<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2297861</hangar_id>
 <dok_id>GI03227</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>227</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:227</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>227</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:35</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03227/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03227</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03227</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:227&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att använda strafiprocessuella tvångsmedel på&lt;br&gt;teleområdet har förändrats de senaste åren. I propositionen föreslås att&lt;br&gt;reglerna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning anpassas till den tekniska utvecklingen på teleområdet&lt;br&gt;och till förändringarna på telemarknaden. Förslagen syftar till att&lt;br&gt;vidmakthålla möjligheterna till hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning som verkningsfulla strafiprocessuella tvångsmedel. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning skall avse ett telefonnummer, en kod eller annan tele-&lt;br&gt;adress - i stället for en telefonapparat eller annan teleanläggning - som&lt;br&gt;innehas eller annars kan antas komma att användas av den misstänkte.&lt;br&gt;Tillstånd till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall i&lt;br&gt;enlighet härmed meddelas att gälla viss teleadress. Vidare föreslås att&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall kunna ske även&lt;br&gt;utanför allmänt tillgängliga telenät. Avlyssning och övervakning får&lt;br&gt;dock inte avse telemeddelanden som endast befordras inom ett telenät,&lt;br&gt;som med hänsyn till sin begränsade omfattning och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt får anses vara av mindre betydelse från allmän kommunikations-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ......... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av förändringar........................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsningen till viss teleanläggning .............. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsningen till allmänt tillgängliga telenät .........22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa frågor om verkställighet...................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Datastraffrättsutredningens lagförslag...........33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Information och den nya informa-&lt;br&gt;tionsteknologin - straff- och processrättsliga frågor&lt;br&gt;m.m. (SOU 1992:110) ................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ......................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1995 . . 42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Prop. 1994/95:227&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 18-21 och 25 §§ rättegångsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär&lt;br&gt;att telemeddelanden som befor-&lt;br&gt;dras via ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät till eller från en viss&lt;br&gt;teleanläggning, i hemlighet av-&lt;br&gt;lyssnas eller tas upp genom ett&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för återgiv-&lt;br&gt;ning av innehållet i meddelan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär&lt;br&gt;att telemeddelanden, som befor-&lt;br&gt;dras till eller från ett telefon-&lt;br&gt;nummer, en kod eller annan&lt;br&gt;teleadress, i hemlighet avlyssnas&lt;br&gt;eller tas upp genom ett tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel för återgivning av&lt;br&gt;innehållet i meddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två&lt;br&gt;år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan gär-&lt;br&gt;ning är belagd med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning inne-&lt;br&gt;bär att uppgifter i hemlighet&lt;br&gt;hämtas in om telemeddelanden&lt;br&gt;som har expedierats eller be-&lt;br&gt;ställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleanläggning som är ansluten&lt;br&gt;till ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät eller att en sådan an-&lt;br&gt;läggning stängs av för telemed-&lt;br&gt;delanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning inne-&lt;br&gt;bär att uppgifter i hemlighet&lt;br&gt;hämtas in om telemeddelanden&lt;br&gt;som har expedierats eller be-&lt;br&gt;ställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleadress eller att sådana&lt;br&gt;meddelanden hindras från att nå&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex&lt;br&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller sådant brott&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling som avser&lt;br&gt;narkotika eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:602.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:602.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är före- Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;skrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är belagd&lt;br&gt;med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning får ske&lt;br&gt;endast om någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet och åt-&lt;br&gt;gärden är av synnerlig vikt för&lt;br&gt;utredningen. Åtgärden får en-&lt;br&gt;dast avse telefonapparat eller&lt;br&gt;annan teleanläggning som in-&lt;br&gt;nehas eller annars kan antas&lt;br&gt;komma att användas av den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;Frågor om hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;br&gt;Tillstånd skall meddelas att&lt;br&gt;gälla för viss tid och anlägg-&lt;br&gt;ning. Tiden får inte bestämmas&lt;br&gt;längre än nödvändigt och får&lt;br&gt;inte överstiga en månad från&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning får ske&lt;br&gt;endast om någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet och åt-&lt;br&gt;gärden är av synnerlig vikt för&lt;br&gt;utredningen. Åtgärden får en-&lt;br&gt;dast avse en teleadress som&lt;br&gt;innehas eller annars kan antas&lt;br&gt;komma att användas av den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlyssning eller övervakning&lt;br&gt;får inte avse telemeddelanden&lt;br&gt;som endast befordras inom ett&lt;br&gt;telenät som med hänsyn till sin&lt;br&gt;begränsade omfattning och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt får anses&lt;br&gt;vara av mindre betydelse från&lt;br&gt;allmänkommunikationssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hemlig teleövervakning prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut att tillåta hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning eller hemlig tele-&lt;br&gt;övervakning skall det anges&lt;br&gt;vilken teleadress och under&lt;br&gt;vilken tid tillståndet gäller.&lt;br&gt;Tiden får inte bestämmas längre&lt;br&gt;än nödvändigt och får inte över-&lt;br&gt;stiga en månad från dagen för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillstånd till avlyssning eller&lt;br&gt;övervakning skall det särskilt&lt;br&gt;anges om åtgärden får verk-&lt;br&gt;ställas utanför allmänt tillgäng-&lt;br&gt;liga telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller hem-&lt;br&gt;lig teleövervakning, får de tek-&lt;br&gt;niska hjälpmedel som behövs&lt;br&gt;för avlyssningen eller övervak-&lt;br&gt;ningen anslutas, underhållas och&lt;br&gt;återtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller hem-&lt;br&gt;lig teleövervakning, får de tek-&lt;br&gt;niska hjälpmedel som behövs&lt;br&gt;för avlyssningen eller övervak-&lt;br&gt;ningen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:602.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Är 1989 tillsattes Datastraffrättsutredningen (Ju 1989:04; dir. 1989:54)&lt;br&gt;med uppgift att se över straffrättsliga och processrättsliga frågor med&lt;br&gt;anknytning till data- och teleteknikens utveckling m.m. Utredningen&lt;br&gt;överlämnade i december 1992 betänkandet Information och den nya&lt;br&gt;informationsteknologin - straff- och processrättsliga frågor m.m. (SOU&lt;br&gt;1992:110). I denna proposition tar regeringen upp utredningens förslag&lt;br&gt;när det gäller hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 92/4865). De&lt;br&gt;lagförslag som i nu aktuella delar lades fram i betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 april 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 4. Lagrådet har anfört vissa lagtekniska synpunkter. Regeringen&lt;br&gt;har i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;detta, bland annat i författningskommentaren. Dessutom har vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Radio, TV, kabelkommunikation, telekommunikation och dator-&lt;br&gt;kommunikation har uppfattats som klart åtskiljbara företeelser som&lt;br&gt;enkelt kunnat sorteras utifrån såväl informationsinnehåll som metoder&lt;br&gt;för användning och överföring av informationen. Dessa skillnader har&lt;br&gt;efterhand blivit alltmer otydliga. Den nya informationstekniken (IT) har&lt;br&gt;berett vägen for nya former av kommunikation där tal, text, data och&lt;br&gt;bild integreras. Det förekommer också att mottagaren kan påverka&lt;br&gt;informationsinnehållet, s.k. interaktiv kommunikation. Överföringen av&lt;br&gt;telemeddelanden sker via såväl allmänt tillgängliga telenät som privata&lt;br&gt;företagsnät. Telekommunikation via etern har också blivit vanlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en internationell jämförelse befinner sig Sverige i frontlinjen när&lt;br&gt;det gäller de fysiska kommunikationsnätens infrastruktur för tele-, data-,&lt;br&gt;text- och bildöverföring. Ägarstrukturerna har emellertid förändrats på&lt;br&gt;senare år till följd av bl.a. den fria telemarknaden som infördes genom&lt;br&gt;den nya telelagen (1993:597). Utvecklingen har inneburit att abonnenter&lt;br&gt;i stället för teleoperatörer i allt högre grad kommit att äga nät,&lt;br&gt;abonnentväxlar och annan teleutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av IT har bidragit till en ökad internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med teknikens hjälp bryts gränser mellan länder effektivt igenom. Inom&lt;br&gt;Europeiska unionen har intensiteten i fråga om aktiviteter på&lt;br&gt;IT-området ökat markant på senare år. En rapport har nyligen arbetats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 227&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram (den s.k. Bangemann-rapporten) med en rad förslag till framför Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;allt en rättslig nyordning där avreglering utgör det mest kännetecknande&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den svenska telepolitiken är att ge hushåll, företag och&lt;br&gt;myndigheter tillgång till ett ändamålsenligt telesystem som bidrar till ett&lt;br&gt;effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Riksdagen har slagit&lt;br&gt;fest att staten skall svara för att det finns ett sammanhållet och öppet&lt;br&gt;telenät som täcker hela landet. Vidare har betonats vikten av att staten&lt;br&gt;skapar förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustningsmark-&lt;br&gt;naden och vid utvecklingen av teletjänster (prop. 1987/88:118 och prop.&lt;br&gt;1990/91:87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändrad verksamhetsform för Televerket och en rättslig&lt;br&gt;reglering av en fri telemarknad har under senare år behandlats av&lt;br&gt;riksdagen (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. 1991/92:TU20, rskr.&lt;br&gt;1991/92:312 och prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr.&lt;br&gt;1992/93:443). Härvid har betydelsen för samhällsutvecklingen av&lt;br&gt;effektiva telekommunikationer ytterligare framhållits av riksdagen och&lt;br&gt;det statliga ansvaret för grundläggande telekommunikationer har&lt;br&gt;utvidgats från att avse taltelefoni till att omfetta även telefex och viss&lt;br&gt;datakommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tekniska utvecklingen med nya IT-baserade rutiner, den&lt;br&gt;öppna telepolitiken och den ökade internationaliseringen har förändrat&lt;br&gt;förutsättningarna för att använda tvångsmedel på teleområdet. Frågan&lt;br&gt;huruvida de nuvarande bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning är ändamålsenliga har mot&lt;br&gt;denna bakgrund kommit att hamna i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen (RF) finns en grundläggande&lt;br&gt;bestämmelse om skydd för den enskildes personliga integritet. Där sägs&lt;br&gt;bl.a. att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv.&lt;br&gt;Skyddet för den personliga integriteten regleras genom ett flertal&lt;br&gt;bestämmelser på olika konstitutionella nivåer: grundlag, vanlig lag,&lt;br&gt;förordningar och myndighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. RF finns bestämmelser om skydd för medborgarna mot&lt;br&gt;tvångsmedel från det allmänna. Bestämmelserna innebär att vaije&lt;br&gt;medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan&lt;br&gt;och liknande intrång, mot undersökning av brev eller andra förtroliga&lt;br&gt;försändelser samt mot hemlig avlyssning eller upptagning av&lt;br&gt;telefonsamtal eller andra förtroliga meddelanden (2 kap. 6 § RF). Dessa&lt;br&gt;grundläggande fri- och rättigheter får begränsas endast genom lag och&lt;br&gt;endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhälle. Begränsningarna får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;eller utgöra hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 12 § RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i regeringsformen, som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1989, har i den s.k. fri- och rättighetskatalogen i regeringsformens&lt;br&gt;andra kapitel förts in en bestämmelse om skydd för den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet vid dataregistrering av personuppgifter (2 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket). Regeln slår fäst att det skall finnas en datalagstiftning till&lt;br&gt;skydd för den personliga integriteten. Föreskrifterna i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen om meddelarfrihet och anonymitetsskydd är också av&lt;br&gt;betydelse för tvångsmedelsregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av tvångsmedel på teleområdet berör bl.a. frågor om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och skyddet för den enskilde vid dataregistrering&lt;br&gt;av personuppgifter. Förenta nationernas generalförsamling antog år&lt;br&gt;1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. I art. 12 sägs&lt;br&gt;bl.a. att ingen får utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om&lt;br&gt;privatliv, familj, hem eller korrespondens. Grundsatsen har därefter&lt;br&gt;arbetats in i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska&lt;br&gt;rättigheter. Den europeiska konventionen den 4 november 1950 an-&lt;br&gt;gående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande&lt;br&gt;friheterna (Europakonventionen) är också av intresse på teleområdet. I&lt;br&gt;art. 8 första punkten tillförsäkras envar rätt till skydd för sitt privatliv&lt;br&gt;och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Begränsningar får ske&lt;br&gt;endast om åtgärden är förenlig med de strikta undantag som ställs upp i&lt;br&gt;art. 8 andra punkten. I den praxis som har utvecklats hos den&lt;br&gt;europeiska domstolen for mänskliga fri- och rättigheter vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av Europakonventionen har slagits fast att hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;kan ses som ett ingrepp i såväl privatliv som korrespondens (t.ex. fallet&lt;br&gt;Klass). Enligt kommissionens praxis fäller vidare frågor om dataskydd&lt;br&gt;inom ramen för rätten till skydd for privatlivet (mål nr 10473/83).&lt;br&gt;Sverige har anslutit sig till de nu nämnda konventionerna. Genom lagen&lt;br&gt;(1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd for de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har sedan den&lt;br&gt;1 januari 1995 Europakonventionen också inkorpererats i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté har antagit en rekommendation om&lt;br&gt;datorbrottslighet (Nr. R (89) 9) med en tillhörande rapport utarbetad av&lt;br&gt;Europeiska kommittén för brottsfrågor. I rapporten berörs bl.a. hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning. Europeiska kommittén för brottsfrågor har vidare år&lt;br&gt;1992 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att studera främst straff-&lt;br&gt;processuella frågor i ett IT-perspektiv (PC-PC). Arbetet, som bl.a.&lt;br&gt;behandlar hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, har&lt;br&gt;resulterat i ett förslag till rekommendation i ämnet. Ministerkommittén&lt;br&gt;har också nyligen antagit en rekommendation om skydd för&lt;br&gt;personuppgifter i samband med telekommunikationstjänster, särskilt&lt;br&gt;avseende telefonitjänster (Nr. R (95) 4). Rekommendationen berör bl.a.&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 och 9 a §§ brottsbalken och 21 § datalagen (1973:289)&lt;br&gt;innehåller straffbestämmelser för den som olovligen bereder sig tillgång&lt;br&gt;till information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning utgör lagreglerade Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;undantag från det skydd mot intrång som ges i såväl internationella&lt;br&gt;överenskommelser som grundlag och vanlig lag. Den grundläggande&lt;br&gt;lagregleringen om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;finns i 27 kap. 18-25 §§ rättegångsbalken (RB). Genom en ändring i&lt;br&gt;rättegångsbalken år 1989 togs nya föreskrifter om hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning in i 27 kap. 18-24 §§ RB (prop.&lt;br&gt;1988/89:124, bet. 1988/89:JuU25, rskr. 1988/89:313, SFS 1989:650).&lt;br&gt;Översynen grundades på förslag av Tvångsmedelskommittén (Ju&lt;br&gt;1978:06), Narkotikakommissionen (S 1982:09) och en i mars 1987&lt;br&gt;tillsatt parlamentarisk kommission för att genomföra ett fortsatt&lt;br&gt;granskningsarbete med anledning av mordet på statsminister Olof Palme&lt;br&gt;(Edenman-kommissionen). Bestämmelserna innebar en saklig och&lt;br&gt;terminologisk anpassning till ny teknik. Tillämpningsområdet för&lt;br&gt;tvångsmedlen utvidgades, bl.a. genom att begreppen ”telemeddelande”&lt;br&gt;och ”teleanläggning” infördes i en sådan betydelse att också annan&lt;br&gt;telekommunikation än muntlig innefattas, t.ex. datakommunikation,&lt;br&gt;telex och telefax. Redan i det lagstiftningsarbetet konstaterades&lt;br&gt;emellertid att den förändrade konkurrenssituationen på telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet kunde motivera ytterligare anpassningar men att denna&lt;br&gt;fråga fick tas upp i ett annat sammanhang (prop. s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hemlig teleavlyssning och hemtig teleövervakning&lt;br&gt;anpassades vidare år 1993 till den nya telelagen (1993:597). Denna&lt;br&gt;reglering innebar att telemarknaden öppnades för flera operatörer.&lt;br&gt;Rättegångsbalkens föreskrifter om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning anpassades på så sätt att begränsningen till tele-&lt;br&gt;meddelanden som befordras av Televerket ersattes av en begränsning&lt;br&gt;till telemeddelanden som befordras via allmänt tillgängliga telenät.&lt;br&gt;Vidare infördes en bestämmelse rörande verkställighet av sådana&lt;br&gt;åtgärder (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443,&lt;br&gt;SFS 1993:602).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver rättegångsbalkens bestämmelser om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning finns sådana regler också i lagen (1952:98) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års&lt;br&gt;tvångsmedelslag), lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m. (1988 års lag) och i lagen (1991:572) om särskild utlännings-&lt;br&gt;kontroll (1991 års lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär att telemeddelanden som befordras via ett&lt;br&gt;allmänt tillgängligt telenät till eller från en viss teleanläggning, i&lt;br&gt;hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;återgivning av innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § första stycket&lt;br&gt;RB). För att sådan avlyssning skall få ske krävs att någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för ett brott för vilket minimistraffet är fängelse i två år eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;gärning är belagd med straff (18 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in&lt;br&gt;om telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en&lt;br&gt;viss teleanläggning som är ansluten till ett allmänt tillgängligt telenät&lt;br&gt;eller att en sådan anläggning stängs av för telemeddelanden. Sådan&lt;br&gt;övervakning får användas om någon är skäligen misstänkt för ett brott&lt;br&gt;för vilket minimistraffet är fängelse i sex månader, för brott enligt 1 §&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64) eller sådant brott enligt 1 § lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling som avser narkotika eller för&lt;br&gt;försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är&lt;br&gt;belagd med straff (27 kap. 19 § RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan också komma&lt;br&gt;i fråga vid misstanke om anstiftan eller medhjälp till brottslighet av&lt;br&gt;angivet kvalificerat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning&lt;br&gt;krävs - utöver att någon är skäligen misstänkt för brott av viss svårhet&lt;br&gt;- att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Vidare får åtgärden&lt;br&gt;endast avse telefonapparat eller annan teleanläggning som innehas eller&lt;br&gt;annars kan antas komma att användas av den misstänkte (20 §). En&lt;br&gt;teleanläggning till vilken den misstänkte kan antas komma att ringa får&lt;br&gt;alltså inte avlyssnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning prövas&lt;br&gt;av rätten på ansökan av åklagaren. Ett tillstånd skall meddelas att gälla&lt;br&gt;viss tid och anläggning. Tiden, som inte får bestämmas längre än&lt;br&gt;nödvändigt, får inte överstiga en månad från dagen för beslutet (21 §).&lt;br&gt;Hemlig teleavlyssning får inte ske av telemeddelanden mellan den&lt;br&gt;misstänkte och hans försvarare. Om det kommer fram att en avlyssning&lt;br&gt;avser ett sådant meddelande skall avlyssningen avbrytas och upptag-&lt;br&gt;ningar eller uppteckningar som omfattas av förbudet omedelbart&lt;br&gt;förstöras (22 §). Föreskrifter finns också om hävande av beslut (23 §),&lt;br&gt;om tid för granskning och förstöring av upptagningar och uppteckningar&lt;br&gt;(24 §) och om rätt att - när tillstånd lämnats till hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;eller hemlig teleövervakning - ansluta, underhålla och återta de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för avlyssningen eller övervakningen (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952 års tvångsmedelslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa&lt;br&gt;brottmål innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till den&lt;br&gt;grundläggande regleringen i rättegångsbalken i fråga om&lt;br&gt;strafiprocessuella tvångsmedel. Lagen, som är tidsbegränsad, gäller vid&lt;br&gt;förundersökning angående vissa brott mot rikets säkerhet och vissa&lt;br&gt;andra grova brott. Efter den senast gjorda förlängningen gäller lagen till&lt;br&gt;utgången av år 1995 (prop. 1994/95:33, bet. 1994/95:JuU4, rskr.&lt;br&gt;1994/95:42, SFS 1994:1489).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952 års tvångsmedelslag gäller vid förundersökning angående dels Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;allmänfarliga brott, t.ex. mordbrand och sabotage, dels vissa högmåls-&lt;br&gt;brott såsom uppror och olovlig kårverksamhet, dels vissa brott mot&lt;br&gt;rikets säkerhet, t.ex. spioneri. Lagen gäller också försök, förberedelse&lt;br&gt;och stämpling till dessa brott om sådan gärning är straffbar. I&lt;br&gt;förhållande till regleringen i rättegångsbalken innebär lagen utvidgade&lt;br&gt;möjligheter att använda vissa tvångsmedel, bl.a. hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning. Sålunda får rätten enligt 5 § i 1952 års&lt;br&gt;tvångsmedelslag lämna tillstånd till tvångsmedel på teleområdet även om&lt;br&gt;det för brottet är föreskrivet lindrigare straff än vad som krävs enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken. Åklagaren får i brådskande fall själv besluta om&lt;br&gt;användning av tvångsmedlen. Har åklagaren gjort detta, skall anmälan&lt;br&gt;ofördröjligen göras hos domstolen, som skyndsamt skall pröva ärendet&lt;br&gt;(6§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. regleras&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning i 28 §. Där stadgas&lt;br&gt;att åklagaren får besluta om sådan åtgärd om det kan befaras att&lt;br&gt;inhämtande av rättens tillstånd skulle medföra sådan fördröjning eller&lt;br&gt;annan olägenhet som är av väsentlig betydelse för utredningen. Om&lt;br&gt;åklagaren har fattat ett sådant beslut skall han genast anmäla det hos&lt;br&gt;rätten, som snabbt skall pröva ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll får i vissa fall&lt;br&gt;tvångsåtgärd såsom t.ex. hemlig teleavlyssning tillgripas. För detta&lt;br&gt;krävs att åtgärden är påkallad för att utröna om en utlänning eller en&lt;br&gt;organisation eller en grupp som han tillhör eller verkar för planlägger&lt;br&gt;eller förbereder någon gärning som innebär våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften och som innefattar brott för vilket lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i två år inte är föreskrivet. Tvångsmedlen har alltså i detta&lt;br&gt;sammanhang ett brottsförebyggande syfte. Lagen är inte tidsbegränsad.&lt;br&gt;Den parlamentariska kontrollen av lagens tillämpning sker, liksom av&lt;br&gt;1952 års tvångsmedelslag, genom att regeringen årligen lämnar en&lt;br&gt;skrivelse om denna till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om telemeddelanden som bevaras av en teleoperatör, t.ex. för&lt;br&gt;debiteringsändamål eller av säkerhetsskäl, kan hämtas in med stöd av&lt;br&gt;telelagen (1993:597) eller, om operatören är en myndighet, i enlighet&lt;br&gt;med regler i sekretesslagen (1980:100). Med telemeddelande avses ljud,&lt;br&gt;text, bild, data eller information i övrigt som förmedlas med hjälp av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radio eller genom ljus eller elektromagnetiska svängningar som utnyttjar Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;särskilt anordnad ledare (1 § telelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt telelagen får den som i televerksamhet har fått tillgång till&lt;br&gt;uppgift om teleabonnemang, innehållet i ett telemeddelande eller annan&lt;br&gt;uppgift som angår ett särskilt telemeddelande inte obehörigen föra&lt;br&gt;vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till (25 § första&lt;br&gt;stycket). Tystnadsplikten gäller dock inte i förhållande till den som tagit&lt;br&gt;del i utväxlingen av ett telemeddelande eller som på annat sätt sänt eller&lt;br&gt;tagit emot sådant meddelande. Tystnadsplikten i fråga om uppgift om&lt;br&gt;teleabonnemang och annan uppgift som angår ett särskilt telemeddelan-&lt;br&gt;de gäller inte heller i förhållande till innehavare av det abonnemang&lt;br&gt;som använts vid kommunikationen (25 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt telelagen gäller tystnadsplikt också för angelägenhet som avser&lt;br&gt;användning av hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning enligt&lt;br&gt;27 kap. 18 eller 19 § RB och för uppgift som hänför sig till åtgärden att&lt;br&gt;kvarhålla försändelser enligt 9 § samma kapitel. På begäran av&lt;br&gt;åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har&lt;br&gt;att ingripa mot ett brott skall emellertid den som driver televerksamhet&lt;br&gt;och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 25 §&lt;br&gt;första stycket lämna uppgift som angår misstanke om brott. Denna&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet är begränsad till uppgift om teleabonnemang (namn,&lt;br&gt;titel, adress och telefonnummer, etc.) och annan uppgift som angår ett&lt;br&gt;särskilt telemeddelande, t.ex. uppgift om mellan vilka abonnemang ett&lt;br&gt;telemeddelande har förmedlats. Undantaget från tystnadsplikten såvitt&lt;br&gt;avser uppgift om teleabonnemang gäller endast om fängelse är&lt;br&gt;föreskrivet för brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan&lt;br&gt;föranleda annan påföljd än böter. För annan uppgift som angår ett&lt;br&gt;särskilt telemeddelande gäller undantaget endast om det för brottet inte&lt;br&gt;är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (27 §). Beträffande&lt;br&gt;uppgifter om innehållet i ett telemeddelande genombryts tystnadsplikten&lt;br&gt;inte i något fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För myndigheter som driver televerksamhet gäller i stället 9 kap. 8 §&lt;br&gt;och 14 kap. 2 § sekretesslagen. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak&lt;br&gt;regleringen i telelagen. Enligt sekretesslagen kan emellertid också - när&lt;br&gt;förutsättningarna är uppfyllda - uppgifter om innehållet i telemed-&lt;br&gt;delanden lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den straffrättsliga regleringen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om brytande av telehemlighet, olovlig avlyssning och&lt;br&gt;dataintrång i 4 kap. 8 och 9 a §§ brottsbalken samt 21 § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) föreskriver straffansvar för den som olovligen bereder sig&lt;br&gt;tillgång till information. Bestämmelsen om brytande av telehemlighet&lt;br&gt;omfattar emellertid endast meddelanden som ett post- eller telebeford-&lt;br&gt;ringsföretag förmedlar som telemeddelande. Den som olovligen bereder&lt;br&gt;sig tillgång till ett telemeddelande som befordras av annan än ett sådant&lt;br&gt;företag kan således inte fällas till ansvar för brytande av telehemlighet.&lt;br&gt;Ansvar för olovlig avlyssning kommer i fråga endast vid avlyssning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upptagning med tekniskt hjälpmedel av tal i enrum, samtal mellan Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;andra, etc. Data, text och bild skyddas således inte. Bestämmelsen om&lt;br&gt;dataintrång gäller endast upptagningar för automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådan upptagning avses även uppgifter som är under befordran via&lt;br&gt;elektroniskt eller annat liknande hjälpmedel för att användas for&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelanden som befordras via etern skyddas inte av bestämmelserna&lt;br&gt;om dataintrång och brytande av telehemlighet. Bestämmelsen om&lt;br&gt;olovlig avlyssning däremot omfettar upptagning och avlyssning såväl&lt;br&gt;genom direkt användning av en mikrofon for att fånga upp vad som&lt;br&gt;sägs i t.ex. ett rum (en slags spridning via etem) som genom att&lt;br&gt;uppsnappa trådbundna signaler, t.ex. samtal via snabbtelefoner.&lt;br&gt;Bestämmelsens tillämpningsområde är dock inskränkt till tal, samtal,&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av avlyssning och övervakning i ett europeiskt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en genomgång av andra europeiska länders reglering av avlyssning&lt;br&gt;och övervakning på teleområdet framträder stora skillnader såväl&lt;br&gt;lagtekniskt som materiellt. Ett grundläggande problem är svårigheten att&lt;br&gt;i anknytning till moderna telekommunikationer tolka bestämmelser som&lt;br&gt;förbjuder avlyssning. Detta gäller såväl internationella åtaganden som&lt;br&gt;grundlagar och vanliga lagar. Vid en jämförelse av rättsregler i olika&lt;br&gt;länder om förbud mot avlyssningar framträder vidare stora skillnader i&lt;br&gt;tillämpningsområdet för sådana förbudsregler. I vissa länder&lt;br&gt;kriminaliseras endast avlyssning och upptagning av meddelanden som&lt;br&gt;förmedlas genom allmänna eller allmänt tillgängliga nät. Vidare gäller&lt;br&gt;vissa bestämmelser endast muntlig kommunikation, inte t.ex. telefax&lt;br&gt;och andra elektroniska meddelanden. I andra länder förbjuds avlyssning&lt;br&gt;och upptagning oberoende av formen för kommunikation och oberoende&lt;br&gt;av om överföringen sker via nät eller etem. Oklarheter framträder&lt;br&gt;särskilt vid eterkommunikation och i de fall där användningen av sådan&lt;br&gt;kommunikation flyter samman med nätbaserad överföring. Som&lt;br&gt;exempel på detta kan nämnas mobiltelefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt framträder svårigheter att tolka bestämmelser som&lt;br&gt;tillåter avlyssning. I vissa länder grundas befogenheterna att utreda brott&lt;br&gt;på sådana generella bestämmelser att varje form av kommunikation&lt;br&gt;torde kunna avlyssnas. Om bestämmelserna inte är utformade så att det&lt;br&gt;på rimliga grunder kan förutses vilka inskränkningar i skyddade&lt;br&gt;rättigheter som kan förekomma kan emellertid en avlyssning stå i strid&lt;br&gt;med den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (fellen&lt;br&gt;Malone, Huvig och Kruslin). Skyddet i grundlag för den enskildes fri-&lt;br&gt;och rättigheter varierar också mellan länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra länder är tillämpningsområdet för bestämmelser som tillåter&lt;br&gt;avlyssning begränsat på olika sätt. Vissa begränsningar är avsiktliga&lt;br&gt;medan andra synes ha framträtt till följd av utvecklingen på tele-&lt;br&gt;området. I vissa länder omfettas endast viss typ av kommunikation,&lt;br&gt;t.ex. samtal, men inte datakommunikation. I andra länder omfettas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast kommunikation mellan individer - inte direkt mellan datorer -&lt;br&gt;eller mellan människa och dator, t.ex. tangenttryckningar som överförs&lt;br&gt;från terminal till dator och kommunikation till eller från röstbrevlådor.&lt;br&gt;Begränsningar förekommer också så att endast allmänt tillgängliga&lt;br&gt;telenät får avlyssnas, inte företagsnät och enskilda informationssystem,&lt;br&gt;medan regleringen i andra länder inte skiljer mellan allmänt tillgängliga&lt;br&gt;respektive privata nät. Det förekommer dock att rätten till avlyssning, i&lt;br&gt;länder där privata nät inte får avlyssnas, omfattar privata nät som&lt;br&gt;baseras på linjer som hyrs från det allmänna nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande frågor framträder vid hemlig teleövervakning. Sådana&lt;br&gt;åtgärder kan avse att spåra den källa från vilken telekommunikationen&lt;br&gt;härrör (”trap and trace”), dvs. att spela in impulser av vilka framgår&lt;br&gt;från vilka telefonnummer eller andra ”elektroniska adresser” tele-&lt;br&gt;meddelanden som når en viss teleanläggning kommer. Avsikten kan&lt;br&gt;också vara att med teknisk utrustning (s.k. ”dialled number recorder”&lt;br&gt;eller ”pen register”) notera vilka telefonnummer etc. som rings från en&lt;br&gt;viss teleanläggning, dvs. destinationen för utgående telemeddelanden.&lt;br&gt;Därvid registreras tid, klockslag och kommunikationens varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa länder tillåts teleövervakning inom ramen för föreskrifterna om&lt;br&gt;teleavlyssning, i andra länder är rättsläget oklart. Några länder har -&lt;br&gt;såsom Sverige - fört in särskilda bestämmelser om teleövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behov av förändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;är inte anpassade till dagens telekommunikationer. Utvecklingen har fört&lt;br&gt;med sig nya tekniska, administrativa och rättsliga förutsättningar som&lt;br&gt;hindrar eller försvårar en tvångsmedelsanvändning på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder enighet om att hemlig teleavlyssning och hemlig tele-&lt;br&gt;övervakning i vissa fell måste kunna tillgripas i samband med utredning&lt;br&gt;om brott. Särskilt i kampen mot narkotikan och den organiserade grova&lt;br&gt;brottsligheten samt vid brott mot rikets inre och yttre säkerhet är dessa&lt;br&gt;tvångsmedel oumbärliga. Den snabba utveckling som följt har dock&lt;br&gt;ytterligare skärpt motsättningarna mellan effektivitet och integritet på&lt;br&gt;teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning utgör allvarliga&lt;br&gt;ingrepp i den grundlagsstadgade rätten att fritt och utan obehörigt&lt;br&gt;intrång använda telekommunikationer för meddelanden. Behovet av tillit&lt;br&gt;till att telehemligheten respekteras är väsentligt inte bara från de&lt;br&gt;enskilda medborgarnas perspektiv utan också från allmän synpunkt. Om&lt;br&gt;denna tillit rubbas uppstår en misstro bland medborgarna som kan ge&lt;br&gt;upphov till en för samhällslivet skadlig otrygghet och ryktesspridning.&lt;br&gt;Tvångsmedlen på teleområdet måste därför begränsas så att&lt;br&gt;medborgarna i gemen är beredda att godta det allvarliga ingreppet med&lt;br&gt;hänsyn till de intressen som utgör motiv för åtgärden (jfr prop.&lt;br&gt;1988/89:124 s. 37). Behovet av skydd för den enskildes personliga&lt;br&gt;integritet vid dataregistrering av personuppgifter (jfr 2 kap. 3 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 227&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket RF) och för företagens intresse av skydd för företagshemligheter Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;m.m. behöver också beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hemlighållande som är nödvändigt för att hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning skall kunna fungera ger dessa tvångsmedel&lt;br&gt;en särställning, eftersom en sådan bevakning från medborgarnas sida&lt;br&gt;mot missbruk som är möjlig inom ramen för de flesta andra tvångs-&lt;br&gt;medel inte kan ske här. Därför är det angeläget att ha regler som inte är&lt;br&gt;tänjbara och att eftersträva ett beslutsförfarande som så långt det är&lt;br&gt;möjligt garanterar en korrekt tillståndsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna utvecklingen på teleområdet har inneburit att&lt;br&gt;traditionella gränser mellan tal, text, data och bild delvis suddats ut och&lt;br&gt;att olika kommunikationsformer och tjänster knutits samman. Samtidigt&lt;br&gt;har de nationella gränserna blivit av allt mindre betydelse för tele-&lt;br&gt;kommunikationer. Vidare genomförs numera betalningstransaktioner&lt;br&gt;och sluts avtal etc. i allt större omfattning via de kvasimateriella&lt;br&gt;utrymmen - populärt kallat ”cyberspace”- i vilka data sekundsnabbt&lt;br&gt;överförs, bearbetas och lagras. Denna utveckling har öppnat nya vägar&lt;br&gt;också för kriminella aktiviteter vilket kräver en IT-anpassning bl.a. av&lt;br&gt;den straffprocessuella regleringen och av polisens brottsutredande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den begränsning till allmänt tillgängliga telenät som&lt;br&gt;gäller enligt rättegångsbalken och den fortgående privatiseringen har de&lt;br&gt;brottsutredande myndigheternas åtkomst till kopplingsskåp, televäxlar&lt;br&gt;och annan teleutrustning for verkställighet av ett beslut om hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning eller hemlig teleövervakning inskränkts alltmer. I de fall&lt;br&gt;avlyssning eller övervakning alltjämt kan beslutas medför åtgärden i&lt;br&gt;många fall att stora mängder överskottsinformation tas upp. Detta&lt;br&gt;medför ökade risker for intrång i den enskildes personliga integritet och&lt;br&gt;i företagens intressen av skydd for information. I de fall där företagen&lt;br&gt;har byggt upp egna telenät står telekommunikationen helt utanför&lt;br&gt;tillämpningsområdet for de aktuella tvångsmedlen. Samtidigt har de&lt;br&gt;tekniska förändringarna lett till rutiner som i vissa fall inte kan förenas&lt;br&gt;med begränsningarna i gällande rätt till viss teleanläggning (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 7). På sikt leder detta till att möjligheterna att ingripa mot den&lt;br&gt;grova och organiserade brottsligheten allvarligt urholkas. Det kan antas&lt;br&gt;att i vart fall den resursstarka brottsligheten väljer sådana kommunika-&lt;br&gt;tionsvägar m.m. som inte kan bli föremål för hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;eller hemlig teleövervakning. Enligt regeringens mening behöver de&lt;br&gt;brottsutredande myndigheternas befogenheter på teleområdet därför ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i 1989 års lagstiftningsärende om vissa tvångsmedelsffågor&lt;br&gt;konstaterades att den förändrade konkurrenssituationen på telekommu-&lt;br&gt;nikationsområdet kan ha återverkningar på möjligheterna att utnyttja&lt;br&gt;avlyssning som straffprocessuellt tvångsmedel (prop. 1988/89:124 s.&lt;br&gt;40). Regeringens IT-kommission har också lyft fram behovet av att&lt;br&gt;genomlysa informationsteknikens inverkan på olika rättsområden. I&lt;br&gt;propositionen om en ny telelag uttalade departementschefen att frågorna&lt;br&gt;om en utvidgning av tillämpningsområdet for bestämmelserna om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemlig teleavlyssning och hemtig teleövervakning lämpligen kan tas upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med beredningen av Datastraffrattsutredningens betänkande&lt;br&gt;eller i annan särskild ordning (prop. 1992/93:200 s. 261).