<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228194</hangar_id>
 <dok_id>GI03224</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>224</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:224</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>224</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:35</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Barns rätt att komma till tals</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03224/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03224</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03224</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1994/95:224&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Barns rätt att komma till tals&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03224/prop_199495__224-1.png" style="width:44pt;height:53pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med propositionen är att skapa garantier för att barn far komma&lt;br&gt;till tals i mål och ärenden i domstolar. Enligt Konventionen om barnets&lt;br&gt;rättigheter från år 1989 skall barn ha rätt att uttrycka sin åsikt och få&lt;br&gt;den respekterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås uttryckliga bestämmelser om barns rätt att&lt;br&gt;komma till tals i mål och ärenden om vårdnad, i mål om umgänge, i&lt;br&gt;adoptionsärenden och i namnärenden. När en domstol skall avgöra vad&lt;br&gt;som är till barnets bästa skall domstolen ta hänsyn till barnets vilja med&lt;br&gt;beaktande av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den som verkställer utredning i sådana mål och&lt;br&gt;ärenden skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställ-&lt;br&gt;ning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en regel om särskild ställföreträdare för&lt;br&gt;barnet i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga (LVU). För barn som inte har fyllt 15 år skall den som är&lt;br&gt;offentligt biträde enligt rättshjälpslagen också vara barnets särskilda&lt;br&gt;ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser. Det&lt;br&gt;offentliga biträdet kan därigenom föra barnets talan och t.ex. överklaga&lt;br&gt;ett beslut om vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 224&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut.................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldrabalken....... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670) . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga ........ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1117) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerat partnerskap.................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt.............................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Barns talerätt och processbehörighet samt rätten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt komma till tals ................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Begreppen....................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Mål om vårdnad och umgänge .......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Mål om verkställighet av avgöranden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnad eller umgänge ............... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Andra familjerättsliga mål och ärenden .....20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Sociala mål ......................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentligt biträde m.m....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Barnombudsmannen.....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen från Utredningen om barnens&amp;nbsp;rätt ..........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden.............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter för en reform.........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Mål och ärenden om vårdnad och umgänge.......28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Talerätt och processbehörighet........... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Barnets rätt att komma till tals........... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål om verkställighet av avgöranden om vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller umgänge.........................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra familjerättsliga mål och ärenden ......... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Adoptions-och namnärenden........... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Mål och ärenden om faderskap, underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förmynderskap m.m...............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sociala mål ..........................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 Talerätt och processbehörighet........... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Särskild ställföreträdare för icke process-&lt;br&gt;behöriga barn.....................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.3 Barnets rätt att komma&amp;nbsp;till tals...........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.4 Gemensamt offentligt biträde för barnet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnadshavama?...................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.5 Vem skall utses till offentligt biträde? ......48 &amp;nbsp;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;föräldrabalken......50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i namnlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:670)........................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om vård av&amp;nbsp;unga ........57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1117)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om registrerat partnerskap &amp;nbsp;.................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Nu aktuella lagförslag i betänkandet Barnets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt 3 Om barn i vårdnadstvister - talerätt&lt;br&gt;for barn m.m. (SOU 1987:7)................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet Barnets rätt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barn i vårdnadstvister - talerätt för bam m.m.&lt;br&gt;(SOU 1987:7) i nu aktuella delar.............69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser till betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1987:7 .......................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns rätt att komma till tals (Ds 1994:85)....... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag..................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna till departements-&lt;br&gt;promemorian Ds 1994:85 .................. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 maj 1995 ... 89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 6 och 10 §§ samt 6 kap. 15 och 19 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 d §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att adoptionen äger rum.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast om&lt;br&gt;adoptionen är till fördel för&lt;br&gt;barnet samt sökanden har upp-&lt;br&gt;fostrat barnet eller vill uppfostra&lt;br&gt;det eller det annars med hänsyn&lt;br&gt;till det personliga förhållandet&lt;br&gt;mellan sökanden och barnet finns&lt;br&gt;särskild anledning till adoptio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifallas,&lt;br&gt;om det från någon sida har getts&lt;br&gt;eller utlovats ersättning eller om&lt;br&gt;det har avtalats om bidrag till&lt;br&gt;barnets underhåll. Underhålls-&lt;br&gt;bidrag i form av engångsbelopp&lt;br&gt;är dock inte hinder för tillstånd&lt;br&gt;till adoptionen, om beloppet har&lt;br&gt;inbetalts till socialnämnden i den&lt;br&gt;församling där adoptanten är&lt;br&gt;folkbokförd eller om det till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att adoptionen äger rum.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast om&lt;br&gt;adoptionen är till fördel för&lt;br&gt;barnet samt sökanden har upp-&lt;br&gt;fostrat barnet eller vill uppfostra&lt;br&gt;det eller det annars med hänsyn&lt;br&gt;till det personliga förhållandet&lt;br&gt;mellan sökanden och barnet finns&lt;br&gt;särskild anledning till adoptio-&lt;br&gt;nen. Vid bedömningen av om det&lt;br&gt;är lämpligt att adoptionen äger&lt;br&gt;rum skall rätten, även när bar-&lt;br&gt;nets samtycke inte behövs, ta&lt;br&gt;hänsyn till barnets vilja med&lt;br&gt;beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifallas,&lt;br&gt;om det från någon sida har getts&lt;br&gt;eller utlovats ersättning eller om&lt;br&gt;det har avtalats om bidrag till&lt;br&gt;barnets underhåll. Underhålls-&lt;br&gt;bidrag i form av engångsbelopp&lt;br&gt;är dock inte hinder för tillstånd&lt;br&gt;till adoptionen, om beloppet har&lt;br&gt;inbetalts till socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun där adoptanten är folk-&lt;br&gt;bokförd eller om det till nämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden har utfärdats en för-&lt;br&gt;bindelse på beloppet, vilken har&lt;br&gt;godkänts av sökanden och nämn-&lt;br&gt;den. För det belopp som har&lt;br&gt;inbetalts till nämnden skall ge-&lt;br&gt;nom dess försorg hos ett svenskt&lt;br&gt;försäkringsbolag inköpas en efter&lt;br&gt;underhållsskyldigheten anpassad&lt;br&gt;livränta åt barnet, om inte avtalet&lt;br&gt;hindrar det eller nämnden finner&lt;br&gt;att beloppet kan användas på&lt;br&gt;något annat lämpligt sätt för&lt;br&gt;barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den har utfärdats en förbindelse&lt;br&gt;på beloppet, vilken har godkänts&lt;br&gt;av sökanden och nämnden. För&lt;br&gt;det belopp som har inbetalts till&lt;br&gt;nämnden skall genom dess för-&lt;br&gt;sorg hos en försäkringsgivare in-&lt;br&gt;köpas en efter underhållsskyldig-&lt;br&gt;heten anpassad livränta åt barnet,&lt;br&gt;om inte avtalet hindrar det eller&lt;br&gt;nämnden finner att beloppet kan&lt;br&gt;användas på något annat lämpligt&lt;br&gt;sätt för barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om ersättning eller underhåll, som borde ha medfört att&lt;br&gt;ansökningen avslogs om rätten hade känt till avtalet, är utan verkan&lt;br&gt;även om ansökningen bifalls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om adoption skall rätten inhämta upplysningar om barnet och&lt;br&gt;sökanden samt huruvida ersättning eller bidrag till barnets underhåll har&lt;br&gt;lämnats eller utlovats. Har barnet inte fyllt arton år, skall yttrande in-&lt;br&gt;hämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd&lt;br&gt;och från socialnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om&lt;br&gt;barnet är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun&lt;br&gt;där sökanden är folkbokförd&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt,&lt;br&gt;söka klarlägga barnets inställ-&lt;br&gt;ning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fader eller moder, vars samtycke till adoptionen inte krävs, skall ändå&lt;br&gt;höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu sagts&lt;br&gt;i stället gälla adoptanten eller, om en make adopterat den andra makens&lt;br&gt;barn, var och en av makarna. Finns en särskild förmyndare vars sam-&lt;br&gt;tycke inte krävs, skall även han eller hon höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om&lt;br&gt;vårdnad skall rätten ta hänsyn&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande&lt;br&gt;av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av um-&lt;br&gt;gänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står barnet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Vård-&lt;br&gt;nadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna sådana&lt;br&gt;upplysningar rörande barnet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av en&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av denna&lt;br&gt;förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten be-&lt;br&gt;akta risken för att barnet i sam-&lt;br&gt;band med utövande av umgänge&lt;br&gt;utsätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om&lt;br&gt;umgänge skall rätten ta hänsyn&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande&lt;br&gt;av barnets ålder och mognad.&lt;br&gt;Rätten skall vidare beakta risken&lt;br&gt;för att barnet i samband med ut-&lt;br&gt;övande av umgänge utsätts för&lt;br&gt;övergrepp, olovligen bortförs&lt;br&gt;eller kvarhålls eller annars får&lt;br&gt;illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge blir tillbörligt&lt;br&gt;utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge skall&lt;br&gt;socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden&lt;br&gt;tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedöm-&lt;br&gt;ning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar. Om det&lt;br&gt;behövs ytterligare utredning får rätten uppdra åt socialnämnden eller&lt;br&gt;något annat organ att utse någon att verkställa sådan. Rätten får fest-&lt;br&gt;ställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken&lt;br&gt;utredningen skall vara slutförd. Om det behövs, får rätten förlänga&lt;br&gt;denna tid. Rätten skall se till att utredningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt,&lt;br&gt;söka klarlägga barnets inställ-&lt;br&gt;ning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;br&gt;uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 45 och 48 §§ namnlagen (1982:670)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är&lt;br&gt;förenligt med barnets bästa prövas av den domstol som tar upp frågor&lt;br&gt;om vårdnaden om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan ske, höra&lt;br&gt;den vars efternamn barnet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Dom-&lt;br&gt;stolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, om det&lt;br&gt;inte är olämpligt, söka klarlägga&lt;br&gt;barnets inställning och redovisa&lt;br&gt;den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket får domstolen förordna att vardera&lt;br&gt;parten skall bära sin rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i mål eller&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag av barnets vårdnadshavare. Har barnet fyllt 12&lt;br&gt;år får sådan anmälan eller ansökan götas utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på gnrnd av en&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;namnbyte enligt 6, 8 eller 11 §&lt;br&gt;är förenligt med barnets bästa&lt;br&gt;skall rätten, även när barnets&lt;br&gt;samtycke inte behövs, ta hänsyn&lt;br&gt;till barnets vilja med beaktande&lt;br&gt;av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:261.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1556.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med sär- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har fyllt 15 år, har han rätt att själv föra sin talan i mål&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den som är förordnad enligt&lt;br&gt;rättshjälpslagen (1972:429) som&lt;br&gt;offentligt biträde för någon som&lt;br&gt;är under 15 år, utan att samti-&lt;br&gt;digt vara biträde för vårdnads-&lt;br&gt;havaren, är utan särskilt förord-&lt;br&gt;nande den unges ställföreträdare&lt;br&gt;i det mål eller ärende som för-&lt;br&gt;ordnandet avser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn som är yngre bör höras,&lt;br&gt;om det kan vara till nytta för&lt;br&gt;utredningen och det kan antas att&lt;br&gt;barnet inte tar skada av att hör-&lt;br&gt;as.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn som är yngre än 15 år&lt;br&gt;bör höras, om det kan vara till&lt;br&gt;nytta för utredningen och det kan&lt;br&gt;antas att barnet inte tar skada av&lt;br&gt;att höras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1117) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:224&lt;br&gt;registrerat partnerskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1994:1117) om registrerat&lt;br&gt;partnerskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade partner får varken&lt;br&gt;gemensamt eller var för sig anta&lt;br&gt;adoptivbarn enligt 4 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken. Inte heller får regi-&lt;br&gt;strerade partner enligt 13 kap.&lt;br&gt;8 § foräldrabalken utses att i&lt;br&gt;egenskap av särskilt förordnade&lt;br&gt;förmyndare gemensamt utöva&lt;br&gt;vårdnaden om en underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade partner får varken&lt;br&gt;gemensamt eller var för sig anta&lt;br&gt;adoptivbarn enligt 4 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken. Inte heller får regi-&lt;br&gt;strerade partner enligt 6 kap.&lt;br&gt;10 a § foräldrabalken utses att&lt;br&gt;gemensamt utöva vårdnaden om&lt;br&gt;en underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befrukt-&lt;br&gt;ning utanför kroppen gäller inte för registrerade partner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på barn har förändrats starkt under 1900-talet och barnens&lt;br&gt;rättsställning har successivt förbättrats. Landets första bamavårdslag&lt;br&gt;tillkom år 1902. Den avsåg främst att skydda de särskilt utsatta barnen.&lt;br&gt;En utveckling skedde genom 1924 års bamavårdslag, som i sin tur&lt;br&gt;ersattes av en ny bamavårdslag år 1960. Bestämmelserna modernise-&lt;br&gt;rades ytterligare genom tillkomsten av socialtjänstlagen (1980:620) och&lt;br&gt;lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).&lt;br&gt;LVU ersattes år 1990 av en ny lag med samma namn (1990:52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första reglerna om vårdnad om bam gavs år 1917 i en lag om bam&lt;br&gt;utom äktenskap och år 1920 i en lag om bam i äktenskap. Dessa lagar&lt;br&gt;ersattes år 1950 av foräldrabalken, som har undergått kontinuerlig&lt;br&gt;modernisering sedan dess. Bestämmelserna om vårdnad och umgänge&lt;br&gt;ändrades i viktiga hänseenden senast år 1991, varvid bestämmelser&lt;br&gt;infördes om bl.a. samarbetssamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera är det självklart att barnets bästa står i centrum i de lagregler&lt;br&gt;som nära berör bam. Det gäller både de familjerättsliga och de social-&lt;br&gt;rättsliga regelsystemen. Samma grundsyn kommer till uttryck i Kon-&lt;br&gt;ventionen om barnets rättigheter från år 1989 (barnkonventionen). Där&lt;br&gt;sägs i artikel 3 att barnets bästa skall komma i första rummet vid alla&lt;br&gt;åtgärder som rör bam. Principen gäller både åtgärder som vidtas av&lt;br&gt;offentliga organ och privata organisationers handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att barnets bästa verkligen skall kunna uppnås i mål och ärenden&lt;br&gt;som berör barnet är det viktigt att barnet ges möjlighet att komma till&lt;br&gt;tals. I detta avseende har reglerna kritiserats, bl.a. vad gäller barnets&lt;br&gt;ställning i processer om vårdnad och umgänge. Frågorna har fått ökad&lt;br&gt;vikt genom förändringarna under senare år i fråga om upplösning av&lt;br&gt;familjegemenskaper. Omkring 350 000 bam i Sverige lever skilda från&lt;br&gt;någon av sina föräldrar (Projektrapport från Socialstyrelsen, Oenighet&lt;br&gt;om barnen - vad gör socialtjänsten? 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 12 i barnkonventionen skall bam ha rätt att uttrycka sin&lt;br&gt;mening i alla frågor som berör det. Barnets åsikter skall tillmätas be-&lt;br&gt;tydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen trädde för Sveriges del i kraft den 2 september 1990. I&lt;br&gt;samband med att konventionen antogs uttalade den dåvarande socialmi-&lt;br&gt;nistern: ”1 vilken utsträckning barnets åsikter skall tillmätas betydelse i&lt;br&gt;frågor som rör bamet är närmare reglerat i den lagstiftning som berörs.&lt;br&gt;Förekommande regler av detta slag är väl förenliga med de principer&lt;br&gt;som artikeln ger uttryck för.” Uttalandet föranledde ingen invändning&lt;br&gt;från riksdagens socialutskott när utskottet behandlade propositionen&lt;br&gt;(prop. 1989/90:107 s. 42, bet. 1989/90:SoU28). År 1992 lämnade&lt;br&gt;Sverige en första rapport till FN om hur Sverige följer konventionen.&lt;br&gt;Rapporten har granskats av FN:s kommitté för barnets rättigheter.&lt;br&gt;Enligt kommittén återspeglar ifrågavarande lagstiftning allmänt såväl&lt;br&gt;konventionens bestämmelser som de generella principer som tjänar som&lt;br&gt;vägledning för dess tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk rätt uppfyller alltså de krav som ställs i barnkonventionen. Den Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;kritik som förekommit i olika sammanhang visar ändå att det finns&lt;br&gt;utrymme för förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande barnets rätt att komma till tals har tidigare behandlats&lt;br&gt;av Utredningen om barnens rätt, som presenterade sina förslag i ämnet&lt;br&gt;i betänkandet Barnets rätt 3 Om bam i vårdnadstvister - talerätt för&lt;br&gt;bam m.m. (SOU 1987:7). Frågorna har även flera gånger under senare&lt;br&gt;år uppmärksammats i riksdagen. I det följande avsnittet redogörs över-&lt;br&gt;siktligt for den tidigare behandlingen av frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om barnens rätt tillsattes år 1977. I betänkandet Barnets&lt;br&gt;rätt 2 Om föräldraansvar m.m. (SOU 1979:63) lade utredningen bl.a.&lt;br&gt;fram ett förslag om talerätt och särskilda ställföreträdare (bamombud) i&lt;br&gt;mål om vårdnad m.m. Genom tilläggsdirektiv år 1982 fick utredningen&lt;br&gt;i uppdrag att fullfölja arbetet i dessa delar och att dessutom överväga&lt;br&gt;hur barns rättsliga ställning kunde stärkas i mål och ärenden enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen och 1980 års LVU. Genom ytterligare tilläggsdirektiv&lt;br&gt;år 1984 blev utredningens uppdrag i talerättsfrågan preciserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet Barnets rätt 3 Om bam i vårdnadstvister - talerätt för&lt;br&gt;bam m.m. (SOU 1987:7) behandlade utredningen frågor om bams&lt;br&gt;talerätt i mål om vårdnad och umgänge, bams processbehörighet och&lt;br&gt;rätt till biträde i sådana mål, sekretesskydd för bam i förhållande till&lt;br&gt;vårdnadshavaren i vissa särskilda fall samt bams möjlighet att få socialt&lt;br&gt;bistånd även om vårdnadshavaren inte samtycker till det. Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet (ärende Ju 87/1180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om den underåriges sekretesskydd i förhållande&lt;br&gt;till vårdnadshavaren har genomförts genom en ändring i 14 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket sekretesslagen (prop. 1988/89:67, bet. 1988/89:KU34,&lt;br&gt;rskr. 1988/89:286, SFS 1989:385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om kontaktperson för underåriga har föranlett en ändring i&lt;br&gt;10 § socialtjänstlagen (prop. 1992/93:129, bet. 1992/93:SoU 12, rskr.&lt;br&gt;1992/93:132, SFS 1993:47). Bam som fyllt 15 år har numera rätt att&lt;br&gt;även mot vårdnadshavarens vilja få en kontaktperson utsedd av social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om rätt till socialt bistånd för eget boende mot vårdnadshava-&lt;br&gt;rens vilja övervägs inom Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1990 om ändringar i föräldrabalkens regler&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge (prop. 1990/91:8, bet. 1990/91:LU13, rskr.&lt;br&gt;1990/91:53, SFS 1990:1526). De nya bestämmelserna trädde i kraft den&lt;br&gt;1 mars 1991. Syftet med reformen var bl.a. att underlätta möjligheterna&lt;br&gt;till samförståndslösningar mellan föräldrarna. Ett viktigt inslag i&lt;br&gt;reformen är en satsning på samarbetssamtal, vilket innebär att för-&lt;br&gt;äldrarna kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå&lt;br&gt;enighet i frågor rörande vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Vårdnad och Umgänge (Ds 1989:52) som Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;låg till grund för propositionen uttalades bl.a. att, med den inriktning på&lt;br&gt;samförståndslösningar som promemorian hade, frågan om talerätt för&lt;br&gt;bam fick mindre aktualitet. Något förslag om talerätt för bam lades&lt;br&gt;därför inte fram i promemorian och frågan berördes inte i propositio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen tillkännagav lagutskottet att&lt;br&gt;frågan om talerätt för bam borde övervägas ytterligare i lämpligt sam-&lt;br&gt;manhang (bet. 1990/91 :LU13). Frågan har därefter tagits upp i flera&lt;br&gt;motioner i riksdagen. Lagutskottet har då hänvisat till att frågan om&lt;br&gt;talerätt övervägs inom Justitiedepartementet (bet. 1992/93:LU22 och&lt;br&gt;1993/94:LU19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare tillkallades hösten 1993 för att utvärdera 1991 års&lt;br&gt;reform angående samförståndslösningar (Ju 1993:13, dir. 1993:120).&lt;br&gt;Utredningen, som antagit namnet Vårdnadstvistutredningen, skall sär-&lt;br&gt;skilt undersöka hur satsningen på samarbetssamtal har inverkat på hand-&lt;br&gt;läggningen av vårdnads- och umgängesfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredaren kommer fram till att de nuvarande reglerna om hand-&lt;br&gt;läggningen av frågor om vårdnad och umgänge har brister som inte kan&lt;br&gt;avhjälpas genom nya regler om samarbetssamtal eller smärre justeringar&lt;br&gt;i de nuvarande reglerna, skall utredaren överväga mer genomgripande&lt;br&gt;regeländringar. Utredaren skall orientera sig om gällande rätt och på-&lt;br&gt;gående lagstiftningsarbete i Norden och övriga Europa, främst EU-&lt;br&gt;ländema, avseende familjetvister samt vårdnads- och umgängesfrågor.&lt;br&gt;Den s.k. finländska modellen, som bl.a. innebär att föräldrarna i stor&lt;br&gt;utsträckning kan lösa vårdnads- och umgängesfrågor genom avtal som&lt;br&gt;fästställs av socialnämnden, skall undersökas särskilt. Utredaren skall&lt;br&gt;emellertid också pröva andra möjligheter att förbättra reglerna om hand-&lt;br&gt;läggningen av frågor om vårdnad och umgänge. Utgångspunkten för&lt;br&gt;eventuella förslag skall vara att föräldrarna i så stor utsträckning som&lt;br&gt;möjligt skall kunna komma överens i vårdnads- och umgängesfrågoma&lt;br&gt;och att vad som är bäst for barnet skall tillgodoses. Om utvärderingen&lt;br&gt;av 1991 års reform ger anledning till det, skall utredaren föreslå lagänd-&lt;br&gt;ringar även i andra avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget skall redovisas före utgången av juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka om gällande regler på bästa sätt värnar om barnets&lt;br&gt;rätt att komma till tals utarbetades inom Justitiedepartementet promemo-&lt;br&gt;rian Bams rätt att komma till tals, Regler for fämiljerättsliga och sociala&lt;br&gt;mål och ärenden (Ds 1994:85). I promemorian analyseras barnets&lt;br&gt;ställning i sådana mål och ärenden i domstolarna som rör bam. Syftet&lt;br&gt;med promemorian anges vara att undanröja sådana brister i lagen som&lt;br&gt;kan innebära att barnets uppfattningar och önskningar inte blir beaktade&lt;br&gt;i önskvärd utsträckning eller på rätt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju 87/1180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu aktuella lagförslagen från Utredningen om barnens rätt (SOU&lt;br&gt;1987:7) finns i bilaga 1. En sammanfattning av betänkandet i nu aktuel-&lt;br&gt;la delar finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna till be- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkandet finns i bilaga 3. En sammanfattning av promemorian Bams&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att komma till tals (Ds 1994:85) finns i bilaga 4 och promemorians Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna till&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 april att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har godtagit förslagen men förordat att avfattningen av några&lt;br&gt;bestämmelser jämkas. Regeringen återkommer till Lagrådets förslag i&lt;br&gt;avsnitt 7.2.2 och 7.4.1 samt i författningskommentaren till 4 kap. 10 §&lt;br&gt;foräldrabalken. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har dess-&lt;br&gt;utom vissa rent språkliga och redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Bams talerätt och processbehörighet samt rätten att i&lt;br&gt;övrigt komma till tals&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Begreppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med partsbehörighet avses egenskapen att över huvud taget kunna vara&lt;br&gt;part i en rättegång. Alla fysiska personer, även bam, är partsbehöriga.&lt;br&gt;Att ha talerätt är ett snävare begrepp. Det innebär att någon kan vara&lt;br&gt;part i en viss rättegång. Den som har talerätt i en rättegång måste näm-&lt;br&gt;ligen ofta ha en viss anknytning till det som rättegången handlar om.&lt;br&gt;Talerätten innefattar normalt framför allt en rätt att starta en process&lt;br&gt;(initiativrätt), rätt att framföra synpunkter i en process (argumentations-&lt;br&gt;rätt) och rätt att överklaga ett avgörande (klagorätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat begrepp av betydelse i sammanhanget är processbehörighet.