<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2355203</hangar_id>
 <dok_id>GI03228</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>228</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:228</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>228</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Mästarbrev för hantverkare</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03228/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03228</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03228</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:228&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Mästarbrev för hantverkare&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03228/prop_199495__228-1.png" style="width:44pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mästarbrev är ett kompetensbevis som far tilldelas förtjänta och skickliga&lt;br&gt;hantverkare i ett visst yrke. I propositionen läggs fram förslag till en lag&lt;br&gt;om mästarbrev för hantverkare. Enligt förslaget far regeringen rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om mästarbrev. Vidare föreslås att regeringen skall&lt;br&gt;fa överlämna till en eller flera hantverksorganisationer att pröva frågor&lt;br&gt;om att utfärda och återkalla mästarbrev. Ett sådant överlämnande kräver&lt;br&gt;att organisationen bedöms kunna utföra uppgifterna sakligt och opartiskt&lt;br&gt;samt även i övrigt på ett sådant sätt att mästarbrevens anseende som kom-&lt;br&gt;petensbevis upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Hantverks- och Småföretag&lt;br&gt;har nyligen till regeringen anmält att de avser att ombilda det nuvarande&lt;br&gt;Sveriges Hantverksråd till ett organ där alla rikstäckande organisationer&lt;br&gt;med hantverksanknytning kan delta på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att överlämna åt Sveriges&lt;br&gt;Hantverksråd att pröva frågor om mästarbrev, under förutsättning att det&lt;br&gt;ombildade rådet uppfyller lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 228&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund .................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mästarbrevens ursprung...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hantverksorganisationers rätt att utfärda mästarbrev . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande hantverksorganisationer.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;Företagarnas Riksorganisation ............ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Sveriges Hantverksråd.................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Mästarbrevsnämnden................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Sveriges Hantverks- och Småföretag ....... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande bestämmelser........................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mästarbrevskungörelsen ..................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gesällbrev............................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftningen i&amp;nbsp;andra länder.................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt offentligrättslig reglering................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om mästarbrev........................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att utfärda mästarbrev m.m.................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Mästarbrev för hant-&lt;br&gt;verkare (SOU 1994:53)..................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag i&amp;nbsp;&amp;nbsp;utredningsbetänkandet Mästarbrev för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hantverkare (SOU 1994:53).................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det Mästarbrev för hantverkare (SOU 1994:53) .... &amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag som remitterats till Lagrådet ......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ........................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1995 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om mästarbrev för hantverkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Mästarbrev är ett kompetensbevis som efter ansökan far tilldelas&lt;br&gt;förtjänta och skickliga hantverkare i ett visst yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen far överlämna till en eller flera hantverksorganisatio-&lt;br&gt;ner att pröva frågor om att utfärda och återkalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften får överlämnas endast till organisationer som bedöms kunna&lt;br&gt;utföra den sakligt och opartiskt samt även i övrigt på ett sådant sätt att&lt;br&gt;mästarbrevens anseende som kompetensbevis upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En hantverksorganisation som har rätt att utfärda och återkalla&lt;br&gt;mästarbrev skall lämna den myndighet som regeringen bestämmer de&lt;br&gt;upplysningar om sin verksamhet som myndigheten begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En hantverksorganisations beslut om att inte tilldela en sökande&lt;br&gt;mästarbrev eller att återkalla ett mästarbrev far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av en hantverksorganisations beslut tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 23-25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 22 december 1993 chefen för Kulturdepar-&lt;br&gt;tementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor&lt;br&gt;om rätt att utförda mästarbrev för hantverkare (dir. 1993:142). Med stöd&lt;br&gt;av bemyndigandet förordnades den 7 januari 1994 rättschefen Marianne&lt;br&gt;Eliason att vara särskild utredare. Utredningen antog namnet Mästarbrevs-&lt;br&gt;utredningen (Ku 1994:01).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till uppdraget var att bl.a. Sveriges Hantverks- och Småfö-&lt;br&gt;retag till regeringen gjort en framställning om att tillerkännas rätt att ut-&lt;br&gt;förda mästarbrev samt ett beslut av Konkurrensverket av innebörd att det&lt;br&gt;nuvarande systemet med att utförda mästarbrev inte är förenligt med kon-&lt;br&gt;kurrensintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mästarbrevsutredningen lade i maj 1994 fram betänkandet Mästarbrev&lt;br&gt;för hantverkare (SOU 1994:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet och dess lagförslag finns&lt;br&gt;i bilagorna 1 och 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets beredning har överläggningar skett med företrädare för&lt;br&gt;berörda intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Hantverks- och Småföretag&lt;br&gt;har i en gemensam skrivelse till regeringen i februari 1995 anmält att de&lt;br&gt;avser att ombilda det nuvarande Sveriges Hantverksråd till ett organ där&lt;br&gt;alla rikstäckande organisationer med hantverksanknytning kan delta på li-&lt;br&gt;ka villkor. Uppgiften avses bl.a. vara att utfärda mästarbrev för hantver-&lt;br&gt;kare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hantverk hör fr o m, den 1 januari 1995 till Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 april 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft några erinringar mot förslaget. Lagförslaget i pro-&lt;br&gt;positionen har dock på några punkter redaktionellt ändrats t förhållande&lt;br&gt;till det till Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Mästarbrevens ursprung&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom 1846 års fabriks- och hantverksförordning avskaffades skråväsen-&lt;br&gt;det. Samtidigt bildades i varje stad hantverksföreningar för att främja&lt;br&gt;hantverkets förkovran och för att sköta hantverkarnas gemensamma an-&lt;br&gt;gelägenheter. Rätten att öppna hantverksverkstad och ha gesäller eller lär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingar som arbetskraft krävde fortfarande att innehavaren &amp;quot;förvärvat mäs- Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;terskap i yrket&amp;quot;. Genom näringsfrihetsförordningen år 1864 infördes i det&lt;br&gt;närmaste fullständig näringsfrihet; mästerskapsbestämmelsema och skyl-&lt;br&gt;digheten att tillhöra hantverksföreningar upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många hantverksföreningar var dock angelägna om att det skulle infö-&lt;br&gt;ras lagstadgade kompetensvillkor för den som önskade idka näring. 1936&lt;br&gt;års hantverkssakkunniga fick till uppgift att utreda bl.a. frågan om upp-&lt;br&gt;ställande av legala kompetensföreskrifter för rätten att idka hantverk. De&lt;br&gt;hantverkssakkunniga föreslog år 1939 en långtgående sanering av hant-&lt;br&gt;verket genom en frivillig kompetensreglering, mästarbrevet, som skulle&lt;br&gt;kunna tilldelas med stöd av en statlig mästarbrevskungörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag resulterade i att Kungl. Maj:ts kungörelse&lt;br&gt;(1940:873) om mästarbrev för hantverksutövare utfärdades. Kungörelsen&lt;br&gt;ersattes år 1973 av kungörelsen (1973:596) om mästarbrev för hantverks-&lt;br&gt;utövare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;Hantverksorganisationers rätt att utfärda mästarbrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverksorganisation (SHO) bildades år 1905 som en av de&lt;br&gt;första hantverksorganisationema. SHO bötjade år 1916 att anordna mäs-&lt;br&gt;tarkurser på försök och år 1929 att utfärda egna kompetensdiplom som&lt;br&gt;benämndes mästarbrev. Genom kungörelsen angående mästarbrev för&lt;br&gt;hantverksutövare fick SHO rätt att ge ut mästarbrev. I den nya kungörel-&lt;br&gt;sen om mästarbrev för hantverksutövare tillerkändes Sveriges hantverks-&lt;br&gt;och industriorganisation (SHIO), i vilken SHO ingick, rätten att tilldela&lt;br&gt;hantverkare mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHIO gick år 1978 samman med Familjeföretagens förening. Kungörel-&lt;br&gt;sen ändrades därför på så sätt att Sveriges hantverks- och industriorgani-&lt;br&gt;sation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen) fick rätt att utfärda&lt;br&gt;mästarbrev (SFS 1979:42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen ändrades på nytt år 1987 då rätten att utfärda mästarbrev&lt;br&gt;överfördes till Småföretagens Riksorganisation (SFS 1987:57) och år&lt;br&gt;1991 då rätten överfördes till Företagarnas Riksorganisation (SFS&lt;br&gt;1991:954).