Det bör alltså inte ske vidare exploatering av&lt;br&gt;området. Enligt föreningens uppfattning ger ett förordnande om natur-&lt;br&gt;reservat enligt naturvårdslagen ett starkare skydd än en ändring i natur-&lt;br&gt;resurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommunerna föreslår naturreservat endast för delar av om-&lt;br&gt;rådet anser naturskyddsföreningen att regeringen bör uppdra åt Läns-&lt;br&gt;styrelsen att besluta om naturreservat och en samlad skötselplan för hela&lt;br&gt;nationalstadsparken. Skötselplanen skall reglera områdets nyttjande inte&lt;br&gt;bara vad gäller markexploatering utan också med avseende på olika fri-&lt;br&gt;luftsaktiviteter, skogsbruk m.m. Planen bör utarbetas av en grupp med&lt;br&gt;samlad expertis på kultur- och naturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt Ekoparken World Wildlife Fund (WWF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt Ekoparken WWF betonar områdets unika och storartade natur-,&lt;br&gt;frilufts- och kulturkvaliteer. Ett varaktigt skydd som nationalstadspark,&lt;br&gt;där grundprincipen är att det historiska landskapet bevaras och nuvaran-&lt;br&gt;de natur- och parkmark inte bebyggs, kan dessutom ge Stockholm en&lt;br&gt;turistattraktion som få storstadsområden kan ståta med. I så fall förs ett&lt;br&gt;historiskt arv från Jaktparken Djurgården och Gustavianska parken&lt;br&gt;vidare med ett ekologiskt synsätt till kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt Ekoparken föreslår att området kallas &amp;quot;Stockholms Ekopark&amp;quot;.&lt;br&gt;Begreppet &amp;quot;nationalstadspark&amp;quot; är en bra benämning på de föreslagna&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna i naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdena Gärdet, KTH, Sveriges Radio, Värtahamnen-Frihamnen-&lt;br&gt;Loudden och Hjorthagen har ett starkt historiskt förflutet som Djur-&lt;br&gt;gårdsmark och måste därför enligt Projekt Ekoparken omfattas av be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;historiska landskap&amp;quot; och ingå i nationalstadsparken. Hamnom-&lt;br&gt;rådet, Östra stationsområdet och nyare delar av Bergshamra har visser-&lt;br&gt;ligen i dag inte samma höga natur- och kulturvärden som övriga delar&lt;br&gt;av området men bör ändock ingå i helheten. Gärdet och Hjorthagen&lt;br&gt;utgör mycket viktiga delar i den biologiska spridningskorridoren mellan&lt;br&gt;Norra och Södra Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör enligt Projekt Ekoparkens mening tydligt framgå av förslaget&lt;br&gt;att det kommer att krävas kompletterande planer och beslut för att säkra&lt;br&gt;även viktiga kringliggande spridningsvägar t.ex. Tegelhagen-Rådan-&lt;br&gt;Margare teborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är att skapa ett samlat skydd för hela området samtidigt&lt;br&gt;som hänsyn tas till att områdets delar har skilda kvaliteter. Projekt Eko-&lt;br&gt;parken föreslår att det föreslagna skyddet enligt naturresurslagen kom-&lt;br&gt;pletteras med följande särskilda bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturreservat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturreservat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsholmen-Kastellholmen samt Gasverket-&lt;br&gt;Hjorthagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Djurgården-Ladugårdsgärde-Fjäderhol-&lt;br&gt;mama, Norra Djurgården, Brunnsviken,&lt;br&gt;Bellevue, Haga, Tivoli, Stocksundstorp, Ber-&lt;br&gt;gianska trädgården, Kräftriket, Ulriksdal och&lt;br&gt;Sörentorp samt eventuellt Skeppsholmen-&lt;br&gt;Kastellholmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergshamra, hamnområdet och stenstaden&lt;br&gt;väster om Östra station,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturreservat&lt;br&gt;utanför natio-&lt;br&gt;nalstadsparken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Järvafältet-Igelbäckens tillrinnings-&lt;br&gt;område, Margareteborg, Rösjön, Norra