2228974 GI03203 1994/95 203 prop prop prop Proposition 1994/95:203 Proposition Proposition Finansdepartementet 203 0 1995-04-18 00:00:00 2025-12-19 13:51:01 1995-01-01 00:00:00 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI03203/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI03203 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03203 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1994/95:203</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03203/prop_199495__203-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/> <h2>Finansiering av medlemskapet i Europeiska<br>unionen</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03203/prop_199495__203-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1994/95:203</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 18 april 1995</p> <p>Mona Sahlin</p> <p>Göran Persson</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen föreslås åtgärder som skall finansiera vårt medlemskap i<br>Europeiska unionen. Åtgärderna innebär höjd energiskatt på bränsle som<br>förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon.<br>Vidare föreslås att vattenkraftsskatten, kämkraftsskatten, koldioxidskatten<br>för samtliga bränslen och energiskatten på elkraft höjs. Härutöver före-<br>slås höjning och indexering av försäljningsskatten på motorfordon. Den<br>nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen av energiskatten, alkohol-<br>skatten och tobaksskatten föreslås slopad. Underlaget för fastighetsskatt<br>föreslås breddat till att omfatta även kommersiella lokaler och industri-<br>fastigheter. Slutligen föreslås att avdragsrätten för privata pensionsför-<br>säkringspremier begränsas.</p> <p>Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996 dock<br>föreslås att höjningen av energiskatten på bränsle som förbrukas i arbets-<br>fordon i princip skall träda i kraft den 1 juli 1995. Såvitt gäller pensions-<br>försäkringspremier föreslås att avdragsbegränsningen skall gälla fr.o.m.<br>den 8 april 1995.</p> <p>1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;3</p> <p>2 &nbsp;Lagtext&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;3</p> <p>2.1 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1776) om</p> <p>skatt på energi &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;3</p> <p>2.2 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om</p> <p>skatt på viss elektrisk kraft &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;14</p> <p>2.3 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om</p> <p>särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;15</p> <p>2.4 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69)</p> <p>om försäljningsskatt på motorfordon &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;16</p> <p>2.5 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om</p> <p>tobaksskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;20</p> <p>2.6 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om</p> <p>alkoholskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;21</p> <p>2.7 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om</p> <p>statlig fastighetsskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;22</p> <p>2.8 &nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;25</p> <p>3 &nbsp;Ärendet och dess beredning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>4 &nbsp;Inledning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>5 &nbsp;Höjd skatt på bränsle som förbrukas i vissa motordrivna</p> <p>fordon &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;30</p> <p>6 &nbsp;Höjning av koldioxidskatten på bränslen och energiskatten</p> <p>på elektrisk kraft &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;33</p> <p>7 &nbsp;Beskattningen av gasol som förbrukas i stationära motorer&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;35</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;Den särskilda nedsättningsregeln för energiintensiv&nbsp;industri&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;36</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;Höjd skatt på elektrisk kraft från äldre vattenkraftverk och</p> <p>kärnkraftverk &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;37</p> <p>10 Höjning av försäljningsskatten på motorfordon&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>11 Indexering av vissa punktskatter&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;39</p> <p>12 Breddat underlag för uttag av fastighetsskatt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;40</p> <p>13 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;41</p> <p>14 Finansiella effekter för offentlig sektor&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>14.1 Fastighetsskatter&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;47</p> <p>14.2 Energi- och miljörelaterade skatter&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;47</p> <p>14.3 Övriga förändringar&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;48</p> <p>15 Författningskommentar&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;48</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p> <p>den 18 april 1995 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;52</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. &nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p> <p>2. &nbsp;lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,</p> <p>3. &nbsp;lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk<br>kraft från kärnkraftverk,</p> <p>4. &nbsp;lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-<br>don,</p> <p>5. &nbsp;lag om&nbsp;ändring&nbsp;i lagen (1994:1563)&nbsp;om tobaksskatt,</p> <p>6. &nbsp;lag om&nbsp;ändring&nbsp;i lagen (1994:1564)&nbsp;om alkoholskatt,</p> <p>7. &nbsp;lag om&nbsp;ändring&nbsp;i lagen (1984:1052)&nbsp;om statlig fastighetsskatt,</p> <p>8. &nbsp;lag om&nbsp;ändring&nbsp;i kommunalskattelagen (1928:370).</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt<br>på energi</p> <p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 2 kap. 1, 9 och 10 §§, 7 kap. 4<br>och 7 §§, 9 kap. 2 och 9 §§, 10 kap. 4, 5, 7 och 9 §§ och 11 kap. 3 §<br>lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>1 kap.</p> <p>5 §</p> <p>Beteckningar i denna lag som<br>förekommer i fordonskungörelsen<br>(1972:595) och i bilregisterkun-<br>görelsen (1972:599) har samma be-<br>tydelse som i dessa kungörelser.</p> <p>Med trafiktraktor förstås i denna<br>lag dock inte</p> <p>1. traktor som är särskilt kon-<br>struerad för att användas för pä-<br>och avlastning av påhängsvagnar<br>inom hamn- och terminalområden<br>eller andra liknande områden, eller</p> <p>2. jordbrukstraktor som till följd<br>av anmälan om tillfällig använd-<br>ning enligt 23 §fordonsskattelagen<br>(1988:327) är att anse som trafik-<br>traktor.</p> <p>Beteckningar i denna lag som<br>förekommer i fordonskungörelsen<br>(1972:595) och i bilregisterkun-<br>görelsen (1972:599) har samma be-<br>tydelse som i dessa kungörelser.</p> <p>2 kap.</p> <p>1 §</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer<br>av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2" rowspan="2"> <p>KN-nr</p></td><td rowspan="2"> <p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3"> <p>Skattebelopp</p></td></tr> <tr><td> <p>Energiskatt</p></td><td> <p>Koldioxidskatt</p></td><td> <p>Summa skatt</p></td></tr> <tr><td> <p>1.</p></td><td> <p>2710 00 27,<br>2710 00 29<br>eller</p> <p>2710 00 32</p></td><td> <p>Bensin, dock inte<br>flygbensin, som<br>uppfyller krav för</p> <p>a) miljöklass 2</p></td><td> <p>3 kr 22 öre<br>per liter</p></td><td> <p>79 öre<br>per liter</p></td><td> <p>4 kr 01 öre<br>per liter</p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>b) miljöklass 3</p></td><td> <p>3 kr 28 öre<br>per liter</p></td><td> <p>79 öre<br>per liter</p></td><td> <p>4 kr 07 öre<br>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>2.</p></td><td> <p>2710 00 34<br>eller</p> <p>2710 00 36</p></td><td> <p>Annan bensin<br>än som avses<br>under 1, dock<br>inte flygbensin</p></td><td> <p>3 kr 81 öre<br>per liter</p></td><td> <p>79 öre<br>per liter</p></td><td> <p>4 kr 60 öre<br>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>3.</p></td><td> <p>2710 00 55,</p> <p>2710 00 69<br>eller</p> <p>2710 00 74-</p> <p>2710 00 78</p></td><td> <p>Eldningsolja,<br>dieselbrännolja,<br>annan fotogen än<br>flygfotogen, m.m.<br>som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>a) har försetts med</p></td><td> <p>577 kr per m<sup>3</sup></p></td><td> <p>982 kr per m<sup>3</sup></p></td><td> <p>1 559 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr> </table> <p>märkämnen eller<br>ger mindre än 85<br>volymprocent destillat<br>vid 350’C,</p> <p>b) inte har försetts<br>med märkämnen och ger</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2"> <p>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 35O’C,<br>tillhörig</p> <p>miljöklass 1</p> <p>miljöklass 2</p> <p>miljöklass 3</p></td><td rowspan="2"> <p>1 442 kr per m<sup>3</sup></p> <p>1 644 kr per m<sup>3</sup></p> <p>1 910 kr per m<sup>3</sup></p></td><td colspan="2"> <p>982 kr per m<sup>3</sup></p> <p>982 kr per m<sup>3</sup></p></td><td colspan="2" rowspan="2"> <p>2 424 kr per m<sup>3</sup></p> <p>2 626 kr per m<sup>3</sup></p> <p>2 892 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td> <p>982 kr per</p></td><td> <p>m</p></td></tr> <tr><td> <p>4. ur 2711 12 11-<br>2711 19 00</p></td><td> <p>Gasol som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>a) drift av<br>personbil, lastbil,<br>buss, trafik-<br>traktor, fartyg<br>eller luftfartyg</p></td><td> <p>90 öre per liter</p></td><td> <p>57 öre per</p></td><td> <p>liter</p></td><td> <p>1 kr 41 öre<br>per liter</p></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>b) annat ändamål<br>än som avses</p></td><td> <p>112 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td colspan="2"> <p>1 024 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>1 136 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td></td></tr> </table> <p>under a</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2" rowspan="2"> <p>KN-nr</p></td><td rowspan="2"> <p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3"> <p>Skattebelopp</p></td></tr> <tr><td> <p>Energiskatt</p></td><td> <p>Koldioxidskatt</p></td><td> <p>Summa skatt</p></td></tr> <tr><td> <p>5.</p></td><td> <p>ur 2711 29 00</p></td><td> <p>Metan som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>a) drift av person-<br>bil, lastbil, buss,<br>trafiktraktor, fartyg<br>eller luftfartyg</p></td><td> <p>1 498 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>725 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>2 223 kr</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td> <p>187 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>725 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>912 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td> <p>6.</p></td><td> <p>2711 11 00,</p> <p>2711 21 00</p></td><td> <p>Naturgas som används<br>for</p></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>a) drift av person-<br>bil, lastbil, buss,<br>trafiktraktor, fartyg<br>eller luftfartyg</p></td><td> <p>1 498 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>725 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>2 223 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td> <p>187 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>725 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>912 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td> <p>7.</p></td><td> <p>2701, 2702<br>eller 2704</p></td><td> <p>Kolbränslen</p></td><td> <p>245 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>854 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>1 099 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td></tr> <tr><td> <p>8.</p></td><td> <p>2713 11 00-</p> <p>2713 12 00</p></td><td> <p>Petroleumkoks</p></td><td> <p>245 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>854 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>1 099 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td></tr> </table> <p>I fåll som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika<br>användningssätt.</p> <p>För åren 1996 till och med 1998 skall de i första stycket angivna<br>skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Därefter skall skatt betalas med de<br>belopp som gäller vid utgången av år 1998.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av<br>andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p> <p>KN-nr</p> <p>Slag av bränsle</p> <p>Skattebelopp</p> <p>Energiskatt</p> <p>Koldioxidskatt Summa skatt</p> <p>1. &nbsp;2710 00 27,</p> <p>2710 00 29</p> <p>Bensin, dock inte<br>flygbensin, som</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>KN-nr</p> <p>Slag av bränsle</p> <p>Skattebelopp</p> <p>Energiskatt</p> <p>eller</p> <p>2710 00 32</p> <p>2. &nbsp;2710 00 34</p> <p>eller</p> <p>2710 00 36</p> <p>3. &nbsp;2710 00 55,</p> <p>2710 00 69<br>eller</p> <p>2710 00 74-</p> <p>2710 00 78</p> <p>uppfyller krav för</p> <table border="1"> <tr><td> <p>a) miljöklass 2</p></td><td> <p>3 kr 22 öre</p> <p>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>b) miljöklass 3</p></td><td> <p>3 kr 28 öre<br>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>Annan bensin<br>än som avses<br>under 1, dock<br>inte flygbensin</p></td><td> <p>3 kr 81 öre<br>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>Eldningsolja,<br>dieselbrännolja,<br>annan fotogen än<br>flygfotogen, m.m.<br>som</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>a) har försetts med<br>märkämnen eller<br>ger mindre än 85<br>volymprocent destillat<br>vid 35O’C,</p></td><td> <p>577 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>Koldioxidskatt</p></td><td> <p>Summa skatt</p></td></tr> <tr><td> <p>84 öre</p></td><td> <p>4 kr 06 öre</p></td></tr> <tr><td> <p>per liter</p></td><td> <p>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>84 öre</p></td><td> <p>4 kr 72 öre</p></td></tr> <tr><td> <p>per liter</p></td><td> <p>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>84 öre</p></td><td> <p>4 kr 65 öre</p></td></tr> <tr><td> <p>per liter</p></td><td> <p>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td> <p>1 607 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr> </table> <p>4. ur 2711 1211-</p> <p>2711 19 00</p> <p>b) inte har försetts</p> <p>med märkämnen och ger</p> <p>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 35O’C,<br>tillhörig</p> <p>miljöklass 1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1&nbsp;442&nbsp;kr&nbsp;per&nbsp;m<sup>3</sup></p> <p>miljöklass 2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1&nbsp;644&nbsp;kr&nbsp;per&nbsp;m<sup>3</sup></p> <p>miljöklass 3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1&nbsp;910&nbsp;kr&nbsp;per&nbsp;m<sup>3</sup></p> <p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p> <p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p> <p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p> <p>2 472 kr per m<sup>3</sup></p> <p>2 674 kr per m<sup>3</sup></p> <p>2 940 kr per m<sup>3</sup></p> <p>Gasol som används<br>för</p> <p>5. ur 2711 29 00</p> <p>a) drift av</p> <table border="1"> <tr><td> <p>motordrivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td> <p>90 öre per liter</p></td><td> <p>54 öre per liter</p></td><td> <p>1 kr 44 öre<br>per liter</p></td></tr> <tr><td> <p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td> <p>112 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>7 080 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>7 192 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td></tr> <tr><td> <p>Metan som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td> <p>1 498 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>770 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>2 268 kr</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td> <p>b) annat ändamål<br>än som avses</p></td><td> <p>187 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>770 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>957 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> </table> <p>under a</p> <p>6. &nbsp;2711 11 00,</p> <p>2711 21 00</p> <p>Naturgas som används<br>för</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>KN-nr</p></td><td rowspan="2"> <p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3"> <p>Skattebelopp</p></td></tr> <tr><td> <p>Energiskatt</p></td><td> <p>Koldioxidskatt</p></td><td> <p>Summa skatt</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td> <p>1 498 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>770 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>2 268 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td> <p>187 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>770 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td> <p>957 kr per</p> <p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr> <tr><td> <p>7. &nbsp;2701,2702</p> <p>eller 2704</p></td><td> <p>Kolbränslen</p></td><td> <p>245 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>895 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>1 140 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td></tr> <tr><td> <p>8 . &nbsp;2713 11 00-</p> <p>2713 12 00</p></td><td> <p>Petroleumkoks</p></td><td> <p>245 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>895 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td><td> <p>1 140 kr per</p> <p>1 000 kg</p></td></tr> </table> <p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika<br>användningssätt.