&lt;br&gt;Den som är processbehörig kan för egen räkning väcka talan och vidta&lt;br&gt;andra processhandlingar. Inte alla som har talerätt, dvs. kan vara part i&lt;br&gt;en viss rättegång, är processbehöriga. Om någon saknar processbehörig-&lt;br&gt;het, t.ex. på grund av att han är underårig, förs partens talan av en&lt;br&gt;ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en person som själv inte är part i ett mål eller ärende kan ha ett&lt;br&gt;intresse av utgången i målet eller ärendet. Ibland finns det regler som&lt;br&gt;syftar till att en sådan persons uppfattning skall bli beaktad. Sådana&lt;br&gt;regler kan, med den terminologi som används i promemorian, benäm-&lt;br&gt;nas regler om en rätt att komma till tals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Mål om vårdnad och umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätt och processbehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om talerätt i mål om vårdnad och umgänge bygger på upp-&lt;br&gt;fattningen att vårdnaden är en rättighet och en skyldighet för föräldrar-&lt;br&gt;na. Därför är det normalt bara föräldrarna som är parter och har talerätt&lt;br&gt;i dessa mål. Detta kommer direkt till uttryck i flera av bestämmelserna&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge i 6 kap. foräldrabalken. En ändring i fråga&lt;br&gt;om vårdnaden kan sålunda i allmänhet komma till stånd bara på talan av&lt;br&gt;en av föräldrarna eller båda (6 kap. 4 - 6 §§ foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa mål om vårdnad har socialnämnden talerätt. Det gäller vid bris-&lt;br&gt;ter i föräldrarnas omsorg (6 kap. 7 §), när barnet stadigvarande har&lt;br&gt;vårdats och fostrats i ett annat hem än föräldrahemmet (8 §) samt när&lt;br&gt;barnet står under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havare och föräldrarna eller en av dem vill ha vårdnaden (10 §). I mål&lt;br&gt;enligt 10 § har även föräldrarna talerätt. Rätten kan dessutom i vissa&lt;br&gt;fall utan att någon part har framställt yrkande om det ta upp en vård-&lt;br&gt;nadsfråga (5 § andra stycket och 7 § fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § finns regler om talerätt i mål om umgängesrätt. Om barnets&lt;br&gt;vårdnadshavare motsätter sig det umgänge som begärs av en förälder&lt;br&gt;som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av denna förälder i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet (15 § andra styc-&lt;br&gt;ket). Om vårdnadshavaren motsätter sig det umgänge som begärs av nå-&lt;br&gt;gon som inte är förälder (t.ex. en får- eller morförälder) har social-&lt;br&gt;nämnden talerätt (15 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet har i regel inte någon egen talerätt. I ärenden enligt 6 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket foräldrabalken, som reglerar de fall där den enda vård-&lt;br&gt;nadshavaren dör, har barnet emellertid i praxis ansetts ha rätt att genom&lt;br&gt;behörig ställföreträdare föra talan som part (NJA 1983 s. 170). Dessa&lt;br&gt;ärenden skiljer sig från de tidigare nämnda målen om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge bl.a. genom att det inte finns två föräldrar som kan ha mot-&lt;br&gt;stridiga intressen. Dessutom skulle det inte finnas någon motpart som&lt;br&gt;kunde överklaga avgörandet, om inte barnet tillerkändes talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att rätten meddelar dom eller beslut angående vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge kan rätten på yrkande av en part förelägga motparten vid&lt;br&gt;vite att lämna ifrån sig barnet (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom barnet i regel saknar talerätt i mål och ärenden om vårdnad&lt;br&gt;och umgänge finns det inte några bestämmelser om bams processbe-&lt;br&gt;hörighet i 6 kap. foräldrabalken. I ett ärende enligt 6 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket foräldrabalken, där bam i praxis alltså ansetts ha talerätt, har&lt;br&gt;Högsta domstolen funnit att ett 16 år gammalt bam inte var processbe-&lt;br&gt;hörigt (NJA 1975 s. 543). Barnet kunde alltså inte självt föra sin talan&lt;br&gt;inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets rätt att komma till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bam alltså själva saknar talerätt i de flesta mål om vårdnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och umgänge, är reglerna sådana att barnet i regel kominer till tals i Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 5 § foräldrabalken regleras bl.a. frågan om vem av föräldrar-&lt;br&gt;na som skall få vårdnaden om ett bam när någon av dem vill att den&lt;br&gt;gemensamma vårdnaden inte längre skall bestå. Rätten skall då besluta&lt;br&gt;efter vad som är bäst för barnet. Enligt förarbetena till bestämmelsen&lt;br&gt;(prop. 1981/82:168 s. 66) är det ytterst domstolens uppgift att utreda&lt;br&gt;om barnet har några egna synpunkter på vårdnadsfrågan. Om barnet har&lt;br&gt;en bestämd uppfattning och har nått en sådan mognad att dess önskemål&lt;br&gt;bör respekteras, bör domstolen i allmänhet följa barnets önskan. Frågan&lt;br&gt;om när barnet nått en sådan mognad kan emellertid, enligt propositio-&lt;br&gt;nen, inte besvaras generellt och det kan vara svårt att utreda barnets&lt;br&gt;innersta önskan. Därför torde domstolen i allmänhet vara hänvisad till&lt;br&gt;att väga in barnets egna uppgifter i den helhetsbedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter som bör göras i målet. Enligt propositionen skall barnet&lt;br&gt;inte under några omständigheter behöva ta direkt ställning i en vård-&lt;br&gt;nadskonflikt mellan föräldrarna eller i övrigt i ett vårdnadsmål (prop.&lt;br&gt;s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnets vårdnadshavare motsätter sig det umgänge som begärs av&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten enligt 6 kap.&lt;br&gt;15 § foräldrabalken i frågan om umgänge efter vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet. Enligt förarbetena till bestämmelsen skall barnets egen inställ-&lt;br&gt;ning därvid tillmätas stor betydelse (prop. 1981/82:168 s. 75).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken är att barnets inställning skall komma fram i den utredning&lt;br&gt;som skall införskaffas innan frågor om vårdnad eller umgänge avgörs.&lt;br&gt;Rätten skall enligt 6 kap. 19 § första stycket foräldrabalken se till att&lt;br&gt;frågor om vårdnad och umgänge blir tillbörligt utredda. Innan ett mål&lt;br&gt;eller ärende avgörs skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar och nämnden är också skyldig att lämna upplysningar som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för frågans bedömning. Om det behövs ytterligare&lt;br&gt;utredning, kan rätten uppdra åt socialnämnden eller annat organ att utse&lt;br&gt;någon att utföra sådan utredning (vårdnads- eller umgängesutredning),&lt;br&gt;varvid rätten kan fastställa riktlinjer och tider för utredningens bedri-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen har i ett mål, NJA 1988 s. 448, som gällde bl.a.&lt;br&gt;vårdnaden om en snart 13-årig pojke med en utveckling motsvarande&lt;br&gt;åldern, slagit fäst att pojkens egna synpunkter borde tillmätas stor vikt i&lt;br&gt;vårdnadsfrågan. Domstolen kom emellertid fram till att pojken inte&lt;br&gt;kunde anses ha uttryckt en sådan bestämd uppfattning att den kunde&lt;br&gt;tilläggas avgörande betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet får höras inför rätten, om det finns särskilda skäl och det är&lt;br&gt;uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras (6 kap. 19 § tredje&lt;br&gt;stycket foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena anfördes bl.a. följande (prop. 1981/82:168 s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet självt begär att få höras, bör domstolen före förhandlingen&lt;br&gt;på lämpligt sätt förvissa sig om att detta motsvarar barnets verkliga&lt;br&gt;vilja. Detta är givetvis särskilt betydelsefullt, om domstolen skulle&lt;br&gt;misstänka att bamet har påverkats att begära företräde inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på sådana särskilda skäl som kan tala för att bamet Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;hörs, trots att bamet inte självt har begärt det, har i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen ... anförts att bamet under vårdnadsutredningen har gett&lt;br&gt;uttryck for en bestämd uppfattning i vårdnadsfrågan utan att för.den&lt;br&gt;skull ha framställt någon direkt begäran att höras inför domstolen. Även&lt;br&gt;i dessa situationer krävs att det framstår som uppenbart att bamet inte&lt;br&gt;kan ta skada av ett förhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utvecklas i den allmänna motiveringen ankommer det på domsto-&lt;br&gt;len att i det enskilda fallet ta ställning till om det är lämpligt att bamet&lt;br&gt;hörs. En förutsättning är under alla förhållanden att bamet går med på&lt;br&gt;att framträda inför domstolen. Vidare måste barnets ålder och mognad&lt;br&gt;vägas in i bedömningen. Bam som är yngre än 12 år torde endast sällan&lt;br&gt;vara så mogna att de bör medverka i rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet underströk att domstolen bör tillämpa regeln med stor åter-&lt;br&gt;hållsamhet även om det står klart att ett förhör inte är ägnat att bli&lt;br&gt;direkt skadligt för bamet (prop. s. 88). Inte ens då bör enligt Lagrådet&lt;br&gt;en uppgift från ena föräldern eller dennes ombud, att bamet självt vill&lt;br&gt;uttala sin mening vid huvudförhandling i målet, utan vidare föranleda&lt;br&gt;att bamet hörs. Vad bamet under mer avspända förhållanden uppgett&lt;br&gt;t.ex. inför vårdnadsutredaren kan enligt Lagrådet ge en tillräckligt god&lt;br&gt;bild av barnets inställning, och det är då lämpligt att domstolen inskrän-&lt;br&gt;ker sig till att höra utredaren om de närmare omständigheterna när upp-&lt;br&gt;gifterna lämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen anslöt sig till Lagrådets yttrande i denna del och&lt;br&gt;tilläde att det inte heller behöver bli aktuellt för domstolen att höra&lt;br&gt;vårdnadsutredaren om vilken inställning bamet kan ha, om vårdnadsut-&lt;br&gt;redningen som sådan ger en tillräckligt god bild av barnets inställning&lt;br&gt;(prop. s. 91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även lagutskottet underströk att bestämmelsen skall tillämpas med&lt;br&gt;återhållsamhet. Enligt lagutskottet bör barnets ålder och mognad till-&lt;br&gt;mätas stor betydelse och barnets inställning vara vägledande. Barnets&lt;br&gt;önskemål om att höras bör dock enligt utskottet inte ha någon avgöran-&lt;br&gt;de betydelse eftersom det i vissa fall kan vara svårt att utröna om bar-&lt;br&gt;nets begäran bygger på en verklig vilja hos bamet att höras eller på på-&lt;br&gt;tryckningar från andra håll. Barnets önskemål och åsikter bör i stället i&lt;br&gt;första hand inhämtas under socialnämndens utredning (bet.&lt;br&gt;1982/83:LU17 s. 28 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen används också mycket sällan och då i första hand om&lt;br&gt;en tonåring själv begär att få höras inför rätten (se Ewerlöf och Sveme,&lt;br&gt;Barnets bästa, 3 uppl. s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter bamet kan vilja få framförda i de tvistiga vårdnads-&lt;br&gt;och umgängesmålen skall alltså normalt komma fram i den vårdnads-&lt;br&gt;eller umgängesutredning som inhämtas från socialnämnden. Någon&lt;br&gt;rättslig reglering av hur socialnämnderna bör bedriva utredningar i&lt;br&gt;tvister om vårdnad eller umgänge finns inte. Socialstyrelsen ger i skrif-&lt;br&gt;ten Vårdnad och umgänge, Samarbetssamtal och vårdnadsutredningar&lt;br&gt;(Allmänna råd från Socialstyrelsen 1985:2) viss handledning, bl.a. om&lt;br&gt;hur utredaren bör träffa bamet och samtala med det. I en projektrapport&lt;br&gt;från Socialstyrelsen, Oenighet om barnen - vad gör socialtjänsten?&lt;br&gt;(februari 1992), beskrivs en undersökning av fem kommuners arbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 224&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom området vårdnad och umgänge. Projektgruppen undersökte bl.a. Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;hur kommunerna gör vårdnadsutredningar. Enligt rapporten är vård-&lt;br&gt;nadsutredningama ofta välgjorda men säger lite om föräldrarnas om-&lt;br&gt;sorgsförmåga och beskriver bamet och dess behov knapphändigt. Ut-&lt;br&gt;redarna har enligt rapporten ofta träffat bamet bara vid något enstaka&lt;br&gt;tillfälle eller inte alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande över promemorian i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;anför Föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna att barnets&lt;br&gt;inställning ”sällan eller aldrig” redovisas i utredningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En markering av att barnets vilja skall beaktas även av vårdnadsha-&lt;br&gt;varen finns i 6 kap. 11 § foräldrabalken. Enligt den bestämmelsen är&lt;br&gt;vårdnadshavaren skyldig att i takt med barnets stigande ålder och ut-&lt;br&gt;veckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har man sökt tillförsäkra barnen en rätt att kom-&lt;br&gt;ma till tals i vårdnads- och umgängesmålen dels genom motivuttalanden&lt;br&gt;om att barnens önskemål skall beaktas, dels genom en särskild lagbe-&lt;br&gt;stämmelse om att bamet i vissa fall kan höras inför rätten och dels&lt;br&gt;genom bestämmelser om vårdnads- och umgängesutredning genom&lt;br&gt;socialnämndens försorg. I praktiken hörs bam mycket sällan inför rät-&lt;br&gt;ten, vilket står i överensstämmelse med förarbetsuttalanden. Det är&lt;br&gt;förutsatt att den som gör en vårdnads- eller umgängesutredning skall&lt;br&gt;inhämta synpunkter från bamet, men det saknas lagbestämmelser här-&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Mål om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller um-&lt;br&gt;gänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätt och pmcessbehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vad allmän domstol har bestämt i dom eller beslut om&lt;br&gt;vårdnad, umgänge eller överlämnande av bam, dvs. åläggande för&lt;br&gt;någon att överlämna bamet till vårdnadshavaren, regleras i 21 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken. Där regleras även vissa verkställighetssituationer som inte&lt;br&gt;grundas på domar eller beslut (21 kap. 7 och 8 §§). Verkställighet söks&lt;br&gt;hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett förslag i Domstolsutredningens slutbetänkande Domstolarna&lt;br&gt;inför 2000-talet (SOU 1991:106) skall dessa mål fortsättningsvis hand-&lt;br&gt;läggas vid de allmänna domstolarna. Förslaget har remissbehandlats,&lt;br&gt;men det har ännu inte lett till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några uttryckliga regler om vilka som är parter, dvs.&lt;br&gt;har talerätt, i sådana mål. Det står dock klart att bam som är föremål&lt;br&gt;för verkställighetsåtgärder saknar talerätt. Innan nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser infördes år 1967 ansågs i praxis vissa regler i utsökningslagen vara&lt;br&gt;tillämpliga när det förelåg en dom eller ett interimistiskt beslut som&lt;br&gt;reglerade frågan om bams överlämnande. Vårdnadshavaren eller någon&lt;br&gt;som var umgängesberättigad kunde bl.a. i sådana fall vända sig till&lt;br&gt;överexekutor, som förordnade om verkställighet och föreskrev hur den&lt;br&gt;skulle genomföras (prop. 1967:138 s. 11). När nya regler infördes &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående verkställighet byggde dessa på tidigare praxis. Att bamet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle erhålla partsställning i processen diskuterades över huvud taget Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;inte i forarbetena (prop. s. 38 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som har fyllt tolv år eller nått motsvarande mognad har emeller-&lt;br&gt;tid en relativt stark ställning i målet. Verkställighet får normalt inte ske&lt;br&gt;mot ett sådant bams vilja (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller internationella förhållanden har Sverige genom lagen&lt;br&gt;(1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsav-&lt;br&gt;göranden m.m. och om överflyttning av bam införlivat två konventioner&lt;br&gt;med svensk rätt. Det är dels Europarådskonventionen den 20 maj 1980&lt;br&gt;om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om&lt;br&gt;bam samt om återställande av vård av bam, dels Haagkonventionen den&lt;br&gt;25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden&lt;br&gt;av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att Sverige har anslutit sig till Europarådskonventionen skall&lt;br&gt;avgöranden som har meddelats i en konventionsstat angående vårdnad,&lt;br&gt;umgänge och rätten att ta vård om bam normalt erkännas och verkstäl-&lt;br&gt;las i Sverige. På motsvarande sätt kan avgöranden av detta slag som har&lt;br&gt;meddelats här i landet få verkan i de andra konventionsstatema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutningen till Haagkonventionen innebär, konventionsstatema&lt;br&gt;emellan, att ett bam som olovligen har förts bort från den stat där bar-&lt;br&gt;net hade sitt hemvist vid bortförandet eller som olovligen hålls kvar i en&lt;br&gt;annan stat normalt skall återföras till den stat där bamet hör hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsav-&lt;br&gt;göranden m.m. och om överflyttning av bam gäller inte bam som har&lt;br&gt;fyllt 16 år (2 §). Bam har inte heller enligt denna lag talerätt men kan&lt;br&gt;ha viss vetorätt och även komma till tals på annat sätt (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets rätt att komma till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 kap. foräldrabalken finns vissa bestämmelser om bams rätt att&lt;br&gt;komma till tals i mål om verkställighet av avgöranden om vårdnad,&lt;br&gt;umgänge och överlämnande av bam. Sådan verkställighet får inte ske&lt;br&gt;mot barnets vilja, om bamet har fyllt tolv år eller nått en sådan mognad&lt;br&gt;att dess vilja bör beaktas på motsvarande sätt (21 kap. 5 §). Bamet har&lt;br&gt;alltså en vetorätt i dessa fåll. Av bestämmelsen följer att domstolen ofta&lt;br&gt;är skyldig att ta reda på barnets vilja och i vissa fall rätta sig efter den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från barnets vetorätt gäller för de fåll då länsrätten finner&lt;br&gt;att verkställigheten är nödvändig av hänsyn till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om verkställighet skall länsrätten som huvudregel hålla muntlig&lt;br&gt;förhandling (21 kap. 12 §). På samma sätt som gäller i vårdnads- och&lt;br&gt;umgängesmål får bamet höras inför rätten, om särskilda skäl talar för&lt;br&gt;det och det är uppenbart att bamet inte kan ta skada av att höras&lt;br&gt;(21 kap. 12 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan uppdra åt en lämplig person att verka for att den som&lt;br&gt;har hand om bamet frivilligt fullgör vad som åligger honom eller henne&lt;br&gt;(21 kap. 2 §). Den personen skall enligt vad som framgår av 4 § för-&lt;br&gt;ordningen (1967:715) om tillämpning av 21 kap. foräldrabalken försöka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning, om det är möjligt och lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § 3 lagen om erkännande och verkställighet av utländska Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av bam får inte över-&lt;br&gt;flyttning enligt Haagkonventionen ske till ett annat land, om bamet&lt;br&gt;självt motsätter sig överflyttningen och bamet har nått en sådan ålder&lt;br&gt;och mognad att dess vilja bör beaktas. Enligt samma lag skall rätten&lt;br&gt;innan den avgör ett mål om verkställighet eller ett mål om överflyttning&lt;br&gt;av bam inhämta barnets mening, om det inte är omöjligt med hänsyn&lt;br&gt;särskilt till barnets ålder och mognad (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Andra famifjerättsliga mål och ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bams talerätt och rätt för bamet att i övrigt komma till tals&lt;br&gt;uppkommer också i andra fåmiljerättsliga mål och ärenden. Här skall&lt;br&gt;beskrivas vad som gäller i adoptionsärenden, namnärenden, mål och&lt;br&gt;ärenden om faderskap, mål om underhållsbidrag och förmynderskaps-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och testamentsärenden lämnas utanför genomgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoption&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt 4 kap. foräldrabalken angående adoption har bamet inte&lt;br&gt;talerätt. Den som har fyllt tolv år får emellertid inte adopteras utan eget&lt;br&gt;samtycke (4 kap. 5 §). Bamet har alltså på liknande sätt som i verkstäl-&lt;br&gt;lighetsmålen en vetorätt i dessa ärenden och domstolen måste därför ta&lt;br&gt;reda på barnets uppfattning. Vetorätten är emellertid inte absolut. Un-&lt;br&gt;dantag görs för fall då bamet är under 16 år och skulle skadas av att&lt;br&gt;tillfrågas och för fall då bamet är varaktigt förhindrat att lämna sam-&lt;br&gt;tycke på grund av en psykisk störning eller något annat liknande förhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga beslut i adoptionsärenden har sökanden och den&lt;br&gt;som skall höras i ärendet (4 kap. 11 §). Det torde innebära att även den&lt;br&gt;som skall adopteras, om han eller hon fyllt tolv år, har en sådan rätt att&lt;br&gt;överklaga (Walin, Foräldrabalken och internationell föräldrarätt, 4 uppl.&lt;br&gt;1986, s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon lagstadgad rätt i övrigt för bamet att komma till tals i adop-&lt;br&gt;tionsärenden finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet inte har fyllt 18 år, skall domstolen i ärende om antagande&lt;br&gt;av adoptivbarn inhämta yttrande från socialnämnden (4 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om förvärv och byte av namn finns i namnlagen (1982:670). I&lt;br&gt;sådana mål och ärenden kan ett bam vara part. Anmälan eller ansökan&lt;br&gt;i mål eller ärende enligt lagen skall dock för den som är under 18 år&lt;br&gt;göras av vårdnadshavaren. Bamet saknar således processbehörighet. Om&lt;br&gt;bamet fyllt tolv år, får dock anmälan eller ansökan göras utan barnets&lt;br&gt;samtycke endast om bamet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;förhållande (48 § namnlagen). Bamet har alltså här, som i verkställig-&lt;br&gt;hetsmålen och adoptionsärendena, en vetorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon rätt i övrigt for bamet att komma till tals finns inte föreskriven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i namnlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I faderskapsmål har bamet ställning som part. Talan om fastställande av&lt;br&gt;faderskap väcks av bamet (3 kap. 5 § första stycket foräldrabalken).&lt;br&gt;Skall inte en viss man anses som far enligt presumtionen i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;foräldrabalken, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är&lt;br&gt;far till bamet och se till att faderskapet fastställs (2 kap. 1 § föräldra-&lt;br&gt;balken). Barnets talan får i dessa mål föras av socialnämnden, av mo-&lt;br&gt;dem, om hon är vårdnadshavare, eller av en särskilt förordnad&lt;br&gt;vårdnadshavare (3 kap. 5 § andra stycket i dess nya lydelse, se prop.&lt;br&gt;1993/94:251, bet. 1994/95:LU3 och SFS 1994:1433).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om hävande av faderskapspresumtionen får ett underårigt bams&lt;br&gt;talan föras av förmyndaren eller i vissa fall av en god man (3 kap. 4 §&lt;br&gt;foräldrabalken). Det är emellertid inte avsett att utesluta en underårig&lt;br&gt;från att själv föra sin talan (se Walin, Foräldrabalken och internationell&lt;br&gt;föräldrarätt, 4 uppl. 1986, s. 101). Den underårige torde enligt Walin&lt;br&gt;ha sådan behörighet, om han har fyllt 15 år och har tillräckligt omdö-&lt;br&gt;me.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som är myndigt skall godkänna en bekräftelse av faderskap.&lt;br&gt;Detsamma gäller enligt 1 kap. 4 § foräldrabalken i dess lydelse från och&lt;br&gt;med den 1 juli 1995 bam som inte är myndiga men som inte står under&lt;br&gt;någons vårdnad (prop. 1993/94:251, bet. 1994/95:LU3 och SFS&lt;br&gt;1994:1433).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i förevarande sammanhang är de bestämmelser som ger&lt;br&gt;bam rätt att utan hinder av sekretess få del av uppgifter angående sitt&lt;br&gt;ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen (1984:1140) om insemination har ett bam som har&lt;br&gt;avlats genom insemination rätt att, om det har uppnått tillräcklig mog-&lt;br&gt;nad, få del av de uppgifter om spermagivaren som har antecknats i&lt;br&gt;sjukhusets särskilda journal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen i lydelse från och med den 1 juli&lt;br&gt;1994 (se prop. 1993/94:165) har en enskild möjlighet att ta del av an-&lt;br&gt;nars hemliga uppgifter beträffande andras personliga förhållanden, om&lt;br&gt;uppgifterna är av betydelse för att den enskilde skall få vetskap om&lt;br&gt;vilka hans biologiska föräldrar är. Den enskilde skall ha uppnått myndig&lt;br&gt;ålder för att ha rätt att ta del av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om underhållsbidrag enligt 7 kap. foräldrabalken är bamet part&lt;br&gt;men saknar processbehörighet. Vårdnadshavaren, förmyndare eller soci-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alnämnden får företräda barnet (7 kap. 2 § tredje stycket och 14 § Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;första stycket foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har föräldrar som tvistar om vårdnaden om bamet enligt 6&lt;br&gt;kap. foräldrabalken ansetts kunna som parter föra talan i vårdnadsmålet&lt;br&gt;om underhållsbidrag till bamet (NJA 1982 s. 376). I dessa mål har&lt;br&gt;bamet alltså inte ställning som part och inte heller någon lagstadgad rätt&lt;br&gt;att komma till tals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmynderskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden angående förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap&lt;br&gt;saknar bam under 16 år talerätt. Bam som fyllt 16 år har däremot viss&lt;br&gt;talerätt, vilket framgår av 10 kap. 18 § samt 11 kap. 15 och 21 §§&lt;br&gt;foräldrabalken. Talerätten innefattar en rätt för bam som fyllt 16 år att&lt;br&gt;ansöka om förordnande eller entledigande av en förmyndare, god man&lt;br&gt;eller förvaltare. Ett bam som fyllt 16 år skall dessutom beredas tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig i ärendet, om det kan ske. Rättens beslut får överklagas av&lt;br&gt;var och en som har rätt att göra ansökan, således även av en underårig&lt;br&gt;som har fyllt 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förmynderskap förändras i stor utsträckning från&lt;br&gt;och med den 1 juli 1995. De nu berörda bestämmelserna ändras emel-&lt;br&gt;lertid inte (prop. 1993/94:251, bet. 1994/95:LU3, rskr. 1994/95:29,&lt;br&gt;SFS 1994:1433). Däremot upphävs bestämmelser om en motsvarande&lt;br&gt;talerätt i vissa andra ärenden, vilket sammanhänger med att ärendena&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1995 handläggs av överförmyndaren i stället för&lt;br&gt;av tingsrätten (se prop. 1993/94:251 s. 291 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barnets rätt att komma till tals föreskrivs i 12 kap. 7 §&lt;br&gt;foräldrabalken i dess lydelse från och med den 1 juli 1995 att förmyn-&lt;br&gt;daren skall, om det lämpligen kan ske, höra den omyndige i angelägen-&lt;br&gt;heter av vikt. Regeln gäller dock endast om den omyndige fyllt 16 år.&lt;br&gt;Motsvarande skyldighet åvilar enligt 13 kap. 5 § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken god man och förvaltare. Även om det inte föreskrivs i 12 kap.&lt;br&gt;7 § foräldrabalken, är det enligt propositionen naturligt att förmyndaren&lt;br&gt;hör även ett bam som är under 16 år, om bamet har nått tillräcklig&lt;br&gt;mognad och det är fråga om åtgärder som är av vikt för bamet personli-&lt;br&gt;gen (se prop. 1993/94:251 s. 215).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Sociala mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sociala mål avses i detta sammanhang mål om vård av bam enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) och mål enligt lagen (1990:52) med särskil-&lt;br&gt;da bestämmelser om vård av unga (LVU). Exempel är mål om social-&lt;br&gt;nämnds medgivande att en underårig tas emot för stadigvarande vård&lt;br&gt;och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar&lt;br&gt;eller någon annan som har vårdnaden om den underårige (25 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen), mål om förbud for en person att utan nämndens medgi-&lt;br&gt;vande ta emot andras underåriga bam för sådan vistelse i hemmet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är tillfällig (27 § socialtjänstlagen) och mål om vård enligt 2 - 4 §§ Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätt och pnocessbehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet betraktas som part - dvs. har talerätt - i de mål och ärenden en-&lt;br&gt;ligt socialtjänstlagen och LVU som rör bamet. Det framgår indirekt av&lt;br&gt;56 § socialtjänstlagen och 36 § LVU. Enligt dessa bestämmelser får vi-&lt;br&gt;dare en underårig som fyllt 15 år själv föra sin talan i processen, men&lt;br&gt;det är oklart hur långt talerätten sträcker sig och hur den skall utövas&lt;br&gt;när bamet saknar processbehörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätten innebär inte att bamet alltid har initiativrätt. I bl.a. mål&lt;br&gt;om vård enligt LVU saknar bamet en sådan rätt. Bamet kan alltså inte&lt;br&gt;väcka talan om att bli ställd under vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som har fyllt 15 år är alltså processbehöriga i denna typ av mål.&lt;br&gt;När det gäller bam som är yngre än 15 år måste barnets talan utföras&lt;br&gt;av en ställföreträdare. Hittills har man i allmänhet ansett att den upp-&lt;br&gt;giften kan fullgöras av barnets legala ställföreträdare (vårdnadshavaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är förordnad som offentligt biträde enligt rättshjälpslagen är&lt;br&gt;enligt gällande rätt inte ställföreträdare för bamet. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;yngre bam inte kan överklaga ett domstolsavgörande utan vårdnadsha-&lt;br&gt;varens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka av socialnämndens beslut som får överklagas framgår av 73 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen och 41 § LVU. Det framgår inte direkt av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser vem som har rätt att överklaga besluten. Av 22 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen framgår emellertid att ett beslut av en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;eller en förvaltningsdomstol får överklagas av den som beslutet angår,&lt;br&gt;om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Bams talerätt&lt;br&gt;i mål eller ärenden enligt socialtjänstlagen och LVU innefattar därför&lt;br&gt;även en rätt att överklaga socialnämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets rätt att komma till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt socialtjänstlagen och LVU är bamet alltså part. Om bamet&lt;br&gt;fyllt 15 år, är det processbehörigt och kan själv föra sin talan i pro-&lt;br&gt;cessen. De yngre barnen har inte en sådan behörighet. Enligt lagen bör&lt;br&gt;de dock höras, om det kan vara till nytta för utredningen och det kan&lt;br&gt;antas att bamet inte tar skada av att höras (56 § andra stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen och 36 § andra stycket LVU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När socialnämnden gör en utredning om tvångsomhändertagande för&lt;br&gt;vård skall nämnden före ställningstagandet ge den unge, om han fyllt 15&lt;br&gt;år, tillfälle att yttra sig över vad som kommit fram under utredningen.