Lidingö,&lt;br&gt;Bogesund och Nacka strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett interimistiskt naturreservat måste enligt Projekt Ekoparkens me- Prop. 1994/95:3&lt;br&gt;ning inrättas omgående eftersom områdets natur- och kulturvärden hotas Bilaga 2&lt;br&gt;av ett stort antal redan nu kända projekt: Österleden, Norra Länken, ny&lt;br&gt;stadsdel och OS-anläggning vid Husarviken-Storängsbotten, byggnader&lt;br&gt;på bensinstationstomten vid Norrtull, utbyggnader i Kräftriket-Albano-&lt;br&gt;Roslagstull, Expo 1997 vid Brunnsviken, utvidgning av Kaknäs skjut-&lt;br&gt;bana i samband med OS 2004, utbyggnader i områdena Sörentorp-Mar-&lt;br&gt;gareteborg, Frösunda och Ulriksdalsfältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den splittrade markägarsituationen ställer stora krav på förvaltarorga-&lt;br&gt;nisationen. Projekt Ekoparken anser att det bör finnas en skötselplan för&lt;br&gt;hela området, en tillsynsman knuten till ståthållarämbetet eller en fristå-&lt;br&gt;ende stiftelse samt en skötsel- eller referensgrupp med representanter&lt;br&gt;från de olika förvaltarna. Skötselplanen bör innehålla mål för hela&lt;br&gt;området och för de olika delområdena. Projekt Ekoparken anser att&lt;br&gt;följande mål bör uppfyllas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värna - Området skall bevaras för naturvård, kulturvård och friluft-&lt;br&gt;sliv. Den biologiska mångfalden skall bevaras och stärkas. Visuella&lt;br&gt;störningar, buller och vatten och luftföroreningar skall aktivt reduceras.&lt;br&gt;Området skall förskönas. Ett historiskt sammanhang skall tydliggöras.&lt;br&gt;Inga projekt som skadar området eller tar grönytor i anspråk skall&lt;br&gt;tillåtas. Starka restriktioner mot skador under byggtiden skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårda - Ekologiska skötselplaner skall utarbetas. Speciella biotoppro-&lt;br&gt;jekt för att öka den biologiska mångfalden skall startas. Äterinplantering&lt;br&gt;av förlorade växt- och djurarter skall ske. Kulturminnen samt parker&lt;br&gt;och trädgårdar skall restaureras. Verksamheterna i området skall ut-&lt;br&gt;märkas av ett ekologiskt synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visa - Området skall fungera som en pedagogisk port till natur och&lt;br&gt;kultur för Stockholms innevånare och besökare och marknadsföras som&lt;br&gt;en unik nationell natur- och kulturpark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet för Ekoparken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet för Ekoparken välkomnar förslaget att ge områdets kultur-,&lt;br&gt;natur- och rekreationsvärden ett samlat skydd i 3 kap. NRL. Lagänd-&lt;br&gt;ringen ger dock inte tillräckligt skydd. Det är t.ex. oklart hur begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;förvanska&amp;quot; skall tolkas. Förbundet anser därför att skyddet av bygg-&lt;br&gt;nader och landskapsrum bör kompletteras med beslut enligt naturvårds-&lt;br&gt;och kulturminneslagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjorthagen-Husarviken och Frihamnen bör enligt förbundets mening&lt;br&gt;ingå i nationalstadsparken. Hjorthagen-Husarviken har kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull bebyggelse och ingår i den biologiska spridningsvägen mellan&lt;br&gt;Norra och Södra Djurgården. Ny storskalig bebyggelse på Värtagas-&lt;br&gt;verkets tomt skulle helt förändra upplevelsen av natur- och kulturland-&lt;br&gt;skapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundet bör lagförslagets syfte framgå tydligare. Målet att&lt;br&gt;bevara och stärka den biologiska mångfalden och det historiska kultur-&lt;br&gt;landskapet och att att säkerställa och utveckla det rörliga friluftslivets&lt;br&gt;intressen innebär bl.a. att spridningsvägarna till och från området - t.ex&lt;br&gt;Tegelhagen i Sollentuna - skall värnas. Enligt förbundets mening kan&lt;br&gt;nya anläggningar för sport och underhållning inte förenas med syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet poängterar att de akuta hoten mot parken är mycket stora.