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sistnämnda ändringar föranleddes av organisationsförändringar&lt;br&gt;och namnändringar hos de berörda organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;Nuvarande hantverksorganisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation och Företagareförbundet bildade i juni&lt;br&gt;1990 Företagarnas Riksorganisation (FR). FR är enligt sina stadgar en&lt;br&gt;ideell näringspolitisk organisation, partipolitiskt obunden, som skall verka&lt;br&gt;för enskild företagsamhet grundad på marknadsekonomi under socialt an-&lt;br&gt;svar bl.a. genom att slå vakt om enskild äganderätt, näringsfrihet, fri kon-&lt;br&gt;kurrens och rättssäkerhet. Organisationen skall främja yrkesutbildning och&lt;br&gt;yrkesskicklighet inom hantverk och andra näringsgrenar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksorganisationen är uppbyggd dels av distrikt som företräder anslutna Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;lokalföreningar, dels av branschförbund, som inom riksorganisationen fö-&lt;br&gt;reträds av ett representantskap. Organisationens beslutande organ är kon-&lt;br&gt;gress och riksstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i organisationen kan enligt stadgarna ges till företagare&lt;br&gt;och andra enskilda personer som delar organisationens grundläggande&lt;br&gt;värderingar. Företagaren blir medlem i en lokalförening eller, i kommuner&lt;br&gt;där lokalföreningar saknas, direkt i distriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksorganisationen företräds av riksstyrelsen som har sitt säte i Stock-&lt;br&gt;holm. Styrelsen utgörs av ordföranden, vice ordföranden och ytterligare&lt;br&gt;18 ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen har 66 000 direktanslutna och ytterligare 30 000&lt;br&gt;branschanslutna företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Sveriges Hantverksråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverksråd, som före den 1 juli 1994 hette Centrala Hantverks-&lt;br&gt;rådet, bildades år 1983 av SHIO-Familjeföretagen efter att statsmakterna&lt;br&gt;avvisat tanken på att bilda en statlig hantverksorganisation men förklarat&lt;br&gt;sig villig att stödja privata initiativ. Rådet, som finns i Leksand och&lt;br&gt;organisatoriskt hör till FR, har till huvuduppgift att initiera, stimulera,&lt;br&gt;stödja samt bevaka insatser inom hantverkssektom i Sverige. Sedan april&lt;br&gt;1991 handlägger Hantverksrådet samtliga ansökningar av mästarbrev på&lt;br&gt;uppdrag av FR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantverksrådet har en styrelse med sex ordinarie ledamöter varav tre&lt;br&gt;ledamöter är utsedda av FR och en vardera av Stiftelsen Hantverksfräm-&lt;br&gt;jandet, Branschförbundens representantskap och Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket (NUTEK). Både Stiftelsen Hantverksfrämjandet och&lt;br&gt;Branschförbundens representantskap är organ knutna till FR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts avser Företagarnas Riksorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Hantverks- och Småföretag (se avsnitt 4.3.4) att ombilda Hantverksrådet,&lt;br&gt;varvid de två organisationerna skall delta på lika villkor i verksamheten&lt;br&gt;och även medge att andra rikstäckande hantverksorganisationer kommer&lt;br&gt;att kunna delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Mästarbrevsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Mästarbrevsnämnden finns i kungörelsen om mästar-&lt;br&gt;brev för hantverksutövare. Nämnden består av fyra ledamöter och fyra er-&lt;br&gt;sättare. Två av ledamöterna utses av NUTEK, varav en skall vara nämn-&lt;br&gt;dens ordförande, en av Konsumentverket och en av styrelsen för FR.&lt;br&gt;Nämndens kansli finns i Leksand där man har lokaler gemensamma med&lt;br&gt;Sveriges Hantverksråd. På kansliet finns bl.a. en sekreterare som arbetar&lt;br&gt;på uppdrag av både nämnden och Hantverksrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mästarbrevsnämnden utreder kvalifikationerna hos dem som söker&lt;br&gt;mästarbrev. På grundval av denna utredning tillstyrker eller avstyrker&lt;br&gt;nämnden ansökningar. Nämnden har kontinuerlig kontakt med yrkesför-&lt;br&gt;bund och branschorganisationer och i samverkan med dem tar nämnden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram aktuella provbestämmelser för mästarbrev och reviderar bestämmel- Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;serna. Nämnden skapar normer och riktlinjer för vilka kunskaper som&lt;br&gt;krävs i t.ex. bokföring och kalkylering (kostnads- och prisberäkning).&lt;br&gt;Vidare vidtar nämnden åtgärder mot vilseledande marknadsföring t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om någon i annonsering felaktigt uppgett sig ha ett mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Sveriges Hantverks- och Småföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverks- och Småföretag (SHS) är en sammanslutning av lo-&lt;br&gt;kala föreningar för hantverks- och småföretag inom enskilt näringsliv. Or-&lt;br&gt;ganisationen bildades den 28 september 1991, men bygger på erfarenheter&lt;br&gt;och traditioner från f.d. SHIO och Småföretagens Riksorganisation. Mål-&lt;br&gt;sättningen är att SHS skall arbeta partipolitiskt obundet i förtroendefullt&lt;br&gt;samarbete med myndigheter, bransch- och yrkesföreningar samt andra or-&lt;br&gt;ganisationer. Organisationen skall också verka för en enskild företagsam-&lt;br&gt;het grundad på marknadshushållning under socialt ansvar och därigenom&lt;br&gt;slå vakt om ekonomisk frihet, enskild äganderätt och rättssäkerhet. SHS&lt;br&gt;skall enligt sina stadgar särskilt värna om de minsta hantverks- och&lt;br&gt;småföretagen, främjayrkesutbildning och yrkesskicklighet samt skapa för-&lt;br&gt;ståelse för småföretagens betydelse för landets ekonomi och för en me-&lt;br&gt;ningsfull sysselsättning samt arbeta för att skatteregler och övrig lagstift-&lt;br&gt;ning far sådan utformning att småföretagen kan bestå och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsmötet är riksorganisationens beslutande organ. Det utgörs av ombud&lt;br&gt;för anslutna lokalföreningar. Riksstyrelsen, som leder och övervakar orga-&lt;br&gt;nisationens verksamhet, består av organisationens ordförande, vice ordfö-&lt;br&gt;rande samt ytterligare fyra ordinarie ledamöter valda av årsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till organisationen är omkring 30 föreningar och 5 branschförbund an-&lt;br&gt;slutna, vilket enligt SHS motsvarar drygt 7 000 företag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gällande bestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Mästarbrevskungörelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § kungörelsen om mästarbrev far mästarbrev tilldelas förtjänta&lt;br&gt;och skickliga hantverksutövare i ett visst yrke. Det är FR som beslutar&lt;br&gt;om tilldelande av mästarbrev efter yttrande från Mästarbrevsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mästarbrev far enligt 4 § tilldelas den som inte har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken, har arbetat i minst sex år i det yrke som mästar-&lt;br&gt;brevet avser, har förvärvat skicklighet och erfarenhet samt har kunskaper&lt;br&gt;i kalkylation och bokföring. Möjlighet finns för organisationen att efter&lt;br&gt;framställning av Mästarbrevsnämnden tilldela någon mästarbrev trots att&lt;br&gt;denne inte uppfyller de föreskrivna villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 och 8 §§ far organisationen, efter tillstyrkan av Mästarbrevs-&lt;br&gt;nämnden, återkalla ett mästarbrev. Detta far ske, om innehavaren av bre-&lt;br&gt;vet i utövande av sitt yrke gjort sig skyldig till brottsligt förfarande, visat&lt;br&gt;uppenbar vårdslöshet eller bristande skicklighet eller om han inte uppfyl- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler de särskilda villkor som föreskrivs för tilldelande av mästarbrev. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är enligt FR mycket ovanligt och kan endast komma i fråga om någon in- Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;nehavare sysslat med olagliga affärer, haft &amp;quot;svart&amp;quot; arbetskraft eller fatt ett&lt;br&gt;flertal anmälningar mot sig på grund av dåligt utförda arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen far enligt 10 § ta ut avgift vid ansökan om och tilldelan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av mästarbrev. Mästarbrevsnämnden fastställer avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § kan den som obehörigen utger sig för att inneha mästarbrev&lt;br&gt;dömas till böter, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationens beslut att avslå en ansökan om mästarbrev eller att&lt;br&gt;återkalla mästarbrev kan överklagas till NUTEK. Mot verkets beslut i ett&lt;br&gt;sådant ärende far talan inte föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste tio åren har det utfärdats mellan 142 och 333 mästarbrev per&lt;br&gt;år inom ett 80-tal olika hantverksyrken. En viss nedgång har skett de se-&lt;br&gt;naste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;Gesällbrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gesällbrevet är ett kompetensbevis som erhålls efter avlagt gesällprov.&lt;br&gt;Någon författning som reglerar utfärdandet av gesällbrev finns inte. FR&lt;br&gt;har under lång tid även beslutat angående gesällbreven men SHS har ny-&lt;br&gt;ligen börjat utfärda egna gesällbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under FR:s handläggning hanteras gesällbreven på så sätt att bransch-&lt;br&gt;förbunden föreslår bestämmelser för proven. Mästarbrevsnämnden beslu-&lt;br&gt;tar om provbestämmelsema samt vilken längd på utbildningen som skall&lt;br&gt;krävas, tre eller fyra år. Provet avläggs under senare delen av utbildning-&lt;br&gt;en och kontrolleras och granskas av respektive branschorganisation. An-&lt;br&gt;sökan om gesällbrev, granskningsprotokollet och intyg om utbildning skic-&lt;br&gt;kas till Mästarbrevsnämndens kansli som sköter den praktiska hanteringen&lt;br&gt;av FR:s gesällbrev. Brev kan därefter utfärdas av FR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva utdelandet av gesällbrevet sker ofta hos den lokala föreningen&lt;br&gt;under festligare former. Det utfärdas ca 1 500 gesällbrev per år inom ett&lt;br&gt;60-tal olika hantverksyrken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftningen i andra länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gesäll- och mästarbrev finns i ett flertal länder i Europa men reglerna&lt;br&gt;skiljer sig starkt åt. I Tyskland har hantverk hög status och landet har en&lt;br&gt;mycket välorganiserad hantverkssektor. Hantverksutövare är anslutna till&lt;br&gt;någon av de ca 45 hantverkskammare som finns i landet. Enligt tysk&lt;br&gt;hantverkslag far bara personer som är inskrivna i hantverkskamramas&lt;br&gt;yrkesregister utöva något av de över 100 hantverksyrken som finns för-&lt;br&gt;tecknade i registret. Gesällbrev krävs för detta. Kraven för att fa gesäll-&lt;br&gt;och mästarbrev finns reglerade i författningar. Minst tre års utbildning&lt;br&gt;och godkänt gesällprov krävs för att få gesällbrev. Mästarbrev kan utfär-&lt;br&gt;das till den som har arbetat minst tre år i sitt yrke efter gesällprovet och&lt;br&gt;som avlagt mästarprov. Österrikes mästarbrevssystem påminner om det&lt;br&gt;tyska. I Storbritannien finns olika kompetensbevis för hantverkare, bl.a.