&lt;br&gt;Detta framgår indirekt av 54 § socialtjänstlagen, som stadgar att social-&lt;br&gt;nämnden skall tillämpa 17 § förvaltningslagen i ärenden som avser&lt;br&gt;myndighetsutövning mot någon enskild. Den som skall ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig har också rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl föranleder annat (55 §). Socialnämnden skall vidare enligt 54 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänstlagen tillämpa bestämmelsen i 14 § första stycket förvalt- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;ningslagen om parts rätt att lämna muntliga uppgifter i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa mål och ärenden enligt LVU kan bamet få rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde. Reglerna härom finns i rättshjälpslagen (1972:429).&lt;br&gt;Det offentliga biträdet är kostnadsfritt för bamet. Däremot får inte&lt;br&gt;bamet till följd av biträdesförordnandet ersättning för egna kostnader,&lt;br&gt;t.ex. for inställelse till förhandling. För detta fordras att bamet beviljas&lt;br&gt;allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga biträdet stärker barnets ställning genom att vara ett&lt;br&gt;språkrör för bamet i processen. Biträdet kan även ta initiativ till en&lt;br&gt;utredning för tillvaratagande av barnets rätt, om en sådan inte kan fås&lt;br&gt;genom den myndighet som handlägger målet eller ärendet (45 § rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen). Biträdets roll begränsas emellertid av att han eller hon,&lt;br&gt;som tidigare sagts, inte är ställföreträdare för bamet. Biträdet kan där-&lt;br&gt;för inte överklaga ett beslut och inte heller företa andra processhand-&lt;br&gt;lingar utan fullmakt. Fullmakten lämnas av bamet om det är processbe-&lt;br&gt;hörigt och i annat fall av den legala ställföreträdaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i ett avgörande, R 1983 2:19, ansett att en god&lt;br&gt;man haft rätt att för ett bams räkning överklaga ett beslut angående&lt;br&gt;vård enligt LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 44 § rättshjälpslagen framgår att den som utses till offentligt&lt;br&gt;biträde skall vara lämplig för uppdraget. Det finns inte någon föreskrift&lt;br&gt;om att biträdet skall vara jurist eller ha någon annan särskild utbildning.&lt;br&gt;I den praktiska tillämpningen har det enligt Utredningen om barnens rätt&lt;br&gt;ändå blivit så, att domstolarna till offentligt biträde i allmänhet förord-&lt;br&gt;nar en jurist, ofta en advokat eller en biträdande jurist vid en advokat-&lt;br&gt;byrå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;Offentligt biträde m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.1.5 har beskrivits vad som gäller i fråga om offentligt biträde&lt;br&gt;för bam i mål enligt LVU. I övriga mål och ärenden som behandlas i&lt;br&gt;denna lagrådsremiss har bamet inte någon rätt till offentligt biträde.&lt;br&gt;Däremot kan bamet i allmänhet få allmän rättshjälp med biträdesför-&lt;br&gt;ordnande, om bamet är part i ett mål enligt foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;Barnombudsmannen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 trädde lagen (1993:335) om Barnombudsman i kraft.&lt;br&gt;Barnombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår bams&lt;br&gt;och ungdomars rättigheter och intressen och skall särskilt uppmärksam-&lt;br&gt;ma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer&lt;br&gt;överens med Sveriges åtaganden enligt FN-konventionen om barnets&lt;br&gt;rättigheter (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till lagen skall Barnombudsmannen arbeta på ett&lt;br&gt;generellt plan och med utgångspunkt från enskilda frågor lyfta fram&lt;br&gt;principer som kan läggas till grund för ombudsmannens ställningstagan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den (prop. 1992/93:173 s. 10). Barnombudsmannen skall inom sitt Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;verksamhetsområde göra principiella uttalanden om hur en svensk för-&lt;br&gt;fattning förhåller sig till konventionen, men inte göra uttalanden om&lt;br&gt;huruvida en myndighets eller befattningshavares åtgärd i visst fall är&lt;br&gt;olaglig eller är ett tjänstefel. Ombudsmannen skall kunna ge bam och&lt;br&gt;ungdomar vägledning om vart de kan vända sig i vissa frågor men inte&lt;br&gt;ägna sig åt enskilda fall (prop. s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en regel som trädde i kraft den 1 april 1994 har Barnombuds-&lt;br&gt;mannen ålagts en skyldighet att genast till socialnämnden anmäla om&lt;br&gt;ombudsmannen i sin verksamhet får kännedom om att någon som är&lt;br&gt;under 18 år misshandlas i hemmet eller om det i annat fall måste antas&lt;br&gt;att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får anmälan till socialnämnden göras även i andra&lt;br&gt;fall (3 § lagen om Barnombudsman).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslagen från Utredningen om barnens rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen från Utredningen om barnens rätt i betänkandet Barnets rätt 3&lt;br&gt;Om bam i vårdnadstvister - talerätt för bam m.m. (SOU 1987:7) går&lt;br&gt;genomgående ut på att bamet skall ha ställning som part - ha talerätt -&lt;br&gt;i mål om vårdnad och umgänge enligt foräldrabalken samt i mål om&lt;br&gt;verkställighet av domar och beslut i sådana mål. Detta harmonierar,&lt;br&gt;menar utredningen, med den allmänna principen i vår rättsordning att&lt;br&gt;var och en som har ett av rättsordningen skyddat intresse också har&lt;br&gt;talerätt rörande det intresset. Mål om vårdnad och umgänge skall av-&lt;br&gt;göras i enlighet med barnets bästa, och en talerätt för bamet i dessa mål&lt;br&gt;är därför en naturlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansåg att barnets talerätt skall vara i princip obegränsad.&lt;br&gt;Dock skall bamet inte kunna väcka talan om ändring i fråga om vårdna-&lt;br&gt;den eller umgänget. Bamet skall alltså inte kunna ta initiativ till en&lt;br&gt;process mot föräldrarna om att vårdnaden skall tas ifrån föräldrarna&lt;br&gt;eller endera av dem. Om det finns ett uttalat behov av en ändring i&lt;br&gt;fråga om vårdnaden eller umgänget med hänsyn till bamet, men ingen&lt;br&gt;av föräldrarna är beredd att väcka talan om det, föreslår utredningen att&lt;br&gt;socialnämnden skall ha rätt att väcka talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget att infora talerätt för bamet i vårdnads- och um-&lt;br&gt;gängesmålen kommer bamet, enligt utredningen, att inta i det stora hela&lt;br&gt;samma ställning i dessa mål som i de sociala målen, dvs. mål enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1990:52), tidigare (1980:621),&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätten för bamet innebär enligt utredningen inte på något sätt att&lt;br&gt;bamet skall tvingas eller pressas till att ta parti för endera föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekade att frågan om hur talerätten skall utövas får en&lt;br&gt;helt annan betydelse än hittills, om man ger bamet en generell talerätt i&lt;br&gt;personliga angelägenheter. Det är enligt utredningen otänkbart att de&lt;br&gt;mindre barnen själva skall kunna agera som parter i en rättegång. Också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de större barnen kan det enligt utredningen vara svårt att stå ensam Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;som part i en process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att större bam skall ha rätt att själva fora sin&lt;br&gt;talan - vara processbehöriga - i alla mål som rör deras personliga an-&lt;br&gt;gelägenheter, dvs. inte bara i sociala mål där bam redan idag är pro-&lt;br&gt;cessbehöriga från det de fyllt 15 år, utan även i mål om vårdnad, um-&lt;br&gt;gänge och verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att åldersgränsen för bams processbe-&lt;br&gt;hörighet bestäms till tolv år i alla mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga är vem som skall företräda de icke processbehöriga bar-&lt;br&gt;nen. För vanliga vårdnadsmål - dvs. sådana mål som gäller att avgöra&lt;br&gt;vårdnads- och umgängesfrågan när föräldrarna skiljer sig eller det i&lt;br&gt;annat fall blir aktuellt att ändra på vårdnadsansvaret föräldrarna emellan&lt;br&gt;- anser utredningen att i normalfallet föräldrarna skall kunna företräda&lt;br&gt;bamet så länge de är ense. Enligt utredningens mening är det nämligen&lt;br&gt;ett överordnat intresse att föräldrarna efter en skilsmässa eller i en&lt;br&gt;liknande situation kan samarbeta om sitt bam. Att i detta läge förse&lt;br&gt;bamet med en särskild ställföreträdare med uppgift att bevaka barnets&lt;br&gt;speciella intressen kan, enligt utredningen, äventyra samförståndet och&lt;br&gt;samarbetsforutsättningama mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår därför att det mindre bamet skall företrädas av&lt;br&gt;en särskild ställföreträdare bara när föräldrarna inte kan komma överens&lt;br&gt;i vårdnadsfrågan eller det finns särskild anledning att anta att föräldrar-&lt;br&gt;nas överenskommelse inte överensstämmer med barnets intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra än de ”vanliga” vårdnadsmålen liksom i mål om umgänge&lt;br&gt;eller verkställighet samt i de sociala målen måste man, enligt utred-&lt;br&gt;ningen, utgå från att föräldrarna och bamet kan ha skilda intressen.&lt;br&gt;Utredningen föreslår därför att det alltid skall finnas en särskild ställföre-&lt;br&gt;trädare för det icke processbehöriga bamet i sådana mål. Uppgiften att&lt;br&gt;vara barnets särskilda ställföreträdare skall ankomma på ett offentligt&lt;br&gt;biträde enligt rättshjälpslagen. I mål enligt LVU, där bamet redan idag&lt;br&gt;är part, har de icke processbehöriga barnen i de flesta fåll ett eget&lt;br&gt;offentligt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag får emellertid det offentliga biträdet, när&lt;br&gt;det gäller icke processbehöriga bam, en annan ställning i målet än den&lt;br&gt;som i dag tillkommer barnets offentliga biträde i de sociala målen. Det&lt;br&gt;offentliga biträdet får behörighet att till alla delar företräda bamet i&lt;br&gt;målet och skall t.ex. kunna överklaga en dom eller ett beslut som har&lt;br&gt;gått bamet emot. Utredningen framhåller att det påtalats som en brist i&lt;br&gt;gällande lagstiftning att detta inte har kunnat ske i LVU-mål, t.ex. mål&lt;br&gt;om omhändertagande av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om innehållet i barnets talerätt i de sociala målen föreslår&lt;br&gt;utredningen inga förändringar. Liksom i dag skall alltså bara social-&lt;br&gt;nämnden kunna ta initiativ t.ex. till att ett bam bereds vård enligt LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de större, processbehöriga barnen skall kunna få ett offentligt&lt;br&gt;biträde. Utredningen anser att den möjligheten skall finnas i alla mål&lt;br&gt;som avser barnets personliga angelägenheter, alltså inte bara som i dag&lt;br&gt;i mål enligt LVU utan också i vårdnads-, umgänges- och verkställig-&lt;br&gt;hetsmål samt i mål om flyttningsförbud. När det gäller de vanliga vård-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsmålen räknar utredningen med att det normalt inte skall behöva Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;utses ett offentligt biträde för ett processbehörigt bam så länge föräld-&lt;br&gt;rarna är ense i fråga om vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga biträdets roll blir enligt utredningen något annorlunda&lt;br&gt;när det är fråga om ett processbehörigt bam än när det gäller ett mindre&lt;br&gt;bam. Uppgiften för det offentliga biträdet blir att biträda, inte att före-&lt;br&gt;träda bamet i målet. För att biträdet skall kunna företräda bamet krävs&lt;br&gt;att bamet lämnar ett formligt uppdrag (fullmakt) till biträdet att vara&lt;br&gt;hans eller hennes ombud i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att den särskilda regel som medger att det&lt;br&gt;förordnas ett gemensamt offentligt biträde för bamet och vårdnadsha-&lt;br&gt;varen i mål enligt LVU utmönstras ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentligt biträde skall enligt utredningen vara kostnadsfritt för bar-&lt;br&gt;net. Att bamet görs till part i vårdnads-, umgänges- och verkställighets-&lt;br&gt;målen skall inte heller i något annat hänseende få leda till att bamet&lt;br&gt;belastas med kostnader för rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Allmänna utgångspunkter för en reform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Barnets bästa är det centrala i vårdnadstvister och i andra mål och ären-&lt;br&gt;den som rör relationen mellan bam och föräldrar eller på något annat&lt;br&gt;sätt angår barnets person. Handläggningen av sådana mål och ärenden&lt;br&gt;bör därför vara inriktad på att utröna hur barnets behov bäst blir till-&lt;br&gt;godosedda. Utgångspunkt för bedömningen bör därvid - liksom hittills&lt;br&gt;- vara att det som föräldrarna är överens om angående bamet som regel&lt;br&gt;är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att domstolen skall få en uppfattning om vad som är bäst för&lt;br&gt;bamet är det viktigt att barnets egen uppfattning och egna önskemål&lt;br&gt;kommer fram och blir beaktade i processen. En allmän utgångspunkt&lt;br&gt;bör vara att hänsyn skall tas till barnets vilja alltefter vilken ålder och&lt;br&gt;mognad som bamet uppnått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är barnets verkliga vilja kan dock vara svårt att veta. Bamet&lt;br&gt;kan på olika sätt påverkas till att ha en viss inställning och barnets&lt;br&gt;inställning kan förändras från dag till dag. Det är därför viktigt att det&lt;br&gt;som bamet ger uttryck för bedöms med sakkunskap och med hänsyn&lt;br&gt;tagen till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga i detta sammanhang är om bam bör ha talerätt i de&lt;br&gt;mål och ärenden som berör dem. Frågan bör diskuteras för vaije sär-&lt;br&gt;skild mål- eller ärendetyp. Några allmänna reflektioner kan dock göras&lt;br&gt;inledningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vårdnads- eller umgängestvist innebär en stark känslomässig&lt;br&gt;påfrestning för de inblandade. Även andra mål och ärenden som berör&lt;br&gt;ett bam kan vara känsliga. Det har i många sammanhang framhållits att&lt;br&gt;ett bam aldrig får pressas till att uttrycka en åsikt eller till att ta ställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning for någon av föräldrarna mot den andra. Regeringen instämmer Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;helt i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att beakta att det i handläggningen av vårdnads-&lt;br&gt;och umgängesmål och i andra mål och ärenden som angår ett bams&lt;br&gt;person måste finnas utrymme för flexibilitet. Det är inte säkert att en&lt;br&gt;formell talerätt för bam är det bästa sättet att tillgodose barnets intres-&lt;br&gt;sen eller det bästa sättet att se till att barnets vilja verkligen kommer&lt;br&gt;fram och blir beaktad. Det är inte ens säkert att en formell talerätt är&lt;br&gt;önskvärd. Egen talerätt är inget självändamål. Det väsentliga är att bar-&lt;br&gt;nets vilja verkligen blir beaktad och att den blir beaktad på rätt sätt.&lt;br&gt;Frågan om bams talerätt i olika mål och ärenden bör bedömas från den&lt;br&gt;utgångspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Mål och ärenden om vårdnad och umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Talerätt och processbehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon talerätt för&lt;br&gt;bam i mål och ärenden om vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;promemorian s. 35 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar promemorians&lt;br&gt;bedömning. Några remissinstanser anser dock att bam bör ha talerätt&lt;br&gt;huvudsakligen i enlighet med vad som föreslogs av Utredningen om&lt;br&gt;barnens rätt. Till dem hör Föreningen BRIS och Rädda Barnen. Juridis-&lt;br&gt;ka fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet har inga invändningar mot&lt;br&gt;promemorians förslag i och for sig men menar att de skäl som anförs&lt;br&gt;mot att ge bam talerätt inte är övertygande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Frågan om bam bör ha talerätt&lt;br&gt;eller inte rymmer flera olika delfrågor, vilka måste analyseras var för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiella skäl för och emot en talerätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en självklarhet att frågor om vårdnad och umgänge och andra&lt;br&gt;frågor som rör ett bams person angår barnets rätt. Det framhålls också&lt;br&gt;av Utredningen om barnens rätt och i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att det därför finns starka skäl för att bam skall&lt;br&gt;tillerkännas en generell rätt att föra talan i sådana mål och ärenden och&lt;br&gt;därigenom formellt bli likställda med sina föräldrar i processen. Detta&lt;br&gt;harmonierar, enligt utredningen, med den allmänna principen i vår&lt;br&gt;rättsordning att var och en som har ett av rättsordningen skyddat in-&lt;br&gt;tresse också skall ha talerätt rörande det intresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer enligt utredningen att bam redan i dag har parts-&lt;br&gt;ställning i mål enligt socialtjänstlagen och LVU. Den ordningen synes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungera väl, vilket ses som ytterligare ett skäl att tillerkänna bam tale- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;rätt även i mål och ärenden om vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över utredningens&lt;br&gt;förslag instämde i bedömningen och tillstyrkte förslaget om en generell&lt;br&gt;talerätt för bam. Flertalet remissinstanser ansåg dock att den av utred-&lt;br&gt;ningen föreslagna åldersgränsen för processbehörighet borde vara 15 i&lt;br&gt;stället för 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan (avsnitt 5.1.1) innebär en talerätt normalt att man&lt;br&gt;har rätt att starta en process (initiativrätt), att framföra sina synpunkter&lt;br&gt;i en process (argumentationsrätt) och att överklaga ett avgörande (klago-&lt;br&gt;rätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall talerätten för bam vara inskränkt på&lt;br&gt;det sättet att den inte skall innefatta en initiativrätt för bamet. Barnets&lt;br&gt;talerätt skulle alltså inte få det innehåll som vanligen läggs in i begrep-&lt;br&gt;pet talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan instämma i att det inte är självklart att en talerätt&lt;br&gt;måste innefatta alla tre momenten; initiativrätt, argumentationsrätt och&lt;br&gt;klagorätt. När det t.ex. gäller mål om beredande av vård enligt LVU,&lt;br&gt;där bam redan har talerätt, är denna begränsad genom att bamet saknar&lt;br&gt;initiativrätt. Något principiellt hinder mot en på det sättet begränsad&lt;br&gt;talerätt finns alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid andra omständigheter som visar att den av Ut-&lt;br&gt;redningen om barnens rätt föreslagna talerätten inte kan jämföras med&lt;br&gt;vad som vanligen menas med talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna är eller blir i de allra flesta fall överens om hur vårdnads-&lt;br&gt;och umgängesfrågoma skall lösas vid en separation. Även i dessa mål&lt;br&gt;skall bamet, enligt utredningens förslag, vara part i målet. Men då skall&lt;br&gt;normalt inte någon särskild ställföreträdare utses för det icke processbe-&lt;br&gt;höriga bamet. Bamet skall enligt utredningen då företrädas av sina för-&lt;br&gt;äldrar i egenskap av barnets legala ställföreträdare. Föräldrarna blir&lt;br&gt;alltså både ställföreträdare och motparter till bamet i dessa mål. Det&lt;br&gt;kan ifrågasättas om det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall bamet inte behöva ta parti för någon&lt;br&gt;av föräldrarna i processen. Många som yttrade sig över utredningens&lt;br&gt;förslag instämde i detta och regeringen har samma uppfattning (jfr vad&lt;br&gt;som anförts i avsnitt 7.1). Det är emellertid principiellt främmande att&lt;br&gt;en part på det sättet inte skall behöva ta ställning till själva tvistefrågan&lt;br&gt;i målet, vilket också framhölls i yttranden över utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att det är viktigt att beakta vilket ändamål som&lt;br&gt;skall tillgodoses med regler om bams representation i mål och ärenden&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge. Det väsentliga är att barnets vilja verkligen&lt;br&gt;kommer fram och blir beaktad i tillbörlig utsträckning. Reglerna bör&lt;br&gt;därför utformas så att detta ändamål förverkligas i möjligaste mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet menar att de skäl&lt;br&gt;som här anförts mot en talerätt för barnen i själva verket är ett uttryck&lt;br&gt;för en ovilja eller oförmåga att särhålla barnets intresse från det allmän-&lt;br&gt;nas och ett okritiskt förhållningssätt till officialprövning som det enda&lt;br&gt;och bästa sättet att utreda och presentera barnets vilja. Fakultetsstyrel- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen framhåller att de skäl som bär upp idéerna om ett kontradiktoriskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarande talar för att de reella intressemotsättningar som gör sig gäl- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;lande i en konflikt också avspeglas i partsställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening överbetonar fåkultetsstyrelsen den formella&lt;br&gt;partsställningens betydelse i vårdnads- och umgängesmålen, särskilt som&lt;br&gt;det i många fäll inte finns någon reell intressemotsättning. Som uttalas&lt;br&gt;i promemorian framstår en regel om talerätt för bam i vårdnads- och&lt;br&gt;umgängestvister mer som en regel med principiella bevekelsegrunder än&lt;br&gt;som en regel ägnad att i praktisk tillämpning tillgodose ändamålet att&lt;br&gt;barnets vilja skall komma fram och bli beaktad på rätt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de nu anförda principiella skälen finns argument som är&lt;br&gt;av mer praktisk art och som enligt regeringens mening väger tyngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små barnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små bam kan inte bilda sig någon egen uppfattning utan måste, om de&lt;br&gt;har talerätt, ha en vuxen som ställföreträdare i processen. En ställföre-&lt;br&gt;trädare for ett litet bam kan inte, vilket också framhålls i promemorian,&lt;br&gt;få några uppgifter direkt från bamet utan är hänvisad till information&lt;br&gt;från andra. Närmast i fråga för att lämna sådan information som ställ-&lt;br&gt;företrädaren kan behöva är föräldrarna och socialnämnden. Sådan in-&lt;br&gt;formation har rätten redan i dag tillgång till eller kan få tillgång till med&lt;br&gt;mindre långtgående reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens uppgift är att lämna upplysningar till domstolen eller&lt;br&gt;att utse någon att verkställa utredning. Hur en talerätt för bamet i dessa&lt;br&gt;fall skall kunna påverka rättens ställningstagande och leda till en utgång&lt;br&gt;mer i barnets intresse är därför svårt att se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fåkultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att en talerätt&lt;br&gt;för bamet - representerat av ett rättshjälpsbiträde - regelmässigt skulle&lt;br&gt;vara av betydelse för utredningen, förutsatt att biträdet verkligen ges&lt;br&gt;möjlighet att själv initiera utredning som styrs av barnets behov eller&lt;br&gt;önskemål. Detta är en synpunkt som har mindre med frågan om barnets&lt;br&gt;talerätt att göra och mer med frågan om bamet bör ha ett eget biträde i&lt;br&gt;vårdnads- och umgängesmålen. Även andra remissinstanser menar att&lt;br&gt;bamet bör ha ett eget biträde i dessa mål. Utredningen om barnens rätt&lt;br&gt;har emellertid för sin del inte särskilt framhållit denna aspekt och i&lt;br&gt;ärendet finns inte heller i övrigt något underlag till stöd for att barnen&lt;br&gt;skulle ha ett tydligt behov av ett eget biträde. Både domstolen och&lt;br&gt;socialnämnden har ett ansvar för att den utredning som skall göras styrs&lt;br&gt;av barnets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre barnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre barnens situation är en annan. De kan ofta själva bilda sig en&lt;br&gt;uppfattning om tvisten och även ta ställning i den. Redan i dag före-&lt;br&gt;kommer det i vårdnads- och umgängesprocesser där det råder starka&lt;br&gt;motsättningar mellan föräldrarna att dessa på olika sätt försöker påverka&lt;br&gt;bamet. Det kan ske genom att den ena föräldern försvårar för den andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldern att träffa bamet. Bamet riskerar därigenom att få en sämre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontakt med någon av föräldrarna eller båda. Om bamet på så sätt dras Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;in i konflikten mellan föräldrarna, kan det vara omöjligt för bamet att&lt;br&gt;få ett naturligt förhållande till båda föräldrarna efter det att målet är&lt;br&gt;slutligt avgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En formell talerätt för bamet kan innebära att föräldrar i större ut-&lt;br&gt;sträckning försöker påverka bamet att ta ställning på ett visst sätt. Där-&lt;br&gt;med kan en talerätt få betydande negativa konsekvenser for bamet och&lt;br&gt;för dess förhållande till föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fåkultetsstyrelsen vid Lunds universitet menar att skälen i&lt;br&gt;promemorian inte är övertygande. Det finns enligt fåkultetsstyrelsen&lt;br&gt;inget skäl presenterat i promemorian som tyder på att risken för försäm-&lt;br&gt;rade relationer mellan bam och föräldrar och för påverkan på barnen&lt;br&gt;skulle vara större med en talerättsregel. Riskerna sammanhänger enligt&lt;br&gt;fåkultetsstyrelsen i själva verket med att bamet ges reellt inflytande på&lt;br&gt;målens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för försämrade relationer och obehörig påverkan bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte undervärderas. Många remissinstanser betonar&lt;br&gt;också denna risk. Till dem hör Barnombudsmannen och Föreningen för&lt;br&gt;Bam- och Ungdomspsykiatri. En formell talerätt kan i många fåll med-&lt;br&gt;föra att bamet konfronteras med tvisten på ett onödigt närgånget sätt&lt;br&gt;och pressas att välja sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det anförda kommer att de lagändringar som genomförts på sena-&lt;br&gt;re år har inriktats på att underlätta samförståndslösningar. Från den&lt;br&gt;utgångspunkten framstår det närmast som ett steg i fel riktning att nu&lt;br&gt;införa en talerätt för bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter att det förordnas&lt;br&gt;biträde enligt rättshjälpslagen för bam i ett stort antal mål. Biträdes-&lt;br&gt;hjälpen skulle enligt förslaget vara helt kostnadsfri for bamet. Det&lt;br&gt;allmännas rättshjälpskostnader skulle därmed öka väsentligt. Kostnads-&lt;br&gt;ökningen har av utredningen beräknats till ca fem miljoner kronor per&lt;br&gt;år (1987), vilket Domstolsverket i sitt yttrande ansåg vara en för låg&lt;br&gt;beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allvarligt problem med de tvistiga vårdnads- och umgängesmålen&lt;br&gt;är att de ofta drar ut på tiden, vilket utöver känslomässiga påfrestningar&lt;br&gt;leder till kostnader både för enskilda och för det allmänna. Om bamet&lt;br&gt;får talerätt kan handläggningen av målen komma att kompliceras ytter-&lt;br&gt;ligare redan av det skälet att fler personer skall delta i processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen räknar med att införandet av talerätt för bam i ett längre&lt;br&gt;perspektiv kan komma att leda till en minskad processbenägenhet hos&lt;br&gt;föräldrarna och därigenom till en minskning av antalet tvistiga mål.&lt;br&gt;Liksom flera remissinstanser betvivlar regeringen att det är riktigt. Det&lt;br&gt;kan inte heller antas att kostnader som nu läggs ned i form av utred-&lt;br&gt;ningsarbete hos socialnämnder och andra kommer att minska om bamet&lt;br&gt;får ett rättshjälpsbiträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan det alltså enligt regeringens bedömning antas att ett Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;genomförande av utredningens förslag leder till betydande kostnads-&lt;br&gt;åtaganden för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som anförts bör inte någon talerätt för bam införas&lt;br&gt;i mål om vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Barnets rätt att komma till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I foräldrabalken förs in en erinran om att&lt;br&gt;rätten är skyldig att i mål och ärenden om vårdnad och umgänge&lt;br&gt;ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad. Den som verkställer en vårdnads- eller umgängesutred-&lt;br&gt;ning åläggs en skyldighet att, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens (se promemorian s. 38 f.) men avviker på så sätt att&lt;br&gt;”särskilt avseende” skall fästas vid barnets vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;promemorians förslag eller lämnar det utan invändning. Några remissin-&lt;br&gt;stanser pekar emellertid på risker för att den som verkställer utredning&lt;br&gt;inte kan rätt utröna barnets vilja. Ett par remissinstanser anför att den&lt;br&gt;föreslagna regeln kan medföra att barnets vilja ställs alltför mycket i&lt;br&gt;fokus. En remissinstans föreslår att uttrycket ”barnets vilja” byts ut mot&lt;br&gt;”barnets inställning”, en annan att uttrycket ”barnets åsikter” används.