<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2245876</hangar_id>
 <dok_id>GI03212</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>212</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:212</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>212</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:35</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03212/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03212</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03212</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:212&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda&lt;br&gt;barns skolgång - en försöksverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att utvecklingsstörda barn och barn som i skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100) jämställs med utvecklingsstörda under en försöksperiod&lt;br&gt;om fyra år inte far tas emot i särskolan utan vårdnadshavamas medgivan-&lt;br&gt;de. Med särskola avses i denna proposition endast den obligatoriska&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förslås att vanlig respektive särskild skolplikt i fortsättningen&lt;br&gt;skall benämnas enbart skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol-&lt;br&gt;gång .................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En mål- och resultatinriktad&amp;nbsp;styrning av skolan ......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läroplanen, timplaner och kursplaner................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundskolan............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskolan............................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökat föräldrainflytande över&amp;nbsp;utvecklingsstörda barns skol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång ....................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skolpliktsbegreppet mm.......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer......................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:1100) ............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol-&lt;br&gt;gång ..................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1. Sammanfattning av förslagen och sammanställning av&lt;br&gt;remissyttranden över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt att välja&lt;br&gt;skolform....................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2. Lagförslag i betänkandet Ds 1994:89 .............. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag .................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4. Lagrådets yttrande ...........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995 . 44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utveck-&lt;br&gt;lingsstörda barns skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 9 kap. 1-6 a och&lt;br&gt;17 §§ och 10 kap. 5 § skollagen (1985:1100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn i allmänhet har vanlig skol-&lt;br&gt;plikt. Den skall fullgöras i grund-&lt;br&gt;skolan, om inte annat följer av&lt;br&gt;8-10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skolplikt har bam som&lt;br&gt;inte kan gå i grundskolan därför att&lt;br&gt;de är utvecklingsstörda, synskada-&lt;br&gt;de, döva, hörselskadade eller tal-&lt;br&gt;skadade. Sådan skolplikt skall full-&lt;br&gt;göras i särskolan eller specialsko-&lt;br&gt;lan, om inte annat följer av 9 eller&lt;br&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvecklingsstörda skall tas&lt;br&gt;emot i särskolan och övriga i spe-&lt;br&gt;cialskolan. Utvecklingsstörda, som&lt;br&gt;på grund av synskada, dövhet, hör-&lt;br&gt;selskada eller talskada inte kan gå&lt;br&gt;i särskolan, skall dock tas emot i&lt;br&gt;specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam skall fullgöra skolplikten i&lt;br&gt;grundskolan, särskolan eller speci-&lt;br&gt;alskolan. Skolpliktenfår också full-&lt;br&gt;göras enligt 8—10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam i allmänhet skall tas emot i&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som bedöms inte kunna nå&lt;br&gt;upp till grundskolans kunskapsmål&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda&lt;br&gt;skall tas emot i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som inte ken gå i grundsko-&lt;br&gt;len eller särskolan därför att de är&lt;br&gt;synskadade, döva, hörselskadade&lt;br&gt;eller talskadade skall tas emot i&lt;br&gt;specialskolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnet fyller 16 år eller, om barnet&lt;br&gt;fullgör särskild skolplikt i special-&lt;br&gt;skolan, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnet fyller 16 år eller, om barnet&lt;br&gt;fullgör skolplikten i specialskolan,&lt;br&gt;17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet far fullgöra&lt;br&gt;sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet&lt;br&gt;vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan&lt;br&gt;prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran-&lt;br&gt;de far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en skola&lt;br&gt;utanför det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för bam och ungdom är frånvaran-&lt;br&gt;de i stor utsträckning utan giltig&lt;br&gt;orsak, skall huvudmannen för sko-&lt;br&gt;lan anmäla förhållandet till barnets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemkommun. Kommunen skall&lt;br&gt;pröva om barnet skall åläggas skol-&lt;br&gt;gång i grundskolan eller särskolan&lt;br&gt;eller, om skäl föreligger, överlämna&lt;br&gt;anmälan till huvudmannen för sär-&lt;br&gt;skolan eller specialskolan, som&lt;br&gt;skall pröva om barnet skall åläggas&lt;br&gt;skolgång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolpliktig elev i en skola&lt;br&gt;utanför det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för bam och ungdom är frånvaran-&lt;br&gt;de i stor utsträckning utan giltig&lt;br&gt;orsak, skall huvudmannen för sko-&lt;br&gt;lan anmäla förhållandet till barnets&lt;br&gt;hemkommun. Kommunen skall&lt;br&gt;pröva om barnet skall åläggas skol-&lt;br&gt;gång i grundskolan eller särskolan&lt;br&gt;eller, om skäl föreligger, överlämna&lt;br&gt;anmälan till huvudmannen för spe-&lt;br&gt;cialskolan, som skall pröva om bar-&lt;br&gt;net skall åläggas skolgång där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att ålägga barnet skolgång far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt far fullgöras i en fristå-&lt;br&gt;ende skola, om skolan är godkänd&lt;br&gt;för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för&lt;br&gt;vanlig skolplikt prövas av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt far fullgöras i en fristå-&lt;br&gt;ende skola, om skolan är godkänd&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av&lt;br&gt;fristående skolor som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan eller särskolan prövas&lt;br&gt;av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt&lt;br&gt;prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar särskolan&lt;br&gt;av Statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialsko-&lt;br&gt;la som ansvarar för utbildning av&lt;br&gt;samma handikappgrupp där skolan&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;6&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Godkännande för vanlig skolplikt&lt;br&gt;skall meddelas, om skolans utbild-&lt;br&gt;ning ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som grundskolan förmed-&lt;br&gt;lar och skolan även i övrigt väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot grundskolans all-&lt;br&gt;männa mål. Härvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas de krav som anges i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall meddelas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;fa i särskolan eller specialskolan.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;br&gt;eleverna i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen bereds erforderliga omsor-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall anges om det avser sär-&lt;br&gt;skoleutbildning eller specialsko-&lt;br&gt;leutbildning eller båda dessa skol-&lt;br&gt;former samt för vilka handikapp-&lt;br&gt;grupper utbildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ä renden om godkännande av&lt;br&gt;fristående skolor som motsvarar&lt;br&gt;specialskolan prövas av styrelsen&lt;br&gt;för den specialskola som ansvarar&lt;br&gt;för utbildning av samma handi-&lt;br&gt;kappgrupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar grundskolan skall godkännas,&lt;br&gt;om skolans utbildning ger kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som till art och&lt;br&gt;nivå väsentligen svarar mot de&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;grundskolan förmedlar och skolan&lt;br&gt;även i övrigt väsentligen svarar&lt;br&gt;mot grundskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar särskolan eller specialskolan&lt;br&gt;skall godkännas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;fa i särskolan eller specialskolan.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;br&gt;eleverna i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen bereds erforderliga omsor-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet av en skola som&lt;br&gt;motsvarar specialskolan skall anges&lt;br&gt;vilka handikappgrupper som god-&lt;br&gt;kännandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam far fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en fristående skola som är god-&lt;br&gt;kändför särskild skolplikt och som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om&lt;br&gt;styrelsen för särskolan i barnets&lt;br&gt;hemkommun har bedömt att barnet&lt;br&gt;har särskild skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam har funktionshinder&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 3 § kan vara&lt;br&gt;grund för särskild skolplikt, far&lt;br&gt;barnet fullgöra sin skolplikt i en&lt;br&gt;godkänd fristående skola som mot-&lt;br&gt;svarar specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma funktionshinder som bar-&lt;br&gt;net eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;bedömer att barnet ändå kan tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men&lt;br&gt;som endast för kortare tid är bosatt&lt;br&gt;i landet eller som har andra skäl att&lt;br&gt;fa en utbildning med en annan&lt;br&gt;internationell inriktning än den som&lt;br&gt;får finnas inom grundskolan eller&lt;br&gt;fristående skolor som är godkända&lt;br&gt;för fullgörande av vanlig skolplikt&lt;br&gt;far fullgöra sin skolplikt i en fristå-&lt;br&gt;ende skola med sådan inriktning&lt;br&gt;(internationell skola), om skolan av&lt;br&gt;Statens skolverk har godkänts för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att sko-&lt;br&gt;lans utbildning som helhet betrak-&lt;br&gt;tad är likvärdig med grundskolans.&lt;br&gt;Skolan skall förmedla kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam far fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om&lt;br&gt;styrelsen för särskolan i barnets&lt;br&gt;hemkommun har bedömt att barnet&lt;br&gt;inte kan nå upp till grundskolans&lt;br&gt;kunskapsmål därför att det är ut-&lt;br&gt;vecklingsstört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam har ett sådant funk-&lt;br&gt;tionshinder som enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;kan vara grund för mottagande i&lt;br&gt;specialskolan, far barnet fullgöra&lt;br&gt;sin skolplikt i en godkänd friståen-&lt;br&gt;de skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har samma funktionshinder&lt;br&gt;som barnet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;bedömer att barnet ändå kan tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som endast för en kortare tid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bosatt i landet eller den som har&lt;br&gt;andra skäl att fa utbildning z en&lt;br&gt;internationell skola far fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i en sådan skola, om sko-&lt;br&gt;lan är godkänd för ändamålet av&lt;br&gt;Statens skolverk. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte sådana bam som avses i 3 kap.