<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308654</hangar_id>
 <dok_id>GI03231</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>231</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:231</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>231</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Allmän fiskevårdsavgift m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03231/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03231</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03231</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:231&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Allmän fiskevårdsavgift m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 maj 1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03231/prop_199495__231-1.png" style="width:39pt;height:41pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta (Vinberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(J ordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det införs en allmän fiskevårdsavgift från den&lt;br&gt;1 januari 1996. Avgiften skall betalas av alla som fiskar inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium eller från svenska fartyg utanför sjöterritoriet. Avgiften skall&lt;br&gt;tas ut som en årsavgift på 100 kr för fiskande med handredskap som inte&lt;br&gt;kräver användning av båt, en årsavgift på 250 kr för fiskande med andra&lt;br&gt;redskap och en årsavgift på 500 kr för licensierade yrkesfiskare. Den som&lt;br&gt;fiskar på eget vatten skall erlägga en avgift på 100 kr per år oavsett&lt;br&gt;redskap. Avgiftsskyldigheten skall inte gälla för den som är under 18 år.&lt;br&gt;Avgiftsmedlen skall användas som bidrag för bildande och ombildande av&lt;br&gt;fiskevårdsområden, för fiskevård och utsättningar av fisk, för information&lt;br&gt;och tillsyn och för administrativ hantering av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas de åtgärder som har vidtagits för att skydda&lt;br&gt;den naturreproducerande laxen i Östersjön och de översiktliga planerna för&lt;br&gt;det fortsatta arbetet på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:231&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut............................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext ........................................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) ....... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning.......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Fisket och fiskevården.............................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 En allmän fiskevårdsavgift........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Inledning .................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Avgiftens omfattning och storlek................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Användning av fiskevårdsmedel ................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Administrativ hantering av avgiften................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Beslut om medlens användning.................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Tillsyn och sanktioner .......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Laxfisket ...................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av rapporten Utformning av allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser och sammanställning över&lt;br&gt;remissyttrandena&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:231&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om den huvudsakliga&lt;br&gt;användningen av fiskevårdsmedel (avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i fiskelagen (1993:787) skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 32 a, samt närmast före denna en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fiskevårdsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a § För att främja fiskevården far regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet för den som&lt;br&gt;fiskar inom Sveriges sjöterritorium eller från svenska fartyg utanför&lt;br&gt;territoriet att betala en avgift (allmän fiskevårdsavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 november 1994 att uppdra åt generaldirek-&lt;br&gt;tören Per Wramner att lämna förslag till en allmän fiskevårdsavgift.&lt;br&gt;Utredaren har den 9 januari 1995 redovisat uppdraget i rapporten&lt;br&gt;Utformning av en allmän fiskevårdsavgift. En sammanfattning av&lt;br&gt;rapporten finns i bilaga 1. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna och en sammanställning över remissyttrandena&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas frågan om en allmän fiskevårdsavgift. Det&lt;br&gt;gäller avgiftens omfattning och storlek, användning av medel, uppbörd,&lt;br&gt;förvaltning, tillsyn och sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas också de nationella och internationella åt-&lt;br&gt;gärder som har vidtagits för att skydda den naturreproducerande laxen i&lt;br&gt;Östersjön. Vidare redovisas de forskningsinsatser som görs mot sjuk-&lt;br&gt;domssyndromet M74. Slutligen redogörs översiktligt för det planerade&lt;br&gt;fortsatta arbetet med att bevara den naturreproducerande laxen i Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fisket och fiskevården&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har mycket god tillgång till fiskevatten. Med undantag för i de&lt;br&gt;egentliga slättområdena finns det gott om sjöar och strömmande vatten.&lt;br&gt;De stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren samt Storsjön i&lt;br&gt;Jämtland är genom sina centrala lägen av utomordentligt värde för fisket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kusterna med sina skärgårdsområden är naturtillgångar som har få Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;motsvarigheter. Vi har också rika fiskevatten i Östersjön och i Väster-&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidsfisket har utvecklats till en av våra mest utbredda och populära&lt;br&gt;rekreationsformer. Fritidsfiske innefattar såväl sportfiske med handredskap&lt;br&gt;som fiske for husbehov med andra redskap än handredskap. Enligt en&lt;br&gt;undersökning som Fiskeriverket och Statistiska centralbyrån utförde år&lt;br&gt;1990 hade 2,2 miljoner personer fiskat någon gång under det senaste året.&lt;br&gt;Av undersökningen framgår vidare att av dessa använde ca 1,4 miljoner&lt;br&gt;enbart handredskap och ca 280 000 enbart andra redskap. Fritidsfisket&lt;br&gt;ger kontakt med naturen samtidigt som fångsten av fisk innebär att en&lt;br&gt;naturresurs nyttjas och att fiskkonsumtionen i landet stimuleras.&lt;br&gt;Fritidsfiske har också i hög grad karaktär av familjeaktivitet och utgör ett&lt;br&gt;viktigt komplement till andra fritidsaktiviteter såsom båtliv, semesterresor&lt;br&gt;och camping. Det är en viktig del i en utvecklad aktiv turism som skapar&lt;br&gt;underlag för en fortsatt bosättning i glesbygder där utkomstmöjligheterna&lt;br&gt;är begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska havsfisket bedrivs i Östersjön, Skagerrak, Kattegatt och&lt;br&gt;Nordsjön. Havsfisket karakteriseras av stor flexibilitet. Fiskeflottan rör sig&lt;br&gt;över hela det havsområde där Sverige har kvoter. Antalet yrkesfiskare&lt;br&gt;uppgår i dag till ca 4 000, varav ca 350 bedriver fiske i insjövatten. Det&lt;br&gt;svenska havsfiskets totala fångster utgörs till 80-90 % av torsk, sill och&lt;br&gt;skarpsill. Det totala fångstvärdet var år 1994 drygt 800 miljoner kronor,&lt;br&gt;varav 225 miljoner kronor kom från torskfisket. Fångsterna i det&lt;br&gt;yrkesmässiga insjöfisket uppgick till drygt 2 000 ton, varav merparten tas&lt;br&gt;i de fyra stora sjöarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskevården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskevårdens syfte är att skapa eller bevara en långsiktigt hög avkastning&lt;br&gt;i fisket. Fiskevården är en del av den allmänna miljövården och natur-&lt;br&gt;resurshushållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålet på fiskets område är att fisk och skaldjur och deras&lt;br&gt;näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga, naturligt reproducerande&lt;br&gt;bestånd. I detta inkluderas bl.a. att slå vakt om alla fiskarter i landet, dvs.&lt;br&gt;bevara den biologiska mångfalden. För fisk är det i högre grad än för&lt;br&gt;många andra djurgrupper väsentligt att bevara inomartsvariationen&lt;br&gt;eftersom denna i många fall är betydande. Så har t.ex. varje laxälv sin&lt;br&gt;egen urskiljbara laxpopulation. Situationen för den naturligt reproduce-&lt;br&gt;rande laxen i Östersjön redovisas närmare i avsnittet Laxfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av grundläggande betydelse att det finns en lämplig miljö för&lt;br&gt;fisken att leva i. Genom att t.ex. motverka spridning av miljögifter,&lt;br&gt;övergödning och försurning främjas denna miljö. Ett exempel på mot-&lt;br&gt;satsen är sambandet mellan övergödningen av Östersjön och nedgången&lt;br&gt;av torskbestånden. Det finns flera exempel på miljöåtgärder som har en&lt;br&gt;allmän betydelse för fiskevården såsom att värna om värdefulla natur-&lt;br&gt;miljöer och biologisk mångfald genom reservatsbildning, naturvårdshän-&lt;br&gt;syn och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biotopvården däremot är inriktad på speciella lokala miljöer av särskild Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;betydelse för fiskfaunan och är främst inriktad på att förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för naturlig fortplantning av lax och öring. Det kan gälla&lt;br&gt;återskapande av vandringsvägar med hjälp av laxtrappor eller lämpliga&lt;br&gt;lek- och uppväxtplatser med hjälp av utläggning av grus och sten. Ett&lt;br&gt;annat exempel är vegetationsröjning av grundområden i syfte att gynna&lt;br&gt;fortplantning av gös. Dessa åtgärder är av stor strategisk betydelse för&lt;br&gt;fiskevården genom att de i betydande utsträckning riktas in på de faktorer&lt;br&gt;som begränsar fiskbeståndens storlek och ger bestående effekter.&lt;br&gt;Utsättning av fisk har under senare år fått minskad betydelse i fiskevården&lt;br&gt;jämfört med biotopvården. Utsättningar är dock av avgörande betydelse&lt;br&gt;för vissa arter som lax och ål. Fiskutsättning är fortfarande den del av&lt;br&gt;fiskevården som det satsas mest resurser på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har bekämpning av fisksjukdomar fatt ökad betydelse&lt;br&gt;inom ramen för beståndsvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de&lt;br&gt;Janeiro år 1992 undertecknades en konvention om biologisk mångfald.&lt;br&gt;Sverige har ratificerat konventionen. Hösten 1993 beslutade riksdagen om&lt;br&gt;en svensk strategi för bevarande av biologisk mångfald (prop. 1993/94:&lt;br&gt;36, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) med grundläggande principer för&lt;br&gt;bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Riksdagen har&lt;br&gt;vidare beslutat att varje sektor skall ha ett ansvar för miljön. Regeringen&lt;br&gt;uppdrog den 11 augusti 1994 åt Fiskeriverket att utarbeta en aktionsplan&lt;br&gt;för biologisk mångfald avseende fisket. Uppdraget skall redovisas senast&lt;br&gt;den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordsjöstatema har sedan år 1984 vid tre tillfällen samlats till&lt;br&gt;konferenser för att diskutera hur miljön i Nordsjön kan förbättras. Vid den&lt;br&gt;senaste konferensen år 1990 diskuterades bl.a. förhållandet mellan fiske&lt;br&gt;och miljötillstånd. Frågorna aktualiserades åter vid ett ministermöte i&lt;br&gt;december 1993, varvid bl.a. fiskets ansvar för en bärkraftig utveckling&lt;br&gt;poängterades. Ministrarna beslutade att uppdra åt det internationella&lt;br&gt;havsforskningsrådet (ICES) att redovisa vetenskapliga kriterier för att på&lt;br&gt;försök etablera skyddade områden. Frågan kommer upp igen på nästa&lt;br&gt;konferens i Köpenhamn i juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingforskommissionen (HELCOM) är sekretariat för Helsingfors-&lt;br&gt;konventionen till skydd för Östersjöns miljö. I samband med kommissio-&lt;br&gt;nens årsmöte 1994 möttes också miljöministrarna. De uppmanade&lt;br&gt;Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) att med hänsyn till hoten mot&lt;br&gt;vissa fiskarter i Östersjön överväga ytterligare åtgärder för att skydda&lt;br&gt;dessa. Ministrarna beslutade vidare att det skall införas skyddade&lt;br&gt;områden längs kusterna och i själva Östersjön. Förvaltningsplaner skall&lt;br&gt;utarbetas för dessa områden och krav på särskild hänsyn skall gälla för&lt;br&gt;nya verksamheter, exempelvis fiskodling. Konventionen omarbetades år&lt;br&gt;1992, men ändringarna har ännu inte trätt i kraft. De ändringar som gjorts&lt;br&gt;innebär att konventionen också omfattar skydd av habitat och levande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marina resurser samt att den utvidgas till att omfatta även inre farvatten. Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;Kommissionens miljökommitté rekommenderade i oktober 1994 IBSFC&lt;br&gt;att följa rådgivningen från ICES för bevarande av vildlaxbestånden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det nordiska samarbetet pågår ett arbete med att ta fram&lt;br&gt;en nordisk miljö- och fiskeristrategi. Avsikten är att strategin skall&lt;br&gt;fastställas under våren 1995 gemensamt av de nordiska fiskeri- och&lt;br&gt;miljöministrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av fiskevården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskevården i Sverige finansieras i dag via flera källor, bl.a. över&lt;br&gt;statsbudgeten, med vattenavgiftsmedel, prisregleringsmedel, regionaleko-&lt;br&gt;nomiska medel, arbetsmarknadsmedel och medel från EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens anslag Bidrag till fiskevård uppgår innevarande budgetår&lt;br&gt;till drygt 3,6 miljoner kronor. Anslaget har under en lång följd av år varit&lt;br&gt;relativt oförändrat. Enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till&lt;br&gt;fritidsfisket får statsbidrag lämnas till kostnader för bildande av&lt;br&gt;fiskevårdsområden om ansökan om bildande har gjorts före den&lt;br&gt;1 september 1990. Vidare far statsbidrag lämnas till fiskevårdsåtgärder&lt;br&gt;som främjar fritidsfisket, till sådana serviceanläggningar för fritidsfisket&lt;br&gt;som är av betydande allmänt intresse samt till fritidsfiskarnas och till&lt;br&gt;fiskevattenägamas riksorganisationer för information och andra åtgärder&lt;br&gt;som främjar fritidsfisket. Bidrag till fiskevårdsåtgärder och&lt;br&gt;serviceanläggningar far lämnas med högst 50 % eller, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, högst 70 % av den godkända kostnaden för åtgärden.&lt;br&gt;Under de senaste åren har medlen under anslaget i första hand använts för&lt;br&gt;bidrag till kostnader för bildande av fiskevårdsområden. Ett betydande&lt;br&gt;antal ansökningar finns hos länsstyrelserna i avvaktan på beslut om&lt;br&gt;områdesbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av det fria handredskapsfisket år 1985 på&lt;br&gt;södra ostkusten och i de fem stora sjöarna inrättades ett särskilt bidrag för&lt;br&gt;fiskefrämjande åtgärder i dessa områden. Bakgrunden var att man&lt;br&gt;befarade att fiskevården skulle minska till följd av det fria handredskaps-&lt;br&gt;fisket. Anslaget uppgår innevarande budgetår till 1 miljon kronor. Drygt&lt;br&gt;hälften av medlen har gått till fiskevårdsåtgärder inom Stockholms&lt;br&gt;kommun. Verksamheten regleras av förordningen (1985:145) om&lt;br&gt;statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskevård finansieras även över anslaget till kalkningsverksamhet för&lt;br&gt;sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket har ansvaret för verksamheten&lt;br&gt;tillsammans med länsstyrelserna. Kalkningen är en miljövårdsåtgärd av&lt;br&gt;stor betydelse för fiskevården. Syftet med bidraget är att stödja åter-&lt;br&gt;ställningen av försumingsskadade sjöar och vattendrag. Bidrag har&lt;br&gt;lämnats till återintroduktion av utslagna växter och djur, eliminering av&lt;br&gt;vandringshinder och byggande av vandringsvägar för att underlätta&lt;br&gt;naturlig återkolonisation samt biotopvård som möjliggör återkolonisation.&lt;br&gt;Kalkningsinsatsema har återskapat sportfiskemöjlighetema i tusentals&lt;br&gt;vatten, gynnat yrkesfisket för laxfiskar och minskat halterna av kvicksilver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fisk. Under budgetåret 1995/96 kommer omkalkning och biologisk Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;återställning att prioriteras före nykalkningar. De åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits för samordning och effektivisering av kalkningsverksamheten&lt;br&gt;skall följas upp och vidareutvecklas. Utgiftsutvecklingen visar att anslaget&lt;br&gt;inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav och med hänsyn tagen till behovet av att minska statens utgifter&lt;br&gt;beräknar regeringen att anslaget kan minskas med motsvarande&lt;br&gt;57 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att tillsätta en särskild utredare för att se över kalkningsverksamheten för&lt;br&gt;sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vattenavgiftsmedel används för fiskevård. Avgifter döms ut av&lt;br&gt;vattendomstol som kompensation för skada på fisket. Totalt finns det ca&lt;br&gt;62 miljoner kronor tillgängliga för fiskevård i specifika områden. Medlen&lt;br&gt;används främst för biotopvårdande åtgärder och utsättningar av fisk.&lt;br&gt;Möjligheterna att utföra biotopvård i större utsträckning än vad som görs&lt;br&gt;i dag är begränsade. Det beror på villkoren i vattendomama.&lt;br&gt;Vattenavgiftsmedel kan endast till mindre del användas för allmänna&lt;br&gt;fiskevårdsåtgärder och för FoU-verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskprisregleringsmedel har under ett antal år avsatts för att finansiera&lt;br&gt;utsättningar av fisk. Syftet är att främja det yrkesmässiga fisket i insjöar&lt;br&gt;och i kustområdena. Störst betydelse har utsättningarna av ål. Exempel på&lt;br&gt;andra arter som sätts ut är gös och lax inkl, försök med fördröjd&lt;br&gt;utsättning av lax. Under de senaste åren har ca 9 miljoner kronor avsatts&lt;br&gt;varje år för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalekonomiska medel och arbetsmarknadsmedel används främst&lt;br&gt;för större enskilda insatser för biotopvård såsom återställning av nedlagda&lt;br&gt;flottleder och större enskilda fiskevårdsprojekt, t.ex. Laxfond Vänern och&lt;br&gt;Västerbottenlax. Beloppen uppgår till 10-15 miljoner kronor om året och&lt;br&gt;används främst i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har hittills bidragit till den svenska laxfiskevården i Östersjön&lt;br&gt;genom ekonomisk kompensation för EU-ländemas laxfiske. Ersättningen&lt;br&gt;har de senaste åren uppgått till ca 7,5 miljoner kronor. Medlen används&lt;br&gt;för att producera laxsmolt för Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem i EU deltar Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut i den&lt;br&gt;gemensamma fiskeripolitiken. EU-stödet på fiskets område ges i huvudsak&lt;br&gt;inom ramen för det strukturstöd som kan hänföras till mål 5a. Som grund&lt;br&gt;för detta stöd har regeringen nyligen till EU-kommissionen överlämnat en&lt;br&gt;sektorsplan för fiskeri- och vattenbruksnäringen. EU-stöd kan lämnas för&lt;br&gt;olika fiskevårdande åtgärder, främst i form av enskilda större projekt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En allmän fiskevårdsavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens utredningsuppdrag om en allmän fiskevårdsavgift framhölls&lt;br&gt;att en sådan bör inforas från den 1 januari 1996 i syfte att finansiera bl.a.&lt;br&gt;bidrag for bildande av fiskevårdsområden, fiskevård, utsättning av fisk&lt;br&gt;och fisketillsyn. En forutsättning härfor skulle vara att avgiften kan&lt;br&gt;administreras och kontrolleras effektivt. Vidare framhölls att forslaget bör&lt;br&gt;bygga bl.a. på det förslag som Per Wramner redovisade till regeringen den&lt;br&gt;1 oktober 1991 liksom erfarenheter från andra länder, främst Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslog år 1991 att en allmän fiskevårdsavgift skall omfatta&lt;br&gt;fiske efter alla arter i sötvatten och i havet. Avgiften skulle enligt&lt;br&gt;förslaget erläggas av alla fiskande över 15 år med undantag för licensie-&lt;br&gt;rade yrkesfiskare och samer som fiskar med stöd av särskilda rättigheter.