</p> <p>För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p> <p>Lydelse enligt prop. 1994/95:213</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>Bränsletank som förser motor på<br>motordrivet fordon med bränsle får<br>inte innehålla oljeprodukt som<br>enligt föreskrifter som meddelats<br>med stöd av 8 § första stycket är<br>försedd med märkämnen. Inte<br>heller bränsletank som förser mo-<br>tor på båt med bränsle får innehål-<br>la en sådan oljeprodukt.</p> <p>9</p> <p>Bränsletank som förser motor på<br>personbil, lastbil, buss eller trafik-<br>traktor som är eller bör vara upp-<br>tagen i bilregistret eller i militära<br>fordonsregistret med bränsle får<br>inte innehålla oljeprodukt som<br>enligt föreskrifter som meddelats<br>med stöd av 8 § första stycket är<br>försedd med märkämnen. Inte<br>heller bränsletank som förser mo-<br>tor på båt med bränsle får innehål-<br>la en sådan oljeprodukt.</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilken<br>märkämnen som avses i 8 § första stycket har avlägsnats.</p> <p>Bestämmelserna i första och<br>andra styckena gäller även för<br>fordon som brukas med stöd av<br>saluvagnslicens enligt 38 § bil-<br>registerkungörelsen (1972:599)<br>samt fordon som förts in i landet<br>för att tillfälligt brukas här och<br>inte är registrerat här.</p> <p>Lydelse enligt prop. 1994/95:213 Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som dis-<br>poneras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen<br>eller annan statlig myndighet får innehålla oljeprodukt som enligt<br>föreskrifter som meddelats med stöd av 8 § första stycket är försedd med<br>märkämnen. Om det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också<br>lämnas för annan båt. Har medgivande lämnats för båt gäller 7 kap. 2 §<br>andra stycket 1 b samt 8 kap. 3 och 4 §§ om avdrag och inköp mot<br>försäkran för bränsle i skepp även för bränsle i sådan båt.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>10 §</p> <p>Eneigiskatt och koldioxidskatt<br>för vart och ett av kalenderåren<br>1996 till och med 1998 skall be-<br>talas med belopp som efter en årlig<br>omräkning motsvarar de i 1 §<br>angivna skattebeloppen multiplice-<br>rade med det jämförelsetal, ut-<br>tryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan det allmänna<br>prisläget i oktober månad året<br>närmast före det år beräkningen<br>avser och prisläget i oktober 1994.</p> <p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade<br>skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas till hela kronor och ören.</p> <p>7 kap.</p> <p>4 §</p> <p>Avdrag får, i den mån avdrag inte<br>har gjorts enligt 1-3 §§, göras<br>även för energiskatten samt för tre<br>fjärdedelar av koldioxidskatten på<br>annat bränsle än bensin eller olje-<br>produkter enligt 2 kap. 1 § första<br>stycket 3 b som förbrukats vid<br>tillverkningsprocessen i industriell<br>verksamhet eller för växthusupp-<br>värmning vid yrkesmässig växt-<br>husodling.</p> <p>För år 1996 och efterföljande<br>kalenderår skall eneigiskatt och<br>koldioxidskatt betalas med belopp<br>som efter en årlig omräkning mot-<br>svarar de i 1 § angivna skattebe-<br>loppen multiplicerade med det jäm-<br>förelsetal, uttryckt i procent, som<br>anger förhållandet mellan det all-<br>männa prisläget i oktober månad<br>året närmast före det år beräkning-<br>en avser och prisläget i oktober<br>1994.</p> <p>Avdrag far, i den mån avdrag inte<br>har gjorts enligt 1-3 §§, göras<br>även för energiskatten samt för tre<br>fjärdedelar av koldioxidskatten på<br>bränsle som förbrukats för annat<br>ändamål än drift av motordrivna<br>fordon vid tillverkningsprocessen i<br>industriell verksamhet eller för<br>växthusuppvärmning vid yrkes-<br>mässig växthusodling.</p> <p>1 fråga om gasol som förbrukats<br>för drift av stationära motorer får<br>dock avdrag för koldioxidskatt<br>endast göras för den del av skatten<br>som överstiger 350 kronor per<br>1 000 kilogram.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>7</p> <p>Vad som föreskrivs om avdrag<br>för skatt på bränsle som avses i<br>2 kap. 1 § första stycket 3 b och<br>bensin tillämpas även på bränsle<br>för vilket motsvarande skatt skall<br>betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§,<br>dock inte flygbensin och flygfoto-<br>gen.</p> <p>9 kap.</p> <p>2 §</p> <p>Om någon som inte är skattskyl-<br>dig har förbrukat annat bränsle än<br>sådant som beskattas som bensin<br>eller oljeprodukter enligt 2 kap.<br>1 § första stycket 3 b vid tillverk-<br>ningsprocessen i industriell verk-<br>samhet eller för växthusuppvärm-<br>ning vid yrkesmässig växthusod-<br>ling, medger beskattningsmyndig-<br>heten efter ansökan återbetalning<br>av energiskatten och tre fjärdedelar<br>av koldioxidskatten på bränslet.</p> <p>§</p> <p>Vad som föreskrivs om avdrag<br>för skatt på bränsle som avses i<br>2 kap. 1 § första stycket 3 b, ben-<br>sin och gasol tillämpas även på<br>bränsle för vilket motsvarande<br>skatt skall betalas enligt 2 kap. 3<br>och 4 §§, dock inte flygbensin och<br>flygfotogen.</p> <p>Om någon som inte är skattskyl-<br>dig har förbrukat bränsle för annat<br>ändamål än drift av motordrivna<br>fordon vid tillverkningsprocessen i<br>industriell verksamhet eller för<br>växthusuppvärmning vid yrkes-<br>mässig växthusodling, medger<br>beskattningsmyndigheten efter<br>ansökan återbetalning av energi-<br>skatten och tre fjärdedelar av kol-<br>dioxidskatten på bränslet. 1 fråga<br>om gasol, som förbrukats för drift<br>av stationära motorer får dock<br>återbetalning av koldioxidskatt<br>endast göras med belopp som<br>överstiger 350 kronor per 1 000<br>kilogram.</p> <p>Har annat bränsle än sådant som<br>beskattas som bensin eller oljepro-<br>dukter enligt 2 kap. 1 § första<br>stycket 3 b förbrukats vid industri-<br>ell framställning av produkter av<br>andra mineraliska ämnen än metal-<br>ler, medger beskattningsmyndig-<br>heten efter ansökan att koldioxid-<br>skatten på bränslet tas ut med så-<br>dant belopp att skatten för den som<br>bedriver framställningen inte över-<br>stiger 1,2 procent av de framställda<br>produkternas försäljningsvärde fritt<br>fabrik.</p> <p>Har annat bränsle än sådant som<br>beskattas som mineraloljeprodukt<br>förbrukats för annat ändamål än<br>drift av motordrivna fordon vid in-<br>dustriell framställning av produkter<br>av andra mineraliska ämnen än<br>metaller, medger beskattningsmyn-<br>digheten efter ansökan att koldiox-<br>idskatten på bränslet tas ut med<br>sådant belopp att skatten för den<br>som bedriver framställningen inte<br>överstiger 1,2 procent av de fram-<br>ställda produkternas försäljnings-<br>värde fritt fabrik.</p> <p>Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period<br>om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast<br>inom ett år efter kalenderårets utgång.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>10 kap.</p> <p>4 §</p> <p>Om oljeprodukter där sådana<br>märkämnen som avses i 2 kap. 8 §<br>första stycket har avlägsnats och<br>för vilka skatt enligt 2 kap. 1 §<br>första stycket 3 b inte betalats,<br>anträffas i annat utrymme än<br>bränsletank som förser motor på<br>personbil, lastbil, buss, trafiktrak-<br>tor eller båt med bränsle och det är<br>uppenbart att oljeprodukterna av-<br>setts för tillförsel till sådan bränsle-<br>tank i strid mot 2 kap. 9 §, påför<br>beskattningsmyndigheten den som<br>ansvarat för att de nämnda ämnena<br>avlägsnats, skatt med belopp som<br>motsvarar den skatt som skulle ha<br>tagits ut för oljeprodukterna enligt<br>2 kap. 1 § första stycket 3 b.</p> <p>Om oljeprodukter där sådana<br>märkämnen som avses i 2 kap. 8 §<br>första stycket har avlägsnats och<br>för vilka skatt enligt 2 kap. 1 §<br>första stycket 3 b inte betalats,<br>anträffas i annat utrymme än<br>bränsletank som förser motor på<br>motordrivet fordon eller båt med<br>bränsle och det är uppenbart att<br>oljeprodukterna avsetts för tillförsel<br>till sådan bränsletank i strid mot<br>2 kap. 9 §, påför beskattningsmyn-<br>digheten den som ansvarat för att<br>de nämnda ämnena avlägsnats,<br>skatt med belopp som motsvarar<br>den skatt som skulle ha tagits ut<br>för oljeprodukterna enligt 2 kap.<br>1 § första stycket 3 b.</p> <p>5 §</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>En särskild avgift skall betalas för personbil, lastbil, buss, trafiktraktor<br>och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.<br>Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften<br>beräknas för lastbilar, bussar och trafiktraktorer på följande sätt.</p> <p>Skattevikt,<br>kilogram</p> <p>0- 3 500</p> <p>3 501- 10 000</p> <p>10 001- 15 000</p> <p>15 001-20 000</p> <p>20 001-</p> <p>Avgift, kronor</p> <p>10 000</p> <p>20 000</p> <p>30 000</p> <p>40 000</p> <p>50 000</p> <p>Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt<br>fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften tas ut för vaije tillfälle som<br>bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.</p> <p>Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för<br>ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut<br>med en och en halv gånger det belopp som följer av första stycket.</p> <p>10</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars<br>bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.</p> <p>Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften<br>beräknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terräng vagnar som är<br>registrerade i bilregistret på följande sätt.</p> <p>Skattevikt,<br>kilogram</p> <p>0- 3 500</p> <p>3 501- 10 000</p> <p>10 001- 15 000</p> <p>15 001- 20 000</p> <p>20 001-</p> <p>Avgift, kronor</p> <p>10 000</p> <p>20 000</p> <p>30 000</p> <p>40 000</p> <p>50 000</p> <p>Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt<br>fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften för annat motordrivet fordon än<br>som avses i andra stycket uppgår till 20 000 kronor. Avgiften tas ut för<br>varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot<br>2 kap. 9 §.</p> <p>Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för<br>ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut<br>med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje<br>stycket.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>7</p> <p>Som ägare av ett fordon anses<br>vid tillämpningen av detta kapitel<br>den som är eller bör vara upptagen<br>i bilregistret som ägare.</p> <p>I fråga om ett fordon eller en båt<br>som har köpts på kredit med förbe-<br>håll om återtaganderätt anses köpa-<br>ren som ägare. Som ägare anses<br>också den som innehar ett fordon<br>eller en båt med nyttjanderätt för<br>bestämd tid om minst ett år. In-<br>nehas fordonet eller båten i annat<br>fall med nyttjanderätt, anses nyt-<br>tjanderättshavaren som ägare, om<br>han har befogenhet att bestämma<br>om förare eller anlitar annan förare<br>än ägaren har utsett.</p> <p>9</p> <p>Tillsynen över efterlevnaden av</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>I fråga om ett fordon eller en båt<br>som har köpts på kredit med förbe-<br>håll om återtaganderätt anses vid<br>tillämpningen av detta kapitel<br>köparen som ägare. Som ägare<br>anses också den som innehar ett<br>fordon eller en båt med nyttjande-<br>rätt för bestämd tid om minst ett<br>år. Innehas fordonet eller båten i<br>annat fall med nyttjanderätt, anses<br>nyttjanderättshavaren som ägare,<br>om han har befogenhet att bestäm-<br>ma om förare eller anlitar annan<br>förare än ägaren har utsett.</p> <p>§</p> <p>Tillsynen över efterlevnaden av</p> <p>11</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>bestämmelserna i detta kapitel skall<br>vad avser personbil, lastbil, buss<br>och trafiktraktor utövas av polis-<br>myndigheterna samt av tullmyndig-<br>heterna vad avser gränskontroll.<br></p> <p>Kustbevakningen skall utöva tillsynen av båtar.</p> <p>skall dock utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av</p> <p>Kustbevakningen.</p> <p>bestämmelserna i detta kapitel skall<br>vad avser motordrivna fordon<br>utövas av polismyndigheterna samt<br>av tullmyndigheterna vad avser<br>gränskontroll.</p> <p>Polismyndigheterna</p> <p>11 kap.</p> <p>3 §</p> <p>Eneigiskatten utgör för år 1995</p> <p>1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell</p> <p>verksamhet i tillverkningsprocessen</p> <p>2. 3,7 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses<br>under 1 och som förbrukas i kom-<br>muner som anges i 4 §,</p> <p>3. 6,8 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas för<br>el-, gas-, värme- eller vattenför-<br>söijning i andra kommuner än de<br>som anges i 4 §, och</p> <p>4. 9,0 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas i<br>övriga fäll.</p> <p>För åren 1996 till och med 1998<br>skall de i första stycket angivna<br>skattebeloppen räknas om på det<br>sätt som i fråga om skatt på<br>bränslen anges i 2 kap. 10 §. Be-<br>lopp som anges i tiondels ören<br>skall dock avrundas till hela tion-<br>dels ören. För tiden efter år 1998<br>skall skatten tas ut med de belopp<br>som gäller vid utgången av detta<br>år.</p> <p>eller vid yrkesmässig växthusodling,</p> <p>2. 4,2 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses<br>under 1 och som förbrukas i kom-<br>muner som anges i 4 §,</p> <p>3. 7,3 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas för<br>el-, gas-, värme- eller vattenför-<br>söijning i andra kommuner än de<br>som anges i 4 §, och</p> <p>4. 9,5 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas i<br>övriga fäll.</p> <p>För kalenderåret 1996 och efter-<br>följande kalenderår skall de i förs-<br>ta stycket angivna skattebeloppen<br>räknas om på det sätt som i fråga<br>om skatt på bränslen anges i 2 kap.<br>10 §. Belopp som anges i tiondels<br>ören skall dock avrundas till hela<br>tiondels ören.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11 kap. 3 § den<br>1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfärande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p> <p>2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall dock<br>tillämpas till utgången av år 1995.</p> <p>3. De nya skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket och 11 kap. 3 §<br>skall innan de tillämpas den 1 januari 1996 omräknas på sätt som anges<br>i 2 kap. 10 §.</p> <p>12</p> <p>4. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra motordrivna Prop. 1994/95:203<br>fordon än personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer först från och<br>med den 1 oktober 1995, utom beträffande fordon som används vid till-<br>verkningsprocessen i industriell verksamhet.</p> <p>13</p> <p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om<br>skatt på viss elektrisk kraft</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:1201) om skatt på viss<br>elektrisk kraft<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>5</p> <p>Skatten utgår med två öre per<br>kilowattimme.</p> <p>Skatten sätts ned med ett öre per<br>kilowattimme om kraften har pro-<br>ducerats i ett kraftverk som har<br>tagits i drift under åren 1973-1977<br>och med två öre per kilowattimme<br>om den har producerats i ett kraft-<br>verk som har tagits i drift senare.