&lt;br&gt;För att inte skyddet skall komma för sent måste därför beslut om&lt;br&gt;interimistiskt naturreservat fettas redan nu. Samtidigt måste markägarna&lt;br&gt;utarbeta skötselplaner som svarar mot de angivna målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns hembygdsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns hembygdsförbund välkomnar förslaget att göra området&lt;br&gt;till nationalstadspark. Med tanke på att området i sin helhet är av sådan&lt;br&gt;betydelse för kulturminnesvården i Stockholms län att det kan betraktas&lt;br&gt;som omistligt är ett ökat skydd nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Hembygdsföreningen utgör planerade trafikanläggningar ett&lt;br&gt;stort hot. Därför bör:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Roslagsvägen gå ner i tunnel redan vid Frescati&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Norra länken gå i kassun Cederdalsgatan-Sveavägen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Österleden utgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- områdets svagaste länk förbindelsen mellan Norra och Södra Djur-&lt;br&gt;gården förstärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hembygdsförbundet anser vidare att nuvarande planer på OS 2004,&lt;br&gt;Expo 1997 och en utvidgning av högskoleområdet måste få andra lös-&lt;br&gt;ningar och att hamnverksamheten måste begränsas. Då endast 10-15 %&lt;br&gt;av sjötransporterna berör Stockholmsregionen anser förbundet att även&lt;br&gt;den tunga biltrafiken i området kan minskas. Det gäller framför allt de&lt;br&gt;miljöfarliga transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska förbundet för kulturlandskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandevärdena inom området är enligt förbundets uppfattning be-&lt;br&gt;roende av en hel och sammanhållen miljö. Förslaget om särskilt lag-&lt;br&gt;skydd är väl underbyggt. Avgränsningen är dock för snäv. Även Gamla&lt;br&gt;Stan, Helgeandsholmen, Riddarholmen och Långholmen föreslås ingå i&lt;br&gt;det skyddade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet nationalstadspark är inte bra. Förbundet anser att det be-&lt;br&gt;grepp som nu skall skapas behöver kunna användas i flera sammanhang&lt;br&gt;då såväl urbana som rurala kulturlandskap av högsta kvalitet kräver lag-&lt;br&gt;skydd. Förbundet föreslår att namnfrågan behandlas i ett europeiskt&lt;br&gt;sammanhang och nämner att England lämnat förslag om en ny kon-&lt;br&gt;vention om skydd för de natur- och kulturhistoriskt värdefullaste land-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapen till Federation of Nature and National Parks in Europé. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall konventionen förhandlas och undertecknas inom ramen&lt;br&gt;för Europarådet. Nordiska Ministerrådet har behandlat frågan om be-&lt;br&gt;varande av genuina kulturlandskap i en rapport 1989, &amp;quot;Rekommendatio-&lt;br&gt;ner för kulturlandskap&amp;quot;. För en slutlig lösning, i det här aktuella om-&lt;br&gt;rådet och på andra ställen i kulturlandskapet, krävs enligt förbundet en&lt;br&gt;helt samordnad bevarandelag med ett särskilt institut som kan användas&lt;br&gt;för att långsiktigt säkerställa landets mest bevaransvärda miljöer i hela&lt;br&gt;kulturlandskapet oavsett sektorstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella ändringen i NRL ger ett basskydd och förutsättningar att&lt;br&gt;hantera exploateringskrav. För att nå ett bevarande med aktiva vårdåt-&lt;br&gt;gärder krävs kompletterande beslut främst med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;och kulturminneslagen. Förbundet anser att kopplingen av båda dessa&lt;br&gt;lagar till NRL ger ökad tyngd åt bevarandeintressena vid samordnade&lt;br&gt;beslut och vid prövning