2287831 GI0325 1994/95 25 prop prop prop Proposition 1994/95:25 Proposition Proposition Finansdepartementet 25 0 1994-11-01 00:00:00 2025-12-19 13:49:31 1995-01-01 00:00:00 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI0325/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI0325 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0325 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1994/95:25</h1> <h2>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0325/prop_199495__25-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0325/prop_199495__25-2.png" style="width:37pt;height:20pt;"/> <h3>Prop.</h3> <h3>1994/95:25</h3> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 1 november 1994</p> <p>Ingvar Carlsson</p> <p>Göran Persson</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen redovisar regeringen sin syn på den ekonomiska politi-<br>kens inriktning under de närmaste åren. Uppgiften för den ekonomiska<br>politiken är nu att sanera statsfinanserna i syfte att åstadkomma en<br>varaktig och uthållig tillväxt, en ökad sysselsättning och en minskad<br>arbetslöshet.</p> <p>Efter en period av kraftigt minskad produktion och ökad arbetslöshet<br>inriktas den ekonomiska politiken på att öka sysselsättningen och skapa<br>förutsättningar för god välfärd genom en låg arbetslöshet, stabila priser<br>och hög tillväxt. En nödvändig utgångspunkt i detta arbete är att<br>stabilisera statsskulden som andel av bruttonationalprodukten senast år<br>1998. Som ett första steg mot detta mål föreslås att de utgiftsbesparingar<br>och inkomstförstärkningar som socialdemokraterna presenterade i sitt<br>valmanifest inför valet genomförs. Därmed återställs de principer i<br>skattesystemet som fastslogs i 1990 års skattereform. 1 budgetproposi-<br>tionen i januari 1995 återkommer regeringen med ytterligare åtgärder.</p> <p>I propositionen föreslås vidare, med utgångspunkt i valmanifestet, att<br>en omläggning av arbetsmarknadspolitiken påbörjas i riktning mot åt-<br>gärder som stimulerar rörlighet och underlättar för utsatta grupper att<br>komma in på arbetsmarknaden. Dessutom föreslås vissa stimulanser av<br>byggnadsinvesteringarna.</p> <p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>Rättelse: S. 14 tab. 2.3 utbytt</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Den ekonomiska politikens inriktning&nbsp;&nbsp;........... 6</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Den ekonomiska utvecklingen................ 10</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Politik för tillväxt, sysselsättning och&nbsp;välfärd....... 15</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Finans- och penningpolitiken ................ 18</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Budgetpolitiken......................... 21</p> <p>5.1 &nbsp;Utgångspunkter......................... 21</p> <p>5.2 &nbsp;Åtgärder för att stärka de offentliga finanserna...... 21</p> <p>5.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Åtgärder på utgiftssidan ............. 22</p> <p>5.2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inkomstförstärkande åtgärder .......... 25</p> <p>5.2.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Åtgärder som vidtas för att korrigera</p> <p>tidigare fattade beslut............... 26</p> <p>5.2.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Insatser mot arbetslöshet............. 27</p> <p>5.3 &nbsp;Kommunal ekonomi...................... 27</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut................... 30</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Socialdepartementets verksamhetsområde ......... 31</p> <p>7.1 &nbsp;&nbsp;Sammanfattning av förslag till besparingar ........ 31</p> <p>7.2 &nbsp;Ekonomiskt familjestöd.................... 32</p> <p>7.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning ...................... 32</p> <p>7.2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ändrade regler för flerbarnstillägg....... 32</p> <p>7.2.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Preskriptionstid för underhållsbidrag ..... 33</p> <p>7.2.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Begränsningar i bidragsförskottssystemet ...&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;33</p> <p>7.3 &nbsp;Begränsad uppräkning av basbeloppet............ 34</p> <p>7.4 &nbsp;Pris- och följsamhetsindexering av utgående</p> <p>pensionsförmåner........................ 36</p> <p>7.5 &nbsp;&nbsp;Förbättring av det särskilda bostadstillägget till</p> <p>pensionärer (SBTP) ...................... 38</p> <p>7.6 &nbsp;Förtidspension och sjukförsäkring ............. 39</p> <p>7.7 &nbsp;Omläggning och höjning av allmänna egen-</p> <p>avgifter m.m........................... 41</p> <p>7.8 &nbsp;Upprättade lagförslag ..................... 43</p> <p>7.9 &nbsp;Författningskommentar .................... 43</p> <p>7.9.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagen (1962:381) om allmän försäkring ...&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>7.9.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Övriga lagförslag ................. 44</p> <p>7.10 Förslag till riksdagsbeslut................... 44</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Finansdepartementets verksamhetsområde......... 46 &nbsp;Prop.&nbsp;1994/95:25</p> <p>8.1 &nbsp;&nbsp;Skattepolitiken ......................... 46</p> <p>8.2 &nbsp;Enhetlig beskattning av sparandet.............. 50</p> <p>8.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beskattningen av kapitalinkomster ....... 50</p> <p>8.2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Värdepappersfonder och investmentföretag . .&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;52</p> <p>8.2.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Avkastningsskatt på pensionssparande&nbsp;m.m.&nbsp;&nbsp;.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;53</p> <p>8.2.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Sparande i allemansfond............. 54</p> <p>8.3 &nbsp;Förmögenhetsbeskattningen ................. 55</p> <p>8.4 &nbsp;Företagsbeskattningen..................... 56</p> <p>8.4.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Direktavdrag för bygginvesteringar....... 56</p> <p>8.4.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Avvecklingen av surven.............. 63</p> <p>8.4.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Slopande av rätten till kvittning av</p> <p>underskott av aktiv näringsverksamhet</p> <p>mot inkomst av tjänst............... 65</p> <p>8.5 &nbsp;Beskattning av förvärvsinkomster.............. 66</p> <p>8.5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Skatteskalan och grundavdraget......... 66</p> <p>8.5.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Höjd gräns för avdrag för kostnader för</p> <p>resor mellan bostad och arbetsplats....... 67</p> <p>8.5.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Höjning av de särskilda löneskatterna och</p> <p>premieskatten för grupplivförsäkringar &nbsp;....&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;69</p> <p>8.6 &nbsp;&nbsp;Finansiella effekter för offentlig sektor........... 70</p> <p>8.6.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beskattningen av kapitalägande......... 71</p> <p>8.6.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Företagsbeskattningen............... 73</p> <p>8.6.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beskattningen av förvärvsinkomster ...... 74</p> <p>8.7 &nbsp;&nbsp;Visst återställande av nivån på äldre statliga</p> <p>räntebidrag samt höjd fastighetsskatt ............ 75</p> <p>8.8 &nbsp;Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten&nbsp;och</p> <p>kommunsektorn......................... 77</p> <p>8.9 &nbsp;Reducering av de kyrkliga kommunernas skatte-</p> <p>medelsfordran.......................... 79</p> <p>8.10 Upprättade lagförslag ..................... 80</p> <p>8.11 Författningskommentar .................... 81</p> <p>8.11.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagen om direktavdrag för byggnader m.m.&nbsp;&nbsp;.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;81</p> <p>8.11.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagen om skattelättnader för sparande i</p> <p>allemansfond.................... 87</p> <p>8.11.3 &nbsp;&nbsp;Lagen om beräkning av statlig inkomst-</p> <p>skatt på förvärsinkomster vid 1996-1999</p> <p>års taxeringar.................... 88</p> <p>8.11.4 &nbsp;&nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370)........ 88</p> <p>8.11.5 &nbsp;&nbsp;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ..&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;90</p> <p>8.11.6 &nbsp;&nbsp;Uppbördslagen (1953:272)............ 96</p> <p>8.11.7 &nbsp;&nbsp;Kupongskattelagen (1970:624) ......... 97</p> <p>8.11.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt .&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;97</p> <p>8.11.9 &nbsp;&nbsp;Lagen (1990:325) om självdeklaration och</p> <p>kontrolluppgifter.................. 97</p> <p>8.11.10 &nbsp;Lagen (1990:655) om återföring av</p> <p>obeskattade reserver................ 97</p> <p>8.11.11 &nbsp;Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>vissa förvärsinkomster .............. 98</p> <p>8.11.12 &nbsp;Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på</p> <p>pensionsmedel ................... 98</p> <p>8.11.13 &nbsp;Lagen (1990:663) om ersättningsfonder ....&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;98</p> <p>8.11.14 &nbsp;Lagen (1990:1427) om särskild premie-</p> <p>skatt för grupplivförsäkring, m.m........ 99</p> <p>8.11.15 &nbsp;Lagen (1991:687) om särskild löneskatt</p> <p>på pensionskostnader............... 99</p> <p>8.11.16 &nbsp;Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader</p> <p>för bilresor till och från arbetsplatsen vid</p> <p>1995 och 1996 års taxeringar.......... 99</p> <p>8.11.17 &nbsp;Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid</p> <p>beskattning..................... 99</p> <p>8.11.18 &nbsp;Lagen (1993:1537) om expansionsmedel ...&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;99</p> <p>8.11.19 &nbsp;Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&nbsp;.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;100</p> <p>8.11.20 &nbsp;Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott</p> <p>av näringsverksamhet............... 100</p> <p>8.11.21 &nbsp;Lagen (1993:1540) om återföring av skatte-<br>utjämningsreserv .................. 100</p> <p>8.11.22 &nbsp;Lagen (1994:775) om beräkning av kapital-</p> <p>underlaget vid beskattning av ägare i<br>fåmansföretag.................... 101</p> <p>8.11.23 &nbsp;Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen</p> <p>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt . . .&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;102</p> <p>8.11.24 &nbsp;Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen<br>(1970:172) om begränsning av skatt i vissa</p> <p>fall.......................... 102</p> <p>8.11.25 &nbsp;Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier .&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;102</p> <p>8.11.26 &nbsp;Lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483)</p> <p>om skatt på vinstsparande m.m......... 102</p> <p>8.11.27 &nbsp;Lagen (1993:1520) om beräkning av beskatt-</p> <p>ningsbar förvärvsinkomst vid taxering till<br>statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt<br>på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års<br>taxeringar...................... 102</p> <p>8.11.28 &nbsp;Lagen (1994:776) om beskattning av viss</p> <p>vidareutdelning................... 103</p> <p>8.11.29 &nbsp;Lagen om ändring i lagen (1994:961) med</p> <p>särskilda bestämmelser om utbetalning av<br>skattemedel år 1995 ................ 103</p> <p>8.12 Förslag till riksdagsbeslut................... 103</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Jordbruksdepartementets verksamhetsområde ....... 105</p> <p>9.1 &nbsp;&nbsp;Beredskapslagring ....................... 105</p> <p>9.2 &nbsp;Avbytarverksamhet....................... 105</p> <p>10 Arbetsmarknadsdepartementets verksamhets-&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>område, m.m........................... 106</p> <p>10.1 Regeringens överväganden .................. 106</p> <p>10.1.1 Anslagsfrågor m.m.................. 109</p> <p>10.1.2 Upprättade lagförslag ................ 118</p> <p>10.2 Förslag till riksdagsbeslut................... 118</p> <p>Bilaga 1 Propositionens lagförslag</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994</p> <h2>1 Den ekonomiska politikens inriktning</h2> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu att sanera statsfinanserna<br>i syfte att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt, en ökad<br>sysselsättning och en minskad arbetslöshet.</p> <p>Den ekonomiska politikens huvuduppgift är bestämd av de akuta<br>problemen i den svenska ekonomin. De senaste årens internationella<br>lågkonjunktur har orsakat ekonomiska problem i de flesta industriländer.<br>Sverige har drabbats extra hårt genom en kombination av internationell<br>konjunkturnedgång och av en inhemsk politik som har förstärkt lågkon-<br>junkturen i stället för att motverka den. Denna politik har kraftigt ökat<br>det finansiella sparandet och pressat ned hushållens efterfrågan i ett läge<br>när den sjunkande inhemska efterfrågan var den starka negativa kraften<br>i ekonomin. Denna process har kraftigt försvagat incitamenten till<br>investeringar samt skapat en arbetslöshet av en omfattning som inte<br>uppmätts sedan 1930-talet.</p> <p>Den reguljära sysselsättningen har minskat med över 450 000 personer<br>sedan 1991 och arbetslösheten har stigit till 13 %, inräknat personer i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den dåliga ekonomiska utvecklingen<br>har underminerat de offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga<br>finanserna uppgår nu till ca 11 % av BNP. De offentliga finanserna har<br>därmed försämrats från att vara näst bäst bland OECD-ländema 1990 till<br>att i år vara näst sämst.</p> <p>Den svenska ekonomin kännetecknas av en påtaglig tudelning med en<br>stark expansion i exportsektorn och en väsentligt svagare utveckling i<br>andra delar av ekonomin. Denna tudelning rymmer allvarliga risker.</p> <p>Den nuvarande situationen med hög arbetslöshet och med stora<br>underskott och en snabbt växande statsskuld är ohållbar från såväl<br>ekonomisk som demokratisk synpunkt. Genom den växande statsskulden<br>och de ökande upplåningsbehoven begränsas det politiska handlingsutrym-<br>met och de demokratiska institutionernas kraft. Därför är en stark<br>budgetdisciplin och en över tiden balanserad statsbudget en förutsättning<br>för ett starkt folkstyre.</p> <p>Den snabbt stigande statsskulden leder till accelererande ränteutgifter,<br>vilka ytterligare ökar på budgetunderskottet. Det tydligaste tecknet på den<br>oro detta orsakar är att de svenska obligationsräntorna överstiger de tyska<br>med ca 3 procentenheter samt att kronan är svag. Den höga obligations-<br>räntan leder vid nuvarande inflationstakt till en real ränta på ca 8 %. En<br>så hög realränta liksom den osäkerhet som föranleds av skuldutvecklingen<br>håller tillbaka konsumtionen och investeringarna. Den höga räntan<br>riskerar därmed att bryta konjunkturåterhämtningen i förtid.</p> <p>Om inte denna utveckling kan vändas finns det risk för att den höga<br>arbetslösheten permanentas. Erfarenheterna från flera europeiska länder<br>visar att det är svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög under<br>en längre tid. Den måste därför reduceras så snabbt som möjligt och på<br>ett varaktigt sätt, dvs. utan att inflationen ökar. Arbetslösheten är ett<br>slöseri såväl mänskligt, samhällsekonomiskt som statsfinansiellt och<br></p> <p>bidrar till större inkomstskillnader, särskilt om den blir bestående. En<br>kraftigt ökad sysselsättning är därför en grundläggande förutsättning för<br>en framgångsrik fördelningspolitik liksom en fungerande jämställdhet.<br>Detta förutsätter i sin tur goda villkor för en återhämtning i näringslivet.</p> <p>Nyckeln till att föra Sverige ur den nuvarande ekonomiska krisen till<br>en uthållig ekonomisk tillväxt och stigande sysselsättning är en ekono-<br>misk politik som sanerar statsfinanserna. Den alarmerande ökningen av<br>statsskulden de senaste tre åren har allvarligt försvagat Sveriges ekonomi<br>och gjort den mycket sårbar för störningar och konjunktursvängningar.<br>Den stora offentliga upplåningen har skapat en situation där räntekost-<br>nader utgör en växande del av de gemensamma utgifterna. Ju längre<br>obalanserna i statens finanser består, desto större blir behovet av åtgärder<br>för att kompensera för den stigande räntebördan. Vid sidan av räntorna<br>utgör arbetslösheten den enskilt största kostnaden för samhället. Genom<br>den minskar skattebasen och stiger bidragskostnadema.</p> <p>Det är därför av utomordentlig vikt att den nuvarande återhämtningen<br>i ekonomin utnyttjas till att såväl främja sysselsättningen och stärka<br>statens inkomster som att minska dess utgifter. Samtliga dessa tre delar<br>är nödvändiga för att bryta de senaste årens skuldutveckling. Saneringen<br>av statens finanser är samtidigt en nödvändig förutsättning för att få till<br>stånd en varaktig tillväxt.</p> <p>Sysselsättningsökningen måste komma till stånd i näringslivet. Den<br>måste påskyndas genom åtgärder som är riktade mot de delar av<br>ekonomin som ligger sent i konjunkturuppgången.</p> <p>Arbetslinjen bör stärkas i första hand genom att investeringsaktiviteten<br>stimuleras. Vidare behöver arbetsmarknadspolitiken läggas om för att<br>främja expansionen i näringslivet genom åtgärder som stärker de<br>arbetssökandes kompetens och som främjar yrkesmässig och geografisk<br>rörlighet. Kapaciteten i utbildningen, såväl arbetsmarknadsutbildning som<br>högre utbildning, behöver höjas och ett flyttstöd återinföras. Därutöver<br>behövs särskilda åtgärder för att förhindra uppkomsten av långtidsarbets-<br>löshet, särskilt bland ungdomar.</p> <p>En förutsättning för att kunna åstadkomma en snabbt och uthållig<br>ökning av sysselsättningen är att förtroendet för den svenska ekonomin<br>återvinns. Den dubbla obalansen med ett högt finansiellt sparande i den<br>privata sektorn och ett omfattande sparandeunderskott i den offentliga<br>sektorn måste minskas. Därigenom skapas förutsättningar för lägre<br>marknadsräntor och starkare krona. Därmed skulle också bördan på<br>penningpolitiken minska och förutsättningarna för bevarad prisstabilitet<br>öka, vilket skulle understödja tillväxt och sysselsättning ytterligare. För<br>att uppnå detta krävs mycket omfattande budgetförstärkningar genom<br>både utgiftsminskningar och skattehöjningar.</p> <p>Tidpunkten är nu gynnsam för åtgärder som stärker de offentliga finan-<br>serna. Den ekonomiska återhämtningen har börjat komma i gång och bör<br>kunna bli stark. Liksom under tidigare konjunkturuppgångar stiger syssel-<br>sättningen med en viss eftersläpning. Drivkraften i konjunkturuppgången<br>är en stark ökning av exporten, som väntas leda till successivt allt större</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>överskott i handels- och bytesbalanserna. Den starka exportexpansionen<br>börjar nu också sprida sig till andra delar av ekonomin.</p> <p>Genom en ekonomisk tillväxt som ökar sysselsättningen och minskar<br>arbetslösheten och genom budgetförstärkningar som ger en kraftig effekt<br>på de offentliga finanserna redan nästa år skall statsskulden som andel av<br>BNP kunnas stabiliseras senast 1998. Att stabilisera statsskulden är dock<br>på längre sikt inte tillräckligt. För att minska sårbarheten och skapa<br>handlingsutrymme inför framtida konjunkturavmattningar bör ett mer<br>långsiktigt mål vara att ta ytterligare steg för att nedbringa skuldkvoten.</p> <p>För att åstadkomma en snabb och påtaglig effekt på räntorna ges<br>flertalet åtgärder redan nu ett konkret innehåll och kan till stor del<br>beslutas av riksdagen redan i höst.</p> <p>Vidare utformas åtgärderna så att bördorna delas av alla grupper.<br>Grunden i välfärdssamhället - att varje människa skall kunna garanteras<br>en god utbildning, en bra sjukvård och en trygg ålderdom - måste<br>säkras. Därför bör i största möjliga mån kvaliteten i kommunernas<br>verksamhet prioriteras framför nivåerna i transfereringssystemen. I<br>budgetpropositionen återkommer regeringen med en redovisning av hur<br>jämställdheten påverkas på olika politikområden.</p> <p>Tillräckligt omfattande och väl utformade budgetförstärkningar kan leda<br>in den ekonomiska utvecklingen i en god cirkel med lägre räntor, stärkt<br>krona, minskade inflationsförväntningar, ökade investeringar, starkare<br>tillväxt, stigande sysselsättning och ytterligare förbättrade offentliga<br>finanser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen nu inom ramen för ett<br>fyraårigt program konkreta åtgärder som förstärker de offentliga<br>finanserna 1998 med 57,1 miljarder kr. Av dessa avser 25,5 miljarder kr<br>utgiftsbegränsningar och 31,6 miljarder kr inkomstförstärkningar efter<br>avdrag för inkomstbortfall på grund av minskade transfereringsutgifter<br>m.m. Genom de åtgärder som regeringen nu föreslår fullföljs det<br>socialdemokratiska partiets valmanifest.</p> <p>Det försämrade statsfinansiella utgångsläget gör dessa åtgärder otill-<br>räckliga för att stabilisera statsskulden under innevarande mandatperiod.<br>Samtidigt gör den starka konjunkturutvecklingen ytterligare budgetför-<br>stärkningar ekonomiskt möjliga. Redan i valrörelsen redovisade social-<br>demokraterna att det kunde komma att krävas större budgetförstärkningar<br>än vad som hade preciserats i valmanifestet. Regeringen kommer att<br>föreslå ytterligare budgetförstärkande åtgärder om sammanlagt 20 miljar-<br>der kr i budgetpropositionen 1995. Dessa kommer att huvudsakligen vara<br>besparingar i de offentliga utgifterna.</p> <p>Vidare redovisas i en särskild proposition principerna för finansieringen<br>av medlemsavgiften till Europeiska Unionen (EU).</p> <p>De närmaste åren kommer de offentliga finanserna dessutom att<br>påverkas av budgetförstärkande åtgärder som riksdagen har beslutat, vilka<br>motsvarar tillkommande budgetförstärkningar på sammanlagt ca 18<br>miljarder kr 1998 jämfört med i år. Därtill blir ränteutgifterna lägre år<br>1998 som en följd av att de sammantagna budgetförstärkningarna ger en<br>lägre offentlig nettoskuld.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Såvitt i dag kan bedömas bör dessa åtgärder sammantagna vara till- Prop. 1994/95:25<br>räckliga för att stabilisera statsskulden som andel av BNP i slutet av<br>mandatperioden. Under gynnsamma omständigheter kan det ske tidigare<br>än så. Åtgärderna sammanfattas i tabell 1.1.</p> <p>Tabell 1.1 Sammanställning av åtgärder<br>Miljarder kronor</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2"> <p>Effekt på den offentliga<br>sektorns finanser 1998</p></td></tr> <tr><td> <p>Tidigare beslutade åtgärder</p></td><td> <p>18,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Nu föreslagna utgiftsminskningar</p></td><td> <p>25,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Inkomstbortfall pga utgiftsminskningar</p></td><td> <p>-4,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Nu föreslagna inkomstökningar</p></td><td> <p>36,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa</p></td><td> <p>57,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Ytterligare åtgärder i budgetproposition</p></td><td> <p>20,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Minskade ränteutgifter</p></td><td> <p>18,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa</p></td><td> <p>113,4</p></td></tr> </table> <p>Vidare föreslår regeringen ett antal kortsiktiga åtgärder för att stimulera<br>sysselsättningen under den närmaste tiden. Åtgärderna omfattar ett<br>investeringspaket, vilket beräknas leda till investeringar för 14 miljarder<br>kr och som inkluderar ett tidsbegränsat direktavdrag för byggnadsin-<br>vesteringar. För att stärka arbetskraftens kompetens och öka flexibiliteten<br>på arbetsmarknaden läggs arbetsmarknadspolitiken om i riktning mot<br>utbildningsåtgärder och stärkt rekryteringsstöd för att förhindra perma-<br>nent utslagning av arbetskraften. Särskilda åtgärder föreslås för att<br>förhindra att unga drabbas av långtidsarbetslöshet. Dessa åtgärder<br>finansieras fullt ut genom minskningar av andra utgifter för arbets-<br>marknadspolitiken m.m.</p> <p>Den av regeringen föreslagna ekonomiska politiken bidrar till en<br>ekonomisk återhämtning. Tillväxten beräknas nästa år bli drygt 3 %.<br>Därigenom ökar sysselsättningen med ca 100 000 personer, den öppna<br>arbetslösheten sjunker till ca 7 % och bytesbalansen ger ett betydande<br>överskott. Underskottet i den offentliga sektorn sjunker med 2 procent av<br>BNP. Förutsättningar skapas också för att den ekonomiska uppgången<br>skall kunna ske utan priset av hög inflation. Prisökningarna förutses<br>begränsas till ca 3 % år 1995. Därmed är grunden lagd för att Sverige<br>varaktigt skall kunna häva sig ur den djupa kris som präglat ekonomin de<br>senaste åren.</p> <p>Den 13 november genomförs folkomröstningen om Sveriges med-<br>lemskap i den Europeiska Unionen. Utfallet i omröstningen kan komma<br>att påverka den ekonomiska utvecklingen i Sverige och förutsättningarna<br>för den ekonomiska politiken. Regeringen återkommer till dessa frågor.</p> <h2>2 Den ekonomiska utvecklingen</h2> <h4>Den internationella ekonomiska utvecklingen</h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Efter en svag utveckling under 1993 i OECD-ländema, då BNP endast<br>växte med 1 %, har det internationella konjunkturläget stärkts markant<br>under 1994. Den största förbättringen har skett i de europeiska länderna,<br>samtidigt som tillväxten i USA fortsatt i hög takt och konjunkturupp-<br>gången i Storbritannien ytterligare befästs. I Japan är återhämtningen<br>fortfarande vacklande. De nordiska länderna sammantagna utmärker sig<br>som ett starkt tillväxtområde. I såväl Danmark som Norge bedöms BNP<br>öka med över 4 % i år och även i Finland blir tillväxten hög, av<br>storleksordningen 3 %.</p> <p>Inflationstrycket i OECD fortsätter att vara måttligt. Inflationen i<br>OECD uppgick till 2,4 % på årsbasis i juli. Gemensamt för så gott som<br>samtliga OECD-länder är dock att inflationsförväntningarna på några års<br>sikt har ökat under året.</p> <p>Arbetslösheten i OECD har sjunkit något under året och uppgick i juli<br>i år till 8,1 % av arbetskraften i juli. I OECD-Europa har arbetslösheten<br>stabiliserats på en mycket hög nivå och uppgick till 11,5 % av arbets-<br>kraften. Arbetslösheten har sjunkit i bl.a. USA, Storbritannien och<br>Kanada, medan den har fortsatt växa i Japan och stabiliserats i Tyskland<br>och Frankrike.</p> <p>Finanspolitiken ger under 1994 en restriktiv effekt på den ekonomiska<br>aktiviteten i OECD. I OECD-Europa uppgår underskottet i den offentliga<br>sektorn till 6 % av BNP. Den offentliga sektorns skuldsättning har<br>fortsatt att öka och bruttoskulden uppgår i dagsläget till ca 70 % av BNP,<br>vilket kan jämföras med ca 50 % av BNP för tio år sedan.</p> <p>De lägre räntorna under 1993 är en viktig förklaring till den nuvarande<br>återhämtningen i de europeiska länderna. En mindre restriktiv penning-<br>politik har möjliggjorts genom att länderna samtidigt genomfört medel-<br>fristiga konsolideringsprogram för de offentliga finanserna. När penning-<br>politiken stramades åt i USA i februari 1994 bröts den internationella<br>trenden med fallande långa räntor, bl.a. beroende på att tillväxtutsiktema<br>förbättrats, att efterfrågan på kapital ökat och att inflationsförväntningarna<br>stigit. Ränteuppgången har generellt sett varit störst i de länder som har<br>dåliga offentliga finanser och en tradition av höga prisökningar.</p> <p>BNP-tillväxten i OECD beräknas uppgå till 2,6 % i år och till 2,8 %<br>nästa år. I OECD-Europa tilltar tillväxten, medan den bedöms dämpas<br>något i USA nästa år, främst beroende på en svagare utveckling för<br>konsumtion och investeringar. I Japan förväntas en svag uppgång. I de<br>nordiska länderna blir sannolikt tillväxten fortsatt förhållandevis kraftig,<br>även om takten avtar i Danmark och Norge.</p> <p>10</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Tabell 2.1 Internationell utveckling</p> <p>Årlig procentuell förändring</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>1992</p></td><td> <p>1993</p></td><td> <p>1994</p></td><td> <p>1995</p></td></tr> <tr><td> <p>BNP</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>OECD Europa</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>-0,6</p></td><td> <p>2,1</p></td><td> <p>2,8</p></td></tr> <tr><td> <p>OECD Totalt</p></td><td> <p>1,4</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>2,6</p></td><td> <p>2,8</p></td></tr> <tr><td> <p>KPI</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>OECD Europa</p></td><td> <p>3,9</p></td><td> <p>3,2</p></td><td> <p>2,8</p></td><td> <p>2,9</p></td></tr> <tr><td> <p>OECD Totalt</p></td><td> <p>3,1</p></td><td> <p>2,8</p></td><td> <p>2,3</p></td><td> <p>2,8</p></td></tr> <tr><td> <p>Arbetslöshet</p> <p>(procent av arbetskraften)</p> <p>OECD Europa</p></td><td> <p>9,5</p></td><td> <p>10,6</p></td><td> <p>11,4</p></td><td> <p>11,1</p></td></tr> <tr><td> <p>OECD Totalt</p></td><td> <p>7,7</p></td><td> <p>8,0</p></td><td> <p>8,3</p></td><td> <p>7,9</p></td></tr> </table> <p>Källor: OECD och Finansdepartementet.</p> <p>Trots uppgången väntas inflationen komma att bli låg historiskt sett för<br>OECD som helhet nästa år. Det avspeglar dels att det i många länder<br>kommer att finnas ledig kapacitet vad gäller arbetskraft, dels den större<br>vikt som målet om prisstabilitet givits i många länder. Det finns i Europa<br>i dagsläget en bredare uppslutning än tidigare kring vikten att hålla<br>inflationen på en låg nivå.</p> <p>Arbetslösheten i OECD bedöms minska något och uppgå till strax<br>under 8 % 1995. I OECD-Europa är andelen arbetslösa väsentligt högre,<br>även om den också där väntas minska.</p> <p>De offentliga finanserna väntas förbättras i OECD under 1995, även<br>om de offentliga finanserna i flertalet länder förutses fortsätta att visa<br>avsevärda underskott i ett medelfristigt perspektiv, trots antaganden om<br>en lång period med god ekonomisk tillväxt och att ländernas olika<br>konsolideringsprogram implementeras fullt ut.</p> <h4>Den ekonomiska utvecklingen i Sverige</h4> <p>Utvecklingen i svensk ekonomi har under de tre senaste åren varit starkt<br>negativ. Investeringarna har minskat med över 20 % och sysselsättningen<br>med över 450 000 personer. Närmare 50 000 företag har gått i konkurs<br>och många produktionsanläggningar har lagts ner och därmed har också<br>den svenska produktionskapaciteten försvagats.</p> <p>Den fallande sysselsättningen har medfört minskade offentliga in-<br>komster, medan den ökade arbetslösheten gett större offentliga utgifter.<br>Omsvängningen från ett underskott till ett kraftigt överskott i hus-<br>hållssparandet liksom en för svag budgetdisciplin och dyrbara kompro-<br>misser mellan olika önskemål har också försämrat de offentliga finans-<br>erna.</p> <p>Efter tre år med fallande produktion väntas BNP växa med ca 2,5 %<br>år 1994. Återhämtningen startar dock från en låg nivå, och avståndet till<br>den långsiktiga tillväxttrenden är betydande. Återhämtningen har hittills</p> <p>11</p> <p>varit exportledd, men investeringsaktiviteten ökar nu och BNP-tillväxten Prop. 1994/95:25<br>väntas bli drygt 3 % år 1995.</p> <p>Den svenska industrins konkurrensläge är mycket gott. I första hand är<br>det en följd av att kronkursen har sänkts, men de senaste åren starka pro-<br>duktivitetsökningarna har också bidragit. Industriproduktionen stiger i år<br>med ca 9 % och nästa år förutses en uppgång på 6-7 %. Parallellt med<br>den expansiva situationen för de konkurrensutsatta sektorerna beräknas<br>stora delar av den inhemska ekonomin få vidkännas en fortsatt dämpad<br>efterfrågan. Den offentliga konsumtionen, aktiviteten i byggsektorn och<br>till en del även den privata konsumtionen förutses utvecklas svagt.</p> <p>En tudelning av ekonomin av detta slag är i viss utsträckning ett nor-<br>malt inslag i en återhämtningsfas. Att expansiva delar av ekonomin når<br>sitt kapacitetstak är heller inget att förvåna sig över. Det är snarare en<br>naturlig del i den strukturomvandling av ekonomin som nu sker. Av<br>avgörande betydelse är dock att ekonomin fungerar på ett sådant sätt att<br>kapacitetsutbyggnaden och omvandlingen verkligen kommer till stånd och<br>att det sker utan att inflationen tilltar. Den omläggning av den ekonomis-<br>ka politiken som nu sker är inriktad på att främja en sådan expansion<br>utan ökad inflation. Arbetsmarknadspolitiken inriktas på att underlätta<br>rekrytering och minska risken för flaskhalsar. Investeringarna stimuleras<br>för att främja en snabbare kapacitetsutbyggnad i näringslivet.</p> <p>Det finns påtagliga risker med den nuvarande situationen. Det senaste<br>halvårets utveckling med stigande räntor och svag krona har fördjupat<br>tudelningen av ekonomin. Stora krav ställs nu på arbetsmarknadens<br>funktionssätt för att inte löneutvecklingen i industrin skall ge upphov till<br>en inflationistisk utveckling. Det bristande förtroendet för hållbarheten i<br>utvecklingen av de offentliga finanserna har också inneburit att den<br>svenska kronan är lågt värderad. Detta har förvärrat obalansen mellan<br>ekonomins olika delar. En högre kronkurs skulle verka dämpande på<br>utvecklingen för exportsektorn samtidigt som lägre importpriser skulle<br>stimulera hemmamarknaden och minska inflationstrycket.</p> <p>Det höga ränteläget har medverkat till att den begynnande uppgången<br>av den privata konsumtionen försvagats. Den nödvändiga konsolideringen<br>av statsfinanserna medför en minskning av den realt disponibla inkomsten<br>för hushållen nästa år. Hushållens skuldanpassning har emellertid varit<br>kraftig de senaste åren och skuldkvoten är nu betydligt lägre än innan<br>kreditexpansionen under andra hälften av 1980-talet. Tillsammans med<br>en viss förbättring av arbetsmarknadsläget innebär detta att det är rimligt<br>att förvänta sig en nedgång i hushållssparandet. Därigenom skulle den<br>privata konsumtionen komma att bli ungefär oförändrad i volym 1995.</p> <p>Bruttoinvesteringarna har vänt uppåt under 1994 från en mycket låg<br>nivå. Ökningen av näringslivets investeringar beräknas bli ca 18 %. Den<br>höga lönsamheten i kombination med en stark produktionstillväxt förutses<br>medföra fortsatta mycket stora investeringsökningar inom industrin under<br>det närmaste året, trots det höga ränteläget. Investeringarna inom övriga<br>delar av näringslivet hålls tillbaka av den svaga hemmamarknaden. Allt<br>fler tecken tyder dock på att detta håller på att ändras. Priserna på<br>kommersiella fastigheter har stabiliserats och flera privata tjänstesektorer</p> <p>12<br></p> <p>redovisar nu expansiva produktionsplaner. Det kraftigt minskande Prop. 1994/95:25<br>bostadsbyggandet dämpar ökningen för de totala bruttoinvesteringarna.</p> <p>Totalt förutses dessa dock öka med ca 12 % år 1995 och de ger därmed<br>ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten. Uppgången beror delvis<br>på de nu föreslagna stimulansåtgärderna avseende investeringar. Av dessa<br>kan nämnas direktavdrag för byggnadsinvesteringar inom näringslivet<br>samt s.k. ROT-åtgärder riktade mot eftersatta investeringar.</p> <p>Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört be-<br>tydande marknadsandelsvinster. Under 1993 och 1994 har marknads-<br>andelarna för export av bearbetade varor ökat med närmare 20 %. Under<br>1995 väntas de svenska arbetskraftskostnaderna (i gemensam valuta) stiga<br>något mer än konkurrenternas samtidigt som kapacitetsrestriktioner<br>alltmer börjar göra sig gällande. Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge<br>tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär dock<br>att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli<br>knappt 9 % år 1995.</p> <p>Importen har hittills i år ökat mycket kraftigt. Till en del beror detta på<br>en stark efterfrågan från exportsektorn. Den konkurrensfördel som im-<br>portkonkurrerande hemmamarknadsföretag har erhållit genom deprecie-<br>ringen av kronan har hittills inte inneburit att man kurmat öka sina<br>marknadsandelar. Under 1995 dämpas importefterfrågan något samtidigt<br>som hemmamarknadsföretagen förväntas kunna utnyttja det gynnsamma<br>konkurrensläget. Importens ökningstakt förutses därmed avta till ca<br>6,5 % år 1995.</p> <p>Utvecklingen av utrikeshandeln innebär successivt tilltagande överskott<br>i handels- och bytesbalansen. År 1995 bedöms överskottet i bytesbalan-<br>sen uppgå till ca 2 % av BNP.</p> <p>En väl fungerande lönebildning är av stor betydelse för att en hög och<br>stabil tillväxt skall kunna uppnås utan att inflationen ökar. Trots det<br>mycket svaga arbetsmarknadsläget steg de genomsnittliga lönerna relativt<br>kraftigt under 1993. Till viss del kunde den uppmätta löneökningen för-<br>klaras av en tillfällig s.k. strukturell löneglidning som uppstår när<br>sysselsättningen faller. Detta beror dels på att de som kvarstår i syssel-<br>sättning har högre genomsnittslön, dels på utbetalda avgångsvederlag.<br>Denna effekt har beräknats till ca 1 procentenhet. De genomsnittliga löne-<br>ökningarna väntas uppgå till ca 3 % år 1994, vilket motsvarar öknings-<br>takten 1993 exkl. den strukturella löneglidningen. Prognoserna för 1995<br>är baserade på ungefär samma ökningstakt.</p> <p>Konsumentpriserna väntas i år öka med knappt 3 %. Den under-<br>liggande inflationen är emellertid väsentligt lägre. Höjda indirekta skatter<br>och en stigande räntenivå har drivit upp konsumentprisindex (KPI).<br>Vidare har den svaga kronan medfört ett betydande genomslag från<br>importprisema. Under 1995 bedöms ökningstakten för KPI bli ca 3 %.<br>Även denna prisökning härrör till stor del från höjda indirekta skatter och<br>avgifter samt minskade subventioner. Nettoprisindex beräknas öka med<br>bara drygt 2 %.</p> <p>Det svåra läget på arbetsmarknaden har förbättrats något under loppet<br>av 1994. Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, har ökat be-<br></p> <p>13</p> <p>tydligt. En ökad medelarbetstid har emellertid inneburit att antalet<br>sysselsatta personer fortsatt att minska 1994 jämfört med 1993. Under det<br>kommande året väntas antalet sysselsatta öka med ca 2,5 %. Effekterna<br>på arbetslösheten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft väntas<br>öka när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen<br>mellan 16 och 64 år som är i arbetskraften, dvs. arbetar eller är<br>arbetslösa, har sjunkit från nästan 85 % år 1990 till 77 % år 1994.<br>Många av de personer som har försvunnit ur arbetskraften förväntas<br>uppleva det som meningsfullt att återvända till arbetsmarknaden när<br>sysselsättningsmöjligheterna förbättras. Den öppna arbetslösheten<br>beräknas minska från ca 8 % år 1994 till knappt 7 % år 1995.</p> <p>Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i<br>år uppgå till ca 11 procent av BNP. Uppgången i ekonomin och de före-<br>slagna budgetförstärkande åtgärderna förutses leda till en successiv för-<br>bättring av de offentliga finanserna de närmaste åren. Underskottet väntas<br>minska till drygt 9 % år 1995. Eftersom budgetunderskottet alltjämt är<br>mycket stort fortsätter emellertid statsskulden att öka till uppskattningsvis<br>93 % av BNP vid slutet av 1995.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Tabell 2.2 Försörjningsbalans</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>1992</p></td><td> <p>1993</p></td><td> <p>1994</p></td><td> <p>1995</p></td></tr> <tr><td> <p>Privat konsumtion</p></td><td> <p>-1.9</p></td><td> <p>-3,8</p></td><td> <p>0,4</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Offentlig konsumtion</p></td><td> <p>-0,6</p></td><td> <p>-0,7</p></td><td> <p>-0,2</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Stat</p></td><td> <p>1,7</p></td><td> <p>3,5</p></td><td> <p>1,6</p></td><td> <p>2,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Kommuner</p></td><td> <p>-1,6</p></td><td> <p>-2,5</p></td><td> <p>-1,0</p></td><td> <p>-0,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Bruttoinvesteringar</p></td><td> <p>-11,0</p></td><td> <p>-16,2</p></td><td> <p>4,0</p></td><td> <p>11,9</p></td></tr> <tr><td> <p>Näringsliv</p></td><td> <p>-15,7</p></td><td> <p>-16,3</p></td><td> <p>18,2</p></td><td> <p>19,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Bostäder</p></td><td> <p>-6,4</p></td><td> <p>-28,3</p></td><td> <p>-35,7</p></td><td> <p>-23,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Myndigheter</p></td><td> <p>1,2</p></td><td> <p>3,6</p></td><td> <p>5,9</p></td><td> <p>10,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Lagerinvesteringar</p></td><td> <p>1,3</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Export</p></td><td> <p>2,2</p></td><td> <p>7,2</p></td><td> <p>12,0</p></td><td> <p>8,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Import</p></td><td> <p>1,3</p></td><td> <p>-0,4</p></td><td> <p>10,3</p></td><td> <p>6,6</p></td></tr> <tr><td> <p>BNP</p></td><td> <p>-1,9</p></td><td> <p>-2,1</p></td><td> <p>2,5</p></td><td> <p>3,4</p></td></tr> </table> <p>Tabell 2.3 Nyckeltal</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>1992</p></td><td> <p>1993</p></td><td> <p>1994</p></td><td> <p>1995</p></td></tr> <tr><td> <p>Timlön, kostnad</p></td><td> <p>3,6</p></td><td> <p>3,9</p></td><td> <p>2,8</p></td><td> <p>3,5</p></td></tr> <tr><td> <p>KPI, dec-dec</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>3,9</p></td><td> <p>2,8</p></td><td> <p>3,0</p></td></tr> <tr><td> <p>NPI, dec-dec</p></td><td> <p>2,9</p></td><td> <p>3,6</p></td><td> <p>2,1</p></td><td> <p>1,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Disponibel inkomst</p></td><td> <p>2,7</p></td><td> <p>-3,9</p></td><td> <p>1,2</p></td><td> <p>-2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Sparkvot (nivå)</p></td><td> <p>7,4</p></td><td> <p>7,2</p></td><td> <p>8,0</p></td><td> <p>6,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Industriproduktion</p></td><td> <p>-0,7</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>9,0</p></td><td> <p>7,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Sysselsättning</p></td><td> <p>-4,1</p></td><td> <p>-5,2</p></td><td> <p>-1,1</p></td><td> <p>2,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Öppen arbetslöshet (nivå)</p></td><td> <p>5,3</p></td><td> <p>8,2</p></td><td> <p>8,0</p></td><td> <p>7,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Total arbetslöshet (nivå)</p></td><td> <p>9,0</p></td><td> <p>12,5</p></td><td> <p>13,1</p></td><td> <p>12,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Offentliga sektorns finansiella</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>sparande (i % av BNP)</p></td><td> <p>-7,4</p></td><td> <p>-13,4</p></td><td> <p>-11,0</p></td><td> <p>-8,8</p></td></tr> <tr><td> <p>Privata sektorns finansiella</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>sparande (i % av BNP)</p></td><td> <p>4,3</p></td><td> <p>12,4</p></td><td> <p>11,6</p></td><td> <p>10,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Bytesbalans (i % av BNP)</p></td><td> <p>-3,1</p></td><td> <p>-1,0</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>1,9</p></td></tr> </table> <p>14</p> <h2>3 Politik för tillväxt, sysselsättning<br>och välfärd</h2> <p>Regeringen proposition innehåller i allt väsentligt förslag som socialde-<br>mokraterna gick till val på. Tillsammans med den budgetproposition som<br>nu förbereds rör det sig om ett gigantiskt program för att sanera statens<br>finanser för att därigenom återupprätta goda förutsättningar för Sveriges<br>ekonomi. Åtskilliga grupper i samhället kommer att känna av det, och<br>många kommer att tycka illa om enskilda inslag i programmet. Samtidigt<br>torde alla inse att ett program av detta slag är nödvändigt på lång sikt för<br>såväl enskilda medborgare som för det svenska näringslivet.</p> <p>Propositionen skall alltså ses som förslag till åtgärder för att lägga ett<br>nytt och fast golv för den ekonomiska politiken i stället för det gungfly<br>på vilket Sverige befunnit sig de senaste åren. Lyckas denna sanering,<br>kan utvecklingen därefter bli betydligt mindre smärtsam. De förslag<br>regeringen nu lägger och arbetar med fordras för att på sikt skapa en<br>hållfast grund för väl värdspolitiken och för att få ett näringsliv som<br>expanderar.</p> <p>För att upprätthålla och utveckla välfärden krävs således en hög,<br>balanserad och uthållig tillväxt och en sänkning av arbetslösheten.<br>Arbetslösheten har de senaste åren ökat kraftigt och nått en nivå som inte<br>har upplevts sedan depressionen på 1930-talet. Erfarenheterna från andra<br>länder visar att det är svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög<br>under en längre tid. Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att<br>snabbt minska arbetslösheten innan den permanentas på en hög nivå.</p> <p>En förutsättning för god tillväxt är att investeringarna ökar och att<br>Sveriges produktionsförmåga varaktigt höjas. Den djupa kris som den<br>svenska ekonomin har genomgått de senaste åren har lett till en rekordlåg<br>investeringsnivå, som inte är förenlig med en hög och stabil tillväxt.<br>Investeringsnivån måste höjas markant. Det behövs fler företag och fler<br>företagare. De nya arbetstillfällena måste i första hand tillkomma i<br>näringslivet och de små och medelstora företagen har därvid en central<br>roll. Det statsfmansiella läget medför samtidigt att den offentliga sektorn<br>inte kan bidra till den nödvändiga sysselsättningsökningen i någon större<br>utsträckning.</p> <p>I första hand måste en investeringsuppgång åstadkommas genom att den<br>goda konkurrenskraften i näringslivet befästs och genom att räntenivån<br>sänks. För att påskynda återhämtningen föreslår regeringen att möjlig-<br>heter till direktavavdrag för byggnadsinvesteringar skall gälla under<br>perioden fr.o.m. den 1 november 1994 t.o.m. den 31 maj 1996. Vidare<br>föreslår regeringen satsningar för att förbättra underhållet av vägar,<br>järnvägar, skolor och andra byggnader samt satsningar inom miljö- och<br>kulturområdet uppgående till sammanlagt drygt 4,7 miljarder kr. Dessa<br>utgifter finansieras fullt ut genom minskningar av andra utgifter för<br>arbetsmarknads- och regionalpolitiken.</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken liksom den ekonomiska politiken i övrigt bör<br>utformas så att arbetslösheten kan reduceras utan att löner och priser åter</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>15</p> <p>börjar öka påtagligt. Detta kräver en politik som främjar rörlighet och<br>övergång till reguljära arbeten. Arbetslinjen måste stärkas. Stora krav<br>måste ställas på arbetsmarknadens funktionssätt vad gäller lönebildning<br>och arbetskraftens rörlighet. Genom en ökad flexibilitet underlättas<br>överföringen av arbetskraft till expansiva yrken, branscher och regioner<br>utan att de nominella löneökningarna i ekonomin som helhet tilltar.</p> <p>I detta sammanhang har såväl arbetsmarknadsutbildning som reguljär<br>utbildning stor betydelse. Genom en bred utbildningsverksamhet höjs<br>kompetensnivån hos arbetskraften så att förflyttningar från delarbets-<br>marknader med hög arbetslöshet till sektorer med arbetskraftsbrist<br>underlättas. Såväl matchningsproblemen som inflationsdrivande tendenser<br>reduceras därigenom. Arbetsmarknadspolitiken kommer därför att läggas<br>om i syfte att främja sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden,<br>motverka inflationsdrivande flaskhalsar och höja kompetensen i arbets-<br>livet.</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken kommer dessutom att i allt större utsträckning<br>riktas mot personer som riskerar en permanent utslagning från arbets-<br>marknaden, de långtidsarbetslösa, de som aldrig lyckats etablera sig, de<br>utomnordiska invandrarna och äldre som förlorat sitt arbete under<br>lågkonjunkturen. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de unga som<br>bör vara på arbetsmarknaden men ännu inte fått den möjligheten.<br>Åtgärderna måste vara anpassade efter varje arbetssökandes behov och<br>förutsättningar. Satsningar som främjar den geografiska och yrkesmässiga<br>rörligheten kommer att prioriteras framför traditionella sysselsättnings-<br>skapande åtgärder. De speciella programmen för ungdomspraktik och<br>arbetslivsutveckling kommer successivt att avvecklas och i stället ersättas<br>med andra arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder med särskild<br>inriktning på ungdomar. Det är dessutom angeläget att människors vilja<br>att söka arbete och acceptera erbjudanden om arbete regelbundet testas.<br>Möjligheterna att neka anvisat arbete måste vara mycket begränsade med<br>avseende på lönenivå, region, bransch och yrkeskategori. Svartjobb och<br>bidragsfusk kan aldrig accepteras.</p> <p>De internationella erfarenheterna visar att det största hotet mot en<br>rättvis fördelning av välfärden är en hög och bestående arbetslöshet. Den<br>nuvarande höga arbetslösheten kostar den offentliga sektorn stora belopp<br>och hotar både den generella välfärdspolitiken och rättvisan, genom att<br>den skapar klyftor mellan de som har arbete och de som saknar jobb. I<br>år kommer mer än vart tredje hushåll (exkl. pensionärshushållen) att<br>direkt beröras av den höga arbetslösheten. Dessa hushåll får betala en<br>mycket stor andel av krisens kostnader, både ekonomiskt och genom risk<br>att drabbas av hälsobesvär.</p> <p>Uppoffringarna för saneringen av de offentliga finanserna måste för-<br>delas rättvist. Dagens bördor får inte skjutas över på kommande<br>generationer. Det minskade inflationsskyddet av bl.a. pensionerna<br>kommer att beröra många hushåll, men i allmänhet med mindre månads-<br>belopp. Genom det särskilda bostadstillägget ges stöd till de pensionärer<br>som har svagast ekonomi. Den tillfälliga värnskatten, den reducerade<br>indexeringen av skatteskalan och förändringarna i kapital- och förmögen-</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>16</p> <p>hetsbeskattningen berör främst hushåll med höga eller genomsnittliga Prop. 1994/95:25<br>inkomster.</p> <p>En rättvis fördelning av välfärden förutsätter också att alla har lika<br>tillgång till barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och<br>annan offentligt finansierad service av god kvalitet. Genom inriktningen<br>av de nu föreslagna åtgärderna på inkomstförstärkningar och minskade<br>transfereringar värnas dessa verksamheter. Satsningarna på ökad<br>utbildning och kunskap, såväl i näringslivet som inom arbetsmarknadspo-<br>litiken och skolan, bidrar både direkt och indirekt till en jämnare<br>väl färdsfördelning.</p> <p>Prioriteringen av arbetslinjen medför att möjligheterna att försörja sig<br>själv förbättras, den samlade välfärden ökar och fördelningen blir rättvis<br>också i ett längre perspektiv. Passivitet och fortsatt stora underskott i de<br>offentliga finanserna skulle, å andra sidan, innebära att bördorna<br>fortsätter att öka och vältras över på kommande generationer.</p> <p>Sverige är en integrerad del av den globala ekonomin. Internationellt<br>samarbete är viktigt för att uppnå centrala politiska mål som god tillväxt,<br>hög sysselsättning och tryggad välfärd. Arbetslösheten är ett gissel i<br>flertalet industriländer, och det råder bred enighet om att detta problem<br>måste ha högsta prioritet.</p> <p>Den 13 november tar svenska folket ställning till frågan om svenskt<br>EU-medlemskap. Om Sverige blir medlem i EU, så kommer Sverige att<br>engagera sig i arbetet med att forma en ny, aktiv politik för tillväxt och<br>mot arbetslöshet i Europa. Målen för sysselsättning och välfärd måste bli<br>lika ambitiösa som målen för finansiell stabilitet. Sverige kommer att<br>medverka i strävandena att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att<br>genomföra gemensamma europeiska investeringsprojekt.</p> <p>17</p> <p>2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>Rättelse: S. 19 Diagrammen utbytta S. 21 rad 13 nedifrån står: för---budgetår Rättat</p> <p>till: år 1998</p> <h2>4 Finans- och penningpolitiken</h2> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>De offentliga finanserna har försämrats på ett dramatiskt sätt under de<br>senaste åren. År 1990 var de samlade offentliga inkomsterna 57 miljarder<br>kr större än utgifterna. I år är i stället inkomsterna 166 miljarder kr<br>mindre än utgifterna. Detta stora underskott innebär att den offentliga<br>skuldsättningen stiger snabbt. De svaga offentliga finanserna försvårar<br>samtidigt en förbättring av sysselsättningen, eftersom de bidrar till höga<br>räntor samt en utbredd och påtaglig osäkerhet. Detta håller tillbaka såväl<br>investeringar som konsumtion och motverkar därmed den ekonomiska<br>återhämtningen.</p> <p>Den långa räntan har stigit markant under innevarande år. Uppgången<br>i tioårsräntan på ca 4 procentenheter sedan bottennoteringen i slutet av<br>januari till dagens knappt 11 % kan delvis förklaras av en mindre<br>uppgång i de internationella räntorna, men framför allt av en oro för den<br>ekonomiska utvecklingen i Sverige, och speciellt då för den offentliga<br>skuldutvecklingen. Räntedifferensen mot Tyskland på tioåriga obliga-<br>tioner har i år stigit från ca 1 procentenhet, när den var som lägst i<br>våras, till över 4 procentenheter i augusti. Därefter har den sjunkit något,<br>till ca 3 procentenheter för närvarande. Oron för den ekonomiska<br>utvecklingen kommer även till uttryck i den svenska kronans låga värde<br>som bidrar till tudelningen av ekonomin och som försvagar den ekono-<br>miska återhämtningen.</p> <p>Budgetpolitiken har de senaste åren varit alltför svag. Budgetdisciplinen<br>måste nu återupprättas och därmed förutsättningarna för en bibehållen låg<br>inflation och lägre räntor.</p> <p>Den ekonomiska politiken måste läggas om så snart som möjligt.<br>Avgörande är därvid en kraftfull sanering av statsfinanserna. Budgetför-<br>stärkningarna bör vara så omfattande och så utformade att de leder till en<br>hållbar och förtroendeskapande utveckling av de offentliga finanserna.<br>Därmed skapas förutsättningar för lägre räntor och en starkare krona,<br>vilket i sin tur kan bidra till en stark och hållbar återhämtning av<br>produktion, sysselsättning och välfärd. Budgetförstärkningarna bör vidare<br>i största möjliga utsträckning befrämja ekonomins funktionssätt och<br>utformas på ett rättvist sätt. Den fördelningsmässigt allra viktigaste<br>effekten är emellertid att en hög och uthållig tillväxt skulle förbättra<br>sysselsättningsmöjligheterna för svaga grupper. Budgetförstärkningarna<br>måste få genomslag på de offentliga finanserna redan 1995 och 1996 för<br>att ge så snabba effekter som möjligt på ränta, växelkurs, skuldutveckling<br>och ekonomisk återhämtning.</p> <p>För att uppnå en stabilisering av statsskulden som andel av BNP i slutet<br>av mandatperioden krävs, såvitt nu kan bedömas, de budgetförstärkningar<br>som redovisats i tabell 1.1. I diagram 3.1 och 3.2 visas utvecklingen av<br>statsskulden som andel av BNP och den offentliga sektoms finansiella<br>sparande när dessa budgetförstärkningar beaktas vid olika antaganden om<br>tillväxt fram till år 1998. Inflationen antas vara 3 % per år, räntan på<br></p> <p>18</p> <p>statsobligationer antas falla successivt till 7 % år 1998. Beräkningarna är Prop. 1994/95:25<br>justerade för s.k. under- och överkurser vid obligationsemissioner.</p> <p>Diagram 3.1 Statsskulden. Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0325/prop_199495__25-3.png" style="width:277pt;height:182pt;"/> <p>Källa: Finansdepartementet.</p> <p>Diagram 3.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande. Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0325/prop_199495__25-4.png" style="width:277pt;height:180pt;"/> <p>Källa: Finansdepartementet.</p> <p>19</p> <p>I valrörelsen begärde socialdemokraterna ett öppet mandat av väljarna Prop. 1994/95:25<br>för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt för att<br>sanera statens finanser. De senaste prognoserna tyder på att statens bud-<br>getunderskott innevarande budgetår, om inga åtgärder vidtas, blir större<br>än tidigare beräknat, främst till följd av högre räntor. Samtidigt är den<br>ekonomiska utvecklingen emellertid nu så stark att förutsättningar finns<br>att uppnå en snabb konsolidering av statsfinanserna. En sådan utveckling<br>är en förutsättning för att i den kommande konjunkturuppgongen få till<br>stånd en varaktig tillväxt. Den förbättrar också förutsättningarna för att<br>klara en kommande konjunkturavmattning och göra statens finanser<br>mindre känsliga för variationer i räntor och valutakurser. Regeringen gör<br>bedömningen att denna möjlighet till en kraftfull förstärkning av<br>statsfinanserna nu måste tas till vara.</p> <p>Den ekonomiska politiken syftar även till att etablera en varaktigt låg<br>inflationstakt. Det är inte möjligt att uppnå hög tillväxt och successivt<br>stigande sysselsättning samtidigt som prisstegringarna är snabba. De<br>ekonomiska aktörerna skulle då komma att bygga in en hög inflationstakt<br>i sina förväntningar och i sitt beteende. Därmed skulle lönekrav komma<br>att drivas upp och misstroende mot valutan uppstå. Osäkerheten inför<br>framtiden skulle tillta med ökade riskpremier och högre räntor som följd.<br>Det råder därför ingen motsättning mellan prisstabilitet och hög<br>sysselsättning. Tvärtom är prisstabilitet en förutsättning för en långsiktigt<br>hög tillväxt och hög sysselsättning. Det visar sig också att länder med<br>varaktigt låg inflationstakt är betydligt mindre sårbara när det inträffar<br>ekonomiska störningar eller kriser av olika slag. Detta har varit mycket<br>påtagligt i samband med den turbulens som vid olika tillfällen rått på de<br>finansiella marknaderna under de senaste åren.</p> <p>Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation på god<br>europeisk nivå. Riksbanksfullmäktige har definierat inflationsmålet så att<br>inflationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent +/-<br>1 procentenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska<br>länder. Omläggningen av finanspolitiken väntas bidra till en starkare<br>krona och lägre långa räntor, vilket främjar en sund och balanserad<br>utveckling av den svenska ekonomin. En statsfinansiell sanering skulle<br>bidra till att minska bördan på penningpolitiken. Därmed skulle också<br>förutsättningarna för bevarad prisstabilitet öka, vilket ytterligare skulle<br>förbättra förutsättningarna för en balanserad och uthållig tillväxt.</p> <p>20</p> <h2>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Budgetpolitiken&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^ProP- ^1994/95:25</h2> <h3>5.1 &nbsp;&nbsp;U tgångspunkter</h3> <p>I det socialdemokratiska valmanifestet redovisades en politik för att an-<br>gripa de ökade obalanserna i ekonomin samt skapa en uthållig tillväxt och<br>därmed värna välfärden. För att detta skall lyckas är det nödvändigt att<br>sanera statsfinanserna och minska arbetslösheten.</p> <p>Valmanifestet innehöll därför förslag till ett tillfälligt investerings-<br>program. Vidare redovisades planerade utgiftsminskningar och inkomst-<br>ökningar, som skulle förstärka statens finanser med 61 miljarder kr.</p> <p>I valmanifestet anfördes att det skulle kunna bli nödvändigt med ytter-<br>ligare åtgärder för att förbättra de offentliga finanserna. Det försämrade<br>statsfinansiella läget gör det nödvändigt att genomföra ytterligare budget-<br>förstärkningar på sammanlagt ca 20 miljarder kr. Förslag härom kommer<br>att föreläggas riksdagen i budgetpropositionen 1995. Förslagen bör<br>inriktas på besparingar i de offentliga utgifterna.</p> <h3>5.2 &nbsp;&nbsp;Åtgärder för att stärka de offentliga finanserna</h3> <p>De åtgärder som regeringen redovisar i denna proposition beräknas leda<br>till en förstärkning av de offentliga finanserna med 57,1 miljarder kr<br>år 1998. Budgetpropositionen, som föreläggs riksdagen i januari 1995,<br>avseende 1995/96 kommer att omfatta 18 månader till följd av omlägg-<br>ningen av det statliga budgetåret till kalenderår. Budgetförslaget för<br>1995/96 kommer således att omfatta tiden den 1 juli 1995 till den 31<br>december 1996. Nedan redovisas emellertid besparingsåtgärdernas<br>effekter för de första 12 månaderna.</p> <p>Åtgärder vidtas vidare för att korrigera vissa tidigare fattade beslut.</p> <p>Det gäller förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och långsammare ned-<br>trappning av räntebidragen för bostäder som byggts under senare år.<br>Vidare läggs förslag om insatser för sysselsättningen. Åtgärderna är finan-<br>sierade och leder därmed inte till några negativa effekter på de offentliga<br>finanserna.</p> <p>21</p> <p>Tabell 5.1 Förstärkningar av den offentliga sektorns finanser</p> <p>Miljarder kronor, 1994/95 års prisnivå</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>1995/96<br>(12 mån)</p></td><td> <p>1998</p></td></tr> <tr><td> <p>Avskaffat vårdnadsbidrag¹</p></td><td> <p>3,2</p></td><td> <p>3,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Översyn av ekonomiskt familjstöd²</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>3,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Flerbarnstillägg</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Bidragsförskott</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,8</p></td></tr> <tr><td> <p>Förtidspensionering</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>4,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Anslag för säkerhet</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>4,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Jordbrukssektorn</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Minskad statlig konsumtion</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Skatteadministrationsersättning från</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>kyrkliga kommuner</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Minskad indexering pensioner, m.m.</p></td><td> <p>3,2</p></td><td> <p>8,4</p></td></tr> <tr><td> <p>Avgår:</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Långsammare nedtrappning av räntebidragen</p></td><td> <p>-1,3</p></td><td> <p>-2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa besparingar</p></td><td> <p>12,1</p></td><td> <p>25,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Indirekta effekter:</p></td><td> <p>-2,0</p></td><td> <p>-4,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Inkomstbortfall till följd av minskade utgifter</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Värnskatt</p></td><td> <p>3,2</p></td><td> <p>4,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Enhetlig kapitalbeskattning</p></td><td> <p>7,5</p></td><td> <p>7,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Bevarad förmögenhetensskatt</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>1,9</p></td></tr> <tr><td> <p>Avkastningsskatt</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>1,9</p></td></tr> <tr><td> <p>Minskad indexering</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>4.4</p></td></tr> <tr><td> <p>Sänkt bolagsskatt</p></td><td> <p>-0,5</p></td><td> <p>-2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Egenavgifter</p></td><td> <p>2,6</p></td><td> <p>14,4</p></td></tr> <tr><td> <p>Övriga skatteförändringar</p></td><td> <p>1,6</p></td><td> <p>4,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa skatter och avgifter³</p></td><td> <p>19,7</p></td><td> <p>36,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa förstärkningar av den offentliga</p></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>sektorns finanser</p></td><td> <p>29,8</p></td><td> <p>57,1</p></td></tr> </table> <p>Inkl, återinförande av 90 garantidagar.</p> <p>² Ersätter en karensdag vid tillfällig föräldraledighet.</p> <p>³ Delarna motsvarar inte totalsumman på grund av interaktionseffekter.</p> <h4>5.2.1 Åtgärder på utgiftssidan</h4> <p>Åtgärder inom Socialdepartementets område</p> <p>Inom familjepolitiken minskas flerbarnstillägget och bidragsförskotten.<br>Vidare föreslås att en utredning för översyn och effektivisering av det<br>samlade ekonomiska familjestödet tillsätts. Ett av utredningens huvud-<br>syften skall vara att föreslå bestående utgiftsminskningar som senast<br>under år 1998 motsvarar en nettoeffekt på de offentliga utgifterna med<br>3 000 miljoner kr.</p> <p>Vårdnadsbidraget avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Samtidigt åter-<br>införs de 90 garantidagama med samma ersättningsnivå som tidigare.</p> <p>Vidare föreslås ett antal olika åtgärder för att minska de totala nettout-<br>giftema för förtidspensioneringen med 3 000 miljoner kr.</p> <p>22</p> <p>Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitik</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitiken skall effektiviseras<br>genom ökad samordning. Regeringen förslår att utgiftsbegränsningama<br>inom dessa områden sammantaget uppgår till 3 060 miljoner kr senast<br>1998.