</p> <p>§</p> <p>Skatten tas ut med fyra öre per<br>kilowattimme.</p> <p>Skatten sätts ned med två öre per<br>kilowattimme om kraften har pro-<br>ducerats i ett kraftverk som har<br>tagits i drift under åren 1973-1977<br>och med fyra öre per kilowattimme<br>om den har producerats i ett kraft-<br>verk som har tagits i drift senare.</p> <p>Den skattepliktiga kraften skall mätas vid vaije kraftverk.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p> <p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1984:163.</p> <p>14</p> <p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om <sup>Pro</sup>P- 1994/95:203<br>särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk</p> <p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt för<br>elektrisk kraft från kärnkraftverk<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>5 §</p> <p>Skatten utgår med 0,2 öre per Skatten tas ut med 1,2 öre per<br>kilowattimme. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;kilowattimme.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortferande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p> <p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1986:503.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:503.</p> <p>15</p> <p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:69) om försäljningsskatt<br>på motorfordon<sup>1</sup></p> <p>dels att 8 § skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>8 §<sup>2</sup></p> <p>Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med<br>belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt<br>tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2"> <p>Fordonsslag</p></td><td> <p>miljöklass 1</p></td><td> <p>miljöklass 2</p></td><td> <p>miljöklass 3</p></td></tr> <tr><td> <p>1</p></td><td> <p>. personbil</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt, ökat<br>med 2 000 kronor</p></td></tr> <tr><td colspan="2"> <p>2. buss</p> <p>med en total-<br>vikt av högst<br>3 500 kilo-<br>gram</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt, ökat<br>med 2 000 kronor</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 3 500<br>kilogram men<br>högst 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>6 000 kronor</p></td><td> <p>20 000 kronor</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>20 000 kronor</p></td><td> <p>65 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>3</p></td><td> <p>. lastbil med<br>skåpkarosseri<br>med en total-<br>vikt av högst<br>3 500 kilo-<br>gram</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>6 kronor 40 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt, ökat<br>med 2 000 kronor</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 3 500<br>kilogram men<br>högst 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>6 000 kronor</p></td><td> <p>20 000 kronor</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>20 000 kronor</p></td><td> <p>65 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>1</p> <p>2</p></td><td> <p>Lagen omtryckt<br>Senaste lydelse</p></td><td> <p>1984:159.</p> <p>1994:1789.</p></td><td></td><td></td></tr> </table> <p>16</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Fordonsslag</p></td><td> <p>miljöklass 1</p></td><td> <p>miljöklass 2</p></td><td> <p>miljöklass 3</p></td></tr> <tr><td> <p>4. lastbil utan<br>skåpkarosseri</p></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt av högst<br>3 500 kilo-<br>gram</p></td><td> <p>4 000 kronor</p></td><td> <p>4 OOO kronor</p></td><td> <p>6 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 3 500<br>kilogram men<br>högst 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>6 000 kronor</p></td><td> <p>20 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>20 000 kronor</p></td><td> <p>65 000 kronor</p></td></tr> </table> <p>Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte<br>överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men<br>inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre<br>än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fäll med<br>4 480 kronor.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med<br>belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt<br>tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Fordonsslag</p></td><td> <p>miljöklass 1</p></td><td> <p>miljöklass 2</p></td><td> <p>miljöklass 3</p></td></tr> <tr><td> <p>1. personbil</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre<br>per kilogram<br>tjänstevikt, ökat<br>med 2 400 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>2. buss</p></td><td colspan="3"></td></tr> <tr><td> <p>med en total-</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre</p></td></tr> <tr><td> <p>vikt av högst</p></td><td> <p>per kilogram</p></td><td> <p>per kilogram</p></td><td> <p>per kilogram</p></td></tr> <tr><td> <p>3 500 kilo-<br>gram</p></td><td> <p>tjänstevikt</p></td><td> <p>tjänstevikt</p></td><td> <p>tjänstevikt, ökat<br>med 2 400 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 3 500<br>kilogram men<br>högst 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>6 000 kronor</p></td><td> <p>20 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>20 000 kronor</p></td><td> <p>65 000 kronor</p></td></tr> </table> <p>2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203</p> <p>17</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Fordonsslag</p></td><td> <p>miljöklass 1</p></td><td> <p>miljöklass 2</p></td><td> <p>miljöklass 3</p></td></tr> <tr><td> <p>3. lastbil med<br>skåpkarosseri</p></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>med en total-</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre</p></td><td> <p>7 kronor 70 öre</p></td></tr> <tr><td> <p>vikt av högst</p></td><td> <p>per kilogram</p></td><td> <p>per kilogram</p></td><td> <p>per kilogram</p></td></tr> <tr><td> <p>3 500 kilo-</p> <p>gram</p></td><td> <p>tjänstevikt</p></td><td> <p>tjänstevikt</p></td><td> <p>tjänstevikt, ökat<br>med 2 400 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 3 500<br>kilogram men<br>högst 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>6 000 kronor</p></td><td> <p>20 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 7 000<br>kilogram</p> <p>4. lastbil utan<br>skåpkarosseri</p></td><td></td><td> <p>20 000 kronor</p></td><td> <p>65 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt av högst<br>3 500 kilo-<br>gram</p></td><td> <p>4 800 kronor</p></td><td> <p>4 800 kronor</p></td><td> <p>7 200 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 3 500<br>kilogram men<br>högst 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>6 000 kronor</p></td><td> <p>20 000 kronor</p></td></tr> <tr><td> <p>med en total-<br>vikt översti-<br>gande 7 000<br>kilogram</p></td><td></td><td> <p>20 000 kronor</p></td><td> <p>65 000 kronor</p></td></tr> </table> <p>Skatten utgår för motorcykel med 1 610 kronor om tjänstevikten inte<br>överstiger 75 kilogram, med 2 110 kronor om tjänstevikten är högre men<br>inte överstiger 160 kilogram, med 3 240 kronor om tjänstevikten är högre<br>än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fell med<br>5 380 kronor.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Nuvarande lydelse</p></td><td> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>8a §</p> <p>För fordon som anges i 8 § tas<br>skatten för år 1996 ut med de i den<br>paragrafen angivna beloppen. För<br>tiden efter utgången av år 1996<br>skall skatten på de fordon som<br>anges i 8 § tas ut med de i para-<br>grafen angivna beloppen, omräkna-<br>de enligt andra stycket.</p> <p>För kalenderåret 1997 och efter-<br>följande kalenderår skall skatten<br>tas ut med belopp som efter en</p></td></tr> </table> <p>18</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>årlig omräkning motsvarar de i 8 §<br>angivna skattebeloppen, multiplice-<br>rade med det jämförelsetal, uttryckt<br>i procent, som anger förhållandet<br>mellan prisläget i oktober månad<br>året närmast före det år beräk-<br>ningen avser och prisläget i okto-<br>ber 1995.</p> <p>Regeringen fastställer före no-<br>vember månads utgång de omräk-<br>nade skattebelopp som enligt denna<br>lag skall tas ut för påföljande<br>kalenderår. Beloppen avrundas till<br>hela kronor och ören.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p> <p>19</p> <p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om <sup>Pro</sup>P- 1994/95:203<br>tobaksskatt</p> <p>Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall<br>ha följande lydelse.</p> <p>Lydelse enligt prop. 1994/95:213 Föreslagen lydelse</p> <p>För tobaksvaror som anges i 8<br>och 37 §§ tas skatten för år 1995<br>ut med de i dessa paragrafer an-<br>givna beloppen. För tiden efter<br>utgången av år 1995 och fram till<br>och med år 1998 skall skatten på<br>de tobaksvaror som anges i 2, 8<br>och 37 §§ tas ut med de i paragra-<br>ferna angivna beloppen, omräknade<br>enligt andra stycket. Därefter skall<br>skatten tas ut med de belopp som<br>gäller vid utgången av år 1998.</p> <p>Skatten för vart och ett av kalen-<br>deråren 1996 till och med 1998<br>skall tas ut med belopp som efter<br>en årlig omräkning motsvarar de i<br>2, 8 och 37 §§ angivna skattebe-<br>loppen multiplicerade med det<br>jämförelsetal, uttryckt i procent,<br>som anger förhållandet mellan<br>prisläget i september månad året<br>närmast före det år beräkningen<br>avser och prisläget i september</p> <p>1994. När det gäller 2 § skall<br>omräkning endast avse styckeskat-<br>ten.</p> <p>42 §</p> <p>För tobaksvaror som anges i 8<br>och 37 §§ tas skatten för år 1995<br>ut med de i dessa paragrafer an-<br>givna beloppen. För tiden efter<br>utgången av år 1995 skall skatten<br>på de tobaksvaror som anges i 2, 8<br>och 37 §§ tas ut med de i paragra-<br>ferna angivna beloppen, omräknade<br>enligt andra stycket.</p> <p>För kalenderåret 1996 och efter-<br>följande kalenderår skall skatten<br>tas ut med belopp som efter en<br>årlig omräkning motsvarar de i 2,<br>8 och 37 §§ angivna skattebelop-<br>pen multiplicerade med det jäm-<br>förelsetal, uttryckt i procent, som<br>anger förhållandet mellan prisläget<br>i september månad året närmast<br>före det år beräkningen avser och<br>prisläget i september 1994. När det<br>gäller 2 § skall omräkning endast<br>avse styckeskatten.</p> <p>Regeringen fastställer före oktober månads utgång de omräknade<br>skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas till hela kronor och ören.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>20</p> <p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om <sup>Pro</sup>P- 1994/95:203<br>alkoholskatt</p> <p>Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall<br>ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>För skattepliktiga alkoholvaror<br>tas skatten for år 1995 ut med i<br>2-6 §§ angivna belopp. För tiden<br>efter utgången av år 1995 och fram<br>till och med år 1998 skall skatten<br>tas ut med belopp som omräknas<br>enligt andra stycket. Därefter skall<br>skatten tas ut med de belopp som<br>gäller vid utgången av år 1998.</p> <p>Skatten för vart och ett av kalen-<br>deråren 1996 till och med 1998<br>skall tas ut med belopp som efter<br>en årlig omräkning motsvarar de i<br>2-6 §§ angivna skattebeloppen<br>multiplicerade med det jämförelse-<br>tal, uttryckt i procent, som anger<br>förhållandet mellan prisläget i<br>oktober månad året närmast före<br>det år beräkningen avser och pris-<br>läget i oktober 1994.</p> <p>37 §</p> <p>För skattepliktiga alkoholvaror<br>tas skatten för år 1995 ut med i<br>2-6 §§ angivna belopp. För tiden<br>efter utgången av år 1995 skall<br>skatten tas ut med belopp som<br>omräknas enligt andra stycket.</p> <p>För kalenderåret 1996 och efter-<br>följande kalenderår skall skatten<br>tas ut med belopp som efter en<br>årlig omräkning motsvarar de i<br>2-6 §§ angivna skattebeloppen<br>multiplicerade med det jämförelse-<br>tal, uttryckt i procent, som anger<br>förhållandet mellan prisläget i<br>oktober månad året närmast före<br>det år beräkningen avser och pris-<br>läget i oktober 1994.</p> <p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade<br>skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas till hela kronor och ören.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>21</p> <p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om <sup>Pro</sup>P- 1994/95:203<br>statlig fastighetsskatt</p> <p>Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig</p> <p>fastighetsskatt skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Till lästighetsskatt skattepliktiga<br>fastigheter är sådana som vid fas-<br>tighetstaxeringen betecknats som<br>småhusenhet, hyreshusenhet eller<br>lantbruksenhet om på lantbruksen-<br>heten finns vad som vid fastighets-<br>taxeringen betecknas som småhus<br>eller tomtmark för småhus. Från<br>skatteplikt undantas fastighet som<br>året före taxeringsåret inte varit<br>skattepliktig enligt fästighetstaxe-<br>ringslagen(1979:1152).</p> <p>Till fastighetsskatt skattepliktiga<br>fastigheter är sådana som vid fas-<br>tighetstaxeringen betecknats som<br>småhusenhet, hyreshusenhet, in-<br>dustrienhet inklusive elproduktion-<br>senhet eller lantbruksenhet om på<br>lantbruksenheten finns vad som vid<br>fastighetstaxeringen betecknas som<br>småhus eller tomtmark för småhus.<br>Från skatteplikt undantas fastighet<br>som året före taxeringsåret inte<br>varit skattepliktig enligt fästighets-<br>taxeringslagen (1979:1152).</p> <p>Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, som avses<br>i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet,<br>skattepliktig till fastighetsskatt.</p> <p>3 §<sup>2</sup></p> <p>Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår</p> <p>a) 1,7 procent av:</p> <p>taxeringsvärdet avseende småhusenhet,</p> <p>det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,</p> <p>75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,</p> <p>b) 1,7 procent av:</p> <p>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-<br>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder samt annan värderings-<br>enhet avseende tomtmark som är<br>obebyggd.</p> <p>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för bostäder, vär-<br>deringsenhet för bostäder under<br>uppförande, värderingsenhet av-<br>seende tomtmark som hör till dessa<br>bostäder samt annan värderings-<br>enhet avseende tomtmark som är<br>obebyggd,</p> <p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1992:1593.</p> <p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:1911.</p> <p>22</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>c) 1,0 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende hyres-<br>husenhet till den del det avser<br>värderingsenhet för lokaler, vär-<br>deringsenhet för lokaler under<br>uppförande och värderingsenhet<br>avseende tomtmark som hör till<br>dessa lokaler,</p> <p>d) 0,5 procent av:<br>taxeringsvärdet avseende indu-<br>strienhet inklusive elproduktionsen-<br>het.</p> <p>Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det<br>fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen<br>fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra<br>följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem<br>kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket.<br>Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken<br>värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts<br>ett värdeår motsvarande året före det fästighetstaxeringsår som föregått<br>inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.</p> <p>För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i<br>41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om<br>samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p> <p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund<br>av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under<br>viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte<br>kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den<br>omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så<br>varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon<br>nedsättning dock inte ske.