<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287794</hangar_id>
 <dok_id>GI03226</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>226</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:226</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>226</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:35</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03226/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03226</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03226</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:226&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;br&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03226/prop_199495__226-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Som huvudregel föreslås att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir&lt;br&gt;upptagen i kyrkan. En person skall dock kunna tillhöra kyrkan också&lt;br&gt;efter ett meddelande eller en anmälan. Förslaget innebär inte någon&lt;br&gt;förändring av kyrkotillhörigheten för den som är medlem i Svenska&lt;br&gt;kyrkan när de nya reglerna träder i kraft. 1994 års kyrkomöte har för sin&lt;br&gt;del antagit de nya reglerna för kyrkotillhörighet. Reglerna föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också vissa ytterligare frågor som kyrko-&lt;br&gt;mötet har tagit upp. Det gäller bl.a. ett förslag om att dop skall införas&lt;br&gt;som förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och&lt;br&gt;anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan. Något sådant&lt;br&gt;förslag läggs dock inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:300)........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1951:680)........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya regler för kyrkotillhörighet.................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem som får tillhöra Svenska kyrkan........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudregel för kyrkotillhörighet ............. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Barn............................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vuxna.............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utträde ur kyrkan ...................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om kyrkotillhörighet.................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidpunkten för inträde och utträde ............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Register över dem som tillhör Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;Meddelande om dop..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.......27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valbarhet och anställning&amp;nbsp;&amp;nbsp;......................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser........................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kyrkolagen........30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;religionsfrihetslagen . . 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag....... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans centralstyrelses lagförslag ..... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag antagna av 1994 års kyrkomöte.......51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 maj 1995 . . 61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande tredje avdelningen skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 1 § ordet ”medlemskap” skall bytas ut mot ”kyrko-&lt;br&gt;tillhörighet”, att i 6 kap. 1 §, 11 kap. 9, 10 och 12 §§, 13 kap. 2 §, 14&lt;br&gt;kap. 8 §, 15 kap. 1 och 9 §§, 43 kap. 3 och 8 §§, 45 kap. 5 och 9 §§,&lt;br&gt;46 kap. 6, 13 och 15 §§ ordet ”kyrkomedlem” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”kyrkotillhörig” i motsvarande form samt att i&lt;br&gt;rubriken närmast före 23 kap. 8 § ordet ”kommunalbesvär” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”laglighetsprövning”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 42 kap. 7-28 §§ skall betecknas 42 kap. 8-29 §§,&lt;br&gt;dels att 12 kap. 2 §, 24 kap. 4 §, 25 kap. 5 §, 26 kap. 3 §, 27 kap. 7&lt;br&gt;och 9 §§, 29 kap. 1 §, 30 kap. 1 §, 31 kap. 3 §, 35 kap. 35 §, 39 kap.&lt;br&gt;5 §, den nya 42 kap. 14 § samt 46 kap. 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny tredje avdelning och en ny&lt;br&gt;paragraf, 42 kap. 7 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Om kyrkotillhörighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande i kyrkan genom dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som&lt;br&gt;har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till upptagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VfxxMay upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill&lt;br&gt;inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska&lt;br&gt;kyrkan, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och samtidigt med&lt;br&gt;anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,&lt;br&gt;bekännelse och lära som förberedelse för dop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom&lt;br&gt;anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt&lt;br&gt;genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om kyrkotillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling&lt;br&gt;där den som ärendet rör är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan&lt;br&gt;gäller från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dopdagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in till&lt;br&gt;kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om&lt;br&gt;utträde kom in till kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall&lt;br&gt;genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är&lt;br&gt;folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige&lt;br&gt;skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om kyrkotillhörighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt&lt;br&gt;ut ur Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;genast få ett skriftligt bevis om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av för-&lt;br&gt;samlingsskatt och framställning av röstlängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,&lt;br&gt;material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller ett direktvalt kyrkoråd i en&lt;br&gt;församling har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd i försam-&lt;br&gt;lingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller ett direktvalt kyrkoråd i en&lt;br&gt;församling har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd i försam-&lt;br&gt;lingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit&lt;br&gt;folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid&lt;br&gt;val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd i en annan församling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsfullmäktige är den&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&lt;br&gt;kretsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på val-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsfullmäktige är den&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&lt;br&gt;kretsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i&lt;br&gt;den valkrets som den församlingen tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare&lt;br&gt;i stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av&lt;br&gt;sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte&lt;br&gt;heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd&lt;br&gt;stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i egendomsnämnden är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i egendomsnämnden är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är folkbokförd inom stiftet&lt;br&gt;och som är medlem av Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är folkbokförd inom stiftet Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;och tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara domkapitlets&lt;br&gt;sekreterare är den som är med-&lt;br&gt;lem av Svenska kyrkan och har&lt;br&gt;avlagt juris kandidatexamen eller&lt;br&gt;juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara domkapitlets&lt;br&gt;sekreterare är den som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan och har avlagt&lt;br&gt;juris kandidatexamen eller jurist-&lt;br&gt;examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad&lt;br&gt;juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett&lt;br&gt;år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en&lt;br&gt;kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den&lt;br&gt;som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i&lt;br&gt;stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot&lt;br&gt;eller ersättare för denne i dom-&lt;br&gt;kapitlet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är folkbokförd&lt;br&gt;inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är medlem av&lt;br&gt;Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot&lt;br&gt;eller ersättare för denne i dom-&lt;br&gt;kapitlet är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna&lt;br&gt;skall det finnas ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som är medlem av&lt;br&gt;Svenska kyrkan och som har&lt;br&gt;fyllt 18 år kan vara ledamot av&lt;br&gt;kyrkomötet eller ersättare för en&lt;br&gt;ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan och som har fyllt 18 år&lt;br&gt;kan vara ledamot av kyrkomötet&lt;br&gt;eller ersättare för en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare för ledamot i Svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse är den som&lt;br&gt;är medlem av Svenska kyrkan&lt;br&gt;och som har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;dagen för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare för ledamot i Svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse är den som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan och som&lt;br&gt;har fyllt 18 år senast på dagen&lt;br&gt;för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte längre är valbar, upphör hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i Kyrkomötets&lt;br&gt;besvärsnämnd och deras ersättare&lt;br&gt;skall vara medlemmar av Svens-&lt;br&gt;ka kyrkan. De får inte vara&lt;br&gt;underåriga eller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i Kyrkomötets&lt;br&gt;besvärsnämnd och deras ersättare&lt;br&gt;skall tillhöra Svenska kyrkan.&lt;br&gt;De får inte vara underåriga eller&lt;br&gt;ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara med-&lt;br&gt;lemmar av Svenska kyrkan. Ord-&lt;br&gt;föranden skall vara eller ha varit&lt;br&gt;ordinarie domare. Av de övriga&lt;br&gt;ledamöterna skall en vara bis-&lt;br&gt;kop. De återstående tre ledamö-&lt;br&gt;terna skall vara lekmän som är&lt;br&gt;förtrogna med det kyrkliga för-&lt;br&gt;samlingslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Ordföranden&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie&lt;br&gt;domare. Av de övriga ledamö-&lt;br&gt;terna skall en vara biskop. De&lt;br&gt;återstående tre ledamöterna skall&lt;br&gt;vara lekmän som är förtrogna&lt;br&gt;med det kyrkliga församlings-&lt;br&gt;livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;39 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopen som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De&lt;br&gt;utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De valda ledamöterna och&lt;br&gt;deras ersättare skall tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,&lt;br&gt;skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall&lt;br&gt;tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av kyrkomötet utsedda&lt;br&gt;ledamöterna och deras ersättare&lt;br&gt;skall tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.&lt;br&gt;Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den all-&lt;br&gt;männa kyrkoavgiften skall det&lt;br&gt;antal skattekronor som hänför&lt;br&gt;sig till personer som inte är&lt;br&gt;medlemmar av Svenska kyrkan&lt;br&gt;minskas med 75 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den all-&lt;br&gt;männa kyrkoavgiften skall det&lt;br&gt;antal skattekronor som hänför&lt;br&gt;sig till personer som inte tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan minskas med 75&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;46 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till elektor eller ersätta-&lt;br&gt;re för elektor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&lt;br&gt;distriktet, eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 16 §, inom en församling som&lt;br&gt;ingår i samfalligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till elektor eller ersätta-&lt;br&gt;re för elektor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&lt;br&gt;distriktet, eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 16 §, inom en församling som&lt;br&gt;ingår i samfalligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör&lt;br&gt;även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt&lt;br&gt;utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid utgången av år 1995 har valts till ett uppdrag som&lt;br&gt;avses i 39 kap. 5 § eller 42 kap. 7 § får inneha uppdraget utan hinder av&lt;br&gt;de nya föreskrifterna om valbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;br&gt;(1951:680)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;br&gt;dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om medlemskap i Svenska kyrkan finns i religionsfrihets-&lt;br&gt;lagen (1951:680, ändrad senast 1991:488). I huvudsak innebär reglerna&lt;br&gt;att barn till föräldrar som tillhör kyrkan inträder automatiskt i Svenska&lt;br&gt;kyrkan vid födseln. En evangelisk-luthersk trosbekännare som får svenskt&lt;br&gt;medborgarskap blir medlem i Svenska kyrkan utan någon särskild åtgärd.&lt;br&gt;Det finns också en möjlighet att bli medlem efter ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har satts i fråga om reglerna om medlemskap i Svenska kyrkan är&lt;br&gt;förenliga med bestämmelsen om s.k. negativ religionsfrihet i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen. Med anledning av återkommande motioner i ämnet har&lt;br&gt;frågan behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen under hela 1980-talet&lt;br&gt;och början av 90-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1992 beslutade regeringen direktiv (dir. 1992:45) för en kyrko-&lt;br&gt;beredning. Regeringen slog där fest att religionsfrihetslagens med-&lt;br&gt;lemskapsregler är oförenliga med bestämmelserna i 2 kap. 2 § rege-&lt;br&gt;ringsformen och gav beredningen i uppdrag att behandla frågan.