</p> <p>De anslagsmässiga konsekvenserna av detta kommer att lämnas i bud-<br>getpropositionen 1995. Följande fördelning mellan departementsområdena<br>utgör inriktningen för detta.</p> <p>Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde vidtas utgiftsbegräns-<br>ningar om 2 000 miljoner kr som skall uppnås senast 1998. Regeringens<br>inriktning är, om det säkerhetspolitiska läget tillåter det, att de försvars-<br>beslut som fattas hösten 1996 och som omfattar perioden 1997-2001,<br>skall leda fram till ytterligare besparingar om minst 2 000 miljoner kr.<br>Nästa försvarsbeslut måste bli föremål för överläggningar mellan riks-<br>dagspartierna.</p> <p>Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde fastställs bistånds-<br>ramen för budgetåren 1995/96 till 1998 till ett nominellt oförändrat<br>belopp om 13 360 miljoner kr. Ytterligare avräkning sker med 300 miljo-<br>ner kr avseende asylkostnader. Det är regeringens målsättning att när den<br>ekonomiska utvecklingen tillåter det successivt uppfylla enprocentsmålet.</p> <p>Utgifterna för invandring m.m. reduceras med minst 760 miljoner kr<br>jämfört med gällande planer. Minskningarna kommer att åstadkommas<br>genom bl.a. förbättrad inresekontroll samt regel- och organisationsför-<br>ändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställigheten av s.k.<br>avlägsnandebeslut effektivare. Regeringen kommer också att uppdra åt en<br>invandrings- och flyktingkommitté att lämna förslag med utgångspunkt<br>från propositionen om aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m.<br>(prop. 1990/91:195). Utredningsarbetet tar sikte på att undanröja eller<br>lindra orsaker bakom flykt och påtvingad migration. Vidare skall i första<br>hand den som bäst behöver skydd i vårt land tillåtas stanna här.<br>Dessutom skall de förslag om planeringsramar för invandringen som<br>diskuterades i propositionen vidareutvecklas av kommittén. En propo-<br>sition grundad på kommitténs förslag bör kunna lämnas till höstriksdagen<br>1995. Förslagen bör genomföras under år 1996.</p> <p>De totala utgiftsbegränsningama inom anslagen för säkerhet kommer<br>härmed att uppgå till minst 5 000 miljoner kr senast år 2001 med hänsyn<br>taget till det kommande försvarsbeslutet.</p> <p>Besparingar inom Jordbruksdepartementets område</p> <p>Inom Jordbruksdepartementets område uppfylls valmanifestets besparings-<br>beting om 300 miljoner kr genom dels successiv neddragning av statens<br>stöd till avbytarverksamheten med 100 miljoner kr, dels minskad bered-<br>skapslagring av livsmedel m.m. med 200 miljoner kr. Besparingarna<br>genomförs budgetåret 1995/96.</p> <p>23</p> <p>Minskad statlig konsumtion</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Jämfört med<br>redan fattade beslut skall utgifterna för statlig konsumtion minska med<br>2 000 miljoner kr. Det motsvarar ca 3 % av de statliga förvaltnings-<br>anslagen. Besparingen kommer att genomföras redan budgetåret 1995/96.</p> <p>Besparingen kommer under det fortsatta budgetarbetet att fördelas<br>mellan berörda myndigheters anslag. Utgångspunkten för fördelningen av<br>besparingsbeloppet utgörs av de budgeterade utgifterna för statens<br>förvaltningsanslag. Det innebär att stora delar av besparingskravet<br>kommer att läggas på bl.a. Justitie-, Social-, Finans- och Utbildnings-<br>departementens områden.</p> <p>Den exakta fördelningen av besparingarna på förvaltningsanslagen<br>kommer att föreslås i budgetpropositionen. Det går för närvarande inte<br>att bedöma i vilken utsträckning förslagen till neddragningar av denstat-<br>liga konsumtionen kommer att leda till personalminskningar. Osäkra<br>faktorer som t.ex. om besparingarna kommer att tas ut genom strukturella<br>åtgärder, t.ex. renodling av statlig verksamhet eller på annat sätt, är<br>oklara.</p> <p>Regeringen har under de tre senaste budgetåren till riksdagen redovisat<br>de konsekvenser för personalen som följer av de förslag som förelagts<br>riksdagen. Regeringen har när det gäller de nu föreslagna besparingarna<br>för avsikt att även i årets budgetproposition redovisa personalkonsekven-<br>serna. Regeringen avser också att härutöver informera riksdagen om de<br>erfarenheter som hittills vunnits av omställningsarbetet.</p> <p>Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner</p> <p>Kyrkokommunerna bör också bidra till saneringen av statens finanser.<br>Mot denna bakgrund bör kyrkokommunerna ersätta staten för administra-<br>tionen av kyrkoskatten. För år 1995 beräknas ersättningen uppgå till<br>300 miljoner kr. Ersättningen för 1995 bör tas ut genom att de kyrkliga<br>kommunernas fordran på staten avseende skattemedel minskas.</p> <p>Minskad indexering</p> <p>Nivån på ett stort antal förmåner från de offentliga transfererings systemen<br>är knutna till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.<br>Genom kopplingen till basbeloppet växer en rad offentliga utgifter med<br>automatik i takt med att priserna förändras. De utgifter som berörs är<br>framför allt pensioner och studiemedel.</p> <p>Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera de offent-<br>liga finanserna bör enligt regeringens mening den automatiska inflations-<br>uppräkningen begränsas. Detta bör ske genom att grunden för beräkning<br>av basbeloppet ändras så att endast en del av prisförändringarna får</p> <p>24</p> <p>genomslag på basbeloppets uppräkning. På detta sätt minskar de offent-<br>liga utgifterna samtidigt som skatteinkomsterna ökar.</p> <p>Regeringen vill med detta understryka vikten av att inflationen även<br>fortsättningsvis hålls nere på en låg nivå. Den direkta kopplingen mellan<br>inflationstakt och förstärkning av de offentliga finanserna som den<br>minskade indexeringen innebär torde enligt regeringens bedömning även<br>minska förväntningarna om framtida inflation.</p> <p>Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en tem-<br>porär åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför<br>kopplas till storleken på detta och ske på så sätt att basbeloppsuppräk-<br>ningen jämfört med 1994 års basbelopp begränsas till 60 % av för-<br>ändringen i prisnivån så länge underskottet i statsbudgeten överstiger<br>100 miljarder kr. Om budgetunderskottet är mindre än 100 miljarder,<br>men överstiger 50 miljarder skall inflationsuppräkningen begränsas till<br>80 %. För det fall budgetunderskottet kommer att understiga 50 miljarder<br>kr kan enligt regeringens bedömning basbeloppet återigen fullt ut räknas<br>upp med prisförändringen.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h4>5.2.2 Inkomstförstärkande åtgärder</h4> <p>Regeringen föreslår en rad förändringar i skattereglerna som bidrar till<br>saneringen av de offentliga finanserna. Åtgärderna innebär också att de<br>principer som låg till grund för den brett förankrade skattereformen 1990-<br>1991 återställs. Dessa var enkelhet, likformighet och rättvisa.</p> <p>Förslagen rörande beskattning av sparande och kapitalägande grundas<br>på den likformighet som åsyftades i skattereformen. Utdelningsinkomster<br>och reavinster på aktier beskattas på samma sätt som övriga kapitalin-<br>komster. Den allmänna skattesatsen för kapitalinkomster föreslås ligga<br>kvar på 30 % även efter den 1 januari 1995, vilket innebär att skattelätt-<br>naden för ränteutgifter behålls på dagens nivå. Detta bidrar till att stabi-<br>lisera marknaderna för villor och bostadsrätter. Skattesatserna vid beskatt-<br>ning av pensions- och försäkringssparande höjs av statsfinansiella skäl<br>samt av fördelnings- och likformighetsskäl. Åtgärden bidrar också till<br>mer kortsiktiga mål att stimulera konsumtionen. Fastighetsskatten höjs<br>med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996 för att undvika en ytterligare för-<br>sämring av räntebidragen i den nyare bostadsbeståndet. I en särskild pro-<br>position (prop. 1994/95:53) har redan föreslagits en s.k. rullande fastig-<br>hetstaxering där taxeringsvärdema räknas om varje år, vilket också<br>stärker statsfinanserna. Förmögenhetsskatten behålls på sin nuvarande<br>nivå. Den framtida utformningen bereds vidare. Skattebefrielsen på<br>arbetande kapital berörs ej av de förslag som nu läggs.</p> <p>Företagsbeskattningen skall ha en utformning som ger goda villkor för<br>näringslivet, i synnerhet för små och medelstora företag samt för ny-<br>företagande.</p> <p>De skattehöjningar på aktiebolagen som beslutades till följd av prop.<br>1993/94:50 skall återtas. Detta förbättrar villkoren för investeringar i<br>Sverige. Stämpelskatten på nyemitterade aktier slopas. Därutöver skall</p> <p>25</p> <p>skatteuttaget reduceras till den nivå som skulle följa av 1991 års regler. Prop. 1994/95:25<br>Detta kan ske genom att lättnaderna koncentreras på försörjningen av<br>externt riskkapital eller genom mer generella lättnader. Den närmare<br>utformningen skall prövas efter samråd med näringslivet. Tidigare be-<br>slutade regler för enskilda näringsidkare, som ger dessa med aktiebolagen<br>likvärdiga expansionsvillkor, behålls i huvudsak.</p> <p>För att stimulera näringslivets byggnadsinvesteringar föreslår regering-<br>en direktavdrag för 50 % av nedlagda kostnader under perioden den<br>1 november 1994 till den 31 maj 1996. Detta bidrar till att tidigarelägga<br>återhämtningen i byggsektorn och motverka arbetslösheten bland bygg-<br>nadsarbetare. Därtill utvidgas produktionskapaciteten i näringslivet, vilket<br>minskar risken för flaskhalsar och inflationsimpulser.</p> <p>Det allvarliga statsfinansiella läget gör det nödvändigt att förstärka<br>statens inkomster även på andra sätt. Mest betydelsefullt i detta samman-<br>hang är en höjning av den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen<br>med 1 procentenhet per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs. med totalt<br>3 procentenheter. Av både statsfinansiella skäl och för att uppnå en<br>förenklad hantering vid skattemyndigheterna höjs det icke avdragsgilla<br>beloppet för resekostnader från 4 000 till 6 000 kr.</p> <p>Det är också nödvändigt att temporärt göra vissa avsteg från vad som<br>lades fast i 1990-1991 års skattereform. Skatteuttaget på förvärvsinkom-<br>ster över den s.k. skiktgränsen höjs från 20 till 25 % t.o.m. år 1998.<br>Indexeringen av skatteskalan och uppräkningen av grundavdraget<br>begränsas tillfälligt. Det senare medför att grundavdraget vid beräkning<br>av statlig skatt och skiktgränsen inte räknas upp lika mycket som annars<br>kulle ha gjorts de närmaste åren. Grundavdraget vid beräkning av statlig<br>inkomstskatt återinförs 1995. Frågan om grundavdragens utformning i de<br>högre inkomstskikten prövas i samband med avvecklingen av värnskatten.</p> <p>Förslagen på det skattepolitiska området m.m. innebär en betydande in-<br>komstförstärkning för den offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998<br>uppgår till drygt 36 miljarder kr. För framtiden bör mer betydande<br>höjningar av skatteuttaget undvikas. Det gäller kommunalskatterna och<br>de skatter som riksdagen direkt kan påverka. Ett ökat inslag av skatter<br>och avgifter som har gynnsamma effekter på miljön kommer att prövas<br>ytterligare.</p> <h4>5.2.3 Åtgärder som vidtas för att korrigera tidigare fattade beslut</h4> <p>De åtgärder som nedan redovisas för att korrigera vissa tidigare fattade<br>beslut är utformade så att de långsiktigt inte försämrar de offentliga<br>finanserna.</p> <p>26</p> <p>Räntebidragen</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Den år 1993 beslutade extra höjningen av den garanterade räntan 1995<br>och 1996 avseende räntebidrag för nybyggnad, ombyggnad, energisparan-<br>de åtgärder eller förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler<br>genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet<br>skulle medföra görs i stället genom en höjning av fastighetsskatten för<br>småhus och hyreshusenheter som innehåller bostäder, alternativt tomt-<br>mark för småhus, på lantbruksenhet. Skatten höjs från 1,5 till 1,7 procent<br>fr.o.m. beskattningsåret 1996.</p> <p>Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsrätten</p> <p>Regeringen föreslår i prop. 1994/95:99 att försämringen som gjorts av<br>arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor upphävs, liksom begränsningen<br>av ersättningsperioden. Vidare lämnas förslag till ändringar som syftar<br>till att effektivisera arbetslöshetsförsäkringen.</p> <p>Vad gäller arbetsrätten har regeringen nyligen avlämnat en proposition<br>där försämringarna i arbetsrätten upphävs.</p> <h4>5.2.4 Insatser mot arbetslöshet</h4> <p>Regeringen lägger fram förslag till insatser som primärt består av arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder, utbildningsåtgärder och bidrag till in-<br>vesteringar. Vidare föreslås direktavdrag för byggnadsinvesteringar.<br>Paketet utformas i enlighet med regeringsförklaringen. Åtgärdernas ut-<br>formning tar hänsyn till konjunkturläget och är tillväxtbefrämjande.<br>Finansieringen kommer att ske genom omfördelning av redan anvisade<br>medel.</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken läggs om i riktning mot rörlighetsfrämjande<br>åtgärder och ett stärkt rekryteringsstöd.</p> <p>Utbildningsinsatserna kommer att ske inom det reguljära utbildnings-<br>väsendet och inom arbetsmarknadsutbildningen. Antalet nya utbildnings-<br>platser uppskattas till ca 30 000.</p> <p>Investeringarna kommer framför allt att inriktas på underhåll och syftar<br>till att stimulera byggsektorn under 1995. Sysselsättningseffekten av dessa<br>investeringar uppskattas till ca 50 000 personer.</p> <h3>5.3 Kommunal ekonomi</h3> <p>Kommuner och landsting har en avgörande roll för välfärden. Kommuna-<br>la verksamheter inom vård, omsorg och utbildning är välfärdens kärna.<br>Kvaliteten inom dessa verksamheter måste hävdas även i ekonomiskt<br>kärva tider.</p> <p>27</p> <p>Den kommunala sektorns omfattning och betydelse gör att staten måste Prop. 1994/95:25<br>kunna påverka den kommunala konsumtionsutvecklingen och finansiering-<br>en av verksamheten. Detta sker dels genom lagstiftning inom den kom-<br>munala verksamheten, dels genom att staten anger det skattefinansierade<br>utrymmet.</p> <p>Kommunsektorn genomgår för närvarande stora förändringar. En stor<br>del av neddragningarna i den offentliga sektorn har skett inom kommuner<br>och landsting. Under de senaste åren har antalet sysselsatta minskat.<br>Sysselsättningen börjar närma sig de nivåer som den hade i mitten av<br>1980-talet. Under åren 1992 till 1995 beräknas antalet årsarbetare minska<br>med drygt 91 000. Detta sker huvudsakligen genom naturlig avgång,<br>tidigarelagda pensioneringar, ökad sysselsättningsgrad och genom att<br>vikariat inte förlängs. Bara en mindre del sker genom uppsägning av fast<br>anställd personal.</p> <p>Tabell 5.3 Den kommunala sektorns finansiella sparande</p> <p>Miljarder kronor i löpande priser</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>1993</p></td><td> <p>1994</p></td><td> <p>1995</p></td></tr> <tr><td> <p>Finansiellt sparande</p></td><td> <p>22</p></td><td> <p>9</p></td><td> <p>4</p></td></tr> </table> <p>Källa: Finansdepartementet.</p> <p>Mellan åren 1988 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt<br>sparande på mellan 2 och 8 miljarder kr per år. Kommunsektorns finan-<br>siella sparande förstärktes under år 1992 då ett finansiellt överskott på<br>16 miljarder kr uppstod. Det finansiella sparandet fortsatte att stiga även<br>år 1993. För 1994 beräknas kommunsektorns finansiella sparande uppgå<br>till 9 miljarder kr. De stora positiva resultaten kan till största delen<br>förklaras av neddragningar i den kommunala sysselsättningen, den ned-<br>växling av pris- och löneökningstakten som skett de senaste åren samt<br>ökade skatteintäkter till följd av den tvååriga eftersläpningen i det gamla<br>systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den kommunala<br>sektorns finansiella sparande går under de närmaste åren ner i förhållande<br>till nivåerna åren 1992-1994. För att medborgarnas behov av service på<br>bästa möjliga sätt skall tillgodoses, måste arbetet med att öka pro-<br>duktiviteten i den kommunala verksamheten drivas vidare. Under de<br>närmaste åren kan en framgångsrik ekonomisk politik och ekonomisk ut-<br>veckling leda till att nedgången i den kommunala verksamheten bryts.</p> <p>Regeringen anser att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner bör<br>vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. En enskild kommuns be-<br>slut att höja kommunalskatten bidrar till att skärpa den samlade be-<br>skattningen av arbete, vilket innebär betydande nackdelar ur samhälls-<br>ekonomisk synvinkel. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kom-<br>munalskattemedlen och väga in denna fråga i överläggningarna med före-<br>trädare för kommunsektorn inför bedömningen av det skattefinansierade<br>utrymmet. Kommunsektorn är särskilt gynnad av en god allmänekono-<br>misk politik. En sådan politik främjar sektorn snabbt och direkt genom</p> <p>28<br></p> <p>att sysselsättningen ökar, vilket medför ökade skatteintäkter och minskade Prop. 1994/95:25<br>kostnader för socialbidrag, särskilda insatser för att skapa arbetstillfällen<br>etc. Den omläggning som nu sker av den ekonomiska politiken bör så-<br>ledes dämpa behovet av skattehöjningar.</p> <p>Mot bakgrund av vad regeringen tidigare har redovisat om målen för<br>budgetpolitiken och det ekonomiska läget har regeringen inte omprövat<br>nivån på de statliga bidragen för år 1995. De kvarstår således nominellt<br>oförändrade. Regeringen avser att återkomma till vårriksdagen om det<br>skattefinansierade utrymmet för år 1996.</p> <p>Riksdagen har under de senaste åren fattat flera beslut av stor betydelse<br>för den kommunala sektorn. En mer långsiktig stabilitet i skatte- och bi-<br>dragssystemen bör eftersträvas för kommuner och landsting. En parla-<br>mentariskt sammansatt beredning har tillkallats med uppgift att lämna<br>förslag som innebär att förutsättningarna för detta kan förbättras. Bered-<br>ningen förutsätts inom kort lämna sitt förslag till regeringen. Regeringen<br>avser därefter att föreslå riksdagen att ett nytt system för utjämning av<br>kostnader och intäkter för kommuner och landsting skall träda i kraft år<br>1996. I beredningens uppgift ingår även att finna en långsiktig lösning på<br>hur de ekonomiska regleringarna mellan staten och kommunsektorn skall<br>göras. I avvaktan på att nya system skall träda i kraft kommer ekonomis-<br>ka regleringar med anledning av förslagen i denna proposition att regleras<br>genom att kommunalskattemedlen justeras.</p> <p>I årets kompletteringsproposition gjordes bedömningen att den nuvaran-<br>de ordningen för kommunernas och landstingens mervärdesskattehante-<br>ring bör förändras fr.o.m. år 1995. Det anfördes bl.a. att kompensations-<br>ordningen för ingående mervärdesskatt i verksamheter som inte medför<br>skattskyldighet inte bör kopplas till mervärdesskattesystemet. Vidare<br>uttalades att ett system för konkurrenskorrigering bör bygga på kommu-<br>nal självfinansiering.</p> <p>Regeringen har i den nyligen lämnade propositionen om mervärdesskat-<br>ten och EG (prop. 1994/95:57) redovisat att utformningen av ett slutligt<br>sådant system bör övervägas ytterligare. Det kan därför inte införas<br>förrän fr.o.m. år 1996. Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med förslag i denna fråga.</p> <p>I den nämnda propositionen föreslås dock vissa ändringar att gälla<br>redan fr.o.m. år 1995. Som en övergångslösning för detta år föreslår<br>regeringen bl.a. att kommuner och landsting som hittills skall kunna få<br>återbetalning av ingående mervärdesskatt inom skattefria verksamheter,<br>men genom ett särskilt förfarande som är skilt från mervärdesskattesyste-<br>met.</p> <p>29</p> <h2>6 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>1. antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen<br>förordar i avsnitten 1-4,</p> <p>2. godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar och in-<br>komstförstärkningar som regeringen förordar i avsnitt 5.</p> <p>30</p> <h2>7 Socialdepartementets verksamhetsområde</h2> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>En viktig förutsättning för regeringens politik är att grunddragen i den<br>generella välfärdspolitiken skall stå fast. Det ekonomiska läget i landet<br>innebär emellertid att stora besparingar måste ske inom de flesta områ-<br>den. En strävan har varit att göra besparingarna på ett sådant sätt att de<br>svagaste grupperna i samhället inte drabbas alltför hårt.</p> <p>Besparingar inom pensionsområdet har utformats utifrån en strävan att<br>de kortsiktiga besparingar som nu föreslås inte skall ändra förutsätt-<br>ningarna för den av riksdagen beslutade reformeringen av ålderspensione-<br>ringen. Den huvudsakliga metod som regeringen valt är att begränsa upp-<br>räkningen av basbeloppet. För att minska de negativa effekterna för de<br>sämst ställda pensionärerna inrymmer besparingspaketet en förstärkning<br>av det särskilda bostadstillägget till pensionärer.</p> <p>Även inom det familjepolitiska området föreslås betydande besparingar.<br>En strävan har också varit att inte göra regelverket mer komplext än<br>i dag. Det förslag om införande av en karensdag i föräldraförsäkringen<br>som presenterades i det socialdemokratiska valmanifestet genomförs av<br>detta skäl inte nu. Regeringen avser i stället att efter särskild utredning<br>precisera nettoutgiftsminskningar om ytterligare 3 miljarder kr inom det<br>ekonomiska familjestödet. I enlighet med valmanifestet avskaffas vård-<br>nadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1995 och garantidagama återinförs.</p> <h3>7.1 Sammanfattning av förslag till besparingar</h3> <p>I följande tabell redovisas beräknade utgiftsminskningar av föreslagna<br>åtgärder.</p> <p>Tabell 7.1 Beräknade utgiftsminskningar av föreslagna åtgärder</p> <p>Miljoner kronor, 1994/95 års prisnivå, netto</p> <p>Åtgärdspaket/område &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Utgiftsminskningar efter skattebortfall</p> <p>1995/96 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1998</p> <p>12 mån</p> <p>Ekonomiskt familjestöd (exkl.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>basbeloppsjustering)</p></td><td> <p>2 990</p></td><td> <p>6 600</p></td></tr> <tr><td> <p>Pensioner, begränsad basbelopps-<br>uppräkning¹</p></td><td> <p>2 200</p></td><td> <p>5 700</p></td></tr> <tr><td> <p>Förtidspensioner</p></td><td> <p>1 300</p></td><td> <p>3 000</p></td></tr> <tr><td> <p>Förbättrat särskilt bostadstillägg<br>för pensionärer</p></td><td> <p>-70</p></td><td> <p>-200</p></td></tr> </table> <p>¹ Basbeloppsjusteringer ger, förutom i tabellen redovisade effekten på pensionerna,<br>även effekter på studiemedel och skatteintäkter.</p> <p>31</p> <h3>7.2 Ekonomiskt familjestöd</h3> <h4>7.2.1 Inledning</h4> <p>Regeringen har inledningsvis redogjort för den ekonomiska situationen<br>och behovet av besparingar. I detta avsnitt anges hur besparingsåt-<br>gärderna utformas vad gäller det ekonomiska familj estödet. Den be-<br>sparing på netto 2,3 miljarder kr som uppkommer genom slopandet av<br>vårdnadsbidraget och återinförandet av garantidagama har redovisats i<br>propositionen (prop. 1994/95:61) om slopande av vårdnadsbidraget och<br>återinförande av garantidagama.</p> <p>Regeringens förslag innebär vissa begränsningar av flerbarnstilläggen<br>men med inriktning att skydda de riktigt stora familjerna. Lagtekniskt<br>innebär förslagen att flerbarnstilläggen i fortsättningen uttrycks i krontal<br>och inte som proportion av barnbidragen.</p> <p>Vi föreslår vidare att bidragsförskottet fryses på den nuvarande nivån<br>och anges i kronor, liksom att preskriptionstiden för underhållsbidrag<br>förlängs. En särskild utredning - Underhålls- och bidragsförskottsutred-<br>ningen -93 - ser för närvarande över ensamförälderstödet. De förslag<br>som här lämnas inkräktar inte, enligt vår mening, på utredningens möjlig-<br>heter att utforma ett bättre och enklare stödsystem inom området.</p> <p>Vi avser att påbörja ett utredningsarbete med inriktning att minska<br>nettoutgiftema för det direkta stödet till barnfamiljerna med 3 miljarder<br>kr realt år 1998. Inriktningen av utredningsarbetet skall vara att i ett<br>sammanhang pröva det totala ekonomiska stödet till barnfamiljerna för att<br>därigenom åstadkomma en bättre samordning av de olika regelsystemen.<br>Genom en sådan samordning kan effekter som inte är avsedda motverkas<br>och leda till minskade totala kostnader för samhället. Utredningsarbetet<br>skall vara slutfört den 1 juli 1995 så att åtgärderna skall kunna träda i<br>kraft den 1 juli 1996.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h4>7.2.2 Ändrade regler för flerbarnstillägg</h4> <p>Regeringens förslag: Flerbarnstilläggen justeras ned och lämnas<br>från den 1 januari 1995 med 2 400 kr per år för det tredje barnet,<br>med 7 200 kr per år för det fjärde barnet och med 9 000 kr per år<br>för det femte och varje ytterligare barn.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I de diskussioner som tidigare har<br>förts inom det Socialdemokratiska arbetarepartiet med anledning av de<br>nedskärningar som är nödvändiga inom bambidragssystemet har ett<br>successivt slopande av flerbarnstilläggen förts fram som en lämplig<br>åtgärd. Undersökningar visar emellertid att de riktigt stora familjerna<br>redan med gällande flerbamstilläggssystem, i högre grad än familjer med<br>färre barn är beroende av socialbidrag. Att helt slopa flerbarnstilläggen</p> <p>32</p> <p>skulle därför innebära ett ökat socialbidragsberoende för de stora Prop. 1994/95:25<br>familjerna. Regeringen har därför valt att föreslå en begränsad sänkning<br>av flerbarnstilläggen samtidigt som dessa frikopplas från bambidragsnivån</p> <p>i systemet.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i lagen (1947:529) om allmänna barn-<br>bidrag.</p> <p>Förslaget innebär en budgetförstärkning budgetåret 1995/96 på ca</p> <p>540 miljoner kr. För innevarande budgetår kan besparingen beräknas till<br>ca 270 miljoner kr.</p> <h4>7.2.3 Preskriptionstid för underhållsbidrag</h4> <p>Regeringens förslag: Preskriptionstiden för underhållsbidrag för-<br>längs från tre till fem år fr.o.m. den 1 januari 1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Preskriptionstiden sänktes vid den<br>stora underhållsbidragsreformen år 1979 från tio till tre år för att under-<br>lätta för de underhållsskyldiga. Det innebar att just denna preskriptionstid<br>blev osedvanligt kort. En femårig preskriptionstid innebär enligt vår<br>mening en bättre avvägning mellan den enskildes intresse av att slippa<br>skulder för gången tid och samhällets och vårdnadshavares intresse att få<br>betalt för sina fordringar.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 9 § föräldrabalken och 15 kap.<br>5 § utsökningsbalken. Om förslaget antas krävs också ändringar i propo-<br>sitionen om Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogden<br>(prop. 1994/95:49) som nyligen har överlämnats till riksdagen. Denna<br>fråga får dock tas upp i ett senare sammanhang.</p> <p>När förändringen slagit helt igenom beräknas förslaget innebära en kost-<br>nadssänkning på ca 60 miljoner kr för helt år. Detta inträffar efter två år<br>från det att de nya reglerna börjar gälla.</p> <p>Underhålls- och bidragsförskottsutredningen -93 (S 1993:09) kommer<br>att vid årsskiftet redovisa förslag vad gäller såväl administrationen av<br>underhållsbidrag som reglerna för beräkning av dessa.</p> <h4>7.2.4 Begränsningar i bidragsförskottssystemet</h4> <p>Regeringens förslag: Bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa<br>adoptivbarn lämnas fr.o.m. den 1 januari 1995 med 14 080 kr per<br>barn och år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En översyn pågår för närvarande vad<br>gäller underhållsbidrags- och bidragsförskottssystemen. I avvaktan på när-</p> <p>3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25<br></p> <p>33</p> <p>mare ställningstagande till kommande förslag föreslår vi att bidragsför- Prop. 1994/95:25<br>skotten under perioden fram till år 1999 inte räknas upp enligt gällande<br>indexregler. Garantinivån fastläggs således fr.o.m. den 1 januari 1995 på<br>nuvarande nivå 14 080 kr per barn och år eller 1 173 kr per barn och<br>månad.</p> <p>Om inte den pågående översynen föranleder andra förändringar som,<br>tillsammans med ovanstående åtgärd, ger en nettoutgiftsminskning år<br>1998 på 700 miljoner kr kommer regeringen för att uppnå denna be-<br>sparing att återkomma med förslag om att bidragsförskottet sänks till<br>13 780 kr den 1 juli 1996, till 13 200 kr den 1 januari 1997 och till<br>12 600 kr den 1 januari 1998.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott<br>och lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.</p> <h3>7.3 Begränsad uppräkning av basbeloppet</h3> <p>Regeringens förslag: Reglerna för fastställande av basbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ändras på<br>följande sätt. Det jämförelsetal som används vid beräkning av<br>basbeloppet avseende år 1995 och därefter skall fr.o.m. år 1995<br>multipliceras med basbeloppet 35 200 kr. Fr.o.m. år 1995 skall<br>jämförelsetalet räknas upp med 60 % av den förändring av det all-<br>männa prisläget fram till oktober året före det år basbeloppet avser<br>räknat från oktober året dessförinnan efter avdrag för kvarvarande<br>effekter av deprecieringen av den svenska kronan år 1992.</p> <p>Vid beräkning av pensiongrundande inkomst och fastställande av<br>pensionspoäng skall nämnda prisförändring, efter avdrag för depre-<br>cieringseffekter, beaktas till 100 %.</p> <p>Regeringens bedömning: Begränsning i uppräkningen av basbe-<br>loppet bör gälla så länge som underskottet i statsbudgeten överstiger<br>100 miljarder kr räknat på årsbasis. Om underskottet understiger 100<br>mdkr, men överstiger 50 miljarder kr, bör uppräkning av basbe-<br>loppet ske med 80 % av förändringen i det allmänna prisläget. Då<br>underskottet är mindre än 50 miljarder kr bör hela förändringen i det<br>allmänna prisläget beaktas vid beräkning av basbeloppet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nivån på ett stort an-<br>tal förmåner från de offentliga systemen är knutna till basbeloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bl.a. gäller detta nivån på<br>pensioner och studiemedel. Basbeloppet fastställs varje år av regeringen<br>och räknas upp med den förändring i det allmänna prisläget som skett<br>fram till oktober månad året före det år basbeloppet avser från motsva-<br>rande tidpunkt året dessförinnan. Genom kopplingen till basbeloppet<br>växer en rad offentliga utgifter med automatik i takt med att priserna<br>förändras. Vid några tillfällen har särskilda beslut fattats om avvikelse</p> <p>34</p> <p>från en fullständig inflationsjustering av basbeloppet. Det gällde bl.a. &nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>priseffektema till följd av genomförandet av skattereformen under åren<br>1990-1991 och med anledning av den svenska kronans depreciering år<br>1992. Deprecieringseffekten skall även påverka fastställandet av basbe-<br>loppet för år 1995.</p> <p>Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera statsfinan-<br>serna bör enligt regeringens mening den automatiska inflationsuppräk-<br>ningen begränsas. Detta bör ske genom att grunden för beräkning av bas-<br>beloppet ändras så att endast en del av prisförändringarna får genomslag<br>på basbeloppets uppräkning.</p> <p>Basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>fastställs med hjälp av ett jämförelsetal. Detta jämförelsetal bör fr.o.m.<br>år 1995 beräknas på ett sådant sätt att talet räknas upp med 60 % av<br>förändringen i det allmänna prisläget fram till oktober året före det år<br>basbeloppet avser räknat från oktober året dessförinnan efter avdrag för<br>kvarvarande direkta effekter av deprecieringen av den svenska kronan år<br>1992. I samband med denna förändring byts basåret för basbeloppet från<br>1989 till 1994. Detta innebär att jämförelsetalet fr.o.m. år 1995 skall<br>multipliceras med basbeloppet 35 200 kr, dvs. basbeloppet för år 1994.</p> <p>Med förslaget till begränsad uppräkning av basbeloppet åstadkoms be-<br>tydande minskningar av de offentliga utgifterna. Genom att bl.a.<br>grundavdraget i inkomstbeskattningen är knutet till basbeloppet medför<br>denna åtgärd även en förstärkning av inkomstsidan.</p> <p>En konsekvens av förslaget är att ju högre inflationstakten är desto<br>större blir de reala nedskärningarna på en rad utgiftsområden. Regeringen<br>vill med detta understryka vikten av att inflationen även fortsättningsvis<br>hålls nere på en låg nivå. Den direkta koppling mellan inflationstakt och<br>förstärkning av statsbudgeten som denna konstruktion innebär torde enligt<br>regeringens bedömning minska de förväntningar om framtida högre infla-<br>tionstakt som knyts till storleken på budgetunderskottet.</p> <p>Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en<br>temporär åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför<br>kopplas till storleken på detta och göras på så sätt att basbeloppsuppräk-<br>ningen med början från 1995 års basbelopp begränsas till 60 % av för-<br>ändringen i prisnivån så länge underskottet i statsbudgeten överstiger<br>100 miljarder kr under en 12-månadersperiod. Om budgetunderskottet är<br>mindre än 100 miljarder kr, men överstiger 50 miljarder kr skall infla-<br>tionsuppräkningen begränsas till 80 %. För det fall budgetunderskottet<br>kommer att understiga 50 miljarder kr kan enligt regeringens bedömning<br>basbeloppet återigen fullt ut räknas upp med prisförändringen. Det under-<br>skott som skall ligga till grund för fastställande av basbeloppet bör vara<br>utfallet från senaste avslutat budgetår.</p> <p>Den föreslagna åtgärden beräknas medföra att basbeloppet år 1998 blir<br>drygt 4 % lägre jämfört med om det räknats upp med hela prisför-<br>ändringen. Motsvarande reala nedskärning sker därmed av de olika<br>ersättningar som är knutna till basbeloppet.</p> <p>Pensionärerna har under senare år fått vidkännas vissa nedskärningar<br>av sin köpkraft. Samtidigt kan konstateras att pensionärerna som grupp</p> <p>35<br></p> <p>har klarat sig relativt sett bättre än många andra grupper. Ett uttryck för<br>detta är bl.a. att pensionerna mätt som andel av lönesumman stigit från<br>24 % år 1990 till ca 30 % år 1994. Även om en del av denna ökning be-<br>ror på att pensionärernas genomsnittliga ATP-poäng ökat, kan det ändå<br>konstateras att pensionärer med oförändrad ATP-poäng klarat sig relativt<br>sett väl jämfört med andra grupper. Enligt regeringens mening är det<br>rimligt att den mycket kraftiga nedgången i produktion och inkomster<br>som skett i Sverige sedan år 1990 får genomslag på pensionsområdet.<br>Det är också, med hänsyn till pensionernas stora betydelse för de offent-<br>liga utgifterna, ofrånkomligt att besparingar sker på detta område.</p> <p>Om förslaget med begränsad uppräkning av basbeloppet även skulle till-<br>ämpas för reglerna för intjänande av pensionspoäng i den allmänna till-<br>läggspensioneringen, skulle värdet av intjänad pensionsrätt och därmed<br>framtida pensionsutbetalningar inte påverkas av denna åtgärd. Regeringen<br>anser dock att besparingen bör få genomslag även i detta avseende. Vi<br>föreslår därför att uppräkning skall göras med 100 % av prisförändring-<br>en, dock efter avdrag för deprecieringseffekter, i stället för med 60 % av<br>prisförändringen vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och vid<br>fastställande av pensionspoäng.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h3>7.4 Pris- och följsamhetsindexering av utgående<br>pensionsförmåner</h3> <p>Regeringens bedömning: Det bör prövas om den pris- och följsam-<br>hetsindexering av utgående pensionsförmåner som riksdagen har be-<br>slutat skall gälla i det framtida pensionssystemet skall införas även<br>i nuvarande system före år 2001. Denna indexeringsmetod bör i så<br>fall användas för samtliga utgående pensionsförmåner utom för vård-<br>bidrag och handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring och ersätta uppräkning med basbeloppet. Den närmare<br>utformningen av pris- och följsamhetsindexeringen bör bestämmas<br>i anslutning till beslut om det reformerade ålderspensionssystemet.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslöt den 8 juni 1994<br>(bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) att godkänna de riktlinjer för en<br>reformering av det allmänna ålderspensionssystemet som föreslogs i rege-<br>ringens proposition Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop.<br>1993/94:250).</p> <p>Ett centralt inslag i de antagna principerna för det reformerade pensions-<br>systemet är att värdet av utgående pensioner kopplas till den reala in-<br>komstutvecklingen i samhället genom en s.k. pris- och följsamhetsindexe-<br>ring i stället för att, som med dagens regler, vara indexerade till pris-<br>utvecklingen. Pris- och följsamhetsindexering innebär att det inflations-<br>uppräknade värdet av utgående pensioner justeras i den utsträckning den<br>genomsnittliga reala inkomsttillväxten i samhället under en föregående<br></p> <p>36</p> <p>treårsperiod avviker från en fastställd tillväxtnorm. Utgående pensioner Prop. 1994/95:25<br>får därmed full inflationsuppräkning om den reala inkomsttillväxten upp-<br>går till denna norm. Vid en lägre inkomsttillväxt än normen reduceras<br>realvärdet av utgående pensioner i motsvarande grad.</p> <p>Enligt regeringens mening finns skäl att införa en pris- och följsam-<br>hetsindexering av utgående pensionsförmåner redan innan pensioner<br>börjar betalas ut enligt det reformerade pensionssystemet. Den innebär<br>att värdet av pensionerna får en direkt koppling till utvecklingen av de<br>inkomster ur vilka de skall finansieras. Därigenom skapas en finansiell<br>robusthet i pensionssystemet mot förändringar i de samhällsekonomiska<br>förutsättningarna. Även rättviseskäl talar för att pensionernas köpkraft<br>skall påverkas av inkomstutvecklingen för de yrkesaktiva.</p> <p>I Pensionsarbetsgruppens betänkande, Reformerat pensionssystem (SOU<br>1994:20), som låg till grund för propositionen om en reformering av det<br>allmänna pensionssystemet föreslogs att pris- och följsamhetsindexering<br>skulle införas med verkan från år 2001. I de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna hålls emellertid frågan om tidpunkt för införandet av sådan<br>indexering vad avser pensioner som utgår enligt nuvarande regler öppen.<br>Denna fråga fick enligt propositionen avgöras i den fortsatta beredningen<br>av reformen. En tidigareläggning skulle därför vara förenlig med de av<br>riksdagen antagna riktlinjerna.</p> <p>I de av riksdagen antagna principerna för reformeringen av det all-<br>männa pensionssystemet fastställdes inte den exakta utformningen av pris-<br>och följsamhetsindexeringen. Bl.a. bestämdes inte vilket mått på inkomst-<br>utveckling i samhället som skall användas, t.ex. om det skall vara genom-<br>snittlig inkomst eller total inkomstsumma. Även frågan om vilken till-<br>växtnorm som skall gälla i indexeringen hölls öppen. Beredning av dessa<br>frågor pågår för närvarande inom ramen för Genomförandegruppens<br>arbete.</p> <p>De av riksdagen antagna principerna för reformering av pensionssyste-<br>met avser ålderspensioneringen. Enligt regeringens mening bör dock pris-<br>och följsamhetsindexeringen gälla även förtidspensioner och efterlevande-<br>pensioner. Däremot bör vårdbidrag och handikappersättningar inte bli<br>föremål för sådan indexering med hänsyn till att dessa förmåner är av en<br>annan karaktär, även om de tillhör folkpensionsförmånema.</p> <p>Effekten på de totala pensionsutgiftema av att införa en pris- och<br>följsamhetsindexering skulle vara beroende av vilket mått på inkomst-<br>utveckling som väljs. Den besparingseffekt som skulle uppnås vid en viss<br>tillväxtnorm varierar därför beroende på vilket inkomstmått som väljs.</p> <p>37</p> <h3>7.5 Förbättring av det särskilda bostadstillägget<br>till pensionärer (SBTP)</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg betalas ut om pen-<br>sionärens inkomster - efter det att en skälig bostadskostnad är betald<br>- understiger 122 % av basbeloppet för ogift pensionär och 202 %<br>för gift pensionär. De nya reglerna skall gälla fr.o.m. den 1 januari<br>1995.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg (SBTP) be-<br>talas ut till pensionär som uppbär bostadstillägg till pensionärer (BTP) om<br>dennes inkomster efter avdrag för en skälig bostadskostnad understiger<br>en skälig levnadsnivå. Som utgångspunkt för vad som skall anses vara en<br>skälig bostadskostnad och en skälig levnadsnivå används Socialstyrelsens<br>normer för socialbidrag. Socialstyrelsens norm för skälig levnadsnivå är<br>för närvarande 116 % av basbeloppet för en ogift pensionär, vilket<br>innebär 3 403 kr per månad. Vilken bostadskostnad som kan anses som<br>skälig är beroende av kommunens storlek och varierar för år 1994 mellan<br>4 250 och 5 375 kr per månad.</p> <p>Systemet med SBTP innebär att det för en pensionär med bostadstillägg<br>varje månad automatiskt betalas ut SBTP om pensionärens inkomster<br>understiger normen för skälig levnadsnivå. Det fungerar därför som ett<br>automatiskt skyddsnät om en pensionärs inkomster minskar. Den begräns-<br>ning i indexeringen av basbeloppet som vi tidigare föreslagit medför<br>således inte att någon pensionär hamnar under den skäliga levnadsnivån.<br>Totalt kommer dock antalet pensionärer som får SBTP att minska i och<br>med de förändringar av bostadstilläggen som sker den 1 januari 1995.</p> <p>Det allvarliga statsfinansiella läget fordrar stora besparingar i statens<br>utgifter. Enligt vår åsikt är det trots detta angeläget att skydda och<br>förbättra situationen för de pensionärer som har små ekonomiska margi-<br>naler. Regeringen anser därför att den nivå för skälig levnadsnivå som<br>tillämpas vid beräkning av SBTP bör höjas med 6 procentenheter av<br>basbeloppet, vilket med 1994 års basbelopp innebär att det särskilda<br>bostadstillägget ökar med 176 kr per månad för en ogift pensionär. Detta<br>innebär att kostnaden för SBTP successivt ökar med 200 miljoner kr till<br>år 1998. Förslaget till förändring av SBTP kommer att innebära att de<br>sämst ställda pensionärerna kompenseras med mer än vad begränsningen<br>av basbeloppet innebär. I det fall inflationen blir väsentligt högre än vad<br>regeringen förutsett kommer ytterligare kompenserande åtgärder<br>övervägas.</p> <p>38</p> <h3>7.6 Förtidspension och sjukförsäkring</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens bedömning: Det är av flera skäl centralt att förtids-<br>pensioneringen fungerar på ett sådant sätt att förtidspension utges<br>först när alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan<br>har prövats och att den renodlas i syfte att utgöra ersättning vid<br>nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker.</p> <p>En proposition med förslag i syfte att bl.a. förbättra beredningen<br>av beslut om sjukpenning och förtidspension kommer därför att<br>föreläggas riksdagen så att den kan behandlas under våren 1995.</p> <p>Regeringen avser vidare att ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen<br>tilläggsdirektiv med innebörd att pröva grunderna för och beräk-<br>ningen av förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör övervägas<br>ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k.<br>antagen inkomst vid förtidspension.</p> <p>I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskade-<br>beredningen kommer regeringen att bedöma om och i så fall vilka<br>ytterligare regeländringar som behövs för att år 1998 minska ut-<br>gifterna för förtidspensionering med en nettoeffekt på 3 miljarder kr.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Under lång tid har antalet förtids-<br>pensionärer ökat. Detta innebär att allt fler människor permanent ute-<br>stängs från arbetsmarknaden och att kostnaderna för förtidspensioneringen<br>stiger. Det är såväl av sociala som av samhällsekonomiska skäl nöd-<br>vändigt att den nuvarande trenden inom förtidspensioneringen bryts. Det<br>är viktigt att det tidiga rehabiliteringsarbetet intensifieras och att den<br>uppgång i konjunkturen som för närvarande råder tas till vara i detta<br>arbete.</p> <p>En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i departementspromemo-<br>rian (Ds 1994:91) Rätten till förtidspension och sjukpenning lagt fram<br>förslag till åtgärder i syfte att strama upp såväl beredningen av beslut<br>som grunderna för rätt till förmåner när det gäller förtidspension och<br>sjukpenning. Avsikten är att därmed bygga in tydligare signaler i syste-<br>met både för de försäkrade och för handläggare och andra på försäkrings-<br>kassan. Departementspromemorian har remissbehandlats och är föremål<br>för beredning inom regeringskansliet.</p> <p>Regeringen kommer att med utgångspunkt i denna promemoria under<br>våren 1995 föreslå åtgärder i syfte att förbättra beredningen av beslut om<br>sjukpenning och förtidspension. En strikt bedömning av rätten till sjuk-<br>penning och behov av rehabiliteringsåtgärder måste göras tidigt i sjuk-<br>fallet. Det är i detta sammanhang viktigt att det medicinska underlaget i<br>samband med sjukskrivning och beslut om förtidspension i alla avseenden<br>uppfyller de krav som kan ställas i samband med sådana beslut. Ett full-<br>gott underlag är en förutsättning för att förhindra att många långa sjukfall<br>med efterföljande förtidspensionering etableras. En proposition med för-<br>slag till åtgärder som förbättrar det medicinska underlaget i samband med</p> <p>39</p> <p>sjukskrivning och beslut om förtidspension kommer att föreläggas riks- Prop. 1994/95:25<br>dagen så att den kan behandlas under våren 1995.</p> <p>De s.k. äldrereglema innebär vidgade möjligheter för personer som är<br>60 år eller äldre att erhålla förtidspension. Lägre medicinska krav ställs<br>och större hänsyn tas till arbetsmarknadsskäl vid bedömandet av rätt till<br>förtidspension i dessa fall än för övriga försäkrade. Förslag om att slopa<br>dessa regler kommer att läggas i ovan nämnda proposition. Mot denna<br>bakgrund bör utgifterna för förtidspensionering och sjukförsäkring<br>sammantaget minska med minst 1,3 miljarder kr netto.</p> <p>Det är centralt för tilltron till förtidspensioneringen att den fungerar på<br>ett sådant sätt att förtidspension utges först när alla möjligheter att återge<br>den försäkrade arbetsförmågan har prövats. Det är av stor vikt för bibe-<br>hållandet av socialförsäkringssystemets legitimitet hos allmänheten att de<br>olika socialförsäkringarnas respektive uppgifter renodlas. Härvidlag är det<br>betydelsefullt att förtidspensioneringen utgör en ersättning vid nedsatt<br>arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker. Arbetsmarknadsskäl bör<br>inte ge rätt till förtidspension. Härigenom uppnås en större tydlighet och<br>kostnader kommer att bokföras där de uppstår. Regeringens uppfattning<br>är att en sådan ordning underlättar politiska prioriteringar mellan väl-<br>färdspolitikens olika områden. Regeringen kommer därför i syfte att<br>minska utgifterna för ohälsa att ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen<br>tilläggsdirektiv med innebörd att pröva grunderna för och beräkningen av<br>förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör övervägas ändrade kvalifika-<br>tionsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst vid<br>förtidspension.</p> <p>I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskadebered-<br>ningen under hösten 1995 kommer regeringen att bedöma om och i så fall<br>vilka ytterligare åtgärder som behövs inom detta område för att den<br>besparing om 3 miljarder kr, netto, som nämns i det Socialdemokratiska<br>arbetarepartiets valmanifest skall uppnås.</p> <p>40</p> <h3>7.7 Omläggning och höjning av allmänna<br>egenavgifter m.m.</h3> <p>Allmänna egenavgifter respektive arbetsgivaravgifter inom<br>sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens förslag: Den allmänna egenavgiften i form av sjukför-<br>säkringsavgift skall fr.o.m. den 1 januari 1995 uppgå till 2,95 %. En<br>ändring i uttaget av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter görs den 1 januari 1995 på så sätt att arbetsmarknads-<br>avgiften höjs med 2,2 procentenheter samtidigt som sjukförsäkrings-<br>avgiften sänks i motsvarande grad.</p> <p>Regeringens bedömning: Uttaget av allmänna egenavgifter till<br>sjukförsäkringen bör höjas med 1 procentenhet per år under 1996-<br>1998.</p> <p>Ytterligare överväganden avseende det samlade uttaget av all-<br>männa egenavgifter och därmed fördelningen mellan allmänna egen-<br>avgifter och arbetsgivaravgifter bör ske i samband med ställnings-<br>tagande till reformeringen av pensionssystemet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag och regeringens bedömning: Enligt<br>hittills gällande lagstiftning skall allmänna egenavgifter under år 1995<br>utgå med 2,95 %. I regeringens proposition 1994/95:41 har tidigare, i<br>enlighet med överenskommelsen om reformering av ålderspensionssyste-<br>met, föreslagits att en motsvarande avgift på 1 % tas ut fr.o.m. år 1995<br>för att finansiera pensionssystemet. I denna proposition föreslås samtidigt<br>att benämningen på dessa avgifter ändras från allmän avgift till allmän<br>egenavgift. För de allmänna egenavgiftema gäller att underlaget för av-<br>giftsuttag utgörs av inkomstdelar understigande 7,5 basbelopp.</p> <p>Regeringen har vidare i propositionen om Förändringar i arbetslöshets-<br>ersättningen (prop. 1994/95:99) föreslagit att lagen (1993:1441) om all-<br>män avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphävs<br>fr.o.m. den 1 januari 1995. Intäkterna av denna allmänna avgift förs till<br>Arbetsmarknadsfonden. För att finansiellt kompensera arbetsmarknads-<br>fonden för intäktsbortfallet i och med att den avgiften slopas, föreslås en<br>avgiftsväxling ske så att den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivarna er-<br>lägger enligt lagen (1981:691) om socialavgifter höjs med 2,2 procent-<br>enheter, samtidigt som sjukförsäkringsavgiften sänks i motsvarande grad.<br>Samtidigt föreslås den allmänna egenavgiften inom sjukförsäkringen höjas<br>med 2 procentenheter och blir därmed 2,95 % fr.o.m. den 1 januari<br>1995. Detta föranleder en ändring i den lag om allmänna egenavgifter<br>som regeringen tidigare har föreslagit i prop. 1994/95:41.</p> <p>I enlighet med vad som anfördes i det socialdemokratiska valmanifestet<br>bör enligt regeringens mening uttaget av allmänna egenavgifter till<br>sjukförsäkringen att höjas successivt med 1 procentenhet per år under<br>åren 1996-1998. Förslaget innebär alltså att det samlade uttaget av<br></p> <p>41</p> <p>allmänna egenavgifter kommer att uppgå till 6,95 % år 1998, varav Prop. 1994/95:25<br>5,95 % utgörs av egenavgifter till sjukförsäkringen.</p> <p>I samband med detta görs en avgiftsväxling som innebär att sjukförsäk-<br>ringsavgiften sänks med motsvarande belopp och avgiften till arbetsmark-<br>nadsfonden höjs lika mycket. Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter<br>behålls därmed på samma nivå. De ökade inbetalningarna till arbetsmark-<br>nadsfonden är nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått<br>i samband med den höga arbetslösheten.</p> <p>Vidare har en uppgörelse träffats om en reformering av pensions-<br>systemet. Denna innebar att en del av finansieringen av ålderspensionerna<br>kan komma att ske genom egenavgifter. Enligt uppgörelsen skall<br>löntagarna på sikt betala pensionsavgifter motsvarande 9,25 % av<br>inkomsten. Detta förutsätter dock att en avgiftsväxling mellan arbets-<br>givaravgifter och egenavgifter kan ske på ett sådant sätt att neutralitet kan<br>uppnås.</p> <p>Således kommer det samlade uttaget av egenavgifter att öka kraftigt<br>dels med en egenavgift till pensionssystemet på 9,25 %, dels en<br>egenavgift till sjukförsäkringen på 5,95 %. Enligt regeringens bedömning<br>kan det vara förenat med problem att genomföra en avgiftsväxling inom<br>pensionssystemet i kombination med att den allmänna egenavgiften till<br>sjukförsäkringen höjs. Den kraftiga ökning av uttaget av allmänna<br>egenavgifter som då skulle ske riskerar bl.a. att få negativa effekter på<br>lönebildningen.</p> <p>Även om det nu föreslås att egenavgiftema till sjukförsäkringen skall<br>höjas med 1 procentenhet under åren 1996-1998 kan det finnas skäl t<br>ytterligare överväga det samlade uttaget av allmänna egenavgifter och<br>därmed fördelningen mellan allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter<br>när det slutliga resultatet av Genomförandegruppens arbete föreligger.<br>Därvid kan också den närmare utformningen av egenavgiftema till<br>sjukförsäkringen fastställas.</p> <p>Arbetsmarknadsavgift enligt lagen om socialavgifter betalas inte för<br>inkomster av annat förvärvsarbete. Av denna anledning kan det inte ske<br>någon motsvarande omläggning som här föreslås för arbetsgivaravgifterna<br>vad avser de egenavgifter som tas ut på sådana inkomster. Regeringen av-<br>ser dock att senare återkomma med förslag om införande av en arbets-<br>marknadsavgift även för denna typ av inkomster. Därvid är avsikten att<br>sjukförsäkringsavgift i form av egenavgift enligt lagen om socialavgifter<br>skall reduceras.</p> <p>42</p> <p>Socialavgifter och vinstandelsmedel</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens bedömning: Avgiftsfriheten vad gäller socialavgifter<br>för vissa vinstandelsstiftelser bör slopas.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Vid ett stort antal företag före-<br>kommer särskilda vinstandelssystem varigenom de anställda görs delakti-<br>ga av företagets resultat. Överföring av vinstmedel sker till en av de<br>anställda eller personalorganisationerna vid företaget bildad stiftelse.<br>Stiftelsen placerar i regel medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag<br>som lämnat bidraget. Efter viss tid erhåller den andelsberättigade utbetal-<br>ning av sin andel.</p> <p>För närvarande tas socialavgifter under vissa förutsättningar inte ut så-<br>vitt avser vinstandelsstiftelser. Principen om likformig beskattning av<br>olika former av ersättning för utfört arbete talar för att socialavgifter<br>också bör tas ut på vinstandelar. Regeringen avser att senare efter<br>närmare beredning återkomma till riksdagen med förslag om slopande av<br>avgiftsfriheten såvitt avser vinstandelsstiftelser.</p> <h3>7.8 Upprättade lagförslag</h3> <p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag<br>till riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i Bilaga 1. Förslagen under 2 och<br>3 har upprättats i samråd med Justitiedepartementet.</p> <h3>7.9 Författningskommentar</h3> <h4>7.9.1 Lagen (1962:381) om allmän försäkring</h4> <p>1 kap. 6 §</p> <p>I första stycket har lagts till att vissa beräkningar skall göras i enlighet<br>med vad som anges i ett nytt femte stycke.</p> <p>Lydelsen i andra stycket innebär dels att ett nytt basår och beräknings-<br>belopp har införts, dels att förändringen i prisutvecklingen från oktober<br>1993 till oktober 1994 inte skall räknas upp till 100 %.</p> <p>Beräkningen av basbeloppet skall ske på så sätt att det allmänna pris-<br>läget i oktober året före det år som basbeloppet avser jämförs med det<br>allmänna prisläget i oktober 1993. Härvid skall de kvarvarande effekterna<br>av deprecieringen beaktas. Den framräknade procentuella förändringen<br>av prisläget skall sedan multipliceras med 0,60. På detta sätt begränsas<br>basbeloppsuppräkningen på så sätt att endast 60 % av förändringen i<br>prisnivån beaktas.</p> <p>43</p> <p>Basbeloppet fastställs årligen av regeringen i en förordning. De nya Prop. 1994/95:25<br>reglerna för beräkning av basbeloppet kommer att tillämpas vid faststäl-<br>landet av basbeloppet för år 1995.</p> <p>Innebörden av det nya femte stycket är att förändringen i prisnivån,<br>efter deprecieringseffekten, skall beaktas fullt ut vid beräkningen av<br>pensionsgrundande inkomst och vid fastställande av pensionspoäng.</p> <h4>7.9.2 Övriga lagförslag</h4> <p>Övriga lagförslag kommenteras enbart i den allmänna motiveringen.</p> <h3>7.10 Förslag till riksdagsbeslut</h3> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>1. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om<br>allmänna barnbidrag,</p> <p>2. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken,</p> <p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken,</p> <p>4. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om<br>bidragsförskott,</p> <p>5. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096)</p> <p>om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,</p> <p>6. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p> <p>7. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om<br>ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,</p> <p>8. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om<br>allmänna egenavgifter,</p> <p>9. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om förbättring av det särskilda<br>bostadstillägget till pensionärer,</p> <p>10. godkänner vad regeringen förordar om uttaget av allmänna egen-<br>avgifter åren 1996-1998.</p> <p>44</p> <h2>8 Finansdepartementets verksamhetsområde</h2> <h3>8.1 Skattepolitiken</h3> <p>1990 års skattereform baserades på en strävan att förena en samhälls-<br>ekonomiskt effektiv beskattning med fördelningspolitiska mål. Reducera-<br>de skattesatser, särskilt på arbetsinkomster, kombinerades med basbredd-<br>ningar i såväl förvärvsinkomst- som kapitalbeskattningen. Basbredd-<br>ningama balanserade i fördelningspolitiskt avseende de sänkta skatte-<br>satserna och bidrog till större rättvisa.</p> <p>1991 års skatteregler behövde i vissa avseenden kompletteras. Detta<br>gällde bl.a. skattereglerna för enskilda näringsidkare, där det av tidsskäl<br>inte var möjligt att lägga fram förslag under år 1990. Enighet rådde bland<br>de partier som stod bakom skattereformen att det var nödvändigt att<br>skapa neutralitet i förhållande till beskattningen av aktiebolag.</p> <p>Merparten av de förändringar i skattereglerna som gjorts under den<br>senaste mandatperioden har emellertid inneburit avsteg från de avväg-<br>ningar som gjordes i skattereformen. Särskilt gäller detta i fördelnings-<br>politiskt avseende.</p> <p>De förändringar som gjorts kan inte anses vara motiverade av negativa<br>erfarenheter av 1991 års regler. Den svenska ekonomin har inte heller<br>förändrats på ett sådant sätt att justeringarna framstår som motiverade av<br>det skälet. Huvuddelen av de korrigeringar som gjorts bygger i stället på<br>att mindre vikt lagts vid fördelningsmålen än vid 1990 års reform. Svagt<br>underbyggda påståenden om positiva effekter på investeringar och tillväxt<br>har fått motivera fördelningspolitiskt ofördelaktiga förändringar.</p> <p>Som exempel kan nämnas de förändringar i företags- och kapital-<br>beskattningen som beslutades under hösten 1993. Ett ökat skatteuttag hos<br>företagen fick finansiera skattesänkningar för företagens ägare utan att det<br>reducerade skatteuttaget med någon rimlig grad av säkerhet kan anses ge<br>några positiva effekter på investeringar och sysselsättning. Det kan<br>noteras att frågan om full eliminering av den s.k. dubbelbeskattningen<br>inte fanns på dagordningen i diskussionerna kring 1990 års reform, om<br>man ser till de partier och intresseorganisationer, inklusive näringslivet,<br>som stod bakom reformen.</p> <p>Mot denna bakgrund bör skattereglerna ändras på ett sätt som bygger<br>på den avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål som gjordes<br>i 1990 års skattereform och som då vann ett brett stöd från partier och<br>intresseorganisationer. Det finns också ett starkt behov av att åter få<br>enkla och enhetliga regler som tillåts verka under en följd av år.</p> <p>De förändringar i skattereglerna som föreslås här medför i kombination<br>med dels ytterligare allmänna avgifter till sjukförsäkringen, dels andra<br>åtgärder på bl.a. fastighetsskatteområdet, en betydande inkomstför-<br>stärkning för den offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998 uppgår<br>till ca 36 miljarder kr uttryckt i 1994/95 års prisnivå. Detta ger ett<br>väsentligt bidrag till saneringen av de offentliga finanserna. Samtidigt är<br>det med hänsyn till den svenska ekonomins funktionssätt angeläget att så<br></p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>46</p> <p>långt som möjligt undvika mer betydande höjningar av skatteuttaget i Prop. 1994/95:25<br>framtiden. Det gäller både kommunalskatterna och de skatter som<br>riksdagen direkt kan påverka.</p> <h4>Beskattningen av kapitalägande</h4> <p>De väsentliga avvikelserna i nuvarande skatteregler i förhållande till<br>1991 års regler avser beskattningen av kapitalägande. En justering av<br>dessa regler är motiverad av flera skäl.</p> <p>Av rättviseskäl och för att motverka skatteplanering är det viktigt att<br>återställa den likformighet som åsyftades i skattereformen, dels mellan<br>olika slag av kapitalinkomster, dels mellan arbets- och kapitalinkomster.<br>I sammanhanget kan konstateras att den svenska kapitalinkomstbeskatt-<br>ningen enligt 1991 års regler vid en internationell jämförelse inte framstår<br>som särskilt hög.</p> <p>Utöver dessa skäl för en återgång till 1991 års regler finns komplet-<br>terande motiv av mer kortsiktigt slag. Det stora finansiella sparandet i<br>hushållssektom är en viktig orsak till den tudelade ekonomin med en<br>alltför svag inhemsk efterfrågan. Det är i nuvarande ekonomiska läge<br>önskvärt att reducera detta finansiella sparande genom att öka konsum-<br>tionen, särskilt med tanke på att hushållens disponibla inkomster kommer<br>att minska som en följd av de nödvändiga budgetförstärkningarna.</p> <p>Det är således angeläget att utdelningsinkomster och reavinster på<br>aktier beskattas fullt ut med kapitalskattesatsen. Som en konsekvens av<br>denna fulla beskattning i hushållssektom skall även avkastningen på<br>juridiska personers innehav av kapitalplaceringsaktier beskattas på samma<br>sätt. Vissa följdändringar i skattereglerna för investmentbolag och värde-<br>pappersfonder liksom av avkastningsskatten på pensionssparande är också<br>motiverade.</p> <p>I frånvaro av ett nytt riksdagsbeslut kommer den allmänna kapital-<br>skattesatsen att sänkas från 30 till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. För<br>att inte stimulera det finansiella sparandet och då en reducerad<br>skattelättnad för ränteutgifter riskerar att försvaga marknaden för småhus<br>och bostadsrätter bör kapitalskattesatsen ligga kvar på nivån 30 %. En<br>sänkning av skattesatsen vid nuvarande omständigheter kan få negativa<br>återverkningar för bl.a. många småhus- och bostadsrättsinnehavare som<br>redan drabbats av förluster, för kreditsystemet samt för konsumtions-<br>utvecklingen.</p> <p>Under den senaste mandatperioden har skatten reducerats också för<br>pensions- och kapitalförsäkringskapital. Även här talar statsfinansiella<br>skäl, likformighets- och fördelningsskäl samt mera kortsiktiga mål om att<br>stimulera konsumtionen, för att de olika skattesatserna höjs.</p> <p>Av fördelningspolitiska skäl finns vidare anledning att behålla<br>förmögenhetsskatten på dess nuvarande nivå. Med hänsyn till att<br>nuvarande regler har vissa brister finns anledning att återkomma till den<br>framtida utformningen av förmögenhetsskatten. Även arvs- och gåvoskat-<br>tereglema är i behov av en översyn.</p> <p>47</p> <h4>Företagsbeskattningen</h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>1993 års beslut om företags- och kapitalbeskattningen hade tre huvud-<br>komponenter. Den första var att enskilda näringsidkare och delägare i<br>handelsbolag fick en med aktiebolagen jämförlig beskattning. Detta var<br>och är alltjämt en angelägen åtgärd som bidrar till goda villkor för små<br>och medelstora företag, ny företagande och expansion i näringslivet.</p> <p>I ett avseende bör reglerna för enskilda näringsidkare korrigeras. Den<br>nyligen införda rätten till kvittning av underskott mot inkomst av tjänst<br>för nystartad verksamhet bör slopas främst för att förebygga skatteplane-<br>ring och skattefusk men även av förenklingsskäl.</p> <p>De två andra huvudkomponenterna i 1993 års beslut avsåg dels vissa<br>förändringar i bolagsbeskattningen, dels skattesänkningar för utdelningar<br>och aktievinster. Dessa förändringar innebar en förskjutning av skatte-<br>uttaget från företagens ägare till själva företagen. För en öppen ekonomi<br>som den svenska med i hög grad intemationaliserade kapitalmarknader<br>innebär en sådan omfördelning av skatteuttaget i huvudsak en premiering<br>av hushållens finansiella sparande på bekostnad av investeringarna i<br>företagssektorn. Såväl tillväxt- som fördelningspolitiska skäl talar mot en<br>sådan omfördelning. Följaktligen är det här motiverat att göra vissa<br>korrigeringar.</p> <p>Såvitt gäller företagsbeskattningen är det angeläget att skatteuttaget<br>sänks till den nivå som åsyftades med 1991 års regler. En full återgång<br>till de regler som fanns före 1993 års beslut är emellertid problematisk.