<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228593</hangar_id>
 <dok_id>GI03207</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>207</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:207</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>207</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:51:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny föräldraledighetslag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03207/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03207</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03207</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:207&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny föräldraledighetslag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 mars 1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03207/prop_199495__207-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny föräldraledighetslag. Den&lt;br&gt;innebär dels en språklig och lagteknisk bearbetning av den nuvarande&lt;br&gt;föräldraledighetslagen, dels en anpassning till EG:s direktiv 92/85/EEG&lt;br&gt;av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa&lt;br&gt;på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn&lt;br&gt;eller ammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall för gravida&lt;br&gt;kvinnor föreslås avse även kvinnor som nyligen fött barn eller som am-&lt;br&gt;mar och där kvinnans hälsa och säkerhet fordrar förändrade arbetsförhål-&lt;br&gt;landen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där rätt till omplacering föreligger men där sådan inte är möj-&lt;br&gt;lig, skall arbetstagaren ha rätt till ledighet så länge det krävs för att&lt;br&gt;skydda hennes hälsa och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovillkorliga rätten till ledighet för kvinnliga arbetstagare i sam-&lt;br&gt;band med graviditet och efter förlossning föreslås förlängd från nuvaran-&lt;br&gt;de sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex&lt;br&gt;veckor efter förlossningen till sju veckor före den beräknade tidpunkten&lt;br&gt;för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om&lt;br&gt;ledighetens förläggning och om andra frågor som berör ledigheten. Om&lt;br&gt;det inte medför olägenhet för arbetstagaren skall denne lägga hel ledig-&lt;br&gt;het så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig stör-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås vissa förändringar i semesterlagens regler om se-&lt;br&gt;mesterlönegrundande frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till föräldraledighetslag................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i semesterlagen (1977:480); ............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; ... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring;......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig bered-&lt;br&gt;skapslag (1987:1262); ...................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny föräldraledighetslag........................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en ny lag....................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella åtaganden .................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för&lt;br&gt;att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplat-&lt;br&gt;sen för arbetstagare som är gravida, nyligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har fött barn eller ammar ............... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Den europeiska sociala stadgans innehåll .... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Barnledighet i samband med förlossning .........23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden...... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden.....28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledighet för undersökningar under graviditeten.....30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställningsskyddet för gravida arbetstagare m.fl.&amp;nbsp;&amp;nbsp;..&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till ekonomiskt bidrag under ledighet ........ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samråds- och anmälningsskyldighet m.m.......... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 &amp;nbsp;Talerätt ................................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 &amp;nbsp;Avvikelser genom kollektivavtal............... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 &amp;nbsp;Kvalifikationstid.......................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.13 &amp;nbsp;Skadestånd och preskription.................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Semesterlönegrundande frånvaro.................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen&amp;nbsp;....&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.......................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldraledighetslagen...................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:480) &amp;nbsp;  48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag ......................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser ................49 &amp;nbsp;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningen om ledighetslagstiftningens samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattning av betänkandet (SOU 1994:41) Ledighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen - en översyn i aktuella delar.........50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Betänkandets lagförslag i aktuella delar............ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande .......................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Rådets direktiv 92/85/EEG .................... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Artikel 8 i den europeiska sociala stadgan.......... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 ............................................ 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad....................................... 90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föräldraledighetslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till föräldraledighetslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetstagare som omfattas av lagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ-&lt;br&gt;ning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma rätt har också en arbetstagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett&lt;br&gt;barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att&lt;br&gt;arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med&lt;br&gt;denna förälder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in-&lt;br&gt;skränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvi-&lt;br&gt;kelser från lagen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anmälan om ledighet (13 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång&lt;br&gt;till arbete (15 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i and-&lt;br&gt;ra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ledighetens förläggning (11 och 12 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skyddet för anställningsförmånerna (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller&lt;br&gt;tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör&lt;br&gt;den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gra-&lt;br&gt;vida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s.l,&lt;br&gt;Celex 392L0085).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämp- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;ligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn&lt;br&gt;m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes&lt;br&gt;barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller,&lt;br&gt;under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där-&lt;br&gt;efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid&lt;br&gt;med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjär-&lt;br&gt;dedels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid&lt;br&gt;med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan&lt;br&gt;föräldrapenning, 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.&lt;br&gt;fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en&lt;br&gt;viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs&lt;br&gt;kvalifikationstid enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga&lt;br&gt;arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i&lt;br&gt;18-21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före&lt;br&gt;den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förloss-&lt;br&gt;ningen. Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning&lt;br&gt;betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10 - 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel ledighet med eller utan föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet&lt;br&gt;är 18 månader oavsett om föräldern far föräldrapenning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern far hel&lt;br&gt;föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den&lt;br&gt;tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption&lt;br&gt;av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte&lt;br&gt;rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade&lt;br&gt;ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt&lt;br&gt;åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delledighet med föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Under den tid då en förälder far halv eller fjärdedels föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt&lt;br&gt;till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delledighet utan föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en fjär-&lt;br&gt;dedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än&lt;br&gt;så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;har arbetstagaren rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren&lt;br&gt;blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har&lt;br&gt;rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 - 7 §§ gäller att arbetstaga-&lt;br&gt;ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de&lt;br&gt;senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste&lt;br&gt;två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighetens förläggning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledighetsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ledigheten far delas upp på högst tre perioder för vaije kalenderår.&lt;br&gt;Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till&lt;br&gt;det kalenderår då ledigheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller an-&lt;br&gt;tingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledig-&lt;br&gt;het för föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbets-&lt;br&gt;tagaren begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal ar-&lt;br&gt;betstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6&lt;br&gt;eller 7 § skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före&lt;br&gt;ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I&lt;br&gt;samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledig-&lt;br&gt;heten är planerad att pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning enligt 8 § skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren&lt;br&gt;minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom&lt;br&gt;eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens&lt;br&gt;förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras&lt;br&gt;utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i&lt;br&gt;11 § så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig&lt;br&gt;störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid&lt;br&gt;förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när-&lt;br&gt;mare förläggning och därmed sammanhängande frågor, om annat inte&lt;br&gt;har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke&lt;br&gt;dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon&lt;br&gt;annan tid än arbetsdagens början eller slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren&lt;br&gt;underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation&lt;br&gt;om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledig-&lt;br&gt;hetens början.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång i arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt&lt;br&gt;arbete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall&lt;br&gt;arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får ar-&lt;br&gt;betsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgi-&lt;br&gt;varen tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund&lt;br&gt;av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt&lt;br&gt;denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig-&lt;br&gt;förklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet&lt;br&gt;enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för&lt;br&gt;anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen&lt;br&gt;fött barn eller ammar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller&lt;br&gt;ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna&lt;br&gt;anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fort-&lt;br&gt;sätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av&lt;br&gt;detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli&lt;br&gt;omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sex-&lt;br&gt;tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skä- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;ligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18&lt;br&gt;och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa&lt;br&gt;och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid&lt;br&gt;som ledigheten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna&lt;br&gt;avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 §&lt;br&gt;skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att&lt;br&gt;kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande&lt;br&gt;arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga&lt;br&gt;fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts&lt;br&gt;skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till&lt;br&gt;omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande&lt;br&gt;pröva möjligheten till omplacering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd&lt;br&gt;för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättegång&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och&lt;br&gt;35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39 - 42 §§ samt 43 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tilläm-&lt;br&gt;pas 64 - 66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets-&lt;br&gt;livet på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1978:410) om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av barn, m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om&lt;br&gt;ändring i semesterlagen (1977:480);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) i paragrafens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1994:2079) om ändring i nämnda lag skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410)&lt;br&gt;om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m.m. dels under tid för vilken&lt;br&gt;havandeskapspenning utges enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, dels under tid&lt;br&gt;för vilken föräldrapenning utges i&lt;br&gt;anledning av barns födelse eller&lt;br&gt;adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§&lt;br&gt;samma lag, i den mån frånvaron&lt;br&gt;för vaije barn, eller vid flerbams-&lt;br&gt;börd sammanlagt, icke överstiger&lt;br&gt;120 dagar eller för ensamstående&lt;br&gt;förälder, 180 dagar, dels under tid&lt;br&gt;för vilken tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11&lt;br&gt;och 11 a §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt föräldraledig-&lt;br&gt;hetslagen (1995:000) dels under&lt;br&gt;tid för vilken havandeskapspen-&lt;br&gt;ning utges enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;dels under tid för vilken föräldra-&lt;br&gt;penning utges i anledning av barns&lt;br&gt;födelse eller adoption enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 och 5 §§ samma lag, i den mån&lt;br&gt;frånvaron för vaije barn, eller vid&lt;br&gt;flerbamsbörd sammanlagt, inte&lt;br&gt;överstiger 120 dagar eller för en-&lt;br&gt;samstående förälder, 180 dagar,&lt;br&gt;dels under tid för vilken tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning utges enligt 4 kap.&lt;br&gt;10, 10 a, 11 och 11 a §§ samma&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren&lt;br&gt;är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes-&lt;br&gt;terlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag&lt;br&gt;eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om ut-&lt;br&gt;bildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repeti-&lt;br&gt;tionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om total fors varsp likt, om från-&lt;br&gt;varon under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i&lt;br&gt;något fall anses bero på arbets-&lt;br&gt;skada. Har arbetstagare av anled-&lt;br&gt;ning som anges i första stycket 1&lt;br&gt;varit oavbrutet frånvarande från&lt;br&gt;arbetet under två hela intjänandeår,&lt;br&gt;grundar därefter infallande dag av&lt;br&gt;frånvaroperioden icke rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagare av anledning som&lt;br&gt;anges i första stycket 1 varit från-&lt;br&gt;varande från arbetet utan längre&lt;br&gt;avbrott i frånvaron än forton da-&lt;br&gt;gar i en följd under två hela intjä-&lt;br&gt;nandeår, grundar därefter infallan-&lt;br&gt;de dag av frånvaroperioden inte&lt;br&gt;rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2072) om ändring i nämn-&lt;br&gt;da lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos&lt;br&gt;kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.&lt;br&gt;Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för&lt;br&gt;rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Om anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period&lt;br&gt;med sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och beta-&lt;br&gt;las ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med&lt;br&gt;första dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med&lt;br&gt;en tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen&lt;br&gt;inträffade. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycket a gälla&lt;br&gt;från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid som anges under 1 - 6 får, om inte första stycket b, c el- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;ler d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäk-&lt;br&gt;ringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den&lt;br&gt;försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av barn,&lt;br&gt;om den försäkrade är förälder till&lt;br&gt;barnet eller likställs med förälder&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av barn,&lt;br&gt;m.m. och barnet inte har fyllt ett&lt;br&gt;år. Motsvarande gäller vid adop-&lt;br&gt;tion av barn som ej fyllt tio år el-&lt;br&gt;ler vid mottagande av sådant barn&lt;br&gt;i avsikt att adoptera det, om min-&lt;br&gt;dre än ett år har förflutit sedan den&lt;br&gt;försäkrade fick barnet i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av bam,&lt;br&gt;om den försäkrade är förälder till&lt;br&gt;barnet eller likställs med förälder&lt;br&gt;enligt 1 § föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000) och barnet inte har&lt;br&gt;fyllt ett år. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;adoption av bam som ej fyllt tio år&lt;br&gt;eller vid mottagande av sådant&lt;br&gt;bam i avsikt att adoptera det, om&lt;br&gt;mindre än ett år har förflutit sedan&lt;br&gt;den försäkrade fick barnet i sin&lt;br&gt;vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på&lt;br&gt;en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under&lt;br&gt;denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller&lt;br&gt;delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på&lt;br&gt;grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas&lt;br&gt;ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk-&lt;br&gt;dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första —&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket&lt;br&gt;6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 da-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om all- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;män försäkring;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning, om havan-&lt;br&gt;deskap har satt ned hennes förmå-&lt;br&gt;ga att utföra uppgifterna i sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande arbete&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 12 § lagen&lt;br&gt;(1978:410) om rätt till ledighet for&lt;br&gt;vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning, om havan-&lt;br&gt;deskap har satt ned hennes förmå-&lt;br&gt;ga att utföra uppgifterna i sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande arbete&lt;br&gt;enligt 19 § föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på&lt;br&gt;grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;§ arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § lagen om&lt;br&gt;rätt till ledighet for vård av barn,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på&lt;br&gt;grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;§ arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt&lt;br&gt;18 § foräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för vaije&lt;br&gt;dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde&lt;br&gt;dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskaps- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;penning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade&lt;br&gt;tidpunkten för barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskaps-&lt;br&gt;lag (1987:1262);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)&lt;br&gt;och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, lagen&lt;br&gt;(1974:358) om facklig förtroende-&lt;br&gt;mans ställning på arbetsplatsen,&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.,&lt;br&gt;tillämpas med de ändringar och&lt;br&gt;tillägg som anges i en till denna&lt;br&gt;lag fogad förteckning (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, lagen&lt;br&gt;(1974:358) om facklig förtroende-&lt;br&gt;mans ställning på arbetsplatsen,&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000), tillämpas med de änd-&lt;br&gt;ringar och tillägg som anges i en&lt;br&gt;till denna lag fogad förteckning&lt;br&gt;(bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet for vård av&lt;br&gt;barn, m. m. skall 1 § ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föräldraledighetsla-&lt;br&gt;gen (1995:000) skall 1 § ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit&lt;br&gt;gift med eller har eller haft bam med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får genom föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt&lt;br&gt;denna lag, om det krävs för att tillgodose totalförsvarets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1691&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 november 1992 bemyndigade regeringen chefen&lt;br&gt;för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att göra en översyn av ledighetslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen justi-&lt;br&gt;tiekanslem Johan Hirschfeldt att vara särskild utredare. Utredningen,&lt;br&gt;som bedrevs under namnet ”Utredningen om ledighetslagstiftningen”,&lt;br&gt;avlämnade i mars 1994 betänkandet Ledighetslagstiftningen - en översyn&lt;br&gt;(SOU 1994:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet lämnas förslag till dels en ny studieledighetslag, dels en&lt;br&gt;ny föräldraledighetslag. Vidare föreslås vissa ändringar i 17 § semester-&lt;br&gt;lagen (1977:480), lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och&lt;br&gt;arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262). Lagen (1979:1184) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. (SLA-ledighetsla-&lt;br&gt;gen) föreslås avskaffad. Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (sfi-ledighetslagen) föreslås bli in-&lt;br&gt;arbetad i den nya studieledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 1. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsären-&lt;br&gt;det (dnr A94/581/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar här upp frågorna om ny föräldraledighetslag och om&lt;br&gt;vissa förändringar i 17 § semesterlagen samt följdändringar i AFL och&lt;br&gt;arbetsrättslig beredskapslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning och iagförslag i relevanta delar finns i&lt;br&gt;bilagorna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft synpunkter på utformningen av 2 och 14 §§ i försla-&lt;br&gt;get till ny föräldraledighetslag. Regeringen har i propositionen följt Lag-&lt;br&gt;rådets förslag. Vissa redaktionella ändringar har gjorts. Dessutom har&lt;br&gt;19 § omarbetats i förhållande till förslaget i lagrådsremissen. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren till 2 och&lt;br&gt;14 §§ förslaget till ny föräldraledighetslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En ny föräldraledighetslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behovet av en ny lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny föräldraledighetslag läggs fram. Den&lt;br&gt;innebär en lagteknisk och språklig bearbetning av den nuvarande&lt;br&gt;föräldraledighetslagen. Förslaget innehåller inte några egentliga&lt;br&gt;förändringar i sak annat än då så är motiverat for att genomföra&lt;br&gt;rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för&lt;br&gt;att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare&lt;br&gt;som är gravida, nyligen har fött bam eller ammar eller när det är&lt;br&gt;motiverat av lagtekniska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har kommenterat&lt;br&gt;behovet av en ny föräldaledighetslag har tillstyrkt eller inte haft någon&lt;br&gt;erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1978:410) om rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av bam, m.m. (föräldraledighetslagen) trädde i kraft den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1979. Den har under åren ändrats ett flertal gånger och framstår nu&lt;br&gt;som - åtminstone i vissa delar - oöverblickbar och svårtillgänglig. La-&lt;br&gt;gen berör många arbetstagare och det är viktigt att lagens utformning är&lt;br&gt;sådan att den enskilde arbetstagaren lätt kan tillägna sig innehållet. Re-&lt;br&gt;geringen anser därför att det är angeläget att lagen nu moderniseras.&lt;br&gt;Dessutom är det viktigt att anpassa reglerna till EG:s direktiv 92/85/EEG&lt;br&gt;på området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Internationella åtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet&lt;br&gt;och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har&lt;br&gt;fött bam eller ammar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har till syfte att få till stånd åtgärder som uppmuntrar till&lt;br&gt;förbättringar inom området för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för&lt;br&gt;arbetstagare som är gravida, nyligen har fött bam eller som ammar.&lt;br&gt;Direktivet finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall enligt direktivets artikel 4 göra en riskbedömning&lt;br&gt;för berörda grupper och därefter vidta nödvändiga åtgärder. Arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall därvid tillfälligt ändra arbetsförhållandena eller arbetstiderna för&lt;br&gt;de berörda arbetstagarna. Om detta av tekniska eller andra objektiva skäl&lt;br&gt;inte är möjligt eller av klart redovisade skäl inte rimligen kan begäras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall arbetsgivaren vidta åtgärder for att omplacera arbetstagaren till ett Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;annat arbete. Om inte heller detta är möjligt skall arbetstagaren ha rätt&lt;br&gt;till tjänstledighet så länge det erfordras for att skydda hennes hälsa och&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivets artikel 8 följer att medlemsstaterna skall se till att gravi-&lt;br&gt;da arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött bam och arbetstagare som&lt;br&gt;ammar (se artikel 2) har rätt till en sammanhängande barnledighet under&lt;br&gt;minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 9 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;se till att gravida arbetstagare som avses i artikel 2 skall ha rätt till le-&lt;br&gt;dighet utan löneavdrag för undersökningar under graviditeten om sådana&lt;br&gt;undersökningar måste ske på arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 10 framgår att medlemsstaterna skall se till att gravida kvin-&lt;br&gt;nor inte far sägas upp från början av graviditeten till slutet av barnledig-&lt;br&gt;heten utom i undantagsfall, som inte har med deras tillstånd att göra och&lt;br&gt;som enligt nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund för&lt;br&gt;uppsägning, samt i tillämpliga fall, medgivande föreligger från behörig&lt;br&gt;myndighet. Om uppsägning ändå sker skall arbetsgivaren skriftligt ange&lt;br&gt;skälen därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheterna i artiklarna 5, 6 och 7 rörande anställningskontraktet&lt;br&gt;skall enligt artikel 11 tillförsäkras i nationell lagstiftning eller nationell&lt;br&gt;praxis. Detta rör bestämmelser om åtgärder som arbetsgivaren skall vid-&lt;br&gt;ta, t.ex. omplacering. Det gäller också arbetsmiljö och nattarbete. Även&lt;br&gt;rätten till lön och/eller bidrag för arbetstagare enligt artikel 2 måste till-&lt;br&gt;försäkras i nationell lagstiftning eller nationell praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som nämns i artikel 8 - barnledighet - måste rättigheter som har&lt;br&gt;att göra med anställningskontraktet för arbetstagare enligt artikel 2 till-&lt;br&gt;försäkras. Vidare måste rätt till bibehållen lön och/eller tillräckligt stort&lt;br&gt;bidrag för arbetstagare enligt artikel 2 tillförsäkras. Bidraget skall anses&lt;br&gt;tillräckligt stort om det garanterar en inkomst som är minst lika stor som&lt;br&gt;den som arbetstagaren skulle få i fall hon avbröt sitt arbete av hälsoskäl,&lt;br&gt;om inte någon annan form av övre gräns gäller enligt nationell lag. Med-&lt;br&gt;lemsstaterna far göra bidraget beroende av att arbetstagaren har kvalifi-&lt;br&gt;cerat sig för en sådan förmån enligt nationell lag. Sådana villkor får&lt;br&gt;dock inte fordra att arbetstagaren har varit anställd under mer än tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall utforma sin lagstiftning så att arbetstagare som&lt;br&gt;anser att de inte har fått del av rättigheterna i direktivet kan föra talan i&lt;br&gt;rättegång eller gentemot en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt artikel 14 se till att bestämmelser som&lt;br&gt;erfordras för att uppfylla direktivet träder i kraft senast inom två år från&lt;br&gt;det att direktivet antogs. Medlemsstaterna kan alternativt se till att ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter inför motsvarande regler i kollektivavtal. Med-&lt;br&gt;lemsstaterna skall dock alltid svara för att direktivet uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet antogs av rådet den 19 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Den europeiska sociala stadgans innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska sociala stadgan ingår i det system av rättsakter som&lt;br&gt;Europarådet har antagit. Stadgan undertecknades år 1961 och Sverige&lt;br&gt;ratificerade huvuddelen av stadgan året därpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgan innehåller bl.a. regler om skydd för kvinnliga arbetstagare&lt;br&gt;(artikel 8). Enligt artikel 8.1 föreligger en skyldighet att se till att kvinn-&lt;br&gt;liga arbetstagare kan få ledigt med ekonomisk kompensation sammanlagt&lt;br&gt;tolv veckor i samband med barns födelse. Detta stadgande har tolkats så&lt;br&gt;att sex veckors ledighet efter förlossningen skall vara obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8.3 stadgar rätt till ledighet för amning. Denna artikel har tol-&lt;br&gt;kats så att ledigheten skall anses som arbetad tid och betalas som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8.2 skall staterna genomföra en ordning som innebär att&lt;br&gt;en arbetsgivares uppsägning av en kvinnlig arbetstagare är olaglig om&lt;br&gt;den företas under hennes frånvaro på grund av havandeskap eller barns-&lt;br&gt;börd. Detsamma gäller om uppsägningen sker vid en sådan tidpunkt att&lt;br&gt;anställningen upphör under frånvaron. Denna regel har Sverige emeller-&lt;br&gt;tid inte ratificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 i stadgan finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Barnledighet i samband med förlossning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den ovillkorliga rätten för en kvinnlig ar-&lt;br&gt;betstagare till hel ledighet i samband med barns födelse under&lt;br&gt;minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen&lt;br&gt;och sex veckor efter förlossningen utökas till minst sju veckor före&lt;br&gt;den beräknade tidpunkten för förlossningen respektive sju veckor&lt;br&gt;efter förlossningen. Ledigheten skall inte vara obligatorisk för ar-&lt;br&gt;betstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslagen i&lt;br&gt;denna del, förutom Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,&lt;br&gt;tillstyrker eller har ingen erinran mot att rätten till ledighet för kvinnlig&lt;br&gt;arbetstagare i samband med förlossning utökas på angivet sätt. Fakultets-&lt;br&gt;nämnden anser att ledighet vid förlossning bör vara obligatorisk. Det kan&lt;br&gt;till och med enligt fakultetsnämnden ifrågasättas om inte ett straffansvar&lt;br&gt;bör införas för den arbetsgivare som bryter mot regeln. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket (RFV) anser att EG-direktivets krav på obligatorisk ledighet för&lt;br&gt;kvinnliga arbetstagare två veckor före eller efter förlossningen är moti-&lt;br&gt;verat med hänsyn till kvinnans hälsa. RFV har dock inget att erinra mot&lt;br&gt;utredningens ställningstaganden när det gäller den obligatoriska ledig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten. Institutet för arbetslivsforskning anser att rätten till föräldraledig- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;het bör skrivas in i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: EG-direktivet innehåller i denna&lt;br&gt;del krav i två hänseenden. Medlemsstaterna skall se till att gravida ar-&lt;br&gt;betstagare, arbetstagare som nyligen fött bam och arbetstagare som am-&lt;br&gt;mar har rätt till sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor&lt;br&gt;under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller&lt;br&gt;praxis. Av den angivna ledigheten måste arbetstagaren ta ut minst två&lt;br&gt;veckors obligatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen i&lt;br&gt;enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala stadgan innehåller krav på ledighet med ekonomisk kompensa-&lt;br&gt;tion sammanlagt tolv veckor i samband med barns födelse, varav sex&lt;br&gt;veckors ledighet efter förlossningen skall vara obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnliga arbetstagare har enligt 4 § andra stycket första meningen&lt;br&gt;lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam, m.m. (föräldrale-&lt;br&gt;dighetslagen) alltid rätt till hel ledighet i samband med barns födelse&lt;br&gt;under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen&lt;br&gt;och sex veckor efter förlossningen. Enligt 4 § första stycket samma lag&lt;br&gt;har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär&lt;br&gt;hel föräldrapenningförmån enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL). För rätt till denna ledighet krävs dock att arbetstagaren&lt;br&gt;vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senas-&lt;br&gt;te sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste&lt;br&gt;två åren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 veckors ledighet i samband med förlossning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uttryckligen uppfylla direktivets krav på sammanhängande barn-&lt;br&gt;ledighet under minst 14 veckor under tiden före den beräknade tidpunk-&lt;br&gt;ten för förlossningen eller efter förlossningen måste lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla kravet på 14 veckors ledighet anser regeringen att det&lt;br&gt;ligger närmast till hands att förlänga den enligt 4 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen föräldraledighetslagen stadgade rätten till ledighet till minst&lt;br&gt;sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veck-&lt;br&gt;or efter förlossningen. Bestämmelsen återfinns i 4 § första stycket i för-&lt;br&gt;slaget till ny föräldraledighetslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på obligatorisk ledighet i samband med förlossning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är härefter om någon lagändring behövs för att tillgodose kraven&lt;br&gt;på obligatorisk ledighet såväl enligt direktivet som enligt stadgan. Ut-&lt;br&gt;redningen har under sitt arbete inte funnit något som tyder på att pro-&lt;br&gt;blem skulle föreligga för gravida arbetstagare eller arbetstagare som&lt;br&gt;nyligen fött bam eller som ammar att få ledighet. Det har inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare i lagstiftningsarbetet framförts något allmänt krav på obligatorisk Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;ledighet i samband med barns födelse. Föräldraledighetslagen tillerkän-&lt;br&gt;ner arbetstagarna rätt till ledighet enligt där närmare angivna regler och&lt;br&gt;det har inte framkommit något som tyder på att detta regelverk inte&lt;br&gt;skulle fungera på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav framstår det for svenska forhållanden som främ-&lt;br&gt;mande och omotiverat med en regel om obligatorisk ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip är alla kvinnliga arbetstagare som har fött bam lediga i an-&lt;br&gt;slutning till förlossningen. Andelen har uppskattats till 98 procent och&lt;br&gt;övriga antas vara sjukskrivna. Kravet i direktivet gäller två veckors obli-&lt;br&gt;gatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen i enlighet med&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis. Regeringen finner i likhet med utred-&lt;br&gt;ningen att det finns en svensk praxis som innebär att kvinnliga arbets-&lt;br&gt;tagare som nyligen fött bam verkligen utnyttjar den rätt till ledighet som&lt;br&gt;lagstiftningen tillerkänner dem. Den nuvarande - ovan redovisade - lag-&lt;br&gt;stiftningen om rätt till ifrågavarande ledighet föreslås överförd till den&lt;br&gt;nya föräldraledighetslagen. Regeringen anser att svensk nationell lag-&lt;br&gt;stiftning i förening med praxis redan nu uppfyller EG-direktivets krav i&lt;br&gt;denna del. Enligt regeringens mening finns det därför inte skäl att införa&lt;br&gt;en regel om obligatorisk ledighet. Detsamma gäller motsvarande krav&lt;br&gt;enligt den europeiska sociala stadgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående krav på ekonomisk kompensation, se avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i nuvarande 12 § första&lt;br&gt;stycket föräldraledighetslagen om omplacering av kvinnliga arbets-&lt;br&gt;tagare som förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt före-&lt;br&gt;skrift som meddelats med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 6 §&lt;br&gt;arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML), utvidgas till att avse även&lt;br&gt;arbetstagare som nyligen fött bam och arbetstagare som ammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande 12 § andra stycket föräldraledighetsla-&lt;br&gt;gen om omplacering för gravida arbetstagare som inte kan utföra&lt;br&gt;fysiskt påfrestande arbetsuppgifter behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer möjlighet till en omplacering, som bedöms&lt;br&gt;kunna avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;någon erinran mot de föreslagna förändringarna. Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;uppgav under remissbehandlingen att styrelsen planerar att parallellt ut-&lt;br&gt;färda föreskrifter som anpassar författningsregleringen av dessa frågor på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmiljöområdet till gällande EG-direktiv. Sådana föreskrifter före- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;ligger numera. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att hänsynen&lt;br&gt;till kvinnans hälsa även skall innefatta fostret. Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;anser att utredningens förslag i anslutning till avskaffandet av 60-dagars-&lt;br&gt;regeln vid omplacering blir för svagt. RRV föreslår att man behåller en&lt;br&gt;fast tidsgräns för omplaceringsskyldighet t.ex. senast 60 dagar före för-&lt;br&gt;lossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Om en arbetsgivare vid sin&lt;br&gt;riskbedömning enligt direktivets artikel 4 kommer fram till att det finns&lt;br&gt;en risk för säkerhet och hälsa eller inverkan på graviditet eller amning&lt;br&gt;för de som är gravida, de som nyligen fött bam eller de som ammar,&lt;br&gt;skall arbetsgivaren enligt artikel 5 vidta nödvändiga åtgärder för att sä-&lt;br&gt;kerställa att denna risk undanröjs genom en tillfällig ändring av arbets-&lt;br&gt;förhållandena eller arbetstiden för arbetstagaren ifråga. Om detta av vissa&lt;br&gt;närmare angivna skäl inte är möjligt eller rimligen kan begäras, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till ett annat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lagstiftning innehåller redan nu vissa regler om omplacering&lt;br&gt;för gravida arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § första stycket nuvarande föräldraledighetslag gäller att om&lt;br&gt;en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i sitt arbete på grund av en&lt;br&gt;föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 4 kap. 6 § AML, har hon rätt att bli omplacerad till ett&lt;br&gt;annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;har tidigare funnits bl.a. beträffande dykeriarbete och blyarbete. Från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1995 gäller enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter&lt;br&gt;om gravida och ammande arbetstagare, vilka genomför EG-direktivet&lt;br&gt;inom arbetsmiljölagens ram, ett mer generellt förbud för berörda arbets-&lt;br&gt;tagare att sysselsättas i arbete som medför risk för skadlig inverkan&lt;br&gt;(AFS 1994:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § andra stycket föräldraledighetslagen följer att en kvinnlig&lt;br&gt;arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utföra fysiskt på-&lt;br&gt;frestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre an-&lt;br&gt;strängande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten&lt;br&gt;för barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till omplacering enligt 12 § föreligger dock endast om det skäli-&lt;br&gt;gen kan krävas av arbetsgivaren att denne bereder arbetstagaren annat&lt;br&gt;arbete hos sig (12 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 12 § nuvarande&lt;br&gt;föräldraledighetslag täcker inte helt de krav som uppställs i direktivet.&lt;br&gt;Lagändringar krävs därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till uppfyllande av direktivets krav i dessa delar föreslås att bestäm-&lt;br&gt;melsen om omplacering av arbetstagare, som förbjudits fortsätta sitt&lt;br&gt;arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd av AML, utvidgas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avse även grupperna arbetstagare som ammar och som nyligen fött Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att det, förutom vid de s.k. förbudsfallen, skulle&lt;br&gt;införas en rätt till omplacering för sådana gravida, nyförlösta och am-&lt;br&gt;mande kvinnor, som har arbetsuppgifter som är riskfyllda för deras hälsa&lt;br&gt;och säkerhet. Bestämmelsen föreslogs införd i samma paragraf som&lt;br&gt;regeln om omplaceringsrätt vid fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Som&lt;br&gt;en följd härav och för att uppfylla EG-direktivets krav föreslog utred-&lt;br&gt;ningen att tidsgränsen för omplacering om 60 dagar före beräknad för-&lt;br&gt;lossning skulle avskaffas. Utredningen föreslog vidare att rätt till om-&lt;br&gt;placering för gravida och ammande kvinnor som har fysiskt påfrestande&lt;br&gt;eller andra för hälsan och säkerheten riskfyllda arbetsuppgifter skulle&lt;br&gt;föreligga så länge det är nödvändigt för att skydda kvinnans hälsa och&lt;br&gt;säkerhet under havandeskapet och under amningen. För gruppen nyligen&lt;br&gt;förlösta föreslogs en gräns för rätt till omplacering om tre månader efter&lt;br&gt;förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har härefter, för att uppfylla EG-direktivets&lt;br&gt;krav, meddelat ett mer generellt förbud än tidigare för berörda arbets-&lt;br&gt;tagare att sysselsättas i riskfyllda arbeten. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;utredningens förslag om rätt till omplacering vid för hälsan och säkerhe-&lt;br&gt;ten riskfyllda arbetsuppgifter inte längre är nödvändigt. Den nuvarande&lt;br&gt;regeln om rätt till omplacering vid fysiskt påfrestande arbetsuppgifter&lt;br&gt;bör dock föras över till den nya lagen. Det innebär att 60-dagarsbegräns-&lt;br&gt;ningen vid omplacering vid fysiskt påfrestande arbetsuppgifter behålls.