<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287428</hangar_id>
 <dok_id>GI03200</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>200</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:200</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>200</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:51:01</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03200/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI03200</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI03200</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:200&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03200/prop_199495__200-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Lag om vissa personregister för&lt;br&gt;officiell statistik m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI03200/prop_199495__200-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om vissa personregister för officiell&lt;br&gt;statistik. I lagen ges några grundläggande föreskrifter om inrättandet och&lt;br&gt;förandet av integritetskänsliga personregister som används inom den&lt;br&gt;officiella statistiken. Det anges också vad som skall ske med uppgifterna&lt;br&gt;när de har använts för statistikändamålet. Avsikten är att i en förordning&lt;br&gt;i detalj reglera dessa register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen några mindre lagändringar som&lt;br&gt;konsekvenser av det förändrade statistikansvaret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;riksdagsbeslut........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext...................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om vissa personregister för officiell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistik &amp;nbsp;.................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring i sekretesslagen (1980:100) ... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) . . 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsställenummer m.m....................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1068) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar .............................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personregister för framställning av officiell statistik .......12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Officiell statistik..........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Personregister och datalagstiftning ...............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Internationell harmonisering...................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Överväganden..............................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Författningsreglering av personregister.............16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Författningsteknisk lösning....................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Registerändamål m.m.......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Insamling av uppgifter och registerinnehåll..........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Registeransvar ...........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Gallring...............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m...........................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Författningkommentarer........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om vissa personregister för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officiell statistik ..........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) . 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620) ............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:533) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsställenummer.........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1068) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar .............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Integritetsskyddsutredningens sammanfattning av betänkandet Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;Statistik och integritet, Del 2 (SOU 1994:65), Lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personregister för officiell statistik m.m............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslagen i betänkandet ..............44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Särskilt yttrande av sakkunnige Claes Gränström......47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna..............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag...................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande ........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 23 mars 1995 .............................. 60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om vissa personregister för officiell statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar och andra utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om vissa personregister för officiell&lt;br&gt;statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller personregister enligt 1 § datalagen (1973:289) som&lt;br&gt;inrättas och förs för att framställa officiell statistik enligt lagen&lt;br&gt;(1992:889) om den officiella statistiken och innehåller uppgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avses i 4 § datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgör omdöme eller annan värderande upplysning om enskilda&lt;br&gt;personer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser enskilda personers inkomst- eller förmögenhetsförhållanden,&lt;br&gt;med undantag av uppgifter som rör enskildas näringsverksamhet och&lt;br&gt;uppgifter som framgår av beskattningsbeslut som inte omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregistret får inrättas och föras endast enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Personregistret får föras endast för framställning av statistik och&lt;br&gt;endast av den myndighet som ansvarar för den officiella statistik som&lt;br&gt;uppgifterna i registret är avsedda för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Personregistret får innehålla endast de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;framställa sådan officiell statistik som den registeransvariga myndigheten&lt;br&gt;ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som enligt vad regeringen föreskriver ansvarar för&lt;br&gt;den officiella statistiken skall också vara registeransvarig enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289) för personregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När uppgifter hämtas in direkt till personregistret från personer som&lt;br&gt;är eller avses bli registrerade i registret, skall de upplysas om registre-&lt;br&gt;ringen. Regeringen får meddela föreskrifter om hur upplysningsskyldig-&lt;br&gt;heten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter i personregistret skall gallras när de inte längre behövs för&lt;br&gt;sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om undantag från denna skyldighet, om en gallring skulle äventyra&lt;br&gt;arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller strida mot&lt;br&gt;forskningens behov. Därvid skall särskilt beaktas behovet av skydd för&lt;br&gt;den enskildes personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som inte gallras skall överlämnas till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett personregister som har inrättats före ikraftträdandet får trots&lt;br&gt;lagen föras t.o.m. den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen får medge undantag från tillämpningen av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna t.o.m. den 31 december 1998 beträffande personregister&lt;br&gt;som förs vid Socialstyrelsen eller som förs för att fullgöra föreskrifterna&lt;br&gt;i 7 § lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop- 1994/95:200&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, i annan därmed&lt;br&gt;jämförbar undersökning, som&lt;br&gt;utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde.&lt;br&gt;Uppgift i företagsregister, uppgift&lt;br&gt;som avser avliden, uppgift som be-&lt;br&gt;hövs för forskningsändamål, upp-&lt;br&gt;gift som avser personal- och löne-&lt;br&gt;statistik och uppgift, som inte ge-&lt;br&gt;nom namn, annan identitetsbeteck-&lt;br&gt;ning eller därmed jämförbart för-&lt;br&gt;hållande är direkt hänförlig till den&lt;br&gt;enskilde, får dock lämnas ut, om&lt;br&gt;det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller honom närstående lider&lt;br&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, i annan därmed&lt;br&gt;jämförbar undersökning, som&lt;br&gt;utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde.&lt;br&gt;Uppgift i företagsregister, uppgift&lt;br&gt;som avser avliden, uppgift som be-&lt;br&gt;hövs för forsknings- eller stati-&lt;br&gt;stikändamål, uppgift som avser&lt;br&gt;personal- och lönestatistik och&lt;br&gt;uppgift, som inte genom namn,&lt;br&gt;annan identitetsbeteckning eller&lt;br&gt;därmed jämförbart förhållande är&lt;br&gt;direkt hänförlig till den enskilde,&lt;br&gt;får dock lämnas ut, om det står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;honom närstående lider skada eller&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars&lt;br&gt;i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 63 § socialtjänstlagen (1980:620)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;Socialnämnden skall, enligt vad&lt;br&gt;regeringen närmare föreskriver, ur&lt;br&gt;personregister lämna ut uppgifter&lt;br&gt;till statistiska centralbyrån för&lt;br&gt;angelägna statistiska ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall, enligt vad&lt;br&gt;regeringen närmare föreskriver, ur&lt;br&gt;personregister lämna ut uppgifter&lt;br&gt;till Socialstyrelsen för angelägna&lt;br&gt;statistiska ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om&lt;br&gt;arbetsställenummer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:533) om arbetsställe-&lt;br&gt;nummer m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2 och 9 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 1 § och närmast före 9 § skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 9 § 1991:530.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1068) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:200&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1992:1068) om introduktions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall, enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen närmare föreskriver, ur&lt;br&gt;personregister lämna uppgifter om&lt;br&gt;introduktionsersättning till Statistis-&lt;br&gt;ka centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall, enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen närmare föreskriver, ur&lt;br&gt;personregister lämna uppgifter om&lt;br&gt;introduktionsersättning till Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:144.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1990 års statistikutredning föreslog i sitt betänkande Effektivare&lt;br&gt;statistikstyming (SOU 1992:48) bl.a. att ansvaret för styrningen av den&lt;br&gt;statliga statistiken, som i huvudsak var centraliserad till Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (SCB), så långt det var lämpligt och möjligt skulle delegeras&lt;br&gt;till huvudanvändama av statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fann emellertid starka skäl tala mot att delegera ansvaret&lt;br&gt;för eller avgiftsfinansiera all statistik, men ansåg att ansvaret för officiell&lt;br&gt;statistik för avgränsade s.k. sektorområden eller med en huvudanvändare&lt;br&gt;så långt möjligt borde fördelas till sektormyndighetema. Statistiken skulle&lt;br&gt;finansieras genom anslag hos dessa. Riksdagen godkände de förordade&lt;br&gt;principerna (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommitté, Genomförandekommittén (Fi 1993:05), tillsattes för&lt;br&gt;genomförandet av den nya ordningen. Kommittén avlämnade i januari&lt;br&gt;1994 sitt betänkande Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken&lt;br&gt;(SOU 1994:1). Ansvaret för en betydande del av den officiella statistiken&lt;br&gt;har därefter fördelats på ett antal centrala förvaltningsmyndigheter enligt&lt;br&gt;de godkända principerna med verkan från den 1 juli 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 8, bet. 1993/94:FiU15, rskr. 1993/94:269).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 17 december 1992 bemyndigade regeringen chefen&lt;br&gt;för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;utreda frågan om integritetsskyddet för uppgifter i den statliga statistiken&lt;br&gt;(dir. 1992:110). Utredningen, som antog namnet Integritetsskyddsutred-&lt;br&gt;ningen (Fi 1993:03), överlämnade i september 1993 ett delbetänkande&lt;br&gt;Statistik och integritet, del 1, Skydd för uppgifter till den statliga&lt;br&gt;statistiken m.m. (SOU 1993:83) och i maj 1994 sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Statistik och integritet, Del 2, Lag om personregister för officiell statistik&lt;br&gt;m.m. (SOU 1994:65). En sammanfattning av slutbetänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integritetsskyddsutredningens båda betänkanden har remissbehandlats.&lt;br&gt;En förteckning över remissinstanserna för slutbetänkandet har upprättats&lt;br&gt;och finns i bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi94/1776).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag i stor utsträckning beaktat&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter. Vissa ändringar av främst redaktionell art har&lt;br&gt;gjorts i lagtexten. Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i för-&lt;br&gt;fattningskommentarerna. Lagrådet har inte yttrat sig över lagförslagen&lt;br&gt;2.3-2.5. Dessa förslag är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets&lt;br&gt;yttrande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Personregister för framställning av officiell&lt;br&gt;statistik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Officiell statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga statistiken består av officiell statistik och s.k. övrig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistiken regleras sedan den 1 januari 1993 i lagen&lt;br&gt;(1992:889) om den officiella statistiken. Enligt 1 § lagen tillämpas den&lt;br&gt;när statliga myndigheter under regeringen framställer officiell statistik.&lt;br&gt;Officiell statistik är, enligt samma lagrum, sådan statistik för sam-&lt;br&gt;hällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapporte-&lt;br&gt;ring som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen kompletteras av förordningen (1992:1668) om den officiella&lt;br&gt;statistiken. Officiell statistik är enligt 2 § förordningen sådan statistik som&lt;br&gt;förtecknas i bilagan till förordningen. I bilagan förtecknas också de&lt;br&gt;myndigheter som ansvarar för officiell statistik. Senare års åtgärder för&lt;br&gt;en annan fördelning av ansvaret för den officiella statistiken har innefattat&lt;br&gt;en ökning av antalet statistikansvariga myndigheter. Fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1994 har antalet utökats till 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övriga statliga statistiken omfattar bl.a. en stor mängd s.k. drifts-&lt;br&gt;eller verksamhetsstatistik som inte är möjlig att i mer överskådliga former&lt;br&gt;specificera från tid till annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan officiell och övrig statistik dras sålunda genom att man&lt;br&gt;i förordningen räknar upp den statistik som är officiell. Delar av det&lt;br&gt;regelverk som gäller för den officiella statistiken tillämpas emellertid&lt;br&gt;också - uttryckligen eller av kutym - för annan statlig statistik. Den&lt;br&gt;väsentliga skillnaden är att det endast är uppgifter till den officiella&lt;br&gt;statistiken som kan samlas in med stöd av uppgiftsplikt, dvs. en lag-&lt;br&gt;stadgad och sanktionerad skyldighet för enskilda m.fl. att lämna uppgifter&lt;br&gt;till statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Personregister och datalagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Datalagen (1973:289) reglerar användningen av personregister och syftar&lt;br&gt;till att skydda den enskilde mot otillbörligt intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten till följd av att personuppgifter registreras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling (ADB). Med personregister i datalagen avses&lt;br&gt;register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av ADB&lt;br&gt;och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses&lt;br&gt;med uppgiften. För vissa slag av personregister krävs tillstånd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen (DI). Tillstånd krävs i regel för att inrätta och föra ett Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;personregister som skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- känsliga personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omdömen eller andra värderande upplysningar om den registrerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgifter om personer som saknar s.k. naturlig anknytning till den&lt;br&gt;registeransvarige eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- personuppgifter som inhämtas från något annat personregister (s.k.&lt;br&gt;samköming).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt datalagen behövs inte för personregister vars inrättande&lt;br&gt;beslutats av riksdagen eller regeringen, s.k. statsmaktsregister. Ett sådant&lt;br&gt;register skall emellertid när det gäller frågorna om integritet bedömas&lt;br&gt;efter likartade grunder som ett register som inrättats efter tillstånd av DI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik framställs numera uteslutande med hjälp av ADB-&lt;br&gt;teknik. Personregistreringen på området är i stort sett alltid av sådan&lt;br&gt;karaktär att det krävs tillstånd enligt datalagen för att inrätta och föra&lt;br&gt;registren. Registren uppvisar stora variationer i omfång och innehåll och&lt;br&gt;nyttjas förutom direkt vid produktionen ofta som grund för vidare bearbet-&lt;br&gt;ningar och analyser. SCB är fortfarande registeransvarig för merparten&lt;br&gt;av dessa personregister. Vissa andra myndigheter med ansvar för officiell&lt;br&gt;statistik, såsom Riksförsäkringsverket (RFV) och Socialstyrelsen (SoS)&lt;br&gt;för att nämna några, har dock också sedan lång tid egna personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kartläggning av förekomst och användning av ADB-register för fram-&lt;br&gt;ställning av officiell statistik vid de statistikansvariga myndigheterna, med&lt;br&gt;inriktning på personregister, har gjorts inom Finansdepartementet. Det&lt;br&gt;har därvid konstaterats att det för närvarande finns ungefär 130 person-&lt;br&gt;register som mer eller mindre frekvent används för framställning av&lt;br&gt;officiell statistik. Av dessa kan 110 register knytas till en statistikansvarig&lt;br&gt;myndighet eller till ett visst statistikområde. Resterande 20-talet register&lt;br&gt;har inrättats för särskilda statistiska ändamål och saknar betydelse i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också register som används för att ta fram s.k. övrig statistik.