mot NRL:s hushållningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet påpekar att beslut enligt bevarandelagstiftningen kräver&lt;br&gt;enkla och klara målformuleringar. Begrepp som påtaglig skada måste&lt;br&gt;preciseras. Genom zonering av området kan ett grundläggande syfte&lt;br&gt;modifieras efter lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analogt med bestämmelserna i naturvårdslagen bör länsstyrelsen vara&lt;br&gt;ansvarig för områdets förvaltning. Till stöd för förvaltningsarbetet bör&lt;br&gt;finnas skötselråd eller skötselberedning. Ansvar för kostnader och andra&lt;br&gt;åtaganden måste regleras genom särskilda avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haga-Brunnsvikens vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen tillstyrker regeringens planer att ge områdets natur-, kultur-&lt;br&gt;och rekreationsvärden lagskydd men ifrågasätter om inte naturvårds-&lt;br&gt;lagen kan ge ett starkare skydd än naturresurslagen. Enligt föreningens&lt;br&gt;mening bör Hjorthagen och Husarviken, som har stor betydelse för det&lt;br&gt;biologiska livet och kulturminnesvården, liksom Tegelhagen i Sollen-&lt;br&gt;tuna ingå i nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet &amp;quot;förvanska&amp;quot; i lagtexten har en alltför oklar innebörd och&lt;br&gt;bör enligt föreningens mening ändras till &amp;quot;störs&amp;quot;. Det bör klart framgå&lt;br&gt;att nationalstadsparken kan påverkas även av exploateringsföretag och&lt;br&gt;verksamheter utanför det avgränsade området. Det kan vara höga bygg-&lt;br&gt;nader och avgastom som bryter landskapets karaktär eller trafikleder&lt;br&gt;med ljusmattor, avgaser och buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från nationalparker är nationalstadsparken en produkt av&lt;br&gt;långvarigt nyttjande. Eftersom området omfattas av många markägare&lt;br&gt;med skilda intressen anser föreningen det därför särskilt viktigt att lag-&lt;br&gt;skyddet kompletteras med en övergripande målsättning samt med&lt;br&gt;skydds-och skötselföreskrifter. Det kan t.ex gälla frågor om Bergianska&lt;br&gt;trädgårdens utveckling eller miljöforskningens möjligheter inom om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att det av Solna och Stockholm antagna programmet&lt;br&gt;ger underlag for kompletterande beslut och föreskrifter men att staten&lt;br&gt;har ett huvudansvar för att området ges tillräckligt skydd och ändamåls-&lt;br&gt;enlig skötsel. I avvaktan på erforderliga föreskrifter föreslår föreningen&lt;br&gt;att ett interimistiskt naturreservat övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för Gustavianska Parken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för Gustavianska Parken betonar att området inte tål ytter-&lt;br&gt;ligare ingrepp. Utvecklingen måste nu inriktas på att förstärka områdets&lt;br&gt;natur-, kultur- och rekreationsvärden och värna den biologiska mång-&lt;br&gt;falden. Det är enligt kommittén viktigt att regering och riksdag uttalar&lt;br&gt;intentioner för området och utreder frågor om förvaltning, utveckling&lt;br&gt;och skötsel för att säkerställa önskvärd utveckling. Kommittén ifrågasät-&lt;br&gt;ter om inte en ändring i naturvårdslagen istället för i naturresurslagen&lt;br&gt;skulle kunna ge ett ännu starkare skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet Historiska landskap är bra. Enligt kommittén måste det&lt;br&gt;dock preciseras så att skyddets innebörd för olika områden inom natio-&lt;br&gt;nalstadsparken klart framgår. Så är t.ex. Gärdet såväl bebyggelseom-&lt;br&gt;råde som en biologisk spridningsväg som bör ges ett uttalat skydd.