&lt;br&gt;Någon uttrycklig regel om rätt till omplacering så länge det är nödvän-&lt;br&gt;digt för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskap och&lt;br&gt;amning är inte heller längre nödvändig. Sådan rätt föreligger enligt för-&lt;br&gt;slagets 18 § så länge Arbetarskyddsstyrelsens förbud gäller. Som nyss&lt;br&gt;nämnts har Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter i denna del anpassats till&lt;br&gt;EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet förutsätter att det kan förekomma situationer där om-&lt;br&gt;placering inte kan ske, och stadgar för dessa fall i stället rätt för arbets-&lt;br&gt;tagaren till tjänstledighet. Mot bakgrund härav bör den nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelsen om att rätt till omplacering endast föreligger om det skäligen&lt;br&gt;kan krävas av arbetsgivaren att denne bereder arbetstagaren annat arbete&lt;br&gt;hos sig (12 § tredje stycket nuvarande lag), kunna behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande föräldaledighetslagen innehåller en bestämmelse att i&lt;br&gt;de fall som avses i 12 § första stycket (där arbetstagaren förbjudits att&lt;br&gt;fortsätta sitt arbete) arbetsgivaren fortlöpande skall pröva möjligheten till&lt;br&gt;omplacering. Om det därvid uppkommer möjlighet till en omplacering&lt;br&gt;som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda&lt;br&gt;kvinnan arbetet. En motsvarande regel bör införas i den nya föräldra-&lt;br&gt;ledighetslagen. Tillämpningsområdet föreslås alltså utvidgat till att avse&lt;br&gt;även omplaceringsfall med anledning av fysiskt påfrestande arbetsupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har framfört den synpunkten att hänsynen till kvinnans hälsa och&lt;br&gt;säkerhet även bör innefatta hänsyn till fostret. EG-direktivet bör emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid tolkas så att den gravida kvinnan och fostret skall ses som en en- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;het ur risksynpunkt. Det bör vidare vara möjligt att med stöd av 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § AML utfärda föreskrifter till skydd för arbetstagare som är gravida,&lt;br&gt;där föreskrifterna även tar hänsyn till riskerna för fostret (se uttalanden i&lt;br&gt;prop. 1993/94:186 s. 62 f.). Sådana föreskrifter har utfärdats i Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om gravida och ammande&lt;br&gt;arbetstagare (AFS 1994:32) om biologiska ämnen (AFS 1992:8), om&lt;br&gt;dykeriarbete (AFS 1993:57), om bly (AFS 1992:17) och om bergarbete&lt;br&gt;(AFS 1986:17).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kvinnlig arbetstagare som väntar bam,&lt;br&gt;nyligen fött bam eller som ammar och som har rätt att omplaceras&lt;br&gt;men där omplacering inte är möjlig, skall ha rätt till ledighet så&lt;br&gt;länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Hon&lt;br&gt;skall dock inte ha rätt till bibehållna anställningsförmåner under&lt;br&gt;den tid som ledigheten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som kommenterat för-&lt;br&gt;slaget i denna del tillstyrker eller lämnar detta utan erinran. LO anser&lt;br&gt;dock, liksom vid omplacering, att hänsynen till kvinnans hälsa även skall&lt;br&gt;innefatta fostrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För de fall omplacering av tekniska&lt;br&gt;eller andra objektiva skäl inte är möjlig eller om omplacering av klart&lt;br&gt;redovisade skäl inte rimligen kan krävas skall arbetstagaren enligt arti-&lt;br&gt;kel 5 i direktivet ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att&lt;br&gt;skydda hennes hälsa och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstledighet for gravida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § andra stycket nuvarande föräldraledighetslag följer att kvinnliga&lt;br&gt;arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under&lt;br&gt;minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och&lt;br&gt;sex veckor efter förlossningen. Av avsnittet 4.3 framgår att regeringen&lt;br&gt;föreslår att denna ledighet skall utökas till minst sju veckor före den be-&lt;br&gt;räknade tidpunkten för förlossningen respektive sju veckor efter förloss-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med den förslagna förlängningen av ledighet i samband med&lt;br&gt;förlossning fordrar direktivet att arbetstagaren, om hon inte kan beredas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omplacering, skall ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;skydda hennes hälsa och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför en lagändring av innebörd att, i de fall där&lt;br&gt;omplacering inte är möjlig, rätt till tjänstledighet skall föreligga så länge&lt;br&gt;det erfordras för att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet. I förslaget&lt;br&gt;anges uttryckligen att ledigheten inte skall vara förenad med anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner. För den som har rätt till ledighet på grund av att hon har&lt;br&gt;fysiskt påfrestande arbetsuppgifter gäller den i 19 § angivna 60-dagars-&lt;br&gt;begränsningen. Angående direktivets krav på rätt till tryggade ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden se avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har på samma sätt som i frågan om rätt till omplacering vid risk-&lt;br&gt;fyllda arbetsförhållanden framfört krav på rättigheter till förmån för&lt;br&gt;fostret. Regeringen hänvisar i denna del till sitt uttalande i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstledighet for den som nyligen fött barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § nuvarande föräldraledighetslag har arbetstagare rätt till ledig-&lt;br&gt;het för vård av bam dels i form av hel ledighet, dels i form av förkort-&lt;br&gt;ning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel&lt;br&gt;ledighet gäller under tre år från barnets födelse. Riksdagen har beslutat&lt;br&gt;att rätten till hel ledighet skall vara ett och ett halvt år från och med den&lt;br&gt;1 juli 1995 (SFS 1994:1989). Arbetstagaren har vidare enligt 4 § nuva-&lt;br&gt;rande föräldraledighetslag rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren&lt;br&gt;uppbär hel föräldrapenningförmån enligt 4 kap. AFL och förkortning av&lt;br&gt;arbetstiden enligt vissa närmare angivna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till ledigheten gäller dock enligt 5 § att arbetstaga-&lt;br&gt;ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetstagaren antingen de&lt;br&gt;senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de&lt;br&gt;senaste två åren. Dessa regler föreslås överförda till den nya föräldrale-&lt;br&gt;dighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill har en kvinnlig arbetstagare enligt 4 § andra stycket rätt till sex&lt;br&gt;veckors ledighet efter förlossningen. Av avsnitt 4.3 framgår att regering-&lt;br&gt;en föreslår att längden på denna form av ledighet utökas till minst sju&lt;br&gt;veckor före den beräknade förlossningen respektive sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för arbetstagare som väntar bam och där omplace-&lt;br&gt;ring inte är möjlig föreslås vidare till uppfyllande av direktivets krav i&lt;br&gt;denna del rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda arbetstaga-&lt;br&gt;rens hälsa och säkerhet. Ledigheten skall enligt förslaget inte vara förenad&lt;br&gt;med anställningsförmåner. Enligt regeringens uppfattning tillgodoser&lt;br&gt;svensk lagstiftning genom nu redovisade regler direktivets krav på rätt&lt;br&gt;till ledighet för arbetstagare som nyligen fött bam. Angående krav på&lt;br&gt;rätt till ekonomisk kompensation, se avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstledighet för den som ammar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den europeiska sociala stadgan innehåller krav på rätt till ledighet&lt;br&gt;för amning (artikel 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § andra stycket andra och tredje meningarna i den nu gällande&lt;br&gt;föräldraledighetslagen framgår att en kvinnlig arbetstagare har rätt att&lt;br&gt;vara ledig för att amma barnet. För denna typ av ledighet gäller inte&lt;br&gt;något kvalifikationskrav. Regler av samma innebörd föreslås införda i&lt;br&gt;den nya föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för arbetstagare som väntar bam eller nyligen har&lt;br&gt;fött bam och där omplacering inte är möjlig föreslås till uppfyllande av&lt;br&gt;direktivets krav i denna del vidare rätt till ledighet så länge det krävs för&lt;br&gt;att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet. Ledigheten skall enligt&lt;br&gt;förslaget inte vara förenad med anställningsförmåner. Angående krav på&lt;br&gt;rätt till ekonomisk kompensation, se avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att såväl EG-direktivets som sociala stadgans krav i&lt;br&gt;dessa delar uppfylls genom nyss redovisade regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Ledighet för undersökningar under graviditeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG-&lt;br&gt;direktivet och som avser rätten till ledighet för undersökningar&lt;br&gt;under graviditeten bör inte föranleda några ändringar i förhållande&lt;br&gt;till vad som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom LO lämnar be-&lt;br&gt;dömningen utan erinran eller utan närmare kommentarer. LO anser inte&lt;br&gt;att direktivets krav är uppfyllt genom nu gällande avtal på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. LO ser inte heller något särskilt värde i att frågan regleras genom&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: EG-direktivets artikel 9 ställer&lt;br&gt;krav på nationell lagstiftning eller praxis att garantera gravida arbets-&lt;br&gt;tagare rätt till ledighet för att genomgå mödravårdsundersökningar, om&lt;br&gt;dessa undersökningar måste ske på arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på rätt till lön behandlas i avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lagstiftning innehåller inte någon uttrycklig regel om rätt till&lt;br&gt;sådan ledighet. Inom det statliga området gäller enligt avtal att en ar-&lt;br&gt;betstagare har rätt till s.k. tjänstebefrielse om det behövs för besök för&lt;br&gt;kontroll eller undersökning på en mödravårdscentral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte vid sina kontakter med organisationer på arbets-&lt;br&gt;marknaden mottagit några krav i detta hänseende. Utredningen har där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid uttalat att denna typ av ledighet enligt svensk arbetsrättslig tradition Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;typiskt sett torde vara en fråga som löses avtalsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser inte att direktivets krav är uppfyllt genom avtal på arbets-&lt;br&gt;marknaden eller att det skulle ligga något särskilt värde i att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i direktiven till en kommission om den svenska arbets-&lt;br&gt;rätten (dir. 1995:30) framhållit att kommissionen skall försöka finna&lt;br&gt;former som medför att arbetsmarknadens parter själva i så stor utsträck-&lt;br&gt;ning som möjligt genom kollektivavtal kan utforma de arbetsrätts liga&lt;br&gt;reglerna så att de fungerar väl i praktiken och blir så enkla och effektiva&lt;br&gt;som möjligt. Det är således regeringens uppfattning att parterna så långt&lt;br&gt;möjligt själva skall lösa denna typ av frågor avtalsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Anställningsskyddet för gravida arbetstagare m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG-&lt;br&gt;direktivet och som avser anställningsskyddet bör inte föranleda&lt;br&gt;några ändringar i förhållande till vad som gäller enligt den nuva-&lt;br&gt;rande lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Landstingsförbundet har framfört att det bör vara&lt;br&gt;möjligt att, om särskilda skäl föreligger, omplacera arbetstagaren till&lt;br&gt;annan anställning inom ramen för arbetstagarens yrkeskvalifikationer.&lt;br&gt;Ingen av de övriga remissinstanserna har haft någon särskild synpunkt&lt;br&gt;rörande reglerna om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Av artikel 10 i direktivet framgår&lt;br&gt;att medlemsstaterna skall se till att arbetstagare som är gravida, nyligen&lt;br&gt;har fött bam eller som ammar inte får sägas upp under perioden från&lt;br&gt;början av graviditeten till slutet av barnledigheten. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;de fall som inte har med arbetstagarens tillstånd att göra och som enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund för uppsägning,&lt;br&gt;samt i tillämpliga fall, medgivande föreligger från behörig myndighet.&lt;br&gt;Om uppsägning ändå sker skall arbetsgivaren lämna en uttömmande&lt;br&gt;skriftlig motivering till detta. Medlemsstaterna skall vidare vidta nödvän-&lt;br&gt;diga åtgärder för att skydda arbetstagare från följderna av sådana olagli-&lt;br&gt;ga uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom reglerna om anställningsskydd i 10 och 11 §§ nuvarande för-&lt;br&gt;äldraledighetslag är uppsägning eller avskedande enbart av det skälet att&lt;br&gt;någon begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt föräldraledig-&lt;br&gt;hetslagen förbjuden. Om det ändå sker skall uppsägningen eller avske-&lt;br&gt;dandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det. En arbetstagare är&lt;br&gt;vidare inte skyldig att enbart av nyss nämnda skäl vidkännas minskning&lt;br&gt;av anställningsförmånerna eller försämring av arbetsförhållanden i annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån än vad som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är inte Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;heller skyldig att av ovannämnda skäl tåla annan omplacering än sådan&lt;br&gt;som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvän-&lt;br&gt;dig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets krav tillgodoses genom ovan angivna regler, som föreslås&lt;br&gt;överförda till den nya föräldraledighetslagen. Därtill kommer att en upp-&lt;br&gt;sägning även i annat fall - för de arbetstagare som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd (LAS) - alltid måste vara sakligt grun-&lt;br&gt;dad enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte att det finns skäl att införa en utökad rätt för&lt;br&gt;arbetsgivaren att omplacera arbetstagaren som Landstingsförbundet har&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Rätt till ekonomiskt bidrag under ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG-&lt;br&gt;direktivet och sociala stadgan och som avser rätten till ekonomiskt&lt;br&gt;bidrag under ledigheten bör inte föranleda några ändringar i för-&lt;br&gt;hållande till vad som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen.&lt;br&gt;Frågorna kan dock behöva beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser att svensk lagstiftning&lt;br&gt;och praxis uppfyller de krav EG-direktivet ställer upp i fråga om bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna kommenterar inte frå-&lt;br&gt;gan. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) är dock tveksam&lt;br&gt;till om direktivets krav på rättighet för gravida arbetstagare att ha trygg-&lt;br&gt;ade ekonomiska förhållanden är uppfyllt i det fall omplacering inte är&lt;br&gt;möjlig utan tjänstledighet är påkallad. SACO påpekar att arbetstagaren&lt;br&gt;då är hänvisad till reglerna om havandeskapspenning om tidpunkten för&lt;br&gt;att kunna ta ut föräldrapenning ännu inte är nådd. SACO anser att AFL&lt;br&gt;behöver ändras så att havandeskapspenning dels skall kunna tas ut tidi-&lt;br&gt;gare under graviditeten, dels att rätten till penningen vidgas till situa-&lt;br&gt;tioner då arbetstagaren inte kan utföra fysiskt påfrestande eller andra för&lt;br&gt;hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter i de fall då ompla-&lt;br&gt;cering inte är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även RFV anser att en översyn av reglerna för föräldraledighet inte&lt;br&gt;kan inskränkas till ledighetslagen. RFV menar att en översyn av gällande&lt;br&gt;bestämmelser om havandeskapspenning och föräldraförsäkringsförmåner&lt;br&gt;bör göras för att se om svensk lagstiftning uppfyller direktivets krav i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: I de fall som avses i direk-&lt;br&gt;tivets artiklar 5, 6 och 7 skall de rättigheter som följer av anställnings-&lt;br&gt;avtalet, även i fråga om bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning,&lt;br&gt;säkerställas i nationell lagstiftning eller praxis för arbetstagare som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gravida, nyligen fött bam eller som ammar (artikel 11). Vidare krävs att Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;en arbetstagare som är berättigad till barnledighet enligt artikel 8 (14&lt;br&gt;veckor i samband med förlossning) skall ha rätt till bibehållen lön eller&lt;br&gt;rätt till skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen vid barnledighet enligt artikel 8 skall anses skälig om den&lt;br&gt;garanterar minst samma inkomst som arbetstagaren i fråga skulle ha&lt;br&gt;uppburit vid arbetsuppehåll av hälsoskäl, med förbehåll för eventuellt tak&lt;br&gt;för ersättningen som fastställts i nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får göra bidraget beroende av att arbetstagaren har&lt;br&gt;kvalificerat sig för en sådan förmån enligt nationell lag. Sådana villkor&lt;br&gt;får dock inte fordra att arbetstagaren har varit anställd under mer än tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före den beräknade tidpunkten för förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 9 i direktivet framgår att gravida arbetstagare skall ha rätt&lt;br&gt;till ledighet utan förlust av lön för att genomgå mödravårdsundersök-&lt;br&gt;ningar, om dessa undersökningar måste ske på arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8.1 i den europeiska sociala stadgan föreligger en skyl-&lt;br&gt;dighet att se till att kvinnliga arbetstagare kan få ledigt med ekonomisk&lt;br&gt;kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med barns födelse.&lt;br&gt;Stadgans artikel 8.3 innehåller krav på rätt till ledighet för amning. Den-&lt;br&gt;na artikel har tolkats så att ledigheten skall anses som arbetad tid och&lt;br&gt;betalas som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring och havandeskapspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. AFL framgår att en försäkrad förälder som är inskriven hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa har rätt till föräldrapenning och tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning (föräldrapenningförmåner). Försäkrad enligt AFL är dels&lt;br&gt;svenska medborgare, dels personer som utan att vara svenska medborga-&lt;br&gt;re är bosatta i Sverige. En försäkrad som är bosatt i Sverige skall fr.o.m.&lt;br&gt;16 års ålder vara inskriven i svensk försäkringskassa. Som villkor för&lt;br&gt;rätt till föräldrapenning gäller att föräldern har varit inskriven hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före den dag för&lt;br&gt;vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Rätten till havandeskapspenning&lt;br&gt;regleras i 3 kap. 9 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoptivbarns&lt;br&gt;ankomst utbetalas sedan den 1 januari 1995 under 450 dagar. För 300 av&lt;br&gt;ersättningsdagama betalas föräldrapenning med belopp motsvarande&lt;br&gt;80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst 60 kro-&lt;br&gt;nor per dag, det s.k. garantibeloppet, och för 60 dagar utges föräldrapen-&lt;br&gt;ning med 90 procent. Under resterande 90 dagar utges garantibeloppet.&lt;br&gt;Föräldrapenning, som utges till den av föräldrarna som huvudsakligen&lt;br&gt;vårdar barnet, får tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller har av-&lt;br&gt;slutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blivande modem har rätt till föräldrapenning tidigast från och&lt;br&gt;med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets&lt;br&gt;födelse. En kvinnlig arbetstagare har alltid rätt till föräldrapenning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 207&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;inte har barnet i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En blivande moder har rätt till havandeskapspenning om havandeska-&lt;br&gt;pet har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbe-&lt;br&gt;te med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre&lt;br&gt;ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 § nuvarande föräldrale-&lt;br&gt;dighetslag. Hon har vidare rätt till havandeskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en arbetsmiljöföreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 4 kap. 6 § AML och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat arbete enligt bestämmelserna i 12 § nuvarande föräldraledighets-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges - förutom för de fall där arbetstagaren&lt;br&gt;förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 4 kap. 6 § AML - tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före tidpunk-&lt;br&gt;ten för den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den elfte dagen&lt;br&gt;före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning&lt;br&gt;utges för de första tre dagarna med 65 procent av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten och därefter med 80 procent. Har kvinnan förbjudits&lt;br&gt;fortsätta sitt arbete därför att arbetsmiljön kan medföra vissa risker utges&lt;br&gt;ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande sjukpenningregler är den första dagen i en sjukperiod&lt;br&gt;karensdag och kompensationsgraden för de därpå följande två dagarna&lt;br&gt;65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten i vaije period och&lt;br&gt;80 procent för tid därefter t.o.m. den 365:e dagen. När en sjukperiod har&lt;br&gt;pågått i 365 dagar skall sjukpenning för tiden därefter betalas med&lt;br&gt;70 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Regeringen har&lt;br&gt;föreslagit (prop. 1994/95:100, bil. 6) att en enhetlig ersättningsnivå om&lt;br&gt;75 procent av inkomstbortfallet respektive den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten bör införas i sjuklöne- och sjukpenningssystemen och inom&lt;br&gt;föräldraförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: EG-direktivet ställer krav på att&lt;br&gt;rätt till bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning skall säkerställas i&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis för gravida arbetstagare, arbetstagare&lt;br&gt;som nyligen fött bam och arbetstagare som ammar vid bl.a. omplacering&lt;br&gt;och tjänstledighet p.g.a. riskfyllda arbetsförhållanden. Direktivet ställer&lt;br&gt;vidare krav på rätt till bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning vid&lt;br&gt;den sammanhängande barnledigheten om 14 veckor i samband med&lt;br&gt;förlossning. Ersättningen anses i detta fall skälig om den garanterar&lt;br&gt;minst samma inkomst som arbetstagaren skulle ha uppburit vid frånvaro&lt;br&gt;av hälsoskäl. Vidare stadgar direktivet krav på rätt till bibehållen lön vid&lt;br&gt;ledighet för mödravårdsundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag till regler om rätt till omplacering vid risk- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;fyllda arbetsförhållanden' - de s.k. förbudsfallen enligt 18 § - skall ar-&lt;br&gt;betstagaren uttryckligen ha rätt till bibehållna anställningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande rättighet föreslås inte beträffande tjänstledighet vid&lt;br&gt;riskfyllda arbetsförhållanden (förbudsfallen). Av ovan redovisade regler&lt;br&gt;framgår att en kvinna som nyligen fött bam eller som ammar har rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning enligt reglerna i AFL. Ersättningens nivå understiger&lt;br&gt;inte nivån på ersättning inom sjukförsäkringen. Rätten till ersättning&lt;br&gt;föreligger under 360 dagar. 