&lt;br&gt;Kyrkoberedningen har i sitt betänkande Staten och trossamfunden (SOU&lt;br&gt;1994:42) konstaterat att bestämmelserna om medlemskap måste bringas&lt;br&gt;i överensstämmelse med bestämmelserna i regeringsformen. Beredningen&lt;br&gt;lämnade inget eget förslag i ämnet utan förutsatte att det pågående&lt;br&gt;inomkyrkliga arbetet skulle fullgöras och förslag föreläggas 1994 års&lt;br&gt;kyrkomöte. Kyrkoberedningens betänkande har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Civildepartementet (C94/328/KY).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som Kyrkoberedningen hänvisade till initierades av 1992 års&lt;br&gt;kyrkomöte. Då begärde kyrkomötet att Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skulle tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att lägga fram förslag till&lt;br&gt;en rättslig reglering av kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Centralsty-&lt;br&gt;relsen tillsatte i september 1992 Kyrkotillhörighetsberedningen som i&lt;br&gt;mars 1993 avlämnade betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan.&lt;br&gt;I betänkandet föreslogs att dopet skall bli huvudvägen in i Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag finns i bilaga 1.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats av Svenska kyrkans centralstyrelse. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissva-&lt;br&gt;ren redovisas i Centralstyrelsens skrivelse till 1994 års kyrkomöte (CsSkr&lt;br&gt;1994:4) Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;också tillgängliga i detta lagstiftningsärende (C94/2315/KY).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandlingen av Kyrkotillhörighetsberedningens betänkande&lt;br&gt;lade Svenska kyrkans centralstyrelse fram ett förslag till utformning av&lt;br&gt;kyrkotillhörighetsreglema till 1994 års kyrkomöte (CsSkr 1994:4).&lt;br&gt;Centralstyrelsens lagförslag finns i bilaga 2. Kyrkomötet har (2KL&lt;br&gt;1994:7, kskr. 1994:1) för sin del antagit dels Centralstyrelsens förslag till&lt;br&gt;ändring i kyrkolagen (1992:300, ändrad senast 1995:296), med vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar, dels Centralstyrelsens förslag till ändring i&lt;br&gt;religionsfrihetslagen och anhållit att regeringen förelägger riksdagen&lt;br&gt;lagförslagen. De av kyrkomötet antagna lagförslagen finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av det följande har regeringen beaktat de&lt;br&gt;synpunkter som Lagrådet har framfört. Därutöver har, i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissens lagförslag, vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar i propositionen också vår syn på två angränsande frågor&lt;br&gt;som kyrkomötet har tagit upp. Det gäller dels frågan om dop som&lt;br&gt;förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning&lt;br&gt;i vissa befattningar inom Svenska kyrkan (avsnitt 6), dels frågan om&lt;br&gt;lagstiftning om församlingsregister (avsnitt 5.8).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6-19 §§&lt;br&gt;religionsfrihetslagen. Enligt 6 § får bara svenska medborgare och i landet&lt;br&gt;bosatta utlänningar tillhöra Svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder i&lt;br&gt;Svenska kyrkan vid födseln om båda föräldrarna eller en av dem tillhör&lt;br&gt;kyrkan (7 § första stycket). Barn utom äktenskap inträder enligt 8 § vid&lt;br&gt;födseln i kyrkan om modem tillhör Svenska kyrkan. Barn som på detta&lt;br&gt;sätt inte har inträtt vid födseln kan under vissa förutsättningar erhålla&lt;br&gt;automatisk kyrkotillhörighet, om föräldrarna gifter sig med varandra.&lt;br&gt;Den som förvärvar svenskt medborgarskap tas också upp i kyrkan utan&lt;br&gt;någon särskild ansökan, om han eller hon är evangelisk-luthersk&lt;br&gt;trosbekännare och inte har anmält att vederbörande inte önskar träda in&lt;br&gt;i kyrkan (9 §). I övrigt kan man inträda i Svenska kyrkan efter ansökan&lt;br&gt;(10 §). Utträde ur Svenska kyrkan sker genom anmälan hos pastor i den&lt;br&gt;församling där man är folkbokförd (11 och 12 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om medlemskap i Svenska kyrkan har ett särskilt&lt;br&gt;konstitutionellt skydd. Sådana föreskrifter kan nämligen bara meddelas&lt;br&gt;genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet (punkt&lt;br&gt;9 andra stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen och religionsfriheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge&lt;br&gt;tillkänna sin inställning i religiöst hänseende och att tillhöra ett tros-&lt;br&gt;samfund. Detta uttryck för den s.k. negativa religionsfriheten finns i 2&lt;br&gt;kap. 2 § regeringsformen. Reglerna fick denna utformning genom 1976&lt;br&gt;års grundlagsreform. Samtidigt fördes det in i regeringsformen en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse som gör det möjligt att bestämmelserna om&lt;br&gt;tillhörighet till Svenska kyrkan kan gälla utan hinder av 2 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen (punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen [1976:871]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i regeringsformen). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillhörighetsreglemas förenlighet med regeringsformen har&lt;br&gt;varit föremål för behandling i riksdagen vid flera tillfällen. Genom den&lt;br&gt;nämnda övergångsbestämmelsen till regeringsformen i samband med&lt;br&gt;regleringen av den negativa religionsfriheten har riksdagen tagit definitiv&lt;br&gt;ställning för att reglerna i sig är oförenliga. Vid behandlingen av&lt;br&gt;förslaget till ny kyrkolag (prop. 1991/92:85 s. 22, bet. 1991/92:KU32&lt;br&gt;s.12, rskr. 1991/92:222) förutsatte riksdagen att tillhörighetsfrågan skulle&lt;br&gt;få sin lösning i det fortsatta utredningsarbetet på det kyrkliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariskt sammansatta Kyrkoberedningen har i betänkandet&lt;br&gt;Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) konstaterat att bestämmelserna&lt;br&gt;om kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan måste bringas i överens-&lt;br&gt;stämmelse med bestämmelserna i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhörighet utifrån Svenska kyrkans identitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler om tillhörighet till Svenska kyrkan måste kunna accepteras&lt;br&gt;från allmän synpunkt och uppfylla regeringsformens krav men måste&lt;br&gt;givetvis också bestämmas utifrån Svenska kyrkans identitet som&lt;br&gt;trossamfund. Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller i sin skrivelse&lt;br&gt;till kyrkomötet om kyrkotillhörigheten (CsSkr 1994:4) att det finns starka&lt;br&gt;principiella skäl som talar för att tydligare gestalta sambandet mellan dop&lt;br&gt;och kyrkotillhörighet. Enligt Centralstyrelsen är det dessutom stötande&lt;br&gt;för kyrkan som nådessamfund om gällande tillhörighetsregler kan&lt;br&gt;förknippas med tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av Centralstyrelsens skrivelse har 1994 års kyrkomö-&lt;br&gt;te framhållit att en avgörande utgångspunkt vid utformningen av reglerna&lt;br&gt;om kyrkotillhörigheten är att tillhörigheten bestäms av kyrkan själv&lt;br&gt;utifrån sin egen identitet och självförståelse. Det är alltså kyrkan som&lt;br&gt;utifrån sin bekännelse, karaktär, tradition och ordning måste utforma sina&lt;br&gt;tillhörighetsregler. Vid utformningen av reglerna måste enligt kyrkomötet&lt;br&gt;hänsyn tas såväl till Svenska kyrkans principiella syn på dopet, folkkyr-&lt;br&gt;kan och familjen som till det samhälle i vilket kyrkan verkar (2KL&lt;br&gt;1994:7 s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya tillhörighetsregler bör införas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att det från statens sida sedan länge har stått&lt;br&gt;klart att reglerna om tillhörighet till Svenska kyrkan måste reformeras&lt;br&gt;utifrån ett religionsfrihetsperspektiv. Samtidigt instämmer regeringen med&lt;br&gt;kyrkomötet i att reglerna måste utformas utifrån Svenska kyrkans syn på&lt;br&gt;sig själv. Numera finns det inom Svenska kyrkan en mycket bred&lt;br&gt;samstämmighet i synen på kyrkan, dopet och kyrkotillhörigheten, vilket&lt;br&gt;har kunnat konstateras vid såväl 1992 års som 1994 års kyrkomöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag fick vid remissbehandlingen ett&lt;br&gt;utomordentligt starkt stöd från de inomkyrkliga remissinstanserna.&lt;br&gt;Således ger 76 procent av de svarande församlingarna, pastoraten och&lt;br&gt;samfällighetema förslaget sitt stöd endera oreserverat eller med önskemål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om endast marginella justeringar. Samtliga domkapitel och stiftsstyrelser Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;eller stiftsfullmäktige tillstyrker helt eller i stort att förslagen läggs till&lt;br&gt;grund for en rättslig reglering. De flesta övriga kyrkliga organ tillstyrker&lt;br&gt;också förslagen. De rättstiga instanserna har i huvudsak en positiv eller&lt;br&gt;neutral bedömning. Kammarrätten i Jönköping framhåller att den&lt;br&gt;föreslagna regleringen ”utgör en rimlig avvägning mellan de synsätt på&lt;br&gt;kyrkan som finns såväl inom kyrkan som bland medborgarna i stort”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som har redovisats finns det enligt regeringens&lt;br&gt;mening skäl att genomföra en reform med nya regler om tillhörigheten&lt;br&gt;till Svenska kyrkan på det sätt som kyrkan själv har föreslagit. Rege-&lt;br&gt;ringen tar i det följande upp de olika delfrågor som är aktuella vid&lt;br&gt;lagregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nya regler för kyrkotillhörighet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Vem som får tillhöra Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska medborgare eller här i landet bosatta&lt;br&gt;utländska medborgare får tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även andra&lt;br&gt;personer får tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar&lt;br&gt;mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § första stycket religions-&lt;br&gt;frihetslagen får endast svensk medborgare eller här i riket bosatt&lt;br&gt;utlänning vara medlem i Svenska kyrkan. Kyrkomötets förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med vad som redan nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte har liksom kyrkotillhörighetsberedningen och&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse valt att använda orden ”kyrkotillhörig-&lt;br&gt;het” eller ”tillhöra Svenska kyrkan” i stället för medlemskap eller&lt;br&gt;medlem i Svenska kyrkan. Skälen för detta har inte redovisats i det nu&lt;br&gt;aktuella sammanhanget. Däremot behandlades frågan av 1992 års&lt;br&gt;kyrkomöte med anledning av en motion i ämnet. Andra kyrkolags-&lt;br&gt;utskottet hänvisade därvid till att Läronämnden slagit fäst att Svenska&lt;br&gt;kyrkan är ett nådessamfund och står i en folkkyrktig tradition och&lt;br&gt;uttalade för sin del följande (2KL 1992:3 s. 6): ”Utskottet finner det vara&lt;br&gt;avgörande att identiteten som trossamfund får komma till uttryck i&lt;br&gt;regleringen av kyrkotillhörigheten. Det betyder att Svenska kyrkan inte&lt;br&gt;får gestaltas i föreningsrättstiga kategorier, dvs. som en sammanslutning&lt;br&gt;av likasinnade. Eftersom begreppet medlemskap hör samman med ett&lt;br&gt;föreningsrättstigt tänkande bör det i möjligaste mån undvikas. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur det förhåller sig med detta kan regeringen för sin del Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;konstatera att de olika uttrycken i sak inte toxde innebära någon skillnad.&lt;br&gt;Andra kyrkolagsutskottet påpekade också i sitt betänkande med anledning&lt;br&gt;av Centralstyrelsens skrivelse till 1994 års kyrkomöte att det i punkten&lt;br&gt;9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen talas om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan (2KL 1994:7 s. 11). Utskottet konstaterade samtidigt att&lt;br&gt;ändringen av uttrycket medlemskap till kyrkotillhörighet inte kan leda till&lt;br&gt;något missförstånd. Regeringen kan instämma i den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt 6 § andra stycket religionsfrihetslagen att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att även en&lt;br&gt;utom riket bosatt utlänning antas som medlem i kyrkan. Enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1979:931) om prövning av vissa ansökningar om medlemskap&lt;br&gt;i Svenska kyrkan är det domkapitlet i Uppsala som prövar sådana&lt;br&gt;ansökningar. Kyrkomötets förslag i denna del innebär den ändringen i&lt;br&gt;förhållande till vad som gäller i dag att sådana ärenden i stället skall&lt;br&gt;prövas av Svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;detta en lämplig ordning. Centralstyrelsen är den centrala kyrkliga&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheten som också ansvarar för kyrkans centrala&lt;br&gt;medlemskapsregister (17 § religionsfrihetslagen). Kyrkomötets förslag&lt;br&gt;bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Huvudregel för kyrkotillhörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som döps i Svenska kyrkans ordning&lt;br&gt;blir upptagen i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Beredningens förslag får en i det närmaste total&lt;br&gt;uppslutning av de inomkyrkliga remissinstanserna. Av övriga tillstyrker&lt;br&gt;alla remissinstanser utom två eller har inga invändningar mot förslaget.