</p> <p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar<br>av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för<br>dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive<br>fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra<br>stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxe-<br>ringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med<br>tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som<br>småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen<br>på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser<br>bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p> <p>23</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>4 §<sup>3<br></sup>Bestämmelserna i denna lag om<br>fastighet som är småhusenhet,<br>hyreshusenhet eller lantbruksenhet<br>gäller också beträffande del av<br>fastighet, flera fastigheter eller<br>delar av fastigheter som utgör<br>sådan enhet.</p> <p>Bestämmelserna i denna lag om<br>fastighet som är småhusenhet,<br>hyreshusenhet, industrienhet eller<br>lantbruksenhet gäller också beträff-<br>ande del av fastighet, flera fas-<br>tigheter eller delar av fastigheter<br>som utgör sådan enhet.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1997 års taxering.</p> <p>2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fas-<br>tighetsskatt för beskattningsår som har påböljats före utgången av juni</p> <p>1995.</p> <p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1984:1078.</p> <p>24</p> <p>2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen <sup>Pro</sup>P- 1994/95:203<br>(1928:370)</p> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunal-</p> <p>skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Anvisningar<br>till 46 §</p> <p>6.<sup>1</sup> Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om för-<br>säkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen<br>förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-<br>skapsskillnad pågått.</p> <p>Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på<br>pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av</p> <p>1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före av-<br>drag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna an-<br>visningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses<br>i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter,</p> <p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i och</p> <p>3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt<br>1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-<br>ningsåret eller året närmast dessförinnan</p> <p>och beräknas med hänsyn till<br>storleken av sådan inkomst. Av-<br>draget får uppgå till högst ett be-<br>lopp motsvarande det basbelopp<br>som enligt lagen om allmän för-<br>säkring bestämts för året närmast<br>före taxeringsåret och dessutom i<br>fråga om</p> <p>a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent<br>av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före<br>avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna an-<br>visningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses<br>i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som<br>överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,</p> <p>och beräknas med hänsyn till<br>storleken av sådan inkomst. Av-<br>draget får uppgå till högst ett be-<br>lopp som motsvarar hälften av det<br>basbelopp som enligt lagen om all-<br>män försäkring bestämts för året<br>närmast före taxeringsåret och<br>dessutom i fråga om</p> <p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1542.</p> <p>25</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsratt<br>i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk<br>förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt<br>20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35<br>procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger<br>tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller</p> <p>c. annan inkomst av tjänst, med<br>bortseende från sådan intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h och i, och inkomst ombord enligt<br>lagen om sjömansskatt samt enligt<br>1 § 2 mom. nämnda lag skatteplik-<br>tig dagpenning till högst 10 procent<br>av den del av inkomsten som över-<br>stiger tio men inte tjugo gånger<br>samma basbelopp. - Avdrag enligt<br>detta stycke beräknas i sin helhet<br>antingen på inkomst som skall tas<br>upp till beskattning under beskatt-<br>ningsåret eller på inkomst året<br>närmast dessförinnan. Om den<br>skattskyldige har inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet från mer än en<br>förvärvskälla får avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om<br>inkomsten varit hänförlig till en<br>och samma förvärvskälla. Har den<br>skattskyldige inkomster som kan<br>grunda rätt till avdrag enligt detta<br>stycke både i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet och som allmänt<br>avdrag skall den del av avdraget<br>som beräknas på ett basbelopp<br>fördelas efter respektive avdrags-<br>grundande inkomsts andel av de<br>sammanlagda avdragsgrundande in-<br>komsterna.</p> <p>c. annan inkomst av tjänst, med<br>bortseende från sådan intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h och i, och inkomst ombord enligt<br>lagen om sjömansskatt samt enligt<br>1 § 2 mom. nämnda lag skatteplik-<br>tig dagpenning till högst 5 procent<br>av den del av inkomsten som över-<br>stiger tio men inte tjugo gånger<br>samma basbelopp. - Avdrag enligt<br>detta stycke beräknas i sin helhet<br>antingen på inkomst som skall tas<br>upp till beskattning under beskatt-<br>ningsåret eller på inkomst året<br>närmast dessförinnan. Om den<br>skattskyldige har inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet från mer än en<br>förvärvskälla får avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om<br>inkomsten varit hänförlig till en<br>och samma förvärvskälla. Har den<br>skattskyldige inkomster som kan<br>grunda rätt till avdrag enligt detta<br>stycke både i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet och som allmänt<br>avdrag skall den del av avdraget<br>som beräknas på ett halvt basbe-<br>lopp fördelas efter respektive av-<br>dragsgrundande inkomsts andel av<br>de sammanlagda avdragsgrundande<br>inkomsterna.</p> <p>Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning<br>på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av be-<br>stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För<br>skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast<br>av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig<br>som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild<br>ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat<br>sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre</p> <p>26</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får<br>dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono-<br>misk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har<br>skattskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person -<br>bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har<br>han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,<br>får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till<br>försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fåll beräknas med<br>beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,<br>dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek<br>tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till<br>avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket<br>6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för vaije år som<br>driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om<br>allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och<br>ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som<br>inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag<br>för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvis-<br>ningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i<br>punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst<br>med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten<br>enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att döds-<br>bo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp<br>varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i<br>tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig<br>som upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut</p> <p>1 fråga som avses i detta stycke får överklagas hos Riksskatteverket.<br>Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p> <p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §</p> <p>2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-<br>ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i and-<br>ra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det<br>påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p> <p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för av-<br>gift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte<br>med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-<br>komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,</p> <p>27</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det<br>beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnytt-<br>jas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret.<br>Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan<br>övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p> <p>Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av<br>att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första<br>hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp<br>motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp<br>som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del<br>avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i in-<br>komstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i<br>fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget<br>kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid<br>1996 års taxering. Äldre föreskrifter gäller alltjämt för avgift för<br>pensionsförsäkring som betalats respektive inbetalning på pensionsspar-<br>konto som gjorts före den 8 april 1995. I fråga om avgifter som erlagts<br>och inbetalningar som gjorts senare under år 1995 medges avdrag till den<br>del avdragsutrymmet beräknat enligt de nya reglerna överstiger avdraget<br>för avgifter som erlagts respektive inbetalningar som gjorts före den 8<br>april 1995. Lagen inskränker inte tillämpligheten av övergångsbe-<br>stämmelserna i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347)<br>om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).</p> <p>28</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Regeringen har tidigare aviserat vissa skattehöjningar för att finansiera<br>vårt medlemskap i Europeiska unionen. I propositionen behandlas de kon-<br>kreta förslagen till inkomstförstärkningar.</p> <p>Utformningen av förfettningsförslagen har skett i samråd med Riks-<br>skatteverket.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Förslaget till öveigångsbestämmelser till de nya reglerna om avdragsrätt<br>for privat pensionssparande i kommunalskattelagen (1928:370) är i och<br>för sig av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande normalt bör<br>inhämtas. En lagrådsgranskning skulle emellertid fördröja avlämnandet<br>av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad<br>riksdagsbehandling under våren. Det innebär att Lagrådets hörande skulle<br>fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle<br>uppkomma. Förslagen i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets<br>hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte<br>inhämtats.</p> <h2>4 Inledning</h2> <p>I två propositioner presenterade för riksdagen under hösten 1994 har<br>regeringen redovisat de principer som bör gälla för att finansiera vårt<br>medlemskap i EU. Avgiften beräknas långsiktigt öka de offentliga<br>utgifterna med ca 20 miljarder kr. I den uppgörelse regeringen gjorde<br>med Vänsterpartiet i november 1994 las fest att drygt 12 miljarder kr<br>skulle finansieras genom inkomstförstärkningar. I årets finansplan har<br>regeringen vidare uttalat att ytterligare 1,7 miljarder kr av avgiften skall<br>finansieras genom skattehöjningar.</p> <p>I den senare av höstens EU-propositioner (prop. 1994/95:122) har<br>regeringen som ett led i finansieringen föreslagit ett återinförande av den<br>allmänna löneavgiften. Detta medför tillsammans med andra under hösten<br>föreslagna och beslutade förändringar av dels mervärdesskatten och vissa<br>punktskatter, dels vissa skatter på gödsel- och bekämpningsmedel, en<br>inkomstförstärkning för offentlig sektor med 7,5 miljarder kr år 1998.<br>Således återstår ca 6,5 miljarder kr att finansiera genom inkomstför-<br>stärkningar. Regeringen lämnar genom denna proposition förslag som<br>uppfyller kraven på återstående finansiering.</p> <p>I den diskussion som följt efter de i november aviserade förslagen har<br>det hävdats att preciserade förslag till finansiering av den svenska<br>medlemskapsavgiften skulle bygga på en idé om öronmärkning av vissa<br>skatteintäkter. Avgiften borde i stället finansieras inom ramen för det<br>ordinarie budgetarbetet.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>29</p> <p>För det första kan påpekas att det i teknisk mening inte är fråga om Prop. 1994/95:203<br>öronmärkta skatter. De redovisas i statsbudgeten på samma sätt som<br>andra skatteintäkter och är inte specialdestinerade.</p> <p>Till den del kritikerna med hänvisning till det ordinarie budgetarbetet<br>vill undgå att ange preciserade förslag för att finansiera den omedelbara<br>försvagning av de offentliga finanserna som följer av medlemsavgiften<br>anser regeringen att detta inte är en hållbar linje. Inte heller hänvisningar<br>till positiva effekter av ett svenskt medlemskap och de budgetför-<br>stärkningar som indirekt kan följa av en förbättrad svensk ekonomi, även<br>om sådana är sannolika på lite längre sikt, kan godtas. I det allvarliga<br>statsfinansiella läget finns inget utrymme att förlita sig på olika slag av<br>dynamiska effekter, som är svårkvantifierade och som särskilt inte kan<br>preciseras tidsmässigt.</p> <p>Vid prövningen av olika förslag har hänsyn tagits till de allmänekono-<br>miska effekterna. Vidare har kompletterande mål för skattepolitiken<br>beaktats. Till sådana mål hör önskemålen om en enhetlig beskattning (jfr<br>1990 års skattereform) och att beskattningen bör utformas så att olika<br>snedvridningar begränsas.</p> <p>Vi återkommer senare i propositionen till våra förslag i detalj och<br>redovisar här den allmänna inriktningen. Till en betydande del (2,9 mil-<br>jarder kr) sker finansieringen genom en breddning av underlaget för<br>fastighetsskatt. Vi föreslår att fastighetsskatten för s.k. kommersiella<br>lokaler återinförs, dock på en lägre nivå än tidigare (1,0 %). Vidare<br>införs en fastighetsskatt om 0,5 % på industrifastigheter.</p> <p>Den andra gruppen av åtgärder gäller energi- och miljörelaterade<br>skatter (sammanlagt 2,7 miljarder kr). Sålunda föreslås höjd energiskatt<br>på bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap och<br>terrängmotorfordon. Vidare föreslås en generell höjning av koldioxid-<br>skatten på alla bränslen och en höjning av vattenkraftsskatten och<br>kämkraftsskatten. Som en konsekvens av den höjda koldioxidskatten<br>föreslås också en höjning av energiskatten på elektrisk kraft. Slutligen<br>kommer senare att föreslås en särskild skatt på s.k. naturgrus.</p> <p>Vidare föreslås en begränsning av rätten till avdrag för pensionsför-<br>säkringspremier (0,9 miljarder kr).</p> <p>Slutligen föreslås en höjning och en efterföljande indexering av för-<br>säljningsskatten på motorfordon (0,5 miljarder kr). Vidare föreslås den<br>nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen av energiskatten, alkohol-<br>skatten och tobaksskatten slopad.</p> <h2>5 Höjd skatt på bränsle som förbrukas i vissa<br>motordrivna fordon</h2> <p>Regeringens förslag: Den högre energiskatten skall tas ut för olja<br>som används i samtliga motordrivna fordon. Motsvarande skall<br>gälla för gasol, metan och naturgas.