30 dagar är dock förbehållna fadern om för-&lt;br&gt;äldrarna har gemensam vårdnad. Därefter föreligger rätt till ersättning&lt;br&gt;med 60 kronor per dag under 90 dagar. En gravid arbetstagare som för-&lt;br&gt;bjudits fortsätta sitt arbete enligt arbetsmiljöföreskrift har rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning från och med dagen för avstängningen. Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsens nya föreskrifter från och med den 1 januari 1995 om gravida&lt;br&gt;och ammande arbetstagare (AFS 1994:32) kan komma att öka utnyttjan-&lt;br&gt;det av havandeskapspenning framöver. Jfr avsnitt 4.4. En gravid arbets-&lt;br&gt;tagare som har rätt till tjänstledighet p.g.a. fysiskt ansträngande arbets-&lt;br&gt;förhållanden har rätt till havandeskapspenning tidigast fr.o.m. den sex-&lt;br&gt;tionde dagen före tidpunkten för den beräknade förlossningen och längst&lt;br&gt;t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt. Nivån på havandeskapspen-&lt;br&gt;ning motsvarar nivån på ersättning enligt sjukförsäkringen. Gravida ar-&lt;br&gt;betstagare har vidare rätt till föräldrapenning tidigast från och med den&lt;br&gt;sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänstlediga arbetstagare enligt den s.k. 14-veckorsregeln gäller&lt;br&gt;bestämmelserna om rätt till ersättning enligt reglerna om föräldraförsäk-&lt;br&gt;ring. Rätten till ersättning föreligger således under 360 dagar varav 60&lt;br&gt;ersättningsdagar kan förläggas till tiden närmast före beräknad förloss-&lt;br&gt;ningsdag. Ersättningsnivån understiger inte sjukförsäkringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tjänstledighet för mödravårdsundersökningar föreligger inte någon&lt;br&gt;lagstadgad rätt till ersättning. Kollektivavtal som reglerar denna fråga&lt;br&gt;finns endast i begränsad omfattning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkring och EG redovisade i sitt slut-&lt;br&gt;betänkande Social trygghet och EES (SOU 1993:115) överväganden och&lt;br&gt;förslag föranledda av de konsekvenser som EES-avtalet - och i en för-&lt;br&gt;längning ett medlemskap i EU - för med sig i fråga om bl.a. föräldraför-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV redovisade i februari 1995 ett uppdrag till regeringen där bl.a.&lt;br&gt;sjukskrivningsorsaker under graviditet belystes samt sambandet mellan&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning och havandeskapspenning kartlades. Frågor&lt;br&gt;om havandeskapspenning samt ersättning vid ledighet för mödravårds-&lt;br&gt;undersökningar bereds för närvarande inom Socialdepartementet. I sam-&lt;br&gt;band härmed kommer regeringen att överväga behovet av regeländringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Samråds- och anmälningsskyldighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetstagaren skall samråda med arbetsgi-&lt;br&gt;varen om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör&lt;br&gt;ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan ske utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne&lt;br&gt;lägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå&lt;br&gt;utan påtaglig störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som kommenterar för-&lt;br&gt;slaget i denna del, förutom Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;som avstyrker förslaget om samrådsskyldighet, lämnar förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anser dock att det hade&lt;br&gt;varit lämpligt att förlänga anmälningstidema för början av föräldraledig-&lt;br&gt;het respektive vid avbrytande av sådan ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk (SA V) anser att det vore önskvärt att ge arbets-&lt;br&gt;givaren möjlighet att skjuta upp återgång i arbete högst två månader när&lt;br&gt;arbetstagaren avbryter ledigheten i förtid. För att en sådan regel inte&lt;br&gt;skulle få oskäliga konsekvenser anser SAV att den kan förses med ett&lt;br&gt;undantag av innebörd att återgången får uppskjutas högst en månad när&lt;br&gt;det föreligger synnerliga skäl, t.ex. om barnet avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att innebörden av den föreslagna bestämmelsen om samråds-&lt;br&gt;skyldighet och förläggning av ledigheten är oklar. LO motsätter sig inte&lt;br&gt;en samrådsskyldighet men avvisar att denna ges den innebörden att ar-&lt;br&gt;betsgivaren med stöd av denna kan bestämma över föräldrarnas disposi-&lt;br&gt;tion av föräldraledigheten och skapa situationer där två arbetsgivare&lt;br&gt;framför konfliktande anspråk på att styra ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO vänder sig mot att det såvitt avser samrådsskyldigheten nästan&lt;br&gt;enbart tas upp arbetsgivarens intressen i saken och inte den föräldraledi-&lt;br&gt;ges intresse av en förläggning som gagnar barnet. SACO anser att det av&lt;br&gt;motiven till lagtexten klart måste framgå att arbetsgivaren inte får för-&lt;br&gt;svåra för familjen att organisera föräldraledigheten så att det blir bra för&lt;br&gt;barnet och att en uppdelning av ledigheten kan göras mellan makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att det är en försämring jämfört med dagens lagstiftning att&lt;br&gt;arbetstagaren skall samråda eftersom det gör att rätten till föräldraledig-&lt;br&gt;het kan uppfattas som oklar. TCO avstyrker därför förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från arbetsgivarhåll har framförts&lt;br&gt;krav på anmälningsskyldighet i relativt god tid före ledighetens böijan.&lt;br&gt;Även om det från arbetsgivarsynpunkt finns starka praktiska skäl för att&lt;br&gt;i föräldraledighetslagen införa en anmälningsskyldighet i relativt god tid&lt;br&gt;före ledighetens början, anser regeringen att lagens syfte och dess prak-&lt;br&gt;tiska tillämpning i barnfamiljernas vardag, bestämt talar emot detta. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan ordning skulle inte främja de familjepolitiska strävandena och de Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;jämställdhetsintressen som ligger bakom lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör däremot tydligt framgå av föräldraledighetslagen att arbets-&lt;br&gt;tagaren har en plikt att samråda med arbetsgivaren om den kommande&lt;br&gt;föräldraledigheten och att även produktionens intressen skall beaktas vid&lt;br&gt;sådant samråd. Regeringen föreslår därför en ny regel för samrådsskyl-&lt;br&gt;dighet där samrådsinitiativet läggs hos arbetstagaren. Samrådsskyldig-&lt;br&gt;heten avser ledighetens förläggning och andra frågor som rör ledigheten.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall arbetstagaren, om det kan ske utan olägenhet för&lt;br&gt;denne, lägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fort-&lt;br&gt;gå utan påtaglig störning. I själva begreppet samråd ligger naturligtvis&lt;br&gt;att det är en dialog som skall föras mellan parterna och att såväl arbets-&lt;br&gt;givarens som arbetstagarens intressen skall beaktas. Med arbetstagarens&lt;br&gt;intresse innefattas givetvis barnets intresse av att ledigheten blir förlagd&lt;br&gt;på ett sätt som gagnar barnet bäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte regeringens uppfattning att den föreslagna lagändringen&lt;br&gt;avseende samrådet kommer att försvåra för familjerna att organisera&lt;br&gt;ledigheten. Regeringen anser inte heller att den föreslagna ändringen&lt;br&gt;medför att rätten till föräldraledighet blir oklar. Den understryker dock&lt;br&gt;vikten av samråd och ömsesidigt hänsynstagande mellan arbetstagarna&lt;br&gt;och arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgi-&lt;br&gt;varen kan fortgå utan påtaglig störning. Det är naturligt att en arbets-&lt;br&gt;tagares ledighet i många fall kan innebära störningar i verksamheten.&lt;br&gt;Meningen är inte att varje sådan störning skall kunna hindra arbetstaga-&lt;br&gt;ren från att få den begärda ledigheten. Det är endast i sådana fall där&lt;br&gt;störningen är påtaglig, dvs. det finns omständigheter som gör att verk-&lt;br&gt;samheten hos arbetsgivaren kommer att utsättas för stora påfrestningar,&lt;br&gt;som det kan krävas att arbetstagaren förlägger ledigheten på annat sätt.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast om det kan ske utan olägenhet för arbetstaga-&lt;br&gt;ren. Ett exempel på sådan olägenhet är situationer där arbetstagaren inte&lt;br&gt;kan erhålla nödvändig barntillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln om skyldighet för arbetstagaren att som huvud-&lt;br&gt;regel minst två månader före ledighetens början anmäla detta till arbets-&lt;br&gt;givaren (nuvarande 7 §) föreslås överförd till den nya föräldraledighets-&lt;br&gt;lagen. Anmälningstiden för ledighet med tillfällig föräldrapenning före-&lt;br&gt;slås att som nu vara minst en vecka före ledighetens början. Om ledig-&lt;br&gt;heten beror på sjukdom eller smitta skall dock inte någon anmälningstid&lt;br&gt;gälla. Vid återgång i arbete genom avbrott av påbörjad ledighet är ar-&lt;br&gt;betsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än&lt;br&gt;en månad efter det att arbetsgivaren underrättats om återgången, om&lt;br&gt;ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer (9 § nuvarande&lt;br&gt;föräldraledighetslag). Bestämmelsen föreslås överförd till den nya för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen. Regeringen finner inte skäl att tillgodose kraven på&lt;br&gt;förlängning av anmälningstidema. Regeringen anser inte heller att regler,&lt;br&gt;som ger arbetsgivaren rätt att skjuta på arbetstagarens återgång i arbetet,&lt;br&gt;bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Talerätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG-&lt;br&gt;direktivet och som avser talerätten bör inte föranleda några lagänd-&lt;br&gt;ringar i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Enligt artikel 12 i EG-direktivet&lt;br&gt;skall medlemsstaterna utforma sin lagstiftning på sådant sätt att en ar-&lt;br&gt;betstagare som anser att hon inte fått del av rättigheterna i direktivet kan&lt;br&gt;föra talan i domstol eller genom hänvändelse till andra behöriga myn-&lt;br&gt;digheter enligt nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 13 § nuvarande föräldraledighetslag framgår att en arbetsgivare&lt;br&gt;som bryter mot lagen skall betala skadestånd för den förlust som upp-&lt;br&gt;kommer och för den kränkning som har skett. I 20 kap. 10, 10 a och&lt;br&gt;11 §§ AFL finns bestämmelser om omprövning av försäkringskassans&lt;br&gt;beslut om försäkring enligt lagen samt om talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln (13 §) föreslås oförändrad införd i den nya&lt;br&gt;föräldraledighetslagen. Svensk lagstiftning får dels härigenom, dels med&lt;br&gt;hänsyn till de redovisade reglerna i AFL anses uppfylla kravet på möj-&lt;br&gt;lighet att föra talan till skydd för de aktuella rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Avvikelser genom kollektivavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får&lt;br&gt;utöver vad som gäller enligt nuvarande lagstiftning genom kollek-&lt;br&gt;tivavtal även avtala om avvikelser från regeln om arbetstagarens&lt;br&gt;anmälan till arbetsgivaren vid ledighet med tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredningen&lt;br&gt;föreslår även att kravet på att en central arbetstagarorganisation skall ha&lt;br&gt;slutit eller godkänt ett kollektivavtal med avvikelser från lagen utmönst-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget&lt;br&gt;om ändring i regeln om avvikelser genom kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 2 § i den nuvarande föräldraledig- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;hetslagen om möjlighet att sluta kollektivavtal som avviker från lagen&lt;br&gt;föreslås i princip oförändrad införd i den nya lagen. Av förenklingsskäl&lt;br&gt;föreslås dock att avtal som avviker från lagen får träffas även beträffan-&lt;br&gt;de anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning. Utredningens&lt;br&gt;förslag att utmönstra kravet på att en central arbetstagarorganisation skall&lt;br&gt;sluta eller godkänna kollektivavtalet innebär en samordning med 1992&lt;br&gt;års arbetsrättskommittés förslag i motsvarande del såvitt avser lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd. Det förslaget har inte lett till lagstiftning. Regeringen&lt;br&gt;finner därför inte skäl att heller här föreslå denna ändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Kvalifikationstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag om kvalifikations-&lt;br&gt;tid bör inte föranleda någon lagändring i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller enligt nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har i sitt förslag avskaffat hän-&lt;br&gt;visningen till LAS och i stället uttryckligen angett principerna for beräk-&lt;br&gt;ning av anställningstid. Dessa överensstämmer i stort med vad som gäll-&lt;br&gt;de enligt 3 § första stycket punkterna 1 och 2 LAS före den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SA V har invänt att den nuvarande kvalifikationsti-&lt;br&gt;den för rätt till föräldraledighet är for kort. SAF har framfört samma&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeln om kvalifikationstid&lt;br&gt;m.m. återfinns i 5 § nuvarande föräldraledighetslag. Som villkor for rätt&lt;br&gt;till ledighet krävs som huvudregel att arbetstagaren vid ledighetens bör-&lt;br&gt;jan har varit anställd hos arbetsgivaren antingen under de senaste sex&lt;br&gt;månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två&lt;br&gt;åren. För beräkning av anställningstid hänvisas i föräldraledighetslagen&lt;br&gt;till LAS:s regler om beräkning av anställningstid (3 § första stycket&lt;br&gt;LAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte SAV:s och SAF:s uppfattning att kvalifikations-&lt;br&gt;tiden for rätt till ledighet är för kort. Den nuvarande regeln föreslås&lt;br&gt;därför överförd till den nya föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.13 Skadestånd och preskription&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag om skadestånd och&lt;br&gt;preskription bör inte föranleda några lagändringar i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller enligt nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att nya regler om skade- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;stånd och preskription införs. Enligt dessa skall även en arbetstagare&lt;br&gt;kunna åläggas skadeståndsskyldighet och talan skall väckas vid domstol&lt;br&gt;inom tre månader från det att skadan inträffade. Förslaget överensstäm-&lt;br&gt;mer med 1992 års arbetsrättskommittés förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte kommenterat&lt;br&gt;dessa förslag. Arbetsdomstolen har inte haft några erinringar mot för-&lt;br&gt;slagen. SACO har dock ifrågasatt behovet av att införa regler om arbets-&lt;br&gt;tagares skadeståndsansvar i och med att arbetstagarens skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet redan följer av principerna i skadeståndslagen. SACO avvisar&lt;br&gt;förslaget om en preskriptionsfrist på tre månader. SACO anser att det är&lt;br&gt;fel att bryta nuvarande ordning med lokala och centrala förhandlingar&lt;br&gt;och tvinga parterna att gå till domstol innan de uttömt möjligheterna att&lt;br&gt;komma överens. TCO har avstyrkt förslaget i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningens förslag bygger på&lt;br&gt;de förändringar som föreslagits av 1992 års arbetsrättskommitté. Dessa&lt;br&gt;förslag har inte lett till någon lagstiftning. Regeringen finner därför inte&lt;br&gt;skäl att heller här föreslå denna ändring. De nuvarande reglerna om ska-&lt;br&gt;destånd och preskription föreslås därför överförda till den nya föräldra-&lt;br&gt;ledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Semesterlönegrundande frånvaro&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 90-dagarsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den s.k. 90-dagarsregeln i 17 § andra styck-&lt;br&gt;et semesterlagen (1977:480) avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslaget i&lt;br&gt;denna del har inte någon erinran mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Huvudregeln i semesterlagen är&lt;br&gt;att en arbetstagares rätt till semesterlön baseras på den lön arbetstagaren&lt;br&gt;har tjänat in genom sitt arbete. Vissa typer av frånvaro grundar dock rätt&lt;br&gt;till semesterlön. Sjukdom är en sådan frånvarotyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom är&lt;br&gt;begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall sjukdomen&lt;br&gt;inte beror på en arbetsskada. Vid tillämpningen av denna bestämmelse&lt;br&gt;skall frånvaro under de första 90 dagarna av frånvaroperioden inte i&lt;br&gt;något fall anses bero på arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen var endast frånvaro på grund av yrkesskada semesterlö-&lt;br&gt;negrundande. År 1954 gjordes även annan sjukdom semesterlönegrun-&lt;br&gt;dande, dock längst under 90 dagar av kvalifikationsåret. Bestämmelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkomst hängde samman med 1954 års lagstiftning om yrkesskadeför- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;säkring och den däri föreskrivna samordningen mellan den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Samordningen, som be-&lt;br&gt;hölls vid tillkomsten av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;(LAF), innebar bl.a. att under de första 90 dagarna av sjukdomstiden&lt;br&gt;(den s.k. samordningstiden) fick arbetstagaren sjukersättning från den&lt;br&gt;allmänna sjukförsäkringen, oavsett om arbetstagaren led av arbetsskada&lt;br&gt;eller annan sjukdom. Först därefter utgavs i arbetsskadefallen ersättning&lt;br&gt;från arbetsskadeförsäkringen. Från socialförsäkringsorganens synpunkt&lt;br&gt;medförde samordningen den fördelen, att sjukdomsorsaken inte behövde&lt;br&gt;prövas förrän 90 dagar förflutit. Ett av de skäl - vid sidan av en önskan&lt;br&gt;att vidga semesterrätten vid sjukdom under kvalifikationsåret - som an-&lt;br&gt;fördes då bestämmelsen om privilegiering av vanlig sjukdom under 90&lt;br&gt;dagar tillkom, var att man genom denna undvek att prövning av sjuk-&lt;br&gt;domsorsaken blev nödvändig bara för att semesterrätten skulle kunna&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Efter utgången av de första 90 da-&lt;br&gt;garna måste sjukdomen hänföras till antingen arbetsskada eller annan&lt;br&gt;sjukdom. För den som inte är försäkrad enligt AFL får arbetsgivaren&lt;br&gt;hjälp i sin bedömning genom att frågan om arbetsskada föreligger enligt&lt;br&gt;LAF måste avgöras från arbetsskadans första dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. 90-dagarsregeln har kritiserats eftersom den genom sin kon-&lt;br&gt;struktion medför att semesterförmånema blir olika stora, beroende på om&lt;br&gt;i det enskilda fallet arbetsskada eller annan sjukdom inträffat först. För&lt;br&gt;den som under ett år drabbas av både arbetsskada och annan sjukdom&lt;br&gt;kan den privilegierade tiden bli olika lång beroende på i vilken ordnings-&lt;br&gt;följd frånvarotypema inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas förskjuts tidpunkten vid vilken&lt;br&gt;arbetsgivaren måste ta ställning i semesterärendet till om arbetsskada&lt;br&gt;föreligger till 180 dagar efter skadetillfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90-dagarsregeln har förlorat sin funktion eftersom samordningstid&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring inte längre finns och&lt;br&gt;eftersom den tid varunder frånvaro på grund av sjukdom är semesterlö-&lt;br&gt;negrundande utsträckts från 90 dagar till 180 dagar. Den bör därför nu&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Tvåårsregeln i 17 § andra stycket semesterlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetstagaren måste ha återgått i arbete&lt;br&gt;under minst 14 dagar för att en ny tvåårsperiod, varunder sjuk-&lt;br&gt;domsfrånvaro är semesterlönegrundande, skall börja löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens forslag. Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anser att det bör fin-&lt;br&gt;nas förutsättningar för att upphäva 17 § semesterlagen. Semesterlönen&lt;br&gt;kan enligt kammarrätten - som redan nu är fallet - ersättas genom reg-&lt;br&gt;lerna om den sjukpenninggrundande inkomsten. Statskontoret anser att&lt;br&gt;förslaget visserligen innebär en avsevärd skärpning men finner det ändå&lt;br&gt;vara en relativt svag styrsignal. Statskontoret anser att en förlängning till&lt;br&gt;minst en månad bör kunna övervägas. Även RRV anser att arbetstagaren&lt;br&gt;bör återgå under en längre period än 14 dagar, t.ex. tre månader, för att&lt;br&gt;semesterlön åter skall utgå. SAF anser att tidsperioden för återgång bör&lt;br&gt;förlängas till i vart fall en månad. SAF anser för övrigt att man bör&lt;br&gt;överväga att avskaffa reglerna i 17 § semesterlagen. Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation delar den uppfattningen. LO anser att frågan bör övervägas&lt;br&gt;tillsammans med övriga frågor i samordningen av semester- och sjukför-&lt;br&gt;måner. TCO kan inte acceptera förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser, som kommenterat förslaget i denna del, till-&lt;br&gt;styrker eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 17 § andra stycket semesterlagen&lt;br&gt;finns en specialregel, tvåårsregeln, som enbart gäller sjukfrånvaro. Har&lt;br&gt;arbetstagare på grund av sjukdom eller arbetsskada varit oavbrutet från-&lt;br&gt;varande från arbetet under två hela intjänandeår grundar därefter infal-&lt;br&gt;lande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Årsarbetstid - Ny lag om arbetstid och semester (SOU&lt;br&gt;1992:27) behandlas frågan om längden av den semesterlönegrundande&lt;br&gt;frånvaron vid rehabilitering. I betänkandet föreslogs att tvåårsfristen skall&lt;br&gt;avbrytas först om arbetstagaren har arbetat mer än 14 dagar i följd. Re-&lt;br&gt;geringen anser att en gräns bör införas för att en ny tvåårsperiod skall&lt;br&gt;löpa för rätt till semesterlön vid sjukfrånvaro. Vid bestämmande av hur&lt;br&gt;lång tid arbetstagaren skall ha återgått i arbete för att en ny semesterlö-&lt;br&gt;negrundande frånvaroperiod på grund av sjukdom skall böija löpa finner&lt;br&gt;regeringen att 14 dagar är en väl avvägd längd för denna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Föräldraledighetslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 §, anges lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område. Bestämmelsen har endast bearbetats i språkligt hänseende och&lt;br&gt;innebär inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar nuvarande 2 §, innehåller bestämmelser om i&lt;br&gt;vilka fall och under vilka förutsättningar det är tillåtet att avtala om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvikelser från lagen. I enlighet med Lagrådets påpekande har uttrycket Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;”eller kompletteringar till” strukits ur lagtexten. En nyhet i förslaget är&lt;br&gt;att avvikande kollektivavtal får träffas även beträffande bestämmelsen&lt;br&gt;om anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning. Ändringen moti-&lt;br&gt;veras av en strävan efter enhetligare lagstiftning. Hänvisning kommer nu&lt;br&gt;att ske till hela 13 § i stället för endast till viss del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär förslaget inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke är en översikt över de olika formerna av ledig-&lt;br&gt;het. De olika punkterna kommenteras närmare i de följande paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller regler om kvalifikationstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges en hänvisning till de särskilda bestämmelser som&lt;br&gt;med utgångspunkt i bestämmelserna i 12 - 12 a §§ gällande lag och det&lt;br&gt;nyss nämnda EG-direktivet tagits in i 18 - 21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvararas av nuvarande 4 § andra stycket, behandlas&lt;br&gt;mammaledigheten. Den avser kvinnlig arbetstagares rätt till ledighet i&lt;br&gt;samband med förlossning och ledighet för amning. Förslagets första&lt;br&gt;stycke innebär att ledigheten i samband med förlossning utökas till en&lt;br&gt;sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten&lt;br&gt;och sju veckor efter förlossningen jämfört med nuvarande minst sex&lt;br&gt;veckor före och sex veckor efter förlossningen. Genom denna ändring&lt;br&gt;uppfylls kravet på rätt till oavbruten mödraledighet om minst 14 veckor&lt;br&gt;enligt artikel 8 i EG-direktivet 92/85/EEG. Till första stycket har även&lt;br&gt;överförts den i 4 § andra stycket andra meningen gällande lag intagna&lt;br&gt;rätten till ledighet för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har i förtydligande syfte angetts att ledigheten inte&lt;br&gt;behöver vara förenad med att föräldrapenning utges. Utökningen av&lt;br&gt;ledigheten i samband med förlossningen innebär en ökning av rätten till&lt;br&gt;ledighet utan krav på kvalifikationstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lagstiftning, 5 § tredje stycket, gäller vid ledighet för&lt;br&gt;amning inte någon kvalifikationstid. Inte heller gäller då bestämmelserna&lt;br&gt;om ledighetens förläggning m.m. eller om återgång i arbete. I tredje&lt;br&gt;stycket har motsvarande regler tagits in. Regleringen är i överensstäm-&lt;br&gt;melse med nyss nämnda EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har sin motsvarighet i del av nuvarande 3 § första stycket&lt;br&gt;samt andra stycket första meningen som dess lydelse kommer att vara&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1995 (SFS 1994:1989). I förslaget har det för-&lt;br&gt;tydligandet gjorts att ledigheten gäller oavsett om föräldern har föräldra-&lt;br&gt;penning eller ej. Med hänsyn till att längden på denna typ av föräldra-&lt;br&gt;ledighet, genom den lagändring som träder i kraft den 1 juli 1995, kom-&lt;br&gt;mer att återställas till ett och ett halvt år innebär bestämmelsen inte nå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gon ändring i sak. En arbetstagare har således rätt till hel ledighet under Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;ett och ett halvt år (arton månader) från barnets födelse. Därutöver har&lt;br&gt;arbetstagaren rätt till hel ledighet under den tid då denne uppbär hel&lt;br&gt;föräldrapenningförmån enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring (AFL). Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges&lt;br&gt;under högst 450 dagar sammanlagt for föräldrarna. Vid flerbamsbörd&lt;br&gt;utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar for vaije bam utöver&lt;br&gt;det första (4 kap. 3 § AFL). I paragrafen betecknas de två typerna av&lt;br&gt;ledighet för hel ledighet med eller utan föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar del av nuvarande 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har sin motsvarighet i nuvarande 3 § andra stycket samt&lt;br&gt;tredje stycket. Bestämmelsen har endast bearbetats något i språkligt&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket hänvisar till det i 9 § angivna kvalifikationskravet för&lt;br&gt;rätt till ledighet enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har sin motsvarighet i delar av nuvarande 4 §&lt;br&gt;första stycket. Enligt den nuvarande bestämmelsen har arbetstagaren rätt&lt;br&gt;till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under&lt;br&gt;tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenningförmån.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak. Ledigheten betecknas&lt;br&gt;”delledighet med föräldrapenning”. Om arbetstagaren önskar en längre&lt;br&gt;och obetald ledighet och sådan ytterligare ledighet är förenlig även med&lt;br&gt;arbetsgivarens intressen, skall givetvis en sådan överenskommelse kunna&lt;br&gt;få träffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket hänvisar till det i 9 § angivna kvalifikationskravet för&lt;br&gt;rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar delar av nuvarande 3 § första och&lt;br&gt;tredje styckena. Bestämmelsen behandlar ledighet i form av förkortning&lt;br&gt;av normal arbetstid med en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år. Ledig-&lt;br&gt;heten benämns ”delledighet utan föräldrapenning”. Innehållet har endast&lt;br&gt;justerats i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket hänvisar till det i 9 § angivna kvalifikationskravet för&lt;br&gt;rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar del av nuvarande 4 § första stycket. Bestäm-&lt;br&gt;melsen avser ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av bam. Den&lt;br&gt;avser således även arbetstagare till vilken förälder enligt 4 kap. 11 a §&lt;br&gt;AFL överlåtit sin rätt till till tillfällig föräldrapenning. Ledigheten be-&lt;br&gt;tecknas ”ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.”. Bestämmelsen in-&lt;br&gt;nebär inte någon ändring i sak. Bestämmelsen innefattar även den s.k.&lt;br&gt;pappaledigheten enligt 4 kap. 10 § sista stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas det fall av rätt till ledighet som tas upp i Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;nuvarande 7 a § och där rätt till tillfällig föräldrapenning enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 kap. 10 § andra stycket första meningen AFL inte förelig-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, som motsvarar nuvarande 5 § första stycket&lt;br&gt;första meningen, har justerats i språkligt hänseende och innebär inte&lt;br&gt;någon ändring i sak. Bestämmelsen är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av nuvarande 5 § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen. Se även avsnitt 4.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §. Bestämmelserna har bearbetats i&lt;br&gt;språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 § är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar nuvarande 8 § första stycket första meningen,&lt;br&gt;har bearbetats i språkligt hänseende. Den närmare tillämpningen av re-&lt;br&gt;geln får bestämmas genom kollektivavtal (jfr 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § första stycket andra meningen. Den&lt;br&gt;har bearbetats i språkligt hänseende. Den närmare tillämpningen av re-&lt;br&gt;geln får bestämmas genom kollektivavtal (jfr 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §. Den har bearbetats i språkligt hän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna om an-&lt;br&gt;mälan om ledighet får ske genom kollektivavtal framgår av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har sin utgångspunkt i nuvarande 8 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen. I förslaget anges att arbetstagaren skall samråda med arbets-&lt;br&gt;givaren om ledighetens förläggning, vilket är en skillnad mot nuvarande&lt;br&gt;bestämmelse som dels lagt samrådsinitiativet hos arbetsgivaren, dels&lt;br&gt;anger att samrådet skall ske i fråga om ledighetens förläggning under&lt;br&gt;dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor. Att sättet och&lt;br&gt;området för samrådet härigenom ändras något skall ses som ett uttryck&lt;br&gt;för den ökade betoning av värdet av samråd i ledighetsfrågoma mellan&lt;br&gt;arbetstagare och arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen anges att om det kan göras utan olägenhet för ar-&lt;br&gt;betstagaren, denne skall lägga ledighet som avses i 11 § så att verksam-&lt;br&gt;heten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. I enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag har ordet ”försöka” strukits och hänvisning gjorts till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stycket avser samråd rörande hel ledighet enligt 11 §. Det ligger i sa- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;kens natur att en arbetstagares ledighet i många fall kan innebära stör-&lt;br&gt;ningar i verksamheten, särskilt om det gäller ett mindre foretag med&lt;br&gt;endast ett fåtal anställda. Meningen är inte att vaije sådan störning skall&lt;br&gt;kunna hindra arbetstagaren från att få den begärda ledigheten. Endast i&lt;br&gt;sådana fall där störningen är påtaglig, dvs. det finns omständigheter i det&lt;br&gt;enskilda fallet som gör att verksamheten hos arbetsgivaren - om ledig-&lt;br&gt;heten förläggs i enlighet med arbetstagarens begäran - kommer att ut-&lt;br&gt;sättas for stora påfrestningar, kan det krävas att arbetstagaren försöker&lt;br&gt;lägga ledigheten på ett annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarens skyldighet att i sådana situationer förlägga ledigheten&lt;br&gt;vid en annan tidpunkt föreligger dock endast om det kan ske utan olä-&lt;br&gt;genhet for arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som motsvaras av nuvarande 8 § andra stycket andra&lt;br&gt;och tredje meningarna, har bearbetats i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvaras av nuvarande 8 § tredje stycket. I förslaget&lt;br&gt;anges att underrättelsen skall lämnas till ”berörd arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tion”, vilket är en förändring i förhållande till nu gällande lydelse, som&lt;br&gt;stadgar att underrättelse skall lämnas till arbetstagarens ”lokala arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation”. Någon ändring i sak är härmed inte avsedd. I stycket&lt;br&gt;talas om överenskommelse med arbetstagaren i stället for som i nuva-&lt;br&gt;rande lydelse ”överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare for&lt;br&gt;arbetstagaren”. Någon ändring i sak är inte avsedd med denna ändrade&lt;br&gt;formulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, som motsvaras av nuvarande 9 § första styck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;et, har bearbetats i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande 9 § andra stycket har delats upp i två stycken, andra och&lt;br&gt;tredje styckena, och har bearbetats i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § följer att avvikelser från bestämmelserna i andra och tredje&lt;br&gt;styckena får ske genom kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 §. Den har bearbetats i språkligt&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar nuvarande 11 §, har bearbetats i språkligt&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som såvitt gäller gravida arbetstagare motsvaras av bestäm-&lt;br&gt;melsen i nuvarande 12 § första stycket, har i enlighet med kraven i EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet utvidgats till att avse även arbetstagare som nyligen fött bam&lt;br&gt;och arbetstagare som ammar. Det blir genom innehållet i arbets-&lt;br&gt;miljöföreskriftema som det närmare omfånget av bestämmelsen läggs&lt;br&gt;fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tvingande. Den har bearbetats även i språkligt hän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar nuvarande 12 § andra stycket, har bearbetats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, som motsvaras av nuvarande 12 § tredje&lt;br&gt;stycket, har bearbetats i språkligt hänseende men har på grund av de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i 18 § givits en vidare syftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har lagts till för att uppfylla de krav som uppställs i EG-&lt;br&gt;direktivet. Det har i bestämmelsen angivits att denna form av ledighet&lt;br&gt;inte är förenad med bibehållna anställningsförmåner under den tid ledig-&lt;br&gt;heten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar nuvarande 12 a § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen. Bestämmelsen har bearbetats i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvaras av nuvarande 12 a § första stycket och del av&lt;br&gt;andra stycket, har bearbetats i språkligt hänseende. Den ändringen har&lt;br&gt;dock gjorts att arbetsgivarens skyldighet att fortlöpande pröva möjlig-&lt;br&gt;heten till omplacering, har utvidgats till att omfatta även de fall som&lt;br&gt;avses i 19 § i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av nuvarande 13 §. Den har endast setts över&lt;br&gt;språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 14 §. Den har endast be-&lt;br&gt;arbetats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:207&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra punkten har med anledning av förslaget till ny&lt;br&gt;föräldraledighetslag en ny hänvisning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket första meningen, som&lt;br&gt;avser samordningstid om 90 dagar vid frånvaro på grund av arbetsskada,&lt;br&gt;avskaffas. Skälet härför är att bestämmelsen inte längre fyller sin avsed-&lt;br&gt;da funktion. Bestämmelsen är överspelad dels eftersom samordningstid&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring inte längre finns, dels&lt;br&gt;eftersom den tid varunder frånvaro på grund av sjukdom är semesterlö-&lt;br&gt;negrundande utsträckts från 90 dagar till 180 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro på grund av sjukdom skall även i fortsättningen vara semes-&lt;br&gt;terlönegrundande under högst två hela intjänandeår. Till skillnad från&lt;br&gt;vad som gäller enligt nuvarande regler, andra stycket andra meningen,&lt;br&gt;skall dock mindre avbrott i frånvaron inte bryta tvåårs fristen. Enligt&lt;br&gt;förslagets andra stycke första mening skall, om arbetstagaren återgår i&lt;br&gt;arbete men påbörjar en ny frånvaroperiod inom 14 dagar, tvåårsfristen&lt;br&gt;fortsätta att löpa. Bestämmelsen är utformad efter förebild av förslaget&lt;br&gt;av Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester i be-&lt;br&gt;tänkandet Årsarbetstid (SOU 1992:27 s. 286).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att hänvisningarna till föräldraledighetslagen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsmakten (Försvarsmaktens&lt;br&gt;organisationsmyndighet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhetsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Nationalekonoiska institutionen vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Centrala Studiestödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;ILO-kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens Invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kooperationens förhandlingsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Arbetsgivarföreningen BOA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;Handikappförbundens Centralkommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbetsorganisationen för invandrarorganisationer&lt;br&gt;i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella kvinnoförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;Kurdiska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;Riksförbundet Sveriges Lottakår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;Folkbildningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur: Ledighetslagstiftningen - en översyn (SOU 1994:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny föräldraledighetslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det införs en ny föräldraledighetslag. Förslaget är resulta-&lt;br&gt;tet av en lagteknisk och språklig översyn av den nuvarande föräldrale-&lt;br&gt;dighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår inte några större förändringar i sak annat än i de fall där&lt;br&gt;det är motiverat av önskemålet att anpassa lagstiftningen till EG-direktiv&lt;br&gt;eller andra internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall&lt;br&gt;for gravida kvinnor föreslås i enlighet med ett EG-direktiv utvidgade i&lt;br&gt;tiden och till att avse även kvinnor som nyligen fött bam eller ammar&lt;br&gt;och där kvinnans hälsa och säkerhet fordrar förändrade arbetsförhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande tidsgränsen för omplaceringsskyldighet upp till 60&lt;br&gt;dagar före den beräknade förlossningen avskaffas. Rätt till omplacering&lt;br&gt;föreligger enligt förslaget så länge det är nödvändigt för att skydda den&lt;br&gt;kvinnliga arbetstagarens hälsa och säkerhet under havandeskap och am-&lt;br&gt;ning. I övriga fall föreslås tiden för rätt till omplacering efter barnets&lt;br&gt;födelse begränsad till tre månader efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet för kvinnliga arbetstagare i samband med graviditet&lt;br&gt;och efter förlossning föreslås förlängd från nuvarande sex veckor före&lt;br&gt;och efter förlossningen till sju veckor före den beräknade förlossningen&lt;br&gt;och sju veckor efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall, liksom enligt förslaget till studieledighetslag, sam-&lt;br&gt;råda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor&lt;br&gt;som berör ledigheten. Om det inte medför olägenhet skall arbetstagaren&lt;br&gt;försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fort-&lt;br&gt;gå utan påtaglig störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånds- och preskriptionsbestämmelsema har utformats i huvud-&lt;br&gt;saklig överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i förslaget till&lt;br&gt;ny studieledighetslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om avvikelser genom avtal har i sak endast ändrats på så sätt&lt;br&gt;att det - liksom i förslaget till studieledighetslag - inte anges att kollek-&lt;br&gt;tivavtal måste träffas eller godkännas på en viss nivå för att vara giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Semesterlönegrundande frånvaro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom och arbetsskada skall liksom&lt;br&gt;hittills vara semesterlönegrundande. Vi föreslår dock som en konsekvens&lt;br&gt;av de nya ersättningsregler för arbetsskada som trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993 att särregleringen för arbetsskadefallen i semesterlagen avskaffas.&lt;br&gt;Endast den sjukfrånvaro under intjänandeåret, inklusive sådan som beror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsskada, som inte överstiger 180 dagar skall vara semesterlöneg-&lt;br&gt;rundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en ny tvåårsperiod, under vilken sjukfrånvaro är semesterlöneg-&lt;br&gt;rundande, skall börja löpa måste arbetstagaren enligt vårt förslag ha&lt;br&gt;återgått i arbete under minst 14 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro på grund av utbildning, inklusive svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi), skall inte längre vara semesterlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur: Ledighetslagstiftningen - en översyn (SOU 1994:41)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till föräldraledighetslag (1994:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka arbetstagare omfattas av lagen?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ-&lt;br&gt;ning enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma rätt har också en arbetstagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att ar-&lt;br&gt;betstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft bam med&lt;br&gt;denna förälder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in-&lt;br&gt;skränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kollektivavtal får dock avvikelser från eller kompletteringar till&lt;br&gt;lagen göras i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anmälan om ledighet (13 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 §&lt;br&gt;andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång&lt;br&gt;till arbete (15 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kollektivavtal får även bestämmas den närmare tillämpningen&lt;br&gt;i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ledighetens förläggning (11 och 12 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skyddet för anställningsförmånerna (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av bam&lt;br&gt;m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes&lt;br&gt;barns födelse (mammaledighet, 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller,&lt;br&gt;under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där-&lt;br&gt;efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid&lt;br&gt;med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjär-&lt;br&gt;dedels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid&lt;br&gt;med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan&lt;br&gt;föräldrapenning, 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ledighet för en förälders tillfälliga vård av bam (ledighet med till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning m.m., 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.&lt;br&gt;fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en&lt;br&gt;viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs&lt;br&gt;kvalifikationstid enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före&lt;br&gt;den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förloss-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning&lt;br&gt;betalas ut. Kvalifikationstid i anställningen krävs inte. Vid ledighet för&lt;br&gt;att amma barnet gäller inte heller bestämmelserna i 10 - 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga&lt;br&gt;arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller som ammar finns i&lt;br&gt;18 - 21 §§. Bestämmelser om havandeskapspenning finns i 3 kap. 9 §&lt;br&gt;och 9 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel ledighet med eller utan föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av bam till dess barnet&lt;br&gt;är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har dämtöver rätt till hel ledighet medan han eller hon får&lt;br&gt;hel föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en arbetstagare som har adopterat ett bam eller tagit emot ett bam&lt;br&gt;i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den&lt;br&gt;tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption&lt;br&gt;av arbetstagarens makes bam eller av ett eget bam, har arbetstagaren&lt;br&gt;inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte&lt;br&gt;hade ägt mm. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet&lt;br&gt;fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delledighet med föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Under den tid då en förälder får halv eller fjärdedels föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har han eller hon&lt;br&gt;rätt till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärde-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delledighet utan föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en fjär-&lt;br&gt;dedel för vård av ett bam som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än&lt;br&gt;så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Under den tid då en förälder får tillfällig föräldrapenning enligt 4&lt;br&gt;kap. 10, 10 a eller 11 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring har han&lt;br&gt;eller hon rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som behöver vårda sitt bam när den ordinarie vårdaren&lt;br&gt;blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har&lt;br&gt;rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kval ifikationstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 - 7 §§ gäller att arbetstaga-&lt;br&gt;ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen under&lt;br&gt;de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de&lt;br&gt;senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anställningstiden medräknas den tid som arbetstagaren har varit an-&lt;br&gt;ställd hos något annat företag inom samma koncern som arbetsgivaren&lt;br&gt;tillhör. Om ett företag har övergått till en ny arbetsgivare, medräknas i&lt;br&gt;anställningstiden den tid som arbetstagaren har varit anställd hos den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivaren eller hos ett företag inom samma koncern som den&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledighetens förläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledighetsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ledigheten far delas upp på högst tre perioder för vaije kalenderår.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till&lt;br&gt;det kalenderår då ledigheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots begränsningen i första stycket får en ledighet delas upp när det&lt;br&gt;gäller antingen ledighet for föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1962:381) om allmän forsäkring eller ledighet med&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Arbetstagaren skall få ta ut hel ledighet den eller de dagar som han&lt;br&gt;eller hon begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledigheten far tas ut vid förkortad arbetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal ar-&lt;br&gt;betstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 § 1 —&lt;br&gt;4 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens&lt;br&gt;början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med&lt;br&gt;sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad&lt;br&gt;att pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning enligt 3 § 5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren&lt;br&gt;minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom&lt;br&gt;eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens&lt;br&gt;förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan ske&lt;br&gt;utan olägenhet, skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verk-&lt;br&gt;samheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid&lt;br&gt;förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när-&lt;br&gt;mare förläggning och därmed sammanhängande frågor i den mån annat&lt;br&gt;inte har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens sam-&lt;br&gt;tycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till nå-&lt;br&gt;gon annan tid än arbetsdagens böljan eller slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat&lt;br&gt;sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren&lt;br&gt;underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om beslutet.&lt;br&gt;Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång i arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt&lt;br&gt;arbete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall&lt;br&gt;han eller hon snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får ar-&lt;br&gt;betsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund&lt;br&gt;av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt&lt;br&gt;denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig-&lt;br&gt;förklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet&lt;br&gt;enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för&lt;br&gt;anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen&lt;br&gt;fött barn eller ammar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § En kvinnlig arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller&lt;br&gt;ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna&lt;br&gt;anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsät-&lt;br&gt;ta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En kvinnlig arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller&lt;br&gt;ammar och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande&lt;br&gt;eller andra för hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter, har&lt;br&gt;rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställnings-&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rätt till omplacering gäller så länge det krävs för att skydda&lt;br&gt;kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen samt för&lt;br&gt;övriga fall längst till och med tre månader efter barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skä-&lt;br&gt;ligen kan krävas att arbetsgivaren ordnar kvinnan annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18&lt;br&gt;och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid&lt;br&gt;som ledigheten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer möjlighet till en omplacering, som bedöms kunna&lt;br&gt;avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 §§&lt;br&gt;skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att&lt;br&gt;kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra sina arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall&lt;br&gt;anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall ar-&lt;br&gt;betsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplace-&lt;br&gt;ring. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva&lt;br&gt;möjligheten till omplacering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren&lt;br&gt;ekonomiskt skadestånd för den förlust som uppkommer och allmänt&lt;br&gt;skadestånd för den kränkning som lagbrottet innebär. På motsvarande&lt;br&gt;sätt skall en arbetsgivare ha rätt att få skadestånd om arbetstagaren vilse-&lt;br&gt;leder honom i fråga om sin föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna skadeståndet skall bestämmas till ett skäligt belopp efter&lt;br&gt;en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Därvid skall inte bara&lt;br&gt;intresset att avhålla från lagbrott beaktas utan även den skadeståndsan-&lt;br&gt;svariges större eller mindre skuld till lagbrottet och i vad mån den ska-&lt;br&gt;deståndsberättigade har föranlett eller medverkat till detta. Allmänt ska-&lt;br&gt;destånd skall inte dömas ut, om lagbrottet framstår som ursäktligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd sättas&lt;br&gt;ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Den som vill kräva skadestånd enligt 22 § skall väcka talan vid&lt;br&gt;domstol inom tre månader från det att skadan inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan inte väcks i rätt tid, har parten förlorat sin rätt till talan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättegång&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:3-&lt;br&gt;71) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av bam, m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 22 - 23 §§ om skadestånd och preskription skall&lt;br&gt;tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat&lt;br&gt;efter ikraftträdandet av den nya lagen. I annat fall tillämpas äldre be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar&lt;br&gt;eller om frånvaron beror på arbe-&lt;br&gt;tsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410)&lt;br&gt;om rätt till ledighet for vård av&lt;br&gt;barn, m. m. dels under tid för vil-&lt;br&gt;ken havandeskapspenning utges&lt;br&gt;enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, dels under&lt;br&gt;tid för vilken föräldrapenning ut-&lt;br&gt;ges i anledning av barns födelse&lt;br&gt;eller adoption enligt 4 kap. 3 och&lt;br&gt;5 §§ samma lag, i den mån frånva-&lt;br&gt;ron för vaije bam, eller vid fler-&lt;br&gt;bamsbörd sammanlagt, icke över-&lt;br&gt;stiger 120 dagar eller för ensam-&lt;br&gt;stående förälder, 180 dagar, dels&lt;br&gt;under tid för vilken tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning utges enligt 4 kap. 10&lt;br&gt;och 11 §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt föräldraledighet-&lt;br&gt;slagen (1994:000) dels under tid&lt;br&gt;för vilken havandeskapspenning&lt;br&gt;utges enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;dels under tid för vilken föräldra-&lt;br&gt;penning utges i anledning av barns&lt;br&gt;födelse eller adoption enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 och 5 §§ samma lag, i den mån&lt;br&gt;frånvaron för vaije bam, eller vid&lt;br&gt;flerbamsbörd sammanlagt, icke&lt;br&gt;överstiger 120 dagar eller för en-&lt;br&gt;samstående förälder, 180 dagar,&lt;br&gt;dels under tid för vilken tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning utges enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 och 11 §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren&lt;br&gt;är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180 dagar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej&lt;br&gt;enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren&lt;br&gt;erhåller korttidsstudiestöd, vuxen-&lt;br&gt;studiebidrag eller utbildningsarvo-&lt;br&gt;de enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller om utbildningen&lt;br&gt;till väsentlig del avser fackliga&lt;br&gt;eller med facklig verksamhet sam-&lt;br&gt;manhängande frågor, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret&lt;br&gt;icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i&lt;br&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till grund-&lt;br&gt;utbildning, eller ledighet på grund&lt;br&gt;av motsvarande vapenfri tjänst, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att arbets-&lt;br&gt;tagaren efter det kalenderår då han&lt;br&gt;fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö-&lt;br&gt;ring i civilförsvaret på annan tid&lt;br&gt;än då civilförsvarsberedskap råder&lt;br&gt;eller beredskapsövning får anord-&lt;br&gt;nas vid försvarsmakten, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1986:163)&lt;br&gt;om rätt till ledighet för svenskun-&lt;br&gt;dervisning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ledighet enligt lagen (1988:146&lt;br&gt;5) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård, i den mån frånva-&lt;br&gt;ron under intjänandeåret inte över-&lt;br&gt;stiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet på grund av sådan i&lt;br&gt;27 § vämpliktslagen (1941:967)&lt;br&gt;eller med stöd därav föreskriven&lt;br&gt;tjänstgöring om högst 60 dagar,&lt;br&gt;som ej är beredskapsövning och ej&lt;br&gt;heller direkt ansluter sig till grund-&lt;br&gt;utbildning, eller ledighet på grund&lt;br&gt;av motsvarande vapenfri tjänst, i&lt;br&gt;den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av att arbets-&lt;br&gt;tagaren efter det kalenderår då han&lt;br&gt;fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö-&lt;br&gt;ring i civilförsvaret på annan tid&lt;br&gt;än då civilförsvarsberedskap råder&lt;br&gt;eller beredskapsövning får anord-&lt;br&gt;nas vid försvarsmakten, i den mån&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 60 dagar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänandeå-&lt;br&gt;ret inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i&lt;br&gt;något fall anses bero på arbets-&lt;br&gt;skada. Har arbetstagare av anled-&lt;br&gt;ning som anges i första stycket 1&lt;br&gt;varit oavbrutet frånvarande från&lt;br&gt;arbetet under två hela intjänandeår,&lt;br&gt;grundar därefter infallande dag av&lt;br&gt;frånvaroperioden icke rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagare av anledning som&lt;br&gt;anges i första stycket 1 varit från-&lt;br&gt;varande från arbetet utan längre&lt;br&gt;avbrott i frånvaron än forton da-&lt;br&gt;gar i en följd under två hela intjä-&lt;br&gt;nandeår, grundar därefter infallan-&lt;br&gt;de dag av frånvaroperioden icke&lt;br&gt;rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Är en arbetstagare frånvarande&lt;br&gt;på grund av en arbetsskada vid ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 9 §§ lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;(1962:381) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,&lt;br&gt;dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden&lt;br&gt;gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av be-&lt;br&gt;tydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a) skall ske från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Ändring skall i fall som avses i 8 § fjärde stycket andra meningen och&lt;br&gt;12 a § gälla från och med den första dagen med sjukpenning. Ändring&lt;br&gt;skall i annat fall än som avses i första stycket a) ske så snart anledning&lt;br&gt;till ändringen uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av bam,&lt;br&gt;om den försäkrade är förälder till&lt;br&gt;barnet eller likställs med förälder&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av barn,&lt;br&gt;m.m. och barnet inte har fyllt ett&lt;br&gt;år. Motsvarande gäller vid adop-&lt;br&gt;tion av bam som ej fyllt tio år el-&lt;br&gt;ler vid mottagande av sådant bam&lt;br&gt;i avsikt att adoptera det, om min-&lt;br&gt;dre än ett år har förflutit sedan den&lt;br&gt;försäkrade fick barnet i sin vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av bam,&lt;br&gt;om den försäkrade är förälder till&lt;br&gt;barnet eller likställs med förälder&lt;br&gt;enligt 1 § föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1994:000) och barnet inte har&lt;br&gt;fyllt ett år. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;adoption av bam som ej fyllt tio år&lt;br&gt;eller vid mottagande av sådant&lt;br&gt;bam i avsikt att adoptera det, om&lt;br&gt;mindre än ett år har förflutit sedan&lt;br&gt;den försäkrade fick barnet i sin&lt;br&gt;vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår mili-&lt;br&gt;tär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under&lt;br&gt;denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller&lt;br&gt;delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på&lt;br&gt;grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas&lt;br&gt;ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk-&lt;br&gt;dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart&lt;br&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket&lt;br&gt;6 när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart&lt;br&gt;anslutande repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;br&gt;En försäkrad kvinna har rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning, om havan-&lt;br&gt;deskap har satt ned hennes förmå-&lt;br&gt;ga att utföra uppgifterna i sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande arbete&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 12 § lagen&lt;br&gt;(1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på&lt;br&gt;grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;§ arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § lagen om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning, om havan-&lt;br&gt;deskap har satt ned hennes förmå-&lt;br&gt;ga att utföra uppgifterna i sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande arbete&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 19 § för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på&lt;br&gt;grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;§ arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 18 § föräldraledig-&lt;br&gt;het slagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ledighet för vård av barn, m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för vaije&lt;br&gt;dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde&lt;br&gt;dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskap-&lt;br&gt;spenning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade&lt;br&gt;tidpunkten för barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskaps-&lt;br&gt;lag (1987:1262)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ arbetsrättslig beredskapslag&lt;br&gt;(1987:1262) och p. 5 i bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, lagen&lt;br&gt;(1974:358) om facklig förtroende-&lt;br&gt;mans ställning på arbetsplatsen,&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.,&lt;br&gt;tillämpas med de ändringar och&lt;br&gt;tillägg som anges i en till denna&lt;br&gt;lag fogad förteckning (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, lagen&lt;br&gt;(1974:358) om facklig förtroende-&lt;br&gt;mans ställning på arbetsplatsen,&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;(1994:000), tillämpas med de änd-&lt;br&gt;ringar och tillägg som anges i en&lt;br&gt;till denna lag fogad förteckning&lt;br&gt;(bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna lag skall tillämpas, gäl-&lt;br&gt;ler inte lagen (1974:981) om ar-&lt;br&gt;betstagares rätt till ledighet för&lt;br&gt;utbildning, lagen (1979:1184) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vissa före-&lt;br&gt;ningsuppdrag i skolan och lagen&lt;br&gt;(1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna lag skall tillämpas, gäl-&lt;br&gt;ler inte studieledighetslagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av barn,&lt;br&gt;m. m. skall 1 § ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1994:000) skall 1 § ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit&lt;br&gt;gift med eller har eller haft bam med föräldern. Regeringen får genom&lt;br&gt;föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt denna lag, om det krävs&lt;br&gt;för att tillgodose totalförsvarets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till föräldraledighetslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka arbetstagare omfattas av lagen?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ-&lt;br&gt;ning enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma rätt har också en arbetstagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att&lt;br&gt;arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft bam med&lt;br&gt;denna förälder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in-&lt;br&gt;skränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvi-&lt;br&gt;kelser från eller kompletteringar till lagen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anmälan om ledighet (13 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 §&lt;br&gt;andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång&lt;br&gt;till arbete (15 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i and-&lt;br&gt;ra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ledighetens förläggning (11 och 12 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skyddet för anställningsförmånerna (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller&lt;br&gt;tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör&lt;br&gt;den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gra-&lt;br&gt;vida, nyligen har fött bam eller ammar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tilläm-&lt;br&gt;pligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av bam&lt;br&gt;m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes&lt;br&gt;barns födelse (mammaledighet, 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hel ledighet for en förälder tills barnet blivit 18 månader eller,&lt;br&gt;under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där-&lt;br&gt;efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid&lt;br&gt;med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjär-&lt;br&gt;dedels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid&lt;br&gt;med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan&lt;br&gt;föräldrapenning, 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av bam (ledighet med&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.&lt;br&gt;fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en&lt;br&gt;viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs&lt;br&gt;kvalifikationstid enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före&lt;br&gt;den beräknade tidpunkten for förlossningen och sju veckor efter förloss-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa två slag av mammaledighet behöver inte vara förenade med att&lt;br&gt;föräldrapenning betalas ut. Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.&lt;br&gt;Vid ledighet för att amma barnet gäller inte heller bestämmelserna i 10&lt;br&gt;- 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga&lt;br&gt;arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller som ammar finns i&lt;br&gt;18-21 §§. Bestämmelser om havandeskapspenning finns i 3 kap. 9 §&lt;br&gt;och 9 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel ledighet med eller utan föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av bam till dess barnet&lt;br&gt;är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en arbetstagare som har adopterat ett bam eller tagit emot ett bam&lt;br&gt;i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den&lt;br&gt;tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption&lt;br&gt;av arbetstagarens makes bam eller av ett eget bam, har arbetstagaren&lt;br&gt;inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte&lt;br&gt;hade ägt mm. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet&lt;br&gt;fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delledighet med föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Under den tid då en förälder får halv eller fjärdedels föräldrapenning&lt;br&gt;enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt&lt;br&gt;till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delledighet utan föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en fjär-&lt;br&gt;dedel för vård av ett bam som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än&lt;br&gt;så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt&lt;br&gt;4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;har arbetstagaren rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som behöver vårda sitt bam när den ordinarie vårdaren&lt;br&gt;blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har&lt;br&gt;rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kval ifikationstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 - 7 §§ gäller att arbetstaga-&lt;br&gt;ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de&lt;br&gt;senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledighetens förläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledighetsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ledigheten far delas upp på högst tre perioder för vaije kalenderår.