&lt;br&gt;Andra remissinstanser har synpunkter på den tekniska utformningen av&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Någon formell talerätt för bam bör&lt;br&gt;inte införas i mål och ärenden angående vårdnad och umgänge (se&lt;br&gt;avsnitt 7.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en domstol beslutar i sådana mål och ärenden skall bedöm-&lt;br&gt;ningen alltid göras utifrån vad som är bäst för bamet. Vilka faktorer&lt;br&gt;som skall beaktas vid den bedömningen ftamgår inte direkt av lagen,&lt;br&gt;förutom att rätten enligt 6 kap. 6 a § foräldrabalken skall fästa särskilt&lt;br&gt;avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina&lt;br&gt;föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till 6 kap. 5 § foräldrabalken är det ytterst dom-&lt;br&gt;stolens uppgift att utröna om bamet har några egna synpunkter på vård-&lt;br&gt;nadsfrågan. Om bamet har en bestämd uppfattning och har nått en&lt;br&gt;sådan mognad att dess önskemål bör respekteras, bör domstolen i all-&lt;br&gt;mänhet följa barnets önskan. Det påpekas emellertid i förarbetena att&lt;br&gt;det inte kan besvaras generellt när bamet nått en sådan mognad och att&lt;br&gt;det kan vara svårt att utreda barnets innersta önskan. Barnets egna upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter skall därför vägas in i den helhetsbedömning av samtliga omstän- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;digheter som skall göras i målet (prop. 1981/82:168 s. 66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen bör alltså redan enligt gällande rätt utröna barnets vilja&lt;br&gt;och beakta den när vårdnads- och umgängesfrågor skall avgöras. Högsta&lt;br&gt;domstolen har som tidigare nämnts också i ett rättsfall slagit fest att i&lt;br&gt;vart fell ett något äldre bams synpunkter (13 år) bör tillmätas stor vikt&lt;br&gt;i vårdnadsfrågan (NJA 1988 s. 448). I vilken utsträckning domstolarna&lt;br&gt;verkligen tar hänsyn till barnets vilja är dock svårt att veta. En projekt-&lt;br&gt;rapport från Socialstyrelsen visar att det åtminstone i vissa kommuner&lt;br&gt;finns brister när det gäller att i vårdnadsutredningar beskriva bamet och&lt;br&gt;dess behov (se avsnitt 5.1.2). Det förekommer enligt rapporten att&lt;br&gt;utredaren har träffat bamet bara vid något enstaka tillfälle eller inte alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs den bedömningen att sådana vårdnadsutredning-&lt;br&gt;ar inte är fullständiga, om rätten skall kunna utröna barnets vilja och&lt;br&gt;beakta den. Regeringen delar den uppfattningen. Ar det fråga om myc-&lt;br&gt;ket små bam saknas visserligen anledning för domstolarna att närmare&lt;br&gt;efterforska deras vilja. Men en vårdnadsutredning där utredaren aldrig&lt;br&gt;har träffat ett bam som är stort nog att uttrycka en egen vilja kan inte&lt;br&gt;anses vara ett fullgott underlag for en domstol i en vårdnadstvist. Detta&lt;br&gt;understryks av flera remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda betyder inte att utredaren måste söka utröna barnets&lt;br&gt;uppfattning i den aktuella tvisten, dvs. få bamet att ta ställning till hur&lt;br&gt;domstolen skall döma i målet eller ärendet. Det kan tvärtom ofta vara&lt;br&gt;olämpligt. Men utredaren måste försöka få en sådan kontakt med bamet&lt;br&gt;att det är möjligt att dra slutsatser om huruvida bamet har en viljeinrikt-&lt;br&gt;ning som bör tillmätas betydelse för prövningen. Socialstyrelsen fram-&lt;br&gt;håller i sitt remissyttrande att det finns goda erfarenheter från kommu-&lt;br&gt;ner där utredarna i alla vårdnads- och umgängesutredningar träffar&lt;br&gt;barnen och ställer ”rätt” sorts frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 19 § tredje stycket foräldrabalken får bam höras inför&lt;br&gt;rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att bamet&lt;br&gt;inte kan ta skada av att höras. Som framgår av avsnitt 5.1.2 är bestäm-&lt;br&gt;melsen avsedd att tillämpas med återhållsamhet och möjligheten att höra&lt;br&gt;bamet används också mycket sällan. De uttalanden som gjordes i för-&lt;br&gt;arbetena till bestämmelsen äger alltjämt full giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian uttalas att det inte finns skäl att åstadkomma en ut-&lt;br&gt;veckling mot att bam hörs oftare i domstolen. Promemorians uttalande&lt;br&gt;är välgrundat. Att rätten ges ett tillräckligt underlag för att fästa avseen-&lt;br&gt;de vid bams vilja bör säkerställas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär att den grundläggande principen om&lt;br&gt;bams rätt att komma till tals i frågor som rör deras person skall framgå&lt;br&gt;direkt av lagen och att det där skall anges uttryckligen att hänsyn skall&lt;br&gt;tas till barnets ålder och mognad. I lagen bör sålunda enligt förslaget i&lt;br&gt;promemorian anges att rätten i mål och ärenden om vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge vid bedömningen av vad som är bäst for bamet skall fästa särskilt&lt;br&gt;avseende vid barnets vilja, med hänsyn tagen till barnets ålder och mog-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser framhåller det angelägna i att barnens rätt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma till tals garanteras. Flera - bl.a. Socialstyrelsen, Bamombuds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 224&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mannen, Stockholms kommun, Föreningen BRIS, Umgängesrätts För- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;äldramas Riksförening, Föreningen Jurister vid de allmänna advokat-&lt;br&gt;byråerna och Sveriges Psykologförbund - understryker behovet av&lt;br&gt;lagändringar i den riktning som föreslås i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå tingsrätt anför att en regel som den angivna kan innebära att&lt;br&gt;barnets vilja - sådan den tolkas och redovisas av en annan person -&lt;br&gt;kommer att tillmätas alltför stor betydelse med risk för att barnets för-&lt;br&gt;äldrar påfordrar omfattande utredningar eller utsätter bamet för påtryck-&lt;br&gt;ningar. Tingsrätten menar att det är tillräckligt att regeln anger att&lt;br&gt;domstolen skall fästa avseende vid barnets vilja; ordet ”särskilt” bör&lt;br&gt;utgå ur lagtexten. Liknande synpunkter anförs även av andra remissin-&lt;br&gt;stanser. Sölvesborgs tingsrätt anför t.ex. att det är svårt att bortse från&lt;br&gt;att benägenheten från en förälders sida att otillbörligt söka påverka&lt;br&gt;bamet kan bli större, om domstolarna skall fästa större avseende vid&lt;br&gt;barnets vilja än hittills och att stora krav därför ställs på den som skall&lt;br&gt;genomföra utredningen så att barnets verkliga vilja kommer fram. Sund-&lt;br&gt;svalls kommun anför att uttrycket ”barnets vilja” är ett för starkt och&lt;br&gt;kategoriskt uttryck som kan misstolkas och Trelleborgs kommun fram-&lt;br&gt;håller att det kan vara svårt att utreda vad som är barnets innersta ön-&lt;br&gt;skan och att det därför är viktigt att det som bamet säger bedöms med&lt;br&gt;sakkunskap och med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna sätter fingret på ett problem. Som regeringen&lt;br&gt;även tidigare framhållit är det viktigt att reglerna inte verkar så att&lt;br&gt;barnen utsätts for obehörig påverkan eller så att de pressas att ta&lt;br&gt;ställning. Regeringen kan hålla med om att den formulering som&lt;br&gt;föreslås i promemorian i vissa fåll kan medföra sådana oönskade&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i promemorian behövs dock en regel om att domstolen&lt;br&gt;alltid skall ta hänsyn till barnets vilja. För att de nämnda problemen&lt;br&gt;skall undgås bör en sådan regel formuleras mer öppet än i promemorie-&lt;br&gt;förslaget. I förslagets ”fästas särskilt avseende vid barnets vilja” bör&lt;br&gt;sålunda ordet ”särskilt” utgå. Som föreslås i promemorian bör det&lt;br&gt;anges uttryckligen att hänsyn skall tas till barnets ålder och mognad.&lt;br&gt;Med en sådan utformning styrs domstolen inte på ett oönskat sätt av vad&lt;br&gt;som redovisas i utredningen om barnets vilja. Därmed minskar också&lt;br&gt;riskerna för obehörig påverkan på bamet i samband med utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med lagrådsremissens förslag - ”skall rätten beakta bar-&lt;br&gt;nets vilja med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad” - har Lagrå-&lt;br&gt;det föreslagit en något annorlunda utformning av bestämmelsen: ”skall&lt;br&gt;rätten ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad”. Enligt Lagrådet kommer avsikten med lagändringen därmed&lt;br&gt;till tydligare uttryck. Enligt regeringens mening är det knappast någon&lt;br&gt;saklig skillnad mellan de båda lydelserna. Regeringen har dock inget att&lt;br&gt;invända mot Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas - som görs i promemorian och av flera remiss-&lt;br&gt;instanser - att det ställs stora krav på den som skall efterhöra barnets&lt;br&gt;inställning och att bamet aldrig får pressas till ett ställningstagande. Här&lt;br&gt;har utredande tjänstemän ett viktigt ansvar men givetvis också föräldrar- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na själva och deras ombud. Ett par remissinstanser menar i det sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manhanget att ordet ”vilja” är mindre bra och förespråkar ”inställning” Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;resp, ”åsikter”. Enligt regeringens mening är uttrycket ”barnets vilja”&lt;br&gt;väl valt och de flesta remissinstanserna tillstyrker det eller har inte&lt;br&gt;någon invändning. Det väsentliga är emellertid att bamet får möjlighet&lt;br&gt;att i rätt sammanhang och på rätt sätt framföra det som bamet verkligen&lt;br&gt;känner och vill ha sagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätten skall få kännedom om barnets vilja måste det finnas&lt;br&gt;någon form av utredning. Det är inte obligatoriskt att göra en särskild&lt;br&gt;vårdnads- eller umgängesutredning i alla mål och ärenden om vårdnad&lt;br&gt;och umgänge. I de fall frågan är tvistig torde emellertid domstolen i&lt;br&gt;allmänhet se till att en sådan utredning görs. Domstolen kan därvid&lt;br&gt;styra utredningen genom riktlinjer och genom att särskilt ange att utred-&lt;br&gt;ningen skall syfta till att klargöra barnets inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att domstolen i vårdnads- och umgängesutred-&lt;br&gt;ningar får upplysningar om barnets inställning bör ett tillägg göras i&lt;br&gt;lagen. Det bör, som föreslås i promemorian, ske genom en föreskrift&lt;br&gt;om att den som verkställer utredning i målet skall, om det inte är oläm-&lt;br&gt;pligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som diskuteras i ett par remissvar är hur barnets ålder bör&lt;br&gt;inverka på utredningen. Enligt regeringens mening är det inte lämpligt&lt;br&gt;att ange bestämt hur gammalt ett bam bör vara för att det skall vara&lt;br&gt;meningsfullt att ta reda på dess inställning. Det bör ankomma på utreda-&lt;br&gt;ren att i varje enskilt fall göra en bedömning av barnets mognad i det&lt;br&gt;hänseendet. Frågan berörs ytterligare något i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser uttrycker farhågor för att bam oftare kommer&lt;br&gt;att höras inför rätten, om rätten skall fasta särskilt avseende vid barnets&lt;br&gt;vilja. Som regeringen berört ovan bör möjligheten att höra bamet inför&lt;br&gt;rätten kvarstå men liksom nu användas med stor försiktighet. Avsikten&lt;br&gt;med de nya reglerna är att barnets vilja skall redovisas på annat sätt än&lt;br&gt;genom förhör inför rätten. På så sätt bör också den risk kunna undvikas&lt;br&gt;som ett par remissinstanser pekar på, nämligen att bamet försätts i&lt;br&gt;svåra valsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare sagda tar i allt väsentligt sikte på de fall där vårdnads-&lt;br&gt;eller umgängesfrågan är tvistig. Men vad bör gälla när föräldrarna är&lt;br&gt;eniga? I förarbetena till 1991 års ändringar av bestämmelserna om&lt;br&gt;vårdnad uttalas att i de mål och ärenden där föräldrarna är överens om&lt;br&gt;hur vårdnadsfrågan skall lösas, den lösning som de har valt i allmänhet&lt;br&gt;torde kunna antas vara bäst för bamet (se prop. 1990/91:8 s. 59). Det&lt;br&gt;finns ingen anledning att nu göra någon annan bedömning. Föräldrarnas&lt;br&gt;vilja bör alltså i dessa fall, liksom i dag, vara avgörande. Att inhämta&lt;br&gt;någon särskild utredning blir då i regel inte nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså sällan anledning att ta reda på barnets inställning när&lt;br&gt;föräldrarna är ense, men trots det bör även i dessa fall den grundprin-&lt;br&gt;cipen gälla att rätten skall ta hänsyn till barnets vilja. Skulle det undan-&lt;br&gt;tagsvis komma fram att bamet bestämt motsätter sig den lösning som&lt;br&gt;föräldrarna kommit överens om, är det ett skäl att närmare undersöka&lt;br&gt;om överenskommelsen verkligen är till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts skall enligt 6 kap. 19 § foräldrabalken social-&lt;br&gt;nämnden beredas tillfälle att yttra sig innan rätten avgör ett mål eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärende om vårdnad eller umgänge. Om nämnden har tillgång till Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;upplysningar som kan vara av betydelse for frågans bedömning, är&lt;br&gt;nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar. Det gäller även&lt;br&gt;när föräldrarna är ense. Socialnämndens möjlighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar till domstolen fungerar som ett skydd för bamet för det fall en&lt;br&gt;överenskommelse om gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bäs-&lt;br&gt;ta. Motsvarande gäller om en upplösning av gemensam vårdnad eller&lt;br&gt;överflyttande av vårdnad inte kan antas vara till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte anledning att föreskriva att barnets uppfattning alltid&lt;br&gt;skall redovisas för rätten, således även i mål och ärenden där föräldrar-&lt;br&gt;na är överens. En regel om att man skall söka klarlägga barnets inställ-&lt;br&gt;ning bör gälla bara för de fall där saken är sådan att domstolen finner&lt;br&gt;att en utredning behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgöranden rörande särskilt förordnade vårdnadshavare kan ha stor&lt;br&gt;betydelse för bamet. Från och med den 1 juli 1995 gäller i viktiga&lt;br&gt;hänseenden nya bestämmelser om förmynderskap, godmanskap och&lt;br&gt;förvaltarskap (se prop. 1993/94:251 och avsnitt 5.1.4). Vårdnads- och&lt;br&gt;förmynderskapsbegreppen renodlas efter denna tidpunkt. Om inte någon&lt;br&gt;av ett bams föräldrar kan vara vårdnadshavare, skall vårdnaden enligt&lt;br&gt;6 kap. 10 a § foräldrabalken anförtros åt en eller två särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavare i stället för, som i dag, åt särskilt förordnade förmynda-&lt;br&gt;re. De särskilt förordnade vårdnadshavama skall också vara förmyndare&lt;br&gt;för bamet, om inte särskilda skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om utseende av särskilt förordnade vård-&lt;br&gt;nadshavare bör följa samma regler som andra bestämmelser om vårdnad&lt;br&gt;när det gäller bams rätt att komma till tals. Bestämmelserna om doms-&lt;br&gt;tolens skyldighet att ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av&lt;br&gt;barnets ålder och mognad och om skyldighet för den som verkställer ut-&lt;br&gt;redning att söka utröna barnets inställning bör alltså göras tillämpliga&lt;br&gt;även för sådana mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om skyldigheten att ta hänsyn till barnets vilja bör&lt;br&gt;gälla även interimistiska beslut enligt 6 kap. 20 § foräldrabalken. Såda-&lt;br&gt;na beslut skall - som i 6 kap. foräldrabalken i övrigt - ske utifrån vad&lt;br&gt;som är bäst för bamet. Redan av det skälet bör interimistiska beslut&lt;br&gt;omfattas av skyldigheten att ta hänsyn till barnets vilja. Liksom i dag&lt;br&gt;bör domstolens interimistiska avgörande i princip träffas utifrån samma&lt;br&gt;bedömningsgrunder som vid den slutliga prövningen. De föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 kap. 10 d och 15 §§ bör därför ges ett något vidare&lt;br&gt;tillämpningsområde än i promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om bamet kan komma till tals i erforderlig utsträckning&lt;br&gt;inför ett interimistiskt beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen är enligt gällande rätt inte skyldig att inhämta upplys-&lt;br&gt;ningar innan den beslutar interimistiskt i en fråga om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge. Om föräldrarna inte är överens inhämtar dock rätten i&lt;br&gt;allmänhet upplysningar från socialnämnden inför beslutet. Barnets vilja&lt;br&gt;kan emellertid av praktiska skäl inte utredas och redovisas lika utförligt&lt;br&gt;som i en fullständig vårdnads- eller umgängesutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att det inte finns någon garanti för att bamet&lt;br&gt;kommer till tals fullt ut inför ett interimistiskt beslut. Det skulle emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid leda för långt att försöka åstadkomma en sådan garanti. Ett in- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;terimistiskt beslut måste med nödvändighet fattas utan att en fullständig&lt;br&gt;utredning kan göras. Det bör därför inte ställas något uttryckligt krav i&lt;br&gt;lagen på att man skall söka klarlägga barnets inställning. Självfallet bör&lt;br&gt;dock socialnämnden så långt det är praktiskt möjligt vara lyhörd för att&lt;br&gt;bamet kan vilja komma till tals samt i ett yttrande redovisa vad som kan&lt;br&gt;komma fram om barnets inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är slutligen om den som anordnar samarbetssamtal enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 18 § foräldrabalken också skall utreda barnets vilja och redovisa&lt;br&gt;den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till bestämmelserna om samarbetssamtal uttalades att&lt;br&gt;samtalen i första hand är att uppfatta som ett instrument för föräldrarna&lt;br&gt;att gemensamt och i samråd själva besluta om vårdnad och umgänge.&lt;br&gt;Det behov som bamet kan ha av att tala med någon utomstående får&lt;br&gt;enligt propositionen primärt tillgodoses på annat sätt än genom samar-&lt;br&gt;betssamtal (se prop. 1990/91:8 s. 27 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetssamtalen syftar till att föräldrarna skall bli överens i frågor&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge. Det kan mot den bakgrunden vara mindre&lt;br&gt;lämpligt att den som anordnar samarbetssamtal också skall ha en ut-&lt;br&gt;trycklig skyldighet att utreda barnets inställning. En annan sak är att&lt;br&gt;samarbetssamtal naturligtvis ändå till stor del handlar om hur frågor om&lt;br&gt;vårdnad och umgänge bäst skall anordnas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningens arbete (se avsnitt 4) kan ge underlag för&lt;br&gt;en annan bedömning i de frågor som här har behandlats. Regeringen&lt;br&gt;kommer i så fall att ta upp dem på nytt. Vårdnadstvistutredningen torde&lt;br&gt;också komma att behandla vissa frågor som remissinstanserna tar upp&lt;br&gt;men som inte berörts här.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Mål om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon talerätt för&lt;br&gt;bam i mål om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge. Det behövs inte heller några andra lagändringar för att&lt;br&gt;tillförsäkra bam en rätt att komma till tals i verkställighetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 41 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer överlag i prome-&lt;br&gt;morians bedömning eller lämnar den utan erinran. Några remissinstan-&lt;br&gt;ser anser dock att bam skall ha talerätt och processbehörighet i huvud-&lt;br&gt;sak i enlighet med vad Utredningen om barnens rätt föreslog. En re-&lt;br&gt;missinstans menar att det behövs regler om barnens rätt att komma till&lt;br&gt;tals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Mål om verkställighet av vad&lt;br&gt;allmän domstol bestämt i dom eller beslut om vårdnad, umgänge eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av bam är alltid tvistiga. De lojalitetskonflikter som Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;bamet kan drabbas av i sådana mål, om det får ställning som part, kan&lt;br&gt;på samma sätt som i mål och ärenden om vårdnad och umgänge störa&lt;br&gt;barnets framtida förhållande till föräldrarna eller någon av dem. Även&lt;br&gt;de övriga synpunkter som anförts i avsnitt 7.2.1 gör sig gällande i&lt;br&gt;verkställighetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs vidare den bedömningen att det inte kommit&lt;br&gt;fram något behov av talerätt. Inte heller i remissbehandlingen kan det&lt;br&gt;sägas ha kommit fram något sådant behov. Regeringen gör därför sam-&lt;br&gt;ma bedömning som i promemorian, nämligen att det inte bör införas&lt;br&gt;någon talerätt för bam i verkställighetsmålen..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om några andra förändringar bör genomföras när det&lt;br&gt;gäller bams rätt att komma till tals i verkställighetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen har som regel föregåtts av en process i allmän domstol och&lt;br&gt;kan därför sägas vara en fortsättning på den processen. Om bamet får&lt;br&gt;komma till tals innan vårdnads- eller umgängesfrågan avgörs (se avsnitt&lt;br&gt;7.2.2), bör någon föreskrift om utredning av barnets vilja även i verk-&lt;br&gt;ställighetsmålen inte vara nödvändig. Som Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;påpekar kan det dock ibland förflyta lång tid mellan avgörandena i de&lt;br&gt;olika domstolarna, varför barnets inställning kan ha ändrats. Domstolen&lt;br&gt;i verkställighetsmålet bör vara särskilt uppmärksam på den möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse för verkställighetsmålen är att det för de lite&lt;br&gt;äldre barnen finns en uttrycklig skyldighet för domstolen att ta reda på&lt;br&gt;barnets vilja. Enligt bestämmelsen i 21 kap. 5 § foräldrabalken har bar-&lt;br&gt;net om det fyllt tolv år en vetorätt när det gäller verkställigheten av vad&lt;br&gt;allmän domstol har bestämt. Verkställighet får visserligen ske mot bar-&lt;br&gt;nets vilja, men endast om länsrätten finner det ”nödvändigt av hänsyn&lt;br&gt;till barnets bästa”. Detsamma gäller beträffande bam som inte fyllt tolv&lt;br&gt;år men ”nått en sådan mognad att dess vilja bör beaktas på motsvarande&lt;br&gt;sätt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer, vilket berörs av ett par remissinstanser, att bamet&lt;br&gt;kan komma till tals i sådana fall där länsrätten enligt 21 kap. 2 § för-&lt;br&gt;äldrabalken uppdragit åt någon att verka för att den som har bamet&lt;br&gt;frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening, som överensstämmer med promemorians&lt;br&gt;förslag och flertalet remissinstansers uppfattning, är några ändringar&lt;br&gt;inte erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Andra familjerättsliga mål och ärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Adoptions- och namnärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I foräldrabalken och namnlagen förs in&lt;br&gt;erinringar om att rätten vid bedömning av om det är lämpligt att&lt;br&gt;en adoption äger rum resp, om ett namnbyte är förenligt med&lt;br&gt;barnets bästa skall ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av&lt;br&gt;barnets ålder och mognad. Socialnämnden åläggs en skyldighet att&lt;br&gt;söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med Prop.&lt;br&gt;regeringens (se promemorian s. 42 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till prome-&lt;br&gt;morians förslag. Ett par remissinstanser anser - i enlighet med sin&lt;br&gt;övergripande uppfattning - att bam bör ha talerätt även i mål och ären-&lt;br&gt;den om adoption och namn. Barnombudsmannen, Statens nämnd för&lt;br&gt;Internationella Adoptionsfrågor (NIA) och Adoptionscentrum tillstyrker&lt;br&gt;förslagen beträffande adoption, men menar att bestämmelsen i 4 kap.&lt;br&gt;5 § foräldrabalken om att barnets samtycke till adoption i vissa fall inte&lt;br&gt;behövs bör upphävas. NIA och Adoptionscentrum anför dessutom att&lt;br&gt;socialnämnden bör vara skyldig att inhämta ytterligare utredning vid&lt;br&gt;internationella adoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län ifrågasätter om inte s.k. särskild ansökan&lt;br&gt;enligt 16 § namnlagen bör omfattas av de föreslagna bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Adoptions- och namnärenden har&lt;br&gt;väsentliga likheter med vårdnads- och umgängesärenden. Bam bör i&lt;br&gt;enlighet med bedömningen i avsnitt 7.2.1 inte ges talerätt. Däremot bör&lt;br&gt;bestämmelserna utformas så att bamet ges möjlighet att komma till tals&lt;br&gt;i sådana ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoption&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam har alltså inte talerätt i adoptionsärenden. Förutom den vetorätt&lt;br&gt;mot adoption som den som fyllt tolv år har enligt 4 kap. 5 § föräldra-&lt;br&gt;balken (se avsnitt 5.1.4) saknas uttryckliga bestämmelser om att barnets&lt;br&gt;vilja skall beaktas när adoptionsärenden avgörs. Domstolarna torde inte&lt;br&gt;heller ha som regel att ta reda på de yngre barnens inställning till en&lt;br&gt;adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En adoption är i allmänhet en ingripande händelse i ett bams liv.&lt;br&gt;Det kan förekomma situationer där bamet känslomässigt är motståndare&lt;br&gt;till en adoption. Det är alltså viktigt att klargöra barnets inställning och&lt;br&gt;det bör skapas garantier för att barnens synpunkter och vilja kommer&lt;br&gt;fram och beaktas i adoptionsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att barnen får komma till tals i adoptionsärenden&lt;br&gt;bör sålunda ett tillägg göras till 4 kap. 6 § foräldrabalken. Regeringen&lt;br&gt;gjorde beträffande mål och ärenden om vårdnad och umgänge den&lt;br&gt;bedömningen att reglerna om rätt för bam att komma till tals bör ut-&lt;br&gt;formas något annorlunda än i promemorian (se avsnitt 7.2.2). En regel&lt;br&gt;om rätt för bam att komma till tals i adoptionsärenden bör - även om&lt;br&gt;förhållandena inte är helt likartade - utformas på samma sätt som för&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln bör i enlighet med vad Lagrådet förordat ges en något an-&lt;br&gt;norlunda utformning än i lagrådsremissens förslag, se avsnitt 7.2.2.&lt;br&gt;Tillägget bör alltså gå ut på att domstolen vid bedömningen av om det&lt;br&gt;är lämpligt att adoptionen äger rum skall ta hänsyn till barnets vilja med&lt;br&gt;beaktande av barnets ålder och mognad. Detta stämmer också väl över-&lt;br&gt;ens med reglerna i 1993 års Haagkonvention om skydd av bam och&lt;br&gt;samarbete vid internationella adoptioner. Haagkonventionen föreskriver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. att en adoption får genomföras endast om det - under hänsynsta- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;gande till barnets ålder och mognad - säkerställts att hänsyn tagits till&lt;br&gt;barnets önskemål och mening (artikel 4). Sverige har ännu inte ratifice-&lt;br&gt;rat konventionen. Frågan om en ratifikation bereds för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bam som har fyllt tolv år krävs, som tidigare sagts,&lt;br&gt;barnets samtycke till adoptionen. Föreskriften om samtycke kan ses som&lt;br&gt;en precisering och skärpning av den föreslagna allmänna regeln om att&lt;br&gt;hänsyn skall tas till barnets vilja. Denna allmänna regel bör gälla även&lt;br&gt;i de fall som omfattas av kravet på samtycke. Samtycket får således inte&lt;br&gt;betraktas som en formsak. Det skall lämnas av bamet efter noggrant&lt;br&gt;övervägande och det bör vara en uppgift för domstolen att förvissa sig&lt;br&gt;om att ett lämnat samtycke verkligen ger uttryck för barnets vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 5 § andra stycket 1 foräldrabalken föreskrivs att samtycke&lt;br&gt;till adoption inte behövs från ett bam som fyllt 12 men inte 16 år, om&lt;br&gt;bamet skulle skadas av att bli tillfrågat. Bestämmelsen tillkom år 1959&lt;br&gt;i samband med de genomgripande förändringarna av adoptionsinstitutet,&lt;br&gt;då bl.a. skillnaden mellan starka och svaga adoptioner upphävdes. Be-&lt;br&gt;stämmelsen tar i första hand sikte på fosterbarn som i puberteten skulle&lt;br&gt;kunna ta allvarlig skada av att få kännedom om att fosterföräldrarna inte&lt;br&gt;är biologiska föräldrar. Bestämmelsen är av undantagskaraktär och det&lt;br&gt;har i förarbetena uttalats att den är avsedd att tillämpas endast i klara&lt;br&gt;fall. Barnombudsmannen, NIA och Adoptionscentrum anser att förhål-&lt;br&gt;landena nu har förändrats mot en ökad öppenhet och att bestämmelsen&lt;br&gt;därför bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan hålla med om att förhållandena nu är annorlunda och&lt;br&gt;att det i allmänhet är lämpligt att så tidigt som möjligt klargöra för ett&lt;br&gt;fosterbarn att det inte lever tillsammans med sina biologiska föräldrar.