&lt;br&gt;3 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationell skola avses en&lt;br&gt;fristående skola som har en annan&lt;br&gt;internationell inriktning än den som&lt;br&gt;får finnas i grundskolan eller i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och färdigheter som underlättar&lt;br&gt;fortsatt skolgång utomlands. Un-&lt;br&gt;dervisning i svenska språket och&lt;br&gt;om svenska förhållanden skall&lt;br&gt;meddelas i den omfattning som de&lt;br&gt;i landet för kortare tid bosatta ele-&lt;br&gt;verna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skola som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan För godkännande&lt;br&gt;krävs att skolans utbildning som&lt;br&gt;helhet betraktad är likvärdig med&lt;br&gt;grundskolans. Skolan skall förmed-&lt;br&gt;la kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;underlättar fortsatt skolgång utom-&lt;br&gt;lands. Undervisning i svenska språ-&lt;br&gt;ket och om svenska förhållanden&lt;br&gt;skall meddelas i den omfattning&lt;br&gt;som de i landet för kortare tid bo-&lt;br&gt;satta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har vanlig&lt;br&gt;skolplikt skall tilldelas bidrag för&lt;br&gt;verksamheten av elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner. För vaije elev skall&lt;br&gt;lämnas ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;den genomsnittliga kostnaden per&lt;br&gt;elev i hemkommunens grundskola&lt;br&gt;det pågående kalenderåret på den&lt;br&gt;årskurs som eleven tillhör. Vid till-&lt;br&gt;delningen far kommunen göra ett&lt;br&gt;avdrag som uppgår till högst 25&lt;br&gt;procent av den framräknade ge-&lt;br&gt;nomsnittskostnaden. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer far medge ett större&lt;br&gt;avdrag, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Vaije bidragsår&lt;br&gt;böljar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från kom-&lt;br&gt;munen i den fristående skolan den&lt;br&gt;15 september under bidragsåret.&lt;br&gt;Bidragen skall utbetalas med en&lt;br&gt;tolftedel vaije månad. Utbetalning-&lt;br&gt;arna i juli-september avpassas efter&lt;br&gt;ett beräknat antal elever och regle-&lt;br&gt;ring görs vid utbetalning i oktober.&lt;br&gt;För en skola som är nystartad, far&lt;br&gt;bidrag, som avser tiden ju-&lt;br&gt;li-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en ny-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall till-&lt;br&gt;delas bidrag för verksamheten av&lt;br&gt;elevernas hemkommuner. För vaije&lt;br&gt;elev skall lämnas ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden per elev i hemkommunens&lt;br&gt;grundskola det pågående kalender-&lt;br&gt;året på den årskurs som eleven till-&lt;br&gt;hör. Vid tilldelningen far kommu-&lt;br&gt;nen göra ett avdrag som uppgår till&lt;br&gt;högst 25 procent av den framräkna-&lt;br&gt;de genomsnittskostnaden. Regering-&lt;br&gt;en eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer far medge ett större&lt;br&gt;avdrag, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Vaije bidragsår&lt;br&gt;böljar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från kom-&lt;br&gt;munen i den fristående skolan den&lt;br&gt;15 september under bidragsåret.&lt;br&gt;Bidragen skall utbetalas med en&lt;br&gt;tolftedel vaije månad. Utbetalning-&lt;br&gt;arna i juli-september avpassas efter&lt;br&gt;ett beräknat antal elever och regle-&lt;br&gt;ring görs vid utbetalning i oktober.&lt;br&gt;För en skola som är nystartad, far&lt;br&gt;bidrag, som avser tiden ju-&lt;br&gt;li-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en ny-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;startad skola skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;gäller dock att skolan skall ha an-&lt;br&gt;sökt om att bli godkänd före den&lt;br&gt;1 april kalenderåret innan bidrags-&lt;br&gt;året böljar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;startad skola skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;gäller dock att skolan skall ha an-&lt;br&gt;sökt om att bli godkänd för vanlig&lt;br&gt;skolplikt före den 1 april kalender-&lt;br&gt;året innan bidragsåret böljar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september&lt;br&gt;bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för&lt;br&gt;längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt andra stycket far grundas på den kostnad&lt;br&gt;som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om&lt;br&gt;det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den&lt;br&gt;fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunens&lt;br&gt;årsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäkti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor&lt;br&gt;för vilka regeringen har beslutat om statsbidag genom särskilda före-&lt;br&gt;skrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka&lt;br&gt;huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor&lt;br&gt;som Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har särskild&lt;br&gt;skolplikt och som motsvarar sär-&lt;br&gt;skolan, skall tilldelas bidrag för&lt;br&gt;verksamheten av elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner. För att en nystartad&lt;br&gt;skola skall ha rätt till bidrag gäller&lt;br&gt;dock att skolan skall ha ansökt om&lt;br&gt;att bli godkänd för särskild skol-&lt;br&gt;plikt före den 1 april kalenderåret&lt;br&gt;innan bidragsåret böljar. Vaije&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan skall tilldelas&lt;br&gt;bidrag för verksamheten av elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner. För att en ny-&lt;br&gt;startad skola skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;gäller dock att skolan skall ha an-&lt;br&gt;sökt om att bli godkänd före den&lt;br&gt;1 april kalenderåret innan bidrags-&lt;br&gt;året böijar. Vaije bidragsår böljar&lt;br&gt;den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsår böijar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående&lt;br&gt;skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande&lt;br&gt;av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en&lt;br&gt;fristående skola enligt 1 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 12 § far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ärenden om elevavgifter enligt 7 § far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en&lt;br&gt;fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 § tredje stycket 2&lt;br&gt;eller 12 § far överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16&lt;br&gt;§§ far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som&lt;br&gt;avses i 3 § far överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som&lt;br&gt;avses i 16 § far överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor enligt 4 § prövas av sty-&lt;br&gt;relsen för den skola där barnet an-&lt;br&gt;nars skulle ha fullgjort sin skol-&lt;br&gt;plikt. Om barnet har sådant funk-&lt;br&gt;tionshinder som enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;kan vara grund för särskild skol-&lt;br&gt;plikt, skall styrelsen höra Socialsty-&lt;br&gt;relsen innan ett medgivande lämnas&lt;br&gt;eller återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;br&gt;5§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor enligt 4 § prövas av sty-&lt;br&gt;relsen för den skola där barnet an-&lt;br&gt;nars skulle ha fullgjort sin skol-&lt;br&gt;plikt. Om barnet har sådant funk-&lt;br&gt;tionshinder som enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;kan vara grund för mottagande i&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan, skall&lt;br&gt;styrelsen höra Socialstyrelsen innan&lt;br&gt;ett medgivande lämnas eller åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat för-&lt;br&gt;äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) om vilka bam som skall tas emot i särskolan gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bam som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vårdnads-&lt;br&gt;havaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan,&lt;br&gt;skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för bam i allmänhet&lt;br&gt;enligt skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som sägs i 2 § gäller även bam som har fatt ett betydande och&lt;br&gt;bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada,&lt;br&gt;föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt bam med autism&lt;br&gt;eller autismliknande tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni&lt;br&gt;2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret&lt;br&gt;1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med behandlingen av vissa motioner från all-&lt;br&gt;männa motionstiden 1994 beslutat ge regeringen till känna vad utbild-&lt;br&gt;ningsutskottet anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av skolform&lt;br&gt;för utvecklingsstörda bam (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet har bl.a. anfört att ett bams placering i särskolan&lt;br&gt;mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att samverkansformema mellan föräldrar och berörda&lt;br&gt;myndigheter utvecklas. När det gäller vem som skall bestämma, när&lt;br&gt;föräldrarna och skolan inte blir överens om val av skolform, uttalade&lt;br&gt;utskottet följande. Det är principiellt betänkligt att en myndighet ges&lt;br&gt;möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar. Regeringen bör skyndsamt&lt;br&gt;göra en översyn av nu gällande regler såvitt avser val av skolform för&lt;br&gt;utvecklingsstörda bam. Översynen bör syfta till att föräldrarna i princip&lt;br&gt;far det slutliga avgörandet, när det har varit omöjligt att nå fram till ett&lt;br&gt;gemensamt ställningstagande vad gäller valet mellan grundskola och&lt;br&gt;särskola samt inom särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet framhåller dock att dess grundläggande uppfattning är att&lt;br&gt;särskolan även framdeles skall utgöra en oundgänglig tillgång för skolvä-&lt;br&gt;sendet och vara det naturliga alternativet för de bam som bedöms inte&lt;br&gt;klara av skolgången i grundskolan. Det enskilda barnets bästa måste gälla&lt;br&gt;som norm vid valet mellan grundskola och särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens tillkännagivande utarbetades ett betänkan-&lt;br&gt;de Rätt att välja skolform (Ds 1994:89) av en arbetsgrupp i Utbildnings-&lt;br&gt;departementet. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;förslagen och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1. De&lt;br&gt;lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;4. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter tas&lt;br&gt;upp i författningskommentaren till lagen om försöksverksamhet med ökat&lt;br&gt;föräldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i 3 kap. 14 §&lt;br&gt;skollagen (1985:1100). Ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En mål- och resultatinriktad styrning av skolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under de senaste åren fattat en rad beslut om en ny&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan stat och kommun och en mål- och resultatin-&lt;br&gt;riktad styrning av skolan. I enlighet med dessa beslut skall riksdag och&lt;br&gt;regering svara för den övergripande styrningen och lägga fast generella&lt;br&gt;och riksgiltiga mål för skolan, medan det fulla driftsansvaret för verksam-&lt;br&gt;heten ligger på skolhuvudmannen. Statsbidraget till skolan har avskaffats&lt;br&gt;och ersatts av ett utjämningsbidrag till kommunerna, vilket inte har någon&lt;br&gt;styrfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande styrdokumenten är skollagen, respektive skolforms-&lt;br&gt;förordning, läroplanerna för det obligatoriska respektive frivilliga skolvä-&lt;br&gt;sendet samt timplaner och kursplaner för de skilda skolformerna. I dessa&lt;br&gt;styrdokument anges målen och riktlinjerna för utbildningen i respektive&lt;br&gt;skolform. Däremot regleras inte på vilket sätt skolhuvudmännen skall&lt;br&gt;organisera sin verksamhet och inte heller föreskrivs vilka arbetssätt,&lt;br&gt;metoder och arbetsformer som skall användas för att de uppställda målen&lt;br&gt;skall nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Läroplanen, timplaner och kursplaner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbUl,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:82) har regeringen utfärdat en ny läroplan för det obligato-&lt;br&gt;riska skolväsendet (Lpo 94). Den nya läroplanen, som kungjorts i Statens&lt;br&gt;skolverks författningssamling (SKOLFS 1994:1), införs successivt fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter och där anges&lt;br&gt;mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vilka&lt;br&gt;krav staten ställer på kommunerna inom skolområdet, vilka krav och&lt;br&gt;förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan samt vilka krav&lt;br&gt;skolan ställer på eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen är av två slag, dels de mål som skolan skall sträva mot och som&lt;br&gt;är desamma för samtliga obligatoriska skolformer, dels de mål som skolan&lt;br&gt;skall ansvara för att alla elever ges möjligheter att nå. De sistnämnda&lt;br&gt;målen är uttryckta i termer av kunskaper som eleven skall skaffa sig i&lt;br&gt;utbildningen och varierar mellan de olika skolformerna. Läroplanen&lt;br&gt;kompletteras med timplaner och kursplaner som är olika för de skilda&lt;br&gt;skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Grundskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I de av regeringen utfärdade kursplanerna för grundskolan (SKOLFS&lt;br&gt;1994:3) anges den lägsta kunskapsnivå i de olika ämnena som vaije elev&lt;br&gt;i grundskolan skall ha nått i slutet av det femte respektive det nionde&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 1 § skollagen framgår att särskilt stöd skall ges grundskole-&lt;br&gt;elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 5 kap. 1 § grundskoleför-&lt;br&gt;ordningen (1994:1194, ändrad 1995:207) skall ett åtgärdsprogram utarbe-&lt;br&gt;tas av berörd skolpersonal, om särskilda stödåtgärder behövs för en elev.