&lt;br&gt;Även begreppet &amp;quot;förvanska&amp;quot; måste förtydligas så att det framgår vilka&lt;br&gt;ytterligare ingrepp områdets olika delar tål och inte tål. Kommittén&lt;br&gt;finner områdesavgränsningen till stora delar mycket tillfredsställande&lt;br&gt;men anser att Hjorthagen och hela institutionsbältet längs Valhallavägen&lt;br&gt;bör ingå. Dessa områden utgör såväl riksintresse för kulturminnesvår-&lt;br&gt;den som viktiga biologiska spridningsvägar mellan Norra och Södra&lt;br&gt;Djurgårdens kärnområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdets rekreativa värde bygger i hög grad på naturupplevelsen och&lt;br&gt;känslan av att lämna staden bakom sig. Kommittén betonar att detta&lt;br&gt;värde är intimt sammanvävt med områdets kulturhistoriska roll och&lt;br&gt;beroende av områdets inramning och utblickarna från parken. Det vore&lt;br&gt;t.ex olämpligt med ytterligare bebyggelse längs Nackas norra kust.&lt;br&gt;Kommittén uppmärksammar även landskapsbilden mot Stora Värtan&lt;br&gt;vars karaktär bidrar till att Norra Djurgården är den del av national-&lt;br&gt;stadsparken som ännu erinrar om 1600-talets jaktpark. Det är likaså&lt;br&gt;viktigt att tillkommande bebyggelse i Frösunda anpassas i såväl höjd&lt;br&gt;som läge till det känsliga landskapet runt Brunnsvikens norra del och att&lt;br&gt;det viktiga historiska och landskapsmässiga sambandet mellan Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken och Karlberg får tydlighet vid planeringen av Norrtull och&lt;br&gt;Norra stationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kommittén för Gustavianska Parken är det synnerligen angelä-&lt;br&gt;get att staten agerar mycket aktivt för att inte bara skydda utan även ut-&lt;br&gt;veckla nationalstadsparkens natur-, kultur- och friluftskvaliteer. Det&lt;br&gt;behövs därför en gemensam förvaltning och en skötselplan för området.&lt;br&gt;Regering och riksdag bör tillsätta en utredning för detta ändamål. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredning bör sedan följa nationalstadsparkens utveckling. Trafikfrå-&lt;br&gt;gorna i området är mycket allvarliga och akuta. En särskild statlig&lt;br&gt;utredning bör därför snarast tillsättas för att lösa områdets trafikpro-&lt;br&gt;blem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms handelskammare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren avstyrker lagändringsförslaget. Nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning ger tillräckligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Handelskammaren är förslaget att vidga naturresurslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde till den byggda tätortsmiljön diskutabelt. Den före-&lt;br&gt;slagna nationalstadsparken berör såväl natur- och kulturobjekt som&lt;br&gt;riksintressen av annan art och regionala utvecklingsfrågor bl.a. Värta-&lt;br&gt;hamnen, Stockholms universitet och KTH. Här finns också intressen&lt;br&gt;som har vital betydelse för huvudstadens kommunikationer och energi-&lt;br&gt;försöijning. Enligt Handelskammaren kan lagförslagets effekt bl.a. bli&lt;br&gt;att den normala intresseavvägningen mellan olika riksintressen förändras&lt;br&gt;så att bevarandeintressena genomgående får prioritet med mycket be-&lt;br&gt;gränsat utrymme för hänsynstagande till motstående anspråk. Lagens&lt;br&gt;rättsverkan i förhållande till motstående intressen kan enligt Handels-&lt;br&gt;kammaren dessutom innebära att vitala delar av den centrala tätorts-&lt;br&gt;utvecklingen i Stockholm underställs alltför långtgående statlig styrning&lt;br&gt;och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skyddets innebörd i praktiken sammanhänger med hur be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;förvanska&amp;quot; tolkas inom nationalstadsparkens intresseområde&lt;br&gt;borde detta framgå av förslaget. Det borde även framgå hur ersättnings-&lt;br&gt;frågor skall behandlas om tolkningen läggs till grund för långtgående&lt;br&gt;inskränkningar i pågående markanvändning t.ex. rivningsförbud eller&lt;br&gt;vägran att återuppföra byggnad eller anläggning utan ersättningsgrun-&lt;br&gt;dande beslut enligt naturvårdslagen, byggnadsminneslagen eller plan-&lt;br&gt;och bygglagen. Handelskammaren finner det inte rimligt med tanke på&lt;br&gt;de negativa konsekvenser lagändringen kan få för sakägarintressen att,&lt;br&gt;som sägs i förslaget, låta bestämmelserna påverka bedömningen av&lt;br&gt;pågående ärenden enligt plan- och bygglagen, naturvårdslagen och lagen&lt;br&gt;om kulturminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att det är angeläget att det finns ända-&lt;br&gt;målsenliga skyddsinstrument för värdefulla områden i stadsbygden.