&lt;br&gt;Det kan emellertid inte bortses från att det kan finnas adoptionsärenden&lt;br&gt;då ett bam som fyllt tolv år kan ta allvarlig skada om ett samtycke skall&lt;br&gt;inhämtas. Som bestämmelsen är utformad strider den inte heller mot&lt;br&gt;Barnkonventionen. Mot bakgrund av det sagda bör bestämmelsen inte&lt;br&gt;upphävas utan ett underlag som visar att den inte längre behövs. Det får&lt;br&gt;förutsättas att bestämmelsen tillämpas mot bakgrund av dagens kunska-&lt;br&gt;per om bam och syn på bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att domstolen skall få vetskap om barnets inställning måste&lt;br&gt;denna utredas och framföras till rätten. Enligt 4 kap. 10 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken skall yttrande inhämtas från socialnämnden, om bamet inte fyllt 18&lt;br&gt;år. I bestämmelsen bör ett tillägg göras enligt vilket socialnämnden&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning i frå-&lt;br&gt;gan och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIA menar med hänvisning till ett förslag i Förmynderskapsutred-&lt;br&gt;ningens slutbetänkande Adoptionsfrågor (SOU 1989:100) att skyldig-&lt;br&gt;heten att klargöra barnets inställning bör innebära att utredning alltid&lt;br&gt;skall inhämtas från barnets ursprungsland vid internationella adoptioner&lt;br&gt;och anser att en föreskrift bör införas därom. Förmynderskapsutred-&lt;br&gt;ningens förslag bereds inom regeringskansliet. Frågor om adoption&lt;br&gt;behandlades dessutom av Adoptionslagstiftningsutredningen i sitt&lt;br&gt;nyligen avlämnade betänkande Internationella adoptionsfrågor (SOU &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:137). Utredningen hade till uppgift att göra en översyn av verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten med internationella adoptioner. Betänkandet bereds for närva- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda bör frågan om utredning från barnets&lt;br&gt;hemland övervägas i samband med andra frågor om internationella&lt;br&gt;adoptioner. Det är därför inte lämpligt att nu ta ställning till den frågan.&lt;br&gt;En annan sak är att om det i ett adoptionsärende finns utredning från&lt;br&gt;barnets hemland, den utredningen naturligtvis bör beaktas när barnets&lt;br&gt;inställning skall klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I namnärenden har bam ställning som part. När anmälan eller ansökan&lt;br&gt;om namnbyte skall göras, företräds bamet emellertid enligt 48 § namn-&lt;br&gt;lagen av vårdnadshavaren. Ett bam som fyllt tolv år har vetorätt mot en&lt;br&gt;sådan anmälan eller ansökan. Men i övrigt saknas uttryckliga regler om&lt;br&gt;att barnets vilja skall beaktas när namnärenden avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett namnärende har i allmänhet inte samma ingripande betydelse för&lt;br&gt;ett bam som t.ex. ett vårdnads- eller umgängesärende eller en adoption.&lt;br&gt;Namnet har emellertid stor personlig betydelse och bamet kan fästa stor&lt;br&gt;vikt vid utgången i ärendet. Av den anledningen är det angeläget att&lt;br&gt;bamet även i dessa ärenden ges en möjlighet att få sina synpunkter och&lt;br&gt;sin vilja framförda och beaktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till namnlagen bör domstolen i takt med barnets&lt;br&gt;stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets egna&lt;br&gt;synpunkter och önskemål (prop. 1981/82:156 s. 54). Av rättspraxis&lt;br&gt;framgår också att domstolarna tar hänsyn till i vart fall de större bar-&lt;br&gt;nens vilja (t.ex. NJA 1987 s. 81 och NJA 1990 s. 89). Någon sådan&lt;br&gt;praxis finns inte beträffande yngre bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa bams rätt att komma till tals föreslås i&lt;br&gt;promemorian att ett tillägg görs i 48 § namnlagen enligt vilket rätten&lt;br&gt;vid avgörande av om ett namnbyte är förenligt med barnets bästa skall&lt;br&gt;fästa särskilt avseende vid barnets vilja med hänsyn tagen till barnets&lt;br&gt;ålder och mognad. Regeringen instämmer i promemorians bedömning.&lt;br&gt;På samma skäl som nyss anförts beträffande adoptionsärenden bör&lt;br&gt;tillägget emellertid utformas något annorlunda än i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln bör i enlighet med vad Lagrådet förordat ges en något an-&lt;br&gt;norlunda utformning än i lagrådsremissens förslag, se avsnitt 7.2.2.&lt;br&gt;Tillägget bör alltså gå ut på att rätten skall ta hänsyn till barnets vilja&lt;br&gt;med beaktande av barnets ålder och mognad. Tillägget bör dessutom&lt;br&gt;förtydligas något i förhållande till promemorieförslaget så att det klart&lt;br&gt;framgår att det tar sikte på ärenden som handläggs i domstol enligt 6, 8&lt;br&gt;eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bam som fyllt tolv år krävs enligt 48 § namnlagen,&lt;br&gt;som tidigare sagts, barnets samtycke till en ansökan eller anmälan om&lt;br&gt;namnbyte. Liksom i fråga om adoptionsärenden kan den regeln ses som&lt;br&gt;en precisering och skärpning av den regel som nu föreslås om skyldig-&lt;br&gt;het att beakta barnets vilja. Även i fråga om namnärenden är det viktigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att rätten förvissar sig om att ett samtycke faktiskt överensstämmer med Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;barnets vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans anför att bestämmelserna om bams rätt att komma&lt;br&gt;till tals bör omfatta även förlust av efternamn enligt 16 § första stycket&lt;br&gt;namnlagen, dvs. sådana fell då det festställs att en viss man inte är fer&lt;br&gt;till ett bam som förvärvat efternamn på grund av faderskapet. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, kan domstolen enligt 16 § andra stycket i sådana&lt;br&gt;611 tillåta att bamet behåller sitt efternamn. Bestämmelsen är överförd&lt;br&gt;från 1963 års namnlag och den tillkom särskilt med tanke på fell då&lt;br&gt;bördsprocessen kommer till stånd först sedan bamet nått vuxen ålder&lt;br&gt;och fell då mannen förklarar sig inte ha något intresse av att bamet&lt;br&gt;förlorar hans namn. Skälen för tillstånd måste emellertid vara starka.&lt;br&gt;Undantag kan ske t.ex. när bamet har hunnit skaffa sig ett yrke och&lt;br&gt;skulle kunna bli lidande av namnförlusten eller när bamet har bildat&lt;br&gt;familj och fått egna bam som också förvärvat namnet (se Höglund,&lt;br&gt;Namnlagen, 1985, s. 134 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar alltså främst sikte på fell där bamet nått vuxen&lt;br&gt;ålder och därför inte har behov av det skydd som bl.a. FN:s barnkon-&lt;br&gt;vention vill tillgodose. För att bamet skall få behålla sitt namn krävs det&lt;br&gt;vidare synnerliga skäl. Bedömningen skall alltså inte ske enbart utifrån&lt;br&gt;barnets bästa som i 6, 8 och 11 §§, utan det rör sig om ett annat slags&lt;br&gt;bedömning. Det finns därför inte tillräcklig anledning att ta in en sär-&lt;br&gt;skild regel i lagen om att ta hänsyn till barnets vilja. En annan sak är&lt;br&gt;att det vid prövningen naturligtvis skall tas hänsyn till vad som är till&lt;br&gt;barnets bästa och att därvid barnets vilja har betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förklaring att namnbyte enligt 6, 8 eller 11 §&lt;br&gt;namnlagen är förenligt med barnets bästa skall domstolen enligt 45 §&lt;br&gt;namnlagen inhämta yttrande från socialnämnden. För att se till att&lt;br&gt;socialnämndens yttrande redovisar barnets inställning bör det göras ett&lt;br&gt;tillägg i bestämmelsen. Tillägget bör utformas på samma sätt som&lt;br&gt;beträffande vårdnad och umgänge (se avsnitt 7.2.2). Socialnämnden&lt;br&gt;skall alltså, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning&lt;br&gt;och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Mål och ärenden om faderskap, underhåll och förmynder-&lt;br&gt;skap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några nya bestämmelser om rätt för&lt;br&gt;bam att komma till tals är inte nödvändiga för mål och ärenden&lt;br&gt;om federskap, underhåll eller förmynderskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;promemorian s. 42 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna gör överlag samma bedöm-&lt;br&gt;ning som görs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I mål om faderskap har bamet&lt;br&gt;ställning som part och har därigenom talerätt (se avsnitt 5.1.4). Social-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden är skyldig att försöka utreda vem som är far till bamet och se Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;till att faderskapet fastställs. Genom socialnämndens medverkan blir&lt;br&gt;barnets intressen bevakade i dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs den bedömningen att det med hänsyn till reg-&lt;br&gt;lernas nuvarande utformning och ärendenas karaktär inte är aktuellt att&lt;br&gt;införa någon särskild regel om att barnets synpunkter och önskemål&lt;br&gt;skall komma fram och beaktas. Remissinstanserna har inte någon in-&lt;br&gt;vändning mot promemorians uppfattning. Regeringen är av samma&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i mål om underhållsbidrag är bamet part och har talerätt. Un-&lt;br&gt;dantagna är de mål där föräldrarna tvistar om vårdnaden och i praxis&lt;br&gt;har ansetts kunna föra talan som parter om underhållsbidrag till bam (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några lagändringar om bams rätt att komma till tals är inte&lt;br&gt;erforderliga beträffande mål och ärenden om underhåll till bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5.1.4 har en underårig som fyllt 16 år både&lt;br&gt;talerätt och rätt att yttra sig i frågor angående förmynderskap, godman-&lt;br&gt;skap och förvaltarskap. Talerätten har samband med andra befogenheter&lt;br&gt;som 16-åringar har. Den som fyllt 16 år har t.ex. rätt att säga upp ett&lt;br&gt;avtal om anställning utan vårdnadshavarens samtycke och rätt att utan&lt;br&gt;nytt samtycke avtala om arbete av liknande art (6 kap. 12 § föräldrabal-&lt;br&gt;ken). En 16-åring kan även råda över vad han genom eget arbete har&lt;br&gt;förvärvat (9 kap. 3 § foräldrabalken) och han eller hon kan med för-&lt;br&gt;äldrarnas tillstånd driva rörelse (13 kap. 13 § foräldrabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian uttalas att det i ärenden angående godmanskap och&lt;br&gt;förvaltarskap får anses vara tillräckligt med regeln om talerätt för bam&lt;br&gt;som fyllt 16 år för att tillvarata barnens rätt (se promemorian s. 45).&lt;br&gt;Remissinstanserna har med något undantag lämnat promemorians be-&lt;br&gt;dömning utan invändning. Kammarrätten i Jönköping menar dock att de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna om bams rätt att komma till tals bör omfatta&lt;br&gt;även vissa ärenden angående godmanskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De situationer där det framför allt kommer i fråga att förordna god&lt;br&gt;man för bam är sådana där bamet har ett ekonomiskt intresse som&lt;br&gt;skiljer sig från föräldrarnas (se 11 kap. 2 § foräldrabalken). Beträffande&lt;br&gt;dessa ärenden är det, som även kammarrätten anför, tillräckligt att&lt;br&gt;barnen kommer till tals genom den nämnda regeln om talerätt. De&lt;br&gt;ärenden för vilka man kan diskutera en särskild regel om bams rätt att&lt;br&gt;komma till tals avser i stället sådana situationer där en god man får ett&lt;br&gt;ansvar även för angelägenheter som rör barnets person. Det gäller&lt;br&gt;framför allt de fell då en förmyndare på grund av sjukdom eller av&lt;br&gt;någon annan orsak inte kan utöva förmynderskapet (11 kap. 1 § för-&lt;br&gt;äldrabalken). I sådana fell är godmanskapet tänkt som en tillfällig lös-&lt;br&gt;ning i en krissituation och det kan inte anses nödvändigt med en sär-&lt;br&gt;skild föreskrift om att barnets vilja skall beaktas. Självfallet bör över-&lt;br&gt;förmyndaren resp, rätten ta hänsyn till vad bamet kan ha uttryckt i&lt;br&gt;ärendet angående val av god man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är mot bakgrund av det anförda inte beredd att föreslå&lt;br&gt;några nya bestämmelser för dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av förmynderskapsreformen bör en hänvisning i lagen Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;(1994:1117) om registrerat partnerskap ändras till att avse de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 kap. foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Sociala mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 Talerätt och processbehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Åldersgränsen for processbehörighet i&lt;br&gt;de sociala målen bör inte sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;promemorian s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser instämmer i&lt;br&gt;promemorians bedömning. Några remissinstanser anser dock att ålders-&lt;br&gt;gränsen för processbehörighet bör sänkas till tolv år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I sociala mål och ärenden har&lt;br&gt;bam talerätt (se avsnitt 5.1.5). Det sammanhänger med att bamet är&lt;br&gt;motpart till det allmänna. Det är därför andra hänsyn som skall tas i&lt;br&gt;dessa fell än i mål och ärenden enligt foräldrabalken och namnlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som har fyllt 15 år är dessutom processbehöriga i sociala mål,&lt;br&gt;dvs. de har rätt att själva föra sin talan i processen. Enligt förslaget från&lt;br&gt;Utredningen om barnens rätt skall åldersgränsen för processbehörighet&lt;br&gt;sänkas till tolv år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som yttrade sig över utredningens&lt;br&gt;förslag ansåg att åldersgränsen for processbehörighet borde ligga kvar&lt;br&gt;vid 15 år. Som skäl anfördes att bam som är yngre än 15 år inte är&lt;br&gt;mogna att föra talan på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i promemorian görs den bedömningen att åldersgränsen för&lt;br&gt;processbehörighet inte bör sänkas. Remissinstanserna har ingen annan&lt;br&gt;uppfettning nu. Även regeringen instämmer i promemorians bedömning.&lt;br&gt;Åldersgränsen för processbehörighet i de sociala målen bör alltså inte&lt;br&gt;sänkas. De yngre barnen får även fortsättningsvis företrädas av en&lt;br&gt;ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men de yngre barnen har ibland behov av en särskild ställföreträdare&lt;br&gt;för att kunna utnyttja sin talerätt. Den frågan behandlar regeringen i av-&lt;br&gt;snitt 7.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Särskild ställföreträdare för icke processbehöriga barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är offentligt biträde enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen i ett mål eller ärende enligt LVU för ett bam som inte&lt;br&gt;har fyllt 15 år skall utan särskilt förordnande samtidigt vara bar-&lt;br&gt;nets ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;regeringens (se promemorian s. 46 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;promemorians förslag eller lämnar det utan erinran. Länsrätten i Göte-&lt;br&gt;borgs och Bohus län och Länsstyrelsen i samma län menar att något&lt;br&gt;behov av att barnets biträde också skall vara ställföreträdare inte visats.&lt;br&gt;Även Stockholms kommun är tveksam till förslaget. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län menar att icke processbehöriga bam alltid bör ha särskild&lt;br&gt;ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen gjorde i föregående&lt;br&gt;avsnitt den bedömningen att bam under 15 år inte heller i fortsättningen&lt;br&gt;bör vara processbehöriga. Det betyder att dessa bam måste ha hjälp av&lt;br&gt;en ställföreträdare för att kunna föra talan i mål och ärenden och för att&lt;br&gt;kunna överklaga ett avgörande som har gått dem emot. För närvarande&lt;br&gt;är vårdnadshavaren ställföreträdare. Denna ordning är emellertid, som&lt;br&gt;Utredningen om barnens rätt framhåller, inte alltid lämplig. I mål och&lt;br&gt;ärenden enligt socialtjänstlagen har det visserligen inte kommit fram&lt;br&gt;något behov av en särskild ställföreträdare för bamet. Men annorlunda&lt;br&gt;förhåller det sig i mål och ärenden enligt LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta är det brister i barnets hemförhållanden som är orsak till att det&lt;br&gt;blir aktuellt med vård enligt LVU. Grunden för en ansökan om vård är&lt;br&gt;då att föräldrarna påtagligt har åsidosatt sina skyldigheter mot bamet&lt;br&gt;och att föräldrarna inte samtycker till att bamet får vård. Även när bar-&lt;br&gt;nets eget beteende åberopas som grund för vård enligt LVU hänger be-&lt;br&gt;teendet, när det gäller de mindre barnen, inte sällan samman med hem-&lt;br&gt;förhållandena. Barnets rätt till goda uppväxtförhållanden ställs då ofta&lt;br&gt;mot föräldrarnas intresse av att ha sitt bam hos sig. Det ligger således i&lt;br&gt;dessa måls karaktär att motstridiga intressen kan finnas mellan bam och&lt;br&gt;föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De yngre barnen kan därför ha ett behov av en särskild ställföre-&lt;br&gt;trädare. Ett offentligt biträde enligt rättshjälpslagen (se avsnitt 5.1.5) är&lt;br&gt;inte ställföreträdare for bamet och kan därför inte utan fullmakt från&lt;br&gt;vårdnadshavaren t.ex. överklaga ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan behandlades av Utredningen om barnens rätt, som till grund&lt;br&gt;för sina överväganden lade ett uttalande av socialutskottet med anled-&lt;br&gt;ning av propositionen om socialtjänstlag (prop. 1979/80:1, bet.&lt;br&gt;1979/80:SoU44). Utskottet yttrade med hänvisning till en motion (mot.&lt;br&gt;1979/80:SoU55), i vilken det föreslogs att bam skulle få rätt att över-&lt;br&gt;klaga beslut enligt LVU, att det gällande systemet var otillfredsställande&lt;br&gt;från barnets synpunkt och att det på sikt måste övervägas att införa en&lt;br&gt;ordning som ger bamet en starkare ställning i mål enligt LVU. Frågan&lt;br&gt;har därefter varit föremål för ytterligare motioner i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om barnens rätt föreslog att en särskild ställföreträdare&lt;br&gt;alltid skall förordnas för icke processbehöriga bam i mål om vård enligt&lt;br&gt;LVU liksom när det gäller socialnämndens beslut enligt samma lag. En-&lt;br&gt;ligt utredningen borde ett offentligt biträde enligt rättshjälpslagen sam-&lt;br&gt;tidigt vara barnets särskilda ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de remissinstanser som yttrade sig över utredningens för- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;slag tillstyrkte att det offentliga biträdet för icke processbehöriga barn&lt;br&gt;samtidigt skall vara barnets särskilda ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för övervägandena nu är att bamet även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis skall vara part i mål och ärenden enligt LVU. För att det un-&lt;br&gt;deråriga barnets talerätt skall fungera i praktiken bör bamet enligt&lt;br&gt;promemorians bedömning ha möjlighet att överklaga ett beslut och vidta&lt;br&gt;andra processhandlingar även mot vårdnadshavarens vilja. Regeringen&lt;br&gt;gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om bamet skall kunna agera oberoende av socialnämn-&lt;br&gt;den. Socialnämndernas uppgift i mål och ärenden enligt LVU är att till-&lt;br&gt;varata barnets intressen och verka på olika sätt för att barnets bästa&lt;br&gt;skall tillgodoses. Dessa uppgifter bör självfallet inte förändras. Social-&lt;br&gt;nämnderna bör alltså även i fortsättningen svara t.ex. för att nödvändiga&lt;br&gt;utredningar angående bamet inhämtas och för att länsrättens beslut&lt;br&gt;överklagas i de fell socialnämnden anser att beslutet inte tillgodoser bar-&lt;br&gt;nets bästa. Det kan emellertid finnas tillfällen när socialnämndens upp-&lt;br&gt;fattning om vad som är till barnets bästa inte stämmer överens med&lt;br&gt;barnets egen vilja. I sådana fell är det rimligt att bamet har en möj-&lt;br&gt;lighet att agera oberoende av både vårdnadshavaren och socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att de icke processbehöriga barnen skall få en särskild&lt;br&gt;ställföreträdare i sådana mål och ärenden bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ kunde vara att god man förordnas för bamet i de fell&lt;br&gt;motstridiga intressen finns mellan vårdnadshavaren och bamet. I de&lt;br&gt;flesta mål enligt LVU förordnas emellertid redan i dag ett offentligt&lt;br&gt;biträde för de icke processbehöriga barnen. I promemorian görs den&lt;br&gt;bedömningen att utredningens förslag om att låta biträdet också vara&lt;br&gt;ställföreträdare för bamet är en enklare och mer naturlig lösning än att&lt;br&gt;förordna god man för bamet. Remissinstanserna har nu ingen invänd-&lt;br&gt;ning mot den bedömningen. Även regeringen anser att det offentliga&lt;br&gt;biträdet bör vara ställföreträdare utan särskilt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga biträdets huvudsakliga uppgift är att ge råd och stöd&lt;br&gt;till bamet. Som ställföreträdare för bamet skall det offentliga biträdet&lt;br&gt;företräda bamet i processen och därvid framföra barnets åsikter. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning bör det knappast innebära någon rollkonflikt för&lt;br&gt;de personer som kommer i fråga för uppgiften att förena dessa funktio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 42 § rättshjälpslagen skall offentligt biträde inte förordnas,&lt;br&gt;om förhållandena är sådana att det måste antas att det saknas behov av&lt;br&gt;ett offentligt biträde. I sådana fell bör vårdnadshavaren vara ställ-&lt;br&gt;företrädare. Detsamma bör gälla i mål och ärenden där bamet och&lt;br&gt;vårdnadshavaren undantagsvis har ett gemensamt offentligt biträde (se&lt;br&gt;avsnitt 7.5.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på socialnämnden att anmäla till länsrätten när det&lt;br&gt;finns behov av ett offentligt biträde for bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.3 Barnets rätt att komma till tals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Barnets rätt att komma till tals i de&lt;br&gt;sociala målen behöver inte förstärkas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Promemorians bedömning överensstäm-&lt;br&gt;mer med regeringens (se promemorian s. 49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar överlag promemorians&lt;br&gt;uppfattning. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser emellertid att det är&lt;br&gt;motiverat med en bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialnämnden&lt;br&gt;skall söka klargöra barnets inställning och redovisa den for rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I de sociala målen har barnen&lt;br&gt;talerätt och bam som har fyllt 15 år är dessutom processbehöriga och&lt;br&gt;kan själva vidta de processhandlingar som de önskar. Genom förslaget&lt;br&gt;i föregående avsnitt om särskild ställföreträdare för bam under 15 år&lt;br&gt;förbättras de yngre barnens möjligheter att komma till tals i rättegång-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått i avsnitt 5.1.5 skall de äldre barnen ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över socialnämndens utredningar. Bam som är yngre bör höras&lt;br&gt;i sociala mål, om det kan vara till nytta för utredningen och bamet inte&lt;br&gt;kan antas ta skada av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning är att det inte har kommit fram något som&lt;br&gt;tyder på att barnets rätt att komma till tals i de sociala målen behöver&lt;br&gt;förstärkas ytterligare. Regeringen instämmer i den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.4 Gemensamt offentligt biträde för barnet och vårdnadshavar-&lt;br&gt;na?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna i 44 § rättshjälpslagen&lt;br&gt;om gemensamt offentligt biträde för bamet och vårdnadshavama&lt;br&gt;bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Promemorians bedömning överensstäm-&lt;br&gt;mer med regeringens (se promemorian s. 50 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer överlag i prome-&lt;br&gt;morians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 44 § första stycket rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen skall gemensamt offentligt biträde förordnas för bamet och&lt;br&gt;vårdnadshavaren i mål enligt LVU, om det inte finns motstridiga in-&lt;br&gt;tressen mellan bamet och vårdnadshavaren. Utredningen om barnens&lt;br&gt;rätt föreslog att bestämmelsen, som enligt utredningen tillämpas mycket&lt;br&gt;sparsamt, skulle upphävas eftersom man regelmässigt måste utgå från&lt;br&gt;att bamet och dess vårdnadshavare har motstridiga intressen i sådana&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs den bedömningen att det i vissa typer av mål är&lt;br&gt;lämpligt att bamet och föräldrarna har ett gemensamt biträde. Remissin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stanserna gör samma bedömning nu. Även regeringen instämmer i den Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på att det kan vara lämpligt att bam och vårdnadshavare&lt;br&gt;har gemensamt offentligt biträde kan vara att vårdbehovet uppstått på&lt;br&gt;grund av den unges eget beteende utan att brister i hemmiljön kan sägas&lt;br&gt;ha inverkat på något beaktansvärt sätt. Eftersom det endast sällan kan&lt;br&gt;sägas att bamet och föräldrarna inte har motstridiga intressen, torde&lt;br&gt;dock bestämmelsen även i fortsättningen komma att tillämpas sparsamt.&lt;br&gt;Det ankommer på domstolen att avgöra när gemensamt offentligt biträde&lt;br&gt;kan forordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.5 Vem skall utses till offentligt biträde?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna om vem som skall&lt;br&gt;kunna utses till offentligt biträde bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;promemorian s. 50 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar överlag promemo-&lt;br&gt;rians bedömning utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I rättshjälpslagen ställs inte upp&lt;br&gt;några andra krav på den som skall vara offentligt biträde än att han&lt;br&gt;eller hon skall vara lämplig för uppdraget (se avsnitt 5.1.5). I praktiken&lt;br&gt;förordnar dock domstolarna så gott som alltid jurister till offentliga&lt;br&gt;biträden i mål enligt LVU. Utredningen om barnens rätt anser att man&lt;br&gt;ofta inte behöver ha en jurist som offentligt biträde. En annan allmän-&lt;br&gt;kunnig person med gott omdöme och med kunskaper om barn bör enligt&lt;br&gt;utredningen i många fall lika väl som en jurist kunna fylla rollen som&lt;br&gt;offentligt biträde för bamet. Om ett mål under handläggningen visar sig&lt;br&gt;vara mer komplicerat än man från början förutsatt och biträdet inte har&lt;br&gt;tillräckliga kvalifikationer för att genomföra sitt uppdrag, bör det enligt&lt;br&gt;utredningens förslag vara möjligt att byta biträde. I de fall då det be-&lt;br&gt;hövs en jurist till offentligt biträde bör man enligt utredningen i första&lt;br&gt;hand välja någon som redan har förvärvat fördjupade kunskaper om&lt;br&gt;bam genom verksamhet bl.a. som offentligt biträde i mål och ärenden&lt;br&gt;enligt LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet över utredningens förslag i denna del var blandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att det offentliga biträdet samtidigt skall vara&lt;br&gt;barnets ställföreträdare (se avsnitt 7.5.2). Det ställer krav på kunskaper&lt;br&gt;om processens gång o.d. Det innebär emellertid inte att biträdet nöd-&lt;br&gt;vändigtvis måste vara jurist. Andra personer kan tillägna sig de nöd-&lt;br&gt;vändiga kunskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon föreskrift om att barnets offentliga biträde i mål och ärenden&lt;br&gt;enligt LVU skall vara jurist bör därför inte införas. Även i fortsättning-&lt;br&gt;en torde det dock som regel bli advokater och vissa andra jurister som&lt;br&gt;förordnas. Remissinstanserna instämmer nu överlag i den bedömningen.&lt;br&gt;Den särskilda sakkunskap om bam som i regel är nödvändig får biträdet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhämta, i den mån han eller hon inte själv besitter den genom erfaren- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;het eller särskilda kunskaper, genom utredningar, experthjälp e.d. Så-&lt;br&gt;dant underlag inhämtas i de aktuella målen och ärendena genom social-&lt;br&gt;nämndens försorg. Biträdet har dessutom enligt 45 § rättshjälpslagen en&lt;br&gt;möjlighet att själv föranstalta om viss utredning. Någon särskild be-&lt;br&gt;stämmelse om att ett offentligt biträde skall ha kunskaper om bam och&lt;br&gt;bams behov är enligt regeringens mening inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1996. Några särskilda övergångsbestämmelser skall&lt;br&gt;inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens med den enda skillnaden att bestämmelserna föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1995 (se promemorian s. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland tillstyrker eller lämnar promemorians förslag utan&lt;br&gt;invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås inte några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser. Det innebär att bestämmelserna skall&lt;br&gt;tillämpas även i pågående mål och ärenden. Hovrätten för Nedre Norr-&lt;br&gt;land anser att bestämmelserna inte bör tillämpas i mål som anhängig-&lt;br&gt;gjorts före ikraftträdandet, eftersom det innebär att utredningar t.ex. i&lt;br&gt;överklagade mål kan behöva kompletteras i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen berört tidigare (se avsnitt 7.2.2) finns det bris-&lt;br&gt;ter i en del kommuner när det gäller att i vårdnadsutredningar beskriva&lt;br&gt;bamet och dess behov och det kan förekomma att den som skall utföra&lt;br&gt;en vårdnads- eller umgängesutredning inte har träffat ett bam alls eller&lt;br&gt;bara vid något enstaka tillfälle. Om domstolarna skall kunna utröna&lt;br&gt;barnets vilja och ta hänsyn till den, är sådana utredningar inte fullstän-&lt;br&gt;diga. Om det i pågående mål finns utredningsmaterial som är behäftat&lt;br&gt;med sådana brister som nu berörts, är det ingen tillräckligt tungt vägan-&lt;br&gt;de nackdel att komplettering måste ske - även i högre rätt. Regeringen&lt;br&gt;instämmer därför i promemorians bedömning att några särskilda över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser inte bör meddelas utan bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;fullt ut även i pågående mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i foräldrabalken och namnlagen är avsedda&lt;br&gt;att säkerställa att bams rätt att komma till tals i mål som rör deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 224&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person tillgodoses. Domstolarna får i vissa fell en i lag föreskriven Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;skyldighet att beakta barnens vilja. Socialnämnderna får en motsvarande&lt;br&gt;skyldighet att söka utröna barnens inställning. Några ökade kostnader&lt;br&gt;för utredningar bör inte uppstå genom ändringarna. Inte heller i övrigt&lt;br&gt;bör det bli några ökade kostnader i de ifrågavarande målen eller ärende-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som föreslås i LVU innebär att det offentliga biträde&lt;br&gt;som i vissa fell skall förordnas för bam under 15 år i mål och ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag också skall vara barnets särskilda ställföreträdare. Inte&lt;br&gt;heller den ändringen medför några beaktansvärda ökade kostnader för&lt;br&gt;det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att information angående de föreslagna lagändringarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;når ut till de enskilda och socialnämnderna bör vila på Socialstyrelsen&lt;br&gt;inom befintliga budgetramar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I foräldrabalken föreslås ändringar i 4 kap. om adoption och i 6 kap.