&lt;br&gt;Vidare föreslog utredaren avgiftsnivån till 75 kr per person och år och att&lt;br&gt;avgiftsmedlen samlas i en fond som hålls åtskild från statskassan.&lt;br&gt;Uppbörden skulle ske genom förtryckta postgiroblanketter. Kontrollen&lt;br&gt;föreslogs ske inom ramen för den ordinarie fisketillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fiskevårdsavgift i Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark indelas rekreationsfisket i husbehovsfiske och sportfiske.&lt;br&gt;Husbehovsfisket regleras i lagen (366/1989) om saltvattensfiske och&lt;br&gt;sportfisket i lagen (227/1992) om fisketillstånd. Den som bedriver dessa&lt;br&gt;båda fisken måste betala en fiskevårdsavgift. Avgiften för husbehovsfiske&lt;br&gt;är för närvarande 250 kronor/år och för sportfiske 100 kronor/år,&lt;br&gt;75 kronor/vecka eller 25 kronor/dag. Uppbörden av avgiften sker via&lt;br&gt;postgirot genom särskilda inbetalningskort som finns tillgängliga på&lt;br&gt;samtliga postkontor. Lantbruks- och fiskeriministeriet har också försälj-&lt;br&gt;ningsavtal med turistföreningar, campingplatser m.fl. som har en provision&lt;br&gt;om 5 % per försåld avgift. De flesta avgifterna erläggs via giroinbetalning&lt;br&gt;på postkontor. Avgiften går till två postgirokonton som disponeras av&lt;br&gt;ministeriet. Alla som betalar förs in i ett register. Inbetalningskort skickas&lt;br&gt;ut till dem som har erlagt avgift under föregående år. För&lt;br&gt;husbehovsfiskare gäller att varje utestående redskap skall vara försett med&lt;br&gt;ett märke med upplysning om namn, adress och kvitto på att avgiften är&lt;br&gt;erlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministeriet beslutar om fördelning av avgiftsmedlen efter att ha hört ett&lt;br&gt;rådgivande utskott som består av företrädare för yrkesfisket, husbe-&lt;br&gt;hovsfisket, sportfisket, vattenbruket och forskningen. Utskottets samman-&lt;br&gt;sättning har kritiserats av sportfisket. Diskussioner förs om att tillsätta två&lt;br&gt;grupper under utskottet, en för marin fiskevård och en för fiskevård i&lt;br&gt;sötvatten. I den senare skulle i så fall sportfiskets representanter vara i&lt;br&gt;majoritet. Medel från sportfiskeavgiften används till fiskevård, främst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsättning av yngel och sättfisk. De kan också användas till forskning, Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;administration, kontroll och information. Insatserna skall i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt främja ett brett urval av fiskarter och ha så stor&lt;br&gt;spridning som möjligt. Kostnader för forsknings- och utvecklingsinsatser&lt;br&gt;och åtgärder som är avsedda för det rekreativa fisket täcks helt med&lt;br&gt;bidrag medan åtgärder som i första hand gynnar yrkesfisket får 50 %&lt;br&gt;bidrag. Till åtgärder i sjöar mindre än 10 ha ges inget stöd. Undantag&lt;br&gt;gäller för introduktion av kräftor i naturliga vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1994 anvisades ca 29 miljoner danska kronor avavgiftsmedlen,&lt;br&gt;varav 12 miljoner kronor för lax, 9 miljoner kronor för marin fiskevård,&lt;br&gt;7 miljoner kronor för ålutsättningar och 3 miljoner kronor för information&lt;br&gt;och administration. Fiskerikontrollen och auktoriserade fisketillsyningsmän&lt;br&gt;ansvarar för kontroll och tillsyn av bestämmelserna om fiskevårdsavgifter.&lt;br&gt;En omfattande kontroll av fiskande i Köpenhamnsområdet visade att&lt;br&gt;endast ca hälften av danskarna och ännu färre av de utländska turisterna&lt;br&gt;hade erlagt fiskevårdsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fiskevårdsavgift i andra länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge finns det föreskrifter i lagen (47/1992) om lax- och inlandsfiske&lt;br&gt;att de som bedriver fritidsfiske och yrkesfiske efter lax, havsöring,&lt;br&gt;havsröding, inlandsfisk och kräftor skall betala en fiskevårdsavgift. Kravet&lt;br&gt;gäller för alla fiskande över 16 år och för alla typer av redskap. Avgiften&lt;br&gt;är för närvarande 180 norska kronor/år för fiske efter laxfiskar och&lt;br&gt;45 kronor/år för fiske efter inlandsfisk. Avgiften betalas via postgirot.&lt;br&gt;Direktoratet för Naturförvaltning administerar avgiften och&lt;br&gt;Finansdepartementet förvaltar fiskefondens kapital. Det förs inget register&lt;br&gt;över de personer som har erlagt avgift. Avgiftsmedlen skall användas för&lt;br&gt;att stödja fiskevårdsåtgärder som kommer allmänheten till godo. Häri&lt;br&gt;inbegrips lokala åtgärder för att underlätta fisket, särskilda driftsutgifter&lt;br&gt;av fiskefrämjande karaktär och forskning. Direktoratet för&lt;br&gt;Naturförvaltning beslutar om fördelningen av avgiftsmedlen efter&lt;br&gt;fastställda riktlinjer och fastställer också länsvisa ramar för de lokala&lt;br&gt;åtgärderna. Länen fattar beslut om enskilda projekt. Under år 1994&lt;br&gt;disponerades närmare 40 miljoner kronor av avgiftsmedlen. Den ordinarie&lt;br&gt;fisketillsynen svarar för avgiftskontrollen i kustområdet. Polis och&lt;br&gt;fiskevattenägare svarar för kontrollen i inlandsvatten. Överträdelser av&lt;br&gt;bestämmelserna om fiskevårdsavgiften straffas med böter. Betal-&lt;br&gt;ningsfrekvensen är relativt låg. Under år 1994 gjordes 249 000 in-&lt;br&gt;betalningar, varav 14 500 veckokort för inlandsfiske. Enligt tidigare&lt;br&gt;bedömningar borde ca 1,6 miljoner personer betala fiskevårdsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland regleras fiskevårdsavgiften för de tre nordliga kommunerna i&lt;br&gt;1951 års lag om fiske (1951/503). Avgiften för övriga landet regleras i&lt;br&gt;den nya lagen om fiske (1355/93). Åland har egna betämmelser om fisket.&lt;br&gt;De innefattar inte någon fiskevårdsavgift. Avgiften enligt 1993 års lag&lt;br&gt;omfattar alla över 18 år. Fiskevårdsavgiften för de nordliga kommunerna&lt;br&gt;omfattar alla över 16 år och gäller för ett hushåll. Även yrkesfiskare och&lt;br&gt;vattenägare skall betala avgift. Från år 1994 är flötmete undantaget från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift. Avgiften är for närvarande 80 finska mark/år. Uppbörden sker via Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;inbetalning till ett postgirokonto som disponeras av Jord- och&lt;br&gt;skogsbruksministeriet. Avgiftsintäkterna beräknas till ca 40 miljoner mark&lt;br&gt;under år 1994. Medlen används huvudsakligen till ersättningar till&lt;br&gt;vattenägama, fiskevårdsåtgärder inom fiskeområdena, centrala projekt&lt;br&gt;utförda av riksorganisationer samt central odlings- och utsätt-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Ansvaret för fisketillsynen ligger hos polisen, fiskeri-&lt;br&gt;myndighetema och särskilda fisketillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inställningen till en allmän fiskevårdsavgift i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en undersökning av fritidsfisket som utfördes år 1990 av Fiskeriverket&lt;br&gt;och SCB anges att 55 % av samtliga svarande är positiva till en allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift, 30 % saknar uppfattning i frågan och 11 % är negativa.&lt;br&gt;Bland de som är intresserade av fiske är 62 % positiva till en avgift, 20 %&lt;br&gt;saknar uppfattning i frågan och 17 % är negativa. Remissbehandlingen av&lt;br&gt;utredningsbetänkandet Svenskt fiske (SOU 1993:103) visar att det finns&lt;br&gt;en betydande uppslutning bakom tanken på en allmän fiskevårdsavgift&lt;br&gt;både hos myndigheter och i flertalet intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Avgiftens omfattning och storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fiskelagen införs ett bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för den som fiskar inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium eller från svenska fartyg utanför sjöterritoriet att&lt;br&gt;betala en allmän fiskevårdsavgift. Avgiften skall införas från den 1&lt;br&gt;januari 1996 och omfatta allt svenskt fiske. Avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall omfatta alla fiskande som är 18 år och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i stort med regeringens förslag&lt;br&gt;utom i fråga om de renskötande samemas rätt till fiske enligt rennärings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de organisationer på fiskets område som har&lt;br&gt;yttrat sig i frågan är flertalet positivt inställda till en avgift. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket anser bl.a. med hänvisning till kontrollsvårigheter att det&lt;br&gt;villkor som regeringen ställt upp för att införa en avgift inte är uppfyllt.&lt;br&gt;Statskontoret anser att beslut om finansiering av fiskevården bör skjutas&lt;br&gt;upp till dess aktionsplanen för biologisk mångfald har utarbetats. Sveriges&lt;br&gt;fiskevattenägareförbund avstyrker införande av en avgift. Sametinget anser&lt;br&gt;att undantag från avgiftsskyldighet skall omfatta samtliga medlemmar i&lt;br&gt;skogs- och fjällsamebyar på vatten som finns inom resp, sameby.&lt;br&gt;Kustbevakningen avstyrker förslaget i dess nuvarande form och anser att&lt;br&gt;den differentierade avgiften kan bli svår att kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredarens Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;bedömning att det finns behov av kraftfulla åtgärder på fiskevårdens&lt;br&gt;område och att dessa bör finansieras med en allmän fiskevårdsavgift från&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya fiskelagen, som gäller från den 1 januari 1994, har&lt;br&gt;Fiskeriverket föreskriftsrätt for fisket upp till första mötande vandrings-&lt;br&gt;hinder liksom i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i&lt;br&gt;Jämtland. I övrigt vilar ansvaret for fiskevården till stor del på fiske-&lt;br&gt;vårdsområdesföreningama och vattenägama. Det är mot den bakgrunden&lt;br&gt;angeläget att en så stor del av landet som möjligt täcks av fiskevårdsom-&lt;br&gt;råden. Omarrondering och sammanslagning av redan bildade områden bör&lt;br&gt;också ske i syfte att bättre anpassa dessa till fiskevårdens behov. De&lt;br&gt;medel för bidrag till bildande av fiskevårdsområden som anvisas över&lt;br&gt;statsbudgeten är otillräckliga. Bidrag för bildande av fiskevårdsområden&lt;br&gt;bör därför enligt regeringens uppfattning vara prioriterade vid för-&lt;br&gt;delningen av medel från en allmän fiskevårdsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund avstyrker av flera anledningar&lt;br&gt;införandet av en avgift. Förbundet anser att avgiften är ett ingrepp i en&lt;br&gt;växande och alltmer självbärande näring som omsätter betydande belopp.&lt;br&gt;Vidare menar förbundet att det finns praktiska och moraliska problem&lt;br&gt;med uppbörd, kontroll och efterlevnad som gör att betalningsviljan efter&lt;br&gt;hand kommer att utebli. Förbundet pekar också på svårhanterliga&lt;br&gt;omfördelningseffekter mellan olika kategorier fiskande och mellan olika&lt;br&gt;landsdelar. Förbundet vänder sig även mot att avgiftsmedlen föreslås&lt;br&gt;hanterade över statsbudgeten. Enligt förbundet är alternativet till en avgift&lt;br&gt;att upphäva det fria handredskapsfisket som infördes år 1985 och att&lt;br&gt;förändra möjligheterna att avgiftsbelägga fiske på allmänt vatten. I det fall&lt;br&gt;en avgift införs är det enligt förbundets mening av avgörande betydelse&lt;br&gt;att ägare och förvaltare av fiskevatten för ett stort inflytande på medlens&lt;br&gt;fördelning. Bland de organisationer som tillstyrker förslaget om allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift finns bl.a. Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och&lt;br&gt;Sveriges fiskares riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand fiskevattenägama som har ansvaret för fiskevården.&lt;br&gt;De utför ett omfattande och viktigt fiskevårdsarbete. Motivet för offentliga&lt;br&gt;insatser för fiskevård utanför allmänna vatten är framför allt det allmänna&lt;br&gt;intresset av en god miljövård och en ansvarsfull hushållning med&lt;br&gt;naturresurserna. Ett annat motiv är att det genom dessa insatser kan&lt;br&gt;skapas ökade fiskemöjligheter genom en god tillgång på fisk. Härtill&lt;br&gt;kommer att fiskevårdsåtgärder i form av fiskvägar och biotopförbättring&lt;br&gt;i rinnande vatten ger positiva effekter för fisket långt utanför den enskilda&lt;br&gt;fastighetens gränser. Det ärdärför angeläget att en allmän fiskevårdsavgift&lt;br&gt;även omfattar fiske på enskilt vatten. Fiskevårdsåtgärder utförda med stöd&lt;br&gt;av medel från en allmän fiskevårdsavgift kommer på så sätt&lt;br&gt;fiskevattenägama till godo. Åtgärderna kan komplettera de insatser som&lt;br&gt;görs av fiskevattenägama. Avgiftsskyldigheten bör därför gälla även&lt;br&gt;denna kategori fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett behov av allmänna medel för fiskevård i de stora&lt;br&gt;sjöarna med allmänt vatten och fritt handredskapsfiske, dvs. i Vänern,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Behovet här gäller Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;främst direkta fiskevårdsåtgärder och fisketillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längs hela Östersjökusten behöver tillgången stärkas på fisk för alla&lt;br&gt;kategorier fiskande. Tillrinnande vattendrag och angränsande vatten-&lt;br&gt;områden är rekryteringsområden inte bara för lax och öring utan också för&lt;br&gt;bl.a. sik, abborre, gädda och gös. Stora delar har påverkats genom&lt;br&gt;avsänkning, muddring och dammbyggen. Det behövs biotopvård också i&lt;br&gt;vattendrag och i inre kustområden. Hittills har utsättningar av lax och&lt;br&gt;öring förekommit längs kusterna. Andra arter som bör komma i fråga är&lt;br&gt;gös, ål och älvsik. Åtgärderna kommer alla kategorier fiskande till godo,&lt;br&gt;inte minst husbehovsfiskarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längs västkusten behöver biotopvård bedrivas för att förbättra&lt;br&gt;rekryteringen av ungfisk. Genomströmningen i grunda produktiva havs-&lt;br&gt;vikar har t.ex. påverkats genom anläggning av vägbankar och små-&lt;br&gt;båtshamnar som lett till igenslamning och syrgasbrist. Med särskilda&lt;br&gt;insatser här kan rekryteringen och tillväxten öka av bl.a. torsk, öring, ål&lt;br&gt;och plattfisk, arter som fiskas allmänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså flera motiv för att en allmän fiskevårdsavgift omfattar&lt;br&gt;allt fiske både i insjöar och i havet. Avgiften bör vidare omfatta alla&lt;br&gt;kategorier fiskande eftersom alla fiskande kan dra nytta av en förbättrad&lt;br&gt;fiskevård. Sportfiskare ges möjligheter till ett rikare utbyte av sin&lt;br&gt;fritidsverksamhet. Husbehovsfiskare och yrkesfiskare ges möjligheter till&lt;br&gt;bättre fångster. Nyttan tillkommer även fiskevattenägama i form av bl.a.&lt;br&gt;ökade resurser till fiskevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomen behöver stimuleras till att utöva fiske som en del i sitt&lt;br&gt;friluftsliv. Åldersgränsen för skyldighet att erlägga avgift bör därför fast-&lt;br&gt;ställas till 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att undantag för erläggande av avgift skall&lt;br&gt;medges för de renskötande samemas rätt till fiske enligt rennäringslagen&lt;br&gt;på renbetesfjällen och i lappmarkerna. Motivet härför är att detta fiske&lt;br&gt;berör en mycket liten grupp som fiskar med stöd av särskilda rättigheter.&lt;br&gt;Härtill kommer att denna grupp inte behöver betala motsvarande avgift&lt;br&gt;vid vistelse i Norge. Enligt regeringens uppfattning bör en allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift vara generell med så få undantag som möjligt. Detta&lt;br&gt;underlättar administration och kontroll. Avgränsningsproblem uppstår i det&lt;br&gt;fall vissa grupper skall undantas från skyldighet att erlägga avgift.&lt;br&gt;Fiskevård är en angelägenhet i alla vatten, även i de vatten där samema&lt;br&gt;bedriver frifiske. De renskötande samema behövde tidigare inte betala&lt;br&gt;jaktvårdsavgift. Denna befrielse är numera borttagen. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;är regeringen inte beredd att undanta de renskötande samemas rätt till&lt;br&gt;fiske från erläggande av fiskevårdsavgift. Av rättviseskäl bör således&lt;br&gt;avgift erläggas även av dessa fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att regleringen av den allmänna fiskevårdsavgiften&lt;br&gt;sker genom ett bemyndigande i fiskelagen som ger regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer befogenhet att närmare utforma&lt;br&gt;reglerna för fiskevårdsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen förutsätter att den allmänna fiskevårdsav-&lt;br&gt;giften lagtekniskt är att betrakta som en avgift och inte som en skatt.&lt;br&gt;Avgörande för den frågan är bl.a. i vad mån det kan konstateras att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas ett specificerat vederlag för den enskildes penningprestation. Ges Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;det ett sådant vederlag är det som regel fråga om en avgift i konstitutio-&lt;br&gt;nell mening, i annat fall är det en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna fiskevårdsavgiften som företer stora likheter med&lt;br&gt;jaktvårdsavgiften (se 41 § jaktlagen 1987:259) har till syfte att finansiera&lt;br&gt;åtgärder för fiskevården. Avgiften skall erläggas av den fiskande som ett&lt;br&gt;bidrag till statens kostnader på området. Avgiftsmedlens användning&lt;br&gt;kommer de fiskande till del i form av åtgärder som på olika sätt befrämjar&lt;br&gt;fiskevården och som därmed skapar goda fiskemöjligheter för den&lt;br&gt;enskilde. Intäkterna från avgiften som bör disponeras av Fiskeriverket&lt;br&gt;kommer heller inte att användas för annat än det avsedda ändamålet.&lt;br&gt;Avgiftsintäkterna skall inte föras upp på statens budget som ett separat&lt;br&gt;anslag. Fiskeriverket skall årligen i årsredovisningen redovisa inkomster&lt;br&gt;och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu anförts om den motprestation som lämnas&lt;br&gt;utgör enligt regeringens mening den föreslagna fiskevårdsavgiften, en&lt;br&gt;avgift i lagteknisk mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika kategorier fiskande nyttjar fiskeresursema i olika grad. Fiskevårds-&lt;br&gt;åtgärdema kommer således de fiskande till del i växlande omfattning. En&lt;br&gt;fiskevårdsavgift bör därför vara differentierad. Regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att besluta följande med stöd av de nya bestämmelserna. Fiskande som&lt;br&gt;enbart använder handredskap som inte kräver användning av båt skall&lt;br&gt;erlägga en avgift på 100 kronor per år. Fiskande som använder andra&lt;br&gt;redskap än handredskap eller en fiskemetod som kräver användning av båt&lt;br&gt;skall erlägga en avgift på 250 kronor per år. Denna avgift skall även&lt;br&gt;berättiga till fiske med handredskap. Den högre avgiften gäller således&lt;br&gt;även dem som fiskar med trollingmetoden o.dyl. Den som fiskar på eget&lt;br&gt;vatten skall erlägga en avgift på 100 kronor per år oavsett redskap.&lt;br&gt;Licensierade yrkesfiskare skall erlägga en avgift på 500 kronor per år.&lt;br&gt;Fiskeriverket föreslår att begreppet yrkesfiske ges en bredare definition än&lt;br&gt;den verket använder vid licensgivningen. Det är emellertid olyckligt att&lt;br&gt;använda olika definitioner på yrkesfiskare. Fiskeriverket skall kunna&lt;br&gt;besluta om lägre avgifter för andra fiskare än yrkesfiskare exempelvis vid&lt;br&gt;fiske under en kortare period eller arrangemang där stora grupper fiskande&lt;br&gt;deltar. En utgångspunkt skall dock vara att avgiften ger ett bidrag till&lt;br&gt;fiskevården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Användning av fiskevårdsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fiskevårdsavgiftsmedlen skall finansiera&lt;br&gt;bidrag till förrättningskostnader vid bildande och ombildande av&lt;br&gt;fiskevårdsområden, fiskevård, utsättning av fisk, information, tillsyn&lt;br&gt;och administrativ hantering av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i stort med regeringens förslag. Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;Remissinstanserna: Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund är tveksamma till att avgiften skall användas&lt;br&gt;för serviceanläggningar och liknande. Vattenbrukamas riksförbund anser&lt;br&gt;att medlen bör kunna användas även för fiskhälsoverksamhet. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk anser att avgiftsmedel bl.a. skall användas för att finansiera&lt;br&gt;genomförandet av delar av aktionsplanen för biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fiskevårdsområdena syftar till att&lt;br&gt;främja ett ändamålsenligt nyttjande av fisket och möjliggöra en god&lt;br&gt;fiskevård. Under perioden 1981-1990 har antalet fiskevårdsområden&lt;br&gt;fyrdubblats till 1 328. Det innebär att 38 % av landets totala sjöareal ingår&lt;br&gt;i fiskevårdsområden. Fiskekortsförsäljningen har under tioårsperioden i det&lt;br&gt;närmaste fördubblats till 1 375 000. Riksdagen har tidigare beslutat att&lt;br&gt;bidrag till bildande av fiskevårdsområde inte får lämnas om&lt;br&gt;bidragsansökningen har kommit in efter den 1 september 1990. Enligt&lt;br&gt;Fiskeriverket är medelsbehovet ca 8,5 miljoner kronor för att slutföra&lt;br&gt;bildandet av de fiskevårdsområden för vilka det har ansökts om bidrag&lt;br&gt;inom föreskriven tid. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att&lt;br&gt;dessa fiskevårdsområden bildas snarast. Fiskevårdsavgiftsmedel bör därför&lt;br&gt;användas för att finansiera bidrag till förrättningskostnader vid bildande&lt;br&gt;av fiskevårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det nybildas och ombildas fiskevårdsområden för&lt;br&gt;att på bästa sätt främja en god fiskevård och öka tillgången på fiskevatten&lt;br&gt;för allmänheten. Därför bör fiskevårdsavgiftsmedel användas även för att&lt;br&gt;finansiera bidrag till förrättningskostnader för fiskevårdsområden som&lt;br&gt;nybildas efter nämnda tidpunkt eller ombildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsmedlen bör vidare finansiera direkta fiskevårdsåtgärder. Här&lt;br&gt;avses t.ex. medel till biotopvårdande åtgärder och utsättningar av fisk i&lt;br&gt;sjöar, vattendrag och kustområdena. Ytterligare exempel är åtgärder för&lt;br&gt;att stärka beståndet av flodkräfta och bedrivande av fiskhälsoverksamhet.&lt;br&gt;Det är angeläget att de fiskutsättningar som hittills har bekostats av&lt;br&gt;prisregleringsmedel kan fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om genomförda fiskevårdsinsatser såsom exempelvis&lt;br&gt;utsättningar av fisk är ett viktigt medel för att bibehålla och öka&lt;br&gt;betalningsvilligheten av avgiften. Avgiftsmedlen bör därför kunna&lt;br&gt;användas för information m.m. om fiskevård samt för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för administration av bidragen och avgiften. Medlen bör också&lt;br&gt;kunna användas för uppföljning och utvärdering av de utförda fiske-&lt;br&gt;vårdsåt garderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god fiskevård förutsätter att fiskebestämmelsema efterlevs. Dagens&lt;br&gt;fisketillsyn är otillräcklig främst längs kusterna och i de stora sjöarna med&lt;br&gt;allmänt vatten, i synnerhet i Vättern och Hjälmaren. Avgiftsmedlen bör&lt;br&gt;därför kunna användas för att finansiera en förbättrad fisketillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att avgiftsmedel skall kunna användas för&lt;br&gt;anläggningar och service för sportfisket liksom för utsättningar för s.k.&lt;br&gt;put-and-take fiske. Utgångspunkten för användning av medel bör&lt;br&gt;emellertid vara att medlen bidrar till fiskevården. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör mot den bakgrunden bidrag inte ges för de angivna ända- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att årligen till Fiskeriverket ange vissa ramar och Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;riktlinjer för medlens användning. Det är därvid av grundläggande intresse&lt;br&gt;att långsiktiga åtgärder av bestående karaktär prioriteras och att olika delar&lt;br&gt;av landet liksom olika grupper fiskande kommer i åtnjutande av de&lt;br&gt;åtgärder som finansieras via stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare har Fiskeriverket fått regeringens uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta en aktionsplan för biologisk mångfald avseende fisket. Planen&lt;br&gt;skall redovisas senast den 1 juli 1995. Enligt uppdraget skall planen avse&lt;br&gt;åtgärder som syftar till att bevara biologisk mångfald och att hållbart&lt;br&gt;nyttja de biologiska fiskeresursema. De förslag till åtgärder som&lt;br&gt;Fiskeriverket redovisar i aktionsplanen bör beaktas vid beslut om&lt;br&gt;användning av avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket får&lt;br&gt;statsbidrag till fiskevårdsåtgärder som främjar fritidsfisket och servicean-&lt;br&gt;läggningar för fritidsfiske som är av betydande allmänt intresse lämnas&lt;br&gt;med högst 50 % eller, om det finns särskilda skäl, högst 70 % av den&lt;br&gt;godkända kostnaden för åtgärden. Bidragen bör i fortsättningen finansieras&lt;br&gt;med medel som helt kommer från den föreslagna fiskevårdsavgiften.&lt;br&gt;Regeringen avser att föreskriva att bidrag skall kunna lämnas med högst&lt;br&gt;50 % av godkänd kostnad eller, om det finns särskilda skäl, högst 75 %.&lt;br&gt;Vissa insatser såsom bidrag till fisketillsyn skall kunna finansieras helt av&lt;br&gt;avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Administrativ hantering av avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Fiskeriverket bör ansvara för den&lt;br&gt;administrativa hanteringen av avgiften. Inbetalning bör i första hand&lt;br&gt;ske via post- och bankgiro till konto som disponeras av&lt;br&gt;Fiskeriverket. Ett register bör inrättas över dem som har erlagt&lt;br&gt;fiskevårdsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till utredarens förslag.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket saknar i rapporten alternativ till hantering av uppbörd.&lt;br&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund förordar att det upprättas ett&lt;br&gt;register över dem som erlagt fiskevårdsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inbetalning av fiskevårdsavgiften&lt;br&gt;bör i första hand ske- genom post- och bankgiro. Förtryckta&lt;br&gt;postgiroblanketter bör genom Fiskeriverkets försorg tillhandahållas bl.a.&lt;br&gt;på postkontor, bankkontor, turistbyråer, försäljningsställen för fiskeut-&lt;br&gt;rustning och fiskekort och hos båtuthyrare. Försäljare av fiskekort,&lt;br&gt;turistbyråer, turbåtsskeppare m.fl. bör mot kontant provision kunna&lt;br&gt;förmedla bevis på erlagd avgift. Provisionen skall fastställas av Fiskeri-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund har föreslagit att det&lt;br&gt;upprättas ett centralt register över dem som har erlagt fiskevårdsavgift.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skulle enligt förbundet underlätta uppbörden genom att ett Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;inbetalningskort kan sändas ut till dem som betalat avgiften föregående&lt;br&gt;år. Regeringen anser i likhet med förbundet att det bör inrättas ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret bör föras med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och&lt;br&gt;inrättas som ett s.k. statsmaktsregister genom en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för Fiskeriverkets och länsstyrelsernas hantering&lt;br&gt;av avgiftsmedlen kan beräknas till ca 3 miljoner kronor om året.&lt;br&gt;Kostnader för uppbörd och kontroll bör inte överstiga 5 miljoner kronor&lt;br&gt;om året och kostnader för information beräknas till ca 3 miljoner kronor&lt;br&gt;om året. Regeringen har för avsikt att i regleringsbrevet för Fiskeriverket&lt;br&gt;högstsätta den summa som far disponeras för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna fiskevårdsavgiften skall inte föras upp på statens budget&lt;br&gt;som ett separat anslag. Verket bör få disponera de medel som flyter in till&lt;br&gt;de ändamål som angivits under avsnitt 5.3. Redovisningen skall ske i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Beslut om medlens användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hos Fiskeriverket inrättas ett särskilt råd&lt;br&gt;som fattar de övergripande besluten om medlens användning.&lt;br&gt;Länsstyrelserna beslutar om fördelningen av medel på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till utredarens förslag.&lt;br&gt;Fiskeriverket anser att Kommunförbundet bör utse en representant i rådet.&lt;br&gt;Statskontoret föreslår att även naturvården bör vara representerad i rådet.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet föreslår att rådet bör förstärkas med&lt;br&gt;fiskeribiologisk forskningskompetens. Sveriges sportfiske- och fiske-&lt;br&gt;vårdsförbund föreslår att Statens naturvårdsverk bör vara representerat i&lt;br&gt;rådet. Sametinget anser att det bör bildas grupper på regional och lokal&lt;br&gt;nivå med uppgift att besluta om medlens användning. Naturvårdsverket&lt;br&gt;anser att det är motiverat att verket får föreslå en representant i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Berörda organisationer på fiskets&lt;br&gt;område bör ha det avgörande inflytandet över avgiftsmedlens användning&lt;br&gt;inom de av regeringen fastställda ramarna. Därför bör det till&lt;br&gt;Fiskeriverket knytas ett särskilt råd som i verkets ställe beslutar om&lt;br&gt;medlens användning i stort. Ett liknande råd finns redan hos Fiskeriverket&lt;br&gt;för konsumentfrämjande åtgärder på fiskets område. Avsikten är att rådet&lt;br&gt;skall bestå av verkets generaldirektör som ordförande och ytterligare fyra&lt;br&gt;ledamöter som utses av regeringen. Sveriges sportfiske- och&lt;br&gt;fiskevårdsförbund, Sveriges fiskevattenägareförbund och Sveriges fiskares&lt;br&gt;riksförbund kommer att få föreslå var sin representant i rådet. Den femte&lt;br&gt;ledamoten bör företräda allmänna naturvårdsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets huvuduppgift skall vara att besluta om fördelningen av medel till&lt;br&gt;centrala ändamål. Hit räknas medel för större utsättningar liksom&lt;br&gt;administration, information, utbildning samt åtgärder och utredningar där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994295. 1 saml. Nr 231&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det nationella intresset dominerar. Rådet skall årligen lägga fast en&lt;br&gt;nationell plan för hur medlen skall användas. Planen skall redovisas för&lt;br&gt;regeringen. Rådet skall vidare efter samråd med länsstyrelserna besluta&lt;br&gt;om årliga regionala ramar som disponeras av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att besluten om medlens användning så långt möjligt&lt;br&gt;har en regional förankring. Därför bör merparten av besluten fattas av&lt;br&gt;länsstyrelserna. Länsstyrelserna skall i första hand besluta om bidrag för&lt;br&gt;bildande och ombildande av fiskevårdsområden samt bidrag till fiskevård&lt;br&gt;där det regionala intresset dominerar. Även fisketillsynen i form av&lt;br&gt;fisketillsynsmän är en regional angelägenhet. Länsstyrelserna skall&lt;br&gt;samråda med berörda organisationer på länsnivå innan beslut om bidrag&lt;br&gt;fattas. Länsstyrelserna kommer att få svara för kontroll, uppföljning och&lt;br&gt;ekonomisk redovisning m.m. av sina beslut om medel. Fiskeriverket&lt;br&gt;kommer att få svara för uppföljning av effekterna av de beslutade&lt;br&gt;fiskevårdsåtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Tillsyn och sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som ertappas med att fiska utan att ha&lt;br&gt;betalat avgift bör åläggas att betala dubbel årsavgift för det bedrivna&lt;br&gt;fisket. Avgiftskontroll skall ske inom ramen för den ordinarie&lt;br&gt;fisketillsynen som i dag utförs av Kustbevakningen, polisen och de&lt;br&gt;fisketillsynsmän som förordnas av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i stort med regeringens förslag och&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket har påpekat att en fiskevårds-&lt;br&gt;avgift innebär kontrollsvårigheter. Statskontoret anser att efterlevnaden av&lt;br&gt;en allmän fiskevårdsavgift framstår som omöjlig att kontrollera. Sveriges&lt;br&gt;fiskevattenägareförbund har pekat på kontrollsvårigheter. Kustbevakningen&lt;br&gt;anser att det bör införas en kontrollavgift, i stället för böter, som bör&lt;br&gt;tillfalla fiskevården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fisketillsynen till havs, i kustvattnen&lt;br&gt;och i Vänern och Mälaren sköts till största delen av Kustbevakningen.&lt;br&gt;Polisen övervakar fisket vid kusterna och i flera av de stora sjöarna.&lt;br&gt;Fisketillsynsmännen, som förordnas av länsstyrelserna, övervakar fisket&lt;br&gt;utefter kustema och i insjöar. Avgiftskontrollen bör ske inom ramen för&lt;br&gt;denna ordinarie fisketillsyn. Det bör inte innebära några svårigheter att&lt;br&gt;kontrollera om fiskevårdsavgiften har erlagts i samband med kontroll av&lt;br&gt;giltigt fiskekort eller om fisket bedrivs efter tillåtna arter, med tillåtna&lt;br&gt;redskap eller på tillåtna tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens fisketillsyn är dock otillräcklig på många håll. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt på allmänt vatten i de inre skärgårdsområdena och i de stora&lt;br&gt;sjöarna. Till havs och på enskilt vatten finns det i allmänhet en bättre&lt;br&gt;fungerande kontroll. Detta gäller särskilt i områden som har aktiva&lt;br&gt;fiskevårdsområdesföreningar. Bidrag till bildande av fler fiskevårdsom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råden bör därmed medföra en förbättrad kontroll. Det bör vidare kunna Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;antas att fiskevattenägamas kontroll på enskilt vatten i fortsättningen även&lt;br&gt;kommer att omfatta avgiftskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisketillsynen kan behöva förstärkas i samband med att det införs en&lt;br&gt;fiskevårdsavgift genom att den ordinarie kontrollen utökas. Detta bör i så&lt;br&gt;fall ske genom att antalet frivilliga tillsynsmän förordnade av&lt;br&gt;länsstyrelserna utökas. Fiskekontrollen i de stora sjöarna är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän fiskevårdsavgift förutsätter att någon form av sanktion träffar&lt;br&gt;den som ertappas med att fiska utan att ha betalat avgift. I annat fall kan&lt;br&gt;betalningsfrekvensen bli oacceptabelt låg. Den påföljd som normalt&lt;br&gt;förekommer för den slags överträdelse det är fråga om är ett lägre&lt;br&gt;bötesstraff. Enligt regeringens mening bör emellertid ett mindre&lt;br&gt;ingripande alternativ väljas. Den som ertappas med att inte ha betalat&lt;br&gt;avgift bör åläggas att betala dubbel årsavgift för det bedrivna fisket.&lt;br&gt;Praktiskt kan ett sådant åläggande hanteras på så sätt att den som har till&lt;br&gt;uppgift att utföra kontroll av fiskebestämmelsema - polis, tjänstemän vid&lt;br&gt;kustbevakning eller fisketillsynsmän - anmodar den ertappade fiskaren att&lt;br&gt;betala fiskevårdsavgiften och överlämnar ett inbetalningskort med den&lt;br&gt;förhöjda avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att följa upp hur systemet med avgiftsuppbörden&lt;br&gt;fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Laxfisket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid sekelskiftet fanns naturlax i ett 40-tal svenska älvar. Efter vatten-&lt;br&gt;kraftsutbyggnaden återstår nu endast 19 älvar (inkl, bifloder) med&lt;br&gt;naturligt lekande lax. Av dessa rinner 14 ut i Östersjön och utgör basen&lt;br&gt;för fortsatt förekomst av naturreproducerad lax. Den största laxälven i&lt;br&gt;Östersjöbäckenet är Tomeälven, som gemensamt förvaltas av Sverige och&lt;br&gt;Finland genom den Finsk-svenska gränsälvskommissionen. Mörrumsån är&lt;br&gt;den sydligaste laxälven och därmed den mest produktiva per ytenhet. I&lt;br&gt;Finland finns en älv med naturlax och i övriga östersjöländer sex större&lt;br&gt;älvar med naturlekande lax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odling av lax&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbyggnad av vattenkraft krävs enligt vattenlagen (1983:291) tillstånd&lt;br&gt;av vattendomstol. I dessa domar har kraftföretagen ålagts att kompensera&lt;br&gt;ingreppen i älvarna främst genom odling och utsättning av lax. Det var&lt;br&gt;i samband med att kraftverksföretag skulle börja kompensationsodla lax&lt;br&gt;som Laxforskningsinstitutet i samarbete med kraftindustrin utarbetade en&lt;br&gt;teknik för att odla utvandringsmogna laxungar i stor skala. Under slutet&lt;br&gt;av 1940-talet kom utsättningarna i gång. Dessa kompensationsodlingar&lt;br&gt;förlädes oftast vid de älvar där utsättning skulle ske, eftersom det redan&lt;br&gt;från början ansågs att kompensation skulle ske med material från den&lt;br&gt;egna älven. Kompensationsodlingen i Sverige svarar i dag för utsättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ca 2 miljoner laxar årligen i Östersjön till en kostnad av ca 40 miljoner Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i en tillståndsdom som meddelats enligt vattenlagen eller äldre&lt;br&gt;vattenrättslig lagstiftning kan omprövas av vattendomstol efter viss tid.&lt;br&gt;Vid omprövningen kan domstolen bl.a. föreskriva att tillståndshavaren&lt;br&gt;vidtar skadeförebyggande och skadekompenserande åtgärder genom att&lt;br&gt;t.ex. bygga fisktrappor eller sätta ut fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matfiskodlingar av lax förekommer inte i Sverige. Av laxfiskarna odlas&lt;br&gt;för konsumtion så gott som uteslutande regnbåge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odling innebär ett onaturligt urval som minskar den naturliga genetiska&lt;br&gt;variationen hos fisken. Denna olägenhet kan dock delvis motverkas&lt;br&gt;genom en väl utvecklad odlingsmetodik. Den höga överlevnaden av ungar&lt;br&gt;och det onaturliga urvalet medför att odlad lax på sikt får sämre förmåga&lt;br&gt;till naturlig anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reproduktionsstörningar i form av avsevärt förhöjd dödlighet hos nykläckt&lt;br&gt;laxyngel upptäcktes i en kompensationsodling vid Norrlandskusten år&lt;br&gt;1974. En serie symptom knutna till slutet av ynglets utveckling kunde&lt;br&gt;iakttas. De följdes av en snabb och ofta hög dödlighet kort efter det att&lt;br&gt;symptomen blivit synliga. Störningarna förmodades vara miljörelaterade&lt;br&gt;och sjukdomen fick namnet M74. Överdödligheten har sedan dess varierat&lt;br&gt;cykliskt, men tenderat att öka successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 skedde en dramatisk ökning av dödligheten. I vissa odlingar&lt;br&gt;dog upp till 90 % av laxynglen. Dödligheten låg år 1993 högre vilket far&lt;br&gt;till följd att kompensationsutsättningama av smolt år 1995 inte kan&lt;br&gt;fullföljas. År 1994 var dödligheten av samma storleksordning. Omfattande&lt;br&gt;undersökningar utförda med s.k. elfiskemetodik har visat att tätheten av&lt;br&gt;laxungar i de orörda vattendragen minskat mycket markant från år 1992,&lt;br&gt;från Torne älv i norr till Mörrumsån i söder. Det föreligger emellertid&lt;br&gt;svårigheter att beräkna dödligheten hos den naturreproducerande laxen,&lt;br&gt;men det mesta tyder på att dödligheten har varit ungefär densamma såväl&lt;br&gt;hos material från de naturreproducerade älvarna som i odling. Endast&lt;br&gt;Östersjölax har drabbats av M74. Syndromet har inte kunnat konstateras&lt;br&gt;hos stammar på västkusten eller i Vänern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre senaste årgångarna av Östersjölax har således drabbats särskilt&lt;br&gt;hårt av M74 och erfarenheten från avelsfisken hösten 1994 ger ingen&lt;br&gt;indikation på att år 1995 skulle bli avsevärt annorlunda. Risken för de&lt;br&gt;olika naturreproducerande laxstammamas existens är därför överhängande&lt;br&gt;om ingen lösning nås inom en snar framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M74 kan knytas till yngel från honor som efter uppväxt återkommer&lt;br&gt;från södra Östersjön för lek. Lax som även som vuxen hållits i odling ger&lt;br&gt;dock en frisk avkomma. Det finska odlingsprogrammet bygger på en&lt;br&gt;sådan modell och har därför inte drabbats av sjukdomen. Vilda stammar&lt;br&gt;i Finland är däremot utsatta för samma dödlighet som de svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om lax&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med annan fiskeriforskning inom landet intar forsknings- och&lt;br&gt;undersökningsverksamheten i fråga om lax en särställning genom att det&lt;br&gt;finns ett särskilt, artinriktat institut, Laxforskningsinstitutet (LFI),&lt;br&gt;samfinansierat av Fiskeriverket och vattenkraftintressentema. I övrigt&lt;br&gt;bedrivs FoU-verksamhet med anknytning till laxfrågor vid flera universi-&lt;br&gt;tetsinstitutioner, främst vid Lantbruksuniversitetets (SLU:s) vatten-&lt;br&gt;bruksinstitution i Umeå samt vid Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium&lt;br&gt;och utredningskontoret i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-verksamheten styrs bl.a. av förhållandet att endast omkring 10 %&lt;br&gt;av Östersjöns laxbestånd är naturreproducerande medan resten härrör från&lt;br&gt;odling. Detta ställer särskilda krav på beståndsuppskattningama vilka&lt;br&gt;ligger till grund för studier om beskattningsmönster, bevarandefrågor,&lt;br&gt;odlingens långsiktiga inverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av laxbestånden bygger på en långsiktig undersök-&lt;br&gt;ningsverksamhet. För kust- och havsområdena utförs den av LFI medan&lt;br&gt;laxens sötvattensfas, reproduktion och smoltutvandring i de outbyggda&lt;br&gt;älvarna följs av Fiskeriverkets utredningskontor, främst genom elfiske-&lt;br&gt;undersökningar. Vid LFI görs också undersökningar som syftar till att ge&lt;br&gt;kunskap om bästa sättet att bevara och förvalta den genetiska mångfalden.