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i brottsbalken och rättegångsbalken har huvudsakligen&lt;br&gt;tillkommit vid en tid när modem IT-användning inte förekom. Det&lt;br&gt;finns således ett behov av att se över dessa regler. En samlad översyn&lt;br&gt;av den straff- och processrättsliga regleringen på området är synnerligen&lt;br&gt;omfattande och komplicerad och rymmer såväl tekniska och admi-&lt;br&gt;nistrativa som ekonomiska och marknad smässiga aspekter. Det är ytterst&lt;br&gt;tveksamt om en sådan samlad översyn är det mest lämpliga&lt;br&gt;angreppssättet. De invändningar som framförts under remiss-&lt;br&gt;behandlingen av utredningens betänkande illustrerar svårigheterna med&lt;br&gt;att i ett sammanhang reformera den straff- och processrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen utifrån ett IT-perspektiv. Regeringen begränsar sig därför&lt;br&gt;till att i detta lagstiftningsärende ta upp vissa angelägna frågor avseende&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning som hänför sig till&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen på teleområdet och den förändrade situationen&lt;br&gt;på telemarknaden. Frågan om skyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;televerksamhet att möjliggöra verkställighet av beslut om tvångsmedel&lt;br&gt;på teleområdet kommer att behandlas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Begränsningen till viss teleanläggning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning anpassas till den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen på teleområdet genom att nuvarande begränsning till&lt;br&gt;viss teleanläggning ersätts av en begränsning till viss teleadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning endast skall få avse telemeddelanden som&lt;br&gt;kan antas vara under befordran eller ha beställts till eller från den&lt;br&gt;misstänkte. Tillstånd till åtgärden skall få avse teleanläggning, abonne-&lt;br&gt;mang eller enskild anknytning som innehas eller kan antas komma att&lt;br&gt;användas av den misstänkte. Tillstånd får också avse telemeddelanden&lt;br&gt;beträffande vilka det genom ett tekniskt eller administrativt förfarande&lt;br&gt;är sannolikt att den misstänkte är sändare eller mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser&lt;br&gt;anser att förslaget brister i konkretisering eller är svårtolkat och att&lt;br&gt;förslaget till lagtext behöver förtydligas. Andra anser att förslaget inne-&lt;br&gt;bär en utvidgning av befogenheterna som inte kan godtas från inte-&lt;br&gt;gritetssynpunkt. Några remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar&lt;br&gt;det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning innebär att telemeddelanden avlyssnas eller tas upp&lt;br&gt;respektive att uppgifter hämtas in om sådana meddelanden. Hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning får emellertid endast avse meddelanden som befordras via ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt tillgängligt telenät till eller från en viss teleanläggning och hem- Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;lig teleövervakning får avse endast telemeddelanden som har expedierats&lt;br&gt;eller beställts till eller från viss teleanläggning som är ansluten till ett&lt;br&gt;allmänt tillgängligt telenät (27 kap. 18 och 19 §§ RB). Dessa begräns-&lt;br&gt;ningar till vissa telenät och teleanläggningar kompletteras av en före-&lt;br&gt;skrift att åtgärden får avse endast telefonapparat eller annan teleanlägg-&lt;br&gt;ning som innehas eller annars kan antas komma att användas av den&lt;br&gt;misstänkte (20 §). Av rättens tillstånd skall bl.a. framgå vilken anlägg-&lt;br&gt;ning beslutet avser (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på teleområdet har inneburit att de beskrivna närmast&lt;br&gt;fysiska avgränsningama som bygger på teleanläggningar och telenät inte&lt;br&gt;längre kan tillämpas konsekvent. Ett samband mellan den misstänkte&lt;br&gt;och viss plats, ledning och telefon var tidigare en naturlig och närmast&lt;br&gt;självklar utgångspunkt för en tydlig avgränsning av tvångsmedlen på&lt;br&gt;teleområdet. Nya IT-baserade rutiner har emellertid fort med sig att&lt;br&gt;förutsättningarna förändrats. Numera kan det vanligtvis inte förutsägas&lt;br&gt;vilken typ av teleanläggning - telefax, telefon, modem, etc. - som&lt;br&gt;ansluts till en viss telelinje. Kombinationer har blivit vanliga, t.ex. att&lt;br&gt;telefon, telefax och telefonsvarare ansluts till samma abonnentledning.&lt;br&gt;Vidare har sambandet mellan abonnentnummer och abonnentledning&lt;br&gt;delvis suddats ut. Telemeddelanden kan t.ex. kopplas vidare och flyttas&lt;br&gt;med. Sådana omdirigeringar av telemeddelanden sker redan i tele-&lt;br&gt;operatörens växel så att telemeddelandena aldrig når ursprungligen&lt;br&gt;avsedd abonnentledning. Andra exempel på frikoppling från viss telean-&lt;br&gt;läggning kan hämtas från mobil telefoni och moderna företagsväxlar.&lt;br&gt;Alla telemeddelanden till ett visst mobilteleabonnemang styrs direkt i&lt;br&gt;teleoperatörens växel till den radiosändare inom vilkens räckvidd&lt;br&gt;mottagaren befinner sig. Ar abonnemanget GSM-baserat kan valfri&lt;br&gt;telefon användas under förutsättning att den har försetts med&lt;br&gt;mottagarens personliga kort. På motsvarande sätt ger vissa televäxlar&lt;br&gt;möjligheter att - efter en indikation via t.ex. personsökare - ta emot ett&lt;br&gt;samtal vid den fysiska anknytning där mottagaren för tillfället befinner&lt;br&gt;sig. Mottagaren anger en kod genom vilken meddelandet dirigeras till&lt;br&gt;den aktuella telefonapparaten. Ett annat exempel där t.ex. telefon-&lt;br&gt;apparater inte fysiskt knyts till viss plats är televäxlar som nu böljat&lt;br&gt;marknadsföras vilka knyter telefonapparaten till televäxeln via radio-&lt;br&gt;kommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk gränsdragning i de nu beskrivna fellen medför närmast&lt;br&gt;slumpvis att vissa, men inte andra, av de telemeddelanden som&lt;br&gt;befordras via televäxeln till eller från den misstänkte kan tas upp.&lt;br&gt;Traditionella gränser har i allt högre grad suddats ut och vedertagna&lt;br&gt;rutiner för att knyta telemeddelanden till viss teleanläggning har ersatts&lt;br&gt;av flexibla IT-baserade rutiner som inte är beroende av vilken telefon-&lt;br&gt;apparat, telelinje eller annan teleanläggning som används i det enskilda&lt;br&gt;fellet. Följden blir - som på andra områden där IT-rutiner genomförs&lt;br&gt;och de traditionella, närmast fysiska avgränsningama feller bort - att&lt;br&gt;kvar finns endast sådana avgränsningar som följer av ändamål,&lt;br&gt;funktioner och tekniska strukturer som byggs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten att på IT-området tillämpa sådana traditionella fysiska Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;avgränsningar som följer av lagtextens rekvisit ”viss teleanläggning”&lt;br&gt;framträder tydligt i de nu redovisade fellen. Sambandet med viss&lt;br&gt;teleledning, telefon, etc. har kommit att ersättas av en tillhörighet till&lt;br&gt;visst abonnemang eller andra tekniska och administrativa avgränsningar&lt;br&gt;för att förmedla och debitera telemeddelanden. Domstolarnas tillstånds-&lt;br&gt;givning enligt 27 kap. 18-25 §§ RB anknyter i viss mån redan nu till&lt;br&gt;dessa nya förutsättningar genom att beslut om teleavlyssning vanligtvis&lt;br&gt;knyts till visst abonnentnummer, i vissa fell inskränkt till viss anknyt-&lt;br&gt;ning under en abonnentväxel. Verkställigheten kan också knytas till&lt;br&gt;detta nummer genom en inkoppling direkt i teleoperatörens växel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av dessa nya strukturer för telekommunikationer kan&lt;br&gt;jämföras med inriktningen på säkerhetsarbetet för IT-området i stort.&lt;br&gt;Det fysiska skyddet, inriktat på t.ex. datorhallar, terminalrum, kopp-&lt;br&gt;lingspunkter, etc, kompletteras eller ersätts i allt högre grad med&lt;br&gt;logiska skydd såsom personliga lösenord, personliga kort, m.m. En&lt;br&gt;inriktning av skyddet for vissa anläggningar har sålunda delvis ersatts&lt;br&gt;av ett skydd knutet till viss information. Denna utveckling kännetecknar&lt;br&gt;i hög grad också IT-användningen på teleområdet och övergången till&lt;br&gt;sådana skyddsåtgärder kommer sannolikt att accelerera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu beskrivna utvecklingen finns det anledning&lt;br&gt;att ändra reglerna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;så att polisens möjligheter att verkställa tvångsmedel på teleområdet&lt;br&gt;bibehålls. En sådan reglering måste innehålla minst samma grad av&lt;br&gt;skydd för den personliga integriteten som följer av dagens bestäm-&lt;br&gt;melser. Det är alltså av stor betydelse att i möjligaste mån undvika att&lt;br&gt;personer som är ovidkommande för en brottsutredning drabbas av&lt;br&gt;tvångsmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet till att polisens möjligheter att verkställa hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning har minskat är, som ovan&lt;br&gt;redovisats, att åtgärden endast får avse telefonapparat eller annan&lt;br&gt;teleanläggning. Denna fysiska begränsning har i praxis vanligtvis tolkats&lt;br&gt;så att ett telemeddelande som beställts till den teleanläggning beslutet&lt;br&gt;avser inte får avlyssnas när samtalet har kopplats vidare eller flyttats&lt;br&gt;med till en annan teleanläggning än den avlyssnade. Telemeddelanden&lt;br&gt;som har kopplats vidare eller flyttats med till den anläggning som avses&lt;br&gt;med åtgärden har emellertid fått avlyssnas. Även i de övriga fell där det&lt;br&gt;saknas ett samband mellan telemeddelandet och viss teleanläggning,&lt;br&gt;t.ex. GSM-baserad mobiltelefoni, utgör begränsningen till viss tele-&lt;br&gt;anläggning hinder mot att avlyssna telemeddelanden till eller från den&lt;br&gt;misstänkte samtidigt som denna begränsning innebär att risken för&lt;br&gt;avlyssning av för brottsutredningen ovidkommande personer ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilken teleanläggning som bör få avlyssnas har aktu-&lt;br&gt;aliserats i Tvångsmedelskommitténs och Narkotikakommissionens&lt;br&gt;utredningar. Bland annat föreslogs att en anläggning som den misstänkte&lt;br&gt;inte innehar och som inte huvudsakligen används av honom skulle få&lt;br&gt;avlyssnas under särskilda förutsättningar och att kravet på brotts-&lt;br&gt;misstanke knuten till en viss person skulle kunna frångås på så sätt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstanken alternativt skulle kunna knytas till en viss plats eller telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen väcktes frågan om en telefon till vilken man med säkerhet vet Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;att den misstänkte brukar ringa skulle kunna få avlyssnas. Den sist&lt;br&gt;nämnda tanken avvisades i 1989 års lagstiftningsärende om vissa&lt;br&gt;tvångsmedelsfrågor, eftersom en sådan avlyssning skulle öka risken för&lt;br&gt;att - för brottsutredningen - helt ovidkommande personer skulle komma&lt;br&gt;att utsättas för åtgärden (prop. 1988/89:124 s. 45 f). Även förslaget att&lt;br&gt;”knyta misstanken till telefonen” avvisades, då det skulle innebära att&lt;br&gt;man gick ifrån principen att avlyssning får ske endast beträffande den&lt;br&gt;som är skäligen misstänkt för brott. I sammanhanget anfördes vidare att&lt;br&gt;man vid tillståndsprövningen bör göra skillnad på telefoner som innehas&lt;br&gt;eller huvudsakligen brukas av den misstänkte och telefoner som har en&lt;br&gt;lösare anknytning till den misstänkte. Detta ansågs i 1989 års lagstift-&lt;br&gt;ningsärende bli tillgodosett inom ramen för proportionalitetsprincipen&lt;br&gt;(samma prop. s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är de invändningar som framfördes mot&lt;br&gt;Tvångsmedelskommitténs och Narkotikakommissionens förslag alltjämt&lt;br&gt;giltiga. En grundläggande tanke vid regleringen av hemlig teleavlyss-&lt;br&gt;ning och hemlig teleövervakning bör även i fortsättningen vara att&lt;br&gt;åtgärden endast får avse den som är skäligen misstänkt för brott. Det är&lt;br&gt;med denna utgångspunkt inte begränsningen till teleanläggning som&lt;br&gt;innehas eller annars kan antas komma att användas av den misstänkte&lt;br&gt;som utgör det huvudsakliga problemet. Det är i stället begränsningen till&lt;br&gt;teleanläggning som hindrar att tvångsmedlen på teleområdet effektivt&lt;br&gt;kan verkställas. För att komma till rätta med detta problem är det&lt;br&gt;nödvändigt att frigöra bestämmelserna från denna fysiska begränsning&lt;br&gt;och knyta regleringen till något annat än själva teleanläggningen.&lt;br&gt;Samtidigt måste skyddet för den personliga integriteten bevaras på något&lt;br&gt;annat sätt än genom en begränsning till viss teleanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag går ut på att hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning får ske av telemeddelanden som kan antas vara under&lt;br&gt;befordran eller ha beställts till eller från den misstänkte. Därutöver&lt;br&gt;föreslår utredningen att tillstånd till åtgärden skall få avse teleanlägg-&lt;br&gt;ning, abonnemang eller enskild anknytning som innehas eller kan antas&lt;br&gt;komma att användas av den misstänkte samt sådana meddelanden där&lt;br&gt;det genom bl.a. ett tekniskt förfarande är sannolikt att den misstänkte är&lt;br&gt;sändare eller mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning avser enligt den&lt;br&gt;gällande ordningen telemeddelanden som har en viss anknytning till den&lt;br&gt;misstänkte. Som framhållits under remissbehandlingen utgör utred-&lt;br&gt;ningens förslag i denna del inte någon nyhet. Utredningens förslag att&lt;br&gt;åtgärden endast får avse telemeddelanden som kan antas vara under&lt;br&gt;befordran eller ha beställts till eller från den misstänkte innebär enligt&lt;br&gt;regeringens mening ingen lösning på det grundläggande problemet&lt;br&gt;eftersom tillstånds givningen enligt utredningens förslag fortfarande&lt;br&gt;knutits till viss teleanläggning, abonnemang etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att det inte är möjligt att&lt;br&gt;reglera tillämpningsområdet for hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning endast genom att låta åtgärden avse telemeddelanden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med viss anknytning till den misstänkte. Det är nödvändigt, inte minst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från intergritetssynpunkt, att en bestämmelse om vad som får avlyssnas Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;och övervakas är så utformad att domstolen kan ta ställning till den&lt;br&gt;konkreta åtgärd som avses vid tillståndsgivningen. Men framför allt är&lt;br&gt;det från tillämpningssynpunkt ett oeftergivligt krav att ett beslut om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning kan konkretiseras. I&lt;br&gt;annat fall blir beslutet inte praktiskt verkställbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då vad som kan ersätta begränsningen till en viss tele-&lt;br&gt;anläggning. Varje gång ett beslut om tvångsmedel på teleområdet skall&lt;br&gt;verkställas måste polisen hitta ett sätt att fånga och identifiera det&lt;br&gt;meddelande som skall avlyssnas eller övervakas. Hur kan en identifie-&lt;br&gt;ring ske utan att teleanläggningen behöver anges? Om man tar som&lt;br&gt;exempel en vanlig telefon kopplad till det fasta nätet faller det sig&lt;br&gt;naturligt att utgå från telefonnummret. Det är ju själva samtalet till den&lt;br&gt;misstänkte som är av intresse oavsett om det dirigeras om i en växel till&lt;br&gt;en annan telefon än den som innehas av den misstänkte. Motsvarande&lt;br&gt;gäller förstås även för mobiltelefoni. Är det fråga om GSM-baserad&lt;br&gt;mobiltelefoni blir det än tydligare att det är telefonnumret som är av&lt;br&gt;intresse medan själva anläggningen är av helt underordnad betydelse.