<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223175</hangar_id>
 <dok_id>GI03230</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>230</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:230</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>230</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03230/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03230</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03230</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:230&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Kommunal översiktsplanering enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen, m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03230/prop_199495__230-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Winberg&lt;br&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), PBL, som innebär krav på ökad miljöhänsyn i den fysiska&lt;br&gt;planeringen. Regeringens utgångspunkt är därvid att den fysiska&lt;br&gt;planeringen skall ses som en integrerad del i en samlad miljöpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen betonas den kommunala översiktsplaneringens roll i&lt;br&gt;miljöarbetet. Förslag läggs fram som innebär en förstärkning av&lt;br&gt;översiktsplaneringen enligt PBL. Medborgarinflytandet föreslås utvidgas.&lt;br&gt;Vidare föreslås att kommunfullmäktige skall ta ställning till översikts-&lt;br&gt;planens aktualitet minst en gång per mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även medborgarinflytandet i detaljplaneringen förstärks och kravet på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare lämnas vissa förslag som syftar till att ge bättre möjligheter att&lt;br&gt;bevara parker och andra grönområden och till att ta till vara kulturmiljö-&lt;br&gt;värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta återanvändning och återvinning av rivningsmaterial&lt;br&gt;föreslås krav på rivningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)........................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushållning med naturresurser m.m........... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822).......................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen.......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den fysiska planeringens uppgifter ........... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Större hänsyn till miljön.................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Natur- och kulturmiljön.................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medborgarinflytande.................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala planeringen................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal översiktsplanering .............. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 En förstärkt översiktsplanering.......... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Allmänna intressen................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Översiktsplanens innehåll ............ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Redovisning av riksintressen........... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Översiktsplanens innebörd och konsekvenser .&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 Samråd och medborgarinflytande ........ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 Översiktsplanens aktualitet............ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.8 Översiktsplanens betydelse vid olika beslut . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljökonsekvensbeskrivningar m.m........... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Program-och samrådsskedena.......... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Ökad användning av miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar ......................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysisk planering för en bättre miljö........... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Parker och andra grönområden i stadsbyg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den .......................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Kulturmiljön..................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Tillgänglighet i den offentliga miljön m.m. . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 Återanvändning och återvinning av rivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material........................ 98&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03230/prop_199495__230-2.png" style="width:13pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;6 Den regionala planeringen.....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Övriga frågor ............................ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordningen för överklagande av kommunens beslut . . 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Justeringar med anledning av tidigare förslag.....107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvensbedömning....................... 108 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ............................ 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i annan lagstiftning ........  109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)........................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget till ändring i hgen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.............124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Förslaget till ändring i naturvårdslagen (1964:822) . 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Miljö och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk planering (SOU 1994:36)......... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet Överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av beslut i plan- och byggärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1994:134) .................. 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslag i betänkandet Miljö och fysisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planering (SOU 1994:36)............. 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslag avseende plan- och bygglagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Överprövning av beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plan- och byggärenden (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:134) ...................... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som yttrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig över betänkandet Miljö och fysisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planering (SOU 1994:36)............. 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som yttrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig över betänkandet Överprövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i plan- och byggärenden (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:134) ...................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De till Lagrådet remitterade lagförslagen........ 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 1995 . 198&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i plan-och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Lagtext&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 29 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 1, 2 och 4 §§, 3 kap. 14, 17 och&lt;br&gt;18 §§, 4 kap. 1-5 och 8 §§, 5 kap. 7, 16, 18, 20, 21 och 31 §§, 6 kap.&lt;br&gt;13 §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 och 5 §§, 9 kap. 1, 2, 4, 12 och 13 §§, 10&lt;br&gt;kap. 3 och 6 §§, 11 kap. 5 §, 13 kap. 2-4 och 8 §§ och 14 kap. 8 § samt&lt;br&gt;rubriken till 2 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 14 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;i stort ange hur mark- och vatten-&lt;br&gt;områden är avsedda att användas&lt;br&gt;och hur bebyggelseutvecklingen bör&lt;br&gt;ske. Översiktsplanen är inte bind-&lt;br&gt;ande för myndigheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;ge vägledning för beslut om an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden samt om hur den byggda&lt;br&gt;miljön skall utvecklas och bevaras.&lt;br&gt;Översiktsplanen är inte bindande&lt;br&gt;för myndigheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom&lt;br&gt;kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en&lt;br&gt;begränsad del av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av kommunen som inte omfettas av detaljplan&lt;br&gt;får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detalj-&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner&lt;br&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag. Vidare skall&lt;br&gt;den nämnd som avses i 7 § under-&lt;br&gt;rättas om byggnadsarbeten m.m.&lt;br&gt;genom bygganmälan i den omfatt-&lt;br&gt;ning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som krävt&lt;br&gt;huruvida byggande kan tillåtas på d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag. Vidare skall&lt;br&gt;den nämnd som avses i 7 § under-&lt;br&gt;rättas om olika slags arbeten&lt;br&gt;genom bygganmälan eller rivnines-&lt;br&gt;anmälan i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglov får ges förhandsbesked&lt;br&gt;i avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna intressen som skall&lt;br&gt;beaktas vid planläggning och&lt;br&gt;vid lokalisering av bebyggel-&lt;br&gt;se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna intressen som skall&lt;br&gt;beaktas vid planläggning och&lt;br&gt;vid lokalisering av bebyggel-&lt;br&gt;se, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall ske så att den&lt;br&gt;främjar en från allmän synpunkt&lt;br&gt;lämplig utveckling och ger förut-&lt;br&gt;sättningar för en från social syn-&lt;br&gt;punkt god bostads-, arbets-, trcfik-&lt;br&gt;och fritidsmiljö. Hänsyn skall&lt;br&gt;därvid tas till förhållandena i&lt;br&gt;angränsande kommuner. Mark-&lt;br&gt;och vattenområden skall användas&lt;br&gt;för det eller de ändamål för vilka&lt;br&gt;områdena är mest lämpade med&lt;br&gt;hänsyn till beskaffenhet och läge&lt;br&gt;samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som anges i första stycket&lt;br&gt;skall beaktas även i ärenden om&lt;br&gt;bygglov och förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål&lt;br&gt;för vilka områdena är mest lämpa-&lt;br&gt;de med hänsyn till beskaffenhet&lt;br&gt;och läge samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beaktan-&lt;br&gt;de av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda miljö-&lt;br&gt;förhållanden i övrigt samt en lång-&lt;br&gt;siktigt god hushållning med mark&lt;br&gt;och vatten och med energi och rå-&lt;br&gt;varor skall främjas. Hänsyn skall&lt;br&gt;tas till förhållandena i angränsan-&lt;br&gt;de kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vbd som anges i första stycket&lt;br&gt;skall beaktas även i andra ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön&lt;br&gt;utformas med hänsyn till behovet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor&lt;br&gt;och andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder for att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna&lt;br&gt;av stridshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och&lt;br&gt;hygieniska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. parker och andra grönom-&lt;br&gt;råden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möjligheter för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förändringar och komplette-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. möjligheter för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förändringar och komplette-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse&lt;br&gt;skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse&lt;br&gt;samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1733.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall&lt;br&gt;föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som omfattas av&lt;br&gt;krav på bygglov skall föreskrifterna&lt;br&gt;i 1 och 2 §§ om byggnader tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller&lt;br&gt;inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter&lt;br&gt;för omgivningen och for trafiken inte uppkommer och så att risken for&lt;br&gt;olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall&lt;br&gt;utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomter, som är särskilt värde-&lt;br&gt;fidla från historisk, kulturhistorisk,&lt;br&gt;miljömässig eller konstnärlig syn-&lt;br&gt;punkt, får inte förvanskas i de&lt;br&gt;avseenden de omfattas av skydds-&lt;br&gt;bestämmelser i en detaljplan eller&lt;br&gt;i områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 15 § skall&lt;br&gt;hållas i stånd i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekplatser och festa anordningar på lekplatser skall underhållas så att&lt;br&gt;risken för olycksfall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden for andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;om tomter i 15-17 §§ tillämpas i&lt;br&gt;skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;om tomter i 17 § andra stycket&lt;br&gt;alltid tillämpas samt vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 15 och 16 §§ och i 17 §&lt;br&gt;första, tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;allmänna intressen som bör beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;de allmänna intressen enligt 2 kap.&lt;br&gt;och de miljö- och riskfaktorer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beslut om användningen av&lt;br&gt;mark- och vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden samt i fråga om&lt;br&gt;tillkomst, förändring och bevaran-&lt;br&gt;de av bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur kommunen avser att&lt;br&gt;tillgodose riksintressen enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör beaktas vid beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenom-&lt;br&gt;råden. Vid redovisningen av de&lt;br&gt;allmänna intressena skall riksin-&lt;br&gt;tressen enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunens syn på hur den&lt;br&gt;byggda miljön skall utvecklas och&lt;br&gt;bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att&lt;br&gt;tillgodose de redovisade riksintres-&lt;br&gt;sena enligt lagen om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanens innebörd och&lt;br&gt;konsekvenser skall kunna utläsas&lt;br&gt;utan svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanen skall utformas&lt;br&gt;så, att dess innebörd kan utläsas&lt;br&gt;utan svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till planen skall fogas en sådan&lt;br&gt;planbeskrivning som avses i 8 §&lt;br&gt;och länsstyrelsens gransknings-&lt;br&gt;yttrande enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det&lt;br&gt;anmärkas i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till översiktsplanen skall fogas&lt;br&gt;en sådan planbeskrivning som&lt;br&gt;avses i 8 § och länsstyrelsens&lt;br&gt;granskningsyttrande enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När forslag till översiktsplan eller&lt;br&gt;till ändring av planen upprättas,&lt;br&gt;skall kommunen samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen samt regionplane-&lt;br&gt;organ och kommuner som berörs&lt;br&gt;av förslaget. Andra som har ett&lt;br&gt;väsentligt intresse av förslaget skall&lt;br&gt;beredas tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till översiktsplan eller&lt;br&gt;till ändring av planen upprättas,&lt;br&gt;skall kommunen samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen samt regionplane-&lt;br&gt;organ och kommuner som berörs&lt;br&gt;av förslaget. De myndigheter samt&lt;br&gt;de sammanslutningar och enskilda&lt;br&gt;i övrigt som har ett väsentligt&lt;br&gt;intresse av förslaget skall beredas&lt;br&gt;tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar tiU ett utbyte av&lt;br&gt;information och synpunkter. Under&lt;br&gt;samrådet bör motiven till förslaget,&lt;br&gt;planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;och förslagets innebörd redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samrådet år att för-&lt;br&gt;bättra beslutsunderlaget och att ge&lt;br&gt;möjlighet till insyn och påverkan.&lt;br&gt;Under samrådet bör motiven till&lt;br&gt;förslaget, planeringsunderlag av&lt;br&gt;betydelse samt förslagets innebörd&lt;br&gt;och konsekvenser redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som&lt;br&gt;har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt arr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;br&gt;kap. och verka för att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att sådana frågor om&lt;br&gt;användningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera&lt;br&gt;kommuner samordnas på ett lämp-&lt;br&gt;ligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta till vara statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet skall länsstyrel-&lt;br&gt;sen särskilt ta till vara och sam-&lt;br&gt;ordna statens intressen och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla underlag för&lt;br&gt;kommunens bedömningar och ge&lt;br&gt;råd i fråga om sådana allmänna&lt;br&gt;intressen enligt 2 kap. och sådana&lt;br&gt;miljö- och riskfaktorer som bör&lt;br&gt;beaktas vid beslut om användning-&lt;br&gt;en av mark- och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;verka för att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses och för att sådana&lt;br&gt;frågor om användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden som angår två&lt;br&gt;eller flera kommuner samordnas på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planbeskrivning som avses i andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samrådsredogörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gällande översiktsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådant planeringsunderlag som&lt;br&gt;för en bedömning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redo-&lt;br&gt;visas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;skälen till planens utformning och&lt;br&gt;de åtgärder som kommunen avser&lt;br&gt;att vidta för att fullfölja planen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen anser vara av betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redo-&lt;br&gt;visas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;skälen till planens utformning och&lt;br&gt;de åtgärder som kommunen avser&lt;br&gt;att vidta för att fullfölja planen.&lt;br&gt;Vidare skall redogöras för planens&lt;br&gt;konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av kommu- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;nen, skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige skall minst&lt;br&gt;en gäng under mandattiden ta&lt;br&gt;ställning till översiktsplanens ak-&lt;br&gt;tualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före ett beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket skall länsstyrelsen i en&lt;br&gt;sammanfattande redogörelse redo-&lt;br&gt;visa synpunkter i fråga om sådana&lt;br&gt;statliga intressen som kan vara av&lt;br&gt;betydelse för kommunens beslut&lt;br&gt;samt ange hur synpunkterna enligt&lt;br&gt;länsstyrelsens mening förhåller sig&lt;br&gt;till översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan be-&lt;br&gt;stämmas andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas varsamhetsbestäm-&lt;br&gt;melser för att precisera kraven i 3&lt;br&gt;kap. 10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (1994:847) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte skall vara huvudman,&lt;br&gt;varvid för meddelas skyddsbestäm-&lt;br&gt;melser för sådana platser som är&lt;br&gt;särskilt värdefulla från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig eller&lt;br&gt;konstnärlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anoidna&lt;br&gt;utrymme for parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsin-&lt;br&gt;delningen och för inrättande av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsin-&lt;br&gt;delningen och för inrättande av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. skydd för sådana allmänna&lt;br&gt;platser för vilka kommunen är&lt;br&gt;huvudman och som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett&lt;br&gt;exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras&lt;br&gt;enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars&lt;br&gt;ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-&lt;br&gt;bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får&lt;br&gt;regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för&lt;br&gt;bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storleken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas varsamhetsbestäm-&lt;br&gt;melser för att precisera kraven i 3&lt;br&gt;kap. 10 §, skyddsbestämmelser for&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomier som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (1994:847) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning 5. användning och utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av allmänna platser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av allmänna platser, varvid får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;sådana platser som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen bör grundas på ett&lt;br&gt;program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En detaljplan som medger en&lt;br&gt;användning av mark eller av bygg-&lt;br&gt;nader eller andra anläggningar som&lt;br&gt;innebär betydande miljöpåverkan&lt;br&gt;skall grundas på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram som anges i första stycket,&lt;br&gt;om detaljplanen innebär att&lt;br&gt;planområdet för tas i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. industriändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ny sammanhållen bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skidliftar eller kabinbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hotellkomplex eller fritidsbyar&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. permanenta tävlings- eller&lt;br&gt;testbanor för bilar eller motor-&lt;br&gt;cyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i andra styck-&lt;br&gt;et skall en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning enligt 5 kap. lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. upprättas vid utarbetandet av&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen skall grundas på ett&lt;br&gt;program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål for planen, om det inte är&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. skall upprättas, om detalj-&lt;br&gt;planen medger en användning av&lt;br&gt;mark eller av byggnader eller&lt;br&gt;andra anläggningar som innebär&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till detaljplan upp-&lt;br&gt;rättas, skall kommunen samråda&lt;br&gt;med länsstyrelsen, låstighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten och kommuner&lt;br&gt;som berörs av förslaget. Sakägare&lt;br&gt;och de bostadsrättshavare, hyres-&lt;br&gt;gäster och boende som berörs av&lt;br&gt;förslaget samt de myndigheter,&lt;br&gt;sammanslutningar och enskilda i&lt;br&gt;övrigt som har ett väsentligt intres-&lt;br&gt;se av förslaget skall beredas till-&lt;br&gt;fälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När program utarbetas och när&lt;br&gt;förslag till detaljplan upprättas,&lt;br&gt;skall kommunen samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen, fåstighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten och kommuner som&lt;br&gt;berörs av programmet eller för-&lt;br&gt;slaget. Sakägare och de bostads-&lt;br&gt;rättshavare, hyresgäster och boen-&lt;br&gt;de som berörs av programmet eller&lt;br&gt;förslaget samt de myndigheter,&lt;br&gt;sammanslutningar och enskilda i&lt;br&gt;övrigt som har ett väsentligt intres-&lt;br&gt;se av programmet eller förslaget&lt;br&gt;skall beredas tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av Syftet med samråd är att förbätt-&lt;br&gt;information och synpunkter. Under ra beslutsunderlaget och att ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samrådet bör motiven tiU förslaget,&lt;br&gt;planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;samt de viktigaste följderna av&lt;br&gt;förslaget redovisas. Om det finns&lt;br&gt;ett program eller en miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning för planen, skall&lt;br&gt;också dessa redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet och för-&lt;br&gt;slag med anledning av de synpunk-&lt;br&gt;ter som har franförts skall redo-&lt;br&gt;visas i en samrådsredogörelse.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet till insyn och påverkan.&lt;br&gt;Under jamrdden bör kommunen&lt;br&gt;redovisa planeringsunderlag av&lt;br&gt;betydelse samt de viktigaste följ-&lt;br&gt;derna av förslaget. När det finns&lt;br&gt;program eller miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning, skall även dessa redo-&lt;br&gt;visas. Vid samråd om ett förslag&lt;br&gt;till detaljplan skall motiven till&lt;br&gt;förslaget redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som har franförts&lt;br&gt;vid samråden samt kommentarer&lt;br&gt;och förslag med anledning av&lt;br&gt;synpunkterna skall redovisas i en&lt;br&gt;gemensam samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till&lt;br&gt;följd av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller&lt;br&gt;8 § underrättas. I underrättelsen skall också tas in en upplysning om&lt;br&gt;innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall&lt;br&gt;ske genom brev eller genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att be-&lt;br&gt;slutet har vunnit laga kraft skall ett&lt;br&gt;exemplar av planen, planbeskriv-&lt;br&gt;ningen, genomförandebeskrivning-&lt;br&gt;en och fastighetsförteckningen&lt;br&gt;sändas till länsstyrelsen, fastighets-&lt;br&gt;registermyndigheten och fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall pä planhand-&lt;br&gt;lingama anteckna datum då be-&lt;br&gt;slutet vunnit laga kraft. Om ett&lt;br&gt;förordnande enligt 13 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket har meddelats, skall&lt;br&gt;även datum för förordnandet an-&lt;br&gt;tecknas. Snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet att anta detaljplanen&lt;br&gt;har vunnit laga kraft skall ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exemplar av planen, planbeskriv-&lt;br&gt;ningen, genomförandebeskriv-&lt;br&gt;ningen och fastighetsförteckningen&lt;br&gt;sändas till länsstyrelsen samt till&lt;br&gt;fåstighetsregistermyndigheten och&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor&lt;br&gt;från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast&lt;br&gt;underrättas om innehållet i handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden, av den som antar detaljplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att be-&lt;br&gt;slutet att anta fastighetsplanen har&lt;br&gt;vunnit laga kraft skall ett exemplar&lt;br&gt;av planen, planbeskrivningen och&lt;br&gt;fastighetsförteckningen sändas till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten och&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall på planhand-&lt;br&gt;lingama anteckna datum dä be-&lt;br&gt;slutet vunnit laga kraft. Om ett&lt;br&gt;förordnande enligt 13 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket har meddelats, skall&lt;br&gt;även datum för förordnandet an-&lt;br&gt;tecknas. Snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet att anta fastighetsplanen&lt;br&gt;har vunnit laga kraft skall ett&lt;br&gt;exemplar av planen, planbeskriv-&lt;br&gt;ningen och fastighetsförteckningen&lt;br&gt;sändas till länsstyrelsen samt till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten och&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten,om&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor&lt;br&gt;från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast&lt;br&gt;underrättas om innehållet i handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall detaljplanen enligt 5 §&lt;br&gt;skall anses ha den utformning som&lt;br&gt;framgår av fastighetsplanen skall&lt;br&gt;länsstyrelsen tillsändas handlingar-&lt;br&gt;na respektive underrättas om in-&lt;br&gt;nehållet i dessa enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall detaljplanen enligt 5 §&lt;br&gt;skall anses ha den utformning som&lt;br&gt;framgår av fastighetsplanen skall&lt;br&gt;fcommunen ange avvikelsen på&lt;br&gt;detaljplanen samt sända ett ex-&lt;br&gt;emplar av detaljplanen och de&lt;br&gt;handlingar som anges i andra&lt;br&gt;stycket till länsstyrelsen respektive&lt;br&gt;underrätta länsstyrelsen om in-&lt;br&gt;nehållet i dessa enligt tredje styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner,&lt;br&gt;detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har&lt;br&gt;betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 2 § om&lt;br&gt;planhandlingar och deras utform-&lt;br&gt;ning samt om planbeskrivning skall&lt;br&gt;tillämpas på regionplanen. Någon&lt;br&gt;redovisning av åtgärder för att&lt;br&gt;fullfölja planen behöver dock inte&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket och 2 § om plan-&lt;br&gt;handlingar och deras utformning&lt;br&gt;samt om planbeskrivning skall&lt;br&gt;tillämpas på regionplanen. Någon&lt;br&gt;redovisning av åtgärder för att&lt;br&gt;fullfölja planen behöver dock inte&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder&lt;br&gt;beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,&lt;br&gt;garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens&lt;br&gt;karaktär därigenom inte ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte&lt;br&gt;sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna skärmtak över sådana 3. anordna skärmtak över sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uteplatser som anges i 2 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12,0 kvadratmeter och inte sträcker&lt;br&gt;sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uteplatser som anges i 4 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12,0 kvadratmeter och inte sträcker&lt;br&gt;sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av&lt;br&gt;bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större&lt;br&gt;än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och&lt;br&gt;byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple-&lt;br&gt;mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse&lt;br&gt;undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar&lt;br&gt;närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än&lt;br&gt;4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 2-4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;br&gt;krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 och andra stycket kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygglov inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygglov inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1-3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs&lt;br&gt;för att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,&lt;br&gt;göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,&lt;br&gt;uppföra, bygga till eller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;br&gt;kolonistugor och liknande byggna-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra, bygga till eller på&lt;br&gt;annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;br&gt;kolonistugor och liknande byggna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utföra sådana åtgärder som&lt;br&gt;avses i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första och andra stycket får inte fettas, om bygglov krävs&lt;br&gt;för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om&lt;br&gt;åtgärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll&lt;br&gt;och provning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och&lt;br&gt;egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en rivningsplan skall&lt;br&gt;finnas enligt 4 §, skall rivningen&lt;br&gt;ske på ett sådant sätt att olika&lt;br&gt;material kan tas om hand var för&lt;br&gt;sig enligt planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst tre veckor innan arbetena påböijas skall byggherren göra en&lt;br&gt;anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de&lt;br&gt;bärande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler&lt;br&gt;eller anordningar för ventilation i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underhåll av sådan bebyggelse&lt;br&gt;med särskilt bevarandevärde som&lt;br&gt;omfattas av skyddsbestämmelser&lt;br&gt;som utfärdats med stöd av 5 kap.&lt;br&gt;7 § första stycket 4 eller 16 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörj- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;ning eller avlopp i byggnader eller inom tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underhåll av sådan bebyggelse&lt;br&gt;med särskilt bevarandevärde som&lt;br&gt;omfattas av skyddsbestämmelser&lt;br&gt;som utfärdats med stöd av 5 kap.&lt;br&gt;7 § första stycket 4 eller 16 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rivning som omfattas av krav&lt;br&gt;på rivningslov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket&lt;br&gt;om byggnadsnämnden särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan upphör att gälla&lt;br&gt;om arbetena inte påbörjats inom&lt;br&gt;två år från dagen för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivning av andra byggnader än&lt;br&gt;komplementbyggnader, sådana&lt;br&gt;ekonomibyggnader som avses i 8&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket och sådana&lt;br&gt;byggnader som avses i 8 kap. 10 §&lt;br&gt;skall anmälas till byggnadsnämn-&lt;br&gt;den (rivningsanmälan). Bestämmel-&lt;br&gt;serna i första-tredje styckena om&lt;br&gt;när anmälan skall göms, när&lt;br&gt;arbetena för påbörjas och när&lt;br&gt;anmälan upphör att gälla skall&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om rivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;För enkla åtgärder räcker det med&lt;br&gt;muntlig anmälan. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas en beskrivning av&lt;br&gt;projektets art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälningar och rivningsan-&lt;br&gt;mälningar skall vara skriftliga. För&lt;br&gt;enkla åtgärder räcker det med&lt;br&gt;muntlig anmälan. Till en anmälan&lt;br&gt;skall fogas en beskrivning av&lt;br&gt;projektets art och omfattning. Till&lt;br&gt;en rivningsanmälan skall också&lt;br&gt;fogas en plan över hur rivnings-&lt;br&gt;materialet kommer att hanteras&lt;br&gt;(rivningsplan). Byggnadsnämnden&lt;br&gt;för i enskilda fall besluta att riv-&lt;br&gt;ningsplan inte behöver ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1993:320) om byggfelsförsäkring, får byggnadsarbetena inte påbörjas&lt;br&gt;förrän bevis om försäkringen företetts för byggnadsnämnden. Detsamma&lt;br&gt;gäller om ett besked om skyddsrum krävs enligt 6 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1994:1720) om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en rivningsplan skall&lt;br&gt;finnas enligt 4 §, får rivningsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbörjas förrän bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden godkänt rivnings-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;anges i 2 § första stycket 1-6 och&lt;br&gt;som kräver bygganmälan skall en&lt;br&gt;kvalitetsansvarig utses av bygg-&lt;br&gt;herren. För skilda delar av ett&lt;br&gt;byggprojekt kan olika kvalitetsan-&lt;br&gt;svariga utses. En av dem skall&lt;br&gt;samordna deras uppgifter. Bygg-&lt;br&gt;herren skall underrätta byggnads-&lt;br&gt;nämnden om vem som är kvalitets-&lt;br&gt;ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige skall, om&lt;br&gt;det finns sådan kontrollplan som&lt;br&gt;avses i 9 §, se till att planen följs&lt;br&gt;och att annan kontroll som avses i&lt;br&gt;8 § första stycket 2 utförs. Han&lt;br&gt;skall vara närvarande vid byggsam-&lt;br&gt;råd enligt 7 § samt vid besiktning-&lt;br&gt;ar och andra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;anges i 2 § första stycket och som&lt;br&gt;kräver bygganmälan samt för&lt;br&gt;sådana rivningar som skall följa en&lt;br&gt;rivningsplan skall en kvalitetsan-&lt;br&gt;svarig utses av byggherren. För&lt;br&gt;skilda delar av ett projekt kan olika&lt;br&gt;kvalitetsansvariga utses. En av dem&lt;br&gt;skall samordna deras uppgifter.&lt;br&gt;Byggherren skall underrätta bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden om vem som är&lt;br&gt;kvalitetsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalitetsansvarig skall se till&lt;br&gt;att kontrollplaner som avses i 9 §&lt;br&gt;och rivningsplaner som avses i 4 §&lt;br&gt;följs samt att kontroller som avses&lt;br&gt;i 8 § första stycket 2 utförs. Han&lt;br&gt;skall vara närvarande vid byggsam-&lt;br&gt;råd enligt 7 § samt vid besiktning-&lt;br&gt;ar och andra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;H&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller&lt;br&gt;markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet&lt;br&gt;eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något&lt;br&gt;beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får&lt;br&gt;också, om nämnden finner att byggherren inte följer någon väsentlig del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1733.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en kontrollplan, förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de&lt;br&gt;uppkomna bristerna avhjälpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket&lt;br&gt;äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fåra för människors liv&lt;br&gt;eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,&lt;br&gt;även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;byggherren i något väsentligt&lt;br&gt;avseende avviker från en rivnings-&lt;br&gt;plan, får nämnden förbjuda att&lt;br&gt;rivningen fortsätts till dess att&lt;br&gt;byggherren visar att det finns&lt;br&gt;förutsättningar för att planen kom-&lt;br&gt;mer att följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud enligt första eller andra Förbud enligt denna paragraf fa&lt;br&gt;stycket får förenas med vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;1S&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.&lt;br&gt;13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon underlåter att göra 2. någon underlåter att göra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygganmälan när sådan anmälan bygganmälan eller rivningsanmälan&lt;br&gt;skall göras eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;när sådan anmälan skall göras eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har&lt;br&gt;meddelat enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000&lt;br&gt;kronor. Ar överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en bygganmälan enligt&lt;br&gt;9 kap. 2 § samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgransk-&lt;br&gt;ning, besiktning, framställning av&lt;br&gt;arkivbeständiga handlingar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en bygganmälan eller&lt;br&gt;rivningsanmälan enligt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;samt i andra ärenden som föran-&lt;br&gt;leder upprättande av nybyggnads-&lt;br&gt;karta, ritningsgranskning, besikt-&lt;br&gt;ning, framställning av arkivbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra tids- eller kostnadskrävande ständiga handlingar eller andra&lt;br&gt;åtgärder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tids- eller kostnadskrävande åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får dessutom, efter det att bygganmälan som avser&lt;br&gt;åtgärder som anges i 9 kap. 2 § första stycket 1 eller 2 inkommit&lt;br&gt;avseende uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning, ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för sådana&lt;br&gt;åtgärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra&lt;br&gt;detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Planavgift får&lt;br&gt;tas ut endast om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmelser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens&lt;br&gt;genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av&lt;br&gt;avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och kommuna-&lt;br&gt;la nämnder än de som anges i 1 §&lt;br&gt;får överklagas genom besvär hos&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte överklagas till den del de avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser eller förhandsbesked,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och kommuna-&lt;br&gt;la nämnder än de som anges i 1 §&lt;br&gt;får överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av byggsamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket överklagas genom att en&lt;br&gt;besvärshandling ges in till länssty-&lt;br&gt;relsen. I besvärshandUngen skall&lt;br&gt;anges vilket beslut som överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BesvärshandUngen skall ha kom-&lt;br&gt;mit in till länsstyrelsen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då justeringen&lt;br&gt;av protokollet med beslutet har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens an-&lt;br&gt;slagstavla. I fråga om andra beslut&lt;br&gt;av kommunala nämnder än beslut&lt;br&gt;angående detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller fastighetsplan&lt;br&gt;räknas dock besvärstiden från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;av beslut som avses i 2 § finns i&lt;br&gt;23-25 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för överklagande av ett&lt;br&gt;beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva en detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller en fastighetsplan&lt;br&gt;räknas dock från den dag då juste-&lt;br&gt;ringen av protokollet med beslutet&lt;br&gt;har tillkännagetts på kommunens&lt;br&gt;anslagstavla. När ett sådant beslut&lt;br&gt;har fattats av kommunfullmäktige,&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs i 23-25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag då klaganden fick del av be- förvaltningslagen om den myndig- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;slutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;het som har meddelat beslutet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället avse kommunstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär som inte har anförts i rätt&lt;br&gt;tid får inte tas upp till prövning.&lt;br&gt;Har besvärshandUngen före be-&lt;br&gt;svärstidens utgång kommit in tiU&lt;br&gt;kommunen, skall besvären ändå tas&lt;br&gt;upp till prövning. Besvären skaU&lt;br&gt;också tas upp till prövning, om&lt;br&gt;besvärshandUngen har kommit in&lt;br&gt;för sent till länsstyrelsen och detta&lt;br&gt;beror på att underrättelsen om vad&lt;br&gt;som skall iakttas vid överklagande&lt;br&gt;av beslutet har innehållit en oriktig&lt;br&gt;uppgift om besvärstid eller besvärs-&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske&lt;br&gt;eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller&lt;br&gt;förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än de som anges i&lt;br&gt;första stycket får överklagas genom&lt;br&gt;besvär hos kammarrätten om be-&lt;br&gt;slutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än de som anges i&lt;br&gt;första stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser&lt;br&gt;frågan om åtgärderna utgör kom-&lt;br&gt;pletteringsåtgärder enligt 8 kap.&lt;br&gt;13 §, uppfyller kraven i 3 kap.&lt;br&gt;eller strider mot områdesbestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och överklagandet avser&lt;br&gt;frågan om åtgärderna utgör kom-&lt;br&gt;pletteringsåtgärder enligt 8 kap.&lt;br&gt;13 §, uppfyller kraven i 3 kap.&lt;br&gt;eller strider mot områdesbestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och&lt;br&gt;besvären avser frågan om åtgärder-&lt;br&gt;na strider mot en detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och&lt;br&gt;överklagandet avser frågan om&lt;br&gt;åtgärderna strider mot en detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och&lt;br&gt;vägar samt anordningar för vattenförsöijning och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga enligt 9 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. debitering av avgifter som anges ill kap. 5 §,&lt;br&gt;hos regeringen i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;besvär över ett beslut att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en detaljplan,&lt;br&gt;områdesbestämmelser eller en&lt;br&gt;fastighetsplan skall antingen fest-&lt;br&gt;ställa eller upphäva beslutet i dess&lt;br&gt;helhet. Om kommunen har medgett&lt;br&gt;det, får dock beslutet upphävas i&lt;br&gt;en viss del eller ändras på annat&lt;br&gt;sätt. Utan kommunens medgivande&lt;br&gt;får ändringar av ringa betydelse&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunens begäran kan&lt;br&gt;myndigheten förordna att det över-&lt;br&gt;klagade beslutet, utan hinder av att&lt;br&gt;besvären inte har slutligen av-&lt;br&gt;gjorts, får genomföras i sådana&lt;br&gt;delar som uppenbarligen inte be-&lt;br&gt;rörs av besvären. Sådana förord-&lt;br&gt;nanden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;överklagande av ett beslut att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en detaljplan,&lt;br&gt;områdesbestämmelser eller en&lt;br&gt;fastighetsplan skall antingen fest-&lt;br&gt;ställa eller upphäva beslutet i dess&lt;br&gt;helhet. Om kommunen har medgett&lt;br&gt;det, får dock beslutet upphävas i&lt;br&gt;en viss del eller ändras på annat&lt;br&gt;sätt. Utan kommunens medgivande&lt;br&gt;får ändringar av ringa betydelse&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunens begäran kan&lt;br&gt;myndigheten förordna att det över-&lt;br&gt;klagade beslutet, utan hinder av att&lt;br&gt;överklagandet inte har slutligen&lt;br&gt;avgjorts, får genomföras i sådana&lt;br&gt;delar som uppenbarligen inte be-&lt;br&gt;rörs av överklagandet. Sådana&lt;br&gt;förordnanden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;8 §&lt;/sup&gt;”&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till festigheter har rätt till&lt;br&gt;ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse&lt;br&gt;förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om&lt;br&gt;bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller&lt;br&gt;förstördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller rivningslov vägras med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser för bygg-&lt;br&gt;nader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;meddelas i en detaljplan eller i&lt;br&gt;områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 16 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser medde-&lt;br&gt;las i en detaljplan enligt 5 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket 4 eller 6 eller i om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser enligt 5 kap.&lt;br&gt;16 § 4 eller 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och&lt;br&gt;höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket&lt;br&gt;meddelas i områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3. Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om&lt;br&gt;byggnaden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del&lt;br&gt;av fastigheten. I fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer&lt;br&gt;vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastig-&lt;br&gt;heten, om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822), förbud enligt 20 § andra stycket och 21 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429) och 19&lt;br&gt;kap. 2 § vattenlagen (1983:291), under förutsättning att besluten&lt;br&gt;meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i&lt;br&gt;särskilda fall har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i lagen om kulturminnen m.m., naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör&lt;br&gt;detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om&lt;br&gt;rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2&lt;br&gt;eller 3 för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser m.m., är staten skyldig att ersätta&lt;br&gt;kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen. I fall som avses&lt;br&gt;i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds-&lt;br&gt;eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall äldre bestämmelser tillämpas utom såvitt avser 3 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hus- p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:230&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark och vattenområden som har&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt på&lt;br&gt;grund av områdenas naturvärden&lt;br&gt;eller kulturvärden eller med hänsyn&lt;br&gt;till friluftslivet skall så långt möj-&lt;br&gt;ligt skyddas mot åtgärder som kan&lt;br&gt;påtagligt skada natur- eller kultur-&lt;br&gt;miljön. Behovet av områden för&lt;br&gt;friluftsliv i närheten av tätorter&lt;br&gt;skall särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark och vattenområden som har&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt på&lt;br&gt;grund av områdenas naturvärden&lt;br&gt;eller kulturvärden eller med hänsyn&lt;br&gt;till friluftslivet skall så långt möj-&lt;br&gt;ligt skyddas mot åtgärder som kan&lt;br&gt;påtagligt skada natur- eller kultur-&lt;br&gt;miljön. Behovet av grönområden i&lt;br&gt;tätorter och i närheten av tätorter&lt;br&gt;skall särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården&lt;br&gt;eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964:822)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,&lt;br&gt;propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad&lt;br&gt;utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplys-&lt;br&gt;ning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej&lt;br&gt;heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter,&lt;br&gt;förening ssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet&lt;br&gt;som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning&lt;br&gt;som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid&lt;br&gt;mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanprydande i&lt;br&gt;landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande&lt;br&gt;av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda&lt;br&gt;eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa&lt;br&gt;anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej&lt;br&gt;regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på&lt;br&gt;anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom&lt;br&gt;vägområde eller for vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder avseende skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som inte kräver&lt;br&gt;bygglov efter beslut enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom&lt;br&gt;vägområde eller för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder avseende skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som inte kräver&lt;br&gt;bygglov efter beslut enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lagen omtryckt 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:851.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket eller andra styck- 5 § första stycket plan- och byggla- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;et 7 plan- och bygglagen gen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (M 1992:03) om översyn av plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;PBL, m.m., Plan- och byggutredningen, påböijade sitt arbete i januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;(dir. 1992:104). Vissa frågor, som enligt direktiven skulle&lt;br&gt;behandlas i en första etapp, redovisades i oktober 1993 i betänkandet&lt;br&gt;Anpassad kontroll av byggandet (SOU 1993:94). På grundval av&lt;br&gt;betänkandet lämnade den förra regeringen till riksdagen förslag till&lt;br&gt;ändringar i plan- och bygglagen rörande bl.a. systemet för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll av byggandet. Bygglovsprövningen inskränks genom förslagen&lt;br&gt;till att avse endast en prövning av lokaliseringen och den närmare&lt;br&gt;placeringen av byggnader m.m. Förslagen antogs av riksdagen i juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 (prop. 1993/94:178, bet. 1993/94:BoU18, rskr. 1993/94:372). De&lt;br&gt;beslutade ändringarna träder i kraft den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:106,&lt;br&gt;bet. 1994/95:BoU8, rskr. 1994/95:91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den följande utredningsetappen skulle enligt direktiven behandla frågor&lt;br&gt;om bl.a. miljöhänsyn i den fysiska planeringen, detaljplaneprocessen och&lt;br&gt;medborgarinflytande samt den statliga kontrollen. I december 1993 fick&lt;br&gt;utredningen tilläggsdirektiv rörande bl.a. förutsättningarna att skydda&lt;br&gt;parker och grönområden i våra städer och tätorter (dir. 1993:122). I juni&lt;br&gt;1994 fick utredningen dessutom genom tilläggsdirektiv i uppgift att göra&lt;br&gt;en översyn av lagstiftningen om plangenomförande (dir. 1994:65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1994 överlämnade utredningen sitt andra betänkande Miljö och&lt;br&gt;fysisk planering (SOU 1994:36) och i oktober 1994 ett tredje betänkande&lt;br&gt;Överprövning av beslut i plan- och byggärenden (SOU 1994:134).&lt;br&gt;Sammanfattningar av betänkandena finns i bilagorna 1 och 2. De&lt;br&gt;lagförslag som lagts fram i betänkandet Miljö och fysisk planering finns&lt;br&gt;i bilaga 3. Lagförslag avseende PBL i betänkandet Överprövning av&lt;br&gt;beslut i plan- och byggärenden finns i bilaga 4. Betänkandena har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilagorna&lt;br&gt;5 och 6. Sammanställningar av remissyttrandena avseende de båda&lt;br&gt;betänkandena finns tillgängtiga i Miljödepartementet (dnr M94/903/9&lt;br&gt;och M94/3791/9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende, som i huvudsak bygger på utredningens andra&lt;br&gt;betänkande, behandlas bl.a. frågor om den kommunala översiktsplane-&lt;br&gt;ringen, skyddet av natur- och kulturvärden i stadsbygden, användningen&lt;br&gt;av miljökonsekvensbeskrivningar samt om medborgarinflytande.&lt;br&gt;Utredningens övriga förslag kommer att övervägas vidare i anslutning&lt;br&gt;bl.a. till såväl Plan- och byggutredningens som Miljöbalksutredningens&lt;br&gt;(M 1993:04) fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att genom tilläggsdirektiv ge&lt;br&gt;Plan- och byggutredningen i uppdrag att utveckla och komplettera&lt;br&gt;tidigare förslag om bl.a. regleringen i detaljplan enligt PBL samt att i det&lt;br&gt;sammanhanget också se över lagen (1970:244) om allmänna vatten- och&lt;br&gt;avloppsanläggningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 maj 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;br&gt;Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt&lt;br&gt;lagrådets förslag och synpunkter i allt väsentligt. En smärre avvikelse&lt;br&gt;föreligger beträffande lydelsen av 4 kap. 14 § PBL. Avvikelsen&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 5.1.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare i två fall, 4 kap. 4 § andra stycket och 5 kap. 22 §&lt;br&gt;PBL, uttalat att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om&lt;br&gt;inte också dessa bestämmelser bör ändras på motsvarande sätt som 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § andra stycket respektive 4 kap. 5 §. När det gäller 4 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket anser regeringen att skillnaden mellan de frågor som normalt&lt;br&gt;behandlas vid översiktsplanering och de som behandlas under upprättan-&lt;br&gt;det av en detaljplan motiverar ett lägre ställt krav på redovisningen i&lt;br&gt;översiktsplanens samrådsredogörelse. Frågan om en ändring av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § har inte behandlats av utredningen eller av remissinstanserna.&lt;br&gt;Regeringen anser att frågan bör bli föremål för vidare överväganden&lt;br&gt;innan en lagändring föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Lagrådets granskning har en ändring gjorts i 9 kap. 13 § andra&lt;br&gt;stycket PBL, som i gällande lydelse fått en utformning som inte varit&lt;br&gt;avsedd. Ändringens beskaffenhet är sådan att regeringen anser att&lt;br&gt;Lagrådets hörande i den delen skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för den fysiska planeringen har förändrats i flera väsentliga&lt;br&gt;avseenden under senare år. Fysisk planering är inte längre främst ett led&lt;br&gt;i genomförandet av ett nödvändigt bostadsbyggande. Andra viktiga frågor&lt;br&gt;som rör exploateringen av mark och vatten gör sig allt mer gällande.&lt;br&gt;Kraven på att miljökonsekvenser analyseras och beskrivs har förstärkts&lt;br&gt;och medborgarnas krav på insyn och inflytande har ökat. Dessa och&lt;br&gt;andra förhållanden har medverkat till att den fysiska planeringens&lt;br&gt;inriktning och innehåll måste förändras och utvecklas. Nya krav ställs&lt;br&gt;också på att bl.a. olika samhällssektorer skall ta ett eget ansvar för&lt;br&gt;miljön. Den fysiska planeringen skall ses som ett led i en samlad politik&lt;br&gt;för en hållbar utveckling. Natur- och kulturlandskapet och den byggda&lt;br&gt;miljön skall förvaltas och utvecklas så att målet om en hållbar utveckling&lt;br&gt;kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den byggda miljön - dvs. tätorter och annan bebyggelse, kommunika-&lt;br&gt;tionsleder, anläggningar och teknisk infrastruktur - är en del av grunden&lt;br&gt;för välfärdssamhället. Den ger inte bara ramarna för utvecklingen av&lt;br&gt;näringslivet och ekonomin. Den utgör också basen för människors&lt;br&gt;vardagsliv. Den är bärare av kulturhistoriska och konstnärliga värden och&lt;br&gt;utgör en del av samhällets identitet och kulturarv. Samtidigt är det&lt;br&gt;uppenbart att användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och anläggningar har påtagliga effekter för miljön i både begränsad och&lt;br&gt;vid mening. Miljön utsätts för påfrestningar genom bl.a. ingrepp i mark-&lt;br&gt;och vattenområden och genom förbrukning av naturresurser och energi.&lt;br&gt;Avfall, restprodukter, miljöstörande utsläpp och andra störningar som&lt;br&gt;mark, luft och vatten utsätts för är i hög grad ett resultat av det moderna&lt;br&gt;industrisamhället. Med en framsynt fysisk planering som samordnas med&lt;br&gt;insatser på andra områden finns det emellertid möjligheter att i betydande&lt;br&gt;utsträckning förebygga - och i många fåll också eliminera - olika&lt;br&gt;miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insikten om att samhället i många avseenden måste förändras för att&lt;br&gt;uppnå det ekologiskt hållbara industrisamhället har ökat. Det handlar om&lt;br&gt;ett förändrat levnadssätt, ändrade konsumtionsvanor och omställning av&lt;br&gt;produktionsmönster och transportsystem. Den byggda miljön måste&lt;br&gt;utvecklas på ett sätt som är förenligt med kraven på en hållbar ut-&lt;br&gt;veckling. Den fysiska planeringen kan medverka till en positiv sam-&lt;br&gt;hällsutveckling som tar hänsyn till miljön, bl.a. genom de möjligheter&lt;br&gt;den ger att konkret påverka hur samhället i stort organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1 Den fysiska planeringens uppgifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det hållbara samhället förutsätter insatser på flera områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första gäller det att utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt&lt;br&gt;hållbar bebyggelsestruktur, så att våra mark- och vattenområden utnyttjas&lt;br&gt;och utformas med hänsyn till miljön samt människors välbefinnande,&lt;br&gt;hälsa och säkerhet och med kommande generationers behov och&lt;br&gt;önskemål i åtanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra måste den tekniska infrastrukturen anpassas till och&lt;br&gt;utvecklas på ett sätt som tar hänsyn till miljökraven och naturens&lt;br&gt;kretslopp. Trafikens infrastruktur måste uppmärksammas särskilt. De&lt;br&gt;växande miljöproblemen i framför allt städer och tätorter ställer ökade&lt;br&gt;krav på nya tekniska lösningar där återvinning, återanvändning och&lt;br&gt;kretsloppslösningar behöver sättas i centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje handlar det om att skapa en rik och levande vardags-&lt;br&gt;miljö. Tillgång till naturupplevelser och historisk dimension, god&lt;br&gt;byggnadskultur, möjligheter till social samvaro och ett varierat utbud av&lt;br&gt;arbetsplatser, kultur och service är viktiga inslag i en god livsmiljö.&lt;br&gt;Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar måste&lt;br&gt;därför ske med stor hänsyn till den byggda miljöns värden och kvaliteter.&lt;br&gt;Förändringar bör sikta mot att skapa en ny god byggnadskultur.&lt;br&gt;Därigenom främjas både särart och mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde handlar det om att förbättra det lokala inflytandet.&lt;br&gt;Kunskaper om lokala förutsättningar, problem och önskemål måste tas till&lt;br&gt;vara när förändringar i den byggda miljön diskuteras. Beslut som rör&lt;br&gt;människans vardagsmiljö skall utformas med stor hänsyn till önskemål&lt;br&gt;och synpunkter från de människor som främst berörs. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att vidareutveckla vårt decentraliserade beslutssystem så att&lt;br&gt;besluten fettas på rätt nivå i en öppen och demokratisk process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När viktiga gemensamma eller nationella värden står på spel måste Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;också statens inflytande säkerställas. Innehållet i och formerna för detta&lt;br&gt;inflytande måste utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en strategi for utveckling av den byggda miljön spelar samhällsplane-&lt;br&gt;ringen - och som en viktig del i denna den fysiska planeringen - en&lt;br&gt;avgörande roll. Redskapen på alla nivåer - bl.a. långsiktiga sektorspla-&lt;br&gt;ner, kommunala översiktsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar -&lt;br&gt;behöver utvecklas så att konsekvenserna av olika beslut blir tydliga och&lt;br&gt;så att förutsättningarna för beslut som beaktar långsiktiga miljöintressen&lt;br&gt;förbättras. Den fysiska planeringen kan medverka genom att ta fram ett&lt;br&gt;så fullständigt beslutsunderlag som möjligt, där - förutom traditionella&lt;br&gt;intressen och anspråk - också miljöförhållanden, alternativ och konse-&lt;br&gt;kvenser analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är genom kunskaper om bebyggelsens förutsättningar och särart och&lt;br&gt;om konsekvenserna av olika förändringar - för stadsmiljön eller för&lt;br&gt;natur- och kulturlandskapet - som vi kan förstå och rätt behandla natur&lt;br&gt;och landskap, den lokala byggnadstraditionen och andra delar av vårt&lt;br&gt;byggda kulturarv. Tydliga beskrivningar och analyser av värden och&lt;br&gt;kvaliteter kan ge viktig vägledning för förändringar av den byggda&lt;br&gt;miljön. Miljökonsekvensbeskrivningar ger medborgarna möjlighet att i&lt;br&gt;god tid förstå innebörden av de förändringar som aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2 Större hänsyn till miljön&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro år 1992 om miljö och utveckling&lt;br&gt;antogs bl.a. den s.k. Agenda 21, ett handlingsprogram för nationellt och&lt;br&gt;internationellt miljöarbete inför det 21 :a århundradet. En grundläggande&lt;br&gt;princip i Agenda 21 är att miljöhänsynen skall integreras i olika&lt;br&gt;verksamheter och sektorer med tonvikt på lokala insatser. Handlingspro-&lt;br&gt;grammet innehåller mål och riktlinjer för hur miljöfrågorna skall&lt;br&gt;behandlas på olika samhällsområden såsom trafik, skogs- och jordbruk&lt;br&gt;och avfallshantering. Programmet betonar även att en förutseende&lt;br&gt;samhällsplanering har stor betydelse för att främja målet om en hållbar&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna i Agenda 21 avses omsättas bl.a. i ett lokalt arbete, där&lt;br&gt;olika aktörer - kommuninvånare, företrädare för näringslivet, intresseor-&lt;br&gt;ganisationer m.fl. - involveras aktivt. Kommunerna förutsätts ha påbörjat&lt;br&gt;ett arbete med lokala handlingsprogram för miljöarbetet, s.k. lokala&lt;br&gt;Agenda 21, senast år 1996. Programmen skall grundas på en helhetssyn&lt;br&gt;där miljö, ekonomi och olika utvecklingsfrågor vävs samman och&lt;br&gt;utformas med hänsyn till lokala problem och förutsättningar. Hänsyn till&lt;br&gt;naturens kretslopp, resurshushållningsaspekter och ett även i övrigt&lt;br&gt;ekologiskt synsätt skall genomsyra arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for att kunna skapa en långsiktigt god livsmiljö&lt;br&gt;bestäms, som ovan nämnts, i betydande utsträckning av hur den byggda&lt;br&gt;miljön utvecklas och bevaras. Det är regeringens uppfattning att den&lt;br&gt;fysiska planeringen, genom att den är sektorsövergripande till sin&lt;br&gt;karaktär, tillsammans med insatser på andra områden kan bidra till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållbar utveckling. Lika viktigt är emellertid att den fysiska planeringens&lt;br&gt;begränsningar tydliggörs så att inte uppmärksamheten tas från områden&lt;br&gt;där åtgärder många gånger kan vara mer verksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemen bör i huvudsak angripas vid källan. Under senare år&lt;br&gt;har emellertid miljöproblemen ändrat karaktär, från punktutsläpp till mer&lt;br&gt;diffusa utsläpp. Miljöförutsättningarna är också vitt skilda, om man t.ex.&lt;br&gt;jämför glesbygden i övre Norrlands inland, Stockholmsområdet och det&lt;br&gt;mycket tätbebyggda sydvästra Skåne. De olika lokala förutsättningarna&lt;br&gt;behöver beaktas vid tillämpningen av bl.a. plan- och bygglagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur ökad miljöhänsyn skall uppnås är mång fasetterad. Till&lt;br&gt;en del kan samhället styra mot ökad hänsyn genom lagstiftning. Krav och&lt;br&gt;restriktioner kan få samhälle, människor och företag att ändra beteende.