&lt;br&gt;mästarbrev. Systemet styrs inte av författningar. Mästarbrev finns även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de andra nordiska länderna har endast Norge utvecklat system med&lt;br&gt;mästarbrev. Reglerna om mästarbrev finns fastslagna i en lag från år&lt;br&gt;1986. Mästarprovsbestämmelser finns i ca 50 olika yrken. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen far endast den som har mästarbrev rätt att kalla sig mästa-&lt;br&gt;re. Det finns en Mästarbrevsnämnd som handlägger och utfärdar mästar-&lt;br&gt;brev samt har hand om ett mästarbrevsregister. Nämnden är en offentlig&lt;br&gt;nämnd med ledamöter från Närings- och Energidepartementet, en arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation och en arbetsgivarorganisation. Nämndens sekretariat&lt;br&gt;är knutet till en arbetsgivarorganisation. För att fa använda sig av mästar-&lt;br&gt;titeln skall hantverkaren vara registrerad i mästarbrevsregistret. Finland&lt;br&gt;har tidigare haft gesäll- och mästarbrev men ersatte dessa år 1972 med&lt;br&gt;olika yrkesexamina. I Danmark kan den som innehar gesällbrev eller har&lt;br&gt;likvärdig utbildning enligt 17 § näringslagen kalla sig &amp;quot;mester&amp;quot;. Mästar-&lt;br&gt;titeln är på så sätt skyddad. Traditionellt mästarbrev finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Fortsatt offentligrättslig reglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Systemet med att utfärda mästarbrev skall&lt;br&gt;även i fortsättningen regleras i offentligrättslig ordning för att ga-&lt;br&gt;rantera kvaliteten på mästarbrevet och för att säkerställa det svens-&lt;br&gt;ka mästarbrevets konkurrenskraft i andra europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall&lt;br&gt;samt alla hantverks- och branschorganisationer som yttrat sig över betän-&lt;br&gt;kandet delar utredningens uppfattning att en offentligrättslig reglering av&lt;br&gt;mästarbrevet skall finnas kvar. Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;och Konkurrensverket avstyrker förslaget. Statskontoret anger att verksam-&lt;br&gt;heten med mästarbrev bör prövas i enlighet med regeringens generella am-&lt;br&gt;bitioner att minska det statliga åtagandet i verksamheter som inte bedöms&lt;br&gt;vara statliga angelägenheter och att det därför inte finns motiv för ett fort-&lt;br&gt;satt offentligt åtagande eller en fortsatt statlig reglering när det gäller&lt;br&gt;mästarbrev. RRV ifrågasätter det allmännas medverkan i en reglering för&lt;br&gt;att utfärda mästarbrev och anser att det saknas ett vitalt allmänt&lt;br&gt;skyddsintresse som kan motivera en offentlig reglering. Konkurrensverket&lt;br&gt;vidhåller sin tidigare negativa inställning till att mästarbrevssystemet skall&lt;br&gt;vara offentligrättsligt reglerat och anser att utredningen inte tillräckligt&lt;br&gt;har motiverat varför systemet skall ha offentligrättslig karaktär, speciellt&lt;br&gt;mot bakgrund av att utfärdandet av gesällbrev inte har ansetts behöva&lt;br&gt;regleras i författning. Verket saknar även en analys av förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 samL Nr 228&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för näringslivets organisationer att själva svara för systemet. Verket kan Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;dock acceptera någon form av offentlig reglering om en sådan behövs för&lt;br&gt;att svenska företagare inte skall diskrimineras så vitt gäller möjligheten&lt;br&gt;att arbeta inom hela EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mästarbreven har sitt ursprung i&lt;br&gt;medeltiden och kan ses som en del av vårt kulturarv. Många myndigheter&lt;br&gt;och näringslivsorganisatoner anser att mästartiteln alltjämt fyller en funk-&lt;br&gt;tion som kompetensbevis. Det sker genom att den underlättar för konsu-&lt;br&gt;menterna att bedöma kvaliteten i de tjänster som olika hantverkare erbju-&lt;br&gt;der. Välinformerade konsumenter och information om de utbjudna varor-&lt;br&gt;nas och tjänsternas innehåll och kvalitet är viktiga förutsättningar för en&lt;br&gt;väl fungerande konkurrens på en marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att mästarbreven är författningsreglerade är den kontroll&lt;br&gt;från det allmännas sida som har ansetts nödvändig för att breven skall fa&lt;br&gt;en auktoritativ prägel. Det frågan nu gäller är statens fortsatta roll be-&lt;br&gt;träffande mästarbreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på offentligrättsliga regleringar med avseende på näringslivet har&lt;br&gt;dock förändrats under senare år. Åtgärder har vidtagits för avreglering&lt;br&gt;och konkurrens i många samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas, om det allmänna över huvud taget skall vara enga-&lt;br&gt;gerat i en fråga av denna karaktär, och bl.a. Konkurrensverket har ansett&lt;br&gt;att mästarbrevskungörelsen skall upphävas utan att ersättas av någon ny&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att staten på visst sätt bör medverka även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen. De berörda organisationerna har också tydligt förklarat sig önska&lt;br&gt;statlig medverkan. Hantverksorganisationema är således ense om att en&lt;br&gt;offentligrättslig reglering är nödvändig för att mästarbrevet skall bibehålla&lt;br&gt;sin kvalitet och kan medverka till att stimulera kompetensutveckling och&lt;br&gt;yrkesskicklighet. Mästarbrevets kvalitet är också av intresse från konsu-&lt;br&gt;mentskyddssynpunkt. Frågan om konkurrensneutralitet far nu sin lösning&lt;br&gt;genom att Sveriges Hantverksråd ombildas till en organisation där alla&lt;br&gt;kan delta på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett flertal EG-direktiv om ömsesidigt erkännande av examina&lt;br&gt;som Sverige är bundet av, bl.a. rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni&lt;br&gt;1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande&lt;br&gt;högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i&lt;br&gt;direktiv 89/48/EEG (EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25, Celex 389 LU&lt;br&gt;T 0048).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med dessa direktiv är att garantera en fri arbetsmarknad inom&lt;br&gt;medlemsländerna och att undanröja regler som är till hinder för en fri rör-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämt klarlägga vilken betydelse en offentlig reglering kan ha i&lt;br&gt;internationella sammanhang är svårt. De nämnda direktiven bör dock tol-&lt;br&gt;kas så att ett annat EU-land formellt sett inte behöver godkänna ett&lt;br&gt;svenskt mästarbrev eller i övrigt behandla svenskar med mästarbrev gynn-&lt;br&gt;sammare än svenskar utan en sådan handling. Ett författningsreglerat&lt;br&gt;mästarbrev kan dock i praktiken innebära en viss hjälp för en svensk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hantverkare som söker arbete inom EU. Bl.a. mot denna bakgrund kan en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentligrättslig reglering av mästarbrevet vara av värde för hantverkarna Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;i deras marknadsföring. Det bör dock ånyo understrykas att en svensk&lt;br&gt;mästartitel som sådan knappast påverkar etableringsmöjligheten för svens-&lt;br&gt;kar i EU-länder med formella etableringskrav. I sådana fall gäller särskil-&lt;br&gt;da EU-regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen således att skälen för en offentligrättslig&lt;br&gt;reglering är så starka att en sådan bör finnas även i fortsättningen. Det&lt;br&gt;bör dock i stor utsträckning överlåtas åt de berörda organisationerna att&lt;br&gt;inom en sådan offentligrättslig ram utforma verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut om mästarbrev&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågor om mästarbrev regleras i en särskild&lt;br&gt;lag, eftersom det är fråga om myndighetsutövning. Med stöd av la-&lt;br&gt;gen ges regeringen rätt att meddela föreskrifter om mästarbrev och&lt;br&gt;att utse enskilda organ att besluta om dem. Mästarbrevsnämnden&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig angående frågan&lt;br&gt;om myndighetsutövning, Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret och Ju-&lt;br&gt;ridiska fakultetsnämnden i Uppsala delar utredningens uppfattning. Jurz-&lt;br&gt;diska fakultetsnämnden anser att, när ett överlämnande av förvaltnings-&lt;br&gt;uppgift sker till ett enskilt organ, det är väsentligt att man i lag så långt&lt;br&gt;det går ger konkreta uppgifter om uppgiftsmottagaren. Nämnden konstate-&lt;br&gt;rar dock att utredningens uppfattning att uppgiftsmottagaren inte behöver&lt;br&gt;konkret anges har stöd i lagstiflningspraxis. Kammarrätten delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att regeringen kan ges bemyndigande att meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter och att avgifterna är av sådan karaktär att de faller inom rege-&lt;br&gt;ringens restkompetens. Kammarrätten och Juridiska fakultetsnämnden av-&lt;br&gt;styrker förslaget att en hantverksorganisation skall besluta om provbe-&lt;br&gt;stämmelsema och framhåller att provbestämmelsema är av sådan karaktär&lt;br&gt;att utfärdandet av dem inte kan delegeras till ett privaträttsligt organ utan&lt;br&gt;att det bör ankomma på en myndighet att fastställa fordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som har redovisats i det föregående&lt;br&gt;härrör regleringen av mästarbrevsfrågan från 1940-talet. Den nuvarande&lt;br&gt;kungörelsen är från 1973. Sedan dess har en ny regeringsform tillkommit&lt;br&gt;och formerna för offentligrättsliga åligganden stramats upp. Om en ny&lt;br&gt;reglering skall införas måste denna göras i de former som den nya rege-&lt;br&gt;ringsformen kräver, dvs. ställning måste tas till om några delar av regle-&lt;br&gt;ringen kräver lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt bör som nämnts vara att så få regler som möjligt bör Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;beslutas av det allmänna, så att organisationerna själva i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning får ha hand om förfarandet. Detta kräver att ställning tas till&lt;br&gt;frågan om det är myndighetsutövning eller ej att utfärda och återkalla&lt;br&gt;mästarbrev, i vilken form provbestämmelsema skall fastställas och vem&lt;br&gt;som skall bestämma avgifter. Mästarbrevsnämndens roll måste också klar-&lt;br&gt;göras. Regeringen behandlar dessa frågor i tur och ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan överlämna förvaltningsuppgifter till enskilda organ. Att&lt;br&gt;utfärda och återkalla mästarbrev är i dag en förvaltningsuppgift. Innefattar&lt;br&gt;uppgiften myndighetsutövning, krävs enligt 11 kap. 6 § tredje stycket re-&lt;br&gt;geringsformen (RF) att det sker med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under myndighetsutövning faller endast ärenden som ensidigt avgörs&lt;br&gt;av myndighet eller annat organ med myndighetsbefogenheter. Väsentligt&lt;br&gt;för att avgöra om det är fråga om myndighetsutövning eller ej är vidare&lt;br&gt;om den som beslutar är bunden av offentligrättsliga regler. Det skall vara&lt;br&gt;fråga om bindande beslut, inte endast råd eller upplysningar som inte&lt;br&gt;innebär tvång mot den enskilde. Befogenheten skall utövas mot enskild.