<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2293201</hangar_id>
 <dok_id>GI03222</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>222</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:222</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>222</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-05-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:35</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny ellagstiftning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03222/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03222</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03222</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:222&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny ellagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(N äri ngsdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03222/prop_199495__222-1.png" style="width:44pt;height:53pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den av riksdagen år 1994 beslutade&lt;br&gt;ellagstiftningen skall träda i kraft med vissa förändringar. Den nya&lt;br&gt;ellagstiftningen innebär konkurrens i handeln med el som ökar valfriheten&lt;br&gt;för elkonsumenterna och skapar förutsättningar för en ökad pris- och&lt;br&gt;kostnadspress inom elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i den vilande ellagstiftningen innebär att&lt;br&gt;elkonsumenternas ställning stärks och att försörjningstryggheten i&lt;br&gt;elsystemet förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av tillkomsten av nya utlandsförbindelser för överföring av&lt;br&gt;el skärps. Förslaget innebär att nätkoncession för utlandsförbindelse inte&lt;br&gt;far meddelas om förbindelsen allvarligt skulle försämra möjligheterna att&lt;br&gt;långsiktigt upprätthålla elförsörjningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdskonsumenternas intresse av rimliga överföri ngstariffer&lt;br&gt;tillgodoses genom ändringar i lagstiftningen som syftar till en ökad&lt;br&gt;utjämning av kostnaderna för överföring av el mellan tätorts- och&lt;br&gt;glesbygdskonsumenter. Huvudprincipen är att nättariffer på lokala nät&lt;br&gt;och på regionledningar skall vara avståndsoberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa trygghet för bl.a. konsumenter med låg elförbrukning&lt;br&gt;föreslås att systemet med leveranskoncession förlängs till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den småskaliga elproduktionen tillförsäkras rimliga ekonomiska villkor&lt;br&gt;på den nya elmarknaden genom ändrade villkor för anslutning till elnätet.&lt;br&gt;En möjlighet införs att begränsa användningen av elvärme i&lt;br&gt;distributionsområden för fjärrvärme och naturgas med svag&lt;br&gt;konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen och övervakningen av elmarknaden skärps efter&lt;br&gt;reformens ikraftträdande, bl.a med avseende på utvecklingen för de små &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumenterna och konsumenter i glesbygd. Vidare bör den långsiktiga Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;försörjningstryggheten på elmarknaden följas särskilt. Genom utvecklade&lt;br&gt;energiprognoser kan säkrare bedömningar göras bl.a. när det gäller&lt;br&gt;behovet av nya kraftanläggningar och utbyggnad av elsystemet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för den nya elmarknaden föreslås träda, i kraft den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås principer för uttag av avgift (nätavgift) för finansiering&lt;br&gt;av Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet som nätmyndighet&lt;br&gt;enligt den nya ellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar ......... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar ............................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1801) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar ..................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med el, m.m........................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1802) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1994:618) om handel med el,&lt;br&gt;m.m................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1803) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1985:277) om vissa bulvanförhållanden......... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1804) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En effektiv elförsörjning......................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny elreform............................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrmöjligheter på en reformerad&amp;nbsp;elmarknad...... &amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringar i ny kraftproduktion ............. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikeshandeln med el .......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen inom EU ..................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglering av utrikeshandeln med&amp;nbsp;el ............ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;Allmänna överväganden................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Handeln på utlandsförbindelserna ........ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Koncessionsprövningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelser ................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En integrerad nordisk elmarknad&amp;nbsp;&amp;nbsp;.............. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att säkerställa en fungerande handel med el . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentintresset stärks ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Trygghet för små konsumenter och för småskalig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elproduktion.............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumenter i glesbygd ........ ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En organiserad handelsplats för el .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Uppföljning av kapacitets- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterfrågeutvecklingen, m.m..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Särskilda åtgärder för fjärrvärme och annan lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energiproduktion .............................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillfälligt skydd för vissa fjärrvärme- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturgasverksamheter ...................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den småskaliga elproduktionen ............... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter och ersättning för inmatning av el på nätet .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av myndighetstillsynen för den reformerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elmarknaden ................................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Vissa övriga frågor ............................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglering av balansansvar .................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördelningen av nätföretagens kostnader för mätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m................................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktion av el i nätverksamhet, m m.......... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreskrifter om redovisning av nätverksamhet..... &amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ikraftträdande, m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Författningskommentar ........................ 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:617) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar ........ 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar ............................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1801) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektriska anläggningar ..................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:618) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med el, m.m........................ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Energikommissionens delbetänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny elmarknad (SOU 1995:14) ......................... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tekniska frågor i den nya ellagstiftningen (Ds 1995:8) .... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Energikommissionens skrivelse&lt;br&gt;med förslag om skydd för fjärrvärme..................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;promemoria Förslag till Avgiftsfinansiering av nätmyndigheten .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag ........................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET...................................... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 1995 . 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..................................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1801) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om&lt;br&gt;handel med el, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1802) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1803) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa&lt;br&gt;bulvanförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1804) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om&lt;br&gt;förvärv av eldistributionsanläggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om nätavgiftens utformning&lt;br&gt;(avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95.222&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom., 2 § 4 mom., 2 § 6 mom. och 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar i momentens lydelse enligt lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far meddelas endast om anläggningen är lämplig från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje far endast om det finns särskilda skäl meddelas&lt;br&gt;för ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna&lt;br&gt;spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område far bara meddelas om området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet. Nätkoncession får inte&lt;br&gt;meddelas för ett område som helt eller delvis sammanfaller med ett annat&lt;br&gt;koncessionsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession som avser en&lt;br&gt;utlandsförbindelse får inte&lt;br&gt;meddelas om förbindelsen&lt;br&gt;allvarligt skulle försämra möjlig-&lt;br&gt;heterna att långsiktigt upprätthålla&lt;br&gt;elförsörjningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far endast beviljas den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för område far endast&lt;br&gt;beviljas den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det&lt;br&gt;begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far inte strida mot en detaljplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas,&lt;br&gt;far dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, av nätmyndigheten. Vid prövning av ansökan&lt;br&gt;om överlåtelse av nätkoncession skall fjärde stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för linje är skyldig att på skäliga villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansluta en anläggning till ledningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som har Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;nätkoncession för linje inte behöver ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för område är skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;ansluta en anläggning inom området till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som har&lt;br&gt;nätkoncession för område inte hehöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för område, far den som har nätkoncessionen för linje göra&lt;br&gt;anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för&lt;br&gt;området eller efter tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra&lt;br&gt;ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera re-&lt;br&gt;sultaten av dessa mätningar i enlig-&lt;br&gt;het med de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyndig-&lt;br&gt;heten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera re-&lt;br&gt;sultaten av dessa mätningar i enlig-&lt;br&gt;het med de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyndig-&lt;br&gt;heten meddelar. Föreskrifter om&lt;br&gt;kostnader för mätning finns i 2 §&lt;br&gt;10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Tillsynen omfattar dock&lt;br&gt;inte frågor om elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Tillsynen omfattar dock&lt;br&gt;inte frågor om elsäkerhet. Nätmyn-&lt;br&gt;digheten utövar också tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten far meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession far helt eller&lt;br&gt;delvis återkallas om koncessionsha-&lt;br&gt;varen i väsentlig mån åsidosätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession far helt eller&lt;br&gt;delvis återkallas om koncessionsha-&lt;br&gt;varen i väsentlig mån åsidosätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina skyldigheter enligt 4 mom.&lt;br&gt;eller 7 mom. eller enligt villkor i&lt;br&gt;nätkoncessionen eller om han un-&lt;br&gt;der tre år i följd inte har haft led-&lt;br&gt;ningen eller ledningsnätet i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina skyldigheter enligt 4 mom Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;eller 7 mom. eller 1 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller enligt villkor i nätkoncessio-&lt;br&gt;nen eller om- han under tre år i&lt;br&gt;följd inte har haft ledningen eller&lt;br&gt;ledningsnätet i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skall ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Nätverksamhet skall redovisas&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) och 11&lt;br&gt;kap. aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten far&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet.&lt;br&gt;Regeringen får därvid föreskriva&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen och 11 kap. ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt gran-&lt;br&gt;ska redovisningen av nätverksam-&lt;br&gt;heten. Revisorn skall årligen i ett&lt;br&gt;särksilt intyg avge ett utlåtande i&lt;br&gt;frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten skett enligt gäl-&lt;br&gt;lande bestämmelser. Intyget skall&lt;br&gt;av revisorn ges in till nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Regeringen far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om revision av nätverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för&lt;br&gt;överföring av ström och anlsutning&lt;br&gt;till ledning (nättariffer) skall vara&lt;br&gt;skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Nättariffer för område,&lt;br&gt;utom engångsavgift för anslutning,&lt;br&gt;far dock inte utformas med hänsyn&lt;br&gt;till var inom området en anslutning&lt;br&gt;är belägen. Nättariffer för överfö-&lt;br&gt;ring av ström skall utformas så, att&lt;br&gt;betald avgift för en anslutning ger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skali ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Vid redovisning av nätverk-&lt;br&gt;samhet som grundas på nätkonces-&lt;br&gt;sion för område skall varje område&lt;br&gt;redovisas för sig om inte nätmyn-&lt;br&gt;digheten på koncessionshavarens&lt;br&gt;begäran beviljar undantag. Sådant&lt;br&gt;undantag skall beviljas om berörda&lt;br&gt;områden ligger geografiskt nära&lt;br&gt;varandra och sammantagna utgör&lt;br&gt;en för nätverksamhet lämplig en-&lt;br&gt;het. Ett beviljat undantag är för sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undan-&lt;br&gt;taget. När koncessionstiden för&lt;br&gt;något av de områden som omfattas&lt;br&gt;av det beviljade undantaget löper&lt;br&gt;ut, skall nätmyndigheten pröva om&lt;br&gt;undantaget skall bestå. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, nätmyndigheten far meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om redovis-&lt;br&gt;ning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt gran-&lt;br&gt;ska redovisningen av nätverksam-&lt;br&gt;heten. Revisorn skall årligen i ett&lt;br&gt;särskilt intyg avge ett utlåtande i&lt;br&gt;frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten skett enligt gäl-&lt;br&gt;lande bestämmelser. Intyget skall&lt;br&gt;av revisorn ges in till nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Regeringen far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om revision av nätverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att använda det elektriska nätet&lt;br&gt;inom landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs&lt;br&gt;skälighet skall särskilt beaktas kon-&lt;br&gt;sumentintresset. Hänsyn skall dess-&lt;br&gt;utom tas till kravet på en rimlig&lt;br&gt;avkastning i nätverksamheten. Vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen skall nätta-&lt;br&gt;riffen för varje koncessionsområde&lt;br&gt;bedömas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgiften om vill-&lt;br&gt;koren lämnas inom skälig tid. Den&lt;br&gt;skriftliga uppgiften skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om möjligheten att&lt;br&gt;hos nätmyndigheten begära pröv-&lt;br&gt;ning enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt första och femte&lt;br&gt;styckena prövas av nätmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;överföring av ström och anslutning&lt;br&gt;till ledning (nättariffer) skall vara&lt;br&gt;skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Nättariffer för område,&lt;br&gt;utom engångsavgift för anslutning,&lt;br&gt;far dock inte utformas med hänsyn&lt;br&gt;till var inom området en anslutning&lt;br&gt;är belägen. På en ledning som om-&lt;br&gt;fattas av en nätkoncession för linje&lt;br&gt;och där spänningen understiger&lt;br&gt;220 kilovolt (regionledning) får&lt;br&gt;inte nättariffen, utom engångsavgift&lt;br&gt;för anslutning, på varje spän-&lt;br&gt;ningsnivå, utformas med hänsyn till&lt;br&gt;var en uttagspunkt är belägen i&lt;br&gt;förhållande till ledningens&lt;br&gt;anslutning till annan koncessions-&lt;br&gt;havares ledning som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för linje. Tillstånd&lt;br&gt;till avvikelse från vad som anges i&lt;br&gt;föregående mening meddelas i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 9&lt;br&gt;mom. Nättariffer för överföring av&lt;br&gt;ström skall utformas så, att betald&lt;br&gt;avgift för en anslutning ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för utlands-&lt;br&gt;förbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs&lt;br&gt;skälighet skall särskilt beaktas kon-&lt;br&gt;sumentintresset. Hänsyn skall dess-&lt;br&gt;utom tas till kravet på en rimlig&lt;br&gt;avkastning i nätverksamheten. Vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen skall nätta-&lt;br&gt;riffen för varje koncessionsområde&lt;br&gt;bedömas för sig. Om nätmyndig-&lt;br&gt;heten enligt första stycket har&lt;br&gt;medgivit att flera nätkoncessioner&lt;br&gt;för område får redovisas samlat,&lt;br&gt;skall dock dessa vid skälighets-&lt;br&gt;bedömningen nses utgöra ett om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen för en regionledning&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l. koncessionshavarens kostna-&lt;br&gt;der för att ha samtliga sina region- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;io&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledningar inom samma region an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutna till annan koncessionshava- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;res ledning bedömas samlat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;koncessionshavarens kost-&lt;br&gt;nader för nedtransformering&lt;br&gt;bedömas samlat för hela landet&lt;br&gt;inom varje normalt spännings-&lt;br&gt;intervall när lika många ned-&lt;br&gt;transformeringar utförts för att nå&lt;br&gt;detta spänningsintervall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. koncessionshavarens övriga&lt;br&gt;kostnader bedömas samlat inom&lt;br&gt;varje normalt spänningsintervall&lt;br&gt;för koncessionshavarens samtliga&lt;br&gt;regionledningar i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver skall alla kostnader på&lt;br&gt;koncessionshavarens samtliga&lt;br&gt;ledningar i landet med undantag&lt;br&gt;för utlandsförbindelserna bedömas&lt;br&gt;samlat, dock att tariffen får&lt;br&gt;utformas med hänsyn till var på&lt;br&gt;koncessionshavarens ledningsnät&lt;br&gt;en anslutningspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgiften om vill-&lt;br&gt;koren lämnas inom skälig tid. Den&lt;br&gt;skriftliga uppgiften skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om möjligheten att&lt;br&gt;hos nätmyndigheten begära pröv-&lt;br&gt;ning enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt första och&lt;br&gt;sjunde styckena prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), in- p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1994/95:222&lt;br&gt;nefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 § skall införas fyra nya moment, 9-12 mom., av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffen för en enskild elkon-&lt;br&gt;sument, vars anläggning är anslu-&lt;br&gt;ten till en regionledning, skall, om&lt;br&gt;nätmyndigheten meddelat tillstånd&lt;br&gt;till det, utformas med hänsyn till&lt;br&gt;var på regionledningen elkonsu-&lt;br&gt;mentens uttagspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av koncessionsha-&lt;br&gt;varen eller berörd elkonsument&lt;br&gt;skall nätmyndigheten meddela till-&lt;br&gt;stånd om den berörda uttags-&lt;br&gt;punkten fanns den 1 juli 1995 och&lt;br&gt;ett avtal, innebärande att priset för&lt;br&gt;överföringen av el baseras bland&lt;br&gt;annat på uttagspunktens be-&lt;br&gt;lägenhet, tillämpades den I juli&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall gälla från viss&lt;br&gt;dag samt meddelas för bestämd tid,&lt;br&gt;högst trettio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd meddelats skall,&lt;br&gt;vid fastställande av nättariff för&lt;br&gt;elkonsumenten, uttagspunktens be-&lt;br&gt;lägenhet beaktas i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som i det avtal som nämns i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uttagspunktens läge ändras&lt;br&gt;eller avses bli ändrad eller om den&lt;br&gt;avtalade effekten i uttagspunkten&lt;br&gt;höjs eller avses bli höjd, skall kon-&lt;br&gt;cessionshavaren anmäla detta till&lt;br&gt;nätmyndigheten. När en sådan&lt;br&gt;anmälan har gjorts skall nätmyn-&lt;br&gt;digheten pröva i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning och under vilken tid det tidi-&lt;br&gt;gare meddelade tillståndet skäligen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en målare med till-&lt;br&gt;hörande insamlingsutrustning och&lt;br&gt;fördess installation i uttagspunkten&lt;br&gt;hos en elkonsument skall av nät-&lt;br&gt;koncessionshavaren debiteras el-&lt;br&gt;konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som år låg-&lt;br&gt;spänningskund har vid flyttning&lt;br&gt;rått att av nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;få tillbaka den del av erlagd kost-&lt;br&gt;nad som motsvarar värdet av mä-&lt;br&gt;taren med tillhörande insamlingsut-&lt;br&gt;rustning med beaktande av dess&lt;br&gt;återstående tekniska livslängd.&lt;br&gt;Belopp under 1 000 kronor behö-&lt;br&gt;ver dock inte återbetalas till elkon-&lt;br&gt;sumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument vars elförbruk-&lt;br&gt;ning mäts på annat sätt än enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 2 § 4 mom. sjunde stycket&lt;br&gt;skall debiteras merkostnaden för&lt;br&gt;denna mätning och för rapporte-&lt;br&gt;ringen av mätresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än&lt;br&gt;de som nämns i första och tredje&lt;br&gt;styckena får inte debiteras enskilda&lt;br&gt;elkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje styckena gäller&lt;br&gt;inte elkonsumenter som köper sin&lt;br&gt;el från innehavaren av leverans-&lt;br&gt;koncession enligt 6 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om nätkoncessionshava-&lt;br&gt;rens skyldigheter enligt detta mo-&lt;br&gt;ment prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 11 mom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av elproduktionsan-&lt;br&gt;läggning som kan leverera en ef-&lt;br&gt;fekt om högst 1 500 kilowatt skall&lt;br&gt;för inmatning av el inte erlägga&lt;br&gt;annan del av nättariffen än en-&lt;br&gt;gångsavgift för anslutning, avgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för mätare med tillhörande insam- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;lingsutrustning och för dess in-&lt;br&gt;stallation i inmatningspunkten samt&lt;br&gt;årlig avgift för mätning och&lt;br&gt;rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av en elproduktionsan-&lt;br&gt;läggning har rätt till ersättning av&lt;br&gt;den koncessionshavare till vars&lt;br&gt;ledningsnät anläggningen är&lt;br&gt;ansluten. Ersättningen skall mot-&lt;br&gt;svara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdet av den minskning av&lt;br&gt;energiförluster som inmatning av el&lt;br&gt;frän anläggningen medför i kon-&lt;br&gt;cessionshavarens ledningsnät, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdet av den reduktion av&lt;br&gt;koncessionshavarens avgifter för&lt;br&gt;alt ha sitt ledningsnät anslutet till&lt;br&gt;annan koncessionshavares led-&lt;br&gt;ningsnät som blir möjlig genom att&lt;br&gt;anläggningen är ansluten till led-&lt;br&gt;ningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närma-&lt;br&gt;re föreskrifter om beräkningen av&lt;br&gt;ersättningen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt&lt;br&gt;detta moment prövas av nätmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 § 7 mom. far inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ersättning till den&lt;br&gt;som enligt 15 a § tredje stycket&lt;br&gt;beordrats att öka eller minska pro-&lt;br&gt;duktionen av ström far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;§ 4, 6, 7, 9, 10 eller 12 mom. eller&lt;br&gt;3 § och beslut av den systeman-&lt;br&gt;svariga myndigheten om ersättning&lt;br&gt;till den som enligt 15 a § tredje&lt;br&gt;stycket beordrats att öka eller min-&lt;br&gt;ska produktionen av ström far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd krävs&lt;br&gt;vid överklagande till kammarrät-&lt;br&gt;ten. När nätmyndighetens beslut&lt;br&gt;prövas i domstol är myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1801.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §,&lt;br&gt;24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1801) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1994/95:222&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar i deras lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1801) om ändring i nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 1 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny punkt, punkt 4, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i&lt;br&gt;fråga om 15, 15 a och 31 §§ den 1&lt;br&gt;januari 1995, och i övrigt den dag&lt;br&gt;regeringen bestämmer. De nya&lt;br&gt;föreskrifterna skall, med det undan-&lt;br&gt;tag som anges i 2, tillämpas även&lt;br&gt;på koncessioner som har beviljats&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Därvid skall&lt;br&gt;linjekoncession anses som nätkon-&lt;br&gt;cession för linje och områdeskon-&lt;br&gt;cession som nätkoncession för&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i&lt;br&gt;fråga om 15, 15 a och 31 §§ den&lt;br&gt;1 januari 1995, och i övrigt den&lt;br&gt;1 januari 1996. De nya föreskrif-&lt;br&gt;terna skall, med det undantag som&lt;br&gt;anges i 2, tillämpas även på kon-&lt;br&gt;cessioner som har beviljats före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Därvid skall linje-&lt;br&gt;koncession anses som nätkonces-&lt;br&gt;sion för linje och områdeskonces-&lt;br&gt;sion som nätkoncession för om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Nätmyndigheten skall på&lt;br&gt;anmälan av kommunen meddela&lt;br&gt;förbud för en innehavare av&lt;br&gt;nätkoncession att inom ett angivet&lt;br&gt;område ansluta anläggningar för&lt;br&gt;värmeförsörjning av en byggnad&lt;br&gt;om byggnaden redan är ansluten&lt;br&gt;till ett fjärrvärme- eller na-&lt;br&gt;turgasnät. Anmälan skall göras&lt;br&gt;före utgången av juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud gäller till utgången&lt;br&gt;av är 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud gäller inte&lt;br&gt;anläggningar i form av en värme-&lt;br&gt;pump.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av innehavaren av&lt;br&gt;en byggnad får nätmyndigheten&lt;br&gt;meddela undantag från förbudet&lt;br&gt;om värmeförsörjningen av bygg-&lt;br&gt;naden med större fördel kan&lt;br&gt;tillgodoses med elenergi än med&lt;br&gt;det för området gemensamma&lt;br&gt;värmesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om han-&lt;br&gt;del med el, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:618) om handel med el,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 13 § skall betecknas 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 5, 7 och 12 §§ samt punkten 2 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 §, och närmast före&lt;br&gt;den paragrafen en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 14 § skall införas en ny rubrik som skall lyda&lt;br&gt;&amp;quot;Överklagande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el far&lt;br&gt;inte bedriva nätverksamhet enligt 1 § fjärde stycket lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;produktion av el bedrivas&lt;br&gt;tillsammans med nätverksamhet i&lt;br&gt;samma juridiska person om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktionen uteslutande är&lt;br&gt;avsedd att täcka nätförluster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktionen äger rum /&lt;br&gt;mobila reservkraftsaggregat, vilka&lt;br&gt;är avsedda för tillfälligt bruk vid&lt;br&gt;elavbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillsyn över ef-&lt;br&gt;terlevnaden av denna paragraf&lt;br&gt;finns i 2 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;6 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant kommunalt företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 16-18 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 4 §&lt;br&gt;1 eller distribution av fjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas skall verksamheten&lt;br&gt;drivas på affärsmässig grund. Verk-&lt;br&gt;samheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant kommunalt företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 16-18 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 4 §&lt;br&gt;1 eller distribution av fjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas skall verksamheten&lt;br&gt;drivas på affärsmässig grund och&lt;br&gt;redovisas särskilt. Detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte företag som bedriver dis- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;tribution av fjärrvärme eller natur-&lt;br&gt;gas i ett område där nätmyn-&lt;br&gt;digheten har meddelat ett förbud&lt;br&gt;enligt punkten 4 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:617) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar i deras lydelse enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1801) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession far endast ges till den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att leverera ström inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession ges för en Leveranskoncession ges för en&lt;br&gt;bestämd tid, längst tre år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämd tid, längst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession far inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer. Vid prövning av ansökan om&lt;br&gt;överlåtelse av leveranskoncession skall första stycket tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än innehavare av leverans-&lt;br&gt;koncession far inom leveransom-&lt;br&gt;rådet leverera ström dels för än-&lt;br&gt;damål som inte omfattas av leve-&lt;br&gt;ransskyldigheten enligt 9 § första&lt;br&gt;och andra styckena, dels till elkon-&lt;br&gt;sumenter som skriftligen gjort an-&lt;br&gt;mälan om det till koncessionshava-&lt;br&gt;ren minst sex månader innan leve-&lt;br&gt;ransen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än innehavare av leverans-&lt;br&gt;koncession far inom leveransom-&lt;br&gt;rådet leverera ström för ändamål&lt;br&gt;som inte omfattas av leveransskyl-&lt;br&gt;digheten enligt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena. En sådan leverantör får&lt;br&gt;inom leveransområdet också leve-&lt;br&gt;rera ström till dels elkonsumenter&lt;br&gt;som skriftligen gjort anmälan om&lt;br&gt;det till koncessionshavaren minst&lt;br&gt;sex månader innan leveransen på-&lt;br&gt;börjas, dels elkonsumenter som&lt;br&gt;med en leverantör har haft ett tids-&lt;br&gt;bestämt avtal, vilket har upphört&lt;br&gt;att gälla under tiden den 30 juni -&lt;br&gt;31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument som med koncessionshavaren har ett avtal om leverans&lt;br&gt;av ström med en reglerad uppsägningstid som är längre än sex månader&lt;br&gt;eller som är tidsbestämt far dock inte köpa ström av annan än kon-&lt;br&gt;cessionshavaren förrän avtalet har upphört att gälla. I sådana fall krävs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingen anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument inom leveransområdet som köper ström från annan än Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession men som i stället vill köpa ström från&lt;br&gt;denne skall ha rätt till det om elkonsumenten gjort anmälan om detta till&lt;br&gt;koncessionshavaren minst en månad innan leveransen skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument ar skyldig att se&lt;br&gt;till att det finns någon, som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;konsumentens uttagspunkt (balans-&lt;br&gt;ansvar). Ett sådant åtagande skall&lt;br&gt;göras genom ett avtal med den&lt;br&gt;myndighet, som enligt 15 a § lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar skall ha systemansvaret&lt;br&gt;för elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är ansluten&lt;br&gt;till ett ledningsnät skall hålla in-&lt;br&gt;nehavaren av nätkoncession under-&lt;br&gt;rättad om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i hans uttagspunkt.&lt;br&gt;Första och andra styckena&lt;br&gt;gäller inte de elkonsumenter som&lt;br&gt;köper sin el från innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession enligt 6&lt;br&gt;Innehavaren av leveranskonces-&lt;br&gt;sion skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om till&lt;br&gt;vilka elkonsumenter han levererar&lt;br&gt;el samt vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret för hans inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;skall hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om de&lt;br&gt;uppgifter som nämns i andra och&lt;br&gt;fjärde styckena. Han skall dess-&lt;br&gt;utom hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret&lt;br&gt;för hans egna inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i&lt;br&gt;samband med ikraftträdandet till&lt;br&gt;någon annan än den som vid ut-&lt;br&gt;gången av 1994, med stöd av om-&lt;br&gt;rådeskoncession enligt 2 § 4 mom.&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar i dess lydelse före&lt;br&gt;den 1 januari 1995, bedriver dis-&lt;br&gt;tributionsverksamhet inom leveran-&lt;br&gt;sområdet (områdeskoncessionsha-&lt;br&gt;varen) eller den som till honom&lt;br&gt;står i förhållande som anges i 3&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som far leveranskonces-&lt;br&gt;sion inom området har skyldighet&lt;br&gt;att leverera ström i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a&lt;br&gt;omfattar dock inte elkonsumenter&lt;br&gt;inom området som vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det har tidsbestämda avtal eller&lt;br&gt;avtal med en reglerad uppsägnings-&lt;br&gt;tid som är längre än sex månader&lt;br&gt;med den tidigare innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b angivna undan-&lt;br&gt;taget från leveransskyldigheten&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1996.&lt;br&gt;Avtal som avses under b blir ogil-&lt;br&gt;tigt vid utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsu-&lt;br&gt;ment och tidigare innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession än som avses&lt;br&gt;under b blir ogiltigt vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i&lt;br&gt;samband med ikraftträdandet till&lt;br&gt;någon annan än den som vid ut-&lt;br&gt;gången av 1995, med stöd av om-&lt;br&gt;rådeskoncession enligt 2 § 4 mom.&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar i dess lydelse före&lt;br&gt;den 1 januari 1996, bedriver dis-&lt;br&gt;tributionsverksamhet inom leve-&lt;br&gt;ransområdet (områdes-&lt;br&gt;koncessionshavaren) eller den som&lt;br&gt;till honom står i förhållande som&lt;br&gt;anges i 3 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som far leveranskonces-&lt;br&gt;sion inom området har skyldighet&lt;br&gt;att leverera ström i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt&lt;br&gt;a omfattar dock inte elkonsumenter&lt;br&gt;inom området som vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det har tidsbestämda avtal eller&lt;br&gt;avtal med en reglerad uppsägnings-&lt;br&gt;tid som är längre än sex månader&lt;br&gt;med den tidigare innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b angivna undan-&lt;br&gt;taget från leveransskyldigheten&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1997&lt;br&gt;Avtal som avses under b blir ogil-&lt;br&gt;tigt vid utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsu-&lt;br&gt;ment och tidigare innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession än som avses&lt;br&gt;under b blir ogiltigt vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1802) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 1994/95:222&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;ändring i lagen (1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 1 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1994:618) om handel med el, m.m. i punktens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1802) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1803) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:619) om ändring i lagen (1985:277)&lt;br&gt;om vissa bulvanförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden&lt;br&gt;i dess lydelse enligt lagen (1994:1803) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1804) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:620) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:620) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. i dess lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1804) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning m.m. skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning m.m. skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1994 om en reformering av elmarknaden (prop&lt;br&gt;1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). Beslutet innebar&lt;br&gt;dels ändringar i lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar (ellagen), dels en ny lag (1994:618) om handel&lt;br&gt;med el, m.m. Enligt beslutet skulle det nya regelverket träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för riksdagsbeslutet låg de lagförslag som i juli 1993&lt;br&gt;redovisades av Ellagstiftningsutredningen i delbetänkandet Elkonkurrens&lt;br&gt;med nätmonopol (SOU 1993:68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut om energipolitiken våren 1994 behandlades bl.a.&lt;br&gt;omställningen av energisystemet (bet. 1993/94:NU17, rskr. 1993/94:356).&lt;br&gt;Riksdagen uttalade att en kommission med parlamentarisk samman-&lt;br&gt;sättning borde tillsättas för att granska de pågående energipolitiska&lt;br&gt;programmen för omställning och utveckling av energisystemet och&lt;br&gt;analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen&lt;br&gt;borde också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för&lt;br&gt;omställningen av energisystemet. Dessutom borde kommissionen följa&lt;br&gt;utvecklingen på elmarknaden, och särskilt behandla utlandshandeln och&lt;br&gt;de regionalpolitiska frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sommaren 1994 tillkallade regeringen Energikommissionen (EK)&lt;br&gt;(dir. 1994:67). Regeringen beslöt hösten 1994 om tilläggsdirektiv till EK&lt;br&gt;(dir. 1994:120), som innebar att kommissionen med förtur skulle&lt;br&gt;analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt&lt;br&gt;som inte låser kommissionens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt i december 1994 att skjuta upp elmarknadsreformens&lt;br&gt;ikraftträdande för att skapa möjligheter för kommissionen att genomföra&lt;br&gt;en bredare konsekvensanalys av de nya reglerna för elmarknaden innan&lt;br&gt;reformen träder i kraft (prop. 1994/95:84, bet. 1994/95 :NU 10, rskr&lt;br&gt;1994/95:141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK har den 23 februari 1995 redovisat sina överväganden och förslag&lt;br&gt;avseende elmarknadsreformen i del betänkandet TVy elmarknad (SOU&lt;br&gt;1995:14). I betänkandet föreslås att den vilande ellagstiftningen träder i&lt;br&gt;kraft med vissa ändringar. En sammanfattning av utredningens förslag&lt;br&gt;redovisas i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som har upprättats i Näringsdepartementet, Vissa&lt;br&gt;tekniska förändringar i den nya ellagstiftningen (Ds 1995:8), redovisas&lt;br&gt;förslag till vissa förändringar av teknisk karaktär i den vilande ellagstift-&lt;br&gt;ningen. En sammanfattning av förslagen finns i bilaga 2. EK:s betänkan-&lt;br&gt;de och promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;framkomna synpunkter finns tillgänglig i Näringsdepartementet&lt;br&gt;(N95/472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK har i en skrivelse den 6 april 1995 redovisat förslag till skydd för&lt;br&gt;vissa fjärrvärme- och naturgasverksamheter på den nya elmarknaden. En&lt;br&gt;sammanfattning av förslaget redovisas i bilaga 3. Förslaget har behandlats&lt;br&gt;vid en hearing i Näringsdepartementet den 20 april 1995. Ett protokoll&lt;br&gt;från denna hearing finns tillgängligt i Näringsdepartementet (N95/472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighetsfunktion (nätmyndigheten) vid Närings- och Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i enlighet med riksdagens beslut&lt;br&gt;(prop. 1993/94:162, bet. 1993/94 :NU22, rskr. 1993/94:358) inrättats den&lt;br&gt;1 juli 1994 med uppgift att handlägga bl.a. koncessionsärenden och&lt;br&gt;ärenden om koncessionshavarnas skyldigheter samt att utöva tillsyn av&lt;br&gt;ellagens efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet. NUTEK har även&lt;br&gt;ansvar för de myndighetsuppgifter som följer av lagen om handel med el,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen anslöt sig till principen att nätmyndighetens verksamhet&lt;br&gt;skall finansieras genom avgifter som tas ut av koncessionshavama. I&lt;br&gt;propositionen informerades riksdagen om att regeringen avser återkomma&lt;br&gt;med ett förslag i finansieringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har redovisat ett förslag till avgiftssystem för finansiering av&lt;br&gt;nätmyndighetens verksamhet i promemorian Förslag till avgiftsfinans-&lt;br&gt;iering av nätmyndigheten. En sammanfattning av NUTEK s promemoria&lt;br&gt;är bifogad som bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i&lt;br&gt;Näringsdepartementet (N94/578).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom Ellagstiftningsutredningen fortsätter. Utredningen har&lt;br&gt;nyligen redovisat delbetänkandet Elförsörjning i ofred (SOU 1995:51).&lt;br&gt;Betänkandet remissbehandlas f.n. Regeringen avser behandla frågan om&lt;br&gt;elberedskapen i samband med nästa försvarspolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 maj 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;berörs i författningskommentaren till respektive paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En effektiv elförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En tryggad elförsörjning förutsätter att&lt;br&gt;regelverket för produktion och överföring av el utformas så att&lt;br&gt;kundernas behov av el tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt till&lt;br&gt;stabila och rimliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En långsiktigt stabil och säker&lt;br&gt;tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser är en viktig&lt;br&gt;förutsättning för en positiv utveckling av näringslivet och samhällseko-&lt;br&gt;nomin. Enligt 1991 års energipolitiska riktlinjer skall energipolitiken&lt;br&gt;utformas så att dessa förutsättningar bevaras. Särskilt för elintensiva&lt;br&gt;basnäringar som pappersindustrin, gruvindustrin och stålindustrin är detta&lt;br&gt;ett grundläggande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförsörjningen är således av central betydelse för den ekonomiska och&lt;br&gt;sociala utvecklingen i Sverige. Elsystemets infrastruktur måste utnyttjas&lt;br&gt;och utvecklas så att samhällets krav på elförsörjningen kan tillgodoses.&lt;br&gt;Regelverket för produktion och överföring av el måste därför utformas så&lt;br&gt;att kundernas behov av el tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt och till&lt;br&gt;stabila och rimliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemsskap i EU innebär att Sverige aktivt kan delta i bl.a.&lt;br&gt;unionens arbete med att ta fram åtgärder som minskar energianvänd-&lt;br&gt;ningens miljöpåverkan. Vid ett ministerrådsmöte med energiministrarna&lt;br&gt;i november 1994 behandlades bl.a. det fortsatta arbetet med att skapa en&lt;br&gt;inre elmarknad och den s.k. grönboken om energipolitiska riktlinjer, som&lt;br&gt;skall ligga till grund för en bred debatt inför regeringskonferensen år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Norden har flera betydelsefulla förändringar skett på elmarkna-&lt;br&gt;den, som redan har ändrat förutsättningarna för handeln över gränserna.&lt;br&gt;I Norge och Sverige har det centrala systemansvaret och ansvaret för&lt;br&gt;stamnäten, inklusive utlandsförbindelserna, skilts från kraftproducenterna&lt;br&gt;och förts över till företag/aftarsverk utan egen kraftproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge trädde en ny energilag i kraft den 1 januari 1991 som bl a.&lt;br&gt;öppnade handeln för el med konkurrens. I Finland har riksdagen nyligen&lt;br&gt;beslutat att en lagstiftning med liknande innebörd skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 juni 1995. Den svenska vilande ellagstiftningen innehåller liknande&lt;br&gt;ändringar. Sedan en tid tillbaka pågår ett samarbete direkt mellan&lt;br&gt;nätföretagen i Finland, Norge och Sverige som gäller bl.a. hur mellan-&lt;br&gt;ledsförbindelsema skall utnyttjas för att skapa förutsättningar för en&lt;br&gt;öppen nordisk elmarknad samt gemensamma metoder för mätning och&lt;br&gt;avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det integrerade svenska elsystemet har under 1900-talet byggts upp&lt;br&gt;från lokala produktions- och distributionsområden. Utbyggnaden har skett&lt;br&gt;i samverkan mellan producenter, distributörer, stat och kommuner.&lt;br&gt;Därigenom har de samlade kostnaderna kunnat nedbringas. Den&lt;br&gt;marknadsorganisation som har vuxit fram har dock givit vissa företag ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dominerande marknadsinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ikraftträdande av den vilande ellagstiftningen innebär en ändrad&lt;br&gt;roll- och ansvarsfördelning inom elförsörjningen. Genom att de legala&lt;br&gt;monopolen för försäljning av el avvecklas skapas förutsättningar för ökad&lt;br&gt;konkurrens mellan producenterna. Därigenom stärks konsumenternas&lt;br&gt;ställning på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagstiftning med detta syfte skapas förutsättningar för en&lt;br&gt;effektiv elförsörjning. Detta har också varit en viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;den reformering av elmarknaden som inleddes år 1991 genom riksdagens&lt;br&gt;beslut att bolagisera Vattenfall och avskilja verksamheten i storkraftnätet&lt;br&gt;till en särskild organisation (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :NU38, rskr.&lt;br&gt;1990/91:318 samt prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr.&lt;br&gt;1991/92:92). I regeringens proposition (1990/91:87) om näringspolitik för&lt;br&gt;tillväxt angavs att det viktigaste motivet till att föra över huvuddelen av&lt;br&gt;Vattenfalls verksamhet från affärsverk till bolag var att effektivisera&lt;br&gt;förvaltningen av statens kapital. Vattenfall borde ges möjligheter att&lt;br&gt;utvecklas inom de konkurrensutsatta områdena genom att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i aktiebolagsform. Ett annat mål som framhölls var att stärka&lt;br&gt;kraftkonsumentemas ställning genom åtgärder som ökar konkurrensen&lt;br&gt;mellan producenter i Sverige samt mellan svenska och utländska&lt;br&gt;producenter Dessutom borde småskaliga producenter tillförsäkras goda&lt;br&gt;möjligheter att sälja el till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en ny ellagstiftning våren 1994 låg i linje med tidigare&lt;br&gt;beslut i syfte att effektivisera elmarknaden. Elreformen innebär föränd-&lt;br&gt;ringar av elmarknadens funktionssätt. Den grundläggande förändringen&lt;br&gt;ligger i en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan marknadens&lt;br&gt;aktörer. Produktion och försäljning av el skall ske i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av el på nätet (nätverksamhet) är ett naturligt monopol och&lt;br&gt;måste regleras och övervakas för att tillförsäkra kunderna skäliga villkor&lt;br&gt;för överföringen. Det samlade ansvaret för drift och leveranssäkerhet&lt;br&gt;(systemansvaret) åläggs staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konkurrensutsatta delen av elmarknaden regleras av konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen och övervakas av Konkurrensverket. En ny myndig-&lt;br&gt;hetsfunktion, den s.k. nätmyndigheten, har inrättats vid NUTEK för att&lt;br&gt;svara för bl.a. tillsyn av nätverksamhet. Svenska kraftnät är systemansva-&lt;br&gt;rig myndighet enligt ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen 1993/94:162 utgjorde dock ett bristfälligt underlag för&lt;br&gt;riksdagens beslut om det nya regelverket. På viktiga punkter saknades&lt;br&gt;analyser av det föreslagna regelverkets konsekvenser. Det gäller bl a.