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala framhåller att vissa allmänna krav&lt;br&gt;bör ställas på regleringen av medlemskapet så länge Svenska kyrkan är&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerad. Ett sådant skulle vara att krav på specificerade&lt;br&gt;religiösa ceremonier inte införs i lagstiftningen. Juridiska fakultetsstyrel-&lt;br&gt;sen i Lund är också kritisk och anser att förslaget är en kompromiss&lt;br&gt;mellan alternativen dop och anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Någon regel om dopet som medlems-&lt;br&gt;grund finns inte i religionsfrihetslagen i dag. Som har redovisats i det&lt;br&gt;föregående (avsnitt 4) blir barn automatiskt medlemmar i Svenska&lt;br&gt;kyrkan, om någon av föräldrarna tillhör kyrkan. Om föräldrarna inte är&lt;br&gt;gifta med varandra blir barnet medlem om modem tillhör kyrkan. Den&lt;br&gt;som blir svensk medborgare och är evangelisk-luthersk trosbekännare blir&lt;br&gt;också automatiskt medlem i kyrkan. I övrigt krävs någon form av&lt;br&gt;ansökan för medlemskap. Den automatiska medlemsanslutningen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kritiserats och strider också mot reglerna om negativ religionsfrihet i 2 Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;kap. 2 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel genom vilken dopet blir medlemsgrundande får anses vara&lt;br&gt;förenlig med reglerna i 2 kap. 2 § regeringsformen. Dopet får anses&lt;br&gt;innefatta en viljeyttring att tillhöra kyrkan. Därutöver kommer den&lt;br&gt;religiösa innebörd som dopet har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå senare innebär kyrkomötets förslag att dopet&lt;br&gt;skall vara den normala vägen in i kyrkan, men att även andra möjligheter&lt;br&gt;skall finnas. De innebär någon form av anmälan. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;finns det från strikt rättsliga utgångspunkter inte något behov av en regel&lt;br&gt;som anger dopet som grund för kyrkotillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det emellertid i sammanhanget viktigt att&lt;br&gt;framhålla att det här är fråga om lagstiftning som är av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för Svenska kyrkans identitet som trossamfund. Det är också&lt;br&gt;av den anledningen som kyrkomötet har getts en grundlagsfäst medbe-&lt;br&gt;stämmanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen har i sin skrivelse till kyrkomötet av principiella&lt;br&gt;teologiska skäl tillbakavisat vaije förslag som bygger medlemskapet på&lt;br&gt;ett anmälningsförfarande. Centralstyrelsen framhåller i det sammanhanget&lt;br&gt;följande (CsSkr 1994:4 s. 23): ”En ordning med anmälan som grund&lt;br&gt;skulle stå i strid med kyrkans karaktär av ett nådessamfund, som&lt;br&gt;grundläggs av de kyrkoskapande faktorerna, dvs. Ordet, dopet och&lt;br&gt;nattvarden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kyrkolagsutskottet har i sitt betänkande med anledning av&lt;br&gt;Centralstyrelsens skrivelse för sin del anfört följande (2KL 1994:7 s. 6):&lt;br&gt;”Dopet ger tillhörighet till Kristi kyrka. Eftersom Svenska kyrkan vill&lt;br&gt;manifestera Kristi kyrka måste kyrkotillhörigheten vara relaterad till&lt;br&gt;dopet. Samtidigt måste Svenska kyrkans särskilda historia beaktas. Det&lt;br&gt;är viktigt att dopet är inkluderande och inte uteslutande. De odöptas&lt;br&gt;möjlighet att tillhöra kyrkan på väg till dopet får inte sättas i fråga.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag i denna del bygger alltså på kyrkans syn på sig&lt;br&gt;själv som trossamfund. Enligt regeringens mening bör staten inte ha&lt;br&gt;några synpunkter på detta, så länge förslagen inte står i strid mot vår&lt;br&gt;konstitution eller grundläggande rättssäkerhetskrav. Kyrkomötets förslag&lt;br&gt;i denna del bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett barn under 18 år som inte döps i Svenska&lt;br&gt;kyrkans ordning skall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande&lt;br&gt;från barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha&lt;br&gt;samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;beredningens förslag. Ett par remissinstanser anser att en gräns bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas för kyrkotillhörighet utan dop. Svenska kyrkans fria synod och Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;Katolska biskopsämbetet förordar att enbart dopet skall grunda kyrko-&lt;br&gt;tillhörighet, men framför som ett alternativ att en tidsgräns sätts för&lt;br&gt;tillhörighet utan dop. Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att&lt;br&gt;inga vägande teologiska skäl talar för kyrkotillhörighet utan dop.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att anmälan ensamt skall vara&lt;br&gt;medlemsgrundande. Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund kritiserar förslaget&lt;br&gt;och anser att endera dopet eller anmälan renodlat bör föra med sig&lt;br&gt;kyrkotillhörighet, om en ändring över huvud taget skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att åldersgränsen för samtycke bör sänkas&lt;br&gt;till 12 respektive 14 år. Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska&lt;br&gt;Kyrkans Unga ifrågasätter åldersgränsen 18 år för inträde genom&lt;br&gt;meddelande från vårdnadshavaren och föreslår att den sätts vid 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag gäller för den som är under 18&lt;br&gt;år och som inte automatiskt har blivit medlem i Svenska kyrkan att&lt;br&gt;barnet kan vinna inträde i kyrkan efter ansökan. Ansökan skall göras av&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare. Om barnet fyllt 15 år, krävs samtycke från&lt;br&gt;barnet. Regler om detta finns i 10 och 12 §§ religionsfrihetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag i denna del ansluter således nära till vad som&lt;br&gt;gäller redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas FN:s konvention om barnets rättigheter,&lt;br&gt;till vilken Sverige har anslutit sig (SÖ 1990:20 ). Enligt konventionens&lt;br&gt;artikel 14 skall konventionsstatema respektera barnets rätt till tankefrihet,&lt;br&gt;samvetsfrihet och religionsfrihet. Vidare skall konventionsstatema&lt;br&gt;respektera föräldrarnas eller vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge&lt;br&gt;barnet ledning då det utövar sin rätt. Denna bestämmelse kompletteras&lt;br&gt;av artikel 18, moment 4 i konventionen om medborgerliga och politiska&lt;br&gt;rättigheter (SÖ 1971:42). I denna artikel förpliktar sig konventionsstater-&lt;br&gt;na att respektera föräldrars frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa&lt;br&gt;och moraliska uppfostran som står i överensstämmelse med föräldrarnas&lt;br&gt;egen övertygelse. Motsvarande bestämmelse finns också i artikel 2, första&lt;br&gt;tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna (SÖ 1952:35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna reglerna ger föräldrarna respektive vårdnadshavama&lt;br&gt;sådana rättigheter som faller inom ramen för de uppgifter som föräldrar&lt;br&gt;tilläggs i de förut nämnda konventionerna. I sammanhanget är det också&lt;br&gt;viktigt att framhålla att förslaget innebär att inträde i kyrkan mellan&lt;br&gt;femton och arton års ålder bara kan ske med barnets samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att den nyss angivna åldersgränsen för&lt;br&gt;samtycke bör sänkas till tolv eller fjorton år. Regeringen anser för sin del&lt;br&gt;att den frågan bör kunna diskuteras. Regeringen har emellertid beslutat&lt;br&gt;tillkalla en särskild utredare för att se över samtliga åldersgränser som&lt;br&gt;gäller barn och ungdomar (dir. 1995:29). Det ligger inom ramen för&lt;br&gt;utredarens uppdrag att också överväga de nu aktuella åldersgränserna.&lt;br&gt;Tills vidare bör därför kyrkomötets förslag i denna del accepteras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skälen i övrigt för kyrkomötets förslag i denna del och dess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till dopet som medlemsgrund kan hänvisas vad Centralstyrel- Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;sen har anfört i sin skrivelse till kyrkomötet (CsSkr 1994:4 s. 24 f.) och&lt;br&gt;vad andra kyrkolagsutskottet har uttalat i sitt betänkande med anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Centralstyrelsens skrivelse (2KL 1994:7 s. 6 f.).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Vuxna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har fyllt 18 år och vill inträda i&lt;br&gt;Svenska kyrkan i annat fall än genom dop skall efter skriftlig&lt;br&gt;anmälan tas upp i kyrkan, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är döpt i Svenska kyrkans ordning eller någon annan&lt;br&gt;evangelisk-luthersk kyrkas ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär&lt;br&gt;undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans&lt;br&gt;tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens Förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;beredningens förslag. Kritik framförs dock på flera punkter. Sålunda&lt;br&gt;anser flera remissinstanser att en tidsgräns bör finnas för kyrkotill-&lt;br&gt;hörighet utan dop. Några är helt avvisande till att vuxna skall tas upp i&lt;br&gt;kyrkan utan dop. Vidare riktas kritik från flera remissinstanser med&lt;br&gt;anknytning till kyrkan mot utformningen av alternativen för vuxnas&lt;br&gt;inträde (se vidare CsSkr 1994:4 s. 26 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag i denna del överensstämmer&lt;br&gt;i sin helhet med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § religionsfrihetslagen skall&lt;br&gt;en vuxen person som vill vinna inträde i Svenska kyrkan ansöka om det.&lt;br&gt;Om sökanden visar att han är döpt i Svenska kyrkans ordning eller att&lt;br&gt;han tillhör något annat evangeliskt-lutherskt trossamfund, skall han eller&lt;br&gt;hon utan vidare prövning tas upp i kyrkan. Samma sak gäller om&lt;br&gt;sökanden har fått den undervisning i kyrkans lära, som med hänsyn till&lt;br&gt;sökandens ålder och övriga omständigheter bör krävas och sökanden&lt;br&gt;dessutom inför pastor avger en muntlig försäkran att ansökningen är&lt;br&gt;grundad på allvarliga religiösa skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag ansluter delvis till den ordning som gäller i dag&lt;br&gt;för vuxnas inträde i Svenska kyrkan. En nyhet är att det i kyrkomötets&lt;br&gt;förslag ställs upp krav på skriftlig anmälan. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;är detta en lämplig ordning. På så sätt garanteras att underlaget för&lt;br&gt;beslutet finns dokumenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan formell nyhet gäller dem som tillhör något annat evangeliskt-&lt;br&gt;lutherskt trossamfund. I dag räcker det med tillhörigheten till ett sådant&lt;br&gt;trossamfund för att en vuxen person efter ansökan skall tas upp i kyrkan.&lt;br&gt;Kyrkomötets förslag innebär den formella ändringen att förutsättningen&lt;br&gt;i stället skall vara att personen är döpt i den ordning som gäller för en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan evangelisk-luthersk kyrka. I sak torde förslaget inte innebära någon Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;skillnad, eftersom övriga evangelisk-lutherska kyrkor har dopet som&lt;br&gt;medlemsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra än dem som är döpta i Svenska kyrkans ordning eller någon&lt;br&gt;annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning och som vill träda in i kyrkan&lt;br&gt;skall enligt kyrkomötets förslag gälla helt nya regler. I dag gäller, som&lt;br&gt;nyss har redovisats, att sökanden skall ha fått den undervisning i kyrkans&lt;br&gt;lära, som med hänsyn till sökandens ålder och övriga omständigheter bör&lt;br&gt;krävas, och att sökanden avger en muntlig försäkran om att ansökan är&lt;br&gt;grundad på allvarliga religiösa skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till de nuvarande bestämmelserna uttalade föredragande&lt;br&gt;statsrådet i denna del följande (prop. 1951:100 s. 150):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om måttet av den undervisning, som sökanden sålunda skall ha&lt;br&gt;erhållit för att hans ansökan om inträde skall kunna bifallas, måste&lt;br&gt;uppenbarligen hänsyn tagas till sökandens ålder och övriga omständig-&lt;br&gt;heter. Utgångspunkt för bedömandet bör vara den undervisning som&lt;br&gt;kyrkans medlemmar i allmänhet under motsvarande omständigheter&lt;br&gt;erhållit, och härvid böra självfallet icke för stränga krav ställas. Syftet&lt;br&gt;med bestämmelsen är nämligen endast att det skall finnas en möjlighet&lt;br&gt;att tillse att den som vuxit upp under inflytande av en annan religion&lt;br&gt;eller eljest under sådana förhållanden att han kommit att stå helt&lt;br&gt;främmande för kristendomen, innan han mottages, erhåller under-&lt;br&gt;visning om vad en anslutning till den kristna religionen, och då särskilt&lt;br&gt;till den evangelisk-lutherska formen därav, innebär. Vidare bör det&lt;br&gt;naturligtvis, såsom Sveriges yngre prästers förbund påpekat, finnas&lt;br&gt;möjlighet att tillfredsställa en önskan om inträde även för den som har&lt;br&gt;en bristfällig intellektuell utrustning och därför har svårigheter att&lt;br&gt;tillägna sig kyrkans lära. Detsamma gäller om minderårig, som ännu&lt;br&gt;icke kunnat få någon undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den försäkran som sökanden bör avlägga ha vissa dom-&lt;br&gt;kapitel anmärkt att ordalagen icke endast böra tala om ett allvarligt&lt;br&gt;uppsåt, såsom kommittén föreslagit, utan också ha en innehållsmässig&lt;br&gt;bestämning. Det kan vara tveksamt, vilken formulering som härvid är&lt;br&gt;den bästa. Mot det förslag som nämnda domkapitel framställa kan&lt;br&gt;invändas att betydelsen därav måhända icke är så tillgängtig för&lt;br&gt;lekmannen. I anslutning till ett förslag som framställts av Västerås&lt;br&gt;domkapitel i yttrande över 1927 års betänkande har jag föredragit ett&lt;br&gt;uttryck som går ut på att ansökningen är grundad på allvarliga religiösa&lt;br&gt;skäl. Sökandens skäl för sin ansökan skola naturligtvis icke bedömas&lt;br&gt;av pastor. I sådant fall då inträde begäres för barn som ej fyllt 18 år&lt;br&gt;och står under annans vårdnad torde någon försäkran rörande allvaret&lt;br&gt;i uppsåtet icke böra krävas. Ett stadgande härom har upptagits i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag innebär inget krav på att sökanden har fått under-&lt;br&gt;visning i Svenska kyrkans lära, utan i stället att sökanden begär sådan&lt;br&gt;undervisning. För det fäll sökanden inte redan är döpt i någon annan&lt;br&gt;kristen kyrkas ordning skall begäran om undervisning ske i avvaktan på&lt;br&gt;dop. Kyrkomötet ställer i sitt förslag inte heller upp något krav på&lt;br&gt;muntlig försäkran att ansökan är grundad på allvarliga religiösa skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya reglerna i denna del skall ses mot bakgrund av&lt;br&gt;kyrkomötets principiella ställningstagande att vägen in i Svenska kyrkan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara dopet, samtidigt som det skall finnas en möjlighet att tillhöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan i avvaktan på dop. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dopet är den normala förutsättningen för att tillhöra en kristen kyrka.&lt;br&gt;Som framhölls vid tillkomsten av religionsfrihetslagen är det felaktigt att&lt;br&gt;betrakta dopet enbart som en inträdesceremoni som hänför sig till ett&lt;br&gt;särskilt kyrkosamfund. Dopet har inte en sådan karaktär. Det upprepas&lt;br&gt;inte; varken när någon som har trätt ur kyrkan åter vill träda in, eller när&lt;br&gt;någon som redan har blivit döpt i ett annat kristet kyrkosamfund vill&lt;br&gt;träda in i Svenska kyrkan (jfr prop. 1951:100 s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har kritik riktats mot att en vuxen skall kunna&lt;br&gt;tas upp i kyrkan i avvaktan på dop, om hon eller han begär undervisning.&lt;br&gt;Centralstyrelsen har här framhållit att undervisning inte bara skall&lt;br&gt;begäras utan även delges. Centralstyrelsen har vidare i denna del anfört&lt;br&gt;följande (CcSkr 1994:4 s. 28): ”Om undervisningen skall ha delgivits&lt;br&gt;före upptagandet finns inte lika stor anledning att acceptera en kyrkotill-&lt;br&gt;hörighet för vuxen i avvaktan på att dopet tas emot. Om bestämmelsen&lt;br&gt;ändras i den riktningen, uppstår dessutom teologiska svårigheter. En&lt;br&gt;sådan bestämmelse innebär ju principiellt sett att den som genomgått dop-&lt;br&gt;undervisning väljer att tillhöra kyrkan utan att ta emot dopet.” Kyrko-&lt;br&gt;mötet har för sin del inte uttryckt någon annan åsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för sin del konstatera att kyrkomötets förslag i prakti-&lt;br&gt;ken kan innebära att den som har fått dopundervisning kan välja att&lt;br&gt;kvarstå i kyrkan utan att ha tagit emot dopet. Sannolikheten för att så blir&lt;br&gt;fallet får emellertid anses som liten. Som Centralstyrelsen framhåller får&lt;br&gt;en begäran om undervisning som förberedelse för dop anses innebära att&lt;br&gt;personen i fråga uttrycker en önskan att träda i nådemedelsgemenskap&lt;br&gt;med kyrkan (CcSkr 1994:4 s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag i denna del är således motiverade utifrån principi-&lt;br&gt;ella teologiska skäl mot vilka regeringen inte har anledning att invända.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund och då förslaget också är förenligt med regerings-&lt;br&gt;formens regler om religionsfrihet, bör det kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Utträde ur kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda&lt;br&gt;ur kyrkan genom anmälan. Anmälan skall göras personligen hos&lt;br&gt;kyrkoherden eller enskilt genom en egenhändigt undertecknad&lt;br&gt;handling som bevittnats av två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets våidnadsha-&lt;br&gt;vare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inga invändningar mot beredningens förslag. Ett par remissinstanser&lt;br&gt;har dock synpunkter på de föreslagna åldersgränserna för beslut eller&lt;br&gt;samtycke och vill sänka dem till 15 respektive 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regler om utträde ur Svenska kyrkan&lt;br&gt;finns i dag i 11 § religionsfrihetslagen. Om en medlem av Svenska&lt;br&gt;kyrkan inte längre vill tillhöra kyrkan, skall hon eller han göra anmälan&lt;br&gt;om utträde hos pastor i den församling där hon eller han är folkbokförd.&lt;br&gt;Anmälan skall göras personligen eller enskilt i en egenhändigt under-&lt;br&gt;tecknad och av två personer bevittnad handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag överensstämmer i sak med den ordning för utträde&lt;br&gt;som gäller i dag. Regeringen anser i likhet med de flesta remissinstan-&lt;br&gt;serna att förslaget bör godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om vilka åldersgränser som skall gälla för beslut&lt;br&gt;och samtycke för barn under 18 år, kan hänvisas till vad som har sagts&lt;br&gt;i det föregående (avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Beslut om kyrkotillhörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågor om kyrkotillhörighet prövas av&lt;br&gt;kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbok-&lt;br&gt;förd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva&lt;br&gt;sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet&lt;br&gt;av Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar&lt;br&gt;mot beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer i sin helhet&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den ordning som gäller i dag&lt;br&gt;prövas frågor om medlemskap i Svenska kyrkan av pastor i den&lt;br&gt;församling där sökanden är folkbokförd. I fråga om den som inte är&lt;br&gt;folkbokförd i Sverige prövas frågorna av pastor i den församling inom&lt;br&gt;landet där sökanden vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet pastor definieras i 16 § religionsfrihetslagen. Med pastor&lt;br&gt;avses i lagen kyrkoherde i en församling i Svenska kyrkan eller någon&lt;br&gt;annan präst som domkapitlet har förordnat att sköta de uppgifter som&lt;br&gt;pastor har enligt lagen. Domkapitlet får också förordna någon annan att&lt;br&gt;handlägga ärenden som pastor har enligt lagen. Regeringen får också&lt;br&gt;uppdra åt en svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman att handlägga&lt;br&gt;frågor som enligt religionsfrihetslagen ankommer på pastor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag skiljer sig delvis från vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet använder inte begreppet pastor och möjligheten att delege-&lt;br&gt;ra pastors uppgifter till andra än präster slopas. Vidare övertar Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse uppgiften att pröva frågor om kyrkotillhörighet&lt;br&gt;i fråga om dem som inte är folkbokförda i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret när det gäller beslut om kyrkotillhörighet läggs enligt kyrko- Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;mötets förslag uttryckligen på kyrkoherden i stället för på pastor. Som&lt;br&gt;skäl anförs att det är rimligt att huvudansvaret för hela pastoratet läggs&lt;br&gt;på kyrkoherden, eftersom de nya bestämmelserna förutsätter ett gemen-&lt;br&gt;samt pastoralt program. Om någon annan präst behöver anlitas for att&lt;br&gt;fullgöra uppgifterna, får kyrkoherden delegera till en annan präst i&lt;br&gt;pastoratet (CsSkr 1994:4 s. 29 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag ansluter nära till vad som gäller i dag i fråga om&lt;br&gt;dem som är folkbokförda i Sverige. Enligt regeringens mening är det en&lt;br&gt;rimlig ordning att beslutanderätten i frågor om kyrkotillhörighet läggs på&lt;br&gt;kyrkoherden eller på den präst i pastoratet som kyrkoherden förordnar.&lt;br&gt;Detta i synnerhet som man inom Svenska kyrkan planerar ett offensivt&lt;br&gt;pastoralt program som skall festställas av biskopen och domkapitlet i&lt;br&gt;vaije stift med anledning av de föreslagna nya reglerna (jfr CsSkr 1994:4&lt;br&gt;s. 35 f.). I sammanhanget kan påpekas att kyrkoherden, liksom pastor för&lt;br&gt;närvarande, i sin beslutsfunktion när det gäller frågor om kyrkotillhörig-&lt;br&gt;het utgör en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet föreslår att frågor om kyrkotillhörighet i fråga om dem&lt;br&gt;som inte är folkbokförda i Sverige skall prövas av Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse. Motsvarande uppgifter ankommer i dag på pastor i den&lt;br&gt;församling där den person som ansökan eller anmälan avser vistas eller&lt;br&gt;på svensk diplomat eller konsul som har fått regeringens förordnande.&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse är en central förvaltningsmyndighet inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan och ansvarar i den egenskapen också för kyrkans&lt;br&gt;centrala medlemskapsregister. Det är därför naturligt och även en lämplig&lt;br&gt;ordning att Centralstyrelsen beslutar i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner sammanfattningsvis att kyrkomötets förslag i dessa&lt;br&gt;delar bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Tidpunkten för inträde och utträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkotillhörigheten för den som blir&lt;br&gt;upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dopdagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in&lt;br&gt;till kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan&lt;br&gt;om utträde kom in till kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt beredningens förslag&lt;br&gt;skall tidpunkten för inträde knytas till den dag då meddelande eller&lt;br&gt;anmälan kom in. Beredningen har således inte i sitt förslag angett till&lt;br&gt;vem anmälan skall ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Medlemskapet i Svenska kyrkan för&lt;br&gt;med sig en rad rättsverkningar. Den som är medlem i Svenska kyrkan är&lt;br&gt;skyldig att betala föll församlingsskatt. Med medlemskapet följer också&lt;br&gt;rösträtt och valbarhet vid kyrkliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från reglerna om barn som vid födseln blir medlemmar i&lt;br&gt;Svenska kyrkan och evangelisk-lutherska trosbekännare som vid förvärv&lt;br&gt;av svenskt medborgarskap automatiskt blir medlemmar i kyrkan, saknas&lt;br&gt;uttryckliga regler i religionsfrihetslagen om tidpunkten för inträde&lt;br&gt;respektive utträde ur kyrkan. I avsaknad av uttryckliga regler om detta&lt;br&gt;får anses gälla att sökanden blir medlem respektive ”icke-medlem” när&lt;br&gt;ett lagakraftvunnet beslut i frågan föreligger. I allmänhet torde an-&lt;br&gt;sökningar om inträde respektive utträde bifållas. I dessa fåll finns inte&lt;br&gt;någon som kan överklaga beslutet. Det vinner därför laga kraft om-&lt;br&gt;edelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rättsverkningar är knutna till medlemskapet i Svenska kyrkan&lt;br&gt;är det enligt regeringens mening lämpligt att - såsom kyrkomötet har&lt;br&gt;föreslagit - tidpunkten för inträdet respektive utträdet uttryckligen&lt;br&gt;regleras. De nu föreslagna reglerna för kyrkotillhörighet bygger på dopet&lt;br&gt;och i vissa fåll meddelande eller anmälan, dvs. någon form av vilje-&lt;br&gt;yttring. Den som låter döpa sig eller anmäler sig för inträde eller utträde&lt;br&gt;kan förutsättas vilja träda in eller ut ur kyrkan omedelbart. Med hänsyn&lt;br&gt;till detta är det en rimlig utgångspunkt att rättsverkningarna av med-&lt;br&gt;lemskapet knyts till dagen för dopet eller dagen för meddelande eller&lt;br&gt;anmälan om inträde. Detsamma bör gälla för utträde. Detta förutsätter&lt;br&gt;naturligtvis att åtgärden också leder till beslut om inträde eller utträde,&lt;br&gt;dvs. att övriga krav också är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kyrkomötets förslag skall kyrkotillhörigheten gälla eller upphöra&lt;br&gt;från och med den dag då anmälan kom in till kyrkoherden. Denna&lt;br&gt;ordning fungerar i fråga om dem som är folkbokförda i Sverige.&lt;br&gt;Beträffande andra skall anmälan göras till och prövas av Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse. Någon regel om när kyrkotillhöriget gäller eller upphör&lt;br&gt;att gälla i dessa fåll har inte antagits eller föreslagits av kyrkomötet. För&lt;br&gt;dessa fåll får i stället allmänna regler tillämpas, dvs. inträdet eller&lt;br&gt;utträdet kommer då att gälla från det att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får i och för sig anses vara en brist att regleringen inte täcker&lt;br&gt;samtliga fåll av inträde och utträde. Enligt regeringens mening får denna&lt;br&gt;brist emellertid inte anses så allvarlig, eftersom det här är fråga om&lt;br&gt;personer som inte är folkbokförda i Sverige. De rättsverkningar som är&lt;br&gt;förenade med medlemskapet har inte någon omedelbar effekt på sådana&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av den föreslagna bestämmelsen kräver kyrkomötets&lt;br&gt;samtycke. Det är enligt regeringens mening angeläget att förslaget till&lt;br&gt;nya tillhörighetsregler föreläggs riksdagen så snart som möjligt och före&lt;br&gt;kyrkomötets sammanträde i augusti 1995. Förslaget bör därför genom-&lt;br&gt;föras i det skick som det nu befinner sig, med inriktning på att senare&lt;br&gt;med kyrkomötets samtycke göra de smärre justeringar som föranleds av&lt;br&gt;den nu påpekade bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Register över dem som tillhör Svenska kyrkan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra&lt;br&gt;register över alla som tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrel-&lt;br&gt;se, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i&lt;br&gt;eller trätt ut ur Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av&lt;br&gt;församlingsskatt och framställning av rösdängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon lagstiftning om församlingsregister behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer delvis med regeringens. Beredningen har därutöver&lt;br&gt;föreslagit att det av det centrala registret också skall framgå om den som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan&lt;br&gt;kristen kyrkas ordning. Beredningen har vidare föreslagit att det av&lt;br&gt;kyrkoherdens underrättelse till Centralstyrelsen skall framgå om den som&lt;br&gt;har upptagits i Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon&lt;br&gt;annan kristen kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan har inte haft några invändningar mot beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;beredningens förslag. Kyrkomötet har dessutom begärt sådana ändringar&lt;br&gt;av gällande bestämmelser att det blir möjligt att i församlingsregistret få&lt;br&gt;en helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1991 flyttades huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för folkbokföringen över från Svenska kyrkan (pastorsämbe-&lt;br&gt;tena) till skatteförvaltningen. Uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan&lt;br&gt;registreras inte i folkbokföringens ADB-register. Lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister medger inte heller att så sker. Enligt vad som&lt;br&gt;uttalades i samband med genomförandet av folkbokföringsreformen bör&lt;br&gt;det vara en kyrklig angelägenhet att hålla register över medlemmarna,&lt;br&gt;även om skatteförvaltningen också behöver uppgifter om medlemmar i&lt;br&gt;Svenska kyrkan (prop. 1990/91:153 s. 127).