&lt;br&gt;Denna statistik grundas dock i liten utsträckning på uppgifter hämtade&lt;br&gt;utanför myndighetens administrativa register och blir endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning föremål för publicering. Uppgifterna tas ofta direkt ur de&lt;br&gt;administrativa datasystemen. De sistnämnda är regelmässigt person-&lt;br&gt;register och ändamålen för dem omfattar ofta också &amp;quot;framställning av&lt;br&gt;statistik&amp;quot;. Det bör emellertid noteras att man i praxis ansett att register&lt;br&gt;för administrativa ändamål får användas för statistikframställning hos den&lt;br&gt;registeransvarige även om detta inte uttryckligen har angivits i ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de vid kartläggningen anträffade personregistren är närmare hälften&lt;br&gt;knutna till statistikområden som fortfarande ligger under SCB:s ansvar&lt;br&gt;medan den återstående delen används för produkter på statistikområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hör till andra statistikansvariga myndigheter. För en stor del av de Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;senare registren är SCB fortfarande registeransvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför SCB används ett större antal personregister inom statistikom-&lt;br&gt;råden knutna till bl.a. RFV, SoS, Skolverket och Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;(ASS). Några statistikansvariga myndigheter (Kemikalieinspektionen,&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet, Kulturrådet, Naturvårdsverket, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet och Överstyrelsen för civil beredskap) har&lt;br&gt;inte personregister för framställning av officiell statistik inom sina&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i de påträffade personregistren varierar stort och spännvidden&lt;br&gt;framgår av att det förekommer detaljrika beskrivningar av människors&lt;br&gt;levnadsförhållanden, uppgifter om personer med kriminell belastning och&lt;br&gt;uppgifter om personer som fått socialbidrag eller varit föremål för&lt;br&gt;tvångsomhändertagande för samhällsvård. Personregister med sådana&lt;br&gt;uppgifter måste betraktas som mycket känsliga med hänsyn till den&lt;br&gt;enskildes integritet. Å andra sidan förekommer relativt harmlösa register&lt;br&gt;över företag m.fl. som utgör personregister eftersom de innehåller&lt;br&gt;uppgifter om fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i eget&lt;br&gt;namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande antal av de personregister som används för framställning&lt;br&gt;av officiell statistik har ansetts vara statsmaktsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Internationell harmonisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det internationella samarbetet har utarbetats vissa regler och riktlinjer&lt;br&gt;i fråga om skydd för den enskilde vid hantering av personuppgifter med&lt;br&gt;stöd av ADB. Aktuella i detta sammanhang är Europarådets dataskydds-&lt;br&gt;konvention som trädde i kraft år 1985 och OECD:s riktlinjer från år 1980&lt;br&gt;om dataskydd, med anslutande rekommendation till medlemsländerna att&lt;br&gt;beakta riktlinjerna i den nationella lagstiftningen. Det finns också en&lt;br&gt;rekommendation om skydd för personuppgifter för vetenskap, forskning&lt;br&gt;och statistik. Inom Europarådet pågår arbete med att ta fram en ny&lt;br&gt;rekommendation som skall gälla uteslutande för statistikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillträtt dataskyddskonventionen och godtagit riktlinjerna&lt;br&gt;och därmed utfäst sig att följa dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataskyddskonventionen gäller för automatiserade personregister och&lt;br&gt;automatisk databehandling av personregister i allmän och enskild&lt;br&gt;verksamhet. Den centrala delen av konventionen innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om krav på beskaffenheten av personuppgifter som är föremål för&lt;br&gt;behandling med stöd av ADB. Kraven innebär bl.a. att uppgifterna skall&lt;br&gt;hämtas in och behandlas på ett korrekt sätt och vara relevanta med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet. Vissa typer av uppgifter får inte behandlas med&lt;br&gt;stöd av ADB, om inte den nationella lagstiftningen ger ett ändamålsenligt&lt;br&gt;skydd. Det gäller uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös tro eller&lt;br&gt;annan övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpliga säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller otillåten förstörelse m.m. Vidare föreskrivs vissa ytterligare Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;skyddsåtgärder för registrerade personer, bl.a. att alla som är registrerade&lt;br&gt;i ett personregister skall ha möjlighet till insyn i registret och möjlighet&lt;br&gt;att få felaktiga uppgifter rättade. Vissa undantag får göras i fråga om&lt;br&gt;kraven på uppgifternas beskaffenhet. Rätten till insyn och rättelse m.m.&lt;br&gt;får också i vissa fall inskränkas i fråga om personregister för statistikän-&lt;br&gt;damål eller vetenskapliga forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD-riktlinjema innehåller i huvudsak samma grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melser som dataskyddskonventionen. Här kan särskilt nämnas den grund-&lt;br&gt;läggande principen att personuppgifter inte får röjas, göras tillgängliga&lt;br&gt;eller på annat sätt användas för andra ändamål än de preciserade, om det&lt;br&gt;inte sker med den registrerades medgivande eller med stöd av en&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en närmare genomgång av den nu berörda internationella data-&lt;br&gt;skyddsregleringen hänvisas till de översikter som finns i Datalags-&lt;br&gt;utredningens (Ju 1989:02) slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som regeringen nu lägger fram får anses väl tillgodose de&lt;br&gt;krav på garantier för ett ändamålsenligt skydd för registrerade uppgifter&lt;br&gt;som ställs upp i dataskyddskonventionen och OECD:s riktlinjer om&lt;br&gt;dataskydd för uppgifter om enskilda som nu berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har sedan länge pågått ett arbete med att ta fram ett direktiv&lt;br&gt;om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter, det s.k. data-&lt;br&gt;skyddsdirektivet. Bakgrunden är bl.a. tillkomsten av den inre marknaden&lt;br&gt;som förutsätter att personuppgifter kan föras fritt från ett medlemsland&lt;br&gt;till ett annat. Skillnader i integritetsskyddet mellan de olika länderna kan&lt;br&gt;innebära hinder mot sådana flöden. Syftet med arbetet är därför att skapa&lt;br&gt;en gemensam, hög nivå för skydd mot integritetskränkning i samband&lt;br&gt;med automatisk behandling av personuppgifter och sådan manuell&lt;br&gt;behandling av personuppgifter som innebär att uppgifterna är eller blir&lt;br&gt;ordnade i ett register så att sökning av personuppgifter underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen antog sålunda i september 1990 ett förslag till&lt;br&gt;direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om&lt;br&gt;det fria flödet av sådana uppgifter, det s.k. dataskyddsdirektivet.&lt;br&gt;Förslaget utsattes för hård kritik. Inte något direktivförslag från&lt;br&gt;kommissionen har under EG:s historia lett till så många ändringsförslag&lt;br&gt;från parlamentet som detta. I oktober 1992 lade kommissionen fram ett&lt;br&gt;nytt förslag. Det nya förslaget har beretts inom en arbetsgrupp under&lt;br&gt;Europeiska unionens råd. Den 20 februari 1995 antog rådet en gemensam&lt;br&gt;ståndpunkt beträffande förslaget. Ett slutligt ställningstagande i frågan&lt;br&gt;kan förväntas tidigast sommaren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till registerlag som regeringen lägger fram i detta ärende&lt;br&gt;ligger i linje med regleringen av integritetsskyddet i direktivförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Författningsreglering av personregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Författningsreglering bör ske på området&lt;br&gt;för framställning av officiell statistik med stöd av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna i allmänhet har tillstyrkt en&lt;br&gt;författningsreglering av personregistren för officiell statistik eller lämnat&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Några remissinstanser har dock framhållit den&lt;br&gt;oklara gränsen mellan officiell statistik och övrig statistik och befarar&lt;br&gt;vissa tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Författningsreglering av&lt;br&gt;personregister har en lång tradition i Sverige. Redan vid datalagens&lt;br&gt;tillkomst fanns ett antal lagar med olika regler för register som delvis&lt;br&gt;liknade datalagens, t.ex. om registerinnehåll, gallring samt inhämtande&lt;br&gt;och spridande av uppgifter. Den särskilda registerlagstiftningen komplet-&lt;br&gt;teras för vissa register av förordningar. Det förekommer också att&lt;br&gt;personregister - även integritetskänsliga sådana - regleras direkt i&lt;br&gt;förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen att ersätta datalagen med särskilda registerlagar - före-&lt;br&gt;trädesvis när det gäller personregister med känsliga uppgifter - som också&lt;br&gt;förutsatts vid datalagens tillkomst, har fått förnyad aktualitet under de&lt;br&gt;senaste åren. Detta ligger i linje med de nyligen genomförda förändringar&lt;br&gt;i datalagen som föranleddes av Datalagsutredningens slutbetänkande En&lt;br&gt;ny datalag (SOU 1993:10). Förändringarna har främst skett i syfte att&lt;br&gt;avlasta DI en del av tillståndshandläggningen och frigöra resurser till&lt;br&gt;tillsynsverksamheten. DI har sålunda med stöd av bestämmelser i 19 §&lt;br&gt;datalagen fr.o.m. den 1 januari 1995 tillagts befogenheter att meddela&lt;br&gt;generella föreskrifter om personregister. Det framhålls emellertid i&lt;br&gt;motiven till lagändringen (prop. 1993/94:217) att den delegerade&lt;br&gt;normgivningskompetensen inte är avsedd att påverka den gällande&lt;br&gt;inriktningen på att ta fram särskilda registerförfattningar för integri-&lt;br&gt;tetskänsliga personregister. I sammanhanget erinras också om att&lt;br&gt;regeringen i ett annat lagstiftningsärende (prop. 1990/91:60 om offentlig-&lt;br&gt;het, integritet och ADB) uttalat att en målsättning bör vara att register&lt;br&gt;med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall&lt;br&gt;regleras i lag. Konstitutionsutskottet anförde därvid (bet. 1990/91 :KU 11)&lt;br&gt;att det allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering av&lt;br&gt;ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registre-&lt;br&gt;rades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga&lt;br&gt;uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade den uppfattning som&lt;br&gt;framfördes i propositionen att register hos kommunerna, landstingskom-&lt;br&gt;munerna, RFV och SoS borde regleras i särskilda registerlagar. Likaså&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansåg utskottet att det skulle krävas ingående överväganden beträffande Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;vilka register inom dessa områden som borde lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad författningar med bestämmelser om ADB-register har sålunda&lt;br&gt;tillkommit under senare år, till övervägande del i lagform. Exempel på&lt;br&gt;sådana lagar är lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, tull-&lt;br&gt;registerlagen (1990:137), lagen (1991:876) om register för betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och handräckning, lagen (1993:747) om sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register hos de allmänna försäkringskassorna, lagen (1994:1517) om&lt;br&gt;socialförsäkringsregister och lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstkommittén (S 1991:07) har genom tilläggsdirektiv (dir.&lt;br&gt;1993:72) fått i uppdrag att utreda och lägga fram förslag om författnings-&lt;br&gt;reglering av personregister inom socialtjänstens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommittén (S 1993:12) har i uppdrag (dir. 1993:111) att&lt;br&gt;lämna förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att identifiera&lt;br&gt;vilket behov som finns på central statlig nivå av personregister för&lt;br&gt;forskning, statistik och utvärdering av vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också nämnas att Datalagsutredningen, som hade i uppdrag att&lt;br&gt;göra en översyn av datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt,&lt;br&gt;i sitt slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10) föreslog en ny datalag&lt;br&gt;som skulle gälla vid behandling av personuppgifter med stöd av ADB.&lt;br&gt;För känsliga personuppgifter eller olika slags omdömen föreslogs&lt;br&gt;särskilda regler. Enligt dessa skulle de känsliga uppgifterna få hanteras&lt;br&gt;med hjälp av ADB utan samtycke från den registrerade endast med&lt;br&gt;särskilt stöd i författning för behandlingen. I prop. 1993/94:116&lt;br&gt;Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m. har regeringen anfört&lt;br&gt;att utredningens förslag till en ny datalag bör anstå till dess EU tagit&lt;br&gt;ställning på integritetsskyddsområdet. Under mellantiden har vissa&lt;br&gt;förändringar genomförts av det rådande regelsystemet, bl.a. den tidigare&lt;br&gt;nämnda delegerade normgivningskompetensen (prop 1993/94:217, bet.&lt;br&gt;1994/95:KU10, rskr. 1994/95:35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Personregistreringen för officiell&lt;br&gt;statistik är omfattande och reglerad på ett svåröverskådligt sätt. Det är&lt;br&gt;svårt för den enskilde att skaffa sig en säker uppfattning om vilka&lt;br&gt;uppgifter som ingår i de olika registren och vad som gäller för dem.&lt;br&gt;Bristerna kan förväntas öka ytterligare, med hänsyn till att ett flertal&lt;br&gt;myndigheter numera har ansvar för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att det skapas ett fast regelverk för personregistre-&lt;br&gt;ringen inom den officiella statistiken, anpassat till de särskilda behov och&lt;br&gt;intressen som finns på området. Det gäller därvid att finna en rimlig&lt;br&gt;avvägning mellan samhällets intresse av en effektiv framställning av&lt;br&gt;statistik med hög kvalitet och den enskildes rätt till skydd för sin&lt;br&gt;personliga integritet. Författningsregleringen bör åtminstone i viss&lt;br&gt;utsträckning göras i lag. Den bör ta sikte på centrala delar inom detta&lt;br&gt;område beträffande främst registerändamål, registerinnehåll och register-&lt;br&gt;ansvar. Härtill krävs beständiga regler för bevarande och gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen avser att omfatta sådana register som Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;används för framställning av officiell statistik. Nästan samtliga de register&lt;br&gt;som förekommer på området har också detta renodlade ändamål. Regist-&lt;br&gt;ren kommer motsatsvis inte heller att i någon större utsträckning kunna&lt;br&gt;användas för andra ändamål. Det är en gammal och internationellt veder-&lt;br&gt;tagen princip att uppgifter som samlats in för statistiska ändamål inte&lt;br&gt;skall kunna användas för administrativa eller andra liknande ändamål mot&lt;br&gt;den enskilde. Principen har i vårt land legat till grund för statistik-&lt;br&gt;sekretessen, som numera regleras i 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100).&lt;br&gt;Som framhålls längre fram i avsnittet 5.4 är det en förutsättning för ett&lt;br&gt;fullgott skydd för uppgifterna att dessa omfattas av statistiksekretess. Det&lt;br&gt;förutsätter i sin tur att den statistikansvariga myndigheten håller&lt;br&gt;statistikverksamheten avskild från övrig ärendehantering. Sekretess enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § sekretesslagen gäller nämligen endast när statistikverksam-&lt;br&gt;heten är avskild från myndighetens verksamhet i övrigt. Att uppgifter&lt;br&gt;inkomna till statistikverksamheten är kringgärdade av restriktiva&lt;br&gt;sekretessbestämmelser hindrar också i praktiken att de används till annat&lt;br&gt;ändamål än framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i dag i något fall förekomma att ett personregister med annat&lt;br&gt;(huvud)ändamål än framställning av statistik också används för att ta fram&lt;br&gt;officiell statistik. Någon sådan blandad användning av uppgifterna blir&lt;br&gt;alltså med regeringens förslag inte möjlig utan i dessa fall får man inrätta&lt;br&gt;ett rent statistikregister till vilket man överför de uppgifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Författningsteknisk lösning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagreglering skall ske av sådana statistikregis-&lt;br&gt;ter för officiell statistik som skall innehålla känslig personinforma-&lt;br&gt;tion enligt 4 § datalagen eller uppgifter som avser omdöme eller&lt;br&gt;annan värderande upplysning om den registrerade eller uppgifter&lt;br&gt;som avser den registrerades inkomst- eller förmögenhetsförhållan-&lt;br&gt;den. Sådana register får inrättas och föras endast i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar. Föreskrifter skall meddelas&lt;br&gt;genom förordning. Regleringen ersätter de tillstånd från Datainspek-&lt;br&gt;tionen på vilka den nuvarande registerföringen till stora delar vilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Regleringen skall avse alla personregister för&lt;br&gt;framställning av officiell statistik. Regeringen skall i förordning närmare&lt;br&gt;ange registren och där meddela ytterligare föreskrifter, jfr bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många av remissinstanserna tar upp olika aspekter&lt;br&gt;kring och aktualiserar också vissa konsekvenser av utredarens förslag. DI&lt;br&gt;framhåller att det finns en risk för att den föreslagna ordningen medför&lt;br&gt;en omfattande författningsverksamhet som ställer krav på återkommande&lt;br&gt;förordningsändringar för att verksamheten med den officiella statistiken&lt;br&gt;skall kunna anpassas till ändrade förhållanden. Inspektionen påpekar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare att den föreslagna lagen inte gör någon åtskillnad mellan de Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;personregister som innehåller uppgifter av mer känslig art och de som&lt;br&gt;innehåller uppgifter av mindre känslig art. Förslaget innebär vidare,&lt;br&gt;enligt inspektionen, att register över betydande delar av befolkningen med&lt;br&gt;mycket känsliga uppgifter kommer att inrättas, inte av riksdagen utan av&lt;br&gt;regeringen. DI anser att de känsligaste registren bör regleras direkt i lag.