&lt;br&gt;Besluten skall vara väsentliga för den enskilde. De kan gälla förpliktelser&lt;br&gt;men även rättigheter eller förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de ovan uppställda kriterierna på myndighetsutövning är&lt;br&gt;uppfyllda när det gäller att utfärda och återkalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna är fastlagda i en offentligrättslig författning. När den&lt;br&gt;första författningen angående mästarbrevet kom till år 1940 ansågs det&lt;br&gt;nödvändigt med en kontroll från det allmännas sida för att breven skulle&lt;br&gt;få en auktoritativ prägel. Endast den utpekade organisationen kan ensidigt&lt;br&gt;utfärda resp, återkalla ett mästarbrev. Befogenheten utövas mot enskilda.&lt;br&gt;Frågan är om den &amp;quot;förmån&amp;quot; det innebär att inneha ett mästarbrev är av en&lt;br&gt;sådan betydelse att den kan sägas vara väsentlig för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavet eller avsaknaden av brevet innebär formellt inget för den en-&lt;br&gt;skildes rätt att driva näring. Det är ett helt frivilligt kompetensbevis. In-&lt;br&gt;nehavet av ett sådant bevis kan dock - inom och utanför Sverige - på-&lt;br&gt;verka den enskildes möjlighet att få arbete eller att som näringsidkare få&lt;br&gt;kunder. Det kan få väsentliga konsekvenser för honom eller henne. Än&lt;br&gt;mer kan det på ett betungande sätt påverka en enskilds situation om ett&lt;br&gt;mästarbrev återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss jämförelse bör kunna ske med enskilda skolors beslut rörande be-&lt;br&gt;tygsättning och disciplinåtgärder samt Advokatsamfundets beslut om dis-&lt;br&gt;ciplinära åtgärder. Dessa uppgifter innefattar myndighetsutövning. Ett&lt;br&gt;återkrav av ett mästarbrev får sannolikt inte lika svåra konsekvenser för&lt;br&gt;den enskilde som ett likartat beslut av Advokatsamfundet. Gemensamt för&lt;br&gt;båda fallen är dock att den enskilde i och för sig kan fortsätta sin verk-&lt;br&gt;samhet (frånsett möjligheten för den f.d. advokaten att vara offentlig för-&lt;br&gt;svarare) men med risk att förlora klienter och kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer de regler som kringgärdar systemet, närmast rätten&lt;br&gt;att överklaga och straffansvaret för den som oriktigt utger sig för att inne-&lt;br&gt;ha mästarbrev. Nämnas bör också den rätt att ta ut avgifter som regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kungörelsen. Dessa omständigheter talar för att ett beslut om att utfärda&lt;br&gt;mästarbrev bör betraktas som en förmån i nu aktuell mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget skali dock nämnas att statsmakterna nyligen ansett att&lt;br&gt;en reglering, som i någon mån liknar den som gäller för mästarbrevet,&lt;br&gt;nämligen erhållande av miljömärke, inte skall betraktas som myndighets-&lt;br&gt;utövning. För miljömärkningen finns dock flera konkurrerande system,&lt;br&gt;varför enskilda inte tvingas att anlita en enda organisation. Inga straff-&lt;br&gt;sanktioner eller överklagandemöjligheter finns. Det förekommer inte hel-&lt;br&gt;ler någon skönsmässig prövning utan det är fråga om att uppfylla vissa&lt;br&gt;tekniska kriterier (prop. 1993/94:203 s. 260 ff, bet. 1993/94:UU23, rskr.&lt;br&gt;1993/94:367, prop. 1994/95:79, bet. 1994/95:LU12, rskr. 1994/95:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att&lt;br&gt;beslut att utfärda och återkalla mästarbrev enligt nu gällande ordning är&lt;br&gt;att bedöma som myndighetsutövning. Om en ordning liknande den nuva-&lt;br&gt;rande skall finnas i fortsättningen, innebär det nu sagda att överlämnandet&lt;br&gt;av uppgiften till enskilda organ måste ske med stöd av lag. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i avsnitt 8 till frågan om vilka organisationer som skall ges&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av provbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning fastställs provbestämmelsema av FR med stöd&lt;br&gt;av 5 § mästarbrevskungörelsen. Utredningen har diskuterat provbestäm-&lt;br&gt;melsemas konstitutionella karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen påpekar kan en rätt att besluta föreskrifter inte över-&lt;br&gt;låtas till privaträttsliga organ. Något sådant bemyndigande har inte heller&lt;br&gt;föreslagits. Ett par remissinstanser har ansett att provbestämmelsema har&lt;br&gt;en sådan karaktär att de bör beslutas av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i att reglerna måste beslutas av det allmänna, om&lt;br&gt;de skall vara rättsligt bindande för de organisationer som skall kunna ut-&lt;br&gt;färda mästarbrev. Frågan är emellertid om det är nödvändigt med en så-&lt;br&gt;dan ordning med hänsyn till att de berörda organisationerna nu har enats&lt;br&gt;om att uppgiften bör läggas på ett visst organ där alla rikstäckande orga-&lt;br&gt;nisationer med hantverksanknytning kan verka på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det bara bör finnas en typ&lt;br&gt;av mästarbrev och att provbestämmelsema bör vara enhetliga för varje yr-&lt;br&gt;ke. Det svarar bäst mot tanken att mästarbreven skall vara ett utbildnings-&lt;br&gt;och kompetensbevis. Det är också viktigt att ett mästarbrev inom ett yrke&lt;br&gt;alltid betyder samma sak. Något annat skulle vara förvirrande för konsu-&lt;br&gt;menten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela närmare föreskrifter om mästarbrev. Om mästar-&lt;br&gt;brev skulle utdelas av olika organisationer, måste garantier skapas för att&lt;br&gt;åstadkomma en likvärdighet mellan mästarbreven enligt det nyss sagda.&lt;br&gt;Det kunde då bli nödvändigt att slå fast provbestämmelser m.m. i rättsligt&lt;br&gt;bindande form. Med en enda organisation är emellertid detta såvitt rege-&lt;br&gt;ringen nu kan bedöma inte nödvändigt. Inom allmänt hållna krav i författ- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning bör den beslutande organisationen således fa avgöra vilka detaljkrav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man vill ställa i fråga om sina mästarbrev. En sådan lösning ligger också Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;helt i linje med den tidigare berörda utgångspunkten att det allmännas&lt;br&gt;medverkan i verksamheten bör begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning fastställs avgifterna för mästarbrev av Mästar-&lt;br&gt;brevsnämnden. Den kostnad som för närvarande tas ut för ett mästarbrev&lt;br&gt;täcker i allmänhet inte hantverksorganisationemas kostnad för administra-&lt;br&gt;tionen, i vart fall inte om man ser till hela verksamhetsområdet som även&lt;br&gt;innefattar att utfärda mästarbrev i en rad udda yrken där inga bransch-&lt;br&gt;organisationer finns. Systemet bör i fortsättningen vara självfinansierande.&lt;br&gt;Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller&lt;br&gt;åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden, skall enligt 8 kap. 3 § RF meddelas ge-&lt;br&gt;nom lag. Skatter och belastande avgifter faller in under denna definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga skatter skall alltid beslutas av riksdagen. Däremot kan riksda-&lt;br&gt;gen enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF bemyndiga regeringen eller en&lt;br&gt;kommun att meddela föreskrifter om avgifter som på grund av 8 kap. 3 §&lt;br&gt;annars skall meddelas av riksdagen. I samband därmed kan riksdagen&lt;br&gt;också medge att regeringen överlåter rätten på en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;eller kommun, s.k. subdelegation, se 8 kap. 11 §. Om avgiften inte är av&lt;br&gt;den karaktär som nu sagts, kan regeringen med stöd av regeringsformen&lt;br&gt;besluta om den direkt enligt den s.k. restkompetensen (8 kap. 13 § första&lt;br&gt;stycket 2). Även i dessa fall kan regeringen överlåta sin rätt till en under-&lt;br&gt;lydande myndighet (8 kap. 13 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid gränsdragningen mellan tvångsavgifter som faller under 3 § och fri-&lt;br&gt;villiga avgifter som faller under restkompetensen i 13 § bör avgörande&lt;br&gt;vikt fästas vid om den enskilde befinner sig i en sådan situation att han&lt;br&gt;eller hon rättsligt eller faktiskt kan anses tvingad att betala avgiften. Frå-&lt;br&gt;gan far avgöras för varje särskilt fall efter en helhetsbedömning (prop.