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i religionsfrihetslagen (SFS 1991:488) lades uppgiften&lt;br&gt;att föra ett register över medlemmarna i Svenska kyrkan på Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse. Samtidigt ålades pastor att underrätta Centralsty-&lt;br&gt;relsen om sina beslut om medlemskap och Centralstyrelsen att lämna de&lt;br&gt;uppgifter till skatteförvaltningen om medlemskap i Svenska kyrkan som&lt;br&gt;behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning&lt;br&gt;av röstlängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning bör enligt regeringens mening behållas även med nya&lt;br&gt;regler för kyrkotillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har föreslagit att det av lagen skall framgå att registret och&lt;br&gt;kyrkoherdens underrättelser skall innehålla uppgifter om dop i Svenska&lt;br&gt;kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning. Några skäl för en&lt;br&gt;lagreglering i denna del har inte anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dopet är ett ämne där normgivningskompetensen med stöd av punkten Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen har delegerats till&lt;br&gt;kyrkomötet. Kyrkomötet har också meddelat föreskrifter om register-&lt;br&gt;föring i kyrklig kungörelse (SKFS 1990:6) om dop- och konfirmations-&lt;br&gt;register av döpta respektive konfirmerade i Svenska kyrkans ordning. Ett&lt;br&gt;sådant register får också föras centralt med hjälp av ADB enligt&lt;br&gt;Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1993:2) om ett förenklat ansök-&lt;br&gt;ningsförfarande för vissa personregister i Svenska kyrkans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det ankomma på kyrkomötet att också&lt;br&gt;i fortsättningen reglera frågan om dop och register över dop. I lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet har inte kommit fram något förhållande eller någon&lt;br&gt;omständighet som motiverar en annan ordning. Kyrkomötets förslag i&lt;br&gt;denna del bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har hos regeringen begärt sådana ändringar av gällande&lt;br&gt;bestämmelser att det öppnas en möjlighet att i församlingsregistren få en&lt;br&gt;helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan (2KL 1994:7&lt;br&gt;s. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Svenska kyrkan förbereder man ett offensivt pastoralt program&lt;br&gt;som inkluderar en uppsökande verksamhet med erbjudande av dop i&lt;br&gt;anslutning till nya regler för kyrkotillhörighet. För genomförande av ett&lt;br&gt;sådant program är det av grundläggande betydelse att familjen kan ses&lt;br&gt;som en enhet och att man kan få en helhetsbild av en familj i för-&lt;br&gt;samlingsregistret. Detta kan dock uppnås på annat sätt än genom&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder. Svenska kyrkans centralstyrelse har i december&lt;br&gt;1994 hos Datainspektionen begärt ändringar i de för Svenska kyrkan&lt;br&gt;gällande föreskrifterna om församlingsregister. Enligt vad regeringen har&lt;br&gt;inhämtat finns det goda förutsättningar för att kyrkomötets önskemål kan&lt;br&gt;komma att tillgodoses genom Datainspektionens föreskrifter. Det finns&lt;br&gt;därför inte skäl att nu överväga någon lagstiftningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Meddelande om dop&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har förrättat ett dop i Svenska&lt;br&gt;kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den&lt;br&gt;församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom&lt;br&gt;dopet har blivit upptagen i kyrkan enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Beredningen har&lt;br&gt;föreslagit att underrättelse skall ske i fråga om alla dop som förrättas i&lt;br&gt;Svenska kyrkans ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar&lt;br&gt;mot beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens på samma sätt som beredningens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det föregående har regeringen&lt;br&gt;föreslagit att Svenska kyrkans centralstyrelse även i fortsättningen skall&lt;br&gt;föra ett centralt register över dem som tillhör Svenska kyrkan. För att&lt;br&gt;Centralstyrelsen skall kunna hålla registret aktuellt har också föreslagits&lt;br&gt;att kyrkoherden skall underrätta Centralstyrelsen om vilka personer som&lt;br&gt;har tagits upp i respektive trätt ut ur Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sin underrättelseskyldighet krävs att kyrkoherden&lt;br&gt;i den församling där personen i fråga är folkbokförd alltid får kunskap&lt;br&gt;om dem som blir upptagna i eller träder ut ur Svenska kyrkan. I de fäll&lt;br&gt;barn eller vuxna tas upp i kyrkan eller utträder efter meddelande eller&lt;br&gt;anmälan föreligger inga problem, eftersom meddelandet eller anmälan&lt;br&gt;alltid skall göras till kyrkoherden i den församling där barnet eller den&lt;br&gt;vuxne är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall som huvudregel för inträde i Svenska kyrkan gälla&lt;br&gt;att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i kyrkan.&lt;br&gt;Något krav på att dopet skall förrättas av kyrkoherden i hemförsamlingen&lt;br&gt;ställs inte upp. För att denne skall få den nödvändiga kunskapen om vilka&lt;br&gt;som har tagits upp i kyrkan med stöd av huvudregeln om dop, bör det&lt;br&gt;införas en lagreglerad skyldighet för den som har förrättat ett sådant dop&lt;br&gt;att underrätta kyrkoherden om det medlemsgrundande dopet. I de fäll en&lt;br&gt;svensk medborgare, som har tagits upp i Svenska kyrkan genom dop,&lt;br&gt;inte är folkbokförd i Sverige bör i stället meddelandet ske direkt till&lt;br&gt;Centralstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har föreslagit att underrättelseskyldigheten skall avse alla&lt;br&gt;fäll av dop, således även när den döpte redan tillhör Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Kyrkomötets förslag i denna del får ses som en följd av dess förslag att&lt;br&gt;i lag reglera registrering av dop i det centrala medlemsregistret.&lt;br&gt;Regeringen har i det föregående ansett att det även i fortsättningen bör&lt;br&gt;ankomma på kyrkomötet att inom ramen för sin normgivningskompetens&lt;br&gt;meddela föreskrifter om dop och register över dop (avsnitt 5.8). Som en&lt;br&gt;konsekvens av detta ställningstagande bör inte heller någon skyldighet att&lt;br&gt;lämna meddelanden om dop i andra fäll än när dopet leder till kyrkotill-&lt;br&gt;hörighet regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna för kyrkotillhörighet skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör&lt;br&gt;även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält&lt;br&gt;sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya valbarhetsregler för vissa ledamöter och ersättare i Kyrko-&lt;br&gt;fondens styrelse och Domkyrkorådet i Lund påverkar inte uppdra-&lt;br&gt;gen för dem som har valts till ett sådant uppdrag före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningen har föreslagit Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna kommenterar inte den&lt;br&gt;föreslagna tiden för ikraftträdande. Några remissinstanser anser att de&lt;br&gt;nya bestämmelserna bör träda i kraft senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna för kyrkotillhörighet&lt;br&gt;i Svenska kyrkan kräver förberedelser av praktisk och organisatorisk&lt;br&gt;natur, främst inom kyrkan själv. Enligt vad regeringen har inhämtat&lt;br&gt;pågår ett sådant förberedelsearbete. Sålunda håller ett pastoralt program&lt;br&gt;på att utarbetas samt informationsmaterial, utbildning och nya admini-&lt;br&gt;strativa rutiner att förberedas. Enligt regeringens bedömning bör de nya&lt;br&gt;medlemskapsbestämmelsema därför kunna genomföras till den 1 januari&lt;br&gt;1996, såsom kyrkomötet också har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna för kyrkotillhörighet innebär att ingen längre auto-&lt;br&gt;matiskt kommer att tillhöra Svenska kyrkan. För kyrkotillhörighet&lt;br&gt;kommer att krävas antingen dop i Svenska kyrkans ordning eller&lt;br&gt;anmälan. Det är uppenbart att dessa nya regler inte kommer att innebära&lt;br&gt;någon ändring i de förhållanden som är etablerade vid reglernas&lt;br&gt;ikraftträdande. De som tillhör Svenska kyrkan vid övergångstillfället&lt;br&gt;förblir medlemmar också därefter, även om de inte är döpta eller har&lt;br&gt;gjort anmälan om inträde. För att det inte skall råda någon tvekan om att&lt;br&gt;så är fallet bör det anges i en övergångsbestämmelse till de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen (se bilaga 4) föreslog regeringen att övergångs-&lt;br&gt;bestämmelsen skulle utformas i enlighet med kyrkomötets förslag.&lt;br&gt;Lagrådet har dock för att undvika tvekan om tolkningen förordat en&lt;br&gt;annan utformning av bestämmelsen. Regeringen instämmer i vad&lt;br&gt;Lagrådet har anfört i denna del. Övergångsbestämmelsen bör således, i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag, utformas så att där anges att den som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan vid utgången av år 1995 tillhör kyrkan även i fort-&lt;br&gt;sättningen så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag innebär att kyrkotillhörighet införs som&lt;br&gt;valbarhetskrav för vissa ledamöter och ersättare i Domkyrkorådet i Lund&lt;br&gt;och Kyrkofondens styrelse (se avsnitt 8 Författningskommentar, 39 kap.&lt;br&gt;5 § och 42 kap. 7 §). I en övergångsbestämmelse bör slås fest att dessa&lt;br&gt;regler inte påverkar uppdragen för dem som valts före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Om i något sådant fell det nya kravet inte är uppfyllt, innebär detta&lt;br&gt;således inte att uppdraget upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Valbarhet och anställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något krav på att den som väljs till ett&lt;br&gt;kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs i vissa befattningar inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall vara döpt bör inte införas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningen har föreslagit Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag skall vara döpt. Den&lt;br&gt;som före ikraftträdandet valts till ett kyrkligt förtroendeuppdrag utan att&lt;br&gt;vara döpt skall dock enligt förslaget även därefter kunna inneha ett sådant&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En betydande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker beredningens förslag. Detta gäller särskilt de inomkyrkliga&lt;br&gt;instanserna. Så tillstyrker exempelvis så gott som samtliga organ på&lt;br&gt;stiftsplanet. Stiftsfullmäktige i Västerås betonar att dopet är grundval för&lt;br&gt;ansvarstagandet i kyrkans demokratiska organ. Stiftsstyrelsen i Strängnäs&lt;br&gt;framhåller att det också är en trovärdighetsfråga i en kyrka som enligt sin&lt;br&gt;bekännelse har dopet som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har dock principiella invändningar mot förslaget.&lt;br&gt;Bland dessa är Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som&lt;br&gt;bl.a. menar att de föreslagna valbarhetsreglema leder till en tvångssitua-&lt;br&gt;tion och en gradering av de kyrkotillhöriga. Juridiska fakultetsstyrelsen&lt;br&gt;i Lund framför liknande synpunkter. Kammarkollegiet påpekar att&lt;br&gt;förslaget saknar motsvarighet i den borgerliga kommunallagstiftningen,&lt;br&gt;enligt vilken alla kommunmedlemmar som har fyllt 18 år både har&lt;br&gt;rösträtt och är valbara. Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att&lt;br&gt;dopet skall vara grund för såväl rösträtt som valbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kyrkliga remissinstanser tar upp frågan om dopkrav även för&lt;br&gt;anställda i församlingsvårdande tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;beredningens förslag. Kyrkomötet betonar den teologiska och principiella&lt;br&gt;betydelsen av valbarhetsfrågan och framhåller att det inte finns något&lt;br&gt;teologiskt undantag från regeln att mandatet att företräda kyrkan ges&lt;br&gt;genom dopet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har dessutom begärt sådana ändringar i kyrkolagen att det&lt;br&gt;för behörighet att anställas på en tjänst som organist eller som kantor&lt;br&gt;också skall krävas dop i Svenska kyrkan eller någon annan kyrkas&lt;br&gt;ordning. Vidare har kyrkomötet uttalat att samma krav bör gälla för&lt;br&gt;sekreteraren i Ansvarsnämnden för biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De frågor om dopet som&lt;br&gt;förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning&lt;br&gt;i vissa befattningar inom Svenska kyrkan som aktualiserats är i huvudsak&lt;br&gt;av principiell natur. Det stora flertalet förtroendevalda är redan döpta.&lt;br&gt;Detsamma gäller säkert för de kategorier av anställda som omfattas av&lt;br&gt;kyrkomötets begäran. Regeringen ser också detta som naturligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening skäl både för och emot förslaget&lt;br&gt;om att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs i&lt;br&gt;vissa befattningar inom kyrkan skall vara döpt. Teologiska skäl som bl.a.&lt;br&gt;hänger samman med mandatet att företräda kyrkan och sambandet med&lt;br&gt;den föreslagna huvudregeln om dopet som grund för kyrkotillhörigheten&lt;br&gt;kan anföras för förslaget. Det har också en stark koppling till Svenska&lt;br&gt;kyrkans identitet. Mot förslaget talar bl.a. den i kommunala och andra&lt;br&gt;sammanhang tillämpade principen om samband mellan rösträtt och&lt;br&gt;valbarhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bereds för närvarande inom Civildepartementet. Inriktningen är att ett Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;förslag på grundval av Kyrkoberedningens slutbetänkande (SOU 1994:42)&lt;br&gt;skall föreläggas 1995 års kyrkomöte. Om ett sådant förslag genomförs&lt;br&gt;innebär det att frågor om valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och&lt;br&gt;behörighet att anställas i Svenska kyrkan blir inomkyrkliga angelägen-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är, mot bakgrund av både frågans art och de förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ansvarsfördelningen mellan riksdag och kyrkomöte som kan förväntas,&lt;br&gt;inte beredd att nu lägga fram förslag i enlighet med kyrkomötets begäran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För Svenska kyrkan kommer nya&lt;br&gt;medlemskapsregler att föra med sig ökade kostnader i ett inled-&lt;br&gt;ningsskede när personal skall utbildas och nya rutiner införas.