&lt;br&gt;effekterna för elsystemets leveranssäkerhet och den långsiktiga försörj-&lt;br&gt;ningstryggheten. Vidare var det osäkert om reglerna tillgodosåg gles-&lt;br&gt;bygdskonsumentemas krav på rimliga överföringstariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1994 överlämnade regeringen därför ett förslag till riksdagen&lt;br&gt;om att skjuta upp elmarknadsreformen för att skapa möjligheter för&lt;br&gt;analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden (prop.&lt;br&gt;1994/95:84). Enligt förslaget skulle endast de föreskrifter i ellagen som&lt;br&gt;avser systemansvaret träda i kraft den 1 januari 1995, medan ikraftträdan-&lt;br&gt;det för de lagar som riksdagen beslöt om våren 1994 i övriga delar skulle&lt;br&gt;ändras till den dag regeringen bestämmer. Riksdagen biföll i december&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 förslaget och förutsatte därvid att regeringen skulle återkomma till Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;riksdagen innan de aktuella lagarna sätts i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1994 beslöt regeringen om tilläggsdirektiv till Energi-&lt;br&gt;kommissionen (EK). Genom tilläggsdirektiven vidgades EK:s&lt;br&gt;ursprungliga uppgifter avseende elmarknadsreformen och relaterades&lt;br&gt;direkt till kommissionens breda energi- , miljö- och näringspolitiska&lt;br&gt;uppdrag att utforma förslag till åtgärder för en konkurrenskraftig och&lt;br&gt;miljöacceptabel svensk energiförsörjning och till ett program med&lt;br&gt;tidsangivelser för omställningen av energisystemet. EK fick i uppgift att&lt;br&gt;med förtur analysera möjligheterna att genomföra den nu vilande&lt;br&gt;elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK har nu gjort denna analys. Dess slutsatser och förslag har fatt stöd&lt;br&gt;i remissbehandlingen. Förutsättningarna finns därmed att, på det sätt som&lt;br&gt;närmare beskrivs i fortsättningen, genomföra förändringar på elmarknaden&lt;br&gt;samtidigt som kraven på en trygg och effektiv elförsörjning tillgodoses.&lt;br&gt;Regeringen redovisar i denna proposition sina överväganden i ett antal&lt;br&gt;specifika frågor som har uppkommit i samband med bedömningen av de&lt;br&gt;konsekvenser ett ikraftträdande av den vilande ellagstiftningen skulle&lt;br&gt;kunna ge upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Ny elreform&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den vilande ellagstiftningen skall träda i&lt;br&gt;kraft med de förbättringar som nu föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga 46 remissinstanser utom två instanser&lt;br&gt;antingen tillstyrker Energikommissionens (EK) förslag eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Enligt Sveriges Konsumentråd bör regelverkets&lt;br&gt;konsekvenser för konsumenterna analyseras innan reformen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringens samlade bedömning är&lt;br&gt;att avgörande skäl talar för att elmarknadsreformen nu bör träda i kraft,&lt;br&gt;med de förslag till ändringar i den vilande ellagstiftningen som här&lt;br&gt;föreslås. Regeringen lämnar förslag till ändringar av det vilande&lt;br&gt;regelverket, och redovisar åtgärder som syftar till att förbättra bl.a.&lt;br&gt;försörjningstryggheten och tryggheten för små konsumenter vid&lt;br&gt;övergången till det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen att det nya regelverket bör träda i kraft har gjorts mot&lt;br&gt;bakgrund av bl.a. de pågående förändringarna av förutsättningarna för&lt;br&gt;elförsörjningen, både på det nationella planet inom ramen för den&lt;br&gt;gällande ellagen, och i vår närmaste omvärld. Denna utveckling - där&lt;br&gt;betydelsefulla faktorer är den ökade internationaliseringen samt&lt;br&gt;bolagiseringen av Vattenfall och kommunala verk - har lett till en ökad&lt;br&gt;marknadsorientering hos elföretagen. Detta har redan medfört en ökad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rationaliseringsaktivitet inom elsektorn och en betydande strukturom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vandling. En tilltagande kundanpassning kan också noteras. Regeringen Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;bedömer att dessa förändringar kommer elkunderna till godo i form av&lt;br&gt;lägre elpriser och en ökad servicegrad. Givetvis har arbetet med den&lt;br&gt;reformerade ellagstiftningen, som nu har pågått under flera års tid,&lt;br&gt;medverkat till denna omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande ellagstiftningen är dock inte utformad med hänsyn till&lt;br&gt;denna mer konkurrensinnktade situation. Dagens elmarknad är ett&lt;br&gt;mellanting mellan den organisation av elförsörjningen som rådde för&lt;br&gt;några årtionden sedan - ett samarbete under ledning av vattenfal Isverket&lt;br&gt;- och den vilande lagstiftningens konkurrensutsatta elmarknad. Detta&lt;br&gt;mellanläge innebär att de stora kraftföretagen kan agera relativt fritt i&lt;br&gt;skydd av lagens monopoirättigheter utan den motvikt som konsumenter-&lt;br&gt;nas inflytande genom konkurrensen på en marknad innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska elmarknadsreformen kommer att inom kort följas av en&lt;br&gt;liknande reform i Finland. Om det nu gällande svenska regelverket&lt;br&gt;behålls uppkommer då en brist på ömsesidighet gentemot grannländerna.&lt;br&gt;De ökade möjligheterna till internationell elhandel och till en vidare&lt;br&gt;utveckling av det nordiska elsamarbetet skulle därigenom riskera att&lt;br&gt;omintetgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömningar avseende den vilande ellagstiftningens&lt;br&gt;konsekvenser i ett elförsöjningsperspektiv redovisas i avsnitt 4.3 och 4.4.&lt;br&gt;En central fråga är hur de ramar, som genom elmarknadsreformen&lt;br&gt;etableras för aktörerna på elmarknaden, påverkar leveranssäkerheten och&lt;br&gt;försörjningstryggheten i det svenska elsystemet på kort och lång sikt. En&lt;br&gt;annan väsentlig fråga är huruvida reformen kan förändra möjligheterna&lt;br&gt;att utnyttja tillgängliga styrmedel på energi-, miljö- och näringspolitikens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 redovisas regeringens överväganden och förslag i fråga om&lt;br&gt;utrikeshandeln med el och dess påverkan på elförsörjningen och&lt;br&gt;elprisernas utveckling. De därefter följande avsnitten är i stora drag&lt;br&gt;disponerade på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6 redovisas regeringens överväganden och förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa en väl fungerande handel med el där&lt;br&gt;kundernas intressen tas tillvara. Vidare redovisas förslag som syftar till&lt;br&gt;att säkerställa rimliga överföringstariffer för glesbygdskundema&lt;br&gt;Regeringen redovisar dessutom förslag som syftar till ökad trygghet för&lt;br&gt;bl.a. mindre elförbrukare vid övergången till den nya marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen kan i några fall leda till en oönskad konkurrens&lt;br&gt;mellan elvärme och fjärrvärme- respektive naturgasverksamhet. I avsnitt&lt;br&gt;7 lämnas förslag om tillfälligt skydd för vissa fjärrvärme- och naturgas-&lt;br&gt;verksamheter på den nya elmarknaden. I samma avsnitt redovisas också&lt;br&gt;förslag till särskilda åtgärder för att stärka villkoren för den småskaliga&lt;br&gt;elproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8 redovisas regeringens överväganden och förslag i fråga om&lt;br&gt;finansieringen av myndighetstillsynen för den reformerade elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9 innehåller förslag till vissa förändringar av teknisk karaktär&lt;br&gt;i den vilande ellagstiftningen. Förslagen syftar till att undanröja oklarheter&lt;br&gt;i bestämmelserna och därigenom underlätta övergången till den nya &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elmarknaden vid ett ikraftträdande av det vilande regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10 innehåller regeringens förslag om tidpunkt för den vilande Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;ellagstifiningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11 innehåller författningskommentarer till de föreslagna&lt;br&gt;lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Styrmöjligheter på en reformerad elmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förutsättningarna att driva en aktiv&lt;br&gt;energipolitik kan behållas om den vilande ellagstiftningen införs.&lt;br&gt;Energipolitiska styrmedel kan utnyttjas med ökad kraft på den nya&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna lämnar Energikom-&lt;br&gt;missionens (EK) bedömning utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En trovärdig politik för&lt;br&gt;omställningen och utvecklingen av energisystemet förutsätter att&lt;br&gt;åtgärderna för en stabil och tillräcklig tillförsel av energi kan förenas med&lt;br&gt;energipolitikens övriga mål. Ett grundläggande motiv för 1991 års&lt;br&gt;energipolitiska beslut var att omställningen av energisystemet bör grundas&lt;br&gt;på långsiktigt hållbara politiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). Besluten måste vara sådana att&lt;br&gt;fastlagda mål för energipolitiken framstår som trovärdiga över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdag och regering anger de förutsättningar inom vilka kraftföre-&lt;br&gt;tagen skall arbeta. Det är företagens uppgift att med utgångspunkt i den&lt;br&gt;av statsmakterna fastlagda energipolitiken planera och utveckla kraftsyste-&lt;br&gt;met så att landets behov av el kan tillgodoses. Denna ansvars- och&lt;br&gt;rollfördelning för den svenska elförsörjningen betonades i 1991 års&lt;br&gt;energipolitiska riktlinjer. Bolagiseringen av Vattenfall innebär bl.a. en&lt;br&gt;anpassning till denna rollfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå de energipolitiska målen har statsmakterna många styrinstru-&lt;br&gt;ment. Den statliga styrningen på energiområdet sker genom dels&lt;br&gt;administrativa regler, dels ekonomiska styrmedel i form av skatter,&lt;br&gt;avgifter och stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de administrativa styrmedlen hör bl.a. den direkta regleringen av&lt;br&gt;miljöstörningar från anläggningar för energiproduktion som sker främst&lt;br&gt;genom miljöskyddslagstiftningen. Riksdagen har också beslutat om&lt;br&gt;riktlinjer för utsläpp av svavel och kväveoxider. Lokaliseringen av större&lt;br&gt;anläggningar prövas dessutom enligt naturresurslagen. I ellagen finns&lt;br&gt;föreskrifter om bl a koncession för överföring och distribution av el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiska styrmedel avses pris- och kostnadspåverkande&lt;br&gt;åtgärder, dvs. främst skatter, avgifter och stöd. Exempel på punktskatter&lt;br&gt;som är betydelsefulla som ekonomiska styrmedel inom energiområdet är&lt;br&gt;koldioxidskatt, svavelskatt och energiskatt. Det finns också produktions-&lt;br&gt;skatter på vattenkraft och kärnkraft. En kväveoxidavgift tas ut från större&lt;br&gt;förbränningsanläggningar och återförs till de avgiftsskyldiga i förhållande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den producerande mängden nyttiggjord energi. Riksdagen beslöt i Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;december 1994 om vissa ändringar av energibeskattningen, som är&lt;br&gt;föranledda av bl.a. det svenska medlemskapet i EU (prop. 1994/95:54,&lt;br&gt;bet. 1994/95:SkU04, rskr. 1994/95:152). Förändringarna trädde i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ikraftträdande av den vilande ellagstiftningen innebär forändrade&lt;br&gt;relationer mellan producenter, leverantörer och kunder på elmarknaden.&lt;br&gt;En i detta sammanhang betydelsefull förändring är att planeringen av&lt;br&gt;investeringarna i elproduktion och av kraftstationernas utnyttjande, som&lt;br&gt;hittills har utförts av kraftföretagen i samverkan, i fortsättningen kommer&lt;br&gt;att styras av överenskommelser mellan alla dem som är verksamma på&lt;br&gt;marknaden. Leveransavtal mellan producenter, leverantörer och kunder&lt;br&gt;kommer att vara en viktig grund för utbyggnaden av produktionssystemet&lt;br&gt;och anläggningarnas utnyttjande. Väsentligt i detta sammanhang är att&lt;br&gt;kunderna kommer att få ett ökat inflytande genom den nya möjligheten&lt;br&gt;att kunna välja mellan flera elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förutsättningarna att driva en aktiv energipoli-&lt;br&gt;tik är minst lika goda som i dag vid ett ikraftträdande av den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningen. Det finns dessutom anledning att vänta att vissa&lt;br&gt;energipolitiska styrmedel kommer att kunna utnyttjas med ökad kraft med&lt;br&gt;det nya regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK har redovisat samma uppfattning. EK konstaterar att statsmakternas&lt;br&gt;möjligheter att påverka utvecklingen genom att använda adminstrativa&lt;br&gt;styrmedel inte kommer att påverkas nämnvärt av en övergång till den&lt;br&gt;vilande lagstiftningen. Styreffektiviteten hos de tvingande reglerna, såsom&lt;br&gt;utsläppsbegränsningar m.m., är inte beroende av de förändrade relationer&lt;br&gt;mellan producenter, leverantörer och kunder som elmarknadsreformen&lt;br&gt;innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska styrmedlen kommer inte heller att förlora i styrka.&lt;br&gt;Liksom hittills kan skatter och avgifter användas för att i förbruknings-&lt;br&gt;ledet påverka användningen av energi och därmed minska miljöbelast-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska styrmedlens effektivitet kan enligt kommissionen&lt;br&gt;dessutom i vissa fall komma att öka i styrka som en följd av ett&lt;br&gt;ikraftträdande av elmarknadsreformen Det nu gällande regelverket&lt;br&gt;innebär att känsligheten för kostnadsändringar är tämligen svag, eftersom&lt;br&gt;producenter och distributörer kan sälja el utan konkurrens inom sina&lt;br&gt;koncessionsområden. Ökade kostnader kan därmed i stor utsträckning&lt;br&gt;övervältras på slutanvändarna. På en konkurrensutsatt elmarknad bör&lt;br&gt;företagens kostnadsmedvetande öka, eftersom de riskerar att förlora&lt;br&gt;kunder vid en prishöjning. Styrkan i de ekonomiska styrmedel som&lt;br&gt;används för att påverka exempelvis produktionen av el torde därför öka.&lt;br&gt;Sådana styrmedel, t.ex. miljöavgifter, bör dessutom fa förstärkt dynamisk&lt;br&gt;effektivitet - dvs. påverka investeringar m.m. - eftersom företagens&lt;br&gt;drivkrafter förstärks att utveckla tekniker och metoder för att minska de&lt;br&gt;avgiftsbelagda miljöbelastande ämnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Investeringar i ny kraftproduktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är kraftföretagens uppgift att&lt;br&gt;planera och utveckla elförsörjningen så att landets behov av el&lt;br&gt;tillgodoses. Förutsättningarna för samhällsekonomiskt motiverade&lt;br&gt;investeringar i ny kraftproduktion kommer att vara bättre inom det&lt;br&gt;nya regelverkets ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en säker grund skall kunna skapas för företagens investe-&lt;br&gt;ringsbeslut måste frågan om formerna och tidpunkten för en&lt;br&gt;kämkraftsavveckling klarläggas. Energikommissionens fortsatta&lt;br&gt;arbete är därför av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat Energikom-&lt;br&gt;missionens (EK) bedömning utan erinran. Några remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisa-&lt;br&gt;tion, påtalar att Vattenfall AB bör kvarstå i statlig ägo. Enligt LO bör det&lt;br&gt;vidare övervägas om bolaget kan återföras till en modifierad affarsverks-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den långsiktiga försörjnings-&lt;br&gt;tryggheten i elsystemet kommer i hög grad att bestämmas av investe-&lt;br&gt;ringsutvecklingen i kraftproduktionen, dvs. av kraftproducenternas vilja&lt;br&gt;att investera i nya produktionsanläggningar och drivkrafterna för nya&lt;br&gt;aktörer - producenter och finansiärer - att träda in på elförsörjningsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns faktorer som talar för såväl ökande som minskande&lt;br&gt;investeringsverksamhet på en reformerad marknad. EK konstaterar att det&lt;br&gt;inte är möjligt att med säkerhet avgöra om faktorerna sammantagna leder&lt;br&gt;till ökade eller minskade drivkrafter för investeringar på den konkur-&lt;br&gt;rensutsatta elmarknaden jämfört med den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar EK:s bedömning att ett genomförande av reformen&lt;br&gt;inte skulle påverka förutsättningarna för investeringar i ny elproduktion&lt;br&gt;eller effektivisenng av elanvändningen på ett sådant sätt att kommissio-&lt;br&gt;nens fortsatta arbete hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för kraftföretagen att planera och utveckla elförsörj-&lt;br&gt;ningen så att landets behov av el tillgodoses. Mycket talar för att det nya&lt;br&gt;regelverket skapar bättre förutsättningar än det nuvarande för att&lt;br&gt;investeringar skall tillkomma när de är samhällsekonomiskt motiverade.&lt;br&gt;Nu gällande lagstiftning, med monopolrättigheter inom försäljningen,&lt;br&gt;bedöms inte understödja en sund investeringsverksamhet hos de redan i&lt;br&gt;dag marknadsorienterade företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande osäkerhet om det framtida investeringsbehovet i&lt;br&gt;elförsörjningen hänger samman med kärnkraftsfrågan. Om en säker grund&lt;br&gt;skall kunna etableras för företagens investeringsbeslut måste bl.a.&lt;br&gt;klarläggas när avvecklingen skall ske och vilka krav som kommer att&lt;br&gt;ställas på företagen i samband med en avveckling. Den osäkerhet om det&lt;br&gt;framtida investeringsbehovet i elförsörjningen som hänger samman med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kämkraftsfrågan är dock inte en följd av elmarknadsreformen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framtida besluten om omställningen och utvecklingen av energisys-&lt;br&gt;temet måste vara sådana att fastlagda mål för energipolitiken framstår&lt;br&gt;som trovärdiga över tiden. EK:s uppdrag avseende omställningen av&lt;br&gt;energisystemet är således i detta sammanhang mycket betydelsefullt. En&lt;br&gt;förutsättning för att en tillfredsställande investeringsverksamhet skall&lt;br&gt;erhållas med den nya ellagstiftningen är enligt EK att de producerande&lt;br&gt;företagen verkar i konkurrens. Genom riksdagens beslut år 1992&lt;br&gt;fastställdes riktlinjer för Vattenfalls verksamhet som aktiebolag (prop.&lt;br&gt;1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). Riktlinjerna innebär&lt;br&gt;att Vattenfall genom bolagsformen gavs möjlighet att konkurrera på lika&lt;br&gt;villkor med övriga företag på elmarknaden. Härigenom har således&lt;br&gt;ägaren, staten, slagit fast att Vattenfall bör agera utifrån samma grund-&lt;br&gt;principer som de övriga företagen. Statens innehav av ungefär halva den&lt;br&gt;svenska elproduktionskapaciteten genom Vattenfall AB är dock en viktig&lt;br&gt;tillgång om en situation skulle uppstå där landets försörjningstrygghet&lt;br&gt;skulle hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således starka skäl som talar för att Vattenfall bör kvarstå i&lt;br&gt;statlig ägo. Regeringen anser vidare att arbetet med elmarknadsreformen,&lt;br&gt;som inleddes genom Vattenfalls bolagisering, nu kan fullföljas genom den&lt;br&gt;nya ellagstiftningens ikraftträdande. Några avgörande skäl för att återföra&lt;br&gt;Vattenfall till affärsverksformen finns alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utrikeshandeln med el&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan lång tid haft ett ömsesidigt handelsutbyte med el med&lt;br&gt;grannländerna som har varit lönsamt för företagen på båda sidor om&lt;br&gt;gränserna och till nytta för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att de nationella elsystemen kopplas samman kan den samlade&lt;br&gt;produktionskapaciteten användas effektivare och behovet av reservkapaci-&lt;br&gt;tet nedbringas. Grunden för handeln är att olika energislag utnyttjas för&lt;br&gt;kraftproduktionen i de länder som deltar i kraftutbytet. De rörliga&lt;br&gt;produktionskostnaderna i elproduktionen varierar därmed över tiden och&lt;br&gt;genom handel kan de totala produktionskostnaderna sänkas. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för ett lönsamt handelsutbyte är särskilt gynnsamma när det&lt;br&gt;råder stora skillnader i produktionskostnader mellan de länder som deltar&lt;br&gt;i handelsutbytet, som t.ex. i de nordiska länderna vars produktionssystem&lt;br&gt;är mycket olika. Även olikheter mellan ländernas förbrukningsmönster&lt;br&gt;över tiden ger underlag för elhandel. Ett optimalt utnyttjande av bl.a.&lt;br&gt;vattenkraften minskar den sammanlagda användningen av fossilbaserad&lt;br&gt;elproduktion i Norden, vilket ger stora miljöfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett större sammankopplat elsystem kan de vid varje tidpunkt&lt;br&gt;billigaste produktionsanläggningarna utnyttjas i första hand, vilket&lt;br&gt;minskar de samlade produktionskostnaderna. Elpriserna tenderar också&lt;br&gt;att utjämnas mellan länderna vid en öppen handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ikraftträdande av den vilande ellagstiftningen innebär ändrade&lt;br&gt;förutsättningar för utrikeshandeln med el genom att hela det svenska&lt;br&gt;ledningsnätet blir tillgängligt för andra än nätägarna Svenska kraftnät&lt;br&gt;kommer som systemansvarig myndighet att handha de uppgifter avseende&lt;br&gt;utrikeshandeln som de samverkande kraftföretagen tidigare har svarat för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den planerade reformeringen av den svenska elmarkna-&lt;br&gt;den har det framförts farhågor för att ett öppnande av elnäten skulle leda&lt;br&gt;till en ökning av utrikeshandeln med el som kan leda till en försämring&lt;br&gt;av den svenska industrins konkurrenskraft. I korthet innebär dessa&lt;br&gt;farhågor att en ökad export av el till länder med högre elpriser och andra&lt;br&gt;marknadsförhållanden än i Sverige, i första hand på den europeiska&lt;br&gt;kontinenten, skulle kunna leda till att den svenska prisnivån för el pressas&lt;br&gt;uppåt. Detta skulle i sin tur försämra den internationella konkurrenskraf-&lt;br&gt;ten för framför allt den svenska elintensiva industrin. Vidare har framförts&lt;br&gt;uppfattningen att en ökad handel på längre sikt kan äventyra försörjnings-&lt;br&gt;tryggheten på den svenska elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Utvecklingen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom EU finns sedan länge en strävan att utvidga den inre marknaden till&lt;br&gt;att omfatta även ledningsbunden energi Denna strävan har resulterat i att&lt;br&gt;två direktiv har antagits; dels rådets direktiv 90/377/EEG av den 29 juni&lt;br&gt;1990 om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande&lt;br&gt;prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare, dels&lt;br&gt;rådets direktiv 90/547/EEG av den 29 oktober 1990 om tranistering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektricitet genom kraftledningsnät Dessa direktiv, liksom ett Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;motsvarande transiteringsdirektiv för gassektom, trädde i kraft år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1990-talet har inom EU bedrivits ett arbete som syftar&lt;br&gt;till att skapa en inre marknad för el genom att underlätta ett ökat&lt;br&gt;handelsutbyte mellan länderna och minska monopolinslagen på de&lt;br&gt;nationella elmarknaderna. F.n. förs en diskussion om två olikartade&lt;br&gt;system: dels ett system med en skyldighet för nätägaren att under vissa&lt;br&gt;villkor ombesörja transitering på elnäten åt andra (s.k. negotiated third&lt;br&gt;party access, TPA), dels ett ensamköparsystem som innebär att en särskilt&lt;br&gt;utsedd aktör skall ha det fulla ansvaret för att elproduktionskapacitet och&lt;br&gt;överföringskapacitet byggs ut på lämpligt sätt samt för att ombesörja all&lt;br&gt;överföring av el till eldistributörer och andra köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid energiministrarnas möte den 29 november 1994 beslutades om ett&lt;br&gt;ställningstagande med följande huvudsakliga innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rådet bekräftade vikten av att en inre energimarknad genomförs, som&lt;br&gt;en väsentlig del av den inre marknaden samt att de historiskt betingade&lt;br&gt;skillnaderna mellan ländernas elmarknader kräver flexibla lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Rådet konstaterade att det numera råder enighet i flera av de huvud-&lt;br&gt;frågor som har identifierats, bl.a. avseende gemensamma regler för att&lt;br&gt;främja konkurrens i elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhölls att en fortsatt diskussion krävs i frågan om direktivet&lt;br&gt;bör medge tillgång till näten, särskilt när det gäller möjligheterna att låta&lt;br&gt;medlemsländerna välja mellan de båda alternativen förhandlad TPA och&lt;br&gt;ensamköparsystemet. Rådet bad också kommissionen att, som ett led i det&lt;br&gt;fortsatta arbetet, granska de två systemen med avseende på bl. a.&lt;br&gt;förutsättningarna för ömsesidighet i handeln och deras förenlighet med&lt;br&gt;EG-rätten. Arbetet skulle bedrivas utifrån ovanstående principer och i&lt;br&gt;sådan takt att en gemensam ståndpunkt formellt kan antas under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-kommissionen har nyligen till rådet redovisat resultatet av sin&lt;br&gt;granskning avseende TPA och ensamköparsystemet samt sina över-&lt;br&gt;väganden med anledning härav. Enligt kommissionen är det föreslagna&lt;br&gt;ensamköparsystemet inte förenligt med EG-rätten, och svarar inte heller&lt;br&gt;mot kraven på ömsesidighet m.m. Kommissionen anser dock att systemen&lt;br&gt;kan införas och samexistera under förutsättning att ensamköparsystemet&lt;br&gt;modifieras i flera väsentliga avseenden Kommissionens rapport kommer&lt;br&gt;att diskuteras på energiministrarnas möte den 1 juni 1995. Ytterligare&lt;br&gt;diskussion torde krävas innan medlemsländerna kan enas om ett direktiv&lt;br&gt;för den inre elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Reglering av utrikeshandeln med el&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utrikeshandeln med el innebär fördelar&lt;br&gt;för den svenska elförsörjningen, inte minst i perspektivet av en&lt;br&gt;kommande avveckling av kärnkraften. Genom att de nationella&lt;br&gt;elsystemen kopplas samman kan produktionskapaciteten utnyttjas&lt;br&gt;effektivare och det samlade behovet av reservkapacitet nedbringas.&lt;br&gt;Vid ett större behov av nytillskott på tillförselsidan kan import&lt;br&gt;bidra till att utjämna de prisfluktuationer som övergångsvis kan&lt;br&gt;uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar inom EU för att en inre marknad för el utformas&lt;br&gt;så att den kan bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och&lt;br&gt;samtidigt tillgodose de nationella behoven av ömsesidighet i&lt;br&gt;förutsättningarna för handel mellan länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt finns det - med de utlandsförbindelser vi nu har och&lt;br&gt;med den koncessionsprövning som föreslås - inte skäl att befara att&lt;br&gt;försörjningstryggheten skulle äventyras genom en ökande handel.&lt;br&gt;På längre sikt kan dock en viss reglering av utrikeshandeln bli&lt;br&gt;nödvändig för att säkerställa bl.a. försörjningstryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RemissinstansernaiFlera remissinstanser, däri bland Konkurrensverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen&lt;br&gt;och Sydsvenska Handelskammaren, anser inte att det finns skäl att&lt;br&gt;begränsa utrikeshandeln. Andra remissinstanser, däribland Jemkontoret&lt;br&gt;m.fl. och Lantbrukarnas Riksförbund, anför att en ökad kontroll är&lt;br&gt;nödvändig för att förhindra höjda elpriser till följd av ökad svensk export&lt;br&gt;av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid riksdagens behandling av&lt;br&gt;regeringens proposition om en elmarknad med konkurrens (prop.&lt;br&gt;1991/92:133) betonade näringsutskottet det önskvärda i att ta hänsyn till&lt;br&gt;behovet av en internationell ömsesidighet för att konkurrenssnedvrid-&lt;br&gt;ningar skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farhågorna om utlandshandelns inverkan på försörjningstryggheten&lt;br&gt;baseras ofta på antagandet att elpriserna skulle stiga som en följd av en&lt;br&gt;ökad utlandshandel. Enligt EK finns det i dag inte anledning att vänta&lt;br&gt;en sådan omfattande elexport med prishöjande effekter. De svenska&lt;br&gt;utlandsförbindelserna är huvudsakligen sammankopplade med elsystem&lt;br&gt;som inte kan väntas få några avgörande prishöjande effekter på den&lt;br&gt;svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur den framtida handeln med el kommer att påverka den svenska&lt;br&gt;elprisnivån beror enligt EK på om det kommer att byggas fler kablar och&lt;br&gt;hur dessa i så fall kommer att användas. Avgörande för om nya kablar&lt;br&gt;kommer att vara lönsamma är hur kostnaderna för elproduktion,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionssystemens utformning och marknadsförhållandena utvecklas Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;i de länder som deltar i handelsutbytet. Regeringen bedömer i likhet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK att utrikeshandeln med el har stor betydelse för den svenska&lt;br&gt;elförsörjningen. Det gäller i synnerhet i det för Sverige aktuella perspekti-&lt;br&gt;vet av en omställning av energisystemet, som kan innebära att kärnkraften&lt;br&gt;avvecklas under en förhållandevis kort tidsperiod. I en situation när ett&lt;br&gt;större behov av nytillskott uppkommer på tillförselsidan kan import från&lt;br&gt;utlandet bidra till att utjämna variationer i den inhemska produktionen&lt;br&gt;och därav följande prisfluktuationer, som annars skulle kunna skapa&lt;br&gt;problem. En gemensam nordisk elmarknad kan i detta perspektiv spela&lt;br&gt;en viktig roll. Denna fråga behandlas i avsnitt 5 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK bedömer att det - med de utlandsförbindelser vi nu har och med&lt;br&gt;den koncessionsprövning för utlandsförbindelser och den anmälningsplikt&lt;br&gt;som föreslås - inte finns skäl att befara att försörjningstryggheten skulle&lt;br&gt;äventyras eller att prisutvecklingen skulle bli ogynnsam genom en ökande&lt;br&gt;handel. Enligt EK finns det inte heller starka skäl till farhågor avseende&lt;br&gt;försörjningstryggheten i ett längre tidsperspektiv. Osäkerheten om&lt;br&gt;utvecklingen i omvärlden är dock större på lång sikt. Med ändrade pris-&lt;br&gt;och kostnadsförhållanden i andra länder och en ökning av överföringska-&lt;br&gt;paciteten skulle situationen kunna förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK anser därför att det kan finnas skäl att införa en möjlighet till&lt;br&gt;reglering av utrikeshandeln. Det bör således vara möjligt att reglera&lt;br&gt;utrikeshandeln med el om denna i framtiden skulle bedömas vara till&lt;br&gt;väsentlig skada för den svenska försörjningstryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder delade meningar bland remissinstanserna om utrikeshandelns&lt;br&gt;konsekvenser och om behovet av ökad kontroll. Regeringen konstaterar&lt;br&gt;att det i ett kortare tidsperspektiv inte finns något behov av ökad styrning&lt;br&gt;och kontroll av utrikeshandeln med el. Som nyss har anförts är utlands-&lt;br&gt;handel normalt sett till fördel för den svenska elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på de europeiska elmarknaderna är dock f.n. svår-&lt;br&gt;överskådlig. I vissa länder, såsom Norge och Storbritannien, har regler&lt;br&gt;införts i syfte att skapa förutsättningar för konkurrens på elmarknaderna&lt;br&gt;och i andra länder, t.ex. Finland, kommer liknande reformer inom kort att&lt;br&gt;träda i kraft. Under en övergångsperiod kommer därför olika&lt;br&gt;förutsättningar att gälla för möjligheterna att bedriva handel med el&lt;br&gt;mellan skilda länder, och mellan företagen i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller arbetet inom EU med att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;en inre elmarknad råder i dag osäkerhet om vilket resultat som kommer&lt;br&gt;att nås och vid vilken tidpunkt. Regeringen vill dock understryka&lt;br&gt;betydelsen av rådets (energiministrarna) gemensamma slutsatser från den&lt;br&gt;29 november 1994, vari bl.a. konstateras att fullbordandet av den inre&lt;br&gt;marknaden för el kräver flexibla lösningar, som måste tillämpas i en anda&lt;br&gt;av reciprocitet mellan medlemsländerna och leda till en likvärdig och&lt;br&gt;icke-diskriminerande öppning av marknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. den rådande osäkerheten om utvecklingen på&lt;br&gt;övriga europeiska elmarknader bedömer regeringen i likhet med EK att&lt;br&gt;det kan finnas skäl att införa möjligheter till en viss reglering av&lt;br&gt;utrikeshandeln med el, i de fall sådan handel kan bedömas fa skadliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekter på det svenska elsystemet. Sådana skadliga effekter skulle kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara bristande försörjningstrygghet eller oönskad miljöpåverkan, t.ex. om&lt;br&gt;exporten blir av sådan omfattning att det förutsätter en omfattande&lt;br&gt;utbyggnad av elproduktionen i Sverige. Med hänsyn till rådande&lt;br&gt;kostnadsläge för etablering av ny kraftproduktionskapacitet och för&lt;br&gt;överföring av el till kontinenten förefaller dock en sådan utveckling f.n.&lt;br&gt;mycket osannolik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandelns omfattning begränsas på kort sikt av överföringskapa-&lt;br&gt;citeten hos existerande utlandsförbindelser. Det finns två bestämmelser&lt;br&gt;i den vilande ellagen som ger staten möjligheter att utöva en viss indirekt&lt;br&gt;kontroll över utvecklingen av utrikeshandeln med el. Det gäller dels en&lt;br&gt;föreskrift om att ansökan om nätkoncession för utlandsförbindelser skall&lt;br&gt;prövas av regeringen, dels en föreskrift om en generell anmälningsplikt&lt;br&gt;för långsiktiga export- eller importkontrakt. Frågan om en eventuell ökad&lt;br&gt;kontroll av utrikeshandeln behandlas närmare i avsnitt 5.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK föreslår att de bedömningskriterier för prövning av nätkoncession&lt;br&gt;för utlandsförbindelse som finns angivna i förarbetena till den vilande&lt;br&gt;lagstiftningen skall lagfästas. Regeringens överväganden och förslag vad&lt;br&gt;avser prövningen av koncessioner för utlandsförbindelser redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 5.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Handeln på utlandsförbindelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I ett kortare tidsperspektiv finns inte&lt;br&gt;något behov av ökad kontroll av utrikeshandeln. Det bör dock&lt;br&gt;införas en möjlighet att lägga vissa restriktioner på utrikeshandel&lt;br&gt;med el om denna i framtiden bedöms hota försörjningstryggheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild koncession för export och import av el bör därför&lt;br&gt;övervägas. En eventuell reglering av utrikeshandeln måste dock&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att handelns positiva effekter inte&lt;br&gt;äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten avseende långsiktiga kontrakt bör&lt;br&gt;utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare kommer att tillkallas för att utarbeta förslag&lt;br&gt;till ny lagstiftning i enlighet med dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: KonkurrensverketavstyrkerEnergikommissionens&lt;br&gt;(EK) förslag i denna del med hänvisning till att anmälningsplikten i den&lt;br&gt;vilande lagstiftningen torde vara tillräcklig om negativa konsekvenser av&lt;br&gt;fri export skulle uppkomma. Vidare anförs att de aktuella typerna av&lt;br&gt;exportbegränsningar strider mot syftet med såväl EU:s konkurrensregler&lt;br&gt;som mot principen om fri rörlighet för varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen är kritisk till förslaget och framhåller att&lt;br&gt;reglerna måste vara tydliga såvitt avser de grunder på vilka en ansökan&lt;br&gt;kan avslås och utformas så att normala kommersiella villkor inte utgör&lt;br&gt;grund för prövning. Vidare påpekas att en miljöprövning av import- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportkontrakt är svår att genomföra med hänsyn till att elförsörjnings- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;system är integrerade system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energidistributörerna REL framhåller att en koncessionering av&lt;br&gt;handeln inte får försvåra etablerandet av en gemensam norsk-svensk&lt;br&gt;elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det finns i dag inte anledning att&lt;br&gt;förvänta en så stark ökning av den svenska exporten av el att den medför&lt;br&gt;prishöjande effekter. De befintliga utlandsförbindelserna är, när det gäller&lt;br&gt;överföringskapaciteten, huvudsakligen kopplade till marknader som inte&lt;br&gt;kan väntas fa några avgörande prishöjande influenser på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock skäl att noga följa utvecklingen på övriga europeiska&lt;br&gt;elmarknader, och i synnerhet dem i våra grannländer. Som nyss har&lt;br&gt;redovisats pågår f.n. ett arbete med att reformera reglerna för elmarkna-&lt;br&gt;den såväl inom EU som i ett antal europeiska länder, och det råder i dag&lt;br&gt;stor osäkerhet om vilka förutsättningar som kommer att gälla för&lt;br&gt;utrikeshandeln med el under de kommande åren. I det perspektivet finns&lt;br&gt;det anledning att noga analysera vilka konsekvenser för bl a. den svenska&lt;br&gt;prisnivån och försörjningstryggheten en omfattande utbyggnad av&lt;br&gt;utlandsförbindelserna skulle kunna medföra. Det är, som också EU:s&lt;br&gt;ministerråd slagit fast, viktigt att det råder ömsesidighet i utrikeshandeln&lt;br&gt;med el, så att den pågående omregleringen av de europeiska elmarknader-&lt;br&gt;na inte ensidigt gynnar vissa länder och missgynnar andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den vilande ellagstiftningen finns föreskrifter om en anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet för långsiktiga avtal som avser export eller import av el under&lt;br&gt;minst sex månader. Såväl muntliga som skriftliga avtal omfattas av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten. Enligt lagen (1994:618) om handel med el, m.m&lt;br&gt;bemyndigas regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att&lt;br&gt;utfärda närmare föreskrifter om innehållet i en anmälan. I författnings-&lt;br&gt;kommentaren (prop 1993/94:162, s 166) anges särskilt att det inte&lt;br&gt;kommer att krävas att sådan anmälan skall innehålla uppgift om priset&lt;br&gt;och motparten. Enligt EK bör dock anmälningsskyldigheten utvidgas så&lt;br&gt;att det också finns möjlighet att infordra uppgifter om motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsplikten för den som exporterar och importerar el är&lt;br&gt;nödvändig av flera skäl. Uppgifterna behövs för att det skall vara möjligt&lt;br&gt;att göra marknadsbedömningar, t.ex. avseende förväntad leveranssäkerhet&lt;br&gt;och prisutveckling på den svenska marknaden. Svenska kraftnät kommer&lt;br&gt;att behöva information om det önskade framtida utnyttjandet av utlands-&lt;br&gt;förbindelserna för att kunna fullgöra sin uppgift som systemansvarig&lt;br&gt;myndighet. Informationen kan också utgöra underlag för en analys av&lt;br&gt;huruvida handeln med el mellan Sverige och andra länder orsakar&lt;br&gt;störningar i elförsörjningen eller påverkar beredskapen på elområdet. Det&lt;br&gt;är mot denna bakgrund angeläget att det också finns möjlighet att&lt;br&gt;infordra uppgifter om motpart. Regeringen avser när det gäller&lt;br&gt;anmälningsplikten föreskriva att denna omfattar även uppgifter om&lt;br&gt;motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK föreslår att det skall behövas en särskild koncession för export och&lt;br&gt;import av el. Som skäl anförs bl.a. att det genom möjligheter till&lt;br&gt;övervakning och kontroll skapas möjligheter till samhällsekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekvensanalyser av en tilltagande utrikeshandel. Vidare anförs att det Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;finns skäl att kunna pröva miljöeffekterna av produktion som sker i&lt;br&gt;anläggningar i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en särskild koncession för export och import av&lt;br&gt;el bör övervägas. För att få en sådan koncession bör den sökande kunna&lt;br&gt;styrka att det finns ett ingånget avtal om export och/eller import av el&lt;br&gt;som gäller under förutsättning att sökt koncession beviljas. Koncessionen&lt;br&gt;skulle beviljas av regeringen. Det bör finnas en presumtion för att&lt;br&gt;koncession beviljas, men regeringen skall ha möjlighet att kunna avslå en&lt;br&gt;sådan begäran om allmän hänsyn till landets försörj ningstrygghet talar&lt;br&gt;emot ett beviljande av en sådan koncession. Grunderna för sådana avslag&lt;br&gt;behöver dock utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framhållits (avsnitt 5.3.1) finns det i dag inget&lt;br&gt;omedelbart behov av en sådan bestämmelse. Det är också nödvändigt att&lt;br&gt;djupare analysera vissa frågor innan ett konkret lagförslag utformas. Bl.a.&lt;br&gt;bör klarläggas hur handel med el skall behandlas i det föreslagna&lt;br&gt;systemet med en kraftutväxlingskoncession, så att exempelvis inte en&lt;br&gt;börshandel med el samtidigt försvåras. Andra aspekter som bör belysas&lt;br&gt;är vad som skall gälla för redan ingångna kontrakt, om det skall finnas&lt;br&gt;möjligheter att uppställa särskilda villkor i koncessionerna och hur man&lt;br&gt;i så fall skall kunna kontrollera att sådana villkor efterlevs. Lagförslaget&lt;br&gt;måste också stå i överensstämmelse med EG:s regelverk, främst reglerna&lt;br&gt;om fria varurörelser. En särskild utredare kommer att tillkallas för att&lt;br&gt;belysa de frågor som här har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Koncessionsprövningen av utlandsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätkoncession som avser utlandsförbindelse&lt;br&gt;får inte meddelas om förbindelsen allvarligt skulle försämra&lt;br&gt;möjligheterna att långsiktigt upprätthålla elförsörjningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;Energikommissionens (EK) förslag eller lämnar det utan invändning&lt;br&gt;Vissa remissinstanser, däribland Jernkontoret m.fl. finner det angeläget att&lt;br&gt;nya utlandsförbindelser ägs och förvaltas av Svenska kraftnät på samma&lt;br&gt;sätt som det nationella storkraftnätet. Även Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;och Tjänstemännens Centralorganisation anför att utlandsförbindelserna&lt;br&gt;skall ägas av staten. Detta anses nödvändigt för att samhället skall kunna&lt;br&gt;ha det slutgiltiga ansvaret för landets energiförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom riksdagens beslut år 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322) fastställdes&lt;br&gt;riktlinjer för verksamheten med det svenska storkraftnätet. Enligt&lt;br&gt;riktlinjerna skall storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna&lt;br&gt;förvaltas av en från kraftproducenterna fristående organisation, Affärsver-&lt;br&gt;ket svenska kraftnät. Vidare anges att principen när det gäller ägande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelserna bör vara att Svenska kraftnät skall äga och förvalta Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;en tillräckligt stor andel av utlandsförbindelserna för att säkerställa&lt;br&gt;svenska producenters och konsumenters möjligheter att sluta avtal om&lt;br&gt;kraftaffärer med köpare och säljare utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande ellagstiftningen innehåller inga särskilda bestämmelser&lt;br&gt;avseende utlandshandel med el. Inte heller när det gäller koncessionspröv-&lt;br&gt;ning finns enligt gällande ellag några särskilda bedömningsgrunder när&lt;br&gt;ansökan avser utlandsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller koncessionsprövningen avseende utlandsförbindelser bör&lt;br&gt;regeringen, enligt den vilande ellagstiftningens förarbeten, ha möjligheter&lt;br&gt;att beakta alla väsentliga effekter på det svenska elsystemet. I prop.&lt;br&gt;1993/94:162 konstateras att den långsiktiga leveranssäkerheten hos det&lt;br&gt;svenska elsystemet kan komma att ställa krav på restriktioner eller&lt;br&gt;särskilda villkor för utbyggnaden av utlandsförbindelserna. Vidare anges&lt;br&gt;att &amp;quot;I samband med prövning av ansökan om nätkoncession för utlands-&lt;br&gt;förbindelse bör därför flera faktorer vägas in som exempelvis&lt;br&gt;förbindelsens betydelse för den allmänna tillgången till överföringskapaci-&lt;br&gt;tet till utlandet, driftsäkerheten i det svenska elsystemet och den&lt;br&gt;långsiktiga leveranssäkerheten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten anges dock inga andra bedömningsgrunder för en utlands-&lt;br&gt;förbindelse än för en nätkoncession för linje inom landet, dvs. att&lt;br&gt;ledningen skall vara lämplig från allmän synpunkt I lagen anges enbart&lt;br&gt;att en nätkoncession som avser en utlandsförbindelse skall prövas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK föreslår att de bedömningsgrunder som finns angivna i förarbetena&lt;br&gt;till den vilande ellagstiftningen, nämligen den allmänna tillgången till&lt;br&gt;överföringskapacitet till utlandet, driftsäkerheten i det svenska elsystemet&lt;br&gt;och den långsiktiga leveranssäkerheten, också bör anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar EK:s uppfattning att den vilande lagstiftningen bör&lt;br&gt;kompletteras i detta avseende. Denna ändring bör träda i kraft samtidigt&lt;br&gt;med den vilande ellagstiftningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den här föreslagna ändringen i ellagen&lt;br&gt;avseende bedömningsgrunderna vid prövning ger staten ett stort&lt;br&gt;inflytande över etableringen av utlandsförbindelserna En strävan, för att&lt;br&gt;tillgodose samhällets intresse av långsiktig försörjningstrygghet i&lt;br&gt;elsystemet, bör dock vara att tillkommande utlandsförbindelser ägs och&lt;br&gt;förvaltas av staten. Den utredare som skall överväga kontrollen av&lt;br&gt;utlandshandel bör även behandla denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 En integrerad nordisk elmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: På en integrerad nordisk elmarknad kan&lt;br&gt;de samlade produktionsresurserna utnyttjas bättre. Därigenom&lt;br&gt;reduceras risken för en alltför stark marknadskoncentration. Det&lt;br&gt;bidrar också till stabilare elpriser och till att investeringar sker där&lt;br&gt;en utbyggnad är mest kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nordisk elmarknad skall kunna etableras krävs&lt;br&gt;medverkan av regeringarna i de nordiska länderna. Det är angeläget&lt;br&gt;att det arbete med att främja utvecklingen av en gemensam&lt;br&gt;elmarknad i Norden, som bedrivs inom ramen för det nordiska&lt;br&gt;samarbetet, fortsätter och intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan har&lt;br&gt;genomgående positiva synpunkter på etableringen av en gemensam&lt;br&gt;nordisk elmarknad. Således anser bl.a. Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Energidistributörema REL och Stor-&lt;br&gt;stockholms Energi AB (STOSEB) att det är angeläget att en gemensam&lt;br&gt;marknad och en nordisk kraftbörs snabbt kan etableras. REL framhåller&lt;br&gt;betydelsen av att det snarast möjligt utarbetas regler som reglerar handeln&lt;br&gt;på en sådan marknadsplats. Svenska Kraftverksföreningen anser att det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med en nordisk elbörs måste baseras på det arbete som&lt;br&gt;bedrivs inom Nordel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inom Norden har sedan lång tid&lt;br&gt;tillbaka funnits ett etablerat samarbete när det gäller handel med el&lt;br&gt;Överföringen av kraft till och från Sverige sker med hjälp av 20&lt;br&gt;växelströms- och likströmsförbindelser. Den totala överföringsförmågan&lt;br&gt;är ca 5 000 MW. Sverige har sex elkraftförbindelser med Danmark, fem&lt;br&gt;med Finland och nio med Norge. Av de 22 existerande förbindelserna&lt;br&gt;mellan de nordiska länderna går således de flesta mellan Sverige och ett&lt;br&gt;annat land. En förstärkning av överföringskapaciteten planeras mellan&lt;br&gt;Sverige och Norge samt mellan Sverige och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln med el förutsätter ett samarbete mellan de organisa-&lt;br&gt;tioner som ansvarar för de nationella elsystemen. I Norden har elhandeln&lt;br&gt;utvecklats genom de stora kraftföretagens samarbete inom Nordel. I de&lt;br&gt;nordiska länderna har tidigare dessa kraftföretag tillsammans svarat för&lt;br&gt;elbalansen och tillgången till reglerkraft, vilka är nödvändiga funktioner&lt;br&gt;att kontrollera vid handelsutbyte med ett annat lands elsystem. Det är&lt;br&gt;också kraftföretagen som har ägt och förvaltat de kraftledningar över&lt;br&gt;vilka leveranserna har skett, såväl utlandsförbindelserna som de anslutan-&lt;br&gt;de ledningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens förändringar på de nordiska elmarknaderna har också&lt;br&gt;påverkat utrikeshandeln. I Norge och Sverige har statliga företag resp,&lt;br&gt;affärsverk inrättats för att förvalta och driva de nationella högspännings-&lt;br&gt;näten och utlandsförbindelserna. I Finland förvaltas stamnätet och&lt;br&gt;utlandsförbindelser av två nätbolag, varav ett ägs av staten. I Norge, och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom kort också i Finland, finns elmarknader med konkurrens i produk- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;tion och försäljning. Alla marknadens aktörer har då tillgång till elnäten&lt;br&gt;i dessa länder och kunderna kan fritt välja leverantör, i princip även en&lt;br&gt;utländsk sådan. Efter ett ikraftträdande av den vilande ellagstiftningen&lt;br&gt;skulle svenska elproducenter kunna sälja el direkt till kunder i dessa&lt;br&gt;länder och svenska kunder skulle kunna köpa el där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de nordiska energiministrarnas möte i Reykjavik i februari i år&lt;br&gt;fick Ämbetsmannakommittén för energi- och näringspolitik i uppdrag att&lt;br&gt;utreda och redovisa förslag till ändamålsenliga former för kraftutbyte och&lt;br&gt;elhandel som omfattar alla berörda nordiska länder. Ett konkret förslag&lt;br&gt;skall i juni presenteras av Ämbetsmannakommittén, om bl.a. de former&lt;br&gt;för elsamarbete som bedöms möjliga att tillämpa från den 1 januari 1996&lt;br&gt;Vidare har Statnett SF och Svenska kraftnät i mars i år överlämnat en .