&lt;br&gt;Utsläppsgränser och andra direkta miljökrav kan begränsa miljöskadlig&lt;br&gt;verksamhet. En lämplig lokalisering av bostäder och arbetsplatser kan&lt;br&gt;medverka till att göra samhället effektivt och resurssnålt och därmed&lt;br&gt;mera miljöanpassat. Restriktioner och effektivitetskrav räcker emellertid&lt;br&gt;inte för att uppnå en hållbar utveckling. Det finns också ett behov av en&lt;br&gt;grundläggande attitydförändring, vilket ställer delvis andra krav. Det&lt;br&gt;behövs bättre kunskaper om samband mellan samhällsaktiviteter och&lt;br&gt;miljöeffekter och bättre information som gör kunskaperna tillgängliga för&lt;br&gt;alla människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen, med dess uppgift att söka den lokalisering&lt;br&gt;eller den fysiska struktur som är lämpligast för olika anläggningar och&lt;br&gt;verksamheter, har stor betydelse för miljöutvecklingen. Man kan därvid&lt;br&gt;tala om direkta och indirekta styrmedel i den fysiska planeringen. Till de&lt;br&gt;direkta styrmedlen kan räknas krav på miljökvalitet, skydd av värdefulla&lt;br&gt;områden och en resurseffektiv markanvändningsstniktur. Till de indirekta&lt;br&gt;styrmedlen hör bl.a. insatser för att främja medborgarnas engagemang&lt;br&gt;och tillgång till relevant information och att förbättra samråds- och&lt;br&gt;beslutsprocessens utformning. Dit hör också att förbättra den kommunala&lt;br&gt;översiktsplanens koppling till annan strategisk planering i kommunen och&lt;br&gt;till den planering som sker hos vissa sektorsmyndigheter. Samtliga dessa&lt;br&gt;inslag finns redan i gällande plan- och bygglagstiftning. Det är emellertid&lt;br&gt;angeläget att styrmedlen i den fysiska planeringen kan bli effektivare och&lt;br&gt;därmed medverka till större miljöhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med miljöproblemens förändring - från industriella verksamheters&lt;br&gt;punktvisa utsläpp till diffusa utsläpp - ökar behovet av en allmän insikt&lt;br&gt;om sambanden mellan miljöförändringar i stort och lokalt livsmönster i&lt;br&gt;det moderna samhället. Det är också motivet för lokalt Agenda&lt;br&gt;21-arbete. Vad gäller kretsloppstänkande och former för en hållbar&lt;br&gt;samhällsutveckling finns enligt regeringens bedömning en ännu out-&lt;br&gt;vecklad potential i den kommunala planeringen och framför allt i den&lt;br&gt;översiktliga samhällsplaneringen som bör kunna beskriva komplexa&lt;br&gt;samband och tydliggöra effekter av olika handlingsalternativ i ett mer&lt;br&gt;övergripande perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna i vid mening - och därmed också bevarande och&lt;br&gt;utveckling av de värden som den byggda miljön innehåller - upphittas av&lt;br&gt;de allra flesta som angelägna frågor som bör hanteras genom demokra-&lt;br&gt;tiskt förankrade offentliga beslut. Regeringen anser det naturligt att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala översiktsplanen utvecklas till ett av de grundläggande Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;instrumenten i det lokala miljöarbetet. Det är på denna nivå som&lt;br&gt;miljösambanden kan göras mer överblickbara och konkreta vilket gör att&lt;br&gt;en dialog mellan samhällsorgan och medborgare kan komma till stånd&lt;br&gt;och bli meningsfull. Den föreskrivna samrådsprocessen i arbetet med den&lt;br&gt;kommunala översiktsplanen och efterföljande beslut enligt såväl PBL som&lt;br&gt;annan lagstiftning behöver därför utvecklas så att den kunskap och det&lt;br&gt;engagemang som finns i olika delar av samhället tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande regler för hushållning med mark, vatten och den fysiska&lt;br&gt;miljön i övrigt finns bl.a. i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m., NRL. I förordningen (1993:191) om tillämpningen&lt;br&gt;av NRL regleras ansvaret för den kunskapsförsörjning som är nödvändig&lt;br&gt;för att främja en långsiktig hushållning med våra mark-, vatten- och&lt;br&gt;bebyggelsetillgångar. Detta kunskapsförsöijningssystem kompletterat med&lt;br&gt;ett lokalt medborgerligt inflytande och bekräftat i en kommunal över-&lt;br&gt;siktsplan kan bli en viktig del av arbetet med att säkerställa en hållbar&lt;br&gt;utveckling. Det ligger både i kommunens och olika statliga myndigheters&lt;br&gt;ansvar att utveckla beslutsunderlaget på grundval av såväl nya kunskaper&lt;br&gt;som de värderingsförändringar som successivt gör sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår emellertid av Boverkets utvärdering av de kommunala&lt;br&gt;översiktsplanerna (juni 1992) att det underlag som redovisas i planerings-&lt;br&gt;arbetet inte har utvecklats på förväntat sätt. Vad som är god hushållning&lt;br&gt;och vad som är hållbart i ett långsiktigt perspektiv måste grundas på&lt;br&gt;bästa möjliga aktuella kunskap. Ökade krav på bl.a. den kommunala&lt;br&gt;översiktsplanen och dess innehåll bör kunna ge förutsättningar för en&lt;br&gt;planeringsprocess, där målen kan formuleras for en framtida hållbar&lt;br&gt;samhällsutveckling som vilar på aktuell kunskap och som tas fram i lokalt&lt;br&gt;förankrade och demokratiska former. I det följande, avsnitt 5.1,&lt;br&gt;redovisar vi vår syn på dessa frågor, bl.a. vad gäller den kommunala&lt;br&gt;översiktsplanens roll.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3 Natur- och kulturmiljön&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått utgör natur- och kulturmiljön viktiga värden som&lt;br&gt;måste beaktas i den fysiska planeringen. Vissa natur- och kulturvärden&lt;br&gt;måste bevaras oförändrade på grund av deras särart eller karaktär medan&lt;br&gt;andra kan ingå som delar i förändringen och utvecklingen av den byggda&lt;br&gt;miljön. De senare mer vardagliga miljöerna kräver också hänsyn och&lt;br&gt;omsorg i den fysiska planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två allmänna intressena kulturmiljövård och naturvård utgår från&lt;br&gt;värderingar som många gånger skiljer sig åt, men i praktiken visar det&lt;br&gt;sig att natur- och kulturmiljöintressena till stor del sammanfaller och&lt;br&gt;därmed också förstärker varandra. I det följande tas först upp tätorternas&lt;br&gt;grönområden, som ofta är bärare av betydelsefulla natur- och kulturvär-&lt;br&gt;den, och därefter kulturmiljön ur ett mer allmänt perspektiv. Inriktningen&lt;br&gt;är att dessa intressen bör få en starkare ställning i den fysiska planering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätorternas grönområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med grönområden i och i anslutning till tätorter avses all mark som inte&lt;br&gt;är bebyggd eller hårdgjord, dvs. skogs- och andra naturområden, parker,&lt;br&gt;alléer, trädgårdar, gårdar till flerbostadshus, kyrkogårdar, vägimpediment&lt;br&gt;m.m. Ibland används grön struktur som samlande begrepp for dessa&lt;br&gt;grönområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna definition av grönområden ingår inte bara det som ryms&lt;br&gt;innanför stadsgränsen utan även tätorternas närmaste omland. Gränszonen&lt;br&gt;mellan bebyggelsen och den omgivande landsbygden är särskilt be-&lt;br&gt;tydelsefull, men även korridorer ut i landskapet och de jordbruks-, skogs-&lt;br&gt;och andra naturområden som knyter bebyggelsen till dess närmaste&lt;br&gt;omgivning har stor betydelse i sammanhanget. Spridningsvägar för djur-&lt;br&gt;och växtarter, lek-, rekreations- och motionsområden samt områden för&lt;br&gt;lokal dagvatten- och avloppsvattenhantering är exempel på funktioner där&lt;br&gt;det samband mellan bebyggelse och landsbygd som skapas genom&lt;br&gt;tätortsranden är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till en rik och varierad natur är viktig för människors&lt;br&gt;utveckling och välbefinnande. För de boende i tätorterna är tillgången till&lt;br&gt;naturområden av särskilt stor betydelse. Naturområdena utgör ett&lt;br&gt;berikande inslag i vardagsmiljön och tillgodoser behoven av rekreation&lt;br&gt;och friluftsliv. Parker och andra grönområden är ofta bärare av&lt;br&gt;betydande kulturhistoriska värden och bidrar till att ge städerna identitet&lt;br&gt;och karaktär. Vidare har grönområdena betydelse för hälsa och miljö och&lt;br&gt;utgör en förutsättning för att den biologiska mångfalden skall kunna&lt;br&gt;bevaras i och i anslutning till tätorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönområdena i och kring våra tätorter är utsatta för betydande hot.&lt;br&gt;Tätortsutbyggnaden, annan exploatering för bebyggelseändamål och&lt;br&gt;utbyggnad av teknisk infrastruktur tar successivt allt större del av&lt;br&gt;grönområden och annan obebyggd mark i anspråk. Denna utveckling&lt;br&gt;utgör alltså ett hot mot stora delar av de resurser som grönområdena&lt;br&gt;utgör och minskar dessas långsiktiga värde och funktion. Vaije enskilt&lt;br&gt;exploateringsföretag kan därvid ofta uppfattas vara av begränsad&lt;br&gt;betydelse. Det syftar också i allmänhet till att tillgodose ett angeläget&lt;br&gt;behov. Sammantaget över en längre period ger emellertid alla enskilda&lt;br&gt;åtgärder negativa konsekvenser som inte är överblickbara vid en&lt;br&gt;bedömning av det enskilda exploateringsärendet. En helhetsbedömning&lt;br&gt;av grönområdenas nuvarande tillstånd och förändringar är därför av stor&lt;br&gt;betydelse för arbetet med skydd och säkerställande av grönområdena i&lt;br&gt;städer och tätorter. I bl.a. de tre storstadsregionerna kan en sådan&lt;br&gt;bedömning behöva göras i ett regionalt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för tätorternas grönområden är att de samtidigt fyller&lt;br&gt;en rad olika funktioner. En stadspark kan vara kulturhistoriskt värdefull&lt;br&gt;och utgöra en medveten och tidstypisk arkitektonisk och stadsplanemässig&lt;br&gt;skapelse. Den fyller också olika sociala funktioner. Grönområdena kan&lt;br&gt;samtidigt vara viktiga för det lokala klimatet, för naturupplevelser och&lt;br&gt;för biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är som regel möjligt att röra sig fritt över parker, kyrkogårdar,&lt;br&gt;institutionsområden och en stor del av flerbostadsområdena. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa gränserna mellan mark för allmän plats och kvartersmark Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;upplevs därför ofta inte i praktiken. De kulturella och ekologiska värdena&lt;br&gt;kan oftast inte hänföras till administrativt bestämda enheter. I exempelvis&lt;br&gt;villastäderna är det samspelet mellan grönskan kring gator och i parker&lt;br&gt;samt tomternas planteringar mot gata eller inom kvarteren som skapar&lt;br&gt;den värdefulla helhetsmiljön. Den helhet som de olika delarna utgör bör&lt;br&gt;därför bilda utgångspunkt vid bedömningen och utvecklingen av&lt;br&gt;erforderliga metoder och medel för skyddet av grönområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönområdenas miljövärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de ekologiska aspekterna på grönområden i och omkring tätorterna&lt;br&gt;kan hänföras deras betydelse för biologisk mångfald, för omhändertagan-&lt;br&gt;de av dagvatten och för det lokala klimatet. Grönområdenas ekologiska&lt;br&gt;funktioner betingas av samspelet i hela systemet av växter, djur, mark,&lt;br&gt;vatten, klimat och mänsklig påverkan. Biologisk mångfald har efter&lt;br&gt;Riokonferensen 1992 blivit ett centralt begrepp som också bör omfatta&lt;br&gt;tätorterna. I tätorterna är den biologiska mångfalden en indikator på ett&lt;br&gt;väl fungerande ekologiskt system. Omvänt är en väl fungerande grön&lt;br&gt;struktur en grundförutsättning för ett rikt biologiskt liv. Olika aspekter&lt;br&gt;på biologisk mångfald bör framhävas, nämligen ett så rikt växt- och&lt;br&gt;djurliv som möjligt, ett så stort utbud av biotoper som möjligt, ett skydd&lt;br&gt;för sedan gammalt anpassade arter i parker, trädgårdar, kyrkogårdar och&lt;br&gt;andra planteringar samt möjligheter att bevara hotade växt- och djurarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den biologiska mångfalden i tätorterna har emellertid minskat&lt;br&gt;kontinuerligt sedan 1960-talet. Kontakten med omgivningarna har blivit&lt;br&gt;sämre efterhand som tätorterna vuxit och omgetts av barriärskapande&lt;br&gt;trafikleder. Grönområden har successivt exploaterats, andelen bebyggd&lt;br&gt;och hårdgjord mark i nya bebyggelseområden har blivit större och&lt;br&gt;likriktningen av skötsel och anläggning har blivit alltmer långtgående.&lt;br&gt;Tätorternas ekosystem är mycket litet utforskade och kunskaperna är&lt;br&gt;bristfälliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av kretsloppsprinciper bör självfallet gälla också i&lt;br&gt;tätorten. Regnvattnet eller dagvattnet utgör en belastning på renings-&lt;br&gt;verken och recipientema. I många städer är en stor del av dagvattennätet&lt;br&gt;fortfarande kombinerat med avloppsnätet. Vid kraftiga regn bräddas på&lt;br&gt;många håll avloppsvatten blandat med dagvatten direkt ut i recipientema.&lt;br&gt;Det dagvatten som leds bort i separata ledningar är i många fall kraftigt&lt;br&gt;förorenat men går orenat till recipientema. Grönområdena har ännu inte&lt;br&gt;utnyttjats i någon omfattning för att ta hand om dagvattnet. Här&lt;br&gt;föreligger betydande möjligheter att använda marken antingen för&lt;br&gt;infiltration av dagvattnet eller för fördröjning och rening av vattnet innan&lt;br&gt;det når ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de ekologiska aspekterna kan slutligen hänföras växtlighetens&lt;br&gt;väldokumenterade betydelse för att förbättra det lokala klimatet. Träd&lt;br&gt;förbättrar luftkvaliteten och dämpar vinden. Växtligheten bidrar också till&lt;br&gt;temperaturutjämning, höjer luftfuktigheten och ger den för våra&lt;br&gt;klimatförhållanden behagligaste skuggan. I tätorterna är det terrängfor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållanden i kombination med tillgång till större natur- och skogsområden Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;som reglerar lokalklimatet. Dessa tillgångar bör tas till vara i den fysiska&lt;br&gt;planeringen och stadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönområdenas kulturhistoriska värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandet av biologisk mångfald och variationsrikedom är betydelsfullt&lt;br&gt;inte bara för skogs- och odlingslandskapets mångsidigt sammansatta&lt;br&gt;kulturvärden. Lika viktiga för en god livsmiljö är de kulturhistoriska och&lt;br&gt;estetiska egenskaper som är knutna till trädgårdar, parker, kyrkogårdar&lt;br&gt;och andra planteringar i och i anslutning till städer och tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anlägga parker och att hålla andra grönområden i städerna och&lt;br&gt;deras närhet har varit en betydelsefull tanke i den europeiska stads-&lt;br&gt;planeringen alltsedan 1600-talet. Då anlades runt om i Europa städer&lt;br&gt;med rätlinjiga gatunät där den klassicistiska parken var en viktig del för&lt;br&gt;ståndsmässighet, for skönhet och för trevnad. Varje tid har sedan dess&lt;br&gt;utvecklat sin syn på hur parker och grönområden borde utformas. 1700-&lt;br&gt;talets engelska park, 1800-talets stadsparker, de botaniska trädgårdarna&lt;br&gt;liksom det tidiga 1900-talets trädgårdsstäder är olika uttryck för detta.&lt;br&gt;Dessa gröna stadselement ingår som en viktig del i ett mångsidigt&lt;br&gt;tätorts landskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skyddet för grönområden skall säkerställas är det särskilt viktigt att&lt;br&gt;se till helheten. Trädgårdar, parker, kyrkogårdar, alléer och friluftsom-&lt;br&gt;råden ingår som delar i den kulturhistoriska helhet som är staden eller&lt;br&gt;tätorten. Hoten mot de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena i&lt;br&gt;grönområdena är många och ökande, t.ex. exploatering för olika&lt;br&gt;ändamål, förändringar av struktur och innehåll i områden till följd av&lt;br&gt;ändrad skötsel eller brist på förnyelse, ökande belastning av föroreningar&lt;br&gt;i luft och mark samt grävningsarbeten i gator och på platser med träd.&lt;br&gt;Dessa hot står oftast i relation till en bristande medvetenhet om de&lt;br&gt;kulturella värdena hos grönområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje tid och generation försöker forma bebyggelse och markanvändning&lt;br&gt;efter sina behov och önskemål. Ingen tid formar emellertid sitt landskap&lt;br&gt;på egen hand utan måste utgå från vad som tidigare byggts upp och&lt;br&gt;investerats. Förändringstrycket på den byggda miljön varierar. Samhället&lt;br&gt;ställs oupphörligt inför avgörandet om den befintliga bebyggelsen skall&lt;br&gt;bevaras, ändras eller ersättas. Kulturmiljövården kan i det perspektivet&lt;br&gt;sägas representera intresset av att de kvaliteter som finns i den byggda&lt;br&gt;miljön skall beaktas när förändringar är aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på bebyggelsens värden och vad som skall bevaras ändras från&lt;br&gt;tid till annan. Gränserna för vad bevarandeintresset omfattar har nu&lt;br&gt;kommit att vidgas och det har blivit naturligt att tala om vården och&lt;br&gt;förvaltningen av det gemensamma kulturarvet. Kännetecknande för&lt;br&gt;modem kulturmiljövård är att kulturvärdena ses som en viktig resurs för&lt;br&gt;människors välbefinnande som ger historisk identitet och djup.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att kulturmiljövärdens uppgift bl.a. är att göra bebyggelse- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;miljöns kulturvärden kända, förstådd? och respekterade av dem som har&lt;br&gt;intressen i och ansvar för markanvändningen. Det innebär också att&lt;br&gt;förändringar i bebyggelsemiljön som går ut över dessa värden på&lt;br&gt;motsvarande sätt måste vara sakligt underbyggda, dess konsekvenser&lt;br&gt;rimligt förutsebara samt inte minst att tyngden och motiven för önske-&lt;br&gt;målet att förändra måste stå i rimligt förhållande till betydelsen av de&lt;br&gt;kulturvärden som hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det byggda kulturarvet bör alltså visas en grundläggande hänsyn i&lt;br&gt;bebyggelseplaneringen. Särskilt värdefulla byggnader, stadsmiljöer och&lt;br&gt;landskap måste ges ett långtgående skydd. Intressena i övrigt att bevara&lt;br&gt;respektive förändra bebyggelsemiljön får vägas mot varandra i så öppna&lt;br&gt;former som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Natur och kultur i samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen har likartade svårigheter&lt;br&gt;att uttrycka sig i planeringstermer, dvs. att överföra kunskaper och mål&lt;br&gt;till ett hanterbart underlag som går att använda i den fysiska planeringen&lt;br&gt;för urbant präglade områden. Det finns därför skäl att utveckla ett nytt&lt;br&gt;synsätt som också bör omfatta en samlad behandling av natur- och&lt;br&gt;kulturmiljöfrågoma. Betydande vinster finns i att söka gemensamma&lt;br&gt;utgångspunkter för stadsbygdens och kulturlandskapets utveckling och&lt;br&gt;bevarande. Ett exempel på en sådan samverkan är nationalstadsparken&lt;br&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Det behövs emellertid en mer&lt;br&gt;utvecklad strategi för en samordning, liksom initiativ inom ett brett fält&lt;br&gt;vad avser metoder, beskrivningar m.m. Vi återkommer till dessa frågor&lt;br&gt;i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4 Medborgarinflytande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ett förstärkt medborgarinflytande över samhällsutvecklingen&lt;br&gt;har ökat. Till skillnad mot vad som gäller inom många andra områden&lt;br&gt;finns det inom plan- och bygglagstiftningen en särskild, formaliserad&lt;br&gt;beslutsprocess. Dennas ursprungliga huvudsyfte var att tillgodose behovet&lt;br&gt;av rättssäkerhet för sakägarna, främst ägare av fastigheter. Så småningom&lt;br&gt;har - särskilt genom PBL-reformen - även ett boendeinflytande och ett&lt;br&gt;mera allmänt medborgarinflytande utvecklats inom ramen för denna&lt;br&gt;process. Medborgarnas medverkan är viktig av flera skäl. Beslut som har&lt;br&gt;tillkommit utan att allmänheten har beretts möjligheter att medverka i&lt;br&gt;beslutsprocessen har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan&lt;br&gt;från allmänheten är nödvändig också för att garantera ett så fullständigt&lt;br&gt;beslutsunderlag som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarinflytandet i planprocessen kan inte ersätta den representativa&lt;br&gt;demokratin, men utgör ett viktigt komplement till denna. I detta&lt;br&gt;sammanhang är det viktigt att beslutsfattare och politiker är öppna för&lt;br&gt;nya former och mönster för medborgarnas engagemang. Detta bidrar till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vidare demokrati. Av den anledningen har regeringen också tillsatt en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommitté (dir. 1995:56) som skall utreda och föreslå åtgärder som kan Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;öka medborgarnas inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med medborgarinflytandet varierar naturligtvis med hänsyn till den&lt;br&gt;krets av medborgare som man har i blickpunkten. I PBL-propositionen&lt;br&gt;(prop. 1985/86:1) talade den dåvarande departementschefen dels om den&lt;br&gt;krets av intressenter som bör ges en särskilt stark ställning i beslutspro-&lt;br&gt;cessen, dels om kommunmedlemmarna i allmänhet. Med den först-&lt;br&gt;nämnda kretsen torde ha avsetts den genom lagstiftningen väsentligt&lt;br&gt;utvidgade kretsen av dem som är berättigade att överklaga beslut. Denna&lt;br&gt;uppdelning mellan en besvärsberättigad krets och allmänheten är&lt;br&gt;emellertid meningsfull bara i samband med beslut som har rättsverk-&lt;br&gt;ningar och som får överklagas, dvs. beslut om detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser och fastighetsplan samt beslut i ärenden om lov. Med rätten&lt;br&gt;att överklaga sådana beslut är i allmänhet förenad en rätt att beredas&lt;br&gt;tillfälle till samråd och att erhålla underrättelse om besluten. Genom&lt;br&gt;dessa regler är det närmast de boende inom ett visst begränsat område&lt;br&gt;vars inflytande har förstärkts. I översiktsplanearbetet är emellertid ett&lt;br&gt;vidare medborgarinflytande önskvärt. Beslut rörande en kommunal&lt;br&gt;översiktsplan överklagas också genom laglighetsprövning enligt 10 kap.&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening angeläget att medborgarinflytandet&lt;br&gt;kan göra sig gällande på samtliga beslutsnivåer. Det är då naturligt att&lt;br&gt;formerna för och syftet med inflytandet varierar med hänsyn till&lt;br&gt;beslutsnivå och typ av beslut. På den översiktliga nivån är information&lt;br&gt;till och allmän debatt inom en vid krets av kommunmedlemmar av&lt;br&gt;framträdande betydelse medan medborgarinflytandet på detaljplanenivån&lt;br&gt;främst syftar till hänsynstagande och sammanvägning av skilda intressen&lt;br&gt;inom mer begränsade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i ett område medför alltid konsekvenser för dem som bor&lt;br&gt;och är verksamma där. Dessa har en självklar medborgerlig rättighet att&lt;br&gt;vara med och påverka den egna närmiljön. De sociala, fysiska och&lt;br&gt;miljömässiga konsekvenserna av tänkta förändringar behöver därför&lt;br&gt;analyseras och presenteras i ett tidigt skede så att de inte kommer som&lt;br&gt;en obehaglig överraskning efteråt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga nivån för dem som bor eller är verksamma i ett område&lt;br&gt;ligger emellertid ofta mellan den kommunomfattande översiktsplanen och&lt;br&gt;detaljplanen. Dagens översiktsplaner är inte så detaljerade att människor&lt;br&gt;känner sig berörda medan detaljplanerna ofta avser ett ganska begränsat&lt;br&gt;byggnadsföretag. Någon speciell, formaliserad mellannivå finns inte i&lt;br&gt;PBL. Lösningen på problemet att förstärka medborgarinflytandet bör i&lt;br&gt;första hand ligga i en intensifiering av arbetet med fördjupning av&lt;br&gt;översiktsplanen för viktiga områden och för tätorter. Från många håll har&lt;br&gt;efterlysts en formaliserad plan på denna mellannivå. Det finns emellertid,&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning, inte några bärande motiv för ytterligare&lt;br&gt;en planform. Behovet av ett förstärkt medborgarinflytande bör i stället&lt;br&gt;tillgodoses främst inom ramen för översiktsplanearbetet. Dessa frågor&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5 Gällande rätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bakgrund till de frågor som behandlas i följande avsnitt finns det&lt;br&gt;anledning att något beröra tillämpliga delar av gällande rätt. Med hänsyn&lt;br&gt;till de behandlade frågornas karaktär inriktas redogörelsen främst på&lt;br&gt;kravbestämmelserna och plansystemet i PBL, inklusive beslutsprocessen&lt;br&gt;i samband med antagande av planer, samt på delar av NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inskränkt mening går plan- och bygglagstiftningen ut på att reglera&lt;br&gt;vad en fastighetsägare får och inte får göra med sin mark och, om han&lt;br&gt;tillåts ändra markanvändningen och bygga eller liknande, att se till att&lt;br&gt;lagens krav uppfylls. Samhällets kontroll utövas främst genom att det&lt;br&gt;ställs krav på tillstånd, lov, för att få vidta åtgärder av någon betydelse.&lt;br&gt;I 8 kap. PBL finns en omfattande uppräkning av åtgärder som kräver&lt;br&gt;lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har emellertid inte endast den passiva rollen att tillåta eller&lt;br&gt;vägra lov. Visserligen kan man från samhällets sida bara i undantagsfall&lt;br&gt;framtvinga ett genomförande av åtgärder men genom rättsligt bindande&lt;br&gt;planer kan samhället styra framtida markanvändning och byggande. I den&lt;br&gt;mån dessa instrument inte är tillräckliga återstår for samhället att&lt;br&gt;förvärva marken och antingen genomföra åtgärderna i egen regi eller&lt;br&gt;överlåta marken med villkor om genomförande i enlighet med de&lt;br&gt;samhälleliga intentionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut rörande planläggning och lov fettas primärt av kommunen.&lt;br&gt;Innehållet i besluten styrs framför allt av de i lagen uppställda materiella&lt;br&gt;kraven i 2 och 3 kap. PBL. Formerna för besluten styrs av regler om&lt;br&gt;förfarandet vid beslut om planer och lov. En viktig sida hos lagstift-&lt;br&gt;ningen är de krav på beslutsunderlag som riktas mot kommunerna,&lt;br&gt;framför allt kravet på översiktlig fysisk planering. Även staten har ett&lt;br&gt;visst inflytande över beslutsfattandet. Det statliga inflytandet utövas bl.a.&lt;br&gt;genom samråd i olika former och genom vissa möjligheter till ingripande&lt;br&gt;mot eller anspråk på kommunala beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av PBL och NRL finns annan lagstiftning som reglerar frågor&lt;br&gt;om markanvändning och miljö från delvis andra utgångspunkter, såsom&lt;br&gt;väglagen (1971:948), naturvårdslagen (1964:822), hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080), miljöskyddslagen (1969:387), vattenlagen (1983:291), lagen&lt;br&gt;(1979:425) om skötsel av jordbruksmark, skogsvårdslagen (1979:429)&lt;br&gt;och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns samband mellan de olika prövningssystemen. Således skall&lt;br&gt;NRL tillämpas vid prövningen enligt många lagar, bl.a. PBL, och vidare&lt;br&gt;är PBL:s detaljplaner bindande vid prövningen enligt vissa andra lagar.&lt;br&gt;De kommunala översiktsplanerna förutsätts vara ett viktigt besluts-&lt;br&gt;underlag vid beslut enligt flertalet av de lagar som reglerar markan-&lt;br&gt;vändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL:s materiella regler, som skall ligga till grund för prövningen vid&lt;br&gt;planläggning och i ärenden rörande lov och förhandsbesked, går från&lt;br&gt;allmänna principer (1 kap. 1 § och 2 kap. 1 och 2 § §) via bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om lokaliseringen av bebyggelse och bebyggelsemiljöns utformning Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;(2 kap. 3 och 4 §§) ned till byggnaders placering och utformning och&lt;br&gt;krav avseende de enskilda byggnadernas och anläggningarnas egenskaper&lt;br&gt;(3 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. anges lagstiftningens syften. Där föreskrivs också att både&lt;br&gt;allmänna och enskilda intressen skall beaktas vid prövningen av frågor&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § skall en från social synpunkt god bostads-, arbets-,&lt;br&gt;trafik- och fritidsmiljö främjas vid beslutsfattandet. Mark- och vattenom-&lt;br&gt;råden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest&lt;br&gt;lämpade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § PBL skall NRL tillämpas vid planläggning och i&lt;br&gt;ärenden om bygglov och förhandsbesked. Det är närmare bestämt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL som skall tillämpas. I 2 kap. NRL&lt;br&gt;finns grundläggande hushållningsbestämmelser för mark- och vattenan-&lt;br&gt;vändningen och i 3 kap. anges områden som direkt i lagen utpekas som&lt;br&gt;områden av riksintresse för vissa ändamål. Reglerna i NRL kan således&lt;br&gt;betraktas som en integrerad del av kravbestämmelsema i 2 kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade reglerna i NRL kan alltså sägas inrymmas i&lt;br&gt;2 kap. 2 § PBL genom den hänvisning som förekommer där. Efter de&lt;br&gt;mera övergripande krav som nu berörts följer i 2 kap. 3 § PBL krav&lt;br&gt;avseende lokaliseringen av bebyggelse. Den grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningen för att mark skall få användas för bebyggelse finns emellertid&lt;br&gt;angiven i 1 kap. 6 §. Enligt denna bestämmelse skall mark för att få&lt;br&gt;användas för bebyggelse vara från allmän synpunkt lämplig för ända-&lt;br&gt;målet. En precisering av lämplighetskravet sker i 2 kap. 3 §. Där anges&lt;br&gt;vissa omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av markens&lt;br&gt;lämplighet för bebyggelse. Till dessa omständigheter hör bl.a. de boendes&lt;br&gt;hälsa, markförhållanden, möjligheterna att ordna trafik m.m. och att&lt;br&gt;förebygga negativa miljöeffekter. I 2 kap. 4 § följer slutligen bestämmel-&lt;br&gt;ser om utformningen av bebyggelsemiljön inom områden med samman-&lt;br&gt;hållen bebyggelse. Där finns krav avseende säkerhet, hushållning med&lt;br&gt;energi m.m., klimatiska och hygieniska förhållanden, trafik, tillgänglig-&lt;br&gt;het, tillgång till platser för utevistelse samt anordnande av samhälls-&lt;br&gt;service och kommersiell service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 och 2 §§ ställs krav på hur byggnader skall placeras och&lt;br&gt;utformas. Hänsyn skall därvid tas till bl.a. stads- och landskapsbilden,&lt;br&gt;natur- och kulturvärden, trafiksäkerheten och annan omgivningspåverkan.&lt;br&gt;Bestämmelserna är även tillämpliga på andra anläggningar än byggnader&lt;br&gt;(14 §). I 3 kap. 15-18 §§ ställs krav på tomter och allmänna platser&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plansystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL:s planformer redovisas i 1 kap. 3 §. Varje kommun skall ha en&lt;br&gt;aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Planen är inte&lt;br&gt;bindande för myndigheter och enskilda. Den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;markens användning och bebyggelse sker genom detaljplaner. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsade områden som inte omfattas av detaljplan får områdesbe- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;stämmelser antas. För att underlätta genomförandet av detaljplaner får&lt;br&gt;fastighetsplaner antas. Slutligen får regionplaner antas för samordning av&lt;br&gt;flera kommuners planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om översiktsplanen finns i 4 kap. Enligt 1 § skall i översikts-&lt;br&gt;planen redovisas allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om&lt;br&gt;användningen av mark- och vattenområden. Av planen skall framgå&lt;br&gt;grunddragen i fråga om den avsedda markanvändningen samt i fråga om&lt;br&gt;tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse. Vidare skall framgå&lt;br&gt;hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanen utgör ett viktigt beslutsunderlag och får därmed en&lt;br&gt;betydande styrande verkan. Hur stark denna styrning är beror på planens&lt;br&gt;aktualitet och på om den har en sådan kvalitet att den är ändamålsenlig&lt;br&gt;som beslutsunderlag. Planen skall i första hand läggas till grund för&lt;br&gt;efterföljande beslut enligt PBL. Den skall emellertid även utnyttjas vid&lt;br&gt;tillämpningen av vissa andra lagar. I 5 § förordningen (1993:191) om&lt;br&gt;tillämpning av NRL föreskrivs således att den myndighet som skall&lt;br&gt;tillämpa NRL i sitt beslut skall ange om den prövade anläggningen eller&lt;br&gt;åtgärden går att förena med den för området gällande översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att planen inte är bindande har den i vissa fall en direkt betydelse&lt;br&gt;för efterföljande beslut. Således får områdesbestämmelser antas för att&lt;br&gt;säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås. Vidare är en förut-&lt;br&gt;sättning för utnyttjande av s.k. enkelt planförfarande att förslaget till&lt;br&gt;detaljplan är förenligt med översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om områdesbestämmelser finns i 5 kap. 16 och 17 §§. Som&lt;br&gt;nämnts har översiktsplanen inte några rättsverkningar. För begränsade&lt;br&gt;områden kan emellertid områdesbestämmelser antas som ett komplement&lt;br&gt;till översiktsplanen. Genom bestämmelserna kan ställningstaganden i&lt;br&gt;översiktsplanen ges bindande verkan mot myndigheter och enskilda.&lt;br&gt;Områdesbestämmelser kan alltså antas för att säkerställa att syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen uppnås. Dessutom kan sådana bestämmelser antas för att&lt;br&gt;säkerställa att ett riksintresse enligt NRL tillgodoses. 15 kap. 16 § anges&lt;br&gt;uttömmande i vilka avseenden områdesbestämmelser kan meddelas för&lt;br&gt;att reglera användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om detaljplan finns i 5 kap. Detaljplanen används för att&lt;br&gt;närmare reglera rättigheter och skyldigheter dels mellan markägare och&lt;br&gt;samhället, dels markägare emellan. Syftena med detaljplan framgår av&lt;br&gt;bestämmelsen om det s.k. detaljplanekravet. Enligt 5 kap. 1 § skall&lt;br&gt;prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av&lt;br&gt;bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan i vissa angivna fåll.&lt;br&gt;Det rör sig dels om tillkomsten av ny sammanhållen bebyggelse och&lt;br&gt;under vissa förutsättningar även ny enstaka byggnad, dels om bebyggelse&lt;br&gt;som skall förändras eller bevaras. Detta krav är primärt riktat till&lt;br&gt;kommunen. Detaljplanekravet innebär emellertid också att kommunen&lt;br&gt;kan avslå en ansökan om bygglov med hänvisning till att bygglovspröv-&lt;br&gt;ningen måste föregås av detaljplaneläggning. Någon möjlighet för den&lt;br&gt;enskilde att framtvinga en sådan detaljplaneläggning finns dock inte.&lt;br&gt;Detaljplanekravet utgör således ett verksamt instrument för kommunerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kunna styra bebyggelseutvecklingen i tid och rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid detaljplaneläggningen skall de tidigare redovisade kraven i 2 kap. Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;iakttas. Beroende på hur långt man går i detaljeringsgrad skall även vissa&lt;br&gt;regler i 3 kap. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En detaljplan måste ha ett visst minsta innehåll. Enligt 5 kap. 3 § skall&lt;br&gt;de olika områdenas huvudändamål redovisas och deras gränser anges. I&lt;br&gt;5 kap. 7 § anges därefter vad som härutöver får regleras i planen. Planen&lt;br&gt;får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till syftet&lt;br&gt;med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om regionplanering finns i 7 kap. PBL. Vid behov av&lt;br&gt;kommunal samordning får regeringen utse ett regionplaneorgan som skall&lt;br&gt;ha hand om regionplaneringen. Ett sådant organ skall inte utses, om&lt;br&gt;kommunerna allmänt motsätter sig det. Regionplaneorganet kan, men&lt;br&gt;behöver inte, anta en regionplan för regionen. En sådan plan skall enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 § tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner&lt;br&gt;och områdesbestämmelser, men den är i likhet med översiktsplanen inte&lt;br&gt;bindande for myndigheter eller enskilda. Enligt NRL-fÖrordningen&lt;br&gt;åligger det andra myndigheter som skall tillämpa NRL att beakta&lt;br&gt;regionplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid beslut om planer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om förfarandet vid beslut om översiktsplan finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3-13 §§. Dessa regler skiljer sig väsentligt från förfarandereglema&lt;br&gt;beträffande andra beslut enligt PBL beroende på att översiktsplanen inte&lt;br&gt;har några direkta rättsverkningar. Av väsentlig betydelse är de samråd&lt;br&gt;med företrädare för staten som skall förekomma. Det gäller ju att i&lt;br&gt;översiktsplanen redovisa riksintressen, att tydliggöra hur de skall&lt;br&gt;tillgodoses och att över huvud taget uppnå samförstånd mellan stat och&lt;br&gt;kommun. Även samråd med andra berörda kommuner och eventuellt&lt;br&gt;förekommande regionplaneorgan skall ske. Härutöver sägs i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;att andra som har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle&lt;br&gt;till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planförslaget skall ställas ut under minst två månader och utställningen&lt;br&gt;av förslaget skall kungöras minst en vecka före utställningstidens början.&lt;br&gt;Översiktsplanen och ändringar av den skall antas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om förfarandet vid antagande av översiktsplan&lt;br&gt;gäller i huvudsak även regionplan. Utställningstiden för regionplan skall&lt;br&gt;dock vara minst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid antagande av detaljplaner och&lt;br&gt;områdesbestämmelser finns i 5 kap. 18-36 §§. Detaljplanen bör grundas&lt;br&gt;på ett program (18 §). I vissa fåll är ett sådant obligatoriskt. En&lt;br&gt;detaljplan som innebär att planområdet får tas i anspråk för industriända-&lt;br&gt;mål, ny samlad bebyggelse och vissa anläggningar skall alltid grundas på&lt;br&gt;ett program, om ianspråktagandet innebär betydande miljöpåverkan. I&lt;br&gt;dessa fåll skall även en miljökonsekvensbeskrivning enligt NRL&lt;br&gt;upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningar behandlas kortfattat i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. NRL. En miljökonsekvensbeskrivning skall möjliggöra en samlad&lt;br&gt;bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Den&lt;br&gt;skall bekostas av den som ansvarar för verksamheten eller som skall&lt;br&gt;vidta åtgärden i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till detaljplan upprättas skall samråd ske med länsstyrelsen,&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som berörs av förslaget.&lt;br&gt;Dessutom skall vissa intressenter beredas tillfälle till samråd. Till dessa&lt;br&gt;hör sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som&lt;br&gt;berörs av förslaget (5 kap. 20 §). Planförslaget skall ställas ut under&lt;br&gt;minst tre veckor och härom skall kungörelse ske. Detaljplaner som är av&lt;br&gt;begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten kan få antas efter&lt;br&gt;ett s.k. enkelt planförfarande, varvid någon utställning inte behöver ske&lt;br&gt;(28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. För vissa fall kan dock&lt;br&gt;fullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta&lt;br&gt;planer (29 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip samma förfarande skall tillämpas vid ändring och upphävande&lt;br&gt;av detaljplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid antagande av områdesbestämmelser krävs inte program eller&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning. I övrigt gäller i huvudsak samma be-&lt;br&gt;stämmelser som vid antagande av detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. regleras statens möjligheter att på eget initiativ granska och i&lt;br&gt;vissa fall upphäva kommunala beslut om planer och tillstånd. Staten&lt;br&gt;uppträder här som bevakare av vissa särskilt angivna statliga intressen&lt;br&gt;men också av mellankommunala intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för statligt ingripande anges i 12 kap. 1 §. Ingripande kan&lt;br&gt;således ske om ett riksintresse enligt NRL inte tillgodoses, om den&lt;br&gt;mellankommunala samordningen inte har skett på ett lämpligt sätt eller&lt;br&gt;om tillräcklig hänsyn inte har tagits till de boendes och övrigas hälsa och&lt;br&gt;säkerhet. Det är i första hand länsstyrelsen som har att bevaka att olika&lt;br&gt;statliga intressen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande mot regionplan kan bara ske av regeringen och endast på&lt;br&gt;den grunden att planen inte tillgodoser riksintressen (12 kap. 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om planföreläggande. De&lt;br&gt;innebär att regeringen kan förelägga kommunen att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det behövs för att&lt;br&gt;tillgodose riksintressen eller av hänsyn till hälsa och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas under respektive avsnitt närmare den lagstift-&lt;br&gt;ning som är tillämplig, bl.a. beträffande säkerställande m.m. av natur-&lt;br&gt;och kulturmiljöintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Den kommunala planeringen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.1 &amp;nbsp;Kommunal översiktsplanering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen är i huvudsak en kommunal uppgift. Genom&lt;br&gt;1987 års reform av plan- och bygglagstiftningen har statens inflytande&lt;br&gt;kraftigt begränsats. Kommunerna har således, inom ramen för be-&lt;br&gt;stämmelserna i plan- och bygglagen (PBL), i allt väsentligt ansvaret för&lt;br&gt;planläggning av mark och vatten och har i övrigt att verka för en&lt;br&gt;önskvärd utveckling inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt redovisades de ökade och delvis nya kraven på&lt;br&gt;bl.a. miljöhänsyn, aktsamhet om kulturvärden och resurshushållning i den&lt;br&gt;fysiska planeringen och stadsbyggandet. Det innebär givetvis nya&lt;br&gt;förutsättningar också för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående, avsnitt 4, är det regeringens ut-&lt;br&gt;gångspunkt att den fysiska planeringen skall ses som en integrerad del i&lt;br&gt;en samlad miljöpolitik, som också innefattar natur- och kulturvärdena.&lt;br&gt;Den kommunala översiktsplaneringen erbjuder därvid goda möjligheter&lt;br&gt;att på lokal nivå bättre och mer samordnat ta om hand miljöfrågorna&lt;br&gt;liksom andra angelägna framtidsfrågor. Förslagen i det följande syftar&lt;br&gt;således till att höja ambitionsnivån i den översiktliga planeringen så att&lt;br&gt;den fysiska planeringen effektivt kan medverka till att lösa angelägna&lt;br&gt;uppgifter och i övrigt möta de anspråk och förväntningar som ställs, inte&lt;br&gt;minst i det framtida miljöarbetet. Betoningen av den fysiska planeringens&lt;br&gt;roll i miljöarbetet - och då särskilt den kommunala översiktsplaneringen&lt;br&gt;- innebär delvis nya anspråk på kommunerna, men också möjligheter till&lt;br&gt;utveckling av det lokala arbetet och ökad rationalitet i den kommunala&lt;br&gt;beslutsprocessen i frågor om användning av mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många håll förekommer redan ett ambitiöst och framåtsyftande&lt;br&gt;arbete med lokala Agenda 21. Regeringen har också erfarit att många&lt;br&gt;kommuner, på grund av nya anspråk och ändrade förhållanden, redan&lt;br&gt;överväger att omarbeta sina översiktsplaner. Beträffande konsekvenserna&lt;br&gt;i övrigt återkommer vi längre fram, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 En förstärkt översiktsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den kommunala översiktsplaneringen&lt;br&gt;bör utvecklas som ett led i kommunernas arbete för en hållbar&lt;br&gt;utveckling. Anspråken på en ökad miljöhänsyn bör tillgodoses inom&lt;br&gt;ramen för översiktsplanens olika funktioner - som ett styrinstru-&lt;br&gt;ment för bebyggelseutveckling, ett samlat beslutsunderlag för&lt;br&gt;lokaliseringsprövning och ett stöd för det lokala miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i den bild av&lt;br&gt;översiktsplaneringens roll och uppgifter som tecknas av utredningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att förutsättningarna för en utveckling av översiktsplane- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;ringen som ett redskap i arbetet för ett kretsloppssamhälle ökar genom&lt;br&gt;utredningens förslag, och pekar på behovet av samordning med förslaget&lt;br&gt;till en miljöbalk. Svea hovrätt anser att utredningens förslag kan skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en utveckling av översiktsplanen så att den fullt ut kan&lt;br&gt;fylla funktionen att utgöra en kunskapskälla vid tillämpningen av NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk är positivt till förstärkningen av översiktsplanens&lt;br&gt;strategiska roll, men anser att de motstridiga kraven på översiktsplanen&lt;br&gt;är delvis oförenliga och motverkar en tydlig utformning av planens olika&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal kommuner stöder i huvudsak utredningens förslag att&lt;br&gt;stärka översiktsplanen. Svenska kommunförbundet vill emellertid inte&lt;br&gt;acceptera förändringar i bestämmelserna om översiktsplaneringen innan&lt;br&gt;konsekvenserna i fråga om möjligheterna till statligt ingripande har&lt;br&gt;klarlagts. Förbundet menar att man i stället för att öka de formella&lt;br&gt;kraven bör utveckla incitament for att öka kommunernas intresse för&lt;br&gt;översiktsplaneringen. Några kommuner, däribland Enköpings, Helsing-&lt;br&gt;borgs och Vänersborgs kommuner, anser att förslagen innebär en&lt;br&gt;ambitionshöjning för den kommunala planeringen, som kommer att ställa&lt;br&gt;krav på en omställning av arbetssätt, förskjutning av arbetsinsatser och&lt;br&gt;ökade resurser. Också flera statliga myndigheter och institutioner, bl.a.&lt;br&gt;Uppsala universitet och länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs&lt;br&gt;län, pekar på behoven av kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling&lt;br&gt;för att utredningens förslag skall få avsedd effekt. Flera remissinstanser&lt;br&gt;ifrågasätter emellertid om översiktsplaneringen kan utvecklas med stöd&lt;br&gt;av ändringar i lagstiftningen. Glesbygdsverket anser att delar av förslagen&lt;br&gt;har inslag av en ökad centralstyrning som kan hämma det lokala&lt;br&gt;miljöarbetet i stället för tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanens olika uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att kraven på ökad miljöhän-&lt;br&gt;syn i samhällsutvecklingen också innebär nya krav på översiktsplanering-&lt;br&gt;en. Det är därför viktigt att diskutera behovet av en förstärkning av&lt;br&gt;översiktsplanen med utgångspunkt från de olika funktioner och uppgifter&lt;br&gt;som översiktsplanen bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens huvuduppgift är att ge stöd och utgångspunkter för&lt;br&gt;kommunens beslut om bebyggelse och andra åtgärder som prövas enligt&lt;br&gt;PBL. Översiktsplanens helhetssyn och överblick ger möjligheter att styra&lt;br&gt;bebyggelseutvecklingen. Genom samråd med kommuninvånare,&lt;br&gt;myndigheter m.fl. kan efterföljande planläggning och tillståndsbeslut&lt;br&gt;underlättas. Översiktsplanen förutsätts vidare vara vägledande för andra&lt;br&gt;myndigheters beslut enligt de lagar, som är knutna till lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser m.m., NRL. Denna uppgift hos&lt;br&gt;översiktsplanen är således en möjlighet för kommunen att påverka andra&lt;br&gt;myndigheters beslut genom att i planen ta ställning till de allmänna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressen som bör beaktas. Planens uppgift att ge vägledning för olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut bidrar också till att kommuninvånare, sakägare och andra Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;intressenter kan fä en uppfattning om den avsedda utvecklingen av&lt;br&gt;bebyggelse och om kommunens inställning till olika anspråk som riktas&lt;br&gt;mot mark- och vattenområden. Den överblick över olika kunskaper och&lt;br&gt;fakta - t.ex. om miljöförhållanden, utbud av service och boendeför-&lt;br&gt;hållanden - som redovisas i översiktsplanens olika delar kan naturligtvis&lt;br&gt;utnyttjas också på annat sätt i det lokala miljöarbetet. Planeringen ger&lt;br&gt;möjligheter att redovisa samband mellan miljöförhållanden och olika&lt;br&gt;verksamheter inom kommunen. Översiktsplanen kan därmed ge underlag&lt;br&gt;för diskussioner om hur instrumenten i PBL och i andra lagar kan&lt;br&gt;utnyttjas och hur de kan samspela med andra styrmedel för att förebygga&lt;br&gt;miljöproblem eller för att ta till vara och utveckla miljövärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således - i likhet med utredningen och flertalet&lt;br&gt;remissinstanser - att hittillsvarande erfarenheter och de skilda anspråken&lt;br&gt;på planeringen talar för att översiktsplaneringen bör utvecklas för att&lt;br&gt;uppfylla dagens krav på miljöhänsyn i samhällsplaneringen. Den starkaste&lt;br&gt;drivkraften i en sådan utveckling är, som framförs av Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet m.fl., självfallet den enskilda kommunens egen viljeinriktning.&lt;br&gt;Om kommunen vill att planläggning och byggande skall medverka till en&lt;br&gt;långsiktigt hållbar utveckling, bör miljöförhållanden och miljöhänsyn ingå&lt;br&gt;i översiktsplanens bedömningar om en lämplig bebyggelseutveckling.&lt;br&gt;Kommuninvånarnas ökade engagemang i miljöfrågor kommer troligen att&lt;br&gt;skynda på en successiv miljöanpassning av planeringen. Bättre kunskaper&lt;br&gt;om miljöproblemens karaktär och nya planeringsmetoder bör också kunna&lt;br&gt;medverka till en successiv utveckling av översiktsplaneringen i riktning&lt;br&gt;mot ökad miljöhänsyn. Det är vidare uppenbart att kommunens möjlig-&lt;br&gt;heter att påverka olika beslut, som fettas med stöd av NRL, ökar om&lt;br&gt;miljöförhållanden beaktas vid utformningen av översiktsplanen. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör även arbetet med en miljöbalk framhållas (dir.&lt;br&gt;1994:134). En ny miljöbalk, som omfettar bestämmelserna i NRL,&lt;br&gt;kommer att medverka till att kraven på redovisning av miljöhänsyn i&lt;br&gt;översiktsplaneringen blir starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av lagändringar till stöd för en förstärkning av översikts-&lt;br&gt;planen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser ger stort utrymme för att utveckla metoder och&lt;br&gt;arbetssätt i översiktsplaneringen mot en ökad miljöhänsyn. Det är dock&lt;br&gt;av flera skäl önskvärt att bestämmelserna om översiktsplanen görs&lt;br&gt;tydligare och utvidgas för att svara mot bl.a. kraven på ökad miljöhänsyn&lt;br&gt;och ökat medborgarinflytande. PBL:s bestämmelser om översiktsplane-&lt;br&gt;ring reglerar främst förfarande och redovisning. Som framhålls i&lt;br&gt;PBL-propositionen (prop. 1985/86:1 s. 12) syftar reglerna i PBL främst&lt;br&gt;till att garantera möjligheter till insyn och inflytande för kommunin-&lt;br&gt;vånare, myndigheter m.fl. Planeringens innehåll och inriktning bestäms&lt;br&gt;av kommunen. PBL anger samtidigt vissa materiella grunder för&lt;br&gt;planeringen genom bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap.&lt;br&gt;Översiktsplanens funktion som ett led i en dialog mellan stat och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun förutsätter att frågor om riksintressen, mellankommunala frågor&lt;br&gt;samt frågor om hälsa och säkerhet diskuteras under planeringsprocessen&lt;br&gt;och att ställningstaganden med anledning av dessa redovisas tydligt i&lt;br&gt;översiktsplanen. Även planens betydelse som vägledande underlag för&lt;br&gt;beslut enligt andra lagar motiverar att vissa grundläggande regler för&lt;br&gt;former och redovisning ställs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att de bestämmelser som&lt;br&gt;ligger till grund för översiktsplaneringen bör utvecklas och ändras i flera&lt;br&gt;avseenden. Bestämmelserna bör bl.a. spegla de mål som ställs upp i den&lt;br&gt;nationella miljöpolitiken och ge ramar för vilket underlag som behövs&lt;br&gt;som grund för den översiktliga planeringen. Önskemålet om ett ökat&lt;br&gt;medborgarinflytande behöver säkerställas genom regler for förfarandet&lt;br&gt;då översiktsplanen upprättas eller ändras. Översiktsplaneringens syfte att&lt;br&gt;åstadkomma en dialog mellan kommunen och staten om gemensamma&lt;br&gt;intressen bör också stärkas. I motsats till flera remissinstanser anser&lt;br&gt;regeringen att bestämmelserna kan göras tydligare och utvidgas utan att&lt;br&gt;kommunens utrymme att välja inriktning och innehåll for planeringen&lt;br&gt;begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att flertalet av utredningens förslag om översikts-&lt;br&gt;planeringen i stort sett är väl avvägda. Regeringen föreslår därför i det&lt;br&gt;följande vissa förändringar i fråga om de materiella grunderna för den&lt;br&gt;fysiska planeringen, översiktsplanens redovisning, förfarandet samt&lt;br&gt;länsstyrelsens roll och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Allmänna intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En grundläggande utgångspunkt skall vara att&lt;br&gt;planläggning enligt PBL, med beaktande av natur- och kulturvär-&lt;br&gt;den, skall främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse,&lt;br&gt;grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar.&lt;br&gt;Vidare skall goda miljöförhållanden, en från social synpunkt god&lt;br&gt;livsmiljö samt en långsiktigt god hushållning främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår emellertid att kravet på en miljöanpassad utveckling&lt;br&gt;skall uttryckas på ett annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag att i PBL förtydliga kraven&lt;br&gt;på en lämplig samhällsutveckling har i stort sett bemötts positivt av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser. Flera myndigheter har emellertid invändningar&lt;br&gt;mot den föreslagna utformningen av bestämmelsen. Stockholms universi-&lt;br&gt;tet anser att begreppen ändamålsenlig samhällsstruktur, livsmiljö och&lt;br&gt;befintliga värden är vaga och mångtydiga samt att lagtexten tydligt bör&lt;br&gt;ge uttryck för vad som åsyftas. Uppsala universitet menar att be-&lt;br&gt;stämmelsen inte ger uttryck for de mål - bl.a. en hållbar utveckling från&lt;br&gt;ekologisk synpunkt - som används i dagens miljöpolitik. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Boverket m.fl. anser att bestämmelsen behöver tyd-&lt;br&gt;liggöras och samordnas med hushållningsreglema i en framtida miljöbalk.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt anser att den föreslagna bestämmelsen bör omarbetas och&lt;br&gt;i stället tas in i NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom en ändring i 1 kap. 1 § PBL,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 juli 1993, klargjordes att planläggning och&lt;br&gt;byggande syftar till att ftämja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.&lt;br&gt;Ändringen motiverades av kraven på en miljöanpassad samhällsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna intressen som anges i 2 kap. PBL, som även innefattar&lt;br&gt;bestämmelserna i NRL, skall ligga till grund för planläggning och för&lt;br&gt;beslut om lov och förhandsbesked. Bestämmelserna ger allmänna&lt;br&gt;principer och utgångspunkter för såväl lokalisering av bebyggelse som&lt;br&gt;bebyggelsemiljöns utformning. Översiktsplanen skall precisera och&lt;br&gt;konkretisera dessa allmänna intressen. Ökade krav på miljöhänsyn vid&lt;br&gt;beslut enligt PBL kan därför i hög grad tillgodoses genom att&lt;br&gt;bestämmelserna om allmänna intressen preciseras. Bestämmelsen i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § PBL anger att planläggning skall ftämja en från allmän synpunkt&lt;br&gt;lämplig utveckling och en från social synpunkt god bostads-, arbets-,&lt;br&gt;trafik- och fritidsmiljö. Regeringen delar utredningens bedömning att&lt;br&gt;målen för en miljöanpassad fysisk planering behöver framgå av de&lt;br&gt;inledande bestämmelserna om allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör så långt möjligt tydliggöra den fysiska planeringens&lt;br&gt;roll och räckvidd i förhållande till övriga styrmedel i miljöpolitiken.&lt;br&gt;Beslut enligt PBL avser framför allt lokalisering, uppförande och&lt;br&gt;utformning av bebyggelse och andra anläggningar samt bebyggelserelate-&lt;br&gt;rade åtgärder. Planer enligt PBL skall även ligga till grund för beslut om&lt;br&gt;andra anläggningar, t.ex. kommunikationsleder eller industrianlägg-&lt;br&gt;ningar. Planläggningens primära och långsiktiga syfte att medverka till&lt;br&gt;en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar bör därför återspeglas i de inledande bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. PBL. Det bör därvid tydligt bl.a. framgå att olika typer av&lt;br&gt;grönområden är grundläggande komponenter i denna struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det bör preciseras att en&lt;br&gt;lämplig bebyggelsestruktur skall utvecklas inom ramen för miljömålen.&lt;br&gt;Kraven på att främja goda miljöförhållanden och en långsiktigt god&lt;br&gt;hushållning med mark- och vattenområden samt med energi och råvaror&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening uttryckligen framgå av bestämmelsen.&lt;br&gt;Därigenom ges utgångspunkter för att exempelvis diskutera hur&lt;br&gt;bebyggelse och anläggningar kan lokaliseras så att transportbehov&lt;br&gt;minimeras eller hur obebyggda mark- och vattenområden kan utnyttjas&lt;br&gt;som en del i tekniska försörjningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i utredningen är det sannolikt att utvecklingen under&lt;br&gt;överskådlig tid inte innebär några större förändringar av bebyggelsestruk-&lt;br&gt;turen, utan i hög grad inriktas mot att komplettera, förvalta och&lt;br&gt;underhålla den byggda miljön. En sådan inriktning förutsätter ett större&lt;br&gt;hänsynstagande till befintliga värden i miljön. Regeringen anser därför,&lt;br&gt;i likhet med flera remissinstanser, att bestämmelserna i PBL bör ställa&lt;br&gt;tydligare krav på att planeringen skall ske med utgångspunkt i de natur-&lt;br&gt;och kulturvärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär bl.a. krav på att dessa värden skall beaktas särskilt vid föränd- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;ringar i bebyggelsestrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om syftet med planläggning bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis lyfta fram de sociala aspekterna. Utredningens&lt;br&gt;förslag, som för in begreppet en från social synpunkt god livsmiljö, är&lt;br&gt;därför enligt regeringens mening väl avvägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Översiktsplanens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Översiktsplanen skall redovisa allmänna&lt;br&gt;intressen enligt PBL samt de miljö- och riskfaktorer som kommu-&lt;br&gt;nen anser bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Regeringens förslag till preciseringar av kraven&lt;br&gt;på översiktsplanens innehåll stämmer endast delvis överens med&lt;br&gt;utredningens förslag. Utredningen föreslår att översiktsplanen skall&lt;br&gt;redovisa allmänna intressen samt övriga miljöförhållanden i kommunen.&lt;br&gt;För att tydliggöra önskemålet att i översiktsplaneringen tidigt analysera&lt;br&gt;miljökonsekvenser föreslår utredningen att konsekvenserna av avsedda&lt;br&gt;större förändringar i användningen av mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser - framför allt&lt;br&gt;statliga myndigheter och intresseorganisationer men även flera kommuner&lt;br&gt;- är positiva till förslagen om utvidgning och precisering av bestämmel-&lt;br&gt;serna om översiktsplanens innehåll och syfte. Boverket och Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västemorrlands län anser att översiktsplanens funktion som be-&lt;br&gt;slutsunderlag vid tillämpningen av lagar knutna till NRL ställer krav på&lt;br&gt;översiktsplanens form och redovisning. Statens naturvårdsverk, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Malmöhus län m.fl. tillstyrker utredningens förslag till tydligare&lt;br&gt;och utvidgade redovisningskrav i PBL, bl.a. mot bakgrund av hittills-&lt;br&gt;varande erfarenheter, men har synpunkter och förslag i fråga om hur&lt;br&gt;kraven skall formuleras. Naturskyddsföreningen m.fl. intresseorganisatio-&lt;br&gt;ner efterlyser ytterligare preciseringar av kraven på översiktsplanens&lt;br&gt;redovisning av miljöfrågor, bl.a. en ekologisk plan med mål för&lt;br&gt;grönområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal kommuner motsätter sig emellertid utredningens förslag&lt;br&gt;att utvidga kraven på översiktsplanens innehåll och menar att bestämmel-&lt;br&gt;serna måste ge handlingsfrihet att utveckla översiktsplanen till ett&lt;br&gt;kommunalt instrument med hänsyn till olika lokala förutsättningar. Bl.a.&lt;br&gt;Kalmar och Östersunds kommuner menar att en utveckling av över-&lt;br&gt;siktsplaneringens innehåll och redovisning i stället bör ske genom&lt;br&gt;forsknings- och metodutvecklingsarbete. Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Halmstads kommun m.fl. ifrågasätter särskilt utredningens förslag att&lt;br&gt;översiktsplanen skall redovisa miljöförhållanden och konsekvensanalyser&lt;br&gt;och anser att den oklara innebörden i de utvidgade kraven ger utrymme&lt;br&gt;för statliga myndigheter att ställa långtgående redovisningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning att översiktsplanens olika syften och funktioner motiverar en&lt;br&gt;viss skärpning av kraven på översiktsplanens innehåll och redovisning.&lt;br&gt;Som redovisats ovan är ett av planens huvudsyften att fungera som ett&lt;br&gt;styrinstrument för utvecklingen av bebyggelsen. En väl utvecklad&lt;br&gt;översiktsplan bör tydligt redovisa kommunens ställningstaganden till&lt;br&gt;markanvändning, bebyggelseutveckling och allmänna intressen till&lt;br&gt;vägledning för efterföljande beslut enligt bl.a. PBL. Om översiktsplanen&lt;br&gt;skall kunna ge vägledning för beslut enligt andra lagar som är knutna till&lt;br&gt;NRL behöver ställningstaganden till olika anspråk och avvägningar&lt;br&gt;mellan motstående intressen redovisas. Önskemålet att översiktsplanen&lt;br&gt;skall utgöra ett led i det lokala miljöarbetet förutsätter att översiktsplanen&lt;br&gt;redovisar bl.a. utgångspunkter för hur miljösituationen i olika områden&lt;br&gt;skall åtgärdas. De erfarenheter som beskrivs i utredningen visar att&lt;br&gt;redovisningsformer behöver utvecklas för att översiktsplanen skall kunna&lt;br&gt;fungera i sina olika funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär således såväl erfarenheterna av det hittillsvarande&lt;br&gt;arbetet som kraven på ökad miljöhänsyn att nya krav bör ställas på att&lt;br&gt;översiktsplaneringen tydligare redovisar ställningstaganden i olika frågor.&lt;br&gt;Som framhålls i flera remissyttranden är det angeläget att översiktsplane-&lt;br&gt;ringen utvecklas stegvis med utgångspunkt i lokala förhållanden och&lt;br&gt;behov. Bestämmelser om översiktsplanens obligatoriska innehåll finns i&lt;br&gt;4 kap. 1 §. Syftet med bestämmelserna är att ange de grundläggande&lt;br&gt;kraven på vad som skall redovisas. Bestämmelserna bör ändras och&lt;br&gt;preciseras för att dels underlätta förståelsen av planen, dels öka&lt;br&gt;miljöhänsynen. Enligt regeringens bedömning innebär mer preciserade&lt;br&gt;krav på vad som skall redovisas inte att kommunernas handlingsutrymme&lt;br&gt;i fråga om innehållet i översiktsplanen begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanens redovisning av allmänna intressen m.m. enligt 2 kap.&lt;br&gt;som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanen skall precisera och konkretisera de allmänna intressen&lt;br&gt;som anges i 2 kap. PBL, som genom en hänvisning i 2 §, även kan sägas&lt;br&gt;innefatta bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL. De erfarenheter som&lt;br&gt;beskrivs av utredningen visar att kommunerna i regel redovisar ett brett&lt;br&gt;underlag om allmänna intressen. Mera sällan kan emellertid kommunens&lt;br&gt;slutsatser eller ställningstaganden till de allmänna intressena utläsas&lt;br&gt;tydligt i översiktsplanen. Många översiktsplaner skiljer inte tydligt nog&lt;br&gt;redovisningen av underlaget om olika allmänna intressen från kommu-&lt;br&gt;nens egna bedömningar och ställningstaganden. Detta förhållande bidrar&lt;br&gt;enligt utredningen till att översiktsplanen är svår att tillämpa vid olika&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bestämmelsen om redovisning av allmänna&lt;br&gt;intressen i översiktsplanen också fortsättningsvis skall vara en över-&lt;br&gt;gripande bestämmelse till de mer preciserade kraven på innehåll. Därmed&lt;br&gt;görs tydligt att översiktsplanens olika ställningstaganden - vare sig det&lt;br&gt;handlar om den avsedda mark- och vattenanvändningen eller om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen av bebyggelse - skall ske med beaktande av de allmänna Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;intressena. De påtalade bristerna i fråga om redovisningen av de&lt;br&gt;allmänna intressena bör främst lösas genom att redovisningsmetodema&lt;br&gt;utvecklas. Därvid bör bl.a. betonas skillnaden mellan å ena sidan det&lt;br&gt;underlag om olika allmänna intressen, som ligger till grund för över-&lt;br&gt;siktsplaneringen, och å andra sidan kommunens bedömningar vad gäller&lt;br&gt;dessa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av&lt;br&gt;mark- och vattenområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i utredningen är det viktigt att planeringen grundas på&lt;br&gt;kunskaper och underlag om miljösituationen. De samlade erfarenheterna&lt;br&gt;av de första översiktsplanerna visar att det i regel varit svårt att&lt;br&gt;åstadkomma ett samspel mellan kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete&lt;br&gt;och arbetet med översiktsplaneringen. Många kommuner anser det&lt;br&gt;naturligt att grundläggande uppgifter om miljösituationen ingår i&lt;br&gt;underlaget för översiktsplaneringen - såsom uppgifter om luftkvalitet och&lt;br&gt;buller, miljöstörande anläggningar och andra firågor som normalt&lt;br&gt;redovisas i miljöprogram. Mera sällan redovisas emellertid tydliga&lt;br&gt;slutsatser i form av ställningstaganden för den framtida utvecklingen av&lt;br&gt;markanvändningen eller av bebyggelsen. Endast ett fåtal kommuner har&lt;br&gt;enligt utredningen integrerat miljöfrågorna i den kommunala översikts-&lt;br&gt;planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om allmänna intressen i PBL ger stöd för att grund-&lt;br&gt;läggande miljöhänsyn tas vid planläggning och byggande. Bestämmel-&lt;br&gt;serna innebär bl.a. att bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till&lt;br&gt;de boendes hälsa och säkerhet. Genom bestämmelserna i NRL krävs bl.a.