</p> <p>Först kan noteras att den i och med 1990 års reform införda<br>skatteutjämningsreserven, den s.k. surven, som avskaffades hösten 1993,<br>i olika avseenden var mycket komplicerad. Komplikationerna får<br>bedömas som mer allvarliga än survens principiella förtjänster. I detta<br>avseende är det alltså inte aktuellt med en återgång till 1991 års regler.<br>1993 års beslut bör dock korrigeras vad gäller avskattningen av gjorda<br>survavsättningar. Enligt nuvarande regler skall enbart hälften av dessa<br>återföras till beskattning under en femårsperiod. Bl.a. mot bakgrund av<br>det allvarliga statsfinansiella läget bör i princip hela avsättningen<br>återföras till beskattning. Samtidigt bör avskattningsperioden förlängas<br>från fem till sju år. Den goda likviditeten i näringslivet gör att detta inte<br>bör föranleda några generella problem.</p> <p>I förarbetena till 1990 års reform föreslogs att det s.k. Annellavdraget,<br>som innebär att företagen får avdrag för utdelningar på nyemitterat<br>kapital, skulle avskaffas. I den efterföljande lagstiftningen behölls dock<br>Annellavdraget med hänvisning till dess utjämnande effekt på kostnaden<br>för nyemissionsfinansierade investeringar i förhållande till kostnaden för<br>finansiering med kvarhållen vinst.</p> <p>1993 års beslut innebar att Annellavdraget avskaffades trots att det i<br>ekonomiskt avseende finns starka skäl att föredra ett utdelningsavdrag<br>framför en lättnad på ägamivån. Genom begränsningen till nyemission<br>har vidare Annellavdraget ett försteg, bl.a. ur statsfmansiell synvinkel,<br>framför ett allmänt utdelningsavdrag.</p> <p>48</p> <p>Ett återinförande av Annellavdraget är dock förknippat med vissa Prop. 1994/95:25<br>problem. Internationellt sett är avdraget avvikande. I likhet med vad som<br>gäller för ett allmänt utdelningsavdrag, låt vara i mindre omfattning, kan<br>Annellavdraget medföra en överflyttning av skatteintäkter från Sverige till<br>andra länder.</p> <p>Mot denna bakgrund är det för närvarande inte aktuellt att återinföra<br>Annellavdraget eller motsvarande avdrag för ekonomiska föreningar.<br>Frågan bör dock bli föremål för ytterligare prövning. Därmed aktualise-<br>ras frågan vad som bör göras för att skatteuttaget på företagen skall<br>justeras ned till den nivå som följde av 1991 års regler.</p> <p>För att främja riskkapitalförsörjningen till det svenska näringslivet bör<br>stämpelskatten på nya aktier slopas. I likhet med Annellavdraget är denna<br>åtgärd koncentrerad till nyemitterat kapital.</p> <p>Som framgått tidigare finns i nuvarande ekonomiska läge skäl att vidta<br>vissa åtgärder som kan stimulera byggnadsinvesteringarna. Vi föreslår<br>partiellt direktavdrag för investeringar i byggnader avseende nedlagda<br>kostnader under perioden den 1 november 1994 till och med den 31 maj<br>1996.</p> <p>Särskilt förslaget om direktavdrag bidrar till att temporärt hålla nere det<br>samlade skatteuttaget på företagen till dess att mer permanenta lösningar<br>kan genomföras. Här anser vi att det finns ett behov att sänka skatteutta-<br>get med ca 2 miljarder kr i förhållande till den nivå som följer av 1994<br>års regler.</p> <p>Permanenta lösningar kan utformas på olika sätt. Ett alternativ är att<br>lättnaderna koncentreras till sådana åtgärder som gynnar försörjningen<br>med externt riskkapital. Ett annat alternativ är att lättnaderna utformas<br>mer generellt. För- och nackdelar med de olika alternativen bör prövas<br>efter samråd med näringslivet.</p> <h4>Beskattningen av förvärvsinkomster</h4> <p>1990 års skattereform innebar sänkt skatt på arbetsinkomster i syfte att<br>minska snedvridningar, underlätta arbetsutbudet och ge bättre villkor för<br>lönebildningen. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster togs<br>bort för huvuddelen av de förvärvsarbetande. Skatteskalan utformades på<br>ett sådant sätt att det reala skatteuttaget inte skulle öka vid en försämring<br>av penningvärdet.</p> <p>1990 års skattereform byggde på en bred politisk överenskommelse.<br>Det allvarliga ekonomiska läget med stor arbetslöshet och växande<br>statsskuld motiverar dock vissa temporära avsteg från denna överens-<br>kommelse. Det statliga skatteuttaget på förvärvsinkomster över den s.k.<br>skiktgränsen bör därför höjas genom en s.k. värnskatt från 20 till 25 %<br>vid 1996-1999 års taxeringar. För år 1995 balanseras i väsentlig<br>utsträckning denna skatteskärpning av att grundavdraget vid taxering till<br>statlig inkomstskatt återinförs ett år i förtid. Frågan om grundavdragens<br>utformning i de högre inkomstskikten prövas i samband med avveck-<br>lingen av värnskatten.</p> <p>49</p> <p>4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>Det allvarliga statsfinansiella läget gör det också motiverat att med<br>generella åtgärder minska tillväxten av offentliga utgifter och förstärka<br>skatteuttaget. Till dess att underskottet i de offentliga finanserna<br>reducerats ges ej full kompensation för inflationen. Såvitt gäller<br>inkomstskatten medför detta att grundavdraget inte kommer att växa i takt<br>med inflationen. Detsamma gäller för uppräkningen av skiktgränsen i<br>inkomstskatteskalan. Den reducerade uppräkningen avser inte enbart<br>genomslaget för faktisk inflation utan även det s.k. reallöneskyddet, som<br>alltså begränsas i förhållande till gällande 2 procentenheter.</p> <p>Vissa andra justeringar görs i beskattningen av förvärvsinkomster. Det<br>inte avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till<br>6 000 kronor. Förutom att det innebär en budgetförstärkning medför<br>denna åtgärd en förenkling.</p> <p>Som en konsekvens av de tidigare införda allmänna avgifterna till<br>sjukförsäkringen och de omläggningar av egenavgifter och arbetsgivar-<br>avgifter som föreslås i avsnitt 7 skall den särskilda löneskatten höjas dels<br>engångsvis för inkomståret 1995, dels successivt under perioden 1996-<br>1998 i takt med att de allmänna avgifterna till sjukförsäkringen höjs.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h3>8.2 Enhetlig beskattning av sparandet</h3> <h4>8.2.1 Beskattningen av kapitalinkomster</h4> <p>Regeringens förslag: Reglerna om lägre skatteuttag för aktieägare<br>och andra delägare i svenska företag för reavinster och löpande<br>avkastning på delägarrätter tas bort.</p> <p>Mottagen utdelning på aktier o.d. skall tas upp till beskattning i<br>sin helhet. Vid försäljning av aktier o.d. skall hela vinsten beskattas.</p> <p>Den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen<br>för kapitalinkomster från 30 till 25 % slopas. Som en följd av detta<br>slopas även motsvarande sänkning av skattesatsen på vinstsparande.</p> <p>Skatteändringama genomförs med verkan fr.o.m. den 1 januari<br>1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform infördes<br>en ordning som innebär att fysiska personers och dödsbons kapital-<br>inkomster beskattas separat med en proportionell statlig skatt. Hösten<br>1991 beslöt den då nyvalda riksdagen att sänka denna skatt från 30 till<br>25 % fr.o.m. 1993 (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10,<br>rskr. 1991/92:97). Efter den s.k. krisuppgörelsen år 1992 flyttades<br>sänkningen fram två år till den 1 januari 1995 (prop. 1992/93:50, bet.<br>1992/93:SkU 18, rskr. 1992/93:158). Redan fr.o.m. år 1992 sänktes dock<br>beskattningen av reavinster på aktier o.d. samt för värdepappersfonder<br>och avkastning på kapitalförsäkring från 30 till 25 %. Denna sänkning<br>ändrades inte i sistnämnda proposition efter krisuppgörelsen. Såvitt gäller</p> <p>50</p> <p>reavinsterna genomfördes det lägre skatteuttaget genom en särskild<br>bestämmelse som anger att endast 5/6 av en vinst resp, en förlust tas upp<br>till beskattning resp, är avdragsgill (5/6 av 30 % = 25 %).</p> <p>Den 1 januari 1994 infördes en ny ordning för beskattningen av<br>ägarkapitalet i svenska företag (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94 :SkU 15,<br>rskr. 1993/94:108). Skatten på utdelningar avskaffades för delägarna och<br>endast hälften av en reavinst på delägarrätterna blev skattepliktig. En<br>reavinst på svenska aktier beskattas därigenom med 12,5 % för ägare<br>inom hushållssektom (5/6 x 1/2 av 30 % = 12,5 %). Motsvarande<br>skattesats inom företagssektorn är 14 procent (1/2 x 28 % = 14 %).</p> <p>Resultatet av ändringarna från hösten 1991 och framåt är att hushålls-<br>sektoms kapitalinkomster rent faktiskt beskattas enligt ett flertal skilda<br>skattesatser.</p> <p>Som framgått av den tidigare diskussionen behövs en återgång till de<br>huvudprinciper som gällde för 1990 års skattereform. Avkastningen på<br>ägarkapitalet bör beskattas hos aktieägare och andra innehavare av<br>delägarrätter. Den enhetliga skattesatsen i inkomstslaget kapital bör även<br>i reell mening gälla generellt. Systemet för beskattning bör ges en enkel<br>och robust utformning. Med en enhetlig kapitalbeskattning blir skattesys-<br>temet också betydligt mer motståndskraftigt mot skatteplanering bl.a.<br>genom att möjligheterna till skattearbitrage minskar.</p> <p>Regeringens förslag innebär att skatteuttaget för avkastning på<br>fordringsrätter ligger fast i förhållande till 1994 års nivå. Till samma<br>uttagsnivå, 30 %, höjs skatten på hushållssektoms aktier och andra<br>tillgångar som varit föremål för skattelättnader.</p> <p>Skatteuttaget för avkastning på aktier som företagen äger som<br>kapitalplacering kommer att svara mot bolagsskattesatsen 28 %. Den<br>skattefrihet som företagen tidigare haft för utdelning på näringsbetingade<br>aktier återinförs som en konsekvens av att den allmänna skattefriheten för<br>utdelningar slopas. De tidigare reglerna om förvaltningsföretag kommer<br>åter att gälla. De särskilda bestämmelserna om beskattning av viss<br>vidareutdelning av utdelning som mottagits från utländska bolag upphävs.</p> <p>Regeringens förslag föranleder ett större antal lagändringar som<br>huvudsakligen innebär att de bestämmelser som gällde på området fram<br>till den 1 januari 1994 återinförs.</p> <p>Som en ren konsekvens av förslaget om bibehållen skattesats på<br>kapitalinkomster bör även skattesatsen för vinstsparande ligga fast.<br>Avkastningen på sådant sparande bör således även fortsättningsvis<br>beskattas med en skattesats som motsvarar den enhetliga kapitalinkomst-<br>skattesatsen på 30 %. Även i detta fall bör alltså beslutet om sänkning<br>upphävas.</p> <p>Återställandet av en enhetlig kapitalinkomstbeskattning berör ett<br>komplex av regler och en övergång till de nya reglerna under löpande</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>51</p> <p>kalenderår innebär bl.a. stora påfrestningar för skatteadministrationen. De Prop. 1994/95:25<br>samhällsekonomiska och marknadsmässiga skälen för en tidigareläggning<br>av dessa reglers ikraftträdande kan inte bedömas vara så starka att de<br>överväger de praktiska olägenheter som skulle uppkomma genom en<br>sådan tidigareläggning. Ändringarna bör därför ske med verkan först</p> <p>fr.o.m. den 1 januari 1995.</p> <h4>8.2.2 Värdepappersfonder och investmentföretag</h4> <p>Regeringens förslag: Skattesatsen för värdepappersfonder höjs från<br>25 till 30 %. De regler som i övrigt gällde före den 1 januari 1994<br>återinförs. Utdelning som mottagits av värdepappersfonden blir<br>skattepliktig och avdrag medges för den utdelning fonden lämnar.<br>Reavinster på aktier o.d. är skattefria. En schablonintäkt på 1,5 %<br>tas ut på aktiernas marknadsvärde vid beskattningsårets ingång.</p> <p>En förutsättning för full avdragsrätt för förlust på en fondandel<br>skall åter vara att minst tre fjärdedelar av värdepappersfondens<br>förmögenhet utgörs av aktier.</p> <p>Även för investmentföretag återinförs i princip de bestämmelser<br>som gällde fram till årsskiftet 1993/94.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I syfte att uppnå neutralitet mellan<br>direkt och indirekt ägande medgav reglerna även före årsskiftet 1993/94<br>i princip skattefrihet för utdelningsinkomster hos värdepappersfonder och<br>investmentföretag. Reglerna var utformade så att mottagna utdelningar<br>var skattepliktiga medan avdrag medgavs för lämnad utdelning. På så sätt<br>kunde den utdelning som mottagits av fonden eller investmentföretaget<br>under ett beskattningsår vidareutdelas till andels- och aktieägarna utan att<br>någon faktisk beskattning skett hos fonden eller bolaget.</p> <p>Avskaffandet av den ekonomiska dubbelbeskattningen fr.o.m. år 1994<br>medförde en komplicerad påbyggnad av de tidigare reglerna. 1 huvudsak<br>innebär dessa regler att gränsdragningen för skattelättnader för värde-<br>pappersfonder har lagts på andelsägamivå och i fråga om investment-<br>företag på bolagsnivå. Omfattningen av skattefriheten för utdelning från<br>värdepappersfond bestäms av karaktären på fondens inkomster. Systemet<br>ger inte fondandelsägaren någon möjlighet att själv bedöma skattepliktens<br>omfattning och förutsätter en beskattning på grundval av kontrolluppgifter<br>om skattepliktig utdelning från fondbolagen.</p> <p>Skattesatsen för värdepappersfonder bör höjas från 25 till 30 % som en<br>följd av ändringen av den generella kapitalskattesatsen. Beskattnings-<br>reglerna för värdepappersfonder och fondandelsägare bör återställas. En<br>betydande förenkling uppnås vid en återgång till de regler som gällde<br>före den 1 januari 1994. På en punkt finns det dock skäl att tills vidare<br>behålla de vid årsskiftet nyinförda bestämmelserna. Reglerna om<br>avskattning när ett investmentföretag byter karaktär till vanligt företag</p> <p>52<br></p> <p>bör kvarstå i avvaktan på ytterligare överväganden i samband med att<br>ställning tas till Företagsskatteutredningens (Fi 1992:11) kommande<br>förslag beträffande omstrukturering av företag.</p> <p>Särreglerna i fråga om skatteplikt för fondandelar som är kopplade till<br>andelen aktier av fondförmögenheten avskaffas. I stället bör den äldre<br>regeln återinföras som för fullt avdrag för reaförlust på fondandel ställer<br>krav på att tre fjärdedelar av den totala fondförmögenheten skall utgöras<br>av aktier.</p> <p>Regeringens förslag innebär att en omfattande reglering i punkt 2 a av<br>anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 3 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, tas bort.<br>Förslaget medför också ändringar i 2 § 10 mom. SIL.</p> <p>De nya bestämmelserna skall gälla från den 1 januari 1995. Kravet på<br>fondernas förmögenhetssammansättning såvitt gäller full avdragsrätt för<br>förlust på andel mot aktievinst föranleder dock en övergångsregel för<br>första halvåret 1995.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h4>8.2.3 Avkastningsskatt på pensionssparande m.m.</h4> <p>Regeringens förslag: Skattesatsen för avkastning på pen-<br>sionsförsäkringar och pensionssparkonton höjs från 9 till 15 %.<br>Höjningen gäller såväl privata pensionsförsäkringar som tjänste-<br>pensionsförsäkringar.</p> <p>Avkastningsskatten för avkastning på kapitalförsäkringar höjs från<br>20 % av skatteunderlaget till 30 % på nio tiondelar av underlaget<br>som en anpassning till skattesatsen för inkomstslaget kapital.</p> <p>Särreglerna om att svenska aktier o.d. endast skall tas upp till viss<br>del av värdet vid bestämmandet av underlaget för avkastningsskatt<br>slopas som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Avkastningsskatten på pensionsmedel<br>infördes genom 1990 års skattereform. Skatten på avkastningen av privata<br>pensionsförsäkringar utgjorde 15 %. För det kapital som var hänförligt<br>till tjänstepensionsförsäkringar var dock skattesatsen endast 10 %.<br>Fr.o.m. år 1992 sänktes dock skatten på de privata pensionsförsäkring-<br>arna från 15 till 10 % (prop. 1991/92:60). Underlaget för avkastnings-<br>skatten beräknades ursprungligen enligt inkomstskattereglema.</p> <p>Den 1 januari 1994 började regler om ett nytt långsiktigt bundet<br>pensionssparande utan försäkringsinslag gälla (prop. 1992/93:187, bet.<br>1992/93:SkU31, SFS 1993:931-951). Den nya sparformen benämns<br>individuellt pensionssparande och sker på ett pensionssparkonto.</p> <p>De nya reglerna förde också med sig en omläggning av av-<br>kastningsskatten. Fr.o.m. år 1994 beräknas skatten på en schablonmässigt<br>bestämd avkastning genom att pensionskapitalet vid årets ingång<br>multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret<br></p> <p>53</p> <p>före beskattningsåret. Schablonmetoden medför att beskattning sker även Prop. 1994/95:25<br>av orealiserad värdestegring på kapitalet. Detta förhållande ger i sig en<br>effektivare beskattning än den som sker vid den vanliga inkomst-<br>beskattningen. Å andra sidan är avkastningen på försäkringskapitalet på<br>lång sikt normalt högre än statslåneräntan eftersom kapitalet även<br>omfattar aktier o.d. vars avkastning även inkluderar en riskpremie. Den<br>förstnämnda effekten torde emellertid överväga. Det är därför motiverat<br>med en lägre skatt för kapitalförsäkring än 30 % av nuvarande schablon-<br>mässigt beräknade avkastning.</p> <p>Avkastningen på pensionsförsäkringskapitalet och kapital på pen-<br>sionssparkonton beskattas med en skattesats på 9 %, vilket motsvarar<br>tidigare nivå på 10 % (på äldre underlag). Kapital som är hänförligt till<br>kapitalförsäkring beskattas på samma sätt, men med skattesatsen 20 %.</p> <p>Skatten på pensionskapitalet bör återställas till den nivå som gällde för<br>privata pensionsförsäkringar efter 1990 års skattereform. Av likformig-<br>hetsskäl bör någon skillnad mellan olika former av pensionering inte<br>göras. Skattesatsen för allt pensionskapital som beskattas med avkast-<br>ningsskatt bör därför bestämmas till 15 %.</p> <p>Skatten på avkastning på kapitalförsäkringar bör ligga på samma nivå<br>som gäller för hushållens kapitalinkomster i övrigt. Detta uppnås med en<br>avkastningsskatt som utgår med 30 % av nio tiondelar av skatte-<br>underlaget.</p> <p>När avkastningsskatten sänktes hösten 1991 med verkan fr.o.m. år<br>1992 skedde inte någon motsvarande sänkning av den särskilda skatten<br>på personförsäkringar som tagits hos utländska försäkringsbolag [lagen<br>(1990:661) om skatt på vissa premiebetalningar]. Nivån på denna skatt -<br>15 % av premiebeloppet - kan därför ligga fast.</p> <p>Som en följd av de ändrade reglerna för beskattning av avkastning på<br>aktier o.d. avskaffas bör de särskilda värderingsregler som medger att<br>aktier och liknande värdepapper ingår i underlaget för avkastningsskatt<br>med reducerat värde slopas.</p> <p>De föreslagna ändringarna bör tillämpas för beskattningsår som<br>påbörjas efter utgången av år 1994.</p> <h4>8.2.4 Sparande i allemansfond</h4> <p>Regeringens förslag: Sparande i allemansfond återfår fr.o.m. år<br>1995 en skattegynnad ställning. Reavinster och utdelning på andelar<br>i allemansfond beskattas med en faktisk skattesats på 20 %.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Allemansfonderna infördes 1984 på<br>initiativ av den socialdemokratiska regeringen. Genom allemansfonderna<br>har intresset för sparande i aktier breddats väsentligt. Antalet<br>allemansfondkonton överskrider med god marginal 2 miljoner. Risk-<br>kapitalmarknaderna har på detta sätt tillförts en avsevärd mängd nytt</p> <p>54<br></p> <p>kapital. Samtidigt har allemansfonderna åstadkommit ett bredare ägande<br>av det svenska näringslivet.</p> <p>I skattereformen 1991 gavs allemansfonderna en gynnad ställning<br>genom att endast två tredjedelar av avkastningen beskattades. Dessa<br>skattefördelar avskaffades på initativ av den borgerliga regeringen under<br>hösten 1993 (prop. 1993/94:50). Detta har fått till följd att sparandet i<br>allemansfonder har minskat. Småsparama har i stället i stor utsträckning<br>tagit ut sina andelar vilket fått till följd att allemansfonderna har krympt<br>i storlek.</p> <p>Regeringen anser att det finns flera skäl att slå vakt om allemansfon-<br>derna och återgå till de gynnsamma skatteregler som beslutades i 1990<br>års skattereform. Allemansfonderna främjar företagens tillgång på<br>riskkapital och behåller ett brett ägande av börsaktier. Ytterligare ett skäl<br>är att allemansfonderna inneburit att småsparamas ställning stärkts genom<br>att majoriteten i fondstyrelserna utses av andelsägarna.</p> <p>Vi föreslår därför att allemansfonderna återigen ges en gynnad<br>ställning. Avkastningen bör därför beskattas med 20 %, dvs. med 2/3 av<br>den skattesats som gäller för övriga kapitalinkomster i hushållssektom.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h3>8.3 Förmögenhetsbeskattningen</h3> <p>Regeringens förslag: Gällande bestämmelser för förmögenhets-<br>skatten kvarstår i avvaktan på en översyn av reglerna. Detsamma<br>gäller för den s.k. begränsningsregeln som begränsar det samman-<br>lagda uttaget av inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Som en<br>konsekvens av den tillfälligt höjda marginalskattesatsen för förvärvs-<br>inkomster höjs dock procentsatsen för spärrbeloppet i begränsnings-<br>regeln från 55 till 60.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen fattade hösten 1991 beslut<br>om en avveckling av förmögenhetsskatten (prop. 1991/92:60, bet.<br>1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97). I ett första steg vid 1992 års taxering<br>slopades det översta skiktet på 3 % i skatteskalan. Samtidigt togs skatten<br>på s.k. arbetande kapital i näringsverksamhet bort. Fr.o.m. år 1993<br>slopades även mellanskiktet i skatteskalan. Skatten blev därefter<br>proportionell och utgår med 1,5 % av den beskattningsbara förmögenhet<br>som överstiger 800 000 kronor. Det slutliga avskaffandet av förmögen-<br>hetsskatten bestämdes först till 1994 men sköts i samband med den s.k.<br>krisöverenskommelsen hösten 1992 upp ett år. Enligt gällande regler tas<br>skatten därmed ut t.o.m. år 1994 (1995 års taxering).</p> <p>Förmögenhetsskatten bör behållas. Skatten utgör för den sammanlagda<br>beskattningen av kapital en motsvarighet till det högre marginalskatte-<br>skiktet för förvärvsinkomster och är motiverad av fördelningspolitiska<br>skäl. Förmögenhetsskattebestämmelsema bör dock ses över för att<br>reglerna skall bli enklare och rättvisare. En ny förmögenhetsbeskattning<br></p> <p>55</p> <p>bör utformas efter samma principer som gällde för 1990 års inkomst- Prop. 1994/95:25<br>skattereform. Skattesatsen bör således vara låg och beskattningen<br>likformig. Kapital i företag bör dock i stor utsträckning befrias från<br>förmögenhetsskatt. Detta gäller särskilt små och medelstora företag. Det<br>är också angeläget att det gynnade företagskapitalet avgränsas på ett<br>sådant sätt att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt<br>kapital inte onödigtvis hämmas.</p> <p>Regeringen avser att återkomma nästa år med ett förslag till ny<br>förmögenhetsbeskattning som beaktar de nu anförda synpunkterna.</p> <p>I avvaktan på en ny reglering bör gällande förmögenhetsskatteregler<br>kvarstå.</p> <p>I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (begränsnings-<br>regeln) finns bestämmelser som förhindrar att det sammanlagda uttaget<br>av inkomst- och förmögenhetsskatt blir för högt. Bestämmelserna innebär<br>att ett spärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten. Med verkan<br>fr.o.m. 1992 års taxering sänktes procentsatsen för spärrbeloppet från 75<br>till 55 %. Spärrbeloppet jämförs med den sammanlagda skatten på<br>förvärvs- och kapitalinkomster. Spärrbeloppet är nu således 55 % av<br>summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Den<br>del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet kan<br>falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga<br>inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte<br>reduceras så att skatten blir lägre än skatten på halva den be-<br>skattningsbara förmögenheten.</p> <p>När högsta marginalskattesats för förvärvsinkomster höjs från 51 till<br>56 % (vid en kommunal skattesats på 31 %) bör motsvarande höjning ske<br>av procentsatsen i spärrbeloppet. Procentsatsen bör således bestämmas till<br>60 % fr.o.m. år 1995. När marginalskatten återgår till den lägre nivån<br>bör motsvarande justering göras för procentsatsen i spärrbeloppet.</p> <h3>8.4 Företagsbeskattningen</h3> <h4>8.4.1 Direktavdrag för bygginvesteringar</h4> <p>Regeringens förslag: Ett tidsbegränsat direktavdrag införs för annan<br>nybyggnation än bostäder. Direktavdrag får göras med 50 % av<br>utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad under tiden november 1994<br>- maj 1996. Resterande 50 % dras av enligt de vanliga avskriv-<br>ningsreglema. Direktavdraget får inte överstiga ett särskilt av-<br>dragsutrymme som bl.a. omfattar återföring av skatteutjämnings-<br>reserv (surv).</p> <p>56</p> <h4>Skälen för regeringens förslag:</h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Inledning</p> <p>För att snarast pressa ner den höga arbetslösheten i byggsektorn föreslås<br>en skattemässig stimulansåtgärd som syftar till att öka näringlivets<br>investeringar i byggnads- och markarbeten. Ett omedelbart avdrag för<br>ny-, till- eller ombyggnad av byggnader och markanläggningar, direkt-<br>avdrag, införs därför.</p> <p>Som framgår av konjunkturbedömningen har svensk byggindustri under<br>den senaste lågkonjunkturen varit särskilt utsatt för utslagning. Farhågor<br>om permanent förlorad kapacitet och möjliga kommande flaskhalsar<br>motiverar försök att stimulera en tidigareläggning av den förväntade<br>uppgången i byggkonjunkturen.</p> <p>Tidigare erfarenheter av investeringsstimulanser riktade mot näringslivet<br>är inte entydigt positiva. Som framgår av olika undersökningar inträder<br>åsyftade stimulanseffekter först med betydande tidsfördröjning (SOU<br>1989:34). Vidtagna stimulansåtgärder har emellertid inte varit tillräckligt<br>tidsbegränsade. Genom att tidsbegränsa en stimulansåtgärd ges ett<br>kraftigt incitament till tidigareläggning av projekt.</p> <p>Den kraftigare stimulanseffekten som ligger i en starkt tidsbegränsad<br>åtgärd förutsätter att den bortre tidsgränsen för åtgärden framstår som<br>trovärdig och att stimulansperioden inte kommer att förlängas. Om den<br>bortre tidsgränsen inte är trovärdig kan investeraren tro att det är möjligt<br>att genomföra projektet på den ursprungligt planerade tidpunkten till den<br>lägre kostnaden. Tidigareläggningseffekten uteblir då.</p> <p>Konjunkturbedömningen visar att ekonomin är i uppgång. Efterfrågan<br>på byggnader kommer att öka eftersom investeringstakten ökar. Detta<br>minskar osäkerheten för bygginvesteringar. Uppgången i ekonomin<br>minskar också osäkerheten när det gäller ränteutvecklingen. Dessa<br>faktorer bidrar till att den föreslagna stimulansåtgärden får åsyftad effekt.</p> <p>Avdrag enbart för nyinvesteringar i byggnader och markanläggningar</p> <p>I princip kan direktavdrag avse investeringar i såväl byggnader som<br>maskiner. Flera faktorer talar dock för att direktavdraget bör begränsas<br>till byggnadsinvesteringar.</p> <p>Stimulanser inom byggsektorn har nämligen en större effekt på den<br>inhemska aktiviteten än maskininvesteringar, särskilt med hänsyn till att<br>det även inom den närmaste tiden kommer att finnas en stor outnyttjad<br>kapacitet inom denna sektor. Inventarier har vidare ett större import-<br>innehåll än investeringar i byggande. Även med tanke på budgeteffek-<br>terna är en koncentration till byggnadsinvesteringar motiverad. En<br>inventariestimulans skulle också öka efterfrågan på verkstadsindustrins<br>produkter i en situation då denna sektor redan har ett mycket högt<br>kapacitetsutnyttjande. Det finns inga sysselsättningsskäl att nu stimulera<br>efterfrågan på inventarier. Vidare innebär den väsentligt större volymen<br></p> <p>57</p> <p>normala (planerade) inventarieanskaffningar en ökad risk för att redan Prop. 1994/95:25<br>planerade projekt subventioneras, även om detta delvis balanseras av att<br>förmånen av direktavdrag är mindre vid inventarieanskaffningar än vid<br>byggnadsinvesteringar.</p> <p>Flertalet byggnadsinvesteringar omfattar även markarbeten och andra<br>investeringar i markanläggningar. Sådana investeringar tar också sikte på<br>byggsektorn. Direktavdragen bör därför gälla även markanläggningar.<br>Med markanläggning förstås bl.a. vägar, körplaner och parkeringsplatser.</p> <p>Direktavdragen bör gälla enbart ny,- till- eller ombyggnad av byggnader<br>och markanläggningar. Någon åtskillnad föreslås inte mellan fastigheter<br>som utgör anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar.</p> <p>Investeringsstimulansen bör begränsas till näringslivets byggnadsin-<br>vesteringar. Detta innebär att bostäder inte kommer att omfattas av<br>åtgärden. Ett motiv för detta är att direktavdrag inte kan medges på ett<br>likformigt och rättvist sätt för olika boendeformer. Ett annat motiv är att<br>det för närvarande finns ett överutbud av bostäder i de flesta regioner.<br>Även med en så pass kraftig stimulans som direktavdraget innebär torde<br>det med dessa förutsättningar bli svårt att få en avkastning på ytterligare<br>nybyggnation av bostäder. En utvidgning av direktavdraget till att omfatta<br>även bostäder skulle därmed i alltför stor utsträckning endast innebära en<br>subventionering av redan planerade investeringar.</p> <p>Direktavdrag bör i första hand ske mot de avsättningar till skatte-<br>utjämningsreserv som skall återföras till beskattning vid 1995-2001 års<br>taxeringar. Detta begränsar likviditetseffektema på statsbudgeten eftersom<br>skatteinkomstbortfallet uppkommer först det år reserven skulle ha åter-<br>förts till beskattning. Åtgärden kommer därmed inte att bidra till ökad<br>osäkerhet och höjda räntor, vilket är av särskild betydelse i rådande<br>statsfinansiella läge.</p> <p>Stimulansperiodens längd</p> <p>Om den avsedda effekten - ökade eller tidigarelagda investeringar -<br>skall uppnås måste möjligheten till direktavdrag vara tillfällig och alltså<br>gälla byggnads- och markarbeten som utförs under en relativt begränsad<br>tid. Vid val av tidsperiod för stimulansåtgärden behöver en rad faktorer<br>beaktas. Tidsintervallet bör vara så kort att det kommande konjunktur-<br>läget kan överblickas. Samtidigt bör tidsintervallet vara tillräckligt långt<br>för att medge näringsidkarna rimlig tid för att överväga investerings-<br>behovet och ta fram ritningar och annat beslutsunderlag för den tilltänkta<br>investeringen. Särskilt bygginvesteringar innebär ofta långa förberedelse-<br>tider.</p> <p>Som framgått i bedömningen av konjunkturutvecklingen är den<br>föreslagna åtgärden av vikt för att förhindra en definitiv utslagning av<br>kvalificerad byggarbetskraft. Dock förväntas en ökning av bostadsbyg-<br>gandet sommaren 1996. Detta är ett starkt skäl att sätta sluttidpunkten för<br>stimulansperioden till den 31 maj 1996.</p> <p>58</p> <p>För att investeringsaktiviteten inte skall avstanna fram till årsskiftet Prop. 1994/95:25<br>1994/95 utan tvärtemot öka så snart som möjligt bör bestämmelserna<br>gälla redan från den dag förslaget offentliggörs. Av praktiska skäl bör<br>dock stimulansåtgärden gälla redan fr.o.m. den 1 november.</p> <p>En metod för att öka bygginvesteringama skulle kunna vara att<br>direktavdragen enbart gällde byggnadsarbeten som påbörjas efter en viss<br>tidpunkt (t.ex. den 1 december). Motivet skulle vara att stimulera enbart<br>nya investeringar. Detta är emellertid en fiktion eftersom det kan ta lång<br>tid innan byggnadsarbeten påbörjas på byggarbetsplatsen. Även bygg-<br>nadsarbeten som påbörjas inom den närmaste tiden är sedan länge projek-<br>terade. Några påtagliga kostnadsbesparingar för en sådan inskränkning<br>synes inte heller föreligga. Att införa en särskild stickdag medför<br>däremot slumpmässiga effekter där näringsidkare som påbörjat ett arbete<br>före en viss dag inte alls kan utnyttja direktavdraget medan den som<br>påbörjat byggnadsarbetet dagen efter kan dra nytta av reglerna. Er-<br>farenheterna från investeringsskatten enligt lagen (1989:471) om<br>investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten är vidare att tillämpnings-<br>svårigheter uppkommer i fråga om vilka åtgärder som den skattskyldige<br>skall ha vidtagit för att ett byggnadsarbete skall anses ha påbörjats. En<br>annan komplikation är bedömningen av huruvida ett byggnadsarbete<br>innebär ett nytt projekt med en ny påbörjandetid eller om det ingår i ett<br>redan påbörjat arbete.</p> <p>Övervägande skäl talar alltså för att direktavdraget bör gälla utgifter<br>som hänför sig till en viss tid oberoende av när arbetet påbörjades.</p> <p>Stimulansåtgärdens effekt</p> <p>Genom den föreslagna stimulansåtgärden sänks nettokostnaden för<br>byggnadsinvesteringar. Med fullt genomslag kan detta förväntas ge en<br>drygt 14-procentig ökning av byggandet. Till största delen kommer denna<br>ökning att vara en tidigareläggningseffekt, något som innebär att<br>ökningen i byggnadsprojekt under stimulansperioden motsvaras av färre<br>byggnadsprojekt när perioden passerats. Endast till en liten del antas<br>åtgärden resultera i en ökning av det sammantagna byggandet sett över<br>en längre period.</p> <p>De statsfinansiella effekterna av stimulansåtgärden uppkommer genom<br>bortfall av skatteinkomster eftersom byggnadsavskrivningama ökar i<br>värde för investeraren. En ökad efterfrågan på byggnader motverkar den<br>statsfinansiella effekten genom att sysselsättningen ökar i byggsektorn.</p> <p>På grund av direktavdraget kan man förvänta sig en tidigareläggning av<br>sysselsättningen med ca 8 000 byggnadsarbetare och omkring 10 000<br>byggrelaterade årsarbetsplatser under år 1995. Detta ger tillsammans en<br>sysselsättningseffekt på omkring 18 000 årsarbetsplatser under år 1995.<br>Då antas &quot;prissänkningen&quot; under år 1994 genom direktavdraget först få<br>genomslag i flera projekt varefter effekten avtar under första halvåret<br>1996.</p> <p>59</p> <p>Direktavdrag avser 50 % av utgifterna</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Enligt de ordinarie avskrivningsreglema får värdeminskningsavdrag göras<br>enligt avskrivningsplan med viss procent om året på byggnadens eller<br>markanläggningens anskaffningsvärde. Procentsatsen bestäms med hänsyn<br>till byggnadens ekonomiska livslängd, normalt med 2-5 % för närings-<br>fastigheter och 5 % för flertalet markanläggningar. I förhållande till<br>utgiften för investeringen är alltså de årliga avdragen låga. En ordning<br>med direktavdrag behöver därför inte avse mer än 50 % av anskaffnings-<br>utgiften för att innebära en påtaglig initial höjning av avdragen. Av-<br>skrivningarna koncentreras till byggtiden då utgifterna för investeringen<br>är som störst. Sammantaget innebär förslaget därför en mycket kraftig<br>skattemässig stimulans.</p> <p>Direktavdraget gäller både när näringsidkaren låter uppföra en byggnad<br>i egen regi som när han anlitar en entreprenör.</p> <p>Exempel på direktavdrag</p> <p>Ett exempel kan åskådliggöra skillnaden mellan direktavdrag och<br>ordinarie avskrivningar.</p> <p>Utgifterna för byggnaden läggs ner under år 1995 och uppgår till<br>100 mkr. Enligt de ordinarie reglerna får avskrivning ske med 3 %<br>beroende på byggnadens ekonomiska livslängd. Avskrivning medges med<br>3 mkr per år vilket innebär att byggnaden är avskriven efter 34 år.</p> <p>Antag att direktavdrag medges med 50 mkr. Avskrivningstiden på-<br>verkas inte. Anskaffningsvärdet reduceras med 50 mkr. Avskrivning sker<br>med 3 % på återstående 50 mkr, dvs. med 1,5 mkr per år.</p> <p>De föreslagna reglerna ger sett över tiden inte större avdrag än de<br>ordinarie avskrivningsreglema. Skillnaden är att avdrag för anskaff-<br>ningsutgiften får göras omedelbart och t.o.m. innan byggnaden eller<br>markanläggningen är färdigställd. Direktavdraget innebär därför en<br>påtaglig initial höjning av avdraget.</p> <p>När byggnaden eller markanläggningen är färdigställd får, vid sidan av<br>årets eventuella direktavdrag, avskrivning göras enligt de ordinarie<br>reglerna. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag skall anskaffnings-<br>värdet minskas med ett belopp som motsvarar direktavdraget. De årliga<br>värdeminskningsavdragen blir därmed lägre. Det innebär att den förhöjda<br>avskrivningen på sikt t.o.m. leder till en budgetförstärkning för det<br>allmänna. Detta är en skillnad mot tidigare konjunkturpolitiska åtgärder<br>med s.k. särskilda investeringsavdrag eller investeringsbidrag. Det<br>tidigare systemet med investeringsavdrag enligt lagen (1980:954) om<br>särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. möjliggjorde ett<br>särskilt avdrag vid sidan av avdragen för avskrivningar. Avskrivningen<br>påverkades alltså inte.</p> <p>60</p> <p>Direktavdraget skall ske i första hand mot survupplösning och<br>periodiseringsfond</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>En begränsning av möjligheten till direktavdrag mot upplösning av<br>skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond innebär fördelar. Stimu-<br>lanseffekten uppkommer samtidigt som den kortsiktiga budgetför-<br>svagningen för staten begränsas. Incitamenten till tidigareläggning av<br>planerade investeringar är starka genom att företaget undviker avskattning<br>av surv och periodiseringsfond som i nuvärdetermer är mer värd än den<br>nackdel som uppkommer genom att de senare reguljära avskrivningarna<br>minskar. Detta ger en förhållandevis kraftig, temporär sänkning av<br>kapitalkostnaderna som förväntas innebära ökade investeringar under<br>stimulansperioden.</p> <p>Avdrag för avsättning till surv medgavs senast vid 1994 års taxering.<br>Enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, skall<br>med de ändringar som föreslås i nästa avsnitt, i princip nio tiondelar av<br>ett företags surv återföras till beskattning under en sjuårsperiod, i regel<br>i bokslut till ledning för 1995-2001 års taxeringar. En tiondel av surven<br>får upplösas utan skattekonsekvenser.</p> <p>Direktavdrag bör i första hand ske mot hela den surv som skall<br>återföras till beskattning.</p> <p>Inom koncerner bör direktavdrag i andra hand ske mot återföring av<br>surv hos andra koncernföretag. Vi återkommer till det förslaget längre<br>fram.</p> <p>Det kan framstå som obilligt att företag utan gamla survavsättningar<br>inte kan utnyttja rätten till direktavdrag. Typiskt sett gäller det nystartade<br>företag. En lämplig utvidgning är därför att direktavdrag även medges<br>mot återföring av periodiseringsfonder.</p> <p>Enligt lagen (1993:1538) om periodiseringfonder får vid beräkning av<br>inkomst av näringsverksamhet avdrag göras för belopp som avsatts till<br>periodiseringsfond. Schablonbeskattade bostadsföretag, investmentföretag<br>och värdepappersfonder får inte avdrag för avsättning. För andra juri-<br>diska personer än dödsbon får avdrag för avsättning till periodiserings-<br>fond uppgå till 25 % av inkomsten för beskattningsåret. För fysiska<br>personer och dödsbon får avdraget uppgå till högst 25 % av ett justerat<br>inkomstbelopp (3 §). I fråga om handelsbolag görs avsättningen till<br>periodiseringsfond hos delägarna.</p> <p>Första gången avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras är<br>vid 1995 års taxering. Detta innebär att det föreslagna direktavdraget får<br>göras första gången vid samma års taxering som avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfond. Några tidigare periodiseringsfondsavsättningar<br>behöver man därför inte ta hänsyn till. En lämplig ordning är därför att<br>periodiseringsfonder (t.ex. avsatt vid 1995 års taxering) som återförs till<br>beskattning (t.ex. vid 1996 års taxering) fullt ut kan utnyttjas för<br>direktavdrag vid 1996 års taxering.</p> <p>Eftersom möjligheten till avdrag för avsättning till periodiseringsfond<br>nyligen införts är direktavdrag mot periodiseringsfond inte något verkligt<br>alternativ för företag utan surv. Direktavdrag bör därför även kunna</p> <p>61</p> <p>göras från inkomsten under året. Direktavdraget bör därför få ersätta Prop. 1994/95:25<br>avdraget för avsättning till periodiseringsfond, dvs. med 25 % på samma<br>underlag som för avsättning till periodiseringsfond. Till den del direktav-<br>draget understiger 25 % av inkomsten får avsättning till periodiserings-<br>fond göras.</p> <p>Avdragsutrymmet för direktavdrag måste tas i anspråk i en viss<br>turordning. Först sedan ett avdragsutrymme har tagits i anspråk får ett<br>annat avdragsutrymme utnyttjas. Turordningen för ianspråktagande av<br>avdragsutrymme för direktavdrag kan så långt sammanfattas med att<br>direktavdraget i första hand skall utnyttjas mot den sammanlagda del av<br>surven som skall återföras till beskattning vid 1995-2001 års taxeringar.<br>Härefter skall gjorda avsättningar till periodiseringsfond utnyttjas. Några<br>begränsningar i avdragsrätten finns inte så länge direktavdraget sker mot<br>surv och periodiseringsfond (med undantag av att enbart 50 % av<br>utgifterna för investeringen är föremål för direktavdrag). Härefter får<br>högst 25 % av årets inkomst (underlaget för avsättning till periodiserings-<br>fond) före direktavdraget utnyttjas. Eftersom en återföring av surv och<br>periodiseringsfond ingår i inkomsten (underlaget för avsättning till<br>periodiseringsfond) måste inkomsten minskas med dessa återföringar.</p> <p>Följande exempel belyser de föreslagna reglerna om direktavdrag.<br>Inkomsten (=underlaget för avdrag för avsättning till periodiseringsfond)<br>uppgår till 20 mkr exkl. survupplösning. Sammanlagt skall företaget<br>återföra 50 mkr av sin surv till beskattning. Utgifterna för ett bygg-<br>nadsarbete uppgår till 80 mkr varav hälften får dras av genom<br>direktavdrag. Företaget gör maximalt direktavdrag, 40 mkr, och återför<br>därför 40 mkr av surven till beskattning. Företaget väljer sedan att göra<br>avdrag för avsättning till periodiseringsfond med 5 mkr (motsvarande<br>25 % av inkomsten 20).</p> <p>Utnyttjande av surv inom koncern</p> <p>Direktavdraget bygger på att den surv som sammantaget skall återföras<br>till beskattning i första hand skall utnyttjas för direktavdrag. Om en<br>näringsidkare har gjort avsättningar till surv samtidigt som han vill<br>utnyttja rätten till direktavdrag måste han alltså återföra surven. För att<br>en sådan ordning skall bli effektiv krävs att detsamma gäller på kon-<br>cemnivå, dvs. att ett företag i samma koncern &quot;utnyttjar&quot; ett annat<br>företags surv för direktavdrag. I annat fall skulle byggnadsarbeten kunna<br>styras till vinstrika företag utan surv. Det innebär att om det företag som<br>yrkar maximalt direktavdrag saknar surv eller om en survåterföring inte<br>uppgår till samma belopp som direktavdraget kan ett fullt direktavdrag<br>ändå komma i fråga om ett annat företag i koncernen återför så stor del<br>av sin surv att det täcker direktavdraget. Det är inte nödvändigt att den<br>återförda surven förs över till det investerande företaget genom kon-<br>cernbidrag. Detta får ske efter eget val.</p> <p>Regeln om återföring av surv för att ge avdragsutrymme åt ett annat<br>företag inom samma koncern gäller enbart om det företag som överför</p> <p>62<br></p> <p>avdragsutrymmet till det investerande företaget kan ge koncernbidrag Prop. 1994/95:25<br>enligt de förutsättningar som anges i 2 § 3 mom. SIL.</p> <p>Turordningen av avdragsutrymme</p> <p>Direktavdraget får inte överstiga summan av följande belopp eller<br>avdragsutrymmen. Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i<br>anspråk först sedan avdragsutrymmet uttömts enligt närmast föregående<br>punkt.</p> <p>1. Surv som återförs till beskattning.</p> <p>2. Överfört avdragsutrymme genom att ett eller flera koncernföretag har<br>återfört surv till beskattning. Möjligheten till avdragsutrymme enligt<br>denna punkt har uttömts först när samtliga företag inom koncernen har<br>återfört sina survar till beskattning och utnyttjat avdragsutrymme eller<br>överfört avdragsutrymme till det företag som yrkar direktavdrag.</p> <p>3. Periodiseringsfond som återförs till beskattning.</p> <p>4. 25 % av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för<br>avsättning till periodiseringsfond före direktavdraget exklusive utnyttjat<br>avdragsutrymme enligt 1-3.</p> <h4>8.4.2 Avvecklingen av surven</h4> <p>Regeringens förslag: Den skattefria upplösningen av skatteutjäm-<br>ningsreserven (surv) begränsas. Återföringsperioden förlängs. Sam-<br>mantaget skall nio tiondelar återföras till beskattning under sju år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:1540) om<br>återföring av skatteutjämningsreserv (återföringslagen) skall befintliga<br>survavsättningar upplösas under en femårsperiod. Därvid skall i princip<br>halva surven återföras till beskattning med en femtedel per år vid 1995-<br>1999 års taxeringar. Den andra halvan får i samma takt överföras till fritt<br>eget kapital utan skattekonsekvenser. Hälftendelningen gäller den del av<br>surven vid 1994 års taxering som inte överstiger surven vid närmast<br>föregående års taxering. Om surven vid 1994 års taxering överstiger<br>surven vid närmast föregående års taxering skall enligt 2 § återförings-<br>lagen den överskjutande delen i sin helhet återföras till beskattning vid<br>1995 års taxering.</p> <p>Om den skattefria hälften återförs i snabbare takt än med en femtedel<br>per år sker beskattning för ett särskilt tillägg enligt 10 § återföringslagen.<br>Bestämmelsen har karaktären av stoppregel. En för snabb återföring av<br>den skattefria hälften i 1994 års bokslut medför att särskilda tillägg påförs<br>vid 1995 och följande års taxeringar. En upplösning av hela surven vid<br>1995 års taxering medför exempelvis att ett belopp motsvarande mellan<br>100 och 150 % av surven beskattas.</p> <p>63</p> <p>Om det belopp som skall återföras till beskattning successivt under en Prop. 1994/95:25<br>femårsperiod inte överstiger 4 000 kronor skall enligt 4 § hela beloppet<br>återföras på en gång. I sådana fall får den skattefria hälften upplösas på<br>en gång utan beaktande av stoppregeln.</p> <p>Beslutet att låta halva surven återföras utan skattekonsekvenser framstår<br>som orättfärdigt. Företagen har så sent som vid 1994 års taxering fått<br>avdrag för avsättningen mot en skattesats på 30 %. En eftergift av<br>beskattningen på halva survåterföringen innebär ett betydande skattebort-<br>fall. En sådan frikostighet med skattemedel innebär vidare ett oaccepta-<br>belt gynnande av de företag som gjort survavsättningar i förhållande till<br>andra företag. Såväl statsfinansiella skäl som neutralitetsaspekter talar<br>således för att återföringsreglema ändras.</p> <p>För företagen är survåterföringen en bokslutsdisposition. Företag med<br>brutna räkenskapsår har redan hunnit påbörja återföringen i sina bokslut<br>till ledning för 1995 års taxering. De torde därvid ha löst upp en tiondel<br>(en femtedel av hälften) av surven skattefritt samtidigt som de återfört ett<br>minst lika stort belopp till beskattning. Neutralitetsskäl talar för att<br>samma regler bör gälla även för företag med kalenderår som räken-<br>skapsår. Alla bör således ges rätt att lösa upp en tiondel av surven<br>skattefritt. Likaså bör ingen vara skyldig att till beskattning återföra mer<br>än en tiondel vid 1995 års taxering.</p> <p>Härefter uppkommer frågan i vilken takt resterande åtta tiondelar skall<br>återföras. Om den femåriga återföringsperioden behålls skall företagen<br>vid 1996-1999 års taxeringar återföra ett dubbelt så högt belopp som<br>enligt nuvarande regler. Skall surven återföras i samma takt som enligt<br>nuvarande regler måste återföringsperioden förlängas med fyra år.<br>Därmed inträder budgetförstärkningen först efter år 1998. Det gäller att<br>finna en lösning som är rimlig ur likviditetssynpunkt för företagen och<br>som samtidigt förstärker statens budget de närmaste åren. Enligt<br>regeringens uppfattning uppnås en lämplig avvägning om återförings-<br>perioden förlängs med två år. Resterande åtta tiondelar bör således<br>återföras på sex år med fyra trettiondelar per år. Har ett företag ett<br>beskattningsår gjort en större återföring till beskattning än nödvändigt bör<br>detta räknas företaget till godo senare beskattningsår.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i 1-3, 11 och 13 §§ återföringslagen.<br>Stoppregeln i 10 § blir obehövlig och kan upphävas. De nya reglerna bör<br>träda i kraft den 31 december 1994 och tillämpas redan vid 1995 års<br>taxering. I ett avseende skulle dock de nya reglerna innebära en<br>retroaktiv försämring. Det gäller skattskyldiga vars räkenskapsår avslutas<br>före ikraftträdandet och som enligt 4 § haft att återföra hela den<br>skattepliktiga hälften av surven vid 1995 års taxering. I sådana fall får<br>äldre bestämmelser tillämpas, vilket innebär att den andra hälften av<br>surven får upplösas skattefritt.</p> <p>64</p> <h4>8.4.3 Slopande av rätten till kvittning av underskott av aktiv<br>näringsverksamhet mot inkomst av tjänst</h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens förslag: Den generella rätten att kvitta underskott av<br>nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Genom skattereformen år 1990, prop.<br>1989/90:110, infördes nya regler om förlustutjämning vilka väsentligen<br>bygger på förslag i betänkandet Reformerad inkomstbeskattning (SOU<br>1989:33). Enligt huvudregeln får underskott i en förvärvskälla dras av<br>vid beräkning av inkomsten av samma förvärvskälla närmast följande år.<br>Om förvärvskällan visar underskott under flera år ackumuleras underskot-<br>ten. Reglerna innebär alltså en fullständig kvittning inom en förvärvskälla<br>utan tidsbegränsning. Ett undantag från huvudregeln ansågs motiverat för<br>aktiv näringsverksamhet som avser litterär, konstnärlig eller därmed<br>jämförlig verksamhet. I fråga om sådan näringsverksamhet tillåts<br>kvittning även mot inkomst av tjänst, alltså en kvittning mellan förvärvs-<br>källor.</p> <p>Härefter har den borgerliga regeringen utvidgat kvittningsrätten (prop.<br>1993/94:50, bet. 1993/94:SkU 15, SFS 1993:1541) till att omfatta<br>kvittning av underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet mot bl.a.<br>inkomst av tjänst under de första fem verksamhetsåren. En begränsning<br>fanns i fråga om verksamhet som övertagits av närstående. Våren 1994<br>utvidgades kvittningsrätten ytterligare (prop. 1993/94:234, bet.<br>1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS 1994:777) till att gälla även vid<br>vissa generationsskiften.</p> <p>Den utvidgade kvittningsrätten innebär ett avsteg från en grundläggande<br>princip i 1990 års skattereform, nämligen att kvittning av underskott<br>mellan olika förvärskällor inte skulle tillåtas. Den utvidgade kvittnings-<br>rätten bör därför tas bort. De skäl som i skattereformen (prop.<br>1989/90:110 s. 588) motiverade undantag för den som bedriver aktiv<br>näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig<br>verksamhet äger alltjämt giltighet. Detta undantag bör alltså vara kvar.<br>Förslaget föranleder en ändring i 46 § 1 mom. KL.</p> <p>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas<br>första gången vid 1996 års taxering. För enskild näringsidkare för vilken<br>beskattningsåret börjat före den 1 januari 1995, dvs. före ikraftträdandet<br>gäller dock äldre föreskrifter i fråga om den del av underskottet som är<br>hänförligt till tiden före den 1 januari 1995. Härvid skall - om den<br>skattskyldige inte visar annat - en proportionering av underskottet göras<br>så att en så stor del av underskottet anses hänförligt till tiden före den<br>1 januari 1995 som motsvarar förhållandet mellan den del av beskatt-<br>ningsåret som infaller före den 1 januari 1995 och hela beskattningsåret.</p> <p>5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>Rättelse: S. 77 rad 5 står: 949 Rättat till: 1025 Rad 9 står: 264 Rättat till: 311<br>Rad 13 står: 1 213 Rättat till: 1 336 s. 78 rad 6 står: till Rättat till: från<br>Rad 25-33 Beloppen ändrade Rad 39-41 delvis nya siffror</p> <h3>8.5 Beskattning av förvärvsinkomster &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</h3> <h4>8.5.1 Skatteskalan och grundavdraget</h4> <p>Regeringens förslag: Den statliga inkomstskatten på inkomster över<br>skiktgränsen höjs vid 1996-1999 års taxeringar från 20 till 25 %.</p> <p>Skiktgränsen skall justeras årligen i förhållande till hur mycket<br>basbeloppet har förändrats i procent mellan det andra året före<br>taxeringsåret och året före taxeringsåret. Dessutom återinförs det<br>s.k. reallöneskyddet delvis.</p> <p>Grundavdraget till statlig inkomstskatt återinförs.</p> <p>Samtliga ändringar skall gälla från och med 1996 års taxering.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående bör<br>en tidsbegränsad höjning med 5 % ske av uttaget av statlig inkomstskatt<br>på förvärvsinkomster över skiktgränsen.</p> <p>Hur skiktgränsen skall bestämmas finns angivet i 10 § andra stycket<br>SIL. Reglerna innebär att skiktgränsen årligen skall räknas upp med dels<br>ett jämförelsetal som hänför sig till förändringarna i konsumentprisindex,<br>dels med ett särskilt tillägg på 2 procentenheter, det s.k. reallöneskyddet.</p> <p>För 1994 och 1995 års taxeringar har dock skiktgränsen bestämts enligt<br>en särskild lag som innebär att reallöneskyddet tillfälligt har slopats.<br>Reallöneskyddet kommer med automatik att återinföras från och med<br>1996 års taxering i och med att den tidsbegränsade lagen löper ut.</p> <p>Skiktgränsen enligt 10 § SIL bestäms utifrån föregående års skiktgräns.<br>Utgångspunkten är skiktgränsen vid 1992 års taxering, som var<br>170 000 kronor. Eftersom skiktgränsen vid 1995 års taxering bestämts<br>enligt den särskilda lagen innebär en åteigång till reglerna i 10 § SIL att<br>skiktgränsen vid 1996 års taxering inte blir densamma som om skikt-<br>gränsen hade bestämts enligt 10 § SIL även vid 1994 och 1995 års<br>taxeringar. Utgångspunkten för beräkningen av skiktgränsen bör därför<br>ändras. Den skiktgräns som skall gälla vid 1996 års taxering bör ha<br>skiktgränsen vid 1995 års taxering, 198 700 kronor, som utgångspunkt.<br>Därefter bör detta belopp räknas upp dels med reallöneskyddet, dels med<br>hänsyn till prisutvecklingen. Som tidigare framgått skall dock prisutveck-<br>lingen inte beaktas fullt ut så länge de offentliga finanserna visar stora<br>underskott. På grund härav bör indexeringen av skiktgränsen ändras så<br>att den knyts direkt till den ändring i procent som sker av basbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Den uppräkning av skiktgränsen som beror av reallöneskyddet bör vid<br>1996-1999 års taxeringar begränsas på motsvarande sätt som upp-<br>räkningen av basbeloppet. För inkomståret 1995 bör uppräkningen ske<br>med endast 60 % av full uppräkning eller 1,2 procentenheter.</p> <p>Med hänsyn till att det är fråga om tidsbegränsade justeringar av<br>skatteskalan bör de nu berörda ändringarna tas in i en särskild lag.</p> <p>66</p> <p>Av praktiska skäl bör skiktgränsen vid 1996 års taxering anges direkt Prop. 1994/95:25<br>i lagtexten och beräknas på grundval av en prognos rörande prisutveck-<br>lingen för tiden oktober 1993 - oktober 1994. Uppräkningen bör då ske<br>med 60 % av denna prisförändring. Den nya skiktgränsen får sedan<br>utgöra utgångspunkt för beräkningen av de därpå följande årens<br>skiktgränser.</p> <p>Det vid 1995 och 1996 års taxeringar slopade grundavdraget till statlig<br>inkomstskatt föreslås bli återinfört fr.o.m. 1996 års taxering. Detta<br>uppnås genom att den särskilda lagen (1993:1520) om beräkning av<br>beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och<br>statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års<br>taxeringar upphävs. Reglerna i 8 § SIL, som reglerar grundavdraget vid<br>taxeringen till statlig inkomstskatt, blir därmed automatiskt tillämpliga<br>fr.om. 1996 års taxering.</p> <h4>8.5.2 Höjd gräns för avdrag för kostnader för resor mellan<br>bostad och arbetsplats</h4> <p>Regeringens förslag: Avdragsbegränsningen i inkomstslaget tjänst<br>avseende kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats höjs från<br>4 000 kr till 6 000 kr. Denna höjning av avdragsbegränsningen skall<br>även gälla för enskilda näringsidkare. De nya reglerna skall gälla<br>från och med 1996 års taxering.</p> <p>Vid 1996 års taxering skall avdrag för kostnader för resor med bil<br>mellan bostaden och arbetsplatsen medges med 13 kr per mil.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 33 § 2 mom. KL gäller att<br>avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen får göras endast<br>till den del kostnaderna överstiger 4 000 kr. Regeln infördes år 1992 i<br>samband med att det tidigare schablonavdraget i inkomstslaget tjänst togs<br>bort och den tillämpades första gången vid 1994 års taxering. Genom en<br>hänvisning till nämnda bestämmelse i punkt 23 av anvisningarna till 23<br>§ KL gäller avdragsbegränsningen också i näringsverksamhet.</p> <p>Skälen för regelns tillkomst var i huvudsak statsfinansiella. Liksom det<br>schablonavdrag på 4 000 kr som avdragsbegränsningen ersatte syftade<br>regeln emellertid också till att möjliggöra för ett stort antal skattskyldiga<br>att använda den förenklade självdeklarationen. Sedan regelns tillkomst har<br>dock kostnaderna för resor med allmänna kommunikationer höjts så att<br>årskostnaden för många resenärer har kommit att överstiga 4 000 kr.<br>Detta föranledde riksdagen att besluta att det på den förenklade dek-<br>larationsblanketten 1994 skulle öppnas möjlighet att framställa yrkande<br>om avdrag för kostnader för resor med allmänna färdmedel med belopp<br>som överstiger avdragsbegränsningen (prop. 1992/93:198, bet.<br>1992/93:SkU27, rskr. 1992/93:448). Yrkande om avdrag för resekost-<br>nader görs genom tillägg till de förtryckta uppgifterna även i det nya</p> <p>67<br></p> <p>deklarationsförfarande för löntagare som tillämpas fr.o.m. 1995 års Prop. 1994/95:25<br>taxering.</p> <p>Gränsen för avdrag bör nu höjas med hänsyn till prisutvecklingen och<br>det statsfinansiella läget och till den förenkling det innebär att antalet<br>självdeklarationer med yrkanden om avdrag för kostnader för resor<br>mellan bostaden och arbetsplatsen minskas. Regeringen föreslår mot<br>denna bakgrund att avdragsgränsen höjs till 6 000 kr. Höjningen bör gälla<br>både i tjänst och näringsverksamhet. Förslaget föranleder en ändring i<br>33 § 2 mom. KL. Sistnämnda lagrum föreslås också ändras i prop.<br>1994/95:61 om slopande av vårdnadsbidraget och återinförande av<br>garantidagama.</p> <p>Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats medges<br>enligt en särskild lag (SFS 1993:1519) med 13 kr per mil vid 1995 års<br>taxering. Vid 1996 års taxering kommer, om inga särskilda åtgärder<br>vidtas, reglerna i andra stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL<br>att gälla. Avdragsbeloppet per mil enligt sistnämnda regel kan beräknas<br>först nästa år. Det kan dock antas att beloppet kommer att bli ca 13 kr<br>per mil. Med hänsyn härtill är det enligt regeringens mening lämpligt att<br>genom lag fastslå att beloppet skall vara oförändrat 13 kr per mil även<br>nästa år. Klarhet skapas då beträffande vad som kommer att gälla vid<br>1996 års taxering.</p> <h4>Vissa ikraftträdandefrågor</h4> <p>De nya bestämmelserna om beskattning av förvärvsinkomster föreslås<br>träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas fr.om. 1996 års taxering<br>med vissa undantag som närmare anges i övergångsbestämmelserna.</p> <p>Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet räken-<br>skapsår, dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår.<br>Detta innebär att de vid 1996 års taxering kan komma att beskattas för<br>inkomster som hänför sig till år 1994. De förslag vi lägger fram<br>beträffande skatteskalan, avdragsbegränsningen för resor mellan bostad<br>och arbetsplats och avdrag för kostnader för sistnämnda resor kan ge<br>upphov till en skärpt beskattning som träffar inkomster som hänför sig<br>till tiden före de nya reglernas ikraftträdande. För att dessa ändringar inte<br>skall komma i strid med regeringsformens bestämmelser om förbud mot<br>retroaktiv skattelagstiftning bör de nämnda reglerna inte tillämpas för<br>skattskyldiga med beskattningsår som börjat senast den dag då denna<br>proposition avlämnas till riksdagen. För att förhindra vissa möjligheter<br>till skatteplanering bör de nya reglerna emellertid gälla för näringsidkare<br>vars verksamhet påbörjats efter nämnda datum. Regeringen föreslår<br>därför med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen att de nu berörda<br>reglerna skall tillämpas från och med den 3 november 1994.</p> <p>De övergångsregler som föreslås innebär följande. Om äldre be-<br>stämmelser skall tillämpas i fråga om beräkning av statlig inkomstskatt<br>skall dessa tillämpas på hela den skattskyldiges inkomst av förvärvsverk-<br>samhet. Äldre bestämmelser om avdragsbegränsningen för kostnader för</p> <p>68<br></p> <p>resor mellan bostad och arbetsplats och avdragsrätten för sådan kostnad Prop. 1994/95:25<br>vid köming med egen bil gäller endast i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet. Dessutom innebär övergångsbestämmelsen till lagen om ändring</p> <p>i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och från<br>arbetsplatsen vid 1995 års taxering att äldre bestämmelser skall gälla vid<br>1996 års taxering för kostnader som uppkommit före den 3 november<br>1994.</p> <p>Det nu sagda medför särskilda övergångsbestämmelser i KL, lagen om<br>beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999<br>års taxeringar och i lagen om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för<br>kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering.</p> <h4>8.5.3 Höjning av de särskilda löneskatterna och premieskatten för<br>grupplivförsäkringar</h4> <p>Regeringens förslag: Både den särskilda löneskatten på förvärvsin-<br>komster och den särskilda löneskatten på pensionskostnader höjs med<br>2 procentenheter. Även den särskilda premieskatten för gruppliv-<br>försäkringar, m.m. höjs som en konsekvens härav.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Särskild löneskatt tas ut dels enligt<br>lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, dels<br>enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.<br>Skattesatserna för de särskilda löneskatterna är beräknade så att de<br>schablonmässigt skall motsvara skattedelen av de sociala avgifterna.<br>Samma synsätt bör tillämpas när det gäller de allmänna egenavgiftema.<br>Som en konsekvens av föreslagna ändringar i allmänna egenavgifter,<br>m.m. bör därför de särskilda löneskatterna höjas med 2 procentenheter<br>vid 1996 års taxering. En motsvarande höjning bör även ske av skattesat-<br>serna i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,<br>m.m. Det finns emellertid enligt vår mening anledning att i ett senare<br>sammanhang återkomma till frågan om beräkningen av den påverkan<br>ändrade socialavgifter och allmänna egenavgifter bör ha på de särskilda<br>löneskatterna och premieskatten. Därvid bör också prövas hur avgifterna<br>för finansieringen av det nya pensionssystemet skall beaktas i detta<br>sammanhang. Vidare får ställning tas till hur den successiva höjningen<br>av sjukförsäkringsavgiften skall påverka de särskilda löneskatterna.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt<br>på förvärvsinkomster, 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pen-<br>sionskostnader samt 4-6 §§ lagen om särskild premieskatt på gruppliv-<br>försäkringar, m.m.</p> <p>69</p> <h3>8.6 Finansiella effekter för offentlig sektor</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna för den offentliga<br>sektorn av de olika förslagen på skatteområdet. För att ge en samlad bild<br>av inkomstförstärkningarna anges därutöver dels effekterna av höjda<br>allmänna avgifter till sjukförsäkringen fr.o.m. inkomståret 1996 och<br>återinförandet av socialavgifter på vinstandelar, dels effekterna av vissa<br>andra förslag på skatteområdet som presenterats i andra propositioner<br>under denna höst.</p> <p>Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas<br>i tabell 8.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och<br>volymer, då år 1995 i allmänhet utgör ikraftträdandeår för de olika<br>åtgärderna. För att möjliggöra jämförelse med tabell 5.1 redovisas<br>därutöver totaleffektema uttryckta i 1994/95 års priser och 1994 års<br>volymer.</p> <p>Effekterna avser den offentliga sektorn dvs. staten, kommunerna och<br>socialförsäkringssektorn. Dessa effekter är de mest intressanta för frågan<br>om resursfördelningen mellan privat och offentlig sektor. De olika<br>förslagens effekter på statsbudgeten redovisas i annat sammanhang.</p> <p>Redovisningen avser dels den varaktiga effekten, dels effekterna för<br>kalenderåren 1995-1998. Den varaktiga effekten överensstämmer med<br>kalenderårseffektema för åtgärder med permanent varaktighet som träder<br>i kraft år 1995. För inkomstförstärkningar av engångskaraktär finns<br>däremot en skillnad i det att den varaktiga effekten mäts som en<br>ränteeffekt, baserad på den förändring av den offentliga sektorns<br>förmögenhet som följer av den temporära inkomsten. För regelföränd-<br>ringar som innebär en successivt stigande effekt under perioden<br>1995-1998 utgörs den varaktiga effekten i princip av kalenderårseffekten<br>1998.</p> <p>De varaktiga effekterna är beräknade netto, dvs. i förekommande fall<br>har beaktats exempelvis avdragsgillhet mot andra skatter eller övervält-<br>ring på andra skattebaser.</p> <p>70</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Tabell 8.1 Budgeteffekter av skatteförslag m.m. Effekter för offentlig sektor i 1995 års priser och<br>volymer, varaktigt och för kalenderåren 1995-1998. Mdkr.