&lt;br&gt;Skolpersonalen skall därvid samråda med eleven och elevens vårdnadsha-&lt;br&gt;vare. I 5 kap. 14 § samma förordning föreskrivs att en elev skall ges&lt;br&gt;stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de&lt;br&gt;mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde&lt;br&gt;skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Den nya&lt;br&gt;grundskoleförordningen träder i kraft den 1 juli 1995 och tilllämpas med&lt;br&gt;böljan i årskurserna 1-7 läsåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. grundskoleförordningen finns närmare föreskrifter om betyg&lt;br&gt;och ämnesprov. Betyg skall ges i årskurserna 8 och 9. Som betyg skall&lt;br&gt;användas någon av beteckningarna Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller&lt;br&gt;Mycket väl godkänd (MVG). Slutbetyget sätts med hjälp av dels de mål&lt;br&gt;som eleverna enligt kursplanerna skall ha nått i slutet av det nionde&lt;br&gt;skolåret, dels de betygskriterier för betyget Väl godkänd som Skolverket&lt;br&gt;skall fastställa för respektive ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesprov i svenska, engelska och matematik i slutet av årskurserna&lt;br&gt;5 och 9 finns för bedömning av elevens kunskapsutveckling och som stöd&lt;br&gt;för betygssättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Särskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda bam en till&lt;br&gt;vaije elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt&lt;br&gt;motsvarar den som ges i grundskolan (6 kap. 1 § skollagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolans elever utgör en mycket heterogen grupp. Med hänsyn till&lt;br&gt;elevernas stora variationer i begåvning, förutsättningar och behov, är&lt;br&gt;särskolan indelad i grundsärskola och träningsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1993/94 var 8 618 bam inskrivna i särskolan, vilket motsvarar&lt;br&gt;knappt en procent av det totala antalet elever i grundskolan. Av det totala&lt;br&gt;antalet elever i särskolan gick 5 516 elever i grundsärskolan och 3 102&lt;br&gt;elever i träningsskolan. 936 av eleverna i grundsärskolan och 25 av&lt;br&gt;eleverna i träningsskolan fick sin undervisning i en grundskoleklass (s.k.&lt;br&gt;integrerade elever).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har utfärdat en ny särskoleförordning (1995:206), som träder&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas med böljan i årskurserna 1-7 läsåret&lt;br&gt;1995/96.1 bilagor till den nya särskoleförordningen finns föreskrifter om&lt;br&gt;utbildningens omfattning (timplaner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har den 12 december 1994 fastställt kursplaner för såväl&lt;br&gt;grundsärskolan som träningsskolan (SKOLFS 1994:56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundsärskolan har kursplaner fastställts i ämnena Bild, Engelska,&lt;br&gt;Hemkunskap, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Naturlära, Samhällslära,&lt;br&gt;Slöjd och Svenska. Till skillnad från kursplanerna i grundskolan anger&lt;br&gt;grundsärskolans kursplaner de mål som eleven, utifrån sina förutsättning-&lt;br&gt;ar, skall ha uppnått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna för träningsskolan har ytterligare en annan karaktär. De&lt;br&gt;beskriver eftersträvad utveckling av vaije elevs förmåga inom ett antal&lt;br&gt;områden. Dessa områden är Estetisk verksamhet, Kommunikation, Moto-&lt;br&gt;rik, Vardagsaktiviteter samt Verklighetsuppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. den nya särskoleförordningen skall elever i särskolan efter&lt;br&gt;avslutad skolgång fa intyg om den utbildning de har gått igenom. En elev&lt;br&gt;i grundsärskolan har rätt att fa betyg om eleven eller dennes vårdnadsha-&lt;br&gt;vare begär det. I sådana fall skall betyg sättas i timplanens ämnen och,&lt;br&gt;såvitt gäller slutbetyg, i relation till den kravnivå som anges i grundsär-&lt;br&gt;skolans kursplaner. Betyg anges i en tregradig skala med beteckningar för&lt;br&gt;Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Otillräckliga kunskaper (O).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda&lt;br&gt;bams skolgång&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under en fyraårig försöksperiod far bam inte&lt;br&gt;tas emot i särskolan utan vårdnadshavamas medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Elever, som har rätt till utbildning i särskolan, far&lt;br&gt;inte utan vårdnadshavares samtycke tas emot i särskolan. Undantag far&lt;br&gt;göras dels om det är uppenbart att barnet inte kan gå i grundskolan, dels&lt;br&gt;om barnet tagits emot i grundskolan och det senare visar sig att barnet&lt;br&gt;inte klarar av skolgången där. I dessa fall far styrelsen för särskolan&lt;br&gt;besluta att barnet skall tas emot i särskolan även utan vårdnadshavares&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Medan flertalet remissinstanser tillstyrker arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag, är bl.a. Handikappombudsmannen, Riksförbundet Hem&lt;br&gt;och Skola (RHS) samt Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ung-&lt;br&gt;domar och Vuxna (FUB) starkt kritiska till samtliga förslag som gäller&lt;br&gt;tvångsvisa åtgärder vid placering i särskola och inom särskola. De hävdar&lt;br&gt;att föräldrar alltid skall ha rätt att välja den skolform som de anser vara&lt;br&gt;bäst för deras bam. En annan uppfattning har bl.a. Socialstyrelsen, som&lt;br&gt;anser att det inte är möjligt att ge föräldrarna fullständig valfrihet i fråga&lt;br&gt;om barnet skall gå i särskola eller i annan skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens föislag: Rätt till utbildning i särskolan har endast&lt;br&gt;utvecklingsstörda bam, som på grund av sin utvecklingsstörning inte kan&lt;br&gt;gå i grundskolan samt bam som enligt 1 kap. 16 § skollagen jämställs&lt;br&gt;med utvecklingsstörda, dvs. bam som har fatt ett betydande och bestående&lt;br&gt;begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av&lt;br&gt;yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller bam med autism eller autismlik-&lt;br&gt;nande tillstånd. Det är styrelsen för särskolan som avgör om ett bam skall&lt;br&gt;tas emot i särskolan eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om särskoleplacering baseras i regel på pedagogiska, psykolo-&lt;br&gt;giska och vid behov medicinska utredningar. Skollagen innehåller inte&lt;br&gt;någon bestämmelse om vårdnadshavarens inflytande i frågan, utan styrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen för särskolan kan mot vårdnadshavarens vilja besluta att ett bam skall&lt;br&gt;tas emot i särskolan. Dock framhölls i specialmotiveringen till 3 kap. 4&lt;br&gt;§ skollagen vikten av att beslut om särskoleplacering föregås av samråd&lt;br&gt;med eleven och dennes vårdnadshavare (prop. 1991/92:94 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1992 tillsatte dåvarande skolministern en arbetsgrupp för särsko-&lt;br&gt;lefrågor (U 1992:F), med uppgift att följa utvecklingen vad gäller sam-&lt;br&gt;verkan mellan hem och skola vid val av skolform. Av arbetsgruppens&lt;br&gt;betänkande Särskolebam - om samverkan, dialog och föräldrainflytande&lt;br&gt;(Ds 1994:46) framgår, att det är mycket ovanligt att ett bam tas emot i&lt;br&gt;särskolan mot vårdnadshavares uttalade önskemål. FUB:s representanter&lt;br&gt;i arbetsgruppen rapporterade bl.a., att de inte kände till att något bam&lt;br&gt;under de senaste två läsåren skrivits in i särskolan mot vårdnadshavares&lt;br&gt;vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allra flesta fall är vårdnadshavare och skolhuvudman överens om&lt;br&gt;att barnet tillhör särskolans personkrets och att barnet skall fullgöra skol-&lt;br&gt;plikten i särskolan. I de fall vårdnadshavama motsätter sig särskoleplace-&lt;br&gt;ring, för skolan i regel en fortlöpande dialog med dem och informerar om&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid blivit vanligare att vårdnadshavare framför önskemål&lt;br&gt;om att barnet med stöd av extra resurser, t.ex. en elevassistent, skall få gå&lt;br&gt;i närmast belägna grundskola tillsammans med sina kamrater från för-&lt;br&gt;skoletiden (integrerade elever). Dessa vårdnadshavare inser att barnet inte&lt;br&gt;kommer att nå upp till de kunskapskrav som ställs på elever i grundsko-&lt;br&gt;lan. De betonar i stället den sociala samvarons positiva effekter, t.ex. att&lt;br&gt;barnet tillägnar sig andra bams uppträdande och beteende, rörelse- och&lt;br&gt;kontaktmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavare, som övertalas eller känner sig tvingade att acceptera&lt;br&gt;en särskoleplacering, kan uppleva det som kränkande att en myndighet&lt;br&gt;bestämmer vilken skolform barnet skall gå i. Samtidigt är det naturligt att&lt;br&gt;skolhuvudmannen är angelägen om att barnet går i den skolform, som&lt;br&gt;skolhuvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Det är svårt att hitta en&lt;br&gt;lösning som helt tillgodoser båda dessa intressen. Remissutfallet visar&lt;br&gt;också på motsättningarna i denna fråga. De flesta kommuner, dvs. skol-&lt;br&gt;huvudmännen, är positiva till att det skall finnas en möjlighet att i uppen-&lt;br&gt;bara fall frångå vårdnadshavares önskemål, medan de organisationer som&lt;br&gt;företräder bl.a. föräldrar är mycket kritiska till en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att vårdnadshavare får ett stärkt inflytande över sina bams&lt;br&gt;skolgång. Ett sådant inflytande är en av förutsättningarna för att barnen&lt;br&gt;skall få en bra skolsituation. Regeringen föreslår därför att bam, som har&lt;br&gt;rätt att fullgöra skolplikten i särskolan, under en försöksperiod inte får&lt;br&gt;skrivas in i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Försöksperioden&lt;br&gt;bör omfatta fyra läsår. Att skolplikten fullgörs inom en viss skolform&lt;br&gt;innebär bl.a. att undervisningen skall baseras på de föreskrifter i läropla-&lt;br&gt;nen som gäller för skolformen i fråga, att undervisningen skall följa&lt;br&gt;kursplanerna för respektive skolform samt att de bestämmelser om prov&lt;br&gt;och betyg som finns för skolformen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vårdnadshavare skall kunna ta ställning till om barnet skall&lt;br&gt;fullgöra skolplikten i grundskolan eller särskolan och för att kunna be-&lt;br&gt;döma effekterna av sitt ställningstagande krävs, att skolan fortlöpande för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en dialog med dem och bl.a. informerar om de olika skolformerna. Av&lt;br&gt;informationen bör bl.a. framgå vilka krav de olika skolformerna ställer på&lt;br&gt;eleverna, vilka krav vårdnadshavare kan ställa på skolan samt vilka möj-&lt;br&gt;ligheter skolan har att tillgodose elevens särskilda behov. Vårdnadshavare&lt;br&gt;bör också informeras om att grundskolans resurser för att utforma under-&lt;br&gt;visningen efter en enskild elevs behov är mindre än särskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan nämnas att det av Skolverkets årsrapport från&lt;br&gt;september 1994 Skolan - Jämförelsetal för skolhuvudmän bl.a. framgår att&lt;br&gt;det genomsnittliga antalet elever i en grundskoleklass var 22 medan&lt;br&gt;motsvarande siffra för en särskoleklass var 5,3. Det genomsnittliga antalet&lt;br&gt;lärare per 100 elever var i grundskolan 8,3 och i särskolan 31,7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utvecklingsstörda bam inte far tas emot i särskolan utan vårdnadsha-&lt;br&gt;vares medgivande innebär däremot inte att vårdnadshavare ges rätt att&lt;br&gt;välja vilken klass som barnet skall placeras i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår från att vårdnadshavare, som de viktigaste personerna&lt;br&gt;i barnets liv, vid beslut om placering vid viss skolform har sitt bams bästa&lt;br&gt;för ögonen. Vårdnadshavaren har ju huvudansvaret för barnets utveckling&lt;br&gt;och uppfostran och känner barnets kapacitet väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppfattning är att särskolan fyller ett stort behov och även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kommer att vara en viktig del i det svenska skolväsendet för de&lt;br&gt;bam som, på grund av utvecklingsstörning, inte kan nå upp till grundsko-&lt;br&gt;lans kunskapsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vårdnadshavare som väljer att placera sitt bam i särskolan, väljer&lt;br&gt;därmed en skolform med lång erfarenhet av att undervisa utvecklingsstör-&lt;br&gt;da och därmed jämställda bam. Personalen har lång erfarenhet av att&lt;br&gt;individualisera undervisningen och låta vaije elev arbeta efter sin egen&lt;br&gt;förmåga och i sin egen takt. Med fa elever i vaije klass och en vuxentät-&lt;br&gt;het som är betydligt högre än i grundskolan är förutsättningarna större att&lt;br&gt;ge alla elever den hjälp de behöver. Personalen i särskolan har också väl&lt;br&gt;utarbetade rutiner vad gäller kontinuerliga kontakter mellan hem och&lt;br&gt;skola. En av särskolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna goda förut-&lt;br&gt;sättningar att vara aktiva i det dagliga livet och att förbereda dem för&lt;br&gt;vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna försöksverksamheten bör omfatta de bam som har rätt&lt;br&gt;till utbildning i särskolan, dvs. utvecklingsstörda bam och bam som enligt&lt;br&gt;1 kap. 16 § skollagen jämställs med utvecklingsstörda. Den bör omfatta&lt;br&gt;såväl bam som under försöksperioden skall böija skolan och bam som&lt;br&gt;redan har böljat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör pågå under en tid av fyra läsår och kontinuer-&lt;br&gt;ligt följas upp och utvärderas. Ansvaret för uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;bör ligga på Skolverket. Liksom i fråga om all annan verksamhet inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet har också kommunerna ett ansvar för att&lt;br&gt;verksamheten följs upp och utvärderas inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen, som bör kunna ligga till grund för ett framtida ställ-&lt;br&gt;ningstagande i frågan, är viktig för att bl.a. ge svar på frågorna i vilken&lt;br&gt;omfattning vårdnadshavare valt att placera sina bam i grundskolan framför&lt;br&gt;särskolan, hur dessa bam klarat skolgången i grundskolan samt om ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda elevers placering i grundskolan påverkat situationen för&lt;br&gt;andra grundskoleelever, särskilt de som haft behov av extra stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den föreslagna försöksverksamheten ansluter till vad som Prop.