&lt;br&gt;När det gäller en telefax gör sig samma resonemang gällande. Ett&lt;br&gt;telefaxnummer kan vara identiskt med ett telefonnummer eller utgöra ett&lt;br&gt;särskilt abonnentnummer. I de nu beskriva fållen, liksom vid andra&lt;br&gt;former av telekommunikationer, t.ex. datorkommunikation, finns det en&lt;br&gt;koppling mellan meddelandet och den misstänkte genom en identifiering&lt;br&gt;av den logiska adress som meddelandet skickas från eller till. Ett&lt;br&gt;meddelande som fysiskt dirigeras om på väg till adressaten genom en&lt;br&gt;vidarekoppling är fortfarande på väg till den misstänktes adress. Den&lt;br&gt;adressen kan vara ett abonnemang, en enskild anknytning, adressen för&lt;br&gt;elektronisk post, en kod eller någon annan motsvarande tillförlitlig&lt;br&gt;identifieringsmetod. Som gemensam benämning på dessa olika identifie-&lt;br&gt;ringsmetoder kan man använda uttrycket teleadress. Genom att knyta&lt;br&gt;bestämmelserna för hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;till en sådan teleadress undviker man de begränsningar som följer med&lt;br&gt;dagens bestämmelser om att åtgärden endast får avse viss anläggning.&lt;br&gt;Samtidigt uppnår man det krav på konkretion som fordras, dels från&lt;br&gt;integritetssynpunkt, dels för att rättens beslut skall bli verkställbart i&lt;br&gt;praktiken. Genom att man inte uttömmande anger vilka identifierings-&lt;br&gt;möjligheter som får användas kan tvångsmedlen tillämpas oberoende av&lt;br&gt;om det är fråga om en traditionell fysisk avgränsning, t.ex. en viss&lt;br&gt;ledning till en viss byggnad med en viss telefonapparat, eller om&lt;br&gt;IT-användningen har skapat nya möjligheter till identifiering av vissa&lt;br&gt;telemeddelanden. En sådan reglering gör det alltså möjligt att anpassa&lt;br&gt;tillståndsprövningen till nya förutsättningar på teleområdet och&lt;br&gt;komplicerade resonemang om vilka tekniska åtgärder som aktualiseras&lt;br&gt;kan delvis undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu anförts föreslår regeringen att&lt;br&gt;bestämmelserna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;ändras så att tvångsmedlen, i stället för att avse viss teleanläggning,&lt;br&gt;skall avse en teleadress. I enlighet med Lagrådets förslag bör det nya &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet teleadress exemplifieras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskjutningen från viss teleanläggning till viss teleadress föranleder Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;inte några ändringar när det gäller vilket samband som skall föreligga&lt;br&gt;mellan den misstänkte och teleadressen. Sålunda skall teleadressen - i&lt;br&gt;stället för teleanläggningen - fortsättningsvis innehas eller annars kunna&lt;br&gt;antas komma att användas av den misstänkte. På samma sätt som i dag&lt;br&gt;blir det inte heller möjligt att bedriva hemlig teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning av en teleadress till vilken den misstänkte kan komma&lt;br&gt;att ringa eller sända meddelande. Den föreslagna regleringen ger alltså&lt;br&gt;uttryck för samma synsätt som råder i dag såvitt avser den avvägning&lt;br&gt;mellan effektivitet och integritet som alltid måste göras i dessa ärenden.&lt;br&gt;Personer som är helt ovidkommande för brottsutredningen måste&lt;br&gt;givetvis, så långt det är möjligt, skyddas från att utsättas för&lt;br&gt;integritetsintrång. Genom en begränsning av tvångsmedlen till viss tele-&lt;br&gt;adress går det att undvika att en stor mängd överskottsinformation tas&lt;br&gt;upp, vilket annars skulle kunna inträffa om en avlyssning avsåg en stor&lt;br&gt;mängd linjer knutna till en växel hos ett företag. I sådana fall bör om&lt;br&gt;möjligt en annan identifieringsmetod väljas, vilket även följer av&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen. Ett tillstånd bör således, när förutsättningar&lt;br&gt;föreligger, begränsas till en viss anknytning eller avse en annan&lt;br&gt;precisering till vissa telekommunikationer som kan antas beröra den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att man ersätter begränsningen till viss teleanläggning med&lt;br&gt;viss teleadress kommer den form av hemlig teleövervakning som inne-&lt;br&gt;bär att en teleanläggning stängs av för telemeddelanden att kunna&lt;br&gt;anpassas till moderna telekommunikationer. Syftet med den bestäm-&lt;br&gt;melsen är att man i kritiska lägen skall kunna hindra en misstänkt från&lt;br&gt;att sätta sig i förbindelse med t.ex. en medbrottsling eller att nås av ett&lt;br&gt;samtal med en varning. Kopplingen till viss teleadress möjliggör att&lt;br&gt;olika tekniska förfaranden kan användas för att uppnå dessa syften.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Begränsningen till allmänt tillgängliga telenät&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande begränsning enligt vilken hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning endast får avse allmänt&lt;br&gt;tillgängliga telenät ersätts av en föreskrift som undantar tele-&lt;br&gt;meddelanden som endast befordras inom ett telenät, som med&lt;br&gt;hänsyn till sin begränsade omfattning och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt får anses vara av mindre betydelse från allmän&lt;br&gt;kommunikationssynpunkt. I tillstånden till hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning skall särskilt anges om åtgärden får&lt;br&gt;verkställas utanför allmänt tillgängliga telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning endast skall få avse sådana telemeddelanden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som befordras med hjälp av teleanläggning som kan användas för Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;kommunikation via allmänt tillgängligt telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i denna del godtagits eller lämnats&lt;br&gt;utan erinran av några remissinstanser. Förslaget har emellertid ifråga-&lt;br&gt;satts av flera, som pekar på risker för intrång i den enskildes personliga&lt;br&gt;integritet och i företagens intresse av skydd för information. Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län menar att säkerheten i IT-miljön utsätts för alltför&lt;br&gt;stora påfrestningar om en tvångsmedelsanvändning tillåts i större&lt;br&gt;företags interna telenät. Det allmännas intresse bör därför enligt läns-&lt;br&gt;rätten ge vika för den enskildes skydd mot integritetsintrång och andra&lt;br&gt;tillvägagångssätt tillgripas för att tillgodose behovet av att bekämpa&lt;br&gt;brott. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;också anfört att hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;endast kan godtas i allmänt tillgängliga telenät. De har därvid&lt;br&gt;huvudsakligen åberopat att privata nät som byggs upp för företags- och&lt;br&gt;koncemintem användning måste kunna användas utan risk för att&lt;br&gt;hemliga och interna uppgifter kommer på avvägar. Redan misstanken&lt;br&gt;om ”läckagerisker” kan begränsa användningen av telekommunikatio-&lt;br&gt;ner. Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;vidare anfört att uttrycket ”kan användas för kommunikation via allmänt&lt;br&gt;tillgängliga nät” torde innebära att exempelvis förekomsten av en från&lt;br&gt;Telia hyrd ledning som ingår i ett internt nät medför att hela nätet blir&lt;br&gt;avlyssningsbart och att utgångspunkten i stället måste vara den faktiska&lt;br&gt;användningen av nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det har aldrig funnits något rättsligt&lt;br&gt;monopol i Sverige för anläggning av telenät eller för att erbjuda&lt;br&gt;teletjänster. Under 1950-talet kom Televerket att äga hela produktions-&lt;br&gt;systemet för teletjänster med telefoner och andra apparater, ledningar&lt;br&gt;och växlar och verket hade under lång tid ett de facto-monopol inom&lt;br&gt;stora delar av telemarknaden (SOU 1992:70 s. 71). Tvångsmedlen på&lt;br&gt;teleområdet har därför i praktiken kommit att begränsas till denna&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om telefonavlyssning har sedan rättegångsbalkens&lt;br&gt;ikraftträdande år 1948 funnits i 27 kap. RB. En lagstadgad begränsning&lt;br&gt;till telemeddelanden som befordras av Televerket infördes först genom&lt;br&gt;1989 års ändringar, efter att Lagrådet erinrat om att det föreslagna&lt;br&gt;begreppet hemlig teleavlyssning givits en något mer begränsad innebörd&lt;br&gt;i motiven än i lagtexten. Departementschefen anförde därvid, som&lt;br&gt;tidigare nämnts, att de åtgärder som vidtagits för att konkurrensen på&lt;br&gt;telemarknaden skall fungera på rimliga villkor kan ha återverkningar på&lt;br&gt;möjligheterna att utnyttja avlyssning som ett strafiprocessuellt tvångs-&lt;br&gt;medel men att detta problem får tas upp i annat sammanhang (prop.&lt;br&gt;1988/89:124 s. 40, 72 och 74). Även i samband med 1993 års författ-&lt;br&gt;ningsändringar, som innebar en utvidgning till allmänt tillgängliga&lt;br&gt;telenät, uttalades, som ovan redovisats, att frågan huruvida hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning bör ges en vidare tillämpning&lt;br&gt;i enlighet med vad Telelagsutredningen eller Datastraffrättsutredningen&lt;br&gt;föreslagit, lämpligen kunde tas upp i samband med beredningen av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningens betänkande eller i annan särskild ordning Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;(prop. 1992/93:200 s. 261).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenät som inte är allmänt tillgängliga har under senare tid blivit mer&lt;br&gt;vanligt förekommande. Ett typexempel är de interna företagsnäten, vilka&lt;br&gt;dock regelmässigt kan användas för att kommunicera via de allmänna&lt;br&gt;telenäten. Utvecklingen mot en fri telemarknad och mot abonnentägda&lt;br&gt;nät, växlar och annan teleutrustning, har därvid lett till delvis oönskade&lt;br&gt;avgränsningar mellan nät och anläggningar som fäller inom respektive&lt;br&gt;utanför tillämpningsområdet för de nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Med dagens flexibla&lt;br&gt;strukturer har det, i vart fäll för större företag, blivit möjligt att delvis&lt;br&gt;disponera över frågan huruvida företagets telekommunikationer skall&lt;br&gt;undantas från tvångsmedlen på teleområdet. Det kan inte anses&lt;br&gt;tillfredsställande att de allvarliga ingrepp i den personliga integriteten&lt;br&gt;som hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning utgör skall bygga&lt;br&gt;på sådana avgränsningar. Det är inte heller önskvärt att effektiviteten i&lt;br&gt;brottsbekämpningen inskränks på detta sätt. Valet av verksamhetsform&lt;br&gt;för t.ex. ett företags telekommunikationer bör vid annars jämförbara&lt;br&gt;förhållanden inte leda till att den som byggt ett eget nät är undantagen&lt;br&gt;från en tvångsmedelsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning till allmänt tillgängliga telenät innebär vidare att&lt;br&gt;mängden överskottsinformation ökar till följd av att avlyssningen inte&lt;br&gt;kan verkställas nära den misstänkte. Vid verkställighet av tvångsmedel&lt;br&gt;på teleområdet är det på grund av tvångsmedlens hemliga karaktär extra&lt;br&gt;angeläget att personer som är ovidkommande för brottsutredningen&lt;br&gt;berörs i så liten utsträckning som möjligt. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;mängden överskottsinformation minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller tveksamt om de risker för informationssäkerheten som&lt;br&gt;några remissinstanser har åberopat utgör tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;vidmakthålla nuvarande avgränsning. Motsvarande risker framträder&lt;br&gt;bl.a. när husrannsakan och beslag avser enskilda telenät; åtgärder som&lt;br&gt;kan vara nog så ingripande. Utifrån det synsätt som har förts fram i de&lt;br&gt;aktuella remissvaren borde således all tvångsmedelsanvändning, såvitt&lt;br&gt;gäller enskilda nät, anses utesluten av hänsyn till informationssäker-&lt;br&gt;heten. Detta resonemang illustrerar de hinder som kan aktualiseras för&lt;br&gt;grundläggande samhällsfunktioner, t.ex. brottsbekämpning, när det blir&lt;br&gt;allt vanligare att känsliga uppgifter behandlas inom stora och komplice-&lt;br&gt;rade informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att överskottsinformationen minskar ju närmare den misstänkte&lt;br&gt;avlyssningen kan verkställas förhåller det sig givetvis så att en ut-&lt;br&gt;vidgning av tvångsmedlens användning till telemeddelanden i alla nät&lt;br&gt;skulle innebära att den totala mängden överskottsinformation ökar. Det&lt;br&gt;är självklart att färre avlyssningsmöjligheter medför att mindre&lt;br&gt;överskottsinformation tas upp. Avgränsningar där skillnader i ägande&lt;br&gt;och nyttjande blir avgörande inom ramen för i övrigt likvärdiga&lt;br&gt;förhållanden kan emellertid inte få spela en avgörande roll för om och&lt;br&gt;när avlyssning skall få ske. Frågan om i vilken omfattning hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall medges behöver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återföras till den principiella frågan hur samhällets behov av att utreda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott bör avvägas mot integritetsskyddet och skyddet för företags- Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;hemligheter m.m. sedan förhållandena på teleområdet har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör samhället inte acceptera en begräns-&lt;br&gt;ning av möjligheterna att utreda brott enbart för att tillgodose företagens&lt;br&gt;i och för sig berättigade intresse av skydd för IT-baserad information.