&lt;br&gt;Liksom beträffande datalagens nuvarande tillståndssystem i allmänhet&lt;br&gt;bör, enligt DI beträffande statistik- och forskningsregister, en strävan på&lt;br&gt;sikt vara att finna generella lagregler som uttömmande anger förut-&lt;br&gt;sättningarna för att få föra register utan tillstånd eller förordnings-&lt;br&gt;reglering. ASS och en rad andra myndigheter menar samtidigt att&lt;br&gt;utformningen av registerförordningen måste bli så övergripande att&lt;br&gt;varken förändring eller utveckling av statistiken försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Framställningen av officiell statistik&lt;br&gt;är omfattande, delvis mycket komplicerad och föremål för snabb&lt;br&gt;utveckling med ständiga förändringar. Statistikframställningen sker med&lt;br&gt;hjälp av ADB-register, som i flertalet fall innehåller personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stor spännvidd i känslighetsgrad hos personregistren för&lt;br&gt;officiell statistik. Ett register kan innehålla mycket känslig information,&lt;br&gt;t.ex. rörande sjukdom eller kriminalitet. En stor mängd av de uppgifter&lt;br&gt;som i dag förekommer i registren är dock mer eller mindre harmlös för&lt;br&gt;den enskilde. Hit kan stora delar av uppgifterna till ekonomi- och&lt;br&gt;näringsstatistiken räknas. Det bör samtidigt betonas att statistikverksam-&lt;br&gt;heten kringgärdas av ett omfattande regelverk, bl.a. ett starkt sekre-&lt;br&gt;tesskydd enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Mot den bakgrunden ställer det&lt;br&gt;sig, enligt regeringens mening, inte behövligt eller ens lämpligt att i en&lt;br&gt;lag, vars huvudfunktioner är att skapa överblick över området och bilda&lt;br&gt;ett skydd för den enskildes personliga integritet, reglera samtliga dessa&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagreglering som är förenad med mer detaljerade föreskrifter i&lt;br&gt;förordning bör begränsas till att avse personregister för vilka det finns ett&lt;br&gt;påtagligt behov av reglering. När det gäller personregister som saknar&lt;br&gt;integritetskänsliga uppgifter skulle det kunna föra för långt att generellt&lt;br&gt;kräva föreskrifter i form av författning. För dessa bör det vara tillräckligt&lt;br&gt;att de blir föremål för sedvanligt tillståndsförfarande enligt datalagen. Det&lt;br&gt;synes lämpligt att dessa register på sikt blir föremål för föreskrifter från&lt;br&gt;DI i enlighet med den rätt att utfärda generella föreskrifter som, enligt&lt;br&gt;vad som tidigare sagts, nyligen tillagts inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sålunda att det i en särskild lag bör tas in be-&lt;br&gt;stämmelser om den grupp register som innehåller integritetskänsliga upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den författningstekniska lösningen finns en lämplig förebild i&lt;br&gt;regleringen av socialförsäkringsregistren. Den är uppbyggd så att man i&lt;br&gt;lag anger de från integritetssynpunkt viktiga gränserna, varefter&lt;br&gt;regeringen i förordning närmare kan bestämma om inrättande av register&lt;br&gt;med detaljer såsom vilka uppgifter de får innehålla etc. Denna modell -&lt;br&gt;med ramarna för registeranvändningen i lag och närmare föreskrifter i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordning - bör enligt regeringens mening ge en både smidig och Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;flexibel reglering av de berörda registren. Ett register bör dock inte&lt;br&gt;kunna föras utan att regeringen har beslutat att inrätta det. Beslutet bör&lt;br&gt;fattas i förordningens form. Lagen bör innehålla en reglering av&lt;br&gt;registerändamål, registerinnehåll och registeransvar. Lagen bör vidare&lt;br&gt;innehålla bestämmelser om information i samband med inhämtande av&lt;br&gt;uppgift direkt från enskild och om gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av känsliga statistikregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen har tillkommit för att skydda mot otillbörligt intrång i de&lt;br&gt;registrerades personliga integritet. Lagen innehåller inte någon definition&lt;br&gt;av detta begrepp. Innebörden framgår dock i viss mån indirekt genom att&lt;br&gt;det i 3 § andra stycket anges ett antal omständigheter som är av särskild&lt;br&gt;betydelse för integritetsbedömningen. I lagmotiven ges också en del&lt;br&gt;allmänna synpunkter i ämnet (jfr bl.a. prop. 1973:33 s 42, 89 och 93 ff,&lt;br&gt;prop. 1978/79:109 s 11 och 15 f och prop. 1981/82:189 s 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av datalagen framgår att en rad olika uppgifter skall anses vara käns-&lt;br&gt;liga i lagens mening och att bl.a. personregister med sådana uppgifter i&lt;br&gt;regel kräver särskilt tillstånd. Det gäller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Uppgifter om att någon misstänks för eller har dömts för brott eller&lt;br&gt;har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har varit&lt;br&gt;föremål för tvångsingripande enligt vissa uppräknade lagar (4 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller&lt;br&gt;uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten&lt;br&gt;eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (4 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter om ras, politisk uppfattning, religiös tro eller övertygelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt (4 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om&lt;br&gt;den registrerade (6 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår med hänsyn till vad som nu sagts som uppenbart att det&lt;br&gt;för register som innehåller särskilt känslig personinformation enligt 4 §&lt;br&gt;datalagen eller s.k. mjukdata enligt 6 § andra stycket samma lag,&lt;br&gt;föreligger särskilt stora risker för otillbörligt intrång i den personliga in-&lt;br&gt;tegriteten. Men det finns också uppgifter som - utan att vara av nyss&lt;br&gt;nämnt slag - vid insamling och bearbetning för statistikändamål kan anses&lt;br&gt;jämförbara med de nyss nämnda i fråga om risken för integritetsintrång.&lt;br&gt;Detta blir särskilt tydligt om uppgifterna samlas in löpande beträffande&lt;br&gt;ett stort antal människor och efterhand ackumuleras för en lång följd av&lt;br&gt;år. Framför allt två kategorier av uppgifter av detta slag förekommer i&lt;br&gt;statistikregistren, uppgifter dels om enskilda individers inkomst- och&lt;br&gt;förmögenhetsförhållanden, dels om deras utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att avgöra vilken information som skall anses särskilt&lt;br&gt;ömtålig för den enskilde kan ledning också hämtas ur sekretesslagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskildas inkomster och förmögenhet härstammar i stor Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;utsträckning från Riksskatteverket (RSV) men kommer även från RFV.&lt;br&gt;Beträffande näringsidkare samlas inkomstuppgifter i viss omfattning också&lt;br&gt;in direkt från enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som inhämtas från RSV kommer från deklarationsmateria-&lt;br&gt;let. Enligt 4 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter gäller att självdeklarationer och andra handlingar skall&lt;br&gt;förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång. För&lt;br&gt;handlingar som avser aktiebolag eller ekonomisk förening gäller på&lt;br&gt;motsvarande sätt en tioårsgräns. Enligt lagrummets andra stycke får dock&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att&lt;br&gt;handlingarna skall bevaras under längre tid. I skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343), som bl.a. reglerar det centrala skatteregistret och de&lt;br&gt;regionala skatteregistren, föreskrivs i 19 § som huvudregel att sådana&lt;br&gt;uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskatt-&lt;br&gt;ningsperiod skall gallras när sju år har gått från utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket perioden gick ut. Enligt lagens 20 § skall&lt;br&gt;upptagningar i regionala register i fråga om deklarationer och andra&lt;br&gt;handlingar som lämnats till ledning för beskattning eller upprättats eller&lt;br&gt;för granskning omhändertagits av en myndighet för skattekontroll gallras&lt;br&gt;sju år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, tio år efter beskattningsårets utgång. Andra handlingar skall&lt;br&gt;gallras tolv år efter beskattningsårets utgång. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna om gallring i de regionala registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler innebär att den enskilde har all anledning att räkna med&lt;br&gt;att uppgifter om hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden för ett visst&lt;br&gt;år efter någon tid inte längre finns tillgängliga hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Där skyddas dessutom uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden normalt av s.k. absolut sekretess enligt 9 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden kan det med fog hävdas att det finns ett&lt;br&gt;särskilt skyddsvärde för uppgifter som avser enskildas inkomst- och&lt;br&gt;förmögenhetsförhållanden - i den utsträckning uppgifterna är skyddade av&lt;br&gt;sekretess. Den tidigare nämnda sekretessen gäller nämligen enligt det&lt;br&gt;angivna lagrummets tredje stycke med några få och i sammanhanget&lt;br&gt;ointressanta undantag inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Detta&lt;br&gt;motsvarar de uppgifter som förekommer i vad man av tradition benämner&lt;br&gt;skattelängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett något annorlunda synsätt bör dock kunna anläggas på enskilda&lt;br&gt;näringsidkares inkomster av näringsverksamhet. En stor mängd närings-&lt;br&gt;uppgifter i de aktuella registren är hänförlig till verksamheter som drivs&lt;br&gt;i bolagsform. Uppgifter om näring som saknar anknytning till fysiska&lt;br&gt;personer omfattas inte av datalagens regler och faller därför helt utanför&lt;br&gt;bedömningen av vilka uppgifter som kan anses särskilt känsliga. Detta&lt;br&gt;talar mot att statistikregister som innehåller uppgifter om enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkares inkomst av näringsverksamhet bör betraktas som särskilt Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;känsliga. Naturligtvis bör dock andra inkomster hos dessa näringsidkare&lt;br&gt;betraktas som mer känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om utbildning, närmare bestämt enskildas utbildningsnivå har&lt;br&gt;av och till påståtts vara känsliga för vissa av de registrerade. Påståendet&lt;br&gt;vinner visst stöd bl.a. i attitydundersökningar som SCB utfört i samband&lt;br&gt;med att uppgifter inhämtats direkt från enskilda. Det bör emellertid&lt;br&gt;noteras att uppgifter av detta slag inte är sekretesskyddade hos ut-&lt;br&gt;bildningsväsendet (jfr 7 kap. 9 § sekretesslagen). Det saknas även i övrigt&lt;br&gt;tillräckligt starka skäl för att anse dessa uppgifter vara särskilt skyddsvär-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man riktar intresset på sådana personregister för framställning av&lt;br&gt;officiell statistik som innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilt känslig personinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omdömen (mjukdata) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enskilda personers inkomst- och förmögenhetsuppgifter som varken&lt;br&gt;avser näringsverksamhet eller framgår av beskattningsbeslut som inte&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar man in de register som kan sägas vara särskilt känsliga från&lt;br&gt;integritetssynpunkt. En genomgång efter dessa kriterier av de register&lt;br&gt;som för närvarande förekommer utvisar att det handlar om drygt 40&lt;br&gt;register, varav knappt hälften är s.k. statsmaktsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av registerföringen på den officiella statistikens område&lt;br&gt;efter dessa riktlinjer bör enligt regeringens mening väl tillgodose&lt;br&gt;integritetsskyddsintresset samtidigt som den skapar erforderlig flexibilitet&lt;br&gt;vid framställningen av officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett antal register som används för framställning av&lt;br&gt;officiell statistik men som också har andra ändamål av sådan art att de&lt;br&gt;inte bör omfattas av den föreslagna författningsregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Socialstyrelsen finns en rad register som är knutna till Epidemiolo-&lt;br&gt;giskt Centrum (EpC). Dessa register, som bl.a. används för att ta fram&lt;br&gt;officiell statistik, är för närvarande sju till antalet. Förutom att användas&lt;br&gt;vid framställning av officiell statistik, utnyttjas dessa register i mycket&lt;br&gt;hög grad i arbetet med övervakningen av hälsoutvecklingen i landet och&lt;br&gt;som uppgiftsunderlag vid olika forskningsprojekt. De används även vid&lt;br&gt;framställning av annan statistik. Många av registren har haft detta&lt;br&gt;blandade användningsområde uttalat redan vid sin tillkomst, vilket i viss&lt;br&gt;mån påverkat registren på olika sätt. Hälsodatakommittén utreder för&lt;br&gt;närvarande frågan om en författningsreglering av dessa register. Till&lt;br&gt;kommitténs uppdrag hör att identifiera behov av centrala register för&lt;br&gt;forskning, framställning av statistik och utvärdering av vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att registren i betydande utsträckning används för&lt;br&gt;framställning av officiell statistik bör de, så länge utrednings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredningsarbete om en lagreglering av dessa pågår, tydligt undantas från Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;den nu föreslagna lagens tillämpningsområde. Detta kan ske genom en&lt;br&gt;särskild regel om att regeringen intill en viss tidpunkt får medge undantag&lt;br&gt;från lagens tillämpningsområde beträffande dessa personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksregistret (LBR) har en central roll för lantbruksstatistiken.&lt;br&gt;Det intar en särställning, eftersom uppgifterna i stor utsträckning samlas&lt;br&gt;in för administrativa ändamål. Insamling av uppgifter till registret&lt;br&gt;regleras i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och&lt;br&gt;fiskets områden. Lagen åtföljs av förordningen (1992:1032) om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet på jordbrukets och fiskets områden i vilken registret i viss ut-&lt;br&gt;sträckning regleras. I enlighet med särskilda bestämmelser lämnas en&lt;br&gt;kopia av registret till Jordbruksverket och till länsstyrelserna för&lt;br&gt;administrativa ändamål. Särställningen har markerats också vid till-&lt;br&gt;komsten av lagen om den officiella statistiken med korsvisa referenser till&lt;br&gt;respektive lagstiftning. Registrets framtid är bl.a. med hänsyn till ändrade&lt;br&gt;förhållanden på grund av Sveriges medlemskap i EU föremål för utred-&lt;br&gt;ning och flera faktorer talar för att det i framtiden kommer att delas upp&lt;br&gt;i en administrativ del och ett statistikregister. Det senare skulle i så fall&lt;br&gt;direkt falla inom den föreslagna lagens tillämpningsområde. Lantbruks-&lt;br&gt;registet bör med hänsyn härtill, till vad som ovan sagts beträffande&lt;br&gt;registren vid EpC och i avvaktan på utredningens resultat inte omfattas&lt;br&gt;av den föreslagna författningsregleringen. Problemet bör lösas på samma&lt;br&gt;sätt som beträffande de nyss nämnda registren, vilket innebär en regel&lt;br&gt;som ger regeringen möjlighet att undanta register som förs för att&lt;br&gt;fullgöra föreskrifter i nyssnämnda lagstiftning från lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Informationssystemet för arbetsskador (ISA) registreras samtliga&lt;br&gt;anmälningar om arbetsskador (arbetsolycksfall eller arbetssjukdomar) som&lt;br&gt;kommer in till försäkringskassorna och meddelas yrkesinspektionen.&lt;br&gt;Vissa uppgifter i ISA används för att ta fram officiell statistik. Uppgiften&lt;br&gt;att ansvara för informationssystemet ISA framgår av 2 § förordningen&lt;br&gt;(1988:730) med instruktion för Arbetarskyddsverket. Från försäkringskas-&lt;br&gt;sorna inhämtas uppgifter om sjukskrivningstid, läkardiagnos samt resultat&lt;br&gt;från den försäkringsmässiga utredningen. En gång per år görs en&lt;br&gt;samköming mot RFV:s sjukfallsregister, varvid sjukskrivningsuppgift&lt;br&gt;hämtas för de fall som saknar sådan. Som tidigare angivits kommer en&lt;br&gt;sådan blandad användning inte att kunna tillåtas inom ramen för den&lt;br&gt;föreslagna regleringen. Detta måste lösas genom att man inrättar ett&lt;br&gt;särskilt statistikregister till vilket de uppgifter förs som erfordras för den&lt;br&gt;officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De register som kommer att föras med stöd av den föreslagna lagen är&lt;br&gt;s.k. statsmaktsregister, som inte kräver tillstånd av DI. Inspektionen har&lt;br&gt;dock enligt 6a och 18 §§ datalagen befogenhet att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för den personliga integriteten för statsmaktsregister, om stats-&lt;br&gt;makterna själva inte har meddelat föreskrifter i samma hänseende eller&lt;br&gt;inspektionens åtgärd inte står i strid mot beslut av statsmakterna. Utan&lt;br&gt;hinder av vad som sägs i den föreslagna lagen om föreskrifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen meddelar har DI alltså kvar sin nämnda befogenhet att Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;meddela föreskrifter. Detta kan till exempel gälla bestämmelser om ADB-&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt kommer datalagens allmänna regler om personregister att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla för de register som nu föreslås lagreglerade, i den mån inte&lt;br&gt;särskilda regler ges i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Registerändamål m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Register för officiell statistik som innehåller&lt;br&gt;känslig information skall inte få användas för något annat ändamål&lt;br&gt;än för framställning av sådan statistik som myndigheten ansvarar för.&lt;br&gt;Registren skall inrättas av regeringen genom beslut i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV föreslår att lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;utformas så att lagen omfattar framställning av all statistik med undantag&lt;br&gt;av den statistik som kan framställas med stöd av någon annan registerlag.&lt;br&gt;Detta för att inte behöva ha dubbla register i vissa fall. SCB menar att en&lt;br&gt;lagreglering av personregistren som används för framställning av officiell&lt;br&gt;statistik inte nödvändigtvis måste innebära att användningen av sådana&lt;br&gt;register också måste begränsas till detta ändamål. Ur samhällsekonomisk&lt;br&gt;synvinkel och med hänsyn till behovet att undvika dubbelinsamlingar av&lt;br&gt;uppgifter som belastar enskilda och företag, är det rimligt att de register&lt;br&gt;som finns också får användas till annan statistik. Statskontoret m.fl.&lt;br&gt;myndigheter har anfört liknande synpunkter. Även ASS har aktualiserat&lt;br&gt;frågor kring den övriga statistiken, som man påpekar lämnas utan&lt;br&gt;författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Datalagen innebär att den som för ett&lt;br&gt;personregister är skyldig att se till att inga andra uppgifter registreras än&lt;br&gt;sådana som står i överensstämmelse med ändamålet och att registret inte&lt;br&gt;heller används i strid med detta. I linje med detta bör ändamålet med ett&lt;br&gt;personregister för framställning av officiell statistik vara noga angivet i&lt;br&gt;en författning. Därmed bestäms i författning registrens användning och&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statistikregister bör inte få byggas upp i syfte att - utöver sina&lt;br&gt;egentliga ändamål - också utgöra en informationskälla för andra intressen.