&lt;br&gt;om vårdnad och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd&lt;br&gt;får ges endast om adoptionen är till fördel for bamet samt sökanden har&lt;br&gt;uppfostrat bamet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till&lt;br&gt;det personliga förhållandet mellan sökanden och bamet finns särskild&lt;br&gt;anledning till adoptionen. Vid bedömningen av om det är lämpligt att&lt;br&gt;adoptionen äger rum skall rätten, även när barnets samtycke inte be-&lt;br&gt;hövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifellas, om det från någon sida har getts eller&lt;br&gt;utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets under-&lt;br&gt;håll. Underhållsbidrag i form av engångsbelopp är dock inte hinder för&lt;br&gt;tillstånd till adoptionen, om beloppet har inbetalts till socialnämnden i&lt;br&gt;den kommun där adoptanten är folkbokförd eller om det till nämnden&lt;br&gt;har utfärdats en förbindelse på beloppet, vilken har godkänts av sökan-&lt;br&gt;den och nämnden. För det belopp som har inbetalts till nämnden skall&lt;br&gt;genom dess försorg hos en försäkringsgivare inköpas en efter under-&lt;br&gt;hållsskyldigheten anpassad livränta åt bamet, om inte avtalet hindrar det&lt;br&gt;eller nämnden finner att beloppet kan användas på något annat lämpligt&lt;br&gt;sätt for barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om ersättning eller underhåll, som borde ha medfört att&lt;br&gt;ansökningen avslogs om rätten hade känt till avtalet, är utan verkan&lt;br&gt;även om ansökningen bifalls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya bestämmelsen i tredje meningen i första stycket får&lt;br&gt;domstolen en skyldighet att ta hänsyn till barnets vilja vid bedömningen&lt;br&gt;av om adoptionen bör äga rum. Därvid skall domstolen beakta barnets&lt;br&gt;ålder och mognad. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln är avsedd att stärka barnens rätt genom att det skapas en Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;garanti för att adoptioner inte äger rum utan att hänsyn tas till viljan hos&lt;br&gt;de bam som har en egen inställning till adoptionen. Att domstolen skall&lt;br&gt;beakta barnets ålder och mognad medför att hänsyn skall tas i högre&lt;br&gt;grad till de större barnens inställning än till de mindre barnens. De&lt;br&gt;minsta barnen kan inte ha någon inställning till adoptionen över huvud&lt;br&gt;taget. Regeln innebär för de tallen att domstolen inte alls behöver ta&lt;br&gt;hänsyn till barnets vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att domstolen enligt bestämmelsen skall ta hänsyn till barnets vilja&lt;br&gt;innebär att en adoption normalt inte bör äga rum, om ett bam som har&lt;br&gt;en grundad egen inställning i saken är motståndare - uttalat eller inte -&lt;br&gt;till adoptionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta adoptionsärenden är dock förhållandena sådana att det inte&lt;br&gt;råder någon tvekan om det lämpliga i att adoptionen äger rum. Sålunda&lt;br&gt;föregås internationella adoptioner normalt av en utredning som tydligt&lt;br&gt;klargör detta. Merparten av sådana adoptionsärenden gäller dessutom&lt;br&gt;små bam som antingen inte kan uttrycka någon egen vilja över huvud&lt;br&gt;taget eller som är för små för att själva kunna ta ställning till adoptions-&lt;br&gt;frågan. Att rätten skall beakta barnets ålder och mognad betyder att&lt;br&gt;barnets inställning inte behöver utrönas i sådana fall. I de flesta adop-&lt;br&gt;tionsärenden innebär därför den nya regeln i praktiken inte någon&lt;br&gt;förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bam som har fyllt tolv år är domstolen på grund av&lt;br&gt;kravet på samtycke i 5 § första stycket skyldig att kontrollera att det&lt;br&gt;finns ett uttryckligt godkännande till adoptionen från bamet. På grund&lt;br&gt;av den nya bestämmelsen bör domstolen dessutom se till att bamet har&lt;br&gt;haft en möjlighet att närmare redovisa sin inställning. Men även bam&lt;br&gt;under tolv år är ofta så mogna att deras inställning i adoptionsfrågan&lt;br&gt;måste efterhöras och hänsyn tas till deras inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbestämmelsen i 5 § andra stycket har inte ändrats. Det&lt;br&gt;innebär att barnets samtycke inte behövs, om bamet skulle ta skada av&lt;br&gt;att tillfrågas eller om bamet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke&lt;br&gt;på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett tillägg i 10 § skall socialnämnden söka klarlägga barnets&lt;br&gt;inställning, om det inte är olämpligt. Frågan om i vilka fall utredningen&lt;br&gt;bör innehålla något om barnets inställning behandlas i kommentaren till&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har två ändringar gjorts. Genom den första har ordet&lt;br&gt;”församling” bytts ut mot ”kommun” for att socialnämnderna organisa-&lt;br&gt;toriskt hör till kommunerna. Den andra innebär att kravet på att försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren skall vara svensk har tagits bort. En sådan begränsning kan&lt;br&gt;numera inte anses förenlig med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om adoption skall rätten inhämta upplysningar om bamet och&lt;br&gt;sökanden samt huruvida ersättning eller bidrag till barnets underhåll har&lt;br&gt;lämnats eller utlovats. Har bamet inte fyllt arton år, skall yttrande&lt;br&gt;inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbok-&lt;br&gt;förd och från socialnämnden i den kommun där den som har vårdnaden&lt;br&gt;om bamet är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd skall, om&lt;br&gt;det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa&lt;br&gt;den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fader eller moder, vars samtycke till adoptionen inte krävs, skall&lt;br&gt;ändå höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu&lt;br&gt;sagts i stället gälla adoptanten eller, om en make adopterat den andra&lt;br&gt;makens bam, var och en av makarna. Finns en särskild förmyndare&lt;br&gt;vars samtycke inte krävs, skall även han eller hon höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke ges en föreskrift om socialnämndens yttrande till&lt;br&gt;domstolen. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.4.1. Det lämpligas-&lt;br&gt;te sättet för domstolen att få kännedom om barnets inställning är att&lt;br&gt;yttrandet innehåller upplysningar härom. Yttrandena innehåller redan i&lt;br&gt;dag ofta sådana upplysningar. Genom den föreslagna nya föreskriften&lt;br&gt;säkerställs att domstolen får den nödvändiga informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya bestämmelsen anges att barnets inställning skall klarlägga&lt;br&gt;”om det inte är olämpligt”. Det är självfallet inte lämpligt att försöka&lt;br&gt;klargöra en inställning hos ett bam som inte är gammalt eller moget&lt;br&gt;nog att ha en egen uppfattning i saken. Det går inte att säga någon&lt;br&gt;bestämd ålder för när ett bam bör tillfrågas. Utredaren får bedöma detta&lt;br&gt;från fell till fall. Även i andra situationer än då bamet är mycket ungt&lt;br&gt;kan det vara olämpligt att forska i barnets inställning. Det kan vara&lt;br&gt;fellet om bamet är känsligt och labilt och om dess inställning har klar-&lt;br&gt;lagts genom annan utredning. Socialnämnden måste också beakta be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 § om att samtycke inte behövs om bamet skulle ta&lt;br&gt;skada av att tillfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att socialnämnden skall kunna lämna upplysningar i de fell detta&lt;br&gt;bör ske måste utredaren sammanträffa med bamet och ställa frågor som&lt;br&gt;kan ge kunskap om barnets inställning. Utredaren måste därvid uppträda&lt;br&gt;med varsamhet och bör inte försöka pressa bamet på synpunkter. Om&lt;br&gt;möjligt bör det dock klarläggas om bamet känner tvekan inför adoptio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av yttrandet bör det firamgå om bamet har några synpunkter på adop-&lt;br&gt;tionen. Ofta kan det räcka att det anges att barnets inställning efterfors-&lt;br&gt;kats och att det därvid inte framkommit något som ger anledning att&lt;br&gt;anta att bamet är tveksamt inför en adoption. Har det enligt utredarens&lt;br&gt;bedömning inte varit lämpligt att tillfråga bamet, bör detta och skälen&lt;br&gt;därtill anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet torde i de stora flertalet adoptionsärenden vistas hos sökanden.&lt;br&gt;I enlighet med ett påpekande från Lagrådet har bestämmelsen därför&lt;br&gt;utformats som en skyldighet för socialnämnden i den kommun där&lt;br&gt;sökanden är folkbokförd att klarlägga barnets inställning till adoptionen.&lt;br&gt;Om i det enskilda fellet bamet vistas i någon annan kommun, kan soci-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alnämnden begära biträde av socialnämnden i den kommunen med Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;inhämtande av erforderlig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 10 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om vårdnad skall rätten ta hänsyn till bar-&lt;br&gt;nets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den gäller mål och ärenden angående vårdnad enligt&lt;br&gt;6 kap. Den är avsedd att säkerställa att hänsyn tas till barnets vilja i&lt;br&gt;sådana mål. Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna bestämmelsen skall domstolen ta hänsyn till bar-&lt;br&gt;nets vilja. Därvid skall barnets ålder och mognad beaktas. Att dom-&lt;br&gt;stolen skall beakta barnets ålder och mognad betyder att det normalt&lt;br&gt;skall fästas mer avseende vid de större barnens inställning än vid de&lt;br&gt;mindres. De minsta barnen kan inte ha någon uttalad uppfattning över&lt;br&gt;huvud taget. Regeln innebär för de fellen att domstolen inte alls behöver&lt;br&gt;ta hänsyn till barnets vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det anges särskilt i lagen att domstolen skall ta hänsyn till barnets&lt;br&gt;vilja är avsett att markera att barnets vilja är en viktig omständighet vid&lt;br&gt;den prövning som skall göras i mål och ärenden om vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall tas till barnets vilja vid alla frågor om vårdnad enligt&lt;br&gt;6 kap. Det innebär att bestämmelsen skall tillämpas även vid interimis-&lt;br&gt;tiska beslut enligt 20 §. Den frågan behandlas närmare i avsnitt 7.2.2&lt;br&gt;och i kommentaren till 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen innebär att domstolen måste se till att bamet&lt;br&gt;har haft en möjlighet att närmare redovisa sin inställning. Finns inte&lt;br&gt;underlag för att ta hänsyn till barnets vilja bör därför - om bamet nått&lt;br&gt;en sådan mognad att viljan har betydelse - utredningen kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett föreslaget nytt stycke i 19 § skall den som verkställer en&lt;br&gt;vårdnadsutredning söka klarlägga barnets inställning, om det inte är&lt;br&gt;olämpligt. Frågan om i vilka fell utredningen bör innehålla något om&lt;br&gt;barnets inställning behandlas i kommentaren till 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i förmynderskapslagstiftningen införs från och med&lt;br&gt;den 1 juli 1995 tre nya paragrafer, 10 a - c §§, i 6 kap. foräldrabalken&lt;br&gt;(se avsnitt 5.1.4). Den nu aktuella bestämmelsen har placerats efter&lt;br&gt;dessa paragrafer och betecknas därför 10 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge&lt;br&gt;med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som&lt;br&gt;står bamet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Vårdnadshavaren&lt;br&gt;skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna sådana upplysningar&lt;br&gt;rörande bamet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av en&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av denna&lt;br&gt;förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av Prop.&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad som är bäst for bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om umgänge skall rätten ta hänsyn till&lt;br&gt;barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Rätten skall&lt;br&gt;vidare beakta risken for att bamet i samband med utövande av umgänge&lt;br&gt;utsätts för övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far&lt;br&gt;illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillägg till jjärde stycket föreskrivs att domstolen i mål om umgänge&lt;br&gt;med bam enligt 6 kap. skall ta hänsyn till barnets vilja. Det skall ske&lt;br&gt;med beaktande av barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.2.2. Den har sin motsvarighet i&lt;br&gt;bestämmelserna om vårdnad i 10 d §. Här kan i övrigt hänvisas till vad&lt;br&gt;som anförts i kommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge blir tillbörligt&lt;br&gt;utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge&lt;br&gt;skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden&lt;br&gt;tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedöm-&lt;br&gt;ning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar. Om det&lt;br&gt;behövs ytterligare utredning får rätten uppdra åt socialnämnden eller&lt;br&gt;något annat organ att utse någon att verkställa sådan. Rätten får fast-&lt;br&gt;ställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken&lt;br&gt;utredningen skall vara slutförd. Om det behövs får rätten förlänga denna&lt;br&gt;tid. Rätten skall se till att utredningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning skall, om det inte är olämpligt, söka&lt;br&gt;klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;br&gt;uppenbart att bamet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås en regel om skyldighet för utredaren att,&lt;br&gt;om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning. Regeln&lt;br&gt;skall gälla för både vårdnads- och umgängesmål och är avsedd att sä-&lt;br&gt;kerställa att domstolen får det underlag som är nödvändigt för att dom-&lt;br&gt;stolen skall kunna ta hänsyn till barnets vilja. Bestämmelsen har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 7.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets inställning skall klarläggas ”om det inte är olämpligt”. Det är&lt;br&gt;givetvis inte lämpligt att försöka få fram en inställning hos ett bam som&lt;br&gt;inte är gammalt eller moget nog att ha en egen uppfattning i saken. Det&lt;br&gt;går inte att säga någon bestämd ålder för när ett bam bör tillfrågas.&lt;br&gt;Utredaren får bedöma detta från fåll till fall. Även i andra situationer än&lt;br&gt;då bamet är mycket ungt kan det vara olämpligt att forska i barnets&lt;br&gt;inställning. Det kan vara fellet om bamet är särskilt känsligt och dess&lt;br&gt;huvudsakliga inställning är känd genom annan utredning. Med anled-&lt;br&gt;ning av vad Barnombudsmannen anfört finns det anledning att betona att&lt;br&gt;bestämmelsen tar sikte på vad som kan vara olämpligt för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att socialnämnden skall kunna lämna upplysningar i de fall detta&lt;br&gt;bör ske måste utredaren sammanträffa med bamet och ställa frågor som&lt;br&gt;kan ge kunskap om barnets inställning. Det är utredarens uppgift att på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sätt som är lämpligt med hänsyn till barnets ålder och mognad be- Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;döma om bamet bör tillfrågas om sina synpunkter. Utredaren måste&lt;br&gt;uppträda med varsamhet och med respekt för den lojalitetskonflikt som&lt;br&gt;bamet befinner sig i. Bamet får inte pressas på synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av yttrandet bör framgå sådana observationer som utredaren kunnat&lt;br&gt;göra och som kan ge en bild av barnets inställning. Eventuella uttalade&lt;br&gt;ståndpunkter från barnets sida bör noteras, varvid utredaren bör ange&lt;br&gt;vilken betydelse som enligt hans eller hennes mening bör tillmätas&lt;br&gt;sådana uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det enligt utredarens bedömning inte varit lämpligt att tillfråga&lt;br&gt;bamet, bör detta och skälen därtill anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten for domstolen att ta hänsyn till barnets vilja gäller även&lt;br&gt;interimistiska beslut enligt 20 §. Inför sådana beslut kan ingen egentlig&lt;br&gt;utredning göras. Om föräldrarna inte är överens om vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge när frågan skall avgöras interimistiskt, torde rätten dock i all-&lt;br&gt;mänhet inhämta upplysningar från socialnämnden inför beslutet. I såda-&lt;br&gt;na upplysningar bör barnets inställning anges, om det är möjligt och&lt;br&gt;lämpligt. Barnets vilja kan emellertid självfallet inte utredas och redovi-&lt;br&gt;sas lika utförligt som i en fullständig vårdnads- eller umgängesutred-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Några särskil-&lt;br&gt;da övergångsbestämmelser har inte meddelats. Det innebär att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas även i mål som anhängiggjorts före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet (se avsnitt 8). Det kan i något fall innebära att utredningen får&lt;br&gt;kompletteras i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I namnlagen föreslås ändringar i 45 och 48 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är&lt;br&gt;förenligt med barnets bästa prövas av den domstol som tar upp frågor&lt;br&gt;om vårdnaden om bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan ske, höra&lt;br&gt;den vars efternamn bamet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Dom-&lt;br&gt;stolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets&lt;br&gt;inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket får domstolen förordna att vardera&lt;br&gt;parten skall bära sin rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett nytt tredje stycke åläggs socialnämnden en skyldighet att, om Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning när det gäller&lt;br&gt;namnändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.4.1. Den överensstämmer i&lt;br&gt;sak med en motsvarande regel i 4 kap. 10 § foräldrabalken angående&lt;br&gt;adoption. Här kan hänvisas till vad som anförts i författningskommenta-&lt;br&gt;ren till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i mål eller&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag av barnets vårdnadshavare. Har bamet fyllt 12&lt;br&gt;år får sådan anmälan eller ansökan göras utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om bamet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är fören-&lt;br&gt;ligt med barnets bästa skall rätten, även när barnets samtycke inte&lt;br&gt;behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och&lt;br&gt;mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke åläggs domstolen att ta hänsyn till barnets vilja i&lt;br&gt;ärenden om namnbyte enligt 6, 8 eller 11 §. Det skall ske med be-&lt;br&gt;aktande av den ålder och mognad som bamet nått. Bestämmelsen har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 7.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln är avsedd att stärka barnens rätt genom att det skapas en&lt;br&gt;garanti för att namnbyten inte äger mm utan att hänsyn tas till viljan&lt;br&gt;hos de bam som har en egen inställning till namnfrågan. Att domstolen&lt;br&gt;skall beakta barnets ålder och mognad betyder att mer avseende skall&lt;br&gt;fästas vid de större barnens inställning än vid de mindre barnens. De&lt;br&gt;allra minsta barnen kan naturligtvis inte ha någon inställning till namn-&lt;br&gt;bytet över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vilja är en viktig omständighet. I de fall där barnets samtycke&lt;br&gt;inte är en absolut förutsättning för namnbyte är dock barnets inställning&lt;br&gt;inte avgörande; andra omständigheter kan tillsammans väga tyngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den nya bestämmelsen bör domstolen se till att de bam&lt;br&gt;som kan antas ha uppnått tillräcklig mognad har haft en möjlighet att&lt;br&gt;närmare redovisa sin inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett tillägg i 45 § skall socialnämnden söka klarlägga barnets&lt;br&gt;inställning, om det inte är olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Några särskil-&lt;br&gt;da övergångsbestämmelser har inte meddelats. Det innebär att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas även i ärenden som anhängiggjorts före ikraft-&lt;br&gt;trädandet (se avsnitt 8). Det kan i något fäll innebära att utredningen får&lt;br&gt;kompletteras i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) föreslås ett&lt;br&gt;tillägg till 36 §. Tillägget rör frågan om vem som skall vara ställföreträ-&lt;br&gt;dare för bam under 15 år. Den nya bestämmelsen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 7.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har fyllt 15 år, har han rätt att själv föra sin talan i mål&lt;br&gt;och ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är förordnad enligt rättshjälpslagen (1972:429) som of-&lt;br&gt;fentligt biträde för nägon som är under 15 år, utan att samtidigt vara&lt;br&gt;biträde för vårdnadshavaren, är utan särskilt förordnande den unges&lt;br&gt;ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre än 15 år bör höras, om det kan vara till nytta för&lt;br&gt;utredningen och det kan antas att bamet inte tar skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål och ärenden enligt LVU har bam ställning som part. Bam som&lt;br&gt;har fyllt 15 år är själva processbehöriga, medan yngre bam måste före-&lt;br&gt;trädas av en ställföreträdare. Utan att det sägs i paragrafen är den eller&lt;br&gt;de som är vårdnadshavare legala ställföreträdare for bamet. Det gäller&lt;br&gt;oavsett om bamet fyllt 15 år eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke införs nya regler om att bamet ibland kan få&lt;br&gt;ytterligare en ställföreträdare. Bakgrunden till den bestämmelsen är att&lt;br&gt;det med hänsyn till att bam och vårdnadshavare kan ha motstridiga&lt;br&gt;intressen i vissa mål och ärenden är mindre lämpligt att bam är beroen-&lt;br&gt;de av föräldrarnas vilja när det t.ex. gäller att överklaga ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln innebär att för det fell ett offentligt biträde förordnats&lt;br&gt;för den unge enligt rättshjälpslagen, biträdet automatiskt också är den&lt;br&gt;unges särskilda ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagändringen får bamet en självständig ställning gentemot&lt;br&gt;vårdnadshavaren i vissa mål och ärenden enligt LVU. Sålunda kan&lt;br&gt;bamet genom sin ställföreträdare överklaga domstolens avgöranden och&lt;br&gt;vidta andra processhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdaren skall tillvarata barnets intresse. Han bör alltså fram-&lt;br&gt;föra de synpunkter och de önskemål som bamet har. Skulle ställföreträ-&lt;br&gt;daren ha en annan uppfattning än bamet, bör han med beaktande av&lt;br&gt;barnets önskemål hävda den uppfettning som han anser bäst tjänar&lt;br&gt;barnets intresse. Om bamet så önskar, skall han t.ex. se till att beslut&lt;br&gt;och domar blir överklagade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdaren är samtidigt barnets offentliga biträde och skall i den&lt;br&gt;egenskapen ta till vara barnets bästa i olika hänseenden. Han skall bl.a.&lt;br&gt;fungera som barnets rådgivare. Vidare skall han bevaka att nödvändig&lt;br&gt;utredning angående barnets person, t.ex. utlåtanden från barnpsykologer&lt;br&gt;eller annan expertis, inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har gjorts en redaktionell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 1996. Några särskil-&lt;br&gt;da övergångsbestämmelser har inte meddelats. Det innebär att den nya&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas även i mål och ärenden som anhängiggjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet (se avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1117) om&lt;br&gt;registrerat partnerskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade partner får varken gemensamt eller var för sig anta adop-&lt;br&gt;tivbarn enligt 4 kap. foräldrabalken. Inte heller får registrerade partner&lt;br&gt;enligt 6 kap. 10 a § foräldrabalken utses att gemensamt utöva vård-&lt;br&gt;naden om en underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befrukt-&lt;br&gt;ning utanför kroppen gäller inte för registrerade partner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på så sätt att hänvisningen nu avser de nya&lt;br&gt;bestämmelserna om särskild vårdnadshavare i 6 kap. 10 a § föräldrabal-&lt;br&gt;ken i stället för som tidigare bestämmelserna om särskilt förordnade&lt;br&gt;förmyndare i 13 kap. 8 §. Ändringen är en följdändring till de nya&lt;br&gt;förmynderskapsbestämmelsema (se avsnitt 5.1.4 och 7.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nu aktuella lagförslag i betänkandet Barnets rätt 3&lt;br&gt;Om bam i vårdnadstvister - talerätt för bam m.m.&lt;br&gt;(SOU 1987:7)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innehåller vissa lagförslag som saknar betydelse i detta&lt;br&gt;ärende. Här anges endast nu aktuella förslag tillsammans med&lt;br&gt;lagrummens eller relevanta delar av lagrummens nuvarande lydelse.&lt;br&gt;Övriga förslag i betänkandet samt där i övrigt återgivna lagrum eller del&lt;br&gt;av lagrum markeras här med ... (tre punkter). Ingresserna till lagför-&lt;br&gt;slagen anges här på samma sätt som i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 5—6, 9, 14—15, 17—20 och 22 §§, 11 kap. 17 §&lt;br&gt;samt 21 kap. 6 och 13 §§ skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i balken skall införas fyra nya paragrafer, 6 kap. 17 a §, 23&lt;br&gt;och 24 §§ samt 21 kap. 17 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Om vårdnad och umgänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 - 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad eller umgänge tas upp av rätten i den ort där&lt;br&gt;vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavama har sitt hemvist.&lt;br&gt;Sådana frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om det&lt;br&gt;inte finns någon behörig domstol, tas frågorna upp av Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses i&lt;br&gt;4—8 och 10 §§ samt frågor om&lt;br&gt;umgänge som avses i 15 § hand-&lt;br&gt;läggs i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven för tvistemål. Står&lt;br&gt;bamet under vårdnad av båda för-&lt;br&gt;äldrarna eller en av dem och är&lt;br&gt;föräldrarna överens i saken, kan&lt;br&gt;de dock anhängiggöra saken ge-&lt;br&gt;nom ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vårdnad som avses i&lt;br&gt;4—10 §§ samt frågor om um-&lt;br&gt;gänge som avses i 15 § handläggs&lt;br&gt;i den ordning som är föreskriven&lt;br&gt;för tvistemål. Står bamet under&lt;br&gt;vårdnad av båda föräldrarna eller&lt;br&gt;en av dem och är parterna över-&lt;br&gt;ens i saken, kan de dock an-&lt;br&gt;hängiggöra saken genom ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad kan underhållsbidrag för bamet yrkas utan stäm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i mål om vårdnad eller umgänge far meddelas utan huvudför-&lt;br&gt;handling, om partema är överens i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt 4-10 och 15 §§ är&lt;br&gt;även bamet part. Bamet får dock&lt;br&gt;inte väcka talan om ändring i&lt;br&gt;vårdnaden eller om umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bamet fyllt tolv år, får det&lt;br&gt;självt föra sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bamet yngre än tolv år, förs&lt;br&gt;dess talan av den eller dem som&lt;br&gt;är vårdnadshavare för bamet.