&lt;br&gt;Vidare bedrivs vid LFI forskning om lax i odling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla alternativa metoder att beskatta laxen i Östersjön och&lt;br&gt;för att minska fisketrycket på den naturligt reproducerande laxen pågår&lt;br&gt;försök med s.k. fördröjd utsättning. Vidare finns det ett omfattande&lt;br&gt;program för märkning av lax som skall ge kunskap om vandringsvägar,&lt;br&gt;beskattningsmönster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundforskningen om lax vid SLU omfattar bl.a. yngelbiologi hos olika&lt;br&gt;laxpopulationer, faktorer som styr tidig könsmognad, övergångsfasen från&lt;br&gt;yngel till smolt, beskattningsstrategier, tillväxt och överlevnad, relation&lt;br&gt;mellan ålder och storlek samt studier av genetisk variation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Fiskeriverkets försöksstation i Älvkarleby studeras hur odlingen&lt;br&gt;förändrar laxens egenskaper. Vid Umeå universitet görs socioekonomiska&lt;br&gt;undersökningar för att belysa laxfiskets värde ur ett regionalt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland viktiga forskningsbehov kan nämnas undersökningar av laxens&lt;br&gt;första tid i havet, det s.k. postsmoltstadiet, en period som är avgörande för&lt;br&gt;beståndets storlek. Det har varit svårt att studera denna fas i laxens&lt;br&gt;livscykel. Nya märkningsmetoder, som emellertid är kostsamma, gör det&lt;br&gt;nu möjligt att undersöka även denna del av laxens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande forskningsprogram har satts i gång i syfte att klarlägga&lt;br&gt;orsakerna till M74. Arbetet har organiserats som ett särskilt projektområde&lt;br&gt;&amp;quot;Reproduktionsstörningar hos Östersjöfisk&amp;quot; inom Naturvårdsverket. Det&lt;br&gt;finansieras gemensamt av Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Världsnatur-&lt;br&gt;fonden, Vattenfall och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Den&lt;br&gt;årliga budgeten är på omkring 3 miljoner kronor och projektet är planerat&lt;br&gt;att pågå i fyra år, men nivån 3 miljoner kronor är inte garanterad för&lt;br&gt;kommande år. Forskningsprojektet berör bl.a. sjukdomsutveckling och&lt;br&gt;kliniska symptom, metoder för tidig diagnos, hur odlingstekniska föränd-&lt;br&gt;ringar kan minska dödlighet, hur vilda laxbestånd påverkas, om samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns mellan M74 och reproduktionsstörningar hos andra fiskar i Östersjön Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;samt faktorer, som kan vara orsaken till M74 i Östersjöns olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nordiskt samarbetsprojekt kring M74 pågår. Detta projekt syftar till&lt;br&gt;att beskriva och förklara reproduktionsstörningar hos fisk i nordiska&lt;br&gt;vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genbank för lax&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga de vilda laxbestånden bygger Fiskeriverket upp en genbank&lt;br&gt;med avelsbesättningar med hjälp av antingen elfiskade ungar eller rom&lt;br&gt;från 15 laxstammar från Torne älv till Mörrumsån. Avelsmaterialet hålls&lt;br&gt;i tre odlingar. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd har mjölke tagits for&lt;br&gt;djupfrysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de odlade älvarna har överenskommelse träffats med vattenkraft-&lt;br&gt;intressenterna om att i odling hålla kvar en årgång postsmolt för att ge&lt;br&gt;möjlighet till att komplettera avelsbesättningar. Vidare skall sperma från&lt;br&gt;50 laxar per älv frysas in varje år under fem år. Kan kraftbolagen inte&lt;br&gt;uppfylla sina skyldigheter att sätta ut smolt skall de betala in ett belopp&lt;br&gt;till Fiskeriverket, som motsvarar smoltunderskottet. Denna &amp;quot;Laxrädd-&lt;br&gt;ningsfond&amp;quot; kommer att användas till åtgärder för laxstammamas beva-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördröjd utsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. fördröjd utsättning innebär att laxsmolt sätts ut i havet i kassar.&lt;br&gt;Därigenom skyddas de under de första kritiska månaderna i havet som&lt;br&gt;infaller under sommaren. Först på hösten släpps de fria i havet. Med&lt;br&gt;denna metod ökar överlevnaden och därmed det ekonomiska utbytet.&lt;br&gt;Särskilt ekonomiskt lönsam blir metoden när man kan sätta ut ettårig i&lt;br&gt;stället för tvåårig smolt. Fördröjd utsättning bör vara fördelaktig för&lt;br&gt;naturlekande lax eftersom havsfisket på blandade bestånd kan minskas. En&lt;br&gt;arbetsgrupp inom ramen för Fiskerikommissionen för Östersjön konstate-&lt;br&gt;rade vid ett möte i februari 1994 att fördröjd utsättning kan innebära&lt;br&gt;betydligt lönsammare produktions- och fångstmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska laxfisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På västkusten finns naturlekande lax i bl.a. Ätran, Örekilsälven, Stensån,&lt;br&gt;Fylleån, Säveån och Rolfsån. I vattendrag som Lagan och Nissan görs&lt;br&gt;utsättningar. Fångsten av lax i kust- och älvfiske längs västkusten har på&lt;br&gt;senare år uppgått till ca 40 ton. I Vänern finns ett svagt bestånd av&lt;br&gt;naturlax. Utsättning av smolt i insjöar görs i nämnvärd omfattning endast&lt;br&gt;i Vänern och Vättern. Laxfisket i Vänern har på senare år uppgått till&lt;br&gt;drygt 70 ton och i Vättern till drygt 40 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket i de utbyggda älvarna på ostkusten består i dag till stor del av&lt;br&gt;avelsfiske. Det sker i s.k. fasta fisken eller som notdragning eller nätfiske&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedströms första vandringshindret. Det svenska älvfisket efter lax uppgick Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;år 1993 till drygt 100 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustfisket längs ostkusten är nästan helt inriktat på lekvandrande lax.&lt;br&gt;Det är särskilt viktigt for fiskare utmed Norrlandskusten. Fisket sker längs&lt;br&gt;kusterna och i älvmynningarna. Laxfallor är det vanligaste redskapet. I&lt;br&gt;Bottniska viken används i liten skala förankrade linor med krokar vid&lt;br&gt;kustfisket efter lax. Fångsterna i kustfisket har på senare år uppgått till i&lt;br&gt;medeltal ca 360 ton. Sedan slutet av 1980-talet har kustfisket ökat&lt;br&gt;beroende på bl.a. större smoltutsättningar, god tillväxt i havet samt ett&lt;br&gt;minskat fiske i södra Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring år 1960 togs ca två tredjedelar av Östersjöns laxfångster i&lt;br&gt;havsfisket. Numera är havsfiskets andel något högre. Detta fiske har&lt;br&gt;minskat sedan slutet av 1980-talet dels beroende på ökad konkurrens på&lt;br&gt;marknaden från norsk odlad lax, dels till följd av fiskekvotbesluten i&lt;br&gt;Fiskerikommissionen för Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av havsfångsten av lax i Östersjön sker med drivgam under&lt;br&gt;perioderna september-november och mars-juni. Drivgamen - eller&lt;br&gt;drivnäten - är ofta 6-8 m djupa och används 10-30 stycken. Varje båt får&lt;br&gt;i Östersjön maximalt använda 21 km drivnät. Fisket med drivlinor är&lt;br&gt;vanligare på vintern. Krokar agnade med strömming eller skarpsill hänger&lt;br&gt;ner från 3-25 m långa tafsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell reglering av laxfisket i Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter andra världskriget, då laxbestånden var goda, ökade laxfisket så&lt;br&gt;kraftigt att Sverige år 1953 lade fram förslag om att Östersjöfisket efter&lt;br&gt;lax skulle regleras. En laxkonvention undertecknades år 1962 av Sverige,&lt;br&gt;Danmark och Västtyskland. Är 1973 kom länderna runt Östersjön överens&lt;br&gt;om en konvention som omfattade allt fiske i Östersjön. Den&lt;br&gt;undertecknades i Gdansk år 1974. Sekretariatet - International Baltic Sea&lt;br&gt;Fishery Commission (IBSFC) - har sitt säte i Warszawa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske viktigaste regleringsinstrumentet utgörs av årliga totalkvoter&lt;br&gt;eller Total Allowable Catch (TAC) som fastställts för lax sedan år 1991.&lt;br&gt;Totalkvoten fastställs mot bakgrund av den vetenskapliga rådgivningen&lt;br&gt;från Internationella havsforskningrådet (ICES). Den fördelas på de länder&lt;br&gt;som har kustvatten i Östersjön. För år 1991 uppgick kvoten till 3 350 ton,&lt;br&gt;år 1992 till 3 550 ton, år 1993 till 650 000 laxar, år 1994 till 600 000&lt;br&gt;laxar och år 1995 till 500 000 laxar. Dessa totalkvoter avser egentliga&lt;br&gt;Östersjön. Därutöver fastställs en totalkvot för Finska viken där endast&lt;br&gt;Finland, Estland och Ryssland fiskar. Totalkvoten uppgick år 1994 till&lt;br&gt;120 000 laxar och till samma antal för år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkt bidragande orsak till att totalkvoter infördes var nedfiskningen&lt;br&gt;av laxbeståndet på 1980-talet till följd av det fria fisket i den s.k. vita&lt;br&gt;zonen. Fisket där beräknas under åren 1984-1987 ha uppgått till närmare&lt;br&gt;30 % av all den lax som fångades i egentliga Östersjön. Är 1988 gjordes&lt;br&gt;en gränsöverenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om vita&lt;br&gt;zonen, vilket ledde till att även andra länders laxfiske i zonen kunde&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella regleringen av laxfisket i Östersjön omfattar också Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;Warszawa-kommissionens regler om försommarfredning, minimimått för&lt;br&gt;lax och för maskstorlekar, antal och storlek på nät samt antal och&lt;br&gt;utformning av krokar. Försommarfredningen är viktig för den naturre-&lt;br&gt;producerande laxen eftersom den återvandrar tidigare än den odlade. Ett&lt;br&gt;problem är dock att tiden för återvandringen varierar mellan åren, främst&lt;br&gt;beroende på variationer i vattentemperaturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationell reglering av laxfisket i Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1982 har Fiskeriverket utfärdat föreskrifter om skydd för lax och&lt;br&gt;öring. Målsättningen har för laxens del varit att åstadkomma ett gott&lt;br&gt;skydd för den naturreproducerande laxen samtidigt som ett fiske medges&lt;br&gt;efter den lax som inte behöver skyddas. Regleringarna har främst&lt;br&gt;inneburit införande av fredningstider och fredningsområden, men&lt;br&gt;redskapsbegränsningar, minimimått och reglering av fiskeredskapens&lt;br&gt;utformning förekommer också. Är 1983 infördes för naturlaxälvama längs&lt;br&gt;Norrlandskusten föreskrifter till skydd för de naturreproducerande&lt;br&gt;bestånden och ffedning av mynningsområdena. Generella föreskrifter&lt;br&gt;infördes också i bl.a. Blekinge och Kalmar län för att skydda naturrepro-&lt;br&gt;ducerande bestånd i Mörrumsån och Emån. I Västerbottens och Norrbot-&lt;br&gt;tens län infördes år 1987 en generell fredning för lax och öring den&lt;br&gt;15 oktober-den 31 december samt totalförbud för vissa fiskeredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1992 och 1993 skärptes regleringarna. För Norrlandskusten&lt;br&gt;infördes generella fredningsperioder under försommaren liksom förbud&lt;br&gt;mot fasta redskap högre än 1,5 m under samma period (vissa dispenser&lt;br&gt;för yrkesfisket kunde dock ges). För de tre nordliga kustlänen infördes&lt;br&gt;ännu strängare bestämmelser vid fiske med nät och fasta redskap. I hela&lt;br&gt;Bottenhavet och Bottenviken har det införts förbud mot att använda&lt;br&gt;drivgam och förankrade flytgam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket beslutade i november 1994 om inskränkningar i såväl&lt;br&gt;kust- och älvfisket som havsfisket efter lax. Havsfisket är förbjudet fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 december 1994 t.o.m. den 31 mars 1995. Laxfisket i Emån och&lt;br&gt;Mörrumsån är förbjudet fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars 1995 och&lt;br&gt;i naturlaxförande älvar och älvmynningar är fiske förbjudet under hela år&lt;br&gt;1995. Fiske med handredskap är tillåtet t.o.m. den 9 augusti 1995.&lt;br&gt;Beslutet är en uppföljning av Fiskeriverkets skrivelse till regeringen i maj&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering inom EU av laxfisket i Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för EU:s fiskeripolitik fastställs hur totalkvoter fördelas&lt;br&gt;mellan medlemsländerna genom den relativa stabiliteten, regler om&lt;br&gt;fiskeansträngning (effort), redskap, kontroll m.m. EU har hittills följt de&lt;br&gt;rekommendationer om totalkvoter samt de regler som fastställts av&lt;br&gt;Warszawa-kommissionen. Sveriges andel av lax-TAC:n för Östersjön&lt;br&gt;fastställdes i medlemskapsförhandlingama till 36,435 % av EU:s kvot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av de naturreproducerande laxbestånden i Östersjön Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;berörs även av EU:s s.k. habitat-direktiv. Det syftar till att bevara den&lt;br&gt;biologiska mångfalden genom att skydda biotoper liksom växt- och&lt;br&gt;djurarter. Laxen förekommer dels på en lista med arter som skall bevaras&lt;br&gt;genom områdesskydd (habitat), dels som en art som kräver särskilda&lt;br&gt;skyddsåtgärder. Genom fiskelagen, naturresurslagen och vattenlagen samt&lt;br&gt;de övriga åtgärder som vidtagits for att skydda laxen uppfyller Sverige&lt;br&gt;sina förpliktelser i enlighet med detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU bekostar i enlighet med ett avtal från år 1979 mellan Sverige och&lt;br&gt;EG om vissa åtgärder i syfte att främja laxproduktion i Östersjön vissa&lt;br&gt;utsättningar av lax som Sverige gör. I avtalet stipuleras att Sverige skall&lt;br&gt;genomföra åtgärder for reproduktion i syfte att upprätthålla ett till-&lt;br&gt;fredsställande laxbestånd inom den svenska fiskezonen i Östersjön.&lt;br&gt;Ersättningen från EU skall täcka de svenska myndigheternas faktiska&lt;br&gt;kostnader for uppfödning, märkning och utsättning av den mängd smolt&lt;br&gt;som är nödvändig for framställning av den mängd lax som motsvarar den&lt;br&gt;icke ömsesidiga kvot som Gemenskapen tilldelats i den svenska&lt;br&gt;fiskezonen for det år under vilket bidraget beviljats. Bidraget har&lt;br&gt;fastställts årligen under parternas överläggningar om fiskekvoter. För år&lt;br&gt;1993 uppgick ersättningen till 9 miljoner kronor och for år 1994 till&lt;br&gt;knappt 7,5 miljoner kronor. I anslutningsavtalet anges det att bidrag skall&lt;br&gt;ges under en treårsperiod. Storleken på bidraget skall bestämmas for ett&lt;br&gt;år i taget och är ännu inte fastställt for år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finskt laxfiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland har sedan ett tiotal år gjort årliga utsättningar på 1,5-2 miljoner&lt;br&gt;smolt, dvs. utsättningar i ungefar samma storleksordning som Sveriges.&lt;br&gt;Stora investeringar har gjorts i den omfattande och ökande utsättnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda den naturreproducerande laxen har Finland infört olika&lt;br&gt;fiskebestämmelser under 1980- och 1990-talen, bl.a. minskning av antalet&lt;br&gt;platser för fiske med fasta redskap i Bottenviken, reglering av premiären&lt;br&gt;för laxryssjor efter islossningen samt förlängt fångstförbud for fiske med&lt;br&gt;drivgam i egentliga Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till de totalkvoter som beslutats av Warszawa-kommissio-&lt;br&gt;nen har Finland under senare år överfiskat kraftigt. För åren 1991 till&lt;br&gt;1993 har överfisket uppgått till 113 %, 89 % resp. 142 %, dvs. fisket har&lt;br&gt;enligt fangststatistiken varit dubbelt så stort som de tilldelade kvoterna.&lt;br&gt;Finland har medgivit svårigheter med rapportering och kontroll, varför det&lt;br&gt;inte kan uteslutas att det verkliga överfisket varit ännu större. Den&lt;br&gt;totalkvot som fastställdes av Warszawa-kommissionen for år 1994&lt;br&gt;accepterades inte av Finland. Finland har inom Warszawa-kommissionens&lt;br&gt;ram sökt om tillåtelse att utöver den beslutade kvoten fa bedriva s.k.&lt;br&gt;terminalfiske, riktat mot odlad lax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 april 1994 gäller en ny finsk förordning som skall begränsa&lt;br&gt;laxfisket i finsk fiskezon. Den förbjuder havsfiske med drivgam i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bottenhavet och Bottenviken under vissa tider under försommaren Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;(utanför 4 sjömil), och kustfisket med laxfällor regleras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland har genom sitt medlemskap i EU en fast andel av EU:s totala&lt;br&gt;laxkvot i Östersjön. Medlemskapet innebär vidare att EU:s kontrollför-&lt;br&gt;ordning skall tillämpas. Denna ställer höga krav på kontroll och&lt;br&gt;redovisning av fångsterna. Finland har ett undantag för laxen i EU:s&lt;br&gt;habitatsdirektiv. Däremot har Finland undertecknat FN-konventionen om&lt;br&gt;biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningar och åtgärder för laxfisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om laxfisket behandlades av riksdagen mera samlat senast med&lt;br&gt;anledning av regeringens prop. 1984/85:143 Om vissa frågor på fiskets&lt;br&gt;område. De då minskande lekbestånden i laxälvama och det därav&lt;br&gt;följande behovet av åtgärder för uppbyggnad av naturlaxbestånden bildade&lt;br&gt;utgångspunkt för de begränsningar av havsfisket i Östersjön som föreslogs&lt;br&gt;och som riksdagen sedermera fastställde att Sverige internationellt skulle&lt;br&gt;arbeta för. Försöken med s.k. fördröjd utsättning skulle fortsätta.&lt;br&gt;Dessutom skulle laxfisket i älvar och längs kusterna begränsas.