&lt;br&gt;Registren bör därför som utgångspunkt inte heller få användas för något&lt;br&gt;annat ändamål än för framställning av den officiella statistik som myndig-&lt;br&gt;heten ansvarar för. En annan sak är att det angivna ändamålet inte kan&lt;br&gt;begränsa skyldigheten till ett sådant utlämnande som kan aktualiseras med&lt;br&gt;stöd av reglerna i tryckfrihetsförordningen. Som framgår av ett senare&lt;br&gt;avsnitt är emellertid möjligheterna till utlämnande kraftigt begränsade&lt;br&gt;genom mycket restriktiva regler om sekretess för statistikuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett integritetskänsligt register för officiell statistik bör alltså inte få&lt;br&gt;inrättas av någon förvaltningsmyndighet med stöd av tillstånd från DI&lt;br&gt;utan av regeringen genom beslut i en förordning. I förordningen bör&lt;br&gt;närmare anges för vilket ändamål registret skall användas inom de&lt;br&gt;gränser för ändamålsbestämningen som lagen anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna regleringen bör inte skapa hinder för framställning&lt;br&gt;av s.k. övrig statistik vid de statistikansvariga myndigheterna. Sådan&lt;br&gt;statistik tas i varierande omfattning fram vid de flesta myndigheterna och&lt;br&gt;ofta med hjälp av uppgifter från de administrativa registren. Eftersom det&lt;br&gt;i många fall är i stort sett samma uppgifter som används och eftersom de&lt;br&gt;skyddas av samma sekretessregler, är det inte rimligt att myndigheter&lt;br&gt;som är ansvariga för officiell statistik skall tvingas skapa särskilda&lt;br&gt;personregister för den övriga statistiken. Personregistren för övrig&lt;br&gt;statistik skulle i så fall bygga på tillstånd av DI och leva vid sidan av&lt;br&gt;personregistren för officiell statistik. Detta skulle ske på bekostnad av&lt;br&gt;överskådligheten på området, liksom uppgiftslämnandet m.m. och skapa&lt;br&gt;inte obetydliga problem för ett antal myndigheter. En växande mängd&lt;br&gt;personregister gynnar inte heller skyddet för den personliga integriteten.&lt;br&gt;Det bör noteras att det vid den av Finansdepartementet gjorda kartlägg-&lt;br&gt;ningen inte anträffades något personregister som användes mer för övrig&lt;br&gt;statistik än för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att för de fall ett integritetskänsligt register för&lt;br&gt;officiell statistik i viss utsträckning behöver användas även för den&lt;br&gt;registeransvariga myndighetens övriga statistik, det bör ges möjlighet att&lt;br&gt;inom ramen för statistikändamålet också ta fram sådan statistik. Endast&lt;br&gt;om användningen för övrig statistik behöver ytterligare uppgifter utöver&lt;br&gt;de som får förekomma i ett register för officiell statistik, bör det krävas&lt;br&gt;att ett särskilt register för övrig statistik inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Insamling av uppgifter och registerinnehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett personregister för officiell statistik får&lt;br&gt;endast innehålla de uppgifter som behövs för att den registeransva-&lt;br&gt;riga myndigheten skall kunna framställa sådan officiell statistik som&lt;br&gt;myndigheten svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgifter hämtas direkt från enskilda är myndigheten skyldig&lt;br&gt;att ge dem som skall registreras vissa upplysningar om registrering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i sekretesslagen skall uppgifter som skyddas av&lt;br&gt;statistiksekretess kunna lämnas ut, inte bara som tidigare för&lt;br&gt;forskningsändamål utan även för statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen kommer inte med något förslag&lt;br&gt;som begränsar registerinnehållet. Förslaget om informationsplikt över-&lt;br&gt;ensstämmer med regeringens bortsett från att utredningens förslag är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket detaljrikt när det gäller vilka upplysningar som bör lämnas den Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;enskilde när uppgifter hämtas in från honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i sekretesslagen överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens. Utredaren har dessutom föreslagit att den nya registerlagen skall&lt;br&gt;innehålla en bestämmelse om att en statistikansvarig myndighet skall hålla&lt;br&gt;statistikverksamheten avskild från övrig ärendehantering, vilket är ett&lt;br&gt;krav för att statistiksekretess skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något särskilt att erinra i vad avser&lt;br&gt;registerinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI påpekar dock beträffande insamling av uppgifter att merparten av&lt;br&gt;den officiella statistiken bygger på personuppgifter som hämtas från&lt;br&gt;myndigheter, medan informationsskyldigheten enligt lagförslaget endast&lt;br&gt;avser fall då uppgift hämtas direkt från enskilda. DI menar att det bl.a.&lt;br&gt;mot bakgrund av förslaget till EU-direktiv för dataskydd kan ifrågasättas&lt;br&gt;om inte informationsskyldighet bör föreligga också i förstnämnda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i sekretesslagen har tillstyrkts av en mycket stor&lt;br&gt;del av remissinstanserna. Några synpunkter i övrigt i den delen har inte&lt;br&gt;anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om krav på en sekretessbetingad organisatorisk&lt;br&gt;avgränsning av statistikverksamheten vid statistikansvarig myndigheter&lt;br&gt;har fått ett blandat mottagande. DI tillstyrker förslaget och ser det som&lt;br&gt;en grundläggande förutsättning för att myndigheter som bedriver även&lt;br&gt;annan verksamhet än statistikframställning skall kunna anförtros känsliga&lt;br&gt;personuppgifter för statistik. Justitiekanslem hör till de tveksamma och&lt;br&gt;pekar på att den föreslagna bestämmelsen kan leda till problem på det&lt;br&gt;praktiska planet. Konjunkturinstitutet framhåller att bestämmelsen inte bör&lt;br&gt;få hindra personer som arbetar som experter med andra frågor inom det&lt;br&gt;aktuella statistikområdet att också aktivt delta i statistikverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Till skydd för den personliga in-&lt;br&gt;tegriteten bör innehållet i ett integritetskänsligt personregister för officiell&lt;br&gt;statistik inskränkas så långt detta är möjligt med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med statistikframställningen. Ett register bör alltså endast få innehålla de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att den registeransvariga myndigheten skall&lt;br&gt;kunna ta fram den officiella statistik som myndigheten svarar för.&lt;br&gt;Personuppgifter skall med andra ord få tillföras ett statistikregister endast&lt;br&gt;under förutsättning att uppgifterna behövs för att framställa en viss&lt;br&gt;produkt, för att fullgöra en skyldighet beträffande databasservice eller&lt;br&gt;motsvarande inom systemet Sveriges officiella statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till behovet av flexibilitet och förekomsten av ständiga&lt;br&gt;förändringar i den officiella statistiken, är det inte lämpligt att i lag mer&lt;br&gt;ingående reglera vilka uppgifter ett register skall få innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser, som tidigare omtalats, att i en förordning närmare&lt;br&gt;föreskriva vilka uppgifter som får registreras. Vilka uppgifter som får&lt;br&gt;förekomma kommer självfallet att vara beroende av vad statistiken syftar&lt;br&gt;till att visa och i realiteten att styras av det regelverk för den officiella&lt;br&gt;statistiken som översiktligt beskrivits i avsnitt 4.1. Skyddet för den&lt;br&gt;personliga integriteten kräver enligt regeringens mening dock inte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifterna om innehållet ges en sådan detaljrikedom att varje variabel Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;anges. Med hänsyn till den mängd uppgifter det blir fråga om och till det&lt;br&gt;mått av flexibilitet systemet i sig kräver, är det nödvändigt att reglerna&lt;br&gt;om innehållet ges en mer allmän utformning utan att översikten för den&lt;br&gt;skull går förlorad. Det väsentliga är att den enskilde kan bibringas en&lt;br&gt;klar bild av vilka uppgifter om honom myndigheten har tillgång till&lt;br&gt;genom registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fall uppgifter inhämtas direkt från den enskilde har utredningen&lt;br&gt;i sitt författningsförslag tagit in en detaljerad informationsplikt. Innehållet&lt;br&gt;är identiskt med de föreskrifter som DI i dag tillämpar för motsvarande&lt;br&gt;register. Det är också likt den upplysningsskyldighet som föreskrivs i&lt;br&gt;förordningen om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte lämpligt att detalj föreskriva&lt;br&gt;på mer än ett ställe. Lagen bör här liksom i angränsande frågor inte&lt;br&gt;innehålla något annat än den grundläggande skyldigheten för den upp-&lt;br&gt;giftssamlande myndigheten att lämna upplysningar om verksamheten.&lt;br&gt;Vilka upplysningar som bör lämnas de enskilda kan med fördel anges i&lt;br&gt;en författning av lägre valör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i olika sammanhang framförts krav på en form av informa-&lt;br&gt;tionsplikt gentemot enskilda också när uppgifter inte inhämtas direkt från&lt;br&gt;den registrerade utan administrativa uppgifter används för att framställa&lt;br&gt;statistik. Regeringen anser att en regel om att man i varje enskilt fall&lt;br&gt;skall informera den registrerade skulle föra för långt och komplicera&lt;br&gt;framställningen av statistik på ett inte godtagbart sätt. En informations-&lt;br&gt;skyldighet av detta slag förutsätts inte heller i de internationella åtaganden&lt;br&gt;som Sverige gjort beträffande dataskydd, i de fall inhämtandet av&lt;br&gt;uppgifter författningsregleras. Det kan emellertid vara lämpligt att de&lt;br&gt;registrerade i andra former, genom annonser, broschyrer eller på något&lt;br&gt;annat sätt, ges information om registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i förordningen ange varifrån uppgifter får hämtas&lt;br&gt;och för vilket statistikändamål respektive register får föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som behövs för att framställa officiell statistik måste,&lt;br&gt;förutom i de fall man tillämpar direkt uppgiftsinsamling från enskild,&lt;br&gt;hämtas från olika administrativa källor. I många fall inhämtas uppgifter&lt;br&gt;utifrån till ett par stora centrala register hos SCB, bl.a. registret över&lt;br&gt;totalbefolkningen (RTB), varefter de slussas vidare till de register där de&lt;br&gt;behövs. Ett väsentligt skäl för denna ordning är att undvika onödig&lt;br&gt;belastning på uppgiftslämnama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de uppgifter som behövs till statistiken är sekretesskyddade&lt;br&gt;enligt olika bestämmelser i sekretesslagen. De uppgifter som kommer in&lt;br&gt;till en statistikansvarig myndighet omfattas av s.k. statistiksekretess enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § sekretesslagen, förutsatt att myndigheten har en särskild&lt;br&gt;verksamhet för framställning av statistik. Statistiksekretessen innebär att&lt;br&gt;en uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och som kan hänföras till den enskilde inte får lämnas ut (absolut&lt;br&gt;sekretess). Uppgift i företagsregister, uppgift som avser avliden, uppgift&lt;br&gt;som behövs för forskningsändamål, uppgift som avser personal- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönestatistik och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbe- Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;teckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den&lt;br&gt;enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller någon honom näststående lider skada&lt;br&gt;eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiksekretessen gäller även gentemot andra statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheter. Den hindrar dock normalt inte att uppgifter förs över från&lt;br&gt;ett register till ett annat hos samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen får en uppgift lämnas&lt;br&gt;ut till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften&lt;br&gt;lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;br&gt;Denna s.k. generalklausul gäller dock enligt lagrummets andra stycke inte&lt;br&gt;för statistiksekretessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter kan dock lämnas ut till myndighet med stöd av uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet i lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). För att säkra&lt;br&gt;tillgången till uppgifter - särskilt med hänsyn till förekommande sekretess&lt;br&gt;- används därför olika former av uppgiftsplikt i lag och förordning.&lt;br&gt;Uppgiftsplikt för enskilda och kommuner återfinns i lagen om den&lt;br&gt;officiella statistiken och för kommunernas del också i den författning som&lt;br&gt;reglerar respektive verksamhet. Den uppgiftsplikt som möjliggör&lt;br&gt;inhämtande av uppgifter från den övriga offentliga verksamheten, främst&lt;br&gt;av administrativ karaktär, finns till stor del i de författningar som styr&lt;br&gt;den verksamhet som genererar uppgiften i fråga, t.ex. förordningen&lt;br&gt;(1970:517) om rättsväsendets informationssystem. Det finns således inom&lt;br&gt;den officiella statistiken i många fall en uppgiftsplikt i författning som&lt;br&gt;genombryter sekretess och möjliggör ett utlämnande. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör för de känsliga registrens del eventuellt kvarstående behov&lt;br&gt;av uppgiftsförsörjning så långt som möjligt tillgodoses genom föreskrifter&lt;br&gt;om uppgiftsplikt i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det främst gäller uppgifter i mindre känsliga register som inte&lt;br&gt;omfattas av den nu föreslagna regleringen bör det skapas möjlighet till&lt;br&gt;uppgiftsutbyte utan att varje register eller liknande anges i lag eller&lt;br&gt;förordning. En sådan generell möjlighet bör åstadkommas genom en&lt;br&gt;ändring i 9 kap. 4 § sekretesslagen. Möjligheten till utlämnande med stöd&lt;br&gt;av en sådan öppning i sekretesslagen bör tillämpas mycket restriktivt. En&lt;br&gt;sådan restriktivitet har kunnat upprätthållas beträffande utlämnande för&lt;br&gt;forskningsändamål. Ett utlämnande bör i praktiken förutsätta att även den&lt;br&gt;mottagande myndigheten tillämpar statistiksekretess. Då blir skyddet för&lt;br&gt;de uppgifter som lämnats ut lika gott som hos den utlämnande myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att det i den nya registerlagen skulle tas in en&lt;br&gt;regel om att en statistikansvarig myndighet skulle hålla statistikverksam-&lt;br&gt;heten avskild från övrig ärendehantering. Förslaget syftade till att se till&lt;br&gt;att det gällande goda skyddet på sekretessområdet kommer att gälla vid&lt;br&gt;alla statistikansvariga myndigheter som för personregister för officiell&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att en regel av detta slag inte hör hemma Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;i en registerförfattning. Det hindrar inte att statistiksekretessen enligt&lt;br&gt;regeringens mening är en förutsättning för ett fullgott uppgiftsskydd,&lt;br&gt;särskilt när allt fler myndigheter ges statistikansvar. Regeringen avser att&lt;br&gt;i förordningen om officiell statistik föra in en bestämmelse om att en&lt;br&gt;statistikansvarig myndighet är skyldig att hålla statistikverksamheten&lt;br&gt;avgränsad från myndighetens övriga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att framställning av officiell statistik skall kunna fungera på ett&lt;br&gt;rationellt sätt måste registeruppgifter få överföras från en myndighet&lt;br&gt;(statistikansvarig eller ej) till en statistikansvarig myndighet på ADB-&lt;br&gt;medium i samma utsträckning som hittills. Detta behöver inte särskilt&lt;br&gt;regleras i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Registeransvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registeransvaret skall den myndighet ha som&lt;br&gt;ansvarar för den officiella statistik för vilken det integritetskänsliga&lt;br&gt;personregistret förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker utredarens förslag. DI framhåller särskilt att fördelarna ur&lt;br&gt;integritetssynpunkt annars skulle gå förlorade. SCB framhåller att avtalen&lt;br&gt;mellan statistikansvariga myndigheter och SCB måste skrivas så att&lt;br&gt;kriterierna för skyldighet att pröva utlämnande enligt sekretesslagen hos&lt;br&gt;de statistikansvariga myndigheterna uppfylls. Kulturrådet avstyrker&lt;br&gt;utredarens förslag och förespråkar en lösning där SCB i egenskap av&lt;br&gt;statlig myndighet åläggs ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om registeransvar finns&lt;br&gt;i datalagen (1973:289). Registeransvarig är enligt 1 § datalagen den för&lt;br&gt;vars verksamhet registret förs, om han förfogar över registret. Att ha&lt;br&gt;förfoganderätt över ett register innebär enligt klar praxis en behörighet&lt;br&gt;såväl att påverka innehållet i registret som att överföra innehållet till&lt;br&gt;läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registeransvaret följer ett flertal i datalagen angivna skyldigheter.