&lt;br&gt;Finns det anledning att anta att&lt;br&gt;bamet och vårdnadshavaren har&lt;br&gt;motstridiga intressen i saken eller&lt;br&gt;år fråga om tillämpning av 7, 8,&lt;br&gt;9, 10 eller 15 §, förs dock barnets&lt;br&gt;talan av en särskild ställföre-&lt;br&gt;trädare. Den som är förordnad&lt;br&gt;enligt rättshjälpslagen att vara of-&lt;br&gt;fentligt biträde för bamet är utan&lt;br&gt;särskilt förordnande också dess&lt;br&gt;särskilde ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet får åläggas skyldighet att&lt;br&gt;inställa sig personligen inför&lt;br&gt;rätten, endast om särskilda skäl&lt;br&gt;talar för det och det är uppenbart&lt;br&gt;att bamet inte kan ta skada av att&lt;br&gt;inställa sig. Bamet får höras, om&lt;br&gt;det kan ske utan risk för att bamet&lt;br&gt;tar skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärenden om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge gäller i fråga om&lt;br&gt;rättegångskostnader andra och&lt;br&gt;tredje styckena i stället för 18&lt;br&gt;kap. 1 - 7 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin&lt;br&gt;rättegångskostnad. En part kan&lt;br&gt;dock förpliktas att helt eller delvis&lt;br&gt;ersätta motparten dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad, om han eller hon&lt;br&gt;har förfarit på ett sådant sätt som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 3 eller 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken eller om det annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad eller umgänge&lt;br&gt;gäller i fråga om rättegångskost-&lt;br&gt;nader andra och tredje styckena i&lt;br&gt;stället för 18 kap. 1 - 7 §§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall bära sin&lt;br&gt;rättegångskostnad. En part kan&lt;br&gt;dock förpliktas att helt eller delvis&lt;br&gt;ersätta motparten dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad, om han eller hon&lt;br&gt;har förfarit på ett sådant sätt som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 3 eller 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken eller om det annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl. Skyldighet att&lt;br&gt;ersätta rättegångskostnad får dock&lt;br&gt;inte åläggas den som inte har fyllt&lt;br&gt;aderton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens&lt;br&gt;rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde&lt;br&gt;förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångs-&lt;br&gt;balken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller&lt;br&gt;hon förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan&lt;br&gt;besluta om detta även om någon part inte yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tillämpas också Denna paragraf tillämpas också&lt;br&gt;när målet eller ärendet handläggs i när målet handläggs i högre rätt,&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 - 24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Om förmyndare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förordnande eller&lt;br&gt;entledigande av en förmyndare får&lt;br&gt;göras, förutom av överförmynda-&lt;br&gt;ren och förmyndare, av den&lt;br&gt;underårige själv, om denne har&lt;br&gt;fyllt sexton år, samt av hans eller&lt;br&gt;hennes make och närmaste släk-&lt;br&gt;tingar. En förmyndare som inte&lt;br&gt;längre är lämplig att utöva vård-&lt;br&gt;naden får entledigas även på an-&lt;br&gt;sökan av socialnämnden. Frågor&lt;br&gt;som avses i denna paragraf skall&lt;br&gt;rätten också ta upp självmant, när&lt;br&gt;anledning förekommer till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Om förmyndare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förordnande eller&lt;br&gt;entledigande av en förmyndare får&lt;br&gt;göras, förutom av överför-&lt;br&gt;myndaren och förmyndare, av den&lt;br&gt;omyndige själv, av hans eller&lt;br&gt;hennes make och närmaste&lt;br&gt;släktingar samt, när fråga är om&lt;br&gt;underårig, även av socialnämn-&lt;br&gt;den. Frågor som avses i denna&lt;br&gt;paragraf skall rätten också ta upp&lt;br&gt;självmant, när anledning före-&lt;br&gt;kommer till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i första&lt;br&gt;stycket skall rätten, när det rör en&lt;br&gt;underårig som fyllt sexton år,&lt;br&gt;bereda denne tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut i ärende som&lt;br&gt;avses i första stycket får över-&lt;br&gt;klagas, förutom av den som&lt;br&gt;beslutet särskilt rör, av var och en&lt;br&gt;som har rätt att göra ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i första&lt;br&gt;stycket skall rätten bereda den&lt;br&gt;omyndige tillfälle att yttra sig, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot rättens beslut i ärende som&lt;br&gt;avses i första stycket får talan&lt;br&gt;föras, förutom av den omyndige&lt;br&gt;och annan som beslutet särskilt&lt;br&gt;rör, av var och en som har rätt att&lt;br&gt;göra ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i första&lt;br&gt;stycket får den omyndige själv föra&lt;br&gt;sin talan om han eller hon har&lt;br&gt;fyllt tolv år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den omyndige yngre än tolv&lt;br&gt;år, förs hans eller hennes talan i&lt;br&gt;ärende som avses i första stycket&lt;br&gt;av en särskild ställföreträdare.&lt;br&gt;Den som är förordnad enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen att vara offentligt&lt;br&gt;biträde för den omyndige är utan&lt;br&gt;särskilt förordnade också dennes&lt;br&gt;särskilde ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Om verkställighet av domar eller beslut om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten kan vägra verkstäl-&lt;br&gt;lighet, om det är uppenbart att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats sedan&lt;br&gt;den allmänna domstolens dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller beslut meddelades och det av&lt;br&gt;hänsyn till barnets bästa är på-&lt;br&gt;kallat att frågan om vårdnad och&lt;br&gt;umgänge prövas på nytt. Sådan&lt;br&gt;fråga tas upp av allmän domstol&lt;br&gt;på ansökan av den som har varit&lt;br&gt;part i målet hos länsrätten eller på&lt;br&gt;ansökan av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller beslut meddelades och det av&lt;br&gt;hänsyn till barnets bästa är&lt;br&gt;påkallat att frågan om vårdnad&lt;br&gt;eller umgänge prövas på nytt.&lt;br&gt;Sådan fråga tas upp av allmän&lt;br&gt;domstol på talan av den som varit&lt;br&gt;part i målet hos länsrätten eller på&lt;br&gt;talan av socialnämnden. Bamet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock inte väcka sådan talan.&lt;br&gt;Länsrätten får även i annat fall vägra verkställighet, om det finns risk&lt;br&gt;som inte är ringa för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får, enligt vad som är skäligt, förordna att den ena parten&lt;br&gt;skall ersätta motpartens kostnader i ett mål enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för utförande av uppdrag enligt 2 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen, för hämtning av en part till förhandling, för hämtning eller&lt;br&gt;omhändertagande av bam och för läkarundersökning betalas av&lt;br&gt;allmänna medel. Rätten får efter vad som är skäligt besluta att en part&lt;br&gt;som har föranlett kostnad för hämtning skall helt eller delvis betala&lt;br&gt;kostnaden till statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att ersätta kostnad får&lt;br&gt;inte åläggas den som inte har fyllt&lt;br&gt;aderton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har hand om bamet får tillerkännas ersättning och förskott&lt;br&gt;med anledning av kostnader för resa och uppehälle i samband med&lt;br&gt;inställelse vid läkarundersökning enligt 11 §. Härvid gäller 15 § förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt&lt;br&gt;andra och tredje styckena prövas&lt;br&gt;av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt&lt;br&gt;andra och fjärde styckena prövas&lt;br&gt;av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt detta kapitel är även&lt;br&gt;bamet part. Bamet får dock inte&lt;br&gt;ansöka om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bamet fyllt tolv år, får det&lt;br&gt;självt föra sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År bamet yngre än tolv år, förs&lt;br&gt;dess talan av en särskild ställföre-&lt;br&gt;trädare. Den som är förordnad&lt;br&gt;enligt rättshjälpslagen att vara&lt;br&gt;offentligt biträde för bamet är&lt;br&gt;utan särskilt förordnande också&lt;br&gt;dess särskilde ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (1972:429) att&lt;br&gt;41-45 §§ skall ha nedan angivna lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt biträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;hos allmän domstol när&lt;br&gt;bamet för talan enligt 6 kap.&lt;br&gt;foräldrabalken och talan inte&lt;br&gt;utförs av barnets vårdnadshavare&lt;br&gt;eller när underårig för talan enligt&lt;br&gt;11 kap. 17 ^foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos förvaltningsdomstol när&lt;br&gt;ett bam för talan i mål enligt 21&lt;br&gt;kap. foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 -14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt&lt;br&gt;biträde skall beviljas den som&lt;br&gt;åtgärden avser och i mål eller&lt;br&gt;ärende som avses i 41 § 5 även&lt;br&gt;vårdnadshavare, om det ej måste&lt;br&gt;antagas att behov av biträde&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp genom offentligt&lt;br&gt;biträde skall beviljas den som&lt;br&gt;åtgärden avser och i mål eller&lt;br&gt;ärende som avses i 41 § 5 även&lt;br&gt;vårdnadshavare, om det ej måste&lt;br&gt;antagas att behov av biträde&lt;br&gt;saknas. Sådan rättshjälp får dock&lt;br&gt;inte beviljas vårdnadshavare i mål&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket 4 lagen&lt;br&gt;(1980:621) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som avses i&lt;br&gt;41 § 1, 2, 5 och 6 skall rättshjälp&lt;br&gt;genom offentligt biträde alltid&lt;br&gt;beviljas barnet, om det inte har&lt;br&gt;fyllt tolv år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som beviljats rättshjälp&lt;br&gt;enligt 41 § till offentligt biträde&lt;br&gt;själv föreslagit någon som är&lt;br&gt;lämplig, skall denne förordnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som beviljats rättshjälp&lt;br&gt;enligt 41 § till offentligt biträde&lt;br&gt;själv föreslagit någon som är&lt;br&gt;lämplig, skall denne förordnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ej hans anlitande skulle&lt;br&gt;medföra avsevärt ökade kostnader&lt;br&gt;eller i övrigt särskilda skäl föran-&lt;br&gt;leder annat. Har både den unge&lt;br&gt;och vårdnadshavaren beviljats&lt;br&gt;rättshjälp i mål eller ärende som&lt;br&gt;avses i 41 § 3, förordnas gemen-&lt;br&gt;samt biträde, om det ej finns mot-&lt;br&gt;stridiga intressen mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om offentligt biträde äger&lt;br&gt;bestämmelserna i 19 § första&lt;br&gt;stycket, 21 § första stycket sista&lt;br&gt;meningen, andra och tredje&lt;br&gt;styckena, 22 § första - tredje,&lt;br&gt;femte och sjätte styckena samt&lt;br&gt;23 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ej hans anlitande skulle Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;medföra avsevärt ökade kostnader Bilaga 1&lt;br&gt;eller i övrigt särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om offentligt biträde äger&lt;br&gt;bestämmelserna i 21 § första&lt;br&gt;stycket sista meningen, andra och&lt;br&gt;tredje styckena, 22 § första -&lt;br&gt;tredje, femte och sjätte styckena&lt;br&gt;samt 23 § motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning. Byte av offentligt biträde får&lt;br&gt;i mål eller ärende som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §1, 2, 5 och 6 också ske, om&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till målets&lt;br&gt;svårighetsgrad och biträdets erfa-&lt;br&gt;renhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som meddelas med stöd av andra stycket äger 43 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till offentligt biträde utgår av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som avses i 41 § får offentligt biträde föranstalta&lt;br&gt;om sådan utredning som är skäligen påkallad för tillvaratagande av dens&lt;br&gt;rätt som beviljats rättshjälpen och som ej kan erhållas genom myndighet&lt;br&gt;som handlägger målet eller ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har offentligt biträde ej utsetts, får rättshjälpsmyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av den som beviljats rättshjälpen besluta om utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter beslut av offentligt biträde eller rättshjälpsmyndighet&lt;br&gt;medverkat vid utredning har rätt till ersättning av allmänna medel enligt&lt;br&gt;bestämmelser som regeringen meddelar. I fråga om fastställande av&lt;br&gt;ersättning äger 43 § andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett bam som är part i mål&lt;br&gt;som anges i 41 § 1 beviljats rätts-&lt;br&gt;hjälp, skall kostnad för vittne,&lt;br&gt;sakkunnig eller annan bevisning,&lt;br&gt;som har åberopats av bamet,&lt;br&gt;ersättas av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 224&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620) att 10,&lt;br&gt;12, 48 och 56 §§ skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10, 12 och 48 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som har fyllt 15 år har rätt&lt;br&gt;att själva föra sin talan i mål och&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre bör höras,&lt;br&gt;om det kan vara till nytta för&lt;br&gt;utredningen och bamet inte kan&lt;br&gt;antas ta skada av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som har fyllt 12 år har rätt&lt;br&gt;att själva föra sin talan i mål och&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bamet yngre än 12 år, förs&lt;br&gt;dess talan av den eller dem som&lt;br&gt;är vårdnadshavare för bamet. I&lt;br&gt;mål vid domstol om&lt;br&gt;flyttningsförbud enligt 28 § förs&lt;br&gt;dock barnets talan av en särskild&lt;br&gt;ställföreträdare. Den som är&lt;br&gt;förordnad enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;att vara offentligt biträde för&lt;br&gt;barnet är utan särskilt&lt;br&gt;förordnande också dess särskilde&lt;br&gt;ställföreträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre än 12 år bör&lt;br&gt;höras, om det kan vara till nytta&lt;br&gt;för utredningen och bamet inte&lt;br&gt;kan antas ta skada av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:621) Prop. 1994/95:224&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;[numera (1990:52)] med särskilda bestämmelser om &lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;§&lt;sup&gt;a 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;vård av unga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:621) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga att 1, 8 a och 19 §§ [numera lagen&lt;br&gt;(1990:52) 1, 22 och 36 §§] skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom socialtjänsten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bam och ungdom skall göras i&lt;br&gt;samförstånd med den unge och&lt;br&gt;hans vårdnadshavare enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är under 18 år skall&lt;br&gt;dock beredas vård enligt denna&lt;br&gt;lag, om någon av de situationer&lt;br&gt;som anges i 2 eller 3 § föreligger&lt;br&gt;och det kan antas att behövlig&lt;br&gt;vård inte kan ges den unge med&lt;br&gt;samtycke av den eller dem som&lt;br&gt;har vårdnaden om honom och, när&lt;br&gt;den unge har fyllt 15 år, av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är under 18 år skall&lt;br&gt;beredas vård med stöd av denna&lt;br&gt;lag om det kan antas att behövlig&lt;br&gt;vård inte kan ges den unge med&lt;br&gt;samtycke av den eller dem som&lt;br&gt;har vårdnaden om honom och, när&lt;br&gt;den unge har fyllt 12 år, av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att den som är&lt;br&gt;under 20 år till följd av ett&lt;br&gt;beteende som avses i 3 § kommer&lt;br&gt;att behöva beredas vård enligt&lt;br&gt;denna lag om beteendet fortsätter&lt;br&gt;och det stöd eller den behandling&lt;br&gt;som den unge behöver inte kan&lt;br&gt;ges med samtycke av honom själv,&lt;br&gt;om han har fyllt 15 år, och av&lt;br&gt;hans vårdnadshavare, får social-&lt;br&gt;nämnden besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antas att den som är&lt;br&gt;under 20 år till följd av ett sådant&lt;br&gt;beteende som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket 2 kommer att behöva be-&lt;br&gt;redas vård enligt denna lag om&lt;br&gt;beteendet fortsätter och kan det&lt;br&gt;stöd eller den behandling som&lt;br&gt;behövs inte ges den unge med&lt;br&gt;samtycke av honom, om han har&lt;br&gt;fyllt 12 år och, om han står under&lt;br&gt;någons vårdnad, av vårdnadshava-&lt;br&gt;ren, får socialnämnden besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att den unge skall hålla regelbunden kontakt med en särskilt utsedd&lt;br&gt;kontaktperson, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den unge skall delta i behandling i öppna former inom social-&lt;br&gt;tjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett sådant beslut meddelas&lt;br&gt;finnas. ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har fyllt 15 år, har&lt;br&gt;han rätt att själv fora sin talan i&lt;br&gt;mål och ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre bör höras,&lt;br&gt;om det kan vara till nytta för&lt;br&gt;utredningen och det kan antas att&lt;br&gt;bamet inte tar skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall en särskild behandlingsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den unge fyllt 12 år, har&lt;br&gt;han rätt att själv föra sin talan i&lt;br&gt;mål och ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den unge under 12 år, förs&lt;br&gt;hans talan av den eller dem som&lt;br&gt;är vårdnadshavare för honom. I&lt;br&gt;mål vid domstol förs dock den&lt;br&gt;unges talan alltid av en särskild&lt;br&gt;ställföreträdare. Den som är för-&lt;br&gt;ordnad enligt rättshjälpslagen att&lt;br&gt;vara offentligt biträde för den&lt;br&gt;unge är utan särskilt förordnande&lt;br&gt;också hans särskilde ställföre-&lt;br&gt;trädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre än 12 år bör&lt;br&gt;höras, om det kan vara till nytta&lt;br&gt;för utredningen och bamet inte&lt;br&gt;kan antas ta skada av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Barnets rätt 3 Om&lt;br&gt;bam i vårdnadstvister - talerätt för bam m.m. (SOU&lt;br&gt;1987:7) i nu aktuella delar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Talerätt för barnet (Avd. I)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra direktiv skall vi överväga i vilken omfattning bam bör ha&lt;br&gt;talerätt i mål om vårdnad och umgänge samt hur barnets rättsliga&lt;br&gt;ställning enligt den sociala lagstiftningen kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag anses bamet inte vara part - ha talerätt - i mål om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge enligt foräldrabalken (FB) annat än i vissa undantags-&lt;br&gt;situationer. Talerätten tillkommer i princip bara föräldrarna och i vissa&lt;br&gt;fall socialnämnden. I den sociala lagstiftningen - socialtjänstlagen (SoL)&lt;br&gt;och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) - har&lt;br&gt;däremot bamet ställning som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att bamet genomgående skall ha ställning som part - ha&lt;br&gt;talerätt - i mål om vårdnad och umgänge enligt FB samt i mål om&lt;br&gt;verkställighet av domar och beslut i sådana mål. Detta harmonierar med&lt;br&gt;den allmänna principen i vår rättsordning som säger att var och en som&lt;br&gt;har ett av rättsordningen skyddat intresse också har talerätt rörande det&lt;br&gt;intresset. Mål om vårdnad och umgänge skall ju avgöras i enlighet med&lt;br&gt;barnets bästa, och en talerätt för bamet i dessa mål är därför enligt vår&lt;br&gt;mening en naturlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i barnets talerätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att barnets talerätt skall vara i princip obegränsad. Dock skall&lt;br&gt;bamet inte kunna väcka talan om ändring i fråga om vårdnaden eller&lt;br&gt;umgänget. Bamet skall alltså inte kunna ta initiativ till en process mot&lt;br&gt;föräldrarna om att vårdnaden skall tas ifrån föräldrarna eller endera av&lt;br&gt;dem. För de fall då det finns ett uttalat behov av en ändring i fråga om&lt;br&gt;vårdnaden eller umgänget med hänsyn till bamet och ingen av föräldrar-&lt;br&gt;na är beredd att väcka talan om det, föreslår vi att socialnämnden skall&lt;br&gt;ha rätt att väcka en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om innehållet i barnets talerätt i de sociala målen föreslår vi&lt;br&gt;inga förändringar. Liksom i dag skall alltså bara socialnämnden kunna&lt;br&gt;ta initiativ t.ex. till att ett bam bereds vård enligt LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget att införa talerätt för bamet i vårdnads- och&lt;br&gt;umgängesmålen kommer bamet att inta i det stora hela samma ställning&lt;br&gt;i dessa mål som i de sociala målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätten för bamet innebär inte på något sätt att bamet tvingas eller&lt;br&gt;pressas till att parti för endera föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövandet av barnets talerätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sociala mål, där ju bamet redan i dag är part, har de större barnen (de&lt;br&gt;som fyllt 15 år) rätt att själva föra sin talan. Det tekniska uttrycket för&lt;br&gt;detta är att bamet ff.o.rn. 15 års ålder är processbehörigt i sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mindre, icke processbehöriga bam måste enligt gällande&lt;br&gt;ordning barnets talan utföras av en ställföreträdare. Hittills har man i&lt;br&gt;allmänhet ansett att den uppgiften kan fullgöras av vårdnadshavaren&lt;br&gt;(föräldrarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att man ger bamet en generell talerätt i personliga&lt;br&gt;angelägenheter får frågan om hur talerätten skall utövas en helt annan&lt;br&gt;betydelse än hittills. Det är otänkbart att de mindre bamen själva skall&lt;br&gt;kunna agera som part i en rättegång. Också for de större bamen kan det&lt;br&gt;vara svårt att stå ensam som part i en process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att större bam skall ha rätt att själva föra sin talan - vara&lt;br&gt;processbehöriga - i alla mål som rör deras personliga angelägenheter,&lt;br&gt;dvs. inte bara i sociala mål utan även i mål om vårdnad, umgänge och&lt;br&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att åldersgränsen för bams processbehörighet sänks&lt;br&gt;från 15 till 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man ger bam partsställning i mål om deras personliga an-&lt;br&gt;gelägenheter blir det en viktig fråga vem som skall företräda de icke&lt;br&gt;processbehöriga bamen i vanliga vårdnadsmål. Med vanliga vårdnads-&lt;br&gt;mål menar vi sådana mål som gäller att avgöra vårdnads- och&lt;br&gt;umgängesfrågan när föräldrarna skiljer sig eller det i annat fall blir&lt;br&gt;aktuellt att ändra på vårdnadsansvaret föräldrarna emellan. Vi anser att&lt;br&gt;i normalfallet föräldrarna skall kunna företräda bamet i dessa mål så&lt;br&gt;Inge de är ense. Enligt vår mening är det nämligen ett överordnat&lt;br&gt;intresse att föräldrarna efter en skilsmässa eller i en liknande situation&lt;br&gt;kan samarbeta om sitt bam. Att i detta läge förse bamet med en&lt;br&gt;särskild ställföreträdare med uppgift att bevaka barnets speciella&lt;br&gt;intressen kan äventyra samförståndet och samarbets förutsättningarna&lt;br&gt;mellan ett par ”skilsmässoföräldrar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså att i vanliga vårdnadsmål det mindre bamet skall&lt;br&gt;företrädas av en särskild ställföreträdare bara när föräldrarna inte kan&lt;br&gt;komma överens i vårdnadsfrågan eller det finns särskild anledning att&lt;br&gt;anta att föräldrarnas överenskommelse inte överensstämmer med barnets&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra vårdnadsmål liksom i mål om umgänge eller verkställighet&lt;br&gt;samt i de sociala målen måste man utgå från att föräldrarna och bamet&lt;br&gt;kan ha skilda intressen. Vi föreslår därför den förändringen i för-&lt;br&gt;hållande till gällande ordning att det alltid skall finnas en särskild ställ-&lt;br&gt;företrädare för det icke processbehöriga bamet i sådana mål. Uppgiften&lt;br&gt;att vara barnets särskilda ställföreträdare skall ankomma på ett offentligt&lt;br&gt;biträde enligt rättshjälpslagen. Ett sådant biträde skall alltid förordnas&lt;br&gt;för bamet i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra förslag får alltså det offentliga biträdet, när det gäller icke&lt;br&gt;processbehöriga bam, en annan ställning i målet än den som i dag till-&lt;br&gt;kommer barnets offentliga biträde i en LVU-process. Det offentliga&lt;br&gt;biträdet får behörighet att till alla delar företräda bamet i målet och&lt;br&gt;skall t.ex. kunna överklaga en dom eller ett beslut som har gått bamet&lt;br&gt;emot. Att så inte har kunnat ske i LVU-mål har påtalats som en brist i&lt;br&gt;gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de större, processbehöriga bamen skall kunna få ett offentligt&lt;br&gt;biträde. Vi anser att den möjligheten skall finnas i alla mål som avser&lt;br&gt;barnets personliga angelägenheter, alltså inte bara som i dag i mål enligt&lt;br&gt;LVU utan också i vårdnads- umgänges- och verkställighetsmål samt i&lt;br&gt;mål om flyttningsförbud. När det gäller de vanliga vårdnadsmålen&lt;br&gt;räknar vi med att det normalt inte skall behöva utses ett offentligt&lt;br&gt;biträde för ett processbehörigt bam så länge föräldrarna är ense i fråga&lt;br&gt;om vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga biträdets roll blir något annorlunda när det är fråga om&lt;br&gt;ett processbehörigt bam än när det gäller ett mindre bam. Uppgiften för&lt;br&gt;biträdet blir är att biträda, inte att företräda den unge i målet. För att&lt;br&gt;biträdet skall kunna företräda den unge krävs att denne lämnar ett&lt;br&gt;formligt uppdrag (fullmakt) till biträdet att vara hans ombud i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att den särskilda regel som medger att det förordnas&lt;br&gt;ett gemensamt offentligt biträde för bamet och vårdnadshavaren i mål&lt;br&gt;enligt LVU utmönstras ur lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen med offentligt biträde är helt kostnadsfri för bamet. Att&lt;br&gt;bamet görs till part i vårdnads-, umgänges- och verkställighetsmålen&lt;br&gt;skall enligt våra förslag inte heller i något annat hänseende få leda till&lt;br&gt;att bamet belastas med kostnader för rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi räknar inte med att vårdnadsprocessema blir mer omfattande eller&lt;br&gt;mer komplicerade genom våra förslag. Tvärtom är ett av syftena med&lt;br&gt;att göra bamet till part att föräldrarna skall bli mer benägna till&lt;br&gt;samförståndslösningar i vårdnadsfrågan och att det förhållandet att&lt;br&gt;också bamet skall vara part i processen skall kunna verka dämpande på&lt;br&gt;motsättningarna mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag kan beräknas innebära en viss ökning av antalet&lt;br&gt;förordnanden av offentligt biträde. Vi förordar å andra sidan att man i&lt;br&gt;större utsträckning än i dag skall anlita andra än jurister som offentligt&lt;br&gt;biträde. Kostnadsökningen för våra förslag bör bli måttlig. Vi håller&lt;br&gt;inte för uteslutet att den ordning som vi föreslår leder till kostnads-&lt;br&gt;besparingar i ett längre perspektiv genom att benägenheten att driva&lt;br&gt;vårdnadsprocesser dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialt bistånd till ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har haft anledning att särskilt ta upp två frågor om möjligheterna att&lt;br&gt;ge socialt bistånd till bam mot vårdnadshavarens vilja. Den ena gäller&lt;br&gt;om det skall vara möjligt för en socialnämnd att lämna sådant bistånd&lt;br&gt;till ungdomar för att de skall kunna bo utom föräldrahemmet. Den&lt;br&gt;andra frågan avser om socialnämnden skall kunna utse en kontaktperson&lt;br&gt;för bamet mot vårdnadshavarens vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har det inte ansetts möjligt att ge ett bam socialt bistånd till ett&lt;br&gt;boende utanför föräldrahemmet mot vårdnadshavarens vilja, eftersom&lt;br&gt;det skulle strida mot de grundläggande bestämmelserna i FB om&lt;br&gt;vårdnaden. Dessa har ansetts ge vårdnadshavaren en rätt att bestämma&lt;br&gt;om barnets vistelseort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vår allmänna inställning att bam så långt det är möjligt Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;skall behandlas som självständiga individer föreslår vi att socialt bistånd Bilaga 2&lt;br&gt;skall kunna utgå till ett bam, som har fyllt tolv år, även mot&lt;br&gt;vårdnadshavarens (föräldrarnas) vilja. Härför skall dock krävas sär-&lt;br&gt;skilda skäl med hänsyn till barnets behov av ett mer självständigt liv.&lt;br&gt;Avsikten är att härmed öppna möjlighet för socialt bistånd till ungdomar&lt;br&gt;i de övre tonåren för ett eget boende, när det inte går att finna någon&lt;br&gt;annan rimlig lösning på en konflikt mellan den unge och hans föräldrar.&lt;br&gt;Vidare klargörs att det skall vara möjligt att förordna en särskild&lt;br&gt;kontaktperson för ett äldre bam, även när föräldrarna inte är med på&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesskydd för bamet gentemot vårdnadshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam åtnjuter i dag i princip samma sekretesskydd som vuxna. Skyddet&lt;br&gt;gäller emellertid normalt inte i förhållande till den enskilde själv. Den&lt;br&gt;enskilde kan därför samtycka till att en sekretesskyddad uppgift lämnas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om bam leder dessa regler till att barnets vårdnads-&lt;br&gt;havare har rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter angående bamet,&lt;br&gt;eftersom vårdnadshavaren i egenskap av barnets ställföreträdare i per-&lt;br&gt;sonliga angelägenheter normalt utövar dess befogenheter. Detta är i de&lt;br&gt;flesta fall en naturlig och rimlig ordning. För att vårdnadshavaren skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sin skyldighet att ge bamet god områrdnad och fostran&lt;br&gt;måste han eller hon kunna få ta del av allehanda uppgifter rörande&lt;br&gt;bamet vilka är skyddade av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I speciella situationer bör det emellertid finnas möjlighet för en&lt;br&gt;myndighet att vägra att lämna ut sekretesskyddade uppgifter om ett bam&lt;br&gt;även till vårdnadshavaren. Vi föreslår därför att sekretess skall gälla&lt;br&gt;gentemo vårdnadshavaren, om det finns särskild anledning att anta att&lt;br&gt;bamet skulle ta skada (lida men) om uppgiften lämnas ut till denne.&lt;br&gt;Sekretessen skall här gälla oavsett barnets ålder. Sekretess bör gälla&lt;br&gt;gentemot vårdnadshavaren också i de fall då en ung människa har vänt&lt;br&gt;sig i förtroende till en myndighet för att få råd och hjälp. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att uppgifter om den som har fyllt tolv år inte får lämnas ut till&lt;br&gt;vårdnadshavaren utan den unges medgivande, om uppgiften har lämnats&lt;br&gt;i förtroende eller inhämtats i samband med att den unge hänvänt sig till&lt;br&gt;myndigheten i förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt kapitel betonar vi vikten av att information om bams&lt;br&gt;rättigheter når ut till bamen själva och till deras föräldrar liksom till&lt;br&gt;myndigheter och andra som har med bam att göra. Vi tar upp olika&lt;br&gt;informationskanaler och nämer särskilt skolans och socialnämndens roll.