&lt;br&gt;1973:90 s. 218). Erläggs avgiften frivilligt som en ersättning för vara eller&lt;br&gt;prestation och avser den att bidra till eller helt täcka det allmännas kost-&lt;br&gt;nader inom verksamhetsområdet, bör avgiftssättningen falla inom rege-&lt;br&gt;ringens kompetensområde. När avgiftssättningen syftar till intäkter som&lt;br&gt;klart överstiger det allmännas kostnader, bör avgiften anses falla inom&lt;br&gt;riksdagens kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på avgifter som faller inom regeringens område nämns&lt;br&gt;i motiven taxorna för de affärsdrivande verken och avgifter som erläggs&lt;br&gt;för tjänster av s.k. uppdragsmyndigheter. Andra exempel kan vara avgif-&lt;br&gt;ter för frivillig lotsning, för frivillig provning, exekutionsavgifier och pre-&lt;br&gt;mie för exportkreditgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantverksorganisationemas bevis om mästarbrev är något som den en-&lt;br&gt;skilde frivilligt betalar för att fa. Inget tvång förekommer. Ingen skyldig-&lt;br&gt;het finns för någon att inneha ett mästarbrev för att driva näring eller få&lt;br&gt;ett arbete. Den enskilde befinner sig inte i en sådan situation att han eller&lt;br&gt;hon rättsligt eller faktiskt kan anses tvingad att erlägga avgiften. Det lig-&lt;br&gt;ger också nära till hands att jämföra den med avgifter för frivillig prov-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att regeringen instämmer i utredningens och&lt;br&gt;remissinstansernas uppfattning att avgifter för att utfärda mästarbrev faller&lt;br&gt;inom regeringens kompetensområde på grund av den s.k. restkompeten-&lt;br&gt;sen. Regeringen far som nämnts genom förordning överlåta åt myndighet&lt;br&gt;under regeringen att meddela bestämmelser i ämnet, dvs. i det här fallet&lt;br&gt;att fastställa avgiften. Någon möjlighet att överlåta sådana uppgifter åt ett&lt;br&gt;enskilt organ finns dock inte, eftersom det är fråga om föreskrifter och&lt;br&gt;föreskriftsrätten som tidigare nämnts inte kan överlåtas till enskilda rätts-&lt;br&gt;subjekt. Regeringen, eller en myndighet under regeringen, måste alltså be-&lt;br&gt;stämma avgifternas storlek. Den myndighet som har det naturligaste sam-&lt;br&gt;bandet med mästarbreven är Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) som dels har representanter i Mästarbrevsnämnden och&lt;br&gt;Sveriges Hantverksråd, dels med nuvarande ordning är överinstans i&lt;br&gt;frågor om att utfärda och återkalla mästarbrev. Regeringen avser att be-&lt;br&gt;myndiga NUTEK att fastställa avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mästarbrevsnämndens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har konstaterat att det är oklart om Mästarbrevsnämnden skall&lt;br&gt;anses vara en myndighet eller ej. Om en ny ordning införs, måste givetvis&lt;br&gt;den rättsliga statusen hos de olika aktörerna klargöras. Som tidigare be-&lt;br&gt;rörts bör det allmännas medverkan begränsas, och något statligt organ&lt;br&gt;med särskilda uppgifter inom den nya mästarbrevsorganisationen bör inte&lt;br&gt;finnas. Mästarbrevsnämnden som författmngsreglerat organ bör därför av-&lt;br&gt;skaffas. De uppgifter som fortsättningsvis måste ligga på en myndighet,&lt;br&gt;närmast fastställandet av avgifterna, kan som just redogjorts för läggas på&lt;br&gt;NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Rätt att utfärda mästarbrev m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätten att utfärda och återkalla mästarbrev&lt;br&gt;skall kunna ges till organisationer som bedöms kunna utföra upp-&lt;br&gt;giften sakligt och opartiskt samt även i övrigt på ett sådant sätt att&lt;br&gt;mästarbrevens anseende som kompetensbevis upprätthålls. Organi-&lt;br&gt;sationerna skall också ge staten en tillfredsställande insyn i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att överlämna till Sveriges Hantverksråd att pröva&lt;br&gt;frågan om att utfärda och återkalla mästarbrev, under förutsättning&lt;br&gt;att organisationen uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör den som obehörigen utger sig ha mästarbrev&lt;br&gt;kunna dömas till böter. Regeringen avser att i förordning utfärda en&lt;br&gt;bestämmelse om detta. I förordning bör också meddelas behövliga&lt;br&gt;övergångsbestämmelser i samband med att mästarbrevskungörelsen&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Även utredningen har föreslagit att Sveriges Hant-&lt;br&gt;verksråd skall utföra uppgifterna. Utredningen utgick dock från att Företa-&lt;br&gt;garnas Riksorganisation skulle fa ett dominerande inflytande över Sveri-&lt;br&gt;ges Hantverksråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Många remissinstanser till-&lt;br&gt;styrker valet av organisation för uppgiften på de grunder som utredningen&lt;br&gt;har utgått från. Några instanser - bl.a. Konkurrensverket, Statskontoret&lt;br&gt;och Riksrevisionsverket - är dock kritiska till att Sveriges Hantverksråd&lt;br&gt;skall besluta om mästarbreven. Kritiken går i allt väsentligt ut på att för-&lt;br&gt;slaget gynnar en organisation och leder till konkurrensbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hantverksorganisationer som är knutna till eller har samarbete med&lt;br&gt;SHS avstyrker förslagen och förordar att SHS ges likvärdig rätt som FR&lt;br&gt;att utfärda och utdela mästarbrev i hantverksyrken samt att ett helt nytt&lt;br&gt;centralt organisationsneutralt organ bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om organisationen för utfärdande&lt;br&gt;av mästarbrev har kommit i ett helt nytt läge genom den överenskommel-&lt;br&gt;se som har träffats mellan FR och SHS. Av den tidigare nämnda viljeför-&lt;br&gt;klaringen den 27 februari 1995 framgår att organisationerna numera är&lt;br&gt;överens om att Sveriges Hantverksråd skall ombildas till ett fristående or-&lt;br&gt;ganisationsneutralt organ som i fortsättningen bör vara ensam utfärdare&lt;br&gt;av mästarbrev. Det bör särskilt betonas att de två organisationerna är vil-&lt;br&gt;liga att bereda även andra hantverksorganisationer med riksomfattande&lt;br&gt;verksamhet att på likvärdiga villkor delta i Sveriges Hantverksråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser med tillfredsställelse på denna lösning och avser att&lt;br&gt;överlämna till det ombildade rådet att pröva frågor om att utfärda och åter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kalla mästarbrev enligt den nu föreslagna lagen. Rådet har redan i dag en Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;bred kompetens och upparbetade kontakter med branschorganisationer,&lt;br&gt;skolor och näringsliv. Vidare handlägger rådet redan i dag i praktiken de&lt;br&gt;berörda frågorna och mästarbrevsarkivet förvaras där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är angeläget med en flexibel hantering som kan anpassas&lt;br&gt;till förändringar i organisationsstrukturen på hantverksområdet bör det&lt;br&gt;undvikas att i lag fastlägga vem som skall ha rätten att besluta i mästar-&lt;br&gt;brevsfrågan. Det bör överlämnas till regeringen att besluta vilken eller&lt;br&gt;vilka organisationer som skall ges rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också i lagen slås fast att överlämnande far ske endast till en&lt;br&gt;organisation som bedöms kunna utföra uppgifterna opartiskt och enhetligt&lt;br&gt;för varje yrke samt på ett sådant sätt i övrigt att mästarbrevens anseende&lt;br&gt;som kompetensbevis upprätthålls. Därigenom konkretiseras de krav som&lt;br&gt;det allmänna ställer på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning att Sveriges Hantverksråd skall utses för upp-&lt;br&gt;giften att handha frågor om mästarbrev förutsätter att den ombildade or-&lt;br&gt;ganisationen uppfyller dessa krav. Vidare bör i lagen tas in en regel som&lt;br&gt;ger den myndighet som regeringen bestämmer - t.ex. NUTEK - rätt till&lt;br&gt;insyn i verksamheten. Några särskilda sanktioner i samband med detta an-&lt;br&gt;ser regeringen inte behövas. Formerna för denna insyn bör utformas i&lt;br&gt;samråd mellan Hantverksrådet och myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentligsrättsliga regleringen innebär att det liksom tidigare bör&lt;br&gt;vara förenat med bötesstraff att obehörigen utge sig för att ha mästarbrev.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att en sådan straffbestämmelse&lt;br&gt;lämpligen kan tas in i den regeringsförordning om mästarbrev som be-&lt;br&gt;hövs för att fylla ut lagens bestämmelser. I förordning bör också medde-&lt;br&gt;las behövliga övergångsbestämmelser i samband med att mästarbrevs-&lt;br&gt;kungörelsen upphävs. Det krävs bl.a. bestämmelser som likställer äldre&lt;br&gt;mästarbrev med dem som meddelas med stöd av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om mästarbrev för hantverkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §' Mästarbrev är ett kompetensbevis som efter ansökan får tilldelas&lt;br&gt;förtjänta och skickliga hantverkare i ett visst yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen förklarar vad mästarbrev är och vilka som kan komma ifråga&lt;br&gt;för att erhålla ett mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om mästarbrev. Genom bemyndigandet blir det möjligt att meddela straff-&lt;br&gt;bestämmelser så länge endast böter föreskrivs (jfr bl.a. prop. 1975:8 s. 95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lag [1975:86] med bemyndigande att meddela föreskrifter om Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;auktorisation och godkännande av revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får överlämna till en eller flera hantverksorganisationer&lt;br&gt;att pröva frågor om att utfärda och återkalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften får överlämnas endast till organisationer som bedöms kunna&lt;br&gt;utföra den sakligt och opartiskt samt även i övrigt på ett sådant sätt att&lt;br&gt;mästarbrevens anseende som kompetensbevis upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär en rätt för regeringen, enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som den har beslutat, att bestämma att en eller flera hantverksorganisa-&lt;br&gt;tioner skall fa rätt att utfärda och eventuellt återkalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan förvaltningsupp-&lt;br&gt;gifter överlämnas till enskilda organ. Innefattar uppgiften myndighetsut-&lt;br&gt;övning skall det dock ske med stöd av lag. I avsnitt 7 har konstaterats att&lt;br&gt;förfarandet med att utfärda och återkalla mästarbrev innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning. Ett överlämnande till Sveriges Hantverksråd eller annan or-&lt;br&gt;ganisation måste därför ha lagstöd. Det krävs dock inte att uppgiftsmotta-&lt;br&gt;garen konkret anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger regeringen att bedöma vilket eller vilka privata subjekt som&lt;br&gt;bör handha förvaltningsuppgiften att utfärda och återkalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slås fast de krav som ställs från statens sida för att över-&lt;br&gt;lämnande skall ske. Denna fråga har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En hantverksorganisation som har rätt att utfärda och återkalla mäs-&lt;br&gt;tarbrev skall lämna den myndighet som regeringen bestämmer de upplys-&lt;br&gt;ningar om sin verksamhet som myndigheten begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas statens rätt till insyn i verksamheten hos en or-&lt;br&gt;ganisation som fatt rätt att pröva frågan om mästarbrev. Frågan har be-&lt;br&gt;handlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En hantverksorganisations beslut om att inte tilldela en sökande mäs-&lt;br&gt;tarbrev eller att återkalla ett mästarbrev får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av en hantverksorganisations beslut tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 23-25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu gällande mästarbrevskungörelsen kan beslut i vilket ansö-&lt;br&gt;kan om mästarbrev avslagits eller i vilket mästarbrev återkallas överkla-&lt;br&gt;gas till NUTEK. En hantverksorganisations beslut om mästarbrev skall i&lt;br&gt;motsvarande fall i stället kunna överklagas till förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 4 § RF skall föreskrifter om domstolarnas rättskipnings-&lt;br&gt;uppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om rättegången&lt;br&gt;meddelas i lag. Föreskriften om att besluten skall överklagas till domstol&lt;br&gt;har därför tagits in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1994 beslutade riksdagen om förändringar i instansord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Beslutet innebär att Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;det införs en möjlighet att ha prövningstillstånd vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt samt att länsrätt är första domstolsinstans inom de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna (prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.