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att den registeransvarige skall&lt;br&gt;iaktta att hanteringen av registret inte leder till otillbörligt intrång i de&lt;br&gt;registrerades personliga integritet. Därvid skall särskilt iakttas att registret&lt;br&gt;förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som&lt;br&gt;står i överensstämmelse med registrets ändamål, att uppgifter inte samlas&lt;br&gt;in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets&lt;br&gt;ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författning eller i&lt;br&gt;enlighet med den registrerades medgivande samt att uppgifterna i registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;ändring eller spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den registeransvarige skall vidare finnas en förteckning över de&lt;br&gt;personregister för vilka han är ansvarig. Han är skyldig att rätta en&lt;br&gt;personuppgift som är oriktig eller missvisande, komplettera en uppgift&lt;br&gt;som är ofullständig samt att, på någons begäran, så snart det kan ske&lt;br&gt;lämna den registrerade utdrag över de uppgifter om denne som finns i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som ansvarar för den officiella statistik, för vilken&lt;br&gt;personregistret förs, bör av både principiella och praktiska skäl som&lt;br&gt;huvudregel ha registeransvaret. Detta är naturligt eftersom det är de&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheterna som direkt eller indirekt styr informa-&lt;br&gt;tionsmängden i registren. För de integritetskänsliga registren bör nämnda&lt;br&gt;huvudregel gälla utan undantag. Samtidigt bör registeransvaret för dessa&lt;br&gt;för tydlighetens skull skrivas in i lagen på samma sätt som i andra&lt;br&gt;registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är den registeransvarig för vars verksamhet&lt;br&gt;personregistret förs, om han också förfogar över registret. Att serviceby-&lt;br&gt;råer m.fl. osjälvständigt bearbetar ett register påverkar inte ansvars-&lt;br&gt;frågan. Förhållandet måste dock uppmärksammas i samband med de avtal&lt;br&gt;som regelmässigt förekommer mellan statistikansvariga myndigheter och&lt;br&gt;statistikproducenter, i dag främst SCB. Uppdraget till statistikproducenten&lt;br&gt;måste klargöras och specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den av regeringen föreslagna lagtekniska lösningen kommer&lt;br&gt;många mindre känsliga register som används vid framställning av officiell&lt;br&gt;statistik att alltjämt vila på den reglering som finns i dag och senare&lt;br&gt;också på de generella föreskrifter inom statistikområdet som DI kan&lt;br&gt;förväntas utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i det här sammanhanget nämnas att utredningen föreslagit att&lt;br&gt;den nya lagen skulle innehålla en uttrycklig bestämmelse om ansvar enligt&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782). Den myndighet som är ansvarig för den officiella&lt;br&gt;statistiken skulle vara inte bara registeransvarig enligt datalagen utan&lt;br&gt;också arkivansvarig enligt arkivlagen. Förslaget skulle, menade ut-&lt;br&gt;redaren, betraktas som ett förtydligande. Regeringen kan emellertid inte&lt;br&gt;se att det finns någon oklarhet i det här avseendet. Dessutom saknas det&lt;br&gt;även i övrigt skäl att i lag peka ut vilka myndigheter som är arkivansva-&lt;br&gt;riga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Gallring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En personuppgift i ett integritetskänsligt&lt;br&gt;register skall som huvudregel gallras när ändamålet är uppfyllt, dvs.&lt;br&gt;när uppgiften inte längre behövs för framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;få föreskriva om undantag från huvudregeln för att tillgodose det&lt;br&gt;nationella kulturarvet och forskningens behov. Därvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas behovet av skydd för den enskildes personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som innehåller uppgifter som skall bevaras också efter&lt;br&gt;det att ändamålet är uppfyllt skall föras över till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Personuppgifter i personregister för officiell&lt;br&gt;statistik skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för sitt&lt;br&gt;ändamål, dvs. framställning av officiell statistik. Regeringen kan dock&lt;br&gt;föreskriva att vissa registeruppgifter skall bevaras för forskningsändamål.&lt;br&gt;Sådana känsliga uppgifter som avses i 4 § datalagen får dock bevaras&lt;br&gt;endast om de är av synnerligt värde för forskningen. Föreskrift om&lt;br&gt;bevarande skall meddelas när registret inrättas. Uppgifter som skall&lt;br&gt;bevaras skall, efter det ändamålet är uppfyllt, överlämnas till arkiv-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sakkunnige i arkivfrågor har avgivit ett särskilt yttrande&lt;br&gt;i den del som gäller bevarande eller gallring. Det särskilda yttrandet finns&lt;br&gt;i bilaga 3. Han vänder sig i yttrandet mot att utredaren sökt skapa en hög&lt;br&gt;skyddsnivå för statistikuppgifterna genom en extensiv användning av&lt;br&gt;gallring som ett helt dominerande instrument. Möjliga förstärkningar av&lt;br&gt;skyddet genom andra åtgärder än gallring såsom förstärkt sekretess,&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder, kryptering, överföring till arkivmyndighet m.fl. har&lt;br&gt;inte utretts och prövats. Han saknar också en analys av vilka konsekven-&lt;br&gt;ser en modell med långtgående och snabb gallring generellt får för&lt;br&gt;möjligheterna att upprätthålla förtroendet för den offentliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det särskilda yttrandet förespråkas som en bättre lösning att i den&lt;br&gt;föreslagna registerförordningen delegera föreskriftsrätten vad gäller&lt;br&gt;gallring av statistikregistren till Riksarkivet och samtidigt genom en&lt;br&gt;ändring i arkivlagen ytterligare inskärpa betydelsen av den personliga&lt;br&gt;integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över gallringsfrågan anser att integritetsskyddsintresset i utredningens&lt;br&gt;förslag fått en alltför stark betoning i förhållande till de konkurrerande&lt;br&gt;intressen som främst forskningen representerar. De förordar därför med&lt;br&gt;varierande eftertryck en lösning av bevarandefrågan i enlighet med det&lt;br&gt;särskilda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att förslagen till gallringsbestämmelser är godtagbara. Enligt&lt;br&gt;centralbyråns uppfattning gäller frågan om gallring inte att antingen&lt;br&gt;skydda den personliga integriteten eller tillgodose forskningsbehoven utan&lt;br&gt;snarare att se till att material som saknar intresse för forskningen sållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bort. SCB vill påminna om att en stor del av den officiella statistiken ofta Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;förutsätter att samma undersökningsobjekt kan följas över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden är att också personregistren från respektive undersökningstill-&lt;br&gt;fälle måste leva kvar så länge som longitudinell uppföljning erfordras.&lt;br&gt;Det sagda medför att det för vissa register måste bli fråga om en&lt;br&gt;tämligen lång tids bevarande. Forskningens behov kommer, enligt SCB:s&lt;br&gt;mening, att i stor utsträckning kunna tillgodoses genom de register som&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheter har ansvar för och - inte minst - genom&lt;br&gt;SCB:s databasservice. För det äldre materialet är huvudfrågan om det&lt;br&gt;skall gallras eller överlämnas till Riksarkivet. Enligt centralbyråns&lt;br&gt;uppfattning är det dock utomordentligt viktigt att forskningens behov vägs&lt;br&gt;in på ett riktigt sätt. Detta bör ske genom en beslutsprocess i vilken&lt;br&gt;representanter för forskningen, närmast forskningsråden, och Riksarkivet&lt;br&gt;bereds tillfälle att yttra sig över forskningens behov inför regeringens&lt;br&gt;ställningstagande till föreskriften om bevarande/gallring i förordningen.&lt;br&gt;En särskild ordning kan behövas för de register som används för&lt;br&gt;databasservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem anser att integritetsskyddet tillgodoses väl genom den&lt;br&gt;utformning gallringsbestämmelsen fått. I fråga om personregister för&lt;br&gt;officiell statistik bör dock gallringsfrågan ses från ett mer övergripande&lt;br&gt;samhällsperspektiv där forskningens behov måste ges en mycket betyd-&lt;br&gt;ande styrka. Justitiekanslem uttalar därför en viss sympati för det förslag&lt;br&gt;till författningsteknisk lösning som presenteras i det särskilda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I arkivlagen (1990:782) finns&lt;br&gt;bestämmelser om arkiv hos statliga och kommunala myndigheter och&lt;br&gt;organ, om vad som ingår i en myndighets arkiv samt om vård och&lt;br&gt;gallring av arkivet. En myndighets arkiv i arkivlagens mening bildas&lt;br&gt;enbart av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet samt&lt;br&gt;av sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;(vissa minnesanteckningar och utkast eller koncept) och som myndigheten&lt;br&gt;beslutar skall tas om hand för arkivering. Som allmän handling räknas&lt;br&gt;även upptagning på ADB-medium. Grunden för det offentliga arkivväsen-&lt;br&gt;det är principen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen att alla medborgare&lt;br&gt;skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar skall&lt;br&gt;bevaras. Gallring får ske, men under beaktande av att arkiven utgör en&lt;br&gt;del av kulturarvet och att det material som återstår skall kunna tillgodose&lt;br&gt;följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätten att ta del av allmän handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser om gallring ges i annan&lt;br&gt;lag eller i förordning. I de författningar som reglerar olika integri-&lt;br&gt;tetskänsliga register föreskrivs i regel att materialet skall gallras efter viss&lt;br&gt;tid om det inte finns direkta föreskrifter om bevarande. I förarbetena till&lt;br&gt;arkivlagen (prop. 1989/90:72 s. 50 ff) anfördes som skäl att denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omvända princip var rimlig med hänsyn till de integritetsaspekter som Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;kan föreligga på de särskilda registerlagarnas område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att den omständigheten att uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium gallras i och för sig inte behöver innebära att insynsmöjlig-&lt;br&gt;heterna helt försvinner. I vissa fall kan nämligen samma information&lt;br&gt;föreligga på papper. I sådant grundmaterial torde också insynsmöjlig-&lt;br&gt;heterna för t.ex. en forskare bli sämre på grund av minskad överblick&lt;br&gt;och svårigheter att bearbeta- uppgifter av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För integritetskänsliga register för&lt;br&gt;officiell statistik bör - såsom för likvärdiga register enligt åtskilliga andra&lt;br&gt;registerlagar - utgångspunkten vara att personuppgifterna i registret skall&lt;br&gt;gallras när ändamålet är uppfyllt, dvs. när uppgifterna inte längre behövs&lt;br&gt;för framställning av officiell statistik. Regeringen delar uppfattningen att&lt;br&gt;detta bör anges i en lag rörande statistikregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig svårt för någon annan än den statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheten att bedöma när statistiska uppgifter inte längre behövs för&lt;br&gt;sitt ändamål. En bortre gräns bör dock normalt sättas för hur länge en&lt;br&gt;personuppgift som huvudregel skall få finnas i ett statistikregister. En&lt;br&gt;sådan generell längsta tid är svår att fastställa med hänsyn till den mängd&lt;br&gt;register av skiftande beskaffenhet som avses lyda under lagen, även om&lt;br&gt;det på goda grunder kan förutsättas att en personuppgift sällan behövs&lt;br&gt;längre än tio år för att framställa officiell statistik. Det står emellertid&lt;br&gt;klart att en längre bevaringstid kan behövas vid bl.a. longitudinella&lt;br&gt;uppföljningar. De föreskrifter regeringen avser att meddela och som kan&lt;br&gt;beakta de varierande förutsättningarna för de olika registren kan&lt;br&gt;lämpligen ange den bortre gränsen för vart och ett av registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska uppgifter är många gånger intressanta för andra ändamål än&lt;br&gt;det primära statistikområdet, i första hand för forskningen och det&lt;br&gt;nationella kulturarvet. Beträffande sådana ändamål gör regeringen&lt;br&gt;följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag till gallringsbestämmelser med gallring som en&lt;br&gt;genomgående huvudprincip och med forskningsintressena vägande relativt&lt;br&gt;lätt, har mött starkt motstånd hos flera remissinstanser. Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig på åtskilliga punkter till den framförda kritiken. Under&lt;br&gt;hänvisning till arkivlagens syften kan det exempelvis göras gällande att&lt;br&gt;även mycket integritetskänsliga uppgifter är en del av det nationella&lt;br&gt;kulturarvet och därför bör bevaras. Det går inte heller att komma ifrån&lt;br&gt;att pappershandlingar i ökad utsträckning kommer att ersättas av&lt;br&gt;elektroniska handlingar. Riksarkivet har i ett annat sammanhang fört fram&lt;br&gt;att när uppgifterna i ett register inte längre behövs hos primärmyndig-&lt;br&gt;heten bör de med hänsyn till framtida forskningsbehov överföras till&lt;br&gt;arkivmyndigheten, som då blir arkiv- och registeransvarig. Detta borgar&lt;br&gt;enligt Riksarkivet för ett gott integritetsskydd för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst för att tillgodose olika slags forskning är det enligt regering-&lt;br&gt;ens mening av stor betydelse att man noga prövar om de uppgifter som&lt;br&gt;finns i statistikregistren bör bevaras. I vissa fall kan en vidlyftig gallring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av uppgifter, som generellt eller individuellt har påverkat samhällets Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;åtgärder, till och med vara till skada för den enskilde själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringens bedömning av bevarandefrågan läggs självfallet stor&lt;br&gt;tyngd vid integritetsaspekten. I vilken utsträckning bevarande bör ske blir&lt;br&gt;därför en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse av skydd&lt;br&gt;för sin personliga integritet och å andra sidan forsknings- och kulturin-&lt;br&gt;tressena. Hur denna avvägning skall göras är svårare att precisera. Det&lt;br&gt;fordras både insikt och kunskap om ämnesområdet och en överblick över&lt;br&gt;arkivbildningen i landet för att besluten i de enskilda fallen skall bli väl&lt;br&gt;avvägda. Försiktighet är därvid påkallad med hänsyn till att en alltför&lt;br&gt;ambitiös gallring kan förorsaka skador som aldrig går att reparera. Förut-&lt;br&gt;sättningar av detta slag kan svårligen anges i lag eller förordning. Arbetet&lt;br&gt;kräver sakkunskap och resurser och kan inte utan vidare utföras inom&lt;br&gt;regeringkansliet. Den lösning som med hänsyn till samtliga föreliggande&lt;br&gt;faktorer framstår som mest rimlig är att dessa ofta svåra avvägnings-&lt;br&gt;frågor, såsom åtskilliga remissinstanser särskilt uttalat, i stor utsträckning&lt;br&gt;får avgöras av Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det lämpligt att i den föreslagna lagen särskilt betona&lt;br&gt;behovet av skydd för den personliga integriteten när beslut fattas om att&lt;br&gt;avvika från huvudregeln om gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arkivlagen svarar varje myndighet för vården av sitt arkiv.&lt;br&gt;Arkivmyndigheterna skall se till att myndigheterna fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter beträffande arkivvården. Arkivmyndigheterna har ingen generell&lt;br&gt;skyldighet att svara för förvaring av material men kan överta material&lt;br&gt;efter överenskommelse. När en arkivmyndighet har övertagit arkiv-&lt;br&gt;material från en annan myndighet övergår hela ansvaret för det materialet&lt;br&gt;till arkivmyndigheten. För att ytterliga förstärka integritetsskyddet anser&lt;br&gt;regeringen att det material som undantas från gallring skall överlämnas&lt;br&gt;till en arkivmyndighet. Regeringen utgår därvid från att det inte kommer&lt;br&gt;att medföra några större tekniska problem att överlämna de uppgifter som&lt;br&gt;undantas från gallring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagbestämmelserna&lt;br&gt;innebär att vissa personregister för officiell statistik, nämligen sådana&lt;br&gt;med integritetskänsliga uppgifter, får inrättas och föras endast i enlighet&lt;br&gt;med föreskrifter som regeringen meddelar. När den föreslagna lagen&lt;br&gt;träder i kraft upphör således DI:s möjlighet att meddela tillstånd till&lt;br&gt;inrättande och förande av dessa register. Bestämmelserna träffar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid även de register för vilka tillstånd meddelats före ikraftträdan- Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att regeringens föreskrifter genom förordning skall träda&lt;br&gt;i kraft samtidigt med lagen, alltså per den 1 juli 1995. Det bör dock ges&lt;br&gt;möjlighet att under en övergångsperiod ersätta tillstånden med reglering&lt;br&gt;i förordning. Tillståndsregistren föreslås därför få finnas kvar fram till&lt;br&gt;utgången av år 1995. I den utsträckning de ersätts av regeringsförord-&lt;br&gt;ningar upphör dock tillstånden att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare utvecklats att det krävs särskilda övergångsregler för&lt;br&gt;vissa av de register som i annat fall skulle hamna under den föreslagna&lt;br&gt;lagens tillämpning. Härvid avses dels de register som förs vid Socialsty-&lt;br&gt;relsen (EpC), dels de register som förs för att fullgöra vad som före-&lt;br&gt;skrivs i lagen (1992:1032) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och&lt;br&gt;fiskets områden och den vidhängande förordningen. Det är i det senare&lt;br&gt;fallet främst lantbruksregistret som avses. Regeringen bör genom en&lt;br&gt;särskild övergångsbestämmelse ges rätt att tills vidare föreskriva undantag&lt;br&gt;från lagens tillämpning beträffande dessa register.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om vissa personregister för officiell&lt;br&gt;statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar först och främst avgränsningen av de känsliga register&lt;br&gt;för framställning av officiell statistik för vilka lagen är avsedd att gälla.&lt;br&gt;Lagen skall tillämpas på register som innehåller sådana uppgifter som&lt;br&gt;avses i 4 § och 6 § andra stycket datalagen eller sådana uppgifter om&lt;br&gt;enskilda personers inkomst- och förmögenhetsförhållanden som är&lt;br&gt;skyddade av sekretess och inte avser näringsverksamhet. Att också&lt;br&gt;enskilda personers förmögenhetsförhållanden skall beaktas är, i för-&lt;br&gt;hållande till lagrådsremissen, en komplettering med anledning av&lt;br&gt;Lagrådets påpekande att sådana förhållanden kan vara lika integri-&lt;br&gt;tetskänsliga som personers inkomstförhållanden. I enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag har vidare undantaget för uppgifter som framgår av beslut om&lt;br&gt;beskattning preciserats till att avse beskattningsbeslut som inte omfattas&lt;br&gt;av sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket i paragrafen framgår att personregister med sådana&lt;br&gt;integritetskänsliga uppgifter som angetts i första stycket får inrättas och&lt;br&gt;föras endast efter föreskrifter som regeringen meddelar. Avsikten är att&lt;br&gt;dessa föreskrifter skall ges i en till lagen anslutande förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De register som faller inom lagens tillämpningsområde förs i dag i stor&lt;br&gt;utsträckning med tillstånd från DI. I några fall finns författningsreglering.&lt;br&gt;Lagen och den nyss nämnda förordningen ersätter dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har i väsentliga delar utformats i anslutning till Lagrådets Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;synpunkter. Lagrådet har också ansett att bestämmelsen om tillstånd att&lt;br&gt;inrätta och föra register lämpligen kan meddelas i 2 §. Regeringen anser&lt;br&gt;emellertid för sin del att bestämmelserna om villkoren för registrens&lt;br&gt;inrättande och förande - att regeringen beslutat om det i förordning - för&lt;br&gt;överskådlighetens skull också bör finnas i 1 §, men i ett andra stycke.