</p> <p>30</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: I samband med att kilometer- Prop. 1994/95:203<br>skatten upphävdes den 1 oktober 1993 infördes vid sidan av redan<br>utgående energi- och koldioxidskatt en särskild skatt på den dieselolja<br>som förbrukades i dieseldrivna personbilar, lastbilar och bussar. Tidigare<br>gjordes ingen skillnad i beskattningshänseende mellan eldningsolja och<br>dieselolja. Skatten utgick således med samma belopp. För att få en<br>miljöstyrning på dieselolja differentierades skatten den 1 januari 1991 så<br>att skatteuttaget varierade beroende på oljans miljöegenskaper. Eftersom<br>det då inte gjordes någon skillnad på eldningsolja och dieselolja kom<br>differentieringen att omfatta all olja. Den 1 juli 1994 flyttades miljöklass-<br>indelningen från den allmänna eneigiskatten till dieseloljeskatten. Detta<br>innebar att miljöklassindelningen enbart kom att omfatta bränsle som<br>användes för drift av personbilar, lastbilar och bussar. Bakgrunden till<br>ändringen var att det samtidigt med införandet av dieseloljeskatt också<br>hade införts ett märkningssystem för att kunna skilja på olja för olika<br>användningsområden. Därmed kunde miljöklassificeringen begränsas till<br>den olja som användes för fordonsdrift såsom avsikten var redan vid<br>införandet av miljöklassindelningen.</p> <p>Den 1 januari 1995 ersattes tidigare punktskattelagar på i princip hela<br>energiområdet med en ny lag (1994:1776) om skatt på eneigi. I den nya<br>lagen har den särskilda dieseloljeskatten ersatts med en högre nivå av<br>energiskatten. Den högre energiskatten tas ut för olja som används för<br>drift av personbilar, bussar, lastbilar och trafiktraktorer som är eller bör<br>vara upptagna i bilregistret eller i det militära fordonsregistret. Terminal-<br>traktorer samt jordbrukstraktorer som tillfälligt används på sådant sätt att<br>de klassas som trafiktraktorer får dock även fortsättningsvis drivas med<br>lågbeskattad olja. Andra motordrivna fordon än de nu nämnda får också<br>drivas med lågbeskattad olja.</p> <p>Från den 1 januari 1995 har energiskatten differentierats också på<br>sådan metan och naturgas som används för fordonsdrift respektive annan<br>användning. Den högre skattesatsen på dessa bränslen gäller för samma<br>krets av fordon som beträffande oljeprodukter. Motsvarande anpassning<br>har gjorts av användningsområdet för högbeskattad gasol.</p> <p>Den högre energiskatten för oljeprodukter, som tillämpas vid an-<br>vändning i personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer, uppgår till<br>1 442 kr för bränsle hänförligt till miljöklass 1, 1 644 kr för bränsle<br>hänförligt till miljöklass 2 och 1 910 kr för bränsle hänförligt till<br>miljöklass 3, allt räknat per m<sup>3</sup>. Den lägre energiskatten tas ut med<br>577 kr per m<sup>3</sup> och tillämpas vid användning av olja för annan motordrift<br>samt för uppvärmning. Koldioxidskatten på eldningsolja och dieselolja<br>utgår med ett enhetligt belopp om 982 kr per m<sup>3</sup>.</p> <p>Den högre energiskattesatsen för gasol är 90 öre per liter, medan<br>motsvarande skattesats för metan och naturgas är 1 498 kr per 1 000 m<sup>3</sup>.<br>De lägre eneigiskattesatsema för gasol samt metan och naturgas är<br>112 kr per 1 000 kg respektive 187 kr per 1 000 m<sup>3</sup>. Även här till-<br>kommer koldioxidskatt.</p> <p>31</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En enhetlig skattesats på all an-<br>vändning av olja skulle undanröja en mängd praktiska problem i<br>tillämpningen men samtidigt leda till kraftigt höjda, icke önskvärda,<br>boendekostnader. Den nu aktuella förändringen bör därför endast omfetta<br>olja som används för fordonsdrift. Något bärkraftigt skäl till att fortsätt-<br>ningsvis differentiera energiskatten mellan användning i olika fordon<br>finns inte. I likhet med vad som redan gäller beträffande koldioxidskatten<br>bör all olja som används för fordonsdrift beskattas på samma sätt.</p> <p>Den lägre energiskatten på olja bör enbart tas ut för olja som används<br>för uppvärmning och för drift av stationära motorer. Den högre<br>energiskatten skall således tas ut för olja som används för drift av<br>samtliga motordrivna fordon. I förhållande till de nuvarande bestämmel-<br>serna i lagen om skatt på energi innebär detta en utvidgning, så till vida<br>att även jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon<br>kommer att omfattas av skyldigheten att använda högbeskattad olja.<br>Kopplingen till att ett fordon är eller bör vara registrerat i bilregistret<br>eller i det militära fordonsregistret kan slopas eftersom alla motordrivna<br>fordon skall drivas med högbeskattad olja, oavsett om de omfattas av<br>registreringsplikt eller inte. Även användningsområdet för högbeskattad<br>gasol, metan och naturgas bör avse samtliga motordrivna fordon. Anled-<br>ning saknas också att särskilt undanta terminaltraktorer från den allmänna<br>reglering som skall gälla för motordrivna fordon. Även i dessa fordon<br>skall alltså högbeskattat bränsle användas.</p> <p>Förslaget innebär att skatten på den olja som används i samtliga motor-<br>drivna fordon kommer att vara differentierad med hänsyn till miljöegen-<br>skaper dvs. omfettas av indelningen i miljöklasser. Härigenom kommer<br>det framgent att finnas en miljöstyrning via skattesystemet även för olja<br>som används i fordon som i dag inte omfettas av miljöklassystemet<br>exempelvis för bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap<br>och terrängmotorfordon. Den av riksdagen beslutade målsättningen att<br>åstadkomma en sådan miljöstyrning också beträffende arbetsfordon<br>uppfylls således (jfr bet. 1993/94: SkU25).</p> <p>Fordon som inom tillverkningsindustrin används för transporter inom<br>arbetsstället har enligt Riksskatteverket ansetts tillhöra hjälpverksamhet<br>till industriell verksamhet och det bränsle som förbrukats i sådan<br>verksamhet har därför omfettats av de skattelättnader som gäller för<br>bränsleförbrukning inom industriell tillverkning. Dessa skattelättnader<br>innebär att ingen eneigiskatt tas ut och att koldioxidskatten uppgår till en<br>fjärdedel av den allmänna nivån. Eftersom syftet med den nu föreslagna<br>åtgärden är att samtliga motordrivna fordon skall drivas med högbeskattat<br>bränsle och - vad gäller oljeprodukter - därmed omfettas av miljöstyr-<br>ningen skall detta även gälla för fordon som används vid industriell<br>tillverkning. Förslaget innebär alltså att de generella skattelättnader som<br>gäller vid industriell tillverkning inte till någon del kan tillämpas på<br>bränsle som används i motordrivna fordon. Allt bränsle som används för<br>drift av motordrivna fordon skall således även inom industrin omfettas av<br>den enhetliga skatten för fordonsbränsle.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>32</p> <p>Det är angeläget att denna förändring av beskattningen av bränsle som<br>används för drift av motordrivna fordon kommer till stånd så snart som<br>möjligt och att riksdagens krav på en miljöstyrning via skattesystemet<br>därmed kan tillgodoses. Det är synnerligen lämpligt att det sker den 1 juli<br>1995 i samband med att det tillfälliga kompensationssystemet på<br>oljeområdet upphör att gälla. Den föreslagna regleringen, som alltså<br>medför att omärkt olja skall användas i samtliga motordrivna fordon, kan<br>dock medföra vissa praktiska problem för näringsidkare inom främst lant-<br>och skogsbruk som av praktiska skäl i anslutning till arbetsstället lagrat<br>sådan märkt olja som hittills varit tillåten för användning i jordbrukstrak-<br>torer, terrängmotorfordon och motorredskap. Vidare är det vanligt att<br>bränsletankama på skördetröskor och andra motorredskap som används<br>endast sommartid vid slutet av säsongen fylls med olja i syfte att minska<br>kondensbildningen.</p> <p>För att minimera de angivna problemen bör de nya reglerna såvitt<br>gäller jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon som inte<br>används vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet tillämpas först<br>fr.o.m. den 1 oktober 1995. Detta ger berörda förbrukare en lagom lång<br>övergångstid att förbruka lagrad märkt olja i de aktuella fordonsslagen.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i lagen om skatt på energi. Dessa<br>kommenteras närmare i författningskommentaren.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <h2>6 Höjning av koldioxidskatten på bränslen och<br>energiskatten på elektrisk kraft</h2> <p>Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs för samtliga bränsle-<br>slag till att motsvara 36 öre per kg utsläppt koldioxid. En motsva-<br>rande höjning föreslås för energiskatten på elektrisk kraft.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: Koldioxidskatt tas vid sidan av<br>eneigiskatten ut för samtliga skattepliktiga bränslen. Eneigiskatten på<br>elektrisk kraft är differentierad med hänsyn till slag av förbrukning.<br>Skatten tas ut med belopp som framgår av tabell 6.2.</p> <p>Riksdagen har beslutat att skattesatserna för eneigiskatten och<br>koldioxidskatten t.o.m. år 1998 årligen utan riksdagens medverkan skall<br>räknas om med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen. Denna<br>automatiska uppräkning skall första gången göras hösten 1995 för<br>skatteuttaget under år 1996.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Koldioxidskatten utgör ett av de<br>viktigare miljörelaterade inslagen i skattesystemet. I EU-finansieringen<br>ingår bl.a. en höjning av koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel<br>till hälften av den generella nivån. En sådan höjning kräver dock ett<br>samtidigt införande av utökade nedsättningsmöjligheter för eneigiintensiva<br>företag om inte motsvarande beskattning införs samtidigt i våra kon-</p> <p>33</p> <p>3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203</p> <p>kurrentländer. Sådana regler kan emellertid komma i konflikt med<br>gemensamhetsreglema och kräver därför djupare analyser. Innan slutlig<br>ställning kan tas angående utformningen av industrins energibeskattning<br>bör EU-finansieringen förstärkas genom en generell höjning av koldiox-<br>idskatten så att den uppgår till i genomsnitt 36 öre per kg utsläppt<br>koldioxid för de direkt skattepliktiga bränsleslagen. För de sektorer som<br>berörs av reduceringsregeln blir skatteuttaget 9 öre per kg utsläppt<br>koldioxid. Detta innebär att koldioxidskatten föreslås tas ut med belopp<br>som framgår av tabell 6.1.</p> <p>Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utöver vad som<br>föreslås i denna proposition bör som framgått ovan emellertid utredas<br>vidare. Också detta arbete skall utföras på ett sådant sätt att förändringar-<br>na i beskattningen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1996. Inom<br>ramen för detta arbete skall den eneigiintensiva industrins förmåga att<br>bära en höjd koldioxidbeskattning analyseras. Frågan om att växla<br>fastighetsskatten för industrin, inklusive elproduktionsenheter, mot<br>ytterligare höjd koldioxidbeskattning skall likaså prövas.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Tabell 6.1 Koldioxidskatt på bränslen</p> <p>Slag av bränsle &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande skattebelopp Föreslaget skattebelopp</p> <p>Bensin</p> <p>Eldningsolja, diesel-<br>brännolja, annan fotogen<br>än flygfotogen m.m.</p> <p>Gasol som används för</p> <p>a) &nbsp;drift av motordrivet<br>fordon<sup>1</sup>, fartyg<br>eller luftfartyg</p> <p>b) annat ändamål än som<br>avses under a)</p> <p>Metan och naturgas</p> <p>Kolbränslen och<br>petroleumkoks</p> <p>79 öre per liter</p> <p>982 kr per m<sup>3</sup></p> <p>51 öre per liter</p> <p>1 024 kr per 1 000 kg</p> <p>725 kr per 1 000 m<sup>3</sup></p> <p>854 kr per 1 000 kg</p> <p>84 öre per liter</p> <p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p> <p>54 öre per liter</p> <p>1 080 kr per 1 000 kg</p> <p>770 kr per 1 000 m<sup>3</sup></p> <p>895 kr per 1 000 kg</p> <p>Enligt nuvarande bestämmelser tas skatten ut med 51 öre per liter ut för gasol som<br>används för drift av personbil, lastbil, buss, trafiktraktor, fartyg eller luftfartyg.<br>Regeringen föreslår dock i denna proposition att användningsområdet ändras till att<br>avse samtliga motordrivna fordon (se avsnitt 5).</p> <p>För att inte kostnadsrelationen mellan oljeuppvärmning och elupp-<br>värmning i bostadssektorn skall förändras bör skatten på elkraft samtidigt<br>höjas med 0,5 öre per kWh. De föreslagna skattebeloppen framgår av<br>tabell 6.2.</p> <p>34</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Tabell 6.2 Energiskatt på elektrisk kraft, öre per kWh</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Slag av förbrukning</p></td><td> <p>Nuvarande skattebelopp</p></td><td> <p>Föreslaget skattebelopp</p></td></tr> <tr><td> <p>1. Vid tillverkningsprocessen<br>i industriell verksamhet<br>eller vid yrkesmässig<br>växthusodling</p></td><td> <p>0</p></td><td> <p>0</p></td></tr> <tr><td> <p>2. Annan förbrukning än<br>under 1 som äger rum<br>i vissa kommuner<br>i norra Sverige</p></td><td> <p>3,7</p></td><td> <p>4,2</p></td></tr> <tr><td> <p>3. El-, gas-, värme-<br>eller vattenförsörjning<br>i andra kommuner än<br>de som avses under 2</p></td><td> <p>6,8</p></td><td> <p>7,3</p></td></tr> <tr><td> <p>4. Övrig förbrukning</p></td><td> <p>9,0</p></td><td> <p>9,5</p></td></tr> </table> <p>Förslaget till koldioxidskattehöjning och höjning av skatten på elkraft<br>föranleder ändring av 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om<br>skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996. Den<br>indexering av skattebeloppen som följer av riksdagens tidigare beslut<br>innebär att regeringen i november 1995 skall besluta om skatteuttaget för<br>kalenderåret 1996. Denna &quot;automatiska&quot; omräkning bör ske oberoende<br>av de nu föreslagna skattehöjningarna, vilket innebär att regeringen bör<br>utgå från de föreslagna skattebeloppen och räkna om dessa med hänsyn<br>tagen till förändringar av konsumentprisindex (KPI) under den senaste<br>tolvmånadersperioden. De skattebelopp som skall betalas fr.o.m. den<br>1 januari 1996 kan således inte nu exakt anges, utan blir kända först då<br>regeringen beslutar om nya skattesatser baserat på KPI-förändringen<br>sedan oktober 1994 och fram till oktober 1995. De skattesatser som<br>kommer att gälla under år 1996 på bränslen och elkraften kommer att<br>framgå av en särskild förordning som beslutas av regeringen före<br>november månads utgång 1995.</p> <h2>7 Beskattningen av gasol som förbrukas i stationära<br>motorer</h2> <p>Regeringens förslag: För gasol som inom tillverkningsindustrin för-<br>brukas i stationära motorer skall koldioxidskatten utgå med den<br>minimiskattenivå som gäller inom EU, nämligen 350 kronor per<br>1 000 kg.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt gemenskapsrätten gäller skilda<br>minimiskattesatser för gasol beroende på användningsområde. Mini-<br>miskattesatsen för uppvärmningsändamål är 0 ECU, medan den är</p> <p>35</p> <p>36 ECU per 1 000 kg for sådana ändamål som anges i artikel 8.3 i<br>direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av<br>strukturerna för punktskatter på mineraloljor. Den sistnämnda mini-<br>miskattenivån motsvarar ca 350 kr per 1 000 kg (växelkurs 1 ECU =<br>9,70 SEK). Enligt den svenska lagen om skatt på energi betalas i dag för<br>gasol som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet<br>ingen eneigiskatt och en koldioxidskatt som uppgår till en fjärdedel av<br>den allmänna nivån, eller 256 kr per 1 000 kg.</p> <p>De användningsområden som avses i artikel 8.3 är</p> <p>a) stationära motorer,</p> <p>b) anläggningar och maskiner som används vid byggnadsarbeten, väg-<br>och vattenbyggnad och offentliga arbeten samt</p> <p>c) fordon som är avsedda att användas utanför allmän väg.</p> <p>Som framgått av avsnitt 5 föreslår regeringen att användningsområdet<br>för högbeskattad gasol skall utvidgas till att avse förbrukning i samtliga<br>motordrivna fordon. Den högre skattesatsen för gasol överstiger därmed<br>EU:s minimiskattenivå för ändamål som avses i artikel 8.3. En anpass-<br>ning till gemenskapsrätten kräver dock att minimiskattenivån även iakttas<br>vad gäller tillverkningsindustrins beskattning av sådan gasol som används<br>i stationära motorer. En sådan anpassning bör lämpligen ske genom att<br>tillverkningsindustrins generellt lägre koldioxidskattesats om en fjärdedel<br>av den allmänna nivån frångås vad gäller den aktuella gasolförbrukningen<br>och att koldioxidskatten i dessa fäll i stället bestäms till 350 kr per<br>1 000 kg.