&lt;br&gt;Det toide därutöver vara betydelsefullt även för näringslivet att brott i&lt;br&gt;IT-miljön som är riktade mot företag kan utredas och lagföras. Behovet&lt;br&gt;av informationssäkerhet bör tillgodoses på annat sätt, bl.a. genom&lt;br&gt;särskilda åtgärder till skydd för företagen vid verkställigheten av tvångs-&lt;br&gt;medelsbeslut, genom utbildning av dem som handlägger och verkställer&lt;br&gt;sådana åtgärder och genom ett vidgat samarbete mellan näringslivet och&lt;br&gt;det allmänna för att öka informationssystemens säkerhet. Av hänsyn till&lt;br&gt;informationssäkerheten och skyddet för den enskilde bör den som vidtar&lt;br&gt;åtgärden t.ex. inte få göra ingrepp via telenät i de datorer m.m. som&lt;br&gt;används för att befordra telemeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu anförts bör den nuvarande begräns-&lt;br&gt;ningen till allmänt tillgängliga telenät slopas. Frågan är då hur en ny&lt;br&gt;begränsning av tillämpningsområdet för hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att - i stället för en begränsning till allmänt&lt;br&gt;tillgängliga telenät - inte tillåta avlyssning av sådana telemeddelanden&lt;br&gt;som befordras med hjälp av en teleanläggning som inte kan användas&lt;br&gt;för kommunikation via allmänt tillgängliga nät skulle i huvudsak&lt;br&gt;undanröja de komplikationer som den fortskridande privatiseringen för&lt;br&gt;med sig för användningen av tvångsmedel på teleområdet. Därmed&lt;br&gt;skulle helt intern kommunikation såsom snabbtelefoner i en bostad&lt;br&gt;uteslutas medan telenät som inte är allmänt tillgängliga, t.ex. privata&lt;br&gt;företagsnät för tele- och datatrafik, omfattas om de kan användas för&lt;br&gt;utväxling av telemeddelanden via allmänt tillgängliga telenät. Enligt&lt;br&gt;utredningen kan det genom dess förslag antas bli möjligt att i de allra&lt;br&gt;flesta fall undvika tekniska gränsdragningar när det gäller vad som är&lt;br&gt;ett allmänt tillgängligt nät (betänkandet s. 439).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen föreslagna lösningen kan emellertid ifrågasättas&lt;br&gt;från flera utgångspunkter. Enligt regeringens mening finns det en risk&lt;br&gt;för att den berörda gränsdragningsfrågan ersätts av en annan teknik-&lt;br&gt;bunden gränsdragning, nämligen frågan om vilka teleanläggningar som&lt;br&gt;kan respektive inte kan användas för kommunikation via ett allmänt&lt;br&gt;tillgängligt telenät. Vidare uppkommer frågan om det föreslagna&lt;br&gt;uttrycket ”kan användas för kommunikation via allmänt tillgängliga nät”&lt;br&gt;skall syfta på vad som är tekniskt möjligt eller på vad som är möjligt&lt;br&gt;inom ramen för den teknik som faktiskt används. I utredningens&lt;br&gt;betänkande uttalas endast att begränsningen inte gäller om utrustning&lt;br&gt;eller anknytning i övrigt visar att det går att sända meddelanden till&lt;br&gt;eller från anläggningen via allmänt tillgängligt nät (betänkandet s. 439).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avgränsningar i IT-miljön bör baseras på vad som är&lt;br&gt;tekniskt möjligt eller på användarens avsikt att utnyttja de tekniska&lt;br&gt;möjligheterna (den faktiska användningen) har behandlats av&lt;br&gt;Datalagsutredningen i betänkandet En ny datalag (SOU 1993:10) bl.a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med avseende på datalagens begrepp ”personregister”. Utredningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fann att de tekniska möjligheterna att genom ADB-teknik göra person- Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;uppgifter tillgängliga, ensamma borde bestämma datalagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Som grund för detta ställningstagande åberopades dels&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen, dels att det - jämfört med en utgångspunkt i&lt;br&gt;användarens avsikter - blir möjligt att göra en mera objektiv bedömning&lt;br&gt;och att rättssäkerheten därmed ökar (s. 109). Med den andra lösningen&lt;br&gt;skulle det inte vara tillräckligt att konstatera att ett visst informations-&lt;br&gt;system som används medger strukturering av personuppgifter, utan den&lt;br&gt;ansvariges uppgivna och faktiska användning måste närmare undersökas&lt;br&gt;(s. 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det skäl att anta att den av&lt;br&gt;Datastrafifättsutredningen föreslagna begränsningen, i belysning av det&lt;br&gt;nu anförda, skulle få allt mindre betydelse till följd av den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen. Den snabba IT-anpassningen av utrustning för kommu-&lt;br&gt;nikation suddar delvis ut traditionella gränser och olika tillämpningar&lt;br&gt;flyter samman. Som exempel kan nämnas att datorer kan användas för&lt;br&gt;telekommunikation via modem, att de fysiska anslutningarna vanligtvis&lt;br&gt;är standardiserade och att det finns programvaror som ger datorer&lt;br&gt;funktioner som televäxel och telefonsvarare för internt och externt bruk.&lt;br&gt;En begränsning till telemeddelanden som befordras med hjälp av&lt;br&gt;teleanläggning som inte kan användas för kommunikation via allmänt&lt;br&gt;tillgängliga telenät förefaller därför mindre lämplig. Det är inte heller&lt;br&gt;önskvärt med en begränsning som förutsätter en omfattande kontroll hos&lt;br&gt;användarna. En sådan kontroll torde för övrigt knappast gå att&lt;br&gt;genomföra i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första begränsning av tillämpningsområdet följer av den numera&lt;br&gt;lagstadgade proportionalitetsprincipen. Denna begränsning är emellertid&lt;br&gt;inte tillräcklig. Skyddet för den enskilde gör det angeläget att utforma&lt;br&gt;regleringen så att det i lagtexten - utöver proportionalitetsprincipen -&lt;br&gt;anges vilka undantag som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle inte heller vara tillräckligt med en regel som begränsar&lt;br&gt;tillämpningsområdet till sådana telekommunikationer som förut ägde&lt;br&gt;rum via allmänna nät men som nu, under annars likvärdiga för-&lt;br&gt;hållanden, sker via privata företagsnät etc. Den beskrivna utvecklingen&lt;br&gt;på teleområdet innebär nämligen att olika tillämpningar blir allt mindre&lt;br&gt;beroende av traditionella gränser. En reglering byggd på t.ex. vad som&lt;br&gt;är allmänt tillgängliga nät till skillnad från privata företagsnät eller på&lt;br&gt;vad som är intern till skillnad från extern kommunikation torde därför&lt;br&gt;leda till gränsdragningar som riskerar att snabbt föråldras. Telelags-&lt;br&gt;utredningen har lyft fram de svåra gränsdragningar som blir följden av&lt;br&gt;varje försök att lagreglera tillämpningsområdet utifrån skillnader mellan&lt;br&gt;intern och extern kommunikation samt mellan olika former av intern&lt;br&gt;kommunikation såsom bostadsintem, företagsintern eller globalt intern.&lt;br&gt;Det var för att undvika just dessa svårigheter som såväl Telelags-&lt;br&gt;utredningen som Datastraffrättsutredningen förordade att begräns-&lt;br&gt;ningarna ges en generell utformning. Telelagsutredningens förslag, att&lt;br&gt;falla tillbaka endast på proportionalitetsprincipen, leder emellertid, som&lt;br&gt;ovan angivits, till en alltför tänjbar reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör regleringen i största möjliga utsträck- Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;ning göras oberoende av den tekniska utvecklingen. Två viktiga&lt;br&gt;komponenter är hur viss teknisk utrustning fungerar och hur den&lt;br&gt;faktiskt används. Regleringen måste av uppenbara skäl ges en generell&lt;br&gt;och något mindre konkret utformning för att inte riskera att snabbt bli&lt;br&gt;överspelad av utvecklingen. Målet bör vara att åstadkomma en ordning&lt;br&gt;som inskränker tvångsmedlens användning till i huvudsak sådana&lt;br&gt;telekommunikationer som, före de snabba förändringarna på tele-&lt;br&gt;marknaden, befordrades via Televerkets allmänna nät eller, efter 1993&lt;br&gt;års ändringar, allmänt tillgängliga telenät, det vill säga till telenät som&lt;br&gt;har någon betydelse för telesystemet som helhet. Från tillämpnings-&lt;br&gt;området bör undantas, så som det uttryckts av Lagrådet, områden för&lt;br&gt;telekommunikationer som är särskilt integritetskänsliga eller som annars&lt;br&gt;får anses tillhöra den privata sfären. Det råder t.ex. ingen tvekan om att&lt;br&gt;intern telekommunikation i och intill en bostad via t.ex. snabbtelefoner,&lt;br&gt;porttelefoner, PC-nät och liknande utrustning är av sådan liten bety-&lt;br&gt;delse att de skall undantas från hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning. Detsamma gäller hörselslingor for hörselskadade och&lt;br&gt;interna system for personsökning i form av festa installationer. Interna&lt;br&gt;telekommunikationer på mindre arbetsplatser bör också fella utanför&lt;br&gt;tillämpningsområdet. Om däremot teleadressen utnyttjas för kommu-&lt;br&gt;nikation via ett allmänt tillgängligt telenät eller ett större företagsnät bör&lt;br&gt;förhållandet vara det motsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda bör, i enlighet med Lagrådets förslag, lagtekniskt&lt;br&gt;utformas så att telemeddelanden som endast befordras inom ett telenät,&lt;br&gt;som med hänsyn till sin begränsade omfettning och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt får anses vara av mindre betydelse från allmän&lt;br&gt;kommunikationssynpunkt undantas från tillämpningsområdet för hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Regeringen föreslår att en&lt;br&gt;bestämmelse härom tas in i 27 kap. 20 § andra stycket RB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hemlighållande som är nödvändigt för att tvångsmedlen på&lt;br&gt;teleområdet skall fungera förhindrar den bevakning från medborgarnas&lt;br&gt;sida som är möjlig inom ramen for de flesta andra tvångsmedel.&lt;br&gt;Tidigare tillgodosågs behovet av kontroll delvis genom att Televerket&lt;br&gt;verkställde domstolens beslut om avlyssning eller övervakning. Polisen&lt;br&gt;kunde därmed lätt väija sig mot obefogade anklagelser för otillbörlig&lt;br&gt;avlyssning (jfr Narkotikakommissionens promemoria, PM nr 5, s. 79&lt;br&gt;ff.). Denna kontrollfunktion har i praktiken bevarats genom att ett&lt;br&gt;begränsat antal teleoperatörer övertagit Televerkets funktion på&lt;br&gt;området. Regeringens förslag i detta ärende gör det emellertid möjligt&lt;br&gt;att vidta åtgärder för verkställighet också utanför de nät som sådana&lt;br&gt;operatörer äger eller annars administrerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det inte godtas att polisen, sedan&lt;br&gt;domstolen lämnat tillstånd till hemlig teleavlyssning, fritt får bestämma&lt;br&gt;om intrång utanför allmänt tillgängliga telenät. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att domstolen i tillstånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning särskilt skall ange om åtgärden får verkställas utanför&lt;br&gt;allmänt tillgängliga telenät. En sådan bestämmelse bör tas in i ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke i 27 kap. 21 § RB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Vissa frågor om verkställighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Polisens befogenhet att verkställa rättens&lt;br&gt;tillstånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning&lt;br&gt;genom att använda de tekniska hjälpmedel som behövs för&lt;br&gt;verkställigheten förtydligas (27 kap. 25 § RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår föreskrifter om rätt att&lt;br&gt;öppna hus, rum eller slutet förvaringsställe med våld om tillträde för&lt;br&gt;verkställighet vägras samt om aktiv medverkan vid verkställigheten från&lt;br&gt;den som skäligen kan antas känna till ett visst informationssystem eller&lt;br&gt;tekniska förutsättningar för behandlingen av vissa data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågor om verkställighet på teleområdet har&lt;br&gt;berörts av endast två remissinstanser vilka i huvudsak invänt att den&lt;br&gt;föreslagna regleringen inte klargör vem som bestämmer var anslut-&lt;br&gt;ningen av avlyssningsutrustning får ske och om våld får användas.&lt;br&gt;Blandade synpunkter har förts fram beträffande utredningens förslag till&lt;br&gt;en bestämmelse om aktiv medverkan från tredje man vid&lt;br&gt;verkställigheten av tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna i 27&lt;br&gt;kap. 25 § RB om att ansluta, underhålla och återta de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs for en avlyssning eller en övervakning fördes in&lt;br&gt;i rättegångsbalken i samband med telelagens tillkomst år 1993. Den&lt;br&gt;ökade användningen av IT har fort med sig att verkställigheten, i stället&lt;br&gt;for att avse en inkoppling av särskilda hårdvaror, i allt högre grad&lt;br&gt;behöver ske genom användning av datorprogram som styr telekommu-&lt;br&gt;nikationerna. Det har emellertid ifrågasatts om bestämmelsen i 25 §&lt;br&gt;även innefattar en verkställighet med hjälp av datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”tekniskt hjälpmedel” förekommer i flera sammanhang. År&lt;br&gt;1975 infördes det i 4 kap. 9 a och 9 b §§ brottsbalken, med en innebörd&lt;br&gt;som närmast avser avlyssnings- och inspelningsapparater såsom&lt;br&gt;mikrofoner, bandspelare och radiosändare. Samma uttryck återfinns i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (2 kap. 3 §, jfr 6 §). Här avses såväl hårdvaror&lt;br&gt;som datorprogram (SOU 1988:64 s. 134).