&lt;br&gt;1993/94:319, jfr även prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 24 f, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289). När det gäller frågan om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd anges i propositionen att det för varje måltyp måste prövas om&lt;br&gt;prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätt (prop.&lt;br&gt;1993/94:133 s. 34 f). Prövningstillstånd bör vidare användas främst i de&lt;br&gt;fall målet prövats av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av läns-&lt;br&gt;rätt men det kan inte uteslutas att det finns måltyper som lämpar sig väl&lt;br&gt;för ett system med prövningstillstånd även om det inte prövats av en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet innan det når länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § mästarbrevskungörelsen får talan inte föras mot ett beslut&lt;br&gt;av NUTEK i ett överklagat ärende. Skäl att utvidga överklaganderätten&lt;br&gt;alltför mycket är inte rimligt. Ett överklagande av länsrätts beslut om&lt;br&gt;mästarbrev bör därför inte fa ske utan att prövningstillstånd har medde-&lt;br&gt;lats. Bestämmelser om vilka mål som bör omfattas av krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd skall tas in i de materiella författningarna (prop.&lt;br&gt;1993/94:133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att förvaltningslagens regler om&lt;br&gt;hur beslut överklagas och överklagande av awisningsbeslut skall tilläm-&lt;br&gt;pas på hantverksorganisations beslut om mästarbrev. Reglerna om över-&lt;br&gt;klagande i den nya förvaltningslagen (1986:223) är nämligen inte utan sär-&lt;br&gt;skild hänvisning tillämpliga i de fall då ett beslut av ett enskilt organ med&lt;br&gt;offentliga förvaltningsuppgifter överklagas (se prop. 1988/89:66 om&lt;br&gt;överklagande av vissa förvaltningsbeslut av enskilda organ). Hänvisning-&lt;br&gt;en till förvaltningslagens bestämmelser innebär bl.a. att ett beslut skall&lt;br&gt;överklagas inom tre veckor från det att klaganden fick del av beslutet och&lt;br&gt;att överklagandeskrivelsen skall ges in till det organ som har meddelat&lt;br&gt;beslutet. Samma organ har att pröva om skrivelsen har kommit in i rätt&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Mästar-&lt;br&gt;brev för hantverkare (SOU 1994:53)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mästarbrev är ett kompetensbevis som kan tilldelas skickliga hantverkare.&lt;br&gt;Enligt nuvarande bestämmelser utfärdas mästarbrev av Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation efter handläggning och yttrande av Mästarbrevsnämnden, en&lt;br&gt;nämnd sammansatt av företrädare för Företagarnas Riksorganisation, Nä-&lt;br&gt;rings- och teknikutvecklingsverket samt Konsumentverket. En kungörelse&lt;br&gt;från år 1973 reglerar förutsättningarna för utfärdandet av mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till utredningsuppdraget är framställningar från andra orga-&lt;br&gt;nisationer om att de också skall tillerkännas rätt att utfärda mästarbrev&lt;br&gt;samt ett beslut från Konkurrensverket av innebörd att det nuvarande&lt;br&gt;systemet med utfärdandet av mästarbrev inte är förenligt med konkur-&lt;br&gt;rensintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att Mästarbrevsnämnden skall upphöra. Frågor&lt;br&gt;om mästarbrev skall tills vidare skötas av Centrala Hantverksrådet (efter&lt;br&gt;den 1 juli 1994 Sveriges Hantverksråd) som är ett organ knutet till Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation i vilket ingår företrädare för organisationen&lt;br&gt;samt Närings- och teknikutvecklingsverket. Hantverksrådet kommer att&lt;br&gt;få en bredare sammansättning, bl.a. kommer Sveriges Hantverks- och&lt;br&gt;Småföretag att beredas plats i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna tas in i en särskild lag om mästar-&lt;br&gt;brev för hantverkare, som föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 2 Lagförslag i utredningsbetänkandet&lt;br&gt;Mästarbrev för hantverkare (SOU&lt;br&gt;1994:53)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Mästarbrev är ett frivilligt kompetensbevis som far tilldelas förtjänta&lt;br&gt;och skickliga hantverkare i ett visst yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får överlämna till en eller flera hantverksorganisationer&lt;br&gt;att pröva frågor om utfärdande och återkallelse av mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En hantverksorganisations beslut om att inte tilldela en sökande mäs-&lt;br&gt;tarbrev eller att återkalla ett mästarbrev får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut överklagas tillämpas bestämmelserna i 23-25 och 30&lt;br&gt;§§ förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över Bilaga 3&lt;br&gt;betänkandet Mästarbrev för hantverkare&lt;br&gt;(SOU 1994:53)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissorgan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet inkommit från Kammarrätten&lt;br&gt;i Sundsvall, Kommerskollegium, Statskontoret, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Statens skolverk, Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, Statens Kulturråd,&lt;br&gt;Nämnden för hemslöjdsfrågor, Närings- och teknikutvecklingsverket (NU-&lt;br&gt;TEK), Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Konsument-&lt;br&gt;verket, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Hantverksråd (tidigare&lt;br&gt;Centrala Hantverksrådet), Sveriges Hantverks- och Småföretag, Stock-&lt;br&gt;holms stads Hantverksförening, Hässleholms Hantverks- &amp;amp; Industriför-&lt;br&gt;ening, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Svenska ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorga-&lt;br&gt;nisation (SACO), Sveriges Bageriförbund, Sveriges Frisörföretagare, Sve-&lt;br&gt;riges Tapetseraremästares centralförening, Sveriges Körsnärsmästares för-&lt;br&gt;ening, Sveriges Skomakarmästarförbund, Sveriges Låssmedsmästares&lt;br&gt;Riksförbund, ICA- och Konsumskolomas gemensamma gransknings-&lt;br&gt;nämnd för gesäll- och mästarbrev, Sveriges leg. optikers riksförbund, Sve-&lt;br&gt;riges skorstensfejaremästares riksförbund, Sveriges Trädgårdsanläggnings-&lt;br&gt;förbund och Sveriges urmakareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Mölndals Industri- och Hantverks-&lt;br&gt;förening, Solna Hantverks- och Småföretag, Göteborgs Guld och Silver-&lt;br&gt;smeders Mästareförening, GefleHandtverksförening, Småföretagen Sollef-&lt;br&gt;teå, Mästarbrevsnämnden, Handelsanställdas förbund, Kalmar Fabriks-&lt;br&gt;och Hantverksförening, Stockholms Tapetseraremästarförening, Ängel-&lt;br&gt;holms Fabriks- och Hantverksförening, Saltsjöbadens Hantverksförening,&lt;br&gt;Småföretagarna Kramfors, Härnösands Hantverks och Småföretag samt&lt;br&gt;SWEDAC (Styrelsen för teknisk ackreditering).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen tillstyrks av Kammarrätten i Sundsvall, Skolverket, Nämnden&lt;br&gt;för hemslöjdsfrågor, NUTEK, Länsstyrelsen i Stockholms län, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Hantverksråd, Sveri-&lt;br&gt;ges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Frisörföretaga-&lt;br&gt;re, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, Sveriges Låssmedsmäs-&lt;br&gt;tares Riksförbund, Mästarbrevsnämnden, ICA- och Konsumskolomas ge-&lt;br&gt;mensamma granskningsnämnd för gesäll- och mästarbrev, Sveriges Träd-&lt;br&gt;gårdsanläggningsförbund samt Sveriges Urmakareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, och Handelsanställdas förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är i huvudsak positiva till förslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Sveriges Hantverks- och Småföretag, Stockholms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stads Hantverksförening, Göteborgs Guld och Silversmeders Mästareföre-&lt;br&gt;ning, Hässleholms Hantverks- &amp;amp; Industri förening, Småföretagen Sollefteå,&lt;br&gt;Kalmar Fabriks- och Hantverksförening samt Härnösands Hantverks och&lt;br&gt;Småföretag avstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Solna Hantverks- och Småföretag&lt;br&gt;och Mölndals Industri och Hantverksförening är i huvudsak negativa till&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utfärdande av mästarbrev - myndighetsutövning eller ej&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten delar utredningens uppfattning att förfarandet med att ut-&lt;br&gt;färda och återkalla mästarbrev är att hänföra till myndighetsutövning på&lt;br&gt;så sätt att ett överlämnande av uppgifter i det hänseendet till privaträtts-&lt;br&gt;ligt organ enligt 11 kap. 6 § RF kräver lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret delar utredningens uppfattning att nuvarande ordning för&lt;br&gt;mästarbrev innehåller myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Universitet instämmer i utred-&lt;br&gt;ningens slutsats att mästarbrev som kompetensbevis bör behållas och att&lt;br&gt;utfärdande och återkallelse av mästarbrev bör betraktas som myndighets-&lt;br&gt;utövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Internationella förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anser att utredningens uttalande att EES-avtalet och ett&lt;br&gt;eventuellt EU-medlemskap inte utgör hinder mot en reglering är väl un-&lt;br&gt;derbyggt under förutsättning att regleringen är sådan att den säkerställer&lt;br&gt;kvalitén på mästarbrevet och samtidigt är tillfredsställande från rättssäker-&lt;br&gt;hets- och konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser i likhet med utredningen att Sverige inte har något&lt;br&gt;internationellt åtagande som förbjuder en offentligrättslig reglering av&lt;br&gt;mästarbrev men menar att det inte heller finns något åtagande som moti-&lt;br&gt;verar en reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att utredningen inte har klarlagt huruvida mäs-&lt;br&gt;tarbrevssystemet måste, med hänsyn till EES-avtalet, ha offentligrättslig&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behövs offentligrättslig reglering?