</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2"> <p>Varaktig<br>nettoeffekt</p></td><td colspan="4"> <p>Kalenderår</p></td></tr> <tr><td> <p>1995</p></td><td> <p>1996</p></td><td> <p>1997</p></td><td> <p>1998</p></td></tr> <tr><td> <p>Skatt på kapitalägande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Full skatt utdelningsinkomster</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>3,0</p></td></tr> <tr><td> <p>varav hushåll</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>1,9</p></td><td> <p>1,9</p></td></tr> <tr><td> <p>varav juridiska personer</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Full skatt reavinster aktier</p></td><td> <p>3,5</p></td><td> <p>3,5</p></td><td> <p>3,5</p></td><td> <p>3,5</p></td><td> <p>3,5</p></td></tr> <tr><td> <p>varav hushåll</p></td><td> <p>1,7</p></td><td> <p>1,7</p></td><td> <p>1,7</p></td><td> <p>1,7</p></td><td> <p>1,7</p></td></tr> <tr><td> <p>varav juridiska personer</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>1,8</p></td><td> <p>1,8</p></td></tr> <tr><td> <p>Korrigering schablonintäkt VF/IB*</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Korrigering underlag avkastningsskatt</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd skatt kapitalinkomster till 30 %</p></td><td> <p>-0,1</p></td><td> <p>-0,1</p></td><td> <p>-0,1</p></td><td> <p>-0,1</p></td><td> <p>-0,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd skatt värdepappersfonder till 30 %</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd avkastningsskatt P-försäkring till 15 %</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd avkastningsskatt K-försäkring till 27 %</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Bibehållen förmögenhetsskatt</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td><td> <p>2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Rullande fastighetstaxering (i annan prop)</p></td><td> <p>1,0</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>1,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd fastighetsskatt +0,2 procentenheter</p></td><td> <p>1,5</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>1,5</p></td><td> <p>1,5</p></td><td> <p>1,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt kapitalägande**</p></td><td> <p>14,2</p></td><td> <p>11,8</p></td><td> <p>13,5</p></td><td> <p>13,9</p></td><td> <p>14,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Skatt pä företag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Full avskattning surv 9/10 7 år</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Slopad stämpelskatt aktier</p></td><td> <p>-0,6</p></td><td> <p>-0,6</p></td><td> <p>-0,6</p></td><td> <p>-0,6</p></td><td> <p>-0,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Direktavskrivning byggnader</p></td><td> <p>-0,3</p></td><td> <p>-0,3</p></td><td> <p>-2,2</p></td><td> <p>-1,2</p></td><td> <p>0,4</p></td></tr> <tr><td> <p>Slopad kvittning underskott</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Förändrad uppbörd skatter (i annan prop)</p></td><td> <p>0,4</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Reserv för skattelättnad företag***</p></td><td> <p>-2,0</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>-1,0</p></td><td> <p>-2,0</p></td><td> <p>-2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt företag**</p></td><td> <p>-1,8</p></td><td> <p>0,9</p></td><td> <p>-2,1</p></td><td> <p>-2,0</p></td><td> <p>-0,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Skatt pä förvärvsinkomster</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Höjd statlig skatt till 25 %</p></td><td> <p>1,4</p></td><td> <p>4,3</p></td><td> <p>4,3</p></td><td> <p>4,3</p></td><td> <p>4,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Återinfört grundavdrag statlig skatt 1995</p></td><td> <p>-0,2</p></td><td> <p>-1.8</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd gräns reseavdrag till 6000 kr</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Ej full indexering grundavdrag/skiktgräns</p></td><td> <p>4,5</p></td><td> <p>1,5</p></td><td> <p>2,3</p></td><td> <p>3,5</p></td><td> <p>4,5</p></td></tr> <tr><td> <p>Socialavgifter vinstandelar</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0.1</p></td></tr> <tr><td> <p>Avgifter sjukförsäkring 3 procentenheter</p></td><td> <p>14,1</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>4,7</p></td><td> <p>9,4</p></td><td> <p>14,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd särskild löneskatt</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,8</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,8</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt förvärvsinkomster**</p></td><td> <p>20,9</p></td><td> <p>4,9</p></td><td> <p>12,6</p></td><td> <p>18,3</p></td><td> <p>23,9</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa skatteförslag</p></td><td> <p>33,3</p></td><td> <p>17,6</p></td><td> <p>24,0</p></td><td> <p>30,2</p></td><td> <p>37,6</p></td></tr> <tr><td> <p>I1994/95 års priser och 1994 års volymer</p></td><td> <p>32,2</p></td><td> <p>17,0</p></td><td> <p>23,2</p></td><td> <p>29,2</p></td><td> <p>36,3</p></td></tr> </table> <p>* Värdepappersfonder och investmentbolag</p> <p>** Delarna motsvarar inte totalsumman p.g.a. interaktionseffekter och avrundningar</p> <p>*** De tillkommande skattelättnaderna för företag antas slå igenom med 50 % 1996 och därefter med 100 %</p> <h4>8.6.1 Beskattningen av kapitalägande</h4> <p>Den första gruppen av åtgärder på detta område utgörs av återställandet<br>av den fulla beskattningen av utdelningsinkomster och reavinster och de<br>konsekvensändringar i övriga regler som följer av detta. Vid redovis-<br>ningen av effekter för hushållen antas skattesatsen på kapitalinkomster<br>vara 25 %, dvs. den generella nivån år 1995 enligt tidigare fattade beslut.</p> <p>71<br></p> <p>Skatteeffekten på utdelningar och reavinster av den höjda skattesatsen till Prop. 1994/95:25<br>30 % beaktas i ett senare beräkningssteg.</p> <p>För år 1995 beräknas hushållens utdelningsinkomster uppgå till ca</p> <p>7,7 mdkr, vilket vid full beskattning med 25 % ger en inkomstförstärk-<br>ning på 1,9 mdkr.</p> <p>Föreslagna regler innebär även att utdelningsinkomster på kapitalplace-<br>ringsaktier som ägs av juridiska personer kommer att beskattas. Med<br>beräknade utdelningsinkomster om ca 4,3 mdkr blir budgetförstärkningen</p> <p>1.1 mdkr¹.</p> <p>Såvitt gäller reavinster på aktier innebär föreslagna regler att gällande<br>kvotering med 50 % upphävs. För reavinster avseende hushållens innehav<br>av börsaktier, icke-noterade aktier och andelar i allemansfonder och<br>övriga fonder kan inkomstförstärkningen beräknas till 1,7 mdkr. Därvid<br>har redan i detta steg beaktats att vinster på andelar i allemansfonder<br>beskattas till 20 %. Den upphävda kvoteringen för reavinster på juridiska<br>personers innehav av börsaktier, icke-noterade aktier och fondandelar ger<br>en budgetförstärkning på 1,8 mdkr.</p> <p>Som en konsekvens av den upphävda kvoteringen vid beskattning av<br>reavinster på hushållens direktägda aktier görs en uppjustering av scha-<br>blonintäkten för investmentbolag och aktiefonder. Detta ger en inkomst-<br>förstärkning på 0,3 mdkr. En justering med likartade motiv görs av<br>underlaget för avkastningsskatt på sparande i pensions- och kapital-<br>försäkringar, där aktier tas upp till fulla värdet. Detta ger en budgetför-<br>stärkning på 0,2 mdkr.</p> <p>I frånvaro av beslut skulle kapitalinkomstskattesatsen ha sänkts från 30<br>till 25 % från år 1995. Vårt förslag innebär att denna sänkning inte<br>kommer till stånd. Detta beräknas ge en budgetförsvagning på 0,1 mdkr.<br>Budgetförsvagningen beror på att underlaget för skattereduktion i<br>inkomstslaget kapital - som i sin tur beror av ränteutgifter och reaförlus-<br>ter - är något större än de positiva kapitalinkomsterna (ränteinkomster,<br>utdelningsinkomster, reavinster). Tillsammans med nedan beskrivna följd-<br>ändringar för värdepappersfonder och kapitalförsäkring uppkommer dock<br>en budgetförstärkning. Vid beräkningen har basbreddningama i form av<br>full beskattning av utdelningsinkomster och reavinster på aktier beaktats.<br>Den isolerade effekten av höjd skattesats på en bas som exkluderar<br>utdelningsinkomster och reavinster på aktier är en budgetförsvagning om</p> <p>1.2 mdkr, vilket i huvudsak avspeglar det negativa &quot;räntenettot&quot; för<br>hushållssektom.</p> <p>En höjning av skattesatsen för värdepappersfonder från 25 till 30 %<br>ger en inkomstförstärkning på 0,1 mdkr.</p> <p>Höjningen av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar från 20 till</p> <p>27 % (effektivt) beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,7 mdkr.</p> <p>Höjningen av avkastningsskatten på pensionsförsäkringskapital från</p> <p>9 % till 15 % beräknas ge en budgetförstärkning på 2,0 mdkr. Vid</p> <p>¹ Vid beräkningen har beaktats möjligheten att avsätta till periodiseringsfond vilket<br>ger en effektiv bolagsskattesats på ca 25 %.</p> <p>72<br></p> <p>beräkningen har förutsatts att skattehöjningen avseende tjänstepensions- Prop. 1994/95:25<br>kapital reducerar löneutrymmet; bruttoeffekten avseende avkastnings-<br>skatten uppgår till 3,2 mdkr.</p> <p>Ett bibehållande av förmögenhetsskatten i dess nuvarande utformning</p> <p>även efter 1994 ger en budgetförstärkning på 2,0 mdkr.</p> <p>I denna proposition föreslås en höjning av fastighetsskattesatsen med</p> <p>0,2 procentenheter från och med år 1996 i syfte att finansiera åter-<br>tagandet av tidigare beslutade neddragningar av räntebidragen. Detta ger<br>en inkomstförstärkning på 1,5 mdkr (2,7 mdkr brutto före indirekta<br>effekter). I prop. 1994/95:53 har lämnats förslag om årlig omräkning av<br>taxeringsvärdena. Den varaktiga inkomstförstärkningen uppgår till<br>1,0 mdkr.</p> <h4>8.6.2 Företagsbeskattningen</h4> <p>Enligt vårt förslag skall tidigare gjorda avsättningar till skatteutjämnings-<br>reserv (surv) i sin helhet återföras till beskattning med undantag för en<br>tiondel. I förhållande till tidigare regler innebär detta att tillkommande<br>40 % av gjorda avsättningar tillsammans med tidigare belopp återförs på<br>7 år. För juridiska personer uppgick de totala survavsättningama i 1992<br>års bokslut till ca 71 mdkr och för enskilda näringsidkare kan beloppet<br>beräknas uppgå till ca 11 mdkr.</p> <p>Den varaktiga budgetförstärkningen av de skärpta återföringsreglema<br>består av räntan på de nuvärdeberäknade engångsinkomstema under<br>berörda år. För juridiska personers surv uppgår denna effekt till<br>0,5 mdkr och för survåterföringar avseende enskilda näringsidkare till<br>0,1 mdkr.</p> <p>Ett slopande av stämpelskatten på aktier beräknas ge en budgetförsvag-<br>ning om 0,6 mdkr.</p> <p>De temporära reglerna om partiellt direktavdrag för byggnadsinveste-<br>ringar ger upphov till olika slag av budgeteffekter. Den primära effekten<br>bestäms till huvuddelen av bortfallet av bolagsskatt på de återföringar av<br>surv mot vilka direktavdraget i första hand skall göras och innebär ett<br>varaktigt skattebortfall om 0,43 mdkr. Detta inkomstbortfall balanseras<br>i större eller mindre utsträckning av sekundäreffekter genom att de<br>tidigarelagda investeringarna ger ökad sysselsättning, vilket förstärker den<br>konsoliderade offentliga sektorns saldo. Hur stor denna balanserande<br>effekt blir beror på i vilken utsträckning det är frågan om en ren<br>tidigareläggningseffekt med en motverkande nedgång av investeringsverk-<br>samheten efter stimulansperiodens utgång eller om en sådan nedgång ej<br>sker. Som tidigare har framgått antas de motverkande effekterna till<br>huvuddelen bestå i en ren tidigareläggning. Den motverkande, varaktiga<br>sekundäreffekten uppgår till 0,17 mdkr, vilket tillsammans med den<br>primära effekten ger en varaktig budgetförsvagning om ca 0,3 mdkr.</p> <p>Ett slopande av rätten av kvitta underskott i nystartad verksamhet<br>beräknas ge en varaktig budgetförstärkning om 0,1 mdkr. Förstärk-<br>ningarna de närmaste åren blir kraftigare, 0,7 mdkr, vilket motsvarar</p> <p>73<br></p> <p>kostnaden på kort sikt för den avskaffade kvittningsrätten om den Prop. 1994/95:25<br>bibehålls.</p> <p>I prop. 1994/95:92 lämnas förslag om ändrade tidpunkter för redovis-<br>ning och betalning av bl.a. preliminär F-skatt, innehållen preliminär<br>skatt, socialavgifter och vissa punktskatter och om en uppjustering av<br>schablonen för debitering av F-skatt och särskild A-skatt. Budgeteffek-<br>terna av dessa åtgärder redovisas också i tabellen.</p> <h4>8.6.3 Beskattningen av förvärvsinkomster</h4> <p>Den statliga skatten på förvärvsinkomster höjs från 20 % till 25 %.<br>Höjningen skall gälla t.o.m. inkomståret 1998. Åtgärden är alltså<br>temporär vilket innebär att den varaktiga effekten utgörs av räntan på de<br>extra inkomsterna under åren 1995-1998. Den varaktiga effekten uppgår<br>till 1,4 mdkr medan budgetförstärkningen per kalenderår uppgår till</p> <p>4.3 mdkr.</p> <p>Grundavdraget vid beräkning av statlig inkomstskatt återinförs in-<br>komståret 1995, dvs. ett år tidigare än enligt gällande regler. Detta ger<br>ett inkomstbortfall för staten för kalenderåret 1995 om ca 1,8 mdkr. Den<br>varaktiga effekten utgörs av ett års ränta på detta belopp, vilket är<br>0,2 mdkr.</p> <p>Med bestående verkan höjs det inte avdragsgilla beloppet för resor till<br>och från arbetet från 4 000 kr till 6 000 kr. Detta ger en inkomst-<br>förstärkning på 0,7 mdkr.</p> <p>Det begränsade genomslaget för inflationen på grundavdraget och<br>skiktgränsen ger en successivt stigande inkomstförstärkning fram till år<br>1998. Den fulla effekten detta år beräknas uppgå till 4,5 mdkr².</p> <p>Uttag av socialavgifter på vinstandelar beräknas ge en budgetförstärk-<br>ning på 0,1 mdkr.</p> <p>Den successivt höjda allmänna avgiften till sjukförsäkringen ger en<br>varaktig inkomstförstärkning på 14,1 mdkr. Detta avser den fulla effekten<br>kalenderåret 1998. Även här är den varaktiga effekten något lägre på<br>grund av att regelförändringen sker successivt.</p> <p>Höjningen av den särskilda löneskatten sker i två steg dels en höjning<br>med 2 procentenheter inkomståret 1995, dels en höjning som under<br>1996-1998 beräknas uppgå till 0,5 procentenheter per år. Den samman-<br>lagda budgetförstärkningen beräknas uppgå till 0,6 mdkr.</p> <p>² I strikt mening är den varaktiga effekten något lägre än detta belopp genom att<br>den fulla effekten uppnås först efter några år, men avvikelsen är begränsad.</p> <p>74</p> <h3>8.7 Visst återställande av nivån på äldre statliga räntebidrag ^Pr0P- 1994/95:25<br>samt höjd fastighetsskatt</h3> <p>Regeringens förslag: Den 1993 beslutade extra höjningen av den<br>garanterade räntan 1995 och 1996 avseende räntebidrag för ny-<br>byggnad, ombyggnad, energibesparande åtgärder eller förvärv av<br>bostäder enligt 1992 års och äldre regler genomförs inte. Den<br>budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet skulle medföra<br>görs i stället genom en höjning av fastighetsskatten för småhus och<br>hyreshusenhet till den del den avser värderingsenhet för bostäder<br>samt tillhörande mark. Skatten höjs från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.<br>beskattningsåret 1996.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: År 1993 beslöt riksdagen på<br>förslag av den dåvarande regeringen (prop. 1993/94:8, bet.<br>1993/94:BoU3, rskr. 1993/94:40) om vissa höjningar 1994-1996 av de<br>s.k. garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för räntesubventio-<br>ner vid ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus. Utgångspunkten för<br>beslutet var att de statliga bostadssubventionerna skulle minskas med<br>3 miljarder kr som ett led i arbetet med att sanera de statliga finanserna.</p> <p>Den beslutade utgiftsminskningen är fördelad på tre år med 0,5 miljar-<br>der kr 1994, 1 miljarder kr 1995 och 1,5 miljarder kr 1996 och<br>genomförs automatiskt om inte annat beslutas. Utgiftsminskningarna<br>berör närmare bestämt räntebidrag för ny- och ombyggnad enligt<br>förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad<br>av bostäder och motsvarande äldre bestämmelser i ny- och ombyggnads-<br>låneförordningama för bostäder och bostadsfinansieringsförordningen.<br>Vidare berörs räntebidrag enligt förordningen (1989:858) om ersättnings-<br>lån för bostadsändamål, förordningen (1986:82) om ränta och amortering<br>m.m. i fråga om vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be-<br>byggelse och förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån<br>som beviljats för anordnande av studentbostäder. Utgiftsminskningarna<br>berör därutöver räntebidrag enligt förordningen (1977:332) om statligt<br>stöd till energibesparande åtgärder i bostadhus m.m. (upphävd 1980:334),<br>förordningen (1984:614) om lån för vissa fastigheter som förköpts enligt<br>förköpslagen (upphävd 1992:411) och förordningen (1987:258) om stöd<br>till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (upphävd 1991:410). Minsk-<br>ningen görs dels genom en extra höjning av den garanterade räntan den<br>1 januari vardera året 1994-1996 om bidragstiden påbörjats senast året<br>innan något av de nämnda åren, dels genom att den garanterade räntan<br>för det första året av bidragstiden höjs vad gäller räntebidrag där<br>bidragstiden börjar 1995, respektive 1996 eller senare.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut 1993 innebär att<br>bostadssektorns bidrag till saneringen av den statliga budgeten i huvudsak<br>belastar endast bostäder med räntesubventioner, dvs. i allt väsentligt<br>bostäder som byggts eller byggts om under 1980-talet och de första åren</p> <p>75<br></p> <p>på 1990-talet. Beslutet berör därmed de bostäder i det svenska bostads- Prop. 1994/95:25<br>beståndet som redan i utgångsläget har de högsta kapitalkostnaderna. I<br>det ränteläge som nu råder riskerar beslutet att leda till ett stort antal<br>konkurser. Särskilt påtagliga är problemen när det gäller bostäder tillhöri-<br>ga bostadsrättsföreningar och mindre hyreshusägare. Dessa har små eller<br>inga möjligheter att omfördela den extra kostnadsbelastning som beslutet<br>innebär över ett större bestånd för att på så sätt begränsa de avgifts- eller<br>hyreshöjningar per enhet som behövs för att täcka de ökande kapital-<br>kostnaderna.</p> <p>Bostadssektorn måste bidra till att stärka statsfinanserna. En fördelaktig<br>ränteutveckling innebär i sig ett viktigt bidrag till att lösa problemen<br>inom bostadsmarknaden. Den nödvändiga budgetförstärkningen bör ske<br>på sådant sätt att hela fastighetsbeståndet berörs. Att bara belasta en del<br>av beståndet innebär för den del som berörs sådana fastighetsekonomiska<br>försämringar att det riskerar att verka destabiliserande även på fastig-<br>hetsmarknaden i övrigt. De problem som vi upplever i dag på bostads-<br>och bostadskreditmarknaden kan inte lösas men väl mildras genom ett<br>tillvägagångssätt där bostadssektorns bidrag till saneringen kommer från<br>alla bostäder.</p> <p>Regeringen förordar således att den tidigare beslutade extra höjningen<br>1995 och 1996 av de garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för<br>räntesubventioner enligt 1992 års och äldre räntebidragsregler inte genom-<br>förs. Förslaget innebär också att de höjningar av den garanterade räntan<br>för det första året av bidragstiden som beslutades som en konsekvens av<br>att äldre bidragsärenden fick höjd garanterad ränta inte bör genomföras.</p> <p>Den budgetförstärkning om 1,6 miljarder (2,7 miljarder brutto) som<br>beslutet om höjda garanterade räntor 1995 och 1996 skulle medföra bör<br>i stället åstadkommas genom en höjning av den statliga fastighetsskatten.<br>I nuvarande statsfinansiella situation är det inte möjligt att avstå från en<br>sådan förstärkning av de offentliga finanserna.</p> <p>Bestämmelser om statlig fastighetsskatt finns i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt. Fastighetsskatt tas i dag ut med 1,5 % på taxerings-<br>värdet för småhusenhet, på bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde<br>avseende småhus på lantbruksenhet och på taxeringsvärdet avseende<br>hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder med<br>tillhörande mark (3 § lagen om statlig fastighetsskatt). För nybyggda<br>bostäder tas ingen fastighetsskatt ut under de första fem åren och endast<br>halv fastighetsskatt de därpå följande fem åren.</p> <p>För att åstadkomma den erforderliga budgetförstärkningen bör skatte-<br>satsen höjas med 0,2 procentenheter. Den högre skattesatsen, 1,7 %, bör<br>gälla från och med beskattningsåret 1996 (1997 års taxering).</p> <p>Det bör anmärkas att 3 § lagen om statlig fastighetsskatt också föreslås<br>ändrad i propositionen om Omräkningsförfarande vid fastighetstaxe-<br>ringen, m.m (prop. 1994/95:53).</p> <p>76</p> <h3>8.8 Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och<br>kommunsektorn</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för<br>inkomståret 1995 skall kommunalskattemedlen för kommunerna<br>minskas med 1 025 kronor per invånare i kommunen den 1 novem-<br>ber år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade 1 086 kronor<br>per invånare.</p> <p>Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1995<br>skall landstingsskattemedlen för landstingen minskas med 311 kronor<br>per invånare i landstinget den 1 november år 1994 i stället för av<br>riksdagen tidigare beslutade 349 kronor per invånare.</p> <p>För de landstingsfria kommunerna skall kommunalskattemedlen för<br>inkomståret 1995 vid utbetalningen minskas med 1 336 kronor per<br>invånare i kommunen den 1 november år 1994 i stället för av<br>riksdagen tidigare beslutade 1 435 kronor per invånare.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 1994 års kompletteringsproposition<br>föreslogs vissa förtydliganden vid tillämpningen av den kommunala<br>finansieringsprincipen. Det gjordes bl.a. klart att principen inte omfattar<br>statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får<br>direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Det gäller t.ex. åtgärder<br>som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Effekterna av sådana<br>åtgärder skall beaktas vid den bedömning som görs av det skattefinansie-<br>rade utrymmet i samband med att statsbidragsramen fastställs. Riksdagen<br>godkände det som regeringen förordat (bet. 1993/94:FiU19, rskr.<br>1993/94:442). Regleringarna bör således i princip göras genom för-<br>ändring i statsbidragsramen. Övergångsvis görs emellertid ekonomiska<br>regleringar till följd av åtgärder som påverkar det kommunala skatte-<br>underlaget m.m. genom att skattemedlen justeras med ett tillägg eller<br>avdrag per invånare.</p> <p>Sedan regleringsbeloppet fastställts för år 1995 har förutsättningarna<br>förändrats. Detta bör föranleda vissa ytterligare ekonomiska regleringar<br>mellan staten och kommunsektorn. De nedan redovisade förslagen till<br>ekonomiska regleringar omfattar de förslag som regeringen lagt fram<br>t.o.m. denna proposition. Regleringarna föranleds av att vissa tidigare<br>beslutade åtgärder återtas.</p> <p>Regeringen har föreslagit att vissa beslutade förändringar i arbets-<br>löshetsförsäkringen (prop. 1993/94:209). Reformeringen ledde till<br>ändringar i såväl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som lagen<br>(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, vilka trädde i kraft den 1 juli<br>1994. Regeringen har nu föreslagit (prop. 1994/95:99) att ändringarna,<br>med verkan från den 1 januari 1995, upphävs. Av detta skäl bör staten<br>för år 1995 återreglera 538 miljoner kr till kommuner och landsting.</p> <p>I 1994 års kompletteringsproposition föreslogs också reglering med<br>anledning av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. Regeringen har<br></p> <p>77</p> <p>föreslagit att även denna lag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. Prop. 1994/95:25<br>1994/95:61). Av detta skäl bör staten för år 1995 återreglera 867<br>miljoner kr till kommuner och landsting.</p> <p>Vi har föreslagit (avsnitt 8.4.3) att rätten till kvittning av underskott i<br>aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall slopas. Av detta skäl<br>bör staten för år 1995 återreglera 540 miljoner kr från kommuner och<br>landsting.</p> <p>Denna proposition innehåller även andra förslag som kan påverka<br>kommunsektorns skatteunderlag. Dessa är bl.a förslag till förändringar<br>i uppräkningen av basbeloppet. Förslaget bedöms inte påverka kommun-<br>sektorns skatteunderlag för år 1995. Den föreslagna höjningen av gränsen<br>för avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats bedöms<br>påverka den kommunala sektorns skatteunderlag positivt för år 1995.<br>Även förändringen i reglerna för utbildningsbidraget påverkar kommun-<br>sektorns skatteunderlag positivt för år 1995. Effekten på kommunsektorns<br>skatteunderlag vad gäller regeringens proposition 1994/95:41 egenav-<br>giften i ålderpensionssystemet är i nuläget svårbedömd för år 1995. Ovan<br>föreslagna åtgärder beaktas vid bedömningen av det skattefinansierade<br>utrymmet för år 1996.</p> <p>För en sammanställning av tidigare beslutade regleringar för år 1995<br>hänvisas till 1994 års kompletteringsproposition (bilaga 7, avsnitt 2.4.2)</p> <p>Tillkommande regleringar år 1995 (miljoner kr):</p> <p>Skatteunderlagsförändringar</p> <p>Upphävande av försämringar i arbetslöshets-</p> <p>försäkringens arbetsvilkor &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;- 538</p> <p>Slopande av vårdnadsbidrag &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;- 867</p> <p>Slopande av möjligheterna till kvittning av<br>underskott i aktiv näringsverksamhet mot<br>inkomst av tjänst &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;+540</p> <p>Summa att reglera enligt tidigare beslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;12&nbsp;787</p> <p>Summa att reglera inklusive nya&nbsp;förslag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;11&nbsp;922</p> <p>varav från kommuner &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;8&nbsp;955</p> <p>landsting &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;2&nbsp;715</p> <p>kyrkliga kommuner &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;252</p> <p>Regleringen av de tillkommande beloppen bör som nämnts göras på<br>samma sätt som den tidigare fastställda regleringen för år 1995. Med<br>hänvisning till det redovisade bör det belopp med vilket skattemedlen<br>skall minskas för år 1995 ändras från 1 086 kronor per invånare till<br>1 025 kronor per invånare för kommuner, från 349 kronor per invånare<br>till 311 kronor per invånare för landsting och från 1 435 kronor per<br>invånare till 1 336 kronor per invånare för kommuner som inte ingår i<br>ett landsting.</p> <p>Förslaget föranleder en ändring i lagen (1994:961) med särskilda<br>bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995.</p> <p>78</p> <p>För de kyrkliga kommunerna får de tillkommande förändringarna av Prop. 1994/95:25<br>skatteunderlaget år 1995 genomslag först år 1997, varför den tidigare<br>beslutade ekonomiska regleringen för år 1995 inte ändras på grund av<br>vad som nu anförts.</p> <h3>8.9 Reducering av de kyrkliga kommunernas<br>skattemedelsfordran</h3> <p>Regeringens förslag: De kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran<br>vid ingången av år 1995 skall minskas med 6,8 % i stället för av<br>riksdagen tidigare beslutade 3,2 %.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tidigare i år beslutat<br>(prop. 1993/94:150 bil. 7, bet. 1993/94:FiU19, rskr. 1993/94:442) om<br>ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och kommunsektorn. För<br>de kyrkliga kommunerna avser regleringarna ändringar som påverkar<br>skatteunderlaget och verkställs genom att skattemedelsfordran vid in-<br>gången av år 1995 minskas med 3,2 %.</p> <p>Vid samma tillfälle beslutade riksdagen efter förslag i årets budgetpro-<br>position (bil. 8) att vid utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner<br>skall fr.o.m. år 1995 förskottet minskas motsvarande det belopp som<br>avser lindring i skattskyldigheten för dem som inte tillhör Svenska<br>kyrkan. Detta medför övergångseffekter på så sätt att under åren 1995<br>och 1996 görs vid utbetalningen av skattemedel avdrag dels i förskottet,<br>dels i slutavräkningen avseende inkomståren 1993 och 1994. Det uppstår<br>således en dubbeleffekt under två övergångsår. För vardera året beräknas<br>skattemedlen av detta skäl minska med ca 700-800 miljoner kr.</p> <p>I propositionen anfördes att de kyrkliga kommunerna vid 1992 års<br>bokslut hade ett rörelsekapital på över 5 miljarder kr och att detta kunde<br>förväntas öka ytterligare under åren 1993 och 1994, bl.a. på grund av att<br>skattesänkningar med anledning av överföringen av folkbokföringen till<br>skattemyndigheterna endast har gjorts i begränsad utsträckning. När nu<br>det samlade resultatet av de kyrkliga kommunernas bokslut för år 1993<br>föreligger, visar det sig att rörelsekapitalet har ökat till ca 6 miljarder kr.<br>I likhet med tidigare råder dock stora variationer mellan kommunerna vad<br>gäller ekonomiska resurser och ekonomiska förutsättningar.</p> <p>Skattemyndigheterna tog över folkbokföringen och därmed kostnaderna<br>för denna verksamhet den 1 juli 1991. De bortfallande kostnaderna för<br>de kyrkliga kommunerna (jfr prop. 1991/92:100 bil. 8) borde ha föranlett<br>att det kyrkliga skatteuttaget minskades. Så har emellertid endast skett i<br>begränsad omfattning, trots att såväl regeringen som Svenska kyrkans<br>församlings- och pastoratsförbund vid upprepade tillfällen rekommenderat<br>skattesänkningar. De under flera år uteblivna skattesänkningarna kan<br>generellt sett i betydande utsträckning antas ha bidragit till de kyrkliga<br>kommunernas mycket goda ekonomi. Regeringen gör bedömningen att<br></p> <p>79</p> <p>den ekonomiska situationen för de kyrkliga kommunerna i allmänhet Prop. 1994/95:25<br>kommer att vara fortsatt god även om rörelsekapitalet kommer att minska<br>de närmaste åren till följd av de ändrade reglerna för utbetalning av<br>skattemedel avseende dem som inte tillhör Svenska kyrkan och i övrigt<br>vikande skatteinkomster.</p> <p>Vidare svarar staten utan ersättning för de administrativa kostnader som<br>föranleds av uppbörd, taxering, indrivning och utbetalning av kommunal-<br>skatt. Statens totala administrationskostnader avseende inkomstskatter har<br>bedömts till ca 3,3 miljarder kr (jfr Århundradets skattereform, Upp-<br>följning av skattereformen 1990-1991 del 1, Norstedts 1994).</p> <p>Mot bakgrund av vad som har anförts i det ovanstående och det svåra<br>statsfinansiella läget anser regeringen det vara skäligt, att staten för år<br>1995 för statskassans räkning tar ut en skatteadministrationsersättning om<br>300 miljoner kr av de kyrkliga kommunerna. För år 1995 föreslås detta<br>ske genom att de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid<br>ingången av året minskas med 6,8 % i stället för av riksdagen tidigare<br>beslutade 3,2 %. För tiden därefter avser regeringen att återkomma till<br>riksdagen med förslag.</p> <p>Eftersom flertalet kyrkliga kommuner har god ekonomisk situation bör<br>förslaget i huvudsak kunna genomföras utan att skatteuttaget ökar. För<br>att motverka de behov av skattehöjningar som i viss utsträckning ändå<br>kan tänkas uppstå finns möjlighet för Kyrkofonden att bistå med extra<br>utjämningsbidrag. Regeringen avser att beakta detta vid kommande<br>fastställelse av fondens budget.</p> <h3>8.10 Upprättade lagförslag</h3> <p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag<br>till riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i bilaga 1.</p> <p>Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter inhämtats från<br>Riksskatteverket. De synpunkter som har framförts har varit av tekniskt<br>slag och har med någon avvikelse beaktats i det fortsatta arbetet.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Lagförslagen är i flertalet fall av den beskaffenhet att Lagrådets hörande<br>skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är sådana att Lagrådets<br>yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller bl.a. förslaget till lag om<br>direktavdrag för byggnader m.m. Det bör emellertid påpekas att<br>lagförslagen i stor utsträckning innebär en återgång till de regler som<br>beslutades i 1990 års skattereform och som gällde fram till den 1 januari<br>i år. Dessa lagregler har tidigare granskats av Lagrådet. En förnyad<br>granskning i dessa delar framstår därför som obehövlig.</p> <p>Förslagen, som materiellt och systematiskt utgör en sammanhållen<br>helhet, är ett mycket viktigt inslag i den del av regeringens ekonomiska<br>politik som riksdagen bör ta ställning till i höst. En lagrådsgranskning</p> <p>80<br></p> <p>skulle fördröja avlämnandet av propositionen så att det inte vore möjligt Prop. 1994/95:25<br>att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär<br>att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så<br>att avsevärt men skulle uppkomma.</p> <h3>8.11 Författningskommentar</h3> <h4>8.11.1 Lagen om direktavdrag för byggnader m.m.</h4> <p>Direktavdrag</p> <p>1 §</p> <p>Omedelbart avdrag eller direktavdrag får göras för utgifter för investe-<br>ringar i byggnader och markanläggningar. Med byggnader och mark-<br>anläggningar avses sådan egendom som behandlas i punkterna 6 och 7 av<br>anvisningarna till 23 § KL.</p> <p>Av punkt 7 av anvisningarna till 23 § KL framgår att till markanlägg-<br>ning hänförs även markarbeten, t.ex. röjning, schaktning och rivning.<br>Till markanläggning hänförs vidare olika anordningar som vägar, kanaler<br>och diken.</p> <p>Avdrag medges enbart för utgifter som den skattskyldige eller, i fråga<br>om handelsbolag, bolaget lagt ner. En arrendator kan alltså få<br>direktavdrag för förbättringar på en byggnad på en arrenderad fastighet<br>(punkt 15 av anvisningarna till 23 § KL). Däremot kan fastighetsägaren<br>inte få direktavdrag för samma arbeten när det är arrendatom som svarat<br>för utgifterna (jfr punkt 8 av anvisningarna till 22 § samt punkt 6 femte<br>stycket och punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 23 § KL).</p> <p>Huvudregeln är att direktavdrag medges för utgifter som lagts ner<br>under beskattningsåret. Genom 8 § får direktavdraget sparas till ett senare<br>år om avdragsutrymmet enligt 6 § inte förslår.</p> <p>För handelsbolag beräknas direktavdraget för bolaget. Som framgår av</p> <p>6 § sker en interaktion mellan handelsbolaget och delägarna när det gäller<br>beräkningen av avdragsutrymmet.</p> <p>2 §</p> <p>Direktavdrag skall avse utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som enligt<br>punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § KL aktiveras och dras av<br>genom årliga värdeminskningsavdrag.</p> <p>Det är den som anskaffar en byggnad eller markanläggning som får<br>göra direktavdrag. Det är ett omedelbart avdrag för anskaffningsutgifter<br>innan byggnaden eller markanläggningen är färdigställd och ordinarie<br>värdeminskningsavdrag kan göras.</p> <p>81</p> <p>6 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25</p> <p>Utgifter för mark- och byggnadsinventarier, som skrivs av enligt Prop. 1994/95:25<br>inventariereglema, omfattas inte av direktavdraget. Detsamma gäller för<br>anslutningsavgifter och anläggningsbidrag.</p> <p>Utgifter för reparation och underhåll, när statliga räntebidrag utgått<br>eller för andelshus (punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § KL),<br>som skall läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden (punkt 6 femte<br>stycket av anvisningarna till 23 § KL) omfattas inte av direktavdraget<br>eftersom det inte är fråga om ny-, till- eller ombyggnad. Dessutom tar<br>dessa bestämmelser närmast sikte på bostäder som inte omfattas av<br>direktavdrag över huvud taget.</p> <p>Byggnader som huvudsakligen används för bostadsändamål exkluderas<br>helt och hållet från möjligheten till direktavdrag.</p> <p>För byggnader som i mer begränsad omfattning innehåller bostäder får<br>direktavdrag inte göras till den del utgifterna avser bostäder. En<br>proportionering får göras för utgifter som kan anses vara gemensamma.<br>Motsvarande bedömning var aktuell i fråga om investeringsskatt enligt<br>lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten.</p> <p>Motsvarande begränsningar för bostäder gäller även i fråga om<br>markanläggningar. Härigenom undantas t.ex. planteringar och parkerings-<br>platser i anslutning till bostadsbyggande. På samma sätt som för<br>byggnader med ett begränsat bostadsinnehåll får en proportionering göras<br>för sådana utgifter för markanläggningar som kan anses vara gemen-<br>samma.</p> <p>Tidsperiod</p> <p>3§</p> <p>Direktavdrag medges endast för utgifter som lagts ner under stimulanspe-<br>rioden. Det är däremot utan betydelse när ett byggnadsarbete påbörjas<br>och när det avslutas.</p> <p>4§</p> <p>I paragrafen förklaras bl.a. när en utgift skall anses ha lagts ner på en<br>byggnad eller markanläggning.</p> <p>Direktavdrag kan bara komma i fråga för utförda arbeten.</p> <p>I lagen om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten ansågs<br>utgifter hänförliga till den kvalificerande tiden om utgifterna &quot;avser<br>material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts<br>under perioden.&quot; Främst när det gäller markanläggningar och mark-<br>arbeten kan det i vissa situationer vara missvisande att tala om material<br>som fogas in. Därför anges att utgifter har lagts ner om material har<br>fogats in i eller på liknande sätt har tillförts byggnaden eller markanlägg-<br>ningen.</p> <p>När det gäller arbeten som utförts på byggnaden eller markanlägg-<br>ningen används uttrycket på samma sätt som i förordningen (1987:941)</p> <p>82<br></p> <p>om frisläpp av investeringsfonder och lagen (1989:471) om investerings-<br>skatt för vissa byggnadsarbeten.</p> <p>Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader erlägger beställaren ofta<br>förskott eller a conto-betalningar till entreprenören. Gjorda förskott eller<br>a conto-betalningar avräknas i slutfakturan. För att säkerställa möjligheten<br>till direktavdrag för byggen som sträcker sig längre än beställarens<br>beskattningsår föreskrivs att sådana betalningar skall anses som utgifter.<br>A conto-betalningar under beskattningsårets två första månader får<br>hänföras till föregående beskattningsår om arbetet utförts då.</p> <p>Vid byggnads- och anläggningsentreprenader används enbart uttrycket<br>arbete eftersom ett byggnadsarbete för beställaren får ses som en enhet<br>(arbete och material). Det är alltså inte någon skillnad på de krav som i<br>det här avseendet uppställs för direktavdrag vid entreprenader jämfört<br>med arbeten på löpande räkning.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Högsta avdragsbelopp</p> <p>5 §</p> <p>Direktavdrag får göras med högst 50 % av utgifterna under beskattnings-<br>året. Avdrag medges dock endast i den mån det finns avdragsutrymme<br>enligt 6 §. Överstiger det högsta avdragsbeloppet avdragsutrymmet får<br>enligt 8 § det överskjutande beloppet sparas till ett senare år.</p> <p>Avdragsutrymme</p> <p>6 §</p> <p>Av bestämmelsen framgår avdragsutrymmet för direktavdraget och i<br>vilken turordning avdrag skall göras.</p> <p>1. I första hand skall direktavdrag göras mot survåterföring. Det gäller<br>alltså den surv som sammantaget skall återföras till beskattning, inte<br>enbart den surv som måste återföras till beskattning för det aktuella<br>beskattningsåret. Vad som skall återföras till beskattning är avdraget för<br>avsättning till surv. Enligt förslagen till ändring i återföringslagen skall<br>i princip sammanlagt nio tiondelar av surven återföras till beskattning.<br>Den tiondel av surven som får upplösas utan skattekonsekvenser skall<br>alltså inte räknas in i avdragsutrymmet.</p> <p>2. Om den skattskyldige yrkar ett direktavdrag som överstiger den egna<br>survåterföringen och företaget ingår i en koncern finns en särskild regel<br>om överföring inom en koncern av utrymme mot survåterföring (9 §). Ett<br>företag inom koncernen kan återföra surv till beskattning och därigenom<br>skapa ett avdragsutrymme åt det investerande företaget. Det är inte något<br>som hindrar att flera företag i koncernen återför surv för att öka avdrags-<br>utrymmet.</p> <p>83</p> <p>I andra hand skall alltså det investerande företaget ta i anspråk det Prop. 1994/95:25<br>avdragsutrymme som kan skapas genom att ett företag inom samma<br>koncern återför sin surv till beskattning (jfr ovan under punkten 1). Det<br>företag som återför surven till beskattning kan genom koncernbidrag till<br>det investerande företaget neutralisera survupplösningen.</p> <p>Samtliga survar inom en koncern måste återföras till beskattning för att<br>avdragsutrymme enligt 3 eller 4 skall kunna komma i fråga.</p> <p>3. Om företaget tidigare har gjort avdrag för avsättning till periodise-<br>ringsfond får, sedan avdragsutrymmet för survåterföringar enligt 1 och<br>2 utnyttjats fullt ut, periodiseringsfonden återföras till beskattning och<br>utnyttjas för direktavdrag. Något krav på att koncernföretag skall återföra<br>periodiseringsfonder för att skapa avdragsutrymme åt investerande företag<br>har inte uppställts.</p> <p>Särregleringen för handelsbolag föranleds av att direktavdraget<br>beräknas för bolaget medan avsättning till periodiseringsfond görs på<br>delägamivå.</p> <p>4. Först sedan surv och periodiseringsfond utnyttjats fullt ut ak-<br>tualiseras inkomstutrymmet enligt 4.</p> <p>Det inkomstbegrepp som här avses är hämtat från 3 § lagen om<br>periodiseringsfonder. Avdraget får uppgå till högst 25 % av inkomsten<br>före avdraget till periodiseringsfond. Avdragsutrymmet för direktavdrag<br>mot inkomsten skall alltså motsvara avdragsutrymmet för avdrag för<br>avsättning till periodiseringsfond, dvs. 25 % av inkomsten före direkt-<br>avdrag och avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Eftersom<br>återförd surv och periodiseringsfond ingår i inkomsten måste denna<br>minskas med dessa intäkter. Inkomsten måste också minskas med den del<br>av avdragsutrymmet som motsvarar survupplösning i ett koncernföretag<br>och överföring av detta avdragsutrymme till det investerande företaget.<br>På resterande belopp får 25 % användas för direktavdrag.</p> <p>Av andra stycket framgår att avdragsutrymme enligt en senare punkt<br>kan tas i anspråk först sedan möjligheterna till avdragsutrymme uttömts<br>enligt närmast föregående punkt. Avdragsutrymmet måste alltså utnyttjas<br>i ordningsföljd.</p> <p>I sista stycket anges att möjligheten till avdragsutrymme enligt första<br>stycket 2 är uttömt när samtliga företag i koncernen utnyttjat motsvarande<br>avdragsutrymme för egna direktavdrag eller överfört sitt avdragsutrymme<br>enligt 9 §.</p> <h4>Ett exempel illustrerar:</h4> <p>Ett företag har en skatteutjämningsreserv som skall återföras till<br>beskattning under de kommande nio åren med 50 000 kr per år ( =<br>450 000 kr skall återföras till beskattning). Företaget ingår inte i en<br>koncern varför hänsyn inte behöver tas till ytterligare survar. Företaget<br>har kalenderår som beskattningsår och redovisar för år 1994 en inkomst<br>som uppgår till 800 000 kr före återföring av surv. Företaget bygger en<br>ny administrationsbyggnad, och under november-december 1994 utförs<br>arbete på denna som uppgår till 120 000 kr. Detta innebär att ett<br>direktavdrag om 60 000 kr får göras. Vid 1995 års taxering återför</p> <p>84<br></p> <p>företaget 60 000 kr av surven till beskattning. Vidare gör företaget en Prop. 1994/95:25<br>avsättning till periodiseringsfond på 200 000 kr.</p> <p>Under år 1995 uppgår utgifterna för byggandet till 1 400 000 kr. Detta<br>medför en möjlighet till direktavdrag om 700 000 kr. Återstående surv<br>uppgår till 390 000 kr. Vidare återför företaget periodiseringsfonden från<br>året innan om 200 000 kr. Företagets inkomst för år 1995 antas uppgå till<br>360 000 kr exklusive återföring av surv och periodiseringsfond. Inom<br>denna ram finns inga möjligheter för företaget att utnyttja hela direkt-<br>avdraget. Utrymmet begränsas till 90 000 kr. Återstående avdrags-<br>underlag om 20 000 kr får sparas till påföljande år. Företaget förlorar<br>möjligheten att sätta av till periodiseringsfond vid 1996 års taxeringen<br>(10 §).</p> <p>Under år 1996 då bygget avslutas uppgår utgifterna till 500 000 kr och<br>ytterligare 250 000 kr får utgöra direktavdrag. Högsta möjliga<br>direktavdrag uppgår till 270 000 kr. Företaget har en inkomst om<br>1 300 000 kr. Varken surv eller periodiseringsfond står till företagets<br>förfogande. Avdraget måste ske mot årets inkomst. Detta begränsar enligt<br>10 § årets möjlighet till avsättning till periodiseringsfond till 55 000 kr.<br>Anskaffningskostnaden för den nya administrationsbyggnaden vid<br>färdigställandet i maj 1996 uppgår till 2 654 300 kr (= 634 300, som<br>lades ned före stimulansperioden, + 120 000 + 1 400 000 + 500 000).<br>Direktavdragen minskar enligt 10 § detta avskrivningsunderlag till<br>1 644 300 kr (=2 654 300 - 60 000 - 700 000 - 250 000). Detta innebär<br>att den ordinarie avskrivning som får göras vid 1998 års taxering<br>kommer att uppgå till 32 886 kr i stället för till 53 986 kr som den skulle<br>ha gjort om direktavdrag inte hade medgetts. Företaget utgår då från en<br>avskrivning med 2 %.</p> <p>7§</p> <p>Genom omläggning av räkenskapsår skulle avdragsutrymmet enligt 6 §<br>första stycket 4 kunna utökas, t.ex. när ett kalenderårsföretag förlänger<br>räkenskapsåret 1996 med sex månader till juni 1997. För att hindra detta<br>skall avdragsutrymmet justeras till en tolvmånadersperiod [jfr 4 § lagen<br>(1989:346) om särskild vinstskatt].</p> <p>Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår</p> <p>S§</p> <p>Direktavdrag skall yrkas vid taxeringen för det beskattningsår för vilket<br>utgifterna lagts ner. Förslår inte avdragsutrymmet får direktavdrag göras<br>ett senare år.</p> <p>Inte i något fall får direktavdrag göras för senare beskattningsår än det<br>som omfattar utgången av tidsperioden enligt 3 §.</p> <p>85</p> <p>Överföring av avdragsutrymme inom koncern &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>9§</p> <p>Som framgår av 6 § skall avdragsutrymmet tas i anspråk i en viss<br>turordning. Företagets surv skall i första hand utnyttjas. Därefter kan<br>avdragsutrymme skapas genom att koncernföretag återför surv till<br>beskattning.</p> <p>Utnyttjas inte möjligheten att använda ett koncernföretags surv förlorar<br>företaget möjligheten att använda det avdragsutrymme som följer i<br>turordningen efter survåterföringar, nämligen mot periodiseringsfond (6 §<br>första stycket 3) eller årets inkomst (6 § första stycket 4).</p> <p>Avsättning till periodiseringsfond</p> <p>10 §</p> <p>Om den skattskyldige tar i anspråk avdragsutrymme från inkomsten (=<br>underlaget för avsättning till periodiseringsfond) minskas utrymmet för<br>avsättning till periodiseringsfond i motsvarande mån.</p> <p>Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag</p> <p>11 §</p> <p>Både när det gäller byggnader och markanläggningar får, enligt de<br>ordinarie reglerna, värdeminskningsavdrag göras först när byggnaden<br>eller anläggningen har färdigställts. Förslaget med direktavdrag innebär<br>att värdeminskningsavdragen tidigareläggs för sådana arbeten som pågår<br>under längre tid. Avdrag får göras för utgifter som hänför sig till<br>beskattningsåret eller tidigare beskattningsår, dvs. avdrag medges löpande<br>för anskaffningsutgifterna innan byggnaden är färdigställd.</p> <p>Direktavdraget avser sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för<br>byggnaden eller markanläggningen. Det innebär att avdrag medges enbart<br>för sådana utgifter som får skrivas av enligt de ordinarie avskriv-<br>ningsreglema.</p> <p>När byggnaden är färdigställd skall vid beräkning av värdeminsknings-<br>avdrag anskaffningsvärdet minskas med direktavdragen. Avskriv-<br>ningstiden påverkas alltså inte genom direktavdragen. De årliga värde-<br>minskningsavdragen blir däremot lägre.</p> <p>Metoden att reducera anskaffningsvärdet med direktavdraget finns i<br>bl.a. investeringsfondssystemet. Enligt 10 § lagen om allmän in-<br>vesteringsfond skall, vid beräkningen av värdeminskningsavdrag, som<br>anskaffningsvärde räknas endast den del av utgiften som inte har täckts<br>av den ianspråktagna fonden.</p> <p>86</p> <p>Det är inte något som hindrar att ersättningsfond e.d. kombineras med Prop. 1994/95:25<br>direktavdrag. Fonden kan emellertid inte tas i anspråk med ett större<br>belopp än vad som återstår av anskaffningsvärdet sedan detta minskats<br>med gjorda direktavdrag.</p> <p>I andra sammanhang än vid beräkning av värdeminskningsavdrag bör<br>direktavdragen anses som gjorda värdeminskningsavdrag och utgifterna<br>för vilka direktavdrag medgetts anses ingå i anskaffningsvärdet. Det<br>gäller t.ex. vid avyttring av fastigheten, bl.a. när värdeminskningsavdrag<br>skall återföras till beskattning (punkterna 4 och 5 av anvisningarna till<br>22 § KL).</p> <p>LJppgiftsskyldighet</p> <p>12 §</p> <p>I bestämmelsen anges att den som yrkar direktavdrag i självdeklarationen<br>skall lämna de uppgifter som behövs för beräkningen av avdraget. Det<br>gäller bl.a. när utgifterna lagts ned, hur avdragsutrymmet beräknats och<br>att undantagen egendom (2 §) inte omfattas av yrkandet.</p> <h4>8.11.2 Lagen om skattelättnader för sparande i allemansfond</h4> <p>1 och 2 §§</p> <p>Genom bestämmelserna återinförs skattelättnader för sparande i alle-<br>mansfond. Bestämmelserna innebär att utdelning och reavinst på sådana<br>fondandelar beskattas med en faktisk skattesats på 20 %. Beskattnings-<br>nivån åstadkoms genom att endast två tredjedelar av reavinst resp,<br>utdelning på andelarna skall redovisas. Det förhållandet att avdrag för<br>reaförlust skall grundas på endast två tredjedelar av förlusten innebär inte<br>någon inskränkning i de allmänna bestämmelserna i SIL om begränsad<br>avdragsrätt för reaförluster. Om det är fråga om en förlust som inte är<br>fullt kvittningsgill enligt 27 § 5 mom. nämnda lag innebär detta att<br>knappt 47 % (2/3 x 70 %) av förlusten får dras av.</p> <h4>8.11.3 Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på<br>förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar</h4> <p>1 §</p> <p>I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.</p> <p>87</p> <p>2 §</p> <p>Denna paragraf anger hur statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall<br>beräknas för fysiska personer.</p> <p>Första stycket motsvarar 10 § första stycket SIL.</p> <p>Det andra stycket motsvarar i princip 10 § andra stycket SIL. Till<br>skillnad från bestämmelserna i SIL är dock skattesatsen på förvärvs-<br>inkomster över skiktgränsen 25 % i stället för som i SIL 20 %. Vidare<br>föreligger en skillnad när det gäller skiktgränsens bestämmande som<br>knyts till uppräkningen av basbeloppet. Skiktgränsen vid 1997 års<br>taxering bestäms således genom att skiktgränsen vid 1996 års taxering<br>multipliceras med det jämförelsetal som ligger till grund för be-<br>stämmandet av basbeloppet år 1996 med tillägg av 1,2 procentenheter.<br>Om exempelvis det jämförelsetal som har legat till grund för 1996 års<br>basbelopp är 1,03 blir skiktgränsen vid 1997 års taxering (203 900 x<br>1,042=) 212 400.</p> <p>3 §</p> <p>Paragrafen har sin motsvarighet i 10 § fjärde stycket SIL men med den<br>skillnaden att skattesatsen är 25 % i stället för 20 %.</p> <h4>Övergångsbestämmelser</h4> <p>Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotiveringen,<br>avsnitt 8.5.2.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <h4>8.11.4 Kommunalskattelagen (1928:370)</h4> <p>33 § 2 mom.</p> <p>Avdragsbegränsningen för kostnader för resor mellan bostad och arbete<br>har höjts så att sådana kostnader blir avdragsgilla endast till den del de<br>överstiger 6000 kr.</p> <p>46 § 1 mom.</p> <p>Den nyligen införda kvittningsrätten för underskott av aktiv närings-<br>verksamhet upphävs. I momentet behålls undantaget som tillåter kvittning<br>mot förvärvsinkomst för underskott av förvärvskälla som är hänförlig till<br>aktiv näringsverksamhet om den uteslutande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet.</p> <p>88</p> <h4>Anvisningar</h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>till 22 §</p> <p>punkt 1</p> <p>Sista meningen i fjärde stycket har återfått sin tidigare fram till den<br>1 januari 1994 gällande lydelse. De nya bestämmelserna om förutsätt-<br>ningar för att underlåta uttagsbeskattning i de särskilda fall som avses i<br>stycket har flyttats från punkt 1 a och knyter an till regleringen av de<br>ifrågavarande utdelningarna resp, utskiftningama som åter tagits in i 3 §<br>7 och 8 mom. SIL.</p> <p>punkt 1 a</p> <p>Punkten har upphävts. Bestämmelserna reglerar i sin nuvarande lydelse<br>kraven för att underlåta uttagsbeskattning i samband med dels delning av<br>ett svenskt aktiebolag enligt de särskilda beskattningsreglerna för ett<br>sådant förfarande, dels utskiftning av aktier enligt särreglerna för ombild-<br>ning av en svensk ekonomisk förening till aktiebolag.</p> <p>De särskilda reglerna om beskattning av utdelning i samband med<br>delning av aktiebolag har återfått sin äldre lydelse i 3 § 7 mom. SIL.<br>Bestämmelserna om frihet från uttagsbeskattning som knyter an till<br>sistnämnda moment har på nytt förts till punkt 1 av anvisningarna till<br>22 § KL.</p> <p>Bestämmelserna som anger förutsättningarna för att underlåta beskatt-<br>ning vid ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag har återfått sin<br>äldre lydelse i 3 § 8 mom. SIL. Regleringen om undantag från uttags-<br>beskattning i sådana fall har återförts till punkt 1 av anvisningarna till<br>22 § KL.</p> <p>punkt 2</p> <p>Sista meningen i första stycket har - med redaktionella ändringar -<br>hämtats från paragrafens lydelse fram till år 1994. Avkastning på<br>insatskapital i en ekonomisk förening är åter skattepliktig hos delägaren<br>om andelen utgör en tillgång i hans näringsverksamhet. Detta gäller såväl<br>insats- som förlagsandel.</p> <p>punkt 2 a</p> <p>Punkten har upphävts. De nuvarande bestämmelserna i punkten reglerar<br>omfattningen av slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning<br>resp, reavinst på delägarrätter.</p> <p>ZiZZ 23 §</p> <p>punkterna 6, 7 och 12</p> <p>I anvisningspunkterna har en redaktionell ändring gjorts som också<br>innefattar en rättelse av en felaktig styckehänvisning.</p> <p>punkt 33 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>Det till enkelbeskattningssystemet kopplade tillägget om begränsad<br>avdragsrätt för förlust har tagits bort.</p> <p>till 24 §</p> <p>punkt 2</p> <p>I sista stycket har en ändring gjorts som en följd av att reglerna i de<br>aktuella fallen för utdelning och utskiftning åter har tagits in i 3 § 7 resp.<br>8 mom. SIL.</p> <h4>Övergångsbestämmelser</h4> <p>punkt 1</p> <p>De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-4.</p> <p>punkt 2</p> <p>För skattskyldiga med räkenskapsår som påbörjats före ikraftträdandet<br>gäller äldre bestämmelser om skatteplikt resp, begränsning i skatteplikten<br>för utdelning och reavinst om skattskyldigheten resp, rätten till avdrag för<br>förlust uppkommit före utgången av år 1994.</p> <p>punkt 3</p> <p>För skattskyldig som bedriver näringsverksamhet för vilken beskatt-<br>ningsåret har påbörjats före den 3 november 1994 tillämpas äldre regler.<br>Har skattskyldig i fall som nyss sagts även kostnader för resor till och<br>från arbetsplatsen i inkomstslaget tjänst gäller dock avdragsbegränsningen<br>med 6 000 kr vid beräkning av inkomst av tjänst men inte vid beräkning<br>av inkomst av näringsverksamhet.</p> <p>punkt 4</p> <p>I fråga om näringsidkare för vilka beskattningsåret har börjat före<br>1 januari 1995 gäller äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. till den del<br>underskottet belöper på tid före 1 januari 1995. Om den skattskyldige inte<br>visar annat skall en proportionering göras varvid en så stor del av<br>underskottet anses hänförligt till tiden före 1 januari 1995 som svarar mot<br>förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före<br>ikraftträdandet och hela beskattningsåret.</p> <h4>8.11.5 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h4> <p>Hösten 1993 infördes bestämmelser om positiv och negativ räntefördel-<br>ning för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysi-<br>ska personer (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536).<br>I samband därmed upphävdes de äldre bestämmelserna om negativ ränte-</p> <p>90<br></p> <p>fördelning som infördes i skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. Prop. 1994/95:25<br>1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Av förbiseende kom inte punkt 16 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt att upphävas. Den föreslås nu bli<br>upphävd.</p> <p>2 § 7 mom.</p> <p>Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet slopas hänvis-<br>ningen i sjunde stycket till bestämmelserna om avdragsrätt endast för viss<br>del av förlust i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL.</p> <p>2 § 3 mom.</p> <p>1 första stycket har äldre regler om koncernbidrag återinförts som en<br>konsekvens av att skattefriheten för mottagen utdelning avskaffas.</p> <p>2 § 4 mom.</p> <p>En redaktionell ändring har gjorts i åttonde stycket.</p> <p>Bestämmelserna i sista stycket om kontinuitet vid beskattningen skall,</p> <p>1 likhet med vad som gällde före år 1994, tillämpas om det utdelande<br>företaget inte uttagsbeskattas och det mottagande företaget är frikallat<br>från skattskyldighet enligt kedjebeskattningsreglema i 7 § 8 mom. SIL.</p> <p>2 § 70 mom.</p> <p>De fram till årsskiftet gällande reglerna för investmentföretag och<br>värdepappersfonder har återinförts. Reglerna om utdelning som över-<br>stiger ett gränsbelopp i nuvarande andra stycket och reglerna om sär-<br>skilda schablonintäkter för utdelning på utländska aktier resp, reavinster<br>på sådana aktier i nuvarande första stycket 4, fjärde och åttonde styckena<br>har tagits bort.</p> <p>De genom 1990 års skattereform beslutade schablonintäkterna för<br>investmentföretag och värdepappersfonder för reavinster på aktier o.d. på<br>2 resp. 1,5 % gäller åter enligt ändringarna i de nya första och sista<br>styckena. I det nya tredje stycket har de bestämmelser om karaktärsbyte<br>som infördes den 1 januari 1994 tagits in med redaktionella ändringar och<br>med ändringar i fråga om storleken av den intäkt som skall redovisas.<br>Dessa bestämmelser, som föreskriver avskattning i fall då investmentföre-<br>tag förlorar sin karaktär som sådant företag, har hämtats från nuvarande<br>femte stycket. Den andel av intäkten som skall redovisas vid en av-<br>skattning har höjts som en anpassning till den allmänna höjningen av<br>skatten i bolagssektom på reavinster från 14 till 28 %. Av samma skäl<br>skall en avskattning inte ske enligt schablonbestämmelsen om verkliga<br>reavinster resp, reaförluster redovisas i sin helhet.</p> <p>91</p> <p>2 § 14 mom.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att äldre bestämmelser i<br>7 § 8 mom. SIL återinförs.</p> <p>3 § 1 mom.</p> <p>Bestämmelserna i nuvarande tredje och fjärde samt sjätte-nionde<br>styckena om slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning<br>resp, reavinst på delägarrätter har tagits bort. Det nya tredje stycket mot-<br>svarar, med redaktionella ändringar, nuvarande femte stycket.</p> <p>3 § 7 mom.</p> <p>Tredje stycket har till följd av den avskaffade skattefriheten för utdel-<br>ningar ändrats redaktionellt. Stycket har även i övrigt fått en ny språklig<br>utformning.</p> <p>I fjärde och femte styckena har de särskilda bestämmelserna om<br>skattefrihet för utdelning i samband med delning av bolag återinförts.<br>Bestämmelserna slopades i huvudsak fr.o.m. år 1994 till följd av att en<br>allmän skattefrihet för mottagen utdelning infördes. I det sammanhanget<br>flyttades också reglerna i viss del till punkt 1 a av anvisningarna till 22 §<br>KL för att komplettera bestämmelserna om undantag från uttagsbeskatt-<br>ning.</p> <p>I sjätte stycket har utöver språkliga ändringar ett förtydligande gjorts.<br>Även en utbetalning från ett utländskt bolag i samband med nedsättning<br>av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eller vid<br>nedsättning av reservfonden skall behandlas som utdelning. Det kan antas<br>att skillnader i civilrättslig lagstiftning mellan Sverige och andra länder<br>ibland kan medföra problem vid bedömningen om en sådan utbetalning<br>skall anses utgöra utdelning. Utgångspunkten är att bedömningen skall<br>baseras på de principer som ligger till grund för reglerna om utdelning<br>från svenska bolag.</p> <p>3 § 8 mom.</p> <p>Andra, tredje och femte styckena har återfått sin t.o.m. 1993 gällande<br>lydelse som en följdändring till den slopade enkelbeskattningen av<br>ägarkapital. I tredje stycket behandlas ombildning av ekonomisk förening<br>till aktiebolag. Viss del av dessa bestämmelser har hämtats från den nu<br>upphävda punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL.</p> <p>3 § 12 mom.</p> <p>Som en konsekvens av den återinförda fulla skatteplikten för avkastning<br>av svenska aktier har kvotdelen för fördelning av reavinst i tredje stycket<br>ändrats.</p> <p>92</p> <p>4 §</p> <p>Här rättas en felaktighet. Den gällande lydelsen uppställer ett bosättnings-<br>krav för underskottsavdrag enligt 46 § 1 mom. KL vid taxeringen till<br>statlig inkomstskatt men inte vid taxeringen till kommunal inkomstskatt.<br>Denna skillnad har inte varit avsedd. Bosättningskravet slopas redan<br>fr.o.m. 1995 års taxering.</p> <p>7 § 8 mom.</p> <p>Första-femte styckena i deras lydelse intill utgången av år 1993 har<br>återinförts som en konsekvens av att den allmänna regeln om skattefrihet<br>för utdelningsinkomster har slopats. Av samma skäl har bestämmelserna<br>i nuvarande första-fjärde styckena ändrats och tagits in i det nya sjätte<br>stycket. I den nya lydelsen av momentets andra stycke återinförs de<br>t.o.m. utgången av år 1993 gällande reglerna om förvaltningsföretag. Till<br>följd av den slopade skattefriheten för utdelning på svenska kapital-<br>placeringsaktier har regleringen ändrats bl.a. för värdepappersfonder.<br>Den uppräkning som finns i det nuvarande näst sista stycket och som<br>omfattar värdepappersfonder har därför tagits bort som en redaktionell<br>ändring.</p> <p>70 §</p> <p>Kapitalinkomstskattesatsen i tredje stycket har höjts från 25 till 30 %.</p> <p>10 a §</p> <p>Skattesatsen för värdepappersfonder har höjts från 25 till 30 %.</p> <p>22 §</p> <p>I paragrafens sista mening har bestämmelsens äldre lydelse återinförts.</p> <p>24 § 2 mom.</p> <p>I första stycket och det nya tredje stycket har redaktionella ändringar<br>gjorts. I första stycket 3 har bestämmelser lagts till som reglerar fall då<br>utländska bolag upplöses genom förfaranden som motsvarar de fusioner<br>som tas upp i punkten.</p> <p>24 § 4 mom.</p> <p>Nuvarande sista stycket har slopats till följd av avskaffandet av enkel-<br>beskattningssystemet för ägarkapital. Som ett förtydligande har dels<br>ändringar gjorts i sjätte stycket, dels ett nytt sjunde stycke lagts till.<br>Bestämmelserna reglerar anskaffningsvärdet i fall då en faktisk avyttring</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>93</p> <p>sker efter beslut om konkurs eller likvidation samt fall då en likvidation Prop. 1994/95:25<br>upphör.</p> <p>27 § 2 mom.</p> <p>Paragrafhänvisningama i momentets första stycke har ändrats till följd av<br>att reglerna om utdelning och utskiftning i de aktuella fallen åter tagits in<br>i 3 § 7 och 8 mom. SIL.</p> <p>27 § 4 mom.</p> <p>Bestämmelserna har justerats som en anpassning till den slopade enkel-<br>beskattningen av svenska delägarrätter.</p> <p>27 § 5 mom.</p> <p>Momentet har fått en ny lydelse som en konsekvens av att särbestämmel-<br>serna om begränsad skatteplikt för reavinster på svenska delägarrätter<br>avskaffas. För att avgränsa området för full avdragsrätt för reaförluster<br>på andelar i värdepappersfonder har de fram till årsskiftet 1993/94<br>gällande bestämmelserna om lägsta andel aktier i fond återinförts efter en<br>redaktionell ändring. Beträffande termen tillfälligtvis kan ledning hämtas<br>från uttalandena i prop. 1986/87:40 s. 12.</p> <h4>Övergångsbestämmelser</h4> <p>punkt 1</p> <p>De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-12 av<br>övergångsbestämmelserna.</p> <p>punkt 2</p> <p>För företag med räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1995<br>gäller äldre bestämmelser om skatteplikt resp, begränsning i skatteplikten<br>för utdelning och reavinst om skattskyldigheten resp, rätten till avdrag för<br>förlust uppkommit före utgången av år 1994.</p> <p>punkt 3</p> <p>För företag med räkenskapsår som har påbörjats före den 1 januari 1995<br>skall äldre bestämmelser i 2 § 3 mom. SIL om koncernbidrag tillämpas<br>för tiden fram till nämnda dag.</p> <p>punkt 4</p> <p>Om den i bestämmelsen avsedda utdelningen varit tillgänglig för lyftning<br>före årsskiftet 1994/95 skall frågan om kontinuitet skall gälla bedömas<br>enligt den äldre lydelsen av bestämmelserna i 2 § 4 mom. sista stycket<br>SIL.</p> <p>94</p> <p>punkt 5</p> <p>I första stycket regleras för värdepappersfondernas del tillämpningen av<br>schablonintäkten för utdelning på utländska aktier o.d. vid 1995 och i<br>vissa fall 1996 års taxering. Stycket avser således inte investmentföretag.