&lt;br&gt;Samtidigt kan 2 § renodlas till att endast omfatta bestämmelser om&lt;br&gt;registerändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen fastslås ett ändamål för de reglerade registren, den yttre&lt;br&gt;gräns för hur personregistren får användas. Ändamålet är så utformat att&lt;br&gt;registren i viss utsträckning skall kunna användas för framställning av&lt;br&gt;s.k. övrig statistik. Skälet är att det från integritetsskyddssynpunkt inte&lt;br&gt;är rimligt att tvinga de statistikmyndigheter som i mindre utsträckning&lt;br&gt;använder samma uppgifter även för övrig statistik, att inrätta särskilda&lt;br&gt;personregister härför. Att registret dock inte får tillföras uppgifter som&lt;br&gt;saknar betydelse för den officiella statistiken följer av 3 §. Register som&lt;br&gt;är inrättade med framställning av övrig statistik som (huvud)ändamål&lt;br&gt;kommer inte heller att höra till lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mer specificerat ändamål kommer dessutom att för varje register&lt;br&gt;anges i den till lagen anslutande förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar med vissa förtydliganden förslaget i lagråds-&lt;br&gt;remissen. Den har konkretiserats i linje med vad Lagrådet förordat.&lt;br&gt;Regeringen anser att bestämmelsen om registerändamålet har en sådan&lt;br&gt;särskild central betydelse i en registerlag att den - i likhet med vad som&lt;br&gt;är fallet i annan liknande lagstiftning - bör utgöra en egen paragraf under&lt;br&gt;en särskild rubrik. Med hänsyn härtill och till att både denna och närmast&lt;br&gt;följande paragraf har konkretiserats finns det enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning inte tillräckliga skäl att - som Lagrådet förordat - i lagtexten ange&lt;br&gt;att s.k. övrigt statistik får produceras med användande av uppgifter ur&lt;br&gt;registret endast om regeringen meddelar föreskrifter om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka uppgifter som får registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt är att ett personregister av detta slag endast skall få&lt;br&gt;innehålla de uppgifter som behövs för att den registeransvariga myndig-&lt;br&gt;heten skall kunna framställa den officiella statistik som myndigheten&lt;br&gt;svarar för. Detta innebär att de förordningar och myndighetsföreskrifter&lt;br&gt;som successivt kommer att styra framställningen av officiell statistik&lt;br&gt;också - direkt eller indirekt - kommer att styra innehållet i person-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen, där motsvarande regler återfanns i 5 §, föreslogs en Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;mer allmän utformning av bestämmelsen. Den har konkretiserats genom&lt;br&gt;att innehållsbegränsningen har knutits direkt till den statistik som&lt;br&gt;myndigheten ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskådlighetsskäl talar vidare för att också dessa bestämmelser om&lt;br&gt;registerinnehåll bör finnas i en särskild paragraf under särskild rubrik,&lt;br&gt;liksom är fallet i annan lagstiftning av motsvarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf regleras registeransvaret i datalagens mening som&lt;br&gt;närmare behandlas i avsnittet 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här fastslås principen att den myndighet som ansvarar för den officiella&lt;br&gt;statistik för vilken ett integritetskänsligt register förs också skall ha&lt;br&gt;registeransvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen återfanns motsvarande regler i 3 §. Lagrådet har inte&lt;br&gt;invänt mot principen men framhöll i sitt yttrande att det skulle ställa sig&lt;br&gt;naturligt att ta upp bestämmelser om registeransvar tillsammans med&lt;br&gt;bestämmelser om inrättande och förande av register i ett andra stycke till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § under rubriken registertillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att även bestämmelsen om registeransvar - i likhet&lt;br&gt;med vad som är fallet i annan motsvarande lagstiftning - bör finnas i en&lt;br&gt;särskild paragraf under en särskild rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar en informationsskyldighet vid insamling av uppgifter&lt;br&gt;direkt från enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har utformats i nära anslutning till Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser som tar över arkivlagens föreskrifter&lt;br&gt;om gallring. Den särskilda regleringen beror på det många gånger&lt;br&gt;känsliga registerinnehållet och hänsynen till de registrerades personliga&lt;br&gt;integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs som huvudregel att en uppgift i ett register&lt;br&gt;skall gallras när ändamålet är uppfyllt. Med detta avses att uppgiften inte&lt;br&gt;längre behövs för det ändamål som framgår av 2 § (framställning av&lt;br&gt;statistik). Regeringen avser att i förordningen ange någon form av bortre&lt;br&gt;gräns för när ett register inte längre får föras för statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening av stor betydelse att man noga prövar&lt;br&gt;om undantag från gallringsplikten enligt första stycket skall göras.&lt;br&gt;Avvägningsfrågorna beträffande ett bevarande av uppgifter bör avgöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av arkivmyndighet, närmare bestämt Riksarkivet. Enligt andra stycket Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;första meningen, som i huvudsak har getts den lydelse Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit, skall därför regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer få föreskriva om undantag från gallringsregeln, om en gallring&lt;br&gt;skulle äventyra arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller&lt;br&gt;strida mot forskningens behov. Vid fråga om bevarande skall även&lt;br&gt;skyddet för den personliga integriteten beaktas, och en erinran om detta&lt;br&gt;har tagits in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare förstärka integritetsskyddet skall det material som&lt;br&gt;undantas från gallring överlämnas till en arkivmyndighet. Detta följer av&lt;br&gt;tredje stycket i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser att göra det möjligt att lämna ut uppgifter som är&lt;br&gt;skyddade av statistiksekretess, förutom för forskningsändamål, även för&lt;br&gt;statistikändamål. Detta kommer främst att gälla beträffande uppgifter i&lt;br&gt;mindre känsliga register — som inte omfattas av den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen — där möjligheter till uppgiftsutbyte bör skapas utan att varje&lt;br&gt;register anges i lag eller förordning. Möjligheten till utlämnande med&lt;br&gt;stöd av en sådan öppning i sekretesslagen bör tillämpas mycket restrik-&lt;br&gt;tivt, såsom har varit fallet med den närliggande bestämmelsen om&lt;br&gt;utlämnande för forskningsändamål. Utlämnande till andra statistikansvari-&lt;br&gt;ga myndigheter bör i realiteten endast komma i fråga för sådana som&lt;br&gt;själva tillämpar statistiksekretess. Då blir skyddet för de uppgifter som&lt;br&gt;lämnas ut lika gott som hos den utlämnande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet framförde i sitt yttrande bl.a. att den sekretessbrytande&lt;br&gt;föreslagna regeln synes vara avsedd att tillämpas endast i fråga om&lt;br&gt;utlämnande för framställning av officiell statistik och att detta borde&lt;br&gt;framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av ändringsförslaget har bibehållits, trots Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter. Regeringen vill här betona att utlämnande med stöd av den&lt;br&gt;föreslagna ändringen främst kan komma i fråga beträffande uppgifter i&lt;br&gt;mindre känsliga register, för vilka det är mindre lämpligt att reglera ett&lt;br&gt;utlämnande i författning. Häri ingår uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;framställa s.k. övrig statistik. En utformning av bestämmelsen enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag skulle i vissa fall påtagligt kunna försvåra fram-&lt;br&gt;ställningen av sådan övrig statistik utan att man uppnår några vinster i&lt;br&gt;integritetsskyddshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1994/95:200&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av uppgifterna till den statliga statistiken hämtas in med stöd&lt;br&gt;av uppgiftsplikt som i stor utsträckning givits i förordningsform. I några&lt;br&gt;fall finns regler om uppgiftsplikt för statistikändamål i lag. Uppgifter&lt;br&gt;skall samlas in för den statistikansvariga myndighetens räkning. I de fall&lt;br&gt;ansvaret för statistiken har lagts ut till annan myndighet än SCB krävs&lt;br&gt;således ändringar i reglerna om uppgiftsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:533) om&lt;br&gt;arbetsställenummer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. sysselsättningsregistret, som är föremål för viss reglering i lagen&lt;br&gt;om arbetsställenummer är ett sådant register som kommer att falla inom&lt;br&gt;den föreslagna lagens tillämpningsområde. De regler som gäller för&lt;br&gt;sysselsättningsregistret bör därför utgå ur lagen. Föreskrifter om registret&lt;br&gt;kommer att finnas i den till lagen anslutande förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser en konsekvensändring i regler om uppgiftsplikt på&lt;br&gt;motsvarande sätt som i avsnittet 7.3 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av SOU 1994:65&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1 ägnas dels åt direktiven för mitt uppdrag och bakgrunden till&lt;br&gt;detta, dels åt en kortare beskrivning av de olika etapperna i arbetet.&lt;br&gt;Uppdraget är uppdelat i två huvudmoment. Jag skall för det första&lt;br&gt;kartlägga vilka regler, rutiner och rekommendationer om integritetsskydd&lt;br&gt;som gäller för myndigheter som får ansvar för viss statistik enligt en&lt;br&gt;decentraliserad ansvarsordning och mot bakgrund härav utreda vilka&lt;br&gt;förstärkningar av olika slag som behövs för att åstadkomma en hög&lt;br&gt;skyddsnivå för uppgifter som lämnas för statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 återfinns sålunda, förutom en granskning av några centrala&lt;br&gt;begrepp på området, en översikt över det &amp;quot;skydd&amp;quot; i vid bemärkelse som&lt;br&gt;kringgärdar de uppgifter som används för att framställa den statliga&lt;br&gt;statistiken. Av central betydelse är härvid den s.k. statistiksekretessen&lt;br&gt;som regleras i 9 kap. 4 § sekretesslagen. Övervägandena i kapitlet&lt;br&gt;utmynnar i att säkerheten för statistikuppgifter i den nya ansvarsord-&lt;br&gt;ningen bör angripas ur två vinklar. En gäller den mer generella säker-&lt;br&gt;heten, till vilken räknas framför allt sekretessen för statistikuppgifter. De&lt;br&gt;myndigheter som blir ansvariga för officiell statistik skall därför enligt&lt;br&gt;mitt förslag organisera sin verksamhet så att den omfattas av statistik-&lt;br&gt;sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). En annan vinkel&lt;br&gt;gäller säkerheten på myndighetsnivå. De myndigheter som är aktuella för&lt;br&gt;statistikansvar uppvisar av naturliga skäl inbördes mycket varierande&lt;br&gt;organisationsformer och arbetssätt. Ett högklassigt uppgiftsskydd kan&lt;br&gt;därför inte åstadkommas bara med generella regleringar. Framför allt&lt;br&gt;måste vissa specifika säkerhetsfrågor lösas på myndighetsnivå. De&lt;br&gt;aktuella myndigheterna måste därför se över sin organisation och sina&lt;br&gt;säkerhetsskyddsföreskrifter beträffande ADB m.fl. i förhållande till de&lt;br&gt;nya uppgifterna. Det noteras att SCB ger bistånd i olika frågor till de&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheterna som en del av de framtida förvaltnings-&lt;br&gt;uppgifterna. Det finns också andra organ inom statsförvaltningen som&lt;br&gt;torde vara skickade att på olika sätt lämna de statistikansvariga myndig-&lt;br&gt;heterna råd i frågor av denna art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall som ett andra huvudmoment analysera och redovisa rättsläget&lt;br&gt;beträffande förfoganderätten till register i den statliga statistiken, dvs.&lt;br&gt;rätten till insamlade statistiska grunddata och upprättade register. Detta&lt;br&gt;behandlas i kapitel 3, som inleds med att jag återknyter till vad jag tagit&lt;br&gt;upp i mitt delbetänkande beträffande strukturerna i det blivande statisti-&lt;br&gt;kansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén om genomförande av ändrad ansvarsfördelning för den&lt;br&gt;statliga statistiken (Genomförandekommittén) har haft i uppdrag att bl.a.&lt;br&gt;utvärdera vilken statistik som skall styras av myndigheter och att&lt;br&gt;precisera omfattningen av det ansvaret. Det har också varit en uppgift för&lt;br&gt;kommittén att se över innehållet i begreppet officiell statistik (dir.&lt;br&gt;1993:9). Två rapporter har lämnats; Delrapport 1 den 8 april 1993 och&lt;br&gt;Delrapport 2 den 28 oktober 1993. Kommittén har i januari 1994 lämnat&lt;br&gt;sitt betänkande (SOU 1994:1) Ändrad ansvarsfördelning för den statliga&lt;br&gt;statistiken. En redogörelse för kommitténs slutsatser i väsentliga delar ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kapitlet, tillsammans med en sammanställning av de myndigheter som&lt;br&gt;är aktuella för ansvar för officiell statistik och den statistik ansvaret&lt;br&gt;kommer att omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ansvar för officiell statistik måste bygga på vissa premisser. En&lt;br&gt;sådan är att myndigheten har tillgång till de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;framställa statistiken. Jag anser att en statistikansvarig myndighet skall&lt;br&gt;förfoga över uppgifterna i TF:s mening. Detta förutsätter i sin tur&lt;br&gt;normalt att uppgifterna samlas in för myndighetens räkning och lagras i&lt;br&gt;ett register som står under den statistikansvariga myndighetens kontroll&lt;br&gt;på sådant sätt att den myndigheten bestämmer innehållet i registret. Ge-&lt;br&gt;nomförandet av den förändrade ansvarsordningen förutsätter därför&lt;br&gt;ändringar i en rad lagar, förordningar och myndighetsförfattningar m.fl.&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar uppgiftsinsamling till den statliga statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av detta är att de statistikansvariga myndigheterna blir&lt;br&gt;registeransvariga för personregistren enligt gällande datalag (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens arkiv bildas av de allmänna handlingarna i dess&lt;br&gt;verksamhet och de statistiksansvariga myndigheterna blir därför också&lt;br&gt;arkivansvariga för de handlingar som inkommer till eller upprättas i den&lt;br&gt;verksamhet som avser framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden senare i samma kapitel utmynnar bl.a. i att den&lt;br&gt;förändrade ansvarsfördelningen inte bör förorsaka några kostnadseffekter&lt;br&gt;av betydelse utöver de som redan tagits i beaktande. Detta förutsätter&lt;br&gt;naturligtvis att de statistikansvariga myndigheterna utnyttjar de möjlig-&lt;br&gt;heter som öppnas vid upphandling av statistiktjänster. Jag tänker då på&lt;br&gt;att marknaden med all sannolikhet kommer att utsättas för konkurrens&lt;br&gt;efter en tid när andra aktörer än SCB kan erbjuda tjänster kring framställ-&lt;br&gt;ningen av officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av central betydelse för utredningsarbetet har varit vilka bestämmelser&lt;br&gt;som gäller vid hantering av personuppgifter med stöd av ADB. Kapitel 4&lt;br&gt;ägnas därför åt en sammanställning av gällande datalag, Datalagsutred-&lt;br&gt;ningens slutbetänkande (SOU 1993:10) En ny datalag och remissyttrande-&lt;br&gt;na över betänkandet samt det aktuella beredningsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall enligt direktiven vidare pröva om det är möjligt att skapa en&lt;br&gt;registerlag för SCB:s statistikregister. Den prövningen skall bl.a. omfatta&lt;br&gt;en analys av gallringsfrågoma. Som framgår av mitt delbetänkande och&lt;br&gt;av innehållet i avsnitt 3.3.3. (s. 70) krävs för framställningen av dagens&lt;br&gt;statliga statistik en omfattande personregistrering och en kvalificerad be-&lt;br&gt;arbetning av uppgifter som förutsätter stöd av ADB. Personregistreringen&lt;br&gt;på detta område är av sådan karaktär att det krävs tillstånd enligt&lt;br&gt;datalagen för att inrätta och föra register. Enhetlig systematik saknas&lt;br&gt;beträffande dessa tillstånd och de föreskrifter som meddelats i samband&lt;br&gt;med att tillstånd givits. Mitt arbete har därför successivt inriktats på att&lt;br&gt;ta fram förslag till en registerlagstiftning som kan ersätta dessa tillstånd.&lt;br&gt;Flera starka skäl talar för en sådan lösning. I kapitel 5 behandlar jag&lt;br&gt;såväl bakgrunden till registerlagstiftning i allmänhet som principerna för&lt;br&gt;hur en registerlag för register för den officiella statistiken bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med registerlagstiftning är framför allt att värna om de registre-&lt;br&gt;rades personliga integritet. Enligt min mening kan dessa syften uppnås&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i önskad utsträckning även om de närmare detaljerna kring registren och&lt;br&gt;registerföringen inte regleras i lagform. Lagen bör ange de från&lt;br&gt;integritetssynpunkt viktiga yttre gränserna för personregistreringen,&lt;br&gt;varefter regeringen i förordning fastställer ändamål och innehåll samt&lt;br&gt;regler om inhämtande av uppgifter för varje register. En reglering av&lt;br&gt;personregistreringen på den officiella statistikens område efter dessa&lt;br&gt;riktlinjer tillgodoser enligt min mening väl integritetsintressena samtidigt&lt;br&gt;som den - vilket är viktigt - medger erforderlig flexibilitet i förhållande&lt;br&gt;till den styrning som skall åligga de statistikansvariga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till registren knutna frågor om bevarande och gallring tas upp i&lt;br&gt;kapitel 6, som inleds med en allmän översikt av regleringen på området.&lt;br&gt;Vidare behandlas olika motiv för gallring med framställningen inriktad&lt;br&gt;på gallring av integritetsskäl. För mig är det naturligt att ta integritets-&lt;br&gt;skyddet som utgångspunkt vid diskussioner om principer för bevarande&lt;br&gt;och gallring. Jag hävdar att för ett antal register med personuppgifter av&lt;br&gt;hög känslighetsgrad talar integritetsintresset så starkt för gallring - när det&lt;br&gt;ändamål för vilket uppgifterna samlats in är uppfyllt - att ett bevarande&lt;br&gt;i identifierbar form inte bör få komma i fråga annat än i särskilda&lt;br&gt;undantagsfall. Med hög känslighetsgrad menar jag förekomst av sådana&lt;br&gt;uppgifter som avses i 4 § datalagen och som kan gälla bl.a. den enskildes&lt;br&gt;sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv, att han har begått brott eller&lt;br&gt;avtjänat straff eller att han varit föremål för vissa administrativa&lt;br&gt;tvångsingripanden. En gallringsregel grundad på detta synsätt anser jag&lt;br&gt;bör bli en förutsättning för att få hantera personuppgifter med stöd av&lt;br&gt;ADB för framställning av officiell statistik. Regleringen härav bör ske i&lt;br&gt;den föreslagna registerlagen och i den anslutande förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register för framställning av officiell statistik innehåller uppgifter av&lt;br&gt;intresse för olika slag av forskning, inte minst epidemiologisk forskning&lt;br&gt;eller forskning som är relaterad till den yttre miljön. Det är därför&lt;br&gt;ofrånkomligt att möjligheter till bevarande bör få finnas i undantagsfall.