&lt;br&gt;Kostnaderna bör dock kunna bäras inom ramen för de resurser som&lt;br&gt;nu står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;kyrkomötets förslag om nya medlemskapsregler, som bygger på en aktiv&lt;br&gt;handling av dem som vill tillhöra kyrkan, är att kyrkan själv också blir&lt;br&gt;aktiv i en uppsökande verksamhet där dopet eller kyrkotillhörighet i&lt;br&gt;övrigt erbjuds, främst nyfödda barn till dem som redan tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan. För detta ändamål utarbetas inom kyrkan för närvarande ett&lt;br&gt;offensivt pastoralt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pastorala programmet bör kunna genomföras inom ramen för den&lt;br&gt;verksamhet som kyrkan redan nu bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkans del kan en ny reglering av kyrkotillhörighet komma att&lt;br&gt;föra med sig att nya rutiner för aviseringar mellan olika kyrkliga organ&lt;br&gt;måste komma till stånd. De engångskostnader som därvid kan komma att&lt;br&gt;uppstå får antas vara förutsedda av kyrkan och bör kunna finansieras&lt;br&gt;inom ramen för tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statens del torde reformen inte kräva några ändrade aviserings-&lt;br&gt;rutiner eller merkostnader i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med kyrkomötets förslag föreslår regeringen att de nya&lt;br&gt;reglerna om kyrkotillhörighet tas in i 3 kap. kyrkolagen. I dag innehåller&lt;br&gt;det kapitlet endast en paragraf som hänvisar till religionsfrihetslagen.&lt;br&gt;Kapitlet, som har rubriken ”Om medlemskap” utgör också lagens tredje&lt;br&gt;avdelning, som har rubriken ”Medlemskap i Svenska kyrkan”. Kyrko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mötet har föreslagit att avdelningsrubriken ändras till ”Kyrkotillhörighet Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;i Svenska kyrkan” och att kapitelrubriken ändras till ”Om kyrkotillhörig-&lt;br&gt;het”. Regeringen anser för sin del att kyrkomötets förslag i dessa delar&lt;br&gt;bör godtas med några smärre rent språkliga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de bestämmelser i 3 kap. som regeringen nu föreslår har&lt;br&gt;närmare behandlats och kommenterats i det föregående. Det gäller&lt;br&gt;följande paragrafer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om vem som får tillhöra Svenska kyrkan (se avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om upptagande i kyrkan genom dop (se avsnitt 5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om barns upptagande i kyrkan (se avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om vuxnas upptagande i kyrkan (se avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om utträde ur kyrkan (se avsnitt 5.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om beslut om kyrkotillhörighet (se avsnitt 5.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§ om tidpunkten för inträde och utträde (se avsnitt 5.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om register (se avsnitt 5.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om meddelande om dop (se avsnitt 5.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om meddelande om kyrkotillhörighet m.m. (se avsnitt 5.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om Centralstyrelsens uppgiftsskyldighet (se avsnitt 5.8),&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna (se avsnitt 5.10).&lt;br&gt;Kyrkomötet har även föreslagit vissa andra ändringar i kyrkolagen med&lt;br&gt;anledning av att begreppet medlemskap byts ut mot tillhörighet. Vi anser&lt;br&gt;att dessa ändringar bör genomföras. Härigenom tillgodoses också i allt&lt;br&gt;väsentligt Lagrådets synpunkter i denna del. Det kyrkokommunala&lt;br&gt;medlemsbegreppet bör dock inte ändras. Detta gäller såväl territoriella&lt;br&gt;som icke-territoriella församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagförslaget i övrigt kan följande kommentarer lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att den som har tagits upp i eller&lt;br&gt;trätt ut ur Svenska kyrkan skall få ett skriftligt bevis om det. Någon&lt;br&gt;motsvarande regel finns inte i dag i religionsfrihetslagen. Däremot finns&lt;br&gt;en regel i 1 § förordningen (1991:751) om underrättelse om medlemskap&lt;br&gt;i Svenska kyrkan, om att den som har anmält utträde ur Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall få bevis om sin anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § förvaltningslagen (1986:223) skall en sökande, klagande&lt;br&gt;eller annan part underrättas om innehållet i det beslut varigenom&lt;br&gt;myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt. Exempel på fall där det torde vara uppenbart obehövligt att&lt;br&gt;underrätta parten om myndighetens avgörande är rutinbeslut i icke&lt;br&gt;kontroversiella ärenden, såsom beslut om folkbokföring i enlighet med&lt;br&gt;de uppgifter som parten har lämnat (jfr Hellners m.fl., Nya förvaltnings-&lt;br&gt;lagen, tredje upplagan, 1991 s. 257).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bli upptagen i eller träda ut ur Svenska kyrkan har stor betydelse&lt;br&gt;för den enskilde. Den som berörs bör därför alltid få ett bevis om detta.&lt;br&gt;En regel med denna innebörd bör därför ges, som kyrkomötet också har&lt;br&gt;föreslagit. Regeln bör gälla i stället för reglerna om underrättelseskyldig-&lt;br&gt;het i 21 § förvaltningslagen (jfr 3 § förvaltningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 § religionsfrihetslagen. I sak överensstämmer&lt;br&gt;den också med kyrkomötets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak motsvarar första stycket 15 § första stycket religionsfrihetslagen.&lt;br&gt;Det överenstämmer också med kyrkomötets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena innebär att domkapitlets beslut i andra&lt;br&gt;instans och Svenska kyrkans centralstyrelses beslut i första instans skall&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. hos länsrätt. För&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten skall krävas prövningstillstånd. Den&lt;br&gt;föreslagna överklagningsordningen ansluter till den reform om instans-&lt;br&gt;ordningen i allmän förvaltningsdomstol som riksdagen har godkänt&lt;br&gt;riktlinjerna för (prop. 1992/93:100 bil. 3, s. 24 f. och s. 93, bet.&lt;br&gt;1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås ett nytt tredje stycke. Det innebär att kyrkotillhörig-&lt;br&gt;het införs som valbarhetskrav för valda ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;Domkyrkorådet i Lund. Förslaget överensstämmer i den delen med&lt;br&gt;kyrkomötets förslag. Förslaget från kyrkomötet om att dessutom införa&lt;br&gt;ett dopkrav för valbarhet bör inte genomföras nu (jfr avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innebär att kyrkotillhörighet införs som ett&lt;br&gt;valbarhetskrav för de ledamöter och ersättare i Kyrkofondens styrelse&lt;br&gt;som utses av kyrkomötet. Förslaget överensstämmer i den delen med&lt;br&gt;kyrkomötets förslag. Förslaget från kyrkomötet om att dessutom införa&lt;br&gt;ett dopkrav för valbarhet bör inte genomföras nu (jfr avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om medlemskap i Svenska kyrkan finns, som&lt;br&gt;förut har sagts, i 6-19 §§ religionsfrihetslagen. Dessa regler måste&lt;br&gt;upphävas samtidigt som de nya reglerna tas in i kyrkolagen. Kyrkomötet&lt;br&gt;har också för sin del antagit en sådan lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har vidare föreslagit en övergångsbestämmelse, enligt&lt;br&gt;vilken ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av&lt;br&gt;år 1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts skall&lt;br&gt;handläggas enligt äldre föreskrifter. Kyrkomötet har inte angivit några&lt;br&gt;skäl för den föreslagna övergångsbestämmelsen eller avsikten med den.&lt;br&gt;Kyrkomötets förslag innebär att en oförändrad handläggningsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla för sådana medlemskapsärenden som har kommit in till Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;kyrkoherden (pastor) före ikraftträdandet. Det finns anledning att anta att&lt;br&gt;det kommer att finnas ytterst få, om ens några, oavgjorda ärenden hos&lt;br&gt;pastor vid övergångstillfället. Med hänsyn härtill och då pastor enligt&lt;br&gt;huvudregeln är kyrkoherden i församlingen saknas det enligt regeringens&lt;br&gt;mening skäl att föreskriva om en oförändrad handläggningsordning för&lt;br&gt;dessa fall. Regeringen avstår därför från att lägga fram förslag till en&lt;br&gt;sådan övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 1: Bestämmelser i första avdelningen, 1 kap.&lt;br&gt;Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSTA AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 2: Bestämmelser i tredje avdelningen, 3 kap.&lt;br&gt;Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Om kyrkotillhörighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utlänning får tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse får dock medge att även annan person&lt;br&gt;får tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande genom dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Om&lt;br&gt;barnet har fyllt 15 år, krävs dessutom att barnet självt har samtyckt till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett barn har upptagits i Svenska kyrkan enligt första stycket, skall&lt;br&gt;pastor genast utfärda skriftlig bekräftelse om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxnas upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill&lt;br&gt;inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska&lt;br&gt;kyrkan, om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är döpt i någon annan kyrkas ordning och begär undervisning i&lt;br&gt;Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,&lt;br&gt;bekännelse och lära som förberedelse för dop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom&lt;br&gt;anmälan. Anmälan skall göras personligen hos pastor eller genom&lt;br&gt;egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Om barnet har fyllt 15 år, skall barnet självt ha samtyckt till utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om kyrkotillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ärenden om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av pastor i&lt;br&gt;den forsamling där den som ärendet rör är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i&lt;br&gt;stället av Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med pastor avses i detta kapitel kyrkoherde i en församling i Svenska&lt;br&gt;kyrkan eller någon annan präst som förordnats att fullgöra pastors&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan&lt;br&gt;gäller från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dopdagen, i fåll som avses i 2 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den dag som meddelande eller anmälan kom in, i fall som avses i 3&lt;br&gt;respektive 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan enligt&lt;br&gt;5 § kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast&lt;br&gt;underrätta pastor i den församling där den döpte är folkbokförd om&lt;br&gt;dopet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;skall underrättelsen i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Pastor skall genast underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse om&lt;br&gt;sina beslut enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen som behövs för debitering av församlingsskatt och&lt;br&gt;framställning av röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratets ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,&lt;br&gt;material samt det som i övrigt behövs för att pastor skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Pastors beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande tillhör Svenska kyrkan skall även&lt;br&gt;därefter anses tillhöra kyrkan så länge han uppfyller de krav för&lt;br&gt;tillhörighet till Svenska kyrkan som anges i 3 kap. 1 § och inte i&lt;br&gt;föreskriven ordning anmält sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 3: Bestämmelser i femte avdelningen, 12, 14 och&lt;br&gt;17 kap. Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FEMTE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del lokala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Förtroendevalda&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd i församlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit&lt;br&gt;folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd Bilaga 1&lt;br&gt;i en annan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling,&lt;br&gt;ordföranden och vice ordföranden i kyrkostämma väljs bland dem som&lt;br&gt;har rösträtt enligt 2 § och är döpta i Svenska kyrkans eller någon annan&lt;br&gt;kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och&lt;br&gt;övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har&lt;br&gt;fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som&lt;br&gt;inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller&lt;br&gt;detsamma den som inte tillhör församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Kyrkostämma&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling m.m. tillämpas på&lt;br&gt;kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 2, 5, 12&lt;br&gt;och 13 §§ om förtroendevalda samt---------&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i&lt;br&gt;församlingen enligt 12 kap. 2 § och är döpta i Svenska kyrkans eller&lt;br&gt;någon annan kyrkas ordning. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland&lt;br&gt;ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkvärd utan att vara döpt&lt;br&gt;i enlighet med första stycket får även efter detta datum inneha sådant&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 4: Bestämmelser i sjätte avdelningen, 24-27 kap.