<br>Om värdepappersfonden mottagit utdelning av nyss nämnda slag under<br>år 1994 och inte vidareutdelat den under samma år skall fonden inte<br>påföras den aktuella schablonintäkten. Om däremot sådan vidareutdelning<br>skett före den 1 januari 1995 skall schablonintäkten påföras helt eller<br>jämkad beroende på i vad mån vidareutdelning skett samma år ut-<br>delningen mottogs.</p> <p>För investmentföretag och värdepappersfonder med räkenskapsår som<br>påbörjats före ikraftträdandet gäller enligt andra stycket äldre<br>bestämmelser om schablonintäkt för den del av året som löper fram till<br>den 1 januari 1995. Ett undantag görs dock om jämkningsregeln i första<br>stycket är tillämplig. Det innebär att schablonintäkterna skall tas upp<br>enligt de regler som gäller för resp, kalenderår även om tidpunkten för<br>förmögenhetsvärderingen infaller annat år. Intäkterna skall jämkas i<br>samma mån som de skilda perioderna före och efter årsskiftet 1994/95<br>avviker från ett fullt beskattningsår. Ändringarna i 2 § 10 mom. SIL<br>medför inte någon inskränkning i tillämpningen av tidigare övergångsbe-<br>stämmelser till ändringar i samma moment, (se bl.a. punkt 2 av<br>övergångsbestämmelserna i SFS 1994:778).</p> <p>punkt 6</p> <p>Vid beräkning av det sparade utrymmet enligt 3 § 12 mom. SIL till och<br>med utgången av år 1994 får äldre bestämmelser i 9 § lagen om<br>beräkning av kapitalunderlag vid beskattning av ägare i fåmansföretag<br>tillämpas. Det innebär i princip att endast hälften av en survavsättning<br>behöver beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.</p> <p>punkt 7</p> <p>De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas vid 1995 års taxering. Se kommen-<br>taren till 4 §.</p> <p>punkt 8</p> <p>Avdragsrätten för utdelning på förlagsinsatser har slopats fr.o.m. den<br>1 januari 1994. Avdragsrätt föreligger dock fortfarande för utdelning på<br>sådana förlagsinsatser som har betalats in till föreningen före utgången<br>av år 1993. De nya bestämmelserna om skattefrihet i 7 § 8 mom. tredje<br>stycket SIL skall inte tillämpas på sådan utdelning.</p> <p>punkt 9</p> <p>För värdepappersfonder som påbörjat sitt räkenskapsår före den 1 janauri<br>1995 tillämpas äldre skattesats.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>95</p> <p>punkt 10 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>För företag med brutet räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari</p> <p>1995 tillämpas äldre bestämmelser i 22 § SIL under räkenskapsåret ifråga<br>om avdragsrätt för kostnader.</p> <p>punkt 11</p> <p>Vid avyttring under år 1994 av aktier i fastighetsbolag o.d. som avsågs</p> <p>i den nu upphävda bestämmelsen i 3 § 1 mom. fjärde stycket b SIL skall<br>aktiebytesreglema i 27 § 4 mom. SIL tillämpas i enlighet med äldre<br>lydelse på så sätt att ett tillägg till anskaffningsvärdet sker för den<br>skattepliktiga reavinst som uppkom vid avyttringen år 1994.</p> <p>punkt 12</p> <p>Förmögenhetsförhållandena för värdepappersfonder före ikraftträdandet<br>skall inte påverka andelsbeskattningen efter denna tidpunkt. Under första<br>halvåret 1995 får bestämmelserna om full avdragsrätt för förlust på andel</p> <p>1 fond med minst 75 % av förmögenheten placerad i aktier o.d. tillämpas<br>om denna förmögenhetsandel uppgår till minst 60 %.</p> <h4>8.11.6 Uppbördslagen (1953:272)</h4> <p>2 § 4 mom.</p> <p>Som en konsekvens av höjningen av kapitalinkomstskattesatsen från 25<br>till 30 % har procentsatserna i bestämmelserna i första stycket om<br>skattereduktion för underskott i inkomstslaget kapital ändrats. Ändringen<br>innebär att skattereduktion medges fullt ut, dvs. med 30 %, för under-<br>skott upp till 100 000 kr. Om underskottet är större än 100 000 kr<br>begränsas skattereduktionen för det överskjutande underskottsbeloppet till<br>21 %.</p> <p>7§</p> <p>Ändringen i tredje stycket beträffande preliminär skatt är en följd av<br>höjningen av kapitalinkomstskattesatsen.</p> <p>10 §</p> <p>Femte stycket g) har tagits bort som en konsekvens av upphävandet av<br>lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning.</p> <h4>Övergångsbestämmelser</h4> <p>De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. uppbördslagen tillämpas första<br>gången för slutlig resp, tillkommande skatt på grund av 1996 års</p> <p>96<br></p> <p>taxering. De nya bestämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas första gången Prop. 1994/95:25<br>i fråga om preliminär skatt för år 1995.</p> <h4>8.11.7 Kupongskattelagen (1970:624)</h4> <p>1 §</p> <p>Som en följdändring ändras paragrafhänvisningen i första stycket.</p> <h4>8.11.8 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</h4> <p>3§</p> <p>Skattesatserna i första stycket höjs från 1,5 till 1,7 %. Höjningen gäller<br>dock först fr.o.m. 1997 års taxering. Paragrafen föreslås också ändrad<br>i prop. 1994/95:53.</p> <h4>8.11.9 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</h4> <p>3 kap. 23 §</p> <p>Punkt 3 i första stycket slopas som en konsekvens av de slopade be-<br>stämmelserna om skattefri avkastning på delägarrätter och fordringar på<br>grund av vinstandelslån.</p> <p>3 kap. 27 §</p> <p>På grund av att lagen om beskattning av viss vidareutdelning upphävs har<br>andra stycket, som infördes i samband med lagstiftningen om vidareut-<br>delningen, upphört. Av samma skäl har reglerna som rör sådan utdelning<br>i den nya tredje stycket upphävts.</p> <p>3 kap. 28 och 31 §§</p> <p>De äldre t.o.m. 1994 års taxering gällande reglerna har återinförts till<br>följd av den slopade skattefriheten för utdelningar.</p> <h4>8.11.10 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver</h4> <p>S§</p> <p>Paragrafhänvisningen i första stycket har ändrats som en följd av att de<br>aktuella bestämmelserna om utskiftning av aktier i samband med om-<br>bildning av en ekonomisk förening har flyttats till SIL.</p> <p>97</p> <p>7 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25</p> <h4>8.11.11 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster<br></h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>1 och 2 §§</p> <p>Skattesatserna har höjt som en konsekvens av införda allmänna egenav-<br>gifter och omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.</p> <h4>8.11.12 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel</h4> <p>7§</p> <p>Tillägget i nuvarande första stycket andra meningen och andra stycket i<br>om reducerad värdering av aktier infördes för att de allmänna in-<br>komstskattelättnadema för avkastning på svenska delägarrätter till viss del<br>skulle få genomslag även i fråga om avkastningsskatt på pensionsmedel.<br>Detta tillägg har nu tagits bort som en konsekvens av att enkelbe-<br>skattningssystemet för ägarkapitalet slopas.</p> <p>9§</p> <p>Såvitt gäller kapital som är hänförligt till pensionsförsäkring och<br>pensionssparkonto höjs skattesatsen enligt första stycket från 9 till 15 %.<br>Höjningen omfattar även tjänstepensionsförsäkringar.</p> <p>Avkastningsskattesatsen på kapital hänförligt till kapitalförsäkring har<br>i andra stycket bestämts till 30 % av nio tiondelar av skatteunderlaget i<br>denna del. Beskattningen är avsedd att motsvara den allmänna nivån för<br>kapitalinkomstbeskattningen.</p> <h4>Övergångsbestämmelser</h4> <p>Äldre bestämmelser tillämpas för beskattningsår som påbörjats före den<br>1 januari 1995.</p> <h4>8.11.13 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</h4> <p>9§</p> <p>I bestämmelsens sista stycke har paragrafhänvisningen justerats som en<br>följdändring till de ändringar som gjorts i SIL.</p> <p>98</p> <h4>8.11.14 Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</h4> <h4>grupplivförsäkring, m.m.</h4> <p>4-6 §§</p> <p>Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenav-<br>gifter och omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.</p> <h4>8.11.15 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</h4> <p>1 och 3 §§</p> <p>Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenav-<br>gifter och omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.</p> <h4>8.11.16 Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för<br>bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar</h4> <p>Förslaget innebär att avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och<br>arbetsplats kommer att medges med 13 kr per mil också vid 1996 års<br>taxering. Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotive-<br>ringen, avsnitt 8.5.2.</p> <h4>8.11.17 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning</h4> <p>9 §</p> <p>Paragrafen har ändrats som en konsekvens av att skattefriheten enligt<br>punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL för utdelning slopats.</p> <h4>8.11.18 Lagen (1993:1537) om expansionsmedel</h4> <p>7§</p> <p>Första stycket i paragrafen har justerats som en konsekvens av att<br>skattefriheten enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL för utdelning<br>slopats. Vidare har en felaktig hänvisning ändrats.</p> <p>99</p> <h4>8.11.19 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder<br></h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>7§</p> <p>En ändring har skett till följd av omflyttningen av de med hänvisningarna<br>avsedda bestämmelserna till SIL.</p> <h4>8.11.20 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet</h4> <p>12 §</p> <p>Hänvisningarna i första stycket har ändrats till följd av omflyttningen av<br>de med hänvisningen avsedda bestämmelserna till SIL.</p> <h4>8.11.21 Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv</h4> <p>1 §</p> <p>1 lagrummet regleras återföringen av den del av surven vid 1994 års<br>taxering som inte överstiger surven vid närmast föregående taxering.<br>Enligt gällande regler skall hälften av avdraget återföras till beskattning<br>under en femårsperiod. Vid 1995 års taxering skall således minst en<br>femtedel av hälften återföras till beskattning. Motsatsvis och vid<br>jämförelse med 10 § följer att ett lika stort belopp kan upplösas utan<br>skattekonsekvenser.</p> <p>Ändringarna innebär att nio tiondelar skall återföras under en period på<br>sju år. Vid 1995 års taxering skall minst tre trettiondelar återföras till<br>beskattning. Andelen motsvarar en femtedel av hälften men har om-<br>räknats till trettiondelar av hela surven för att anpassas till återförings-<br>takten vid de följande sex taxeringarna. Således återförs minst sju<br>trettiondelar vid 1995-1996 års taxeringar, minst elva trettiondelar vid<br>1995-1997 års taxeringar, osv. ökat med fyra trettiondelar per år till dess<br>tjugosju trettiondelar återförts vid 1995-2001 års taxeringar eller, om<br>taxering inte sker år 2001, vid 1995-2002 års taxeringar. Motsatsvis<br>följer att tre trettiondelar får upplösas utan skattekonsekvenser (i bokslut<br>till ledning för 1995 eller senare års taxering).</p> <p>2 och 3 §§</p> <p>I lagrummen görs följdändringar till ändringen av 1 §.</p> <p>II §</p> <p>Andra stycket slopas som en följd av att stoppregeln i 10 § upphävs.</p> <p>100</p> <p>13 §</p> <p>Ändringen föranleds av att bestämmelsen om ekonomisk förenings<br>ombildning till aktiebolag flyttas från KL till SIL.</p> <h4>Ikraftträdande</h4> <p>Lagen träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering. I fråga om räkenskapsår som avslutats före<br>ikraftträdandet skall dock - för det fall 4 § tillämpats - återföringen ske<br>enligt de äldre bestämmelserna. Uppgår det belopp som skall återföras till<br>beskattning enligt 1 § (halva surven) till högst 4 000 kr skall således hela<br>beloppet återföras till beskattning vid 1995 års taxering samtidigt som ett<br>lika stort belopp får upplösas utan skattekonsekvenser. Den retroaktivitet<br>som i övrigt ligger i att lagen tillämpas redan vid 1995 års taxering för<br>företag vars räkenskapsår avslutats före ikraftträdandet kan endast verka<br>till företagens fördel. Om stoppregeln i 10 § varit tillämplig hade de<br>drabbats av högre beskattning än enligt de nya reglerna om de i bokslutet<br>löst upp mer än en femtedel av den tidigare skattefria hälften.</p> <h4>8.11.22 Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget<br>vid beskattning av ägare i fåmansföretag</h4> <p>9§</p> <p>Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att lagen om återföring av<br>skatteutjämningsreserv har ändrats. Eftersom den ändringen innebär att<br>9/10 av surven skall återföras till beskattning kan den få en materiell<br>betydelse vid beräkning av kapitalunderlaget.</p> <p>10 §</p> <p>Paragrafen har arbetats om och sammanförts med innehållet i 11 §. I<br>första - fjärde styckena har redaktionella ändringar gjorts. Dessutom har<br>bestämmelsen att kapitalunderlaget skall justeras för utbetalning vid<br>likvidation slopats.</p> <p>Femte stycket är nytt. Där anges vid vilken tidpunkt kapitalunderlaget<br>skall justeras för sådana utbetalningar som avses i paragrafen. Justering<br>skall göras först sedan det utbetalade beloppet har fördelats enligt<br>bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Med en sådan fördelning avses<br>givetvis också det fallet att hela det utbetalade beloppet skall tas upp som<br>intäkt av kapital. I den situationen att den skattskyldige först får utdelning<br>från bolaget och därefter under samma år säljer aktierna skall eventuell<br>justering av kapitalunderlaget till följd av vinstutdelningen ske innan<br>reavinsten beräknas enligt 3 § 12 mom. SIL.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>101</p> <h4>8.11.23 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om Prop. 1994/95:25<br>statlig förmögenhetsskatt</h4> <p>Upphävandelagens ingress och punkten 3 har justerats så att tillämp-<br>ningen av nuvarande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen i stället<br>för att upphöra utsträcks till att gälla även vid 1996 års taxering.</p> <h4>8.11.24 Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om<br>begränsning av skatt i vissa fall</h4> <p>Tillämpningen av spärreglerna för begränsning av det sammanlagda<br>uttaget av förmögenhetsskatt och inkomstskatt har förlängts till att gälla<br>även 1996 års taxering. Dessutom har procentsatsen för spärrbeloppet<br>höjts till 60 % som en följd av den tillfälliga höjningen av skattesatsen<br>för statlig inkomstskatt.</p> <h4>8.11.25 Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier</h4> <p>Lagen förslås upphävd vid utgången av år 1994. Enligt lagen erläggs<br>stämpelskatt vid bolagsbildning eller när aktiekapital ökas. Skattskyldig-<br>het inträder när det nya bolaget eller ökningen av aktiekapitalet regi-<br>steras. Av upphävandebestämmelsema framgår att registreringsåtgärder<br>fram t.o.m. utgången av 1994 utlöser skatteplikt.</p> <h4>8.11.26 Lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om<br>skatt på vinstsparande m.m.</h4> <p>Som en konsekvens av att skattesatsen för kapitalinkomster inte skall<br>sänkas till tidigare beslutad nivå, 25 %, har motsvarande sänkning av<br>skattesatsen för vinstsparandet slopats. Sistnämnda sänkning flyttades<br>hösten 1992 (prop. 1992/93:50 bil. 5 s. 1) fram till den 1 januari 1995.<br>De regler om en lägre skattesats för vinstsparandet som ännu inte trätt i<br>kraft har därför upphävts.</p> <p>8.11.27 Lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar<br>förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och<br>statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996<br>års taxeringar</p> <p>Genom att lagen upphävs återinförs grundavdraget vid taxeringen till<br>statlig inkomstskatt.</p> <p>102</p> <h4>8.11.28 Lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning Prop. 1994/95:25</h4> <p>Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet för ägarkapital<br>har de särskilda reglerna om vidareutdelning av utdelning från utländska<br>företag slopats.</p> <h4>8.11.29 Lagen om ändring i lagen (1994:961) med särskilda<br>bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995</h4> <p>Lagförslaget har kommenterats i avsnitten 8.8 och 8.9.</p> <h3>8.12 Förslag till riksdagsbeslut</h3> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>antar regeringens förslag till</p> <p>1. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om direktavdrag för byggnader m.m.,</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;&nbsp;lag om skattelättnader för sparande i allemansfond,</p> <p>3 . lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster</p> <p>vid 1996-1999 års taxeringar,</p> <p>4 .&nbsp;&nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring&nbsp;i kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>5 .&nbsp;&nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring&nbsp;i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>6 .&nbsp;&nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring&nbsp;i uppbördslagen (1953:272),</p> <p>7 .&nbsp;&nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring&nbsp;i kupongskattelagen (1970:624),</p> <p>8 .&nbsp;&nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring&nbsp;i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p> <p>9 .&nbsp;&nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring&nbsp;i lagen (1990:325) om självdeklaration och</p> <p>kontrolluppgifter,</p> <p>10. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade<br>reserver,</p> <p>11. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster,</p> <p>12. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-<br>sionsmedel,</p> <p>13. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,</p> <p>14. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för<br>grupplivförsäkring, m.m.</p> <p>15. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader,</p> <p>16. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för<br>bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering,</p> <p>17. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning,</p> <p>18. &nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,</p> <p>19. &nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,</p> <p>20. &nbsp;&nbsp;lag&nbsp;om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott&nbsp;av</p> <p>näringsverksamhet,</p> <p>103</p> <p>21. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>skatteutj ämningsreserv,</p> <p>22. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-<br>underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag,</p> <p>23. &nbsp;lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,</p> <p>24. &nbsp;lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen<br>(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,</p> <p>25. &nbsp;lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt på<br>aktier,</p> <p>26. &nbsp;lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen<br>(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,</p> <p>27. &nbsp;lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av be-<br>skattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomst-<br>skatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och<br>1996 års taxeringar,</p> <p>28. &nbsp;&nbsp;lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av viss<br>vidareutdelning,</p> <p>29. &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser<br>om utbetalning av skattemedel år 1995.</p> <p>30. &nbsp;&nbsp;godkänner vad regeringen förordar om slopad extra höjning 1995<br>och 1996 av den garanterade räntan för räntebidrag enligt äldre<br>regler.</p> <p>104</p> <h2>9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Jordbruksdepartementets verksamhetsområde ^Pro?- 1994/95:25</h2> <h3>9.1 &nbsp;&nbsp;Beredskapslagring</h3> <p>I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Inköp av<br>livsmedel m.m. för beredskapslagring och Kostnader för beredskapslag-<br>ring av livsmedel m.m. upptas kostnader för dessa ändamål på drygt<br>281 miljoner kr.</p> <p>Lagringsmålen kan sänkas för det fall att möjligheterna till en säker<br>import ökar. Mot bakgrund av de väntade effekterna på importen vid ett<br>närmare samarbete med länder inom Europa, anser regeringen att bered-<br>skapslagringen kan minskas väsentligt. Den sammanlagda besparingen<br>bör uppgå till 200 miljoner kr. Härutöver förväntas en utförsäljning av<br>delar av lagren ge en inkomst på 750 miljoner kr. Regeringen avser att<br>återkomma till frågan i budgetpropositionen.</p> <h3>9.2 &nbsp;&nbsp;Avbytarverksamhet</h3> <p>I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Stöd till<br>avbytarverksamhet m.m. upptas bl.a. 200 mkr för avbytarverksamhet.<br>Denna verksamhet har till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att<br>till rimlig kostnad kunna få ersättare vid semester och sjukdom. I propo-<br>sitionen om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146) ansåg regeringen att<br>verksamheten från social synpunkt var så väsentlig att den skulle finan-<br>sieras med statliga medel. I propositionen angavs dock att möjligheterna<br>att på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen borde övervägas.<br>Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för Jordbruksdeparte-<br>mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den<br>framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Ut-<br>redningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande (SOU 1993:25) Socia-<br>la åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann att staten även fortsätt-<br>ningsvis skulle lämna ett stöd så att förutsättningarna för en rikstäckande<br>avbytarverksamhet kunde upprätthållas. Subventionsgraden till verksam-<br>heten föreslogs dock minska. I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100<br>bil. 9) föreslogs subventionsgraden till 45 %.</p> <p>I det nuvarande ekonomiska läget anser regeringen att subventionerna<br>till avbytarverksamheten bör upphöra genom en avtrappning med början<br>från den 1 juli 1995. Vi förutsätter i detta sammanhang att näringen<br>kollektivt tar ett ansvar för att upprätthålla avbytarverksamheten. De<br>placeringstillgångar som Lantbrukets Avbytartjänst AB förfogar över bör<br>göra det möjligt att fasa in besparingens effekter. En besparing på<br>100 miljoner kr görs härmed redan under 1995/96. Regeringen avser att<br>återkomma till frågan i budgetpropositionen.</p> <p>105</p> <h2>10 Arbetsmarknadsdepartementets &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^Pr0P- 1994/95:25</h2> <h2>verksamhetsområde, m.m.</h2> <h3>10.1 Regeringens överväganden</h3> <h4>Pressa ner arbetslösheten</h4> <p>Kraftfulla insatser för att öka sysselsättningen är den ena av två<br>huvuduppgifter för regeringen. En uppgift som samtidigt i stor ut-<br>sträckning är lösningen på den andra delen i uppdraget; att sanera<br>statsfinanserna. Det ger arbetsmarknadspolitiken en nyckelroll i regering-<br>ens arbete med att ge Sverige en ny färdriktning.</p> <p>Sveriges möjligheter att klara den uppgiften bygger på att vi nu, när<br>ekonomin vänder, tar tillfället i akt och kraftfullt agerar for att skapa det<br>förtroende och den säkerhet om politikens inriktning som är nödvändig.<br>Ytterst gäller det att förhindra att vi permanentar en hög arbetslöshet som<br>ligger kvar när vi möter nästa konjunkturnedgång med en ny ökning av<br>antalet arbetslösa.</p> <p>Arbetsmarknadspolitikens roll skall också ses mot bakgrund av det<br>mycket allvarliga läget vi är i och det än värre läge vi kan komma att<br>hamna i om vi inte med stor kraft och uthållighet lägger om politiken.<br>Utgångsläget är följande:</p> <p>- &nbsp;I september månad i år stod 530 000 människor eller 12,5 % av<br>arbetskraften utanför den ordinarie arbetsmarknaden. 346 000<br>(8,1 %) var öppet arbetslösa och 188 000 (4,4 %) omfattades av<br>olika konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På<br>några få år har antalet sysselsatta minskat med 450 000. Antalet<br>personer i arbetskraften har minskat med närmare 300 000.</p> <p>- &nbsp;Andelen långtidsarbetslösa uppgick till 35 %. Antalet som varit<br>inskrivna vid arbetsförmedlingen i mer än tre år uppgick till<br>92 000 personer. 243 000 hade varit oavbrutet inskrivna i mer än<br>två år.</p> <p>Vi har en arbetslöshet som bara finner sin motsvarighet i 1930-talets</p> <p>Sverige.</p> <h4>Kraven på arbetsmarknadspolitiken</h4> <p>En förutsättning för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är att den på<br>ett effektivt sätt stödjer den ekonomiska politikens tillväxtmål. Det<br>betyder att den måste syfta till att främja näringslivets expansion.<br>Arbetsmarknadspolitiken ställs därför inför såväl stora uppgifter som<br>krav:</p> <p>106</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken måste i högre grad stimulera tillväxt och Prop. 1994/95:25<br>arbete på den ordinarie arbetsmarknaden i stället för att bidra till<br>att det skapas en stor sektor vid sidan av. Av central och av-<br>görande betydelse är att hålla förmedlingstidema så korta som<br>möjligt. Det kräver väl avpassade förmedlingsresurser. Uppgiften<br>är nu att pressa ner arbetslösheten utan att öka den tid det tar att<br>tillsätta ett ledigt arbete. Det är viktigt för både företag och den<br>enskilde individen. Men det har också stor betydelse för möjlig-<br>heterna att förhindra flaskhalsar och därmed inflationstendenser.</p> <p>Väl fungerande förmedlingar måste kombineras med insatser för att<br>stärka de arbetssökandes ställning. Det är framförallt frågan om att<br>erbjuda människor en utbildning som är gångbar på de expanderan-<br>de delarna av arbetsmarknaden. Utbildning och kompetensupp-<br>byggnad kan också spela en stor roll för kvinnors möjligheter att<br>bryta en könsuppdelad arbetsmarknads alla negativa effekter. En<br>jämställdhetspolitik måste som en mycket viktig del bygga på att<br>traditionella mönster i valet av arbete ersätts med bedömning där<br>den enskilde individens personliga önskemål och kvalifikationer<br>avgör.</p> <p>Möjligheten för förmedlingen att hålla företagens vakanstider så<br>korta som möjligt ökar om det finns tydliga motiv för en arbets-<br>sökande att ta ett nytt arbete på en annan ort. Det är inte frågan<br>om en ensidig rörelse i riktning mot de större städerna utan kan<br>likväl vara frågan om att hitta t.ex. nyckelpersoner till företag i<br>orter utanför traditionella storstadsområden.</p> <p>Av stor betydelse för arbetsmarknadens möjligheter att återhämta<br>sig på lite längre sikt är att det inte uppstår brist på vissa yrkes-<br>grupper eller på arbetskraft i några regioner. Risken är då<br>uppenbar att det ger förhållandevis snabba negativa effekter i form<br>av inflationsimpulser som sprider sig i ekonomin och som i sin tur<br>kan innebära att arbetsmarknadens återhämtning i form av ökad<br>sysselsättning uteblir.</p> <p>Arbetsmarknaden har en viktig fördelningspolitisk uppgift i att<br>stödja de grupper som har det särskilt besvärligt att hävda sig på<br>arbetsmarknaden. I dagsläget är det angeläget att snabbt ta ner<br>ungdomsarbetslösheten. Den blir särskilt allvarlig när den övergår<br>till att bli långvarig. Men till de grupper som det finns en an-<br>ledning för arbetsmarknadspolitiken att stödja hör också de<br>utomnordiska invandrarna och äldre arbetslösa.</p> <p>Om efterfrågan på arbetskraft är så låg att det inte är möjligt att<br>med förmedlingsinsatser och åtgärder som tar sikte på att stärka de<br>arbetssökande och den vägen få människor i arbete så måste en<br>sista försvarslinje vara att med hjälp av arbetsmarknadspolitiken<br>skapa sysselsättning i form av t.ex. ALU. Detta är inte ett<br>förstahandsaltemativ utan en åtgärd som främst används i ett<br>nedåtgående konjunkturläge. Insatser av den här typen kommer att<br>vara viktiga än en tid men bör så snart som möjligt fasas ur till</p> <p>107<br></p> <p>förmån för åtgärder som tillgodoser den stigande efterfrågan på Prop. 1994/95:25<br>arbetskraft på den ordinarie arbetsmarknaden.</p> <p>Det finns bl.a. mot den här bakgrunden anledning att skyndsamt pröva<br>vissa idéer om extraordinära och temporära insatser i syfte att bekämpa<br>arbetslösheten och skapa en väl fungerande arbetsmarknad utan inflations-<br>drivande flaskhalsar. Det gäller att hitta former som balanserar individens<br>krav på trygghet, med de krav om flexibilitet som företagen kan ha.<br>Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att pröva förslagen om<br>s.k. arbetsföretag.</p> <p>För att motverka passivisering redan i ett tidigt skede av arbetslösheten<br>bör möjligheterna till obligatorisk arbetsprövning redan efter några<br>månader prövas. Det skulle också innebära en granskning av den<br>sökandes förutsättningar och tillgänglighet för arbete. En sådan arbets-<br>prövning förutsätter aktiv medverkan från parterna. Frågan kommer att<br>utredas.</p> <p>Arbetsmarknadspolitiken skall sammanfattningsvis inriktas på att:</p> <p>- &nbsp;Snabbt och väl tillsätta lediga platser så att de arbetssökande<br>kommer i arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.</p> <p>- &nbsp;Stärka de arbetssökandes ställning.</p> <p>- &nbsp;Öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten.</p> <p>- &nbsp;Minska risken för flaskhalsar och inflationstendenser.</p> <p>- &nbsp;Stödja utsatta grupper.</p> <p>- &nbsp;Skapa sysselsättning.</p> <h4>Samarbete för att klara arbete och välfärd</h4> <p>En viktig förutsättning för att lyckas med uppgiften att skapa förtroende<br>och långsiktighet i agerande är att alla medverkar. Konfrontation måste<br>ersättas med samverkan. Parterna på arbetsmarknaden har en särskilt<br>viktig roll.</p> <p>Det är viktigt att parterna utvecklar en process för såväl en rimlig<br>löneutveckling som för andra verksamheter som har med arbetsmarkna-<br>dens funktionssätt att göra; kompetensutveckling, bemanning och<br>rekrytering. Det stärker förutsättningarna för företagande och investering-<br>ar, för värnet om de anställdas trygghet, goda villkor i arbetslivet och<br>framtidens arbetstillfällen.</p> <h4>En strategi i två steg</h4> <p>Ett första steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken tas i och med<br>denna proposition till riksdagen. Förslagen syftar framför allt till att<br>stimulera till utökad kapacitet och investeringar i kunnande och kompe-<br>tens. 1 förslagen ingår investeringssatningar, utbildningsåtgärder samt<br>vissa insatser för ungdomar och för ökad rörlighet. Förslagen innebär att</p> <p>108</p> <p>den nödvändiga förskjutningen av arbetsmarknadspolitiken från sysselsätt- &nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>ningsskapande åtgärder i konjunkturens nedgångsfas till en satsning på<br>utbildning och arbetsförberedande insatser i en uppåtgående konjunktur<br>genomförs.</p> <p>I detta första steg har åtgärderna därför följande inriktning; en<br>starthjälp för att underlätta flyttning, investeringsåtgärder för att skapa ny<br>produktionskapacitet, utbildningsinsatser för att medverka till att flytta<br>över arbetskraft till sektorer med låg arbetslöshet, arbetsförmedlingarnas<br>behov av extrapersonal för att snabbt tillsätta lediga arbeten täcks inom<br>ramen för Arbetsmarknadsverkets anslagssparande. Insatserna inom<br>ramen för ALU minskas.</p> <p>Samtidigt som detta första steg tas förbereds ett andra steg. Syftet är<br>att mer uthålligt främja sysselsättning i näringslivet och minska om-<br>fattningen på såväl den öppna arbetslösheten som de särskilda åtgärderna<br>i form av ALU-verksamhet m.m. Regeringen kommer i budgetpro-<br>positionen att lägga förslag med den inriktningen. Då kommer också<br>förslag som tar sikte på att minska arbetslösheten bland ungdomar och<br>minska långtidsarbetslösheten. Frågorna kommer att tas upp i samverkan<br>med arbetsmarknadens parter.</p> <p>10.1.1 Anslagsfrågor m.m.</p> <p>Akuta insatser mot arbetslöshet under</p> <p>budgetåret 1994/95 - kalenderåret 1995</p> <p>Investeringssatsningar</p> <p>Den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år med<br>en rekordartad ökning av arbetslösheten har lett till en överbelastning av<br>arbetsmarknadspolitiken. Den ekonomiska politikens medel måste sam-<br>ordnas i syfte att stimulera till investeringar och nyanställningar. De<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste därför kraftfullt kompletteras<br>med andra åtgärder.</p> <p>De totala investeringarna har under början av 1990-talet sjunkit<br>kraftigt. Speciellt kraftig har nedgången varit inom byggnadsindustrin.<br>Trots att tecken till ökad investeringsbenägenhet nu föreligger, främst<br>inom exportindustrin, är det angeläget att skapa tillfälliga stimulanser till<br>ytterligare, nya eller tidigarelagda, investeringar.</p> <p>De investeringsåtgärder som regeringen nu föreslår omfattar insatser<br>som sammantaget beräknas skapa ca 50 000 direkta och indirekta<br>arbetstillfällen på årsbasis. Programmet omfattar stimulansåtgärder inom<br>en rad olika områden.</p> <p>Investeringar inom näringslivet stimuleras genom möjligheten att direkt<br>dra av 50 % av kostnaderna för alla byggprojekt utom bostäder. Av-<br>dragsmöjligheten gäller tiden fram till den 31 maj 1996. Denna åtgärd<br>beräknas skapa 18 000 nya årsarbeten under år 1995 (se avsnitt 8.4.1).</p> <p>109</p> <p>Omfattande miljöinvesteringar föreslås. Som stöd för utbyggnad av Prop. 1994/95:25<br>fjärrvärmenätet föreslås 100 mkr för bidrag om 15 %. Bidrag till<br>kommuner om 50 mkr för investeringar som motverkar trafikbuller<br>beräknas, med ett bidrag om 25 %, leda till investeringar om samman-<br>taget 200 mkr. Stöd om 100 mkr bör få lämnas för bidrag om 15 % till<br>åtgärder inom VA-sektom inkl, ledningsnät. Vidare föreslås 75 mkr för<br>upprustning av naturvårdsområden och 75 mkr för efterbehandling av<br>gamla industriområden.</p> <p>Regeringen avser att inleda en försöksverksamhet med investerings-<br>bidrag till sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som syftar<br>till att främja en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Regeringen<br>återkommer i budgetpropositionen med förslag till riktlinjer för denna<br>försöksverksamhet.</p> <p>Inom kulturområdet föreslås bidrag till icke-statliga kulturlokaler, med<br>en bidragsnivå om 30 % för nybyggnation och 50 % för övriga projekt,<br>till en kostnad av 50 mkr. Vidare föreslås utökat stöd till allmänna sam-<br>lingslokaler med 20 mkr samt till kulturmiljövård och byggnadsvård om<br>sammanlagt 75 mkr, vilket beräknas leda till investeringar av den dubbla<br>omfattningen. Bidrag med högst 30 % för investeringar i lokaler för<br>trossamfund bör få lämnas till en sammanlagd kostnad av 20 mkr.</p> <p>Stöd om sammanlagt 360 mkr, med en bidragsnivå om högst 30 %,<br>föreslås för reparations-, om- och tillbyggnad, i första hand av skolor och<br>andra offentliga lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer<br>med funktionshinder.</p> <p>Inom bostadsområdet föreslås en extra subvention om 15 % för repa-<br>rations-, om- och tillbyggnad avseende bostäder inkl, tillgänglighets-<br>skapande åtgärder. Kostnaden för subventionen har beräknats till<br>1,5 mdkr. Vidare föreslås ett investeringsbidrag för att förbättra inomhus-<br>klimat till en kostnad av 200 mkr med ett bidrag om 20 %. Slutligen<br>föreslås 100 mkr för ombyggnadsbidrag om 20 % för särskilda boende-<br>former för äldre och för personer med fysiska och psykiska funktionshin-<br>der.</p> <p>Medlen för de nu nämnda investeringarna bör föras upp under tionde<br>huvudtitelns reservationsanslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p> <p>Vidare bedömer regeringen att det finns en potential för att skapa ytter-<br>ligare arbetstillfällen inom kommunikationsområdet. Regeringen föreslår<br>därför att 2 mdkr anslås redan innevarande budgetår på tilläggsbudget på<br>ett särskilt anslag inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområ-<br>de för sysselsättningsskapande åtgärder.</p> <p>De nu föreslagna medlen bör användas till ökade underhålls- och re-<br>investeringsåtgärder på vägar och järnvägar. Däri innefattas bl.a. åtgärder<br>för att förbättra miljön, t.ex. åtgärder mot trafikbuller. Medlen bör även<br>kunna användas till tidigareläggning av investeringar inom andra delar av<br>kommunikationssektorn. Sammantaget beräknas nu nämnda investeringar<br>skapa 5 000 arbetstillfällen. Regeringen kommer senare att besluta om<br>den närmare fördelningen av dessa medel.</p> <p>110</p> <p>Ungdomsåtgärder</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Ingenting är viktigare än att minska arbetslösheten bland de unga. Ett<br>samhälle som inte kan erbjuda sina unga arbete eller utbildning bryts<br>sönder. Därför satsar regeringen i ett första förslag på en särskild<br>ungdomsintroduktion som skall ge praktik och möjlighet till ett fast<br>arbete. Samtidigt förbereds ett andra steg som mera uthålligt skall främja<br>sysselsättningen i näringslivet och minska omfattningen på såväl öppen<br>arbetslöshet som särskilda åtgärder i form av ALU-verksamhet. Förslag<br>till detta andra steg kommer att ges i budgetpropositionen. Regeringen<br>vill också ge kommunerna ett tydligare uppföljningsansvar och skapa fler<br>utbildningsplatser för unga. Kommunerna har redan i dag ett upp-<br>följningsansvar för denna grupp.</p> <p>Ungdomsintroduktion m.m.</p> <p>Regeringens förslag: En ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, ung-<br>domsintroduktion införs fr.o.m. den 1 januari 1995. Ungdoms-<br>introduktionen innebär fyra månaders praktik som följs av sex<br>månaders anställning, eventuellt med rekryteringsstöd. Under<br>praktiktiden, som räknas som arbetsplatsförlagd arbetsmarknads-<br>utbildning, uppbär ungdomarna utbildningsbidrag.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Ungdomspraktiken hade en funktion<br>att fylla i ett svårt arbetsmarknadsläge och blev snabbt populär både<br>bland ungdomar och arbetsgivare. I en konjunkturuppgång är en sådan<br>åtgärd dock mindre funktionell. Ungdomspraktiken är visserligen tidsbe-<br>gränsad till den 30 juni 1995, men bör nu för ungdomar i åldrarna 20-24<br>år ersättas av en ungdomsintroduktion.</p> <p>En ungdomsintroduktion skall vara förenad med vägledning och en indi-<br>viduell utvecklingsplan. Åtgärden ger företagen möjlighet att utan egen<br>kostnad introducera ungdomar i arbetet under fyra månader. För att en<br>arbetsgivare skall få ta emot en person i ungdomsintroduktion skall han<br>eller hon förbinda sig att anställa den unge, eventuellt med rekryterings-<br>stöd, under sex månader efter praktikperiodens slut. Ungdomarna uppbär<br>utbildningsbidrag under de första fyra månaderna under vilka de inte<br>betraktas som anställda. Åtgärden syftar i första hand till en tillsvidarean-<br>ställning och skall fungera som en introduktion för ungdomar på den<br>reguljära arbetsmarknaden. Åtgärden beräknas omfatta 24 000 platser.<br>För arbetshandikappade ungdomar bör arbetsförmedlingen vid behov få<br>förlänga praktikperioden.</p> <p>Vad gäller ungdomar under 20 år pågår överläggningar om utformning<br>av det kommunala uppföljningsansvaret för denna grupp. Regeringen av-<br>ser att återkomma i denna fråga.</p> <p>111</p> <p>Den reguljära utbildningen föreslås utvidgad för att bereda plats bl.a.<br>för de ungdomar som saknar tillräcklig utbildning. Eftersom gymnasie-<br>skolan redan i dag är dimensionerad för dem som söker dit är det kom-<br>vux, högskolan oc folkbildningen som föreslås få ökad utbildnings-<br>kapacitet. Regeringen föreslår att komvux skall ökas med 13 000 platser,<br>högskolan med 4 000 samt folkbildningen med 1 200 platser under<br>vårterminen 1995.</p> <p>Inom ungdomspraktiken finns en åtgärd för högskoleutbildade ung-<br>domar i åldrarna 25-29 år. Åtgärden som kallas akademikerpraktik har<br>beräknats till 2 000 platser av de 70 000 ungdomspraktikplatsema.<br>Arbetsmarknaden har i dag stort behov av högskoleutbildade och praktik-<br>platserna torde därmed vara obehövliga. En tillfällig anställning och<br>vanlig ingångslön med hjälp av rekryteringsstöd kan underlätta för<br>nyutexaminerade högskoleutbildade. Regeringen föreslår att akademiker-<br>praktiken skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1995.</p> <p>I enlighet med det anförda har inom Arbetsmarknadsdepartementet upp-<br>rättats ett förslag till lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion.<br>Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1995. Under en övergångsperiod<br>kommer ungdomspraktik att kunna beviljas ungdomar under 20 år. Den<br>nu gällande lagen om ungdomspraktikanter får därför fortsätta att gälla<br>fram till den 1 juli 1995.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Utbildningssatsningar</p> <p>Kunskap blir allt viktigare för såväl näringslivets som de enskilda indi-<br>vidernas utveckling och möjlighet till sysselsättning. Utbildning måste ses<br>som en investering. Ett samlat kunskapslyft måste komma till stånd i<br>samhället. Utbildningsministern kommer därför att leda arbetet med att<br>mobilisera utbildningssamhällets alla resurser.</p> <p>Utbildningssatsningar är också avgörande för möjligheterna att nå ett<br>mer jämställt arbetsliv. En omfattande satsning på arbetsmarknadsutbild-<br>ning, komvux, utbildningsvikariat, högskoleutbildning och förbättrade<br>utbildningsbidrag ger arbetslösa kvinnor nya möjligheter på arbetsmark-<br>naden. Det bidrar också till att bryta de könsgränser som finns på arbets-<br>marknaden samtidigt som utbildning också ger fler kvinnor tillfälle att<br>utveckla sig i sitt arbete. Så kan arbetslöshetsbekämpningen sättas in i ett<br>större sammanhang där målet är att bryta segregationen och skapa en mer<br>jämställd arbetsmarknad.</p> <p>112</p> <p>Arbetsmarknadsutbildningen</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens förslag: Omfattningen på arbetsmarknadsutbildningen<br>ökas med totalt 9 800 platser fr.o.m. den 1 januari 1995, varav<br>5 000 förläggs till den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen och<br>4 800 platser till det reguljära skolväsendet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I nuvarande arbetsmarknadsläge där<br>en uppåtgående konjunktur kan skönjas är det angeläget att stärka kompe-<br>tensen hos arbetskraften och försöka hindra att inflationsdrivande flask-<br>halsar uppstår. Det finns redan tecken på att vissa industriföretag har<br>rekryteringsproblem. Det är främst brist på tekniker och ingenjörer men<br>efterfrågan är stor även på kvalificerade industriarbetare. Genom att,<br>fr.o.m. den 1 januari 1995 öka satsningarna på arbetsmarknadsutbildning<br>med tonvikt på yrkesinriktning, varav 5 000 platser läggs till den<br>upphandlade utbildningen och 4 800 platser till det reguljära skol-<br>väsendet, bedömer regeringen att förutsättningarna ökar för att under<br>nästa år underlätta ökningen av sysselsättning på den svenska arbets-<br>marknaden. Denna ytterligare satsning på arbetsmarknadsutbildningen be-<br>räknas kosta 755 mkr under resten av budgetåret, varav 470 mkr avser<br>utbildningsbidrag.</p> <p>Högskoleutbildningen</p> <p>Regeringens förslag: Ytterligare 4 000 platser inrättas inom hög-<br>skoleutbildningen under vårterminen 1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår resurser för ytter-<br>ligare 4 000 högskolestuderande på heltid under vårterminen 1995. Utök-<br>ningen bör huvudsakligen ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga<br>och juridiska utbildningar till vilka det i dag finns ett stort antal sökande<br>som inte kan beredas plats. Inom dessa utbildningar finns viss ledig kapa-<br>citet vad gäller lärare och lokaler.</p> <p>Kostnaden härför beräknas till 50 miljoner kr för vårterminen 1995.<br>Belastningen på studiemedelsanslaget beräknas öka 32 miljoner kr.<br>Regeringens avsikt är att de studerande som påbörjar dessa utbildningar<br>skall kunna beredas plats även höstterminen 1995.</p> <p>113</p> <p>8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>Komvux</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Regeringens förslag: Antalet platser inom komvux kan genom om-<br>fördelning av befintliga resurser utökas med ca 13 000 under vår-<br>terminen 1995. Regeringen bör bemyndigas att, vid behov, utöka an-<br>talet platser ytterligare.</p> <p>Vidare bör regeringen bemyndigas att, vid behov, utöka antalet<br>särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) till en kostnad av<br>högst 342 miljoner kr under innevarande budgetår.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Skolverket räknar med att kunna om-<br>fördela medel till komvux för i storleksordningen 13 000 ytterligare plat-<br>ser under vårterminen 1995, eftersom det blir platser över inom tredje<br>året i gymnasieskolan och genom att utbildningscheckama inte utnyttjas<br>fullt ut.</p> <p>Regeringen gör den bedömningen att antalet utbildningsplatser genom<br>denna omfördelning täcker det behov av ytterligare platser som kan<br>finnas inom komvux. Regeringens avsikt är att de studerande som på-<br>börjar denna utbildning skall kunna beredas plats även höstterminen<br>1995. Regeringen avser att återkomma till detta i budgetpropositionen i<br>samband med att andra särskilda utbildningsinsatser inom gymnasiesko-<br>lan, komvux, högskolan och folkbildningen för budgetåret 1995/96<br>kommer att behandlas.</p> <p>Omfördelningen medför att antalet svuxa-stöd kan behöva utökas. Dess-<br>utom behöver antalet svuxa-stöd öka till en ytterligare kostnad på<br>10 miljoner kr till följd av vad som föreslås nedan i fråga om folkbild-<br>ningen. Vid beräkningen har beaktats att svuxa-medel redan avsatts för<br>utbildningscheckama och den s.k. trainee-utbildningen. Regeringen<br>föreslår därför att 332 miljoner kr anvisas för att öka antalet svuxa-stöd.</p> <p>Folkbildningen</p> <p>Regeringens förslag: Folkbildningsrådet tillförs ytterligare 26,3<br>miljoner kr för utbildningsinsatser inom folkhögskola och folk-<br>bildning för arbetslösa under vårterminen 1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Folkbildningen erbjuder för många den<br>lämpliga studieformen. Studieförbund och folkhögskolor är därför ett<br>värdefullt komplement till den allmänna vuxenutbildningen. Där görs<br>redan nu stora insatser i arbetet på att höja kompetensen i samhället.<br>Särskilt betydelsefulla insatser kan folkbildningen göra för dem som har<br>kort utbildning och svag tilltro till sin egen förmåga att utveckla sina<br>kunskaper. I storleksordningen 1 200 platser bör kunna åstadkommas</p> <p>114</p> <p>första halvåret 1995 genom denna insats till en utbildningskostnad om Prop. 1994/95:25</p> <p>26,3 miljoner kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att<br>omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet med trainee-utbildning<br>under åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till folkbildningen under<br>samma huvudtitel.</p> <p>Utbildningsbidragen</p> <p>Regeringens förslag: Systemet med utbildningsbidrag med lånedel<br>som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning inom det<br>reguljära utbildningsväsendet samt för ungdomar under 25 år som<br>deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning tas bort fr.o.m.<br>den 1 januari 1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1993 infördes nya bidrags-<br>regler för den som beviljas arbetsmarknadsutbildning för kurser i det<br>reguljära utbildningsväsendet samt för den som inte fyllt 25 år och som<br>deltar i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen.</p> <p>Bidragsdelen vid dessa utbildningar utgör 65 % av utbildningsbidraget.<br>Resterande belopp får den studerande ansöka om som lån.</p> <p>Erfarenheten av det nya bidragssystemet har bl.a. visat att studerande<br>avstår från studier och väljer att behålla arbetslöshetsunderstöd i stället,<br>eftersom det i många fall är mer ekonomiskt fördelaktigt än utbildnings-<br>bidrag med lånedel. Vidare har andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>fått överta den roll som arbetsmarknadsutbildningen tidigare spelade.<br>Betydligt fler ungdomar &quot;föredrar&quot; ungdomspraktik och arbetslivsutveck-<br>ling, ALU, som lösning på sin akuta arbetslöshetssituation. Mot denna<br>bakgrund föreslår regeringen att utbildningsbidrag med lånedel slopas<br>fr.o.m. den 1 januari 1995. Kostnaden härför beräknas till 621 miljoner<br>kr under första halvåret 1995.</p> <p>I enlighet med det anförda bör lagen om särskilt studielån för den som<br>genomgår arbetsmarknadsutbildning upphävas fr.o.m. den 1 januari 1995.</p> <p>Utbildningsvikariaten</p> <p>Regeringens förslag: Omfattningen på utbildningsvikariat ökas med</p> <p>5 000 till 20 000 per månad fr.o.m. den 1 januari 1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Utbildningsvikariaten är en smidig<br>åtgärd som visat sig vara mycket effektiv för att höja kompetensen hos<br>anställda. Åtgärden innebär att arbetsgivaren får göra ett avdrag på<br>arbetsgivaravgiften med 475 kr per dag för vikarie som anvisas från</p> <p>115<br></p> <p>arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår en utökning med 5 000 personer Prop. 1994/95:25<br>per månad fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget beräknas kosta 407 mkr<br>under första halvåret 1995 och belastar slutligen arbetsmarknadsfonden<br>i form av minskade avgiftsinkomster. Kostnaden för utbildningsvikariat<br>under budgetåret 1994/95 beräknas till 1 995 mkr och avdragen för<br>utbildningskostnader beräknas till 855 mkr.</p> <p>Starthjälp</p> <p>Regeringens förslag: Bidrag till starthjälp får fr.o.m. den 1 januari<br>1995 lämnas till en arbetslös som flyttar från hemorten för att arbeta<br>på annan ort.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att den geografiska<br>rörligheten ökar. Då kan den stigande efterfrågan bättre utnyttjas samt<br>inflationsdrivande flaskhalsproblem motverkas. Ett generösare flyttnings-<br>stöd bör därför införas. Detta medför dessutom att arbetsförmedlingen<br>kan ställa högre krav på de arbetslösa att ta ett arbete även om det<br>innebär flyttning.</p> <p>Regeringen föreslår därför att ett bidrag för starthjälp införs. Start-<br>hjälpen skall underlätta för arbetslösa att ta ett arbete på annan ort än<br>hemorten, dit det inte är möjligt att dagpendla. Den arbetslöse kan få<br>starthjälp om arbetsförmedlingen medverkat till platstillsättningen samt<br>om anställningen avser minst tolv månader. Starthjälp lämnas inte vid till-<br>trädande av en första anställning efter avslutad utbildning. Efter genom-<br>förd arbetsmarknadsutbildning skall dock starthjälp kunna lämnas. Bi-<br>draget bör uppgå till 15 000 kr. Starthjälpen beräknas omfatta ca 15 000<br>personer om året. Kostnaden för perioden den 1 januari-den 30 juni 1995<br>beräknas till 112,5 mkr.</p> <p>Arbetslivsutveckling</p> <p>Regeringens bedömning: ALU-verksamheten minskas i omfattning<br>fr.o.m. den 1 januari 1995. ALU-projekt inriktas i fortsättningen i<br>första hand mot miljö- och kultursektorn.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Läget på den ordinarie arbets-<br>marknaden har ljusnat. Företagen har under den de senaste månaderna<br>börjat att nyanställa. I detta konjunkturläge är det viktigt att inrikta<br>arbetsmarknadspolitiken mot utbildnings- och rekry teringsåtgärder. Syssel-<br>sättningsåtgärder, som beredskapsarbeten och arbetslivsutveckling, bör<br>hållas nere för att inte motverka rekryteringen till näringslivet.</p> <p>116</p> <p>Omfattningen av ALU-verksamheten bör även begränsas på grund av<br>de risker som finns för undanträngningseffekter inom åtgärden.</p> <p>ALU-verksamheten bör från och med årsskiftet 1994/95 inriktas i första<br>hand mot miljö- och kultursektorn i vid mening. Det finns ett stort behov<br>i samhället att öka insatserna för att förbättra miljön och öka medveten-<br>heten om miljöproblem. Kultursatsningar kan stärka människors<br>självförtroende och öka deras medvetenhet om olika samhällsproblem,<br>som t.ex. miljöförstöring, rasism och mobbning.</p> <p>ALU beräknades i 1994 års kompletteringsproposition omfatta i genom-<br>snitt 75 000 personer per månad under budgetåret 1994/95 (prop.<br>1994/94:150 bil. 10). Regeringen beräknar nu, mot bakgrund av den<br>tidigare redovisade omläggningen av arbetsmarknadspolitiken, antalet<br>personer i ALU till 25 000 personer i genomsnitt per månad under<br>kalenderåret 1995. Verksamheten kommer därefter att successivt trappas<br>av.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Sammanfattning av kostnaderna för de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna</p> <p>Det utökade antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen, införandet av<br>starthjälp och återgången till full dagpenning i utbildningsbidraget för alla<br>som deltar i arbetsmarknadsutbildning medför en kostnadsökning med<br>totalt 1 489 miljoner kr. Kostnaderna för det föreslagna investeringspro-<br>grammet beräknas att uppgå till 2 725 miljoner kr exkl. väginvesteringar-<br>na. Eftersom ungdomsprogrammet ersätter ungdomspraktiken finns redan<br>medel avsatta för dessa insatser. Sammantaget innebär detta att ytterligare<br>3 071 miljoner kr bör anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder för insatser under resterande del av detta budgetår. För inne-<br>varande budgetår har riksdagen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder anvisat ett reservationsanslag på 25 716 738 000 kr (prop.<br>1993/94:150bil. 10, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:457), vilket med-<br>för att medlen under anslaget 1994/95 bör uppgå till 28 787 686 000 kr.</p> <p>De ytterligare insatserna inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder, de extra investeringsåtgärdema, det utökade antalet högskole-<br>platser och utbildningsvikariat finansieras genom den kraftiga neddrag-<br>ningen av ALU, som minskar belastningen på arbetsmarknadsfonden samt<br>genom att vissa reservationer från föregående budgetårs anslag används.<br>Till detta kommer extra inleveranser från statliga bolag och affärsverk om<br>3 miljarder kr samt indragningar av reservationer under andra huvudtit-<br>lar. Samtliga föreslagna åtgärder som medför kostnadsökningar är således<br>fullt ut finansierade. Regeringens förslag innebär följaktligen att resurser<br>som redan anvisats till olika insatser för att motverka arbetslöshet under<br>innevarande budgetår används på ett mer rationellt och effektivt sätt.</p> <p>117</p> <h4>10.1.2 Upprättade lagförslag</h4> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckningen i avsnittet Förslag<br>till riksdagsbeslut. Lagförslagen återfinns i Bilaga 1.</p> <h3>10.2 Förslag till riksdagsbeslut</h3> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>1. &nbsp;antar regeringens förslag till lag (1994:000) om praktik för<br>ungdomar i ungdomsintroduktion,</p> <p>2. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen<br>(1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbets-<br>marknadsutbildning,</p> <p>3. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag för investerings-<br>satsningar,</p> <p>4. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om att ungdomspraktiken för<br>ungdomar 20-24 år liksom akademikerpraktiken för ungdomar 25-<br>29 år upphör fr.o.m. den 1 januari 1995,</p> <p>5. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om en ny åtgärd benämnd ung-<br>domsintroduktion för ungdomar,</p> <p>6. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av arbets-<br>marknadsutbildning,</p> <p>7. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om att vid behov utöka antalet<br>utbildningsplatser i komvux för arbetslösa under budgetåret<br>1994/95,</p> <p>8. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av utbild-<br>ningsvikariat,</p> <p>9. &nbsp;godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,</p> <p>10. bemyndigar regeringen att omfördela medel från anslaget För-<br>söksverksamhet med trainee-utbildning under åttonde huvudtiteln<br>till anslaget Bidrag till folkbildningen under samma huvudtitel,</p> <p>11. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor på till-<br>läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde<br>huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kronor,</p> <p>12. till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reserva-<br>tionsanslag på 342 000 000 kronor,</p> <p>13. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget till statsbud-<br>geten för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett<br>reservationsanslag på 3 070 948 000 kronor,</p> <p>14. till Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdeparte-<br>mentets verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservation-<br>sanslag på 2 000 000 000 kronor.</p> <p>118</p> <h2>Propositionens lagförslag</h2> <p>Socialdepartementets verksamhetsområde</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1942:529)&nbsp;om&nbsp;allmänna barnbidrag&nbsp;&nbsp;&nbsp;3</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;föräldrabalken .............. 4</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;utsökningsbalken............. 5</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1964:143)&nbsp;om&nbsp;bidragsförskott .&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;6</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till</p> <p>vissa adoptivbarn........................ 7</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1962:381)&nbsp;om&nbsp;allmän försäkring&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;8</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1994:000)&nbsp;om&nbsp;allmänna</p> <p>egenavgifter........................... 10</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i lagen</p> <p>(1981:691) om socialavgifter................. 11</p> <p>Finansdepartementets verksamhetsområde</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag om direktavdrag för byggnader m.m.......... 13</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag om skattelättnader för sparande i allemansfond ...&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;16</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs-</p> <p>inkomster vid 1996-1999 års taxeringar .......... 17</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;kommunalskattelagen (1928:370) ...&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;18</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1947:576) om statlig inkomst-</p> <p>skatt ............................... 30</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;uppbördslagen (1953:272)....... 57</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;kupongskattelagen (1970:624)..... 60</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag&nbsp;om&nbsp;ändring&nbsp;i&nbsp;lagen (1984:1052) om statlig fastighets-</p> <p>skatt ............................... 61</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration</p> <p>och kontrolluppgifter ..................... 63</p> <p>10 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av</p> <p>obeskattade reserver...................... 67</p> <p>11 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt</p> <p>på vissa förvärvsinkomster.................. 68</p> <p>12 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på</p> <p>pensionsmedel ......................... 71</p> <p>13 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;73</p> <p>14 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premie-</p> <p>skatt för grupplivförsäkring, m.m.............. 75</p> <p>15 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt</p> <p>på pensionskostnader ..................... 76</p> <p>16 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för</p> <p>kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen</p> <p>vid 1995 års taxering ..................... 77</p> <p>18 Lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>beskattning ........................... 78 &nbsp;Bilaga 1</p> <p>18 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansions-<br>medel ............................... 79</p> <p>19 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings-<br>fonder .............................. 80</p> <p>20 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott</p> <p>av näringsverksamhet ..................... 82</p> <p>21 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av</p> <p>skatteutjämningsreserv..................... 84</p> <p>22 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-<br>underlaget vid beskattning av ägare i&nbsp;fåmansföretag ...&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;87</p> <p>23 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av</p> <p>lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt...... 89</p> <p>24 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av</p> <p>lagen (1990:172) om begränsning av skatt i vissa fall . . &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;91</p> <p>25 &nbsp;&nbsp;Lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt</p> <p>på aktier............................. 92</p> <p>26 &nbsp;&nbsp;Lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen</p> <p>(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m........ 93</p> <p>27 &nbsp;&nbsp;Lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av<br>beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig<br>inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster</p> <p>vid 1995 och 1996 års taxeringar.............. 94</p> <p>28 &nbsp;&nbsp;Lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av</p> <p>viss vidareutdelning...................... 95</p> <p>29 &nbsp;&nbsp;Lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser</p> <p>om utbetalning av skattemedel år 1995 ........... 96</p> <p>Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion . .&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;97</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;Lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt studielån</p> <p>för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning .... &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;98</p> <h3>1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om<br>allmänna barnbidrag</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barn-<br>bidrag¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2 a §²</p> <p>Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller</p> <p>flera barn. Vid tillämpning av denna<br>i 4 § tredje stycket eller 7 §.</p> <p>Flerbarnstillägg lämnas med<br>belopp som motsvarar</p> <p>1. ett halvt barnbidrag för det<br>tredje barnet,</p> <p>2. ett helt barnbidrag för det<br>fjärde barnet och varje ytterligare<br>barn.</p> <p>paragraf beaktas inte barn som avses</p> <p>Flerbarnstillägg lämnas med</p> <p>1. 2 400 kronor om året för det<br>tredje barnet,</p> <p>2. 7 200 kronor om året för det<br>fjärde barnet,</p> <p>3. 9 OOO kronor om året för det<br>femte barnet och varje ytterligare<br>barn.</p> <p>Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon<br>uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon<br>annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa bambidragsmottagare<br>stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller<br>har eller har haft barn gemensamt.</p> <p>Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket<br>skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.</p> <p>Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag<br>i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på fler-<br>barnstillägg.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1973:449.</p> <p>² Senaste lydelse 1994:366.</p> <h3>2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § föräldrabalken skall ha följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Rätten att kräva ut fastställt under-<br>hållsbidrag går förlorad fem år<br>efter den ursprungligen gällande<br>förfallodagen, om inte annat följer<br>av andra eller tredje stycket.</p> <p>7 kap.</p> <h4>9 §</h4> <p>Rätten att kräva ut fastställt under-<br>hållsbidrag går förlorad tre år efter<br>den ursprungligen gällande för-<br>fallodagen, om inte annat följer av<br>andra eller tredje stycket.</p> <p>Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges<br>i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på<br>grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för<br>fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen<br>även därefter.</p> <p>Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om<br>förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhålls-<br>bidraget krävas ut inom tre månader från det att verkan av godmansför-<br>ordnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt,<br>ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas<br>ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har<br>utmätning för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid<br>som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.</p> <p>Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhålls-<br>bidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992<br>eller senare.</p> <h3>3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 15 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>15 kap.</p> <p>5 §'</p> <p>Införsel för underhållsbidrag får ej ske utan att bidragsbelopp som får<br>tagas ut enligt andra stycket utestår obetalt eller att gäldenären vid två<br>eller flera tillfällen under de senaste två åren före införselbeslutet har<br>underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning antaga att detta skall</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>upprepas.