</p> <p>Förslaget föranleder ändring i 7 kap. 4 § och 9 kap. 2 § lagen<br>(1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft så snart<br>som möjligt. Det kan lämpligen ske den 1 juli 1995.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <h2>8 Den särskilda nedsättningsregeln för<br>energi intensiv industri</h2> <p>Regeringens förslag: Nuvarande möjlighet till nedsättning av kol-<br>dioxidskatten för viss energiintensiv industri slopas för mineral-<br>oljeprodukter.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: Utöver de generella skattelätt-<br>nader som gäller för bränsleförbrukning inom tillverkningsindustrin finns<br>en möjlighet till ytterligare nedsättning av koldioxidskatten for den<br>energiintensiva industrin (den s.k. 1,2%-regeln). Beskattningsmyndig-<br>heten får således på ansökan medge att koldioxidskatt på bränslen som<br>förbrukas vid industriell tillverkning av produkter av andra mineraliska<br>ämnen än metaller inte överstiger 1,2 % av de tillverkade produkternas<br>försäljningsvärde. Ca 10 företag inom framför allt cement- och kalkindu-<br>strin är berättigade till sådan nedsättning för år 1994.</p> <p>36</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Gemenskapsrätten innehåller regler Prop. 1994/95:203<br>om harmoniserad beskattning av mineraloljor. Det har ifrågasatts om den<br>svenska 1,2 %-regeln i nuvarande utformning är förenlig med gemen-<br>skapsrätten. Som tidigare redovisats i propositionen skall industrins<br>koldioxidbeskattning och nedsättningsregler bli föremål för djupare<br>analyser. Då det är mindre lämpligt att föra frågan om nedsättnings-<br>reglemas utformning till gemenskapsinstitutionerna innan detta analys-<br>arbete slutförts bör nedsättningen för mineraloljeprodukter tills vidare<br>slopas. Gemenskapsrätten hindrar dock inte att 1,2 %-regeln behålls för<br>bränslen som inte omfettas av mineraloljeskattedirektivet dvs. kolbränslen<br>och naturgas. Denna nedsättningsmöjlighet bör därför, i avvaktan på att<br>en gemensam koldioxidbeskattning införs inom EU, tills vidare finnas<br>kvar.</p> <p>Förslaget föranleder ändring i 9 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt<br>på energi. Denna bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta kan<br>lämpligen ske den 1 juli 1995.</p> <h2>9 Höjd skatt på elektrisk kraft från äldre<br>vattenkraftverk och kärnkraftverk</h2> <p>Regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft från<br>äldre vattenkraftverk och kärnkraftverk höjs.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: Energiskatt enligt lagen<br>(1994:1776) om skatt på eneigi tas ut i samband med leverans eller<br>förbrukning av elektrisk kraft. Härutöver tas dock i vissa fell ut skatt på<br>elektrisk kraft även i samband med produktionen av kraften.</p> <p>Den som inom landet framställer elektrisk kraft i ett vattenkraftverk<br>med en installerad generatoreffekt av minst 1 500 kW är skyldig att<br>betala en särskild skatt på den levererade elkraften. Skatten tas ut med<br>två öre per kWh, men sätts dock ner med ett öre per kWh om kraften<br>producerats i ett kraftverk som tagits i drift under åren 1973-1977 och<br>med två öre per kWh om den producerats i ett kraftverk som har tagits<br>i drift senare. En annan skatt tas ut med 0,2 öre per kWh för elektrisk<br>kraft som inom landet framställs i ett kärnkraftverk. De nu nämnda<br>skatterna regleras i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft<br>respektive i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft<br>har varit oförändrade alltsedan införandet. I EU-finansieringen ingår bl.a.<br>att dessa skatter skall höjas. För den särskilda skatten som tas ut på<br>elkraft som framställs i äldre vattenkraftverk föreslås en höjning från två<br>till fyra öre per kWh, med motsvarande nedsättning vad gäller produktion<br>från yngre kraftverk som nu, dvs. med två respektive fyra öre per kWh.</p> <p>37</p> <p>4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203<br></p> <p>Skatten från kämkraftproducerad elkraft föreslås höjd med ett öre från Prop. 1994/95:203<br>0,2 till 1,2 öre per kWh.</p> <p>Skattehöjningarna föranleder ändringar i 5 § lagen om skatt på viss<br>elektrisk kraft och 5 § lagen om särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk. Dessa ändringar bör träda i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>Det har under beredningen av detta ärende förts fram önskemål om att<br>vatttenkraftsskatten i sin helhet skall ersättas med en fastighetsskatt i<br>enlighet med ett tidigare presenterat utredningsförslag (SOU 1991:8). Det<br>är angeläget att detta förslag prövas på nytt. Prövningen bör ske inom<br>regeringskansliet med sikte på att, om det anses önskvärt, förslag om en<br>fastighetsskatt skall kunna läggas fram for riksdagen i sådan tid att den<br>nya skatten träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <h2>10 Höjning av försäljningsskatten på motorfordon</h2> <p>Regeringens förslag: Försäljningsskatten på personbilar samt bussar<br>och lastbilar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram samt<br>motorcyklar höjs med tjugo procent.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: Försäljningsskatt tas ut på<br>personbilar, bussar och lastbilar samt på motorcyklar enligt lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Skatten tas ut då fordonet<br>första gången registreras i bilregistret.</p> <p>Försäljningsskatt tas ut för alla personbilar, för bussar med en totalvikt<br>av högst 3 500 kilogram samt övriga bussar om de är försedda med<br>dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3, lastbilar med en<br>totalvikt av högst 3 500 kilogram och lastbilar med en totalvikt som<br>överstiger 3 500 kilogram om de är försedda med dieselmotor och om de<br>hänförs till miljöklass 2 eller 3, samt motorcyklar. Fordon som enligt<br>bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre är inte<br>skattepliktiga.</p> <p>Skatten beräknas efter fordonets tjänstevikt, för tyngre fordon total vikt,<br>och påverkas av vilken av de tre miljöklasserna fordonet hänförs till.</p> <p>För personbilar utgår försäljningsskatten med 6 kr 40 öre per kilogram<br>tjänstevikt. För fordon i miljöklass 1 och 2 görs inga tillägg eller avdrag,<br>för fordon i miljöklass 3 ökas skatten med 2 000 kr. Samma regler gäller<br>för lastbil med skåpkarosseri och buss om totalvikten är högst 3 500<br>kilogram. För lastbilar utan skåpkarosseri uppgår skatten i klass 1 och 2<br>till 4 000 kr och i klass 3 till 6 000 kr. För dieseldrivna lastbilar och<br>bussar med en totalvikt över 3 500 kilogram utgår ingen försäljningsskatt<br>för fordon i miljöklass 1. Om totalvikten är högst 7 000 kilogram tas<br>skatt ut i miljöklass 2 med 6 000 kr och i miljöklass 3 med 20 000 kr.<br>Vid högre vikt är skatten i stället 20 000 kr respektive 65 000 kr. Skatten</p> <p>38<br></p> <p>för motorcyklar utgår med mellan 1 340 kr och 4 480 kr beroende på Prop. 1994/95:203<br>tjänstevikten.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För lätta fordon samt för motorcyklar<br>har skatteuttaget i princip varit oförändrat sedan år 1987. En uppräkning<br>av skattesatserna för dessa fordon bör ske med 20 procent. Uppräkningen<br>bör dock endast omfatta fordon vars totalvikt är högst 3 500 kilogram.<br>För fordon med en totalvikt överstigande 3 500 kilogram bör ingen<br>uppräkning ske eftersom dessa skattesatser nyligen justerats. Förslaget<br>föranleder en ändring i 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon som bör träda i kraft den 1 januari 1996.</p> <h2>11 Indexering av vissa punktskatter</h2> <p>Regeringens förslag: Den värdesäkring av skatten på tobak, alkohol<br>och energi som nu gäller utvidgas till att omfatta också försäljnings-<br>skatten på motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av<br>indexeringen till år 1998 slopas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För att värdesäkra vissa punktskattein-<br>täkter beslöts under hösten 1993 om en indexering av skatten på tobak,<br>alkohol och energi. Beslutet innebar att skattesatserna årligen skall<br>omräknas, utan riksdagens medverkan, så att skattesatserna följer den<br>allmänna prisutvecklingen.(prop. 1993/94:25, bet. 1993/94:FiUl, rskr.<br>1993/94:100, SFS 1993:1508, 1512-1513). Motsvarande regler infördes<br>i de nya lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi som trädde i kraft<br>den 1 januari 1995 (SFS 1994:1563, 1564 och 1776). Den allmänna<br>prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i prisläget i oktober året<br>närmast före det år beräkningen avser och prisläget i oktober 1994.<br>Regeringen skall före november månads utgång fastställa de omräknade<br>skattebeloppen som skall tas ut under påföljande år. I prop. 1994/95:213<br>om ändringar av vissa förfaranderegler m.m. för punktskatter har jäm-<br>förelsetidpunkten av praktiska skäl föreslagits framflyttad från oktober till<br>september beträffande tobaksskatten.</p> <p>Av de punktskatter som tas ut som en styckeskatt bör nu även försälj-<br>ningsskatten indexeras.</p> <p>Vid indexering av försäljningsskatten bör samma metod väljas som<br>använts vid indexering av de andra punktskatterna. Det innebär att<br>indexeringen knyts till förändringen i konsumentprisindex (KPI).</p> <p>Indexeringen bör första gången göras för skatteuttaget under år 1997.<br>Den allmänna prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i prisläget<br>i oktober månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget<br>i oktober 1995.</p> <p>Regeringen bör, på samma sätt som görs för de ovan uppräknade<br>punktskatterna, årligen göra den matematiska beräkningen och den bör</p> <p>39<br></p> <p>fastställas i en särskild förordning som regeringen utfärdar före november Prop. 1994/95:203<br>månads utgång.</p> <p>I besluten om indexering hösten 1993 ingick också en tidsbegränsning<br>av indexeringen fram till och med kalenderåret 1998. En sådan tidsbe-<br>gränsning är dock inte sakligt motiverad och bör därför utgå ur lagarna<br>om skatt på tobak, alkohol och energi. Det innebär att indexeringen<br>gäller under obegränsad tid.</p> <p>Förslaget föranleder förändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap.</p> <p>3 § lagen (1994:1776) om skatt på eneigi, 42 § lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt och 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt en ny 8 a §<br>i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Ändringarna bör<br>träda i kraft den 1 januari 1996.</p> <h2>12 Breddat underlag för uttag av fastighetsskatt</h2> <p>Regeringens förslag: Fastighetsskatt tas ut med 1,0 % av taxerings-<br>värdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet<br>för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värde-<br>ringsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler samt 0,5 %<br>av taxeringsvärdet avseende industrienhet, inklusive elproduktions-<br>enhet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om statlig fastig-<br>hetsskatt finns i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. I lagens<br>första paragraf anges vilka typer av fastigheter eller delar av fastigheter<br>som är skattepliktiga enligt fästighetsskattelagen. Fastighetsskatt tas i dag<br>ut endast på sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknats<br>som småhusenhet, hyreshusenhet, eller lantbruksenhet om på lantbruksen-<br>heten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller<br>tomtmark för småhus.</p> <p>Som framgått av avsnitt 4 bör underlaget för fastighetsskatten breddas.<br>Det finns från fiskal synpunkt flera skäl som talar för ett ökat uttag av<br>fastighetsskatt framför andra skattehöjningar. Basen för fastighetsskatten<br>är förhållandevis orörlig, varför en skattebeläggning, åtminstone på<br>måttlig nivå, ger upphov till relativt begränsade ekonomiska snedvrid-<br>ningar. Uttag av fastighetsskatt är dessutom administrativt enkelt, givet<br>att en taxering av fastigheterna har skett, och lättkontrollerat. Utrymmet<br>för skatteundandragande och skattefusk är också mycket begränsat med<br>hänsyn till att skatteuttaget till mycket stor del kan grundas på uppgifter<br>i befintliga register.</p> <p>Den största nackdelen med fastighetsskatten torde vara att skattebelast-<br>ningen på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning.<br>Det sistnämnda talar för att nivån generellt sett skall vara låg. Särskilt<br>gäller detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för internationell</p> <p>40<br></p> <p>konkurrens. Det kan också framhållas att den faktiska skattebelastningen Prop. 1994/95:203<br>blir lägre med hänsyn till att fastighetsskatten är avdragsgill i inkomstsla-<br>get näringsverksamhet. Enligt regeringens mening kan mot denna bak-<br>grund en lämplig avvägning av nivån för fastighetsskatten för industrifas-<br>tigheter vara 0,5 % av taxeringsvärdet.</p> <p>Sedan 1993 tas ingen fastighetsskatt ut på lokalhyreshus. Dessförinnan<br>togs en tillfälligt förhöjd fastighetsskatt ut med 3,5 % och innan dess<br>2,5 % av 65 % av taxeringsvärdet. Enligt regeringens bedömning är en<br>rimlig nivå på uttaget av fastighetsskatt på lokalhyreshus 1,0%.</p> <p>Sammantaget medför detta att fastighetsskatt bör tas ut med 1,0 % av .<br>taxeringsvärdet på hyreshusenheter till den del det avser värderingsenhet<br>för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderings-<br>enhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler samt 0,5 % av<br>taxeringsvärdet avseende industrienhet inklusive elproduktionsenheter.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i 1, 3 och 4 §§ lagen om statlig<br>fastighetsskatt. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1996.</p> <h2>13 Begränsning av avdragsrätten för privat<br>pensionssparande</h2> <p>Regeringens förslag: Avdragsrätten för privata pensionsförsäk-<br>ringspremier och för insättningar på pensionssparkonton begränsas.<br>Den nuvarande rätten till ett fast basbeloppsavdrag (i närings-<br>verksamhet eller som allmänt avdrag) inskränks från ett helt till ett<br>halvt basbelopp. Det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den<br>som har pensionsrätt i anställning begränsas från 10 till 5 % av in-<br>komsten mellan 10 och 20 basbelopp.</p> <p>De nya reglerna gäller för betalningar av premier och insättningar<br>på pensionssparkonton efter den 7 april 1995.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen överlämnade den 7 april<br>1995 en skrivelse till riksdagen med avisering av det förslag regeringen<br>nu lämnar om en begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparan-<br>de (skr. 1994/95:198). Utöver finansieringen av en del av EU-avgiften<br>uppnås genom förslaget en mer välavvägd skatteförmån än den nuvaran-<br>de. Förslaget bidrar även till en sänkning av det för närvarande alltför<br>höga finansiella sparandet.</p> <p>Nuvarande regler</p> <p>Inkomstbeskattningen av livförsäkring sker enligt två principer. Enligt<br>den ena medges inte avdrag för de till försäkringsföretaget inbetalade<br>premiema. I sådana fall beskattas inte de på försäkringen utfallande</p> <p>41<br></p> <p>beloppen. Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den<br>andra principen innebär att den skattskyldige medges avdrag för<br>försäkringspremien. Mot detta svarar skatteplikt för den utfällande<br>ersättningen från försäkringen. Den senare principen gäller för pensions-<br>försäkring (P-försäkring).</p> <p>Reglerna om inkomstskatt på P-försäkringar är uppdelade i fyra olika<br>delar. I kommunalskattelagen (1928:370), KL, finns tre skilda regel-<br>system. De kompletteras av bestämmelser i en särskild lag om be-<br>skattning av avkastningen på det sparkapital som hör till sådana<br>försäkringar.</p> <p>Området för skattegynnat pensionssparande avgränsas i KL såvitt gäller<br>villkor och avdragsutrymme. Bestämmelserna kompletteras av regler i<br>samma lag enligt vilka pensioner beskattas under inkomst av tjänst. De<br>gäller även om avdraget för försäkringspremien gjorts i näringsverksam-<br>het.</p> <p>Till regelsystemet hör även den genom 1990 års skattereform införda<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Med stöd av den<br>lagen tas skatt ut av livförsäkringsföretagen på den avkastning som<br>pensionskapitalet genererat under beskattningsåret. Sedan den 1 januari<br>i år är skattesatsen för avkastningsskatt på P-försäkringar 15 %.