&lt;br&gt;Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJÄTTE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 kap. Stiftsfullmäktige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Xhlbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom valkretsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör en icke-territoriell församling är bara valbar i den&lt;br&gt;valkrets som den församlingen tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Xblbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast på valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26. kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;\hlbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är&lt;br&gt;folkbokförd i stiftet, tillhör Svenska kyrkan och är döpt i Svenska&lt;br&gt;kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-&lt;br&gt;balken är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 kap. Domkapitel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekreteraren i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Behörigt att vara domkapitlets sekreterare är den som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan, är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning och&lt;br&gt;har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk juristexamen----------med kunskapsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 utsetts till domkapitlets sekreterare&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\idbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den&lt;br&gt;som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i&lt;br&gt;stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är&lt;br&gt;den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med andra stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 5: Bestämmelser i sjunde avdelningen, 29-31 kap.&lt;br&gt;Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJUNDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 kap. Kyrkomötet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets sammansättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledmaöter. För ledamöterna&lt;br&gt;skall det finnas ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som tillhör Svenska kyrkan, har fyllt 18 år och är döpt i&lt;br&gt;Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning kan vara ledamot eller&lt;br&gt;ersättare för en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;\blbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse är den som tillhör Svenska kyrkan, har fyllt 18 år senast&lt;br&gt;på dagen för valet och är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan&lt;br&gt;kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xhlbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan och vara döpta i Svenska kyrkans eller någon&lt;br&gt;annan kyrkas ordning. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 6: Bestämmelser i elfte avdelningen, 46 kap.&lt;br&gt;Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELFTE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga valen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;46 kap. Val till kyrkomötet&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;\blbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fäll som avses i 16 §, inom&lt;br&gt;en församling som ingår i samfalligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag&lt;br&gt;utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum&lt;br&gt;inneha sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Svenska kyrkans centralstyrelses lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i tredje avdelningen i&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande tredje avdelningen i kyrkolagen (1992:300) skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall tas in en ny tredje avdelning av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Om kyrkotillhörighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utlänning får tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse får dock medge att även annan&lt;br&gt;person får tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande i kyrkan genom dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett barn under 18 år skall i annat fäll än som avses i 2 § tas upp i&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som&lt;br&gt;har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxnas upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fäll än som avses i 2 § vill&lt;br&gt;inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska&lt;br&gt;kyrkan, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär under-&lt;br&gt;visning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,&lt;br&gt;bekännelse och lära som förberedelse för dop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom&lt;br&gt;anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt&lt;br&gt;genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om kyrkotillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av kyrko-&lt;br&gt;herden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna annan präst i pastoratet att pröva sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i&lt;br&gt;stället av Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan&lt;br&gt;gäller från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dopdagen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den dag som meddelande eller anmälan om upptagande kom in till&lt;br&gt;kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan om&lt;br&gt;utträde kom in till kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av registret skall framgå om den som tillhör kyrkan är döpt i&lt;br&gt;Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast&lt;br&gt;underrätta kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd om&lt;br&gt;dopet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige&lt;br&gt;skall underrättelsen i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkoherden skall genast utfärda skriftlig bekräftelse när någon&lt;br&gt;upptagits i Svenska kyrkan enligt 3 eller 4 § eller utträtt ur kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse skall utfärda sådan bekräftelse i fråga&lt;br&gt;om den som inte är folkbokförd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kyrkoherden skall genast underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;om sina beslut om kyrkotillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av underrättelsen skall framgå om den som har upptagits i Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen som behövs för debitering av församlingsskatt och&lt;br&gt;framställning av röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratets ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,&lt;br&gt;material samt det som i övrigt behövs för att kyrkoherden skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får&lt;br&gt;tillhöra kyrkan så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i&lt;br&gt;Svenska kyrkan enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;br&gt;(1951:680)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av&lt;br&gt;år 1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts handläggs&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till övriga ändringar i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6 kap. 1 §, 11 kap. 9, 10 och 12 §§, 13 kap. 2 §, 14 kap.&lt;br&gt;8 §, 15 kap. 1 och 9 §§, 43 kap. 3 och 8 §§, 45 kap. 5 och 9 §§, 46&lt;br&gt;kap. 6, 13 och 15 §§ ordet &amp;quot;kyrkomedlem&amp;quot; i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas mot &amp;quot;kyrkotillhörig&amp;quot; i motsvarande form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 42 kap. 7-28 §§ skall betecknas 42 kap. 8-29 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 12 kap. 2 § och 5 §§, 17 kap. 24 §, 24 kap. 4 §,&lt;br&gt;25 kap. 5 §, 26 kap. 3 §, 27 kap. 7 och 9 §§, 29 kap. 1 §, 30 kap. 1 §,&lt;br&gt;31 kap. 3 §, 35 kap. 35 §, 39 kap. 5 §, 42 kap. 7 § och nya 14 § samt&lt;br&gt;46 kap. 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medlemskap i Svenska kyrkan - kyrkotillhörighet i Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3 kap.), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kyrkan (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den kyrkliga indelningen (4-10 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den lokala organisation (11-22 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den regionala organisation (23-28 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den centrala organisation (29-31 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- biskops- och prästtjänster (32-36 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkomusiken (37 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den kyrkliga egendomen (38-42 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de kyrkliga valen (43-47 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd i en församling har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd i försam-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. är folkbokförd i försam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medlem av Svenska kyrkan,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid&lt;br&gt;val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd i en annan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;kyrkofullmäktige i en försam-&lt;br&gt;ling, ordföranden och vice ord-&lt;br&gt;föranden i kyrkostämma väljs&lt;br&gt;bland dem som har rösträtt enligt&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i kyr-&lt;br&gt;kofullmäktige i en församling,&lt;br&gt;ordföranden och vice ordföran-&lt;br&gt;den i kyrkostämma väljs bland&lt;br&gt;dem som har rösträtt enligt 2 §&lt;br&gt;och är döpta i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och&lt;br&gt;övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har&lt;br&gt;fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som&lt;br&gt;inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller&lt;br&gt;detsamma den som inte är medlem i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet väljer kyrkvärdar&lt;br&gt;bland dem som är röstberättigade&lt;br&gt;i församlingen enligt 12 kap. 2&lt;br&gt;§. Minst en av kyrkvärdarna&lt;br&gt;skall utses bland ledamöterna&lt;br&gt;och ersättarna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet väljer kyrkvärdar&lt;br&gt;bland dem som är röstberättigade&lt;br&gt;i församlingen enligt 12 kap. 2 §&lt;br&gt;och är döpta i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning. Minst en av kyrkvär-&lt;br&gt;darna skall utses bland ledamö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna och ersättarna i kyrkorådet.&lt;br&gt;Kyrkvärdarna utses for tre år räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets&lt;br&gt;medelsförvaltning inte har ordnads på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. är folkbokförd inom val-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kretsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medlem av Svenska kyrkan,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kretsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i&lt;br&gt;den valkrets som den församlingen tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare&lt;br&gt;i stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av&lt;br&gt;sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersättare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medlem av Svenska kyrkan,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftsstyrelsen är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 4 § andra stycket får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller er-&lt;br&gt;sättare i egendomsnämnden är&lt;br&gt;den som är folkbokförd i stiftet&lt;br&gt;och som är medlem av Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller har&lt;br&gt;äldrabalken är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare i egendomsnämnden är den&lt;br&gt;som är folkbokförd i stiftet, riZZ-&lt;br&gt;hör Svenska kyrkan och är döpt&lt;br&gt;i Svenska kyrkans eller någon&lt;br&gt;annan kristen kyrkas ordning.&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 !&lt;br&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara domkapitlets&lt;br&gt;sekreterare är den som är med-&lt;br&gt;lem av Svenska kyrkan och har&lt;br&gt;avlagt juris kandidatexamen eller&lt;br&gt;juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk kandidatexamen ocl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara domkapitlets&lt;br&gt;sekreterare är den som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan, är döpt i&lt;br&gt;Svenska kyrkans eller någon&lt;br&gt;annan kristen kyrkas ordning&lt;br&gt;och har avlagt juris kandidatexa-&lt;br&gt;men eller juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i juristexamen jämställs fullbordad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett&lt;br&gt;år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den&lt;br&gt;som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i&lt;br&gt;stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot&lt;br&gt;eller ersättare för denne i dom-&lt;br&gt;kapitlet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är folkbokförd&lt;br&gt;inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är medlem av&lt;br&gt;Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har fyllt 18 år&lt;br&gt;senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare i&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot&lt;br&gt;eller ersättare för denne i dom-&lt;br&gt;kapitlet är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre är valbar, upphör hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna&lt;br&gt;skall det finnas ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som är medlem av&lt;br&gt;Svenska kyrkan och som har fyllt&lt;br&gt;18 år kan vara ledamot eller er-&lt;br&gt;sättare för en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan, har fyllt 18 år och är&lt;br&gt;döpt i Svenska kyrkans eller&lt;br&gt;någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning kan vara ledamot eller&lt;br&gt;ersättare för en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap&lt;br&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller er-&lt;br&gt;sättare för ledamot i Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse är den&lt;br&gt;som är medlem av Svenska kyr-&lt;br&gt;kan och som har fyllt 18 år se-&lt;br&gt;nast på dagen för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i Kyrkomötets&lt;br&gt;besvärsnämnd och deras ersättare&lt;br&gt;skall vara medlemmar av Svens-&lt;br&gt;ka kyrkan. De får inte vara&lt;br&gt;underåriga eller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersät-&lt;br&gt;tare för ledamot i Svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse är den som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan, har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på dagen för valet&lt;br&gt;och är döpt i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre är valbar, upphör hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i Kyrkomötets&lt;br&gt;besvärsnämnd och deras ersättare&lt;br&gt;skall tillhöra Svenska kyrkan och&lt;br&gt;vara döpta i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning. De får inte vara under-&lt;br&gt;åriga eller ha förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans Prop. 1994/95:226&lt;br&gt;uppdrag genast. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara med-&lt;br&gt;lemmar av Svenska kyrkan. Ord-&lt;br&gt;föranden skall vara eller ha varit&lt;br&gt;ordinarie domare. Av de övriga&lt;br&gt;ledamöterna skall en vara bis-&lt;br&gt;kop. De återstående tre ledamö-&lt;br&gt;terna skall vara lekmän som är&lt;br&gt;förtrogna med det kyrkliga för-&lt;br&gt;samlingslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om nämi&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan och vara döpta&lt;br&gt;i Svenska kyrkans eller någon&lt;br&gt;annan kristen kyrkas ordning.&lt;br&gt;Ordföranden skall vara eller ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare. Av de&lt;br&gt;övriga ledamöterna skall en vara&lt;br&gt;biskop. De återstående tre&lt;br&gt;ledamöterna skall vara lekmän&lt;br&gt;som är förtrogna med det&lt;br&gt;kyrkliga församlingslivet,&lt;br&gt;sammansättning och verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopen som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De valda ledamöterna och&lt;br&gt;deras ersättare skall tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan och vara döpta&lt;br&gt;i Svenska kyrkans eller någon&lt;br&gt;annan kristen kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De&lt;br&gt;utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,&lt;br&gt;skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall&lt;br&gt;tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av kyrkomötet utsedda&lt;br&gt;ledamöterna och deras ersättare&lt;br&gt;skall tillhöra Svenska kyrkan och&lt;br&gt;vara döpta i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.&lt;br&gt;Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den all-&lt;br&gt;männa kyrkoavgiften skall det&lt;br&gt;antal skattekronor som hänför&lt;br&gt;sig till personer som inte är&lt;br&gt;medlemmar av Svenska kyrkan&lt;br&gt;minskas med 75 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den all-&lt;br&gt;männa kyrkoavgiften skall det&lt;br&gt;antal skattekronor som hänför&lt;br&gt;sig till personer som inte tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan minskas med 75&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&lt;br&gt;distriktet, eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 16 §, inom en församling som&lt;br&gt;ingår i samfalligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom val-&lt;br&gt;distriktet, eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 16 §, inom en församling som&lt;br&gt;ingår i samfalligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är döpt i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid utgången av år 1995 inte är döpt i Svenska kyrkans&lt;br&gt;eller någon annan kristen kyrkas ordning och som har valts till ett&lt;br&gt;uppdrag som anges i denna lag skall i fråga om valbarheten till uppdraget&lt;br&gt;eller något annat sådant uppdrag tillämpas äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag antagna av 1994 års kyrkomöte&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;dels att nuvarande tredje avdelningen skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att det skall tas in en ny tredje avdelning av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Om kyrkotillhörighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande i kyrkan genom dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som&lt;br&gt;har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxnas upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill&lt;br&gt;inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska&lt;br&gt;kyrkan, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär under-&lt;br&gt;visning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,&lt;br&gt;bekännelse och lära som förberedelse för dop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom&lt;br&gt;anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt&lt;br&gt;genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om kyrkotillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av kyrko-&lt;br&gt;herden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna annan präst i pastoratet att pröva sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i&lt;br&gt;stället av Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan&lt;br&gt;gäller från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dopdagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den dag som meddelande eller anmälan om upptagande kom in till&lt;br&gt;kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan om&lt;br&gt;utträde kom in till kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av registret skall framgå om den som tillhör kyrkan är döpt i Svenska&lt;br&gt;kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast&lt;br&gt;underrätta kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd om&lt;br&gt;dopet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige&lt;br&gt;skall underrättelsen i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkoherden skall genast utfärda skriftlig bekräftelse när någon&lt;br&gt;upptagits i Svenska kyrkan enligt 3 eller 4 § eller utträtt ur kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse skall utfärda sådan bekräftelse i fråga&lt;br&gt;om den som inte är folkbokförd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kyrkoherden skall genast underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;om sina beslut om kyrkotillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av underrättelsen skall framgå om den som har upptagits i Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen som behövs för debitering av församlingsskatt och&lt;br&gt;framställning av röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratets ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,&lt;br&gt;material samt det som i övrigt behövs för att kyrkoherden skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får tillhöra&lt;br&gt;kyrkan så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i Svenska&lt;br&gt;kyrkan enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;br&gt;(1951:680)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;br&gt;dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av år&lt;br&gt;1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts handläggs&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;dels att nuvarande tredje avdelningen skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att i 1 kap. 1 § ordet &amp;quot;medlemskap&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;kyrko-&lt;br&gt;tillhörighet&amp;quot; ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny tredje avdelning av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Om kyrkotillhörighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får&lt;br&gt;tillhöra Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande i kyrkan genom dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett barn under 18 år skall i annat fåll än som avses i 2 § tas upp i&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som&lt;br&gt;har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxnas upptagande i kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill&lt;br&gt;inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska&lt;br&gt;kyrkan, om han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär under-&lt;br&gt;visning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,&lt;br&gt;bekännelse och lära som förberedelse för dop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom&lt;br&gt;anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt&lt;br&gt;genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om kyrkotillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av kyrkoher-&lt;br&gt;den i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i&lt;br&gt;stället av Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan&lt;br&gt;gäller från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dopdagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den dag som meddelande eller anmälan om upptagande kom in till&lt;br&gt;kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan om&lt;br&gt;utträde kom in till kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om dop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall&lt;br&gt;genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är&lt;br&gt;folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige&lt;br&gt;skall meddelandet i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om kyrkotillhörighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt&lt;br&gt;ut ur Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;genast få ett skriftligt bevis om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av för-&lt;br&gt;samlingsskatt och framställning av röstlängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Pastoratet skall hålla med personal, kontorslokaler, inventarier,&lt;br&gt;material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får tillhöra&lt;br&gt;kyrkan så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i Svenska&lt;br&gt;kyrkan enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;br&gt;(1951:680)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;br&gt;dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-04-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Ä. Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 mars 1995 (Civildepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av expeditions- och rättschefen&lt;br&gt;Ingvar Paulsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om 1 kap. 1 § föreslås den ändringen att ordet &amp;quot;medlemskap” i&lt;br&gt;Svenska kyrkan byts ut mot &amp;quot;kyrkotillhörighet&amp;quot; i Svenska kyrkan. I den&lt;br&gt;nya tredje avdelningen i lagen föreslås samma begreppsförändring. I&lt;br&gt;bestämmelserna där har man dessutom valt att inte använda begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;medlem av Svenska kyrkan&amp;quot; som idag förekommer bl.a. i religions-&lt;br&gt;frihetslagen. Skälen för dessa terminologiska förändringar har redovisats&lt;br&gt;i remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har för sin del ingen erinran mot vad som föreslås i nu nämnda&lt;br&gt;hänseenden. Lagrådet vill emellertid erinra om att begreppen &amp;quot;medlem&lt;br&gt;av Svenska kyrkan&amp;quot; och &amp;quot;medlem i en icke-territoriell församling&amp;quot; idag&lt;br&gt;förekommer i 2 kap. 12 § kyrkolagen. Vidare förekommer ordet&lt;br&gt;&amp;quot;kyrkomedlemmar&amp;quot; i flera bestämmelser i lagen. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;förutsätter Lagrådet att det under det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;övervägs vilka ytterligare terminologiska ändringar av det slag som&lt;br&gt;föreslås i remissen som kan behöva göras i kyrkolagen och andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås en övergångsbestämmelse av innehåll att den&lt;br&gt;som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får tillhöra kyrkan&lt;br&gt;så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i Svenska kyrkan&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde. Av motiveringen&lt;br&gt;framgår att syftet med bestämmelsen är att det skall slås fäst att den som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna&lt;br&gt;förblir medlem också därefter. Som bestämmelsen utformats, nämligen&lt;br&gt;att en sådan person &amp;quot;får tillhöra kyrkan&amp;quot;, kan det dock uppstå tvekan om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur bestämmelsen skall tolkas. Orden &amp;quot;får tillhöra&amp;quot; bör därför bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;tillhör även i fortsättningen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkolagen finns inga bestämmelser om att den som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan kan uteslutas ur kyrkan. Kyrkomedlem lämnar kyrkan endast&lt;br&gt;genom att anmäla sitt utträde. Det finns därför inget behov att i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsen ha en hänvisning till att kraven för tillhörighet i&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall vara uppfyllda. Hänvisningen bör därför - för&lt;br&gt;undvikande av missförstånd - utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser Lagrådet att övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;i punkt 2 bör ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör även i&lt;br&gt;fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i religionsfrihetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;CIVILDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48498, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-06-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:04:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03226</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:04:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03226</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__226.pdf</filnamn>
<filstorlek>2128146</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4BA2D503-46A0-4074-8ECF-099CD3B80D72</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:KU2</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01KU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Hjortzberg-Nordlund  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Hjortzberg-Nordlund  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  och Fanny Rizell  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  och Fanny Rizell  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hjertén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hjertén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils Fredrik Aurelius  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:226&lt;br/&gt;
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils Fredrik Aurelius  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>