&lt;br&gt;rapport om en gemensam norsk-svensk elbörs. I rapporten dras slutsatsen&lt;br&gt;att flera av de nödvändiga tekniska förutsättningarna för att kunna skapa&lt;br&gt;en sådan börs till den 1 januari 1996 föreligger. Vissa justeringar måste&lt;br&gt;dock göras i de regler som gäller för de nordiska elföretagens verksam-&lt;br&gt;het. '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Nordel arbetar med frågan om en nordisk elbörs. En rapport med&lt;br&gt;förslag till utformning av en sådan börs har redovisats i april i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt finns enligt regeringens bedömning goda möjligheter att&lt;br&gt;Norden utvecklas i riktning mot en alltmer integrerad marknad, som även&lt;br&gt;inkluderar Danmark. På en sådan marknad kan de samlade produktions-&lt;br&gt;resurserna utnyttjas effektivare. Genom att vatten- och kärnkraftsproduk-&lt;br&gt;tion kan ersätta produktionen i fossilbränslebaserade anläggningar kan de&lt;br&gt;totala utsläppen av miljöskadliga ämnen som kväveoxider och svavel&lt;br&gt;reduceras. Även utsläppen av koldioxid, som är en s.k. växthusgas,&lt;br&gt;minskar när fossilbränslebaserad elproduktion inte tas i anspråk i samma&lt;br&gt;utsträckning som i en situation där utlandshandein med el begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den ökade konkurrensen på en integrerad marknad minskar&lt;br&gt;också riskerna för att vissa kraftföretag far en alltför stark ställning på de&lt;br&gt;nationella elmarknaderna. Det samlade behovet av ny produktionskapaci-&lt;br&gt;tet kommer att bli lägre och utbyggnaden av ny kapacitet kommer att ske&lt;br&gt;där de ekonomiska förutsättningarna är bäst givet de energipolitiska&lt;br&gt;restriktioner som finns i de nordiska länderna. Det förutsätter dock att de&lt;br&gt;energi- och miljöpolitiska styrmedlen i de enskilda länderna utformas så&lt;br&gt;att de inte förorsakar konkurrenssnedvridningar i elhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande nordisk elmarknad kan således, enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning, utgöra ett effektivt medel för att uppnå både en&lt;br&gt;ändamålsenlig utbyggnad och ett effektivt utnyttjande av en elförsörjning&lt;br&gt;som står i samklang med de energi- och miljöpolitiska målen Härigenom&lt;br&gt;underlättas också omställningen av det svenska energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete i den riktningen som har inletts bör därför fortsätta och&lt;br&gt;intensifieras, med sikte på att ett konkret samarbete skall kunna inledas&lt;br&gt;samtidigt med eller i nära anslutning till den svenska&lt;br&gt;elmarknadsreformens ikraftträdande. Det är därvid angeläget att den&lt;br&gt;långsiktiga utvecklingen av handeln kan ske på ett sätt som är till fördel&lt;br&gt;för samtliga de länder som ingår i samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Åtgärder för att säkerställa en fungerande han- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;del med el&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Konsumentintresset stärks&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Genom den nya ellagstiftningen stärks&lt;br&gt;konsumenternas ställning på elmarknaden. En väl fungerande&lt;br&gt;handel är en förutsättning för att konsumenterna skall dra nytta av&lt;br&gt;de fördelar som elförsäljning i konkurrens kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med leveranskoncession bör förlängas för att underlätta&lt;br&gt;övergången till det nya regelverket för konsumenter med låg&lt;br&gt;elförbrukning och för småskalig elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för överföring av el måste vara utformade så att hushåll&lt;br&gt;och företag i glesbygden far rimliga nättariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organiserad handelsplats för el är ett viktigt medel för att fa&lt;br&gt;en fungerande handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skärpt övervakning av marknadens utveckling sker i samband&lt;br&gt;med att den nya lagstiftningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikom m issionens bedöm ning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har framfört synpunkter om&lt;br&gt;de små kundernas ställning på den omreglerade elmarknaden. Bl.a&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Energidistributörema REL, framhåller&lt;br&gt;betydelsen av en väl fungerande handel med el och tillgång till öppen&lt;br&gt;information om bl.a. priser för att kunderna skall kunna agera med styrka.&lt;br&gt;Enligt Glesbygdsmyndigheten innebär omregleringen en risk för ökad&lt;br&gt;prisdifferentiering mellan stora och små kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det angeläget att stimulera&lt;br&gt;utvecklingen av förenklade mätsystem för små konsumenter i syfte att&lt;br&gt;underlätta deras möjligheter att delta i en öppen handel. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs även av ett antal fastighetsförvaltare, bl.a. Riks-&lt;br&gt;byggen och Sveriges Fastighetsägareförbund, liksom av Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund och Villaägarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom den nya ellagstiftningen&lt;br&gt;skapas nya förutsättningar för handel med el som bl.a. innebär att&lt;br&gt;konsumenterna fritt kan välja leverantör för den el som de förbrukar.&lt;br&gt;Denna möjlighet innebär att konsumenternas ställning på marknaden&lt;br&gt;stärks jämfört med nu gällande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uttryckts oro för de små konsumenternas situation på den om-&lt;br&gt;reglerade elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med den bestämmelse om leveranskoncession som&lt;br&gt;ingår i den vilande ellagstiftningen är att stärka rättsskyddet för de små&lt;br&gt;konsumenterna vid övergången till en öppen marknad. I propositionen&lt;br&gt;(1993/94:162) anfördes att mindre elförbrukare i praktiken, med hänsyn&lt;br&gt;till transaktionskostnaderna - främst kostnaderna för mätning - kommer&lt;br&gt;att vara beroende av sin nuvarande leverantör som därigenom behåller en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;monopolliknande ställning trots att kunderna har formella rättigheter att Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;byta leverantör. Enligt propositionen fanns det därför skäl att ge de små&lt;br&gt;elkunderna ett särskilt skydd. Genom det vilande regelverket har lagfasts&lt;br&gt;att den som har leveranskoncession är skyldig att tillhandahålla el till alla&lt;br&gt;kunder inom området. Kunden är därigenom gararanterad leverans av el&lt;br&gt;till priser som kan prövas av en myndighet (NUTEK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora konsumenter, såsom hushållsabonnenter,&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och mindre näringsidkare, kommer inledningsvis&lt;br&gt;sannolikt att köpa sin el från innehavaren av leveranskoncession.&lt;br&gt;Förmånliga inköpsvillkor för leveranskoncessionsinnehavaren kan komma&lt;br&gt;även småförbrukama tillgodo i nästa led. Även om dessa kundgrupper&lt;br&gt;inte utnyttjar möjligheten att byta leverantör kan de således dra indirekt&lt;br&gt;nytta av de fördelar en konkurrensutsatt elförsäljning innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionema skall enligt den vilande lagstiftningen ges för&lt;br&gt;en tid av högst tre år. Regeringen anser att systemet med&lt;br&gt;leveranskoncessioner bör gälla för en längre tidsperiod än tre år.&lt;br&gt;Regeringens överväganden och förslag beträffande giltighetstiden för&lt;br&gt;leveranskoncession redovisas i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konsumenter med låg elförbrukning, främst hushål Iskonsumenter,&lt;br&gt;kan bl.a. kraven på mätning begränsa möjligheterna att delta i en öppen&lt;br&gt;handel med el. En orsak är att mätning av elförbrukning i allmänhet&lt;br&gt;måste ske med avsevärt större noggrannhet än i dag om slutförbrukama&lt;br&gt;inom ett område far sin el från flera leverantörer. Tillgången till billiga&lt;br&gt;mätsystem är således en förutsättning för att små kunder skall kunna delta&lt;br&gt;i en öppen handel. Det är därför viktigt för elmarknadens utveckling att&lt;br&gt;tekniken inom mätningsområdet utvecklas och kostnaderna pressas&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt NUTEK och Svenska kraftnät att&lt;br&gt;gemensamt redovisa förslag till åtgärder för att fa fram billig mätteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga på den nya elmarknaden är att se till att glesbygds-&lt;br&gt;konsumentema inte missgynnas. Det är främst utformningen av&lt;br&gt;regelverket för nättjänster som är av betydelse i denna fråga. Den del av&lt;br&gt;kundens totala elpris som gäller den elektriska energin och inte&lt;br&gt;elöverföringen, påverkas däremot inte av om elen tas ut i glesbygd eller&lt;br&gt;i tätort Regeringen redovisar i avsnitt 6.3 förslag till ändringar i den&lt;br&gt;vilande lagstiftningen som syftar till att säkerställa rimliga&lt;br&gt;överfönngstariffer för glesbygdskunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i remissinstansernas bedömning att en väl&lt;br&gt;fungerande handel med el, med öppen information om bl a. priser, kan&lt;br&gt;minska transaktionskostnaderna för att agera på marknaden och därför är&lt;br&gt;särskilt viktig för distributörer och andra kundgrupper. En organiserad&lt;br&gt;handelsplats för el (en elbörs) ger kunderna bättre information om priser&lt;br&gt;och leveransvillkor än om all handel sker bilateralt. En elbörs kan därför&lt;br&gt;bidra till att effektivisera handeln, vilket är angeläget inte minst för de&lt;br&gt;mindre elförbrukama. Frågan om en organiserad handelsplats för el&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av elmarknaden innebär förändringar som är genomgri- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;pande för såväl elmarknadens funktionssätt som producenter, leverantörer&lt;br&gt;och konsumenter. Det finns därför skäl att noga följa och övervaka&lt;br&gt;marknadens utveckling, särskilt under en första tid efter det att den nya&lt;br&gt;lagstiftningen träder i kraft. Frågan behandlas närmare i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Trygghet för små konsumenter och för småskalig&lt;br&gt;elproduktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konsumenter med låg elförbrukning liksom&lt;br&gt;småskaliga elproducenter bör under en längre tid få ett särskilt&lt;br&gt;skydd i form av en pris- respektive leveranskontroll. Systemet med&lt;br&gt;leveranskoncession skall därför förlängas till att gälla i fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av systemet skall ske i god tid före koncessionsti-&lt;br&gt;dens utgång med särskilt beaktande av villkoren för konsumenterna&lt;br&gt;och för småskalig elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar Energikommissio-&lt;br&gt;nens (EK) förslag eller lämnar det utan invändning. Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO) anser att systemet med leveranskoncession bör permanen-&lt;br&gt;tas. Svenska Kraftverksföreningen är negativ till EK:s förslag och anför&lt;br&gt;att en förlängning skulle motverka en önskvärd snabb övergång till den&lt;br&gt;nya marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den bestämmelse om leveranskon-&lt;br&gt;cession som ingår i den vilande ellagstiftningen har tillkommit i syfte att&lt;br&gt;skapa stabilitet och skydda mindre kunder och den småskaliga elproduk-&lt;br&gt;tionen vid övergången till en reformerad elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar leveranskoncession är skyldig att leverera el för&lt;br&gt;normala förbrukningsändamål till alla kunder inom området som inte&lt;br&gt;önskar byta leverantör. Kunden har rätt att få både elpriset och villkoren&lt;br&gt;för överföringen av el prövad av samma myndighet (NUTEK). Vidare har&lt;br&gt;kunden rätt att, efter en viss uppsägningstid, byta leverantör och köpa el&lt;br&gt;från annan än den som har leveranskoncession i området. En förutsättning&lt;br&gt;för att kunna byta leverantör är att de krav på mätning och avräkning&lt;br&gt;som är förknippade med bytet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar leveranskoncession är skyldig att köpa el från&lt;br&gt;elproduktionsanläggning som är belägen inom området och som kan&lt;br&gt;leverera en effekt om högst 1 500 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionerna ges för en tid av högst tre år. Inför kon-&lt;br&gt;cessionstidens utgång och en eventuell omkoncessionering skall systemet&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen i riksdagen bifölls regeringens förslag i detta&lt;br&gt;avseende. Näringsutskottet uttalade dock att den småskaliga&lt;br&gt;elproduktionen bör ges ett skydd jämförbart med den för innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession föreslagna mottagningsplikten i ytterligare två år även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om man vid utvärdering av leveranskoncessionssystemet finner att detta Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;bör avvecklas och att regeringen därför bör anmodas att återkomma med&lt;br&gt;erforderliga förslag för att säkerställa detta (bet. 1993/94:NU22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK anför att systemet med leveranskoncessioner är av sådant värde att&lt;br&gt;det redan inledningsvis borde gälla för en längre tidsperiod än tre år. EK&lt;br&gt;föreslår att systemet förlängs till att gälla i fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LO bör systemet med tidsbegränsade leveranskoncessioner&lt;br&gt;ersättas av regler som innebär ett permanent system med möjlighet till&lt;br&gt;förändring om det senare bedöms lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att behålla systeme med tidsbegränsade leverans-&lt;br&gt;koncessioner. Elreformen innebär genomgripande förändringar i&lt;br&gt;elmarknadens funktion. Det ligger i sakens natur att konsekvenserna är&lt;br&gt;svåra att förutse. Med tidsbegränsade koncessioner skapas en flexibiliet&lt;br&gt;i regelverket som går förlorad om systemet skulle permanentas genom&lt;br&gt;långa eller obegränsade koncessionstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom EK att giltighetstiden bör förlängas. En längre&lt;br&gt;tidsperiod ger koncessionsinnehavama bättre planeringsförutsättningar.&lt;br&gt;Kunderna och de små elproducenterna far under en längre tid möjlighet&lt;br&gt;till en priskontroll av inköps- respektive leveransvillkoren. Tre år måste&lt;br&gt;också anses vara en allt för kort tid för att kunna utgöra underlag för en&lt;br&gt;utvärdering av systemet. Genom en förlängning av giltighetstiden med två&lt;br&gt;år skulle vidare riksdagens önskemål om ett ytterligare skydd i två år för&lt;br&gt;den småskaliga elproduktionen vara tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa utvecklingen på elmarknaden. Ett&lt;br&gt;viktigt mål för elreformen är att stärka elkonsumenternas ställning.&lt;br&gt;Särskilt bör beaktas utvecklingen för de små kunderna och dessas&lt;br&gt;möjligheter att utnyttja de förändringar som reformen innebär. Av&lt;br&gt;betydelse är härvid bl.a. priser och andra villkor för elleveranser.&lt;br&gt;Systemet med leveranskoncession, vars främsta syfte är att skapa trygghet&lt;br&gt;för små konsumenterna vid övergången till den nya lagstiftningen, bör&lt;br&gt;utvärderas i god tid före utgången av den femåriga koncessionsperioden.&lt;br&gt;Härigenom skapas underlag för en prövning av systemet med&lt;br&gt;leveranskoncession och om systemet bör avvecklas eller förändras för att&lt;br&gt;tillgodose de små konsumenternas och de små producenternas behov. Ett&lt;br&gt;viktigt inslag i utvärderingen bör vara att bedöma hur kostnaderna för&lt;br&gt;mätning har utvecklats liksom övriga faktorer som kan ha betydelse för&lt;br&gt;de små konsumenternas möjligheter att dra nytta av de nya förhållanden&lt;br&gt;som kommer att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Konsumenter i glesbygd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: Elförbrukare i glesbygden&lt;br&gt;skall ha tillgång till el på rimliga villkor. Överföringskostnadema&lt;br&gt;för el bör utjämnas mellan tätorts- och glesbygdskunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lokala nät bör NUTEK kunna medge undantag från den&lt;br&gt;vilande ellagstiftningens föreskrifter om att kostnader och intäkter&lt;br&gt;för varje koncessionsområde skall redovisas för sig. Om områdena&lt;br&gt;far redovisas samlat skall de också vid skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen ses som ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturomvandlingen av lokaldistributionen bör fortsätta.&lt;br&gt;NUTEK bör aktivt verka för en sammanslagning av områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tariffsättning på regionledningar skall huvudprincipen vara&lt;br&gt;att tillämpa en avståndsoberoende tariff för uttag av el. Vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen av nättariffen för en regionledning skall&lt;br&gt;kostnaderna för koncessionshavarens samtliga regionledningar i viss&lt;br&gt;utsträckning bedömas samlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrar åt NUTEK att särskilt övervaka kostnadsut-&lt;br&gt;vecklingen för glesbygdskunderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna. Flertalet remissinstanser godtar Energi kommissio-&lt;br&gt;nens (EK) förslag eller lämnar det utan invändning. Flera remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län,&lt;br&gt;Glesbygdsmyndigheten och Svenska Kommunförbundet, anser att&lt;br&gt;glesbygdskundemas situation har beaktats godtagbart med EK:s förslag&lt;br&gt;till komplettering av den vilande lagstiftningen. Remissinstanserna anför&lt;br&gt;dock att tariffernas utveckling för glesbygdskunderna bör följas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund anser att nätmyndigheten aktivt måste&lt;br&gt;medverka till en sammanslagning eller samredovisning av koncessions-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Ellagstiftningsutredningen innebär EK:s förslag inte någon&lt;br&gt;garanti för att tarifferna kommer att utformas på det sätt som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. NUTEK, Svenska Kraftverksföreningen&lt;br&gt;och Svenska Elverksföreningen, anser att den föreslagna lagtexten&lt;br&gt;avseende nättariff för linje behöver förtydligas i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den vilande ellagstiftningen innebär&lt;br&gt;att produktion och försäljning av el skiljs från överföring av el Det pris&lt;br&gt;som kunden betalar till elproducenten eller elleverantören blir då&lt;br&gt;oberoende av var i landet elen tas ut från nätet. Kundens inköpsavtal&lt;br&gt;reglerar när säljaren skall tillhandahålla el på elnätet och på vilka villkor&lt;br&gt;det skall ske, men prissättningen på överföringen regleras via ellagstift-&lt;br&gt;ningen och är bl.a. beroende av överföringskostnaderna. Det totala pris&lt;br&gt;som kunden betalar består således dels av priset för själva elleveransen,&lt;br&gt;dels av priset för anslutning till nätet och för överföringen av elen&lt;br&gt;(nättjänsten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av det totala priset som elkunden betalar för den elektriska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energin påverkas inte av om elen tas ut i glesbygd eller i tätort. De Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;fördelar som följer av att elförsäljningen konkurrensutsätts kommer alltså&lt;br&gt;att gynna alla konsumenter, oavsett om de bor i tätort eller i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför enbart den vilande ellagstiftningens regler om prissättning&lt;br&gt;av nättjänster som bör bedömas med avseende på om&lt;br&gt;glesbygdskonsumentemas situation kan påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl den nu gällande som den vilande ellagstiftningen finns&lt;br&gt;bestämmelser som gör det möjligt att reglera priser och övriga villkor för&lt;br&gt;de tjänster som koncessionshavaren erbjuder. Enligt nu gällande regler&lt;br&gt;kan pris och andra villkor för levererad el prövas av Prisreglerings-&lt;br&gt;nämnden för elektrisk ström, i efterhand när någon klagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vilande lagstiftningen innehåller bestämmelser som medger&lt;br&gt;prövning av anslutningsavgift och priset för överföring av el samt andra&lt;br&gt;villkor för anslutning och överföring. Priset på el kan däremot inte&lt;br&gt;prövas, utom vad gäller leveranser från den som innehar en leveranskon-&lt;br&gt;cession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den grundläggande bestämmelsen om prissättningen av&lt;br&gt;nättjänster i den vilande lagstiftningen skall nättariffer vara skäliga och&lt;br&gt;utformade på sakliga grunder. Lagen anger också kriterier som skall&lt;br&gt;användas vid skälighetsbedömningen. Som den viktigaste faktorn anges&lt;br&gt;konsumentintresset, dvs. konsumenternas intresse av låga och stabila&lt;br&gt;nättariffer. Även nätägarens krav på en rimlig avkastning i verksamheten&lt;br&gt;skall beaktas. Att nättariffen skall utformas på sakliga grunder innebär att&lt;br&gt;tarifferna skall vara objektiva och icke-diskriminerande. Skilda tariffer far&lt;br&gt;tillämpas på grupper av kunder med olika kostnadsbild, t.ex. kunder med&lt;br&gt;elvärme eller tidstanff. Kunder inom samma kundkategori skall däremot&lt;br&gt;ha samma nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffen på lokal nivå far inte vara avståndsberoende utom vad&lt;br&gt;avser engångsavgifter vid anslutning. Det innebär att geografiska&lt;br&gt;indelningar inte far göras, t.ex. med olika tariffer för tätort och om-&lt;br&gt;givande landsbygd. Zon-indelningar av ett koncessionsområde är inte&lt;br&gt;heller tillåtna. Vid bedömningen av nättariffen på lokal nivå skall varje&lt;br&gt;koncessionsområde behandlas för sig. Det är prisutvecklingen i det&lt;br&gt;aktuella koncessionsområdet som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vilande lagstiftningen innehåller däremot inga särskilda regler för&lt;br&gt;hur nättariffer skall utformas på regional nivå. Den enda regleringen är,&lt;br&gt;som nyss har nämnts, att nättariffen skall vara skälig och utformad på&lt;br&gt;sakliga grunder. Något förbud för avståndsberoende tariffer finns inte för&lt;br&gt;regionala nät. I specialmotiveringen till den vilande lagstiftningen nämns&lt;br&gt;uttryckligen att nättariffer för nätkoncession för linje far variera med&lt;br&gt;hänsyn till var anslutningspunkten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avståndsberoende i nättarifferna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudprincip i den vilande lagstiftningen är att priserna för nättjänster&lt;br&gt;skall vara kostnadsriktiga och att all s.k. korssubventionering mellan&lt;br&gt;nätverksamhet samt produktion av och handel med el skall förhindras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen framhålls att gällande praxis i tariffsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i flera fall skall bibehållas. Enligt praxis skiljer sig dagens eltariffer inte Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;mellan abonnenter på samma säkringsnivå inom samma koncessions-&lt;br&gt;område. Motsvarande regler uttrycks explicit i den vilande ellagstift-&lt;br&gt;ningen vad gäller nättariffer för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncessionsområdes sammansättning av tätort- och glesbygds-&lt;br&gt;kunder kan ha stor betydelse för tariffens nivå. Det förekommer också att&lt;br&gt;samma tariffstruktur tillämpas i flera angränsande koncessionsområden&lt;br&gt;om ägaren är densamma, eller om driften handhas av ett och samma&lt;br&gt;företag. I samband med prövning av områdeskoncessioner söker&lt;br&gt;koncessionsmyndigheten åstadkomma områden med en lämplig blandning&lt;br&gt;av tätorts- och glesbygdskunder för att nå en utjämning av tarifferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den vilande lagstiftningen krävs att varje koncessionsområde&lt;br&gt;behandlas för sig vid prövning av en nättariff. Kostnaderna inom det&lt;br&gt;enskilda koncessionsområdet blir därigenom grunden för tariffprövningen.&lt;br&gt;Därigenom blir det omöjligt att vid prövningen behandla flera an-&lt;br&gt;gränsande koncessionsområden som en enhet. Även om nätmyndigheten&lt;br&gt;(NUTEK) skall kunna medge undantag från skyldigheten att redovisa&lt;br&gt;vaije område för sig måste enligt den vilande lagstiftningen skälighetsbe-&lt;br&gt;dömningen av tariffer ske utifrån kostnaderna för verksamheten i varje&lt;br&gt;enskilt område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns nu på flera håll i landet angränsande koncessionsområden&lt;br&gt;med samma ägare för vilka en enhetlig eltariff tillämpas. Ett exempel är&lt;br&gt;Vattenfalls Norrbottensdistrikt, som består av omkring ett dussin&lt;br&gt;koncessionsområden av vilka en del är utpräglade glesbygdsområden. Om&lt;br&gt;nättarifferna där skulle bestämmas utifrån kostnaderna för varje enskilt&lt;br&gt;område skulle tarifferna för glesbygdsområdena bli flera gånger högre än&lt;br&gt;i tätortsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana situationer kan i många fall undvikas genom sammanlägg-&lt;br&gt;ningar av koncessionsområden, men det skulle ibland sannolikt vara mer&lt;br&gt;fördelaktigt för det enskilda företaget att behålla den existerande&lt;br&gt;områdesindelningen och i stället tillåta att en enhetlig tariff användes över&lt;br&gt;de angränsande områdena. EK föreslår att den vilande lagstiftningen&lt;br&gt;därför kompletteras så att detta möjliggörs. Skäligheten i nättariffen skulle&lt;br&gt;då bedömas utifrån de samlade kostnaderna för nätverksamheten i alla&lt;br&gt;berörda områden. Detta överensstämmer med nuvarande praxis. Därige-&lt;br&gt;nom kan det undvikas att elkunder i glesbygd far en förändrad situation&lt;br&gt;genom den nya ellagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till den vilande lagstiftningen krävs vidare av en&lt;br&gt;nätägare med nätkoncession för linje att denne skall kunna redovisa för&lt;br&gt;nätmyndigheten hur kostnaderna har beräknats för var och en av&lt;br&gt;koncessionerna. Eftersom ett regionnätområde normalt innehåller ett stort&lt;br&gt;antal ledningar, som var och en drivs enligt särskild koncession, innebär&lt;br&gt;detta ett mycket långtgående krav på detaljerad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, som tidigare nämnts, ingen regel som förbjuder att avstånds-&lt;br&gt;beroende tariffer tillämpas på regional nivå. Däremot synes kraftföretagen&lt;br&gt;normalt ha tillämpat tariffer som är oberoende av avstånd på de regionala&lt;br&gt;näten. I fall där en enskild kund begär prövning av den tariff som erbjuds&lt;br&gt;av ett nätföretag kan dock situationer uppkomma där nätmyndigheten mot &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund av dels den angivna bestämmelsen om ekonomisk redovisning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per linjekoncession, dels principen om kostnadsnktighet i tariffsättningen, Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;tvingas fatta beslut som innebär ett ökat avståndsberoende och en ökad&lt;br&gt;uppdelning av tariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK föreslår mot denna bakgrund bl.a. att huvudprincipen i tariffsätt-&lt;br&gt;ningen skall vara att en avståndsoberoende tariff for uttag av el tillämpas&lt;br&gt;för regionledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;i den vilande ellagstiftningen. Ellagstiftningsutredningen ifrågasätter om&lt;br&gt;den föreslagna konstruktionen, som baseras på att koncessionshavaren&lt;br&gt;frivilligt ansöker om att ett antal nätkoncessioner för område skall&lt;br&gt;behandlas samlat, tillgodoser det syfte EK har velat uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vilande ellagstiftningens föreskrifter om att varje koncessionsom-&lt;br&gt;råde skall behandlas för sig vid prövning av nättariff förutsätter att&lt;br&gt;nätägaren kan särredovisa varje nätkoncession för område för sig. Detta&lt;br&gt;ställer långtgående krav på en korrekt fördelning av intäkter och&lt;br&gt;kostnader mellan områdena. Den föreslagna ordningen innebär en&lt;br&gt;förenkling för de nätföretag som har koncessionsområden som ligger&lt;br&gt;geografiskt nära varandra och där företaget tillämpar en enhetlig tariff&lt;br&gt;Det finns därför starka skäl för de berörda nätföretagen att ansöka om&lt;br&gt;undantag från kravet på att särredovisa varje koncessionsområde för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att nätmyndigheten (NUTEK)&lt;br&gt;på koncessionshavarens begäran bör kunna medge undantag från kravet&lt;br&gt;att varje koncessionsområde redovisas för sig. Områdena skall ligga&lt;br&gt;geografiskt nära varandra och utgöra en för nätverksamhet lämplig enhet.&lt;br&gt;Ett sådant undantagsbeslut är för sin giltighet beroende av att en enhetlig&lt;br&gt;nättariff skall tillämpas i alla berörda områden. Om nätkoncessionerna far&lt;br&gt;redovisas samlat skall de också vid skälighetsbedömning av nättariffen&lt;br&gt;ses som ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är fråga om ett undantag som med tiden kan komma att&lt;br&gt;ändras ligger det i koncessionshavarens eget intresse att hålla reda på&lt;br&gt;vilka fcapzVa/kostnader som är hänförliga till varje enskilt område även om&lt;br&gt;koncessionshavaren har beviljats undantag. Dessa uppgifter kommer&lt;br&gt;också att vara viktiga för nätmyndighetens möjligheter att utöva tillsyn&lt;br&gt;av nätverksamheten. Frågan kommer att behandlas i de föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet som regeringen avser att utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att nätmyndigheten aktivt verkar för en samman-&lt;br&gt;slagning av koncessesionsområden för att påskynda strukturomvandlingen&lt;br&gt;av lokaidistributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att nättariff för linje med spänning under-&lt;br&gt;stigande 220 kilovolt (regionledning), inom normala spänningsintervall,&lt;br&gt;inte far utformas med hänsyn till var uttagspunkten är belägen i&lt;br&gt;förhållande till ledningens anslutning till annans ledning som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för linje. Nätmyndigheten bör dock kunna medge undantag&lt;br&gt;från denna regel i de fall det finns särskilda avtal mellan nätägare och&lt;br&gt;kunder som har ingåtts före lagstiftningens ikraftträdande. Frågan&lt;br&gt;behandlas i författningskommentaren till 2 § 9 mom. ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en regionledning bör&lt;br&gt;kostnaderna på koncessionshavarens samtliga regionledningar i viss &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning bedömas samlat. Remissinstansernas synpunkter avseende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nättariff för linje har till största del beaktats med den här föreslagna Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;ordningen (se författningskommentar, avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att nätmyndigheten skall kunna pröva skäligheten&lt;br&gt;i priser och övriga villkor i nättjänster är att nätföretagen redovisar sin&lt;br&gt;verksamhet på ett sätt som gör det möjligt för nätmyndigheten att bedöma&lt;br&gt;de faktiska förhållandena i verksamheten. NUTEK har betonat vikten av&lt;br&gt;att korrespondens uppnås mellan redovisningskrav, regler för tariffsättning&lt;br&gt;och grunder för skälighetsbedömning. Som en följd av de lagförslag som&lt;br&gt;nu läggs fram bör föreskrivas att nätföretagen skall redovisa linjeverksam-&lt;br&gt;heten på ett sätt som möjliggör en skälighetsbedömning som grundas på&lt;br&gt;spänningsintervall. Frågan kommer att behandlas i nyss nämnda&lt;br&gt;föreskrifter om redovisning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har vidare påtalat att det inom koncessionsområden kan&lt;br&gt;förekomma ledningar som av tekniska skäl ligger på en högre spännings-&lt;br&gt;nivå än områdesnätet. Enligt ellagens bestämmelser kan dessa ledningar&lt;br&gt;inte omfattas av nätkoncession för område, utan drivs med stöd av&lt;br&gt;linjekoncession. Med hänsyn till att sådana ledningar organisatoriskt och&lt;br&gt;tekniskt ingår i nät som drivs med stöd av områdeskoncession bör de&lt;br&gt;också vid skälighetsbedömningen anses ingå i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de här redovisade lagförslagen möjliggörs en utjämning mellan&lt;br&gt;tätorts- och glesbygdskonsumenter av överföringskostnaderna för el I sitt&lt;br&gt;förslag till riksdagen om ny lagstiftning på elområdet (prop. 1993/94:162)&lt;br&gt;angav regeringen att det skulle vara en särskild uppgift för nätmyndig-&lt;br&gt;heten att tillse att de nya förhållandena på elmarknaden inte skulle leda&lt;br&gt;till försämrade villkor vad gäller överföring av el för kunder i glesbygd&lt;br&gt;och fortlöpande rapportera till regeringen i frågan. Regeringen har&lt;br&gt;uppdragit åt NUTEK att årligen till regeringen redovisa en uppföljning&lt;br&gt;av reformen. Till detta uppdrag bör läggas uppgiften att särskilt följa&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen för glesbygdskonsumenterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 En organiserad handelsplats för el&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Elförsäljning i konkurrens skapar goda&lt;br&gt;förutsättningar för en effektiv produktion och distribution av el. En&lt;br&gt;organiserad handelsplats för el (en elbörs) kan ytterligare effektivi-&lt;br&gt;sera handeln samt förbättra prisinformationen och beslutsunderlaget&lt;br&gt;för producenter, leverantörer och förbrukare av el. En elbörs för&lt;br&gt;handel med tillfällig kraft som avser faktiska leveranser har&lt;br&gt;betydelse både för elsystemets effektiva drift och för Svenska&lt;br&gt;kraftnäts möjligheter att handha systemansvaret. En sådan börs skall&lt;br&gt;ses som en del av elsystemets infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare skall utarbeta förslag till en lagstiftning som&lt;br&gt;reglerar en organiserad handelsplats för el. En sådan lagstiftning&lt;br&gt;bör innehålla regler om bl.a. neutralitet, fritt tillträde, insyn,&lt;br&gt;information, sekretess och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utvecklingsarbete som pågår hos Svenska kraftnät i samarbe-&lt;br&gt;te med den norska motsvarigheten Statnett avseende utformningen&lt;br&gt;av en elbörs bör fortsätta och bedrivas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissonens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Energidistributörerna REL, instämmer i&lt;br&gt;Energikommissionens (EK) bedömning att inrättandet av en elbörs är ett&lt;br&gt;viktigt inslag i elreformen. Bl.a. anförs att en elbörs har stor betydelse för&lt;br&gt;distributörer och andra kundgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen anför att statsmakterna inte bör&lt;br&gt;detaljreglera villkoren för en börs. Svenska kraftnät påpekar att lagstift-&lt;br&gt;ningen bör utformas på ett sätt som medger den utveckling mot en&lt;br&gt;nordisk börs som har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Genom den vilande ellagstift-&lt;br&gt;ningens ikraftträdande skapas förutsättningar för elhandel i konkurrens.&lt;br&gt;Såväl producenter, återförsäljare och konsumenter ges möjligheter att&lt;br&gt;handla el med den som de önskar, både tillfälligt och med långsiktiga&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga skäl att tro att de nya reglerna på kort sikt kommer att&lt;br&gt;innebära betydande förändringar av handelsmönstret. Säljare och köpare&lt;br&gt;på elmarknaden är i stor utsträckning bundna av långsiktiga kontrakt med&lt;br&gt;varaktighet på ett par år framåt i tiden. På sikt är det dock sannolikt att&lt;br&gt;kontakterna ökar mellan köpare och säljare som tidigare inte har haft&lt;br&gt;möjlighet att sluta avtal på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska elproducenterna gör stora kostnadsbesparingar genom att&lt;br&gt;köpa och sälja el med varandra. Hittills har handel mellan producenter till&lt;br&gt;största delen skett inom ramen för den s.k. produktionsoptimeringen, som&lt;br&gt;är en elhandel öppen enbart för deltagande elproducenter. Genom beslut&lt;br&gt;den 24 november 1994 avslog Konkurrensverket kraftföretagens ansökan&lt;br&gt;om ett s.k. icke-ingripande besked enligt 6 § konkurrenslagen rörande ett&lt;br&gt;förändrat samarbete om produktionsoptimering. I motiven för beslutet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförs att de krav som uppställs i avtalet för deltagande i produktionsopti- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;meringen utgör en konkurrensbegränsning. Ett undantag enligt 8 §&lt;br&gt;konkurrenslagen beviljades dock t.o.m. den 30 juni 1995. Verkets beslut&lt;br&gt;att inte meddela icke-ingripande besked för den nya produktionsoptime-&lt;br&gt;ringen har av kraftföretagen överklagats till Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om produktionsoptimeringen i sin nuvarande form inte är tillåten&lt;br&gt;enligt konkurrenslagen kommer ett fortsatt utbyte av tillfällig kraft mellan&lt;br&gt;producenter att vara ekonomiskt intressant. Även kunder kan ha ett&lt;br&gt;intresse av handel med tillfällig kraft. Det gäller de kunder som har&lt;br&gt;avkopplingsbara elpannor, och alltså har tillgång till alternativa energikäl-&lt;br&gt;lor, och vissa industrikunder som har möjlighet att helt eller delvis&lt;br&gt;förskjuta sin förbrukning till lågpristider. Det är också möjligt att&lt;br&gt;detalj försälj are av el väljer att täcka en del av sitt kraftbehov genom&lt;br&gt;kortsiktig handel. Återförsäljare och distributörer kan också välja att köpa&lt;br&gt;en fast andel energi som beroende på detalj försälj arens egna kunders&lt;br&gt;konsumtion kan innebära att tillfälliga överskott måste säljas eller att&lt;br&gt;underskott måste täckas med inköp. Ytterligare en kundkategori är&lt;br&gt;elproducenter i grannländerna som exempelvis vill ersätta egen&lt;br&gt;produktion med importerad tillfällig kraft när priserna är lägre än deras&lt;br&gt;rörliga kostnader i produktionen. En marknadsplats skulle underlätta&lt;br&gt;denna typ av handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EK är inrättandet av en organiserad handelsplats för el (en&lt;br&gt;elbörs) en viktig åtgärd för åstadkomma en väl fungerande handel med&lt;br&gt;el. EK anför att denna handelsplats bör omfatta handel med tillfällig kraft&lt;br&gt;som avser fysiska leveranser och ske med fri prisbildning och öppen&lt;br&gt;prisinformation samt med deltagande av såväl producenter som återförsäl-&lt;br&gt;jare och förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan elbörs skulle ha flera fördelar. Den skulle ge köpare och&lt;br&gt;säljare betydligt bättre information och beslutsunderlag än om handeln&lt;br&gt;enbart sker bilateralt. Med en elbörs minskas transaktionskostnaderna,&lt;br&gt;vilket har stor betydelse särskilt för mindre och medelstora&lt;br&gt;elkonsumenter. En börs ger möjligheter för alla aktörer att fortlöpande&lt;br&gt;avläsa marknadspriset på el: både det för timmen aktuella priset och&lt;br&gt;priset på framtida leveranser. Producenter och återförsäljare far möjlighet&lt;br&gt;att till rådande marknadspriser finna avsättning för sin icke kontrakterade&lt;br&gt;produktion eller sina oförsålda inköp, och de far liksom elkunderna&lt;br&gt;möjlighet att komplettera sina kontrakterade inköp med köp av s.k.&lt;br&gt;tillfällig kraft på börsen. Kostnaderna för att göra inköp kan reduceras&lt;br&gt;betydligt för alla parter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK understryker också att en elbörs är en nödvändig institution för&lt;br&gt;elsystemets effektiva drift. Svenska kraftnät har som systemansvarig&lt;br&gt;myndighet det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar&lt;br&gt;samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet&lt;br&gt;kortsiktigt upprätthålls. Svenska kraftnät behöver därför kontinuerlig&lt;br&gt;tillgång till ett marknadsbestämt pris på kortsiktiga elleveranser för att&lt;br&gt;självt kunna prissätta el för balansändamål, dvs. el som krävs för att&lt;br&gt;balansera förbrukningsavvikelserna i systemet. Med hänsyn till omfatt-&lt;br&gt;ningen av denna handel kan en felaktig prissättning resultera i stora &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsekonomiska effektivitetsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är positiva till förslaget om en elbörs och under-&lt;br&gt;stryker att en elbörs bör inleda sin verksamhet samtidigt eller så snart&lt;br&gt;som möjligt efter elmarknadsreformens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således starka skäl som talar för att en organiserad han-&lt;br&gt;delsplats för el bör inrättas. En börsfunktion, som möjliggör handel med&lt;br&gt;tillfällig kraft som avser fysiska leveranser, har betydelse både för&lt;br&gt;elsystemets effektivitet och för Svenska kraftnäts möjligheter att handha&lt;br&gt;systemansvaret. En börsfunktion kan effektivt se till att produktionen sker&lt;br&gt;till lägsta kostnad genom att kraftstationerna tas i drift i en ordning där&lt;br&gt;de billigaste utnyttjas först, oberoende av ägarskap. En sådan börs kan&lt;br&gt;också skapa ett referenspris för den handel som är nödvändig av&lt;br&gt;systemdrifts- och systemsäkerhetsskäl. Särskilt de mindre kraftföretagen&lt;br&gt;och förbrukarna kommer att ha behov av den öppna prisinformation som&lt;br&gt;tryggas genom en organiserad handelsplats. Genom en börs kan också&lt;br&gt;t.ex. distributörer säkra sig för framtida prisfluktuationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organiserad handelsplats för el måste för att fylla sitt syfte åtnjuta&lt;br&gt;förtroende hos producenter, konsumenter och andra som handlar med el.&lt;br&gt;Det innebär enligt EK att den måste vara neutral och inte diskriminera&lt;br&gt;vissa aktörer. Ett annat krav är att börsen skall ha så stor omsättning och&lt;br&gt;likviditet att enskilda aktörer inte ges möjlighet att påverka&lt;br&gt;prisbildningen. Verksamheten måste därför följa vissa grundläggande&lt;br&gt;regler och bör även vara föremål för tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas i dag lagstiftning som är direkt tillämplig på en organiserad&lt;br&gt;handelsplats för el. Enligt EK bör regler tas fram som tillgodoser kravet&lt;br&gt;på neutralitet, fritt tillträde, information, sekretess och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot EK:s&lt;br&gt;bedömning i fråga om behovet av reglering av en särskild handelsplats&lt;br&gt;för el. Svenska Kraftverksföreningen anser att en lagstiftning bör ha&lt;br&gt;karaktären av ett ramverk inom vilket aktörerna kan komma överens om&lt;br&gt;mer detaljerade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organiserad handelsplats för el bör ses som en del av den in-&lt;br&gt;frastruktur som elsystemet utgör. Det kan konstateras att Svenska kraftnät&lt;br&gt;som systemansvarig myndighet har en central roll i elsystemet. Vidare är&lt;br&gt;Svenska kraftnät neutral i förhållande till övriga aktörer på elmarknaden.&lt;br&gt;En börshandel kommer av bl.a. tekniska skäl att vara nära kopplad till&lt;br&gt;Svenska kraftnäts balanstjänst och elsystemets drift. Svenska kraftnät bör&lt;br&gt;med sin kompetens och sina resurser medverka till att en elbörs etableras&lt;br&gt;för den svenska marknaden. Det utvecklingsarbete som Svenska kraftnät&lt;br&gt;bedriver tillsammans med Statnett bör därför fortsätta och bedrivas&lt;br&gt;skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utformningen av regler för en organiserad handelsplats för&lt;br&gt;el behöver utredas närmare. I det sammanhanget bör även frågan om&lt;br&gt;huvudmannaskapet övervägas. En börslagstiftning bör utformas på ett sätt&lt;br&gt;som inte hindrar den utveckling mot en nordisk börs som nu har inletts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftning avseende en organiserad handelsplats för el i enlighet med Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;nyss nämnda principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att en börsfunktion kan inleda sin verksamhet vid&lt;br&gt;samma tidpunkt som den nya ellagstiftningen träder ikraft. Med hänsyn&lt;br&gt;till att det i dag saknas regler som säkerställer samhällets krav på en&lt;br&gt;elbörs bör huvudmannaskapet för en börs inledningsvis ligga hos Svenska&lt;br&gt;kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 Uppföljning av kapacitets- och efterfrågeutvecklingen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En skärpt övervakning av marknadens&lt;br&gt;utveckling är nödvändig i samband med att den nya lagstiftningen&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utvecklade energiprognoser kan säkrare bedömningar&lt;br&gt;göras bl.a. när det gäller behovet av nya kraftanläggningar och&lt;br&gt;utbyggnad av elsystemet i övrigt. Därigenom underlättas elföreta-&lt;br&gt;gens investeringsverksamhet. Det är en uppgift för NUTEK att som&lt;br&gt;energiansvarig myndighet utveckla prognosmetodiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikom m issionens bedöm ning: överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i Energikom-&lt;br&gt;missionens (EK) bedömning eller lämnar den utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Reformeringen av elmarknaden&lt;br&gt;innebär förändringar som är genomgripande för såväl elmarknadens&lt;br&gt;funktionssätt som producenter, leverantörer och kunder. Det är viktigt att&lt;br&gt;riksdag och regering har möjlighet att följa och övervaka utvecklingen&lt;br&gt;efter det att den nya lagstiftningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på elmarknaden kommer att övervakas av de ansvariga&lt;br&gt;myndigheterna. NUTEK:s uppgift som nätmyndighet innebär att övervaka&lt;br&gt;nätverksamheten så att den bedrivs effektivt och att konsumenternas&lt;br&gt;intressen skyddas. Ett viktigt syfte är att skapa förutsättningar för låga&lt;br&gt;priser och en hög servicenivå på överföringstjänster och att säkerställa att&lt;br&gt;näten upplåts på ett sätt som gagnar konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har som nätmyndighet ett uppdrag att årligen till regeringen&lt;br&gt;redovisa en uppföljning av elreformen. I uppdraget ingår bl.a. att belysa&lt;br&gt;effektivitets- och prisutvecklingen i nätverksamheten. Regeringen avser&lt;br&gt;att komplettera uppdrag med avseende på de uppgifter som redovisas i&lt;br&gt;denna proposition. Det gäller exempelvis uppgiften att särskilt följa&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen för glesbygdskonsumenterna. En viktig del av&lt;br&gt;NUTEK:s uppdrag bör också vara att upprätta kontakter med nätföretag&lt;br&gt;och konsumenter men även med andra aktörer på elmarknaden, t.ex.&lt;br&gt;elföretag, med syftet att snabbt notera eventuella brister i marknadens&lt;br&gt;funktion och till regeringen inkomma med redovisning och förslag till&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konkurrensutsatta delen av elmarknaden kommer att övervakas Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;främst av Konkurrensverket som enligt sin instruktion (SFS 1992:820) är&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor. I instruktionen anges&lt;br&gt;vidare att verket har ett särskilt ansvar att följa upp genomförda reformer&lt;br&gt;som syftar till ökad konkurrens. Konkurrensverket har i uppdrag att&lt;br&gt;årligen till regeringen redovisa utvecklingen på de marknader som har&lt;br&gt;omreglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät kommer som systemansvarig myndighet att följa&lt;br&gt;utnyttjandet av utlandsförbindelserna. Regeringen avser att uppdra åt&lt;br&gt;Svenska kraftnät att årligen till regeringen redovisa uti andshandelns&lt;br&gt;utveckling och hur utlandsförbindelserna utnyttjas. Det finns vidare&lt;br&gt;anledning att följa utvecklingen på elmarknaderna i våra grannländer och&lt;br&gt;i Östersjöområdet och att analysera följderna av pågående förändringar.