&lt;br&gt;Forskningen kring laxfisk skulle ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett övergripande mål har sedan dess varit att förena ett svenskt laxfiske&lt;br&gt;med nödvändigheten av att bevara laxstammar och bestånd för ett&lt;br&gt;långsiktigt hållbart framtida fiske. Detta har tagit sig uttryck i den nämnda&lt;br&gt;nationella regleringen av laxfisket liksom det svenska agerandet i&lt;br&gt;internationella sammanhang, främst i Warszawa-kommissionen, genom&lt;br&gt;vars beslut en minskning och reglering av laxfisket kommit till stånd,&lt;br&gt;först genom en reglering av den s.k. vita zonen, sedan genom att en&lt;br&gt;totalkvot för lax har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den nittonde sessionen med Warszawa-kommissionen i september&lt;br&gt;1993 försökte Sverige begränsa nästkommande års laxkvot. Såväl svenska&lt;br&gt;undersökningar som en rapport om bl.a. M74 från ICES utgjorde&lt;br&gt;argument för denna hållning. EU gick på Sveriges linje, men minskningen&lt;br&gt;från år 1993 blev förhållandevis liten, endast 50 000 laxar. Totalkvoten&lt;br&gt;för år 1994 fastställdes till 600 000 laxar. Sverige försökte vidare få till&lt;br&gt;stånd en sommarfredning i Bottenviken, vilket Finland inte kunde&lt;br&gt;acceptera. Det svenska förslaget om fredningsområden i älvmynningar&lt;br&gt;kunde kommissionen inte heller enas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svenskt initiativ tillsattes en arbetsgrupp för att studera biologiska,&lt;br&gt;ekonomiska och legala aspekter på s.k. fördröjd utsättning i syfte att&lt;br&gt;bedöma förvaltningsmetodens värde. Arbetsgruppens rapport visade på&lt;br&gt;positiva biologiska och samhällsekonomiska effekter. Gruppen beslutade&lt;br&gt;att föreslå insamlande av mer information om ekonomiska aspekter,&lt;br&gt;experiment med fördröjd utsättning samt riktade en uppmaning till ICES&lt;br&gt;att bedöma denna förvaltningsmetod. Arbetsgruppen föreslog även att&lt;br&gt;Warszawa-kommissionen skulle be HELCOM att särskilt studera&lt;br&gt;eventuella effekter av Östersjöns miljö på förekomsten av M74 hos laxen&lt;br&gt;och därefter informera Warszawa-kommissionen. Miljöministrarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppmanade vid HELCOM:s möte i början av mars 1994 Warszawa- Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;kommissionen att överväga åtgärder for att skydda den vilda laxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i mars 1994 åt Fiskeriverket att utvärdera de&lt;br&gt;åtgärder som vidtagits för att skydda den naturreproducerande laxen i&lt;br&gt;Östersjön och lämna förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet. I&lt;br&gt;maj redovisades uppdraget. Fiskeriverket gjorde bedömningen att det enda&lt;br&gt;som kan rädda de hotade vildlaxstammama med nuvarande M74-situation,&lt;br&gt;är en långtgående reduktion av fisket på vild lax. Verket bedömde vidare&lt;br&gt;att även om ensidiga svenska åtgärder kan ge betydande effekter, särskilt&lt;br&gt;vad gäller kust- och älvfisket, krävs i praktiken internationell samordning&lt;br&gt;av begränsningarna för att dessa skall få erforderlig omfattning och bli&lt;br&gt;accepterade av de fiskande. Verket bedömde att omedelbara åtgärder&lt;br&gt;behövdes för att vildlaxen skulle kunna skyddas. Sverige borde inom&lt;br&gt;Warszawa-kommissionen verka för överenskommelser om att kraftigt&lt;br&gt;reducera laxkvotema för år 1994 och år 1995. Om detta inte lyckades&lt;br&gt;borde Sverige överväga ett ensidigt agerande, t.ex. att avsluta höstfisket&lt;br&gt;den 15 oktober. Vidare föreslog Fiskeriverket bl.a. avlysning under år&lt;br&gt;1994 och år 1995 av fisket i samtliga älvar med naturlekande lax i&lt;br&gt;Norrbottens, Västerbottens och Västemorrlands län samt i de befintliga&lt;br&gt;fredningsområdena utanför dessa älvar. Ersättning föreslogs utgå till&lt;br&gt;drabbade yrkesfiskare. Verket pekade därutöver bl.a. på metoden med&lt;br&gt;fördröjd utsättning. Dessutom redovisade Fiskeriverket att man etablerat&lt;br&gt;genbanker, vilket dock inte skulle ses som ett alternativ till att skydda de&lt;br&gt;vilda laxstammama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delade i sitt beslut den 2 juni 1994 Fiskeriverkets be-&lt;br&gt;dömning av allvaret i situationen för den naturreproducerande laxen i&lt;br&gt;Östersjön. I beslutet sades att kraftfulla åtgärder behövs för att förbättra&lt;br&gt;situationen, exempelvis i form av fangstbegränsningar och forsknings-&lt;br&gt;och undersökningsinsatser. Regeringen överlämnade till Fiskeriverket att&lt;br&gt;med stöd av fiskeförordningen besluta om de föreskrifter som behövs och&lt;br&gt;avsåg att inom Warszawa-kommissionen kraftfullt verka för en&lt;br&gt;begränsning av havsfisket efter lax redan under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den tjugonde sessionen av Warszawa-kommissionen begärde&lt;br&gt;Sverige att som särskild punkt på agendan fa ta upp frågan om förbud&lt;br&gt;mot allt kust- och havsfiske från den 15 oktober 1994. Försöken att nå&lt;br&gt;enighet om att stoppa laxfisket i Östersjön före årets slut misslyckades&lt;br&gt;dock. Vid sessionen framförde HELCOM:s representant miljöministrarnas&lt;br&gt;uppmaning till Fiskerikömmissionen att skydda den vilda laxen. ICES&lt;br&gt;rekommendation för år 1995 var totalstopp för kust- och havsfiske.&lt;br&gt;Sverige redovisade den allvarliga situationen för vildlaxen och EU&lt;br&gt;förordade en gradvis minskning av kust- och havsfisket. Sverige föreslog&lt;br&gt;en halvering av totalkvoten för år 1995 till 300 000 laxar. Övriga länder&lt;br&gt;ville emellertid inte minska fisket under år 1995. Rekommendationen om&lt;br&gt;TAC för år 1995 i egentliga Östersjön blev slutligen 500 000 laxar, dvs.&lt;br&gt;en minskning med 100 000 laxar. Sverige har reserverat sig mot detta&lt;br&gt;beslut. I och med inträdet i EU blev emellertid denna reservation formellt&lt;br&gt;inte av något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På svenskt initiativ beslutades vidare vid mötet med Warszawa- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionen att ett arbets gruppsmöte skulle hållas i Sverige i juni 1995&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att diskutera och formulera olika strategier och mål för förvaltning och Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;nyttjande av både naturligt reproducerad och odlad lax med hänsyn tagen&lt;br&gt;till biologiska, ekonomiska och sociala faktorer samt fördelning av&lt;br&gt;kostnader för produktionen av smolt. Mötet avser att samla både&lt;br&gt;vetenskapsmän och administratörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för den naturreproducerande laxen i Östersjön är mycket&lt;br&gt;allvarlig. Till tidigare problem med högt fisketryck och miljöstörningar&lt;br&gt;har kommit sjukdomen M74. De åtgärder som fram till år 1991 vidtogs&lt;br&gt;för att rädda den naturlekande laxen hade givit en positiv utveckling, bl.a.&lt;br&gt;till följd av begränsningar av fisket samt en generellt sett förbättrad&lt;br&gt;miljösituation i Östersjön. Sjukdomen M74 fanns visserligen sedan&lt;br&gt;tidigare i Östersjön, men det var först år 1992 som överdödligheten blev&lt;br&gt;alarmerande hög. I motsats till östersjölaxen har inte laxen i Västerhavet&lt;br&gt;eller i Vänern drabbats av sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid FN-konferensen om miljö och utveckling år 1992 undertecknade&lt;br&gt;Sverige konventionen om biologisk mångfald. Därigenom åtog sig Sverige&lt;br&gt;att bevara den biologiska mångfalden. Således måste förutsättningarna för&lt;br&gt;laxen att överleva som art, inkl, dess genetiska variation, säkerställas. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att den naturliga vandringen upp i outbyggda älvar måste&lt;br&gt;kunna fortgå och att de enskilda stammamas genetiska variation ges&lt;br&gt;förutsättningar att bevaras. Odling och utsättning måste ske på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det inte hotar de naturliga stammarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontakter med den finska regeringen har framkommit att den gör&lt;br&gt;delvis andra bedömningar av begreppet biologisk mångfald än Sverige.&lt;br&gt;Genom en genetiskt riktig odling kan inomartsvariationen enligt finsk&lt;br&gt;mening bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa skilda synsätt har inte bara teoretiska utan även praktiska&lt;br&gt;konsekvenser. De svenska åtgärderna syftar till att de naturreproducerande&lt;br&gt;laxstammama skall klara sig utan ingripande från människan annat än i&lt;br&gt;form av förbättrade möjligheter till naturlig reproduktion. För ut-&lt;br&gt;sättningsändamål använder Sverige och Finland olika odlingstekniker. Den&lt;br&gt;svenska metoden, som används för kompensation i utbyggda älvar, går ut&lt;br&gt;på att laxen så långt som möjligt genomgår samma livscykel som en&lt;br&gt;naturreproducerad lax, medan den finska innebär att även avelslaxen hålls&lt;br&gt;i bassänger och därmed inte utsätts för ett naturligt urval i samma&lt;br&gt;utsträckning. Framför allt innebär detta att den inte vandrar ner till södra&lt;br&gt;Östersjön. Som tidigare redovisats är det i samband med födointag i södra&lt;br&gt;Östersjön som laxen ådrar sig sjukdomen M74. Svenska och finska&lt;br&gt;experter har under våren 1995 tillsammans gått igenom och redovisat&lt;br&gt;gemensamma uppfattningar om synen på genetiska frågor, bl.a. vad avser&lt;br&gt;odlingsmetodik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den krissituation som råder för den naturreproducerande laxen har&lt;br&gt;Fiskeriverket börjat bygga upp en genbank med material från laxstammar&lt;br&gt;från de outbyggda älvarna. Fiskeriverket betonar att detta är avelsmaterial&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan komma att användas för att förstärka de naturreproducerande Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;laxstammama vid en nödsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl den svenska som den finska utsättningen - båda är ungefar lika&lt;br&gt;omfattande och helt dominerande i Östersjön - finansieras till stor del&lt;br&gt;genom ålägganden i vattendomar, som det kan vara svårt att ändra&lt;br&gt;villkoren i. Från svensk sida är det särskilt angeläget att de finska&lt;br&gt;kompensationsutsättningar som mest påverkar det svenska laxfisket sker&lt;br&gt;på ett sätt som inte riskerar att skada den naturligt reproducerande laxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av gemensamt intresse för Sverige och Finland är Torne älv som&lt;br&gt;förvaltas av den Finsk-svenska gränsälvskommissionen. Tomeälven är en&lt;br&gt;av de viktigaste älvarna i Östersjön med naturreproducerande lax. Vid&lt;br&gt;kontakter med Finland har Sverige påtalat den fara för älvens laxbestånd&lt;br&gt;som den omfattande utsättningen från finsk sida medför för den natur-&lt;br&gt;reproducerande laxen i älven. En gemensam översyn av gränsälvs-&lt;br&gt;överenskommelsen och därtill hörande fiskestadga pågår. I detta arbete&lt;br&gt;kommer Sverige att ta upp möjligheterna att reducera de finska ut-&lt;br&gt;sättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av fisket efter lax skiljer sig ur fiskeripolitisk synvinkel&lt;br&gt;radikalt från i stort sett all annan reglering då de bestånd som beskattas&lt;br&gt;till mer än 90 % består av odlad fisk. Målet att bevara de naturreprodu-&lt;br&gt;cerande laxstammama avser således endast en ringa del av Östersjöns hela&lt;br&gt;laxbestånd, medan den lax som utgör basen i laxfisket till helt&lt;br&gt;övervägande del kommer från odlade bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av laxfisket i Östersjön berör även en rad andra aspekter&lt;br&gt;på fiskeripolitiken än bevarandet av den biologiska mångfalden. Det rör&lt;br&gt;sig om fördelningen av fiske mellan norra och södra Sverige, mellan&lt;br&gt;yrkesfiske, huvudsakligen bedrivet med drivnät och kroklinor i södra&lt;br&gt;Östersjön, yrkes- och binäringsfiske med fasta redskap längs kusten samt&lt;br&gt;sportfiske, inte minst i form av ett turistfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rädda den naturreproducerande laxen krävs en minskning av&lt;br&gt;beskattningen av de blandade bestånden, i första hand i södra Östersjön,&lt;br&gt;förbud mot fiske på de renodlade vildlaxbestånden samt ett intensivt fiske&lt;br&gt;riktat mot den odlade laxen, bl.a. för att förhindra att den sprider sig till&lt;br&gt;de älvar som har naturreproducerande laxbestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska fisket på de blandade bestånden krävs internationella&lt;br&gt;uppgörelser som innebär att alla Östersjöstaters fiskare kraftigt reducerar&lt;br&gt;sitt fiske på dessa bestånd. Detta är anledningen till att Sverige har drivit&lt;br&gt;frågan under flera år, först i syfte att etablera en totalkvot för Östersjön&lt;br&gt;för laxfiske, och nu senast för att halvera fisket efter lax från 600 000 till&lt;br&gt;300 000 laxar under innevarande år. Totalkvoten fastställdes till 500 000&lt;br&gt;laxar. I och med att Sverige och Finland från årsskiftet är medlemmar i&lt;br&gt;EU blir vi tvungna att acceptera den fastställda kvoten liksom&lt;br&gt;fördelningen mellan medlemsländerna. Finland delar den svenska&lt;br&gt;bedömningen att ett minskat laxfiske krävs i Östersjön, men anser att&lt;br&gt;minskningen måste ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s fiskeripolitik påverkar laxfisket även på andra sätt. Sverige ingår&lt;br&gt;numera i EU:s delegation vid Warszawa-kommissionens sessioner.&lt;br&gt;Sverige avser dock att fullt ut driva frågorna inom ramen för de nya&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för fiskeripolitiken i Östersjön. Sverige avser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även att kraftfullt verka for att diskussioner mellan EU:s Östersjöstater Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;kommer till stånd i syfte att skapa en gemensam EU-politik for Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige står i juni 1995 värd for en arbetsgrupp under Warszawa-&lt;br&gt;kommissionen som med inriktning på höstens session skall penetrera&lt;br&gt;laxfrågan. Syftet är att åstadkomma mer långtgående lösningar som&lt;br&gt;långsiktigt kan ge ett uthålligt och biologiskt riktigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU diskuteras ett generellt forbud mot drivgarnsfiske, även i&lt;br&gt;Östersjön. Regeringen står därvid fast vid den svenska positionen från&lt;br&gt;medlemskapsförhandlingama, nämligen att fiskereglema för Östersjön&lt;br&gt;skall fastställas av Warszawa-kommissionen och inte av EU. På så sätt&lt;br&gt;kommer reglerna att omfatta alla fiskande i Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till att kraftigt minska havsfisket efter lax är att avsevärt&lt;br&gt;minska utsättningarna. Denna åtgärd måste, for att bli verkningsfull, ske&lt;br&gt;genom att såväl svenska som finska utsättningar minskar. Finland anser&lt;br&gt;sig inte kunna ändra inriktningen på sin odlingsverksamhet så att en snabb&lt;br&gt;reduktion kan komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket i kustvatten och i älvar regleras huvudsakligen genom nationella&lt;br&gt;bestämmelser. Fiskeriverket har meddelat sådana bestämmelser som&lt;br&gt;innebär långtgående begränsning av fisket i och utanför de naturreprodu-&lt;br&gt;cerande älvarna. Det bör även i fortsättningen vara Fiskeriverkets uppgift&lt;br&gt;att följa utvecklingen på laxområdet och vidta de nationella åtgärder som&lt;br&gt;bedöms nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de akuta åtgärder som här redovisats krävs mer långsiktiga&lt;br&gt;insatser. Stora resurser har avsatts för laxforskningen. Dessa resurser är&lt;br&gt;långt större än insatserna inom något annat område inom fiskforskningen.&lt;br&gt;Ansvariga instanser är bl.a. Naturvårdsverket, Fiskeriverket,&lt;br&gt;Laxforskningsinstitutet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd. De&lt;br&gt;akuta problem som finns på laxområdet härrör från M74. Den allvarliga&lt;br&gt;situation denna sjukdom orsakat motiverar att forskningen under&lt;br&gt;överskådlig tid kan hållas kvar på en hög nivå. De omprioriteringar som&lt;br&gt;krävs bör i första hand ske inom laxforskningen. Även omprioriteringar&lt;br&gt;från annan typ av fiskforskning kan komma att bli aktuella. EU:s&lt;br&gt;forskningsplan för fisk har särskilt nämnt forskning om kopplingen mellan&lt;br&gt;miljön och fiskens tidigaste utvecklingsstadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:231&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, statsråden Hjelm-Wallén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Schori, Heckscher,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som in- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för, ändrar, upphäver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivningsbemyndi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fiske-&lt;br&gt;lagen (1993:787)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 a, §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av generaldirektör Per Wramners Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;rapport, &amp;quot;Utformning av allmän fiskevårdsavgift&amp;quot;, av&lt;br&gt;den 9 januari 1995.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att det finns ett stort och ökande behov av fiskevård&lt;br&gt;som hittills inte har tillgodosetts på grund av medelsbrist. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund föreslår utredaren att det införs en allmän fiskevårdsavgift.&lt;br&gt;Avgiften bör i princip erläggas av alla fiskande över 18 år. Avgiften bör&lt;br&gt;gälla för allt fiske på allmänt och enskilt vatten i insjöar och i havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att avgiftsskyldigheten undantas för de renskötande&lt;br&gt;samemas frifiske enligt rennäringslagen på renbetesfjällen och i lapp-&lt;br&gt;markerna. Detta fiske berör en mycket liten grupp som fiskar med stöd&lt;br&gt;av särskilda rättigheter. Gruppen är undantagen från skyldigheten att&lt;br&gt;erlägga motsvarande fiskevårdsavgift vid vistelse i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fiske med enbart handredskap föreslås en avgift på 100 kr per år&lt;br&gt;eller 40 kr per vecka. För fiske med andra redskap föreslås en avgift på&lt;br&gt;250 kr per år. Denna avgift bör berättiga även till fiske med handredskap.&lt;br&gt;För licensierade yrkesfiskare föreslås en avgift på 500 kr per år. Utredaren&lt;br&gt;motiverar den högre avgiften för yrkesfiskare med att fångstema är större&lt;br&gt;och att delar av yrkesfisket är beroende av utsättningar av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att det knyts ett särskilt råd till Fiskeriverket som&lt;br&gt;beslutar om avgiftsmedlens användning. Medlen bör i första hand&lt;br&gt;användas för bidrag till bildande av fiskevårdsområden, fiskevård,&lt;br&gt;utsättning av fisk och fisketillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av avgiften bör enligt utredaren ske genom inbetalning på&lt;br&gt;förtryckta postgiroblanketter på posten, turistbyråer, m.m. Fiskeriverket&lt;br&gt;bör ansvara för uppbörd och förvaltning av avgiftsmedlen. Av kost-&lt;br&gt;nadsskäl bör något register över erlagda avgifter inte upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av att fiskevårdsavgiften har erlagts bör ske inom ramen för&lt;br&gt;den ordinarie fisketillsynen vilken i dag utförs av Kustbevakning, polis&lt;br&gt;och fisketillsynsmän utsedda av länsstyrelsen. Fisketillsynen bör förstärkas&lt;br&gt;med medel från fiskevårdsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 231&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser och sammanställ- Prop.&lt;br&gt;ning över remissyttrandena över rapporten &amp;quot;Utform-&lt;br&gt;ning av en allmän fiskevårdsavgift&amp;quot; av den 9 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Refererade delar av remissyttrandena är i huvudsak ordagrant återgivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett har alla som har yttrat sig tagits med i sammanställningen men&lt;br&gt;det är de mest representativa yttrandena som återges vid resp,&lt;br&gt;frågeställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av Fiskeriverket (FiV),&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Statskontoret, Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB), Svenska kommunförbundet, Kustbe-&lt;br&gt;vakningen (KBV), Sveriges fiskevattenägareforbund, Sveriges sportfiske-&lt;br&gt;och fiskevårdsförbund, Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Same-&lt;br&gt;tinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk (SNV), Bo Amfjell Njajta, Norra Bohusläns&lt;br&gt;producentorganisation, FiskevårdsområdesfÖreningar inom Värnamo,&lt;br&gt;Gnosjö, Vaggeryd, Sävsjö, Växjö, Alvesta och Ljungby kommuner, Owe&lt;br&gt;Åberg, Vattenbrukamas riksförbund (VRF), Bolmens fiskevårdsområdes-&lt;br&gt;forening, Top 10 Fishing Sweden, Lars Olsson, Ulricehamns fritidsfiskare,&lt;br&gt;Svenska samemas riksförbund (SSR) och Rånnavägssjöns&lt;br&gt;fiskevårdsområdesforening har kommt in med yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Avgiftens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket delar i huvudsak utredarens förslag till hur en allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift skall utformas. Särskilt viktigt är att den utformas och att&lt;br&gt;medlen hanteras och användes på ett sätt som ger stor acceptans av de&lt;br&gt;som bedriver fiske i någon form och skall erlägga avgiften. Under&lt;br&gt;remisstiden har synpunkter framförts till Fiskeriverket främst från fiske-&lt;br&gt;vårdsområden och fiskevattenägare. Den främsta kritiken mot förslaget är&lt;br&gt;att fisket i enskilt vatten skall avgiftsbeläggas och särskilt där fiskevårds-&lt;br&gt;områden redan är bildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket delar helt utredarens uppfattning och förslag om vilka som&lt;br&gt;skall omfattas av en allmän fiskevårdsavgift. Med anledning av de&lt;br&gt;invändningar som framförts från fiskevattenägarhåll mot att avgiften även&lt;br&gt;skall omfatta dem är det viktigt att även här påpeka att hittills tillgängliga&lt;br&gt;statliga medel för fiskevård till stor del använts for bildande av fiske-&lt;br&gt;vårdsområden och till service- och fiskevårdsåtgärder i sötvatten. De sista&lt;br&gt;två åren har hela det statliga anslaget till fiskevård använts till bildandet&lt;br&gt;av fiskevårdsområden. Av förslaget framgår också att medlen från en&lt;br&gt;allmän fiskevårdsavgift även i framtiden kommer fiskevattenägama till del&lt;br&gt;genom bidrag till bildande av fiskevårdsområden men även kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag till biotopåtgärder, serviceåtgärder med all säkerhet även fiske- Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;vattenägare till del. En viktig åtgärd, som det finns stort behov av inom&lt;br&gt;fiskevårdsområdena, är information om och utbildning i fiskevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Föreliggande utredning bygger på tidigare utredningar i&lt;br&gt;frågan där det alternativ till anslagsfinansiering av fiskevården som&lt;br&gt;framförts är att införa en obligatorisk avgift för alla som fiskar, dvs. enligt&lt;br&gt;modellen brukaren, nyttjaren betalar. Statskontoret saknar en bedömning&lt;br&gt;av alternativa finansieringskällor. När det gäller en reproducerande&lt;br&gt;naturresurs som fisk vars livsmiljö påverkas av flera andra faktorer än&lt;br&gt;fiske är det inte självklart att brukarprincipen bör tillämpas. Att få utnyttja&lt;br&gt;vattnen och att få fiska är kollektiva nyttor och i dessa fall kompliceras&lt;br&gt;betalningsansvar och avgiftssättning av olika intressenters behov och krav.