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 föreskrevs i taxeringslagen att taxeringsrevisom vid&lt;br&gt;verkställighet av taxeringsrevision på begäran skulle ges tillfälle att själv&lt;br&gt;använda terminal eller annat ”tekniskt hjälpmedel”. I det sammanhanget&lt;br&gt;uttalades i propositionens specialmotivering att rätten att ta del av&lt;br&gt;handlingar innebar att granskaren också skall få tillgång till dator-&lt;br&gt;program. Innebörden i uttrycket ”tekniskt hjälpmedel” berördes&lt;br&gt;emellertid inte närmare (prop. 1987/88:65 s. 77). Av sammanhanget&lt;br&gt;framgår dock att även datorprogram avsågs eftersom en terminal inte är&lt;br&gt;användbar utan tillhörande program. Vid den översyn av tvångsmedlen&lt;br&gt;på skatteområdet som nyligen har ägt rum aktualiserade Lagrådet frågan&lt;br&gt;om vad ”tekniskt hjälpmedel” bör avse. I enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag kom begreppet att innefatta även s.k. mjukvara, dvs.&lt;br&gt;dataoperativsystem, bokföringsprogram, revisionsprogram och andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program som behövs for att granska ett material som finns lagrat på Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;disk eller annat medium som bara kan läsas med hjälp av ADB (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:151 s. 256 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1989 års ändringar av bestämmelserna om telefonavlyssning&lt;br&gt;föreskrevs i 27 kap. 18 § RB att telemeddelanden får tas upp genom ett&lt;br&gt;”tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet”. I det&lt;br&gt;sammanhanget berördes inte begreppets närmare innebörd. Enligt&lt;br&gt;kommentaren till rättegångsbalken skulle bestämmelsen i praktiken&lt;br&gt;innebära att meddelanden spelas in på band (Fitger m.fl., Rättegångs-&lt;br&gt;balken, s. 27:32). De författningsändringar som genomfördes år 1989&lt;br&gt;syftade emellertid till att också datorkommunikation skulle kunna&lt;br&gt;avlyssnas och övervakas och sådana åtgärder kräver vanligtvis både&lt;br&gt;dator och program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”tekniskt hjälpmedel” infördes, som ovan anförts, år 1993&lt;br&gt;också i bestämmelsen om verkställighet i 27 kap. 25 § RB. Den&lt;br&gt;närmare innebörden av uttrycket behandlades emellertid inte i&lt;br&gt;Telelagsutredningens betänkande Telelag (SOU 1992:70) eller rege-&lt;br&gt;ringens proposition 1992/93:200 om en telelag och en förändrad&lt;br&gt;verksamhetsform för Televerket, m.m. Datastraffrättsutredningen har&lt;br&gt;med begreppet ”tekniskt hjälpmedel” även avsett datorprogram, men&lt;br&gt;utredningens användning av begreppet är inte helt konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening råder det inte någon tvekan om att&lt;br&gt;bestämmelsen i 27 kap. 25 § RB även omfattar verkställighet med hjälp&lt;br&gt;av datorprogram. Däremot anser regeringen att bestämmelsen bör&lt;br&gt;förtydligas så att det klart framgår att polisen får verkställa beslut om&lt;br&gt;tvångsmedel på teleområdet inte bara genom att använda traditionell&lt;br&gt;avlyssningsutrustning utan också genom att använda såväl hårdvaror&lt;br&gt;som datorprogram. Eftersom det språkligt inte är helt lyckat att med&lt;br&gt;uttrycken ”anslutas” och ”återtas” beskriva en verkställighet som sker&lt;br&gt;genom att datorprogram tillförs eller modifieras respektive att avsluta en&lt;br&gt;sådan verkställighet föreslår regeringen den justeringen att de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för avlyssningen eller övervakningen får&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningen har som ett andra stycke i 27 kap. 25 § RB&lt;br&gt;föreslagit en lagreglering av rätten att använda tvång när tillträde för&lt;br&gt;verkställighet vägras. Utredningen har också föreslagit en särskild&lt;br&gt;bestämmelse om medverkan från tredje man vid verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka befogenheter som kan härledas ur ett beslut om&lt;br&gt;tvångsmedel har diskuterats i olika sammanhang. Riksdagens&lt;br&gt;justitieutskott har i denna fråga med anledning av en motion om&lt;br&gt;befogenheten att ta med någon för blodprov uttalat bl.a. att det av en&lt;br&gt;lagstadgad rätt att bruka ett tvångsmedel i åtskilliga fall måste följa en&lt;br&gt;befogenhet att också vidta visst ingrepp eller andra åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att rätten att bruka tvångsmedlet inte skall bli&lt;br&gt;ändamålslös (bet. 1983/84:JuU27 s. 40). Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;användandet av tvångsmedel kan innebära ett visst intrång utöver vad&lt;br&gt;som följer av själva tvångsmedlet och att detta får godtas. Lika&lt;br&gt;självklart är att även utomstående kan drabbas av effekterna av ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvångsmedel (jfr SOU 1994:131 s. 269).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verkställighetsfrågor som aktualiseras torde i praktiken kunna Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;lösas inom ramen för de befogenheter som följer redan av föreliggande&lt;br&gt;reglering. Inte heller frågan om tredje mans medverkan torde vid den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen ha vållat några särskilda svårigheter. I vart fell&lt;br&gt;bör dessa frågor, som kan bli aktuella vid all tvångsmedelsanvändning,&lt;br&gt;behandlas i ett större sammanhang än inom ramen för tvångsmedlen på&lt;br&gt;teleområdet. Någon särskild reglering av dessa frågor föreslås därför&lt;br&gt;inte i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna syftar till att anpassa rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning till den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen på teleområdet och den förändrade&lt;br&gt;telemarknaden. Ändringarna är av juridisk-teknisk karaktär och&lt;br&gt;förutsätter inte att de brottsutredande myndigheterna tillförs ytterligare&lt;br&gt;medel. De nu framlagda förslagen medför därför inte några ökade&lt;br&gt;kostnader för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996. Några övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har fått sin slutliga utformning på förslag av Lagrådet,&lt;br&gt;innehåller grundläggande bestämmelser om hemlig teleavlyssning.&lt;br&gt;Första stycket har ändrats till följd av att begränsningen till allmänt&lt;br&gt;tillgängliga telenät och viss teleanläggning har slopats. Begreppet&lt;br&gt;teleanläggning har ersatts av ett telefonnummer, en kod eller annan&lt;br&gt;teleadress. Detta har behandlats i avsnitt 7 och 8. Se härom vidare i&lt;br&gt;kommentaren till 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om hemlig&lt;br&gt;teleövervakning. Första stycket har i likhet med 18 § ändrats genom att&lt;br&gt;begränsningen till allmänt tillgängliga telenät och viss teleanläggning&lt;br&gt;har ersatts av en begränsning till viss teleadress (avsnitt 7 och 8).&lt;br&gt;Vidare har första stycket ändrats så att olika tekniska möjligheter kan&lt;br&gt;användas för att hindra ett telemeddelande från att nå fram (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de närmare förutsättningarna som skall vara&lt;br&gt;uppfyllda för att hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall&lt;br&gt;få ske. Detta har behandlats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den tidigare bestämmelsen om att åtgärden endast&lt;br&gt;fick avse viss teleanläggning ersatts med en regel som innebär att&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning endast får avse en&lt;br&gt;teleadress som innehas eller annars kan antas komma att användas av&lt;br&gt;den misstänkte. Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;omfattar enligt den nya lydelsen telemeddelanden som befordras till&lt;br&gt;eller från en viss teleadress. Med teleadress avses en identifiering av&lt;br&gt;den icke fysiska adress som ett telemeddelande skickas till eller från.&lt;br&gt;En sådan adress kan vara t.ex. ett abonnemang, en enskild anknytning,&lt;br&gt;en kod eller adressen för elektronisk post. Även andra tillförlitliga&lt;br&gt;identifieringar av telemeddelanden som den tekniska utvecklingen ger&lt;br&gt;möjlighet till omfettas av begreppet teleadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och skall läsas tillsammans med ändringen i 27&lt;br&gt;kap. 18 § som innebär att begränsningen till allmänt tillgängliga telenät&lt;br&gt;har slopats. Bestämmelsen i förevarande stycke, som utformats enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag, innebär att telemeddelanden som endast befordras&lt;br&gt;inom ett telenät som får anses vara av mindre betydelse från allmän&lt;br&gt;kommunikationssynpunkt undantas från tvångsmedlens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde. Med telenät av mindre betydelse avses bl.a. system för&lt;br&gt;snabbtelefoner, porttelefoner, PC-nät och liknande utrustning inom eller&lt;br&gt;intill en bostad samt hörselslingor for hörselskadade och interna system&lt;br&gt;for personsökning i form av festa installationer. Även interna&lt;br&gt;telekommunikationer på mindre arbetsplatser via t.ex. PC-nät och&lt;br&gt;liknande utrustning utgör telenät av mindre betydelse. Motsatsen gäller&lt;br&gt;vanligtvis beträffande sådana telenät som är uppkopplade mot och&lt;br&gt;används för kommunikation via allmänt tillgängliga telenät eller större&lt;br&gt;företagsnät. Detsamma gäller fristående datorer som är försedda med&lt;br&gt;modem och datorer i t.ex. små interna nätverk som via andra nätverk&lt;br&gt;kommunicerar med varandra eller med t.ex. elektroniska anslagstavlor,&lt;br&gt;informationsdatabaser eller andra informationssystem. Om&lt;br&gt;telekommunikationen endast sker internt inom ett slutet nät bör det&lt;br&gt;krävas att nätet är av större omfattning för att en tvångsåtgärd skall få&lt;br&gt;äga rum. Det är emellertid inte bara antalet anslutningar och den&lt;br&gt;geografiska spridningen som är avgörande. Frågan huruvida ett telenät&lt;br&gt;skall anses vara av mindre betydelse eller inte måste prövas utifrån en&lt;br&gt;samlad bedömning av de olika omständigheter som rör ett telenäts&lt;br&gt;betydelse från allmän kommunikationssynpunkt. Hur en viss utrustning&lt;br&gt;fungerar och fektiskt används utgör två viktiga omständigheter vid&lt;br&gt;denna prövning (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;br&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om domstolens prövning av ärenden&lt;br&gt;om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. I andra stycket&lt;br&gt;har den ändringen gjorts att det i ett beslut att tillåta hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning eller hemlig teleövervakning skall anges vilken teleadress, i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället för teleanläggning, tillståndet gäller. Vidare har några språkliga Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och föreskriver att domstolen i tillståndet&lt;br&gt;särskilt skall ange om tvångsmedlet får verkställas utanför allmänt&lt;br&gt;tillgängliga telenät. Detta har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger polisen de befogenheter som behövs för att polisen skall&lt;br&gt;kunna verkställa domstolens beslut att tillåta hemlig teleavlyssning eller&lt;br&gt;hemlig teleövervakning. I bestämmelsen har gjorts en språklig justering&lt;br&gt;för att klargöra att dessa befogenheter innebär att verkställigheten kan&lt;br&gt;ske både med hjälp av traditionell avlyssningsutrustning för analoga&lt;br&gt;telesystem och med hjälp av de hårdvaror jämte datorprogram som&lt;br&gt;behövs för verkställigheten i andra fell (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Datastraffrättsutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 kap. 18-21 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i rättegångsbalken skall införas två nya paragrafer 21 a&lt;br&gt;och 25 av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär&lt;br&gt;att samtal eller andra tele-&lt;br&gt;meddelanden, som befordras av&lt;br&gt;televerket till eller från en viss&lt;br&gt;telefonapparat eller annan tele-&lt;br&gt;anläggning, i hemlighet avlyss-&lt;br&gt;nas eller upptas genom ett&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för återgiv-&lt;br&gt;ning av innehållet i meddelan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär&lt;br&gt;att telemeddelanden, som avses i&lt;br&gt;20 § andra stycket, i hemlighet&lt;br&gt;avlyssnas eller upptas genom ett&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för återgiv-&lt;br&gt;ning av innehållet i meddelan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare staff än fängelse i två&lt;br&gt;år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan&lt;br&gt;gärning är belagd med staff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning inne-&lt;br&gt;bär att uppgifter i hemlighet&lt;br&gt;lämnas av televerket om samtal&lt;br&gt;eller andra telemeddelanden&lt;br&gt;som har expedierats eller be-&lt;br&gt;ställts till eller från en viss&lt;br&gt;telefonapparat eller annan&lt;br&gt;teleanläggning eller att en sådan&lt;br&gt;anläggning avstängs för samtal&lt;br&gt;eller meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning inne-&lt;br&gt;bär att uppgifter i hemlighet&lt;br&gt;lämnas eller hämtas in om tele-&lt;br&gt;meddelanden som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket eller att sådana&lt;br&gt;meddelanden hindras från att nå&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex&lt;br&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller sådant brott&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1960:418) om straff for varusmuggling som avser&lt;br&gt;narkotika eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är&lt;br&gt;belagd med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning får ske&lt;br&gt;endast om någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet och&lt;br&gt;åtgärden är av synnerlig vikt för&lt;br&gt;utredningen. Åtgärden får en-&lt;br&gt;dast avse telefonapparat eller&lt;br&gt;annan teleanläggning som&lt;br&gt;innehas eller kan antas komma&lt;br&gt;att använda av den misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall meddelas att&lt;br&gt;gälla för viss tid och anlägg-&lt;br&gt;ning. Tiden får inte bestämmas&lt;br&gt;längre än nödvändigt och får&lt;br&gt;inte överstiga en månad från&lt;br&gt;dagen for beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning får ske&lt;br&gt;endast om någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet och&lt;br&gt;åtgärden är av synnerlig vikt för&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärden får avse endast tele-&lt;br&gt;meddelanden som kan antas&lt;br&gt;vara under befordran eller ha&lt;br&gt;beställts till eller från den miss-&lt;br&gt;tänkte, dock inte sådana tele-&lt;br&gt;meddelanden som befordras med&lt;br&gt;hjälp av teleanläggning som inte&lt;br&gt;kan användas för kommunika-&lt;br&gt;tion via allmänt tillgängliga nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hemlig teleövervakning prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall meddelas att&lt;br&gt;gälla för viss tid. Tiden får inte&lt;br&gt;bestämmas längre än nödvändigt&lt;br&gt;och får inte överstiga en månad&lt;br&gt;från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får avse teleanlägg-&lt;br&gt;ning, abonnemang eller enskild&lt;br&gt;anknytning som innehas eller&lt;br&gt;kan antas komma att användas&lt;br&gt;av den misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får också avse tele-&lt;br&gt;meddelanden beträffande vilka&lt;br&gt;det genom en tekniskt eller&lt;br&gt;administrativt förfarande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sannolikt att den misstänkte är&lt;br&gt;sändare eller mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller hem-&lt;br&gt;lig teleövervakning, får de tek-&lt;br&gt;niska hjälpmedel som behövs för&lt;br&gt;avlyssningen eller övervakningen&lt;br&gt;anslutas, underhållas eller åter-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillträde för verkställighet&lt;br&gt;vägras får hus, rum eller slutet&lt;br&gt;förvaringsställe öppnas med&lt;br&gt;våld. Vid verkställighet enligt&lt;br&gt;första stycket tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 28 kap. 