&lt;br&gt;NUTEK har ett uppdrag att fortlöpande följa och rapportera till&lt;br&gt;regeringen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den skärpta övervakningen av elmarknaden i samband med den&lt;br&gt;nya lagstiftningens ikraftträdande far regeringen möjligheter att fortlöpan-&lt;br&gt;de bedöma utvecklingen och förelägga riksdagen förslag om de ytterligare&lt;br&gt;åtgärder som är motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda skäl att noga följa den långsiktiga försörjnings-&lt;br&gt;tryggheten på elmarknaden. Det är speciellt viktigt att i perspektivet av&lt;br&gt;en krävande omställning av energisystemet övervaka utvecklingen, och&lt;br&gt;att därvid bedöma det framtida behovet av ny kraftproduktion och&lt;br&gt;förutsättningarna härför Sådana bedömningar är också väsentliga för&lt;br&gt;Svenska kraftnät vid planeringen av storkraftnätets utbyggnad och&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ellagstiftningen innebär bl.a. att kraftproducenternas relativt&lt;br&gt;starka marknadssituation försvagas. Detta ställer nya krav på information&lt;br&gt;för att underlätta företagens beslut avseende bl.a. investeringar i ny&lt;br&gt;kapacitet och åtgärder för en effektiv elanvändning. Det finns ett stort&lt;br&gt;behov av ta fram och utveckla metoderna för prognoser för såväl&lt;br&gt;användningen som tillförseln av el och annan energi. Genom utvecklade&lt;br&gt;energiprognoser kan säkrare bedömningar göras bl.a. när det gäller&lt;br&gt;behovet av nya kraftanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda förhållanden i elsektorn som skapar ett behov av&lt;br&gt;utvecklade energiprognoser. Ledtiderna är i allmänhet långa för ut-&lt;br&gt;byggnaden av ny elproduktionskapacitet och driften av elsystemet kräver&lt;br&gt;en viss samplanering av produktions- och överföringsanläggningar.&lt;br&gt;Prognoser för hela energisystemets utveckling behövs också som ett&lt;br&gt;underlag för företagens investeringsverksamhet. Genom ett gott prog-&lt;br&gt;nosunderlag tillförs varje enskilt företag information som reducerar dess&lt;br&gt;osäkerhet och förenklar dess investeringsavgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom nyss nämnda prognoser kan enligt EK också andra uppgifter&lt;br&gt;behövas för att tillgodose leverantörernas och kundernas behov av&lt;br&gt;marknadsinformation. Det kan gälla data om vattenmagasinens innehåll&lt;br&gt;och aggregerad information om bilaterala handelsavtal. Enligt rådets&lt;br&gt;direktiv 90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande&lt;br&gt;för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levererad till industriella slutanvändare, det s.k. pristransparensdirektivet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är elleverantörerna skyldiga att redovisa uppgifter om kontrakterade priser Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;och avtalsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för NUTEK att, som central energimyndighet,&lt;br&gt;utveckla prognosmetoderna och i samarbete med andra berörda myndig-&lt;br&gt;heter se till att prognoser för kapacitets- och efterfrågeutvecklingen i&lt;br&gt;elsektorn samt aktuell marknadsinformation regelbundet tas fram.&lt;br&gt;Regeringen avser uppdra åt NUTEK att redovisa ett förslag avseende&lt;br&gt;åtgärder för att förbättra prognosmetodiken och övrig marknadsin-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Särskilda åtgärder för Q ärrvärme och annan&lt;br&gt;lokal energiproduktion&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Tillfälligt skydd för vissa fjärrvärme- och naturgasverk-&lt;br&gt;samheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konkurrenssituationen för fjärrvärmen och&lt;br&gt;naturgasen får inte bli så svag till följd av elreformen att verksam-&lt;br&gt;hetens ekonomi riskeras. I ellagen bör därför införas en bestämmel-&lt;br&gt;se som ger möjlighet att begränsa elvärmen i distributionsområden&lt;br&gt;för fj ärrvärme och naturgas med svag konkurrenskraft. Den bör&lt;br&gt;utformas så att nätanslutning som möjliggör en övergång från&lt;br&gt;fjärrvärme eller uppvärmning med naturgas till elvärme skall kunna&lt;br&gt;förbjudas under en övergångstid på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala fjärrvärme- och naturgasverksamheter som erhåller&lt;br&gt;detta skydd skall omfattas av likställighets- och självkostnads-&lt;br&gt;principema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;Flera remissinstanser godtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens (EK) förslag eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Förslaget tillstyrks av bl.a. Naturvårdsverket, Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;och Svenska Fjärrvärmeföreningen. Förslaget avstyrks av bl.a.&lt;br&gt;Konkurrensverket, Sveriges Fastighetsägareförbund, Hyresgästernas&lt;br&gt;riksförbund och Elvärmegruppen med hänvisning till att det begränsar&lt;br&gt;konkurrensen på värmemarknaden. Lantbrukarnas riksförbund och&lt;br&gt;Svenska Bioenergiföreningen anser att skyddet endast bör omfatta&lt;br&gt;fjärrvärme och inte naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser tar upp frågan om de kommunalrättsliga&lt;br&gt;principernas betydelse för möjligheterna för kommunala företag att agera&lt;br&gt;affärsmässigt. Det gäller t.ex. Svenska Fjärrvärmeföreningen och&lt;br&gt;Storstockholms Energi AB som föreslår att de fjärrvärmeföretag som&lt;br&gt;väljer att verka på marknadens villkor skall undantas från lokaliserings-&lt;br&gt;principen för att i högre grad kunna agera affärsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anförs av Svenska Elverksföreningen och Energidistributörerna&lt;br&gt;REL att kommunala elföretag kommer att missgynnas jämfört med&lt;br&gt;privata och statliga företag om de inte ges möjlighet att bedriva verksam-&lt;br&gt;het med undantag från offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearing avseende EK:s lagförslag: Närvarande myndigheter och&lt;br&gt;organisationer vidhöll tidigare redovisade uppfattningar i fråga om&lt;br&gt;behovet av ett skydd för fjärrvärme och naturgas. Inga invändningar mot&lt;br&gt;förslagets lagtekniska utformning framfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utbyggnad av fjärrvärme och&lt;br&gt;naturgas har sedan lång tid främjats av statsmakterna. Genom dessa&lt;br&gt;utbyggnader har miljön kraftigt förbättrats i vissa tättbebyggda områden.&lt;br&gt;Tidigare användes i stor utsträckning fossileldade värmepannor i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuella byggnader eller i värmecentraler för en grupp av byggnader. Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;Genom introduktion av fjärrvärme kan förbränningen ske i större och&lt;br&gt;effektivare anläggningar som ekonomiskt kan bära en högre grad av&lt;br&gt;rening. Möjligheterna att utnyttja miljövänliga och fömybara bränslen har&lt;br&gt;därigenom också ökat väsentligt. Vid produktion av kraftvärme utnyttjas&lt;br&gt;det värmeunderlag som finns inom fjärrvärmeområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande ellag har den som innehar områdeskoncession en&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla el till alla inom området som behöver el för&lt;br&gt;normala förbrukningsändamål. Eldistributören är dock, med undantag för&lt;br&gt;leverans till värmepumpar, enligt nuvarande bestämmelser normalt inte&lt;br&gt;skyldig att leverera el för värmeförsörjning inom ett område där&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att bli distribuerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna regel skyddas fjärrvärme- och naturgasverksamhet från&lt;br&gt;konkurrens från elvärme i de fall elverksamheten samt fjärrvärme- och&lt;br&gt;naturgasverksamheten har samma huvudman. Även el för drift av&lt;br&gt;värmepumpar i områden med fjärrvärme eller naturgas kan, om kommun-&lt;br&gt;fullmäktige så beslutar, undantas från leveransskyldigheten. Vid&lt;br&gt;införandet av den nämnda inskränkningen av leveransplikten var huvud-&lt;br&gt;motivet att förhindra en orationell utbyggnad av eldistributionsnäten och&lt;br&gt;urholkning av det ekonomiska underlaget för utbyggnad av fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär inget förbud mot att leverera el för upp-&lt;br&gt;värmningsändamål. I de fall eldistributionen har en annan huvudman än&lt;br&gt;fjärrvärme- och naturgasverksamheterna innebär dagens regler inget&lt;br&gt;skydd för de senare. Med stöd av lagen (1981:1354) om allmänna&lt;br&gt;värmesystem är det dock möjligt att fa ett fjärrvärme- eller naturgasom-&lt;br&gt;råde allmänförklarat och därmed helt skyddat från konkurrens från&lt;br&gt;elvärme. Hittills har dock möjligheten att få en fjärrvärmeanläggning&lt;br&gt;allmänförklarad inte utnyttjats i något fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya elmarknaden kan förväntas leda till att konkurrensen mellan&lt;br&gt;olika uppvärmningsformer kommer att öka vilket enligt EK bl.a. kan&lt;br&gt;komma att påverka konkurrenssituationen för fjärrvärme och naturgas&lt;br&gt;negativt. Konkurrensen mellan fjärrvärme och elenergi är dock inte helt&lt;br&gt;fri enligt den vilande ellagstiftningen. Bestämmelserna i den antagna&lt;br&gt;lagen (1994:618) om handel med el, m.m. innebär att en leverans-&lt;br&gt;koncessionär inte är skyldig att leverera el för uppvärmning inom ett&lt;br&gt;område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses bli dis-&lt;br&gt;tribuerat. Om fjärrvärmen och innehavaren av leveranskoncessionen har&lt;br&gt;samma huvudman, ger denna möjlighet att vägra leverans av elenergi för&lt;br&gt;uppvärmning ett visst konkurrensskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att elnätet öppnas för konkurrerande elleverantörer har dock en&lt;br&gt;värmekund enligt den vilande lagstiftningen alltid möjlighet att vända sig&lt;br&gt;till en annan elleverantör än den som har leveranskoncession för området&lt;br&gt;för att köpa elenergi för uppvärmning. Vidare har en nätägare inte rätt att&lt;br&gt;neka en anslutning för uppvärmningsändamål om det finns tillräcklig&lt;br&gt;kapacitet i nätet. Om sådan kapacitet saknas, måste nätägaren inom skälig&lt;br&gt;tid förstärka nätet för att göra anslutningen möjlig. Den vilande lag-&lt;br&gt;stiftningen innebär således i sin nuvarande form att en fjärrvärme-&lt;br&gt;abonnent inte kan hindras att gå över till elvärme. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EK kan det för vissa fjärrvärmeverksamheter vara svårt att möta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya konkurrenssituationen genom att sänka fjärrvärmetariffema. Det Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;gäller särskilt sådana fjärrvärmeverk som är nyetablerade och har höga&lt;br&gt;fasta kostnader. De ekonomiska konsekvenserna för sådana fjärrvärmeför-&lt;br&gt;etag kan bli svåra om delar av kundunderlaget försvinner. Samma&lt;br&gt;förhållanden gäller för naturgasverksamhet. På sikt förväntas dock&lt;br&gt;fjärrvärmens och naturgasens konkurrenskraft gentemot elvärmen stärkas&lt;br&gt;i takt med att bl.a. kapitalkostnaderna minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK föreslår att det i den vilande lagstiftningen införs regler som&lt;br&gt;innebär ett ökat skydd för fjärrvärme- och naturgasverksamhet under en&lt;br&gt;övergångsperiod. Enligt EK:s bedömning är endast ett mindre antal&lt;br&gt;fjärrvärme- och naturgasverksamheter i behov av ett sådant särskilt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § den vilande lagen (1994:618) om handel med el, m.m. skall&lt;br&gt;ett kommunalt företag som producerar och distribuerar fjärrvärme eller&lt;br&gt;naturgas agera efter affärsmässiga principer. Som en följd därav undantar&lt;br&gt;den vilande lagstiftningen sådana verksamheter från självkostnads- och&lt;br&gt;likställighetsprincipema. EK konstaterar att de fjärrvärme- och naturgas-&lt;br&gt;verksamheter som genom den föreslagna bestämmelsen erhåller ett&lt;br&gt;särskilt skydd i stor utsträckning kommer att vara befriade från konkur-&lt;br&gt;rens. EK föreslår att dessa företag bör vara hänvisade till att bedriva sin&lt;br&gt;verksamhet med iakttagande av självkostnads- och 1 ikställighetsprin-&lt;br&gt;ciperna så länge skyddet gäller. Enligt EK bör nätmyndigheten övervaka&lt;br&gt;att likställighets- och självkostnadsprinciperna iakttas under&lt;br&gt;övergångspen oden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar EK:s bedömning att det finns behov av att tillfälligt&lt;br&gt;stärka skyddet mot konkurrens från el för vissa Q ärrvärme- och naturgas-&lt;br&gt;verksamheter. Det bör ske genom att det i den vilande ellagstiftningen&lt;br&gt;förs in en bestämmelse som innebär att den som innehar nätkoncession&lt;br&gt;under en övergångstid på tre år efter anmälan från kommunen förbjuds&lt;br&gt;att medge ett nätabonnemang som möjliggör en övergång från fjärrvärme&lt;br&gt;eller uppvärmning med naturgas till elvärme. Kommunala företag som&lt;br&gt;bedriver fjärrvärmeverksamhet eller distribuerar naturgas och som erhåller&lt;br&gt;detta skydd bör under övergångstiden omfattas av likställighets- och&lt;br&gt;självkostnadsprinciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag syftar till att förhindra att den som vid reformens&lt;br&gt;ikraftträdande redan utnyttjar fjärrvärme eller naturgas för&lt;br&gt;uppvärmningsändamål skall lockas av låga elpriser att gå över till&lt;br&gt;eluppvärmning. Anslutningsförbudet bör därför inte omfatta byggnader&lt;br&gt;som redan utnyttjar andra energislag än det som skyddet omfattar.&lt;br&gt;Tillkommande abonnenter bör inte heller omfattas av förbudet. För att&lt;br&gt;inte hindra en fortsatt energieffektivisering bör förbudet inte heller&lt;br&gt;omfatta värmepumpar. Slutligen bör det finnas möjlighet att, efter&lt;br&gt;ansökan av en enskild, bevilja dispens från kravet att fortsätta att utnyttja&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas för uppvärmning. Villkoret är att det i det&lt;br&gt;enskilda fallet på objektiva grunder kan bedömas att värmeförsörjningen&lt;br&gt;för en viss byggnad med större fördel kan tillgodoses med elenergi än&lt;br&gt;med det för området gemensamma systemet för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt innebär det föreslagna förbudet att koncessionshavaren inte&lt;br&gt;far höja effekten i uttagspunkten till en sådan nivå att uppvärmning med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;el blir möjlig. Efterlevnaden av förbudet kan övervakas av nätmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten inom ramen för dess övriga tillsyn av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses att endast en mindre del av landets samtliga&lt;br&gt;fjärrvärme- och naturgasverksamheter har behov av det särskilda skyddet.&lt;br&gt;Därför bör ett anslutningförbud inte utformas som ett generellt skydd för&lt;br&gt;samtliga verksamheter. Det är mer ändamålsenligt att ha en ordning där&lt;br&gt;anslutningsförbud beslutas i varje enskilt fall efter anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på den kommun, inom vars gränser fjärrvärme- eller&lt;br&gt;naturgasverksamheten bedrivs, att göra anmälan om att behov av särskilt&lt;br&gt;skydd föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på nätmyndigheten att besluta om det tillfälliga&lt;br&gt;skyddet och eventuella dispenser. Det är naturligt att samma myndighet&lt;br&gt;som beslutar om nätkoncessioner och utövar tillsyn över nätverksamheter&lt;br&gt;även anförtros att besluta i denna fråga. Beslut om särskilt skydd bör&lt;br&gt;kunna fattas av nätmyndigheten så att skyddet i princip kan tillämpas från&lt;br&gt;reformens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den som innehar nät-&lt;br&gt;koncession under en övergångstid på tre år efter anmälan från kommunen&lt;br&gt;skall förbjudas att medge ett nätabonnemang som möjliggör en övergång&lt;br&gt;från fjärrvärme eller uppvärmning med naturgas till elvärme. Kommunala&lt;br&gt;företag som bedriver fjärrvärmeverksamhet eller distribuerar naturgas och&lt;br&gt;som erhåller detta skydd skall under övergångstiden omfattas av&lt;br&gt;likställighets- och självkostnadsprinciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den vilande ellagstiftningen far kommuner bedriva produktion&lt;br&gt;av och handel med el med undantag från lokaliseringsprincipen.&lt;br&gt;Undantaget från lokaliseringsprincipen medges endast under förutsättning&lt;br&gt;att kommunen bedriver verksamheten i annan form än förvaltningsform.&lt;br&gt;Bestämmelsen om undantag infördes med syftet att kommunen skulle&lt;br&gt;kunna konkurrera på lika villkor med andra aktörer på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från några remissinstanser har framförts att även kommunal fjärrvär-&lt;br&gt;meverksamhet bör kunna bedrivas med undantag från lokaliserings-&lt;br&gt;principen. Som skäl anges att det skulle vara betydelsefullt för kommu-&lt;br&gt;nerna att fa möjlighet till försäljning av fjärrvärme till fastigheter belägna&lt;br&gt;nära det egna fjärrvärmenätet, men utanför kommungränsen. Frågan&lt;br&gt;kräver ytterligare beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen m.fl. har framfört synpunkten att kommu-&lt;br&gt;nala el företag bör ges möjlighet att bedriva verksamhet med undantag&lt;br&gt;från offentlighetsprincipen. Frågan behandlades i proposition&lt;br&gt;1993/94:162. Regeringen anser inte att det finns skäl att lägga fram&lt;br&gt;förslag om förändringar beträffande bestämmelserna om handlingsoffent-&lt;br&gt;lighet i kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Den småskaliga elproduktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: Den småskaliga elproduktio-&lt;br&gt;nen bör tillförsäkras rimliga ekonomiska villkor. Genom den&lt;br&gt;vilande ellagstiftningen föreskrivs att de små elproducenterna har&lt;br&gt;rätt till garanterad avsättning för sin produktion till skäligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även villkoren för anslutning till elnätet behöver regleras.&lt;br&gt;Innehavare av en elproduktionsanläggning som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kW skall inte betala annan del av nättariffen&lt;br&gt;än engångsavgift för anslutning, avgift för mätare med tillhörande&lt;br&gt;insamlingsutrustning och dess installation i inmatningspunkten samt&lt;br&gt;årlig avgift för mätning och rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ersättningen för den el som leveranskoncessionären&lt;br&gt;köper från de små producenterna utformas så att hänsyn tas till när&lt;br&gt;under året inmatning av el sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag och bedömning: överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker Energikommissionens (EK)&lt;br&gt;förslag och bedömning eller lämnar dem utan erinran. Naturvårdsverket&lt;br&gt;konstaterar att förutsättningarna för den småskaliga elproduktionens&lt;br&gt;tillgång till marknaden förbättras genom EK:s förslag. Några&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Riksrevisionsverket och Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, hävdar att frågan om nättarifferna för småskalig&lt;br&gt;elproduktion bör kunna hanteras inom ramen för nätmyndighetens&lt;br&gt;skälighetsbedömning av nättariff i stället för att regleras i lag. Sveriges&lt;br&gt;Energiföreningars Riksorganisation (SERO) anser att förslaget i bästa fall&lt;br&gt;leder till en oförändrad ersättningsnivå i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen och Svenska Elverksföreningen påtalar&lt;br&gt;att särskilda problem kan uppstå i nät där små&lt;br&gt;kraftproduktionsanläggningar utgör en betydande andel av nätets&lt;br&gt;belastning, t.ex. på Gotland till följd av den kraftiga ökningen av&lt;br&gt;vindkraft och ett isolerat nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De små elproducenterna kan inte&lt;br&gt;agera på elmarknaden på samma villkor som större producenter. Det är&lt;br&gt;viktigt att förutsättningarna är goda för den småskaliga, och ofta&lt;br&gt;miljövänliga, produktionen. Därtill kommer att den ofta är viktig från&lt;br&gt;regional synpunkt. De små elproduktionsanläggnmgarna, som kan&lt;br&gt;leverera med en effekt av högst 1 500 kW, består av mindre vattenkrafts-&lt;br&gt;stationer, vindkraftverk och mindre kraftvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ellagstiftning är den som innehar områdeskoncession&lt;br&gt;skyldig att köpa el från produktionsanläggningar som är belägna inom&lt;br&gt;området och som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW. För att&lt;br&gt;åstadkomma en skälig prissättning är distributören skyldig att underkasta&lt;br&gt;sig reglering av pris och övriga villkor för inköp av el från sådana&lt;br&gt;produktionsanläggningar. Ersättningen till producenten skall utgå från&lt;br&gt;områdeskoncessionshavarens altemati vkostnad. Svenska El verksförening-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en har sedan år 1978 utgivit rekommendationer om ersättning för el som Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;inmatas till en distributör från en mindre produktionsanläggning,&lt;br&gt;EKOVISAM (ekonomiska villkor för samköming med mindre&lt;br&gt;produktionsanläggningar upp till 1 500 KW). Dessa rekommendationer&lt;br&gt;tillämpas av merparten av föreningens medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen föreslog (SOU 1993:68) att skyldigheten att&lt;br&gt;köpa el från småskaliga kraftverk skulle slopas, eftersom bestämmelserna&lt;br&gt;inte var förenliga med principen att produktion och försäljning av el&lt;br&gt;skulle konkurrensutsättas. Många remissinstanser ansåg emellertid att&lt;br&gt;mottagningsplikten borde kvarstå till dess andra möjligheter att stödja&lt;br&gt;sådan produktion hade utvärderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den vilande ellagstiftningen är den som har leveranskoncession&lt;br&gt;skyldig att köpa el från en sådan liten produktionsanläggning. De små&lt;br&gt;elproducenterna skall också ha möjlighet att få prövning hos nätmyndig-&lt;br&gt;heten av skäligheten i den ersättning som de får av koncessionshavaren.&lt;br&gt;I proposition 1993/94:162 konstaterades att ersättningen till producenterna&lt;br&gt;på den reformerade elmarknaden inte längre kan fastställas utifrån&lt;br&gt;distributörens altemativkostnad. Enligt propositionen borde den i stället&lt;br&gt;baseras på koncessionshavarens genomsnittliga försäljningsintäkter per&lt;br&gt;kWh över året, med avdrag för skäliga kostnader för administration m.m.&lt;br&gt;och skälig vinstmarginal för koncessionshavaren. Med försäljningsintäkter&lt;br&gt;avsågs de tariffer som leveranskoncessionsinnehavaren tillämpar för&lt;br&gt;hushållskunder och andra mindre förbrukare. Avsikten med den förslagna&lt;br&gt;leveranskoncessionen var att de små elproducenterna med detta system&lt;br&gt;skulle få en grundtrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet delade regeringens bedömning att övergången till en&lt;br&gt;fri elmarknad på kort sikt kan innebära vissa problem för småskalig&lt;br&gt;elproduktion (bet. 1993/94:NU22). Utskottet delade också bedömningen&lt;br&gt;att det föreslagna systemet med mottagningsplikt ger ett tillfredsställande&lt;br&gt;skydd för de små producenterna. Utskottet underströk betydelsen av att&lt;br&gt;konsekvenserna för den småskaliga elproduktionen noga belyses i&lt;br&gt;samband med att systemet med leveranskoncession ses över efter tre år.&lt;br&gt;Utskottet ansåg vidare att den småskaliga elproduktionen bör ges ett&lt;br&gt;skydd motsvarande den av regeringen föreslagna mottagningsplikten i&lt;br&gt;ytterligare två år, även om man vid en utvärdering finner att systemet&lt;br&gt;med leveranskoncessioner bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från företrädare för de små elproducenterna har framförts att den&lt;br&gt;vilande ellagstiftningens bestämmelser innebär sämre villkor än med nu&lt;br&gt;gällande regler. Bl.a. anförs att ersättningen från leveranskoncessionären&lt;br&gt;bör utformas med hänsyn till när på året inmatningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande skillnad jämfört med dagens förhållande är att de små&lt;br&gt;producenterna enligt det vilande lagförslaget kommer att ha affärs-&lt;br&gt;relationer med såväl innehavaren av leveranskoncession som innehavaren&lt;br&gt;av nätkoncession för område. Det ekonomiska utbytet som producenten&lt;br&gt;får av sin verksamhet är således skillnaden mellan de intäkter han får från&lt;br&gt;leveranskoncessionären och de avgifter han betalar till nätägaren. EK&lt;br&gt;konstaterar att utformningen av nättarifferna för lokal produktion därför&lt;br&gt;kommer att vara av avgörande betydelse för lönsamheten i de små &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att de små elproducenterna far rimliga villkor på den Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;nya elmarknaden bör frågan om nättariffens utformning regleras i&lt;br&gt;lagstiftningen. Det finns fördelar med en förenklad och schabloniserad&lt;br&gt;nättariff för de små elproducenterna. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;innehavare av en elproduktionsanläggning som kan-leverera en effekt om&lt;br&gt;högst 1 500 kW inte skall betala annan del av nättariffen än engångsav-&lt;br&gt;gift för anslutning, avgift för mätare med tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och dess installation i inmatningspunkten samt årlig avgift för mätning&lt;br&gt;och rapportering. Av nätägaren kan producenten dessutom fa ersättning&lt;br&gt;i enlighet med det förslag som redovisas i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att ersättningen för den el som leverans-&lt;br&gt;koncessionshavaren köper från de små producenterna bör utformas så att&lt;br&gt;hänsyn kan tas till när under året inmatning av el sker. Detta kan ske&lt;br&gt;inom ramen för den vilande lagtexten, som anger en rätt att få skäligheten&lt;br&gt;prövad i det pris som producenten erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att nyss redovisade förslag, i kombination med&lt;br&gt;den vilande ellagstiftningens bestämmelser om köpskyldighet för&lt;br&gt;innehavare av leveranskoncession, innebär att den småskaliga elproduk-&lt;br&gt;tionen ges ett lika gott skydd som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påtalat att den småskaliga miljövänliga&lt;br&gt;elproduktionen bör få ekonomiska villkor som stimulerar en fortsatt&lt;br&gt;utbyggnad. EK aviserar i sitt delbetänkande att den i det fortsatta arbetet&lt;br&gt;avser att återkomma till frågan om detta tillgodoses genom det här&lt;br&gt;redovisade ersättningssystemet eller om ytterligare åtgärder är erforderli-&lt;br&gt;ga. Regeringen har i avsnitt 6.5 redovisat sina överväganden avseende&lt;br&gt;behovet av att följa utvecklingen på den nya elmarknaden. En viktig del&lt;br&gt;av NUTEK:s övervakning bör vara att följa utvecklingen för den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen och ersättningsnivån till denna. I uppdraget&lt;br&gt;ingår att till regeringen anmäla förslag till ändringar i regelverket&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Avgifter och ersättning för inmatning av el på nätet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Eventuella fördelar för nätägaren av att det&lt;br&gt;finns produktion som är ansluten till nätet, såsom minskade&lt;br&gt;energiförluster i näten och lägre kostnader för anslutning till&lt;br&gt;angränsande nät, skall tillfalla producenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet godtar Energikommissionens (EK)&lt;br&gt;förslag eller lämnar förslaget utan erinran. Svenska Fjärrvärmeföreningen&lt;br&gt;framhåller att förslaget gynnar kraftvärmen. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;anser att det är angeläget att de fördelar som sammanhänger med lokal&lt;br&gt;kraftproduktion tas till vara och att motsvarande värden speglas i den&lt;br&gt;lagstiftning som reglerar tariffernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det vilande regelverket skiljer inte&lt;br&gt;mellan nätavgifter för inmatning och uttag av el. I avsnitt 6.3 föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen att nätavgift som avser uttag av el på regionledningar inte får Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;vara avståndsberoende, medan inga särskilda regler föreslås för inmatning&lt;br&gt;av el. På lokalnät far varken tariffer för inmatning eller uttag vara&lt;br&gt;avståndsberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lagstiftaren inte i övrigt har särskilt berört frågan om&lt;br&gt;nättariffer för inmatning av el finns det en risk för att en producent kan&lt;br&gt;drabbas av höga nätavgifter, trots att produktionen normalt minskar de&lt;br&gt;totala kostnaderna för nätbolaget. Detta kan bli ett generellt problem för&lt;br&gt;all produktion men kan antas främst komma att beröra lokal och regional&lt;br&gt;produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EK bör eventuella fördelar för nätägaren av att det finns&lt;br&gt;produktion som matas in på nätet, såsom minskade energiförluster i näten&lt;br&gt;och lägre kostnader för anslutning till angränsande nät, tillfalla pro-&lt;br&gt;ducenterna. Bl.a. anförs att konkurrenskraften för viss produktion, t.ex.&lt;br&gt;kraftvärmen, kan komma att försämras jämfört med i dag om nättariffen&lt;br&gt;inte utformas i enlighet med denna princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem med vissa bestämmelser i den vilande lagstiftningen är att&lt;br&gt;de uttryckligen reglerar avgifter för överföring av el och anslutning till&lt;br&gt;ledning (nättariff). Som beskrivits ovan kan det i vissa fall innebära&lt;br&gt;fördelar för nätägaren att en produktionsanläggning ansluts till en ledning.&lt;br&gt;I ett sådant fall borde avgiften betalas av nätägaren och inte tvärt om. Det&lt;br&gt;är dock tveksamt om den vilande lagstiftningen vid en formell prövning&lt;br&gt;medger en tolkning som innebär att nätägaren betalar en avgift till&lt;br&gt;producenten och inte tvärt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför enligt EK behov av att införa en särskild bestämmelse&lt;br&gt;som tillförsäkrar en producent ersättning som motsvarar värdet av de&lt;br&gt;minskade energiförluster som produktionen medför i koncessionshavarens&lt;br&gt;nät. Producenten bör också erhålla ersättning när koncessionshavarens&lt;br&gt;avgifter för att vara ansluten till annans ledningsnät kan reduceras på&lt;br&gt;grund av att produktionsanläggningen finns ansluten till nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att innehavaren av nätkoncession till vilken en&lt;br&gt;produktionsanläggning är ansluten skall utge ersättning till innehavaren&lt;br&gt;av sådan anläggning, som motsvarar värdet av dels den minskning av&lt;br&gt;energiförluster som produktion från produktionsanläggningen medför för&lt;br&gt;koncessionshavarens nät, dels den reduktion av koncessionshavarens&lt;br&gt;avgifter för att vara ansluten till annans ledningsnät som möjliggörs&lt;br&gt;genom att anläggningen är ansluten på nätet Det bör göras genom ett&lt;br&gt;tillägg i den vilande ellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att branschorganisationerna kommer att utarbeta&lt;br&gt;rekommendationer i enlighet med dessa regier. Om parterna inte kan&lt;br&gt;komma överens om ersättningen enligt denna regel bör dock frågan&lt;br&gt;kunna prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Finansieringen av myndighetstillsynen för den Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;reformerade elmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Myndighetstillsynen för den reformerade&lt;br&gt;elmarknaden skall finansieras genom en årlig avgift (nätavgift) som&lt;br&gt;betalas av innehavare av nätkoncession. Nätavgiften skall grundas&lt;br&gt;på antalet högspännings- och lågspänningskunder hos koncessions-&lt;br&gt;havaren enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s forslag: överensstämmer med regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar NUTEK:s förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning. Många remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Svenska kraftnät, Riksrevisionsverket (RRV) och Statskontoret, framhåller&lt;br&gt;att det föreslagna avgiftssystemet, med en enhetlig nätavgift som årligen&lt;br&gt;betalas av innehavare av nätkoncession och där den totala avgiften&lt;br&gt;bestäms av antalet abonnenter, är enkelt ur administrativ synvinkel.&lt;br&gt;Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen anser att&lt;br&gt;det regelsystem som gäller för den avgift som finansierar Elsäker-&lt;br&gt;hetsverkets verksamhet (elabonnentavgiften) bör tillämpas också för den&lt;br&gt;avgift som skall finansiera nätmyndighetens verksamhet. Enligt Elsäker-&lt;br&gt;hetsverket bör grunderna för beräkning av årliga avgifter, uppbördssyste-&lt;br&gt;met och den verksamhetsperiod avgifterna skall avse överensstämma med&lt;br&gt;bestämmelserna om elabonnentavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Svenska Elverksföreningen och Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen ifrågasätter om den avgiftsrelation mellan hög- och&lt;br&gt;lågspänningsabonnenter som NUTEK föreslår är riktig och pekar på den&lt;br&gt;avgiftsrelation som gäller för elabonnentavgiften. Andra remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. RRV och Konkurrensverket, påpekar att avgifternas kostnadssam-&lt;br&gt;band bör utvärderas när resursutnyttjandet i verksamheten är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut våren 1994&lt;br&gt;om handel med el i konkurrens (prop 1993/94:162, bet 1993/94:NU22,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:358) skall myndighetstillsynen för den reformerade&lt;br&gt;elmarknaden (nätmyndigheten) finansieras genom en årlig avgift&lt;br&gt;(nätavgift) som betalas av innehavare av nätkoncession. Enligt beslutet&lt;br&gt;skulle avgiftssystemet träda i kraft samtidigt som den nya ellagstiftningen.&lt;br&gt;Kostnaderna för verksamheten beräknades i prop. 1993/94:162 till cirka&lt;br&gt;20 milj. kr. per år. Medel för verksamheten anvisas över anslaget A 1.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader. NUTEK&lt;br&gt;har som nätmyndighet till uppgift att handlägga bl.a. koncessionsärenden&lt;br&gt;och ärenden om koncessionshavarnas skyldigheter samt att utöva tillsyn&lt;br&gt;av ellagens efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet. Nätmyndigheten&lt;br&gt;har även ansvaret för de myndighetsuppgifter som följer av lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med verksamheten är att skapa förutsättningar för låga priser&lt;br&gt;och en hög servicenivå och att säkerställa att näten upplåts på ett sätt som&lt;br&gt;gagnar konkurrensen. I nätmyndighetens uppgifter ingår bl.a. att ge ut&lt;br&gt;allmänna råd samt att utarbeta vissa föreskrifter, däribland rörande kraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på särredovisning av nätverksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s förslag innebär att innehavaren av nätkoncession i enlighet&lt;br&gt;med vad som anfördes i prop. 1993/94:162 skall vara avgiftsskyldig och&lt;br&gt;att avgiften skall grundas på antalet anslutna lågspännings- respektive&lt;br&gt;högspänningsabonnenter. Med lågspänningsabonnent avses den som är&lt;br&gt;ansluten med en spänningsnivå som är 1000 volt eller lägre. De&lt;br&gt;ansökningsavgifter som i dag tas ut för handläggning av&lt;br&gt;koncessionsärenden bör enligt NUTEK slopas när nätavgiften införs.&lt;br&gt;Avgiften bör enligt NUTEK fördelas så att den avspeglar den andel av&lt;br&gt;nätmyndighetens kostnader som kan hänföras till respektive kundkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s förslag överenstämmer i stort med det system som gäller för&lt;br&gt;den s.k. elabonnentavgiften som skall täcka kostnaderna för Elsäker-&lt;br&gt;hetsverkets verksamhet. För elabonnentavgiften gäller dock att skyldig-&lt;br&gt;heten att betala avgift ligger på elabonnentema. Även de föreslagna&lt;br&gt;grunderna för beräkning av nätavgiften skiljer sig något från elabonnen-&lt;br&gt;tavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till den föreslagna av-&lt;br&gt;giftskonstruktionen med en abonnemangsrelaterad avgift. Vissa syn-&lt;br&gt;punkter på den föreslagna avgiftskonstruktionen har dock framförts, bl.a.&lt;br&gt;vad gäller bestämmelserna om avgiftsskyldighet. Enligt Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen och Svenska Elverksföreningen bör skyldigheten att&lt;br&gt;betala nätavgiften ligga på elabonnentema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgiftsfinansiering av tillsynsverksamhet är det normalt de som&lt;br&gt;tillsynen avser som har att erlägga avgifterna. Det finns därför ingen&lt;br&gt;anledning att, som vissa remissinstanser förordar, frångå den i proposi-&lt;br&gt;tionen föreslagna principen att de som bedriver nätverksamhet skall vara&lt;br&gt;avgiftsskyldiga. Det är angeläget att nätavgiften kan tas ut på ett sådant&lt;br&gt;sätt att uppbörden kan ske enkelt och med låga administrativa kostnader.&lt;br&gt;Nätavgiften bör i huvudsak tas ut enligt samma beräkningsgrunder som&lt;br&gt;tillämpas för elabonnentavgiften Det innebär att avgiften skall baseras på&lt;br&gt;det antal slutförbrukare av el som nätföretaget har anslutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, far enligt 16 §&lt;br&gt;ellagen meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet som&lt;br&gt;sker med stöd av ellagen. Regeringen avser att, med stöd av bemyndi-&lt;br&gt;gandet, utfärda föreskrifter om nätavgifter som träder i kraft samtidigt&lt;br&gt;som den vilande ellagstiftningen träder i kraft Det nuvarande systemet&lt;br&gt;med ansökningsavgifter för koncessionsärenden bör upphöra vid samma&lt;br&gt;tidpunkt. De årliga nätavgifterna har beräknats av NUTEK till 3 kr. per&lt;br&gt;lågspänningsabonnent och 600 kr. per högspänningsabonnent. De totala&lt;br&gt;avgiftsinkomsterna skulle därigenom uppgå till drygt 20 milj.kr.&lt;br&gt;Intäkterna från nätavgifterna skall tillföras statsbudgeten på särskild&lt;br&gt;inkomsttitel. Effektivitetsskäl talar för att uppbörden av avgiften bör&lt;br&gt;samordnas med elabonnentavgiften som enligt vad regeringen har erfarit&lt;br&gt;fungerar bra. Medel för NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet skall&lt;br&gt;anvisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen på avgifterna mellan högspännings- och lågspännings-&lt;br&gt;abonnenter bör, som har påpekats av bl.a. RRV, så långt som möjligt&lt;br&gt;återspegla verksamhetens inriktning vid nätmyndigheten. Det är dock &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårt att nu, innan verksamheten har kommit igång i full omfattning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare bedöma avgifternas kostnadssamband för lågspännings- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;respektive högspänningsabonnenterna. Det är därför angeläget att NUTEK&lt;br&gt;gör en utvärdering av avgiftssystemet med avseende på bl.a. avgifternas&lt;br&gt;kostnadssamband när erfarenhet har vunnits om verksamheten. I det&lt;br&gt;sammanhanget bör även rutinerna för uppbörd och kontroll beaktas samt&lt;br&gt;avgiftskonstruktionens eventuella effekter på konkurrenssituationen&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget informera riksdagen om sina&lt;br&gt;överväganden rörande formerna för ledning av NUTEKs verksamhet som&lt;br&gt;nätmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets&lt;br&gt;tillväxt och förnyelse och har uppgifter inom och utom energiområdet.&lt;br&gt;NUTEK har ansvaret för statens insatser för att främja teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling, etablering och utveckling av små och medelstora företag&lt;br&gt;samt en balanserad regional utveckling. Vidare skall myndigheten svara&lt;br&gt;för statliga insatser som skall främja en effektiv försörjning och&lt;br&gt;användning av energi. NUTEK leds av en lekmannastyrelse med viss&lt;br&gt;beslutanderätt. Styrelsen skall enligt förordningen (1991:960) med&lt;br&gt;instruktion för Närings- och teknikutvecklingsverket besluta om myndig-&lt;br&gt;hetens anslagsframställning och årsredovisning, om eventuella åtgärder&lt;br&gt;efter genomförd revision och om föreskrifter som riktar sig till enskilda,&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog i juni 1994 nya riktlinjer för förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heternas ledningsformer (prop. 1993/94:185, 1993/94:KU42, rskr.&lt;br&gt;1993/94:381). Riktlinjerna innebär att förvaltningsmyndigheterna normalt&lt;br&gt;skall ledas av antingen en enrådig chef, som ensam svarar för verksam-&lt;br&gt;heten, eller av en styrelse med fullt ansvar för verksamheten inför&lt;br&gt;regeringen. Riktlinjerna innebär vidare att normerings- och tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheter i regel inte bör ha styrelser, eftersom ledamöterna kan uppfattas&lt;br&gt;som företrädare för dem som skall omfattas av tillsynen. I propositionen&lt;br&gt;anmäldes att riksdagen vid ett senare tillfälle skulle informeras om hur&lt;br&gt;regeringen avsåg ändra förvaltningsmyndigheternas ledningformer med&lt;br&gt;avseende på de nya riktlinjerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen i prop. 1994/95:150 Reviderad Finansplan,&lt;br&gt;m.m. redovisat sina överväganden avseende förvaltningsmyndigheternas&lt;br&gt;ledningsformer. Enligt propositionen skall regeringen vid val av&lt;br&gt;ledningsform utgå från myndighetens verksamhet och mål sådana de är&lt;br&gt;fastlagda av riksdagen och därefter välja en ledningsform med den grad&lt;br&gt;av styrning som bäst bedöms gagna verksamheten och de uppställda&lt;br&gt;målen. Regeringen förordar därför en mer flexibel tillämpning av&lt;br&gt;ledningsformer än vad som beslutades av riksdagen (prop. 1993/94:185,&lt;br&gt;bet. 1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet omfattar främst normgivning&lt;br&gt;och tillsyn och skiljer sig i viktiga avseenden från NUTEK:s övriga&lt;br&gt;verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riktlinjerna för myndigheternas ledningsformer och Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;regeringens överväganden i prop. 1994/95:150 kan konstateras att&lt;br&gt;NUTEK:s styrelse inte bör ges några beslutsbefogenheter när det gäller&lt;br&gt;NUTEK:s verksamhet som nätmyndighet enligt ellagen. I sammanhanget&lt;br&gt;kan noteras att NUTEKs verksamhet som nätmyndighet utgör ett särskilt&lt;br&gt;verksamhetsområde, vilket är en viktig förutsättning för nätmyndighetens&lt;br&gt;självständighet. Regeringen avser att tillsätta ett s.k. insynsråd vid&lt;br&gt;nätmyndigheten vid NUTEK för att ge bl.a. konsumenterna insyn i&lt;br&gt;nätmyndighetens arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Vissa övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Reglering av balansansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ett avtal om el leverans måste regleras det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för att elsystemet tillförs lika mycket el som&lt;br&gt;tas ut i konsumentens uttagspunkt (balansansvar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumenten skall hålla nätägaren underrättad om vem som är&lt;br&gt;balansansvarig för konsumentens förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Konsumentverket anser att det är olämpligt att ålägga varje&lt;br&gt;elkonsument, särskilt hushållskonsumenter, en skyldighet att underrätta&lt;br&gt;nätägaren om vem som är balansansvarig. NUTEK föreslår att ansvaret&lt;br&gt;för att kontrollera att det finns en ekonomisk balansansvarig läggs på&lt;br&gt;innehavare av nätkoncession. Enligt Energidistributörerna REL saknas en&lt;br&gt;möjlighet för innehavare av nätkoncession att infordra uppgift om vem&lt;br&gt;som är balansansvarig. Vidare anförs att förslaget bör förtydligas såvitt&lt;br&gt;avser den systemansvariga myndighetens skyldigheter om felaktig&lt;br&gt;information lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid varje givet tillfälle måste det råda&lt;br&gt;balans mellan den mängd el som förs in på det nationella elsystemet och&lt;br&gt;den mängd el som tas ut från systemet. Om balansen rubbas uppstår&lt;br&gt;tekniska störningar på elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag upprätthålls balansen på elsystemet primärt genom att de stora&lt;br&gt;elproducenterna var och en eftersträvar att upprätthålla sin balans, dvs. att&lt;br&gt;producenten vid varje givet tillfälle för in lika mycket el på elsystemet&lt;br&gt;som hans kunder tar ut från systemet. Den momentana övervakningen av&lt;br&gt;att varje enskild elproducent håller sin balans underlättas av att det finns&lt;br&gt;ett begränsat antal stora elproducenter och att dessa, i stort sett, har&lt;br&gt;ansvaret för all distribtion av el inom var sitt område av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare hade Vattenfall ett avtal med de stora elproducenterna&lt;br&gt;angående den nationella balansen. Detta innebar en övervakande och&lt;br&gt;samordnande funktion på det sättet att Vattenfall övervakade att den&lt;br&gt;totala balansen på elsystemet upprätthölls och, om balansen sviktade,&lt;br&gt;återställde balansen med användande av sina egna produktionsresurser.&lt;br&gt;Detta innebar alltså att Vattenfall ökade eller minskade sin egen&lt;br&gt;produktion för att upprätthålla den nationella balansen. Vattenfalls&lt;br&gt;kostnader för denna balanshållning fördelades på de stora elproducenterna&lt;br&gt;i förhållande till vars och ens andel i obalansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora elproducenterna hade alltså det ekonomiska ansvaret för&lt;br&gt;balanshållningen, var och en inom sitt område, medan Vattenfall hade det&lt;br&gt;övergripande tekniska ansvaret för den nationella balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ellagstiftningen innebär bl.a. en ändrad ansvarsfördelning på&lt;br&gt;elmarknaden. Sedan den 1 januari 1995 utövas det övergripande tekniska&lt;br&gt;ansvaret för balanshållningen på det nationella eisystemet av Svenska&lt;br&gt;kraftnät. I 15 a § ellagen, som trädde i kraft nämnda dag, regleras detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar, som i lagen benämns systemansvar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har ingen egen elproduktion. Svenska kraftnät har&lt;br&gt;därför i 15 a § ellagen bemyndigats att, i den utsträckning det behövs för&lt;br&gt;att kunna utöva systemansvaret, beordra elproducenter att, mot marknads-&lt;br&gt;mässig ersättning, öka eller minska sin produktion av el. I förarbetena till&lt;br&gt;denna bestämmelse anfördes att Svenska kraftnät, för att utöva systeman-&lt;br&gt;svaret, bör eftersträva att träffa avtal med elproducenterna om att dessa,&lt;br&gt;mot marknadsmässig ersättning, skall öka eller minska sin produktion när&lt;br&gt;så krävs för den nationella balanshållningen. Nyss nämnda bemyndigande&lt;br&gt;skall utnyttjas om tillfredsställande avtal inte skulle kunna träffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät som har det samordnande ansvaret för den nationella&lt;br&gt;balanshållningen anger alltså när ökning eller minskning av produktionen&lt;br&gt;skall ske. Liksom tidigare fördelas kostnaderna för denna balanshållning&lt;br&gt;mellan elproducenterna i förhållande till vars och ens andel i obalansen.&lt;br&gt;Denna reglering av kostnaderna är så utformad att det blir ekonomiskt&lt;br&gt;ofördelaktigt att inte upprätthålla sin balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså en avgörande skillnad mellan Vattenfalls tidigare&lt;br&gt;&amp;quot;systemansvar&amp;quot; och Svenska kraftnäts systemansvar. Vattenfall reglerade&lt;br&gt;eventuella obalanser med användande av sina egna produktionsresurser&lt;br&gt;medan Svenska kraftnät däremot reglerar eventuella obalanser genom att&lt;br&gt;använda de produktionsresurser som elproducenterna ställer till för-&lt;br&gt;fogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare har alltså elproducenterna det ekonomiska ansvaret för&lt;br&gt;balanshållningen, var och en inom sitt område Detta ekonomiska ansvar&lt;br&gt;benämns i fortsättningen balansansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemansvaret på den nya elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett ikraftträdande av de vilande lagförslagen kommer frågan om&lt;br&gt;balanshållningen att ändra karaktär. Svenska kraftnät kommer dock&lt;br&gt;alltjämt att ha systemansvaret, dvs. det övergripande tekniska ansvaret för&lt;br&gt;den nationella balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan är elförsörjningen i landet i dag uppdelad mellan de&lt;br&gt;stora elproducenterna. Enligt den vilande lagstiftningen kan elkonsumen-&lt;br&gt;tema fritt välja elleverantör, vilket på sikt torde leda till att den geografis-&lt;br&gt;ka uppdelningen mellan de stora elproducenterna försvinner. De stora&lt;br&gt;elproducenterna kommer, bl.a. av ekonomiska skäl, även i fortsättningen&lt;br&gt;att sträva efter att upprätthålla balans men denna balanshållning kommer&lt;br&gt;inte att vara hänförlig till elkonsumtionen i någon viss del av landet.