&lt;br&gt;Frågan om införande av en helt ny bestämmelse i naturresurslagen bör&lt;br&gt;dock föregås av mer allmängiltiga överväganden. Enligt Kommunför-&lt;br&gt;bundet hade det varit naturligt att ge plan- och byggutredningen ett&lt;br&gt;sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att förslagets konsekvenser för den kommunala själv-&lt;br&gt;styrelsen är svära att överblicka. Genom att tätortsundantaget inte skall&lt;br&gt;gälla torde länsstyrelsens möjligheter att ingripa mot enskilda PBL-&lt;br&gt;beslut väsentligt öka även inom de delar av nationalstadsparken som&lt;br&gt;inte direkt är av intresse för natur- eller kulturmiljövården t.ex på Gär-&lt;br&gt;det och i Bergshamra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska vägföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska vägföreningen avstyrker förslaget. Det finns redan erforderliga&lt;br&gt;planeringsinstrument för att tillgodose de skyddsbehov som anges som&lt;br&gt;motiv for lagändringen. Vägföreningen finner ingen anledning att flytta&lt;br&gt;över ansvaret för planfrågorna från kommunerna till staten. Det kan&lt;br&gt;leda till att riksdagen kan få ta ställning i enskilda ärenden vilka riks-&lt;br&gt;dagen enligt gällande regler ej har att hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Vägföreningen innebär förslaget att dispensgivning är utesluten.&lt;br&gt;Föreningen anser att detta kan leda till stora problem bl.a. när det gäller&lt;br&gt;avvägningar mellan olika intressen. Det skulle t.ex. kunna innebära att&lt;br&gt;miljöförbättrande insatser blir omöjliga. Genomförandet av olika aktuel-&lt;br&gt;la miljöförbättringar av trafikleder, järnvägar och ledningar inom om-&lt;br&gt;rådet kan till och med komma att förhindras genom det presenterade&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Östermalm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen välkomnar allt skydd området kan få och föreslår att även&lt;br&gt;naturvårdslagen ändras. Bl.a. äldre och för djurlivet värdefulla träd&lt;br&gt;måste kunna få ett effektivt skydd. Föreningen anser att Hjorthagen,&lt;br&gt;Värtahamnen, Frihamnen och bebyggelsen mot Valhallavägen och&lt;br&gt;Oxenstiemsgatan bör ingå i nationalstadsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgårdens Hembygdsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgårdens Hembygdsförening har sedan 1940-talet med stor oro följt&lt;br&gt;det gradvisa intrång som görs på Djurgårdsmarken och tillstyrker med&lt;br&gt;stor tillfredsställelse departementets initiativ att skydda det i många hän-&lt;br&gt;seenden unika området genom en särskild bestämmelse om national-&lt;br&gt;stadspark i naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Pensionärsförbunds lokalavdelning Brunnsviken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen tillstyrker förslaget att området skall förbättras med avseen-&lt;br&gt;de på trafikstörningar och andra miljöproblem. Antalet anmälda besvär&lt;br&gt;av buller och förorenad luft har ökat i takt med den kraftiga trafikök-&lt;br&gt;ningen genom Bergshamra. Föreningen anser det synnerligen viktigt att&lt;br&gt;den genomfartstrafik som nu belastar Bergshamravägen snarast återförs&lt;br&gt;till Roslagsvägen via Norra Länken-Roslagstull. Föreningen uttrycker&lt;br&gt;samtidigt stor oro över den prognostiserade trafikutvecklingen på Rosla-&lt;br&gt;gsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stallmästaregårdens BåtsäUskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stallmästaregårdens BåtsäUskap noterar med stor tillfredsställelse rege-&lt;br&gt;ringens ambition att skydda områdets rekreationsvärden genom att&lt;br&gt;inrätta landets första nationalstadspark. Det är dock oroande att för-&lt;br&gt;slaget hävdar att BåtsäUskapets hamn- och varvsplats utgör ett avbrott i&lt;br&gt;parksammanhanget mellan Haga och BeUevueparken. BåtsäUskapets&lt;br&gt;verksamhet är öppen och begränsas av det utrymme som står till buds.