</p> <p>De nu redovisade reglerna för P-försäkring har sin motsvarighet inom<br>det individuella pensionssparandet.</p> <p>I förhållande till den generella skattesatsen för kapitalinkomster, 30 %,<br>ger avkastningsskatten på pensionsmedel en betydande skatteförmån för<br>pensionssparandet. En skatteförmån är också förenad med avdragsrätten<br>för försäkringspremier och kontoinbetalningar om utfällande pensions-<br>belopp beskattas med en lägre skattesats än den mot vilken avdragen<br>tidigare har gjorts.</p> <p>Avdrag för premier för P-försäkringar respektive insättningar på<br>pensionssparkonton kan medges dels i inkomstslaget näringsverksamhet,<br>dels som allmänt avdrag. Bestämmelser om detta finns i punkt 21 av<br>anvisningarna till 23 § KL och i 46 § 2 mom. samma lag. Särskilda<br>regler om beräkningen av avdraget och beloppsmässiga begränsningar i<br>avdragsrätten har tagits in i punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 46 §<br>KL.</p> <p>Den grundläggande regeln är att alla har rätt till avdrag med ett<br>basbelopp (för närvarande 35 700 kr). För löntagare görs avdraget som<br>allmänt avdrag. Egenföretagare, som har inkomst av aktiv näringsverk-<br>samhet, skall enligt huvudregeln göra avdraget i näringsverksamheten.<br>Inkomst av passiv näringsverksamhet berättigar däremot inte till något<br>avdrag, vare sig i näringsverksamheten eller som allmänt avdrag.</p> <p>Basbeloppsavdraget är det grundläggande avdraget för P-försäkrings-<br>premier och kontoinbetalningar i det privata pensionssparandet. Basbe-<br>loppsavdraget är inte knutet till den skattskyldiges inkomst på annat sätt<br>än att det omlättas av de generella begränsningsreglema om att avdraget<br>inte får överstiga den avdragsgrundande inkomsten eller, i de fäll<br>avdraget görs som allmänt avdrag, medföra underskott.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>42</p> <p>Utöver det lästa basbeloppsavdraget finns i vissa fell rätt att erhålla Prop. 1994/95:203<br>ytterligare avdrag både i näringsverksamhet och som allmänt avdrag.</p> <p>Den totala avdragsramen för den som har pensionsrätt i anställning är<br>summan av ett basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20<br>basbelopp. Detta är den avdragsrätt som gäller för vanliga löntagare.</p> <p>För den som saknar pensionsskydd i anställning och inte är anställd<br>som företagsledare i ett fåmansföretag är avdragsramen ett basbelopp<br>med tillägg för 35 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och 25 % av<br>inkomsten mellan 20 och 30 basbelopp.</p> <p>Den totala avdragsramen i aktiv näringsverksamhet är summan av ett<br>basbelopp samt 25 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och 20 % av<br>inkomsten mellan 20 och 40 basbelopp.</p> <p>Förslaget</p> <p>Såväl statsfinansiella som fördelningspolitiska skäl talar för en be-<br>gränsning av skattesubventioneringen av det privata pensionssparandet.<br>Om nuvarande avdragsutrymme halveras uppnås en rimlig avvägning<br>mellan intresset att gynna det långsiktiga bundna pensionssparandet<br>respektive intresset att begränsa de statliga sparsubventionema. En på<br>detta sätt utformad avdragsbegränsning leder till en budgetförstärkning,<br>som på kort och medellång sikt kan beräknas uppgå till ca 900 miljoner<br>kr.</p> <p>En halvering av dagens avdragsutrymme innebär såvitt gäller den fästa<br>basbeloppsdelen att samtliga skattskyldiga fysiska personer får göra<br>avdrag med ett halvt basbelopp, dvs. för närvarande med 17 850 kr.<br>Detta bör gälla oavsett om avdraget görs i näringsverksamhet eller som<br>allmänt avdrag. Det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den som<br>har pensionsrätt i anställning bör begränsas från 10 till 5 % av inkomsten<br>mellan 10 och 20 basbelopp.</p> <p>Vid 1993 års taxering yrkade 1 029 000 skattskyldiga avdrag för privat<br>P-försäkringspremie. Av dem yrkade 898 000 eller närmare 90 % avdrag<br>för premier upp till ett halvt basbelopp. Det genomsnittliga avdraget låg<br>något över 8 000 kr. Även om det genomsnittliga avdraget numera torde<br>ligga något högre än vid 1993 års taxering finns det ingen omständighet<br>som talar för att andelen skattskyldiga med högre avdrag än ett halvt<br>basbelopp har ökat under de senaste åren. Snarare kan det motsatta antas<br>vara förhållandet eftersom det individuella pensionssparandet, som<br>startade i januari 1994, i hög grad vänder sig till småsparare.</p> <p>Den föreslagna utformningen av avdragsrätten gör att ca 90 % av<br>samtliga pensionssparare fortfarande kan göra fullt avdrag för sina privata<br>pensionsinbetalningar. På detta sätt ges således den föreslagna avdrags-<br>rätten en betydligt bättre fördelningspolitisk profil än den nuvarande.</p> <p>Det särskilda avdragsutrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för<br>den som saknar pensionsrätt i anställning utan att vara företagsledare i<br>fåmansföretag bör kvarstå oförändrat. I dessa delar kan nämligen det</p> <p>43<br></p> <p>utvidgade avdragsutrymmet sägas motsvara den avdragsrätt for kostnader Prop. 1994/95:203<br>för tjänstepensionering som arbetsgivarna är berättigade till och som<br>således kommer anställda till godo.</p> <p>Det bör understrykas att reglerna för företagens avdragsrätt för pen-<br>sionskostnader för de anställda inte heller berörs av förslaget.</p> <p>Förslaget föranleder en ändring av punkt 6 av anvisningarna till 46 §<br>KL.</p> <p>Ikraftträdandet</p> <p>De nya reglerna om avdragsrätt för privat pensionssparande bör tillämpas<br>redan fr.o.m. den 8 april 1995, dvs. dagen efter den dag då riksdagen<br>fick regeringens meddelande om den planerade avdragsbegränsningen<br>(skr. 1994/95:198). Skälet för att låta reglerna tillämpas även för tid före<br>ikraftträdandet är det starka önskemålet att undvika omfattande skatte-<br>betingade premie- och kontoinbetalningar inom det privata pensions-<br>sparandet under tiden för riksdagsbehandlingen.</p> <p>Ett förbud mot retroaktiv skattelag finns i 2 kap. 10 § andra stycket<br>regeringsformen. Skatt får enligt den bestämmelsen inte tas ut i vidare<br>mån än som följer av föreskrift som gällde när den omständighet<br>inträffade som utlöste skattskyldigheten. I fall som det aktuella, när det<br>finns särskilda skäl, får de nya reglerna dock gälla redan från det att<br>lagförslag eller medddelande om sådant förslag lämnats från regeringen<br>till riksdagen. Förslaget står således inte i strid med förbudet mot<br>retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen.</p> <p>I detta sammanhang uppkommer frågan om en särbehandling av<br>betalningar enligt försäkrings- eller pensionssparavtal som träffats före<br>den 8 april i år.</p> <p>Till skillnad från vad som normalt gäller för pensionssparavtal inom det<br>individuella pensionssparandet kan de nya avdragsreglema föra med sig<br>ett behov av ändring i försäkringsavtal som bygger på en hög premienivå.<br>Sådana ändringar får anpassas till den enskildes förutsättningar och behov<br>av ålders- respektive efterlevandepension. En utgångspunkt vid en<br>diskussion om särskilda övergångsanordningar för dessa fall bör dock<br>rimligen vara att försäkringsavtal och övriga privata pensionssparavtal<br>skall behandlas lika.</p> <p>En P-försäkring eller annat pensionssparavtal skiljer sig från vanliga<br>avtal bl.a. på så sätt att försäkringsgivaren respektive pensionssparinstitu-<br>tet inte med exekutiva åtgärder kan tvinga fram en premie- eller<br>kontoinbetalning. Försäkringsgivarna torde också regelmässigt godta en<br>ändring i avtalet som medger lägre inbetalningar. Något permanent<br>undantag för äldre avtal finns det således inte tillräckliga skäl för. Ett<br>sådant undantag skulle också urholka de budgetmässiga effekterna av<br>förslaget.</p> <p>En mer framkomlig väg skulle i och för sig kunna vara en ordning med<br>generösare avdragsregler under en öveigångsperiod så att de nya reglerna</p> <p>44<br></p> <p>införs gradvis. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och det Prop. 1994/95:203<br>förhållandet att ett relativt generöst avdragsutrymme fortfarande kvarstår<br>även efter den nu föreslagna ändringen bör dock en omedelbar övergång<br>till de nya reglerna ske.</p> <p>Regeringens slutsats blir således att någon särskild övergångsordning<br>inte bör införas för pensionsavtal som ingåtts före den 8 april 1995. De<br>övergångsregler som bör gälla bör i stället innebära att den som tidigare<br>under året betalt P-försäkringspremier och vars nya avdragstak är ett<br>halvt basbelopp medges avdrag för inbetalningar efter den 7 april i år<br>med belopp som tillsammans med de tidigare inbetalningarna ryms inom<br>det nya avdragsutrymmet. Om inbetalningar under året uteslutande skett<br>före den 8 april medges självfallet avdrag helt enligt äldre regler.</p> <p>För inbetalningar på pensionssparkonton bör motsvarande övergångs-<br>regler gälla.</p> <p>Det bör i detta sammanhang påpekas att äldre övergångsbestämmelser<br>om avdragsrätt för försäkringar som tecknats före mitten av 1970-talet<br>inte påverkas av de nya reglerna.</p> <p>Kontrolluppgifter</p> <p>Enligt 3 kap. 17 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter, LSK, skall försäkringsgivare respektive pensionssparinstitut<br>lämna kontrolluppgift om inbetalda P-försäkringspremier och insättningar<br>på pensionssparkonton under beskattningsåret. Kontrolluppgiftsskyldig-<br>heten avser inbetalningar som bokförts på pensionssparkonto hos<br>pensionssparinstitut eller kommit försäkringsgivaren till godo, dvs.<br>bokförts på dennes bank- eller postgiro under beskattningsåret. Inbetalda<br>P-försäkringspremier och insättningar på pensionssparkonton förtrycks på<br>den förenklade deklarationsblanketten. Om inbetalningarna överstiger det<br>normala avdragstaket reduceras den förtryckta summan till detta tak. Den<br>skattskyldige blir därvid hänvisad till att lämna tilläggsuppgift för<br>överskjutande belopp.</p> <p>Frågan uppkommer om denna kontrolluppgiftsskyldighet för taxerings-<br>året 1996 bör kompletteras med en skyldighet för livbolag och pensions-<br>sparinstitut att ange belopp som betalats in t.o.m. respektive efter den<br>7 april i år. Inbetalningar någon dag innan den 8 april kommer dock ofta<br>att bokföras hos mottagaren först när de nya reglerna har böljat att gälla.<br>På motsvarande sätt som gäller för sådana premiebetalningar som görs<br>under årets sista dagar innebär detta således att kontrolluppgiften inte i<br>alla fåll kan täcka inbetalningar kort före tidsgränsen.</p> <p>Endast ca 10 % av pensionssparama är berörda av avdragsbegräns-<br>ningen och endast en mindre del av denna grupp är med stöd av<br>öveigångsbestämmelserna berättigade till avdrag som överstiger det nya<br>halverade utrymmet.</p> <p>Det förhållandet att endast ett begränsat antal skattskyldiga med den<br>valda övergångslösningen får ett avdragsutrymme som beräknas enligt</p> <p>45<br></p> <p>äldre regler och att kontrolluppgifterna kan bli missvisande för sena Prop. 1994/95:203<br>inbetalningar talar mot att belasta livbolag och pensionssparinstitut med<br>en utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet.</p> <p>Det mindre antal pensionssparare som med stöd av de här föreslagna<br>övergångsbestämmelserna är berättigade till ett högre avdrag än det som<br>är förtryckt i den förenklade deklarationsblanketten blir hänvisade till att<br>lämna en kompletterande uppgift i deklarationen.</p> <h2>14 Finansiella effekter för offentlig sektor</h2> <p>I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de olika förslagen i<br>propositionen. För att ge en fullständig bild anges även effekterna av dels<br>förslag som avses presenteras senare under året, dels tidigare beslut<br>under hösten 1994 (bl.a. med anledning av prop. 1994/95:122).</p> <p>Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas<br>i tabell 14.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och<br>volymer, även om de olika åtgärderna träder i kraft först år 1996. För att<br>möjliggöra jämförelse med tidigare redovisningar av konsolideringspro-<br>grammets effekter anges därutöver total effekterna uttryckta i 1994/95 års<br>priser.</p> <p>Redovisade effekter avser i första hand den offentliga sektorn i dess<br>helhet, dvs. staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn. Dessa<br>effekter är de mest intressanta för frågan om resursfördelningen mellan<br>privat och offentlig sektor. Redovisningen avser dels bruttoeffekten, dels<br>effekterna för kalenderåren 1996-1998.</p> <p>Avvikelsen mellan bruttoeffekten och redovisade kalendersårseffekter<br>avspeglar att i vissa fäll är en viss skatt avdragsgill mot andra skatter, i<br>andra fall sker övervältring på andra skattebaser och vidare finns andra<br>indirekta effekter, exempelvis via priserna på offentliga utgifter. Då de<br>indirekta effekterna, särskilt gäller detta övervältringen på andra<br>skattebaser, i flera fäll får antas ske med betydande tidsfördröjning blir<br>också effekterna för åren närmast efter ikraftträdandet av intresse. Av<br>särskilt intresse bland kalenderårseffektema är effekten för år 1998.</p> <p>Som en komplettering redovisas även effekterna för statsbudgeten för<br>budgetåret 1995/96 (12 och 18 månader). Avvikelserna mellan effekterna<br>för statsbudgeten och den konsoliderade offentliga sektorn beror dels på<br>att effekterna avser olika sektorer, dels på att effekterna för offentlig<br>sektor är periodiserade, dvs. effekterna är de som belöper på ett visst år,<br>medan statsbudgeteffektema redovisas kassamässigt. I det senare fallet<br>beaktas i förekommande fall förskjutningar i uppbörden av olika skatter<br>som gör att en skatt som avser ett visst år betalas under senare år.</p> <p>46</p> <p>14.1 Fastighetsskatter</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>I propositionen föreslås förändringar av fastighetsskatten. Förslaget om<br>fastighetsskatt på industrifastigheter beräknas ge en inkomstförstärkning<br>för offentlig sektor på 0,8 miljarder kr. Skatten på s.k. kommersiella<br>lokaler beräknas ge en inkomstförstärkning på 2,1 miljarder kr.</p> <p>Avvikelsen mellan bruttoeffekt och redovisade kalenderårseffekter för-<br>klaras av att fastighetsskatten är avdragsgill mot inkomstskatten. För<br>statsbudgeten beräknas ingen effekt uppkomma för budgetåret 1995/96<br>beroende på att de nyinförda fastighetsskatterna ej torde beaktas vid<br>debiteringen av preliminärskatt utan kommer att betalas först under<br>senare år.</p> <p>14.2 Energi- och miljörelaterade skatter</p> <p>Förslaget om höjd energiskatt på bränslen som används i vissa motor-<br>drivna fordon beräknas ge en bruttoeffekt för offentlig sektor på<br>0,7 miljarder kr. Redan under de första åren antas en successiv övervält-<br>ring på andra skattebaser ske, bl.a. en övervältring på lönerna vilket<br>reducerar underlaget för inkomstskatt och sociala avgifter. Detta ger en<br>inkomstförstärkning år 1998 på 0,5 miljarder kr.</p> <p>Höjningen av koldioxidskatten beräknas ge en bruttoeffekt på 0,7 mil-<br>jarder kr. Liksom för energiskatten sker en övervältring bl.a. på löner -<br>till den del skatten utgår på näringslivet. Drygt hälften av skattehöjningen<br>träffar dock hushållens konsumtion, där andra indirekta effekter gör sig<br>gällande. Vid en antagen övervältring framåt uppkommer dels en<br>mervärdesskatteeffekt, och som ett resultat av bl.a. detta en effekt på<br>priserna som med viss fördröjning påverkar inkomstskatteskalan och<br>offentliga utgifter. Effekten år 1998 uppgår till 0,6 miljarder kr.</p> <p>De bruttoeffekter som redovisas för höjningen av vattenkraftsskatten<br>och kärnkraftsskatten uppgår sammantagna till 1,7 miljarder kr. Vid<br>bedömningen av kalendersårseffektema har samma övervältringsantagan-<br>den valts som för den höjda energiskatten. Effekten år 1998 uppgår till</p> <p>1.2 miljarder kr.</p> <p>Förslaget om höjd energiskatt på elkraft beräknas ge en inkomstför-<br>stärkning år 1998 på 0,3 miljarder kr. Avvikelsen mellan bruttoeffekt och<br>kalenderårseffekter beror på att skatten påverkar såväl hushåll som övrig<br>sektor och detta sker med viss tidsfördröjning.