&lt;br&gt;Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till&lt;br&gt;det kalenderår då ledigheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller an-&lt;br&gt;tingen ledighet för föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller ledighet enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledigheten far tas ut vid hel ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Arbetstagaren skall få ta ut hel ledighet den eller de dagar som&lt;br&gt;arbetstagaren begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledigheten far tas ut vid förkortad arbetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal ar-&lt;br&gt;betstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 § 1 —&lt;br&gt;4 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens&lt;br&gt;böljan eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med&lt;br&gt;sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad&lt;br&gt;att pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning enligt 3 § 5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren&lt;br&gt;minst en vecka före ledighetens böljan. Om ledigheten beror på sjukdom&lt;br&gt;eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens&lt;br&gt;förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras&lt;br&gt;utan olägenhet, skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verk-&lt;br&gt;samheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid&lt;br&gt;förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mare förläggning och därmed sammanhängande frågor, om annat inte Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke Bilaga 4&lt;br&gt;dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon&lt;br&gt;annan tid än arbetsdagens böijan eller slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat&lt;br&gt;sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren&lt;br&gt;underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om beslutet.&lt;br&gt;Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång i arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt&lt;br&gt;arbete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall&lt;br&gt;arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får ar-&lt;br&gt;betsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgi-&lt;br&gt;varen tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund&lt;br&gt;av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt&lt;br&gt;denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig-&lt;br&gt;förklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet&lt;br&gt;enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för&lt;br&gt;anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen&lt;br&gt;fött barn eller ammar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § En kvinnlig arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller&lt;br&gt;ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna&lt;br&gt;anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fort-&lt;br&gt;sätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En kvinnlig arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller&lt;br&gt;ammar och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande&lt;br&gt;eller andra för hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter, har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställnings-&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rätt till omplacering gäller så länge det krävs för att skydda&lt;br&gt;kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen samt för&lt;br&gt;övriga fall längst till och med tre månader efter barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skä-&lt;br&gt;ligen kan krävas att arbetsgivaren ordnar kvinnan annat arbete hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18&lt;br&gt;och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa&lt;br&gt;och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid&lt;br&gt;som ledigheten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna&lt;br&gt;avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 §&lt;br&gt;skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att&lt;br&gt;kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande&lt;br&gt;arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga&lt;br&gt;fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts&lt;br&gt;skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till&lt;br&gt;omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande&lt;br&gt;pröva möjligheten till omplacering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd&lt;br&gt;för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättegång&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och&lt;br&gt;35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39 - 42 §§ samt 43 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan&lt;br&gt;tillämpas 64 - 66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1978:410) om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av bam, m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om&lt;br&gt;ändring i semesterlagen (1977:480);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) i paragrafens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1994:2079) om ändring i nämnda lag skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410)&lt;br&gt;om rätt till ledighet for vård av&lt;br&gt;barn, m.m. dels under tid för vilken&lt;br&gt;havandeskapspenning utges enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, dels under tid&lt;br&gt;för vilken föräldrapenning utges i&lt;br&gt;anledning av bams födelse eller&lt;br&gt;adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§&lt;br&gt;samma lag, i den mån frånvaron&lt;br&gt;för vaije bam, eller vid flerbams-&lt;br&gt;börd sammanlagt, icke överstiger&lt;br&gt;120 dagar eller för ensamstående&lt;br&gt;förälder, 180 dagar, dels under tid&lt;br&gt;för vilken tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11&lt;br&gt;och 11 a §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt föräldraledig-&lt;br&gt;hetslagen (1995:000) dels under&lt;br&gt;tid för vilken havandeskapspen-&lt;br&gt;ning utges enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;dels under tid för vilken föräldra-&lt;br&gt;penning utges i anledning av bams&lt;br&gt;födelse eller adoption enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 och 5 §§ samma lag, i den mån&lt;br&gt;frånvaron för vaije bam, eller vid&lt;br&gt;flerbamsbörd sammanlagt, inte&lt;br&gt;överstiger 120 dagar eller för en-&lt;br&gt;samstående förälder, 180 dagar,&lt;br&gt;dels under tid för vilken tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning utges enligt 4 kap.&lt;br&gt;10, 10 a, 11 och 11 a §§ samma&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren&lt;br&gt;är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes-&lt;br&gt;terlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag&lt;br&gt;eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om ut-&lt;br&gt;bildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repeti-&lt;br&gt;tionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om från-&lt;br&gt;varon under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i&lt;br&gt;något fall anses bero på arbets-&lt;br&gt;skada. Har arbetstagare av anled-&lt;br&gt;ning som anges i första stycket 1&lt;br&gt;varit oavbrutet frånvarande från&lt;br&gt;arbetet under två hela intjänandeår,&lt;br&gt;grundar därefter infallande dag av&lt;br&gt;frånvaroperioden icke rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagare av anledning som&lt;br&gt;anges i första stycket 1 varit från-&lt;br&gt;varande från arbetet utan längre&lt;br&gt;avbrott i frånvaron än forton da-&lt;br&gt;gar i en följd under två hela intjä-&lt;br&gt;nandeår, grundar därefter infallan-&lt;br&gt;de dag av frånvaroperioden inte&lt;br&gt;rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2072) om ändring i nämn-&lt;br&gt;da lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av&lt;br&gt;en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos&lt;br&gt;kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.&lt;br&gt;Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för&lt;br&gt;rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Om anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period&lt;br&gt;med sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och beta-&lt;br&gt;las ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med&lt;br&gt;första dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med&lt;br&gt;en tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen&lt;br&gt;inträffade. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycket a gälla&lt;br&gt;från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller&lt;br&gt;d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas&lt;br&gt;lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkrings-&lt;br&gt;kassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning for studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av bam,&lt;br&gt;om den försäkrade är förälder till&lt;br&gt;barnet eller likställs med förälder&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av barn,&lt;br&gt;m.m. och barnet inte har fyllt ett&lt;br&gt;år. Motsvarande gäller vid adop-&lt;br&gt;tion av bam som ej fyllt tio år el-&lt;br&gt;ler vid mottagande av sådant bam&lt;br&gt;i avsikt att adoptera det, om min-&lt;br&gt;dre än ett år har förflutit sedan den&lt;br&gt;försäkrade fick barnet i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av bam,&lt;br&gt;om den försäkrade är förälder till&lt;br&gt;barnet eller likställs med förälder&lt;br&gt;enligt 1 § föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000) och barnet inte har&lt;br&gt;fyllt ett år. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;adoption av bam som ej fyllt tio år&lt;br&gt;eller vid mottagande av sådant&lt;br&gt;bam i avsikt att adoptera det, om&lt;br&gt;mindre än ett år har förflutit sedan&lt;br&gt;den försäkrade fick barnet i sin&lt;br&gt;vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalforsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på&lt;br&gt;en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av&lt;br&gt;enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under&lt;br&gt;denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller&lt;br&gt;delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på&lt;br&gt;grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas&lt;br&gt;ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk-&lt;br&gt;dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket&lt;br&gt;6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 da-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning, om havan-&lt;br&gt;deskap har satt ned hennes förmå-&lt;br&gt;ga att utföra uppgifterna i sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande arbete&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 12 § lagen&lt;br&gt;(1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kvinna har rätt till&lt;br&gt;havandeskapspenning, om havan-&lt;br&gt;deskap har satt ned hennes förmå-&lt;br&gt;ga att utföra uppgifterna i sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande arbete&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 19 § för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på&lt;br&gt;grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;§ arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § lagen om&lt;br&gt;rätt till ledighet for vård av barn,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna har även rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning om hon inte får&lt;br&gt;sysselsättas i sitt förvärvsarbete på&lt;br&gt;grund av en föreskrift om förbud&lt;br&gt;mot arbete under havandeskap,&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;§ arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160), och hon inte kan om-&lt;br&gt;placeras till annat arbete enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 18 § föräldrale-&lt;br&gt;dighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för vaije&lt;br&gt;dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde&lt;br&gt;dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket för vaije dag som förbudet gäller. Havandeskaps-&lt;br&gt;penning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade&lt;br&gt;tidpunkten för barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskaps- Prop. 1994/95:207&lt;br&gt;lag (1987:1262); &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)&lt;br&gt;och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, lagen&lt;br&gt;(1974:358) om facklig förtroende-&lt;br&gt;mans ställning på arbetsplatsen,&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.,&lt;br&gt;tillämpas med de ändringar och&lt;br&gt;tillägg som anges i en till denna&lt;br&gt;lag fogad förteckning (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet, lagen&lt;br&gt;(1974:358) om facklig förtroende-&lt;br&gt;mans ställning på arbetsplatsen,&lt;br&gt;lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000), tillämpas med de änd-&lt;br&gt;ringar och tillägg som anges i en&lt;br&gt;till denna lag fogad förteckning&lt;br&gt;(bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1978:410) om&lt;br&gt;rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;barn, m. m. skall 1 § ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föräldraledighetsla-&lt;br&gt;gen (1995:000) skall 1 § ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1691&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit&lt;br&gt;gift med eller har eller haft bam med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får genom föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt&lt;br&gt;denna lag, om det krävs för att tillgodose totalförsvarets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svens-&lt;br&gt;son, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 mars 1995 (Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till för-&lt;br&gt;äldraledighetslag, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Karin&lt;br&gt;Renman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till föräldraledighetslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avtal får träffas om bättre förmåner for arbetstagaren än som före-&lt;br&gt;skrivs i lagen följer utan särskild bestämmelse. Uttrycket i andra stycket&lt;br&gt;om att kompletteringar får göras till lagen genom kollektivavtal kan&lt;br&gt;därför strykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket andra meningen torde ha betydelse endast&lt;br&gt;för ledighet enligt 11 §. Lagrådet föreslår att meningen får lyda: ”Om&lt;br&gt;det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledig-&lt;br&gt;het som avses i 11 § så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå&lt;br&gt;utan påtaglig störning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348 I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 92/85/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 19 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtgärder för att förbittra ilkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare&lt;br&gt;som lr gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde slrdirektivet&lt;br&gt;enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 118a i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag, som lämnats efter&lt;br&gt;samråd med Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 118a i fördraget skall rådet genom direktiv anta&lt;br&gt;minimikrav, främst i fråga om arbetsmiljön, i syfte att förbättra&lt;br&gt;arbetstagarnas säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall inte kunna åberopas som stöd för någon&lt;br&gt;försämring av den skyddsnivå som redan uppnåtts i vissa&lt;br&gt;medlemsstater, eftersom medlemsstaterna enligt fördraget är&lt;br&gt;förpliktigade att främja förbättringar av villkoren inom detta&lt;br&gt;område och att harmonisera dessa villkor med bibehållen&lt;br&gt;skyddsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 118a i fördraget får dessa direktiv inte medföra&lt;br&gt;sådana administrativa, finansiella och rättsliga hinder som&lt;br&gt;försvårar etablering och utveckling av små och medelstora&lt;br&gt;företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' EGTnrC 281,9.11 1990, s. 3, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 25.1.2.1991. s. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nrC 19. 28.1.1991. s. 177, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrC 150, 15 6.1992. s. 99&lt;br&gt;’ EGTnrC41.18.2.1991. s. 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epligt beslut 74/325/EEG*, senast ändrat genom&lt;br&gt;Anslutningsakten för Spanien och Portugal, skall kommissionen&lt;br&gt;samråda med Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor. då&lt;br&gt;den utarbetar förslag inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sociala stadga som stats- och regeringscheferna i elva&lt;br&gt;medlemsstater antog vid Europeiska rådets sammanträde i&lt;br&gt;Strasbourg den 9 december 1989 fastställs följande, i synnerhet i&lt;br&gt;artikel 19:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vaije arbetstagare skall ha tillfredsställande hälso- och&lt;br&gt;säkerhetsförhållanden på sin arbetsplats. Lämpliga&lt;br&gt;åtgärder skall vidtas för att med bibehållen skyddsnivå&lt;br&gt;uppnå ytterligare harmonisering inom detta område.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens åtgärdsprogram för att genomföra den sociala&lt;br&gt;stadgan syftar bland annat till att rådet skall anta ett direktiv om&lt;br&gt;skydd för gravida kvinnliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni&lt;br&gt;1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas&lt;br&gt;säkerhet och hälsa i arbetet&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; skall särskilt utsatta riskgrupper&lt;br&gt;skyddas mot de faror som speciellt berör dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har lött bam&lt;br&gt;eller som ammar måste i flera avseenden anses vara en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 185.9 7 1974, s. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 183,29 6 1989. s. I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt utsatt riskgrupp, och åtgärder måste vidtas till skydd för&lt;br&gt;deras säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skydd av säkerhet och hälsa för gravida arbetstagare och&lt;br&gt;arbetstagare som nyligen har fött bam eller som ammar tär inte&lt;br&gt;leda till någon ogynnsam behandling av kvinnor på&lt;br&gt;arbetsmarknaden eller stå i strid med direktiven om lika&lt;br&gt;behandling för kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa slag av arbetsuppgifter kan medföra en särskild risk för att&lt;br&gt;gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött bam&lt;br&gt;eller som ammar kan komma an exponeras för farliga agenser,&lt;br&gt;arbetsprocesser eller arbetsförhållanden. Dessa risker måste&lt;br&gt;följaktligen bedömas, och resultatet av denna bedömning måste&lt;br&gt;meddelas till de kvinnliga arbetstagarna eller deras&lt;br&gt;representanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör åtgärder vidtas till skydd för dessa arbetstagare, om&lt;br&gt;resultatet av denna bedömning är att risker föreligger för&lt;br&gt;kvinnliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravida arbetstagare och arbetstagare som ammar får inte utföra&lt;br&gt;arbetsuppgifter som har visats medföra risk för exponering för&lt;br&gt;vissa särskilt farliga agens eller som medför arbetsförhållanden,&lt;br&gt;som kan äventyra deras säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser bör införas om att gravida arbetstagare och&lt;br&gt;arbetstagare som nyligen har fött bam eller som ammar inte skall&lt;br&gt;kunna åläggas nattarbete, då hänsynen till deras säkerhet och&lt;br&gt;hälsa kräver detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött&lt;br&gt;bam eller som ammar krävs med hänsyn till deras särskilda&lt;br&gt;känslighet en rättighet till minst 14 sammanhängande veckors&lt;br&gt;barnledighet, före eller efter förlossningen, samt en obligatorisk&lt;br&gt;barnledighet på minst två veckor före eller efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen&lt;br&gt;har fött bam eller som ammar kan sägas upp av skäl som&lt;br&gt;sammanhänger med deras tillstånd kan ha skadliga effekter på&lt;br&gt;dessa arbetstagares fysiska och psykiska hälsa Det bör därför&lt;br&gt;föreskrivas om förbud mot uppsägning på sådana grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att organisera arbetet med hänsyn till hälsoskydd&lt;br&gt;för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött&lt;br&gt;bam eller som ammar skulle vara verkningslösa om de inte vore&lt;br&gt;förbundna med bibehållna rättigheter enligt anställningsavtalet,&lt;br&gt;inklusive bibehållen lön eller skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även åtgärder beträffande barnledighet skulle vara&lt;br&gt;verkningslösa om de inte vore förbundna med bibehållna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheter enligt anställningsavtalet, inklusive bibehållen lön&lt;br&gt;eller skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;skälig ersättning&amp;quot; i samband med barnledighet skall&lt;br&gt;betraktas som en teknisk utgångspunkt för att fastställa en lägsta&lt;br&gt;skyddsnivå och får under inga omständigheter ges innebörden&lt;br&gt;att graviditet skulle kunna jämställas med sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SYFTE OCH DEFINITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Detta direktiv, som är det tionde särdirektivet enligt&lt;br&gt;artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG. har till syfte att åtgärder skall&lt;br&gt;införas som främjar säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för&lt;br&gt;gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött bam&lt;br&gt;eller som ammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i direktiv 89/391/EEG skall, med&lt;br&gt;undantag av artikel 2.2 i detta, tillämpas fullt ut inom hela det&lt;br&gt;område som avses i punkt 1 utan att det påverkar tillämpningen&lt;br&gt;av de strängare eller mer detaljerade bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv får inte leda till en sänkning av skyddsnivån&lt;br&gt;för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött&lt;br&gt;bam eller som ammar i förhållande till den skyddsnivå som&lt;br&gt;råder i den enskilda medlemsstaten den dag detta direktiv antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gravid arbetstagare: gravid arbetstagare, som underrättar&lt;br&gt;arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning&lt;br&gt;eller praxis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som