&lt;br&gt;hänsyn till ekologiskt särskilt känsliga områden. Det tidigare redovisade&lt;br&gt;förslaget till ändring av bestämmelsen om en ändamålsenlig struktur av&lt;br&gt;bebyggelse m.m., avsnitt 5.1.2, kommer att innebära att underlaget om&lt;br&gt;miljöfrågor utvecklas i samband med översiktsplaneringen.&lt;br&gt;Bestämmelserna om översiktsplanens innehåll bör emellertid tydligt ge&lt;br&gt;uttryck för önskemålen att skydda människorna, naturen och miljön i&lt;br&gt;övrigt mot störningar och att förbättra miljötillståndet i vid mening.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att översiktsplanen skall redovisa sådana miljö-&lt;br&gt;och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenanvänd-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av miljöfaktorer i översiktsplanen kan avse områden&lt;br&gt;med särskilda miljöproblem som behöver beaktas vid planeringen, t.ex.&lt;br&gt;bullerstörda områden, områden med höga halter av luftföroreningar,&lt;br&gt;områden med föroreningar i marken eller områden som är särskilt&lt;br&gt;känsliga for olika störningar eller påverkan. Även förhållanden och&lt;br&gt;faktorer som kan ha betydelse för att åstadkomma kretsloppslösningar&lt;br&gt;kan redovisas. Riskfaktorer kan behöva redovisas for sådana områden&lt;br&gt;som kräver särskild uppmärksamhet, t.ex. områden med skredrisk,&lt;br&gt;översvämningshotade områden eller områden med anläggningar och&lt;br&gt;verksamheter som innebär särskilda risker för omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens redovisning av miljö- och riskfaktorer for olika&lt;br&gt;områden kan ge vägledning för beslut som rör den framtida använd-&lt;br&gt;ningen, antingen det handlar om att förebygga miljöproblem, åtgärda&lt;br&gt;miljöhot eller ta till vara miljövärden. Det kan handla om riktlinjer för&lt;br&gt;lokalisering och utformning av bebyggelse och andra anläggningar med&lt;br&gt;hänsyn till störningar, krav på åtgärder för att förebygga problem,&lt;br&gt;förslag till åtgärder för att säkerställa miljökvaliteter eller utgångspunkter&lt;br&gt;för miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de farhågor som förs fram av flera remissinstanser&lt;br&gt;bör påpekas att regeringens förslag inte ger utrymme för statliga&lt;br&gt;myndigheter att ställa krav på vilka olika miljöfrågor som skall redovisas&lt;br&gt;i översiktsplanen. Däremot är det naturligt att kommuninvånare,&lt;br&gt;intresseorganisationer och statliga myndigheter under arbetet med&lt;br&gt;översiktsplanen redovisar underlag och synpunkter om olika miljöför-&lt;br&gt;hållanden av betydelse. Vidare kan länsstyrelsen med stöd av bl.a. de&lt;br&gt;utvecklade regionala miljöanalyserna bidra med underlag om miljöfrågor&lt;br&gt;av betydelse för den fysiska planeringen. En redovisning av miljö- och&lt;br&gt;riskfaktorer i översiktsplanen kan även medverka till tidiga besked från&lt;br&gt;länsstyrelsen om kommunens olika ställningstaganden kan accepteras med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna om hälsa och säkerhet enligt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall i översiktsplanen redovisa den huvudsakliga an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vattenområden och bebyggelseutvecklingen i&lt;br&gt;stort. Tyngdpunkten i de första översiktsplanerna ligger enligt ut-&lt;br&gt;redningen vid att redovisa grunddragen i fråga om markanvändning och&lt;br&gt;bebyggelse i sådana frågor som kan läggas till grund för planläggning&lt;br&gt;och beslut enligt PBL. Däremot saknas ofta strategiska överväganden&lt;br&gt;eller ställningstaganden i fråga om t.ex. kommunikationsleder, stormark-&lt;br&gt;nader eller större sammanhängande grönområden av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare redovisade förslaget i fråga om en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse m.m. ger tydligare utgångspunkter för redovisningen av&lt;br&gt;grunddragen i mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen. Med stöd&lt;br&gt;av bestämmelsen om en ändamålsenlig och miljöanpassad struktur i fråga&lt;br&gt;om bebyggelse m.m. blir det naturligt att behandla lokaliseringen av&lt;br&gt;bostads- och arbetsområden samt andra strukturbildande anläggningar i&lt;br&gt;ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Om översiktsplanen redovisar&lt;br&gt;ställningstaganden i sådana övergripande frågor kan den även läggas till&lt;br&gt;grund för markreservationer eller för riktlinjer för efterföljande planering&lt;br&gt;och lokaliseringsprövning. Också större sammanhängande grön- och&lt;br&gt;naturområden är naturtiga att behandla och redovisa i översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling och bevarande av den byggda miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av översiktsplanen skall vidare enligt bestämmelserna framgå grund-&lt;br&gt;dragen i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit vissa smärre ändringar i denna bestämmelse.&lt;br&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att utveckling och bevarande&lt;br&gt;bör ersätta uttrycket tillkomst, förändring och bevarande. Begreppet den&lt;br&gt;byggda miljön bör ersätta begreppet bebyggelse. Därmed ges uttryck för&lt;br&gt;ett vidare synsätt där den byggda miljön ses som en helhet i vilken,&lt;br&gt;förutom bebyggelsen, även anläggningar samt vegetation, parker och&lt;br&gt;andra grönområden ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens ställningstaganden till utvecklingen av den byggda&lt;br&gt;miljön är i regel av en annan karaktär än i fråga om mark- och vattenan-&lt;br&gt;vändningen. Normalt anger översiktsplanen utgångspunkter för lokalise-&lt;br&gt;ring och utformning av bebyggelse och andra anläggningar till stöd för&lt;br&gt;efterföljande planläggning och tillståndsprövning enligt PBL. Planen ger&lt;br&gt;därmed information till kommuninvånare, fastighetsägare och andra in-&lt;br&gt;tresssenter om kommunens syn på hur den byggda miljön bör utvecklas&lt;br&gt;och bevaras. PBL:s bestämmelser bör tydligare ge uttryck för denna&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Redovisning av riksintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I översiktsplanens redovisning av allmänna&lt;br&gt;intressen skall områden av riksintresse särskilt anges. Av planen&lt;br&gt;skall framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade&lt;br&gt;riksintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen ser inga skäl till förändringar i&lt;br&gt;fråga om kraven på redovisning av riksintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens bedömning har inte berörts i&lt;br&gt;remissyttrandena över betänkandet Miljö och fysisk planering. Däremot&lt;br&gt;berör flera myndigheter i sina yttranden över utredningens senaste&lt;br&gt;betänkande Överprövning av beslut i plan- och byggärenden frågor som&lt;br&gt;rör översiktsplaneringen och riksintressenas behandling. Bl.a. önskar&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, Bergs kommun samt Länsstyrelsen i Kronobergs&lt;br&gt;län klarlägganden i fråga om hur områden av riksintressen enligt NRL&lt;br&gt;skall avgränsas och behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om hushållning med naturresurser, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRL:s syfte är att mark- och vattenområden samt den fysiska miljön i&lt;br&gt;övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk synpunkt god hushållning främjas. Lagen ger gemensamma&lt;br&gt;utgångspunkter för tillståndsprövning enligt de lagar som är knutna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRL. I NRL finns bl.a. bestämmelser om de allmänna intressen som&lt;br&gt;alltid skall beaktas vid beslut som rör användningen av marken och&lt;br&gt;vattnet. Bestämmelserna syftar till att skydda mark- och vattenområden&lt;br&gt;som inrymmer resurser, värden eller företeelser som har betydelse för en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning. Bestämmelserna om riksintressen avser&lt;br&gt;områden med sådana resurser och värden som är särskilt betydelsefulla&lt;br&gt;i ett nationellt perspektiv. Avsikten är att områden som är av särskilt&lt;br&gt;värde för en viss användning inte skall tas i anspråk för andra ändamål&lt;br&gt;utan att frågan om en långsiktigt lämplig mark- och vattenanvändning har&lt;br&gt;klarlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl de generella bestämmelserna som bestämmelserna om riks-&lt;br&gt;intressen skall beaktas vid beslut enligt de lagar som är knutna till NRL,&lt;br&gt;däribland väglagen, naturvårdslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen och&lt;br&gt;PBL. Den beslutande myndigheten skall därvid göra avvägningar mellan&lt;br&gt;olika allmänna intressen samt bedömningar av om den åtgärd som prövas&lt;br&gt;kan innebära att områdenas värden och resurser skadas påtagligt.&lt;br&gt;Områden av riksintresse skall därvid skyddas mot åtgärder och ingrepp&lt;br&gt;som innebär påtaglig skada. För kommunens beslut enligt PBL innebär&lt;br&gt;bestämmelserna om områden av riksintresse dessutom att staten genom&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 kap. PBL har ett inflytande över besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksintressen enligt 2 kap. NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. NRL ger skydd åt områden med värden och&lt;br&gt;kvaliteter som bör bevaras, men även åt områden som inrymmer&lt;br&gt;lägesbundna resurser eller egenskaper som är lämpliga att nyttja eller att&lt;br&gt;exploatera för vissa specifika ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den första kategorin hör områden av riksintresse för naturvård och&lt;br&gt;kulturmiljövård. För sådana bevarandeområden innebär bestämmelserna&lt;br&gt;ett långsiktigt anspråk att skydda värdena. Vid prövning enligt någon av&lt;br&gt;de lagar som är kopplade till NRL skall bedömas om åtgärden innebär&lt;br&gt;påtaglig skada på områdets värden eller om den kan förenas med dessa.&lt;br&gt;För att få ett rättsverkande skydd för värdena behövs emellertid beslut&lt;br&gt;enligt tillämpliga speciallagar, dvs. i första hand naturvårdslagen eller&lt;br&gt;kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den senare kategorin av områden av riksintresse - där avsikten är&lt;br&gt;att exploatera eller använda områdets resurser och värden - hör bl.a.&lt;br&gt;områden som är särskilt lämpliga för framtida vägar av större betydelse&lt;br&gt;eller områden som har särskilt lämpliga egenskaper för en djuphamn. I&lt;br&gt;fråga om sådana områden innebär bestämmelserna ett skydd i avvaktan&lt;br&gt;på att tillåtligheten skall prövas slutligt enligt t.ex. väglagen eller PBL.&lt;br&gt;Vid denna prövning skall avgöras om området kan tas i anspråk för&lt;br&gt;redovisat ändamål eller om det finns motstående allmänna intressen som&lt;br&gt;bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksintressen enligt 3 kap NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. NRL anges de olika geografiska områden i landet som på grund&lt;br&gt;av sina samlade natur- och kulturvärden i sin helhet av riksdagen&lt;br&gt;bedömts vara av riksintresse. ExploateringsfÖretag och andra ingrepp i&lt;br&gt;miljön får komma till stånd endast om det inte möter hinder enligt&lt;br&gt;bestämmelserna eller om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar&lt;br&gt;områdets natur- och kulturvärden. I bestämmelserna anges sådana&lt;br&gt;åtgärder som kan innebära påtaglig skada på områdets värden. Områdena&lt;br&gt;anges översiktligt i bestämmelserna. Avsikten är att kommunerna i sin&lt;br&gt;översiktsplanering skall studera en mer detaljerad avgränsning och&lt;br&gt;redovisa sin syn på den framtida användningen av dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter av tillämpningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har i sin samlade utvärdering av översiktsplanerna redovisat&lt;br&gt;några erfarenheter av tillämpningen av NRL. Verket anser att hus-&lt;br&gt;hållningsbestämmelsema i NRL inte fått genomslag i de första över-&lt;br&gt;siktsplanerna. Bl.a. framhålls att det i vissa fall saknas kunskaper och&lt;br&gt;underlag för att tillämpa de grundläggande hushållningsbestämmelsema.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. frågor om vattenförsörjning, industrianläggningar samt&lt;br&gt;energiförsörjning. Vidare anses att både statliga myndigheter och&lt;br&gt;kommuner i hög grad har fokuserat intresset på områden av riksintresse.&lt;br&gt;Planerna kan ändock inte alltid ses som ett resultat av den avsedda&lt;br&gt;dialogen mellan stat och kommun, utan har tenderat att bli enbart&lt;br&gt;sammanställningar av centrala statliga myndigheters anspråk. Boverket&lt;br&gt;pekar i sin utvärdering av översiktsplanearbetet på att områden av&lt;br&gt;riksintresse enligt 3 kap. NRL har behandlats summariskt i de flesta&lt;br&gt;översiktsplaner. Tänkbara orsaker är enligt verket brister i fråga om&lt;br&gt;underlaget samt att det saknas en ansvarig central myndighet för&lt;br&gt;kunskapsförsöijning osv. Både Boverket och flera av de remissinstanser&lt;br&gt;som har yttrat sig över rapporten anser att det finns stora oklarheter i&lt;br&gt;fråga om formerna för hur riksintressen läggs fast och hanteras. I&lt;br&gt;skrivelse till regeringen den 10 mars 1995 anser Boverket att Banverkets&lt;br&gt;samrådsunderlag om riksintressen för jämvägsändamål inte går att förena&lt;br&gt;med NRL:s intentioner. Verket pekar framför allt på att Banverket&lt;br&gt;betecknar befintliga anläggningar som områden av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas underlag om områden av riksintresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förordningen (1993:191) om tillämpningen av NRL,&lt;br&gt;NRL-förordningen, regleras bl.a. olika stadiga myndigheters uppgifter&lt;br&gt;när det gäller att tillhandahålla underlag om områden av riksintresse. De&lt;br&gt;centrala förvaltningsmyndigheterna skall var och en inom sitt verksam-&lt;br&gt;hetsområde lämna underlag till länsstyrelserna om de områden som&lt;br&gt;myndigheten bedömer vara av riksintresse enligt 2 kap. NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag for bedömningar om mark- och vattenområden av riksintresse&lt;br&gt;har utvecklats successivt med utgångspunkt från det material som togs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram i samband med den s.k. fysiska riksplaneringen under 1970-talet. Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;Vissa grundläggande kriterier för myndigheternas bedömning inom olika&lt;br&gt;sektorer och verksamhetsområden lades fast i samband med NRL:s&lt;br&gt;tillkomst (se t.ex. prop. 1985/86:3 s. 116-119). Det är naturligt att&lt;br&gt;myndigheternas kunskapsmaterial om områden av riksintresse successivt&lt;br&gt;utvecklas och kompletteras med anledning av nya kunskaper och&lt;br&gt;värderingar. Detta gäller inte minst i fråga om områden av riksintresse&lt;br&gt;for naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet, där kunskaper och&lt;br&gt;synsätt delvis har förändrats sedan arbetet med den fysiska riksplanering-&lt;br&gt;en avslutades. Ett viktigt led i myndigheternas arbete är att utveckla&lt;br&gt;beskrivningarna av de olika områden som bedöms vara av riksintresse&lt;br&gt;och att därvid utveckla motiven för sina bedömningar. Sådana beskriv-&lt;br&gt;ningar underlättar de efterföljande diskussionerna mellan länsstyrelsen&lt;br&gt;och kommunen då områdena skall redovisas och intressena tillgodoses i&lt;br&gt;översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka områden som skall anges som riksintresse enligt 2&lt;br&gt;kap. NRL är vidare, som beskrivits ovan, nära förknippad med prövning&lt;br&gt;enligt de berörda speciallagarna. Då området har getts ett rättsverkande&lt;br&gt;skydd eller tagits i anspråk för ändamålet, t.ex. genom förordnande enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen eller beslut enligt väglagen, saknas normalt anledning att&lt;br&gt;i fortsättningen hävda området som riksintresse enligt NRL. De&lt;br&gt;bestämmelser som säkerställer syftet med riksintresset, t.ex. föreskrifter&lt;br&gt;enligt naturvårdslagen eller väglagens bestämmelser, ger i regel ett&lt;br&gt;tillräckligt skydd. En väsentlig del av myndigheternas översyn kan därför&lt;br&gt;bestå i att avgränsa de områden där ett starkt skydd enligt NRL är&lt;br&gt;nödvändigt i avvaktan på ett slutligt ställningstagande enligt speciallagar.&lt;br&gt;Myndigheternas urval bör i hög grad inriktas mot områden som är av&lt;br&gt;intresse for olika ändamål av nationell, eller i vissa fall regional,&lt;br&gt;betydelse. Som en följd härav bör övervägas om de områden som&lt;br&gt;bedöms vara av riksintresse kan begränsas och preciseras. Om alltför&lt;br&gt;omfattande områden anges som riksintressen i översiktsplanen finns det&lt;br&gt;risk för att planens betydelse som vägledning för efterföljande beslut&lt;br&gt;försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på de berörda verken att i enlighet med dessa riktlinjer&lt;br&gt;och i samråd med Boverket successivt utveckla sina bedömningar om&lt;br&gt;vilka mark- och vattenområden som skall anses vara av riksintresse enligt&lt;br&gt;NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de geografiskt angivna områdena i 3 kap. NRL bör påpekas&lt;br&gt;att Boverket enligt NRL-förordningen anges som ansvarig myndighet.&lt;br&gt;Verket har fått regeringens uppdrag att redovisa utvecklingen i dessa&lt;br&gt;områden. I ett första steg har utvecklingen i kustområdena studerats.&lt;br&gt;Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom NRL-förordningen klargörs att länsstyrelsen skall ges möjlighet&lt;br&gt;att påverka de centrala myndigheternas bedömning av riksintressen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan med stöd av ett regionalt underlag eller kunskaper från&lt;br&gt;den kommunala översiktsplaneringen ha synpunkter som kan påverka&lt;br&gt;både urvalet och avgränsningen av områdena. Det kan handla om att&lt;br&gt;tillföra sådana uppgifter från länsvisa inventeringar eller utredningar eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att relatera myndigheternas bedömningar till förhållandena i länet, Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;t.ex. i fråga om bebyggelsetryck och konkurrenssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen i översiktsplaneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är länsstyrelsens ansvar att löpande förmedla underlag om riks-&lt;br&gt;intressen till kommunen. Ett samlat underlag bör överlämnas bl.a. då&lt;br&gt;kommunen inleder ett arbete med att upprätta eller ändra översiktsplanen.&lt;br&gt;Under hela planeringsprocessen är det länsstyrelsens uppgift att ta de&lt;br&gt;initiativ som behövs för att oklarheter eller brister i fråga om underlaget&lt;br&gt;om riksintressen skall klaras ut, att särskilt verka för att riksintressena&lt;br&gt;tillgodoses och att företräda de statliga myndigheterna i kontakterna med&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidiga skeden av planeringsprocessen är det naturligt att diskutera&lt;br&gt;kommunens bedömning av myndigheternas underlag om områden av&lt;br&gt;riksintresse. Olika förändringar, t.ex. jordbrukslandskapets omvandling&lt;br&gt;eller vägutbyggnader, kan ge nytt underlag för bedömningar av ett&lt;br&gt;områdes värden. Vidare kan fördjupade studier av ett områdes egenskap-&lt;br&gt;er eller av motstående lokala intressen innebära att kommunen vill&lt;br&gt;aktualisera alternativ till områden som utpekats som riksintresse för&lt;br&gt;kommunikationsleder eller för andra anläggningar. Kommunen kan även&lt;br&gt;genom lokalt genomförda inventeringar medverka till att beskrivningar&lt;br&gt;av värden, motstående hot osv. utvecklas. Diskussionerna kan således&lt;br&gt;aktualisera förslag till ändringar i ftåga om avgränsningen eller precise-&lt;br&gt;ringar i ftåga om innebörden av myndighetens bedömning. Om länssty-&lt;br&gt;relsen är beredd att acceptera mer omfattande förändringar i förhållande&lt;br&gt;till det underlag som lämnats av en myndighet skall den berörda&lt;br&gt;myndigheten underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt kan man utgå ifrån att kommunen delar myndighetens&lt;br&gt;bedömning i fråga om områden av riksintresse och att underlaget utan&lt;br&gt;större kompletteringar eller ändringar kan läggas till grund för kommu-&lt;br&gt;nens översiktsplaneförslag. Tyngdpunkten vid utarbetandet av planför-&lt;br&gt;slaget kommer i dessa avseenden att ligga vid ftågan om hur de&lt;br&gt;redovisade riksintressena kan tillgodoses. De ställningstaganden som&lt;br&gt;förutsätts ske vid utarbetandet av planförslaget består främst i att bedöma&lt;br&gt;om motstående anspråk kan innebära påtaglig skada på de värden som&lt;br&gt;föranlett att området anges som riksintresse. Ibland krävs att avvägningar&lt;br&gt;görs mellan olika riksintressen i översiktsplanen. Det kan också bli fråga&lt;br&gt;om att i översiktsplanen ta ställning till om redovisade områden av&lt;br&gt;riksintresse skall säkerställas genom rättsverkande bestämmelser eller&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att kommunen senast genom länsstyrelsens sam-&lt;br&gt;rådsyttrande får besked om statens syn på planförslagets behandling av&lt;br&gt;de områden som anses vara av riksintresse. Kommunen har då möjlighet&lt;br&gt;att överväga om planförslaget skall anpassas i förhållande till statens&lt;br&gt;synpunkter. Länsstyrelsen skall i granskningsyttrandet i samband med&lt;br&gt;utställningen ge ett samlat besked om statens syn på översiktsplanens&lt;br&gt;redovisning av riksintressen. I yttrandet behandlas både eventuella förslag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ändringar eller preciseringar av avgränsningen av området och förslag Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;till ställningstaganden till grunddragen i fråga om mark- och vattenan-&lt;br&gt;vändningen. Av yttrandet framgår normalt även om sektorsmyndigheten&lt;br&gt;inte delar länsstyrelsens uppfattning i dessa delar. Det bör här noteras att&lt;br&gt;ju högre grad av samstämmighet som råder mellan myndighetens,&lt;br&gt;länsstyrelsens och kommunens uppfattning om översiktsplanens redovis-&lt;br&gt;ning av riksintressena, desto större tyngd får planens ställningstaganden&lt;br&gt;vid beslut enligt de lagar som är knutna till NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av riksintressena i översiktsplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den form för samverkan mellan de centrala myndigheterna, länsstyrelsen&lt;br&gt;och kommunen som beskrivits följer således av bestämmelserna i både&lt;br&gt;NRL, PBL och NRL-förordningen. Sammanfattningsvis förutsätter dessa&lt;br&gt;bestämmelser dels en dialog mellan ansvariga sektorsmyndigheter och&lt;br&gt;länsstyrelsen, dels en dialog mellan stat och kommun i samband med&lt;br&gt;översiktsplaneringen enligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag om nya anspråk och bedömningar av områden av riksintresse&lt;br&gt;från en central myndighet bör således förmedlas av länsstyrelsen och&lt;br&gt;behandlas i den kommunala översiktsplaneringen. På motsvarande sätt&lt;br&gt;bör länsstyrelsen underrätta myndigheten i de fall kommunen i sin&lt;br&gt;planering redovisar en ändrad uppfattning i fråga om ett berört riks-&lt;br&gt;intresse. Självfallet blir det inte alltid möjligt att initiera en översikts-&lt;br&gt;planeprocess kring nya anspråk. Nya anspråk kan aktualiseras vid&lt;br&gt;tillämpningen av någon av de NRL-anknutna lagarna. I dessa planerings-&lt;br&gt;och beslutsprocesser bereds kommunen och länsstyrelsen normalt tillfälle&lt;br&gt;att avge yttranden. I dessa fall blir det naturligt med samverkan mellan&lt;br&gt;centrala myndigheter, länsstyrelsen och kommunen. Enligt 6 kap. 2 §&lt;br&gt;NRL kan regeringen begära att kommunen redovisar hur man i sin&lt;br&gt;planering avser att tillgodose ett avgränsat intresse enligt 2 kap. Denna&lt;br&gt;möjlighet kan användas för att initiera en dialog mellan kommunen och&lt;br&gt;berörda myndigheter. Regeringens förslag i avsnitt 5.1.7 om åter-&lt;br&gt;kommande ställningstaganden till översiktsplanens aktualitet ger&lt;br&gt;kommunen tillfälle att inleda en översiktsplaneprocess kring nytt underlag&lt;br&gt;och nya bedömningar om riksintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att översiktsplaneringens roll i&lt;br&gt;samband med redovisningen av de områden som skall anses vara av&lt;br&gt;riksintresse bör komma till uttryck på ett tydligare sätt i PBL. Det bör&lt;br&gt;klargöras att de områden som skall anses vara av riksintresse särskilt&lt;br&gt;skall anges i översiktsplanen. Det skall vidare av planen särskilt framgå&lt;br&gt;hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Därmed&lt;br&gt;görs tydligt att dialogen om riksintressena i översiktsplaneringen skall&lt;br&gt;avse såväl områdenas avgränsning och riksintressets innebörd som hur&lt;br&gt;områdenas värden skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Översiktsplanens innebörd och konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Översiktsplanens innebörd och konsekvenser&lt;br&gt;skall kunna utläsas utan svårighet. Konsekvenserna av planförslaget&lt;br&gt;skall redovisas vid samrådet och i planbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår emellertid bestämmelser om att såväl innebörden&lt;br&gt;som syftet med planens skilda delar skall kunna utläsas. Vidare föreslår&lt;br&gt;utredningen att det skall ställas uttryckliga krav på att översiktsplanen&lt;br&gt;skall redovisa konsekvenserna av avsedda större förändringar i an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat&lt;br&gt;utredningens förslag i fråga om redovisning av översiktsplanens syfte och&lt;br&gt;innebörd. Stockholms universitet anser att bestämmelserna om planbe-&lt;br&gt;skrivning tillgodoser utredningens förslag att syftet med planens skilda&lt;br&gt;delar skall redovisas. Länsstyrelsen i Jönköpings län instämmer i att&lt;br&gt;utredningens förslag är angeläget. Norrköpings kommun befarar att&lt;br&gt;utredningens förslag kan leda till omfattande redovisningar och föreslår&lt;br&gt;att bestämmelsen ges en annan utformning. Ett par kommuner framhåller&lt;br&gt;att översiktsplanens innehåll och detaljeringsgrad behöver kunna varieras&lt;br&gt;bl.a. vid ändring av planen inom ett geografiskt område eller för att&lt;br&gt;tillgodose ett speciellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanens huvuduppgifter är att ge vägledning för beslut om dels&lt;br&gt;användningen av mark- och vattenområden, dels utveckling och&lt;br&gt;bevarande av den byggda miljön. Som framhålls av utredningen är det&lt;br&gt;sannolikt att många kommuner i det fortsatta arbetet kommer att stegvis&lt;br&gt;utveckla planens olika funktioner. De erfarenheter av de första över-&lt;br&gt;siktsplanerna som redovisas av utredningen visar att de delvis motstridiga&lt;br&gt;funktionerna hos översiktsplanen ibland har lett till otydliga dokument,&lt;br&gt;som inte gett tillräckliga utgångspunkter för olika beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i PBL ställer krav på att översiktsplanen skall utformas&lt;br&gt;så att dess innebörd kan utläsas utan svårighet. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;innebär dessa bestämmelser att även planens huvudsakliga uppgifter skall&lt;br&gt;framgå på ett tydligt sätt. Det får varken för kommuninvånare eller för&lt;br&gt;beslutande myndigheter som skall tillämpa planen råda någon tveksamhet&lt;br&gt;om vilka uppgifter skilda delar av översiktsplanen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att tydligt redovisa planens innebörd aktualiseras framför allt&lt;br&gt;vid successiva ändringar av den kommunomfattande översiktsplanen.&lt;br&gt;Som utredningen redovisar kommer de närmaste årens översiktsplanering&lt;br&gt;i stor omfattning att avse s.k. fördjupningar för olika delområden i&lt;br&gt;kommunen, bl.a. i fråga om tätortsområden och andra mark- och&lt;br&gt;vattenområden med stark konkurrens mellan olika intressen och anspråk,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. kustområden. Upprättande och antagande av en översiktsplan för ett Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;avgränsat område innebär att den kommunomfattande översiktsplanen&lt;br&gt;ändras för det aktuella området. Däremot kan kommuntäckande planer&lt;br&gt;eller program, som endast behandlar enstaka intressen eller verksam-&lt;br&gt;heter, såsom grusförsörjning eller naturvård, inte utgöra en översiktsplan&lt;br&gt;enligt PBL. Vid ändring av översiktsplanen för delområden innebär&lt;br&gt;PBL:s regler om tydlighet bl.a. att sambanden med den kommunom-&lt;br&gt;fattande planen analyseras och redovisas. Kravet på tydlighet vid sådana&lt;br&gt;successiva ändringar av översiktsplanen kommer emellertid efter hand att&lt;br&gt;leda till att den kommunomfattande planen som helhet behöver ses över&lt;br&gt;i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av planförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2 nedan redovisas regeringens förslag i fråga om miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar vid upprättande av en detaljplan. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens bedömning att översiktsplaneringen bör utnyttjas för att&lt;br&gt;tidigt belysa konsekvenser av förslag till förändringar i fråga om mark-&lt;br&gt;och vattenanvändningen eller vad gäller den byggda miljön. Den&lt;br&gt;kommunala översiktsplaneringen ger uppenbara fördelar i detta avseende&lt;br&gt;- både i förhållande till detaljplaneringen och till planeringen för olika&lt;br&gt;sektorer eller verksamheter. Genom att översiktsplaneringen i regel&lt;br&gt;grundas på ett underlag om olika allmänna intressen underlättas analyser&lt;br&gt;av konsekvenserna för miljön, hälsan och hushållningen med naturresur-&lt;br&gt;ser. Kopplingen till bebyggelseutvecklingen och till sociala frågor ger&lt;br&gt;möjligheter till breda konsekvensanalyser. I översiktsplaneringen kan&lt;br&gt;vidare belysas samband mellan olika geografiska områden i kommunen&lt;br&gt;samt mellan mark- och vattenanvändningen och miljösituationen i olika&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningar av konsekvenserna fyller viktiga funktioner under hela&lt;br&gt;planeringsprocessen. Berörda myndigheter, kommuninvånare m.fl. kan&lt;br&gt;lättare förstå innebörden av olika förslag om konsekvenserna redovisas&lt;br&gt;tidigt under samrådet. Konsekvensbeskrivningar bör utvecklas stegvis&lt;br&gt;under planeringen och redovisas i underlaget för fullmäktiges beslut att&lt;br&gt;anta översiktsplanen. En tydlig beskrivning av konsekvenserna av&lt;br&gt;översiktsplanens ställningstaganden kan även underlätta tillämpningen och&lt;br&gt;öka förståelsen för kommunens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att redovisa konsekvenserna är naturligtvis i hög grad&lt;br&gt;beroende av olika åtgärders karaktär och omfattning. Vid mer omfattande&lt;br&gt;förslag till förändringar av mark- och vattenanvändningen, såsom ny&lt;br&gt;sammanhållen bebyggelse eller trafikleder, är det uppenbart att konse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar bör ingå i beslutsunderlaget. Även små förändringar&lt;br&gt;kan emellertid medföra en betydande påverkan på miljön i vid mening&lt;br&gt;och inte minst medföra betydande sociala och samhällsekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser. Områdets förutsättningar och värden är därför också av&lt;br&gt;betydelse vid bedömningar av behovet av konsekvensbeskrivningar.&lt;br&gt;Vidare bör framhållas att successiva förändringar, t.ex. i fråga om&lt;br&gt;bebyggelseutvecklingen, sammantagna kan medföra betydande ingrepp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller påverkan på sikt. I vissa fåll - t.ex. i fråga om översiktsplaner for Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;utvecklingen av en tätort - kan det vara önskvärt att göra en samlad,&lt;br&gt;översiktlig analys av konsekvenserna av planförslaget som helhet. I andra&lt;br&gt;fe.ll, t.ex. då översiktsplaneringen skall ge vägledning för detaljplanering&lt;br&gt;enligt PBL, kan kommunen anpassa innehållet till de krav som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, enligt NRL&lt;br&gt;och låta översiktsplanens beskrivning utgöra ett led i arbetet med en&lt;br&gt;sådan MKB. Därigenom förbättras möjligheterna att tidigt och på ett&lt;br&gt;avgörande sätt påverka beslutsprocessen vid förändringar med betydande&lt;br&gt;påverkan på miljön, samtidigt som efterföljande detaljplanering kan&lt;br&gt;underlättas. I fråga om åtgärder som skall prövas enligt andra lagar&lt;br&gt;knutna till NRL kan en övergripande konsekvensanalys i beskrivningen&lt;br&gt;till översiktsplanen vara ett stöd för kommunen att påverka andra&lt;br&gt;myndigheters beslut. Kommunen kan även i översiktsplanen ta ställning&lt;br&gt;till utgångspunkter och önskemål för den miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;som skall upprättas med stöd av bestämmelserna i NRL eller andra lagar&lt;br&gt;enligt förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensbeskrivningar i översiktsplaneringen kan således både&lt;br&gt;medverka till att kommunfullmäktige får kunskaper om konsekvenserna&lt;br&gt;av planen som helhet och ingå i förutsättningarna för miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar vid efterföljande beslut enligt olika lagar. Detta&lt;br&gt;förutsätter att det utvecklas metoder för att beskriva konsekvenser av&lt;br&gt;övergripande politiska beslut. Ett sådant utvecklingsarbete sker bl.a.&lt;br&gt;inom ramen för EU-kommissionens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det i PBL bör införas ett grundläggande&lt;br&gt;krav på att översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna&lt;br&gt;utläsas utan svårighet. Kravet bör följas upp och preciseras i bestämmel-&lt;br&gt;serna om samrådet och om den planbeskrivning som skall fogas till&lt;br&gt;planen. Därmed görs tydligt att konsekvensbeskrivningar bör utvecklas&lt;br&gt;stegvis under hela planeringsprocessen. Kravet bör uttryckas så att&lt;br&gt;kommunen skall kunna välja inriktning och omfattning i vaije särskilt&lt;br&gt;fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 Samråd och medborgarinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samråd om översiktsplanen skall syfta till&lt;br&gt;att förbättra beslutsunderlaget och att ge myndigheter samt&lt;br&gt;sammanslutningar och enskilda möjligheter till insyn och påverkan.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall vid samrådet företräda och samordna statens&lt;br&gt;intressen och därvid särskilt förmedla underlag och ge råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår därutöver att den lagstadgade tiden för utställning&lt;br&gt;skall förkortas till en månad med hänsyn till att samrådet förstärks och&lt;br&gt;fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag att vidga kretsen vid samråd&lt;br&gt;tillstyrks av flera remissinstanser. Bl.a. Statskontoret och flera kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasätter dock om medborgarinflytandet i praktiken kommar att&lt;br&gt;förstärkas genom förslaget. Svea hovrätt menar att utredningens förslag&lt;br&gt;snarare ger intryck av att samråd skretsen begränsas. Några kommuner&lt;br&gt;ifrågasätter om samråd skall ske med enskilda och anser att innebörden&lt;br&gt;i detta förslag bör utvecklas. Riksrevisionsverket ifrågasätter om direkt&lt;br&gt;medborgarinflytande i översiktsplaneringen i stället bör utövas genom&lt;br&gt;demokratiskt valda ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att tydliggöra kraven på länsstyrelsens uppgifter&lt;br&gt;vid samrådet tillstyrks av de remissinstanser som har berört förslaget&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk och Boverket anser dock att den föreslagna&lt;br&gt;formuleringen bör ses över, så att länsstyrelsens uppgift att även ge råd&lt;br&gt;i frågor av lokalt intresse framgår. Flera remissinstanser berör behovet&lt;br&gt;av kompetensutveckling och svårigheterna för länsstyrelsen att samordna&lt;br&gt;olika statliga myndigheters intressen. Några länsstyrelser anser att&lt;br&gt;kritiken mot länsstyrelserna är oberättigad och menar att svårigheterna&lt;br&gt;beror på en oklar ansvarsfördelning mellan länsstyrelsen och statliga&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att förkorta minimitiden för utställning av ett förslag till&lt;br&gt;översiktsplan avstyrks av ett stort antal länsstyrelser och statliga&lt;br&gt;myndigheter, främst med tanke på önskemålen om ett ökat medborgarin-&lt;br&gt;flytande och tidsåtgången för länsstyrelsens samordning av statens&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stärkt medborgarinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.4 utvecklas motiven för att stärka medborgarinflytandet vid&lt;br&gt;olika beslut enligt PBL. Med hänsyn till översiktsplanens betydelse för&lt;br&gt;att tidigt belysa olika förslag som påverkar mark- och vattenanvänd-&lt;br&gt;ningen bör formerna för insyn och inflytande säkerställas i tidiga skeden&lt;br&gt;av översiktsplaneprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar att det ofta är svårt att väcka intresse för arbetet&lt;br&gt;med den kommunomfattande översiktsplanen. På sikt kan möjligen de&lt;br&gt;positiva erfarenheterna från ett antal kommuner, som genomfört olika&lt;br&gt;försök för att öka intresset for planeringen, bidra till att det utvecklas&lt;br&gt;generellt användbara metoder for detta. Önskemålen om ett aktivare&lt;br&gt;medborgarinflytande vid översiktsplaneringen aktualiseras emellertid&lt;br&gt;framför allt vid planeringen för kommundelar eller tätorter. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att diskutera problem och skapa engagemang är naturligtvis större&lt;br&gt;när det gäller den egna närmiljön. Översiktsplaneringen kan här bl.a.&lt;br&gt;bidra till att ge en överblick och visa samband mellan olika delområden&lt;br&gt;eller stadsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar enligt gällande bestämmelse till ett utbyte av in-&lt;br&gt;formation och synpunkter. Som utredningen har föreslagit bör samrådets&lt;br&gt;skilda syften tydliggöras. Det bör därvid betonas att samrådet syftar både&lt;br&gt;till att fördjupa kommunens beslutsunderlag och till att ge dem som&lt;br&gt;berörs av översiktsplanen möjlighet att få insyn i planarbetet och att&lt;br&gt;påverka planens utformning. För att underlätta förståelsen av innebörden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förslaget till översiktsplan bör även konsekvenserna av förslaget Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;redovisas redan under samrådet. För att säkerställa syftet med samrådet,&lt;br&gt;bör samråd hållas med en vid krets av berörda. Enligt gällande be-&lt;br&gt;stämmelse skall samråd hållas med länsstyrelsen, regionplaneorgan,&lt;br&gt;kommuner som berörs av förslaget samt andra som har ett väsentligt&lt;br&gt;intresse av förslaget. Bestämmelsen bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;förtydligas så att det framgår att samråd även skall hållas med myndig-&lt;br&gt;heter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens uppgifter vid samrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens inflytande och påverkan i den kommunala översiktsplaneringen&lt;br&gt;skall främst utövas under samrådet. Enligt bestämmelserna i PBL skall&lt;br&gt;länsstyrelsen bl.a. ge råd om tillämpningen av 2 kap., verka för att&lt;br&gt;riksintressen tillgodoses och ta till vara statens intressen. Länsstyrelsens&lt;br&gt;uppgifter vid samrådet följer även av bestämmelserna i NRL och av&lt;br&gt;förordningen om tillämpningen av NRL. Statliga myndigheter förutsätts&lt;br&gt;medverka genom att ta fram underlag till den kommunala planeringen.&lt;br&gt;Även de centrala myndigheternas ansvar för olika verksamhetsområden&lt;br&gt;framgår av NRL och förordningen om tillämpningen av NRL samt av&lt;br&gt;verksinstruktioner. Länsstyrelsen har uppgiften att förmedla underlag från&lt;br&gt;de centrala myndigheterna till kommunernas översiktsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen redovisas några erfarenheter av länsstyrelsernas arbete i&lt;br&gt;samband med översiktsplaneringen. Länsstyrelserna anses i hög grad ha&lt;br&gt;fungerat som förmedlare av statligt underlag, medan det funnits&lt;br&gt;osäkerheter i fråga om ansvaret för att även tolka underlaget och för att&lt;br&gt;samordna olika intressen. Vidare anses att länsstyrelserna ibland har haft&lt;br&gt;svårigheter att med tillräcklig tyngd ifrågasätta anspråken från de olika&lt;br&gt;sektorsmyndighetema och att göra de sammanvägningar som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att förutsättningarna för att&lt;br&gt;länsstyrelsen skall kunna vara mer aktiv i den fysiska planeringen har&lt;br&gt;förbättrats, bl.a. genom förordningen om tillämpningen av NRL.&lt;br&gt;Länsstyrelsens övergripande uppgift vid samrådet är att verka för att de&lt;br&gt;olika nationella mål som statsmakterna har ställt upp inom olika&lt;br&gt;verksamheter anpassas och fullföljs i den kommunala planeringen.&lt;br&gt;Tyngdpunkten ligger naturligtvis vid sådana intressen och verksamheter&lt;br&gt;som har relevans för den fysiska planeringen, dvs. de allmänna intressen&lt;br&gt;som anges i PBL och NRL. Vidare kan länsstyrelsen bidra med underlag&lt;br&gt;och kunskaper om hur nationella mål och riktlinjer för miljöpolitiken kan&lt;br&gt;omsättas i ett regionalt och lokalt perspektiv. Också inom andra&lt;br&gt;områden, där statsmakterna har uttalat tydliga mål för den nationella&lt;br&gt;politiken som bör beaktas i planeringen, ingår det i länsstyrelsens ansvar&lt;br&gt;att företräda och samordna statens intressen. Ett viktigt led i länsstyrel-&lt;br&gt;sens uppgift att företräda statens intressen är att löpande förmedla&lt;br&gt;underlag och att aktivt ge råd om vilka allmänna intressen enligt 2 kap.&lt;br&gt;PBL som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenanvändningen.&lt;br&gt;Därvid skall länsstyrelsen särskilt verka för att områden som bedöms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara av riksintresse tillgodoses samt att mellankommunala angelägenheter&lt;br&gt;samordnas på ett lämpligt sätt. Denna uppgift har behandlats närmare i&lt;br&gt;avsnitt 5.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att länsstyrelsens huvudsakliga uppgift att ta till vara&lt;br&gt;och samordna statens intressen ytterligare bör betonas i bestämmelserna&lt;br&gt;om länsstyrelsens uppgifter vid samrådet. Det bör tydliggöras att&lt;br&gt;länsstyrelsen därvid skall förmedla underlag och ge råd om sådana&lt;br&gt;miljöfaktorer och andra allmänna intressen som bör beaktas vid beslut&lt;br&gt;som rör mark- och vattenområden. Uppgiften att inom ramen för detta&lt;br&gt;övergripande ansvar verka för att riksintressen enligt NRL tillgodoses&lt;br&gt;och för en mellankommunal samordning bör särskilt framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att en kortare&lt;br&gt;utställningstid motverkar önskemålet om att stärka medborgarinflytandet&lt;br&gt;i översiktsplaneringen. Nuvarande bestämmelser om att översiktsplanen&lt;br&gt;skall ställas ut under minst två månader bör således inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 Översiktsplanens aktualitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunfullmäktige skall ta ställning till&lt;br&gt;översiktsplanens aktualitet minst en gång under mandattiden. Inför&lt;br&gt;ställningstagandet skall länsstyrelsen redovisa sådana statliga&lt;br&gt;intressen som kan vara av betydelse för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fullmäktige skall ta&lt;br&gt;ställning till översiktsplanens aktualitet varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna,&lt;br&gt;särskilt kommunerna, men även flera länsstyrelser och myndigheter,&lt;br&gt;motsätter sig förslaget. Svenska kommunförbundet och ett stort antal&lt;br&gt;kommuner menar att ett enhetligt aktualitetskrav är olämpligt med hänsyn&lt;br&gt;till kommunernas skilda förutsättningar och behov. Lagens generella krav&lt;br&gt;på en aktuell översiktsplan anses tillräckligt, medan en lagreglering anses&lt;br&gt;medföra oacceptabla begränsningar av handlingsutrymmet för kommunen.&lt;br&gt;Andra kommuner och flera länsstyrelser samt myndigheter är mer&lt;br&gt;positiva till förslaget, men föreslår - främst mot bakgrund av den&lt;br&gt;arbetsinsats som kan komma att krävas - ett längre tidsintervall för&lt;br&gt;ställningstagandet. Några remissinstanser tar i sina yttranden upp den&lt;br&gt;rättstiga innebörden av ett ställningstagande till aktualiteten. Svea hovrätt&lt;br&gt;anser att kommunfullmäktiges ställningstagande till aktualiteten från&lt;br&gt;formell synpunkt förefaller innebära en ändring av översiktsplanen, utan&lt;br&gt;tillämpning av det föreskrivna förfärandet vid planändring. Boverket&lt;br&gt;menar att förslaget bör kompletteras så att ett uteblivet beslut får vissa&lt;br&gt;konsekvenser, t.ex. i fråga om möjligheterna att använda enkelt&lt;br&gt;planförfarande och områdesbestämmelser. Några länsstyrelser och statliga&lt;br&gt;myndigheter berör frågan om statliga myndigheters roll i samband med&lt;br&gt;ställningstagandet. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att de löpande&lt;br&gt;kontakterna med kommunerna ger tillräckliga möjligheter för länsstyrel-&lt;br&gt;sen att förmedla underlag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en aktuell översiktsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan. Kravet på aktualitet&lt;br&gt;motiverades i PBL-propositionen bl.a. av de skilda uppgifter som&lt;br&gt;översiktsplanen har enligt PBL och NRL. Som även framhölls (s. 462)&lt;br&gt;bör det ligga i vaije kommuns intresse att hålla planen aktuell. Till följd&lt;br&gt;av aktualitetskravet ansågs det överflödigt att införa bestämmelser om&lt;br&gt;giltighetstid eller omprövning av översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande kravet på en aktuell översiktsplan bör fortfarande&lt;br&gt;vara vägledande för lagregleringen av den kommunala översiktsplane-&lt;br&gt;ringen. Samhällsutvecklingen, nya kunskaper, förändrade värderingar&lt;br&gt;kommer successivt att ge nya förutsättningar för kommunens planering&lt;br&gt;och medverka till att översiktsplanen fortlöpande behöver ses över.&lt;br&gt;Avgörande vid kommunens bedömning av om planen behöver ändras är&lt;br&gt;bl.a. den nytta planen kan ha som underlag för olika beslut. Ett naturligt&lt;br&gt;led i den kontinuerligt bedrivna översiktsplaneringen är därför att löpande&lt;br&gt;följa upp och utvärdera översiktsplanens effekter i olika avseenden. I en&lt;br&gt;sådan uppföljning ingår t.ex. att utvärdera översiktsplanens värde som&lt;br&gt;styrinstrument för efterföljande beslut om detaljplaner eller bygglov.&lt;br&gt;Vidare bör kommunen ha ett eget intresse av att följa upp och analysera&lt;br&gt;statliga myndigheters beslut enligt andra lagar knutna till NRL. Det är&lt;br&gt;naturligt att sådana uppföljningar tillsammans med analyser av nya&lt;br&gt;förutsättningar regelbundet ställs samman och tas upp löpande till politisk&lt;br&gt;diskussion i lämpliga former. Dessa leder givetvis inte alltid till&lt;br&gt;revideringar av översiktsplanen, men ger underlag för stegvisa ställnings-&lt;br&gt;taganden i fråga om inriktning och innehåll för översyn och ändring av&lt;br&gt;översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kontinuerliga uppföljning kan ske på det sätt som kommunen&lt;br&gt;finner lämpligt, utan att detta behöver regleras. Däremot bör&lt;br&gt;bestämmelserna i PBL medverka till att det sker återkommande politiska&lt;br&gt;ställningstaganden till översiktsplanens aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av återkommande ställningstaganden till översiktsplanens&lt;br&gt;aktualitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att översiktsplanen regelbundet blir föremål för en politisk helhetsbe-&lt;br&gt;dömning kan bl.a. öka möjligheterna till insyn i arbetet med översikts-&lt;br&gt;planeringen. Det är angeläget att kommuninvånare, intresseorganisationer&lt;br&gt;m.fl. får klarlagt om översiktsplanen fortfarande är ett uttryck för de&lt;br&gt;övergripande politiska målen i kommunen. Sakägare och andra enskilda&lt;br&gt;intressenter har intresse av att veta om planen speglar den aktuella&lt;br&gt;politiska inställningen till bebyggelseutvecklingen i olika delar av&lt;br&gt;kommunen eller om översiktsplanens ställningstaganden kan komma att&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också översiktsplanens funktion i dialogen mellan stat och kommun om&lt;br&gt;bl.a. riksintressena motiverar regler som säkerställer att översiktsplanens&lt;br&gt;aktualitet regelbundet tas upp till en politisk helhetsbedömning. Visserli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen följer av bestämmelserna i NRL och i förordningen om tillämpningen&lt;br&gt;av denna lag att länsstyrelsen kontinuerligt skall förmedla nytt underlag&lt;br&gt;och nya bedömningar som avser områden av riksintresse. Det är&lt;br&gt;emellertid angeläget att de statliga myndigheternas underlag och anspråk&lt;br&gt;regelbundet blir föremål för breda politiska överväganden i kommunen,&lt;br&gt;särskilt om översiktsplanens ställningstaganden strider mot underlaget.&lt;br&gt;Kommunens politiker kan med anledning härav vilja inleda en översyn&lt;br&gt;av planen för att diskutera innebörden av olika riksintressen eller för att&lt;br&gt;påverka avvägningen av riksintressen mot andra allmänna intressen. På&lt;br&gt;motsvarande sätt har länsstyrelsen och andra statliga myndigheter intresse&lt;br&gt;av att regelbundet få besked om i vilken utsträckning översiktsplanen är&lt;br&gt;ett uttryck för kommunens aktuella uppfåttning eller om förutsättningarna&lt;br&gt;ändrats i väsentliga avseenden på sådant sätt att planen kan komma att&lt;br&gt;ändras. Inte minst önskemålet att åstadkomma en bättre samordning med&lt;br&gt;statliga myndigheters sektorsplanering, t.ex. i fråga om vägar och&lt;br&gt;järnvägar, motiverar att sådana möjligheter skapas. Också för de&lt;br&gt;myndigheter som vid sina beslut skall bedöma om åtgärder är förenliga&lt;br&gt;med översiktsplanen är det särskilt angeläget att få en överblick över om&lt;br&gt;översiktsplanens skilda delar är aktuella eller om planen kan komma att&lt;br&gt;ändras i väsentliga avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det införs bestämmelser om återkomman-&lt;br&gt;de ställningstaganden till översiktsplanens aktualitet. Med hänsyn till den&lt;br&gt;politiska innebörden i ett sådant ställningstagande bör beslutet regel-&lt;br&gt;bundet fattas av kommunfullmäktige minst en gång per mandattid.&lt;br&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att formerna för&lt;br&gt;kommunens avgörande bör anpassas till kommunens förutsättningar och&lt;br&gt;behov. Bestämmelsen bör därför inte reglera det närmare innehållet i&lt;br&gt;eller underlaget för fullmäktiges ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktiges ställningstagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. med anledning av vad Svea hovrätt anfört vill regeringen utveckla&lt;br&gt;innebörden i fullmäktiges ställningstagande. Det bör understrykas att det&lt;br&gt;inte är fråga om en revidering av översiktsplanen eller ens av delar av&lt;br&gt;den. Ställningstagandet avser enbart översiktsplanens aktualitet, dvs. i&lt;br&gt;vilken utsträckning översiktsplanens intentioner fortfarande är aktuella&lt;br&gt;med hänsyn till nya förutsättningar m.m. Innehållet i planen ändras&lt;br&gt;således inte i något avseende genom beslutet. Översiktsplanens av-&lt;br&gt;vägningar av olika allmänna intressen är vägledande för olika beslut om&lt;br&gt;mark- och vattenanvändningen till dess att planen ändras. För ändring av&lt;br&gt;planen gäller de särskilda reglerna för samråd, utställning och antagande.&lt;br&gt;Om fullmäktige vid sin behandling finner att planen helt eller delvis inte&lt;br&gt;längre är aktuell, är det naturligt att fullmäktige tar ställning till att inleda&lt;br&gt;en översyn av planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till innebörden i ställningstagandet behöver enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening inga sanktioner knytas till bestämmelsen. Ett ställnings-&lt;br&gt;tagande till aktualiteten kommer att medverka till att tillämpningen av&lt;br&gt;översiktsplanen underlättas. Om det är osäkert i vilken mån planen är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuell, finns risk för att planen förlorar sin vägledande verkan vid olika Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;beslut. Kommunen kommer således att ha ett eget intresse av att&lt;br&gt;regelbundet pröva aktualiteten i översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens egna bedömningar och uppgifter från den löpande ut-&lt;br&gt;värderingen av översiktsplaneringen är självfallet grunden för fullmäkti-&lt;br&gt;ges beslut angående översiktsplanens aktualitet. Därutöver är det ett&lt;br&gt;viktigt motiv for återkommande ställningstaganden till aktualiteten att&lt;br&gt;fullmäktige skall ha möjligheter att bedöma om nytt underlag från staten&lt;br&gt;påverkar ställningstagandena i översiktsplanen. Förutom ny lagstiftning&lt;br&gt;eller nya nationella mål kan nytt underlag och nya analyser i fråga om&lt;br&gt;miljösituationen, långsiktiga planer för utbyggnad av kommunikations-&lt;br&gt;leder eller nya bedömningar av områden av riksintresse enligt NRL&lt;br&gt;innebära att översiktsplanen i väsentliga avseenden inte längre är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i NRL skall länsstyrelsen löpande förmedla&lt;br&gt;underlag från statliga myndigheter till kommunen och samordna statens&lt;br&gt;intressen. Av detta följer att länsstyrelsen bör ha en aktuell uppfattning&lt;br&gt;om hur uppgifter och underlag från statliga myndigheter förhåller sig till&lt;br&gt;översiktsplanen. Mot denna bakgrund bör det ställas krav på att&lt;br&gt;länsstyrelsen inför fullmäktiges ställningstagande till översiktsplanens&lt;br&gt;aktualitet i en sammanfattande redogörelse skall redovisa synpunkter i&lt;br&gt;fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;kommunens beslut. Det får förutsättas att länsstyrelsen - om det behövs&lt;br&gt;- på lämpligt sätt underrättar berörda statliga myndigheter och inhämtar&lt;br&gt;deras synpunkter. Det är vidare angeläget att länsstyrelsen redovisar sin&lt;br&gt;bedömning av hur synpunkterna påverkar den gällande översiktsplanen.&lt;br&gt;Detta bör framgå av bestämmelsen. Det bör dock understrykas att&lt;br&gt;länsstyrelsens redovisning inte i detta skede avses innefatta några slutliga&lt;br&gt;avvägningar mellan motstående intressen. I den mån kommunen inleder&lt;br&gt;ett arbete med översyn av översiktsplanen med anledning av bl.a.&lt;br&gt;länsstyrelsens redovisning, ankommer det på länsstyrelsen att, i enlighet&lt;br&gt;med reglerna i PBL, företräda och samordna statens intressen och i&lt;br&gt;samråds- och granskningsyttranden ge närmare besked om statens syn på&lt;br&gt;kommunens planförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid utformningen av bestämmelsen något frångått den&lt;br&gt;av Lagrådet föreslagna lydelsen. Enligt Lagrådets förslag skulle länssty-&lt;br&gt;relsen i en sammanfattande redogörelse redovisa statliga myndigheters&lt;br&gt;synpunkter, som är kända för länsstyrelsen, i fråga om sådana statliga&lt;br&gt;intressen som kan var av betydelse för kommunens beslut. Regeringen&lt;br&gt;anser att preciseringen till att det skall vara statliga myndigheters&lt;br&gt;synpunkter som är kända för länsstyrelsen kan tolkas så att det endast&lt;br&gt;avser andra statliga myndigheters synpunkter. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att det i bestämmelsen endast anges att det i redogörelsen skall redovisas&lt;br&gt;synpunkter i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse&lt;br&gt;för kommunens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.8 Översiktsplanens betydelse vid olika beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Översiktsplanens uppgifter att ge vägledning&lt;br&gt;för olika beslut om användningen av mark- och vattenområden görs&lt;br&gt;tydligare i lagstiftningen. Sambanden mellan översiktsplanen och&lt;br&gt;efterföljande beslut utreds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har kommenterat&lt;br&gt;utredningens förslag. Byggforskningsrådet tillstyrker att översiktsplanens&lt;br&gt;vägledande funktion kommer till tydligare utryck i lagstiftningen.&lt;br&gt;Uppsala universitet anser att uttrycket &amp;quot;vägledning&amp;quot; kan ge upphov till&lt;br&gt;missförstånd. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att förslaget innebär&lt;br&gt;en fokusering på den byggda miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Samtidigt som de formella kraven på&lt;br&gt;översiktsplaneringen ändras och görs tydligare bör åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;stärka och utvidga översiktsplanens uppgifter och för att tydliggöra&lt;br&gt;planens betydelse vid olika beslut. Utredningen och flera remissinstanser&lt;br&gt;pekar på flera brister i dessa avseenden, som inte enbart hänger samman&lt;br&gt;med översiktsplaneringens former och redovisning. Bl.a. anses att&lt;br&gt;översiktsplanerna har fått dåligt genomslag vid såväl kommunens beslut&lt;br&gt;enligt PBL som vid beslut enligt andra lagar knutna till NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanens betydelse vid beslut enligt PBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen har översiktsplanens möjligheter att styra bebyggel-&lt;br&gt;seutvecklingen och rationalisera efterföljande beslut inte alltid utnyttjats.&lt;br&gt;Kopplingen mellan översiktsplanen och bygglovsprövningen är ofta svag&lt;br&gt;och områdesbestämmelser har hittills utnyttjats i liten omfattning. Som&lt;br&gt;framhålls av utredningen är det i viss mån naturligt att de olika möjlig-&lt;br&gt;heter till förenklingar som översiktsplanen kan ge inte utnyttjats fullt ut&lt;br&gt;i ett inledande skede av översiktsplaneringen. Det finns också anledning&lt;br&gt;förmoda att många kommuner i den fortsatta planeringen i ökad&lt;br&gt;utsträckning kommer att utnyttja översiktsplanen för att styra efter-&lt;br&gt;följande beslut enligt PBL. Bl.a. har flertalet kommuner aviserat att man&lt;br&gt;avser att ändra översiktsplanen för olika delområden, framför allt i&lt;br&gt;tätortsområdena. Syftet med sådana ändringar är bl.a. att ange inriktning&lt;br&gt;och program för detaljplaneläggning, att förenkla förfarandet vid&lt;br&gt;efterföljande beslut, att lägga grunden för områdesbestämmelser eller att&lt;br&gt;ge tydliga utgångspunkter för prövningen av lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att översiktsplaneringens uppgift att&lt;br&gt;styra bebyggelseutvecklingen successivt kommer att utvecklas i takt med&lt;br&gt;kommunens vilja att utnyttja de fördelar som ges genom ställnings-&lt;br&gt;taganden till bl.a. olika allmänna intressen i översiktsplanen. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att sambanden mellan översiktsplanen och detaljplaneringen&lt;br&gt;behöver utvecklas ytterligare, så att de bedömningar som görs på den&lt;br&gt;översiktliga nivån också får genomslag genom de successiva preciseringar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sker via detaljplanen fram till beslut om bygglov. Analyser och Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;förslag i dessa avseenden ingår i de tilläggsdirektiv till Plan- och&lt;br&gt;byggutredningen som redovisats i avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanen som underlag för beslut enligt övriga lagar knutna till&lt;br&gt;NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i NRL syftar till att de angivna allmänna intressena skall&lt;br&gt;beaktas på ett likartat sätt vid prövning av åtgärder som rör mark- och&lt;br&gt;vattenanvändningen enligt de lagar som är knutna till NRL. Således&lt;br&gt;tillgodoses genom bestämmelserna såväl önskemål att utnyttja olika&lt;br&gt;naturresurser som att bevara och säkerställa områden och företeelser som&lt;br&gt;är värdefulla från olika synpunkter. Den grundläggande utgångspunkten&lt;br&gt;är att mark- och vattenområden skall användas för de ändamål för vilka&lt;br&gt;de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt före-&lt;br&gt;liggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en&lt;br&gt;från allmän synpunkt god hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av olika tillståndspliktiga åtgärder enligt de lagar som är&lt;br&gt;knutna till NRL skall således främst göras en bedömning av och&lt;br&gt;avvägning mellan de olika allmänna intressen som gör sig gällande i&lt;br&gt;området. Vidare skall prövas om åtgärden utgör den på sikt mest&lt;br&gt;lämpade användningen i förhållande till dessa intressen eller i förhållande&lt;br&gt;till andra anspråk som riktas mot området. Till grund för bedömningarna&lt;br&gt;behövs underlag som visar vilka allmänna intressen som finns i området&lt;br&gt;samt vilka andra anspråk som riktas mot området. Det underlag som&lt;br&gt;förutsätts finnas tillgängligt vid myndigheternas prövning är i första hand&lt;br&gt;den kommunala översiktsplanen. Enligt 6 kap. 1 § NRL skall således de&lt;br&gt;myndigheter som skall tillämpa lagen se till att sådana planer enligt PBL&lt;br&gt;och sådant planeringsunderlag som belyser hushållningsfrågan finns&lt;br&gt;tillgängliga. En utgångspunkt för denna bestämmelse är att översikts-&lt;br&gt;planen skall spela en viktig roll för de avvägningar som olika myndig-&lt;br&gt;heter har att göra. Kommunens starka ställning i sådana markanvänd-&lt;br&gt;ningsfrågor som kan styras med PBL bör enligt den dåvarande departe-&lt;br&gt;mentschefen inte utan vidare få brytas genom tillstånd till verksamheter&lt;br&gt;som är oförenliga med kommunens planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket m.fl. myndigheter har bl.a. vid sin utvärdering av över-&lt;br&gt;siktsplanerna påtalat att planerna inte har beaktats tillräckligt vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagar som är knutna till NRL. Genom förordningen om&lt;br&gt;tillämpningen av NRL har klargjorts att myndigheter i sina beslut skall&lt;br&gt;ange om den prövade åtgärden går att förena med en från allmän&lt;br&gt;synpunkt lämplig användning av mark- och vattenområden samt med den&lt;br&gt;gällande översiktsplanen. Därmed bekräftas översiktsplanens betydelse&lt;br&gt;som bedömningsunderlag i enlighet med de grundläggande intentioner&lt;br&gt;som redovisats ovan. Det skall således av en myndighets beslut alltid&lt;br&gt;framgå om beslutet stämmer överens med översiktsplanens ställnings-&lt;br&gt;taganden. Om myndighetens beslut avviker från planen bör motiven för&lt;br&gt;denna avvikelse framgå av beslutet. Översiktsplanen bör beaktas, även&lt;br&gt;om den inte ger något direkt besked om exploteringsföretag eller åtgärder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är förenliga med planen eller inte. Planen och dess underlag kan ge en Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;samlad bild av olika intressen och anspråk som riktas mot ett område.&lt;br&gt;Ställningstagandena i översiktsplanen ger främst besked om kommunens&lt;br&gt;syn på den på lång sikt mest lämpade användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden med hänsyn till olika allmänna intressen. Det får&lt;br&gt;förutsättas att kommunen i sitt yttrande i ett ärende enligt någon av de&lt;br&gt;berörda lagarna normalt ger sin syn på om åtgärden är förenlig med den&lt;br&gt;gällande översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya anspråk och behov kommer successivt att behandlas i översiktspla-&lt;br&gt;neringen, vilket kan leda till ändringar med varierande inriktning och&lt;br&gt;syfte. Det kan t.ex. handla om att belysa hur önskemål om kommunika-&lt;br&gt;tionsleder kan tillgodoses i förhållande till andra allmänna intressen.&lt;br&gt;Syftet med en ändring av översiktsplanen kan därvid vara att påverka&lt;br&gt;olika myndigheters beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan också nämnas översiktsplanens möjligheter att&lt;br&gt;utnyttjas vid prövningen av lämpliga lägen för anläggningar för vindkraft.&lt;br&gt;Regering och riksdag har tidigare uttalat att de närmare förutsättningarna&lt;br&gt;för lokalisering av storskalig vindkraft får bedömas i kommunernas&lt;br&gt;fysiska planering (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :NU40, rskr.&lt;br&gt;1990/91:373 och 374). Kommunen kan i sin översiktsplan redovisa&lt;br&gt;lämpliga områden för energiproduktion enligt 2 kap. 8 § NRL. Sådana&lt;br&gt;ställningstaganden bör grundas på avvägningar mot andra motstående&lt;br&gt;allmänna intressen, t.ex. natur- och kulturmiljövård. Om vindkraftsan-&lt;br&gt;läggningar behandlas i översiktsplanen ökas förutsättningarna för&lt;br&gt;samordning mellan olika myndigheter, samtidigt som olika aktörer får&lt;br&gt;information om kommunens syn på de grundläggande förutsättningarna&lt;br&gt;för utbyggnad i olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydliga bestämmelser om översiktsplanens vägledande uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRL-förordningen syftar sammanfattningsvis till att tydliggöra kraven på&lt;br&gt;hänsynstagande till översiktsplanen vid olika beslut. De ovan föreslagna&lt;br&gt;förändringarna vad gäller översiktsplanen syftar till att stärka planens&lt;br&gt;möjligheter att fungera i sina olika uppgifter att ge vägledning för beslut&lt;br&gt;dels om användningen av mark- och vattenområden, dels hur den byggda&lt;br&gt;miljön skall utvecklas och bevaras. Regeringen föreslår därför att dessa&lt;br&gt;huvuduppgifter tydliggörs i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2 Miljökonsekvensbeskrivningar m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med PBL-reformen var att stärka medborgarinflytandet.&lt;br&gt;Som ett led i detta infördes i lagen bestämmelsen att detaljplanen bör&lt;br&gt;grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen.&lt;br&gt;I PBL-propositionen anfördes att det kunde vara lämpligt att detaljplane-&lt;br&gt;arbetet inleddes med ett program i de fall översiktsplanen inte helt&lt;br&gt;uppfyllde kraven på aktualitet eller kritiserades i länsstyrelsens gransk-&lt;br&gt;ningsyttrande eller i övrigt gav föga vägledning för fortsatt planläggning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om innehåll anfördes att programmet kunde ange principiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktlinjer för utformandet och bevarandet av miljön inom planområdet&lt;br&gt;och den standard i stort som planområdets miljö avsågs få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med programmet var således redan från böljan att ställa krav&lt;br&gt;på ett planeringsunderlag som skulle visa planens konsekvenser för&lt;br&gt;miljön. Programmet har naturligen fått sin största betydelse vid be-&lt;br&gt;skrivningen av exploateringsföretag och andra projektanknutna föränd-&lt;br&gt;ringar av markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av bestämmelser om miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar i NRL och i olika NRL-anknutna lagar övervägdes om&lt;br&gt;sådana bestämmelser skulle införas även i PBL. Den dåvarande&lt;br&gt;regeringen angav dock i 1990 års miljöpolitiska proposition En god&lt;br&gt;livsmiljö (prop. 1990/91:90 s. 173) att det inte var nödvändigt med någon&lt;br&gt;ändring i PBL eftersom kommunerna redan i många fall arbetade med&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar som underlag for sin planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om miljökonsekvensbeskrivningar i PBL aktualiserades på&lt;br&gt;nytt i samband med ikraftträdandet av EES-avtalet (prop. 1992/93:60&lt;br&gt;Ändring i miljöskyddslagen [1969:387] m.m.) skedde detta med&lt;br&gt;utgångspunkten att beskrivningarna skulle upprättas i programskedet.&lt;br&gt;Förutom vikten av att miljökonsekvensbeskrivningen upprättades på ett&lt;br&gt;tidigt stadium i beslutsprocessen, var avsikten att den gällande planpro-&lt;br&gt;cessen på ett smidigt sätt skulle kunna anpassas till de nya kraven.&lt;br&gt;Ändringen i PBL, som trädde i kraft den 1 januari 1994, innebär bl.a. att&lt;br&gt;program för detaljplan är obligatoriskt vid vissa slag av projekt, om de&lt;br&gt;innebär betydande miljöpåverkan. I dessa tall skall programmet innehålla&lt;br&gt;en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen har haft i uppdrag att överväga möjligheten&lt;br&gt;att stärka medborgarinflytandet och öka användningen av miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar. Den inriktning mot ett ökat medborgarinflytande som&lt;br&gt;tidigare redovisats i avsnitt 4.4 och 5.1.6 samt behovet av miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningen som ett grundläggande beslutsunderlag, innebär&lt;br&gt;enligt regeringens mening att det finns anledning att fortsätta den&lt;br&gt;utveckling som påböljades i samband med PBL-reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Program- och samrådsskedena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Detaljplan skall grundas på ett program, om&lt;br&gt;det inte är onödigt. Innehållet i en översiktsplan skall i vissa fall&lt;br&gt;kunna ersätta program för detaljplan. Vid utarbetandet av program&lt;br&gt;skall samråd hållas. Syftet med samrådet är att förbättra besluts-&lt;br&gt;underlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Resultatet&lt;br&gt;av samråd under programskede och vid upprättande av förslag till&lt;br&gt;detaljplan skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär dock att ett program skall utarbetas i fler&lt;br&gt;fall än vad som åsyftas med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av dem som yttrat sig över förslaget anser de Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;flesta att det är värdefullt att medborgarinflytandet förskjuts till ett&lt;br&gt;tidigare skede i beslutsprocessen. Bland de statliga myndigheterna, som&lt;br&gt;annars överlag är positiva, anser Statens naturvårdsverk att utredningen&lt;br&gt;inte har klargjort att den sammantagna effekten av förslagen i realiteten&lt;br&gt;leder till att medborgarinflytandet förstärks. Liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av Statskontoret och Riksrevisionsverket. Även Glesbygdsverket&lt;br&gt;och Föreningen för samhällsplanering ifrågasätter om medborgarin-&lt;br&gt;flytandet gynnas genom att utöka de formella kraven på planeringsproces-&lt;br&gt;sen. I stället bör det lokala engagemanget betonas. Många kommuner,&lt;br&gt;däribland JätfiiUa, Värnamo och Borås kommuner, anser att det är först&lt;br&gt;i senare skeden av detaljplaneprocessen, när konkreta förslag utarbetats,&lt;br&gt;som olika intressekonflikter blir tydliga och väcker medborgarnas&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla remissinstanser utom kommunerna tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag beträffande program- och samrådsskedena i samband med&lt;br&gt;detaljplan. Många kommuner riktar stark kritik mot förslaget. Man&lt;br&gt;menar att förslaget strider mot principen att förenkla planprocessen samt&lt;br&gt;att den kan komma att förlängas och ta ökade resurser i anspråk. Vissa&lt;br&gt;kommuner, däribland Villentuna och Umeå kommun anser att ett samråd&lt;br&gt;är tillräckligt, alternativt att samrådskretsen begränsas. Flera kommuner,&lt;br&gt;bl.a. Stockholms och Norrköpings kommuner, anser att programskedet är&lt;br&gt;onödigt i mindre komplicerade planärenden och att de flesta planer också&lt;br&gt;är av denna karaktär. Vidare anser bl.a. Mariestads och Orust kommuner&lt;br&gt;att kravet på program endast bör gälla när miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;skall upprättas. Ett antal kommuner, däribland Enköpings, Gävle, Luleå&lt;br&gt;och Karlstads kommuner, anser dock förslaget värt att pröva, eftersom&lt;br&gt;man kan få en vinst genom färre överklaganden och mindre risk för&lt;br&gt;förseningar.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att kravet på program utvidgas. Detalj-&lt;br&gt;planen skall grundas på ett program, om det inte är onödigt. Syftet med&lt;br&gt;förslaget är att dialogen mellan kommunen och de kommuninvånare som&lt;br&gt;berörs av ett planärende skall komma till stånd tidigare. Härigenom&lt;br&gt;uppnås dels att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede breddas med&lt;br&gt;de berördas erfarenheter och synpunkter, dels att berörda sakägare och&lt;br&gt;boende m.fl. ges möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens&lt;br&gt;ställningstaganden är låsta. Utredningens förslag om utvidgat krav på&lt;br&gt;program är också, som framgår av det följande, avsnitt 5.2.2, kopplat till&lt;br&gt;förslaget om ett utökat krav på miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som framförts, främst från kommunalt håll, grundas&lt;br&gt;i huvudsak på att de utvidgade kraven på program riskerar att göra&lt;br&gt;processen mer komplicerad och därmed också mer kostsam. Som&lt;br&gt;utvecklas närmare nedan om samråd medför enligt regeringens mening&lt;br&gt;fördelarna med ett ökat medborgarinflytande och ett förbättrat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutsunderlag i det tidiga skedet av processen att kravet på program Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;ändå bör utvidgas. Regeringen anser dock att utarbetandet av ett program&lt;br&gt;kan anses onödigt i något fler fall än vad som avses i utredningens&lt;br&gt;förslag. Ett program bör som huvudregel kunna undvaras i de fall&lt;br&gt;detaljplanen är av sådan beskaffenhet att den kan behandlas enligt&lt;br&gt;reglerna om enkelt planförfarande. Det bör i vissa fall vara möjligt att&lt;br&gt;undvara program även om detaljplanen är sådan att det krävs ett ordinärt&lt;br&gt;förfarande. Tanken är här att översiktsplanen skall kunna ersätta&lt;br&gt;programmet. I ett sådant fall bör översiktsplanen vara aktuell och&lt;br&gt;detaljplanen ha stöd i översiktsplanen. Vidare bör förslaget till detaljplan&lt;br&gt;vara förenligt med det granskningsyttrande som länsstyrelsen lämnat&lt;br&gt;angående översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samråd vid upprättandet av detaljplanen syftar till ett utbyte av&lt;br&gt;information och synpunkter. Regeringen har i samband med den tidigare&lt;br&gt;behandlingen av översiktsplanen i avsnitt 5.1.6 föreslagit att syftet med&lt;br&gt;samrådet skall uttryckas på ett något annorlunda sätt. Detta bör gälla&lt;br&gt;även for detaljplaneförfårandet. Samrådet skall således syfta till att&lt;br&gt;förbättra beslutsunderlaget och att ge myndigheter, sammanslutningar och&lt;br&gt;enskilda möjlighet till insyn och påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidpunkten för samråd anför utredningen att erfaren-&lt;br&gt;heterna visar att kontakterna mellan kommunen och de enskilda i många&lt;br&gt;fåll kommer till stånd för sent. Ofta har kommunens ställningstaganden&lt;br&gt;varit låsta när sakägarna och boende m.fl. beretts tillfälle till samråd. De&lt;br&gt;enskilda har därmed gått miste om möjligheten att påverka utgångs-&lt;br&gt;punkterna för planarbetet. Kontakter med berörda enskilda bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening tas innan detaljplanen har fått ett alltför konkret&lt;br&gt;innehåll, således redan under programskedet. Kravet på upprättande av&lt;br&gt;program för detaljplan bör därför kompletteras med en skyldighet för&lt;br&gt;kommunen att hålla samråd redan under programskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att kravet på samråd under programskedet kan&lt;br&gt;begränsas till enskilda personer och sammanslutningar eftersom det inte&lt;br&gt;framkommit något som tyder på att kommunernas kontakter med de&lt;br&gt;obligatoriska samrådspartema inte har fungerat. Med hänvisning till bl.a.&lt;br&gt;vad som tidigare anförts, avsnitt 5.1.6, om länsstyrelsens roll i planering-&lt;br&gt;en finns det emellertid enligt regeringens mening inget skäl att begränsa&lt;br&gt;samrådskretsen. Samrådet under programskedet bör omfatta samma krets&lt;br&gt;som omfattas av samrådet om förslag till detaljplan. Som uttalades i&lt;br&gt;PBL-propositionen (s. 536) kan denna krets omfatta även villaägarföre-&lt;br&gt;ningar, fackföreningar och handikapporganisationer samt andra grupper&lt;br&gt;som har ett väsentligt intresse av planförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för samråd vid upprättande av förslag till detaljplan är inte&lt;br&gt;reglerade. Det finns enligt regeringens mening inte heller skäl att reglera&lt;br&gt;formerna för samråd under programskedet. Det är däremot lämpligt att&lt;br&gt;Boverket, som hittills, i handböcker och i annan rådgivande information&lt;br&gt;lämnar goda exempel på hur samråd kan bedrivas och hur samråds- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redogörelser bör upprättas för att ge en rättvisande information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet om förslaget till detaljplan skall enligt gällande&lt;br&gt;regler redovisas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen bör&lt;br&gt;behandla i princip alla förslag och synpunkter som framförts. Det gäller&lt;br&gt;även sådana förslag och synpunkter som inte har en omedelbar betydelse&lt;br&gt;för detaljplanen men som har betydelse för kommunens fortsatta&lt;br&gt;planering, t.ex. för angränsande områden. I redogörelse över samrådet&lt;br&gt;bör redovisas kommunens ställningstaganden med anledning av framförda&lt;br&gt;förslag och synpunkter. Regeringen anser det emellertid inte behövligt att&lt;br&gt;en samrådsredogörelse upprättas särskilt över samrådet under program-&lt;br&gt;skedet. De synpunkter som framförts vid samrådet bör kunna behandlas&lt;br&gt;i en gemensam samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har flera remissinstanser påtalat risken för att det&lt;br&gt;utökade samrådet kommer att medföra förseningar och ökade kostnader.&lt;br&gt;Kravet på samråd både i programskedet och när detaljplaneförslaget&lt;br&gt;upprättas behöver allmänt sett dock inte leda till dubbla arbetsinsatser&lt;br&gt;från kommunernas sida. Samråden bör i stället ses som en sammanhållen&lt;br&gt;process under vilken de ändrar karaktär från ett samråd om ett princip-&lt;br&gt;förslag till ett samråd om den närmare utformningen av planförslaget.&lt;br&gt;Det innebär att medborgarinflytandet i vid mening bör få sin tyngdpunkt&lt;br&gt;i programskedet. Genom att kretsen av sakägare och de med dem&lt;br&gt;likställda kan få sina möjligheter till insyn och påverkan tillgodosedda&lt;br&gt;under det tidiga samrådet, kan samrådet i det senare skedet och den&lt;br&gt;fortsatta planprocessen underlättas och rationaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utökade kraven på program och samråd kan visserligen i enstaka&lt;br&gt;fall leda till ett visst merarbete och därmed något ökade kostnader för&lt;br&gt;kommunerna. Detta måste dock vägas mot de vinster man kan göra&lt;br&gt;genom att det sannolikt blir färre överklaganden och därmed mindre risk&lt;br&gt;för förseningar. Till vinsterna får anses höra bl.a. att de kommunala&lt;br&gt;besluten står i bättre samklang med kommuninvånarnas önskemål och att&lt;br&gt;de boende m.fl. ges reella möjligheter att vara med och påverka besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Ökad användning av miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En miljökonsekvensbeskrivning skall&lt;br&gt;upprättas om en detaljplan medger åtgärder som innebär betydande&lt;br&gt;påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den alldeles övervägande delen av remissinstanser-&lt;br&gt;na, innefattande bl.a. Boverket, Statens naturvårdsverk samt flertalet&lt;br&gt;länsstyrelser och kommuner, tillstyrker förslaget om en utvidgning av&lt;br&gt;kravet på upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning och att kravet&lt;br&gt;på upprättandet skall vara generellt uttryckt. Ett antal av instanserna,&lt;br&gt;t.ex. Statens Lantmäteriverk, Kalmar kommun och Sveriges Fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsägareförbund, efterlyser dock förtydliganden av begreppet &amp;quot;betydan-&lt;br&gt;de inverkan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några, bl.a. Västerås kommun och Svenska Naturskyddsföreningen,&lt;br&gt;anser att en miljökonsekvensbeskrivning skall vara närmast obligatorisk&lt;br&gt;vid utarbetande av detaljplan. Uppsala universitet föreslår att en särskild,&lt;br&gt;utförlig lag om miljökonsekvensbeskrivning snarast bör införas.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg anser däremot att det ännu är för tidigt att ge&lt;br&gt;bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning en ny utformning, innan&lt;br&gt;några direkta erfarenheter vunnits av de gällande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera håll har lämnats synpunkter om krav på innehåll i en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning, överstyrelsen för civil beredskap betonar&lt;br&gt;beredskapshänsynen och Statens räddningsverk anser att en miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning bör innefatta såväl normala förhållanden som driftstör-&lt;br&gt;ningar och möjliga olyckor med följder för omgivningen. Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning anser att infiltration av dagvatten inom&lt;br&gt;tätorternas grönområden inte bör tillåtas utan en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om krav på miljökonsekvensbeskrivningar infördes i PBL&lt;br&gt;år 1994. Som redan nämnts utformades kravet så att program för&lt;br&gt;detaljplan är obligatoriskt vid vissa slag av projekt som innebär be-&lt;br&gt;tydande miljöpåverkan. I dessa fall skall vid utarbetandet av programmet&lt;br&gt;upprättas en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. NRL. I för-&lt;br&gt;arbetena (prop. 1992/93:60 s. 21) angavs att införandet av miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar i PBL avsåg att tillgodose kravet i rådets direktiv&lt;br&gt;85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön&lt;br&gt;av vissa offentliga och privata projekt (EGT nr L 175 av 5.7.1985,&lt;br&gt;s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets direktiv anges bl.a. krav på upprättande av en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning, bedömningens omfattning och innehåll. Beträffande krav på&lt;br&gt;upprättande anges att det vid vissa slag av projekt, vilka som regel skall&lt;br&gt;anses medföra en betydande påverkan på miljön, skall göras en systema-&lt;br&gt;tisk bedömning av projektets konsekvenser, dvs. en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning. I bilaga 1 till direktiven anges de projekt där en systematisk&lt;br&gt;bedömning är närmast obligatorisk. Som exempel kan nämnas kärnkraft-&lt;br&gt;verk och större värmekraftverk, motorvägar, järnvägslinjer för fjärrtrafik&lt;br&gt;och stora miljöstörande industrianläggningar. I en andra grupp anges&lt;br&gt;sådana projekt som inte alltid medför en betydande påverkan i varje&lt;br&gt;enskilt fall. En bedömning av effekterna av sådana projekt bör göras när&lt;br&gt;det är nödvändigt med hänsyn till respektive projekts karaktär. I bilaga&lt;br&gt;2 till direktiven redovisas de projekt som kan komma i fråga för en be-&lt;br&gt;dömning. Denna lista innefattar ett brett spektrum av projekt, alltifrån&lt;br&gt;infrastrukturprojekt till anläggningar för reglering av vattenflöden till&lt;br&gt;glasindustrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bedömningens omfattning anges i direktiven att ett projekts&lt;br&gt;miljöpåverkan bör bedömas med hänsyn till behovet att skydda männi-&lt;br&gt;skors hälsa och bidra till livskvaliteten genom en förbättrad miljö samt&lt;br&gt;för att säkerställa bevarandet av arternas mångfald och bibehålla&lt;br&gt;ekosystemets fömyelseförmåga som en grundläggande resurs för allt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen lämnade år 1994 förslag till ändringar av rådets direktiv.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall kravet på upprättande av miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar utvidgas till att omfatta ytterligare olika slag av projekt.&lt;br&gt;Vidare lämnas förslag till urvalskriterier angående när ett projekt skall&lt;br&gt;anses ha en betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införande av miljökonsekvensbeskrivningar i PBL&lt;br&gt;framfördes från olika håll att kravet på miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;borde uttryckas generellt. Den förra regeringen fann inte skäl att införa&lt;br&gt;kravet i vidare mån än som krävdes för att uppfylla direktivets krav. Det&lt;br&gt;innebar att kravet knöts till viss i direktivet angiven användning av mark&lt;br&gt;eller byggnader eller andra anläggningar, t.ex. för industriändamål, ny&lt;br&gt;sammanhållen bebyggelse, kabinbana, hotellkomplex eller fritidsbyar.&lt;br&gt;Regeringen angav dock att ett allmänt krav i PBL på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar borde utredas i ett vidare sammanhang, där vunna erfaren-&lt;br&gt;heter av tillämpningen av de föreslagna reglerna kunde vara ett värdefullt&lt;br&gt;underlagsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det nu tid att i PBL införa ett mer generellt&lt;br&gt;krav på miljökonsekvensbeskrivningar. För detta talar också att i&lt;br&gt;huvudsak enhetliga regler därmed kommer att gälla för samtliga&lt;br&gt;NRL-anknutna lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för ett generellt uttryckt krav på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar i PBL bör vara att det tillgodoser de ändamål som omfattas&lt;br&gt;av EG:s direktiv 85/337/EEG. Uppräkningen i direktivet är emellertid&lt;br&gt;inte statisk utan det måste förutsättas att den med tiden kommer att&lt;br&gt;kompletteras. Kravet måste därför formuleras så att en beskrivning skall&lt;br&gt;upprättas vid en viss grad av omgivningspåverkan oavsett ändamålet med&lt;br&gt;planen. Denna förutsättning bör i PBL uttryckas så att det skall vara&lt;br&gt;fråga om betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser. I utredningens betänkande används begreppet betydande&lt;br&gt;inverkan. Någon skillnad i sak avses inte. Det av regeringen föreslagna&lt;br&gt;begreppet överensstämmer däremot bättre med det begrepp som i EG:s&lt;br&gt;direktiv används för att uttrycka kravet på när en miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivning skall upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den gällande bestämmelsen i PBL används uttrycket betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan. Den föreslagna kvalifikationsgränsen betydande påverkan&lt;br&gt;avses vara densamma, dvs. hänsyn skall tas till både projektets karaktär&lt;br&gt;och områdets känslighet. Genom ändringen tydliggörs emellertid att&lt;br&gt;objektet för påverkan inte bara avser miljön utan även hälsan och&lt;br&gt;hushållningen med naturresurser. En sådan formulering står också i&lt;br&gt;saklig överensstämmelse med 5 kap. NRL angående syftet med miljökon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekvensbeskrivningen. Begreppet hälsan innefattar också säkerhet (jfr Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;prop. 1990/91:90 s. 457)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner i likhet med utredningen inte skäl att nu föreslå&lt;br&gt;några direkta ändringar beträffande miljökonsekvensbeskrivningens&lt;br&gt;innehåll. De brister i kommunernas redovisning m.m. som utredningen&lt;br&gt;pekat på kan enligt regeringens bedömning inte hänföras till brister i&lt;br&gt;regelsystemet. Genom hänvisningen att miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;skall upprättas enligt 5 kap. NRL ges förutsättningar för att beskriv-&lt;br&gt;ningen skall innehålla en allsidig redovisning av planens påverkan på&lt;br&gt;omgivningen. Som ovan nämnts pågår en översyn av EG:s direktiv,&lt;br&gt;vilken bl.a. behandlar frågan om krav på miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;br&gt;Om översynen leder fram till en ändring av direktivet, kan det finnas&lt;br&gt;anledning att återkomma i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de frågor som uppmärksammats i Hot- och riskutred-&lt;br&gt;ningens betänkande Ett säkrare samhälle (SOU 1995:19) vill regeringen&lt;br&gt;dock betona att den beskrivning av konsekvenserna för säkerheten som&lt;br&gt;ingår i miljökonsekvensbeskrivningen bör omfatta en riskanalys och en&lt;br&gt;bedömning av vilka åtgärder myndigheter eller de som bedriver&lt;br&gt;verksamheten kan vidta för att minska riskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning bör även fortsättningsvis upprättas i&lt;br&gt;samband med programmet för detaljplanen. Beskrivningen kommer i&lt;br&gt;programskedet att avse konsekvenserna av de i programmet skisserade&lt;br&gt;åtgärderna. När programmet efter samrådet bearbetas till ett förslag till&lt;br&gt;detaljplan skall miljökonsekvensbeskrivningen utvecklas vidare till-&lt;br&gt;sammans med detaljplanen. Den slutliga versionen av miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen skall således avse det planförslag som läggs fram för&lt;br&gt;antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning är en del av underlaget för ett beslut&lt;br&gt;om antagande av detaljplan. Vid prövningen av ett sådant beslut kan&lt;br&gt;brister i beslutsunderlaget leda till att beslutet upphävs. En utebliven eller&lt;br&gt;alltför bristfällig miljökonsekvensbeskrivning kan därvid vara skäl för att&lt;br&gt;anse att beslutet att anta detaljplanen inte kan godtas. Det är knappast&lt;br&gt;möjligt att generellt ange när en miljökonsekvensbeskrivning skall anses&lt;br&gt;så bristfällig att detaljplanebeslutet bör upphävas. Detta måste bedömas&lt;br&gt;från fall till fall, med utgångspunkt i de frågor som miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningen i det enskilda fallet skall belysa.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3 Fysisk planering för en bättre miljö&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen har bl.a. haft i uppdrag att överväga och&lt;br&gt;precisera vissa allmänna intressen. Hälsa och säkerhet är väsentliga&lt;br&gt;allmänna intressen som alltid skall beaktas i den fysiska planeringen.&lt;br&gt;Därutöver är bl.a. miljöhänsyn, liksom hänsyn till natur- och kultur-&lt;br&gt;miljön viktiga allmänna intressen.Tillgängligheten i den byggda miljön&lt;br&gt;för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är också ett&lt;br&gt;viktigt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått, avsnitt 4.3, har tätorternas grönområden och&lt;br&gt;kulturmiljöer stor betydelse i sig. De har också ekologiska och sociala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;välden. Tätortsutbyggnaden utgör emellertid många gånger ett allvarligt Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;hot mot dessa viktiga områden. Skyddet av grönområden och kulturmiljö-&lt;br&gt;er förutsätter en samlad bild av dem och deras värden. Detta kan uppnås&lt;br&gt;genom att deras betydelse uppmärksammas mer i planeringen. Vidare&lt;br&gt;behöver särskilda insatser göras för att stärka hänsynen till samlade&lt;br&gt;natur- och kulturvärden. Dessa frågor behandlas i det följande i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 och 5.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängligheten i den byggda miljön är också ett viktigt allmänt&lt;br&gt;intresse. Om målet om ett samhälle för alla skall nås måste framför allt&lt;br&gt;hinder i den offentliga miljön undanröjas. Tillgängligheten i den&lt;br&gt;offentliga miljön behandlas i avsnitt 5.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kretslopp i byggandet avses ofta återvinning av material ur&lt;br&gt;rivningsmassor. Regeringen anser att detta, i vart fall i ett långt&lt;br&gt;tidsperspektiv, är ett alltför snävt synsätt. I första hand måste eftersträvas&lt;br&gt;att bebyggelsen som sådan kan användas länge - dvs. att bebyggelsen kan&lt;br&gt;underhållas, repareras och byggas om för andra ändamål. I andra hand&lt;br&gt;bör byggnadsdelarna kunna återanvändas och först därefter bör det vara&lt;br&gt;aktuellt med återvinning av materialet i förbrukade delar. Vidare är det&lt;br&gt;angeläget att miljöfarligt avfall tas om hand under betryggande former.&lt;br&gt;Någon från miljösynpunkt genomtänkt reglering av rivningar finns ännu&lt;br&gt;inte i vårt land. I avsnitt 5.3.4 utvecklar regeringen sin syn på dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Parker och andra grönområden i stadsbygden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Krav ställs på att områden med samlad&lt;br&gt;bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av parker och&lt;br&gt;andra grönområden. Kommunen ges möjlighet att i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser meddela skyddsbestämmelser för särskilt&lt;br&gt;värdefulla tomter och allmänna platser. Kravs ställs på att sådana&lt;br&gt;tomter och allmänna platser inte får förvanskas i de avseenden de&lt;br&gt;omfattas av skyddsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kunskaperna om betydelsen av natur-&lt;br&gt;och grönområden i vardagsmiljön bör ökas. Behovet av att skydda&lt;br&gt;särskilt värdefulla områden som nationalstadsparker enligt NRL bör&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser är positiva till att&lt;br&gt;skyddet för tätorternas grönområden stärks. Boverket anser att förslaget&lt;br&gt;att områden med samlad bebyggelse skall utformas med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av parker och andra grönområden är ett viktigt genombrott för&lt;br&gt;grönområdesplaneringen. Genom att den samlade grönstrukturen&lt;br&gt;synliggörs i översiktsplanen ökar förutsättningarna för allmänheten att i&lt;br&gt;tidiga skeden reagera på planerade förändringar. Byggforskningsrådet&lt;br&gt;anser att ändringarna får effekt i planeringen först när en förändring sker&lt;br&gt;av attityder och värderingar. Förslagen till direkt skydd av grönområden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och parker är ytterst begränsade. Länsstyrelserna i Kristianstads, Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;Hallands samt Göteborgs och Bohus län, Naturskyddsföreningen och&lt;br&gt;flera kommuner anser att utredningen saknar förslag till ett effektivt&lt;br&gt;säkerställande. Sveriges Köpmannaförbund anför att det inte bara krävs&lt;br&gt;grönytor i centrumområdet utan också en god tillgänglighet för dem som&lt;br&gt;bor utanför stadskärnan. I planeringen måste man därför beakta behovet&lt;br&gt;av bra trafikleder och parkeringsmöjligheter. Ett centrumområde med&lt;br&gt;grönytor utan besökare är, enligt förbundet, knappast en lyckad satsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Med grönområden i&lt;br&gt;och i anslutning till tätorter avses all mark som inte är bebyggd eller&lt;br&gt;hårdgjord. Grönområdena fyller flera olika funktioner. För boende i&lt;br&gt;tätorter är tillgången till natur- och grönområden av stor betydelse både&lt;br&gt;som ett berikande inslag i vardagsmiljön och för att tillgodose behoven&lt;br&gt;av rekreation och friluftsliv. Vissa grönområden, bl.a. parker och träd-&lt;br&gt;gårdar, är ofta bärare av betydande kulturhistoriska värden. Naturligtvis&lt;br&gt;kan även ekologiska aspekter läggas på grönområdena. De har betydelse&lt;br&gt;för den biologiska mångfalden, för omhändertagande av dagvatten och&lt;br&gt;avfall samt för det lokala klimatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens bebyggelseutveckling består till stor del av förtätningar i&lt;br&gt;tätorterna. Det gäller såväl de centrala delarna som randzonen mellan&lt;br&gt;tätbebyggelse och den omgivande landsbygden. Investeringar i trafikan-&lt;br&gt;läggningar, vägar och järnvägar innebär ofta, framför allt i storstads-&lt;br&gt;regionerna, att tidigare sammanhängande gröna områden styckas upp.&lt;br&gt;Naturområden och till viss del även parker betraktas inte sällan som&lt;br&gt;reservmark för exploatering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ökade möjligheter nu bör skapas för att slå vakt&lt;br&gt;om tätorternas parker och andra grönområden. Särskilt viktigt är att&lt;br&gt;sammanhängande stråk av grönområden, t.ex. s.k. korridorer eller kilar,&lt;br&gt;inte bryts. För att skyddet för dessa områden skall kunna stärkas är det&lt;br&gt;viktigt att deras betydelse klarläggs och uppmärksammas samt att de&lt;br&gt;legala grunderna för deras skydd stärks. Först då finns förutsättningar att&lt;br&gt;på ett bättre sätt hävda grönområdena vid avvägningen mellan olika&lt;br&gt;motstående intressen i samband med beslut som innebär förändringar av&lt;br&gt;markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till skydd av parker och andra grönområden i tätorterna ges&lt;br&gt;i skiftande utsträckning i NRL, PBL, naturvårdslagen (1964:822) och&lt;br&gt;lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 6 § första stycket NRL anges att mark- och vattenområden som&lt;br&gt;har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden&lt;br&gt;eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skall&lt;br&gt;skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.&lt;br&gt;Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall särskilt&lt;br&gt;beaktas. Enligt paragrafens andra stycke skall områden som är av&lt;br&gt;riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet&lt;br&gt;skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL ger möjlighet att i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela&lt;br&gt;bestämmelser om vegetation. Om skada uppkommer till följd av sådana&lt;br&gt;bestämmelser kan fastighetsägaren ha rätt till ersättning av kommunen.&lt;br&gt;I 3 kap. PBL ställs bl.a. krav på skötsel och underhåll av tomter. Dessa&lt;br&gt;krav skall i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser. Det finns&lt;br&gt;dock inget krav på att varsamhet skall iakttas vid utförande av åtgärder&lt;br&gt;som innebär ändring eller omdisponering av en tomt eller en allmän&lt;br&gt;plats. Inte heller finns något förbud mot förvanskning av särskilt&lt;br&gt;värdefulla tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av kulturminneslagen kan parker, trädgårdar eller andra&lt;br&gt;anläggningar av kulturhistoriskt värde förklaras som byggnadsminnen av&lt;br&gt;länsstyrelsen. Rätt till ersättning föreligger bl.a. om de skyddsföreskrifter&lt;br&gt;som länsstyrelsen utfärdar innebär att pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten. Kyrkotomter och begravnings-&lt;br&gt;platser har ett generellt skydd enligt kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I naturvårdslagen finns bl.a. bestämmelser om nationalparker,&lt;br&gt;naturreservat och naturvårdsområden. Naturvårdslagens skyddsformer har&lt;br&gt;i viss utsträckning använts för att skydda värdefulla områden för&lt;br&gt;friluftslivet i anslutning till tätorter. När det gäller säkerställandet av&lt;br&gt;mindre grönområden i tätorter, t.ex. parker, är det dock tveksamt om&lt;br&gt;naturvårdslagens skyddsformer överhuvudtaget är lämpliga. Syftet med&lt;br&gt;skyddsformema har inte heller varit att skydda eller säkerställa denna typ&lt;br&gt;av objekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplettering av 2 kap. PBL och 2 kap. NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare föreslagna ändringen i 2 kap. 2 § PBL, avsnitt 5.1.2,&lt;br&gt;innebär att grönområdena skall beaktas vid planläggning m.m. För att&lt;br&gt;ytterligare understryka betydelsen av grönområdena i tätorterna bör de&lt;br&gt;krav som ställs på bebyggelsemiljöns utformning (2 kap. 4 §) komplette-&lt;br&gt;ras med krav på att hänsyn även skall tas till behovet av parker och andra&lt;br&gt;grönområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge bevarandet av tätorternas grönområden ett tillräckligt starkt&lt;br&gt;materiellt stöd i lagstiftningen när det blir ftåga om avvägning mellan&lt;br&gt;motstående intressen, bl.a. vid utbyggnad av infrastrukturer i och i&lt;br&gt;anslutning till tätorter, bör de grundläggande hushållningsbestämmelsema&lt;br&gt;i 2 kap. NRL ändras på så sätt att också behovet av grönområden i&lt;br&gt;tätorter särskilt skall beaktas. Särskilt i storstadsområden bör denna&lt;br&gt;vidgning av bestämmelsen bli verkningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av parker och andra grönområden i översiktsplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskilt exploateringsföretag som tar grönområden i anspråk kan,&lt;br&gt;taget för sig självt, förefalla obetydligt. Sammantaget över en längre&lt;br&gt;period ger dock alla enskilda åtgärder negativa konsekvenser. Dessa är&lt;br&gt;inte alltid överblickbara när ställning skall tas till det enskilda ärendet.&lt;br&gt;En helhetsbedömning av grönområdena är därför av stor betydelse för&lt;br&gt;arbetet med skydd och säkerställande av dessa områden i städer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tätorter. En samlad kunskap behövs i varje kommun. Denna kunskap bör Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;kunna sammanställas inom ramen för den föreslagna förstärkta översikt-&lt;br&gt;liga planeringen, avsnitt 5.1. Härigenom kommer parker och andra&lt;br&gt;grönområden att kunna uppmärksammas på ett bättre sätt än i dag i den&lt;br&gt;översiktliga planeringen. Genom kommunens återkommande ställnings-&lt;br&gt;taganden till översiktsplanens aktualitet kommer även behovet av skydd&lt;br&gt;för grönområdena att få en fortlöpande belysning som bör leda till ett&lt;br&gt;större hänsynstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerställande av grönområden mot exploatering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerställande av grönområden kan bl.a. ske i detaljplan. När ett område&lt;br&gt;skall exploateras i en tätort krävs normalt detaljplan. Det kommunala&lt;br&gt;planmonopolet är därför ett effektivt instrument till skydd för grönom-&lt;br&gt;råden som inte är i kommunal ägo, förutsatt att kommunen vill utnyttja&lt;br&gt;det. Kommunen kan även upphäva äldre planer vars genomförande skulle&lt;br&gt;få icke önskvärda konsekvenser för grönområdena. I de feil kommunen&lt;br&gt;vill ta i anspråk egna grönområden krävs också i allmänhet detaljplan.&lt;br&gt;Genom att miljökonsekvensbeskrivningar föreslås upprättas i större&lt;br&gt;utsträckning kommer konsekvenserna för grönområdena att redovisas. I&lt;br&gt;planbeskrivningen skall vidare redovisas om planförslaget avviker från&lt;br&gt;översiktsplanen och, i så fell, skälen därför. På detta sätt ges med-&lt;br&gt;borgarna goda möjligheter till kontroll av att ställningstagandena i&lt;br&gt;översiktsplanen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbestämmelser för tomter och allmänna platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tomter och allmänna platser finns inte någon bestämmelse som&lt;br&gt;motsvarar bestämmelsen i 3 kap. 10 § PBL om att ändringar på en&lt;br&gt;byggnad skall utföras varsamt. Inte heller bestämmelsen i 3 kap. 12 § om&lt;br&gt;att särskilt värdefulla byggnader inte får förvanskas har någon motsvarig-&lt;br&gt;het när det gäller tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något allmänt varsamhetskrav torde inte kunna uppställas för tomter&lt;br&gt;och allmänna platser. Förhållandena är alltför skiftande och en sådan&lt;br&gt;regel skulle medföra en alltför dålig förutsebarhet för fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många håll i våra tätorter finns emellertid parker och trädgårdar av&lt;br&gt;mycket stort värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig, konstnär-&lt;br&gt;lig eller ekologisk synpunkt. Dessa bör i likhet med värdefulla byggnader&lt;br&gt;kunna skyddas mot förvanskning genom skyddsbestämmelser i detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser. Fastighetsägaren får då kunskap om vilka&lt;br&gt;värden som skall beaktas och vilka åtgärder som skulle medföra att&lt;br&gt;området förvanskas. Om fastighetsägaren lider skada till följd av att&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för tomter och allmänna platser meddelas bör&lt;br&gt;kommunen vara skyldig att utge ersättning under samma förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för skyddsbestämmelser för byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att bestämmelser införs med innebörden att&lt;br&gt;värdefulla tomter och allmänna platser inte får förvanskas och att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna ges möjligheter att i detaljplan eller områdesbestämmelser Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;meddela skyddsbestämmelser härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mirdags naturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser måste också göras för att förbättra kunskaperna om&lt;br&gt;naturen i människors vardagsmiljö och att öka förståelsen för dess&lt;br&gt;värden. Vardagsnaturen innefattar grönskan i närmiljön, anlagda parker,&lt;br&gt;grönområden och andra obebyggda områden i och i anslutning till den&lt;br&gt;byggda miljön. Regeringen anser att betydelsen av vardagsnatur för&lt;br&gt;människors välbefinnande och för en rik och levande miljö i städer och&lt;br&gt;tätorter behöver uppmärksammas ytterligare. Även om kommunerna har&lt;br&gt;huvudansvaret för vardagsnaturen, berörs även vissa statliga myndigheter&lt;br&gt;på olika beslutsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt värdefulla parker och grönområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det redan nu finns möjligheter att slå vakt om natur- och&lt;br&gt;kulturvärden, bör lagstiftningen successivt förbättras och utvecklas. Det&lt;br&gt;bör särskilt övervägas om skyddet i fråga om särskilt värdefulla parker&lt;br&gt;och grönområden i landets tätortsregioner behöver förstärkas. Området&lt;br&gt;Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården har genom ändring i NRL&lt;br&gt;förklarats som landets första nationalstadspark. Regeringen kommer&lt;br&gt;senare denna dag att ge en särskild utredare i uppgift att undersöka om&lt;br&gt;det finns ytterligare sådana områden i och i anslutning till städer och&lt;br&gt;tätorter som i ett nationellt perspektiv bedöms ha särskilda natur- och&lt;br&gt;kulturvärden och att överväga om dessa behöver ges ett särskilt skydd&lt;br&gt;enligt NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Kulturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att kulturmiljövärdena skall kunna ges&lt;br&gt;en ökad uppmärksamhet ställs högre krav på kommunernas&lt;br&gt;översiktsplaner. Kraven avser dels inventering och redovisning av&lt;br&gt;kulturmiljövärdena, dels ställningstaganden till dessa värden vid&lt;br&gt;planläggning och tillståndsprövning. Kommunen ges möjligheter att&lt;br&gt;i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela särskilda varsam-&lt;br&gt;hetsbestämmelser for att precisera de krav som gäller vid ändring&lt;br&gt;av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har överlag fått ett positivt mottagande&lt;br&gt;från remissinstanserna. Så gott som alla instanser är positiva till att&lt;br&gt;kulturmiljövärdena lyfts fram och ges ett starkare skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kunskapsuppbyggnaden och redovisningen av kultur-&lt;br&gt;miljövärdena i översiktsplanen tillstyrker de flesta remissinstanserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningens förslag. Borlänge kommun anför att ett förbättrat kunskaps- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;underlag som tas fram i samverkan med kommunen är nödvändigt och&lt;br&gt;värdefullt för den fysiska planeringen. Den bästa kulturmiljövården&lt;br&gt;uppnås om ägarna till de skyddsvärda objekten får saklig information,&lt;br&gt;förstår kulturvärdet och upplever att samhället uppskattar en god&lt;br&gt;omvårdnad. Några, t.ex. Nyköpings, Skövde och Östersunds kommuner&lt;br&gt;samt Svenska kommunförbundet befarar dock att skyddet för kulturmiljön&lt;br&gt;blir svagare om förslaget får till följd att det alltid kommer att krävas ett&lt;br&gt;visst redovisningssätt av inventerings- och kunskapsunderlaget för att&lt;br&gt;kunna ställa krav på hänsyn till kulturmiljön i samband med planer och&lt;br&gt;lovprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela&lt;br&gt;särskilda varsamhetsbestämmelser för att tillgodose hänsynsreglema i&lt;br&gt;3 kap. 10 § vid ändring av byggnad tillstyrks av flertalet remissinstanser.&lt;br&gt;Uppsala universitet, länsstyrelserna i Blekinge samt Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län liksom Malmö kommun betonar vikten av att gränsdragningen mot&lt;br&gt;skyddsbestämmelser blir tydlig. Umeå kommun anser att möjligheten att&lt;br&gt;omsätta den generella varsamhetsregeln i 3 kap. 10 § PBL i begripliga&lt;br&gt;termer via detaljplan är ett steg framåt, men känner en principiell&lt;br&gt;tveksamhet i fråga om statusen hos en bestämmelse som egentligen bara&lt;br&gt;är en precisering av vad som redan gäller enligt lag. Villaägarna anser&lt;br&gt;att förslaget innebär begränsade möjligheter för den enskilde fastighets-&lt;br&gt;ägaren att överklaga en varsamhetsbestämmelse som enligt ägarens&lt;br&gt;uppfattning är för långtgående. Villaägarna anser att varsamhetsbe-&lt;br&gt;stämmelsema bör vara ersättningsgrundande på samma sätt som&lt;br&gt;skyddsbestämmelser är i dag. Sveriges fastighetsägareförbund avstyrker&lt;br&gt;förslaget i denna del och anser att behovet av ytterligare ett maktmedel&lt;br&gt;som påverkar fastighetsägarens förvaltning inte motiverats tillräckligt.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län betonar att det inte får råda någon&lt;br&gt;osäkerhet om huruvida en bestämmelse är en skyddsbestämmelse eller en&lt;br&gt;varsamhetsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att kulturmiljövårdens intressen&lt;br&gt;skall kunna hävdas i samhällsplaneringen är det viktigt att tydliga&lt;br&gt;motiveringar och rationella intresseavvägningar görs vid avgöranden om&lt;br&gt;bebyggelsemiljöns förändringar. En av förutsättningarna för att detta skall&lt;br&gt;kunna ske är att bebyggelsemiljöns kulturmiljövärden är kända och&lt;br&gt;respekterade av dem som har intressen i och ansvar för markanvänd-&lt;br&gt;ningen. Generella regler om hänsyn till kulturvärdena finns främst i NRL&lt;br&gt;och PBL. Bestämmelserna i NRL rör bl.a. lokaliseringsprövningen i&lt;br&gt;särskilt känsliga kulturmiljöer. PBL ger kommunerna ett stort ansvar när&lt;br&gt;det gäller att ta till vara befintliga kultur- och naturmiljö värden. För detta&lt;br&gt;krävs att kommunerna har tillräckliga kunskaper och kompetens inom&lt;br&gt;området och att erforderligt underlag tas fram. När det gäller urvalet och&lt;br&gt;bevarandet av objekt och områden som är värdefulla i ett nationellt&lt;br&gt;perspektiv är det staten som har huvudansvaret för kunskapsförsörj-&lt;br&gt;ningen. Denna fråga samt översiktsplaneringens roll vid bedömningen av&lt;br&gt;områden av riksintresse enligt NRL behandlas i avsnitt 5.1. Även den&lt;br&gt;enskilde fastighetsägaren har ett ansvar för att bevara kulturvärdena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att bl.a. beakta de grundläggande kraven i PBL på varsamhet och Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL. s regler om hänsynstagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL ger kommunerna möjlighet att såväl i ett enskilt lovärende som&lt;br&gt;genom bestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser hävda&lt;br&gt;kulturmiljövärdena. I 3 kap. PBL anges att nya byggnader skall placeras&lt;br&gt;och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller&lt;br&gt;landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Vid ändring&lt;br&gt;av byggnader ställs krav på varsamhet så att byggnadens särdrag beaktas&lt;br&gt;och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara (3 kap. 10 §). Vissa byggnader som är&lt;br&gt;särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller&lt;br&gt;konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna&lt;br&gt;karaktär får inte förvanskas (3 kap. 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick och underhållet skall&lt;br&gt;anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig&lt;br&gt;och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär (3 kap. 13 §).&lt;br&gt;De särskilt värdefulla byggnaderna skall dessutom underhållas så att&lt;br&gt;deras särart bevaras. Detta gäller såväl deras yttre som inre. För att&lt;br&gt;kraven på ett mer aktivt underhåll av sådana byggnader skall kunna&lt;br&gt;hävdas måste dock skyddsbestämmelser ha meddelats i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser. Fastighetsägaren är skyldig att följa skyddsbestäm-&lt;br&gt;melserna. Sköts inte underhållet kan ingripande med stöd av 10 kap. PBL&lt;br&gt;bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett områdes kulturmiljövärden kan inte hänföras enbart till bebyggel-&lt;br&gt;sen. Generella krav på hänsyn till dessa värden ställs därför även på&lt;br&gt;tomter som tas i anspråk för bebyggelse, allmänna platser samt områden&lt;br&gt;för andra anläggningar än byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande kraven på varsamhet kan hävdas av kommunen utan&lt;br&gt;att fastighetsägaren har rätt till ersättning. I de fall kommunen önskar ett&lt;br&gt;starkare skydd kan skyddsbestämmelser och rivningsförbud meddelas i&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser för särskilt värdefulla byggnader&lt;br&gt;och miljöer. I dessa fall, liksom då rivningslov vägras utan att det finns&lt;br&gt;någon bestämmelse om rivningsförbud, har fastighetsägaren under vissa&lt;br&gt;förutsättningar rätt till ersättning. När fastighetsägaren genom skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser åläggs att underhålla en byggnad på visst sätt föreligger också&lt;br&gt;i vissa fall rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan erinras om att länsstyrelsen med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. kan&lt;br&gt;förklara en byggnad som byggnadsminne. Förutsättningen härför är att&lt;br&gt;byggnaden är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller&lt;br&gt;att den ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelse-&lt;br&gt;område. Rätt till ersättning föreligger bl.a. om de skyddsföreskrifter som&lt;br&gt;länsstyrelsen kan utfärda innebär att pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av PBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de olika studier som gjorts i syfte att analysera PBL:s bevaranderegler&lt;br&gt;har det framkommit att det i den praktiska tillämpningen förekommer&lt;br&gt;olika tolkningar av innebörden av det nuvarande regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att kommunernas underlag vad gäller kulturmiljön&lt;br&gt;har redovisats i växlande former. Det underlag som finns, bl.a. i form&lt;br&gt;av kommunala kulturmiljöprogram eller byggnadsinventeringar, kommer&lt;br&gt;inte alltid till användning i kommunens tillämpning av PBL. I regel&lt;br&gt;innehåller inte heller översiktsplanerna några ställningstaganden från&lt;br&gt;kommunens sida till hur olika kulturmiljöer skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar också att tveksamhet råder om vilka krav&lt;br&gt;kommunen - med åberopande av enbart de grundläggande varsamhets-&lt;br&gt;och hänsynsreglema - kan ställa vid tillståndsprövningen enligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kommunhåll har uppgetts att det största problemet med att hävda&lt;br&gt;kulturmiljöintressena är de svårtolkade reglerna om ersättning och om&lt;br&gt;rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av kulturmiljön i översiktsplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagens bestämmelser&lt;br&gt;om hänsynstagande till kulturella värden i den byggda miljön visar att&lt;br&gt;kommunernas ansvar för att ta fram och redovisa erforderligt underlag&lt;br&gt;om kulturmiljön behöver tydliggöras. Tidigare har redovisats förslag till&lt;br&gt;ändringar i 2 kap. PBL som medför att tydligare utgångspunkter ges för&lt;br&gt;att planläggning och byggande skall ske med beaktande av natur- och&lt;br&gt;kulturvärden, avsnitt 5.1. Därigenom kan den fysiska planeringen&lt;br&gt;medverka till att dessa värden i den byggda miljön förvaltas på ett bättre&lt;br&gt;sätt. Förslaget innebär ett förstärkt krav på att kommunernas planerings-&lt;br&gt;underlag skall visa olika värden och kvaliteter som finns i den befintliga&lt;br&gt;miljön. I översiktsplanens redovisning av de allmänna intressen som bör&lt;br&gt;beaktas vid beslut som rör användningen av mark- och vattenområden&lt;br&gt;samt bebyggelse bör normalt ingå en redovisning av kulturmiljövärden.&lt;br&gt;Dessutom skall planen ge en samlad bild av hur den byggda miljön som&lt;br&gt;helhet skall utvecklas och bevaras. Den redovisning av konsekvenserna&lt;br&gt;av översiktsplanen som skall tas fram under planprocessen och framgå&lt;br&gt;av planbeskrivningen bör omfatta också planens effekter för kulturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag kan kulturmiljövärdena hävdas i det enskilda fallet med stöd av&lt;br&gt;bl.a. bestämmelserna i 3 kap. PBL och det underlag som nu finns&lt;br&gt;tillgängligt om dessa värden. Genom den förbättrade redovisningen av&lt;br&gt;kulturmilj ointressena i översiktsplanen som regeringens förslag syftar till&lt;br&gt;kommer kommunerna att på ett kraftfullare sätt kunna slå vakt om dessa&lt;br&gt;värden. I avvaktan på att kommunerna hinner komplettera sina över-&lt;br&gt;siktsplaner i nu berört avseende får kulturmiljöintressena i de enskilda&lt;br&gt;ärenden som aktualiseras hävdas med stöd av tillgängligt underlag på&lt;br&gt;samma sätt som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunerna själva som har ansvaret för att beslutsunderlaget&lt;br&gt;om bl.a. kulturmiljön byggs upp. Länsstyrelsen har därvid en viktig&lt;br&gt;uppgift att ta fram och förmedla kunskap till kommunerna. Länsstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan också bidra till att kunskaperna om kulturmiljön utvecklas och att Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;grundläggande markanvändningsfrågor får en mer likartad behandling i&lt;br&gt;kommunerna. Genom att länsstyrelsens uppgifter och ansvar i över-&lt;br&gt;siktsplaneringen förtydligas kommer länsstyrelsen i större utsträckning att&lt;br&gt;kunna verka för att översiktsplanen grundas på nödvändig kunskap om&lt;br&gt;kulturmiljöns innehåll. Den statliga kulturmiljövården är uppbyggd så att&lt;br&gt;länsstyrelsen i frågor om kunskapsuppbyggnad bör kunna stödja sig på&lt;br&gt;länsmuseernas insatser. Vidare förutsätter regeringen att staten, i första&lt;br&gt;hand genom Riksantikvarieämbetet, tar ansvar för metod- och teknik-&lt;br&gt;utvecklingen för inventeringsarbetet. Det är också viktigt att länsmuseer-&lt;br&gt;na utvecklar sin kompetens så att de kan tillgodose det rådgivningsbehov&lt;br&gt;och tillhandahålla de tjänster som kommunerna efterfrågar i dessa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mirsamhetsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav vid ändring av byggnader är att ändringar skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstek-&lt;br&gt;niska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden&lt;br&gt;tas till vara (3 kap. 10 §). Redan i dag kan sådana krav uttryckas genom&lt;br&gt;bindande bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;br&gt;Regeringen anser att denna möjlighet uttryckligen skall framgå av PBL:s&lt;br&gt;bestämmelser om vad som får regleras i detaljplan och områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser (5 kap. 7 och 16 §§). Införandet av varsamhetsbestämmel-&lt;br&gt;sema innebär inte i sig ökade möjligheter att hävda kulturmiljövärdena,&lt;br&gt;men kan medföra att dessa värden för alla parter tydliggörs på ett sätt&lt;br&gt;som är ägnat att öka respekten och förståelsen för dem. Av det sagda&lt;br&gt;följer vidare att de varsamhetsbestämmelser som meddelas i en detaljplan&lt;br&gt;eller i områdesbestämmelser inte kan medföra längre gående krav på&lt;br&gt;fastighetsägaren än vad som gäller enligt 3 kap. 10 §. Varsamhetsbestäm-&lt;br&gt;melsema är således inte ersättningsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighetsägare anser att varsamhetsbestämmelsema är alltför&lt;br&gt;långtgående kan han i likhet med vad som gäller i dag överklaga beslutet&lt;br&gt;att anta planen eller områdesbestämmelserna. Överprövande instanser har&lt;br&gt;då att göra en avvägning mellan det allmänna intresset av varsamhetsbe-&lt;br&gt;stämmelsema och det enskilda intresset. Om kommunen vill ställa högre&lt;br&gt;krav än vad som kan ställas med stöd av 3 kap. 10 § skall skydds-&lt;br&gt;bestämmelser användas, om byggnadens värde motiverar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom varsamhetsbestämmelser endast kan meddelas för att precisera&lt;br&gt;vad som annars gäller enligt 3 kap. 10 § får de inte innebära sådan&lt;br&gt;rådighetsinskränkning för den enskilde fastighetsägaren att pågående&lt;br&gt;markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. De&lt;br&gt;föreslagna lagändringarna kommer därmed inte heller att strida mot&lt;br&gt;egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen i dess nya lydelse&lt;br&gt;eftersom varsamhetsbestämmelsema inte kan medföra längre gående&lt;br&gt;inskränkningar för den enskilde än vad som följer redan av de grund-&lt;br&gt;läggande varsamhetskraven i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan varsamhetsbestämmelser och skyddsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gränsdragningen mellan varsamhetsbestämmelser och&lt;br&gt;skyddsbestämmelser kan först och främst pekas på att kravet på&lt;br&gt;varsamhet i 3 kap. 10 § PBL gäller för alla byggnader och att varsam-&lt;br&gt;hetsbestämmelser således även kan meddelas för sådana särskilt&lt;br&gt;värdefulla byggnader som avses i 3 kap. 12 §. De speciella skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser som kan meddelas för dessa byggnader är att betrakta som&lt;br&gt;en annan och mera långtgående reglering, varav bl.a. följer att de kan&lt;br&gt;grunda rätt till ersättning. Införandet av möjligheten att meddela&lt;br&gt;särskilda varsamhetsbestämmelser kräver att det klart kan utläsas av&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser huruvida en viss bestämmelse är en&lt;br&gt;varsamhetsbestämmelse eller en skyddsbestämmelse. För att det inte skall&lt;br&gt;råda någon tvekan i detta avseende måste det därför uttryckligen anges&lt;br&gt;i detaljplanen eller områdesbestämmelserna om en planbestämmelse är&lt;br&gt;en skyddsbestämmelse eller en varsamhetsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riksantikvarieämbetet och Boverket bör&lt;br&gt;ges i uppgift att utarbeta allmänna råd om vad beslutsunderlaget&lt;br&gt;rörande kulturmiljön bör innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga&lt;br&gt;ställer sig positiva till att allmänna råd utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att undvika alltför stora&lt;br&gt;skillnader i olika kommuners hantering av kulturmiljöfrågoma och&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelser som rör kulturmiljön har regeringen för&lt;br&gt;avsikt att uppdra åt Riksantikvarieämbetet att tillsammans med Boverket&lt;br&gt;utarbeta allmänna råd. I detta arbete bör erfarenheter och synpunkter från&lt;br&gt;kommunerna tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan natur- och kulturvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i föregående avsnitt utgör natur- och kulturvärdena en&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för en rik och levande vardagsmiljö i våra&lt;br&gt;städer och tätorter samt i landsbygdsområden. 1980-talets omfattande&lt;br&gt;exploatering för bebyggelse har ersatts av förtätning och förnyelse av den&lt;br&gt;byggda miljön. Samtidigt utsätts stadsbygden och omgivande landskap för&lt;br&gt;nya storskaliga förändringar, främst genom utbyggnad av kommunika-&lt;br&gt;tionsleder och en omfattande förändring av odlingslandskapet genom den&lt;br&gt;pågående omvandlingen inom jordbruket. Detta påverkar på olika sätt&lt;br&gt;natur- och kulturvärden i den byggda miljön och i landskapet. Föränd-&lt;br&gt;ringstrycket riktas inte enbart mot städer och tätorter. Också mindre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällen och glesbygdsområden är utsatta för en successiv omvandling Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;som riskerar att försämra livsmiljön socialt och kulturellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta sättet att skydda natur- och kulturvärden är som nämnts&lt;br&gt;genom en ökad hänsyn till värdena vid planering och genomförande av&lt;br&gt;olika åtgärder och ingrepp i den byggda miljön och i landskapet. För att&lt;br&gt;få ett rättsverkande skydd måste emellertid bestämmelserna i PBL,&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822) samt lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m. användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande ansvaret för omsorgen om natur- och kulturvärdena&lt;br&gt;i stadsbygden ligger på kommunerna. Ett betydande ansvar för den&lt;br&gt;byggda miljöns utformning vilar även på vissa sektorsmyndigheter,&lt;br&gt;framför allt trafikverken som svarar för planering och byggande av&lt;br&gt;kommunikationsleder och tillhörande anläggningar. Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet och Boverket har bl.a. uppgiften att medverka till&lt;br&gt;att utveckla metoder för skydd och säkerställande av natur- och kultur-&lt;br&gt;värden. Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar att förmedla kunskaper&lt;br&gt;och underlag från statliga myndigheter och att ge råd till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det föregående syftar bl.a. till att genom&lt;br&gt;lagstiftning förbättra möjligheterna att slå vakt om natur- och kulturvär-&lt;br&gt;den i den byggda miljön och i landskapet. Det behövs emellertid&lt;br&gt;ytterligare åtgärder för att öka hänsynen till natur- och kulturvärdena vid&lt;br&gt;olika planerings- och beslutsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlade insatser bör nu göras för att ytterligare uppmärksamma natur-&lt;br&gt;och kulturvärdenas betydelse och att öka hänsynen till dessa värden i&lt;br&gt;samhällsplaneringen. I första hand bör arbetet inriktas mot att utveckla&lt;br&gt;metoder och arbetssätt som kan medverka till att natur- och kulturmiljö-&lt;br&gt;frågorna bättre integreras i planering och beslut som rör den byggda&lt;br&gt;miljön och landskapet. De möjligheter som finns att med stöd av gällande&lt;br&gt;lagstiftning säkerställa värdefulla områden och miljöer bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening utnyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i utvecklingsarbetet är att åstadkomma en bättre&lt;br&gt;samverkan mellan natur- och kulturmiljövården. Det är troligt att&lt;br&gt;utvecklade analyser av de samlade natur- och kulturmiljövärdena i många&lt;br&gt;fall ger ökade möjligheter till hänsynstagande i olika beslutssituationer.&lt;br&gt;Berörda centrala myndigheter, dvs. främst Riksantikvarieämbetet och&lt;br&gt;Naturvårdsverket, bör i samverkan med Boverket svara for ett ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete med en sådan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ersättningsbestämmelserna bör bli&lt;br&gt;föremål för ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit vissa ändringar i&lt;br&gt;syfte att förenkla ersättningsreglerna. Förslaget innebär bl.a. att&lt;br&gt;skyddsbestämmelser alltid innebär också ett rivningsförbud och att&lt;br&gt;fastighetsägaren skall ha rätt till ersättning, om den sammanlagda skadan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till följd härav innebär att den pågående markanvändningen avsevärt Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten. Ersättning till följd av&lt;br&gt;meddelade skyddsbestämmelser skall enbart betalas ut for den del av&lt;br&gt;skadan som går utöver den angivna kvalifikationsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Förslaget att skyddsbestämmelser alltid skall&lt;br&gt;innebära rivningsförbud tillstyrks av bl.a. Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Enköpings kommun. Några&lt;br&gt;kommuner, däribland Linköpings och Norrtälje kommuner, anser att&lt;br&gt;rivningsförbud som fristående planbestämmelse bör bibehållas. Bland&lt;br&gt;dem som särskilt kommenterat ersättningsreglerna har flera länsstyrelser&lt;br&gt;och kommuner uppgett att det i första hand är rättegångskostnadsreglema&lt;br&gt;som bör ses över. Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Västemorrlands&lt;br&gt;län, Falu, Värnamo och Gotlands kommuner anser att anledningen till att&lt;br&gt;många kommuner varit restriktiva med att genomföra planer som kan&lt;br&gt;leda till ersättningsanspråk främst är den osäkerhet som råder om&lt;br&gt;kostnaderna for att processa om ersättningen. Eskilstuna kommun anser&lt;br&gt;att förslaget kan få till följd att många byggnader rivs innan en plan med&lt;br&gt;skyddsbestämmelser vunnit laga kraft. Villaägarna tycker att det är bra&lt;br&gt;att ersättningsreglerna blir enhetliga men vill att dagens regler om&lt;br&gt;ersättning för skyddsbestämmelser skall tillämpas, dvs. inget avdrag för&lt;br&gt;s.k. självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Ersättningsreglerna har av många&lt;br&gt;uppfattats som svårtolkade. Kritik har framförts mot att logiken i&lt;br&gt;tillstånds- och ersättningssystemet brister i vissa stycken. I de fall&lt;br&gt;skyddsbestämmelser införts är det oklart i vad mån de innefattar sådana&lt;br&gt;krav som, med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 12 § PBL, kan ställas&lt;br&gt;utan att rätt till ersättning uppkommer. Systemet med skilda kvalifika-&lt;br&gt;tionsgränser kan ge upphov till problem vid tillämpningen, särskilt som&lt;br&gt;fastighetsägaren kan åberopa olika skador som kan ha inträffat under den&lt;br&gt;senaste tioårsperioden. Från kommunhåll har kritik främst riktats mot&lt;br&gt;rättegångskostnadsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till förenkling av ersättningsreglerna verkar i olika&lt;br&gt;riktningar. Å ena sidan föreslår utredningen en s.k. självrisk även vid&lt;br&gt;ersättning för skada till följd av skyddsbestämmelser, vilket innebär ett&lt;br&gt;lägre ersättningsbelopp till den enskilde fastighetsägaren. Å andra sidan&lt;br&gt;sänks ersättningströskeln för fall där det tidigare krävts att skadan är&lt;br&gt;betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten, vilket&lt;br&gt;innebär att antalet ersättningsgilla skadefall ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ersättningsfrågorna bör bli föremål for ytterligare&lt;br&gt;överväganden i samband med Plan- och byggutredningens fortsatta&lt;br&gt;arbete, bl.a. vad avser de ekonomiska effekterna av ändringar av&lt;br&gt;ersättningssystemet. Några förslag till lagändringar i denna del läggs&lt;br&gt;därför inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Tillgänglighet i den offentliga miljön m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Boverket ges i uppdrag att närmare&lt;br&gt;analysera Plan- och byggutredningens förslag, bl.a. med avseende&lt;br&gt;på kostnadskonsekvensema, vad gäller insatser för att förbättra&lt;br&gt;tillgängligheten i befintliga offentliga lokaler och på allmänna&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att mer precisa krav bör&lt;br&gt;ställas på tillgänglighetsskapande åtgärder i samband med nybyggnad och&lt;br&gt;ändring av allmänna platser och områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader. Bemyndigande skall därför ges för tillämpningsföreskrifter&lt;br&gt;med krav på sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav införs på att enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten och&lt;br&gt;användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga skall vara åtgärdade före år 2000 i befintliga publika lokaler och&lt;br&gt;på befintliga allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsföreskrifterna till PBL rörande tillgängligheten och&lt;br&gt;användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga bör göras tydligare så att det klart framgår vad som är&lt;br&gt;samhällets minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i princip positiva till&lt;br&gt;grundtanken att förbättra tillgängligheten i den byggda miljön. De flesta&lt;br&gt;instanserna har inte heller något att invända mot att kravet på tillgänglig-&lt;br&gt;het även skall gälla allmänna platser och andra anläggningar än byggna-&lt;br&gt;der. Många remissinstanser, främst kommuner, motsätter sig förslaget&lt;br&gt;om krav på tillgänglighet även i befintliga lokaler. De ifrågasätter bl.a.