&lt;br&gt;För forskningsändamål anser jag sålunda att bevarande skall kunna ske&lt;br&gt;i vissa särskilda situationer. Härmed avses uteslutande fall där upp-&lt;br&gt;gifterna inte bevaras i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga register - med uppgifter som inte är av denna känslighets-&lt;br&gt;grad - kan en huvudregel av motsvarande slag inte upprätthållas med&lt;br&gt;samma styrka. En vägning mellan integritets- och övriga intressen får&lt;br&gt;göras när registret inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall slutligen föreslå en rättslig reglering som tillfredsställer&lt;br&gt;behovet av dels gemensamma data för inkomst- och förmögenhetsskatter,&lt;br&gt;dels uppgifter i det s.k. fördelningsmodellprojektet. Dessa frågor har&lt;br&gt;ansetts böra lösas i ett sammanhang för att komplettera den reglering och&lt;br&gt;de principer avseende finansiering och samordning som gäller för den&lt;br&gt;statliga statistiken. I kapitel 7 ges en sammanfattning av SCB:s verksam-&lt;br&gt;het med centrala databaser. Denna verksamhet har varit föremål för&lt;br&gt;översyn av Genomförandekommittén, vars analyser och slutsatser&lt;br&gt;presenteras i väsentliga delar. Enligt Genomförandekommitténs mening&lt;br&gt;skall den vid SCB hållna centrala databasservicen ingå som en integrerad&lt;br&gt;del av systemet SOS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det noteras vidare att SCB, för att kunna fullgöra sin databasservice&lt;br&gt;även i framtiden, i viss utsträckning är beroende av att få uppgifter även&lt;br&gt;från övriga statistikansvariga myndigheter. Att registren i analysdataba-&lt;br&gt;sema, i den mån de innehåller känslig personinformation, hamnar under&lt;br&gt;den reglering som är avsedd för övriga statistikregister, får dock anses&lt;br&gt;tillräckligt. Någon särreglering av analysdatabasema finner jag alltså inte&lt;br&gt;erforderlig för att uppnå ett gott integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bl.a. åstadkomma att de centrala databaserna vid SCB erhåller&lt;br&gt;de uppgifter som behövs, föreslår jag dock en ändring i statistiksek-&lt;br&gt;retessen på så sätt att ett utlämnande skall kunna ske, förutom som i dag&lt;br&gt;för forskning, även för framställning av statistik. Enligt min mening bör&lt;br&gt;detta undantag tillsammans med konstruktionen av SOS-systemet vara&lt;br&gt;tillräckligt för att säkra tillgången till basmaterial för databasservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos användare av mikrodata har uppstått vissa frågetecken kring&lt;br&gt;skyddet av de uppgifter som används bl.a. för att ta fram olika modeller&lt;br&gt;och som handläggare och utredare i regeringskansliet behöver ha direkt&lt;br&gt;tillgång till. I det lagrum i sekretesslagen som reglerar statistiksekretes-&lt;br&gt;sen, 9 kap. 4 §, finns en möjlighet för regeringen att sekretessbelägga&lt;br&gt;uppgifter i annan med statistik jämförbar undersökning som utförs av&lt;br&gt;myndighet. Regeringen har med stöd av bestämmelsen meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om sekretess i 3 § sekretessförordningen (1980:657) och&lt;br&gt;förordnat att sekretess gäller för sådana uppgifter som avser en enskilds&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den&lt;br&gt;enskilde, i en rad olika undersökningar vid bl.a. utbildningsanstalter och&lt;br&gt;forskningsinrättningar. Enligt min mening är detta en framkomlig väg att&lt;br&gt;förstärka skyddet för de uppgifter i form av avidentifierade mikrodata&lt;br&gt;som används för simulering i modeller och som i exceptionella fall skulle&lt;br&gt;kunna identifieras. Jag föreslår därför att regeringskansliets modell-&lt;br&gt;simulering med mikrodata genom bestämmelser i sekretessförordningen&lt;br&gt;jämställs med &amp;quot;annan med statistik jämförbar undersökning som utförs&lt;br&gt;av myndighet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen ges i kapitel 8 en författningskommentar dels till förslaget till&lt;br&gt;registerlagen, dels till ändringsförslaget i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslaget i betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag (1995:000) om personregister för officiell&lt;br&gt;statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personregister: personregister i datalagens (1973:289) mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officiell statistik: officiell statistik enligt lagen (1992:889) om den&lt;br&gt;officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistikansvarig myndighet: myndighet som enligt vad regeringen&lt;br&gt;föreskriver är ansvarig för officiell statistik enligt lagen om&lt;br&gt;den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag tillämpas på personregister som inrättas och förs för&lt;br&gt;framställning av officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar genom förordning föreskrifter om ändamålet för&lt;br&gt;och innehållet i ett register enligt första stycket, liksom föreskrifter för&lt;br&gt;förande av registret som inte regleras genom denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket inskränker inte Datainspektionens befogenhet att&lt;br&gt;meddela föreskrifter med stöd av 6 a § och 18 § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En statistikansvarig myndighets verksamhet för framställning av&lt;br&gt;statistik skall vara så organiserad att den är avgränsad från myndighetens&lt;br&gt;handläggning av övriga ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En statistikansvarig myndighet är registeransvarig enligt datalagen&lt;br&gt;och arkivansvarig enligt arkivlagen (1990:782) för ett register enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Insamling av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § I de fall uppgifter inhämtas direkt från den som avses bli registrerad,&lt;br&gt;skall denne skriftligen upplysas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den statistikansvariga myndighetens namn och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrets ändamål och innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka uppgifter som skall bearbetas med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vilka uppgifter som skall inhämtas från andra källor än den&lt;br&gt;registrerade och vilka dessa källor är,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att uppgifterna kan komma att användas även för framställning av&lt;br&gt;annan statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hur länge myndigheten planerar att föra registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. innebörd och omfattning av sekretesskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. registrerads rätt att enligt 10 § datalagen få utdrag ur registret samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. huruvida registreringen är frivillig eller obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning skall vidare lämnas om vad som har beslutats i fråga om&lt;br&gt;registrets bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det i lag eller annan författning finns bestämmelser om&lt;br&gt;inhämtande av uppgifter för sådant ändamål som avses i 2 §, gäller dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En statistikansvarig myndighet får, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver, hämta uppgift från eget personregister eller personregister&lt;br&gt;som förs av en annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Utöver uppgiftsskyldighet som följer av annan lag, är statlig&lt;br&gt;myndighet skyldig att till en statistikansvarig myndighet lämna uppgifter&lt;br&gt;som, enligt vad regeringen förordnar, behövs för att framställa officiell&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § I ett register enligt 2 § får inte registreras andra personuppgifter än&lt;br&gt;sådana som hämtats in med stöd av 5 - 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Enskild persons identitet får inte avslöjas i statistiska redovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En personuppgift i ett register enligt 2 § första stycket skall gallras&lt;br&gt;då uppgiften inte längre behövs för det ändamål som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får regeringen föreskriva att registerupp-&lt;br&gt;gifter skall bevaras för forskningsändamål. Uppgifter som avses i 4 §&lt;br&gt;datalagen får bevaras endast om de är av synnerligt värde för forsk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift om bevarande skall meddelas när registret inrättas.&lt;br&gt;Uppgifter som enligt andra stycket skall bevaras skall, efter det ända-&lt;br&gt;målet är uppfyllt, överlämnas till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, i annan därmed&lt;br&gt;jämförbar undersökning, som&lt;br&gt;utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde.&lt;br&gt;Uppgift i företagsregister, uppgift&lt;br&gt;som avser avliden, uppgift som&lt;br&gt;behövs för forskningsändamål,&lt;br&gt;uppgift som avser personal- och&lt;br&gt;lönestatistik och uppgift, som inte&lt;br&gt;genom namn, annan identitetsbe-&lt;br&gt;teckning eller därmed jämförbart&lt;br&gt;förhållande är direkt hänförlig till&lt;br&gt;den enskilde, får dock lämnas ut,&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år, såvitt angår uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;och annars i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, i annan därmed&lt;br&gt;jämförbar undersökning, som&lt;br&gt;utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde.&lt;br&gt;Uppgift i företagsregister, uppgift&lt;br&gt;som avser avliden, uppgift som&lt;br&gt;behövs för forsknings- eller statisti-&lt;br&gt;kändamål, uppgift som avser per-&lt;br&gt;sonal- och lönestatistik och uppgift,&lt;br&gt;som inte genom namn, annan&lt;br&gt;identitetsbeteckning eller därmed&lt;br&gt;jämförbart förhållande är direkt&lt;br&gt;hänförlig till den enskilde, får dock&lt;br&gt;lämnas ut, om det står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider skada eller&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år, såvitt angår uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;och annars i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Särskilt yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;av sakkunnige Claes Gränström&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att utredaren inte har fullgjort sitt uppdrag på ett helt nöjaktigt&lt;br&gt;sätt. Enligt direktiven skulle han ha utrett vilka förstärkningar av olika&lt;br&gt;slag som behövs för att åstadkomma en hög skyddsnivå för uppgifter som&lt;br&gt;lämnas för statistikändamål. Utredaren har sökt skapa en sådan skyddsni-&lt;br&gt;vå genom en extensiv användning av gallring som ett helt dominerande&lt;br&gt;instrument. Möjliga förstärkningar av skyddet genom andra åtgärder än&lt;br&gt;gallring har inte utretts och prövats. Gallring framstår i utredarens&lt;br&gt;föreställning som ett universalmedel. Jag kommer att utveckla skälen för&lt;br&gt;mitt ställningstagande i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring begränsar den materiella möjligheten, men inte rätten, att ta&lt;br&gt;del av allmänna handlingar. Utredningen saknar en analys av vilka&lt;br&gt;konsekvenser en modell med långtgående och snabb gallring generellt får&lt;br&gt;för möjligheterna att upprätthålla förtroendet för den offentliga för-&lt;br&gt;valtningen genom ett beskärande av de insyns- och kontrollmöjligheter&lt;br&gt;som tryckfrihetsförordningen normalt erbjuder. Det kan allmänt&lt;br&gt;framhållas, att tryckfrihetsförordningens bestämmelser även syftar till en&lt;br&gt;kontroll av överhetens eller myndigheternas åtgärder av olika slag&lt;br&gt;gentemot enskilda. I den del uppgifter om enskilda gallras, blir kontrollen&lt;br&gt;i denna del försvårad eller omöjliggjord. Den personliga integritetens&lt;br&gt;höjdpunkt behöver inte vara att få sitt förflutna utplånat. Bevarande av&lt;br&gt;uppgifter kan vara också den enskildes intresse, så att han på ett allmänt&lt;br&gt;plan kan få en djupare kunskap om faktorer som har haft en ingripande&lt;br&gt;betydelse i hans tidigare liv. Det är således därför inte givet att den&lt;br&gt;enskildes intressen alltid gagnas av en gallring. Utredningen saknar en&lt;br&gt;genomgång och en fördjupad analys av de konflikter som kommer till&lt;br&gt;synes i mötet mellan de medborgerliga insyns- och kontrollrättighetema&lt;br&gt;i TF och rätten till skydd för personlig integritet, så som utredaren&lt;br&gt;uppfattar den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallringen skall även betraktas i samband med den betydelse de&lt;br&gt;offentliga arkiven har i ett allmänt kultursammanhang och som inte kan&lt;br&gt;avgränsas från deras betydelse för forskningen. Allmänna resonemang om&lt;br&gt;gallringens betydelse och konsekvenser från kulturarvssynpunkt saknas.&lt;br&gt;Utredaren behandlar på några ställen värdet av bevarade persondata för&lt;br&gt;longitudinella studier och insamlade uppgifters värde för framtida&lt;br&gt;forskning. I refererande form framförs vissa fördjupade och nyanserade&lt;br&gt;resonemang. Att känsliga data som en huvudregel skall gallras sedan det&lt;br&gt;primära syftet uppfyllts och i realiteten endast forskningsintresset&lt;br&gt;kvarstår, är dock en tes som inte underbyggs på ett övertygande sätt. Den&lt;br&gt;följer dock naturligt av att andra möjligheter att tillgodose skyddsintresset&lt;br&gt;inte på allvar har prövats. Ytterligare förstärkt sekretess, säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärder, kryptering, överföring till arkivmyndighet när det primära&lt;br&gt;ändamålet är uppfyllt är exempel på sådana möjligheter. Här kommer&lt;br&gt;bristerna i utredarens arbetssätt på ett påtagligt sätt i dagen. Det är inte&lt;br&gt;heller givet, att grunduppgifterna alltid kommer att finnas bevarade på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat håll eller, om så skulle vara fallet, att de är strukturerade så, att de&lt;br&gt;utan betydande kostnader åter kan bearbetas med kvantitativa metoder.&lt;br&gt;Det bör i sammanhanget slutligen påpekas, att gallringen är en oåterkalle-&lt;br&gt;lig åtgärd som sträcker sin verkan långt in i framtiden, när skyddsin-&lt;br&gt;tresset för länge sedan utslocknat. Den bild av vår samtid som efter-&lt;br&gt;världen får riskerar att bli tillrättalagd, utslätad och missvisande. Gallring&lt;br&gt;som skyddsinstrument har en onödig överkapacitet. Den kan jämföras&lt;br&gt;med halshuggning för att bota huvudvärk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arkivlagen får allmänna handlingar gallras, dock med hänsyns-&lt;br&gt;tagande till att vad som sedan återstår skall tillgodose rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och&lt;br&gt;förvaltningen, och forskningens behov. En gallring får aldrig utföras så&lt;br&gt;att den äventyrar arkivens roll som en del av kulturarvet eller något av&lt;br&gt;de tre konkreta huvudsyftena med arkivverksamheten som anges i tredje&lt;br&gt;paragrafen i arkivlagen (jämför prop. 1989/90:72). Förutsättningar och&lt;br&gt;villkor av detta slag kan i regel knappast, annat än i form av allmänna&lt;br&gt;utgångspunkter, anges i lag. Att utföra en riktig gallring fordrar&lt;br&gt;emellertid både insikter inom ämnesområdet och en överblick över&lt;br&gt;informationsflöden och arkivbildning för att inte irreparabla misstag skall&lt;br&gt;begås. Konkreta avgöranden om vad som kan gallras är därför bäst&lt;br&gt;ägnade att överlämnas till yrkeskunnigt folk inom arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;samverkan med de olika myndigheter, inom vilka arkiven bildats. Det har&lt;br&gt;sedan gammalt tillhört Riksarkivets traditionella uppgifter att dels värdera&lt;br&gt;betydelsen eller värdet av enskilda register för forskningen etc., dels att&lt;br&gt;inom varje register välja ut de variabler som skall omfattas av gallring&lt;br&gt;eller bevarande, allt detta i relation till annat arkivmaterial. Hos&lt;br&gt;Riksarkivet och Krigsarkivet finns således en professionalism inom&lt;br&gt;sakområdet, samlade erfarenheter av gallringsöverväganden i ett&lt;br&gt;forskningsperspektiv och en överblick över den samlade informations-&lt;br&gt;hanteringen inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den utveckling som de senaste årtiondena har ägt rum&lt;br&gt;inom informationsteknologins område har det ansetts nödvändigt att&lt;br&gt;utföra gallring även av andra skäl än de ovan nämnda, nämligen för att&lt;br&gt;skydda den personliga integriteten. Det framgår av förarbetena till&lt;br&gt;arkivlagen, att gallring på vissa områden kan ske efter delvis andra&lt;br&gt;kriterier, att sådana bestämmelser kan ta över arkivlagens bestämmelser&lt;br&gt;om gallring och att de som regel bör ges i lag (prop. 1989/90:72 s. 44).&lt;br&gt;Det är främst information om enskilda i olika ADB-register, som av&lt;br&gt;integritetsskäl kommit att omfattas av gallring på sådana grunder.&lt;br&gt;Bestämmelser har utfärdats i särskilda registerlagar eller i föreskrifter&lt;br&gt;utfärdade av Datainspektionen med stöd av datalagen. Sådana gallrings-&lt;br&gt;regler tenderar att bli mer betydligt mer långtgående jämfört med om&lt;br&gt;samma information hade bevarats på papper. Till följd av en alltmer&lt;br&gt;spridd användning av ADB-teknik kommer allt större mängder in-&lt;br&gt;formation om enskilda att lagras på denna typ av databärare och riskerar&lt;br&gt;följaktligen att omfattas av mer långtgående gallringsbeslut. Vilka följder&lt;br&gt;detta kan få för arkiven som en del av det nationella kulturarvet och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;källmaterial för framtida forskning om vår tids förhållanden har redan&lt;br&gt;berörts i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren ger uttryck för en bestämd uppfattning, att Datainspektionen,&lt;br&gt;i den mån någon myndighet skall besluta om gallring av integritetskänsli-&lt;br&gt;ga uppgifter, skall ha den uppgiften. Den bestämda uppfattningen&lt;br&gt;underbyggs inte med några redovisade sakskäl. Jag menar att en bättre&lt;br&gt;lösning skulle vara att, på de grunder som ovan berörts, i den föreslagna&lt;br&gt;registerförordningen delegera föreskriftsrätten vad gäller gallring i de ca&lt;br&gt;70 statistikregister det här är fråga om till Riksarkivet och samtidigt&lt;br&gt;ytterligare inskärpa betydelsen av den personliga integriteten. Detta hade&lt;br&gt;kunnat ske dels genom en skrivning av 11 § i den föreslagna registerla-&lt;br&gt;gen med följande utseende:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En uppgift i ett register enligt 2 § första stycket skall gallras då&lt;br&gt;uppgiften inte längre behövs för det ändamål som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket kan regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta att registeruppgifter skall bevaras med&lt;br&gt;beaktande av bestämmelserna i 3 och 10 §§ arkivlagen. Sådana regler&lt;br&gt;skall beslutas i samband med att registret inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas inte beträffande sådana för den enskildes&lt;br&gt;integritet särskilt känsliga uppgifter som avses i 4 § datalagen.