&lt;br&gt;Fiskevård är för närvarande enligt fiskelagen i första hand fiskevattenägar-&lt;br&gt;nas ansvar. Genom fiskekortförsäljning kan fiskevattenägama finansiera&lt;br&gt;åtgärder, dvs. ägaren står för vård av sin egendom och kan mot betalning&lt;br&gt;upplåta egendomen till andra. Eftersom prissättningen är fri bör det vara&lt;br&gt;möjligt att ta ut en summa som täcker visst fortlöpande underhåll.&lt;br&gt;Utjämning mellan olika geografiska områden skulle kunna organiseras&lt;br&gt;genom vattenägamas organisationer. Vattnen där fisken lever används&lt;br&gt;också för andra ändamål än fiske och utsätts för påverkan av annat slag.&lt;br&gt;Det finns således intressenter avseende vattnen som har olika och inte&lt;br&gt;alltid förenliga intressen. Att införa en allmän fiskevårdsavgift skulle&lt;br&gt;möjligen lösa behovet av pengar, men inte ge rätt incitament då det gäller&lt;br&gt;ansvaret för den biologiska resursen. En analys utifrån perspektivet&lt;br&gt;kollektiv nyttighet hade tillfört värdefullt beslutsunderlag vid valet av&lt;br&gt;finansieringsmodell för fiskevården. Fiske ingår inte i allemansrätten.&lt;br&gt;Enligt Naturvårdsverket kommer troligen inte heller någon sådan&lt;br&gt;utvidgning i den utredning som för närvarande pågår. Emellertid har&lt;br&gt;fritids- och sportfiske många paralleller till allemansrätten genom att&lt;br&gt;människor under visst ansvar och genom att följa vissa regler ges&lt;br&gt;möjlighet att fritt vistas i naturen och nyttja naturresurserna. Statskontoret&lt;br&gt;anser att en allmän fiskevårdsavgift, som lägger en stor del av ansvaret&lt;br&gt;för underhållet av en naturresurs och dess miljöbetingelser på den&lt;br&gt;enskilde, inte är förenlig med svensk sedvanerätt. Jämförelser med andra&lt;br&gt;länder vars innevånare inte har samma möjligheter på grund av en annan&lt;br&gt;tradition och sedvanerätt samt andra förutsättningar (geografiska och&lt;br&gt;beståndsmässiga) då det gäller yrkesfisket såväl som sportfisket kan vara&lt;br&gt;intressanta, men kan inte utan anpassning bilda modell för en svensk&lt;br&gt;finansieringsmodell. Då det gäller finansieringsmodeller för vård av&lt;br&gt;reproducerande naturresurser finns det anledning att följa det arbete som&lt;br&gt;påbörjats med införande av en skogsvårdsavgift och där utgångspunkten&lt;br&gt;är att branschen betalar. Utredaren utgår i sin utredning från finansierings-&lt;br&gt;behovet utan att det är klarlagt vilka mål som avses nås eller inom vilken&lt;br&gt;tidssikt åtgärder avses vidtas. Statskontoret har noterat att Fiskeriverket&lt;br&gt;har fått regeringens uppdrag att utarbeta en aktionsplan för biologisk&lt;br&gt;mångfald avseende fisket. Denna plan skall beskriva åtgärder som syftar&lt;br&gt;till att bevara den biologiska mångfalden bl.a. genom ett hållbart nyttjande&lt;br&gt;av fiskeresursema. Vidare har fiskelagen kompletterats så att det blir möj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt att föreskriva miljökonsekvensbeskrivningar för att bedöma inverkan Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;på miljön av fiskemetoder och utsättande av fiskarter. Statskontoret&lt;br&gt;förutsätter att även det motsatta - nämligen att beskriva inverkan av annan&lt;br&gt;verksamhet på fisket blir möjlig. Genom dessa åtgärder skulle det också&lt;br&gt;bli möjligt att kunna sätta långsiktiga mål för biotopvården såväl som för&lt;br&gt;fiskevården. Vidare uttalas i regeringens skrivelse 1994/95:120 Miljön&lt;br&gt;vårt gemensamma ansvar att det är väsentligt att inrikta fiskeripolitiska&lt;br&gt;insatser så att varken den ekologiska balansen eller fiskerinäringen hotas.&lt;br&gt;Även om sport- och husbehovsfisket inte är en direkt del av fiskerinäring-&lt;br&gt;en torde även dessa aktiviteters inverkan på den biologiska balansen&lt;br&gt;behöva bedömas i samband med den tidigare nämnda aktionsplanen&lt;br&gt;varvid även värdet för rekreation och turism bör bedömas. I bedömningen&lt;br&gt;av den framtida finansieringen av fiskevården bör även hänsyn tas till&lt;br&gt;medel från EU:s fonder. Statskontoret finner sammantaget att ett beslut&lt;br&gt;om finansieringskällor för fiskevården bör uppskjutas till dess aktionspla-&lt;br&gt;nen för biologisk mångfald utarbetats. Först därefter kan finansieringsbe-&lt;br&gt;hov och finansieringskällor bedömas samt finansieringen fördelas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att olika intressenter bär sin del av kostnaden. Statskontoret&lt;br&gt;anser att förslaget till utformning av en allmän fiskevårdsavgift är ett i&lt;br&gt;alla avseenden omöjligt administrativt system. När det gäller detaljerna i&lt;br&gt;förslaget vill vi anföra följande synpunkter. Vi ifrågasätter om det är&lt;br&gt;rimligt att införa en allmän avgift med så vaga kontrollrutiner att endast&lt;br&gt;50% av medlen förväntas inflyta. Det torde vara rimligare att i så fall&lt;br&gt;beteckna avgiften som frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån konstaterar att frågan om utformningen av en&lt;br&gt;allmän fiskevårdsavgift endast marginellt berör statistikfrågor varför SCB&lt;br&gt;avstår från att lämna synpunkter på rapporten. Som kommentar kan dock&lt;br&gt;påpekas att om ett register över betalande upprättas innebär detta att&lt;br&gt;urvalsdragningar i samband med statistiska undersökningar om fritids-&lt;br&gt;fisket skulle kunna förenklas och effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet tillstyrker att en allmän fiskevårdsavgift&lt;br&gt;införs på av utredaren föreslagen nivå. Syftet med avgiften måste vara att&lt;br&gt;förbättra fisket för alla kategorier fiskare oavsett om de fiskar i sjöar,&lt;br&gt;rinnande vatten eller hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen kan ansluta sig till uppfattningen att det behövs pengar&lt;br&gt;för fiskevårdande åtgärder, men är mycket tveksam till den föreslagna&lt;br&gt;utformningen av fiskevårdsavgiften. Från de synpunkter Kustbevakningen&lt;br&gt;har att beakta avstyrks förslaget i dess nuvarande form. Kustbevakningen&lt;br&gt;begränsar sitt yttrande i huvudsak till kontroll- och tillsynsfrågorna. Enligt&lt;br&gt;regeringens beslut bör en allmän fiskevårdsavgift införas &amp;quot;under förut-&lt;br&gt;sättning att ett system kan introduceras som garanterar en effektiv&lt;br&gt;administration och kontroll&amp;quot;. Utredningen har därför haft i uppdrag att&lt;br&gt;särskilt belysa bl.a. kontroll- och sanktionsfrågor. Av 5 kap. 5 § för-&lt;br&gt;ordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen&lt;br&gt;framgår att Kustbevakningen skall kontrollera efterlevnaden av be- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser om fiske till sjöss och vid landning av fisk. Uppgiften är till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin natur polisiär och utövas med stöd av lagen (1982:395) om Kustbe- Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;vakningens medverkan vid polisiär övervakning (nedan förkortad LKP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas när Kustbevakningen bedriver övervakning till havs och&lt;br&gt;i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller bl.a. fiske. Bortsett&lt;br&gt;från Vänern och Mälaren bedriver alltså myndigheten ingen fisketillsyn&lt;br&gt;i sötvatten. Kustbevakningen instämmer i utredarens uppfattning att&lt;br&gt;grunden för en bra beståndsvård och ett bra fiske är att rådande fiskebe-&lt;br&gt;stämmelser efterlevs. Fisketillsyn är därmed en av grundpelarna för&lt;br&gt;naturresursen fisk som är basen för yrkes-, husbehovs- och sportfiske.&lt;br&gt;Tillsynens stora betydelse i detta sammanhang har myndigheten beaktat&lt;br&gt;i sin planering av verksamheten. Den övergripande planeringen sker i&lt;br&gt;samråd med Fiskeriverket. Kustbevakningens övervakningsverksamhet&lt;br&gt;utgör en inte oväsentlig del av den totala fisketillsynen till havs, längs&lt;br&gt;våra kuster och i de två stora sjöarna. Minst 16 bevakningsfartyg är i&lt;br&gt;verksamhet dygnet runt året om. Havfiskeövervakning inkl, landnings-&lt;br&gt;kontroller samt fiskeövervakning vid särskilt viktiga reproduktionsom-&lt;br&gt;råden tillhör myndighetens högprioriterade bevakningsuppgifter. Under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 avsattes inemot 20% av den totala övervakningstiden&lt;br&gt;för fiskeövervakning. Räknat i tid rör det sig om ca 27 600 fartygstimmar&lt;br&gt;eller ca 110 600 mantimmar. Utöver detta kommer omkring 350 timmars&lt;br&gt;övervakning med kustbevakningsflyget. Härtill kommer den tillsyn som&lt;br&gt;Polisen svarar för främst i insjövatten. Samhället lägger alltså ner&lt;br&gt;betydande resurser på att via tillsyn slå vakt om landets fiskresurser.&lt;br&gt;Dessutom utför även fiskevattenägare samt särskilt förordnade tillsynsmän&lt;br&gt;viss kontroll. Mot denna bakgrund ter sig den på flera ställen i rapporten&lt;br&gt;upprepade uppgiften att fisketillsynen är dålig eller obefintlig något&lt;br&gt;förvånande. Såvitt Kustbevakningen kunnat finna ger utredningen inte&lt;br&gt;något belägg för att tillsynen skulle ha så dålig kvalité som påstås.&lt;br&gt;Kustbevakningen konstaterar att den föreslagna avgiften är differentierad&lt;br&gt;i flera avseenden, dels såvitt gäller fiskarens ålder (över 18 år), dels&lt;br&gt;fiskets art (handredskap, husbehovsfiske och yrkesfiske) och dels&lt;br&gt;fisketiden (handredskap per år eller vecka). Det kan diskuteras om kravet&lt;br&gt;därmed kan sägas vara uppfyllt, speciellt som differentieringen kommer&lt;br&gt;att medföra åtskilliga praktiska problem i övervakningen. Kustbevak-&lt;br&gt;ningen är ytterst tveksam till om förslaget om uppbörd och administration&lt;br&gt;av avgiften är enkel och inte kräver uppbyggnad av en ny byråkrati.&lt;br&gt;Möjligen kan man, såvitt avser kontrollen, utgå från att det inte behöver&lt;br&gt;byggas upp nya strukturer för att klara den. Kontrollsystemet innebär dock&lt;br&gt;en ytterligare belastning på rättsväsendet. Förslaget med straffsanktioner&lt;br&gt;för denna typ av handlingar kan också ifrågasättas när samhället kanske&lt;br&gt;snarare borde öka sina ansträngningar att avkriminalisera olika beteenden&lt;br&gt;och pröva andra sanktionsmöjligheter. Utredningen förutsätter att bl.a.&lt;br&gt;Polisen och Kustbevakningen skall öka sina insatser för att kontrollera att&lt;br&gt;de fiskande erlägger sina fiskevårdsavgifter. Vilka ytterligare eller alterna-&lt;br&gt;tiva resurser myndigheterna förväntas avsätta för denna uppgift framgår&lt;br&gt;inte. Med den trängda ekonomi som samtliga myndigheter i landet lever&lt;br&gt;under i dag måste alla nytillkommande uppgifter noga vägas mot andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter. Exempelvis har Kustbevakningen genom Sveriges medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 231&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i EU numera att svara för en utvidgad gränskontroll till sjöss, en Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;traktatsgrundad uppgift som sker inte bara för svenska intressen utan för&lt;br&gt;hela unionens räkning. EU-medlemskapet medför även att Sverige&lt;br&gt;omfattas av ett nytt omfattande gemensamt regelverk för fisket som skall&lt;br&gt;kontrolleras. Kontrollen av en fiskevårdsavgift kan visserligen sannolikt&lt;br&gt;ofta ske i samband med andra kontroller och ingripanden till sjöss. Innan&lt;br&gt;det nya läget med gränskontroller och EU:s fiskeregler hunnit stabilisera&lt;br&gt;sig vore det likväl inte rätt att helt utesluta att det kan bli problem att&lt;br&gt;sköta avgiftskontrollen på den nivå som utredningen tycks förutsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta måste man också lägga den fortsatta rättsliga hanteringen när&lt;br&gt;någon ertappas med att inte ha betalat sin avgift. Sedan Kustbevakningen,&lt;br&gt;och i förekommande fall Polisen, vidtagit de åtgärder som ankommer på&lt;br&gt;dem, skall ansvarsfrågan prövas av åklagare och, om den misstänkte&lt;br&gt;nekar, även av domstol. Kustbevakningen ifrågasätter starkt om rätts-&lt;br&gt;väsendet skall belastas med dessa ärenden. Kustbevakningen anser alltså&lt;br&gt;att åtminstone två av de grundläggande krav utredningen själv ställt upp&lt;br&gt;knappast kan anses uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kan det konstateras att alla fiskande enligt förslaget inte&lt;br&gt;skall betala fiskevårdsavgift. Ungdomar under 18 år föreslås slippa&lt;br&gt;av giftsplikten. Kustbevakningen sympatiserar starkt med denna tanke, men&lt;br&gt;måste samtidigt konstatera att detta undantag öppnar möjligheter att&lt;br&gt;kringgå bestämmelserna, vilket kan medföra kontrollproblem. Ett bland&lt;br&gt;flera exempel på sådana problem uppstår om den som faktiskt håller i ett&lt;br&gt;handredskap eller lägger ut husbehovsfiskeredskap inte fyllt 18 år men en&lt;br&gt;äldre medföljande person, utan att utge sig som fiskande, mer eller mindre&lt;br&gt;aktivt medverkar i fisket. Är den äldre då avgiftspliktig? Utredningen&lt;br&gt;konstaterar bl.a. att undantag alltid ger upphov till kontroll- och av-&lt;br&gt;gränsninsproblem och fortsätter: &amp;quot;Det enda undantag från avgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten, som föreslås, gäller de renskötande samemas frifiske enligt&lt;br&gt;rennäringslagen på renbetesfjällen och i lappmarkerna.&amp;quot; I de föreslagna&lt;br&gt;författningstexterna finns dock - utöver ungdomar under 18 år -&lt;br&gt;ytterligare undantag för dels utländsk yrkesfiskare och dels den som fiskar&lt;br&gt;med dispens eller på uppdrag. Just dessa två undantag från en avgiftsplikt&lt;br&gt;kan sannolikt kontrolleras relativt lätt, förutsatt att undantaget framgår av&lt;br&gt;själva dispensen. I övrigt bör, från kontrollsynpunkt, inga ytterligare&lt;br&gt;undantag medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund avstyrker införandet av en allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift, av flera skäl som utvecklas här nedan. Dels är avgiften&lt;br&gt;ett ingrepp i en växande och alltmer självbärande näring som redan i dag&lt;br&gt;omsätter betydande belopp. Dels finns så stora praktiska och moraliska&lt;br&gt;problem med uppbörd, kontroll och efterlevnad att den eventuella&lt;br&gt;betalningsvilja som kan finnas i början efterhand uteblir. En allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift synes också medföra omfördelningseffekter mellan olika&lt;br&gt;kategorier fiskande och landsdelar i en omfattning som svårligen låter sig&lt;br&gt;motiveras hos dem som upplever sig som förlorare i systemet. Därtill kan&lt;br&gt;ifrågasättas om det är ekonomiskt försvarbart att via generella avgifter&lt;br&gt;tillföra fiskesektom medelstillskott i den storleksordning som omnämnts &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utredningen. Risken är därvid stor att medlen hamnar inom en svällande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byråkrati eller går till andra för fiskevården främmande ändamål. Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;Förbundet vänder sig också mot att avgiften föreslås bli hanterad över&lt;br&gt;statsbudgeten. Konstruktionen ger antydningar om att avgiften i praktiken&lt;br&gt;kan komma att behandlas som en skatt vilket skulle minska tilltron till&lt;br&gt;systemet. Alternativet till att införa en allmän fiskevårdsavgift är att&lt;br&gt;upphäva det fria handredskapsfisket som infördes år 1985 samt att&lt;br&gt;förändra möjligheterna att avgiftsbelägga fiske på allmänt vatten eller&lt;br&gt;alternativt - där så är lämpligt - låta de allmänna vattnen kunna ingå i&lt;br&gt;fiskevårdsområden med möjlighet att sälja fiskekort. Genom ett sådant&lt;br&gt;förfaringssätt skapas möjligheter att via fiskekortsintäkter tillföra&lt;br&gt;fiskevården nödvändiga medel. Därtill görs fiskerättsägare och lokalbe-&lt;br&gt;folkningen delaktiga i fiskevårdsarbetet vilket skulle förstärka den&lt;br&gt;samlade resursinsatsen vad gäller fiskevård, satsningar på fisketurism&lt;br&gt;m.m. Om en allmän fiskevårdsavgift - trots förbundets kritiska inställning&lt;br&gt;- ändå införs, måste den utformas så att ägare och förvaltare av den&lt;br&gt;resurs som beläggs med avgift får ett avgörande inflytande på medlens&lt;br&gt;fördelning. Att ägare och förvaltare av fiskevattnen kan motiveras blir&lt;br&gt;avgörande för hur systemet kommer att utfalla och det är avgörande för&lt;br&gt;hur förbundets tvungna medverkan i så fall kommer att bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund är i grunden positiva till&lt;br&gt;införandet av en allmän fiskevårdsavgift. Emellertid anser vi att den nu&lt;br&gt;framlagda rapporten från Per Wramners sida har sådana brister att den&lt;br&gt;allvarligt äventyrar möjligheten att erhålla tillräcklig acceptans och&lt;br&gt;betalningsvillighet hos den stora grupp människor som ska erlägga den&lt;br&gt;föreslagna fiskevårdsavgiften. För att den stora andelen sportfiskare skall&lt;br&gt;acceptera avgiften måste minst två grundläggande krav uppfyllas.&lt;br&gt;Inbetalda medel skall ovillkorligen i allt väsentligt återgå till fiskevården&lt;br&gt;i form av konkreta insatser av bestående karaktär för främjande av fisket&lt;br&gt;och fiskbestånden. För att säkerställa att influtna medel används i form av&lt;br&gt;konkreta insatser av bestående karaktär för främjande av fisket och&lt;br&gt;fiskbestånden måste den grupp som skall besluta om medlens användning&lt;br&gt;ha en bred sammansättning där berörda organisationer finns företrädda&lt;br&gt;liksom en bred vetenskaplig kompetens inom områdena fiskeribiologi och&lt;br&gt;miljövård. Om inte dessa två grundläggande krav tillgodoses riskerar den&lt;br&gt;allmänna fiskevården snabbt att hamna i vanrykte, med åtföljande låg&lt;br&gt;betalningsvillighet bland den fiskande allmänheten. Avgiften kommer kort&lt;br&gt;och gott att betraktas som ännu en statlig pålaga eller skatt, som inte&lt;br&gt;genererar några positiva värden tillbaka till alla dem som fiskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund delar utredarens uppfattning om behovet&lt;br&gt;av en särskild fiskevårdsavgift för att klara de nödvändiga kostnaderna för&lt;br&gt;olika fiskevårdsinsatser, av vilka vi särskilt vill framhålla utsättningar av&lt;br&gt;fisk och fisketillsyn. Utsättningar har de senaste åren genomförts för ca&lt;br&gt;9 miljoner kronor årligen med stöd av prisregleringsmedel, en möjlighet&lt;br&gt;som numera upphört. Viktiga arter som satts ut är framför allt ål, laxfiskar&lt;br&gt;och gös. Även har försök gjorts med hummer och plattfiskar och under&lt;br&gt;de allra senaste åren har också arbetats med förstärkningsutsättningar av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torsk i Östersjön och på västkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget: Regeringen har i beslut den 16 juni 1994 uppdragit åt Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;Jordbruksverket och Sametinget att gemensamt göra en utvärdering av det&lt;br&gt;nya upplåtelsesystemet bl.a. för det fria fisket på samemas mark ovan&lt;br&gt;odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Utvärderingen, vad gäller fisket,&lt;br&gt;kommer att till stor del belysa det fria fiskets inverkan på rennäring,&lt;br&gt;fiskevård m.m. Utvärderingen skall vara slutförd i april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget noterar i utredningsrapporten att undantag från allmän&lt;br&gt;avgiftsskyldighet föreslås gälla för samemas fiske enligt rennäringslagen&lt;br&gt;på renbetesfjällen och i lappmarkerna. Tinget erinrar att det avgiftsfria&lt;br&gt;fisket skall omfatta samtliga medlemmar i skogs- och fjällsamebyar på&lt;br&gt;vatten som finns inom resp, sameby. Grunden för sådan ordning är bl.a.