&lt;br&gt;Liksom tidigare kommer de att ha det ekonomiska ansvaret för att&lt;br&gt;upprätthålla sin balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande förändring på den nya elmarknaden väntas också bli att&lt;br&gt;ett större antal elleverantörer uppträder på marknaden, både sådana som&lt;br&gt;har egen elproduktion och sådana som inte har det. De sistnämnda&lt;br&gt;kommer alltså att köpa el från en eller flera elproducenter och sedan sälja&lt;br&gt;den till olika elkonsumenter. Bland de tillkommande elproducenterna&lt;br&gt;kommer det att finnas sådana som har svårt att med kort varsel reglera&lt;br&gt;sin produktion. Dessa kommer därför inte att ha någon nämnvärd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapacitet att ställa till Svenska kraftnäts förfogande inom ramen för den Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;nationella balanshållningen. Detsamma gäller naturligtvis de elleverantör-&lt;br&gt;er som inte har någon egen produktion alls. De kommer därför inte att&lt;br&gt;omfattas av de avtal mellan Svenska kraftnät och elproducenterna, som&lt;br&gt;möjliggör för Svenska kraftnät att utöva det tekniska ansvaret för den&lt;br&gt;nationella balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansansvaret på den nya elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om balansansvar blir på den nya elmarknaden mer komplicerad&lt;br&gt;beroende på att det blir fler elleverantörer på marknaden och att den&lt;br&gt;geografiska uppdelningen av marknaden försvinner. Frågan om balansan-&lt;br&gt;svaret måste därför regleras individuellt i varje leveransavtal. Någon&lt;br&gt;måste åta sig att, gentemot Svenska kraftnät, ekonomiskt svara för att&lt;br&gt;elsystemet tillförs lika mycket el som konsumenten förbrukar, dvs. tar ut&lt;br&gt;i sin uttagspunkt. Detta ansvar innebär bl.a. en ekonomisk relation till&lt;br&gt;Svenska kraftnät. Innebörden i denna relation är att i den mån den&lt;br&gt;balansansvarige inte förmår tillföra elsystemet lika mycket el som tas ut&lt;br&gt;i uttagspunkten tillförs elen av Svenska kraftnät inom ramen för&lt;br&gt;systemansvaret. Svenska kraftnät skall av den balansansvarige ersättas för&lt;br&gt;detta. Den som åtar sig balansansvar gentemot Svenska kraftnät kommer&lt;br&gt;att få ingå ett avtal med Svenska kraftnät där vissa grundläggande&lt;br&gt;förhållanden mellan parterna kommer att regleras. Bl.a. kommer Svenska&lt;br&gt;kraftnät att kräva av den balansansvarige att denne ställer säkerhet för&lt;br&gt;sina åtaganden gentemot Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en mer ingående redogörelse för hur balansan-&lt;br&gt;svaret gestaltar sig på den nya elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig lösning i framtiden torde bli den att leverantören åtar sig&lt;br&gt;balansansvaret. Eftersom man inte exakt kan förutse hur mycket el de&lt;br&gt;elkonsumenter, för vilka leverantören har åtagit sig balansansvaret,&lt;br&gt;kommer att förbruka vid varje givet tillfälle kommer parterna att ingå ett&lt;br&gt;s.k. rörligt kontrakt, vilket innebär att konsumenten av leverantören köper&lt;br&gt;den mängd el som han senare visar sig ha förbrukat till ett i kontraktet&lt;br&gt;bestämt pris. Leverantören gör en preliminär uppskattning av hur mycket&lt;br&gt;el som konsumenterna kommer att förbruka vid varje tidpunkt och&lt;br&gt;leverantören tillför sedan, genom egen produktion eller genom inköp från&lt;br&gt;en eller flera producenter, systemet el i enlighet med denna preliminära&lt;br&gt;uppskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå senare kommer den balansansvarige att ha ett&lt;br&gt;ekonomiskt intresse av att hålla sin balans. Därför kommer det på den&lt;br&gt;nya elmarknaden att ställas krav på kontinuerlig mätning och rapportering&lt;br&gt;av bl.a. konsumenternas elförbrukning. Därigenom kommer leverantören&lt;br&gt;att hålla sig underrättad om sina kunders konsumtion och han kan då&lt;br&gt;genom egen produktion eller egna inköp försöka hålla sin balans så långt&lt;br&gt;det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den slutgiltiga och exakta sammanställningen av kundernas&lt;br&gt;konsumtion gjorts i efterhand kommer det alltid, trots leverantörens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder för att hålla sin balans, att vara en differens mellan den mängd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;el leverantören fört in på elsystemet och den mängd el hans kunder tagit Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;ut från systemet. Det är det ekonomiska ansvaret för denna differens som&lt;br&gt;utgör balansansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om leverantören har fört in för lite el har den överskjutande el som&lt;br&gt;hans kunder förbrukat tillförts av Svenska kraftnät inom ramen för dess&lt;br&gt;systemansvar. Denna el har alltså tillförts genom att någon elproducent,&lt;br&gt;mot marknadsmässig ersättning från Svenska kraftnät, har ökat sin&lt;br&gt;produktion. Svenska kraftnät måste nu i efterhand fa betalt av den&lt;br&gt;balansansvarige. Priset kommer av Svenska kraftnät att sättas så att det&lt;br&gt;ges incitament för den balansansvarige att försöka hålla sin balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om leverantören i stället har fört in för mycket el innebär det att han&lt;br&gt;ställt den överskjutande elen till Svenska kraftnäts förfogande. För detta&lt;br&gt;skall Svenska kraftnät utge ersättning. Även detta pris kommer att vara&lt;br&gt;utformat så att det utgör ett incitament för den balansansvarige att försöka&lt;br&gt;hålla sin balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i ett leveransavtal kan också komma överens om att konsu-&lt;br&gt;menten, i stället för leverantören, skall ha balansansvaret. Detta kommer&lt;br&gt;att bli aktuellt främst beträffande större elköpare som kan påverka sin&lt;br&gt;egen elförbrukning eller som är beredda att lägga ner resurser på att&lt;br&gt;planera sina elinköp. Parterna ingår då ett s.k. fast kontrakt innebärande&lt;br&gt;att konsumenten köper en i kontraktet angiven mängd el till ett i&lt;br&gt;kontraktet angivet pris. Leverantören far sedan betalt för denna mängd el&lt;br&gt;oavsett hur konsumentens förbrukning ser ut. I detta fallet försöker&lt;br&gt;konsumenten anpassa sina inköp så nära som möjligt till sin förbrukning.&lt;br&gt;Om förbrukningen överstiger den i kontraktet angivna mängden far han&lt;br&gt;försöka reglera sin balans genom att köpa små mängder el på fast&lt;br&gt;kontrakt från andra leverantörer. Liksom i förra exemplet kommer det&lt;br&gt;efter den slutgiltiga mätningen att visa sig en differens mellan hans&lt;br&gt;faktiska förbrukning och den mängd el han har inköpt på fasta kontrakt.&lt;br&gt;Det är det ekonomiska ansvaret för denna differens som utgör hans&lt;br&gt;balansansvar. Relationen mellan Svenska kraftnät och den balansansvari-&lt;br&gt;ge konsumenten gestaltar sig på samma sätt som i föregående exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av reglering av balansansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av beskrivningen ovan har balansansvaret en central roll på&lt;br&gt;den nya elmarknaden. Det måste alltså vara klarlagt vem som har&lt;br&gt;balansansvaret i varje uttagspunkt på elsystemet så att Svenska kraftnät&lt;br&gt;kan debitera eller kreditera denne för den el som omfattas av balansan-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nu därför i lagstiftningen införas ett krav på att det för varje&lt;br&gt;uttagspunkt på elsystemet måste finnas någon som gentemot Svenska&lt;br&gt;kraftnät har balansansvaret. Endast den som har ingått avtal med Svenska&lt;br&gt;kraftnät som balansansvarig kan härvid komma i fråga. Som nyss har&lt;br&gt;nämnts innebär ett åtaget balansansvar att det uppstår en ekonomisk&lt;br&gt;relation mellan den balansansvarige och Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör åligga varje konsument att lämna underrättelse om vem som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är balansansvarig i hans uttagspunkt. Underrättelsen bör lämnas till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionshavaren, beroende på att denne blir skyldig att utföra Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;mätning av förbrukad el samt att rapportera resultaten av dessa mätningar,&lt;br&gt;bl.a. till de balansansvariga. Nätkoncessionshavaren behöver därför denna&lt;br&gt;information för att kunna fullgöra sin rapportering. Konsumenten bör&lt;br&gt;också åläggas att underrätta nätkoncessionshavaren om varje förändring&lt;br&gt;beträffande balansansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har anfört kritik mot förslaget att ålägga&lt;br&gt;konsumenten att lämna information om vem som är balansansvarig.&lt;br&gt;Grundläggande för elreformen är konsumentens rätt att fritt välja&lt;br&gt;leverantör. Därigenom kommer konsumenten också att själv bestämma&lt;br&gt;vem han vill anlita som balansansvarig. Konsumenten kommer således att&lt;br&gt;känna till vem som är balansansvarig i den aktuella uttagspunkten.&lt;br&gt;Ansvaret för att att hålla nätägaren informerad bör därför ligga på&lt;br&gt;konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett ikraftträdande av den vilande ellagstiftningen kommer det&lt;br&gt;inledningsvis att i varje lokalområde finnas en huvudleverantör av el, den&lt;br&gt;s.k. leveranskoncessionshavaren. Denne kommer i praktiken, såvitt avser&lt;br&gt;frågan om balansansvaret, att träda in i stället för alla de konsumenter till&lt;br&gt;vilka han levererar el. Detta innebär att, beträffande dessa konsumenter,&lt;br&gt;åvilar balansansvaret antingen leveranskoncessionshavaren själv eller den&lt;br&gt;som han har anlitat för sitt balansansvar, i allmänhet den leverantör från&lt;br&gt;vilken han köper el. Det enklaste blir därvid att leveranskoncessionshava-&lt;br&gt;ren anmäler till nätkoncessionshavaren vilka kunder han har samt vem&lt;br&gt;som har balansansvaret för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mätning och rapportering som nätkoncessionshavaren kommer att&lt;br&gt;utföra på den nya elmarknaden har flera syften, men ett av dessa är att&lt;br&gt;reglera förhållandet mellan den balansansvarige och Svenska kraftnät.&lt;br&gt;Därför bör det åligga nätkoncessionshavaren att hålla Svenska kraftnät&lt;br&gt;underrättat om vem som har balansansvaret i samtliga uttagspunkter på&lt;br&gt;hans nät. Dessutom kommer nätkoncessionshavaren att göra egna inköp&lt;br&gt;av el för att täcka nätförlustema på det egna nätet. Han måste därför&lt;br&gt;också anmäla till Svenska kraftnät vem som har balansansvaret för dessa&lt;br&gt;inköp. Denna rapport kommer i praktiken att uppta ett mindre antal&lt;br&gt;leverantörer som var och en har balansansvaret för en eller flera&lt;br&gt;uttagspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument kan missköta sig i olika hänseenden. Det vanligaste&lt;br&gt;är att han inte betalar sina räkningar. Mellan elbranschen och Konsu-&lt;br&gt;mentverket pågår f.n. förhandlingar med stöd av lagen (1994:1512) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållanden om utformningen av standardavtal,&lt;br&gt;vilka reglerar villkoren för att som elkonsument vara ansluten till elnätet&lt;br&gt;Avsikten är att dessa avtal skall reglera förhållandena mellan elkonsu-&lt;br&gt;menter och nätägare. Det far förutsättas att frågan om en elkonsuments&lt;br&gt;skyldighet att hålla nätkoncessionshavaren informerad om vem som är&lt;br&gt;balansansvarig för konsumentens uttagspunkt kommer att behandlas i&lt;br&gt;dessa avtal, som en del av anslutningsvillkoren. Den enskilde konsumen-&lt;br&gt;ten kommer således att vara informerad om sina skyldigheter i detta&lt;br&gt;hänseende. En fråga som också torde behandlas i standardavtalen är under&lt;br&gt;vilka förutsättningar en nätägare far koppla ur elkonsumenter som i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna hänseenden brister i sina skyldigheter gentemot nätägaren. Dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standardiserade nätanslutningsavtal kommer också i ett avseende att Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;reglera elkonsumentens förhållande till elleverantören. Om elkonsumenten&lt;br&gt;brister i sina skyldigheter gentemot elleverantören kommer denne, enligt&lt;br&gt;dessa avtal, att kunna beordra nätägaren att koppla bort konsumenten från&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en uttagspunkt inte finns någon balansansvarig eller om en&lt;br&gt;konsument, som är balansansvarig, inte gör rätt för sig ekonomiskt&lt;br&gt;innebär det att konsumenten helt eller delvis förbrukar el som han inte&lt;br&gt;har rätt till. Resultatet blir då att Svenska kraftnät far stå kostnaderna för&lt;br&gt;hans otillåtna förbrukning. Dessa kostnader kommer Svenska kraftnät att&lt;br&gt;på något sätt tvingas ta ut från det övriga kundkollektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta problem kan lösas genom reglering i nyss nämnda standardavtal&lt;br&gt;för nätanslutning. Det skulle då införas en skyldighet för nätägaren att&lt;br&gt;koppla ur en elkonsument som brister i nu nämnda hänseenden. Eftersom&lt;br&gt;detta avtal innehåller villkoren för en konsuments anslutning till elnätet&lt;br&gt;kan skäligheten i sådana villkor komma under nätmyndighetens prövning&lt;br&gt;enligt 2 § 4 mom. sista stycket ellagen. I sista hand kan frågan, efter&lt;br&gt;överklagande, prövas av allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger även ett balansansvar för elsäljare. Detta ansvar innebär ett&lt;br&gt;ekonomiskt ansvar för att elsystemet tillförs lika mycket el som säljaren&lt;br&gt;har åtagit sig att leverera till sina kunder. Ansvaret fullgörs genom egen&lt;br&gt;produktion eller inköp från andra elproducenter. Det sistnämnda gäller&lt;br&gt;framför allt de elsäljare som inte har egen elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elsäljare säljer enligt ett rörligt kontrakt innebär det att han&lt;br&gt;åtagit sig balansansvaret för kundens konsumtion. Därmed kommer frågan&lt;br&gt;om elsäljarens balansansvar till Svenska kraftnäts kännedom inom ramen&lt;br&gt;för konsumentens anmälningsskyldighet som nyss har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elsäljaren däremot säljer enligt ett fast kontrakt innebär det att&lt;br&gt;någon annan har åtagit sig balansansvaret för kundens konsumtion. I detta&lt;br&gt;fall måste det kontrolleras i särskild ordning att elsäljaren verkligen tillför&lt;br&gt;elsystemet den mängd el som han åtagit sig att leverera enligt det fasta&lt;br&gt;kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i ett sådant fall har balansansvaret för kundens förbrukning&lt;br&gt;kommer alltid att ta reda på om kunden köper el enligt något fast&lt;br&gt;kontrakt. Om elsäljaren enligt det fasta kontraktet är okänd för Svenska&lt;br&gt;kraftnät och han inte gör rätt för sig kommer nämligen den balansansvari-&lt;br&gt;ge att fa svara ekonomiskt för elsäljarens åtaganden. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kan det hållas för visst att Svenska kraftnät kommer att få kännedom om&lt;br&gt;alla försäljningar enligt fasta kontrakt. Någon lagreglering av detta&lt;br&gt;balansansvar behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Fördelningen av nätföretagens kostnader för mätning,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Nätföretagen skall debitera den enskilde&lt;br&gt;elabonnenten kostnaden för mätare, insamlingsutrustning och deras&lt;br&gt;installation. Övriga kostnader för mätning skall fördelas över&lt;br&gt;samtliga abonnenter i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en elabonnent begär mätning på annat sätt än vad&lt;br&gt;regeringen föreskriver med stöd av ellagen skall nätägaren även&lt;br&gt;debitera elabonnenten för den ökade kostnad för insamling och&lt;br&gt;rapportering som en mer avancerad utrustning kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;invändning. NUTEK ifrågasätter, med hänvisning till den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningens bestämmelser om koncessionshavarens skyldigheter till&lt;br&gt;anläggningshavare, om det är nödvändigt att reglera frågan om mätkost-&lt;br&gt;nader i lag. Konsumentverket avstyrker förslaget med hänvisning till att&lt;br&gt;de föreslagna reglerna om betalning för mätutrustning är olämpliga när&lt;br&gt;konsumenten är ett enskilt hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: En öppen elmarknad ställer nya krav&lt;br&gt;på mätning och rapportering av mätresultat Enligt den vilande ellagstift-&lt;br&gt;ningen finns det bl a. en skyldighet för innehavare av nätkoncession att&lt;br&gt;utföra mätning av överförd el och att rapportera mätresultat enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Enligt prop. 1993/94:162 skall föreskrifterna behandla bl.a.&lt;br&gt;kraven på de tidsintervall och den mätnoggrannhet med vilken mätning&lt;br&gt;skall ske. I propositionen konstaterades vidare att en förutsättning för att&lt;br&gt;utnyttja möjligheten att fritt kunna välja leverantör var en förhållandevis&lt;br&gt;avancerad utrustning för mätning som kan tillgodose de nya kraven på&lt;br&gt;mätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisades vissa överväganden i fråga om nätföre-&lt;br&gt;tagens fördelning av kostnaderna för mätning och därtill hörande&lt;br&gt;verksamhet. Det anfördes att mätutrustning, åtminstone under de närmaste&lt;br&gt;åren, kan vara förhållandevis dyr. Det finns därför anledning att ange&lt;br&gt;principerna för fördelning av kostnaderna för mättjänsten mellan&lt;br&gt;kundkollektivet och den enskilde kunden. Nätägaren borde enligt proposi-&lt;br&gt;tionen följa principen att de kundspecifika mätkostnaderna skulle&lt;br&gt;debiteras den berörda elkunden medan övriga kostnader skulle kunna slås&lt;br&gt;ut över kundkollektivet. Principen om fördelningen av kostnaderna för&lt;br&gt;mättjänster bör preciseras genom föreskrifter i ellagen såvitt avser de&lt;br&gt;kostnader som nätägaren är skyldig att debitera den enskilde kunden&lt;br&gt;Riksdagen anförde inga invändningar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de principer som redovisades i propositionen bör&lt;br&gt;nätägaren vara skyldig att debitera den berörda elkunden de engångskost-&lt;br&gt;nader som uppstår i samband med att mätutrustning installeras hos&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunden. Det innebär att kunden skall debiteras kostnaderna för mätaren Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;och dess kringutrustning för insamling av mätdata samt kostnaden för&lt;br&gt;installationen. Andra kostnader för mätutrustning än de nyss nämnda bör&lt;br&gt;inte få debiteras enskilda elkunder utan bör fördelas över samtliga&lt;br&gt;abonnenter som anslutits till nätföretaget. Nätägaren får inte heller&lt;br&gt;debitera enskilda elkunder kostnaden för de mätare som enbart används&lt;br&gt;för att mäta överföringstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framfört invändningar mot förslaget.&lt;br&gt;Konsumentverket anser att kostnaden för installation av mätaren bör&lt;br&gt;debiteras för sig medan förhållandet i övrigt mellan elkonsumenten och&lt;br&gt;nätägaren bör betraktas som ett hyresavtal, där elkonsumenten betalar en&lt;br&gt;årlig hyra för mätaren. Som skäl anför verket att konsumenten annars kan&lt;br&gt;få den felaktiga uppfattningen att konsumenten har köpt mätaren av&lt;br&gt;nätägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för mätutrustningen och dess installation ingår i nätverk-&lt;br&gt;samheten, varför nätägaren har rätt att ta ut denna kostnad av elkonsu-&lt;br&gt;menterna. Den föreslagna regleringen innebär att denna kostnad inte får&lt;br&gt;tas ut via den gemensamma nättariffen utan i stället skall debiteras den&lt;br&gt;enskilde konsumenten. Förslaget ansluter sig således med den princip om&lt;br&gt;att kundspecifika mätkostander skall betalas av den enskilda konsumenten&lt;br&gt;som angavs i förarbetena till den vilande lagstiftningen. Något krav på att&lt;br&gt;konsumenten därvid skall betala hela beloppet för mätutrustning och dess&lt;br&gt;installation i samband med installationen har inte fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätföretagens kostnader för mättjänster ingår i de nätkostnader vars&lt;br&gt;skälighet skall kunna prövas av nätmyndigheten. Frågan om på vilket sätt&lt;br&gt;betalningen skall erläggas får avgöras genom nätmyndighetens praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse om leveranskoncession som ingår i det vilande&lt;br&gt;regelverket, lagen (1994:618) om handel med el, m.m., innebär att&lt;br&gt;innehavare av leveranskoncession är skyldig att leverera el till alla inom&lt;br&gt;området som inte söker sig till en annan leverantör. Koncessionshavaren&lt;br&gt;får därmed en ensamrätt till elleveranser inom området till de elkunder&lt;br&gt;som inte önskar köpa el på den öppna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen av nätföretagens kostnader för mättjänster&lt;br&gt;riktar sig enbart till de konsumenter som väljer att köpa el från en annan&lt;br&gt;leverantör än innehavare av leveranskoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kunder som köper sin el från innehavare av leveranskoncession&lt;br&gt;ställs inga krav på tidsnoggrannhet vid mätningen. Övergången till den&lt;br&gt;nya lagstiftningen innebär således inte något krav på att byta mätare och&lt;br&gt;insamlingsutrustning hos dessa kunder. Den mät- och insamlingsutrust-&lt;br&gt;ning som kommer att utnyttjas för mätning hos kunder till leveranskon-&lt;br&gt;cessionshavare är av enklare beskaffenhet och därmed mindre dyrbara.&lt;br&gt;Nätägaren bör därför inte få debitera enskilda elkunder kostnader för den&lt;br&gt;mät- och insamlingsutrustning som används av kunder till leverans-&lt;br&gt;koncessionshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkund kommer att kunna att begära att få mätning utförd på annat&lt;br&gt;sätt, t.ex. med tätare tidsintervall, än de minimikrav som regeringen avser&lt;br&gt;föreskriva med stöd av ellagen Sådan mätning och insamling kan antas&lt;br&gt;kräva mer avancerad och dyrbar utrustning vilket i sin tur kan ställa nya &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk på och ökade kostnader för systemen för insamling och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapportering. I dessa fall bör nätägaren - förutom kostnaden för mätare, Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;insamlingsutrustning och installation - även debitera elkunden för de&lt;br&gt;merkostnader som en mer avancerad mätning kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätföretagens fördelning av kostnaderna för mättjänster har således&lt;br&gt;betydelse för såväl de kunder som väljer att köpa sin el från innehavare&lt;br&gt;av leveranskoncession som nätkoncessionshavarens övriga kunder. Detta&lt;br&gt;talar för att frågan bör regleras särskilt. Några avgörande skäl för att&lt;br&gt;överlåta frågan till nätmyndighetens praxis har inte redovisats. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att regleringen bör få den föreslagna utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt i nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1994/95:18) Finansieringen av myndighetstillsynen&lt;br&gt;över den avreglerade elmarknaden, m.m. anfördes bl.a. (s. 14) att&lt;br&gt;nätföretagen, genom sin skyldighet att mäta överförd el och att rapportera&lt;br&gt;mätresultat, kommer att få tillgång till kommersiella uppgifter, t.ex.&lt;br&gt;beträffande kunders förbrukning och elleverantörers försäljning i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen angavs vidare att frågan om tystnadsplikt i nätföretag&lt;br&gt;bereddes i regeringskansliet och att regeringen avsåg att vid ett annat&lt;br&gt;tillfälle återkomma till riksdagen i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan bestämmelse om tystnadsplikt skulle gälla för anställda vid&lt;br&gt;företag som innehar nätkoncession enligt ellagen och för anställda vid&lt;br&gt;företag som för en nätkoncessionshavares räkning utför mätning av&lt;br&gt;överförd el. Tystnadsplikten skulle omfatta dels resultaten av mät-&lt;br&gt;ningarna, dels andra uppgifter som rör kundernas affärs- och driftför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet bedrivs i huvudsak i tre olika associationsformer,&lt;br&gt;nämligen som aktiebolag, som ekonomisk förening och av kommuner i&lt;br&gt;kommunala verk. De två första verksamhetsformerna är enskilda juridiska&lt;br&gt;personer. De syften för vilka yttrandefriheten kan begränsas anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 och 13 §§ regeringsformen. Med beaktande av där angivna&lt;br&gt;syften skulle det inte stöta på några större problem att införa en&lt;br&gt;tystnadsplikt för anställda vid sådana enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anställda vid kommunala verk skulle dock vissa problem&lt;br&gt;uppstå. Ett kommunalt verk är en del av kommunen. Att införa en&lt;br&gt;tystnadsplikt för anställda i kommunen innefattar samtidigt ett förbud att&lt;br&gt;lämna ut allmänna handlingar. De syften för vilka rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar far begränsas är inte reglerade i regeringsformen&lt;br&gt;utan i tryckfrihetsförordningen (TF). De möjligheter att begränsa rätten&lt;br&gt;att ta del av allmänna handlingar som anges i TF är snävare avgränsade&lt;br&gt;än de möjligheter att begränsa yttrandefriheten som anges i&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som skulle omfattas av tystnadsplikten är, som nämnts,&lt;br&gt;uppgifter om elkonsumenters förbrukning. Ett röjande av dessa uppgifter&lt;br&gt;skadar i de flesta fall inte elkonsumenten och syftet med en tystnadsplikt&lt;br&gt;är därför inte heller att skydda denne Om ett nätföretag sprider uppgifter&lt;br&gt;om mätvärden till ett elsäljande företag i samma koncern far detta en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensfördel gentemot andra elsäljare Syftet med en tystnadsplikt är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltså att värna om sunda konkurrensförhållanden på elmarknaden. Något Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;sådant syfte finns inte upptaget bland de syften för vilka rätten att ta del&lt;br&gt;av allmänna handlingar far begränsas enligt TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stöter alltså på problem att, inom ramen för nuvarande lagstiftning,&lt;br&gt;införa den aktuella tystnadsplikten för anställda vid kommunala verk,&lt;br&gt;varför regeringen för närvarande avstår från att lägga fram ett sådant&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det senare skulle visa sig att uppgifter om mätresultat sprids på ett&lt;br&gt;sådant sätt att konkurrensen snedvrids på elmarknaden kommer dock&lt;br&gt;regeringen att lägga fram förslag med annan innebörd för att rätta till&lt;br&gt;sådana missförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Produktion av el i nätverksamhet, m.m&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enligt den vilande ellagstiftningen far&lt;br&gt;produktion och handel med el inte bedrivas tillsammans med&lt;br&gt;nätverksamhet. Sådan elproduktion som enbart används för att&lt;br&gt;täcka förluster i det egna nätet skall dock fa ingå i nätverksamhet,&lt;br&gt;liksom mobila reservkraftanläggningar som används i samband med&lt;br&gt;avbrott och reparationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK skall som nätmyndighet utöva tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;invändning. NUTEK, Energidistributörerna REL och Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen tillstyrker förslaget. Konkurrensverket och Statskontoret&lt;br&gt;avstyrker det föreslagna tillägget som tillåter nätverksamheten att&lt;br&gt;producera el för att täcka nätförluster. Som skäl anförs att det finns en&lt;br&gt;risk att produktionsanläggningar med höga kostnader förs till nätverksam-&lt;br&gt;heten och därigenom ställs vid sidan om konkurrensen på elmarknaden.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs även av Svenska Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;Energidistributörema REL, anför att den vilande lagstiftningen även bör&lt;br&gt;ändras såvitt avser kravet på skilda juridiska personer för nätverksamhet&lt;br&gt;respektive produktion av och handel med el Remissinstanserna framhåller&lt;br&gt;att ekonomisk särredovisning ger en tillräcklig kontroll och att nätföre-&lt;br&gt;tagen därför bör undantas från detta krav. Modifierade regler bör&lt;br&gt;övervägas åtminstone för de mindre företagen under en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen och Svenska Kommunförbundet anser att&lt;br&gt;den företagsbildning och överföring av tillgångar som sker på elmarkna-&lt;br&gt;den till följd av den nya ellagstiftningen inte bör påföras stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att konkurrens&lt;br&gt;skall kunna uppnås på elmarknaden är att köpare och säljare av el kan&lt;br&gt;utnyttja elnäten på skäliga och icke diskriminerande villkor. Elnäten är&lt;br&gt;s.k. naturliga monopol. Det är ett samhällsintresse att nätverksamheten&lt;br&gt;regleras för att säkerställa att den bedrivs rationellt och effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den vilande lagen (1994:618) om handel med el, m.m. finns Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;föreskrifter som innebär att nätverksamhet samt produktion och handel&lt;br&gt;med el (elverksamhet) inte far bedrivas i samma juridiska person. Syftet&lt;br&gt;med denna bestämmelse är enligt propositionen (1993/94:162) att minska&lt;br&gt;risken för s.k. korssubventionering mellan nätverksamhet och elverksam-&lt;br&gt;het. Bestämmelsen gäller även den elverksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av leveranskoncession. Företag och kommuner som i dag bedriver&lt;br&gt;elverksamhet och nätverksamhet i samma juridiska person måste således&lt;br&gt;enligt den vilande lagstiftningen bryta ut en av verksamheterna och föra&lt;br&gt;den till en egen juridisk person. Om andra verksamheter bedrivs i samma&lt;br&gt;juridiska person som nätverksamheten skall denna särredovisas som en&lt;br&gt;särskild rörelsegren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På elnäten sker alltid vissa överföringsförluster. Härmed avses&lt;br&gt;skillnaden mellan hur mycket el som matas in och hur mycket som tas&lt;br&gt;ut på nätet. Nätinnehavaren måste på något sätt täcka de förluster som&lt;br&gt;uppstår på nätet för att dess funktion skall upprätthållas. I den vilande&lt;br&gt;lagstiftningen förutsätts detta ske genom att nätägaren köper el från en&lt;br&gt;elleverantör. De köp av el som sker för att täcka förluster på det egna&lt;br&gt;nätet ingår således i nätverksamhet. Kostnaderna för dessa inköp ingår i&lt;br&gt;de nätkostnader vars skälighet skall kunna prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken kan överföringsförluster på elnäten även täckas genom egen&lt;br&gt;produktion av el. Många eldistributörer har i dag anläggningar för&lt;br&gt;elproduktion som enbart utnyttjas för att täcka överföringsförluster. Den&lt;br&gt;vilande ellagstiftningens krav på att elverksamhet inte får bedrivas&lt;br&gt;tillsammans med nätverksamhet innebär dock att produktion av el måste&lt;br&gt;skiljas från nätverksamheten. Det gäller även sådan produktion som&lt;br&gt;enbart används för att täcka nätförluster. I fortsättningen skulle nätägaren&lt;br&gt;således vara tvungen att täcka förlusterna genom inköp av el i stället för&lt;br&gt;genom egen produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning är inte ändamålsenlig och kan medföra onödiga&lt;br&gt;kostnader eftersom förlusterna under alla omständigheter måste täckas för&lt;br&gt;att nätets funktion skall upprätthållas. Det bör inte ha någon betydelse om&lt;br&gt;nätföretaget köper in den el som behövs för förlusttäckning eller om den&lt;br&gt;produceras i en egen anläggning. Produktion av el bör därför fa ingå i&lt;br&gt;nätverksamheten under förutsättning att den el som produceras enbart är&lt;br&gt;avsedd för att täcka förluster på det egna nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med underhåll och reparationer av elnät kan överföringen&lt;br&gt;behöva avbrytas. Vid sådana avbrott i elleveranserna brukar mobila&lt;br&gt;anläggningar utnyttjas för produktion av reservkraft till de elkunder i&lt;br&gt;området som annars skulle ha fatt sina leveranser avbrutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vilande lagstiftningens krav på att produktion av el inte far&lt;br&gt;bedrivas i samma juridiska person som nätverksamhet innebär vidare att&lt;br&gt;mobila reservkraftanläggningar inte far ingå i nätverksamhet. Nätföre-&lt;br&gt;tagets behov av reservkraft vid avbrott skulle således behöva tillgodoses&lt;br&gt;genom inköp från en elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl som talar för att mobila reservkraftanläggningar bör fa&lt;br&gt;ingå i nätverksamhet. Dessa anläggningar används som ett redskap i&lt;br&gt;samband med underhåll och reparation av nät, dvs. det finns ett naturligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband till nätverksamheten. Kapaciteten i anläggningarna är normalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad varför det inte heller finns någon risk att de utnyttjas för Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;kommersiell produktion och försäljning av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för egenproducerad elenergi som är avsedd att täcka&lt;br&gt;nätförluster liksom för el producerad i mobila reservkraftanläggningar&lt;br&gt;kommer därmed att ingå i de nätkostnader vars skälighet skall kunna&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har påtalat att den föreslagna bestämmelsen att&lt;br&gt;tillåta elproduktion i nätverksamhet för täckande av förluster innebär en&lt;br&gt;risk for att onödigt dyr elproduktion skulle användas i nätverksamhet.&lt;br&gt;NUTEK påpekar att vid en sammantagen bedömning av tariffens&lt;br&gt;skälighet kan höga kostnader för egenproducerad elenergi bidra till att&lt;br&gt;tariffen bedöms vara oskälig. Risken för att onödigt dyr elproduktion&lt;br&gt;skulle användas i nätverksamhet bedöms därför vara liten. Regeringen&lt;br&gt;delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot den här redovisade bakgrunden att 1 § lagen&lt;br&gt;om handel med el, m.m. ändras så att det framgår att elproduktionsan-&lt;br&gt;läggningar far ingå i nätverksamhet i två fall. Det gäller dels sådan&lt;br&gt;elproduktion som enbart är avsedd för att täcka överföringsförluster i det&lt;br&gt;egna nätet, dels mobila anläggningar avsedda för produktion av reserv-&lt;br&gt;kraft vid avbrott och reparationer. De här redovisade förslagen innebär en&lt;br&gt;anpassning av den vilande ellagstiftningen till de praktiska förhållanden&lt;br&gt;som nätföretagen kommer att verka i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vilande ellagstiftningens krav på skilda juridiska personer för&lt;br&gt;nätverksamhet respektive produktion av och handel med el innebär att&lt;br&gt;risken för korssubventionering minskas. Denna bestämmelse fyller således&lt;br&gt;en central funktion i det regelverk som syftar till kontroll av nätverksam-&lt;br&gt;het. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att införa ytterligare&lt;br&gt;undantag från denna bestämmelse, i enlighet med vad som har förordats&lt;br&gt;av vissa remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK skall som nätmyndighet utöva tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;ellagens bestämmelser. Undantag görs dock för frågor om elsäkerhet. I&lt;br&gt;NUTEK:s ansvar ingår även att utöva tillsyn över att innehavare av&lt;br&gt;leveranskoncession fullgör sina skyldigheter enligt lagen om handel med&lt;br&gt;el, m.m. Den vilande lagstiftningen saknar dock bestämmelser i fråga om&lt;br&gt;ansvaret för att utöva tillsyn över att nätverksamhet och elverksamhet&lt;br&gt;bedrivs i skilda juridiska personer enligt 1 § lagen om handel med el&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ingå i nätmyndighetens uppgifter att även svara för tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av bestämmelsen om att nätverksamhet inte far&lt;br&gt;bedrivas tillsammans med elverksamhet. Detta ansvar bör lagfästas. Den&lt;br&gt;vilande ellagstiftningen bör därför kompletteras i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen m.fl. har framfört synpunkten att fastig-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser som betingas av den nya ellagstiftningen borde vara fria&lt;br&gt;från stämpelskatt. Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid inte&lt;br&gt;tillräckliga skäl att i det här sammanhanget göra ett undantag från den&lt;br&gt;skyldighet att erlägga stämpelskatt som generellt gäller vid fastig-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser. Regeringen lägger därför inte fram något förslag om&lt;br&gt;ändringar i stämpelskattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Föreskrifter om redovisning av nätverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet kan bedrivas i olika juridiska former. I den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningen föreskrivs att företag som bedriver nätverksamhet skall&lt;br&gt;redovisa denna i enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen och&lt;br&gt;11 kap. aktiebolagslagen. Bestämmelsen har tillkommit i syfte att skapa&lt;br&gt;en gemensam och enhetlig redovisningsgrund för nätverksamhet (prop.&lt;br&gt;1993/94:162, s. 106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid konstateras att denna bestämmelse är överflödig.&lt;br&gt;Skälen härför är i korthet följande. Näringsidkare är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;enligt 1 § bokföringslagen. All nätverksamhet är näringsverksamhet och&lt;br&gt;omfattas därigenom av bokföringslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet bedrivs i de flesta fall i aktiebolagsform, men det&lt;br&gt;förekommer också att den bedrivs i annan associationsform, t.ex. som en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller i ett kommunalt verk. Vad gäller redovisning&lt;br&gt;av verksamheten gäller de för associationsformen gällande redovisnings-&lt;br&gt;bestämmelsema, dvs. 11 kap. aktiebolagslagen, 9 kap. lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar respektive 8 kap. kommunallagen. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser utgör således en grund för nätföretagets redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver kommer det att behövas vissa särskilda bestämmelser för&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet vilka bestäms av behovet att kunna bedöma&lt;br&gt;skäligheten av nätföretagets nättariff. Sådana föreskrifter om redovis-&lt;br&gt;ningens innehåll kommer att utfärdas av regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, nätmyndigheten, med stöd av bemyndigandet i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner omfattas inte av bokföringslagens bestämmelser. Redovis-&lt;br&gt;ningsreglerna i kommunallagen skiljer sig en del från aktiebolagslagens&lt;br&gt;och de ekonomiska föreningarnas redovisningsregler. För att rätt kunna&lt;br&gt;bedöma nättariffers skälighet krävs att det är möjligt att göra jämförelser&lt;br&gt;mellan olika nätföretag. Detta förutsätter att nätverksamhet redovisas på&lt;br&gt;i stort sett samma vis. För att skapa möjlighet till bl.a. jämförbarhet&lt;br&gt;mellan skilda typer av nätverksamhet kommer regeringen eller nät-&lt;br&gt;myndigheten att utfärda föreskrifter om redovisning av nätverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om den nya elmarknaden skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1996. Vid övergången till det nya&lt;br&gt;regelverket behöver inte kunder med tidsbegränsade kontrakt som&lt;br&gt;löper ut efter den 1 juli 1995 iaktta uppsägningstiden hos leverans-&lt;br&gt;koncessionshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;Energikommissionens (EK) förslag eller lämnar det utan erinran. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Sveriges Industriförbund, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;och Svenska kraftnät, understryker vikten av ett snabbt ikraftträdande.&lt;br&gt;HSB Riksförbund anser att det finns oklarheter i regelverket beträffande&lt;br&gt;uppsägningstiden för kunder som inte har tidsbestämda kontrakt för&lt;br&gt;elleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kan konstateras att den nu&lt;br&gt;gällande ellagstiftningen inte är ett fullgott alternativ till den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningen. Remissinstanserna framhåller vikten av att reformen&lt;br&gt;träder i kraft så snart som möjligt med hänsyn till det mellanläge som nu&lt;br&gt;råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna uppfattning. Det är därför angeläget att den&lt;br&gt;vilande ellagstiftningen och de förslag till ändringar som har redovisats&lt;br&gt;i denna proposition snarast kan träda ikraft. Avgörande skäl talar därför&lt;br&gt;enligt regeringen för att lagstiftningen bör träda ikraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunder med tidsbestämda kontrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse om leveranskoncession som ingår i den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningen har tillkommit i syfte att skapa stabilitet och skydda bl.a.&lt;br&gt;mindre kunder. Bestämmelsen innebär att det inom ett leveransområde&lt;br&gt;skall finnas någon som har koncession för att leverera el (leveranskon-&lt;br&gt;cession) utan krav på särskild mätning och avräkning för sådana elkunder&lt;br&gt;som debiteras enligt schabloniserade tariffer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har leveranskoncession är skyldig att tillhandahålla el till alla&lt;br&gt;kunder inom området. Kunden blir därigenom garanterad leverans av el&lt;br&gt;till priser som kan prövas av en myndighet (nätmyndigheten). Kunden har&lt;br&gt;rätt att byta leverantör och köpa el från någon annan än den som har&lt;br&gt;leveranskoncession, under förutsättning att en viss uppsägningstid iakttas.&lt;br&gt;Den elkund som vill byta leverantör och inte har avtalat om en bestämd&lt;br&gt;uppsägningstid med koncessionshavaren skall anmäla detta minst sex&lt;br&gt;månader innan den nya leveransen skall påbörjas. För den elkonsument&lt;br&gt;som har ett avtal med koncessionshavaren om leverans av el med&lt;br&gt;reglerad uppsägningstid som är längre än sex månader eller som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbestämt gäller dock de civilrättsliga regler som följer av avtalet. Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om uppsägningstid har tillkommit i syfte att ge&lt;br&gt;koncessionshavaren möjlighet att planera sina inköp av råkraft. Med&lt;br&gt;nuvarande utformning far dock denna regel vissa negativa konsekvenser&lt;br&gt;för kunder med tidsbestämda avtal i samband med det nya regelverkets&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kunder som har tidsbestämda avtal är normalt större elförbrukare,&lt;br&gt;främst industrikunder. Hushållsabonnenter och andra mindre elförbrukare&lt;br&gt;har vanligtvis avtal som gäller tills vidare. Den elkund som har ett&lt;br&gt;tidsbestämt avtal som löper ut före den nya ellagstiftningens ikraftträdan-&lt;br&gt;de kommer vid övergången till det nya regelverket att vara likställd med&lt;br&gt;en kund utan tidsbestämt avtal. Denna kund omfattas därigenom av&lt;br&gt;bestämmelsen om sex månaders uppsägningstid innan ett byte från&lt;br&gt;leveranskoncessionshavaren till annan leverantör är tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många större elförbrukare har inför en förväntad reformering av&lt;br&gt;elmarknaden ingått tidsbestämda avtal som löper ut under år 1995. Till&lt;br&gt;skillnad från större elförbrukare som är anslutna till regionnät kommer&lt;br&gt;inte de stora elförbrukare som är anslutna till lokalnät - och som har den&lt;br&gt;här typen av kontrakt - att fritt kunna välja leverantör i samband med den&lt;br&gt;nya ellagstiftningens ikraftträdande. Dessa elkunder kommer således att&lt;br&gt;behöva vänta ytterligare ett halvår innan de har rätt att köpa kraft av en&lt;br&gt;annan leverantör än leveranskoncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte ha varit lagstiftarens avsikt att fördröja möjligheterna för&lt;br&gt;elkunder med tidsbestämda avtal på lokalnät att fritt välja leverantör av&lt;br&gt;el. Regeringen anser att dessa elkunder bör ges samma möjligheter att&lt;br&gt;agera på marknaden som de elkunder som är anslutna till regionnät. Detta&lt;br&gt;kan åstadkommas genom en ändring i lagen om handel med el, m.m.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att ändringen utformas så att kunder som har haft&lt;br&gt;tidsbestämda kontrakt far rätt att köpa el från annan än leveranskon-&lt;br&gt;cessionshavare utan föregående uppsägning. En förutsättning är att&lt;br&gt;kunden före den nya ellagstiftningens ikraftträdande hade ett tidsbestämt&lt;br&gt;avtal och att detta avtal upphörde att gälla under det halvår som närmast&lt;br&gt;föregick ikraftträdandet. Förslaget innebär att de kunder som inte har&lt;br&gt;tidsbestämda avtal kommer att omfattas av bestämmelsen om sex&lt;br&gt;månaders uppsägningstid innan byte av leverantör kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om elektriska anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom. Nätkoncession får meddelas ----- ett annat&lt;br&gt;koncessionsom råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession som avser en utlandsförbindelse får inte meddelas om&lt;br&gt;förbindelsen allvarligt skulle försämra möjligheterna att långsiktigt&lt;br&gt;upprätthålla elförsörjningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får endast ----- fjärde stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare antagna lagtexten anges att nätkoncession far meddelas&lt;br&gt;endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Detta gäller så-&lt;br&gt;väl nätkoncession för område som nätkoncession för linje och oberoende&lt;br&gt;av om det är fråga om en ledning inom landet eller en utlandsförbindelse.&lt;br&gt;I regeringens proposition Handel med el i konkurrens (prop.&lt;br&gt;1993/94:162) angavs (s. 146 f.) att lämplighetsprövningen främst kommer&lt;br&gt;att syfta till att förhindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar&lt;br&gt;byggs, dvs. att nya ledningar byggs där tillräcklig överföringskapacitet&lt;br&gt;redan finns eller att ledningar dras fram på ett sätt som orsakar onödigt&lt;br&gt;stor skada för tredje man. Dessa kriterier saknar dock i stort sett relevans&lt;br&gt;vid utlandsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (s. 99) anfördes också att vid prövningen av en&lt;br&gt;ansökan om nätkoncession som avser en utlandsförbindelse ett flertal&lt;br&gt;faktorer bör vägas in som exempelvis förbindelsens betydelse för den&lt;br&gt;allmänna tillgången på överföringskapacitet till utlandet, driftsäkerheten&lt;br&gt;i det svenska elsystemet och den långsiktiga leveranssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt fjärde stycke har nu lagts till i momentet. Det nya stycket&lt;br&gt;avser beviljande av nätkoncession för en utlandsförbindelse. Sådan&lt;br&gt;nätkoncession far inte meddelas om möjligheterna att långsiktigt&lt;br&gt;upprätthålla elförsörjningen i landet allvarligt skulle försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De faktorer som kan påverka dessa möjligheter är först och främst&lt;br&gt;möjligheten att exportera och att importera el till och från det aktuella&lt;br&gt;landet. Vid bedömningen av denna faktor är det alltså det beräknade&lt;br&gt;nettoflödet i denna förbindelse som avgör förbindelsens inverkan på&lt;br&gt;landets elförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även driftsäkerheten hos det nationella elsystemet och därmed&lt;br&gt;möjligheten att upprätthålla den långsiktiga elförsörjningen kan påverkas&lt;br&gt;av nya utlandsförbindelser. Sådana förbindelser kan nämligen leda till att&lt;br&gt;överföringskapaciteten på storkraftnätet blir otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att en ansökan om nätkoncession avseende en utlands-&lt;br&gt;förbindelse endast far avslås då möjligheterna att långsiktigt upprätthålla&lt;br&gt;elförsörjningen allvarligt försämras. Begreppet &amp;quot;långsiktigt upprätthålla&amp;quot;&lt;br&gt;utgör en markering av att möjligheten att kortsiktigt upprätthålla&lt;br&gt;elförsörjningen, dvs. i kris- och krigssituationer, inte skall beaktas vid&lt;br&gt;prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom. Den som har_____ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;överförd ström samt att rapportera resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar. Föreskrifter&lt;br&gt;om kostnader för mätning finns i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om___av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 slutet av momentets sjunde stycke görs nu en hänvisning till de nya&lt;br&gt;föreskrifterna om kostnader för mätning i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom. Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av före-&lt;br&gt;skrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Tillsynen omfattar dock inte frågor om elsäkerhet.&lt;br&gt;Nätmyndigheten utövar också tillsynen över efterlevnaden av 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten får ----med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får helt eller delvis återkallas om koncessionsha-&lt;br&gt;varen i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter enligt 4 mom.&lt;br&gt;eller 7 mom. eller 1 § lagen (1994:618) om handel med el, m.m. eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen eller om han under tre år i följd inte&lt;br&gt;har haft ledningen eller ledningsnätet i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om-—av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras tillsynen över efterlevnaden av ellagens bestämmel-&lt;br&gt;ser och föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Undantag görs dock för frågor om elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att nätmyndigheten utövar tillsynen. Genom ett&lt;br&gt;tillägg i första stycket föreskrivs nu att nätmyndigheten även skall utöva&lt;br&gt;tillsynen över efterlevnaden av 1 § lagen (1994:618) om handel med el,&lt;br&gt;m.m. I denna paragraf regleras förbudet mot att, med vissa angivna&lt;br&gt;undantag, bedriva produktion av eller handel med el och nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma juridiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott mot denna bestämmelse kan nätmyndigheten i fortsättningen&lt;br&gt;använda de maktmedel som anges i följande stycken i paragrafen, ytterst&lt;br&gt;återkallelse av nätkoncessionen, som regleras i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare befogenheter för en tillsynsmyndighet anges i 23 § där det&lt;br&gt;föreskrivs att tillsynsmyndighet har rätt att på begäran fa de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom. Nätverksamhet skall ekonomiskt redovisas skilt från&lt;br&gt;annan verksamhet. Vid redovisning av nätverksamhet som grundas på&lt;br&gt;nätkoncession för område skall varje område redovisas för sig om inte&lt;br&gt;nätmyndigheten på koncessionshavarens begäran beviljar undantag.&lt;br&gt;Sådant undantag skall beviljas om berörda områden ligger geografiskt&lt;br&gt;nära varandra och sammantagna utgör en för nätverksamhet lämplig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enhet. Ett beviljat undantag är för sin giltighet beroende av att en Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;enhetlig nättariff tillämpas för samtliga områden som omfattas av&lt;br&gt;undantaget. När koncessionstiden för något av de områden som&lt;br&gt;omfattas av det beviljade undantaget löper ut, skall nätmyndigheten&lt;br&gt;pröva om undantaget skall bestå. Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;om redovisning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver nätverksamhet skall särskilt granska&lt;br&gt;redovisningen av nätverksamheten. Revisorn skall årligen i ett&lt;br&gt;särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten skett enligt gällande bestämmelser. Intyget skall av&lt;br&gt;revisorn ges in till nätmyndigheten. Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om revision av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för överföring av ström och anslutning&lt;br&gt;till ledning (nättariffer) skall vara skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Nättariffer för område, utom engångsavgift för anslutning,&lt;br&gt;får dock inte utformas med hänsyn till var inom området en&lt;br&gt;anslutning är belägen. På en ledning som omfattas av en nätkon-&lt;br&gt;cession för linje och där spänningen understiger 220 kilovolt (region-&lt;br&gt;ledning) får inte nättariffen, utom engångsavgift för anslutning, på&lt;br&gt;varje spänningsnivå, utformas med hänsyn till var en uttagspunkt är&lt;br&gt;belägen i förhållande till ledningens anslutning till annan kon-&lt;br&gt;cessionshavares ledning som omfattas av nätkoncession för linje.&lt;br&gt;Tillstånd till avvikelse från vad som anges i föregående mening&lt;br&gt;meddelas i enlighet med vad som anges i 9 mom. Nättariffer för&lt;br&gt;överföring av ström skall utformas så, att betald avgift för en&lt;br&gt;anslutning ger rätt att använda det elektriska nätet inom landet, med&lt;br&gt;undantag för utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs skälighet skall särskilt beaktas&lt;br&gt;konsumentintresset. Hänsyn skall dessutom tas till kravet på en&lt;br&gt;rimlig avkastning i nätverksamheten. Vid skälighetsbedömningen&lt;br&gt;skall nättariffen för varje koncessionsområde bedömas för sig. Om&lt;br&gt;nätmyndigheten enligt första stycket har medgivit att flera&lt;br&gt;nätkoncessioner för område får redovisas samlat, skall dock dessa vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen anses utgöra ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en regionledning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. koncessionshavarens kostnader för att ha samtliga sina regionled-&lt;br&gt;ningar inom samma region anslutna till annan koncessionshavares&lt;br&gt;ledning bedömas samlat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. koncessionshavarens kostnader för nedtransformering bedömas&lt;br&gt;samlat för hela landet inom varje normalt spänningsintervall när lika&lt;br&gt;många nedtransformeringar utförts för att nå detta spänningsintervall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. koncessionshavarens övriga kostnader bedömas samlat inom varje&lt;br&gt;normalt spänningsintervall för koncessionshavarens samtliga&lt;br&gt;regionledningar i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller däröver skall alla kostnader på kon-&lt;br&gt;cessionshavarens samtliga ledningar i landet med undantag för utlands- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelserna bedömas samlat, dock att tariffen får utformas med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till var på koncessionshavarens ledningsnät en Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;anslutningspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny anslutning skall uppgiften om&lt;br&gt;villkoren lämnas inom skälig tid. Den skriftliga uppgiften skall&lt;br&gt;innehålla en upplysning om möjligheten att hos nätmyndigheten&lt;br&gt;begära prövning enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt första och&lt;br&gt;sjunde styckena prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges bestämmelser om redovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet. Huvudprincipen är att nätverksamhet skall redovisas skilt&lt;br&gt;från annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu införs mer preciserade bestämmelser om hur nätkoncession för&lt;br&gt;område skall redovisas. Huvudregeln är därvid att varje koncessions-&lt;br&gt;område skall redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Handel med el i konkurrens&lt;br&gt;(prop. 1993/94:162) angavs (s. 105) att det ibland kan finnas behov av&lt;br&gt;att redovisa flera koncessionsområden samlat. Därför införs nu en&lt;br&gt;möjlighet för nätmyndigheten att, på koncessionshavarens begäran, medge&lt;br&gt;att ett antal nätkoncessioner för område redovisas samlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undantag från huvudregeln skall kunna medges måste två&lt;br&gt;kriterier vara uppfyllda. Det första kriteriet är att de berörda koncessions-&lt;br&gt;områdena ligger geografiskt nära varandra. Detta innebär inte att de måste&lt;br&gt;gränsa direkt till varandra. Å andra sidan skall det inte finnas möjlighet&lt;br&gt;till en gemensam redovisning för alla områden som en koncessionshavare&lt;br&gt;har men som ligger i helt skilda delar av landet och som skulle leda till&lt;br&gt;en total tariffutjämning. Det far ankomma på nätmyndigheten att i varje&lt;br&gt;enskilt fall bedöma när kriteriet kan anses uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra kriteriet är att de berörda områdena innefattar en lämplig&lt;br&gt;kombination av glesbygds- och tätortsområden. Detta har i lagtexten&lt;br&gt;angivits med att &amp;quot;områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet&lt;br&gt;lämplig enhet&amp;quot;. Detta kriterium har här samma innebörd som motsvarande&lt;br&gt;kriterium i 2 § 2 mom. tredje stycket. Där anges att nätkoncession för&lt;br&gt;område bara far meddelas om &amp;quot;området utgör en med hänsyn till&lt;br&gt;nätverksamheten lämplig enhet&amp;quot;. Skälet till denna reglering är att&lt;br&gt;nätkostnaden för kunder i glesbygd är betydligt högre än för kunder i&lt;br&gt;tätort. Genom den eftersträvade sammansättningen av&lt;br&gt;koncessionsområden kan nätkostnaden utjämnas mellan de två&lt;br&gt;kundkategorierna och alltså reduceras för kunder i glesbygden.&lt;br&gt;Motsvarande synsätt skall alltså anläggas vid prövning av en ansökan om&lt;br&gt;att få redovisa flera områden samlat. Mot bakgrund av det angivna syftet&lt;br&gt;med denna reglering är det möjligt att bifalla en ansökan om samlad&lt;br&gt;redovisning av områden som endast består av tätortskunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna avvägning är särskilt viktig eftersom man, enligt fjärde stycket&lt;br&gt;i detta moment, vid bedömning av nättariffens skälighet skall utgå från&lt;br&gt;hela det område som redovisas gemensamt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa två förutsättningar föreligger skall undantag beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i lagtexten att det beviljade undantaget för sin giltighet Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;är beroende av att koncessionshavaren tillämpar en enhetlig nättariff för&lt;br&gt;alla områden som omfattas av undantaget. Detta är en naturlig följd av&lt;br&gt;bestämmelsen i momentets fjärde stycke där det anges att om undantag&lt;br&gt;enligt första stycket meddelats skall vid skälighetsbedömningen de&lt;br&gt;områden som omfattas av undantaget anses utgöra ett område. Om&lt;br&gt;koncessionshavaren har fatt nätmyndighetens medgivande att redovisa&lt;br&gt;vissa områden samlat och han därefter börjar tillämpa olika nättariffer&lt;br&gt;måste han alltså återgå till att redovisa områdena var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbeslutet gäller endast så länge de områden för vilka undanta-&lt;br&gt;get beviljats är oförändrade. Om koncessionshavaren t.ex. överlåter ett av&lt;br&gt;koncessionsområdena som omfattas av det beviljade undantaget till någon&lt;br&gt;annan gäller inte undantaget till någon del längre. Om koncessionshava-&lt;br&gt;ren vill ha ett undantag för de kvarvarande områdena far han ansöka om&lt;br&gt;undantag på nytt. Därvid far nätmyndigheten göra en förnyad prövning&lt;br&gt;om de återstående områdena &amp;quot;sammantagna utgör en för nätverksamhet&lt;br&gt;lämplig enhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag skall omprövas när koncessionstiden löper ut för&lt;br&gt;något av de koncessionsområden som omfattas av undantaget. Om därvid&lt;br&gt;inga förändringar görs i den befintliga koncessionsstrukturen och förut-&lt;br&gt;sättningarna för undantag alltjämt föreligger skall nätmyndigheten besluta&lt;br&gt;att det tidigare beviljade undantaget skall bestå. I annat fall far ompröv-&lt;br&gt;ningen av undantaget ske i enlighet med vad som gäller vid beviljande&lt;br&gt;av ett nytt undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare förändringar i föreskrifterna om redovisning av nätverksam-&lt;br&gt;het har gjorts. Tidigare föreskrevs att nätverksamhet skulle redovisas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen och 11 kap. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen. Denna bestämmelse har nu tagits bort såsom varande överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § bokföringslagen är näringsidkare bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;den lagen. Eftersom nätverksamhet är näringsverksamhet omfattas därmed&lt;br&gt;den som bedriver nätverksamhet av bokföringslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet bedrivs i de flesta fall i ett aktiebolag, i en ekonomisk&lt;br&gt;förening eller i ett kommunalt verk. Vad gäller redovisning av verksam-&lt;br&gt;heten gäller naturligtvis de för associationsformen gällande redovisnings-&lt;br&gt;bestämmelserna, dvs. 11 kap. aktiebolagslagen, 9 kap. lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar resp. 8 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa bestämmelser kommer det att behövas vissa särskilda&lt;br&gt;bestämmelser för redovisning av nätverksamhet, vilka dikteras av behovet&lt;br&gt;att kunna bedöma skäligheten av nätföretagets nättariff. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser kommer att utfärdas av regeringen eller nätmyndigheten med&lt;br&gt;stöd av bemyndigandet i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätverksamhet bedrivs tillsammans med annan verksamhet måste&lt;br&gt;naturligtvis den samlade verksamheten redovisas enligt de för associa-&lt;br&gt;tionsformen gällande bestämmelserna Därutöver kommer regeringen eller&lt;br&gt;nätmyndigheten att utfärda föreskrifter om redovisningen av själva&lt;br&gt;nätverksamheten. Dessa föreskrifter kommer inte att vara lika omfattande&lt;br&gt;som redovisningsbestämmelserna för den samlade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner omfattas inte av bokföringslagens bestämmelser. Redovis- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsreglema i kommunallagen skiljer sig en del från aktiebolagens och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de ekonomiska föreningarnas redovisningsregler. För att rätt kunna Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;bedöma nättariffers skälighet krävs det att man kan göra jämförelser&lt;br&gt;mellan olika nätföretag. Detta i sin tur kräver att nätverksamhet redovisas&lt;br&gt;på i stort sett samma vis. För att göra detta möjligt kommer regeringen&lt;br&gt;eller nätmyndigheten att utfärda föreskrifter om redovisning av nätverk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns bl.a. bestämmelser om hur nättariffer skall vara&lt;br&gt;utformade. Beträffande nättariff för område finns en reglering som&lt;br&gt;innebär att tariffen inte far utformas med hänsyn till var inom området en&lt;br&gt;anslutning är belägen. Detta gäller såväl inmatnings- som uttagspunkter.&lt;br&gt;Denna bestämmelse gäller alltså ledningsnät som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för område, dvs. de lokala näten som ägs av lokala&lt;br&gt;distributionsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu införs en likartad bestämmelse beträffande regionledningar, dvs.&lt;br&gt;ledningar som omfattas av nätkoncession för linje och där spänningen&lt;br&gt;understiger 220 kilovolt. Bestämmelsen kommer därmed i praktiken att&lt;br&gt;omfatta de ledningar som binder samman storkraftnätet med de lokala&lt;br&gt;näten. Dessa regionledningar innehas och drivs normalt av de stora pro-&lt;br&gt;ducentföretagen. Anslutna till dessa ledningar är, förutom de lokala näten,&lt;br&gt;större industrikunder. På regionledningar, som kan ha en avsevärd längd,&lt;br&gt;transformeras den elektriska energin ned i flera led från storkraftnätets&lt;br&gt;spänningsnivå. Spänningen längs en regionledning ligger därför på olika&lt;br&gt;nivåer mellan 20 och 130 kilovolt. Antalet nedtransformeringar, liksom&lt;br&gt;den sträcka elen transporteras, påverkar väsentligt kostnaderna för överfö-&lt;br&gt;ringen längs en ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt att en och samma koncessionshavare har ett stort antal&lt;br&gt;regionledningar inom ett sammanhängande område. Varje ledning&lt;br&gt;omfattas då normalt av en nätkoncession för linje. Kunderna tar ut el på&lt;br&gt;olika spänningsnivåer på ett sådant ledningsnät, vilket påverkar antalet&lt;br&gt;nedtransformeringar och därmed överföringskostnaden. Antalet nedtrans-&lt;br&gt;formeringar till en och samma spänningsnivå varierar ofta mellan olika&lt;br&gt;ledningar. Därför kan det, beträffande uttagspunkter på olika ledningar&lt;br&gt;men på samma spänningsnivå, ha förekommit olika många nedtrans-&lt;br&gt;formeringar från storkraftnätet och fram till uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu införs en bestämmelse med innebörd att på en regionledning far&lt;br&gt;inte nättariffen, på varje spänningsnivå, utformas med hänsyn till var på&lt;br&gt;ledningen en uttagspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reglering innebär att kostnaderna för nedtransformering far&lt;br&gt;påverka nättariffen För varje lägre spänningsnivå ökar kostnaderna för&lt;br&gt;nedtransformering och därmed blir också nättariffen i motsvarande mån&lt;br&gt;högre. På varje spänningsnivå far däremot inte överföringssträckan&lt;br&gt;påverka nättariffen. Själva &amp;quot;transportkostnaden&amp;quot; påspänningsnivån liksom&lt;br&gt;kostnaderna för nedtransformering till spänningsnivån och övriga&lt;br&gt;kostnader måste alltså fördelas jämnt mellan uttagspunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten anges uttagspunktens belägenhet &amp;quot;i förhållande till&lt;br&gt;ledningens anslutning till annan koncessionshavares ledning&amp;quot;. Skälet&lt;br&gt;härtill är att en och samma regionledning kan omfattas av flera&lt;br&gt;nätkoncessioner trots att ledningen har en och samma innehavare. Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av den aktuella bestämmelsen skall hela ledningen betraktas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en enhet oavsett hur många nätkoncessioner det finns på ledningen. Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett speciellt problem måste i detta sammanhang beröras. Det är inte&lt;br&gt;ovanligt att en stor elkonsument tar ut sin el direkt från en transformator.&lt;br&gt;I ett sådant fall måste man anse att konsumenten inte utnyttjar ledningen&lt;br&gt;på den lägre spänningsnivån. Hans nättariff far därför bestämmas med&lt;br&gt;utgångspunkt i nättariffen på ledningssträckan med den högre spännings-&lt;br&gt;nivån och med ett tillägg för själva nedtransformeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från nättariffer på det lokala nätet gäller denna nya regle-&lt;br&gt;ring bara för uttagspunkter. Den el som produceras i ett kraftverk förs&lt;br&gt;normalt in på en regionledning för vidare transport till storkraftnätet.&lt;br&gt;Nättariffen för en sådan inmatningspunkt far alltså vara avståndsberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa speciella fall kan det dock finnas behov av undantag från be-&lt;br&gt;stämmelsen att nättariffen på en regionledning inte far vara lägesberoen-&lt;br&gt;de. Det har därför i ett nytt 9 mom. införts regler för när sådant undantag&lt;br&gt;skall kunna beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ledningar med en spänning på 220 kilovoit eller däröver, dvs. på&lt;br&gt;storkraftnätet, är det även i fortsättningen tillåtet med lägesberoende&lt;br&gt;nättariffer både i inmatnings- och uttagspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges de kriterier som skall tillämpas vid&lt;br&gt;bedömningen av en nättariffs skälighet. Ett antal nya bestämmelser&lt;br&gt;föreslås nu i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Därvid har det hittillsvarande fjärde stycket delats upp på tre stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande nättariffer på lokalnät anges i det nya fjärde stycket,&lt;br&gt;liksom tidigare, att varje koncessionsområde skall bedömas för sig. Detta&lt;br&gt;innebär att någon utjämning av nättariffen mellan olika områden inte far&lt;br&gt;äga rum. Orsaken till denna reglering är att man vill ha så kostnadsriktiga&lt;br&gt;tariffer som möjligt. Den enda avvikelse från denna princip som för&lt;br&gt;närvarande tillåts är den utjämning som sker inom varje koncessionsom-&lt;br&gt;råde därigenom att tariffen inte far vara avståndsberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu införs en kompletterande bestämmelse som innebär ytterligare ett&lt;br&gt;avsteg från principen om kostnadsriktiga tariffer. Om nätmyndigheten har&lt;br&gt;medgivit, enligt första stycket, att ett antal koncessionsområden far&lt;br&gt;redovisas samlat skall vid skälighetsbedömningen dessa anses utgöra ett&lt;br&gt;område. En förutsättning för att ett antal koncessionsområden far&lt;br&gt;redovisas samlat är att samma tariff tillämpas inom områdena. Detta&lt;br&gt;innebär alltså en utjämning av tariffen mellan de olika områdena. Som&lt;br&gt;framgår av första stycket far tillstånd till samlad redovisning lämnas&lt;br&gt;endast om &amp;quot;områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet lämplig&lt;br&gt;enhet&amp;quot;, dvs. att i de samredovisade områdena ingår en lämplig kombina-&lt;br&gt;tion av glesbygds- och tätortsområden Härigenom tillgodoses det&lt;br&gt;allmännas krav på att en lämplig tariffstruktur uppstår. Detta är då&lt;br&gt;visserligen, som nämnts, ytterligare ett avsteg från kostnadsriktiga tariffer,&lt;br&gt;men det står helt i överenstämmelse med en utökad hänsyn till glesbyg-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare införs i det nya femte stycket en bestämmelse om att vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen av nättariffen för en regionledning skall&lt;br&gt;kostnaderna på koncessionshavarens samtliga regionledningar i viss &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning bedömas samlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller först de kostnader som koncessionshavaren har för att ha Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;sina regionledningar anslutna till annan koncessionshavares ledning. För&lt;br&gt;att elen skall komma fram till en viss regionledning krävs att den överförs&lt;br&gt;från ett kraftverk via storkraftnätet och eventuellt andra koncessionshava-&lt;br&gt;res regionledningar till den egna ledningen. För denna överföring måste&lt;br&gt;givetvis koncessionshavaren betala ersättning. Den helt övervägande&lt;br&gt;delen utgörs av avgiften för överföring på storkraftnätet. Nättariffen på&lt;br&gt;storkraftnätet är lägesberoende och konstruerad på det sättet att inmatning&lt;br&gt;på nätet blir dyrare ju längre norrut man kommer medan uttag blir dyrare&lt;br&gt;ju längre söderut man kommer. Sammantaget medför denna konstruktion&lt;br&gt;att överföringskostnadema till regionledningar i norra delen av landet är&lt;br&gt;lägre än i södra delen. Den nya regeln innebär att vid bedömning av&lt;br&gt;dessa kostnader skall kostnaderna på en koncessionshavares samtliga&lt;br&gt;regionledningar inom samma region bedömas samlat, dvs. kostnaderna&lt;br&gt;skall fördelas jämnt på regionledningarna inom regionen. Vad som skall&lt;br&gt;anses utgöra &amp;quot;samma region&amp;quot; far avgöras genom nätmyndighetens praxis.&lt;br&gt;Vägledande härvid far inledningsvis vara den indelning av landet som de&lt;br&gt;stora kraftproducenterna i dag använder vid utjämning av dessa överfö-&lt;br&gt;ri ngskostnader mellan regionnäten. Därvid bör anmärkas att flera&lt;br&gt;kraftproducenter i dag inte har någon sådan indelning, ofta beroende på&lt;br&gt;att de distribuerar el inom en begränsad del av landet. På den nya&lt;br&gt;elmarknaden kommer på sikt förhållandena att ändras dithän att&lt;br&gt;elsäljarnas försäljning inte blir lokaliserad till någon viss del av landet.&lt;br&gt;När nätmyndigheten i framtiden avgör omfattningen av de regioner inom&lt;br&gt;vilka utjämning bör ske bör man anlägga samma synsätt som vid&lt;br&gt;utformningen av koncessionsområden, dvs. regionerna bör ha en lämplig&lt;br&gt;sammansättning av tätorter och glesbygd. Däremot bör det inte fa&lt;br&gt;förekomma någon utjämning inom hela landet, dvs. mellan de norra och&lt;br&gt;de södra delarna. Om så sker sätts nämligen det lägesberoende elementet&lt;br&gt;hos nättariffen för storkraftnätet ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts tidigare kan det på olika regionledningar ha använts&lt;br&gt;olika många nedtransformeringar till samma spänningsnivå. Detta medför&lt;br&gt;att kostnaderna för nedtransformering till samma spänningsnivå kan vara&lt;br&gt;olika på olika ledningar. Någon fullständig utjämning av dessa kostnader&lt;br&gt;på alla koncessionshavarens regionledningar far inte äga rum. Däremot&lt;br&gt;skall en indelning av ledningarna göras efter antalet nedtransformeringar&lt;br&gt;till de olika spänningsnivåema. Ledningar med en nedtransformering till&lt;br&gt;en viss spänningsnivå förs till en grupp, ledningar med två nedtrans-&lt;br&gt;formeringar till en viss spänningsnivå förs till en annan grupp osv. Inom&lt;br&gt;varje sådan grupp skall kostnaderna för nedtransformering bedömas&lt;br&gt;samlat. Någon utjämning mellan grupperna far däremot inte äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig omständighet måste i detta sammanhang beaktas. De olika&lt;br&gt;nedtransformeringar som utförs från storkraftnätets spänningsnivå sker&lt;br&gt;inte alltid till exakt samma spänningsnivå på olika regionledningar. Man&lt;br&gt;kan i dag dock urskilja tre olika spänningsintervall där de olika&lt;br&gt;nedtransformeringama normalt hamnar, nämligen 140 - 70 kilovolt, 70 -&lt;br&gt;30 kilovolt och 30 - 6 kilovolt. Därför är regleringen utformad så att en&lt;br&gt;samlad bedömning av kostnaderna för nedtransformering skall ske inom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varje normalt spänningsintervall. Vad begreppet &amp;quot;normala spänningsin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tervall&amp;quot; skall omfatta far avgöras genom nätmyndighetens praxis.&lt;br&gt;Vägledande för denna praxis far inledningsvis vara de spänningsintervall&lt;br&gt;som i dag tillämpas av de stora kraftföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reglering innebär alltså att, inom ett och samma&lt;br&gt;spänningsintervall, kommer nättariffen att bli högre ju fler nedtrans-&lt;br&gt;formeringar som har använts ned till spänningsintervallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga kostnader på koncessionshavarens samtliga regioniedningar i&lt;br&gt;hela landet skall, inom -varje normalt spänningsintervall, bedömas samlat.&lt;br&gt;Härvid måste givetvis också en skälig andel av icke direkt till de olika&lt;br&gt;ledningarna hänforliga kostnader såsom administrationskostnader och&lt;br&gt;liknande fördelas på de olika spänningsintervallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya sjätte stycket regleras hur skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen för en ledning med en spänning om 220 kilovolt och däröver&lt;br&gt;skall göras. Därvid anges att kostnaderna på koncessionshavarens&lt;br&gt;samtliga ledningar med undantag för utlandsförbindelserna skall bedömas&lt;br&gt;samlat, dock att tariffen far utformas med hänsyn till var på ledningsnätet&lt;br&gt;en anslutningspunkt är belägen. Denna reglering rör enbart det av Affärs-&lt;br&gt;verket svenska kraftnät förvaltade storkraftnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § 9 mom. Nättariffen för en enskild elkonsument, vars anläggning&lt;br&gt;är ansluten till en regionledning, skall, om nätmyndigheten meddelat&lt;br&gt;tillstånd till det, utformas med hänsyn till var på regionledningen&lt;br&gt;elkonsumentens uttagspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av koncessionshavaren eller berörd elkonsument skall&lt;br&gt;nätmyndigheten meddela tillstånd om den berörda uttagspunkten fanns&lt;br&gt;den 1 juli 1995 och ett avtal, innebärande att priset för överföringen av&lt;br&gt;el baseras bland annat på uttagspunktens belägenhet, tillämpades den&lt;br&gt;1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall gälla från viss dag samt meddelas för bestämd tid,&lt;br&gt;högst trettio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd meddelats skall, vid fastställande av nättariff för&lt;br&gt;elkonsumenten, uttagspunktens belägenhet beaktas i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som i det avtal som nämns i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uttagspunktens läge ändras eller avses bli ändrad eller om den&lt;br&gt;avtalade effekten i uttagspunkten höjs eller avses bli höjd, skall&lt;br&gt;koncessionshavaren anmäla detta till nätmyndigheten. När en sådan&lt;br&gt;anmälan har gjorts skall nätmyndigheten pröva i vilken utsträckning&lt;br&gt;och under vilken tid det tidigare meddelade tillståndet skäligen skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment innebär att vissa elkunder på regionled-&lt;br&gt;ningar, som redan har en avståndsberoende tariff, far möjlighet att behålla&lt;br&gt;denna. Detta innebär alltså en avvikelse från huvudregeln i 7 mom. att&lt;br&gt;nättariffer på regionledningar inte far vara avståndsberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns huvudregeln. Av den framgår att momentet&lt;br&gt;endast gäller den som tar ut el från en regionledning medan den som&lt;br&gt;matar in el alltså inte omfattas av bestämmelsen. Det framgår vidare att&lt;br&gt;nätmyndighetens tillstånd krävs för att tariffen även i fortsättningen skall&lt;br&gt;fa vara avståndsberoende. Om nätmyndigheten meddelar sådant tillstånd&lt;br&gt;skall tariffen vara avståndsberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om vilka som far begära undantag.&lt;br&gt;Förutom koncessionshavaren har även den som innehar en sådan&lt;br&gt;uttagspunkt som kan bli föremål för undantag rätt att framställa en sådan&lt;br&gt;begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma stycke anges också de kriterier som måste vara uppfyllda för&lt;br&gt;att nätmyndigheten skall kunna meddela tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning för ett sådant tillstånd är att uttagspunkten&lt;br&gt;existerade den 1 juli 1995. Tidpunkten har satts till ett halvår före&lt;br&gt;införandet av den nya elmarknaden. Skälet härtill är att det inte skall vara&lt;br&gt;möjligt att under sista halvåret före den nya elmarknaden träffa avtal som&lt;br&gt;kommer att omfattas av bestämmelsen i detta moment. För uttagspunkter&lt;br&gt;som tillkommer efter nämnda tidpunkt kan således tillstånd inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste det den 1 juli 1995 för uttagspunkten i fråga finnas ett Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;avtal som innebär att konsumentens nättariff bestäms med beaktande av&lt;br&gt;uttagspunktens belägenhet på regionledningen. I några enstaka fall finns&lt;br&gt;sådana avtal som endast innefattar priset för överföringen. I det helt&lt;br&gt;avgörande antalet fall har dock avtalen ingåtts som en helhetslösning där&lt;br&gt;såväl priset för överföringen som betalning för levererad el ingår. Detta&lt;br&gt;har sin förklaring i att koncessionshavaren, med nuvarande regelverk, i&lt;br&gt;normalfallet både säljer elen och svarar för överföringstjänsten. Självfallet&lt;br&gt;omfattar möjligheten att fa tillstånd båda dessa kategorier av avtal. Det&lt;br&gt;ankommer dock på den som begär tillstånd att visa att partema i det&lt;br&gt;åberopade avtalet beaktat uttagspunktens belägenhet när tariffen bestämts.&lt;br&gt;Om de nämnda förutsättningarna är uppfyllda skall tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att nätmyndigheten i sitt beslut skall ange från&lt;br&gt;vilken tidpunkt tillståndet gäller. För det övervägande antalet fall kommer&lt;br&gt;en begäran säkert att ha behandlats i sådan tid att koncessionshavaren kan&lt;br&gt;beakta tillståndet när han bestämmer sin nättariff. Om en begäran&lt;br&gt;inkommer när det redan finns en av koncessionshavaren fastställd&lt;br&gt;nättariff påverkar ett undantag hela nättariffens utformning och far&lt;br&gt;förmodligen även vissa konsekvenser för angränsande koncessionshavares&lt;br&gt;nättariffer. Det är därför rimligt att beslutet gäller från en senare tidpunkt&lt;br&gt;än dagen för beslutet. Denna bör bestämmas så att berörda koncessions-&lt;br&gt;havare far rimlig tid att ändra sina nättariffer. En lämplig tidpunkt torde&lt;br&gt;i många fall vara närmaste hel- eller halvårsskifte. I samma stycke anges&lt;br&gt;också att ett tillstånd skall meddelas för bestämd tid, högst trettio år. Som&lt;br&gt;tidigare angivits kan tillstånd endast meddelas för en uttagspunkt som&lt;br&gt;fanns den 1 juli 1995 och där det vid denna tidpunkt fanns en tariff som&lt;br&gt;tar hänsyn till uttagspunktens belägenhet på regionledningen. En sådan&lt;br&gt;avgiftsreducering kan ha varit en starkt bidragande orsak till att an-&lt;br&gt;läggningen etablerades just där. Denna förmån bör dock inte gälla för&lt;br&gt;evigt, varför ett tillstånd gäller högst trettio år. Eftersom det är fråga om&lt;br&gt;stora investeringar och i de flesta fall stora och viktiga industrier som haft&lt;br&gt;dessa förmåner bör tillstånd i de flesta fall meddelas för lång tid och i&lt;br&gt;normalfallet bestämmas till eller i närheten av maximitiden. Däremot kan&lt;br&gt;ett tillstånd inte förlängas eller förnyas när giltighetstiden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att om tillstånd meddelats skall nättariffen&lt;br&gt;bestämmas så att uttagspunktens belägenhet beaktas i samma utsträckning&lt;br&gt;som i det avtal som tillämpas mellan konsumenten och&lt;br&gt;koncessionshavaren. Vid oenighet mellan parterna kan denna fråga prövas&lt;br&gt;av nätmyndigheten. Frågan omfattas också av nätmyndighetens&lt;br&gt;tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket behandlas den situationen då en uttagspunkt flyttas eller&lt;br&gt;den avtalade effekten i uttagspunkten höjs. Skälet till att så sker är i&lt;br&gt;allmänhet att en investering gjorts vid den anläggning som betjänas av&lt;br&gt;uttagspunkten. En bedömning måste då göras om den förmån som det&lt;br&gt;redan meddelade tillståndet innebär skall omfatta även den nya investe-&lt;br&gt;ringen. Då denna situation uppstår är därför koncessionshavaren skyldig&lt;br&gt;att anmäla detta till nätmyndigheten som därvid har att ompröva det&lt;br&gt;tidigare meddelade tillståndet. Vid en sådan omprövning skall myndig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten göra en bedömning av i vilken utsträckning och under vilken tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndet skäligen bör bestå. Denna bedömning får ske från fall till fall Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;men särskilt får beaktas ändringens relativa omfattning och den tid&lt;br&gt;tillståndet har gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom. Kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsut-&lt;br&gt;rustning och för dess installation i uttagspunkten hos en elkonsument&lt;br&gt;skall av nätkoncessionshavaren debiteras elkonsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är lågspänningskund har vid flyttning rätt att&lt;br&gt;av nätkoncessionshavaren få tillbaka den del av erlagd kostnad som&lt;br&gt;motsvarar värdet av mätaren med tillhörande insamlingsutrustning med&lt;br&gt;beaktande av dess återstående tekniska livslängd. Belopp under 1 000&lt;br&gt;kronor behöver dock inte återbetalas till elkonsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument vars elförbrukning mäts på annat sätt än enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av 2 § 4 mom. sjunde stycket skall&lt;br&gt;debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av&lt;br&gt;mätresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än de som nämns i första och tredje&lt;br&gt;styckena får inte debiteras enskilda elkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje styckena gäller inte elkonsumenter som köper sin el&lt;br&gt;från innehavaren av leveranskoncession enligt 6 § lagen (1994:618) om&lt;br&gt;handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta moment motsvarar 2 § 9 mom. i departementspromemorian Vissa&lt;br&gt;tekniska frågor i den nya ellagstiftningen (Ds 1995:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 4 mom. sjunde stycket är innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av överförd el på sitt nät samt att rapportera&lt;br&gt;resultaten av dessa mätningar enligt föreskrifter som kommer att&lt;br&gt;meddelas av regeringen och nätmyndigheten. För att kunna fullgöra detta&lt;br&gt;måste koncessionshavaren installera mätare i relevanta mätpunkter på sitt&lt;br&gt;nät. Dessa mätare bekostas initialt av koncessionshavaren och blir också&lt;br&gt;hans egendom. Mätningen ingår i nätverksamheten. Koncessionshavaren&lt;br&gt;har därför enligt ellagens bestämmelser rätt att låta kostnaderna för&lt;br&gt;mätningen, dvs. kostnaderna för mätaren och dess installation samt för&lt;br&gt;insamlingen och rapporteringen av mätresultaten omfattas av nättariffen.&lt;br&gt;I forevarande moment regleras de fall där dessa kostnader skall debiteras&lt;br&gt;den enskilde konsumenten och således inte får slås ut på den för&lt;br&gt;kundkollektivet gemensamma nättariffen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till en mätare finns alltid en särskild insamlingsutrustning&lt;br&gt;anbringad. Denna behövs för att mätaren skall kunna fullgöra den&lt;br&gt;mätning som krävs. Regleringen i detta moment beträffande mätare&lt;br&gt;omfattar också denna insamlingsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i första stycket behandlar kostnaden för mätaren och dess&lt;br&gt;installation och innebär att koncessionshavaren blir tvungen att debitera&lt;br&gt;elkonsumenter, oavsett om de är hushållskunder eller industrikunder,&lt;br&gt;kostnaden för konsumentens mätare inkl, dess installation. Dessa&lt;br&gt;kostnader får alltså inte slås ut på den gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i andra stycket behandlar den situationen då en elkonsu- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;ment flyttar. Om han inte hade flyttat hade han kunnat utnyttja mätaren&lt;br&gt;under hela dess tekniska livslängd. Om han i ett sådant fall redan har&lt;br&gt;betalat kostnaden för mätaren har han därför rätt till ersättning av&lt;br&gt;koncessionshavaren. Stadgandet gäller bara lågspänningskunder.&lt;br&gt;Högspänningskunder, dvs. stora industrier, flyttar sällan och om det ändå&lt;br&gt;sker torde den frågan normalt regleras avtalsvägen. En definition av&lt;br&gt;begreppet högspänning och lågspänning finns i förordningen (1957:601)&lt;br&gt;om elektriska starkströmsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningen far man slå ut kostnaden för mätaren&lt;br&gt;jämnt över mätarens beräknade tekniska livslängd. Den del av detta&lt;br&gt;belopp som belöper på den återstående beräknade tekniska livslängden&lt;br&gt;kan alltså bli föremål för återbetalning. Av detta belopp återbetalas&lt;br&gt;naturligtvis bara så mycket som motsvarar vad elkonsumenten redan har&lt;br&gt;betalat för den återstående tekniska livslängden. Om exempelvis mätaren&lt;br&gt;kostar 10 000 kr och 3 000 kr belöper på den återstående tekniska&lt;br&gt;livslängden vid avflyttningen far elkonsumenten tillbaka 3 000 kr om han&lt;br&gt;redan har betalat hela kostnaden för mätaren. Om han däremot bara har&lt;br&gt;betalat 8 000 kr vid avflyttningen far han bara tillbaka 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista meningen i förevarande stycke behöver dock belopp som&lt;br&gt;är mindre än 1 000 kronor inte återbetalas. Vid bestämmande av&lt;br&gt;ersättning enligt detta stycke far endast värdet av själva mätaren beaktas&lt;br&gt;medan värdet av mätarens installation inte far beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två första styckena i momentet behandlar kostnaderna för mätare&lt;br&gt;och deras installation. 1 tredje stycket behandlas kostnaden för mätning&lt;br&gt;och rapportering av mätresultat Mätning innebär att mätvärden hämtas&lt;br&gt;in från mätarna. Därefter skall dessa mätvärden sammanställas på visst&lt;br&gt;sätt och rapporteras till olika intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och nätmyndigheten kommer att utfärda föreskrifter om&lt;br&gt;mätning som kommer att ange de tidsintervall och den mätnoggrannhet&lt;br&gt;med vilken mätningen skall ske. Dessa föreskrifter kommer bara att ange&lt;br&gt;de minimikrav som skall gälla i dessa hänseenden. De flesta elkonsumen-&lt;br&gt;ter kommer antagligen att nöja sig med att mätningen av deras elförbruk-&lt;br&gt;ning sker enligt dessa minimikrav. Kostnaderna för mätning blir därmed&lt;br&gt;lika för de flesta konsumenter och kommer därför att ingå i den&lt;br&gt;gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna om mätning kommer en konsument emellertid att&lt;br&gt;kunna begära att mätningen sker med tätare tidsintervall och/eller större&lt;br&gt;mätnoggrannhet än de föreskrivna minimikraven. Koncessionshavaren blir&lt;br&gt;då skyldig att utföra mätning enligt kundens begäran. Detta kommer dock&lt;br&gt;att orsaka koncessionshavaren merkostnader som ibland kan uppgå till&lt;br&gt;betydande belopp. Enligt tredje stycket blir konsumenten skyldig att&lt;br&gt;ersätta koncessionshavaren för denna merkostnad. Denna far alltså inte&lt;br&gt;slås ut på den gemensamma nättariffen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket far inte andra kostnader som rör mätning än de&lt;br&gt;som nämns i första och tredje styckena debiteras någon enskild kund,&lt;br&gt;vilket innebär att de kommer att omfattas av den gemensamma nättarif-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att detta moment inte gäller de elkonsumen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter som köper sin el från leveranskoncessionshavaren. De blir alltså inte Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;debiterade kostnaderna för mätaren och dess installation samt för&lt;br&gt;mätningen. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket föreskrivs att nätmyndigheten prövar frågor om&lt;br&gt;koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment. De frågor som kan&lt;br&gt;bli föremål för tvist mellan koncessionshavaren och elkonsumenten är&lt;br&gt;främst koncessionshavarens skyldighet att betala ersättning enligt andra&lt;br&gt;stycket och elkonsumentens skyldighet att betala vissa kostnader enligt&lt;br&gt;första och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 11 mom. Innehavare av elproduktionsanläggning som kan leverera&lt;br&gt;en effekt om högst 1 500 kilowatt skall för inmatning av el inte erlägga&lt;br&gt;annan del av nättariffen än engångsavgift för anslutning, avgift för&lt;br&gt;mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation&lt;br&gt;i inmatningspunkten samt årlig avgift för mätning och rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment, som motsvarar 2 § 10 mom. i Energikommissionens del-&lt;br&gt;betänkande (SOU 1995:14), behandlas nättariffer vid småskalig elproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med småskalig elproduktion avses en elproduktionsanläggning som&lt;br&gt;kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt. Från en sådan anläggning&lt;br&gt;matas el in på ett ledningsnät, vanligen ett lokalnät, i en inmatningspunkt.&lt;br&gt;Enligt huvudregeln skall innehavaren av anläggningen betala ersättning&lt;br&gt;till koncessionshavaren enligt den gällande nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i detta moment innebär att en innehavare av en småskalig&lt;br&gt;produktionsanläggning inte skall betala full ersättning enligt nättariffen.&lt;br&gt;I momentet anges vilka delar av nättariffen han skall betala. Först gäller&lt;br&gt;det engångsavgift för anslutning, som alltså utgår då anläggningen ansluts&lt;br&gt;till nätet. I begreppet anslutning ingår också, enligt 1 § femte stycket,&lt;br&gt;återinkoppling av en befintlig anläggning och höjning av den avtalade&lt;br&gt;effekten i inmatningspunkten. Även ersättning för dessa åtgärder skall&lt;br&gt;alltså erläggas. Däremot ingår inte årliga underhållskostnader för den&lt;br&gt;aktuella anslutningen i engångsavgiften. Den andra delen av nättariffen&lt;br&gt;som skall erläggas är den del av tariffen som avser mätning av den el&lt;br&gt;som matas in i inmatningspunkten, närmare bestämt avgiften för mätare&lt;br&gt;med tillhörande insamlingsutrustning och dess installation i inmatnings-&lt;br&gt;punkten samt avgiften för mätning och rapportering. Den del av nättarif-&lt;br&gt;fen som därmed bortfaller är den årliga avgiften för själva överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 12 mom. Innehavare av en elproduktionsanläggning har rätt till&lt;br&gt;ersättning av den koncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen&lt;br&gt;är ansluten. Ersättningen skall motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el&lt;br&gt;från anläggningen medför i koncessionshavarens ledningsnät, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdet av den reduktion av koncessionshavarens avgifter för att ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt ledningsnät anslutet till annan koncessionshavares ledningsnät som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om beräkningen av Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;ersättningen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt detta moment prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment, som motsvarar 2 § 11 mom. i Energikommissionens del-&lt;br&gt;betänkande, behandlas elproducenters rätt att från den koncessionshavare&lt;br&gt;till vars ledningsnät elproduktionsanläggningen är ansluten fa ersättning&lt;br&gt;som motsvarar dels värdet av den minskning av energiförluster som&lt;br&gt;inmatning från anläggningen medför i det aktuella ledningsnätet, dels&lt;br&gt;värdet av den reduktion av koncessionshavarens avgifter for att ha sitt&lt;br&gt;ledningsnät anslutet till annan koncessionshavares ledningsnät som blir&lt;br&gt;möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges själva huvudregeln om elproducentens rätt till&lt;br&gt;ersättning av koncessionshavaren för att hans anläggning är ansluten till&lt;br&gt;koncessionshavarens ledningsnät. I praktiken kommer ersättningen att&lt;br&gt;regleras genom en reducering av elproducentens avgift enligt nättariffen&lt;br&gt;till koncessionshavaren. I vissa fall kommer dock denna ersättning att bli&lt;br&gt;större än avgiften enligt nättariffen, varvid koncessionshavaren far utge&lt;br&gt;ersättning till elproducenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas under punkterna 1 och 2 vad ersättningen skall avse.&lt;br&gt;Inmatningen medför en minskning av energiförlustema i det ledningsnät&lt;br&gt;vartill anläggningen är ansluten. Värdet av denna minskning skall ingå i&lt;br&gt;ersättningen, vilket anges under punkten 1. Beräkningen av detta värde&lt;br&gt;görs genom en bedömning av hur mycket förlusterna i koncessionshava-&lt;br&gt;rens ledningsnät minskar på grund av inmatningen i förhållande till om&lt;br&gt;anläggningen inte hade funnits. Den omständigheten att anläggningen är&lt;br&gt;ansluten till ledningsnätet medför dessutom att koncessionshavaren oftast&lt;br&gt;kan minska sin kostnad för att ha sitt ledningsnät anslutet till&lt;br&gt;överliggande nät. Han behöver då t.ex. inte abonnera på lika hög effekt&lt;br&gt;som om anläggningen inte hade varit ansluten och hans avgifter under&lt;br&gt;högbelastningsperioder kan då också bli lägre. Värdet av denna reduktion&lt;br&gt;skall också ingå i ersättningen till elproducenten, vilket framgår av&lt;br&gt;punkten 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket far regeringen meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;beräkningen av denna ersättning. En beskrivning av hur dessa föreskrifter&lt;br&gt;kommer att utformas lämnas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beräkningen av den minskning av förluster som inmatning&lt;br&gt;från produktionsanläggningen medför i koncessionshavarens ledningsnät&lt;br&gt;(punkten 1) skall ersättningen bestämmas i förhållande till mängden&lt;br&gt;inmatad energi samt när denna inmatning sker. Det sistnämnda beror på&lt;br&gt;att värdet av förlustminskningen påverkas av när på dygnet och när på&lt;br&gt;året inmatningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av värdet av den reduktion av koncessionshavarens&lt;br&gt;avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan koncessionshavares&lt;br&gt;ledningsnät som blir möjlig genom att produktionsanläggningen är&lt;br&gt;ansluten till ledningsnätet (punkten 2) måste den faktiska nätavgift som&lt;br&gt;koncessionshavaren betalar jämföras med den nätavgift han skulle varit&lt;br&gt;tvungen att betala om produktionsanläggningen inte hade varit ansluten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömningsgrund som därvid skall tillmätas betydelse är den Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;aktuella produktionsanläggningens förmåga att levererera in effekt på&lt;br&gt;nätet. Denna bedömningsgrund måste då ses tillsammans med an-&lt;br&gt;läggningens driftsäkerhet och den eventuella överenskommelse som&lt;br&gt;träffats mellan koncessionshavaren och elproducenten om när anlägg-&lt;br&gt;ningen planeras vara i drift. Med kännedom om dessa båda faktorer kan&lt;br&gt;koncessionshavaren bestämma och eventuellt sänka sitt effektabonnemang&lt;br&gt;på det nät vartill hans eget nät är anslutet. Värdet av en sådan sänkning&lt;br&gt;skall tillkomma produktionsanläggningens innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste man beakta den mängd elenergi som matas in och när&lt;br&gt;denna inmatning sker. Detta har mest relevans när det gäller att bedöma&lt;br&gt;minskningen av den rörliga delen (t.ex. nätförluster och högbelastningsav-&lt;br&gt;gifter) av koncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet&lt;br&gt;till annans nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det finns flera produktionsanläggningar anslutna till konces-&lt;br&gt;sionshavarens nät och som bidrar till det framräknade värdet enligt&lt;br&gt;punkterna 1 och 2 skall en fördelning ske i relation till hur mycket var&lt;br&gt;och en faktiskt bidrar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock viktigt att påpeka att ersättning enbart skall utgå i de fall&lt;br&gt;produktionen medför något värde i ovan nämnt hänseende. Om det i&lt;br&gt;stället är så att produktionen från den aktuella anläggningen medför&lt;br&gt;kostnader för koncessionshavaren bör en motsvarande kostnadskomponent&lt;br&gt;finnas med i den årliga nätavgiften som regleras i 7 mom. Att det sist-&lt;br&gt;nämnda inte gäller för produktionsanläggningar om högst 1 500 kilowatt&lt;br&gt;framgår av 11 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket stadgas att nätmyndigheten prövar frågor om ersättning&lt;br&gt;enligt detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Beslut av nätmyndigheten enligt 2 § 4, 6, 7, 9, 10 eller 12 mom.&lt;br&gt;eller 3 § och beslut av den systemansvariga myndigheten om ersättning&lt;br&gt;till den som enligt 15 a § tredje stycket beordrats att öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av ström får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten. När nätmyndighetens beslut prövas i domstol är myndig-&lt;br&gt;heten part i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §,&lt;br&gt;24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har nu anpassats till det förhållandet att elmarknadsreformen&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägg i första stycket utökas möjligheterna att överklaga nät-&lt;br&gt;myndighetens beslut i förhållande till det förslag som lades fram i&lt;br&gt;regeringens proposition Handel med el i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ursprungliga förslaget föreskrevs att nätmyndighetens beslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;joi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 2 § 7 mom. får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bibehålls men omfattar nu också beslut enligt momentets Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;första stycke om undantag från kravet på redovisning av varje kon-&lt;br&gt;cessionsområde för sig. Vidare införs en rätt att överklaga nätmyndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 2 § 9 mom. angående tillstånd att ha en avstånds-&lt;br&gt;beroende nättariff för en elkonsument på en regionledning, beslut enligt&lt;br&gt;2 § 10 mom. angående kostnader för mätare och mätning samt beslut&lt;br&gt;enligt 2 § 12 mom. angående ersättning till innehavare av elproduk-&lt;br&gt;tionsanläggning. Dessutom införs nu ett krav på prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss ändring vad avser nätmyndighetens ställning i domstol har&lt;br&gt;också vidtagits i förhållande till det förslag som remitterades till Lagrådet.&lt;br&gt;Där föreskrevs att om ett beslut av nätmyndigheten överklagas till&lt;br&gt;länsrätten blir myndigheten part där endast om det förekommer en enskild&lt;br&gt;part i länsrätten. På förslag av Lagrådet har bestämmelsen ändrats så att&lt;br&gt;nätmyndigheten alltid blir part när dess beslut prövas i domstol. Därmed&lt;br&gt;kommer nätmyndigheten att omfattas av allmänna regler om rätten att&lt;br&gt;överklaga domstols beslut, varför sista meningen i det ursprungliga&lt;br&gt;förslaget som reglerade nätmyndighetens rätt till överklagande har tagits&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1801) om p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1994/95:222&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 15, 15 a och 31 §§ den&lt;br&gt;1 januari 1995, och i övrigt den 1 januari 1996. De nya föreskrifterna&lt;br&gt;skall, med det undantag som anges i 2, tillämpas även på konces-&lt;br&gt;sioner som har beviljats före ikraftträdandet. Därvid skall linje-&lt;br&gt;koncession anses som nätkoncession för linje och områdeskoncession&lt;br&gt;som nätkoncession för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Nätmyndigheten skall på anmälan av kommunen meddela förbud&lt;br&gt;för en innehavare av nätkoncession att inom ett angivet område ansluta&lt;br&gt;anläggningar för värmeförsörjning av en byggnad om byggnaden redan&lt;br&gt;är ansluten till ett fjärrvärme- eller naturgasnät. Anmälan skall göras&lt;br&gt;fore utgången av juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud gäller till utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud gäller inte anläggningar i form av en värmepump.