&lt;br&gt;Uppgifter av detta slag får bevaras endast om de är av särskilt värde&lt;br&gt;för forskningen. Regeringen och den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;beslutar vilka uppgifter som är av detta slag. Regler om bevarande&lt;br&gt;skall beslutas i samband med att registret inrättas och materialet skall&lt;br&gt;efter det att det primära ändamålet är fullföljt överlämnas till arkiv-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arkivlagens tredje paragraf skulle ändras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från&lt;br&gt;myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 §&lt;br&gt;TF och som myndigheterna beslutar skall tas om hand för arkivering.&lt;br&gt;Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för&lt;br&gt;flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock&lt;br&gt;bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand de&lt;br&gt;myndigheter som svarar för huvuddelen av upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att&lt;br&gt;de tillgodoser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätten att ta del av allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av information för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättskipningen och förvaltningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskningens behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyddet för den enskildes per-&lt;br&gt;sonliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget till arkivlagen ålägger myndigheterna att vid de moment som&lt;br&gt;redovisas i 5 och 6 §§ arkivlagen som t.ex. förvaring av arkiv att beakta&lt;br&gt;skyddet för den personliga integriteten. Samtidigt som man vid olika&lt;br&gt;gallringsöverväganden enligt 10 § måste beakta även integritetsaspekten&lt;br&gt;vid sidan av de andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att detta mitt förslag när det gäller dessa ca 70 statistikregis-&lt;br&gt;ter bättre tillgodoser de olika syften som finns med statistikverksamheten&lt;br&gt;på kort eller lång sikt; vidare att alla insynsaspekter och även forsknings-&lt;br&gt;aspekter tillgodoses. Enligt den mening jag tidigare gett tillkänna och här&lt;br&gt;avslutningsvis upprepar, har utredaren alltför ensidigt fört fram gallring&lt;br&gt;som den enda lösningen till skydd för den personliga integriteten.&lt;br&gt;Utredaren ser vidare alltför mycket till ett primärt ändamål och bortser&lt;br&gt;från de aspekter som finns enligt TE Jag menar också, att en gallring av&lt;br&gt;uppgifter principiellt och allmänt kan vara till skada för den enskilde då&lt;br&gt;uppgifter som generellt eller individuellt har påverkat samhällets åtgärder&lt;br&gt;förstörs. En idyllisering av vårt komplexa samhälle kan inte gagna någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag de förslag som jag redovisat tillgodoser&lt;br&gt;såväl kravet på skydd för den personliga integriteten som de behov som&lt;br&gt;redovisas i 3 § arkivlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svea Hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Justitiekanslem (JK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Brottsförebyggade rådet (BRÅ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Datainspektionen (DI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Socialstyrelsen (SoS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Socialtjänstkommittén (S 1991:07)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Hälsodatakommittén (S 1993:12)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;transportsektorn (DPU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Post- och Telestyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Riksrevisionsverket (RRV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Konjunkturinstitutet (Kl)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Verket för högskoleservice (VHS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Forskningsrådsnämnden (FRN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Medicinska forskningsrådet (MFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Centrala studiestödsnämnden (CSN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Högskolan i Halmstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Umeå universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Skogsstyrelsen (SKS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Fiskeriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Arbetsmiljöinstitutet (AI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Arbetarskyddsstyrelsen (ASS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Statens kulturråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Riksarkivet (RA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Statens invandrarverk (SIV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Statens naturvårdsverk (SNV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Kemikalieinspektionen (Kl)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Sveriges industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Tjänstemännens centrlaorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Landsoiganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Dataföreningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stockholms universitet (25) har svar inkommit från Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden, från Statistiska institutionen och från Sociologiska&lt;br&gt;institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Umeå universitet (29) har Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden&lt;br&gt;svarat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SACO (48) har svar inkommit dels från Lärarnas Riksförbund&lt;br&gt;(LR), dels från SACO-föreningen vid SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna har Dataföreningen i Sverige (52) inte svarat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om vissa personregister för officiell&lt;br&gt;statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett personregister får inrättas och föras endast enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar, om det skall användas för att framställa officiell&lt;br&gt;statistik enligt lagen (1992:889) om den officiella statistiken och om det&lt;br&gt;skall innehålla uppgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avses i 4 § datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgör omdöme eller annan värderande upplysning om enskild person&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser enskild persons inkomstförhållanden, dock inte uppgifter som&lt;br&gt;avser näringsverksamhet eller som framgår av beslut om beskattning.&lt;br&gt;Med personregister avses detsamma som i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Personregistret får användas för framställning av statistik endast av&lt;br&gt;en myndighet som enligt vad regeringen föreskriver ansvarar för officiell&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Registeransvarig enligt datalagen (1973:289) för personregistret skall&lt;br&gt;vara den myndighet som enligt vad regeringen föreskriver ansvarar för&lt;br&gt;den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § När uppgifter hämtas in direkt från person som är eller avses bli&lt;br&gt;registrerad i personregistret, skall de i lämplig utsträckning upplysas om&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Personregistret får endast innehålla sådana uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att framställa officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter i personregistret skall gallras när de inte längre behövs för&lt;br&gt;sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta&lt;br&gt;om undantag från första stycket för att tillgodose de syften som anges&lt;br&gt;i 3 § andra och tredje styckena arkivlagen (1990:783). Därvid skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt beaktas behovet av skydd för den enskildes personliga integritet. Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material med uppgifter för vilka undantag beslutats skall överlämnas Bilaga 5&lt;br&gt;till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett personregister som har inrättats före ikraftträdandet får trots&lt;br&gt;lagen föras intill utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen får intill 1998 års utgång besluta om undantag från&lt;br&gt;lagens tillämpning dels för personregister som förs vid Socialstyrelsen,&lt;br&gt;dels för personregister som förs för att fullgöra vad som föreskrivs i 7 §&lt;br&gt;lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1994/95:200&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, i annan därmed&lt;br&gt;jämförbar undersökning, som&lt;br&gt;utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde.&lt;br&gt;Uppgift i företagsregister, uppgift&lt;br&gt;som avser avliden, uppgift som be-&lt;br&gt;hövs för forskningsändamål, upp-&lt;br&gt;gift som avser personal- och lönes-&lt;br&gt;tatistik och uppgift, som inte ge-&lt;br&gt;nom namn, annan identitetsbeteck-&lt;br&gt;ning eller därmed jämförbart för-&lt;br&gt;hållande är direkt hänförlig till den&lt;br&gt;enskilde, får dock lämnas ut, om&lt;br&gt;det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller honom närstående lider&lt;br&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver det, i annan därmed&lt;br&gt;jämförbar undersökning, som&lt;br&gt;utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde.&lt;br&gt;Uppgift i företagsregister, uppgift&lt;br&gt;som avser avliden, uppgift som be-&lt;br&gt;hövs för forsknings- eller statisti-&lt;br&gt;kändamål, uppgift som avser per-&lt;br&gt;sonal- och lönestatistik och uppgift,&lt;br&gt;som inte genom namn, annan&lt;br&gt;identitetsbeteckning eller därmed&lt;br&gt;jämförbart förhållande är direkt&lt;br&gt;hänförlig till den enskilde, får dock&lt;br&gt;lämnas ut, om det står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller honom&lt;br&gt;närstående lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars&lt;br&gt;i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 mars 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;vissa personregister för officiell statistik, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Rickard Sahlsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om vissa personregister för officiell statistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. I det remitterade förslaget&lt;br&gt;innehåller 1 § dessutom en bestämmelse om att vissa personregister för&lt;br&gt;officiell statistik skall få inrättas och föras endast enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Lagrådet föreslår att 1 § begränsas till att avse&lt;br&gt;tillämpningsområdet. Vid utformningen av bestämmelsen bör beaktas att&lt;br&gt;en enskild persons förmögenhetsförhållanden kan vara lika integri-&lt;br&gt;tetskänsliga som personens inkomstförhållanden. Vidare bör undantaget&lt;br&gt;för uppgifter som framgår av beslut om beskattning preciseras till att avse&lt;br&gt;beskattningsbeslut som inte omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 och 3 §§ i det remitterade förslaget upptas föreskrifter om registerän-&lt;br&gt;damål och registeransvar. Bestämmelserna är mycket allmänt hållna. I&lt;br&gt;själva verket är det svårt att förstå vad som avses utan att läsa för-&lt;br&gt;fattningskommentaren. Lagrådet föreslår att bestämmelserna konkretiseras&lt;br&gt;samtidigt som de grupperas om något. 2 § bör inledas med motsvarig-&lt;br&gt;heten till de nyssnämnda bestämmelserna i förslagets 1 § om att ett&lt;br&gt;register som avses i lagen inte får inrättas och föras utan att regeringen&lt;br&gt;beslutat om det i förordning. Härefter bör en motsvarighet till den&lt;br&gt;föreslagna 2 § följa. Uppdrag att inrätta eller föra ett sådant register får&lt;br&gt;enligt lagrådsförslaget lämnas endast åt den myndighet som skall svara&lt;br&gt;för den officiella statistiken över förhållanden som avses med registret.&lt;br&gt;I anslutning till detta bör regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om hur registret skall föras och framför allt användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet ställer det sig naturligt att i detta sammanhang, som ett&lt;br&gt;andra stycke, ta upp en motsvarighet till förslagets 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett register som avses i lagen får bara innehålla uppgifter som den&lt;br&gt;registeransvariga myndigheten har ålagts att svara för, jfr 5 § i förslaget.&lt;br&gt;Av lagrådsremissen (avsnitt 5.3) framgår att myndigheten får använda&lt;br&gt;registrerade uppgifter för produktion av viss annan statistik som inte&lt;br&gt;omfattas av lagen om den officiella statistiken, s.k. övrig statistik. Övrig&lt;br&gt;statistik bör få produceras med användande av uppgifter ur ett register&lt;br&gt;som avses i lagen endast om regeringen meddelar föreskrifter om det.&lt;br&gt;Detta bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § av det remitterade förslaget behandlas information till enskilda i&lt;br&gt;samband med insamling av uppgifter för registerändamål. Lagrådet menar&lt;br&gt;att regeringen bör få meddela föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras. Det kan möjligen ske i de föreskrifter om hur registret&lt;br&gt;skall föras som regeringen enligt 2 § i Lagrådets förslag skall meddela.&lt;br&gt;Lagrådet förordar i klarhetens intresse att en uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;härom tas upp i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslagets 6 § behandlas gallring. Lagrådet anser att hänvisningen till&lt;br&gt;arkivlagen är oklar och föreslår en bestämmelse om att gallring inte får&lt;br&gt;ske, om det skulle äventyra arkivens roll som en del av det nationella&lt;br&gt;kulturarvet eller strida mot forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 i de föreslagna övergångsbestämmelserna bör&lt;br&gt;förtydligas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har Lagrådet utformat det lagförslag som&lt;br&gt;framgår av bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiven till lagändringen synes möjligheten till sekretessgenom-&lt;br&gt;brott för statistikändamål vara avsett att tillämpas endast i fråga om&lt;br&gt;utlämnande för framställning av officiell statistik. Detta bör framgå av&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga till Lagrådets protokoll&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1995-03-10&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller personregister enligt 1 § datalagen (1973:289) som skall&lt;br&gt;användas för att framställa officiell statistik enligt lagen (1992:889) om&lt;br&gt;den officiella statistiken och innehåller uppgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avses i 4 § datalagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgör omdöme eller annan värderande upplysning om enskild person,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser enskilda personers inkomst- eller förmögenhetsförhållanden,&lt;br&gt;såvida uppgifterna inte rör enskildas näringsverksamhet eller framgår av&lt;br&gt;beskattningsbeslut som inte omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registertillstånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett register som avses i denna lag får inte inrättas och föras utan att&lt;br&gt;regeringen beslutat om det i förordning. Uppdrag att inrätta eller föra ett&lt;br&gt;sådant register får lämnas endast åt den myndighet som skall svara för&lt;br&gt;den officiella statistiken över förhållanden som avses med registret.&lt;br&gt;Föreskrifter om hur registret skall föras och användas meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som har fått rätt att inrätta och föra ett register enligt denna&lt;br&gt;lag skall vara registeransvarig enligt datalagen (1973:289) för registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett register som avses i denna lag får endast innehålla de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att framställa den officiella statistik som den registeransvariga&lt;br&gt;myndigheten har ansvaret för. Registret får inte användas av myndigheten&lt;br&gt;för att framställa annan statistik. Regeringen kan dock föreskriva att&lt;br&gt;myndigheten i begränsad omfattning får utnyttja uppgifter i registret för&lt;br&gt;att framställa annan statistik än som avses i lagen (1992:889) om den&lt;br&gt;officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgifter hämtas in till ett register direkt från personer som är eller&lt;br&gt;avses bli registrerade i detta, skall de upplysas om registreringen.&lt;br&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om hur upplysningsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeruppgifter skall gallras när de inte längre behövs för att framställa&lt;br&gt;officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta om&lt;br&gt;undantag från första stycket, om en gallring skulle äventyra arkivens roll&lt;br&gt;som en del av det nationella kulturarvet eller strida mot forskningens&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material med uppgifter för vilka undantag beslutats enligt andra stycket&lt;br&gt;skall överlämnas till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser får tillämpas till utgången av år 1995 be-&lt;br&gt;träffande personregister som har inrättats före ikraftträdandet, om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen får medge undantag från tillämpningen av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna till utgången av år 1998 beträffande personregister som&lt;br&gt;förs av Socialstyrelsen eller som förs för att fullgöra föreskrifterna i 7 §&lt;br&gt;lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1994/95:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:200 Lag om vissa personregister&lt;br&gt;för officiell statistik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48218, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:FiU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:39:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI03200</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:39:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI03200</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__200.pdf</filnamn>
<filstorlek>2490381</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E740F3B3-C0E4-4DC5-83CF-2026E967A327</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:FiU24</uppgift>
<ref_dok_id>GI01FiU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:200&lt;br/&gt;
Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:200 Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1994/95:200&lt;br/&gt;
Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GI02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1994/95:200 Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>