&lt;br&gt;redan är praxis hos skolhuvudmannen, bedömer regeringen att den inte&lt;br&gt;kommer att leda till några merkostnader. Utvärderingen bör emellertid&lt;br&gt;belysa även kostnadsaspekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör regleras i en särskild lag, som bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1996 och tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m.&lt;br&gt;läsåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrerade elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall senast den 1 januari 1996 ha tagit över ansvaret for&lt;br&gt;särskolan från landstingen (prop. 1991/92:94, bet. 1991/92:28, rskr.&lt;br&gt;1991/92:285). Från den tidpunkten far elever i grundskolan och särskolan&lt;br&gt;samma skolhuvudman. Flertalet särskoleklasser är redan i dag lokalmäs-&lt;br&gt;sigt förlagda till vanliga grundskolor. Med samma skolhuvudman blir det&lt;br&gt;förmodligen lättare för kommunen att hitta mer flexibla lösningar, t.ex. att&lt;br&gt;i vissa ämnen samundervisa bam från såväl grundskolan som särskolan.&lt;br&gt;Det bör också kunna leda till att personalen i de båda skolformerna far&lt;br&gt;ökade möjligheter att samverka, t.ex. genom att anordna gemensamma&lt;br&gt;friluftsdagar och andra aktiviteter. Förutsättningarna för att kunna integre-&lt;br&gt;ra särskoleelever i vanliga grundskoleklasser alternativt att anordna sam-&lt;br&gt;verkansklasser med elever från de båda skolformerna ökar också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det värdefullt att en elev, som är inskriven i särskolan&lt;br&gt;kan få sin utbildning i grundskolan (integrerad elev). En sådan föreskrift&lt;br&gt;finns därför i 6 kap. 1 § i den nya särskoleförordningen. Även om vård-&lt;br&gt;nadshavaren måste ge sitt tillstånd för en sådan klassplacering, är det&lt;br&gt;skolhuvudmannen som avgör frågan. Regeringen förutsätter att skolhuvud-&lt;br&gt;mannen tar initiativ till integrering när det är lämpligt. Integrerade elever&lt;br&gt;skall följa särskolans styrdokument med de modifieringar som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för att de skall kunna följa klassens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klassplacering i grundsärskola respektive träningsskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens uttalande skall regeringens översyn avse nu gällande&lt;br&gt;regler såväl vad avser valet mellan grundskolan och särskolan som valet&lt;br&gt;inom särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som utarbetade be-&lt;br&gt;tänkandet Rätt att välja skolform framhöll bl.a. att vårdnadshavare för&lt;br&gt;närvarande har stora möjligheter att välja skola inom den skolform som&lt;br&gt;barnet kommer att tillhöra. Däremot finns inga bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;het för skolhuvudmannen att tillgodose önskemål om klassplacering.&lt;br&gt;Arbetsgruppen ansåg att det bör ankomma på de professionella i skolan&lt;br&gt;attavgöra hur eleverna inom respektive skolform skall grupperas. Arbets-&lt;br&gt;gruppen gjorde därför bedömningen att det inte finns skäl att införa någon&lt;br&gt;föreskrift om att vårdnadshavare som väljer särskolan för sitt bam också&lt;br&gt;skall ha rätt att välja placering i grundsärskola alternativt träningsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna delar arbetsgruppens bedömning.&lt;br&gt;Många remissinstanser framhåller emellertid betydelsen av att klassplace-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen föregås av samråd mellan hem och skola. FUB, RHS, RBU,&lt;br&gt;Handikappombudsmannen samt Bräcke och Karlshamns kommuner anser&lt;br&gt;däremot, att vårdnadshavare skall ha rätt att välja mellan grundsärskolan&lt;br&gt;och träningsskolan. Däremot anser Kommunförbundet att fördelningen av&lt;br&gt;elever på grundsärskolan och träningsskolan bör ses som en metodfråga&lt;br&gt;där valet av klassplacering blir beroende av barnets funktionshinder och&lt;br&gt;särskolans möjlighet att koncentrera erforderliga resurser och kompetens&lt;br&gt;för bam med likartade behov. Enligt förbundets uppfattning finns det inte&lt;br&gt;anledning att lagstifta i denna fråga. Regeringen har nu ingen annan&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Skolpliktsbegreppet mm.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Vanlig respektive särskild skolplikt benämns&lt;br&gt;i fortsättningen enbart skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av vilka utvecklingsstörda bam som skall tas emot&lt;br&gt;i särskolan preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med&lt;br&gt;begreppet skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i specialskolan införs nioårig skolplikt och rätt till ett frivil-&lt;br&gt;ligt tionde skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rerrissinstansema: Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att&lt;br&gt;vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med benämningen skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget att införa&lt;br&gt;nioårig skolplikt även för specialskolans elever har tillstyrkt. Negativa till&lt;br&gt;förslaget ställer sig bl.a. Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH), samtliga specialskolor som yttrat sig över betänkandet, Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund och Hörselskadades Riksförbund. Även Handikapp-&lt;br&gt;ombudsmannen avvisar förslaget, men föreslår samtidigt att de elever som&lt;br&gt;vill skall ha rätt att sluta efter nioårig skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Enligt 3 kap. 1 § skollagen har alla bam,&lt;br&gt;med vissa undantag, som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten motsva-&lt;br&gt;ras av en rätt att fa utbildning inom det offentliga skolväsendet för bam&lt;br&gt;och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam i allmänhet har vanlig skolplikt. Den är nioårig och fullgörs nor-&lt;br&gt;malt i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skolplikt har bam som inte kan gå i grundskolan därför att de&lt;br&gt;är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade.&lt;br&gt;Bam med utvecklingsstörning tas normalt emot i särskolan och övriga i&lt;br&gt;specialskolan. Elever i särskolan har nioårig skolplikt med rätt till ett&lt;br&gt;frivilligt tionde skolår. Elever i specialskolan har tioårig skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolpliktiga bam kan också fullgöra sin skolgång i fristående skolor&lt;br&gt;som är godkända för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det inte längre finns&lt;br&gt;något behov av att ha två olika benämningar för skolplikt. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att uppdelningen i vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med&lt;br&gt;benämningen skolplikt. Att en enhetlig skolpliktsbenämning införs innebär&lt;br&gt;inte att särskolan och specialskolan avvecklas som egna skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i be-&lt;br&gt;tänkandet Grunden för livslångt lärande. En bammogen skola (SOU&lt;br&gt;1994:45). Regeringen kommer under år 1995 att ta ställning till de fråge-&lt;br&gt;ställningar som betänkandet och remissbehandlingen ger upphov till.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det för närvarande inte finns skäl att ändra&lt;br&gt;skolpliktstiden för specialskolans elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § skollagen har bam som inte kan gå i grundskolan&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda särskild skolplikt. De skall i regel tas&lt;br&gt;emot i särskolan. Som framgått under avsnitt 6 baseras ett beslut om&lt;br&gt;särskoleplacering i regel på pedagogiska, psykologiska och vid behov&lt;br&gt;medicinska utredningar. När det gäller bedömningen om ett bam kan gå&lt;br&gt;i grundskolan måste man givetvis beakta de olika kunskapsmål som enligt&lt;br&gt;den nya läroplanen och de nya kursplanerna gäller för grundskolan och&lt;br&gt;särskolan. Mot den bakgrunden bör uttrycket inte kan gå i grundskolan&lt;br&gt;preciseras. Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 3 § skollagen före-&lt;br&gt;skrivs att bam som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskaps-&lt;br&gt;mål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Vid&lt;br&gt;bedömningen måste självfallet beaktas det stöd som skall ges till grund-&lt;br&gt;skoleelever som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. skollagen om fristående skolor för skolpliktiga&lt;br&gt;bam är utformade med utgångspunkt i benämningarna vanlig respektive&lt;br&gt;särskild skolplikt. Arbetsgruppens förslag innebar en redaktionell om-&lt;br&gt;arbetning av bestämmelserna om fristående skolor. Eftersom regeringen&lt;br&gt;har beslutat att låta frågor om fristående skolor bli föremål för en parla-&lt;br&gt;mentarisk utredning (dir. 1995:16) bör i princip endast sådana ändringar&lt;br&gt;göras, som är nödvändiga med anledning av slopandet av benämningarna&lt;br&gt;vanlig respektive särskild skolplikt. De olika slags fristående skolor som&lt;br&gt;finns bör i stället jämföras med motsvarande skolform inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet. Som villkor för fullgörande av skolplikt bör det därför i&lt;br&gt;fortsättningen inte anges att den fristående skolan skall vara godkänd för&lt;br&gt;vanlig respektive särskild skolplikt utan att den skall vara godkänd som&lt;br&gt;en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialsko-&lt;br&gt;lan. Kriterierna för godkännande behålls emellertid oförändrade. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden och då det redan av gällande reglering framgår att utbild-&lt;br&gt;ningen vid en fristående skola skall vara jämförbar med utbildning i&lt;br&gt;grundskolan, särskolan eller specialskolan far ett beslut som fattats före&lt;br&gt;ikraftträdandet anses gälla även därefter. Någon särskild övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse av den innebörden kan inte anses erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 kap. 5 § om internationella skolor bör omarbetas så&lt;br&gt;att den blir tydligare. Någon ändring av vad som avses med en intematio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nell skola eller av den elevgrupp som far fullgöra skolplikten i en sådan Prop. 1994/95:212&lt;br&gt;skola är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har fatt en annan utformning med anledning av att be-&lt;br&gt;nämningarna vanlig skolplikt och särskild skolplikt slopats. Enligt 1 § har&lt;br&gt;- med vissa undantag - alla bam som är bosatta i landet skolplikt. I 2 §&lt;br&gt;anges inom vilka skolformer skolplikten skall fullgöras. Det finns också&lt;br&gt;en hänvisning till bestämmelserna om skolpliktens fullgörande på annat&lt;br&gt;sätt än inom grundskolan, särskolan eller specialskolan. Därmed avses&lt;br&gt;möjligheten att fullgöra skolplikten i sameskolan, i en fristående skola&lt;br&gt;eller i en sådan särskild utbildningsform som anges i 10 kap. I 3 § anges&lt;br&gt;vilka bam som skall tas emot inom de olika skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § andra stycket avgränsas särskolans elevgrupp genom uttrycket bam&lt;br&gt;som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att&lt;br&gt;de är utvecklingsstörda Bakgrunden till ändringen har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 7). Någon förändring av personkretsen är&lt;br&gt;inte avsedd. Grundskolans kunskapsmål finns angivna i läroplanen för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och i kursplanerna. De mål som&lt;br&gt;främst utgör grunden vid bedömningen är de mål som i läroplanen be-&lt;br&gt;nämns Mål att uppnå i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av att benämningen särskild skolplikt&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har korrigerats så att det överensstämmer med lydelsen&lt;br&gt;enligt SFS 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att en fristående skola i stället för att godkännas för&lt;br&gt;vanlig respektive särskild skolplikt godkänns att motsvara grundskolan,&lt;br&gt;särskolan respektive specialskolan. Kriterierna för godkännande har inte&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelserna anges vilka bam som far fullgöra skolplikten i friståen-&lt;br&gt;de skolor som motsvarar särskolan respektive specialskolan. Elevgrupper-&lt;br&gt;na är desamma som de som enligt 3 kap. 3 § skall tas emot i särskolan&lt;br&gt;och specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom ändringar som är en följd av slopandet av benämningen vanlig&lt;br&gt;skolplikt har bestämmelsen omarbetats för att den skall bli tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, 6 a och 17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av ändringarna i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att benämningen särskild skolplikt slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat för-&lt;br&gt;äldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen omfattar en försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande&lt;br&gt;i fråga om utvecklingsstörda bams skolgång. Försöksverksamheten är&lt;br&gt;begränsad tidsmässigt. Den sker inom ramen för det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det och lagen innehåller endast den avvikelse från skollagen som är&lt;br&gt;nödvändig för att försöksverksamheten skall kunna genomföras. I övrigt&lt;br&gt;gäller skollagens bestämmelser för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försöksverksamheten skall kunna genomföras krävs avvikelse från&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen, som anger att bam&lt;br&gt;som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att&lt;br&gt;de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid försöksverksamheten pågår far kommunen inte ta emot ett&lt;br&gt;bam i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Personkretsen är&lt;br&gt;densamma som anges i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket tas emot avser inte endast det tillfälle då ett bam böijar skolan&lt;br&gt;utan avser hela den tid barnet fullgör sin skolplikt i särskolan. Om vård-&lt;br&gt;nadshavaren återtar medgivandet finns inte längre förutsättningar för att&lt;br&gt;ta emot barnet i särskolan. Frågan om ett bam skall tas emot i särskolan&lt;br&gt;prövas enligt 3 kap. 4 § första stycket skollagen av styrelsen för särskolan&lt;br&gt;i barnets hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad Lagrådet har föreslagit har paragrafen&lt;br&gt;omformulerats så att det uttryckligen framgår hur utvecklingsstörda bam&lt;br&gt;skall fullgöra sin skolplikt, om inte vårdnadshavama lämnar sitt med-&lt;br&gt;givande till att barnet tas emot i särskolan. I de fall barnet tas emot i&lt;br&gt;grundskolan är de bestämmelser som gäller för den skolformen tillämpli-&lt;br&gt;ga, exempelvis timplaner, kursplaner och bestämmelserna om nationella&lt;br&gt;prov och betyg. Detta till skillnad mot vad som gäller s.k. integrerade&lt;br&gt;elever. Dessa elever, som är inskrivna i särskolan, skall följa särskolans&lt;br&gt;styrdokument, trots att de är placerade i en grundskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § följer att försöksverksamheten också omfattar vissa bam som inte&lt;br&gt;är utvecklingsstörda. Den grupp som anges är densamma som enligt 1&lt;br&gt;kap. 16 § skollagen jämställs med utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall pågå under fyra läsår med böljan läsåret&lt;br&gt;1996/97. Den gäller både för bam som skall bölja skolan och bam som&lt;br&gt;redan har böljat fullgöra skolplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1. Sammanfattning av förslagen och sammanställning&lt;br&gt;av remissyttranden över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt att&lt;br&gt;välja skolform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Socialstyrelsen, Statens skolverk,&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Birgittaskolan,&lt;br&gt;Åsbackaskolan, Östervångsskolan, Stockholms, Enköpings, Nyköpings,&lt;br&gt;Norrköpings, Eksjö, Jönköpings, Växjö, Oskarshamns, Gotlands, Ronne-&lt;br&gt;by, Hässleholms, Helsingborgs, Skurups, Varbergs, Göteborgs, Uddevalla,&lt;br&gt;Vänersborgs, Skövde, Sunne, Örebro, Västerås, Falu, Sandvikens, Sunds-&lt;br&gt;valls, Bräcke, Östersunds och Gällivare kommuner, Uppsala, Jönköpings,&lt;br&gt;Kalmar samt Västerbottens läns landsting, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Riksförbundet Hem och Skola&lt;br&gt;(RHS), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksförbund&lt;br&gt;(SRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar (RBU),&lt;br&gt;Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar och Vuxna (FUB)&lt;br&gt;samt Hörselskadades Riksförbund (HRF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från Falkenbergs, Grästorps, Haninge,&lt;br&gt;Karlshamns, Kungälvs, Luleå, Lund, Malmö, Marks, Norbergs,&lt;br&gt;Simrishamns, Tyresö, Uppsala och Västerviks kommuner, Socialnämnden&lt;br&gt;vid Malmöhus läns landsting, Sveriges Psykologförbund, Lärarnas Riks-&lt;br&gt;förbund (LR), Handikappombudsmannen, Ekeskolan, Riksförbundet för&lt;br&gt;döva, hörselskadade och språkstörda bam (DHB), Kristinaskolan, Manilla-&lt;br&gt;skolan, Hällsboskolan, Särskolans skolledargrupp i Älvsborgs län samt&lt;br&gt;Unga hörselskadade (UH).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nioårig skolplikt för alla bam i den&lt;br&gt;obligatoriska skolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att begreppen vanlig respektive särskild skolplikt&lt;br&gt;ersätts med begreppet skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För specialskolans elever föreslås nioårig skolplikt med rätt till ett&lt;br&gt;frivilligt tionde skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i 3 kap. skollagen (1985:1100) har bam&lt;br&gt;i allmänhet vanlig skolplikt. Den är nioårig och fullgörs normalt i grund-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skolplikt har bam som inte kan gå i grundskolan därför att de&lt;br&gt;är utvecklingsstörda, synskadade, hörselskadade eller talskadade. De&lt;br&gt;utvecklingsstörda tas normalt emot i särskolan och övriga i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om utvecklingsstörda bam gäller även dem som har fatt&lt;br&gt;ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund&lt;br&gt;av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt&lt;br&gt;personer med autism eller autismliknande tillstånd. Elever i särskolan har&lt;br&gt;nioårig skolplikt med rätt till ett frivilligt tionde skolår. Elever i special-&lt;br&gt;skolan har tioårig skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att många föräldrar till utvecklingsstörda bam upp-&lt;br&gt;lever den särskilda skolplikten som mycket negativ, föreslås i betänkandet&lt;br&gt;att begreppen vanlig och särskild skolplikt skall ersättas med begreppet&lt;br&gt;skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte finns skäl att ålägga specialskolans elever en längre&lt;br&gt;skolpliktstid än den som gäller för elever i andra skolformer, föreslås att&lt;br&gt;nioårig skolplikt införs även för dessa elever. Förslaget avser inte att&lt;br&gt;försämra deras utbildning, därför föreslås att specialskolans elever far rätt&lt;br&gt;till ett frivilligt tionde skolår. Denna rättighet innebär - i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för särskolans elever - en skyldighet för skolhuvudmannen att&lt;br&gt;erbjuda alla elever med nioårig skolgång i specialskolan ett frivilligt&lt;br&gt;tionde skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att ersätta begreppen vanlig&lt;br&gt;respektive särskild skolplikt med begreppet skolplikt. Många remissinstan-&lt;br&gt;ser anser att det inte längre finns skäl att använda sig av två skolplikts-&lt;br&gt;begrepp. Ett enhetligt skolpliktsbegrepp medverkar till att skapa ett så&lt;br&gt;allmängiltigt språkbruk som möjligt omkring skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att ändra skolpliktstiden till&lt;br&gt;nio år med rätt till ett frivilligt tionde år för specialskolans elever. Många&lt;br&gt;betonar vikten av att rätten till det frivilliga skolåret finns kvar och att det&lt;br&gt;uppfattas som en skyldighet för skolhuvudmannen att anordna detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga specialskolor, SIH, SDR, DHB och HRF avstyrker däremot&lt;br&gt;förslaget. Behovet av tioårig skolplikt för specialskolans elever beror bl.a&lt;br&gt;på uteblivna habiliteringsinsatser under förskoletiden. Dessutom har döva&lt;br&gt;och hörselskadade elever i specialskolan i jämförelse med grundskolans&lt;br&gt;elever ett ämne mer, nämligen teckenspråk. Vid fyra av specialskolorna&lt;br&gt;måste eleverna efter sitt sista skolår byta skolort och flytta till Örebro.&lt;br&gt;Sannolikheten för att eleverna skall klara av att genomföra gymnasiestu-&lt;br&gt;dierna minskar betydligt om de måste bryta upp ett år tidigare från spe-&lt;br&gt;cialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Handikappombudsmannen avvisar förslaget, men föreslår sam-&lt;br&gt;tidigt att de elever som vill skall ha rätt att sluta efter nioårig skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Handikappombudsmannen som SDR finner det märkligt att nio-&lt;br&gt;årig skolplikt föreslås utan någon som helst hänvisning till förslagen i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1994:45) Grunden för livslångt lärande - en bammogen&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Val av skolform&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att vårdnadshavare till utvecklingsstörda bam och&lt;br&gt;sådana bam som avses i 1 kap. 16 § skollagen i princip skcdl få ett av-&lt;br&gt;görande inflytande över om barnet skall vara elev i grundskolan och följa&lt;br&gt;grundskolans timplan, kursplaner och betygssystem eller om barnet skall&lt;br&gt;vara elev i särskolan och följa dess timplaner och kursplaner. Undantag&lt;br&gt;från huvudregeln skall endast få göras om det är uppenbart att barnet inte&lt;br&gt;kan gå i grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken skolform föräldrarna än väljer, så ankommer det på styrelsen för&lt;br&gt;respektive utbildning att besluta om fördelning av elever på olika klasser&lt;br&gt;och grupper inom skolformen Hur undervisningsgrupperna skall se ut är&lt;br&gt;en fråga som bör avgöras lokalt och inte genom föreskrifter från staten&lt;br&gt;Bestämmelsen i 20 §, andra stycket särskoleförordningen (1986:573) om&lt;br&gt;att elever i särskolan i vissa fall kan följa undervisningen i en vanlig&lt;br&gt;grundskoleklass (s.k. integrerade elever) behöver därför inte längre finnas&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås vidare att om ett sådant bam som har rätt till&lt;br&gt;skolgång i särskolan har börjat i grundskolan och det senare visar sig att&lt;br&gt;barnet, trots det stöd som har satts in, inte når upp till kunskapskraven i&lt;br&gt;grundskolans kursplaner, skall barnet kunna omplaceras till särskolan även&lt;br&gt;utan föräldrarnas samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att föräldrarna skall kunna välja den skolform som bäst tillgodoser&lt;br&gt;barnets förutsättningar och behov framhålls vikten av att föräldrarna far&lt;br&gt;en ingående information dels om de olika skolformerna, dels om vilka&lt;br&gt;krav som ställs på eleverna i såväl grundskolan som särskolan, dels om&lt;br&gt;vilka personella och ekonomiska resurser skolformerna disponerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådan information som grund och med tanke på att föräldrarna har&lt;br&gt;huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran och då de förväntas&lt;br&gt;ha barnets bästa för ögonen vid alla beslut som berör barnet, föreslås att&lt;br&gt;föräldrarna skall få ett i princip avgörande inflytande vid val av skolform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från huvudregeln far endast göras om det är uppenbart att&lt;br&gt;barnet inte kan gå i grundskolan. Om de professionella i skolan bedömer&lt;br&gt;att barnet, med hänsyn till sina egna förutsättningar och de möjligheter&lt;br&gt;och resurser som skolan har, inte har rimliga möjligheter att nå de fast-&lt;br&gt;ställda utbildningsmålen, skall barnet fa tas emot i särskolan även utan&lt;br&gt;föräldrarnas medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frågan om omplacering av en elev från grundskola till särskola&lt;br&gt;uppkommer bör diskussioner föras med föräldrarna, den eller de lärare&lt;br&gt;som har undervisat barnet samt elewårdspersonalen vid skolan. Dessa har&lt;br&gt;goda förutsättningar att förklara för föräldrarna vad barnet kan och inte&lt;br&gt;kan klara av. Beslutsunderlaget är således mycket bättre än då barnet skall&lt;br&gt;bölja sin skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skolhuvudmannen har skyldighet att dels ge särskilt stöd till&lt;br&gt;alla elever som behöver det, dels skall upprätthålla undervisningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitet för alla elever, bör skolhuvudmannen även mot föräldrarnas vilja Prop. 1994/95:212&lt;br&gt;kunna omplacera eleven till den skolform där sådant stöd kan lämnas. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser - däribland Falu, Gotlands, Helsingborgs, Jönkö-&lt;br&gt;pings, Luleå, Norrköpings, Ronneby, Uppsala, Västervik, Västerås, Växjö&lt;br&gt;och Örebro kommuner, Jönköpings, Uppsala och Västerbottens läns&lt;br&gt;landsting, Skolverket, Socialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet -&lt;br&gt;är positiva till att föräldrarna dels ges rätt att i princip välja skolform, dels&lt;br&gt;att styrelsen för särskolan i uppenbara fall far skriva in elever i särskolan,&lt;br&gt;även mot föräldrarnas önskemål. Många remissinstanser betonar också&lt;br&gt;vikten av att föräldrar tidigt får information om de olika skolformerna. På&lt;br&gt;så sätt underlättas föräldrarnas möjlighet att välja och risken för oenighet&lt;br&gt;mellan hem och skola minskar. Göteborgs kommun anser att endast om&lt;br&gt;en förälder allvarligt brister i sitt föräldraansvar bör en placering i sär-&lt;br&gt;skola mot föräldrarnas vilja övervägas. Ett fatal remissinstanser har berört&lt;br&gt;den principiella frågan om vilka styrdokument undervisningen i respektive&lt;br&gt;skolform skall baseras på. Göteborgs kommun anser att utbildningsmålen&lt;br&gt;i kursplanerna kan utgöra en bra grund vid val av skolform. Kommunen&lt;br&gt;pekar samtidigt på risken att kursplanerna uppfattas som ett objektivt mått&lt;br&gt;på elevernas möjlighet att nå utbildningsmålen. Det kan leda till en större&lt;br&gt;benägenhet att se särskolan som enda alternativ, snarare än att ifrågasätta&lt;br&gt;kvaliteten på den utbildning som grundskolan erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, som är positiv till att föräldrarna får en starkare ställ-&lt;br&gt;ning vid val av skolform, framhåller dock att det inte är möjligt att ge&lt;br&gt;föräldrarna fullständig valfrihet i denna fråga Bräcke, Haninge, Karls-&lt;br&gt;hamns, Skövde, Sundsvalls, Tyresö och Varbergs kommuner, SIH, SACO,&lt;br&gt;RHS, SRF, RBU, FUB, Sveriges Psykologförbund samt Handikappom-&lt;br&gt;budsmannen har däremot uppfattningen att föräldrarna bör ges fullständig&lt;br&gt;valfrihet vad gäller val av skolform. Karlshamns kommun anser bl.a att&lt;br&gt;förslagen alltför litet tar hänsyn till den sociala aspekten. Skövde kommun&lt;br&gt;menar att förslagen ger utrymme för subjektiva värderingar och att detta&lt;br&gt;psykologiskt sett inte är tillfredsställande. Några remissinstanser däribland&lt;br&gt;Handikappombudsmannen anser att om föräldrarna inte är positivt in-&lt;br&gt;ställda till skolgång i särskolan, är det till förfång för barnen att skriva in&lt;br&gt;dem där. FUB är starkt kritiska till samtliga förslag som gäller tvångsvisa&lt;br&gt;åtgärder vid placering i särskola och inom särskola. Om skolan skall&lt;br&gt;kunna lyckas uppfylla läroplanens strävansmål måste, enligt FUB, all&lt;br&gt;personal ta ett ansvar för att motverka segregation och utslagning. Utifrån&lt;br&gt;ett sådant synsätt är särskolan som särskild skolform en avvikelse från det&lt;br&gt;normala som på sikt måste försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, däribland Socialnämnden vid Malmöhus läns&lt;br&gt;landsting, Handikappombudsmannen, Haninge, Ronneby, Sundsvalls,&lt;br&gt;Tyresö, Uppsala och Örebro kommuner anser att den föreslagna formule-&lt;br&gt;ringen av 3 kap. 3 § skollagen är såväl motsägelsefull som svårtolkad.&lt;br&gt;Sundsvalls kommun och LR föreslår att en opartisk skiljenämnd inrättas,&lt;br&gt;som beslutar om barnets skolplacering när skolans och hemmets viljor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte går att förena. RHS uppfattar förslaget som en negativ särbehandling&lt;br&gt;och bristande tilltro till föräldrar med bam i särskolan. De menar att&lt;br&gt;förslaget tar fasta på att tala om vad barnet inte klarar av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påpekar betydelsen av att rätten att överklaga&lt;br&gt;styrelsens beslut finns kvar. Hässleholms kommun betonar vikten av att&lt;br&gt;bestämmelsen om provplacering i annan skolform behålls. Gällivare&lt;br&gt;kommun hyser farhågor för att om föräldrar i högre grad väljer grund-&lt;br&gt;skola, så kommer särskolan som skolform att få svårt att överleva, särskilt&lt;br&gt;i små kommuner. Därmed skulle också den speciella kompetens som&lt;br&gt;dessa bam erfordrar äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna delar uppfattningen att det även i&lt;br&gt;fortsättningen skall vara styrelsen för skolan som beslutar om fördelning&lt;br&gt;på klasser och grupper inom särskolan. FUB, Karlshamns och Marks&lt;br&gt;kommuner anser att bestämmelsen om integrerade elever bör finnas kvar.&lt;br&gt;FUB betonar att det måste vara möjligt att som särskoleelev fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i vanlig klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser betonar att styrelsen för särskolan så långt det&lt;br&gt;är möjligt skall försöka nå samförstånd med föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att en utvecklingsstörd elev&lt;br&gt;som har böljat i grundskolan skall kunna omplaceras till särskolan även&lt;br&gt;utan föräldrarnas samtycke. Avvikande mening har SACO, RBU, FUB,&lt;br&gt;RHS, Handikappombudsmannen, Bräcke, Sundsvall, Skövde och Varbergs&lt;br&gt;kommuner. Bl.a. Bräcke kommun anser att föräldrarnas val skall beaktas&lt;br&gt;eftersom föräldrarna alltid förväntas ha barnets bästa i åtanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Grundsärskola respektive träningsskola&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Särskolan skall även i fortsättningen vara indelad i grundsärskola och&lt;br&gt;träningsskola och det skcdl vara styrelsen för särskolan som beslutar om&lt;br&gt;fördelning av elever på klasser och grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska särskolan är indelad i grundsärskola och träningsskola.&lt;br&gt;Behovet av individanpassad undervisning är mycket stort i såväl grundsär-&lt;br&gt;skolan som i träningsskolan. Separata timplaner och kursplaner kommer&lt;br&gt;att utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundsärskolan undervisas elever med lindrig utvecklingsstörning.&lt;br&gt;Förenklat uttryckt kan sägas att eleverna i grundsärskolan kan lära sig läsa&lt;br&gt;och skriva, och med hjälp av dessa färdigheter skaffa sig nya kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I träningsskolan är undervisningen anpassad till elever med svår eller&lt;br&gt;måttlig utvecklingsstörning. Det är knappast fiåga om en bestämd gemen-&lt;br&gt;sam lärokurs utan i stället att lära vaije bam så mycket barnet förmår&lt;br&gt;tillgodogöra sig under skoltiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna är positiva till att särskolan fortfarande&lt;br&gt;skall vara indelad i grundsärskola och träningsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till förslaget är SIH, Handikappombudsmannen, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, RHS, FUB, RBU, Falkenbergs, Karlshamns och&lt;br&gt;Varbergs kommuner samt Jönköpings läns landsting. Bl.a. RHS framhåller&lt;br&gt;att skilda uppnåendemål för träningsskolan respektive grundsärskolan&lt;br&gt;kommer att gälla enligt läroplanen. Det avviker från vad som gäller vid&lt;br&gt;klassplacering i grundskolan, mot denna bakgrund anser RHS att föräldrar&lt;br&gt;skall fa avgöra placeringen i grundsärskola och träningsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings läns landsting och Svenska Kommunförbundet anser att man&lt;br&gt;enbart skall använda ett begrepp, särskola eller grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Finansieringsprincipen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen att föräldrarna i princip skall fårätt att välja skolform bedöms&lt;br&gt;inte medföra några ökade utgifter för kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipen innebär att staten inte kan ålägga kommunerna nya&lt;br&gt;uppgifter utan att öka statsbidragen eller fatta beslut som möjliggör be-&lt;br&gt;sparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Uppsala läns landsting, Lund, Sunne och&lt;br&gt;Uppsala kommuner menar att förslagen kommer att innebära kostnads-&lt;br&gt;ökningar för kommunerna. Om föräldrarna väljer bort särskolan till för-&lt;br&gt;mån för grundskolan kan det innebära kostnadsökningar för kommunerna&lt;br&gt;om det ställs krav på specialresurser för enskilda elever samtidigt som&lt;br&gt;dessa anordningar redan finns i särskoleklass där eleven kan placeras.&lt;br&gt;Jönköpings kommun utgår från att förslagen inte innebär utgiftsökningar&lt;br&gt;för kommunerna. Enköpings kommun föreslår att ett specialdestinerat&lt;br&gt;statsbidrag för särskolan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 2. Lagförslag i betänkandet Ds 1994:89&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 §§, 7 kap. 3 och 6 §§ samt&lt;br&gt;9 kap. 1-5 §§ skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam i allmänhet har vanlig skol-&lt;br&gt;plikt. Den skali fullgöras i grund-&lt;br&gt;skolan, om inte annat följer av&lt;br&gt;8-10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam skall fullgöra sin skolplikt i&lt;br&gt;grundskolan, om inte annat följer&lt;br&gt;av 3 § eller bestämmelserna i 8-10&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skolplikt har bam som&lt;br&gt;inte kan gå i grundskolan därför att&lt;br&gt;de är utvecklingsstörda, synskada-&lt;br&gt;de, döva, hörselskadade eller tal-&lt;br&gt;skadade. Sådan skolplikt skall full-&lt;br&gt;göras i särskolan eller specialsko-&lt;br&gt;lan, om inte annat följer av 9 eller&lt;br&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvecklingsstörda skall tas&lt;br&gt;emot i särskolan och övriga i spe-&lt;br&gt;cialskolan. Utvecklingsstörda som&lt;br&gt;på grund av synskada dövhet, hör-&lt;br&gt;selskada eller talskada inte kan gå&lt;br&gt;i särskolan, skall dock tas emot i&lt;br&gt;specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som inte kan gå i grundsko-&lt;br&gt;lan därför att de är utvecklingstörda&lt;br&gt;skall fullgöra sin skolplikt i särsko-&lt;br&gt;lan. Ett bam får dock endast tas&lt;br&gt;emot i särskolan utan vårdnadsha-&lt;br&gt;varens samtycke, om det är uppen-&lt;br&gt;bart att barnet inte kan gå i grund-&lt;br&gt;skolan. Detta gäller inte om barnet&lt;br&gt;har tagits emot i grundskolan och&lt;br&gt;inte längre bedöms kunna gå där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är synskadade, döva,&lt;br&gt;hörselskadade eller talskadade och&lt;br&gt;inte kan gå i grundskolan eller i&lt;br&gt;särskolan skall fullgöra sin skol-&lt;br&gt;plikt i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena får också fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt enligt bestämmelserna i 9&lt;br&gt;och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;br&gt;barnet fyller 16 år eller, om barnet&lt;br&gt;fullgör särskild skolplikt i special-&lt;br&gt;skolan, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet far fullgöra&lt;br&gt;sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet&lt;br&gt;vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan&lt;br&gt;prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran-&lt;br&gt;de far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;br&gt;barnet fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan skall för utbildning Specialskolan skall för utbildning&lt;br&gt;på grundskolenivå ha tio årskurser, på grundskolenivå ha nio obligato-&lt;br&gt;riska årskurser. De ungdomar som&lt;br&gt;har slutfört årskurs 9 i specialsko-&lt;br&gt;lan har rätt att fåfortsatt utbildning&lt;br&gt;i årskurs 10 i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte&lt;br&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen när skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att full-&lt;br&gt;följa utbildningen, skall eleven be-&lt;br&gt;redas tillfälle att göra detta under&lt;br&gt;högst två år e/ter det att skolplikten&lt;br&gt;upphörde. Vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;inte om eleven är utvecklingsstörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utveck-&lt;br&gt;lingsstörda far efter skolpliktens upphörande i mån av plats genomgå&lt;br&gt;annan utbildning i specialskolan intill utgången av vårterminen det kalen-&lt;br&gt;derår då de fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte&lt;br&gt;tillfredsställande har slutfört årskurs&lt;br&gt;10 men bedöms ha förmåga att&lt;br&gt;fullfölja utbildningen, skall eleven&lt;br&gt;beredas tillfälle att göra detta under&lt;br&gt;högst ytterligare två år. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock inte om eleven är&lt;br&gt;utvecklingsstörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fri- Bam far fullgöra skolplikten i en&lt;br&gt;stående skola, om skolan är god- fristående skola som motsvarar&lt;br&gt;känd för ändamålet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundskolan, om skolan är godkänd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ändamålet av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för&lt;br&gt;vanlig skolplikt prövas av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar särskolan&lt;br&gt;av Statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skolasom motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialsko-&lt;br&gt;la som ansvarar för utbildning av&lt;br&gt;samma handikappgrupp där skolan&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för vanlig skolplikt&lt;br&gt;skall meddelas, om skolans utbild-&lt;br&gt;ning ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som grundskolan förmed-&lt;br&gt;lar och skolan även i övrigt väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot grundskolans all-&lt;br&gt;männa mål. Härvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas de krav som anges i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall meddelas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;få i särskolan eller specialskolan&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;br&gt;eleverna i samband med utbildning-&lt;br&gt;en bereds erforderliga omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 godkännandet för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall anges om det avser sär-&lt;br&gt;skoleutbildning eller specialskoleut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är utvecklingsstörda får&lt;br&gt;fullgöra skolplikten i en fristående&lt;br&gt;skola som motsvarar särskolan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för ändamå-&lt;br&gt;let av Statens skolverk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen för särskolan i barnets&lt;br&gt;hemkommun har bedömt att bamet&lt;br&gt;inte kan gå i grundskolan därför att&lt;br&gt;bamet är utvecklingsstört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning eller båda dessa skolfor-&lt;br&gt;mer samt för vilka handikappgrup-&lt;br&gt;per utbildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam får fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en fristående skola som är god-&lt;br&gt;kändför särskild skolplikt och som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i barnets hem-&lt;br&gt;kommun har bedömt att bamet har&lt;br&gt;särskild skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam, som har sådant funktions-&lt;br&gt;hinder som enligt 3 kap. 3 $ kan&lt;br&gt;vara grund för att ta emot bamet i&lt;br&gt;specialskolan, fårfullgöra sin skol-&lt;br&gt;plikt i en fristående skolasom mot-&lt;br&gt;svarar specialskolan om skolan är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänd för elever som har&lt;br&gt;sammafunktionshinder som bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänd för elever med annat&lt;br&gt;funktionshinder men huvudmannen&lt;br&gt;för specialskolan bedömer att bar-&lt;br&gt;net ändå kan tillgodogöra sig ut-&lt;br&gt;bildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om godkännande prövas&lt;br&gt;av styrelsen för den specialskola&lt;br&gt;som ansvarar för utbildning av&lt;br&gt;samma handikappgrupp där den&lt;br&gt;fristående skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 S&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam har funktionshinder&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 3 § kan vara&lt;br&gt;grund för särskild skolplikt, får bar-&lt;br&gt;net fullgöra sin skolplikt i en god-&lt;br&gt;känd fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma funktionshinder som&lt;br&gt;bamet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannenför specialskolan&lt;br&gt;bedömer att bamet ändå kan tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli godkänd enligt&lt;br&gt;1-3 §§ skall utbildningen i den&lt;br&gt;fristående skolan ge kunskaper som&lt;br&gt;till art och nivå väsentligen svarar&lt;br&gt;mot de kunskaper som förmedlas i&lt;br&gt;grundskolan, särskolan respektive&lt;br&gt;specialskolan Skolan skall även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svara mot de&lt;br&gt;allmänna mål som gäller för mot-&lt;br&gt;svarande skolform inom det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet. Härvid skall sär-&lt;br&gt;skilt beaktas de krav som anges i 1&lt;br&gt;kap. 2 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5S&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men&lt;br&gt;som endast för kortare tid är bosatt&lt;br&gt;i landet eller som har andra skäl att&lt;br&gt;fa en utbildning med en annan in-&lt;br&gt;ternationell inriktning än den som&lt;br&gt;far finnas inom grundskolan eller&lt;br&gt;fristående skolor som är godkända&lt;br&gt;för fullgörande av vanlig skolplikt&lt;br&gt;far fullgöra sin skolplikt i en fristå-&lt;br&gt;ende skola med sådan inriktning&lt;br&gt;(internationell skola), om skolan av&lt;br&gt;Statens skolverk har godkänts för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har skolplikt, men som&lt;br&gt;endast för kortare tid är bosatt i&lt;br&gt;landet eller som har andra skäl att&lt;br&gt;fa en utbildning med en annan in-&lt;br&gt;ternationell inriktning än den som&lt;br&gt;far finnas inom grundskolan eller&lt;br&gt;vid sådana fristående skolor som&lt;br&gt;avses i 2 £ far fullgöra skolplikten&lt;br&gt;i en fristående skola med sådan in-&lt;br&gt;riktning (internationell skola), om&lt;br&gt;skolan av Statens skolverk har god-&lt;br&gt;känts för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är&lt;br&gt;likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig-&lt;br&gt;heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska&lt;br&gt;språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som&lt;br&gt;de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För de elever som läsåret 1995/96 böijar i årskurs 8 eller högre skall&lt;br&gt;3 kap. 10 § i dess äldre lydelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 7 kap. 3 och 6 §§ skall tillämpas först från&lt;br&gt;och med den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 §§, 9 kap. 1 - 6 a och 17&lt;br&gt;§§ och 10 kap. 5 § skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 k&lt;br&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam i allmänhet har vanlig skol-&lt;br&gt;plikt. Den skall fullgöras i grund-&lt;br&gt;skolan, om inte annat följer av&lt;br&gt;8-10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skolplikt har bam som&lt;br&gt;inte kan gå i grundskolan därför att&lt;br&gt;de är utvecklingsstörda synskada-&lt;br&gt;de, döva hörselskadade eller tal-&lt;br&gt;skadade. Sådan skolplikt skall full-&lt;br&gt;göras i särskolan eller specialsko-&lt;br&gt;lan, om inte annat följer av 9 eller&lt;br&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvecklingsstörda skall tas&lt;br&gt;emot i särskolan och övriga i spe-&lt;br&gt;cialskolan. Utvecklingsstörda som&lt;br&gt;på grund av synskada dövhet,&lt;br&gt;hörselskada eller talskada inte kan&lt;br&gt;gå i särskolan, skall dock tas emot&lt;br&gt;i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam skall fullgöra skolplikten i&lt;br&gt;grundskolan, särskolan eller speci-&lt;br&gt;alskolan. Skolpliktenfår också full-&lt;br&gt;göras enligt bestämmelserna i 8-10&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam i allmänhet skall tas emot i&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som inte bedöms kunna nå&lt;br&gt;upp till grundskolans kunskapsmål&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda&lt;br&gt;skall tas emot i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som inte kan gå i grundsko-&lt;br&gt;lan eller särskolan därför att de är&lt;br&gt;synskadade, döva hörselskadade&lt;br&gt;eller tcdskadade skall tas emot i&lt;br&gt;specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten upphör vid utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bamet fyller 16 år eller, om bamet&lt;br&gt;fullgör särskild skolplikt i special-&lt;br&gt;skolan, 17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bamet fyller 16 år eller, om bamet&lt;br&gt;fullgör skolplikten i specialskolan,&lt;br&gt;17 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där bamet far fullgöra&lt;br&gt;sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om bamet&lt;br&gt;vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan&lt;br&gt;prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran-&lt;br&gt;de far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 S&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt far fullgöras i en fristå-&lt;br&gt;ende skola, om skolan är godkänd&lt;br&gt;för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för&lt;br&gt;vanlig skolplikt prövas av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt&lt;br&gt;prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar särskolan&lt;br&gt;av Statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser&lt;br&gt;en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen för den specialsko-&lt;br&gt;la som ansvarar för utbildning av&lt;br&gt;samma handikappgrupp där skolan&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för vanlig skolplikt&lt;br&gt;skall meddelas, om skolans utbild-&lt;br&gt;ning ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som grundskolan förmed-&lt;br&gt;lar och skolan även i övrigt väsent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt far fullgöras i en fristå-&lt;br&gt;ende skola, om skolan är godkänd&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av fri-&lt;br&gt;stående skolor som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan eller särskolan prövas&lt;br&gt;av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av fri-&lt;br&gt;stående skolor som motsvarar spe-&lt;br&gt;cialskolan prövas av styrelsen för&lt;br&gt;den specialskola som ansvarar för&lt;br&gt;utbildning av samma handikapp-&lt;br&gt;grupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar grundskolan skall godkännas,&lt;br&gt;om skolans utbildning ger kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som till art och&lt;br&gt;nivå väsentligen svarar mot de kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter som grund-&lt;br&gt;skolan förmedlar och skolan även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen svarar mot grundskolans all-&lt;br&gt;männa mål. Härvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas de krav som anges i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall meddelas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;fa i särskolan eller specialskolan.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;br&gt;eleverna i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen bereds erforderliga omsor-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall anges om det avser sär-&lt;br&gt;skoleutbildning eller specialskoleut-&lt;br&gt;bildning eller båda dessa skolfor-&lt;br&gt;mer samt för vilka handikappgrup-&lt;br&gt;per utbildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt väsentligen svarar mot Prop. 1994/95:212&lt;br&gt;grundskolans allmänna mål. Härvid Bilaga 3&lt;br&gt;skall särskilt beaktas de krav som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar särskolan eller specialskolan&lt;br&gt;skall godkännas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;fa i särskolan eller specialskolan.