&lt;br&gt;vem som har ansvaret för kostnader och åtgärder, vad som är ett enkelt&lt;br&gt;avhjälpt hinder och vem som avgör det. Vidare påpekas att sanktions-&lt;br&gt;möjligheter saknas och att tiden är för kort. Riksantikvarieämbetet befarar&lt;br&gt;att det i vissa fåll kan bli svårt att hävda kulturminneslagens krav på&lt;br&gt;kulturhistoriska hänsyn. Boräs kommun anser att ett retroaktivt förslag&lt;br&gt;bör vara kopplat till statliga bidrag eller i annat fall vara en rekommenda-&lt;br&gt;tion till kommunerna som alltefter råd och lägenhet får vidta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) framhåller att i PBL-propositionen&lt;br&gt;(prop. 1985/86:1) uttalades att byggnadslagstiftningen vilar på den&lt;br&gt;grunden att bestämmelser med krav som gäller byggnader inte skall ha&lt;br&gt;tillbakaverkande kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak överens om att det behövs tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter med bl.a. samhällets minimikrav. Dessa bör finnas när&lt;br&gt;lagen träder i kraft. Halmstads kommun ifrågasätter dock det lämpliga i&lt;br&gt;att ett statligt verk får i uppdrag att utfärda tillämpningsföreskrifter&lt;br&gt;eftersom en väsentlig del av lagstiftningens innehåll då inte blir föremål&lt;br&gt;för en parlamentarisk prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sedan år 1966 har den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen uppmärksammat de handikappades behov av tillgänglighet&lt;br&gt;i bebyggelsemiljön. Successivt har bestämmelserna utökats till de krav&lt;br&gt;som i dag ställs i PBL samt i lagen (1994:852) om tekniska egenskaps-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på byggnadsverk, m.m. och förordningen (1994:1215) om tekniska Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., byggnadsverkslagen resp,&lt;br&gt;byggnadsverksförordningen. PBL:s krav innebär att alla nya tomter för&lt;br&gt;permanent bebyggelse och allmänna platser skall vara tillgängliga och&lt;br&gt;användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I byggnadsverkslagen och byggnadsverksförordningen ställs motsvarande&lt;br&gt;krav på byggnadsverk. Vissa undantag gäller dock för en- eller tvåbo-&lt;br&gt;stadshus, för bostadshus som har färre än tre våningsplan och för&lt;br&gt;arbetslokaler med hänsyn till verksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av byggnader skall i princip samma krav ställas, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och&lt;br&gt;ändringens omfattning. Möjligheter för kommunen att anlägga en s.k.&lt;br&gt;områdessyn finns också i byggnadsverkslagen. I detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser kan således lägre krav ställas, om bebyggelsen&lt;br&gt;inom området ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med andra länder har Sverige högt ställda krav på tillgänglighet&lt;br&gt;och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga - kanske t.o.m. de högsta i världen när det gäller bostäder. I&lt;br&gt;andra europeiska länder finns i allmänhet krav på tillgänglighet, men det&lt;br&gt;saknas generella krav på att bostäder skall vara tillgängliga. Man kan&lt;br&gt;också kräva att enbart vissa bostäder i ett område eller en byggnad, t.ex.&lt;br&gt;de i bottenvåningen, skall vara tillgängliga och användbara. Detta gäller&lt;br&gt;också i USA där flerbostadshus utan hiss skall ha handikappanpassade&lt;br&gt;lägenheter på bottenvåningen. I byggnader med hiss och fler än tre&lt;br&gt;lägenheter gäller handikappkraven inom lägenheterna. Nya allmänna&lt;br&gt;lokaler skall vara tillgängliga. Även ombyggda lokaler skall vara&lt;br&gt;tillgängliga, med hänsyn till vad som är rimligt och möjligt att genomföra&lt;br&gt;i den befintliga byggnaden. Det finns i USA också krav på åtgärder i&lt;br&gt;befintliga publika byggnader. Dels skall dessa, om det inte är oskäligt,&lt;br&gt;förses med hjälpmedel (t.ex. blindskrift) eller service för att den&lt;br&gt;handikappade skall kunna utnyttja utbudet i lokalen, dels skall byggnads-&lt;br&gt;tekniska hinder tas bort där detta är lätt att åstadkomma och inte orimligt&lt;br&gt;betungande for fastighetsägaren. Krav på åtgärder i befintlig bebyggelse&lt;br&gt;är heller inte helt främmande för svensk byggnadslagstiftning.&lt;br&gt;Bestämmelser av i huvudsak arbetarskyddskaraktär finns i&lt;br&gt;17 kap. 20 § PBL. I 21 § ställs vissa krav på handikappanpassning av&lt;br&gt;terminalbyggnader. Den paragrafen skall tillämpas också på befintliga&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägesbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar som har gjorts, bl.a. av Plan- och byggutredningen,&lt;br&gt;visar att det befintliga byggnadsbeståndet ofta uppvisar brister, medan&lt;br&gt;nya byggnader i princip uppfyller de tillgänglighetskrav som kan ställas.&lt;br&gt;Men även i nya byggnader är det vanligt att det finns brister när det&lt;br&gt;gäller detaljutformningen. Det kan gälla exempelvis placeringen av&lt;br&gt;hissknappar, dörröppnare, toalettstolar och hjälphandtag. Färgsättningen&lt;br&gt;kan vara illa vald med hänsyn till synskadades behov och belysningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan vara bristfällig. Det händer också att tillgängligheten i och för sig är&lt;br&gt;tillgodosedd, men att det skett på ett krångligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långa och ibland komplicerade rörelsemönster som krävs i vårt&lt;br&gt;samhälle skapar i sig problem för många, bl.a. för människor med&lt;br&gt;funktionshinder. Den fysiska ansträngningen föranledd av de långa&lt;br&gt;avstånden samt att de handikappade ofta hänvisas till särskilda entréer,&lt;br&gt;gör att människor med funktionshinder inte kan använda den byggda&lt;br&gt;miljön på samma villkor som övriga. Det uppfattas också som besvärande&lt;br&gt;för människor med handikapp att även om tillgängligheten är tillgodosedd&lt;br&gt;så kan den vara det på ett ovärdigt sätt. Det förekommer också att&lt;br&gt;dörrar, entréer och hissar som i och för sig är anpassade för handikappa-&lt;br&gt;de hålls låsta, vilket är ytterligare ett exempel på att det som är&lt;br&gt;tillgängligt i teorin inte behöver vara det i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ombyggnad händer det vidare att tillgängligheten inte&lt;br&gt;blir helt tillgodosedd. I utemiljön ställer trottoarkanter till problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan kommunerna och handikapporganisationerna&lt;br&gt;förefaller enligt Plan- och byggutredningen i många fall vara bristfälligt.&lt;br&gt;Överlag borde enligt utredningen informationen om förestående&lt;br&gt;byggnadsprojekt från kommunens sida vara bättre, samtidigt som&lt;br&gt;handikappförbunden kanske skulle kunna hålla sig bättre underrättade om&lt;br&gt;aktuella byggprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste arbetet med att förbättra tillgänglig-&lt;br&gt;heten ske i hela plan- och byggprocessen - från den översiktliga&lt;br&gt;planeringen, via detaljplaneringen till bygglov, samråd och kontrollplan.&lt;br&gt;Socialtjänsten, med sin särskilda kunskap om de behov som finns i&lt;br&gt;kommunen, har ett stort ansvar i denna process, från det strukturinriktade&lt;br&gt;översiktliga arbetet till den individinriktade bostadsanpassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för tillsyn och kontroll har förutsättningar att kunna&lt;br&gt;förena möjligheterna att säkerställa de grundläggande tillgänglighetskra-&lt;br&gt;ven i ett tidigt skede av byggprocessen med en förbättrad uppföljning av&lt;br&gt;kraven under byggtiden. Därmed säkerställs att byggnaden när den är&lt;br&gt;färdig helt igenom uppfyller kraven på tillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändiga förutsättningar för detta är att kraven är formulerade så att&lt;br&gt;de är förutsebara, tydliga och entydiga. Vikten av detta har strukits under&lt;br&gt;av flera remissinstanser. Kravet på förutsebarhet innebär att byggherren&lt;br&gt;under projektering och i de inledande skedena av byggprocessen skall&lt;br&gt;veta vilka krav som gäller. Kraven på tydlighet och entydighet innebär&lt;br&gt;att det inte skall kunna råda några olika uppfattningar om hur kraven&lt;br&gt;skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillämpningsföreskrifter är det nödvändigt att arbeta med funktionskrav&lt;br&gt;i stället för tekniska lösningar, eftersom föreskriften inte bör styra&lt;br&gt;byggverksamheten mot en viss teknisk lösning, förhindra vissa fabrikat&lt;br&gt;etc. Det har emellertid under en tid funnits en osäkerhet om vad som är&lt;br&gt;skillnaden mellan funktionskrav och tekniska lösningar och det har&lt;br&gt;understundom ansetts att de senare uttrycker i måttangivelser vad de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förra uttrycker i allmänna ordalag. Detta är emellertid en missupp- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;fattning. Ett funktionskrav kan mycket väl anges som ett mått, t.ex. det&lt;br&gt;mått som krävs for att man skall kunna komma igenom en dörr med&lt;br&gt;rullstol eller det decibeltal som ger godtagbar bullerfrihet. Tekniska&lt;br&gt;lösningar handlar det om när man i stället för att exempelvis ange&lt;br&gt;dörrens passagemått anger dörrens karmyttermått eller i stället för att&lt;br&gt;ange väggens decibeltal anger vilken tjocklek som ljudisoleringen skall&lt;br&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning måste byggreglerna vara så tydliga att&lt;br&gt;det är odiskutabelt vad som är samhällets minimikrav. Regeringen har&lt;br&gt;nyligen gett Boverket i uppdrag att utvärdera de nya byggreglerna samt&lt;br&gt;det nya tillsyns- och kontrollsystem som träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;br&gt;I uppgiften ingår att undersöka om tillgänglighetskraven är ändamålsen-&lt;br&gt;ligt utformade. Vidare måste förnyade ansträngningar göras när det gäller&lt;br&gt;att arbeta fram standards m.m. för att tillfredsställa kraven på tillgänglig-&lt;br&gt;het för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Det gäller därvid både&lt;br&gt;personer med nedsatt syn och hörsel och personer med förståndshandi-&lt;br&gt;kapp. Det är en uppgift för ansvariga myndigheter att verka för att&lt;br&gt;sådana standards m.m. kommer fram i erforderlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka kunskapen inom byggsektorn om de handikappades behov&lt;br&gt;och hur dessa kan tillgodoses behövs intensifierade utbildningsinsatser.&lt;br&gt;Det ankommer på berörda myndigheter att i samråd med handikapprörel-&lt;br&gt;sen utöka informations- och utbildningsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav vid nybyggnad, tillbyggnad och ändring av byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver behovet av att förbättra möjligheterna till uppföljning av&lt;br&gt;föreskrifterna med hjälp av ett effektivare kontrollsystem, visar inte&lt;br&gt;utredningens analys att det föreligger några stora behov av att förändra&lt;br&gt;byggnadsverksförordningen i syfte att förbättra tillgängligheten för&lt;br&gt;personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vid nybyggnad,&lt;br&gt;tillbyggnad och ändring av byggnad. Men det finns å andra sidan mycket&lt;br&gt;annat som kan göras för att bebyggelsemiljön skall bli bättre tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängligheten och användbarheten i byggnadsbeståndet för personer&lt;br&gt;med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga har successivt förbättrats&lt;br&gt;under de senaste decennierna i enlighet med den uttalade målsättningen&lt;br&gt;att alla skall kunna delta på lika villkor i samhällslivet. Detta har kunnat&lt;br&gt;ske i samband med den gradvisa förnyelsen av byggnadsbeståndet genom&lt;br&gt;rivning, ny-, om- och tillbyggnad och med hjälp av bostadssubventioner.&lt;br&gt;Detta förbättringsarbete kan förväntas fortsätta också i framtiden och&lt;br&gt;medföra att byggnadsbeståndet successivt blir allt tillgängligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglighet ett allmänt intresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på vad&lt;br&gt;som kan anses vara väsentliga allmänna intressen och som skall värnas&lt;br&gt;särskilt genom samhällsåtgärder. Otvetydigt är möjligheten att delta i&lt;br&gt;samhällslivet, oberoende av funktionshinder, ett sådant väsentligt allmänt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse. Det betyder att man skall kunna delta i arbetsliv och kulturliv&lt;br&gt;och kunna tillgodogöra sig undervisning och samhällelig och kommersiell&lt;br&gt;service oberoende av funktionshinder. Det betyder också att det skall&lt;br&gt;finnas ett sådant utbud av bostäder så att man i rimlig utsträckning kan&lt;br&gt;välja bostad och bostadsort utan begränsningar med hänsyn till eventuella&lt;br&gt;handikapp och att man skall kunna bo kvar i sin invanda miljö, om man&lt;br&gt;skulle drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna anser bl.a. Socialstyrelsen och De Handikappa-&lt;br&gt;des Riksförbund att besökstillgängligheten skall betraktas som ett&lt;br&gt;väsentligt allmänt intresse, dvs. att i princip alla bostadslägenheter skall&lt;br&gt;kunna besökas av en person med funktionshinder. Regeringen delar i det&lt;br&gt;avseendet utredningens tveksamhet till om tillgänglighet till samtliga&lt;br&gt;bostäder skall betraktas som ett väsentligt allmänt intresse. Det hindrar&lt;br&gt;dock inte att det bör vara en målsättning på sikt att samtliga bostäder&lt;br&gt;skall vara tillgängliga. Som ovan nämnts sker ju också en successiv&lt;br&gt;förbättring av befintliga bostäder. Det finns i sammanhanget anledning&lt;br&gt;att erinra om att både bostadssektorn och den offentliga sektorn i dag&lt;br&gt;brottas med stora svårigheter att skära ner kostnader. Det betyder att de&lt;br&gt;insatser som görs framöver måste göras så att de kommer till bäst nytta.&lt;br&gt;Det gäller då också att hitta en rimlig avvägning mellan kravnivå och&lt;br&gt;kostnader, så att inte kraven är så höga att de förhindrar önskvärda och&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder. Det innebär inte att kortsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden alltid skall styra vad som är möjligt och önskvärt i fråga om&lt;br&gt;bättre tillgänglighet. När det gäller offentliga lokaler och de vanligaste&lt;br&gt;arbetsplatserna är det enligt regeringens uppfattning en självklarhet att&lt;br&gt;dessa i samband med ändring skall bli tillgängliga för alla oberoende av&lt;br&gt;funktionsnedsättning. Det ligger givetvis i sakens natur att sådana krav&lt;br&gt;inte omfattar anläggningar som exempelvis ingår i Försvarsmaktens&lt;br&gt;krigsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala ansvaret både för äldre- och handikappomsorg och för&lt;br&gt;bostadsanpassning innebär att kommunerna måste ha möjlighet att göra&lt;br&gt;rimliga avvägningar mellan generella och riktade åtgärder, så att&lt;br&gt;tillgängliga resurser kan användas effektivt, t.ex. med hjälp av kommu-&lt;br&gt;nala tillgänglighetsprogram och eget utvecklingsarbete. I det kommunala&lt;br&gt;tillgänglighetsprogrammet, som bör ingå som en del av översiktsplanen,&lt;br&gt;kan riktlinjer ges for hur de handikappades villkor i kommunen skall&lt;br&gt;förbättras. Regeringen anser att sådana tillgänglighetsprogram bör&lt;br&gt;upprättas i varje kommun. Programmen bör kopplas till översiktsplanen&lt;br&gt;som en viktig social aspekt, men bör också kunna utgöra separata&lt;br&gt;program. Som framgår av avsnitt 5.2.1 föreslår regeringen att i princip&lt;br&gt;alla detaljplaner skall grundas på program. Ett sådant program bör också&lt;br&gt;behandla frågor om tillgänglighet. Handikapporganisationerna bör&lt;br&gt;självfallet vara en aktiv samrådspart vid utarbetandet och uppföljningen&lt;br&gt;av sådana program. En aktiv medverkan från handikapporganisationernas&lt;br&gt;sida torde vara den viktigaste garantin för att de tillgänglighetskrav som&lt;br&gt;ställs verkligen blir uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det alltså regeringens uppfattning att det nu inte&lt;br&gt;finns anledning att ytterligare skärpa kraven på tillgänglighet i bostadsbe-&lt;br&gt;ståndet. Aktiva insatser från bl.a. handikapporganisationernas sida,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med kommunala tillgänglighetsprogram och det ovan ställda Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;kravet på ett obligatoriskt program i samband med detaljplan, bör dock&lt;br&gt;medföra att den successiva förbättringen av bostadsbeståndet och den&lt;br&gt;byggda miljön i övrigt kan påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapputredningen har i betänkandet Ett samhälle för alla&lt;br&gt;(SOU 1992:52) föreslagit att handikappbegreppet i PBL och i byggnads-&lt;br&gt;verksförordningen vidgas från &amp;quot;nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga&amp;quot;&lt;br&gt;till &amp;quot;funktionshinder” för att därmed inbegripa överkänslighet/allergier.&lt;br&gt;Bland remissinstanserna delar bl.a. Socialstyrelsen, Statens handikappråd&lt;br&gt;och Riksförbundet mot Astma-Allergi denna bedömning. Handikapputred-&lt;br&gt;ningens avsikt att utöka personkretsen för tillgänglighetskraven till att&lt;br&gt;också omfatta personer med överkänslighet/allergier innebär emellertid&lt;br&gt;ingen egentlig materiell förändring i PBL och byggnadsverksförord-&lt;br&gt;ningen. Förslaget skulle dock kunna få betydande och delvis oöverskåd-&lt;br&gt;liga konsekvenser för bebyggelselokalisering och planering av den yttre&lt;br&gt;miljön. Med hänsyn därtill anser sig regeringen inte nu kunna förorda en&lt;br&gt;ändring i lagstiftningen i enlighet med Handikapputredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna platser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den analys av tillgängligheten i bebyggelsen som Plan- och byggutred-&lt;br&gt;ningen låtit utföra visar att det ofta är i gatumiljön som det finns hinder&lt;br&gt;för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handikapput-&lt;br&gt;redningen har tidigare kommit till samma slutsats. Hindren består både&lt;br&gt;av svårigheter för rörelsehindrade att klara nivåskillnader, markbe-&lt;br&gt;läggning och trottoarkanter och av svårigheter för personer med nedsatt&lt;br&gt;orienteringsförmåga att hitta rätt. PBL kräver i dag enbart att allmänna&lt;br&gt;platser, dvs. torg, gator och parker m.m., handikappanpassas i skälig&lt;br&gt;utsträckning och någon närmare precisering av kraven lämnas inte i&lt;br&gt;förordning eller tillämpningsföreskrifter. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;det ett väsentligt allmänt intresse att den gemensamma miljön i rimlig ut-&lt;br&gt;sträckning kan användas av alla på lika villkor och att ingen skall vara&lt;br&gt;utestängd från deltagande i samhällslivet på grund av nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga. Starka skäl talar för att förbättringen av den&lt;br&gt;gemensamma miljön behöver intensifieras. Innan mer precisa krav kan&lt;br&gt;ställas på tillgänglighetsskapande åtgärder i samband med nybyggnad och&lt;br&gt;förändring av allmänna platser och i områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader behöver bl.a. kostnadskonsekvensema analyseras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikapputredningen har föreslagit att all gatumiljö och alla lokaler&lt;br&gt;dit allmänheten äger tillträde skall göras tillgängliga inom 15 år. För&lt;br&gt;mindre näringsidkare skall undantag kunna medges, om konsekvenserna&lt;br&gt;för verksamheten skulle bli orimliga och leda till nedläggning eller&lt;br&gt;flyttning. Då skall i stället näringsidkaren göra sin verksamhet tillgänglig&lt;br&gt;på annat sätt. Regeringen delar Handikapputredningens och Plan- och&lt;br&gt;byggutredningens gemensamma uppfattning att tillgängligheten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga lokaler och allmänna platser bör förbättras utöver den takt som&lt;br&gt;betingas av ny- och ombyggnadsverksamheten för att det skall bli möjligt&lt;br&gt;för handikappade att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av Handikapputredningens förslag berörs enbart&lt;br&gt;summariskt i betänkandet Ett samhälle för alla (SOU 1992:52). Det har&lt;br&gt;inte heller inom Plan- och byggutredningen varit möjligt att göra en&lt;br&gt;noggrann analys av vilka ombyggnadsåtgärder som är erforderliga eller&lt;br&gt;de företags- och samhällsekonomiska konsekvenserna av detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten i den analys av tillgängligheten som Plan- och byggutred-&lt;br&gt;ningen låtit utföra visar emellertid att bristande tillgänglighet ofta beror&lt;br&gt;på olämplig detaljutformning som ibland uppstått genom slarv eller&lt;br&gt;okunskap i byggprocessen. Att rätta till sådana brister skulle medföra en&lt;br&gt;betydligt bättre tillgänglighet för rörelsehindrade och personer med&lt;br&gt;nedsatt orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig väg med rimliga insatser vore enligt Plan- och byggutred-&lt;br&gt;ningen att såsom i USA ställa krav på att enkelt åtgärdade hinder skall&lt;br&gt;ha undanröjts inom en viss tidsrymd i offentliga lokaler och på allmänna&lt;br&gt;platser. Sådana enkla åtgärder kan vara att öka orienterbarheten genom&lt;br&gt;målning i kontrastfarger, skyltning och belysning samt att ta bort mindre&lt;br&gt;barriärer för personer i rullstol, t.ex. genom att ta bort trösklar, flytta&lt;br&gt;dörröppnare som kommit fel, skaffa enkla lösa ramper för att överbrygga&lt;br&gt;mindre nivåskillnader, ta bort trottoarstenar vid övergångställen och sätta&lt;br&gt;upp tydtiga anvisningar för tillgänglig väg. Många av dessa åtgärder kan&lt;br&gt;göras som en del av det löpande underhållet och ingå i förvaltningen av&lt;br&gt;lokaler och allmänna platser. De bör därmed inte medföra några&lt;br&gt;egentliga kostnader. I en undersökning som Neurologiskt Handikappades&lt;br&gt;Riksförbund låtit utföra - och som redovisas i Plan- och byggutredningen&lt;br&gt;- av tillgängligheten till offentliga lokaler i en mindre stad i Mellan-&lt;br&gt;sverige framkommer vid en preliminär bearbetning att endast 12 procent&lt;br&gt;av entréerna till dessa lokaler uppfyller byggreglernas krav på tillgänglig-&lt;br&gt;het, men samtidigt att 65 procent bedöms möjliga att åtgärda med mycket&lt;br&gt;måttliga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, främst kommuner, har efterlyst närmare analyser&lt;br&gt;av kostnadskonsekvenser och förtydtiganden av vad som avses med enkla&lt;br&gt;åtgärder och vem som skall utöva tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen har som nämnts inte redovisat kostnadskon-&lt;br&gt;sekvensema av sina förslag. Regeringen har alltså för närvarande inget&lt;br&gt;underlag för att bedöma konsekvenserna för bl.a. kommuner och&lt;br&gt;landsting för en anpassning av befintliga lokaler och allmänna platser. En&lt;br&gt;tillförlitlig kostnadsanalys kan endast göras när aktuella åtgärder&lt;br&gt;preciserats mer i detalj genom en fortsatt inventering och analys.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att inhämta ett underlag från Boverket avseende&lt;br&gt;beräknade kostnadskonsekvenser. Först därefter kan ställning tas till&lt;br&gt;utredningens förslag. I uppdraget till Boverket bör ingå att finna en&lt;br&gt;lämplig avvägning mellan tillgängtighetskraven, de samhällsekonomiska&lt;br&gt;vinsterna av en ökad grad av oberoende för personer med nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga och de kostnader som uppstår för berörda&lt;br&gt;fastighetsägare för att åstadkomma anpassningsåtgäidema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget erinra om de investeringssatsningar Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;som riksdagen redan beslutat om bl.a. i syfte att öka tillgängligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1994/95:25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 Återanvändning och återvinning av rivningsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom ett krav på rivningsplan säkerställs&lt;br&gt;att rivningar av vissa byggnader genomförs på ett sätt som ger&lt;br&gt;förutsättning för återanvändning och återvinning av rivnings-&lt;br&gt;material samt för omhändertagande av miljöfarligt avfall. Kravet&lt;br&gt;avser andra byggnader än komplementbyggnader, bygglovsfria&lt;br&gt;ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar&lt;br&gt;näring och totalförsvarets hemliga byggnader. Byggnadsnämnden&lt;br&gt;får i enskilda fall besluta att rivningsplan inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När rivningsplan krävs skall det på samma sätt som vid bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten finnas en kvalitetsansvarig som skall se till att planen&lt;br&gt;följs. Vidare skall inte rivningsarbetena få påbörjas förrän bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden godkänt rivningsplanen. Om rivningsplanen inte följs&lt;br&gt;i någon väsentlig del skall byggnadsnämnden kunna stoppa vidare&lt;br&gt;rivning till dess byggherren visar att det finns förutsättningar för&lt;br&gt;att rivningsplanen fortsättningsvis skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag är begränsat till de fall&lt;br&gt;rivningen omfattas av krav på rivningslov. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;förslaget i sak med regeringens förslag, dock att utredningens förslag inte&lt;br&gt;innehåller något krav på kvalitetsansvarig eller på att byggnadsnämnden&lt;br&gt;skall godkänna rivningsplanen för att rivningsarbetena skall få påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över detta&lt;br&gt;förslag har nästan undantagslöst tillstyrkt det. Konkurrensverket har dock&lt;br&gt;uttalat farhågor för att återanvändning och återvinning av rivnings-&lt;br&gt;material förhindras om kommunerna i alltför hög grad detaljreglerar vilka&lt;br&gt;material som skall tas om hand och eventuellt styr hur rivningen skall&lt;br&gt;genomföras. Verket har därför avstyrkt förslaget. Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund anser att en rimligare ordning än den föreslagna vore&lt;br&gt;att byggnadsnämnden i ett rivningslovsärende skulle få rätt att begära&lt;br&gt;rivningsplan när den finner behovet påkallat och när det finns ett&lt;br&gt;fungerande system för omhändertagande av sorterat avfåll. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Statens naturvårdsverk och Stockholms kommun,&lt;br&gt;anser att även större ombyggnader bör omfattas av krav på rivningsplan&lt;br&gt;för det som rivs ut. Bl.a. Helsingborgs och Borlänge kommuner har&lt;br&gt;föreslagit att ett generellt krav på rivningsanmälan införs så att även&lt;br&gt;byggnader utanför områden med detaljplan omfattas av kravet. Malmö&lt;br&gt;kommun har pekat på att det kan finnas behov av kvalitetsansvarig och&lt;br&gt;ett förfarande liknande byggsamrådet i samband med rivningsarbeten av&lt;br&gt;viss omfattning. Västerås kommun har anfört att det för återanvändning&lt;br&gt;och återvinning inte alltid krävs att olika material tas om hand var för sig&lt;br&gt;och att bestämmelsen riskerar bli ”tidsbunden” med den föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringen. Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län och Gotlands kommun önskar tydligare regler med avseende&lt;br&gt;på återanvändning och återvinning samt omhändertagande av miljöfarligt&lt;br&gt;avfall. En del remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, har pekat&lt;br&gt;på att det av förslaget inte framgår vilken reaktion som kan bli följden&lt;br&gt;av att rivningsplanen inte följs och om det skall ställas några kvali-&lt;br&gt;tetskrav på rivningsplanen. Skövde kommun har framhållit att ett&lt;br&gt;omhändertagande av rivningsavfall inte skall kunna krävas, om kost-&lt;br&gt;naderna beräknas bli orimligt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;lämnades år 1990 1,2 miljoner ton bygg- och rivningsavfall till kommu-&lt;br&gt;nernas deponier. Av detta var ca 800 000 ton rivningsavfall och 400 000&lt;br&gt;ton byggavfall. Uppskattningar av den totala mängden bygg- och&lt;br&gt;rivningsavfall varierar mellan 1,5 och 3 miljoner ton per år. Byggvaror&lt;br&gt;omsätts för 50-60 miljarder kr per år. Av detta beräknas ca 10 procent&lt;br&gt;bli spill. Som framgår av betänkandet Miljö och fysisk planering pågår&lt;br&gt;en mängd olika projekt för att få till stånd ett kretslopp i byggandet.&lt;br&gt;Vidare har regeringen erfarit att Kretsloppsdelegationen (M 1993: A) har&lt;br&gt;för avsikt att i oktober månad i år överlämna en rapport om omhän-&lt;br&gt;dertagande av rivningsmaterial och vid ny- eller ombyggnad överblivet&lt;br&gt;byggnadsmaterial. Regeringen har därför övervägt om det vore lämpliga-&lt;br&gt;re att avvakta med ett förslag i denna del till dess att rapporten färdig-&lt;br&gt;ställts. Regeringen ser det emellertid som angeläget att redan nu förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för att bl.a. tillvarata sådant material vid rivningar som&lt;br&gt;kan användas vid renoveringar av andra byggnader. Det är också&lt;br&gt;väsentligt att snarast förbättra förutsättningarna for all hantering av&lt;br&gt;rivningsmaterial. Regeringen vill därför redan nu lägga ett förslag&lt;br&gt;grundat på det som utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser regeringen att omhändertagandet av&lt;br&gt;rivningsmaterialet, sedan det sorterats på marken, inte bör regleras i&lt;br&gt;PBL. Det vidare omhändertagandet av avfall kan t.ex. regleras av&lt;br&gt;kommunfullmäktige enligt 6 § renhållningsförordningen (1990:984).&lt;br&gt;Regeringen utgår från att Kretsloppsdelegationen kommer att överväga&lt;br&gt;om någon ytterligare reglering av omhändertagandet av rivningsmaterial&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på rivningsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att från miljösynpunkt finns så mycket att vinna genom&lt;br&gt;att ställa krav på rivningsplan att kravet i princip bör utsträckas till alla&lt;br&gt;rivningar av byggnader. Undantag bör dock göras för komplement-&lt;br&gt;byggnader, bygglovsfria ekonomibyggnader, dvs. de byggnader som&lt;br&gt;undantagits från bygglovsplikt i 8 kap. 1 § andra stycket PBL, och&lt;br&gt;totalförsvarets byggnader som är av hemlig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Naturvårdsverket och Stockholms kommun anser regering-&lt;br&gt;en att det kan finnas skäl att kräva rivningsplan vid s.k. utrivningar i&lt;br&gt;samband med ändringar av en byggnad. Den frågan kräver dock vidare&lt;br&gt;överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser till skillnad från Fastighetsägareförbundet att krav på Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;rivningsplan bör vara huvudregel. Med denna utgångspunkt föreslår&lt;br&gt;regeringen att kravet på rivningsplan utformas generellt och att kommu-&lt;br&gt;nen får möjlighet att dispensera från det i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivningsplanens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kravet på en rivningsplan är att främja ett miljömässigt och&lt;br&gt;ekonomiskt rimligt omhändertagande av rivningsmaterial och avfell från&lt;br&gt;rivningen och att därmed hushålla med naturresurserna. Ett minimikrav&lt;br&gt;skall vara att omhändertagande av eventuellt miljöfarligt avfell säkras.&lt;br&gt;Detta torde i många fell förutsätta en inventering av byggnaden för&lt;br&gt;lokalisering av sådant avfell. Syftet med rivningsplanen bör vara att&lt;br&gt;rivningen skall ske så att olika material kan tas om hand var för sig på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt sätt. Detta innebär dock inte att allt måste fraktioneras&lt;br&gt;till minsta beståndsdel. Med en sådan tolkning blir bestämmelsens&lt;br&gt;innehåll inte heller bundet till dagens teknik. Kravet på att olika material&lt;br&gt;skall kunna omhändertas var för sig skall således tolkas bl.a. med&lt;br&gt;beaktande av förutsättningarna för återanvändning och återvinning vid&lt;br&gt;tidpunkten för rivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsansvarig vid rivning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med ett flertal remissinstanser att det i de fell&lt;br&gt;det krävs rivningsplan också bör finnas en kvalitetsansvarig vid rivning&lt;br&gt;och föreslår därför att bestämmelsen i 9 kap. 13 § om krav på kvali-&lt;br&gt;tetsansvarig utvidgas till att omfetta även sådana rivningar som skall följa&lt;br&gt;en rivningsplan. Däremot anser regeringen att det inte finns skäl att ställa&lt;br&gt;krav på intyg från fristående sakkunniga. Rivningsplanen bör således inte&lt;br&gt;jämställas med kontrollplanen. Det finns heller inte något behov av ett&lt;br&gt;intyg liknande slutbeviset. Däremot kan man på goda grunder argumen-&lt;br&gt;tera for att det i vissa fell kan finnas behov av ett förfärande som liknar&lt;br&gt;byggsamrådet. Regeringen bedömer det emellertid inte möjligt att i&lt;br&gt;bestämmelser ange när samråd skall ske. Eftersom behovet inte torde&lt;br&gt;vara så stort att samråd bör föreskrivas som huvudregel och förfarandet&lt;br&gt;är sådant att det inbjuder till en dialog mellan kommunen och bygg-&lt;br&gt;herren, kan frågan lämnas oreglerad. Regeringen utgår därvid från att&lt;br&gt;byggnadsnämnderna uppfyller sina åligganden enligt 11 kap. 1 § PBL att&lt;br&gt;lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av kraven på byggherren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 kap. 5 § PBL om att både allmänna och enskilda&lt;br&gt;intressen skall beaktas i ärenden enligt PBL gäller även ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en rivningsanmälan. En avvägning måste därför ske mellan&lt;br&gt;det allmännas intresse av en så god hantering av övningsmaterialet som&lt;br&gt;möjligt och kostnaden för den enskilde. Detta medför inte någon skillnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om kravet på en godtagbar hantering av miljöfarligt avfall. Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;Ansvaret för det har ägaren, oavsett kostnaden. Det måste emellertid&lt;br&gt;förutsättas att ett från miljösynpunkt bättre omhändertagande av&lt;br&gt;rivningsmaterial ofta medför ökade kostnader for byggherren, även om&lt;br&gt;det sorterade materialet har ett visst ekonomiskt värde. Denna kostnad&lt;br&gt;måste således vägas mot den önskade effekten. Blir kostnaden för hög,&lt;br&gt;måste ambitionsnivån sänkas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos byggnadsnämnden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren bör, som föreslagits av utredningen, presentera en rivnings-&lt;br&gt;plan i samband med rivningsanmälan. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;sedan byggnadsnämnden fetta ett beslut i frågan om planen kan godtas.&lt;br&gt;Byggnadsnämnden skall då avgöra om det finns förutsättningar att&lt;br&gt;hantera rivningsmaterialet på det sätt som framgår av planen. Detta&lt;br&gt;beslut torde vanligtvis fettas av en tjänsteman efter delegation. För-&lt;br&gt;farandet kan därför förutsättas vara tämligen snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vägrat godkännande bör kunna överklagas i den ordning som gäller&lt;br&gt;för frågor enligt 3 kap. Regeringen föreslår att frågan om godkännande&lt;br&gt;regleras i 9 kap. PBL. Av bestämmelsen i 13 kap. 4 § andra stycket 5&lt;br&gt;PBL följer att länsstyrelsens beslut i ett dit överklagat ärende skall&lt;br&gt;överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionen för utebliven rivningsanmälan föreslås bli densamma som&lt;br&gt;gäller för bygganmälan. Om byggherren i något väsentligt avseende&lt;br&gt;avviker från rivningsplanen bör det vara möjligt för byggnadsnämnden&lt;br&gt;att stoppa vidare rivning på samma sätt som gäller när en kontrollplan&lt;br&gt;inte följs. Regeringen föreslår därför att 10 kap. 3 § PBL kompletteras&lt;br&gt;så att detta blir möjligt. När det gäller kontrollplan får byggnadsarbetena&lt;br&gt;förbjudas till dess uppkomna brister avhjälpts. Motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;för rivningsplan måste ha ett annat kriterium. I de fell en rivningsplan&lt;br&gt;inte följs torde detta visa sig i att det brister i omhändertagandet, t.ex.&lt;br&gt;genom att materialet inte fraktioneras på angivet sätt. Arbetet bör därför&lt;br&gt;få återupptas när byggherren kan visa att det finns förutsättningar för att&lt;br&gt;planen skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den kvalitetsansvarige varit försumlig kan byggnadsnämnden enligt&lt;br&gt;9 kap. 15 § PBL besluta att en annan kvalitetsansvarig skall utses. Är det&lt;br&gt;fråga om en kvalitetsansvarig med riksbehörighet, skall ett sådant beslut&lt;br&gt;anmälas till det organ som meddelat riksbehörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att visa hur systemet med rivningsplan kan fungera i praktiken vill&lt;br&gt;vi använda följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsföretaget HUSAB har förvärvat en tomt med ett sanerings- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;moget fyravåningshus byggt 1923 i ett område som omfattas av en&lt;br&gt;detaljplan. Huset har varit utsatt för några hårdhänta ombyggnader under&lt;br&gt;åren. Under hand tar bolaget kontakt med stadsbyggnadskontoret och får&lt;br&gt;besked att kommunen alltid kräver rivningsplan för ett projekt som det&lt;br&gt;aktuella. HUSAB vänder sig då till rivningsentrepenören RIVAB och&lt;br&gt;begär en offert på en rivning av huset, innefattande upprättande av en&lt;br&gt;rivningsplan, omhändertagande och försäljning av användbart material&lt;br&gt;och omhändertagande av allt avfell. På RIVAB känner man till att det&lt;br&gt;pågår ett vägbygge där det går att få avsättning för krossad mursten som&lt;br&gt;fyllning i bullervallar. Kommunens värmeverk köper in spillvirke. Vidare&lt;br&gt;finns på orten ett dotterbolag till RIVAB som köper in bl.a. begagnade&lt;br&gt;fönster, köksinredningar, dörrar och sanitetsporslin för återförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en inventering av byggnaden, som görs av en arbetsledare hos&lt;br&gt;RIVAB, konstateras att det inte finns annat miljöfarligt avfell än ett antal&lt;br&gt;strömbrytare som innehåller kvicksilver. Det förekommer också&lt;br&gt;golvmattor av PVC. Vidare finner man att elledningarna i huset har stort&lt;br&gt;kopparinnehåll och att takstolar och tegelpannor är i bra skick, men att&lt;br&gt;snickerierna blivit utbytta vid någon ombyggnad så att de inte håller den&lt;br&gt;höga kvalitet man kunde förvänta sig. När HUSAB får del av in-&lt;br&gt;venteringen, förklarar man att man själv har användning för takstolarna&lt;br&gt;och takpannorna för en om- och tillbyggnad av ett annat hus på orten.&lt;br&gt;Härefter upprättar RTVAB ett förslag till rivningsplan som innebär att&lt;br&gt;fönster, dörrblad, värmeelement, sanitetsporslin och vattenkranar samt&lt;br&gt;elledningar omhändertas för sig före rivningen. Även PVC-mattoma&lt;br&gt;skall rivas ut och omhändertas för sig, liksom de miljöfarliga ström-&lt;br&gt;brytarna. Vidare skall takpannorna tas om hand och takstolarna lyftas av,&lt;br&gt;varefter huset rivs med traditionell teknik och det återstående rivnings-&lt;br&gt;materialet sorteras i fraktioner för sten, metall, trä och övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av rivningsplanen upprättas offerten, enligt vilken HUSAB&lt;br&gt;debiteras kostnaden for rivningsarbetet, deponiavgiften för posten övrigt&lt;br&gt;och kostnaden för omhändertagandet av PVC-mattoma och ström-&lt;br&gt;brytarna samt krediteras nettot från försäljningen av fönster m.m.,&lt;br&gt;metallskrotet, fyllnadsmassorna och trävirket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUSAB tecknar avtal om entreprenad för rivningen och allt omhän-&lt;br&gt;dertagande av rivningsmaterialet med RIVAB. Därefter inger HUSAB&lt;br&gt;ansökan om rivningslov samt rivningsanmälan i vilken bolaget anger att&lt;br&gt;rivningsarbetena kommer att påbörjas tre veckor efter beviljat rivningslov&lt;br&gt;och bifogar rivningsplanen till rivningsanmälan. Samtidigt anmäler man&lt;br&gt;en kvalitetsansvarig. En tjänsteman på stadsbyggnadskontoret som har&lt;br&gt;delegation att fetta beslut konstaterar att det enligt 8 kap. 16 § PBL finns&lt;br&gt;förutsättningar att bevilja lovet och bifeller ansökan, går igenom&lt;br&gt;rivningsplanen, finner att den kan godtas och meddelar ett godkännande.&lt;br&gt;Slutligen konstaterar han att den som föreslagits som kvalitetsansvarig&lt;br&gt;tidigare haft motsvarande uppdrag och att denne har tillräcklig kompe-&lt;br&gt;tens. Han beslutar därför enligt 9 kap. 14 § att godkänna den av&lt;br&gt;byggherren utsedde kvalitetsansvarige för rivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Den regionala planeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga ändringar föreslås nu i bestämmel-&lt;br&gt;serna om regionplanering i 7 kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att, om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl, skall regeringen ha möjlighet att utse ett särskilt regionplaneorgan&lt;br&gt;med representanter från staten och berörda kommuner. Ett sådant&lt;br&gt;regionplaneorgan skall ta fram underlag och lämna förslag till en&lt;br&gt;regionplan, som antas av regeringen. Som en förutsättning for ett sådant&lt;br&gt;förordnande bör gälla att en frivillig mellankommunal samordning inte&lt;br&gt;kan förutses eller visat sig inte kunna komma till stånd och att det rör sig&lt;br&gt;om viktiga regionala intressen, där en mellankommunal samordning är&lt;br&gt;en förutsättning för en ändamålsenlig samhällsstruktur, t.ex. stora&lt;br&gt;infrastruktursatsningar eller allvarliga miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De statliga myndigheterna är över lag positiva till&lt;br&gt;eller tillstyrker helt utredningens förslag. Bl.a. Riksrevisionsverket anser&lt;br&gt;dock att frågan behöver analyseras ytterligare. Flertalet kommuner&lt;br&gt;avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Järfälla kommun&lt;br&gt;menar exempelvis att besvärliga konflikter inte hanteras bättre genom att&lt;br&gt;kommunerna tvingas in i en särskild organisationsform. Mellankommunal&lt;br&gt;samordning skall bygga på frivillig samverkan utan statlig inblandning.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet anser att dagens PBL innehåller ett genom-&lt;br&gt;tänkt och fungerande system för att hantera frågor som berör flera&lt;br&gt;kommuner eller frågor som är av nationellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: PBL erbjuder ett system för&lt;br&gt;regionplanering som ett festare alternativ till mellankommunal plansam-&lt;br&gt;verkan i andra former. Härigenom kan planarbetet få större stadga och&lt;br&gt;långsiktighet. Regeringen kan således besluta att inrätta ett regionplaneor-&lt;br&gt;gan, om inte berörda kommuner mera allmänt motsätter sig det. I&lt;br&gt;Stockholms län ansvarar landstinget för regionplaneringen med stöd av&lt;br&gt;lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna under senare år visar att det mellan kommuner med&lt;br&gt;uppenbara samordningsbehov inte kommit till stånd någon tillfredsställan-&lt;br&gt;de samordning. För att ge den fysiska planeringen möjlighet att medverka&lt;br&gt;till en ändamålsenlig samhällsstruktur från hushållningssynpunkt samt&lt;br&gt;begränsa och på sikt lösa vissa miljöproblem, krävs en utveckling av den&lt;br&gt;mellankommunala och regionala samordningen. Det är också uppenbart&lt;br&gt;att den planerade utbyggnaden av den tekniska infrastrukturen under det&lt;br&gt;närmaste decenniet inte bör hanteras enbart inom ramen för de statliga&lt;br&gt;trafikverkens sektorsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av regional samordning rörande infrastrukturinvesteringar och&lt;br&gt;miljöfrågor i övrigt har kommit till uttryck i en rad propositionsut-&lt;br&gt;talanden och regeringsuppdrag under senare år. I den förra regeringens&lt;br&gt;prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling ställs krav på att&lt;br&gt;samtliga länsstyrelser skall ha väl förankrade regionala miljöprogram&lt;br&gt;senast under år 1994 och att de bör svara för att på regional nivå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckla ett samarbete med kommunerna såvitt avser internationella&lt;br&gt;överenskommelser och nationella miljömål. Vidare har den förra&lt;br&gt;regeringen gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att senast den&lt;br&gt;1 april 1995 utarbeta en regional trafik- och miljöanalys. Länsstyrelserna&lt;br&gt;i storstadsområdena har också haft i uppdrag att analysera hur den&lt;br&gt;planerade markanvändningen medverkar till att nå miljömålen inom&lt;br&gt;områdena luftkvalitet och buller, kulturmiljövård och grönstruktur. Detta&lt;br&gt;uppdrag har redovisats under våren 1995. För närvarande bedrivs alltså&lt;br&gt;ett omfattande utredningsarbete som i flera avseenden berör den regionala&lt;br&gt;planeringen. Förutom nyss nämnda aktiviteter bör bl.a. nämnas&lt;br&gt;Boverkets rapport Sverige 2009, som för närvarande remissbehandlas,&lt;br&gt;arbetet med Östersjövisionen, Trafik- och klimatkommitténs (K 1993:01)&lt;br&gt;och Kommunikationskommitténs (K 1995:01) arbete samt samarbetet med&lt;br&gt;Danmark om ett regionalt miljöprogram för Öresundsregionen. Regering-&lt;br&gt;en har erfarit att centrala frågor som behandlas i arbetet bl.a. rör&lt;br&gt;utveckling av samverkansmönster för urban utveckling och former för&lt;br&gt;samordning av kommunal planering, transporthuvudmännens planering&lt;br&gt;samt lokalisering av offentliga och privata investeringar och investeringar&lt;br&gt;i infrastruktur. Resultatet av pågående utredningsarbete kommer i de&lt;br&gt;flesta fell att redovisas inom det närmaste året. Sammantaget ställs&lt;br&gt;således mycket höga förväntningar på att en regional samordning kan&lt;br&gt;mobiliseras i syfte att uppnå en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att olika former av regional planering behöver&lt;br&gt;utvecklas. Flera sådana initiativ har också tagits och nya samverkans-&lt;br&gt;former utvecklas. Mellankommunalt samarbete sker redan nu på många&lt;br&gt;områden, bl.a. med stöd av kommunalförbundslagen. Regionberedningen&lt;br&gt;(C 1992:06) har haft i uppdrag att utforma förslag om den offentliga&lt;br&gt;verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. Beredningen&lt;br&gt;har i mars 1995 överlämnat sitt slutbetänkande Regional framtid&lt;br&gt;(SOU 1995:27). I betänkandet föreslår beredningen bl.a. att landstingen&lt;br&gt;i nybildade län i Skåne och Västsverige får samma uppgifter i fråga om&lt;br&gt;regionplanering som Stockholms läns landsting har idag. Förslaget&lt;br&gt;remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Delegationen (M 1994:01) för en miljöinriktad regionplanering&lt;br&gt;i Skåne (Skånedelegationen) kommer inom kort att redovisa resultatet av&lt;br&gt;sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget finns det anledning att erinra om den regionala&lt;br&gt;planeringens roll i andra EU-länder. Regionplanering och regionplaner&lt;br&gt;spelar i många EU-länder en betydligt större roll i samhällsplaneringen&lt;br&gt;än den för närvarande gör i Sverige. En viktig anledning till ökad&lt;br&gt;regional samverkan har varit och är EU:s regionalpolitik och de villkor&lt;br&gt;som är förknippade bl.a. med stöd från EU:s strukturfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1994:578) om ändring i förordningen (1982:877) om&lt;br&gt;regionalt utvecklingsarbete framgår vilken roll länsstyrelsen har vid&lt;br&gt;framtagande av regionala strategier för länens utveckling. I detta arbete&lt;br&gt;skall länsstyrelsen beakta kommunernas översiktliga planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att en förstärkning av det&lt;br&gt;regionala perspektivet i den fysiska planeringen är nödvändig. Det finns&lt;br&gt;ett flertal skäl till detta. Den administrativa geografiska indelningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför behov av samordning mellan kommuner med gemensam bostads- Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;och arbetsmarknad, särskilt i storstadsområdena. De dominerande&lt;br&gt;miljöproblemen som berör luft och vatten känner inte några kommunala&lt;br&gt;gränser utan måste ofta lösas i ett vidare perspektiv. Till detta kommer&lt;br&gt;investeringarna i trafikanläggningar som ofta berör flera kommuner. Om&lt;br&gt;staten skall investera i avsedd omfattning är det - vid sidan av miljö-&lt;br&gt;aspekterna - mycket angeläget att dessa investeringar följs av en&lt;br&gt;byggelseutveckling i övrigt som medverkar till en hållbar utveckling.&lt;br&gt;Detta förutsätter i sin tur en samordning på samtliga nivåer; centralt,&lt;br&gt;regionalt och kommunalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att, trots det starkt splittrade remissutfallet på&lt;br&gt;utredningens förslag, det helt övervägande antalet remissinstanser delar&lt;br&gt;bedömningen att mellankommunal samordning är helt nödvändig i många&lt;br&gt;ftågor, inte minst när det gäller investeringarna på trafikområdet. Många,&lt;br&gt;även kommuner, anser en sådan samordning närmast tvingande. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet påpekar samtidigt att planeringssystemet i hög grad&lt;br&gt;bygger på redovisningen av riksintressen enligt NRL och länsstyrelsens&lt;br&gt;bevakning av dessa vid samrådet kring kommunens planer. Kommunför-&lt;br&gt;bundet erinrar därvid om länsstyrelsernas roll i fråga om samordningen&lt;br&gt;av nationella statliga intressen i planeringen på regional och kommunal&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning måste stor uppmärksamhet ägnas åt de&lt;br&gt;awägningsproblem som trots allt gör sig gällande. Stabila regler för&lt;br&gt;samspelet mellan stat och kommun och tydliga krav från statens sida i&lt;br&gt;fråga om nationella intressen är en nödvändighet för att kommunal och&lt;br&gt;regional planering skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt och nå&lt;br&gt;ändamålsenliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att PBL:s nuvarande system för&lt;br&gt;regionplanering och annan samverkan mellan kommuner som i ett eller&lt;br&gt;flera avseenden önskar driva en gemensam fysisk planering tills vidare&lt;br&gt;bör behållas. Regionplaneorgan bör alltså även fortsättningsvis normalt&lt;br&gt;bildas genom en frivillig överenskommelse. Som fiamgått ovan behöver&lt;br&gt;sådana regionplaneorgan komma till stånd i ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;7.1 Ordningen for överklagande av kommunens beslut&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: PBL:s regler om hur vissa beslut skall&lt;br&gt;överklagas anpassas till vad som gäller enligt förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag,&lt;br&gt;dock att utredningens förslag inte omfattar befogenhet för kommunstyrel-&lt;br&gt;sen att rätta uppenbara skrivfel o.d. i stället för fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har nästan undantagslöst tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt förvaltningslagen (1986:223) Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;skall skrivelser med överklaganden ges in till den myndighet som fettat&lt;br&gt;det beslut som skall överklagas. Slutfasen av det lagstiftningsarbete som&lt;br&gt;ledde fram till PBL löpte parallellt med arbetet med den nya förvaltnings-&lt;br&gt;lagen. PBL:s regler om överklagande blev därför inte anpassade till&lt;br&gt;förvaltningslagens regler. Under riksdagsbehandlingen av PBL observera-&lt;br&gt;des olikheter mellan PBL och den nya förvaltningslagen vad gäller&lt;br&gt;ordningen för ingivande av skrivelser med överklaganden. Bostadsutskot-&lt;br&gt;tet pekade på att det i propositionen (prop. 1985/86:80) om en ny&lt;br&gt;förvaltningslag uttalas att goda skäl talar för att även kommunalbesvärs-&lt;br&gt;reglema anpassas till den nya ordningen i förvaltningslagen. Utskottet&lt;br&gt;anförde vidare (1986/87:BoUl s. 125 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om detta arbete skulle leda fram till att även kommunalbesvär skall&lt;br&gt;ges in till det organ som fettat det överklagade beslutet, framstår den nu&lt;br&gt;föreslagna ordningen för ingivande av besvär över kommunens beslut&lt;br&gt;enligt PBL som en isolerad företeelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden kan det förefella lämpligt att redan nu&lt;br&gt;anpassa PBL:s besvärsordning till den nya ordningen i förvaltningslagen&lt;br&gt;och förvaltningsprocesslagen. Detta skulle dock innebära att kommun-&lt;br&gt;fullmäktige skall pröva om besvär över fullmäktiges beslut kommit in i&lt;br&gt;rätt tid. Utskottet anser sig inte nu kunna tillräckligt överväga lämplig-&lt;br&gt;heten av en sådan ordning. Frågan bör lösas inom ramen för den&lt;br&gt;aviserade följdlagstiftningen till förvaltningslagen. Riksdagen bör dock&lt;br&gt;ge regeringen till känna vad utskottet anfört om vidare överväganden.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 1986/87:27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen (1991:900) föreskrivs från och med den 1 april 1995&lt;br&gt;att skrivelser med överklaganden skall ges in till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande ordningen i PBL är förenad med vissa nackdelar. Enligt&lt;br&gt;27 § förvaltningslagen är beslutsmyndigheten skyldig att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar själv ompröva uppenbart oriktiga beslut. Denna skyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte om myndigheten har överlämnat handlingarna i&lt;br&gt;ärendet till en högre instans. Visserligen är utrymmet för omprövning i&lt;br&gt;PBL-ärenden begränsat eftersom omprövning i allmänhet bara kan ske&lt;br&gt;i enpartsärenden, men de möjligheter som ändå finns kan sällan utnyttjas&lt;br&gt;med den nuvarande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte sällan innefattar byggnadsnämndens beslut också prövning av&lt;br&gt;frågor enligt naturvårdslagen (1964:822), t.ex. om strandskyddsdispens.&lt;br&gt;I ett sådant fell skall enligt nuvarande ordning en skrivelse med&lt;br&gt;överklagande sändas till länsstyrelsen såvitt gäller bygglovet, men till&lt;br&gt;byggnadsnämnden såvitt gäller strandskyddsdispensen. Detta måste för&lt;br&gt;den som överklagar framstå som onödigt komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att förvaltningslagens bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas på de överklaganden enligt PBL som skall prövas av länsstyrel-&lt;br&gt;sen. För en ändamålsenlig hantering inom kommunen bör dock pröv-&lt;br&gt;ningen om ett överklagande av ett beslut av kommunfullmäktige kommit&lt;br&gt;in i rätt tid m.m. göras av kommunstyrelsen. Befogenheterna kan då&lt;br&gt;delegeras till tjänstemän. Regeringen föreslår därför att särregleringen&lt;br&gt;om var ett överklagande av ett förvaltningsärende enligt PBL skall ges&lt;br&gt;in upphävs, men att bestämmelserna i förvaltningslagen om den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet som har meddelat beslutet i stället skall avse kommunstyrelsen Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;i de fell det överklagade beslutet fettats av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.2 Justeringar med anledning av tidigare förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyltar och ljusanordningar som omfettas av&lt;br&gt;krav på bygglov skall prövas mot bestämmelserna om lokalisering&lt;br&gt;och placering i 3 kap. 1 och 2 §§ PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 5 § första stycket kompletteras med en&lt;br&gt;hänvisning som gör det möjligt att genom beslut i detaljplan också&lt;br&gt;bygglovsbeffia de åtgärder som är lovpliktiga endast inom områden&lt;br&gt;som omfettas av en detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket 7, som innebär att&lt;br&gt;skyltar och ljusanordningar kan befrias från krav på bygglov i&lt;br&gt;områdesbestämmelser, upphävs, eftersom åtgärder med sådana&lt;br&gt;normalt är bygglovsfria utanför områden med detaljplan. En&lt;br&gt;följdändring görs i naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidsbegränsade bestämmelsen om att i andra nordiska länder&lt;br&gt;godkända byggprodukter skall godtas också i Sverige upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse införs som uttryckligen föreskriver att en&lt;br&gt;bygganmälan förfaller efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning i 8 kap. 4 § rättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under den tid som förflutit sedan den&lt;br&gt;tidigare regeringens förslag i prop. 1993/94:178 lades har det fram-&lt;br&gt;kommit behov av några justeringar. Således behövs en hänvisning till&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 §§ för att lokaliseringen av skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar skall kunna prövas mot bestämmelser om lämplig&lt;br&gt;lokalisering och placering. Regeringen föreslår därför att det i 3 kap.&lt;br&gt;14 § PBL införs en bestämmelse om att föreskrifterna om byggnader i 3&lt;br&gt;kap. 1 och 2 §§ skall tillämpas för sådana skyltar och ljusanordningar&lt;br&gt;som omfettas av krav på bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 5 § första stycket saknas en hänvisning till 3 § för att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att i planen också bygglovsbefria åtgärder som är lovpliktiga&lt;br&gt;endast inom ett område som omfettas av en detaljplan. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att bestämmelsen kompletteras med en sådan hänvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket 7 PBL kan kommunen&lt;br&gt;i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs för att sätta upp&lt;br&gt;eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Skyltar och ljusanord-&lt;br&gt;ningar är bygglovspliktiga utanför områden med detaljplan endast om&lt;br&gt;bygglovsplikt införts genom områdesbestämmelser enligt 8 kap. 7 § PBL.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 5 § PBL är således onödig. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att den upphävs. I 22 § naturvårdslagen (1964:822) finns en&lt;br&gt;hänvisning till bestämmelsen i 8 kap. 5 § PBL. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;också 22 § naturvårdslagen ändras i konsekvens med ändringen i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 29 a § skall vissa byggprodukter som godkänts i annat&lt;br&gt;nordiskt land likställas med i Sverige typgodkända produkter. Be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsen är tidsbegränsad till utgången av år 1992. Den har av Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;uppenbart förbiseende inte blivit upphävd. Regeringen föreslår att den&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PBL-utredningens betänkande Anpassad kontroll av byggandet (SOU&lt;br&gt;1993:94) föreslogs att bygganmälan skulle förfalla efter två år. Den&lt;br&gt;tidigare regeringen uttalade i prop. 1993/94:178 att tidsfristen i stället&lt;br&gt;borde kopplas till beslutet om kontrollplan. Det förhållandet att det&lt;br&gt;saknas en uttrycklig bestämmelse om att bygganmälan förfaller har&lt;br&gt;förorsakat osäkerhet. Regeringen föreslår därför att det i 9 kap. 2 §&lt;br&gt;införs en bestämmelse om att bygganmälan förfaller om arbetena inte&lt;br&gt;påbörjats inom två år från dagen för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår slutligen att den uppenbart felaktiga hänvisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 8 kap. 4 § första stycket 3 rättas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Konsekvensbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen har haft i uppdrag att pröva på vilket sätt&lt;br&gt;regelsystemet för fysisk planering bör ändras och förtydligas i syfte att&lt;br&gt;på ett effektivare sätt ftämja en hållbar utveckling. I uppgiften ingick att&lt;br&gt;stat och kommun med i vart fall oförändrade resurser skall lösa större&lt;br&gt;uppgifter och svårhanterliga problem på miljöområdet. Detta kan enligt&lt;br&gt;utredningen endast åstadkommas om insatserna inom den fysiska&lt;br&gt;planeringen koncentreras till verkligt väsentliga frågor. Regeringen delar&lt;br&gt;den uppfattningen. Förutom att den fysiska planeringen och miljöarbetet&lt;br&gt;koncentreras till de viktigaste uppgifterna handlar det om att utveckla&lt;br&gt;kunskaper och beslutsunderlag liksom engagemanget hos olika aktörer på&lt;br&gt;lokal, regional och central nivå. Tyngdpunkten i regeringens förslag&lt;br&gt;ligger också på bättre utvecklat beslutsunderlag och kunskapsförsörjning.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning kan ökade insatser på dessa områden ske&lt;br&gt;genom effektivisering och omprioriteringar inom den statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående redovisat förslag om en förstärkt&lt;br&gt;översiktlig planering och om tidigare bedömningar av olika utbyggnadsal-&lt;br&gt;ternativs påverkan på miljön, på kulturmiljön och på hushållningen med&lt;br&gt;mark- och vattenresurserna, avsnitt 5.1. De ökade anspråk som ställs på&lt;br&gt;den översiktliga planeringen bör enligt regeringens bedömning kunna&lt;br&gt;rymmas inom ramen för oförändrade resurser. Detta förutsätter dock att&lt;br&gt;formerna för att hålla samman, bearbeta och analysera ett allt mer&lt;br&gt;sammansatt underlagsmaterial utvecklas. Mot den bakgrunden synes det&lt;br&gt;i framtiden helt nödvändigt att använda ADB-teknik för systematisering&lt;br&gt;av underlaget och av den samlade översiktsplanen. Under senare år har&lt;br&gt;också en betydande metodutveckling inom informationstekniken ägt rum.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att kommunerna här kan påräkna stöd från&lt;br&gt;länsstyrelserna och berörda centrala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller mer specifika miljöfrågor redovisas förslag som syftar till&lt;br&gt;att bättre än i dag värna parker och grönområden i våra tätorter samt&lt;br&gt;värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer, avsnitt 5.3.1 och 5.3.2. De&lt;br&gt;förslag som lämnas beräknas inte leda till några kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisas förslag som innebär att medborgarnas insyn och&lt;br&gt;inflytande stärks, avsnitt 5.2. Krav på program och på samråd både i&lt;br&gt;programskedet och i samband med upprättande av förslag till detaljplan&lt;br&gt;behöver generellt inte leda till ökade arbetsinsatser från kommunernas&lt;br&gt;sida. Samrådet bör enligt regeringens mening ses som en kontinuerlig&lt;br&gt;process under vilken samrådet kommer att ändra karaktär från ett mer&lt;br&gt;principiellt meningsutbyte till samråd rörande den närmare utformningen&lt;br&gt;av planförslaget. Det innebär alltså att medborgarinflytandet i vidare&lt;br&gt;mening får sin tyngdpunkt i programskedet. Även den snävare kretsen av&lt;br&gt;intressenter kan ofta antas få sina krav på möjligheter till insyn och&lt;br&gt;påverkan tillgodosedda genom samrådet under programskedet och därmed&lt;br&gt;kan samrådet i det senare skedet underlättas och rationaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utökade kraven på program och samråd kan visserligen i enstaka&lt;br&gt;fäll leda till ett visst merarbete och därmed något ökade kostnader för&lt;br&gt;kommunerna. Detta måste dock vägas mot de vinster man kan göra&lt;br&gt;genom att det sannolikt blir färre överklaganden och därmed mindre risk&lt;br&gt;för förseningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet&lt;br&gt;föreslås att äldre bestämmelser skall tillämpas. Bestämmelsen i 3 kap.&lt;br&gt;14 § bör dock omfatta även sådana ärenden som avgjorts av kommunen&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 &amp;nbsp;Ändringar i annan lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i 8 kap. 5 § andra stycket föranleder en&lt;br&gt;följdändring i naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som presenterar planer enligt PBL, har preciserats i fråga om&lt;br&gt;översiktsplanen. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.1.8. Den har av&lt;br&gt;utredningen behandlats i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringen av det angivna syftet med översiktsplanen har gjorts för&lt;br&gt;att tydliggöra översiktsplanens olika funktioner dels som ett samlat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutsunderlag för lokaliseringsprövningar och en kunskapsöversikt för Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;miljöarbetet, dels som ett styrinstrument för bebyggelseutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som presenterar de olika tillståndsbesluten enligt PBL och&lt;br&gt;bygganmälan, har kompletterats genom ett tillägg i första stycket&lt;br&gt;avseende rivningsanmälan. Genom prop. 1993/94:178, bet.&lt;br&gt;1993/94:BoU18, rskr. 1993/94:372, SFS 1994:852 infördes begreppet&lt;br&gt;bygganmälan i PBL. Bygganmälan skulle göras också för rivning som&lt;br&gt;omfattades av ett krav på rivningslov. Tillägget är föranlett av att&lt;br&gt;anmälan avseende rivning skall benämnas rivningsanmälan. Rivningsan-&lt;br&gt;mälan behandlas i 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2 kap. 1 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att bestämmelserna om vad som skall främjas med&lt;br&gt;planläggning och om att hänsyn skall tas till förhållanden i angränsande&lt;br&gt;kommuner utgår ur paragrafen. Dessa bestämmelser har i samband med&lt;br&gt;ändringar av innehållet av systematiska skäl flyttats till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvarvarande bestämmelsen - att mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål for vilka områdena är mest lämpade&lt;br&gt;med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov - blir&lt;br&gt;därmed en portalbestämmelse för kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i hittillsvarande 2 § - att NRL skall tillämpas vid&lt;br&gt;planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked - har flyttats&lt;br&gt;och utgör ett nytt andra stycke. Detta förstärker paragrafens karaktär av&lt;br&gt;portalparagraf för de allmänna intressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande andra stycket har flyttats till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2 kap. 2 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som behandlats i avsnitt 5.1.2, innebär att paragrafen fått ett&lt;br&gt;helt nytt innehåll genom att de allmänna bestämmelserna om syftet med&lt;br&gt;planläggning och att hänsyn skall tas till förhållanden i angränsande&lt;br&gt;kommuner samt att dessa bestämmelser också skall tillämpas i andra&lt;br&gt;ärenden enligt PBL samlats i denna paragraf. Det hittillsvarande&lt;br&gt;innehållet i paragrafen, att NRL skall tillämpas vid planläggning och i&lt;br&gt;ärenden om bygglov och förhandsbesked, har flyttats och utgör ett nytt&lt;br&gt;andra stycke till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket utgörs av första ledet av hittillsvarande 1 § första stycket, som&lt;br&gt;ändrats och flyttats. Ändringen innebär en precisering av syftet och&lt;br&gt;ändamålet med planering. Utredningen har behandlat motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse, utan att flytta den, i betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats och flyttats från hittillsvarande 1 §. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen skall det som anges i första stycket om planläggning också&lt;br&gt;beaktas i andra ärenden enligt PBL. Ändringen innebär en utvidgning av&lt;br&gt;tillämpningen såtillvida att den hittillsvarande lydelsen endast avser&lt;br&gt;ärenden om bygglov och förhandsbesked. Denna ändring, som är motive-&lt;br&gt;rad i huvudsak av ökade krav på resurshushållning i allmänhet, får&lt;br&gt;genomslag i PBL bl.a. genom de krav som uppställs på rivningsplan i&lt;br&gt;den nya lydelsen av 9 kap. 1 och 4 §§. Givetvis är det inte aktuellt att&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna i första stycket i ärenden där de nämnda&lt;br&gt;intressena saknar betydelse för bedömningen, t.ex. beslut enligt 8 kap.&lt;br&gt;23 § om bordläggning och beslut enligt 10 kap. om påföljder och&lt;br&gt;ingripanden vid överträdelser. Utvidgningen föranleder också ändringen&lt;br&gt;av kapitelrubriken.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;2 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det införs en ny punkt 5 och att efterföljande&lt;br&gt;punkter omnumreras. Den har behandlats i avsnitt 5.3.1. Utredningen,&lt;br&gt;som betecknat den nya punkten 4 a, har behandlat motsvarande ändring&lt;br&gt;i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya punkten innehåller en uttrycklig bestämmelse om att be-&lt;br&gt;byggelsemiljön inom områden med sammanhållen bebyggelse skall&lt;br&gt;utformas också med hänsyn till behovet av parker och andra grönom-&lt;br&gt;råden. Detta krav skall beaktas både vid nyexploatering och vid ändring&lt;br&gt;och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3 kap. 14 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket anger att bestämmelserna om lokalisering och&lt;br&gt;placering av byggnader skall tillämpas på uppsättande och ändring av&lt;br&gt;sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov.&lt;br&gt;Hänvisningen behövs för att en prövning mot bestämmelserna om lämplig&lt;br&gt;lokalisering och placering skall kunna göras. Ändringen har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på bygglov för uppsättande eller väsentlig ändring av skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar gäller som huvudregel inom områden med detaljplan.&lt;br&gt;Undantag kan medges genom beslut i detaljplanen. Vidare kan enligt 8&lt;br&gt;kap. 7 § bygglovsplikt införas genom beslut i områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3 kap. 17 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillforts ett nytt andra stycke. Bestämmelsen har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 5.3.1. Det motsvaras av bestämmelsen i 3 kap. 17 a § i&lt;br&gt;utredningens betänkande Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller den materiella regleringen för skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser avseende särskilt värdefulla tomter. Genom ändringar i 5&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket och 5 kap. 16 § får kommunerna möjligheter att&lt;br&gt;infora sådana skyddsbestämmelser genom beslut i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser. Till skillnad från motsvarande bestämmelse för&lt;br&gt;byggnader i 12 §, är den nu aktuella bestämmelsen inte tillämplig på&lt;br&gt;andra tomter än dem som omfattas av sådana skyddsbestämmelser.&lt;br&gt;Genom en hänvisning i 18 § blir bestämmelsen tillämplig också på&lt;br&gt;allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3 kap. 18 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i sin hittillsvarande lydelse en bestämmelse om att&lt;br&gt;de bestämmelser i kapitlet som avser tomter skall tillämpas i skälig&lt;br&gt;utsträckning också på bl.a. allmänna platser. Ändringen innebär att det&lt;br&gt;nya andra stycket i 17 § skall tillämpas fullt ut på allmänna platser. Det&lt;br&gt;innebär att sådana värdefulla allmänna platser som omfattas av skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser inte får förvanskas i de avseenden som skyddsbestämmelserna&lt;br&gt;avser. Det kan anmärkas att skyddsbestämmelser inte kan utfärdas för&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4 kap. 1 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller kraven på översiktsplanens innehåll. Ändringar-&lt;br&gt;na, som behandlats i avsnitt 5.1.3, innebär både en tydligare systematise-&lt;br&gt;ring av kraven och en viss utvidgning med nya krav på innehållet.&lt;br&gt;Motsvarande ändringar behandlades av utredningen i betänkandet Miljö&lt;br&gt;och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en uttömmande bestämmelse om vad som skall&lt;br&gt;redovisas i planen. I översiktsplanen skall således redovisas de allmänna&lt;br&gt;intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid&lt;br&gt;beslut om användningen av mark- och vattenområden. Med miljöfaktorer&lt;br&gt;avses sådant som buller, markförsurning och luftföroreningar som har&lt;br&gt;betydelse för vad ett mark- eller vattenområde kan användas för.&lt;br&gt;Riskfaktorer kan avse skred eller översvämningar och sådant som utsläpp&lt;br&gt;av farliga gaser och kemikalier vid olyckshändelser under transporter&lt;br&gt;eller från anläggningar. Redovisningskravet avseende miljö- och&lt;br&gt;riskfaktorer skall ses mot kravet på länsstyrelsen att i gransknings-&lt;br&gt;yttrandet enligt 9 § ange om bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till&lt;br&gt;de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshän-&lt;br&gt;delser. Genom en tydlig redovisning av miljö- och riskfaktorer har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen möjlighet att få statens syn på frågor om hälsa och säkerhet Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;i ett tidigt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall riksintressen enligt NRL anges särskilt vid redovisningen&lt;br&gt;av de allmänna intressena enligt 2 kap. PBL. Med detta krav understryks&lt;br&gt;att riksintresseområdena skall behandlas i den dialog mellan staten -&lt;br&gt;genom länsstyrelsen - och kommunen som är förutsättningen för att&lt;br&gt;översiktsplanen skall fylla sin funktion att göra det möjligt för kommunen&lt;br&gt;att förutse eventuella ingripanden från statens sida under senare skeden&lt;br&gt;av planeringsprocessen. I sammanhanget finns skäl att framhålla att&lt;br&gt;avgränsningen av ett riksintresseområde inte är avgörande för om skyddet&lt;br&gt;för riksintresset skall anses vara tillgodosett, se prop. 1985/86:3 s. 117 f.&lt;br&gt;Av bestämmelsen i andra stycket 3 framgår att det av planen skall framgå&lt;br&gt;hur de redovisade riksintressena skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket innehåller ett tydlighetskrav avseende översiktsplanens materiella&lt;br&gt;innehåll. Ändringen i första punkten är föranledd av att bestämmelsen i&lt;br&gt;punktens sista led flyttats till en egen punkt och fått ett delvis nytt&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm punkten är ny. Enligt den skall det av översiktsplanen framgå&lt;br&gt;kommunens syn på utvecklingen och bevarandet av den byggda miljön.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär ett förtydligande av innehållet i hittillsvarande&lt;br&gt;sista ledet av första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten har ändrats redaktionellt for att det tydligt skall framgå&lt;br&gt;att skyddet för de redovisade riksintressena skall vara föremål for en reell&lt;br&gt;behandling i planen och att dialogen med länsstyrelsen skall omfatta både&lt;br&gt;avgränsningen av riksintresseområdena och skyddet för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket är nytt. Det motsvarar hittillsvarande 2 § första stycket.&lt;br&gt;Bestämmelsen har flyttats eftersom den innehåller ett tydlighetskrav&lt;br&gt;avseende planhandlingama. Den har utvidgats något och ändrats redaktio-&lt;br&gt;nellt. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1.5. Utredningen&lt;br&gt;behandlade motsvarande bestämmelse - 2 § första stycket - i betänkandet&lt;br&gt;Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen är avsedd som ett högre generellt krav på tydliga&lt;br&gt;planhandlingar. Det följs upp genom krav på redovisning vid samrådet&lt;br&gt;och i planbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en hänvisning i 7 kap. 4 § blir bestämmelsen tillämplig också&lt;br&gt;på regionplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens hittillsvarande första stycke innehåller en bestämmelse som&lt;br&gt;ställer krav på översiktsplanens tydlighet. Av systematiska skäl har&lt;br&gt;bestämmelsen flyttats till 1 § som ett nytt tredje stycke. Ändringen i&lt;br&gt;hittillsvarande andm stycket är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4 kap. 3 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kommunen skall samråda&lt;br&gt;med vid arbete med översiktsplanen. Ändringen, som behandlats i avsnitt&lt;br&gt;5.1.6, innebär en precisering och utvidgning av den krets som skall&lt;br&gt;beredas tillfälle till samråd. Motsvarande ändring behandlades av&lt;br&gt;utredningen i betänkandet Miljö och fysisk planering. Utvidgningen&lt;br&gt;innebär att också enskilda - dvs. bl.a. sakägare, bostadsrättshavare,&lt;br&gt;hyresgäster och boende - som har ett väsentligt intresse av förslaget skall&lt;br&gt;beredas tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några formkrav för samrådet uppställs inte. Det anges inte heller hur&lt;br&gt;samrådskretsen skall begränsas. Gränsdragningen måste göras från fell&lt;br&gt;till fell beroende på om det är fråga om en ny översiktsplan for hela&lt;br&gt;kommunen eller om det är fråga om en fördjupning för en begränsad del,&lt;br&gt;t. ex. en mindre tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en hänvisning i 7 kap. 5 § blir ändringen tillämplig också på&lt;br&gt;förfärandet avseende regionplan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna, som innebär dels ett förtydligande av syftet med samrådet,&lt;br&gt;dels att ett uttryckligt krav på att förslagets konsekvenser skall redovisas&lt;br&gt;vid samrådet, har behandlats i avsnitt 5.1.5. Utredningen har behandlat&lt;br&gt;motsvarande ändringar i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller syftet med samrådet framhålls i bestämmelsen dess&lt;br&gt;funktioner att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn&lt;br&gt;och påverkan. Kravet på att förslagets konsekvenser skall redovisas&lt;br&gt;innebär att inverkan på miljön, betydelsen för hälsa och säkerhet och för&lt;br&gt;hushållningen med naturresurser skall belysas. Härutöver kan det bli&lt;br&gt;fråga om olika analyser av sociala och ekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en hänvisning i 7 kap. 5 § blir ändringarna tillämpliga också på&lt;br&gt;förfärandet avseende regionplan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4 kap. 5 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar länsstyrelsens roll vid samrådet avseende översikts-&lt;br&gt;planen. Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.1.6. Utredningen har&lt;br&gt;behandlat motsvarande ändringar i betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens åligganden att ta till vara och samordna statens intressen&lt;br&gt;i vid mening - dvs. att företräda den nationella politiken på olika&lt;br&gt;områden - understryks genom tillägget om detta i paragrafens ingress.&lt;br&gt;Därigenom kan hittillsvarande punkten 3 upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen av första punkten klargörs att det åligger länsstyrel-&lt;br&gt;sen att tillhandahålla underlagsmaterial för och ge råd i de delar av&lt;br&gt;arbetet med översiktsplanen där staten ställer krav på redovisningen och&lt;br&gt;innehållet i planen. Bestämmelsen skall således ses mot bakgrund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 4 kap. 1 §. Kravet på att länsstyrelsen skall verka för Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;att riksintressen enligt NRL skall tillgodoses har flyttats till punkten 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att länsstyrelsen skall verka för att riksintressen&lt;br&gt;enligt NRL skall tillgodoses har i andra punkten sammanförts med&lt;br&gt;bestämmelsen om att länsstyrelsen skall verka för en lämplig mellankom-&lt;br&gt;munal samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen innebär att denna fått en tydligare struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten har samlats de bestämmelser som avser länsstyrelsens&lt;br&gt;rådgivande roll och i andra de som har direkt bäring på länsstyrelsens&lt;br&gt;möjligheter att hävda statliga intressen genom ingripanden enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en hänvisning i 7 kap. 5 § blir ändringarna tillämpliga också på&lt;br&gt;förfarandet avseende regionplan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4 kap. 8 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket - att det i planbeskrivningen skall lämnas en&lt;br&gt;redogörelse för planens konsekvenser - innebär ett ökat krav på&lt;br&gt;tydlighet. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.1.5. Utredningen har&lt;br&gt;behandlat motsvarande bestämmelse i betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering. Vad som avses med planens konsekvenser har också berörts&lt;br&gt;i kommentaren till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4 kap. 14 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 5.1.7. Utredningen har&lt;br&gt;behandlat motsvarande bestämmelse i betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall kommunfullmäktige minst en gång under&lt;br&gt;mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Det innebär att&lt;br&gt;fullmäktige skall ta ställning till om planens intentioner fortfarande är&lt;br&gt;giltiga. Bestämmelsen innebär således inte något krav på revidering av&lt;br&gt;planen eller ens ett krav på ett ställningstagande till i vilka avseenden den&lt;br&gt;behöver revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att länsstyrelsen inför fullmäktiges beslut skall&lt;br&gt;redovisa synpunkter i fråga om statliga intressen som kan vara av&lt;br&gt;betydelse for kommunens beslut. Länsstyrelsen skall också ange hur&lt;br&gt;synpunkterna enligt länsstyrelsens mening förhåller sig till översikts-&lt;br&gt;planen. Syftet är att både staten och kommunen skall ha ett aktuellt&lt;br&gt;underlagsmaterial. Det ankommer på kommunen att hos länsstyrelsen&lt;br&gt;begära den aktuella redovisningen. Det har inte ansetts möjligt att ange&lt;br&gt;någon tidpunkt för när redovisningen skall göras, eftersom kommunen&lt;br&gt;bör ha frihet att själv organisera sitt arbete. Kommunen måste således &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beakta att länsstyrelsen får tillräcklig tid för sammanställningen. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger också i kommunens eget intresse att länsstyrelsen har möjlighet att Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;sammanställa ett bra underlag för kommunens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter länsstyrelsen skall förmedla till kommunen är dels&lt;br&gt;sådana som härrör från underlag från andra statliga myndigheter, dels&lt;br&gt;länsstyrelsens egna. Länsstyrelsen skall också självständigt bedöma hur&lt;br&gt;de synpunkter som redovisas förhåller sig till den gällande översikts-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens utformning har ändrats på inrådan av Lagrådet. Den&lt;br&gt;motsvarar i allt väsentligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5 kap. 7 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats så att det dels klart framgår att bestämmel-&lt;br&gt;sen i 3 kap. 10 § om varsamhet vid ändring av en byggnad kan precise-&lt;br&gt;ras genom bestämmelser i en detaljplan, dels blir möjligt att i en&lt;br&gt;detaljplan meddela skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla tomter och&lt;br&gt;allmänna platser. Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.3.1 och 5.3.2.&lt;br&gt;Motsvarande ändringar har av utredningen behandlats i betänkandet Miljö&lt;br&gt;och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skyddsbestämmelser skall kunna beslutas måste tomten eller den&lt;br&gt;allmänna platsen ha motsvarande kvaliteter som de byggnader som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 12 §, dvs. den måste vara särskilt värdefull från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den materiella&lt;br&gt;grunden för skyddsbestämmelserna återfinns i det nya andra stycket i&lt;br&gt;3 kap. 17 §. Enligt den bestämmelsen får en värdefull tomt inte&lt;br&gt;förvanskas i de avseenden den omfattas av skyddsbestämmelser.&lt;br&gt;Bestämmelsen är genom en hänvisning också tillämplig på allmänna&lt;br&gt;platser. Frågan om ersättning för skada som uppkommer genom att&lt;br&gt;skyddsbestämmelser utfärdas regleras i 14 kap. 8 §. Den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen är så uppbyggd att skyddsbestämmelserna måste behandlas i&lt;br&gt;flera olika punkter beroende på det objekt som skall skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten har kompletterats med dels en bestämmelse som innebär att det&lt;br&gt;är möjligt att i en detaljplan precisera kravet på varsamhet vid ändring&lt;br&gt;av byggnad, dels blir möjligt att meddela skyddsbestämmelser för tomter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 10 § skall vid ändring av en byggnad beaktas att dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska, miljömässiga och konstnärliga väiden tas&lt;br&gt;till vara. I varsamhetsbestämmelser kan en byggnads värden i dessa&lt;br&gt;avseenden pekas ut och regleras hur de skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de olika rättsverkningarna om beslutet avser varsam-&lt;br&gt;hetsbestämmelser eller skyddsbestämmelser måste det, som det fram-&lt;br&gt;hållits under rubriken Skillnaden mellan varsamhetsbestämmelser och&lt;br&gt;skyddsbestämmelser i avsnitt 5.3.2, tydligt framgå om det är fråga om&lt;br&gt;en varsamhetsbestämmelse eller om det är en skyddsbestämmelse för en&lt;br&gt;sådan byggnad som avses i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten får bestämmelser meddelas om användning och ut-&lt;br&gt;formning av allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara&lt;br&gt;huvudman. Ändringen innebär att dessa bestämmelser också kan innefatta&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten är ny. Enligt 5 kap. 3 § andra stycket skall i detaljplan anges&lt;br&gt;användningen och utformningen av sådana platser för vilka kommunen&lt;br&gt;är huvudman. När det gäller andra allmänna platser får motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser meddelas enligt den nu aktuella paragrafen första stycket&lt;br&gt;6. I den nu aktuella punkten ges kommunen möjlighet att utfärda&lt;br&gt;bestämmelser om skydd för värdefulla allmänna platser för vilka&lt;br&gt;kommunen är huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5 kap. 16 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i punkten 4 motsvarar ändringarna i 7 § första stycket 4.&lt;br&gt;Ändringen i punkten 5 motsvarar ändringarna i 7 § första stycket 6 och&lt;br&gt;13.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5 kap. 18 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.1. Motsvarande bestämmelse har&lt;br&gt;av utredningen behandlats i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att program för detaljplan i princip skall vara&lt;br&gt;obligatoriskt. Undantag görs endast för de fell programmet är onödigt.&lt;br&gt;Detta avser huvudsakligen de fell där detaljplanen är av sådan beskaffen-&lt;br&gt;het att den skulle kunna behandlats enligt reglerna om enkelt planför-&lt;br&gt;ferande. I vissa fell bör det dock vara möjligt att undvara program även&lt;br&gt;om förutsättningarna för enkelt planförfarande inte är uppfyllda. Så kan&lt;br&gt;vara fellet om kommunen i översiktsplan har dragit upp sådana riktlinjer&lt;br&gt;för detaljplanearbetet att innebörd och konsekvenser kan utläsas&lt;br&gt;tillräckligt tydligt. För att ett program skall kunna ersättas av en&lt;br&gt;översiktsplan får det också förutsättas att förslaget till detaljplan har stöd&lt;br&gt;i översiktsplanen och att det är förenligt med länsstyrelsens gransknings-&lt;br&gt;yttrande över översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.2.2. Motsvarande bestämmelse har&lt;br&gt;av utredningen behandlats i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket ställs krav på upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;br&gt;En sådan bör upprättas om planen medger en användning av mark eller&lt;br&gt;av byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan&lt;br&gt;på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de hittillsvarande bestämmelserna används uttrycket betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan. Den föreslagna kvalifikationsgränsen avses vara&lt;br&gt;densamma, men objektet för påverkan vidgas till att avse inte bara miljön&lt;br&gt;utan även hälsan, och hushållningen med naturresurser. Detta överens-&lt;br&gt;stämmer med uppräkningen i 5 kap. 3 § NRL. Begreppet hälsan&lt;br&gt;innefattar också säkerhet (jfr prop. 1990/91:90 s. 457).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet betydande påverkan överensstämmer med det motsvarande&lt;br&gt;begrepp som används i rådets direktiv 85/337/EEG. Med hänsyn till&lt;br&gt;Sveriges åtaganden gentemot EU får inte betydelsen av det svenska&lt;br&gt;begreppet ges en snävare tolkning än motsvarande begrepp i rådets&lt;br&gt;direktiv. I övrigt kan översiktsplanen vara till ledning för bedömningen&lt;br&gt;om den medgivna användningen enligt detaljplanen innebär betydande&lt;br&gt;påverkan. Inom områden som i översiktsplanen har redovisats som&lt;br&gt;känsliga för störningar kan således begränsade åtgärder få betydande&lt;br&gt;påverkan, medan samma åtgärd inom andra områden inte får sådan&lt;br&gt;påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5 kap. 20 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna behandlas i avsnitt 5.2.1. Motsvarande bestämmelse har av&lt;br&gt;utredningen behandlats i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att kommunen skall hålla samråd även i program-&lt;br&gt;skedet. Den krets som kommunen bör samråda med motsvarar den krets&lt;br&gt;som omfattas av samrådet om förslag till detaljplan. Formerna för&lt;br&gt;samrådet skall även fortsättningsvis vara oreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5 kap. 21 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.2.1. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;har av utredningen behandlats i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första meningen innebär, i likhet med vad som föreslås&lt;br&gt;beträffande samråd om översiktsplan, att syftet med samrådet uttrycks&lt;br&gt;något tydligare. Detta kan uttryckas så att syftet med samrådet är att&lt;br&gt;kommunens beslutsunderlag skall förbättras och att medborgarna skall&lt;br&gt;ges möjlighet till insyn och påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av ändringen i 5 kap. 20 § omfattar bestämmelserna i&lt;br&gt;förevarande paragraf två olika samråd. På Lagrådets inrådan har andra&lt;br&gt;och tredje meningen omarbetats för att klarare uttrycka de nya förut-&lt;br&gt;sättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att samrådsredogörelsen även skall innefatta det&lt;br&gt;samråd som har hållits under programskedet. Samrådsredogörelsen skall&lt;br&gt;enligt ändringen också innehålla de synpunkter som framförts samt&lt;br&gt;förslag eller kommentarer med anledning av synpunkterna. Härigenom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understryks att redogörelsen skall vara fullständig, dvs. att den även skall Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;behandla synpunkter som inte lett till ändringar av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5 kap. 31 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att skrivelser med överklagande av&lt;br&gt;kommunens beslut i fråga om detaljplaner och områdesbestämmelser&lt;br&gt;skall ges in till kommunen i stället för till länsstyrelsen. Den frågan har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 7.1. Enligt 12 § plan- och byggförordningen&lt;br&gt;(1987:383) skall länsstyrelsen utfärda ett bevis om laga kraft för beslut&lt;br&gt;om planer och områdesbestämmelser samt anteckna datum för när&lt;br&gt;beslutet vunnit laga kraft på planhandlingarna. Genom ändringarna åläggs&lt;br&gt;kommunen att göra motsvarande anteckning på planhandlingama och att&lt;br&gt;alltid sända en uppsättning planhandlingar till länsstyrelsen. 12 § plan-&lt;br&gt;och byggförordningen kommer att upphävas i samband med att dessa&lt;br&gt;ändringar träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6 kap. 13 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket motsvarar ändringarna i 5 kap. 31 §.&lt;br&gt;Tillägget i fjärde stycket är föranlett av samma ändring av förfarandet vid&lt;br&gt;överklagande av kommunens beslut. Den nya bestämmelsen motsvarar&lt;br&gt;länsstyrelsens åligganden enligt 12 § tredje stycket plan- och byggför-&lt;br&gt;ordningen. När fastighetsplanen avviker från detaljplanen, och detalj-&lt;br&gt;planen därför skall anses ha den utformning som framgår av fastig-&lt;br&gt;hetsplanen, skall kommunen sedan avvikelsen angivits på detaljplanen&lt;br&gt;också sända ett exemplar av detaljplanen till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;7 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring på grund av att bestämmelsen i 4 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket flyttats till 4 kap. 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att hänvisningen i fråga om uteplatser rättas. Av&lt;br&gt;uppenbart förbiseende ändrades inte hänvisningen när punkterna i stycket&lt;br&gt;omnumrerades i samband med den senaste ändringen av paragrafens&lt;br&gt;lydelse. Ändringen har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;8 kap. 5 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket reglerar kommunens möjligheter att genom beslut i detaljplan&lt;br&gt;befria vissa åtgärder från krav på bygglov. Bestämmelsen kompletteras&lt;br&gt;med de åtgärder som avses i 3 §. Den innebär att kommunen genom&lt;br&gt;beslut i detaljplan helt kan befria åtgärder inom planområdet från&lt;br&gt;bygglovsplikt. Ändringen har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten har upphävts eftersom den hänvisar till en bestämmelse som&lt;br&gt;endast är tillämplig inom områden med detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9 kap. 1 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket är nytt. Det har behandlats i avsnitt 5.3.4. Utredningen har&lt;br&gt;behandlat bestämmelsen i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser de fell då rivningsplan skall finnas enligt den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § och innebär att rivningen skall utföras så att olika&lt;br&gt;material kan tas omhand var for sig enligt planen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9 kap. 2 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.4. Den innebär att punkten 7&lt;br&gt;upphävs. Ändringen är föranledd av att anmälan om rivning skall&lt;br&gt;benämnas rivningsanmälan. Bestämmelsen om anmälningsplikt för&lt;br&gt;rivning har därför flyttats till det nya fjärde stycket i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket är nytt. Det har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen enligt vilken bygganmälan upphör att gälla om&lt;br&gt;arbetena inte påbörjas inom två år från dagen för anmälan kan närmast&lt;br&gt;ses som ett förtydligande. Enligt 11 § upphör byggnadsnämndens beslut&lt;br&gt;om byggsamråd och kontrollplan att gälla om byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjats inom två år från dagen för bygganmälan. För att få till stånd&lt;br&gt;nya beslut i dessa frågor måste en ny bygganmälan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket är nytt. Det har behandlats i avsnitt 5.3.4. Bestämmelsen innebär&lt;br&gt;att bygganmälan avseende rivning, som tidigare behandlades i första&lt;br&gt;stycket 7, skall benämnas rivningsanmälan. Vidare utvidgas kravet på&lt;br&gt;rivningsanmälan från att ha avsett rivningar för vilka krävs rivningslov&lt;br&gt;till att omfatta alla byggnader utom komplementbyggnader, bygglovsfria&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomibyggnader och totalförsvarets hemliga byggnader. Kravet på Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;rivningsanmälan innebär enligt huvudregeln i 4 § också ett krav på&lt;br&gt;rivningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en hänvisning till övriga stycken i paragrafen blir motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser för bygganmälan om vem som skall göra anmälan, när den&lt;br&gt;skall göras och när den upphör att gälla, tillämpliga också i fråga om&lt;br&gt;rivning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.3.4. De motsvarar ändringen i 9&lt;br&gt;kap. 3 § i utredningens betänkande Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som kompletterats med anledning av att begreppet&lt;br&gt;rivningsanmälan införs i 2 § fjärde stycket, innehåller de krav som ställs&lt;br&gt;på en bygg- eller rivningsanmälan. Genom ett tillägg införs ett krav på&lt;br&gt;rivningsplan vid rivningsarbeten, som innebär att det skall redovisas hur&lt;br&gt;arbetena skall utföras för att rivningsmaterialet skall kunna omhändertas.&lt;br&gt;En ändring i 1 § uppställer krav på att rivning, i de fell rivningsplan skall&lt;br&gt;finnas, skall utföras så att olika material skall kunna tas omhand var för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får i enskilda fell besluta att rivningsplan inte&lt;br&gt;behöver ges in. Beslut om undantag kan gälla t.ex. mindre objekt, men&lt;br&gt;kan - i vart fell under en övergångsperiod - också grundas på att&lt;br&gt;kommunen känner till att det inte finns möjlighet att på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt omhänderta sorterat material.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9 kap. 12 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som innebär att det till paragrafen har fogats ett nytt andra&lt;br&gt;stycke, har behandlats i avsnitt 5.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya stycket innehåller en bestämmelse som innebär att rivnings-&lt;br&gt;arbete som omfettas av ett krav på rivningsplan inte får påbörjas förrän&lt;br&gt;byggnadsnämnden godkänt planen. Bedömningen av planen skall således&lt;br&gt;mynna ut i ett beslut. Ett sådant beslut kan överklagas av byggherren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rivningsplan kan vara föremål för delegation till tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 kap. 5 § om att både allmänna och enskilda intressen&lt;br&gt;skall beaktas vid prövning av frågor enligt PBL gäller även bedömningen&lt;br&gt;av en rivningsplan. Detta innebär att också kostnaden för att genomföra&lt;br&gt;rivningsplanen måste beaktas. Frågan har utförligare behandlats i det&lt;br&gt;nyss nämnda avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9 kap. 13 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som behandlats i avsnitt 5.3.4, innebär att kravet på&lt;br&gt;kvalitetsansvarig har utsträckts till att också omfatta sådana rivningar som&lt;br&gt;skall följa en rivningsplan. Den kvalitetsansvarige skall då se till att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planen följs på samma sätt som en kvalitetsansvarig vid byggnadsarbeten Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;skall se till att kontrollplanen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andm stycket har ändrats efter lagförslagens behandling i Lagrådet,&lt;br&gt;eftersom det uppmärksammats att den ursprungliga lydelsen fått en&lt;br&gt;utformning som inte varit avsedd. Den kvalitetsansvarige skall se till att&lt;br&gt;kontroller som avses i 8 § första stycket 2 utförs oavsett om det finns&lt;br&gt;kontrollplan eller inte. I avsnitt 3 har framhållits att ändringens be-&lt;br&gt;skaffenhet är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;10 kap. 3 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som innebär att det har forts in ett nytt tredje stycke, har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya stycket innehåller en bestämmelse som gör det möjligt för&lt;br&gt;byggnadsnämnden att stoppa en rivning, om byggherren i något väsentligt&lt;br&gt;avseende avviker från en rivningsplan. Rivningen får fortsättas först&lt;br&gt;sedan byggherren visat att det finns förutsättningar för att rivningsplanen&lt;br&gt;följs i fortsättningen. Detta kan visas t. ex. genom att platser anvisas för&lt;br&gt;de olika material som skall tas om hand var för sig. Genom ändringen av&lt;br&gt;hänvisningen i det stycke som nu blir fjärde stycket, blir det möjligt att&lt;br&gt;förena förbudet att fortsätta rivningen med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;10 kap. 6 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om särskild avgift för vissa&lt;br&gt;överträdelser av bestämmelser i PBL. Första stycket 2 har kompletterats&lt;br&gt;så att avgift också skall tas ut om någon underlåter att inkomma med&lt;br&gt;rivningsanmälan. Ändringen är således föranledd av ändringar i 9 kap.&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11 kap. 5 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter som byggnadsnämnden&lt;br&gt;får ta ut för sitt arbete. Ändringen innebär att första stycket kompletterats&lt;br&gt;med anledning av att rivningsanmälan införts som ett begrepp i 9 kap.&lt;br&gt;2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;13 kap. 2 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att beteckningen besvär utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;13 kap. 3 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förfärandet vid överklagande av&lt;br&gt;kommunens beslut i förvaltningsärenden till länsstyrelsen. Den har av&lt;br&gt;utredningen behandlats i betänkandet Överprövning av beslut i plan- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggärenden. Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 7.1, innebär en Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;anpassning till bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En erinran om bestämmelserna i förvaltningslagen om överklagande av&lt;br&gt;beslut ersätter de hittillsvarande bestämmelserna. Bestämmelserna om&lt;br&gt;överklagande i förvaltningslagen blir således tillämpliga på förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden enligt PBL, med de undantag som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket innehåller undantag från förvaltningslagens bestämmelser om hur&lt;br&gt;beslut överklagas. Det första undantaget gäller tiden för överklagande av&lt;br&gt;beslut enligt 2 § första stycket avseende planer. Den ändringen är&lt;br&gt;närmast av redaktionell art. Tiden skall således för dessa beslut även i&lt;br&gt;fortsättningen räknas från den dag då justeringen av protokollet till-&lt;br&gt;kännagetts på kommunens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med huvudregeln skall beslut enligt PBL fortsättningsvis&lt;br&gt;överklagas genom att skrivelsen med överklagandet ges in till den som&lt;br&gt;meddelat beslutet. Eftersom uppgiften att företa prövningen av om&lt;br&gt;överklagandet kommit in i rätt tid inte lämpar sig for behandling i&lt;br&gt;kommunfullmäktige, har uppgiften i stället lagts på kommunstyrelsen.&lt;br&gt;Denna har i motsats till fullmäktige möjlighet att delegera sina befogen-&lt;br&gt;heter till en tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;13 kap. 4 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att beteckningen besvär utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;13 kap. 8 5&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att beteckningen besvär utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;14 kap. 8 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att skyddsbestämmelser enligt tilläggen i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § och 5 kap. 16 § samt ändringen i 3 kap. 17 § också kan omfatta&lt;br&gt;tomter och allmänna platser. Ändringen innebär således inte att det skulle&lt;br&gt;vara möjligt att utfärda skyddsbestämmelser för andra byggnader än&lt;br&gt;sådana som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 12 §. Detta framgår också&lt;br&gt;direkt av bestämmelserna om utfärdande av skyddsbestämmelser i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.2 Förslaget till ändring i lagen (1987:12) om hushållning p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:230&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;2 kap. 6 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.1. Utredningen har behandlat&lt;br&gt;motsvarande ändring i betänkandet Miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den hittillsvarande lydelsen av första stycket stadgas att behovet av&lt;br&gt;områden för friluftsliv i närheten av tätorter särskilt skall beaktas.&lt;br&gt;Bestämmelsen ändras så att behovet av grönområden i tätorter och i&lt;br&gt;närheten av tätorter särskilt skall beaktas. Bestämmelsen innebär inte&lt;br&gt;någon ändring vad gäller dess inverkan på områden av betydelse för&lt;br&gt;friluftslivet. Syftet med ändringen är att vidga bestämmelsen till att&lt;br&gt;omfatta s.k. gröna bälten och gröna kilar kring och i bebyggelsekon-&lt;br&gt;centrationer. Sådana områden får anses vara av stort allmänintresse.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.3 Förslaget till ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;22 §&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring på grund av att bestämmelsen i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket 7 PBL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering (SOU 1994:36)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven är min uppgift att göra en bred översyn av plan- och&lt;br&gt;bygglagstiftningen mot bakgrund av vunna erfarenheter av 1987 års&lt;br&gt;PBL-reform och de nya förutsättningar som samhällsutvecklingen&lt;br&gt;inneburit för planeringen av mark- och vattenområden och byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första delbetänkande den 8 oktober 1993 (SOU 1993:94) Anpassad&lt;br&gt;kontroll av byggandet behandlade jag frågor om bygglov och bygg-&lt;br&gt;nadsteknisk kontroll, inklusive samordningen med den nya bygg-&lt;br&gt;produktlagen som är en följd av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta delbetänkande lämnar jag förslag som rör ökad miljöhänsyn i&lt;br&gt;fysisk planering och byggande, reglering i detaljplaner och detaljplane-&lt;br&gt;processen, medborgarinflytandet i fysisk planering samt tillgängligheten&lt;br&gt;i den fysiska miljön för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ökad miljöhänsyn i planering och byggande&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I mina direktiv pekas på att det inom den fysiska planeringen och&lt;br&gt;stadsbyggandet nu ställs nya och ökade krav på miljöhänsyn, på&lt;br&gt;aktsamhet med kulturvärden och på resurshushållning. I tilläggsdirektiv&lt;br&gt;har särskilt pekats på behovet av att skydda park- och grönområdena i&lt;br&gt;våra städer och tätorter (den s.k. grönstrukturen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro år 1992 om miljö och utveckling&lt;br&gt;antogs bl.a. den s.k. Agenda 21, ett handlingsprogram för nationellt och&lt;br&gt;internationellt miljöarbete for att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;br&gt;En grundläggande princip i Agenda 21 är att miljöhänsynen skall&lt;br&gt;integreras i olika verksamheter och sektorer, med tonvikt på lokala&lt;br&gt;insatser. Programmet betonar även att en förutseende samhällsplanering&lt;br&gt;har stor betydelse för att ftämja målet om en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;utveckling. Hänsyn till naturens kretslopp, resurshushållningsaspekter och&lt;br&gt;ett även i övrigt ekologiskt synsätt bör genomsyra arbetet. Principerna i&lt;br&gt;Agenda 21 förutsätts som nämnts omsättas bl.a. i ett lokalt arbete.&lt;br&gt;Sveriges kommuner förutsätts ha påbörjat ett arbete med lokala hand-&lt;br&gt;lingsprogram för miljöarbetet, s.k. lokala Agenda 21, senast år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att kunna skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö&lt;br&gt;bestäms givetvis i hög grad av hur den byggda miljön - bebyggelse,&lt;br&gt;trafikanläggningar, övrig teknisk infrastruktur samt den s.k. grönstruk-&lt;br&gt;turen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklas och bevaras. Kommunerna har genom PBL fått det huvud-&lt;br&gt;sakliga ansvaret för denna fysiska planering. I betänkandet lämnas en rad&lt;br&gt;förslag till ändringar och kompletteringar av PBL:s regelsystem för att&lt;br&gt;stärka miljöhänsynen i den fysiska planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkt och aktuell översiktsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunernas beslut enligt PBL skall medverka till en god och&lt;br&gt;långsiktigt hållbar livsmiljö, bör ökad vikt läggas vid översiktsplanen.&lt;br&gt;Översiktsplanen ger möjlighet till en helhetssyn som inte är möjlig vid&lt;br&gt;prövning av en enskild detaljplan eller bygg lovsansökan. Härigenom kan&lt;br&gt;den bidra till att styra bebyggelseutvecklingen i mer hållbar riktning, men&lt;br&gt;också rationalisera efterföljande planläggning och tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att det i bestämmelserna om de&lt;br&gt;allmänna intressen som skall beaktas vid bl.a. planläggning enligt PBL,&lt;br&gt;infors krav på att planläggningen med beaktande av befintliga värden&lt;br&gt;skall främja en ändamålsenlig samhällsstruktur från hushållnings-&lt;br&gt;synpunkt. Härigenom klargörs att den fysiska planeringen bör under-&lt;br&gt;ordnas kraven på en miljöanpassad utveckling. Vidare betonas att de&lt;br&gt;befintliga förutsättningar som finns bl.a. i den byggda miljön utgör&lt;br&gt;värden som bör tas tillvara i den fysiska planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få till stånd en ökad miljöhänsyn i den förebyggande fysiska&lt;br&gt;planeringen föreslås vidare en förstärkning av översiktsplaneringen&lt;br&gt;genom bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tydligare och utvidgade krav på översiktsplanens innehåll, bl.a. såvitt&lt;br&gt;avser de allmänna intressena och övriga miljöförhållanden av betydelse&lt;br&gt;samt konsekvenserna av större förändringar i mark- och vattenan-&lt;br&gt;vändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tydligare krav på redovisning av översiktsplanens syfte och innebörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en förstärkning av medborgarinflytandet under samrådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krav på årlig uppföljning av översiktsplanens aktualitet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tydligare krav på länsstyrelsen att ta tillvara och samordna statens&lt;br&gt;intressen samt att ge råd och förse kommunerna med relevant och aktuell&lt;br&gt;kunskap för översiktsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljöfrågorna på ett framgångsrikt sätt skall kunna tas om hand&lt;br&gt;i den översiktliga planeringen kommer att krävas betydande insatser på&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad, forskning samt metod- och kompetensutveckling.&lt;br&gt;Därvid föreslås bl.a. att Boverket och Lantmäteriverket ges i uppdrag att&lt;br&gt;i ett gemensamt projekt utarbeta standards och metoder för ett ADB-stöd&lt;br&gt;i fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala planeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I områden med flerfunktionella samband är det nödvändigt med en god&lt;br&gt;mellankommunal samordning för att vi skall kunna uppnå en långsiktigt&lt;br&gt;hållbar livsmiljö. Detta gäller i särskilt hög grad i storstadsområdena,&lt;br&gt;men även i andra områden, där komplexa miljöproblem och lokalisering&lt;br&gt;av verksamheter som kräver samordning och följdinvesteringar i flera&lt;br&gt;kommuner, t.ex. vägar, järnvägar och kollektivtrafik, är det nödvändigt&lt;br&gt;med en tydlig samordning för att uppnå rationella lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att regeringen - om det finns synnerliga skäl - skall ha&lt;br&gt;möjlighet att utse ett särskilt regionplaneorgan med representanter från&lt;br&gt;staten och berörda kommuner. Ett sådant regionplaneorgan skall ta fram&lt;br&gt;underlag och lämna förslag till en regionplan, som antas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förutsättning för ett sådant förordnande bör gälla att en frivillig&lt;br&gt;mellankommunal samordning inte kan förutses eller visat sig inte kunna&lt;br&gt;komma till stånd och att det rör sig om viktiga regionala intressen, där&lt;br&gt;en samordning är en förutsättning för en ändamålsenlig samhällsstruktur,&lt;br&gt;t.ex. stora infrastruktursatsningar eller allvarliga miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på miljökonsekvensbeskrivningar enligt NRL har införts i alla s.k.&lt;br&gt;NRL-anslutna lagar. När det gäller PBL har uttryckliga krav emellertid&lt;br&gt;begränsats till vad som erfordras för uppfyllande av våra förpliktelser&lt;br&gt;enligt EES-avtalet. Krav på konsekvensbeskrivningar finns nämligen&lt;br&gt;ändå inbyggda i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppnående av en systematisk förenkling och enhetlighet och en&lt;br&gt;bättre integrering av NRL i PBL:s prövningssystem föreslås att kravet på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar skall utvidgas till att gälla mer generellt.&lt;br&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall således upprättas så snart en&lt;br&gt;detaljplan medger åtgärder som innebär betydande inverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan och säkerheten eller hushållningen med naturresurser. Miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningen skall upprättas i samband med utarbetandet av&lt;br&gt;programmet för detaljplan för att därefter utvecklas under det fortsatta&lt;br&gt;planarbetet. Konsekvensbeskrivningar i översiktsplanen skall kunna&lt;br&gt;utgöra en miljökonsekvensbeskrivning på samma sätt som innehållet i&lt;br&gt;översiktsplanen skall kunna anses utgöra ett program för detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätorternas grönområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätorternas grönområden eller grönstruktur har betydelse från i huvudsak&lt;br&gt;ekologiska, kulturella och sociala synpunkter. Tätortsutbyggnaden utgör&lt;br&gt;emellertid ett allvarligt hot mot dessa viktiga områden. På utredningens&lt;br&gt;uppdrag har experten i utredningen Eivor Bucht redovisat en bild av&lt;br&gt;kunskapsläget rörande tätorternas grönstruktur. På grundval härav lägger&lt;br&gt;jag fram följande förslag för att behovet av skyddet av grönområdena&lt;br&gt;skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av grönstrukturen kräver i första hand att kommunerna får en&lt;br&gt;samlad bild av den så att dess betydelse uppmärksammas. Detta förutsätts&lt;br&gt;kunna åstadkommas främst genom den föreslagna förstärkta översiktliga&lt;br&gt;planeringen. Genom vissa ändringar i PBL:s och NRL:s kravbestämmel-&lt;br&gt;ser poängteras betydelsen av tätorternas grönområden. I speciella fell&lt;br&gt;skall också en regionplanering kunna framtvingas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhålls som angeläget att kommunerna genom detaljplanelägg-&lt;br&gt;ning av grönområden fullföljer översiktsplanens intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskilt värdefulla tomter och allmänna platser skall kommunen&lt;br&gt;kunna meddela skyddsbestämmelser i detaljplan på samma sätt som för&lt;br&gt;värdefulla byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis understryks behovet av forskning och utbildning rörande&lt;br&gt;tätorternas grönområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag ovan rörande den översiktliga planeringen innebär förstärkta&lt;br&gt;krav på kunskapsunderlag och redovisning i översiktsplanen av kultur-&lt;br&gt;miljövärdena i kommunen. Vidare ges länsstyrelserna i uppgift att mer&lt;br&gt;aktivt verka for att översiktsplanerna grundas på erforderlig kunskap om&lt;br&gt;kulturmiljöns innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att det skapas en allmänt accepterad norm i fråga om&lt;br&gt;vad kunskapsunderlaget rörande kulturmiljön bör innehålla. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att Riksantikvarieämbetet tillsammans med Boverket i dialog med&lt;br&gt;kommunerna utarbetar allmänna råd i detta avseende. Vidare föreslås&lt;br&gt;staten stödja den kommunala kunskapsuppbyggnaden genom att ta ansvar&lt;br&gt;for metod- och teknikutvecklingen för inventeringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna föreslås få möjlighet att i detaljplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser meddela särskilda varsamhetsbestämmelser som preciserar&lt;br&gt;hänsynsreglema for ändring av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förenkla PBL:s regler om ersättning till fastighetsägare&lt;br&gt;föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skyddsbestämmelser alltid skall innebära också ett rivningsförbud,&lt;br&gt;att en enhetlig kvalifikationsgräns för ersättning införs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att såväl vid skyddsbestämmelser som vid vägrat rivningstillstånd&lt;br&gt;ersättning skall utgå enbart för den skada som går utöver kvalifikations-&lt;br&gt;gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen föreslås få möjlighet att säkerställa att rivning av byggnader&lt;br&gt;sker på ett sätt som ger förutsättningar för återanvändning och åter-&lt;br&gt;vinning samt omhändertagande av miljöfarligt avfåll. Bl.a. skall&lt;br&gt;kommunen kunna kräva en rivningsplan som beskriver hur arbetet skall&lt;br&gt;utföras med avseende på omhändertagandet av rivningsavfall.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Reglering i detaljplaner och detaljplaneprocessen, m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingår också att se över detaljplaneprocessen från olika&lt;br&gt;synpunkter. Dels skall jag till övervägande ta upp vissa konkreta frågor,&lt;br&gt;dels skall jag mera allmänt se över möjligheterna till avregleringar,&lt;br&gt;förenklingar och ökad effektivitet i planprocessen. Samtidigt skall jag&lt;br&gt;också överväga möjligheterna att stärka medborgarinflytandet utan att&lt;br&gt;planeringsprocessen byråkratiseras och blir ineffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävandena mot ökad effektivitet i planeringsprocessen och en&lt;br&gt;förstärkning av medborgarinflytandet är delvis motstridiga. Kravet på&lt;br&gt;medborgarinflytande sätter således gränser för hur långt man kan gå i en&lt;br&gt;förenkling av beslutsprocessen. Genom en förskjutning av planeringsin-&lt;br&gt;satsema och beslutsfattandet mot den översiktliga nivån kan emellertid&lt;br&gt;vinster göras i båda dessa hänseenden. Detaljplaneprocessen hänger&lt;br&gt;intimt samman med den översiktliga planeringen. Den förstärkning av&lt;br&gt;den översiktliga planeringen som föreslås ger möjligheter till att delvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väva samman detaljplaneprocessen med den översiktliga planeringen. De&lt;br&gt;insatser som görs i den översiktliga planeringen kan ofta läggas till grund&lt;br&gt;för detaljplaneringen och medborgarna ges möjligheter till insyn och&lt;br&gt;påverkan i ett tidigt skede. För den enskilde fastighetsägaren ges därmed&lt;br&gt;också möjligheter till större förutsebarhet och dennes ställning kan i&lt;br&gt;någon mån förstärkas genom den ökade kommunala planberedskapen. De&lt;br&gt;följande förslagen har i stor utsträckning sin utgångspunkt i denna&lt;br&gt;förskjutning mot den översiktliga nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanekravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PBL ställs krav på att prövningen av frågor om förändring av markan-&lt;br&gt;vändningen och byggande i stor utsträckning skall ske genom detaljplan.&lt;br&gt;Bl.a krävs detaljplan för uppförande av en ny enstaka byggnad under&lt;br&gt;vissa förutsättningar. Undantag från kravet gäller dock, om prövningen&lt;br&gt;kan ske i samband med bygglov eller förhandsbesked. Om det be-&lt;br&gt;träffande en sökt åtgärd krävs detaljplan och undantaget inte är till-&lt;br&gt;ämpligt, skall ansökan om bygglov avslås. Den enskilde kan härefter inte&lt;br&gt;framtvinga en detaljplan, utan det ligger helt i kommunens hand att&lt;br&gt;bestämma om och när en detaljplan skall upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning är när det gäller uppförande av en ny enstaka byggnad&lt;br&gt;inte tillfredsställande och det föreslås att kommunens möjligheter att&lt;br&gt;åberopa detaljplanekravet som grund for att vägra bygglov skall&lt;br&gt;begränsas. Om en ansökan om bygglov har avslagits på grund av att det&lt;br&gt;krävs detaljplan och en ny ansökan kommer in efter tre år, får denna&lt;br&gt;ansökan avslås på grund av detaljplanekravet bara om det finns synner-&lt;br&gt;liga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionsuppdelning i planer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ofta alltför långtgående funktionsuppdelningen i våra tätorter beror&lt;br&gt;i första hand inte på sättet att detaljplanelägga. Genom ensidigt utformade&lt;br&gt;användningsbestämmelser kan emellertid detaljplanerna låsa användnings-&lt;br&gt;sättet i onödan. För att underlätta funktionsblandning i särskilt bostads-&lt;br&gt;områden föreslås att det i bestämmelsen om mindre avvikelser görs ett&lt;br&gt;tillägg som öppnar möjligheter att betrakta något fler avvikelser än for&lt;br&gt;närvarande som förenliga med planens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning av användningen av bestämmelser beträffande&lt;br&gt;utformningen av byggnader visar att sådana bestämmelser förekommer&lt;br&gt;ganska sparsamt. Det finns alltså inte anledning att ingripa mot sättet att&lt;br&gt;utforma planer i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelshandel i äldre detaljplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 april 1992 kunde handelsändamålet i en detaljplan preciseras&lt;br&gt;till en viss form av detaljhandel och därvid kunde livsmedelshandeln&lt;br&gt;begränsas eller förbjudas. Övergång från ett detaljhandelsändamål till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat inom ett detaljplaneområde med en preciserad bestämmelse rörande&lt;br&gt;handelsändamålet kräver planändring. Jag hyser tveksamhet till att&lt;br&gt;kommunernas planbeslut skall fråntas sin verkan i efterhand. Om sådant&lt;br&gt;ingripande ändå skall göras, föreslår jag en regel som innebär att en&lt;br&gt;ansökan om bygglov för övergång från ett detaljhandelsändamål till ett&lt;br&gt;annat inte får avslås på grund av att åtgärden strider mot detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för enkelt planförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. enkelt planförfarande, som är tidsbesparande, får i dag tillämpas&lt;br&gt;under förutsättning att detaljplaneförslaget är av begränsad betydelse,&lt;br&gt;saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och&lt;br&gt;länsstyrelsens granskningsyttrande. Det föreslås att möjligheterna att&lt;br&gt;använda enkelt planförfarande vidgas. Sådant förfarande skall få&lt;br&gt;tillämpas, om förslaget överensstämmer med översiktsplanen och&lt;br&gt;konsekvenserna av förslaget framgår av denna. Härutöver krävs att&lt;br&gt;förslaget är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program och samrådsskedena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PBL bör detaljplanen grundas på ett program. För vissa åtgärder&lt;br&gt;är ett sådant program obligatoriskt. Det föreslås att detta obligatorium&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta i princip alla detaljplaner. Vid utarbetandet av&lt;br&gt;programmet skall berörda sakägare och vissa andra enskilda beredas&lt;br&gt;tillfälle till samråd. Resultatet av samrådet skall redovisas i en samråds-&lt;br&gt;redogörelse. Innehållet i översiktsplanen skall i vissa fåll kunna utgöra&lt;br&gt;en program för detaljplan. En förutsättning härför är att kravet på samråd&lt;br&gt;är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunernas utgifter för kungörelsekostnader skall nedbringas&lt;br&gt;föreslås att innehållet i den kungörelse om utställningen av ett detalj-&lt;br&gt;planeförslaget som skall publiceras i ortstidning får begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PBL skall detaljplanen antas av kommunfullmäktige, som under&lt;br&gt;vissa förutsättningar får delegera beslutanderätten till kommunstyrelsen&lt;br&gt;eller byggnadsnämnden. Det föreslås att denna bestämmelse upphävs.&lt;br&gt;Därigenom blir reglerna i kommunallagen (1991:900) tillämpliga i stället.&lt;br&gt;Det kommer då inte att finnas något lagligt hinder mot att enklare&lt;br&gt;detaljplanebeslut delegeras till en tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om medborgarinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan att förstärka medborgarinflytandet genomsyrar många av de i&lt;br&gt;betänkandet presenterade förslagen. Av särskild betydelse är den&lt;br&gt;förskjutning av beslutsfattandet till ett tidigare skede av planeringsproces-&lt;br&gt;sen som förslagen leder till. Ökade krav på samråd ställs i en förstärkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktlig planering. Samråd rörande detaljplaner skall inledas redan i&lt;br&gt;programskedet och i samband därmed får samrådskretsen del av en&lt;br&gt;påböijad miljökonsekvensbeskrivning, när en sådan erfordras. Syftet med&lt;br&gt;samråden på alla nivåer anges på ett tydligare sätt och större krav ställs&lt;br&gt;på utformningen av samrådsredogörelser. Boverket föreslås få i uppgift&lt;br&gt;att utveckla och sprida information kring metoder för samråd och&lt;br&gt;upprättande av samrådsredogörelser.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;PBL:s bestämmelser om tillgänglighet för rörelsehindrade m.fl.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I direktiven for utredningen slås fest att tillgängligheten i den byggda&lt;br&gt;miljön för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är ett&lt;br&gt;viktigt allmänt intresse att värna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den analys av tillgängligheten som utredningen låtit utföra har&lt;br&gt;framkommit att det ofta är i den offentliga miljön som det finns hinder&lt;br&gt;for personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer precisa krav bör ställas på tillgänglighetsskapande åtgärder i&lt;br&gt;samband med nybyggnad och ändring av allmänna platser m.m.&lt;br&gt;Bemyndigande skall därför ges för tillämpningsföreskrifter med krav på&lt;br&gt;sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav föreslås också på att enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten&lt;br&gt;och användbarheten för rörelsehindrade m.fl. skall vara åtgärdade före&lt;br&gt;år 2000 i befintliga publika lokaler och på befintliga allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör tillämpningsföreskrifterna till PBL rörande tillgängligheten&lt;br&gt;och användbarheten för rörelsehindrade m.fl. göras tydligare så att det&lt;br&gt;klart framgår vad som är samhällets minimikrav. Därutöver krävs&lt;br&gt;intensifierade informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskapen&lt;br&gt;inom byggsektorn om tillgänglighetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av betänkandet Överprövning av&lt;br&gt;beslut i plan- och byggärenden (SOU 1994:134)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min uppgift enligt direktiven är att göra en bred översyn av plan- och&lt;br&gt;bygglagstiftningen mot bakgrund av vunna erfarenheter av 1987 års&lt;br&gt;PBL-reform och de nya förutsättningar som samhällsutvecklingen&lt;br&gt;inneburit för planeringen av mark- och vattenområden och för byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första delbetänkande den 8 oktober 1993 (SOU 1993:94) Anpassad&lt;br&gt;kontroll av byggandet behandlade jag frågor om bygglov och bygg-&lt;br&gt;nadsteknisk kontroll, inklusive samordningen med den nya byggprodukt-&lt;br&gt;lagen som är en följd av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra delbetänkande den 3 mars 1994 (SOU 1994:36) Miljö och&lt;br&gt;fysisk planering behandlade jag frågor om ökad miljöhänsyn i fysisk&lt;br&gt;planering och byggande, reglering i detaljplaner och detaljplaneproces-&lt;br&gt;sen, medborgarinflytandet i fysisk planering samt tillgängligheten i den&lt;br&gt;fysiska miljön för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta delbetänkande lämnar jag förslag som rör instansordningen för&lt;br&gt;överklagande, vissa med överklagandet sammanhängande frågor samt den&lt;br&gt;statliga kontrollen inom plan- och byggområdet. Dessutom lämnas ett par&lt;br&gt;förslag som rör planavgift och bygglovsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Instansordningen för överklagande m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I mina direktiv påpekas att arbete länge har bedrivits med att avlasta&lt;br&gt;regeringen löpande ärenden och att förslag vad gäller sådan avlastning&lt;br&gt;beträffande PBL-ärenden har redovisats i departementspromemorian (Ds&lt;br&gt;1991:84) Plan- och byggnämnd. Dessa frågor bör dock enligt direktiven&lt;br&gt;övervägas ytterligare, varvid det är viktigt att den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;anpassas till vad som krävs för att Sverige skall uppfylla sina åtaganden&lt;br&gt;enligt Europakonventionen. I det syftet bör bl.a. den nuvarande&lt;br&gt;gränsdragningen mellan regeringen och förvaltningsdomstolarna prövas.&lt;br&gt;Vidare betonas de särskilda krav på snabbhet och effektivitet i förfarandet&lt;br&gt;som bör ställas inom plan- och byggområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av de kommunala besluten kan i dag komma till stånd på&lt;br&gt;två sätt, genom officialingripande från staten enligt 12 kap. PBL och&lt;br&gt;besvär av enskilda. I det skikt som ligger mellan dessa två former för&lt;br&gt;ingripande mot kommunala beslut kan sägas att kommunen har den&lt;br&gt;oinskränkta beslutanderätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om överklagande finns i 13 kap. PBL. Kommunala beslut&lt;br&gt;enligt lagen får överklagas antingen genom kommunalbesvär eller&lt;br&gt;förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär skall i huvudsak användas mot&lt;br&gt;beslut som inte har några direkta rättsverkningar mot enskilda. I övrigt&lt;br&gt;skall förvaltningsbesvär användas. Överklagandet sker därvid till&lt;br&gt;länsstyrelsen, vars beslut får överklagas till kammarrätt i vissa angivna&lt;br&gt;fell och i övrigt till regeringen. Mina överväganden och förslag rör i&lt;br&gt;huvudsak instansordning m.m. avseende förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har länge varit en strävan att avlasta regeringen ärenden av löpande&lt;br&gt;art så att statsråd och departement får mer tid för större och övergripande&lt;br&gt;frågor. PBL-ärendena hos Miljö- och naturresursdepartementet utgör i&lt;br&gt;dag nära hälften av regeringskansliets besvärsärenden och det är&lt;br&gt;angeläget att dessa ärenden i största möjliga utsträckning förs bort från&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom hänsynen till regeringens arbetsbelastning utgör Europakon-&lt;br&gt;ventionens krav på rätt till domstolsprövning av beslut som rör civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter ett starkt skäl för att instansordningen ändras.&lt;br&gt;Visserligen kan domstolsprövning av regeringens beslut komma till stånd&lt;br&gt;genom rättsprövningslagen, men det bedöms angeläget att domstolspröv-&lt;br&gt;ning skall kunna ske inom den normala besvärsprocessen. För att detta&lt;br&gt;skall kunna uppnås måste regeringsärendena foras över till domstolspröv-&lt;br&gt;ning i åtminstone sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bedömning av möjligheterna och lämpligheten av att be-&lt;br&gt;svärsprövningen förs bort från regeringen tar jag först upp frågan om&lt;br&gt;vilka skäl det kan finnas för att besvärsärenden skall förbehållas&lt;br&gt;regeringen. Därvid finner jag i enlighet med riktlinjerna i propositionen&lt;br&gt;1983/84:120 om regeringens befattning med besvärsärenden att rege-&lt;br&gt;ringen inte bör vara besvärsinstans annat än när det behövs en politisk&lt;br&gt;styrning av praxis. Något behov av sådan styrning med avseende på&lt;br&gt;PBL-ärendena finns det enligt min mening inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det således inte finns något direkt behov av praxisbildning av&lt;br&gt;regeringen i PBL-ärenden kan dock ifrågasättas om inte be-&lt;br&gt;svärsprövningen ändå måste ligga kvar hos regeringen av andra skäl.&lt;br&gt;Prövningen avser kommunala beslut - i många fell fettade av fullmäktige&lt;br&gt;- som i stor utsträckning grundar sig på lämplighetsawägningar. Om&lt;br&gt;överprövningen skall avse både det överklagade beslutets laglighet och&lt;br&gt;dess lämplighet, kan göras gällande att prövningen bör ske i politisk&lt;br&gt;ordning och inte vid domstol. Den tveksamhet inför domstolsprövning&lt;br&gt;som således kan finnas har gett mig anledning att gå närmare in på&lt;br&gt;överprövningens art och omfattning vid besvär över PBL-beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsprövningens art och omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär får anföras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.&lt;br&gt;Huvudprincipen vid förvaltningsbesvär är att prövningen, inom ramen för&lt;br&gt;klagandens yrkanden och åberopanden, omfattar både det överklagade&lt;br&gt;beslutets laglighet och dess lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsprövningen skall i första hand riktas in på avvägningen mellan&lt;br&gt;den klagandes intressen och motstående intressen, både allmänna och&lt;br&gt;enskilda. En sådan prövning torde ligga väl i linje med normal dom-&lt;br&gt;stolsprövning. Av ett par avgöranden av Regeringsrätten torde emellertid&lt;br&gt;följa att besvärsprövningen är något mera omfettande. Således har en&lt;br&gt;klagande rätt att i samband med ett överklagande få till stånd en prövning&lt;br&gt;även av ett påstått intrång i ett motstående allmänt intresse. Visserligen&lt;br&gt;blir denna prövning enligt Regeringsrätten begränsad med hänsyn till&lt;br&gt;PBL:s princip om decentralisering av beslutsfattandet och kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självbestämmanderätt, men kvar står ändå att besvärsmyndigheten kan&lt;br&gt;tvingas in på en prövning av kommunala avvägningar mellan allmänin-&lt;br&gt;tressen. En sådan prövning är mindre lämplig for en domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock enligt min mening inga skäl för en så omfattande&lt;br&gt;besvärsprövning. Hela PBL genomsyras av tanken att avvägningen&lt;br&gt;mellan allmänintressen är en kommunal angelägenhet utom i de fell då&lt;br&gt;staten kan ingripa på de särskilda grunder som anges i lagens 12 kap.