&lt;br&gt;SäUskapet erinrar om att verksamheten även omfattar viss ungdoms-&lt;br&gt;verksamhet och utbfldning rörande båtfiv samt vård av det kulturarv&lt;br&gt;som ett äldre träbåtsbestånd representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Hedskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Hedskog framhåller de historiska träbåtarnas självklara plats som&lt;br&gt;flytande kulturarv i Brunnsviken och nationalstadsparken och önskar att&lt;br&gt;departementet uttalar sitt stöd för detta. Det skuUe kunna möjUggöra att&lt;br&gt;åtminstone en båtklubb och hamn för historiska träbåtar bevaras eUer&lt;br&gt;bereds plats i Brunnsviken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk-Japanska konsortiet för Norrtull Center&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enfigt konsortiets uppfattning innebär förslaget en aUvarfig inskränkning&lt;br&gt;av det kommunala planmomopolet. Det odefinierade begreppet &amp;quot;natio-&lt;br&gt;nalstadspark&amp;quot; och uttrycket &amp;quot;förvanskas&amp;quot; gör att lagens inverkan och&lt;br&gt;tillämpning blir svårbedömbar. Avgränsningen av området är diskutabel&lt;br&gt;bl.a. vid NorrtuU, där E4 och bensinstationstomten föreslås ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna har inte redovisats. Att förslaget,&lt;br&gt;genom komplicerad och förlängd administrativ hantering, ersättnings-&lt;br&gt;anspråk från markägare framför aUt på kommunerna, medför stora&lt;br&gt;merkostnader är enfigt konsortiet uppenbart. Om bestämmelserna kan&lt;br&gt;påverka bedömningen av pågående ärenden blir konsekvenserna en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reducering av värdet av allmänna tillgångar utan att områdets kultur-,&lt;br&gt;natur- eller rekreationsvärden säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella området utgör en central och vital del for huvudstads-&lt;br&gt;regionens funktion. Enligt konsortiets uppfattning utgör varje inskränk-&lt;br&gt;ning i kommunernas beslutanderätt därför en påtaglig risk för kompli-&lt;br&gt;kationer i regionens övergripande funktion och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 'IrfA- '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c,' ■_&amp;gt;. v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; &amp;quot;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tb&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;• A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xXvb&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;r,r? ' __i'/^y s/vAts^&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;y '4 &amp;quot;A „ Vi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;''t*'Pj P&amp;amp;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;j?s* Jo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;XVvA &lt;sup&gt;y&lt;/sup&gt; ,&amp;lt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&amp;lt;HrrÖ4* | &lt;sup&gt;/&lt;/sup&gt;tv/~&amp;quot;j/'&lt;br&gt;*•111 ät&amp;quot; !✓/£&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;’ «E &lt;sup&gt;y&lt;/sup&gt;~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;''iS'cb-7-' &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;•--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;$&lt;/sup&gt;^B-r f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Härigenom föreskrivs i fråga om hgen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i hgen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 7 §, av&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som anges i 2-6 §§&lt;br&gt;är, med hänsyn till de natur- och&lt;br&gt;kulturvärden som finns i områ-&lt;br&gt;dena, i sin helhet av riksintresse.