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;br&gt;eleverna i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen bereds erforderliga omsor-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet &amp;lt;av en skola som&lt;br&gt;motsvarar specialskolan skall anges&lt;br&gt;vilka handikappgrupper som god-&lt;br&gt;kännandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam far fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en fristående skola som är god-&lt;br&gt;kändför särskild skolplikt och som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i barnets hem-&lt;br&gt;kommun har bedömt att bamet har&lt;br&gt;särskild skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam far fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i barnets hem-&lt;br&gt;kommun har bedömt att bamet inte&lt;br&gt;kan nå upp till grundskolans kun-&lt;br&gt;skapsmål därför att det är utveck-&lt;br&gt;lingsstört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam har funktionshinder&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 3 § kan vara&lt;br&gt;grund för särskild skolplikt, far bar-&lt;br&gt;net fullgöra sin skolplikt i en god-&lt;br&gt;känd fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma funktionshinder som bar-&lt;br&gt;net eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam har ett sådant funk-&lt;br&gt;tionshinder som enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;kan vara grund för mottagande i&lt;br&gt;specialskolan, far bamet fullgöra&lt;br&gt;sin skolplikt i en godkänd friståen-&lt;br&gt;de skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har samma funktionshinder&lt;br&gt;som bamet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialskolan 2. huvudmannen för specialskolan&lt;br&gt;bedömer att bamet ändå kan tillgo- bedömer att bamet ändå kan tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig utbildningen vid skolan, dogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men&lt;br&gt;som endast för kortare tid är bosatt&lt;br&gt;i landet eller som har andra skäl att&lt;br&gt;fa en utbildning med en arman&lt;br&gt;internationell inriktning än den som&lt;br&gt;får finnas inom grundskolan eller&lt;br&gt;fristående skolor som är godkända&lt;br&gt;för fullgörande av vanlig skolplikt&lt;br&gt;far fullgöra sin skolplikt i en fristå-&lt;br&gt;ende skola med sådan inriktning&lt;br&gt;(internationell skold), om skolan av&lt;br&gt;Statens skolverk har godkänts för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att sko-&lt;br&gt;lans utbildning som helhet betrak-&lt;br&gt;tad är likvärdig med grundskolans.&lt;br&gt;Skolan skall förmedla kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som underlättar&lt;br&gt;fortsatt skolgång utomlands. Under-&lt;br&gt;visning i svenska språket och om&lt;br&gt;svenska förhållanden skall medde-&lt;br&gt;las i den omfattning som de i lan-&lt;br&gt;det för kortare tid bosatta eleverna&lt;br&gt;behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som endast för en kortare tid&lt;br&gt;är bosatt i landet eller den som har&lt;br&gt;andra skäl att fa utbildning z en&lt;br&gt;internationell skola far fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i en sådan skola, om sko-&lt;br&gt;lan är godkänd för ändamålet av&lt;br&gt;Statens skolverk. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte sådana bam som avses i 3 kap.&lt;br&gt;3 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationell skola avses en&lt;br&gt;fristående skola som har en annan&lt;br&gt;internationell inriktning än den som&lt;br&gt;får finnas i grundskolan eller i en&lt;br&gt;fristående skola som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan För godkännande&lt;br&gt;krävs att skolans utbildning som&lt;br&gt;helhet betraktad är likvärdig med&lt;br&gt;grundskolans. Skolan skall förmed-&lt;br&gt;la kunskaper och färdigbeter som&lt;br&gt;underlättar fortsatt skolgång utom-&lt;br&gt;lands. Undervisning i svenska språ-&lt;br&gt;ket och om svenska förhållanden&lt;br&gt;skall meddelas i den omfattning&lt;br&gt;som de i landet för kortare tid bo-&lt;br&gt;satta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har vanlig&lt;br&gt;skolplikt skall tilldelas bidrag för&lt;br&gt;verksamheten av elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner. För vaije elev skall&lt;br&gt;lämnas ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;den genomsnittliga kostnaden per&lt;br&gt;elev i hemkommunens grundskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall tillde-&lt;br&gt;las bidrag för verksamheten av ele-&lt;br&gt;vernas hemkommuner. För vaije&lt;br&gt;elev skall lämnas ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden per elev i hemkommunens&lt;br&gt;grundskola det pågående kalender-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året på den årskurs som eleven till-&lt;br&gt;hör. Vid tilldelningen får kommu-&lt;br&gt;nen göra ett avdrag som uppgår till&lt;br&gt;högst 25 procent av den framräkna-&lt;br&gt;de genomsnittskostnaden. Rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får medge ett&lt;br&gt;större avdrag, om det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett bi-&lt;br&gt;dragsår i sänder. Vaije bidragsår&lt;br&gt;böijar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från kom-&lt;br&gt;munen i den fristående skolan den&lt;br&gt;15 september under bidragsåret.&lt;br&gt;Bidragen skall utbetalas med en&lt;br&gt;tolftedel vaije månad. Utbetalning-&lt;br&gt;arna i juli-september avpassas efter&lt;br&gt;ett beräknat antal elever och regle-&lt;br&gt;ring görs vid utbetalning i oktober.&lt;br&gt;För en skola som är nystartad, får&lt;br&gt;bidrag, som avser tiden ju-&lt;br&gt;li-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en ny-&lt;br&gt;startad skola skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;gäller dock att skolan skall ha an-&lt;br&gt;sökt om att bli godkänd före den&lt;br&gt;1 april kalenderåret innan bidrags-&lt;br&gt;året böijar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det pågående kalenderåret på den&lt;br&gt;årskurs som eleven tillhör. Vid till-&lt;br&gt;delningen får kommunen göra ett&lt;br&gt;avdrag som uppgår till högst 25&lt;br&gt;procent av den framräknade ge-&lt;br&gt;nomsnittskostnaden. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får medge ett större av-&lt;br&gt;drag om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett bi-&lt;br&gt;dragsår i sänder. Vaije bidragsår&lt;br&gt;böijar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från kom-&lt;br&gt;munen i den fristående skolan den&lt;br&gt;15 september under bidragsåret.&lt;br&gt;Bidragen skall utbetalas med en&lt;br&gt;tolftedel vaije månad. Utbetalning-&lt;br&gt;arna i juli-september avpassas efter&lt;br&gt;ett beräknat antal elever och regle-&lt;br&gt;ring görs vid utbetalning i oktober.&lt;br&gt;För en skola som är nystartad, far&lt;br&gt;bidrag som avser tiden ju-&lt;br&gt;li-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en ny-&lt;br&gt;startad skola skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;gäller dock att skolan skall ha an-&lt;br&gt;sökt om att bli godkänd för vanlig&lt;br&gt;skolplikt före den 1 april kalender-&lt;br&gt;året innan bidragsåret böijar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för&lt;br&gt;längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad&lt;br&gt;som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om&lt;br&gt;det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den&lt;br&gt;fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreg-&lt;br&gt;lering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredovis-&lt;br&gt;ning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor&lt;br&gt;för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrif-&lt;br&gt;ter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvud-&lt;br&gt;mannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som&lt;br&gt;Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har särskild&lt;br&gt;skolplikt och som motsvarar sär-&lt;br&gt;skolan, skall tilldelas bidrag för&lt;br&gt;verksamheten av elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner. För att en nystartad&lt;br&gt;skola skall ha rätt till bidrag gäller&lt;br&gt;dock att skolan skall ha ansökt om&lt;br&gt;att bli godkänd för särskild skol-&lt;br&gt;plikt före den 1 april kalenderåret&lt;br&gt;innan bidragsåret böijar. Vaije bi-&lt;br&gt;dragsår böijar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående&lt;br&gt;skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;br&gt;hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan skall tilldelas&lt;br&gt;bidrag för verksamheten av elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner. För att en ny-&lt;br&gt;startad skola skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;gäller dock att skolan skall ha an-&lt;br&gt;sökt om att bli godkänd före den&lt;br&gt;1 april kalenderåret innan bidrags-&lt;br&gt;året böijar. Vaije bidragsår böijar&lt;br&gt;den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;M&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande&lt;br&gt;av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut&lt;br&gt;i ärenden om elevavgifter enligt 7 § far överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en&lt;br&gt;fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 § tredje stycket 2 el-&lt;br&gt;ler 12 § far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16&lt;br&gt;§§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som&lt;br&gt;avses i 3 § far överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som&lt;br&gt;avses i 16 § far överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i ärenden om godkännande&lt;br&gt;eller återkallande av godkännande&lt;br&gt;för en fristående skola enligt 1 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 12 § far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor enligt 4 § prövas av sty-&lt;br&gt;relsen för den skola där bamet an-&lt;br&gt;nars skulle ha fullgjort sin skol-&lt;br&gt;plikt. Om bamet har sådant funk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor enligt 4 § prövas av sty-&lt;br&gt;relsen för den skola där bamet an-&lt;br&gt;nars skulle ha fullgjort sin skol-&lt;br&gt;plikt. Om bamet har sådant funk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionshinder som enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;kan vara grund för särskild skol-&lt;br&gt;plikt, skall styrelsen höra Socialsty-&lt;br&gt;relsen innan ett medgivande lämnas&lt;br&gt;eller återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionshinder som enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;kan vara grund för mottagande i&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan, skall&lt;br&gt;styrelsen höra Socialstyrelsen innan&lt;br&gt;ett medgivande lämnas eller åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat för-&lt;br&gt;äldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) om vilka bam som skall tas emot i särskolan gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bam som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som sägs i 2 § gäller även bam som har fatt ett betydande och&lt;br&gt;bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada,&lt;br&gt;föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt bam med autism&lt;br&gt;eller autismliknande tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni&lt;br&gt;månad 2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum ff.o.m. läsåret&lt;br&gt;1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4. Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,&lt;br&gt;regeringsrådet Ame Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995 (Utbildningsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till lag om&lt;br&gt;ändring i skollagen (1985:1100) och till lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Borg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innehåller inte någon regel om hur utvecklingsstörda bam&lt;br&gt;skall fullgöra sin skolplikt, om föräldrarna inte lämnar sitt medgivande till&lt;br&gt;att bamet tas emot i särskolan. Avsikten är att de skall fullgöra skolplik-&lt;br&gt;ten enligt vad som gäller för bam i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 2 § lagen om försöksverksamhet med ökat för-&lt;br&gt;äldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång far följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bam som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vård-&lt;br&gt;nadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att bamet tas emot i särsko-&lt;br&gt;lan, skall bamet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för bam i&lt;br&gt;allmänhet enligt skollagen (1985:1100).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den av Lagrådet föreslagna formuleringen följer att de möjligheter&lt;br&gt;som finns för bam i allmänhet att fullgöra skolplikten enligt 8-10 kap.&lt;br&gt;skollagen står öppna även för utvecklingsstörda bam som inte skall gå i&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i övrigt lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:212&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande&lt;br&gt;över utvecklingsstörda bams skolgång - en försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48249, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:17:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03212</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:17:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03212</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__212.pdf</filnamn>
<filstorlek>1807303</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CA341A56-304F-463E-A58F-EF7FB1514448</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:UbU1</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01UbU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Val av skolform för utvecklingsstörda barn, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Fransson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:212&lt;br/&gt;
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Ub59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>