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Information och den nya&lt;br&gt;informationsteknologin - straff- och processrättsliga&lt;br&gt;frågor m.m. (SOU 1992:110)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Överbefälhavaren, Överstyrelsen for civil beredskap, Postverket, Tele-&lt;br&gt;verket, Telestyrelsen, Luftfartsverket, Statskontoret, Tullverket, Statisti-&lt;br&gt;ska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Riksarkivet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Konsumentverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Samråds-&lt;br&gt;gruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds&lt;br&gt;universitet, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisation i&lt;br&gt;Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges åklagare,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges kronofogdar, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Informationstekniska Standardiseringen, Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Bank-&lt;br&gt;föreningen, Leverantörföreningen Kontor och data, Scandinavian Air-&lt;br&gt;lines System, Journalistförbundet, Tidningsutgivarföreningen, Publicist-&lt;br&gt;klubben, Comviq GSM AB, Tele2 AB, Näringslivets Telekommitté,&lt;br&gt;TeleTrusT Sweden, Dataföreningen i Sverige, Kabelnämnden, Inter-&lt;br&gt;national Federation of the Phonografic Industry, Sveriges Television&lt;br&gt;AB, AB NordicTel, FilmNet Sverige AB, Film- och Videobranschens&lt;br&gt;samarbetskommitté, Svenska Kabel TV-föreningen, CopySwede,&lt;br&gt;Nordisk Television AB, IndustriförvaltningsAB Kinnevik, Konstnärliga&lt;br&gt;och Litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 18-21 och 25 §§ rättegångsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär&lt;br&gt;att telemeddelanden, som befor-&lt;br&gt;dras via ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät till eller från en viss&lt;br&gt;teleanläggning, i hemlighet av-&lt;br&gt;lyssnas eller tas upp genom ett&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för återgiv-&lt;br&gt;ning av innehållet i meddelan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär&lt;br&gt;att telemeddelanden, som befor-&lt;br&gt;dras till eller från en viss tele-&lt;br&gt;adress, i hemlighet avlyssnas&lt;br&gt;eller tas upp genom ett tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel för återgivning av&lt;br&gt;innehållet i meddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två&lt;br&gt;år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan gär-&lt;br&gt;ning är belagd med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning inne-&lt;br&gt;bär att uppgifter i hemlighet&lt;br&gt;hämtas in om telemeddelanden&lt;br&gt;som har expedierats eller be-&lt;br&gt;ställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleanläggning som är ansluten&lt;br&gt;till ett allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät eller att en sådan an-&lt;br&gt;läggning stängs av för telemed-&lt;br&gt;delanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning innebär&lt;br&gt;att uppgifter i hemlighet hämtas&lt;br&gt;in om telemeddelanden som har&lt;br&gt;expedierats eller beställts till&lt;br&gt;eller från en viss teleadress eller&lt;br&gt;att sådana meddelanden hindras&lt;br&gt;från att nå fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex&lt;br&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller sådant brott&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling som avser&lt;br&gt;narkotika eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:602.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:602.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är före- Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;skrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är belagd Bilaga 3&lt;br&gt;med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning får ske&lt;br&gt;endast om någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet och åt-&lt;br&gt;gärden är av synnerlig vikt för&lt;br&gt;utredningen. Åtgärden får en-&lt;br&gt;dast avse telefonapparat eller&lt;br&gt;annan teleanläggning som in-&lt;br&gt;nehas eller annars kan antas&lt;br&gt;komma att användas av den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning får ske&lt;br&gt;endast om någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet och åt-&lt;br&gt;gärden är av synnerlig vikt för&lt;br&gt;utredningen. Åtgärden får&lt;br&gt;endast avse en teleadress som&lt;br&gt;innehas eller annars kan antas&lt;br&gt;komma att användas av den&lt;br&gt;misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlyssning eller övervakning får&lt;br&gt;inte avse telemeddelanden som&lt;br&gt;endast befordras inom ett telenät&lt;br&gt;som är av mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning prövas&lt;br&gt;av rätten på ansökan av åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall meddelas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla för viss tid och anlägg-&lt;br&gt;ning. Tiden får inte bestämmas&lt;br&gt;längre än nödvändigt och får&lt;br&gt;inte överstiga en månad från&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ett beslut att tillåta hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning skall det framgå&lt;br&gt;vilken teleadress och under&lt;br&gt;vilken tid tillståndet gäller.&lt;br&gt;Tiden får inte bestämmas längre&lt;br&gt;än nödvändigt och får inte över-&lt;br&gt;stiga en månad från dagen för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillstånd till avlyssning eller&lt;br&gt;övervakning skall det särskilt&lt;br&gt;anges om åtgärden får vidtas&lt;br&gt;utanför allmänt tillgängliga&lt;br&gt;telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller&lt;br&gt;hemlig teleövervakning, får de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller&lt;br&gt;hemlig teleövervakning, får de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:602.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tekniska hjälpmedel som behövs&lt;br&gt;för avlyssningen eller övervak-&lt;br&gt;ningen anslutas, underhållas och&lt;br&gt;återtas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tekniska hjälpmedel som behövs Prop. 1994/95:227&lt;br&gt;för avlyssningen eller övervak- Bilaga 3&lt;br&gt;ningen användas så länge till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndet gäller.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å.&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 20 april 1995 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till lag om&lt;br&gt;ändring i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Johan&lt;br&gt;Kvart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke i dess gällande lydelse innebär hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning att telemeddelanden, som befordras via ett allmänt&lt;br&gt;tillgängligt telenät till eller från viss teleanläggning, i hemlighet avlyss-&lt;br&gt;nas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivande av&lt;br&gt;innehållet i meddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att begränsningen till allmänt tillgängliga&lt;br&gt;telenät slopas. Vidare föreslås att ”teleanläggning” byts ut mot&lt;br&gt;”teleadress”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissen framgår att informationsteknologins snabba utveckling&lt;br&gt;lett till att det blivit allt svårare att få till stånd en effektiv&lt;br&gt;teleavlyssning, om den skall vara knuten till en viss teleanläggning t.ex.&lt;br&gt;en telefonapparat. Syftet med att ersätta begreppet teleanläggning med&lt;br&gt;teleadress anges vara att frigöra bestämmelserna om teleavlyssning från&lt;br&gt;den traditionella fysiska avgränsningen och att knyta regleringen till ”en&lt;br&gt;identifiering av den logiska adress” som ett meddelande skickas från&lt;br&gt;eller till. En sådan adress kan vara t.ex. ett telefonnummer, en kod eller&lt;br&gt;adressen för elektronisk post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inget att erinra mot att tillämpningsområdet för hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning - eller hemlig teleövervakning (se 19 §) - avgränsas på&lt;br&gt;det sätt som föreslagits i remissen. Begreppet teleadress är emellertid&lt;br&gt;helt nytt och definieras inte i lagtexten, något som kan komma att&lt;br&gt;medföra tillämpningssvårigheter. Enligt Lagrådets mening skulle&lt;br&gt;förståelsen av bestämmelsen underlättas om lagtexten kunde&lt;br&gt;kompletteras med en exemplifiering av vad som avses med begreppet&lt;br&gt;teleadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan komplettering kan första stycket förslagsvis ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Hemlig teleavlyssning innebär att telemeddelanden, som befordras till&lt;br&gt;eller från ett telefonnummer, en kod eller annan liknande anordning&lt;br&gt;(teleadress), i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ är följande: ”— till eller från ett telefonnummer, en kod&lt;br&gt;eller annan teleadress, i hemlighet avlyssnas —”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de närmare förutsättningarna för att hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning eller hemlig teleövervakning skall få ske. I ett nytt andra&lt;br&gt;stycke föreslås ett undantag från tillämpningsområdet, vilket undantag&lt;br&gt;skall ersätta den nuvarande, i 18 och 19 §§ angivna, begränsningen till&lt;br&gt;allmänt tillgängliga telenät. I andra stycket anges sålunda att avlyssning&lt;br&gt;eller övervakning inte får avse telemeddelanden som endast befordras&lt;br&gt;inom ett telenät som är av mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen torde främst syfta till att från tillämpningsområdet&lt;br&gt;undanta områden för telekommunikationer som är särskilt integritets-&lt;br&gt;känsliga, dvs. där förtroliga meddelanden är vanligt förekommande,&lt;br&gt;eller som annars får anses tillhöra den privata sfären. Detta har ansetts&lt;br&gt;kunna uppnås genom att bestämmelsen utformas med avseende på den&lt;br&gt;betydelse som ett telenät har. Vad den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;innehåller härom avser enligt motiveringen i remissen telenätets&lt;br&gt;betydelse för telesystemet som helhet, varvid bl.a. telenätets omfattning&lt;br&gt;skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att en bestämmelse med det&lt;br&gt;angivna syftet ges en utformning som tar sikte på ett telenäts betydelse&lt;br&gt;i enlighet med vad nu angetts. Av den föreslagna lydelsen framgår&lt;br&gt;emellertid inte i vilket hänseende ett telenät skall ha mindre betydelse&lt;br&gt;för att fålla utanför tillämpningsområdet. Bestämmelsen bör förtydligas&lt;br&gt;i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda kan andra stycket i paragrafen ges&lt;br&gt;förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Avlyssning eller övervakning får inte avse telemeddelanden som endast&lt;br&gt;befordras inom ett telenät, som med hänsyn till sin begränsade&lt;br&gt;omfattning och omständigheterna i övrigt får anses vara av mindre&lt;br&gt;betydelse från allmän kommunikationssynpunkt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:227&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Tham, Blomberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Lindh,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:227 Hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48511, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-06-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 21:54:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03227</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 21:54:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03227</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__227.pdf</filnamn>
<filstorlek>1773584</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D70F2B6C-1C04-4E8E-BD1C-F0D871FB322D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:JuU1</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01JuU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>