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av innehavaren av en byggnad får nätmyndigheten&lt;br&gt;meddela undantag från förbudet om värmeförsörjningen av byggnaden&lt;br&gt;med större fördel kan tillgodoses med elenergi än med det för området&lt;br&gt;gemensamma värmesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 1 anges den 1 januari 1996 som dagen för ikraftträdande av&lt;br&gt;elmarknadsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 4 har en ny bestämmelse införts. Genom bestämmelsen&lt;br&gt;föreskrivs att nätmyndigheten efter en skriftlig anmälan av en kommun&lt;br&gt;skall meddela förbud för den som innehar en nätkoncession att ansluta en&lt;br&gt;anläggning för uppvärmning av en byggnad, som redan är ansluten till ett&lt;br&gt;fjärrvärme- eller naturgasnät. Ett sådant förbud, som gäller till utgången&lt;br&gt;av 1998, inskränker den skyldighet som koncessionshavaren annars har&lt;br&gt;enligt 2 § 4 mom. att på skäliga villkor ansluta en anläggning till sitt nät.&lt;br&gt;De elkonsumenter som kommer att omfattas av förbudet är naturligtvis&lt;br&gt;i teknisk mening redan anslutna till ledningsnätet. Den el de konsumerar&lt;br&gt;används dock bara för andra ändamål än uppvärmning av huset. Om en&lt;br&gt;sådan kund skulle vilja konsumera el även för uppvärmning av huset&lt;br&gt;måste, av tekniska skäl, effekten i hans uttagspunkt höjas. Enligt 1 §&lt;br&gt;femte stycket faller en sådan effekthöjning inom ramen för begreppet&lt;br&gt;anslutning. Det är i praktiken denna form av anslutning som omfattas av&lt;br&gt;ett förbud. Självfallet påverkas inte koncessionshavarens skyldighet att&lt;br&gt;ansluta anläggningar för andra ändamål än uppvärmning av en byggnad.&lt;br&gt;Dessutom är värmepumpar undantagna från anslutningsförbudet. I ett&lt;br&gt;beslut måste nätmyndigheten noga ange det område som omfattas av&lt;br&gt;förbudet. Endast områden där fjärrvärme eller naturgas redan distribueras&lt;br&gt;kan därvid komma i fråga. Ett förbud träffar i princip såväl innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession för linje som för område även om det är framförallt den&lt;br&gt;senare typen av koncessionshavare som kommer att bli berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen kan nätmyndigheten efter ansökan medge dispens&lt;br&gt;från ett förbud om värmeförsörjningen av en viss byggnad med större&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördel kan tillgodoses med elenergi än med det för området gemensamma Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;systemet. Formuleringen av dispensbestämmelsen ansluter till motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse i 9 § lagen om handel med el, m.m. Med &amp;quot;att värmeför-&lt;br&gt;sörjningen med större fördel kan tillgodoses med elenergi&amp;quot; avses inte&lt;br&gt;prisskillnader mellan olika energiformer utan för att bestämmelsen skall&lt;br&gt;bli tillämplig krävs att det föreligger särskilda skäl som t.ex. att det i&lt;br&gt;samband med en omfattande ombyggnad bedöms vara mera lämpligt och&lt;br&gt;fördelaktigt att övergå till eluppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattas av nätmyndighetens tillsynsansvar. Vid över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet kan nätmyndigheten förelägga koncessionshavaren&lt;br&gt;vid vite att vidta rättelse. Däremot kan inte en nätkoncession återkallas&lt;br&gt;på grund av överträdelse av detta förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:618) om&lt;br&gt;handel med el, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En juridisk person som bedriver produktion av eller handel med&lt;br&gt;el får inte bedriva nätverksamhet enligt 1 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får produktion av el bedrivas&lt;br&gt;tillsammans med nätverksamhet i samma juridiska person om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktionen uteslutande är avsedd att täcka nätförluster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktionen äger rum i mobila reservkraftsaggregat, vilka är&lt;br&gt;avsedda för tillfälligt bruk vid elavbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillsyn över efterlevnaden av denna paragraf finns&lt;br&gt;i 2 § 6 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i denna paragraf innebär att nätverksamhet inte far bedrivas&lt;br&gt;tillsammans med produktion av eller handel med el i samma juridiska&lt;br&gt;person. Skälet härtill är att de ekonomiska förhållandena i nätverksam-&lt;br&gt;heten ligger till grund för nättariffen, dvs. elkundernas betalning för&lt;br&gt;tjänsterna i nätverksamheten, som står under offentlig reglering medan&lt;br&gt;elproduktion och elhandel inte står under sådan kontroll. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att den reglerade nätverksamheten inte påverkas av förhållandena&lt;br&gt;i den oreglerade elproduktionen eller elhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs nu två undantag från bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket. Alla nätföretag har en viss förlust av el på sitt nät. Denna förlust&lt;br&gt;måste ersättas av nätföretaget som alltså köper in el från någon elleveran-&lt;br&gt;tör. Kostnaden för att köpa denna el ingår i nätverksamheten eftersom&lt;br&gt;inköpet är en förutsättning för en väl fungerande nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att nätföretag har egen produktion av el avsedd&lt;br&gt;uteslutande för att täcka nätförlusterna på det egna nätet. Den formen av&lt;br&gt;elproduktion undantas nu från kravet på skilda juridiska personer för&lt;br&gt;elproduktion och nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätföretagen utför kontinuerligt underhålls- och reparationsarbeten på&lt;br&gt;sina nät. I samband med dessa arbeten måste elöverföringen av säker-&lt;br&gt;hetsskäl brytas på berörd del av nätet. För att inte nätföretagets kunder&lt;br&gt;skall drabbas av elavbrott medför man då ett mobilt reservkraftsaggregat&lt;br&gt;som förser de berörda kunderna med el medan avbrottet varar. Aggregatet&lt;br&gt;kan också användas vid oplanerade elavbrott. Eftersom denna form av&lt;br&gt;elproduktion måste anses ingå i nätverksamheten och då produktionen&lt;br&gt;inte syftar till att på kommersiell basis sälja el undantas nu också denna&lt;br&gt;produktion från paragrafens huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs en hänvisning till bestämmelser i ellagen om&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av denna paragraf. Enligt dessa bestämmelser&lt;br&gt;utövas tillsynen av nätmyndigheten enligt ellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett sådant kommunalt foretag som avses i 3 kap. 16-18 §§ Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) bedriver sådan verksamhet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 eller distribution av fjärrvärme eller naturgas skall verksam-&lt;br&gt;heten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte foretag som bedriver distribution av fjärrvärme eller&lt;br&gt;naturgas i ett område där nätmyndigheten har meddelat ett förbud&lt;br&gt;enligt punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar i deras lydelse enligt lagen (1994:1801) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun bedriver distribution av fjärrvärme eller naturgas i&lt;br&gt;verksform måste gällande kommunala principer, bl.a. de om likställighet&lt;br&gt;och självkostnad, iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen däremot bedriver verksamheten i någon annan form än&lt;br&gt;verksform skall, enligt första stycket i paragrafen, verksamheten drivas&lt;br&gt;på affärsmässig grund. Detta innebär bl a. att likställighets- och självkost-&lt;br&gt;nadsprinciperna inte far iakttas. Dessutom skall verksamheten redovisas&lt;br&gt;särskilt. Skälen till att dessa bestämmelser infördes var att dessa företag&lt;br&gt;skulle komma att verka i konkurrens med elhandelsföretag på den nya&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny bestämmelse i de i paragrafen nämnda övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till ellagen kan distribution av fjärrvärme och naturgas emeller-&lt;br&gt;tid komma att skyddas från konkurrens från elhandelsföretag genom ett&lt;br&gt;av nätmyndigheten meddelat förbud att ansluta fjärrvärme- och naturgas-&lt;br&gt;kunder till ledningsnätet för eluppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu införs en kompletterande bestämmelse i förevarande paragraf. Den&lt;br&gt;innebär att sådan kommunal fjärrvärme- och naturgasverksamhet, som&lt;br&gt;bedrivs i områden som är skyddade mot konkurrens från elhandelsföretag&lt;br&gt;inte skall drivas på affärsmässig grund Likställighets- och självkost-&lt;br&gt;nadsprincipema skall alltså iakttas Verksamheten behöver inte heller&lt;br&gt;redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elhandel bedrivs i samma företag som skyddad fjärrvärme- eller&lt;br&gt;naturgasverksamhet gäller huvudregeln för elhandelsverksamheten. Den&lt;br&gt;verksamheten skall alltså drivas på affärsmässig grund och redovisas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Leveranskoncession får endast ges till den som från allmän&lt;br&gt;synpunkt är lämplig att leverera ström inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession ges för en bestämd tid, längst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer. Vid prövning av ansökan&lt;br&gt;om överlåtelse av leveranskoncession skall första stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda ändring som gjorts är att koncessionstiden förlängts från&lt;br&gt;tidigare längst tre år till längst fem år. Det finns dock alltjämt behov av&lt;br&gt;att inför en eventuell förnyelse av koncessionerna göra en utvärdering av&lt;br&gt;behovet att behålla koncessionssystemet. Det är därför fortfarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt att koncessionstiden bestäms så att alla koncessioner löper ut Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;samtidigt. Koncessionstiden skall således bestämmas till fem år om&lt;br&gt;koncession meddelas senast vid lagens ikraftträdande. Om koncession&lt;br&gt;meddelas senare skall koncessionstiden avkortas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Annan än innehavare av leveranskoncession får inom leverans-&lt;br&gt;området leverera ström för ändamål som inte omfattas av leverans-&lt;br&gt;skyldigheten enligt 9 § första och andra styckena. En sådan leverantör&lt;br&gt;får inom leveransområdet också leverera ström till dels elkonsumenter&lt;br&gt;som skriftligen gjort anmälan om det till koncessionshavaren minst&lt;br&gt;sex månader innan leveransen påbörjas, dels elkonsumenter som med&lt;br&gt;en leverantör har haft ett tidsbestämt avtal, vilket har upphört att gälla&lt;br&gt;under tiden den 30 juni - 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument som med koncessionshavaren har ett avtal om&lt;br&gt;leverans av ström med en reglerad uppsägningstid som är längre än&lt;br&gt;sex månader eller som är tidsbestämt får dock inte köpa ström av&lt;br&gt;annan än koncessionshavaren förrän avtalet har upphört att gälla. I&lt;br&gt;sådana fall krävs ingen anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument inom - ----skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar rätten för elkonsumenter som är anslutna till ett&lt;br&gt;lokalnät att köpa sin el från annan än innehavaren av leveranskoncession&lt;br&gt;enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i första stycket innebär att en elkonsument är tvungen att&lt;br&gt;köpa sin el från leveranskoncessionshavaren men att han kan välja en&lt;br&gt;annan leverantör om han gjort anmälan om detta hos leveranskon-&lt;br&gt;cessionshavaren minst sex månader i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns ett undantag från huvudregeln att man kan byta&lt;br&gt;leverantör sex månader efter anmälan hos leveranskoncessionshavaren.&lt;br&gt;Undantaget gäller de elkonsumenter som med leveranskoncessionshavaren&lt;br&gt;har ett leveransavtal, som antingen har en reglerad uppsägningstid som&lt;br&gt;är längre än sex månader eller är tidsbegränsat. Sådana konsumenter far&lt;br&gt;inte byta leverantör förrän avtalet med leveranskoncessionshavaren har&lt;br&gt;upphört att gälla men de behöver i gengäld inte göra någon anmälan sex&lt;br&gt;månader i förväg, varför de kan byta leverantör så fort avtalet har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna undantagsregel far, med nuvarande utformning, i samband med&lt;br&gt;det nya regelverkets ikraftträdande vissa mindre önskvärda konsekvenser.&lt;br&gt;Ett stort antal större elkonsumenter, framför allt inom industrin, har inför&lt;br&gt;den nya elmarknaden den 1 januari 1996 tecknat tidsbestämda leverans-&lt;br&gt;avtal som löper ut den 31 december 1995 eller tidigare för att direkt vid&lt;br&gt;ikraftträdandet kunna agera fritt på den nya elmarknaden utan att vara&lt;br&gt;bundna till leveranskoncessionshavaren. Detta resultat uppnås emellertid&lt;br&gt;inte med nuvarande utformning av undantagsregeln. Denna regel träder&lt;br&gt;i kraft först den 1 januari 1996. Den dagen har de stora el konsumenterna&lt;br&gt;inget tidsbestämt avtal eftersom detta upphörde att gälla senast dagen&lt;br&gt;innan. Detta far som resultat att dessa elkonsumenter omfattas av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudregeln i första stycket, dvs. de kan inte byta leverantör förrän sex&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader efter det att de gjort anmälan till leveranskoncessionshavaren. Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;Det är framför allt de stora industrikundema som redan vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det av elmarknadsreformen kommer att ha vilja och förmåga att agera&lt;br&gt;fritt på den nya elmarknaden. Om detta nu inte blir möjligt kommer&lt;br&gt;omregleringen i praktiken inte att ta sin början förrän efter halvårsskiftet&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att råda bot på detta har nu ett tillägg till huvudregeln i första&lt;br&gt;stycket gjorts. Utan föregående uppsägning far nu vissa elkonsumenter&lt;br&gt;köpa el från en annan leverantör än leveranskoncessionshavaren. En&lt;br&gt;förutsättning är att man före elmarknadsreformens ikraftträdande hade ett&lt;br&gt;tidsbestämt avtal med sin leverantör och att detta avtal upphörde att gälla&lt;br&gt;under det halvår som närmast föregick ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elkonsument har haft ett sådant leveransavtal som upphörde att&lt;br&gt;gälla under halvåret före den nya elmarknadens införande och han&lt;br&gt;därefter träffar ett tidsbestämt leveransavtal med den blivande leverans-&lt;br&gt;koncessionshavaren gäller bestämmelserna i det senare avtalet. Han&lt;br&gt;omfattas därmed av bestämmelsen i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En elkonsument är skyldig att se till att det finns någon, som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i konsumentens uttagspunkt (balansan-&lt;br&gt;svar). Ett sådant åtagande skall göras genom ett avtal med den&lt;br&gt;myndighet, som enligt 15 a § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha systemansvaret för&lt;br&gt;elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är ansluten till ett ledningsnät skall hålla in-&lt;br&gt;nehavaren av nätkoncession underrättad om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i hans uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte de elkonsumenter som köper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin el från innehavaren av leveranskoncession enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av leveranskoncession skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om till vilka elkonsumenter han levererar el&lt;br&gt;samt vem som har åtagit sig balansansvaret för hans inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av nätkoncession skall hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om de uppgifter som nämns i andra och&lt;br&gt;fjärde styckena. Han skall dessutom hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för&lt;br&gt;hans egna inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är ny och reglerar balansansvaret, som har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras varje elkonsuments ansvar för att det för hans&lt;br&gt;uttagspunkt finns en balansansvarig. Därvid kan endast den komma i&lt;br&gt;fråga som har ingått avtal med den systemansvariga myndigheten, som&lt;br&gt;är Affärsverket svenska kraftnät (SvK). Den som vill åta sig balansansvar&lt;br&gt;kommer nämligen att få ingå ett avtal med SvK, där de grundläggande&lt;br&gt;förhållandena mellan parterna regleras. Innebörden i detta avtal är bland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat att den balansansvarige, gentemot SvK, åtar sig det ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;förbrukas av de konsumenter för vilka han är balansansvarig. Varje&lt;br&gt;elkonsument måste alltså teckna ett leveranskontrakt med en elleverantör&lt;br&gt;som antingen själv åtar sig balansansvaret för uttagspunkten och har&lt;br&gt;ingått avtal med SvK som balansansvarig el ler som i sin tur har&lt;br&gt;motsvarande avtal med en balansansvarig. Om konsumenten själv har&lt;br&gt;ingått avtal med SvK som balansansvarig kan han dock själv åta sig&lt;br&gt;balansansvaret för uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att varje elkonsument måste underrätta nätkon-&lt;br&gt;cessionshavaren om vem som är balansansvarig i hans uttagspunkt. Om&lt;br&gt;balansansvaret övergår på någon annan måste konsumenten omedelbart&lt;br&gt;underrätta nätkoncessionshavaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kommer de flesta elkonsumenter, som är anslutna till&lt;br&gt;lokala nät, att köpa sin el från innehavaren av leveranskoncession. Denne&lt;br&gt;eller den som levererar el till leveranskoncessionshavaren kommer därvid&lt;br&gt;att ha balansansvaret för dessa konsumenter. I tredje stycket föreskrivs&lt;br&gt;därför att dessa konsumenter inte omfattas av bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena. Frågan om balansansvaret i dessa konsumenters&lt;br&gt;uttagspunkter regleras i stället i fjärde stycket. Om en sådan konsument&lt;br&gt;byter leverantör och alltså börjar köpa sin el från någon annan än&lt;br&gt;leveranskoncessionshavaren åligger det konsumenten, i enlighet med&lt;br&gt;huvudregeln i första och andra styckena, att anmäla till nätkoncessionsha-&lt;br&gt;varen vem som i fortsättningen har balansansvaret i hans uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att leveranskoncessionshavaren skall hålla&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren underrättad om till vilka konsumenter han&lt;br&gt;levererar el samt vem som har åtagit sig balansansvaret för hans inköp.&lt;br&gt;Med denna anmälan klargör leveranskoncessionshavaren i praktiken&lt;br&gt;balansansvaret i alla de uttagspunkter där han levererar el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket anges nätkoncessionhavarens anmälningsskyldighet&lt;br&gt;gentemot SvK. I praktiken kommer dessa rapporter att ange vilka&lt;br&gt;balansansvariga leverantörer som överför el på nätkoncessionshavarens&lt;br&gt;ledningsnät och, för varje leverantör, de uttagspunkter i vilka leverantören&lt;br&gt;har balansansvaret. Dessutom kommer rapporten att ange de konsumenter&lt;br&gt;som själva har balansansvaret. Så fort nätkoncessionshavaren far en&lt;br&gt;anmälan om någon ändring i dessa förhållanden är han skyldig att anmäla&lt;br&gt;detta till SvK. Dessutom skall han hålla SvK underrättat om vem som har&lt;br&gt;åtagit sig balansansvaret för hans egna inköp. Dessa inköp gör nätkon-&lt;br&gt;cessionshavaren för att täcka nätförlusterna på det egna nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i samband med ikraftträdandet till&lt;br&gt;någon annan än den som vid utgången av 1995, med stöd av om-&lt;br&gt;rådeskoncession enligt 2 § 4 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar i dess lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 1996, bedriver distributionsverksamhet inom leverans-&lt;br&gt;området (områdeskoncessionshavaren) eller den som till honom står &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i forhållande som anges i 3 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som får leveranskoncession inom området har skyldighet Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;att leverera ström i enlighet med vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a omfattar dock inte elkonsumenter&lt;br&gt;inom området som vid ikraftträdandet har tidsbestämda avtal eller&lt;br&gt;avtal med en reglerad uppsägningstid som är längre än sex månader&lt;br&gt;med den tidigare innehavaren av områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b angivna undantaget från leveransskyldigheten&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1997. Avtal som avses under b blir ogiltigt&lt;br&gt;vid utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsument och tidigare innehavare av om-&lt;br&gt;rådeskoncession än som avses under b blir ogiltigt vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna i punkten 2 har tidsmässigt anpassats till den&lt;br&gt;nya tidpunkten för ikraftträdandet av elmarknadsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Energikommissionens&lt;br&gt;delbetänkande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ny elmarknad (SOU 1995:14)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund och utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen fick genom tilläggsdirektiv i november 1994&lt;br&gt;uppdraget att med förtur analysera möjligheterna att genomföra&lt;br&gt;elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta&lt;br&gt;arbete. Kommissionen skulle snarast redovisa sina förslag i denna fråga&lt;br&gt;och därvid också föreslå de förändringar eller kompletteringar av den nya&lt;br&gt;ellagstiftningen som eventuellt bedöms vara nödvändiga. Kommissionen&lt;br&gt;skulle också särskilt behandla konsekvenserna av en ökad utlandshandel&lt;br&gt;med el och vissa regionalpolitiska frågor i anslutning till&lt;br&gt;elmarknadsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande delbetänkande är kommissionens redovisning av detta&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens uppdrag i övrigt är att dels granska de pågående&lt;br&gt;energipolitiska programmen för omställning och utveckling av&lt;br&gt;energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare&lt;br&gt;åtgärder, dels lägga fram förslag om program med tidsangivelser för&lt;br&gt;omställning av energisystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års riktlinjer för energipolitiken skall vara en utgångspunkt för&lt;br&gt;kommissionens verväganden om energipolitikens utformning. Därmed är&lt;br&gt;uppgiften att utforma en politik för energisystemets omställning som&lt;br&gt;syftar till att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan&lt;br&gt;energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor, och att därvid utgå&lt;br&gt;från vad natur och miljö kan bära. Kommissionens analys av&lt;br&gt;elmarknadsreformens konsekvenser skall relateras till detta breda och&lt;br&gt;krävande energipolitiska uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt i december 1994 att den nya ellagstiftningens&lt;br&gt;ikraftträdande skulle uppskjutas för att ge kommissionen möjlighet att&lt;br&gt;genomföra en bredare konsekvensanalys av reglerna för elmarknaden&lt;br&gt;innan reformen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har sett som sin uppgift att särskilt granska den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningens konsekvenser i ett elförsörjningsperspektiv. En&lt;br&gt;huvudfråga är hur de ramar, som genom elmarknadsreformen skulle&lt;br&gt;etableras för aktörerna på elmarknaden, kan beräknas komma att påverka&lt;br&gt;leveranssäkerheten och försörjningstryggheten i det svenska elsystemet&lt;br&gt;på både kort och lång sikt. Ytterligare en central fråga är om reformen&lt;br&gt;skulle förändra möjligheterna för statsmakterna att utnyttja tillgängliga&lt;br&gt;styrmedel på energi-, miljö- och näringspolitikens område Utifrån dessa&lt;br&gt;utgångspunkter behandlas också utrikeshandeln med el och dess påverkan&lt;br&gt;på elförsörjningen och elprisernas utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas elmarknadsreformens betydelse för glesbygds-&lt;br&gt;kundernas situation. Kommissionen har dessutom funnit det angeläget att&lt;br&gt;särskilt ta upp ytterligare några frågor som har aktualiserats vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■granskningen av den vilande lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att på detta stadium bedöma vilka energipolitiska&lt;br&gt;styrmedel som kommer att ingå i kommissionens slutliga förslag.&lt;br&gt;Analysen av elmarknadsreformens konsekvenser har därför skett med&lt;br&gt;avseende på den nya marknadsorganisationens påverkan av möjligheterna&lt;br&gt;att utnyttja alla slag av energipolitiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också understrykas att kommissionen har begränsat sina&lt;br&gt;överväganden till en jämförelse mellan den gällande och den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningen. Frågor som inte är beroende av ett ikraftträdande av den&lt;br&gt;vilande lagstiftningen har inte tagits upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll och slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1 är en kort redovisning av delbetänkandets disposition och av&lt;br&gt;utredningsarbetets organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2 innehåller en redogörelse för utgångspunkterna för&lt;br&gt;kommissionens överväganden. Kapitlet innehåller en kort bakgrunds-&lt;br&gt;beskrivning och en genomgång av vissa beslut som är viktiga för det&lt;br&gt;aktuella uppdraget. Slutligen redovisas de avvägningar som har legat till&lt;br&gt;grund för kommissionens arbete i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3 utgör en redovisning av kommissionens överväganden och&lt;br&gt;förslag. I kapitlets första avsnitt beskrivs betydelsefulla förändringar som&lt;br&gt;har inträffat under senare år, och som sammantagna har ändrat&lt;br&gt;förutsättningarna väsentligt för producenternas, distributörernas och&lt;br&gt;kundernas agerande på elmarknaden. Det konstateras att utvecklingen har&lt;br&gt;medfört en ökad marknadsorientering hos företagen, som har ändrat&lt;br&gt;verksamhetens inriktning mot ökad kundanpassning och konkurrens.&lt;br&gt;Internationellt har också en utveckling ägt rum mot ökad konkurrens,&lt;br&gt;vilket har påverkat villkoren och möjligheterna för den svenska&lt;br&gt;elförsörjningen. Särskilt viktigt är i detta sammanhang utvecklingen i våra&lt;br&gt;nordiska grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för den svenska elförsörjningen har således i viktiga&lt;br&gt;avseenden ändrats under de senaste åren. Det är i flera fall fråga om&lt;br&gt;förändringsprocesser som kan beräknas att fortsätta. Frågan om den&lt;br&gt;gällande ellagens ändamålsenlighet i framtiden har därför också varit av&lt;br&gt;stor betydelse för kommissionens överväganden och slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.2 behandlar frågan om statsmakternas möjligheter att&lt;br&gt;använda energi- och miljöpolitiska styrmedel skulle påverkas väsentligt&lt;br&gt;av elmarknadsreformen De möjliga effekterna på olika styrmedels&lt;br&gt;effektivitet av en övergång till det vilande regelverket diskuteras. I&lt;br&gt;sammanhanget berörs hur den ändrade rollfördelningen på elmarknaden&lt;br&gt;i vissa fall skulle kunna förstärka eller försvaga styreffektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att driva en aktiv energipolitik förefaller inte att&lt;br&gt;bli sämre om den vilande ellagstiftningen träder i kraft. Det finns däremot&lt;br&gt;anledning att vänta att vissa energipolitiska styrmedel kommer att kunna&lt;br&gt;utnyttjas med ökad kraft med det nya regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följande avsnittet (3.3) behandlar elmarknadsreformens effekter på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjningstryggheten. Frågan behandlas med avseende på både Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;elsystemets leveranssäkerhet och den långsiktiga försörjningstryggheten. Bilaga 1&lt;br&gt;En god leveranssäkerhet innebär en låg risk för avbrott i elleveransema&lt;br&gt;till följd av tekniska fel eller på grund av kapacitetsbrist i produktionen&lt;br&gt;eller överföringssystemet. Den långsiktiga försörjningstryggheten gäller&lt;br&gt;främst systemets framtida tillräcklighet. I försörjningstryggheten ligger&lt;br&gt;också en på lång sikt trygg tillgång på el på med omvärlden&lt;br&gt;konkurrenskraftiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull fråga är om ny kraftproduktion kan tillkomma i&lt;br&gt;tillräcklig omfattning för att tillgodose behovet av el, och om den kan&lt;br&gt;byggas ut utan stora prisfluktuationer. I försörjningstryggheten ligger&lt;br&gt;vidare att elförsörjningssystemet skall vara uthålligt och robust i det&lt;br&gt;längre tidsperspektivet, och därför att det också skall uppfylla viktiga&lt;br&gt;miljö- och säkerhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens bedömning är att reformen inte skulle påverka&lt;br&gt;förutsättningarna för investeringar i ny elproduktion eller effektivisering&lt;br&gt;av elanvändningen på ett sådant sätt att kommissionens fortsatta arbete&lt;br&gt;låses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang påpekas att en grundläggande osäkerhet om det&lt;br&gt;framtida investeringsbehovet i elförsörjningen hänger samman med&lt;br&gt;kämkraftsfrågan och under vilka förutsättningar de enskilda företagen&lt;br&gt;kommer att kunna verka under omställningen av energisystemet.&lt;br&gt;Kommissionens breda energipolitiska uppdrag är därför mycket&lt;br&gt;betydelsefullt. De framtida besluten om omställningen och utvecklingen&lt;br&gt;av energisystemet måste vara sådana att fastlagda mål för energipolitiken&lt;br&gt;framstår som trovärdiga över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i sammanhanget en osäkerhet om Vattenfalls roll i samband&lt;br&gt;med energisystemets omställning. Kommissionen betonar att ägaren,&lt;br&gt;staten, genom de riktlinjer som riksdagen fastställde i samband med&lt;br&gt;företagets bolagisering har slagit fast att Vattenfall bör agera utifrån&lt;br&gt;samma grundprinciper som de övriga kraftföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att noga följa den långsiktiga&lt;br&gt;försörjningstryggheten på elmarknaden. Behovet är stort av prognoser för&lt;br&gt;såväl användningen som tillförseln av el och annan energi. Genom&lt;br&gt;utvecklade energiprognoser kan säkrare bedömningar göras bl.a. när det&lt;br&gt;gäller behovet av nya kraftanläggningar. Också andra uppgifter som&lt;br&gt;aktuella data om vattenmagasinens innehåll och aggregerad information&lt;br&gt;om bilaterala handelsavtal är en viktig marknadsinformation som bör tas&lt;br&gt;fram kontinuerligt. NUTEK börsom central energimyndighet ansvara för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortlöpande information om förändringarna av såväl dagens priser&lt;br&gt;som den framtida prisutvecklingen är väsentlig för såväl elkunder som&lt;br&gt;producenter och leverantörer av el. En organiserad handel med el, en s.k.&lt;br&gt;elbörs, skulle ge köpare och säljare betydligt bättre information och&lt;br&gt;beslutsunderlag än om handeln sker enbart bilateralt. Den är också en&lt;br&gt;nödvändig institution för elsystemets effektiva drift. Svenska kraftnät&lt;br&gt;behöver kontinuerligt ett marknadsbestämt pris på kortsiktiga elleveranser&lt;br&gt;för att kunna prissätta el för balansändamål, dvs. produktions- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbrukningsavvikelserna i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.4 behandlas utlandshandeln med el. Handeln med våra&lt;br&gt;grannländer medför stora fördelar i form av lägre produktionskostnader&lt;br&gt;och en minskad miljöpåverkan. Utlandshandeln är av särskilt stor&lt;br&gt;betydelse för Sverige i det aktuella perspektivet av en omställning av&lt;br&gt;energisystemet. I en situation när ett större behov av nytillskott&lt;br&gt;uppkommer på tillförselsidan kan import från utlandet bidra till att&lt;br&gt;utjämna variationer i den inhemska produktionen och därav följande&lt;br&gt;prisfluktuationer, som annars skulle kunna bli synnerligen besvärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge och inom kort även i Finland finns elmarknader med&lt;br&gt;konkurrens i produktion och försäljning. Ett ikraftträdande av den vilande&lt;br&gt;svenska ellagstiftningen skulle då innebära att svenska elproducenter&lt;br&gt;skulle kunna sälja el direkt till kunder i dessa länder. Svenska kunder&lt;br&gt;skulle kunna upphandla el där. På sikt finns goda möjligheter att Norden&lt;br&gt;utvecklas mot en alltmer integrerad marknad. Då kan de samlade&lt;br&gt;produktionresurserna utnyttjas effektivare och de totala utsläppen av&lt;br&gt;miljöskadliga ämnen reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte anledning att vänta någon omfattande svensk&lt;br&gt;elexport med prishöjande effekter. De svenska utlandsförbindelserna är&lt;br&gt;huvudsakligen kopplade till elsystem som inte kan väntas fa några&lt;br&gt;avgörande prishöjande influenser på den svenska elmarknaden. På längre&lt;br&gt;sikt ökar dock osäkerheten om utvecklingen i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vilande ellagen ger staten möjligheter att utöva en viss kontroll&lt;br&gt;över utrikeshandeln med el. Kommissionen föreslår att den vilande&lt;br&gt;lagstiftningen kompletteras i detta avseende De bedömningskriterier för&lt;br&gt;prövning av nätkoncession för utlandsförbindelse, som anges i förarbetena&lt;br&gt;till den vilande ellagstiftningen (den allmänna tillgången till&lt;br&gt;överföringskapacitet till utlandet, driftsäkerheten i det svenska elsystemet&lt;br&gt;och den långsiktiga leveranssäkerheten) bör föras in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att en särskild koncesssion för export och import av el&lt;br&gt;införs. En sådan kraftutväxlingskoncession skall kunna ges den som&lt;br&gt;uppvisar ett ingånget avtal om export och/eller import av el Det bör&lt;br&gt;finnas en presumtion för att koncession beviljas, men regeringen skall ha&lt;br&gt;möjlighet att kunna avslå en sådan begäran om allmän hänsyn till landets&lt;br&gt;försörjningstrygghet talar emot ett beviljande av en sådan koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de ökade möjligheterna till övervakning och kontroll av&lt;br&gt;utrikeshandeln som kommissionen föreslår skapas möjligheter för&lt;br&gt;samhällsekonomiska konsekvensanalyser av en tilltagande handel. Inte&lt;br&gt;minst i samband med en omställning av energisystemet kan sådana&lt;br&gt;instrument behövas för att kunna säkra försörjningstryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.5 behandlar glesbygdskundernas situation. Det konstateras att&lt;br&gt;det främst är utformningen av det vilande regelverket för nättjänster som&lt;br&gt;är av betydelse i denna fråga. Den del av kundens total elpris som gäller&lt;br&gt;den elektriska energin och inte elöverföringen, påverkas däremot inte av&lt;br&gt;om elen tas ut i glesbygd eller i tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den vilande lagstiftningen skall nättariffer vara skäliga och&lt;br&gt;utformade på sakliga grunder. Tariffernas skälighet skall kunna prövas&lt;br&gt;utifrån bl.a. nätägarnas kostnader för verksamheten. Nätägarna är skyldiga&lt;br&gt;att lämna en separat ekonomisk redovisning för nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs att varje koncessionsområde behandlas för sig vid prövning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en nättariff. Kostnaderna inom det enskilda koncessionsområdet blir&lt;br&gt;därigenom grunden för tariffprövningen. I dag finns på flera håll i landet&lt;br&gt;angränsande koncessionsområden med samma ägare, för vilka en enhetlig&lt;br&gt;eltariff tillämpas. Om nättarifferna där skulle sättas utifrån kostnaderna&lt;br&gt;för nätverksamheten i varje enskilt område skulle tarifferna för de&lt;br&gt;områden som har en större andel glesbygdskunder komma att höjas&lt;br&gt;medan de skulle sänkas i övriga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen föreslår därför ett tillägg till den vilande ellagen som&lt;br&gt;innebär att varje koncessionsområde skall redovisas för sig, men att&lt;br&gt;nätmyndigheten, NUTEK, under vissa villkor skall kunna medge&lt;br&gt;undantag från detta krav. Om områdena far redovisas ihop skall de också&lt;br&gt;vid skälighetsbedömning av nättariffen ses som ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare konstaterar kommissionen att det inte finns någon regel som&lt;br&gt;förbjuder att avståndsberoende tariffer tillämpas på regional nivå. En&lt;br&gt;konsekvens att detta är att NUTEK, mot bakgrund av bl.a. principen om&lt;br&gt;kostnadsriktighet i tariffsättningen, i samband med en prövning av tariffer&lt;br&gt;skulle kunna tvingas att fatta beslut som leder till ett ökat&lt;br&gt;avståndsberoende i tariffsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna anledning föreslår kommissionen att den vilande lag-&lt;br&gt;stiftningen kompletteras så att huvudprincipen i tariffsättningen blir att en&lt;br&gt;avståndsoberoende tariff för uttag av el skall tillämpas för nätkoncession&lt;br&gt;för linje med en spänning understigande 220 kilovolt (regionledning).&lt;br&gt;Undantag från huvudprincipen bör dock kunna meddelas mot bakgrund&lt;br&gt;av i dag existerande särskilda avtal mellan koncessionshavare och kunder.&lt;br&gt;Vidare skall nätföretagets samtliga nätkoncessioner för linje på samma&lt;br&gt;spänningsnivå utgöra grunden för skälighetsbedömningen av tariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.6 behandlas ett antal särskilda frågor och flera förslag läggs&lt;br&gt;fram om kompletteringar av den vilande lagstiftningen Kommissionen&lt;br&gt;föreslår bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;innehavare av elproduktionsanläggning som kan leverera en effekt om&lt;br&gt;högst 1 500 kW skall erlägga en förenklad nätavgift som endast&lt;br&gt;motsvarar engångsavgift för anslutning och avgift för mätning,&lt;br&gt;avräkning och mätutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;elproducent skall ha rätt till ersättning av nätägaren som motsvarar&lt;br&gt;dels den minskning av energiförluster som produktionen medför i&lt;br&gt;nätägarens nät, dels den reduktion av nätägarens avgifter för att vara&lt;br&gt;ansluten till annat nät som produktionen möjliggör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en lagstiftning skall utarbetas som reglerar organiserad handel med el,&lt;br&gt;elbörsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det system med ieveranskoncessioner som ingår i den vilande&lt;br&gt;lagstiftningen skall gälla i fem år, i stället för i tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen konstaterar vidare att det för viss fjärrvärme- och&lt;br&gt;naturgasverksamhet kan bli svårt att möta den nya konkurrensen, som&lt;br&gt;elmarknadsreformen innebär, genom att sänka tarifferna. Kommissionen&lt;br&gt;avser därför att återkomma med förslag som kan ge ett skydd för sådana&lt;br&gt;verksamheter. Kommissionen avser att lämna ett förslag så att det kan&lt;br&gt;träda ikraft samtidigt med den vilande lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen bedömer att den vilande svenska ellagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär en minst lika långtgående reformering av elmarknaden som det&lt;br&gt;direktivförslag som nu diskuteras inom EU. Ingenting talar därför emot&lt;br&gt;att Sverige skall kunna tillämpa den vilande ellagstiftningen när ett&lt;br&gt;EG-direktiv med tiden antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.7 sammanfattar kommissionen sina överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har funnit att förutsättningarna att driva en aktiv&lt;br&gt;energipolitik inte skulle försämras om den vilande ellagstiftningen, med&lt;br&gt;de föreslagna kompletteringarna, trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen sammanfattande bedömning är att avgörande skäl talar&lt;br&gt;för att elmarknadsreformen bör träda i kraft. Den vilande lagstiftningen&lt;br&gt;bör därför sättas i kraft med de ändringar av lagstiftningen som&lt;br&gt;kommissionen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den nya lagstiftningen kan träda i kraft så snart&lt;br&gt;som möjligt. Kommissionens bedömning är att den bör träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1996. Det är, med hänsyn till förberedelsetiden, angeläget att&lt;br&gt;beslut härom kan fattas under våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första åren efter det att lagstiftningen har börjat att gälla bör&lt;br&gt;NUTEK ha som ett särskilt uppdrag att övervaka elmarknadens funktion&lt;br&gt;och fortlöpande rapportera till regeringen och lämna förslag om de&lt;br&gt;åtgärder som eventuellt kan bedömas vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tekniska frågor i den nya ellagstiftningen (Ds 1995:8)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria har upprättats i Näringsdepartementet. I promemorian&lt;br&gt;redovisas förslag till vissa förändringar av teknisk karaktär i den vilande&lt;br&gt;ellagstiftningen. Förslagen syftar till att undanröja vissa oklarheter i&lt;br&gt;bestämmelserna och därigenom underlätta övergången till den nya&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reglering av balansansvar på den nya elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid varje givet tillfälle måste det råda balans mellan den mängd el som&lt;br&gt;förs in på det nationella elsystemet och den mängd el som tas ut. Före&lt;br&gt;utgången av år 1994 övervakade Vattenfall att den totala balansen på&lt;br&gt;elsystemet upprätthölls och ökade eller minskade sin egen produktion för&lt;br&gt;att uprätthålla den nationella balansen. Vattenfalls kostnader för denna&lt;br&gt;balanshållning fördelades på de stora elproducenterna i förhållande till&lt;br&gt;vars och ens andel i obalansen. Sedan den 1 januari 1995 utövas det&lt;br&gt;övergripande tekniska ansvaret för balanshållningen, det s.k.&lt;br&gt;systemansvaret, av Affärsverket svenska kraftnät (SvK). SvK får beordra&lt;br&gt;elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska sin&lt;br&gt;produktion av el. Liksom tidigare har elproducenterna det ekonomiska&lt;br&gt;ansvaret för balanshållningen, det s.k. balansansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om balansansvar blir på den nya elmarknaden mer komplicerad&lt;br&gt;beroende på att det blir fler elleverantörer på marknaden och att varje&lt;br&gt;elleverantörs kunder inte kommer att vara hänförliga till någon viss del&lt;br&gt;av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför i lagstiftningen införas ett krav på att det är klarlagt&lt;br&gt;vem som har balansansvaret i varje punkt på elsystemet. Endast den som&lt;br&gt;har ingått avtal med SvK som balansansvarig kan härvid komma i fråga.&lt;br&gt;Det bör åligga varje konsument att underrätta nätkoncessionshavaren om&lt;br&gt;vem som är balansansvarig i hans uttagspunkt. Det bör åligga&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren att hålla SvK underrättat om vem som har&lt;br&gt;balansansvaret i samtliga uttagspunkter på hans nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med elkonsumenter som inte betalar sina räkningar eller&lt;br&gt;liknande bör kuna lösas genom att det i standardavtalen för nätanslutning&lt;br&gt;införs en skyldighet för nätägaren att koppla ur en elkonsument som&lt;br&gt;brister i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fördelning av nätföretagens kostnader för mätning, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En öppen elmarknad ställer nya krav på mätning och raportering av&lt;br&gt;mätresultat. En förutsättning för att fritt kunna välja leverantör är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandevis avancerad utrustning för mätning som kan tillgodose de&lt;br&gt;nya kraven. En sådan mätutrustning kan åtminstone under de närmaste&lt;br&gt;åren vara förhållandevis dyr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer för fördelningen av kostnaderna för mättjänster mellan&lt;br&gt;nätägaren och den enskilde kunden som redovisades i prop. 1993/94:162&lt;br&gt;bör preciseras i ellagen. Nätägaren bör vara skyldig att debitera den&lt;br&gt;berörda elkunden kostnaden för mätaren och dess kringutrustning för&lt;br&gt;insamling av nätdata samt kostnaden för installationen. Andra kostnader&lt;br&gt;än dessa bör fördelas över samtliga abonnenter. De kunder som köper sin&lt;br&gt;el från innehavare av leveranskoncession behöver inte byta mätare och&lt;br&gt;insamlingsutrustning. Nätägaren bör därför inte fa debitera dessa kunder&lt;br&gt;för mät- och insamlingsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elkund begär att fa mätning utförd på annat sätt än vad som&lt;br&gt;regeringen föreskriver med stöd av ellagen så bör nätägaren debitera&lt;br&gt;elkunden för de merkostnader som en mer avancerad mätning kan&lt;br&gt;medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätföretagens kostnader för mättjänster ingår i de kostnader vars&lt;br&gt;skälighet skall kunna prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Elproduktion som får ingå i nätverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den vilande lagen (1994:618) om handel med el, m.m. finns föreskrifter&lt;br&gt;om att nätverksamhet inte far bedrivas i samma juridiska person som&lt;br&gt;produktion och handel med el (elverksamhet). Syftet med denna&lt;br&gt;bestämmelse är att minska risken för korssubventionering mellan&lt;br&gt;nätverksamhet och elverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På elnäten sker alltid vissa överföringsförluster. Nätägaren måste i&lt;br&gt;enlighet med den antagna lagstiftningen täcka förlusterna genom att köpa&lt;br&gt;el från en elleverantör. Denna ordning är inte ändamålsenlig och kan&lt;br&gt;medföra onödiga kostnader eftersom förlusterna under alla omständigheter&lt;br&gt;måste täckas för att nätets funktion skall upprätthållas. Produktion av el&lt;br&gt;bör därför fa ingå i nätverksamhet under förutsättning att den el som&lt;br&gt;produceras enbart är avsedd att täcka förluster på det egna nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör mobila elproduktionsanläggningar avsedda för produktion&lt;br&gt;av reservkraft vid planerade avbrott och reparationer få ingå i&lt;br&gt;nätverksamhet. Ett skäl till detta är att det finns ett naturligt samband till&lt;br&gt;nätverksamheten. Det finns heler ingen risk att de utnyttjas för&lt;br&gt;kommersiell produktion och försäljning av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för elproduktion som ingår i nätverksamhet bör ingå i de&lt;br&gt;kostnader vars skälighet skall kunna prövas av nätmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om övergången till systemet med leveranskoncession för&lt;br&gt;elkunder med tidsbegränsade kontrakt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som har leveranskoncession är skyldig att leverera el till alla kunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom området till priser som kan prövas av nätmyndigheten. &amp;nbsp;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionshavarens kund har rätt att byta leverantör under Bilaga 2&lt;br&gt;förutsättning att en viss uppsägningstid iakttas. Denna är sex månader&lt;br&gt;såvida inte avtalet är tidsbestämt eller en längre uppsägningstid avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elkund som har ett tidsbestämt avtal som löper ut före den nya&lt;br&gt;ellagstiftningens ikraftträdande kommer vid övergången till det nya&lt;br&gt;regelverket att vara likställd med en kund utan tidsbestämt avtal. Många&lt;br&gt;större elförbrukare har inför en förväntad reformering av elmarknaden&lt;br&gt;ingått sådana avtal. Till skillnad från större förbrukare som är anslutna till&lt;br&gt;regionnät kommer inte de stora elförbrukare som är anslutna till lokalnät,&lt;br&gt;och som har denna typ av kontrakt, att fritt kunna välja elleverantör&lt;br&gt;förrän ett halvår efter den nya ellagstiftningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om handel med el bör ändras så att kunder som har haft&lt;br&gt;tidsbestämda kontrakt far rätt att köpa el från annan än&lt;br&gt;leveranskoncessionshavare utan föregående uppsägning. En förutsättning&lt;br&gt;bör vara att det tidsbestämda kontraktet upphörde att gälla under det&lt;br&gt;halvår som närmast föregick lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Energikommissionens skrivelse&lt;br&gt;med forslag om skydd for fjärrvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Energikommissionens delbetänkande Ny elmarknad SOU 1995:14,&lt;br&gt;avsnitt 3.6.5 och i avsnitt 6.5 i underbilagan till deibetänkandet redovisas&lt;br&gt;bakgrunden till kommissionens ställningstagande att det föreligger behov&lt;br&gt;av att tillfälligt förstärka skyddet mot konkurrens från elenergi för vissa&lt;br&gt;fjärrvärme- och naturgasverksamheter. För en fullständig framställning&lt;br&gt;härav hänvisas till nämnda avsnitt i delbetänkandet och underbilagan. Här&lt;br&gt;återges några av huvudpunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den vilande lagstiftningen innebär i sin nuvarande form att en&lt;br&gt;fjärrvärmeabonnent inte kan hindras att gå över till elvärme,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konkurrensen på värmemarknaden ökar vid en reformering av&lt;br&gt;elmarknaden. Om priset på el sjunker i inledningen av reformen, skulle&lt;br&gt;kraftföretagen kunna utnyttja situationen till att sälja elvärme till låga&lt;br&gt;priser i områden som i dag har fjärrvärme För vissa&lt;br&gt;fjärrvärmeverksamheter skulle det kunna vara svårt att möta denna nya&lt;br&gt;konkurrenssituation genom att sänka fjärrvärmetariffema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- På sikt förväntas fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot elvärmen&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ett tillfälligt särskilt skydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de överväganden och slutsatser som kommissionen&lt;br&gt;redovisar i delbetänkandet i denna fråga lämnas i det följande ett förslag&lt;br&gt;till hur en reglering av ett tillfälligt skydd för vissa fjärrvärme- och&lt;br&gt;naturgasverksamheter skulle kunna utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för detta förslag är bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- endast ett mindre andel av samtliga fjärrvärme- och naturgasverksam-&lt;br&gt;heter är i behov av och önskar ett särskilt skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skyddet skall vara tillfälligt och i tiden begränsat till maximalt tre år&lt;br&gt;efter den nya elmarknadens införande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;självkostnads-och likställighetsprinciperna skall tillämpas för de verk-&lt;br&gt;samheter som åtnjuter det särskilda skyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förfarandet för att komma i åtnjutande av det tillfälliga skyddet skall&lt;br&gt;vara snabbt och okomplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl talar emot att direkt reglera den i övrigt helt avreglerade han-&lt;br&gt;deln med elenergi i områden där fjärrvärme eller naturgas distribueras. En&lt;br&gt;bättre lösning synes vara att rikta regleringen mot koncessionspliktiga&lt;br&gt;nätverksamheter, som enligt den vilande lagstiftningen redan är&lt;br&gt;underkastade reglering och tillsyn. Det särskilda konkurrensskyddet kan&lt;br&gt;då utformas som ett förbud för innehavare av nätkoncession att ansluta&lt;br&gt;byggnader för uppvärmningsändamål inom ett fjärrvärme- eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturgasområde för vilket det beslutats att det särskilda skyddet skall&lt;br&gt;gälla. Tekniskt innebär ett sådant förbud att koncessionshavaren tvingas&lt;br&gt;anpassa effekten i uttagspunkten till en sådan nivå att uppvärmning med&lt;br&gt;el inte blir möjlig. Efterlevnaden av förbudet kan övervakas av&lt;br&gt;nätmyndigheten inom ramen för dess övriga tillsyn- av nätverksamheter.