</p> <p>Införsel får inte äga rum för<br>underhållsbidrag sedan tre år har<br>förflutit från den ursprungliga för-<br>fallodagen.</p> <p>Genom införsel får ej tagas ut ar<br>förfallet när verkställighet skall ske</p> <p>Införsel får inte äga rum för<br>underhållsbidrag sedan fem år har<br>förflutit från den ursprungliga för-<br>fallodagen.</p> <p>nat bidragsbelopp än sådant som är<br>eller som förfaller näst därefter.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhålls-<br>bidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992<br>eller senare.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1984:296.</p> <h3>4 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om<br>bidragsförskott</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott¹ skall<br>ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>4 §²</p> <p>Bidragsförskott utgör för år räknat Bidragsförskott utgör för år räknat<br>fyrtio procent av det basbelopp 14 080 kronor.</p> <p>som enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>har fastställts för året. För det<br>bidragsförskott som avser januari<br>månad tillämpas dock det basbe-<br>lopp som gällde för det föregående<br>året.</p> <p>Om det finns grundad anledning anta att fastställt underhållsbidrag<br>betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan<br>förskottsbelopp enligt första stycket samt underhållsbidragets belopp.</p> <p>Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen under-<br>stiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte<br>bidragsförskott enligt första stycket med högre belopp än underhålls-<br>bidraget. I fall som avses i andra stycket lämnas inget bidragsförskott.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1976:227.</p> <p>² Senaste lydelse 1988:885.</p> <h3>5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om<br>särskilt bidrag till vissa adoptivbarn</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till<br>vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>5<br>Det särskilda bidraget utgör för år<br>räknat fyrtio procent av det basbe-<br>lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>har fastställts för året. För det<br>bidrag som avser januari månad<br>tillämpas dock det basbelopp som<br>gällde för det föregående året.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§‘</p> <p>Det särskilda bidraget utgör för år<br>räknat 14 080 kronor.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1988:887.</p> <h3>6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>1 kap.</p> <p>Inom den allmänna försäkringen<br>skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning<br>till ett basbelopp. Vissa beräkning-<br>ar skall dock göras enligt vad som<br>anges i tredje stycket.</p> <p>Basbeloppet fastställs av rege-<br>ringen för varje år och utgör<br>29 700 kronor multiplicerat med<br>det tal (jämförelsetal) som anger<br>förhållandet mellan det allmänna<br>prisläget i oktober året före det<br>som basbeloppet avser och prislä-<br>get i oktober 1989. Därvid skall<br>bortses från de prisförändringar<br>som följer av ändringar av den<br>statliga fastighetsskatten, av in-<br>direkta skatter och av räntebidrag<br>inom bostadsbidragssystemet, allt i<br>den mån åtgärderna vidtagits för<br>att finansiera den sänkning av den<br>statliga inkomstskatten som genom-<br>fördes åren 1990 och 1991. Vidare<br>skall bortses från de direkta effek-<br>ter på prisläget som beror på dep-<br>recieringen av den svenska kronan<br>under tiden den 19 november —<br>den 18 december 1992. Basbelop-<br>pet avrundas till närmaste hundra-<br>tal kronor.</p> <p>2</p> <p>Inom den allmänna försäkringen<br>skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning<br>till ett basbelopp. Vissa beräkning-<br>ar skall dock göras enligt vad som<br>anges i tredje och femte styckena.</p> <p>Basbeloppet fastställs av regering-<br>en för varje år och utgör 35 200<br>kronor multiplicerat med det tal<br>(jämförelsetal) som anger förhål-<br>landet mellan det allmänna prislä-<br>get i oktober året före det som<br>basbeloppet avser och prisläget i<br>oktober 1993. Därvid skall dock<br>bortses från de kvarvarande direkta<br>effekter på prisläget som beror på<br>deprecieringen av den svenska<br>kronan under tiden den 19 novem-<br>ber — den 18 december 1992. Vid<br>fastställande av basbeloppet för år<br>1995 skall det framräknade jäm-<br>förelsetalet minskas med talet 1<br>och därefter multipliceras med<br>0,60, varefter ett tillägg görs med<br>talet 1. Basbeloppet avrundas till<br>närmaste hundratal kronor.</p> <p>Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två<br>procent vid beräkning av</p> <p>a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efter-<br>levandepension enligt 6 — 8 kap. samt änkepension, barnpension och<br>bamtillägg som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i denna lag,</p> <p>b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension enligt 12 — 14 kap. samt änkepension och barnpen-<br>sion som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i denna lag.</p> <p>I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns<br>som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.</p> <p>Det enligt andra stycket fastställ-<br>da beloppet skall ökas med ett<br>belopp som svarar mot den be-<br>räkningsåtgärd som anges i tredje<br>meningen samma stycke vid be-<br>räkning av pensionsgrundande<br>inkomst och fastställande av pen-<br>sionspoäng enligt 11 kap. 5 och<br>6§§.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i<br>1 kap. 6 § tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för år<br>1995. Äldre bestämmelser tillämpas på pension som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p> <p>* Lagen omtryckt 1982:120.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1344.</p> <p>9 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 25</p> <h3>7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om<br>allmänna egenavgifter</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Lydelse enligt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>prop. 1994/95:41</p> <p>2 §</p> <p>Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunderlaget<br>för varje år betala allmänna egenavgifter i form av</p> <p>1. pensionsavgift med 1 procent,</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;sjukförsäkringsavgift med 2. sjukförsäkringsavgift med</p> <p>0,95 procent. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;2,95 procent.</p> <p>Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor.<br>Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal<br>kronor.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>10</p> <h3>8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring<br>i lagen (1981:691) om socialavgifter</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:000) om ändring i<br>lagen (1981:691) om socialavgifter¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Lydelse enligt prop. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>1994/95:41</p> <p>2 kap.</p> <p>1 §</p> <p>En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för<br>varje år betala</p> <p>1. sjukförsäkringsavgift med 8,43&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1. sjukförsäkringsavgift med 6,23</p> <p>procent, &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;procent,</p> <p>2. folkpensionsavgift med 5,86 procent,</p> <p>3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,</p> <p>4. delpensionsavgift med 0,20 procent,</p> <p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p> <p>6. arbetsmarknadsavgift med 2,12 &nbsp;&nbsp;&nbsp;6. arbetsmarknadsavgift med 4,32</p> <p>procent, &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;procent,</p> <p>7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,</p> <p>8. lönegarantiavgift med 0,20 procent.</p> <p>Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock be-<br>träffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte<br>stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspen-<br>sionsavgift.</p> <p>Staten betalar inte arbetsskadeavgift.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1989:633.</p> <p>11</p> <h3>1 Förslag till lag om direktavdrag för byggnader m.m. Prop. 1994/95:25</h3> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>Direktavdrag</p> <p>1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får<br>omedelbart avdrag (direktavdrag) göras enligt bestämmelserna i denna lag<br>för utgifter för investeringar i byggnader och markanläggningar som den<br>skattskyldige lagt ner under beskattningsåret.</p> <p>I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.</p> <p>2 § Direktavdrag får göras för sådana utgifter för ny-, till- eller om-<br>byggnad av byggnader eller markanläggningar här i landet som enligt<br>punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.</p> <p>Direktavdrag får inte göras till den del utgifterna avser bostäder och<br>inte till någon del i fråga om byggnad eller markanläggning som till<br>huvudsaklig del avser bostäder.</p> <p>Tidsperiod</p> <p>3 § Direktavdrag medges för utgifter för byggnads- och markarbeten som<br>lagts ner under tiden november 1994 - maj 1996.</p> <p>4 § Utgifter anses nedlagda, i fråga om material, när materialet har<br>fogats in i eller på liknande sätt tillförts en byggnad eller en markanlägg-<br>ning och, i fråga om arbete, när arbetet har utförts.</p> <p>Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader skall förskott eller<br>a conto-betalningar anses som utgifter. Ett förskott eller en a conto-<br>betalning som erlagts inom två månader efter det beskattningsår då<br>arbetet utfördes skall anses ha erlagts under beskattningsåret.</p> <p>Av 8 § framgår att avdrag i vissa fall får göras ett senare beskatt-<br>ningsår än det då utgiften lagts ner.</p> <p>Högsta avdragsbelopp</p> <p>5 § Direktavdrag får göras med högst 50 procent av utgifterna.</p> <p>Avdragsutrymme</p> <p>6 § Direktavdrag får inte överstiga summan av följande belopp<br>(avdragsutrymmet)</p> <p>13</p> <p>1. belopp som sammanlagt skall återföras enligt lagen (1993:1540) om<br>återföring av skatteutjämningsreserv och som också återförts,</p> <p>2. överfört avdragsutrymme enligt 9 §,</p> <p>3. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen<br>(1993:1538) om periodiseringsfonder eller, i fråga om handelsbolag,<br>belopp som delägarna återfört,</p> <p>4. 25 procent av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för<br>avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen om periodiseringsfonder<br>före direktavdrag, minskat med under beskattningsåret utnyttjat avdrags-<br>utrymme enligt 1 - 3 eller, i fråga om handelsbolag, av ett belopp mot-<br>svarande summan av delägarnas underlag för avdrag för avsättning till<br>periodiseringsfond före direktavdrag, minskat med under beskattningsåret<br>utnyttjat avdragsutrymme enligt 1-3.</p> <p>Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i anspråk först sedan<br>avdragsutrymmet enligt närmast föregående punkt uttömts.</p> <p>Avdragsutrymmet enligt första stycket 2 är uttömt först när samtliga<br>företag i koncernen utnyttjat motsvarande avdragsutrymme eller överfört<br>det enligt 9 §.</p> <p>7 § Avser det beskattningsår som omfattar utgången av maj 1996 mer än<br>tolv månader skall avdragsutrymmet enligt 6 § första stycket 4 räknas om<br>så att det motsvarar ett beskattningsår om tolv månader.</p> <p>Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår</p> <p>8 § Överstiger det högsta avdragsbeloppet enligt 5 § avdragsutrymmet<br>enligt 6 § får överskjutande belopp sparas till ett senare beskattningsår.</p> <p>Avdrag medges dock inte för senare beskattningsår än det som omfattar<br>utgången av maj 1996.</p> <p>Överföring av avdragsutrymme inom koncern</p> <p>9 § Ett företag som återför avdrag enligt lagen (1993:1540) om återföring<br>av skatteutjämningsreserv får överföra det därigenom uppkomna avdrags-<br>utrymmet till ett annat företag, om det har rätt till avdrag enligt 2 §<br>3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för koncernbidrag till<br>det andra företaget.</p> <p>Minskning av underlaget för avsättning till periodiseringsfond</p> <p>10 § Tas avdragsutrymme enligt 6 § första stycket 4 i anspråk för<br>direktavdrag minskas underlaget för avsättning till periodiseringsfond<br>enligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder med motsvarande<br>belopp.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>14</p> <p>Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag</p> <p>11 § Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt punkterna 6 och 7<br>av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall an-<br>skaffningsvärdet minskas med gjorda direktavdrag.</p> <p>I övrigt skall de utgifter som dragits av genom direktavdrag räknas in<br>i anskaffningsvärdet och direktavdragen anses som värdeminsknings-<br>avdrag.</p> <p>Uppgiftsskyldighet</p> <p>12 § Den som yrkar direktavdrag skall i självdeklaration lämna de upp-<br>gifter som behövs för beräkningen av avdraget.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>15</p> <h3>2 Förslag till lag om skattelättnader för sparande i<br>allemansfond</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande i allemansfond<br>enligt lagen (1983:890) om allemanssparande.</p> <p>2 § Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas två<br>tredjedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust<br>på sådan andel grundas på två tredjedelar av förlusten.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>16</p> <h3>3 Förslag till lag om beräkning av statlig inkomstskatt på<br>förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § I stället för vad som anges i 10 § lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt angående beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst<br>skall vid 1996—1999 års taxeringar statlig inkomstskatt för fysiska<br>personer och dödsbon beräknas enligt denna lag.</p> <p>2 § För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst<br>enligt följande.</p> <p>Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 25 procent av den del<br>av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns<br>som vid 1996 års taxering uppgår till 203 900 kronor. Vid följande<br>taxeringar uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för föregående<br>taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som<br>enligt 1 kap. 6 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>ligger till grund för bestämmande av basbeloppet för året före taxe-<br>ringsåret med tillägg av 1,2 procentenheter. Skiktgränsen fastställs av<br>regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas<br>nedåt till helt hundratal kronor.</p> <p>3 § För dödsbon beräknas skatten på förvärvsinkomst enligt 2 § med<br>följande undantag.</p> <p>Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade<br>tas det i 2 § angivna beloppet på 100 kronor ut bara om den be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar<br>grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från<br>och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet<br>inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 25 procent av den be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvsin-<br>komsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 §<br>2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering.</p> <p>2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om skattskyldig med inkomst av<br>näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott<br>och för vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994.</p> <p>17</p> <h3>4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)’<br>dels att punkterna 1 a och 2 a av anvisningarna till 22 § skall upphöra<br>att gälla,</p> <p>dels att 33 § 2 mom., 46 § 1 mom., punkterna 1 och 2 av anvis-<br>ningarna till 22 §, punkterna 6, 7, 12 och 33 av anvisningarna till 23 §<br>samt punkt 2 av anvisningarna till 24 § skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>33</p> <p>2 mom.² Avdrag för kostnader<br>som avses i punkt 4 av anvis-<br>ningarna får göras endast till den<br>del kostnaderna överstiger<br>4 000 kronor och för övriga kost-<br>nader till den del kostnaderna<br>överstiger 1 000 kronor. Vad nu<br>sagts gäller dock inte i fråga om<br>kostnader som avses i 1 mom.<br>tredje stycket, punkterna 3—3c, 7<br>och 8 av anvisningarna samt färd-<br>kostnad för resa i tjänsten.</p> <p>§</p> <p>2 mom. Avdrag för kostnader<br>som avses i punkt 4 av anvis-<br>ningarna får göras endast till den<br>del kostnaderna överstiger<br>6 000 kronor och för övriga kost-<br>nader till den del kostnaderna<br>överstiger 1 000 kronor. Vad nu<br>sagts gäller dock inte i fråga om<br>kostnader som avses i 1 mom.<br>tredje stycket, punkterna 3—3c, 7<br>och 8 av anvisningarna samt färd-<br>kostnad för resa i tjänsten.</p> <p>46 §</p> <p>1 mom.³ Underskott av för- 1 mom.<br>värvskälla som utgör aktiv närings-<br>verksamhet enligt 11 kap. 3 §<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring får — efter yrkande av den<br>skattskyldige och med de begräns-<br>ningar som anges i andra—fjärde<br>styckena — dras av från den<br>skattskyldiges inkomst.</p> <p>Avdrag får göras för underskott<br>avseende det beskattningsår då den<br>skattskyldige började bedriva för-<br>värvskällan (startåret) och de fyra<br>närmast följande beskattningsåren.<br>Om förvärvskällan övergått till den<br>skattskyldige från någon sådan<br>närstående som avses i punkt 14 av<br>anvisningarna till 32 § får avdrag<br>göras endast om den närstående<br>hade varit berättigad till avdrag<br>om han fortsatt att driva verksam-<br>heten. Sistnämnda begränsning<br>gäller dock inte om övergången<br>skett genom köp, byte eller därmed</p> <p>18</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>jämförligt förvärv från förälder<br>eller från far- eller morförälder.</p> <p>Avdrag medges inte</p> <p>1. skattskyldig som någon gång<br>under de fem beskattningsår som<br>närmast föregått startåret direkt<br>eller indirekt bedrivit likartad<br>verksamhet,</p> <p>2. för underskott som belöper på<br>kommanditdelägare eller sådan del-<br>ägare i handelsbolag som i<br>förhållande till övriga delägare i<br>bolaget förbehållit sig ett begränsat<br>ansvar för bolagets förbindelser i<br>vidare mån än som anges i 18 §<br>tredje stycket,</p> <p>3. i den mån avdrag för under-<br>skottet medgetts enligt 3 &nbsp;&nbsp;§</p> <p>13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt,</p> <p>4. för underskott i förvärvskälla</p> <p>i vilken ingår privatbostadsfastighet<br>som på ägarens begäran räknas<br>som näringsfastighet enligt 5 §<br>sjunde stycket. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1</p> <p>fråga om förvärvskälla som uteslu-<br>tande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller<br>därmed jämförlig verksamhet får<br>avdrag göras även efter den i<br>andra stycket angivna tiden. Här-<br>vid gäller följande. Avdrag får<br>med iakttagande av föreskrifterna i<br>tredje stycket 2 och 3 göras i den<br>mån underskottet överstiger avdrag<br>för underskott från närmast föregå-<br>ende beskattningsår. Ett villkor för<br>avdrag är dock att den<br>skattskyldige under den period som<br>omfattas av beskattningsåret och de<br>tre närmast föregående beskatt-<br>ningsåren redovisat intäkter från<br>verksamheten av någon betydenhet.<br>Härvid beaktas även intäkter som<br>hänförts till inkomstslaget tjänst.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Avdrag får efter yrkande av den<br>skattskyldige göras för underskott<br>av förvärvskälla som är hänförlig<br>till aktiv näringsverksamhet enligt<br>11 kap. 3 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring om den ute-<br>slutande eller så gott som ute-<br>slutande avser litterär, konstnärlig<br>eller därmed jämförlig verksamhet.<br>Avdrag får med iakttagande av<br>föreskrifterna i andra stycket göras<br>i den mån underskottet överstiger<br>avdrag för underskott från närmast<br>föregående beskattningsår. Ett<br>villkor för avdrag är dock att den<br>skattskyldige under den period som<br>omfattas av beskattningsåret och de<br>tre närmast föregående beskatt-<br>ningsåren redovisat intäkter från<br>verksamheten av någon betydenhet.<br>Härvid beaktas även intäkter som<br>hänförts till inkomstslaget tjänst.</p> <p>Avdrag medges inte</p> <p>1. för underskott som belöper på<br>kommanditdelägare eller sådan<br>delägare i handelsbolag som i<br>förhållande till övriga delägare i</p> <p>19</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>bolaget förbehållit sig ett begränsat<br>ansvar för bolagets förbindelser i<br>vidare mån än vad som anges i<br>18 § tredje stycket eller</p> <p>2. i den mån avdrag för under-<br>skottet medgetts enligt 3 §<br>13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <h4>Anvisningar</h4> <p>till 22 §</p> <p>l.⁴ Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar<br>eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten<br>skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och<br>ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för<br>varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda<br>gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter<br>befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga<br>den sista affärshändelsen i verksamheten.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid<br>avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda<br>inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning<br>av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §<br>andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs<br>av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om<br>den skattskyldige begär det.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-<br>mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening<br>som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida<br>innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om<br>handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisation-<br>svinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av<br>tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt<br>av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.</p> <p>Har en tillgång tagits ut ur en<br>förvärvskälla sker beskattning som<br>om tillgången i stället hade avyt-<br>trats för ett vederlag motsvarande<br>marknadsvärdet (uttagsbeskatt-<br>ning). Vad nu sagts gäller dock<br>endast om vederlag eller vinst vid<br>en avyttring skulle ha tagits upp<br>som intäkt av näringsverksamhet<br>och särskilda skäl mot uttagsbe-<br>skattning inte föreligger. Uttag av<br>bränsle från fastighet som är taxe-<br>rad som lantbruksenhet för</p> <p>Har en tillgång tagits ut ur en<br>förvärvskälla sker beskattning som<br>om tillgången i stället hade avyt-<br>trats för ett vederlag motsvarande<br>marknadsvärdet (uttagsbeskatt-<br>ning). Vad nu sagts gäller dock<br>endast om vederlag eller vinst vid<br>en avyttring skulle ha tagits upp<br>som intäkt av näringsverksamhet<br>och särskilda skäl mot uttagsbe-<br>skattning inte föreligger. Uttag av<br>bränsle från fastighet som är taxe-<br>rad som lantbruksenhet för</p> <p>20</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>uppvärmning av den skattskyldiges<br>privatbostad på denna beskattas ej.</p> <p>(punkt 1 a första stycket av anvis-<br>ningarna till 22 §)</p> <p>Vid tillämpning av punkt 1 fjärde<br>stycket skall uttag av andra aktier<br>än sådana som utgör omsättnings-<br>tillgångar enligt punkt 4 av anvis-<br>ningarna till 21 § inte beskattas om<br>det är fråga om sådan utdelning<br>från svenskt aktiebolag som avses<br>i andra stycket eller utskiftning i<br>samband med upplösning av svensk<br>ekonomisk förening som avses i<br>tredje stycket.</p> <p>uppvärmning av den skattskyldiges<br>privatbostad på denna beskattas ej.<br>Uttag av andra aktier än sådana<br>som utgör omsättningstillgångar<br>enligt punkt 4 av anvisningarna till<br>21 § beskattas inte heller om<br>aktierna delats eller skiftats ut<br>enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket<br>eller 3 § 8 mom. tredje stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av<br>tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna</p> <p>2 och 4 av anvisningarna till 42 §.</p> <p>2.⁵ Ränta på banktillgodohavan-<br>den som hör till näringsverksamhet<br>och på kundfordringar utgör intäkt<br>av näringsverksamhet. Detsamma<br>gäller beträffande ränta och utdel-<br>ning på omsättningstillgångar samt<br>utdelning som uppburits från ak-<br>tiebolag eller ekonomiska före-<br>ningar i förhållande till gjorda<br>inköp (rabatt) eller försäljningar<br>(pristillägg).</p> <p>2. Ränta på banktillgodohavan-<br>den som hör till näringsverksamhet<br>och på kundfordringar utgör intäkt<br>av näringsverksamhet. Detsamma<br>gäller beträffande ränta och utdel-<br>ning på omsättningstillgångar samt<br>utdelning som uppburits från ak-<br>tiebolag eller ekonomiska före-<br>ningar i förhållande till gjorda<br>inköp (rabatt) eller försäljningar<br>(pristillägg). Utdelning på inbetal-<br>da insatser enligt lagen (1987:667)<br>om ekonomiska föreningar utgör<br>intäkt av näringsverksamhet om<br>innehavet av den till insatsen knut-<br>na andelen betingas av sådan verk-<br>samhet.</p> <p>Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all<br>ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning<br>enligt 19 §.</p> <p>till 23 §</p> <p>6.⁶ Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga<br>värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till<br>viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen<br>görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en<br>byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock<br>anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden an-<br>skaffades.</p> <p>I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål<br>än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör,</p> <p>21</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet<br>härmed räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som<br>bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord, fodeigrind, vattenkopp,<br>spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande<br>urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning,<br>kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp<br>som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som<br>byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller<br>torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. I en industribyggnad<br>räknas som byggnadsinventarier tillgångar avsedda för den industriella<br>driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls,<br>traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt<br>anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda<br>fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten,<br>avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och<br>speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda<br>skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produk-<br>tionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för<br>affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinred-<br>ning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byg-<br>gnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till<br>viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecister-<br>ner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsin-<br>ventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter<br>för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna<br>användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas<br>och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är<br>avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens<br>allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden<br>i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive<br>byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet<br>hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre<br>fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen<br>till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna<br>användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.</p> <p>I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt<br>punkterna 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk<br>avsedda inventarier.</p> <p>Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken<br>hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.</p> <p>Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens<br>anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av<br>byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller<br>ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna<br>till 22 § utgör intäkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren. Till</p> <p>22</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>anskaffningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för<br>vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och<br>för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp,<br>byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra<br>anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark<br>på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten —<br>i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 §<br>jordabalken — belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som<br>det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav<br>beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av<br>fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses<br>belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget<br>för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för<br>byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna<br>får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna<br>beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier<br>visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog,<br>naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den<br>skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att<br>den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre an-<br>skaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett<br>för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,<br>skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.</p> <p>Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminsk-<br>ningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om<br>denne fortfarande hade ägt byggnaden.</p> <p>Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad<br>bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid<br>skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens använd-<br>ningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationalise-<br>ringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande<br>förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än<br>nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till förhållan-<br>devis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet<br>exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad<br>malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och<br>som används i verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall<br>lösas av fastighetsägaren.</p> <p>Har en byggnad varit att hänföra<br>till privatbostad under tidigare<br>beskattningsår och sker inte av-<br>skattning enligt 3 § 1 mom. femte<br>stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall avdrag för<br>värdeminskning anses ha medgetts</p> <p>Har en byggnad varit att hänföra<br>till privatbostad under tidigare<br>beskattningsår och sker inte av-<br>skattning enligt 3 § 1 mom. fjärde<br>stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall avdrag för<br>värdeminskning anses ha medgetts</p> <p>23</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1<br>med 1,5 procent av an- med 1,5 procent av an-<br>skaffningsvärdet för varje sådant skaffningsvärdet för varje sådant<br>beskattningsår. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;beskattningsår.</p> <p>Utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår<br>oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som<br>inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med<br>utrangeringen.</p> <p>7.⁷ Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet,<br>avsedd för användning i ägarens näringsverksamhet, dras — om annat inte<br>följer av punkt 8 andra stycket — av genom årliga värdeminsknings-<br>avdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller femte<br>stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige<br>själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då<br>han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till<br>10 procent för &lt;.r räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och<br>skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra<br>markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen<br>har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas<br>endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det<br>år då anläggningen anskaffades.</p> <p>Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att<br>marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av<br>byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande<br>av stödmurar och tonläggning av marken. Till markanläggning hänförs<br>också olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra<br>tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor<br>eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d.,<br>täckdike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsföretag, mark-<br>eller skogsväg samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att<br>hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d. Till<br>anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en<br>markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt<br>av näringsverksamhet för fastighetsägaren. I anskaffningsvärdet får<br>inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut<br>anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till<br>ett täckdike.</p> <p>Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda<br>att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadig-<br>varande bruk avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana<br>inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d.,<br>industrispår, traversbanor, gödselbassäng som är belägen utanför<br>djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten,<br>avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till markinventarier<br>hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärmingsanordningar.<br>Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på<br>fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning</p> <p>24</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor<br>del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten<br>respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin<br>helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst<br>tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna<br>verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses<br>hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin<br>helhet hänföras till byggnaden.</p> <p>I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt<br>punkterna 12—14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk<br></p> <p>Har en markanläggning tillhört<br>privatbostadsfastighet under tidi-<br>gare beskattningsår och sker inte<br>avskattning enligt 3 § 1 mom.<br>fjärde stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall avdrag för<br>värdeminskning ansetts ha medgetts<br>för varje sådant beskattningsår.</p> <p>avsedda inventarier.</p> <p>Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminsk-<br>ningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre<br>ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.</p> <p>Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag<br>för den del av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har<br>medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten<br>bedrivna verksamheten läggs ned och fastighetens markanläggningar på<br>grund därav saknar värde för fastighetens ägare.</p> <p>Har en markanläggning tillhört<br>privatbostadsfastighet under tidi-<br>gare beskattningsår och sker inte<br>avskattning enligt 3 § 1 mom.<br>femte stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall avdrag för<br>värdeminskning ansetts ha medgetts<br>för varje sådant beskattningsår.</p> <p>12.⁸ Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande<br>bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminsknings-<br>avdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13<br>eller om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska<br>livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för<br>deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får<br>även ske i fråga om inventarier av mindre värde.</p> <p>Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier<br>(kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till<br>24 §.</p> <p>Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier,<br>skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade<br>inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller<br>medfört en ökning av underskott. Inventariernas anskaffningsvärde<br>minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga<br>restvärdet.</p> <p>Hör ett byggnads- eller mark-<br>inventarium till fastighet som ut-</p> <p>Hör ett byggnads- eller mark-<br>inventarium till fastighet som ut-</p> <p>10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>25</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>gjort privatbostadsfastighet under<br>det beskattningsår som närmast<br>föregått det aktuella beskatt-<br>ningsåret och sker inte avskattning<br>enligt 3 § 1 mom. femte stycket<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt utgörs inventariets<br>skattemässiga restvärde av an-<br>skaffningsvärdet minskat med<br>20 procent av samma värde för<br>varje beskattningsår, dock högst<br>fem, som den skattskyldige<br>innehaft inventariet och fastigheten<br>utgjort privatbostadsfastighet.<br>Detsamma gäller i fråga om del av<br>fastighet.</p> <p>33.⁹ Avdrag medges för förlust<br>vid icke yrkesmässig avyttring<br>(realisationsförlust) av tillgång eller<br>förpliktelse i fråga om vilken, om<br>realisationsvinst i stället hade<br>uppkommit, vinsten skulle ha<br>utgjort intäkt av näringsverksam-<br>het. Om viss del av vinst skulle ha<br>tagits upp som skattepliktig intäkt<br>enligt punkt 2 a av anvisningarna<br>till 22 § får endast motsvarande<br>del av förlusten räknas som om-<br>kostnad. Vid inkomstberäkningen i<br>ett handelsbolag begränsas avdraget<br>för realisationsförlust på sätt anges<br>i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte innehavet av tillgången<br>eller förpliktelsen betingas av<br>näringsverksamhet som bedrivs av<br>den skattskyldige eller annan som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska förhål-<br>landen kan anses stå den skattskyl-<br>dige nära.<br></p> <p>gjort privatbostadsfastighet under<br>det beskattningsår som närmast<br>föregått det aktuella beskatt-<br>ningsåret och sker inte avskattning<br>enligt 3 § 1 mom. fjärde stycket<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt utgörs inventariets<br>skattemässiga restvärde av an-<br>skaffningsvärdet minskat med<br>20 procent av samma värde för<br>varje beskattningsår, dock högst<br>fem, som den skattskyldige<br>innehaft inventariet och fastigheten<br>utgjort privatbostadsfastighet.<br>Detsamma gäller i fråga om del av<br>fastighet.</p> <p>33. Avdrag medges för förlust<br>vid icke yrkesmässig avyttring<br>(realisationsförlust) av tillgång eller<br>förpliktelse i fråga om vilken, om<br>realisationsvinst i stället hade<br>uppkommit, vinsten skulle ha<br>utgjort intäkt av näringsverksam-<br>het. Vid inkomstberäkningen i ett<br>handelsbolag begränsas avdraget<br>för realisationsförlust på sätt anges<br>i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>såvida inte innehavet av tillgången<br>eller förpliktelsen betingas av<br>näringsverksamhet som bedrivs av<br>den skattskyldige eller annan som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska förhål-<br>landen kan anses stå den skattskyl-<br>dige nära.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>till 24 §</p> <p>2.¹⁰ Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte<br>tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd<br>som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125).</p> <p>Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,<br>som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,<br>anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.</p> <p>26</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än<br>lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obliga-<br>tioner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent<br>av det samlade anskaffningsvärdet.</p> <p>Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager<br>får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga<br>produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning<br>som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett<br>högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvär-<br>de. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för<br>varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har<br>denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,<br>får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och allmänna saluvärdet.</p> <p>Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar<br>enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas<br>endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag<br>på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på<br>rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk<br>avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning<br>(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige<br>visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen<br>understiger det kontraherade priset.</p> <p>Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-<br>eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan<br>skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte<br>uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt<br>och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får<br>sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den<br>skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid<br>förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien<br>vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än<br>som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan<br>sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges<br>anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under<br>vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens<br>värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av<br>ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-<br>skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det<br>utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger<br>till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och<br>medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller<br>upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det<br>belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke<br>anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet</p> <p>27</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande<br>andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>insats.</p> <p>I fråga om aktier som utgör lager<br>gäller vidare följande. Har aktier<br>erhållits genom sådan utdelning<br>som avses i punkt 1 a av anvis-<br>ningarna till 22 § skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses så stor del av an-<br>skaffningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget som svarar mot<br>förändringen i marknadsvärdet på<br>dessa aktier till följd av utdel-<br>ningen. Anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.<br>För sådan mottagare som inte äger<br>aktier i det utdelande bolaget skall,<br>om vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som i punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § skall som anskaff-<br>ningsvärde för dessa aktier anses<br>anskaffningsvärdet för andelarna i<br>den förening som skiftat ut ak-<br>tierna.</p> <p>I fråga om aktier som utgör lager<br>gäller vidare följande. Har aktier<br>erhållits genom sådan utdelning<br>som avses i 3 § 7 mom. fjärde<br>stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses så stor del av an-<br>skaffningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget som svarar mot<br>förändringen i marknadsvärdet på<br>dessa aktier till följd av utdel-<br>ningen. Anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.<br>För sådan mottagare som inte äger<br>aktier i det utdelande bolaget skall,<br>om vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som avses i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket nämnda lag skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses anskaffningsvärdet för an-<br>delarna i den förening som skiftat<br>ut aktierna.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering om inte annat framgår av punkt 2—4.</p> <p>2. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller<br>äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid<br>avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet<br>eller rätt till avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.</p> <p>3. Äldre föreskrifter i 33 § 2 mom. gäller vid beräkning av skattskyl-<br>digs rätt till avdrag för kostnader för resor till och från arbetet beträf-<br>fande inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla för<br>vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994.</p> <p>4. Äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. gäller i fråga om näringsverksam-<br>het för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet till den del<br>underskottet belöper på tid före nämnda dag. Härvid skall — om den<br>skattskyldige inte visar annat — så stor del av underskottet anses</p> <p>28</p> <p>hänförligt till tid före ikraftträdandet som svarar mot förhållandet mellan Prop. 1994/95:25<br>den del av beskattningsåret som infaller före nämnda dag och hela Bilaga 1<br>beskattningsåret.</p> <p>Senaste lydelse av</p> <p>punkt 1 a av anvisningarna till 22 § 1993:1541.</p> <p>punkt 2 a av anvisningarna till 22 § 1994:777.</p> <p>² Senaste lydelse 1994:556.</p> <p>² Senaste lydelse 1994:777.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1993:1541.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1993:1541.</p> <p>, Senaste lydelse 1990:1421.</p> <p>' Senaste lydelse 1990:1421.</p> <p>* Senaste lydelse 1990:1421.</p> <p>’ Senaste lydelse 1993:1541.</p> <p>¹⁰ Senaste lydelse 1993:1541.</p> <p>29</p> <h3>5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt¹</p> <p>dels att punkt 16 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om<br>ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 2 § 1,3, 4, 10 och 14 mom., 3 § 1, 7, 8, och 12 mom., 4 §,<br>7 § 8 mom., 10 §, 10 a §, 22 §, 24 § 2 och 4 mom. samt 27 § 2, 4 och<br>5 mom. skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>2 §</p> <p>1 mom.² Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och<br></p> <p>66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till<br>statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.</p> <p>I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag<br>meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade be-<br>stämmelser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall<br>även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar<br>tillämpas.</p> <p>För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i<br>fjärde-åttonde styckena.</p> <p>Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före<br>taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen<br>(1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.</p> <p>All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare<br>medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag<br>som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som<br>svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som<br>delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana<br>delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget<br>förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges<br>avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar<br>för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av<br>inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av<br>första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-<br>vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktel-<br>ser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från</p> <p>beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.</p> <p>Ränteutgift och — med den<br>begränsning som anges i punkt 33<br>av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen och i 14 mom. —<br>förlust (realisationsförlust) vid icke</p> <p>Ränteutgift och — med den<br>begränsning som anges i 14 mom.<br>— förlust (realisationsförlust) vid<br>icke yrkesmässig avyttring av<br>tillgångar och förpliktelser räknas</p> <p>30</p> <p>yrkesmässig avyttring av tillgångar<br>och förpliktelser räknas som om-<br>kostnad i näringsverksamhet även<br>när detta inte följer av första och<br>andra styckena. Avdrag medges<br>inte för utgifter för inköp av<br>lottsedlar eller för andra liknande<br>insatser i lotteri.</p> <p>som omkostnad i näringsverksam- Prop. 1994/95:25<br>het även när detta inte följer av Bilaga 1<br>första och andra styckena. Avdrag<br>medges inte för utgifter för inköp<br>av lottsedlar eller för andra lik-</p> <p>nande insatser i lotteri.</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas —<br>utöver vad som följer av första stycket — 25 § 1-9 och 11 mom. samt<br>26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 §<br>10 mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.</p> <p>3 mom.³ Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk<br>sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)<br>mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska<br></p> <p>aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),<br>skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag<br>eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt<br>dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för<br>givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för<br>givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.<br>Som förutsättning för detta gäller</p> <p>a) att varken givare eller mot- a) att varken givare eller mot-</p> <p>tagare är bostadsföretag enligt tagare är bostadsföretag enligt<br>7 mom. eller investmentföretag 7 mom., investmentföretag enligt<br>enligt 10 mom., &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;10 mom. eller förvaltningsföretag</p> <p>enligt 7 § 8 mom. andra stycket,</p> <p>b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års<br>taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,</p> <p>c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt<br>under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan<br>dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,</p> <p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>aktierna eller andelarna i dot-<br>terföretaget inte utgör lager-<br>tillgångar hos moderföretaget samt</p> <p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföretag<br>och om aktierna i det givande<br>dotterföretaget utgör lager-<br>tillgångar hos moderföretaget skall<br>även aktierna i det mottagande dot-<br>terföretaget utgöra lagertillgångar<br>hos moderföretaget.</p> <p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>moderföretaget skulle vara frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>som under beskattningsåret hade<br>uppburits från dotterföretaget samt</p> <p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dot-<br>terföretag, moderföretaget är in-<br>vestmentföretag eller förvaltnings-<br>företag som avses i a eller moder-<br>företaget i annat fall skulle vara<br>antingen frikallat frän skattskyl-<br>dighet för utdelning som under<br>beskattningsåret hade uppburits<br>från det givande dotterföretaget<br>eller skattskyldigt för utdelning som<br>under beskattningsåret hade<br>uppburits från det mottagande<br>dotterföretaget.</p> <p>31</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som<br>inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget<br>ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-<br>tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket<br>a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt-<br>ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började<br>bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom<br>fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att<br>uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när<br>moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte<br>i annat fall.</p> <p>Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till<br>annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och<br>skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med<br>avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat<br>lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt<br>eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebeford-<br>ras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha<br>haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat<br>belopp.</p> <p>Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att<br>förutsättningar för sådant avdrag föreligger.</p> <p>Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med<br>vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig<br>betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,<br>kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad<br>för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera<br>av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är upp-<br>fyllda.</p> <p>4 mom* Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga<br>om fusioner enligt</p> <p>1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),</p> <p>2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,</p> <p>3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),</p> <p>4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),</p> <p>5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).</p> <p>Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande<br>företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattnings-<br>avseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande<br>företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.</p> <p>Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,<br>patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid<br>beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet<br>av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-<br>tagande företag utgjort en skattskyldig.</p> <p>32</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna<br>för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i<br>räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje<br>stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa<br>räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden<br>tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller<br>med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två<br>närmast följande åren.</p> <p>Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och<br>gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag<br>utgjort en skattskyldig.</p> <p>Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det<br>överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som<br>motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.<br>Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i<br>de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.</p> <p>Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller<br>avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.<br>Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av<br>frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-<br>lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag<br>utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföre-<br>tags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.</p> <p>Det övertagande företaget har<br>samma rätt till avdrag för under-<br>skott som avses i 14 mom. som det<br>överlåtande företaget skulle ha haft<br>om fusionen inte ägt rum. Om<br>moderbolaget var ett fåmansföretag<br>enligt punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) nämnda lag vid utgång-<br>en av beskattningsåret eller dotter-<br>bolaget var ett sådant företag vid<br>ingången av det närmast föregåen-<br>de beskattningsåret krävs dock att<br>moderbolaget ägde mer än nio<br>tiondelar av aktierna i dotterbolaget<br>vid den sistnämnda tidpunkten. Vid<br>fusion mellan ekonomiska före-<br>ningar krävs att båda föreningarna<br>är att anse som kooperativa enligt<br>8 mom.</p> <p>Det övertagande företaget har<br>samma rätt till avdrag för under-<br>skott som avses i 14 mom. som det<br>överlåtande företaget skulle ha haft<br>om fusionen inte ägt rum. Om<br>moderbolaget var ett fåmansföretag<br>enligt punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) vid utgången av be-<br>skattningsåret eller dotterbolaget<br>var ett sådant företag vid ingången<br>av det närmast föregående be-<br>skattningsåret krävs dock att<br>moderbolaget ägde mer än nio<br>tiondelar av aktierna i dotterbolaget<br>vid den sistnämnda tidpunkten. Vid<br>fusion mellan ekonomiska före-<br>ningar krävs att båda föreningarna<br>är att anse som kooperativa enligt<br>8 mom.</p> <p>Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller<br>också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller<br>rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida</p> <p>33</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och<br>dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller<br>i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i<br>tredje och femte styckena.</p> <p>Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller<br>vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag<br>eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk<br>person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida<br>moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en<br>sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna<br>aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker<br>överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som<br>regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.</p> <p>I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe-<br>skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §</p> <p>kommunalskattelagen inte ske.</p> <p>Har annan utdelning än som<br>avses i punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>lämnats utan att det utdelande<br>företaget uttagsbeskattats enligt<br>punkt 1 fjärde stycket av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskat-<br>telagen, tillämpas bestämmelserna<br>i andra, tredje och femte styckena<br>samt sjunde stycket första och<br>andra meningarna om det mot-<br>tagande företaget inte beskattas för<br>utdelningen.</p> <p>10 mom.⁵ Vid inkomstberäk-<br>ningen för ett investmentföretag<br>gäller, utöver vad som följer av<br>övriga bestämmelser i denna lag,</p> <p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av aktier<br>och andra värdepapper för vilka<br>hälften av realisationsvinsten enligt<br>3 § 1 mom. tredje stycket är un-<br>dantagen från skatteplikt,</p> <p>2. att som intäkt tas upp 1 pro-<br>cent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret av<br>egendom som avses i 1,</p> <p>3. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av<br>utländska finansiella instrument<br>motsvarande dem som avses i 3 §<br>1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt<br>optioner och terminer som uteslu-<br>tande avser sådana instrument,</p> <p>Har en tillgång delats ut till ett<br>företag som är frikallat från<br>skattskyldighet för utdelningen<br>enligt 7 § 8 mom. tillämpas be-<br>stämmelserna i andra, tredje och<br>femte styckena samt sjunde stycket<br>första och andra meningarna om<br>det utdelande företaget inte ut-<br>tagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde<br>stycket av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen.</p> <p>10 mom. Vid inkomstberäk-<br>ningen för ett investmentföretag<br>gäller, utöver vad som följer av<br>övriga bestämmelser i denna lag,</p> <p>1. att hänsyn inte tas till vinst<br>eller förlust vid avyttring av aktier<br>och andra värdepapper som avses i<br>27 § 7 mom.,</p> <p>2. att som intäkt tas upp 2 pro-<br>cent för år räknat av värdet vid<br>ingången av beskattningsåret av<br>egendom som avses i 27 § 7 mom.,</p> <p>3. att avdrag får göras för annan<br>utdelning än som avses i 3 §<br>7 mom. fjärde stycket som före-<br>taget har beslutat för beskatt-<br>ningsåret, dock inte med så stort<br>belopp att det föranleder under-<br>skott.</p> <p>34</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>4. att som intäkt tas upp 1,2<br>procent för år räknat av värdet vid<br>utgången av beskattningsåret på<br>aktie eller andel i utländsk juridisk<br>person om företaget är frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>på aktien eller andelen. Detta<br>gäller dock inte aktie eller andel i<br>sådan utländsk juridisk person för<br>vilken vinsten skall beskattas enligt<br>punkt 10 andra stycket av anvis-<br>ningarna till 53 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och inte<br>heller när fråga är om näringsbe-<br>tingat innehav av aktie eller andel<br>i utländsk juridisk person som är<br>underkastad sådan jämförlig be-<br>skattning som avses i 7 § 8 mom.</p> <p>Har företaget för beskatt-<br>ningsåret beslutat utdelning som<br>överstiger ett gränsbelopp tas 40<br>procent av det överskjutande belop-<br>pet upp som intäkt. Understiger<br>beslutad utdelning för beskatt-<br>ningsåret gränsbeloppet får skill-<br>naden läggas till det för påföljande<br>beskattningsår beräknade gräns-<br>beloppet. Gränsbeloppet utgörs av<br>summan av mottagen utdelning som<br>är undantagen från skatteplikt samt<br>72 procent av det belopp som har<br>beräknats enligt första stycket, om<br>detta belopp är positivt.</p> <p>Med beslutad utdelning jämställs<br>utbetalning i samband med<br>upplösning av företaget eller ut-<br>betalning av fusionsvederlag till<br>den del utbetalningen överstiger<br>tillskjutet kapital. 1 fråga om ak-<br>tiebolag jämställs med beslutad<br>utdelning också utbetalning i sam-<br>band med nedsättning av ak-<br>tiekapitalet eller reservfonden.</p> <p>Som intäkt tas i ett in-<br>vestmentföretag upp 2 procent för<br>år räknat av värdet vid ingången<br>av beskattningsåret av egendom<br>som avses i första stycket 3. Av-<br>drag medges inte mot denna intäkt.<br>Detta hindrar inte att avdrag för<br>underskott som uppkommit vid<br>inkomstberäkningen enligt första</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>35</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>och andra styckena medges när-<br>mast följande beskattningsår enligt<br>lagen (1993:1539) om avdrag för<br>underskott i näringsverksamhet.</p> <p>Med investmentföretag avses ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som ute-<br>slutande eller så gott som ute-<br>slutande förvaltar värdepapper eller<br>likartad lös egendom och vars<br>uppgift väsentligen är att genom ett<br>välfördelat värdepappersinnehav er-<br>bjuda aktie- eller andelsägare risk-<br>fördelning och vari ett stort antal<br>fysiska personer äger aktier eller<br>andelar. Ett företag som inte längre<br>uppfyller dessa krav skall som<br>intäkt ta upp ett belopp som svarar<br>mot 30 procent av det högsta av<br>värdena av tillgångar som avses i<br>första stycket 1 och 3 vid ingången<br>av beskattningsåret eller något av<br>de fem föregående beskatt-<br>ningsåren, dock tidigast vid<br>ingången av år 1991. Som intäkt<br>får i stället tas upp 40 procent av<br>summan av de realisationsvinster<br>och realisationsförluster som före-<br>taget haft från och med ingången<br>av år 1991 på tillgångar som avses<br>i första stycket 1 och 3, sedan av-<br>drag gjorts för sådant över-<br>skjutande utdelningsbelopp som<br>avses i andra stycket första<br>meningen.</p> <p>Vad som föreskrivits i första<br>stycket för investmentföretag gäller<br>också för värdepappersfonder. För<br>värdepappersfonder utgör intäkten<br>enligt första stycket 2 dock 0,75<br>procent.</p> <p>En värdepappersfond får göm<br>avdrag för utdelning som fonden<br>har beslutat för beskattningsåret<br>till den del denna utdelning över-<br>stiger mottagen skattefri utdelning,<br>dock inte med så stort belopp att<br>det föranleder underskott.</p> <p>Som intäkt tas i en värdepappers-<br>fond upp 2 procent för år räknat<br>av vändet vid ingången av beskatt-<br>ningsåret av egendom som avses</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Med investmentföretag avses ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening som ute-<br>slutande eller så gott som ute-<br>slutande förvaltar värdepapper eller<br>likartad lös egendom och vars<br>uppgift väsentligen är att genom ett<br>välfördelat värdepappersinnehav<br>erbjuda aktie- eller andelsägare<br>riskfördelning och vari ett stort<br>antal fysiska personer äger aktier<br>eller andelar.