&lt;br&gt;Klara gränser bör enligt min mening dras mellan besvärsprövningen och&lt;br&gt;den statliga officialprövningen och jag föreslår därför att det i över-&lt;br&gt;klagandereglema i 13 kap. tas in en uttrycklig bestämmelse som hindrar&lt;br&gt;besvärsmyndigheten från att gå in på en prövning av lämplighetsawäg-&lt;br&gt;ningar mellan skilda allmänna intressen. Därmed tydliggörs det kommala&lt;br&gt;ansvarsområdet i förhållande till det statliga i enlighet med grundtankarna&lt;br&gt;i PBL-reformen och besvärsprövningen renodlas till en prövning av&lt;br&gt;intrång i enskilda intressen, således en prövning av traditionell dom-&lt;br&gt;stolskaraktär. Någon tvekan bör därför inte längre föreligga om&lt;br&gt;möjligheten och lämpligheten att föra över samtliga ärenden rörande&lt;br&gt;besvär till domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att överklaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den besvärsberättigade kretsen utvidgades väsentligt genom PBL.&lt;br&gt;Tidigare var det bara sakägare som hade besvärsrätt. Genom PBL fick&lt;br&gt;emellertid hyresgäster och boende samt hyresgästorganisationer samma&lt;br&gt;ställning som sakägarna i beslutsprocessen. Enligt direktiven tyder&lt;br&gt;erfarenheterna på att överklagandeinstitutet inte sällan har kommit att&lt;br&gt;användas som ett medel för meborgarinflytande i stället för som en&lt;br&gt;yttersta rättssäkerhetsventil. Det bör därför övervägas i vad mån rätten&lt;br&gt;att överklaga kan avgränsas och göras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De boende har enligt min bedömning förhållandevis begränsade&lt;br&gt;möjligheter att vinna framgång med en besvärstalan rörande det sakliga&lt;br&gt;innehållet i ett kommunalt beslut. Av uppgifter som inhämtats från några&lt;br&gt;länsstyrelser framgår emellertid att antalet beslut som har överklagats av&lt;br&gt;enbart besvärsberättigade utanför sakägarkretsen är förhållandevis&lt;br&gt;begränsat. Utvidgningen av den besvärsberättigade kretsen tycks således&lt;br&gt;inte har medfört några påtagliga effektivitetsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De boende har emellertid även möjlighet att överklaga beslut på&lt;br&gt;formella grunder. Till skillnad mot vad som antyds i direktiven finner jag&lt;br&gt;att betydelsen av besvärsrätten för de boende främst ligger i att de&lt;br&gt;därmed ges möjligheter till en bevakning av att de regler som skall&lt;br&gt;garantera ett medborgarinflytande iakttas. Jag föreslår därför inte någon&lt;br&gt;begränsning i besvärsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till den nu behandlade frågan föreslår jag att Vägverket ges&lt;br&gt;en uttrycklig rätt att överklaga beslut om bygglov och förhandsbesked för&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar samt skyltar och ljusanordningar invid&lt;br&gt;allmän väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget tar jag slutligen också upp ett problem rörande&lt;br&gt;avgränsningen av den besvärsberättigade kretsen som ett regerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsavgörande har gett upphov till. Enligt Regeringsrätten har den rätt&lt;br&gt;att överklaga ett detaljpanebeslut som har fått underrättelse om beslutet&lt;br&gt;och besvärshänvisning. Jag föreslår att det i stället skall vara för-&lt;br&gt;valtningslagens huvudregel om vem som är besvärsberättigad som skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiell utformning av ett nytt överklagandesystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av ett nytt överklagandesystem är att&lt;br&gt;åtminstone den sista instansen skall vara en domstol. I övrigt skall&lt;br&gt;prövningssystemet utformas så att det ger möjlighet till en så effektiv&lt;br&gt;handläggning som möjligt. Den nuvarande uppdelningen mellan&lt;br&gt;kammarrätterna och regeringen bör därför enligt min mening ersättas av&lt;br&gt;en enhetlig instanskedja, vars längd bör begränsas till två instanser och&lt;br&gt;där det skall finnas tillgång till bl.a. expertis i plan- och byggfrågor. Det&lt;br&gt;är också angeläget att fä till stånd en samordning av överprövningen av&lt;br&gt;PBL-ärenden och miljöskydds- och naturvårdsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis tar jag till bedömning upp frågan om länsstyrelsens roll&lt;br&gt;i det framtida prövningssystemet. Till förmån för länsstyrelsen som&lt;br&gt;besvärsinstans brukar anföras att länsstyrelsen besitter saklig kompetens&lt;br&gt;och att besvärsförfarandet där är snabbt och billigt. Mot länsstyrelsen&lt;br&gt;som besvärsinstans talar framför allt principiella rättssäkerhetsaspekter&lt;br&gt;- särskilt de dubbla rollerna som besvärsinstans och tillsynsmyndighet -&lt;br&gt;och den omständigheten att Europakonventionens krav avseende muntlig&lt;br&gt;förhandling inte kan tillgodoses där. Vid en avvägning mellan för- och&lt;br&gt;nackdelarna med länsstyrelsen som besvärsinstans finner jag att över-&lt;br&gt;vägande skäl talar för att besvärsprövningen förs över till domstol redan&lt;br&gt;i första instans under förutsättning att det finns någon domstol som är&lt;br&gt;lämplig för ändamålet eller det eventuellt kan tillskapas en sådan&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den domstol som ligger närmast till hands för överprövning av&lt;br&gt;PBL-beslut är länsrätten som är första instans inom den allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolsorganisationen. Länsrätterna handlägger emellertid&lt;br&gt;frågor av en helt annan art och det finns risk att handläggningstidema&lt;br&gt;blir för långa. Dessutom kan det bli svårt att tillgodose behovet av&lt;br&gt;erforderlig expertis på plan- och byggområdet. Länsrättsaltemativet är&lt;br&gt;därför enligt min mening inte godtagbart. Med hänsyn bl.a. till behovet&lt;br&gt;av en lämplig processordning är inte heller allmän domstol ett rimligt&lt;br&gt;alternativ för PBL-ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället finns det anledning att överväga inrättandet av någon form av&lt;br&gt;regionala specialinstanser för besvärsprövningen. PBL-ärendena kan&lt;br&gt;visserligen inte ensamma bära upp sådana instanser, men tillsammans&lt;br&gt;med framför allt miljöskydds- och naturvårdsärendena skulle underlaget&lt;br&gt;bli tillräckligt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöorganisationsutredningen har i uppdrag att lämna förslag till&lt;br&gt;sådana organisationsförändringar som behöver vidtas med anledning av&lt;br&gt;att en miljöbalk träder i kraft. Jag har under utredningsarbetet samrått&lt;br&gt;med utredningen och jag har därvid inhämtat att utredningen kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslå att i stort sett all tillståndsprövning i miljöbalksärenden skall ske&lt;br&gt;hos länsstyrelserna och att besluten skall kunna överklagas till&lt;br&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, som därvid skall organiseras om till&lt;br&gt;en miljödomstol. Från utredningen har emellertid samtidigt uppgetts att&lt;br&gt;det på sikt kan visa sig vara lämpligt att föra över all tillståndsprövning&lt;br&gt;till domstol, varvid den mest rationella ordningen bedöms vara att det&lt;br&gt;inrättas ett antal regionala miljödomstolar. Eftersom det för Miljöorgani-&lt;br&gt;sationsutredningen bara är fråga om ett tänkbart framtidsperspektiv med&lt;br&gt;regionala domstolar och sådana inte kan inrättas för bara PBL-ärenden,&lt;br&gt;lägger jag inte fram konkreta förslag i den delen. Jag pekar emellertid på&lt;br&gt;de möjligheter som finns att till sådana regionala domstolar föra över&lt;br&gt;även vissa andra målgrupper, t.ex. ärenden enligt va-lagen, vattenlagen&lt;br&gt;och fåstighetsbildningslagen. Härigenom skulle kunna skapas en&lt;br&gt;domstolsorganisation som i stort sett hanterar samtliga ärenden rörande&lt;br&gt;mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om statsmakterna skulle finna att inrättande av regionala domstolar inte&lt;br&gt;är en lämplig lösning, förordar jag att länsstyrelserna såsom det näst&lt;br&gt;bästa alternativet behålls som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den andra och sista besvärsinstansen skall denna vara en&lt;br&gt;domstol. Som nämnts avser Miljöorganisationsutredningen att föreslå att&lt;br&gt;Koncessionsnämnden omvandlas till en miljödomstol. Eftersom ett sådant&lt;br&gt;förslag ligger väl i linje med strävandena att reformera instansordningen&lt;br&gt;for PBL-ärendena, har samarbetet mellan utredningarna fördjupats i den&lt;br&gt;delen, vilket har resulterat i ett gemensamt förslag till en lag om&lt;br&gt;Miljödomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolens sammansättning och arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolen skall vara en central självständig domstol för över-&lt;br&gt;prövning av dels miljöbalksärenden i enlighet med Miljöorganisa-&lt;br&gt;tionsutredningens förslag, dels samtliga PBL-ärenden. För PBL-ärendena&lt;br&gt;blir domstolen sista instans. Enligt Miljöorganisationsutredningens förslag&lt;br&gt;skall däremot avgöranden i ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksam-&lt;br&gt;het kunna överklagas till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den nivå som Miljödomstolen kommer att befinna sig i in-&lt;br&gt;stansordningen måste domstolen självfallet ges en sådan sammansättning&lt;br&gt;att högt ställda krav på rättsliga kvalifikationer och på sakkunskap&lt;br&gt;tillgodoses. Något lekmannadeltagande föreslås inte utan domstolen bör&lt;br&gt;vara sammansatt av juristledamöter och sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till hg om Miljödomstol som jag lägger fram har, som&lt;br&gt;nämnts, utarbetats i samråd med Miljöorganisationsutredningen. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att domforhetsreglema har utformats så att de även skall&lt;br&gt;passa för miljöbalksärendena. Miljödomstolen skall i ordinär samman-&lt;br&gt;sättning vara domför med minst tre ledamöter, varav en sakkunnig.&lt;br&gt;Domstolen skall som tidigare nämts vara sista instans beträffande&lt;br&gt;PBL-ärendena och vissa miljöbalksärenden. I sådana ärenden bör det&lt;br&gt;krävas deltagande av ytterligare en juristledamot. Eftersom det i vissa fell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan finnas behov av olika slags specialistkompetens, skall ytterligare en&lt;br&gt;sakkunnig kunna ingå i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgöranden av enklare beskaffenhet föreslås Miljödomstolen vara&lt;br&gt;domför med enbart två ledamöter. Principiellt viktiga mål i vilka&lt;br&gt;Miljödomstolen är slutinstans skall å andra sidan kunna prövas av&lt;br&gt;domstolen i utökad sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens organisation föreslås få en med hänsyn till variationer i&lt;br&gt;arbetsbördan flexibel utformning. Således skall domstolen ha dels fest&lt;br&gt;anställda juristledamöter, kallade miljödomare, och sakkunniga, dels ett&lt;br&gt;antal andra juristledamöter och ytterligare sakkunniga som tjänstgör vid&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att förvaltningsprocesslagen skall vara tillämplig på&lt;br&gt;rättskipningen i Miljödomstolen. Den regel om muntlig förhandling som&lt;br&gt;gäller för kammarrätt och länsrätt föreslås bli tillämplig även på&lt;br&gt;Miljödomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Miljödomstolens dimensionering har jag begränsat mig&lt;br&gt;till en bedömning av behovet av ledamöter i domstolen. För hand-&lt;br&gt;läggningen av PBL-ärendena torde det krävas tio juristdomare och fyra&lt;br&gt;sakkunniga. Enligt Miljöorganisationsutredningen krävs för hand-&lt;br&gt;läggningen av miljöbalksärendena sju juristdomare och tre sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen för överklagande av kommunens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förvaltningslagen skall skrivelser med överklaganden ges in till&lt;br&gt;den myndighet som har fettat det beslut som har överklagats. Enligt 13&lt;br&gt;kap. 3 § PBL däremot skall skrivelser med överklaganden av kommunala&lt;br&gt;beslut ges in till länsstyrelsen. En sådan ordning medför vissa nackdelar&lt;br&gt;och jag föreslår att regeln ändras så att bättre överensstämmelse uppnås&lt;br&gt;med vad som gäller enligt förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden enligt vissa andra lagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I festighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen finns&lt;br&gt;bestämmelser som ger kommunen ett avgörande inflytande i vissa&lt;br&gt;hänseenden i samband med tillåtlighetsprövningen enligt dessa lagar. Den&lt;br&gt;kommunala nämndens beslut får i dag överklagas till länsstyrelsen, vars&lt;br&gt;beslut får överklagas till regeringen. Jag föreslår att länsstyrelsens beslut&lt;br&gt;i stället skall överklagas till Miljödomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nyligen antagna lagen om tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m. föreskrivs att ett visst slag av tillsynsbeslut av en&lt;br&gt;kommunal nämnd skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Jag&lt;br&gt;föreslår att lagen ändras så att beslutet i likhet med motsvarande&lt;br&gt;tillsynsbeslut enligt PBL skall överklagas till länsstyrelsen och därefter&lt;br&gt;till Miljödomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till de nu behandlade förslagen tar jag också upp frågan hur&lt;br&gt;ett kommunalt beslut att inte anta, ändra eller upphäva en festighetsplan&lt;br&gt;skall överklagas. För närvarande skall ett sådant beslut överklagas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalbesvär. Jag föreslår att beslutet i stället skall överklagas genom&lt;br&gt;förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Den statliga kontrollen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven bör formerna för den statliga kontrollen, bl.a. rege-&lt;br&gt;ringens möjlighet till prövning, ses över i syfte att effektivisera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt föregående betänkande Miljö och fysisk planering lämnade jag&lt;br&gt;flera förslag till lagändringar för att förstärka miljöhänsynen i fysisk&lt;br&gt;planering och byggande. Vidare har Miljöskyddskommittén i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1994:96) föreslagit viss komplettering av över-&lt;br&gt;prövningsgrundema i 12 kap. Dessa förslag bör enligt min mening&lt;br&gt;utvärderas innan ytterligare ingripandemöjligheter på miljöområdet&lt;br&gt;övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven ifrågasätts om formerna för den statliga kontrollen har varit&lt;br&gt;effektiv. I mitt föregående betänkande lämnade jag bl.a. i anledning&lt;br&gt;härav vissa förslag som skall stärka länsstyrelserna i deras roll som&lt;br&gt;bevakare av de statliga intressena. Jag har nu vänt mig till ett antal&lt;br&gt;centrala statliga myndigheter med en förfrågan om deras erfarenheter av&lt;br&gt;den statliga kontrollen. Vad som därvid har framkommit ger inte&lt;br&gt;anledning att överväga en annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget finner jag alltså att nuvarande bestämmelser rörande den&lt;br&gt;statliga kontrollen är i stort sett väl ägnade att tillvarata väsentliga statliga&lt;br&gt;intressen. Vissa lagändringar är dock motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 6 § NRL (3 kap. 7 § förslaget till miljöbalk) föreskrivs om&lt;br&gt;skydd för områden med kulturvärden och sådana områden kan i vissa fall&lt;br&gt;vara av riksintresse. Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller&lt;br&gt;dock vissa enskilda objekt som kan vara skyddsvärda. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att bestämmelsen ändras så att den även innefattar ett skydd mot åtgärder&lt;br&gt;som innebär förvanskning av byggnader eller andra anläggningar med&lt;br&gt;särskilt stora kulturvärden, även om de inte är belägna inom områden&lt;br&gt;som är av särskilt intresse för kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fel och brister i det kommunala beslutsförfarandet kan i dag bara&lt;br&gt;påtalas genom förvaltningsbesvär. Jag föreslår att denna kontroll av&lt;br&gt;kommunernas handläggning kompletteras med en möjlighet för staten att&lt;br&gt;upphäva ett kommunalt beslut, om PBL:s förfaranderegler har åsidosatts&lt;br&gt;eller beslutet annars inte har tillkommit i laga ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens beslutsfattande enligt 12 kap. PBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt PBL fettas primärt av kommunen. Dessa beslut kan angripas&lt;br&gt;på två sätt, antingen genom besvär av enskilda eller genom att staten&lt;br&gt;ingriper enligt reglerna i 12 kap. Inom ramen för det stadiga besluts-&lt;br&gt;fettandet finns ytterligare ett besvärsförferande. Beslut om ingripande&lt;br&gt;från staten fettas i första hand av länsstyrelsen, vars beslut kan över-&lt;br&gt;klagas till regeringen. Hos regeringen som slutinstans möts alltså i dag&lt;br&gt;besvär av enskilda över kommunala beslut och besvär över beslut av&lt;br&gt;länsstyrelsen enligt 12 kap. Båda dessa former av besvär regleras i 13&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär att besvär över kommunala beslut i stället skall&lt;br&gt;prövas slutligt av Miljödomstolen. Jag anser vidare att även vissa beslut&lt;br&gt;av staten måste kunna överklagas till domstol. Detta medför att ordningen&lt;br&gt;for det statliga beslutsfattandet enligt 12 kap. bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fortsättningen bör det vara länsstyrelsen som företar den&lt;br&gt;inledande prövningen av frågan om ett kommunalt beslut bör upphävas&lt;br&gt;eller inte. Den slutliga prövningen föreslås dock ankomma på regeringen.&lt;br&gt;Om länsstyrelsen anser att ett kommunalt planbeslut bör upphävas på&lt;br&gt;sakliga grunder, skall således ärendet överlämnas till regeringen, varefter&lt;br&gt;det får bli regeringens sak att väga in eventuella politiska hänsyns-&lt;br&gt;taganden i bedömningen. En sådan ordning bör enligt min mening&lt;br&gt;renodla och stärka länsstyrelsens roll i den statliga kontrollen av&lt;br&gt;väsentliga allmänintressen. Beslut om upphävande av ett planbeslut på&lt;br&gt;grund av formella fel skall dock fettas av länsstyrelsen. Överprövningen&lt;br&gt;av beslut om lov och förhandsbesked skall följa samma regler som&lt;br&gt;planbesluten. Även i dessa fell skall alltså beslut om upphävande fettas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa beslut av staten måste kunna bli föremål för domstolsprövning&lt;br&gt;enligt Europakonventionen. Det gäller regeringens beslut att upphäva&lt;br&gt;beslut om lov och förhandsbesked samt beslut enligt 12 kap. 7 § att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Med&lt;br&gt;hänsyn till enhetligheten i rättstillämpningen, föreslås att sådana&lt;br&gt;regeringsbeslut skall kunna överklagas till Miljödomstolen. Av övriga&lt;br&gt;beslut enligt 12 kap. är det bara länsstyrelsens beslut att upphäva ett&lt;br&gt;planbeslut på formella grunder som skall kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Övriga frågor&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Jag tar avslutningsvis upp några frågor rörande avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. 5 § PBL finns regler om bl.a. bygglovs- och planavgifter.&lt;br&gt;Sådana avgifter får tas ut med högst det belopp som motsvarar kom-&lt;br&gt;munens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Jag föreslår att be-&lt;br&gt;stämmelsen ändras så att avgifter får tas ut med högst det belopp som&lt;br&gt;motsvarar kommunens självkostnad för åtgärderna. Vidare föreslår jag&lt;br&gt;ett tillägg till bestämmelsen som ger kommunen rätt att ta ut planavgift&lt;br&gt;för kostnader för arbete med upprättande av miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i ärenden angående bl.a. lov och förhandsbesked får tas ut i&lt;br&gt;förskott. Det finns emellertid ingen möjlighet att framtvinga förskotts-&lt;br&gt;betalning. Jag föreslår en bestämmelse som ger kommunen möjlighet att&lt;br&gt;avvisa en ansökan, om ett föreläggande om förskottsbetalning inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagförslag i betänkandet Miljö och fysisk planering&lt;br&gt;(SOU 1994:36)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 29 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 18 §, 4 kap. 1-6 §§, 5&lt;br&gt;kap. 7, 16, 18, 21, 24, 25 och 28 §§, 6 kap. 12 §, 8 kap. 14-16 och&lt;br&gt;22 §§, 9 kap. 1 och 3 §§, 11 kap. 3 §, 14 kap. 8 och 10 §§ samt 17 kap.&lt;br&gt;20 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 kap. 17 a §, 4&lt;br&gt;kap. 14 § och 7 kap. 9 § samt närmast före 7 kap. 9 § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;i stort ange hur mark- och vatten-&lt;br&gt;områden är avsedda att användas&lt;br&gt;och hur bebyggelseutvecklingen bör&lt;br&gt;ske. I översiktsplanen får regleras&lt;br&gt;huruvida åtgärder kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt den-na lag. I övrigt är över-&lt;br&gt;siktsplanen inte bindande för myn-&lt;br&gt;digheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;ge vägledning för beslut om an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden samt om utveckling och&lt;br&gt;bevarande av den byggda miljön. I&lt;br&gt;översiktsplanen får regleras huru-&lt;br&gt;vida åtgärder kräver tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag. I övrigt är över-&lt;br&gt;siktsplanen inte bindande för myn-&lt;br&gt;digheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom&lt;br&gt;kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en&lt;br&gt;begränsad del av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan&lt;br&gt;får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detalj-&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner&lt;br&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall ske så att den&lt;br&gt;främjar en från allmän synpunkt&lt;br&gt;lämplig utveckling och ger förut-&lt;br&gt;sättningar för en från social syn-&lt;br&gt;punkt god bostads-, arbets-, trafik-&lt;br&gt;och fritidsmiljö. Hänsyn skall&lt;br&gt;därvid tas till förhållandena i an-&lt;br&gt;gränsande kommuner. Mark- och&lt;br&gt;vattenområden skall användas för&lt;br&gt;det eller de ändamål för vilka&lt;br&gt;områdena är mest lämpade med&lt;br&gt;hänsyn till beskaffenhet och läge&lt;br&gt;samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket&lt;br&gt;bygg tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall med beaktande&lt;br&gt;av befintliga värden främja en&lt;br&gt;ändamålsenlig samhällsstruktur&lt;br&gt;från hushållningssynpunkt och ge&lt;br&gt;förutsättningar for en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö. Hänsyn&lt;br&gt;skall därvid tas till förhållandena i&lt;br&gt;angränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall beaktas även i ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön&lt;br&gt;utformas med hänsyn till behovet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor&lt;br&gt;och andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyddsåtgärder för civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och&lt;br&gt;hygieniska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a. parker och andm grönom-&lt;br&gt;råden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möjligheter for personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förändringar och kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse&lt;br&gt;skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse&lt;br&gt;samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomter, som är särskilt värde-&lt;br&gt;fulla från historisk, kulturhistorisk,&lt;br&gt;miljömässig eller konstnärlig syn-&lt;br&gt;punkt, får inte förvanskas i de&lt;br&gt;avseenden de omfattas av skydds-&lt;br&gt;bestämmelser i en detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden for andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;om tomter i 15-17 §§ tillämpas i&lt;br&gt;skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;om tomter i 15-17 a §§ tillämpas&lt;br&gt;i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana platser och områden som&lt;br&gt;avses i första stycket skall uppfylla&lt;br&gt;kravet enligt 15 § första stycket 5&lt;br&gt;på användbarhet för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;allmänna intressen som bör be-&lt;br&gt;aktas vid beslut om användningen&lt;br&gt;av mark- och vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden samt i fråga om&lt;br&gt;tillkomst, förändring och bevaran-&lt;br&gt;de av bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur kommunen avser att&lt;br&gt;tillgodose riksintressen enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänna intressen enligt 2&lt;br&gt;kap. som bör beaktas vid beslut om&lt;br&gt;mark- och vattenområden samt&lt;br&gt;bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana övriga miljöförhål-&lt;br&gt;landen som har betydelse för en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;naturresurserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden samt om ut-&lt;br&gt;veckling och bevarande av den&lt;br&gt;byggda miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. konsekvenserna av avsedda&lt;br&gt;större förändringar i användningen&lt;br&gt;av mark- och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hur kommunen avser att till-&lt;br&gt;godose&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) riksintressen enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) grunddrag och riktlinjer i&lt;br&gt;regionplan enligt 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanen skall utformas Översiktsplanen skall utformas&lt;br&gt;så, att dess innebörd kan utläsas så, att innebörden och syftet med&lt;br&gt;utan svårighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;planens skilda delar kan utläsas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till planen skall fogas en sådan planbeskrivning som avses i 8 § och&lt;br&gt;länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det an-&lt;br&gt;märkas i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till översiktsplan eller&lt;br&gt;ändring av planen upprättas, skall&lt;br&gt;kommunen samråda med länssty-&lt;br&gt;relsen samt regionplaneorgan och&lt;br&gt;kommuner som berörs av försla-&lt;br&gt;get. Andra som har ett väsentligt&lt;br&gt;intresse av förslaget skall beredas&lt;br&gt;tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till översiktsplan eller&lt;br&gt;ändring av planen upprättas, skall&lt;br&gt;kommunen samråda med länssty-&lt;br&gt;relsen samt regionplaneorgan och&lt;br&gt;kommuner som berörs av försla-&lt;br&gt;get. Andra myndigheter och sam-&lt;br&gt;manslutningar samt enskilda som&lt;br&gt;har ett väsentligt intresse av för-&lt;br&gt;slaget skall beredas tillfälle till&lt;br&gt;samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av&lt;br&gt;information och synpunkter. Under&lt;br&gt;samrådet bör motiven till förslaget,&lt;br&gt;planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;och förslagets innebörd redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samrådet är att för-&lt;br&gt;djupa kunskapsunderlaget och att&lt;br&gt;ge myndigheter, sammanslutningar&lt;br&gt;och enskilda möjlighet till insyn&lt;br&gt;och påverkan. Under samrådet bör&lt;br&gt;motiven till förslaget, planerings-&lt;br&gt;underlag av betydelse och försla-&lt;br&gt;gets innebörd redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet och för-&lt;br&gt;slag med anledning av de synpunk-&lt;br&gt;ter som har framförts skall redo-&lt;br&gt;visas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet skall re-&lt;br&gt;dovisas i en samrådsredogörelse. I&lt;br&gt;denna skall anges de synpunkter&lt;br&gt;som har framförts samt kommen-&lt;br&gt;tarer eller förslag med anledning&lt;br&gt;av synpunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;br&gt;kap. och verka för att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta till vara statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen att ta till vara och&lt;br&gt;samordna statens intressen och&lt;br&gt;därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge underlag och råd i fråga&lt;br&gt;om sådana allmänna intressen&lt;br&gt;enligt 2 kap. och sådana övriga&lt;br&gt;miljöförhållanden som bör beaktas&lt;br&gt;vid beslut om användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att sådana frågor&lt;br&gt;som anges i 1 § 5 tillgodoses samt&lt;br&gt;även i övrigt verka för att sådana&lt;br&gt;frågor om användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden som angår två&lt;br&gt;eller flera kommuner samordnas på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan översiktsplanen eller en&lt;br&gt;ändring av den antas, skall kom-&lt;br&gt;munen ställa ut planförslaget under&lt;br&gt;minst två månader. Den som vill&lt;br&gt;lämna synpunkter på förslaget skall&lt;br&gt;göra detta skriftligen under utställ-&lt;br&gt;ningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan översiktsplanen eller en&lt;br&gt;ändring av den antas, skall kom-&lt;br&gt;munen ställa ut planförslaget under&lt;br&gt;minst en månad. Den som vill&lt;br&gt;lämna synpunkter på förslaget skall&lt;br&gt;göra detta skriftligen under utställ-&lt;br&gt;ningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige skall varje år&lt;br&gt;ta ställning till översiktsplanens&lt;br&gt;aktualitet. Därvid skall redovisas&lt;br&gt;huruvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planens intentioner följts i&lt;br&gt;efterföljande beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområ-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förutsättningarna för planen&lt;br&gt;ändrats i väsentliga avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irför ett beslut enligt första styck-&lt;br&gt;et skall länsstyrelsen beredas till-&lt;br&gt;fälle att redovisa starens intressen&lt;br&gt;och i övrigt ge sin syn på över-&lt;br&gt;siktsplanens aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver tillstånd enligt 8 kap. 4 och 5 §§, 11 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 12 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan be-&lt;br&gt;stämmas andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om ändring&lt;br&gt;av byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om ändring&lt;br&gt;av byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, varsamhetsbestämmelser&lt;br&gt;enligt 3 kap. 10 § första stycket,&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 §, skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser för tomter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 17 a § och för allmänna&lt;br&gt;platser som omfattas av den be-&lt;br&gt;stämmelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna ut-&lt;br&gt;rymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast be-&lt;br&gt;höver tas i anspråk for det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganoidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prö-&lt;br&gt;vas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av ge-&lt;br&gt;mensamhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploa-&lt;br&gt;teringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt&lt;br&gt;nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte&lt;br&gt;deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områ-&lt;br&gt;desbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får reg-&lt;br&gt;leras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har föreslagits upphävd i SOU 1993:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark och vattenområden för be-&lt;br&gt;byggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om ändring&lt;br&gt;av byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader för meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om ändring&lt;br&gt;av byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, varsamhetsbestämmelser&lt;br&gt;enligt 3 kap. 10 § första stycket,&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 §, skydds-&lt;br&gt;bestämmelser för tomter som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 17 a § och för allmänna&lt;br&gt;platser som omfattas av den be-&lt;br&gt;stämmelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning av allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 12 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen bör grundas på ett&lt;br&gt;program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En detaljplan som medger en&lt;br&gt;användning av mark eller av bygg-&lt;br&gt;nader eller andra anläggningar som&lt;br&gt;innebär betydande miljöpåverkan&lt;br&gt;skall grundas på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram som anges i första stycket,&lt;br&gt;om detaljplanen innebär att plan-&lt;br&gt;området får tas i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. industriändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ny sammanhållen bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skidliftar eller kabinbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hotellkomplex eller fritidsbyar&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. permanenta tävlings- eller&lt;br&gt;testbanor för bilar eller motor-&lt;br&gt;cyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i andra styck-&lt;br&gt;et skall en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning enligt 5 kap. lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. upprättas vid utarbetandet av&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen skall grundas på ett&lt;br&gt;program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen, om det inte är&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en detaljplan medger en&lt;br&gt;användning av mark eller av bygg-&lt;br&gt;nader eller andra anläggningar som&lt;br&gt;innebär betydande inverkan på&lt;br&gt;miljön, hälsan och säkerheten eller&lt;br&gt;hushållningen med naturresurser&lt;br&gt;skall en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning enligt 5 kap. lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. upprättas vid utarbetandet av&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av programmet&lt;br&gt;skall sakägare och de bostads-&lt;br&gt;rättshavare, hyresgäster och boen-&lt;br&gt;de som berörs av detaljplanearbe-&lt;br&gt;tet samt de sammanslutningar och&lt;br&gt;enskilda i övrigt som har ett&lt;br&gt;väsentligt intresse av detta beredas&lt;br&gt;tillfälle till samråd. Syftet med&lt;br&gt;samrådet är att fördjupa kunskaps-&lt;br&gt;underlaget och att ge möjlighet till&lt;br&gt;insyn och påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av&lt;br&gt;information och synpunkter. Under&lt;br&gt;samrådet bör motiven till förslaget,&lt;br&gt;planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;samt de viktigaste följderna av för-&lt;br&gt;slaget redovisas. Om det finns ett&lt;br&gt;program eller en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning för planen, skall också&lt;br&gt;dessa redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet och för-&lt;br&gt;slag med anledning av de synpunk-&lt;br&gt;ter som har framförts skall redovi-&lt;br&gt;sas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samrådet är att för-&lt;br&gt;djupa kunskapsunderlaget och att&lt;br&gt;ge möjlighet till insyn och på-&lt;br&gt;verkan. Under samrådet bör moti-&lt;br&gt;ven till förslaget, planeringsunder-&lt;br&gt;lag av betydelse samt de viktigaste&lt;br&gt;följderna av förslaget redovisas.&lt;br&gt;Om det finns ett program eller en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning för&lt;br&gt;planen, skall också dessa redovi-&lt;br&gt;sas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av sawdden enligt 18&lt;br&gt;och 20 §§ skall redovisas i en&lt;br&gt;samrådsredogörelse. I denna skall&lt;br&gt;anges de synpunkter som har fram-&lt;br&gt;förts samt kommentarer eller för-&lt;br&gt;slag med anledning av synpunkter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före&lt;br&gt;utställningstidens böljan anslås på kommunens anslagstavla och införas&lt;br&gt;i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställ-&lt;br&gt;ningstiden böijar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungö-&lt;br&gt;relsen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. var planområdet ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förslaget avviker från översiktsplanen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens&lt;br&gt;antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. var utställningen äger rum,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget&lt;br&gt;skall lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter&lt;br&gt;på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslutet&lt;br&gt;att anta planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i kungörelsen får i&lt;br&gt;ortstidning, utom i fall som avses i&lt;br&gt;25 § tredje stycket, begränsas så&lt;br&gt;att de uppgifter som anges i första&lt;br&gt;stycket 2, 5 och 6 utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654)&lt;br&gt;om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en&lt;br&gt;genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen&lt;br&gt;skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner&lt;br&gt;som berörs av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om innehållet i Underrättelse om innehållet i den&lt;br&gt;kungörelsen skall senast dagen för kungörelse som anslås på kommu-&lt;br&gt;kungörandet i brev sändas till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nens anslagstavla skall senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen för kungörandet i brev&lt;br&gt;sändas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kända sakägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlings-&lt;br&gt;ordning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhand-&lt;br&gt;lingsordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till&lt;br&gt;en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är&lt;br&gt;belägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget berör en samfällighet för vilken det finns en styrelse eller&lt;br&gt;annan utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får under-&lt;br&gt;rättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas&lt;br&gt;styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för&lt;br&gt;att hållas tillgänglig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort&lt;br&gt;antal personer skall underrättas och det skulle innebära större kostnad&lt;br&gt;och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med under-&lt;br&gt;rättelsen att sända den till var och en av dem. Ägare av sådan mark och&lt;br&gt;innehavare av sådan särskild rätt till mark som avses i 24 § första stycket&lt;br&gt;3 skall dock alltid underrättas enligt första stycket. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har meddelats föreläggande enligt 28 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;br&gt;I stället for vad som föreskrivs i&lt;br&gt;18 §, 20 §, 21 § andra stycket&lt;br&gt;samt 22-27 §§ får bestämmelserna&lt;br&gt;andra stycket tillämpas (enkelt&lt;br&gt;planförfarande), om förslaget till&lt;br&gt;detaljplan är av begränsad betydel-&lt;br&gt;se, saknar intresse för allmänheten&lt;br&gt;samt är förenligt med översikts-&lt;br&gt;planen och länsstyrelsens gransk-&lt;br&gt;ningsyttrande enligt 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som föreskrivs i&lt;br&gt;18 §, 20 §, 21 § andra stycket&lt;br&gt;samt 22-27 §§ får bestämmelserna&lt;br&gt;andra stycket tillämpas (enkelt&lt;br&gt;planförfarande), om förslaget till&lt;br&gt;detaljplan är av begränsad betydel-&lt;br&gt;se, saknar intresse för allmänheten&lt;br&gt;samt är förenligt med översikts-&lt;br&gt;planen och länsstyrelsens gransk-&lt;br&gt;ningsyttrande enligt 4 kap. 9 §. I&lt;br&gt;de fall förslaget överensstämmer&lt;br&gt;med översiktsplanen och är fören-&lt;br&gt;ligt med granskningsyttrandet får&lt;br&gt;enkelt planförfarande alltid tilläm-&lt;br&gt;pas om konsekvenserna av för-&lt;br&gt;slaget framgår av översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid enkelt planförfarande skall&lt;br&gt;länsstyrelsen och de som anges i&lt;br&gt;25 § första stycket beredas tillfälle&lt;br&gt;till samråd. När förslag till detalj-&lt;br&gt;plan föreligger skall de underrättas&lt;br&gt;om detta och, om de inte godkän-&lt;br&gt;ner förslaget, under minst två&lt;br&gt;veckor ha tillfälle att skriftligen&lt;br&gt;lämna synpunkter på förslaget.&lt;br&gt;Denna tid kan förkortas om alla&lt;br&gt;berörda är ense om det. En sam-&lt;br&gt;manställning av inkomna synpunkt-&lt;br&gt;er och förslag med anledning av&lt;br&gt;dem skall redovisas i ett särskilt&lt;br&gt;utlåtande som skall fogas till hand-&lt;br&gt;lingarna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid enkelt planförfarande skall&lt;br&gt;länsstyrelsen och de som anges i&lt;br&gt;25 § första stycket beredas tillfälle&lt;br&gt;till samråd. När förslag till detalj-&lt;br&gt;plan därefter föreligger skall de&lt;br&gt;underrättas om detta och, om de&lt;br&gt;inte godkänner förslaget, under&lt;br&gt;minst två veckor ha tillfälle att&lt;br&gt;skriftligen lämna synpunkter på&lt;br&gt;förslaget. Denna tid kan förkortas&lt;br&gt;om alla berörda är ense om det.&lt;br&gt;En sammanställning av inkomna&lt;br&gt;synpunkter och förslag med an-&lt;br&gt;ledning av dem skall redovisas i ett&lt;br&gt;särskilt utlåtande som skall fogas&lt;br&gt;till handlingarna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 75-28&lt;br&gt;och 30 §§ skall tillämpas när fas-&lt;br&gt;tighetsplanen upprättas. Om fas-&lt;br&gt;tighetsplanen inte upprättas ge-&lt;br&gt;mensamt med detaljplanen behöver&lt;br&gt;dock inte samråd ske med länssty-&lt;br&gt;relsen och kommuner som berörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 19-2%&lt;br&gt;och 30 §§ skall tillämpas när fas-&lt;br&gt;tighetsplanen upprättas. Om fas-&lt;br&gt;tighetsplanen inte upprättas ge-&lt;br&gt;mensamt med detaljplanen behöver&lt;br&gt;dock inte samråd ske med länssty-&lt;br&gt;relsen och kommuner som berörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förslaget. Inte heller behöver av förslaget. Inte heller behöver&lt;br&gt;planförslaget sändas till dem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;planförslaget sändas till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighets-&lt;br&gt;planen hänför sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen&lt;br&gt;som har valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen, skall avvikel-&lt;br&gt;sen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionplanering i särskilda fall&lt;br&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;regeringen utse ett särskilt region-&lt;br&gt;planeorgan med representanter&lt;br&gt;från staten och de berörda kommu-&lt;br&gt;nerna. I beslutet skall riktlinjer&lt;br&gt;lämnas för regionplaneorganets&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionplaneorganet skall ta fram&lt;br&gt;underlag för och lämna förslag till&lt;br&gt;regionplan för regionen eller en&lt;br&gt;del av den. Därvid skall 4 § andra&lt;br&gt;stycket och 5 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionplanen antas av regering-&lt;br&gt;en. För en sådan regionplan skall&lt;br&gt;8 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om byggtillstånd för åtgärder inom områden med de-&lt;br&gt;taljplan skall bifallas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som&lt;br&gt;gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för&lt;br&gt;detaljplanen inte har böljat löpa utgör hinder mot att byggtillstånd läm-&lt;br&gt;nas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åt-&lt;br&gt;gärden skall utföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som&lt;br&gt;gäller for området eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2, 10, 12, 14-16 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om byggtillstånd&lt;br&gt;inom ett område som får användas&lt;br&gt;för detaljhandelsändamål för åt-&lt;br&gt;gärder som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 skall bifallas, om kraven&lt;br&gt;i första stycket 2 och 3 är upp-&lt;br&gt;fyllda och det nya ändamålet är att&lt;br&gt;hänföra till detaljhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten i annat fell än som avses i 14 § 2 b inte stämmer över-&lt;br&gt;ens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången&lt;br&gt;av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas att&lt;br&gt;inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts for att genomföra den&lt;br&gt;fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana åtgärder på byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 skall byggtillstånd lämnas även om förutsättningarna i 14 § 2&lt;br&gt;inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förutsättningarna i 14 § är uppfyllda, får byggtillstånd till åt-&lt;br&gt;gärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt&lt;br&gt;ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och&lt;br&gt;ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen,&lt;br&gt;får byggtillstånd inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd får lämnas till åt-&lt;br&gt;gärder som innebär mindre avvi-&lt;br&gt;kelser från detaljplanen eller fas-&lt;br&gt;tighetsplanen, om avvikelserna är&lt;br&gt;förenliga med syftet med planen. I&lt;br&gt;fell som avses i 14 § 2 b och 17&lt;br&gt;kap. 18 a § skall en samlad be-&lt;br&gt;dömning göras av de avvikande&lt;br&gt;åtgärder som söks och de som ti-&lt;br&gt;digare godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd får lämnas till åt-&lt;br&gt;gärder som innebär mindre avvi-&lt;br&gt;kelser från detaljplanen eller fas-&lt;br&gt;tighetsplanen, om avvikelserna med&lt;br&gt;hänsyn till åtgärdens påverkan på&lt;br&gt;omgivningen är förenliga med&lt;br&gt;syftet med planen. I fell som avses&lt;br&gt;i 14 § 2 b och 17 kap. 18 a § skall&lt;br&gt;en samlad bedömning göras av de&lt;br&gt;avvikande åtgärder som söks och&lt;br&gt;de som tidigare godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om byggtillstånd för åtgärder inom områden som inte&lt;br&gt;omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppfyller kraven i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppfyller kraven i 3 kap. 1,&lt;br&gt;2, 10, 12, 14-16 och 18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte skall föregås av detalj-&lt;br&gt;planeläggning på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. 1 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte strider mot områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte strider mot områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppfyller kraven i 2 kap. och&lt;br&gt;3 kap. 1, 2, 10, 12, 14-16 och&lt;br&gt;18 §§ och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte skall föregås av detalj-&lt;br&gt;planeläggning på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har förflutit tre år från&lt;br&gt;det att en ansökan om uppförande&lt;br&gt;av en ny enstaka byggnad har&lt;br&gt;avslagits med hänvisning till kravet&lt;br&gt;på detaljplan enligt första stycket&lt;br&gt;3, skall den omständigheten att&lt;br&gt;detta krav inte är uppfyllt vid en ny&lt;br&gt;ansökan om samma åtgärd utgöra&lt;br&gt;hinder för bifall till ansökan endast&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om rivningstillstånd skall bifallas, om inte byggnaden eller&lt;br&gt;byggnadsdelen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omfattas av rivningsförbud i 1. omfattas av skyddsbestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljplan eller områdesbestäm- melser enligt 5 kap. 7 § första&lt;br&gt;melser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket 4 eller 16 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behövs för bostadsforsöijningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,&lt;br&gt;kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att&lt;br&gt;kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och&lt;br&gt;egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en rivningsplan erfordras&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket, skall&lt;br&gt;rivningen ske på ett sådant sätt att&lt;br&gt;olika material kan tas omhand var&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;Till anmälan skall fogas en be-&lt;br&gt;skrivning av projektets art och&lt;br&gt;omfattning. Beträffande enkla åt-&lt;br&gt;gärder får anmälan göras muntli-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;Till anmälan skall fogas en be-&lt;br&gt;skrivning av projektets art och&lt;br&gt;omfattning. Beträffande enkla åt-&lt;br&gt;gärder får anmälan göras muntli-&lt;br&gt;gen. TiU en anmälan om rivning&lt;br&gt;skall också fogas en beskrivning av&lt;br&gt;hur arbetet skall utföras med av-&lt;br&gt;seende på omhändertagande av&lt;br&gt;rivningsmaierialet (rivningsplan).&lt;br&gt;Byggnadsnämnden får besluta att&lt;br&gt;rivningsplan inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall utan dröjsmål i brev underrätta grannar om&lt;br&gt;innehållet i anmälan om den avser sådana åtgärder som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1. Sådan underrättelse behöver inte ske om åtgärden omfattas av&lt;br&gt;ett byggtillstånd eller om grannarna eljest bevisligen på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrättats om byggnadsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en byggnadsnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationsuppdrag enligt 6 kap. 33 § kommunallagen får inte omfatta&lt;br&gt;befogenhet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra ärenden som är av&lt;br&gt;principiell natur eller i övrigt av&lt;br&gt;större vikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddela förelägganden eller&lt;br&gt;förbud vid vite utom i sådana fell&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § och 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller meddela före-&lt;br&gt;lägganden med föreskrift att en åt-&lt;br&gt;gärd kan komma att utföras genom&lt;br&gt;byggnadsnämndens försorg på den&lt;br&gt;försumliges bekostnad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgöra frågor om avgift en-&lt;br&gt;ligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela förelägganden eller&lt;br&gt;förbud vid vite utom i sådana fell&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § och 16 §&lt;br&gt;andra stycket eller meddela före-&lt;br&gt;lägganden med föreskrift att en åt-&lt;br&gt;gärd kan komma att utföras genom&lt;br&gt;byggnadsnämndens försorg på den&lt;br&gt;försumliges bekostnad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgöra frågor om avgift enligt&lt;br&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; §*&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till er-&lt;br&gt;sättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggtillstånd vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshän-&lt;br&gt;delse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan&lt;br&gt;om byggtillstånd har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller&lt;br&gt;förstördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser eller rivningstillstånd vägras&lt;br&gt;med stöd av 8 kap. 22 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;meddelas i en detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningstillstånd vägras med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 22 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser med-&lt;br&gt;delas i en detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser enligt 5 kap. 7&lt;br&gt;§ första stycket 4 respektive 16 §&lt;br&gt;4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 12 § tredje stycket meddelas i områ-&lt;br&gt;desbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marktillstånd vägras med stöd av 8 kap. 23 § första stycket 2 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 1,&lt;br&gt;om byggnaden förstörs genom&lt;br&gt;olyckshändelse. I övriga fell som&lt;br&gt;avses i första stycket 1 och i fall&lt;br&gt;som avses i första stycket 2 före-&lt;br&gt;ligger rätt till ersättning, om&lt;br&gt;skadan är betydande i förhållande&lt;br&gt;till värdet av berörd del av fastig-&lt;br&gt;heten. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 3-5 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan medför att&lt;br&gt;pågående markanvändning av-&lt;br&gt;sevärt försvåras inom berörd del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i&lt;br&gt;fell som avses i första stycket 1,&lt;br&gt;om byggnaden förstörs genom&lt;br&gt;olyckshändelse. I övriga fell som&lt;br&gt;avses i första stycket föreligger rätt&lt;br&gt;till ersättning, om skadan medför&lt;br&gt;att pågående markanvändning&lt;br&gt;avsevärt försvåras inom berörd del&lt;br&gt;av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av festigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer&lt;br&gt;vid användningen av festigheten, är kommunen skyldig att lösa fes-&lt;br&gt;tigheten, om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822), förbud enligt 20 § andra stycket och 21 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429) och 19&lt;br&gt;kap. 2 § vattenlagen (1983:291), under förutsättning att besluten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1993:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats mom tio är före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i&lt;br&gt;särskilda fell har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i lagen om kulturminnen m.m., naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör&lt;br&gt;detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläg-&lt;br&gt;gande enligt 12 kap. 6 § beslutat&lt;br&gt;om rivningsförbud eller skydds-&lt;br&gt;bestämmelser som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 eller 3 för att tillgodose&lt;br&gt;ett riksintresse enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m., är staten skyl-&lt;br&gt;dig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader for ersättning eller in-&lt;br&gt;lösen. I fell som avses i första&lt;br&gt;stycket 4 och 5 är ägaren till den&lt;br&gt;anläggning för vilken skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområdet har beslutats&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller in-&lt;br&gt;lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläg-&lt;br&gt;gande enligt 12 kap. 6 § beslutat&lt;br&gt;om skyddsbestämmelser som avses&lt;br&gt;i första stycket 3 för att tillgodose&lt;br&gt;ett riksintresse enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m., är staten skyl-&lt;br&gt;dig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen. I fell som avses i första&lt;br&gt;stycket 4 och 5 är ägaren till den&lt;br&gt;anläggning för vilken skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområdet har beslutats&lt;br&gt;skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlö-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för minskning av festighetens marknadsvärde i fell som avses&lt;br&gt;i 3 §&amp;gt; 4 §, 5 § första stycket eller 8 § första stycket skall bestämmas som&lt;br&gt;skillnaden mellan festighetens marknadsvärde före och efter beslutet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den åtgärd som avses i 4 §. Härvid&lt;br&gt;ändring i markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skada som avses i&lt;br&gt;8 § första stycket 1 och 2 skall&lt;br&gt;minskas med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar vad som på grund av 8 §&lt;br&gt;andra stycket skall tålas utan er-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bortses från förväntningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skada som avses i&lt;br&gt;8 § första stycket 1-3 skall mins-&lt;br&gt;kas med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;vad som på grund av 8 § andra&lt;br&gt;stycket skall tålas utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader som har uppförts före den 1 juli 1960 eller för vilka bygg-&lt;br&gt;nadslov har beviljats före nämnda dag skall, om det behövs, vara för-&lt;br&gt;sedda med anordningar för uppstigning på taket och anordningar till&lt;br&gt;skydd mot olycksfell genom nedstörtning från taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader som uppförts före den 1 juli 1974 eller för vilka&lt;br&gt;byggnadslov har sökts före nämnda dag skall portar och liknande an-&lt;br&gt;ordningar vara utförda så att risk för olycksfell inte uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggnader som har uppförts före den 1 juli 1977 eller för vilka&lt;br&gt;byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall höra sådana anordningar&lt;br&gt;som skäligen kan fordras för att åstadkomma godtagbara arbetsförhållan-&lt;br&gt;den för dem som hämtar avfell från byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav enligt första-tredje styckena får inte påtagligt avvika från vad som&lt;br&gt;kan krävas enligt motsvarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt åtgärdade hinder mot&lt;br&gt;tillgängligheten och användbar-&lt;br&gt;heten för personer med nedsatt&lt;br&gt;rörelse- eller orienteringsförmåga&lt;br&gt;skall i lokaler till vilka allmänheten&lt;br&gt;har tillträde samt pä allmänna&lt;br&gt;platser vara undanröjda före år&lt;br&gt;2 000 i den utsträckning som följer&lt;br&gt;av föreskrifter meddelade med stöd&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.;&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden som&lt;br&gt;har betydelse från allmän synpunkt&lt;br&gt;på grund av områdenas naturvärd-&lt;br&gt;en eller kulturvärden eller med&lt;br&gt;hänsyn till friluftslivet skall så&lt;br&gt;långt möjligt skyddas mot åtgärder&lt;br&gt;som kan påtagligt skada natur-&lt;br&gt;eller kulturmiljön. Behovet av&lt;br&gt;områden för friluftsliv i närheten&lt;br&gt;av tätorter skall särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden som&lt;br&gt;har betydelse från allmän synpunkt&lt;br&gt;på grund av områdenas naturvärd-&lt;br&gt;en eller kulturvärden eller med&lt;br&gt;hänsyn till friluftslivet skall så&lt;br&gt;långt möjligt skyddas mot åtgärder&lt;br&gt;som kan påtagligt skada natur-&lt;br&gt;eller kulturmiljön. Behovet av&lt;br&gt;grönområden i och i närheten av&lt;br&gt;tätorter skall särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården&lt;br&gt;eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagförslag avseende plan- och bygglagen i betän- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:230&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;kandet Överprövning av beslut i plan- och bygg- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;«&lt;sup&gt;a 4&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;ärenden (SOU 1994:134)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 20 §, 11 kap. 5 §, 12 kap. 1-3 §§ samt 13 kap. 1, 3, 4&lt;br&gt;och 7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 kap. 30 a § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 a och 7 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som stadgas&lt;br&gt;i 30 § skall bestämmelsen i 22 §&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) till-&lt;br&gt;lämpas vid överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;När ansökan görs, skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter i&lt;br&gt;övrigt lämnas in som behövs för prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningshandlingarna ofullständiga, får byggnadsnämnden&lt;br&gt;förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs inte&lt;br&gt;föreläggandet, får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs inte ett föreläggande enligt 11 § andra stycket, får ärendet avgöras&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i befintligt skick.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden enligt 11&lt;br&gt;kap. 5 § fjärde stycket har beslutat&lt;br&gt;att sökanden skall betala förskott&lt;br&gt;på avgiften i lovärendet, kan&lt;br&gt;sökanden också föreläggas att&lt;br&gt;fidlgöra denna skyldighet inom en&lt;br&gt;viss tid. Följs inte föreläggandet,&lt;br&gt;för ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden som avses i andra&lt;br&gt;och tredje styckena skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om verkan av att&lt;br&gt;föreläggandet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden som avses i andra&lt;br&gt;- fjärde styckena skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om verkan av att före-&lt;br&gt;läggandet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som föranleds av en bygganmälan enligt 9&lt;br&gt;kap. 2 § samt i andra ärenden som föranleder upprättande av ny-&lt;br&gt;byggnadskarta, ritning sgranskning, besiktning, framställning av arkiv-&lt;br&gt;beständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får dessutom,&lt;br&gt;efter det att bygganmälan som&lt;br&gt;avser åtgärder som anges i 9 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket 1 eller 2 inkom-&lt;br&gt;mit avseende uppförande, tillbygg-&lt;br&gt;nad eller annan ändring av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning, ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. Planavgift får tas ut&lt;br&gt;endast om fastighetsägaren har&lt;br&gt;nytta av planen eller bestämmelser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst&lt;br&gt;det belopp som motsvarar kom-&lt;br&gt;munens genomsnittliga kostnad för&lt;br&gt;åtgärderna. Grunderna för beräk-&lt;br&gt;ning av avgifterna skall anges i en&lt;br&gt;taxa som beslutas av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får dessutom,&lt;br&gt;efter det att bygganmälan som&lt;br&gt;avser åtgärder som anges i 9 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket 1 eller 2 inkom-&lt;br&gt;mit avseende uppförande, tillbygg-&lt;br&gt;nad eller annan ändring av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning, ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. / fråga om åtgärder&lt;br&gt;enligt 5 kap. 18 § får i planav-&lt;br&gt;giften endast inräknas kostnader&lt;br&gt;för upprättande av mil-&lt;br&gt;jökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planavgift får tas ut endast om&lt;br&gt;fastighetsägaren har nytta av pla-&lt;br&gt;nen eller bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst&lt;br&gt;det belopp som motsvarar kom-&lt;br&gt;munens självkostnad för åtgärder-&lt;br&gt;na. Grunderna för beräkning av&lt;br&gt;avgifterna skall anges i en taxa&lt;br&gt;som beslutas av kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall pröva kom-&lt;br&gt;munens beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva en detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser, om det kan&lt;br&gt;befaras att beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser skall&lt;br&gt;upphävas, om beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med natur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser m.m. inte tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera&lt;br&gt;kommuner inte har samordnats på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en bebyggelse blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regleringen av sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår flera&lt;br&gt;kommuner inte har samordnats på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en bebyggelse blir olämplig&lt;br&gt;med hänsyn till de boendes och&lt;br&gt;övrigas hälsa eller till behovet av&lt;br&gt;skydd mot olyckshändelser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandereglerna enligt&lt;br&gt;denna lag har åsidosatts eller att&lt;br&gt;beslutet annars inte har tillkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i laga ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen har medgett det,&lt;br&gt;får beslutet upphävas i en viss del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då kommu-&lt;br&gt;nens beslut kom in till länsstyrel-&lt;br&gt;sen besluta huruvida prövning&lt;br&gt;enligt 1 § skall ske eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning att upp-&lt;br&gt;häva ett kommunalt beslut enligt 1&lt;br&gt;§ , skall länsstyrelsen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då kommu-&lt;br&gt;nens beslut kom in till länsstyrel-&lt;br&gt;sen besluta att särskild prövning av&lt;br&gt;frågan skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall upphäva&lt;br&gt;kommunens beslut i dess helhet,&lt;br&gt;om något förhållande som avses i&lt;br&gt;1 § föreligger. Om kommunen har&lt;br&gt;medgett det, får beslutet upphävas&lt;br&gt;i en viss del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har länsstyrelsen fattat ett beslut&lt;br&gt;om prövning enligt 2 §, skall läns-&lt;br&gt;styrelsen med eget yttrande över-&lt;br&gt;lämna ärendet till regeringen för&lt;br&gt;prövning, om länsstyrelsen finner&lt;br&gt;att kommunens beslut bör upphävas&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om upphävande enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 4 fattas av läns-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som&lt;br&gt;föreskrivs för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900), nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt en kommunal nämnd att&lt;br&gt;anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser eller att&lt;br&gt;fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för&lt;br&gt;gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för&lt;br&gt;sådan betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunfullmäktiges och&lt;br&gt;kommunala nämnders beslut att&lt;br&gt;inte anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;detaljplan, områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller en fastighetsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut om grunderna&lt;br&gt;for skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser&lt;br&gt;och om generella villkor for sådan betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnads-&lt;br&gt;nämnden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om&lt;br&gt;regionplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunfullmäktiges och&lt;br&gt;kommunala nämnders beslut att&lt;br&gt;inte anta, ändra eller upphäva en&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket överklagas genom att en&lt;br&gt;besvärshandling ges in till läns-&lt;br&gt;styrelsen. I besvärshandUngen skall&lt;br&gt;anges vilket beslut som överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BesvärshandUngen skall ha kom-&lt;br&gt;mit in tiU. länsstyrelsen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då justeringen&lt;br&gt;av protokollet med beslutet har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens an-&lt;br&gt;slagstavla. 