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten delar utredningens uppfattning att en offentligrättslig regle-&lt;br&gt;ring av mästarbrevet bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anger att verksamheten med mästarbrev bör prövas i en-&lt;br&gt;lighet med regeringens generella ambitioner att minska det statliga åta-&lt;br&gt;gandet i verksamheter som inte bedöms vara statliga angelägenheter och&lt;br&gt;att det därför inte finns motiv för ett fortsatt offentligt åtagande eller en&lt;br&gt;fortsatt statlig reglering när det gäller mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) ifrågasätter det allmännas medverkan i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglering för utfärdande av mästarbrev och anser att det saknas ett vitalt Prop. 1994/95:228&lt;br&gt;allmänt skyddsintresse som kan motivera en offentlig reglering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vidhåller sin tidigare negativa inställning till att mäs-&lt;br&gt;tarbrevssystemet skall vara offentligrättsligt reglerat och anser att utred-&lt;br&gt;ningen inte tillräckligt har motiverat varför systemet skall ha offentlig-&lt;br&gt;rättslig karaktär, speciellt mot bakgrund av att utfärdandet av gesällbrev&lt;br&gt;inte har ansetts behöva regleras i författning. Verket saknar även en ana-&lt;br&gt;lys över förutsättningarna för näringslivets organisationer att själva svara&lt;br&gt;för systemet. Ett av utredningens skäl för en offentligrättslig reglering är&lt;br&gt;att säkerställa kvaliteten på mästarbrevet och att provbestämmelsema i ett&lt;br&gt;visst yrke följs och revideras vid behov. Konkurrensverket påpekar att det&lt;br&gt;är svårt att på administrativ väg reglera fram hög kvalitet och att innehav&lt;br&gt;av mästarbrev i sig således inte nödvändigtvis innebär att hantverkare all-&lt;br&gt;tid anpassar tjänsteproduktionen till den tekniska utvecklingen för att&lt;br&gt;därigenom bl.a. bibehålla hög kvalitet på tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket kan dock acceptera någon form av offentlig reglering&lt;br&gt;om det skulle vara så att svenska företagare diskrimineras beträffande&lt;br&gt;möjligheten att arbeta inom hela EES-området om ett mästarbrev inte har&lt;br&gt;någon form av offentligrättslig inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverksråd och Mästarbrevsnämnden stöder en offentlig-&lt;br&gt;rättslig reglering för att garantera att systemet uppfyller kraven och att sä-&lt;br&gt;kerställa en fortsatt hög kvalitet på mästarbrevet som kompetensbevis och&lt;br&gt;att provbestämmelsema följs och revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverks- och Småföretag instämmer i utredningens förslag&lt;br&gt;att mästarbrevet skall ha en offentligrättslig status för att säkerställa att&lt;br&gt;mästarbreven bibehåller sin status som högre yrkeskompetensbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bageriförbund konstaterar att det förhållandet att utfärdande&lt;br&gt;av mästarbrev är reglerat i författning har bidragit till att ge mästarbrevet&lt;br&gt;högre status än andra av branschen utfärdade kompetensbevis. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden anser Bageriförbundet det angeläget att systemet bibehålls&lt;br&gt;och dess kvalitet som kompetensbevis garanteras på det sätt som utred-&lt;br&gt;ningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Frisörföretagare tillstyrker förslaget och anser det viktigt att&lt;br&gt;det finns en offentlig reglering som motverkar att gesäll- och mästarbrev&lt;br&gt;kan ges olika innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En eller flera beslutsfattare - konkurrensaspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten anför vissa synpunkter av lagteknisk karaktär. Kammarrät-&lt;br&gt;ten ansluter sig till utredningens uppfattning att det inte kan anses som&lt;br&gt;konkurrenshämmande att ett mästarbrev utfärdas och kan åberopas. Kam-&lt;br&gt;marrätten anser, liksom utredningen, att regeringen genom lag kan ges&lt;br&gt;bemyndigande till att meddela föreskrifter om mästarbrev samt att av-&lt;br&gt;gifter för utfärdande av mästarbrev är av sådan karaktär att de faller inom&lt;br&gt;regeringens restkompetensområde. Kammarrätten delar inte utredningens&lt;br&gt;uppfattning i frågan om möjligheten att till privaträttsligt organ överlämna&lt;br&gt;uppgiften att fastställa provbestämmelser. Enligt Kammarrättens mening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far provbestämmelsema anses vara av sådan karaktär att de inte kan dele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geras till privaträttsligt organ utan det bör ankomma på myndighet att&lt;br&gt;fastställa fordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att nuvarande mästarbrevssystem inte är förenligt&lt;br&gt;med konkurrensintresset och att de fördelar som gäller systemets eventu-&lt;br&gt;ella säkerställande av yrkesskicklighet och tillgång till seriösa näringsutö-&lt;br&gt;vare inte synes överväga de nackdelar som risken för konkurrenshämman-&lt;br&gt;de inslag ger. Statskontoret konstaterar att utredningens förslag att Sveri-&lt;br&gt;ges Hantverksråd i ett mer utvidgat samarbete med andra hantverksorgani-&lt;br&gt;sationer utfärdar mästarbrev innebär att FR ensamt behåller beslutande-&lt;br&gt;rätten angående mästarbrev. Utredningens förslag undanröjer därför inte,&lt;br&gt;enligt statskontorets mening, de nackdelar för konkurrensen som finns&lt;br&gt;med nuvarande organisation. Statskontoret föreslår i stället att mästar-&lt;br&gt;brevssystemet bör kunna behandlas analogt med ackrediteringssystemet&lt;br&gt;av laboratorier samt besiktnings- och certifieringsorgan där SWEDAC&lt;br&gt;ackrediterar bransch- och kontrollorganisationer som i sin tur utfärdar per-&lt;br&gt;soncertifikat för bl.a. enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser att utredningens förslag att Sveriges&lt;br&gt;Hantverksråd skall fa utfärda mästarbrev är olämpligt av två skäl. Dels&lt;br&gt;skulle rådet få den &amp;quot;gråzonskaraktär&amp;quot; som utredaren ger som ett argument&lt;br&gt;mot att bredda kompetensen hos Mästarbrevsnämnden, dels skulle ett för-&lt;br&gt;ordande av en organisation innebära ett system med kollektiv anslutning&lt;br&gt;som åsidosätter krav på konkurrens och likhet inför lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Universitet anför synpunkter&lt;br&gt;av lagteknisk karaktär. I utredningens lagförslag anges att uppgiften att&lt;br&gt;utfärda mästarbrev skall fa överlämnas till en eller flera hantverksorgani-&lt;br&gt;sationer. I specialmotiveringen anförs att det inte krävs att uppgiftsmotta-&lt;br&gt;garen konkret anges i lag. Juridiska fakultetsnämnden bekräftar att den&lt;br&gt;uppfattningen har stöd i lagstifiningspraxis men fakultetsnämnden anser&lt;br&gt;att det är väsentligt att man i lag så långt det går ger konkreta uppgifter&lt;br&gt;om uppgiftsmottagaren. Juridiska fakultetsnämnden anser även att kriteri-&lt;br&gt;er för godkända prov för skilda typer av hantverkare skall fastställas av&lt;br&gt;en myndighet efter rådslag med branschföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att det i betänkandet inte har redovisats tillräck-&lt;br&gt;liga skäl till varför statsmakterna i detta fall skall ha en kvalitetsregle-&lt;br&gt;rande roll på berörda konkurrensmarknader. Konkurrensverket delar dock&lt;br&gt;utredningens uppfattning att det krävs en enhetlighet i mästarbrevssyste-&lt;br&gt;met vad avser både grundläggande krav och provbestämmelser för att&lt;br&gt;mästarbrevet skall fa ett värde som kompetensbevis. Enligt verkets me-&lt;br&gt;ning är det olämpligt att Hantverksrådet både skall fastställa provbestäm-&lt;br&gt;melsema och utfärda och återkalla mästarbrev eftersom rådet är organi-&lt;br&gt;satoriskt kopplat till Företagarnas Riksorganisation och rådets opartiskhet&lt;br&gt;kan ifrågasättas även om Sveriges Hantverks- och Småföretag skall&lt;br&gt;erbjudas en styrelseplats i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket förordar alltjämt att organisationerna far utfärda och&lt;br&gt;återkalla mästarbrev och svara för uppföljning av berörda hantverkares&lt;br&gt;kompetens och kvalitén på berörda tjänster. Konkurrensbegränsningar&lt;br&gt;som uppstår inom ramen för eller är en direkt följd av sådant system far&lt;br&gt;därvid, enligt verket, prövas framför allt med stöd av konkurrenslagen.&lt;br&gt;Verket påpekar att utredningen inte redovisat några avgörande nackdelar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker förslagen och anser att för-&lt;br&gt;slaget tillgodoser de rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkter som bör&lt;br&gt;ställas på ett system för utfärdande av mästarbrev. Länsstyrelsen påpekar&lt;br&gt;att mästarbreven har stor betydelse för kulturmiljövården och då särskilt&lt;br&gt;byggnadsvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagamas Riksorganisation instämmer i utredningens förslag att en-&lt;br&gt;dast en organisation skall vara utfärdare och ansvarig för utfärdande av&lt;br&gt;mästarbrev samt menar att det är viktigt med kontinuitet i systemet och&lt;br&gt;att Företagarnas Riksorganisation önskar fortsatt förtroende att vidmakt-&lt;br&gt;hålla och utveckla mästarbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverksråd och Mästarbrevsnämnden anser att endast en or-&lt;br&gt;ganisation skall få rätten att utfarda mästarbrev och att detta även skall&lt;br&gt;framgå av lagen om mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stads hantverksförening avstyrker förslagen och förordar att&lt;br&gt;Sveriges Hantverks- och Småföretag ges likvärdig rätt som Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation att utfärda och utdela mästarbrev i hantverksyrken samt&lt;br&gt;att mästarbrevsbestämmelser och slutligt godkännande av mästarbrev&lt;br&gt;styrks av ett i förhållande till organisationerna neutralt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverks- och Småföretag, Hässleholms Hantverks- &amp;amp; Indu-&lt;br&gt;striförening, Småföretagarna Kramfors, Kalmar Fabriks- och Hantverks-&lt;br&gt;förening och Sveriges Skomakarmästarförbund avstyrker förslagen och&lt;br&gt;föreslår att ett helt nytt centralt organisationsneutralt organ bildas, ett&lt;br&gt;mästarbrevsråd, med