</p> <p>Ett företag som inte längre<br>uppfyller kraven enligt föregående<br>stycke skall som intäkt ta upp ett<br>belopp som svarar mot 40 procent<br>av det högsta av värdena av till-<br>gångar som avses i första stycket 1<br>vid ingången av beskattningsåret<br>eller något av de fem föregående<br>beskattningsåren, dock tidigast vid<br>ingången av år 1991. Som intäkt<br>får i stället tas upp summan av de<br>realisationsvinster och realisations-<br>förluster som företaget haft från<br>och med ingången av år 1991 på<br>tillgångar som avses i första<br>stycket 1.</p> <p>Vad som föreskrivits i första<br>stycket för investmentföretag gäller<br>också för värdepappersfonder. För<br>värdepappersfonder utgör intäkten<br>enligt första stycket 2 dock 1,5<br>procent.</p> <p>36</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>första stycket 3. Mot denna intäkt<br>medges endast avdrag enligt före-<br>gående stycke. Detta hindrar inte<br>att avdrag för underskott som<br>uppkommit vid inkomstberäkningen<br>enligt första, sjätte och sjunde<br>styckena medges närmast följande<br>beskattningsår enligt lagen om<br>avdrag för underskott i närings-<br>verksamhet.</p> <p>14 mom.⁶ I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag<br>för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom. endast mot<br>vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas<br>det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust</p> <p>vid avyttring av tillgång som avses<br>Begränsningen i första stycket<br>gäller inte om innehavet av den<br>avyttrade tillgången betingats av<br>verksamhet som bedrivs av den<br>skattskyldige eller av företag som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska förhål-<br>landen kan anses stå den<br>skattskyldige nära. Den gäller inte<br>heller om ett företag avyttrat aktie<br>eller andel och det sammanlagda<br>röstetalet vid avyttringstillfället för<br>företagets innehav motsvarat en<br>fjärdedel eller mer av röstetalet för<br>samtliga aktier eller andelar i det<br>andra företaget.</p> <p>i första meningen.</p> <p>Begränsningen i första stycket<br>gäller inte om innehavet av den<br>avyttrade tillgången betingats av<br>verksamhet som bedrivs av den<br>skattskyldige eller av företag som<br>med hänsyn till äganderättsförhål-<br>landen eller organisatoriska förhål-<br>landen kan anses stå den<br>skattskyldige nära. Den gäller inte<br>heller om ett sådant företag som<br>avses i 7 § 8 mom. tredje stycket<br>avyttrat aktie eller andel med röste-<br>tal som anges i det nämnda stycket<br>vid a.</p> <p>3 §</p> <p>1 momf Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och<br>annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att<br>hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat<br>ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,<br>utdelning på aktier och andelar,</p> <p>vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed<br>jämförliga förpliktelser,</p> <p>ersättning vid upplåtelse av privatbostad,</p> <p>lotteri vinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p> <p>statligt räntebidrag för bostadsändamål.</p> <p>Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och<br>skulder i utländsk valuta.</p> <p>Från skatteplikt undantas dels —</p> <p>i fall som avses i 1-3 nedan —</p> <p>37</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>utdelning och — i fall som avses i<br>4 nedan — ränta, dels hälften av<br>realisationsvinsten på</p> <p>1. aktier i svenskt aktiebolag och<br>företrädesrätter att delta i emission<br>av sådana aktier,</p> <p>2. andelar i svensk ekonomisk<br>förening,</p> <p>3. &nbsp;andelar i svensk värde-<br>pappersfond,</p> <p>4. fordringar på grund av vinst-<br>andelslån (vinstandelsbevis) som<br>givits ut av ett svenskt företag i de<br>fall företaget helt saknar avdrags-<br>rätt enligt 2 § 9 mom.,</p> <p>5. terminer och optioner som<br>uteslutande avser endera tillgångar<br>angivna i 1-4 eller kursindex hän-<br>förligt till aktier i svenska ak-<br>tiebolag.</p> <p>Undantaget från skatteplikt gäller<br>dock inte för:</p> <p>a) Utdelning som det utdelande<br>företaget har rätt till avdrag för<br>enligt 2 § 8 mom. första stycket<br>eller 11 mom. andra stycket.</p> <p>b) Vinst vid avyttring av andra<br>aktier eller tillgångar som avses i<br>tredje stycket än sådana som givits<br>ut av ett aktiebolag vars aktier är<br>noterade vid svensk börs eller ett<br>företag som ingår i en koncern<br>med ett moderbolag vars aktier är<br>föremål för en sådan notering, om<br>tillgångarna givits ut av ett företag<br>som innehar fastighet taxerad som<br>hyreshusenhet. Undantaget från<br>skatteplikt gäller inte den del av<br>vinsten som svarar mot värdet av<br>fastighetsinnehavet i förhållande<br>till värdet av samtliga tillgångar i<br>företaget. Med innehav av fastighet<br>jämställs att en fastighet innehas<br>av ett företag i intressegemenskap<br>som omfattas av avyttringen. In-<br>tressegemenskap anses råda mellan<br>företag som står under i huvudsak<br>gemensam ledning. Med värdet av<br>fastighetsinnehavet avses det<br>högsta av taxeringsvärdet och det<br>bokförda värdet på av företaget in-<br>nehavd fastighet.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>38</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>c) Vinst vid avyttring av andelar<br>i sådan bostadsförening respektive<br>aktier i sådant bostadsaktiebolag<br>som avses i 2 § 7 mom.</p> <p>Undantaget i tredje stycket<br>innebär inte någon inskränkning i<br>bestämmelserna i 12 mom. att<br>utdelning och vinst vid avyttring av<br>aktier i vissa fall skall hänföras till<br>inkomst av tjänst.</p> <p>Bestämmelsen i tredje stycket 3<br>att hälften av realisationsvinsten på<br>andelar i svensk värdepappersfond<br>skall undantas frän skatteplikt<br>gäller endast om innehavet av<br>följande tillgångar inte annat än<br>tillfälligtvis understigit 90 procent<br>av fondförmögenheten:</p> <p>a. tillgångar för vilka skatteplik-<br>ten är begränsad enligt be-<br>stämmelserna i detta moment och</p> <p>b. utländska finansiella instru-<br>ment motsvarande dem som avses<br>i tredje stycket 1 och 2 samt op-<br>tioner och terminer som ute-<br>slutande avser sådana instrument.</p> <p>Om innehavet av tillgångar som<br>avses i sjätte stycket a och b inte<br>annat än tillfälligtvis understigit 60<br>procent av fondförmögenheten,<br>undantas 30 procent av realisa-<br>tionsvinsten på andelama från<br>skatteplikt.</p> <p>Bestämmelsen i tredje stycket 3<br>att utdelning frän svensk värdepap-<br>persfond undantas från skatteplikt<br>gäller för</p> <p>— den del av utdelningen som<br>svarar mot skattefri utdelning som<br>har mottagits av fonden under det<br>beskattningsår för vilket utdel-<br>ningen bestämts,</p> <p>— hälften av den del av utdel-<br>ningen som svarar mot fondens<br>realisationsvinster under det be-<br>skattningsår för vilket utdelningen<br>bestämts på tillgångar för vilka<br>hälften av vinsten är undantagen<br>från skatteplikt enligt detta moment<br>och på tillgångar som avses i sjätte<br>stycket b samt</p> <p>Att utdelning och vinst vid av-<br>yttring av aktier i vissa fall skall<br>hänföras till inkomst av tjänst<br>framgår av 12 mom.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>39</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>— 30 procent av den del av<br>utdelningen som svarar mot fon-<br>dens realisationsvinster under det<br>beskattningsår för vilket utdelning-<br>en bestämts på tillgångar för vilka<br>30 procent av vinsten är undanta-<br>gen från skatteplikt enligt detta mo-<br>ment.</p> <p>Vid bedömningen av skatteplikten<br>enligt föregående stycke för utdel-<br>ning från svenska värdepappers-<br>fonder skall utdelningen anses<br>svara mot fondens inkomster i<br>följande ordning:</p> <p>1. Skattefri utdelning.</p> <p>2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.<br>första stycket 4 och åttonde stycket.</p> <p>3. &nbsp;Skattepliktig utdelning och<br>ränta samt realisationsvinst på<br>andra tillgångar än som avses i<br>sjätte stycket a och b.</p> <p>4. Realisationsvinst på tillgångar<br>för vilka skatteplikten undantas<br>med 30 procent enligt detta mo-<br>ment.</p> <p>5. &nbsp;Realisationsvinst på andra<br>tillgångar än som avses i 3 och 4.</p> <p>Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som<br>intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som<br>medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp<br>som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om<br>tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde<br>(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet<br>för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte<br>avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.</p> <p>Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår<br>att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag<br>jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning<br>på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.<br>2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om<br>beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital<br>räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från<br>pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket<br>lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>7 momf Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår</p> <p>i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig</p> <p>40</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i<br>levnadskostnader.</p> <p>Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag<br>eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till<br>teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §<br>9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom<br>företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av</p> <p>kapital.</p> <p>Annan utdelning från sådan<br>bostadsförening eller sådant bo-<br>stadsaktiebolag som avses i 2 §<br>7 mom. än i form av bostad eller<br>annan förmån av fastighet räknas<br>såsom intäkt av kapital för med-<br>lemmen eller delägaren, om den<br>inte utgått i förhållande till in-<br>nehavda andelar eller aktier, om<br>och i den mån utdelningen översti-<br>ger sådana på beskattningsåret<br>belöpande avgifter och andra in-<br>betalningar till föreningen eller<br>bolaget, som inte enligt be-<br>stämmelserna i 3 mom. femte<br>stycket är att anse som kapital-<br>tillskott.</p> <p>[punkt 1 a andra stycket av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370)]</p> <p>Utdelning skall lämnas i form av<br>aktier i ett annat svenskt ak-<br>tiebolag. Det utdelande ak-<br>tiebolaget skall ha aktier in-<br>registrerade vid en svensk börs.<br>Bolaget får inte vara sådant före-<br>tag som avses i 2 § 10 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>När utdelning lämnas skall bolaget<br>— direkt eller indirekt — ha in-<br>nehaft samtliga aktier i det andra<br>bolaget sedan ingången av närmast<br>föregående beskattningsår eller<br>sedan det andra bolaget började<br>bedriva verksamhet av något slag.<br>Samtliga aktier i det andra bolaget<br>skall delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas<br>i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas<br>utdelning från bostadsföretag som<br>avses i 2 § 7 mom. även om utdel-<br>ningen inte utgått i förhållande till<br>innehavda andelar eller aktier. Mid<br>nu sagts gäller endast om utdel-<br>ningen består av annat än bo-<br>stadsförmån eller annan förmån av<br>fastighet. Endast den del av utdel-<br>ningen som överstiger avgifter och<br>andra inbetalningar tillföretaget än<br>kapitaltillskott enligt 3 mom. femte<br>stycket är skattepliktig.</p> <p>Utdelning från svenskt aktiebolag<br>är skattefri om den har uppburits i<br>förhållande till innehavda aktier<br>och utgår i form av aktier i ett<br>annat svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följande. Det<br>utdelande bolaget skall ha aktier in-<br>registrerade vid en svensk börs.<br>När utdelning lämnas skall bolaget<br>— direkt eller indirekt — ha in-<br>nehaft samtliga aktier i det andra<br>bolaget sedan ingången av närmast<br>föregående beskattningsår eller<br>sedan det andra bolaget började<br>bedriva verksamhet av något slag.<br>Samtliga aktier i det andra bolaget<br>skall delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas<br>i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget. Utgör de</p> <p>11 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25</p> <p>41</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>[punkt 1 a Qärde stycket av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370)]</p> <p>Utgör aktier som utdelas eller<br>utskiftas enligt andra eller tredje<br>stycket lager hos mottagaren skall<br>denne som intäkt ta upp värdet av<br>aktierna. Värdet skall bestämmas<br>enligt punkt 2 första och sjunde<br>styckena av anvisningarna till 24 §.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>utdelade aktierna lager hos mot-<br>tagaren av utdelningen skall denne<br>som intäkt ta upp värdet av ak-<br>tierna. Värdet skall bestämmas<br>enligt punkt 2 första och sjunde<br>styckena av anvisningarna till 24 §<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Har ett aktiebolag satt ned<br>aktiekapitalet eller reservfonden<br>genom minskning av aktiernas<br>nominella belopp anses återbetal-<br>ning till aktieägare i samband<br>därmed som utdelning.</p> <p>8 mom.⁹ Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings<br>upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem<br>utöver inbetald insats.</p> <p>[punkt 1 a tredje stycket av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370)]</p> <p>Den utskiftande föreningen får<br>inte vara sådant företag som avses<br>i 3 § 12 mom. nionde stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt.<br>Värdet av den egendom som skif-<br>tas ut i annan form än aktier i ett<br>svenskt aktiebolag får inte över-<br>stiga fem procent av det nominella<br>värdet på aktierna. Föreningen<br>skall äga samtliga aktier i bolaget<br>och samtliga aktier skall skiftas ut.<br>[punkt 1 a tredje stycket av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370)]</p> <p>Utgör aktier som utdelas eller<br>utskiftas enligt andra eller tredje<br>stycket lager hos mottagaren skall<br>denne som intäkt ta upp värdet av</p> <p>Utdelning enligt fjärde stycket är<br>skattefri även för mottagare som<br>inte äger aktierna i det utdelande<br>bolaget.</p> <p>Som utdelning anses utbetalning<br>till aktieägare från ett svenskt aktie-<br>bolag vid nedsättning av<br>aktiekapitalet genom minskning av<br>aktiernas nominella belopp eller vid<br>nedsättning av reservfonden. Även<br>utbetalning frän en utländsk juri-<br>disk person genom ett motsvarande<br>förfarande anses som utdelning.</p> <p>Som utdelning från svensk eko-<br>nomisk förening anses — med de<br>begränsningar som anges i<br>tredje—femte styckena — också vad<br>som vid föreningens upplösning<br>utskiftas till medlem.</p> <p>Som utdelning skall inte anses<br>större belopp än som motsvarar<br>vad medlemmen erhåller i annat än<br>aktier i ett svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följande. Den<br>utskiftande föreningen får inte vara<br>sådant företag som avses i<br>12 mom. nionde stycket. Före-<br>ningen skall äga samtliga aktier i<br>bolaget och samtliga aktier skall<br>skiftas ut. Värdet av den egendom<br>som skiftas ut i annan form än<br>aktier får inte överstiga fem pro-<br>cent av det nominella värdet på<br>aktierna. Utgör de utskiftade<br>aktierna lager hos mottagaren skall<br>denne som intäkt ta upp värdet av<br>aktierna. Värdet skall bestämmas</p> <p>42</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>enligt punkt 2 första och sjunde<br>styckena av anvisningarna till 24 §<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p> <p>mom. första stycket 2, skall som</p> <p>aktierna. Värdet skall bestämmas<br>enligt punkt 2 första och sjunde<br>styckena av anvisningarna till 24 §.</p> <p>Vid fusion, som avses i 2 § 4</p> <p>utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat<br>än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den<br>övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande<br>föreningen.</p> <p>1 andra fall än som avses i tredje<br>och fjärde styckena skall som ut-<br>delning anses vad som utskiftas till<br>medlem utöver inbetald insats.</p> <p>12 mom.¹⁰ Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor<br>procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och<br>lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid<br>utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem<br>procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.<br>Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed<br>jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av<br>24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas vinst som<br>uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i bolaget.</p> <p>Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av<br>första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som<br>senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad<br>utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om<br>utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning<br>läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första<br>stycket.</p> <p>Uppkommer realisationsvinst vid<br>avyttring av aktier i ett fåmans-<br>företag skall 70 procent av den del<br>av vinsten som överstiger kvarstå-<br>ende sparad utdelning tas upp som<br>intäkt av tjänst.</p> <p>Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och<br>avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att<br>vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier<br>som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget<br>upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana<br>aktier. Vid tillämpningen av första-tredje styckena gäller följande.</p> <p>1. Som anskaffningskostnad för aktie som förvärvats före ingången av<br>år 1992 får tas upp kapitalunderlaget i bolaget enligt lagen (1994:775) om<br>beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag<br>fördelat med lika belopp på aktierna i bolaget.</p> <p>2. Anskaffningskostnaden får — om den inte beräknas enligt be-<br>stämmelserna i 1 — räknas upp med hänsyn till förändringarna i det</p> <p>Uppkommer realisationsvinst vid<br>avyttring av aktier i ett fåmans-<br>företag skall hälften den del av<br>vinsten som överstiger kvarstående<br>sparad utdelning tas upp som intäkt<br>av tjänst.</p> <p>43</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1<br>allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med<br>år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott<br>som gjorts före år 1990.</p> <p>Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den<br>skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i<br>betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio<br>beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna<br>gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under<br>någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,<br>som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att<br>denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-<br>ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget<br>upphörde.</p> <p>Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger<br>del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i<br>första-tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger.<br>Härvid beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana<br>personer på vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av<br>femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller<br>dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt<br>belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma<br>tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under</p> <p>18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden<br>har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den<br>skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det<br>belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp<br>som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-<br>ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-<br>täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara<br>förvärvsinkomst.</p> <p>Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs<br>verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.</p> <p>Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt</p> <p>14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid<br>bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag<br>skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom<br>någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som<br>närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i<br>betydande omfattning.</p> <p>Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också<br>andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana</p> <p>44</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid<br>tillämpningen av bestämmelserna i första-tredje styckena på sistnämnda<br>finansiella instrument skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till<br>en procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning<br>enligt fjärde stycket 2 inte medges.</p> <p>4</p> <p>Skattskyldig som har varit bosatt<br>här i riket under hela beskatt-<br>ningsåret eller del av detta, får<br>avdrag för periodiskt understöd,<br>egenavgifter, försäkringspremier<br>m.m. i den omfattning som anges<br>i 46 &nbsp;§ kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370).</p> <p>n</p> <p>Skattskyldig får avdrag för<br>underskott och, om han varit bosatt<br>här i landet under hela beskatt-<br>ningsåret eller del av detta, för<br>periodiskt understöd, egenavgifter,<br>försäkringspremier m.m., allt i den<br>omfattning som anges i 46 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p> <p>7 §</p> <p>8 mom.¹² &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;8mom. Mottagare av utdel-</p> <p>ning från svenskt aktiebolag och<br>svensk ekonomisk förening är fri-<br>kallade från skattskyldighet i den<br>omfattning som anges nedan. Med<br>utdelning förstås sådan utdelning<br>som har uppburits i förhållande till<br>innehavda aktier eller andelar eller<br>som har uppburits efter annan<br>grund men inte är avdragsgill för<br>det utdelande företaget enligt 2 §<br>8 mom. första stycket.</p> <p>Svenskt aktiebolag eller svensk<br>ekonomisk förening som förvaltar<br>värdepapper eller likartad lös<br>egendom och därutöver inte —<br>direkt eller indirekt — bedriver<br>någon eller endast obetydlig verk-<br>samhet (förvaltningsföretag), är<br>frikallat från skattskyldighet för<br>utdelning i den mån sammanlagda<br>beloppet av utdelningen motsvaras<br>av annan utdelning än som avses i<br>3 § 7 mom. fjärde stycket som<br>företaget har beslutat för samma<br>beskattningsår. Som förvaltnings-<br>företag anses inte investment-<br>företag som avses i 2 § 10 mom.</p> <p>Svenskt aktiebolag eller svensk<br>ekonomisk förening är med undan-<br>tag av investmentföretag och för-<br>valtningsföretag, frikallat från<br>skattskyldighet för utdelning på<br>näringsbetingade aktier eller an-</p> <p>45</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1<br>delar. Detsamma gäller svensk<br>sparbank och svenskt ömsesidigt<br>skadeförsäkrings/öretag. &nbsp;&nbsp;Med</p> <p>näringsbetingad aktie eller andel<br>avses aktie eller andel som inte<br>utgör omsättningstillgång i före-<br>tagets verksamhet under förutsätt-<br>ning att</p> <p>a) det sammanlagda röstetalet<br>för företagets aktier eller andelar i<br>det utdelande företaget vid beskatt-<br>ningsårets utgång motsvarade en<br>fjärdedel eller mer av röstetalet för<br>samtliga aktier eller andelar i det<br>utdelande företaget, eller</p> <p>b) &nbsp;det görs sannolikt att<br>innehavet av aktien eller andelen<br>betingas av verksamhet som be-<br>drivs av företaget eller av företag<br>som med hänsyn till äganderätts-<br>förhållanden eller organisatoriska<br>förhållanden kan anses stå det<br>nära.</p> <p>Skattefrihet enligt tredje stycket<br>föreligger dock inte för utdelning<br>på aktie eller andel i förvaltnings-<br>företag eller investmentföretag, om<br>detta äger mer än enstaka aktier<br>eller andelar på vilka utdelning<br>skulle ha varit skattepliktig om<br>aktierna eller andelarna hade ägts<br>direkt av det företag som äger<br>aktien eller andelen i förvaltnings-<br>företaget eller investmentföretaget.</p> <p>Förvärvar företag aktie eller<br>andel i annat företag och är det<br>inte uppenbart att det företag som<br>gör förvärvet därigenom erhåller<br>tillgång av verkligt och särskilt<br>värde med hänsyn till ägarföre-<br>tagets verksamhet, föreligger inte<br>skattefrihet enligt detta moment för<br>utdelning på aktien eller andelen<br>av sådana medel som vid förvärvet<br>fanns hos det utdelande företaget<br>och som inte motsvarar tillskjutet<br>belopp eller inbetald insats. Ut-<br>delning anses i första hand gälla<br>andra medel än sådana som mot-<br>svarar tillskjutet belopp eller in-<br>betald insats.</p> <p>46</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Svenskt företag är frikallat från<br>skattskyldighet för utdelning på<br>aktie eller andel i utländsk juridisk<br>person under förutsättning att<br>innehavet av den utländska aktien<br>eller andelen är ett kapitalplace-<br>ringsinnehav eller ett näringsbe-<br>tingat innehav.</p> <p>För att utdelning på näringsbe-<br>tingat innehav skall vara skat-<br>tebefriad skall den inkomstbe-<br>skattning som den utländska juri-<br>diska personen är underkastad vara<br>jämförlig med den inkomstbe-<br>skattning som skulle ha skett enligt<br>denna lag, om inkomsten hade<br>förvärvats av ett svenskt företag.<br>Vid jämförelsen skall utdelning som<br>den utländska juridiska personen<br>erhållit på kapitalplacerings-<br>innehav anses utgöra inkomst som<br>skall beskattas enligt denna lag.<br>Vidare skall bortses från be-<br>stämmelser i avtal för undvikande<br>av dubbelbeskattning.</p> <p>Ett innehav av aktier eller an-<br>delar i en utländsk juridisk person<br>skall anses vara näringsbetingat<br>om aktierna eller andelarna inte<br>utgör omsättningstillgångar i före-<br>tagets verksamhet och</p> <p>det sammanlagda röstetalet för<br>företagets aktier eller andelar i den<br>utländska juridiska personen vid<br>beskattningsårets utgång motsvara-<br>de en fjärdedel eller mer av röste-<br>talet för samtliga aktier eller an-<br>delar i den utländska juridiska<br>personen eller</p> <p>innehavet av aktierna eller an-<br>delarna betingas av verksamhet<br>som bedrivs av företaget eller av<br>företag som med hänsyn till<br>äganderättsförhållanden eller<br>organisatoriska förhållanden kan<br>anses stå det nära.</p> <p>Ett innehav av aktier eller an-<br>delar i en utländsk juridisk person<br>skall anses vara ett kapitalplace-<br>ringsinnehav om aktierna eller<br>andelarna inte utgör omsättnings-<br>tillgångar i företagets verksamhet</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Svenskt företag är frikallat från<br>skattskyldighet för utdelning på<br>aktie eller andel i utländsk juridisk<br>person under förutsättning att</p> <p>/. utdelningen skulle ha varit<br>skattefri enligt vad som ovan sägs<br>för det fall det utdelande bolaget<br>hade varit svenskt och</p> <p>2. att den inkomstbeskattning<br>som den utländska juridiska per-<br>sonen är underkastad är jämförlig<br>med den inkomstbeskattning som<br>skulle ha skett enligt denna lag, om<br>inkomsten hade förvärvats av ett<br>svenskt företag.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>47</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>och inte heller skall anses vara<br>näringsbetingade.</p> <p>Med svenskt företag avses i detta<br>moment svenskt aktiebolag, svensk<br>ekonomisk förening, svensk spar-<br>bank, svenskt ömsesidigt skadeför-<br>säkringsföretag och svensk värde-<br>pappersfond.</p> <p>Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka<br>Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)<br>skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle<br>ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om<br>personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och<br>verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där<br>den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del härrör<br>från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad<br>verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig beskattning.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>10 §¹³</p> <p>För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.</p> <p>Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del<br>av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns<br>på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår<br>skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad<br>med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan<br>det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget</p> <p>1 oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter.<br>Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före<br>taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p> <p>Skatt på kapitalinkomst utgör Skatt på kapitalinkomst utgör<br>25 procent av inkomsten av kapital 30 procent av inkomsten av kapital<br>enligt 3 § 14 mom. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;enligt 3 § 14 mom.</p> <p>För dödsbon beräknas skatten enligt andra och tredje styckena med<br>följande undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår<br>dödsfallet inträffade tas det i andra stycket angivna beloppet 100 kronor<br>ut bara om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp<br>som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår<br>dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den<br>beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvs-<br>inkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 §</p> <p>2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.</p> <p>10</p> <p>För andra skattskyldiga än fysi-<br>ska personer, dödsbon och värde-<br>pappersfonder, utgör statlig</p> <p>§¹⁴</p> <p>För andra skattskyldiga än fysi-<br>ska personer, dödsbon och värde-<br>pappersfonder, utgör statlig</p> <p>48</p> <p>Nuvarande lydelse<br>inkomstskatt 28 procent av den be-<br>skattningsbara inkomsten. För<br>värdepappersfonder utgör statlig in-<br>komstskatt 25 procent av den be-<br>skattningsbara inkomsten.</p> <p>22</p> <p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är skat-<br>tepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag<br>i fall då innehavet är närings-<br>betingat.</p> <p>24</p> <p>2 mom.¹⁶ Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse<br>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs det fallet att ett finansiellt<br>instrument definitivt förlorar sitt<br>värde genom att det företag som<br>givit ut instrumentet upplöses<br>genom konkurs eller genom fusion<br>enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385), 11 kap. 1 eller 2 §<br>bankaktiebolagslagen (1987:618).<br>Ett finansiellt instrument som givits<br>ut av ett svenskt aktiebolag eller en<br>svensk ekonomisk förening anses<br>dock avyttrat när företaget försätts<br>i konkurs. Avyttring av ett finan-<br>siellt instrument anses också före-<br>ligga om det företag som givit ut<br>det träder i likvidation. Med av-<br>yttring jämställs också att tiden för<br>utnyttjande av en option löpt ut<br>utan att optionen har utnyttjats.<br>Med avyttring avses däremot inte<br>utlåning av egendom för blankning.<br>Avyttring anses inte heller före-<br>ligga när en andel definitivt för-<br>lorar sitt värde i fall som avses i<br>punkt 1 a av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p> <p>Föreslagen lydelse<br>inkomstskatt 28 procent av den be-<br>skattningsbara inkomsten. För<br>värdepappersfonder utgör statlig<br>inkomstskatt 30 procent av den<br>beskattningsbara inkomsten.</p> <p>§¹⁵</p> <p>Skall, på grund av överens-<br>kommelse eller beslut som avses i<br>20 eller 21 §, intäkt, som är skat-<br>tepliktig enligt denna lag, inte<br>beskattas här i riket, medges inte<br>heller avdrag för kostnader som är<br>hänförliga till intäkten. Detta gäller<br>dock inte i fråga om utdelning från<br>utländskt bolag till svenskt företag<br>i fall då utdelningen skulle ha varit<br>undantagen från beskattning om<br>båda företagen varit svenska.</p> <p>§</p> <p>2 mom. Med avyttring av<br>egendom avses försäljning, byte<br>eller därmed jämförlig överlåtelse<br>av egendom. Med avyttring jäm-<br>ställs också att tiden för utnyttjande<br>av en option löpt ut utan att op-<br>tionen har utnyttjats. Avyttring av<br>ett finansiellt instrument anses<br>också föreligga om det företag som<br>givit ut instrumentet</p> <p>1. upplöses genom konkurs eller,<br>om det är ett svenskt aktiebolag<br>eller en svensk ekonomisk före-<br>ning, när företaget försätts i kon-<br>kurs,</p> <p>2. träder i likvidation eller</p> <p>3. upplöses genom fusion enligt</p> <p>14 kap. 1 &nbsp;&nbsp;§ aktiebolagslagen</p> <p>(1975:1385), 11 kap. 1 eller 2 §<br>bankaktiebolagslagen (1987:618),<br>eller, om det är ett utländskt bo-<br>lag, när bolaget upplöses genom<br>ett motsvarande förfarande.</p> <p>Med avyttring avses däremot inte<br>utlåning av egendom för blankning.<br>Avyttring anses inte heller före-<br>ligga när en andel definitivt för-<br>lorar sitt värde i fall som avses i 3<br>§ 8 mom. tredje stycket.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>49</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget<br>om andelen inlöses eller bolaget upplöses.</p> <p>Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt<br>28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.</p> <p>Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna<br>tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall<br>avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad<br>fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller<br>om medlem avgår ur en ekonomisk förening.</p> <p>Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,<br>företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,<br>optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,<br>för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en<br>avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den<br>förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet<br>och annat vederlag.</p> <p>4 mom.¹⁷ Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid<br>avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras.<br>Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och<br>kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsför-<br>lust medges endast om förlusten är definitiv.</p> <p>Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till<br>följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är<br>i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller<br>de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske<br>på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de<br>beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.</p> <p>Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband<br>med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år<br>inträder för det beskattningsår då utfardaren frigörs från sina åtaganden.<br>Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen<br>skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen<br>(premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen<br>köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen,<br>om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas<br>upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år,<br>inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det<br>som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande<br>optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen<br>respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker<br>samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt<br>instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obliga-<br>tioner eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla</p> <p>50</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller<br>liknande.</p> <p>Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av<br>en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt termins-<br>avtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett<br>avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss<br>framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla<br>betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller<br>liknande.</p> <p>I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder,<br>om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av<br>samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en<br>motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast<br>året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.</p> <p>Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag eller</p> <p>den ekonomiska förening som givit<br>gäller följande.</p> <p>1. Har ackord träffats eller har<br>utdelning i konkursen erhållits skall<br>ersättningen tas upp som realisa-<br>tionsvinst, dock högst med ett<br>belopp som svarar mot medgivet<br>avdrag för realisationsförlust i<br>samband med att företaget försattes<br>i konkurs. Medgavs avdrag för viss<br>del av realisationsförlusten skall<br>endast motsvarande del av ersätt-<br>ningen tas upp som realisation-<br>svinst.</p> <p>2. Har ett beslut om konkurs<br>upphävts eller har konkursen lagts<br>ned skall som realisationsvinst tas<br>upp ett belopp som svarar mot<br>medgivet avdrag för realisations-<br>förlust i samband med att företaget<br>försattes i konkurs. Detsamma<br>gäller om en konkurs avslutas med<br>överskott. Anskaffningsvärdet<br>anses därefter uppgå till det enligt<br>genomsnittsmetoden beräknade<br>värdet vid den tidpunkt då avytt-<br>ring ansågs ha skett.</p> <p>Skatteplikt föreligger inte för<br>realisationsvinst som uppkommit<br>vid nedsättning av aktiekapitalet<br>eller reservfonden i svenskt ak-<br>tiebolag eller vid likvidation av ett<br></p> <p>ut instrumentet försatts i konkurs</p> <p>1. Om faktisk avyttring därefter<br>sker anses anskaffningsvärdet vara<br>noll kronor.</p> <p>2. Har ackord träffats eller har<br>utdelning i konkursen erhållits skall<br>ersättningen tas upp som realisa-<br>tionsvinst, dock högst med ett<br>belopp som svarar mot medgivet<br>avdrag för realisationsförlust i<br>samband med att företaget försattes<br>i konkurs. Medgavs avdrag för viss<br>del av realisationsförlusten skall<br>endast motsvarande del av ersätt-<br>ningen tas upp som realisation-<br>svinst.</p> <p>3. Har ett beslut om konkurs<br>upphävts eller har konkursen lagts<br>ned skall som realisationsvinst tas<br>upp ett belopp som svarar mot<br>medgivet avdrag för realisations-<br>förlust i samband med att företaget<br>försattes i konkurs. Detsamma<br>gäller om en konkurs avslutas med<br>överskott. Anskaffningsvärdet<br>anses därefter uppgå till det enligt<br>genomsnittsmetoden beräknade<br>värdet vid den tidpunkt då avytt-<br>ring ansågs ha skett.</p> <p>51</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>sådant aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening. Detta gäller<br>under förutsättning att be-<br>stämmelserna i 3 § 12 mom. tredje<br>stycket inte är tillämpliga. Undan-<br>tag från skatteplikt gäller inte när<br>aktie eller andel utgör tillgång i<br>näringsverksamhet som bedrivs av<br>fysisk person eller dödsbo eller av<br>ett handelsbolag. Har förlust<br>uppkommit vid likvidation av ett<br>svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening medges avdrag<br>för realisationsförlust. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Om ett finansiellt instrument har</p> <p>ansetts avyttrat genom att det före-<br>tag som har givit ut instrumentet<br>har trätt i likvidation och om in-<br>strumentet därefter faktiskt avyttras<br>anses anskaffningsvärdet uppgå till<br>så stor del av det enligt genom-<br>■ snittsmetoden beräknade värdet<br>som kvarstår vid den faktiska av-<br>yttringstidpunkten. Upphör likvida-<br>tionen skall anskaffningsvärdet<br>därefter anses uppgå till det enligt<br>genomsnittsmetoden beräknade<br>värdet vid den tidpunkt då lik-<br>vidationen upphörde.</p> <p>27</p> <p>2 mom.¹⁸ Som anskaff-<br>ningsvärde anses det genomsnittliga<br>anskaffningsvärdet för samtliga<br>finansiella instrument av samma<br>slag och sort som det avyttrade,<br>beräknat på grundval av faktiska<br>anskaffningsutgifter och med hän-<br>syn till inträffade förändringar<br>beträffande innehavet (genomsnitts-<br>metoden). Har aktier erhållits<br>genom sådan utdelning som avses<br>i punkt 1 a av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses så stor del av det genom-<br>snittliga anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>som svarar mot förändringen i<br>marknadsvärdet på dessa aktier till<br>följd av utdelningen. Det genom-<br>snittliga anskaffningsvärdet för</p> <p>§</p> <p>2 mom. Som anskaffningsvärde<br>anses det genomsnittliga an-<br>skaffningsvärdet för samtliga finan-<br>siella instrument av samma slag<br>och sort som det avyttrade, beräk-<br>nat på grundval av faktiska an-<br>skaffningsutgifter och med hänsyn<br>till inträffade förändringar be-<br>träffande innehavet (genomsnitts-<br>metoden). Har aktier erhållits<br>genom sådan utdelning som avses<br>i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall<br>som anskaffningsvärde för dessa<br>aktier anses så stor del av det<br>genomsnittliga anskaffningsvärdet<br>för aktierna i det utdelande bolaget<br>som svarar mot förändringen i<br>marknadsvärdet på dessa aktier till<br>följd av utdelningen. Det genom-<br>snittliga anskaffningsvärdet för<br>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.</p> <p>52</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>aktierna i det utdelande bolaget<br>skall minskas i motsvarande mån.<br>För sådan mottagare som inte äger<br>aktier i det utdelande bolaget skall,<br>om vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som avses i punkt 1 a av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen skall som an-<br>skaffningsvärde för dessa aktier<br>anses anskaffningsvärdet för an-<br>delarna i den förening som skiftat<br>ut aktierna.</p> <p>Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på<br>inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av<br>marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnote-<br>rade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet<br>bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avytt-<br>ringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.</p> <p>Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett</p> <p>bolag, anses anskaffat utan kostnad.</p> <p>4 mom.¹⁹ Har en här i riket<br>bosatt eller hemmahörande person<br>avyttrat aktier till ett svenskt ak-<br>tiebolag eller ett motsvarande<br>utländskt bolag och utgörs veder-<br>laget för de avyttrade aktierna av<br>nyemitterade aktier i det köpande<br>bolaget och eventuellt pengar mot-<br>svarande högst tio procent av de<br>nyemitterade aktiernas nominella<br>värde skall som skattepliktig reali-<br>sationsvinst räknas den del av<br>vederlaget som utgörs av pengar,<br>eller om det är fråga om sådana<br>aktier för vilka hälften av realisa-<br>tionsvinsten är undantagen från<br>skatteplikt enligt 3 § 1 mom. hälf-<br>ten av den del av vederlaget som<br>utgörs av pengar. Vad nu sagts<br>tillämpas också vid avyttring av<br>andelar i ekonomisk förening. De<br>mottagna aktierna skall anses för-<br>värvade till det anskaffningsvärde<br>som gällde för de avyttrade ak-<br>tierna eller andelarna. I fråga om<br>aktier eller andelar som avses i 3 §<br></p> <p>För sådan mottagare som inte äger<br>aktier i det utdelande bolaget skall,<br>om vederlag erlagts för rätten till<br>utdelning, vederlaget anses som<br>anskaffningsvärde. I annat fall skall<br>de utdelade aktierna anses anskaf-<br>fade utan kostnad. Har aktier er-<br>hållits genom sådan utskiftning<br>som avses i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket skall som anskaffningsvärde<br>för dessa aktier anses an-<br>skaffningsvärdet för andelarna i<br>den förening som skiftat ut aktier-<br>na.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>4 mom. Har en här i riket<br>bosatt eller hemmahörande person<br>avyttrat aktier till ett svenskt ak-<br>tiebolag eller ett motsvarande<br>utländskt bolag och utgörs veder-<br>laget för de avyttrade aktierna av<br>nyemitterade aktier i det köpande<br>bolaget och eventuellt pengar mot-<br>svarande högst tio procent av de<br>nyemitterade aktiernas nominella<br>värde skall som skattepliktig reali-<br>sationsvinst räknas den del av<br>vederlaget som utgörs av pengar.<br>Vad nu sagts tillämpas också vid<br>avyttring av andelar i ekonomisk<br>förening. De mottagna aktierna<br>skall anses förvärvade till det an-<br>skaffningsvärde som gällde för de<br>avyttrade aktierna eller andelarna.</p> <p>53</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>1 mom. fjärde stycket b skall som<br>skattepliktig realisationsvinst räk-<br>nas den del av vinsten som inte<br>omfattas av undantaget från skat-<br>teplikt. I detta fall skall de mot-<br>tagna aktierna anses förvärvade till<br>det anskaffningsvärde som gällde<br>för de avyttrade aktierna eller<br>andelarna med tillägg för skat-<br>tepliktig realisationsvinst.</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från<br>riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå<br>anses bosatt här.</p> <p>Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom.<br>nionde stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten<br>lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte<br>någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyn-<br>dighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p> <p>Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier<br>eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller<br>tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflytt-</p> <p>ningen sker i fråga om den del av<br>tagits upp till beskattning.</p> <p>5 mom.²⁰ Förlust på marknads-<br>noterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från realisa-<br>tionsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. Om viss del av vinst<br>skulle ha tagits upp som skatteplik-<br>tig vinst får endast motsvarande<br>del av förlusten dras av. Av förlust<br>som inte dragits av mot vinst på<br>marknadsnoterad egendom eller av<br>förlust på egendom som inte är<br>marknadsnoterad får</p> <p>— 70 procent dras av om 100<br>procent av vinst på sådan egendom<br>är skattepliktig,</p> <p>— 49 procent dras av om 70<br>procent av vinst på sådan egendom<br>är skattepliktig,</p> <p>— 35 procent dras av om 50<br>procent av vinst på sådan egendom<br>är skattepliktig.</p> <p>realisationsvinsten som tidigare inte</p> <p>5 mom. Förlust på marknads-<br>noterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från realisa-<br>tionsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. I fråga om andel i<br>värdepappersfond gäller detta<br>endast om värdet av fondens<br>innehav av sådana tillgångar som<br>avses i 1 mom. inte annat än till-<br>fälligtvis understigit tre fjärdedelar<br>av fondförmögenheten. Av förlust<br>som inte dragits av mot vinst på<br>marknadsnoterad egendom eller av<br>förlust på egendom som inte är<br>marknadsnoterad får 70 procent<br>dras av.</p> <p>54</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-12.</p> <p>2. Ifråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1995<br>gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust<br>vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skatt-<br>skyldighet eller rätt till avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.</p> <p>3. För företag med beskattningsår som påbörjats före den 1 janauri<br>1995 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. för den del av beskatt-<br>ningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.</p> <p>4. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. sista stycket gäller alltjämt om utdel-<br>ningen lämnats före utgången av år 1994.</p> <p>5. Äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 4 skall endast<br>tillämpas vid 1995 och 1996 års taxeringar för värdepappersfond om<br>fonden under år 1994 vidareutdelat utdelning som mottagits under samma<br>år på sådana tillgångar som avses i den nämnda punkten. Därvid skall så<br>stor del av den i nämnda punkt angivna intäkten tas upp som svarar mot<br>förhållandet mellan denna vidareutdelning och all utdelning som fonden<br>mottagit under året. Utdelning som fonden har lämnat under år 1994 skall<br>i första hand anses utgöras av sådan vidareutdelning som anges i första<br>meningen.</p> <p>För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari<br>1995 tillämpas, med den i föregående stycke nämnda inskränkningen,<br>äldre föreskrifter om schablonintäkt i 2 § 10 mom. för den del av<br>beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.</p> <p>6. Vid beräkning av sparad utdelning enligt 3 § 12 mom. andra stycket<br>till och med utgången av år 1994 får 9 § lagen (1994:775) om beräkning<br>av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag i dess<br>lydelse till och med utgången av år 1994 tillämpas vid 1996 och senare<br>års taxeringar.</p> <p>7. De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas första gången vid 1995 års<br>taxering.</p> <p>8. De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket gäller inte sådan<br>utdelning på förlagsinsatser som är avdragsgill enligt 2 § 8 mom. i<br>momentets lydelse till och med utgången av år 1993 och punkt 6 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p> <p>9. Äldre föreskrifter i 10 a § tillämpas för beskattningsår som påbörjats<br>före ikraftträdandet.</p> <p>10. Äldre föreskrifter i 22 § tillämpas för beskattningsår som påbörjats<br>före ikraftträdandet.</p> <p>11. Har sådan avyttring som avses i 27 § 4 mom. skett under år 1994<br>och var de avyttrade aktierna eller andelarna av det slag som avses i 3 §<br>1 mom. fjärde stycket b i dess lydelse intill utgången av år 1994 skall de<br>mottagna aktierna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde<br>för de avyttrade aktierna med tillägg för den skattepliktiga realisations-<br>vinst som uppkommit vid avttringen.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>55</p> <p>12. Vid tillämpningen av de nya förskrifterna i 27 § 5 mom. om<br>avdrag för realisationsförlust på andelar i värdepappersfonder skall<br>hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den<br>1 januari 1995. Under tiden från och med den 1 januari till och med den<br>30 juni 1995 skall i stället för nivån 75 procent för andelen aktier o.d. av<br>förmögenheten tillämpas en gräns på 60 procent.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>³ Senaste lydelse 1993:1544.</p> <p>⁴ Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1993:1543.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1994:778.</p> <p>⁶ Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1994:778.</p> <p>⁸ Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>^ Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>⁰ Senaste lydelse 1994:778.</p> <p>** Senaste lydelse 1990:651.</p> <p>² Senaste lydelse 1994:778.</p> <p>[■* Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1993:1544.</p> <p>Senaste lydelse 1994:778.</p> <p>‘ Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1994:778.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>⁸ Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>²⁰ Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>56</p> <table border="1"> <tr><td> <p>6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</p></td><td> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p></td></tr> </table> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom., 7 och 10 §§ uppbördslagen<br>(1953:272)* skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2 §²</p> <p>4 mom. Skattereduktion med-</p> <p>4 mom. Skattereduktion med-</p> <p>ges skattskyldig för underskott av<br>kapital enligt 3 § 14 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>Skattereduktionen skall uppgå till<br>25 procent av den del av under-<br>skottet som inte överstiger<br>100 000 kronor och 18 procent av<br>återstoden. Om en skattskyldig<br>under beskattningsåret har varit<br>skyldig att betala sjömansskatt<br>enligt lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt och denna har satts<br>ned enligt 12 § 4 mom. samma lag<br>på grund av underskott av kapital<br>skall skattereduktionen dock<br>minskas med det belopp varmed<br>nedsättning har skett.<br></p> <p>Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.</p> <p>Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av<br>slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt<br>samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal<br>som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.</p> <p>ges skattskyldig för underskott av<br>kapital enligt 3 § 14 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.<br>Skattereduktionen skall uppgå till<br>30 procent av den del av under-<br>skottet som inte överstiger<br>100 000 kronor och 27 procent av<br>återstoden. Om en skattskyldig<br>under beskattningsåret har varit<br>skyldig att betala sjömansskatt<br>enligt lagen (1958:295) om<br>sjömansskatt och denna har satts<br>ned enligt 12 § 4 mom. samma lag<br>på grund av underskott av kapital<br>skall skattereduktionen dock<br>minskas med det belopp varmed<br>nedsättning har skett.</p> <p>7 §³</p> <p>För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte<br>avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet åter-<br>kommande tillfallen skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av<br>inkomsten. Detsamma gäller i fråga om inkomst som inte utgör den<br>skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete.</p> <p>Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen till-<br>sammans med inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga<br>inkomst av arbete, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som<br>Riksskatteverket fastställer med beaktande av bestämmelserna i 3 §</p> <p>1 mom.</p> <p>För inkomst som avses i 3 §</p> <p>2 mom. tredje stycket första me-<br>ningen skall preliminär skatt utgå<br>med 25 procent av inkomsten.<br>Preliminär skatt på ränta eller<br>utdelning på utländska värdepapper<br>skall utgå med så stort belopp att</p> <p>För inkomst som avses i 3 §<br>2 mom. tredje stycket första me-<br>ningen skall preliminär skatt utgå<br>med 30 procent av inkomsten.<br>Preliminär skatt på ränta eller<br>utdelning på utländska värdepapper<br>skall utgå med så stort belopp att</p> <p>12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25</p> <p>57</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>det tillsammans med den skatt som</p> <p>innehållits i utlandet uppgår till 25<br>procent av räntan eller utdelningen</p> <p>Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under<br>100 kronor.</p> <p>det tillsammans med den skatt som<br>innehållits i utlandet uppgår till 30<br>procent av räntan eller utdelningen</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan före-<br>skrivas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.</p> <p>10 §⁴</p> <p>Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade lev-<br>nadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av<br>anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken<br>rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges<br>i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-<br>belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,<br>den faktiska utgiften.</p> <p>På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan<br>tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens<br>inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kom-<br>munalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del<br>ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum.<br>I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår<br>för längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär<br>A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på<br>ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i<br>första meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två<br>år.</p> <p>I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att<br>preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den<br>överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunal-<br>skattelagen angivna beloppet.</p> <p>Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade<br>med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att<br>ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens<br>inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall<br>beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen<br>som överstiger det avdragsgilla beloppet.</p> <p>Preliminär A-skatt skall inte utgå för:</p> <p>a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;</p> <p>b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än<br>svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;</p> <p>c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt<br>undantagen från beskattning i Sverige;</p> <p>58</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>d) ränta pa förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000<br>kronor;</p> <p>e) ränta på konto för klientmedel;</p> <p>f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;</p> <p>g) utdelning som avses i lagen<br>(1994:776) om beskattning av viss<br>vidareutdelning;</p> <p>h) ersättning till en och samma<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring;</p> <p>z) förmån av fri resa inom riket<br>i samband med tillträdande eller<br>frånträdande av anställning eller<br>uppdrag eller ersättning för kostnad<br>för sådan resa; eller</p> <p>j) ränta eller utdelning för vilken<br>kontrolluppgift skall lämnas enligt<br>sådan förbindelse som avses i<br>3 kap. 32 b § lagen om självdek-<br>laration och kontrolluppgifter.</p> <p>g) ersättning till en och samma<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring;</p> <p>h) förmån av fri resa inom riket<br>i samband med tillträdande eller<br>frånträdande av anställning eller<br>uppdrag eller ersättning för kostnad<br>för sådan resa; eller</p> <p>z) ränta eller utdelning för vilken<br>kontrolluppgift skall lämnas enligt<br>sådan förbindelse som avses i<br>3 kap. 32 § b lagen om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i<br>2 § 4 mom. tillämpas första gången i fråga om slutlig och tillkommande<br>skatt på grund av 1996 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 och<br>10 §§ tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1995.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1991:97.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:680.</p> <p>³ Lydelse enligt prop. 1994/95:92.</p> <p>⁴ Lydelse enligt prop. 1994/95:50.</p> <p>59</p> <h3>7 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen<br>(1970:624)</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624)' skall ha<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1</p> <p>Kupongskatt erläggs enligt denna<br>lag till staten för utdelning av annat<br>slag än som avses i punkt 1 a<br>andra stycket av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) på aktie i svenskt ak-<br>tiebolag.</p> <p>§²</p> <p>Kupongskatt erläggs enligt denna<br>lag till staten för utdelning av annat<br>slag än som avses i 3 § 7 mom.<br>fjärde stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt på aktie i<br>svenskt aktiebolag.</p> <p>Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i<br>svensk värdepappersfond.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1555.</p> <p>60</p> <h3>8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastig-<br>hetsskatt skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>a) 1,7 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende små-<br>husenhet,</p> <p>bostadsbyggnadsvärdet och tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på<br>lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet<br>avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>b) 1,7 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-<br>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder, annan<br>tomtmark som är<br>värderingsenhet<br>ploateringsmark.</p> <p>värderingsenhet<br>obebyggd samt<br>avseende ex-</p> <p>3 §‘</p> <p>Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår</p> <p>a) 7,5 procent av:</p> <p>taxeringsvärdet avseende små-<br>husenhet,</p> <p>bostadsbyggnadsvärdet och tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på<br>lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet<br>avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>b) 7,5 procent av:</p> <p>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-<br>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder, annan värderingsenhet<br>tomtmark som är obebyggd samt<br>värderingsenhet avseende exploa-<br>teringsmark.</p> <p>Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen<br>fastighetsskatt på bostadsdelen under de fem första åren och halv fas-<br>tighetsskatt under de därpå följande fem åren enligt vad som närmare<br>föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd<br>sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxe-<br>ring, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fas-<br>tighetstaxering då hade företagits.</p> <p>För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i<br>41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om<br>samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p> <p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund<br>av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under<br>viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte<br>kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den<br>omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så<br>varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon<br>nedsättning dock inte ske.</p> <p>61</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar<br>av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för<br>dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive<br>fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra<br>stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-<br>värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med<br>tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som<br>småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen<br>på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser<br>bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1997 års taxering.</p> <p>2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fas-<br>tighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år<br>1994.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1993:1525.</p> <p>62</p> <h3>9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27, 28 och 31 §§ lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>3 kap.</p> <p>23 §'</p> <p>Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte</p> <p>1. &nbsp;då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag,<br>aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum-<br>mer,</p> <p>2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag<br>inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den<br>allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte<br>hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,</p> <p>3. för ränta på vinstandelslan<br>som inte utgör skattepliktig inkomst<br>enligt punkt 2 a första stycket 4 av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller 3 § 1<br>mom. tredje stycket 4 lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>4. för ränta och fordran på kon-<br>to, för vilket inte finns person-<br>eller organisationsnummer och som<br>öppnats före den 1 januari 1985,<br>om räntan för kontohavaren uppgår<br>till mindre än 100 kronor eller —<br>om kontot innehas av mer än en<br>person — ränta för var och en av<br>kontohavama understiger 100 kro-<br>nor,</p> <p>5. för ränta och fordran på konto<br>om borgenärens sammanlagda<br>ränta på ett eller flera konton upp-<br>går till mindre än 100 kronor<br>varvid ränta som enligt andra<br>bestämmelser i detta stycke är<br>undantagen från uppgiftsskyldighet<br>inte skall medräknas,</p> <p>6. för ränta och fordran på sär-<br>skilt konto i bank enligt skogskon-<br>tolagen (1954:142), lagen<br>(1979:611) om upphovsmanna-<br>konto, lagen (1982:2) om uppfin-<br>narkonto eller lagen (1993:931) om<br>individuellt pensionssparande.</p> <p>3. för ränta och fordran på kon-<br>to, för vilket inte finns person-<br>eller organisationsnummer och som<br>öppnats före den 1 januari 1985,<br>om räntan för kontohavaren uppgår<br>till mindre än 100 kronor eller —<br>om kontot innehas av mer än en<br>person — ränta för var och en av<br>kontohavama understiger 100 kro-<br>nor,</p> <p>4. för ränta och fordran på konto<br>om borgenärens sammanlagda<br>ränta på ett eller flera konton upp-<br>går till mindre än 100 kronor<br>varvid ränta som enligt andra<br>bestämmelser i detta stycke är<br>undantagen från uppgiftsskyldighet<br>inte skall medräknas,</p> <p>5. för ränta och fordran på sär-<br>skilt konto i bank enligt skogskon-<br>tolagen (1954:142), lagen<br>(1979:611) om upphovsmanna-<br>konto, lagen (1982:2) om upp-<br>finnarkonto eller lagen (1993:931)<br>om individuellt pensionssparande.