&lt;br&gt;Exploateringsföretag och andra&lt;br&gt;ingrepp i miljön får komma till&lt;br&gt;stånd i dessa områden endast om&lt;br&gt;hinder inte möter enligt 2-6 §§&lt;br&gt;och om det kan ske på ett sätt som&lt;br&gt;inte påtagligt skadar områdenas&lt;br&gt;natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;utgör inte hinder för utvecklingen&lt;br&gt;av befintliga tätorter eller av det&lt;br&gt;lokala näringslivet eller för utför-&lt;br&gt;andet av anläggningar som behövs&lt;br&gt;för totalförsvaret. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl utgör bestämmel-&lt;br&gt;serna inte heller hinder för an-&lt;br&gt;läggningar för utvinning av sådana&lt;br&gt;fyndigheter av ämnen eller mate-&lt;br&gt;rial som avses i 2 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som anges i 2-7 §§&lt;br&gt;är, med hänsyn till de natur- och&lt;br&gt;kulturvärden som finns i områ-&lt;br&gt;dena, i sin helhet av riksintresse.&lt;br&gt;Exploateringsföretag och andra&lt;br&gt;ingrepp i miljön får komma till&lt;br&gt;stånd i dessa områden endast om&lt;br&gt;hinder inte möter enligt 2-7 §§&lt;br&gt;och om det kan ske på ett sätt som&lt;br&gt;inte påtagligt skadar områdenas&lt;br&gt;natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;och 2-6 §§ utgör inte hinder för&lt;br&gt;utvecklingen av befintliga tätorter&lt;br&gt;eller av det lokala näringslivet&lt;br&gt;eller för utförandet av anlägg-&lt;br&gt;ningar som behövs för totalförsva-&lt;br&gt;ret. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;utgör bestämmelserna inte heller&lt;br&gt;hinder för anläggningar för ut-&lt;br&gt;vinning av sådana fyndigheter av&lt;br&gt;ämnen eller material som avses i 2&lt;br&gt;kap. 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området Ulriksdal-Haga-&lt;br&gt;Brunnsviken-Djurgården är en&lt;br&gt;nationalstadspark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en nationalstadspark får&lt;br&gt;ny bebyggelse och nya anlägg-&lt;br&gt;ningar komma till stånd och&lt;br&gt;andra åtgärder vidtas endast om&lt;br&gt;det kan ske utan intrång i park-&lt;br&gt;landskap eller naturmiljö och&lt;br&gt;utan att det historiska landskapets&lt;br&gt;natur- och kulturvärden i övrigt&lt;br&gt;skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-06-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Ä. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremiss den 2 juni 1994 (Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Stefan&lt;br&gt;Rubenson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar forslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Unckel, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriks-&lt;br&gt;dal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 47000, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:BoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-07-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:55:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI033</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:55:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI033</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__3.pdf</filnamn>
<filstorlek>4176003</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DC3307CE-662B-48AF-A974-E5881D7FE462</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:BoU6</uppgift>
<ref_dok_id>GI01BoU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Owe Hellberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Hellberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sylvia Lindgren  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:3&lt;br/&gt;
Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:3 Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sylvia Lindgren  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>