</p> <p>Förändringen av försäljningsskatten på motorfordon beräknas ge en<br>inkomstförstärkning år 1998 på 0,5 miljarder kr. Avvikelsen mellan<br>bruttoeffekt och kalenderårseffekter beror liksom för koldioxidskatten på<br>olika slag av övervältring (skatten påverkar såväl hushåll som närings-<br>livet).</p> <p>47</p> <p>14.3 Övriga förändringar</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Den aviserade skatten på naturgrus beräknas ge en inkomstförstärkning<br>på 0,1 miljarder kr.</p> <p>Begränsningen av avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier<br>beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,9 miljarder kr på kort och<br>medellång sikt.</p> <p>Sammantaget ger en föreslagna åtgärderna en inkomstförstärkning för<br>offentlig sektor på 6,9 miljarder kr (år 1998). Tillsammans med under<br>hösten 1994 beslutad finansiering (7,5 miljarder kr) ger detta en total<br>inkomstförstärkning på 14,4 miljarder kr (allt i 1994/95 års priser). Av<br>detta belopp tillgodoräknas 0,4 miljarder kr som inkomstförstärkning i<br>kompletteringspropositionen.</p> <p>Tabell 14.1 Budgeteffekter av skatteförändringar för finansiering av EU-avgiften. Bruttoeffekter och<br>kalenderårseffekter för offentlig sektor samt effekter för statsbudgeten.</p> <p>Miljarder kr i 1995 års priser m.m.</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="3"></td><td colspan="3" rowspan="2"> <p>Konsoliderad offentlig sektor</p> <p>Brutto-</p></td><td rowspan="3"> <p>1998</p></td><td colspan="2"> <p>Statsbudget</p></td></tr> <tr><td rowspan="2"> <p>Bå 95/96</p> <p>(18 mån)</p></td><td rowspan="2"> <p>Bå 95/96</p> <p>(12 mån)</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td> <p>1996</p></td><td> <p>1997</p></td></tr> <tr><td> <p>Nu aktuella förslag</p> <p>Fastighetsskatt industri 0,5 %</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>0,8</p></td><td> <p>0,8</p></td><td> <p>0,8</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Fastighetsskatt komm lok 1,0%</p></td><td> <p>2,9</p></td><td> <p>2,1</p></td><td> <p>2,1</p></td><td> <p>2,1</p></td><td> <p>0,0</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>Energiskatt arbredskap</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>1,0</p></td><td> <p>0,6</p></td></tr> <tr><td> <p>Allmän höjning CO2-skatt</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd vattenkraftsskatt</p></td><td> <p>1,0</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,9</p></td><td> <p>0,4</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd kärnkraftsskatt</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,7</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Skatt på naturgrus (förslag i höst)</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td><td> <p>0,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Höjd energiskatt på el</p></td><td> <p>0,4</p></td><td> <p>0,4</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,3</p></td><td> <p>0,4</p></td><td> <p>0,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Indexering m.m. av försäljningsskatt</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,5</p></td><td> <p>0,6</p></td><td> <p>0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>Begränsad avdragsrätt pensionsförsäkring</p></td><td> <p>0,9</p></td><td> <p>0,9</p></td><td> <p>0,9</p></td><td> <p>0,9</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa aktuella förslag*</p></td><td> <p>9,1</p></td><td> <p>7,3</p></td><td> <p>7,0</p></td><td> <p>7,0</p></td><td> <p>4.5</p></td><td> <p>2,2</p></td></tr> <tr><td> <p>i 1994/95 års priser</p></td><td> <p>8,9</p></td><td> <p>7,2</p></td><td> <p>6,9</p></td><td> <p>6,9</p></td><td> <p>4,5</p></td><td> <p>2,1</p></td></tr> <tr><td> <p>Tidigare förslag (bl. a. prop 1994/95:122)</p> <p>(1994/95 års priser)</p></td><td> <p>12,0</p></td><td> <p>7,5</p></td><td> <p>7,5</p></td><td> <p>7,5</p></td><td> <p>13,9</p></td><td> <p>9,5</p></td></tr> <tr><td> <p>varav allmän löneavgift 1,5 % m.m.</p></td><td> <p>10,5</p></td><td> <p>6,2</p></td><td> <p>6,2</p></td><td> <p>6,2</p></td><td> <p>12,1</p></td><td> <p>8,2</p></td></tr> <tr><td> <p>varav förändr. moms/punkt skatter</p></td><td> <p>1,3</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,1</p></td><td> <p>1,6</p></td><td> <p>1,1</p></td></tr> <tr><td> <p>varav handelsgödselavgift</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td><td> <p>0,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa EU-finansiering (skatter)<br>( 1994/95 års priser)</p></td><td> <p>20,9</p></td><td> <p>14,7</p></td><td> <p>14,4</p></td><td> <p>14,4</p></td><td> <p>18,4</p></td><td> <p>11,6</p></td></tr> </table> <p>* På grund av avrundningar överensstämmer totalsumman inte alltid med summan av delposterna.</p> <h2>15 Författningskommentar</h2> <p>Lagen om skatt på energi</p> <p>1 kap. 5 §</p> <p>Genom förslaget beskattas allt bränsle som används i motordrivna fordon<br>efter de högre energiskattesatser som gäller enligt 2 kap. 1 § första</p> <p>48<br></p> <p>stycket 3 b, 4 a, 5 a respektive 6 a. Den specialreglering som gäller<br>beträffande terminal traktorer och jordbrukstraktorer som tillfälligt<br>används på sådant sätt att de klassas som trafiktraktorer slopas. Någon<br>begränsning i definitionen av begreppet trafiktraktor behövs därför inte<br>längre, varför paragrafens andra stycke bör slopas.</p> <p>2 kap. 1, 9 och 10 §§</p> <p>Användningsområdet för högbeskattad gasol, metan och naturgas framgår<br>av tabellen i 1 § första stycket, medan det för högbeskattade oljeproduk-<br>ter regleras i 9 §. Kretsen av fordon där högbeskattat bränsle skall<br>användas överensstämmer mellan de olika bränsleslagen. Genom förslaget<br>ändras användningsområdet från personbil, lastbil, buss och trafiktraktor<br>till att omfatta samtliga motordrivna fordon. Motordrivna fordon är enligt<br>bilregistrerkungörelsen den sammanfattande benämningen på motorfor-<br>don, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Ett motorfordon<br>är antingen bil, motorcykel eller moped. I bilregisterkungörelsens mening<br>är bilar ett sammanfattande begrepp för bussar, lastbilar och personbilar.</p> <p>De föreslagna höjningarna av koldioxidskatten framgår av tabellen i 1 §<br>andra stycket.</p> <p>I och med att förbudsbestämmelsen i 9 § görs generellt tillämplig på<br>samtliga motordrivna fordon saknas behov av särskild reglering för<br>utländska fordon samt fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens.<br>Tredje stycket kan därför slopas.</p> <p>Andringen i 10 § föranleds av att tidsbegränsningen för indexeringen<br>upphävs.</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>7 kap. 4 § samt 9 kap. 2 och 9 §§</p> <p>I 7 kap. 4 § och i 9 kap. 2 § regleras skattelättnaderna för tillverknings-<br>industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen. Förslaget innebär att<br>samtliga motordrivna fordon - och alltså även fordon som används vid<br>hjälpverksamhet inom tillverkningsindustrin - skall drivas med högbe-<br>skattat bränsle. Skattelättnaderna kan således inte komma i fråga för<br>något bränsle som används för drift av motordrivna fordon.</p> <p>För gasol som används inom tillverkningsindustrin för drift av<br>stationära motorer föreslås en minimiskattesats på 350 kr per 1 000 kg.</p> <p>Möjligheten till nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiv<br>industri behålls endast för andra bränslen än mineraloljeprodukter dvs.<br>kolbränslen och naturgas. Endast det bränsle som används för annat än<br>drift av motordrivna fordon får räknas med i nedsättningsunderlaget.</p> <p>I likhet med vad som gäller idag skall värdet av företagets samlade<br>produktion - alltså inte enskilda produktionsled eller produkter - läggas<br>till grund för nedsättningen.</p> <p>49</p> <p>Eftersom förändringen görs den 1 juli 1995 får nedsättningen för år Prop. 1994/95:203<br>1995 beräknas dels för första halvåret enligt gamla regler dels för andra<br>halvåret enligt nya regler.</p> <p>10 kap. 4, 5, 7 och 9 §§</p> <p>I 10 kap. finns avgiftsbestämmelser för de fäll då oljeprodukter hanteras</p> <p>1 strid mot bestämmelserna om märkning i lagens 2 kap.</p> <p>Ändringen av användningsområdet för högbeskattade oljeprodukter<br>medför smärre ändringar i 4 och 9 §§.</p> <p>I 5 § anges den särskilda avgift som skall betalas för fordon vars<br>bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §. En styckeav-<br>gift gäller för personbilar. Någon ändring bör inte göras i den delen. I<br>dag beräknas avgiften för lastbilar, bussar och trafiktraktorer efter dessa<br>fordons skattevikt. Skattevikten är den vikt efter vilken fordonsskatt<br>beräknas enligt fordonsskattelagen. För fordon som är registrerade i<br>bilregistret och för vilka fordonsskatt skall betalas är skattevikten en<br>lämplig och praktisk grund för beräkningen av avgiften. Skattevikten bör<br>därför vara avgörande för avgiftens storlek även för jordbrukstraktorer<br>och tunga terrängvagnar som är registrerade i bilregistret.</p> <p>Vad gäller andra dieseldrivna fordon - främst motorredskap - är<br>endast ett mindre antal av dessa registrerade i bilregistret. En styckeavgift<br>bör därför gälla för dessa fordon. Av praktiska skäl bör denna regel gälla<br>samtliga motorredskap, dvs. även de som är registrerade i bilregistret och<br>även andra terrängmotorfordon än tunga terrängvagnar.</p> <p>Av 7 § första stycket i dess nuvarande lydelse framgår att den som är<br>eller bör vara upptagen i bilregistret vid tillämpningen av avgiftsreglerna<br>skall anses som ägare av fordonet. Alla motordrivna fordon registreras<br>emellertid inte i bilregistret, varför den nu föreslagna utvidgningen av<br>tillämpningsområdet för avgiften bör föranleda att bestämmelsen i första<br>stycket slopas. Allmänna bevisregler om äganderätten bör alltså tillämpas.<br>Reglerna i paragrafens andra stycke om vem som är att anse som ägare<br>vid kreditköp o.dyl. bör dock finnas kvar.</p> <p>11 kap. 3 §</p> <p>De föreslagna höjningarna av skattebeloppen framgår av första stycket.<br>Dessa belopp skall, med stöd av bestämmelserna i andra stycket och</p> <p>2 kap. 10 §, räknas upp med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen.<br>Detta sker för 1996 genom beslut av regeringen före utgången av<br>november månad 1995. Det innebär att skattesatsen för år 1996 kommer<br>att framgå endast av den särskilda förordningen som regeringen beslutar<br>om.</p> <p>Ändringen i andra stycket föranleds av att tidsbegränsningen för<br>indexeringen upphävs.</p> <p>50</p> <p>Kommunalskattelagen (1928:370)</p> <p>Prop. 1994/95:203</p> <p>Punkt 6 av anvisningarna till 46 §</p> <p>I anvisningspunktens andra stycke har bestämmelserna om det festa<br>basbeloppsavdraget justerats så att avdragstaket i denna del utgörs av ett<br>halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (17 850 kr<br>för år 1995) i stället för ett helt basbelopp. I samma stycke punkt c har<br>det extra avdragsutrymmet för anställda med pensionsrättigheter i<br>anställning begränsats från 10 till 5 % procent av den del av inkomsten<br>som överstiger tio men inte tjugo basbelopp. En redaktionell följdändring<br>har också gjorts i c-punkten som en följd av halveringen av det festa<br>basbeloppsavdraget.</p> <p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</p> <p>De nya bestämmelserna om ett lägre avdragsutrymme för privat<br>pensionssparande gäller för premiebetalningar till försäkringsgivare samt<br>insättningar på pensionssparkonton fr.o.m. den 8 april 1995. Äldre<br>bestämmelser gäller således för betalningar under året fram t.o.m. den<br>7 april. Det innebär att inbetalningar under denna del av året är<br>avdragsgilla under förutsättning att de ryms inom avdragsutrymmet enligt<br>äldre regler. För inbetalningar efter den 7 april i år gäller det nya lägre<br>avdragstaket. Eftersom avdragstaket beräknas med utgångspunkt från<br>pensionssparande under hela beskattningsåret får inbetalningar göras efter<br>sistnämnda dag med avdragsrätt med ett belopp som tillsammans med<br>tidigare inbetalningar under året ryms inom det nya avdragsutrymmet (för<br>anställda med tjänstepensionsskydd är detta utrymme ett halvt basbelopp<br>med tillägg motsvarande 5 % av den del av förvärvsinkomsten som ligger<br>i skiktet 10-20 basbelopp).</p> <p>Övergångsregeln kan illustreras med följande exempel.</p> <p>Basbeloppet för beskattningsåret 1995 är 35 700 kr. En skattskyldig<br>betalar i februari 1995 en P-försäkringspremie om 7 850 kr. Hans<br>inkomst under året antas understiga tio basbelopp. Efter den 7 april detta<br>år är avdragsutrymmet halverat till 17 850 kr. Den skattskyldige kan<br>efter denna dag under resten av året betala premier på högst 10 000 kr<br>med avdragsrätt.</p> <p>Om den skattskyldige i stället betalat en premie på 35 700 kr under<br>februari månad är hela beloppet avdragsgillt. Eventuella ytterligare<br>premieinbetalningar under den återstående delen av året blir inte<br>avdragsgilla till någon del.</p> <p>51</p> <p>Finansdepartementet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:203</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1995</p> <p>Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,</p> <p>Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson,</p> <p>Winbeig, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson</p> <p>Föredragande: statsrådet Persson</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:203 Finansiering av med-<br>lemskapet i Europeiska unionen.</p> <p>gotab 48354, Stockholm 1995</p> <p>52</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till delvis bifall = utskottet 1994/95:SkU28 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? B Bordläggning 1995-04-25 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1995-04-25 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1995-04-26 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1995-05-10 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-24 05:29:10 statustext statustext Ärendet är avslutat GI03203 2019-05-28 12:24:33 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-24 05:29:10 GI03203 prop_199495__203.pdf 2060409 pdf Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen https://data.riksdagen.se/fil/C78BACAA-D7B4-4ED1-B239-D7CA4B69B603 behandlas_i 1994/95:SkU28 GI01SkU28 bet 1994/95 SkU28 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen, m.m. Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk57 mot 1994/95 Sk57 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk58 mot 1994/95 Sk58 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk59 mot 1994/95 Sk59 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk60 mot 1994/95 Sk60 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk61 mot 1994/95 Sk61 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk62 mot 1994/95 Sk62 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk63 mot 1994/95 Sk63 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen Motion följdmotion av Bo Lundgren m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk58 mot 1994/95 Sk58 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Bo Lundgren m.fl. (M) Motion följdmotion av Carl Bildt m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk57 mot 1994/95 Sk57 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Carl Bildt m.fl. (M) Motion följdmotion av Ingvar Eriksson (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk62 mot 1994/95 Sk62 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Ingvar Eriksson (M) Motion följdmotion av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (M)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk61 mot 1994/95 Sk61 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (M) Motion följdmotion av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk59 mot 1994/95 Sk59 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP) Motion följdmotion av Mats Odell m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk60 mot 1994/95 Sk60 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Mats Odell m.fl. (KD) Motion följdmotion av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (MP)<br/> med anledning av prop. 1994/95:203<br/> Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen GI02Sk63 mot 1994/95 Sk63 med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (MP) Motion