nyligen har fött barn: arbetstagare som&lt;br&gt;nyligen har fött bam enligt definitionen i nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller praxis och som underrättar arbetsgivaren&lt;br&gt;om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som ammar: arbetstagare som ammar enligt&lt;br&gt;definitionen i nationell lagstiftning eller praxis och som&lt;br&gt;underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall, i samråd med medlemsstaterna och&lt;br&gt;med bitrade av Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor,&lt;br&gt;utarbeta riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och&lt;br&gt;biologiska agenser samt industriprocesser som anses medföra&lt;br&gt;risker för säkerhet och hälsa tör de arbetstagare som avses i&lt;br&gt;artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa riktlinjer skall även omfatta arbetsrörelser och&lt;br&gt;arbetsställningar, psykisk och fysisk uttröttning och andra&lt;br&gt;fotmer av psykiska och fysiska påfrestningar i samband med de&lt;br&gt;arbetsuppgifter som utförs av de arbetstagare som avses i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De riktlinjer som avses i punkt 1 skall vara vägledande&lt;br&gt;vid den bedömning som avses i artikel 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall därför informera samtliga arbetsgivare&lt;br&gt;och samtliga kvinnliga arbetstagare eller deras representanter&lt;br&gt;inom respektive medlemsstat om dessa riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivaren skall bedöma arten, graden och&lt;br&gt;varaktigheten av den exponering som arbetstagare enligt&lt;br&gt;definitionen i artikel 2 utsätts för inom företaget eller&lt;br&gt;verksamheten i fråga om samtliga arbetsuppgifter som kan&lt;br&gt;medföra särskild risk för exponering för agenser, processer eller&lt;br&gt;arbetsförhållanden enligt den icke-uttömmande förteckningen i&lt;br&gt;bilaga 1. Bedömningen får göras självständigt eller med hjälp av&lt;br&gt;utomstående sakkunniga inom området skyddsåtgärder och&lt;br&gt;förebyggande åtgärder enligt artikel 7 i direktiv 89/391/EEG och&lt;br&gt;skall ske i syfte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;bedöma vaije risk för säkerhet och hälsa och varje möjlig&lt;br&gt;inverkan på graviditet eller amning för arbetstagare enligt&lt;br&gt;definitionen i artikel 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;avgöra vilka åtgärder som bör vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 10 i&lt;br&gt;direktiv 89/391/EEG, skall information om resultaten av den&lt;br&gt;bedömning, som avses i punkt 1, och om samtliga åtgärder, som&lt;br&gt;skall vidtas med avseende på säkerhet och hälsa i arbetet, lämnas&lt;br&gt;till arbetstagare enligt definitionen i artikel 2 och till arbetstagare&lt;br&gt;som kan antas befinna sig i något av de tillstånd som avses i&lt;br&gt;artikel 2 inom företaget eller verksamheten i fråga eller dessas&lt;br&gt;representanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder med anledning av resultatet av bedömningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6 i&lt;br&gt;direktiv 89/391/EEG. skall arbetsgivaren, om resultatet av den&lt;br&gt;bedömning som avses i artikel 4.1 visar pä risk tör säkerhet och&lt;br&gt;hälsa eller inverkan pä graviditet eller amning tör någon&lt;br&gt;arbetstagare enligt definitionen i artikel 2. vidta nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa att denna risk undanröjs genom en&lt;br&gt;tillfällig ändring av arbetsförhållandena eller arbetstiden för&lt;br&gt;arbetstagaren i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är&lt;br&gt;möjligt att ändra arbetstagarens arbetsförhållanden eller&lt;br&gt;arbetstid, eller om detta inte rimligen kan krävas av klart&lt;br&gt;redovisade skäl, skall arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att ge arbetstagaren i fråga andra arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är&lt;br&gt;möjligt att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter, eller om detta&lt;br&gt;inte rimligen kan krävas av klart redovisade skäl, skall&lt;br&gt;arbetstagaren i fråga beviljas ledighet enligt nationell lagstiftning&lt;br&gt;eller praxis under så lång tid som detta är nödvändigt tör att&lt;br&gt;skydda hennes säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i denna artikel skall med vederbörliga&lt;br&gt;ändringar tillämpas även i det fall då en arbetstagare som utför&lt;br&gt;en arbetsuppgift som är förbjuden enligt artikel 6 blir gravid&lt;br&gt;eller bötjar amma och underrättar sin arbetsgivare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fall då exponering är förbjuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av allmänna bestämmelser om&lt;br&gt;arbetarskydd, särskilt sådana som avser gränsvärden för&lt;br&gt;exponering i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får gravida arbetstagare enligt definitionen i artikel 2 a&lt;br&gt;inte under några omständigheter åläggas att utföra&lt;br&gt;arbetsuppgifter som enligt bedömningen medför risk för&lt;br&gt;exponering för agenser eller arbetsförhållanden som kan&lt;br&gt;äventyra säkerhet och hälsa enligt förteckningen i avsnitt&lt;br&gt;A i bilaga 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får arbetstagare som ammar enligt definitionen i artikel 2 c&lt;br&gt;inte under några omständigheter åläggas an utföra&lt;br&gt;arbetsuppgifter som enligt bedömningen medför risk för&lt;br&gt;exponering för agenser eller arbetsförhållanden som kan&lt;br&gt;äventyra säkerhet och hälsa enligt förteckningen i avsnitt&lt;br&gt;B i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nattarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa an de arbetstagare som avses i artikel 2 inte aläggs&lt;br&gt;nattarbete under graviditetstiden och en period efter&lt;br&gt;förlossningen som skall fastställas av den nationella&lt;br&gt;arbetarskyddsmyndigheten, under förutsättning an arbetstagaren&lt;br&gt;i fråga kan uppvisa ett läkarintyg enligt det förtärande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive medlemsstat har fastställt som styrker att detta är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till hennes säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall ge möjlighet, enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis, till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;övergång till arbete på dagtid. eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetsledighet eller förlängd barnledighet om en sådan&lt;br&gt;arbetstidsändring inte är möjlig av tekniska eller andra&lt;br&gt;objektiva skäl eller inte rimligen kan krävas av klart&lt;br&gt;redovisade skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att de arbetstagare som avses i artikel 2 är berättigade&lt;br&gt;till sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under&lt;br&gt;tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning&lt;br&gt;eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Av den barnledighet som föreskrivs i punkt 1 skall minst&lt;br&gt;två veckor vara obligatoriska under tiden före eller efter&lt;br&gt;förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet för mödravårdsundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att gravida arbetstagare enligt definitionen i artikel 2&lt;br&gt;a enligt nationell lagstiftning eller praxis är berättigade till&lt;br&gt;ledighö &lt;sup&gt;utan&lt;/sup&gt; förlust av lön för att genomgå mödravårds-&lt;br&gt;undersökningar. om dessa undersökningar måste ske på&lt;br&gt;arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera att de arbetstagare som avses i artikel 2 skall&lt;br&gt;kunna åtnjuta de rättigheter till skydd av säkerhet och hälsa som&lt;br&gt;erkänns i denna artikel fastställs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder tör an&lt;br&gt;förhindra att sådana arbetstagare som avses i artikel 2 sägs&lt;br&gt;upp under tiden från böljan av graviditeten och till&lt;br&gt;utgången av den barnledighet som avses i artikel 8.1. om&lt;br&gt;detta inte sker i undantagsfall av skäl som inte&lt;br&gt;sammanhänger med deras tillstånd och som enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund&lt;br&gt;för uppsägning, samt i tillämpliga fall, den behöriga&lt;br&gt;myndigheten har lämnat sitt medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en arbetstagare enligt definitionen i artikel 2. sägs upp&lt;br&gt;under den tid som avses i punkt 1. skall arbetsgivaren&lt;br&gt;lämna en uttömmande skriftlig motivering till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;skydda sådana arbetstagare som avses i punkt 2 från&lt;br&gt;följderna av uppsägningar som är otillåtna enligt punkt I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera att de arbetstagare som avses i artikel 2 skall&lt;br&gt;kunna åtnjuta de rättigheter till skydd av säkerhet och hälsa som&lt;br&gt;erkänns i denna artikel fastställs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I de fall som avses i artikel 5-7 skall de rättigheter som&lt;br&gt;följer av anställningsavtalet, även i fråga om bibehållen&lt;br&gt;lön eller rätt till skälig ersättning, säkerställas i nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller praxis för sådana arbetstagare som avses&lt;br&gt;i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I det fall som avses i artikel 8 skall följande säkerställas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Rättigheter enligt anställningsavtal, utöver dem som&lt;br&gt;avses i punkt b, för arbetstagare enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning för&lt;br&gt;arbetstagare enligt definitionen i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ersättning som avses i punkt 2 b skall anses skälig&lt;br&gt;om den garanterar minst samma inkomst som arbets-&lt;br&gt;tagaren i fråga skulle ha uppburit vid arbetsuppehåll av&lt;br&gt;hälsoskäl, med förbehåll för eventuellt tak för ersättningen&lt;br&gt;som fastställts i nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får ställa som villkor för den rätt till lön&lt;br&gt;eller ersättning som avses i punkterna I och 2 b ställa att&lt;br&gt;arbetstagaren i fråga skall uppfylla de villkor tör rätt till&lt;br&gt;sådana förmåner som fastställs i nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får under inga omständigheter ställas som villkor att&lt;br&gt;arbetstagaren skall ha varit anställd viss tid som överstiger&lt;br&gt;tolv månader omedelbart före den förväntade&lt;br&gt;förlossningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvar av rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall i sina nationella rättssystem införa de&lt;br&gt;bestämmelser som är nödvändiga för att ge samtliga&lt;br&gt;arbetstagare, som anser att deras rättigheter åsidosatts genom att&lt;br&gt;de skyldigheter som följer av detta direktiv inte har iakttagits,&lt;br&gt;möjlighet att få sina krav prövade i domstol eller genom&lt;br&gt;hänvändelse till andra behöriga myndigheter enligt nationell&lt;br&gt;lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av bilagorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rent tekniska ändringar av bilaga 1 till följd av teknisk&lt;br&gt;utveckling, förändringar av internationella regler eller&lt;br&gt;specifikationer och av nya rön inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv skall antas enligt det förfarande som fastställs i&lt;br&gt;artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2 får endast ändras enligt det förfarande som&lt;br&gt;fastställs i artikel 118a i fördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast&lt;br&gt;två år efter det att det har antagits eller, senast två år efter&lt;br&gt;antagandet av detta direktiv, säkerställa att arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter genom kollektivavtal har infört sådana bestämmelser som&lt;br&gt;erfordras, varvid medlemsstaterna skall införa de bestämmelser&lt;br&gt;som krävs för att vid varje tidpunkt kunna garantera de resultat&lt;br&gt;som föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstat antar bestämmelser till följd av punkt&lt;br&gt;1 skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de&lt;br&gt;antar, eller redan har antagit, inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vart femte år lämna till&lt;br&gt;kommissionen en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv, i vilken även de synpunkter som framförts av&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter skall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall dock lämna den första rapporten till&lt;br&gt;kommissionen om tillämpningen av bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv tillsammans med de synpunkter som framförts av&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter fyra år efter det att detta direktiv har&lt;br&gt;antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall underrätta Europaparlamentet rådet&lt;br&gt;Ekonomiska och sociala kommittén och Rådgivande kommittén&lt;br&gt;för arbetarskyddsfrågor om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall regelbundet till Europaparlamentet&lt;br&gt;rådet och Ekonomiska och sociala kommittén lämna en rapport&lt;br&gt;om tillämpningen av detta direktiv med beaktande av punkt 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådet skall ta upp detta direktiv till förnyad prövning på&lt;br&gt;grundval av en utvärdering som bygger på de rapporter som&lt;br&gt;avses i punkt 4 andra stycket och, om behov skulle föreligga, pä&lt;br&gt;grundval av ett förslag som kommissionen skall lämna senast&lt;br&gt;fem år efter det att detta direktiv antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 19 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. CURRY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICKE-UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER DE AGENSER. PROCESSER OCH&lt;br&gt;ARBETSFÖRHÅLLANDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i artikel 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .Fysikaliska agenser, som anses kunna medföra fosterskador eller avlossning av moderkakan, särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;stötar, vibrationer och rörelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;manuell hantering av laster, som kan medföra risker, särskilt för rygg- och ländryggsskador,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;buller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;joniserande strålning*,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;icke-joniserande strålning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;extrem kyla eller hetta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetsrörelser och -ställningar, förflyttningar — inom eller utom anläggningen — psykisk eller fysisk&lt;br&gt;uttröttning och annan fysisk belastning som sammanhänger med de arbetsuppgifter som utförs av&lt;br&gt;arbetstagare enligt definitionen i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Biologiska agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologiska agenser i riskgrupperna 2, 3 och 4 enligt definitionen &amp;lt; artikel 2 d 2-2 d 4 i direktiv 90/679/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, i den mån&lt;br&gt;det är känt att dessa agenser eller de terapeutiska åtgärder som nödvändiggörs på grund av dem äventyrar gravida&lt;br&gt;kvinnors och fosters hälsa, och såvida nämnda agenser ännu inte har medtagits i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kemiska agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande kemiska agenser, i den mån det är känt att de äventyrar gravida kvinnors och fosters hälsa, och såvida de ännu&lt;br&gt;inte har medtagits i bilaga 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ämnen med R 40-, R 45-, R 46- och R 47-märfcning enligt direktiv 67/548/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, i den mån de ännu inte har&lt;br&gt;medtagits i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kemiska agenser som är införda i bilaga l till direktiv 90/394/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvicksilver och kvicksilverföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Mitoshämmande läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Koloxid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kemiska agenser, som visats ge skadliga verkningar då de upptas genom huden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. &amp;nbsp;Procesaer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsprocesser som upptas i bilaga 1 till direktiv 90/394/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. &amp;nbsp;Arbetsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruvarbete underjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se direktiv 80/836/Euratom (EGT nr L 246,17.9.1980, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 374,31.12.1990, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1. Detta direktiv är sendSl älldiai genom direktiv 90/517/EEG (EGT nr L 287, 19 10.1990.&lt;br&gt;s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 196. 26.7.1990. s. I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICKE-UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER DE AGENSER OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN&lt;br&gt;som avses i artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Gravida arbetstagare enligt definitionen i artikel 2 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Fysikaliska agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i miljö med lufttryck över en atmosfär, tex. i tryckkammare och vid dykning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Biologiska agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande biologiska agenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— toxoplasma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— röda-hundvirus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvida det inte kunnat visas att de gravida arbetstagarna har tillfredsställande immunitetsskydd&lt;br&gt;mot dessa agenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Kemiska agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Bly och blyföreningar, i den mån dessa agenser kan upptas av den mänskliga organismen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruvarbete underjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Arbetstagare som ammar enligt definitionen i artikel 2 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ Agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kemiska agenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Bly och blyföreningar, i den mån dessa agenser kan upptas av den mänskliga organismen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruvarbete underjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0083/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalande av rådet och kommissionen angående artikel 11J i direktiv 92/85/EEG, som tagits till&lt;br&gt;protokollet vid rådets I 608:e sammantride (Luxemburg, 19 oktober 1992)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDET OCH KOMMISSIONEN uttalar följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I fråga om fastställandet av den ersättningsnivå, som avses i artikel 11.2 b och 11.3. hänvisas av rent&lt;br&gt;tekniska skäl till den ersättning som en arbetstagare skulle uppbära vid arbetsuppchåll av hälsoskäl. Denna&lt;br&gt;hänvisning avser inte på något sätt att jämställa graviditet och barnafödande med sjukdom. 1 samtliga&lt;br&gt;medlemsstaters socialförsäkringslagstiftning finns bestämmelser om ersättning vid sjukledighet&lt;br&gt;Kopplingen till denna ersättning i den skrivning som valts är helt enkelt avsedd att ge ett konkret fastställt&lt;br&gt;referensbclopp för samtliga medlemsstater vid fastställandet av minimiersättning vid barnledighet 1 den&lt;br&gt;mån det i enskilda medlemsstater utgår ersättningar som överstiger vad som föreskrivs i direktivet skall&lt;br&gt;dessa ersättningsnivåer givetvis behållas. Detta framgår klart av artikel 1.3 i direktivet&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Artikel 8 i den europeiska sociala stadgan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kvinnliga arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa kvinnliga arbetstagares rätt till skydd förbinda sig de&lt;br&gt;fördragsslutande parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bereda kvinnor tillfälle till en viloperiod om sammanlagt minst&lt;br&gt;12 veckor före och efter bamsbörd genom att tillförsäkra dem rätt an-&lt;br&gt;tingen till avlönad ledighet eller till erforderliga socialförsäkringsförmå-&lt;br&gt;ner eller förmåner, som utgå av allmänna medel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anse arbetsgivares uppsägning av kvinnlig arbetstagare såsom&lt;br&gt;olaglig om den foretages under hennes frånvaro på grund av havande-&lt;br&gt;skap eller bamsbörd eller vid sådan tidpunkt, att uppsägningstiden ut-&lt;br&gt;löper under frånvaro, som nyss nämnts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att tillförsäkra mödrar som amma sina bam tillräcklig ledighet under&lt;br&gt;arbetstiden för detta ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. a) att reglera kvinnors användande till nattarbete i industriell verk-&lt;br&gt;samhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att förbjuda kvinnors användande till gruvarbete under jord och, där&lt;br&gt;så är påkallat, till varje annat arbete vilket med hänsyn till dess farliga,&lt;br&gt;ohälsosamma eller ansträngande beskaffenhet är olämpligt för kvinnlig&lt;br&gt;arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:207&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blom-&lt;br&gt;berg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:207&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som in- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för, ändrar, upphäver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings bemyndi-&lt;br&gt;gande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48213, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:50:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03207</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:50:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03207</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__207.pdf</filnamn>
<filstorlek>3280870</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny föräldraledighetslag m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9687E408-36B8-4E14-B4EB-05FEB5631DFE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:AU16</uppgift>
<ref_dok_id>GI01AU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny föräldraledighetslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:207&lt;br/&gt;
Ny föräldraledighetslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:207&lt;br/&gt;
Ny föräldraledighetslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Burman  och Hans Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:207&lt;br/&gt;
Ny föräldraledighetslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Burman  och Hans Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:207&lt;br/&gt;
Ny föräldraledighetslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02A30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>