&lt;br&gt;En koncessionshavare som överträder ett sådan förbud kan som yttersta&lt;br&gt;sanktion drabbas av att hans koncession återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses att endast en mindre andel av landets samtliga&lt;br&gt;fjärrvärme- och naturgasverksamheter har behov av och önskar komma&lt;br&gt;i åtnjutande av det särskilda skyddet. Därför bör ett anslutningsförbud&lt;br&gt;inte utformas som ett generellt skydd för samtliga verksamheter. En mer&lt;br&gt;ändamålsenlig ordning synes vara att efter anmälan i varje enskilt fall&lt;br&gt;besluta om att anslutningsförbud skall gälla för ett visst fjärrvärme- eller&lt;br&gt;naturgasområde. Befogenhet att fatta sådant beslut bör ligga på&lt;br&gt;myndighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilken myndighet som bör anförtros, Det&lt;br&gt;faller sig naturligt att lägga uppgiften att besluta om det tillfälliga&lt;br&gt;skyddet på nätmyndigheten, d.v.s. NUTEK-Elmarknad. Det nu föreslagna&lt;br&gt;tillfälliga anslutningsförbudet utgör en begränsning i de rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter som följer med en koncession för nät. Det ankommer, med&lt;br&gt;undantag för de speciella fall som prövas av regeringen, på&lt;br&gt;nätmyndigheten att besluta om nätkoncessioner. Det ingår också i&lt;br&gt;NUTEK-Elmarknads uppgifter att utöva tillsyn över nätverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens handläggning av en begäran om att ett tillfälligt&lt;br&gt;anslutningsförbud skall införas inom ett visst fjärrvärmeområde bör vara&lt;br&gt;enkel och snabb. Redan av den omständigheten, att sådant skydd begärs,&lt;br&gt;bör det kunna presumeras att det föreligger ett behov av att under en&lt;br&gt;övergångsperiod ge verksamheten inom området särskilt skydd för att&lt;br&gt;underlätta övergången till en konkurrensutsatt marknadssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en anmälan bör ställas krav att den innehåller, utöver nödvändiga&lt;br&gt;uppgifter om verksamhetens identitet, också t.ex. uppgifter om den&lt;br&gt;juridiska form under vilken verksamheten bedrivs. Om&lt;br&gt;fjärrvärmeverksamheten drivs tillsammans med andra verksamheter såsom&lt;br&gt;exempelvis elhandel bör av anmälan även framgå hur de olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsgrenarna kommer att ekonomiskt redovisas. Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;Fjärrvärmeområdets geografiska omfattning måste vidare anges noggrannt Bilaga 3&lt;br&gt;i anmälan. Det bör ankomma på nätmyndigheten att närmare precisera&lt;br&gt;dessa och de andra krav som en anmälan om tillfälligt skydd skall&lt;br&gt;uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på den kommun inom vars gränser&lt;br&gt;fjärrvärmeområdet är beläget att göra anmälan om att behov av särskilt&lt;br&gt;skydd föreligger, oberoende av under vilken juridisk form som fjärrvärme-&lt;br&gt;eller naturgasverksamheten bedrivs. Det kan dock förutses att anmälan&lt;br&gt;kommer att ha initieras av den som ansvarar för fjärrvärmeverksamheten.&lt;br&gt;Det är svårt att se en situation där kommunen skulle ha intresse av att&lt;br&gt;göra en anmälan trots att fjärrvärmeverksamheten inte önskar sådant&lt;br&gt;konkurrensskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättningen att elmarknadsreformen träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996, som Energikommissionen föreslagit i del betänkandet, bör&lt;br&gt;i praktiken alla sådana anmälningar göras redan under hösten 1995, så att&lt;br&gt;beslut om särskilt skydd kan fattas av nätmyndigheten direkt efter&lt;br&gt;reformens ikraftträdande och i princip börja tillämpas från reformens&lt;br&gt;början. För att uppnå stabilitet och klara förutsättningar för aktörerna på&lt;br&gt;elmarknaden bör anmälan efter 30 juni 1996 inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med skyddet är i första hand att förhindra att de som vid den&lt;br&gt;nya elmarknadens införande redan utnyttjar fjärrvärme eller naturgas för&lt;br&gt;uppvärmningsändamål inte skall lockas att med hjälp av tillfälligt låga&lt;br&gt;elpriser att gå över till eluppvärmning. Det tillfälliga anslutningförbudet&lt;br&gt;bör därför kunna begränsas till att endast avse sådan abonnenter som&lt;br&gt;redan utnyttjar fjärrvärme eller naturgas för uppvärmningsändamål.&lt;br&gt;Förbudet bör däremot inte omfatta byggnader inom området som redan&lt;br&gt;utnyttjar elenergi för uppvärmningsändamål och inte heller tillkommande&lt;br&gt;abonnenter såsom t.ex. nya byggnader för vilka uppvärmningssätt skall&lt;br&gt;väljas först sedan den nya elmarknaden införts eller för sådana byggnader&lt;br&gt;som nu använder andra energislag, såsom t.ex. olja, för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte hindra en fortsatt energieffektivisering bör inte heller&lt;br&gt;anslutningsförbudet omfatta värmepumpar. Det bör vidare inom den nu&lt;br&gt;föreslagna ordningen finnas möjlighet att efter ansökan av en enskild&lt;br&gt;kunna ge dispens från kravet att fortsätta att utnyttja fjärrvärme eller&lt;br&gt;naturgas för uppvärmning om det i det enskilda fallet på objektiva&lt;br&gt;grunder kan bedömas att värmeförsörjningen för en viss byggnad med&lt;br&gt;större fördel kan tillgodoses med elenergi än med det för området&lt;br&gt;gemensamma systemet för uppvärmning Det bör ankomma på&lt;br&gt;nätmyndigheten att pröva sådana dispenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § den vilande lagen (1994:618) om handel med el, m.m. skall&lt;br&gt;ett kommunalt företag i form av en fristående juridisk person som&lt;br&gt;bedriver distribution av fjärrvärme eller naturgas driva sin verksamhet på&lt;br&gt;affärsmässig grund. Detta innebär bl.a. att sådana företag inte längre är&lt;br&gt;skall följa självkostnads- och likställighetsprinciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de fjärrvärme- och naturgasverksamheter som erhåller sådant&lt;br&gt;särskilt skydd som föreslås i denna PM under denna period i stor&lt;br&gt;utsträckning är befriade från konkurrens och därför agerar under en delvis &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;monopolliknande situation bör de så länge skyddet gäller, vara hänvisade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bedriva sin verksamhet med iakttagande av självkostnads- och Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;likställighetsprinciperna. Det är därför nödvändigt att undanta dem från Bilaga 3&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelsen i den nämnda 5 § i elhandelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;promemoria Förslag till Avgiftsfinansiering av&lt;br&gt;nätmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En avgiftsmodell bör i huvudsak utformas i enlighet Elsäkerhetsverkets&lt;br&gt;modell. Till skillnad från denna modell kommer dock&lt;br&gt;nätkoncessionsinnehavarna att vara avgiftskyldiga och inte&lt;br&gt;elabonnentema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Elsäkerhetsverket föreslås två avgifter, en för&lt;br&gt;lågspänningsabonnemang och en för högspänningsabonnemang. I ett&lt;br&gt;senare skede kan man - med ledning av erfarenheter från verksamheten&lt;br&gt;- överväga om en differentiering behövs för att åstadkomma en ökad&lt;br&gt;koppling mellan avgift och den faktiska tillsynens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgiftsperioden föreslår vi att det blir kalenderår istället&lt;br&gt;för budgetår. Staten kommer inom några år att övergå till&lt;br&gt;kalenderårsredovisning och att ha kalenderår som avgiftsperiod kommer&lt;br&gt;då att underlätta avstämning mellan avgift och kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beräkning av avgiftsuttag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med en modell där en fast nätavgift beräknas per högspännings- och&lt;br&gt;lågspänningsabonnemang behöver ett antagande ske om hur den totala&lt;br&gt;avgiften skall fördelas mellan kategorierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga förbrukningen för en lågspänningsabonnent var&lt;br&gt;1992 ca 12,6 MWh och motsvarande siffra för högspänningsabonnenter&lt;br&gt;var 9 144 MWh. Med en fördelning enligt denna nyckel skulle avgiften&lt;br&gt;för en högspänningsabonnent vara 725 ggr större än för en&lt;br&gt;lågspänningsabonnent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men en fördelning bör avspegla hur stor del av tillsynskostnaden som&lt;br&gt;kan hänföras till resp kundkategori. Antalet högspänningsabonnenter är&lt;br&gt;relativt litet men är viktiga aktörer på marknaden och fordrar speciell&lt;br&gt;information, särskilda tariffer m m. En bedömning - och något annat kan&lt;br&gt;inte göras - är att en avgift som är 200 ggr högre än för en&lt;br&gt;lågspänningsabonnent kan vara rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal högspänningsabonnenter (dec 1992) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal lågspänningsabonnenter (mars 1994) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 316 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska meddelanden E 11 SM 9401 samt elverksföreningens&lt;br&gt;rapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statistiken redovisas abonnenter som är slutförbrukare. En&lt;br&gt;koncessionsinnehavarare kan dock förmedla el även till andra&lt;br&gt;eldistributörer enligt avtal. Detta kan öka antalet abonnemang något. Från&lt;br&gt;detta bortses emellertid vid beräkningen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en utgångspunkt i statistik om antal abonnenter, att avgifterna&lt;br&gt;sammantaget skall uppgå till 20 milj kr och att högspänningsabonnenter&lt;br&gt;skall betala en avgift som är 200 ggr högre än en lågspänningsabonnent&lt;br&gt;far man följande resultat:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högspänningsabonnenter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 344 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal lågspänningsabonnenter 5 316 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15948660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 292 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en avgift för 1995 sätts till 3 kr per lågspänningabonnent&lt;br&gt;och till 600 kr per högspänningsabonnent. Avgiften uttas av&lt;br&gt;koncessionsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavare av områdeskoncessioner torde denna modell vara&lt;br&gt;enkel att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av storkraftnätet och regionnäten (ca 20 - 30 företag) har&lt;br&gt;dels slutkunder dels kunder i form av avtal med andra&lt;br&gt;eldistributionsföretag. Antalet slutkunder är vanligen inte så många och&lt;br&gt;därför föreslås att även avtal med andra eldistributörer avseende&lt;br&gt;förmedling av el likställs med ett (vanligen högspännings) abonnemang.&lt;br&gt;Antalet avtal av denna typ saknas f.n. uppgifter om. Sannolikt kommer&lt;br&gt;dessa företag att betala in en relativt låg avgift men den kan ändå tänkas&lt;br&gt;stå i proportion till tillsynens omfattning. En särskild avgiftsklass kan ev.&lt;br&gt;senare införas när ett säkrare underlag för bedömning av denna fråga&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppbörd och kontroll&lt;br&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praktiska gången blir att nätmyndigheten årligen infordrar uppgift&lt;br&gt;om antal abonnenter av nätföretagen och några månader senare fakturerar&lt;br&gt;resp, företag. Antalet avgiftsskyldiga torde understiga 300 varför något&lt;br&gt;särskilt system for fakturering och uppbörd inte torde behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att avstämningstidpunkten blir 1 januari för beräkning av&lt;br&gt;abonnemang och avgift. Den verksamhetsperiod som avgiften avser bör&lt;br&gt;vara det kommande kalenderåret. Dvs. den avstämning som göras av&lt;br&gt;antalet abonnenter 1 januari 1995 är avgiftsgrundende för verksamhetsåret&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande diskuterat en månadsvis&lt;br&gt;uppbörd. En månadsvis uppbörd skulle för många mindre företag&lt;br&gt;innebära en inbetalning på 1 - 2 000 kronor. En årsavgift förefaller&lt;br&gt;därför mer administrativt enkel för såväl NUTEK som nätföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att avgiften bör inlevereras 1 maj efter fakturering av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Tidpunkten är vald så att det blir en rimlig fördelning&lt;br&gt;av räntekostnader mellan staten och leverantörerna, dock med en viss&lt;br&gt;fördel för staten. Ur nätföretagens synvinkel betalas avgiften för fyra&lt;br&gt;månader i efterskott och för åtta månader i förskott. Det kan dock vara&lt;br&gt;praktiskt att ha samma uppbördstidpunkt för avgifter till både&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket och NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regler bör finnas i de fall som koncessioninnehavare inte&lt;br&gt;lämnar uppgifter eller betalar avgift. I princip samma regler som gäller&lt;br&gt;för Elsäkerhetsverket har därför tagits in i förslaget till avgiftsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom., 2 § 4 mom., 2 § 6 mom. och 2 §&lt;br&gt;7 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar i paragrafernas lydelse enligt lagen (1994:617) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far meddelas endast Nätkoncession far meddelas endast&lt;br&gt;om anläggningen är lämplig från &amp;nbsp;om anläggningen är lämplig från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän synpunkt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmän synpunkt. Nätkoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser en utlandsförbindelse får&lt;br&gt;inte meddelas om förbindelsen&lt;br&gt;allvarligt skulle försämra möjlig-&lt;br&gt;heterna att långsiktigt upprätthålla&lt;br&gt;elförsörjningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje far endast om det finns särskilda skäl meddelas&lt;br&gt;för ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna&lt;br&gt;spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område far bara meddelas om området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet. Nätkoncession far inte&lt;br&gt;meddelas för ett område som helt eller delvis sammanfaller med ett annat&lt;br&gt;koncessionsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far endast beviljas den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för område far endast&lt;br&gt;beviljas den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det&lt;br&gt;begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far inte strida mot en detaljplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas,&lt;br&gt;far dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, av nätmyndigheten Vid prövning av ansökan&lt;br&gt;om överlåtelse av nätkoncession skall fjärde stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för linje är skyldig att på skäliga villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för linje inte behöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för område är skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;ansluta en anläggning inom området till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för område inte hehöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för område, far den som har nätkoncessionen för linje göra&lt;br&gt;anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för&lt;br&gt;området eller efter tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra&lt;br&gt;ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera re-&lt;br&gt;sultaten av dessa mätningar i enlig-&lt;br&gt;het med de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyndig-&lt;br&gt;heten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Tillsynen omfattar dock&lt;br&gt;inte frågor om elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera re-&lt;br&gt;sultaten av dessa mätningar i enlig-&lt;br&gt;het med de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyndig-&lt;br&gt;heten meddelar. Föreskrifter om&lt;br&gt;kostnader för mätning finns i 2 §&lt;br&gt;10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Tillsynen omfattar dock&lt;br&gt;inte frågor om elsäkerhet. Nätmyn-&lt;br&gt;digheten utövar också tillsynen&lt;br&gt;över efterlevnaden av 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten far meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession far helt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession far helt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis återkallas om koncessionsha-&lt;br&gt;varen i väsentlig mån åsidosätter&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 4 mom.&lt;br&gt;eller 7 mom. eller enligt villkor i&lt;br&gt;nätkoncessionen eller om han un-&lt;br&gt;der tre år i följd inte har haft led-&lt;br&gt;ningen eller ledningsnätet i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis återkallas om koncessionsha-&lt;br&gt;varen i väsentlig mån åsidosätter&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 4 mom.&lt;br&gt;eller 7 mom. eller 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;br&gt;eller enligt villkor i nätkoncessio-&lt;br&gt;nen eller om han under tre år i&lt;br&gt;följd inte har haft ledningen eller&lt;br&gt;ledningsnätet i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skall ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Nätverksamhet skall redovisas&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) och 11&lt;br&gt;kap. aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten far&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet&lt;br&gt;Regeringen får därvid föreskriva&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen och 11 kap. ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt gran-&lt;br&gt;ska redovisningen av nätverksam-&lt;br&gt;heten. Revisorn skall årligen i ett&lt;br&gt;särksilt intyg avge ett utlåtande i&lt;br&gt;frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten skett enligt gäl-&lt;br&gt;lande bestämmelser. Intyget skall&lt;br&gt;av revisorn ges in till nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Regeringen far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om revision av nätverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för&lt;br&gt;överföring av ström och anlsutning&lt;br&gt;till ledning (nättariffer) skall vara&lt;br&gt;skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Nättariffer för område,&lt;br&gt;utom engångsavgift för anslutning,&lt;br&gt;får dock inte utformas med hänsyn&lt;br&gt;till var inom området en anslutning&lt;br&gt;är belägen. Nättariffer för överfö-&lt;br&gt;9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skall ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Vid redovisning av nätverk-&lt;br&gt;samhet som grundas på nätkonces-&lt;br&gt;sion för område skall varje område&lt;br&gt;redovisas för sig om inte nätmyn-&lt;br&gt;digheten på koncessionshavarens&lt;br&gt;begäran beviljar undantag. Sådant&lt;br&gt;undantag skall beviljas om berörda&lt;br&gt;områden ligger geografiskt nära&lt;br&gt;varandra och sammantaget utgör&lt;br&gt;en för nätverksamhet lämplig en-&lt;br&gt;het. Ett beviljat undanlag är för sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undan-&lt;br&gt;taget. När koncessionstiden för&lt;br&gt;något av de områden som omfattas&lt;br&gt;av det beviljade undantaget löper&lt;br&gt;ut, skall nätmyndigheten pröva om&lt;br&gt;undantaget skall bestå. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, nätmyndigheten far meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om redovis-&lt;br&gt;ning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt gran-&lt;br&gt;ska redovisningen av nätverksam-&lt;br&gt;heten. Revisorn skall årligen i ett&lt;br&gt;särskilt intyg avge ett utlåtande i&lt;br&gt;frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten skett enligt gäl-&lt;br&gt;lande bestämmelser. Intyget skall&lt;br&gt;av revisorn ges in till nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Regeringen far meddela&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av ström skall utformas så, att&lt;br&gt;betald avgift for en anslutning ger&lt;br&gt;rätt att använda det elektriska nätet&lt;br&gt;inom landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs&lt;br&gt;skälighet skall särskilt beaktas kon-&lt;br&gt;sumentintresset. Hänsyn skall dess-&lt;br&gt;utom tas till kravet på en rimlig&lt;br&gt;avkastning i nätverksamheten. Vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen skall nätta-&lt;br&gt;riffen för varje koncessionsområde&lt;br&gt;bedömas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgiften om vill-&lt;br&gt;koren lämnas inom skälig tid. Den&lt;br&gt;skriftliga uppgiften skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om möjligheten att&lt;br&gt;hos nätmyndigheten begära pröv-&lt;br&gt;ning enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt första och femte&lt;br&gt;styckena prövas av nätmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om revision av nätverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för&lt;br&gt;överföring av ström och anslutning&lt;br&gt;till ledning (nättariffer) skall vara&lt;br&gt;skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Nättariffer för område,&lt;br&gt;utom engångsavgift för anslutning,&lt;br&gt;far dock inte utformas med hänsyn&lt;br&gt;till var inom området en anslutning&lt;br&gt;är belägen. Pä en ledning som om-&lt;br&gt;fattas av en nätkoncession för linje&lt;br&gt;och där spänningen understiger&lt;br&gt;220 kilovolt (regionledning) får&lt;br&gt;inte nättariffen, utom engångsavgift&lt;br&gt;för anslutning, inom normala spän-&lt;br&gt;ningsintervall, utformas med hän-&lt;br&gt;syn till var en uttagspunkt är be-&lt;br&gt;lägen i förhållande till ledningens&lt;br&gt;anslutning till annan koncessions-&lt;br&gt;havares ledning som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för linje. Tillstånd&lt;br&gt;till avvikelse från vad som anges i&lt;br&gt;föregående mening meddelas /&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 9&lt;br&gt;mom. Nättariffer för överföring av&lt;br&gt;ström skall utformas så, att betald&lt;br&gt;avgift för en anslutning ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för utlands-&lt;br&gt;förbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs&lt;br&gt;skälighet skall särskilt beaktas kon-&lt;br&gt;sumentintresset. Hänsyn skali dess-&lt;br&gt;utom tas till kravet på en rimlig&lt;br&gt;avkastning i nätverksamheten. Vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen skall nätta-&lt;br&gt;riffen för varje koncessionsområde&lt;br&gt;bedömas för sig. Om nätmyndig-&lt;br&gt;heten, enligt första stycket, har&lt;br&gt;medgivit att ett antal nätkoncessio-&lt;br&gt;ner för område får redovisas sam-&lt;br&gt;lat, skall dock dessa vid skälig-&lt;br&gt;hetsbedömningen anses utgöra ett&lt;br&gt;område. Vid skälighetsbedömning-&lt;br&gt;en av nättariffen för en regionled-&lt;br&gt;ning skall koncessionshavarens&lt;br&gt;kostnader för att ha samtliga sina&lt;br&gt;regionledningar inom samma re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gion anslutna till annan konces- Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;sionshavares ledning bedömas Bilaga 5&lt;br&gt;samlat. Övriga kostnader, med un-&lt;br&gt;dantag för kostnaderna för ned-&lt;br&gt;transformering, på koncessionsha-&lt;br&gt;varens samtliga regionledningar&lt;br&gt;skall, inom varje normalt spän-&lt;br&gt;ningsintervall, bedömas samlat.&lt;br&gt;Kostnadernaför nedtransformering&lt;br&gt;skall bedömas samlat inom varje&lt;br&gt;normalt spänningsintervall om lika&lt;br&gt;mänga nedtransformeringar utförts&lt;br&gt;för att nå detta spänningsintervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nätkoncession för linje med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt och där-&lt;br&gt;över skall koncessionshavarens&lt;br&gt;samtliga linjer, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna, bedömas&lt;br&gt;samlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgiften om vill-&lt;br&gt;koren lämnas inom skälig tid. Den&lt;br&gt;skriftliga uppgiften skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om möjligheten att&lt;br&gt;hos nätmyndigheten begära pröv-&lt;br&gt;ning enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt första och femte&lt;br&gt;styckena prövas av nätmyndighe-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa Prop. 1994/95:222&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 § skall införas fyra nya moment, 9-12 mom., av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffen för en enskild elkon-&lt;br&gt;sument, vars anläggning är anslu-&lt;br&gt;ten till en regionledning, skall, om&lt;br&gt;nätmyndigheten meddelat tillstånd&lt;br&gt;till det, utformas med hänsyn till&lt;br&gt;var på regionledningen elkonsu-&lt;br&gt;mentens uttagspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä ansökan av koncessionsha-&lt;br&gt;varen eller berörd elkonsument&lt;br&gt;skall nätmyndigheten meddela till-&lt;br&gt;stånd om följande förutsättningar&lt;br&gt;är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den berörda uttagspunkten&lt;br&gt;fanns den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett avtal, innebärande att&lt;br&gt;priset för överföringen av el base-&lt;br&gt;ras bland annat på uttagspunktens&lt;br&gt;belägenhet, fanns den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall gälla från viss&lt;br&gt;dag samt meddelas för bestämd tid,&lt;br&gt;högst trettio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd meddelats skall,&lt;br&gt;vid fastställande av nättariff för&lt;br&gt;elkonsumenten, uttagspunktens be-&lt;br&gt;lägenhet beaktas i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som i det avtal som nämns i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uttagspunktens läge ändras&lt;br&gt;eller avses bli ändrad eller om den&lt;br&gt;avtalade effekten i uttagspunkten&lt;br&gt;höjs eller avses bli höjd, skall kon-&lt;br&gt;cessionshavaren anmäla detta till&lt;br&gt;nätmyndigheten. När en sådan&lt;br&gt;anmälan har gjorts skall nätmyn-&lt;br&gt;digheten pröva i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning och under vilken tid det tidi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare meddelade tillståndet skäligen&lt;br&gt;skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med till-&lt;br&gt;hörande insamlingsutrustning och&lt;br&gt;dess installation i uttagspunkten&lt;br&gt;hos en elkonsument skall av nät-&lt;br&gt;koncessionshavaren debiteras el-&lt;br&gt;konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är låg-&lt;br&gt;spänningskund har vid flyttning&lt;br&gt;rätt att av nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;få tillbaka den del av erlagd kost-&lt;br&gt;nad som motsvarar värdet av mä-&lt;br&gt;taren med tillhörande insamlingsut-&lt;br&gt;rustning med beaktande av dess&lt;br&gt;återstående tekniska livslängd.&lt;br&gt;Belopp under 1 000 kronor behö-&lt;br&gt;ver dock inte återbetalas till elkon-&lt;br&gt;sumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsumenter vars elförbruk-&lt;br&gt;ning mäts på annat sätt än enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 2 § 4 mom. sjunde stycket&lt;br&gt;skall debiteras merkostnaden för&lt;br&gt;denna mätning och för rapporte-&lt;br&gt;ringen av mätresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än&lt;br&gt;de som nämns i första och tredje&lt;br&gt;styckena fär inte debiteras enskilda&lt;br&gt;elkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje styckena gäller&lt;br&gt;inte elkonsumenter som köper sin&lt;br&gt;el från innehavaren av leveran-&lt;br&gt;skoncession enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om nätkoncessionshava-&lt;br&gt;rens skyldigheter enligt detta mo-&lt;br&gt;ment prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 11 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av elproduktionsan-&lt;br&gt;läggning som kan leverera en ef-&lt;br&gt;fekt om högst 1 500 kilowatt skall&lt;br&gt;för inmatning av el inte erlägga&lt;br&gt;annan del av nättariffen än en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 § 7 mom. får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ersättning till den&lt;br&gt;som enligt 15 a § tredje stycket&lt;br&gt;beordrats att öka eller minska pro-&lt;br&gt;duktionen av ström far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1801.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsavgift för anslutning, avgift&lt;br&gt;för mätare med tillhörande insam-&lt;br&gt;lingsutrustning och dess installa-&lt;br&gt;tion i inmatningspunkten samt årlig&lt;br&gt;avgift för mätning och rapporte-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av en elproduktionsan-&lt;br&gt;läggning har rätt till ersättning&lt;br&gt;enligt andra stycket av den kon-&lt;br&gt;cessionshavare till vars ledningsnät&lt;br&gt;anläggningen är ansluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdet av den minskning av&lt;br&gt;energiförluster som inmatning av el&lt;br&gt;från anläggningen medför i kon-&lt;br&gt;cessionshavarens ledningsnät, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värdet av den reduktion av&lt;br&gt;koncessionshavarens avgifter för&lt;br&gt;att ha sitt ledningsnät anslutet till&lt;br&gt;annan koncessionshavares led-&lt;br&gt;ningsnät som blir möjlig genom att&lt;br&gt;anläggningen är ansluten till led-&lt;br&gt;ningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om beräkningen av&lt;br&gt;ersättningen enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt&lt;br&gt;detta moment prövas av nätmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;§ 4, 6, 7,9, 10 eller 12 mom. eller&lt;br&gt;3 § eller beslut av den systeman-&lt;br&gt;svariga myndigheten om ersättning&lt;br&gt;till den som enligt 15 a § tredje&lt;br&gt;stycket beordrats att öka eller min-&lt;br&gt;ska produktionen av ström far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd krävs&lt;br&gt;vid överklagande till kammarrät-&lt;br&gt;ten. Om del i domstol förekommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara en enskild part när nätmyn-&lt;br&gt;dighetens beslut prövas är myndig-&lt;br&gt;heten part i målet. Ändras nätmyn-&lt;br&gt;dighetens avgörande i sak genom&lt;br&gt;beslut av länsrätt eller kammarrätt,&lt;br&gt;får nätmyndigheten överklaga be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §,&lt;br&gt;24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1801) om ändring i lagen Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa Bilaga 5&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar i deras lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1801) om ändring i nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 1 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny punkt, punkt 4, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i&lt;br&gt;fråga om 15, 15 a och 31 §§ den 1&lt;br&gt;januari 1995, och i övrigt den dag&lt;br&gt;regeringen bestämmer. De nya&lt;br&gt;föreskrifterna skall, med det undan-&lt;br&gt;tag som anges i 2, tillämpas även&lt;br&gt;på koncessioner som har beviljats&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Därvid skall&lt;br&gt;linjekoncession anses som nätkon-&lt;br&gt;cession för linje och områdeskon-&lt;br&gt;cession som nätkoncession för&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i&lt;br&gt;fråga om 15, 15 a och 31 §§ den&lt;br&gt;1 januari 1995, och i övrigt den&lt;br&gt;1 januari 1996. De nya föreskrif-&lt;br&gt;terna skall, med det undantag som&lt;br&gt;anges i 2, tillämpas även på kon-&lt;br&gt;cessioner som har beviljats före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Därvid skall linje-&lt;br&gt;koncession anses som nätkonces-&lt;br&gt;sion för linje och områdeskonces-&lt;br&gt;sion som nätkoncession för om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Efter anmälan senast den 30&lt;br&gt;juni 1996 av en kommun skall nät-&lt;br&gt;myndigheten meddela förbudför en&lt;br&gt;innehavare av nätkoncession att&lt;br&gt;inom ett angivet område ansluta&lt;br&gt;anläggningar för värmeförsörjning&lt;br&gt;av en byggnad som redan är an-&lt;br&gt;sluten till ett fjärrvärme- eller na-&lt;br&gt;turgasnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förbud gäller till ut-&lt;br&gt;gången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anslutningsförbudgäller inte&lt;br&gt;anläggningar i form av en värme-&lt;br&gt;pump.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä ansökan av innehavaren av&lt;br&gt;en byggnad får nätmyndigheten&lt;br&gt;meddela undantag från förbudet&lt;br&gt;för byggnaden om värmeförsörj-&lt;br&gt;ningen av byggnaden med större&lt;br&gt;fördel kan tillgodoses med elenergi&lt;br&gt;än med det för området gemensam-&lt;br&gt;ma värmesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med el,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:618) om handel med el,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 13 § skall betecknas 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 5, 7 och 12 §§ samt punkten 2 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 §, och närmast före&lt;br&gt;den paragrafen en ny rubrik av följande lydelse samt att rubriken närmast&lt;br&gt;före 14 § skall lyda &amp;quot;Överklagande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el far&lt;br&gt;inte bedriva nätverksamhet enligt 1 § fjärde stycket lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;produktion av el som uteslutande&lt;br&gt;är avsedd för att täcka nätförluster&lt;br&gt;bedrivas tillsammans med nätverk-&lt;br&gt;samhet i samma juridiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;också produktion av el som sker i&lt;br&gt;mobila reservkraftsaggregat, vilka&lt;br&gt;är avsedda för tillfälligi bruk vid&lt;br&gt;elavbrott, bedrivas tillsammans&lt;br&gt;med nätverksamhet i samma juri-&lt;br&gt;diska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillsyn över ef-&lt;br&gt;terlevnaden av denna paragraf&lt;br&gt;finns / &amp;nbsp;&amp;nbsp;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant kommunalt företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 16-18 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 4 §&lt;br&gt;1 eller distribution av fjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas skall verksamheten&lt;br&gt;drivas på affärsmässig grund. Verk-&lt;br&gt;samheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant kommunalt företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 16-18 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 4 §&lt;br&gt;1 eller distribution av fjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas skall verksamheten&lt;br&gt;drivas på affärsmässig grund. Verk-&lt;br&gt;samheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som bedriver dis-&lt;br&gt;tribution av fjärrvärme eller natur-&lt;br&gt;gas gäller inte bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket den verksamheten om&lt;br&gt;den bedrivs i ett område där nät-&lt;br&gt;myndigheten har meddelat ett för-&lt;br&gt;bud enligt punkten 4 i över-&lt;br&gt;gångsbestäm-melsema till lagen&lt;br&gt;(1994:617) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar i deras lydelse enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1801) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession far endast ges till den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att leverera ström inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession ges för en Leveranskoncession ges for en&lt;br&gt;bestämd tid, längst tre år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämd tid, längst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession far inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer. Vid prövning av ansökan om&lt;br&gt;överlåtelse av leveranskoncession skall första stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än innehavare av leveran-&lt;br&gt;skoncession far inom leveransom-&lt;br&gt;rådet leverera ström dels för än-&lt;br&gt;damål som inte omfattas av leve-&lt;br&gt;ransskyldigheten enligt 9 § första&lt;br&gt;och andra styckena, dels till elkon-&lt;br&gt;sumenter som skriftligen gjort an-&lt;br&gt;mälan om det till koncessionshava-&lt;br&gt;ren minst sex månader innan leve-&lt;br&gt;ransen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än innehavare av leveran-&lt;br&gt;skoncession far inom leveransom-&lt;br&gt;rådet leverera ström för ändamål&lt;br&gt;som inte omfattas av leveransskyl-&lt;br&gt;digheten enligt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena. En sådan leverantör får&lt;br&gt;inom leveransområdet också leve-&lt;br&gt;rera ström till dels elkonsumenter&lt;br&gt;som skriftligen gjort anmälan om&lt;br&gt;det till koncessionshavaren minst&lt;br&gt;sex månader innan leveransen på-&lt;br&gt;börjas, dels elkonsumenter som&lt;br&gt;med en leverantör har haft ett tids-&lt;br&gt;bestämt avtal, vilket har upphört&lt;br&gt;att gälla under tiden 30 juni -31&lt;br&gt;december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument som med koncessionshavaren har ett avtal om leverans&lt;br&gt;av ström med en reglerad uppsägningstid som är längre än sex månader&lt;br&gt;eller som är tidsbestämt far dock inte köpa ström av annan än kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cesssionshavaren förrän avtalet har upphört att gälla. I sådana fall krävs&lt;br&gt;ingen anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument inom leveransområdet som köper ström från annan än&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession men som i stället vill köpa ström från&lt;br&gt;denne skall ha rätt till det om elkonsumenten gjort anmälan om detta till&lt;br&gt;koncessionshavaren minst en månad innan leveransen skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument är skyldig att se&lt;br&gt;till att någon, i ett avtal med den&lt;br&gt;myndighet, som enligt 15 a § lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar skall ha systemansvaret&lt;br&gt;för elektrisk ström, har åtagit sig&lt;br&gt;det ekonomiska ansvaret för att det&lt;br&gt;nationella elsystemet tillförs lika&lt;br&gt;mycket el som tas ut i konsumen-&lt;br&gt;tens uttagspunkt (balansansvar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument som är ansluten&lt;br&gt;till ett ledningsnät skall hålla in-&lt;br&gt;nehavaren av nätkoncession under-&lt;br&gt;rättad om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i hans uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller inte de el-&lt;br&gt;konsumenter som köper sin el från&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession&lt;br&gt;enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av leveranskonces-&lt;br&gt;sion skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om till&lt;br&gt;vilka elkonsumenter han levererar&lt;br&gt;el samt vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret för hans inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;skall hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om de&lt;br&gt;uppgifter som nämns i andra och&lt;br&gt;fjärde styckena. Han skall dess-&lt;br&gt;utom hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om vem&lt;br&gt;som har ätagil sig balansansvaret&lt;br&gt;för hans egna inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i&lt;br&gt;samband med ikraftträdandet till&lt;br&gt;någon annan än den som vid ut-&lt;br&gt;gången av 1994, med stöd av om-&lt;br&gt;rådeskoncession enligt 2 § 4 mom.&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar i dess lydelse före&lt;br&gt;den 1 januari 1995, bedriver dis-&lt;br&gt;tributionsverksamhet inom leveran-&lt;br&gt;sområdet (områdeskoncessionsha-&lt;br&gt;varen) eller den som till honom&lt;br&gt;står i förhållande som anges i 3&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som far leveranskonces-&lt;br&gt;sion inom området har skyldighet&lt;br&gt;att leverera ström i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a&lt;br&gt;omfattar dock inte elkonsumenter&lt;br&gt;inom området som vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det har tidsbestämda avtal eller&lt;br&gt;avtal med en reglerad uppsägnings-&lt;br&gt;tid som är längre än sex månader&lt;br&gt;med den tidigare innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b angivna undan-&lt;br&gt;taget från leveransskyldigheten&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1996.&lt;br&gt;Avtal som avses under b blir ogil-&lt;br&gt;tigt vid utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsu-&lt;br&gt;ment och tidigare innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession än som avses&lt;br&gt;under b blir ogiltigt vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i&lt;br&gt;samband med ikraftträdandet till&lt;br&gt;någon annan än den som vid ut-&lt;br&gt;gången av 1995, med stöd av om-&lt;br&gt;rådeskoncession enligt 2 § 4 mom.&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar i dess lydelse före&lt;br&gt;den 1 januari 1996, bedriver dis-&lt;br&gt;tributionsverksamhet inom leveran-&lt;br&gt;sområdet (områdeskoncessionsha-&lt;br&gt;varen) eller den som till honom&lt;br&gt;står i förhållande som anges i 3&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som far leveranskonces-&lt;br&gt;sion inom området har skyldighet&lt;br&gt;att leverera ström i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt&lt;br&gt;a omfattar dock inte elkonsumenter&lt;br&gt;inom området som vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det har tidsbestämda avtal eller&lt;br&gt;avtal med en reglerad uppsägnings-&lt;br&gt;tid som är längre än sex månader&lt;br&gt;med den tidigare innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b angivna undan-&lt;br&gt;taget från leveransskyldigheten&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1997.&lt;br&gt;Avtal som avses under b blir ogil-&lt;br&gt;tigt vid utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsu-&lt;br&gt;ment och tidigare innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession än som avses&lt;br&gt;under b blir ogiltigt vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1802) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:618) om handel med el, m.m. i punktens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1802) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1803) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:619) om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvan-&lt;br&gt;forhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1994:619)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden i dess lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1803) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;januari J996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1804) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:620) om upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:620) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. i dess lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1804) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning m.m. skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning m.m. skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 maj 1995 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt&lt;br&gt;Agartz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1). innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde styckets bestämmelser om kriterierna för att bedöma skäligheten&lt;br&gt;av nättariffer vinner enligt Lagrådets mening på en uppdelning på tre&lt;br&gt;stycken och förtydliganden enligt följande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid bedömning av en nättariffs skälighet skall särskilt beaktas&lt;br&gt;konsumentintresset. Hänsyn skall dessutom tas till kravet på en rimlig&lt;br&gt;avkastning i nätverksamheten. Vid skälighetsbedömningen skall&lt;br&gt;nättariffen för varje koncessionsområde bedömas för sig. Om&lt;br&gt;nätmyndigheten enligt första stycket har medgivit att flera&lt;br&gt;nätkoncessioner för område far redovisas samlat, skall dock dessa vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen anses utgöra ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en regionledning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. koncessionshavarens kostnader för att ha samtliga sina regionledningar&lt;br&gt;inom samma region anslutna till annan koncessionshavares ledning&lt;br&gt;bedömas samlat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. koncessionshavarens kostnader för nedtransformering bedömas samlat&lt;br&gt;för hela landet inom varje normalt spänningsintervall när lika många&lt;br&gt;nedtransformeringar utförts för att nå detta spänningsintervall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. koncessionshavarens övriga kostnader bedömas samlat inom varje&lt;br&gt;normalt spänningsintervall för koncessionshavarens samtliga&lt;br&gt;regionledningar i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en ledning med en spänning&lt;br&gt;om 220 kilovolt eller däröver skall alla kostnader på koncessionshavarens&lt;br&gt;samtliga ledningar i landet med undantag för utlandsförbindelserna&lt;br&gt;bedömas samlat, dock att tariffen far utformas med hänsyn till var på&lt;br&gt;koncessionshavarens ledningsnät en anslutningspunkt är belägen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1). innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje meningen i första stycket medför vissa&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter om flera enskilda parter för gemensam talan. Det&lt;br&gt;synes lämpligt att bestämmelsen far innehålla att nätmyndigheten är part&lt;br&gt;när dess beslut prövas i domstol. Allmänna regler om myndighetens rätt&lt;br&gt;att överklaga domstolens beslut synes då tillräckliga, varför första stycket&lt;br&gt;fjärde meningen kan utgå ur förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Heckscher,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:222.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOrfattnings rubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen 2 § 4 mom., 7 mom.&lt;br&gt;(1994:617) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen 2 § 12 mom., 31 §&lt;br&gt;(1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48560, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om nätavgiftens utformning (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om nätavgiftens utformning (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:54:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03222</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:54:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03222</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__222.pdf</filnamn>
<filstorlek>6054950</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny ellagstiftning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D647C757-802F-43CE-811D-68262FC585CC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU1</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Kjörnsberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Kjörnsberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erik Arthur Egervärn  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erik Arthur Egervärn  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Goës  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Goës  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Gösta Svenson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Gösta Svenson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Marklund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Marklund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sivert Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:222&lt;br/&gt;
Ny ellagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GI02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sivert Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>