&lt;br&gt;Framför allt understryker vi hur viktigt det är att varje kommun ordnar&lt;br&gt;det så att bamen får veta vart de kan vända sig för att få hjälp med sina &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problem och information om sina rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser till betänkandet&lt;br&gt;SOU 1987:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Hovrätten för Nedre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Göteborgs tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Lunds universitet, juridiska fakultetsstyrelsens forskningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Socialnämnden i Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Sveriges domareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Sveriges psykologförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Sveriges skolkuratorers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Sveriges socionomers riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Svenska föreningen för bampsykiatriska kuratorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare (KLFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Delegationen för familjerådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Fosterhemmens Riksförbund (FR) (ej yttrat sig)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Riksförbundet Hem och Skola (RHS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Rädda Barnens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Umgängesrätts Föräldrarnas Riksförening (UFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga som yttrat sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Riksförbundet Kristen Fostran (RKF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Svenska Föreningen för Bam- och Ungdomspsykiatri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Bam- och ungdomspsykiatriska verksamheten vid Östersunds&lt;br&gt;sjukhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Bams rätt att komma till tals (Ds 1994:85)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs en genomgång av sådana mål och ärenden i doms-&lt;br&gt;tolarna som rör bam. Utgångspunkten för genomgången är att reglerna&lt;br&gt;skall tillförsäkra bamen en rätt att komma till tals. Barnets vilja bör till-&lt;br&gt;mätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Syftet med&lt;br&gt;promemorian är att undersöka om dessa principer är tillgodosedda i&lt;br&gt;svensk rätt och att lämna förslag på kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgången sker mot bakgrund av de krav som ställs i FN:s&lt;br&gt;konvention 1989 om barnets rättigheter. Enligt artikel 12 i konventionen&lt;br&gt;skall bam ha rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Till&lt;br&gt;grund för frågornas behandling i promemorian ligger också förslag från&lt;br&gt;utredningen om barnens rätt om bl.a. talerätt för bam i vissa familje-&lt;br&gt;rättsliga mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås uttryckliga bestämmelser om bams rätt att&lt;br&gt;komma till tals i mål och ärenden om vårdnad och umgänge, adoptions-&lt;br&gt;ärenden och namnärenden. Vid avgörande av vad som är till barnets&lt;br&gt;bästa skall domstolen beakta barnets vilja i den utsträckning det är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till barnets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den som verkställer utredning skall, om det inte är&lt;br&gt;olämpligt, söka klargöra barnets inställning i frågan och redovisa den&lt;br&gt;för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också en regel om särskild ställföreträdare för&lt;br&gt;bamet i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga (LVU). För bam som inte har fyllt 15 år skall det offent-&lt;br&gt;liga biträde som kan förordnas enligt rättshjälpslagen vara barnets&lt;br&gt;särskilda ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser.&lt;br&gt;Det offentliga biträdet kan därigenom föra barnets talan och t.ex.&lt;br&gt;överklaga ett beslut om vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 6 och 10 §§ samt 6 kap. 15 och 19 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 d §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att adoptionen äger rum.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast om adop-&lt;br&gt;tionen är till fördel för bamet&lt;br&gt;samt sökanden har uppfostrat&lt;br&gt;bamet eller vill uppfostra det&lt;br&gt;eller det annars med hänsyn till&lt;br&gt;det personliga förhållandet&lt;br&gt;mellan sökanden och bamet finns&lt;br&gt;särskild anledning till adop-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifallas,&lt;br&gt;om det från någon sida har getts&lt;br&gt;eller utlovats ersättning eller om&lt;br&gt;det har avtalats om bidrag till&lt;br&gt;barnets underhåll. Underhålls-&lt;br&gt;bidrag i form av engångsbelopp&lt;br&gt;är dock inte hinder för tillstånd&lt;br&gt;till adoptionen, om beloppet har&lt;br&gt;inbetalts till socialnämnden i den&lt;br&gt;församling där adoptanten är&lt;br&gt;folkbokförd eller om det till&lt;br&gt;nämnden har utfärdats en för-&lt;br&gt;bindelse på beloppet, vilken har&lt;br&gt;godkänts av sökanden och&lt;br&gt;nämnden. För det belopp som&lt;br&gt;har inbetalts till nämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att adoptionen äger mm.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast om adop-&lt;br&gt;tionen är till fördel för bamet&lt;br&gt;samt sökanden har uppfostrat&lt;br&gt;bamet eller vill uppfostra det&lt;br&gt;eller det annars med hänsyn till&lt;br&gt;det personliga förhållandet&lt;br&gt;mellan sökanden och bamet finns&lt;br&gt;särskild anledning till adop-&lt;br&gt;tionen. Vid bedömningen av om&lt;br&gt;det är lämpligt att adoptionen&lt;br&gt;äger rum skall rätten, även när&lt;br&gt;barnets samtycke inte behövs,&lt;br&gt;fästa särskilt avseende vid&lt;br&gt;barnets vilja med hänsyn tagen&lt;br&gt;till den ålder och mognad bamet&lt;br&gt;nått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifallas,&lt;br&gt;om det från någon sida har getts&lt;br&gt;eller utlovats ersättning eller om&lt;br&gt;det har avtalats om bidrag till&lt;br&gt;barnets underhåll. Underhålls-&lt;br&gt;bidrag i form av engångsbelopp&lt;br&gt;är dock inte hinder för tillstånd&lt;br&gt;till adoptionen, om beloppet har&lt;br&gt;inbetalts till socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun där adoptanten är folk-&lt;br&gt;bokförd eller om det till&lt;br&gt;nämnden har utfärdats en för-&lt;br&gt;bindelse på beloppet, vilken har&lt;br&gt;godkänts av sökanden och&lt;br&gt;nämnden. För det belopp som&lt;br&gt;har inbetalts till nämnden skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom dess försorg hos ett sven-&lt;br&gt;skt försäkringsbolag inköpas en&lt;br&gt;efter underhållsskyldigheten an-&lt;br&gt;passad livränta åt barnet, om inte&lt;br&gt;avtalet hindrar det eller nämnden&lt;br&gt;finner att beloppet kan användas&lt;br&gt;på något annat lämpligt sätt för&lt;br&gt;barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom dess försorg hos ett sven-&lt;br&gt;skt försäkringsbolag inköpas en&lt;br&gt;efter underhållsskyldigheten an-&lt;br&gt;passad livränta åt bamet, om inte&lt;br&gt;avtalet hindrar det eller nämnden&lt;br&gt;finner att beloppet kan användas&lt;br&gt;på något annat lämpligt sätt för&lt;br&gt;barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om ersättning eller underhåll, som borde ha medfört att&lt;br&gt;ansökningen avslogs om rätten hade känt till avtalet, är utan verkan&lt;br&gt;även om ansökningen bifalls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl prop. 1993/94:251 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om adoption skall rätten inhämta upplysningar om bamet&lt;br&gt;och sökanden samt huruvida ersättning eller bidrag till barnets under-&lt;br&gt;håll har lämnats eller utlovats. Har bamet inte fyllt arton år, skall&lt;br&gt;yttrande inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är&lt;br&gt;folkbokförd och från socialnämnden i den kommun där den som har&lt;br&gt;vårdnaden om barnet är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, om det&lt;br&gt;inte är olämpligt, söka klargöra&lt;br&gt;barnets inställning och redovisa&lt;br&gt;inställningen för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fader eller moder, vars samtycke till adoptionen inte krävs, skall&lt;br&gt;ändå höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad&lt;br&gt;nu sagts i stället gälla adoptanten eller, om en make adopterat den&lt;br&gt;andra makens bam, var och en av makarna. Finns en särskild för-&lt;br&gt;myndare vars samtycke inte krävs, skall även han eller hon höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om&lt;br&gt;vårdnad enligt 4-6 och&lt;br&gt;7-10 c §§ skall rätten fästa sär-&lt;br&gt;skilt avseende vid barnets vilja&lt;br&gt;med hänsyn tagen till den ålder&lt;br&gt;och mognad barnet nått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av&lt;br&gt;umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med&lt;br&gt;någon annan som står bamet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar rörande bamet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av&lt;br&gt;denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av Prop. 1994/95:224&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden Bilaga 5&lt;br&gt;i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten be-&lt;br&gt;akta risken för att bamet i sam-&lt;br&gt;band med utövande av umgänge&lt;br&gt;utsätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten fästa&lt;br&gt;särskilt avseende vid barnets&lt;br&gt;vilja med hänsyn tagen till den&lt;br&gt;ålder och mognad bamet nått.&lt;br&gt;Rätten skall även beakta risken&lt;br&gt;för att bamet i samband med ut-&lt;br&gt;övande av umgänge utsätts för&lt;br&gt;övergrepp, olovligen bortförs&lt;br&gt;eller kvarhålls eller annars far&lt;br&gt;illa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge blir&lt;br&gt;tillbörligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge&lt;br&gt;skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har&lt;br&gt;nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upp-&lt;br&gt;lysningar. Om det behövs ytterligare utredning får rätten uppdra åt&lt;br&gt;socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa&lt;br&gt;sådan. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en&lt;br&gt;viss tid inom vilken utredningen skall vara slutförd. Om det behövs&lt;br&gt;får rätten förlänga denna tid. Rätten skall se till att utredningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt,&lt;br&gt;söka klargöra barnets inställning&lt;br&gt;och redovisa inställningen för&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bamet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är uppenbart att bamet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 224&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i namnlagen&lt;br&gt;(1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 45 och 48 §§ namnlagen (1982:670) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är&lt;br&gt;förenligt med barnets bästa prövas av den domstol som tar upp frågor&lt;br&gt;om vårdnaden om bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan ske,&lt;br&gt;höra den vars efternamn bamet bär, om denne inte är&lt;br&gt;vårdnadshavare. Domstolen skall även inhämta yttrande från&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, om det&lt;br&gt;inte är olämpligt, söka klargöra&lt;br&gt;barnets inställning och redovisa&lt;br&gt;inställningen för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket får domstolen förordna att vardera&lt;br&gt;parten skall bära sin rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i mål eller&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag av barnets vårdnadshavare. Har bamet fyllt&lt;br&gt;12 år får sådan anmälan eller ansökan göras utan barnets samtycke&lt;br&gt;endast om bamet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande för-&lt;br&gt;hållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörande om ett namnbyte&lt;br&gt;är förenligt med barnets bästa&lt;br&gt;skall rätten, även om barnets&lt;br&gt;samtycke inte behövs, fästa sär-&lt;br&gt;skilt avseende vid barnets vilja&lt;br&gt;med hänsyn tagen till den ålder&lt;br&gt;och mognad barnet nått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har fyllt 15 år, har han rätt att själv föra sin talan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål och ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre bör höras,&lt;br&gt;om det kan vara till nytta för ut-&lt;br&gt;redningen och det kan antas att&lt;br&gt;bamet inte tar skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den unge under 15 år, förs&lt;br&gt;hans talan av den eller dem som&lt;br&gt;är vårdnadshavare för honom.&lt;br&gt;Den som är förordnad enligt&lt;br&gt;rättshjälpslagen (1972:429) att&lt;br&gt;vara offentligt biträde för den&lt;br&gt;unge utan att samtidigt vara&lt;br&gt;biträde för vårdnadshavaren är&lt;br&gt;dock utan särskilt förordnande&lt;br&gt;den unges ställföreträdare i det&lt;br&gt;mål eller ärende som&lt;br&gt;förordnandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre än 15 år&lt;br&gt;bör höras, om det kan vara till&lt;br&gt;nytta för utredningen och det kan&lt;br&gt;antas att bamet inte tar skada av&lt;br&gt;att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna till&lt;br&gt;departementspromemorian Ds 1994:85&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän (Justitieombudsmannen), Hovrätten för Nedre Norrland,&lt;br&gt;Luleå tingsrätt, Sölvesborgs tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Kalmar län,&lt;br&gt;Domstolsverket, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Örebro&lt;br&gt;län, Juridiska Fåkultetsstyrelsen vid Lunds Universitet, Barnombuds-&lt;br&gt;mannen, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA),&lt;br&gt;Borlänge kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun,&lt;br&gt;Trelleborgs kommun, Uppsala kommun, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Föreningen Jurister vid de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna, Sveriges Psykologförbund, Akademikerförbundet&lt;br&gt;(Sveriges Socionomers Riksförbund), Föreningen Bampsykiatriska&lt;br&gt;kuratorer, Svenska Föreningen för Bam- och Ungdomspsykiatri,&lt;br&gt;Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället, Rädda Barnens&lt;br&gt;riksförbund, Umgängesrätts Föräldrarnas Riksförening (UFR) och&lt;br&gt;Adoptionscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om foräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 6 och 10 §§ samt 6 kap. 15 och 19 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 d §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att adoptionen äger rum.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast om&lt;br&gt;adoptionen är till fördel för&lt;br&gt;bamet samt sökanden har upp-&lt;br&gt;fostrat bamet eller vill uppfostra&lt;br&gt;det eller det annars med hänsyn&lt;br&gt;till det personliga förhållandet&lt;br&gt;mellan sökanden och bamet finns&lt;br&gt;särskild anledning till adoptio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifallas,&lt;br&gt;om det från någon sida har getts&lt;br&gt;eller utlovats ersättning eller om&lt;br&gt;det har avtalats om bidrag till&lt;br&gt;barnets underhåll. Underhålls-&lt;br&gt;bidrag i form av engångsbelopp&lt;br&gt;är dock inte hinder för tillstånd&lt;br&gt;till adoptionen, om beloppet har&lt;br&gt;inbetalts till socialnämnden i den&lt;br&gt;församling där adoptanten är&lt;br&gt;folkbokförd eller om det till&lt;br&gt;nämnden har utfärdats en för-&lt;br&gt;bindelse på beloppet, vilken har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva om det är&lt;br&gt;lämpligt att adoptionen äger mm.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast om&lt;br&gt;adoptionen är till fördel för&lt;br&gt;bamet samt sökanden har upp-&lt;br&gt;fostrat bamet eller vill uppfostra&lt;br&gt;det eller det annars med hänsyn&lt;br&gt;till det personliga förhållandet&lt;br&gt;mellan sökanden och bamet finns&lt;br&gt;särskild anledning till adoptio-&lt;br&gt;nen. Vid bedömningen av om det&lt;br&gt;är lämpligt att adoptionen äger&lt;br&gt;rum skall rätten, även när bar-&lt;br&gt;nets samtycke inte behövs, be-&lt;br&gt;akta barnets vilja med hänsyn&lt;br&gt;tagen till barnets ålder och mog-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen får inte bifallas,&lt;br&gt;om det från någon sida har getts&lt;br&gt;eller utlovats ersättning eller om&lt;br&gt;det har avtalats om bidrag till&lt;br&gt;barnets underhåll. Underhålls-&lt;br&gt;bidrag i form av engångsbelopp&lt;br&gt;är dock inte hinder för tillstånd&lt;br&gt;till adoptionen, om beloppet har&lt;br&gt;inbetalts till socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun där adoptanten är folk-&lt;br&gt;bokförd eller om det till nämn-&lt;br&gt;den har utfärdats en förbindelse&lt;br&gt;på beloppet, vilken har godkänts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänts av sökanden och nämn-&lt;br&gt;den. För det belopp som har&lt;br&gt;inbetalts till nämnden skall ge-&lt;br&gt;nom dess försorg hos ett svenskt&lt;br&gt;försäkringsbolag inköpas en efter&lt;br&gt;underhållsskyldigheten anpassad&lt;br&gt;livränta åt bamet, om inte avtalet&lt;br&gt;hindrar det eller nämnden finner&lt;br&gt;att beloppet kan användas på&lt;br&gt;något annat lämpligt sätt för&lt;br&gt;barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om ersättning eller&lt;br&gt;ansökningen avslogs om rätten&lt;br&gt;även om ansökningen bifalls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sökanden och nämnden. För&lt;br&gt;det belopp som har inbetalts till&lt;br&gt;nämnden skall genom dess för-&lt;br&gt;sorg hos en försäkringsgivare in-&lt;br&gt;köpas en efter underhållsskyldig-&lt;br&gt;heten anpassad livränta åt bamet,&lt;br&gt;om inte avtalet hindrar det eller&lt;br&gt;nämnden finner att beloppet kan&lt;br&gt;användas på något annat lämpligt&lt;br&gt;sätt för barnets underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhåll, som borde ha medfört att&lt;br&gt;hade känt till avtalet, är utan verkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om adoption skall rätten inhämta upplysningar om bamet&lt;br&gt;och sökanden samt huruvida ersättning eller bidrag till barnets underhåll&lt;br&gt;har lämnats eller utlovats. Har bamet inte fyllt arton år, skall yttrande&lt;br&gt;inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbok-&lt;br&gt;förd och från socialnämnden i den kommun där den som har vårdnaden&lt;br&gt;om bamet är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, om det&lt;br&gt;inte är olämpligt, söka klargöra&lt;br&gt;barnets inställning och redovisa&lt;br&gt;den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fader eller moder, vars samtycke till adoptionen inte krävs, skall ändå&lt;br&gt;höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu sagts&lt;br&gt;i stället gälla adoptanten eller, om en make adopterat den andra makens&lt;br&gt;bam, var och en av makarna. Finns en särskild förmyndare vars sam-&lt;br&gt;tycke inte krävs, skall även han eller hon höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om&lt;br&gt;vårdnad enligt detta kapitel skall&lt;br&gt;rätten beakta barnets vilja med&lt;br&gt;hänsyn tagen till barnets ålder&lt;br&gt;och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av um-&lt;br&gt;gänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon&lt;br&gt;annan som står bamet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Vård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadshavaren skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna sådana&lt;br&gt;upplysningar rörande bamet som kan främja umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av en&lt;br&gt;förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av denna&lt;br&gt;förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som begärs av&lt;br&gt;någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden i&lt;br&gt;frågan om umgänge efter vad som är bäst för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall rätten be-&lt;br&gt;akta risken för att bamet i sam-&lt;br&gt;band med utövande av umgänge&lt;br&gt;utsätts för övergrepp, olovligen&lt;br&gt;bortförs eller kvarhålls eller&lt;br&gt;annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om&lt;br&gt;umgänge enligt detta kapitel&lt;br&gt;skall rätten beakta barnets vilja&lt;br&gt;med hänsyn tagen till barnets&lt;br&gt;ålder och mognad. Rätten skall&lt;br&gt;även beakta risken for att bamet&lt;br&gt;i samband med utövande av um-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gänge utsätts för övergrepp,&lt;br&gt;olovligen bortförs eller kvarhålls&lt;br&gt;eller annars far illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge blir tillbörligt&lt;br&gt;utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge&lt;br&gt;skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden&lt;br&gt;tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedöm-&lt;br&gt;ning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar. Om det&lt;br&gt;behövs ytterligare utredning får rätten uppdra åt socialnämnden eller&lt;br&gt;något annat organ att utse någon att verkställa sådan. Rätten får fast-&lt;br&gt;ställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken&lt;br&gt;utredningen skall vara slutförd. Om det behövs, får rätten förlänga&lt;br&gt;denna tid. Rätten skall se till att utredningen bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer utredning&lt;br&gt;skall, om det inte är olämpligt,&lt;br&gt;söka klargöra barnets inställning&lt;br&gt;och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är&lt;br&gt;uppenbart att bamet inte kan ta skada av att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 45 och 48 §§ namnlagen (1982:670)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är&lt;br&gt;förenligt med barnets bästa prövas av den domstol som tar upp frågor&lt;br&gt;om vårdnaden om barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan ske, höra&lt;br&gt;den vars efternamn bamet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Dom-&lt;br&gt;stolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, om det&lt;br&gt;inte är olämpligt, söka klargöra&lt;br&gt;barnets inställning och redovisa&lt;br&gt;den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt första stycket får domstolen förordna att vardera&lt;br&gt;parten skall bära sin rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i mål eller&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag av barnets vårdnadshavare. Har bamet fyllt 12&lt;br&gt;år får sådan anmälan eller ansökan göras utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om bamet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;namnbyte enligt 6, 8 eller 11 §&lt;br&gt;är förenligt med bamets bästa&lt;br&gt;skall rätten, även om bamets&lt;br&gt;samtycke inte behövs, beakta&lt;br&gt;bamets vilja med hänsyn tagen&lt;br&gt;till bamets ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:261.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1556.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den unge har fyllt 15 år, har han rätt att själv föra sin talan i mål&lt;br&gt;och ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre bör höras,&lt;br&gt;om det kan vara till nytta för&lt;br&gt;utredningen och det kan antas att&lt;br&gt;bamet inte tar skada av att hör-&lt;br&gt;as.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den unge under 15 år, är&lt;br&gt;den som är förordnad enligt&lt;br&gt;rättshjälpslagen (1972:429) att&lt;br&gt;vara offentligt biträde för den&lt;br&gt;unge utan att samtidigt vara&lt;br&gt;biträde för vårdnadshavaren utan&lt;br&gt;särskilt förordnande den unges&lt;br&gt;ställföreträdare i det mål eller&lt;br&gt;ärende som förordnandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre än 15 år&lt;br&gt;bör höras, om det kan vara till&lt;br&gt;nytta för utredningen och det kan&lt;br&gt;antas att bamet inte tar skada av&lt;br&gt;att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1117) om&lt;br&gt;registrerat partnerskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1994:1117) om registrerat&lt;br&gt;partnerskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade partner får varken&lt;br&gt;gemensamt eller var för sig anta&lt;br&gt;adoptivbarn enligt 4 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken. Inte heller får regi-&lt;br&gt;strerade partner enligt 13 kap.&lt;br&gt;8 § foräldrabalken utses att i&lt;br&gt;egenskap av särskilt förordnade&lt;br&gt;förmyndare gemensamt utöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade partner får varken&lt;br&gt;gemensamt eller var för sig anta&lt;br&gt;adoptivbarn enligt 4 kap. för-&lt;br&gt;äldrabalken. Inte heller får regi-&lt;br&gt;strerade partner enligt 6 kap.&lt;br&gt;10 a § foräldrabalken utses att&lt;br&gt;gemensamt utöva vårdnaden om&lt;br&gt;en underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdnaden om en underårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befrukt-&lt;br&gt;ning utanför kroppen gäller inte för registrerade partner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-04-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 20 april 1995 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i foräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingemar&lt;br&gt;Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i foräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke i dess gällande lydelse gäller bl.a. att&lt;br&gt;rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. I lagråds-&lt;br&gt;remissen föreslås att första stycket kompletteras med en föreskrift om&lt;br&gt;att rätten vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger&lt;br&gt;rum skall, även när bamets samtycke inte behövs, &amp;quot;beakta bamets vilja&lt;br&gt;med hänsyn tagen till bamets ålder och mognad&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten torde vara att hänsyn verkligen skall tas till bamets vilja i den&lt;br&gt;utsträckning det är motiverat av bamets ålder och mognad. För att detta&lt;br&gt;skall komma till tydligare uttryck förordar Lagrådet att avfattningen&lt;br&gt;jämkas något. Lagrådet föreslår att bestämmelsen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger mm skall&lt;br&gt;rätten, även när bamets samtycke inte behövs, ta hänsyn till bamets&lt;br&gt;vilja med beaktande av bamets ålder och mognad.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås föreskrifter om beaktande av bamets vilja även i&lt;br&gt;6 kap. 10 d och 15 §§ foräldrabalken samt 48 § namnlagen. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att avfattningen av dessa föreskrifter jämkas i överensstämmel-&lt;br&gt;se med vad Lagrådet föreslagit i fråga om förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall rätten i ärenden om adoption bl.a. inhämta&lt;br&gt;upplysningar om bamet och sökanden. Har bamet inte fyllt arton år,&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden&lt;br&gt;är folkbokförd och från socialnämnden i den kommun där den som har&lt;br&gt;vårdnaden om bamet är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att paragrafen kompletteras med ett nytt&lt;br&gt;andra stycke vari föreskrivs att socialnämnden skall, om det inte är&lt;br&gt;olämpligt, söka klargöra bamets inställning och redovisa den för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom bestämmelsen utformats får den anses innefatta en skyldighet för&lt;br&gt;båda de i första stycket angivna socialnämnderna att efterforska bamets&lt;br&gt;inställning. Det finns dock inget behov av att mer än en socialnämnd&lt;br&gt;gör detta. Eftersom bamet i det stora flertalet adoptionsärenden torde&lt;br&gt;vistas hos sökanden, synes det rimligt att utredningsskyldigheten läggs&lt;br&gt;på socialnämnden i sökandens hemkommun. Om i det enskilda fallet&lt;br&gt;bamet vistas i någon annan kommun, kan socialnämnden begära biträde&lt;br&gt;av socialnämnden i den kommunen med inhämtande av erforderlig&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att andra stycket i&lt;br&gt;paragrafen ges - efter också en viss redaktionell jämkning - följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd skall, om&lt;br&gt;det inte är olämpligt, söka klarlägga bamets inställning och redovisa&lt;br&gt;den för rätten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 d och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avfattningen av de föreslagna bestämmelserna hänvisar&lt;br&gt;Lagrådet till vad Lagrådet anfört i anslutning till 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i namnlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller avfattningen av detta förslag hänvisar Lagrådet till&lt;br&gt;vad som anförts i anslutning till 4 kap. 6 § foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Tahlén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Persson, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusman, Nygren, Ulvskog, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Bams rätt att komma till tals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48431, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:LU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:22:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03224</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:22:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03224</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__224.pdf</filnamn>
<filstorlek>3630020</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Barns rätt att komma till tals</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0536FEA0-4788-4506-806A-382025A6313D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:LU2</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01LU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barns rätt att komma till tals, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:224&lt;br/&gt;
Barns rätt att komma till tals</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:224&lt;br/&gt;
Barns rätt att komma till tals</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  och Chatrine Pålsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:224&lt;br/&gt;
Barns rätt att komma till tals</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  och Chatrine Pålsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tanja Linderborg  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:224&lt;br/&gt;
Barns rätt att komma till tals</uppgift>
<ref_dok_id>GI02L51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tanja Linderborg  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>