&lt;br&gt;att fisket sedan urminnes tid ingått som odelbar del i den samiska&lt;br&gt;näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenbrukarnas riksförbund har i princip inget att erinra mot att en&lt;br&gt;avgift införs. Syftet med avgiften, att få fram medel till fiskevård,&lt;br&gt;bedömer vi som förnuftigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Avgiftens storlek&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket: Förslaget om en differentierad avgift tillstyrkes. Även&lt;br&gt;avgifternas storlek som förslaget är utformat tillstyrkes. Fiskeriverket är&lt;br&gt;däremot tveksam till om differentieringen av handredskapsavgiften är&lt;br&gt;tillräcklig för de önskemål som framförts av Top Ten Fishing och som&lt;br&gt;man hänvisat till i utredningen. Fiskeriverket föreslår att det även införs&lt;br&gt;ett dagkort, alternativt 24 timmarskort för handredskapsfiske å 15 kr samt&lt;br&gt;ett gruppkort för upp till 15 personer å 200 kr per dag, alternativt 24&lt;br&gt;timmar. I fråga om förslaget till avgift för yrkesmässigt fiske kan detta&lt;br&gt;tolkas så att det är den som har yrkesfiskelicens som skall erlägga 500 kr.&lt;br&gt;I utredningen redovisas att antalet yrkesfiskare är knappt 4 000. Fiskeri-&lt;br&gt;verket har fram to.m. den 30 januari 1995 utfärdat 3 230 fiskelicenser&lt;br&gt;varav 427 är s.k. avvecklingslicenser. Enligt Fiskeriverket bör alla som&lt;br&gt;bedriver yrkesfiske erlägga avgift alltså även de som inte har licens. Med&lt;br&gt;nuvarande ordning behöver enbart skepparen på en båt ha licens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen: Den differentierade avgiften, speciellt den lägsta&lt;br&gt;handredskapsavgiften, kan bli svår att kontrollera. Bevisen om avgiften&lt;br&gt;måste utformas på sådant sätt att det, otvetydigt och med beständig text,&lt;br&gt;framgår för vilken period avgiften har erlagts. För att avgiftssystemet skall&lt;br&gt;bli tillförlitligt måste det finnas en allmän förankring om fiskevårdsav-&lt;br&gt;giften hos de fiskande, i annat fall kan bl.a. kontrollproblemen bli mycket&lt;br&gt;stora. Inom handredskapsfiskegruppen finns avsevärda skillnader i&lt;br&gt;fångstkapaciteten exempelvis mellan den som använder metspö och en&lt;br&gt;trollingfiskare. Även av giftsskillnaden mellan fångstintensiva handredskap&lt;br&gt;och andra redskap kan förmodas möta visst motstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund: Beträffande avgiftens utformning och Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;storlek har förbundet inget att invända mot den föreslagna årsavgiften for&lt;br&gt;sportfiskare annat än att veckoavgiften bör utsträckas till att gälla för&lt;br&gt;minst två veckor eller helst en månad. Detta för att åstadkomma en&lt;br&gt;tidsharmonisering mellan fiskevårdsområdesföreningar, försålda turist-&lt;br&gt;fiskekort och den statliga fiskevårdsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad rör nätfiske på allmänt vatten förefaller avgiftsnivån väl avvägd.&lt;br&gt;Däremot är det orimligt att fiskerättsägare som fiskar med nät eller andra&lt;br&gt;redskap t.ex. kräftburar på eget vatten skall erlägga 250 kr i allmän&lt;br&gt;fiskevårdsavgift. Detsamma gäller för andra fiskande på enskilt eller&lt;br&gt;samfält vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker förslaget om differentierad&lt;br&gt;avgift för olika slag av fisken. När det gäller avgiften för yrkesfiske, som&lt;br&gt;förutsättes inkludera även handredskapsfiske, anser förbundet att den skall&lt;br&gt;bestämmas till 300 kr. Detta är en mycket viktig fråga för förbundet. Som&lt;br&gt;jämförelse skall nämnas att i Danmark tas ingen avgift ut av yrkesfiskare.&lt;br&gt;SFR anser att det bör starkt övervägas att fiske som bedrivs med stöd av&lt;br&gt;enskild äganderätt ej skall avgiftsbeläggas. Denna fråga bör analyseras&lt;br&gt;utifrån flera utgångspunkter eftersom den utgör en viktig förklaring till&lt;br&gt;den negativa inställning som flera riksdagspartier har intagit. SFR anser&lt;br&gt;också att trollingfiske skall jämställas med husbehovsfiske i avgiftshänse-&lt;br&gt;ende och ej klassas som handredskapsfiske. Avgiften för trollingfiske bör&lt;br&gt;således fastställas till 250 kr. Vi vill påpeka att trollingfiske ej betraktas&lt;br&gt;som handredskapsfiske när det gäller allmänhetens fria fiske med&lt;br&gt;handredskap på enskilt vatten. I rapporten föreslås att avgift skall betalas&lt;br&gt;av alla fiskande över 18 år. SFR anser att denna åldersgräns är för högt&lt;br&gt;satt (i 1991 års utredning föreslogs en åldersgräns på 15 år). Förbundet&lt;br&gt;föreslår att åldersgränsen för att erlägga fiskevårdsavgift sättes till 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Avgiftens användning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att avgiftsmedlen i första hand bör&lt;br&gt;användas för fiskevårdsåtgärder och då särskilt till att skydda naturligt&lt;br&gt;reproducerande fiskstammar. I andra hand bör fisketillsynen intensifieras.&lt;br&gt;Särskilt bör olovligt fiske med fasta redskap beivras. Den del av medlen&lt;br&gt;som avsätts för administration vid Fiskeriverket och länsstyrelserna bör&lt;br&gt;minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införs en fiskevårdsavgift är det enligt Kommunförbundets mening&lt;br&gt;väsentligt att fiskevårdande åtgärder vidtas snarast så att fiskare som betalt&lt;br&gt;avgiften ser att effektiva fiskevårdande åtgärder vidtas. Detta skapar&lt;br&gt;trovärdighet och bör leda till att antalet betalande efterhand ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund: Det bör mycket tydligt&lt;br&gt;redovisas att fiskevårdsmedlen i första hand är avsedda för att möjliggöra&lt;br&gt;ett effektivt fiskevårdsarbete i landet. Det är i första hand därför som&lt;br&gt;avgiften har kommit till. Att medel från fiskevårdsavgiften också används&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till bildande av fiskevårdsområden, kraftigt utvidgad och förbättrad Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;fisketillsyn, informations- och utbildningsverksamhet ligger helt i linje&lt;br&gt;med önskemålet om ett gott fiskevårdsarbete. Men, att som utredaren&lt;br&gt;föreslår att fiskevårdsmedlen också fritt skall kunna användas för&lt;br&gt;byggande av parkeringsplatser, båtar, hamnar, bryggor och vindskydd&lt;br&gt;samt vägvisning och renhållning är förbundet ytterst tveksamt till. Dessa&lt;br&gt;åtgärder kan i och för sig främja tillgängligheten och bekvämligheten i&lt;br&gt;samband med t.ex. sportfiske, men kan knappast hänföras till åtgärder&lt;br&gt;som har med fiskevård att göra. Stor restriktivitet bör alltså råda med att&lt;br&gt;använda fiskevårdsmedel till åtgärder som ej har med fiskevård eller&lt;br&gt;direkt förbättrande möjligheter för det rekreativa fisket att göra. Förbundet&lt;br&gt;är direkt avvisande till att bidrag från fiskevårdsmedlen skall kunna&lt;br&gt;användas för fiskeutsättningar av &amp;quot;Put-and-take&amp;quot;-karaktär eller stödutsätt-&lt;br&gt;ningar av torsk och rödspätta etc. Målet med ett effektivt fiskevårdsarbete&lt;br&gt;är ju att fiskarna skall ges biologiska och ekologiska möjligheter att själva&lt;br&gt;reproducera sig på ett naturligt sätt. En viktig utgångspunkt för all&lt;br&gt;utsättningsverksamhet är att den är biologiskt försvarbar och utgör en del&lt;br&gt;i det beståndsvårdande arbete som Fiskeriverket enligt regeringens&lt;br&gt;uppdrag skall ha ansvaret för. Ett rent stödutsättande av fisk för att&lt;br&gt;upprätthålla ett onormalt högt fisketryck kan ej sägas vara god fiskevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarare är det en omfördelning av medel från avgiftsbetalare så att företag&lt;br&gt;skall kunna fortsätta att utöva ett till resursen icke anpassat fiske. Om de&lt;br&gt;som i huvudsak skall betala fiskevårdsavgiften kommer att bli varse att&lt;br&gt;merparten av de pengar som de betalat in i form av en allmän fiskevårds-&lt;br&gt;avgift, till stor del används till stödutsättning av vissa kommersiellt&lt;br&gt;intressanta fiskarter bara för att hålla en näring under armarna, kommer&lt;br&gt;betalningsvillighet att snabbt och drastiskt sjunka till en mycket låg nivå.&lt;br&gt;Detta bör självfallet förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock poängteras att Sportfiskarna inte är principiella mot-&lt;br&gt;ståndare till utsättning av fisk. Vi finner det t.ex. rimligt att avgiftsmedlen&lt;br&gt;bör kunna användas för att finansiera den statliga delen av Laxfond&lt;br&gt;Vänern. Men det är - som Wramner så riktigt påpekar - viktigt att&lt;br&gt;&amp;quot;avgiftsmedlen endast används till åtgärder som inte strider mot fiskevår-&lt;br&gt;dens och miljövårdens långsiktiga intressen&amp;quot;. Därför bör regeringen göra&lt;br&gt;klart att det i första hand är fiskevård av bestående och varaktig karaktär&lt;br&gt;som bör komma i fråga för bidrag från fiskevårdsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund: Nuvarande fisketillsyn är av alldeles för&lt;br&gt;liten omfattning för att ha en rimlig möjlighet att täcka det behov som&lt;br&gt;finns. Speciellt märkbart är detta sommartid då skärgården invaderas av&lt;br&gt;båtturister, vilka ofta har minst sagt bristfälliga kunskaper om gällande&lt;br&gt;fiskeregler. Det är viktigt, att en förstärkt fisketillsyn verkar kraftfullt och&lt;br&gt;effektivt redan från början, både när det gäller utövandet av fisket och&lt;br&gt;kontrollen av att de fiskande betalat in fiskevårdsavgiften. Två stora sjöar&lt;br&gt;med allmänt vatten saknar för närvarande helt tillsyn, nämligen Vättern&lt;br&gt;och Vänern. Det är viktigt och nödvändigt att dessa i detta avseende&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som övriga stora sjöar. I detta sammanhang skall&lt;br&gt;särskilt understrykas de problem som uppstod vid införandet av det fria &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handredskapsfisket på ostkusten, vilket gör att fiskevattensägama inte kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta ut avgifter av de fritidsfiskande for att täcka de nödvändiga utgifterna Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;for fiskevård och tillsyn. Det är nödvändigt att man i samband med&lt;br&gt;införande av allmänna fiskevårdsavgifter tillser att nödvändiga medel&lt;br&gt;avsättes for fiskevård och tillsyn i de nämnda områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller eventuella medel till Laxfond Vänern så bör det särskilt&lt;br&gt;inrättade rådet besluta om medel till denna. Det är lämpligt att Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Värmlands län svarar for utsättningar i Vänern och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län för utsättningar i Vättern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fiskevårdsavgift bör emellertid inte kunna användas till investeringar&lt;br&gt;i byggnationer och serviceanläggningar för sportfisket. Denna typ av&lt;br&gt;investeringar är kommunala och enskilda angelägenheter och har inget&lt;br&gt;med den egentliga fiskevården att göra. Avvägningen i denna fråga är&lt;br&gt;enligt SFR synnerligen viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenbrukarnas riksförbund: Den del i rapporten som VRF kraftigt&lt;br&gt;reagerar emot är, med tanke på vad medlen skall användas till, vilka som&lt;br&gt;skall ansvara för fördelningen. Fiskevård handlar till stor del om&lt;br&gt;vattenbruk. Den organisation som har bäst kunskap om detta är Vatten-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund. Det är därför nödvändigt att organisationen är&lt;br&gt;företrädd i gruppen som skall fördela medlen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bidragsberättigade åtgärder och bidragsnivåer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inga synpunkter från remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ansvaret för hanteringen av avgiften&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket delar uppfattningen att ansvaret för hanteringen av avgiften&lt;br&gt;bör ligga på Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Om statsmakterna beslutar att införa en fiske-&lt;br&gt;vårdsavgift bör avgiftsmedlen betalas till statsverkets checkräkning i&lt;br&gt;Riksbanken och redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten.&lt;br&gt;Eventuella ränteintäkter tillfaller då statskassan. Fiskeriverkets kostnader&lt;br&gt;för administrationen av systemet bör i ett sådant fall finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: När det gäller hanteringen av avgiften instämmer inte&lt;br&gt;Statskontoret i att Fiskeriverket är det enda alternativet och att av-&lt;br&gt;giftsuppbörd ovillkorligen måste vara en myndighetsuppgift. Vi menar att&lt;br&gt;alternativ till Fiskeriverket kan vara t.ex. länsstyrelserna, att avgiften&lt;br&gt;mycket väl kan uppbäras av någon annan organisation och att uppgifter&lt;br&gt;kan läggas ut på entreprenad. I den utsträckning det går anser vi också att&lt;br&gt;det är lämpligare att söka decentraliserade lösningar. Vilket alternativ som&lt;br&gt;är effektivast bör övervägas efter särskild analys där naturligtvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverkets särskilda ansvar för fiskevården måste vägas in. Vidare bör Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;övervägas om inte administrationen av fiskekorten och en eventuell avgift&lt;br&gt;för fiskevård kan samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen: Det sägs att de medel som årligen fördelas till&lt;br&gt;fiskevårdande ändamål bör uppgå till minst 75 miljoner kronor för att&lt;br&gt;verksamheten skall få en omfattning som motiverar att ett system med en&lt;br&gt;allmän fiskevårdsavgift införs. Vidare görs en överslagsmässig beräkning&lt;br&gt;att intäkterna vid 100% betalning skulle bli 240 miljoner kronor. Även ett&lt;br&gt;utfall i nivå med det i Norge sägs skola &amp;quot;ge ett betydande bidrag till&lt;br&gt;fiskevårdsarbetet i landet&amp;quot;. Det framgår att betalningsfrekvensen i Norge&lt;br&gt;är låg; av 1,6 miljoner personer som enligt tidigare beräkningar borde&lt;br&gt;betala gjordes under år 1994 endast 249 000 inbetalningar. I Norge&lt;br&gt;betalade alltså bara ungefär var sjätte betalningsskyldig. Omräknat på&lt;br&gt;svenska förhållanden skulle detta ge en intäkt på ca 40 miljoner kronor.&lt;br&gt;Kostnaderna för Fiskeriverkets egen hantering av den allmänna fiskevårds-&lt;br&gt;avgiften beräknar utredningen till ca 2 miljoner kronor, vartill kommer&lt;br&gt;årliga uppbördskostnader på omkring 2-3 miljoner kronor och informa-&lt;br&gt;tionskostnader per år på åtminstone 2 miljoner kronor. Bara dessa&lt;br&gt;kostnader ligger alltså på 6 ä 7 miljoner kronor av en &amp;quot;godtagbar&amp;quot; lägsta&lt;br&gt;intäkt på 40 miljoner kronor. Av resterande medel (30-35 miljoner&lt;br&gt;kronor?) för fiskevårdande åtgärder beräknas åtminstone 3 miljoner kronor&lt;br&gt;per år användas till förordnande av frivilliga tillsynsman. Med dessa&lt;br&gt;beräkningar skulle storleksordningen 10 miljoner kronor av de influtna&lt;br&gt;medlen gå åt till administration inkl, kontroll. Att märka är då att de&lt;br&gt;rättsvårdande organens kostnader för systemet inte ingår i dessa be-&lt;br&gt;räkningar. Förslaget når därmed inte på långt när upp till det krav som&lt;br&gt;utredningen själv formulerat, dvs. att maximalt 10% bör användas för&lt;br&gt;dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Uppbörd av avgiften&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att rapporten inte tillräckligt belyser konse-&lt;br&gt;kvenserna av de olika alternativ som ges vad gäller hanteringen av&lt;br&gt;uppbörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet vill betona utredarens uppfattning att&lt;br&gt;uppbörden av fiskevårdsavgiften bör ske på ett enkelt och obyråkratiskt&lt;br&gt;sätt. Visar det sig att alltför fa fiskare betalar avgiften, kan ett centralt&lt;br&gt;register införas i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund: Vad så gäller uppbörden&lt;br&gt;av avgiften är det som Wramner påpekar ett uttalat krav från Sport-&lt;br&gt;fiskarnas sida att det upprättas ett register över dem som erlagt fiske-&lt;br&gt;vårdsavgift. Ett sådant register skulle ha följande goda effekter. Man far&lt;br&gt;snabbt veta hur många som erlägger avgiften och vilken kategori fiskande&lt;br&gt;som de tillhör. Man far möjlighet att påminna den enskilde fiskaren om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fiskevårdsavgiften nu gått ut och att ny fiskevårdsavgift för det Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;kommande året skall lösas. Dessutom kan man i samband med denna&lt;br&gt;påminnelse dels tala om hur de influtna medlen används under det gångna&lt;br&gt;året, dels redovisa vilka planer man har för fiskevården inom det&lt;br&gt;kommande året. Detta system används för närvarande i Danmark och i&lt;br&gt;samband med redovisning som gjordes i början av december på det&lt;br&gt;danska fiskeridepartementet framgick det med all tydlighet att man där&lt;br&gt;bedömde vinsterna med ett register och påminnelsesystem som betydande&lt;br&gt;(4-5 miljoner Dkr) när väl kostnaderna för hållande av ett register,&lt;br&gt;portokostnader och administration räknats bort. Man hävdade från danskt&lt;br&gt;håll att ett fungerande register underlättar uppbörden och ökar antalet&lt;br&gt;betalande. Några besiv för att förhållandet skulle vara annorlunda i&lt;br&gt;Sverige har aldrig redovisats, ej heller några beräkningar som enligt&lt;br&gt;utredningen gjorts inom Fiskeriverket och som skulle tyda på att det är&lt;br&gt;tveksamt om den högre betalningsfrekvensen och de därmed högre&lt;br&gt;inkomsterna uppväger kostnaderna för registret och utsändningen av&lt;br&gt;inbetalningskort. Kontakter som Sportfiskarna haft med bl.a. Postgirot&lt;br&gt;tyder tvärtom på att kostnaderna för ett register skulle kunna hållas&lt;br&gt;mycket låga. Därutöver är Postgirot som en av allmänheten uppfattad&lt;br&gt;företrädare för &amp;quot;det allmänna&amp;quot; en lämplig organisation/myndighet att&lt;br&gt;handha uppbörden av den allmänna fiskevårdsavgiften. Det är väsentligt&lt;br&gt;att ett fungerande register förutom att det inte kostar för mycket kan&lt;br&gt;användas för att ge fiskaren bra service och information om vilka åtgärder&lt;br&gt;som planeras för att förbättra fiskevården samtidigt som han/hon erhåller&lt;br&gt;lättillgänglig information om hur pengarna används. Detta skapar en bred&lt;br&gt;acceptans för fiskevårdsavgiften. Det bör sammanfattningsvis betonas att&lt;br&gt;Sportfiskarna är villiga att ställa sig bakom ett regeringsförslag om&lt;br&gt;införandet av en allmän fiskevårdsavgift, under förutsättning att det nu&lt;br&gt;presenterade utredningsförslaget förändras och förtydligas enligt de&lt;br&gt;riktlinjer som redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förvaltning av avgiftsmedlen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund: Utredningen har inte visat att det&lt;br&gt;skulle vara någon fördel att avgiftsmedlen kommer in i statsbudgeten,&lt;br&gt;fördelen torde utan tvekan vara tvivelaktig. Om det är en beskattning är&lt;br&gt;det naturligtvis riktigt, men om det är ett avgiftssystem är det viktigt att&lt;br&gt;den principen också gäller och att medlen kommer in direkt till en egen&lt;br&gt;fondering. Detta torde också vara riktigt ur den synpunkten att om medlen&lt;br&gt;inte förbrukas finns de kvar i fonden. Om medlen verkligen skall&lt;br&gt;garanteras att användas för avsedda ändamål skall de inte gå in i&lt;br&gt;statsbudgeten. Förbundet har erfarenhet av liknande system med avgifter&lt;br&gt;då medlen enligt riksdagens beslut skulle gå tillbaka till de areella&lt;br&gt;näringarna men där medlen inte användes på detta sätt. Förbundet vill&lt;br&gt;därför kraftigt understryka åsikten att avgifterna hanteras i särskild&lt;br&gt;ordning och fonderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut om avgiftsmedlens användning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket: När det gäller beslutsordningen föreslås ett särskilt råd&lt;br&gt;med generaldirektören för Fiskeriverket som ordförande och fyra&lt;br&gt;representanter som utses av regeringen och där Sveriges sportfiske- och&lt;br&gt;fiskevårdsförbund, Sveriges fiskevattenägareförbund samt Sveriges&lt;br&gt;fiskares riksförbund får föreslå var sin representant. Den femte ledamoten&lt;br&gt;som utses av regeringen skall vara en företrädare för det allmänna.