</p> <p>63</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>27 §²</p> <p>Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av</p> <p>1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är<br>avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.<br>8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618),</p> <p>2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-<br>pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-<br>fond,</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som<br>förvaltar svensk värdepappersfond,</p> <p>4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om<br>utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags<br>försorg,</p> <p>5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-<br>papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fond-<br>papperförvaras i depå eller kontoförs.</p> <p>Kontrolluppgift om utdelning<br>skall lämnas av annat svenskt<br>aktiebolag än som avses i första<br>stycket 1 och svensk ekonomisk<br>förening. Kontrolluppgift skall dock<br>inte lämnas om företaget är få-<br>mansföretag.</p> <p>Kontrolluppgift skall lämnas för</p> <p>a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för<br>egen del vid utdelningstillfället och</p> <p>b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som<br>innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk<br>person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.</p> <p>Kontrolluppgift enligt tredje<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är skat-<br>tepliktig och avdragen preliminär<br>skatt. Kontrolluppgift om utdelning<br>som avses i lagen (1994:776) om<br>beskattning av viss vidareutdelning<br>skall också ta upp utländsk käll-<br>skatt som belöper på utdelningen.<br>Sådan kontrolluppgift skall lämnas<br>även om utdelningen understiger<br>500 kronor. Kontrolluppgift enligt<br>tredje stycket b skall ta upp in-<br>nehavet vid årets utgång.</p> <p>Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar<br>på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.</p> <p>Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket a skall ta upp utbetald<br>utdelning till den del den är skat-<br>tepliktig och avdragen preliminär<br>skatt. Kontrolluppgift enligt andra<br>stycket b skall ta upp innehavet vid<br>årets utgång.</p> <p>64</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>28 §³</p> <p>Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av</p> <p>1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte<br>är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),<br>3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-<br>aktiebolagslagen (1987:618), samt</p> <p>2. den som i Sveriges har fått</p> <p>a) utdelning från utländsk juri-<br>disk person, om utdelningen inte<br>har betalts ut genom Värdepappers-<br>centralen VPC Aktiebolag eller<br>gäller fall som avses i 27 § första<br>stycket 5, eller</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>a) utdelning på andelar i svensk<br>ekonomisk förening, eller, om<br>utdelningen inte har betalts ut<br>genom Värdepapperscentralen VPC<br>Aktiebolag eller gäller fall som<br>avses i 27 § första stycket 5, från<br>utländsk juridisk person, eller</p> <p>b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte<br>har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller<br>fall som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller<br>någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.</p> <p>Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot.<br>Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en<br>av denne angiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den<br>som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för<br>vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot<br>kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör,<br>skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har<br>förvärvats.</p> <p>Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och<br>lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till<br>att uppgift lämnas innan betalning sker.</p> <p>31</p> <p>I den omfattning och på det sätt<br>Riksskatteverket bestämmer skall,<br>utöver vad som framgår av 28 och<br>29 §§, utgivare av obligationer,<br>förlagsbevis eller andra för den<br>allmänna rörelsen avsedda för-<br>skrivningar lämna kontrolluppgift<br>rörande utbetald ränta.</p> <p>§⁴</p> <p>I den omfattning och på det sätt<br>Riksskatteverket bestämmer skall,<br>utöver vad som framgår av 28 och<br>29 §§, svenskt bolag eller svensk<br>ekonomisk förening lämna kon-<br>trolluppgift rörande utbetald ut-<br>delning. Detsamma gäller utgivare<br>av obligationer, förlagsbevis eller<br>andra för den allmänna rörelsen<br>avsedda förskrivningar i fråga om<br>utbetald ränta.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>65</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>’ Senaste lydelse 1993:1564.<br>~ Senaste lydelse 1994:782.</p> <p>³ Senaste lydelse 1993:1563.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1993:1563.</p> <p>66</p> <h3>10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om<br>återföring av obeskattade reserver</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:655) om återföring av<br>obeskattade reserver skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>8 §</p> <p>Vid fusion som avses i 2 §<br>4 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, vid ombild-<br>ning enligt 8 kap. sparbankslagen<br>(1987:619) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen (1987:620) skall över-<br>låtande och övertagande företag<br>anses som en skattskyldig. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall föreningen och det<br>aktiebolag vars aktier skiftats ut<br>anses som en skattskyldig.</p> <p>Vid fusion som avses i 2 §<br>4 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, vid ombild-<br>ning enligt 8 kap. sparbankslagen<br>(1987:619) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen (1987:620) skall över-<br>låtande och övertagande företag<br>anses som en skattskyldig. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt 3 § 8 mom. tredje stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt skall<br>föreningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som en<br>skattskyldig.</p> <p>Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4<br>och 5 §§ och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits<br>upp till beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det<br>överlåtande företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fall tillägg<br>enligt 5 § tredje stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det<br>övertagande företaget. Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid<br>äga motsvarande tillämpning.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1993:1566.</p> <p>67</p> <h3>11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659)' om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Förslagen lydelse</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0325/prop_199495__25-5.png" style="width:16pt;height:10pt;"/> <p>Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för varje<br>år betalas till staten med 17,89 år betalas till staten med 19,89</p> <p>procent på</p> <p>procent på</p> <p>1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är<br>65 år eller äldre,</p> <p>2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-<br>försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,</p> <p>3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivav-<br>talsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller<br>kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,<br>Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens<br>planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att<br>arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan<br>arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt<br>pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i<br>punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p> <p>4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,</p> <p>5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt<br>grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens<br>huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till<br>förtidspension eller till sjukbidrag,</p> <p>6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts<br>enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens<br>huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångs-<br>belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.</p> <p>Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första<br>stycket.</p> <p>Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i<br>2 kap. 3—5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §<br>första stycket 2 och 13.</p> <p>Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall<br>bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni<br>1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-<br>skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till<br>allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock<br>endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på</p> <p>68</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt</p> <p>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>2 §³</p> <p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten<br>betala särskild löneskatt med 17,89<br>procent på inkomst enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) av<br>annan näringsverksamhet här i<br>landet än sådan aktiv näringsverk-<br>samhet som avses i 11 kap. 3 §<br>första stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (passiv närings-<br>verksamhet) samt, om den skatt-<br>skyldige före årets början fyllt 65<br>år eller inte fyllt 65 år men under<br>hela året uppburit hel ålderspension<br>eller avlidit under året, på inkomst<br>som avses i 3 kap. 4 § andra<br>stycket lagen (1981:691) om<br>socialavgifter samt vidare på ersätt-<br>ning som utgår enligt sådan av-<br>talsgruppsjukförsäkring som avses<br>i punkt 12 av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen eller<br>enligt sådan trygghetsförsäkring<br>som avses i nämnda anvisnings-<br>punkt till den del ersättningen utgår<br>i form av engångsbelopp som inte<br>utgör kompensation för mistad<br>inkomst. Skatt beräknas inte på<br>sådana inkomster för vilka den<br>skattskyldige skall betala egenav-<br>gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om<br>socialavgifter. Bedömningen om<br>näringsverksamhet är aktiv eller<br>passiv görs för en förvärvskälla<br>enligt kommunalskattelagen.</p> <p>Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-<br>serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.</p> <p>Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.</p> <p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten<br>betala särskild löneskatt med 19,89<br>procent på inkomst enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) av<br>annan näringsverksamhet här i<br>landet än sådan aktiv näringsverk-<br>samhet som avses i 11 kap. 3 §<br>första stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (passiv närings-<br>verksamhet) samt, om den skatt-<br>skyldige före årets början fyllt 65<br>år eller inte fyllt 65 år men under<br>hela året uppburit hel ålderspension<br>eller avlidit under året, på inkomst<br>som avses i 3 kap. 4 § andra<br>stycket lagen (1981:691) om<br>socialavgifter samt vidare på ersätt-<br>ning som utgår enligt sådan av-tals-<br>gruppsjukförsäkring som avses i<br>punkt 12 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen eller enligt<br>sådan trygghetsförsäkring som<br>avses i nämnda anvisningspunkt till<br>den del ersättningen utgår i form<br>av engångsbelopp som inte utgör<br>kompensation för mistad inkomst.<br>Skatt beräknas inte på sådana<br>inkomster för vilka den<br>skattskyldige skall betala egenav-<br>gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om<br>socialavgifter. Bedömningen om<br>näringsverksamhet är aktiv eller<br>passiv görs för en förvärvskälla<br>enligt kommunalskattelagen.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller<br>annan ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst<br>enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare.<br>Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994,<br>skall — om den skattskyldige inte visar annat — så stor del av beskatt-<br></p> <p>69<br></p> <p>ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 Prop. 1994/95:25<br>som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som Bilaga 1<br>infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p> <p>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.<br>^Senaste lydelse 1994:747.</p> <p>³ Senaste lydelse 1993:1567.</p> <p>70</p> <h3>12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-<br>skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>7</p> <p>Värdepapper, som är noterat vid<br>en svensk eller utländsk börs eller<br>noterat vid en auktoriserad mark-<br>nadsplats eller som annars är före-<br>mål för regelbunden handel vid<br>någon annan reglerad marknad som<br>är öppen för allmänheten, tas upp<br>till det noterade värdet. Värde-<br>papper för vilket skatteplikten är<br>begränsad enligt 3 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>tas dock upp till</p> <p>1. 65 procent av det noterade<br>värdet om tillgången ingår i kapi-<br>talunderlag som är hänförligt till<br>annan försäkring än pensionsför-<br>säkring, och</p> <p>2. 80 procent av det noterade<br>värdet i övriga fall.</p> <p>Nedsättningen av värdet enligt<br>första stycket 1 och 2 med 35<br>respektive 20 procent skall i fråga<br>om andelar i svenska värdepap-<br>persfonder reduceras i samma<br>utsträckning som skatteplikt gäller<br>för utdelningen på andelen året<br>före beskattningsåret enligt 3 §<br>1 mom. lagen om statlig inkomst-<br>skatt.</p> <p>§‘</p> <p>Värdepapper, som är noterat vid<br>en svensk eller utländsk börs eller<br>noterat vid en auktoriserad mark-<br>nadsplats eller som annars är före-<br>mål för regelbunden handel vid<br>någon annan reglerad marknad som<br>är öppen för allmänheten, tas upp<br>till det noterade värdet.</p> <p>Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade<br>eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier<br>i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade<br>aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas<br>upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.</p> <p>Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga<br>skäl anta att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna<br></p> <p>påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället det<br>beräknade priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värde-<br>ringen.</p> <p>Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till<br>ändamål att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning<br>av marknadsvärdena på fastigheterna.</p> <p>71</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>9 §²</p> <p>Skatten uppgår till 9 procent av<br>skatteunderlaget enligt 3 § om inte<br>annat följer av andra och tredje<br>styckena.</p> <p>För den del av skatteunderlaget<br>som hos sådan skattskyldig som<br>avses i 2 § första stycket 1—3 är<br>hänförligt till annan personförsäk-<br>ring än pensionsförsäkring uppgår<br>skatten till 20 procent av skat-<br>teunderlaget.</p> <p>Skatten uppgår till 15 procent av<br>skatteunderlaget enligt 3 § om inte<br>annat följer av andra och tredje<br>styckena.</p> <p>För den del av skatteunderlaget<br>som hos sådan skattskyldig som<br>avses i 2 § första stycket 1—3 är<br>hänförligt till annan personförsäk-<br>ring än pensionsförsäkring uppgår<br>skatten till 30 procent av nio tion-<br>delar av skatteunderlaget.</p> <p>I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall<br>skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras<br>om hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1<br>mom. första stycket j kommunalskattelagen (1928:370) eller pensions-<br>skuld som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser<br>tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1993:1568.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:947.</p> <p>72</p> <h3>13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>9 §'</p> <p>Ersättningsfond skall återföras till beskattning om</p> <p>1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,</p> <p>2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskatt-<br>ningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte<br>har övertagits enligt sjätte stycket,</p> <p>3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits<br>enligt sjätte stycket,</p> <p>4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda<br>i likvidation,</p> <p>5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs, eller</p> <p>6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för<br>vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för<br>avsättningen har medgetts.</p> <p>Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på<br>avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.</p> <p>Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan<br>helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller<br>genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det<br>finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till<br>beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i<br>11 § tredje stycket tillämpas.</p> <p>Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för<br>byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje<br>styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden<br>motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt<br>bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall<br>återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark<br>skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.</p> <p>Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond<br>som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock<br>längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte<br>taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.</p> <p>Vid sådan fusion som avses i 2 §</p> <p>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>får ersättningsfond övertas. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier</p> <p>Vid sådan fusion som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>får ersättningsfond övertas. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier</p> <p>13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 25</p> <p>73</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>enligt punkt 1 a tredje stycket av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen får ersättningsfond i<br>föreningen övertas av det ak-<br>tiebolag vars aktier skiftats ut. Har<br>fonden övertagits skall anses som<br>om det övertagande företaget har<br>gjort avsättningen under det be-<br>skattningsår då avsättningen gjorts<br>hos det överlåtande företaget.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>enligt 3 § 8 mom. tredje stycket<br>nämnda lag får ersättningsfond i<br>föreningen övertas av det ak-<br>tiebolag vars aktier skiftats ut. Har<br>fonden övertagits skall anses som<br>om det övertagande företaget har<br>gjort avsättningen under det be-<br>skattningsår då avsättningen gjorts<br>hos det överlåtande företaget.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1994:783.</p> <p>74</p> <h3>14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om ^ProP- 1994/95:25<br>särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m. m. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 1</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 6 §§ lagen (1990:1427) om särskild</p> <p>premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>För skattskyldiga som avses i 3 §<br>första stycket inträder skatteplikt<br>när premie mottas. Beskattnings-<br>underlaget utgörs av 95 procent av<br>mottagen premie. Skatten uppgår<br>till 42,76 procent av underlaget.</p> <p>4 §'</p> <p>För skattskyldiga som avses i 3 §<br>första stycket inträder skatteplikt<br>när premie mottas. Beskattnings-<br>underlaget utgörs av 95 procent av<br>mottagen premie. Skatten uppgår<br>till 41,41 procent av underlaget.</p> <p>Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie<br>för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget<br>för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen<br>premie.</p> <p>5 §²</p> <p>För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder<br>skatteplikt vid utbetalning som där sägs.</p> <p>Beskattningsunderlaget utgörs av Beskattningsunderlaget utgörs av<br>utbetalt belopp. Skatten uppgår till utbetalt belopp. Skatten uppgår till<br>70,66 procent av underlaget. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;74,72 procent av underlaget.</p> <p>6</p> <p>För skattskyldiga som avses i 3 §<br>fjärde stycket inträder skatteplikt<br>vid betalning av premie. Be-<br>skattningsunderlaget utgörs av 95<br>procent av betald premie. Skatten<br>uppgår till 70,66 procent av under-<br>laget.</p> <p>§³</p> <p>För skattskyldiga som avses i 3 §<br>fjärde stycket inträder skatteplikt<br>vid betalning av premie. Be-<br>skattningsunderlaget utgörs av 95<br>procent av betald premie. Skatten<br>uppgår till 74,72 procent av under-<br>laget.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas</p> <p>1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som<br>mottas och avser tid efter ikraftträdandet,</p> <p>2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på<br>belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,</p> <p>3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som<br>betalas och avser tid efter ikraftträdandet.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1494.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:1494.</p> <p>³ Senaste lydelse 1992:1494.</p> <p>75</p> <h3>15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1 §<br>Den som utfast en tjänstepension<br>skall till staten betala särskild<br>löneskatt med 17,89 procent på<br>kostnaden för pensionsutfästelsen,<br>beräknad enligt 2 §.</p> <p>Den som utfast en tjänstepension<br>skall till staten betala särskild<br>löneskatt med 19,89 procent på<br>kostnaden för pensionsutfästelsen,<br>beräknad enligt 2 §.</p> <p>I fråga om handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.</p> <p>En enskild person eller ett döds-<br>bo som medges avdrag för avgift<br>för pensionsförsäkring enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall<br>för det beskattningsåret till staten<br>betala särskild löneskatt med 17,89<br>procent på avgiften.</p> <p>3 §²</p> <p>En enskild person eller ett döds-<br>bo som medges avdrag för avgift<br>för pensionsförsäkring enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall<br>för det beskattningsåret till staten<br>betala särskild löneskatt med<br>19,89 procent på avgiften.</p> <p>Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning<br>på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser<br>tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1993:1570.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1571.</p> <p>76</p> <h3>16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1519) om ^ProP- 1994/95:25</h3> <h3>avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen Bilaga 1<br>vid 1995 års taxering</h3> <p>Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1993:1519) om avdrag för<br>kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering<br>samt lagen skall ha följande lydelse.</p> <h4>Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från<br>arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar</h4> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Avdrag för kostnad för resa med<br>egen bil till och från arbetsplatsen<br>enligt punkt 4 av anvisningarna till<br>33 &nbsp;§ kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) skall vid 1995 års<br>taxering medges, i stället för enligt<br>schablon som anges i andra stycket<br>nämnda anvisningspunkt, med<br>1 krona och 30 öre per kilometer.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Avdrag för kostnad för resa med<br>egen bil till och från arbetsplatsen<br>enligt punkt 4 av anvisningarna till<br>33 &nbsp;§ kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) skall vid 1995 och<br>1996 års taxeringar medges, i<br>stället för enligt schablon som<br>anges i andra stycket nämnda<br>anvisningspunkt, med 1 krona och<br>30 öre per kilometer.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om skattskyldig<br>som har inkomst av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet för<br>vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994 skall dock<br>vid 1996 års taxering avdrag i förvärvskällan medges enligt schablon som<br>anges i andra stycket punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) för kostnader som uppkommit före den 3 novem-<br>ber 1994 om avdraget beräknat enligt nämnda lagrum överstiger 1 krona<br>och 30 öre per kilometer.</p> <p>14 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25</p> <p>77</p> <h3>17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om ^ProP- 1994/95:25<br>räntefördelning vid beskattning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 1</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid<br>beskattning skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Som tillgång räknas inte egen-<br>dom som avses i 27 § 1 mom.,<br>29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och<br>31 § lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt såvida inte vederlag<br>eller realisationsvinst vid avyttring<br>av egendomen utgör intäkt av<br>näringsverksamhet. Andel i ekono-<br>misk förening räknas inte som<br>tillgång om sådan utdelning som<br>inte är skattepliktig enligt punkt<br>2 a av anvisningarna till 22 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) mot-<br>tagits på andelen under närmast<br>föregående beskattningsår. Andel i<br>handelsbolag skall aldrig räknas<br>som tillgång.</p> <p>Som tillgång räknas inte egen-<br>dom som avses i 27 § 1 mom.,<br>29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och<br>31 § lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt såvida inte vederlag<br>eller realisationsvinst vid avyttring<br>av egendomen utgör intäkt av<br>näringsverksamhet. Andel i han-<br>delsbolag skall aldrig räknas som<br>tillgång.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1997 års taxering.</p> <p>78</p> <h3>18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om ^Pr°P- 1994/95:25<br>expansionsmedel &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 1</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte<br>tas upp till så stort belopp att<br>72 procent av expansionsmedlen<br>överstiger ett takbelopp. Detta<br>beräknas med hänsyn till förhållan-<br>dena vid utgången av beskatt-<br>ningsåret enligt de grunder som<br>anges i 2, 8—10 och 18 §§ lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning. 9 § andra<br>meningen nämnda lag tillämpas<br>dock inte. Det erhållna värdet ökas<br>med underskott för beskatt-<br>ningsåret, i den mån avdrag för<br>underskottet inte har medgetts<br>enligt 46 § 1 mom. kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller 3 §<br>13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, och minskas<br>med kapitaltillskott under beskatt-<br>ningsåret.</p> <p>I fråga om näringsverksamhet<br>som bedrivs av fysisk person eller<br>dödsbo får expansionsmedel inte<br>tas upp till så stort belopp att<br>72 procent av expansionsmedlen<br>överstiger ett takbelopp. Detta<br>beräknas med hänsyn till förhållan-<br>dena vid utgången av beskatt-<br>ningsåret enligt de grunder som<br>anges i 2, 8—10 och 18 §§ lagen<br>(1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning. Det erhållna vär-<br>det ökas med underskott för be-<br>skattningsåret, i den mån avdrag<br>för underskottet inte har medgetts<br>enligt 46 § 1 mom. kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller 3 §<br>13 mom., 25 § 10mom. eller 26 §<br>9 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt, och minskas<br>med kapitaltillskott under beskatt-<br>ningsåret.</p> <p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas tak-<br>beloppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i<br>verksamheten.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1997 års taxering utom såvitt avser den ändrade hänvisningen<br>till 25 § 10 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vilken<br>tillämpas första gången vid 1995 års taxering.</p> <p>79</p> <h3>19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om<br>periodiseringsfonder</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1993:1538) om periodise-</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>ringsfonder skall ha följande lydelse</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt får avdrag göras enligt<br>denna lag för belopp som avsatts<br>till periodiseringsfond. Schablon-<br>beskattat bostadsföretag som anges<br>i 2 § 7 mom. samt investmentföre-<br>tag och värdepappersfond som<br>anges i 2 § 10 mom. lagen om<br>statlig inkomstskatt får dock inte<br>göra sådant avdrag.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>Vid beräkning av inkomst av<br>näringsverksamhet enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt får avdrag göras enligt<br>denna lag för belopp som avsatts<br>till periodiseringsfond. Schablon-<br>beskattat bostadsföretag som anges</p> <p>1 2 § 7 mom., investmentföretag<br>och värdepappersfond som anges i</p> <p>2 § 10 mom. samt förvaltningsföre-<br>tag som anges i 7 § 8 mom. andra<br>stycket lagen om statlig inkomst-<br>skatt får dock inte göra sådant<br>avdrag.</p> <p>7</p> <p>Vid fusion som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) eller<br>11 kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen och vid övertagande<br>som avses i 5 eller 6 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruktu-<br>reringar inom den finansiella sek-<br>torn, m. m. samt vid ombildning<br>och tillskott enligt 2 § respektive<br>3 § första meningen lagen<br>(1994:758) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen anses<br>överlåtande och övertagande<br>företag som ett företag. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370), skall föreningen och<br>det aktiebolag vars aktier skiftats ut<br>anses som ett företag.</p> <p>§'</p> <p>Vid fusion som avses i 2 §</p> <p>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) eller<br>11 kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen och vid övertagande<br>som avses i 5 eller 6 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruktu-<br>reringar inom den finansiella sek-<br>torn, m. m. samt vid ombildning<br>och tillskott enligt 2 § respektive<br>3 § första meningen lagen<br>(1994:758) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen anses<br>överlåtande och övertagande före-<br>tag som ett företag. Har en ekono-<br>misk förening skiftat ut aktier<br>enligt 3 § 8 mom. tredje stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt, skall<br>föreningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som ett<br>företag.</p> <p>80</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1994:762.</p> <p>81</p> <h3>20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om Prop. 1994/95:25<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 1</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:1539) om avdrag för<br>underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>12 §'</p> <p>I fråga om sådan fusion som<br>anges i 2 § 4 mom. första stycket<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt, ombildning enligt<br>8 kap. sparbankslagen (1987:619)<br>eller enligt 11 kap. föreningsbanks-<br>lagen (1987:620) och vid över-<br>tagande enligt 10 kap. 8 a § före-<br>ningsbankslagen och vid över-<br>tagande som avses i 5 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruk-<br>tureringar inom den finansiella<br>sektorn, m.m. skall vid tillämpning<br>av denna lag det överlåtande och<br>det övertagande företaget anses<br>som ett och samma företag. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt 3 § 8 mom. tredje stycket<br>lagen om statlig inkomstskatt, skall<br>föreningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som ett och<br>samma företag.</p> <p>I fråga om sådan fusion som<br>anges i 2 § 4 mom. första stycket<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt, ombildning enligt<br>8 kap. sparbankslagen (1987:619)<br>eller enligt 11 kap. föreningsbanks-<br>lagen (1987:620) och vid över-<br>tagande enligt 10 kap. 8 a § före-<br>ningsbankslagen och vid över-<br>tagande som avses i 5 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruk-<br>tureringar inom den finansiella<br>sektorn, m.m. skall vid tillämpning<br>av denna lag det överlåtande och<br>det övertagande företaget anses<br>som ett och samma företag. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>enligt punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370), skall föreningen och<br>det aktiebolag vars aktier skiftats ut<br>anses som ett och samma företag.</p> <p>Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt<br>underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det<br>beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.</p> <p>Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern<br>före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket.<br>Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag<br>mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för<br>gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha<br>upphört om fusionen inte ägt rum.</p> <p>I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket<br>endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §<br>8 mom. lagen om statlig inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som<br>anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar<br>gäller inte betämmelsema i andra och tredje styckena.</p> <p>82</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1994:787.</p> <p>83</p> <h3>21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om Prop. 1994/95:25<br>återföring av skatteutjämningsreserv &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 1</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1540) om återföring av<br>skatteutj ämningsreserv</p> <p>dels att 10 § skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 1—3, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Har avdrag gjorts för avsättning<br>till skatteutjämningsreserv vid 1994<br>års taxering och överstiger avdra-<br>get inte motsvarande avdrag vid<br>närmast föregående taxering åter-<br>förs hälften av avdraget till be-<br>skattning</p> <p>vid 1995 års taxering med minst<br>en femtedel,</p> <p>vid 1995-1996 års taxeringar<br>med minst två femtedelar,</p> <p>vid 1995-1997 års taxeringar<br>med minst tre femtedelar,</p> <p>vid 1995-1998 års taxeringar<br>med minst fyra femtedelar, och</p> <p>vid 1995-1999 års taxeringar<br>eller, om taxering inte sker år<br>1999, vid 1995-2000 års taxeringar<br>med hela beloppet.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>Har avdrag gjorts för avsättning<br>till skatteutjämningsreserv vid 1994<br>års taxering och överstiger avdra-<br>get inte motsvarande avdrag vid<br>närmast föregående taxering åter-<br>förs avdraget till beskattning</p> <p>vid 1995 års taxering med minst<br>tre trettiondelar,</p> <p>vid 1995-1996 års taxeringar<br>med minst sju trettiondelar,</p> <p>vid 1995-1997 års taxeringar<br>med minst elva trettiondelar,</p> <p>vid 1995-1998 års taxeringar<br>med minst femton trettiondelar,</p> <p>vid 1995-1999 års taxeringar<br>med minst nitton trettiondelar,</p> <p>vid 1995-2000 års taxeringar<br>med minst tjugotre trettiondelar,<br>och</p> <p>vid 1995-2001 års taxeringar<br>eller, om taxering inte sker år<br>2001, vid 1995-2002 års taxe-<br>ringar, med tjugosju trettiondelar.</p> <p>2</p> <p>Om avdraget för avsättning till<br>skatteutjämningsreserv vid 1994<br>års taxering överstiger avdraget vid<br>närmast föregående taxering åter-<br>förs den överskjutande delen till<br>beskattning vid 1995 års taxering<br>eller, om taxering inte sker år<br>1995, vid 1996 års taxering. Hälf-<br>ten av återstående del av avdraget<br>återförs till beskattning i den ord-<br>ning som anges i 1 §.</p> <p>Om avdraget för avsättning till<br>skatteutjämningsreserv vid 1994<br>års taxering överstiger avdraget vid<br>närmast föregående taxering åter-<br>förs den överskjutande delen till<br>beskattning vid 1995 års taxering<br>eller, om taxering inte sker år<br>1995, vid 1996 års taxering. Åter-<br>stående del av avdraget återförs till<br>beskattning i den ordning som<br>anges i 1 §.</p> <p>84</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Om taxering inte sker år 1994<br>återförs hälften av avdraget för<br>avsättning till skatteutjämnings-<br>reserv vid närmast föregående<br>taxering till beskattning i den ord-<br>ning som anges i 1 §.</p> <p>Om taxering inte sker år 1994<br>återförs avdraget för avsättning till<br>skatteutjämningsreserv vid närmast<br>föregående taxering till beskattning<br>i den ordning som anges i 1 §.</p> <p>11 §</p> <p>Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till<br>beskattning om</p> <p>1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört<br>att bedriva näringsverksamhet,</p> <p>2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,</p> <p>3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller</p> <p>4. beslut har meddelats om att den skattskyidige skall försättas i<br>konkurs.</p> <p>Vid tillämpning av första stycket<br>gäller även bestämmelserna i 10 §.<br>I sådana fall anses avsättningen till<br>skatteutjämningsreserv uppgå till<br>noll kronor.</p> <p>13 §</p> <p>Vid fusion som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>vid ombildning enligt 8 kap. spar-<br>bankslagen (1987:619) eller<br>11 kap. föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § föreningsbank-<br>slagen och vid övertagande som<br>avses i 5 § lagen (1992:702) om<br>inkomstskatteregler med anledning<br>av vissa omstruktureringar inom<br>den finansiella sektorn, m.m. anses<br>överlåtande och övertagande före-<br>tag som ett företag. Har en ekono-<br>misk förening skiftat ut aktier på<br>sätt anges i punkt 1 a av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370), skall före-<br>ningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som ett<br>företag.</p> <p>Vid fusion som avses i 2 §<br>4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>vid ombildning enligt 8 kap. spar-<br>bankslagen (1987:619) eller<br>11 kap. föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen och vid övertagande<br>som avses i 5 § lagen (1992:702)<br>om inkomstskatteregler med an-<br>ledning av vissa omstruktureringar<br>inom den finansiella sektorn, m.m.<br>anses överlåtande och övertagande<br>företag som ett företag. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier<br>på sätt anges i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket lagen om statlig inkomst-<br>skatt, skall föreningen och det<br>aktiebolag vars aktier skiftats ut<br>anses som ett företag.</p> <p>15 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25</p> <p>Rättelse: S. 96 högerspalten: beloppen ändrade S. 98 rad 4 står: agen Rättat till: lagen</p> <p>85</p> <p>Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock alltjämt<br>vid denna taxering i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats<br>före den 31 december 1994 i de fall återföring skett med tillämpning av<br>4 §.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>86</p> <h3>22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om<br>beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i<br>fåmansföretag</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:775) om beräkning av<br>kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag</p> <p>dels att 11 § skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>9</p> <p>Har företaget gjort avdrag för<br>avsättning till skatteutjämnings-<br>reserv vid 1994 års taxering får, i<br>stället för vad som anges i 3 § 1,<br>som skuld tas upp 28 procent av<br>det belopp som enligt lagen<br>(1993:1540) om återföring av<br>skatteutjämningsreserv lägst skall<br>återföras till beskattning vid<br>1995—2000 års taxeringar. Under-<br>stiger avdraget för avsättning det<br>avdrag som avses i 3 § 1 skall<br>kapitalunderlaget minskas med<br>28 procent av skillnaden där-<br>emellan.</p> <p>10<br>(11 §)</p> <p>Vinstutdelning som lämnats för<br>det räkenskapsår för vilket taxering<br>skedde år 1993 eller, om företaget<br>inte taxerades då, det räkenskapsår<br>för vilket taxering skedde år 1992,<br>skall minska kapitalunderlaget.<br>Vinstutdelning som lämnas för<br>senare räkenskapsår skall minska<br>kapitalunderlaget i den mån utdelat<br>belopp överstiger nettovinsten<br>enligt fastställd balansräkning eller,<br>i förekommande fall, fastställd<br>koncembalansräkning.</p> <p>(10 § första stycket)</p> <p>Kapitalunderlaget i ett aktiebolag<br>skall minskas med belopp som<br>svarar mot utbetalningar från bola-<br>get som gjorts i samband med ned-<br>sättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden eller i samband med<br>likvidation, om utbetalning skett</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>Har företaget gjort avdrag för<br>avsättning till skatteutjämnings-<br>reserv vid 1994 års taxering får, i<br>stället för vad som anges i 3 § 1,<br>som skuld tas upp 28 procent av<br>det belopp som enligt lagen<br>(1993:1540) om återföring av<br>skatteutjämningsreserv lägst skall<br>återföras till beskattning vid<br>1995—2002 års taxeringar. Under-<br>stiger avdraget för avsättning det<br>avdrag som avses i 3 § 1 skall<br>kapitalunderlaget minskas med<br>28 procent av skillnaden där-<br>emellan.</p> <p>§</p> <p>Kapitalunderlaget skall minskas<br>med vinstutdelning som lämnats för<br>det räkenskapsår för vilket taxering<br>skedde år 1993 eller, om företaget<br>inte taxerades då, det räkenskapsår<br>för vilket taxering skedde år 1992.</p> <p>Vinstutdelning som lämnas för<br>senare räkenskapsår än det som<br>anges i första stycket skall minska<br>kapitalunderlaget i den mån utdelat<br>belopp överstiger nettovinsten<br>enligt fastställd balansräkning eller,<br>i förekommande fall, fastställd<br>koncembalansräkning.</p> <p>Kapitalunderlaget i ett aktiebolag<br>skall minskas med belopp som<br>svarar mot utbetalningar från bola-<br>get som gjorts i samband med ned-<br>sättning av aktiekapitalet eller<br>reservfonden om utbetalning skett<br>efter utgången av det räkenskapsår<br>då underlaget beräknades.</p> <p>87</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>efter utgången av det räkenskapsår<br>som avses i 2 §.</p> <p>(10 § andra stycket)</p> <p>Kapitalunderlaget i en ekonomisk<br>förening skall minskas med belopp<br>som svarar mot utbetalningar enligt<br>10 kap. 1 § lagen (1987:667) om<br>ekonomiska föreningar vid ned-<br>sättning av medlemsinsatsemas<br>belopp, vid utskiftning i samband<br>med likvidation eller enligt 4 kap.<br>3 § samma lag vid återbetalning av<br>överskjutande medlemsinsatser.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Kapitalunderlaget i en ekonomisk<br>förening skall minskas med belopp<br>som svarar mot utbetalningar enligt<br>10 kap. 1 § lagen (1987:667) om<br>ekonomiska föreningar vid ned-<br>sättning av medlemsinsatsemas<br>belopp eller enligt 4 kap. 3 § sam-<br>ma lag vid återbetalning av över-<br>skjutande medlemsinsatser om<br>utbetalning skett efter det räken-<br>skapsår då underlaget beräknades.</p> <p>Kapitalunderlaget justeras för<br>utbetalning enligt andra-fjärde<br>styckena för det beskattningsår<br>utbetalning skett sedan det ut-<br>betalade beloppet har fördelats<br>enligt 3 &nbsp;&nbsp;§&nbsp;&nbsp;&nbsp;12 mom. lagen</p> <p>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>mellan inkomst av kapital respek-<br>tive tjänst.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>88</p> <h3>23 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850)<br>om upphävande av lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt¹ samt p 3 i övergångsbestämmel-<br>serna till nämnda lag skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Enligt riksdagens beslut före-<br>skrivs att lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt skall<br>upphöra att gälla vid utgången av<br>år 1991. Den upphävda lagen<br>tillämpas dock alltjämt vid 1995<br>och tidigare års taxeringar. Vid<br>1992 — 1995 års taxeringar tilläm-<br>pas den upphävda lagen med de<br>ändringar som framgår av punk-<br>terna 1 — 5 nedan.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Enligt riksdagens beslut före-<br>skrivs att lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt skall<br>upphöra att gälla vid utgången av<br>år 1991. Den upphävda lagen<br>tillämpas dock alltjämt vid 7996<br>och tidigare års taxeringar. Vid<br>1992 — 7996 års taxeringar tilläm-<br>pas den upphävda lagen med de<br>ändringar som framgår av punk-<br>terna 1 — 5 nedan.</p> <p>1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i den<br>mån de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda<br>reduceringsreglema i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och<br>4 §§. Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid<br>värdering av aktie eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvis-<br>ningarna till 3 och 4 §§.</p> <p>2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna<br>till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk<br>börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt<br>andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det<br>slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>tas upp till 75 procent av det noterade värdet.</p> <p>Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte<br>är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig<br>omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte<br>skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk<br>börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna<br>i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.</p> <p>3. Statlig förmögenhetsskatt för<br>skattskyldig som avses i 11 §<br>1 mom. är</p> <p>vid 1992 års taxering 1,5 procent<br>av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger<br>800 000 kronor men inte<br>1 600 000 kronor och 2,5 procent</p> <p>3. Statlig förmögenhetsskatt för<br>skattskyldig som avses i 11 §<br>1 mom. är</p> <p>vid 1992 års taxering 1,5 procent<br>av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger<br>800 000 kronor men inte<br>1 600 000 kronor och 2,5 procent</p> <p>89</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger<br>1 600 000 kronor, samt</p> <p>vid 1993 — 1995 års taxeringar<br>1,5 procent av den del av den be-<br>skattningsbara förmögenheten som<br>överstiger 800 000 kronor.</p> <p>4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som<br>hemmavarande barn.</p> <p>5.² Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931)<br>om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger<br>1 600 000 kronor, samt</p> <p>vid 1993 — 1996 års taxeringar<br>1,5 procent av den del av den be-<br>skattningsbara förmögenheten som<br>överstiger 800 000 kronor.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1489.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:950.</p> <p>90</p> <h3>24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1851) om<br>upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i<br>vissa fall</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1851) om upphävande av lagen<br>(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall* skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Enligt riksdagens beslut före-<br>skrivs att lagen (1970:172) om<br>begränsning av skatt i vissa fall<br>skall upphöra att gälla vid utgången<br>av år 1991. Den upphävda lagen<br>tillämpas dock alltjämt vid 1995<br>och tidigare års taxeringar. Vid<br>1992 — 1995 års taxeringar till-<br>ämpas den upphävda lagen med<br>den ändringen i fråga om 3 § tre-<br>dje stycket att spärrbeloppet skall<br>bestämmas till 55 procent av<br>summan av den justerade be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten<br>och inkomsten av kapital.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Enligt riksdagens beslut före-<br>skrivs att lagen (1970:172) om<br>begränsning av skatt i vissa fall<br>skall upphöra att gälla vid utgången<br>av år 1991. Den upphävda lagen<br>tillämpas dock alltjämt vid 7996<br>och tidigare års taxeringar. Vid<br>1992 — 1995 års taxeringar till-<br>ämpas den upphävda lagen med<br>den ändringen i fråga om 3 § tre-<br>dje stycket att spärrbeloppet skall<br>bestämmas till 55 procent av<br>summan av den justerade be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten<br>och inkomsten av kapital. Vid 1996<br>års taxering skall nämnda procent-<br>sats uppgå till 60.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1490.</p> <p>91</p> <h3>25 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:405) om ^Pr0P- 1994/95:25<br>stämpelskatt på aktier &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 1</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier<br>skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen<br>tillämpas dock alltjämt när skattskyldighet inträtt före utgången av år<br>1994.</p> <p>92</p> <h3>26 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:575) om<br>ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1992:575) om ändring i lagen<br>(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.¹ inte skall träda i kraft.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1495.</p> <p>93</p> <p>27 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1520)<br>om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid<br>taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på<br>förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar</p> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1520) om beräkning av be-<br>skattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och<br>statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års<br>taxeringar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda<br>lagen tillämpas dock alltjämt vid 1995 års taxering.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>94</p> <h3>28 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:776) om<br>beskattning av viss vidareutdelning</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1994:776) om beskattning av viss<br>vidareutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den<br>upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 års taxering.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>95</p> <h3>29 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:961) med Prop. 1994/95:25</h3> <h3>särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år Bilaga 1<br>1995</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1-2 §§ lagen (1994:961) med särskilda<br>bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995 skall ha följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Vid utbetalning av kommunal- eller<br>landstingsskattemedel enligt 4 §<br>lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och<br>annan menighets utdebitering av<br>skatt, m. m., skall för inkomståret<br>1995 kommunalskattemedlen mins-<br>kas med 1 086 kronor per invånare<br>i kommunen den 1 november 1994<br>och landstingsskattemedlen med<br>349 kronor per invånare i lands-<br>tinget den 1 november 1994.</p> <p>För en kommun som inte ingår i<br>ett landsting skall kommunalskat-<br>temedlen minskas med 1 435 kro-<br>nor per invånare i kommunen den<br>1 november 1994.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>Vid utbetalning av kommunal- eller<br>landstingsskattemedel enligt 4 §<br>lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och<br>annan menighets utdebitering av<br>skatt, m. m., skall för inkomståret<br>1995 kommunalskattemedlen mins-<br>kas med 1 025 kronor per invånare<br>i kommunen den 1 november 1994<br>och landstingsskattemedlen med<br>311 kronor per invånare i lands-<br>tinget den 1 november 1994.</p> <p>För en kommun som inte ingår i<br>ett landsting skall kommunalskat-<br>temedlen minskas med 1 336 kro-<br>nor per invånare i kommunen den<br>1 november 1994.</p> <p>2<br>Vid utbetalning av en församlings<br>eller en kyrklig samfallighets ford-<br>ran enligt 4 a § fjärde stycket lagen<br>med särskilda bestämmelser<br>om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m. m., skall<br>fordran vid ingången av år 1995<br>minskas med 3,2 procent.</p> <p>§</p> <p>Vid utbetalning av en församlings<br>eller en kyrklig samfallighets ford-<br>ran enligt 4 a § fjärde stycket lagen<br>med särskilda bestämmelser<br>om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m. m., skall<br>fordran vid ingången av år 1995<br>minskas med 6,8 procent.</p> <p>96</p> <h3>1 Förslag till lag om praktik för ungdomar i<br>ungdomsintroduktion</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte<br>anses som arbetstagare när de fullgör sådan praktik som ingår i<br>ungdomsintroduktion.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till utgången av<br>juni 1996.</p> <p>97</p> <h3>2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om<br>särskilt studielån för den som genomgår<br>arbetsmarknadsutbildning</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1993:719) om särskilt studielån för den<br>som genomgår arbetsmarknadsutbildning skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 1994. Den upphävda lagen gäller dock i fråga om<br>arbetsmarknadsutbildning som har beviljats före den 1 januari 1995.</p> <p>Prop. 1994/95:25</p> <p>Bilaga 1</p> <p>98</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994 Prop. 1994/95:25</p> <p>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden<br>Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,<br>Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,<br>Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström,<br>Johansson</p> <p>Föredragande: statsråden Persson, Thalén, Hedborg, Andersson,<br>Winberg, Sundström, Uusmann</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska<br>åtgärder, m.m.</p> <p>99</p> <p>gotab 47195, Stockholm 1994</p> 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till delvis bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning ? 2 2 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning delvis bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 3 3 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag för investeringssatsningar delvis bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 3 3 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag för investeringssatsningar ? 4 4 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att ungdomspraktiken för ungdomar 20--24 år liksom akademikerpraktiken för ungdomar 25--29 år upphör fr.o.m. den 1 januari 1995 ? 4 4 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att ungdomspraktiken för ungdomar 20--24 år liksom akademikerpraktiken för ungdomar 25--29 år upphör fr.o.m. den 1 januari 1995 delvis bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 5 5 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om en ny åtgärd benämnd ungdomsintroduktion för ungdomar delvis bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 5 5 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om en ny åtgärd benämnd ungdomsintroduktion för ungdomar ? 6 6 att riksdagen godkäner vad regeringen förordar om omfattningen av arbetsmarknadsutbildning ? 6 6 att riksdagen godkäner vad regeringen förordar om omfattningen av arbetsmarknadsutbildning bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 7 7 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att vid behov utöka antalet utbildningsplatser i komvux för arbetslösa under budgetåret 1994/95 bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 7 7 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att vid behov utöka antalet utbildningsplatser i komvux för arbetslösa under budgetåret 1994/95 ? 8 8 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av utbildningsvikariat ? 8 8 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av utbildningsvikariat bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 9 9 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om starthjälp bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 9 9 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om starthjälp ? 10 10 att riksdagen bemyndigar regeringen att omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet med trainee-utbildning under åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till folkbildningen under samma huvudtitel ? 10 10 att riksdagen bemyndigar regeringen att omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet med trainee-utbildning under åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till folkbildningen under samma huvudtitel delvis bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 11 11 att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 11 11 att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr ? 12 12 att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 342 000 000 kr ? 12 12 att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 342 000 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 13 13 att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 070 948 000 kr bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 13 13 att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 070 948 000 kr ? 14 14 att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 000 kr. ? 14 14 att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 2 000 000 000 kr. bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 10002 10002 att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar i avsnitten 1--4 bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 10002 10002 att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar i avsnitten 1--4 ? 10003 10003 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om slopad extra höjning 1995 och 1996 av den garanterade räntan för räntebidrag enligt äldre regler. ? 10003 10003 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om slopad extra höjning 1995 och 1996 av den garanterade räntan för räntebidrag enligt äldre regler. bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 20002 20002 att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar och inkomstförstärkningar som regeringen förordar i avsnitt 5. bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 20002 20002 att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar och inkomstförstärkningar som regeringen förordar i avsnitt 5. ? 20003 20003 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 20003 20003 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 90002 90002 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om förbättring av det särskilda bostadstillägget till pensionärer bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? 90002 90002 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om förbättring av det särskilda bostadstillägget till pensionärer ? 100002 100002 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uttaget av allmänna egenavgifter åren 1996--1998. ? 100002 100002 att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uttaget av allmänna egenavgifter åren 1996--1998. bifall = utskottet 1994/95:FiU1 ? B Bordläggning 1994-11-02 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1994-11-02 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1994-11-04 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1994-11-22 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 11:14:32 statustext statustext Ärendet är avslutat GI0325 2019-05-28 12:24:36 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 11:14:32 GI0325 prop_199495__25.pdf 8837275 pdf Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/8CDA779B-453D-4B32-8ADD-B492CCEAE899 behandlas_i 1994/95:FiU1 GI01FiU1 bet 1994/95 FiU1 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi1 mot 1994/95 Fi1 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi2 mot 1994/95 Fi2 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi3 mot 1994/95 Fi3 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi4 mot 1994/95 Fi4 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi5 mot 1994/95 Fi5 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi6 mot 1994/95 Fi6 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi7 mot 1994/95 Fi7 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi8 mot 1994/95 Fi8 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi9 mot 1994/95 Fi9 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi10 mot 1994/95 Fi10 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi11 mot 1994/95 Fi11 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi12 mot 1994/95 Fi12 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi13 mot 1994/95 Fi13 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi14 mot 1994/95 Fi14 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi15 mot 1994/95 Fi15 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi16 mot 1994/95 Fi16 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi17 mot 1994/95 Fi17 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi18 mot 1994/95 Fi18 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi19 mot 1994/95 Fi19 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Motion följdmotion av Alf Svensson m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi6 mot 1994/95 Fi6 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Alf Svensson m.fl. (KD) Motion följdmotion av Anders Svärd (C)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi12 mot 1994/95 Fi12 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Anders Svärd (C) Motion följdmotion av Arne Andersson m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi8 mot 1994/95 Fi8 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Arne Andersson m.fl. (M) Motion följdmotion av Bengt Westerberg m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi3 mot 1994/95 Fi3 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Bengt Westerberg m.fl. (FP) Motion följdmotion av Birger Schlaug m.fl. (MP)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi5 mot 1994/95 Fi5 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Birger Schlaug m.fl. (MP) Motion följdmotion av Carl Bildt m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi1 mot 1994/95 Fi1 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Carl Bildt m.fl. (M) Motion följdmotion av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi19 mot 1994/95 Fi19 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (S) Motion följdmotion av Dan Ericsson m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi7 mot 1994/95 Fi7 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Dan Ericsson m.fl. (KD) Motion följdmotion av Elving Andersson m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi10 mot 1994/95 Fi10 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Elving Andersson m.fl. (C) Motion följdmotion av Eskil Erlandsson (C)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi17 mot 1994/95 Fi17 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Eskil Erlandsson (C) Motion följdmotion av Georg Andersson (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi15 mot 1994/95 Fi15 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Georg Andersson (S) Motion följdmotion av Georg Andersson m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi14 mot 1994/95 Fi14 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Georg Andersson m.fl. (S) Motion följdmotion av Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi4 mot 1994/95 Fi4 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Gudrun Schyman m.fl. (V) Motion följdmotion av Gun Hellsvik m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi9 mot 1994/95 Fi9 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Gun Hellsvik m.fl. (M) Motion följdmotion av Inga-Britt Johansson m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi13 mot 1994/95 Fi13 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Inga-Britt Johansson m.fl. (S) Motion följdmotion av Inger Lundberg m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi18 mot 1994/95 Fi18 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Inger Lundberg m.fl. (S) Motion följdmotion av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi11 mot 1994/95 Fi11 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S) Motion följdmotion av Olof Johansson m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi2 mot 1994/95 Fi2 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Olof Johansson m.fl. (C) Motion följdmotion av Ronny Olander m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 1994/95:25<br/> Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. GI02Fi16 mot 1994/95 Fi16 med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. av Ronny Olander m.fl. (S) Motion