1 fråga om andra beslut&lt;br&gt;av kommunala nämnder än beslut&lt;br&gt;angående detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller fastighetsplan&lt;br&gt;räknas dock besvärstiden från den&lt;br&gt;dag då klaganden fick del av be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket skaU bestämmelserna&lt;br&gt;i 23-25 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) tillämpas med de&lt;br&gt;undantag som anges i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för överklagande av ett&lt;br&gt;beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva en detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller en fastighetsplan&lt;br&gt;räknas från den dag då justeringen&lt;br&gt;av protokollet med beslutet har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens&lt;br&gt;anslagstavla. När ett sådant beslut&lt;br&gt;har fattats av kommunfullmäktige,&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs i 23-25§§&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet i stället avse kommunsty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär som inte har anförts i rätt&lt;br&gt;tid får inte tas upp till prövning.&lt;br&gt;Har besvärshandUngen före be-&lt;br&gt;svärstidens utgång kommit in till&lt;br&gt;kommunen, skall besvären ändå tas&lt;br&gt;upp till prövning. Besvären skall&lt;br&gt;också tas upp till prövning, om&lt;br&gt;besvärshandUngen har kommit in&lt;br&gt;för sent till länsstyrelsen och detta&lt;br&gt;beror på att underrättelsen om vad&lt;br&gt;som skaU iakttas vid överklagande&lt;br&gt;av beslutet har innehållit en oriktig&lt;br&gt;uppgift om besvärstid eller&lt;br&gt;besvärsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12&lt;br&gt;kap. 2 § huruvida prövning skaU&lt;br&gt;ske eller ej och länsstyrelsens&lt;br&gt;förordnande enligt 12 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket samt länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt 12 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket att lov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inte skall gälla får inte över-klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än de som anges i&lt;br&gt;första stycket får överklagas ge-&lt;br&gt;nom besvär hos kammarrätten om&lt;br&gt;beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser&lt;br&gt;frågan om åtgärderna utgör kom-&lt;br&gt;pletteringsåtgärder enUgt 8 kap.&lt;br&gt;13 §, uppfyller kraven i 3 kap.&lt;br&gt;eller strider mot områdesbestäm-&lt;br&gt;melser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och&lt;br&gt;besvären avser frågan om åt-&lt;br&gt;gärderna strider mot en detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12&lt;br&gt;kap. 2 § om särskild prövning och&lt;br&gt;länsstyrelsens förordnande enligt&lt;br&gt;12 kap. 4 § första stycket samt&lt;br&gt;länsstyrelsens beslut enligt 12 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket att lov eller&lt;br&gt;förhandsbesked inte skall gälla får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i dit över-&lt;br&gt;klagat ärende och andra beslut av&lt;br&gt;länsstyrelsen enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos&lt;br&gt;Miljödomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödomstolens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § att avstå eller upplåta mark&lt;br&gt;eller enligt 6 kap. 22 § om skyl-&lt;br&gt;dighet att bekosta anläggande av&lt;br&gt;gator och vägar samt anordningar&lt;br&gt;för vattenförsöming och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga enligt 9 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden&lt;br&gt;enligt 10 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. debitering av avgifter som&lt;br&gt;anges i 11 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos regeringen i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § att upphäva ett beslut om lov&lt;br&gt;eller förhandsbesked eller enligt 12&lt;br&gt;kap. 7 § att anta, ändra eller&lt;br&gt;upphäva en detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser får överklagas&lt;br&gt;genom besvär hos Miljödomstolen.&lt;br&gt;Miljödomstolens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av regeringen enligt&lt;br&gt;denna lag än de som avses i första&lt;br&gt;stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-&lt;br&gt;eller säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket får&lt;br&gt;överklagas av Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, om beslutet berör en kämreaktor eller annan&lt;br&gt;kämenergianläggning, och i övriga fell av Överbefälhavaren, Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap eller Statens räddningsverk eller de&lt;br&gt;myndigheter de bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om bygglov eller förhandsbesked sådana arbetslokaler&lt;br&gt;eller personalrum som avses i 8 kap. 30 §, får beslutet överklagas av&lt;br&gt;huvudskyddsombud eller, om sådant ombud inte finns, annat skyddsom-&lt;br&gt;bud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, får beslutet i stället&lt;br&gt;överklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig&lt;br&gt;över ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om bygglov eller Prop. 1994/95:230&lt;br&gt;förhandsbesked byggnader och Bilaga 4&lt;br&gt;andra anläggningar samt skyltar&lt;br&gt;och ljusanordningar invid allmän&lt;br&gt;väg, får beslutet överklagas av&lt;br&gt;Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av besvär av&lt;br&gt;enskild klagande över beslut att&lt;br&gt;ania eller ändra en detaljplan,&lt;br&gt;fastighetsplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller att bevilja lov&lt;br&gt;eller ge tillstånd genom förhands-&lt;br&gt;besked skall besvärsmyndigheten&lt;br&gt;inte beakta mot beslutet åberopade&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om beslut som länsstyrelsen har meddelat före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller 12 kap. 4 § andra stycket i sin äldre lydelse, om inte&lt;br&gt;annat följer av punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett beslut som avses i punkt 2 har överklagats till regeringen&lt;br&gt;eller till en kammarrätt som har överlämnat målet till regeringens&lt;br&gt;prövning och regeringen inte har avgjort ärendet före ikraftträdandet, får&lt;br&gt;det departement i vilket ärendet handläggs eller regeringen överlämna&lt;br&gt;ärendet till Miljödomstolen för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över be-&lt;br&gt;tänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea Hovrätt, Hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Överbefälhavaren, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddnings-&lt;br&gt;verk, Socialstyrelsen, Statens handikappråd, Statens fastighetsverk,&lt;br&gt;Boverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Banverket, Luftfartsverket,&lt;br&gt;Vägverket, Universitetet i Stockholm, Universitetet i Uppsala, Universi-&lt;br&gt;tetet i Lund, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket,&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Arbetarskyddsstyrelsen, Glesbygdsmyndig-&lt;br&gt;heten, Riksantikvarieämbetet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Telia&lt;br&gt;AB, Sveriges geologiska undersökning, Konkurrensverket, Bygg-&lt;br&gt;forskningsrådet, Konsumentverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd,&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata, Lantmäteri- och inskrivningsutredningen, (M 1993:01),&lt;br&gt;Miljöorganisationsutredningen (M 1993:03), Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kristianstads län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Hallands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vallentuna kommun,&lt;br&gt;Järfälla kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Norrtälje&lt;br&gt;kommun, Uppsala kommun, Enköpings kommun, Nyköpings kommun,&lt;br&gt;Eskilstuna kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun,&lt;br&gt;Jönköpings kommun, Värnamo kommun, Tingsryds kommun, Växjö&lt;br&gt;kommun, Mörbylånga kommun, Kalmar kommun, Gotlands kommun,&lt;br&gt;Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun, Båstads kommun, Kristianstads&lt;br&gt;kommun, Kävlinge kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun,&lt;br&gt;Halmstads kommun, Kungsbacka kommun, Orusts kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Uddevalla kommun, Vänersborgs kommun, Borås kommun,&lt;br&gt;Mariestads kommun, Skövde kommun, Karlstads kommun, Arvika&lt;br&gt;kommun, Hällefors kommun, Örebro kommun, Västerås kommun, Sala&lt;br&gt;kommun, Malungs kommun, Falu kommun, Borlänge kommun, Rättviks&lt;br&gt;kommun, Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Sundsvalls kommun,&lt;br&gt;Ömsköldsviks kommun, Bergs kommun, Östersunds kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Lycksele kommun, Arvidsjaurs kommun, Luleå kommun,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Arkitektförbundet, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation, De Handikappades riksför-&lt;br&gt;bund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Föreningen för sam-&lt;br&gt;hällsplanering, Industrins Byggmaterialgrupp, HSB:s riksförbund,&lt;br&gt;Hyresgästernas riksförbund, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige, Landstingsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksbyggen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarna, Sveriges Köpmannaförbund, Svenska arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska arkitekters riksförbund, Svenska föreningen för&lt;br&gt;byggnadsvärd, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Sveriges trähusfabrikers riksförbund, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Lantbrukarnas riksförbund, Riksförbundet mot&lt;br&gt;Astma-Allergi, Synskadades riksförbund, Neurologiskt Handikappades&lt;br&gt;riksförbund, Folkrörelserådet hela Sverige skall leva, Svenska förbundet&lt;br&gt;för Koloniträdgårdar och fritidsbyar, Sveriges Hembygdsförbund,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Sjöfartsverket, Handikappinstitutet, Stor-&lt;br&gt;stockholms planeringsnämnd, Sveriges Arkitekt- och Ingenjörsföretag&lt;br&gt;förening, Länsarkitektföreningen i Jönköpings län, Föreningen för&lt;br&gt;Ekologi och Planering, Linköpings kommun, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;bygglovgranskare och Byggnadsnämnds sekreterare, Vasakronan,&lt;br&gt;FritidsOdlingens Riksorganisation, Sveriges Stadsträdgårdsmästare,&lt;br&gt;Regionplane- och trafiknämnden, Friluftsfrämjandet, AB Köplusten,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges stadsarkitekter, Nordiska förbundet för kulturland-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över be-&lt;br&gt;tänkandet Overprövning av beslut i plan- och byggärenden&lt;br&gt;(SOU 1994:134)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea Hovrätt, Hovrätten for Nedre&lt;br&gt;Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddnings-&lt;br&gt;verk, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Post- och telestyrelsen,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statskontoret,&lt;br&gt;Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverloet, Stockholms universitet,&lt;br&gt;Uppsala universitet, Lunds universitet, Statens jordbruksverk, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Fiskeriverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet, Boverket, Statens råd för byggnadsforskning, Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Konsumentverket, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Statens lant-&lt;br&gt;mäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Miljöbalksutredningen&lt;br&gt;(M 1993:04), Delegationen for en miljöinriktad regionplanering i Skåne&lt;br&gt;(M 1994:01), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Blekinge län, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Skaraborgs&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Järfälla kommun, Norrtälje kommun,&lt;br&gt;Stockholms kommun, Södertälje kommun, Vallentuna kommun, Värmdö&lt;br&gt;kommun, Enköpings kommun, Nyköpings kommun, Eskilstuna kommun,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun,&lt;br&gt;Värnamo kommun, Tingsryds kommun, Kalmar kommun, Mörbylånga&lt;br&gt;kommun, Gotlands kommun, Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun,&lt;br&gt;Kristianstads kommun, Helsingborgs kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Halmstads kommun, Kungsbacka kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Uddevalla kommun, Borås kommun, Lilla Edets kommun, Mariestads&lt;br&gt;kommun, Skövde kommun, Arvika kommun, Hällefors kommun, Örebro&lt;br&gt;kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Rättviks&lt;br&gt;kommun, Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Sundsvalls kommun,&lt;br&gt;Ömsköldsviks kommun, Bergs kommun, Östersunds kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Arvidsjaurs kommun, Luleå kommun, Arkitektförbundet,&lt;br&gt;Byggentreprenörerna, Handikappförbundens samarbetsorgan, De&lt;br&gt;Handikappades riksförbund, HSB:s riksförbund, Hyresgästernas&lt;br&gt;riksförbund, Kooperativa förbundet, Landskapsarkitekternas riksförbund,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige Lantbrukarnas riksförbund, Medborgar-&lt;br&gt;rättsrörelsen i Sverige, Nordiska förbundet för kulturlandskap, Riks-&lt;br&gt;byggen, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges allmännyttiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsföretag, Sveriges arkitekt- och ingenjörsföretags förening,&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges köpmannaförbund, Synskada-&lt;br&gt;des riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Villaägarna,&lt;br&gt;Sveriges Trähusfäbrikers riksförbund, Fbrtifikationsverket, Industriför-&lt;br&gt;bundet, Per Björkman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;De till Lagrådet remitterade lagförslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 29 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 1, 2 och 4 §§, 3 kap. 14, 17 och&lt;br&gt;18 §§, 4 kap. 1-5 och 8 §§, 5 kap. 7, 16, 18, 20, 21 och 31 §§, 6 kap.&lt;br&gt;13 §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 och 5 §§, 9 kap. 1, 2, 4, 12 och 13 §§, 10&lt;br&gt;kap. 3 och 6 §§, 11 kap. 5 §, 13 kap. 2-4 och 8 §§ 14 kap. 8 § och 17&lt;br&gt;kap. 22 § samt rubriken till 2 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 4 kap. 14 § och 17&lt;br&gt;kap. 21 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;i stort ange hur mark- och vatten-&lt;br&gt;områden är avsedda att användas&lt;br&gt;och hur bebyggelseutvecklingen bör&lt;br&gt;ske. Översiktsplanen är inte bind-&lt;br&gt;ande for myndigheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatje kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;ge vägledning för beslut om an-&lt;br&gt;vändningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden samt om hur den byggda&lt;br&gt;miljön skall utvecklas och bevaras.&lt;br&gt;Översiktsplanen är inte bindande&lt;br&gt;för myndigheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom&lt;br&gt;kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en&lt;br&gt;begränsad del av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan&lt;br&gt;får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detalj-&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner&lt;br&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag. Vidare skall&lt;br&gt;den nämnd som avses i 7 § under-&lt;br&gt;rättas om byggnadsarbeten m.m.&lt;br&gt;genom bygganmälan i den omfatt-&lt;br&gt;ning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräve&lt;br&gt;huruvida byggande kan tillåtas på d&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag. Vidare skall&lt;br&gt;den nämnd som avses i 7 § under-&lt;br&gt;rättas om olika slags arbeten m.m.&lt;br&gt;genom bygganmälan eller rivnings-&lt;br&gt;anmälan i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglov får ges förhandsbesked&lt;br&gt;ti avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Allmänna intressen&lt;br&gt;som skall beaktas vid plan-&lt;br&gt;läggning och vid lokalisering&lt;br&gt;av bebyggelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Allmänna intressen&lt;br&gt;som skall beaktas vid plan-&lt;br&gt;läggning och vid lokalisering&lt;br&gt;av bebyggelse, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall ske så att den&lt;br&gt;främjar en från allmän synpunkt&lt;br&gt;lämplig utveckling och ger förut-&lt;br&gt;sättningar för en från social syn-&lt;br&gt;punkt god bostads-, arbets-, trafik-&lt;br&gt;och fritidsmiljö. Hänsyn skall&lt;br&gt;därvid tas till förhållandena i&lt;br&gt;angränsande kommuner. Mark-&lt;br&gt;och vattenområden skall användas&lt;br&gt;för det eller de ändamål för vilka&lt;br&gt;områdena är mest lämpade med&lt;br&gt;hänsyn till beskaffenhet och läge&lt;br&gt;samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som anges i första stycket&lt;br&gt;skaU beaktas även i ärenden om&lt;br&gt;bygglov och förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål&lt;br&gt;för vilka områdena är mest lämpa-&lt;br&gt;de med hänsyn till beskaffenhet&lt;br&gt;och läge samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skaU lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. tiU-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden Planläggning skall, med beaktan-&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked de av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hushåll- främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;tillämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunikationsleder och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar. En från social syn-&lt;br&gt;punkt god livsmiljö, goda miljöför-&lt;br&gt;hållanden samt en långsiktigt god&lt;br&gt;hushållning med mark- och vatten-&lt;br&gt;områden och med energi och rå-&lt;br&gt;varor skall främjas. Hänsyn skall&lt;br&gt;tas till förhållandena i angränsan-&lt;br&gt;de kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som anges i första stycket&lt;br&gt;skall beaktas även i andra ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön&lt;br&gt;utformas med hänsyn till behovet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor&lt;br&gt;och andra olyckshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna&lt;br&gt;av stridshandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och&lt;br&gt;hygieniska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. parker och andra grönom-&lt;br&gt;råden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. möjligheter för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förändringar och komplette-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. möjligheter för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga att använda området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förändringar och komplette-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse&lt;br&gt;skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse&lt;br&gt;samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1733.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall&lt;br&gt;föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om sådana skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som omfattas av&lt;br&gt;krav på bygglov skaU föreskrifterna&lt;br&gt;i 1 och 2 §§ om byggnader tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller&lt;br&gt;inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter&lt;br&gt;för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för&lt;br&gt;olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall&lt;br&gt;utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomter som år särskilt värdefulla&lt;br&gt;från historisk, kulturhistorisk,&lt;br&gt;miljömässig eller konstnärlig syn-&lt;br&gt;punkt för inte förvanskas i de&lt;br&gt;avseenden de omfattas av skydds-&lt;br&gt;bestämmelser i en detaljplan eller&lt;br&gt;i områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 15 § skall&lt;br&gt;hållas i stånd i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekplatser och festa anordningar på lekplatser skall underhållas så att&lt;br&gt;risken för olycksfell begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;om tomter i 15-17 §§ tillämpas i&lt;br&gt;skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;om tomter i 17 § andra stycket&lt;br&gt;alltid tillämpas samt vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 15 och 16 §§ och i 17 §&lt;br&gt;första, tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana platser och områden skall&lt;br&gt;dock alltid uppfylla kravet i 15 §&lt;br&gt;första stycket 5 på användbarhet&lt;br&gt;för personer med nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga i den&lt;br&gt;utsträckning som följer av före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;allmänna intressen som bör beaktas&lt;br&gt;vid beslut om användningen av&lt;br&gt;mark- och vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden samt i fråga om&lt;br&gt;tillkomst, förändring och bevaran-&lt;br&gt;de av bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur kommunen avser att&lt;br&gt;tillgodose riksintressen enligt lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen skall redovisas&lt;br&gt;de allmänna intressen enligt 2&lt;br&gt;kap. samt de miljö- och riskfakto-&lt;br&gt;rer som bör beaktas vid beslut om&lt;br&gt;användningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden. Vid redovisningen av de&lt;br&gt;allmänna intressena skall riksin-&lt;br&gt;tressen enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall framgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grunddragen i fråga om den&lt;br&gt;avsedda användningen av mark-&lt;br&gt;och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunens syn pä hur den&lt;br&gt;byggda miljön skall utvecklas och&lt;br&gt;bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur kommunen avser att&lt;br&gt;tillgodose de redovisade riksintres-&lt;br&gt;sena enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanens innebörd och&lt;br&gt;konsekvenser skall kunna utläsas&lt;br&gt;utan svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanen skaU utformas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så, att dess innebörd kan utläsas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ull planen skall fogas en sådan&lt;br&gt;planbeskrivning som avses i 8 §&lt;br&gt;och länsstyrelsens gransknings-&lt;br&gt;yttrande enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till översiktsplanen skall fogas&lt;br&gt;en sådan planbeskrivning som&lt;br&gt;avses i 8 § och länsstyrelsens&lt;br&gt;granskningsyttrande enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det&lt;br&gt;anmärkas i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till översiktsplan eller&lt;br&gt;till ändring av planen upprättas,&lt;br&gt;skall kommunen samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen samt regionplane-&lt;br&gt;organ och kommuner som berörs&lt;br&gt;av förslaget. Andra som har ett&lt;br&gt;väsentligt intresse av förslaget skall&lt;br&gt;beredas tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till översiktsplan eller&lt;br&gt;till ändring av planen upprättas,&lt;br&gt;skall kommunen samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen samt regionplane-&lt;br&gt;organ och kommuner som berörs&lt;br&gt;av förslaget. De myndigheter samt&lt;br&gt;de sammanslutningar och enskilda&lt;br&gt;i övrigt som har ett väsentligt&lt;br&gt;intresse av förslaget skall beredas&lt;br&gt;tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av&lt;br&gt;information och synpunkter. Under&lt;br&gt;samrådet bör motiven till förslaget,&lt;br&gt;planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;och förslagets innebörd redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samrådet är att för-&lt;br&gt;djupa kunskapsunderlaget och att&lt;br&gt;ge möjlighet tiU insyn och påverk-&lt;br&gt;an. Under samrådet bör motiven&lt;br&gt;till förslaget, planeringsunderlag av&lt;br&gt;betydelse samt förslagets innebörd&lt;br&gt;och konsekvenser redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som&lt;br&gt;har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet åligger det läns-&lt;br&gt;styrelsen särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ge råd om tillämpningen av 2&lt;br&gt;kap. och verka för att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samrådet skaU länsstyrel-&lt;br&gt;sen särskilt ta till vara och sam-&lt;br&gt;ordna statens intressen och därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla underlag för&lt;br&gt;kommunens bedömningar och ge&lt;br&gt;råd i fråga om sådana allmänna&lt;br&gt;intressen enUgt 2 kap. och sådana&lt;br&gt;miljö- och riskfaktorer som bör&lt;br&gt;beaktas vid beslut om användning-&lt;br&gt;en av mark- och vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att sådana frågor om&lt;br&gt;användningen av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden som angår två eller flera&lt;br&gt;kommuner samordnas på ett lämp-&lt;br&gt;ligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta till vam statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillgodoses och att sådana frågor&lt;br&gt;om användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden som angår två eller&lt;br&gt;flera kommuner samordnas på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planbeskrivning som avses i andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samrådsredogörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gällande översiktsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse&lt;br&gt;för en bedömning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redo-&lt;br&gt;visas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;skälen till planens utformning och&lt;br&gt;de åtgärder som kommunen avser&lt;br&gt;att vidta för att fullfölja planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall en&lt;br&gt;redogörelse lämnas för planens&lt;br&gt;konsekvenser. Vidare skall redo-&lt;br&gt;visas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;skälen till planens utformning och&lt;br&gt;de åtgärder som kommunen avser&lt;br&gt;att vidta för att fullfölja planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av kommu-&lt;br&gt;nen, skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige skall minst&lt;br&gt;en gång under mandattiden ta&lt;br&gt;ställning till översiktsplanens ak-&lt;br&gt;tualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irför ett sådant beslut skall läns-&lt;br&gt;styrelsen samlat redovisa sådana&lt;br&gt;statliga intressen som kan vam av&lt;br&gt;betydelse för kommunens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan be-&lt;br&gt;stämmas andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sädana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas varsamhetsbestäm-&lt;br&gt;melser för att precisera kraven i 3&lt;br&gt;kap. 10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (1994:847) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning 6. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser för vilka kom- av allmänna platser för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte skall vara huvudman, munen inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varvid får meddelas skyddsbestäm-&lt;br&gt;melser för sådana platser som är&lt;br&gt;särskilt värdefulla från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig eller&lt;br&gt;konstnärlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna&lt;br&gt;utrymme for parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat for allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden for störningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsin- 12. principerna för fastighetsin-&lt;br&gt;delningen och för inrättande av delningen och för inrättande av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gemensamhetsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. skydd för sådana allmänna&lt;br&gt;platser som är särskilt värdefulla&lt;br&gt;frän historisk, kulturhistorisk,&lt;br&gt;miljömässig eller konstnärlig syn-&lt;br&gt;punkt och för vilka kommunen är&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett&lt;br&gt;exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras&lt;br&gt;enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars&lt;br&gt;ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-&lt;br&gt;bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får&lt;br&gt;regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden for&lt;br&gt;bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storleken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas varsamhetsbestäm-&lt;br&gt;melser för att precisera kraven i 3&lt;br&gt;kap. 10 §, skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och för tomter som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (1994:847) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt, rivningsförbud för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (1994:847) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning&lt;br&gt;av allmänna platser, varvid får&lt;br&gt;meddelas skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;sådana platser som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla från historisk, kultur-&lt;br&gt;historisk, miljömässig eller konst-&lt;br&gt;närlig synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen bör grundas på ett&lt;br&gt;program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En detaljplan som medger en&lt;br&gt;användning av mark eller av bygg-&lt;br&gt;nader eller andra anläggningar som&lt;br&gt;innebär betydande miljöpåverkan&lt;br&gt;skall grundas på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram som anges i första stycket,&lt;br&gt;om detaljplanen innebär att&lt;br&gt;planområdet får tas i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. industriändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ny sammanhållen bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skidliftar eller kabinbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hotellkomplex eller fritidsbyar&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. permanenta tävlings- eller&lt;br&gt;testbanor för bilar eller motor-&lt;br&gt;cyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i andra styck-&lt;br&gt;et skall en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning enligt 5 kap. lagen (1987:12)&lt;br&gt;om hushållning med naturresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanen skall grundas på ett&lt;br&gt;program som anger utgångspunkter&lt;br&gt;och mål för planen, om det inte är&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m. skall upprättas om detalj-&lt;br&gt;planen medger en användning av&lt;br&gt;mark eller av byggnader eller&lt;br&gt;andra anläggningar som innebär&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. upprättas vid utarbetandet av&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslag till detaljplan upp-&lt;br&gt;rättas, skall kommunen samråda&lt;br&gt;med länsstyrelsen, fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten och kommuner&lt;br&gt;som berörs av förslaget. Sakägare&lt;br&gt;och de bostadsrättshavare, hyres-&lt;br&gt;gäster och boende som berörs av&lt;br&gt;förslaget samt de myndigheter,&lt;br&gt;sammanslutningar och enskilda i&lt;br&gt;övrigt som har ett väsentligt intres-&lt;br&gt;se av förslaget skall beredas till-&lt;br&gt;fälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av program&lt;br&gt;samt vid upprättandet av förslag&lt;br&gt;till detaljplan skall kommunen&lt;br&gt;samråda med länsstyrelsen, fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten och&lt;br&gt;kommuner som berörs av program-&lt;br&gt;met eller förslaget till detaljplan.&lt;br&gt;Sakägare och de bostadsrättsha-&lt;br&gt;vare, hyresgäster och boende som&lt;br&gt;berörs av programmet eller för-&lt;br&gt;slaget till detaljplan samt de myn-&lt;br&gt;digheter, sammanslutningar och&lt;br&gt;enskilda i övrigt som har ett&lt;br&gt;väsentligt intresse av programmet&lt;br&gt;eller förslaget till detaljplan skall&lt;br&gt;beredas tillfälle till samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av&lt;br&gt;information och synpunkter. Under&lt;br&gt;samrådet bör motiven till förslaget,&lt;br&gt;planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;samt de viktigaste följderna av&lt;br&gt;förslaget redovisas. Om det finns&lt;br&gt;ett program eller en miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning för planen, skall&lt;br&gt;också dessa redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samrådet och för-&lt;br&gt;slag med anledning av de synpunk-&lt;br&gt;ter som har framförts skall redo-&lt;br&gt;visas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samrådet är att för-&lt;br&gt;djupa kunskapsunderlaget och att&lt;br&gt;ge möjlighet till insyn och på-&lt;br&gt;verkan. Under samrådet bör moti-&lt;br&gt;ven till förslaget, planeringsunder-&lt;br&gt;lag av betydelse samt de viktigaste&lt;br&gt;följderna av förslaget redovisas.&lt;br&gt;Om det finns ett program eller en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning för&lt;br&gt;planen, skall också dessa redo-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av samråden vid ut-&lt;br&gt;arbetandet av programmet och vid&lt;br&gt;upprättandet av förslaget till detalj-&lt;br&gt;plan skall redovisas i en samråds-&lt;br&gt;redogörelse. I denna skall anges de&lt;br&gt;synpunkter som har framförts samt&lt;br&gt;kommentarer eller förslag med&lt;br&gt;anledning av synpunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till&lt;br&gt;följd av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller&lt;br&gt;8 § underrättas. I underrättelsen skall också tas in en upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall&lt;br&gt;ske genom brev eller genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att be-&lt;br&gt;slutet har vunnit laga kraft skall ett&lt;br&gt;exemplar av planen, planbeskriv-&lt;br&gt;ningen, genomförandebeskrivning-&lt;br&gt;en och fastighetsförteckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall på planhand-&lt;br&gt;Ungama anteckna datum då be-&lt;br&gt;slutet vunnit laga kraft. Om ett&lt;br&gt;förordnande enligt 13 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändas till länsstyrelsen, fastighets-&lt;br&gt;registermyndigheten och fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket har meddelats, skaU.&lt;br&gt;även datum för förordnandet an-&lt;br&gt;tecknas. Snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet har vunnit laga kraft&lt;br&gt;skall ett exemplar av planen, plan-&lt;br&gt;beskrivningen, genomförandebe-&lt;br&gt;skrivningen och fastighetsförteck-&lt;br&gt;ningen sändas till länsstyrelsen&lt;br&gt;samt tiU fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;heten och fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor&lt;br&gt;från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast&lt;br&gt;underrättas om innehållet i handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har&lt;br&gt;upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av&lt;br&gt;nämnden, av den som antar detaljplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att be-&lt;br&gt;slutet att anta fastighetsplanen har&lt;br&gt;vunnit laga kraft skall ett exemplar&lt;br&gt;av planen, planbeskrivningen och&lt;br&gt;fastighetsförteckningen sändas till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten och&lt;br&gt;fastighetsbildningsmy ndigheten, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på planhand-&lt;br&gt;datum då be-&lt;br&gt;kraft. Om ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall&lt;br&gt;Ungarna anteckna&lt;br&gt;slutet vunnit laga&lt;br&gt;förordnande enUgt 13 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket har meddelats, skaU&lt;br&gt;även datum för förordnandet an-&lt;br&gt;tecknas. Snarast möjligt efter det&lt;br&gt;att beslutet att anta fastighetsplanen&lt;br&gt;har vunnit laga kraft skall ett&lt;br&gt;exemplar av planen, planbeskriv-&lt;br&gt;ningen och fastighetsförteckningen&lt;br&gt;sändas till länsstyrelsen samt till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten och&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor&lt;br&gt;från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast&lt;br&gt;underrättas om innehållet i handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell detaljplanen enligt 5 §&lt;br&gt;skall anses ha den utformning som&lt;br&gt;framgår av fastighetsplanen skall&lt;br&gt;länsstyrelsen tillsändas handlingar-&lt;br&gt;na respektive underrättas om in-&lt;br&gt;nehållet i dessa enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell detaljplanen enligt 5 §&lt;br&gt;skall anses ha den utformning som&lt;br&gt;framgår av fastighetsplanen skall&lt;br&gt;kommunen ange avvikelsen pä&lt;br&gt;detaljplanen samt sända ett ex-&lt;br&gt;emplar av detaljplanen och de&lt;br&gt;handlingar som anges i andra&lt;br&gt;stycket till länsstyrelsen respektive&lt;br&gt;underrätta länsstyrelsen om in-&lt;br&gt;nehållet i dessa enligt tredje styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner,&lt;br&gt;detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har&lt;br&gt;betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och&lt;br&gt;vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 2 § om&lt;br&gt;planhandlingar och deras utform-&lt;br&gt;ning samt om planbeskrivning skall&lt;br&gt;tillämpas på regionplanen. Någon&lt;br&gt;redovisning av åtgärder för att&lt;br&gt;fullfölja planen behöver dock inte&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket och 2 § om plan-&lt;br&gt;handlingar och deras utformning&lt;br&gt;samt om planbeskrivning skall&lt;br&gt;tillämpas på regionplanen. Någon&lt;br&gt;redovisning av åtgärder för att&lt;br&gt;fullfölja planen behöver dock inte&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder&lt;br&gt;beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. farga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens&lt;br&gt;karaktär därigenom inte ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte&lt;br&gt;sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna skärmtak över sådana 3. anordna skärmtak över sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uteplatser som anges i 4 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uteplatser som anges i 2 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12,0 kvadratmeter och inte sträcker 12,0 kvadratmeter och inte sträcker&lt;br&gt;sig närmare gränsen än 4,5 meter, sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av&lt;br&gt;bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större&lt;br&gt;än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och&lt;br&gt;byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple-&lt;br&gt;mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse&lt;br&gt;undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i ftåga om följande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar&lt;br&gt;närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än&lt;br&gt;4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 2-4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;br&gt;krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 och andra stycket kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygglov inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1-3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygglov inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs&lt;br&gt;för att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra, bygga till eller på&lt;br&gt;annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;br&gt;kolonistugor och liknande byggna-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra, bygga till eller på&lt;br&gt;annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;br&gt;kolonistugor och liknande byggna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utföra sådana åtgärder som&lt;br&gt;avses i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första och andra stycket får inte fettas, om bygglov krävs&lt;br&gt;för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om&lt;br&gt;åtgärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll&lt;br&gt;och provning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och&lt;br&gt;egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en rivningsplan skall&lt;br&gt;finnas enligt 4 §, skaU rivningen&lt;br&gt;ske på ett sådant sätt att olika&lt;br&gt;material kan tas omhand var för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst tre veckor innan arbetena påbörjas skall byggherren göra en&lt;br&gt;anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de&lt;br&gt;bärande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler&lt;br&gt;eller anordningar för ventilation i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörj-&lt;br&gt;ning eller avlopp i byggnader eller inom tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som&lt;br&gt;omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket 4 eller 16 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rivning som omfattas av krav&lt;br&gt;på rivningslov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket&lt;br&gt;om byggnadsnämnden särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan upphör att gälla&lt;br&gt;om arbetena inte påbörjats inom&lt;br&gt;två år från dagen för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivning av andra byggnader än&lt;br&gt;komplementbyggnader, sådana&lt;br&gt;ekonomibyggnader som avses i 8&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket och sådana&lt;br&gt;byggnader som avses i 8 kap. 10 §&lt;br&gt;skall anmälas till byggnadsnämn-&lt;br&gt;den (rivningsanmälan). Bestämmel-&lt;br&gt;serna i första-tredje styckena om&lt;br&gt;när anmälan skall göras, när&lt;br&gt;arbetena för påbörjas och när&lt;br&gt;anmälan upphör att gälla skall&lt;br&gt;tillämpas också på rivningsan-&lt;br&gt;mälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 8“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;För enkla åtgärder räcker det med&lt;br&gt;muntlig anmälan. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas en beskrivning av&lt;br&gt;projektets art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälningar och rivningsan-&lt;br&gt;mälningar skall vara skriftliga. För&lt;br&gt;enkla åtgärder räcker det med&lt;br&gt;muntlig anmälan. Till en anmälan&lt;br&gt;skall fogas en beskrivning av&lt;br&gt;projektets art och omfattning. TIU&lt;br&gt;en rivningsanmälan skaU också&lt;br&gt;fogas en plan över hur rivnings-&lt;br&gt;materialet kommer att hanteras&lt;br&gt;(rivningsplan). Byggnadsnämnden&lt;br&gt;får i enskilda faU besluta att riv-&lt;br&gt;ningsplan inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1993:320) om byggfelsförsäkring, får byggnadsarbetena inte påbörjas&lt;br&gt;förrän bevis om försäkringen företetts för byggnadsnämnden. Detsamma&lt;br&gt;gäller om ett besked om skyddsrum krävs enligt 6 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1994:1720) om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de faU en rivningsplan skaU&lt;br&gt;finnas enligt 4 §, får rivningsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbörjas förrän bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1733.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsnämnden godkänt rivnings-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sädana byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;anges i 2 § första stycket 1-6 och&lt;br&gt;som kräver bygganmälan skall en&lt;br&gt;kvalitetsansvarig utses av bygg-&lt;br&gt;herren. För skilda delar av ett&lt;br&gt;byggprojekt kan olika kvalitetsan-&lt;br&gt;svariga utses. En av dem skall&lt;br&gt;samordna deras uppgifter. Bygg-&lt;br&gt;herren skall underrätta byggnads-&lt;br&gt;nämnden om vem som är kvalitets-&lt;br&gt;ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige skall, om&lt;br&gt;det finns sådan kontrollplan som&lt;br&gt;avses i 9 §, se till att planen följs&lt;br&gt;och att annan kontroll som avses i&lt;br&gt;8 § första stycket 2 utförs. Han&lt;br&gt;skall vara närvarande vid byggsam-&lt;br&gt;råd enligt 7 § samt vid besiktning-&lt;br&gt;ar och andra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;anges i 2 § första stycket och som&lt;br&gt;kräver bygganmälan samt för&lt;br&gt;sådana rivningar som skall följa en&lt;br&gt;rivningsplan skall en kvalitetsan-&lt;br&gt;svarig utses av byggherren. För&lt;br&gt;skilda delar av ett projekt kan olika&lt;br&gt;kvalitetsansvariga utses. En av dem&lt;br&gt;skall samordna deras uppgifter.&lt;br&gt;Byggherren skall underrätta bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden om vem som är&lt;br&gt;kvalitetsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en sådan kontroll-&lt;br&gt;plan som avses i 9 § eller en sådan&lt;br&gt;rivningsplan som avses i 4 §, skall&lt;br&gt;den kvalitetsansvarige se till att&lt;br&gt;planen följs och att annan kontroll&lt;br&gt;som avses i 8 § första stycket 2&lt;br&gt;utförs vid byggnadsarbeten. Han&lt;br&gt;skall vara närvarande vid byggsam-&lt;br&gt;råd enligt 7 § samt vid besiktning-&lt;br&gt;ar och andra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller&lt;br&gt;markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet&lt;br&gt;eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något&lt;br&gt;beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får&lt;br&gt;också, om nämnden finner att byggherren inte följer någon väsentlig del&lt;br&gt;av en kontrollplan, förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de&lt;br&gt;uppkomna bristerna avhjälpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket&lt;br&gt;äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fora för människors liv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,&lt;br&gt;även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;byggherren i något väsentligt&lt;br&gt;avseende avviker från en rivnings-&lt;br&gt;plan, får nämnden förbjuda att&lt;br&gt;rivningen fortsätts till dess att&lt;br&gt;byggherren kan visa att det finns&lt;br&gt;förutsättningar för att planen kom-&lt;br&gt;mer att följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud enligt första eller andra Förbud enligt första, andra eller&lt;br&gt;stycket får förenas med vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tredje stycket får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall tas ut om, i andra fell än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.&lt;br&gt;13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon underlåter att göra 2. någon underlåter att göra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygganmälan när sådan anmälan bygganmälan eller rivningsanmälan&lt;br&gt;skall göras eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;när sådan anmälan skall göras eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har&lt;br&gt;meddelat enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000&lt;br&gt;kronor. Ar överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en bygganmälan enligt&lt;br&gt;9 kap. 2 § samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgransk-&lt;br&gt;ning, besiktning, framställning av&lt;br&gt;arkivbeständiga handlingar eller&lt;br&gt;andra tids- eller kostnadskrävande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får dessutom,&lt;br&gt;åtgärder som anges i 9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en bygganmälan eller&lt;br&gt;rivningsanmälan enligt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;samt i andra ärenden som föran-&lt;br&gt;leder upprättande av nybyggnads-&lt;br&gt;karta, ritningsgranskning, besikt-&lt;br&gt;ning, framställning av arkivbe-&lt;br&gt;ständiga handlingar eller andra tids-&lt;br&gt;eller kostnadskrävande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifter det att bygganmälan som avser&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 inkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning, ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för sådana&lt;br&gt;åtgärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra&lt;br&gt;detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Planavgift får&lt;br&gt;tas ut endast om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmelser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens&lt;br&gt;genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av&lt;br&gt;avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och kommuna-&lt;br&gt;la nämnder än de som anges i 1 §&lt;br&gt;får överklagas genom besvär hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och kommuna-&lt;br&gt;la nämnder än de som anges i 1 §&lt;br&gt;får överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte överklagas till den del de avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestäm-&lt;br&gt;melser eller förhandsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av byggsamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket överklagas genom att en&lt;br&gt;besvärshandling ges in till länssty-&lt;br&gt;relsen. I besvärshandUngen skall&lt;br&gt;anges vilket beslut som överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BesvärshandUngen skaU ha kom-&lt;br&gt;mit in till länsstyrelsen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då justeringen&lt;br&gt;av protokollet med beslutet har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens an-&lt;br&gt;slagstavla. I fråga om andra beslut&lt;br&gt;av kommunala nämnder än beslut&lt;br&gt;angående detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller fastighetsplan&lt;br&gt;räknas dock besvärstiden från den&lt;br&gt;dag då klaganden fick del av be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur beslut&lt;br&gt;enUgt 2 § överklagas finns i&lt;br&gt;23-25 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för överklagande av ett&lt;br&gt;beslut att anta, ändra eller upp-&lt;br&gt;häva en detaljplan, områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser eller en fastighetsplan&lt;br&gt;räknas från den dag då justeringen&lt;br&gt;av protokollet med beslutet har&lt;br&gt;tillkännagetts på kommunens an-&lt;br&gt;slagstavla. När ett sådant beslut&lt;br&gt;har fattats av kommunfullmäktige,&lt;br&gt;skaU vad som föreskrivs i 23-25 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet i stället avse kommunsty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär som inte har anförts i rätt&lt;br&gt;tid får inte tas upp till prövning.&lt;br&gt;Har besvärshandUngen före be-&lt;br&gt;svärstidens utgång kommit in tiU&lt;br&gt;kommunen, skall besvären ändå tas&lt;br&gt;upp till prövning. Besvären skaU&lt;br&gt;också tas upp till prövning, om&lt;br&gt;besvärshandUngen har kommit in&lt;br&gt;för sent till länsstyrelsen och detta&lt;br&gt;benor på att underrättelsen om vad&lt;br&gt;som skaU iakttas vid överklagande&lt;br&gt;av beslutet har innehållit en oriktig&lt;br&gt;uppgift om besvärstid eller besvärs-&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske&lt;br&gt;eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller&lt;br&gt;förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än de som anges i&lt;br&gt;första stycket får överklagas genom&lt;br&gt;besvär hos kammarrätten om be-&lt;br&gt;slutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser&lt;br&gt;frågan om åtgärderna utgör kom-&lt;br&gt;pletteringsåtgärder enligt 8 kap.&lt;br&gt;13 §, uppfyller kraven i 3 kap.&lt;br&gt;eller strider mot områdesbestäm-&lt;br&gt;melser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och&lt;br&gt;besvären avser frågan om åtgärder-&lt;br&gt;na strider mot en detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och&lt;br&gt;vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga enligt 9 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. debitering av avgifter som anges ill kap. 5 §,&lt;br&gt;hos regeringen i övriga fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag än de som anges i&lt;br&gt;första stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och överklagandena&lt;br&gt;avser frågan om åtgärderna utgör&lt;br&gt;kompletteringsåtgäider enligt 8&lt;br&gt;kap. 13 §, uppfyller kraven i 3&lt;br&gt;kap. eller strider mot områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och&lt;br&gt;överklagandena avser frågan om&lt;br&gt;åtgärderna strider mot en detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;besvär över ett beslut att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en detaljplan,&lt;br&gt;områdesbestämmelser eller en&lt;br&gt;fastighetsplan skall antingen fest-&lt;br&gt;ställa eller upphäva beslutet i dess&lt;br&gt;helhet. Om kommunen har medgett&lt;br&gt;det, får dock beslutet upphävas i&lt;br&gt;en viss del eller ändras på annat&lt;br&gt;sätt. Utan kommunens medgivande&lt;br&gt;får ändringar av ringa betydelse&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunens begäran kan&lt;br&gt;myndigheten forordna att det över-&lt;br&gt;klagade beslutet, utan hinder av att&lt;br&gt;besvären inte har slutligen av-&lt;br&gt;gjorts, får genomföras i sådana&lt;br&gt;delar som uppenbarligen inte be-&lt;br&gt;rörs av besvären. Sådana förord-&lt;br&gt;nanden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;överklaganden över ett beslut att&lt;br&gt;anta, ändra eller upphäva en detalj-&lt;br&gt;plan, områdesbestämmelser eller&lt;br&gt;en fastighetsplan skall antingen&lt;br&gt;fastställa eller upphäva beslutet i&lt;br&gt;dess helhet. Om kommunen har&lt;br&gt;medgett det, får dock beslutet&lt;br&gt;upphävas i en viss del eller ändras&lt;br&gt;på annat sätt. Utan kommunens&lt;br&gt;medgivande får ändringar av ringa&lt;br&gt;betydelse göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunens begäran kan&lt;br&gt;myndigheten förordna att det över-&lt;br&gt;klagade beslutet, utan hinder av att&lt;br&gt;överklagandena inte har slutligen&lt;br&gt;avgjorts, får genomföras i sådana&lt;br&gt;delar som uppenbarligen inte be-&lt;br&gt;rörs av överklagandena. Sådana&lt;br&gt;förordnanden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; §*’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till&lt;br&gt;ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse&lt;br&gt;förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om&lt;br&gt;bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller&lt;br&gt;förstördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser för bygg- 3. skyddsbestämmelsermeddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader som avses i 3 kap. 12 § i en detaljplan eller i områdesbe-&lt;br&gt;meddelas i en detaljplan eller i stämmelser enligt 5 kap. 7 § 4&lt;br&gt;områdesbestämmelser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller 6 respektive 5 kap. 16 § 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och&lt;br&gt;höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket&lt;br&gt;meddelas i områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i fell som avses i första stycket 1, om&lt;br&gt;byggnaden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fell som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 och i fell som avses i första stycket 2 föreligger rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:559.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del&lt;br&gt;av festigheten. I fell som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras inom berörd del av festigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer&lt;br&gt;vid användningen av festigheten, är kommunen skyldig att lösa fastig-&lt;br&gt;heten, om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822), förbud enligt 20 § andra stycket och 21 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429) och 19&lt;br&gt;kap. 2 § vattenlagen (1983:291), under förutsättning att besluten&lt;br&gt;meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i&lt;br&gt;särskilda fell har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i lagen om kulturminnen m.m., naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör&lt;br&gt;detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om&lt;br&gt;rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2&lt;br&gt;eller 3 för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser m.m., är staten skyldig att ersätta&lt;br&gt;kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen. I fell som avses&lt;br&gt;i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds-&lt;br&gt;eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokaler där allmänheten har till-&lt;br&gt;träde och på allmänna platser skall&lt;br&gt;före år 2005 enkelt avhjälpta&lt;br&gt;hinder mot tillgängligheten och&lt;br&gt;användbarheten för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga vara undanröjda i den&lt;br&gt;utsträckning som följer av före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som legeringen bestämmer får, i&lt;br&gt;de avseenden som anges i 20 och&lt;br&gt;21 §§, meddela de ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får, i&lt;br&gt;de avseenden som anges i&lt;br&gt;20-27 a §§, meddela de ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall äldre bestämmelser tillämpas utom såvitt avser 3 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark och vattenområden som har&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt på&lt;br&gt;grund av områdenas naturvärden&lt;br&gt;eller kulturvärden eller med hänsyn&lt;br&gt;till friluftslivet skall så långt möj-&lt;br&gt;ligt skyddas mot åtgärder som kan&lt;br&gt;påtagligt skada natur- eller kultur-&lt;br&gt;miljön. Behovet av områden för&lt;br&gt;friluftsliv i närheten av tätorter&lt;br&gt;skall särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark och vattenområden som har&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt på&lt;br&gt;grund av områdenas naturvärden&lt;br&gt;eller kulturvärden eller med hänsyn&lt;br&gt;till friluftslivet skall så långt möj-&lt;br&gt;ligt skyddas mot åtgärder som kan&lt;br&gt;påtagligt skada natur- eller kultur-&lt;br&gt;miljön. Behovet av grönområden i&lt;br&gt;och i närheten av tätorter skall&lt;br&gt;särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården&lt;br&gt;eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964:822)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,&lt;br&gt;propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad&lt;br&gt;utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplys-&lt;br&gt;ning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej&lt;br&gt;heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter,&lt;br&gt;före ning ssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet&lt;br&gt;som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning&lt;br&gt;som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid&lt;br&gt;mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanprydande i&lt;br&gt;landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande&lt;br&gt;av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda&lt;br&gt;eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa&lt;br&gt;anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej&lt;br&gt;regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på&lt;br&gt;anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom&lt;br&gt;vägområde eller för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder avseende skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som inte kräver&lt;br&gt;bygglov efter beslut enligt&lt;br&gt;8 kap. 5 § första stycket eller&lt;br&gt;andra stycket 7 plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom&lt;br&gt;vägområde eller för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder avseende skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som inte kräver&lt;br&gt;bygglov efter beslut enligt&lt;br&gt;8 kap. 5 § första stycket plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:851.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman&lt;br&gt;och regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 maj 1995 (Miljödepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Henrik&lt;br&gt;Lagergren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns en bestämmelse om vad länsstyrelsen har att göra&lt;br&gt;under det samråd som skall förekomma i samband med att förslag till&lt;br&gt;översiktsplan eller till ändring i en sådan plan upprättas. Lagrådet har&lt;br&gt;ingen invändning mot förslaget men vill erinra om att det i 5 kap. 22 §&lt;br&gt;finns en motsvarande bestämmelse som rör upprättande av förslag till&lt;br&gt;detaljplan. Enligt Lagrådets mening bör det under det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet övervägas om inte 5 kap. 22 § bör ändras samtidigt och på&lt;br&gt;motsvarande sätt som förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, föreslås vissa ytterligare bestämmelser&lt;br&gt;rörande översiktsplaner. Enligt första stycket skall kommunfullmäktige&lt;br&gt;minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens&lt;br&gt;aktualitet. I andra stycket anges att länsstyrelsen inför ett sådant beslut&lt;br&gt;skall samlat redovisa sådana statliga intressen som kan vara av betydelse&lt;br&gt;för kommunens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som oklart vad som åsyftas med föreskriften att länssty-&lt;br&gt;relsen skall ”samlat redovisa” angivna ”statliga intressen”. I författnings-&lt;br&gt;kommentaren anges att länsstyrelsen skall sammanställa ett underlag för&lt;br&gt;kommunens beslut och enligt den allmänna motiveringen bör det ges en&lt;br&gt;samlad bild av statens intressen. Vid föredragningen inför Lagrådet har&lt;br&gt;upplysts att med bestämmelsen avses att länsstyrelsen skall dels redovisa&lt;br&gt;en sammanfattning av uppgifter från olika statliga myndigheter, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisa en bedömning av hur de statliga anspråken förhåller sig till&lt;br&gt;översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som inte har någon erinran mot att en bestämmelse med den&lt;br&gt;sålunda angivna innebörden tas upp i paragrafen, förordar att andra&lt;br&gt;stycket med några jämkningar även i övrigt ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Före ett beslut som avses i första stycket skall länsstyrelsen i en&lt;br&gt;sammanfattande redogörelse redovisa statliga myndigheters synpunkter,&lt;br&gt;som är kända för länsstyrelsen, i fråga om sådana statliga intressen som&lt;br&gt;kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunkterna&lt;br&gt;enligt länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller för närvarande i första meningen en&lt;br&gt;bestämmelse om syftet med samråd vid upprättandet av förslag till&lt;br&gt;detaljplan. I andra och tredje meningarna anges vad som bör redovisas&lt;br&gt;under samrådet. I lagrådsremissen föreslås att första meningen ändras så&lt;br&gt;att syftet med samråd uttrycks något tydligare. Ändringen motsvarar den&lt;br&gt;ändring som föreslås i 4 kap. 4 § första stycket i fråga om översiktsplan.&lt;br&gt;Andra och tredje meningarna lämnas i förslaget oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iill följd av en ändring i 5 kap. 20 § kommer bestämmelserna i&lt;br&gt;förevarande paragraf att omfatta två olika samråd, ett vid utarbetandet av&lt;br&gt;programmet för detaljplan och ett vid upprättandet av förslaget till sådan&lt;br&gt;plan. I remissen har inte beaktats att detta bör föranleda en viss&lt;br&gt;omarbetning av andra och tredje meningarna i första stycket i före-&lt;br&gt;varande paragraf. Lagrådet förutsätter att en sådan omarbetning sker&lt;br&gt;under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke i dess nuvarande lydelse föreskriver att&lt;br&gt;resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som&lt;br&gt;har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse. I lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslås att stycket ändras så att även resultatet av samrådet vid ut-&lt;br&gt;arbetandet av programmet skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;br&gt;Vidare föreslås att det närmare preciseras vad samrådsredogörelsen skall&lt;br&gt;innehålla. Som lagtexten utformats ger den intryck av att ettvart av de&lt;br&gt;nämnda samråden skall avslutas med en resultatredovisning i en&lt;br&gt;samrådsredogörelse. Så har emellertid inte varit avsikten. Av motive-&lt;br&gt;ringen till förslaget framgår att resultaten från båda samråden skall&lt;br&gt;redovisas i en gemensam redogörelse. Lagtexten bör därför ändras så att&lt;br&gt;detta tydliggörs. Stycket bör även i övrigt omarbetas i förtydligande&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att andra stycket i&lt;br&gt;paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och&lt;br&gt;förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam&lt;br&gt;samrådsredogörelse. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill tillägga att andra stycket har sin motsvarighet i fråga om&lt;br&gt;översiktsplan i 4 kap. 4 § andra stycket. Någon ändring av den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen diskuteras inte i remissen. Enligt Lagrådets mening bör&lt;br&gt;under det fortsatta lagstiftningsarbetet övervägas, om det inte även när&lt;br&gt;det gäller översiktsplan bör införas en precisering av vad samråds-&lt;br&gt;redogörelsen bör innehålla. Lagrådet vill i förevarande sammanhang&lt;br&gt;också peka på att förslaget om tillskapandet av två olika samråd bör&lt;br&gt;föranleda en viss justering även i 5 kap. 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Övriga lagförslag&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Milj ödepartementet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Heckscher, Hedborg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplane-&lt;br&gt;ring enligt plan- och bygglagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48541, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03230</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03230</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__230.pdf</filnamn>
<filstorlek>8731149</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EB5C2824-864D-4D67-80DC-BB639DDB36B4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:BoU1</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01BoU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  och Lennart Fremling  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  och Lennart Fremling  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren  och Ulla Löfgren  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren  och Ulla Löfgren  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:230&lt;br/&gt;
Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>