jämbördig representation från Sveriges Hantverk-&lt;br&gt;och Småföretag samt Företagarnas Riksorganisation och med representa-&lt;br&gt;tion från några statliga myndigheter. Sveriges Hantverks- och Småföretag&lt;br&gt;föreslår att rådet fastställer provbestämmelsema och tillstyrker/avstyrker&lt;br&gt;en sökandes ansökan om mästarbrev samt att respektive organisation,&lt;br&gt;Sveriges Hantverks- och Småföretag eller Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;därefter utfärdar mästarbrev i eget namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund konstaterar att det, mot utgångspunkt från det&lt;br&gt;faktiska intresset för mästarbrev som förelegat under senaste decenniet,&lt;br&gt;endast är rimligt med en organisation för handläggning av mästarbrevs-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, ansluter sig till utredningens för-&lt;br&gt;slag att det även fortsättningsvis skall vara endast ett organ som svarar&lt;br&gt;för mästarbreven och den prövning som behövs för ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bageri förbund tillstyrker utredningens förslag att endast en typ&lt;br&gt;av brev bör förekomma med enhetliga provbestämmelser och att endast&lt;br&gt;en instans skall kunna fastställa provbestämmelser samt utfärda och åter-&lt;br&gt;kalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund tillstyrker förslagen och anmär-&lt;br&gt;ker att värdet av ett mästarbrev minskar mycket om det finns fler än en&lt;br&gt;utfärdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC (Styrelsen för teknisk ackreditering) föreslår att mästarbrev&lt;br&gt;utfärdas av företag som ackrediterats av SWEDAC för personcertifiering&lt;br&gt;och att branschorganisationerna i samråd med SWEDAC skall definiera&lt;br&gt;de minimikrav som skall ställas på de personer som skall erhålla mästar-&lt;br&gt;brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vilket organ skall fastställa provbestämmelser samt utfärda Bilaga 3&lt;br&gt;och återkalla mästarbrev?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten påpekar att Hantverksrådets rättsliga status och beslutsfor-&lt;br&gt;mer bör uppmärksammas ytterligare och vara väl definierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att Sveriges Hantverksråd får uppgiften att utfärda&lt;br&gt;och återkalla mästarbrev tillstyrks av Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, delar utredningens uppfattning&lt;br&gt;att den hittillsvarande hanteringen av mästarbreven i allt väsentligt varit&lt;br&gt;bra och att stor kunskap och inarbetade rutiner idag finns hos Sveriges&lt;br&gt;Hantverksråd. SAF föreslår att Sveriges Hantverksråd inrättar ett särskilt&lt;br&gt;utskott inom rådet med två ledamöter utsedda av styrelsen för rådet, en&lt;br&gt;ledamot utsedd av SAF, en av Sveriges Hantverks- och Småföretag och&lt;br&gt;en femte ledamot som opartisk ordförande som utskottet själv enas om.&lt;br&gt;Utskottet skall, enligt SAF:s förslag, besluta på Sveriges Hantverksråds&lt;br&gt;vägnar i alla frågor som rör mästarbrev, såväl fastställande av provbe-&lt;br&gt;stämmelsema som utfärdande och återkallelse av mästarbrev samt att var&lt;br&gt;och en av ledamöterna skall ha rätt och skyldighet att, i förekommande&lt;br&gt;fall, remittera frågan till berörd bransch eller hantverksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA- och Konsumskolomas gemensamma granskningsnämnd för gesäll-&lt;br&gt;och mästarbrev tillstyrker förslaget och anser att kontrollen av yrkesskick-&lt;br&gt;ligheten och utfärdandet av mästarbrev skall administreras av en organisa-&lt;br&gt;tion och att Sveriges Hantverksråd skött administrationen på ett utmärkt&lt;br&gt;sätt, varför rådet bör fa fortsätta med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solna Hantverks- och Småföretag samt Härnösands Hantverks och Små-&lt;br&gt;företag avstyrker utredningens förslag och anser att både Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation och Sveriges Hantverks- och Småföretag skall ha rätt att&lt;br&gt;utfärda mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mölndals Industri och Hantverksförening, Ängelholms Fabriks- och&lt;br&gt;Hantverksförening och Saltsjöbadens Hantverksförening avstyrker försla-&lt;br&gt;get och hemställer att Sveriges Hantverks- och Småföretag skall fa rätt&lt;br&gt;att utfärda mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs Guld- och Silversmeders Mästareförening avstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag och förordar att mästarbreven skall utdelas i Sveriges&lt;br&gt;Hantverks- och Småföretags regi. Skälet till detta är, enligt föreningen,&lt;br&gt;att Företagarnas Riksorganisation representerar industri som baseras på&lt;br&gt;maskinell massproduktion och därför omöjligt kan ägna samma intresse&lt;br&gt;åt småskalig produktion som hantverket sysslar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gefle Handtverksförening anser att ansvaret för utfärdande av mästar-&lt;br&gt;brev skall åvila ett neutralt organ, inte en avdelning inom Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation som inte har en naturlig hantverksprägel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen Sollefteå avstyrker utredningens förslag och anser att ut-&lt;br&gt;färdande av mästarbrev skall upplåtas även till Sveriges Hantverks- och&lt;br&gt;Småföretag samt att en fristående organisation utses som bedömare från&lt;br&gt;intresserade organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Tapetseraremästarförening anser att utfärdandet av mästar-&lt;br&gt;brev skall anförtros Sveriges Hantverks- och Småföretag eftersom den är&lt;br&gt;en organisation med grundläggande hantverksprägel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsanställdas förbund anför att Arbetsmarknadens Yrkesråd (SAF:s&lt;br&gt;och LO:s gemensamma organ för yrkesutbildningsfrågor) bör vara repre-&lt;br&gt;senterad i det organ som har ansvar för mästarbreven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten föreslår att författningarna kompletteras med övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Kammarrätten ifrågasätter även att vissa grundförutsättningar&lt;br&gt;för att fa mästarbrev har fatt en något annan utformning än tidigare (5 §&lt;br&gt;i förslaget till förordning jämfört med 4 § första stycket i kungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket påpekar att utredningen inte anfört några starka skäl&lt;br&gt;varför hantverksyrken skulle särbehandlas i förhållande till andra tjänste-&lt;br&gt;yrken som i dag står utanför systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hantverks- och Småföretag påpekar att mästarbrev enligt&lt;br&gt;Svenska Språknämnden betyder kompetensbevis för hantverkare och att&lt;br&gt;det är viktigt att mästarbrev endast utfärdas i hantverksyrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund som tillstyrker förslagen föreslår att Hant-&lt;br&gt;verksrådet även far i uppdrag att verka för en vidgning av utbildningsfor-&lt;br&gt;men lärling, gesäll och mästare till andra lämpliga yrken inom exempelvis&lt;br&gt;handel och service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, anser att mästartiteln i framtiden&lt;br&gt;inte behöver begränsas till traditionella hantverksyrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsanställdas förbund anser att det bör krävas genomgången hand-&lt;br&gt;ledarutbildning för att fa mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 4 Lagförslag som remitterats till Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om mästarbrev för hantverkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Mästarbrev är ett frivilligt kompetensbevis som efter ansökan far&lt;br&gt;tilldelas förtjänta och skickliga hantverkare i ett visst yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen far överlämna till en eller flera hantverksorganisatio-&lt;br&gt;ner att pröva frågor om att utfärda och återkalla mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna far överlämnas endast till organisationer som bedöms kun-&lt;br&gt;na utföra dem opartiskt och enhetligt för respektive yrke samt på ett så-&lt;br&gt;dant sätt i övrigt att mästarbrevens anseende som kompetensbevis upp-&lt;br&gt;rätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En organisation som med stöd av 3 § har fatt rätt att utfärda och&lt;br&gt;återkalla mästarbrev skall lämna den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer de upplysningar om sin verksamhet som myndigheten begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En hantverksorganisations beslut om att inte tilldela en sökande&lt;br&gt;mästarbrev eller att återkalla ett mästarbrev far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut överklagas, tillämpas bestämmelserna i 23-25 och 30 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-04-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 april 1995 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;mästarbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättschefen Per Erik Linde-&lt;br&gt;berg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Peterson, Hellström, Tahlén, Freivalds, Tham, Blomberg, Heckscher,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Mästarbrev för hantverkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:228&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1995:000) om mäs-&lt;br&gt;tarbrev för hantverkare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 48548, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:34:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03228</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:34:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03228</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__228.pdf</filnamn>
<filstorlek>1290685</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Mästarbrev för hantverkare</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/43AA137D-DA50-4001-A824-918C274895A7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU2</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Mästarbrev för hantverkare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:228&lt;br/&gt;
Mästarbrev för hantverkare</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:228 Mästarbrev för hantverkare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av tredje vice talman Christer Eirefelt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:228&lt;br/&gt;
Mästarbrev för hantverkare</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:228 Mästarbrev för hantverkare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av tredje vice talman Christer Eirefelt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>