&lt;br&gt;Fiskeriverket är tveksam till representationen i rådet. De som betalar&lt;br&gt;avgiften bör ges ett stort inflytande över hur influtna medel används. Med&lt;br&gt;tanke på att så många fiskande ej representeras av något förbund borde&lt;br&gt;åtminstone en representant till företräda det allmänna. Fiskeriverket&lt;br&gt;föreslår att även Kommunförbundet får föreslå en representant. Ett&lt;br&gt;alternativ till beslutsordning skulle kunna vara att Fiskeriverket utser en&lt;br&gt;rådgivande grupp och att Fiskeriverket efter att ha samrått med denna&lt;br&gt;beslutar om medlens användning. Fiskeriverket har erfarenhet av denna&lt;br&gt;ordning vid fördelning av medel till forskning och undersökningar. Denna&lt;br&gt;ordning tillämpades också vid fördelningen av det tidigare statliga&lt;br&gt;anslaget till fiskevård. Enligt Fiskeriverket blir handläggningen mer&lt;br&gt;flexibel och ej så låst till antalet representanter och ej heller till vem som&lt;br&gt;är representerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Beslut om avgiftsmedlens användning föreslås fattas av ett&lt;br&gt;särskilt råd med fem ledamöter. Dessa föreslås representera Sveriges&lt;br&gt;sportfiske- och fiskevårdsförbund, Sveriges vattenägareförbund, Sveriges&lt;br&gt;fiskares riksförbund, allmänintresset samt Fiskeriverket. Samtidigt föreslås&lt;br&gt;att en betydande del av medlen fördelas på länsstyrelserna i form av årliga&lt;br&gt;ramar samt att länsstyrelserna skall svara för kontroll, uppföljning,&lt;br&gt;ekonomisk redovisning m.m. av sina bidragsbeslut. Vi finner det rimligt&lt;br&gt;att sätta samman rådet så att en mer allsidig avvägning av intressen sker,&lt;br&gt;t.ex. bör även naturvården representeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet delar utredarens uppfattning att de medel&lt;br&gt;som genereras genom fiskevårdsavgiften skall hanteras av Fiskeriverket.&lt;br&gt;Medlen föreslås av utredaren fördelas av ett särskilt råd med fem&lt;br&gt;medlemmar representerande Fiskeriverket, Sveriges sportfiske- och&lt;br&gt;fiskevårdsförbund, Sveriges fiskevattenägareförbund, Sveriges fiskares&lt;br&gt;riksförbund och allmänintresset. Vi förordar att allmänintresset repre-&lt;br&gt;senteras av en rådsmedlem som föreslås av Svenska kommunförbundet.&lt;br&gt;Rådet bör dessutom förstärkas med fiskeribiologisk forskningskompetens.&lt;br&gt;Förslagsvis skulle Fiskeriverkets tre laboratoriechefer för resp. Havs-,&lt;br&gt;Kust- och Sötvattenslaboratoriet kunna ingå i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund: Vad gäller inflytande och beslut över&lt;br&gt;hur medlen skall fördelas måste ägare och förvaltare av den avgiftsbelag-&lt;br&gt;da resursen få ett avgörande inflytande över medlens fördelning, såväl på&lt;br&gt;riksnivå som på länsnivå. För detta talar bl.a. intentionerna i den nya&lt;br&gt;fiskelagen där fiskerättsägaren ges ansvaret för fiskevården och hur fisket&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammansättningen av det föreslagna rådet på riksnivå, med en Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;representant för vardera fiskets tre organisationer samt därtill en person&lt;br&gt;som representerar det allmänna bör garantera en rimlig balans i besluts-&lt;br&gt;funktionen. Därtill blir det viktigt att den person som skall representera&lt;br&gt;det allmänna verkligen uppfattas representera en allmän och vid syn på&lt;br&gt;fisket i alla dess aspekter. Av flertalet skäl bör också Fiskeriverkets&lt;br&gt;generaldirektör bli ordförande i rådet. Rådet måste få en beslutande roll&lt;br&gt;och ett avgörande inflytande på medlens fördelning. Även på länsnivå&lt;br&gt;måste liknande råd med beslutande funktion inrättas. Länsstyrelserna, som&lt;br&gt;i många fall redan avvecklat sin fiskekompetens, bör enbart fa rollen som&lt;br&gt;administrerande myndighet utan särskilt inflytande i sak, möjligen som&lt;br&gt;samordnare och därigenom ingående som ledamot i rådet. Inga medel bör&lt;br&gt;få avsättas för länsstyrelsernas administration. Om avgiften införs är det&lt;br&gt;synnerligen viktigt att medlen används till konkret fiskevård och&lt;br&gt;produktutveckling av fiskeresursen. De olika områden som utredningen&lt;br&gt;anser att avgiften skall användas till behöver preciseras i omfattning och&lt;br&gt;vad det egentliga syftet är och vilka ändamål som uppnås med insatserna.&lt;br&gt;Anläggningar, service, båtar, hamnar, bryggor m.m. utgör inte automatiskt&lt;br&gt;en del i fiskevården. Det vore därtill felaktigt om avgiften kom att&lt;br&gt;användas som organisationsbidrag, därför bör utredningens förslag där&lt;br&gt;intresseorganisationerna bör få del av medlen klarläggas och avgränsas&lt;br&gt;tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund kräver för sin del att det nu&lt;br&gt;framlagda förslaget förändras på följande punkter. Det beslutande råd som&lt;br&gt;skall besluta på Fiskeriverkets vägnar om disposition av avgiftsmedlen bör&lt;br&gt;enligt förbundets uppfattning bestå av Fiskeriverkets generaldirektör&lt;br&gt;(ordf.), och en representant vardera för Sveriges sportfiske- och fiske-&lt;br&gt;vårdsförbund, Sveriges fiskevattenägareförbund och Sveriges fiskares&lt;br&gt;riksförbund. Därutöver måste rådet tillföras biologisk och miljövårds-&lt;br&gt;mässig kompetens. Detta kan lämpligen ske genom att en representant&lt;br&gt;från Statens naturvårdsverk ingår i det beslutande rådet. Detta markerar&lt;br&gt;också samhörigheten mellan fiskevård och naturvård. Dessutom bör&lt;br&gt;Naturvårdsverkets representant kunna vara en fullgod företrädare för såväl&lt;br&gt;allmänheten som husbehovsfiskarna, i den mån dessa inte företräds av&lt;br&gt;Fiskevattenägama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller länsstyrelsernas roll är det i och för sig bra att utredningen&lt;br&gt;poängterar länsstyrelsernas ansvar för kontroll, uppföljning, ekonomisk&lt;br&gt;redovisning etc. Men det är också av största vikt att länsstyrelsernas&lt;br&gt;politiker och handläggande tjänstemän inte agerar och fattar beslut utan&lt;br&gt;tillfredsställande förankring hos berörda organisationer, intressenter m.fl.&lt;br&gt;Sportfiskarna föreslår därför att varje länsstyrelse till sig knyter en&lt;br&gt;beslutande fiskevårds grupp eller fiskevårdsnämnd med representanter från&lt;br&gt;länsstyrelsens fiskeenhet, berörda organisationer samt en representant från&lt;br&gt;Fiskeriverkets utredningskontor i den region som detta omfattar. Syftet&lt;br&gt;med detta förslag är att gruppen/nämnden skall ta ställning till inkomna&lt;br&gt;ansökningar samt själv ta fram förslag på lämpliga fiskevårdsprojekt inom&lt;br&gt;länet. Rådet/nämnden skall också ta fram fiskevårdsplaner för hela eller&lt;br&gt;delar av länet i den mån sådana planer inte redan finns. Dessa länsvisa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råd/nämnder bör också kunna tjänstgöra som en regional &amp;quot;filtreringsgrupp&amp;quot; Prop. 1994/95 :231&lt;br&gt;så att de länsvisa ansökningar som lämnas in till det beslutande rådet&lt;br&gt;överensstämmer med de intentioner som den centrala fondstyrelsen skall&lt;br&gt;lägga fast. Därigenom kan de länsvisa råden/nämndemas prioriteringar&lt;br&gt;utgöra ett bra underlag för ansökan om medlen från fiskevårdsfonden. Det&lt;br&gt;bör poängteras att länsstyrelserna i många fall redan i dag har inrättat&lt;br&gt;rådgivande grupper i fiskerifrågor. Dessa bör dock, enligt förbundets&lt;br&gt;uppfattning, i framtiden bli beslutande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund delar också utredningsmannens upp-&lt;br&gt;fattning om att administrationen av avgiften skall göras så enkel som&lt;br&gt;möjligt. Detta förutsätter dock en effektiv fisketillsyn som kan kontrollera&lt;br&gt;att de som fiskar verkligen erlagt sin avgift. Förvaltningen av avgiftssyste-&lt;br&gt;met bör enligt förslaget kunna hanteras av Fiskeriverket. Ett särskilt råd&lt;br&gt;med fem ledamöter, representerande de i utredningen föreslagna grupper-&lt;br&gt;na bör inrättas för att fatta beslut om avgiftsmedlens användning. Vidare&lt;br&gt;bör ledamöterna i rådet ha var sin ersättare. Samrådsgrupper bör även&lt;br&gt;inrättas på länsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget: I utredningsrapporten föreslås att länsstyrelserna tilldelas&lt;br&gt;medel i form av årliga ramar. Enligt tinget bör beslut om medlens&lt;br&gt;användning fattas så nära den fiskande befolkning som möjligt och i&lt;br&gt;samråd med dem. Det är därför av vital betydelse att olika intresse-&lt;br&gt;grupper, samebyar, ges reell möjlighet att påverka inriktningen av de&lt;br&gt;insatser som behövs för bl.a. fiskevårdande åtgärder. Det är därför&lt;br&gt;nödvändigt att en grupp bildas på regional och lokal/kommunal nivå, som&lt;br&gt;har beslutanderätten i hithörande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenbrukarnas riksförbund vill också betona vikten av att det i&lt;br&gt;riktlinjerna för pengarnas användning skrivs in att medel skall anslås till&lt;br&gt;fiskhälsoverksamheten. Den del som gäller det allmänna fiskhälsoarbetet&lt;br&gt;måste i framtiden finansieras på annat sätt än som sker i dag. Det är ett&lt;br&gt;antal odlare som för närvarande betalar, inte bara sin egen fiskhälsokon-&lt;br&gt;troll, utan också den allmänna verksamheten. Fiskevården är beroende av&lt;br&gt;en hög hälsostatus. Fiskevårdsavgiften är därför den självklara finan-&lt;br&gt;sieringen av det allmänna fiskhälsoarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kontroll av att avgiften erlagts&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Tillgången på fiskevatten kan liknas vid en&lt;br&gt;kollektiv vara i den meningen att varan kan konsumeras av flera&lt;br&gt;konsumenter samtidigt utan att någons konsumtion minskar möjligheten&lt;br&gt;för andras konsumtion. Den optimala volymen av en kollektiv vara erhålls&lt;br&gt;där summan av konsumenternas värderingar av ett marginellt tillskott&lt;br&gt;sammanfaller med marginalkostnaden. Problemet med att i praktiken&lt;br&gt;åstadkomma en sådan volym är att den verkliga betalningsviljan kan visa&lt;br&gt;sig svår att bestämma. Fiskeriverket har med SCB:s hjälp genomfört en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studie Fritidsfiske -90 för att kartlägga allmänhetens intresse för fritids- Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;fiske och en allmän fiskevårdsavgift. Det positiva utfallet beträffande en&lt;br&gt;allmän fiskevårdsavgift som blev resultatet av undersökningen bör&lt;br&gt;emellertid tolkas med en viss försiktighet. Den enskilde konsumenten kan&lt;br&gt;mycket väl ha uppgivit en överdrivet positiv inställning i förhållande till&lt;br&gt;hans verkliga värderingar. Mot bakgrund av den redan i dagsläget&lt;br&gt;bristfälliga fisketillsynen, och att risken för upptäckt vid fiske utan att ha&lt;br&gt;erlagt avgift är minimal, torde ett införande av en fiskevårdsavgift&lt;br&gt;sannolikt ge upphov till ett omfattande &amp;quot;free-rider&amp;quot; problem. Utredaren&lt;br&gt;pekar också på behovet av en avsevärt förbättrad fisketillsyn för att det&lt;br&gt;föreslagna systemet skall fungera, utan att redovisa konkreta förslag till&lt;br&gt;hur en sådan tillsyn skall utformas. Mot bakgrund bl.a. av de kontroll-&lt;br&gt;svårigheter som en obligatorisk fiskevårdsavgift medför anser RRV att det&lt;br&gt;villkor som regeringen ställt upp för att införa denna avgift inte är&lt;br&gt;uppfyllt. Ett alternativ som inte kräver ett lika omfattande statligt&lt;br&gt;engagemang är att försöka utnyttja den betalningsvilja som på olika sätt&lt;br&gt;har kommit fram. Det kan således finns skäl för att undersöka hur ett&lt;br&gt;frivilligt avgiftssystem skulle kunna utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: När det gäller kontrollen av att fiskevårdsavgift erlagts&lt;br&gt;föreslås den ske inom ramen för den ordinarie fisketillsynen med&lt;br&gt;förstärkning av medel från den allmänna fiskevårdsavgiften motsvarande&lt;br&gt;3 miljoner kronor. Förslaget innehåller dock ingen närmare beskrivning&lt;br&gt;av dimensioneringen eller någon analys av kontrollen i förhållande till&lt;br&gt;sanktionernas storlek. Vidare föreslås inte de personer som erlagt avgift&lt;br&gt;registreras varför bevisföringen kommer att försvåras. Efterlevnaden av en&lt;br&gt;sådan reglering framstår som omöjlig att kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret efterlyser en översiktlig fördelning av de medel som&lt;br&gt;förväntas inflyta på de användningsområden som föreslås, bidrag till&lt;br&gt;bildande av fiskevårdsområden, fiskevårdsåtgärder inkl, utsättning av fisk,&lt;br&gt;fisketillsyn och utveckling av fiskevården, kontroll samt administration&lt;br&gt;inkl, länsstyrelsemas bidragsadministration. Som vi uppfattar utredarens&lt;br&gt;bedömning beräknas intäkterna uppgått till 240 miljoner kronor vid&lt;br&gt;föreslagna avgiftsnivåer och 100% betalningsfrekvens. Utredarens&lt;br&gt;förhoppning att 50% betalar skulle då ge 120 miljoner kronor i intäkt. Vi&lt;br&gt;ifrågasätter om det med det föreslagna systemet är möjligt att ens komma&lt;br&gt;i närheten av dessa belopp som för övrigt bör jämföras med nuvarande&lt;br&gt;anslag om ca 3,5 miljoner kronor. Eftersom kalkylen inte redovisas är den&lt;br&gt;dock omöjlig att kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen: Regeringen har enligt årets budgetproposition (bilaga&lt;br&gt;10, sid 42) för avsikt att återkomma till riksdagen med definitiva förslag&lt;br&gt;vad gäller kontroll på fiskets område och dimensionering av den efter det&lt;br&gt;att Sjöverksamhetskommittén har lämnat sitt förslag. Kustbevakningen,&lt;br&gt;som anser att det inte finns anledning att föregripa kommande beslut och&lt;br&gt;nu bygga ut kontrollapparaten i enlighet med utredningens förslag, vill i&lt;br&gt;denna fråga endast framföra följande. Tillsyn som kan föranleda olika slag&lt;br&gt;av ingrepp mot person och egendom bör av rättssäkerhetsskäl utövas av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöriga samhällsorgan såsom Polisen och Kustbevakningen. Myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten är rent principiellt inte övertygad om att den kraftiga ökning av Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;frivilliga fisketillsynsmän som utredningen föreslår bör genomforas for att&lt;br&gt;utöva kontroll av gällande fiskeförfattningar. Däremot anser Kustbe-&lt;br&gt;vakningen att betalningskontrollen av en eventuell fiskevårdsavgift med&lt;br&gt;fordel kan skötas av frivilliga tillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund: Utredningens största brister finns i&lt;br&gt;forslagen om kontroll och uppbörd av avgiften. Eftersom entusiasmen och&lt;br&gt;intresset är blandat, ofta mycket svalt, bland landets fiskevårdsom-&lt;br&gt;rådesforeningar måste motivet att alls bry sig om avgiften göras stark. Det&lt;br&gt;finns ingen annan organisation än de lokala fiskevårdsområdesföre-&lt;br&gt;ningama, dvs. fiskevattenägama, som har möjlighet att kontrollera&lt;br&gt;efterlevnaden. Det är otänkbart att inrätta ett särskilt kontrollorgan for&lt;br&gt;avgiften. Röster har redan höjts på flera håll i landet for att förbise&lt;br&gt;avgiften. Och om ingen kontrollerar eller beivrar underlåtelser att lösa&lt;br&gt;avgiften, kommer moralen och betalningsviljan snart att vara obefintlig.&lt;br&gt;Häri ligger den största praktiska och juridiska svårigheten vid införandet&lt;br&gt;av en allmän fiskevårdsavgift. Att utredningen räknar med högst 50-&lt;br&gt;procentig betalningsvilja är i sig ett moraliskt undergrävande resonemang.&lt;br&gt;Skall den allmänna fiskevårdsavgiften ha någon framtid, och inte bara&lt;br&gt;glömmas bort och till slut förlora all respekt, måste avgiften utformas så&lt;br&gt;att den kan accepteras av dem den mest berör: landets fiskevårdsområdes-&lt;br&gt;foreningar och fiskevattenägare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Sanktioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen: Regeringen har i årets budgetproposition (bilaga 3, sid&lt;br&gt;1) uttalat att t.ex. avkriminalisering måste övervägas for att minska arbets-&lt;br&gt;och anslagsbelastningen inom rättsväsendet. Kustbevakningen är mycket&lt;br&gt;tveksam till den föreslagna straffbeläggningen i ett skede då alltså alla&lt;br&gt;möjligheter till avkriminalisering bör prövas for att samhällets brotts-&lt;br&gt;bekämpande resurser och rättsvårdande instanser skall kunna koncentrera&lt;br&gt;sina insatser på egentlig, tyngre brottslighet. Ett alternativ till böter bör&lt;br&gt;därför noga övervägas . I stället för den valda, något ovanliga, formen&lt;br&gt;normerade böter föreslår Kustbevakningen en forfattningsreglerad&lt;br&gt;kontrollavgift motsvarande fyra eller fler gånger den undanhållna avgiften.&lt;br&gt;Om fiskevårdsavgiften införs skulle då även kontrollavgiften förslagsvis&lt;br&gt;kunna tillföras fiskevårdsfonden och inte, som böter, tillfalla statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskevattenägareförbund: Utredningens förslag och skrivning&lt;br&gt;om att det inte skall vara tillåtet att sälja fiskekort såvida inte försäljaren&lt;br&gt;förvissat sig om att köparen erlagt allmän fiskevårdsavgift är otydlig.&lt;br&gt;Varje form där säljaren av fiskekort åläggs något straffansvar eller&lt;br&gt;straffbelopp i de fall som skulle kunna åberopas avvisas helt. Systemets&lt;br&gt;funktion förutsätter att fiskekortskontroll på enskilt vatten även kommer&lt;br&gt;att omfatta den allmänna fiskevårdsavgiften. Det är kanske praktiskt, men&lt;br&gt;hanteringen måste närmare belysas både rättsligt och ekonomiskt. Straffet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den som inte har betalt avgiften föreslås bli böter på fyra gånger Prop. 1994/95:231&lt;br&gt;avgiften. Det är en juridisk princip liknande parkeringsböter. Införs detta,&lt;br&gt;och om det kan ges en hanterbar form måste principen i så fall vidgas till&lt;br&gt;att kunna gälla även underlåtelser att inneha giltigt fiskekort. Detta får&lt;br&gt;dock inte skymma det faktum att olaga och olovligt fiske är ett brott som&lt;br&gt;alltid bör polisanmälas. Vid utformningen av sanktionssystem för den&lt;br&gt;allmänna fiskevårdsavgiften är det synnerligen viktigt att respekten för&lt;br&gt;fiskelagen och samhällets övriga lagar inte urholkas. Förbundet stöder&lt;br&gt;utredningens förslag att något register inte skall införas. Skulle ett sådant&lt;br&gt;ändå övervägas måste de principiella frågorna klarläggas. Dit hör t.ex.&lt;br&gt;vem som skall ansvara för registret, dess tillgänglighet samt kommersiella&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48556, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:03:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03231</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:03:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03231</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__231.pdf</filnamn>
<filstorlek>2523638</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Allmän fiskevårdsavgift m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4C0E02BB-AF35-4EAC-9CA6-1C1B44D14789</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:231&lt;br/&gt;
Allmän fiskevårdsavgift m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Jo57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>